Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lagstiftning om straff för luftfartssabotage, m.m.
1973 · 94 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 55 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:92, Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lagstiftning om straff för luftfartssabotage, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj.ts proposition nr 92 år 1973 Prop. 1973:92
Nr 92
Kungl.
Maj.ts proposition med förslag till lagstiftning om straff för
luftfartssabotage, m. m.; given Stockholms slott den 23 mars 1973.
Kungl.
Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdragav statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag om vars aviåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
LENNART
GEIJER
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås all en bestämmelse om straff för luftfartssabotage
införs i brottsbalken. Enligt förslaget skall den som vidtar åtgärd som är
ägnad all framkalla fara för luftfartygs säkerhet under flygning eller gör
luftfartyg i trafik oanvändbart för flygning genom all förstöra eller skada det
dömas till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt, föreslås straffet
utgöra fängelse på viss lid, lägst två och högst tio år, eller på livstid.
Samma straff skala föreslås införd för kapning av luftfartyg, när sådant brott
är all anse som grovt, I propositionen läggs också fram förslag till sädan
ändringav brottsbalken att begränsningarna i svenskdomstols
behörighetatldömaöver utomlands begagna brott inle skall gälla
luftfarissabolage,
I
propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner en i Montreal den 23
september 1971 dagtecknad konvention för bekämpande av brott mol den civila
luftfartens säkerhet.
1
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 92
Prop. 1973:92 2
Förslag till
Lag om ändring i brottsbalken
Härigenom förordnas, att 2 kap, 3 § och 13 kap, 5 a, 6, II och 12 §§ brottsbalken skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 3 S' För brott som begåtts utom riket dömes även i
annat fall än som avses i 2 § efler svensk lag och vid svensk domstol,
1. om brottet förövats å svenskt fartyg eller
luftfartyg, sä ock eljesl om
del begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen
å sådant fartyg,
2.
om brottet
begåtts av krigsman å område där avdelning av krigsmakten befann sig eller om
det begåtts av annan än krigsman å sådant område och avdelningen befann sig där
för annat ändamål än övning,
3.
om brottet
förövats mol Sverige, svensk kommun eller annan menighet eller svensk allmän
inrättning,
4.
om brottet
begåtts inom område som ej tillhör någon stat och förövats mol svensk
medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller mot utlänning
med hemvist i Sverige,
5.
om brottet är
kapning av luft- 5, om brottet är kapning av
lufl-farlygellerfolkrällsbroll, eller fartyg, luftfartssabotage
eller folk-
rättsbroll eller försök till kapning av luftfartyg eller
luftfartssabotage, eller
6. om del lindrigaste straff som i svensk lag är
stadgat för brottet är
fängelse i fyra år eller däröver,
13 kap, 5 a §-Den som ombord pä luftfartyg medelst olaga
tvång bemäktigar sig fartyget eller ingriper i dess manövrering, dömes för
kapning av luftfar-l y g till fängelse i högst fyra år.
Är brottet grovt, dömes till fång- Vidtager någon eljest
åtgärd som
else, lägst ett och högst tio år. Vid är ägnad att framkalla fara för
bedömande huruvida brottet är luftfartygs säkerhet under flygning
grovt skall särskiU beaktas, om eller gör någon luftfartyg i trafik
därigenom framkallats fara för flera oanvändbart för flygning genom att
människoliv eller om gärningen förstöra eller skada det, dömes
eljest varit av särskiU farlig art. för I uftfa rtssabotage tiU fäng-
else i högst fyra år.
Är brott som i första eller andra stycket sägs att anse
som grovt.
Senaste lydelse 1972:812. Senaste lydelse 1971: 188.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973,92
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
dömes till fängelse på viss tid, lägst två och högst tio
år, eller på livstid. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskiU
beaktas, om därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen
eljest varit av särskilt farlig art.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som av
oaktsamhet, genom all umgås ovarsamt med eld eller sprängämne eller annorledes,
vållar brand eller ofärd som i 1, 2 eller 3 § sägs eller framkallar fara
därför, eller vållar skada eller hinder som i 4 § sägs, dömesförallmänf ärlig
vårdslöshet lill böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som av
oaktsamhet, genom all umgås ovarsamt med eld eller sprängämne eller annorledes,
vållar brand eller ofärd som i 1, 2 eller 3 § sägs eller framkallar fara
därför, eller vållar skada eller hinder som i 4 % sågs eller skada som 15 a §
andra stycket sägs, dömes för allmänfarlig vårdslöshet tiU böter eller
fängelse i högst sex månader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är brottet grovt, dömes lill fängelse i högst två år.
II
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om någon,
som ådragit sigansvar enligt 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 eller 10 §, frivilligt avvärjt
fara som där sägs innan avsevärd olägenhet uppkommit, må dömas lill lindrigare
straffan för gärningen är stadgat; dock må ej dömas till lindrigare straff än
fängelse, om lägsta straffet för brottet eljest är fängelse i två år eller
däröver. Var faran ringa och är för gärningen ej stadgat svårare straff än
fängelse i ell år, skall ej dömas till ansvar.
Om någon,
som ådragit sigansvar enligt 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 eller 10 § eller enligt 5 a
§förluftfartssabotage, frivilligt avvärjt fara som där sägs innan
avsevärdolägenheluppkommil, må dömas lill lindrigare straff än för gärningen är
stadgat; dock må ej dömas lill lindrigare straff än fängelse, om lägsta
straffet för brottet eljest är fängelse i lvå år eller däröver. Var faran
ringa och är för gärningen ej stadgat svårare straff än fängelse i ell år,
skall ej dömas lill ansvar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
försök, förberedelse eller stämpling lill mordbrand, grov mordbrand,
allmänfarlig ödeläg-gelse, sabotage, grovt sabotage, kapning av luftfartyg
eller spridande av gifi eller smitta eller lill
För
försök, förberedelse eller stämpling lill mordbrand, grov mordbrand,
allmänfarlig ödeläg-gelse, sabotage, grovt sabotage, kapning av luftfartyg,
luftfartssabotage eller spridande av gift eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
» Senaste lydelse 1971:188,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
förgöring,
så ock för underlåtenhet all avslöja sådant brott dömes lill ansvar enligt vad
i 23 kap, stadgas.
smitta
eller till förgöring, så ock för underlåtenhet all avslöja sådant brott dömes
lill ansvar enligt vad i 23 kap, stadgas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dennalaglräderi kraft den I juli 1973,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:92
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför
Hans Maj :t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande: Slatsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST,
GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
Chefen för
justitiedeparlemenlel, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga angående lagstiftning om straff för sabotage
mot luftfarten och anför.
1 Inledning
Den 23 september 1971 antogs på en internationell
luflräiiskonferens i Montreal en konvention för bekämpande av brott mol den
civila luftfartens säkerhet (i fortsättningen kallad Montrealkonvenlionen).
Konferensen hade anordnats av den internationella civila
luftfartsorganisationen (ICAO) som är ett av Förenta nationernas fackorgan.
Sedan konventionen ratificerats av tio av de stater som dellog i konferensen,
trädde den i kraft den 26 januari 1973,
Enligt Montrealkonvenlionen förbinder sig de
fördragsslulande staterna att belägga sabotage och liknande brott mot den
civila luftfarten med stränga straff. Konventionen medför också vissa
förpliktelser i fråga om domsrält, åtal och utlämning med anledning av sådana
brott,
Sverige
har den 7 juli 1971 ratificerat den i Haag den 16 december 1970 antagna
konventionen för bekämpande av olaga besittningslagande av luftfartyg (i
fortsättningen kallad Haagkonventionen), I samband därmed genomfördes de
lagändringar som föranleddes av tillträdet till denna konvention (prop,
1971:92, JuU 9, rskr 164, SFS 1971:188), 1 13 kap. 5 a § brottsbalken
(BrB)infördes en ny bestämmelse om straff för kapning av luftfartyg och i 2
kap. 3 § en regel om oinskränkt domsrält för svensk domstol beträffande sådant
brott. Lagändringarna trädde i kraft den 9 juni 1971.
Inom justitiedepartementet har i januari 1973 upprättats
en promemoria (Ds Ju 1973:1) angående Sveriges tillträde till
Montrealkonvenlionen. I promemorian föreslås all Sverige tillträder denna
konvention och alt bestämmelsen i 13 kap, 4 § BrB om straff för sabotage
kompletteras med en straffbestämmelse avseende luftfarissabolage. Därjämte
föreslås ändringar i 2 kap, 3 § och 13 kap, 5 och 12 §§ BrB,
Efter remiss har yttranden över departementspromemorian
avgelts av riksåklagaren (RÅ), hovrätten för Övre Norrland,
rikspolisstyrelsen,
Prop. 1973:92 6
luftfartsverket, Sveriges advokatsamfund,
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation. Svensk
pilotförening, Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg aktiebolag.
Departementspromemorian lorde få fogas lill
slatsrädsproiokollel i delta ärende som bihang A.
Montrealkonvenlionen i engelsk och fransk originalversion
jämte översättning till svenska ingår i promemorian som bilaga I,
2 Departementspromemorian
Departementspromemorian innehåller bl,a, redogörelser för
Monlrealkonvenlionens innehåll och gällande svenska bestämmelser på området
saml för Danmarks, Finlands och Norges tillträde lill konventionen. Det i
promemorian framlagda förslaget till ändrad lydelse av vissa lagrum i BrB finns
i bilaga 2 lill promemorian.
3 Remissyttrandena
3.1 Tillträde till konventionen
Samtliga remissinstanser tillstyrker att Sverige
tillträder Montrealkonventionen,
3.2 Lagstiftningsmetod
Departementspromemorians förslag all komplettera 13 kap,
BrB med en bestämmelse om straff för sabolagehandlingar mot luftfarten och 2
kap, BrB med en regel om domsrält tillstyrks eller lämnas ulan erinran av
samtliga remissinstanser utom Svensk pilot förening. Enligt föreningens
uppfattning bör brott av denna art, hell väsensskilda från den brottstyp som
BrB ursprungligen är avsedd att täcka, behandlas i en hell ny lag med
straffbestämmelser speciellt avpassade för konventionens gärningsbeskrivningar,
RA och hovrätten för Övre Norrland anser all de i promemorian föreslagna ändringarna
i BrB är i sak ändamålsenliga och tillräckligt omfattande för att Sverige skall
kunna tillträda konventionen,
3.3 Straffskala m.m.
Två remissinstanser har tagit upp dels frågan om hur den
föreslagna straffbestämmelsen bör fogas in bland övriga bestämmelser i 13 kap.
BrB och dels frågan om straffskalan för del nya brottet,
RÅ har ingen erinran mol att straffmaximum för grovt
luftfarissabolage
Prop. 1973:92 7
i enlighet med promemorieförslaget bestäms lill fängelse
på livstid men förordar att i samband därmed bestämmelsen i 13 kap. 5 a § andra
stycket BrB om straff för kapning av luftfartyg ändras till fängelse på viss
lid, lägst två år och högst tio är, elier på livslid. Som skäl härför anför RA:
Straffbestämmelsen om luftfarissabolage i 13 kap. 4 § andra stycket
brottsbalken föreslås tillämplig om gärningen ej utgör kapning av luftfartyg.
Undanlaget måste anses ha motsvarande innebörd när del gäller grovt
luftfarissabolage i förhållandel till del grova fallet av kapning av
luftfartyg, för vilket enligt 13 kap, 5 a § andra stycket brottsbalken straff
minimum är ett och siraffmaximum tio års fängelse. All på det föreslagna sättet
från en slraffbesiämmelses lillämplighelsomräde göra undantag för det fall att
gärningen ar hänförlig till en lindrigare straffbestämmelse är ovanligt och i
del föreliggande fallet inte påkallat. Enligt RÅ :s mening talar starka sakliga
skäl för alt straffsatserna även vid grovt brott i båda fallen bör vara
desamma. Omständigheterna vid kapning av luftfartyg, grovt brott, kan
otvivelaktigt vara sädana, att fängelse på livslid är väl motiverat.
Hovrätten för Övre Norrland föreslår, all bestämmelserna
om straff för luftfarissabolage tas upp i en ny paragraf, 13 kap, 5 b §, alltså
efter bestämmelsen i 5 a § om kapning av luftfartyg. Den nya straffbestämmelsen
skulle i sak motsvara vad som föreslås i departementspromemorian, dock all
grovt luftfarissabolage inle skulle utgöra särskilt brott. Straffskalan för
luftfartssabotage skulle vara densamma som för kapning av luftfartyg. Till
motivering av sill förslag anför hovrätten: Enligt den remitterade promemorian
skall, när en gärning förskyller straff för kapning av luftfartyg enligt 13
kap, 5 a § BrB, gärningen inle tillika anses utgöra straffbart
luftfarissabolage. När en kapning, som ofta torde bli fallet, bedöms såsom
grovt brott, skall alltså den föreslagna bestämmelsen om grovt
luftfarissabolage inle tillämpas ulan i stället den lindrigare straffskalan för
kapning som är grovt brott. Detta synes, åtminstone formellt, vara någol oegentligl.
Del skulle då måhända ligga nära lill hands alt föreslå, all straffskalan i 5 a
§ andra stycket skärptes, så att den omfattade även fängelse på livstid.
Alternativt finge man avslå från all låta kapningsbrollet konsumera
luftfartssabotage, något som dock ur saklig synpunkt inle synes vara någon
fördel. Framför allt lorde man emellertid böra beakta, alt inle ens grovt
luftfarissabolage i och för sig torde utgöra så grovt brott, att livslids
fängelse bör ingå i straffskalan. Sambandet mellan luftfarissabolage och
vanligt sabotage bör inle överbelonas. Man lorde inle kunna bortse från att
straffbestämmelsen i 13 kap. 5 § BrB avser påföljd för brott, riktade främst
mol rikets säkerhet eller mol, för medborgarna i allmänhet, eljest vitala
intressen. Skäl saknas alltså enligt hovrättens mening all låta straffskalan
för grovt luftfarissabolage avvika från straffskalan för kapning, när brottet
är grovt.
Den av hovrätten föreslagna lösningen skulle medföra, att
man i 13 kap.
Prop. 1973:92 8
12 § och 2 kap. 3 § BrB nämnde luftfarissabolage efler
kapning av luftfartyg och uteslöt grovt luftfarissabolage. Som en annan följd
av förslaget bör enligt hovrätten en jämkning företas i 13 kap. 6 § BrB, så all
även den som av oaktsamhet vållar skada eller fara, som sägs i 5 b §, kan dömas
för allmänfarlig vårdslöshet.
Hovrätten anser alt de i art. 2 i konventionen intagna
definitionerna på begreppen 'under flygning' och "i trafik' begränsar
konventionens tillämpningsområde på ett enligt hovrättens mening rimligt sätt.
Hovrätten har inte någol att erinra mot att dessa definitioner utesluts ur den
svenska lagtexten men finner det värdefullt att del i motiven tydligt uttalas
att de skall vara vägledande vid tillämpning av de nya svenska bestämmelserna.
4 Departementschefen
4.1 Inledning
Den 16 december 1970 antogs i Haag en konvention för
bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg. Konventionen, här kallad
Haagkonvenlionen, ålägger de fördragsslulande staterna all föreskriva stränga
straff för flygplanskapning och all uppfylla vissa förpliktelser i fråga om
domsrält, åtal och utlämning med anledning av kapningsbroll. Konventionen
trädde i kraft den 14 oktober 1971 och har hittills ratificerats av ett
femtiotal stater.
Sverige ratificerade Haagkonvenlionen den 7 juli 1971.
Sedermera har också Danmark, Finland och Norge tillträtt denna konvention. För
all Sverige skulle kunna ansluta sig lill konventionen genomfördes ändringar i
2 kap. och 13 kap. brottsbalken (BrB). Bl,a, infördes en särskild bestämmelse
om straff för kapning av luftfartyg (prop 1971:92, JuU 9, rskr 164, SFS
1971:188), Straffskalan för sådant brott bestämdes till fängelse i högst fyra
år eller, vid grovt brott, fängelse i lägst ett och högst tio år.
Den civila luftfartens säkerhet hotas inte bara av
flygplanskapning. Under senare år har del också allt oftare förekommit all
sabolagehandlingar i olika former har begåtts mol civila luftfartyg med förlust
av människoliv och omfattande materiella skador som följd, 1 en del fall har
sprängämnen förts ombord och bringats att explodera under färd, 1 andra fall
har kapade luftfartyg efter landning förstörts genom sprängning. Del har också
förekommit att pengar eller andra fördelar har utpressats under bombhol. Detta
har skapat allvarliga säkerhetsproblem för den civila luftfarten och föranlett
tidsödande och kostnadskrävande kontrollåtgärder. Krav har framförts på
ingripanden mol sådana sabolagehandlingar, bl,a, från de
Prop.
1973:92 9
anställda inom den civila luftfarten och från flygbolagen.
Med anledning av det bot mol luftfarten som sådana
sabotagehandlingar ulgör tillkom den 23 september 1971 i Montreal en konvention
för bekämpande av brott mot den civila luftfartens säkerhet. Konventionen, som
här kallas Montrealkonvenlionen, trädde i kraft den 26 januari 1973,
Montrealkonventionens bestämmelser innebär i huvudsak att
siat som tillträtt konventionen ålar sig alt belägga vissa särskilt angivna
former av sabolagehandlingar med stränga straff, all tillse att domsrält
beträffande sådana brott finns i angiven utsträckning och att vidla åtgärder
antingen för åtal mol eller för utlämning av den som har begått sabolagebroll
och befinner sig inom statens område. Vidare innehåller konventionen regler om
skyldighet för konvenlionsstal att göra brottsundersökningar, ta gärningsmän i
förvar, vidla förebyggande åtgärder, lämna vissa underrättelser m.m,
Montrealkonvenlionen är uppbyggd på samma sätl som Haagkonvenlionen och
innehåller i stort sett samma reglering som denna av frågorom jurisdiktion,
åtal, utlämning, förundersökning m,m.
Inom justitiedeparlemenlel har i januari 1973 upprättats
en promemoria (Ds Ju 1973:1) angående Sveriges tillträde lill
Montrealkonvenlionen den 23 september 1971 om brott mot den civila luftfartens
säkerhet, Konventionstexien redovisas i bilaga till promemorian, I promemorian
behandlas bl,a, frågan om ett svenskt tillträde till Montrealkonventionen och
ändrad lagstiftning med anledning av ell sådant tillträde, I promemorian
uttalas, all det gemensamma syfiet med Haag- och Montrealkonvenlionerna,
nämligen all bekämpa brott som utgör en allvarlig fara för den civila
luftfartens säkerhet, liksom intresset från svensk sida all delta i allt
internationellt samarbete som kan medverka till all luftfartens säkerhet
upprätthålls, talar för att Sverige bör tillträda också Montrealkonvenlionen, 1
promemorian föreslås därför all sådana ändringar vidtas i BrB alt Sverige kan
ratificera konventionen. Förslaget innebär bl.a. alt bestämmelserna i 13 kap. 4
och 5 §§ BrB om straff för sabotage och grovt sabotage kompletteras med regler
om straff för luftfarissabolage och grovt luftfarissabolage. För dessa brott
föreslås samma slraffskalor som för sabolagebroll, dvs. för luftfarissabolage
fängelse i högst fyra år saml för grovt luftfarissabolage fängelse på viss tid,
lägst två och högst fyra år, eller på livslid.
Vid remissbehandlingen av promemorian har samtliga
remissinstanser förordat alt Sverige tillträder Montrealkonvenlionen. Alla
remissinstanser utom en har tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget all
de lagstiftningsåtgärder som krävs för ett svenskt tillträde vidtas genom
ändringar i 2 kap, och 13 kap, BrB, Inte heller den i promemorian föreslagna
brottsbeskrivningen i den nya straffbestämmelsen har mött någon erinran.
Däremot har en remissinstans uttalat avvikande mening i fråga om straffskalan i
den nya bestämmelsen och dennas placering i 13 kap, BrB, En
Prop. 1973:92 10
annan remissinstans har föreslagit all en straffskärpning
för grova fall av kapning av luftfartyg genomförs i samband med alt den nya
bestämmelsen om straff för luftfarissabolage införs.
4.2 Tillträde till konventionen
De gärningar som Montrealkonvenlionen avser beskrivs i
art, I, De flesta av de gärningstyper som anges där är i och för sig belagda
med straff redan enligt gällande svensk rätt. Sålunda täcker exempelvis
brollsbeskrivningarna i 13 kap, 3 § BrB angående allmänfarlig ödeläggelse och i
13 kap, 4 § BrB om sabotage större delen av de gärningar som beskrivs i art. I,
Emellertid är BrB:s straffbestämmelser om sabotage inte avsedda all tillämpas
på gärningar som begåtts mol samfärdsel eller anläggningar i utlandet. En
nödvändig förutsättning för ett svenskt tillträde tUl konventionen är att också
sådana gärningar kan bestraffas i Sverige, Bl,a, på grund härav måste lagändringar
genomföras i samband med en ratifikation. Därvid måste också kravet i art, 2 pä
stränga straff för sabolagebroll och jurisdiktionsbeslämmelserna i art, 5
tiUgodoses, Övriga artiklar har i stort sett samma innehåU som motsvarande
bestämmelser i Haagkonventionen och lorde inte föranleda lagstifningsålgärder.
De
lagändringar som krävs är inte mera omfattande än de som genomfördes i samband
med att Sverige tillträdde Haagkonvenlionen och har inle heller större
principiell räckvidd. Konventionen får sålunda anses stå i sådan
överensstämmelse med den svenska rättsordningen att några betänkligheter frän
sådan synpunkt inle finns mol en svensk ratifikation. Denna uppfattning har jag
gett uttryck för i riksdagen i ett svar som jag den 16 november 1972 lämnade på
en enkel fråga angående undertecknande av Montrealkonvenlionen, Jag har inte nu
anledning alt frångå denna uppfattning. Jag vill tillägga att de skäl som
talade för att Sverige tillträdde Haagkonvenlionen har giltighet ocksä i fråga
om Montrealkonvenlionen, Det är sålunda angeläget all Sverige också i delta
fall deltar i del internationella samarbetet för att skapa säkrare förhållanden
för den civila luftfarten. Som ell värdefullt komplement till Haagkonvenlionen
bör också Montrealkonventionen ratificeras av Sverige, som därigenom kan bidra
till all också denna konvention blir ell effektivt medel all bekämpa brott mot
luftfartens säkerhet.
På grund härav och under hänvisning till att samtliga
remissinstanser har lillslyrkl ratifikation av Montrealkonvenlionen förordar
jag att Sverige tillträder denna konvention,
4.3 Lagstiftningsåtgärder
Som framgår av vad jag förut anfört måste i likhet med vad
som skedde
Prop. 1973:92 11
i samband med att Sverige ratificerade Haagkonventionen
lagändringar vidtas för att nå överensstämmelse mellan den svenska
lagstiftningen och konventionens bestämmelser. 1 departementspromemorian har
diskuterats om detta bör ske genom införande av en särskild lag eller genom
ändringar i BrB, Därvid har den senare metoden förordals, Alla remissinstanser
utom en har understött en sådan lösning.
Även jag ansluter mig lill promemorians bedömning av denna
fråga. Som har anförts i promemorian är det önskvärt att straffbestämmelser som
har mera allmän räckvidd och avser grövre brott tas in i BrB, De gärningar
Montrealkonvenlionen omfattar slår så nära flera av de i BrB beskrivna brotten
all bestämmelser om straff för dem bör fogas in i balkens regelsystem. Det är
därvid naturligt alt, såsom föreslås i promemorian, la upp sådana
straffbestämmelser i 13 kap, om allmänfarliga brott, där bl,a,
straffbestämmelserna om sabotage och kapning av luftfartyg har sin plats,
1 fråga om den nya straffbestämmelsens utformning och
placering i 13 kap, föreslås i promemorian, all ansvar för de gärningar som
beskrivs i art, 1,1 i konventionen föreskrivs i en ny straffbestämmelse om
luftfarissabolage i anslutning till bestämmelsen om sabotage i 13 kap, 4 §,
Broltsbeskrivningen är i förslaget uppdelad på två led, I det ena
kriminaliseras skadegörelse som gör luftfartyg i trafik oanvändbart för
flygning. Det andra ledet avser åtgärd som är ägnad att framkalla fara för
luftfartygs säkerhet under flygning. Bestämmelserna sägs uttryckligen vara
lillämpliga på gärningar som begåtts såväl inom som utom riket. Genom dessa broltsbeskrivningar
täcks enligt promemorian de gärningar som las upp i art. 1.1. Uttrycken 'i
trafik' och 'under flygning', som definieras i art. 2, används således i den
föreslagna lagtexten men ges där inle någon närmare bestämning. I stället
utvecklas i promemorian hur dessa ullryck i lagtexten bör förstås.
Vid remissbehandlingen har den i promemorian föreslagna
brottsbeskrivningen tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga
remissinstanser. Hovrätten för Övre Norrland har ingen erinran mot all uttrycken
'i trafik' och 'under flygning' inte har definierats i den föreslagna lagtexten
men anser det värdefullt att det i motiven tydligt uttalas, att definitionerna
i art. 2 skall vara vägledande vid tillämpning av de nya svenska
bestämmelserna.
Även jag anser broltsbeskrivningen i promemorieförslaget
på ell lämpligt och tillräckligt sätl fylla de krav som enligt art. 1.1 och 2
måste tillgodoses för att Sverige skall kunna tillträda konventionen. Jag
godtar således den föreslagna broltsbeskrivningen. I fråga om ullrycken 'i
trafik' och 'under flygning' ansluter jag mig till uttalandena i promemorian.
Sålunda bör uttrycket 'under flygning' ges samma innebörd som i art. 2 (a). 1
fråga om 'i trafik' torde den tidsperiod som avses härmed kunna ges en någol mera
vidsträckt innebörd än i art, 2 (b). Särskilt gäller delta i fråga om
Prop.
1973:92 12
tidsperiodens slut. Med hänsyn lill att ett av
huvudsyftena med denna del av straffbestämmelsen är att skydda luftfarten från
allvarliga irafikavbrolt bör, såsom anförs i promemorian, bestämmelsen i denna
del i princip omfatta all skadegörelse på ett för trafik avsett luftfartyg
vilken mera varaktigt hindrar att det används för flygning. Får en skadegörande
handling sådan verkan, lorde bestämmelsen således kunna tillämpas även om
skadan inte har inträffat under den lidsperiod som anges i art, 2 (b).
Som
brollsbenämningar föreslås i promemorian luftfarissabolage och, för grovt
brott, grovt luftfarissabolage. Straffet för luftfarissabolage ulgör enligt
förslaget fängelse i högst fyra år. För grovt luftfarissabolage föreslås
fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livslid. Dessa
slraffskalor överensstämmer med vad som enligt 13 kap, 4 och 5 §§ BrB gäller
för sabotage resp, grovt sabotage. Sistnämnda paragraf föreslås i promemorian
bli kompletterad så att den omfattar också grovt luftfarissabolage.
Jag vill erinra om alt också bestämmelserna i 13 kap, 5 a
§ om straff för kapning av luftfartyg föreskriver fängelse i högst fyra år, när
brottet ej är att anse som grovt. Är brottet grovt, är straffskalan däremot
fängelse i lägst ett och högst tio år. Straffskalan för grovt brott är således
lindrigare i fråga om kapning av luftfartyg än beträffande grovt sabotage och,
enligt förslaget, grovt luftfarissabolage,
I
promemorian anförs i fråga om konkurrens mellan sabotage och luftfarissabolage
att ansvar för luftfarissabolage får anses konsumera ansvar för sabotage. Kan
således både bestämmelsen om sabotage och den föreslagna bestämmelsen om
luftfarissabolage länkas vara tillämpliga på samma gärning, bör enligt
promemorian företräde ges ål den senare bestämmelsen såsom varande en speciell
form av sabotage som utskilts från den allmänna straffbestämmelsen om delta
brott. Av samma skäl bör enligt promemorieförslaget i fråga om förhållandet
mellan luftfartssabotage och bestämmelsen i 13 kap, 5 a § om kapning av
luftfartyg gälla att straff för luftfarissabolage ådöms endast om gärningen ej
ulgör kapning av luftfartyg,
I denna
del har promemorieförslaget mött invändningar av två remissinstanser, RÄ finner
del ovanligt och inle påkallat att på del föreslagna sättet göra undantag från
en straffbestämmelses tUlämpningsområde för del fall all gärningen är hänförlig
lill en lindrigare straffbestämmelse. Enligt hovrätten för Övre Norrland synes
ett sådant undantag åtminstone formellt vara något oegentligl. Olika lösningar
föreslås, RÅ förordar en skärpning av straffsatsen för kapning av luftfartyg,
när grovt brott föreligger, lill fängelse på viss tid, lägst två och högst tio
år, eller på livstid. Hovrätten föreslår däremot en lindrigare straffskala för
grovt luftfartssabotage, så att straffet för sådant brott sammanfaller med vad
som gäller för kapning av luftfartyg, när brottet är grovt, dvs, fängelse i
lägst ell och högst tio år, I samband därmed föreslår
Prop. 1973,92 13
hovrätten, att bestämmelsen om straff för
luftfarissabolage las upp i en ny paragraf, 13 kap, 5 b §, omedelbart efter
bestämmelsen om straff för kapning av luftfartyg.
Såväl enligt RÅ:s som hovrättens förslag kommer straff
skalorna för grovt fall av luftfarissabolage och kapning av luftfartyg alt
överensstämma. Jag instämmer i att del från lagleknisk synpunkt vore
fördelaktigt med en sådan överensstämmelse mellan slrafflatituderna. Vad
beträffar straffskalan för luftfarissabolage är det enligt min mening inle
motiverat med lindrigare straff för sådant brott än som föreskrivs för
sabolagebroll i övrigt. Sabotagehandlingar mot luftfartyg eller flygplatser
sätter många människors liv i fara och kan leda lill skador för avsevärda
belopp. Den civila luftfarten är av stor betydelse för den internationella
samfärdseln och samtidigt känslig för störningar i form av sådana gärningar som
avses i konventionen. Det bör därför enligt min mening inle komma i fråga all
bereda luftfarten ett svagare straffrättsligt skydd än som enligt 13 kap, 4 och
5 §§ BrB gäller för samfärdsel inom Sverige,
Vad beträffar del av RÅ framförda förslaget all skärpa
straffet för kapning av luftfartyg, när sådant brott är grovt, vill jag lill en
början erinra om de överväganden i denna fråga som gjordes i propositionen
angående Haagkonventionen, Som skäl för all inle införa fängelse på livslid i
straffskalan för sådant brott anfördes framför allt att enligt
gärningsbeskrivningarna för de brott, som har livslids fängelse i straffskalan,
som regel krävs alt en viss allvarlig effekt har inträtt, t,ex, att någon har
berövats livet. Motsvarande krav uppställs inle för fullbordat kapningsbroll.
För slraffbarhel räcker del all gärningsmannen har bemäkligal sig ett
luftfartyg eller ingripit i dess manövrering. Straffskalan bestämdes således
till fängelse i lägst ell och högst tio år. Under de år som förflutit sedan
straff för kapning av luftfartyg infördes har emellertid kapningsfallen blivit
alltmera elakartade. Det förekommer allt oftare all civila luftfartyg kapas i
ulpressningssyfte, l.ex, för all gärningsmännen skall komma över en större
summa pengar eller förmå myndigheterna i ett land som berörs av kapningen all
frige fångar eller vidla andra åtgärder som tillgodoser gärningsmännens
särskilda syften med brottet. Ofta finns politiska motiv bakom dessa gärningar.
Vanligen är aktionerna väl planlagda och utförda av flera personer i samarbete.
Gärningsmännen är som regel val beväpnade. Del är uppenbart att de
ombordvarande under sådana omständigheter är utsatta för utomordentligt
allvarliga risker. Samtidigt har det visat sig bereda utomordentliga
svårigheter all hell förhindra kapningsbroll,
Mol denna bakgrund finner jag mig kunna biträda del av RÅ
framförda förslaget om en skärpning av straffet för kapning av luftfartyg, när
brottet är all bedöma som grovt. Jag förordar således all straffet för kapning
av luftfartyg i fall när sådant brott är all anse som grovt ändras till
fängelse på
Prop.1973:92 14
viss lid, lägst två och högst tio år, eller på livslid.
Med hänsyn till alt straff skalorna för luftfarissabolage och kapning av
luftfartyg enligt vad jag förordat kommer all sammanfalla bör båda
straffbestämmelserna las upp i samma paragraf. Om den nya bestämmelsen om
straff för luftfarissabolage las in i ett nytt stycke av paragrafen om kapning
av luftfartyg kan det inbördes förhållandel mellan dessa båda brott göras
klarare. Vidare kan uttrycket 'inom eller utom riket' i promemorieförslagels
lagtext utgå, eftersom bestämmelsen om kapning av luftfartyg i motsats till 13
kap, 4 § är tillämplig oavsett var gärningen begås. Jag förordar därför att den
nya bestämmelsen om straff för luftfarissabolage las in i 13 kap, 5 a § BrB som
ett nytt andra stycke, 1 ett iredje stycke i samma paragraf torde böra regleras
det grova fallet av såväl kapning av luftfartyg som luftfarissabolage.
Särskilda brollsbenämningar för fall som avses i Iredje stycket anser jag inte
nödvändiga,
1 överensstämmelse med vad som uttalas i promemorian bör
straff enligt 13 kap, 6 § BrB kunna ådömas för allmänfarlig vårdslöshet, när
någon av oaktsamhet begår gärning som avses i den nya straffbestämmelsen,
Efiersom 13 kap. 6 § BrB f.n. inle hänvisar till 13 kap. 5a§ bör förstnämnda
paragraf kompletteras på säll hovrätten för Övre Norrland har föreslagit i sitt
remissyttrande. Därigenom blir det möjligt all bestraffa den som genom
vårdslöshet åstadkommer sådan fara eller skada som avses i bestämmelsen om
luftfarissabolage. Delta krävs visserligen inle enligt konventionen, Ocksä i
delta avseende bör det emellertid råda överensstämmelse mellan
luftfarissabolage och vad som gäller i fråga om sabotage i andra fall,
I 13 kap, 11 § BrB föreskrivs, all den som har ådragit sig
ansvar enligt 13 kap, 1,2,3,6,7,8,9 eller 10 § kan dömas till lindrigare straff
eller under vissa omständigheter gå fri från ansvar, om han frivilligt avvärjt
fara som där sägs innan avsevärd olägenhet har uppkommit. Denna regel om verkan
av tillbakaträdande gäller alla brott i 13 kap, i vilkas brotlsbeskrivning
ingår alt fara har uppkommit. Också i den nya bestämmelsen om luftfarissabolage
ingår ett farerekvisil. Möjlighet till straffminskning eller frihet från ansvar
bör finnas också för den som frivilligt avvärjer sådan fara innan mera kännbara
skadeverkningar har hunnit inträda. Jag förordar därför all i 13 kap, II § las in en hänvisning också lill 5
a § såvitt angår luftfarissabolage.
Enligt art. 1.2 (a) i Montrealkonvenlionen skall också
försök lill sabolagebroll utgöra straffbar gärning. I promemorieförslagel
tillgodoses kravet på slraffbarhel för försök genom ändring i 13 kap. 12 § BrB.
1 denna paragraf föreskrivs, alt för försök, förberedelse och stämpling lill
vissa i kapitlet angivna brott döms till ansvar enligt 23 kap, BrB, Delsamma
gäller underlåtenhet all avslöja sådana brott. Enligt promemorian bör dessa
bestämmelser gälla också luftfarissabolage, I likhet med remissinstanserna
godtar jag förslaget i denna del,
Art, 1,2 (b) föreskriver all även medverkan lill
sabolagebrott skall vara
Prop. 1973:92 15
straffbar. Detsamma gäller medverkan lill försök lill
sådant brott. Dessa krav tillgodoses genom reglerna i 23 kap. BrB. Särskild
föreskrift därom behöver därför inle införas,
1
promemorian konstateras vidare, att jurisdiklionsreglerna i art, 5
sammanställda med art, 4, särskilt iredje punkten i denna artikel, ställer krav
på en viltgående domsrält. För att tillgodose dessa krav föreslås, all 2 kap, 3
§ BrB ändras på samma säll som skedde vid införande av bestämmelsen om kapning
av luftfartyg. Den föreslagna ändringen innebär att svensk domstol får
behörighet att döma i mål om luftfartssabotage oavsett var och av vem
handlingen har förövats. Samtliga remissinstanser har godtagit förslaget.
Även jag
anser alt frågan om jurisdiktion för svensk domstol beträffande brott som
omfattas av Montrealkonvenlionen bör lösas på samma sätt som i fråga om kapning
av luftfartyg. Jag förordar således att luftfarissabolage omnämns i 2 kap. 3 §
5 BrB jämte kapning av luftfartyg och folkrällsbrolt såsom brott Över vilka
svensk domstol alllid har domsrält.
1 likhet med vad som konstateras i promemorian finner jag
all övriga artiklar inte påkallar några lagstiftningsåtgärder.
4.4 Ikraftträdande
Bland de föreslagna lagändringarna ingår ändring i 2 kap.
3 § BrB. Beslut om andra ändringar i denna paragraf har fallals av 1972 års
riksdag (prop. 1972:98, JuU 26, rskr 285) och promulgerals den 28 december 1972
(SFS 1972:812). Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1973. Också de nu
föreslagna lagändringarna bör träda i kraft vid denna tidpunkt.
I enlighet med del anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i brottsbalken. Förslaget torde få fogas
lill statsrådsprotokollet i delta ärende som bihang B.
5 Hemställan
Jag hemställer
alt lagrådets yttrande över förslaget lill lag om ändring
i brottsbalken inhämtas genom utdragav protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
opaginerad Kontrollera mot PDF
PM
angående
Sveriges tillträde till Montrealkonventionen den 23 september 1971 om brott mot
den civila luftfartens säkerhet
DS JU 1973:1 Justitiedepartementet
2
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 92
Bihang
A
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:92 '
Inneh å ll
1
Inledning..................................................................... .... 21
2
Montrealkonvenlionen
................................................ .... 21
2.1
Bakgrunden lill
konventionen .............................. .... 21
2.2
Konventionens
innehåll ....................................... .... 22
3 Gällande svenska bestämmelser ................................ 27
3.1
Straffbestämmelser
............................................. .... 27
3.2
Svensk domstols
straffrättsliga kompelens ......... .... 31
3.3
Utlämning för
brott .............................................. 32
4.................................................................................. Danmarks,
Finlands och Norges tillträde till konven
tionen ......................................................................... .... 33
4.1
Danmark .............................................................. .... 33
4.2
Finland ................................................................. .... 34
4.3
Norge .................................................................. .... 34
5 Överväganden och förslag ......................................... .... 35
5.1
Tillträde lill
konventionen ..................................... .... 35
5.2
Lagstiftningsåtgärder
.......................................... .... 36
5.3
Kommentar lill
lagförslaget .................................. 39
Bilagor
1
Konventionstexien 44
2
Förslag lill
lag om ändring i brottsbalken 64
Prop.1973:92 21
I INLEDNING
Den 16 december 1970 antogs på en internationell
luflräiiskonferens i Haag en konvention för bekämpande av olaga
besittningstagande av luftfartyg (i fortsättningen kallad Haagkonvenlionen),
Konferensen anordnades av Internationella civila luftfartsorganisationen
(ICAO), som är ell av Förenta Nationernas fackorgan. Enligt konventionen
förbinder sig de fördragsslulande staterna all belägga flygplanskapning med
stränga straff och att uppfylla vissa förpliktelser i fråga om domsrält, åtal
och utlämning med anledning av kapningsbroll. Konventionen trädde i kraft den
14 oktober 1971,
Sverige
ratificerade Haagkonvenlionen den 7 juli 1971, Av konventionen föranledda
lagändringar vidtogs genom lag den 27 maj 1971 om ändring i brottsbalken (BrB),
113 kap, 5a§ BrB infördes en ny bestämmelse om straff för kapning av luftfartyg
och i 2 kap, 3 § en regel om oinskränkt domsrält för svensk domstol beträffande
sådant brott. Lagändringarna trädde i kraft den 9 juni 1971 (prop, 1971:92, JuU
9, rskr 164, SFS 1971:188),
I september 1971 anordnade ICAO i Montreal en
internationell luflräiiskonferens med uppgift all utarbeta en konvention för
bekämpande av vissa andra brott mot den civila luftfartens säkerhet än kapningsbroll.
En sådan konvention (i fortsättningen kallad Montrealkonvenlionen) antogs av
konferensen och öppnades för undertecknande den 23 september 1971. Sverige har
inle undertecknat konventionen.
I denna promemoria lämnas en redogörelse för innehållet i
Montrealkonvenlionen och behandlas frågan vilka lagstiftningsåtgärder som kan
krävas för ett svenskt tillträde lill konventionen.
2 MONTREALKONVENTIONEN
2.1 Bakgrunden till konventionen
Den civila luftfartens säkerhet äventyras inle bara av
flygplanskapningar. Under senare år har civila luftfartyg också utsatts för
anfall på marken (ground attacks) och för sabotage, bestående i all sprängämnen
har förts ombord och bringats alt explodera , Också utpressning av pengar under
bombhol har förekommit. Krav på verksamma åtgärder mol sådana handlingar har
framförts från olika håll, bl,a, av de anställda inom den civila luftfarten.
Redan innan Haagkonvenlionen antogs stod del klart alt den
måste följas
Prop. 1973:92 22
av en konvention om sabotage och andra liknande handlingar
riktade mot civilflygels säkerhet, lCAO:s församling uppdrog sålunda i juni
1970 ål organisationens juridiska kommitté, all utarbeta förslag lill en sådan
konvention. Samtidigt instruerades ICAO:s råd all vidta alla åtgärder som
krävdes för att den nya konventionen skulle kunna antas före utgången av
september 1971,
ICAO:s juridiska kommitté sammanträdde i London den 29
september den 22 oktober 1970, Till grund för kommitténs arbete låg ett
kon-ventionsulkast, vilket såvitt angick frågor om jurisdiktion, åtal och
utlämning överensstämde med det förslag till kapningskonvention som då förelåg
och som skulle komma att behandlas vid konferensen i Haag i december samma år.
Kommitténs arbete kom lill största delen all gälla
utformningen av den inledande artikeln i den blivande konventionen. Kommitténs
förslag lill art. 1 fick en vidsträckt avfattning. Artikeln omfattade en rad
specificerade handlingar som ansågs farliga för luftfartens säkerhet och upptog
dessutom en allmän hänvisning lill 'any other act or ommission committed with
the intention of endangering the safely of aircraft in flight', 1 övrigt följde
förslaget i stort sell det föreliggande förslaget lill kapningskonvention.
Utkastet blev i denna del grundligt omarbetat,
1 lufiräiiskonferensen i Montreal den 6 23 september
1971 dellog delegationer från 60 stater, bl, a, Danmark, Finland, Norge och
Sverige, Vid konferensen utarbetades en konvenlionslexl som antogs med 50
röster för och ingen röst mol. Åtta stater avstod från all delta i omröstningen
(Frankrike, Mexico och sex afrikanska stater) och två stater var frånvarande
(Indien och Senegal),
Konventionen undertecknades den 23 september 1971 av 31
stater , Inget av de nordiska länderna undertecknade konventionen. Denna har
ännu inle trätt i kraft (december 1972),
2.2 Konventionens innehåll
Konventionstexien i engelsk och fransk version och i
översättning till svenska fogas vid denna promemoria som bilaga 1. Vissa
kommentarer till konventionens artiklar skall lämnas i det följande.
Art. I och 2
Redan vid Londonmölel stod del klart alt den tilltänkta
konventionen inte kunde behandla samtliga olagliga handlingar riktade mol den
civila luftfarten. Del var nödvändigt att göra ett urval av särskilt farliga
gärningar och överlämna åt den nationella kompetensen alt bestraffa mindre
allvarliga handlingar, Londonförslagel omfattade visserligen ell begränsat
urval av
Prop. 1973:92 ' 23
handlingar, uppräknade i art, 1, men innehöll dessutom den
generella klausul som omnämnts i föregående avsnitt. Vid konferensen i Montreal
slopades denna klausul såsom alltför obestämd. Däremot behölls
enume-ralionsmeloden.
För all en handling skall anses som brottslig enligt art,
I krävs till en början att den skall ha begåtts rättsstridigt och uppsåtligen.
Dessa begrepp definieras inle i konventionen. Innebörden av kravet på uppsåt
lorde få bestämmas enligt de allmänna regler som kan finnas i nationell lag
eller som anses gälla enligt praxis i respektive land. Enligt 1 kap, 2 § BrB
skall i balken beskriven gärning, om ej annat sägs, anses som brott endast då
den begås uppsåtligen. Någon definition av begreppet uppsåt finns inle i BrB,
Enligt det uppsåtsbegrepp som utbildats i doktrin och praxis skiljer man mellan
tre former av uppsåt, nämligen direkt, indirekt och eventuellt uppsåt. Del
lorde fä antas alt vilken som helst av dessa tre uppsålsformer är tillräcklig
för att uppfylla konventionens krav i subjektivt avseende, 1 fråga om
innebörden i sådant avseende av uttrycket alt en gärning är'ägnad all'('is likely
to', 'est de nature a') framkalla viss fara, vilket förekommer i art, 1,1 (a)
(d), lorde dock gälla att uppsälskravel skall anses vara uppfyllt, när gärningsmannen
ägt kännedom om de omständigheter som gör att gärningen, enligt en objektiv
bedömning, är all beteckna som farlig i det avseende som närmare anges i varje
särskild punkt av konventionstexien.
Punkt 1 (a) avser våldshandling som begås mot någon ombord
pä luftfartyg under flygning. Begreppet våldshandling, som också förekommer i
Haagkonventionen art, 4,1, definieras inte i någondera konventionen. Del
engelska uttrycket 'violence' lorde avse endast fysiskt våld medan det franska
'violence' och del spanska 'violencia' omfattar varje form av
integritelskränkning. Konferensens ordförande gav ullryck för uppfattningen att
konventionen i denna del omfattar varje integritets-kränkning. Denna tolkning
blev inle motsagd. Uttrycket kan därför antagas ha en vidsträckt innebörd.
Begreppet 'under flygning' definieras i art.2 (a). Ett
luftfartyg skall anses vara under flygning från del ögonblick då alla
ytterdörrar har stängts efler ombordgåendel till det ögonblick då någon av
ytterdörrarna har öppnats för avstigning. Vid nödlandning skall flygningen
anses fortsätta, lill dess behörig myndighet har övertagit ansvaret för
luftfartyget och för personer och egendom ombord. Denna definition
överensstämmer med den definition av uttrycket 'under flygning' som återfinns i
art, 3.1 i Haagkonventionen. Med 'nödlandning' lorde försläs inle bara landning
som företas på grund av bensinbrist, maskinhaveri eller annat liknande hinder
mol fortsatt flygning ulan också landning som har framtvingats av någon som har
kapat luftfartyget (prop. 1971:92 s. 24).
För all en våldshandling mol en person ombord på
luftfartyg under
Prop.
1973:92 ' 24
flygning skall omfattas av konventionen krävs all
gärningen är ägnad att sätta luftfartygets säkerhet i fara. Innebörden härav
anges inle närmare i konventionen.
Punkt 1 (b) omfattar sabolagehandlingar riktade mot
luftfartyg som är i trafik. Endast tillfogande av skada av mera aUvarlig art
omfattas av bestämmelsen. Mindre skada, som snabbi kan avhjälpas, lorde inle
falla in under konventionen, även om skadan har till följd att luftfartyget
inte kan starta innan den skadade delen har bytts ul eller reparerats.
Uttrycket 'i trafik', som inte förekommer i
Haagkonventionen, definieras i art. 2 (b). Ell luftfartyg skall anses vara i
trafik frän del ögonblick då markpersonal eller besättningen börjar förbereda
luftfartyget för en viss bestämd flygning till dess tjugofyra limmar har
förflutit efter varje landning. Den tid luftfartyget äri trafik skall dock
alllid omfatta hela den tid del enligt art. 2 (a) skall anses vara under
flygning. Med den sålunda antagna definitionen lorde de flesta luftfartyg inom
det reguljära trafikflyget alltid vara 'i trafik' med undanlag för tid då de
undergår reparation eller övesyn eller av andra skäl inte kontinuerligt används
i reguljär luftfart. Vad beträffar tidsperiodens början lorde användningen av
uttrycket 'markpersonal' innebära att förberedande administrativt arbete som
utförs av kontorspersonal inle enbari kan medföra att perioden 'i trafik' skall
anses ha inträtt.
Punkt 1 (c) innehåller konventionens s.k. 'bomb
provision". Bestämmelsen omfattar varje handling som innebär all ell
farligt föremål eller ämne placeras i eller på ell luftfartyg. Dit räknas även
alt någon t,ex, sänder ell farligt föremål eller ämne med ett flygplan som post
eller som last eller bagage. Konventionen är dock tillämplig endast om luftfartyget
är i trafik, när föremålet eller ämnet placeras ombord. Under konferensen
hävdades från flera håll, att bestämmelsen var överflödig, eftersom den täcktes
av punkt 1 (b) i kombination med försöksbestämmelserna i punkt 2, Med hänsyn
lill bl.a. försöksreglernas olika utformning i skilda länder ansågs dock punkt
1 (c) inte kunna undvaras, I denna punkt kriminaliseras således själva
placerandet ombord av farligt föremål eller ämne. Innebörden av denna regel är
all man i det enskilda fallet inle skall behöva styrka vare sig all del skulle
ha inträffat en explosion eller annan skada som följd av handlingen eller all
en sådan händelse omfattats av gärningsmannens uppsåt. Det är, som har nämnls
ovan i fråga om det subjektiva rekvisilet, tillräckligt all den som placerat
eller låtit placera föremålet eller ämnet ombord känt lill att det var av sådan
beskaffenhet alt del kunnat förstöra luftfartyget eller skada del på sätl som
närmare anges i punkt I (c).
Punkt 1 (d) har som skyddsobjekt 'air navigation facilities'
som inte närmare beskrivs i konventionen. Ullrycket förekommer i konventionen
angående internationell luftfart, avslutad i Chicago den 7 december 1944 (SÖ
1946:2). Enligt art.28 i denna konvention åligger det fördragsslulande
Prop. 1973:92 25
stat bl.a. alt 'på sill territorium anlägga flygplatser,
radio- och meteorologiska stationer saml annan markorganisation i
överensstämmelse med de normer och tillämpningsförfaranden, som tid efler annan
anbefallas eller fastställas i enlighet med denna konvention'. Del förutsattes
vid Monlrealkonferensen att uttrycket 'air navigation facilities' skulle ha den
innebörd som framgår av art, 28 och till den hörande annex.
Räckvidden av punkt 1 (d) begränsas av del krav på ell
internationellt element som ställs upp i art, 4,5, Konventionen äger sålunda
endast tillämpning om anläggningen utnyttjas i internationell luftfart.
Punkt I (e) tillkom på initiativ av Sovjetunionen med slöd
av bl,a, Amerikas Förenta Stater, Bakgrunden angavs vara det ökande antalet
fall av falska bombvarningar och i ulpressningssyfte framställda hotelser om
sprängning av luftfartyg. Som förutsättning för tillämpning av punkt 1 (e)
gäller all den falska uppgiften skall ha satt säkerheten i fara för luftfartyg
som är under flygning. 1 motsats lill vad som gäller enligt punkt 1 (a) (d)
krävs alltså att del i del särskilda fallet har uppstått en konkret fara för
flygsäkerheten.
Punkt 2 motsvarar Haagkonvenlionens bestämmelser om försök
och medverkan. Såsom brott skall sålunda anses inte bara gärning som beskrivs i
första punkten ulan också försök lill sådan gärning och medverkan därtill.
Art. 3
Denna artikel motsvarar art, 2 i Haagkonvenlionen, Den
lorde inte medföra förpliktelse för konventionsslalerna all i den nationella
lagstiftningen införa särskilda straffbestämmelser som direkt återger
innehållet i art, I, Frågan om hur konventionens innehåll skall överföras lill
nationell lag berördes inle under konferensen.
Art. 4
I punkt 2 5 föreskrivs all konventionen är tillämplig
endast om ett inlernalionelll inslag av närmare angiven art föreligger. Punkt 2
4 gäller brott som avses i art, 1,1 (a), (b), (c) och (e), medan punkt 5
uteslutande avser brott enligt art, 1,1 (d).
Bestämmelsen i punkt 3 medför bl,a, all
konvenlionsstaterna är förpliktade alt, i de fall som anges i art, 5 , ha
jurisdiklionsrätt beträffande brott som avses i art, 1,1 (a), (b), (c) och (e)
för det fall alt en gärningsman eller misstänkt påträffas i annan stat än
registreringsstaten.
Art. 5
Art, 5 i Montrealkonvenlionen skiljer sig i två avseenden
från motsvarande bestämmelser i art, 4 i Haagkonvenlionen, Montrealkonvenlionen
innehåller således ingen förpliktelse för konvenlionsstal all ha domsrält över
våldshandling mot passagerare eller besättningsmän begången i samband med brott
som avses i art, 1 i annat fall än när sådan
Prop. 1973:92 26
gärning direkt faller under bestämmelserna i punkten (a).
Vidare saknar Haagkonventionen motsvarighet till jurisdiktionsregeln i art, 5
(a), beroende på all kapningsbrollet definieras såsom ett brott begånget ombord
på luftfartyg under flygning , Art, 5 (b), (c) och (d) motsvarar art, 4 (a),
(b) och (c) i Haagkonventionen.
Art. 5 är utformad efler mönster av art. 4.2 i
Haagkonvenlionen. Jurisdiklionsförpliktelsen gäller här endast brott som avses
i art. 1.1 (a), (b) och (c), inbegripet försök och medverkan till sådant brott.
Art. 6 )6
Dessa artiklar har i huvudsak samma innehåll som närmast
motsvarande artiklar i Haagkonvenlionen, De skiljakligheter som finns är lill
stor del av redaktionell natur, I en del avseenden finns emellertid sakliga
skillnader, varjämte några artiklar saknar motsvarighet i Haagkonvenlionen,
Art. 6 motsvarar art, 6 i Haagkonventionen, Den innehåller
föreskrifter om vilka omedelbara åtgärder konvenlionsstal har all vidla, när
det inom statens område finns någon som har begått eller misslänks för att ha
begått brott som avses i konventionen. Regler finns om säkerhetsåtgärder,
förundersökning, skyldighet att underrätta andra stater m,m.
Art. 7 innehåller, liksom den likalydande art, 7 i
Haagkonvenlionen, regler om äialsprövning när en för brott misstänkt inle
utlämnas lill annan konvenlionsstal.
Art. 8, som gäller utlämning, har samma lydelse som art, 8
i Haagkonvenlionen, bortsett från vissa redaktionella ändringar.
Art. 9 år likalydande med art, 5 i Haagkonvenlionen, Den
avser luftfartyg som inte är registrerat i viss stal.
Art. 10. i innehåller en allmänt avfattad regel om
skyldighet för konventionsslalerna att vidta brottsförebyggande åtgärder. Den
har ingen motsvarighet i Haagkonvenlionen. Däremot är art. 10.2 grundad på
samma princip som kommit lill uttryck i art. 9.2 i denna konvention. Enligt
dessa bestämmelser skall konventionsstat efter brott som avses med konventionen
underlätta den fortsatta resan för passagerare och besättning samt återställa
luflarlygel och dess last till de rättmätiga ägarna.
Art. 11 innehåller, liksom art. 10 i Haagkonvenlionen,
vissa bestämmelser om skyldighet för konventionsslalerna all lämna varandra
rättshjälp,
1 art. 12, som saknar motsvarighet i Haagkonvenlionen,
finns vissa regler om skyldighet all lämna underrättelser lill andra stater,
när del kan befaras all brott som avses i art, I kommer all förövas.
Enligt art. 13 skall konvenlionsstal underrätta lCAO:s råd
angående åtgärder som vidtagits när brott har begåtts. Denna artikel har samma
lydelse som art, II i
Haagkonvenlionen,
Art. 1416 innehåller slutbestämmelser. Dessa skiljer sig
inte i sak från motsvarande regler i art, 1214 i Haagkonventionen, Sålunda
krävs för alt
Prop. 1973:92 27
konventionen skall träda i kraft an den ratificeras av
minst tio stater som undertecknat den och som har deltagit i
Monlrealkonferensen,
3 GÄLLANDE SVENSKA BESTÄMMELSER
3.1 Straffbestämmelser
De svenska straffbestämmelser som kan tillämpas på begreppet
'våldshandling' i art, 1,1 (a) finns i 3 kap, och 4 kap, BrB, Den som berövar
annan livet kan dömas enligt 3 kap, I § för mord lill fängelse i tio år eller
pä livslid eller enligt 3 kap, 2 § för dråp lill fängelse i lägst sex och högst
tio år, 13 kap, 5 och 6 §§ finns bestämmelser om misshandel resp. grov
misshandel. Som misshandel anses enligt broltsbeskrivningen i 3 kap. 5 § alt
tillfoga någon kroppsskada , sjukdom eller smärta eller försätta någon i
vanmakt eller annat sådant tillstånd. Straffet är fängelse i högst två år
eller, om misshandeln är ringa, böter. För grov misshandel är straffet enligt 3
kap. 6 § fängelse i lägst ell och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet
är grovt skall särskilt beaktas, om misshandeln var livsfarlig eller om gärningsmannen
tillfogat den angripne svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller eljesl
visat synnerlig hänsynslöshet eller råhet,
1 4 kap. BrB finns bestämmelser om straff för sådana
integritetskränkningar som riktar sig mol annans frihet och frid. Som
människorov räknas enligt 4 kap, I § bl,a, gärning som innebär all någon
bemäktigar sig och inspärrar annan med uppsåt all skada honom lill liv eller
hälsa eller att öva utpressning. Straffet är fängelse i lägst fyra och högst
tio år eller på livstid eller, om brottet är mindre grovt, fängelse i högst sex
år. Den som i annat fall berövar någon friheten kan dömas enligt 4 kap, 2 § för
olaga frihetsberövande till fängelse i lägst ett och högst tio år. Är sådant
brott mindre grovt, är straffet böter eller fängelse i högst två år. Enligt 4
kap, 4 § kan straff ådömas för olaga tvång, om någon genom misshandel eller
eljesl med våld eller genom hol om brottslig gärning tvingar annan all göra,
tåla eller underlåta något. Straffet är böter eller fängelse i högst två år
eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst sex år,
1 konkurrens med nu nämnda bestämmelser i BrB skulle del
vid brott som avses i art, 1,1 (a) i konventionen kunna bli aktuellt att
tillämpa bestämmelsen om allmänfarlig vårdslöshet i 13 kap, 6 § BrB, som
föreskriver straff för den som av oaktsamhet framkallar fara för bl,a,
flygolycka eller vållar skada eller hinder som nämns i straffbestämmelsen för
sabotage. Straffet enligt 13 kap, 6 § är böter eller fängelse i högst sex månader
eller, om brottet är grovt, fängelse i högst tvä är, Ocksä bestämmelsen i 3
kap, 9 § om straff för framkallande av fara för annan bör uppmärksammas i delta
sammanhang. Enligt denna bestämmelse kan böter
Prop. 1973:92 28
eller fängelse i högst två år ådömas den som av grov
oaktsamhet utsätter annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada. Även
uppsåtligt framkallande av fara omfattas av lagrummet (prop, 1962:10 s B 96 och
212),
För
bestämmelserna i art, 1,1 (b) och (d) är närmast vissa bestämmelser i 12 kap,
och 13 kap. BrB av intresse. För skadegörelse dömes enligt 12 kap, 1 § den som
förstör eller skadar egendom, fast eller lös, lill men för annans rätt till
egendomen. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet
grovt, kan enligt 12 kap, 3 § för grov skadegörelse dömas till fängelse i högst
fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om av
gärningen kommit synnerlig fara för någons liv eller hälsa eller skadan drabbat
sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller om skadan eljest är
synnerligen kännbar. Av mera direkt intresse i förevarande sammanhang är
emellertid bestämmelsen i 13 kap, 3 § om straff för allmänfarlig ödeläggelse.
För sådant brott dömes den som bl,a, åstadkommer explosion eller flygolycka
eller annan sådan ofärd och därigenom framkallar fara för annans liv eller för
omfattande förstörelse av annans egendom. Straffet är fängelse, lägst två och
högst åtta år. Är brottet grovt ulgör straffet fängelse i lägst två och högst
åtta år eller fängelse på livstid. Av stor betydelse, särskilt beträffande art,
1,1 (b) och (d), är också bestämmelserna om sabotage i 13 kap, 4 och 5 §§,
Sådant brott föreligger bl.a, om någon genom skadegörelse allvarligt stör eller
hindrar den allmänna samfärdseln, Straffet är fängelse i högst fyra år. För
grovt sabotage dömes lill fängelse i lägst två och högst tio är eller på
livslid. Omständigheter som skall beaktas vid bedömande huruvida grovt brott
föreligger är bl,a, om fara har framkallats för flera människoliv eller för
egendom av särskild betydenhet.
Beskrivningen av sabolagebrottel i BrB överensstämmer i
sak med vad som gällde enligt strafflagen, I den proposition där förslag
framlades om införande av dessa bestämmelser i strafflagen uttalade föredragande
departementschefen, all slraffskyddel mol sabotage inte omfattar samfärdsel i
utlandet (prop, 1948:80 s. 288), Departementschefen frångick därvid
straffrättskommittén, som ansåg att sabolageobjeklen borde skyddas oavsett om
de är belägna i Sverige eller ullandel och även om de inte är avsedda alt
betjäna den svenska allmänheten utan allmänheten i annat land.
Om någon till följd av skadegörelse, allmänfarlig
ödeläggelse eller sabotage har dödals eller kommit till skada, kan BrB:s
bestämmelser om brott mot liv och hälsa bli tillämpliga i konkurrens med vissa
bestämmelser i 12 eller 13 kap. Ansvar kan således komma all ådömas även för
mord eller grov misshandel. Hade gärningsmannen inte uppsåt all döda eller
tillfoga kroppsskada, kan det bli fråga om all i stället tillämpa 3 kap, 7
eller 8 § om vållande till annans död eller vållande till kroppsskada eller
sjukdom. För del förstnämnda brottet är straffet fängelse i högst tvä år eller,
om brottet är
Prop. 1973:92 29
ringa, böter saml, för grovt brott, fängelse i lägst sex
månader och högst fyra år. För det sistnämnda brottet kan ådömas böter eller
fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, fängelse i högst två
år.
Grov skadegörelse, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage och
grovt sabotage kan bestraffas på försöks- eller förberedelsestadiet, vilket är
av intresse i de fall en sådan gärning som avses i art, 1,1 (c) utgör försök
eller förberedelse lill något sådant brott.
Andra straffbestämmelser som kan bli aktuella all tillämpa
på konventionens 'bomb provision' finns i luflfarlslagsiifiningen. Enligt 13
kap, 8 § andra stycket luftfartslagen (1957: 297) är del sålunda straff bart
att med luftfartyg befordra krigsmateriel eller annat gods i strid mot
bestämmelserna i 8 kap, 4 § första eller andra stycket samma lag eller
föreskrift som meddelats med slöd därav. Straffet är böter eller fängelse i
högst ett år. Endast fullbordat brott kan bestraffas, I 8 kap, 4 § första
stycket föreskrivs all krigsmateriel inle får befordras med luftfartyg utan
medgivande av Kungl, Maj:l eller den Kungl, Maj:l bemyndigar. Enligt
paragrafens andra stycke har Kungl, Maj:t eller den Kungl, Maj:t bemyndigar
möjlighet att av hänsyn till allmän ordning och säkerhet förbjuda befordran med
luftfartyg av annat gods än krigsmateriel eller all meddela närmare
bestämmelser om sådan befordran,
I kungörelsen (1961:567) med närmare bestämmelser om
befordran av krigsmateriel med luftfartyg anges vad som skall förslås med
krigsmateriel enligt luftfartslagen. Hit räknas bl,a, skjutvapen över viss
kaliber, dock ej sedvanliga jakt- och tävlingsvapen, ammunition, handgranater,
bomber, minor, sprängladdningar, rökfacklor och liknande materiel, spräng- och
tändämnen saml krut och drivämnen, I den med stöd av luftfartslagen utfärdade
luflfarlskungörelsen (1961:558) anges i 107 § (senaste lydelse 1970:545) att
luftfartsverket får föreskriva särskilda villkor för befordran med luftfartyg
av bl,a, gods som medför brandfara eller fara för explosion, påverkar fartygets
instrument eller radioutruslning, avger gas, radioakliv strålning eller annat
som kan påverka fartyget, dess besättning eller passagerare eller som av annan
sådan grund är farligt för säkerheten eller störande för allmän ordning ombord.
Verket äger också bestämma att godset får befordras endast med visst luftfartyg
eller hell förbjuda dess befordran med luftfartyg. Annat skjulvapen än
tjänslevapen får inte utan särskilt tillstånd medföras i luftfartygs
passagerarutrymme om fartyget används för personbefordran i förvärvssyfte. Av
108 § luflfarlskungörelsen framgår, alt vid transport av bl,a, explosiva eller
brandfarliga varor skall, utöver vad som gäller enligt 107 §, iakttagas vad som
är särskilt föreskrivet om sådant gods. Överträdelse av dessa bestämmelser i
luflfarlskungörelsen eller med slöd därav utfärdade föreskrifter kan bestraffas
enligt den förut omnämnda bestämmelsen i 13 kap, 8 § andra stycket
luftfartslagen,
Flygförelagens internationella organisation
International Air
Prop. 1973:92 30
Transport Association (lATA) har utfärdat föreskrifier
avseende transport av gods som medför brandfara eller fara för explosion eller
sanitär olägenhet, påverkar luftfartygs instrument- eller radioutruslning,
avger gas, radioakliv strålning eller annat som kan påverka luftfartyget, dess
besättning eller passagerare, eller av annan sådan grund måste anses farligt
för säkerheten. Föreskrifterna , som benämns 'lATA Restricted Artides
Regulations', har godkänts såsom nationella bestämmelser av
luftfartsmyndigheterna i ell stort antal stater.
Luftfartsverket har i 'Bestämmelser för civil luftfart
(BCL)' föreskrivit, att IATA:s Restricted Artides Regulations med därtill
hörande ändringar och tillägg skall gälla som villkor enligt 107 och 108 §§
luflfarlskungörelsen Och tillämpas vid transport av sådant gods med luftfartyg
registrerade i Sverige var helst dessa befinner sig saml då fråga är om andra
än i Sverige registrerade luftfartyg vid start från, landning på eller
överflygning av svenskt territorium.
Åtgärd som avses i art. 1.1 (e)kan, om den allvariigl
hindrar eller stör den allmänna samfärdseln, länkas vara straffbar som
sabolagebroll enligt 13 kap. 4 eller 5 § BrB. Framkallas genom åtgärden fara
för flygolycka kan bestämmelsen i 13 kap. 6 § om straff för allmänfarlig
vårdslöshet bli tillämplig. Om åtgärden, l.ex. ell falskt bombhot, används som
medel för penningutpressning, kan det bli aktuellt all tillämpa 9 kap. 4 § BrB,
som handlar om utpressning. Sådant brott föreligger om någon medelst olaga
tvång förmår någon lill handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för
gärningsmannen och skada för den tvungne eller någon i vars ställe denne är.
Straffet för utpressning är fängelse i högst två är eller, om brottet är ringa,
böter. Är brottet grovt uppgår straffet till fängelse i lägst sex månader och
högst sex år.
Av de i delta avsnitt redovisade brott som skulle kunna
bli lillämpliga vid beivrande av gärningar som avses med konventionen är
följande inle straffbara på försöksstadiet: misshandel som är ringa (3 kap. 5
§), olaga tvång som ej är grovt (4 kap. 4 § första stycket), allmänfarlig
vårdslöshet (13 kap, 6§), framkallande av fara för annan (3 kap, 9§),
skadegörelse (12 kap, I §), vållande till annans död (3 kap, 7 §), vållande
till kroppsskada eller sjukdom (3 kap. 8 §) samtliga i BrB, samt brott mol 8
kap, 4§ luftfartslagen och med stöd därav meddelade föreskrifter (13 kap. 8 §
andra stycket luftfartslagen).
I 23 kap. BrB finns regler om bl.a. medverkan lill brott.
Enligt 4 § skall ansvar som BrB föreskriver för viss gärning ådömas inle bara
den som har utfört gärningen gärningsmannen utan ocksä annan som med råd
eller dåd har främjat gärningen. Sådan medverkande dömes antingen för anstiftan
av brottet eller för medhjälp därtill. Medverkansreglerna är enligt sin lydelse
lillämpliga endast beträffande brott som är upptagna i BrB. De tillämpas
emellertid i mycket stor utsträckning även inom special-straffrätten.
Prop. 1973:92 31
3.2 Svensk domstols straffrättsliga kompetens
Reglerna om svensk strafflags tillämplighet i rummet finns
intagna i 2 kap. BrB. Genom proposition (1972:98) har föreslagils vissa
ändringar i kapitlet, nämligen ny lydelse av I, 2, 3 och 6 §§ och införande av
en ny paragraf, 5 a §. Ändringarna antogs av riksdagen den 29 november 1972
(JuU 26, rskr 285) och promulgerades den 28 december 1972, De nya
bestämmelserna träder i kraft den I juli 1973, Redogörelsen nedan avser
bestämmelserna i deras sålunda ändrade lydelse.
1 överensstämmelse med terrilorialilelsprincipen omfattar
svensk domstols kompelens enligt 2 kap. I § till en början alla i Sverige
begångna brott. Svensk domstol är behörig också om del är ovisst var brotiet
förövades men del finns skäl anta alt det begicks här,
1 fråga om brott som har begåtts utomlands är svensk
domstol enligt 2 kap, 2 § första stycket första punkten alllid behörig, om
brotiet har förövats av svensk medborgare eller av utlänning med hemvist i
Sverige, Medborgarskap resp, hemvist skall föreligga vid tidpunkten för
gärningen. Enligt andra punkten kan också utlänning utan hemvist i Sverige
dömas här, om han efter brottet har blivit svensk medborgare eller tagit
hemvist här eller om han är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare och
finns i Sverige, Slutligen kan enligt iredje punkten också annan utlänning
dömas i Sverige om han finns här och på brottet enligt svensk lag kan följa
fängelse i mer än sex månader,
1 2 § andra stycket anges undanlag från kompelensreglerna
i första stycket. Sålunda föreligger inle domsrält för svensk domstol, om
gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorlen. Delsamma gäller om
gärningen har begåtts inom område som inte tillhör någon stat och enligt svensk
lag svårare straff än böter inte kan följa pä gärningen.
1 de fall domsrält föreligger enligt 2 § första och andra
stycket får inle ådömas påföljd som är all anse som strängare än det svåraste
straff som är stadgat för brottet enligt lagen på gärningsorlen. En regel härom
finns i 2 § iredje stycket.
Reglerna i 2 kap. 3 § BrB utsträcker den svenska
domsrätlen ytterligare i vissa specialfall, när brott har förövats utomlands.
Sålunda är svensk domstol behörig att döma bl.a, den som utomlands har begått
brott på svenskt fartyg eller luftfartyg, Svensk domstol har likaså alltid
domsrält om brottet är folkrättsbrott, dvs, brott enligt 22 kap, 11 § BrB,
eller kapning av luftfartyg, saml i fräga om brott för vilket enligt svensk lag
det lindrigaste straffet är fängelse i fyra år eller däröver. Ytterligare några
fall dä svensk domstol alllid har domsrält anges i paragrafen.
Enligt 2 kap, 5 § får åtal för brott, som har förövats
inom riket, i vissa fall
Prop.1973,92 32
inle väckas annat än efter förordnande av Kungl, Maj:t
eller den som Kungl, Maj:l har bemyndigat därtill. Sådant förordnande fordras,
när brottet har begåtts på utländskt fartyg eller luftfartyg av utlänning som
var befälhavare eller tillhörde besättningen på fartyget eller eljesl medföljde
fartyget, i de fall då brottet har begåtts mot sådan utlänning eller mol
utländskt intresse. Vidare föreskrivs i 5 § all brott som har förövats utom
rikeli regel inle får åtalas ulan förordnande av Kungl, Maj :l eller den Kungl,
Maj:l har bemyndigat därlUl, Ulan särskilt åtalsförordnande får åtal dock
väckas, om brottet har förövats I) pä
svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon
som tillhör besättningen på sådant fartyg, 2) av krigsman på område där
avdelning av krigsmaklen befann sig, 3) i annat nordiskt land eller på fartyg
eller luftfartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller något av
dessa länder eller av svensk, dansk,finsk, isländsk eller norsk medborgare mot
svenskt intresse,
Kungl,
Maj:l har i brev till riksåklagaren (RÅ) den 28 december 1972, vilket träder i
kraft den 1 juli 1973, bemyndigat RÅ alt meddela åtalsförordnande för brott som
har begåtts inom riket på utländskt fartyg eller luftfartyg av utlänning som
var befälhavare eller tillhörde besättningen på fartyget eller eljesl medföljde
fartyget, i fall då brottet har begåtts mol sådan utlänning eller mol utländskt
intresse. Bemyndigandet för RÅ avser också åtal för brott som har förövats
utomlands av svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige, Slutligen
omfattar bemyndigandet gärning som har begåtts av svensk medborgare eller
utlänning med hemvist i Sverige i fall då frågan om ansvar för samma gärning
har prövats genom dom meddelad i främmande stat.
3.3 Utlämning för brott
Bestämmelser om utlämning för brott från Sverige till
nordiskt land finns i lagen (1959:254) om utlämning för brott lill Danmark,
Finland, Island och Norge saml bestämmelser om utlämning till utomnordiskl land
i lagen (1957:668) om utlämning för brott. Båda dessa lagar bygger på principen
att fråga om utlämning skall prövas fritt på grundval av samtliga föreliggande
omständigheter i varje enskilt fall. För beviljande av utlämning krävs inle att
del föreligger ett utlämningsavtal mellan Sverige och den stal som begär
utlämning. Beslut om utlämning fattas av Kungl, Maj:l eller i vissa ärenden
enligt 1959 års lag av åklagare. För att utlämning skall kunna medges måste
vissa i lagarna uppställda villkor vara uppfyllda. Sålunda får enligt 1957 års
lag svensk medborgare inle utlämnas. Enligt samma lag skall den gärning för
vilken utlämning begärs motsvara brott för vilket enligt svensk lag stadgas fängelse
i mer än ell år. Vidare får utlämning inle beviljas för politiskt brott,
Lagarna anger också vissa andra hinder för utlämning.
Prop. 1973:92 33
Enligt ullämningslagarna har Sverige sålunda inle
skyldighet alt bevilja utlämning, även om samtliga de villkor som anges i den
lillämpliga lagen är uppfyllda. Genom utlämningsavtal med annan stat kan
Sverige dock ha åtagit sig att till den staten utlämna person som uppehåller
sig här. Sådant avtal måste dock alltid som förutsättning för utlämning från
Sverige innehålla bestämmelser som innebär att åtminstone de minimivUlkor för
utlämning som uppställts i ullämningslagarna skall vara uppfyllda, F,n, har
Sverige bilaterala utlämningsavtal endast med Belgien, Förenta Staterna och
Storbritannien, Ell avtal med Australien, varom förhandlingar avslutals, lorde
komma alt ratificeras under 1973, Därjämte har Sverige tillträtt den europeiska
utlämningskonventionen.
4 DANMARKS, FINLANDS OCH NORGES TILLTRÄDE TILL
KONVENTIONEN
4.1 Danmark
Danmark undertecknade Montrealkonvenlionen den 17 oktober
1972 och ratificerade samtidigt Haagkonvenlionen, Frågan om lagändringar med
anledning av ell danskt tillträde till Montrealkonvenlionen behandlas i ell
förslag till lag om ändring i strafflagen, vilket lagts fram för folketinget den
10 oktober 1972, Lagförslaget innehåller endast förslag lill ändrade
jurisdiktionsregler och en bestämmelse om tillstånd lill åtal, 1 motiven lill
förslaget uttalas bl,a. att Danmarks tillträde till Montrealkonvenlionen inte
kräver all särskilda straffbestämmelser införs i den danska strafflagen. Del
anges därvid att denna lag redan innehåller bestämmelser som möjliggör åtal och
ådömande av stränga straff för de gärningar som konventionen omfattar. Särskilt
nämns § 165 (anmälan till offentlig myndighet av straffbar handling som inte
begåtts eller av falska klagomål), § 183 första och andra styckena
(åstadkommande av bl,a, sprängning eller iransporlolycka), § 184 första stycket
(störande av säkerheten för bl,a, järnvägars, fartygs, motorfordons eller liknande
transportmedels drift), § 237 (mord, dråp), §§ 244 246 (misshandel m,m,), §
252 (framkallande av fara för någons liv eller hälsa) och § 291 andra stycket
(skadegörelse av betydande omfattning). Vidare kan, enligt vad som anförs i
motiven, efter omständigheterna också vissa bestämmelser i luftfartslagen komma
lill användning. Enligt dessa kan böter eller fängelse i högst tvä år ådömas
den som ulan tillstånd för ombord på luftfartyg explosiva ämnen, krigsmateriel
m,m.
Efter en redogörelse för de danska jurisdiklionsreglerna
konstaleras i lagförslaget att dessa nästan alllid gör del möjligt all beivra
sabolagehandlingar mol luftfartens säkerhet men all del kan länkas fall när
detla inle
3 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 92
Prop.
1973:92 34
gäller, t,ex, när den som utomlands har förövat sabotage
mol ell utländskt luftfartyg senare påträffas i Danmark, Med tanke på sådana
situationer föreslås en ny bestämmelse i strafflagen, enligt vilken straff kan
ådömas i Danmark 'når handlingen er omfallel af konventionen til bekaempelse af
ulovlige handlinger mod den civile luftfarts sikkerhed'. Vidare föreslås all
avgörandet av frågan om åtal får väckas för sådan handling skall träffas av
justitieministern. Reglerna om jurisdiktion och tillstånd lill åtal föreslås införda
i strafflagen § 8 första resp, iredje stycket,
Folkelingel
antog lagförslaget den 7 december 1972, Lagändringarna träder i kraft den 1
januari 1973, Del blir därmed möjligt för Danmark all ratificera konventionen,
4.2 Finland
Ett finskt tillträde till Montrealkonvenlionen anses kräva
lagändringar, till vilka förslag lorde komma all läggas fram för
riksdagsbehandling under våren 1973, Den laglekniska lösning som f,n, övervägs
innebär all i strafflagens kapitel om allmänfarliga brott införs en bestämmelse
om straff för luftfarissabolage, 1 denna upptas de gärningar som beskrivs i
konventionen. Två slraffskalor övervägs, varav den ena avser sådana lindrigare
fall då gärningen inle varit ägnad att äventyra annans liv eller hälsa eller
all förorsaka allvarlig egendomsskada. Frågan om jurisdiklionskompetensen avses
bli löst genom all i strafflagens kapitel om tillämpningsområdet för finsk
straffrätt införs en regel om all brott som avses i den nya straffbestämmelsen
alllid skall omfattas av finsk domsrält.
Om ell
sådant lagförslag, vilket alltså ännu inle har lagts fram, blir anlaget kan
ratifikation ske under första halvåret 1973, Finland torde inle dessförinnan
komma att underteckna konventionen,
4.3 Norge
1 en promemoria om genomförande av Montrealkonvenlionen i
norsk rätt föreslås ändringar i strafflagen vilka skall göra del möjligt för
Norge all ratificera konventionen. Del förutsätts enligt promemorian all
ratifikation skall kunna ske snarast möjligt efler del all de föreslagna
lagändringarna har vidtagits. Promemorian har remitterats lill berörda
myndigheter och enskilda sammanslutningar. Remisstiden utgick den 1 december
1972,
I
promemorian konstateras, alt konventionens bestämmelser i art, I4 täcks av
gällande norsk rätt, Brollsbeskrivningarna i art, 1,1 anses i huvudsak vara
täckta av strafflagen § 150 första stycket e). Enligt denna bestämmelse kan
fängelse i högst sex år ådömas den som framkallar fara för bl,a,
luftfartsolycka genom alt 'forslyrre den sikre drift af luftfartyg', 1
anslutning lill art, 1,1 (b) och (c) nämns också bestämmelsen i § 292 om grov
Prop. 1973:92 35
skadegörelse, som kan bestraffas med böter eller fängelse
i högst fyra år. Kravet i art, 1,2 angående slraffbarhel för försök och
medverkan anses också vara tillgodosett, dels av en generell bestämmelse i § 49
om straff för försök och dels genom att samtliga de särskilda
straffbestämmelser som kan vara tillämpliga även straffbelägger medverkan.
Däremot föreslås i promemorian all § 150 kompletteras med en regel om all
försök kan bestraffas som fullbordat brott. En sädan regel finns för bl,a,
flygplanskapning (§ 151 a tredje stycket).
Konventionens jurisdiktionsregler anses kräva en
lagändring. Del föreslås alt strafflagen § 12 fjärde punkten a, där de brott
anges för vilka utlänning kan dömas i Norge även om gärningen begåtts
utomlands, kompletteras med omnämnande av § 150, Regeln i § 12 omfattar redan
de övriga straffbestämmelser, som kan bli tillämpliga, bl,a, § 148 om
framkallande av luftfartsolycka och § 292 om grov skadegörelse.
5 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG
5.1 Tillträde till konventionen
I proposition (1971:92) med förslag lill bl,a,
ratifikation av Haagkonventionen mol flygplanskapning uttalade chefen för
jusitiedeparlementel, all del från flera synpunkter är angelägel all Sverige
aktivt lar del i de ansträngningar som vidtas på del internationella planet i
syfte all bekämpa de allt oftare förekommande kapningarna av civila luftfartyg,
Haagkonvenlionen utgjorde, anförde departementschefen vidare, ett
betydelsefullt steg i riktning mot en effektivisering och harmonisering av de
olika ländernas rättsregler, varigenom bl,a, förutsättningar skapas för ell
internationellt samarbete för att bekämpa kapningarna. Genom att ratificera
konventionen ansågs Sverige kunna bidra lill alt dess bestämmelser blir ell
effektivt medel i kampen mol flygplanskapningarna.
De nu återgivna synpunkterna rörande Sveriges tillträde
till Haagkonvenlionen torde i allt väsentligt ha giltighet även när det gäller
frågan om vårt tillträde till Montrealkonvenlionen, Även denna konvention har
sålunda tillkommit i syfte att bekämpa brott som ulgör en allvarlig fara för
den civila luftfartens säkerhet, Detla gemensamma syfte med konventionerna
kommer bl,a, lill tydligt uttryck i del inledande avsnittet (preamblen) som är
praktiskt tagel likalydande i båda konventionslexlerna. Konventionerna är
vidare i formellt avseende uppbyggda på samma säll. Många artiklar i
Montrealkonvenlionen har samma lydelse som motsvarande artiklar i
Haagkonvenlionen, Montrealkonvenlionen kan med fog ses som ett komplement till
Haagkonventionen, avseende brott av annan art än kapningsbroll.
Prop. 1973:92 36
Det gemensamma syftet med de bägge konventionerna liksom
intresset från svensk sida alt delta i allt internationellt samarbete som kan medverka
lill all den civila luftfartens säkerhet upprätthålls talar för all Sverige bör
tillträda också Montrealkonventionen,
Med
utgångspunkt i all Sverige således skall ratificera konventionen behandlas i
det följande frågan vilka lagstiftningsåtgärder som krävs för en sådan åtgärd.
Därvid förutsätts att en konvenlionsstal kan tillgodose konventionens krav i
fråga om broltsbeskrivningar, stränga straff m,m, antingen genom bestämmelser
som redan gällde vid konventionens tillkomst, eventuellt med någon komplettering,
eller genom all införa nya bestämmelser som direkt bygger på konventionernas
regler,
5.2 Lagstiftningsåtgärder
Som framgår av redogörelsen i avsnitt 3.1 kan åtskilliga
svenska straffbestämmelser tänkas vara lillämpliga pade brott som beskrivs i
art. I i konventionen. Dessa bestämmelser finns framför allt i BrB men också i
viss specialslraffrätlslig lagstiftning. En del av de gärningar som omfattas av
konventionen läcks dock inle av dessa straffbestämmelser. Del kan också sällas
i fråga om kravet i art. 3 på stränga straff är uppfyllt beträffande några av
de aktuella brotten. Vidare uppfyller straffskalan för vissa brott inle de krav
som i sådant avseende gäller för alt utlämning skall kunna ske. Bland de
straffbestämmelser som kan vara lillämpliga på art, I.l (a) är bl.a. olaga
tvång, som inle är grovt. Detta brott är inte straffbart pä försöksstadiet.
Delsamma gäller beträffande allmänfarlig vårdslöshet, även när sådant brott är
all anse som grovt, Pä de gärningar som avses i konventionens art, 1,1 (b) och
(d) kan straffbestämmelserna om sabotage tillämpas. Dessa bestämmelser gäller
dock inle när gärningen avser samfärdsel eller anläggning utomlands. Gärning
som beskrivs i art. 1.1 (c) kan länkas utgöra försök eller förberedelse lill
sabotage, varvid samma inskränkning föreligger i fråga om möjligheten alt
bestraffa sådant brott när del har begåtts utomlands. För handling som kan
utgöra brott mol 13 kap,8§ andra stycket luftfartslagen gäller all endast
fullbordat brott är straffbart. Konventionens krav enligt art, 1,2 (a) kan
därför inte anses uppfyllt, såvitt gäller brott som anges i art, 1,1 (c).
Maximistraffet enligt nämnda bestämmelse i luftfartslagen är fängelse i ett år,
varför brottet inte är utlämningsbarl. Därtill kommer att bestämmelsen inte
gäller befordran utomlands med luftfartyg som inle är registrerat i Sverige, 1
fråga om gärning som avses i art, 1,1 (e) gäller slutligen all bl,a,
sabolagebeslämmelserna kan vara tillämpliga, med den förut nämnda
inskränkningen alt ansvar dock inle kan ådömas när brottet riktar sig mol
samfärdsel utomlands.
Bestämmelserna i art, 1 3 är således inle helt täckta
av gällande
Prop.1973:92 37
straffbestämmelser. Lagändringar krävs därför i denna del
för all Sverige skall kunna tillträda konventionen,
Jurisdiklionsreglerna i art, 5 sammanställda med art. 4,
särskilt tredje punkten i denna artikel, ställer krav på en vittgående
domsrält. Detta gäller i synnerhet art, 5,2, som för svenskt vidkommande
innebär att svensk domstol måste ha domsrält när den som har begått brott som
nämns i art, 1,1 (a), (b) eller (c) befinner sig i Sverige och inle utlämnas.
Som framgår av redogörelsen i avsnitt 3,2 för svensk domstols straffrättsliga
kompelens ger reglerna i 2 kap, BrB en vidsträckt domsrält. Bestämmelserna i 2
kap, 2 § andra stycket med krav på dubbel slraffbarhel kan dock medföra alt
svensk domstol inle alllid kan döma över gärning som omfattas av konventionen,
Detla kan tänkas gälla i,ex, gärningar som avses i art, 1,1 (c). I likhet med
vad som skedde vid införande av bestämmelsen om straff för kapning av
luftfartyg bör därför reglerna i 2 kap, BrB om svensk strafflags tillämplighet
kompletteras så att konventionens krav i art, 5 kan tillgodoses.
Art, 6 8 överensstämmer med motsvarande artiklar i Haagkonventionen
och medför inle i och för sig krav pä lagändringar, 1 fråga om art. 8,3 måste
dock iakttas att straffskalorna i de bestämmelser som kan vara lillämpliga i
samtliga fall måste uppfylla kravet i 4 § lagen om utlämning för brott, dvs,
att fängelse i mer än ell år är stadgat för brottet.
Bestämmelsen i art, 10,1 får anses tillgodosedd framför
allt genom reglerna i lagen (1970:926) om särskild kontroll på flygplats.
Övriga artiklar synes inle kräva några
lagstiftningsåtgärder.
Om man vid utformningen av de lagändringar som krävs för
ett konvenlionslilllräde skall använda gällande straffbestämmelser i så stor
utsträckning som möjligt behöver vissa av dessa bestämmelser ändras eller
kompletteras i skilda avseenden. Sålunda måste försöksbestämmelser och slraffskalor
för vissa brott ändras. Vidare måste tillämpningsområdet för
sabolagebeslämmelserna och 13 kap. 8 § luftfartslagen utvidgas. Därtill kommer
att 2 kap. BrB måste medge domsrält för svensk domstol beträffande de skilda
straffbestämmelser som kan tänkas bli tillämpliga vid ett straffrättsligt
inskridande mot gärning som omfattas av konventionen. Den lösning som i detla
avseende valls av Danmark, nämligen alt i jurisdiktionsbestammelsen i
strafflagen § 8 hänvisa till gärningar som omfattas av Montrealkonvenlionen,
torde vara mindre väl förenlig med svensk lagstiftningsteknik. En uppräkning i
2 kap. 3 § 5 BrB av benämningarna på alla de brott som Montrealkonventionen kan
tänkas omfatta skulle å andra sidan utvidga den svenska kompetensen i
väsentligt högre grad än som påkallas av konventionens tillämpning.
Den nu angivna metoden har således betydande svagheter och
kan därtill medföra vissa besvärande komplikationer. En annan lösning är all införa
nya straffbestämmelser, vilka hell täcker konventionens gärningsbeskrivningar.
Därvid kan även frågorna om straff för försök, om
Prop.1973,92 38
utlämning och jurisdiktion lösas på ett avsevärt enklare
sätl än som synes möjligt vid andra laglekniska lösningar. Sådana nya
straffbestämmelser kan tas upp antingen i BrB, varvid del ligger närmast lill
hands all föra in dem bland de allmänfarliga brotten i 13 kap,, eller i en
särskild lag.
En komplettering av 13 kap. BrB kan ske genom införandet
av en särskild straffbestämmelse för sabotagehandlingar mol luftfarten förövade
säväl inom som utom riket. Kriminaliseringen bör emellertid i sådant fall avse
inle bara skadegörelse och andra handlingar, som är ägnade all äventyra
luftfartygs säkerhet under flygning. Den nya bestämmelsen måste sålunda även
omfatta fall av skadegörande handlingar som inle innebär sådan fara, l.ex,
förstörande av luftfartyg som har landat men alltjämt anses vara i trafik.
Bestämmelsen bör vidare ges en så vidsträckt avfattning att den blir tillämplig
så snart den brottsliga handlingen riktar sig mol luftfartyg sorri är 'under
flygning' eller, i vissa fall, 'i trafik'. För brottet bör, i enlighet med den
teknik som tillämpas i BrB, finnas en särskild benämning. Denna kan användas i
13 kap. 5 § och 12 §, vilka sistnämnda lagrum också måste kompletteras, och i 2
kap. 3 §, i likhet med vad som gäller beträffande del i anledning av tillträdet
till Haagkonvenlionen införda brottet kapning av luftfartyg.
1 stället för en ny straffbestämmelse i BrB kan också
tänkas en särskild lag om straff för sådana brott mol luftfartens säkerhet som
konventionen omfattar. En sådan lag kan utformas så all kriminaliseringen mera
exakt kommer att slå i överensstämmelse med gärningsbeskrivningarna i art. 1
och definitionerna i art, 2, Sålunda kan uttrycken 'under flygning' och 'i
trafik' i lagtexten användas och definieras på samma säll som i konventionen.
Frågan om jurisdiktion kan lösas genom en särskild bestämmelse efter mönster av
t,ex, 5 § lagen (1966:78) om förbud i vissa fall mol rundradiosändning på öppna
havet. Till en sådan särskild lag kunde också föras över bestämmelsen i 13 kap,
5 a § BrB om straff för kapning av luftfartyg.
Skäl kan dock anföras mol en sådan lagleknisk lösning.
Från principiell synpunkt är det önskvärt all alla straffbestämmelser som är av
mera allmän räckvidd och avser grövre brott las in i BrB, Särskilt gäller delta
sådana brott som till sin natur nära ansluter sig lill gärningar som redan är
kriminaliserade i balken. Sålunda fördes bestämmelsen om straff för
kapningsbroll in i balkens kapitel om allmänfarliga brott, där den fick sin
plats omedelbart efter bestämmelserna om sabotage. De gärningar
Montrealkonvenlionen omfattar får givelvis anses slå ännu närmare
saboiagebrotien än kapningsbrollet. Om möjligt bör därför brotten enligt
konventionen fogas in i BrB:s regelsystem,
I enlighet med det föregående föreslås att behovet av
lagändringar tillgodoses genom ändringar i BrB,
Förslag till ändring av 2 kap, och 13 kap, BrB har
bifogats denna promemoria som bilaga 2.
Prop.
1973:92 39
5.3 Kommentar till lagförslaget
Brollsbeskrivningarna i art. 1,1 har i förslaget tagits in
i ell nytt stycke till 13 kap. 4 § BrB, som handlar om sabolagebroll. Som
broltsbenämning föreslås luftfarissabolage. Straffskalan är enligt förslaget
densamma som för sabotage.
Den föreslagna straffbestämmelsen är avsedd att vara
tillämplig utan den inskränkning som den gällande bestämmelsen om sabotage har
lill allmän samfärdsel i Sverige, Delta kommer till ullryck genom att gärning
anges vara straffbar oavsett om den har begåtts 'inom eller utom riket'.
Brottsbeskrivningen kan sägas vara uppdelad i två led. Det
första avser skadegörelse som 'gör luftfartyg i trafik oanvändbart för
flygning'. Del andra ledet omfattar 'åtgärd som är ägnad att framkalla fara för
luftfartygs säkerhet under flygning'. I det första ledet kriminaliseras således
skadegörelse av luftfartyg, medan det senare ledet kan avse vilken åtgärd som
helst som är av sädan natur att fara framkallas för någol luftfartygs säkerhet
under flygning.
Del senare ledet i straffbestämmelsen är avsett att
motsvara dels art. 1.1 (a), (d) och (e), dels den del av art, 1,1 (b) som avser
tillfogande av skada vilken är ägnad all äventyra luftfartygs säkerhet under
flygning, dels den del av art, 1,1 (c) som avser anbringande av föremål eller
ämne som är ägnat att förstöra luftfartyg medan del är under flygning eller alt
förorsaka sådant luftfartyg skada som gör del oanvändbart för fortsall flygning
eller all eljesl förorsaka luftfartyg skada som är ägnad all äventyra dess
säkerhet under flygning.
Straffbestämmelsens första led avses motsvara övriga delar
av art, 1,1, dvs, dels gärning enligt (b) som består i all förstöra luftfartyg
i trafik eller tillfoga sådant luftfartyg skada som gör det oanvändbart för
flygning, dels handling som avses i de delar av art. 1,1 (c) som inte läcks av
bestämmelsens senare led; sådan handling lorde nämligen i den utsträckning som
konventionen kräver kunna bestraffas som försök eller förberedelse till
luftfarissabolage,
EnUgt art. 1,2 (a) skall försök till handling som anges i
artikelns första punkt utgöra straffbar gärning. Detta krav tillgodoses i
förslaget genom ändring i 13 kap, 12 § BrB, varigenom försök, förberedelse och
stämpling till brott som anges i den nya bestämmelsen görs straffbara enligt reglerna
i 23 kap, BrB,
Kravet i art, 1,2 (b) på slraffbarhel för medverkan till
gärning som avses i art, 1,1 eller 2 (a) tillgodoses genom medverkansreglerna i
23 kap. BrB.
Den föreslagna bestämmelsen innehåller ingen motsvarighet
lill definitionerna i art. 2. Uttrycket 'under flygning' förekommer också i
Haagkonventionens brotlsbeskrivning och har där samma betydelse som i
Prop.
1973:92 40
Montrealkonvenlionen. Ulrycket används dock inte i
brollsbalksbestämmelsen om straff för kapning av luftfartyg, I 13 kap, 5 a §
anges i stället platsen för gärningen med orden 'ombord på luftfartyg'. Denna
beskrivning går visserligen, enligt vad departementschefen uttalade i prop,
1971:92, utöver Haagkonventionens definition av flygningsbegreppel, varför
liliämpningsområdel för straffbestämmelsen blev mera omfattande än vad som
krävdes för ett tillträde lill konventionen. Departementschefen ansåg dock att
denna omständighet knappast kunde leda till några olägenheter i praktiken.
Ell luftfartyg anses enligt art. 2 (a) vara under flygning
från det ögonblick då alla ytterdörrar har stängts efter ombordgåendel till del
ögonblick då någon av ytterdörrarna har öppnats för avstigning. Vid
nödlandning, t.ex. landning som framtvingats av någon som kapat luftfartyget,
skall perioden 'under flygning' anses fortsätta lill dess behörig myndighet har
övertagit ansvaret för luftfartyget och för personer och egendom ombord.
Uttrycket 'under flygning' förekommer i den föreslagna
straffbestämmelsens andra led. Lagtexten innehåller dock inle någon definition
motsvarande art. 2 (a). Avsikten är emellertid att flygningsbegreppet inte
skall tolkas så snävt all del avser endast den tid då ell luftfartyg befinner
sig i luften. Åt delta begrepp bör i stället ges en mera vidsträckt innebörd.
Del bör således omfatta hela den lid under vilken en flygresa får anses pågå,
vilken tid lorde sammanfalla med definitionen av flygningsbegreppet i art. 2
(a). Under denna tid är personer och egendom ombord för sin trygghet
regelmässigt beroende av att luftfartygels säkerhet inte blir utsatt för fara.
Det får anses bäst överensstämma med straffbestämmelsens syfte, nämligen all
bereda skydd åt besättning, passagerare och gods, att luftfartygets säkerhet
inte får äventyras under den tid som avses i art, 2 (a), Flygningsbegreppel i
straffbestämmelsen bör därför ges samma innebörd som i konventionen.
Art 1,1 (b) och (c) anger som skyddsobjekl luftfartyg 'i
trafik'. Enligt art, 2 (b) anses luftfartyg vara i trafik från del ögonblick då
markpersonal eller besättningen börjar förbereda luftfartyget för en viss
bestämd flygning till dess24limmar har förflutit efter varje landning. Den lid
luftfartyg enligt art. 2 (a) skall anses vara under flygning skall del också
anses vara i trafik. Detta innebär bl,a, att ett luftfartyg som exempelvis
nödlandat skall anses alltjämt vara i trafik när mer än 24 limmar har förflutit
efler landningen och till dess behörig myndighet har övertagit ansvaret för
luftfartyget och för personer och egendom ombord.
Uttrycket 'i trafik' används i del första ledet av den
föreslagna straffbestämmelsen. Inte heller delta begrepp definieras i
lagtexten, 1 konventionen har den tidsperiod då luftfartyg anses vara 'i
trafik' avgränsats på ett mera godtyckligt sätl än då det gäller perioden
'under flygning'. Åtminstone får så anses vara fallet i fråga om periodens
Prop. 1973:92 41
slutpunkt, 24 limmar efter landning. Under konferensen
uttalades all skadegörande handlingar som begåtts utanför lidsperioden 'i
trafik' skulle kunna bestraffas enligt den interna lagen på gärningsorlen eller
i luftfartygets registreringsstat, Detla skulle enligt svensk rätt kunna ske
med tillämpning av bestämmelserna i 12 kap, BrB om skadegörelse. Del förefaller
dock knappast rimligt och befogat all pä skadegörande handlingar som del här är
fråga om tillämpa olika straffbestämmelser beroende på om luftfartyg skadats
före eller efler en på visst säll fixerad tidpunkt. Syftet med denna del av
straffbestämmelsen i det föreslagna andra stycket av 13 kap, 4 § BrB är ju att
straffbelägga skadegörelse som ulgör ell avsevärt hinder för den civila
luftfarten. Skyddsobjekt är därför luftfartyg som är insatt i lufttrafik eller
avselt alt användas för sådant ändamål, även om det tillfälligt har tagits ur
bruk under uppehåll mellan två flygningar (slop-overs) eller för alt genomgå
översyn eller reparation. Tidsperioden 'i trafik" bör därför inte ges en
så snäv och skarpt avgränsad innebörd som i art. 2 (b). Den föreslagna
straffbestämmelsen avses således i denna del i princip komma att omfatta all
skadegörelse på ett för trafik avsett luftfartyg vilken mera varaktigt hindrar
all del används för flygning. Självklart åsyftas inle sådan obetydlig skada som
endast är övergående i den mening all den snabbi kan avhjälpas, t.ex,
punktering av däcket på ell landningshjul innan luftfartyget har satts i
rörelse. Man torde i sådana fall inle kunna anse att luftfartyget har skadats
på sådant säll all del gjorts oanvändbart för flygning. Det lämnas i
förevarande sammanhang därhän huruvida ett sådant handlingssätt däremot kan
utgöra brott mot andra ledet i straffbestämmelsen.
Ansvar enligt 13 kap, 4 § BrB ådöms inte för åtgärd
innefattande "allenast undanhållande av arbetskraft eller uppmaning
därtill'. Blockader, strejker och lockouter är således inle straffbara enligt
denna bestämmelse, även om en sädan åtgärd skulle innebära I,ex, all den
allmänna samfärdseln allvarligt störs eller hindras. Ansvar för sabotage lorde
inte ens inträda om l.ex, en sådan strejk är avlalsstridig. Någol häremot
svarande undanlag har inle gjorts i den föreslagna bestämmelsen om straff för
luflfartssabolage. Av intresse i detta sammanhang är i praktiken endast
bestämmelsens andra led, dvs, vidtagande av åtgärd, som är ägnad att framkalla
fara för luftfartygs säkerhet under flygning. En arbetsnedläggelse eller annan
sådan åtgärd får således inte företas på sådant sätt och vid sådan tid all
säkerheten för luftfartyg som befinner sig under flygning därigenom äventyras.
Del lorde få antas att några berättigade arbeismarknadsintressen inte åsidosätts
härigenom,
I subjektivt avseende krävs, i enlighet med den princip
som kommer lill uttryck i 1 kap, 2 § första stycket BrB, uppsåt omfattande
samtliga objektiva rekvisit, varvid del för slraffbarhel är tillräckligt med
s,k, eventuellt uppsåt, I fråga om farerekvisitet i bestämmelsens andra led
lorde gälla att del
Prop. 1973:92 42
subjektiva rekvisilet skall anses vara uppfyllt när
gärningsmannen har ägt kännedom om de omständigheter som, enligt en objektiv
bedömning, gör handlingen ägnad all framkalla fara för luftfartygets säkerhet.
Om gärningsmannen på grund av bristande insikt om de omständigheter som kom
handlingen att framstå som farlig verkligen var övertygad om att någon risk för
flygsäkerheten inte förelåg, kan han således inle fällas lill ansvar enligt
denna bestämmelse. Eljest är gärningsmannens bedömning av huruvida hans gärning
var ägnad att framkalla fara i princip ulan betydelse. Avgörande är i stället
domstolens bedömning av farligheten.
Straffskalan i den föreslagna bestämmelsen överensstämmer
med vad som i första stycket av paragrafen föreskrivs för vanligt sabotage,
dvs. fängelse i högst fyra år. Såsom en speciell form av sabotage, som utskilts
från den allmänna straffbestämmelsen om detta brott, får ansvar för
luftfarissabolage anses konsumera ansvar för sabotage i de fall då båda dessa
straffbestämmelser kan tänkas vara tillämpliga. Samma princip bör gälla i fråga
om förhållandel mellan den föreslagna bestämmelsen och bestämmelsen i 13 kap. 5
a § om straff för kapning av luftfartyg. En uttrycklig regel härom har lagils
in i förslaget. Utgör brottet kapning av luftfartyg skall alltså endast
tillämpas 13 kap, 5 a §, såvida gärningsmannen inte utöver den gärning som
bedöms som kapning har vidtagit annan särskild åtgärd som är ägnad att
framkalla fara för luftfartygets säkerhet under flygning, t,ex, förstört
navigeringsinstrument, eller efler landning har gjort luftfartyget oanvändbart
genom att förstöra eller skada det. Sådana fall av brollskonkurrens bör bedömas
enligt vanliga regler,
Sabolagebeslämmelsen i 13 kap, 4 § BrB anses vara
subsidiär i förhållande till de föregående paragraferna i kapitlet. Ansvar för
mordbrand eller allmänfarlig ödeläggelse utesluter alltså en samtidig
tillämpning av bestämmelsen om sabotage på samma gärning. Detsamma blir
förhållandet med den föreslagna bestämmelsen om straff för luftfarissabolage.
Detta förhållande lorde inle orsaka några problem i praktiken. När det gäller
frågan om svensk domstols kompelens får det sålunda antas vara uteslutet att så
allvarliga brott som avses i 13 kap, I 3 §§ skulle vara fria från ansvar i
någol annat land och därigenom kunna bli undandragna svensk domsrält. Skulle så
likväl vara fallet och svensk domstol alltså inle ha behörighet alt döma till
ansvar enligt nämnda lagrum, möter givetvis inle hinder att i fall då gärningen
innefattar såväl sådant brott som luftfarissabolage i trängre mening
bestämmelsen om luftfarissabolage i stället tillämpas,
I konsekvens med vad som föreslås beträffande straff för
luftfarissabolage innehåller förslaget en ändring i 13 kap. 5 § BrB med en
särskild broltsbenämning för grovt luflfarssabolage och med samma straffskala
som gäller för grovt sabotage.
Enligt 13 kap,6§ BrB kan straff ådömas för allmänfarlig
vårdslöshet om någon av oaktsamhet, genom all umgås ovarsamt med eld eller
sprängämne
Prop. 1973:92 43
eller annorledes, vållar brand eller ofärd som sägs i I, 2
eller 3 § eller framkallar fara därför, eller vållar skada eller hinder som
sägs i 4 §, Bestämmelsen avser således att komplettera bestämmelserna angående
mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse och sabotage i de fall uppsåt inte
föreligger all framkalla effekt som nämns i dessa bestämmelser. Genom
hänvisningen lill skada som sägs i 4 § kommer straff för allmänfarlig
vårdslöshet alt kunna ådömas den som av oaktsamhet förstör eller skadar
luftfartyg i trafik och därigenom gör det oanvändbart för flygning. Också
ouppsålligl framkallande av fara som sägs i den föreslagna bestämmelsens andra
led lorde i vissa fall kunna bestraffas som allmänfarlig vårdslöshet, nämligen
när någon av oaktsamhet framkallat sådan fara för flygolycka som avses i 13
kap. 3 § BrB. Någon ändring av 13 kap. 6 § BrB har inle bedömts vara nödvändig.
Förslaget till ändring i BrB omfattar slutligen också
ändring i 2 kap. 3 § BrB. 1 enlighet med vad som har anförts i avsnitt 5.2
innebär förslaget i denna del all luflfartssabolage och grovt luftfarissabolage
jämsläjls med kapning av luftfartyg och folkrällsbrolt i fräga om svensk
domstols kompelens. Den föreslagna ändringen har inarbetats i paragrafen i dess
lydelse enligt Kungl, Maj:ls och riksdagens nyligen fattade beslut om ändring i
bl,a, denna paragraf (prop. 1972:98, JuU 26, rskr 285), vilken ändring träder i
kraft den 1 juli 1973,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Convention
for the Suppression of Unlawful Acts against the Safety ol Civil Aviation
Convention
pour la repression d'actes illicites dirigés contre la sécurité de r aviation
civile.
opaginerad Kontrollera mot PDF
The States Parties to this Convention
Considering that unlawful acts against the safety of civil
aviation jeopardize the safely of persons and property, seriously affect the
operation of air services, and under-mine the confidence of the peoples of the
world in the safely of civil aviation;
Considering
that the occurrence of such acts is a malier of grave concern;
Considering
that, for the purpose of deterring such acts, there is an urgent need lo
provide appropriate measures for punishment of of tenders;
Have agreed as follows;
Les etats parties å la présente convention, '
Considérant que les actes illicites dirigés contre la
sécurité de l'a-viation civile compromellenl la sécurité des personnes el des
biens, génent sérieusement rexploitalion des services aériens et minent la
confiance des peuples du monde dans la sécurité de Faviation civile,
Considérant que de tels actes les préoccupent gravemeni,
Considérant que, dans le but de prévenir ces actes, il est
urgent de prévoir des mesures appropriées en vue de la punition de leurs
auleurs,
Sont convenus des dispositions suivantes:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
1
1. Any person commits an offence if he unlawfully and
inlen-tionally:
(a)
performs an act
of violence against a person on board an aircraft in flight if that act is
likely lo endanger the safety of that aircraft; or
(b)
destroys an
aircraft in service or causes damage to such an aircraft which renders it
incapable of flight or which is likely to endanger its safety in flight; or
(c)
places or
causes to be placed on an aircraft in service, by any means whatsoever, a
device or substance which is likely to destroy that aircraft, or to cause
damage lo it which renders it incapable of flight, or lo cause damage to it
which is likely to endanger ils safety in flight; or
(d) destroys or damages air
Artide
ler
I. Commel une infraction pénale toute personne qui
Ulicitement et intenlionnellement:
(a)
accomplit un
acte de violence å renconlre d'une personne se irouvanl å bord d'unaéronef en
vol, si cet acte est de nature å compromettre la sécurité de cet aéronef;
(b)
détruil un
aéronef en service ou cause ä un tel aéronef des dommages qui le rendent
inapte au vol ou qui sont de nature ä compromettre sa sécurité en vol;
(c)
place ou fait
placer sur un aéronef en service, par quelque moyen que ce soit, un dispositif
ou des subslances propres å délruire ledit aéronef ou ä lui causer des dommages
qui le rendent inapte au vol ou qui sont de nature a compromettre sa sécurité
en vol;
(d) détruil ou endommage des
Prop. 1973:92 45
(Översättning)
Konvention för bekämpande av brott mot den civila
luftfartens säkerhet.
De till denna konvention anslutna staterna
vilka beaktar att brott mot den civila luftfartens
säkerhet äventyrar säkerheten för personer och egendom, allvarligt drabbar
luftfarten samt undergräver det förtroende Som världens folk hyser för den
civila luftfartens säkerhet;
vilka beaktar att förekomsten av sådana handlingar väcker
stor oro;
vilka beaktar att det för alt hindra sådana handlingar
föreligger ett starkt behov av lämpliga åtgärder för bestraffning av personer
som begått sådana handlingar;
har överenskommit om följande:
Artikel 1
1. En brottslig handling begår den som rättsstridigt och
uppsåtligen
(a)
förelager en
våldshandling mot någon ombord på luftfartyg under flygning, om gärningen är
ägnad alt äventyra luftfartygets säkerhet; eller
(b)
förstör luftfartyg
i trafik eller tillfogar sådant luftfartyg skada som gör del oanvändbart för
flygning eller som är ägnad att äventyra dess säkerhet under flygning; eller
(c)
på luftfartyg i
trafik anbringar eller låter anbringa, oavsett på vilket sätt del sker, föremål
eller ämne som är ägnat att förstöra luftfartyget eller att förorsaka det
sådan skada, som gör det oanvändbart för flygning eller som är ägnad all
äventyra dess säkerhet under flygning; eller
(d) förstör eller skadar anlägg-
opaginerad Kontrollera mot PDF
navigation facilities or interferes with their operation,
if any such act is likely lo endanger the safety of aircraft in flight; or
(e) communicales information which he knows lo be false,
thereby endangering the safely of an aircraft in flight.
2. Any
person also commits an offence if he:
(a)
allempts to
commit any of the offences mentioned in paragraph I of this Artide; or
(b)
is an
accomplice of a person who commits or allempts to commit any such offence.
installations
ou services de navigation aérienne ou en perlurbe le fonctionnement, si l'un
de ces actes est de nature å compromettre la sécurité d'aéronefs en vol;
(e)
communique une information qu'elle sait étre fausse el, de ce fail, compromel
la sécurité d'un aéronef en vol.
2. Commel
également une infraction pénale toute personne qui:
(a)
lente de
commetlre Tune des infractions énumérées au paragraph ler du present artide;
(b)
est le complice
de la personne qui commel ou lente de commetlre Tune de ces infractions.
Artide
2
For the purposes of this Convention:
(a)
an aircraft is
considered lo be in flight al any lime from' the moment when all its external
doors are closed following embarkalion until the moment when any such door is
opened for disembarkalion; in the case of a forced landing, the flight shall be
deemed to continue until the competent authorities lake över the responsibility
for the aircraft and for persons and property on board;
(b)
an aircraft is
considered lo be in service from the beginning of the preflighi preparalion of
the aircraft by ground personnel or by the crew for a specific flight until
twenly-four hours after any landing; the period of service shall, in any event,
extend for the entire period during which the aircraft is in flight as defined
in paragraph (a) of this Artide.
Artide 3
Each Contracting State undertakes to make the offences
mentioned in Artide 1 punishable by severe penalties.
Artide
2
Aux fins de la présente convention:
(a) un aéronef est considéré comme
étant en vol depuis le moment oii, Tembarquement étant lerminé, toutes ses
porles exlérieu-res ont été fermées jusqu'au moment ou l'une de ces porles est
ouverte en vue du débarquemenl; en cas d'allerrissage forcé, le vol est censé
se poursuivre jusqu'ä ce que Tautorité compétente prenne en charge Taéronef
ainsi que les personnes el biens ä bord;
(b)
un aéronef est
considéré comme étant en service depuis le moment oii le personnel au sol ou
réquipage commence ä le préparer en vue d'un vol determine jusqu'å Texpiration
d'un délai de vingl-quatre heures suivant tout atterris-sage; la période de
service s'élend en tout état de cause å la lotalilé du temps pendant lequel
Taéronef se trouve en vol au sens de Talinéa a du present paragraphe.
Artide 3
Tout Etat contractant s'engage ä réprimer de peines
sévéres les infractions énumérées ä Tarlide ler.
Prop.1973:92 47
ning för flygnavigering eller stör användningen av sådan
anläggning, om gärningen är ägnad all äventyra säkerheten för luftfartyg under
flygning; eller
(e) meddelar uppgift som han vet är falsk och därigenom
äventyrar säkerheten för luftfartyg under flygning.
2. En brottslig handling begår också den som
(a)
försöker att
begå något av de brott som anges i första punkten av denna artikel; eller
(b)
medverkar till
att annan begår eller försöker ati begå sådant brott.
Artikel 2
Vid tillämpning av denna konvention
(a) anses ett luftfartyg vara under flygning från det
ögonblick då alla ytterdörrar stängts efter ombordgåendel till del ögonblick
då någon av ytterdörrarna öppnats för avstigning; vid nödlandning skall
flygningen anses fortsätta, till dess behörig myndighet övertagit ansvaret för
luftfartyget och för personer och egendom ombord;
(b) anses ett luftfartyg vara i trafik från det ögonblick
då markpersonal eller besättningen börjar förbereda luftfartyget för en viss
bestämd flygning lill dess ljugofyra limmar har förflutit efter varje landning;
den tid luftfartyget är i trafik skall dock alltid omfatta hela den lid det
enligt (a) skall anses vara under flygning.
Artikel 3
Fördragsslulande stat förbinder sig all belägga de brott
som avses i artikel I med stränga straff.
Artide
4
1,
This Convention
shall not apply to aircraft used in military, customs or police services,
2,
In the cases
conlemplated in subparagraphs (a), (b), (c) and (e) of paragraph 1 of Artide 1,
this Convention shall apply, irrespective of whether the aircraft is engaged
in an international or domestic flight, only if:
(a) the place of lake-off or landing,
actual or intended, of the aircraft is situated outside the territory of the
State of registration of that aircraft; or
(b) the offence is committed in the
territory of a State other than the State of registration of the aircraft,
3,
Notwithstanding
paragraph 2 of this Artide, in the cases com-lemplated in subparagraphs (a),
(b), (c) and (e) of paragraph 1 of Artide 1, this Convention shall also apply
if the offender or the alleged offender is found in the territory of a State
other than the State of registration of the aircraft,
4, With respect to the States
mentioned in Artide 9 and in the cases mentioned in subparagraphs (a), (b), (c)
and (e) of paragraph 1 of Artide 1, this Convention shall not apply if the
places referred lo in subparagraph (a) of paragraph 2 of this Artide are
situated within the territory of the same State where that State is one of
those referred lo in Artide 9, unless the offence is committed or the offender
or aUe-ged offender is found in the territory of a State other than that State,
5,
In the cases
conlemplated in subparagraph (d) of paragraph 1 of Artide 1, this Convention
shall apply only if the air navigation facilities are used in international air
navigation.
Artide
4
1,
La présente
convention ne s'applique pas aux aéronefs utilisés ä des fins militaires, de
douane ou de police,
2, Dans les cas vises aux alinéas a,
b, c et e du paragraphe ler de 1'article ler, la présente convention, qu'il
s'agisse d'un aéronef en vol international ou d'un aéronef en vol intérieur, ne
s'applique que:
(a)
si le lieu réel
ou prévu du décollage ou de ratlerrissage de 1'aéronef est situé hors du
territoire de l'Etal d'immalriculalion de cet aéronef; ou
(b) si rinfraction est commise sur le
territoire d'un Etat autre que TElat d'immalriculalion de Taé-ronef,
3,
Nonobstant les
dispositions du paragraphe 2 du present artide, dans les cas vises aux alinéas
a, b, c et e du paragraphe ler de rartide ler, la présente convention
s'applique également si Fauteur ou Fauteur présumé de 1'infraction est
décou-vert sur le territoire d'un Etat autre que FEtat d'immatriculation de
Faéronef,
4,
En ce qui
concerné les Etats vises ä Fartide 9 et dans les cas prévus aux alinéas a, b, c
el e du paragraphe ler de Fartide ler, la présente convention ne s'applique pas
si les lieux mentionnés ä Falinéa a du paragraphe 2 du present artide sont
situés sur le territoire d'un seul des Etats vises ä Fartide 9, å moins que
Finfraction soit commise ou que Fauteur ou Fauteur présumé de Finfraction soit
découverl sur le territoire d'un autre Etat,
5,
Dans les cas
vises ä Falinéa d du paragraphe ler de Fartide ler, la présente convention ne
s'applique que si les installations et services de navigation aérienne sont
utilisés pour la navigation aérienne internationale.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:92 49
Artikel 4
1. Denna konvention skall ej äga
tillämpning på luftfartyg som
användes för militära ändamål eller
inom tull- eller polisväsendet,
2, I fall som avses i artikel 1 för
sta punkten (a), (b), (c) och (e) skall
denna konvention, oavsett om luft
fartyget användes i utrikes eller
inrikes fart, äga tillämpning endast
(a)
luftfartygets
faktiska eller avsedda start- eller landningsplats är belägen utanför den stat
där det är registrerat; eller
(b)
brottet begåtts
i annan stat än den där luftfartyget är registrerat.
3,
Ulan hinder av
bestämmelserna i andra punkten av denna artikel skall denna konvention, ifall
som avses i artikel 1 första punkten (a), (b), (c) och (e), också äga tilllämpning
om den som begått brottet eller misstankes för detta påträffas i annan stat än
den där luftfartyget är registrerat.
4,
I fråga om de
stater som avses i artikel 9 skall denna konvention, i fall som avses i artikel
1 första punkten (a), (b), (c) och (e), icke äga tillämpning om de platser som
avses i andra punkten (a) i denna artikel är belägna inom en och samma stat och
denna stat är sådan stat som avses i artikel 9, såvida ej brottet begåtts eller
den som begått brottet eller misstankes för detta påträffas i annan stat.
5, I fall som avses i artikel 1 första punkten (d) skall
denna konvention äga tillämpning endast om anläggningen för flygnavigering
utnyttjas för internalionell luftfart.
4 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 92
6, The
provisions of paragraphs 2, 3, 4 and 5 of this Artide shall also apply in the
cases conlemplated in paragraph 2 of Artide 1,
6, Les
dispositions des paragra-phes 2, 3, 4 el 5 du present artide s'appliquenl également
dans les cas prévus au paragraphe 2 de Fartide ler.
Artide
5
1, Each Contracting State shall
lake such measures as may be
necessary to establish its jurisdic
tion över the offences in the follo
wing cases:
(a)
when the
offence is committed in the territory of that State;
(b) when the offence is committed
against or on board an aircraft registered in that State;
(c) when the aircraft on board which
the offence is committed lands in its territory wilh the alleged offender still
on board;
(d) when the offence is commit
ted against or on board an aircraft
leased without crew lo a lessee who
has his principal place of business
or, if the lessee has no such place of
business, his permanent residence,
in that State,
2, Each Contracting State shall
likewise lake such measures as may
be necessary to establish ils juris
diction över the offences mentioned
in Artide 1, paragraph 1 (a), (b) and
(c), and in Artide 1, paragraph 2, in
so far as that paragraph relätes to
those offences, in the case where
the alleged offender is present in its
territory and it does not extradite
him pursuant lo Artide 8 to any of
the States mentioned in paragraph 1
of this Artide.
3. This Convention does not exclude any criminal
jurisdiction exercised in accordance with national law.
Artide
5
1, Tout Etat contractant prend
les mesures nécessaires pourétablir
sa competence aux fins de connaitre
des infractions dans les cas sui
vants:
(a)
si Finfraction
est commise sur le territoire de cet Etat;
(b)
si Finfraction
est commise ä Fenconire ou ä bord d'un aéronef immatriculé dans cet Etat;
(c)
si Faéronef å
bord duquel Finfraction est commise allerril sur son territoire avec Fauteur
présumé de Finfraction se irouvanl encore å bord;
(d) si
Finfraction est commise ä
Fencontre ou å bord d'un aéronef
donné en location sans équipage ä
une personne qui a le siége principal
de son exploitation ou, å défaut, sa
residence permanente dans ledit
Etat,
2, Tout Etat contractant prend
également les mesures nécessaires pour établir sa competence aux fins de
connaitre des infractions prévues aux alinéas a, b el c du paragraphe ler de
Fartide ler, ainsi qu'au paragraphe 2 du méme artide, pour aulant que ce
dernier paragraphe concerné lesdites infractions, dans le cas oil Fauteur
présumé de Fune d'elles se trouve sur son territoire et ou ledit Etat ne
Fexlrade pas conformément å Fartide 8 vers Fun des Etats vises au paragraphe
ler du present artide,
3,
La présente
convention n'é-carle aucune competence pénale exercée conformément aux lois
nationales.
Prop.
1973:92 51
6, Bestämmelserna i punkterna 2, 3, 4 och 5 av denna
artikel skall äga tillämpning också i fall som avses i artikel I andra punkten.
Artikel 5
1. Det åligger fördragsslulande
stat att i följande fall vidtaga de
åtgärder som fordras för att den
skall kunna utöva jurisdiktion
beträffande brott som avses i artikel
1:
(a)
när brottet
förövats inom dess område;
(b)
när brottet
förövats mol eller ombord på luftfartyg som är registrerat i den staten;
(c)
när del
luftfartyg, ombord på vilket brotiet förövats, landar inom dess område och den
misstänkte fortfarande finnes ombord;
(d) när brottet förövats mot eller
ombord på luftfartyg som utan
besättning uthyrts lill person, vilken
driver näringsverksamhet med
huvudkontor inom ifrågavarande
stats område eller, om verksamhe
ten saknar huvudkontor, är stadig
varande bosall där,
2, Fördragsslulande stat skall
vidare vidtaga de åtgärder som
fordras för alt staten skall kunna
utöva jurisdiktion beträffande brott
som avses i artikel 1 första punkten
(a), (b) och (c) samt, såvitt gäller
dessa brott, artikel 1 andra punkten,
när den misstänkte finnes inom dess
område och ej utlämnas enligt
bestämmelserna i artikel 8 lill någon
av de i första punkten av denna
artikel angivna staterna.
3, Denna konvention utesluter ej utövande av
straffrättslig jurisdiktion enligt nationell lag.
Artide
6
1, Upon being satisfied that the
circumstances so warranl, any
Contracting State in the territory of
which the offender or the alleged
offender is present, shall take him
into custody or lake other measures
lo ensure his presence, The custody
and other measures shall be as pro
vided in the law of that State but
may only be continued for such lime
as is necessary lo enable any cri
minal or exlradilion proceedings to
be instituted,
2,
Such State shall
immediately make a preliminary enquiry into the facts,
3,
Any person in
custody pursuant lo paragraph I of this Artide shall be assisted in
communicaling immediately with the nearest appropriate representative of the
State of which he is a national,
4,
When a State,
pursuant to this Artide, has laken a person into custody, it shall immediately
notify the States mentioned in Artide 5, paragraph 1, the State of nationality
of the detained person and, if il considers it advisable, any other inlerested
States of the fact that such person is in custody and of the circumstances
which warranl his detention, The State which makes the preliminary enquiry
conlemplated in paragraph 2 of this Artide shall promptly report its findings
lo the said States and shall indicate whether it intends lo exercise
jurisdiction.
Artide
6
1. S'il eslime que les circonstan
ces le justifienl, tout Etat contrac
tant sur le territoire duquel se trouve
Fauteur ou Fauteur présumé de
Finfraction assure la detention de
cette personne ou prend toutes
autres mesures nécessaires pour
assurer sa presence, Cette detention
el ces mesures doivent étre confor-
mes å la legislation dudit Etat; elles
ne peuvent étre maintenues que
pendant le délai nécessaire å Feng-
agement de poursuites pénales ou
d'une procedure d'extradition,
2, Ledit Etat procéde immédia
tement ä une enquéle préliminaire
en vue d'élablir les fails,
3. Toute
personne détenue en
application du paragraphe ler du
present artide peut communiquer
immédiatement avec le plus proche
representant qualifié de FEtat dont
elle a la nationalilé; toutes facilités
lui sont accordées ä cette fin,
4, Lorsqu'un
Etat a mis une
personne en detention conformé
ment aux dispositions du present
artide, il avise immédiatement de
cette detention, ainsi que des cir
constances qui la justifienl, les
Etats mentionnés au paragraphe ler
de Fartide 5, FEtat dont la personne
détenue a la nationalilé et, s'il le
juge opportun, tous autres Etats
intéressés, L'Etal qui procéde å
Fenquéte préliminaire visée an
paragraphe 2 du present artide en
communique rapidement les conc-
lusions auxdits Etats et leur indique
s'il entend exercer sa competence.
Artide
7
The Contracting State in the territory of which the
alleged offender is found shall, if it does not extradite him, be obliged,
withoulexcep-lion whatsoever and whether or not the offence was committed in
its
Artide
7
L'Etal contractant sur le territoire duquel Fauteur
présumé de Fune des infractions est découverl, s'il n'extrade pas ce dernier,
soumet Faffaire, sans aucune exception et que Finfraction ait ou non été com-
Prop. 1973:92 53
Artikel 6
1, Fördragsslutande stal inom
vars område den som begått brotiet
eller misstankes för detta befinner
sig skall, om den finner ådagalagt att
omständigheterna föranleder det,
taga honom i förvar eller vidtaga
andra åtgärder lill säkerställande av
hans närvaro. Åtgärd som nu sagts
skall vidtagas enligt lagen i nämnda
stal men får beslå endast under den
lid som fordras för alt möjliggöra att
straffrättsligt förfarande eller för
farande för utlämning inledes,
2,
Ifrågavarande
stal skall omedelbart verkställa en preliminär undersökning av
omständigheterna,
3,
Envar som
tagits i förvar enligt första punkten a v denna artikel skall erhålla bistånd
att omedelbart träda i förbindelse med närmaste behöriga representant för den
stal vars medborgare han är,
4,
Haren stal
tagit någon i förvar i enlighet med denna artikel, skall underrättelse
omedelbart lämnas lill de stater som avses i artikel 5 första punkten, den stat
i vilken den omhändertagne är medborgare saml, om förstnämnda stat finner del
lämpligt, till varje annan berörd stal rörande det förhållandel alt en person
tagits i förvar och rörande de omständigheter som motiverar hans
omhändertagande. Den stat som verkställer sådan preliminär undersökning som
avses i andra punkten av denna artikel skall utan dröjsmål lämna nu nämnda
stater meddelande om undersökningsresultatet saml ange huruvida den har för
avsikt att utöva jurisdiktion.
Artikel 7
Fördragsslutande stat inom vars område den för brottet
misstänkte påträffas skall, om denne inte utlämnas, utan någol som helst
undanlag och oberoende av om brottet begåtts inom dess område.
opaginerad Kontrollera mot PDF
territory,
to submit the case to its competent authorities for the purpose of prosecution,
Those authorities shall lake their décision in the same manner as in the case
of any ordinary offence of a serious nature under the law of that State,
mise sur
son territoire, ä ses autorités compétentes pour Fexerdse de Faction pénale,
Ces autorités prennent leur décision dans les mémes conditions que pour toute
infraction de droit commun de caraclére grave conformément aux lois de cet
Etat,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
8
1,
The offences
shall be deemed lo be induded as extraditable offences in any extradition treaty
existing between Contracting States, Contracting States underlake lo include
the offences as extraditable offences in every exlradilion treaty to be
conduded between them,
2,
If a
Contracting State which makes exlradilion conditional on the existence of a
treaty receives a repuesl for extradition from another Contracting State wilh
which il has no extradition treaty, it may al ils option consider this
Convention as the legal basis for exlradilion in respect of the offences,
Extradition shall be subject lo the other conditions provided by the law of
the requested State,
3, Contracting States which do not
make extradition conditional on the existence of a treaty shall recognize the
offences as extraditable offences between themselves subject to the conditions
provided by the law of the requested State,
4,
Each of the
offences shall be treated, for the purpose of extradition between Contracting
States, as if it had been committed not only in the place in which il occurred
but also in the territories of the States required to establish their jurisdiction
in accordance with Artide 5, paragraph 1 (b), (c) and (d).
Artide 9
The contracting States which establish joint air transport
operating organizations or international
Artide
8
1. Les infractions sont de plein
droit comprises comme cas d'ex-
Iradilion dans tout irailé d'exlradi-
tion conclu entré Etats contrac
tants, Les Etats contractants
s'engagent ä comprendre les
infractions comme cas d 'exlradilion
dans tout Irailé d'exlradiiion å
conclure entré eux,
2, Si un Etat contractant qui
subordonne Fextradition å Fexis-tence d'un irailé est saisi d'une demande
d'exlradilion par un autre Etat contraclanl avec lequel il n'esi pas lié par un
irailé d'exlradilion, il a la lalilude de considérer la présente convention comme
consli-luant la base juridique de Fextradition en ce qui concerné les infractions,
L'extradition est subordon-née aux autres conditions prévues par le droit de
FEtat requis,
3,
Les Etats
contractants qui ne subordonnent pas Fextradition ä Fexislence d"un irailé
reconnais-sent les infractions comme cas d'exlradition entré eux dans les
conditions prévues par le droit de FEtat requis,
4. Entré
Etats contractants, les
infractions sont considérées aux
fins d'exlradilion comme ayanl été
commises tant au lieu de leur per-
pélration que sur le territoire des
Etats tenus d'élablir leur compe
tence en vertu des alinéas b, c el d
du paragraphe ler de Fartide 5,
Artide 9
Les Etats contractants qui constituent pour le transport
aérien des organisations d'exploitalion en
Prop.1973:92 55
överlämna ärendet lill behörig myndighet för beslut i
åtalsfrågan. Myndigheten skall fatta beslut enligt samma regler som gäller i
fråga om varje vanligt brott av allvarlig art enligt lagen i den staten.
Artikd 8
1,
Brotten skaU
anses vara utlämningsbara brott i varje utlämningsavtal som redan ingåtts
mellan de fördragsslulande staterna. De fördragsslulande staterna förbinder sig
all medtaga brotten som utlämningsbara brott i varje utlämningsavtal som
kommer all slutas mellan dem,
2,
Om
fördragsslutande stal, som för utlämning ställer som villkor alt
utlämningsavtal skall föreligga, från annan fördragsslutande stat med vilken
den icke ingått sådant avtal mottager begäran om utlämning, får den efter fritt
val betrakta denna konvention som laglig grund för utlämning med anledning av
brotten. Utlämning skall vara underkastad de övriga villkor som gäller enligt
den anmodade statens lag,
3,
Fördragsslutande
stater, som för utlämning icke ställer som villkor alt utlämningsavtal skall
föreligga, skall sinsemellan anse brotten som utlämningsbara brott i enlighet
med de villkor som uppställes i den anmodade statens lag,
4,
För utlämning
mellan fördragsslutande stater skall varje brott betraktas som om det begåtts
icke endast på gärningsorlen ulan ocksä inom de stater som ålagts utöva
jurisdiktion i enlighet med artikel 5 första punkten (b), (c) och (d).
Artikel 9
Fördragsslutande stater som för utförande av lufttransport
inrättat gemensamma organisationer eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
operating
agencies, which operate aircraft which are subject lo joint or international
registration shall, by appropriate means, designale for each aircraft the State
among them which shall exercise the jurisdiction and have the atiribules of the
State of registration for the purpose of this Convention and shall give notice
thereof to the International CivU Aviation Organization which shall communicate
the notice lo all States Parlies to this convention.
commun ou
des organismes internationaux d'exploilation qui exploitenl des aéronefs
faisant Fobjet d'une immatriculation com-mune ou internationale désignent,
pour chaque aéronef, suivant les modalités appropriées, FEtat qui exercé la
competence et aura les attributions de FEtat d'immalricu-lalion aux fins de la
présente convention. Ils aviseront de cette désignation FOrganisation de
1'Avia-lion civile internationale, qui en informera tous les Etats Parties å la
présente convention.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
10
1. Contracting States shall, in
accordance with international and
national law, endeavour to take all
practicable measures for the pur
pose of preventing the offences
mentioned in Artide 1,
2, When,
due lo the commission
of one of the offences mentioned in
Artide I, a flight has been delayed
or interrupted, any Contracting
State in whose territory the aircraft
or passengers or crew are present
shall facilitate the conlinuation of
the journey of the passengers and
crew as soon as practicable, and
shaU without delay return the airc
raft and ils cargo to the persons
lawfully entitled to possession.
Artide II
1, Contracting States shall afford one anolher the
greatest measure of assistance in connection wilh criminal proceedings brought
in respect of the offences, The law of the State requested shall apply in all
cases.
Artide
10
1. Les Etats contractants s'eng-
agenl, conformément au droit
international et national, ä s'effor-
cer de prendre les mesures raison-
nables en vue de prévenir les
infractions visées å Fartide ler.
2, Lorsque
le vol d'un aéronef a
été relardé ou interrompu du fail de
la perpétralion de Fune des infrac
tions prévues å Fartide ler, tout
Etat contractant sur le territoire
duquel se trouvent Faéronef, les
passagers ou Féquipage facilite aux
passagers el ä Féquipage la pour-
suile de leur voyage aussitöt que
possible. 11 restiiue sans retard
Faéronef el sa cargaison å ceux qui
ont le droit de les détenir.
Artide 11
I, Les Etats contractants s'ac-cordenl Fentraide
judiciaire la plus large possible dans toute procedure pénale relative aux
infractions. Dans tous les cas, la loi applicable pour Fexécution d'une demande
d'entraide est celle de FEtat requis.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2, The
provisions of paragraph 1 of this Artide shall not affect obligations under
any other treaty, bilateral or multilateral, which governs or will govern, in
whole or in part, mutual assistance in criminal matters.
2,
Toutefois, les dispositions du paragraphe ler du present artide n'affectent pas
les obligations découlant des dispositions de tout autre Irailé de caraclére
bilateral ou multilateral qui régit ou régira, en tout ou en partie, le domaine
de Fentraide judiciaire en matiére pénale.
Prop. 1973:92 57
internationella organ, vilka driver trafik med luftfartyg
som är föremål för gemensam eller internationell registrering, skall på
lämpligt sätl för varje luftfartyg utse en stal bland dem som skall utöva jurisdiktion
och anses som registreringsstat vid tillämpning av denna konvention. Staterna
skall härom underrätta Internationella civUa luftfartsorganisationen, som
haralt delge samtliga fördragsslulande stater denna underrättelse.
Artikd 10
1. De fördragsslutande staterna
skall, i enlighet med internationell
och nationell rätt, bemöda sig om alt
vidtaga alla praktiskt möjliga åtgär
der i syfte att förekomma de brott
Som avses i artikel 1,
2, När en flygning fördröjts eller
avbrutits lill följd av brott som
avses i artikel I, skall den för
dragsslulande stat i vilken luftfar
tyget eller dess passagerare eller
besättning befinner sig underlätta
för passagerarna och besättningen
att fortsätta sin resa så snart som
möjligt saml utan dröjsmål åter
ställa luftfartyget och dess last till
de personer som är rättmätiga
innehavare därav,
Artikd 11
1,
De
fördragsslulande staterna skall lämna varandra största möjliga bistånd i
samband med straffrättsligt förfarande som inletts med anledning av brott som
avses i artikel 1, 1 samtliga fall skall den anmodade statens lag vara
till-lämplig,
2,
Bestämmelserna
i första punkten av denna artikel skall icke inverka på åtaganden enligt annat
bilateralt eller multilateralt avtal som hell eller delvis reglerar eller
kommer att reglera ömsesidig rättshjälp i brottmål,
5 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 92
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
12
Any Contracting State having reason to believe that one of
the offences mentioned in Artide 1 will be committed shall, in accordance with
its national law, furnish any relevant information in ils possession 10 those
States which it bdieves would be the States mentioned in Artide 5, paragraph
I,
Artide 13
Each contracting State shall in accordance with ils
national law report to the Council of the International Civil Aviation
Organization as promptly as possible any relevant information in its possession
concerning;
(a)
the
circumstances of the offence;
(b)
the action
laken pursuant to Artide 10, paragraph 2;
(c)
the measures
laken in relation to the offender or the alleged offender and, in particular,
the results of any exlradilion proceedings or other legal proceedings.
Artide 14
1. Any dispute between two or
more Contracting States concerning
the interpretation or application of
this Convention which cannot be
setlled through negotiation, shall, at
the request of one of them, be sub
mitted to arbitration, If within six
months from the date of the request
for arbitration the Parlies are unable
to agree on the organization of the
arbitration, any one of those Parties
may refer the dispute to the Inter
national Court of Justice by request
in conf ormily wilh the Stalute of the
Court,
2, Each State may al the lime of
signature or ratification of this
Artide
12
Tout Etat contractant qui a lieu de croire que Fune des
infractions prévues å Fartide ler sera commise fournil, en conformité avec les
dispositions de sa legislation nationale, tous renseignements utiles en sa
possession aux Etats qui ä son avis seraieni les Etats vises au paragraphe ler
de Fartide 5,
Artide 13
Tout Etat contractant communique aussi rapidement que
possible au Conseil de FOrganisation de FAvialion civile internationale, en
conformité avec les dispositions de sa legislation nationale, tous renseignements
utiles en sa possession rdatifs:
(a)
aux
circonstances de Finfraction;
(b)
aux mesures
prises en application du paragraphe 2 de Fartide 10;
(c)
aux mesures
prises å Fégard de Fauteur ou de Fauteur présumé de Finfraction el notamment au
resultat de toute procedure d'extradition ou de toute autre procedure
judiciaire.
Artide 14
1. Tout différend entré des Etats
contractants concernant Finterpré
tation ou Fapplicalion de la présente
convention qui ne peut pas étre
réglé par voie de négocialion est
soumis å Farbitrage, å la demande
de Fun d'entre eux. Si, dans les six
mois qui suivent la date de la
demande d'arbilrage, les Parlies ne
parviennent pas ä se mettre d'ac
cord sur FOrganisation de Farbit
rage, Fune quelconque d'enlre elles
peut soumettre le différend å la
Cour internationale de Justice, en
déposant une requéte conformé
ment au Statut de la Cour,
2, Chaque Etat pourra, au
moment oii il signera ou ratifiera la
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1973:92 59
Artikel 12
Fördragsslutande stat som har anledning tro alt brott som
avses i artikel 1 kommer att förövas skall, i enlighet med sin nationella lag,
lämna alla upplysningar av vikt som den innehar lill de stater som den förmodar
skulle vara de stater som avses i artikel 5 första punkten.
Artikd 13
Fördragsslutande stal skall i enlighet med sin nationella
lag så snabbt som möjligt lämna Internationella civila luftfartsorganisationens
råd alla tillgängliga uppgifter av vikt rörande
(a)
omständigheterna kring brottet;
(b)
åtgärd som
vidtagits enligt artikel 10 andra punkten;
(c)
åtgärder som
vidtagits gentemot den som begått brottet eller misstankes för delta samt, i
synnerhet, utgången av utlämningsför-farande eller annat rättsligt förfarande,
Artikd 14
1,
Varje tvist
mellan tvä eller flera av de fördragsslulande staterna angående tolkningen
eller till-lämpningen av denna konvention, som icke kan biläggas genom förhandlingar,
skall på begäran av en av dem hänskjutas till skiljedom. Om parterna inom sex
månader efler det begäran om skiljedom framställts ej kan enas om utformningen
av skiljedomsförfarandet, äger envar av dem hänskjuta tvisten till
internationella domstolen genom begäran enligt reglerna i domstolens stadga.
2,
Varje stat äger
i samband med undertecknande eller ratifikation av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Convention
or accession thereto, declare that it does not consider itself bound by the
preceding paragraph, The other Contracting States shall not be bound by the
preceding paragraph with respect to any Contracting State having made such a
reservation,
3, Any
Contracting State having made a reservation in accordance with the preceding
paragraph may al any time withdraw this reservation by notification to the
Depositary Governments,
présente
convention ou y adhérera, déclarer qu'il ne se considéré pas lié par les
dispositions du paragraphe précédent, Les autres Etats contractants ne seront
pas lies par lesdites dispositions envers tout Etat contractant qui aura
formule une telle réserve.
3, Tout
Etat contractant qui aura formule une réserve conformément aux dispositions du
paragraphe précédent pourra ä tout moment lever cette réserve par une notification
adressée aux gouvernements dépositaires.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
15
1, This convention shall be open for
signature at Montreal on 23 September 1971, by States participating in the
International Conference on Air Law held al Montreal from 8 to 23 September
1971 (hereinafter referred lo as the Montreal Conference). After 10 October
1971, the convention shall be open to all States for signature in Moscow,
London and Washington, Any State which does not sign this Convention before its
entry into force in accordance wilh paragraph 3 of this Artide may accede lo it
al any lime,
2,
This convention
shall be subject lo ratification by the signatory States, Instruments of
ratification and instruments of accession shaU be deposited with the
Governments of the Union of Soviet Socialist Republics, the United Kingdom of
Great Britain and Northern Ireland, and the United States of America, which
are hereby designaled the Depositary Governments,
3,
This Convention
shall enter into force thirty days following the date of the deposit of
instruments of ratification by ten States signatory to this Convention which
participaled in the Montreal Conference,
Artide
15
1, La présente convention sera ouverte
le 23 seplembre 1971 ä Montreal å la signature des Etats participant ä la
Conference internationale de droit aérien tenue ä Montreal du 8 au 23
septembre 1971 (ci-aprés dénommée "la Conference de Montreal",)
Apres le 10 octobre 1971, elle sera ouverte å la signature de tous les Etats ä
Washington, ä Londres et å Moscou, Tout Etat qui n'aura pas signé la convention
avant qu'elle soit entrée en vigueur conformément au paragraphe 3 du present
artide pourra y adhérer ä tout moment,
2,
La présente convention
est soumise å la ratification des Etats signataires, Les instruments de ratification
ainsi que les instruments d'adhésion seront déposés auprés des gouvernements
des Elals-Unis d'Amérique, du Royaume-Uni de Grande Bretagne et d'Irlande du
Nord et de FUnion des Républiques socialistes soviétiques, qui sont désignés
par les présenles comme gouvernements dépositaires.
3,
La présente convention
entrera en vigueur trente jours apres la date du dépot des instruments de ratification
de dix Etats signataires qui ont participé a la Conference de Montreal,
Prop.
1973:92 61
denna konvention eller vid anslutning till den förklara
att den icke anser sig vara bunden av bestämmelserna i föregående punkt.
Övriga fördragsslulande stater blir ej bundna av nämnda bestämmelser gentemot
fördragsslutande stat som gjort sådant förbehåll,
3. Fördragsslutande stat som gjort förbehåll enligt
bestämmelserna i föregående punkt äger när som helst återtaga förbehållet
genom underrättelse lill deposila-rieregeringarna.
Artikd 15
1,
Denna
konvention skall stå öppen för undertecknande i Montreal den 23 september 1971
av stater som deltagit i den internationella lufiräiiskonferensen i Montreal
den 823 september 1971 (i fortsättningen kallad Montreal-konferensen), Efler
den lOoktober 1971 skall konventionen stå öppen för undertecknande av alla
stater i Moskva, London och Washington, Stat som ej undertecknar denna
konvention före dess ikraftträdande enligt tredje punkten av denna artikel kan
när som helst ansluta sig till konventionen,
2,
Denna
konvention skall ratificeras av de stater som undertecknat den. Ratifikations-
och anslutningsinstrument skall deponeras hos Amerikas Förenta Staters
regering. Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands regering och De
Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering, vilka härigenom utses till depositarieregeringar,
3,
Denna
konvention träder i kraft trettio dagar efler den dag då
ratifikationsinstrument deponerats av tio stater som undertecknat den och som
deltagit i Monlrealkonfe-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,
For other
States, this convention shall enter into force on the date of entry into force
of this Convention in accordance with paragraph 3 of this Artide, or thirty days
following the date of deposit of their instruments of ratification or accession,
whichever is låter,
5,
The Depositary Governments
shall promptly inform all signatory and acceding States of the date of each signature,
the date of deposit of each instrument of ratification or accession, the date
of entry into force of this Convention, and other notices.
6, As soon as this Convention comes into force, il shall
be registered by the Depositary Governments pursuant lo Artide 102 of the
Charter of the United Nations and pursuant lo Artide 83 of the Convention on
International Civil Aviation (Chicago, 1944).
4.
Pour les autres
Etats, la présente convention entrera en vigueur å la date de son entrée en vigueur
conformément au paragraphe 3 du present artide ou trente jours apres la date du
dépot de leurs instruments de ratification ou d'adhésion, si cette seconde date
est poslérieure ä la premiére.
5.
Les gouvernements
dépositaires informeronl rapidement tous les Etats qui signeronl la présente convention
ou y adhéreronl de la date de chaque signature, de la date du dépot de chaque
instrument de ratification ou d'adhésion, de la date d'entrée en vigueur de la présente
convention ainsi que de toutes autres Communications.
6.
Des son entrée
en vigueur, la présente convention sera enregi-slrée par les gouvernements dépositaires
conformément aux dispositions de Fartide 102 de la Charte des Nations Unies et
conformément aux dispositions de Fartide 83 de la Convention relative å FAvialion
civile internationale (Chicago, 1944).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
16
1.
Any contracting
State may denounce this Convention by written notification lo the Depositary Governments.
2. Denuncialion shall take effect six months
following the date on which notification is received by the Depositary governments.
In wUness whereof
the undersigned Plenipoienliaries, being duly authorized thereto by their Governments,
have signed this Convention,
Done at
Montreal, this iwenly-third day of September, one thousand nine hundred and sevenly-one,
in three originals, each being drawn up in four authentic texts in the English,
French, Russian and Spanish languages.
Artide
16
1. Tout Etat contractant peut
dénoncer la présente convention
par voie de notification écrite
adressée aux gouvernements dépo
sitaires,
2, La dénoncialion
prendra effet
six mois apres la date ä laqudle la
notification aura été rejue par les
gouvernements dépositaires.
En foi de quoi les Plénipolentiai-res soussignés, döment autorisés,
ont signé la présente convention.
Fait a Montreal, le vingi-iroi-siéme jour du mois de septembre
de Fan mil neuf cent soixanle el onze, en trois exemplaires originaux comprenant
chacun qualre lexies aulhenliques rediges dans les langues fran5aise,anglaise,espagnole
el russe.
Prop.1973:92 63
4,
För övriga
stater träder denna konvention i kraft den av följande dagar som infaller
senast, nämligen antingen dagen för konventionens ikraftträdande enligt tredje
punkten av denna artikel eller trettio dagar efler dagen för deposition av
vederbörande stats ratifikations-eller anslutningsinstrument,
5,
Deposilarieregeringarna
skall ulan dröjsmål underrätta alla stater som undertecknat och anslutit sig lill
konventionen om dagen för varje undertecknande, dagen för deposition av varje
ratifikations- eller anslutningsinstrument, dagen för denna konventions
ikraftträdande och om andra meddelanden,
6,
Så snart denna
konvention träder i kraft skall den registreras av deposiliarieregeringarna
enligt artikel 102 i Förenta Nationernas stadga saml artikel 83 i konventionen
angående internalionell lufttrafik (Chicago, 1944),
Artikel 16
1. Fördragsslulande stat äger
uppsäga denna konvention genom
skriftlig underrättelse lill deposila
rieregeringarna,
2, Uppsägning träder i kraft sex
månader efler den dag då deposila
rieregeringarna mottagit underrät
telsen,
TiU bekräftelse härav har under
tecknade, därtill vederbörligen
befullmäktigade, undertecknat
denna
konvention.
Som skedde i Montreal den 23 september 1971 i tre exemplar,
vart och ett avfattat på engelska, franska, ryska och spanska, vilka fyra
texter äger lika vitsord.
Prop. 1973:92 64
Bilaga 2
Förslag till
Lag om ändring i brottsbalken
Härigenom förordnas, att 2 kap. 3 § samt 13 kap. 4, 5 och
12 §§ brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 KAP. 3 §' För brott som begåtts utom riket dömes även i
annat fall än som avses i 2 § efter svensk lag och vid svensk domstol,
1, om brottet förövats å svenskt fartyg eller luftfartyg,
så ock eljest om
det begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen
å sådant fartyg,
2, om brotiet begåtts av krigsman å
område där avdelning av krigsmakten befann sig eller om det begåtts av annan än
krigsman å sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål än
övning,
3, om brottet förövats mol Sverige,
svensk kommun eller annan menighet eller svensk allmän inrättning,
4, om brottet begåtts inom område som
ej tillhör någon stat och förövats mot svensk medborgare, svensk sammanslutning
eller enskild inrättning eller mol utlänning med hemvist i Sverige,
5, om brottet är kapning av luft- 5, om brottet är luftfartssabo-
fartyg eller folkrällsbrolt, eller tage, grovt luftfartssabotage, kap
ning av luftfartyg eller folkrätts-
brott, eller
6, om del lindrigaste straff som i svensk lag är
stadgat för brottet är
fängelse i fyra år eller däröver,
13 KAP, 4 § Om någon förstör eller skadar egendom, som har
avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller
förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket,
eller genom annan åtgärd, som ej innefattar allenast undanhållande av
arbetskraft eller uppmaning därtill, allvarligt stör eller hindrar
användningen av sådan egendom, dömes f ör s a b o t a g e till fängelse i högst
fyra år. Delsamma skall gälla, om någon eljesl, genom skadegörelse eller annan
åtgärd som nyss sagts, allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln
eller användningen av telegraf, telefon, radio eller dylikt allmänt hjälpmedel
eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller
kraft.
Den som, inom eller utom riket, gör luftfartyg i trafik
oanvändbart för flygning genom att förstöra eller
' Paragrafen återges här i den lydelse som skall gälla
från och med den 1 juli 1973 (SFS 1972:812).
Prop. 1973,92
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
65
opaginerad Kontrollera mot PDF
skada
det eller vidtager åtgärd som är ägnad att framkalla fara för luftfartygs
säkerhet under flygning, dömes, om gärningen ej utgör kapning av luftfartyg,
för luftfart ssabotage tiU fängelse i högst fyra år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är brott som i 4 § sägs all anse som grovt, skall för
grovt sabotage dömas till fängelse på viss lid, lägst två och högst tio år,
eller på livslid.
Vid bedömande huruvida brottet därigenom framkallats fara
för rikets för egendom av särskild betydenhet.
Är brott som i 4 § sägs att anse som grovt, skall för
grovt sabotage eller, i fall som sägs i 4 § andra stycket, för grovt luftfartssabotage
dömas till fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år eller på livslid,
är grovt skall särskilt beaktas, om säkerhet, för flera
människoliv eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
försök, förberedelse eller stämpling till mordbrand, grov mordbrand,
allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, grovt sabotage, kapning av luftfartyg
eller spridande av gift eller smitta eller lill förgöring, så ock för
underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap,
stadgas.
För
försök, förberedelse eller stämpling till mordbrand, grov mordbrand,
allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, luftfartssabotage, grovt sabotage, grovt
luftfartssabotage, kapning av luftfartyg eller spridande av gift eller smitta
eller lill förgöring, så ock för underlåtenhet alt avslöja sådant brott dömes
till ansvar enligt vad i 23 kap, stadgas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den
Prop. 1973:92 66
Bihang B
Förslag till
Lag om ändring i brottsbalken
Härigenom förordnas, all 2 kap, 3 § och 13 kap, 5 a, 6, II och 12 §§ brottsbalken skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap, 3 S' För brott som begåtts utom riket dömes även i
annat fall än som avses i 2 S efler svensk lag och vid svensk domstol,
1, om brottet förövats å svenskt fartyg eller luftfartyg,
så ock eljest om
del begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen
åsådantfartyg,
2,
om brottet
begåtts av krigsman å område där avdelning av krigsmakten befann sig eller om
del begåtts av annan än krigsman å sådant område och avdelningen befann sig där
för annat ändamål än övning,
3,
om brottet
förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet eller svensk allmän
inrättning,
4,
om brotiet
begåtts inom område som ej tillhör någon stat och förövats mot svensk medborgare,
svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller mot utlänning med hemvist
i Sverige,
5, om brottet är kapning av luft- 5, om brottet är kapning av lufl-
farlygellerfolkrältsbrotl,eller fartyg, luftfartssabotage eller folk
rällsbrolt, eller
6, om det lindrigaste straff som i svensk lag är
stadgal för brottet är
fängelse i fyra år eller däröver.
13 kap, 5 a §-Den som ombord på luftfartyg medelst olaga
tvång bemäktigar sig fartyget eller ingriper i dess manövrering, dömes för kapning
av luftfartyg tiW fängelse i högst fyra år.
Är brottet grovt, dömes tiU fång- Vidtager någon eljest
åtgärd som
else. lägst ett och högst tio år. Vid är ägnad att framkalla fara för
bedömande huruvida brottet är luftfartygs säkerhet under flygning
grovt skall särskiU beaktas, om eller gör någon luftfartyg i trafik
därigenom framkallats fara för flera oanvändbart för flygning genom att
människoliv eller om gärningen förstöra eller skada det. dömes
eljest vant av särskiU farlig art. för luftfa rtssabotage tiU fäng-
else i högst fyra år.
Är brott som i första eller andra stycket sägs att anse
som grovt.
' Senaste lydelse 1972:812. - Senaste lydelse 1971: 188.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973,92
Nuvarande lydelse
67
Föreslagen lydelse
dömes tiU fängelse på viss tid. lägst två och högst tio
år. eller på livstid. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skaU särskiU
beaktas, om därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen
eljest varU av särskiU farlig art.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som av
oaktsamhet, genom all umgås ovarsamt med eld eller sprängämne eller annorledes,
vållar brand eller ofärd som i 1, 2 eller 3 § sägs eller framkallar fara
därför, eller vållar skada eller hinder som i 4 § sägs, dömes för aUmänfarlig
vårdslöshet lill böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som av oaktsamhet, genom alt umgås ovarsamt med eld
eller sprängämne eller annorledes, vållar brand eller ofärd som i 1, 2 eller 3 S
sägs eller framkallar fara därför, eller vållar skada eller hinder som i
4
S sägs
eller fara eller skada som i
5 a a andra stycket sägs, dömes för
allmänfarlig vårdslöshet till böter eller fängelse i högst sex månader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är
brottet grovt, dömes lill fängelse i högst två år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om någon,
som ådragit sigansvar enligt I, 2. 3, 6, 7, 8, 9 eller 10 §, frivilligt avvärjt
fara som där sägs innan avsevärd olägenhet uppkommit, må dömas lill lindrigare
straff än för gärningen är stadgal; dock måej dömas lill lindrigare straff än
fängelse, om lägsta straffet för brottet eljest är fängelse i två år eller
däröver. Var faran ringa och är för gärningen ej stadgat svårare straff än
fängelse i ett år, skall ej dömas till ansvar.
Om någon,
som ådragit sigansvar enligt I, 2. 3, 6, 7, 8, 9eller 10 >i eller enligt 5 a
§förluftfartssabotage. friviUigt avvärjt fara som där sägs innan avsevärd
olägenhet uppkommit, må dömas lill lindrigare straff än för gärningen är
stadgat; dock må ej dömas till lindrigare straff än fängelse, om lägsta
straffet för brotiet eljesl är fängelse i två år eller däröver. Var faran
ringa och är för gärningen ej stadgat svårare straffan fängelse i ett år, skall
ej dömas lill ansvar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
försök, förberedelse eller stämpling till mordbrand, grov mordbrand,
allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, grovt sabotage, kapning av luftfartyg
eller spridande av gift eller smitta eller lill
För
försök, förberedelse eller stämpling till mordbrand, grov mordbrand,
allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, grovt sabotage, kapning av luftfartyg,
luftfartssabotage eller spridande av gift eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1971: 188.
Prop. 1973:92 68
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
förgöring, så ock för underlåtenhet smitta eller lill förgöring,
så ock för
all avslöja sådant brott dömes lill underlåtenhet all avslöja sådant
ansvar enligt vad i 23 kap, stadgas, brott
dömes till ansvar enligt vad i 23
kap, stadgas.
Dennalaglräderi kraft den I juli 1973,
Prop. 1973:92 69
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 22 mars 1973.
Närvarande: justitierådet ALEXANDERSON, regeringsrådet
KLACKENBERG, f, d, regeringsrådet ÖHMAN, justitierådet WALBERG,
Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av
protokoll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen i statsrådet
den 9 mars 1973, hade Kungl, Maj:t förordnal, att lagrådels yttrande skulle
inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring i brottsbalken.
Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, hade den
1619 mars 1973 inför lagrådet föredragits av rådmannen Bengt Karle,
Lagrådet yttrade:
Vad angår den föreslagna utvidgningen av regeln om
domsrätt i 2 kap, 3 § punkt 5 BrB skall enligt ordalydelsen obegränsad domsrätt
föreligga i det faUetatl "brottet är luftfartssabotage". Det torde
vara avsett att detta skall gälla även försök (jfr artikel 1 punkt 2 a) och
artikel 5 punkterna 1 och 2 i Montrealkonventionen), Emellertid torde enligt
brottsbalkens språkbruk en broltsbenämning som luftfarissabolage beteckna
endast det fullbordade brottet och alltså inle därjämte försök till brotiet (se
exempelvis BrB 3:11 och 6:11), Domsräitsregeln synes därför böra avfattas så,
att den uttryckligen nämner, förutom luftfartssabotage, även försök till sådant
brott. Eftersom medverkan endast är ett sätt bland andra alt begå ett brott,
vare sig detta är försöksbrott eUer fullbordat brott, kommer domsräitsregeln
utan särskild föreskrift all gälla även medverkan. Utformas domsräitsregeln i
nu förevarande del på sätt här förordats, torde en motsvarande komplettering
böra ske i vad regeln gäUer kapning av luftfartyg. Det kan anmärkas, att
folkrättsbrott är straffbart endast som fullbordat brott.
Vad beträffar straffbestämmelsen om luftfartssabotage har
begreppet "luftfartyg i trafik" inle definierats i lagtexten. Det
synes emellertid vara avsett att den bestämning som i artikel 2 b) i
Montrealkonventionen givils detla begrepp skaU vara vägledande. Detta betyder å
andra sidan, att någon absolut bundenhet av artikeltexten inte skall föreligga
vid rättstiUämpningen, En domstol kan alltså i något fall med hänsyn till
särskilda omständigheter länkas finna det påkallat att ge begreppet
"luftfartyg i trafik" en något trängre eller en något vidare innebörd
än vad som skulle följa av en ordagrann tUlämpning av konventionstexten. Detta
föranleder ingen erinran från lagrådets sida.
Det remitterade förslaget upptar jämväl en utvidgning av
bestämmelserna om allmänfarlig vårdslöshet i 13 kap, 6 § brottsbalken. Denna
utvidgning
Prop.
1973:92 70
påkallas
inte av Montrealkonvenlionen, Tanken är att paragrafen i denna del skall
anknyta till bestämmelsen om straff för luftfartssabotage i 5 a § andra stycket,
I enlighet härmed föreslås att i 13 kap, 6 § skall upptas ocksä det fallet all
någon av oaktsamhet vållar fara eller skada som i 5 a § andra stycket sägs.
Bestämmelsen i 13 kap. 6 § synes emellertid redan i nuvarande utformning i aUt
väsentligt täcka vållande av sådan fara som avses i 5 a § andra stycket, dvs.
fara för luftfartygs säkerhet under flygning. Enligt paragrafens nuvarande
lydelse straffas nämligen den som av ovarsamhel framkallar fara för sådan ofärd
som sägs i 3 § , bl, a, flygolycka, innefattande fara för annans liv eller
hälsa. Under hänvisning härtiU föreslår lagrådet att bestämmelsen i nu
förevarande del begränsas till att gälla vållande av "skada som i 5 a §
andra stycket sägs", I övrigt föranleder förslaget ingen erinran från
lagrådet.
Ur protokollet: Ingrid Hellström
Prop.
1973:92 71
Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungeni statsrådet
på Stockholms slott den 23 mars 1973.
Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådels övriga ledamöter lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i brottsbalken.
Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.
Som
lagrådet anfört är avsikten att den föreslagna regeln om domsrätt i 2 kap, 3 §
5 brottsbalken skall gälla luftfarissabolage inte bara när fullbordat sådant
brott föreligger utan också vid försök lill sådant brott. Detta följer av att
det för ett svenskt tillträde till Montrealkonventionen krävs att den utvidgade
domsräitsregeln omfattar inte bara fullbordat brott ulan också försöksbrott.
Motsvarande gäller i fråga om kapning av luftfartyg i förevarande lagrum, som
i denna del bygger på Haagkonventionen, Jag har inget all erinra mot att
lagrummet förtydligas så alt där uttryckligen anges att också försök tiU kapning
av luftfartyg eller luflfartssabolage omfattas av den utvidgade domsrälten.
Inte
heller har jag någon erinran mot den av lagrådet föreslagna jämkningen av 13
kap, 6 §,
Jag
hemstäUer, att Kungl, Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
dels
antaga förslaget till lag om ändring i brottsbalken med vidtagna ändringar,
dels
godkänna konventionen den 23 september 1971 för bekämpande av brott mot den civUa
luftfartens säkerhet.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga liU detta protokoU ulvisar.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Doktrin (3)
- Per Ole Träskman, Brottsligheten och dess bekämpande — en reflektion om verkliga hot och hotbilder, SvJT 2007 s. 101, på s. 107 · Fritt tillgänglig
- Krister Malmsten, Falskt larm, SvJT 1981 s. 161, på s. 162 · Fritt tillgänglig
- Nils R. Larsson, Internationell samverkan i rättegång, SvJT 1978 s. 453, på s. 459 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
60 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (51)
51 kopplingar i 31 dokument.
- SOU 2025:66 En straffreform s. 1185 · s. 1189 i texten
- SOU 2021:90 En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription s. 123 · s. 287 i texten
- SOU 2019:49 En ny terroristbrottslag s. 143 i texten
- SOU 2018:2 Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner s. 64 om s. 13 i texten
- Prop. 2017/18:73 En utvidgning av kapningsbrottet s. 6 i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- RH 2009:93 om s. 23 ur registret
Doktrin (8)
8 kopplingar i 6 dokument.
- Påle, Villkor för utlämning, 2003 s. 71 · s. 405 i texten
- Falk, Straffrätt och territorium, 1976 s. 251 · s. 319 i texten
- SvJT 2007 s. 101 Per Ole Träskman, Brottsligheten och dess bekämpande — en reflektion om verkliga hot och hotbilder s. 107 i texten
- Jareborg, Brotten, 1986 s. 264 i texten
- SvJT 1981 s. 161 Krister Malmsten, Falskt larm s. 162 i texten