Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsforskningens framtida organisation m.m.

1973 · 149 sidor, varav 130 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 14,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 130 av 149 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:88, Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsforskningens framtida organisation m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1973 Prop. 1973:88

Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsforskningens
framtida organisation m. m.; given Stockhohns slott den 16 februari 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakhga innehåU

På grundval av betänkanden från 1969 års
försvarsforskningsutredning föreslås i propositionen ändringar i organisation
och finansieringsformer för kunskapsuppbyggande och tillämpad, ej objektbunden
forskning för totalförsvarsändamål. 1 huvudsak all sådan forskning föreslås
samlas i ell nytt delprogram. Gemensam försvarsforskning. Försvarets forskningsanstalt
föreslås få programansvar för detta delprogram. Anstalten skaU liksom f, n,
också ulföra större delen av den forskning som redovisas under delprogrammet,
Mililärpsykologiska institutet och vissa specialmedicinska forskargrupper inom
försvaret föreslås bli inordnade i forskningsanstalten. Anstalten föreslås
även överta försvarsmedicinska forsk-ningsdelegalionens uppgifter.

Ledningen av forskningsanstalten skaU liksom f, n, utövas
av en styrelse och en generaldirektör. Anstalten föreslås bli organiserad på
fem huvudenheter och ett centralt kansU för planering och administration.
Huvudenhet 1 bör huvudsakligen svara för forskning avseende planeringsmetodik
m, m. samt för samordning av forskningsanstaltens medverkan i studier och
utredningar inom totalförsvaret. Forskningen vid huvudenhet 2 bör huvudsakligen
avse konventionella vapensystem samt vissa frågor rörande skyddet mol
kärnvapen, vid huvudenhet 3 system och metoder för teknisk informationsbehandling,
vid huvudenhet 4 skydd mot ABC-vapen och vid huvudenhet 5 människans
betingelser i totalförsvaret.

Enligt förslag i prop, 1973:55 skall huvudenhet 3
lokaliseras tUl Linköping och huvudenhet 4 till Umeå. Delar av huvudenhet 5
förläggs tUl Karlstad oeh Linköping medan forskningsanstalten i övrigt blir
kvar i Stockholmsområdet.

1 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 88

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 16 februari 1973,

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
försvarsforskningens framtida organisation m. m. och anför.

Inledning

Med slöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag i
april 1969 fem sakkunniga' för att se över försvarsforskningens inriktning,
ledning, organisation, samordning och ansvarsförhållanden.

De sakkunniga, som antog benämningen 1969 års
försvarsforskningsutredning (FU-69), avlämnade i juni 1970 delbetänkandet (SOU
1970:54) Forskning för försvarssektorn. I betänkandet analyserades bl. a.
försvarsforskningens roll i försvarsplaneringen. Betänkandet mynnade ut i fyra
huvudalternativ tUl principiell utformning av försvarsforskningens organisation.
Utredningen förordade att ett av dessa skulle läggas lill grund för del
fortsatta arbetet på ett detaljerat organisationsförslag.

Faktorer som är av betydelse för det långsiktiga behovet
av resurser för flygteknisk forskning och utveckling har belysts av en
expertgrupp och redovisats i rapporten (Ds Fö 1970:10) Synpunkter på
dimensionerande faktorer för flygteknisk forskning och utveckling.

Efter remiss har yttranden över
försvarsforskningsulredningens första delbetänkande avgetis av överbefälhavaren
efler hörande av försvarsgrenscheferna försvarels civilförvaltning,
försvarels sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets
materielverk, försvarets forskningsanstalt, militärpsykologiska institutet,
militärhögskolan, civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut,
flygtekniska försöksanstalten, försvarsmedicinska forskningsdelegationen,
socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium, televerket,
statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket,
universitelskanslerämbetet, statens medicinska forskningsråd, statens råd för
samhällsforskning, statens veterinärmedicinska anstalt, överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, styrelsen för teknisk utveckling,
ingenjörsvelenskapsakademien, försvarels materielan-

' Professorn Arne Engström, ordförande, professorn Göran
Borg, direktören Gunnar Lindström, forskningschefen Lennart Lundberg och
generalmajoren Nils Sköld, Lih.dberg avled den 18 oktober 1969 och efterträddes
den I november 1969 av avdelningschefen Nils-Henrik Lundquist.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 3

skaffningsulredning. Svenska utvecklingsaktiebolaget,
Sveriges Industriförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Statstjänstemannens riksförbund (SR), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Svenska teknologföreningen och
Värnpliktiga underofficerares riksförbund. Universitetskanslers-ämbetet har
bifogat yttranden av rektorsämbetena vid karolinska institutet, tekniska
högskolan i Stockholm och högskolan i Linköping.

På
grundval av utredningens första delbetänkande oeh remissyttrandena över delta
meddelade Kungl. Maj;t i april och juni 1971 tilläggsdirektiv för del
fortsalla arbetet. 1 december 1971 överlämnade försvarsforskningsutredningen
delbelänkandet (Ds Fö 1971:5) Försvarsforskningens ledning och i oktober 1972
slutbetänkandet (SOU 1972:8) Forskningen inom försvaret. Betänkandena mynnar ut
i förslag hur de olika huvuddelarna i försvarsforskningsorganisationen bör
utformas och lokaliseras.

På uppdrag
av utredningen har försvarets rationaliseringsinstitut utarbetat huvuddragen i
ett ekonomiskt redovisningssystem för försvarsforskningsorganisationen samt
biträtt utredningen med vissa organisationsfrågor. Uppdraget har redovisats i
rapporten (Ds Fö 1971:6) Synpunkter på ekonomisk redovisning m. m, i en ny
försvarsforskningsorga-nisalion. Rationaliseringsinstitutet har vidare på
utredningens uppdrag utrett organisation och dimensionering av vissa
stödfunktioner inom forskningsorganisationen. Detta uppdrag har redovisats i
rapporten (Ds Fö 1972:3) Stödfunktioner i en ny försvarsforskningsorganisation.

Efter
remiss har yttranden över betänkandena avgelts av överbefälhavaren efter
hörande av försvarsgrenschefema försvarets civUförvaltning, försvarets
sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk,
försvarets forskningsanstalt, mililärpsykologiska institutet, miUtärhögskolan,
civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, försvarets
rationaUseringsinslilut, flygtekniska för-söksanlalten, försvarsmedicinska
forskningsdelegalionen, socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium,
statskontoret, riksrevisionsverket, universitelskanslersämbetel, statens
medicinska forskningsråd, statens veterinärmedicinska anstalt,
sprängämnesinspektionen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, styrelsen för
teknisk utveckUng, ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges Industriförbund,
försvarets forskningsanstalts personalorganisationers representantskap, LO,
TCO saml SACO, Försvarets forskningsanstalt har bifogat yttrande av
förelagsnämnden vid anstalten. Universitetskanslerämbetet har bifogat yttranden
av rektorsämbetena vid universitetet i Lund, karolinska institutet, tekniska
högskolan i Stockholm och högskolan i Linköping, LO hänvisar i sill yttrande
till ett av Statsanställdas förbund avgivet yttrande.

Frågan om
olika försvarsforskningsmyndigheters lokalisering har även behandlats av
delegationen för lokalisering av statlig verksamhet, senast i betänkandet (SOU
1972:55) Decentralisering av statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken,
del 2, slutrapport.

Vissa frågor med anknytning lill försvarsforskningens
framtida organi-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973.88 4

sation har vidare behandlats av 1969 års
utredning för samordnad forskning i betänkandet (Ds I 1970:2) Samordnad
teknisk forskning.

Försvarsforskningens nuvarande organisation m. m.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten i försvarets
planerings- och programbudgetsystem, m.m.

Enligt direktiven skulle försvarsforskningsulredningen vid
sitt arbete beakta del nya planerings- och budgeteringssystem som tillämpas
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde fr. o. m, budgetåret 1972/73
(prop, 1970:97, SU 1970:203, rskr 1970:420),

Utgångspunkten i systemet är särskilda studier av den
internationella utvecklingen, miljöstudier, och av det svenska samhällets
förändring, I perspeklivplaner redovisas olika alternativ för framtida
försvars-, utformningar samt handlingsvägar och möjligheter alt nå dessa. För
handlandet på kort sikt upprättas handlingsprogram i form av femåriga mllande
programplaner. Underlag för statsmakternas ställningstaganden lill särskilt
resurskrävande objekt, t, ex, nya vapensystem och stora organisatoriska
förändringar, redovisas is, k, systemplaner.

Utmärkande för det nya systemet är alt planering och
budgetering i stor utsträckning inriktas mot krigsförbanden, varvid förband med
samma eller likartade uppgifter förs samman till delprogram. För budgeteringen
förs delprogrammen samman lill organisatoriska huvudprogram som knyter an till
nuvarande ansvarsförhållanden inom försvaret. Dessa huvudprogram tillgodoser
främst kraven från ansvars-, produktions- och resurstilldelningssynpunkt. De
organisatoriska huvudprogrammen är följande,

1,
Arméförband

2,
Marinförband

3,
Flygvapenförband

4,
Central och
högre regional ledning

5,
Gemensamma
myndigheter och funktioner

6,
Civilförsvar,

För diskussion av försvarets utformning på lång sikt,
främst inom ramen för perspektivplaneringen, förs delprogrammen samman till avvägningsprogram.
Dessa sätts samman så att de underlättar belysningen av väsentliga frågor om
avvägningen mellan olika försvarsfunktioner, 1 den indelning i
avvägningsprogram som har använts i 1972 års försvarsbeslut (prop, 1972:75, FöU
1972:17, rskr 1972:231) och i anvisningarna för perspektivplaneringen avseende
det mUitära försvarets utveckling efter år 1977 ingår bl, a,
avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning.

Verksamheten inom det militära försvaret indelas i produktionsområden,
i vUka verksamhet av likartad karaktär förs samman, Huvudproduklionsområdena
för det mUitära försvaret är följande, 1, Ledning och förbandsverksamhet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 5

2,
Materielanskaffning

3,
Anskaffning av
anläggningar m, m,

4,
Forskning oeh
utveckling,

Huvudproduktionsområdel Forskning och utveckling indelas i
följande delproduktionsområden, nämligen

4.1 Tillämpad, objektbunden forskning,
utveckUng och försök,

4.2 Tillämpad, ej objektbunden
forskning samt

4.3 Kunskapsuppbyggande forskning.

För
organisatoriska program har utsetts programansvariga myndigheter och för varje
produktionsområde en eller i vissa faU flera produktionsansvariga myndigheter,
1 många fall vilar båda typerna av ansvar på en oeh samma myndighet.

För
verksamhetsområde som berör flera program eller produktionsområden och som
kräver särskild kompetens m, m, finns särskilda fackmyndigheter utsedda.

Redovisningen
av anslag under fjärde huvudtiteln utgår från den organisatoriska
programindelningen. Anslagsframställning görs av myndighet som är
programansvarig för huvudprogram eller, beträffande huvudprogrammen 4 och 5,
delprogram.

För att
genomföra verksamheten används ett uppdragssystem. Inom de anslag som beviljas
av riksdagen meddelas uppdrag som avgränsas med hänsyn tiU indelningen i
program oeh produktionsområden. Uppdrag som lämnas av Kungl, Maj:t till
produktionsmyndighel kaUas primäruppdrag. Uppdrag som har en
produktionsmyndighet eller annan verkställande myndighet som avsändare oeh en
produktionsmyndighet eller annan verkställande myndighet som mottagare benämns
sekundäruppdrag.

Underindelningen
av huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling i delproduktionsområden
har flera beröringspunkter med den indelning av forsknings- och
utvecklingsverksamheten i grundforskning, tillämpad forskning och
utvecklingsarbete som förekommer i nationeU och internationeU forskningsstatistik.

Den s, k,
grundforskningen bmkar betecknas som ett systematiskt och metodiskt sökande
efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte.
Begreppet innefattar både fri grundforskning ulan inskränkning i forskningens
inriktning och riktad grundforskning där forskningens syfte är att lägga en
grund som kan länkas ge tillämpningar, vanligen inom ett visst område. Den
riktade grundforskningen utgör således en del av den målbundna forskningen.
Delproduktionsområdet Kunskapsuppbyggande forskning avser främst riktad grundforskning
av betydelse för totalförsvaret.

Tillämpad
forskning innebär systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya
idéer med en bestämd tillämpning i sikte. Delproduklionsområdet Tillämpad, ej
objektbunden forskning motsvarar i stort vad som i officiell
forskningsstatistik kallas tillämpad forskning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 6

Utvecklingsarbetet, slutligen, är ett systematiskt
utnyttjande av forskningens resultat för all åstadkomma nya produkter, nya
processer, nya system eller väsentliga förbättringar av existerande sådana.
Delproduktionsområdet Tillämpad, objektbunden forskning, utveckUng och försök
omfattar i huvudsak utveckUngsarbete i forskningsstatistikens mening.

Den ej objektbundna forskningen (delproduktionsområdena
4.2 och 4.3) kan sägas ha en mer långsiktig syftning genom att den bl. a. skaU
tillhandahålla en del av del tekniskt-velenskapliga beslutsunderlaget för
framtida objektbunden utvecklingsverksamhet (delproduklionsområdet 4.1).

Under huvudproduktionsområdel Forskning och utveckling
redovisas för budgetåret 1972/73 forsknings- och utveckUngsinsalser för
försvarsändamål om sammanlagt ca 600 milj. kr. Härav avser nära fyra
femtedelar objektbunden forskning och utveckling (delproduktionsområde 4.1) med
direkt anknytning lill försvarets materielanskaffning. Den objektbundna
forskningen och utvecklingen utförs huvudsakhgen inom industrin på beställning
av försvarets materielverk. Kostnaderna redovisas företrädesvis under de
försvarsgrensvisa huvudprogrammen. För huvuddelen av den objektbundna
forskningen och utvecklingen är sålunda försvarsgrenscheferna
programmyndigheter och materielverket produktionsmyndighet.

Försvarsforskningsutredningens förslag berör främst
försvarets forskningsanstalt, militärpsykologiska institutet, flygtekniska
försöksanstalten samt vissa försvarsmedicinska forskargrupper som delvis
finansieras av försvarsmedicinska forskningsdelegalionen. Delegationen berörs
också av förslagen. Tillsammans har dessa enheter f. n. närmare 1 900 anställda
och en årsbudget av sammanlagt ca 140 milj, kr. De nämnda forskningsenheterna
med undanlag av flygtekniska försöksanstalten samt i viss mån
militärpsykologiska institutet och de försvarsmedicinska forskargrupperna
bedriver främst ej objektbunden forskning. Kostnaderna för enheternas
verksamhet med undantag av flygtekniska försöksanstaltens - redovisas
huvudsakligen under resp. myndigheters organisatoriska delprogram inom
huvudprogrammet Gemensamma myndigheter och funktioner. De nämnda myndigheterna
har både program- och produktionsansvar för huvuddelen av den ej objektbundna
försvarsforskning som de bedriver.

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt bildades år 1945 genom en
sammanslagning av olika försvarsforskningsenheter som hade tiUkommit under
1930-och 1940-talen, Anstalten hade vid starten ca 120 anställda. Numera svarar
försvarets forskningsanstalt med en årsomsättning av över 120 milj, kr. och
omkring 1 550 anställda för huvuddelen av den ej objeklbundna forskningen för
försvarsändamål.

Forskningsanstalten har enligt sin instruktion till
uppgift all bedriva forskning för försvarsändamål, främst inom de
naturvelenskapUga, tekniskt-velenskapliga och medicinska forskningsgrenarna i
den mån sådan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 7

forskning inte ankommer på andra myndigheter och
institutioner.

Verksamheten
vid forskningsanstalten är främst inriktad på tillämpningar inom området
konventionella vapensystem med tillhörande spanings-, styrnings- och
sambandsteknik samt på skydd mol kärnstrids-medel, biologiska och kemiska
stridsmedel (ABC-slridsmedel). Betydande insatser görs också inom området
planerings- och systemanalysmetodik.

En del av
verksamheten utgörs av kunskapsuppbyggande forskning inom olika tillämpade
vetenskaper och teknologier med sikte på framtida tillämpningar inom
totalförsvaret. Vidare bedrivs tillämpad forskning i direkt anslutning till att
särskilda systemlösningar och komponenter tas fram oeh värderas. Detta sker i
samarbete med berörda myndigheter inom totalförsvaret. Därvid deltar
forskningsanstalten aktivt i det sludie-och utredningsarbete som bedrivs av de
planerings- och anskaffningsansvariga myndigheterna inom totalförsvaret.

Försvarels
forskningsanstalt leds av en styrelse. Ledamöter av denna är chefen för
anstalten, som är styrelsens ordförande, och högst älta andra ledamöter som
Kungl. Maj:t utser särskilt. Chef för anstalten är en generaldirektör.

Forskningsanstalten
är organiserad på fyra avdelningar och två byråer. Avdelning 1 bedriver
forskning huvudsakligen inom kemi, medicin och biologi. Avdelning 2 bedriver
företrädesvis fysikalisk forskning med anknytning till optik, detonik samt
styr- och reglerteknik. Avdelning 3 bedriver forskning huvudsakligen inom
teleteknik och elektronik. Avdelning 4 bedriver forskning inom fysik och kemi,
främst med anknytning till verkningar av och skydd mol kärnladdningar samt
avseende materialfrågor. Vidare finns en planeringsbyrå, i vars uppgifter
ingår operations-och systemanalys och därmed sammanhängande forskning och
metodutveckling samt central sammanhållning av forskningsplanering,
konlakt-och informationsverksamhet. SlutUgen finns vid anstalten en administrativ
byrå. Forskningsanstaltens organisation framgår av en tablå som lorde få fogas
till statsrådsprotokollet i detla ärende som bilaga 1.

Forskningsanstaltens
verksamhet budgeteras till sin huvuddel, ca 90 %, på primäruppdrag under fjärde
huvudtiteln. För planering, budgetering och redovisning av verksamheten
tillämpar forskningsanstalten ett intemt programbudgelsystem. I detta fördelas
forskningsinsatserna under delprogrammet Försvarels forskningsanstalt på
programelement som anknyter lill olika tekniska tillämpningsområden inom
totalförsvaret.

Programelemenlen är följande, nämligen

A-skyddsteknik,

B-skyddsteknik,

C-skyddsleknik,

Ammunitions-
och vapenteknik,

Stridslednings-,
informations- och styrteknik,

Fordons- och
farkostleknik,

Tillföriitlighets-
och försörjningsteknik,

Humanteknik och

Övergripande
studier och utredningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 8

Forskningsuppdrag under programelementen fördelas inom
forskningsanstaltens resursorganisalion, som under avdelningsnivån är uppdelad
i institutioner. Institutionerna har vanligen sin kompetens förlagd till
fackområden som omfattar olika grundläggande vetenskaps- och teknikområden.
Anstaltens insatser inom ett tekniskt tiUämpningsområde (programelemenl) byggs
i regel upp av insatser från ett flertal faekområ-den och därmed
forskningsinstitutioner. Detla återspeglar verksamhetens tvärvetenskapliga
karaktär.

Huvuddelen av försvarels forskningsanstalt har lokaler
inom kvarteret Garnisonen i Stockholm i nära anslutning till de centrala staber
och förvaltningar som anstalten samarbetar med. Andra delar av forskningsanstaltens
verksamhet är förlagda lill laboratorier oeh försöksområden i Ursvik norr om
Stockholm (avdelning 1 och delar av avdelning 4) och Grindsjön sydost om
Stockholm (delar av avdelning 2). Därutöver förfogar anstalten över ett antal
försöksstationer som har byggts upp där särskilda krav på områdets karaktär har
förelegal, exempelvis för antennprovningar, hydroakustik m. m. I detta
sammanhang bör även nämnas den seismologiska multipelslation för
detektionsseismologisk forskning oeh internationellt datautbyte som
forskningsanstalten har byggt upp och driver utanför Hagfors på särskUt uppdrag
av Kungl. Maj:t. Verksamheten föreslås fr. o. m. budgetåret 1973/74 finansieras
från tredje huvudtiteln (prop, 1973:1 bU, 6 s, 42),

Forskningsanstalten förfogade år 1971 över en lokalyta om
sammanlagt ca 75 000 m. Anstalten har vidare särskilda försöksområden, I Ursvik
och Grindsjön disponerar anstalten sålunda markområden om totalt ca 8 km,

Försvarets forskningsanstalt har en stor
instrumentutrustning som är anpassad till de tillämpningsområden anstalten
arbetar inom. Forskningsanstalten förfogar vidare över omfattande stöd- och
servieeresurser för forskningsverksamheten.

Forskningsanstalten bedriver en omfattande informations-,
kontakt-och utbildningsverksamhet. En viktig del av kontakt- och informationsverksamheten
utförs genom att anstaltens personal medverkar i arbetsgrupper inom olika
totalförsvarsmyndigheter. Genom direkta kontakter mellan personal vid
forskningsanstalten och olika avnämarmyndigheler överförs sålunda fortlöpande
specialistkunnande och forskningsresultat utöver vad som kommer till uttryck i
formeUa, skrifthga rapporter o, d. Omvänt bidrar de informationer som byts vid
personliga kontakter mellan anstaltens forskare och handläggande personal vid
oUka myndigheter inom totalförsvaret till att den löpande
forskningsverksamheten anpassas till avnämarnas behov.

Bredden och omfattningen på forskningsanstaltens
verksamhet gör att anstaltens kontakter med andra forskningsorgan berör ett
stort antal vetenskaps- och teknikområden. Under år 1971 lade anstalten ul 73
uppdrag till universitet och högskolor och till andra statliga forskningsinstitutioner.
Uppdragens totala kostnad var ca 3,5 milj, kr, eUer omkring 3 % av anstaltens
omsättning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 9

Utöver uppdragen till olika forskningsinstitutioner hade
försvarets forskningsanstalt år 1971 uppdrag utlagda på ett 40-tal industrier
och konsulter inom och utom landet lill en totalkostnad av ca 2,8 milj, kr.

De formella uppdragen ingår i ett samarbelsnät av delvis
informell art. Utöver de fall där direkt samarbete bedrivs torde sålunda
flertalet forskare upprätthålla någon form av kontakt med universitets- och
högskoleinstitutioner.

Myndigheter oeh förelag utanför försvarssektom har under
budgetåret 1971/72 lagt ut uppdrag tiU forskningsanstalten om tillsammans ea
4,8 milj, kr. Av delta belopp kommer drygt hälften från styrelsen för teknisk
utveckling och olika forskningsråd.

Forskningsanstaltens kontakter med försvarsindustrin är
omfattande. Flertalet industrikontakter beror på oUka uppdrag som försvarets
materielverk lägger ul på berörda industrier.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten tillkom år 1940, Anstalten
inordnades under försvarsdepartementet år 1963 efter att tidigare ha sorterat
under handelsdepartementet, F, n, har anstalten omkring 250 anställda och en
årsomsättning av ca 20 milj, kr.

Flygtekniska försöksanstalten skall enligt sin instruktion
främja utvecklingen av flygtekniken inom landet och mot ersättning bedriva
flygteknisk forsknings- och försöksverksamhet.

Verksamheten har sin tyngdpunkt förlagd dels till
aerodynamisk forsknings- och provningsverksamhet avseende utformningen av
lyftande och kontrollerande element i flygplan och robotar, dels till
hållfasthetsteknisk forsknings- och provningsverksamhet främst avseende s, k,
hög-hållfasta lätlkonstruktioner. Som slöd för nämnda verksamheter gör
anstalten även betydande insatser inom angränsande mätlekniska områden.

Flygtekniska
försöksanstalten leds av en styrelse. Ledamöter av denna är chefen för
anstalten, som är styrelsens ordförande, och sex andra ledamöter som Kungl.
Maj:t utser särskUl. Chef för anstalten är en generaldirektör.

Flygtekniska
försöksanstalten är organiserad på ett kansli och fyra avdelningar, nämligen
aerodynamiska avdelningen, hållfasthetsavdelningen, mätlekniska avdelningen
och driftavdelningen.

Mindre än
en tiondel av anstaltens verksamhet budgeteras på primäruppdrag under fjärde
huvudtiteln. Omkring två tredjedelar finansieras genom sekundäruppdrag från
försvarets materielverk, delvis kanaliserade genom de industrier som är
engagerade i aktuella flygplanprojekt. Omkring en fjärdedel av
försöksanstaltens verksamhet utgörs av forsknings- och provningsuppdrag utan
försvareanknytning från industrier, forskningsråd m, fl. Huvuddelen av anstaltens
verksamhet för försvarsändamål kan betecknas som tillämpad, objektbunden
forskning direkt

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 10

knuten tUl det utveckUngsarbete på beslutade
flygplanpiojekt som pågår inom svensk flygindustri.

Flygtekniska försöksanstalten är i sin helhet lokaUserad
till Bromma. Anstalten förfogar över huvuddelen av landets vindtunnlar. Vidare
har anstalten de särskilda instrument och Verkstadstekniska resurser som behövs
för den aerodynamiska och hållfaslhelslekniska verksamheten.

Av vad som sagts om verksamhetens inriktning och
finansiering framgår alt försöksanstalten har ett nära samarbete med svensk
industri och berörda tekniska sakorgan inom huvudavdelningen för flygmateriel
vid försvarets materielverk. Anstalten har vidare nära kontakter med institutionen
för flygteknik vid tekniska högskolan i Stockholm och med internationella
vetenskapliga organ inom del flygtekniska området.

Fortifikationsförvaltningens forskningsbyrå

Vid fortifikationsförvaltningen finns en särskild
forskningsbyrå som är direkt underställd generaldirektören. Forskningsbyrån har
utvecklats ur den forskningssektion som inrättades inom dåvarande
befästningsbyrån vid förvaltningens tillkomst år 1948. Forskningsbyrån har f.
n. ett 30-tal anställda och en årsomsättning av ca 2 milj. kr. Verksamheten
finansieras genom primäruppdrag lill forlifikalionsförvaltningen.

Forskningsbyrån bedriver främst byggnadsteknisk forskning
som syftar tUl att ge underlag för dimensionering av såväl hela
befästningsanläggningar som olika komponenter i dessa i anslutning tiU den
projekterings- och konstruktionsverksamhet som bedrivs vid förvaltningens
befästningsavdelning. Forskningsbyrån är lokaliserad till
fortifikationsförvaltningens lokaler i kvarteret Kavalleristen i Stockholm samt
till en försöksplats i Rosersberg norr om Stockholm, I Rosersberg förfogar
byrån bl, a. över en stor s. k, stötvågslub för prov av olika komponenters
motståndskraft mot stötvägor av den typ som förekommer från säväl
konventionella laddningar som kärnladdningar.

Militärpsykologiska institutet

MiUtärpsykologiska institutet inrättades år 1955 genom en
sammanläggning av verksamhet som tidigare bedrevs försvarsgrensvis. Institutet
har f. n. ett 50-tal anställda (varav ett 20-lal korttidsanställda) och en
årsomsättning av ca 3,5 milj, kr. Verksamheten budgeteras till omkring två
tredjedelar pä primäruppdrag under fjärde huvudtiteln och till omkring en
tredjedel på sekundäruppdrag från olika myndigheter inom försvaret.

Enligt sin instruktion leder institutet under
överbefälhavaren den militärpsykologiska verksamheten inom krigsmakten och
bedriver till detta fackområde hörande forskning och tillämpningsverksamhel.

Institutets verksamhet är till en del direkt inriktad på
tillämpningar inom den psykologiska urvals- och provningsverksamheten inom
krigsmaklen. Institutet har fackansvar för denna verksamhet. Vidare bedriver

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 11

institutet viss bioteknologisk forskning i anknytning till
utformningen av vapen och annan krigsmateriel. Institutet utför också vissa
sociologiska undersökningar bland försvarets personal.

Chef för militärpsykologiska institutet är en
militäröverpsykolog. Institutet är organiserat på fyra avdelningar, en
administrativ, en allmän, en prövnings- och en psykoteknologisk avdelning.
Institutet är lokaliserat till Stockholm men skall enligt beslut av riksdagen
(prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971 ;196) flyttas till Karistad år 1976.

Försvarsmedicinsk forskning

Som tidigare har nämnls bedriver försvarels
forskningsanstalt viss forskning av medicinsk och biologisk karaktär, främst
med anknytning till skyddet mol ABC-stridsmedel.

Nuvarande
organisation för den försvarsmedicinska forskningen utanför försvarets
forskningsanstalt tillkom år 1963, bl.a. på grundval av förslag från
försvarsmedicinska forskningsutredningen. Enligt 1963 års organisation är
ansvaret för samordning och finansiering av den försvarsmedicinska forskningen
utanför forskningsanstalten delat mellan två organ, nämligen försvarsmedicinska
forskningsdelegationen, som lyder under försvarsdepartementet, och
försvarsmedicinska sektionen inom statens medicinska forskningsråd, som lyder
under utbildningsdeparlemenlet.

Försvarsmedicinska
forskningsdelegalionen har till uppgift att planera, samordna och finansiera
den tillämpade försvarsmedicinska forskningen. I delegationen ingår
generalläkaren, civilförsvarsöverläkaren samt företrädare för
överbefälhavaren, socialstyrelsen, försvarets forskningsanstalt och den
allmänmedicinska forskningen. Delegationen fördelar ett årligt anslag till
försvarsmedicinsk forskning om f. n. 3,5 milj. kr. Med dessa medel stöder
delegationen försvarsmedicinsk forskning dels i form av projektanslag till
forskare och forskargrupper vid universitet och högskolor m. m,, dels i form
av anslag till fyra forskargrupper som är knutna till staber och
förvaltningsmyndigheter inom krigsmakten. Dessa myndigheter bidrar också till
finansieringen av gruppernas verksamhet. Grupperna är armémedicinska
forskargruppen i Stockholm, navalmedicinska forskargruppen vid marinens
dykerikontor i Stockholm, flygmedicinska institutionen vid försvarets
materielverks försökscenlral i Malmsläll samt miUtärmedicinska
undersökningscentralen i Stockholm, som lyder under försvarets
sjukvårdsstyrelse. Gruppernas verksamhet är främst inriktad på fysiologiska och
bioteknologiska frågor som är specifika för arbetsmiljö och arbetsuppgifter
inom ohka delar av försvaret under krig och i fred. Delegationens anslag
finansierar ett 25-tal arvodestjänster vid de nämnda grupperna inom försvaret
och ett 30-tal tjänster vid andra forskargrupper, huvudsakligen vid universitet
och högskolor.

Statens medicinska forskningsråd förfogar för budgetåret
1972/73 över ett särskUl anslag till försvarsmedicinsk grundforskning om 4 370
000 kr. som redovisas under åttonde huvudtiteln. Anslaget fördelas

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 12

genom rådets försvarsmedicinska sektion. 1 sektionen ingår
bl. a. generalläkaren samt företrädare för civilförsvarsstyrelsen, försvarets
forskningsanstalt, försvarsmedicinska forskningsdelegationen samt för rådets
allmänmedicinska seklion. Forskningsrådets försvarsmedicinska sektion och
försvaismedicinska forskningsdelegationen har ett gemensamt arbetsutskott för
beredning av samarbels- och samordningsfrågor.

Statens medicinska forekningsråd stöder försvarsmedicinsk
grundforskning främst inom områdena flyg- och navalmedicin, loxikologi,
bakteriologisk bioteknik, chock- och brännskadeforskning saml experimentell
psykologi. Inom dessa områden har rådet inrättat fasta forskargrupper med
sammanlagt ett 40-tal anställda. Därutöver finansierar forskningsrådet genom
projektanslag forskning vid ohka universitets- och högskoleinstitutioner m.m.

Förutom den försvarsmedicinska forskning som bedrivs med
stöd frän rådet och delegationen samt vid försvarets forskningsanstalt svarar
statens bakteriologiska laboratorium för tillämpad forskning kring skydd och
beredskap mot epidemier, bl. a, med anknytning till skydd mot B-strids-medel.
Laboratoriet har innevarande budgetår ett anslag om 1 225 000 kr, för
försvarsmedicinsk verksamhet. Anslaget redovisas under femte huvudtiteln. För
verksamheten finns vid laboratoriet inrättade två enheter med sammanlagt tio
tjänster.

Övrig forskning

Mililärhistorisk forskning bedrivs vid militärhistoriska
avdelningen vid mUitärhögskolan i Stockholm och vid universitet och högskolor
med stöd av mUitärhistoriska forskningsdelegationen. För verksamheten har nämnda
enheter för budgetåret 1972/73 budgeterat ca 700 000 kr., varav 100 000 kr.
fördelas av delegationen.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bedriver och
stöder viss forskningsverksamhet med anknytning till problem inom opinionsbildning
och -mätning samt masskommunikation och propagandaanalys. För denna verksamhet
disponerar nämnden ett anslag av 360 000 kr. för budgetåret 1972/73.

Försvarels
brevskola utvecklar oeh framställer utbildningshjälpmedel för försvaret och
bedriver i samband därmed tillämpad forskning inom del utbildningsteknologiska
området. För budgetåret 1972/73 har brevskolan budgeterat 5 5 000 kr. för
ändamålet.

Nuvarande former för inriktning och samordning m.m.

Enligt gällande instruktion skall överbefälhavaren i
samråd med försvarets forskningsanstalt och andra berörda myndigheter
planlägga den huvudsakliga inriktningen av forskningen vid krigsmakten.
Samordningen av den långsiktiga forskningsplaneringen sker främst i samband med
de s, k, stora rullningarna av försvarets långsiktsplaner, dvs, i anknytning
till den slora rullning av försvarels perspeklivplaner som enUgl förevarets
planerings- oeh programbudgetsystem normalt avses ske vart fjärde år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 13

Vid ruUningen av forskningsanstaltens forekningsplaner
sker därvid ett omfattande samråd mellan anstalten samt staber, förvaltningar
och andra myndigheter inom totalförsvaret, Detla samråd har kommit att
innefatta konferenser och sammanträden mellan företrädare för forskningsanstalten
och dess avnämare på ett flertal nivåer, från tekniskt beredande nivåer lill
verkschefsnivå. Med ledning av vad som har kommit fram under en stor rullning
av forekningsanslaltens forskningsplaner meddelar överbefälhavaren i samråd med
civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar
rekommendationer till anstalten för inriktning av forekningsverksamheten under
den närmaste programplaneperioden. Försvarels forskningsanstalt inger i
enlighet med sin instruktion anslagsframställning genom överbefälhavaren.
Anslagsframställningen grundas på överbefälhavarens direktiv med allmänna
riktlinjer för framställningarna.

På i
princip motsvarande sätt som forskningsanstalten har militärpsykologiska
institutet all vid planläggningen av sin verksamhet och upprättande av
anslagsframställning följa överbefälhavarens direktiv med allmänna riktlinjer
för verksamheten.

Prioriteringen
och inriktningen av den försvarsmedicinska forskning som finansieras av statens
medicinska forskningsråd och försvarsmedicinska forskningsdelegalionen sker
bl, a, på grundval av fleråriga behovsplaner som utarbetats av försvarets
sjukvårdsstyrelse enligt överbefälhavarens direktiv och i samband med staber
oeh förvaltningar.

Den
objeklbundna forskning och utveckling som bedrivs i anslutning lill
malerielanskaffningen för förevarel samordnas till sin huvuddel av försvarets
materielverk. Materielverket har därvid att följa de direktiv och anvisningar
som utfärdas av överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna. Försvarets
materielverk svarar också för samordningen av den flygtekniska och
skeppstekniska försvarsforskningen liksom av forskningen rörande markfordon.
Främst inom det flygtekniska området har därvid genom materielverket
finansierats även periodiska insatser för forskning av ej objektbunden
karaktär.

Civilförsvarsstyrelsen,
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och överstyrelsen för ekonomiskt
försvar ansvarar enligt sina instruktioner för erforderlig forskning inom sina
resp, verksamhetsområden. Samordning med krigsmaktens forskning sker bl, a,
genom att nämnda myndigheter utom beredskapsnämnden deltar i de samråd som
ingår i planeringen av forskningsanstaltens verksamhet.

Försvarsforskningsutredningens principförslag

Utgångspuiditer

Utredningen konstaterar all sambandet mellan forsknings-
och utvecklingsinsatser samt ekonomisk styrka och tillväxttakt har tilldragit
sig stort intresse i den ekonomiska och politiska debatten under 1960-talel,
Det har uppstått ett ökat medvetande om betydelsen av starka forsknings-och
utveckUngslillgångar effektivt kopplade lill motsvarande industriella
produktionsförmåga. Ett lands tillgångar i dessa avseenden har enligt

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 14

utredningen kommit att betraktas som verktyg av stor
betydelse för att förverkliga olika nationella mål, bl, a, i fråga om politisk
och ekonomisk handlingsfrihet. Utredningen framhåUer vidare att den sedvanliga
synen på forskning, teknisk utveckling, marknadsföring och produktion som
sinsemellan förhållandevis artskilda verksamheter alltmer har kommit att
ifrågasättas. MåUnriktad forskning - även av grundläggande natur och
systematiskt utvecklingsarbete har kommit att framstå som viktiga hjälpmedel i
den långsiktiga planeringen av olika aktiviteter både inom den offentliga och
den enskilda sektorn.

Om
efterkrigstidens utvidgade forekning och den tekniska utvecklingen betraktas
med utgångspunkt i vilka drivkrafter som har stått bakom utvecklingen i stort
konstaterar utredningen att behovet av avancerad teknisk utrustning för
militära ändamål har spelat en framträdande roll vid sidan av de ekonomiska
målsättningarna. Försvarsforskningens centrala roll i den tekniska
utvecklingen återspeglas i fördelningen av de nationeUa forsknings- och
utvecklingsinsatserna på skilda samhällsområden. 1 ett stort antal länder
svarar sålunda försvaret i dag för mellan en femtedel och hälfien av de totala
forsknings- och utvecklingsinsatserna. Bland mindre och medelstora länder intar
Sverige en tätplats i fråga om försvareforskningens andel av de totala
forskningsanslagen.

Forskning och utveckling för försvarsändamål utgör således
ett viktigt inslag i den målinriktade och tillämpade forsknings-och
utveckUngsverk-samheten. Huvuddelen av insatserna inorr försvarsforskningen
avser s. k. objektbunden materielutveckling, vanligen förlagd till industrin
och med stark koncentration till vissa branscher. En inte obetydlig del består
dock av avancerad teknisk-naturvetenskaplig forskning, som bedrivs i särskilda
laboratorier eller vid civila forskningsinstitutioner.

I fråga om sambandet mellan försvarsforskningen och
säkerhetspolitiken konstaterar utredningen alt Sveriges alliansfria politik
medför behov av en hög försvarspolitisk ambitionsnivå. Den vilja till oberoende
som ligger i de säkerhetspolitiska mål som har angetts av statsmakterna
förutsätter bl. a, att Sverige kan utforma, bygga upp och underhålla sitt
totalförsvar utan stöd från andra länder. Egen tillverkningskapacitet när det
gäller högt utvecklad försvarematerid och en däremot svarande kunskapsnivå är
enligt utredningen en förutsättning för att nå önskad handlingsfrihet i
förhållande till olika politiska blockbildningar. Delta gäller även om vi i
fredstid väljer att köpa materiel utomlands i stället för att själva tillverka
den. Tolalförevarsinriktad forskning och utvecklingar sålunda enligt
utredningen ett av medlen för alt uppnå de säkerhetspolitiska mål som har
angetts av statsmakterna.

Utredningen har inte haft anledning att behandla de
avvägningsproblem som föreligger vid fördelningen av resurser mellan
försvarssektom och andra sektorer av samhället. Vid den interna
försvarsplaneringen, dvs. vid fördelningen av resurser inom försvarssektorn för
olika ändamål, utgår man enUgt utredningen från de resursramar som
statsmakterna har angett som utgångspunkt för planeringen under en viss
lidsperiod. Försvarsforskningsprogrammels inriktning och omfattning bestäms i
första hand av försvarels behov av forekning för alt kunna uppfylla gällande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 15

mål för säkerhets- och försvarspolitiken. Avvägningen av
forskningsprogrammet sker därför enligt utredningen primärt inom ramen för
hela försvarsprogrammet och gäller slorieken av de resurser som skall avsättas
för forskning, vars syfte är att ge styrka och handlingsfrihet på lång sikt,
jämfört med åtgärder som syftar lill kortsiktig styrka. En direkt avvägning av
försvarels forskningsprogram mol andra samhällssektorers forskningsprogram och
mot den fria grundforskningen framstår därför knappast som meningsfull enligt
utredningen. Vilka produktionsresurser som bör användas för i första hand
förevarsforskning kan däremot, konstaterar utredningen, bli föremål för
överväganden av allmänt forskningspoli-tisk natur som siktar bl. a. lill bästa
möjliga utnyttjande av landets samtliga forskningsresurser för olika
samhällsbehov. Sådana överväganden rörande användningen av olika
forskningsresurser på lång och kort sikt får dock enUgl utredningen inte
innebära en omprioritering av de långsiktiga målen inom resp. samhällssektor
vilka har fastlagts i andra, överordnade sammanhang.

Denna syn på samspelet mellan olika samhällssektorers
forskningsprogram och mer allmänt forskningspolitiska överväganden om
uppbyggnaden och utnyttjandet av olika forskningsresurser utgör enhgt
utredningen en viktig utgångspunkt för att bedöma olika organisatoriska
lösningar av ansvarsfördelningen inom försvarsforskningen.

Utredningen
framhåller vidare alt försvarsforskningens företahandsroll som ett medel all
förverkliga de säkerhetspolitiska målen givetvis inle får innebära att den
avskärmas från annan forsknings- och ulveckUngsverk-samhel i landet. Denna
fråga bör ses bl. a. mol bakgrund av att försvarsforskningen under en följd av
år har svarat för en avsevärd del av de sammanlagda forsknings- och
utvecklingsinsatserna inom landet. Utredningen påpekar därvid bl. a. all en
följd av framför allt den objektbundna utvecklingens stora omfattning är all
försvarssektorn har bidragit lill alt bygga upp högt utvecklade resurser för
forskning och utveckling inom industrin. Utredningens kontakter med förelag som
har fått betydande uppdrag från förevaret tyder pä att försvarsbeställningarna
har haft stor inverkan på den allmänna kunskapsnivån och därmed pä
konkurrenskraften i dessa företag. Detta torde enligt utredningen gälla även
ett stort antal med- och underleverantörer som har deltagit i de större
försvarebeslällningarna. Beställningarnas viktigaste återverkningar bedöms av
utredningen vara indirekta, t. ex, allmänt ökad teknisk förmåga och ökal
administrativt kunnande.

Utredningen
konstaterar vidare att försvarssektorn, vid sidan av alt bygga upp egna
forskningsorgan som försvarets forskningsanstalt, har aktivt främjat
forskningen bl. a. vid universitet och högskolor samt vissa särskilda
forskningsinstitut. Den försvarsmedicinska forekningen är sålunda
huvudsakligen förlagd till universitet och högskolor. 1 några fall har
stödfinansiering från försvaret i anslutning till olika forsknings- och
utbildningsbehov bidragit lill att högskoleinstitutioner har inrättats snabbare
än som annars hade varit möjligt.

Mot bakgrund av försvarsforskningens betydande andel av de
samman-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 16

lagda forskningsinsatserna i landet och behovet att
hushålla med våra begränsade foreknings- och utvecklingsresurser finns det
enligt utredningen både samhällsekonomiska och teknisk-vetenskapliga motiv för
att så långt möjligt samordna resurserna för försvarsforskning och annan forskning.
Ett viktigt inslag i forskningspolitiken måste, framhåller utredningen, alltid
vara frågan om hur kvalificerad leknisk-vetenskapHg personal och dyrbar
forekningsapparatur skall utnyttjas för skilda ändamål i samhället. Om sådana
resurser kan utnyttjas samtidigt för flera samhällsuppgifter bör möjligheterna
tas till vara av ekonomiska skäl. En sådan samordning kan dessutom enligt
utredningen verksamt bidra till att skapa större och från samlad kompelens- och
produklionsekonomisk synpunkt mer slagkraftiga forskningsenheter vid högskolor,
andra statliga institutioner och företag i landet.

Rent produklionsekonomiska rationaliseringssträvanden med
utgångspunkt i ett samordnat utnyttjande av bl. a, vetenskaplig utrustning får
emellertid enligt utredningen vägas mol dé eventuella nackdelarna med en ökad
splittring i målinriktningen hos oUka forskningsenheter. Detta anses särskilt
behöva beaktas vid verksamhet av nyskapande karaktär, där ingående kännedom om
avnämarnas problem och behov ulgör ett viktigt inslag i den kvaUficerade
personalens kunnande. Utredningen pekar i anslutning härtill på pereonalens
stora betydelse när del gäller den ej objektbundna foreknings- och
utvecklingsverksamheten för försvarssektorn. Således överstiger exempelvis
forskningsanstaltens årliga personalkostnader det sammanlagda anskaffningsvärdet
av anstaltens instrument-uppsättning. Detta utesluter inte att vissa områden,
t, ex, flygteknisk forskning, kräver omfattande instrumenlinvesteringar.

Försvarsforskningens samband med försvarsplaneringen

Försvarsforskningens syften

Utredningen konstaterar att sambandet mellan forskning,
utveckUng och planering fortlöpande har förstärkts inom det svenska försvaret.
Senast har detta kommit tiU uttryck i det nya planerings- oeh programbudgetsystemet.
Denna utveckling har enligt utredningen medfört att försvarsforskningens
uppgifter i totalförsvaret har kunnat bestämmas och avgränsas aUt bättre.

Utredningen har mot denna bakgrund funnit del nödvändigt
att i sitt första delbetänkande tämUgen utförUgt beröra vissa frågor i
anslutning till planeringssystemet, som inte tidigare har behandlats i annat
sammanhang och som utredningen har bedömt vara av stor betydelse för att
belysa sambandet mellan planeringsverksamhet och forskningsinsatser.
Utredningen har därvid som en utgångspunkt för sina överväganden funnit del
lämpligt all skilja mellan tre huvudsyften för försvarsforskningen enligt
följande, 1, Forskning som syftar tUl att ge underlag för att närmare bestämma

totalförevarets mål.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 17

2. Forskning som syftar tUl att ange och åskådliggöra
olika handlingslin

jer för att nå dessa mål och till att ge underlag för val mellan handlings

linjerna,

3, Objektbunden forskning och utveckling för all
säkerställa att målen

kan förverkligas i enlighet med beslutade handlingslinjer.

Till
försvarsforekning med huvudsyfte 1 hänför utredningen miljöstudier och studier
av del svenska samhällets förändring samt prognos-och forskningsverksamhet som
hänger samman med dessa studier, dvs. verksamheter som skall ge underlag bl. a.
för statsmakternas ställningstaganden till målen för försvaret på lång sikt.
Försvarsforskning med huvudsyfte 2 utgörs enligt utredningen av studier,
forskning och tekniskt utvecklingsarbete som avser bl. a. att ge underlag för
att inventera och fortlöpande ange alternativa sammansättningar av det framtida
försvaret och dess skilda delar, t. ex. olika vapensystem. Till
försvarsforskning med huvudsyfte 3 hänför utredningen tekniskt utvecklings- och
konstruktionsarbete i traditionell mening liksom utveckling av urvals- och
utbildningsmetodik m, m,, allt med anknytning till enheter i försvarels
krigs-eller fredsorganisation för vilka beslut finns om anskaffning (uppsättning).

Avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning

En viktig avvägningsfråga vid planering och budgetering
inom försvaret är enligt utredningen att fördela resurserna meUan insatser som
kan ge största möjliga operativa styrka under en kommande programplaneperiod
och insatser som syftar till ökad anpassningsförmåga och därmed ökad
handlingsfrihet i framtida beslutssituationer. Graden av handlingsfrihet vid
ell framtida beslutstillfälle bestäms dels av del antal handlingsalternativ
som då finns, dels av hur väl de olika alternativens möjliga följder har
beskrivits. En hög grad av handlingsfrihet i försvarsplaneringen kan sålunda
enligt utredningen i de flesta fall uppnås endast med stöd av underlag som
utgör resultatet av flera års studie-, forsknings- och utvecklingsarbete. Det
finns därför enUgt utredningen anledning att vid avvägning av insatserna för
olika verksamheter inom försvaret skilja forskningsuppgifter som syftar lill
ökad anpassningsförmåga och handlingsfrihet på sikt, dvs, forskning med
huvudsyftena 1 och 2, från objektbunden forskning och utveckling med huvudsyfte
3, Utredningen finner starka skäl för att studie-, utrednings- och
forskningsverksamhet med huvudsyftena 1 och 2 förs samman lill ett
avvägningsprogram Allmän försvarsforekning.

En betydelsefull fråga är enligt utredningen hur
avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning skall avgränsas från planeringsverksamheten.
Enligt utredningens mening bör i avvägningsprogrammet ingå att ta fram
huvuddelen av underlag och metoder för perspeklivplaneringen. SlutUg värdering
och sammanställning av detla underlag i samband med utarbetandet av
perspeklivplaner för totalförsvarets olika delar bör räknas till
planeringsverksamhet och därför falla utanför programmet.

En annan viktig gränsdragningsfråga finns enUgl
utredningen meUan

2 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 88

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 18

avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning och den
objektbundna forsknings- och utvecklingsverksamheten. Utredningen framhåller
härvidlag alt avgränsningen exempelvis kan anknytas lill vissa beslutspunkter
vid beredningen av oUka anskaffningsärenden.

Utredningen diskuterar oUka faktorer som har betydelse för
försvareforskningens inriktning och dimensionering och dessa faktorers samband
med målen för vår säkerhets- och försvarspolitik. Utredningen framhåller därvid
bl, a. att en hög ambitionsnivå för försvarsplaneringen i form av krav på
anpassningsförmåga hos försvaret och därmed sammanhängande handlingsfrihet i
det långsiktiga perspektivet ställer krav på en hög ambitionsnivå inom
avvägningsprogrammet Allmän förevarsforskning. Det är därvid enUgt utredningen
bl, a. fråga om att genom studier, forskning och tekniskt utvecklingsarbete
säkerställa att de vapensystem som skall ingå i den framtida
försvarsorganisationen utformas med tanke på dennas anpassningsförmåga. Del kan
också enligt utredningen vara fråga om att minska ett säkerhetspolitiskt
risktagande genom att möta vissa typer av tänkbara hot (angreppsfall) främst
genom en hög beredskapsnivå i fråga om studier, forskning, utveckUng och
planering bl, a. med hänsyn till de resursbegränsningar som har angetts av
statsmakterna för en viss planeringsperiod.

Bl, a, mot bakgrund av det nyss anförda drar utredningen
slutsatsen alt en relativt schablonmässig inriktning och dimensionering av
försvareforskningen i förhällande till mål och resursinsatser för övriga
avvägningsprogram inte är lämplig. Utredningen framhåller vidare alt snävt
kvantitativa ekonomiska lönsamhetskriterier är vanskliga att tillämpa vid
inriktning och dimensionering av stora delar av avvägningsprogrammet Allmän
försvarsforskning, vare resultat skall utnyttjas på lång sikt och där
resultatvärdet skall sättas i samband med olika former av säkerhetspolitiskt
risktagande.

Program- och produktionsansvar för försvarsforskningen

Mot bakgrund av att försvarets planerings- och
programbudgetsystem arbetar ined begreppen program- och produktionsansvar för
att beskriva ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter finner utredningen
behov av att närmare bestämma dessa ansvarsbegrepp för försvarsforekningen.

I fråga om programansvaret diskuterar utredningen
försvarsdepartementets och olika tolalförsvarsmyndighelers behov av alt, som
avnämare lill forskningsresultaten, kunna påverka inriktning och omfattning av
olika delar av avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning. Med hänvisning
till del slora antalet sådana avnämarmyndigheler och lill hiltiUsvarande
erfarenheter från forskningsanstaltens forskningsplanering anser utredningen
alt försvarsforskningsprogrammets inriktning och omfattning bör bestämmas
genom ett samrådsförfarande av förhandlingskaraktär mellan berörda avnämarmyndigheler
och forskningsorgan. Samrådsförfarandet skall ge en balanserad avvägning av
försvarsforskningsprogrammet bl. a, avseende de säkerhetspolitiska målen och
målen för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 19

totalförsvaret, den önskvärda balansen mellan lönsamhetsbedömningar
på lång och kort sikt, ohka avnämarmyndighelers särskilda behov samt det
internationella kunskapsläget och tillgängliga forskningsorgans kapacitet och
kompetens i nuläget och på sikt.

En myndighet kan därvid enligt utredningen tilldelas
ansvaret att hålla samman detla samrådsförfarande mellan avnämarmyndigheler och
forskningsorgan, dvs, rullningen av avvägningsprogrammet. Detta kan också
kombineras med att myndigheten har organisatoriskt programansvar, dvs, är
programmyndighet för större eller mindre delar av den verksamhet som ingår i
avvägningsprogrammet. Det organisatoriska programansvarel innebär enligt
utredningen för det första att programmyndigheten efter de riktlinjer för
planeringen som anges av Kungl. Maj:t - skall styra fördelningen av
myndighetens del av avvägningsprogrammets forskningsmängd inom
programplanernas tidsperspektiv i form av uppdrag på olika produktionsorgan
inom och utom försvarssektorn. För det andra innebär programansvaret att
program-myndigheten skaU lämna in anslagsframställning med programplan för
berörda delar av avvägningsprogrammet på grundval av underlag från
produklionsmyndighelerna och redovisa utvecklingen av verksamheten under
närmast föregående budgetår. För det tredje innebär programansvaret att programmyndigheten
skall övervaka och anpassa främst den långsikliga utvecklingen av storlek,
struktur och beläggning hos de utnyttjade forskningsresurserna inom
försvarssektom, dels till behoven inom myndighetens del av
avvägningsprogrammet, dels lill tillgången på andra forskningsresurser. Därvid
skall även beaktas möjligheten av och lämpligheten i att tillgodose behov av
exempelvis objektbunden utveckling eller insatser ål kunder utanför
försvarssektorn.

Produktionsansvar för försvarsforskning bör enligt utredningen
innebära ansvar för planering och genomförande av den löpande
forskningsverksamheten enligt programplaner och primäruppdrag. Produktionsansvaret
innebär ett långtgående ansvar för såväl resullal som produktionsresursernas
kvalitet och ekonomiska utnyttjande. Det innebär vidare ansvar för del
underlag lill primäruppdragsförslag som lämnas till programmyndigheten. Som
underlag för en diskussion av vissa ansvarsfördelningsfrågor lar utredningen i
det första betänkandet också upp några principiella krav på
produktionsfunktionen. Dessa berör främst informations- och kontaktvägar saml
frågor som hänger samman med ett samordnat utnyttjande av olika
forskningsresurser.

Utredningens organisationsalternativ

Utredningen lägger fram fyra huvudalternativ lill
principlösning av försvarsforskningens organisation. Med hänvisning till det
starka sambandet mellan försvarsforskning och försvarsplanering har
utredningen funnit del nödvändigt att behandla även de organisatoriska formema
för all la fram visst underlag till perspektivplaneringen inom totalförsvaret.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973,88 20

Huvudalternativ 1 innebär all forskningsorganen, dvs, försvarets
forskningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten och militärpsykologiska
institutet, organisatoriskt inordnas under andra förvaltningsmyndigheter så
att försvarets materielverk får den teknisk-nalurvetenskapUga forskningen och
försvarets sjukvårdsstyrelse den medicinsk-beteendeve-tenskapliga. Därtill
inrättas en central delegation för försvarsforskning med främsta uppgift att ta
initiativ till oeh finansiera viss forskning av långsiktigt kunskapsuppbyggande
karaktär vid universitet, högskolor och industrier.

Alternativet är enligt utredningen anpassat lill en låg
ambitionsnivå för alternativplanering och därmed sammanhängande
försvarsforskning. Tyngdpunkten läggs på det objeklbundna utvecklingsarbetet,
Resursema för alt ta fram underlag till perspektivplaneringen är i detta
alternativ fördelade på staber och förvaltningsmyndigheter.

Enligt
huvudalternativ 2 förs större delen av försvarets forskningsorgan samman till
en myndighet, en utvidgad försvarels forskningsanstalt. Två underalternativ
ingår som skiljer sig åt i fråga om formerna för att ta fram underlag för
perspektivplaneringen, I del ena underalternativet förstärks överbefälhavarens,
civilförsvarsstyrelsens m, fl. myndigheters resurser för forskningsplanering,
systemanalys m, m. Dessa myndigheter tar själva fram huvuddelen av det underlag
som behövs för perspektivplaneringen inom sina verksamhetsområden. De kan i samband
därmed tiUdelas betydande program- och även produktionsansvar för tillhörande
forskningsverksamhet som då läggs ut i form av uppdrag på olika
forskningsorgan, 1 det andra underalternativet tillskapas i
forskningsorganisationen en särskild serviceenhel för perspeklivplaneun-derlag
enUgt vad som närmare beskrivs i det följande i anslutning lill huvudalternativ
3,

För verksamhet som faller under avvägningsprogrammet
Allmän försvarsforskning får forskningsanstalten åtminstone i det senare av de
nämnda underalternativen ett samlat program- och produktionsansvar. Inom
anstalten inrättas ett starkt centralt stabsorgan för produktionsplanering och
produktionsledning, I stabsorganet ingår projektledare och vetenskapliga råd
samt representanter för olika totalförsvarsmyndigheter.

Huvudalternativ 3 karaktäriseras enligt utredningen liksom
huvudalternativ 2 av en strävan att söka nå större samordning än f, n, av
såväl program- som produktionsfunktionen för försvarsforskningen. Program- och
produktionsansvar förläggs dock enUgt alternativ 3 lill skilda myndigheter.

Som programmyndighet inrättas en styrelse för
försvarsforskning med anslagsfördelande, beredande och samordnande uppgifter.
Särskilt bety-delsefuUt är enligt utredningen styrelsens samordningsansvar för
den långsiktiga utveckUngen av försvarsforskningsprogrammet och -resurserna.

Produktionsresurser som försvarels forskningsanstalt,
flygtekniska försöksanstalten m, fl, behälls i alternativ 3 inom
försvarssektorn. En närmare organisatorisk samordning av dessa resurser är på
sikt tänkbar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 21

En grundtanke med alternativet är att produktionsorganen
ges stor frihet vid forskningens genomförande under ett långtgående ansvar för
produktionsresursernas kvalitet och ekonomiska utnyttjande.

Huvudalternativ 3 ger vidare uttryck för uppfattningen att
arbetet med att la fram underlag till perspektivplanen behöver en starkare
anknytning till forskningsverksamhet än till exempelvis traditionellt militärt
stabsarbete. Arbetet med att ta fram perspektivp,'aneunderlag riskerar annars
enligt utredningen alt aUlför starkt kopplas samman och konkurrera med
planeringen av den kortsiktiga genomförandeverksamheten. Ell syfte med
alternativet är också att främja att alla centralt planeringsansvariga myndigheter
får tillgång till ell gemensamt och fortlöpande aktualiserat kunskapsunderlag
genom korta kontakt- och informationsvägar, inte bara inom totalförsvaret utan
också - bl. a, via forskningsorganen - till andra samhällssektorer.
Alternativet innebär sålunda att en för totalförsvaret gemensam serviceenhet
för perspektivplaneunderlag (SPU) inrättas oeh knyts tUl
försvarsforskningsorganisationen. Myndigheter med centralt planeringsansvar,
bl, a, överbefälhavaren, CivUförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar och överstyrelsen för ekonomiskt försvar, svarar var och en inom sin
del av totalförsvaret för perspektivpla-nearbetets inriktning samt för
sammanstäUningar, värderingar och rekommendationer i anslutning tUl
perspektivplanerna inom sina resp, verksamhetsområden. De planeringsansvariga
myndigheterna har sålunda ansvar för att underlag för perspektivplaneringen tas
fram. Denna verksamhet läggs dock tiU sin huvuddel ut i form av sekundäruppdrag
på serviceenheten för perspektivplaneunderlag,

Serviceenhelen svarar också på uppdrag av Kungl, Maj:t för
mUjöstu-dier och studier av det svenska samhällets förändring. Vidare har
enheten ansvaret för forskning, utveckling, utbildning och service i anslutning
lill planerings-, systemanalys- och värderingsmelodik för totalförsvarets
behov, I dessa frågor sker samarbete med universitet oeh högskolor.

Serviceenheten
och till denna knutna studiegrupper samt forskningsorganen analyserar
gemensamt forskningsbehov i anslutning tiU perspekliv-planearbetet och lar fram
förslag till forskningsprogram. Den slutliga avvägningen av
forskningsprogrammet sker i samråd mellan perspeklivpla-neansvariga myndigheter
och forskningsorganen inkl. serviceenheten. Styrelsen för försvarsforskning är
sammanhåUande för detta arbete.

Huvudalternativ 4 ger enUgl utredningen uttryck för en
strävan tUl långtgående organisatorisk samordning av i första hand statUg
teknisk forskning och utveckUng, Organisatoriskt innebär alternativet enligt
utredningen alt produktionsresurserna för forskningen förs samman lill ell
enda produktionsorgan som är inordnat under ett annat departement än
försvarsdepartementet.

Detta organ betjänar forskningsprogram inom ett flertal
samhällssektorer, bl, a. försvarssektorn. Inom försvaret finns huvudsakligen
endast en programmyndighet för försvarsforskning i form av en styrelse. TUl
denna styrelse kan knytas en serviceenhet för perspektivplaneunderlag enligt
den modell som beskrivs för huvudalternativ 3,

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 22

Utredningen framhåller att de fyra
organisationsalternativen ger uttryck för olika mål och värderingar avseende

ambitionsnivån
för försvarsforskningen,

formerna för
att organisatoriskt fördela ansvaret för att ta fram underlag och
metoder för försvarets perspektivplanering,

ansvarsfördelningen
inom själva forskningsorganisationen samt

omfattningen
av försvarsforskningens samordning med övrig forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom landet.

Beträffande ambitionsnivån för försvarsforskningen anser
utredningen alt det föreligger starka krav pä olika former av
anpassningsförmåga hos totalförsvaret. Delta gäller både i förhållande till
ändringar i det säkerhetspoUtiska läget och till ändrade inrikespolitiska
ramvillkor. Krav på långsiktig handlingsfrihet i försvarsplaneringen kan bl,
a, vid begränsade resurser medföra mindre operativ styrka på kort sikt. Detta
innebär ett säkerhelspoUtiskt risktagande som bör ske på bästa möjUga
kunskapsunderlag.

Kravet pä
anpassningsförmåga och handUngsfrihel kan enhgt utredningen inte tillgodoses
utan en långsiktigt inriktad forsknings-, studie-och utredningsverksamhet i
anslutning till totalförsvarels långsiktsplanering. Detta talar för att ett
awägningsprogram Allraän försvarsforskning bildas. Detta program bör inriktas
oeh dimensioneras i förhållande tUl de långsiktiga målen för landets
säkerhetspoUtik och försvarsplanering. Dessa mål ställer enUgt utredningen krav
på en hög ambitionsnivå inom avvägningsprogrammet. Det anförda talar i sin lur
enligt utredningen för att höga krav ställs på försvarsforskningsorganen såväl
i fråga om kunskaper om totalförsvaret som när det gäller vetenskaplig
kompetens för att säkerställa underlagels allsidighet och vetenskapliga
kvaUtet, Härför behövs bl, a, ett väl fungerande kontaktnät både inom försvaret
och med organ för högre utbUdning och forskning inom och utom landet.

Beträffande
fördelningen av ansvar för alt ta fram perspektivplaneunderlag framhåller
utredningen all perspektivplanering enligt det nya planeringssystemet bör ses
som en gemensam angelägenhet för hela totalförsvaret. Resurserna för alt la
fram underlag för totalförsvarets perspektivplanering av gemensamt intresse för
flera myndigheter bör sålunda enligt utredningen samordnas i en serviceenhet
som har en fast basorganisation och är direkt knuten tUl
försvarsforskningsorganisationen.

Beträffande
graden av ansvarsdelegering inom själva forskningsorganisationen anser
utredningen att organisatoriskt programansvar för verksamhet som faller under
awäg-ningsprogrammet Allmän försvarsforskning bör åläggas en myndighet direkt
under Kungl, Maj:t, Instruktioner, arbetsordningar etc, för denna myndighet bör
utformas så att de beaktar forskningsbehoven hos oUka myndigheter och organ som
är intressenter i försvarsforskningsprogrammet. Ansvarsfördelningen inom
försvarsforskningsorganisationen bör i övrigt enligt utredningen karakteriseras
av att långsiktsplanering och uppföljning hålls samman centralt, medan en
långtgående delegering av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 23

genomförandeansvaret lill själva forskningsorganen bör
eftersträvas.

Samarbetet oeh samordningen mellan försvarsforskningen
och annan forskning och utveckling inom landet måste enUgl utredningen
tillmätas stor betydelse. Värdet av produktionsekonomiska samordningsslrävanden
för alt exempelvis uppnå vissa stordriftsfördelar måste dock vägas mot de
nackdelar som kan följa av en spUttring i måUnriklningen hos de
forskningsproduce-rande enheterna, Klara ansvarsförhållanden måste också
föreligga när del gäller prioriteringar på produklionssidan mellan olika samhällssektorers
forskningsprogram. De organisatoriska formerna för samordning av
forskningsverksamheten bör därför med beaktande av det nyss anförda främja ett
ömsesidigt erfarenhetsutbyte och resursutnyttjande mellan olika
samhällssektorer.

Mot bakgrund av de värderingar som här redovisats går
utredningen in på en jämförelse mellan de fyra organisationsalternativ som den
har lagt fram. Utredningen framhåUer att en organisationslösning enligt huvudalternativ
1, dvs, att nuvarande försvarsforskningsorgan inordnas i försvarets
materielverk och försvarels sjukvårdsstyrelse, innebär betydande nackdelar,
främst därför att alternativet i första hand är anpassat till en ambitionsnivå
för den ej objektbundna försvarsforskningen som utredningen bedömer vara alltför
låg. Alternativet medför vidare stora risker för alt försvarsforskningen
avskärmas från övrig forskning och utveckling inom landet. Slutligen bedöms det
medföra betydande omställningskostnader som inte uppvägs av några
administrativa eller andra organisatoriska fördelar.

Utredningen
framhåller att en organisatorisk lösning enligt huvudalternativ 4, dvs, ett
samlat statligt produktionsorgan för teknisk forskning och utveckling som lyder
under annat departement än försvarsdepartementet, också innebär betydande
nackdelar. Utredningen hänvisar därvid bl, a, tiU att alternativet innebär en
fördelning mellan två skUda departements verksamhetsområden av programansvar
samt faktiskt produktionsansvar och produktionsresurser för
försvarsforskningsprogrammet. För forskning med den volym och de syften det
här är fråga om ställer detta krav på att delvis nya planerings- oeh
arbetsformer utvecklas inom statsförvaltningen. Vidare anför utredningen att
alternativet innebär omfattande organisationsändringar som bl, a, kan leda tUl
förlängda kontakt- och beslutsvägar som under en lång övergångsperiod kan
försvåra det centrala samspelet mellan försvarsforskning och försvarsplanering.
De risker för effektivitetsförluster som hänger samman därmed kan enligt
utredningen knappast uppvägas av några produktionsekonomiska vinster, bl, a,
mot bakgrund av den volym och karaktär på resursbehovet som
försvarsforskningsprogrammet uppvisar.

Utredningens huvudalternativ 2 och 3 innebär båda att
nuvarande forskningsresurser i stort behåUs inom försvarssektorn samtidigt som
programorgan inom andra samhällssektorer bereds ökade möjligheter att mot
ersättning utnyttja resurserna för olika forskningsuppdrag.

Enligt utredningens mening bör både huvudalternativ 2 och
3 med

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 24

lämplig detaljutformning kunna uppfylla huvuddelen av de
krav som i första hand myndigheter inom försvarssektorn kan ställa på den
framtida försvarsforskningsorganisationen.

Enligt utredningen har dock alternativ 2 vissa tungt
vägande nackdelar jämfört med alternativ 3. Utredningen bedöraer sålunda alt
koncentrationen av huvuddelen av resurserna för försvarsforskningen tUl ett
centralt ämbetsverk med samlat program- och produktionsansvar medför risker för
att befintlig resurssammansätlning vid konstanta eller krympande ekonomiska
ramar för försvarsforskningsprogrammet bUr alltför styrande även på den
långsiktiga programutformningen. Utredningen anser vidare alt det i alternativ
2 kan föreligga en större tendens att i första hand främja en utbyggnad av egna
resurser inom myndigheten framför att lägga ut uppdrag på andra forskningsorgan
såväl inom som utom försvarssektorn.

Utredningen finner att invändningar också kan riktas mot
huvudalternativ 3, Sålunda anför utredningen att alternativet, bl, a, genom tiUskapandet
av en särskild programmyndighel, medför ansvarsförhåUan-den som kan leda till
förlängda kontakt- och beslutsvägar i oUka planeringsfrågor i jämförelse med i
första hand alternativ 2. Detta gäUer särskilt i betraktande av den dominerande
roll de miUtära myndigheterna har som avnämare av forskningsresultaten.

Utredningen finner dock att en lämplig detaljutformning av
alternativ 3 i huvudsak bör kunna eliminera de nackdelar som alternativet enUgt
del nyss anförda skulle kunna innebära i jämförelse med i första hand
alternativen 2 och 4, Ett val av alternativ 3 ger enligt utredningen också
erforderlig handlingsfrihet beträffande den långsiktiga utvecklingen av
försvarsforskningsorganisalionen och dess samordning med annan forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom landet. Samtidigt blir de omedelbara
organisatoriska förändringarna jämförelsevis små och bör inte ge nämnvärda
övergångssvårigheter.

Sammanfattningsvis anser utredningen att en principlösning
enligt huvudalternativ 3 i första hand bör läggas tiU grund för de förslag om
detaljutformning av den framtida forskningsorganisationen för försvarssektorn,
som utredningen har att utarbeta och lägga fram.

Remissyttrandena Utgångspunkter

Försvarsforskningsulredningens principförslag omfattar så
mänga frågor och berör så många intressenter alt det är naturligt att
uppfattningarna på en rad punkter går isär. Enligt många remissinstanser har
utredningen gjort en förtjänstfuU kartläggning oeh analys av det
totalförsvarsinriktade forsknings- oeh utvecklingsarbetet i Sverige,

Riksrevisionsverket anser att betänkandet utgör ett
utomordentligt underlag för fortsatta diskussioner om mål, inriktning och
organisation av

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 25

forskningsverksamheten efter hand som ambitionsnivån kan
höjas beträffande forskningsinsatser för framtidsplanering. Utredningen har -
framhåller ingenjörsvetenskapsakademien - lagt fram en grundlig analys av
försvarsforskningens funktioner och organisation med utgångspunkt i det nya
systemet för planering och programbudgetering. Den analys och de modeller som
presenteras bör enligt akademien och andra remissinstanser kunna användas också
inom andra samhällssektorer,

1 remissvaren påtalas en del brister i betänkandet som man
emellertid, med hänsyn bl, a. lill den korta tid som har stått till förfogande,
anser vara naturliga. Överbefälhavaren liksom försvarels materielverk anser bl,
a, att den objektbundna försvarsforskningen har berörts i alltför begränsad
utsträckning, bl, a, i anslutning till de organisatoriska övervägandena.
Enligt statens medicinska forskningsråd ger utredningen inte någon klar bUd av
hur kontakterna mellan försvarsforskningen och den fria grundforskningen skaU
utformas.

Utredningens grundsyn pä försvarsforskningen och samspelet
mellan oUka samhällssektorers forskningsprogram delas i huvudsak av remissinstanserna.
Flera remissinstanser inom försvaret, däribland överbefälhavaren och
försvarets forskningsanstalt, anser i likhet med utredningen att inriktningen
och omfattningen av försvarets forskningsprogram i första hand skall bestämmas
utifrån de mål statsmakterna anger för vår säkerhets- och försvarspoUtik.

LO och TCO understryker liksom utredningen - att en
direkt avvägning av försvarsforskningsprogrammet mot andra samhällssektorers
forskningsprogram knappast är meningsfull, TCO anser dock att jämförelser kan
vara intressanta bl, a, därför att de kan visa på brister i
forskningsorganisationen inom andra sektorer. Svenska utvecklingsaktiebolaget
har samma uppfattning oeh framhåUer vikten av att kunna utnyttja landets totala
forskningsresurser för olika samhällssektorers behov.

Försvarsforskningens samband med försvarsplaneringen

Försvarsforskningens syften m. m.

Remissinstanserna anser liksom utredningen att det finns
ett samband mellan försvarsforskningen och det nya planeringssystemet för
försvaret. Meningarna är emellertid delade om den närmare innebörden av detta
samband. Forskningsinstanser som ingenförsvelenskapsakademien, statens
medicinska forskningsråd och försvarsmedicinska forskningsdelegationen delar
utredningens uppfattning på denna punkt. Myndigheter med planeringsansvar
anför en rad kritiska synpunkter.

EnUgt överbefälhavaren har utredningen i alltför stor
utsträckning behandlat frågor som rör ledning och styrning av totalförsvarets
UtveckUng. Härigenom har utredningen berört ansvarsfrågor inom och mellan
myndigheter som i och för sig är väsentliga men enligt överbefälhavaren
knappast ingår i utredningens uppdrag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 26

Utredningen har, konstaterar överstyrelsen för ekonomiskt
försvar., inte i tillräckUg omfattning studerat hur planeringen bedrivs vid
totalförsvarets oUka planeringsansvariga myndigheter, vilka behov av forskning
som föreligger och hur kompetensen härvid är'fördelad mellan planerings- och
forskningsorgan.

Flera remissinstanser, bl, a, överbefälhavaren,
civilförsvarsstyrelsen, riksrevisionsverket och överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, är tveksamma inför vissa delar av utredningens beskrivningar av
sambandet mellan forskning och planering, eftersom planeringssystemet är nytt
och inle fastlagt i sina detaljer vid tidpunkten för yttrandena.

Överbefälhavaren och överstyrelsen för ekonomiskt försvar
är kritiska mot utredningens indelning av försvarsforskningen efter tre
huvudsyften. Överbefälhavaren anser att denna indelning och den därmed
sammanhängande gränsdragningen mellan olika myndigheters ansvarsområden behöver
granskas och analyseras ytterUgare,

Civilförsvarsstyrelsen anser att indelningen ger en
felaktig eller i varje fall ofullständig bild av hur forskningen utnyttjas inom
försvaret. Huvuddelen av försvarets forskningsanstalts verksamhet kan enUgt
styrelsen inte hänföras till något av de tre huvudsyftena.

Försvarets forskningsanstalt framhåller bl, a, att
forskningsinsatserna utgör endast en del av underlaget för att kunna ange
totalförsvarets mål och handlingsUnjer för att nå dessa mål. Anstalten betonar
att härför behövs insatser även från planeringsansvariga myndigheter, EnUgt
forskningsanstalten är det erfarenhetsmässigt ofta svårt oeh ibland olämpUgt att
i forskningsarbetet dra strikta gränser mellan de angivna huvudsyftena. De
oUka forskningsorganen arbetar med forskning av alla tre slagen. Forskning med
huvudsyftena 1 och 2 utgör dock huvuddelen av forskningsanstaltens verksamhet.

Statens medicinska forskningsråd anser att huvudsyftena i
stort sett täcker försvarsforskningens, inkl, den försvarsmedicinska
forskningens, uppgifter.

Avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning

Meningarna är starkt delade beträffande del av utredningen
föreslagna avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning, framför allt dess avgränsning
mot planeringsverksamheten.

Försvarets rationaliseringsinstitut godtar i huvudsak
utredningens förslag, medan civilförsvarsstyrelsen anser att
försvarsforskningsprogrammet enligt grunderna för programbudgetering inte bör
ses som ett awägningsprogram i egentlig mening, eftersom det är en stödfunktion
till de olika krigsorganisaloriska programmen.

Flera remissinstanser understryker betydelsen av att
avvägningsprogrammet AUmän försvarsforskning avgränsas klarare mot
planeringsansvariga myndigheters löpande utredningsverksamhet.
Överbefälhavaren framhåller bl. a. att utredningens sätl att avgränsa
avvägningsprogrammet kan

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 27

leda till olika tolkningar av vilka studier och
forskningsuppgifter olika myndigheter skaU svara för. Liknande synpunkter
framförs av civilförsvarsstyrelsen som anser att avvägningsprogrammet med
utredningens gränsdragning kommer att innefatta stora delar av den ordinarie
verksamheten vid styrelsen Uksom vid miUtära staber och förvaltningar.

Försvarets forskningsanstalt anför att det föreslagna
avvägningsprogrammet bör begränsas till forskningsorganens insatser inom ramen
för huvudsyftena 1 och 2. Liknande synpunkter framförs av bl. a. överstyrelsen
för ekonomiskt försvar och riksrevisionsverket. Den senare myndigheten
framhåller att en klarare uppdelning bör ske mellan forskning samt löpande
utrednings- och planeringsarbete.

Gränsdragningen
mellan försvarsforskningsprogrammet och den objeklbundna forskning och
utveckUng som redovisas under andra awägningsprogram har enUgt försvarets
materielverk inte belysts tillräckligt av utredningen. Försvarsmedicinska
forskningsdelegationen ifrågasätter utredningens avgränsning gentemot
objektbundel utveckUngsarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet. Både vid
planering och produktion av försvarsmedicinsk forskning måste man ta hänsyn
till sambandet meUan å ena sidan ej objektbunden forskning samt utrednings- och
studieverksamhet och å andra sidan anskaffningsverksamhet. Delegationen pekar
också på konsekvenserna härav för finansieringen av den försvarsmedicinska
forskningen.

Program- och produktionsansvar för försvarsforskningen

Flertalet remissinstanser berör innebörden av program- och
produktionsansvar för försvarsforskning endast i samband med synpunkter pä
olika organisationslösningar, I fråga om formerna för inriktning och
dimensionering av forskningsprogrammet framhåUer dock överbefälhavaren bl, a,
att det är väsentligt att behovet av forskning kartläggs i intim samverkan på
aUa nivåer mellan forskningsorgan och avnämarmyndigheler. Liknande synpunkter
framförs av försvarels forskningsanstalt. Överbefälhavaren anser vidare att
betänkandet inte tillräckUgt tydligt belyser hur avnämarnas intressen skaU tillgodoses
när forskningsprogrammet utformas. Överbefälhavaren förutsätter dock, Uksom
forskningsanstalten, att företrädare för centrala staber och förvaltningar
Uksom hittiUs får la aktiv del i ruUningen av planerna inom
avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning.

Riksrevisionsverket anser del olämpUgt att som utredningen
skilja på program- och produklionsansvar med hänsyn bl. a. till de invecklade
ansvarsförhållanden som då uppstår mellan program- och produktionsmyndigheler.

Utredningens organisationsalternativ

Flera remissinstanser diskuterar de mål och värderingar
som utredningen anser vara styrande för valet av organisatorisk lösning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 28

Beträffande ambitionsnivån för försvarsforskningen
framhåller överbefälhavaren bl.a. att lotalförsvarsmyndighe-ternas anspråk på
försvarets forskningsanstalt hittills inte helt har kunnat tillgodoses inom
ramen för tillgängliga resurser. Överbefälhavaren anser att huvuddelen av
planerings-, studie- och forskningsresurserna även i framtiden kommer att få
satsas på verksamhet som syftar tUl att ange och konkretisera alternativa
handlingslinjer för att nå uppställda mål, även om kraven skärps i fråga om
underlag av miljö- och sam hällsstudie-karaktär.

Försvarets rationaliseringsinstitut understryker hksom
flera andra remissinstanser, däribland försvarets forskningsanstalt, att de
krav som planeringssystemet ställer på forsknings- och utvecklingsverksamheten
leder till att ambitionsnivån för försvarsforskningen måste sättas högt.
Forskningsanstalten pekar särskilt på vikten av en långsiktig kunskapsuppbyggnad
inom områden som kan ha stor betydelse för totalförsvaret pä sikt.

Svenska utvecklingsaktlebolaget tar upp utredningens krav
på forskning för att skapa större handUngsfrihel i beslutssituationer och menar
att dessa krav inte bör drivas för långt. Strävan efter handlingsfrihet bör
vägas mot det faktum att mycket kostnadskrävande försvarsforskning inte ger
någon utdelning innan motsvarande fysiska system tiUförs försvaret.

Formerna för att organisatoriskt fördela ansvaret för att
ta fram underlag för perspektivplaneringen har särskilt intresserat de
planeringsansvariga myndigheterna.

Det underlag som behövs för perspeklivplaneringen är enUgt
överbefälhavaren i huvudsak ett resultat av försvarsgrenarnas studie- och
planeringsverksamhet och är i sin tur till viss del baserat på de
forskningsresultat som produceras av forskningsorganen. För att en myndighet
skall kunna utöva sitt planeringsansvar krävs enligt överbefälhavarens uppfattning
att myndigheten har det direkta ansvaret för och själv bedriver erforderUg
studieverksamhet. En sådan verksamhet innefattar såväl analys av mål som
undersökning av handUngsvägar att helt eller delvis förverkliga målen.
Utredningens förslag innebär att överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas
ansvar för planeringsarbetet ändras i förhållande till nu gällande
instruktioner. En sådan förändring skulle starkt minska effekten av
planeringsarbetet och avstyrks av överbefälhavaren,

Perspektivplaneansvariga myndigheters planerings- och
studieverksamhet bör enligt försvarets forskningsanstalt ansvarsmässigt hållas
klart åtskild frän forskningsverksamheten. Liknande synpunkter framförs av
civilförsvarsstyrelsen.

EnUgt överbefälhavaren bör försvarsdepartementet ha
ansvaret för inriktning, samordning och värdering av de miljöstudier och
studier av del svenska samhällets förändring som behövs för all ge underlag för
statsmakternas ställningstaganden om utformningen av vår säkerhets- och
försvarspolitik, medan programansvar för dessa studier bör åläggas de
myndigheter som har ansvar för perspektivplaneringen.

Civilförsvarsstyrelsen anser bl, a, att försvarets
forskningsanstalt bör ha

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 29

ansvar för fortlöpande verksamhet av forskningskaraktär
med anknytning till miljöstudier, medan överbefälhavaren i samråd med övriga
myndigheter med ansvar för perspeklivplanering bör svara för fortlöpande
studier av militärteknisk natur i anslutning till oUka angreppsfall. Därtill
kan enligt civilförsvarsstyrelsen behövas periodiskt återkommande utredningar,
vari bl, a, ingår företrädare för statsdepartementen.

EnUgt
överstyrelsen för ekonomiskt försvar måste de erforderUga forskningsinsatserna
för verksamhet av samhällsstudiekaraklär ledas och samordnas på ett sätl som
närmare bör utredas för alt man skall få en meningsfull planering mellan olika
samhällssektorer.

Frågan om
ansvarsfördelningen inom forskningsorganisationen tas upp av försvarets
forskningsanstalt, som betonar betydelsen av att som grund för
forskningsplaneringen skapa en överblick över såväl forskningsbehov som
möjligheter att tillgodose dessa. Långtgående ansvarsdelegering i
forskningsverksamheten anses vidare nödvändig bl. a. för att skapa en gynnsam
forskningsmiljö. Forskningsorganisationen bör enUgt anstalten ha så få nivåer
som möjligt för alt ge snabba informationsvägar mellan ledning och forskare.

1 samband
med ansvarsfördelningen inom forskningsorganisationen kommer flera
remissinstanser även in på principerna för forskningens finansiering.
Överbefälhavaren anser att finansieringsfrågorna inte har blivit tillräckUgt
belysta i betänkandet.

Försvarets
forskningsanstalt framhåller all finansiering genom sekundäruppdrag medför
risk för att forskning som ger resultat på kort sikt i alltför hög grad
föredras framför mer förnyande långsiktig forskning. För långsiktig forskning
bör därför lämnas primäruppdrag till forskningsmyndigheterna. Liknande
synpunkter framförs av flygtekniska försöksanstalten som anser att
finansiering över styrelser eller råd som inte själva utnyttjar
forskningsresultaten knappast erbjuder några fördelar som uppväger de kostnader
och nackdelar som är förenade med en sådan organisation.

Försvarets
ralionaUseringsinslitut finner det angeläget att behålla och om möjUgt stärka
forskningskonsumenternas programansvar.

Statskontoret
finner att det i många fall är lämpligt från principiell synpunkt att skilda
organ beställer och utför forskningen. Risker finns dock för att vissa
forskningsplaneringsfunklioner i så fall dubbleras.

Försvarsforekningens
samordning med övrig forsknings- och utvecklingsverksamhet inom landet ifrågasätts
inle av någon remissinstans. Som framgår av yttrandena anses det dock ofta vara
en awägningsfråga, hur långt denna samordning skall drivas.

Försvarets
forskningsanstalt anser i Ukhet med utredningen att produktionsekonomiska
ralionaliseringsslrävanden måste vägas mot nackdelarna med ökad målspUllring.
Forskningsanstalten påpekar alt samordning medför bl. a. att forskarna får
mindre tid för forskning. Försvarets materielverk framhåller att samverkan med
den civila sektorn för med sig väsentliga samordningsproblem, i synnerhet om
forskningen har skilda

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 30

mål oeh tidsprogram. Materielverket kan inte godta all
försvarsforskningens kontaktvägar och forskningsresultat försämras på grund av
samordning med civil forskning, t, ex, sä alt tidsschemat för
materielanskaff-ningsprocessen påverkas ogynnsamt. Liknande synpunkter framförs
av försvarets rationaliseringsinstitut som menar alt samordningen inom
försvarssektorn är avgörande för det totala resultatet. Från denna utgångspunkt
gäller det sedan att hitta former för effektiv samordning av den samlade
tekniska forskningsproduktionen inom statsförvaltningen.

Svenska teknologföreningen framhåUer att försvarsforskningens
resurser och dess resultat bör utnyttjas även av andra samhällssektorer.

En ökad samverkan mellan miUtär oeh civil forsknings- och
utvecklingsverksamhet bör enligt Svenska utvecklingsaktiebolaget i princip ske
genom att uppdrag i något ökad omfattning läggs ut på svenska industrier och
forskningsorgan utanför försvaret. Härigenom kan industrins konkurrenskraft
främjas samtidigt som försvarsforskningens effektivitet kan ökas.
Ingenjörsvetenskapsakademien betonar betydelsen av ett välutvecklat kontaktnät
mellan försvarets materielverk, försvarsindustrierna och de
forskningsproducerande organen och pekar därvid på den betydelse försvarets
forsknings- och utveckUngsuppdrag tUl svensk industri har haft på kunskapsnivån
i berörda företag.

Behovet av ökad samordning mellan den försvarsmedicinska
och den fredsmedicinska forskningen understryks av försvarets sjukvårdsstyrelse
oeh socialstyrelsen. Inom den medicinska forskningen är det enhgt
socialstyrelsen svårt att särskilja försvarsmedicinsk forskning från annan
forskning. Den försvarsmedicinska forskningen måste vara intimt knuten lill den
fredsmedicinska forskningen både i fråga om organisation och grundläggande
medicinska frågeställningar.

Flera remissinstanser, bl. a. överbefälhavaren, försvarets
materielverk och Svenska utvecklingsaktiebolaget anser liksom utredningen alt
vissa prioriteringsproblem mäste uppmärksammas vid en breddad samordning mellan
olika samhällssektorers forskningsprogram.

Remissinstanserna är eniga med utredningen om alt
huvudalternativ 1 till organisation av försvarsforskningen har övervägande
nackdelar. Enligt överbefälhavaren blir samordningsmöjligheterna i detta fall
t. o, m, sämre än f, n. även om alternativet skulle kunna ha vissa fördelar för
det militära försvaret. Civilförsvarsstyrelsen finner alternativets starkare
anknytning av forskningen tiU avnämarna intressant men anser sig inte f, n,
kunna bedöma om del innebär en förbättring i förhållande till nuläget.

Inställningen till huvudalternativ 2 är mera positiv. Den
närmare utformningen av alternativet är emellertid enligt civilförsvarsstyrelsen
inte tillräckligt belyst. Försvarets sjukvårdsstyrelse och socialstyrelsen kan
inte godta alternativet från medicinsk forskningssynpunkt. Övriga
remissinstanser anser sig i huvudsak kunna godta huvudalternativ 2 som en
tänkbar grund för fortsatt utredning. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
förordar alternativ 2, dock med vissa ändringar.

Det största antalet remissinstanser föredrar
huvudalternativ

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 31

3 som utgångspunkt för fortsatta överväganden. Övriga
remissinstanser, med undantag av civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, synes överlag kunna godta alternativet.

Beträffande
huvudalternativ 4 är remissinstansernas reaktion helt negativ. Utöver de
nackdelar som utredningen har påtalat bör enligt överbefälhavaren
sekretessfrågan uppmärksammas. Försvarets forskningsanstalt betonar särskilt
att alternativet motverkar en ökad samverkan mellan teknisk-naturvetenskaplig,
medicinsk och samhäUsve-tenskaplig forskning för försvarsändamål och försvårar
samarbetet mellan forskningsanstalten och dess huvudavnämare inom försvaret.

Remissyttrandena ger utslag till förmån för
huvudalternativen 3 resp, 2 i nämnd ordning. Remissinstansernas ställningstaganden
följs dock av en rad reservationer. Dessa är delvis mycket långtgående och har
närmast karaktären av helt nya förslag. Invändningarna frän de myndigheter som
närmast berörs av organisationsförslagen har en gemensam grund. Utredningens
förslag om en bättre samordning av forskningen såväl inom försvarssektorn som
mot samhället i övrigt godtas. Myndigheterna ifrågasätter emellertid om inte
dessa samordningsbehov kan tillgodoses i huvudsak genom förbättringar inom
nuvarande organisation och ställer sig tveksamma tUl behovet av en serviceenhet
för perspektivplaneunderlag och en styrelse för försvarsforskning,

I fräga om
utredningens förslag om en för totalförsvaret gemensam serviceenhet för
perspektivplaneunderlag knu-ten till forskningsorganisationen finner sålunda
överbefälhavaren det varken nödvändigt eUer lämpligt att tillskapa en sådan
enhet. Enhetens uppgifter bör fördelas meUan forskningsorganen och övriga
tolalförsvarsmyn-digheter. Därvid kan övervägas att knyta ett särskilt
sekretariat för mUjö-och samhällsstudier till forskningsorganisationen.
Liknande synpunkter framförs av försvarets materielverk. Inte heUer försvarets
forskningsanstalt finner en särskild serviceenhet klart motiverad.
Forskningsanstalten anser att frågan bör övervägas ytterligare.

Civilförsvarsstyrelsen
avvisar helt förslaget om en serviceenhet, bl. a. med hänvisning till att en
sådan lösning skulle innebära att den egentUga planeringsverksamheten
organisatoriskt skiljs från de planeringsansvariga myndigheterna. Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar anser alt en serviceenhet bör finnas inom
forskningsorganisationen, men all dess uppgifter bör begränsas till främst
underlag av miljö- och samhällsstudiekaraklär. Arbetet på att ta fram och
värdera alternativa utformningar för olika delar av totalförsvaret på lång sikt
bör bedrivas inom de myndigheter som nu har planeringsansvar.

Försvarets rationaliseringsinstitut anser Uksom
utredningen all mUjö-studier och studier av det svenska samhällets förändring
bör bedrivas i en produktionsenhet som är fristående från de militära staberna.
Sambandet mellan dessa studier och produktionen av underlag till
perspektivplaneringen är starkt och verksamheterna bör därför enligt
institutet bedrivas vid samma produktionsenhet. Institutet förordar i likhet
med utredningen att en serviceenhet för perspektivplaneunderlag
inrättas. Även

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 32

riksrevisionsverket biträder förslaget om en serviceenhet.
Verket pekar bl. a. på att perspeklivplaneringen är en planering som återkommer
med avbrott och som främst lämnar underlag för statsmakternas poUtiska
ställningstaganden i frågor om försvaret i framtiden. Riksrevisionsverket
framhåller all enheten bör byggas upp på grundval av en fortlöpande utvärdering
av effekten av en höjd ambitionsnivå för långsiktsplaneringen.

Socialstyrelsen stöder förslaget om en serviceenhel, bl,
a, med hänvisning lill behovet av att samordna fredsmedicinsk och
försvarsmedicinsk långsiktsplanering.

Statskontoret föreslär att en särskild utredning tillsätts
med uppgift att undersöka behovet av ett organ för att ta fram underlag för
långsiktsplanering (perspektivplanering) för hela statsförvaltningen.
Försvarssekloms omedelbara behov av sådant underlag föresläs bU tUlgodosett
genom en tillfäUig arbetsgrupp. Enligt ingenjörsvetenskapsakademien måste man
nu överväga att inrätta en central enhet för sådana långtidsstudier som är av
intresse för flera organ inom statsförvaltningen. Liknande tankegångar kan
utläsas av yttrandena från LO och TCO. Det finns enUgt dessa remissinstanser
ett behov av framtidsstudier och prognoser även inom andra samhällssektorer. LO
och TCO anser att möjligheterna att föra över delar av den allmänna
prognosverksamhelen tiU ett gemensamt organ för departementen bör utredas
närmare.

Flera remissinstanser ifrågasätter om inte de
samordningsbehov som skall tiUgodoses av styrelsen för försvarsforskning kan
lösas i huvudsak inom nuvarande organisation.

Enligt överbefälhavaren finns det inte några olösta
samordningsproblem inom försvarssektom som motiverar alt en styrelse för
försvarsforskning inrättas. Överbefälhavaren föreslår i stället att försvarets
forskningsanstalt får ett utökat programansvar för ej objektbunden forskning
och att anstaltens styrelse ges bättre representation för all lösa de uppgifter
som det ökade ansvaret kommer att medföra. Befintliga
försvarsforskningsinstitul bör vidare enhgt överbefälhavaren behållas som
självständiga myndigheter. I sin andra etapp bör utredningen enUgt
överbefälhavaren ägna särskild uppmärksamhet åt samordningen inom de medicinska
och beteendevelenskapliga områdena samt åt forskningens anknytning till
malerielanskaffningen inom försvaret.

Försvarets sjukvårdsstyrelse ifrågasätter om inte de
uppgifter som utredningen föreslår för styrelsen för försvarsforskning bör
handläggas inom försvarsdepartementet.

Alternativen 2 och 3 får enligt försvarets
forskningsanstalt ganska likartade konsekvenser för forskningen.
Forskningsanstalten anser sig därför f, n, inte kunna ta någon entydig
ställning tiU dessa alternativ. Innan ett nytt organ som styrelsen för
försvarsforskning inrättas bör enligt forskningsanstalten undersökas om inte
styrelsens uppgifter kan lösas inom nuvarande organisation, varvid vissa
uppgifter skuUe kunna läggas på forskningsanstalten.

Försvarets materielverk anser att syftet med utredningens
förslag kan

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 33

nås genom att fördela om program- och produktionsansvar.
Härvid bör enligt materielverket den samordnande funktionen inom
försvarssektorn läggas på forskningsanstaltens styrelse. Myndigheter med ansvar
för perspektivplanering bör vidare fä programansvar för viss forskning med
huvudsyfte 2 som har nära anknytning tUl malerielanskaffningen.
Produktionsansvaret för denna forskning bör samtidigt läggas på
materiel-anskaffande myndighet. Därigenom säkerställs enligt materielverket
sambandet mellan perspektivplanering och programplanering rörande
materielobjekt.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar föreslår ett något
modifierat huvudalternativ 2, Ansvaret för samordning av forskningen inom
totalförsvarssektorn och för samarbetet med forskningsorgan inom andra
samhällssektorer bör enligt överstyrelsen Ugga hos försvarets forskningsanstalt,
vars styrelse då bör utökas med representanter för bl, a, överstyrelsen och
vissa andra myndigheter med centralt planeringsansvar inom totalförsvaret.
Också styrelsen för teknisk utveckling anser att man bör överväga utvidgat
ansvar och utvidgade befogenheter för styrelsen för försvarets
forskningsanstalt för att därigenom tillgodose behovet av en samordnad
programplanering av försvarsforskningen.

Försvarets rationaliseringsinstitut anmäler svårigheter
att tillgodogöra sig utredningen och att till alla delar inse konsekvenserna av
utredningens förslag för berörda myndigheter. Institutet förordar att
huvudalternativ 3 som ett principförslag läggs tiU grund för fortsatt
utredningsverksamhet. Institutet föreslår dock att i stället för styrelsen för
försvarsforskning ett forskningsråd tillskapas för avvägningsprogrammet Allmän
försvarsforskning. Rådets ansvar bör enUgt institutet koncentreras kring vissa
programfunktioner, t, ex, granskning av programförslag och anslagsframställningar
avseende forskning, resursutveckUng m, m. samt rullning av planer inom
avvägningsprogrammet. Serviceenheten för perspektivplaneunderlag Uksom
försvarets forskningsanstalt, militärpsykologiska institutet och flygtekniska
försöksanstalten bör i en sådan lösning utgöra självständiga myndigheter med
program- och produktionsansvar för resp, verksamheter. Utredningen bör - framhåller
institutet - i sitt fortsatta arbete dels genomföra kostnadsbedömningar av
olika alternativ, dels förtydliga ansvarsfördelningen mellan oUka myndigheter.

Riksrevisionsverket ställer sig tveksamt till en styrelse
som ledningsorgan för försvarsforskningen. Verket har för sin del inte kunnat
finna att utredningen lagt fram tillräckUga motiv för att en sådan ändring av
nuvarande organisation skulle medföra bättre resultat.

Socialstyrelsen och försvarsmedicinska
forskningsdelegationen som båda godtar förslaget om en styrelse för
försvarsforskning anser att en försvarsmedicinsk forskningsnämnd bör inrättas
under styrelsen för försvarsforskning med representanter-för bl. a,
sjukvårdsstyrelsen, socialstyrelsen och universiteten.

Den översikt över försvarsforskningen i Sverige, som
betänkandet innehåller, visar enligt försvarsmedicinska forskningsdelegationen
att den försvarsmedicinska forskningen medelsmässigl sett utgör endast en Uten

3 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 88

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 34

del av den totala försvarsforskningen. Det framtida
planeringsinstrumentet för försvarsforskningen måste därför utformas sä att
det medicinska inflytandet inte minskas jämfört med nuvarande organisation. Den
försvarsmedicinska forskningen konkurrerar i allmänhet inle med övrig
försvarsforskning om industrins forskningspotential, forskningsresurser vid
universitet och högskolor eller forskningsresurser inom försvaret. Däremot
finns ett stort krav på samordning mellan försvarsmedicinsk och
beteendevetenskaplig forskning.

Statens
medicinska forskningsråd förutsätter Uksom försvarets sjukvårdsstyrelse att
försvarsmedicinsk grundforskning även i fortsättningen finansieras och leds av
forskningsrådet. Medicinska forskningsrådet, som förordar huvudalternativ 3,
anser att behovet av samordning mellan den försvarsmedicinska grundforskningen
och den tillämpade försvarsmedicinska forskningen väl kan tillgodoses genom
att rådet har företrädare i lämpliga organ inom styrelsen för försvarsforskning
och omvänt.

Direktiven för det fortsatta utredningsarbetet

På grundval bl, a, av remissyttrandena uppdrog Kungl,
Maj:t åt försvarsforskningsutredningen att utarbeta förslag om
försvarsforskningens framtida organisation inom ramen för det tidigare
redovisade huvudalternativet 3 med vissa modifieringar,

EnUgt vad
jag i samband därmed anförde tiU statsrådsprotokollet skulle utredningen i sitt
fortsatta arbete utgå från att ett särskilt organ, motsvarande den av
utredningen föreslagna styrelsen för försvarsforskning, skulle inrättas för
ledning och samordning av den försvarsinriktade forskningen.
Samordningsuppgifterna inom försvarsforskningen skulle för delta organs
vidkommande i allt väsentUgt begränsas till att centralt hålla samman
forsknings- och resursplanering medan ansvaret för forskningens genomförande
skulle Ugga på de forskningsproducerande organen.

Beträffande
producenlsidan anförde jag att utredningen borde överväga att samordna
teknisk-naturvetenskaplig forskning med undanlag för objektbunden forskning och
utveckUng under styrelsen för försvarsforskning. På sikt kunde det bli fråga
om att föra samman denna forskningsverksamhet i ett produktionsorgan, I fråga
om försvarsmedicinsk, beteendevelenskaplig och annan forskning av icke
teknisk-naturvetenskaplig karaktär anförde jag att utredningen med
utgångspunkt i sin principiella uppfattning borde söka nå fram till en lösning,
som på enklaste sätt tillgodosåg samordningsbehovet och samtidigt främjade
tvärvetenskapliga insatser.

Jag
anförde vidare bl, a. att samspelet mellan försvarsforskningen och
försvarsplaneringen borde säkerstäUas i den nya organisationen. En utgångspunkt
för utredningens fortsatta arbete borde emellertid vara att

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 35

upprätthåUa en klar åtskillnad mellan å ena sidan ansvaret
för att bedriva forskningsverksamhet och förvalta forskningsresurser och å
andra sidan ansvaret för alt bedriva studier och utredningar som behövs för
planeringsverksamheten inom oUka delar av totalförsvaret. Vidare anförde jag
att utredningen skulle utgå från att del sammanhållande ansvaret under Kungl,
Maj:t för viss studie- och utredningsverksamhet, som föregår statsmakternas
beslut om mål och riktlinjer för planeringen inom totalförsvaret Uksom för
erforderUg forskning för detta ändamål, skulle komma att Ugga på ett särskUt
organ med anknytning till försvarsdepartementet. Det ankom inte pä utredningen
att lägga fram organisationsförslag beträffande den nu berörda verksamheten.
Med prop, 1972:45 har Kungl, Maj:t berett riksdagen tiUfälle att ta del av
förslag om inrättande av ett sekretariat för säkerhetspoUtik och
långsiktsplanering inom försvarsdepartementet samt en beredning för långsiktig
lotalförsvarspla-nering,

Kungl, Maj:t uppdrog vidare åt
försvarsforskningsutredningen att i samråd med delegationen för lokaUsering av
statUg verksamhet pröva frågan om den framtida lokahseringen av försvarets
forskningsanstalt, Kungl, Maj:t uppdrog även ål försvarets
ralionaUseringsinslitut att medverka i det fortsatta utredningsarbetet rörande
försvarsforskningens organisation.

Försvarsforskningsutredningens organisationsförslag Försvarsforskningsorganisationens
huvuduppgifter

Utredningen betecknar försvarsforskningen som s, k,
sektoran-knuten forskning, dvs, sådan målbunden forskning som direkt syftar liU
att tiUgodose behov inom en viss samhällssektor. Enligt utredningen består
huvuduppgifterna för en sektoranknuten forskningsorganisation i att följa den
internationella forskningen och att göra dess resultat tiUgängliga för
tillämpningar inom sektorn, bl, a, genom kompletterande egna forskningsinsatser.
Den sektoranknulna forskningsorganisationen skall vidare bedriva eller låta
bedriva s, k, riktad grundforskning inom områden där del är motiverat med
hänsyn tiU de långsiktiga kunskapsbehoven inom sektorn och den nationella och
internationella vetenskapliga utvecklingen. Forskningsorganisationen skaU
slutligen medverka i oUka former av utrednings- och utvecklingsarbete inom
sektorn dels för att säkerställa kunskapsöverföringen frän forskningsorgan tUl
avnämare, dels för att forskningsorganen skall få direktinformation om oUka
avnämarbehov som underlag för sin egen planering. Nämnda uppgifter sammanfattar
utredningen under begreppet forskningsorganisationens rådgivande funktion.

Omfattningen av och ambitionsnivån för den del av den
rådgivande funktionen som avser forskningsorganens medverkan i avnämarnas
studie-och utredningsverksamhet Uksom i objektbundel utvecklingsarbete får
enligt utredningen fortlöpande avvägas genom samrådsförfaranden mellan

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 36

avnämare och forskningsorgan. Det åvUar därvid enligt
utredningen ytterst de myndigheter som är ansvariga för planeringsbesluten inom
totalförsvarets oUka delar all ange ambitionsnivån för vage enskild studie- och
utredningsuppgift. Detta bör enhgt utredningen vara vägledande vid
ansvarsfördelningen mellan forskningsorganisationen och de planeringsansvariga
myndigheterna.

Försvarets behov av forsknings- och utvecklingskapacitet

Försvarsforskningens indelning i tillämpningsområden

Utredningen har funnit att totalförsvarets långsiktiga
efterfrågan på forsknings- och utveckUngskapacitet kan anknytas tiU främst
följande tillämpningsområden.

System och metoder för teknisk informationsbehandling

TUlämpningsområdet innefattar insamling, bearbetning,
överföring och presentation av information jämte därtill knutna molmedel.
Närmast berörda militära funktioner är spaning, samband, målföljning och
målavkänning, navigering m. m. samt därmed sammanhängande
slridsled-ningsfunktioner.

Vapen och deras verkan

Området innefattar bl, a, vapenkonstruktion, verkan på
olika må! samt skydd mot vapenverkan. En skiljelinje bör därvid enligt
utredningen dras mellan konventionella vapen som ingår eller avses ingå i
krigsmaktens utrustning samt ABC-vapen, Något behov av forskning för
anskaffning av sådana vapen föreligger inte. Behovet av forskningsinsatser
avser enbart skyddsfrågor och därmed sammanhängande hotbildsunderlag jämte
visst underlag i frågor som rör ruslningsbegränsning och kontroll.

Fordon och farkoster

Fordon och farkoster avses bl, a, för användning som
vapenbärare eller s, k, systemplattformar. Hit hör markfordon av olika slag,
fartyg och andra sjöfarkosler samt flygplan och andra luftfarkosler.

Människan i totalförsvaret

Detta område innefattar bl, a, människan som objekt för vapenverkan
(ett gränsområde till området vapen och deras verkan), hälso- och sjukvård inom
totalförsvaret saml individens och gruppens prestationsförmåga och beteende
såväl i krigsmiljö som inom den arbetsmiljö som försvarets verksamhet i fred
utgör.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 37

Planerings- och utredningsmetodik med angränsande
områden

Området innefattar bl, a, system- och operationsanalys
samt visst underlag för miljöstudier och studier av det svenska samhällets
förändring.

Behov av forskningskapacitet inom de föreslagna
tillämpningsområdena

Försvarets efterfrågan på forsknings- och
utveckUngskapacitet inom de primärt tekniska tillämpningsområdena teknisk informationsbehandling,
vapen och deras verkan samt fordon oeh farkoster hänger enligt utredningen nära
samman med behovet av att upprätthåUa utvecklings- och tillverkningsmöjligheter
för viss försvarsmateriel inom landet. Utredningen hänvisar därvid bl. a. till
alt den aUiansfria politiken ställer krav på handlingsfrihet i fråga om
materielanskaffning för försvaret. Kraven på forsknings- och utveckUngskapacitet
avser främst objektbundel utvecklingsarbete förlagt tiU industrin. För att
kunna uppträda som kompetent beställare av detla arbete behöver försvaret
enligt utredningen har viss egen forsknings- och utvecklingskapacitet.
Utredningen konstaterar att de tekniska krav som ställs inom de nämnda områdena
ofta är starkt försvarsspecifika. Vidare måste stor hänsyn tas tiU militära
sekretesskrav för forskning som är direkt knuten till materielutveckling.

ABC-vapen utvecklas inte inom landet. Ett skydd mot sådana
vapen skaU dock upprätthållas, vilket enUgt utredningen förutsätter
grundläggande kunskap om hotbild och vapnens verkningar,

I fråga om försvarets efterfrågan på forskningskapacitet
inom tillämpningsområdet människan i totalförsvaret pekar utredningen bl, a,
på all försvarets personal skaU kunna arbeta i två organisationer och miljöer
- den krigstida och den fredslida. Dessa sammanfaller endast i begränsad
utsträckning. De krav som krigsmUjön och krigsupp-gufterna ställer mäste därför
enligt utredningen analyseras och omsättas i bl. a. lämpliga urvals- och
utbildningsåtgärder i fredstid. Utredningen pekar därvid på att urvals- oeh
utbildningverksamheten berör stora grupper av befolkningen bl. a. genom
värnpliktssystemet. Därtill kommer den forsknings- och utvecklingskapacitet som
behövs för att lösa bioteknologiska frågor i anslutning till
materielulveckUngen saml för hälso- och sjukvårdsfrågor.

Försvarels efterfrågan pä forsknings- och utvecklingskapacitet
inom tUlämpningsområdet planerings- och utredningsmeto-d i k hänger enhgt
utredningen direkt samman med försvarets uppgifter alt inom ramen för
begränsade personella och ekonomiska resurser i fred planera och investera i
utbildning och materiel för krigsförbanden.

Utredningen går inte in på någon de täljawägning av
insatserna inom de nämnda tUlämpningsomrädena, Utredningen framhåller med
hänvisning till sitt första delbetänkande att de resurser som bör satsas på
forskning

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 38

och utveckling iriom dessa områden i första hand är en
fråga om en avvägning inom försvarssektorn med hänsyn lill de mål oeh resurser
som har angetts för sektorns verksamhet. Utredningen bedömer dock alt även om
volym och detaljinnehäU kan variera kommer försvarets grundläggande
efterfrågan på forsknings- och utvecklingskapacitet inom de nämnda
tUlämpningsomrädena att bestå på läng sikt, under förutsällning att riktUnjerna
för säkerhets- och försvarspoUliken inte ändras, I denna bedömning har
utredningen tagit hänsyn lill att omfattande forskningsinsatser görs
internationellt inte minst inom de tekniska tillämpningsområdena, vUket
fortlöpande förändrar den tekniska hotbild som det svenska försvaret ställs
inför. Utredningen har vidare beaktat att det i oUka sammanhang har bedömts
vara av stor betydelse att kunna utrusta försvaret med materiel som är särskilt
anpassad till svenska förhållanden, DärtiU kommer efterfrågan på underlag i
frågor som rör rustningsbegränsning och kontroU,

Utredningen pekar också på vissa drag i behovsbildens
utveckUng som bl, a. berör samordningen av forskningsinsatserna i anslutning
till försvarets perspektiv- och sy-slemplanering. Systemplaneringens inriktning
mot förbandstyper och funktioner snarare än mot enskUda materielobjekt skärper
enligt utredningen kraven pä en ökad samverkan meUan tekniska, medicinska och
beteendevelenskapliga forskningsinsatser.

Det finns vidare enUgt utredningen ett ökat behov av
metodikrekommendationer och annat underlag från forskningsorganisationen i anslutning
till miljöstudier och studier av det svenska samhällets förändring samt
alternativstudier på hög nivå. Utredningen anser sig kunna konstatera att det
miUtära försvarets behov också framdeles sannoUkt bUr styrande för utvecklingen
av kunskaperna inom ett antal teknikområden. Kraven från andra myndigheter inom
totalförsvaret på medverkan i studier och utredningar kommer emeUertid enligt
utredningen att öka i takt med ökade kvalitetskrav på planering vid olika
myndigheter.

Följder av 1972 års försvarsbeslut

Särskilda följder av 1972 års försvarsbeslut på
forskningssidan har, framhåller utredningen, bl, a, av tidsskäl kunnat
inarbetas endast i begränsad utsträckning i det underlag som olika myndigheter
inom totalförsvaret har redovisat till utredningen. Försvarsbeslutet föranleder
dock enligt utredningens mening inga principiella förändringar i utredningens
överväganden om riktlinjer i stort för forskningsresursernas organisation.
Däremot kan beslutet enligt utredningen medföra att vissa faktorer i dessa
överväganden och riktlinjer fär tillmätas särskild betydelse, därför att vissa
problem framträder starkare i avvägningen mellan försvarsforskningens mål och
resurstiUdelning, Sålunda bedöms samverkan mellan försvarsforskningsorganen och
försvarsindustrin få ägnas stor uppmärksamhet, bl, a, med hänsyn till kraven på
enkla och billiga system samt i anslutning till allmänna frågor om
handUngsfrihel

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 39

för materielanskaffning och vidmakthållande av
utveckUngskompetens härför inom landet. Vidare anses bl, a, kraven på korta
utbildningstider för huvuddelen av de värnpUktiga ge ökad tyngd åt efterfrågan
på kunnande inom tillämpningsområdet människan i totalförsvaret, främst
avseende individens och gruppens prestationsförmåga och beteende.

Försvarsbeslutet kan sålunda enUgt utredningen medföra
behov av ändringar men inte nödvändigtvis sänkning av ambitionsnivån för
försvarsforskningen. Arten av dessa ändringar gör all försvarsbeslutet enligt
utredningens mening förstärker behovet av en samlad avvägnings-procedur för all
ej objektbunden försvarsforskning. Försvarsbeslutet medför vidare enligt
utredningen alt mycket höga krav ställs på en rationell utförandeorganisation
för försvarsforskningsprogrammet,

1972 års försvarsbeslut innebär sålunda enligt
utredningens mening avsevärt förstärkta motiv för att överväga och genomföra
även jämförelsevis omfattande rationaUseringsåtgärder, särskilt sådana som
skapar förutsättningar för att vidmakthålla försvarsforskningsorganisalionens
fackkompetens och stärka dess anpassningsförmåga inom centrala
forsk-ningsoinråden för försvaret, trots de beslut om personalminskningar som
statsmakterna har fattat.

Samordning mellan försvarsforskningen oeh annan forskning

Utredningen anser sig kunna konstatera en tendens att
målinriktad forskning i ökad utsträckning knyts till planering också inom andra
samhällssektorer än försvaret. Delta understryker enUgl utredningen det
angelägna i all främja en samordning av utveckUngen oeh utnyttjandet av landels
totala forskningsresurser för behov inom skilda samhällssektorer. Betydande
samordningseffekter bör enhgt utredningens mening kunna erhållas främst genom
alt delar av försvarsforskningsprogrammet läggs ut som större, sammanhållna
uppdrag med inplanerad flerårig löptid på forskningsorgan utanför
försvarssektorn. På motsvarande sätt bör uppdragsgivare utanför
försvarssektorn kunna utnyttja försvarets forskningsorgan. En sådan s, k,
programsamordning bör enUgt utredningen bl, a. förutsätta i viss utsträckning
likartade tillämpningsmäl för forskningen hos olika beställare. Vidare bedöms
programsamordningen förutsätta betydande samstämmighet i det
tekniskt-velenskapliga sakinnehållet för ohka beställares forskningsprogram
samt en utvecklad förmåga hos berörda beställare och forskningsorgan att
administrera större program för tillämpad, måUnriklad forskning. Konkreta
förslag i programsamordningsfrågor bör enUgt utredningen läggas fram genom
samrädsförfarande mellan berörda beställare och forskningsorgan. Utredningen
anser att förutsättningar finns för en sådan samordning i första hand inom
stora delar av de medicinska och biovetenskapliga områdena (tiUämpningsområdet
människan i totalförsvaret). Utredningen pekar därvid bl, a, pä sådana
delområden som allmän hälso- oeh sjukvård, bioteknologi och miljötoxikologi.

Ett annat sätt att utnyttja försvarets forskningsorgan
för ändamål

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 40

utanför försvaret ärs, k, diversifierad uppdragsforskning.
Detta innebär enUgt utredningen att en forskningsutförande enhet åtar sig mindre,
kortfristiga forskningsuppdrag för ell stort antal beställare inom enhetens
fackområden. Sådan diversifierad uppdragsforskning bör enUgt utredningens
mening utgöra endast en mindre del av tolalomsätlningen vid försvarets
forskningsorgan, bl. a, därför att de negativa effekterna av att spUttra
verksamheten annars överväger, inle minst från försvarets synpunkt. Utredningen
hänvisar i sammanhanget tUl erfarenheter frän flygtekniska försöksanstalten.
Industrin bedöms inte ha något större behov av alt utnyttja försvarssektorns
forskningsorgan för diversifierad uppdragsforskning med tillämpningar utanför
försvaret.

Däremot understryker utredningen, bl, a, mot bakgrund av
vad som har anförts om följderna av 1972 års försvarsbeslut, behovet av oeh
fördelarna med en nära samverkan mellan försvarssektorns forskningsorgan,
försvarels materielverk och industrin beträffande tekniskt utveckUngsarbete i
anslutning tiU försvarets materielanskaffning. Utredningen påpekar att
samarbetet mellan försvarets forskningsorgan och industrin därvid främst kommer
att ske genom programsamverkan kring oUka materielutveckUngsfrågor, Denna
samverkan skaU säkerstäUa att industrins och forskningsorganens samlade
tekniska och vetenskapUga kunnande tas till vara på bästa sätt.

Samverkan mellan f ö r s v a r s s e k t o r n s forskningsorgan
och universitet oeh högskolor är enUgt utredningen av stor betydelse för att
säkerställa informationsutbytet med den fria grundforskningen och den högre
utbildningen. Sålunda bör enUgt utredningen samverkan ske kring gemensamma
forskningsprojekt, främst av kunskapsuppbyggande karaktär, inom områden av
betydelse för försvaret, varvid försvarels forskningsorgan bidrar med
ekonomiskt och personellt stöd. Samverkan bör vidare omfatta forskarutbildning
och köp av konsulttjänster från enskilda forskare vid universitet och
högskolor. Smidigare former bör dessutom skapas för att föra över
forskargrupper inom sådana vetenskapliga specialiteter som har funnit en
alltmer vidgad avnämarkrets utanför försvarssektorn lill universitets- och
högskoleorganisationen.

Förslag till ny ledningsorganisation för
försvarsforskningen

Krav på ledningsorganisationen

En ny ledningsorganisation för försvarsforskningen bör
enUgl utredningens mening utformas så att den

- möjliggör en samordnad avvägning av all ej
objektbunden forskning

inom försvarssektorn,

- tillgodoser ökade krav på forekningsorganen i
fråga om förmåga alt

anpassa sig tiU förändringar i behovsbild och ekonomiska förutsätt

ningar för verksamheten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 41

främjar en effektiv medverkan frän forskningsorganen
på alla nivåer

inom totalförsvarets studie- och utredningsverksamhet samt

- underlättar ett samordnat utnyttjande av
forskningsorgan inom och

utom försvarssektom med hänsyn till försvarets och andra samhällssek

torers behov.

Utredningen uttrycker också dessa krav i den formen att
ledningsorganisationen skall tillgodose behovet av en samordnad
programplanering av den ej objektbundna försvarsforskningen saml behovet av en
samordnad resursplanering avseende utnyttjandet av skilda forskningsresurser
för olika forskningsprogram,

1 fråga om den samordnade programplaneringen erinrar
utredningen om uttalandet i sitt principbetänkande att inriktningen och
dimensioneringen av insatserna för ej objektbunden försvarsforskning bör ske
genom ett samrådsförfarande av förhandUngskaraklär mellan avnämarmyndigheler
och forskningsorgan. Utredningen utvecklar i sitt andra delbetänkande kraven på
detta samrådsförfarande närmare. Utredningen framhåller sålunda att myndigheter
med centralt planeringsansvar inom totalförsvaret måste under statsmakterna
ha inflytande över de ekonomiska ramar som i försvarsplaneringen avsätts för
ej objektbunden forskning och över hur motsvarande resurser kan användas för
andra ändamål inom försvaret, Detla är enUgt utredningen nödvändigt för att
samrådsförfarandet skaU resultera i en verklig awägning mellan insatser som
syftar till styrka i försvarsorganisationen på lång resp, kort sikt.
Forskningsorganisationen mäste för sin del enligt utredningen ha tillräcklig
förhandlingsstyrka för all kunna hävda den långsiktiga kunskapsuppbyggande
forskningens intressen.

Vid
avvägningen av forskningsinsatserna bör all berörd verksamhet som hänger samman
med den långsiktiga försvarsplaneringen, dvs. studier, utredningar och ej
objektbunden forskning, kunna överblickas i ett sammanhang för alt dessa
verksamheter skall bU väl avstämda inbördes. Behovet av medverkan från
forskningsorganen i objektbundel utvecklingsarbete måste också beaktas för att
främja ett effektivt resursutnyttjande. En avvägning av sådant slag kan enligt
utredningen endast göras mot bakgrund av en överblick på central nivå av
utgångsförutsällningarna för såväl avnämar- som forskningssidan. Avvägningarna
på central nivå fordrar därvid ett underlag som har lagils fram genom
fortlöpande kontakter på flera nivåer mellan avnämarmyndigheler och
forskningsorgan.

Utredningen finner att de uppställda kraven på en
samordnad programplanering är väl uppfyllda för den teknisk-naturvetenskapliga
forskningen vid försvarets forskningsanstalt och med de militära myndigheterna
som huvudavnämare. Bl, a, som en följd av den fortlöpande utvecklingen av
långsiktsplaneringen inom totalförsvaret har försvarsforskningen tillförts nya
avnäraargrupper samtidigt som den vidgats till nya områden, Mol bakgrund av
erfarenheterna från utvecklingen av forskningsanstaltens forskningsplanering
anser utredningen att den sam-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 42

ordnade programplaneringen bör omfatta också dessa nya
avnäraargrupper och forskningsområden.

Samordningen av resursplaneringen syftar enUgt utredningen
till att göra det lättare att anpassa forskningsresurserna till varierande
framtida avnämarbehov och verka för ett samordnat utnyttjande av olika
forskningsresurser över olika samhällssektorer. En samordnad resursplanering
är enligt utredningen nära förknippad med en samordnad programplanering,
eftersom den långsikliga resursulveckUngen i hög grad bestäms av de medel som
ställs till förfogande inom program-planernas ram för kunskapsuppbyggande
verksamhet inom olika ämnesområden och vid oUka forskningsorgan. En viktig
uppgift från resursplaneringssynpunkt bUr därför att vid programplaneringen
bevaka fördelningen av forskningsuppdrag inom olika ämnesområden för att
samordna kunskapsuppbyggnaden vid oUka forskningsorgan inom och utom försvaret.
Därtill kommer vissa krav pä att fortlöpande kunna anpassa användningen av
befintliga resurser för olika slag av forsknings-, utrednings- och
utvecklingsverksamhet. Utredningen pekar bl. a, på att den samordnade
resursplaneringen därvid skall främja en jämn arbetsbe-läggning vid försvarels
forskningsorgan oberoende av olika finansieringsvägar för objektbunden och ej
objektbunden forskning och utveckUng.

Ansvarsfördelning mellan centralt ledningsorgan,
avnämarmyndigheler oeh forskningsutförande organ

I enlighet med tilläggsdirektiven föreslär utredningen att
en styrelse för försvarsforskning inrättas som centralt ledningsorgan med
uppgift att bl. a. svara för en samordnad program- och resursplanering för den
ej objektbundna försvarsforskningen. Uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan
den föreslagna styrelsen, de forskningsutförande organen och olika
avnämarmyndigheler bör enUgt utredningen mot bakgrund av tidigare redovisade
krav vara följande.

Styrelsen för försvarsforskning bUr programmyndighet och
fär programansvar för all ej objektbunden försvarsforskning, dvs. forskning
som redovisas under delproduktionsområdena 4.2 och 4.3 i försvarets planerings-
och programbudgetsystem. Styrelsen blir också programmyndighet för ett
delprogram (anslag) raed beteckningen Gemensam försvarsforskning under
huvudprogrammet Geraensararaa myndigheter och funktioner. Utredningen påpekar
all härigenom erhålls i huvudsak överensstämmelse mellan ett organisatoriskt
delprogram och det i utredningens första delbetänkande diskuterade
avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning. Detta är en fördel eftersom
anslagen på riksstaten då direkt återspeglar viktiga avvägningsfrågor i
försvarsplaneringen.

Överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen tilldelas viss
direktivrätt rörande storleken av planeringsramarna för delprogrammet Gemensam
försvarsforskning. Avnämarmyndigheler inom totalförsvaret skall medverka i de
sararådsförfaranden som ingår i beredningen av programplanerna för nämnda
delprogram inför insändandet till Kungl, Maj:t, För dessa

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 43

sararådsförfaranden har styrelsen för försvarsforskning
ledningsansvar. Avnämarna skall bl, a, prioritera oUka delar av
forskningsprogrammet med utgångspunkt i en samlad bild av sina behov av
underlag från forskningsorganen, TUl grund för dessa prioriteringar och
samrådsförfaranden skall ligga förslag till programplaner för den ej
objeklbundna försvarsforskningen, som har utarbetats av forskningsorganen under
sammanhållande ledning av styrelsen för försvarsforskning. Vid samrådsförfarandena
skaU styrelsen och forskningsorganen särskilt bevaka behovet av långsiktig,
kunskapsuppbyggande forskning.

Styrelsen för försvarsforskning får vidare ansvaret för
att samordna resursplaneringen för forskningsorgan som erhåller uppdrag inom
delprogrammet Gemensam försvarsforskning. Detta innebär all styrelsen vid
beredningen av uppdragsfördelningen inom delprogrammet Gemensam
försvarsforskning skaU samråda med andra anslagsfördelande myndigheter för att
åstadkomma en balanserad långsiktig utveckling av fackkunnandel vid olika
forskningsorgan inom och utom försvarssektorn. Styrelsen har därvid enUgt
utredningen ett särskilt ansvar för att samordna resursutveckUng och
resursbeläggning vid forskningsorgan inom försvaret. Delta ansvar omfattar
forskningsorganens medverkan i t, ex, objektbunden utveckling inom försvaret
och hur de skall utnyttjas för uppdrag utanför försvaret.

För att styrelsen för försvarsforskning skall fä
befogenheter som svarar mot samordningsansvaret pä program- och resurssidan
anser utredningen alt styrelsen i formell raening enligt programbudgelsystemet
även skall vara produktionsmyndighet för uppdrag inora delprogrammet (anslaget)
Gemensam försvarsforskning. Utredningen avser därmed huvudsakligen det
ekonomiska redovisnings- och beslulsansvaret närmast under Kungl. Maj:t och
pekar på att styrelsens formella produktionsansvar innebär redovisningstekniska
fördelar, bl, a, genom att antalet anslag pä riksstaten minskar.

Styrelsens för försvarsforskning ansvar som
programmyndighet skaU enligt utredningen främst bestå i att ange mål och
planeringsramar i stort för uppdragen inom delprogrammet Gemensam
försvarsforskning medan forskningsorganen bestämmer metoderna för att nå de
uppsatta målen. Forskningsorganen har därvid bl, a, ansvaret för
detaljplaneringen av det vetenskapliga sakinnehållet i forskningsprogrammet.
Verksamhet som faller under delprogrammet Gemensam försvarsforskning bör
budgeteras på ett fåtal större uppdrag till berörda forskningsorgan som bör få
vidsträckt handlingsfrihet inom ramarna för dessa uppdrag. Denna
handlingsfrihet är enligt utredningen nödvändig för all forskningsorganen skaU
kunna smidigt styra sina insatser i förhållande till de problem som fortlöpande
uppkommer i olika forsknings-, utrednings- och utveckUngs-projekt.

Styrelsen fär som programmyndighet ocksä samordningsansvar
på central nivå för förevarsforskningens rådgivande funktion gentemot
planeringsansvariga myndigheter, dvs, för forskningsorganens medverkan i
avnämarnas studie- oeh utredningsverksamhet. Denna medverkan bör

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 44

dock liksom nu främst ske genom direktkontakter mellan
avnämare och forskningsorgan. Formellt regleras medverkan genom att avnämarmyndig-heterna
i sina instruktioner får rätt att anvisa forsknings- och utredningsuppgifter
till berörda forskningsorgan inom försvarssektom.

Styrelsens organisation

Utredningen föreslår att styrelsen för försvarsforskning
leds av en generaldirektör som lilUka är ordförande i verksstyrelsen (styrelsen
i plenum). Styrelsen bör i övrigt organiseras på en utredningsavdelning, en
planeringsavdelning och en administrativ avdelning.

Styrelsen
i plenum bör enUgt utredningen avgöra bl, a, långsiktiga frågor rörande
program- och resursplaneringen för försvarsforskningen inom ramen för direktiv
och anvisningar som meddelas av Kungl, Maj:t och perspektivplaneansvariga
myndigheter. Styrelsen i plenum beslutar sålunda om riktlinjer i stort för
programplaneringen vid olika forskningsorgan samt om årlig uppdragsfördelning
till dessa. Sammansättningen av styrelsen i plenum bör enUgl utredningen
återspegla styrelsens för försvarsforskning uppgifter att awäga avnämar- och
forskarinlressen, I styrelsen bör därför liksom i försvarets
forskningsan-stalls nuvarande styrelse ingå bl, a, företrädare för centralt
planeringsansvariga myndigheter inom försvarssektom, för försvarets
materielverk, för forskningsorgan utanför försvarssektorn samt för industrin,
SärskUd representation för personalen i berörda forskningsorgan inom försvaret
bör även övervägas. Om cheferna för de forskningsutförande enheterna inom
försvarssektorn skall ingå i styrelsen i plenum, beror enhgt utredningen på
vilken organisationsmodell som väljs för dessa enheter, 1 det av utredningen
förordade alternativet ingår cheferna för enheterna inte i styrelsen i plenum
men har skyldighet att närvara vid dess sammanträden. Utredningen anser att
enhetscheferna i stället bör ingå i en särskild rådgivande chefsnämnd som
redovisas i det följande.

Med
hänvisning till att styrelsen för försvarsforskning skall verka som högsta
företrädare för forskningens rådgivande funktion för de planeringsansvariga
myndigheterna inom totalförsvaret föreslär utredningen att styrelsens generaldirektör
skall vara ledamot av militärledningen och därvid medverka främst i
handläggning av sådana ärenden som berör forskningsorganens verksamhet. Vidare
föreslås att en representation från styrelsen för försvarsforskning på
motsvarande nivå säkerställs i övriga myndigheter med centralt
planeringsansvar inom olika delar av totalförsvaret.

Utredningsavdelningens
uppgifter och sammansättning bestäms enligt utredningen i hög grad av alt
styrelsen för försvarsforskning skall svara för en samordning på central nivå
av forskningsorganens rådgivande funktioner, innefattande bl. a. deras
medverkan i avnämar-myndigheternas studier och utredningar. Utredningen pekar
bl. a. pä att avnämarnas utbyte av de resurser som satsas pä målinriktad
forskning i hög grad bestäms av hur väl den rådgivande funktionen fullgörs. En
samlad överblick över den rådgivande funktionen är därför enUgl

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 45

utredningen av stor betydelse för att styrelsen för
försvarsforskning som programmyndighet skall kunna inrikta framtida
forskningsinsatser och kontrollera måluppfyUelsen hos forskningsorganen m, ra.
Mot bakgrund av erfarenheterna av nuvarande organisation anser utredningen att
del råder ett nära samband mellan å ena sidan styrelsens för försvarsforskning
forskningsplanerande och rådgivande funktioner och ä andra sidan de funktioner
som åvilar de operationsanalytiska rådgivningsenheterna och vissa
utredningsenheter vid nuvarande planeringsbyrån inom försvarets
forskningsanstalt. Utredningen anför vidare all planeringsbyrån f, n, ansvarar
också för forskning och utveckling inom planeringsmetodik med anknytande
samhällsvetenskaper förutom att byrån tillhandahåller opera-tionsanalytisk
expertis inom totalförsvaret. Mot bakgrund av vunna erfarenheter finns enligt
utredningen starka skäl att behålla delta organisatoriska samband mellan
forskning och tiUämpning,

Utredningen föreslår mot bakgrund av det anförda att
huvuddelen av nuvarande planeringsbyrån vid försvarets forskningsanstalt utom
byrå-administrationen och den för anstalten gemensamma cenlralplaneringen förs
över till styrelsen för försvarsforskning och bildar styrelsens
utredningsavdelning med i huvudsak oförändrade arbetsuppgifter. Inom
utredningsavdelningen bör således finnas en central utredningsenhet, en enhet
för system- och operationsanalys innefattande nuvarande operationsanalytiska
rädgivarenheter vid olika totalförsvarsmyndigheter samt en enhet för forskning
och metodulveckUng.

Utredningsavdelningens verksarahet bör enhgt utredningen i
huvudsak ha en entydig inriktning på försvarsproblem med hänsyn liU styrelsens
för försvarsforskning ställning som centralt rådgivande organ i forskningsfrågor
inom försvaret. Behoven av forskningsresultat inom planeringsmetodik och
anknytande samhällsvetenskapliga områden är emellertid enUgt utredningen i stor
utsträckning gemensamma för flera samhäUssektorer, De grundläggande
utbildnings- oeh forskningsbehoven inom dessa områden bör därför pä sikt enUgt
utredningens mening huvudsakhgen tillgodoses genom universitet och högskolor.
Dessa behöver dock enligt utredningen ges bättre förutsättningar härför, 1
avvaktan på detta kan i den föreslagna utredningsavdelningens uppgifter behöva
ingå visst arbete på grundläggande problem som inte är direkt försvarsanknulna
i Ukhet med vad som sker vid nuvarande planeringsbyrån inom försvarets
forskningsanstalt.

Styrelsens för försvarsforskning planeringsavdelning bör
enligt utredningen bereda programplanerna för delprogrammet Gemensam
försvarsforskning och därav betingad långsiktig resursplanering och ta fram
styrelsens grundsyn på försvarsforskningens utveckling på längre sikt. Eftersom
delta måste göras i nära samråd med övriga myndigheter bör arbetet enUgl
utredningen ske i nämnd- eller rädsform. Till planeringsavdelningen bör därför
knytas programnämnder med programsekretariat samt en resursnämnd.

För programplanering föreslår utredningen att styrelsen
för försvarsforskning använder en underindelning av
försvarsforskningsprogrammet

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 46

som nära ansluter till den som f, n, tillämpas vid
försvarets forskningsanstalts programplanering och som också anknyter till de
av utredningen angivna fem huvudsakliga tillämpningsområdena för
försvarsforskningen. För varje sådan del av försvarsforskningsprogrammet föreslår
utredningen att en prograranämnd inrättas inom styrelsen. Dessa programnämnder
fär bl, a, tiU uppgift att i samråd med berörda avnämarmyndigheler och
forskningsorgan och i enUghet med styrelsens riktlinjer bereda förslag till
programplaner för berörd del av försvarsforskningsprogrammet saml kontroUera
hur forskningsorganen uppfyller målen för gällande planer. I programnämnderna
bör ingå företrädare för planeringsansvariga och materielanskaffande
myndigheter, företrädare för försvarsforskningsorganen, fristående
lekniskt-vetenskaplig expertis samt en sekreterare ur styrelsens för
försvarsforskning planeringsavdelning. Antalet ledamöter i en programnämnd bör
enligt utredningen inte överstiga tolv. Ordförande och ledamöter i
programnämnderna utses av styrelsen i plenum, i förekommande fall på förslag
av de myndigheter som skall företrädas i nämnderna.

De nuvarande för svars medicinska och mUitärhistoriska
forskningsdelegalionernas uppgifter bör enligt utredningen föras över till
nämndorganisationen.

Utredningen föreslär alt ansvaret för långsiktig
kunskapsuppbyggande forskning med anknytning till psykologiskt försvar förs
över till en programnämnd i vilken beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
är företrädd.

1 planeringsavdelningen föreslås vidare ingå ett
programsekretariat som i huvudsak övertar de uppgifter som nu sköts av de s.
k. programföredragande tjänstemännen inom försvarets forskningsanstalt. I
programsekretarialel ingår sekreterarna i de oUka programnämnderna. Dessa
sekreterare bör rekryteras från forskningsorganen och befallningarna bör vara
av genomgångskaraktär.

Utredningen föreslår också en r e s u r s n ä m n d för
att samordna utvecklingen och utnyttjandet av olika forskningsresurser inom och
utom försvarssektom i anslutning till verksamhet som budgeteras på delprogrammet
Gemensam försvarsforskning. Resursnämnden skall enUgt utredningen bl, a,
handlägga personalfrågor, t, ex, riktlinjer för utbUdning och
cirkulationstjänstgöring inom styrelsens ansvarsområde samt följa och bevaka
lokal- och instrumentinvesteringar som är styrande för resursutvecklingen
eller för vilka någon form av samordnat utnyttjande bör övervägas.

Vidare föreslår utredningen att en chefsnämnd inrättas vid
styrelsen för försvarsforskning. Chefsnämnden skall inför styrelsen i plenum
svara för en mer övergripande beredning av olika avvägningsfrågor inom
delprogrammet Gemensam försvarsforskning, t, ex, mellan oUka delområden av
programmet. Chefsnämndens sammansättning beror enhgt utredningen på vilken
modell som väljs för de forskningsutförande enheternas organisation, 1 den av
utredningen förordade modellen föreslås att chefsnämnden består av chefen för
styrelsen för försvarsforsk-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 47

ning, tillika ordförande, cheferna för de av utredningen
föreslagna forskningsorganen inom försvarssektorn samt ordförandena i programnämnderna
inom styrelsen. Dessa ordförande bör då hämtas ur avnämar-myndigheternas krets.
Avdelningschefer inom styrelsen bör vidare vara skyldiga att närvara vid
chefsnämndens sammanträden.

Nämndorganisationens arbetsformer vid programplaneringen
bör enUgt utredningen kunna nära anknyta lill det förfarande som har utvecklats
för rullningen av forskningsplanerna för försvarets forskningsanstalt.

Den
administrativa avdelningen vid styrelsen för försvarsforskning skall enligt
utredningens förslag bestå dels av en ekonomi- och förvallningsdetalj som
svarar för beredning och handläggning av de ekonomi- och förvaltningsfrågor
som faller pä styrelsen som programmyndighet och forraell produklionsrayndighel
för den ej objektbundna försvarsforskningen, dels av en detalj för styrelsens
intema administration.

För en mer
detaljerad beskrivning av styrelsens organisation oeh arbetsformer hänvisas
till utredningens betänkande som också innehåller förslag till instruktioner
och instruktionsändringar för berörda myndigheter.

Finansieringsformer

Utredningens förslag till ansvarsfördelning i
försvarsforskningsorganisa-lionen innebär att styrelsen för försvarsforskning
bUr program- och produktionsmyndighet för ett delprogram benämnt Gemensam
försvarsforskning inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter och funktioner.
Nämnda delprogram föreslås bU indelat i tre programelemenl, nämligen Styrelsen
för försvarsforskning utom utredningsavdelningen. Styrelsen för
försvarsforskning: Utredningsavdelningen samt Kunskapsuppbyggande och
tillämpad ej objektbunden forskning.

Utredningen
föreslär alt verksamheten finansieras från ett förslagsanslag benämnt Gemensam
försvarsforskning. Av anslagsframställning och anslag bör framgå omfattningen
av den andel för vilken överbefälhavaren resp. civilförsvarsstyrelsen ger
direktiv samt den del av anslaget som avser sådan forskning som bedrivs bl. a.
i anslutning till miljöstudier och studier av del svenska samhällets utveckUng.

Utredningen
föreslår att anslaget Gemensam försvarsforskning skall beslå av tre delar en
för varje programelemenl. Den del av anslaget som faller på programelementel
Styrelsen för försvarsforskning: Utredningsavdelningen bör föras upp raed 1
000 kr. eftersom verksamheten vid utredningsavdelningen bör vara
självfinansierande genom att styrelsen, andra myndigheter inom försvaret liksom
myndigheter, organisationer och företag utanför försvaret ger sekundäruppdrag
lill avdelningen.

En balanserad inkomst/utgiftsslat för
utredningsavdelningen bör enhgt utredningen bifogas den anslagsframställning
med primäruppdragsförslag som styrelsen för försvarsforskning inlämnar till
Kungl. Maj:t. Utredningen föreslår vidare att verksamheten vid forskningsorgan
inom försvarssek-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 48

torn helt budgeteras på sekundäruppdrag från styrelsen för
försvarsforskning och andra uppdragsgivare. Härigenom skapas enligt
utredningen förbättrade finansierings- och redovisningsmässiga förutsättningar
för ett samordnat utnyttjande av forskningsorgan inom och utom försvaret både
med hänsyn till försvarets och andra samhällssektorers behov. Forskningsorgan
inom försvaret som är självständiga myndigheter bör redovisas som
organisatoriska delprogram. Inkomster och utgifter för sådana
forskningsutförande myndigheter redovisas mot ett förslagsanslag pä
driftbudgeten om 1 000 kr. TUl anslagsframställningen med primäruppdragsförslag,
som inges genom styrelsen för försvarsforskning, fogas en balanserad
inkomst/utgiftsstat för verksamheten vid rayndigheten. Forskningsenheter som
ingår i myndigheter som även har andra uppgifter än forskning särredovisas med
en balanserande inkomst/utgiftsstat mot en anslagspost om 1 000 kr. inom resp.
myndighets anslag. Finansieringen från styrelsen utformas så att endast ett
eller ett fåtal uppdrag behöver gå till varje forskningsorgan.

Utredningen föreslår att större investeringar i maskiner
och instrument finansieras genom utnyttjande av fondprincipen. För
investeringar i mark, byggnader och datamaskiner m. m, finns fonder inrättade.
En utvidgning av fondprincipen till att omfatta även större investeringar i
annan forskningsutrustning ter sig enligt utredningen önskvärd, 1 den tidigare
nämnda promemorian (Ds Fö 1971:6) har försvarets rationaliseringsinstitut
föreslagit att en ny kapitalfond benämnd försvarets forskningsfond
inrättas. Fonden bör föras upp på kapilalbudgeten under diverse kapitalfonder
med styrelsen för försvarsforskning som fondförvaltande myndighet.

De forskningsutförande enheternas organisation

Utgångspunkter

Utredningen har funnit det lämpligt att vid sin översyn
skilja mellan tre typer av s. k. specialistfunktioner för att beskriva arten av
verksamheten vid olika enheter inom forskningsorganen. Systeminrikta-de
specialistfunktioner har sitt fackkunnande främst knutet tUl ett visst
tillämpningsområde eller del av område. Verksamheten avser bl. a. att ur
lekniskt-vetenskaplig synpunkt pröva möjligheterna att förverkliga förslag
tili system och systemkomponenter för olika delar av totalförsvaret. De
systeminriktade specialistfunktionerna kan därvid behöva biträdas av
vetenskapligt inriktade specialist-funktioner med fördjupade forskningsinsatser
inom vissa grundläggande tekniska eller vetenskapliga fackområden. Stödfunktioner
svarar för teknisk och administrativ service. Hit hör bl. a. verkstäder,
datorservice m. m. 1 försvarets forskningsanstalts nuvarande organisation
svarar enligt utredningen avdelningarnas institutioner vanligen för en eller
ett fåtal sädana specialistfunktioner.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 49

Utredningen framhåller att mångfalden av funktionella
samband mellan olika verksamheter är kännetecknande för tillämpad,
tvärvetenskaplig forskning av den omfattning som försvaret bedriver. Det är
knappast möjligt att entydigt ange något enskilt funktionellt samband som kan
läggas lill grund för olika verksamheters organisatoriska gruppering utan denna
måste enligt utredningens mening baseras på en kombination av flera typer av
funktionella samband. Utredningen har funnit att följande tre typer av
funktionella samband i första hand är av betydelse i delta avseende, nämUgen

-
samhörighet i
fråga om gemensamma tillämpningsmål, särskilt med hänsyn till de av utredningen
angivna fem grundläggande tillämpningsområdena,

-
samhörighet i
fråga om metodiskt och annat kunnande inom grundläggande tekniska eller
vetenskapliga fackområden liksom för dessa specifik mätutrustning m. m, samt

- samhörighet i fråga om användning av vissa
specialiserade stödfunk

tioner.

Av särskUt intresse är enligt utredningen att undersöka
vUka kopplingar som finns mellan de tre typerna av samhörighet. Dessa
kopplingar är invecklade och förändras i viss utsträckning med den tekniska och
vetenskapliga utvecklingen. Utvecklingen inom försvarsforskningen har dock
enligt utredningens bedömning stabiliserats så att vissa kopplingsmönster med
långsiktig styrka och stabilitet kan urskiljas. Därmed avses t, ex, all det
torde vara svårt eller omöjligt att göra meningsfulla forskningsinsatser inom
ett tillämpningsområde ulan att ha tillgång till ett visst minimikunnande inom
vissa grundläggande tekniska eller vetenskapliga fackområden. För en närmare
redovisning av dessa kopplings-mönster hänvisas lill utredningens
slutbetänkande. Allmänt anser utredningen att försvarsforskningens
målinriktning bäst främjas, om man organisatoriskt samlar systeminriktade
specialistfunklioner efler ansvars-och kompetensområden som motsvarar de av
utredningen angivna fem huvudsakliga tillämpningsområdena eller större
delområden inom dessa. Vidare bör vetenskapligt inriktade specialistfunktioner
inom närliggande fackområden om möjligt föras samman organisatoriskt och
geografiskt/ lokalmässigt. Detta främjar en hög fackkompetens, bidrar till att
skapa en god forskningsmiljö och underlättar gemensam användning av vissa
stödfunktioner. Del nyss anförda utgör vikliga utgångspunkter för utredningens
överväganden och förslag om förändringar i nuvarande organisation.

Behov av förändringar i nuvarande organisation

Utredningen har funnit alt försvarets efterfrågan på
forskningskapacitet har en sådan långsiklighet och karaktär att det är
moiiverat all försvaret förfogar över egna forskningsutförande enheter inom de
fem tillämpningsområden som utredningen har angett. Därför förordar ulred-

4 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 88

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 50

ningen att försvarets nuvarande forskningsutförande
enheter behåller försvarsdepartementet som huvudman.

Utredningen
anser att behov av förändringar i de forskningsutförande enheternas
organisation föreligger främst beträffande försvarets forskningsanstalt,
militärpsykologiska institutet och viss medicinsk forekning. För övrig ej
objektbunden försvarsforskning, däribland fortifikatorisk forskning,
mililärhistorisk forskning och den forskning som bedrivs för det psykologiska
försvaret har utredningen inte funnit anledning att föreslå andra förändringar
än de som tidigare har redovisats i fråga om finansieringen genom styrelsen
för försvarsforskning.

Vad gäller
flygtekniska försöksanstalten hänvisar försvarsforekningsutredningen till
tidigare utredningars bedömningar, som i stort har delats av statsmakterna
(prop, 1968:109, SU 1968:124, rskr 1968:282), att ett vidmakthåUande av en
kvalificerad flygteknisk verksamhet vid försöksanslaUen av ungefär
hittillsvarande omfattning torde vara en av förutsättningarna för att nuvarande
handlingsfrihet i fråga om inhemsk flygplanutveckling inte skaU minska.
Utredningen finner det lämpligt alt söka tillföra försöksanstalten viss
ytterligare försvarsforskning som dels anknyter till centrala områden för
anstaltens fackkunnande, dels kan utnyttja anstaltens omfattande erfarenheter
av ett nära tekniskt samarbete med industrin. Detta bör enligt utredningen
kunna leda till ett bättre resursutnyttjande, särskilt i jämförelse med en ytterligare
diversifierad uppdragsforskning vid anstalten. Utredningen har inte funnit skäl
att ompröva försöksanstaltens inre organisation,

I fråga om medicinsk och beteendevelenskaplig forskning
inom tillämpningsområdet människan i totalförsvaret anför utredningen bl, a,
att den geografiska och organisatoriska spridningen av verksamheten på oUka
forskningsutförande enheter skapar behov hos avnämarna av en kanal för samlad
redovisning dels av forskningens resultat och möjligheter att nå resultat, dels
av olika avnämarproblem och deras inbördes prioritering. Särskilt synes detta
enligt utredningen vara fallet med forskningen kring individens och gruppens
prestationsförmåga och beteende. Därvid eftersträvas bl. a. en förbättrad
helhetsbild av människans betingelser i totalförsvaret med hänsyn tUl förbands-
och befattningsulformning i krigsorganisationen, utformning av
utbildningssystem, materidulformning m. m, samt möjligheter att skapa en god
arbetsmiljö inom förevaret. Utredningen finner det därför angeläget att, utöver
den samordning av programplaneringen som förordas i förslaget till ny
ledningsorganisation, pröva även vissa organisatoriska åtgärder som bl, a,
avser att främja en ökad samverkan mellan forskning inom de medicinska och
beteendevelenskapliga fackområdena i linje raed den utveckling som har inletts
vid vissa specialmedicinska forskargrupper. Anknytningen till rutinmässig
medicinsk och psykologisk verksamhet inom försvaret, som urvals- och
provningsverksamheten vid värnpliktsverkets inskrivningscentraler saml fysisk
och psykisk hälsovård vid fredsförbanden, bör vara stark. Kopplingen mellan den
bioteknolo-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 51

giska forskningen och forskningen inom de primärt tekniska
tillämpningsområdena måste säkerställas liksom oUka forskningsutförande
enheters tUlgång rill vissa lokalt bundna tekniska och kUniska resurser.
Tillsammans talar dessa krav enligt utredningen för all behälla en relativt
starkt decentraliserad organisation inom området med grupper som är placerade
vid olika avnämarmyndigheler liksom nu. Dessa grupper bör dock i fråga om
forskningsverksamheten och därmed sammanhängande fackansvar hållas samman i en
fastare organisatorisk rara än f. n. En nära samverkan mäste vidare
säkerställas mellan planerande och forskande organ i frågor rörande hälso- och
sjukvård i krig och fred. Nära kontakter mellan i första hand socialstyrelsen
och berörda myndigheter inom försvaret bör därför främjas både i medicinska
forskningsfrågor och planeringsmetodiska frågor. De kontakter som har inletts
genom att placera viss operationsanalytisk expertis ur försvarets
forskningsanstalt vid socialstyrelsen bör enligt utredningen kunna utgöra ett
viktigt led i den totala forskningsorganisationen pä den försvarsmedicinska
sidan. Utredningen förutsätter vidare att socialstyrelsen och den föreslagna
styrelsen för försvarsforskning i samråd verkar för en samlad inriktning av
den forskning om skyddet mot B-slridsmedel som bedrivs vid statens bakteriologiska
laboratorium, försvarels forskningsanstalt och övriga forskningsorgan.
Utredningen förutsätter slutligen att programmet för de specialmedicinska
grupper som sorterar under statens medicinska forskningsråd prövas i sedvanlig
ordning vid uppkommande vakanser på chefstjänsterna, bl. a. mot bakgrund av den
organisation som då finns inom försvaret för närliggande specialmedicinsk
forskning. Dessa frågor diskuteras närmare i en särskild expertpromemoria som
ingår som bilaga till utredningens slutbetänkande.

Beträffande
organisationen av den verksamhet som bedrivs vid försvarets forskningsanstalt
har utredningens förslag om överföring av planeringsbyrån till en styrelse för
försvarsforskning redovisats tidigare. I fråga om organisationen av
verksamheten vid avdelningarna 1 4 vid anstalten framhåller utredningen
inledningsvis bl. a. all fördelar sannolikt kan vinnas genom en ytterligare
ökad samverkan med försvarets materielverk och industrin om tekniska
utvecklingsuppdrag. Utredningen anför vidare att avdelningarnas nuvarande
verksamhetsområden inte kan betecknas som särskilt väl avgränsade, varken efter
vetenskapsområden eller tillämpningsområden. Inom området konventionella vapen
och deras verkan uppvisar sålunda vissa enheter vid avdelningarna 1 och 2
gemensamma intresse- och kunskapsområden, såväl avseende tiUämpningsmål som
från lekniskt-vetenskaplig facksynpunkt. Likaledes finns för avdelningarna 2
och 3 gemensamma intresse- oeh kunskapsområden inom området teknisk
informationsbehandling både i fräga om tillämpningsmål oeh frän
tekniskt-vetenskaplig facksynpunkt. Dessa förhållanden belyses i följande
tabeU.

s. 1 Kontrollera mot PDF

c

I

5

c

+-

«

a>

1

c c

1-,

X

S

"n

opaginerad Kontrollera mot PDF

c I

s

n.

C o

O t: o o

u, ,S

opaginerad Kontrollera mot PDF

a c

"3

M o
bti

.s 'z:
c

o 5 C3

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

.2 =

C & rt -

s; g ö -c

c cd "O "

OS.C-K

Qs 8
5;

.-H r*

\o

Ti- U-,

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

£
a.

S

o .c

c "2

ä i

«

D

a

ii

u5

T3 O
C

,ii O.

a c

. c/3 M

s

a

opaginerad Kontrollera mot PDF

i -

E

o ,

t/3 nj

S S

i °

S
«, o, c

jO

tn

bO

O

O

.M

a

O

w

te.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 53

Bland orsakerna tiU denna fördelning av avdelningarnas
verksamhet nämner utredningen utvecklingen på behovssidan och den vetenskapliga
utvecklingen saml att forskningsanstaltens tillväxt under 1950- och börian av
1960-talel bl. a. har lett tiU en breddning av verksamheten så att oUka
tillämpningsprojekt inom delvis näriiggande vetenskaps- och teknikområden i
viss utsträckning har kunnat bearbetas parallellt vid olika avdelningar. Trots
avdelningarnas delvis överiappande verksamhetsområden finns det enligt
utredningen få exempel på egentligt dubbelarbete tack vare olika interna
samordningsåtgärder som forskningsanstalten har företagit. Utredningen
konstaterar också att det betydelsefulla samarbetet mellan anstalten och dess
avnämare i fråga om forskningens inriktning och forskningsresuUatens
utnyttjande har byggts upp på ett säll som i mänga avseenden är
planeringsmässigt föredömligt. Den nämnda överlappningen i avdelningarnas
ansvarsområden på såväl vetenskaps- som tillämpningssidan ger dock enligt
utredningen upphov liU förhållandevis invecklade samordningsförfaranden vid
beredningen av vissa typer av ärenden som berör flera avdelningars
ansvarsområden. Utredningen anser alt sådana problera blir mera framträdande i
en period med oförändrade eUer krympande ekonomiska ramar när det gäller att
skapa och mellan avdelningarna fördela utrymme för insatser inom delvis nya
forsknings- och tillämpningsområden där angelägna behov föreligger.

Utredningen har sålunda funnit det motiverat att närmare
undersöka om förändringar i nuvarande organisation kan ge totalt sett
entydigare ansvarsområden för olika forskningsenheter på såväl tillämpnings-
som vetenskapsomrädessidan i syfte alt bl, a, fä enklare berednings- och beslutsvägar
och bättre möjligheter hos organisationen alt skapa och vidmakthålla
kunskapscentra av tillräcklig storlek inom en given ekonomisk planeringsram.

Alternativ till nuvarande organisation

Val av principiell organisationsmodell

De nyss anförda behoven av ändringar i nuvarande
organisation av de forskningsutförande enheterna kan enligt utredningen i
princip tillgodoses efter två vägar. Den ena vägen är alt fördela de s, k,
specialistfunktionerna på organisationsenheter som är fler men till storleken
mindre än de nuvarande avdelningarna vid försvarets forskningsanstalt och som
vidare är mer specialiserade antingen till ett visst vetenskapligt fackområde
eller lill systemfrågor inom ett visst tillämpningsområde. Dessa enheter är
administrativt mindre självständiga än nuvarande avdelningar vid forskningsanstalten
och kompletteras därför av jämförelsevis starkare centrala enheter för
planering, administration och teknisk service. Den andra vägen är all gruppera
specialistfunklionerna i enheter av i huvudsak samma storlek som nuvarande
avdelningar vid forskningsanstalten och med i stort sett samma självständighet
avseende administration och teknisk service. De nya enheterna skulle dock ha
sina ansvareområden i möjligaste män entydigt avgränsade lill vissa av de
tidigare nämnda

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 54

tUlämpningsomrädena saml vetenskapsområden som närmast
hänger samman med dessa. Utredningen förordar den senare vägen, dvs. en
organisationsmodell som anknyter till tillämpningsområden. Utredningen anför
bl, a, att denna modell bör ge de enklaste kontakt- och beslutsvägarna inom
forskningsorganisationen och gentemot avnämarmyndighelerna samt att modellen
sannolikt medför de minsta övergångsproblémen i förhållande till nuvarande
organisation.

Gruppering av de forskningsutförande enheterna i
tillämpningsområdesanknutna block

Utredningen framlägger och diskuterar tre olika alternativ
tUl delaljut-formning av en tillämpningsområdesanknuten forskningsorganisation
för försvarssektorn. Samtliga tre alternativ ulgår frän sex block av specialistfunklioner
och däremot svarande organisationsenheter. Blocken är bUda-de genom att
specialistfunktionerna samgrupperats med hänsyn till samhörighet i fråga om
tillämpningsmål, gemensamma krav pä kunnande inom vissa grundläggande
vetenskaps- och teknikområden samt gemensamma behov av vissa specialiserade
stödfunktioner. De sex blocken är följande.

Block 1
eUer ABC-skyddsblocket har sitt ansvarsområde avgränsat främst till människan
som objekt för vapenverkan med tyngdpunkt pä skyddet mot ABC-stridsmedel,
Blocket har sin vetenskapliga tyngdpunkt inom områden som biofysik, biokemi,
loxikologi, mikrobiologi, radiofysik, radiokemi och radioekologi. Blocket
byggs upp av institutioner främst ur nuvarande avdelning 1 vid försvarets
forskningsanstalt. De enheter som utredningen har fört lill blocket omfattade
den 1 juli 1972 ca 260 personer, varav ca 140 i stödfunktioner för teknisk och
administrativ service m, m.

Block 2 eller vapen- och verkansblocket har sitt
ansvarsområde avgränsat främst till konventionella vapensystem och deras verkan
jämte vissa frågor rörande verkan av kärnvapen och skyddet häremot (inkl, vissa
detekteringsfrägor). Blocket har sin vetenskapliga tyngdpunkt inom områden som
X)rganisk kemi (särskilt explosivämnes-kemi) och anknytande kemisk teknik,
vidare gas- och termodynamik, förbränningsdynamik, högtrycksfysik och tUlämpad
mekanik med särskild anknytning lill ballistik. Därtill koramer vissa
specialområden som kärnfysik, den kondenserade materiens fysik och seismologi.
Blocket byggs upp av institutioner ur de nuvarande avdelningarna 1, 2 och 4 vid
forskningsanstalten. De enheter som utredningen har fört till blocket omfattade
den 1 juli 1972 ca 500 personer, varav ca 210 i stödfunktioner.

Block 3 eller tekniska informalionsbehand-lingsblockel har
sitt ansvarsområde avgränsat främst tiU området teknisk informationsbehandling
(spaning, samband m, m,). Blocket har sin vetenskapliga tyngdpunkt inom områden
sora eleklroraagnelisk vågutbredning, elektronisk, akustisk oeh optisk teknik
(inkl, oplronik), kom-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 55

munikations- och signalbehandlingsteori m. m. Blocket
byggs upp av nuvarande avdelning 3 vid forskningsanstalten jämte vissa
institutioner ur bl, a. nuvarande avdelning 2, De enheter som utredningen har
fört liU blocket omfattade den 1 juli 1972 ca 430 personer, varav ca 140 i stödfunktioner.
Härtill kommer försvarets teletekniska laboratorium med ca 60 personer.

Block 4 eller F F A-b locket har samraa
ansvarsorarädesav-gränsning sora flygtekniska försöksanstalten i nuläget, dvs,
flygteknik med vissa angränsande områden. Blocket har sin teknisk-vetenskapliga
tyngdpunkt föriagd till områden sora aerodynamik, flygmekanik och
hällfasthetslära jämte därraed sammanhängande mätteknik. Blocket består av
nuvarande flygtekniska föreöksanstallen jämte vissa delar ur nuvarande
försvarels forskningsanstalt (materialforskning saml viss styr-och
reglerteknik). De enheter som utredningen har fört tUl blocket omfattade den 1
juli 1972 ca 300 personer inkl, stödfunktioner för administration, drift och
service.

Block 5 eUer M P I-b 1 o c k e t har sitt ansvarsområde
avgränsat främst till individens och gruppens psykiska prestationsförmåga och
beteende jämte tillhörande urvalsproblem oeh bioleknologiska frågor. Blocket
har sin vetenskapliga tyngdpunkt förlagd till områden som psykologi, pedagogik
och sociologi. Blocket består främst av nuvarande militärpsykologiska
institutet, TUl blocket förda enheter omfattade den 1 juli 1972 ca 55 personer
inkl, administration, drift och service.

Block 6
eller de specialmedicinska forskargrupperna används som en sammanfattande
beteckning på de för-svarsgrensanknulna speeialmedicinska forskargrupper som
delvis finansieras av försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Dessa är
armémedicinska forskargruppen som har viss anknytning lill arméstaben, navalmedicinska
forskargruppen som är knuten till marinstaben, flygmedicinska institutionen i
Malmsläll som är knuten till försvarets materielverks försökscenlral samt
militärmedicinska undersökningscentralen som är knuten lill försvarels
sjukvårdsstyrelse. Gruppernas ansvarsområden har anknytning främst lill
individens och gruppens fysiska prestationsförmåga i speciella markstrids-,
marina resp, flygmiljöer saml därmed sammanhängande urvals- och
prövningsfrågor. Till blocket har vidare förts institutionen för miljöfaktorer
vid försvarets forskningsanstalt, TiU blocket förda enheter omfattade den 1
juli 1972 ca 35 personer, varav huvuddelen (ca 25) var arvodesanställda pä
anslag från försvarsmedicinska forskningsdelegalionen. Vidare tillkommer ett
mindre antal personer sora är redovisade på personalstater för
värdmyndigheterna (staber och förvaltningar).

Utredningen redovisar i slutbetänkandel i detalj vUka
enheter (forskningsinstitutioner eller motsvarande) vid försvarets
forskningsanstalt och andra forskningsorgan sora har förts till de sex blocken.
De alternativa utformningar av en tillämpningsområdesanknuten
forskningsorganisation som utredningen diskuterar skiljer sig främst genom alt
de sex blocken har getts olika förvaltningsrättslig ställning mol varandra och
mot de

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 56

centrala ledningsfunktioner som ingår i den föreslagna
styrelsen för försvarsforskning. En utgångspunkt har därvid varit att
utredningen - mot bakgrund av erfarenheter från nuvarande organisation ~ funnit
starka skäl för en administrativ grundstruktur bestående av förvaltningsmässigt
förhållandevis självständiga enheter av ungefär samma storlek som nuvarande
avdelningar vid försvarels forskningsanstalt, dvs. 200-400 personer. En
decentralisering av huvuddelen av de löpande ärendena i
forskningsorganisationen till enheter av denna storlek ger enligt utredningen
betydande fördelar eftersom långa formella berednings- och beslutsvägar
vanligen allvarligt försvårar den tekniskt-velenskapliga
informationsöverföringen inom forskningsorganisationen och mellan denna och
dess avnämare. Utredningen anför vidare att enheter av denna storlek i
flertalet fall också är en tillräcklig bas för vissa tekniska och
administrativa stödfunktioner. De vinster som kan nås genom alt ytterligare
samordna sådana funktioner är i många fall begränsade. Utredningen hänvisar
därvid bl. a. lill den översyn av olika stödfunktioner i forskningsorganisationen
som försvarets rationaliseringsinstitut har utfört pä utredningens uppdrag.
Utredningen påpekar att angivna gränser för enhetsstorleken inte får betraktas
som absoluta. Bl. a. påverkas de av enheternas behov av särskilt personalkrävande
service.

Alternativ med i huvudsak oförändrad lokalisering

Utredningen lägger fram tvä alternativ till en
tillämpningsområdesanknuten organisation med i huvudsak oförändrad
lokalisering av de forskningsutförande enheterna.

Organisationsallernativ 1 innebär att de forskningsutförande
enheterna under styrelsen för försvarsforskning är organiserade på tre
myndigheter, nämligen försvarets forskningsanstalt, flygtekniska
försöksanstalten och militärpsykologiska institutet. Därtill kommer vissa
medicinska forskargrupper som är knutna till staber och förvaltningar.

Försvarets
forskningsanstalt är i detta alternativ en sammanhållen myndighet för främst
teknisk-naturvetenskaplig försvarsforskning. An-stallen är organiserad pä tre
forskningsavdelningar, en för ABC-skydd (block 1), en för vapensystem och deras
verkan (block 2) och en för teknisk informationsbehandling (block 3) samt på
verksledning och centraladminislration.

Flygtekniska försöksanstalten (block 4) har i stort
oförändrad organisation och oförändrade uppgifter jämfört med vad som f, n, är
fallet. Viss verksamhet som nu bedrivs vid försvarets forskningsanstalt, främst
materialforskning, förs dock över till försöksanstalten.

Militärpsykologiska
institutet (block 5) har i stort oförändrad organisation i förhållande lill
nuläget men får ett utökat ansvar för bioteknologisk forskning med
beteendevetenskaplig anknytning inom försvaret. Bl, a, skall institutet ha viss
bioteknologiskt utbUdad personal stationerad vid andra forskningsorgan enligt
samma principer som nu gäller för operalionsanalylisk personal.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 57

De speeialmedicinska grupper som f, n, delvis finansieras
med medel från försvarsmedicinska forskningsdelegationen (block 6) organiseras
i princip enligt följande. Nuvarande armémedicinska forskargruppen,
mUi-tärmedicinska undersökningscenlralen och institutionen för miljöfaktorer
vid försvarets forskningsanstalt förs samman till en enhet för armé- och allmän
försvarsmedicin, Enheterns verksamhet inriktas företrädesvis på fysiologisk,
ergonomisk oeh psykiatrisk forskning av intresse för totalförsvaret med ett
specieUt ansvar för markstridsmiljöns problem. Nuvarande navalmedicinska
forskargruppen knyts lämpligen lill marinens föreslagna dykericenlral i Sjödal
vid Hårsfjärden under förutsättning att förslaget om en sådan central
förverkligas. För den flygmedicinska institutionen vid försvarets materielverks
försökscenlral i Malmslätt föreslås inga större förändringar. Chef för varje
grupp är en försvarsläkare som samtidigt har till uppgift att vara rådgivare ät
resp, försvarsgrenschef i specialmedicinska frågor som faller inom gruppens
verksamhetsområde. Personal som avlönas av styrelsen för försvarsforskning är
dock liksora nu administrativt underställd de staber oeh förvaltningar där grupperna
är placerade. Försvarets sjukvårdsstyrelse fär berednings- oeh
samordningsansvar mol styrelsen för försvarsforskning i fräga om
programplaneringen av gruppernas forskning.

En fortsatt sammanhållen lokalisering av försvarets
forskningsanstalt till Stockholmsområdet förutsätts i detta aUernaliv.
Avdelningarna 1 och 2 förläggs huvudsakligen till Ursviksområdel med Grindsjön
som försöksstation, Pä sikt kan övervägas att helt eller delvis flytta övriga
delar av forskningsanstalten till ursviksområdel, om anstalten och
byggnadsstyrelsen finner det lämpligt, bl, a, med hänsyn till del samlade
statliga lokalbehovet på Östermalm, Mililärpsykologiska institutet och
sjukvårdsstyrelsen förutsätts bli lokaliserade lill Karlstad i enlighet med
tidigare riksdagsbeslut. För de specialmedicinska grupperna liksom för flygtekniska
försöksanstalten förutsätter utredningen oförändrad lokalisering.

Beträffande
alternativ 1 lar utredningen särskilt upp fördelningen av ansvar och uppgifter
mellan styrelsen för försvarsforskning, verksledningen vid försvarels
forskningsanstalt och de enskUda avdelningarna vid anstalten. Utredningen
finner därvid att del föreligger risk att en ambitiös verksledning strävar
efler att utvidga sina arbetsuppgifter så att vissa av styrelsens för
försvareforskning funktioner dubbleras och att de positiva effekterna av en
eftersträvad decentralisering av beslutsansvaret till avdelningsnivån minskar.
Del bör därför enligt utredningen närmare undersökas om det är möjligt att gä
ytteriigare ett steg i decentralisering. Detta skulle innebära att uppgifterna
för forskningsanstaltens verksledning fördelas mellan styrelsen för
försvarsforskning och avdelningsledningsnivån och att avdelningarna i samband
därmed bildar institut som formellt är fristående myndigheter. Ännu en orsak
tUl att undersöka möjligheterna alt ytterligare decentralisera det formella
förvaltningsansvaret är lokaliseringsdelegationens förslag om en
omlokalisering av vissa delar av försvarets forskningsanstalt. Framför aUt
frågor rörande personalcirkulation och samordning av serviceresurser fär i
omlokaliseringsfal-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 58

let ökad lokal anknytning, vUket försvagar motiven för en
särskUd verksledningsfunktion för anstalten. Omlokaliseringsförslaget
motiverar enligt utredningen det formella avsteg från utredningsdirektiven som
en undersökning av alternativ med fristående institut innebär,
Omlokaliseringsförslaget har också vissa följdverkningar för den
organisatoriska grupperingen av de sex blocken av specialistfunktioner.
Utredningen har därför valt alt belysa två alternativ som innefattar fristående
institut, nämligen ett alternativ med den enligt utredningen lämpligaste
lokaliseringen av forskningsresurserna från funktioneU synpunkt
(organisationsallernativ 2) och ett alternativ som beaktar
lokaliseringsdelegalionens förslag att förlägga viss försvarsforskning liU
Linköping resp, Umeå (organisationsalternativ 3),

Organisationsallernativ 2 innebär att huvuddelen av de
forskningsutförande enheterna inom försvarssektorn under styrelsen för
försvarsforskning organiseras på fyra administrativt självständiga institut
enligt följande.

Forskningsanstalten för vapenteknik (FOA-V) består av
vapen- och verkansblocket samt ABC-skyddsblocket (blocken 1 och 2),

Forskningsanstalten för informationsbehandlingsteknik
(FOA-1) omfattar det tekniska informalionsbehandlingsblockel (block 3).

Flygtekniska försöksanstalten (block 4) har i slort samma
organisation och uppgifter som nu. Liksom i alternativ 1 tillföre dock
försöksanstalten viss materialforskning m, m, som nu bedrivs vid försvarets
forskningsanstalt.

Jämfört med organisationsallernativ 1 las i alternativ 2
ytterligare ell steg mot en starkare organisatorisk sammanhållning och
samordning av medicinsk och beteendevelenskaplig forskning inom
försvarssektorn. Detta sker genom att berörda enheter (huvuddelen av blocken 5
och 6) ställs under en gemensam chef och organisatoriskt inordnas i en försvarets
medicinsk-beteendevetenskapliga forskningsanstalt (FOA-MB), I FOA-MB ingår en lednings-,
planerings- och utredningsenhet med ett fåtal handläggare. Denna enhet bör ta
över bl, a, vissa uppgifter rörande de specialmedicinska grupperna från
nuvarande specialmedicinska sektionen i försvarets sjukvårdsstyrelse. Del kan i
samband därmed övervägas att låta FOA-MB helt ta över sektionens uppgifter,
varvid FOA-MB skall ställa expertis i specialmedicinska frågor lill
generalläkarens förfogande. I FOA-MB ingår vidare en försvarspsykologisk enhet
till vilken förs de forskande funktionerna vid nuvarande railitärpsykologiska
institutet med tillhörande delar av institutets administrativa stödfunktioner
samt vissa bioteknologiska enheter vid nuvarande försvarets forskningsanstalt.
Militärpsykologiska institutets återstående rutinmässiga uppgifter i fråga om
prövningspsykologisk verksamhet i samband med inskrivning av värnpliktiga tas
över av värnpliktsverket, I FOA-MB ingår slutligen en enhet för armé- och
allmän försvarsmedicin, en navalmedicinsk enhet samt en flygmedicinsk enhet. De
sistnämnda försvarsgrensanknutna enheterna har i huvudsak samma uppbyggnad och
placering vid värdmyndigheter som i alternativ 1. Det bör dock övervägas
alt redovisa enhetscheferna på

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 59

personalförteckning för FOA-MB och i instruktion för resp,
tjänst föreskriva delat huvudmannaskap mellan FOA-MB och värdmyndigheten för
forskargruppen, FOA-MB bör på uppdrag av värnpliktsverket ha ansvar för
metodutveckling och utbildning av medicinsk och psykologisk personal vid
inskrivningscentralerna. FOA-MB bör också medverka i rutinmässig medicinsk och
psykologisk urvals- och prövningsverksamhet, t. ex. för flygande personal och
dykare. FOA-MB bör vidare ha vissa bioteknologiska specialister placerade vid
FOA-l och FOA-V.

Med hänsyn enbart till arbetsförhållandena inom
försvarsforskningsorganisationen finner utredningen alt en i huvudsak samlad
lokalisering av instituten tiU Stockholmsområdet är lämpligast. Utredningen
föreslär därför alt FOA-V placeras i Ursvik med Grindsjön som försöksstation,
att FOA-l förläggs till kvarteret Garnisonen, varvid utflyttning lill Ursvik
kan övervägas pä sikt samt alt flygtekniska försöksanstalten ligger kvar i nuvarande
lokaler i Bromma. För FOA-MB föreslär utredningen att ledningsenheten och den
försvarspsykologiska enheten lokaliseras till Ursvik. Detta främjar en
önskvärd nära samverkan med övriga institut liksom sarabruk av vissa
specialiserade stödfunktioner, bl. a. dalorservice och kvalificerad
dokumentations- och biblioteksservice inom det medicinska området. De
specialmedicinska enheterna är i övrigt lokaliserade som i alternativ 1,

Den centraladminislration jämte vissa stabsfunktioner som
ingår i den sammanhållna myndigheten försvarels forskningsanstalt i alternativ
1 fördelas i alternativ 2 mellan de fristående instituten och styrelsen för
försvarsforskning. Till instituten förs främst löpande ekonomi- och
personalärenden, medan styrelsen bl, a, fär hand om vissa gemensamma
utbildnings- och informalionsärenden för instituten.

För samordning av bl, a, forsknings- och utredningsuppdrag
samt remisser som berör flera instituts verksamhetsområden föreslär utredningen
att en s, k, liten c h e f s n ä ra n d inrättas. Denna består av chefen för
styrelsen för försvarsforskning, som samtidigt är ordförande, Oeh instituteheferna.
Vidare bör avdelningscheferna inom styrelsen ha skyldighet all närvara vid
behandlingen av frågor som rör resp. avdelningars ansvarsområden. Chefsnämnden
är rent rådgivande och begränsar inle chefens för styrelsen och
inslilulschefernas beslutsbefogenheter. Den lilla chefsnämnden, kompletterad
med ordförandena i programnämnderna och eventuellt även resursnämnden inom
styrelsen, bildar ens, k, stor chefsnämnd för att bereda vissa övergripande
avvägningsfrågor inom försvarsforskningsprogrammet i enlighet med vad som
tidigare har redovisats i samband med utredningens förslag till styrelsens
organisation.

Omlokaliseringsalternativel

Organisationsallernativ 3 har utformats med utgångspunkt
i de förslag delegationen för lokalisering av statlig verksamhet har

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 60

lämnat i sin slutrapport (SOU 1972:55) om omlokalisering
av vissa delar av nuvarande försvarets forskningsanstalt till Umeå och
Linköping, Försvarsforskningsulredningen har uppfatlat delegationens förslag
så all del anger huvudsaklig inriktning och omfattning pä de verksamheter vid
forskninganslalten vars omlokalisering bör övervägas, om hänsyn tas också till
regionalpolitiska faktorer. Delegationen framhåller i sin slutrapport att
organisationen för och avgränsningen av de enheter som delegationen föreslår
skall omlokaliseras bör utredas av försvarsforskningsulredningen,

I nämnda organisationsfrågor anför
försvarsforskningsutredningen i sitt slutbetänkande bl, a, alt de
omlokaliserade delarna bör sättas samman så att de i fråga ora storlek,
ansvarsområde, ledning och administration saml tillgång till viss service m. m,
kan bilda förhållandevis självständiga enheter dit detaljplanering och
genoraförande av större delar av försvarsforskningsprogrammet kan
decentraliseras. Med hänsyn till omlokaliseringens följder för kontaktnätet
inom försvarsforskningsorganisationen är delta enligt utredningen nödvändiga
förutsättningar för att kunna bedriva försvarsforskning i Linköping och Umeå.
Näranda förutsättningar pekar sålunda enligt utredningen mot en organisation
med frislående institut av samma typ som i alternativ 2 men med vissa
ändringar, som beror pä delegationens val av Umeå som lokaliseringsort för
försvarsforskning med medicinsk och beteendevetenskaplig anknytning.

Omlokaliseringsalternativel innebär alt det s. k, blocket
för teknisk informationsbehandling förläggs tUl Linköping och bildar en
försvarsforskningsanstalt för informationsbehandlingsteknik. Lokaliseringen av
försvarets teletekniska laboratorium bör enUgt utredningen prövas i särskild
ordning, Slorieken på det omlokaliserade blocket ~ f, n, ca 430 personer kan
enligt utredningen påverkas bl, a, av vilka servicetjänster som kan köpas
lokalt, Omlokaliseringsalternativet innebär vidare att det s, k, vapen- och
verkansblocket bildar en försvarsforskningsanslalt för vapenteknik. Anstalten
lokaliseras tiU Stockholmsområdet, varvid Ursviksområdel utryms och en
huvuddel av i första hand den experimentella verksamheten förläggs lill
Grindsjön.

Utredningen har funnit det omöjligt att uppfylla
minimikrav pä samordning av medicinsk-beteendevetenskaplig forskning för
försvarsändamål och samtidigt tillgodose vad som anförts om personalantal i
olika oralokaliserade rayndighetsblock som riksdagen beslutat om i lokaliseringsetapp
I och som lokaliseringsdelegationen föreslagit för utflyttning i etapp 2.
Försvarsforskningsulredningen skisserar därför två underallerna-tiv för
organisationen och lokaliseringen av viss medicinsk och beteendevetenskaplig
forskning i omlokaliseringsfallet, I underalternativ 3 a förs en huvuddel av
resursblocken 1 (ABC-skydd), 5 (militärpsykologiska institutet m, m,) och 6
(vissa specialmedicinska grupper) samman till en medicinsk-beteendevetenskaplig
försvarsforskningsanstalt i Umeå, Härigenom tillgodoses enligt utredningens
mening åtminstone vissa minimikrav på samlokalisering av
medicinsk-beteendevetenskaplig forskning för försvarsändamål. Det innebär
vidare att Umeå-enheten kan ges den av delegationen föreslagna slorieken (ca
300 pereoner). Under-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 61

alternativ 3 a innebär emellertid också att vissa
funktioner vid nuvarande militärpsykologiska institutet inte följer institutet
till Karlstad ulan i stället förläggs lill Umeå,

I
underalternaliv 3 b omlokaliseras endast block 1 (ABC-blockel) lUl Uraeå, Med
hänsyn tUl den inriktning och omfattning verksamheten i Umeå då fär föreslås
ABC-blockel underställas chefen för forskningsanstalten för vapenleknik
(FOA-V), Umeäenheten skall därvid vara förhållandevis självständig filialenhet
till anstalten för vapenteknik. En försvarsforskningsanstalt för medicin och
beteendevetenskap organiseras som i alternativ 2 raen med ledningsenhel och
försvarspsykologisk enhet i Karistad oeh övriga enheter i Stockholm och
Linköping (flyg-medicin). Underalternaliv 3 b innebär alt antalet anställda i
Umeå rainskar med 60-80 personer i förhållande lill delegationens förslag.
Underalternaliv 3 b innebär i gengäld ingen överflyttning av personal från
Karistad till Umeå, Det är enligt utredningens raening tveksamt om
underalternativ 3 b uppfyller minimikraven på samlokalisering och därmed
sammanhängande möjligheter att bl, a, uppnå en önskvärd ökad samverkan mellan
medicinsk och beteendevetenskaplig forskning. Behovet av samlokalisering med
avnämarmyndigheler är dock bättre liUgodo-sett än i underalternaliv 3 a.

De omlokaliseringsalternativ som har redovisats är enligt
utredningen två möjliga detaljutformningar av förevarsforskningsorganisationen
inom de lokaliseringsramar som delegationen har föreslagit. Som grund för ett
ställningstagande lill omlokaliseringsalternativet redovisar utredningen olika
följdverkningar av en omlokalisering för försvarsforskningen,

I fråga om samverkan mellan de forskningsutförande
enheterna och avnämarna pekar utredningen på den omfattande
överföringavspeeialistkunnande och forskningsresultat som äger rum genom
direkta kontakter mellan personal vid försvarets forskningsanstalt och
avnämarmyndigheler under arbetet pä olika forsknings- och utredningsprojekt.
Dessa kontakter är spridda över forskningsanstaltens samtliga avdelningar och
enheter. Utredningen framhåller att säväl avnämare som forskningsorgan har
tillmätt bredden och rörligheten i detta kontaktnät synnerligen stort värde.
Forskningsorganens kontakter med främst centrala staber oeh
förvaltningsmyndigheter inom förevaret måste därför enhgt utredningen få myckel
stor betydelse vid prövning av lokahseringsfrågan, Omlokaliseringsalternativet
innebär i förhållande till nuläget och övriga alternativ avsevärt större
geografiska avstånd mellan omlokaliserade delar av forskningsanstalten och
dessas huvudavnämare. Nuvarande konlaktlinjer måste dock upprätthållas för att
säkerställa forskningsorganens aktiva medverkan på alla nivåer inom
totalförsvarels studie- och utredningsverksamhet. Omlokaliseringsalternativet
kommer därför att medföra bl. a, direkta merkostnader i form av ökade
teleavgif-ter, rese- och Iraktamenlsersättningar samt produktionsbortfall i
form av ökad spilllid i samband med resor. Utredningens beräkning av dessa merkostnader
redovisas längre fram. Av större betydelse än direkta

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 62

merkostnader är emeUertid enligt utredningen de
långsiktiga strukturella förändringar som de ökade geografiska avstånden kan
medföra för kontaktnätet och arbetsfördelningen mellan avnämarmyndigheler, omlokaliserade
enheter och andra forskningsorgan. Om avnämarmyndighelerna finner alt de
geografiska avstånden medför att det från deras synpunkt blir avsevärt svårare
att målinrikta forskningen och tUlgodogöra sig dess resultat kommer detla
enligt utredningen att leda till en benägenhet att förstärka egna
ulredningsorgan och/eller anlita geografiskt raer näraliggande forsknings- och
konsultorgan, Ätgärder sora syftar till att skapa en god forskningsmiljö, som
kan dra till sig kvalificerad personal och som i övrigt ger omlokaliserade
forskningsorgan en hög kvalitetsmässig konkurrenskraft, blir i dessa sammanhang
viktiga men kan inle ersätta behovet av direktkontakter mellan forskare och
avnämare, framhåller utredningen.

Behoven av
samverkan mellan olika delar av försvarsforskningsorganisationen är enligt
utredningen stora både i nuvarande organisation och i de alternativ som
utredningen lägger fram, Saraverkansbehoven avser främst planering av
verksamheten i anslutning till den årliga rullningen av programplaner m, m.,
löpande samarbete kring systemutredningar m, ra. samt samarbete i vissa vetenskapliga
fackfrågor och sambruk av vissa serviceresurser. Dessa behov kan enligt
utredningens mening tiUgodoses av de forskningsutförande enheterna även vid en
administrativt decentraliserad organisation, t, ex, i form av institut, om
enheterna ligger nära varandra och avnämarmyndighelerna, eftersom detla främjar
informeUa samarbetskontakler, I omlokaliseringsalternativet begränsas
möjligheterna lill ett nära samarbete mellan de olika forskningsinstituten av
de ökade geografiska avstånden. Därför kan bl, a, vissa specialistfunktioner
inom försvarsforskningsorganisationen behöva dubbleras.

När det gäller samverkan med andra forskningsorgan och
industrin framhåller utredningen alt en omlokalisering innebär nackdelar för
berörda försvarsforskningsenheter, även om positiva effekter kan erhållas på
lokaliseringsorterna, särskilt för universiteten och högskolorna. Därtill
kommer de aUmänna regionalpolitiska effekterna. Bland nackdelarna nämner
utredningen att nuvarande kontakter med universitet och högskoleinstitutioner i
Stockholmsområdet försvåras och endast i begränsad utsträckning kan kompenseras
genom att dessa efter hand flyttas över till de nya lokaliseringsorterna.
Stockholmsområdet erbjuder enligt utredningen bl. a. de bästa möjligheterna
tiU vetenskapliga kontakter på grund av en mera allsidig täckning av olika
vetenskapsområden. Inte heUer från rekryteringssynpunkl eller i fråga om
möjligheter att lokalt köpa vissa specialiserade servicetjänster är de nya
lokaUserings-orterna järaförbara med Stockholmsområdet,

Utredningen framhåller att det finns betydande skillnader
mellan de föreslagna lokaliseringsorterna Umeå och Linköping när det gäller
kontaklavstånden lill avnämare och övriga delar av forskningsorganisationen och
därmed också i fråga om

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 63

möjligheterna att tiUgodose olika behov av samverkan.
Utredningen pekar bl. a. på alt Linköpingsenheten torde få sina kontakter
utanför regionen starkt koncentrerade till Stockholm, medan Umeäenheten har
sina avnämar- och forskningskontakter fördelade på Stockholm, Karlstad och Linköping,
vilket ger mycket länga sammanlagda kontaktavstånd. SärskUt för den enhet som
omlokaliseras liU Umeå bedöms del ocksä bli svårare att upprätthålla nuvarande
industrikontakter och all knyta nya sådana, eftersora huvuddelen av de aktueUa
industrierna finns i södra och mellersta Sverige.

Utredningen pekar vidare pä all en omlokalisering
erfarenhetsmässigt innebär stora påfrestningar på berörd personal oeh också
leder till vissa personalavgångar och därmed sammanhängande
produktionsslörningar. Utredningen erinrar om att en effektivt bedriven,
målinriktad försvarsforskning i hög grad kräver samverkan mellan en rad olika
specialistfunklioner, där väletablerade personliga kontakter utgör ett
väsentligt inslag. En samtidig avgång av några personer i nyckelställning inom
ett fätal specialistfunklioner i samband med en omlokalisering kan därför leda
lill avsevärda störningar i resultat-avtappningen till avnäraama genom att
förutsättningar för en effektiv samverkan mellan olika specialistfunktioner och
med avnämarna inte längre föreligger. Det kan ta upp till ett tiotal år att
återställa kunskapsnivån inom en specialistfunklion, särskilt om erfarna
handledare saknas. Minskad effektivitet i forskningsverksamheten på grund av
personalborl-faU av nämnd art har, påpekar utredningen, förevarets
forskningsanstalt bedömt kunna medföra väl sä stora kostnader för försvaret som
andra följder av en omlokalisering.

Vissa av de redovisade följdverkningarna för
förevarsforekningen av omlokaliseringsalternativet förorsakar enligt
utredningen merkostnader för försvaret. Dessa kostnader är enligt utredningen
svära att uppskatta, bl. a. genom att vissa verkningar, vilkas storlek inle kan
beräknas, ändå kan ha mycket stor betydelse. Som exempel på delta nämner
utredningen att eventuellt försämrade forskningsresultat som följd av
flyttningen kan leda till sämre beslutsunderlag i materielanskaff-ningsfrågor
med avsevärd ekonomisk räckvidd. Utredningen har emellertid, bl. a, med
utgångspunkt i lokaliseringsdelegationens uppskattade schablonbelopp, gjort
vissa överslagsberäkningar av de merkostnader som i första hand kan uppstå i
anslutning till omlokaliseringsalternativet. Dessa är dels engångskostnader i
samband med själva flyttningen, dels bestående åriiga merkostnader för den
löpande verksamheten efler en omlokalisering.

Utredningens beräkning av engångskostnaderna i samband
raed en oralokalisering upptar tre poster. Den första utgörs av
merinvesteringar i byggnader och fasta anläggningar. Dessa merinvesteringar
skulle under vissa förutsättningar kunna begränsas lill omkring 6 milj, kr, av
en total nyanläggningskostnad på ca 110 milj.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 64

kr,' Marknadsvärdet av de fastigheter i stockholmsregionen
som frigörs för andra ändamål vid en utlokalisering uppskattas alltså till ea
104 milj, kr. Den andra posten avser direkta flyttningskostnader inkl, särskilda
ersättningar till berörd personal m, m. Denna post uppskattas till ca 20 milj,
kr. Den tredje posten är kostnader för produktionsbortfall i samband med att
den kvalificerade personalen måste montera ned, montera upp och trimma in
komplicerad experimentell utrustning i stället för att arbeta med avnämarnas
problem. Denna post uppskattas enligt grova bedömningar som försvarels
forskningsanstalt har redovisat för utredningen till mellan 15 och 25 milj, kr.
Av de tre kostnadsposterna kommer enligt utredningen sannolikt endast de båda
förstnämnda att föranleda direkta merutgifter på berörda myndigheters budget i
samband raed utflyttningen.

De uppskattade raerkoslnaderna för den löpande
verksamheten efter omlokaliseringen upptar dels en post om 3,5-4 milj, kr, per
år för att upprätthålla del personliga kontaktnätet, dels en post om ca 3
milj, kr, per år för att dubblera vissa specialistfunktioner inom
försvarsforskningsorganisationen, I dessa två poster ingår bl, a. lönekostnader
för ytterligare ett 70-lal heltidstjänster som enligt utredningen behövs i
omlokaliseringsalternativel.

Personalbehov m. m.

Utredningens överväganden rörande personalbehov m, m, har
i princip skett med utgångspunkt i målen enligt gällande programplaner när del
gäller behovet av underlag lill avnämarna under programplaneperioden och
fackkunskaper i forskningsorganen vid periodens slut. Utredningen har i
enlighet med sina dhekliv särskUl uppmärksammat möjligheter till
personalminskningar.

Utredningen anser alt förslaget om utformningen av de
centrala ledningsfunktioner som ingår i styrelsen för försvarsforskning inte
medför något behov av ytteriigare personal. Utredningen anser att styrelsens
personalbehov, åtminstone i utredningens alternativ 2 till organisation av de
forskningsutförande enheterna, antalsmässigt helt kan tillgodoses genom att
befattningar i motsvarande funktioner inom nuvarande organisation fördelas om,
1 sill andra delbetänkande uppskattar utredningen att styrelsen bör ha en
personalstyrka pä omkring 120 personer, I utredningens alternativ 2 och 3 till
organisation av de forskningsutförande enheterna förs ytterligare ett 30-lal
befattningar över till styrelsen. Dessa avser främst personal som i
utredningens alternativ 1 liksom i nuvarande organisation ingår i vissa
centrala stabsfunktioner vid försvarets forskningsanstalt. Utredningen
redovisar en jämförelse av antalet chefstjänstemän pä verkslednings- eller
institutchefsnivå (motsvarande) i nuvarande organisation och i utredningens
tre alternativ till organisation av de forskningsutförande enheter-

' 1971 års priser. De framtida kostnaderna är bl, a,
beroende av hur markpriserna i Stockholm utvecklas i förhällande till
byggnadskostnadsindex. Osäkerheten i kostnadsuppskattningarna är satt till 20
%,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 65

na med en styrelse för försvarsforskning som
ledningsorgan. Jämförelsen finns inlagen i en sammanställning i del följande
(s, 66),

Utredningens förslag rörande organisation av försvarsmedicinsk
forskning innebär ur personalredovisningssyn-punkt vissa omfördelningar av
befattningar vid de stabs- och förvaltningsanknutna forskargrupperna mellan
resp, värdmyndigheter och försvarsforskningsorganisationen. För att tillgodose
personalens berättigade krav på anställningstrygghet och för att ge verksamheten
viss långsiktig stadga anser utredningen att ell begränsat antal av de
arvodesbefatlningar vid grupperna som f, n, avlönas genom medel frän
försvarsmedicinska forskningsdelegalionen bör kunna ombildas tUl extra
tjänster. Därtill bör liksom f, n, kunna komma arvodes- och konsultbefattningar
av mer tidsbegränsad karaktär,

1 samband
raed en omorganisation av övriga forskningsutförande enheter enligt någol av
alternativen 1 oeh 2 uppkommer enligt utredningen möjligheter till
personalminskningar. Sålunda bedömer utredningen att det sararaanlagda
resultatet av rationaliseringar inom stödfunktioner och strukturförändringar i
organisationen bör kunna medföra en personalminskning om ca 180 personer fram
tUl budgetåret 1977/78 vid de enheter som ingår i nuvarande försvarels
forskningsanstalt, ulan alt i programplanen angivna mål för försvarsforskningen
påverkas nämnvärt. Jämfört med den minskning pä mellan 100 och 150 personer
under samma period som forskningsanstalten diskuterar i annat sammanhang
innebär detta således en minskning med ytterligare ett 30-tal personer. Dessa
ingår huvudsakligen i stödfunktioner som teknisk oeh administrativ service och
minskningen möjliggörs genom tekniska rationaUseringar och sänkta
serviceambitioner. Inom ramen för minskningarna har dock behov av främst
kvalitativ förstärkning av vissa personalfunktioner tillgodosetts. Utredningen
hänvisar beträffande stödfunktionerna tUl den undersökning som försvarets
rationaliseringsinstitut har gjort på uppdrag av utredningen. I rapporten har
institutet pekat på möjligheter att minska personalen med ytterligare ea 140
personer, huvudsakligen inom funktioner för administrativ och teknisk service.
Denna minskning sker huvudsakligen genom en övergång från egenproduktion till
köp av tjänsterna i fråga. TiUkomsten av styrelsen för försvarsforskning
underlättar enligt utredningens mening dessa från flexibililelssynpunkt
önskvärda personalminskningar. Med användande av sedvanliga personalpolitiska
medel (normala avgängar, eventuellt kompletterade med bestämmelser om avgång
vid den nedre pensioneringsgränsen) kan dock dessa ytterligare personalminskningar
genomföras endast över en längre lidsperiod. När del gäller möjligheterna till
personalminskningar pä forskningssidan pekar utredningen bl. a. pä att
fackkunnandet inora vissa områden i större utsträckning än f. n. samlas till
ett institut eller en avdelning främst i alternativen 1 och 2. Därför är det
enligt utredningen rimligt att anta alt detta fackkunnande i stort kan
upprällhäUas med något minskad bredd pä den kunskapsuppbyggande forskningen.
Detta kan göra vissa personalbesparingar

5 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 88

opaginerad Kontrollera mot PDF

bO

ert

C

£

E

3

3

. «

CP

c

x>

C

(U

D

J=

»

C

c

O) T3 I I I

Ö .s

c
ou

iM

3

&

CU c

:0

;0

C

0

ti;

c;

1*-

(4-H

t-i
tZl

1-

(U

0)

0

>

CJ

X!
0

0

c/5 t*-.

l-H

- i

- _ rt _ te.

C T5

D. rt ,

> tD rt XI

k. t/3 .

V C

a o ;

I-I -j-

ta

.'O
i; r

E

u .3

Vi

>
=

: Sx.

15 >

Ils

C lU c4

I XI »-
3 i

00

c

(U X) ,y5
r

00 C rt
3 E E - 3 OS

00 -'

opaginerad Kontrollera mot PDF

C -O

O.
rt X: rt X O
> o O

s. 1 Kontrollera mot PDF

. 'ri -T

S -3

11 :0

.b o

>

1

c

(4-1

g

.s

C

Uh

I-I :0

c

c

Ö

*C

0 (4-1

Um

a

K

c

rt

' £

t/l

C

DO

3

a

ta

-t- » I-I

ra

Wh

OJ

C

M

-I

,

C

i2

a

e

0

ä

s

>

a

>.

Q>

j:

j:

Ä

Uh

>

0

0

0

:0

C/3

0

T-H

C

ra

u c o

eS

:Q u
-4-.

"'S
S-S

g.s
s JS

B.|f
S

O -4-2 bo

BO .S

C

s. 2 Kontrollera mot PDF

O a

"V (11 TTl

t>0

c

:0

'c

1

OJ

o

.ti

> rt

a

v.

E .c c t;

Ul

Ci

ra

B

T3

tM

"3

"Hh

ed

t~,

Uh

:0

o

;P

bb

c

C

.rt

'c

,

>>

:/n

X3

J

rt

ci

:0

,M

Vi

Uh

a

c

:0

M

c

U~i

0

'.s

B

T3

ra

0

P3

12

Uh

i2

U4

C

OJ

0

:S2

hf

ra

.1

s. 3 Kontrollera mot PDF

- > O

*- o

c/3
ti-i 1-H H

te. rt

OJ .,

E S ii .S rt

s. 4 Kontrollera mot PDF

'H
"

o

M

U)

:0

>i

c

C

g>

.0

.:>!

'2

rt

s:

c

.2

>>

s

.>

0

,i

3

S

c

rt

1 5

"3

.I"

J2 a

tfl

0

c

1

'c

a

C

c

1

.4-,

-.'

D

0

IM I-I t

i2
a !-

u o; a> u

=0 c

U « ra

.O

o

M

c 0

bO

s '

C

C

t-l

u

ra

4- »

60

>

>

C

ti'

ra

3 Vi

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 67

möjliga på sikt. Till dessa kan också bidra att viss
specialiserad teknikerpersonal kan utnyttjas gemensamt i ökad omfattning.
Områden som bör uppmärksammas i delta samraanhang är bl, a, elektroniska och
optronis-ka komponenter, detonik och explosivämnen samt raketteknik.

De här diskuterade möjligheterna till personalbesparingar
vid de forskningsutförande enheterna är i stort lika för alternativen 1 och 2.
Det behov av ytterligare personal som uppkommer i omlokaliseringsalternativel
har som tidigare redovisats uppskattats tUl ett 70-tal anställda.

Utöver de
här redovisade möjligheterna till personalminskningar kan antalet anställda i
försvarsforskningsorganisationen rainskas genom att vissa enheter förs över tiU
annan huvudman. Inom forskningsorganisationen har sålunda enligt utredningen
viss verksamhet med tiden fått en sä vid krets av avnämare inom och utom
försvaret att försvarels roll som huvudman för verksamheten kan sättas i fråga.
Som exempel pä sådana verksamheter nämner utredningen försvarets teletekniska
laboratorium som främst bedriver typprovning av ohka telekomponenter och viss
anknytande tiUförlillighetsforskning, Kung. Maj :l bör enligt utredningens
mening ge lämplig myndighet i uppdrag alt utarbeta förslag om laboratoriets
framtida stäUning, uppgifter och lokalisering mol bakgrund av den nya
organisatoriska situationen vid försvarets forskningsanstalt och försvarels
materielverk. Ett annat exempel är jonosfärobservatoriet i Uppsala där
forskningsanstalten i oUka sammanhang har föreslagit att verksamheten bör föras
över tiU universitetsorganisationen. Verksamheten finansieras redan i dag tiU
omkring hälften genom anslag från forskningsråd m. fl.

Utredningens val av organisation för försvarsforskningen

L o kaliseringsfrågan

Utredningen konstaterar sammanfattningsvis all del
omlokaliseringsalternativ som har redovisats kommer att innebära betydande
merkostnader och påfrestningar både för försvarsforskningsorganisationen och
för försvaret som helhet. Utredningen hänvisar framför allt lUl behovet av att
upprätthålla nära kontakter dels inbördes meUan olika delar av försvarsforskningsorganisationen,
dels meUan dessa delar och olika avnämarmyndigheler inom försvaret. Härtill
kommer att avgängar av kvalificerad personal i vissa nyckelbefattningar i
samband med en omlokalisering kan få långvariga negativa effekter pä
forskningsverksamheten. Från försvarets och försvarsforskningens synpunkt
finns enligt utredningen starka skäl för en fortsatt samlad lokaUsering av
försvarets forskningsorgan till Sloekholrasorarådet. Utredningen förordar
därför organisationsaltemativ som innebär en sädan lokalisering framför
omlokaliseringsalternativet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 68

Organisationen av de forskningsutförande enheterna

Utredningen anser alt en organisationsmodell med
anknytning till tillämpningsområden visar påtagliga fördelar i förhållande lill
nuvarande organisation. Fördelarna hänför sig främst till att denna modeU på
samma organisatoriska nivå, dvs. i stort motsvarande avdelningsnivån vid
nuvarande försvarets forskningsanstalt, ger klarare avgränsning av ansvar för
och därmed bättre sammanhållning av verksamhet som dels har gemensamma
tillämpningsmål, dels visar en betydande grad av teknisk-vetenskaplig
samhörighet. En organisationsmodell med anknytning till tillämpningsområden bör
enligt utredningen ge korta kontakt- och beslutsvägar både mot avnämarna och
inom forskningsorganisationen samt underlätta alt personal med Ukartad
tekniskt-vetenskaplig fackutbildning kan växla mellan systeminriktade och
vetenskapligt inriktade arbetsuppgifter. En sådan struktur bör därför ge bättre
förutsättningar än nuvarande organisation all vid givna resursramar vidmakthåUa
ett högt faekkunnande både i fräga om försvarsspeeifika tillämpningar och inom
grundläggande vetenskaps- och teknikområden. Detta är av betydelse inle minst
med de ekonomiska och personella ramvUlkor som f. n. gäller för försvaret. Som
närmare har redovisats i det föregående ger den här diskuterade
organisationsmodellen enligt utredningens mening också möjligheter till
personalminskningar inom ramen för i stort oförändrade mål för
forskningsprogrammet som helhet. Eftersom försvarels långsiktiga efterfrågan
på forskningskapacitet mer är knuten till tillämpningsområden än till enskilda
vetenskapsområden skapar den tUlämpnings-omrädesanknutna modellen ocksä
förutsättningar för långsiktig stadga hos organisationen. Detta har enligt
utredningen stor betydelse bl. a. för att undvika avbrott i
informationsöverföringen mellan avnämare och forskningsorgan inom och utanför
försvarssektorn. En sådan stadga är också till fördel för de anställda.

Svagheterna i strukturen med anknytning till
tillämpningsområden hänger enligt utredningen främst samman med kvarstående
behov av samverkan mellan forskningsenheterna inbördes samt mellan enheterna
och andra forskningsorgan. Dessa behov blir dock inte större än i nuvarande
organisation och bör kunna tillgodoses genom de former för samarbetet sora
utredningen har beskrivit.

Utredningen anser att övergång tUl en organisation med
anknytning lill tillämpningsområden kan medföra vissa omställningsproblem och
kostnader, eftersom en sådan övergång innebär förhållandevis stora förändringar
både för försvarets forskningsanstalt och för den
medicinsk-beleendevelenskapliga forskningen. Utredningen pekar dock i sammanhanget
på alt utredningens organisationsallernativ för huvuddelen av
forskningsanstaltens personal innebär ändrade lydnadsförhållanden huvudsakligen
för stora och f. n. ganska väl sammanhållna grupper av forskningsinstitutioner
(motsvarande) medan verksamhetens sakinnehåll knappast berörs. Utredningen
erinrar också om att försvarsforskningen -liksom försvaret som helhet - med
stor sannolikhet kommer att ställas

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 69

inför betydande omställningsproblem, bl.a. mol bakgrund av
1972 års försvarsbeslut. Med hänsyn tiU detta är del svårt alt bedöma om del
ena eller andra organisalionsalternativet ger större eller mindre totala
övergångskostnader, t. ex. under en femårsperiod. 1 detta läge blir däremot
sådana egenskaper hos organisationen som anpassningsförmåga och möjligheter att
vidmakthålla kunskapscentra av tillräcklig storlek av stor betydelse.
Övergångskostnader bör därför enligt utredningens mening inte vara ett tungt
vägande skäl mot en organisation med anknytning till tillämpningsområden. Med
hänvisning lill det anförda förordar utredningen en övergäng lill en
tillämpningsområdesanknuten organisation för de forskningsutförande enheterna
inom försvaret.

Utredningen gär därefter in på valet mellan alternativen 1
och 2 och framhåUer bl. a. all frågan om organisationen av medicinsk-beteendevetenskaplig
forskning i detta sammanhang kan behandlas oberoende av frågan om försvarets
forskningsanstalts organisation,

I fräga om
den medicinsk-beleendevetenskapliga forskningen för totalförsvarsändamål anser
utredningen att säväl områdets betydelse som avnämarnas uttryckta behov starkt
talar för en lösning enligt alternativ 2 i form av en sammanhållen organisation
under en chef. Detta alternativ bör därför sättas som mål för utvecklingen av
organisationen inom området och förverkligas stegvis. Ett första steg utgörs
lämpligen av de ätgärder som föresläs inom ramen för alternativ 1, dvs. fastare
anställningsform för vissa arvodesanställda vid nuvarande specialmedicinska
forskargrupper.

1 fråga
ora organisationen av de enheter som ingår i nuvarande avdelningarna 14 vid
försvarets forskningsanstalt framhåller utredningen att fördelarna med en
administrativ sammanhåUning av enheterna inom sarama myndighet i enlighet med
alternativ 1 bör vägas mot nackdelarna med en särskild berednings- och
beslutsnivå för just dessa enheter i förhållande till styrelsen för
försvarsforskning. Det behov av ytterligare samordning av institutens
verksamhet som kan uppstå i alternativ 2 jämfört med alternativ 1 bör enligt
utredningen kunna tiUgodoses genom styrelsen och den chefsnämnd som ingår i
alternativ 2. Risken för ökat administrativt arbete blir därvid mindre än i
alternativ 1. Utredningen hänvisar bl. a. till tidigare redovisade behov av
personal i centrala ledningsfunktioner för resp. alternativ. I alternativ 1 kan
vidare finnas risker för kompetenslvisler om programansvaret mellan styrelsen
oeh forskningsanstaltens verksledning. Detta innebär enligt utredningen alt man
i valet raellan alternativen 1 och 2 måste la hänsyn lill förslagen om
utformning av försvarsforskningens centrala ledning, dvs. styrelsen för
försvarsforskning. Utredningen har i detta sammanhang betonat betydelsen av en
stark programfunktion som är opartisk i förhällande till olika
forskningsutförande enheter. Mot denna bakgrund förordar utredningen
alternativ 2. De forskningsutförande enheterna bör sålunda under styrelsen för
försvarsforskning organiseras på fyra forskningsinstitut, nämligen ell för
vapenteknik inkl. skydd raot ABC-slridsmedel, ett för
inforraalionsbehandlingsteknik, ett för flygteknik samt ett för medicin

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 70

och beleendevetenskap. Huvuddragen i utredningens förslag
lill ny försvarsforskningsorganisation framgår av en tablå som torde fä fogas
till stalsrådsprotokoUel i delta ärende som bilaga 2.

Utredningen föreslår att övergången tiU den nya
organisationen sker stegvis under ledning av en organisationskommitté.
Styrelsen för försvarsforskning föreslås bh inrättad den 1 juli 1973 och
omorganisationen vara helt slutförd den 1 juU 1975,

Alternativa förvaltningsrättsliga lösningar

1 en sararaanfattning av sina förslag bedömer utredningen
alt främst följande förändringar i förhållande till nuvarande organisation är
viktiga. För det första skapas en gemensam programfunktion för all ej
objektbunden försvarsforskning. Detta innebär all all sådan forskning inriktas
och dimensioneras i ell gemensamt awägningsförfaran-de. 1 den gemensamma
programfunktionen ingår vidare ansvaret för forskningsorganens s, k, rådgivande
funktion mot myndigheter med centralt planeringsansvar.

Vidare bUr de forskningsutförande enheterna organiserade
efter tillämpningsområden. Enheterna får ett självständigt ansvar för
utförandet av större, sammanhållna delar av försvarsforskningsprogrammet,
vilket bl, a, innebär ansvar för verksamhetens detaljerade
tekniskt-velenskapliga sakinnehäU och för resultatöverföringen tUl avnämarna.

Slutligen dras en klar förvaltningsrätlslig gräns mellan
programfunklion och utförandefunktion. Det är därvid enligt utredningens mening
viktigt all denna gräns dras på samma sätt för alla tiUämpningsomräden och
forskningsutförande enheter för att programfunklionen skall kunna vara
opartisk i avvägningsfrågor. Det är vidare viktigt att programfunklionen får
en stark ställning men att dess uppgifter begränsas lill forskningens
inriktning och dimensionering i slort.

Den förvaltningsrättsliga avgränsningen sker i
utredningens förslag genom alt den gemensamma programfunklionen för ej
objektbunden försvarsforskning hänförs till styrelsen för försvarsforskning.
Samspelet mellan programfunktion oeh utförandefunktion regleras dels i form av
vissa direktiv- och anvisningsrätter, dels genom alt vissa samrådsförfaranden
som f, n, tillämpas vid rullningen av försvarets forskningsanstalts
forskningsplaner organisatoriskt och inslruktionsmässigt knyts lill de s. k,
programnämnderna i styrelsen för försvarsforskning. Genom programnämnderna
avser utredningen att skapa balans meUan avnämarinflytande och
forskningsinflytande på forskningens inriktning. Vidare underlättas enligt
utredningen möjligheterna för företrädare för forskningsorgan utanför
försvarssektorn att medverka vid programberedning och uppföljning. Härigenom
skapas bl, a, goda förutsättningar för ett samordnat utnyttjande av olika
forskningsorgan inom och utom försvarssektorn och för en allsidig vetenskaplig
kvalitetsprövning av verksamheten. Samtidigt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 71

behålls enligt utredningen i huvudsak nuvarande forraer
för forskningens måUnriktning, som bygger på kontakter på alla nivåer mellan
forskningsorganen och oUka myndigheter inom totalförsvaret.

Utredningen går avslutningsvis in pä hur de föreslagna
förändringarna kan förverkligas i organisationsmodeller med olika typer av
förvaltningsrätlslig koppling raellan centralt ledningsorgan och
forskningsutförande enheter. Utredningen erinrar i detla sammanhang om den
järaförelse som gjordes mellan principalternativen 2 oeh 3 i utredningens
första delbetänkande. Utredningen konstaterar därvid att dess förslag tUl ny
forskningsorganisation och principalternativen 2 och 3 i det första
delbetänkandet i huvudsak bUr likvärdiga under förutsättning att den centrala
ledningsenhetens uppgifter bhr desamma som utredningen föreslår skaU tilldelas
styrelsen för försvarsforskning samt att ansvaret för forskningens utförande
decentraUseras till förhållandevis självständiga enheter som är organiserade
efter tillämpningsområden. Eventuella skUlnader mellan alternativen beror
främst på vilka förvaltningsrättsliga medel som anses lämpliga för alt avgränsa
programfunklionen från ulförandefunktionen och för all säkerställa samverkan
inom forskningsorganisationen, 1 princip är därvid flera lösningar möjliga
utöver den som utredningen har förordat, Sora exempel på en sådan nämner
utredningen ett alternativ där program- och uiförandefunktion samlas inora en
rayndighel under Kungl, Maj:t, I instruktionen för myndigheten anges emellertid
ansvarsfördelningen mellan olika enheter inom myndigheten så att bl, a,
avgränsningen mellan programfunktion och uiförandefunktion samt andra myndigheters
inflytande pä programfunktionen ges en förvaltningsrätlslig förankring.
Utredningen har emellertid inte kunnat finna några förvall-ningsrättsliga eller
andra fördelar med en sådan organisationsutformning. En modell med fristående
institut bör bl, a, ge bättre möjligheter att anpassa olika delar av
forskningsorganisationen tUl de skUlnader i arbetsförhållanden som finns mellan
olika faekområden. Enligt utredningens mening bör därför dess slutförslag med
styrelsen för försvarsforskning och instituten som myndigheter vilka är
formellt fristående men kopplade med vissa direktiv- och anvisningsrätter i
första hand läggas till grund för den framtida
försvarsforskningsorganisationen. Utredningen anser sålunda att denna lösning
ger de totalt sett bästa möjligheterna att tillgodose fyra väsentliga
vetenskapliga och demokratiska krav på försvarsforskningsorganisationen ur
såväl avnämarnas som forskningsproducenternas synpunkt. För det första
säkerställer denna lösning tolalförsvarsmyndigheternas inflytande pä
forskningens inriktning oeh dimensionering i enlighet med de säkerhetspoUtiska
mål som har angetts av statsmakterna. För det andra medger den förordade
lösningen insyn i proceduren för forskningens inriktning bl. a, för att
säkerställa all den vetenskapliga kvaUleten upprätthålls och att behoven av
samverkan med forskning inom andra samhällssektorer tillgodoses. För det tredje
medger lösningen decentraliserade och nära kontakter meUan forskningsorganen
oeh olika avnämare tUl forskningsresultaten inom totalförsvaret. För det

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 72

fjärde säkerställer utredningens lösning totalförsvarets
tillgång till forsknings- oeh ulveckUngsresurser med högt fackkunnande och god
forsk-ningsmUjö,

Särskilt yttrande och reservation

I utredningens andra delbetänkande ingår ett särskUl
yttrande av ledamoten Lundquist, I detla ställer han sig tveksam tUl
möjligheten att på dåvarande utredningsstadium avge en entydig rekommendation
beträffande uppgifter och organisation för styrelsen för försvarsforskning.
Vid ärendets fortsatta behandUng borde enligt Lundquist även en alternativ
organisationsmodell uppmärksammas. Denna modell skulle kännetecknas av mindre
omfattande uppgifter och befogenheter för styrelsen, bl, a, i fräga om
forskningsorganens medverkan i avnämarnas studier och utredningsverksamhet. Som
en följd härav borde i denna modell nuvarande planeringsbyrån vid
forskningsanstalten inte föras över till styrelsen,

1
utredningens slutbetänkande reserverar sig Lundquist mot den av utredningen
förordade organisationslösningen med en särskUd styrelse för försvarsforskning
och fyra fristående institut, Lundquist förordar en förvaltningsrätlslig
lösning, där huvuddelen av försvarets forskningsorgan ingår i en sammanhållen
produktionsmyndighel för försvarsforskning. Styrelsen för denna myndighet
svarar därjämte, med biträde av vissa mindre stabsorgan, för den samlade
programfunktionen för aU ej objektbunden försvarsforskning. Grupperingen av de
forskningsutförande enheterna i avdelningar inom den sammanhållna
forskningsmyndigheten kan enligt Lundquist i huvudsak ske pä samma sätl som i
de institut utredningen har föreslagit. De enheter inom planeringsbyrån vid
nuvarande försvarets forskningsanstalt som enligt utredningens förslag ingår i
en utredningsavdelning inom styrelsen för försvarsforskning bör enligt
Lundquist bilda en särskild avdelning inom den sammanhållna forskningsorganisationen.
Den särskUda karaktären på denna avdelnings arbetsuppgifter kan enligt
Lundquist behöva komma lill förvallningsrättsligt uttryck i instruktion eller
dyUkt, Även enheten för medicinsk och beteendevelenskaplig forskning samt
enheten för flygteknisk forskning (nuvarande flygtekniska försöksanstalten) kan
enligt Lundquist behöva ges en särskUd förvaltningsrättslig stäUning, dock med
behållet programansvar för styrelsen för den sammanhållna
produklionsmyndigheten,

Lundquist
anför all den av honom förordade lösningen ger större effektivitet och
entydigare ansvarsförhållanden såväl vid planeringen som genomförandet av
försvarsforskningsprogrammel, bl, a, genom att de forskningsutförande enheterna
ingår i en sammanhäUen linjeorganisation med reguljära ordervägar meUan
samtliga nivåer, Övergångsproblémen i samband med en omorganisation bör också
bli mindre.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 73

Remissyttrandena
Allmänna synpunkter

Remissinstanserna är allmänt eniga om att del behövs ökad
samordning av den ej objektbundna försvarsforskningen, främst inom de
medicinska och beleendevetenskapUga områdena. De biträder utredningens syn pä
vissa allmänna principer för denna samordning. Utredningens
organisationsförslag kritiseras dock starkt. Det bedöms av flertalet
remissinstanser innebära alltför omfattande förändringar i förhällande till de
redovisade samordningsbehoven. Framför aUt försvarets myndigheter anser att
samordningsbehoven kan tillgodoses genom smärre förändringar inom nuvarande
organisation. Många remissinstanser framhåller att 1972 ärs försvarsbeslut
innebär alt organisationsändringar som kan medföra ökade adrainistrativa
kostnader måste undvikas.

Överbefälhavaren biträder utredningens syn pä vissa
grundläggande principer, t. ex. att myndigheter raed centralt planeringsansvar
bör ha ett starkt inflytande på försvarsforskningens inriktning och omfattning
och att kontaktvägarna till de forskningsutförande enheterna bör fungera väl.
Överbefälhavaren anser emellertid all utredningens förslag innebär så slora
organisatoriska förändringar att effektiviteten hos de berörda
forskningsorganen kommer all minska under en lång omställningsperiod och även
på längre sikt vara lägre än nu. Överbefälhavaren kan inte godta förslag som
innebär ökad eller oförändrad belastning på det militära försvarets anslag utan
att förbättra möjligheterna lill effektiv samordning av forskningsinsatserna
och forskningsresursernas utnyttjande. Överbefälhavaren förordar liksom
dvilförsvarsstyrelsen begränsade åtgärder för att förbättra samordningen.

Försvarets civilförvaltning framhåller att utredningens
organisations-alternativ kan medföra en svårbemästrad organisation med en
omfattande samordningsapparal för att planlägga de föreslagna
forskningsinstitutens och de materielanskaffande myndigheternas beläggning med
både objektbundna och ej objektbundna forsknings- och utvecklingsuppdrag m, m.
Den föreslagna decentraliseringen av forskningsverksamheten gör det inte heller
lättare att genomföra tilläggsdirektivens tanke att på sikt föra samman den ej
objektbundna forskningen till ett produktionsorgan.

Försvarets materielverk ser positivt på grundtanken att
samordna forskning både inom försvarssektorn och mellan denna och övriga
samhällssektorer, om del inle innebär så omfattande administrativa åtgärder att
samordningen försvårar oeh fördröjer handläggningen, ökar kostnaderna oeh
medför försämrad motivation för berörda parter inom försvarssektom.

Försvarets forskningsanstalt instämmer i flera av
utredningens principiella uttalanden. Anstalten understryker framför allt
utredningens synpunkter pä sektoransvarel för försvarsforskningen, vikten av
den rådgivande funktionen, kontaktnätets betydelse för ett gott resultat och
för avnämarnas medverkan i planeringsprocessen, vikten av att
program-funktionens uppgifter begränsas till forskningens inriktning och dimen-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 74

sionering i stort samt främjandet av samverkan över
sektorgränserna. Forskningsanstaltens uppfattning om hur kraven på
försvarsforskningen kan tillgodoses i form av konkreta organisationslösningar
skiljer sig emellertid i hög grad från utredningens. Den utredningsmetod som
har använts visar enligt anstalten allvarliga brister. Utredningen har dessutom
inle analyserat erfarenheterna från nuvarande organisation lillräckligt. Detta
medför stor risk att de värdefuUa egenskaper hos forskningsanstalten som
utredningen har intygat helt kan gå förlorade i den föreslagna organisationen.
Forskningsanstalten finner vidare att utredningen delvis har gått ifrån sina
allmänna principer i de konkreta förslagen till ledning och genomförande av
försvarsforskningen. Delta har medfört bristande sammanhang i de framlagda
betänkandena.

Forskningsanstalten anser att utredningen har överbetonat
programplaneringen på bekostnad av den myckel viktiga långsiktigare
strategiska forskningsplaneringen. Den rådgivande funktionen och de
systeminriktade specialistfunktionerna har fått en otillfredsställande behandling.
Detta gäller också samordningen med andra sektorer, som utredningen föreslär
skall lösas bara genom att inrätta resursnämnden. Forskningsanstalten saknar
slutligen i redovisningen försök att åskådliggöra följderna av framlagda
förslag.

Försvarets forskningsanstalts företagsnämnd kan inle godta
det av utredningen framlagda materialet som enda underlag för ell beslut om
organisationen av försvarsforskningen. Förelagsnämnden bedömer emellertid all
materialet, tillsammans med de erfarenheter av försvarsforskning som
forskningsanstalten redovisar i sitt remissvar och de uppfattningar som
överbefälhavaren framför samt det underlag som nämnden lägger fram, utgör ett
lillräckligt underlag för beslut.

Statens bakteriologiska laboratorium beklagar frän total samordningssynpunkt
all endast forskningsenheter som redovisas under fjärde huvudtiteln berörs av
utredningens förslag.

Universitetskanslersämbetet ansluter sig tiU utredningens
förslag om en centralt sammanhållen planering och produktion av målinriktad forskning
för försvarets behov och om ett fast organiserat samspel mellan
planeringsansvariga myndigheter och forskningsorganisationen.

Åtgärderna för att förbättra samordningen bör enligt
överstyrelsen för ekonomiskt försvar inte medföra att bestående kontaktvägar
och invanda rutiner måste läggas om i sådan omfattning att både avnämare och
forskningsorgan belastas med kostnader, vilkas utbyte i ökad effekt kan sättas
i fråga. Överstyrelsen anser att vissa av utredningens förslag medför risk för
detta.

Enligt styrelsen för teknisk utveckUng har utredningen
ulfört ett omfattande arbete. Värdet av detta har dock minskat därför att
utredningen inte behandlar försvarels totala forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Alt en annan utredning har bedrivits delvis samtidigt beträffande verksamheten
vid försvarets materielverk minskar enUgt styrelsen inte skälen till kritik på
denna punkt.

Ingenjörsvetenskapsakademien anser att utredningen har
presenterat

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 75

ett ambitiöst och principiellt viktigt material som är av
intresse inte bara för försvarssektorn utan ocksä för andra samhällssektorer
där en satsning pä forskning och utveckling närmare bör knytas till sektorns
behov och planering. Enligt akademien hade del varit värdefullt om utredningen
närmare hade belyst frågan om kostnaderna för planering och administration
jämförda med de totala försvarsforskningskostnaderna.

SACO anser att utredningen har valt en felaktig metod, när
den först har utarbetat ett förslag till ledningsorganisation och först därefter
undersökt hur forskningsresurserna lämpUgen bör sättas samman och grupperas för
att skapa ökad effektivitet i forskningsarbetet. Enligt SACO:s mening borde
problemen ha angripits i omvänd ordning, eftersom det rimligen är
ledningsfunktionernas uppgift att betjäna en ändamålsenlig
forskningsorganisation,

Avgränsningen av forskningsorganens uppgifter

En utgångspunkt för utredningen har varit att en klar
åtskillnad skall upprätthållas mellan ansvaret för att bedriva
forskningsverksamhet och förvalta forskningsresurser samt ansvaret för att
bedriva studie- och utredningsarbete i anslutning tiU planeringsverksamheten
inom olika delar av totalförsvaret. Denna syn är enligt överbefälhavaren
riklig. De perspektivplaneansvariga myndigheternas planerings- och studieverksamhet
bör ansvarsmässigt hällas klart åtskUd från forskningsverksamheten vid
forskningsanstalten m. fl, forskningsorgan.

Den gränsdragning mellan objektbunden och ej objektbunden
forskning som utredningen har föreslagit med utgångspunkt i syslemplane-ringen
är enligt försvarets forskningsanstalt olämplig, eftersom formerna för
systemplanering fortfarande är under utredning. Gränsen kommer alltid att vara
flytande. Forskningsanstalten delar därför utredningens uppfattning att
omfattningen av oeh ambitionsnivån för forskningsorganens medverkan i
avnämarnas studie- och utredningsverksamhet bör avvägas i en
förhandlingsprocedur mellan avnämare och forskningsorgan. Liknande synpunkter
framförs av civilförsvarsstyrelsen som därutöver upprepar sin kritik mot
utredningens indelning av försvarsforskningen efter tre huvudsyften. Styrelsen
anser all det är tillräckUgt alt dra gränsen mellan objektbunden forskning och
övrig forskning för att det av utredningen föreslagna avvägningsprogrammet
Gemensam försvarsforskning skall vara avgränsat. Styrelsen framhåller att en
bestämd avgränsning av den objektbundna forskningen är betydelsefull för att
forskningens ansvars- och finansieringsförhällanden skall framstå som klara.
Den gräns som utredningen föreslär innebär enligt styrelsen all övergången liU
objektbunden forskning skuUe ske tidigare än vad som nu är fallet i
planeringsarbetet. Detta är enligt styrelsen olyckligt, eftersom det kan få
till följd att färre handlingsalternativ hålls öppna och blir belysta.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar anser alt utredningen
i sitt andra delbetänkande har behandlat gränsdragningen mellan forskning och
planering pä ett tillfredsställande sätt och biträder utredningens uppfattning
i dessa frågor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 76

Försvarets behov av forskningskapacitet

Överbefälhavaren anser i likhet med utredningen att
försvarsforskningens inriktning oeh omfattning i första hand bestäras av
försvarets behov av forskning för att kunna uppfyUa gällande mål för
säkerhets- och försvarspolitiken och att efterfrågan på forskningsresultat och
forskningskompetens inom krigsmakten kan hänföras tUl de områden som
utredningen har redovisat. Med hänsyn tiU rådande utvecklingsläge inom
försvarstekniken saml perspektiv- och programplaneringens krav pä ökal
underlag bedömer överbefälhavaren att kraven pä forsknings- och studieresultat
inte kommer alt minska inom överskådlig tid. Den tekniska utvecklingen medför
all forsknings- och utvecklingsverksamheten blir allt dyrare. Detta gäller
inte minst det industriella utvecklingsarbetet. De ökade kostnaderna i förening
med en ekonomisk åtstramning gör det angeläget att om möjligt undersöka flera
alternativ vid val av utvecklingslinjer. För detla behövs enligt
överbefälhavaren i ökande grad vetenskapligt underlag. Detta gäller både
tekniska vetenskaper och humanvetenskaper. Liknande synpunkter fraraförs av
TCO.

Enligt statskontoret kan det ifrågasättas om inte de unika
inslagen i försvarsforskningen har minskat under senare år och om de inte kan
väntas minska ytterligare i framliden. Delta beror enligt statskontoret bl. a.
pä den forskningsutveckling sora har skett inom den civila sektorn både i fråga
ora teknisk forskning och planerings- och ulredningsraetodik. Dessa
förhållanden har enligt statskontorets mening inle belysts tillräckligt av
utredningen.

197 2
ärs försvarsbeslut innebär enligt överbefälhavaren kraftigt sänkta ekonomiska
ramar för försvaret. En hell förändrad planeringssituation har inträtt efter
det utredningen fick sina direktiv. Överbefälhavaren anser att den nya
ekonomiska situationen för försvaret medför behov av förändringar i
forskningsprogrammets inriktning och omfattning. Detta kräver stor
anpassningsförmåga och effektivitet hos forskningsorganisationen. Liknande
synpunkter framförs av försvarets forskningsanstalt och
forlifikalionsförvaltningen.

Samordning mellan försvarsforskningen och annan forskning

De flesta remissinstanserna instämmer i att del finns ett
behov av ökad samordning mellan försvarsforskningen och andra sektorers
forskning.

Enligt
överbefälhavaren bör försvaret dra nytta av det underlag som finns inom andra
delar av samhället och självt endast komplettera detta vid behov. Omvänt är del
ett stort samhälleligt intresse alt resultaten frän försvarsforskningen komraer
andra sarahällsseklorer till del. För att effektivisera denna verksamhet bör
forskningsprogrammet i möjlig utsträckning kunna anpassas även till andra
sektorers behov. Överbefälhavaren anser att det är möjligt alt utvidga denna
verksamhet men att den kan komma all ställa betydande krav på de
nytillkommande

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 77

avnämarnas planering. Enligt överbefälhavaren måste
avnämare utanför försvaret, Uksora försvarsmyndighelerna, binda sig för alt
finansiera forskningsorganen under behovsplanens löptid. Överbefälhavaren
påpekar ocksä att en ökad forskning för avnämare utanför totalförsvaret medför
antingen att forskningsresurserna måste ökas eller att försvarets möjligheter
att få sina forskningsbehov tillgodosedda rainskar,

I likhet med
utredningen anser försvarets forskningsanstalt all samverkan med andra
samhällssektorer bör ske genom programsamverkan som är den effektivaste
samverkansformen. Forskningsanstalten anser all ytterligare förbättrade medel
för samverkan bör övervägas och omfatta bättre överblick över både behovs- och
resurssidan hos andra sektorer.

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar understryker särskilt behovet av en ökad samordning
mellan forskningen inom försvarssektorn och övrig forskning inom samhället.
Överstyrelsen betonar behovet av vidgade kontakter med annan
forskningsverksamhet än den som f. n. bedrivs inom försvarssektorn, eftersom
det ekonomiska försvaret omfattar väsentligt flera faekområden än dem som f. n.
är företrädda inom t. ex. försvarets forskningsanstalt.

Ingenjörsvetenskapsakademien
framhåller att det ur samhällets synpunkt är mycket önskvärt att
försvarsforskningsorganens kompetens utnyttjas för civila ändamål. För alt
kunna bli attraktiva uppdragsmottagare mäste forskningsorganen ha en god ledning
och ett intresse av att marknadsföra sina resurser.

Sektionen
för fysik vid tekniska högskolan i Stockholm finner synpunkterna om samverkan
med universitet och högskolor riktiga. Särskilt för de tekniska högskolorna
skulle det vara av slort intresse all ha en aktiv kontakt med de
tekniskt-velenskapliga problemen inom försvaret, efiersom dessa ofta ur vissa
synpunkter är mycket avancerade. En sådan kontakt borde också kunna ha positiv
effekt från försvarsforskningens synpunkt.

Enligt TCO har försvarets forskningsorgan i dag väl
utvecklade kontakter med olika civila forskningsorgan bl. a. genom att
forskningsuppdrag har lagts ut på ett stort antal universitets- och
högskoleinstitutioner, industrier och institut. Enligt TCO finns del anledning
all överväga en begränsning av antalet utlagda uppdrag. Dessa binder kapacitet
för formulering av uppdragen, styrning och uppföljning av verksamheten samt
värdering av resultaten. Enligt direktiven fick utredningen i uppdrag alt ange
i vilken utsträckning försvarels forskningsorgan skulle kunna åla sig
forskning för andra samhällssektorer. TCO beklagar att detta inte har skett.
Ell sådant underlag skulle bl. a. ha gjort det möjligt all fortlöpande skola om
och eventuellt föra över personal lill den civila sektorns forskningsorgan.
Detla skulle enligt TCO ha avlägsnat ett eventuellt framtida behov av
personalminskningar. Liknande synpunkter framförs av Statsanställdas förbund.

Bl. a. försvarets sjukvårdsstyrelse lar särskilt upp
samordningen inom det medicinska området. Sjukvårdsstyrelsen instäm-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 78

mer i utredningens syn pä behovet av ökad samordning
mellan den försvarinriklade forskningen och del civUa samhällets
forskningsverksamhet. Behovet av samverkan på genomförandenivån inom det
medicinska fältet bedömer sjukvårdsstyrelsen vara särskilt angeläget.

Flertalet remissinstanser med medicinsk fackinriktning,
bl. a. försvarsmedicinska forskningsdelegationen, vitsordar betydelsen av att
den försvarsmedicinska forskningen har en mycket nära anknytning till medicinsk
forskning vid universitet och högskolor.

Krav på ledningsorganisationen

Utredningens principiella krav på ledningsorganisationen
för försvarsforskningen biträds i huvudsak av remissinstanserna.

För att samordna försvarets behov av forskning och
utnyttjandet av dess egna forskningsresurser fordras enligt överbefälhavaren
dels en saralad programplanering för all kunskapsuppbyggande och tUlämpad, ej
objektbunden försvarsforskning, dels möjligheter all effektivt samordna
forskningsinsatserna och forskningsresursernas utnyttjande i genomförandearbetet.
Av väsentlig betydelse är att försvarsforskningsorganisationen utformas sä att
dessa båda krav kan tillgodoses effektivt. Ocluså försvarets forskningsanstalt
finner del vUctigt all dessa krav tillgodoses och anser att all ej objektbunden
försvarsforskning bör samordnas hos en programmyndighet som har ansvar och
resurser för forskningens långsiktiga inriktning och resursuppbyggnad.
Likartade synpunkter framförs av flygtekniska försöksanstalten.

En ökad samordning inom den försvarsanknutna forskningen
och mellan denna och civU forskning kan enligt civilförsvarsstyrelsen bäst
uppnäs genom att skapa en gemensam programfunktion för all ej objektbunden
försvarsforskning. Styrelsen framhåller i likhet raed bl. a. överbefälhavaren
särskilt vikten av att de human- och beteendevetenskapliga områdena inordnas i
en samordnad programplanering.

Hänsynen till avnämarna och det växande behovet av
tvärvetenskapliga forskningsinsatser ställer enligt mililärpsykologiska
institutet klart ökade krav på en övergripande ledning och samordning av
insatserna.

Statskontoret anser det ändamålsenligt att programansvaret
för ej objektbunden försvarsforskning förs över tUl en myndighet och att därmed
utnyttjandet av forskningsresurserna samordnas under ett gemensamt program.
Liknande synpunkter läggs fram av överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Styrelsen för försvarsforskning

Behovet av en styrelse med föreslagna uppgifter
ifrågasätts av flertalet remissinstanser.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 79

Överbefälhavaren delar utredningens syn pä
samordningsbehoven men anser att dessa kan tUlgodoses genom begränsade
ätgärder. Den föreslagna ledningsorganisationen anses inte nödvändig för den
marginella ökning av samordningen som behövs. Den framstår som än mindre
motiverad, om man ställer utredningens förslag mot den kraftigt försämrade
ekonomiska situation försvaret har all arbeta i framöver. En styrelse för
försvarsforskning med organisation och uppgifter enligt utredningens förslag
kommer enligt överbefälhavaren att utgöra ett mellanled mellan avnämare och
forskningsorgan som bl. a. leder tUl förlängda konlaktlinjer. Detta medför stor
risk för negativa återverkningar pä forskningsplanering och samordning hos
avnämare och forskningsorgan. Avnämarna kommer att behöva uppehålla en forraell
kontaktväg lill styrelsen och en informell med forskningsorganen. Detla innebär
ökade personal- och arbetsinsatser. Överbefälhavaren anser vidare att det finns
risk för dubbelarbete samt ökade administrativa rutiner och därmed
sammanhängande dokumen-tionsarbete med åtföljande kostnadsökning. Enligt
överbefälhavaren kommer den föreslagna styrelsen inte att ha den förankring i
forskningsverksamheten som är en förutsättning för effektiv ledning av
verksamheten. Överbefälhavaren avstyrker att en särskild styrelse för
försvarsforskning med organisation, ansvar och uppgifter enligt utredningens
förslag inrättas. Liknande synpunkter framförs av försvarets materielverk,
civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar, vilka ocksä
avstyrker förslaget.

Förslaget att inrätta en särskUd styrelse för
försvarsforskning avstyrks eller ifrågasätts vidare av
fortifikationsförvaltningen, försvarets forskningsanstalt, militärpsykologiska
institutet, riksrevisionsverket, sektionen för fysik vid tekniska högskolan i
Stockholm, styrelsen för teknisk utveckling, ingenjörsvetenskapsakademien,
försvarets forskningsanstalts personalorganisationers representantskap och
SACO. Även bland de remissinstanser som tillstyrker eller godtar förslaget all
inrätta en särskild styrelse försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets
rationaliseringsinstitut, flygtekniska försöksanstalten, försvarsmedicinska
forskningsdelegationen, socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium,
statskontoret, sektionen för teknisk fysik vid Lunds universitet.
Statsanställdas förbund och TCO - finns invändningar, bl. a. mot styrelsens
uppgifter och storlek.

Att behovet av en styrelse för försvarsforskning sätts i
fråga hänger i många yttranden samman med att remissinstanserna har
invändningar mot den föreslagna ansvars- och uppgiftsfördelningen i första hand
inom forskningsorganisationen.

I fråga om fördelningen av program- och produktionsansvar
påtalar flera remissinstanser, bland dem överbefälhavaren, försvarets
civilförvaltning, försvarets materielverk och civilförsvarsstyrelsen, alt
utredningens förslag om all styrelsen för försvarsforskning skall ha s. k.
formellt produktionsansvar för den ej objektbundna försvarsforskningen innebär
ett avsteg från vad som avses med produktionsansvar i försvarets planerings-
och programbudgetsystem. Enligt/ö>-

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 80

svarets rationaliseringsinstitut ger den delning av
begreppet produktionsansvar som utredningen har gjort en klarare bild av vad
som avses.

Överbefälhavaren anför att styrelsen för försvarsforskning
saknar den anknytning till produktionen, som är nödvändig för all kunna vara
produklionsansvarig myndighet. Om inte de forskningsutförande enheterna
tilldelas ekonomiskt ansvar inför Kungl. Maj:l för sin produktion finns det
enligt överbefälhavaren stor risk för försämrad motivation och sämre resultat.
För alt avnämarna skall ha möjlighet all lämna anvisningar till
forskningsorganen krävs vidare produktionsansvar hos det enskilda forskningsorganet.
Överbefälhavaren anser all styrelsen för försvarsforskning inte bör lUldelas
produktionsansvar i någon form. Detta bör ligga på de forskningsutförande
enheterna. Liknande synpunkter framförs av försvarets materielverk. Verket
anser att styrelsen för försvarsforskning varken skall ha program- eller
produklionsansvar för den ej objektbundna försvarsforskningen, eftersom
styrelsen bl. a. komraer att utgöra ett effektivitetsnedsättande mellanled
mellan avnämare och producenter.

Ett särskUt problem är enligt materielverket program- och
produktionsansvaret för den ej objektbunda forskningen och utvecklingen inom
områdena skepps- och flygteknik. Denna forskning är särskilt nära förbunden med
den objektbundna utvecklingen inom dessa teknikområden. Därför bör
materielverket och inte forskningsorganen vara program-och produktionsmyndighel
för ej objektbunden forskning och utveckling inom dessa teknikområden.

1 fräga om försvarsmedicin och beteendevetenskap bedömer
försvarets sjukvårdsstyrelse att del är möjligt att en styrelse för
försvarsforskning kan åläggas programansvar för ej objektbunden
försvarsforskning. Sjukvårdsstyrelsen betonar all det är nödvändigt att det
finns medicinsk representation i ett sådant ledningsorgan som dock enligt
styrelsen inle bör ha produktionsansvar. Produktionsansvaret för
försvarsmedicinsk och beteendevelenskaplig forskning bör i stället ligga pä
försvarsmedicinska forskningsdelegationen, vars kompelens bör breddas.

Försvarers forskningsanstalt anser att en organisation med
angiven ansvarsfördelning inte medför god förmåga till långsiktig inriktning
och dimensionering av försvarsforskningen. Detla beror enligt anstalten dels pä
alt styrelsen för försvarsforskning i alltför hög grad mäste engagera sig i
detaljstyrning av planerings- och genomförandeverksamhet, dels på att effektiva
organ och procedurer för behandling av långsiktigare element i
forskningsplaneringen saknas. En klarare ansvarsfördelning mellan styrelsen
och de forskningsutförande enheterna mäste göras. Delta bör innebära all
styrelsen koncentrerar sig på forskningens inriktning på lång sikt och har
ansvaret för alt leda perspektivplaneringen, medan huvuddelen av
programplanering, remissverksamhet ra. m. ligger på de forskningsutförande
enheterna. Produktionsansvaret bör enligt forskningsanstalten ligga hos de
myndigheter som utför forskningen.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ställer sig
tveksam till att ansvaret för långsiktig, kunskapsuppbyggande forskning med
anknytning lill psykologiskt försvar skall läggas pä styrelsen för
försvarsforskning. Nämnden har inga principiella invändningar mot detta, men
kan inte inse

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 81

att en sådan ansvarsfördelning medför några positiva
effekter.

Riksrevisionsverket
anser alt en uppdelning av program- och produktionsansvar pä skilda
myndigheter enligt utredningens förslag medför oklara ansvarsgränser och en
isolering av planeringen från genomförandet. Riksrevisionsverket konstaterar
sammanfattningsvis all utredningen inte klart har visat att ett pä olika
forskningsmyndigheter uppdelat program-och produktionsansvar skuUe vara att
föredra. Varken avnämarnas behov av inflytande över forskningsprogrammet eller
effektiviteten i samarbetet forskningsorgan-avnämare förbättras jämfört med att
samla program- och produktionsansvar till en myndighet.

Socialstyrelsen och statens bakteriologiska laboratorium
ansluter sig i fråga om sina resp. verksamhetsområden i stort lill utredningens
uppfattning om vilka uppgifter som bör vUa pä styrelsen för försvarsforskning
som ledningsorgan.

Karolinska institutet finner det ändamålsenligt att
inordna den tillärapade försvarsmedicinska forskningen under en myndighet med
hänsyn tUl att de resurser som satsas pä denna forskning i första hand mäste
vägas mol satsningar på annan försvarsforskning. Enligt institutet bör det
vidare vara medicinska forskningsrådets uppgift att även i fortsättningen
samordna avvägningen mellan försvarsändamål och civila ändamål när det gäller
medicinsk grundforskning.

De flesta
remissinstanser som har tagit upp frågan är kritiska mol utredningens förslag
att föra över forskningsorganisationens s. k, rådgivande funktion och därmed
försvarels forskningsanstalts pla-neringsbyrä till styrelsen för
försvarsforskning. Bara försvarets rationaliseringsinstitut stäUer sig helt
positiv till en sådan överföring.

Överbefälhavaren framhåUer att styrelsens
utredningsavdelning enligt förslaget blir ett forskningsorgan för
metodikforskning, prognoser ra. m. vid sidan av teknisk-vetenskapliga och andra
forskningsorgan. Metodik-rådgivning förekommer enligt överbefälhavaren på alla
nivåer i organisationen. Rådgivningens karaktär varierar med
tillämpningsomräde och organisatorisk nivå. Behovet av samordning är mot
bakgrund av dagens erfarenheter stort mellan den del av försvarels
forskningsanstalt som företräder programelementet Övergripande studier och
utredningar och övriga delar av forskningsanstalten. Den rådgivande funktionen
mäste därför ligga kvar pä olika nivåer inom forskningsorganisationen. Det
sammanhållande ansvaret för den rådgivande funktionen bör enligt
överbefälhavaren åvUa det forskningsorgan som ansvarar för huvuddelen av
rådgivningen. Behovet av en särskUd utredningsenhet vid styrelsen för
försvarsforskning och av all föra över ansvaret för operationsanalysorga-nisationen
faUer därmed bort. Överbefälhavaren anser all utredningen inte fullständigt har
analyserat denna organisations uppgifter och sätt alt verka. Organisationen för
operationsanalys är främst tUl för avnämarna. Dess personal skall vara drivande
i avnämarnas studier och utredningar och därvid svara för sludiemetodikfrågor.
Överbefälhavaren finner alt den forraella uppgiften all verka som kontaktlänk i
samband med forskningsplanering inte bör åläggas organisationen. Liknande
synpunkter framförs av försvarets materielverk och civilförsvarsstyrelsen.

6 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 88

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 82

Enligt försvarets forskningsanstalt kan
utredningsavdelningens föreslagna roll som serviceorgan utan eget
handläggningsansvar försvåra eller omöjliggöra en effektiv samordning av de
rådgivande funktionerna i en försvarsforskningsorganisation som består av en
styrelse för försvarsforskning och ett antal fristående institut. Utrednings-
och systemstudieverksamheten bör ha nära kontakt med den tekniskt-velenskapliga
forskningsverksamheten. För att förbättra utbytet i de rådgivande funktionerna
bör produktionsorganen enligt forskningsanstalten häUas samman inom en
myndighet, vars chef deltar i militärledningen i frågor som rör försvarsforskningen.
Vidare bör utredningsavdelningen ingå i forskningsmyndigheten och ges
sammanhåUande ansvar för de rådgivande funktionerna inom hela
forskningsorganisationen. Utredningsavdelningen bör därför tillföras resurser
för alt leda och saraordna tekniska systemutredningar. Utredningsavdelningen
bör i övrigt ha samma organisatoriska stäUning som fackavdelningarna.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar anser att det
centrala ansvaret för den rådgivande funktionen bör förläggas tUl det
forskningsorgan som ansvarar för huvuddelen av rådgivningen frän de olUca
forskningsniväerna inom vederbörligt fackområde. Överstyrelsen är sålunda
tveksara tiU att hela den rådgivande funktionen lUldelas ett samordningsorgan
som är fristående från forskningsorganen. Överstyrelsen anför i huvudsak samma
skäl för denna uppfattning som överbefälhavaren och försvarets forskningsanstalt.

Enligt statskontoret bör ledningsorganet vara neutralt i
förhällande till de forskningsutförande enheterna. Det är därför lämpligt att
begränsa styrelsens verksamhetsområde till all omfatta enbari
ledningsuppgifter. Statskontoret förordar att huvuddelen av dé föreslagna
uppgifterna för utredningsavdelningen förs över frän styrelsen för
försvarsforskning rill andra befintliga organ eller tUl ett särskUt utredningsinstitut.
Statskontoret diskuterar därvid oUka lösningar, bl. a. överföring till
avnämarmyndigheler eller tUl försvarets rationaliseringsinstitut.

Ingenjörsvetenskapsakademien avstyrker att ren produktion
av forskning och studier förs över till styrelsen för försvarsforskning.
Akademien anser att utredningsavdelningens uppgifter bör begränsas till vad som
är absolut nödvändigt för styrelsens funktion men att övrig verksamhet skall
ligga kvar vid de forskningsutförande organen.

TCO anser att det i dag finns mycket goda samarbets- och
samverkansformer som ombesörjer informationsutbytet både mellan de olika
forskningsorganen och mellan dessa och de för inriktnings- och
utveck-Ungsverksamheten ansvariga myndigheterna. Ell överförande av stora delar
av ansvaret för denna kontaktverksamhet till styrelsen för försvarsforskning
kan enligt TCO inte förbättra ulan snarare försämra de konlaktfunktioner som i
dag säkerstäUer forskningsorganens aktiva medverkan på alla nivåer inom
totalförsvarets studie- och utredningsverksamhet.

Också när det gäller formerna för programplanering-e n
riktas kriiik mot utredningens förslag. Många remissinstanser anser att arbetet
med programplaneringen inom de programnämnder som

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 83

föresläs vid styrelsens planeringsavdelning kommer att bli
tungrott och personalkrävande. Vissa instanser, bland dem överbefälhavaren,
påpekar all chefsnämnderna blir överflödiga oeh att deras uppgifter kan lösas
effektivare, om de forskningsutförande enheterna hålls samman i en myndighet.
Överbefälhavaren framhåller att nämndorganisationen troligen kommer att kräva
en väsentligt ökad arbetsinsats från avnämarna samtidigt som
ansvarsförhållandena blir oklara. Överbefälhavaren avstyrker därför att
särskilda programnämnder inrättas.

Programnämnderna
kommer enligt försvarets materielverk all omfatta ett stort antal ledamöter,
totalt något hundratal, varav verket har en ledamot i varje nämnd. Denna form
förefaller otymplig. Ur verkets synvinkel är del dessutom svårt att med en
ledamot i de mest omfattande programmen nå den mångsidighet som är nödvändig
för att ell godtagbart resultat skaU uppnås i avvägningen mellan varje programs
delar inbördes. Ännu större svårigheter väntas uppslå alt åstadkomma en
awägning mellan programmen.

Materielverket har ocksä invändningar mot all
programnämnderna i samråd med materielverket och andra materielanskaffande
myndigheter skall samordna planläggningen av forskningsorganens beläggning med
både objektbundna och ej objektbundna forsknings- och utvecklingsuppdrag.
Anknytningen mellan objektbunden forskning och malerielanskaff-ningsprocessen i
övrigt måste från kostnads-, tids- och prestandasynpunkt vara stark för att
resultaten av forskningen skaU tUlgodogöras optimalt. Programnämnderna kan
enligt materielverkels mening inte medverka lUI att den objektbundna
forskningens effektivitet höjs. Nämnderna är personalkrävande och ger inte den
anknytning mellan forskning och materielframtagning som är nödvändig.
Programnämnder bör därför enligt verket inle inrättas. Materielverket förordar
att avvägningen raellan olika tUlämpningsområden liksom f. n, sker vid en
prioriteringskonferens i närvaro av representanter för avnämare och
forskningsenheter.

Försvarets forskningsanstalt finner det olämpligt att en
myndighets totalbehov av forskning uttrycks samlat i ett dokument i samband med
perspeklivplaneringen och all detta dokument används som det vägande underlaget
i en sluten awägningsprocess i programnämnderna. Perspektivplaneringen sker
erfarenhetsmässigt i sådana former och termer att forskningsbehovet i
allmänhet inte framgår direkt. Forskningsanstalten anser all de goda
egenskaperna i anstaltens nuvarande planeringssystem inte kan bevaras i
programnämndskonstruklionen. Genom programnämndernas begränsade storlek kommer
deras sammansättning att bli ofullständig eUer att sakna balans. Viktiga
avnäraargrupper kommer att sakna företrädare eller representeras av ombud för
annan avnämargrupp. Planernas förankring i forskningsorganen kommer ocksä att
bli svag med de incitament till konflikter som detla kan medföra.
Programnämnderna är enligt forskningsanstalten inte heUer bra instrument för
insyn i något avseende. Vetenskaplig insyn i proceduren för forskningens
inriktning kan säkerställas bl, a, genom att vetenskapliga ledamöter i
forskningsorganisationens styrelse aktivt deltar i t, ex,
prioriteringskonferenserna samt genom vetenskapliga råd som är knutna till
produktionsorganen. Enligt forsknings-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 84

anstalten bör programnämnder inte inrättas. Programplaneringen
bör i stället bedrivas under former som innebär en vidareutveckling av anstaltens
nuvarande systera. Detta bör bl, a, vidgas till att omfatta all ej objektbunden
försvarsforskning. För all säkerstäUa samordningen med den objektbundna forskningen
bör rullning av prograraplanerna ske i sararåd med försvarets materielverk. En
resursnämnd, en behovsnämnd och en enhet för s, k, strategisk
forskningsplanering bör dock tUlkoraraa och tillföras styrelsen för
försvarsforskning, om en sädan inrättas. Sådana organ ingår också i anstaltens
eget förslag till en sammanhållen försvarsforskningsorganisation.

Enligt militärpsykologiska institutet är det knappast
möjligt att ge programnämnderna den för deras viktiga funktioner nödvändiga
representativiteten och samtidigt göra dem arbetsdugliga. De blir lätt
otympliga konstruktioner som kommer all fä ägna stor del av sin tid och energi
ät att finna former för sin egen verksamhet, vUket raedför att kontakterna med
forskningsverksamhet och avnämare blir Udande, Institutet anser också att
deltagandet i programnämndernas arbete skulle kräva en oproportionerligt stor
arbetsinsats frän säväl avnämarna som forskningsorganen. Institutet är inte
berett att tUlstyrka inrättandet av programnämnder,

Civilförsvarsstyrelsen har svårt att se alt programnämnder
skulle förbättra raöjlighelerna till samverkan mellan styrelsen och
forskningsorganen jämfört med dagsläget.

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar biträder de former för samordning av
forskningsverksamhetens aUmänna inriktning och forskningen inom olika program
som kommer till uttryck i programnämnderna. Överstyrelsen är beredd att
medverka i de föreslagna nämnderna med beaktande av de olika programmens
betydelse för det ekonomiska försvarets planeringfunktioner. Enligt försvarets
ralionaUseringsinslitut förefaller den föreslagna programnämndsorganisationen
med ett mindre, fast sekretariat all vara ett smidigt alternativ tUl
planeringsarbete i större grupper.

Statskontoret
förordar att program nämndernas antal begränsas till en nämnd per block av
tUlämpningsområden. Statskontoret anser ocksä att programnämndernas karaktär av
referensgrupper bör markeras genom att de som stabsorgan knyts tUl
generaldirektören. Även ingenjörsvetenskapsakademien anser att en minskning av
antalet nämnder bör möjliggöra en naturligare och mer direkt koppling lill de
tUlämpningsområden eller de block som anges i det tredje delbetänkandet.
Akaderaien stöder helt förslaget om alt inrätta en resursnämnd.

Enligt TCO bör programnämndernas uppgifter som
kontaktorgan mellan avnämare och forskningsorgan kunna skötas bättre genom
nuvarande kanaler.

Finansiering

Remissinstansernas syn pä de former som föresläs för
försvarsforskningens finansiering hänger nära samman med deras tidigare
redovisade

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 85

synpunkter på fördelningen av program- och
produktionsansvar.

Överbefälhavaren
anser att forskningsenheterna som svarar för den egentliga produktionen också
bör ha det fulla ansvaret för de ekonomiska frågorna. Överbefälhavaren
konstaterar vidare att det finns vissa oklarheter i utredningens förslag tUl
forskningens finansiering och i samband därmed tillämpningen av
programbudgetsystemet. Enligt överbefälhavaren bör en översyn ske, varvid
främst de ekonomiska frågorna bör analyseras ytterligare och konsekvenserna av
olika beslut klarläggas.

Civilförsvarsstyrelsen
biträder utredningens förslag om att de perspektivplaneansvariga myndigheterna
skaU anvisa försvarsforskningsorganisationens ledningsorgan raraar i stort för
programmet Gemensam försvarsforskning. Enligt styrelsen är utredningens
redovisning av de ekonomiska frågorna inte fullt klarläggande och entydig. Bl,
a, framgår inte närraare hur kostnaderna för det gemensamma
försvarsforskningsprogrammel skall fördelas mellan överbefälhavarens och
civUförsvarsstyrelsens m, fl, myndigheters planeringsramar. Styrelsen påpekar
vidare att ett system med sekundäruppdragsfinansierad forskning medför risker
för att tyngdpunkten förskjuts mol kortsiktiga forskningsuppgifter.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar förutsätter all de
perspektivplaneansvariga myndigheternas inflytande över de ekonomiska ramarna
blir föremål för särskUda överväganden i samband med att den nya ordningen för
försvarsforskningen införs.

Försvarets
materielverk instämmer i utredningens förslag, att utredningsavdelningen vid
styrelsen för försvarsforskning liksom flygtekniska försöksanstalten,
militärpsykologiska institutet och fortifikationsförvaltningens forskningsbyrå
görs självfinansierande, dock endast i fråga om tUlämpad forskning, oeh att
verksamheten bedrivs genom sekundäruppdrag. Den kunskapsuppbyggande
forskningen, utom skepps- och flygteknisk forskning, bör dock som hittills
finansieras genom primäruppdrag.

Försvarets civilförvaltning är tveksam tUl utredningens
sammankoppling av självfinansiering genom I 000-kronorsanslag och sekundäruppdrag.
Sekundäruppdrag kan enligt civUförvaltningen mycket väl ges utan alt den
mottagande myndigheten har något eget anslag att redovisa mol. Det är också
möjligt att redovisa intäkter utan I 000-kronorsanslag, Civilförvaltningen
föreslär att de berörda forskningsorganen var för sig fär produktionsansvaret
för sin del av den ej objeklbundna försvarsforskning som styrelsen för
försvarsforskning har programansvar för. För finansiering och redovisning av
forskningsproduklion ät uppdragsgivare utanför försvaret föresläs särskUda
programelemenl (1 000-kronorsanslag) för varje produktionsmyndighet.

De föreslagna finansieringsformerna för de
forskningsutförande enheterna och utredningsavdelningen inom styrelsen för
försvarsforskning anses av försvarets rationaliseringsinstitut innebära att
principer för s, k, självbärande drift skaU tUlämpas i större utsträckning än
f, n. Detta bedöms innebära bl, a, en övergång frän förvaltningsekonomisk effektivitetsbedömning
till mera förelagsekonomisk effektivitetsbedömning. Institutet finner att
utredningen har behandlat begreppet sekundäruppdrag

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 86

och dess roU i försvarsforskningens marknadsprocess något
för ytligt,

I fråga om försvarsforskningens redovisning i försvarels
planerings- och programbudgelsystem anser rationaUseringsinslilulel alt man pä
grund av forskningens betydelse bör inrätta ell särskUt organisatoriskt
huvudprogram med samma innehåll som ett avvägningsprogram för den ej
objeklbundna forskningen. Härigenom avvägs insatserna för
forsknings-programrael mot andra försvarsinsatser pä högsta nivå. De fem tUlämpningsomrädena
bör utgöra delprogram inom det föreslagna huvudprogrammet. Ett sjätte
delprogram, förslagsvis benärant Gemensam planering, skulle avse styrelsens
samordnande verksamhet. Styrelsen för försvarsforskning skulle sålunda enligt
rationaliseringsinstitutet få programansvar och formeUt produktionsansvar för
ett huvudprogram som kaUas Allmän försvarsforsknmg. På riksstaten skulle
huvudprogrammet fä en egen huvudrubrik. Forskningsinstituten bör enligt
rationaliseringsinstitutet betraktas som redovisningsmässigt avgränsade
resultatenheter med egen ekonomisk redovisning. De bör på riksstaten redovisas
raot ett gemensamt förslagsanslag om 1 000 kr. Ett sådant gemensamt anslag
understryker sammanhåUningen i en försvarsforskningskoncern,

Riksrevisonsverket anser det missvisande att beteckna
finansieringen genom sekundämppdrag som självfinansiering. Vad som åsyftas är
snarare alt den interna budgeteringen och redovisningen inom forskningsorganisationen
skaU vara sä upplagd att de enskUda forskningsorganen får karaktären av
resultatenheter, som internt arbetar efter en koslnads-intäktsbudget.
Riksrevisionsverket framhåller att det viktigaste styrinstrumentet, intern
kostnads-intäklsbudgetering och -redovisning, inte är beroende av vare sig
interndebitering inom försvarskoncernen eller 1 000-kronorsanslag ulan kräver
tillgäng lill ett kostnadsredovisningssyslem som är anpassat till verksamheten.
Påbörjat arbete med alt införa system S vid försvarels forskningsanstalt bör
inriktas pä alt möta dessa krav i en framtida organisation. Riksrevisionsverket
kan i övrigt biträda systemet med att forskningsproduktionen baseras på att
avnämarna ställer uppgifter och betalningsmedel för dessa tUl
forskningsorganens förfogande. Del bör enligt riksrevisionsverkets mening skapa
ett kundleverantörsför-hållande med kostnadssänkande effekt. Verket är
emellertid inte berett alt tillstyrka all den föreslagna redovisningen raot 1
000-kronorsanslag införs i hela forskningsorganisationen.

Förslaget
om att finansiera forskningsutruslning över en kapitalfond biträds i princip
av försvarets materielverk, flygtekniska försöksanstalten, försvarets
rationaliseringsinstitut och riksrevisionsverket, men raan erinrar om att
budgetutredningen diskuterar andra former för förmögenhetsredovisning vid
myndigheter. Förslagets genomförande bör därför anstå t. v.

De forskningsutförande enhetemas organisation

Merparten av remissinstansema synes dela utredningens
uppfattning att det finns behov av förändringar i de forskningsutförande
enhetemas

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 87

organisation. Behovet av ändring gäller främst de
nuvarande avdelningarna 1 -4 vid försvarets forskningsanstalt samt den
medicinska och beteendevelenskapliga forskningen. Meningama är dock starkt
delade om hur omfattande dessa förändringar bör vara, främst vad gäUer
forskningsanstaltens organisation.

Fortifikatorisk och flygteknisk forskning

1 likhet med utredningen anser fortifikationsförvaltningen
att den fortifikatoriska forskningen även fortsättningsvis bör bedrivas inom
förvaltningen. Om styrelsen för försvarsforskning inrättas, bör de
organisatoriska formema för fortifikationsförvaltningens samverkan med
styrelsen närmare klarläggas. Också ingenjörsvetenskapsakademien anser all
fortifikationsförvallningens forskningsbyrä kan stå kvar i nuvarande
organisation.

Överbefälhavaren anser att flygtekniska försöksanstalten
på sikt bör inordnas i en sammanhäUen forskningsorganisation. Försvarets
materielverk finner däremot att försöksanstalten alltjämt bör utgöra ett
självständigt forskningsinstitut med myndighetsstäUning. Ocksä flygtekniska
försöksanstalten anser att den bör stä kvar som självständig myndighet.
Försöksanstalten pekar i delta sammanhang bl. a. på att den är landets centrala
flygtekniska forskningsinstitution med uppgifter även utanför försvaret.
Försöksanstalten ställer sig i princip positiv tiU förslaget att tillföra
anstalten viss ytterligare forskningsverksamhet men anser alt frågan kräver
ytterUgare utredning.

Enligt ingenjörsvetenskapsakademien lyder utveckUngen pä
att andelen civila uppdrag vid flygtekniska försöksanstalten kommer att öka i
framtiden. Ur samhällets synpunkt är det ett betydande intresse att anstalten
stöder den civila flygforskningen. Sverige är ett av de fåtal mindre
industriländer som har en inhemsk flygplanstillverkning. Akademien anser att
försöksanstalten inte bör ingå i försvarsforskningsorganisationen. Akademien
föreslär att flygtekniska försöksanstalten förs över till
industridepartementet, bl. a. med hänvisning till den ökande andelen civUa
uppdrag.

Medicinsk och beteendevelenskaplig forskning

SärskUd uppmärksamhet bör enUgt överbefälhavaren ägnas åt
samordning inom områdena medicin och beteendevetenskaper med bioteknologi.
Överbefälhavaren biträder i huvudsak utredningens förslag att föra samman
försvarsforskningen inom dessa områden tiU en organisationsenhet. Denna bör
dock utgöra en avdelning inom en sammanhållen forskningsorganisation.

Försvarets sjukvårdsstyrelse delar utredningens
uppfattning att det på lång sikt är fördelaktigt med ett organisatoriskt
samgående mellan den försvarsmedicinska och -beleendevetenskapUga forskningen.
Ett saraman-förande bör ske etappvis, bl. a. under beaktande av
formema för

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 88

samverkan mellan försvarspsykiatri och -psykologi.

Försvarets materielverk konstaterar med tillfredsställelse
att de specialmedicinska gruppema samlas i ett block, vilket ger en
organisation som bör innebära att programplaneringen av den medicinska
forskningen får fastare form.

/MUitärpsykologiska institutet delar utredningens
uppfattning att en samordning av den humanvetenskapliga verksamheten behövs.
Ett organisatoriskt samgående leder säkrast tiU önskad samordningseffekt. Sammanförandet
bör ske etappvis. Även om det skulle innebära uppgivande av vissa fördelar som
är förenade med arbetet i ett Utet och självständigt organ, ställer institutet
sig positivt inle bara till att dess verksamhet inordnas under ett övergripande
ledningsorgan utan även tiU att detta sker inom ramen för en organisation av
typ nuvarande försvarets forskningsanstalt. Även försvarsmedicinska
forskningsdelegationen tillstyrker ett samgående på sikt mellan medicinsk och
beteendevetenskapUg forskning.

Socialstyrelsen vitsordar i egenskap av centralt
planeringsansvarig myndighet för hälso- och sjukvård i krig den betydelse
utredningen har gett samordningen av forskningsinsatser och avnämarbehov inom
området försvarsmedicinsk och beteendevetenskaplig forskning. Styrelsen
biträder utredningens organisationsförslag Uksom statens medicinska
forskningsråd.

Ingenjörsvetenskapsakademien anser att del är väsentUgt
att den human- och samhällsvetenskapliga forskningen samordnas med övrig
försvarsforskning. Delta bör ske genom att medicinsk och beteendevetenskapUg
forskning utgör en enhet i försvarsforskningsorganisationen.

MiUtärpsykologiska institutet och försvarels
sjukvårdsstyrelse påpekar att vissa frågor, bl. a. rörande det fackmässiga
ansvaret för den specialmedicinska resp. beleendevetenskapUga forsknings- och
tillämpningsverksamheten inom försvaret, raåste uppmärksammas vid övergång tiU
en ny organisation.

Vissa remissinstanser går in på en ganska detaljerad
diskussion av den försv arsmedi c insk a forskningens inre organisation.
Grundinställningen är därvid övervägande positiv tiU de organisationsprinciper
som läggs fram i utredningens slutbetänkande och den särskilda expertpromemoria
som ingår i betänkandet. Bl, a, berörs samordningen med grupper under statens
medicinska forskningsråd. Försvarets sjukvårdsstyrelse anser all vissa av
rådet administrerade försvarsmedicinska forskargrupper bör föras samman med
övriga försvarsmedicinska forskningsenheter pä sikt. Medicinska
forskningsrådet avstyrker dessa förslag med hänsyn tiU de betydande fördelar,
bl, a, för rekrytering av försvarsmedicinskt verksamma forskare, som erhålls
genom en organisatorisk anknytaing av dessa forskargrupper tiU universitetssektom,
EnUgt karolinska institutet är del angeläget att dessa forskargrupper vid en
eventuell omorganisation får en fast organisatorisk anknytning till institutet.

Medicinska fakulteten vid högskolan i Linköping är mycket
positiv tiU

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 89

att en institution för flygmedicin förläggs
tiU Linköpmg med de organisatoriska förutsättningar som anges.

Vad gäller avgränsningen av den försvarspsykologiska
enheten anser mUilärpsykologiska institutet att någon ytterUgare överföring av
uppgifter till vämpUklsverkel inte bör ske, eftersom det skulle medföra ett
försämrat samband mellan forskning oeh tillämpning, MiUtärpsykologiska
institutet anser vidare att det finns ett ömsesidigt behov av samverkan mellan
den pedagogiska forskning och tillämpning som bedrivs av försvarels brevskola
och övrig beteendevetenskaplig verksamhet, EnUgt mstitutets uppfattning bör
därför i den beleendevetenskapUga enheten inrymmas även huvuddelen av brevskolans
nuvarande verksamhet. Förslaget att bioteknologpersonal ur den
försvarspsykologiska enheten skall placeras vid de tekniska forskningsenheterna
biträds av miUtärpsykologiska institutet.

Försvarets forskningsanstalts organisation m. m.

Förslaget om en organisation som i princip är uppbyggd
efter tillämpningsområden får ett övervägande positivt mottagande av de
instanser som har yttrat sig i frågan.

Försvarets materielverk delar utredningens uppfattning att
en blockstruktur som är anknuten till tillämpningsområden bör ge bättre
samraanhållning av verksarahet som visar samhörighet i fräga om tillämpningsmål
oeh teknik/vetenskap. Detta bedöms vara liU fördel för avnämaren och bör visa
sig i enklare kontaktvägar. Därmed har materielverket inte sagt att den
blockstruktur som utredningen föreslär är den som bäst passar verkets nuvarande
struktur. Likaså kan blockbildningen behöva anpassas Ull ändringar i den
tekniska miljön och i avnämarnas behov.

Försvarets forskningsanstah påpekar att nödvändiga
förändringar av anstaltens organisation har fått anstå medan
försvarsforskningsutredningen pågätt. Anstalten förordar en lösning som inte
innebär så stora organisationsförändringar alt kontinuiteten i verksamheten
allvarUgt skadas. Detta innebär att forskningsanstaltens nuvarande verksamhet i
ett första steg organiseras pä tre forskningsenheter utöver planeringsbyrån.
Därvid bör beaktas samhörigheten mellan verksamheter inom å ena sidan A-, B-
oeh C-skyddsforskningen och ä andra sidan forskning beträffande konvenlioneUa
vapen och skydd mot dessa Uksom sambandet mellan informationsteknik och
vapenteknik. Senare kan anledning uppkomma att minska totala antalet enheter
inora forskningsorganisationen som mäste ha stor anpassningsförmåga. Därvid kan
enligt anstalten reservantens förslag övervägas. Detta uppvisar liksom
utredningens förslag forskningsenheter som är uppbyggda efter
tillämpnmgsområden. Forskningsanstaltens företagsnämnd är mer kritisk och
anser att utredningen inte övertygande har visat att den förordade indelningen
av forsknmgs-resurserna efter stabila tillämpningsområden är överlägsen en
indeUiing efter andra grunder. Likartad kritik framförs även av
SACO. Både

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 90

forskningsanstalten och dess företagsnämnd anser att
utredningen utför-Ugare kunde ha behandlat den alternativa modellen med en
sammanhäUen systemavdelning och hur forskningsavdelningar kunde byggas upp i
anslutning härtiU,

Civilförsvarsstyrelsen biträder i princip att
forskningsorganisationen omforraas mot en struktur som är mera anpassad till
tiUämpningsomräden, Särskilt värdefullt anses det vara att föra ihop all
forskning som rör vapenverkan och skydd mot vapenverkan till samma enhet,

EnUgt försvarets rationaliseringsinstitut är de skäl som
utredningen anför tillräckUgt vägande för att en raodeU sora knyter an till
tillämpningsområden skaU Ugga liU grund för en detaljutformning av
forskningsorganen. Utredningen antyder dock möjligheten till handUngsfrihel
för en långsiktig utveckUng mol alternativ med en sammanhållen systemavdelning
och mer vetenskapsorienterade forskningsavdebiingar. En sådan förändring kan
enUgl institutels mening möjUgen vara intressant i samband med en utveckling
mol ökat samutnyttjande av forsknmgs-resurserna.

Socialstyrelsen finner indeUiingen av forskningen i sex
organisatoriska block lämplig med hänsyn till styrelsens behov.

Styrelsen för teknisk utveckUng anför att dess intresse av
forskningsresurser med tillämpad inriktning gör alt den föreslagna indelningen
troUgen är alt föredra framför ett större antal vetenskapsinriktade enheter.
Den föreslagna organisationen kommer alt fä ett större systemkunnande som i
flera fall har direkt civU anknytning.

Ingenjörsvetenskapsakademien anser att den av utredningen
föreslagna förändringen av försvarets forskningsanstalts nuvarande indelning är
fördelaktig ur funktioneU synpunkt.

TCÖ biträder utredningens förslag om att block som knyter
an till tillärapningsomrädena bör bilda utgångspunkt för organisationen av de
forskningsutförande enhetema.

Utredningens altemativ tiil organisation av de forskningsutförande
enhetema

Valet mellan utredningens tre alternativ liU organisation
av de forskningsutförande enheterna hänger samman med frågan om den föreslagna
styrelsens för försvarsforskning uppgifter och organisation. De invändningar
som många reraissinstanser riktar mot det av utredningen förordade altemativet
är i flertalet faU korabinerade med förslag till förändringar i styrelsens
uppgifter och förvaltningsrättsUga stälhiing. Valet mellan alternativen innebär
även ett stäUningstagande till lokaUse-ringsdelegationens förslag om en
utflyttning av delar av forskningsanstalten.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 91

AUernaliv 1

De nackdelar som utredningen har påtalat för alternativ 1
kombinerat med den föreslagna styrelsen vitsordas i huvudsak av de
remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Överbefälhavaren avvisar
alternativet med hänvisning tiU att det kan komma alt försvära kontaktema meUan
avnämarna och de forskande organen, bl, a, genom att oklara ansvarsförhållanden
kan uppstå. Alternativet Innebär vidare risk för dubblering av vissa
funktioner. Behovet av saraordning inom det medicinsk-beteende-vetenskapUga
området tillgodoses bara delvis i alternativet. Liknande synpunkter fraraförs
avförsvarets materielverk.

Utredningens alternativ I har enUgt försvarets
forskningsanstalt den avgörande nackdelen att det, med hänsyn tiU den roU som
styrelsen för försvarsforskning har tiUdelats med både program- och
produktionsansvar, erbjuder avsevärda svårigheter att avgränsa
verksledningsniväema inom styrelsen och forskningsanstalten frän varandra.

Försvarets rationaliseringsinstitut avstyrker alternativ 1
pä i huvudsak samraa grunder som utredningen.

Medicinska forskningsrådet finner att även altemativ 1 har
betydande förtjänster, som bl, a, består i att förändringarna av
forskningsanstaltens nuvarande organisation är mindre än i alternativen 2 och
3,

Alternativ 2

Fierlalet remissinstanser godtar inte det av utredningen
förordade altemativet 2, vilket innebär att de forskningsutförande enheterna
Organiseras pä fyra institut under styrelsen för försvarsforskning. Vad man
framför allt vänder sig mot är - som tidigare har redovisats ansvars- och
uppgiftsfördelningen meUan den föreslagna styrelsen och de forskningsutförande
enheterna samt att de forskningsutförande enheterna skaU bUda fyra
självständiga myndigheter, I linje härmed förordas andra organisatoriska
lösningar sora delvis ansluter tiU reservantens förslag om en sammanhållen
produktionsmyndighel för försvarsforskning under en chef, I fråga om den
förvaltningsrättsliga avgränsningen av pro gramfunk t i on Och
utförandefunktion är därvid uppfattningama delade, Gmpperingen av de
forskningsutförande enheterna i block organiserade efter tillämpningsområden
synes, som tidigare har redovisats, i huvudsak godtas av de remissinstanser som
har yttrat sig i frågan med undantag av försvarets forskningsanstalt,

Enhgt
överbefälhavaren visar erfarenheterna frän den nuvarande
forskningsorganisationen att det finns ett slort behov av kontakter mellan oUka
forskningsenheter. Detta behov bedöms i huvudsak kvarstå oavsett vUken
indehiing i forskningsenheter som väljs. Överbefälhavaren anser att en
institutsstruktur av föreslagen art försvårar denna samverkan både mellan
instituten inbördes och meUan instituten och utredningsavdelningen i styrelsen
för försvarsforskning. Överbefälhavaren anser vidare i likhet med reservanten
att den föreslagna chefsnämnden och styrelsens

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 92

direktiv- och anvisningsrätter utgör alltför svaga
samordningsinstrument. Överbefälhavaren avstyrker att nuvarande
forskningsproducerande enheter inom försvarssektom organiseras om till fyra
självständiga forskningsinstitut med ansvar och uppgifter enhgt utredningens
förslag. En förutsättning för effektiv samordning är att planerings- och
genomförandeverksamheten håUs samman inom en myndighet, dvs, att de oUka
forskningsorganen ställs under en chef med direkt Unjemässig orderrätt tiU
ingående enheter. Överbefälhavaren delar i detta avseende reservantens
uppfattning.

Överbefälhavaren anser att en effektiv och ekonomisk
lösning kan erhållas genom att förstärka försvarets forskningsanstalts
möjhgheter att samordna forskningen inom ett utvidgat fält, varvid man bl, a,
bör sträva efter att begränsa de organisatoriska förändringarna. Det är vUctigt
att kostnadsaspekten särskilt beaktas i det fortsatta organisationsarbetet.

Överbefälhavarens förslag till
försvarsforsk-ningsorganisation innebär att program- och produktionsansvaret
för all tillämpad, ej objektbunden forskning oeh kunskapsuppbyggande forskning
samlas i en organisation under en chef och en styrelse oeh att nuvarande
ledningsorganisation i aUt väsentUgt utnyttjas för att leda och samordna den
försvarsinriktade forskningen, 1 försvarsforskningsorganisationen bör ingå
vetenskapliga råd, resursnämnd och stabsorgan. Försvarels forskningsanstalts
nuvarande avdehiingar bör stegvis organiseras om. Härvid bör i ett första steg
avdehiing 4 delas upp pä övriga produktionsorgan och planeringsbyrån
organiseras som en avdelning, I ett andra steg bör en försvarsforskningsorganisation
med totalt fem avdelningar övervägas. Mot bakgmnd av de erfarenheter som finns
bör härvid beaktas alt en lämpUg avdelningsstorlek kan vara 200400 personer.
Den medicinska och beteendevetenskapliga forskningen inom försvarssektom bör
enUgt överbefälhavaren organisatoriskt hällas samman i huvudsak i enUghet med
utredningens förslag och inordnas i försvarsforskningsorganisationen som en av
avdelningarna. Flygtekniska försöksanstalten bör pä sikt ocksä inordnas som en
avdelning i den sammanhållna försvarsforskningsorganisationen,

I förslaget förutsätts att Kungl, Maj:l utfärdar
instruktion för försvarsforskningsorganisationen, bl. a. i fråga om fördelning
av program-och produktionsansvaret meUan styrelse, chef och forskningsavdelningar.

Försvarets materielverk förordar pä i huvudsak liknande
gmnder som överbefälhavaren följande utformning av den framtida
försvarsforskningsorganisationen. En myndighet med både program-och
produklionsansvar bör leda och genomföra aU kunskapsuppbyggande oeh ej
objektbunden tillämpad försvarsforskning med undantag för skepps- och
flygteknisk forskning. Myndigheten förutsätts ledas av en styrelse under vilken
den direkta ledningen av verksamheten utövas av en generaldirektör som tiU sitt
förfogande fär vissa stabsorgan. De forskningsproducerande enheterna bör
utgöras av avdelningar med i stort sett nuvarande organisatoriska stälhiing men
baserade på den av utredningen föreslagna blockstmkturen. Vidare bör ingå en
utredningsavdelning. Flygtekniska försöksanstalten

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 93

bör bestå som självständig myndighet.

Försvarets forskningsanstalt avvisar utredningens förslag
till organisation av de forskningsutförande enheterna. Förslaget innebär en
aUtför genomgripande organisationsförändring som inte kan genomföras i ett steg
utan risk för avsevärda störningar i verksamheten. Vidare bör undersökas i vad
män möjUgheterna till prograrasamverkan med forskning för andra
samhällssektorer bör påverka organisationen.

Försvarets forskningsanstalts förslag till försvarsforskningsorganisation
utgår Uksom överbefälhavarens från nuvarande organisation. Enligt förslaget,
som förutsätter en samlad lokaUsering, utgör försvarsforskningsorganisationen
en myndighet under en styrelse och en chef. Den är programmyndighet för aU ej
objektbunden försvarsforskning oeh produktionsmyndighet för större delen härav.
Försvarsforskningsorganisationens styrelse ges en breddad sammansättning, sä
att totalförsvarsmyndigheter med centralt planeringsansvar bUr representerade
och sä att ytterligare samordning med andra samhäUssektorer främjas. En av
styrelsens viktigaste uppgifter bUr den långsiktiga planeringen. Chefen för
försvarsforskningsorganisationen har tvä organ för inriktning av
försvarsforskningen, en planeringsstab och en grupp för strategisk
forskningsplanering.

Planeringsstaben bör svara för sammanhålliung och
samordning av produktionsorganens program- och produktionsplanering, bl, a,
handläggningen av kontakter med avnäraare. Gruppen för strategisk forskningsplanering
skall ägna sig åt försvarsforskningens verkUgt långsiktiga planering oeh
organisationsutveckUng med beaktande av samordningen med andra samhäUssektorer,
Gruppen bör stödjas av en resurs- och en behovsnämnd med företrädare för
försvarssektorn och andra samhällssektorer. Styrningen av försvarsmedicinsk
forskning som utförs utanför försvarsforskningsorganisationen bör ske efter
hörande av en särskild enhet i resursnämnden. Denna enhet ersätter
försvarsmedicinska forskningsdelegationen.

En särskild samordningsenhet för administrativt och
tekniskt stöd bör skapas. Detta innebär bl. a. en stärkt samordning av vissa
stödfunktioner, bland dem personalfunktionen.

En avdelning för utredningar och tekniska systemanalyser
bör byggas upp av nuvarande planeringsbyrån utom centralplaneringen och av
utredningsresurser som bryts ut ur forskningsanstaltens nuvarande avdelningar
och ur andra forskningsorgan inom försvaret.

Flygtekniska försöksanstalten bör - dock mte frän början -
inordnas i försvarsforskningsorganisationen som en avdetaing. En
medicinsk-beleen-devetenskapUg enhet, uppbyggd som i utredningens alternativ 2,
bör utgöra en annan avdelning. Övriga forskningsresurser vid den nuvarande
forskningsanstalten bör föras samman till tre avdelningar, som byggs upp med kärnor
frän nuvarande avdelningama 1, 2 och 3. På längre sikt kan ytterligare
strukturförändring ske varvid reservantens förslag i detta avseende kan
övervägas.

Försvarets forskningsanstalts personalorganisationers
representantskap

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 94

ansluter sig i princip till forskningsanstaltens
organisationsförslag.

Militärpsykologiska institutet anser all man bör välja en
lösning som är baserad på försvarets forskningsanstalt. Institutet stäUer sig
positivt tiU att dess verksamhet inordnas i en sådan organisation.

Civilförsvarsstyrelsen anser på i huvudsak samma gmnder
som överbefälhavaren att utredningens huvudförslag inte är en lämpUg
utgångspunkt för försvarsforskningens framtida utformning. Lösningar föreslås i
stället sökas längs de riktUnjer som reservanten har anvisat. Det är väsenthgt
att de förändringar som kan komma att beslutas inte reglerar frågor i detalj
utan bara ger ramar och inriktning i stort, så att den närmare utformningen kan
klarläggas av forskningsorgan och avnämarmyndigheler i samverkan.

Försvarets
rationaliseringsinstitut anser i Ukhet med utrednmgen att det är väsentligt att
åstadkomma en klar åtskillnad mellan programfunktionen och
ulförandefunktionen. EnUgt institutels mening finns annars vissa risker för att
de korlsUctiga och dagUga problemen hos forskningsorganen kommer att föras upp
tiU styrelsen för försvarsforskning. För att undvika detla bör styrelsen för
försvarsforskning och de oUka forskningsutförande enhetema ha
instruklionsenUgt skilda uppgifter. Pä sä sätt åstadkoras en klar
förvallningsrättsUg precisering och förankring av den för försvarsforskningen
gemensamma programfunklionens stäUning i förhållande till de oUka
forskningsorganen. Detta innebär att institutet förordar utredningens
alternativ 2, om försvarsforskningsorganisationen lokaUseras i
stockholmsområdet. Enligt rationaUseringsinstitutet bör
forskningsorganisationen ha en gemensam personalstat. Institutet lägger fram en
modell för denna.

Om något av utredningens alternativ skall genomföras,
anser flygtekniska försöksanstalten alt dess egen erfarenhet som fristående
institut mest talar för en organisation enUgl alternativ 2.

Socialstyrelsen bedömer att alternativ 2 är det bästa sett
mot de behov av samordning av den medicinska och beleendevetenskapUga forskningen
som har uttalats av utredningen och i styrelsens remissvar.

Riksrevisionsverket erinrar om att verket i yttrande över
utredningens första delbetänkande avstyrkte att program- och produktionsansvar
för försvarsforskningen skulle förläggas till skilda myndigheter. Trots utredningens
noggranna analys i senare betänkanden av arbets- och ansvarsfördelning och
därpå gmndade förslag om uppgifts- och befogenhetsfördelning mellan de oUka
myndigheterna kan den valda lösningen enUgl verket fortfarande innebära
betydande risker för friktioner och störningar raellan berörda myndigheter.
Sädana risker kan aUmänt sett föreligga när kontakt- och beslulsUnjer förlängs
och framför allt när ansvarsfördelningen mellan myndigheter grundas på de
något oklara befogenheterna direktivrätt och anvisningsrält. På de grunder som
utredningen anför biträder emellertid riksrevisionsverket utredningens förord
för alternativ 2 som organisationsstruktur för forskningsresurserna, om
styrelsen för försvarsforskning inrättas.

Enligt statskontoret innebär den av utredningen förordade
utform-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 95

ningen av försvarsforskningsorganisationen totalt sett en
förbättring i jämförelse med nuvarande organisation. Statskontoret är dock
tveksamt till om den föreslagna organisationen av de forskningsutförande
enheterna som självständiga institut medger en tUlräckligt rörlig
anpassning till väntade förändringar. Enligt statskontorets mening bör
styrelsen för försvarsforskning vara chefsmyndighet för de föreslagna
instituten som därmed inte ges ställning som självständiga myndigheter under
Kungl. Maj:t.

Styrelsen för teknisk utveckUng stöder utredningens
värdering att förvaltningsmässigt jämförelsevis självständiga enheter av måttUg
storlek och med ett för enheten gemensamt lönsamhetstryck ger god effektivitet
i verksamheten. Styrelsen erinrar vidare om att man i yttrande över
utredningens första delbetänkande föreslog en lösning som i huvudsak innebar
att försvarets forskningsanstalts styrelse skuUe ges stäUning som programorgan med
uppgifter motsvarande dem som nu har föreslagits för styrelsen för
försvarsforskning. Forskningsanstaltens styrelse skulle i egenskap av
programorgan stödja sig på de inom anstalten befintliga resurserna för
långsiktig planering av försvarsforskning i samverkan med övriga
forskningsorgan inom försvaret. 1 konsekvens härmed föreslår styrelsen för
teknisk utveckling alt del särskilda ledningsorganet, som i princip har
beslutats, ges möjligheter, resursraässigt och i instruktionen, att häUa en
nära kontakt med och ansvara för forskningsresurserna. Av denna bedömning
följer att styrelsen inte anser att det finns skäl för en särskild
sammanhållande chefsfunktion vid försvarets forskningsanstalt vid sidan av
ledningsorganet.

Ingenjörsvelenskapsakademien föreslär alt man vidtar
sädana åtgärder inom försvarsforskningsorganisationen att program- och
produktionsfunktion får en klar avgränsning. Detta kan ske inom ramen för en
myndighet genom särskilda instruktioner lill forskningsorganet och dess
styrelse. Styrelsen för försvarsforskningsorganet bUr det programansvariga
organet. Erfarenheterna av detta arrangemang blir av slort värde om en övergäng
till den av utredningen rekommenderade självständiga försvarsforskningsstyrelsen
senare aktualiseras.

Statsanställdas förbund avvisar alternativ 2.
Kontaktbehovet motiverar enUgt förbundels uppfattning en forskningsanstalt
under en verksledning. Dessutom anser förbundet att utredningen inle nog har
beaktat risken för administrativa nackdelar till följd av storleken pä instituten
i alternativ 2. Liknande synpunkter framförs av TCO. För båda personalorganisationerna
kombineras dessa stäUningstaganden med förslag om alt styrelsens för
försvarsforskning uppgifter och storlek väsentUgt begränsas i förhällande tiU
utredningens förslag. SACO avvisar altemativ 2 och biträder försvarets
forskningsanstalts förslag till organisation.

Alternativ 3 (omlokaliseringsalternativet)

Alla remissinstanser som har uttalat sig om detta
altemativ, utom försvarets rationaUseringsinslilut, statskontoret och
universitetskanslers-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 96

ämbetet, anser att försvarsforskningen bör vara
lokaliserad tUl Stockholmsområdet.

Remissinstanser som överbefälhavaren, försvarets
materielverk, försvarets forskningsanstalt, militärpsykologiska institutet,
civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium,
statens medicinska forskningsråd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
styrelsen för teknisk utveckUng, ingenjörsvelenskapsakademien saml personalorganisationerna
instämmer i utredningens överväganden i lokahseringsfrågan och understryker
omlokaliseringsaltemativets negativa verkningar för samverkan inom
försvarsforskningsorganisationen och mellan denna och dess avnämare.

Överbefälhavaren och försvarels forskningsanstalt påpekar
all en omlokalisering skulle medföra en nedgång i försvarsforskningsorganisationens
effektivitet under en period dä kraven på underlag för försvarsplaneringen är
synneriigen stora beroende pä den omstrukturering som det miUtära försvaret står
infor på grund av 1972 ärs försvarsbeslut.

Överbefälhavaren, försvarets materielverk,
mUilärpsykologiska institutet, civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen,
statens bakteriologiska laboratorium, statens medicinska forskningsråd och
ingenjörsvetenskapsakademien framhåller i likhet med utredningen att en
omlokalisering av den medicinska och beteendevetenskapliga forskningen bör
undvikas därför att den försvårar den ökade samverkan som eftersträvas meUan
medicinsk, beteendevelenskaplig oeh teknisk försvarsforskning. Bl. a. enligt
överbefälhavaren bör därför beslutet all lokalisera mUilärpsykologiska
institutet till Karlstad omprövas.

Försvarels rationaUseringsinslilut anser att en
omlokalisering innebär betydande olägenheter för försvaret men att den är möjlig.
I fråga om den medicinsk-beteendevetenskapliga forskningen förordar institutet
en i huvudsak samlad lokaUsering till Umeå trots att detta innebär en justering
av tidigare riksdagsbeslut.

1 lokahseringsfrågan gär statskontoret mot den av
utredningen föreslagna lokaliseringen av försvarsforskningen tUl
Stockholmsområdet. Verket delar dock utredningens uppfattning att flera skäl,
bl. a. kraven pä rörlighet i organisationen, talar för en relativt samlad
lokalisering av de forskningsutförande enheterna. Det bör därför övervägas att
i större utsträckning samla den tiU utflyttning föreslagna försvarsforskningen
inkl. medicinsk och beteendevetenskaplig forskning - tiU en ort. I första
hand kraven pä kontakter med en teknisk högskola oeh speciell industri talar
enUgt statskontorets mening för en lokaUsering tiU Linköping. På längre sikt
kan också en överföring av flygtekniska försöksanstalten till Linköping tänkas.

Många remissinstanser hänvisar för ytterligare synpunkter
i lokaliseringsfrågan till sina yttranden över lokaliseringsdelegationens
slutbetänkande (SOU 1972:55) DecentraUsering av statUg verksamhet ett led i
regionalpoUtiken, del 2, slutrapport. Dessa yttranden redovisas i prop.
1973:55.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 97

Personalbehov m.m.

Flera remissinstanser tar upp personalfrågor. Kritik
riktas främst mot försvarets rationaliseringsinstituts rapport om organisation
och dimensionering av vissa stödfunktioner i försvarsforskningsorganisationen.

Enligt överbefälhavaren har institutet ulfört sill uppdrag
med utredningens förslag som grund. En motsvarande undersökning har inle
genomförts beträffande nuvarande forskningsorganisation. Någon värdering
mellan den av utredningen' föreslagna organisationen och en organisation som t.
ex. bygger på en utveckling av försvarets forskningsanstalt kan alltså inte
utföras med institutets rapport som grund.

Försvarets civilförvaltning kan i princip ansluta sig tUl
de anförda synpunkterna om stödfunktioner i en ny
försvarsforskningsorganisalion. Möjligheter bör emellertid föreligga att redan
i nuvarande organisation nä rationaliseringsvinster i de av försvarets
rationaUseringsinstitut angivna hänseendena.

Försvarets forskningsanstalt begränsar sig i sitt yttrande
över rationaU-seringsinstitutels rapport lUl att behandla vissa principieUa
frågor där anstalten hävdar att rapporten delvis bygger pä felaktiga
fömtsättningar. EnUgt forskningsanstalten kan stödfunktionerna bl. a. inte
dimensioneras proportionellt mot forskningsverksamhetens volym pä det sätt som
antas i rapporten. Hänsyn mäste också tas liU karaktären på forskningsverksamheten.
Försvarets forskningsanstalt godtar i huvudsak den modell för bedömning av
resurser för viss teknisk service som framförs av rationaliseringsinstitutet.
Det gäller enligt forskningsanstalten att minimera summan av kostnader för
stödfunktionerna samt kostnader för väntande forskare och kostnader förknippade
med informationsöverföring raeUan forskare och serviceleverantörer. Med bl. a.
denna raodell som utgångspunkt finner forskningsanstalten att försvarets
rationaUseringsinstiluts förslag genereUt är klart underdimensionerat.
Försvarets forskningsanstalt delar dock institutets uppfattning att vissa
rationaliseringsvinster kan göras.

Försvarets forskningsanstalt finner det ändamälsenUgt att
i viss utsträckning köpa tjänster. Rationaliseringsinslilutet har dock i sin
utredning inte tagit tillräcklig hänsyn till de faktiska möjligheterna all köpa
tjänster med hänsyn lill gällande begränsningar som t. ex. lokalisering och
sekretess. Det är ocksä beklagUgt att försvarsforskningsutredningen inle har
gjort en ekonomisk analys av förslagen i rationaliseringsinstitutets rapport.
Forskningsanstalten anser slutligen all rationaliseringsinstitutet har gett
vissa frågor som hänger samman med personalfunktionerna en aUtför ytlig
behandling.

Enligt försvarets rationaliseringsinstitut bör del
uppmärksammas att institutets förslag innebär en grov organisationsstmktur och
en grov dimensionering. Enligt institutets mening kan de i rapporten föreslagna
förändringama genomföras inte enbari vid en omorganisation enligt utredningens
alternativ utan ocksä i andra organisationssammansättningar, t. ex. sädana som
närmare anknyter till den nuvarande organisa-

7Riksdagen 1973. 1 saml Nr 88

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 98

tionen.

EnUgt institutets uppfattning bör en ram för personal- och
kostnadsminskningar faslstäUas samtidigt som beslut om genomförandet fallas.
Institutets rapport om stödfunktioner bör kunna användas som ett riktvärde vid
fastställande av denna rara. En läraplig ram för stödfunktionerna kan vara en
mmskning med 200 personer under programplaneperioden vid lokalisering lill
Stockholmsområdet. Minskningen innefattar övergäng tUl köp av tjänster. Vid
omlokalisering kan det vara nödvändigt att minska personalreduceringen och
justera kostnadsramen uppåt, bl, a, beroende på alt möjligheterna att köpa
tjänster kan antas vara mindre.

Riksrevisionsverket understryker vikten av att
personaUesursema fortlöpande anpassas tiU forskningsverksamhetens omfattning.
Verket är därför positivt till utredningens förslag om en främst kvalitativ
förstärkning av den personaladministrativa funktionen. Riksrevisionsverket understryker
dessutom vikten av att ekonomienheterna inte underdimen-sioneras.

Statens medicinska forskningsråd har granskat institutets
förslag till service för ABC-blockel avseende uppfödning och skötsel av
försöksdjur genom samarbete med djuruppfödningen vid Åkers kmlbmk. Forskningsrådet
finner att den av institutet gjorda bedöraningen inte är realistisk och avstyrker
bestämt del framlagda förslaget. En försämrad tiUgång tiU försöksdjur av hög
kvalitet kan, påpekar rådet, avsevärt försvära den nya organisationens
verksamhet.

Det förslag tiU reducering eller aweckUng av den centrala
skyddstjänsten vid försvarets forskningsanstalt, som försvarets
rationaUseringsinstitut redovisar i sin rapport, kan sprängämnesinspektionen
inte biträda.

Försvarets forskningsanstalts personalorganisationers
representantskap kan inte godta fömtsättningarna för
rationaliseringsinstitutets beräkningar av personalbehovet i stödfunktioner.
Representantskapel påtalar vidare att det saknas en ekonomisk kalkyl där
rationaliseringsvinster eller förluster kan utläsas. Detta gäller även
kostnaderna för köp utifrån jämfört med kostnaderna för egna resurser,
Representantskapel hävdar att institutets förslag inle fär läggas till gmnd för
ett framtida beslut om personalminskningarvid försvarets forskningsanstalt.

Statsanställdas förbund konstaterar att institutets
bedömningar är grova oeh överslagsraässiga samt att kostnadema för köp av
tjänster utifrån som regel inte har uppskattats. De beräknade
rationaliseringsmöjligheterna finns det därför anledning all starkt
ifrågasätta.

Överbefälhavaren finner att antalet chefstjänstemän
rimligen koraraer att överstiga del antal som har angetts av utredningen.
Försvarets forskningsanstalt har en likartad uppfattning och erinrar om att en
storlek om 200400 personer enligt anstaltens erfarenhet är mest ändamålsenlig
för en forskningsavdelning. En ökning utöver denna storlek medför förändrade
krav på ledningsfunktionen. Utredningen har inte belyst sambandet mellan
ledningsfunktionens utformning oeh institutens storlek.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 99

Genomförande

Överbefälhavaren anser att förändringar i nuvarande
försvarsforskningsorganisation till det av överbefälhavaren förordade
altemativet bör ske stegvis och under ledning av
försvarsforskningsorganisationens styrelse.

Försvarets sjukvårdsstyrelse understryker vikten av snara
insatser avseende de försvarsmedicinska institutionemas organisation och är
beredd att medverka i en organisationskommittés arbete.

Försvarets forskningsanstalt anser att när beslut har
fattats om den kommande försvarsforskningsorganisationen bör genomförandet av
detaljutformningen och därvid möjUga rationaliseringar uppdras ät den nya
organisationen med anUtande av erforderlig expertis, bl. a. försvarels
rationaliseringsinstitut, och i samråd med berörda företagsnämnder.

MiUtärpsykologiska institutet anser att förändringama bör
genomföras under ledning av en särskild organisationskommitté. För detla talar
inle minst de i oUka avseenden speciella förhåUanden som råder inom det
humanvetenskapliga området.

EnUgt försvarets rationaliseringsinstitut bör del
hänskjutas tiU en särskild organisation att i detalj utforma en ny
forskningsorganisation. Det är därför med tUlfredssläUelse institutet
konstaterar att utredningen har föreslagit en organisationskommitté som skall
leda genomförandeverksamheten.

Flygtekniska försöksanstalten ser betydande svårigheter beträffande
möjligheterna att realisera den föreslagna lidsplanen, även om stora delar av
den nya organisationen består av redan nu fungerande enheter inom försvarels
forskningsanstalt.

Den omstmkturering som kan fömtsättas äga rum vid
forskningsanstalten bör enligt försvarets forskningsanstalts
personalorganisationers representantskap genomföras så att den fortlöpande
verksamheten inte allvarligt störs och att personalens viUkor och
arbetsförhåUanden inte försämras. Det är ur personalens synpunkt synnerligen
angelägel att övergången tiU en ny organisation sker efter en noggrann
planering och med beaktande av personalens medinflytande. Representantskapel
understryker starkt kravet på att personalen bUr representerad i ledningsorganet
för genomförande av organisationsförändringar. I huvudsak likartade synpunkter
framförs av StatsanstäUdas förbund som finner det angeläget alt detaljerna i
den nya organisationen utarbetas i samråd med personalen. Detta bedöms vara en
förutsättning för att den nya organisationen och dess verksamhet till alla
delar skaU mötas av ett positivt gensvar hos hela personalen.

Övriga frågor

Enligt försvarets rationaUseringsinstitut bör Kungl, Maj.t
uppdra åt försvarels forskningsanstalt och försvarets materielverk att
tillsätta en arbetsgmpp för att utreda försvarets teletekniska labo-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 100

ratoriums ställning, främst formerna för en eventueU
anslutning till försvarets materielverk. Institutet kan tänka sig att
laboratoriet omlokaU-seras till Linköping även om forskningsinstitutet för
informationsbehand-Ung inte flyttas dit. Utredningen bör bedrivas skyndsamt sä
att en eventuell omlokalisering av laboratoriet kan ske samtidigt med den
beslutade flyttningen av försvarets materielverks provningsenheler.

Departementschefen Nuvarande förhållanden

Forskning och utveckling är ett av medlen för all uppnå de
säkerhetspolitiska mål som har angetts av statsmakterna. I försvarets
planerings- och programbudgetsystem delas försvarsforskningen in i de tre
delproduktionsområdena Tillämpad, objektbunden forskning, utveckling oeh
försök. Tillämpad, ej objektbunden forskning oeh Kunskapsuppbyggande
forskning. Ansvaret för de två sistnämnda delproduktionsområdena, den ej
objektbundna forskningen, är i dag delat.

Försvarets forskningsanstalt svarar för huvuddelen av den
ej objektbundna försvarsforskningen. Forskningsanstalten har enUgl sin
instruktion till uppgift all bedriva forskning för försvarsändamål, främst inom
de naturvelenskapUga, tekniskl-vetenskapliga och medicinska forskningsgrenarna
i den män sädan forskning inte ankommer på andra myndigheter och institutioner.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse.
Ledamöter av denna är anstaltens generaldirektör, som är styrelsens ordförande,
och högst älta andra ledamöter som Kungl. Maj:t utser särskilt.
Forskningsanstalten har f. n. 1 547 anställda. Av dessa avlönas 100 genom
intäkter av uppdragsforskning och nio från anslaget Vissa åtgärder för
rustningsbegränsning och kontroU. Huvuddelen av anstaltens verksamhet är
förlagd till Stockholmsområdet.

Verksamheten vid forskningsanstalten är fördelad pä fyra
avdelningar och två byråer. Avdelning 1 forskar huvudsakligen inom kemi,
medicin och biologi. Avdelning 2 bedriver företrädesvis fysikalisk forskning
som har anknytning till optik, detonik samt styr- och reglerteknik. Avdelning 3
forskar främst inom teleteknik och elektronik. Avdelning 4 bedriver forskning
inom fysik och kemi, främst med anknytning lill verkningar av oeh skydd mot
kärnladdningar samt avseende materialfrågor. Vidare finns en planeringsbyrå, i
vars uppgifter ingår operations- och systemanalys samt forskning och
metodutveckling som hänger samman därmed. Planeringsbyrån håller också samman
forskningsplaneringen samt kontakt- och informationsverksamheten. Slutligen finns
en administrativ byrå vid anstalten.

Avdelningarna är indelade i institutioner. Dessa har
vanligen sitt kunnande inom faekområden som omfattar olika grundläggande vetenskaps-
och teknikområden.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 101

Flygtekniska försöksanstalten skall enligt sin instruktion
främja utvecklingen av flygtekniken inom landet och bedriva flygteknisk
forsknings- och försöksverksamhet mot ersättning. Huvuddelen av
försöksanstaltens verksamhet för försvarsändamål består av tillämpad,
objektbunden forskning som är direkt knuten till utvecklingsarbetet på
beslutade flygplanprojekt. Endast omkring en fjärdedel av anstaltens
försvarsforskning utgörs av ej objektbunden forskning. Omkring en fjärdedel av
verksamheten består av forsknings- och provningsuppdrag utan
försvarsanknytning.

Flygtekniska försöksanstalten leds av en styrelse.
Ledamöter av denna är anstaltens generaldirektör, som är styrelsens ordförande,
och sex andra ledamöter som Kungl. Maj:t utser särskilt. Försöksanstalten har
f. n. omkring 250 anställda. Anstalten Ugger i Bromma,

Flygtekniska försöksanstalten är organiserad pä ell kansU
och fyra avdelningar, nämUgen aerodynamiska avdelningen,
hållfasthets-avdelningen, mätlekniska avdelningen och driftavdelningen.

Fortifikationsförvaltningens forskningsbyrå bedriver
främst byggnadsleknisk forskning som skall ge underlag för projekterings- och
konstruktionsverksamheten vid förvaltningens befästningsavdelning,

Forskningsbyrän har f, n, 32 anstäUda, Den ligger liksom
förvaltningen i övrigt i Stockholm och har en försöksplats i Rosersberg,

Mililärpsykologiska institutet leder under överbefälhavaren
den mUilärpsykologiska verksaraheten inom krigsmakten oeh bedriver den
forskning och tiUämpningsverksamhet sora hör till detta område.

Chef för miUtärpsykologiska institutet är en
miUtäröverpsykolog, Institutet är organiserat på fyra avdelningar, en
administrativ, en allmän, en prövnings- och en psykoteknologisk avdelning.
Institutet har f, n, 32 fast och ett 20-tal tiUfäUigl anstäUda, Det ligger i
Stockholm men skall enligt beslut av riksdagen (prop, 1971:29, InU 1971:15,
rskr 1971:196) flyttas tiU Karistad är 1976,

Ansvaret för planering, samordning och finansiering av den
tillämpade försvarsmedicinska forskningen utanför försvarets forskningsanstalt
är delat mellan två organ, nämligen försvarsmedicinska forskningsdelegationen
som lyder under försvarsdepartementet oeh försvarsmedicinska sektionen inom
statens medicinska forskningsråd som lyder under utbildningsdepartementet,

I försvarsmedicinska forskningsdelegationen ingår
generalläkaren, civUförsvarsöverläkaren samt företrädare för överbefälhavaren,
socialstyrelsen, försvarets forskningsanstalt och den allmänmedicinska
forskningen. Delegationen stöder försvarsmedicinsk forskning dels i form av
projektanslag lill forskare och forskargrupper vid universitet och högskolor m,
m,, dels i form av anslag tiU fyra forskargrupper som är knutna till staber och
förvaltningsmyndigheter inom krigsmakten. Grupperna är armémedicinska
forskargruppen i Stockholm, navalmedicinska forskargruppen vid marinens
dykerikontor i

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 102

Stockholm, flygmedicinska institutionen vid försvarets
materielverks försökscenlral i Malmslätt samt militärmedicinska undersökningscenlralen
i Stockholm som lyder under försvarets sjukvårdsstyrelse. Delegationens anslag
finansierar ett 25-lal arvodestjänster vid de nämnda grupperna inom försvaret
och ett 30-tal tjänster vid andra forskargrupper, huvudsakligen vid universitet
och högskolor,

I statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska
sektion ingår bl, a. generalläkaren och företrädare för CivUförsvarsstyrelsen,
försvarets forskningsanstalt, försvarsmedicinska forskningsdelegationen samt
för rådels allmänmedicinska seklion. Forskningsrådets försvarsmedicinska
sektion och försvarsmedicinska forskningsdelegationen har ett gemensamt
arbetsutskott för beredning av samarbets- och samordningsfrågor.

Statens medicinska forskningsråd stöder viss
försvarsmedicinsk grundforskning. För detta ändamål har rådet inrättat fasta
forskargrupper med sammanlagt ett 40-tal anstäUda. Därutöver finansierar
forskningsrådet genom projektanslag försvarsmedicinsk forskning vid olika
universitets-och högskoleinstitutioner m. m.

Utora den försvarsmedicinska forskning som bedrivs med
stöd frän forskningsrådet och delegationen saml vid försvarets
forskningsanstalt svarar statens bakteriologiska laboratorium, som lyder under
socialdepartementet, för tillämpad forskning kring skydd och beredskap mot
epidemier, bl. a. med anknytning till skydd mol B-slridsmedel. För
verksamheten finns f. n, tvä enheter vid laboratoriet raed saramanlagt tio
tjänster,

MUitärhistorisk forskning bedrivs vid militärhistoriska
avdelningen vid mUitärhögskolan i Stockholm och vid universitet och högskolor
med slöd av mililärhistoriska forskningsdelegationen.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bedriver och
stöder viss forskningsverksamhet med anknytning till problera inom
opinionsbildning och -mätning samt masskommunikation och propagandaanalys.

Försvarels brevskola bedriver viss tillämpad forskning
inom det ulbildningsteknologiska området i samband med att skolan utvecklar och
framställer utbUdningshjälpmedel för försvaret.

Enligt gällande instmktion skall överbefälhavaren i samråd
med försvarels forskningsanstalt och andra berörda myndigheter planlägga den
huvudsakliga inriktningen av forskningen vid krigsmakten. Samordning av den
långsiktiga f o r s k n i n g s p 1 a n e r i n g e n sker främst genom
överläggningar mellan berörda myndigheter i samband med de s, k, stora
mUningarna av försvarets långsiktsplaner, dvs, i anknytning till den stora
rullning av försvarets perspektivplaner som normalt avses ske vart fjärde år.
Med ledning av vad som har kommit fram under dessa överläggningar meddelar
överbefälhavaren i samråd med civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för
ekonomiskt försvar rekomraendationer till anstalten för inriktning av
försvarsforskningen under den närmaste programplaneperioden. Försvarets
forskningsanstalt inger anslagsframställning genom överbefälhavaren.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 103

På i princip samma sätt som forskningsanstalten har
miUtärpsykologiska institutet att följa överbefälhavarens direktiv med
allmänna riktlinjer för verksamheten, när institutet planlägger sin verksamhet
och upprättar anslagsframställning.

Den försvarsmedicinska forskning som finansieras av
statens medicinska forskningsråd och försvarsmedicinska forskningsdelegationen
prioriteras och inriktas bl, a, på grundval av fleråriga behovsplaner som
utarbetas av försvarets sjukvårdsstyrelse enligt överbefälhavarens direktiv och
i samarbete med staber och förvaltningar.

Den objektbundna forskning och utveckling som bedrivs i
anslutning till malerielanskaffningen för försvaret samordnas till sin huvuddel
av försvarets materielverk. Materielverket har därvid att följa de direktiv och
anvisningar som utfärdas av överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna.
Försvarets materielverk svarar också för samordningen av viss flygteknisk,
robotteknisk och skeppsteknisk försvarsforskning Uksom av forskning om markfordon
med försvarsanvändning. Främst inora del flygtekniska orarådet har därvid genom
materielverket finansierats även periodiska insatser för forskning av ej
objektbunden karaktär.

Civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar och överstyrelsen för ekonomiskt försvar ansvarar för erforderlig forskning
inom sina resp. verksamhetsområden. Samordning med krigsmaktens forskning sker
bl, a, genom att dessa myndigheter, utom beredskapsnämnden, deltar i de samråd
som ingår i planeringen av forskningsanstaltens verksamhet.

Försvarsforskningsutredningen

Med stöd av Kungl, Maj:ts bemyndigande tillkallade jag i
april 1969 fem sakkunniga för att se över försvarsforskningens inriktning,
ledning, organisation, samordning och ansvarsförhållanden. De sakkunniga, som
antog benämningen 1969 ärs försvarsforskningsutredning, avlämnade i juni 1970
delbetänkandet (SOU 1970:54) Forskning för försvarssektorn.

Försvarsforskningsutredningen betonar i sitt första
delbetänkande det starka sambandet mellan försvarsforskning och
försvarsplanering. Som en utgångspunkt för sina överväganden har utredningen
därför funnit det lämpligt att skilja mellan tre huvudsyften för
försvarsforskningen enligt följande,

1,
Forskning som
syftar till att ge underlag för att närmare bestämma totalförsvarels mål,

2,
Forskning som
syftar till att ange och åskådliggöra olika handlingslinjer för all nå dessa
mål och lUl att ge underlag för val mellan handlingslinjerna,

3,
Objektbunden
forskning och utveckling för att säkerställa att målen kan förverkligas i
enlighet med beslutade handlingslinjer.

Enligt utredningen finns det anledning att vid awägningen
av insatser för olika verksamheter inom försvaret skilja på forskningsuppgifter
som syftar till ökad anpassningsförmåga och handUngsfrihel på läng sikt, dvs.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 104

forskning med huvudsyftena 1 och 2, och objektbunden
forskning och utveckling med huvudsyfte 3, Utredningen finner starka skäl för
att studie-, utrednings- och forskningsverksamhet med huvudsyftena 1 och 2 förs
samman till ett särskilt avvägningsprogram med benämningen Allmän
försvarsforskning.

Hur avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning
avgränsas frän planeringsverksamheten har stor betydelse, EnUgt utredningens
mening bör i awägningsprogrammet ingå alt ta fram huvuddelen av underlag och
metoder för- perspektivplaneringen. Slutlig värdering och sammanställning av
detta underlag i samband med att perspektivplaner för totalförsvarels olika
delar utarbetas räknas till planeringsverksamhet och faller därför utanför
programmet. Utredningen anser att avgränsningen av avvägningsprogrammet mot den
objektbundna forsknings- och utvecklingsverksamheten kan anknytas till vissa
beslutspunkter vid beredningen av materielanskaffningsärenden.

Utredningen finner alt inriktningen och omfattningen av
avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning liksom nu behöver fastställas
genom ett samrädsförfarande av förhandUngskaraklär mellan berörda
avnämarmyndigheler och forskningsorgan. En myndighet kan därvid enligt
utredningen tiUdelas ansvaret för att hålla samman sararådsförfarandet, dvs,
rullningen av awägningsprogrammet, Detla kan förenas med att myndigheten har
organisatoriskt programansvar för större eller mindre delar av den verksamhet
som ingår i avvägningsprogrammet.

Utredningen lägger fram fyra huvudalternativ till
principlösning av försvarsforskningens organisation. Utredningen behandlar
därvid ocksä de organisatoriska formerna för att ta fram visst underlag till
perspektiv-planeringen inom totalförsvaret.

Huvudalternativ 1 innebär att de nuvarande forskningsenheterna
inordnas under andra förvaltningsmyndigheter så att försvarets materielverk får
den teknisk-naturvetenskapliga forskningen och försvarets sjukvårdsstyrelse
den medicinsk-beteendevetenskapliga. Vidare inrättas en central delegation för
försvarsforskning med främsta uppgift att ta initiativ till och finansiera viss
forskning av långsiktig, kunskapsuppbyggande karaktär vid universitet,
högskolor och andra forskningsorgan,

I
huvudalternativ 2 förs större delen av försvarets forskningsorgan samman liU
en myndighet, en utvidgad försvarels forskningsanstalt, I alternativet ingår
två underalternaliv som skiljer sig åt i fråga om formema för att ta fram
underlag för perspektivplaneringen, I del ena underaltemativet förstärks överbefälhavarens,
civUförsvarsstyrelsens m, fl. myndigheters resurser för forskningsplanering,
systemanalys m, ra. Dessa rayndigheter tar själva frara huvuddelen av del
underlag sora behövs för perspektivplaneringen inom sina verksamhetsområden. De
kan i samband därmed tilldelas program- och produklionsansvar för tillhörande
forskningsverksamhet som dä läggs ut i form av uppdrag på olika
forskningsorgan, I det andra underalternativet tillskapas i forskningsorganisationen
en särskild serviceenhet för perspektivplaneunderlag.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 105

För verksamhet som faller under avvägningsprogrammet
Allmän försvarsforskning fär forskningsanstalten åtminstone i det senare av de
nänmda underalternativen ett samlat program- och produktionsansvar. Inom
anstalten inrättas ell starkt centralt stabsorgan för produktionsplanering och
produktionsledning. I stabsorganet ingår projektledare och vetenskapliga råd
samt representanter för olika tolalförsvarsmyndigheler.

Huvudalternativ 3 kännetecknas enligt utredningen liksom
huvudalternativ 2 av en strävan till ökad samordning av såväl program-som
produktionsfunktionen för försvarsforskningen. Program- och produktionsansvar
förläggs dock lill skilda myndigheter. Som programorgan inrättas en styrelse
för försvarsforskning med anslagsfördelande, beredande och samordnande
uppgifter. De nuvarande forsk-ningsheterna behålls inom försvarssektorn. En
närmare organisatorisk samordning av dessa enheter är tänkbar pä sikt.

Huvudalternativ 3 innebär vidare att en för totalförsvaret
gemensam serviceenhet för perspektivplaneunderlag inrättas och knyts tiU
försvars-forskningsorganisationen. De planeringsansvariga myndigheterna har ansvar
för att ta fram underlag för perspektivplaneringen. Denna verksamhet läggs
dock tiU sin huvuddel ul i form av sekundäruppdrag pä serviceenhelen. Denna
svarar ocksä på uppdrag av Kungl. Maj:t för miljöstudier och studier av det
svenska samhällets förändring. Serviceenheten och dess studiegrupper samt
forskningsorganen analyserar gemensamt forskningsbehov i anslutning till
perspektivplanearbetet och tar fram förslag till forskningsprogram. Den
slutliga avvägningen av forskningsprogramrael sker i samråd mellan
perspektivplaneansvariga myndigheter samt forskningsorganen och serviceenhelen.
Styrelsen för försvarsforskning håller samman detta arbete.

Huvudalternativ 4 ger enligt utredningen uttryck för en
strävan till långtgående organisatorisk samordning av i första hand statlig
teknisk forskning och utveckling. Organisatoriskt innebär alternativet enligt
utredningen att forskningsenheterna förs samman till ett enda produklionsorgan
som bör vara inordnat under ett annat departement än försvarsdepartementet.
Detta organ betjänar forskningsprogram inom ett flertal samhällssektorer, bl,
a, försvarssektom. Inom försvaret finns i huvudsak endast en programmyndighet
för försvarsforskning i form av en styrelse. Till denna styrelse kan knytas en
sådan serviceenhet för perspektivplaneunderlag som nyss har beskrivits.

Enligt utredningen uppfyller varken huvudalternativ 1
eller 4 de krav som i första hand myndigheter inom försvarssektorn kan ställa
pä den framtida försvarsforskningsorganisationen. Med en lämplig detaljutformning
kan däremot både huvudalternativ 2 och 3 uppfylla huvuddelen av dessa krav.
Utredningen anser dock alt altemativ 2 har aUvarliga nackdelar jämfört med altemativ
3, Utredningen bedömer nämligen alt samlandet av huvuddelen av resursema för
försvarsforskning tUl ett centralt ämbetsverk med både program- och
produktionsansvar medför risker för all befintlig resurssammansättning vid
oförändrade eller krympande ekonomiska ramar för försvarsforskningsprogrammet
blir alltför styrande även på den långsiktiga programutformningen. Utred-

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 106

ningen anser vidare att det i huvudalternativ 2 finns en
större risk att forskningsorganet bygger ut egna resurser i stället för alt
lägga ut uppdrag pä andra forskningsorgan inom och utanför försvarssektom.

Utredningen finner att invändningar också kan riktas mot
huvudalternativ 3, Alternativet kan, bl, a, genom att en särskUd
programmyndighet skapas, leda lill föriängda kontakt- och beslutsvägar i olika
planeringsfrågor i jämförelse med i första hand huvudalternativ 2, Utredningen
finner dock att en lämplig detaljutformning av huvudalternativ 3 i huvudsak kan
avlägsna de nackdelar som alternativet kan innebära. Enligt utredningen ger ett
val av huvudalternativ 3 ocksä erforderlig handlingsfrihet beträffande den
långsiktiga utvecklingen av försvarsforskningsorganisationen och dess samordning
med annan forsknings- och utvecklingsverksamhet inom landet.

Remissyttrandena över försvarsforskningsutredningens
principförslag ger utslag till förmån för huvudalternativen 3 resp. 2 i nämnd
ordning. Remissinstansernas stäUningstaganden följs dock av en rad
reservationer. Dessa är delvis mycket långtgående och har närmast karaktären av
hell nya förslag. Invändningarna från de myndigheter som närmast berörs av
förslagen har en gemensam grund. Utredningens förslag om en bättre samordning
av forskningen både inom försvarssektorn och mot sarahället i övrigt godtas.
Myndigheterna ifrågasätter emellertid om inte dessa samordningsbehov kan
tillgodoses i huvudsak genom förbättringar inom nuvarande organisation. De
ställer sig därför tveksamma lill behovet av en serviceenhet för perspektivplaneunderlag
och en styrelse för försvarsforskning,

Pä
grundval av belänkandet och remissyttrandena fick försvarsforskningsutredningen
i april 1971 tilläggsdirektiv att utarbeta förslag om försvarsforskningens framtida
organisation inom ramen för huvudalternativ 3 med vissa modifieringar. Bl. a.
skulle ansvaret under Kungl. Maj:l för all hälla samman miljöstudier och
studier av det svenska samhällets förändring ligga pä ett särskilt organ med
anknytning till försvarsdepartementet. 1 juni 1971 uppdrogs vidare ät
utredningen att i samråd med delegationen för lokaUsering av statlig verksamhet
pröva frågan om den framtida lokaliseringen av försvarets forskningsanstalt.

Försvarsforskningsulredningen avlämnade i december 1971
delbetänkandet (Ds Fö 1971 ;5) Försvarsforskningens ledning och i oktober 1972
slutbetänkandel (SOU 1972:8) Forskningen inom försvaret.

Utredningen finner att totalförsvarets myndigheter har en
långsiktig efterfrågan på forsknings- och utvecklingskapacitet inom främst
följande tiUämpningsomräden,

-
Syslem och
metoder för teknisk inforraationsbehandling,

-
Vapen och deras
verkan,

-
Fordon och
farkoster,

- Människan i totalförsvaret samt

- Planerings- och utredningsmetodik med angränsande områden.

En ny ledningsorganisation för
försvarsforskningen bör enligt utredningens mening utformas så att den
möjliggör en samordnad

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 107

programplanering av den ej objektbundna försvarsforskningen.
Den samordnade programplaneringen bör omfatta alla avnämarmyndigheler och
tillämpningsområden för denna forskning. Ledningsorganisationen bör vidare
möjliggöra en samordnad resursplanering avseende utnyttjandet av skilda
forskningsresurser för olika forskningsprogram med hänsyn både lill försvarets
och andra samhällssektorers behov. Utredningen föreslär all en styrelse för
försvarsforskning inrättas som centralt ledningsorgan med uppgift att bl, a.
svara för en sädan samordnad program- och resursplanering för den ej objektbundna
försvarsforskningen.

Styrelsen
för försvarsforskning blir programmyndighet och får programansvar för aU ej objektbunden
försvarsforskning. Överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen tilldelas viss
direktivrätt rörande storleken av planeringsramarna för delprogrammet Gemensam
försvarsforskning. Avnämarmyndigheler inom totalförsvaret bör medverka i de
samrådsförfaranden som ingår i beredningen av programplanerna för
delprogrammet. Styrelsen för försvarsforskning har ledningsansvar för dessa
samrådsförfaranden. Styrelsen fär vidare ansvaret för att samordna
resursplaneringen för forskningsorgan som får uppdrag inom delprogrammet
Gemensam försvarsforskning. För att styrelsen för försvarsforskning skall få
befogenheter som svarar mot samordningsansvaret pä program- och resurssidan
anser utredningen att styrelsen i formeU mening också skaU vara produktionsmyndighel
för uppdrag inom delprogrammet (anslaget) Gemensam försvarsforskning.
Utredningen avser därmed huvudsakligen del ekonomiska redovisnings- och beslutsansvaret
närmast under Kungl, Maj:t,

Styrelsens ansvar som programmyndighel bör enligt
utredningen främst bestå i all ange mål och planeringsramar i slort för uppdrag
inom delprogrammet Gemensam försvarsforskning, medan forskningsorganen bestämmer
metoderna för att nä de uppsatta målen. Styrelsen får också samordningsansvar
på central nivå för forskningsorganisationens s, k. rådgivande funktion
gentemot planeringsansvariga myndigheter, dvs, för forskningsorganens medverkan
i avnämarnas studie- och utredningsverksamhet.

Utredningen föreslär all styrelsen för försvarsforskning
leds av en generaldirektör som samtidigt är ordförande i verksslyrelsen.
Styrelsen bör enligt utredningen organiseras på en utredningsavdelning, en
planeringsavdelning och en administrativ avdelning,

I verksslyrelsen
bör enligt utredningen ingå bl, a. företrädare för centralt planeringsansvariga
myndigheter inom försvarssektom, för försvarets materielverk, för
forskningsorgan utanför försvarssektorn samt för industrin.

Med
hänvisning lill att styrelsen för försvarsforskning skall verka som högsta
företrädare för forskningsorganens rådgivande funktion mol de
planeringsansvariga myndigheterna inom totalförsvaret föreslår utredningen att
styrelsens generaldirektör skaU vara ledamot av mUilärled-ningen och därvid
medverka i handläggning främst av sådana ärenden som

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 108

berör forskningsorganens verksamhet. Vidare föreslås att
styrelsen för försvarsforskning på motsvarande sätt representeras i övriga
myndigheter med centralt planeringsansvar inom olika delar av totalförsvaret.

Utredningsavdelningens uppgifter och sammansättning
bestäms enligt utredningen i hög grad av att styrelsen för försvarsforskning
skall svara för alt forskningsorganens rådgivande funktion samordnas pä
central nivå. Utredningen föreslår därför att huvuddelen av nuvarande planeringsbyrån
vid försvarets forskningsanstalt förs över till styrelsen för försvarsforskning
och bildar styrelsens utredningsavdelning med i huvudsak oförändrade
arbetsuppgifter.

Planeringsavdelningen inom styrelsen för försvarsforskning
skall enligt utredningen bereda programplanema för delprogrammet Gemensam
försvarsforskning och därav betingad långsiktig resursplanering och ta fram
styrelsens grundsyn på försvarsforskningens utveckling pä längre sikt. Till
planeringsavdelningen bör knytas programnämnder med programsekretariat samt en
resursnämnd.

För programplaneringen föreslår utredningen att styrelsen
för försvarsforskning använder en indelning av försvarsforskningsprogrammet
som anknyter lill de av utredningen angivna huvudsakliga tillämpningsområdena
för försvarsforskningen. För varje sädan del av försvarsforskningsprogrammet
föreslår utredningen att en p r o g r a m n ä m n d inrättas inom styrelsen.
Programnämnderna bör fä till uppgift att bl. a. bereda förslag tiU
programplaner för berörd del av försvarsforskningsprogrammet. Nämnderna bör
vidare kontrollera hur forskningsorganen uppfyller målen för gällande planer. 1
programnämnderna bör enligt utredningen ingå företrädare för
planeringsansvariga och materielanskaffande myndigheter, företrädare för
försvarsforskningsorganen, fristående tekniskt-vetenskaplig expertis saml en
sekreterare ur ett program sekretariat inom styrelsens planeringsavdelning, Programsekretarialel
övertar i huvudsak de uppgifter som nu sköts av de s, k, programföredragande
tjänstemännen inom försvarets forskningsanstalt. De nuvarande
försvarsmedicinska och militärhistoriska forskningsdelegalionernas uppgifter
bör enligt utredningen föras över till nämndorganisationen.

Utredningen föreslär också en resursnämnd för att samordna
utvecklingen och utnyttjandet av olika forskningsresurser inom och utom
försvarssektorn.

Vidare föreslår utredningen att en chefsnämnd inrättas vid
styrelsen för försvarsforskning. Chefsnämnden skall inför styrelsen i plenum
svara för en övergripande beredning av olika avvägningsfrågor inom
delprogrammet Gemensam försvarsforskning.

Den administrativa avdelningen vid styrelsen för
försvarsforskning bör enligt utredningens förslag bestå dels av en ekonorai-
och förvaltningsdetalj som svarar för beredning och handläggning av de
ekonomi- och förvaltningsfrågor som faller pä styrelsen som programmyndighet
och formell produklionsrayndighel för den ej objeklbundna
försvarsforskningen, dels av en detalj för styrelsens interna

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 109

administration.

Utredningen föreslär att ell förslagsanslag benämnt
Gemensam försvarsforskning förs upp på riksstatens driftbudget. Anslaget
föresläs bestå av tre delar, nämligen Styrelsen för försvarsforskning utom
utredningsavdelningen. Styrelsen för försvarsforskning: Utredningsavdelningen
samt Kunskapsuppbyggande och tUlämpad, ej objektbunden forskning. Utredningen
föreslär vidare all verksaraheten vid forskningsorgan inom försvarssektom och
vid utredningsavdelningen helt budgeteras pä sekundäruppdrag frän styrelsen
för försvarsforskning och andra uppdragsgivare inora och utanför försvaret.
Inkomster och utgifter för forskningsorganen bör redovisas mot förslagsanslag
på driftbudgeten om 1 000 kr. Till anslagsframställningarna från dessa organ,
som inges genom styrelsen för försvarsforskning, bör fogas en balanserad inkomst/utgiftsstat
för verksamheten.

Utredningen föreslär att större investeringar i maskiner
och forskningsinstrument finansieras genom utnyttjande av fondprincipen. En ny
kapitalfond benämnd Försvarets forskningsfond - bör inrättas med styrelsen
för försvarsforskning som fondförvaltande myndighet.

Utredningen
förordar att de forskningsutförande enheterna organiseras efter
tillämpningsområden. Alternativa utformningar av en forskningsorganisation
enligt denna modeU läggs fram. Samtliga utgår från sex block. Blocken är
bildade genora all forskningsenheterna har grupperats med hänsyn tUl
samhörighet i fräga om tillämpningsmäl, gemensamma krav pä kunnande inom vissa
grundläggande vetenskaps- och teknikområden samt gemensamma behov av vissa
specialiserade stödfunktioner. Block 1 eUer ABC-skyddsblocket har sitt
ansvarsområde avgränsat främst till människan som objekt för vapenverkan med
tyngdpunkt pä skyddet mot ABC-slridsmedel, Ansvarsområdet för block 2 eUer
vapen- och verkansblocket berör främst konventionella vapensystem och deras verkan
saml vissa frågor som rör verkan av kärnvapen och skydd mol sådana. Block 3
eller tekniska informalionsbehandlingsblockel har sitt ansvarsområde avgränsat
främst till området teknisk informationsbehandling. Block 4 eller FFA-blocket
har samma ansvarsområde som flygtekniska försöksanstalten f. n. har, dvs. flygteknik
med vissa angränsande områden. Block 5 eller MPl-blocket har sitt ansvarsområde
avgränsat främst till individens och gruppens psykiska prestationsförmåga och
beleende samt tillhörande urvalsproblem och bioteknologiska frågor. Block 6
eller de specialmedicinska forskar-gmpperna används sora en sammanfattande
beteckning på de försvarsgrensanknutna specialmedicinska forskargrupper som
delvis finansieras av försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Gruppernas
ansvarsområden har anknytning främst till individens och gruppens fysiska
prestationsförmåga i särskUda miljöer samt därmed sammanhängande urvals- och
prövningsfrågor.

Utredningen föreslår att huvuddelen av de forskningsutförande
enheterna inom försvarssektom under styrelsen för försvarsforskning organiseras
på fyra administrativt självständiga institut enligt följande.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 110

Forskningsanstalten
för vapenteknik består av vapen- och verkansblocket samt ABC-skyddsblocket
(blocken 1 och 2).

Forskningsanstalten
för informalionsbehandUngsteknik omfattar det tekniska
informationsbehandlingsblocket (block 3).

Flygtekniska
försöksanstalten (block 4) häri stort samma organisation och uppgifter som nu.
Försöksanstalten tillförs dock viss materialforskning m. m. som nu bedrivs vid
försvarels forskningsanstalt.

Försvarets medicinsk-beteendevetenskapliga
forskningsanstalt består av en lednings-, planerings- och utredningsenhet.
Vidare ingår en försvarspsykologisk enhet tiU vilken förs de forskande
funktionerna vid nuvarande mililärpsykologiska institutet med tillhörande delar
av institutets administrativa stödfunktioner saml vissa bioleknologiska enheter
vid nuvarande försvarets forskningsanstalt. Slutligen ingår en enhet för armé-
och allmän försvarsmedicin, en navalmedicinsk enhet samt en flygmedicinsk
enhet. Dessa enheter organiseras ur befintliga specialmedicinska
forskargrupper.

Utredningen finner att en samlad lokalisering av instituten
till Stockholmsområdet är lämpUgast. För de specialmedicinska enheterna liksora
för flygtekniska försöksanstalten förutsätter utredningen oförändrad
lokalisering.

Utredningen lägger ocksä fram två alternativ till
organisation av de forskningsutförande enheterna, om delar av försvarets
forskningsanstalt omlokaliseras enligt de förslag som har lagts fram av
delegationen för lokalisering av statlig verksamhet. Båda altemativen innebär
att forskningsanstalten för informationsbehandlingsteknik förläggs tUl
Linköping. Lokaliseringen av försvarets teletekniska laboratorium bör enligt
utredningen prövas i särskild ordning. Alternativen skiljer sig ät i fräga om lokaUseringen
av viss medicinsk och beteendevelenskaplig forskning, 1 det ena alternativet
förs en huvuddel av blocken 1 (ABC-skydd), 5 (militärpsykologiska institutet m.
ra.) och 6 (vissa specialmedicinska grupper) samman till en medicinsk-beteendevetenskaplig
försvarsforskningsanstalt i Umeå. Alternativet innebär bl. a. att vissa
funktioner vid nuvarande mililärpsykologiska institut inte följer institutet
till Karlstad utan i stället förläggs till Umeå. I det andra alternativet
lokaliseras endast block 1 (ABC-blockel) till Umeå. Med hänsyn till den
inriktning och omfattning verksamheten i Umeå dä får föreslås ABC-blockel
underställas chefen för forskningsanstalten för vapenleknik som ligger kvar i
Stockholmsområdet. Umeäenheten bör därvid vara en förhållandevis självständig
filialenhet liU anstalten för vapenleknUc. En försvarsforskningsanstalt för
medicin och beleendevetenskap organiseras som i utredningens huvudförslag men
med ledningsenhel och försvarspsykologisk enhet i Karlstad och övriga enheter i
Stockholm och Linköping (flygmedicin).

Utredningen beräknar engångskostnaderna i samband med en omlokalisering
till mellan 40 och 50 milj. kr. Merkostnaderna för den löpande verksamheten
efter omlokaliseringen uppskattar utredningen lill mellan 6,5 och 7 milj. kr.
för år.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 111

Utredningen bedömer att bl, a, rationaUseringar inom
stödfunktioner och strukturförändringar i organisationen kan medföra en
personalminskning fram tiU budgetåret 1977/78 vid de enheter som ingår i
nuvarande försvarets forskningsanstalt om ca 180 personer ulan att de mål som
anges i gällande programplan för anstalten påverkas nämnvärt. Det behov av
ytterligare personal som uppkommer i omlokaliseringsalternativet har
uppskattats tiU ett 70-tal anställda.

Utredningens
organisationsförslag utsätts för stark kritik av remissinstanserna. De är
visserligen eniga med utredningen om att det behövs en ökad samordning av den
ej objektbundna försvarsforskningen, särskilt inom de medicinska och beleendevetenskapUga
områdena, men framför aUt försvarets myndigheter anser att samordningsbehoven
kan tillgodoses genom förändringar i huvudsak inom ramen för nuvarande
organisation.

Behovet av
en styrelse för försvarsforskning med de uppgifter som utredningen föreslår
förnekas eller ifrågasätts av flertalet remissinstanser. Främst försvarets
myndigheter anser att styrelsen kommer att utgöra ett meUanled mellan avnämarna
och forskningsorganen som för med sig förlängda kontaktvägar samt risk för
dubbelarbete och ökade admmistrativa mtiner. Man vänder sig särskilt mol all
styrelsen skall ha någon form av produktionsansvar och anser att om styrelsen
inrättas dess programansvar bör inskränka sig till inriktning och ledning av
den långsiktiga forskningsplaneringen. Mänga remissinstanser anser vidare att
forskningsorganens rådgivande funktion helt bör ligga på de forskningsutförande
enheterna och att forskningsanstaltens planeringsbyrå därför inte bör föras
över tiU styrelsen.

Flertalet remissinstanser godtar inle den av utredningen
förordade organisationslösningen som innebär all de forskningsutförande enheterna
bildar fyra institut under styrelsen för försvarsforskning. Utom mot uppgifts-
och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och de forskningsutförande enheterna,
sora nyss har berörts, vänder man sig mot att de forskningsutförande enheterna
skall utgöra fyra självständiga myndigheter, I linje därmed förordas andra
organisatoriska lösningar som delvis ansluter sig till ett inom utredningen
reservationsvis framfört förslag om en sammanhållen produktionsmyndighel för
försvarsforskning under en chef, I fråga om den förvaltningsrättsUga avgränsningen
av programfunktion och uiförandefunktion är därvid uppfattningarna delade.

Grupperingen
av de forskningsutförande enheterna i block som är organiserade efter
tillämpningsområden godtas i huvudsak av remissinstanserna utom försvarets
forskningsanstalt, dess företagsnämnd och SACO.

Alla
remissinstanser utom försvarets rationaliseringsinstitut, statskontoret och universitetskanslersärabetet
avvisar tanken all lokalisera ora delar av försvarets forskningsanstalt. Detla raoliveras
av behovet av samverkan inom forskningsorganisationen och mellan denna och avnämarna.

Flera remissinstanser tar upp personalfrågor. Kriiik
riktas främst mot rationaliseringsinstitutets rapport om organisation och
dimensionering av vissa stödfunktioner i försvarsforskningsorganisalionen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 112

Utgångspunkter för försvarsforskningens organisation

Underlag för att utforma och genomföra vär försvarspolitik
erhålls bl, a, genom försvarsforskning, UtveckUngen har lett tUl att
försvarsforskningen har breddals mot andra områden än de tekniska och
naturvetenskapliga. Försvarsforskningen inom de nya områdena har i vissa fall inle
fått fasta organisatoriska former. Vidgningen raot andra delar av totalförsvaret
än det mUitära försvaret och civilförsvaret och mot nya forskningsområden samt
behovet av ökad samordning med den civUa forskningen har aktualiserat en
översyn av verksamheten vid försvarels forskningsorgan.

Försvarsforskningsutredningen lade i sitt första delbetänkande
fram fyra alternativ lill principlösning av försvarsforskningens organisation.
Utredningen fann alt tvä av dessa hade alltför stora nackdelar för att komma i
fråga. Valet stod enligt utredningen mellan en sammanhållen myndighet för den
ej objektbundna försvarsforskningen och en lösning där program- och
produktionsansvaret för denna forskning delas mellan olika myndigheter.
Utredningen förordade den sistnämnda lösningen. Enligt förslaget skuUe inrättas
en styrelse för försvarsforskning som programmyndighet, medan
produktionsansvaret skulle ligga pä de forskande enheterna. För arbetet med
att ta fram visst underlag till perspektivplaneringen skulle skapas en särskild
serviceenhet.

Remissinstanserna stäUde sig positiva till principerna i
utredningens förslag. Mänga ifrågasatte dock behovet av en särskild styrelse
för programsamordningen och av den föreslagna serviceenheten.

I tilläggsdirektiv lill utredningen anförde jag bl. a. alt
ett särskilt organ som motsvarade den av utredningen föreslagna styrelsen för
försvarsforskning borde inrättas för att leda och samordna den försvarsinriktade
forskningen.

Utredningen har sedermera lämnat förslag till
detaljutformning av forskningsorganisationen med den nyss nämnda styrelsen som programmyndighel.
Enligt förslaget skall styrelsen också ha produktionsansvar i formell mening
för den ej objektbundna försvarsforskningen som skall ulföras vid fyra
fristående institut. Utredningen belyser också hur forskningsorganisationen
skulle kunna utformas om program- och produktionsansvar lades på en myndighet
som ocksä skulle ulföra huvuddelen av forskningen. Utredningen konstaterar all
de flesta fördelarna med del förordade alternativet skulle kunna uppnås ocksä
med denna lösning. Utredningen står sålunda inte främmande för tanken att
styrelsen och de forskande enheterna inordnas i en myndighet. Förutsättningen
härför är enligt utredningen alt man inom en sädan myndighet gör åtskillnad raellan
ansvar för att inrikta och dimensionera forskningsprogrammet och ansvar för all
genomföra forskningen.

Förslaget om en särskild styrelse för försvarsforskning
har utsatts för hård kritik vid remissbehandlingen. EnUgt flertalet reraissinstanser
innebär förslaget att kontaktvägarna mellan forskningsenheter och avnämare

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 113

förlängs och att de administrativa kostnaderna ökar utan
att motsvarande fördelar uppnäs.

Innan jag redovisar mina ställningstaganden lUl
utredningens förslag, vill jag erinra om ett uttalande jag gjorde vid anmälan
av prop. 1972:75. Beträffande del railitära försvarets fortsatta inriktning
anförde jag dä bl. a. att de fasta kostnaderna, t. ex. för
förvaltningsorganisationen, måste begränsas. Överbefälhavaren har mot denna
bakgrund fått i uppdrag att vidta eller föreslå ätgärder för att minska antalet
anställda inom det militära försvaret. Dessa riktlinjer, som gäller för bl. a.
huvudprogrammet Gemensamma myndigheter och funktioner, har tillkorarait sedan
försvarsforskningsutredningen fick sina direktiv. Beträffande fömtsättningarna
att inom försvarets forskningsorganisation genomföra de åsyftade åtgärderna är
det enUgt min mening så att anpassningsförmågan och därigenom raöjligheterna lill
personalbesparingar är större inom en administrativt sammanhållen organisation,
även om denna inte i sin helhet är förlagd lill en och samma ort.

Utredningen har enligt min mening inte på ett övertygande
sätt kunnat visa att några fördelar totalt sett uppnås genom att en särskUd
styrelse för försvarsforskning inrättas. Denna uppfattning delas av flertalet
remissinstanser, I Ukhet med utredningen anser jag att kraven på försvarets
forskningsorganisation kan tillgodoses inom ramen för en myndighet. Mot denna
bakgrund och med hänsyn till vad jag nyss har anfört om möjligheterna till
personalbesparingar förordar jag all programansvaret för i princip all ej objektbunden
försvarsforskning och produklionsan-svaret för huvuddelen av denna forskning häUs
samman inora en myndighet, försvarets forskningsanstalt. Jag återkommer i det
följande till frågorna om forskningsanstaltens uppgifter och huvuddragen av
anstaltens organisation.

Den ej objektbundna försvarsforskningens avgränsning

Jag vill härefter någol beröra frågan om den ej
objektbundna forskningens avgränsning mot försvarsplaneringen och mot det
objektbundna forsknings- och utvecklingsarbetet.

Utredningen anser alt det inle är möjligt att dra en skarp
gräns mellan forskning samt studier och utredningar. Omfattningen av oeh
ambitionsnivån för forskningsorganens medverkan i avnämarnas studie- och utredningsverksamhet
bör därför enligt utredningen fortlöpande avvägas genom ett samrådsförfarande
mellan avnämare och forskningsorgan. Det åvilar enligt utredningen de
myndigheter som är ansvariga för planeringsbesluten inom totalförsvarets olika
delar alt ange ambitionsnivån för varie enskild studie- och utredningsuppgift.
De planeringsansvariga myndigheter sora har yttrat sig i frågan biträder
utredningens uppfattning. Även jag är av samma mening som utredningen i denna fräga.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att ett sekretariat för säkerhetspolitik
och långsiktsplanering har inrättats inom försvarsdepartementet den 1 juli 1972
(prop, 1972:45, FöU 1972:15, rskr 1972:184), Sekretariatet leder

8 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 88

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 114

bl. a. miljöstudierna och studiema av det svenska samhäUets
förändring. Ansvaret för övrig studie- och utredningsverksamhet vilar pä
överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonoraiskt
försvar enligt gällande instruktioner.

Utredningen anser att gränsen mellan den ej objektbundna
försvarsforskningen och den objektbundna skall dras vid en viss beslutspunkt
vid beredningen av vissa anskaffningsärenden m, m. Även om man drar gränsen på
detta sätt, uppstår enligt utredningen gränsfall som måste lösas genom samråd
mellan berörda myndigheter i det enskUda fallet. Jag delar i princip
utredningens uppfattning i denna fräga. Liksom utredningen anser jag nämligen
att en forraell gräns raåste dras för all vissa finansieringsfrågor skaU kunna
lösas. Frågan om gränsdragningen hänger samman med formerna för
systemplanering. Föreskrifter för syslempla-nering har ännu inte fastställts.
Med hänsyn till det anförda är jag inte beredd att nu ange hur gränsen bör
dras.

Ansvars- och uppgiftsfördelning

Jag kommer sä tillbaka tUl frågan om forskningsanstaltens
uppgifter, Utrednirigen föreslår att ansvaret för att genomföra den verksamhet
som nu bedrivs av försvarels forskningsanstalt, mililärpsykologiska institutet,
railitärmedicinska undersökningscentralen, armé- och navalmedicinska
forskargrupperna, flygmedicinska institutionen och flygtekniska försöksanstalten
skaU övertas av fyra fristående forskningsinstitut. Motsvarande ansvar för den
fortifikatoriska forskningen bör enligt utredningen ligga kvar på
fortifikationsförvaltningen. Som jag har nämnt tidigare föresläs program- och produktionsansvarel
ligga på en särskUd myndighet, styrelsen för försvarsforskning. Styrelsen
föresläs ocksä få sådant ansvar för den militärhistoriska forskning som f, n,
finansieras genom railitärhistoriska forskningsdelegalionen och för viss
kunskapsuppbyggande forskning för del psykologiska försvaret.

Jag har
tidigare förordat att programansvaret för i princip all ej objektbunden försvarsforskning
skall hällas samman inom en myndighet, försvarets forskningsanstalt, som också
skall ha produklionsansvar för huvuddelen av denna forskning. Som en följd
härav bör militärpsykologiska institutet, militärmedicinska
undersökningscentralen, armé- och navalmedicinska forskargrupperna och flygmedieinska
institutionen inordnas i försvarets forskningsanstalt, 1 samband därmed bör
forskningsanstalten överta program- och produktionsansvarel för den ej objektbundna
forskning som bedrivs vid dessa forskningsorgan. Anstalten bör vidare överta
program- och produktionsansvarel för övrig försvarsmedicinsk-forskning som
finansieras genom försvarsmedicinska forskningsdelegationen.
Militärpsykologiska institutet och försvarsmedicinska forskningsdelegationen
bör därvid upphöra som självständiga myndigheter.

Flygtekniska försöksanstalten intar i viss mån en
särställning inom försvarets forskningsorganisation. Försöksanstaltens
verksamhet för försvaret består lill övervägande del av objektbunden forskning
och utveck-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88 115

Ung. Anstaltens finansieringsförhåUanden avviker också
frän övriga berörda myndigheters. Den största delen av anstaltens verksamhet
utgörs av uppdrag som betalas av beställarna. Huvuddelen av anstaltens objektbundna
och en stor del av dess ej objektbundna forskning finansieras sålunda genom
sekundäruppdrag frän försvarets materielverk. Ej objektbunden flygteknisk
forskning bedrivs också vid högskolor och vissa industriföretag. Materielverket
har produklionsansvar för denna forskning, raedan prograraansvaret utövas av
chefen för flygvapnet. Programansvaret för den ej objektbundna flygtekniska
försvarsforskningen bör enligt min raening överläs av försvarels
forskningsanstalt. Produktionsansvaret bör fortfarande ligga hos försvarels
materielverk. Motsvarande bör gäUa ej objektbunden försvarsteknisk forskning
inom områdena robotteknik, skeppsteknik och fordonsteknik.

Jag
förordar vidare all programansvaret för den ej objektbundna fortifikatoriska
forskningen övertas av forskningsanstalten. Produktionsansvarel för denna
verksamhet bör ligga kvar hos forlifikalionsförvaltningen.

Den
militärhistoriska forskning som bedrivs vid mUitärhögskolan, delvis med slöd av
militärhistoriska forskningsdelegalionen, syftar främst tUl alt ge underlag för
utbildningen vid högskolan. Forskning om krigsförelag ra. ra. under äldre tid
som bedrivs med stöd av delegationen kan dessutom betraktas som en
kulturaktivitet. Enligt min mening bör försvarets forskningsanstalt inte
tilldelas program- eller produktionsansvar för denna forskning. Den övriga
forskning av samhällsvetenskaplig karaktär som bedrivs eller kan komma all
bedrivas vid mUitärhögskolan bör ses i samband med aktuella säkerhetspolitiska
studier och samhällsstudier.

Långsiktig, kunskapsuppbyggande forskning i melodfrågor
för det psykologiska försvarets behov skall inte heller i fortsättningen ligga
pä beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Program- och produklionsansvar
för denna verksamhet bör enligt min raening ligga på försvarets
forskningsanstalt. Beredskapsnämnden bör aUtjämt ha ansvaret för de forsknings-
och undersökningsprojekt som följer av nämndens instruktionsenliga uppgifter
rörande krigsplanläggning och studier av svensk opinionsutveckling m. m.

Den ulbildningsteknologiska forskningen vid försvarets
brevskola bedrivs i samband med att brevskolan utvecklar och framställer
utbildningshjälpmedel för försvaret och har i allt väsentligt karaktär av objektbunden
forskning. Program- och produktionsansvaret för denna verksamhet bör därför
ligga kvar pä brevskolan.

Finansiering

Utredningens ställningstaganden i fråga om
försvarsforskningens finansiering hänger samman raed förslaget att program-och
produklionsansvar resp. ansvar för att utföra forskningen skall ligga hos
skilda myndigheter. Jag har tidigare förordat att program ansvaret för den ej
objektbundna

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 116

försvarsforskningen skall ligga hos försvarets
forskningsanstalt och produktionsansvaret hos fortifikationsförvaltningen,
försvarets materielverk och forskningsanstalten. Utredningens förslag om den ej
objektbundna försvarsforskningens finansiering kan därför inte i sin helhet
läggas till grund för mina ställningstaganden. Den ej objektbundna försvarsforskningen
spelar stor roll för den framtida utforraningen av försvaret. Del är därför
angeläget alt statsmakterna tar ett uttryckligt ansvar för omfattningen och
inriktningen av denna forskning. Inom försvarets planerings-och
programbudgetsystem indelas verksamheten genom program och delprogram i
bestämda, avgränsbara resursawägningsområden, I likhet med utredningen anser
jag att ett nytt delprogram med benämningen Gemensara försvarsforskning bör
skapas inom huvudprogrammet Geraensarama myndigheter och funktioner.
Delprogrammet kommer i aUt väsentligt att ha samma omfattning som
avvägningsprogrammet AUmän försvarsforskning. Delprogrammet Gemensam
försvarsforskning bör enligt min mening delas upp i programelemenl enligt
följande, nämligen ett för den fortifikatoriska forskning som
fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för, ett för den flygtekniska
och övriga försvarstekniska forskning som försvarels materielverk har
produktionsansvar för samt ett mindre antal programelement för den forskning
som forskningsanstalten har produklionsansvar för. Ett förslagsanslag raed
samma namn som delprogrammet bör föras upp på riksstatens driftbudget, varvid
anslagen Försvarels forskningsanstalt, MiUtärpsykologiska institutet och
Försvarsmedicinska forskningsdelegationen kan utgå. Det nya anslaget bör
innehålla medel för all ej objektbunden försvarsforskning, aUlsä även den
forskning av delta slag som fortifikationsförvaltningen och försvarets
materielverk har produktionsansvar för. Anslaget bör innehåUa ett primäruppdrag
till vardera fortifikationsförvallningen, försvarels materielverk och
försvarets forskningsanstalt. Del ankommer pä Kungl. Maj:l att meddela närmare
bestämmelser om formerna för finansiering och redovisning av verksamheten inom
delprogrammet och av betald uppdragsverksamhet vid berörda forskningsorgan för
beställare inom och utanför totalförsvaret.

F. n. anvisas utanför utgiftsramarna för det militära
försvaret och civilförsvaret ett anslag tUl flygtekniska försöksanstalten för
grundläggande flygteknisk forskning av allmän karaktär. Anslaget avses främst
för all täcka försöksanstaltens kostnader i samband raed dess uppgifter som
centralt organ inom landet för flygteknisk forskning och provning. Anslaget bör
enligt min mening inte föras över tiU Gemensam försvarsforskning.

Utredningen framhåller att myndigheter med ansvar för perspeklivplanering
inom totalförsvarets olika delar bör tillförsäkras inflytande över
forskningsprogrammets inriktning och dimensionering. De remissinstanser som
har yttrat sig i frågan stöder utredningen. Även jag biträder utredningens
uppfattning. Försvarets forskningsanstalt bör alltså liksom nu ha att följa
överbefälhavarens direktiv, när anstalten gör upp förslag till programplan och
anslagsframställning för delprogrammet Gemensara

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 117

försvarsforskning. Även om myndigheter inom det militära
försvaret förbUr de dominerande avnämarna för verksamheten inom delprogrammet,
kommer detta liksom f, n, alt omfatta också viss forskning för andra delar av
totalförsvaret. Överbefälhavaren bör därför utfärda sina direktiv i samråd med
myndigheter som har ansvar för perspektivplanering inom övriga delar av
totalförsvaret,

Försvarsforskningsulredningen föreslär att forskningsutrustning
skall finansieras över en kapitalfond. Bl, a, frågan om förmögenheisredovisning
vid rayndigheter övervägs f, n, av budgetutredningen. Jag är därför inte beredd
att nu ta ställning till försvarsforskningsutredningens förslag i denna del.

Jag vUl i detta saramanhang erinra om att den forsknings-,
övervaknings- och utredningsverksamhet som försvarets forskningsanstalt bedriver
i samband med förhandlingarna om rustningsbegränsning och -kontroll inte ingår
i delprogrammet Gemensam försvarsforskning. Enligt förslag i prop. 1973:1 (bil.
6 s. 42) bör medel för denna verksamhet anvisas under tredje huvudtiteln.

Försvarets forskningsanstalts organisation m, m.

Jag går så över till frågan ora försvarels
forskningsanstalts organisation. Jag vill därvid till en början framhålla att
vissa grunder i utredningens organisalionsförslag kan användas även vid den av
mig förordade lösningen med en sammanhållen prograra- och produktionsmyndighel
för huvuddelen av den ej objeklbundna försvarsforskningen. Jag är eraellertid
inte beredd all nu lägga fram ett detaljerat organisationsförslag beträffande
forskningsanstalten. Förslagen i det följande fär därför ses sora principer för
utformningen av forskningsanstaltens organisation. Huvuddragen av principförslaget
till forskningsanstaltens organisation framgår av en tablå, vilken lorde få
fogas till statsrädsprotokollet i detta ärende som bilaga 3.

Ledningen av försvarets forskningsanstalt bör utövas av en
styrelse och under denna av en verkschef. Bortsett frän verkschefen bör det
inte finnas några självskrivna ledamöter i styrelsen. Vissa centrala myndigheter
inom totalförsvaret bör dock vara företrädda. Vidare bör forskningsanstalten
genom styrelsen tUlföras sakkunskap frän olika vetenskapsområden, bl. a. för
att underlätta samordningen med forskning utanför försvaret. Verkschefen bör
vara styrelsens ordförande. Det ankomraer pä Kungl. Maj:t alt besluta om
styrelsens sammansättning.

Som jag har nämnt tidigare diskuterar utredningen raöjlighelerna
att avgränsa program- och utförandefunklionerna från varandra inom en
sammanhållen forskningsmyndighet. Detta bör enligt utredningen vara möjligt, om
Kungl. Maj:t i instruktion för myndigheten anger en bestämd ansvarsfördelning
mellan olika enheter och ger anvisningar om handläggningen av vissa ärenden.
Remissinstansernas meningar är delade i fråga om önskvärdheten av och
möjligheten att avgränsa de nämnda funktio-

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 118

nerna frän varandra. Enligt min mening bör
forskningsanstaltens styrelse ha till huvuduppgift att pä grundval av direktiv
som Kungl. Maj:t kan komma att meddela ange allmänna riktlinjer för
inriktningen av delprogrammet Gemensam försvarsforskning och för utnyttjandet
av tUlgängliga resurser.

Utredningen
föreslår att vissa stabsorgan för beredning av program-planeärenden ra. ra, skaU
ingå i styrelsen för försvarsforskning. Remissinstansernas uppfattning om
behovet och den närmare utformningen av dessa organ går starkt isär. Framför
allt försvarets myndigheter avstyrker att programnämnder inrättas för beredning
av programplaneärenden, medan förslaget om en resursnämnd för beredning av
frågor om utveckUngen och utnyttjandet av forskningsresurserna får ett
positivt mottagande. Enligt min mening finns det i den av mig förordade
organisationslösningen behov av vissa gemensamma organ för planering och
administration. Jag förordar alt forskningsanstaltens gemensamma funktioner föx
planering och administration samlas i ett centralt kansli. Det ankommer på Kungl.
Maj:t alt närmare utforma dess organisation. Därvid bör följande riktlinjer
gälla.

För att
bereda verksledningens ställningstaganden i frågor som rör forskningsprogramraets
inriktning och resursernas utveckling på lång sikt bör finnas en raindre enhet.
Beredning av anslagsframställningar och sammanställning av förslag till
programplaner för delprogrammet Gemensam försvarsforskning bör ligga pä en
annan enhet. Denna bör även bereda frågor som rör forskningsanstaltens interna
produktionsplanering. Jag anser i hkhet med utredningen att ansvaret för all
detaljplanera verksaraheten i huvudsak bör vUa pä anstaltens forskningsenheter
och övriga berörda rayndigheter. En förhållandevis långtgående beredning av
underlag till programplaner m, m, bör således ske på forskningsenheternas nivå
inom forskningsanstalten och vid övriga berörda myndigheter. En sådan
uppgiftsfördelning bör enligt min mening skapa fömtsättningar att förenkla
handläggningen av planeringsärenden och möjliggöra ett effektivt informationsutbyte
mellan avnämarmyndigheler och forskningsorgan.

Arbetsbelastningen
vid de nämnda centrala planeringsenhelema lorde komma alt skifta högst avsevärt
under olika perioder. Planeringsarbetet bör bedrivas i nära samarbete med
berörda avnämarmyndigheler, anstaltens forskningsenheter och övriga
forskningsorgan. Antalet fasta tjänster för handläggande personal vid de
centrala planeringsenheterna bör kunna begränsas tiU ca tio. Vid behov kan
enheterna förslärkas med tillfäUigt tjänstgörande personal bl. a. frän
forskningsenheterna.

Forskningsanstaltens styrelse bör kunna inrätta de
expertnämnder som den anser erforderUga. Särskilt bör beaktas alt utomstående
expertis kan knytas till anstalten med uppgift att verka för all
forskningsorgan inora och utanför försvaret utvecklas och utnyttjas samordnat
med hänsyn både lill försvarels och andra samhällssektorers behov.

Sora jag nyss har förordat bör det centrala kansliet också
innehålla de adrainistrativa funktioner m. m. som är geraensarama för forskningsan-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:88 119

stallen. Hur stor del av dessa funktioner som skall anses
vara gemensamma beror emellertid pä om anstalten förläggs till en eUer flera
orter. Frågan om hur stor del av de administrativa funktionerna som bör ligga i
det centrala kansliet resp. hos anstaltens forskningsenheter bör lösas vid del
fortsatta arbetet med detaljutformningen av anstaltens organisation. Oavsett
storleken bör det enligt min mening finnas enheter för handläggning av
personal- och utbildningsärenden, ekonomi- och inköpsärenden och allmänt adrhinislrativa
ärenden. Vidare bör resurser finnas för central kontakt- och
informationsverksamhet samt viss service.

Strävan bör vara att hålla antalet tjänster för det
centrala kansliet lågt. Personalbehovet för kansUet kan enligt min mening
tillgodoses genom att tjänster vid nuvarande administrativa byrån och
planeringsbyrån vid forskningsanstalten fördelas om.

Utredningen föreslär att de forskningsutförande enheterna
skall organiseras i första hand efter forskningens tillämpningsområden inom
totalförsvaret. Samtidigt strävar utredningen efter att i möjligaste män föra
samman verksamhet som uppvisar samhörighet i fråga om gemensamma krav pä
kunnande inom vissa grundläggande vetenskaps- och teknikområden. Nästan alla
remissinstanser har samma Uppfattning som utredningen i denna fräga. I likhet
med utredningen anser jag att en organisation som är uppbyggd i första hand
efter tillämpningsområden främjar forskningens målinriktning, bl. a. genom all
den ger enkla kontakt- och beslutsvägar både inom forskningsorganisationen och
mellan denna och avnämarna. En sädan organisation ger också, som utredningen
framhåller, goda förutsättningar att vidmakthålla ett högt fackkunnande för tiUärapad
forskning inom områden som är centrala för försvaret även med de krav på
personalbesparingar som finns inora försvarels område. Jag anser att den
föreslagna organisationen bör möjliggöra ett effektivt arbete inom anstalten.
Med hänsyn till det anförda förordar jag att forskningsverksamheten vid
försvarets forskningsanstalt organiseras på fem huvudenheter med i huvudsak
följande ansvarsområden.

Huvudenhet 1 bör svara för forskning inom
tillämpningsområdet planerings- och utredningsmetodik för totalförsvaret, vUket
område bl. a. innefattar viss samhällsvetenskaplig forskning. Huvudenheten bör
vidare svara för samordning på central nivå av forskningsanstaltens medverkan i
studier och utredningar vid myndigheter inom totalförsvaret. Huvudenheten bör
slutligen tillhandahälla personal för den operationsanalyliska verksamheten
inom totalförsvaret.

Huvudenhet 2 bör svara för forskning främst inom
tillämpningsområdet för konventionella vapensystem, deras verkan och skydd mot
denna, samt vissa frågor sora rör verkan av kärnvapen. Huvudenhetens
vetenskapliga inriktning berör främst områden av fysiken oeh kemin.

Huvudenhet 3 bör svara för forskning främst inom liliämpningsområdel
för teknisk informalionsbehandhng. Huvudenhetens vetenskapliga inriktning
berör främst områden av fysiken, huvudsakhgen med

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973.88 120

anknytning till elektromagnetiska och akustiska vågor och
därmed sammanhängande tekniker.

Huvudenhet 4 bör svara för forskning främst inom tUlärapnings-området
människan som objekt för vapenverkan med tyngdpunkt pä skyddet mot ABC-stridsmedel.
Huvudenhetens vetenskapliga inriktning berör främst områden inora kemin,
biologin oeh medicinen.

Huvudenhet 5 bör svara för forskning främst kring
människans betingelser i totalförsvaret. Huvudenhetens vetenskapliga inriktning
berör främst områden inom medicinen saml inom beteendevetenskaper som
pedagogik, psykologi och sociologi. Huvudenheten bör kunna ha viss expertis
placerad lUl tjänstgöring bl. a. vid andra huvudenheter inom anstalten.
Huvudenheten bör i enlighet med utredningens förslag organiseras på en ledningsenhel,
en försvarspsykologisk enhet, en enhet för armé- och allraän försvarsmedicin,
en enhet för navalmedicin och en enhet för flygmedicin.

Jag beräknar att huvudenheterna kommer att omfatta
följande antal anställda, nämligen huvudenhet 1 ca 120, huvudenhet 2 ca 550,
huvudenhet 3 ca 400, huvudenhet 4 ca 250 och huvudenhet 5 ca 100. Dessa
personalberäkningar bygger på uppgifter i utredningens organisationsförslag och
antalet f, n, anställda vid de myndigheter och organ som föreslås ingå i den
nya organisationen. Därvid har jag mte fördelat ca 150 anstäUda i funktioner
för planering oeh administration samt vissa stödfunktioner som är gemensamma
för nuvarande försvarets forskningsanstalt, Kungl, Maj:t bör uppdra ät
forskningsanstalten att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut
utarbeta förslag tUl detaljutformning av anstaltens organisation och att
därvid föreslå hur vissa funktioner för administration och service skall
fördelas mellan central och lokal nivå. Dessa förslag kan i viss mån komma att
påverka den nyss angivna fördelningen av antalet anstäUda mellan
huvudenheterna.

Utredningens överväganden om forskningsanstaltens
personalbehov vid slutet av gällande programplaneperiod har utsatts för stark kriiik
av många remissinstanser. Enligt min mening bör del finnas förutsättningar alt
minska personalen under den närmaste femårsperioden minst i den utsträckning
utredningen har beräknat. Försvarels forskningsanstalt har vid oförändrad lokalisering
och organisation bedömt det vara möjligt och nödvändigt att minska antalet
anställda vid anstalten den 1 oktober 1971 med 100-150 personer under programplaneperioden.
Det är osäkert hur personalbehovet påverkas av en omlokalisering. Jag är därför
inle beredd att nu ange några bestämda riktvärden för personalminskningen vid
forskningsanstalten, Kungl, Maj:t bör uppdra åt forskningsanstalten alt
utarbeta förslag i detta avseende i samband med arbelet på anstaltens det alj
organisation,

Jag vill här också något beröra vissa frågor om hur
huvudenheternas verksamhet bör avgränsas inbördes och i förhåUande till vissa
andra myndigheter.

Forskning kring skydd mot kärnvapen kommer att bedrivas huvudsakhgen
vid huvudenheterna 2 och 4, Ansvar för att håUa

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 121

samman denna forskning och tillhörande
utredningsverksamhet bör läggas på en huvudenhet, Kungl. Maj:t bör uppdra ät
forskningsanstalten att utarbeta förslag om vUken av huvudenheterna som bör
åläggas detta ansvar.

Huvudenhet 5 bör, liksom f. n. militärpsykologiska
institutet och de speeialmedicinska forskargrupperna, medverka bl. a. i viss
tillämpad medicinsk och psykologisk prövnings- och ur-valsverksarahel. Denna
medverkan bör normall finansieras genom sekundäruppdrag från berörda
myndigheter, TUlkomsten av huvudenhet 5 aktualiserar också vissa ansvarsfrågor
ra, m, som rör den nyssnäranda verksamheten. Enligt min mening bör försvarets
forskningsanstalt överta mUilärpsykologiska institutets ansvar för metoder oeh
tillärapningsföreskrifter för den försvarspsykologiska verksaraheten. Det
ankommer pä Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om fackansvar för olika
verksamheter inora försvaret. Hithörande frågor, bl. a, avseende ansvaret för
den medicinska verksamheten, är f, n, under beredning inom
försvarsdepartementet.

Tillkomsten av huvudenhet 5 aktualiserar vidare vissa
frågor som rör personalen vid de specialmedicinska forskargrupperna. Jag delar
utredningens uppfattning att ett mindre antal arvodesbefattningar som f, n,
finansieras av försvarsmedicinska forskningsdelegalionen bör ombildas till
fasta tjänster inom forskningsanstalten för att tUlgodose personalens krav pä
anställningstrygghet. Detta bör enligt min mening kunna ske genom all vakanta
tjänster vid försvarets forskningsanstalt fördelas om,

I avvaktan pä förslag från forskningsanstalten om
anstaltens detaljorganisation finner jag inle anledning att nu ta ställning
till förslaget om att föra över materialforskningen vid försvarets forskningsanstalt
till flygtekniska försöksanstalten. Enligt min raening bör dock strävan vara
att försöksanstalten i största möjliga utsträckning utnyttjas för hällfasthetsteknisk
provning och utvärdering av nya material för s, k, lättkonslruktioner.

Samordning med annan forskning

Förslaget lill ny organisation för försvarets
forskningsanstalt är i första hand utformat med utgångspunkt i totalförsvarets
efterfrågan på forskningskapacitet, Försvarsforskningsulredningen påpekar
emellertid ocksä alt samordning med annan forskning bör eftersträvas i största
möjliga utsträckning. Den lämpligaste forraen härför är enligt utredningen att
delar av försvarsforskningsprogrammel läggs ut pä forskningsorgan utanför
försvaret sora större, sammanhåUna forskningsuppdrag med inplanerad, flerårig
löptid samt att försvarels forskningsorgan på motsvarande sätl ålar sig
forskning för uppdragsgivare utanför försvaret. Därutöver bör försvarets
forskningsorgan enligt utredningen kunna åta sig mer kortfristiga
forskningsuppdrag. De remissinstanser som har yttrat sig i denna fräga har i
huvudsak samma uppfattning sora utredningen. Som jag har nämnt tidigare anser
även jag att del är en viktig uppgift för

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 122

forskningsanstalten att verka för en samordnad utveckUng
och ett samordnat utnyttjande av forskningsorgan inom och utanför försvaret med
hänsyn till både försvarets och andra samhällssektorers behov.

Övriga frågor

Jag går nu över till frågan om forskningsanstaltens lokalisering.
Chefen för finansdepartementet koramer senare denna dag att föreslå Kungl, Maj:t
att proposition läggs fram angående omlokalisering av viss statlig verksamhet.
Beträffande försvarets forskningsanstalt innebär förslagen i propositionen att
huvudenhet 3 bör förläggas till Linköping och huvudenhet 4 rill Umeå.
Huvudenheterna I och 2 bör ligga kvar i Stockholmsområdet. Lokaliseringen inom
Stockholmsområdet av de kvarvarande enheterna kommer att bli föreraål för
särskilda överväganden. Enligt tidigare riksdagsbeslut (prop. 1971:29, InU
1971: 15, rskr 1971:196) skall miUtärpsykologiska institutet förläggas tUl
Karlstad. Detta innebär att ledningsenheten och den försvarspsykologiska
enheten vid huvudenhet 5 kommer att ligga i Karlstad. Av huvudenhet 5 bör
slutligen enheterna för armé- och allmän försvarsmedicin samt navalmedicin
ligga kvar i Stockholmsområdet och enheten för flygmedicin i Linköping.

Jag räknar
med att genoraförandet av forskningsanstaltens omorganisation kommer att ta
jämförelsevis lång lid. Forskningsanstaltens styrelse bör tillsältas så att
den kan börja sin verksamhet den 1 juli 1973. Militärpsykologiska institutet, mUitärmedicinska
undersökningscentralen, armé- och navalmedicinska forskargrupperna, flygmedicinska
institutionen och försvarsmedicinska forskningsdelegationen bör inordnas i
försvarets forskningsanstalt den 1 juli 1974, varvid militärpsykologiska
institutet och försvarsmedicinska forskningsdelegationen kan utgå ur
organisationen som självständiga myndigheter. Anslaget Gemensam försvarsforskning
bör första gången föras upp pä riksstaten budgetåret 1974/75. Som jag har nämnt
tidigare bör detaljutformningen av organisationen ske efter förslag av
forskningsanstalten i samråd med försvarets ralionaliseringsinstilut.
Forskningsanstalten bör också lämna förslag i de övriga avseenden som jag har
nämnt. Omorganisationen bör i huvudsak vara genoraförd den 1 juli 1975. För
enheter som skall omlokaliseras kan man dock med hänsyn lill ekonomiska och
personella förhållanden överväga att uppskjuta vissa organisationsändringar
till tidpunkten för omlokaliseringen. Jag avser att återkomma med förslag till
åtgärder för att genomföra omorganisationen i samband med prövningen av de
ärliga anslagsframställningarna.

Jag vill i
detta sammanhang nämna att jag avser alt senare föreslå Kungl. Maj:t att
försvarets teletekniska laboratoriums organisationstUl-hörighet och
lokalisering skall utredas av forskningsanstalten i samråd med försvarets
materielverk.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88 123

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag all Kungl,
Maj:t föreslår riksdagen att

1,
godkänna de av
mig förordade riktlinjerna för organisation m, m, av den ej objektbundna
försvarsforskningen,

2,
besluta att
militärpsykologiska institutet och försvarsmedicinska forskningsdelegationen
skall upphöra vid utgången av juni 1974,

3,
bemyndiga Kungl,
Maj:t alt vidta de övergångsålgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att
genomföra förslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall aviätas proposition av den lydelse bilaga till detla
protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 1 Kontrollera mot PDF

o 1%

Z ji 2

« ,
£ = = " §
"-i I ij-j i; o " n - :

] o: :

o

Bi/flga 1

Uh

u- -ti-Hbo

'oo - -g - -

'S2- §

) (u ra C - \ r-l ra w f I

12 > ? >

« 3 c rt

opaginerad Kontrollera mot PDF

i f .11

c a

00

Z ~3

't'

n C -a E

u E

..SS o»

c "5

c

s=.s|j » .gas s =- å å g, > =-S
f g-S ii s £

opaginerad Kontrollera mot PDF

K
5 a c

c2E5' » i2tS5

: = Q ° -= « "

>

Q i"

; = = : ! E-S:

I T3 Wl

:

S
c

Pllll

L É » i » S E -g

F e5? = ä >

c o

Ja:

opaginerad Kontrollera mot PDF

f Si

v a

:0

z E3 z-52

-1 r

"-12

l|i

E

: = § £ ;

2a-.3 a SE 55 ;eu.jS.= |ir

1 g

Isa.!

= .S i: u s « i £ 05 suo-ssSjsSS-e i 5 5 5 .2 1 I ö = .| ' S c g -B S- .| Ii

KujSaiaQi- SuJHcSi-fviS ot-m

VI
o H c -J o

ii- « E i.

o E

C O -a t;

- rt

c 1

S :0 jO

O U .

ra = « '5

' ra o

ra on

( « c; c

rt t

Ä O y

I-I rt ti:; O

s. 1 Kontrollera mot PDF

I

5 .

£ =53
2 SS

"I

å 13 = § 58;

£ 5= Ä Ha

a > '

> "g
S

2 M S

> > u "

« M
c

M u. C 1

ra n »
-es

> >o £

r » ro

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:88

125 Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

H

CL

z

z

r/l

, £

q:

u

F-

n

U

il.

S >

e

(3 v

:0 "

s. 1 Kontrollera mot PDF

£

e

o

c

>

OJ

ed

00

e

C

a

1

o

01)

?

.id

.1

c

i"

.

o

ti
o

V)

a

>

s

0

>.

Uh

c

a.

O

E "a

'z

- " -S

SSi

&, ä « i

é f

slN'!

UJ z

£

f-

> u

-J:0

0)

e

s

nhet nam

l ä ra m ä tt och

:

tu

qU

u. z z J

UJ Q H Z

-:

VI CO

Z V3

V) o

si;

gz

o

opaginerad Kontrollera mot PDF

I---

W5

V

ni

tn

H

O

X.

z

5

>

a: Eli

0:0

Ll. O.

w o

£ 5

sis.

".g .c 3

c «

UJ

opaginerad Kontrollera mot PDF

d ;0

zO

UJ Z

f-p

e
£

ii

il

Ii

it
as

2l -g.S

5- - ö c - >>
2 E

1 ES

S o '"

» 2 E-: e E :

S 3 :

OJ :0 C C

D XI

TT ra o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:88

126 Bilaga 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

C

.y

f,

.5

s z

o

§

1

1

" E

i !a

E (3 'O

o

1

E

= "o

.a

UJ

a rt

o
5

k. o.

Q

D X

bi)

& 5 ill

i-H \

u

ö

J

£ "-

UJ

5-

s. 1 Kontrollera mot PDF

c o

a

en O

O

i"

1-

o: 1-

V5

w .

z

o!

i

Z

K I

iJO ou.

8

E c jj

£
-S j -o i: - c

£ 3 « c «5 5 o

ra ' « ? O -5

- 1 :0 I I i

S Q 'S .S -rt c .s

2 g E = Ä
E

ji: 1) .=
'O a .: o s

S E>

E|2

-S-c.E g S i EjS >

s. 2 Kontrollera mot PDF

Of ca

os

e

a

dl

t; s *"
i.

o

y

G

i

UJ

O

-1

t

rr:

ta

>.

>

t/l

1

I u

ni

.i .5 . 1> c ii .S

>- E:o §

g
.S o . £ : §

-Ä

.E . s
1 o 0, 5

1-

.B o

Enheter för forskn inom tillämpning området för vape
system, deras ver och skydd härem jämte anknytanc vetenskapsområd

UJ

a:

S.2

i

2 >

X

e

UJ

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:88 127

Innehåll

Sid,

Inledning ..................................................................... ........ 2

Försvarsforskningens nuvarande organisation m, m..... ........ 4

Försvarsforskningsutredningens
principförslag.............. ...... 13

Remissyttrandena ...................................................... ...... 24

Direktiven fÖr det fortsatta utredningsarbetet ........... ...... 34

Försvarsforskningsutredningens
organisalionsförslag... ...... 35

Remissyttrandena ...................................................... 73

Departementschefen ................................................ .... 100

Bilagor

1,
Försvarets
forskningsanstalts nuvarande organisation

2,
Försvarsforskningsutredningens
förslag lill ny försvarsforskningsorganisalion

3,
Departementschefens
förslag till organisation av försvarets forskningsanstalt

opaginerad Kontrollera mot PDF

G ö teborgs Offsetlryckeri AB, Sthlm 73.2 535 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

19 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (19)

19 kopplingar i 14 dokument.

  1. Bet. 1979/80:FöU13 Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt avser anslag m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och propositionen 1979/80:117 om vissa ansla… s. 51 i texten
  2. Bet. 1977/78:FöU4 Med anledning av motion om överbefälhavarens direktivrätt till försvarets forskningsanstalt s. 1 i texten
  3. Bet. 1976/77:AU7 med anledning av propositionen 1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik jämte motioner s. 35 i texten
  4. Bet. 1975:FöU13 Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag m. m. för budgetåret 1975/76 inom försvarsdepartementets verksamhetsom… s. 40 i texten
  5. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten

Visa alla 14