Sök i Ratio Lex

KungI. Maj:ts proposition med förslag till lag om konvertibla skuldebrev m.m.

1973 · 160 sidor, varav 142 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 142 av 160 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:93, KungI. Maj:ts proposition med förslag till lag om konvertibla skuldebrev m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Majrts proposition nr 93 år 1973 Prop. 1973: 93

Nr 93

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om konvertibla skuldebrev m. m.; given
Stockholms slott den 16 mars 1973.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av StatsrådsprotokoUet
över justitieärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

CARL
LIDBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag som berör aktiebolagens kapitalförsörjning,
aktiekapitalets storlek och bolagsledningens och aktieägares rätt att ta lån
från aktiebolag.

Enligt
förslaget skaU aktiebolag kunna ge ut konvertibla skuldebrev, dvs. skuldebrev
som kan bytas ut mot aktier i det låntagande bolaget. Bolagen får också
möjlighet alt ge ut skuldebrev förenade med optionsrätt att teckna nya aktier
i det låntagande bolaget. Vidare föreslås regler om konvertibla aktier, dvs.
aktier som kan omvandlas till aktier av annat slag.

Möjlighet
införs för aktiebolag att vid nyemission av aktier mot betalning i pengar
besluta om avvikelse från den företrädesrätt att delta i nyemissionen som
annars tillkommer aktieägarna. Vidare får styrelsen behörighet att efter
bemyndigande av bolagsstämman besluta om nyemission och om avvikelse från
aktieägares företrädesrätt.

Aktiekapitalets
minsta belopp höjs från nuvarande 5 000 kr. till 50 000 kr.

Slutligen
införs regler om bolagens rätt att lämna penninglån tUl styrelsen,
verkställande direktör och aktieägare. Reglerna innebär bl. a. att sådana lån
förbjuds i den mån lånet är avsett för låntagarens privata konsumtion.

Lagförslagen
avses träda i kraft dagen efter den, då lagen utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

1
Riksdagen 1973.1 saml Nr 93

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93

Lagförslag

1
Förslag till

Lag
om konvertibla skuldebrev m. m.

Härigenom
förordnas som följer.

Allmänna
bestämmelser

1 §
Annat aktiebolag än bank- och försäkringsaktiebolag kan mot

vederlag i pengar eller annan egendom utge konvertibla skuldebrev eller

skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Sådant skuldebrev

skall vara löpande.

Konvertibla
skuldebrev skall innehålla utfästelse från bolaget om alt borgenär har rätt att
helt eller delvis utbyta sin fordran enligt skuldebreven mot aktier i bolaget.
Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skall ge borgenär rätt att
teckna aktier i bolaget mot betalning i pengar. Sådan rätt kan även knytas lill
optionsbevis fogade vid skuldebreven.

Villkoren
för utbyte eller nyteckning av aktier skall bestämmas så att utbyte eller
nyteckning kan ske utan att bolagsordningen ändras.

Vederlaget
för konvertibelt skuldebrev får ej undersliga det nominella beloppet på aktie
som utlämnas vid utbyte, om ej mellanskUlnaden täckes genom kontant betalning
vid utbytet.

2 § Består vederlaget för utgivna skuldebrev av
pengar, har aktieägare företrädesrätt att teckna skuldebrev i emissionen såsom
om denna gällde de akiier i fråga om vilka utbytesrätt eller optionsrätt tUl
nyteckning föreligger. Bolagsstämman eller, i fall som avses i 10 §, styrelsen
kan dock besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.

3 § Beslut om emission av skuldebrev fattas av
bolagsstämman, om ej annat följer av 9 eller 10 §.

Förfarandet
vid emission

4 §
Förslag till emissionsbeslut skall hållas tillgängligt för aktieägarna under
minst en vecka före bolagsstämma vid vilken emissionsbeslut skall fattas samt
framläggas på stämman. Delsamma skall gälla sådan redogörelse av styrelsen och
sådant yttrande av revisorerna som avses i 6 §. Innebär förslaget avvikelse
från aktieägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen anges i
förslaget eller i handling som fogats vid förslaget. Om årsredovisningen ej
skall behandlas på stämman, skall även enligt vad nyss sagts följande
handlingar håUas tiUgängliga och framläggas på stämman:

1.
avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om
bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av
revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 3

2. en av styrelsen imdertecknad redogörelse för
händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka intr'äffat efter
årsredovisningens avgivande, om det ej på grund av särskilda omständigheter
skulle skada bolaget, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över
redogörelsen.

Kallelse till
bolagsstämman skall innehålla uppgift om den företrädesrätt att deltaga i
emissionen som enligt förslaget tUlkommer aktieägarna eller annan.

5
§ Beslut om emission skall ange

1. emissionens belopp eller högsta belopp eller det
lägsta och högsta beloppet för emissionen,

2. den företrädesrätt att deltaga i emissionen som
tillkommer aktieägama eller annan, eller vem som eljest äger deltaga i
emissionen,

3. när ett lägsta belopp bestämts för emissionen, den
tid inom vUken teckning av skuldebrev kan ske,

4. den tid, ej understigande två veckor från
utfärdandet av kungörelse enligt 7 § första stycket första punkten eller, i
fall som avses i 7 § fjärde stycket, från beslutet eller, i fråga om bolag för
vilket lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering gäller (avstämningsbolag),
från avstämningsdagen, inom vilken aktieägare kan begagna sin företrädesrätt
tiU teckning,

5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskurs och
räntefot,

6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas
samt den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som
icke tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om ej föreskrift meddelas att
fördelningen skall bestämmas av styrelsen,

7. tid och villkor för utbyte eller nyteckning,

8. den rätt som skall tiUkomma borgenär eller
innehavare av options-bevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller
nyteckningen ökas eller nedsättes eller nya konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt tUl nyteckning utges eller bolaget upplöses
eller upphör genom fusion,

9. det belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas
genom utbyte eller nyteckning, samt

10. det
aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, om aktier av olika

slag finns eller kan utges.

Om
förbehåll enligt 9 § 1 mom. fjärde stycket, 65 eller 70 § lagen (1944: 705) om
aktiebolag skall gälla beträffande de nya aktierna, skall erinran därom intagas
i emissionsbeslutel.

I
fråga om avstämningsbolag iakttages, alt avstämningsdag skall anges i
emissionsbeslutet, om aktieägare skall ha företrädesrätt att deltaga i
emissionen. Avstämningsdagen får ej sättas tidigare än tre veckor från det
beslutet kungjorts enligt 7 § första stycket första punkten.

Skall skuldebrev bli
föremål för handel vid fondbörs kan i emissionsbeslutet upptagas bemyndigande
för styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att innan teckning
påbörjas bestämma emissionens belopp, emissionskurs, räntefot samt viUkor för
utbyte eller nyteckning. I fråga om avstämningsbolag iakttages dock, att nämnda
villkor skall bestämmas senast på avstämningsdagen, om aktieägare skaU ha
företrädesrätt att deltaga i emissionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 4

6 §
Skall vederlaget för utgivna skuldebrev bestå av annan egendom än

pengar, skall bestämmelse därom intagas i emissionsbeslutet. Styrelsen

skall ha avgivit en redogörelse för de omständigheter som kan vara av

vikt vid bedömandet av värdet på egendomen. Särskilt skall anges det

värde, till vilket egendomen beräknas kunna upplagas i balansräkningen.

Har skriftligt avtal upprättats rörande överlagande av egendomen, skall

redogörelsen innehålla avtalet eUer hänvisning till avtalet med uppgift

om den plats där det hålles tUlgängligt. Muntligt avtal skall fullständigt

upptagas i redogörelsen. Övertager bolaget rörelse, skall resultat- och

balansräkningarna för rörelsen under de två sista räkenskapsåren bifo

gas redogörelsen. I redogörelsen skall upplysning ges om verksamheten

och resultatutvecklingen under tiden därefter. Om nämnda räkningar ej

uppgjorts för rörelsen, skall i redogörelsen lämnas upplysning om verk

samheten och resultatutvecklingen under angivna räkenskapsår.

Över redogörelsen skall
revisorerna avge yttrande, av vilket skall framgå att egendom, som skall
tillföras bolaget, icke i redogörelsen åsatls högre värde än det till vilket
egendomen beräknas kunna upptagas i balansräkningen. Emissionsbeslutet skaU
innehålla alt redogörelse och yttrande som nu sagts har avgivits.

7 §
Bolagsstämmans beslut om emission eller en redogörelse för det

väsentliga innehållet i beslutet skall genast kungöras i allmänna tidning

arna och tidning inom den ort där styrelsen har sitt säte. Kungöres ej

beslutet i dess helhet, skall i kungörelsen uppgift lämnas om var beslutet

hålles tillgängligt. Har bolagsstämman enligt 5 § fjärde stycket över

lämnat åt annan alt besluta om emissionens belopp, emissionskurs, rän

tefot och viUkor för utbyte eller nyteckning, skall vad i dessa hän

seenden beslutats kungöras på motsvarande sätt.

Är bolaget ej
avstämningsbolag, skaU beslut som avses i första stycket utan dröjsmål sändas
tUl aktieägare som begär det och uppger sin postadress, om aktieägaren skall
ha företrädesrätt att deltaga i emissionen.

I fråga om
avstämningsbolag iakttages att i förekommande fall beslut av styrelsen eller
den styrelsen inom sig förordnar rörande emissionens belopp, emissionskurs,
räntefot och vUlkor för utbyte eller nyteckning bifogas teckningsrättsbevis när
sådant översändes enligt 11 § tredje stycket.

Bestämmelserna i första
och andra styckena gäller ej för annat aktiebolag än avstärrmingsbolag, om
samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma som beslutat
emissionen och emissionsbeslutet icke innehåller bemyndigande enhgt 5 § fjärde
stycket.

8 §
Om ett lägsta belopp bestämts för emissionen och detta ej tecknats

inom teckningsliden, är beslutet om emission förfallet. Detsamma gäller

beslut om sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att aktieka

pitalet ökas.

När
teckningen av skuldebreven avslutats, skaU bolagel genast för registrering
anmäla beslutet om emission och det nominella belopp av lånet som tecknats.
Registrering får ske endast om de i 195 § 1 mom. första och andra styckena
lagen (1944: 705) om aktiebolag angivna förutsättningarna för registrering av
beslut om kapitalökning föreligger.

9 §
Styrelsen kan besluta om emission och om avvikelse från bestäm

melserna i 2 § om aktieägares företrädesrätt under förutsättning av bo-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 5

lagsstämmans
godkännande. Bestämmelserna i 57 §§ och 8 § första stycket gäller därvid i
tUlämpliga delar.

I fråga om styrelsens
begäran om bolagsstämmans godkännande till-lämpas föreskriftema i 4 § första
stycket. Vad där sägs om förslag tUl emissionsbeslut skall gälla styrelsens
beslut.

Anmälan för registrering
enligt 8 § andra stycket skall göras när emissionsbeslutet har godkänts av
stämman och teckningen av skuldebreven avslutats. Har anmälan för registrering
ej skett inom ett år från styrelsens beslut om emission, är beslutet
förfallet.

10
§ Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emission och att
därvid avvika från bestämmelsema i 2 § om aktieägares företrädesrätt.

Skall skuldebrev kunna
tecknas mot tillskott av annan egendom än pengar eller skall avvikelse från
aktieägares företrädesrätt kunna göras, skall detta särskilt anges i
bolagsstämmans beslut. Beslutet skall innehålla bestämmelse om den tid, längst
intUl nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall
fattas. Bestämmelserna i 4 § första stycket äger motsvarande tillämpning i
fråga om förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans
beslut skall genast anmälas för registrering. Innan registrering har skett kan
styrelsen ej fatta beslut om emission.

Bestämmelsema
i 58 §§ gäller i lillämpliga delar i fråga om styrelsens beslut om emission.

Tecluiingsrätt
och optionsbevis m. m.

11 §
Aktieägare som har företrädesrätt att deltaga i emission är berät

tigad att för varje aktie utfå särskilt teckningsrättsbevis. I beviset skall

angivas hur många sådana bevis som skall avlämnas vid teckning av

skuldebrev.

När
teckningsrättsbevis utlämnas eller, om sådana ej användes, när teckning av
skuldebrev sker, skall det aktiebrev varpå företrädesrätten grundas förses med
påskrift att denna begagnats.

Bestämmelserna i andra
stycket gäller ej avstämningsbolag. Teckningsrättsbevis som tillkommer
aktieägare i sådant bolag skall utan dröjsmål i rekommenderat brev eller på
annat betryggande sätt översändas tUl den som på avstämningsdagen var införd i
aktieboken eller i förteckning enligt 12 § lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering.
Bestämmelserna i 22 och 23 §§ nämnda lag äger motsvarande tillämpning.

12 §
Skuldebrev, oplionsbevis och teckningsrättsbevis som avses i

denna lag skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens bemyndi

gande av bank eller, i fråga om avstämningsbolag, av Värdepappers-

centralen VPC Aktiebolag. Namnteckning får återges genom tryclcning

eller på annat liknande sätt.

Borgenär äger skilja
optionsbevis från skuldebrev och förfoga över beviset särskilt i den mån annat
ej följer av föreskrift i skuldebrevet att optionsbevis får avskiljas först
efter viss tid.

Överlåtes eller pantsattes
oplionsbevis eUer teckningsrättsbevis äger vad i 13, 14 och 22 §§ lagen (1936:
81) om skuldebrev föreskrives rö-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1973: 93 6

rande
skuldebrev ställt till viss man eller order motsvarande tillämpning, om beviset
'är ställt tUl viss man. I annat fall tillämpas vad i nämnda lagrum föreskrives
rörande skuldebrev ställt tUl innehavaren.

Utbyte
och nyteckning

13 § När fordran enligt skuldebrev utbytes mot aktie
skall skuldebrevet förses med påskrift om utbytet. Vid nyteckning skall
skuldebrevet, eller i förekommande fall optionsbeviset, förses med påskrift om
nyteck-nmgen.

14 § överstiger vid utbyte av fordran enligt
skuldebrev mot aktie fordringsbeloppet aktiens nominella belopp, skall
mellanskiillnaden läggas tUl reservfonden.

15 § Vid nyteckning enligt denna lag skall aktier
tecknas på teckningslista som innehåller beslutet om emission. Avskrift av
bolagsordningen, den senast fastställda balansräkningen försedd med anteckning
om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust samt förvaltningsberättelsen
och revisionsberättelsen för del år balansräkningen avser skall vara fogade vid
teckningslislan eller hållas tUlgängliga för aklietecknare på plats som anges i
listan.

Sker
teckning av akiier utan att bestämmelserna i första stycket iakttagits eller
tecknas aktie med vUlkor som ej överensstämmer med de i emissionsbeslutet
angivna villkoren, är teckningen ogiltig. Ogiltighet på sådan grund får dock ej
göras gällande när registrering skett enligt 17 §. Den som tecknat aktie med
vUlkor kan efter registreringen ej längre åberopa villkoret.

Anser
styrelsen att aktieteckning är ogiltig enligt andra stycket skall
aktietecknaren genast underrättas därom. I annat fall skall aktietecknaren
tilldelas tecknade aktier. Aktierna skall genom styrelsens försorg
ofördröjligen upptagas i aktieboken,

16 §
Kvittning av skuld på grund av aktieteckningen mot fordran hos

bolaget får ske endast om styrelsen medger kvittning. Sådant medgi

vande får ej lämnas om det skulle vara till skada för bolaget eller dess

borgenärer.

Vad
i 4144 §§ lagen (1944: 705) om aktiebolag föreskrives om skyldighet att
erlägga betalning å aktie och avlämna förbindelse saml om påföljd vid underlåtenhet
att fullgöra sådan skyldighet skall vid aktieteckning enligt denna lag äga
motsvarande tillämpning på aktietecknare som ej erlagt full betalning vid
teckningen,

17 §
Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller nyteckning

av akiier utgått skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier

som utgivits i utbyte eller som nytecknats. Om ulbytestiden eller teck

ningstiden är längre än ett år, skall anmälan göras senast tre månader

efter utgången av varje räkenskapsår under vilket utbyte eller nyteck

ning har skett.

Såsom
vUlkor för registrering av kapitalökningen gäller,

1.
i fråga om utbyte att bolaget på grund av emissionen tillförts egen-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 7

dom
tUl ett värde motsvarande minst sammanlagda nominella beloppet av de anmälda
aktierna,

2. i fråga om nyteckning att aktierna till fullo
betalats, samt

3. att yttrande föreligger från revisorerna av vilket
framgår att föreskriftema i 1 eller 2 iakttagits.

Genom
registreringen är aktiekapitalet ökat med sammanlagda nominella beloppet av de
anmälda aktierna.

18
§ Aktiebrev får utges först sedan registrering enligt 17 § skett.

De
nya aktierna skall medföra rätt till vinstutdelning enligt vad därom bestämts i
emissionsbeslutet. Beslutet får dock ej innebära att sådan rätt inträder senare
än för räkenskapsåret efter det under vilket aktierna skolat till fullo
betalas.

Bundna
och fria aktier

19 §
Har förbehåU enligt 177 § lagen (1944: 705) om aktiebolag inta

gits i bolagsordningen, skall erinran härom göras i beslutet om emis

sion. Vid emission skall iakttagas alt förhållandet mellan antalet bundna

och antalet fria akiier ej ändras i strid mot förbehållet, om den i emis

sionsvillkoren medgivna utbytes- eller teckningsrätten skulle utnyttjas

till fullo. I skuldebrev och optionsbevis skall anges, om utbytes- eller

teckningsrätten avser bunden eller fri aktie.

Emissionskursen,
utbyteskursen eller kursen vid nyteckning fär bestämmas högre i fråga om
skuldebrev där utbytes- eller teckningsrätten avser fri aktie än i fråga om
annat skuldebrev.

Vid
utbyte eller nyteckning utfärdas bundna och fria aktier i enlighet med vad som
angives i skuldebrevet eller optionsbeviset. Den som endast har rätt att
förvärva fri aktie får ej tilldelas bunden aktie. Vid anmälan för registrering
enligt 17 § anges antalet utgivna fria och bundna aktier.

20 §
Har, då tiden för utbyte eller nyteckning utgått, antalet fria ak

tier efler registrering enligt 17 § kommit alt överstiga den enligt förbe

håll i bolagsordningen medgivna delen av aktierna, skall registrerings

myndigheten förelägga bolaget att inom sex månader för registrering an

mäla och visa, att det tillåtna förhållandet mellan antalet fria och anta

let bundna aktier inträtt. Efterkommes ej föreläggandet, skall myndig

heten lämna meddelande tUl rätten och skaU vad i 46 § lagen (1944:

705) om aktiebolag är föreskrivet äga motsvarande tUlämpning.

Har
bolaget mottagit föreläggande som avses i första stycket, får styrelsen inom
ramen för bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalets storlek besluta om sådan
ökning av aktiekapitalet genom utgivande av nya bundna aktier mol betalning i
pengar som fordras för alt det tUlåtna förhållandet mellan antalet fria och
antalet bundna akiier skall inträda. Styrelsen får därvid besluta om avvikelse
från den företrädesrätt lill teckning av nya aktier som eljest tillkommer
förutvarande aktieägare. Teckning sker på teckningslista som innehåller
styrelsens beslut. Full betalning för aktierna skall erläggas inom tid som
avses i första stycket. När full betalning erlagts, skall styrelsen anmäla de
utgivna aktierna för registrering. Genom registreringen är aktiekapitalet ökat
med sammanlagda nomineUa beloppet av de anmälda aktierna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 8

överstiger
tiden för utbyte eller nyteckning tre år, skall registrerings-myndigheten även
efter utgången av varje treårsperiod under nämnda tid iakttaga vad i första
stycket sägs. Bestämmelserna i andra stycket äger motsvarande tUlämpning.

Skadestånd,
ansvar och besvär m. m.

21 § Bestämmelserna i lagen (1944: 705) om aktiebolag beträffande
skadeståndsskyldighet vid överträdelse av lagen äger motsvarande tilllämpning
på överträdelse av denna lag.

22 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter
mot 19 § första stycket eller tredje stycket andra punkten dömes till böter
eller fängelse i högst ett år.

23 § Till böter dömes den som

1. vid utfärdande av skuldebrev eller optionsbevis
bryter mot 12 § första stycket,

2. underlåter att iakttaga bestämmelserna i 7 §
första, andra eller tredje stycket eller 11 § tredje stycket, eller

3. underlåter att på sätt föreskrives i lagen göra
påskrift på aktiebrev, skuldebrev eller optionsbevis.

24 § Iakttages ej bestämmelserna i denna lag om
anmälan för registrering, äger rätten, på talan av åklagare, genom vite
tUlhålla styrelseledamot eUer verkställande direktör att fullgöra sin
skyldighet.

25 § Talan mot beslut av registreringsmyndigheten
enligt denna lag föres hos kammarrätten genom besvär inom två månader från
beslutets dag.

26 § Om ej annat följer av denna lag, gäller
bestämmelserna i lagen (1944: 705) om aktiebolag och lagen (1970: 596) om
förenklad aktiehantering.

Närmare
bestämmelser om anmälan för registrering enligt denna lag och om avgifter och
expedition i sådana registreringsärenden meddelas av Konungen eller, efter
Konungens bemyndigande, av registreringsmyndigheten.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:93 9

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag

Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1944: 705) om aktiebolag,

dels
att 101 § 4 mom. skall upphöra att gälla,

dels
att 2 och 3 §§, 9 § 1 mom., 34, 48, 49, 55, 70 och 76§§, 103 § 1 mom., 107 § 1
mom., 108 §, 113 § 1 mom., 123, 124, 130 och 140 §§, 155 § 2 mom., 173 §, 175 §
1 mom., 190 § 2 mom., 193, 206, 210, 213, 215 och 216 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels
att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 63 a, 75 ac, 181 a och 194 a §§,
samt ett nytt moment, 222 § 4 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Aktiekapitalet
skall bestämmas i Aktiekapitalet skall bestämmas i

svenskt
mynt och må ej sättas läg- svenskt mynt och må ej sättas läg

re än femtusen kronor. re än femtiotusen kronor.

Där
aktiekapitalet skall, utan ändring av bolagsordningen, kunna bestämmas till
lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet) ej utgöra
mindre än tredjedelen av högsta beloppet (maximikapita-let).

3 § 1

Aktierna
skola lyda å lika be- Aktierna skola lyda å lika be-

lopp,
ej understigande femtio kro- lopp, ej understigande femtio kronor; dock må
aktie kunna lyda å nor; dock må aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst
tio kronor, mindre belopp, lägst tio kronor, om det i
bolagsordningen be- om Konungen eller myndighet stämda
aktiekapitalet eller maxi- Konungen förordnar för särskilt mikapilalel icke
överstiger femtio- fall giver tillstånd därtill. tusen kronor eller ock
Konungen eller myndighet Konungen förordnar för särskilt fall giver tillstånd
därtiU.

Vad
för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, vara aktien
skall lyda (nominella beloppet). Betalningen skall erläggas i penningar, där
den ej må annorledes fullgöras efter vad i denna lag sägs. Sedan för aktie full
betalning blivit eriagd, vare aktieägaren icke pliktig att ytterligare
tiUskjuta någol.

Aktie
vare mot bolaget odelbar.

A
aktiema skola utfärdas brev, vilka ställas lill viss man, där ej Konungen
eller myndighet Konungen förordnar för särskilt fall medgiver att breven må
ställas till innehavaren.

9
§ 1 mom. Skola aktiebreven ställas till innehavaren, eller skall för bolag,
vars aktiekapital skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till
lägre eller högre belopp, förbehåll Iräf-

1
Senaste lydelse 1955: 384.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fas om aktiekapitalets nedsättning genom inlösen av akiier
enligt bestämda grunder efter vad i 65 § sägs,

eller skall förbehåll träffas enligt 70 § om rätt för
aktieägare att vid akties övergång lösa aktien eller enligt 227 § om tvisters
avgörande av skiljemän,

eller skola, i den mån sådant må ske, grunderna för
utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma avvika från vad
därom finnes föreskrivet i 119, 133, 135 och 140 §§,

eller skall bolagets verksamhet upphöra efler viss tid
eller under visst villkor,

varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen.

Skall kalenderåret ej utgöra bolagets räkenskapsår, varde
räkenskapsåret angivet i bolagsordningen.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall
bolagsordningen angiva det belopp, vartill aktier av olika slag må kunna
utgivas, och den rätt de skola medföra. Skola aktierna icke medföra lika rätt
till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall, såframt aktiekapitalet skall
kunna ulan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp,
i bolagsordningen särskUt angivas den rätt lill teckning eUer erhållande av
nya akiier, som vid aktiekapitalels ökning må tillkomma varje slag av aktier.

/ bolagsordningen kan intagas förbehåll alt aktie av visst
slag skall i närmare angiven ordning kunna omvandlas lill aktie av annat slag.
Omvandlingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när
registrering sker.

I den mån med bolagels verksamhet ej åsyftas beredande av
vinst åt aktieägarna, skall i bolagsordningen angivas verksamhetens syfte, och
skall tillika bestämmelse upptagas om användandet av den vinst som må uppkomma
å verksamheten och av bolagets behållna tUlgångar vid dess upplösning. Skall eljest
om användande av bolagels vinst eller av bolagets behållna tUlgångar vid dess
upplösning gälla annat än i denna lag stadgas, varde ock bestämmelse därom
intagen i bolagsordningen.

34 §2 Akliebrev skola undertecknas av styrelsen samt
angiva bolagets firma, ordningsnummer å den eller de akiier, vara breven lyda,
akties nominella belopp och dagen för utfärdandet. Styrelseledamots
namnteckning må kunna återgivas genom tryckning eller på annat dylikt säll.

Kunna, då akliebrev utgivas. Kunna, då aktiebrev utgivas,

enligt bolagsordningen akiier av enligt bolagsordningen aktier av

olika slag finnas, skall aktieslaget olika slag finnas, skall aktieslaget

anmärkas i akliebreven. Har i anmärkas i aktiebreven. Har i

bolagsordningen intagils förbehåll bolagsordningen intagits förbehåll

som i 65 eller 70 § sägs, varde ock som i 9 § 1 mom. fjärde stycket,

ä Senaste lydelse 1962:186.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

den i förbehållet bestämda inskränkningen angiven i varje
brev å aktie som den avser.

Föreslagen
lydelse

65 eller 70 § sägs, varde ock det i förbehållet bestämda
villkoret angivet i varje brev å aktie som det avser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aktiebrev må ej utgivas, med mindre full betalning erlagts
för den eller de aktier vara brevet lyder. Utgivande av aktiebrev må ej äga
rum, innan registrering skett därom, att full betalning erlagts för akiier tillhopa
motsvarande det vid bolagsordningens anlagande bestämda minimikapitalet. Vid
ökning av aktiekapitalet må brev utgivas å högst så många aktier som enligt 62
§ registrerats såsom lill fullo betalda. Angående utgivande av brev å nya
aktier vid sådan ökning av aktiekapitalet, som avses i 64 §, stadgas i nämnda
paragraf. Aktiebrev må ej till aktieägaren utgivas, med mindre denne införts i
aktieboken.

Angående ulddningskuponger till akliebrev är stadgat i
lagen om skuldebrev.

48 §

Ökning
av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må beslutas av bolagsstämma.
Erfordras för beslutet ändring av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet,
må beslutet fattas först efter slutligt beslut om sådan ändring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag
till ökningsbeslut, så ock ett av samtliga styrelseledamöter och verkställande
direktör undertecknat yttrande över den föreslagna kapitalökningens betydelse
för bolaget skola genom styrelsens och verkställande direktörs försorg dels
minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängliga för
aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Där ej balansräkningen för nästföregående
räkenskapsår fastsläUes å stämman, skola ock efler vad nyss sagts håUas
tillgängliga och framläggas å stämman:

1, avskrift av den senaste fastställda balansräkningen,
försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller
förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen
för det år balansräkningen avser;

Förslag
till ökningsbeslut, så ock ett av samtliga styrelseledamöter och verkställande
direktör undertecknat yttrande över den föreslagna kapitalökningens betydelse
för bolaget skola genom styrelsens och verkställande direktörs försorg dels
minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängliga för
aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt
föreslås enligt 55 § andra stycket, skola skälen lill avvikelsen anges i
förslaget eller yttrandet. Där ej balansräkningen för nästföregående
räkenskapsår fastställes å stämman, skola ock efter vad nyss sagts hållas
tillgängliga och framläggas å stämman:

1,
avskrift av den senaste. fastställda balansräkningen, försedd med anteckning
om bolagsstämmans beslut rörande bolagels vinst eller förlust, samt avskrift
av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för det år balansräkningen
avser;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

2.
en av samtliga
styrelseledamöter och verkställande direktör undertecknad berättelse, däri
upplysning lämnas, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget,
om händelser av väsentlig betydelse för dess ställning vilka inträffat efter
förvaltningsber'ättel-sens avgivande; samt

3.
ett av
revisorerna avgivet yttrande över berättelsen.

Föreslagen lydelse

2. en av samtliga styrelseleda

möter och verkstäUande direktör

undertecknad berättelse, däri upp

lysning lämnas, i den mån det fin

nes kunna ske ulan förfång för bo

laget, om händelser av väsentlig

betydelse för dess ställning vilka

inträffat efter förvaltningsberättel

sens avgivande; samt

3, ett av revisorerna avgivet

yttrande över berättelsen.

Varder i fall, då i förslaget till ökningsbeslut upptagits
bestämmelse som avses i 50 §, förslaget såvitt angår nämnda bestämmelse ej
antaget utan ändring eller allenast med ändring, som uppenbarUgen icke länder
till nackdel för bolaget, vare frågan om ökning av aktiekapitalet förfallen.

49 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva:

1. det belopp, varmed aktiekapitalet
må ökas;

2. där enUgt bolagsordningen aktier av
olika slag kunna finnas, till vilket aktieslag de nya aktiema skola hänföras;

3.
den
företrädesrätt att teckna nya akiier, som enligt denna lag eller
bolagsordningen må tillkomma aktieägare;

4. den tid, ej understigande en månad
från den dag då beslutet enligt 54 § kungjorts i tidningarna, inom vilken
aktieägare må begagna företrädesrätt lUl teckning;

5.
akties
nominella bdopp och det belopp som skall inbetalas för aktie;

6.
den
beräkningsgrund, efter vilken vid överteckning de aktier som icke tecknats med
företrädesrätt skola av styrelsen fördelas, där ej föreskrift meddelas all fördelningen
skall ske enligt- styrelsens bestämmande; samt

7.
det
räkenskapsår, för vilket vinstutdelning å de nya aktiema först må utgå, varvid
dock detta år må bestämmas senast tUl året efter det räkenskapsår under vilket
aktierna skolat till fullo inbetalas.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva:

1. det belopp, varmed aktiekapitalet
må ökas;

2. där enligt bolagsordningen akiier
av olika slag kunna finnas, till vilket aktieslag de nya aktierna skola
hänföras;

3.
den
företrädesrätt att teckna nya aktier, som tiUkommer aktieägarna eller annan,
eller vem som eljesl äger teckna aktier;

4.
den lid, ej
understigande en månad från den dag då beslutet enligt 54 § kungjorts i
tidningarna, inom vilken aktieägare må begagna företrädesrätt till teckning;

5.
akties
nominella belopp och det belopp som skall inbetalas för aktie;

6.
den
beräkningsgrund, efter vilken vid överteckning de aktier som icke tecknats med
företrädesrätt skola av styrelsen fördelas, där ej föreskrift meddelas att fördelningen
skall ske enligt styrelsens bestämmande; samt

7.
det
räkenskapsår, för vUket vinstutdelning å de nya aktierna först må utgå, varvid
dock detta år må bestämmas senast till året efler del räkenskapsår under vilket
aktierna skolat till fullo inbetalas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I ökningsbeslutet skall och angivas det belopp varlUl
aktiekapitalet uppgår vid beslutets fattande, och vad därav svarar mot aktier
som registrerats såsom till fullo inbetalda. Har ökning av aktiekapitalet
förut beslutats, skall beträffande sista ökningen anmärkas, huruvida aktier som
icke förklarats förverkade ännu ej registrerats såsom till fullo inbetalda.

Bestämmelse må i ökningsbeslutet meddelas, att del
tecknade belopp, för vUket tilldelning av nya aktier sker, skall uppgå till
visst angivet minimibelopp för att aktieteckningen skall bliva bindande.

I fall, då beträffande de nya aktierna skall gälla sådant
förbehåU om aktiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier som avses i 65
§ skall i beslutet intagas erinran därom.

55 § Där alla förutvarande akiier medföra lika rätt till
andel i bolagets tUlgångar och vinsl, vare varje aktieägare berättigad att, i
den mån det kan ske, av de nya aktier, för vUka betalning skall erläggas i
penningar, efter teckning erhålla det antal som svarar mot hans andel i det
förutvarande aktiekapitalet. Firmas aktier av olika slag och medföra dessa icke
lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall i fråga om
företrädesrätten till teckning av nya akiier gälla vad i bolagsordningen
föreskrives.

Bolagsstämman eller, i fall som avses i 63 a §, styrelsen kan
dock besluta om avvikelse från vad i första stycket sägs om aktieägares rätt
alt efter teckning erhålla nya akiier.

63 a §

Utan hinder av bestämmelserna i 4863 §§ må styrelsen
efter bemyndigande av bolagsstämman besluta om ökning av aktiekapitalet medelst
ny aktieteckning i den mån ökningen kan ske utan ändring av bolagsordningen
och alt därvid avvika från bestämmelserna i 55 § första stycket om aktieägares
I-ätt att efter teckning erhålla nya akiier.

Skall aktie kunna tecknas mol tillskott av annan egendom
än penningar eller eljesl med villkor eller skall avvikelse kunna göras enligt
55 § andra stycket från aktieägares rätt alt erhålla nya aktier skall detla
särskilt anges i bolagsstämmans beslut om bemyndigande. Beslutet skall
innehålla bestämmelse om den lid, längst intill nästkommande ordinarie
bolags-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stämma, inom vilken styrelsens beslut om kapitalökning
skall fattas.

Om ej balansräkningen för nästföregående räkenskapsår skall
fastställas på stämman, skola de i 48 § andra stycket 15 angivna handlingarna
dels minst en vecka före bolagsstämman hos bolaget hållas tillgängliga för
aktieägarna dels ock framläggas å stämman.

Bolagsstämmans beslut skall av styrelsen eller verkställande
direktör genast anmälas för registrering. Vid anmälningen skall fogas två
enligt 224 § andra stycket bestyrkta avskrifter av bolagsstämmans protokoll
och, i förekommande fall, av de i 48 § andra stycket 13 angivna handlingarna.
Innan registrering skett kan styrelsen ej falla beslut om kapitalökning.

Vid styrelsens beslut om kapitalökning skall vad i 4962
§§ är föreskrivet gälla i tUlämpliga delar. Vad där sägs om bolagsstämmans
beslut skall avse styrelsens beslut.

70 §

Skola aktiebreven ställas till viss man, må i
bolagsordningen intagas förbehåll att, om aktie övergår till annan än
aktieägare eller till annan än ägare av aktie av visst slag, aktieägarna eller
ägarna av akiier av visst slag skola vara berättigade att lösa aktien.
Förvärvas flera aktier genom samma fång, må, där ej annat följer av
förbehållet, lösningsrätt icke utövas i avseende å mindre antal aktier än
fånget omfattar.

I bolagsordningen skall angivas den ordning, i vilken
lösningsrätten må tillkomma aktieägama inbördes, den tid, ej överstigande två
månader räknat från anmälan hos styrelsen om aktiens övergång, inom vilken den
som vill begagna sig av lösningsrätten skall göra anmälan därom hos styrelsen,
ävensom den tid, ej överstigande en månad räknat från det lösens belopp blivit
bestämt, inom vilken lösen skall erläggas. Rörande anmälan hos styrelsen om
akties övergång skall ofördröjligen genom styrelsens eller verkställande
direktörs försorg meddelande ske till aktieägarna.

Kan överenskommelse icke träffas om lösens belopp, varde,
såframt ej föreskrift om dess bestämmande enligt angiven grund intagits i
bolagsordningen, beloppet, som skall motsvara aktiens verkliga värde, bestämt
av tre skiljemän, utsedda enligt lagen om skiljemän. Ätnöjes ej part med
skiljemännens beslut, äge han, där ej annat stadgats i bolags-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ordningen, draga tvisten under rättens prövning, såframt
han insfämmer sin talan inom tre månader från det beslutet i huvudskrift eller
avskrift delgavs honom.

Innan
det visar sig att lösnings-rätlen ej begagnas, äge den tUl vilken aktie
övergått icke utöva annan av aktien härflytande rätt gentemot bolaget än
rätten att uppbära vinstutdelning och att, i händelse av aktiekapitalets
ökning, utöva aktien tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie.
Av sådan teckning härflylande rättigheter och skyldigheter övergå å den som
begagnar sig av lösningsrätten.

Innan det visar sig att lösningsrätten ej begagnas, äge
den till vilken aktie övergått icke utöva annan av aktien härflytande rätt
gentemot bolaget än rätten att uppbära vinstutdelning och att, i händelse av
aktiekapitalets ökning, utöva aktien tillkommande företrädesrätt till teckning
av ny aktie eller teckning av skuldebrev i sådan emission som avses i lagen
(1973: 00) om konvertibla skuldebrev m. m. Av sådan teckning härflytande
rättigheter och skyldigheter övergå å den som begagnar sig av lösningsrätten.

Vad ovan
är stadgat om rätt att vid övergång av aktie lösa aktien skall äga motsvarande
tillämpning, där den som skolat vara underkastad lösningsrätt till aktie,
utan alt aktien övergår å honom, förvärvar denna tUlkommande rätt tUl
erhållande av ny aktie enligt 64 § eller utövar aktien tillkommande
företrädesrätt till teckning av ny aktie.

Bestämmelserna om rätt att vid övergång av aktie lösa
aktien äga motsvarande tUlämpning, där den som skolat vara underkastad lösningsrätt
till aktie, ulan alt aktien övergår å honom, förvärvar denna tillkommande rätt
till erhållande av ny aktie enligt 64 § eller utövar aktien tillkommande
företrädesrätt till teckning av ny aktie. Bestämmelserna tillämpas vidare när
utbyte eller nyteckning sker enligt lagen (1973:00) om konvertibla skuldebrev
m. m., såvida den som begär utbyte eller tecknar aktie är underkastad
lösningsrätt till aktie.

75 a §

Aktiebolag får ef lämna penninglån till den som äger
aktier i eller är slyrdsdedamot eller verkställande direktör i bolaget eller
annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

1.
den som
är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led
till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,

2.
den som
är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så all
den ene är gift med den andres syskon, eller

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. furidisk person över vars verksamhet person som nämnts
ovan har ett väsentligt inflytande.

Bestämmelserna i första stycket gälla ej om

1.
gäldenären
är bolag i koncern i vilken det långivande bolagel ingår,

2.
gäldenären
driver rörelse och lånet utgör ett led i en affärsförbindelse mellan bolaget
och gäldenären samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller

3.
gäldenären
är aktieägare som ensam eller tillsammans med honom närstående fysisk eller
juridisk person som avses i första stycket 13 äger mindre än en procent av
bolagets aktiekapital, dock högst 500 aktier.

Aktiebolag får icke lämna penninglån i syfte att
gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i
första stycket 13 skall förvärva akiier i bolagel eller aiinat bolag i samma
koncern.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån
äga motsvarande tiUämpning i fråga om ställande av säkerhet.

75 b §

Länsstyrelsen kan på ansökan medge undantag från bestämmelserna
i 75 a §, om synnerliga skäl därtill föreligga.

Bolagets kända borgenärer skola höras över ansökningen. Om
borgenär begär det, skall hans fordran betalas eller betryggande säkerhet
ställas för den innan ansökningen får bifallas.

75 c §

Sådana penninglån och ansvarsförbindelser om vilka
uppgift skall lämnas i förvaltningsberättelsen enligt 103 § 1 mom. tredfe
stycket skola upptagas i en av styrelsen och verkställande direktör
för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

varje räkenskapsår upprättad förteckning. Denna skall
avse dels under räkenskapsåret tillkomna, dels från tidigare räkenskapsår kvarstående
lån och förbindelser. I förteckningen skall angivas namnet på de personer lill
vilka lån lämnats eller för vilka ansvarsförbindelser ingåtts. I förteckningen
intages på motsvarande sätt uppgift om sådana penninglån och ansvarsförbindelser
som på grund av bestämmelsen i 75 a § andra stycket 2 ej omfattas av förbudet
175 a § första eller fjärde stycket.

Bolaget skall bevara förteckning som avses i första
stycket under minst tio år räknat från utgången av det räkenskapsår till vilket
förteckningen hänför sig.

76 § Bolagsstämma må ej besluta om användande av bolagets
vinstmedel eller övriga tillgångar eller om åtagande av förpliktelser för
ändamål, som uppenbarligen är främmande för föremålet för bolagets verksamhet
eller för verksamhetens syfte. Dock äge bolagsstämma använda tUlgångar tUl
allmännyttigt eller därmed jämförligt ändarnål, såvitt det med hänsyn till
ändamålels beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får
anses skäligt.

Bolagsstämma må ej heller. Bolagsstämma får ej falla be-

med
mindre annat följer av vad i slut, som är ägnat att bereda olill-denna lag
eller bolagsordningen är börlig fördel ål aktieägare eller stadgat,
besluta om sådan använd- annan till nackdel för bolaget eller ning av
bolagets tillgångar eller el- annan aktieägare, fest om sådan åtgärd, alt
uppenbarligen fördel beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller
övriga aktieägare.

103 § 1 mom.ä I förvaltnLngsberältelsen skall, i den mån
det finnes kunna ske ulan förfång för bolaget, upplysning lämnas om hela
intäkten av rörelsen under räkenskapsåret (omsätlningssumman) samt om andra
för bedömningen av bolagets ställning och resultatet av dess verksamhet saml
styrelsens och verkställande direktörs förvaltning viktiga förhållanden, där
upplysning i nämnda hänseenden ej lämnas i balansräkningen eller vinst- och
förlusträkningen. Såvitt del finnes kunna ske ulan förfång för bolaget, skola
ock i förvaltningsberättelsen uppgivas händelser

' Senaste lydelse 1950: 89. 2 Riksdagen 1973.1 saml Nr
93

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 18

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

av väsentlig betydelse för bolagel, jämväl där de
inträffat efter räkenskapsårets slut.

I den mån motsvarande uppgifter ej intagits i
balansräkningen, skall i förvaltningsberättelsen uppgift lämnas beträffande
fastigheter om taxeringsvärden och brandförsäkringsbelopp samt beträffande
maskiner, inventarier och andra dylika anläggningstillgångar om
brandförsäkringsbelopp, med fördelning av nämnda värden och belopp såvitt
möjligt på de under särskilda poster i balansräkningen upptagna tUlgångarna. Vidare
skall i förvaltningsberättelsen uppgivas medelantalet under räkenskapsåret
anställda arbetare samt medelantalet övriga i bolagets tjänst anställda
personer. I den mån motsvarande uppgifter ej lämnas i vinst-och
förlusträkningen, skall ock i särskilda poster upptagas sammanlagda beloppet av
utbetalda löner och ersättningar under räkenskapsåret dels tUl arbetare, dels
till styrelsen samt verkställande direktör och andra företagsledare, dels ock
lill övriga befattningshavare i bolaget.

/ förvaltningsberättelsen skall uppgift lämnas huruvida
bolaget innehar fordran på grund av penninglån som lämnats med stöd av
tUlstånd enligt 75 b § eller svarar för ansvarsförbindelse som ingåtts med slöd
av sådant tillstånd. Storleken av varje lån saml beloppet och arten av varje
ansvarsförbindelse skall angivas. Uppgift skall även lämnas om vilken anknytning
till bolaget den har till vUken lån lämnats eller för vilken ansvarsförbindelse
ingåtts.

Har uppskrivning av anläggningstillgångar verkställts för
räkenskapsåret, skall redogörelse lämnas för grunden till uppskrivningen, för
det belopp varmed uppskrivning skett och för användningen av beloppet. Där
omsätlningstillgångar upptagits.till högre belopp än kostnaderna för deras
anskaffning eller tillverkning, skall det med angivande av grunden därtill
särskilt anmärkas.

Har beträffande tillgångars redovisning såsom anläggnings-
eller om-sättningstUlgångar, betr'äffande avskrivning på anläggningstillgångar
eller avsättning å värdeminskningskonto för dylika tillgångar, beträffande
oms"ättningstillgångars värdering eller i andra hänseenden sådan ändring i
förhållande till tidigare balansräkning eller vinst- och förlusträkning
vidtagits, som i avsevärd mån påverkat årsresultatet eller eljest är av större
vikt, skall redogörelse därför lämnas i förvaltningsberättelsen.

Styrelsen och verkställande direktör skola i
förvaltningsberättelsen framställa förslag om avsättning till reservfond eller
skuldregleringsfond, där sådan avsättning skall ske, så ock i övrigt förslag i
anledning av bolagets vinst eller förlust enligt balansräkningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:93 19

Lydelse enligt prop. 1973: 26 Föreslagen lydelse

107 §

1 mom. Revisor skall vara myndig och, där ej för särskilt
fall Konungen eller myndighet Konungen förordnar annat tillåter, här i riket
bosatt svensk medborgare. Revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokföring
och insikt i ekonomiska förhåUanden som med hänsyn tUl bolagels verksamhet
erfordras för uppdraget.

Uppgår aktiekapitalet eller maximikapitalet enligt bolagsordningen
till två miljoner kronor eller däröver eller äro bolagels akiier eller av bolaget
utgivna obligationer föremål för notering å fondbörs inom riket, skall minst en
av revisorerna vara auktoriserad revisor. Auktoriserad revisor eller
registrerad revisor skall ock utses, där det är föreskrivet i bolagsordningen
eller begäres av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp om minst en tiondel
av hela aktiekapitalet.

Till revisor må ej utses den, som är befattningshavare i
bolaget eller eljest intager en underordnad eller beroende ställning tUl
styrelseledamot eller verkställande direktör eller till befattningshavare i
bolaget, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller
medelsförvallningen eller kontrollen däröver, ej heller styrelseledamots, verkställande
direktörs eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i
rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon
eller med honom ar i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

Den som slår i låneskuld till bolagel eller annat bolag i
samma koncern eller har förpliktelser för vilka sådant bolag har ställt säkerhet
får ej utses till revisor.

I fall som avses i andra stycket skall suppleant för
auktoriserad revisor vara auktoriserad revisor och suppleant för registrerad
revisor vara registrerad revisor eller auktoriserad revisor. Vad i detta mom. i
övrigt stadgas om revisor skall äga motsvarande tillämpning å revisorssuppleant.

108 §

Hava i aktiebolag revisorer ej utsetts till antal som i denna
lag och bolagsordningen är föreskrivet eller hava revisorer utsetts utan iakttagande
av bestämmelse i 107 § 1 mom., åligger det styrelsen, styrelseledamot och
verkställande direktör att ofördröjligen anmäla förhållandet för länsstyrelsen.
Anmälan må göras även av aktieägare eller borgenär. Där enligt
registreringsanmälan, som gjorts jämlikt 106 §, tUl revisor icke blivit utsedd
auktoriserad revisor, ehuru det enligt 107 § 1 mom. andra stycket första
punkten skolat ske, skall ock anmälan göras av regislreringsmyndigheten .

På anmälan varom i första styc- På anmälan varom i första styc

ket sägs skall länsstyrelsen, i fall ket
sägs skall länsstyrelsen, i fall

då revisorer icke utsetts till antal då
revisorer icke utsetts till antal

som enligt denna lag och bolags- som enligt
denna lag och bolags

ordningen är föreskrivet, förordna ordningen
är föreskrivet, förordna

revisorer till erforderligt antal revisorer
till erforderligt antal

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:93 20

Lydelse
enligt prop. 1973: 26 Föreslagen lydelse

samt,
i fall då revisor som är auk- samt, i fall då revisor som är auk

toriserad revisor eller registrerad toriserad revisor eller registrerad

revisor ej utsetts, ehuru det enligt revisor ej utsetts, ehuru det enligt

denna lag eller bolagsordningen denna lag eller bolagsordningen

skolat ske, förordna en sådan revi- skolat ske, förordna en sådan revi

sor. Är revisor omyndig eller har sor. Är revisor omyndig eller har

någon, som ej är här i riket bosatt någon, som ej är här i riket bosalt

svensk medborgare, utan veder- svensk medborgare, utan veder

börligt tillstånd utsetts till revisor börligt tillstånd utsetts till revisor

eller har någon utsetts till revisor i eller har någon utsetts till revisor i

strid mot vad i 107 § 1 mom. strid mot vad i 107 § 1 mom.

tredje stycket stadgas, skall på an- tredje eller fjärde stycket stadgas,

mälan därom länsstyrelsen för- skall på anmälan därom länssty-

klara honom entledigad och för- relsen förklara honom entledigad

ordna revisor i hans ställe. För- och förordna revisor i hans ställe,

ordnande av revisor skall avse tid Förordnande av revisor skall avse

till dess annan revisor blivit i före- tid till dess annan revisor blivit i

skriven ordning utsedd. föreskriven ordning utsedd.

Har
revisor, som enligt denna lag eller bolagsordningen skall vara auktoriserad
revisor eller registrerad revisor förordnats eller entledigats efter vad i
andra stycket sägs, skall genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen avsändas
meddelande därom för registrering. Ä meddelandet skall vad i 32 § andra stycket
stadgas äga motsvarande tillämpning.

Vad
i denna paragraf stadgats för det fall att revisorer ej utsetts till
föreskrivet antal eller utan iakttagande av bestämmelse i 107 § 1 mom. skall
ock gälla i fråga om revisorssuppleant.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

113
§

1 mom. *
Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av revisorernas
granskning samt uttalande, huruvida anmärkning i avseende å de tUl revisorerna
överlämnade redovisningshandlingarna, bolagets bokföring eller inventeringen
av dess tillgångar eller eljest beträffande förvaltningen av bolagels
angelägenheter föreligger eller icke. Föreligger anledning till anmärkning
skall denna angivas i revisionsberättelsen. Revisorema äge ock i berättelsen
meddela erinringar, som de anse böra komma tUl aktieägamas kännedom.

Revisionsberättelsen
skall innehålla särskilt uttalande

angående
fastställelse av balansräkningen;

angående
ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör; saml

angående
styrelsens och verkställande direktörs förslag i anledning av bolagets vinst
eller förlust enligt balansräkningen, därvid skall angivas huruvida förslaget
omfattar stadgad avsättning till reservfonden eller skuldregleringsfond.

Har
uppskrivning av anläggnmgstillgångar skett enligt 100 § 2 mom. eller hava
omsättnmgstUlgångar upptagits till högre belopp än kostnaderna för deras
anskaffning eUer tillverkning, skall särskilt uttalande därom göras i
revisionsberättelsen.

Senaste lydelse'1967: 537.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 21

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Revisionsberättelsen
skall innehålla yttrande huruvida de 175 c § givna föreskrifterna fullgjorts.

Revisor,
som hyser från de i revisionsberättelsen gjorda uttalandena skiljaktig mening
eller eljest finner särskUt uttalande påkallat, äger till revisionsberättelsen
foga yttrande därom, såframt han ej avgiver särskUd revisionsberättelse.

123 §

Bolagsstämma
skall sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte, såframt ej i
bolagsordningen blivit bestämt att stämma skaU hållas å annan ort inom riket.

Kallelse
till bolagsstämma skall Kallelse till bolagsstämma skall

utfärdas av styrelsen i
enlighet med utfärdas av styrelsen i eiUighet med

bolagsordningens
föreskrifter. Kal- bolagsordningens föreskrifter. Kal-

lelseåtgärdema
skola vara vidtagna lelseåtgärdema skola vidtagas tidi-

senast
två veckor före ordinarie gast fyra och senast två veckor före

och
senast en vecka före extra stämman,

stämma.

Utlyses
ordinarie stämma som i 121 § sägs att hållas å annan tid än som bestämts i
bolagsordningen, skall senast två veckor före stämman dels kungörelse om
stämmans hållande införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där
bolagets styrelse har sitt säte, dels ock kallelse med posten avsändas till varje
i aktieboken införd aktieägare, om vars postadress uppgift kan utan väsentlig
omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Är i bolagsordningen något ytterligare
föreskrivet om kallelse till ordinarie stämma, skall det iakttagas.

Uppskjutes
stämma tUl dag som infaUer mer än en månad därefter, skall kallelse jämlikt
andra stycket utfärdas tUl den fortsatta stämman.

Där
för giltighet av bolagsstämmobeslut erfordras att det fattas å två på varandra
följande stämmor, må kaUelse tUl sista stämman ej ske, innan första stämman
hålUls. Är icke någon av stämmorna ordinarie, skola meUan dem förflyta minst
två månader, och skall till sista stämman kallelse ske i den ordning som i
tredje stycket är stadgad. Kallelse i sådan ordning tUl sista stämman skall
jämväl eljest ske, om för besluts gUtighet erfordras att det å deima stämma
biträdes av minst nio tiondelar utav samtliga röstande eller utav samtliga
röstande för aktier av visst slag; dock skall rörande kallelse med posten
gälla, att den skall i rekommenderat brev försändas tUl aktieägarna eller i
sist angivna fall tUl 'ägama av aktier av nämnda slag.

124 §

I
kallelsen tUl bolagsstämma skola angivas de ärenden, som skola förekomma å
stämman, dock vare det ej erforderligt att i kallelse till ordinarie stämma
särskilt angiva de ärenden, som enligt denna lag eller bolagsordningen skola
där företagas. Under minst en vecka närmast före stämma skall tillika en
fullständig förteckning över samtliga ärenden, som skola förekomma å stänunan,
genom styrelsens och verkställande direktörs försorg hållas hos bolaget
tillgänglig för aktieägarna ävensom ofördröjligen översändas tUl aktieägare,
som med uppgivande av post-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

adress anhåller därom. Skall å stämma förekomma ärende
innefattande förslag till ändring av bolagsordningen, varde det huvudsakliga
innehållet av ändringen angivet i kallelsen och förteckningen.

Skall bolagsstämman föreläggas förslag om ökning av
aktiekapitalet medelst ny aktieteckning skall kallelsen lill stämman innehålla
uppgift beträffande den företrädesrätt att teckna nya aktier som enligt
förslaget tUlkommer aktieägarna eller annan.

Har aktieägare enligt 121 § framställt yrkande om ärendes
hänskjutande till prövning på ordinarie stämma å sådan tid att ärendet icke
kunnat angivas i kallelsen till stämman, skall genom styrelsens försorg
ofördröjligen om ärendets hänskjutande till stämman tillkännagivande äga rum på
det sätt, som i bolagsordningen stadgas för kallelse tUl ordinarie
bolagsstämma, samt meddelande med posten avsändas tUl varje i aktieboken införd
aktieägare, om vars postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller
tidsutdräkt inhämtas.

Ärende, som ej angivits i kallelsen till stämman eller
varom tillkännagivande och meddelande icke ägt rum efter vad i andra stycket
stadgas, eller som ej upptagits i förteckningen, må icke vid stämman företagas
till avgörande, där ej i fråga om ordinarie stämma ärendet enligt denna lag
eller bolagsordningen skall förekomma på stämman eller omedelbart föranledes av
ärende som där skall avgöras. Ej heller må ärende angående ändring av
bolagsordningen företagas tUl avgörande å ordinarie eller extra stämma, med
mindre föreskriften i första stycket sista punkten iakttagits. Utan hinder av
vad sålunda stadgats må dock å såväl ordinarie som extra stämma kunna fattas
beslut om utlysande av extra stämma för behandling av visst ärende.

Då särskUd kallelse skall ske till fortsatt stämma, skall
beträffande kallelsens innehåll och påföljden av att 'ärende icke angivits i kallelsen
vad ovan i denna paragraf är stadgat äga motsvarande tUlämpning,

130 § Har förslag om anställande av talan för bolaget om
skadestånd mot stiftare på grund av bolagsbildningen eller mot revisor eller
granskare på grund av hans uppdrag prövats på bolagsstämma, vare i fråga om aktieägares
rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag som i 129 § sägs, därest
förslaget blivit av stämman antaget eller ock biträtts av aktieägare med
sammanlagt aktiebelopp varom i 128 § stadgas. Rätlen alt föra talan mot
stiftare eller talan mot granskare på grund av granskning varom i 13 § stadgas
vare dock ej beroende därav, att aktieägare viss tid varit i aktieboken införd
såsom ägare till sina aktier.

Talan må ej anställas mot stif- Talan må ej anställas mot stif

tare eller mot granskare, på grund lare
eller mot granskare, på grund

av granskning som i 13 § sägs, se- av
granskning som i 13 § sägs, se

dan tre år förflutit efter bolagets dan
tre år förflutit efler bolagets

registrering, eller mot revisor eller registrering,
eller mot revisor eller

granskare, sedan två år förflutit granskare,
sedan två år förflutit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

från det revisionsberättelse eller yttrande eller
berättelse, varom förmäles i 48, 50, 63, 64 eller 66 §, framlades å
bolagsstämma eller yttrande enligt 127 § avgavs.

Föreslagen lydelse

från det revisionsberättelse eller yttrande eller
berättelse, varom förmäles i 48, 50, 63, 64 dier 66 § denna lag eller 4 eller 6
§ lagen (1973: 00) om konvertibla skuldebrev m. in., framlades å bolagsstämma
eller yttrande avgavs enligt 127 § denna lag eller enligt 17 § lagen (1973:00)
om konvertibla skuldebrev in. m. Har styrelsen beslutat om kapitalökning
eller om emission av skuldebrev som avses i nyssnämnda lag med stöd av bemyndigande
från bolagsstämman, räknas den lid, inom vilken talan skall väckas med
anledning av yttrande som avses i 48, 50 eller 63 § denna lag samt 4 eller 6 §
lagen (1973:00) om konvertibla skuldebrev m. m., från det yttrandet avgavs.
Mot aktieägare må bolaget ej föra talan om skadestånd enhgt 208 eller 210 §,
sedan två år förflutit efter beslut eller åtgärd därå talan grundas.

Utan hinder av vad i andra och tredje styckena sägs må
talan anställas som grundas därpå att stiftare, revisor, granskare eller
aktieägare begått brottslig handling,

140 §5

Bolagsstämma äger besluta alt Bolagsstämma
äger besluta att

bolagel
skall träda i hkvidalion. Har regislreringsmyndigheten lämnat meddelande
till rätten enligt 46 §, 181 §, 181 a §, 183 § 3 mom. eller 185 § 3 mom.
denna lag eller 20 § första stycket lagen (1973: 00) om konvertibla skuldebrev
m. m., eller har förhållande inträffat som i 141 § sägs, skall beslutet
fattas enligt 119 § första stycket 5 och 6. Samma lag vare beträffande beslut
i fall som avses i 146 §, Beslut att bolaget skall träda i likvidation vare
eljest icke giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller
beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista
stämman bilrätts av minst två tredjedelar av samtliga röstande. Är för
giltighet av beslutet något

bolaget skall träda i likvidation. Har
regislreringsmyndigheten Lämnat meddelande lill rätten enligt 46 §, 181 §,
183 § 3 mom. eller 185 § 3 mom., eller har förhållande inträffat som i 141 §
sägs, skall beslutet fattas enligt 119 § första stycket 5 och 6. Samma lag
vare beträffande beslut i faU som avses i 146 §. Beslut att bolaget skall träda
i likvidation vare eljest icke giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat
sig därom eller beslutet fatlats å två på varandra följande bolagsstämmor och
å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande. Är
för giltighet av beslutet något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen,
lände det lill efterrättelse.

U Senaste lydelse 1946: 850.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

bo-

Föreslagen
lydelse ytterligare villkor bestämt i

lagsordningen, lände
det till ef-terr'ättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreligger
ej fall som i första stycket andra eller tredje punkten sägs, må bolagssfämman
kunna i beslutet föreskriva, att likvidationen skall inträda först å viss
kommande dag högst två månader därefter, dock senast å första dagen av nästa
räkenskapsår.

155 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 mom. Om kallelse till
bolagsstämma under likvidation skall gälla vad om kallelse till extra stämma
är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två
veckor före stämma som avses i 154, 162,165, 171 eller 172 §.

2 mom. Om kallelse tUl
bolagsstämma under likvidation skall gälla vad om kallelse till extra stämma
är stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har, sedan aktiebolag
trätt i likvidation, genom domstols lagakraftägande utslag bolagsstämmans
eller rättens beslut om likvidation blivit upph'ävt och anteckning därom
skett i registret, eller registrering om åtemppta-gande av bolagets verksamhet
skett jämligt 172 §, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla aktieägarna
till bolagsstämma för val av styrelse och revisorer. Likvidatorerna skola ock
för sin förvaltning avgiva slutredovisning, som i 165 § sägs. Redovisningshandlingarna
skola avlämnas till likvidationsrevisorerna och, där god man förordnats, till
denne. Likvidationsrevisorerna hava att inom en månad därefter till
likvidatorerna avgiva revisionsberättelse, innefattande särskilt uttalande
angående ansvarsfrihet för dem. Sedan handlingarna av likvidatorerna
tillställts styrelsen, skall denna ofördröjligen kalla aktieägarna tUl
bolagsstämma för fattande av beslut i fråga om ansvarsfrihet för likvidatorerna.
Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å
stänunan

Har, sedan aktiebolag
trätt i likvidation, genom domstols lagakraftägande utslag bolagsstämmans
eUer rättens beslut om likvidation blivit upph'ävt och anteckning därom skett
i registret, eller registrering om återupptagande av bolagets verksamhet skett
jämlikt 172 §, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla aktieägarna till
bolagsstämma för val av styrelse och revisorer. Likvidatorerna skola ock för
sin förvaltning avgiva slutredovisning, som i 165 § sägs. Redovisningshandlingarna
skola avlämnas till likvidationsrevisorerna och, där god man förordnats, tUl
denne. Likvidationsrevisorerna hava att inom en månad därefter till likvidatorerna
avgiva revisionsberättelse, innefattande särskilt uttalande angående ansvarsfrihet
för dem. Sedan handlingama av lik-vidatorema tUlsläUts styrelsen, skall denna
ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för fattande av beslut i
fråga om ansvarsfrihet för likvidatorerna. Angående redovisningshandlingamas
och revisionsberättelsens framläggande å stämman och tillhanda-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

hållande åt aktieägama under viss tid före stämman skall
gälla vad i 121 § är stadgat; dock äge aktieägare allenast på egen bekostnad
bekomma avskrift av nämnda handlingar. Om kallelse tUI stämman skall gälla
vad om kallelse till extra bolagsstämma är stadgat.

Nuvarande lydelse

och tillhandahållande åt aktieägarna under viss tid före
stämman skall gälla vad i 121 § är stadgat; dock äge aktieägare allenast på
egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar. Om kallelse till stämman
skall gälla vad om kallelse tiU extra bolagsstämma är stadgat; dock skola
föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman.

Vad i denna lag rörande stjTelseledamot är stadgat
beträffande ansvarsfrihet, talan å förvaltningen och uppgörelse med bolaget
skall, i fall som avses i första stycket, äga motsvarande tillämpning i
avseende å likvidator.

Då genom
lagakraftägande utslag bolagsstämmans eller rätlens beslut om likvidation
blivit upphävt, skall anmälan därom för anteckning i registret enligt 201 §
första stycket ofördröjligen göras av likvidatorerna.

175 § 1 mom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avtal
därom, alt ett aktiebolags alla tUlgångar och skulder skola genom fusion
övertagas av ett annat aktiebolag mot vederlag i penningar eller aktier i
det övertagande bolaget, må träffas mellan bolagen, såframt av styrelsen i
det överlåtande bolaget framlagt förslag till sådant fusionsavtal godkänts
av bolagsstämma i detta bolag efter vad i 2 mom. sägs. Fu-sionsavlalet må ej
verkställas utan rättens tillstånd.

Avtal därom, att ett aktiebolags alla tillgångar och
skulder skola genom fusion överlagas av ett annat aktiebolag mot vederlag i
penningar, aktier i det övertagande bolaget eder sådana av det övertagande
bolaget emitterade skuldebrev som avses i lagen (1973: 00) om konvertibla
skuldebrev m. m., må träffas mellan bolagen, såframt av styrelsen i det överlåtande
bolaget framlagt förslag till sådant fusionsavlal godkänts av bolagsstämma i
detta bolag efter vad i 2 mom. sägs. Fusionsavtalet må ej verkställas ulan
rättens tillstånd. Minst en vecka före bolagsstämman skola för aktieägarna i
det överlåtande bolaget hållas hos bolaget tUlgängliga:

1.
fullständigt
förslag till fusionsavtal meUan det överlåtande och det övertagande bolagel;

2. avskrift av det överlåtande
bolagets senaste fastställda balansräkning, försedd med anteckning om
bolagsstämmans beslut rörande bolagels vinst eller förlust, samt avskrift av
förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för samma år;

3. en av det överlåtande bolagels
samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör undertecknad berättelse,
innehållande dels redogörelse för de omständigheter som kunna vara av vikt vid
bedömandet

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.1973: 93 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av förslagets lämplighet för bolaget och dels upplysning,
i den mån det kan ske utan förfång för bolagel, huruvida efler nämnda
balansräknings avgivande inträffat händelser vilka äro av väsentlig betydelse
för bolagets ställning;

4. ett av revisorerna avgivet yttrande över den i 3
omförmälda berättelsen såvitt den avser bolagels ställning.

Förslaget till fusionsavlal skall innehålla uppgift å del
värde i penningar, som beräknas genom fusionen belöpa på varje aktie i det
överlåtande bolaget. Skall vederlag för de överlåtna tillgångarna helt eller
delvis utgöras av aktier i det övertagande bolaget och bestämmes icke antalet
aktier sålunda att å en aktie i det överlåtande bolaget belöper en eller flera
aktier i det övertagande bolaget, skall aktieägare i det överlåtande bolaget
vara berättigad alt för varje av honom ägd aktie utbekomma ett eller flera av
det övertagande bolaget utställda delbevis av innehåll, att innehavaren av
beviset äger rätt alt utbekomma en aktie i det övertagande bolaget mot
avlämnande av det antal delbevis som erfordras för rätt att utbekomma en
aktie. I fusionsavlalet skall angivas det antal delbevis som belöper på varje
aktie i det överlåtande bolaget samt det antal sådana delbevis som erfordras
för utbekommande av en aktie i det övertagande bolaget.

Skall överlåtelsen ske mot veder- Skall överlåtelsen ske mot veder-

lag som helt eller delvis utgöres lag som helt eller
delvis utgöres

av akiier i det övertagande bola- av aktier i det övertagande bolaget

get, skola i avskrift detta bolags eller av konvertibla skuldebrev d-

senaste fastställda balansräkning, ler skuldebrev förenade med op-

försedd med anteckning om bo- tionsrätt till nyteckning utgivna av

lagsstämmans beslut rörande bola- det övertagande bolaget, skola i

gets vinst eller förlust, samt för- avskrift detta bolags senaste fast-

vallningsberättelsen och revisions- ställda balansräkning, försedd

berättelsen för samma år jämväl med anteckning om bolagsstäm-

hållas tillgängliga efter vad i andra mans beslut rörande bolagets vinst

stycket sägs. eller förlust, samt förvaltningsbe-

rättelsen och revisionsberättelsen för samma år jämväl
hållas tillgängliga efter vad i andra stycket sägs.

De handlingar varom i andra och fjärde styckena förmäles
skola jämväl framläggas på bolagsstämman.

Handlägges fusionsfrågan på två stämmor, skall vad i
andra, fjärde och femte styckena sägs gälla beträffande båda stämmorna.

181 a §

Har antalet fria aktier, efler del att aktie av visst slag
omvandlats till aktie av annat slag, kommit att överstiga den enligt
förbehållet medgivna delen av aktierna, gäller vad som för motsvarande fall
föreskrives i 181 §.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

190 §

2 mom. Godkännande av teckningslista eller kungörelse, som
upprättats sedan bolagsstämma fattat beslut om aktiekapitalets ökning, må ej
givas, innan ökningsbeslutet registrerats.

Har
registrering av ökningsbeslutet vägrats eller har vid upprättandet av
teckningslistan eller kungörelsen icke iakttagits vad i 52 § och 182 § 1 mom.
sägs eller möter eljest hinder mot godkännande eller har stadgad avgift ej
erlagts, skall godkännande av nämnda handlingar vägras.

Meddelas
godkännande, skola det ena exemplaret av ansökningen samt huvudskriften av
teckningslistan och kungörelsen med åtecknade bevis om godkännandet återställas
till bolagel.

Bestämmelserna i detta moment äga motsvarande tiUämpning
när styrelsen beslutar om kapitalökning efter bemyndigande av bolagsstämman.

Lydelse enligt prop. 1973: 26 Föreslagen lydelse

193 § Beviljas aktiebolags registrering, late
regislreringsmyndigheten i registret införa:

1.
dagen för
beslutet om bolagets bildande;

2.
bolagets firma;

3.
föremålet för
bolagels verksamhet, så ock, i den mån med bolagets verksamhet ej åsyftas beredande
av vinst åt aktieägarna, verksamhetens syfte samt bestämmelserna om användandet
av vinst å verksamheten och av bolagets behållna tillgångar vid dess
upplösning;

4.
det belopp
vartill, jämlikt den av styrelseledamöterna och verkställande direktör lämnade
uppgiften, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna utan
ändring av bolagsordningen bestämmas tUl lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;

5.
akties nomineUa
belopp;

6.
det belopp som
enligt förenämnda uppgift blivit inbetalt å aktiekapitalet, samt, där
aktiekapitalet ej lill fullo inbetalats, inom vilken tid återstående
inbetalning skall fullgöras;

7. där aktiekapitalet icke blivit till
fullo inbetalt, sammanlagda nominella beloppet av de aktier som enligt samma
uppgift till fullo inbetalats;

8.
den ort inom
riket där styrelsen har sitt säte;

9.
bolagets
postadress;

10.
tiden för
ordinarie bolagsstämmas hållande;

11. det sätt, varpå kaUelse till
bolagsstämma skall ske och andra meddelanden skola bringas till aktieägarnas
kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast
skola vara vidtagna;

12. varje styrelseledamots och
styrelsesuppleants samt verkställande direktörs och vice verkställande
direktörs så ock, där eljest någon ensam eller i förening med annan är
bemyndigad alt teckna bolagels firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

Senaste lydelse 1971:591.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 28

Lydelse enligt prop. 1973: 26 Föreslagen lydelse

13.
av vilka och
huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas av styrelsen; samt

14. där enligt denna lag eller
bolagsordningen revisor eller revisorssuppleant skall vara auktoriserad
revisor eller registrerad revisor uppgift om hans fullständiga namn och
hemvist.

Innehåller bolagsordningen be- Innehåller bolagsordningen be

stämmelse eller förbehåll, varom stämmelse
eller förbehåll, varom

förmäles i 9 § 1 mom. första, förmäles
i 9 § 1 mom. första,

andra eller tredje stycket eller andra,
tredje eller fjärde stycket

177 §, varde anmärkning om be- eller 177
§, varde anmärkning om

stämmeisen eller förbehållet in- bestämmelsen
eller förbehållet in

förd i registret. Beträffande be- förd
i registret. Beträffande be

stämmelse som avses i 9 § 1 mom. stämmelse
som avses i 9 § 1 mom.

tredje stycket skall tillika angivas Iredje
stycket skall tUlika angivas

det belopp, till vUket akiier av det
belopp, till vilket aktier av

olika slag utgivits och må kunna olika
slag utgivits och må kunna

utgivas. Är förbehållet sådant som utgivas. Är förbehållet sådant som

i 177 § s'ägs, skall antalet bundna i 177 § sägs, skall antalet bundna

och antalet fria aktier införas i re- och
antalet fria aktier införas i re

gistret jämlikt den av styrelseleda- gislrel
jämlikt den av styrelseleda

möterna och verkställande direk- möterna
och verkställande direk

tör därom lämnade uppgiften. lör därom
lämnade uppgiften.

Har i stiftelseurkunden intagits bestämmelse som avses i 7
§, varde ock anmärkning om sådan bestämmelse införd i registret.

Det ena av de tUl registreringsmyndigheten ingivna
exemplaren av den å konstituerande stämman antagna bolagsordningen skaU förses
med bevis om registreringen av bolaget och återställas tUl detta. De listor,
vara aktieteckningen ägt rum, skola och återställas till bolaget.

Där å konstituerande stämman ändring i bestämmelse som
avses i 7 § beslutats, skaU den ena av de jämlikt 32 § femte stycket ingivna
avskrifterna av stiftelseurkunden återställas lill bolaget försedd med
påskrift att den företetts i ärendet om bolagets registrering.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

194 a §

Göres anmälan enligt 9 § 1 mom. fjärde stycket för
registrering av omvandling av aktie och innehåller bolagsordningen förbehåll
enligt 177 § skall, när omvandlingen innebär ändring av förhållandet mellan
antalet bundna och antalet fria aktier, lämnas redogörelse därför. Vidare skall
lämnas uppgift om hur många akiier som äro bundna och hur många som äro fria
saml förklaring dels att i aktieboken vid varje aktie anmärkts om den är
bunden eller fri dels att, såvitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

kunnat utrönas, i aktieboken ej är såsom ägare lill bunden
aktie införd någon som förvärvat aktien i strid mol förbehållet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mot
beslut i tillståndsärende, vara 3, 77, 79, 88, 107, 147 eUer 149 § äger
tUlämpning, föres talan hos Konungen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut enhgt denna lag föres hos
kammarrätten genom besvär.

Mot beslut i tillståndsärende, vara 3, 75 b, 77, 79, 88,
107, 147 eller 149 § äger tillämpning, föres talan hos Konungen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag i annat
fall än enligt 75 b § föres hos kammarrätten genom besvär.

Äro stiftarna missnöjda med beslut, varigenom godkännande
för registrering vägrats eiJigt 190 § 1 mom., eUer är bolaget missnöjt med beslut
varigenom sådant godkännande vägrats enligt nämnda paragraf 2 eller 3 mom,, må,
vid talans förlust, sist inom två månader från beslutets dag besvär däröver
anföras hos kammarrätten. Rätt till sådan talan till-komme ock sökande, som är
missnöjd med beslut, varigenom registrering vägrats enligt 192 §.

Över
beslut av regislreringsmyndigheten enligt 173 a § samt över beslut om sådan
förklaring, som avses i 191 §, 195 § 2 och 4 mom., 196 §,

197
§ och 199 §, så
ock över beslut om jämkning av bolagsordiUng enligt

198
§ 1 mom. må
jämväl besvär anföras i den ordning, varom i tredje stycket stadgas.

210 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator
tillskyndat bolaget eller aktieägare skada genom åtgärd, som innebär att
fördel uppenbarligen beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller
övriga aktieägare, skall skyldighet att utgiva ersättning för skadan åvila
jämväl aktieägare, som uppsåtligen genom begagnande av sitt inflytande över
styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator medverkat lill
åtgärden. Innefattar åtgärd, vartill aktieägare sålunda medverkat, överträdelse
av denna lag eller bolagsordningen till skada för borgenär hos bolaget eller
annan tredje man, vare aktieägaren ock skyldig alt utgiva ersättning tUl denne.

' Senaste lydelse 1971:591.

Har
styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator
tillskyndat bolaget eller aktieägare skada genom åtgärd, som berett
otillbörlig fördel åt aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller
annan aktieägare, skall skyldighet att utgiva ersättning för skadan åvila
jämväl aktieägare, som uppsåtligen genom begagnande av sitt inflytande över
styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator medverkat till
åtgärden. Innefattar åtgärd, vartill aktieägare sålunda medverkat,
överträdelse av denna lag eller bolagsordningen tUl skada för borgenär hos
bolaget eller annan tredje man, vare aktieägaren ock skyldig att utgiva
ersättning tUl denne.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

213 §8 Med dagsböter eller fängelse straffes

1.
stiftare, där
han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande
uppgUit i stiftelsehandling eller annan handling, som lämnas till eller hålles
tillgänglig för granskare, regislreringsmyndigheten eller aktietecknare eller
framlägges på konstituerande stämman, eller i påskrift å sådan handling eller
i ansökan till registreringsmyndigheten;

2. granskare, som uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i
granskningsberättelse eller i påskrift å handling som överlämnats till honom;

3. styrelseledamot, verkställande
direktör eller annan, som i anmälan eller ansökan lill registreringsmyndigheten
eller i försäkran eller annan handling som fogas därvid uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift;

4. styrelseledamot, verkställande
direktör eller likvidalor, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet
meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hålles tillgänglig
för aktieägare, aklietecknare eller granskare eller framlägges på
bolagsstämma, eller i påskrift å sådan handling eller i handling eller
meddelande som kungöres eller sändes till aktieägare;

5.
styrelseledamot
eUer verk- 5. styrelseledamot eller verkställande
direktör, där han vid ställande direktör, där han vid
upprättande av balansräkning, upprättande
av balansräkning, vinst- och förlusträkning eller för- vinst- och förlusträkning eller förvaltningsberättelse,
som avses i 98, vallningsberätlelse, som avses i
98, 146 eller 154 §, uppsåtligen förfar 146
eller 154 §, uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelserna i i strid mot bestämmelserna i 100 §, 101 § 24, 6 och
7 mom,, 100 §, .101 § 2, 5, 6 och 7 mom,,
102 § första stycket, 103 § eller 102 § första stycket, 103 § eUer 146 §; 146 §;

6.
likvidalor som
vid upprat- 6, likvidalor som vid upprättande
av balansräkning, likvida- lande av balansräkning,
likvida-lionsräkning eller förvaltningsbe- tionsräkning
eller förvaltningsberättelse, som avses i 156, 160 eller rättelse, som avses i 156, 160
eller 165 §, uppsåtligen förfar i strid 165 §, uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelserna i nämnda mot bestämmelsema i nämnda lagrum; så ock likvidator
som vid lagrum; så ock likvidator som vid
upprättande av balansräkning, upprättande
av balansräkning, som avses i 172 §, uppsåtligen för- som avses i 172 §, uppsåtUgen förfar i strid mot
vad som stadgas i far i strid mot vad som stadgas i
146 § samt 100 § dier 101 § 24, 146
§ samt 100 § dier 101 § 2, 3, 6 6 och 7 mom,; och 7 mom,;

7. revisor, likvidationsrevisor eller
god man som förordnats enligt 153 §, där han i revisionsberättelse eller annan
handling, som framlägges på bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig
för aktieägare eller aktietecknare, eller i påskrift å sådan handling
uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriklig eller vilseledande
uppgift rörande bolagets

« Senaste lydelse 1967: 537,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet
underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå alt anledning
därtill föreligger.

8. den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet bryter
mot bestämmelserna i 75 a § om förbud mot penninglån och ställande av
säkerhet.

215 §

Med dagsböter straffes

1. styrelseledamot eller verk- 1. styrelseledamot eller verk

ställande direktör, där han vid ställande direktör, där han
vid

upprättande av balansräkning el- upprättande av balansräkning el

ler vinst- och förlusträkning, som ler vinst- och förlusträkning, som

avses i 98, 146 eller 154 §, väsent- avses i 98, 146 eller 154 §, väsent

ligen efters'ätter bestämmelserna i ligen eftersätter bestämmelserna i

101 § 1 mom. eUer 102 § andra 101 § 1 mom. dier 102 § andra

och tredje styckena, eller vid upp- och tredje styckena, eller vid upp

rättande av handling varom nyss rättande av handling varom nyss

sagts eller av förvallningsberät- sagts eller av
förvaltningsberät

telse, som avses i 98 eller 154 §, av telse, som avses i 98 eller 154 §, av

vårdslöshet förfar i strid mot be- vårdslöshet förfar i strid mot be

stämmelser som avses i 213 § 5; stämmelser som avses i 213 § 5 el

ler uppsåtligen underlåter alt i

förteckning införa uppgift om lån

och ansvarsförbindelser enligt vad

därom 175 c § stadgas;

2. likvidator, där han vid upprättande
av balansräkning som avses i 172 §, väsentligen eftersätter bestämmelsema i 101
§ 1 mom., eller vid upprättande av balansräkning, likvidationsräkning eller
förvaltningsberättelse, som avses i 156, 160, 165 eller 172 §, av vårdslöshet
förfar i strid mot bestämmelser som avses i 213 § 6;

3. revisor eller likvidationsrevisor,
där han annorledes än i 213 § 7 sägs vid upprättande av revisionsberättelse,
som avses i 113, 154, 161 eller 165 §, väsentligen eftersätter bestämmelserna
i nämnda lagrum;

4.
stiftare, där
han uppsåtligen eller av vårdslöshet bestyrker avskrift, som i 16 § första
stycket sägs, ehuru avskriften är oriktig, så ock styrelseledamot,
styrelsesuppleanl, verkställande direktör, vice verkställande direktör,
likvidator, suppleant för likvidator eller firmalecknare, där han uppsåtligen
eller av vårdslöshet bestyrker avskrift, varom förmäles i 224 § andra stycket,
ehuru avskriften är oriktig.

216 §9

Med dagsböter straffes ock

1. den som, i annat fall än i 214 § 1 och 2 avses,
underlåter att iakttaga föreskrift i 34 §, 35 § första, andra eller fjärde
stycket, 39 §, 59 § tredje punkten, 64 § 2 mom. tredje stycket eller fjärde
stycket sista

Senaste lydelse 1967: 537.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 32

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

punkten,
180 § eller 186 § 2 mom. tredje stycket andra punkten, så ock den som bryter
mot föreskrift i 38 §, 56 § andra stycket första punkten, 64 § 2 mom. fjärde
stycket första punkten, 69 §, 182 § 2 mom., 184 § andra stycket eUer 222 § 2
mom. tredje stycket;

2. styrelseledamot, verkställande direktör eller
likvidator, där han underlåter att verkställa påskrift å aktiebrev enligt 56 §
andra eller tredje stycket, 64 § 2 mom. fjärde stycket, 65 § sista stycket, 66
§ 2 mom. andra stycket eller 164 § andra stycket;

3. styrelseledamot, verkstäl- 3.
styrelseledamot, verkställan-lande direktör eller likvidator, där de
direktör eller likvidator, där han underlåter att iakttaga före- han
underlåter att iakttaga föreskrift som beträffande anmälan skrift
som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 33 §, för
registrering är meddelad i 45 §, 47 §, 51 §, 61 §, 62 § 1, 2 el- 33 §, 45
§, 47 §, 51 §, 61 §, 62 § 1, ler 4 mom., 63 §, 64 § 2 mom. förs- 2
eller 4 mom., 63 §, 63 a §,64 2 ta stycket, 65 § fjärde stycket, 66 § mom.
första stycket, 65 § fjärde 1 mom. femte stycket, 67 § 1 mom. stycket,
66 § 1 mom. femte styc-femte stycket, 68 § fjärde stycket, ket,
67 § 1 mom. fjärde stycket, 97 § första stycket, 106 § fjärde 68 §
iredje stycket, 97 § första stycket, 137 §, 151 §, 152 § andra stycket,
106 § fjärde stycket, stycket, 166 §, 168 § första styc- 137 §,
151 §, 152 § andra stycket, ket, 172 § sjätte stycket, 173 § 166 §,
168 § första stycket, 172 § tredje stycket, 181 § första stycket, sjätte
stycket, 173 § tredje stycket, 183 §, 184 § tredje stycket, 185 § 1 181
§ första stycket, 183 §, 184 § «ller 2 mom. eller 222 § 1 mom. tredje
stycket, 185 § 1 eller 2 ista stycket eller 2 mom. sista mom,,
194 a § eUer 222 § 1 mom. stycket; sista stycket eller 2 mom. sista

stycket;

4. styrelseledamot, verkställande direktör eller
likvidator, där han underlåter att till revisorer, likvidationsrevisorer eller
god man avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 98 § tredje stycket, 154 §
andra stycket, 156 § tredje stycket, 160 § femte stycket, 165 § första
stycket, 172 § andra stycket eller 173 § första stycket;

5. styrelseledamot, verkställande direktör eller
likvidator, där han underlåter att iakttaga föreskrift som med avseende å
framläggande av handlingar å bolagsstämma eller tUlhandahållande av handlingar
viss tid före sfämma är meddelad i 121 § första eller andra stycket, 146 §
tredje stycket, 154 § andra eller tredje stycket, 162 §, 165 § andra stycket,
172 § fjärde stycket eUer 173 § första stycket;

6. styrelseledamot, verkställande direktör eller
likvidator, där han underlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i 57 §
andra stycket, 70 § andra stycket sista punkten, 106 § Iredje stycket, 111 § 1
mom. fjärde stycket, 118 § första eller sjätte stycket, 124 § första stycket
andra punkten, 127 § tredje stycket eller fjärde stycket första eller fjärde
punkten, 152 § andra stycket, jämfört med 106 § tredje stycket eller 111 § 1
mom. fjärde stycket, 153 § andra stycket, 154 § tredje stycket, jämfört med 111
§ 1 mom. fjärde stycket, 158 §, jämförd med 118 § första eller sjätte stycket,
eller 160 § fjärde stycket;

7. revisor, vilken underlåter alt 7.
revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelas i iakttaga
föreskrift som meddelas i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

112 §, 127 § fjärde stycket, 154 § 112 §, 127 § fjärde stycket, 154 §

andra stycket eller i 154 § tredje andra stycket eUer i 154 § tredje

stycket, jämfört med 112 §, så ock stycket, jämfört med 112 §, så ock

likvidationsrevisor, som försum- likvidationsrevisor,
som försum

mar att fullgöra vad i 161 § första mar att fullgöra vad i 161 § första

punkten, tredje punkten, jämförd punkten
eller tredje punkten, jäm-

med 112 § första stycket, eller förd med
112 §, eller 165 § första

fjärde punkten eller 165 § första stycket femte punkten eller sjätte

stycket femte punkten, sjätte punkten,
jämförd med 112 §, eller

punkten, jämförd med 112 § för- 172
§ tredje stycket finnes stadgal;

sta stycket, eller sftinde punkten

eller 172 § Iredje stycket finnes

stadgat;

8.
god man, som
förordnats enligt 153 §, där han underlåter att avgiva yttrande enligt 172 §
Iredje stycket samt

9.
förvaltare i
aktiebolags konkurs, som bryter mot vad i 169 § tredje stycket är stadgat.

Där föreskrift varom i denna paragraf förmäles skall
fullgöras av styrelsen eller verkställande direktör eller genom styrelsens
eller verkställande direktörs försorg, skall, om verkställande direktör
finnes, ansvar åvila allenast denne.

Förseelse mot 118 § första eller sjätte stycket, 121 §
första eUer andra stycket, 124 § första stycket andra punkten, 127 § tredje
eller fjärde stycket, 146 § tredje stycket, 154 § andra stycket andra punkten,
154 § tredje stycket, jämfört med 121 § första eller andra stycket, 158 § jämförd
med 118 § första eller sjätte stycket, 160 § fjärde stycket, 162 § andra
punkten, 165 § andra stycket andra punkten, 172 § fjärde stycket eller 173 §
första stycket sjätte punkten må åtalas allenast av målsägande; och skall
härvid såsom målsägande anses såväl bolaget som varje aktieägare.

222 §

4 mom. Om utbyte av aktiebrev skall ske på grund av att
aktie av visst slag enligt bestämmelse i bolagsordningen skall omvandlas till
aktie av annat slag, får bolaget innehålla på aktie belöpande utdelning,
teckningsrättsbevis och delbevis till dess akliebrevet tillhandahålles för
utbyte.

1.
Denna lag
träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

2.
Vad i 2 §
föreskrives om aktiekapitalets storlek skall ej gälla för bolag som bildats
före lagens ikraftträdande. Dock får det för sådant bolag bestämda
aktiekapitalet eller minimikapitalet ej genom ändring av bolagsordningen sänkas
tUl belopp som är lägre än 50 000 kronor.

I fråga om bolag som avses i första stycket gäller 3 §
första stycket i dess äldre lydelse.

3 Riksdagen 1973.1 saml Nr 93

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 34

3.
Bestämmelserna i 103 § 1 mom. tredje stycket tUlämpas även i fråga om
penninglån som lämnats och ansvarsförbindelser som ingåtts före lagens
ikraftträdande under förutsättning alt lånet eller ansvarsförbindelsen är av
det slag som avses med det i 75 a § stadgade förbudet. Uppgift om lånet eller
ansvarsförbindelsen skall även lämnas i förteckning som avses i 75 c §.

Vad
i 75 c § första stycket fjärde punkten föreskrives äger ej tUl-lämpning på lån
och ansvarsförbindelser som bolaget lämnat före ikraftträdandet.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering

Härigenom
förordnas att 21 § lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering skaU ha nedan
angivna lydelse.

Nuvat-ande
lydelse Föreslagen lydelse

21 §

I
beslut om utdelning skall anges den dag då aktieboken och förteckning enligt
12 § skaU avstämmas för fastställande av vUka som är införda i dem.

Detsamma
gäller beslut om sådan kapitalökning där aktiebolagets aktieägare har rätt
till nya aktier i förhållande lill det antal aktier som de fömt äger.
Avstämningsdagen för kapitalökning får ej sättas tidigare än tre veckor efter
den dag när beslutet kungjorts i allmänna tidningarna. Vid fondemission får
aktieboken och förteckningen dock ej avstämmas innan beslutet om emissionen
registrerats.

Avstämningsdag
skall också bestämmas när bolagel med slöd av lagen (1973:00) om konvertibla
skuldebrev m. m. fattar beslut rörande sådan emission av skuldebrev där
aktieägarna har företrädesrätt att teckna skuldebrev i emissionen.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 35

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar 1 rätten att förvärva
fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

Härigenom
förordnas att 3 § lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3 §1

Förvärv av aktie, som skett i Förvärv
av aktie, som skett i

strid mot förbehåll som i 2 § strid mot förbehåll som i
2 §

andra stycket sägs, vare ogillt. andra stycket sägs, vare ogillt.

Den som innehar skuldebrev eller optionsbevis som avses i lagen (1973:00)
om konvertibla skuldebrev m. m. äger dock vid utbyte eller nyteckning erhålla
fri aktie, om skuldebrevet eller options-beviset ger rätt därtill, även om
förhållandet medan antalet bundna och antalet fria aktier därmed skulle ändras
eller redan förut ändrats i strid mot förbehållet.

Har
någon, av vilken enligt sådant förbehåll aktie ej må genom teckning eller
överlåtelse förvärvas, annorledes bekommit aktie, skall i fråga om hans rätt
att på grund av nämnda aktie teckna eller erhålla nya aktier gälla vad i lagen
om aktiebolag är stadgat.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Senaste
lydelse 1944:710.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 36

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 16 mars 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med
statssrå-dets övriga ledamöter fråga om lagstiftning angående konvertibla skuldebrev
m. m. och anför.

1 Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tiUkallade chefen
för justitiedepartementet år 1960 en utredningsmani för att delta i en
samnordisk översyn av aktiebolagslagstiftningen, 1962 utvidgades uppdraget tUl
att omfatta utarbetandet av enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning i samråd
med motsvarande utredningar i de övriga nordiska länderna. Utredningen, som
sedermera antog namnet aktiebolagsutredningen, avgav år 1971 ett betänkande
(SOU 1971: 15) med förslag tiU aktiebolagslag m. m.2

Remissyttranden
över betänkandet har avgetis av riksåklagaren (RÄ), Svea hovrätt, hovrätten för
Västra Sverige, riksrevisionsverket, kammarrätten, kommerskollegium, patent-
och registreringsverket, riksskatteverket, bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, fideikommissnämnden, länsstyrelserna i Stockholms län,
Göteborgs och Bohus län. Malmöhus län, Kalmar län och Gävleborgs län,
företagsskatteberedningen, delegationen för de mindre och medelstora
företagen, 1971 års utredning om bokföringslagstiflningen, statskontoret,
fondbörsutredningen, kapitalmarknadsutredningen, fullmäktige i Sveriges
riksbank. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund. Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Sveriges redareförening, Sveriges
lantbruksförbund. Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet.
Styrelsen för

1 Professorn Håkan Nial.

'
Utredningsmannen biträddes av särskUda sakkunniga. Dessa var vid betänkandets
avgivande biträdande generaldirektören Bertil Bolin, direktören Lars
Gabrielson, förbundsjuristen Stig Gustafsson, direktören Thomas Hagdahl, auktoriserade
revisom Per Hanner, advokaten Nils Köhler, advokaten Wilhelm Pehrsson, och
byråchefen Stefen Stiemstedt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 37

Stockholms
fondbörs, Kooperativa förbundet (KF), Sveriges hantverks-och
industriorganisation (SHIO), Svensk industriförening, Sveriges företagares
riksförbund. Familjeföretagens förening. Svenska byggnadsentreprenörföreningen.
Televerket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO),
Statstjänstemannens riksförbund (SR), Sveriges advokatsamfund. Föreningen
auktoriserade revisorer, Svenska revisorssamfundet, Sveriges aktiesparares
riksförbund samt Yrkesrevisorers och redovisningsmäns förbund. Dessutom har
Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankföreningen. Svenska
fondhandlareföreningen, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaförbund avgivit
ett gemensamt remissyttrande.

Under
ärendets beredning i justitiedepartementet har överläggningar hållits med
företrädare för de ansvariga ministerierna i Danmark, Fin land och Norge.

Lagstiftningsärendet
är mycket omfattande och komplicerat. Det synes inte möjUgt att en ny
aktiebolagslag baserad på utredningsförslaget skall kunna träda i kraft före
den 1 januari 1975. Vissa delar av utredningsförslaget berör emellertid frågor
som är av sådan vikt och angelägenhetsgrad att ett uppskov med genomförandet
av förslaget i dessa delar till den 1 januari 1975 ter sig mindre lämpligt. TiU
dessa delar av förslaget hör regler som berör bolagens kapitalförsörjning,
aktiekapitalets storlek samt bolagens rätt att lämna penninglån till
aktieägare m. fl.

Jag
vill nu ta upp frågan om en särlagstiftning i dessa hänseenden grundad på
utredningsförslaget.

2
Huvuddragen i gällande lag

Lagen
(1944: 705) om aktiebolag är utomordentligt utförlig och detaljerad. De
väsentligaste huvuddragen i den gällande lagstiftningen är följande.

Aktiebolag
bildas av tre stiftare. Vid bolagsbildningen skall vissa handlingar upprättas.
Till dem hör stiftelseurkunden och förslag till bolagsordning. I
stiftelseurkunden regleras främst frågor rörande själva bolagsbildningen och i
förslaget tUl bolagsordning regleras hur bolaget skall verka och fungera i
framliden. Vid bolagsbildningen skall också bestämmas hur stort aktiekapital
bolaget skall ha. Aktiekapitalets storlek skall anges i bolagsordningen.
Aktiekapitalets storlek kan därvid bestämmas till ett minimi- och ett
maximibelopp. Minimikapitalet får inte utgöra mindre än tredjedelen av
maximikapitalet.

Aktiekapitalet
eller minimikapitalet måste uppgå till minst

'
Yttrandet benämns i fortsättningen näringslivets remissyttrande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 38

5
000 kr. Aktiekapitalet skaU vara fördelat på akiier som skall lyda på visst
nomineUt belopp, i princip lägst 50 kr. På varje aktie måste minst det
nominella beloppet inbetalas till bolaget. Summan av aktiernas nominella
belopp är lika med aktiekapitalet. Det finns inte något hinder för att alla
aktier ägs av en person. Vid olika stadier i bolagsbUdningen skall registrering
ske hos patentverket. Det är för övrigt ett gmndläggande drag i vår
lagstiftning att åtskilligt rörande aktiebolag registreras i ett offentligt
register som förs av patentverket. Tanken bakom detta registreringssystem har
varit att säkra offentlighet och insyn i aktiebolagen.

Aktieägarna
svarar inle personligen för bolagets åtaganden och förpliktelser. Borgenärer
får hålla sig tUl bolagets tillgångar. I syfte att säkra borgenärernas rätt
innehåller aktiebolagslagen ett flertal regler om inbetalning av aktiekapital
och om skydd för aktiekapitalet. Aktiekapitalet fungerar med andra ord som ett
slags garanti för borgenärsintressena. Lagen innebär i detta hänseende bl. a.
att aktiekapitalet i princip inle får delas ut till aktieägarna. När viss del
av aktiekapitalet gått förlorat blir bolaget skyldigt alt träda i likvidation.

Aktiekapitalet
kan höjas eller sänkas. Höjning av aktiekapitalet sker genom teckning av nya
aktier, nyemission, eller genom fondemission. Nyemission innebär att aktieägare
eller utomstående får göra ytterUgare inbetalningar till bolaget mot utfående
av nya aktier i bolaget. Vid fondemission sker inte någon inbetalning till
bolaget, utan nya aktier emitteras efter det att besparade vinstmedel har
överförts till aktiekapitalet eller bokföringsvärdet på bolagels
anläggningstillgångar har skrivits upp och uppskrivningsbeloppet lagts till
aktiekapitalet. Inbetalning av aktiekapital sker oftast med pengar. Det kan
emellertid också ske genom att annan egendom överlämnas, s. k. apport. Apport
förekommer både vid bolagsbildning och vid ökning av aktiekapital genom
nyemission. Som exempel på apportegendom kan nämnas rörelse, varumärke, patent,
varulager, fastigheter, aktier i andra bolag m. m. Aktieägare har en ovillkorlig
företrädesrätt alt teckna akiier när beslut fattats om nyemission mol betalning
i pengar.

Aktiekapitalet,
reservfonden och skuldregleringsfonden utgör bolagets bundna egna kapital, som
i princip inte får delas ut till aktieägarna annat än i samband med
likvidation av bolaget. Bolagen är skyldiga att avsätta minst 10 % av sin
årliga vinst till reservfonden intill dess denna uppgår till 20 % av
aktiekapitalet. Också s. k. överkurs, dvs. den del av betalningen för tecknad
aktie som överstiger aktiens nominella belopp, skall läggas till reservfonden.
Reglerna om skuldregleringsfond berör bolag vars skulder överstiger summan av
aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden. Innebörden av dessa regler
synes inte behöva redovisas närmare i detta lagstiftningsärende.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 39

Det
fria egna kapitalet består av fria fonder, balanserad vinst och nettovinst för
räkenskapsåret. Det fria egna kapitalet får i princip delas ut till
aktieägarna.

I aktiebolag skall finnas
minst tre bolagsorgan: bolagsstämma, styrelse och revisorer. Bolagsstämman är
det överordnade, i sista hand beslutande organet. Alla aktieägare har i
princip rätt att delta i bolagsstämman. Stämman tillsätter styrelseledamöter och
revisorer. Den skall vidare fastställa årsredovisning och besluta om fondering
och vinstutdelning samt om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande
direktör. Styrelsen beslår av en eller flera ledamöter. Överstiger bolagets
aktiekapital eller maximikapital 500 000 kr. måste styrelsen bestå av minst tre
ledamöter. Därvid skall det också finnas en verkställande direktör. Styrelsen
förvallar bolagets angelägenheter. Har verkställande direktör utsetts skall den
löpande förvaltningen handhas av honom och ledningen och förvaltningen i övrigt
tillkomma styrelsen.

För granskning av
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper
skall det finnas en eller flera revisorer. Dessa väljas av bolagsstämman.
Uppgår aktiekapitalet eller maximikapitalet till minst 2 milj. kr. eller är
bolagets aktier eller obUgalioner noterade på svensk fondbörs skall minst en
av revisorerna vara auktoriserad revisor. Det finns bestämmelser om
proportionellt revisorsval som innebär alt en minoritetsgrupp vars röstetal
utgör mer än en tredjedel av röstetalet för de företrädda aktierna får utse den
ene av två ordinarie revisorer. Vidare gäller att s. k. minoriletsrevisor
skall förordnas av länsstyrelsen om det yrkas på stämman av aktieägare som representerar
minst en tiondel av aktiekapitalet. Revisorns kontrollfunktion avser i första
hand bolagets årsredovisning men omfattar i princip också fortlöpande
granskning och liUsyn över företagsledningens förvaltning. Denna tillsyn utövas
inte bara i aktieägarnas intresse. Revisorerna skall också övervaka att sådana
regler iakttas som avser att skydda andra intressen t. ex. minoritetsintressen,
fordringsägare, aklieköpare och det allmänna. Revisionsarbetet utmynnar i en
revisionsberättelse. Den skall bl. a. innehålla uttalanden om det finns
anledning till anmärkning mot styrelsen och verkställande direktören eller
beträffande de överlämnade redovisningshandlingarna.

Principen i
aktiebolagslagen är att de som har majoriteten av rösträtten också bestämmer i
bolaget. Lagen innehåller emellertid också ett antal regler som syftar till
alt skydda minoriteten mot maktmissbruk. Tidigare har nämnts minoritetens rätt
att utse s. k. grupprevisor och minoriletsrevisor. Andra viktiga hithörande
bestämmelser utgöres av sådana som uppställer krav på kvalificerad majoritet
vid vissa beslut om ändring i bolagsordningen. Också beslut om nedsättning av
aktiekapitalet, om likvidation och om fusion med annat aktiebolag kräver i
vissa fall kvalificerad majoritet. Enligt den s. k. generalklausulen (76 §
andra

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 40

stycket)
får bolagsstämman inte besluta om sådan användning av bolagets tUlgångar eller
eljest om sådan åtgärd att uppenbarligen fördel bereds vissa aktieägare till
nackdel för bolaget eller övriga aktieägare. Dessa bestämmelser gäller också
för styrelsen (91 §). Slutligen kan nämnas att minoritet har viss rätt att
fordra vinstutdelning. Aktieägarnas oviUkorliga företrädesrätt att vid
nyemission teckna aktier kan också ses som en del av minoriletsskyddet.

Ett
aktiebolag kan upplösas genom likvidation, konkurs eller fusion. Likvidation
kan beslutas av aktieägarna helt frivilligt. I vissa fall måste aktiebolaget gå
i likvidation. Sådan tvångslikvidation skall bl. a. äga rum då viss del av
aktiekapitalet har gäll förlorat. Under likvidationen ersätts styrelse och
verkställande direktör av en eller flera likvidatorer. Bolagsstämman fungerar
dock i huvudsak som tidigare. Även revisorerna sätts ur funktion.
Bolagsstämman skall nämligen välja likvidationsrevisorer med uppgift att
granska likvidatorernas förvaltning. Likvidatorernas uppgift är att betala
bolagets skulder och att förvandla bolagets egendom i pengar i den mån det
fordras för likvidationen. När detta har fullgjorts skall likvidatorerna framlägga
slutredovisning på bolagsstämman och därmed anses bolaget upplöst.
Behållningen i bolaget delas ut bland aktieägarna.

En
fusion av aktiebolag innebär att ett bolag upphör i samband med att dess
tillgångar och skulder övertas av ett annat bolag. Den enklaste formen av
fusion är den då ett helägt dotterbolag skall uppgå i moderbolaget. Fusion
mellan andra bolag sker genom ett fusionsavtal mellan bolagen. I fråga om det
bolag som skall upphöra uppställs i lagen särskilda regler med krav på
kvalificerad majoritet och om rätt för dem som överröstats att bli utlösta ur
det upphörande bolaget. Dessa regler utgör ett led i minoritetsskyddet.
Dessutom finns bestämmelser som syftar till att skydda det upphörande bolagels
borgenärer. Reglerna innebär bl. a. att rätlens tillstånd måste sökas till
fusionen.

I
princip har varje aktieägare rätt att fritt överlåta sina aktier lill annan.
Bolagsordningen kan emellertid innehålla bestämmelser om lösningsrätt för
övriga aktieägare. I många aktiebolag begränsas dessutom principen om akties
fria överlåtbarhet genom all bolagsordningen innehåller s. k.
utlänningsklausul. Sådana utlänningsklausuler går vanligen ut på att utländska
rättssubjekt bara får inneha en mindre del av aktierna i bolaget nämligen upp
tUl 20 % av rösträtten och 40 % av aktiekapitalet. Aktier för vilka sådan
klausul inle gäller brukar betecknas fria aktier och övriga aktier kallas
bundna akiier. Förvärv av bunden aktie i strid mot utiänningsklausul är
ogiltigt. Systemet med bundna och fria aktier skall ses mot bakgrund av lagen
(1916: 156) om vissa inskränkningar i rätlen alt förvärva fast egendom eUer
gruva eller aktier i vissa bolag. Enligt den lagen får nämligen i princip bolag
som saknar utlänningsklausul med det nyss beskrivna innehållet inte förvärva
fast egendom i Sverige ulan särskilt tiUstånd.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 41

3
Bolagens kapitalförsörjning 3.1 Nuvarande ordning

När
ett aktiebolag för sin verksamhet och utveckling behöver skaffa nytt kapital
kan det ske antingen genom en ökning av det egna kapitalet dvs. genom emission
av nya aktier, eller genom upptagande av krediter. Mellan akiier och fordringar
finns vikliga principiella skiUnader. I motsats till fordringarna medför
aktiema rösträtt och annan rätt alt medverka i bolagets förvaltning.
Fordringsägarnas rätt till kapital och ränta går före aktieägarnas anspråk på
utdelning och likvidationskvot. Skuldräntan är vanligen bestämd och
fordringsägarens ränteanspråk är oberoende av bolagets ställning och
rörelseresultat. Aktieägaren å andra sidan kan inte få utdelning om vinstmedel
saknas. Han har inte en ovill-korUg rätt till det ens om utdelningsbar vinst
finns.

Beslut
om ökning av aktiekapitalet genom emission av nya aktier fattas av
bolagsstämman. Styrelsen har emellertid möjlighet att sätta igång förfarandet
på egen hand. Dess åtgärder blir gUtiga om stämman senare godkänner dem.

Vid en nyemission kan de
gamla aktierna komma att minska i värde, nämligen om emissionskursen på de nya
aktierna inte motsvarar de gamla aktiernas verkliga värde. För att skydda gamla
aktieägare gäller därför vid nyemission som huvudregel alt varje aktieägare har
rätt att i den mån det kan ske teckna så många nya aktier som svarar mot hans
andel i del gamla aktiekapitalet. Aktieägaren har också möjlighet alt sälja
denna teckningsrätt. Aktieägarnas företrädesrätt att teckna nya aktier gäller
emellertid bara om aktierna skall betalas med pengar. Skall aktier betalas på
annat sätt, alltså genom s. k. apport, föreligger icke någon företrädesrätt
för aktieägarna alt delta i nyemissionen.

Aktierna i aktiebolaget
måste lyda på lika belopp. Det nominella beloppet för de nya aktierna måste
alltså vara detsamma som det som gäller för de gamla aktierna. För varje ny
aktie måste ett belopp minst motsvarande aktiens nominella belopp inbetalas
till bolaget.

En förutsättning för att
en nyemission skall kunna ske är att bolagsordningens bestämmelser om
aktiekapitalet medger detta. Innehåller bolagsordningen bestämmelser om minimi-
och maximikapital kan bolagsstämman besluta om ökning av aktiekapitalet upp
till gränsen för maximikapitalet. Är aktiekapitalet däremot fast eller vUl man
överskrida maximikapitalet måste man ändra bolagsordningens bestämmelser om
aktiekapitalets storlek innan beslut kan fattas om nyemission.

Om bolagsstämman fattar
beslut om nyemission är förfarandet i stora drag följande. Styrelsen upprättar
ett förslag till beslut om ökning av aktiekapitalet. Detta skall hållas
tUlgängligt för aktieägama och framläggas på stämman. Vid förslaget skall fogas
yttrande av styrelsen och verk-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 42

ställande
direktören över den föreslagna kapitalökningens betydelse för bolaget. Om den
stämma som skall fatta beslutet inte skall fastställa balansräkningen från
föregående räkenskapsår skall också en särskUd berättelse avlämnas rörande
viktigare händelser som inträffat efter det att styrelsen senast avgav
förvaltningsberättelse.

När
stämman fattat beslut om ökning av aktiekapitalet upprättas teckningslista och
kungörelse om ökningsbeslutet. Dessa handlingar tiU-ställs patentverket för
godkännande. När handlingarna har godkänts offentliggörs kungörelsen och varje
aktieägare skall om möjligt underrättas särskUt. Därefter sker teckning på den
godkända teckningslistan och sedan beslutar styrelsen om tUldelning av nya
akiier. Senast ett år från det sfämman fattade beslut om ökning av
aktiekapitalet, skaU fuU betalning för varje ny aktie erläggas. Sex månader
efter utgången av den för inbetalning av de nya aktierna bestämda tiden skall
för registrering anmälas hur många nya aktier som har betalts lill fullo. Har
efler sådan anmälan ytterligare nya aktier blivit till fullo betalda, skall
inom sex månader efler betalning antalet sådana aktier anmälas för
registrering. Så snart registrering har skett anses kapitalet ha ökat med
sammanlagda nominella beloppet av del antal nya akiier som anmälts ha betalats
till fullo. Kapitalökningen sker sålunda successivt.

Vid
nyemission kan aktieteckning ske genom att apportegendom liU-skjuts. I sådant
fall skall ökningsbeslutet innehålla bestämmelser därom. I ökningsbeslutet
anges vilken egendom som skaU tillskjutas eller övertas av bolagel, antalet
aktier eller annat vederlag som skall lämnas och de huvudsakliga \'illkor i
övrigt som skall gälla beträffande tillskottet eller överlagandet. I beslutet
skall hänvisas till de handlingar som kan vara upprättade rörande bestämmelsen.
Grundas apportbestämmelsen på avtal som inte träffats skriftligen skall
avtalet fullständigt upptas i stiftelseurkunden. En särskild berättelse rörande
apportbUdningen skall avges av styrelseledamöterna och verkställande
direktören. Det kan också ifrågakomma att man utser särskilda granskare som
skall avge granskningsberättelser rörande apporttillskottet. Om särskUda
granskare ej anlitas, skaU revisorerna utföra motsvarande granskning.

Styrelsen
har rätt att besluta om upplagande av lån. När aktiebolag emitterar
obligationer eller på annat sätt tar upp lån brukar lånet vanligtvis få en
bestämd förfallodag och löpa med en viss angiven ränta. Ett obligationslån kan
emellertid konstrueras så alt olika mellanformer mellan aktier och fordringar
uppkommer. En fordran kan genom avtal ställas efter övriga fordringar. Det är
fallet med s, k, förlagsbevis. Fordring kan också såtillvida jämställas med en
aktie alt räntans storlek görs beroende av bolagels vinst eller av
vinstutdelningen på bolagets aktier, s. k, vinstandelsbevis eUer participating
debentures,

I
utlandet förekommer fordringsbevis som innefattar en rätt för fordringsägaren
att på vissa villkor utbyta fordringen mot aktier i bolaget.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 43

s,
k. konvertibla skuldebrev, eUer fordringsbevis som är förenade med en option
alt mot betalning förvärva aktier i bolaget, s. k. warrants. FJos oss saknas
regler i lag om sådana fordringsbevis. Enligt svensk rätt L'r det inte möjligt
för ett bolag alt juridiskt förplikta sig att framdeles utge de aktier som är
nödvändiga för konverteringen eller vid warrantlån för nyteckningen. Trots
detta har ett par svenska bolag under senare år utgivit obligationer försedda
med klausul om konvertering till aktier i bolaget. Efiersom ingen verklig
juridisk rätt till konvertering kan garanteras av bolaget, har dessa
obligationer försetts med utfästelser alt, om bolagsstämman inte skuUe besluta
nyemission för konvertering, obligationerna i stället skall av bolaget inlösas
till det värde de skulle ha fått om konvertering genomfördes.

Oftast
medför alla akiier samma rätt mot bolaget. I bolagsordningen kan emellertid
bestämmas att aktier av olika slag skall ges ut. Olikheterna gäller vanligtvis
rätten till utdelning, dellagande i nyemission, återbäring vid nedsättning av
aktiekapitalet eller ulskiftningen vid bolagets upplösning. Olikheterna går ut
på att ett aktieslag har i ett eller flera av nu angivna hänseenden företräde
framför annat aktieslag. Man brukar använda beteckningen preferensaktier för
akiier med företräde medan andra akiier kaUas stamaktier. En vanlig
konstruktion av företrädesrätten är att preferensaktien har företrädesrätt tUl
utdelning och dessutom företrädesrätt tiU sitt nominella belopp vid bolagets
upplösning. Eventuellt överskott vid likvidation tiUkommer med denna
konstruktion endast stamaktierna. Denna typ av preferensaktier kan med visst
fog sägas utgöra ett slags mellanform mellan stamaktier och obligationer.
Företrädesrätten till utdelning kan varieras på olika sätt. Det är vanligt att
preferensaktier har företrädesrätt till ackumulativ utdelning. Detla innebär
att preferensaktierna har rätt att få ut aUa från tidigare år resterande
företrädesberättigade belopp innan vinstutdelning får ske till stamaktieägarna.

Det
är möjligt att i bolagsordningen ta in bestämmelse om att de rättigheter som
tillkommer aktier av visst slag skall kunna förändras efter viss tid eller
under vissa förutsättningar. Det synes vara oklart hur långt sådana
förändringar kan gå och till vilka förutsättningar de kan knytas. Del torde
dock f. n. inle vara möjligt all omvandla aktie av ett slag tUl aktie av annat
slag.

3.2
Utredningen

Utredningen
anser att ökning av aktiekapitalet genom nyemission är en för bolaget och
aktieägarna så betydelsefull åtgärd alt det i allmänhet bör vara bolagsstämman
som beslutar därom. I vissa fall kan det vara nödvändigt att snabbt besluta om
emission av nya aktier. Det kan t. ex. gälla alt i konkurrens med andra
förvärva för bolaget betydelsefull

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 44

egendom
genom emission av nya aktier mot apport. I stora bolag är det en tidsödande och
omständlig procedur att få en extra bolagsstämma sammankallad. Med hänsyn till
den publicitet en sådan extra stämma får kan syftet med kapitalökningen
äventyras om stämman måste besluta om kapitalökning. Utredningen har därför
funnit det önskvärt alt i vissa fall styrelsen skall kunna genomföra eller
åtminstone påbörja en kapitalökning.

De
nuvarande möjUgheterna för styrelsen att besluta och igångs'ätta en nyemission
under förutsällning av bolagsstämmans senare godkännande har funnits länge i
svensk rätt. De har använts under de senaste åren vid vissa stora nyemissioner.
Utredningen anser därför att man bör behålla denna möjlighet. Dessutom bör man
enligt utredningen öppna möjlighet till förhandsbemyndigande åt styrelsen.

Utredningen
föreslår att bolagsstämman skall kunna bemyndiga styrelsen att besluta om
kapitalökning genom emission av nya aktier. Eftersom ett sådant bemyndigande
flyttar över en del av stämmans viktigare befogenheter på styrelsen anses det
angeläget att lämpliga gränser fastställs för ett bemyndigande. Utredningen
föreslår därför vissa begränsningar av bolagsstämmans möjligheter att
bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission. Bemyndigande kan ges bara i
fall när ökningen kan genomföras utan ändring av bolagsordningen. Det
förutsätts alltså att bolagets maximikapital överstiger det registrerade
kapitalet. Ytterligare fordras att ökningen får vara högst hälften av det
registrerade aktiekapitalets belopp då bemyndigandet ges. Bemyndigandet får
inte ges för längre tid än fem år. Slutligen krävs alt beslutet om bemyndigande
biträds av aktieägare med två tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid
stämman företrädda aktierna. Är det fråga om en apportemission fordras en
kvalificerad majoritet på två tredjedelar av de avgivna rösterna och nio
tiondelar av de vid stämman företrädda aktierna.

Utredningen
förordar att principen om aktieägarnas företrädesrätt att delta i nyemission
behålls. Principen måste emellertid förses med vissa undantag. Det ligger i
sakens natur att undantag från företrädesrätten måste kunna göras när det är
fråga om en apporlemission. Men även vid kontantemissioner kan det enligt
utredningen ofta vara önskvärt att kunna ge företräde åt andra än aktieägarna,
t. ex. anställda i företag. Situationen kan också vara den att en
kontantemission bedöms vara genomförbar endast om någon utomstående intressent
tecknar hela eller en större del av emissionen och är villig därtUl bara om han
får företrädesrätt framför aktieägarna. Utredningen framhåller också alt de
nuvarande reglerna kan medföra försök att kringgå aktieägarnas företrädesrätt
genom att maskera en kontantemission som apportemission t. ex. genom föreskrift
att de nya aktierna skall betalas med egendom som är lätt att skaffa.
Utredningen föreslår därför att bolagsstämman skall få möjlighet att besluta om
avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt också

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 45

när
det är fräga om kontantemission. För beslut om avvikelse från aktieägarnas
företrädesrätt fordras enligt förslaget kvalificerad majoritet. Detta gäller
både för apportemission och för kontantemission. Beslutet om avvikelse från
företrädesrätt måste biträdas av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Styrelsen kan enligt
förslaget bemyndigas att vid beslut om kapitalökning som fattas av styrelsen
avvika från reglerna om företrädesrätt för aktieägarna. För ett sådant
bemyndigande fordras en kvalificerad majoritet på två tredjedelar av de
avgivna rösterna och nio tiondelar av de vid stämman företrädda aktierna.

Utredningen
berör också vissa former av lån. Den framhåller att det för näringslivets
styrka och utveckling är av vikt att finansieringsfrågan för företagen kan vid
varje tidpunkt lösas i de former som med hänsyn till konjunktur och andra
förhåUanden "är lämpligast för bolaget och för dem som erbjuds att deltaga
i bolagets finansiering. Det är också med hänsyn lill de internationella
förbindelserna viktigt att de i många främmande länder förekommande
finansieringsformerna 'även står svenska förelag till buds. Utredningen har av
dessa skäl funnit lämpligt att föreslå bestämmelser bl. a. om konvertibla
skuldebrev. Däremot har ej till räckliga skäl ansetts föreligga att nu föreslå
lagregler om warrants.

Utredningen
framhåller att styrelsen i regel kan själv besluta om att ta upp vanliga län.
Efiersom riksbankens tiUstånd till utgivande av obligationer ofta kommer med
mycket kort varsel kan det enligt utredningen finnas vissa skäl för en lösning
enligt vilken styrelsen skall ha rätt att besluta även om utgivande av
konvertibla skuldebrev. En konvertering medför emellertid en ökning av
aktiekapitalet. Utredningen anser det inte tillrådligt alt stämman skall kunna
avhända sig bestämmanderätten över omfattningen av den kapitalökning som kan
följa av konverteringen och villkoren för konverteringen. Utredningen föreslår
därför att beslut om utgivande av konvertibla skuldebrev skall fattas av bolagsstämman.
Bolagsstämman behöver dock inte fastställa den exakta tidpunkten för
emissionen och inte heller emissionskurs eller räntefot. I dessa avseenden kan
stämman enligt förslaget överlämna bestämmanderätten åt styrelsen. Styrelsen
måste utnyttja sin bestämmanderätt inom sex månader från bolagsstämmans beslut.

En
konvertering får enligt utredningens förslag bara ta i anspråk så många aktier
som kan utges utan att bolagsordningen ändras. Konverteringen får alltså inte
medföra att aktiekapitalet ökas utöver gränsen för maximikapitalet. Utredningen
förordar också en annan begräsning av möjligheterna att ge ut konvertibla
skuldebrev. Konverteringen får nämligen inte medföra att det registrerade
aktiekapitalet ökas med mer än h"älften av aktiekapitalets belopp vid
tiden för registrering av bolagsstämmans beslut att ta upp ett
konverteringslån.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.1973: 93 46

När
konverteringstiden gått till ända skall bolaget genast för registrering anmäla
hur många aktier som har utgivits i utbyte mot skuldebrev. Är utbytestiden
längre än ett år skall anmälan göras senast en månad efter utgången av
räkenskapsår under vilket konvertering har ägt rum.

Utredningen
påpekar att obligationsinnehavare inte har något juridiskt inflytande i
bolaget. Deras ställning kan påverkas av sådana av aktieägama beslutade
åtgärder som nyemission, utgivande av nya konvertibla obligationer eller
bolagets upphörande genom likvidation eUer fusion. I syfte att skydda
långivarna föreskrivs i utredningsförslaget att beslut om emission av
konvertibla skuldebrev skall ange bl. a. den rätt som skaU tillkomma
obligationsinnehavare för den händelse aktiekapitalet före utbytet ökas eller
nedsättes eller nya konvertibla skuldebrev utges eller bolaget upplöses eller
upphör genom fusion.

Utredningen
uppger alt det inom näringslivet finns intresse för att aktiebolagen skall få
möjlighet att utge akder av visst slag som kan omvandlas tid akiier av annat
slag. Särskilt åsyftas s. k. konvertibla preferensaktier dvs. preferensaktier
som kan bytas ut mot stamaktier. Utredningen påpekar att ett företags
finansiella situation kan vara sådan att ytterligare upplåning är olämplig till
följd av förhållandet mellan eget och främmande kapital. Det kan också länkas
att bolaget saknar möjligheter att StäUa erforderliga säkerheter för
ytterligare lån. Möjligheten att utge obligationer står i praktiken bara stora
företag till buds. Mot bakgrund härav har utredningen förordat att aktier av
visst slag skall kunna omvandlas tiU aktier av annat slag.

De
avsevärda lättnader beträffande möjligheten att ändra på bolagsordningen som
förslaget innebär liksom också bl. a. den lättnad som föreslås när det är
fråga om beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt vid nyteckning
kan enligt utredningen ibland betyda att enskilda aktieägare eller
aktieägareminoriteter får finna sig i ändringar som för dem är eller framstår
som farliga eller skadliga. För att skydda minoriteten föreslår utredningen
särskilda generalklausuler innebärande förbud för styrelse och bolagsstämma alt
fatta beslut som uppenbarligen är ägnat att bereda aktieägare eller tredje man
otillbörlig fördel till skada för bolaget eller annan aktieägare. Utredningen
påpekar att de förordade generalklausulerna har den olägenheten att de medför
osäkerhet huruvida t. ex. beslut som fattats med en av lagen särskild angiven
majoritet är giltigt eller om det kan klandras med stöd av generalklausulen.
Utredningen utgår från att dessa nackdelar i varje faU inte blir så stora att
de väger över de praktiska fördelar som vinns genom att man minskar kraven på
majoritet vid vissa beslut. Vad beträffar tiUämpning av generalklausulen vid
fall då lagen kräver särskild majoritet måste nian enligt utredningen utgå från
att klausulen tillämpas med försiktighet. Endast när beslutet verkligen
framstår som ett maktmissbruk kan generalklausulerna bringas i tillämpning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 47

3.3
Remissyttrandena

ÅtskUliga
remissinstanser ansluter sig till förslaget att styrelsen skall kunna
bemyndigas att genomföra nyemissioner. Näringslivet framhåller sålunda att ökat
behov av riskvUUgt kapital ökar konkurrensen om det tiUgängliga kapitalet. Det
är därför angeläget att företagen får instrument till sitt förfogande för att
snabbt kunna genomföra emissioner och anpassa emissionsvillkoren efter
växlande marknadslägen. Fullmakt för styrelsen att genomföra kapitalökningar
är enligt näringslivet ett sådant ändamålsenligt instmment. Samma uppfattning
uttrycks av hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten, bankofullmäktige,
kapitalmarknadsutredningen, advokatsamfundet, Stockholms handelskammare och
Skånes handelskammare.

Näringslivet
framhåller att företagsförvärv kan förekomma tämligen ofta när det gäUer
utvecklingsbolag och andra liknande företag. Den speciella regeln om särskilt
kvalificerad majoritet när bolagsstämmans bemyndigande skaU avse kapitalökning
mot apportegendom eller eljest med villkor eller med avvikelse från aktieägares
företrädesrätt kan enligt näringslivet undvaras. Även i dessa fall bör
bemyndigandet kunna beslutas med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna
som de vid stämman företrädda aktierna. Kapitalmarknadsutredningen och
bankofullmäktige ifrågasätter om inte den föreslagna femårstiden inom vilken
ett bemyndigande gäller är onödigt lång. Den flexibUitet i finansieringen som
man vill få genom delegering av beslut om nyemission kan enligt dessa
remissinstansers uppfattning uppnås även om fullmakten inskränks till att
omfatta tiden fram tiU näst följande ordinarie bolagsstämma. Hovrätten för
Västra Sverige framhåller att det regelmässigt råder ett förtroende mellan
styrelsen och dess väljare på bolagsstämman och alt det därför normall inte kan
innebära någon större fara för stämman att med iakttagande av kravet på
kvalificerad majoritet besluta om ganska vittgående behörighet för styrelsen
att genomföra kapitalökningar. Hov-rätlen anser alt man inle behöver tveka
inför möjligheten alt stämman delegerar lill styrelsen att ändra
bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalets storlek om det behövs för att
genomföra en kapitalökning.

Kammarrätten
anser att komplikationer i olika hänseenden, bl. a. i beskattningshänseende,
kan uppkomma om bolagsstämman vägrar godkänna ett styrelsebeslut om
nyteckning. De av utredningen anförda sk'älen för att behålla besfämmelsen om
nyteckning under förutsättning av stämmans senare godkännande bedöms inte vara
så bärande att de väger över de olägenheter bestämmelsen i värsta fall kan medföra.
En styrelse har dock möjlighet att skaffa sig bemyndigande att genomföra en
nyemission. Kammarrätten förordar alt reglerna om styrelsens rätt att besluta
kapitalökning under förbehåU av stämmans godkännande får

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 48

utgå.
Även hovrätten för Västra Sverige är tveksam om det finns behov av att behåUa
metoden med beslut om kapitalökning under förbehåll om stämmans efterföljande
godkännande.

Flertalet
remissinstanser godtar förslaget att bolagsstämman skall ha möjlighet alt
besluta om avvikelser från aktieägares företrädesrätt vid nyemission. TUl dessa
remissinstanser hör patentverket, bankofullmäklige, kapilalmarknadsutredningen,
näringslivet, styrelsen för Stockholms fondbörs och Skånes handelskammare. LO
erinrar om att LO har föreslagit att fondmedel i AP-fonderna skall kunna
placeras i aktier bl. a. i samband med nyemissioner. LO anser det sannolikt att
regeln om aktieägares förtursrätt vid kontantemission behöver mjukas upp om
man förutsätter att en fondbUdning skall kunna ske genom att arbetstagare och
företagsledning avtalar alt binda viss del av löneökningsutrymmet på detta sätt
för särskild användning. LO avstår emeUertid från att nu lägga fram konkreta
förslag hur en avgränsning av aktieägamas förtursrätt bör utformas. Advokatsamfundet
påpekar att förslaget kan innebära vissa fördelar för bolagen men att det
också kan försvaga minorilelsaktieägarnas ställning. Vad som från minoritetsaktieägarnas
synpunkt är betänkligt är att rätlen att teckna aktier representerar ett visst
ekonomiskt värde. Skulle utomstående få rätt alt teckna akiier till lägre kurs
än aktiernas verkliga värde, lider de uteslutna minoritetsaktieägarna en
ekonomisk skada. Dessutom kan aktie-ägarmajoriteten tillförsäkra sig
teckningsrätt till hela nyemissionen med påföljd att minorilelsaktieägarnas
röslandel kan komma alt nedgå vilket i sin tur kan leda till försvagning av
minoritetsskyddet. Samfundet anser att de skyddsregler som enligt förslaget
finns mot sådant maktmissbruk inle är tUlräckliga. Samfundet förordar att i
lagen klart utsägs att avvikelser från aktieägares företrädesrätt till
teckning vid kontantemission bara får beslutas när det är till synnerlig nytta
för bolaget.

De föreslagna reglerna om
kvalificerad majoritet för beslut om avvikelse från aktieägarnas
företrädesrätt vid nyemission tillstyrks av bankofullmäktige,
kapitalmarknadsutredningen, Skånes handelskammare och advokatsamfundet.
Samfundet påpekar att förslaget innebär en skärpning i förhåUande till
gällande rätt därigenom att krav på kvalificerad majoritet för åsidosättande av
aktieägares företrädesrätt gäller även i fråga om apportemission. Samfundet
anser att den skärpningen är motiverad eftersom det annars skulle vara möjligt
att genom en maskerad apportemission kringgå kravet på kvalificerad majoritet
vid kontantemission. Näringslivet har emellertid en annan uppfattning.
Näringslivet framhåller att apportemissioner har stor betydelse vid fusioner.
Denna betydelse ökar allteftersom fusioner mellan mycket stora bolag ökar i
antal. Offentliga erbjudanden om aktieförvärv, i vilka som likvid ingår det
erbjudande bolagets aktier, sker oftast under förbehåll att bolagsstämman
godkänner den för affärens genomförande nödvändiga kapital-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 49

ökningen. Det anses vara av största vikt att marknaden
bedömer som sannolikt att ett sådant godkännande lämnas. Tvekan härvidlag kan
äventyra apportemissionen och d'ärmed i det särskilda fallet en 'ändamålsenlig
strukturrationalisering. Näringslivet anser därför att starka skäl talar för att
vid apportemission beslut om avvikelse från aktieägares företrädesrätt skall
kunna fattas med enkel majoritet.

Förslaget att i svensk rätt införa regler om konvertibla
skuldebrev tillstyrks av åtskilliga remissinstanser däribland bankinspektionen,
Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten, patentverket,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, advokatsamfundet. Styrelsen för
Stockholms fondbörs, Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare. Svenska
revisorssamfundet och Svenska sparbanksföreningen.

Näringslivet ansluter sig till utredningens uttalande att
det för näringslivels styrka och utveckling är av vikt att finansieringsfrågan
kan lösas i de former som med hänsyn tUl konjunkturen och andra förhållanden
är lämpliga för bolaget och för finansiärerna. Det är också viktigt all de i
många främmande länder förekommande finansieringsformerna står svenska företag
tillbuds. Efterhand som valutarestriktionerna mildras eller avskaffas ökas i
hög grad angelägenheten av att det inte finns några onödiga hinder mot svenska
bolags upplåning utomlands.

SärskUt konvertibla obligationer är enligt näringslivet
vanliga bland annat i USA och på eurodollarmarknaden. Erfarenheten visar att sådana
obligationer kan vara en ändamålsenlig läneform också på den svenska
kapitalmarknaden. Näringslivet framhåller vidare att det kan finnas risk att
ett svenskt företag, som i och för sig anses kreditvärdigt på den
internationella marknaden, i ett visst läge dock inte kan emillera ett lån där
till följd av att hinder i svensk lagstiftning föreligger mot en sådan
utformning av lånet, som är nödvändig för en framgångsrik emission på
gynnsammaste viUkor. Det är därför enligt näringslivet en brist att förslaget
inte möjliggör utgivandet av obligationer förenade med optionsrätt att
förvärva nya aktier i det låntagande förelaget, s. k. warrants. Sådana
obligationer är vanliga i USA och förekommer också i Västtyskland. För det
låntagande bolaget kan enligt näringslivet obligationer av detta slag framstå
som förmånligare än de konvertibla obligationerna, eftersom utnjttjande av
optionsrätten inte innebär all en skuld omvandlas lill aktiekapital utan alt
ett ytterligare kapilalliUskotl erhålles i form av en aktielikvid. En annan
fördel med warrants betingas av de särskUda förhållandena vid nyemission av
aktier. Nyemission av aktier sker f. n. i Sverige oftast till en kurs inle
obetydligt under marknadskursen och får ofta en kurssänkande effekt på grund
av att det kapital, som söker sin placering i aktier, är starkt begränsat.
Warrants bör kunna minska dessa olägenheter för bolagen genom att utnyttjandet
av warrants kan spridas över en längre tid. I den mån särskilda regler för
war-

4 Riksdagen 1973.1 saml Nr 93

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 50

ränts
skulle visa sig erforderliga på grund av att de anses ha ett spekulativt
moment, bör sådana regler kunna lämnas i lag eller annan reglering rörande
börshandel. Även styrelsen för Stockholms fondbörs anser alt regler om warrants
bör införas.

Bankofullmäktige
och kapilalmarknadsutredningen motsätter sig inte förslaget om införande av
konvertibla obligationer. Fullmäkdge framhåller emellertid att införandet av
nya finansieringsinstrument inte ulan vidare kan väntas ge näringslivet något
betydande tillskott av långfristigt kapital. Skulle någon ökning av utbudet av
långfristigt kapital följa av en introduktion av nya finansieringsformer torde
den komma alt härröra från allmänheten. Nya typer av kreditinstrument medför
emeUertid en ökad osäkerhet i företagels finansieringsstruktur och är genom sin
ofta komplicerade konstruktion svårbedömbara som placeringsobjekt. Särskilt mot
bakgrunden av att allmänheten förutsätts svara för en större del av det ökade
kapitalutbudet är det angeläget att lagreglerna utformas så att inte en
kraftigt ökad risk och osäkerhet för kreditgivare och låntagare på
kapitalmarknaden uppkommer. I fråga om konvertibla obligationer framhåller
fullmäktige att emission av sådana värdepapper kan te sig gynnsam för vissa
företag särskilt då företag med potentiellt goda tillväxtmöjligheter.
Osäkerheten vid emissionstillfället kan vara för stor för att locka ett
tillräckligt antal intressenter att direkt teckna aktier. Genom att i släUet
ge ut konvertibla obligationer skulle företagen kunna erbjuda godtagbar
säkerhet samtidigt som man kunde utgå från att de flesta köpare kommer att byta
ut obligationerna mot aktier. Det kan också tänkas att sparare som normalt
placerar i välkända företags aktier skulle kunna lockas att placera i
konvertibla obligationer som utges av företag som ännu inte har hunnit
etablera sig på marknaden. För denna speciella företagskategori skulle således
de konvertibla obligationerna kunna väntas vara marknadsvidgande. Även för
mera väletablerade företag kan det vara fördelaktigt att ge ut konvertibla
obligationer om kursen på företagets aktier för tillfället är för låg för att
tillåta en nyemission av aktier. Det är därför inte uteslutet alt nya
finansieringsformer såsom konvertibla obligationer kan förstärka näringslivets
expansionsvilja och vidga utrymmet genom en ökning av sparincitamen-ten.

Kapilalmarknadsutredningen
redovisar samma insfållning som bankofullmäklige. Kapitalmarknadsutredningen
framhåller dessutom att en föruts'ättning för att konvertibla obligationer
skall kunna emitteras "är att bindande beslut om framtida emissioner av
akiier för utbyte av obligationerna kan fattas av en bolagsstämma. Det är
tveksamt om ett sådant beslut bör gälla för obegränsad tid. Det kan enligt
kapilalmarknadsut-redningens mening vara rimligt att i lagen begränsa tiden
från bolagsstämmans beslut till konverteringslidens utgång till exempelvis tio
år. Advokatsamfundet påpekar att slutfasen i en emission av konvertibla

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 51

skuldebrev
är en i samband med konverteringen genomförd ökning av aktiekapitalet.
Samfundet anser därför att bolagsstämman bör kunna bemyndiga styrelsen att
fatta beslut om utgivande av konvertibla skuldebrev på samma sätt och under
samma villkor som styrelsen enligt förslaget kan bemyndigas att fatta beslut
om ökning av aktiekapitalet genom nyemission. Svenska försäkringsbolags
riksförbund har samma inställning. Näringslivet påpekar att bolagsstämman
enligt förslaget kan överlämna åt styrelsen att besluta angående bl. a.
skuldebrevens emissionskurs och räntefoten. Styrelsen kan däremot inte
bemyndigas att be-sfämma konverteringskursen, dvs. den kurs efter vUken de nya
aktiema skall avräknas mot skuldebreven. Räntan och emissionskursen för de
konvertibla skuldebreven och konverteringskursen måste emellertid enligt näringslivet
avvägas mot varandra vid en och samma tidpunkt. Näringslivet anser därför det
vara av största vikt att bolagsstämman har möjlighet att bemyndiga styrelsen
att bestämma även konverteringskursen. Dessutom bör styrelsen kunna ges
tillräckligt handlingsutrymme för att bestämma andra i låneavtal förekommande
villkor t. ex. bestämmelser om säkerheten för lånet och amorteringar.
Näringslivet påpekar vidare att enligt förslaget måste styrelsen utnyttja den
fuUmakt den har fått av bolagsstämman inom sex månader. Efiersom det tar tid
att få emissionstiUstånd och vidta övriga för emissionen erforderliga förberedelser
är denna tidsgräns enligt näringslivet för snävt tilltagen. FuUmakten till
styrelsen borde kunna få samma längsta gUtighetstid som en fullmakt till
styrelsen som avser nyemission, dvs. fem år från bolagsstämmobeslutet.
Näringslivet anser det vidare angeläget att styrelsen skall kunna bemyndigas
att besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till skuldebreven.
Den etablerade tekniken på den internationella kapitalmarknaden gör det
nämligen nödvändigt att bemyndigande kan ges i en så vid omfattning för
internationella konverteringslån. Gäller företrädesrätt kan emissionen ofta
inte placeras, vilket sammanhänger med att obligationer i stort sett tecknas av
en annan publik än beträffande aktier. En företrädesrätt för aktieägarna
förutsätter dessutom att de får rimlig tid, en månad, att utnjttja
företrädesrätten. Marknadsläget kan dock vara så labilt att lånet måste
placeras utan sådan tidsutdräkt. Näringslivet framhåller slutligen att det inte
uppfattar utfärdande av konvertibla skuldebrev som mer ingripande för bolagets
struktur och intressen än en ökning av aktiekapitalet. Näringslivet förordar
därför alt reglerna om bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen ges samma
omfattning som näringsUvet förordat i fråga om nyemission. Reglerna bör i så
fall kompletteras med bestämmelser om att beslut om fullmakten fömts'ätter
kvaUficerad majoritet eller närmare bestämt att beslutet bitr'äds av två
tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda
aktierna. Vad angår frågan om man bör införa särskilda skyddsregler för
innehavare av konvertibla skuldebrev för den händelse

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 52

aktieemissioner
äger rum under lånets löptid m. m. framhåller näringslivet att bolagsstämmans
beslut om utgivande av konvertibla skuldebrev skall ange den rätt som skall
tUlkomma skuldebrevens ägare i sådana situationer. Några ytterligare
skyddsregler är enligt näringsUvet inte erforderUga.

Bankofullmäktige
och kapilalmarknadsutredningen tar upp frågorna om konverteringskursen och den
av utredningen föreslagna regeln om att styrelsen inom sex månader måste
utnyttja fullmakten. Sexmånadersfristen bör utsträckas. Vad beträffar konverteringskursen
anses vägande skäl kunna anföras för både utredningsförslaget och den åsikten
att det bör kunna överlåtas på styrelsen att fastställa konverteringskursen.
Dessa två remissinstanser anser därför att det finns sk"äl att ytterligare
överväga denna fråga. Föreningen auktoriserade revisorer anser alt nyssnämnda
bestämmelse om en frist på sex månader kan slopas.

Svenska
revisorssamfundet påpekar att förslaget innebär att aktiekapitalets
maximibelopp behöver höjas redan vid emissionen av de konvertibla
skuldebreven. Samfundet anser det mera praktiskt att denna fråga avgörs när
kännedom föreligger om vilket konverteringsbelopp som faktiskt uppstår.
Samfundet ifrågasätter vidare om det är lämpligt att binda
konverteringsbeloppet till 50 % av aktiekapitalet vid tiden för registreringen
av bolagsstämmans beslut om ökningen av aktiekapitalet.

Utredningens
förslag om konvertibla aktier kan enligt näringslivet bli värdefullt som ett
nytt finansieringsinstrument bland andra för anskaffning av kapital till mindre
och medelstora företag. När det gäUer sådana företag kan konvertibla
preferensaktier vara den lämpligaste formen för en tillträdande finansiär. Han
får rösträtt, förmånsrätt till utdelning av kapital samt möjligheten att, om
företaget har framgång, konvertera aktierna till stamaktier. En liknande
situation kan enligt näringslivet föreligga också vid rekonstruktion av ett
företag. Även advokatsamfundet och patentverket tillstyrker förslaget om konvertibla
aktier.

Näringslivet
tar upp den minoritetsskyddsregel enligt vUken bolagsstämma inte får fatta
beslut som uppenbarligen är ägnat att bereda otUlbörlig fördel åt aktieägare
eller annan till skada för bolaget eUer annan aktieägare. I och för sig är
varje generalklausul med en så allmän formulering en osäkerhetsfaktor i
rättslivet. Näringslivet anser dock att klausulen bör godtas. Den bör
emellertid endast kunna tUlämpas i extrema fall. Näringslivet erinrar i detla
sammanhang om att generalklausulerna inom olika delar av r'ättsordningen för
närvarande är föremål för särskUd utredning. Näringshvet förutsätter alt i den
mån den utredningen även kommer att omfatta generalklausulen i förslaget tiU
aktiebolagslag särskild försiktighet skall iakttas nar det gäller alt utvidga
det av aktiebolagsutredningen förutsatta tillämpningsområdet för
generalklausuler. I all synnerhet måste detta gälla sådana bolagsstämmo-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 53

beslut
som förutsätter särskUd röstmajoritet när sådan majoritet för beslutet har
förelegat. Advokatsamfundet anser däremot att de nya reglema om majoritet för
ändring av bolagsordningen medför alt det behövs en allmän skyddsmekanism mot
maktmissbruk. Samfundet menar att ordet "uppenbarligen" i den
föreslagna lagtexten bör utgå. Genom att ordet "otillbörlig"
förekommer i lagtexten finns det enligt samfundet tUlräckligt garanti för att
generalklausulen inte skall komma att begränsa majoritetens handlingsfrihet i
en från bolagets synpunkt ofördelaktig omfattning. Svea hovrätt förordar alt
ordet "uppenbarligen" får utgå ur lagtexten till generalklausulen.

4
Aktiekapitalets storlek

4.1 Nuvarande
ordning

Aktiebolagsformen
är hos oss tillgänglig för aUa typer av företag oberoende av storlek. Svensk
aktiebolagsrätt erkänner enmansbolaget, dvs. alla aktier i bolaget kan ägas av en
enda person. Kravet på aktiekapital sfälls lågt. Det räcker att aktiekapitalet
uppgår till 5 000 kr. Denna minimigräns har gällt alltsedan 1895 års
aktiebolagslag trädde i kraft.

Det
är i andra länder vanligt att det vid sidan av aktiebolaget finns en särskild
bolagsform, vari ekonomisk verksamhet kan drivas utan personlig ansvarighet för
deltagarna. Bolagsformen är anpassad för företag med ett mindre antal delägare
och kravet på aktiekapital ställs lägre. I tysk rätt benämnes denna bolagstyp
Gesellschaft mit be-schränkter Haftung (GmbH) och i fransk rätt Société å
responsabilité limitée (SARL). Motsvarande bolagsformer finns också i de övriga
EG-staterna. Sålunda har i Danmark nyligen lagts fram förslag till lagstiftning
om bolagsformen GmbH/SARL.

Frågan
om att införa en motsvarighet till GmbH-bolaget övervägdes under förarbetena
till 1944 års aktiebolagslagstiftning. Det ansågs emellertid då att
övervägande skäl talade mot alt inrätta en särskild bolagsform för de mindre
företagen. Allvarliga betänkligheter ansågs möta redan från den synpunkten att
en sådan bolagsform saknar grundval i inhemsk rättsutveckling (SOU 1941: 9 s.
29 ff.).

4.2 Utredningen

Utredningen
har övervägt frågan om för mindre företag bör införas någon annan bolagsform än
aktiebolagels under vilken verksamheten kan drivas utan personlig ansvarighet
för delägarna. Utredningen anser emellertid alt de skäl som anfördes däremot
vid gällande lags tillkomst alltjämt är bärande. Möjligen bör dock enligt
utredningen frågan

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 54

tas
upp i samband med en modernisering av lagstiftningen om handelsbolag och enkla
bolag.

Utredningen
ställer frågan om inte rätten att driva ekonomisk verksamhet i bolag utan
personlig ansvarighet borde förutsätta ett väsentligt högre kapital än som för
närvarande föreskrivs. Den tyska aktiebolagslagen kräver exempelvis ett
aktiekapital på minst 100 000 DM. EmeUertid skulle en därmed jämförlig höjning
av minsta tUlåtna aktiekapitalet i svenska bolag betyda en mycket stark
förändring av villkoren för de mindre förelagen, vilka nu i mycket stor
utsträckning arbetar såsom aktiebolag med lågt aktiekapital. Utredningen
föreslår att aktiekapitalet skall vara minst 20 000 kr. och betecknar själv
detta förslag som en ungefärlig anpassning till den penningvärdesutveckling som
skett sedan tillkomsten av nu gällande lag. Bolag som bildats före
ikraftträdandet skall dock enligt förslaget kunna fortsätta sin verksamhet även
om aktiekapitalet understiger 20 000 kr.

4.3
Remissyttrandena

Några
remissinstanser lar upp frågan om införande av en särskild associationsrättslig
form för de mindre företagen. SHIO beklagar att det inte har ingått i
utredningens uppgifter att överväga alternativa bolagsformer. Det finns enligt
SHIO ett Idart behov av en bolagsform, som är direkt avpassad för mindre
företag av typen familjeföretag och fåmansföretag. Utredningsförslaget
innehåller starkt formaliserade krav beträffande styrelsens och
bolagsledningens ansvar inför bolagsstämma, skydd för aktieägare, jävsregler m.
m. som inte alls är tillämpliga i fråga om de mindre förelagen. SHIO framhåller
vidare att användningen av aktiebolagsformen ger skalle- och
social-försäkringsmässiga förmåner. Användningen av aktiebolagsformen bör
emellertid inte vara beroende av sådana hänsynstaganden. Det är inte motiverat
att olikheter i fräga om nämnda förmåner uppkommer till följd av valet av
företagsform. SHIO anser det d'ärför önskvärt att en särskild utredning snarast
möjUgt sätts igång i syfte att få till stånd en enklare bolagsform än den nuvarande
aktiebolagsformen. Aktiebolagsformen bör enligt SHIO företrädesvis förbehållas
större företag. Även Familjeföretagens förening ifrågasätter om det inte borde
övervägas att införa en förenklad och mindre formaliserad associationsform
för de mindre företagen. Föreningen framhåller att syftet med offentlighet och
regislreringsskyldighet inte har relevans beträffande sådana mindre förelag. De
publicitetssynpunkter som gör sig gäUande i fråga om stora bolag saknar
tiUämplighet för den mindre företagsamheten. Tredje man som viU stå ekonomiska
risker, exempelvis som leverantör, skaffar enligt föreningen information på
andra och mer ändamålsenliga s'ätt än genom att läsa årsredovisningen och andra

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 55

handlingar
som har insänts till patentverket. Delegationen för de mindre och medelstora
företagen anser att utredningsförslaget kan betraktas som onödigt komplicerat
för många småföretag. Delegationen anser det angeläget att få belyst frågan om
det eventuellt finns behov av en till de mindre företagen särskilt anpassad
aktiebolagslag eller en helt ny associationsform. LRF menar att det finns behov
av en särskild associationsform för mindre företag men anser att den frågan kan
lösas genom att kommanditbolag befrias från skyldighet att registrera varje
personförändring bland kommanditdelägarna.

Bankinspektionen
påpekar att det utomlands ofta finns två olika aktiebolagsformer, en för
företag med mindre antal delägare och en annan for företag vars aktier är
spridda bland en större allmänhet. Inspektionen anser att det hade varit
önskvärt om utredningen närmare hade diskuterat för- och nackdelarna med ett
sådant system. Systemet har den fördelen att man härigenom skuUe kunna förenkla
regelsystemet för de mindre aktiebolagen. Utredningsförslaget innehåUer
nämligen enligt inspektionens mening en alltför långtgående detaljreglering
när det gäller mindre företag. Vidare skulle tillskapandet av en särskild
aktiebolagsform för de mindre företagen underlätta en eventuell anpassning av
den svenska aktiebolagsrätten till motsvarande lagstiftning inom EG.
Inspektionen framhåller också att aktiebolagsformen för närvarande i betydande
utsträckning används för drivande av företag, för vilka den egentligen inte är
avsedd. Detta gäller bolag för utövande av konstnärlig eller annan rent
personlig verksamhet men också andra företag, i vilket någon klar åtskUlnad
inte görs mellan ägarens egna och bolagels ekonomiska förhållanden. Den
väsentliga anledningen till bolagsbildningen har i sådana faU ofta varit skatteskäl.
Aktiebolagsformen kan användas för skattemässiga dispositioner som är ägnade
att väcka betänkligheter från allmän synpunkt. Detla visar att det finns
väsentliga svagheter i det associationsrättsliga systemet. Frågan bör enligt
inspektionen angripas också från bolagsrältslig utgångspunkt. RÄ är inne på
liknande tankegångar. Han framhåUer att de mindre företagarna ibland saknar
närmare kännedom om de regler som finns i aktiebolagslagen och att de försummar
att göra de anmälningar m. m. som lagen föreskriver. Dessutom kännetecknas dessa
företag inle säUan av dålig ekonomisk stabUitet. Aktiekapitalet täcks inte i
erforderlig omfattning av tillgångar i företagel, vilket medför att skyddet för
borgenärerna blir bristfälligt. Det kan enligt RÄ starkt ifrågasättas om små
förelag av detla slag skall drivas i en företagsform där det inte finns något
personligt ansvar. Från allmän synpunkt skuUe det sannolikt vara tiU fördel om
de drevs i andra former med personligt ansvar. RA framhåller vidare all
aktiebolagsformen ofta väljs huvudsakligen på grund av skatteskäl.
Aktiebolagslagens regler bör emellertid enligt RA vara så utformade att de
inte

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 56

stimulerar
till bildningar av bolag där sådana inle är sakligt motiverade från de
synpunkter som kännetecknar associationsrätten.

Företagsskatteberedningen
påpekar att utredningen inte har undersökt hur beståndet av registrerade bolag
fördelar sig med avseende på aktiekapitalets storlek. Det har inle heller
undersökts vilka olika kategorier av aktiebolag som finns för närvarande.
Beredningen anser det anmärkningsvärt att utredningen inte har ansett sig
behöva grunda sina överväganden på strukturanalyser av sådana frågor.
Beredningen nämner vidare alt antalet aktiebolag överstiger 100 000 jämfört med
ca 44 000 år 1960. Det övervägande antalet bolag eller i vart faU 7580 %
utgörs av enmans- och fåmansbolag. Av de nyregistrerade bolagen utgör enmans-
och fåmansbolag samma höga andel. I ökande utsträckning har bolag tillkommit
med verksamhet av ringa omfattning och av sådan beskaffenhet att det inte är
fråga om egentlig näringsverksamhet. Bolagsformen används för andra slag av
verksamhet än vad som var aktueUt vid tillkomsten av 1944 års aktiebolagslag,
t. ex. för administration av utpräglade tjänsteuppdrag,
extrasysslor, konsulttjänster, lakar- och landläkarpraktik etc. Den
huvudsakliga anledningen lill många bolagsbUdningar torde enligt
beredningen vara att få fördelar vid beskattningen. Även bortsett från
beskattningssynpunkterna kan det enligt beredningen ifrågasättas om det är ett
aUmänt intresse med det betydande antal småbolag som finns för närvarande och
utvecklingen mot allt fler sådana bolag. Beredningen beklagar alt utredningen
inte har tagit upp frågan om alt införa någon annan företagsform än
aktiebolagets för de mindre bolagen. Beredningen finner det angeläget att
frågan om en särskild företagsform utan personligt ansvar för mindre företag
blir utredd så snart som möjligt. Det kan enligt beredningen ske i samband med
en eventuell modernisering av lagstiftningen om handelsbolag och enkla bolag.
Länsåklagaren i Hallands län framhåller all det finns åtskilliga
bolagsbildningar som inle 'är motiverade av sunda företagsekonomiska sk'ål.
Ibland används bolagsformen bara för alt genomföra olika icke önskvärda
manipulationer särskilt av skatterättslig karaktär. Man bör enligt
länsåklagaren i den bolagsrätlsliga lagstiftningen försöka stävja missbruk av
bolagsformen. Länsåklagaren i Östergötlands län framför liknande synpunkter
och framhåller alt aktiebolagsformen inte lämpar sig för mindre företag.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser det angeläget att man ytterligare
utreder frågan om inte särskilda regler bör uppställas för slora respektive
små bolag. SACO och patenlverket har en liknande inställning.

Förslaget
att aktiekapitalet skall uppgå tiU minst 20 000 kr. tUlstyrks av näringslivet,
Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare, advokatsamfundet,
länsstyrelsen i Kalmar län och bankinspektionen. Även Svensk industriförening
tillstyrker den föreslagna ökningen av

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:
93 57

aktiekapitalet. För att inte försvåra nyetablering av
företag i aktiebolagsform föreslår emellertid föreningen att också nya
aktiebolag skall ges möjlighet att starta med 5 000 kr. i aktiekapital men att
beloppet måste ökas till lägst 20 000 kr. inom tre år. Det förslaget skulle
göra det möjligt för m'änniskor med "två tomma händer" att starta ett
företag i aktiebolagsform.

Andra remissinstanser ifrågasätter om inte gränsen för
aktiekapitalets storlek har satts för lågt. Länsstyrelsen i Gävleborgs län
godtar visserligen förslaget men menar alt det finns skäl att höja minibeloppet,
om en särskild associationsform för mindre företag liUskapas. TCO framhåller
att den nuvarande låga gränsen i fråga om aktiekapitalets storlek har
möjliggjort tiUkomsten av åtskUliga inte önskvärda bolagsbildningar. Vid de
konkurser som i många fall har blivit följden har arbetstagarna mist sina
arbeten med åtföljande svårigheter att få nya ansläUningar. Enligt TCO:s mening
skulle många av dessa bolag aldrig ha kommit till stånd, om det minsta tillåtna
aktiekapitalet hade bestämts till ett högre belopp. Med hänsyn härtill och liU
arbetstagarnas rätt tiU trygghet i anstäUningen skulle det i och för sig vara
motiverat att det minsta tillåtna aktiekapitalet fastställs tUl ett väsentligt
högre belopp än vad som för närvarande gäller. Samtidigt kan man emellertid
inte helt bortse från att de mindre företagen ofta har stor betydelse för
sysselsättningen och samhället i dess helhet. På grund härav och då det inte
onödigtvis bör skapas hinder för möjligheten att driva rörelse anser TCO att
det minsta tillåtna aktiekapitalet inte kan sättas alltför högt. TCO föreslår
att minimikapitalet vid bolagsbildningen inte bör understiga fyra basbelopp
enligt lagen om aUmän försäkring. Svenska revisorsamfundel anser alt det finns
skäl för att sälta gränsen högre än vid 20 000 kr., om man strävar efter en
bättre konsolidering från starten. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
menar att den undre gränsen på 20 000 kr. för aktiekapitalets storlek är för
lågt. RÄ förordar att beloppet bestäms till åtminstone 50 000 kr. En liknande
inställning kommer till uttryck i remissyttrandena från länsåklagaren i
Hallands län och länsåklagaren i Östergötlands län.

Riksskatteverket påpekar att antalet små aktiebolag är
mycket slort. Uppskattningvis torde f. n. åtminstone 70 % av alla aktiebolag
böra betecknas som små. De små aktiebolagen vållar taxeringsmyndigheterna
betydande problem. Slora svårigheter föreligger att uppmärksamma och ta
ställning tUl transaktioner av olika slag som förekommer mellan fåmansbolag och
dess huvudaktieägare och som ofta har liU syfte all kringgå gällande
skaltebeslämmelser. Granskningen av de små bolagen och deras huvudaktieägare är
därför besvärlig och lar en betydande del av skatte- och laxeringskontrollens
resurser i anspråk. Verket anser att möjligheten att bilda små aktiebolag
utnyttjas i viss utsträckning systematiskt för att försvåra skattekontroll och
undkomma

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 58

skatteindrivning.
Verket menar därför att det bör övervägas om inte aktiebolaget som förelagsform
bör förbehållas de medelstora och större företagen. Verket förordar att
aktiekapitalet inte skall få bestämmas lägre än till 50 000 kr. En sådan
lösning kan från rent förelagsekonomisk synpunkt inte anses medföra någon
större olägenhet. Liknande begränsningar finns i ett antal andra europeiska
länder. Om en sådan ökning av minimikapitalet genomförs bör emellertid frågan
om lämplig förelagsform för mindre verksamheter utredas så snart som möjligt.
Också patenlverket anser att man bör överväga att s'ätta minimikapitalet
betydligt högre än vad utredningen har föreslagit. Det bör ske i samband med
att man ser över lagstiftningen om handelsbolag och enkla bolag i syfte alt få
tUl stånd en särskild bolagsform för de mindre företagen.

SHIO
avstyrker den föreslagna förändringen av regeln om aktiekapitalets storlek.
Organisationen anser alt ett så pass högt ursprungligt aktiekapital som 20 000
kr. kommer att hindra etableringen av mindre företag. För den händelse att en
enklare bolagsform införs, kan det däremot inle anföras skäl mot att kravet på
ursprungligt aktiekapital f astsfäUs tiU 20 000 kr.

Ett
par remissinstanser tar upp frågan om den föreslagna ökningen av aktiekapitalet
bör gälla även aktiebolag som bildats före ikraftträdandet. Svensk
industriförening menar att det inte är tillfredsställande att i detta avseende
få två typer av aktiebolag, nämligen sådana som bildats före lagens
ikraftträdande och de som bildats senare. Det bör vara möjligt att införa en
övergångstid på t. ex. tre år från ikraftträdandet.

5
Lån till aktieägare m. fl. 5.1 Nuvarande ordning

Det
nu gällande regelsystemet om bolags bundna resp. fria kapital innebär att
bolaget inte får till aktieägarna föra över tillångar i större omfaltning eller
i annan ordning än som anges i bestämmelserna om vinstutdelning, om nedsättning
av aktiekapitalet, reservfonden eller skuldregleringsfonden och om likvidation.
Förbudet gäller inte bara utbetalning i pengar utan också överföring av annan
bolagels egendom. Det finns däremot ingenting som hindrar att en aktieägare
lånar pengar från bolaget. Lagen uppställer inte ens krav på att säkerhet skaU
ställas för sådana lån. I rättspraxis'har dock ansetts att lån som lämnas till
insolventa aktieägare är att betrakta som otillåten vinstutdelning, såvida
lånet belastar bolagets bundna kapital (se NJA 1951 s. 6).

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 59

5.2
Utrednuigen

Utredningen
behåller systemet med bundet och fritt kapital. TUl bundet kapital hänför
utredningen aktiekapitalet, reservfond och s. k. uppskrivningsfond. Till
uppskrivningsfonden, som utgör en nyhet, skall läggas medel som uppkommer genom
att värdet på bolagets anläggningstillgångar skrivs upp. Skuldregleringsfonden
har inte behållits i utredningsförslaget. Det fria egna kapitalet består enligt
utredningsförslaget liksom för närvarande av fria fonder, balanserad vinst och
nettovinst för räkenskapsåret.

Utredningen menar att det
finns anledning att anta att det i ganska stor utsträckning förekommer att
aktiebolags medel lånas ut till aktieägarna. Utredningen anser att det strider
mot aktiebolagsstiftningens grunder att en person skall kunna driva ett
aktiebolag med den därav följande förmånen av frihet från personligt ansvar
trots att bolagels tillgångar till stor del består i en fordran på honom själv.
Detta innebär en urholkning av den säkerhet som aktiebolagslagen genom reglerna
om bundet kapital vill ge inte bara aktieägarna utan också andra såsom
borgenärer och anställda. Om det bundna kapitalet belastas av lån till
aktieägare kommer det inte att ge större säkerhet än som följer av
aktieägarens personliga solvens. Den som vill driva ett företag där
kreditunderlaget i realiteten är hans egen betalningsförmåga bör dock enligt
utredningen inte kunna välja aktiebolagsformen. Han bör i StäUet hänvisas tUl
en juridisk företagsform med personlig ansvarighet. Utredningen föreslår
därför att bolag i princip förbjuds att lämna penninglån till aktieägare,
styrelseledamöter och slyrelsesuppleanter. Låneförbudel förses emellertid med
vissa undantag. Lån får ges om betryggande säkerhet ställs för lånet. HåUer sig
lånet inom ramen för bolagets fria egna kapital får lån lämnas även utan
säkerhet. Eftersom det fria kapitalet kan disponeras för vinstutdelning kan
nämligen enligt utredningens mening lån till aktieägarna som bara berör det
fria kapitalet inte anses inkräkta på lagens system för skydd av borgenärer.
Förslaget innebär alltså att bolagels hela bundna kapital skyddas mot lån
såtillvida att betryggande säkerhet krävs, medan något motsvarande skydd inte
uppstäUs för det fria kapitalet.

Utredningen
föreslår ytterligare två undanlag från låneförbudet. Förbudet skall inte gälla
i förhållande till aktieägare som är moderbolag. Utredningen anser att ett
sådant undantag är nödvändigt för att man inte skall omöjliggöra normala
dispositioner inom en koncern. Det andra undantaget avser det fall att
aktieägarens innehav av aktier i bolaget är obetydligt. Undantag från förbudet
gäller därför om den aktieägare som skall få lånet äger mindre än en procent av
bolagets aktiekapital eller eljest så ringa del därav att den uppenbarligen
inte är avgörande för bolagets beslut om lånet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 60

Reglerna
om låneförbud äger enligt utredningsförslaget motsvarande tillämpning i fråga
om ställande av säkerhet.

5.3
Remissyttrandena

Flera
remissinstanser ansluter sig i princip tUl utredningens uppfattning att
begränsningar måste införas i fråga om bolagels rätt att lämna penninglån till
eUer ställa säkerhet för aktieägare och styrelseledamöter. De föreslagna
bestämmelserna ses då som ett led i det regelsystem som syftar till att skydda
bolagets egna bundna kapital mot urholkning. Synpunkter av detta slag framförs
av hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten, bankinspektionen,
förelagsskatteberedningen, advokatsamfundet samt Stockholms och Skånes
handelskamrar. NäringsUvet godtar grundtanken bakom förslaget men anser att de
föreslagna bestämmelserna kan bjuda utomordentliga svårigheter framför allt
vid generationsskiften inom familjeföretag. Enligt näringslivet är lån från
företaget till arvtagarna ofta nödvändigt för alt arvingarna skall kunna
erlägga arvsskatten utan alt avyttra företaget. I många fall är
arvsskattebördan så betungande att den inte kan bäras inom de föreslagna
lånegränserna. Ett familjeföretags förmåga att fortleva är emellertid ofta
beroende av kunnande och traditioner inom den familj från vilken
företagsledningen rekryteras. Det kan därför vara angeläget från både de
anstäUdas och fordringsägarnas liksom också från samhällets synpunkt att ett
arvfall inte behöver medföra att företag går ur familjens ägo. En i sådana
lägen framtvingad försäljning kan innebära betydande värdeförstöring. En
uppmjukning för dessa fall av utredningens föreslagna förbud mot lån till
aktieägare är därför enligt näringslivet önskvärt. Denna uppmjukning får dock
inte ske till priset av alt borgenärsintressena eftersattes. Näringslivet
förordar därför en ordning där lösningen kan anpassas efter skiftande förhållanden
i enskilda fall. NäringsUvet gör därvid en jämförelse med förhållandet vid
nedsättning av aktiekapitalet men anser att förfarandet kan göras mer
summariskt vid lånefrågor än när det gäller kapilalnedsältningar. Denna
uppfattning grundas på att vid kapitalnedsältning lämnar kapitalet bolaget för
gott medan vid lån bolaget behåller en fordran gentemot låntagaren.
Näringslivet föreslår att ärenden av detta slag handläggs av Kungl. Maj:t eller
myndighet Kungl. Maj:t förordnar, förslagsvis kommerskollegium. Beslut skulle
fattas efter utredning varvid normalt skulle ingå hörande av kända borgenärer.
KaUelse på okända borgen'ärer skulle ske bara undantagsvis. Sedan lånerätt beviljats
av kollegiet, kan intresset av insyn och publicitet tiUgodoses genom
bestämmelser om att lån skall redovisas i årsredovisningen.

Näringslivet
tar vidare upp förslaget att förbudet mot lån inle gäller i förhållande tiU
aktieägare som är moderbolag. NäringsUvet godtar

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 61

undantagsbestämmelserna
i och för sig men anser att den måste få betydligt större räckvidd. Även meUan
andra bolag i en koncern än moder- och dotterbolag kan föreligga en sådan
intressegemenskap att lån bolagen emellan måste kunna förekomma även utan att
de eljest gällande lånevillkoren är uppfyllda. Detta gäller t. ex. lån som
innebär ett direkt understödjande av det långivande bolagets egna verksamhet
och som kanske inte skulle kunna komma till stånd om villkoren på särskild säkerhet
etc. enhgt de aUmänna reglema måste uppfyllas. Inom en koncern måste enligt
näringslivet lån utan särskild säkerhet eller täckning i fritt kapital vara
tiUåtet så snart engagemanget framstår som företagsekonomiskt motiverat för det
bolag som tar risken. Näringslivet tar slutligen upp förslaget att lån skall
kunna ske fritt inom ramen för det fria kapitalet. Näringslivet framhåller
därvid att det fria kapitalet inte ger samma skydd som en betryggande säkerhet
kan ge. När ett flerårigt lån ges, skall full täckning finnas i form av eget
kapital i det långivande bolaget, men när lånet skall betalas kan detta kapital
för länge sedan vara förbrukat.

Även
föreningen auktoriserade revisorer framhåller att det skydd för bolagels bundna
kapital som åsyftas i förslaget kan bli illusoriskt om utlåning inom det fria
kapitalets ram ulan säkerhet sker men det fria kapitalet senare genom utdelning
eller uppkomna förluster går ned eller försvinner utan att långivningen har
avvecklats. Liknande synpunkter framförs av bankinspektionen och
förelagsskatteberedningen. Beredningen anser därför att undantagsbestämmelsen
om fri lånerätt mot det fria kapitalet bör utgå. Beredningen uttalar vidare att
man bör överväga att införa en bestämmelse enligt vilken revisorn är skyldig att
till revisionsberättelsen särskilt uttala sig angående granskningen av delta
slags lån och säkerheter. Beredningen framhåller vidare alt bestämmelserna om
lån till aktieägare kan kringgås på ett ganska enkelt sätt genom att lån eller
säkerhet formellt lämnas för annan fysisk eller juridisk person men reellt
avser aktieägare eller styrelseledamot. Att i sådana fall påvisa att ett
bulvanförhållande faktiskt föreligger torde ställa sig aUtför svårt. Förbudet
bör därför enligt beredningen utsträckas till att omfatta även styrelseledamot
och aktieägare närslående personer t. ex. den personkrets som anges i 5 § i lagen
(1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. Bankinspektionen, LRF och
advokatsamfundet anser också att det finns möjligheter att kringgå
lagbestämmelserna, t. ex. via enmans- eUer fåmansbolag. Skånes handelskammare
ifrågasätter om begränsningen till penninglån är motiverad. Vidare påpekas att
bestämmelsen inte omfattar lån etc. tiU syskonbolag. Slutligen föreslår
handelskammaren alt bestämmelsen utvidgas till att avse även aktieägare och
styrelseledamot i närslående bolag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 62

Hovrätten
för Västra Sverige ifrågasätter om bestämmelsen verkligen utgör något
effektivt hinder mot sådana transaktioner som den har till syfte att förhindra.
Syftet med reglerna är bl. a. att förhindra det i praktiken ofta förekommande
och för borgenärerna riskfyllda förfarandet att den som vill förvärva aktierna
i ett aktiebolag låter bolaget självt finansiera förvärvet. Enligt ordalagen i
förslaget synes emellertid ingenting hindra att ell rättssubjekt först lånar
pengar av bolaget och därefter för det lånade kapitalet köper aktier i bolaget.
Det tycks enligt hovrätten inte heller finnas något hinder för ett moderbolag
som förvärvat aktier i ett dotterbolag men ännu inte erlagt betalning för
aktierna att finansiera förvärvet genom lån i efterhand av dotterbolaget.

Svenska
revisorsamfundel uttalar att man måste ta större hänsyn än utredningen har
gjort till de helt lojala former av penninglån som förekommer. Ett exempel på
sådana lån är lån för förv'ärv av aktier i annat företag. Ett annat exempel är
när bolaget har överskottslikviditet och huvudaktieägaren bedriver annan
verksamhet och företar inlåning till den verksamheten. Ett tredje fall är när
bolaget tillfälligtvis har svag likviditet och därför försöker hålla lönerna
nere till anställda aktieägare. För att dessa skall kunna bära sina
levnadskostnader kan det vara nödvändigt att lämna dem lån. Slutligen anför
revisorsamfundet som ett exempel på lojala lån det fallet när aktieägare äger
den fastighet i vilken aktiebolagets rörelse bedrivs varvid aktieägaren lånar
av bolaget för att finansiera en del av anskaffningskostnaden. Familjeföretagens
förening accepterar i princip utredningsförslaget, men anser all det i vissa
situationer kan medföra obiUiga konsekvenser. Advokatsamfundet ifrågasätter om
inle kravet på betryggande säkerhet skulle kunna efterges i fråga om
kortfristiga krediter i sådana fall där det är uppenbart alt vid lånets
beviljande borgenärernas intressen inte träds för nära genom långivningen.

Näringslivet
påpekar att utredningen i motiven uttalat att styrelsen alltid måste beakta alt
långivningen eller ställandet av säkerhet överensstämmer med bolagets
intressen och inte står i strid med principen om aktieägarnas lika rätt.
Näringslivet anser att denna princip är grundläggande och i själva verket är
ett uttryck för en allmän rättsgrundsats. Anses bestämmelser rörande bolags
lån till aktieägare önskvärda bör bestämmelsema avfattas så att det klart
framgår att giltigheten av ett lån är beroende aV att det långivande bolaget
har ett tillräckligt eget intresse av att lämna lånet eller när samtliga
aktieägare i bolaget har lämnat sitt samtycke till åtgärden att lånet inte
strider mot aktiebolagslagens regler till skydd för tredje man.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 63

6
Föredraganden 6.1 Inledning

Den
dominerande associationsformen inom svensk industri och annan
näringsverksamhet är aktiebolaget. Vid utgången av år 1972 fanns det 125 282
inregistrerade aktiebolag. Endast omkring hälften av de inregistrerade
aktiebolagen bedriver rörelse. Över 80 % av aktiebolagen utgör enmans- eller
fåmansbolag.

Ett
betydande antal aktiebolag har bildats under senare år och intensiteten i bolagsbildningen
har tilltagit för varje år. 1960 fanns endast omkring 44 000 inregistrerade
aktiebolag. 1970 registrerades 11 166 aktiebolag, 1971 13 069 aktiebolag och
1972 18 217 aktiebolag.

Den
nuvarande aktiebolagslagen innehåller bl. a. ett stort antal regler som rör
aktiekapitalet. Syftet med detta regelsystem är att skapa garantier för att
bolagen verkligen får tillgångar vid bolagsbildningen och att dessa tillgångar
inte försvinner under bolagets verksamhet. Detta har intresse i första hand för
bolagets fordringsägare men även för de anställda och det aUmänna. Aktieägarna
är nämligen inte ansvariga för bolagets förbindelser och fordrings'ägarna kan
därför endast kräva betalning ur bolagels tillgångar. Bestämmelserna har
emellertid betydelse också för de olika aktieägarna eftersom var och en som
tecknar aktier i ett bolag har intresse av att övriga aktietecknare skjuter
till det kapital som ankommer på dem.

Huvuddragen
i regelsystemet är följande.

När
ett aktiebolag bildas måste delägarna i bolaget tillskjuta medel. Detta sker
genom att de tecknar akiier i bolaget mot betalning i pengar eller annan
egendom som erläggs tiU bolaget. Annan egendom än pengar bmkar benämnas
apporlegendom. Aktierna skaU lyda på ett visst belopp, i princip ej understigande
50 kr., det s. k. nominella beloppet. Summan av aktiernas nominella belopp är
Uka med aktiekapitalet. Aktiekapitalet måste uppgå till minst 5 000 kr. Aktier
får inte emitteras till underkurs, dvs. den betalning som skall erläggas till
bolaget för tecknad aktie får inte undersliga aktiens nominella belopp.
Däremot kan akiier emitteras till överkurs. Vad som betalas för tecknad aktie
utöver det nominella beloppet räknas inte till aktiekapitalet utan läggs till
reservfonden.

Aktiekapitalet,
reservfonden och den s. k. skuldregleringsfonden utgör bolagets bundna egna
kapital. TiUgångar som ingår i det bundna kapitalet får i princip inte betalas
ut till aktieägarna annat än i samband med likvidation. Det finns däremot inte
några uttryckliga lagbestämmelser om förbud för bolaget att ge lån tUl
aktieägarna även om lånet skulle belasta det bundna kapitalet. Det fria egna
kapitalet består av fria fonder, balanserad vinst och nettovinst för
räkenskapsåret. Det fria egna kapitalet får i princip delas ut till aktieägarna.
Vissa regler om

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 64

obligatorisk
avsättning till reservfond och skuldregleringsfond innebär emellertid en
begränsning av denna uldelningsrätt.

Efler
samarbete med kommittéer i Danmark, Finland och Norge lade aktiebolagsulredningen
på våren 1971 fram förslag lill ny aktiebolagslag. Förslaget innehåller bl. a.
regler som har samband med företagens finansiering. Utredningsförslaget
innebär sålunda att reglerna om nyemission blir mer flexibla vilket får till
följd alt bolagens möjligheter att förslärka det egna kapitalet genom att
emittera nya aktier förbättras. Utredningen föreslår vidare regler om vissa
finansieringsmetoder som hittills knappast använts i Sverige. Hit hör
konvertibla skuldebrev och konvertibla akiier.

Vidare
föreslås att den nedre gränsen för aktiekapitalets storlek höjs till 20 000 kr.
samt att regler om förbud mot penninglån till aktieägare och personer i
bolagsledningen införs.

I
sitt remissyttrande över utredningsförslaget har näringslivet framhållit, alt
det kunde bli nödvändigt alt bryta ut de föreslagna reglema om nya
finansieringsformer till särbehandling, om arbelet på en ny aktiebolagslag
skulle bli tidsödande. Under ärendets beredning inom justitiedepartementet har
det visat sig, alt lagstiftningsärendet är mycket komplicerat och omfattande.
Någon ny aktiebolagslag kan inte beräknas träda i kraft före den 1 januari
1975. Under sådana omständigheter aktualiseras frågan om en särbehandling av
vissa delar av utredningsförslaget, bl. a. de föreslagna reglema om nya
finansieringsformer.

För
bedömningen av frågan är av intresse vissa uppgifter om företagens
finansiering som lämnats av kapilalmarknadsutredningen i dess belänkande (SOU
1972: 63) Näringslivets försörjning med riskkapital från allmänna pensionsfonden
och av långtidsutredningen i dess belänkande (SOU 1970:71) Svensk ekonomi
19711975 med utblick mot 1980.

För
företagssektorn som helhet sjönk självfinansieringsgraden, dvs. brutlosparandet
i relation tiU de totala investeringarna, från 77 % under perioden 195559 tiU
60 % perioden 196065. För industrin var motsvarande värden 124 % (195759) och
89 %. Denna nedgång berodde framför allt på att investeringarna ökade i början
av 1960-talet. Självfinansieringsgraden låg sedan kvar på ungefär oförändrad
nivå fram lill 1971. Under åren 196670 uppgick självfinansieringsgraden inom
industrin tUl 86 %.

När
självfinansieringsgraden fallit har behovet av extern finansiering i form av
riskvilligt ägarkapilal eller upplånat kapital ökat. En jämförelse mellan
industriföretagens ställning vid början och slutet av 1960-talet visar, att
relationen mellan redovisat eget kapital och redovisat totalt kapital sjönk
från 36 till 21 % för förelag med 50499 anställda och från 45 till 32 % för
företag med över 500 anställda. De långfristiga

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 65

skulderna ökade markant under perioden för båda
förelagsgrupperna. Enligt långtidsutredningen ökade kvoten långa
skulder/redovisat eget kapital för hela industrin mellan 1961 och 1968 från 55
tiU 82%. Långtidsutredningen räknar med en ytterligare försämring för tiden
fram till 1975.

Under 1960-talel upptog ett växande antal industriföretag
obUga-tionslån. I genomsnitt emitterades under perioden årligen 3035 lån mot 7
per år före 1960. Den sjunkande självfinansieringsgraden har under 1960-talet
endast i ringa grad kompenserats genom tiUskolt av riskvilligt ägarkapilal i
form av nyemissioner. För de börsnoterade företagen rörde sig det totala årliga
nytillskottet av aktiekapital om chka 250 milj. kr. under 1960-lalel. Som
jämförelse kan nämnas att börsvärdet på samtliga börsnoterade företag utgjorde
29,6 miljarder kr. i slutet av 1971.

De redovisade uppgifterna om den sjunkande
självfinansieringsgraden och den ökande upplåningen ulvisar enligt min mening
att det är angeläget alt bolagens finansiering med externa medel kan ske på
effektivast möjliga sätt. Jag har förståelse för näringslivels önskemål om ett
snabbt genomförande av akliebolagsutredningens förslag i de delar del berör
näringslivets finansiering. Jag förordar att man nu genom en provisorisk
lagstiftning ger moderniserade regler om nyemission, konvertibla skuldebrev,
konvertibla akiier m. m.

Under remissbehandUngen har från flera håll framhållits
att aktiebolagsformen i betydande utsträckning används för att uppnå skattemässiga
fördelar. Aktiebolagsformen anlitas ofta för företag för vilka denna form inte
passar och för vilken den inte heller varit avsedd. Många gånger görs inte
någon åtskUlnad mellan ägarens egna och bolagets ekonomiska förhållanden. Detla
vållar, framhåUs det, flera svårigheter vid taxeringskontrollen. Dessutom
underlättas skattcflyktsåt-gärder av olika slag.

Jag delar dessa kritiska synpunkter. Det är enligt min
mening utomordentUgt angeläget att akliebolagslagsliflningen inte är utformad
så alt skatleflyktsåtgärder underlättas. Som framhållits redan under förarbetena
till gällande lag niåste vid lagstiftning på akliebolagsrättens område stor
hänsyn tas till bl. a. statens och kommunernas fiskaliska anspråk.

Det är framförallt på två punkter som gäUande lag är
bristfäUig från denna synpunkt. Det gäller aktiekapitalels storlek och frågan
om förbud mot lån tUl aktieägare m. fl.

Den nedre gränsen för aktiekapitalets storlek, 5 000 kr.,
är enligt min mening alldeles för låg. Jag avser att nu lägga fram förslag angående
höjning av denna gräns. I motsats till vad utredningen förordat anser jag att
den nya gränsen måste gälla även för bolag som bildats före ikraftträdandet av
den nya lagen. Därmed ställs man emeUer-

5 Riksdagen 1973.1 saml Nr 93

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 66

tid
inför problemet hur man skall behandla existerande aktiebolag som inte höjer
aktiekapitalet till den nya gränsen. Som jag senare skall närmare utveckla är
jag inte beredd att nu lägga fram förslag i detta hänseende utan avser alt
återkomma till detta under hösten innevarande år.

Erfarenheten
har visat, att frånvaron av förbud mot lån till aktieägare och personer i
bolagsledningen utnyttjas i stor utsträckning för att undgå beskattning. Det är
förhållandevis vanligt att den som har ett dominerande aktieinnehav i ett bolag
lar ut pengar från bolaget för sin privata konsumtion i form av lån och på det
sättet undgår eller i varje fall skjuter upp beskattningen. Jag anser det
angeläget att denna form av skatteflykt snarast elimineras. Det möter inte
några svårigheter att för det ändamålet bryta ut utredningsförslagets regler
om låneförbud till särbehandling. Jag avser därför att nu lägga fram förslag
till regler om låneförbud.

6.2
Bolagens kapitalförsörjning

6.2.1
Ökning av aktiekapitalet genom nyemission

Ökning
av aktiekapitalet kan ske genom kapitaltillskott från aktieägarna och andra.
Utredningen benämner denna form av kapitalökning nyteckning. Inom näringslivet
talar man i stället om nyemission, en term som jag använder i detta sammanhang.
Ökning av aktiekapitalet kan också ske utan samband med kapitaltillskott. Detta
kallas fondemission. Fondemission sker genom att besparade vinstmedel överförs
tiU aktiekapitalet eller genom att bokföringsvärdet på vissa anlägg-ningslillgångar
höjs varefter uppskrivningsbeloppet förs över till aktiekapitalet.

Beslut
om ökning av aktiekapitalet genom nyemission fattas enligt gäUande lag av
bolagsstämman med enkel majoritet. En föruts'ättning för att beslut skall kunna
fattas är emellertid att bolagsordningen tUl-låter detta. Om aktiekapitalet
enligt bolagsordningen kan variera mellan vissa gr'änser och kapitalökningen
inte går över maximikapitalet fordras ingen ändring av bolagsordningen för
beslut om nyemission. Är aktiekapitalet däremot fast eller vill man överskrida
maximikapitalet måste först beslut fattas om ändring av bolagsordningens
bestämmelser om aktiekapitalets storlek. Enligt gällande lag kan bolagsstämman
inte ge styrelsen fullmakt att besluta om nyemission. Lagen medger däremot att
styrelsen på egen hand beslutar om nyemission under förutsättning att
bolagsstämman sedermera godkänner åtgärden. I utredningsförslaget behålls
reglerna om de två olika sätt på vilka nyemission kan igångsättas. Dessutom
föreslår utredningen att bolagsstämma skall kunna bemyndiga styrelsen att genom
nyemission öka aktiekapitalet. Utredningsförslaget har vunnit

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 67

anslutning
från åtsldlliga remissinstanser, däribland näringslivet, riksbanksfullmäktige
och kapitalmarknadsutredningen.

Ett
beslut om nyemission innebär detsamma som en begäran från bolagets sida om att
aktieägarna eller andra skall göra inbetalningar i form av pengar eller annan
egendom till bolaget. För att nyemissionen skall bli framgångsrik,- fordras
att teckningsvillkoren ter sfg gynnsamma för dem som inbjuds att teckna aktier
i bolaget i jämförelse med andra placeringsmöjligheter på marknaden. Eftersom
konjunkturerna varierar och förhållandena på kapitalmarknaden växlar kan det
ibland inträffa att den för en nyemission gynnsamma tidsperioden är kort. Det
kan då vara nödvändigt att snabbt fatta beslut om nyemission för att utnyttja
en sådan gynnsam konjunktur. Sådana snabba beslut kan emellertid knappast
fattas av bolagsstämma. Särskilt i stora företag är det ett omständligt
förfarande att kalla in extra bolagsstämma. Det kan knappast ske med den
snabbhet som kan vara nödvändig. För sådana situationer är styrelsen därför
mera lämpad att besluta om nyemission. Som redan nämnts har styrelsen i och för
sig denna möjlighet redan nu, eftersom den kan besluta om nyemission under
förutsättning av bolagsstämmans godkännande. Men denna ordning har vissa
nackdelar. Det kan nämligen tänkas alt bolagsstämman vägrar att godkänna
styrelsens beslut och då måste det redan inledda förfarandet avbrytas, vilket
kan vara tUl skada både för bolaget och för dem som ämnat deltaga i
nyemissionen. Utredningsförslaget om en fuUmakt för styrelsen att besluta om
kapitalökning har inle dessa nackdelar. Förslaget ger bolagen en möjlighet att
snabbt besluta om nyemissioner och genomföra dem alltefter växlande marknadslägen.
Detta kan vara särskilt värdefuUt när det gäller apportemissioner där bolaget
genom att emittera nya aktier kan förvärva en för bolaget betydelsefull tillgäng,
ett annat företag, en fabrik eller en uppfinning etc. Jag vill därför ansluta
mig tUl utredningens förslag om att styrelsen skaU kunna bemyndigas att besluta
om nyemission.

Utredningen
föreslår vissa begränsningar i fråga om styrelsens möjligheter att med stöd av
fullmakt från bolagsstämman besluta om nyemission. Möjligheterna för
bolagsstämman att bemyndiga styrelsen att öka aktiekapitalet begränsas tUl fall
då ökningen kan genomföras ulan ändring av bolagsordningen. Ökningen får vara
högst hälften av aktiekapitalets belopp då bemyndigandet ges. En till styrelsen
lämnad fullmakt skall gälla i högst fem år. Slutligen förordas att beslutet
måste fattas med kvalificerad majoritet, två tredjedelar av såväl de avgivna
rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Skall styrelsen ha möjlighet
att besluta om apportemission fordras en särskilt kvalificerad majoritet på två
tredjedelar av de avgivna rösterna och nio tiondelar av de företrädda aktierna.

Remissinstanserna
har i huvudsak godtagit förslaget. Hovrätten för

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 68

Västra
Sverige anser emellertid, alt styrelsen också skall kunna bemyndigas att
besluta för kapitalökning nödvändiga ändringar av bolagsordningen.
Kapilalmarknadsutredningen och riksbanksfullmäktige vUl begränsa gUlighetstiden
för fullmakten till tiden för nästkommande ordinarie bolagsstämma.
Näringslivet anser att krav på särskilt kvalificerad majoritet inte bör
uppställas när fullmakt skall avse en apportemission.

För
egen del vill jag först framhålla, att det är en princip i gällande lag att
ändringar i bolagsordningen, vilken utgör grundvalen för bolagels verksamhet,
skall beslutas av bolagets högsta organ, dvs. bolagsstämman. Jag är inle
beredd att göra något avsteg från den principen ens i den formen att stämman
skall kunna bemyndiga styrelsen att besluta de ändringar i bolagsordningens
bestämmelser om aktiekapitalets storlek som kan vara nödvändiga för alt
genomföra en nyemission.

Begränsas
styrelsens fuUmakt så att styrelsen endast har möjlighet att besluta om sådana
nyemissioner som ryms inom bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalels
storlek kommer styrelsen alt kunna besluta om högst sådana kapitalökningar som
innebär en tredubbling av aktiekapitalet. Bolagets maximikapital kan nämligen
vara högst tre gånger större än minimikapitalet. Det är givet att en nyemission
som innebär en tredubbling av aktiekapitalet innefattar en mycket kraftig
ändring av bolagets kapitalstruktur. Om stämman är beredd alt ge styrelsen ett
så vittgående bemyndigande synes det emellertid knappast finnas något bärande
skäl att genom tvingande lagstiftning förhindra något sådant. Att låta en till
styrelsen lämnad fullmakt ha en giltighetstid som sträcker sig över flera år
synes mig däremot betänkligt, om fullmakten blir så vidsträckt att en
tredubbling av aktiekapitalet kan ifrågakomma. Den önskvärda rörelsefriheten
för bolagen kan åstadkommas även om fullmaktens giltighetstid begränsas lill
nästkommande ordinarie bolagsstämma. Bolagen skulle då ha möjlighet att på
varje ordinarie stämma förlänga tidigare lämnad fullmakt så att styrelsen på
det sättet får en stående fullmakt att besluta om nyemission. Samtidigt får
aktieägarna tillfälle att varje år la ställning till lämpligheten av att låta
styrelsen ha en fuUmakt att besluta om nyemission. Jag har för min del kommit
till den slutsatsen att den av utredningen föreslagna särskilda begränsningen
all ökningen får vara högst hälften av aktiekapitalels belopp kan slopas, men
att giltighetstiden för en lämnad fullmakt bör begränsas. Jag förordar att
omfattningen av fullmakten får bestämmas av reglerna om maximikapitalets och
minimikapitalets storlek och att giltighetstiden för fuUmakten i lagen bestäms
så att den gäller längst lill nästkommande ordinarie bolagsstämma.

Gällande
lag uppställer krav på kvalificerad majoritet när det är frå-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 69

ga
om beslut som bedömts vara särskilt viktiga för aktieägarna. Hit hör beslut om
ändring av bolagsordningen och vissa andra beslut, bl.a. om fusion och
likvidation. Reglerna om kvalificerad majoritet ingår som ett led i
minoritetsskyddet. Mot den bakgrunden kan det i och för sig te sig ganska
naturligt alt uppstäUa krav på kvalificerad majoritet när det är fråga om alt
stämman skall ge styrelsen bemyndigande att besluta om nyemission. Ä andra
sidan kan krav på kvalificerad majoritet ibland medföra risk för att
bolagsledningen får svårigheter att få till stånd en i och för sig önskvärd
och välmotiverad förstärkning av stjrelsens befogenheter. Ett sådant synsätt
torde också hgga till gmnd för näringslivels kritik av den av utredningen förordade
regeln om speciellt kvalificerad majoritet när bemyndigandet för styrelsen skaU
avse apportemission.

I
vissa bolag kan det kanske finnas skäl att ge en minoritet en vetorätt mot beslut
om bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemission. Detta kan emellertid
uppnås genom speciella bestämmelser i bolagsordningen även om lagen inte
innehåller några regler om kvalificerad majoritet.

Regler
om kvalificerad majoritet är inle särskilt lämpliga som
mi-noritetsskyddsregler, eftersom de endast skyddar minoriteter av viss
storlek. Ett minoritetsskydd kan åstadkommas bättre och mer effektivt på andra
s'ätt. Det finns också f. n. minoritetsskyddsregler av helt annat slag, t. ex.
reglerna om minoritetsrevisor, om aktieägamas rätt att få tUl stånd extra
bolagsstämma och om aktieägares rätt att få ärende behandlat vid bolagsstämma
osv. Av särskilt intresse i detta sammanhang är de s. k. generalklausulerna.
Dessa innebär att styrelsen och bolagsstämman inte får vidta sådana åtgärder
att uppenbarligen fördel bereds vissa aktieägare till nackdel för bolaget eUer
övriga aktieägare. Som jag senare skall närmare utveckla (se 6.2.3) förordar
jag, att tillämpningsområdet för dessa generalklausuler vidgas. Med en sådan
förstärkning av minoritelsskyddsreglerna synes mig det inte finnas skäl att
uppställa krav på kvalificerad majoritet när stämman skaU ge bemyndigande åt
styrelsen att besluta om nyemission. Jag förordar därför alt sådana
bolagsslämmobeslut skall fattas med enkel majoritet.

Förslaget
om införande av möjUghet för stämman att bemyndiga styrelsen att besluta om
kapitalökning aktualiserar frågan om det finns behov av att behåUa metoden med
beslut om kapitalökning under förbehåll av stämmans efterföljande
god-kännnande. Denna metod har som nyss nämndes vissa nackdelar och ett par
remissinstanser har förordat att sådana kapitalökningsbeslut inte vidare bör
förekomma. Metoden har dock förekommit hos oss sedan länge. Några verkligt
allvarliga ölägenheter av metoden synes inte ha uppkommit. Den kan också i
framtiden ha sitt existens-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 70

berättigande,
nämligen i fall då stämman underlåtit att lämna styrelsen fuUmakt att besluta
om kapitalökning. Det är inte säkert att alla bolag är beredda att överlåta åt
styrelsen att bestämma om nyemission. Ä andra sidan kan det även i sådana bolag
finnas behov av att kunna utnyttja mera tillfäUigt återkommande gynnsamma
konjunkturer för nyemission. I sådana fall är metoden med nyemission under förutsättning
av bolagsstämmans efterföljande godkännande en lämplig anordning. Den har
dessutom den fördelen att stämman behåUer det avgörande inflytandet i frågan om
nyemission skall ske. Utmönstras metoden ur lagstiftningen stäUs bolagen inför
valet alt antingen helt överlåta avgörandet åt styrelsen via en fullmakt eller
också att avstå från möjligheten att utnyttja tillfälliga goda konjunkturer för
kapitalökning. Det är antagligt att många bolag i ett sådant läge skulle anse
sig nödsakade att ge styrelsen en fullmakt trots att stämman i och för sig
skuUe ha velat behåUa det slutliga avgörandet i sin hand. För egen del anser
jag i likhet med utredningen att det bör överlämnas åt bolagen själva att
bestämma om de vUl använda metoden med fullmakt för styrelsen att besluta om
kapitalökning eUer metoden att styrelsen beslutar om kapitalökning under
förutsättning av stämmans efterföljande godkännande.

Villkoren
för en nyemission måste göras så attraktiva att nya aktier tecknas i den
utsträckning som fömtsätts i ökningsbeslutet. Därvid uppkommer emeUertid ett
problem. Om de nya aktierna enligt teckningsvillkoren skall betalas med ett
belopp som understiger de gamla aktiernas verkliga värde, uppstår en förlust
för de gamla aktieägarna och en däremot svarande vinst för tecknarna av de nya
aktierna. Detta kan belysas med följande exempel. Antag att det i ett
aktiebolag finns 1 000 aktier vUkas nominella värde uppgår till 100 kr. och
reella värde tUl 200 kr. per styck. Bolagets aktiekapital uppgår alltså till 100
000 kr, och dess egna kapital till 200 000 kr. Därefter sker en nyemission som
innebär att 1 000 nya aktier tecknas till ett nominellt belopp av 100 kr. Genom
kapitalökningen tillförs bolaget alltså ytterligare 100 000 kr. Bolagets
aktiekapital blir 200 000 kr. och dess egna kapital 300 000 kr. Detta egna
kapital fördelas på 2 000 aktier så att varje aktie blir värd 150 kr. I detta
exempel har alltså genom nyemission de gamla aktiernas värde sjunkit från 200
kr. lill 150 kr. och aktietecknarna har mot erläggande av 100 kr. fått aktier
som är värda 150 kr. per styck. Frågan om hur de gamla aktieägarna skaU skyddas
mot ekonomisk förlust löses i g'åUande lag på det s'ättet att de gamla aktieägarna
har företrädesrätt att teckna aktier vid kapitalökning. Företrädesrätten är
ovillkorlig när det är fråga om kontantemission. Skall de nya aktierna betalas
genom apport föreligger däremot inte någon företrädesrätt, vilket sammanhänger
med att ak-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:93 71

tieägarna
normalt inte förfogar över sådan egendom som skall utgöra apporlegendom.

I utredningsförslaget
behålls principen om aktieägarnas företrädesrätt att delta i kontantemission
och utsträcks dessutom till att avse även apportemission. Möjlighet införs att
vid kontantemission besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.
Sådant beslut måste fattas med kvalificerad majoritet. Även då det är fråga om
apportemission fordras enligt utredningsförslaget kvalificerad majoritet för
beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Förslaget har godtagits
av remissinstanserna. Näringslivet anser emellertid alt beslut om avvikelse
från aktie'ägarnas företrädesrätt bör kunna fallas med enkel majoritet när del
är fråga om apportemission.

De nuvarande
bestämmelserna om aktieägarnas ovillkorliga företrädesrätt vid kontantemission
är enligt min mening behäftade med vissa nackdelar. En kontantemission kan i
vissa lägen vara genomförbar bara om någon utomstående får teckna hela eller
en större del av emissionen. Den utomståendes deltagande i emissionen kan då
vara beroende av att han får företrädesrätt framför aktieägarna. Som ett
exempel på en annan situation där avvikelse från företrädesrätt kan vara
påkallad kan nämnas det fallet att ett bolag vill emittera fria akiier
utomlands för att därmed få en finansiering med hjälp av utländskt kapital. I
detta sammanhang kan också erinras om att kapital marknadsutredningen i ett
betänkande (SOU 1972: 63) nyligen föreslagit alt fondmedel i aUmänna
pensionsfonden skall kunna placeras i aktier. Kapitalmarknadsutredningen
förutsätter att det skall kunna ske bl. a. i samband med nyemission. Enligt
kapilalmarknadsutredningen är det en grundläggande förutsättning alt nuvarande
bestämmelser om företrädesrätt upphävs, om fondmedel skall kunna direkt
tillföras de företag, som har behov av kapital, i samband med nyemission. Kapitalmarknadsutredningens
förslag bereds f. n inom finansdepartementet och avsikten är alt lägga fram
proposition i vår grundad på utredningsförslaget.

För
egen del anser jag att nuvarande regler om företrädesrätt vid kontantemission
är alltför stela och därför kan medföra hinder för bolagen att få till stånd
en i och för sig önskvärd förstärkning av det egna kapitalet. Jag biträder
utredningens förslag att beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt
skall kunna fattas när det är fråga om kontantemission. Jag ansluter mig också
tiU utredningens förslag att bolagsstämman skall kunna bemyndiga styrelsen alt
i beslut om nyemission ge föreskrifter om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.
I överensstämmelse med den ståndpunkt jag tidigare intog i frågan om
bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemission förordar jag att beslut
om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt liksom även beslut om
bemyndigande för styrelsen att besluta om awi-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 72

kelse
från företrädesrätt skall kunna av stämman fattas med enkel majoritet. Under
sådana omständigheter finns det enligt min mening inte någon anledning alt,
såsom utredningen förordat, införa regler om företrädesrätt för aktieägarna vid
apportemission. Vi bör alltså behålla nuvarande ordning enligt vilken
företrädesrätt inte gäller vid apportemission.

6.2.2
Konvertibla skuldebrev m. m. 6.2.2.1 Inledning

När
ett bolag behöver skaffa nytt kapital kan det ske på i princip två vägar.
Bolaget kan öka det egna kapitalet genom nyemission. Bolaget kan också öka det
främmande kapitalet genom att ta upp lån vilket vanligtvis sker mot
obligationer eller andra skuldebrev. Aktier har i motsats tUl fordringar
rösträtt och annan rätt att medverka i bolagets förvaltning. Fordringsägarnas
anspråk på betalning och ränta går å andra sidan före aktieägarnas anspråk på
utdelning och likvidationskvot. Emellertid kan olika mellanformer mellan
aktier och fordringar förekomma. I USA, England, Västtyskland och Frankrike
förekommer s. k. konvertibla skuldebrev (convertible bonds). Det konvertibla
skuldebrevet ger fordringsägaren rätt att på vissa villkor byta ut skuldebrevet
mot aktier i bolaget. I USA och Västtyskland förekommer det också att
innehavare av skuldebrev får en optionsrätt att delta i nyemission av aktier i
bolaget genom nyteckning (s. k. warrants).

Enligt
gällande rätt är del inte möjligt för ett bolag alt juridiskt förplikta sig att
i framtiden ge ut aktier. Bolagen kan alltså inle ge garantier för att
innehavare av skuldebrev skall kunna få byta ut dem mot aktier eller att de
skall kunna få delta i en kommande nyemission av aktier i bolaget. Ett par
svenska bolag har visserligen under de senaste åren givit ut obligationer försedda
med klausul om konvertering till aktier i bolaget. I dessa obligationer anges
emellertid alt, om bolagsstämman inle skulle besluta om den för konvertering
nödvändiga nyemissionen, obUgationerna i stället skall inlösas av bolaget
till det värde de skulle ha erhållit om konvertering genomfördes. Skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning torde inte ha förekommit i Sverige.

Utredningen
har lagt fram förslag om konvertibla skuldebrev. Ingen remissinstans har
motsatt sig att regler om konvertibla skuldebrev införs i aktiebolagslagen.
Näringslivet har emellertid förordat att även regler om skuldebrev med
optionsrätt till nyteckning införs.

Konvertibla
skuldebrev har vissa fördelar sett från det emitterande bolagets synpunkt
framför vanliga obligationer. Konverteringsrätten utgör nämligen en särskUd
förmån som leder till att räntan på obligationslånet kan sättas något lägre än
vad som skulle vara fallet om ett vanligt obligationslån emitterades. Vidare
har konverteringslån den

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 73

fördelen
att, i den mån konverteringen utnyttjas av obligationsinnehavarna, bolagels
egna kapital därigenom höjs, vilket alltså innebär en förbättring av
relationerna mellan bolagets eget och dess främmande kapital. Också sett från
obligationsinnehavarnas synpunkt ger konvertibla obligationer vissa fördelar
både jämfört med en placering i vanliga obligationer och jämfört med direkt
placering i aktier. Värdet på en konvertibel obligation stiger oftast i ungefär
samma mån som kursen på bolagets aktier. Utbytesrätten innebär att
obligationshavaren kan förvandla sin fordran på bolaget till en andel i
bolagel, vilket kan vara till fördel om bolaget visar stigande vinster som
medger högre utdelning än den ränta som gäller för obligationslånet. Denna
fördel är särskUt påtaglig under en fortgående inflation. Skulle aktiekursen
sjunka kan obligationshavaren avstå från utbytet och i stället hålla sig till
fordringsrätlen. Jämfört med direkt placering i aktier innebär en investering i
konvertibla obligationer vissa fördelar från säkerhetssynpunkt. Om man är
osäker huruvida aktierna i bolaget kommer att stiga i värde kan man nämligen
genom att köpa konvertibla obligationer avvakta utvecklingen. Detta kan leda
tiU alt de som nu normalt placerar i v'älkända förelags aktier kan bli mer
benägna att placera i konvertibla obligationer som utges av företag som ännu
inte har hunnit etablera sig på marknaden. För denna speciella företagskategori
kan alltså introduktionen av konvertibla obligationer skapa möjligheter till
kapitaltillskott som i dag inte föreligger.

Obligationer
förenade med optionsrätt till nyteckning har i huvudsak samma fördelar som
konvertibla skuldebrev. Optionsrätten har i likhet med konverteringsrätten ett
ekonomiskt värde och medför därför att räntan på obligationslånet kan sättas
lägre än räntan på ett vanligt obligationslån. Risken med en placering i
obligationer med optionsrätt tiU nyteckning är lägre än vid en placering i
aktier. I vissa fall kan obligationer av denna typ vara förmånligare än konvertibla
skuldebrev. Ett utnyttjande av optionsrätt till nyteckning innebär att bolaget
får ett ytterligare kapitaltillskott vilket inte är fallet vid en konvertering.
En speciell fördel med obligationer med optionsrätt till nyteckning är att
nyteckningen kan spridas över en lång period. Det vid en viss tidpunkt på
kapitalmarknaden tUlgängliga kapitalet tas alltså inte i anspråk i samma
utsträckning som när det är fråga om en vanlig nyemission. Detta är en
fördel när det som i Sverige är fråga om en kapitalmarknad där det för
placering i aktier tUlgängliga kapitalet är starkt begränsat.

Kapitalmarknadsutredningen
berör i sitt betänkande Näringslivets försörjning med riskkapital från allmänna
pensionsfonden såväl konvertibla obligationer som obligationer förenade med
optionsrätt till nyteckning. Utredningen framhåller visserligen att den inle
tar ställning till olika finansieringsformers för- och nackdelar men förordar

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 74

också
att den av utredningen föreslagna fjärde delfonden skall få rätt att placera
fondmedel i obligationer av dessa slag, om sådana obligationer skuUe
introduceras på marknaden. Utredningsförslaget bereds, som nyss nämndes, inom
finansdepartementet. Avsikten är att allmänna pensionsfondens medel skall
kunna investeras i aktier. Från pensionsfondens synpunkt torde många gånger en
placering i konvertibla obligationer eller obligationer förenade med
optionsrätt till nyteckning utgöra en lämplig placeringsform, som tilUka
innebär att företagen kan komma att förses med riskvilligt eget kapital.

Den
svenska valutaregleringen innebär att svenska aktiebolag endast med riksbankens
tiUstånd får placera lån eller nyemissioner utomlands. Sådana tillstånd har
tidigare meddelats bara i begränsad omfattning. Under perioderna 19561959 och
19601965 uppgick sålunda näringslivets årliga nettoupplåning utomlands tUl i
genomsnitt 330 resp. 320 mUj. kr. Under perioden 19661971 hade denna
nettoupplåning stigit till 700 milj. kr. per år. Det är möjligt att denna
stigande trend kommer att bestå. Anlitande av utländskt kapital genom lån
eller nyemission kan vara påkallat för att finansiera den nödvändiga,
ständigt pågående utbyggnaden och förnyelsen inom näringslivet. Om erforderliga
tillstånd härför meddelas, är det emellertid angeläget att de svenska företag
som tillåts anlita utländska kapitalmarknader kan göra det på samma viUkor som
utländska konkurrenter. I den mån finansieringsformer som konvertibla
skuldebrev eller skuldebrev med optionsrätt till nyteckning förekommer på den
utländska marknaden skulle det vara ett handikapp för svenska förelag i
förhållande till utländska företag, om de till följd av den svenska
aktiebolagslagens regelsystem skulle vara förhindrade att anUta dessa
finansieringsformer. Bolagen skulle i sådant faU bli hänvisade tUl de mera
traditionella finansieringsformerna obligationslån eller nyemission, vilka i
vissa konjunkturlägen kan vara dyrare former än andra. Denna orasländighet
utgör enligt min mening ett vägande skäl för att vi i vår lagstiftning bör införa
regler som gör det möjligt för svenska bolag att anlita sådana finansieringsformer
som är mer eller mindre allmänt förekommande på utländska kapitalmarknader.

Som
framgår av den nu lämnade redogörelsen har de olika finansieringsformerna
konvertibla obligationer och obligationer med optionsrätt till nyteckning var
för sig särskUda fördelar som kan vara mer eUer mindre framträdande beroende på
konjunkturerna och pä vilket företag det är fråga om. Det skall å andra sidan
inte fördöljas att de också inrymmer vissa spekulativa moment och att de därmed
blir osäkrare än traditioneUa obligationslån. Det är sålunda omöjligt att
säkert förutsäga om konverteringsrätten eller teckningsrätten i framtiden
kommer att vara värd någonting och i så fall hur mycket. Denna omständighet bör
emeUertid enligt min mening inte lägga bin-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 75

der
i vägen för att man inför regler om dessa nya finansieringsformer. Jag förordar
därför att regler införs om konvertibla obligationer och om obligationer med
optionsrätt till nyteckning. I det följande lar jag upp vissa frågor
beträffande var och en av dessa nya finansieringsformer.

6.2.2.2
Konverteringslån

Enligt
utredningsförslaget kan bolagsstämman besluta om upptagande av lån mot
konvertibelt skuldebrev. Aktieägarna har företrädesrätt att teckna andel i
lånet men beslut om avvikelse från företrädesrätten kan fattas med
kvalificerad majoritet. Lånets storlek och utbytesvillkoren måste bestämmas så
att skuldebreven kan utbytas utan att bolagsordningen ändras och utan att
aktiekapitalet ökas med mer än hälften av dess belopp vid tiden för
registrering av bolagsstämmans beslut. Utredningen föreslår vidare att
bolagsstämman skall kunna bemyndiga styrelsen att fatta vissa beslut angående
konverteringslå-net nämligen i fråga om skuldebrevens emissionskurs, räntefoten
och vissa andra frågor. Styrelsen kan emellertid enligt förslaget inte bemyndigas
att bestämma konverteringskursen, dvs. den kurs efler vilken de nya aktierna
skall avräknas mot skuldebreven. Det bemyndigande styrelsen kan ha fått måste
utnyttjas inom sex månader.

För
egen del biträder jag utredningens, under remissbehandlingen allmänt godtagna
förslag alt det i princip är bolagsstämmans sak alt besluta om upptagande av
konverteringslån. Eftersom en konvertering ger en andel i aktiekapitalet är det
nödvändigt alt ge aktieägare företrädesrätt att teckna andel i lånet såsom om
teckningen gällde de aktier i fråga om vilka konverteringsrätt föreligger.
Beslut om avvikelse från företrädesrätten bör kunna fattas med enkel
majoritet.

Under
remissbehandlingen har ifrågasatts att konvertering inte skuUe få ske när tio
år förflutit från bolagsstämmans beslut om upptagande av konverteringslån.
Obligationslån har emellertid ofta längre löptid än tio år, en i vårt land
vanlig löptid är 20 år. Begränsas konverte-ringsmöjligheterna på det under
remissbehandlingen ifrågasatta sättet innebär det att konverteringsrättens
värde blir mindre och att det konvertibla obligationslånet följaktligen får
sämre attraktionskraft jämfört med traditionella obligationslån. Någon
tidsbegränsning av det ifrågasatta slaget torde knappast förekomma vid emission
av konverteringslån på utländska kapitalmarknader. Där är det ganska vanligt
att konverteringstiden i huvudsak motsvarar lånels löptid. Enligt min åsikt bör
det kunna överlämnas åt bolagen att bestämma kon-verteringsperiodens längd. Jag
vill därför inte förorda någon tidsbegränsning för konverteringsrätten.

Frågan
huruvida och i så fall i vilken utsträckning bolagsstämman skall kunna delegera
sin beslutanderätt i fråga om konverteringslån

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 76

till
styrelsen framstår som något tveksam. Under remissbehandUngen har de av
utredningen föreslagna begr'änsningarna h'ärvidlag kritiserats på flera håll.
Längst i sin kriiik går näringslivet som förordar att reglerna om
bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen ges samma omfattning som när det är
fråga om bemyndigande alt besluta om nyemission. Goda skäl synes mig också
kunna anföras för denna ståndpunkt. Ett konverteringslån ulgör en mellanform
mellan ett traditionellt obligationslån och en nyemission. Enligt gäUande rätt
ankommer det på styrelsen att besluta om upplagande av traditioneUa
obligationslån. Som jag tidigare förordat skall bolagsstämman kunna bemyndiga
styrelsen att besluta om nyemission i den mån det kan ske utan ändring av
bolagsordningen. Styrelsen kan också bemyndigas att besluta om avvikelse från
aktieägarnas företrädesrätt att teckna akiier i nyemissionen. Fullmakten lill
styrelsen att besluta om nyemission är enligt mitt förslag giltig tUl
nästkommande ordinarie bolagsstämma. Det synes mig svårt all finna några
vägande argument mot tanken alt införa detta regelsystem även i fråga om
konverteringslån. Som näringslivet framhållit kan nämligen ell beslut om
upplagande av konverteringslån inle gäma ses som mer ingripande för bolagets
kapitalstmktur och intressen än ett beslut om nyemission, HärtUl kommer den
synpunkten alt läget på marknaden, särskilt då utländska kapitalmarknader, kan
vara så labilt att det är nödvändigt att fatta snabba beslut. Om restriktioner
läggs på styrelsens handlingsfrihet när det gäller att bestämma om
konverteringslånet löper man stora risker för att gynnsamma konjunkturer på
kapitalmarknaden inle kan utnyttjas på tillfredsställande sätt. Enligt min
mening bör styrelsens möjligheter alt besluta om konverteringslån vara desamma
som när det gäller att besluta om nyemission. Bolagsstämman bör sålunda kunna
ge styrelsen bemyndigande alt besluta om konverteringslån enligt samma regler
som jag tidigare förordat i fråga om nyemission. Styrelsen bör också ha
möjlighet att besluta om konverteringslån under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande.

Den
av utredningen föreslagna begränsningen att konverteringen inte får medföra att
aktiekapitalet ökas med mer än hälften av dess belopp vid tiden för
registreringen av bolagsstämmans beslut har mte någon motsvarighet i de av mig
förordade reglerna angående nyemission. I enlighet med vad jag nyss anförde bör
inte heller på denna punkt någon skillnad göras mellan reglerna om nyemission
och reglema om konverteringslån. Jag förordar därför att omfattningen av
konverteringslånet endast bestäms av reglerna om maximikapitalets och minimikapitalets
storlek. Detta innebär att konverteringen maximalt kan medföra en tredubbling
av aktiekapitalet.

Av
utredningens betänkande framgår inte klart huruvida utredningen tänkt sig alt
likviden för konvertibla obligationer skulle kunna utgöras av annan egendom än
pengar. På utländska kapitalmarknader före-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 77

kommer det att bolag som utger konvertibla obligationer
tillförs annan egendom än pengar. Delta kan t. ex. ske i samband med
take-overs, dvs. fall när ett bolag köper upp aktiemajoriteten i ett annat
bolag. Det övertagande bolaget kan då erbjuda konvertibla obligationer som
likvid för aktierna. Sett från det övertagande bolagets synpunkt har detta den
fördelen framför kontant betalning att aktieinköpet inte anstränger bolagets
likviditet. Den som säljer aktierna har visserligen möjlighet att om han är
beredd att avstå från kontant betalning begära ersättning i form av
nyemitterade akiier i det överlagande bolaget. Men det kan tänkas att han är
tveksam om vilka utvecklingsmöjligheter det övertagande bolaget har på sikt
och att han därför inte gärna vill acceptera aktier i det övertagande bolaget
såsom likvid. En betalning i form av konvertibla obligationer, som för
ändamålet emitteras av det övertagande bolaget, skulle i sådana situationer
kunna utgöra en lämplig kompromiss mdlan en betalning i form av aktier och en
betalning i form av traditionella obligationer. Enligt min mening finns det
praktiskt behov av att kunna utnyttja konvertibla obligationer såsom betalning
vid uppköp av förelag. Del kan inte heller uteslutas att detla kan vara en
lämplig betalningsform vid andra slags förvärv. Jag föreslår därför att
konvertibla obligationer skall kunna emitteras mot likvid i annan egendom än
pengar. Vid sådana konverteringslån måste emellertid säkerhet skapas för alt
den förvärvade egendomen inte övervärderas. Annars skulle nämligen reglerna om
förbud mot övervärdering vid apport kunna kringgås. Härtill återkommer jag i
specialmotlveringen.

Utredningsförslaget innebär att konverteringstiden kan
sträckas ut över en längre period. I sådana fall skall bolaget enligt
utredningsförslaget vid utgången av varje räkenskapsår för registrering anmäla
hur många nya aktier som uppkommit genom konvertering. Detta kan i viss mån
sagas innefatta ett avsteg från den hittills gällande principen alt det registrerade
aktiekapitalet skall tecknas och inbetalas i sin helhet i ett sammanhang. I
stället närmar man sig den ordning som råder i USA och England. I dessa länder
är det nämligen vanligt att bara en del av det i bolagsordningen angivna
aktiekapitalet tecknas, s. k. "issued capital", under det att
styrelsen kan förfoga över den icke tecknade delen av aktiekapitalet,
"unissued capital", genom att vid olika tidpunkter ge ut nya akiier.
Jag har emellertid ingenting att invända mot utredningens förslag på denna
punkt vilket inte mött någon kritik under remissbehandlingen.

Det är nödvändigt med en reglering i lag om förfarandet
vid emission av konverteringslån och vid själva konverteringen. Härtill återkommer
jag i specialmotiveringen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 78

6.2.2.3
Optionsrätt till nyteckning

Obligationer
med optionsrätt tiU nyteckning förekommer främst i USA och i Västtyskland. En
optionsrätt är vanligtvis knuten till en vid obligationen fogad kupong. En
warrant, dvs. en optionsrätt, kan vara non-delachable eller delachable. En
non-detachable warrant kan skUjas från obligationen bara i samband med att
obligationshavaren utnyttjar sin rätt att teckna aktie. Delachable warrants kan
däremot säljas för sig.

EnUgt
min mening bör det ankomma på bolaget att i samband med upptagande av
obligationslånet avgöra om optionsrätten skall kunna skiljas från obligationen
eUer inle. Jag förordar därför alt optionsrätten skall kunna knytas till ett
särskilt bevis, ett optionsbevis, som skall kunna ställas till innehavaren eller
till viss man eller order och bli föremål för separata överlåtelser vid sidan
av den obligation till vilken den urspmngligen knutits. Efiersom optionsrättens
funktion är att utgöra en särskild förmån som skaU underlätta emissionen av
obligationslån bör emellertid som en ovillkorlig regel gälla att optionsrätten
vid sin tillkomst var knuten till en obligation. Jag är alltså inte beredd att
förorda att bolagen får möjligheter att emittera optionsrätter till nyteckning
utan någon anknytning till lån.

Optionsrätt
till nyteckning innebär alt optionshavaren får en ovUlkorlig rätt alt teckna
nya aktier i bolaget. ViUkoren för nyteckningen måste anges i samband med att
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utges. Om teckningsrätten
utnyttjas har innehavare av optionsrätten normalt möjlighet att med åberopande
av emissionsvillkoren teckna aktier till en särskilt förmånlig kurs. Härav
följer att aktieägarna måste ha företrädesrätt att teckna skuldebrev såsom om
teckningen g'ällde de aktier i fråga om vilka optionsrätt tUl nyteckning
föreligger. Annars skulle nämligen reglerna om företrädesrätt vid nyemission
kunna kringgås. På sätt som förut förordats i fråga om konvertibla skuldebrev
bör det dock finnas möjlighet att besluta om avvikelse från företrädesrätten.

Ett
obligationslån med optionsrätt lill nyteckning utgör ett altemativ tUl
konverteringslån eller nyemission. De effekter på bolagets kapitalstruktur som
ett utnyttjande av optionsrätten innebär är inle mer långtgående än de som
följer när en konvertibel obligation utbyts mot aktie. Vad jag tidigare anfört
i fråga om konverteringslån äger enligt min mening sin giltighet också i fråga
om obligationslån med optionsrätt tUl nyteckning. Jag förordar därför alt
styrelsen får samma möjligheter att besluta i fråga om obligationslån med
optionsrätt till nyteckning som den enligt mitt förslag har i fråga om
nyemission. Styrelsen skall alltså kunna besluta om upptagande av
obligationslån med optionsrätt till nyteckning antingen med stöd av ett bemyndigande
från bolags-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 79

stämman eller under förutsällning av stämmans godkännande.
I likhet med vad jag tidigare förordat i fråga om konverteringslån bör den övre
gränsen för teckningsrättens omfattning bestämmas av bolagsordningens besfämmelser
om aktiekapitalets storlek. Teckningsrätten får med andra ord maximalt medföra
en tredubbling av det vid tidpunkten för emissionen av lånet bestämda
aktiekapitalet.

Vid emission av ett lån med optionsrätt till nyteckning
måste bolagel givetvis fastställa bestämmelser om den tid inom vilken
optionsrätt tUl nyteckning får utnyttjas. Något hinder bör enligt min mening
inte möta att denna tid sträcks ut över flera år på samma sätt som
kon-verteringstid kan omfatta en längre lidsperiod.

Milt förslag om införande av regler om obligationslån med
optionsrätt till nyteckning nödvändiggör närmare bestämmelser om hur optionsrätten
skall utnyttjas och på vilket sätt teckningen av de nya aktiema skall äga rum.
Härtill återkommer jag i specialmotiveringen.

6.2.2.4 Fria och bundna aktier

Lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten alt
förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag inneb'år att
utländska rättssubjekt och vissa svenska rättssubjekt, däribland aktiebolag som
inte har s. k. utiänningsklausul i sin bolagsordning, i princip måste ha Kungl.
Maj:ls tillstånd för att förvärva fast egendom. Har bolaget utlänningsklausul
fordras inte något tillstånd. Utlänningsklausulen måste inneb'ära att utländska
rättssubjekt eller tUlståndspliktiga svenska rättssubjekt får genom
aktieteckning eller överlåtelse förvärva endast en mindre del av aktierna i
bolaget, nämligen upp till 20 % av rösträtten och 40 % av aktiekapitalet.
Aktier som kan förvärvas av utländska rättssubjekt och tillståndspliktiga
svenska rättssubjekt kallas fria aktier och övriga aktier bundna aktier. Om ett
utländskt rättssubjekt eller tUlståndspliktigt svenskt rättssubjekt förvärvar
bunden aktie i strid mot utlänningsklausul är förvärvet ogiltigt (3 §).

Utredningsförslaget innebär inte några genomgripande
ändringar i systemet med fria och bundna akiier. Några yrkanden om ändringar
har inte heller framkommit under remissbehandlingen.

Introduktionen av de nya finansieringsformerna konvertibla
obligationer och obligationer med optionsrätt till nyteckning får inte leda
till att etableringskontrollen enligt 1916 års lag kan kringgås. Ett uUändskt
rättssubjekt eller ett tillståndspliktigt svenskt rättssubjekt får alltså inle
genom utbyte eller utnyttjande av optionsrätt tiU nyteckning komma i besittning
av bunden aktie. Å andra sidan är det angeläget att utländska placerare hyser
förtroende till svenska obligationer. Man får alltså inte vägra en innehavare
av en konvertibel obligation att byta obligationen mot aktier i enlighet med
vUlkoren i obligationslånet. Mot-

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 80

svarande gäller givetvis i fråga om obligationer med
optionsrätt till nyteckning.

Utgångspunkten synes mig kunna vara alt även
"förbjudna" rättssubjekt skall kunna förvärva obligationer av nu
aktuellt slag. Det finns ju inte något hinder för sådana rättssubjekt att
förvärva traditionella obligationer. Konvertibla obligationer och obligationer
med optionsrätt till nyteckning bor emellertid förses med en påskrift
angivande om konverteringsrätten resp. optionsrätten avser bunden eller fri
aktie. En särskild bestämmelse härom bör tas in i lagen. Ett
"förbjudet" rättssubjekt som förvärvar t. ex. en konvertibel
obligation där utbytesrätten avser bunden aktie får därigenom vetskap om att
han inte får genomföra konverteringen, ett slags överlåtelse innebärande att en
fordringsrätt utbytes mot en andelsrätt. Han har emellertid möjlighet att
tUlgodogöra sig den värdestegring som obligationen kan ha undergått vid en
gynnsam kursutveckling på bolagets aktier genom att överlåta obligationen till
ett "tillåtet" rättssubjekt, som därefter kan genomföra
konverteringen. Möjlighet finns naturligtvis också alt helt avstå från
konverteringsrätten, vilket kan bli aktuellt om kursutvecklingen varit
oförmånlig.

Vidare bör enligt min mening i lagen föreskrivas, alt
bolaget vid emission av dessa speciella typer av skuldebrev skall se till alt
så stor andel av de emitterade skuldebreven förses med påskrift om all utbytes-
eller teckningsrätt avser bunden aktie, att förhållandet mellan bundna och fria
aktier inte ändras i strid mot ullänningsklausulen, om utbytes- eller
teckningsrätt utnyttjas fullt ul. Ett speciellt problem uppkommer emellertid,
om "förbjudna" rättssubjekt skulle begära utbyte eller utnyttja
optionsrätt till nyteckning i fråga om fria aktier i större omfattning än
"tillåtna" rättssubjekt i fråga om bundna eller fria aktier. I och
för sig är det kanske inte så särskilt sannolikt att denna situation uppkommer.
Normalt torde de båda grupperna rättssubjekt begära utbyte eller nyteckning i
ungefär samma omfaltning. Man kan emellertid inte bortse från möjligheten att i
varje fall under en viss dd av konverlerings- eller leckningsperioden fria
aktier utges i sådan utsträckning att de tillåtna relationerna meUan fria och
bundna aktier rubbas. Bolaget kan m. a. o. få för mycket fria akiier.

Samma situation kan i sällsynta fall uppkomma redan i dag,
nämligen om bundna aktier förverkas i sådan utsträckning att bolaget får för
mycket fria akiier. Enligt gällande lag skall i sådant fall styrelsen inom viss
tid till patenlverket anmäla och visa, att det tiUåtna förhållandet mellan
bundna och fria aktier återinträtt. Patentverket har möjlighet att kontrollera
hur relationerna mellan fria och bundna aktier är. Inkommer styrelsen inle med
föreskriven anmälan, skall patentverket i sista hand inge en anmälan till
rätten, som då skall i viss ordning besluta om tvångslikvidation av bolaget.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 81

Det återgivna regelsystemet synes mig kunna tillämpas även
i den situationen att bolaget efter utbyte eller nyteckning fått för många fria
aktier. Det är givet att tvångslikvidation, som kan innebära en värdeförstöring
och entledigande av anställda, i största möjliga utsträckning bör undvikas. Man
kan räkna med att bolagels ledning inför hotet om tvångslikvidation kommer att
göra sitt yttersta för att återställa den tillåtna relationen mellan bundna och
fria aktier. Det kan ske exempelvis genom all bolagsledningen utverkar ett
medgivande från "till-låtna" rättssubjekt, som innehar fria aktier,
att dessa aktier skall bindas. Det är dock inte säkert, ätt sådana medgivanden
alllid kan utverkas. Enligt min mening bör man förse styrelsen med ytterligare
en möjlighet att återställa de rubbade relationerna mellan bundna och fria
akiier. Styrelsen bör kunna besluta om nyemission av bundna akiier mot
betalning i pengar i sådan utsträckning att det tillåtna förhållandet meUan
bundna och fria aktier återinträder. Eftersom det ofta lorde bli fråga om
emissioner med endast ett litet antal nya aktier, bör man av praktiska skäl
också ge styrelsen möjlighet att besluta om avvikelse från aktieägarnas
företrädesrätt alt delta i kontantemission. Med hänsyn lill det begränsade
antal nya aktier det normalt blir fråga om, kan detla knappast väcka några
betänkligheter.

Perioden för utbyte eller nyteckning kan som förut
framhölls sträcka sig över åtskUliga år. Alt låta förhållandet meUan fria och
bundna aktier vara rubbat under många år kan enligt min mening knappast komma i
fråga. Det räcker alltså inte alt låta patentverket kontrollera vid utgången av
konverlerings- eller teckningsperioden hur relationerna mellan bundna och fria
aktier är. Ä andra sidan förefaller det onödigt att låta denna kontroll sätta
in en gång om året under konverlerings- eller teckningsperioden. För min del
anser jag att en kontroll efter varje treårsperiod bör vara tillräcklig.

Del förordade systemet innebär att bolagen kan ha för
mycket fria akiier under en lid av litet mer än tre år. Under denna lid kan
utbyten eller nyteckningar ha skett, varigenom bolaget emitterat fria
akiier utöver den tiUåtna kvoten. Sådana aktieförvärv skulle enligt 3 § i 1916
års lag yara ogiltiga, eftersom förvärvet inte är förenligt med
utlänningsklausulen i bolagsordningen. Sett från förvärvarens synpunkt skuUe
emellertid én ogUtighelspåföljd vara hell orimlig, eftersom förvärvaren endast
gjort gällande den rätt att få en fri aktie som tillkommer honom enligt
skuldebrev eller optionsbevis. Man kan inte heller rikta någon anmärkning mot
bolaget för att det infriat sin utfästelse enligt skuldebrevet eller
optionsbeviset. Del är som nyss framhölls tvärtom angeläget att placerare kan
lila på att bolagen uppfyller sina åtaganden. Under sådana omständigheter
synes det erfor-derUgt med en jämkning av 3 § i 1916 års lag så att
aktieförvärv i den nu beskrivna situationen blir gUtiga. Begränsningen av det
utländs-

6 Riksdagen 1973.1 saml Nr 93

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 82

ka
inflytandet i bolaget får komma tUl stånd genom den förut angivna ordningen med
kontroll från patentverkets sida av relationerna mellan bundna och fria aktier.

6.2.2.5 Vinslanddslån

Utredningsförslaget
innehåller regler om vinstandelslån, dvs. lån där räntans storlek görs beroende
av bolagets vinst eller av vinstutdelningen på bolagets aktier. Lån av den
typen har tidigare förekommit i Sverige, bl. a. utgavs s. k. participaling
debentures av Aktiebolaget Kreuger & Toll i slutet av 1920-talet. Gällande
rätt lägger inte några hinder i vägen för bolagen att emittera vinstandelslån.
Beslut härom synes kunna fattas av styrelsen. På grund av den misstro som mötte
vinstandelslånen efter det att Kreuger & Toll gick i konkurs år 1932, har
emellertid vinstandelslånen därefter knappast kommit tUl användning i Sverige.
En annan härtiU bidragande anledning är att det är oklart i vad mån den
variabla delen av räntan får dras av vid beskattningen som kostnad för
bolaget.

Innan den skatterätlsliga
frågan fått sin lösning torde vinstandelslån knappast komma att förekomma i
någon större omfattning. Som redan framhållits innebär aktiebolagslagen inle
något hinder för bolagen att emittera vinstandelslån. Under sådana
omständigheter anser jag mig inte böra ta upp utredningens förslag om
vinslanddslån i detta lagstiftningsärende.

6.2.2.6 Konvertibla
aktier

Det
vanliga är att alla aktier har lika rätt i bolaget. Det förekommer emellertid
också att bolagsordningen innehåller bestämmelser om att aktierna skall
gmpperas i olika aktieslag. Olikheterna kan avse aktiernas andel i bolagets
tillgångar och vinsl. Olikheterna, som måste framgå av bolagsordningen, består
i de flesta fall i att vissa aktier får företräde framför andra. Man brukar
använda beteckningen preferensaktier för aktier med företräde medan de övriga
aktierna kallas stamaktier. Företrädesrätten avser vanligtvis rätten till
vinstutdelning. Företrädesrätten till vinstutdelning kan varieras på olika
sätt. Ofta kombineras företrädesrätt till utdelning rned en bestämmelse att
preferensaktier vid bolagets upplösning har företrädesrätt till sill nominella
belopp men därutöver ingen rätt alls. Eventuellt överskott tillkommer alltså
stamaktierna ensamma när bolaget upplöses. I fråga om preferensaktier bör
vidare nämnas att det förekommer alt sådana aktier har företrädesrätt till
ackumulativ utdelning. Innebörden härav är att preferensaktierna har rätt att
få ut alla från tidigare år resterande företrädesberättigade belopp innan
vinstutdelning får ske till stamaktieägarna.

Gällande
lag innehåller inte några bestämmelser om att aktie av visst

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 83

slag
kan omvandlas tUl aktie av annat slag. Det finns emellertid möjlighet att i
bolagsordningen ta in bestämmelser om att de rättigheter som tiUkommer aktier
av visst slag skall kunna förändras efter viss tid eUer under vissa förutsättningar.
Det torde emellertid inte vara helt klart hur långt sådana förändringar kan gå
och till vilka förutsättningar de kan knytas.

Utredningen
föreslår en bestämmelse enligt vilken i bolagsordningen kan intas förbehåll att
aktie av visst slag skall kunna omvandlas till aktie av annat slag.
Utredningens förslag har inte mölt någon erinran under remissbehandlingen.

Utredningsförslaget
innebär att det blir möjligt att i svenska bolag introducera s. k. konvertibla
preferensaktier, dvs. preferensaktier vilkas innehavare har rätt att påkalla
att aktierna utbyts mot eller förvandlas till stamaktier. Sådana aktier
förekommer i USA och i Västtyskland. Denna aktieform erbjuder vissa fördelar
både för bolagen och för dem som köper aktierna i fråga. Genom att emittera
konvertibla preferensaktier kan bolagen med omedelbar verkan höja det egna kapitalet
och på det sättet förbättra relationerna meUan eget och främmande kapital.
Från den synpunkten är konvertibla preferensaktier alt föredra framför olika
former av obligationer. Sett från aktieägarens synpunkt har konvertibla
preferensaktier den fördelen framför vanliga preferensaktier eller stamaktier
att aktieägaren får möjlighet att välja mellan en investering som ger hög
avkastning preferensaktien eller en investering som bygger på tilWäxt på
Tängre sikt, stamaktien. Jag anser därför att det finns goda skäl för att
introducera konvertibla preferensaktier i den svenska aktiebolagsrätten och
biträder utredningens förslag på denna punkt.

6.2.3
Generalklausuler

Utredningsförslaget
innebär att krav på kvalificerad majoritet uppstäUs i fråga om vissa typer av
bolagsslämmobeslut, bl. a. beslut om fullmakt för styrelsen alt genomföra en
nyemission och beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt att delta
i nyemission. Bestämmelserna om kvalificerad majoritet innebär ett skydd för
minoriteten. Skyddet är givetvis såtillvida begränsat att det inte förhindrar
maktmissbruk, om majoriteten är så stor som föreskrivs i bestämmelserna. Detta
problem har också uppmärksammats av utredningen, som framhåller att en av
utredningen föreslagen generalklausul ger ett skydd mot sådant maktmissbruk.

Utredningsförslaget
tiU en generalklausul vilket nära ansluter tiU gäUande rätt inneb'är att
bolagsstämman inte får fatta beslut som uppenbarligen är ägnat att bereda
otillbörUg fördel åt aktieägare eller annan till skada för bolaget eller annan
aktieägare. Vidare föreskrivs i utredningsförslaget att inte heller styrelse
eUer annan ställföreträdare

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 84

för
bolaget får företa rättshandling eUer annan åtgärd som uppenbarligen är ägnad
att bereda sådan otillbörlig fördel.

Det
är enligt min mening uppenbart att det finns behov av generalklausuler av den
typ utredningen har föreslagit. Mitt förslag om fuUmakt för styrelsen att
besluta om nyemission, konverteringslån m. m. och om företrädesrätt vid
nyemission innebär att bolagsledningen och den bestämmande aktieägargruppen får
fler befogenheter och större handlingsfrihet än vad som nu är faUet. Detta är
en konsekvens av att företagen måste kunna snabbt och smidigt anpassa sig efter
utvecklingen. Samtidigt får den ökade rörelsefriheten till följd alt illojala
majoriteter får lättare att utöva maktmissbruk. Detta kan i sin tur motverkas
genom mera allmänt hållna bestämmelser, generalklausuler mot maklmissbmk.

För
att generalklausuler skall få någon skyddseffekt fordras alt
till-lämpningsområdet för dem inte blir för snävt. Från den synpunkten kan
emeUertid, såsom framhållits under remissbehandlingen, kriiik riktas mot
utredningsförslaget som endast gäller fall då en åtgärd "uppenbarligen är
ägnad att bereda otillbörlig fördel". Med den restriktivitet varmed
likartade generalklausuler på förmögenhetsrättens område enligt vedertagen
uppfattning anses böra tillämpas måste det enligt min mening befaras, att
generalklausuler med sådan avfattning skulle få mycket begränsad betydelse. Ä
andra sidan kan det inte heller komma i fråga att ge generalklausulerna ett
mycket vidsträckt tiUämpningsområde, eftersom något sådant skulle göra det
mycket svårt för både bolagsledningen och andra att avgöra om en förelagen
åtgärd är rättsenlig eller inte. Jag har för min del stannat för alt en lämplig
avvägning av de motstående intressena uppnås, ifall ordet "uppenbarligen"
får utgå ur den av utredningen föreslagna lagtexten. Det bör aUtså enligt min
mening vara tUlräckligt att åtgärden innebär en "otillbörlig"
fördel. I detla sammanhang vill jag också erinra om alt en utredning,
generalklausulutredningen, tUlsattes år 1970 med uppgift att se över
generalklausulerna i förmögenhetsrätten (riksdagsberätlelsen 1971: Ju 50).
Översynen skall enligt direktiven inriktas på en framtida reglering som medger
en betydligt mindre restriktiv tilVämpning än de nuvarande generalklausulerna
anses ge utrymme för. Mitt förslag lill generalklausuler på aktiebolags-rättens
område står i överensstämmelse härmed.

De
föreslagna generalklausulerna kan s'ägas vara ett uttryck för principen alt
alla aktieägare är likställda, försåvitt inte annat framgår av bolagsordningen.
Denna princip är i själva verket grundläggande för hela aktiebolagsrätten. Den
får återverkningar på bolagsorganens handlingsfrihet. Bolagsstämman, styrelsen
eUer verkstäUande direktören får i överensstämmelse med denna princip inte
fatta beslut som är ägnade att bereda aktieägare otillbörlig fördel på
bekostnad av andra aktieägare. Saken kan också uttryckas så att bolagsorganen
är skyldiga alt handla lojalt mot en aktieägarminoritet.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 85

6.3
Aktiekapitalets storlek

Utredningsförslaget
innebär liksom gällande lag att bolagsordningen skall innehålla regler om
aktiekapitalets storlek. Minimigränsen för aktiekapitalet har sedan
ikraftträdandet av 1895 års aktiebolagslag varit 5 000 kr.

Det är i andra länder
vanligt att det vid sidan av aktiebolaget finns en särskild företagsform
avpassad för mindre företag, där delägarna emellertid inte ansvarar
personligen för bolagels förpliktelser. I tysk rätt benämns denna bolagstyp
Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH). Utredningen har övervägt om en
motsvarighet till GmbH-bolaget bör införas även hos oss. Utredningen har
emellertid inle funnit anledning att föreslå något sådant. Även i
fortsättningen bör enligt utredningens mening de mindre företagen kunna använda
aktiebolagsformen. Mot bakgrund av detta ställningstagande föreslås endast en
begränsad höjning av minimibeloppet för aktiekapitalet. Enligt utredningens
förslag får aktiekapitalet inte sättas lägre än 20 000 kr. Denna minimigräns
gnäller emellertid inte i fråga om bolag som bildats före ikraftträdandet av
den nya aktiebolagslagen.

Utredningens
förslag i dessa delar har kritiserats på flera håll under remissbehandlingen.
Kritiken kan i korthet sammanfattas på följande sätt.

Det
framhålls bl. a. att antalet små aktiebolag är mycket stort. I ökad
utsträckning har bolag tiUkommit med verksamhet av ringa omfattning eller av
sådan beskaffenhet att det inte är fråga om egentlig näringsverksamhet.
Bolagsformen används för andra slag av verksamhet än som var aktuella vid
tillkomsten av gällande lag. Den huvudsakliga anledningen tUl många
bolagsbildningar torde enligt dessa remissinstansers mening vara att få
fördelar vid beskattningen. Det stora antalet mindre bolag leder emellertid
tUl att taxeringsmyndigheterna får betydande problem. Det är svårt att
uppmärksamma och la ställning tiU transaktioner av olika slag som förekommer
mellan fåmansbolag och dess huvudaktieägare och som ofta har till syfte att
kringgå gällande skattebestämmelser. Det hävdas att möjligheterna att bilda små
aktiebolag i viss utsträckning utnyttjas systematiskt för att försvåra
skattekontroll och undkomma skatteindrivning. Synpunkter av detta slag framförs
av bl. a. rUcsskatte-verket och riksåklagaren. Både dessa och andra
remissinstanser menar att det bör övervägas om inte aktiebolaget som
företagsform bör förbehållas de medelstora och större företagen.

Riksskatteverket
och riksåklagaren anser att aktiekapitalet inte bör bestämmas lägre än tiU 50
000 kr. Om en sådan ökning av minimikapitalet genomförs, bör emellertid enligt
dessa remissinstanser frågan om en lämplig företagsform för mindre verksamheter
utredas så snart som möjligt. Även andra remissinstanser tar upp denna fråga.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 86

TCO
anser att den nuvarande låga gränsen i fråga om aktiekapitalets storlek har
möjliggjort tiUkomsten av inte önskvärda bolagsbildningar. Vid de konkurser som
i många fall har blivit följden har arbetstagarna mist sina arbeten med
åtföljande svårigheter att få nya anställningar. Många av dessa bolag skulle aldrig
ha kommit tiU stånd om det minsta tillåtna aktiekapitalet hade beslämls till
ett högre belopp.

För
egen del vill jag först framhålla att den som driver ett företag måste ha ett
ansvar för de åtaganden som görs i rörelsen. Anställs arbetstagare i företaget,
måste företagaren kunna lämna garantier för att företaget är någorlunda stabilt
så att arbetstagarnas sysselsättning inte äventyras. Företagets borgenärer har
också berättigade anspråk på att företagen kan fullgöra sina åtaganden. Bland
borgenärema intar det allmänna en framträdande plats. Statens och kommunernas
skatteanspråk skiljer sig från övriga borgenärers fordringar bl. a. därigenom
att stat och kommun inte kan trygga sitt skatteanspråk genom all uppställa krav
på borgen eller annan säkerhet. Det är av dessa skäl angeläget att
aktiebolagslagstiftningen utformas så att bolagen har tillräckligt ekonomiskt
underlag för sin verksamhet.

Om
en företagare driver sitt företag under enskUd firma kan företagar-ansvaret
krävas ut av honom personligen. Detsamma gäller om rörelsen drivs som
handelsbolag. Är det fråga om ett s. k. kommanditbolag svarar åtminstone en av
bolagsmännen personligen för bolagels förbindelser under det att andra
bolagsmäns ansvar är begränsat till värdet av deras insatser i bolaget. När
aktiebolagsformen används har aktieägarna emellertid inte något personligt
ansvar för bolagets förbindelser. Ansvaret är begränsat till aktieägarnas
kapitalinsats i bolaget. FÖr alt de som slår bakom bolaget och skall svara för
rörelsen skall kunna uppfylla sina förpliktelser gentemot anstäUda, det
allmänna och andra borgen'ärer måste enligt min mening deras kapitalinsats i
bolaget vara betydande. Är en företagare inte beredd eller i stånd till att
göra en sådan kapitalinsats bör han inte tillåtas att använda
aktiebolagsformen ulan vara hänvisad till någon annan företagsform där han
personligen svarar för förelagets förbindelser.

Vi
har i vårt land ett internationellt sett ovanligt stort antal företag som drivs
i form av aktiebolag. För närvarande finns det omkring 125 000 aktiebolag i
Sverige. Undersökningar som utförts av Statistiska centralbyrån ger emellertid
vid handen alt endast ungefär hälfien av aktiebolagen driver rörelse och
betalar lön tUl anställda. Ett mycket slort antal aktiebolag har begränsat
aktiekapital. Av följande tabell, som endast omfattar de rörelsedrivande
aktiebolagen, framgår sålunda att 13,7 % av dessa bolag i absoluta fal
omkring 7 000 har ett aktiekapital som understiger 100 000 men uppgår tUl
minst 50 000 kr. och 68,2 % eller drygt 31 000 av dem ett
aktiekapital som understiger 50 000 kr. En jämförelse med förhållandena
utomlands kan här vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

r O

oo o

ov .-(

t~ O

Ov O
OV .

r- o

o"
o" ov o

.-t

CN o (N

vo

Tj- c-

5

vo r- f irTo" » n" (Nri

\0 « j- VO " -H

00 (N vn OO

(N O "" ' -,

o oo" VI Tj o"
o" » n" T-T rf "

in r- o r f-

Tt* m H Tt CN

o a

opaginerad Kontrollera mot PDF

0\

'
- r- oo o\

m o cn - 00

vo

ON -H 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

e «3

C -o o c

&

-v

Si

-5

Q

a,

§

§ a

.t o o Si 2

tu

I o\ o * o I

o o\ ° I

OS

I o\ o o\

8

I On O Ov

O O

o o

cn - o 0\ m

-Hin" o"K" o"'-'''

o a\ vo

m » I » n -

O ' I m "

vo m m Tt r rT cn' cn

fn .I

mvcT

oo a\

vo ov

' Ti-fntsooov'n' '

1 -rvT -nr--'' cncn" oorn" woC

O O' OO' -i-l Tf

rt ' vo vo OO Tf

rt Tt CN vo o

t-- Tt

O rnTt "" "-r.'

Ot vcT'- ocToT rnrT

rt, OCN Ort OsCN

m t~ 0\

oo Tt ON r

CN

CN ON r-rn r-Tt trt

o cT l-H ri "tT
vo' ocT rT os"

t- TtcN-votn -Tt vocM

*-H rt 00

.v

c

ca c

. , CN m rt

S Ö '

n

OJ

3 «

2 -ii

ca cc

g CJ

ca o

C

c nj

O '

c/i r,

= -
r.

o ,o-n

o Si'"

1-1
m ,

5 S u p

p 60 g c

ls

.i -S h 6f

oca .:i>
T3

ca

13

J5

Ul

CJ

ca « S P =:s

a
C

.. c

*-

te

ca

ca

C c . ca .-ca

=-i i-(

a -a

c C3

o :0 - C C

ca ,(u « o

E

O

-
c 'c - c

T3-a

o OJ

".O
60

E E

60 60

_M ca 9' ö '

CX).

-
'.s 'z: w f

'03

.ii
j.i

£ 1

ca ca

ca

H

-h" (N

«
o

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.1973: 93 88

på
sin plats. I mitten av 1971 fanns i Västtyskland ungefär 2 300
Aktien-gesellschaften vilka närmast motsvarar vårt aktiebolag och omkring
83 000 GmbH-bolag. Ett Akliengesellschaft måste ha ett aktiekapital på minst
100 000 DM. Ett GmbH-bolag måste ha ett Slamm-kapital på minst 20 000 DM.
Enligt ett av EG-kommissionen utarbetat förslag lill direktiv på bolagsrällens
område skall aktiekapitalet i aktiebolag uppgå tUl minst 25 000 räkneenheler
(ca 125 000 kr.) och i GmbH-bolag och liknande tiU minst 4 000 räkneenheler (ca
20 000 kr.).

Det är uppenbart att den
nuvarande minimigränsen för aktiekapitalet, 5 000 kr., är alldeles för låg.
Denna minimigr"äns fastställdes så tidigt som år 1895 då penningvärdet var
ett helt aimat än i dag. Som påpekats under remissbehandlingen har nuvarande
ordning möjliggjort att aktiebolagsformen i betydande utsträckning använts för
att uppnå skattemässiga fördelar. Aktiebolagsformen anlitas ofta för företag
för vilka denna form inte passar och inle heller har varit avsedd. I många fall
görs inte någon åtskillnad mellan ägarens egna och bolagets ekonomiska förhållanden.
Detta vållar stora svårigheter vid laxeringskontrollen och underlättar
skatteflyktsåtgärder av olika slag. Enligt min mening talar både hänsynen till
det allmänna och lUl anställda och övriga borgenärer för att gränsen för
minimikapitalet måste sättas relativt högt. För egen del har jag kommit tUl den
slutsatsen att gränsen för minimikapitalet måste sättas betydligt högre än den
av utredningen förordade gränsen på 20 000 kr. Mot bakgmnden av de förut
redovisade statistiska uppgiftema har jag funnit en rimlig avvägning vara alt
i enlighet med vad riksskatteverket och riksåklagaren förordat bestämma den
nedre gränsen för aktiekapitalet till 50 000 kr.

Vi
har f. n. ett mycket stort antal icke rörelsedrivande bolag, s. k.
skrivbordsbolag, som kan förvärvas av den som önskar driva rörelse i
aktiebolagsform. Tillgängliga statistiska uppgifter tyder på att lagret av
sådana aktiebolag är så slort att en höjning av minimigränsen för aktiekapitalet
inte skulle få någon praktisk betydelse på många år, om den höjda gr'änsen inte
skulle gälla för bolag som bildats före nya lagens ikraftträdande. Det är inte
förenligt med den förut angivna principiella ståndpunkten, att företagare som
vill använda aktiebolagsformen skall göra en inte obetydlig kapitalinsats, att
bestående bolag tillåts att fortsätta verksamheten med ett aktiekapital på
endast 5 000 kr. Övergångsbestämmelsema till en ny lagstiftning om
aktiekapitalels storlek bör därför i princip utformas från den utgångspunkten
att de nya reglema skall gälla för alla aktiebolag. Det danska förslaget är
utformat på det sättet. Det torde emellertid bli nödvändigt att de bolag som
bildats före ikraftträdandet får ett visst anstånd för genomförande av en
erforderlig höjning av aktiekapitalet. Ett särskilt problem är hur man skall
ställa sig tiU bolag som inte vill eller kan genomföra den anvisade höjningen
av aktiekapitalet.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 89

Vid
utformningen av övergångsregleringen bör man skUja mellan rörelsedrivande och
icke rörelsedrivande bolag, s. k. skrivbordsbolag. Skrivbordsbolagen har
normalt varken tillgångar eller skulder av någon betydelse. Om ett sådant
bolag inle vid övergångstidens slut har höjt aktiekapitalet tUl den nya minimigränsen,
bör bolaget på ett enkelt sätt kunna upplösas. Nuvarande bestämmelser i 173 a §
kan därvid tjäna som förebild. Dessa bestämmelser innebär att aktiebolag i
visst fall skall avföras ur registret och därmed betraktas som upplöst.

De
övergångsproblem som är förknippade med skrivbordsbolagen är enligt min mening
inte särskUt svårbemästrade. Om man endast behövde ta hänsyn tUl dessa bolag,
skulle övergångsproblemen kunna lösas redan nu så att den nya minimigränsen, 50
000 kr., skulle gälla alla bolag, dock med viss övergångstid för äldre bolag.
Det finns emellertid också ett stort antal rörelsedrivande aktiebolag med lågt
aktiekapital och en del av dessa kan eventuellt ha svårigheter att genomföra
den erforderliga höjnmgen av aktiekapitalet.

Samhället
slår i andra sammanhang vakt om småförelagsamheten genom stödåtgärder av olika
slag. Även på detta område bör speciella hänsyn tas. Det bör kunna ske i den
formen att företagare som vill behålla aktiebolaget som ram för sin verksamhet
får en väl tilltagen övergångslid för upptrappning av aktiekapitalet.
Övergångstiden bör kunna bestämmas så generöst som till 3 a 5 år. De
företagare som inle vill fortsätta rörelsen i form av aktiebolag bör ha
möjlighet att utan likvidation behålla rörelsen i någon annan förelagsform men
med personligt ansvar för delägaren eller delägama. Övergångsbestämmelser
upplagda efter dessa riktlinjer innebär att vissa företag måste byta juridisk
form för sin verksamhet men att några hinder inte uppställs för fortsatt
drivande av rörelsen.

Med
en lösning efter nu antydda riktlinjer uppkommer också frågan vilken
företagsform som kan vara mest lämpad för de mindre rörelsedrivande bolag som
inte klarar den föreskrivna höjningen av minimigränsen för aktiekapitalet. En
del remissinstanser har efterlyst en ny företagsform, ett slags motsvarighet
till GmbH-bolaget, anpassat för de mindre företagen. För min del har jag efter
ingående överväganden inte kunnat finna tillräckliga motiv för att införa en
sådan ny företagsform, där delägama inte svarar personligen för företagels
förbindelser. Det behövs inte heUer för att tUlgodose småföretagens behov. Det
finns andra associationsformer som är lämpade för småföretag. Jag tänker bl. a,
på handelsbolaget och kommanditbolaget.

Enligt
min mening bör sålunda de rörelsedrivande bolag som inte kan genomföra en
höjning av aktiekapitalet till 50 000 kr, hänvisas tUl att efter en
övergångstid på 3 å 5 år fortsätta rörelsen som handelsbolag eller om det är
fråga om ett enmansbolag som personlig firma. Den övergång från en juridisk
företagsform till en annan som i enlighet

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 90

med
det anförda bör genomföras aktualiserar olika frågor av både civilrättslig och
skatterättslig art. Utredningen, som utgått från att en höjning av aktiekapitalels
storlek enbart skulle gälla nya bolag, har inte lagt fram några förslag i dessa
hänseenden. Dessa frågor utreds f. n, inom justitiedepartementet. I det nu
aktuella lagstiftningsärendet bör den föreslagna höjningen av minimigränsen för
aktiekapitalet begränsas tUl att avse endast bolag som bildats efler lagens
ikraftträdande. Ett förslag med övergångsbestämmelser som innebär krav på
höjning av minimigränsen för aktiekapitalet till 50 000 kr. även för äldre
bolag kommer att läggas fram i höst.

6.4
Lån till aktieägare m. fl.

Vår
nuvarande lagstiftning innehåller inte några bestämmelser som direkt tar sikte
på att begränsa aktiebolags rätt att ge lån tUl aktieägare eller ledamöter av
bolagsledningen. Detta kritiseras av utredningen. Utredningen anser att det
strider mot aktiebolagslagstiftningens grunder att en person skall kunna driva
ett aktiebolag med den därav följande förmånen av frihet från personligt ansvar
trots att bolagels tillgångar till stor del, kanske motsvarande hela
aktiekapitalet, består i en fordran på honom själv. Detta innebär enligt
utredningen en urholkning av den säkerhet som aktiebolagslagen genom reglerna
om bundet kapital vill ge aktieägare, borgenärer och anställda. Förslaget
upptar därför regler om förbud mot penninglån till aktieägare och
styrelseledamöter. Förbudet gäller dock inte om lånet ges mot betryggande
säkerhet. Det gäller inte heller om lånet håller sig inom ramen för bolagets
fria kapital. Motiveringen härtill är att delta kan disponeras för
vinstutdelning. Förslaget kan därför sägas innebära ett skydd för bolagets hela
bundna kapital såtillvida att det kapitalet inte får belastas genom lån till
aktieägare och styrelseledamöter utan att betryggande säkerhet ställs.

Det stora flertalet av de
remissinstanser som, har yttrat sig i frågan ansluter sig till utredningens
uppfattning om att begränsningar måste införas i fråga om bolags rätt att
lämna penninglån till aktieägare och styrelseledamöter. Remissinstanserna ser
då främst de föreslagna bestämmelserna som ett led i de regler som syftar till
att skydda bolagets bundna egna kapital mot urholkning.

Jag framhöll förut att det
är angeläget att genom bestämmelser om låneförbud komma tiU rätta med den form
av skatteflykt som tar sig uttryck i alt aktieägare m. fl. tar lån från
bolaget för privat konsumtion. Även andra omständigheter kan åberopas för ett
låneförbud.

Den nuvarande ordningen
enligt vilken inga restriktioner finns i fråga om aktiebolags rätt att lämna
lån till personer i bolagsledningen eller till aktieägare är enligt min mening
förenad med betydande risker både för bolagels fordringsägare och för andra
aktieägare i bolaget. Den grund-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 91

läggande
tanken bakom systemet med ett bundet eget kapital är att skapa säkerhet för att
vissa tillgångar finns hos bolaget som kan tas i anspråk av bolagets
borgenärer. Denna funktion hos det bundna kapitalet kan inle i
tillfredsställande utsträckning uppfyllas ifall det är möjligt för
företagsledningen och aktieägarna att ta det bundna kapitalet i anspråk genom
lån. Ett penninglån innebär visserligen inte att den utlånade kapitaltillgången
definitivt frånhänds bolaget. Bolaget erhåller ju en fordran på
styrelseledamoten eller aktieägaren och denna fordran kan i sin tur tas i
anspråk av bolagels borgenärer. Del är emellertid inte desto mmdre tydligt att
lånetransaktioner av det nu berörda slaget innefattar betydande risker för
tredje man.

Till följd av låntagarens
ställning i bolaget kan det sålunda befaras att någon egentlig bedömning av
låntagarens kreditvärdighet aldrig görs inom bolaget när lånet lämnas. Att den
obegränsade lånerätten kan missbrukas torde därför enligt min mening vara fullt
klart. Även frånsett risken för direkta missbruk måste man ifrågasätta det
lämpliga i ett system som gör det möjligt för en person att bilda ett
aktiebolag, betala in minimikapitalet i det bolaget, därefter låna tillbaka
pengarna, bilda ett nytt aktiebolag osv. På det sättet kan ett mycket stort
antal aktiebolag bildas utan att stiftarna i realiteten satsar mer än del för
ett enda bolag föreskrivna minimibeloppet. Jag vill för min del ansluta mig
tiU utredningens uppfattning att den som vill driva ett förelag där kreditunderlaget
i realiteten helt eller delvis är hans egen betalningsförmåga inle bör kunna
välja aktiebolagsformen utan hänvisas till en juridisk företagsform med
personlig ansvarighet. Delta leder till att bolagels bundna egna kapital måste
skyddas mot lån till personer i företagsledningen eller till aktieägare i
företaget. Det kan i detta sammanhang påpekas att det i Danmark nyligen
framlagda förslaget till ny aktiebolagslag innebär ett absolut förbud mot att
lån av nu aktuellt slag belastar aktiekapitalet.

Vad
angår bolagets fria egna kapital innebär utredningsförslaget att detta kapital,
minskat med utdelningen enligt bolagsstämmans beslut, kan belastas med lån till
styrelseledamöter och aktieägare utan att någon säkerhet behöver lämnas. Det
danska förslaget kräver däremot att betryggande säkerhet lämnas. Den svenska
utredningens ståndpunkt har under remissbehandlingen kritiserats på ett par
håll. Man påpekar därvid att det fria kapitalet kan gå förlorat efler det att
lånet lämnats, varefter lånet kommer att belasta det bundna kapitalet utan att
någon säkerhet finns.

Enligt
min mening kan de under remissbehandlingen framförda kritiska synpunkterna
inte frånkännas betydelse. Det bundna kapitalet får inle bli urholkat genom att
det belastas med lån som tidigare haft täckning i fritt kapital vilket senare
försvunnit. Att efter mönster av det danska förslaget uppstäUa krav på att
betryggande säkerhet ställs innebär enligt mm mening inte någon
tillfredsställande lösning av problemet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 92

Frågan
humvida s'äkerheten är betryggande måste bedömas av bolagsledningen. Det är
fara värt att bedömningen många gånger skulle utfalla så, alt som säkerhet
godtas borgen eller pant som ingalunda utgör någon betryggande säkerhet.
Härtill kommer den redan anförda synpunkten att lån till aktieägare eller till
person i bolagsledningen ofta använts som led i skatleflyktstransaktioner. Jag
har redan framhållit vikten av att sådana transaktioner motarbetas. Detta kan
ske genom ett principieUt förbud mot lån till aktieägare och personer i
bolagsledningen. Med ett sådant förbud sfängs möjligheten för dessa personer
att genom lån från bolaget skaffa sig medel för egna behov. De blir hänvisade
till att ta ut ers'ättning för sitt engagemang i bolaget i form av lön eller
arvode eller som vinstutdelning och ersättningen blir då i vederbörlig ordning
beskattad. Mina överväganden har lett mig till den slutsatsen att bolagen inte
bör tillåtas att lämna lån till aktieägare och personer i bolagsledningen.
Från detta principiella låneförbud bör dock vissa undantag göras. Härtill
återkommer jag strax.

Som
nämns i utredningens betänkande torde det inle vara ovanligt att en person, som
förvärvar ett bolag, finansierar inköpet genom lån från bolaget. En sådan
transaktion är emellertid mycket farlig for borgenärerna. Den innebär nämligen
all betydande tillgångar frånhänds bolaget och tillförs de tidigare aktieägarna
samtidigt som bolaget får en revers från den nye aktieägaren. Från
borgenärernas synpunkt blir situationen densamma som den då aktieägarna lånar
från bolagel. Enligt min mening bör man i denna fråga inta samma ståndpunkt
som i det danska förslaget, nämligen att lån till utomstående i syfte alt denne
skall förvärva aktier i det långivande bolaget inte tillåts. Förbudsreglerna
bör dock inte vara utan undantag.

Utredningen
föreslår två undanlag från låneförbudet. Förbudet skall inte gälla i
förhållande till aktieägare som är moderbolag. Vidare undantas det fallet alt
aktieägarens innehav av aktier i bolaget uppgår till mindre än en procent av
bolagets aktiekapital eller eljest till så ringa del därav att den uppenbarligen
inte är avgörande för bolagets beslut om lånet. Dessa undantag har godtagits
under remissbehandlingen. Från näringslivets sida har emellertid påpekats att
undantaget i fråga om lån inom en koncern är alltför snävt.

Jag
är för min del benägen att biträda den uppfattning varåt näringslivet givit
uttryck. Det finns goda skäl för att också i detla sammanhang betrakta en
koncern som en enhet. Ett lån från ett koncernbolag till ett annat koncernbolag
skulle med del synsättet inte behandlas annorlunda än det fallet att ett bidrag
lämnas från en rörelsegren till en annan inom ett och samma aktiebolag. Sett
från borgenärernas synpunkt utgör lån mellan koncernbolag inte en lika
riskfylld transaktion som de förut behandlade penninglånen tUl företagsledning
och aktieägare i gemen. Infriar ett koncernbolag inte sina förpliktelser
gentemot sina fordringsä-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 93

gare
har dessa alltid möjlighet att ta i anspråk den fordran koncernbolaget har
gentemot annat bolag inom koncernen. Också från skattesynpunkt bör lån meUan
koncernbolag kunna godtas eftersom skattelagstiftningen i princip innebär att
koncernbidrag är avdragsgillt hos bidragsgivaren men beskattas hos mottagaren.
Jag förordar därför att lån mellan bolag inom en och samma koncern undantas
från det principieUa låneförbudet. Jag godtar också med viss i
specialmotiveringen närmare redovisad jämkning utredningens förslag om
undantag för det fallet att aktieägarens innehav av aktier i bolaget är
obetydligt. Det synes mig nämligen inte finnas anledning att förhindra att ett
bolag ger lån till en anställd, som råkar ha några aktier i bolaget, för att
finansiera exempelvis förvärv av en viUa eUer en bostadsrätt. Risken för att
lånevillkoren utformas så att lånet får karaktären av skatteflykt är i ett
sådant fall betydligt mindre än när det gäller lån till personer i bolagsledningen
eller tUl aktieägare med slort aktieinnehav.

I
detta sammanhang uppkommer emellertid frågan om den skärpning av
låneförbudsreglema som jag i princip anser bör komma tUl stånd går så långt att
behov uppstår av undantagsregler beträffande lån eller ställande av säkerhet
som är i bolagets intresse och förestavas av affärsmässiga
överväganden. I det praktiska livet förekommer nämligen inte säUan
lånetransaktioner mellan företag som visserligen inte ingår i samma koncern
men som dock har viss ägaregemenskap. Sådana lån kan vara företagsekonomiskt
motiverade. Jag kan nämna ett par exempel på sådana fall. Ett bolag kan för
alt trygga sin råvaruförsörjning behöva lämna ett penninglån tiU en leverantör,
som har en aktiepost i del långivande bolaget. En varuproducent kan för all
underlätta sin avsättning finna lämpligt att genom penninglån stödja ett
företag i detaljistledet som äger akiier i det varuproducerande bolagel. Många
andra situationer torde förekomma. Ett absolut förbud mot lån i sådana situationer
är inte tänkbart. Det är knappast praktiskt möjligt och i varje fall inte
lämpligt att låta företagsekonomiskt fullt motiverade lånetransaktioner vara
beroende av en dispensprövning. Härtill kommer att det för det långivande
bolagel kan vara svårt att fastställa om ett av företagsekonomiska skäl
motiverat lån tillfaUer någon inom den krets som omfattas av ett låneförbud. En
låneförbudsregel som gäller även lån som tillkommit av affärsmässiga skäl
skulle tvinga förelagen till undersökningar vid varje särskild lånetransaktion
av huruvida låntagaren eventuellt ingår i den "förbjudna kretsen". En
sådan undersökningsplikt skulle kunna verka hämmande på normala
affärstransaktioner. Jag har kommit lill den slutsatsen alt undantag från
låneförbudet bör göras för de fall då lånet utgör ett led i en
affärsförbindelse mellan bolaget och gäldenären och är avsett uteslutande för
gäldenärens rörelse. Eftersom man får utgå från alt sådana lån ges i bolagets
intresse och sålunda kan antas påverka bolagets ekonomiska situation på ett gynnsamt
sätt, kan undantaget typiskt

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 94

sett
inte anses träda borgenärernas befogade intressen för när. Och eftersom lånet
inte får avse privat konsumtion, kan det inte heller sägas vara fråga om något
slags skatteflykt.

Det
är angeläget att få en kontroll av att den nyss förordade undanlagsregeln
rörande konunersiellt motiverade lån inte missbmkas. Härtill återkommer jag i
specialmotiveringen (75 c § och 113 § 1 mom.).

Under
remissbehandlingen har näringslivet väckt frågan om ytterligare undantag från
reglerna om låneförbud. Näringslivet pekar därvid på förhållandena inom
familjeföretagen. När ett generationsskifte inom ett familjeförelag äger rum
kan enligt näringslivet lån från företaget till arvtagarna ofta vara nödvändiga
för att arvingarna skall kunna erlägga arvsskatten utan alt avyttra företaget.
Näringslivet föreslår mot denna bakgrund att en möjlighet tUl dispens från
låneförbudet öppnas för sådana situationer.

Vid
1970 års reform av förmögenhels- och arvsbeskattningen infördes särskilda
regler för familjeföretagen. Den ledande grundtanken var att de beslutade
skärpningarna inle skulle träffa förmögenheter som i allt väsentligt bestod av
tillgångar i mindre och medelstora familjeföretag. Vid
förmögenhetsbeskattningen skulle ett mot skärpningen i huvudsak svarande avdrag
få ske från den beskattningsbara förmögenheten och vid arvsbeskattningen skulle
på liknande sätt en del av arvsskatten kunna efterges. De nya reglerna var
avsedda att utgöra ett provisorium i avbidan på att kapitalskatteberedningen
skulle framlägga ett mera definitivt förslag. Beredningen avgav sitt
slutbetänkande (SOU 1971: 46) på våren 1971. I detta läggs fram förslag till
bl. a. skattelättnader för familjeföretagen. Betänkandet har remissbehandlats
och är f. n. under beredning inom finansdepartementet.

Genom
skattelättnader av detta slag kan man tillgodose synpunkter av det slag
näringslivet framfört i sitt nu aktuella remissyttrande. Jag vill emellertid
inte bestrida att arvingar trots dessa regler kan bli tvungna att ta lån från
bolaget för att kunna betala arvsskatten. Ett undantagslöst låneförbud skulle
därför kunna leda till att en försäljning av familjeföretaget framtvingas för
att arvingarna skall få medel till arvsskatten. En sådan tvångsförs'äljning
skulle, som näringslivet framhåller, kunna innebära en betydande
värdeförstöring. Från arvingarnas synpunkt skulle detta naturligtvis te sig
oskäligt. Det är inte heller i de anställdas eller fordringsägarnas intresse
att en försäljning genomförs om den innebär en värdeförstöring. Jag anser
därför att det finns skäl för att öppna möjlighet till dispens från reglerna om
låneförbud.

Även
i andra situationer än den nyss beskrivna kan det finnas särskilda skäl alt
dispensera från låneförbudet. En delägare i ett familjeföretag kan t. ex.
ställa krav på alt bli utlöst ur företagel. Övriga delägare kanske bara genom
lån från bolaget kan skaffa de medel som behövs härför. Det kan i ett sådant
fall finnas skäl att, med vederbörligt beak-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 95

lande
av borgenärsintressena, medge undanlag från förbudet mot lån i syfte att
g'åldenären skall förvärva aktier i det långivande bolaget. Jag vill inte heUer
utesluta möjligheten av att del, inom ramen för den kontroll som en
dispensmyndighet kan utöva, kan finnas anledning att låta en person finansiera
ett köp av ett aktiebolag genom lån från bolaget.

Vid
dispensprövningen bör även borgenärsintressena beaktas. Enligt min mening bör
för dispens krävas alt bolagets kända borgenärer bl. a. skatte- och kronofogdemyndighet
hörs över ansökningen. Om någon borgenär begär det, bör som förutsättning för
dispens gälla att borgenärens fordran betalas eller att betryggande säkerhet
ställs för den.

Jag
har i det föregående talat om bolagsledningen utan att närmare precisera vad
jag i detta sammanhang avser därmed. Det synes mig självklart att
styrelseledamöter och styrelsesuppleanter bör omfattas av låneförbudet. I
motsats tiU utredningen anser jag vidare alt låneförbudet bör gälla för
verkstäUande direktör och vice verkställande direktör. Som närmare redovisas i
specialmotiveringen bör också vissa styrelseledamot och verkstäUande direktör
närslående personer omfattas av låneförbudet.

Frågan
om lån till revisorer och revisorssuppleanter ligger något annorlunda till. Enligt
utredningsförslaget får revisor och revisorssuppleant inte stå i låneskuld
till bolaget eller annat bolag inom samma koncern. Ett låneförhållande ulgör
alltså ett revisorsjäv. Detta förslag, som godtagils under remissbehandlingen,
synes mig välgrundat med hänsyn till det starka intresset av att en revisor
intar en självständig och oberoende ställning till styrelse och verkställande
direktör. Jag ansluter mig alltså till utredningsförslaget på denna punkt.
Därmed kan frågan om lån tiU revisor aldrig bli aktuell.

Till
sist vill jag något beröra frågan hur låneförbudsreglema bör sanktioneras. Med
hänsyn till det skyddsintresse som uppbär förbudsreglerna står det enligt min
mening klart att överträdelse bör vara straffbelagd och att frihetsstraff skaU
ingå i straffskalan. Revisorerna är givetvis skyldiga att i
revisionsberättelsen påtala eventuella överträdelser. En lagstridig
låneutbetalning är i skattesammanhang att betrakta som förtäckt lön eller
förtäckt utdelning och skall alltså bli föremål för beskattning.

Vissa
ytterligare frågor rörande låneförbudet behandlas i specialmotiveringen.

7
Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag lill

1,
lag om konvertibla skuldebrev m, m,.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 96

2. lag om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag,

3. lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad
aktiehantering,

4. lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa
inskränkningar i rätlen alt förvärva fast egendom eller gruva eller aktie i
vissa bolag.

Vid
upprättandet av lagförslaget 3 har samråd skett med chefen för
finansdepartementet.

8
Specialmotivering

8.1
Förslaget till lag om konvertibla skuldebrev m. m.

1 §

Utredningens förslag till
ny aktiebolagslag berör inte bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag vilka
bolag omfattas av särskild lagstiftning. Dessa typer av bolag synes åtminstone
f. n. inte ha något mer tvingande behov av att kunna anlita de nya
finansieringsformer som regleras i denna lag. Enligt paragrafens första stycke
kan därför endast annat aktiebolag än bank- och försäkringsaktiebolag utge
konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.

I
enlighet med vad som anfördes i den aUmänna motiveringen anges i stycket alt
vederlaget för konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med
optionsrätt till nyteckning kan utgöras av pengar eUer annan egendom. För att
egendom skall kunna godtas som apportegendom fordras givetvis att den har
förmögenhetsvärde så att den kan las upp som tillgång i bolagets balansräkning.

De
skuldebrev som det här är fråga om skall typiskt sett kunna övvr-lålas i den
allmänna omsättningen. Vidare bör fordran enligt skulde brevet lätt kunna
bytas ut mot aktier i bolaget. För att tiUmötesgå dessa synpunkter föreskrivs i
stycket att skuldebrev som avses i lagen skaU vara löpande. Skulle ett enkelt
skuldebrev förses med en konverterings-klausul blir skuldebrevet därmed inle
underkastat förevarande lag. Detta betyder alt bolaget inte är juridiskt
förpliktat att genomföra den för del utlovade utbytet nödvändiga
kapitalökningen.

Av att skuldebrev som
avses i lagen skall vara löpande följer att av skuldebreven måste framgå den
rätt som enligt emissionsvillkoren tUlkommer skuldebrevens innehavare. Förutom
fordringens belopp, räntefot och amorleringsvillkor måste alltså också framgå
tid och vUlkor för utbyte resp, nyteckning liksom även de särskilda vUlkor som
åsyftas i 5 § första stycket 8 och 10.

I
andra stycket anges närmare vad konvertibelt skuldebrev och skuldebrev förenat
med optionsrätt till nyteckning är.

Konvertibla
skuldebrev skall enligt stycket innehålla utfästelse från bolaget om alt
borgenär har rätt alt helt eller delvis utbyta sin fordran enligt skuldebreven
mot aktier i bolaget. Ett sådant utbyte har närmast

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:
93 97

karaktär av en överlåtelse, dvs. av att en fordringsrätt
utbytes mot en andelsrätt. Även ett partiellt utbyte kan tänkas, exempelvis i
den formen att borgenär tilldelas aktie i bolaget mot att hans fordran enligt
skuldebrevet sätts ned.

Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skall
ge borgenär rätt att teckna akiier i bolagel. Likviden för tecknade aktier
skulle i och för sig kunna tänkas utgöras av apportegendom. Skulle apport
tillålas i denna speciella situation uppstår emellertid svårbemästrade problem.
Bl. a. måste redan i samband med emissionen av skuldebreven apporten på något
sätl värderas. När sedan aktieteckning sker, kanske många år efler
emissionsbeslutel, kan en sådan värdering vara helt missvisande. Apport bör
därför inle tillålas. I enlighet härmed föreskrivs i stycket att tecknade
akiier måste betalas i pengar.

I den aUmänna motiveringen framhöll jag alt en
"warrant" bör kunna vara "delachable". Optionsrätten måste
med andra ord kunna knytas till ett vid obligationen fogat bevis. Stycket
innehåller bestämmelse härom.

Som utredningen föreslagit bör omfattningen av en
konvertering eller en nyledcning begränsas så att den endast tar i
anspråk så många aktier som vid tiden för registreringen av bolagsstämmans
beslut om emission av skuldebrev kan utges ulan alt bolagsordningen ändras.
Skulle t. ex, samtliga skuldebrev bytas ul omedelbart efter registreringen av
emissionsbeslutel, får del alltså inte medföra att aktiekapitalet ökas över
glansen för maximikapitalet. Konvertering eller nyteckning bör inte heller
kunna medföra alt bolaget utger eller ökar visst aktieslag utöver vad
bolagsordningen medger. Vill bolaget utge skuldebrev till sådant belopp att
konvertering eller nyteckning kan medföra en ökning av aktiekapitalet utöver
maximikapitalet, måste i samband med beslutet om utgivande av skuldebrev också
beslutas en ändring av bolagsordningen varigenom maximikapitalet höjs till
erforderligt belopp. Motsvarande bör gälla om konvertering eller nyteckning
skall ske mot aktier av visst slag utöver vad bolagsordningen medger. I
enlighet med de anförda synpunkterna föreskrivs i tredje stycket att villkoren
för utbyte eller nyteckning skall bestämmas så att utbyte eller nyteckning kan
ske utan att bolagsordningen ändras.

Jag vill tillägga att tredje stycket innebär att
regislreringsmyndigheten måste kontrollera att konvertering eUer nyteckning kan
ske ulan att man därmed kommer i konflikt med bolagsordningen.
Registreringsmyndig-helens kontroll sker när registrering begärs enligt 8 §
andra stycket. I och med all registrering har ägt rum visar registret vilken
ökning av aktiekapitalet som konvertering eller nyteckning kan medföra utan
något ytterligare beslut av bolagsstämma eller styrelse. En ändring av bolagsordningen
eller annan åtgärd som förhindrar denna ökning kan då ej registreras efiersom
en sådan registrering skulle innebära alt registret kommer att innehålla
motstridiga uppgifter. Detla torde följa av grund-

7 Riksdagen 1973.1 saml Nr 93

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 98

erna
för 192 § 2 mom. aktiebolagslagen. Skulle stämman senare fatta beslut om
nyemission eller fondemission till sådant belopp alt maximikapitalet inte
längre ger utrymme för den ökning som en konvertering eller nyteckning kan
medföra, måste bolagsstämman i samband med beslutet om kapitalökning besluta
om sådan höjning av maximikapitalets belopp som är nödvändig för att
konvertering eller nyteckning fortfarande skall kunna ske enligt vUlkoren i
beslutet om emission av skuldebrev.

En konvertering kan sägas
innebära att den som begär konverteringen får aktier i bolaget mot vederlag som
han tidigare överlämnat i samband med att skuldebrev emitterades av bolaget.
Som förut nämnls tUlåts inte emission av akiier tiU underkurs. Förbudet mot
emission av aktier tUl underkurs bör naturligtvis inle kunna kringgås genom att
bolaget utfärdar konvertibla skuldebrev för ett vederlag vars värde
understiger det nominella beloppet på aktie som utlämnas vid utbytet. Även om
vederlaget understiger det nominella beloppet på aktien bör dock konvertermg
kunna genomföras, såvida mellanskillnaden täcks genom betalning tUl bolaget i
samband med utbytet. Någon anledning att i denna speciella situation tillåta
betalning med apportegendom synes inte föreligga, tvärtom skulle något sådant
medföra betydande komplikationer. Det bör alltså vara fråga om en kontant
betalning. I enlighet med dessa överväganden föreskrivs i fjärde stycket alt
vederlaget för konvertibelt skuldebrev inte får undersliga det nominella
beloppet på aktie som utlämnats vid utbyte, om inle mellanskillnaden täcks
genom kontant betalning vid utbytet.

2
§

Paragrafen
innehåller de tidigare motiverade reglerna om aktieägares företrädesrätt att
teckna skuldebrev.

Består vederlaget för
skuldebreven av pengar har enligt paragrafen aktieägare företrädesrätt att
teckna skuldebrev i emissionen såsom om denna gällde de aktier i fråga om vilka
utbylesrätt eller optionsrätt till nyteckning föreligger. Bolagsstämman eller,
i fall som avses i 10 §, styrelsen kan dock besluta om avvikelse från
aktieägarnas företrädesrätt. Bolagsordningen kan innehålla föreskrift,
varigenom den angivna möjligheten att avvika från företrädesrätten hindras
eller försvåras.

Beslut om avvikelse kan
utformas på olika sätt. Jag återkommer lill den frågan vid 5 § första stycket 2
denna lag samt vid 55 § i förslaget tUl lag om ändring i aktiebolagslagen.

Bestämmelserna
i paragrafen innebär bl. a. att ägare av fri aktie har företrädesrätt alt
förvärva skuldebrev där utbytes- eller teckningsrätt avser fri aktie. Detta
gäller även om aktieägaren i fråga i och för sig har rätt alt förvärva bunden
aktie, jfr 182 § 3 mom. andra stycket aktiebolagslagen.

Finns
aktier av olika slag och medför dessa inte lika rätt till andel i

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 99

bolagets tillgångar och vinst blir för företrädesrätten
till teckning av skuldebrev avgörande bolagsordningens bestämmdser om
företrädesrätt tiU teckning av nya aktier. Jag återkommer härtill vid 55 § i
förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen.

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att beslut om
emission av skuldebrev fattas av bolagsstämman om annat inle följer av 9 eller
10 §.

4 §

Gällande rätt

Enligt aktiebolagslagen skall bolagsstämmans beslut om
nyemission anmälas för registrering. I samband därmed skall leckningslisla och
kungörelse om beslutet upprättas. Teckningslistan och kungörelsen skaU
godkännas av patentverket. När godkännande har meddelats, skall kungörelsen
införas i aUmänna tidningarna och tidning inom ort där styrelsen har sitt säte.
Dessutom skall aktieägare underrättas i rekommenderat brev om bolagsstämmans
beslut. Sedan dessa åtgärder fullgjorts vidtar teckning på teckningslistorna.
Teckningen är formbundet förfarande och aktiebolagslagen innehåller närmare
regler om hur teckning skall ske och under vilka förutsättningar teckning kan
bli ogiltig.

Utredningen

Utredningsförslaget innebär att de nuvarande vidlyftiga
formalitetsfö-reskrifterna för nyemission förenklas och förkortas.
Bestämmelserna om att teckningslista och kungörelse av ökningsbeslutet skall
godkännas av patentverket för att kungörelsen skall få publiceras före
aktieteckningen har utmönstrats. Registrering sker först efler det att det för
nyemissionen föreskrivna minimibeloppet har tecknats och hälfien därav har blivit
betalt. Motsvarande förfarande skall enligt utredningsförslaget till-lämpas vid
emission av konvertibla skuldebrev. Några bestämmelser om hur teckning av
konvertibla skuldebrev skall gå till finns inte i utredningsförslaget.
Registrering av beslutet om emission av konvertibla skuldebrev skall enligt
utredningsförslaget ske så snart teckningen av skuldebreven har avslutats.

Reinissyttrandena

Ingen remissinstans motsätter sig förslaget om
förenklingar av lagbestämmelserna om nyemission. Hovrätten för Västra Sverige
framhåller alt reglerna om aktiebolags kapitalstruktur i stor utsträckning är
av formeU natur och alt de reglerar de procedurer som behövs för alt ändra
aktiekapitalet. En del bestämmelser har emeUertid också tiU syfte att förhindra
åtgärder som förrycker kapitalstrukturen. När det gäller de

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973: 93 lOO

formella bestämmelsema är det enligt hovrätten av stor
vikt att regelsystemet blir så enkelt och praktiskt som möjligt och helst
också överensstämmer med lösningarna i de andra nordiska länderna. Hovrätten
anser att förslaget i stort sett uppfyller dessa krav. Patentverket menar att
de föreslagna ändringarna vid aktieemissioner kommer alt innebära betydande
lättnader för patentverkets del. Verket har inga erinringar mot förslaget i
denna del.

Föredraganden

De av utredningen föreslagna förenklingarna av reglerna om
nyemission har allmänt godtagils av remissinstanserna. Även jag anser att utredningens
förslag på denna punkt är väl avvägt. Det är min avsikt att den kommande nya
aktiebolagslagen skall bygga på det av utredningen förordade systemet. Under
sådana omständigheter anser jag det lämpligt att man inte inför några regler om
förhandsgranskning från patentverkets sida av erforderliga handlingar vid
beslut om emission av skuldebrev. Man bör med andra ord enligt min mening i
den nu förevarande lagen bygga på det system som utredningen förordat för
nyemissioner. Detta betyder visserligen alt bolagen under en tid framöver
kommer att få räkna med två skilda förfaranden, ett som skall tillämpas vid traditionella
nyemissioner och ett annat som gäller vid emission av konvertibla skuldebrev
och dylikt. Jag anser emellertid inte att detla är någon större nackdel.
Snarare är det en fördel att man inte lägger på patenlverket det arbete som en
förhandsgranskning av emissioner enligt denna lag skulle dra med sig.

Aktiebolagslagens regler om förfarandet vid teckning och
om tilldelning av tecknade aktier synes mig inte böra ha någon motsvarighet
när det är fråga om emission av konvertibla skuldebrev. Det finns för övrigt
inte några sådana regler när det gäller emission av traditionella obligationer.

Enligt paragrafen skall förslag till emissionsbeslut
hållas lUlgängUgt för aktieägarna under minst en vecka före bolagsstämma, vid
vilken emissionsbeslul skall fattas, samt framläggas på stämman. Detsamma
gäller i fråga om redogörelse och yttrande som enligt 6 § skall avges när
emissionen sker mot apport samt, om årsredovisningen inte skaU behandlas på
stämman, de i första stycket 13 i paragrafen angivna handlingarna.

I angivna
hänseenden överensstämmer bestämmelserna i sak med gällande rätt. Syftet med
bestämmelserna är att tillförsäkra aktieägarna erforderligt
informationsunderlag inför den bolagsstämma där emissionsbeslutel skall
fattas. Förslaget tUl emissionsbeslut skall vara fuUständigt, dvs. det måste
innehålla aUa de bestämmelser som det kommande emis-.sionsbeslutet skall
innehålla, jfr dock 5 § fjärde stycket.

Paragrafen innehåller också bestämmelser om förfarandet
när awi-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 101

kelse frän aktieägarnas företrädesrätt att teckna
skuldebrev föreslås. Bestämmelserna motsvarar med vissa jämkningar i huvudsak
vad utredningen har föreslagit.

Föreslås avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt skall
enligt paragrafen skälen tiU avvikelsen anges i förslaget till emissionsbeslut
eller i handling som fogas vid förslaget. KaUelse tiU bolagsstämma skall innehålla
uppgift om den företrädesrätt att deltaga i emissionen som enligt förslaget
tillkommer aktieägama eller annan.

Enligt 123 § aktiebolagslagen skaU kallelse lill
bolagsstämma utfärdas av styrelsen i enlighet med bolagsordningens
föreskrifier. Kalldseålgär-derna skall enligt föreslagen ny lydelse av nämnda
paragraf ha vidtagits senast två veckor före såväl ordinäre som extra stämma.

Aktieägama måste alltså senast två veckor före stämman
underrättas om den tilltänkta emissionen och om vad emissionsförslaget
innehåller angående aktieägamas eller annans företrädesrätt att teckna
skuldebrev i emissionen. Normalt torde bolagen finna det praktiskt alt skicka
ul förslag till emissionsbeslut samtidigt med kallelse till stämman. Det är
emellertid enligt paragrafen fuUt möjUgt att underlåta detla och att
offent-Uggöra förslaget tUl emissionsbeslut först en vecka före stämman. Om ett
bolag, vars akiier är spridda hos aUmänheten, handlar på det sättet, betyder
det att emissionsvillkoren med den begränsning däri som kan föranledas av
beslut enligt 5 § fjärde stycket kommer till allmänhetens kännedom senast en
vecka före bolagsstämman. Att en emission föreslås blir däremot känt senast en
vecka tidigare.

Som framgår av paragrafen måste också styrelsens motiv för
att föreslå avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt offentliggöras senast
en vecka före bolagsstämman.

Paragrafen innehåller regler om vilka bestämmelser som
skall anges i emissionsbeslut. Uppräkningen i paragrafen är inte uttömmande,
paragrafen anger endast vilka bestämmelser som alllid måste intas i emissionsbeslul.
Ett bolag kan aUtså mycket väl i ett emissionsbeslul la in ytterligare viUkor
utöver de i paragrafen angivna.

Första stycket

Punkten 1. Emissionens belopp eller högsta belopp eller
det lägsta och högsta beloppet för emissionen skall enligt punkten anges i emissionsbeslutet.

Bestämmelserna i punkten, som har en motsvarighet i
utredningsförslaget, innebär att bolaget kan välja mellan att faststäUa endast
ett maximibelopp för emissionen eller såväl ett minimi- som ett maximibelopp.
Det är också möjligt att bestämma att emissionen skall uppgå till ett visst
belopp som varken får över- eller underskridas.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:93 102

Punkten
2. Emissionsbeslutel skaU enligt denna punkt ange den företrädesrätt alt delta
i emissionen, som tillkommer aktieägarna eller annan, eUer vem som eljest får
delta i emissionen.

Ett
beslut om avvikelse från aktieägamas företrädesrätt alt teckna skuldebrev kan
utformas så att företrädesrätten tilläggs en eller flera utomstående eller en
viss grupp personer. I så fall måste detta anges i emissionsbeslutet. Det är
också möjUgt alt utforma ett beslut om avvikelse från företrädesrätt så att
någon företrädesrätt över huvud taget inte skall föreligga. Emissionen kan i
och för sig begränsas så att endast vissa personer eller kategorier personer,
t. ex. anställda i bolaget, skall ha rätt att delta i emissionen. Ett bolag kan
också rikta emissionserbjudandet lill allmänheten ulan alt någon tillerkänns
företrädesrätt alt deltaga i emissionen.

Punkten
3. I likhet med vad som anges i utredningsförslaget föreskrivs i punkten alt
teckningstiden skall anges i emissionsbeslutet om ett minimibelopp bestäms för
emissionen. Har minimibeloppet inte tecknats inom den föreskrivna
teckningsliden, är enligt 8 § första stycket emissionsbeslutet förfallet.
Liknande bestämmelser finns f. n. i aktiebolagslagen (49 § tredje stycket och
61 §).

Punkten
4. Om företrädesrätt att delta i emissionen skall tillkomma aktieägarna skaU
enhgt punkten beslutet innehålla uppgift om den tid inom vilken aktieägare
skall begagna företrädesrätten. Enligt aktiebolagslagen g'äller i fråga om
nyemission att denna tid inte får understiga en månad från beslutets
kungörande. Utredningsförslaget innebär att tiden kan begränsas till två
veckor. Förslaget har på denna punkt kritiserats av bl. a. näringslivet som
anser att nuvarande regler om en minimitid på en månad bör behållas.

För
egen del vill jag först erinra om alt de i 4 § intagna reglerna innebär alt
aktieägarna haft minst en vecka på sig innan emissionsbeslutet fattades för att
överväga om de skall begagna sin företrädesrätt eller inte. Det synes mig knappast
nödvändigt att de skall behöva ytterligare en månad på sig för alt bestämma
sig. Den av utredningen föreslagna minimitiden på två veckor räknat från den
dag då emissionsbeslutet kungjordes synes mig fullt tillräcklig.

I
fråga om avstämningsbolag, dvs. bolag som tillämpar förenklad ak-tiehanlering,
innebär utredningsförslaget att tvåveckorstiden räknas från avstämningsdagen
och inte från dagen för utfärdande av kungörelse om emissionsbeslutet.
Avstämningsdagen är den dag då aktieboken avstäms för fastställande av vilka
som är införda i den. Den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken,
skall anses vara behörig att motta bl. a. emissionsbevis. Avstämningsdagen får
enligt utredningsförslaget inle sättas tidigare än tre veckor från det
ökningsbeslulet kungjorts i tidningarna.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 103

De nu berörda särskilda reglerna för avstämningsbolag har
inte mött någon erinran under remissbehandlingen. För egen del anser jag att de
bör tillämpas i nu ifrågavarande hänseende. Delta innebär alltså att det för
avstämningsbolag kommer att löpa en extra treveckorsperiod, en
av-stämningsperiod, inom vilken aktieägare har möjlighet att anmäla sitt
aktieinnehav för registrering i aktieboken så alt de senare kan utnyttja sin
företrädesrätt att delta i emissiohen. Detta överensstämmer med vad som för
närvarande gäller vid nyemission enligt lagen om förenklad ak-tiehanlering.
Enligt 21 § andra stycket nämnda lag får nämligen avstämningsdagen vid
kapitalökning inte sättas tidigare än tre veckor efter den dag då beslutet
kungjordes i aUmänna tidningarna.

Enligt 7 § fjärde stycket behöver kungörelse i tidningarna
inte ske om emissionsbeslutel i dess helhet fattals av bolagsstämma vid vUken
samtliga aktieägare varit företrädda. Särregeln i 7 § fjärde stycket gäller
dock inle i fråga om avstämningsbolag. Skall kungörelse i tidningarna inte ske,
bör tvåveckorstiden räknas från dagen för bolagsstämmans beslut,

I enlighet med nu angivna överväganden föreskrivs i fjärde
punkten förevarande paragraf att i emissionsbeslut skall anges den tid inom vilken
aktieägare kan begagna sin företrädesrätt till teckning. Tiden får inte
understiga två veckor från utfärdandet av kungörelse enligt 7 § första stycket
första punkten eller, i fall som avses i 7 § fjärde stycket, från beslutet, I
fråga om avstämningsbolag skall tvåveckorstiden räknas från avstämningsdagen.

Punkten 5. Enligt punkten skall emissionsbeslutet ange
skuldebrevens nominella belopp, emissionskurs och räntefot.

Förslaget bygger på att sådan åtskillnad i dessa hänseenden
inle får göras mellan skilda skuldebrev som ingår i samma emission alt de ges
olika rätt (jfr 19 § andra stycket). Det är naturligtvis tillåtet alt utge
skuldebrev av olika valör.

Punkten 6. I emissionsbeslutet skall enligt denna punkt
anges tiden för skuldebrevens betalning samt den beräkningsgrund efter vilken
vid överteckning de skuldebrev som inle tecknats med företrädesrätt skall
fördelas, såvida inte föreskrift har meddelats att fördelningen skall bestämmas
av styrelsen.

Bestämmelserna har hämtats från utredningsförslaget.

Punkten 7. I punkten föreskrivs att tid och villkor för
utbyte eller nyteckning skall anges i emissionsbeslutel.

Tiden för ulb)'te eller nyteckning kan utsträckas över
flera är (jfr 17 § första stycket).

KonverleringsviUkor kan varieras på många olika sätt. Ett
konvertibelt skuldebrev kan ge borgenären rätt att genom utbyte erhåUa flera

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 104

aktier. Flera obligationer kan erfordras för erhållande av
en aktie. Utbytesförhållandet kan anges så alt ett visst nominellt
skuldebrevsbelopp svarar mot ett visst nominellt aktiebelopp eller ett visst
antal aktier. Konverteringskursen kan också fastställas så alt skuldebreven ger
rätt till utbyte mot aktier nominellt motsvarande exempelvis skuldebrevens
halva nominella belopp. En annan metod är alt vid utbytet skall fastställas en
viss kurs på aktierna satt i relation till börskursen och att skuldebreven
skall avräknas mot denna kurs till sitt nominella belopp varvid differenser kan
utjämnas genom kontant betalning antingen från bolaget till långivaren eUer
från långivaren till bolaget. Regeln i 1 § fjärde stycket innebär emeUertid en
begränsning i fråga om möjligheterna alt be-slämnia utbytesförhållandena.

Är det fråga om skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning, måste teckningsvillkoren anges i emissionsbeslutet. Enligt 1 §
andra stycket får teckning av aktierna endast ske mot betalning i pengar. Ett
skuldebrev kan ge rätt att teckna flera aktier. Det kan också föreskrivas alt
det fordras flera skuldebrev för att innehavaren skall ha rätt att teckna en
aktie. Rällen kan naturligtvis också knytas till optionsbevis.

Teckningskursen måste anges i emissionsbeslutet. Vidare
måste anges inom vilken tid tecknare skall betala aktien. Reglerna i 17 §
innebär att full betalning måste erläggas senast inom viss tid som närmare
framgår av 17 §,

Punkten 8

Utredningen

Utredningen har påpekat alt konverteringslån kan innefatta
avsevärda risker för långivarna. Konverteringsrätten är till sitt värde
beroende av hur bolagels ekonomiska förhållanden utvecklas. Medan aktieägaren
har inflytande på bolagets förvaltning genom rösträtt och är skyddad genom
akliebolagsrättens regler rörande aktieägarnas övriga rättigheter i bolaget,
står långivarna däremot i princip ulan juridiskt inflytande i bolaget.
Längivarnas ställning kan påverkas av sådana bolagels åtgärder som kan beslutas
av aktieägarna och direkt påverka värdet av aktierna, såsom nyemission av
aktier, utgivande av nya konvertibla skuldebrev eller bolagets upphörande
genom likvidation eller fusion. Utredningen har sökt trygga långivarnas
ställning genom en föreskrift om att emissionsbeslutel skall ange den rätt som
skaU tillkomma skuldebrevens ägare för den händelse att aktiekapitalet före
utbytet ökas eller nedsätts eller nya konvertibla skuldebrev utges eller
bolaget upplöses eller upphör genom fusion.

Remissyttrandena

Utredningsförslaget har inte föranlett några invändningar
under remissbehandlingen.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 105

Föredraganden

Utredningsförslaget innebär alt både bolagets och
långivarnas uppmärksamhet riktas på att långivarnas ställning kan komma att
påverkas genom beslut som senare fattas av aktieägarna. Bolaget får anledning
att utforma villkoren i dessa avseenden så att lånet ter sig tillräckligt
säkert och attraktivt. Enligt min mening tillgodoses härigenom i tillräcklig utsträckning
låntagarnas befogade intressen i sammanhanget. Jag ansluter mig därför till
utredningsförslaget med den modifikation som föranleds av mitt förslag om
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.

Enligt förevarande punkt skall i emissionsbeslut anges den
rätt som skall tillkomma borgenär eller innehavare av optionsbevis för den händelse
aktiekapitalet före utbyte eller nyteckning ökas eUer nedsätts eller nya
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt lill
nyteckning utges eller bolaget upplöses eller upphör genom fusion.

Förändringar i aktiekapitalets storlek eller utgivande av
nya obligationer av del slag som avses i denna lag kan påverka värdet av de
aktier som skall utlämnas i samband med utbyte eller nyteckning. Ett skydd för
skuldebrevsinnehavarna kan åstadkommas genom föreskrift i lånevillkoren om alt
långivarna i sådant fall skall få kompensation genom justering av
konverteringskursen eller kursen för nyteckning.

I lånevillkoren kan exempelvis föreskrivas att
skuldebreven vid likvidation medför rätt till den likvidationskvot som faller
på akiier, om den är högre än skuldebrevens nominella belopp. För fusionsfallet
kan exempelvis skuldebreven tillförsäkras samma rätt som akiier i bolaget,
dvs. skuldebrevsinnehavare kan berättigas att erhålla aktier i del bolag vari
bolaget uppgår.

Villkor av den typ som avses i denna punkt kan komma att
bli mycket omfattande och invecklade. Är det fråga om en emission utomlands
kan emissionsvillkorens omfaltning komma att påverkas av börspraxis i det
främmande landet.

Punkten 9. Enligt punkten skall emissionsbeslutel ange det
belopp varmed aktiekapitalet skall kunna ökas genom utbyte eller nyteckning.

En begränsning härvidlag följer av 1 § tredje stycket. Om
den i lånet medgivna konverlerings- eller nyteckningsrätlen utnyttjas fullt ut,
får aktiekapitalet inte ökas utöver det i bolagsordningen angivna maximikapitalet.

Punkten 10. I punkten föreskrivs att i emissionsbeslutet
skall anges det aktieslag vartiU de nya aktierna skall höra, om aktier av olika
slag finns eller kan utges.

Är del fråga om ett bolag med både preferensaktier och
stamaktier måste alltså i emissionsvillkoren anges vUket slag av akiier långivarna
har rätt att erhålla genom utbyte eller nytecknmg. InnehåUer bolagsordningen
inle bestämmelser om aktier av olika slag är del inle nödvändigt

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 106

att föreskrifier därom tas in i emissionsbeslutel. Del kan
emellertid tänkas att bolaget senare beslutar om nyemission och i samband
därmed ändrar bolagsordningen exempelvis så att de nya aktierna skall utgöra
preferensaktier. I situationer av det nu berörda slaget kan i vissa fall tvekan
uppkomma vilket slag av akiier långivarna har rätt att få. Denna fråga kan
lösas i emissionsvillkoren. Enligt punkten 8 skall emissionsbeslutet ange den
rätt som tillkommer långivarna för den händelse aktiekapitalet ökas och det
bör le sig naturligt alt också ge föreskrifter för den nu berörda situationen.

Andra stycket

Bolagsordningen kan innehålla bestämmelser om omvandling
av aktie från ett slag till annat slag, om inlösen av aktie eller om
lösningsrätt vid övergång av aktier. Om förbehåU av detla slag skall gälla
beträffande de nya akiier som utlämnas vid utbyte eller nyteckning skall enligt
stycket erinran därom tas in i emissionsbeslutet.

Tredje stycket

I fråga om avstämningsbolag föreskrivs i stycket att
avstämningsdag skall anges i emissionsbeslutet, om aktieägare skall ha
företrädesrätt alt delta i emissionen, och att avstämningsdagen inte får sättas
tidigare än tre veckor från det beslutet kungjorts enligt 7 § första stycket
första punkten. Delta motsvarar vad som gäller enligt 21 § andra stycket lagen
om förenklad aktiehantering. Av stycket följer att avstämningsdag inte skall
bestämmas n'är beslut fattats om avvikelse från aktieägares företrädesrätt.

Fjärde stycket

I avstämningsbolag kommer tiden från det styrelsens
förslag till emissionsbeslut blev känt lUl dess tiden för aktieägarnas
företrädesrätt att delta i emissionen har utlöpt att uppgå tUl minst 6 å 7
veckor. Motsvarande tid för andra bolag uppgår till 3 å 4 veckor, eftersom
dessa bolag inte behöver iaktta någon avstämningsperiod. Dessa tider av
varierande längd, vilka måste iakttas innan långivare utanför aktieägarnas
krets får möjlighet att delta i emissionen, kan i vissa situationer medföra
svårigheter för bolagen att placera lånen. Svårigheter kan uppstå även när
före-trädesr'ått för aktieägarna inte föreligger. Detta sammanhänger med att
emissionsvillkoren i princip skall anges fullständigt i förslaget till emissionsbeslut.
När villkoren fastställs måste hänsyn tas till det aktueUa ränteläget. En
bedömning måste också göras av risken för ändringar i det allmänna ränteläget,
eftersom t. ex. en höjning av riksbankens diskonto kan medföra att de erbjudna
emissionsvUlkoren inte längre blir lika attraktiva. Svårigheten att göra denna
bedömning ökar naturligtvis ju längre tid emissionen tar. Det är d'ärför av
vikt för bolagen att beslut om vissa på grund av marknadsläget känsliga villkor
för emissionen kan

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 107

fattas
i ett så sent skede som möjligt. Detta gäUer kanske främst när lånet skall
placeras utomlands. I syfte alt underlätta situationen för bolagen medges
därför i förevarande stycke, att bolagsstämman i emissionsbeslutet kan uppdra
åt styrelsen att senare besluta om emissionens belopp, emissionskurs, räntefot
samt vUlkor för utbyte eller nyteckning. Tidpunkten då dessa vUlkor senast
måste beslutas är innan teckningen skall påbörjas. Är det fråga om ell
avstämningsbolag, som beslutat om emission med företrädesrätt för aktieägare,
skall beslut om villkoren fattas senast på avstämningsdagen.

Det är i dag ett vanligt
förfarande vid emissioner av obligationslån all styrelsen uppdrar åt någon att
omedelbart innan emissionen presenteras för teckning bestämma vissa villkor.
Det kan tänkas alt svårigheter skulle uppstå att få konvertibla obligationer
eller obligationer med optionsrätt till nyteckning registrerade vid vissa
fondbörser, om förfarandet inte har uttryckligt stöd i lag. Praktiska skäl och
hänsynen till utländska börsregler talar sålunda för att i lag införs möjlighet
för styrelsen ätt inom sig delegera beslutanderätten rörande emissionens
belopp, emissionskurs, räntefot samt villkor för utbyte eller nyteckning.

Behovet
av alt på angivet sätt kunna bestämma emissionsvillkor i två etapper begränsas
lill sådana fall då obUgationerna skall registreras vid fondbörs eller på annat
sätt bli föremål för fondhandel utomlands. Bestämmelserna i förevarande stycke
har utformats i enlighet med vad ovan anförts.

Av
7 § följer att styrelsens eller styrelseledamotens beslut skall kungöras på
samma sätt som bolagsstämmans beslut om emission. Aktieägarna i avstämningsbolag
underrättas därjämte om beslutet i samband med att leckningsfältsbevis
översänds till aktieägarna. I annat bolag skall beslutet översändas lill
företrädesberättigad aktieägare som begär det.

Bestämmelserna i fjärde
stycket bygger på den principiella uppfattningen att emissionsbeslutet i dess
helhet skall fattas av bolagsstämman. Stämman får med andra ord inte överlämna
åt styrelsen att fatta beslut i vissa hänseenden i den mån annat inte följer av
lagen. Som framgår av 10 § kan stämman däremot bemyndiga styrelsen att falla
emissionsbeslut. Men i sådant fall skall beslutet i dess helhet fattas av
styrelsen med den möjlighet till delegation inom styrelsen som anges i 5 §
fjärde stycket.

6
§

Paragrafen innehåller
särskilda bestämmelser för emission av skuldebrev mot betalning av annan
egendom än pengar. Bestämmelserna motsvarar vad som enligt utredningsförslaget
gäller vid nyemission mot apport. I huvudsak motsvarar bestämmelserna också
vad som gäller för närvarande vid nyemission mot apport, jfr 50 §
aktiebolagslagen.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 108

Av
de särskilda bestämmelserna om revisorsgranskning framgår att övervärdering av
apportegendom är förbjuden. Samma princip gäller för närvarande vid nyemission
mot apport.

7
§

Paragrafen
innehåUer besfämmelser om kungörelse av emissionsbeslutet och om underrättelse
lill aktieägarna.

Första
stycket

G"ällande
lag innebär att bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall kungöras
i allmänna tidningarna och tidning inom ort där styrelsen har sitt säte.
Motsvarande bör i princip gälla enligt förevarande lag. Som tidigare
framhåUits kan emellertid emissionsbeslul i vissa fall bli mycket vidlyftiga
bl, a. tiU följd av regleringen i 5 § första stycket 8. En kungörelse av
emissionsbeslutet i dess helhet skulle därför många gånger kunna medföra stora
annonseringskostnader för bolaget. Detta synes mig kunna undvikas utan att
informationsbehovet eftersatts genom att bolaget medges alt kungöra det
väsentliga innehållet i beslutet under förutsättning alt kungörelsen i sådant
fall innehåUer uppgift om var beslutet hålles tiUgängligt. Första stycket
första och andra punkten har utformats i etUighet härmed. I tredje punkten av
stycket föreskrivs alt kungörelse skall ske även av vad styrelsen eller den
styrelsen inom sig förordnat efler särskilt bemyndigande enligt 5 § fjärde
stycket beslutat i fråga om vissa emissionsviUkor.

Andra
stycket

Är
bolaget inte avstämningsbolag, skall enligt stycket beslut som avses i första
stycket utan dröjsmål sändas till aktieägare som begär det och uppger sin
postadress, om aktieägaren skall ha företrädesrätt att teckna skuldebrev i
emissionen. Bestämmelsema motsvarar väsentligen vad som gäller vid nyemission,
jfr 54 § aktiebolagslagen.

Tredje
stycket

I
fråga om avstämningsbolag gäller enligt 24 § lagen om förenklad aktiehantering
att emissionsbevis skall efter avstämningen utan dröjsmål översändas till
aktieägare i rekommenderat brev eller på annat betryggande s'ätt. En
motsvarande bestämmelse har i förevarande lag intagits i 11 § tredje stycket.

Aktie'ägare
i avstämningsbolag har enligt 36 § lagen om förenklad ak-tiehanlering inte rätt
till särskild underrättelse från bolaget om nyemission. Det har ansetts vara
tiUräckligt att aktieägare tiUsläUs teckningsrättsbevis (jfr prop. 1970: 99
sid. 147). Inte heller när det är fråga om emission av konvertibla skuldebrev
eller liknande synes det erforderligt att aktieägarna särskilt underrättas om
emission.sbeslutet. Det får vara

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 109

tiUräckligt att de får teckningsrättsbevis. Skulle
emellertid bolagsstämma med stöd av 5 § fjärde stycket ha uppdragit åt
styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att bestämma emissionsbelopp,
emissionskurs, räntefot eller villkor för utbyte eller nyteckning, bör
styrelsens beslut tillställas aktieägare i avstämningsbolag samtidigt med
teckningsrättsbeviset. I dessa hänseenden har aktieägarna nämligen inte kunnat
få information genom att förslag till emissionsbeslut hållils tillgängligt för
dem enligt reglerna i 4 §.

I enlighet med dessa överväganden föreskrivs i tredje
stycket i fråga om avstämningsbolag att beslut av styrelsen eller den styrelsen
inom sig förordnar rörande emissionens belopp, emissionskurs, räntefot och villkor
för utbyte eller nyteckning skall bifogas teckningsrättsbevis när sådant
översänds enligt 11 § tredje stycket.

Skulle bolaget ha beslutat om avvikelse från aktieägarnas
företrädesrätt att dellaga i emissionen utsänds inte några teckningsrättsbevis
till aktieägarna. För denna situation innehåller lagen inte några regler om
offentliggörande av styrelsens eller styrelseledamotens beslut om emissionens
belopp, emissionskurs, räntefot och villkor för utbyte eller nyteckning. Lagen
innehåller inte heller några närmare regler om teckningsförfarandet.
Självfallet är att styrelsens beslut i nyssnämnda hänseenden måste delges
tecknarna på lämpligt sätt i samband med teckningen.

Fjärde stycket

Bestämmelserna om kungörelse syftar lill alt skapa
garantier för all aktieägarna informeras. Behovet av information i särskild
form föreligger uppenbarligen inte om samtliga aktieägare varit företrädda vid
den bolagsstämma som beslutat om emissionen under förutsällning att samtliga
villkor för densamma bestämts av stämman. Reglerna om kungörelse och om
utsändande av emissionsbeslut synes därför inte böra bli tillämpliga i sådant
fall. När det gäller avstämningsbolag bör dock kungörelse ske även om alla
aktieägare skulle ha varit företrädda vid stämman, någol som f. ö. är föga
sannolikt.

Mot bakgrund av det anförda föreskrivs i stycket att
bestämmelserna i första och andra stycket inte gäller för annat aktiebolag än
avstämningsbolag om samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma
som beslutat emissionen och emissionsbeslutel inte innehåller bemyndigande
enUgt 5 § fjärde stycket.

Första stycket

1 beslut om nyemission kan som tidigare nämnts intas
föreskrifier om teckning av minimibelopp. Har det föreskrivna minimibeloppet
inle tecknats, förfaller beslutet om nyemission. I samband med beslutet om

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 HO

nyemission
kan ha fattats beslut om ändring av bolagsordningens bestämmelser rörande
aktiekapitalets storlek. Också beslut om sådan ändring av bolagsordningen
förfaller om minimibeloppet inle tecknas (jfr 198 § 1 mom. tredje stycket
aktiebolagslagen).

Motsvarande
bestämmelser bör enligt min mening gäUa vid beslut om emission enligt denna
lag. Första stycket innehåller erforderliga bestämmelser härom.

A
ndra stycket

Stycket
innehåller utredningens förslag om registrering av emissionsbeslut som avses i
denna lag.

En emission av konvertibla
skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning får som
följd att bolagets aktiekapital kan komma alt påverkas utan något beslut från
bolagsstämmans sida i samband med konvertering eller nyteckning. Alt så är
förhållandet kan ha intresse både för kreditgivare och aklieköpare. Jag anser
det därför i likhet med utredningen lämpUgt att man genom registrering ger
publicitet åt alt ett bolag har emitterat konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt till n)eckning. Som utredningen föreslagit
bör registreringsanmälan kunna anstå till dess teckningen har avslutals och det
alltså visat sig att lånet har kunnat placeras. I enlighet härmed föreskrivs i
andra stycket att bolaget skall för registrering anmäla emissionsbeslutel och
det nomineUa belopp av lånet som tecknats så snart teckningen av skuldebreven
har avslutats.

195 § 1 mom. första och
andra styckena aktiebolagslagen innehåUer bestämmelser som syftar till att
skapa garantier för alt aktiekapitalet är till fullo inbetalt innan beslut om
ökning av delta aktiekapital registrerats. Dessa bestämmelser bör gälla även
när det är fråga om registrering av ernission enligt denna lag. Bestämmelse
härom har intagits i andra stycket.

9
§

Paragrafen
innehåller regler om styrelsens möjligheter all fatta beslut om emission och om
avvikelse från aktieägamas företrädesrätt under förutsättning av bolagstämmans
godkännande.

I fråga om styrdsens
beslut gäller enligt paragrafen bestämmelserna i 57 §§ och 8 § första stycket
i tillämphga delar. Styrelsens emissionsbeslul skaU alltså ha det innehåll som
framgår av 5 §. Dessutom måste naturligtvis anges att beslutet sker under
förutsättning av bolagsstämmans godkännande. Skall skuldebrev emilteras mot
apport måste styrelsens emissionsbeslut ha det innehåll som framgår av 6 §.
Sedan styrelsen fattal beslut skall kungörelse och meddelande till aktieägarna
ske i enlighet med bestämmelserna i 7 §.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:93 111

Av
bestämmelserna i 5 § fjärde stycket följer alt styrelsens emissionsbeslut kan
ske i två etapper. Vid den senare etappen skall styrelsen eller den styrelsen
förordnar i så faU bestämma emissionens belopp, emissionskurs, räntefot samt
villkor för utbyte eller nyteckning.

Om styrelsen fattar beslut
om emission under förutsättning av bolagsstämmans godkännande, får inte
aktieägarna den underrättelse i förväg om beslutet som enligt 4 § ifrågakommer
när bolagsstämma fattar emissionsbeslul. Detta betyder att aktieägare i andra
bolag än avstämningsbolag bara har två veckor på sig från utfärdandet av
kungörelsen för att bestämma huruvida de vUl utnyttja företrädesrätt att delta
i emissionen. Förslaget har på denna punkt samma innebörd som
utredningsförslaget har i fråga om nyemission som beslutals av styrelsen under
förutsättning av bolagsstämmans godkännande.

Efler
kungörandet av styrelsens beslut kan teckning av skuldebreven påbörjas. Har ell
lägsta belopp beslämls för emissionen och har detta inte tecknats inom
teckningstiden, är enligt 8 § första stycket styrelsens beslut om emissionen
förfallet. I sådant fall behöver alltså aldrig bolagsstämmans godkännande
inhämtas. SjälvfaUet kan inle registrering ske av ett förfallet
emissionsbeslul.

Har det efter teckningen
visat sig att emissionen har kunnat placeras, skall styrelsen begära
bolagsstämmans godkännande av beslutet. I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande skall enligt andra stycket föreskrifterna i 4 §
tiUämpas. Vad i 4 § sägs om förslag till emissionsbeslut skall då gäUa styrelsens
beslut. Styrelsen måste alltså hålla sitt emissionsbeslut tillgängUgt för
aktieägarna under minst en vecka före bolagsstämman. Skälen till eventuella
avvikelser från aktieägarnas företrädesrätt måste anges. Aktieägare har rätt
alt på begäran få styrelsebeslutet sig tillsänt. Skulle beslutet ha fattats i
två etapper med stöd av 5 § fjärde stycket måste båda besluten hållas
tillgängliga i enlighet med vad nu sagts. Även de i 4 § angivna handlingarna
skall hållas tillgängliga för aktieägarna i enlighet med bestämmelserna i 4 §.

Anmälan för registrering
av emissionsbeslutet skall enligt tredje stycket göras när emissionsbeslutet
har godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven har avslutats. Har
anmälan för registrering inle skett inom ett år från styrelsens emissionsbeslut
är beslutet enligt stycket förfallet. Detta betyder att registrering av
styrelsens emissionsbeslut skall vägras om etlårstiden överskridits.

Bestämmelserna om att
emissionsbeslut förfaller efter viss lid har hämtats från utredningsförslagets
bestämmelser om nyemission under förutsättning av bolagsstämmans godkännande.
Bestämmelserna avviker i vissa hänseenden från vad som för närvarande gäller
vid nyemission under förutsällning av bolagsstämmans godkännande (jfr 195 § 4
mom. andra stycket aktiebolagslagen).

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:93 112

10
§

Paragrafen
innehåller regler om bemyndigande för styrelsen alt besluta om emission och
att avvika från bestämmelserna om aktieägarnas företrädesrätt. Bolagsstämmans
beslut skall innehåUa bestämmelser om den tid, längst intill nästkommande
ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas.

Enligt
särskild föreskrift i paragrafen har styrelsen inle behörighet att besluta om
emission mot apport eller om avvikelse från företrädesrätt med mindre detla
särskilt angivils i bolagsstämmans beslut om bemyndigande. I denna del
hänvisas lUl vad som anförs vid 63 a § andra stycket förslaget till lag om
ändring i aktiebolagslagen.

Förslaget
utgår från att ett bemyndigande kan begränsas i olika hänseenden.
Bolagsstämman kan sålunda begränsa bemyndigandet till att endast avse emission
av skuldebrev mot kontant betalning. Givelvis kan stämman också underlåta alt
bemyndiga styrelsen alt avvika från bestämmelserna om aktieägarnas
företrädesrätt. Även andra begränsningar för bemyndigandet kan göras.
Bolagsstämman kan t. ex. ge anvisningar om emissionens storlek, emissionskurs,
räntefot, konverteringsvillkor eller viUkor för nyteckning.

Enligt
paragrafen äger bestämmelserna i 4 § första stycket motsvarande tUlämpning i
fråga om förslag till bemyndigande. Förslag till bemyndigande skaU alltså
hållas tillgängligt för aktieägare i enlighet med vad som anges i 4 § första
stycket. SkaU årsredovisningen inte behandlas på sfämman skall också de i 4 §
första stycket angivna handlingarna hållas tillgängliga for aktieägama. Innebär
förslaget att styrelsen skall få bemyndigande att besluta om avvikelse från
aktieägarnas företrädesrätt skall skälen härtill anges i förslaget eller i
handling som fogas vid förslaget. Förslaget skall i sin helhet framläggas på
stämman. Genom att detta förfarande måste iakttas säkerställs att aktieägarna
så långt möjligt får tillräckligt informationsunderlag när det gäller att fatta
beslut om bemyndigande.

Ett
beslut om bemyndigande innebär alt en del av bolagsstämmans befogenheter
överflyttas på styrelsen. Allmänheten måste kunna få kännedom om att ett
sådant beslut har fattals. På grund härav föreskrivs vidare i paragrafen att
bolagsstämmans beslut genast skall anmälas för registrering. Innan
registrering har ägt rum kan styrelsen enligt paragrafen inte fatta beslut om
emission. Skulle styrelsen ha fatlat ett emissionsbeslut utan att registrering
har ägt rum och utan att i beslutet angivits att det fattals under förbehåU av
bolagsstämmans godkännande, blir teckning som sker på grund av sådant beslut
inte bindande vare sig för bolaget eller för tecknarna eftersom beslutet då
fattals av ett bolagsorgan som saknar behörighet därlUl.

Vid
regisleringen åligger det registreringsmyndigheten att kontrollera om de i
paragrafen angivna förutsättningarna för bemyndigande har

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:93 113

uppfyllts.
Är så ej fallet skaU registrering vägras, jfr 192 § 1 och 2 mom.
aktiebolagslagen.

Har styrelsen med stöd av
ett i vederbörlig ordning registrerat bemyndigande fattat beslut om emission
skall enligt paragrafen bestämmelserna i 58 §§ gälla i tUlämpliga delar i
fråga om emissionsbeslutet. Emissionsbeslutet skall alltså ha det innehåll som
framgår av 5 §. I avstämningsbolag skall avstämningsdag bestämmas, om
aktieägare har företrädesrätt alt delta i emissionen. Med stöd av
bolagsstämmans bemyndigande att besluta om emission har styrelsen möjlighet
att i fråga om vissa emissionsvillkor fatta beslutet i två etapper och därvid
delegera beslutanderätten inom sig enligt 5 § fjärde stycket. Är det fråga om
emission av skuldebrev mot apport måste styrelsen iaktta föreskrifterna i 6 §.
Kungörelse om emissionsbeslutet samt underrättelse tUl aktieägare skaU ske
enligt föreskriftema i 7 §. Regeln i 7 § sista stycket saknar emellertid
tillämpning när styrelsen fattar emissionsbeslut. Har ett minimibelopp
fastställts av styrelsen för emissionen, förfaller stjrrelsens beslut om
emission, om minimibeloppet inte tecknas. När en emission kunnat placeras och
teckningen avslutats, skall bolaget genast för registrering anmäla styrelsens
emissionsbeslut och det nominella belopp av lånet som tecknats.

Teckningsrättsbevis
och oplionsbevis m.m.

11
§

Första
stycket

Aktieägare
som har företrädesrätt att delta i emission är enligt stycket berättigad att
för varje aktie utfå särskilt teckningsrättsbevis angivande hur många sådana
bevis som skall avlämnas vid teckning av skuldebrev. Bestämmelserna, som
hämtats från utredningsförslaget, motsvarar i huvudsak nuvarande regler i 56 §
första stycket aktiebolagslagen.

Enligt
andra stycket nyssnämnda paragraf får teckningsrättsbevis inte utlämnas till
aktieägare innan registrering av beslutet om nyemission har skett. Någon
motsvarande bestämmelse finns inte i förevarande lag. Detta har samband med att
aktiebolagslagens system med förhandsgranskning av emissionsbeslut och av
teckningslistor inte har någon motsvarighet i förevarande lag enligt vilken
registrering av emissionsbeslutel sker först sedan teckningen har avslutats.

Andra
stycket

När
teckningsrättsbevis utlämnas eller, om sådana inte används, när teckning av
skuldebrev sker, skaU enligt stycket det aktiebrev vara företrädesrätten
gmndas förses med påskrift att företrädesrätten har begagnats. Bestämmelserna,
som endast gäller andra bolag än avstämningsbolag, har motsvarighet i 56 §
aktiebolagslagen.

8
Riksdagen 1973.1 saml Nr 93

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:93 114

Tredje
stycket

Stycket
innehåller bestämmelser om teckningsrättsbevis i avstämningsbolag.
Teckningsrättsbevis som tiUkommer aktie'ägare i sådant bolag skall enligt
stycket utan dröjsmål i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt
översändas till den som på avstämningsdagen var införd i aktieboken eller i
förteckning enligt 12 § lagen om förenklad aktiehanlering. Dessa bestämmelser
motsvarar föreskrifterna i 22 § och 24 § andra stycket lagen om förenklad
aktiehantering om användande av emissionsbevis vid nyemission i
avstämningsbolag.

EnUgt 22 och 23 §§
nyssnämnda lag skall den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller
i förteckning enligt 12 § lagen om förenklad alrtiehantering anses vara
behörig att motta emissionsbevis. Visar det sig att den som fått
emissionsbevis saknade rätt därtill, skall aktiebolaget likv'äl ha anses
fuUgjort sin skyldighet, såvida inte aktiebolaget eller värdepapperscentralen
hade kännedom om att emissionsbeviset kom i orätta händer eller åsidosatt den
oaktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttas eller mollagaren
var i konkurs eller omyndig. Dessa bestämmelser i lagen om förenklad
aktiehanteruig inne-b'är i huvudsak att den som på avstämningsdagen är
registrerad i aktieboken eller i den särskUda förtecknmgen skall presumeras
vara behörig att motta utdelning eller emissionsbevis. Presumtionen kan brytas
under nyss angivna förutsättningar. Bestämmelserna i 22 och 23 §§ lagen om
förenklad aktiehantering skall enligt förevarande stycke äga motsvarande
tUlämpning när teckningsrättsbevis utsänts enligt 11 § förevarande lag.

12
§

I
fråga om avstämningsbolag tUlämpas den ordningen att värdepapperscentralen
handhar vissa uppgifter för sådana bolags räkning. Dit hör bl. a.
distributionen av emissionsbevis. Enligt bestämmelse i bolagsordningen för
värdepapperscentralen har värdepapperscentralen till föremål för sin verksamhet
bl. a. att biträda låntagare och långivare i obligationshanteringen efter
mönster av lagen om förenklad aktiehantering och på sätt som kan komma att
avtalas med obligationsmarknadens parter. Bolaget kan vidare också i övrigt
medverka vid genomförande av förenklade hanteringsrutiner på
värdepappersområdet. Utrymme finns alltså för avslämningsbolagen alt anlita
värdepapperscentralens tjänster även vid sådana emissioner som avses i
förevarande lag (jfr prop. 1970: 99 s. 76). Bestämmelserna om teckningsrättsbevis,
optionsbevis och skuldebrev, som avses i denna lag, har utformats med hänsyn
tUl att bolagen kan vilja anlita värdepapperscentralens tjänster i samband med
emissioner.

I
första stycket föreskrivs att skuldebrev, optionsbevis och tecknings-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:93 115

rältsbevis
som avses i lagen skall undertecknas av styrelsen eller enligt Styrelsens
bemyndigande av bank eller, i fråga om avstämningsbolag, av
värdepapperscentralen. Namnteckning får enligt stycket återges genom tryckning
eller på annat liknande sätt.

Enligt
andra stycket får borgenär skilja optionsbevis från skuldebrev och förfoga över
beviset särskilt i den mån ej annat följer av föreskrift i skuldebrevet att
optionsbevis får avskiljas först efter viss tid. Gmnden för besfåmmelserna har
i huvudsak redovisats tidigare. Den särskilda regeln om att skuldebrev kan
innehåUa föreskrift att optionsbevis får avskiljas först efter viss tid
sammanhänger med att det på vissa utländska börser förekommer regler om att
handel med "delachable warrants" får förekomma först viss tid efter
det att obligationslånet har emitlerats.

Tredje
stycket

I
stycket föreskrivs att om optionsbevis eller teckningsrättsbevis överlåts
eller pantsätts skall vad i 13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev föreskrivs
rörande skuldebrev slällt tiU viss man eUer order äga motsvarande tUlämpning
om beviset är stäUt till viss man. I annat fall skall enligt stycket tiUämpas
vad i nu nämnda lagrum föreskrivs rörande skuldebrev stäUt tUl innehavaren.
Detta innebär att frågan om överlåtelses och panlsättnings gUtighet mot tredje
man bedöms efter samma regler som gäller för sådana teckningsrättsbevis som
avses i aktiebolagslagen.

Utbyte
och nyteckning

Paragraferna
i detta avsnitt, 1318 §§, innehåller bestämmelser om förfarandet vid den
kapitalökning som en konvertering eller en nyteckning innebär.

13
§

När
fordran enligt skuldebrev utbyts mot aktie skall enligt paragrafen skuldebrevet
förses med påskrift om utbytet. I paragrafen anges vidare alt vid nyteckning
skall skuldebrevet, eUer i förekommande fall optionsbeviset, förses med
påskrift om nyteckningen.

Bestämmelsema
i paragrafen har utformats efter mönster av reglerna i 56 § aktiebolagslagen om
att vid nyemission aktiebrev skall förses med påskrift att aktieägaren begagnat
honom tiUkommande företrädesrätt till teckning av nya aktier eller att
teckningsrättsbevis utlämnats tUl aktieägaren. Liknande bestämmelser finns i
64 § 2 mom. aktiebolagslagen i fråga om utlämnande av delbevis eller fondaktie,
jfr också vid 11 § andra stycket denna lag.

Utan
särskilt stadgande torde vara klart att påskriften på skuldebrevet eller
optionsbeviset skall göras på sådant sätt att påskriften inte lätt kan
avlägsnas, jfr 15 § skuldebrevslagen.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 116

14 §

Enligt
71 § andra stycket aktiebolagslagen skaU aUtid överkurs, dvs. den del av
betalningen för tecknad aktie som överstiger aktiens nominella belopp, läggas
tiU reservfonden. Ett slags överkurs kan också uppkomma i samband med en
konvertering, nämligen om beloppet på den fordran som skall utbytas mot en
aktie överstiger aktiens nomineUa belopp. Som ett exempel på en sådan
situation kan tagas det faUet att ett skuldebrev på nominellt 200 kr. skall
utbytas mot en aktie på nominellt 100 kr. Mellanskillnaden på 100 kr. utgör då
ett slags överkurs. Även sådan överkurs bör läggas till reservfonden. På gmnd
härav föreskrivs i paragrafen att om vid utbyte av fordran enligt skuldebrev
mot aktie fordringsbeloppet överstiger aktiens nominella belopp mellanskUlnaden
skall råggas till reservfonden.

15 §

Första
stycket innehåller bestämmelser om hur nyteckning skall gå till. Bestämmelsema
har utformats i anslutning till utredningsförslagets regler om teckning av
aktier vid nyemission. Väsentligen motsvarande bestämmelser finns i 57 §
aktiebolagslagen.

Enligt stycket skall
aktier tecknas på teckningsUsta som innehåller beslutet om emission av
skuldebrev. Avskrift av bolagsordningen, den senast fastställda
balansräkningen försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande
bolagets vinst eller förlust samt förvaltningsberättelse och
revisionsberättelse för det år balansr'äkningen avser skaU vara fogade vid
teckningslistan eller hållas tillgängliga för aktietecknare på plats som anges
i Ustan.

Andra och Iredje stycket
innehåller bestämmelser om aktietecknings ogiltighet och om tUldelning av
tecknade aktier.

I fråga om aktietecknings
ogiltighet innebär bestämmelserna följande. Sker teckning av aktier utan att
bestämmelserna i första stycket har iakttagits eller tecknas aktie med viUkor
som inte stämmer överens med de i emissionsbeslutet angivna villkoren är
teckningen ogiltig. Ogiltighet på sådan grund får dock inte göras gällande när
registrering skett enligt 17 §. Den som tecknat aktien med villkor kan efter
registreringen inte längre åberopa viUkorét. Om styrelsen anser att
aktieteckning är ogUlig skall aktietecknaren genast underlättas.

Bestämmelserna om
aktietecknings ogiltighet motsvarar i huvudsak bestämmelserna därom i 58 §
aktiebolagslagen. Regleringen bygger på tanken att aktieteckning är en
formbunden handling som skall ske på visst sätt och i viss ordning.
Aktietecknaren får inte för sin teckning uppsfäUa andra vUlkor 'än sådana som
framgår av emissionsbeslutet. Det fömtsätts att styrelsen granskar
teckningsUstorna och bestrider giltigheten av aktieteckning som den anser vara
ogUtig enligt dessa bestämmelser. OgUtighet får emellertid inte göras gäUande
vare sig av bolaget eller

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:93 117

aktietecknaren
när registrering av de tecknade aktierna har skett enligt 17 §. Skulle aktietecknaren
ha uppstäUt ett otillåtet villkor, kan han inte efler registreringen längre
åberopa vUlkoret.

Lika Utet som
aktiebolagslagen upptar förevarande lag några regler om verkan av vanliga
civUrättsliga ogiltighetsanledningar tvång, svek, misstag, bristande rättslig
handlingsförmåga etc. vid aktieteckning.

Enligt aktiebolagslagen
kan styrelsen vid nyemission av akiier förbehålla sig rätt att bestämma
fördelningen av de tecknade aktiema. När det är fråga om nyteckning enligt
denna lag är läget emellertid något annorlunda. Aktietecknaren utnyttjar i
sådant faU den rätt tiU aktieteckning som bolaget tidigare medgivit genom
utfärdande av skuldebrev förenade med optionsrätt tUl nyteckning. Bolaget bör
därför vara skyldigt att godta aktieteckningen såvida den inte är ogUtig enligt
nyss angivna bestämmelser. I tredje stycket föreskrivs därför att
aktietecknaren skaU tUldelas tecknade aktier om inte aktieteckningen är ogUtig.
Liksom fallet är vid tUldelning i sambänd med nyemission av aktier (jfr 59 § aktiebolagslagen)
skaU aktierna genom styrelsens försorg ofördröjligen upptas i aktieboken. Av 10
§ lagen om förenklad aktiehantering följer att utfärdade aktiebrev dessutom
skaU anmärkas i aktiebrevsregistret när det är fråga om ett avstämningsbolag.
Anteckning i aktiebok och, i fråga om avstämningsbolag, i aktiebrevsregister
skall aUtså ske på samma sätt som när det är fråga om aktie som tiUkommit genom
nyemission.

16
§

Genom
aktieteckning får bolaget en fordran på aktietecknaren. Vid nyemission gäUer enligt
60 § andra stycket aktiebolagslagen att aktietecknaren inte får kvitta skuld
på grund av aktieteckningen mot fordran som han kan ha hos bolaget, såvida inte
bestämmelser om kvittning intagits i beslutet om nyemission. Även om
bestämmelser om kvittning saknas i beslutet om nyemission, kan kvittning få äga
rum om styrelsen medger det. Kvittning får dock inte medges om den skulle lända
till nackdel för bolaget eller bolagets borgenärer.

Det skulle i och för sig
vara möjligt att i beslut om emission av skuldebrev förenade med optionsrätt
tUl nyteckning föreskriva att den som utnyttjar optionsrätt till nyteckning
skall ha rätt att kvitta fordran som han kan ha hos bolaget mot skuld på grund
av aktieteckningen. Enligt aktiebolagslagen likställs bestämmelser om rätt för
aklietecknare att kvitta med apportemission. I själva verket är det också fråga
om ett slags apport, aktietecknaren avskriver sin fordran på bolaget och får i
stället en andelsrätt i bolaget. Jag har tidigare framhåUit att jag inte är beredd
att förorda att nyteckning enligt förevarande lag skall få ske genom apport.
Av samma skäl vUl jag inte heller föreslå att det skall vara

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 118

möjligt
att i emissionsbeslutel inta bestämmelser om rätt för den som utnyttjar
optionsrätt tUl nyteckning att fullgöra sitt åtagande på gmnd av teckningen
genom kvittning. Däremot bör enligt min mening kvittning kunna få ske om
styrelsen medger detta. Den som innehar optionsrätt till nyteckning skaU alltså
inte kunna ha möjlighet att påfordra kvittning men bolaget skall å andra sidan
ha möjlighet att medge kvittning. Medgivande från bolagels sida bör, liksom
fallet är enligt aktiebolagslagen, inte kunna få lämnas om det skulle vara till
skada för bolaget eller dess borgenärer.

I
paragrafens första stycke föreskrivs i enlighet med det anförda att kvittning
av skuld på grund av aktieteckningen mot fordran mot bolaget får ske endast om
styrelsen medger kvittning. Sådant medgivande får enligt paragrafen inte lämnas
om det skuUe vara till skada för bolaget eUer dess borgenärer.

Vad
i 4144 §§ aktiebolagslagen föreskrivs om skyldighet att erlägga betalning på
aktie och avlämna förbindelse samt om påföljd vid underlåtenhet att fullgöra
sådan skyldighet skall enligt andra stycket äga motsvarande tUlämpning vid
aktieteckning enhgt denna lag när aktietecknare inte erlagt full betalnmg vid
teckningen.

17
§ Gällande rätt

I
62 § aktiebolagslagen finns bestämmelser om när betalning av nyemitterade
aktier skall ha ägt rum. Senast ett år från det stämman fattade beslut om
nyemission, skall full betalning för varje ny aktie erläggas. Sex månader efter
utgången av den för inbetalning av de nya aktiema bestämda tiden, skall för
registering anmälas hur många nya aktier som har betalts tUl fullo. Har efter
sådan anmälan ytterligare nya aktier blivit tUl fullo betalda, skall inom sex
månader efter betalningen antalet sådana aktier anmälas för registrering. Så
snart registrering har skett anses aktiekapitalet ha ökat med sammanlagda
nominella beloppet av det nya antal aktier som har betalats till fullo.
Kapitalökningen sker sålunda successivt.

Utredningen

Utredningen
har inte behållit systemet med successiv kapitalökning. Har på de nya aktiema
sammanlagt inbetalats så mycket att det inbetalade beloppet uppgår tUl halva
det ökningsbelopp som skall registeras, skaU hela kapitalökningen anmälas för
registrering. Inom ett år efter det att registrering av kapitalökningen har ägt
rum måste full betalning ha erlagts för aktierna. Detta skall anmälas av
bolaget för registrering. Har ej anmälts att full betalning erlagts för alla
aktierna, skall registreringsmyndigheten efter bolagels hörande registrera att
aktiekapitalet nedsatts med sammanlagda nomineUa beloppet av de aktier som inte
har betalats

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:93 119

till
fullo. Aktiema blir enligt utredningsförslaget ogiltiga när nedsättningen
registrerats.

R
emissyltrandena

Under
remissbehandhngen har utredningens förslag om registrering av kapitalökning vid
nyemission i huvudsak lämnats utan erinran. Svenska sparbanksföreningen menar
emellertid att det är tveksamt om aktiekapitalet vid nyemission skall anses
ökat redan när registrering sker efter det att så mycket inbetalats att det
erlagda beloppet uppgår lill minst hälfien av kapitalökningen. Att hela
ökningsbeloppet skall kunna registreras när bara hälften av det blivit inbetalt
kan vara i viss mån missvisande. Föreningen ifrågasätter därför om man inte bör
behålla nuvarande syslem som innebär alt aktiekapitalet successivt ökas genom
registrering av akiier som blivit till fullo betalda.

Föredraganden

Den
av utredningen föreslagna metoden för registrering av kapitalökning vid
nyemission synes mig i och för sig fullt godtagbar. Skulle man emellertid redan
i detta sammanhang införa den metoden när det är fråga om kapitalökning efter
nyteckning enligt förevarande lag, får man det resultatet att kapitalökning
registreras efter två olika metoder. Vid traditionell nyemission skulle
fortfarande tUlämpas systemet med successiv kapitalökning under det alt vid
nyteckning enligt denna lag ett annat system skulle gälla. Enligt min mening är
detta i viss mån ägnat alt väcka betänkligheter. Jag finner det lämpligast att
det endast finns en metod för registrering av kapitalökning. Eftersom det inte
nu är fråga om att göra mera ingripande ändringar i aktiebolagslagens regelsystem
har man att utgå från att för nyemission tillämpas metoden med successiv
kapitalökning. Denna metod bör då komma tUl användning även vid nyteckning
enligt denna lag.

Vid nyteckning enligt
förevarande lag åligger det aklietecknaren att betala aktierna kontant.
Emissionsbeslutet kan innehålla föreskrifter om inom vUken lid efter
aktieteckningen full betalning måste ha ägt rum. En yttersta tidsfrist bör
emellertid uppställas i lagen. Denna tidsfrist synes mig kunna lämpligen
bestämmas så att styrelsen åläggs alt senast tre månader efter det att tiden
för nyteckning har utgått för registrering anmäla hur många aktier som har
nytecknats. Som förutsättning för registrering bör gälla alt de anmälda
aktiema är till fullo betalda.

Det
torde komma att bli mycket vanligt alt teckningstiden bestäms tiU en längre
tidsperiod än ett år. Jag har tidigare nämnt att det utomlands är vanligt alt
konverlerings- eller teckningsperioder utsträcks över många år. I sådana fall
bör inom tre månader efter utgången av varje räkenskapsår anmälas hur många
aktier som utlämnats i samband med nyteckning. Dessa aktier bör vid anmälan
vara till fuUo betalda.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 120

Vad
jag nyss anfört i fråga om kapitalökning vid nyteckning bör också gäUa vid
sådan kapitalökning som föranletts av att konvertering har ägt rum. Vid
konvertering uppkommer emellertid ett speciellt problem. Konvertering innebär
att innehavaren av det konvertibla skuldebrevet utbyter detta mot aktier.
Någon likvid lämnas alltså normalt inte tiU bolaget (frånsett det speciella
fall som åsyftas i 1 § fjärde stycket). Däremot har likvid tidigare erlagts för
det konvertibla skuldebrevet i samband med emissionen av konvertibla
skuldebrev. Enligt min mening bör emellertid kontrolleras att sådan likvid
verkligen har erlagts till ett belopp som svarar minst mot det nominella
beloppet av aktie som skall utlämnas vid utbyte. Annars skulle man riskera att
bolag genom anv'ån-dande av konvertibla skuldebrev som emitlerats mot underkurs
kringgår förbudet att emittera aktier till underkurs.

Vid
lagstiftning på aktiebolagsrättens område är det en viktig fråga hur man skall
kunna skapa garantier för att bolagen verkligen tUlförs pengar eller annan
egendom motsvarande det uppgivna bundna kapitalel. Aktiebolagslagen innehåller
olika regler som syftar till att skapa sådana garantier. Det kan emellertid
ifrågasättas om dessa regler är från alla synpunkter tULfredsställande. Jag har
inte anledning att i detta lagstiftningsärende närmare gå in på den frågan.
Jag vUl här endast nämna att en förbättring i regelsystemet skuUe åstadkommas
om bolagets revisorer ålades ett ansvar för att bolaget verkligen övertar all
den egendom som enligt aktieteckningen skall tiUföras bolaget. Enligt min
mening bör en sådan ordning införas i det nu aktuella sammanhanget.

I
enlighet med dessa överväganden föreskrivs i paragrafen följande. Senast tre
månader efter det att tiden för utbyte eller nyteckning av aktier har utgått
skaU styrelsen för registrering anmäla hur många aktier som har utgivits i
utbyte eller som nytecknats. Om utbytestiden eller teckningstiden är längre än
ett år, skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje
räkenskapsår under vilket utbyte eller nyteckning har skett.

Som
villkor för registrering av kapitalökning gäller enligt paragrafen

1. i
fråga om utbyte att bolaget på grund av emissionen har lUlförls

egendom till ett värde motsvarande minst sammanlagda nominella be

loppet av de anmälda aktierna,

2. i
fråga om nyteckning att aktierna tUl fullo betalats, samt

3. att
yttrande föreligger från revisorerna av vilket framgår att nyss

angivna föreskrifter har iakttagits.

Paragrafen
anger slutligen att aktiekapitalet genom registreringen är ökat med sammanlagda
nominella beloppet av de anmälda aktierna.

18
§

I
första stycket föreskrivs att aktiebrev får utges först sedan registrering
enligt 17 § har ägt rum. Bestämmelsen motsvarar i sak reglerna

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 121

i
34 § tredje stycket aktiebolagslagen om utgivande av aktiebrev efter ökning av
aktiekapitalet.

Enligt andra stycket
medför de nya aktierna rätt till vinstutdelning enligt vad som därom har
beslämts i emissionsbeslutet. Sådan rätt inträder dock enligt stycket senast
för räkenskapsåret efter det under vilket aktierna skulle ha till fullo
betalats. Bestämmelserna i stycket som innebär en viss jämkning av
utredningsförslaget ansluter i sak nära till bestämmelsen i 49 § första
stycket 7 aktiebolagslagen. Innebörden av bestämmelserna kan klargöras genom
följande exempel. Registrering av kapitalökningen på grund av utbyte eller
nyteckning som ägt rum under år 1974 sker den 1 febmari 1975. Bolagsstämma
hålls den 15 februari 1975 varvid beslutas om vinstutdelning för föregående kalenderår
som tUlika utgjort räkenskapsår för bolaget. Vinstutdelning måste då beräknas
också för de nya aktierna, såvida inte något annat har bestämts i
emissionsbeslutet. Genom föreskrift i emissionsbeslutet kan emellertid
innehavare av de nya aktierna inte belas rätt lill vinslut-delning för år 1975.
Den ordinarie bolagsstämma som håUs 1976 måste alltså under alla omständigheter
besluta om vinstutdelning för år 1975 till de nya aktier som anmäls för
registrering den 1 februari 1975.

Jag
vill tiUägga att paragrafen inte gäller i fråga om rösträtt. I och med att
aktierna enligt 15 § tredje stycket upptagits i aktieboken inträder nämligen
röstr'ätt för de nya aktierna (jfr Stenbeck, m. fl.. Aktiebolagslagen, 6:e
uppl., s. 347).

Bundna
och fria aktier 19 §

Har förbehåll enligt 177 §
aktiebolagslagen, alltså s. k. utlänningsklausul, intagits i bolagsordningen
skall enligt första stycket erinran härom göras i emissionsbeslutet. Denna
föreskrift motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser i 182 § 1 mom. första
stycket aktiebolagslagen. Vid emission av konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckrung skall vidare enligt
stycket iakttas att förhåUandet mellan antalet bundna och antalet fria aktier
inte ändras i strid mot förbehållet, om den i emissionsvillkoren medgivna
utbytes- eller teckningsrätten skulle utnyttjas till fullo. I skuldebrev och
optionsbevis skall anges om utbytes- eller teckningsrätten avser bunden eller
fri aktie.

Innebörden av dessa senare
bestämmelser kan belysas genom följande exempel. I ett bolag finns 1 000
aktier, alla bundna och alla med en röst var. Bolaget vUl ge ut ett
konverteringslån enUgt vilket konverteringsrätten omfattar 1 000 nya aktier.
Sker konvertering fullt ut kommer alltså antalet aktier att stiga till 2 000.
Dessa n)'a aktier skall ha en tiondels röst var. Enligt utlänningsklausulen får
i delta fall antalet fria aktier inte gå upp till 40 % av aktierna, dvs. högst
799 av de nya aktierna kan

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 122

vara
fria och minst 201 måste vara bundna. Detta måste bolaget beakta vid emissionen
av skuldebreven. Om det i exemplet är fråga om 1 000 konvertibla skuldebrev som
vart och ett får utbytas mot en ny aktie måste aUtså minst 201 av skuldebreven
förses med föreskrift att utbytes-rätlen avser bunden aktie och högst 799 skuldebrev
kan förses med föreskrift att utbytesrätten avser fri aktie.

Enligt
andra stycket får emissionskursen, ulbyteskursen eUer kursen vid nyteckning
bestämmas högre i fråga om skuldebrev där utbytes- eller teckningsrätten avser
fri aktie än i fråga om annat skuldebrev. Stycket har en motsvarighet i 182 §
1 mom. andra stycket aktiebolagslagen.

Tredje
stycket innehåller regler om hur bundna och fria aktier utfärdas vid utbyte
eller nyteckning. Bundna och fria aktier skall utfärdas i enlighet med vad som
anges i skuldebrevet eller optionsbeviset. Den som för utbyte inlämnar ett
konvertibelt skuldebrev där utbytesrätten avser bunden aktie skall alltså få en
bunden aktie och om utbytesrätten avser fri aktie skall han ha en fri aktie.
Den som endast har rätt att förvärva fri aktie får emellertid enligt stycket
inte tUldelas bunden aktie. Ett "förbjudet rättssubjekt" kan alltså
inle själv genomföra en konvertering ifall utbytesrätten enligt det skuldebrev
rättssubjektet ifråga innehar avser bunden aktie. För att
registreringsmyndigheten skall kunna kontrollera alt bestämmelserna har
iakttagits föreskrivs slutligen i stycket att vid anmälan för registrering
enligt 17 § skall anges antalet utgivna fria och bundna aktier. En liknande
bestämmelse finns i 183 § 2 mom. aktiebolagslagen.

20
§

Paragrafen
innehåller de förut motiverade särskilda bestämmelserna om förfarandet n'dr
antalet fria aktier på grund av utbyte eller nyteckning kommit att överstiga
den enligt utlänningsklausulen medgivna kvoten fria akiier. Har, då tiden för
utbyte eller nyteckning utgått, antalet fria akiier efter registrering enligt
17 § kommit att överstiga den enligt förbehåll i bolagsordningen medgivna delen
av aktiema, skall enligt stycket registreringsmyndigheten förelägga bolaget
att inom sex månader för registrering anmäla och visa, alt det tUlåtna
förhållandet mellan antalet fria och antalet bundna aktier inträtt. Om bolaget
inte efterkommer föreVäggandet skall myndigheten Vämna meddelande tih r'ätten
och skall vad i 46 § aktiebolagslagen är föreskrivet äga motsvarande
tillämpning.

Bestämmelserna
i stycket ansluter nära tiU vad som föreskrivs i 181 § andra stycket
aktiebolagslagen. När meddelande till rätten inkommer skall rätten enligt 46 §
aktiebolagslagen förelägga bolaget att inom viss tid, minst två dock högst fyra
månader, inkomma med bevis från registreringsmyndigheten att det tUlåtna
förhållandet mellan antalet fria och antalet bundna aktier inträtt. FuUgörs
inte föreläggandet skall rätten förklara att bolaget skall träda i likvidation.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:
93 123

Har
bolaget mottagit föreläggande enligt första stycket får styrelsen enligt andra
stycket besluta om sådan ökning av aktiekapitalet genom utgivande av nya bundna
aktier mot betalning i pengar som fordras för att det tillåtna förhållandet
mellan antalet fria och antalet bundna aktier skall mträda. Styrelsen får
därvid besluta om avvikelse från den företrädesrätt till teckning av nya
aktier som annars tillkommer förutvarande aktieägare. Vid beslutet är
styrelsen bunden av bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalets storlek.

I den mån annat ej följer
av stycket tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen om ökning av
aktiekapitalet medelst nyteckning (jfr 26 § första stycket förevarande lag).
Ökningsbeslutet skall ha det innehåll som följer av 49 § aktiebolagslagen.
Registrering av beslutet samt godkännande av kungörelse om beslutet och
teckningslista skall ske enligt 5153 §§ aktiebolagslagen. Beslutet skall sedan
kungöras enligt 54 § aktiebolagslagen. 55 och 56 §§ aktiebolagslagen blir
tiirämpliga, om avvikelse från aktieägamas företrädesrätt inte har gjorts.
Bestämmelserna om teckning och tilldelning av aktier i 5759 §§
aktiebolagslagen skall också gälla med iakttagande av att teckningslistan skall
innehålla styrelsens beslut om kapitalökning. FuU betalning för aktierna skall
erläggas inom den av registreringsmyndigheten enligt första stycket förelagda
tiden. När fuU betalning har erlagts skall styrelsen anmäla de utgivna aktier
för registrering varvid bestämmelserna i 62 § 1 mom. aktiebolagslagen om
registreringsanmälan skall tillämpas. Genom registreringen är enligt stycket
aktiekapitalet ökat med sammanlagda nominella beloppet av de amn'älda
aktierna.

Bestämmelsema
i andra stycket kan sägas innebära att styrelsen fått en legal fuUmakt att i
visst läge genomföra en nyemission med avvikelse från aktieägarnas
företrädesrätt.

Som fömt nämnts kan den
tillåtna kvoten mellan bundna och fria aktier återställas på annat s'ätt än
genom nyemission, exempelvis genom överenskommelse med "tiUåtet
rättssubjekt" om att fri aktie som rättssubjektet innehar skall bindas.
Metoderna kan också kombineras. Om bolaget t. ex. har fått 1 000 fria aktier
för mycket kan förhållandet rättas till genom alt 500 fria aktier binds samtidigt
som styrelsen beslutar om nyemission av erforderligt antal nya bundna aktier.
Som framgår av stycket får styrelsen inte besluta en större höjning av
aktiekapitalet än som är nödvändigt på grund av alt bolaget fått för mycket
fria aktier.

Betalning
för de nyemitterade aktierna får på grund av den allmänna regeln i
aktiebolagslagen om förbud mot emission av aktier mot underkurs, inle
understiga aktiernas nominella belopp. Däremot kan överkurs ifrågakomma. Av 71
§ andra stycket aktiebolagslagen följer att sådan överkurs skall läggas till
reservfonden. Anmärkas bör också att betalning skall erläggas kontant,
apportemission är alltså icke möjlig.

De
särskilda reglerna om kvittning, om skyldighet att erlägga betal-

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 124

ning
på aktier och avlämna förbindelse samt om påföljd av underlåtenhet att
fullgöra sådan skyldighet (60 § andra och tredje stycket aktiebolagslagen)
gäller vid nyemmission enligt denna paragraf.

Om
konverteringsperioden eller tiden för nyteckning enligt emissionsbeslutet
överstiger tre år skall enligt tredje stycket regislreringsmyndigheten efter
utgången av varje treårsperiod under utbytes- eller nyteckningstiden meddela
föreläggande för bolaget enligt bestämmelsema i första stycket. Bestämmelsema i
andra stycket skall i sådant fall äga motsvarande tUlämpning.

Bestämmelserna
i tredje stycket innebär att en avstämning av relationerna mellan fria och
bundna akiier skall ske vart Iredje år om utbytes-eller nyteckningstiden
överstiger tre år.

Skadestånd
och ansvar m. m.

21
§

Aktiebolagslagen
har bestämmelser om skadeståndsskyldighet för bl. a. personer i organställning,
t. ex. styrelseledamot, verkställande direktör och revisor, samt för
aktieägare. Skadeståndsansvaret omfattar skada som drabbat bolaget eller
enskUda aktieägare, borgen'årer och annan tredje man. Fömtsättningen för
bolagsorgans skadeståndsansvar gentemot bolaget är att organet vid
fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet tillfogat bolaget
skada. För bolagsorgans skadeståndsansvar mot aktieägare eller tredje man samt
för aktieägares skadeståndsansvar krävs bortsett från den särskilda
ansvarsregeln i 210 § aktiebolagslagen för aktieägare att skadan vållats
genom att organet eller aktieägaren överträtt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
För aktieägarens skadeståndsansvar fordras därjämte att vållandet är kvalificerat
uppsåt eller grov vårdslöshet. Bestämmelser finns dessutom om nedsättning av
skadestånd i vissa fall och om skadeståndsansvarets fördelning mellan flera
ersältningsskyldiga. Genom att knyta skadeståndsskyldigheten till överträdelse
av aktiebolagslagen eller av bolagsordningen har lagstiftaren avsett att skapa
sanktion åt sådana bestämmelser i lagen eller bolagsordningen som tillkommit
för att ge rättsskydd åt aktiebolaget, aktieägare, borgenär eller annan tredje
man. De särskilda skadeståndsbestämmelserna hänger samman med bl. a. att
aktie'ägare eller borgenär saknar rätt att för bolagets räkning göra gällande
anspråk på ersättning för skada som tUlfogats bolaget.

Skadeståndsskyldighet
för styrelseledamot m. fl. kan också föreligga på grund av brott och på grund
av allmänna regler om skadeståndsskyldighet i inom- och utomobligatoriska
förhållanden.

Det
synes mig naturligt att vid överträdelse av förevarande lags regler
skadeståndsskyldighet skall åvUa bolagsorgan, aktieägare m. fl. i samma
utsträckning som fallet är vid överträdelse av aktiebolagslagen. Paragrafen
reglerar detta genom att helt aUmänt hänvisa till bestämmelserna i
aktiebolagslagen om skadestånd vid överträdelse av aktiebolagslagen.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 125

22 §

Paragrafen
innehåller bestämmelser om straffansvar vid uppsåtligt eller oaktsamt
åsidosättande av bestämmelserna i 19 § första stycket eller tredje stycket
andra punkten.

Regleringen i 19 § första
stycket syftar till att skapa garantier för att en emission utformas så att
utbyte eller nyteckning kan bli förenlig med en utlänningsklausul. I tredje
stycket samma paragraf finns en bestämmelse enligt vilken bolaget vid utbyte
eUer nyteckning inte får tUldela "förbjudet rättssubjekt" bunden
aktie. Bestämmelsema utgör ett led i vår kontroU av utländsk etablering i
landet. De är av den karaktären alt de bör straffsanktioneras. Även oaktsamhet
bör vara straffbar. Straffsatsen synes kunna bestämmas till böter eller
fängelse i högst ett år.

Paragrafen
har utformats i enlighet härmed.

23 §

Paragrafen
innehåller bestämmelser om bötesstraff vid uppsåtlig överträdelse av
vissa ordningsföreskrifter i lagen. Till böter skall sålunda dömas den som

1. vid utfärdande av skuldebrev eller optionsbevis
bryter mot 12 § första stycket,

2. underlåter att iaktta bestämmelserna i 7 § första,
andra eller tredje stycket eller 11 § tredje stycket, eUer

3. underlåter att på sätt föreskrivs i lagen göra
påskrift på aktiebrev, skuldebrev eller optionsbevis.

24 §

Lagen
innehåller flera föreskrifter om att registreringsanm'älan skall ske. Dessa
bestämmelser bör sanktioneras. Den bästa sanktionsformen är enligt min mening
vite. Efter mönster av 217 § aktiebolagslagen föreskrivs därför i förevarande
paragraf att om bestämmelserna i lagen om anmälan för registrering inte har
iakttagits så äger rätten på talan av åklagaren genom vite tillhålla
styrelseledamot eUer verkställande direktör all fullgöra sin skyldighet.

25 §

Frånsett
vissa speciella fall gäller enligt aktiebolagslagen (206 §) att besvärsärenden
prövas av kammarrätt. Besvärstiden är två månader räknat från beslutets dag.
Enligt min mening bör motsvarande gälla vid besvär mot
registreringsmyndighetens beslut enligt förevarande lag. Paragrafen har
utformats i enlighet härmed.

26 §

Paragrafens första stycke
innehåller regler om förhållandet mellan förevarande lag, å ena, samt
aktiebolagslagen och lagen om förenklad

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 126

aktiehantering,
å andra sidan. I den mån annat inte följer av förevarande lag skall
bestämmelserna i aktiebolagslagen och lagen om förenklad aktiehanlering
tUlämpas.

Aktiebolagslagen
innehåller utförliga bestämmelser om hur anmälan för registrering skaU gå till.
Utredningsförslaget innebär att sådana bestämmelser intas i en särskild
kungörelse. Enligt min mening är den av utredningen använda tekniken att
föredra. I andra stycket föreskrivs därför att närmare bestämmelser om anmälan
för registrering enligt lagen och om avgifter och expedition i sådana
registreringsärenden meddelas av Kungl. Maj:t eller efter Kungl. Maj:ls
bemyndigande av registreringsmyndigheten.

Ikraftträdandet

Lagen
bör träda i kraft dagen efter den då lagen utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

8.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag

2 §

Paragrafen,
som innehåller bestämmelser om aktiekapitalets storlek, har jämkats tUl följd
av att aktiekapitalets lägsta belopp bestämts tiU 50 000 kr.

3 §

Paragrafens
första stycke har jämkats på grund av förslaget om höjning av minimigränsen
för aktiekapitalet.

9
§ 1 mom.

Flera
bestämmelser i aktiebolagslagen är dispositiva på det sättet att avvikelse kan
föreskrivas genom bestämmelser i bolagsordningen. 9 § innehåller en
sammanställning av sådana bestämmelser vilka ansetts vara av den vikt att de
skall införas eller anmärkas i aktiebolagsregistret enligt bestämmelser i 193
§.

I
momentet har införts ett nytt fjärde stycke med bestämmelser om konvertibla
aktier. I det nya stycket anges att i bolagsordningen kan tas in förbehåll att
aktie av visst slag skall i närmare angiven ordning kunna omvandlas tiU aktie
av annat slag. Omvandlingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är
verkställd när registrering sker.

Det
nya stycket har utformats efter förebUd av aktiebolagsutredningens förslag.

I
förbehållet i bolagsordningen måste anges om omvandlingen skall ske automatiskt
vid viss tidpunkt eller när visst förhållande inträffar el-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 127

ler
om den skall kunna påkallas av bolaget eller av aktieägaren. I förbehållet
måste vidare anges mot vilket slag av aktie omvandling skall ske. Av tredje
stycket i momentet följer att i bolagsordningen måste anges det belopp vartill
aktier av olika slag kan utges och den rätt de skall medföra. Skall aktier inte
medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst måste om
aktiekapitalet skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas tUl lägre
eller högre belopp i bolagsordningen särskilt anges den rätt till teckning
eller erhållande av nya aktier som vid aktiekapitalets ökning kan tUlkomma
varje aktieslag. Ett förbehåll om konvertering av aktier kan med andra ord
inte tas in i bolagsordningen utan att samtidigt i bolagsordningen tas in de
bestämmelser som enligt tredje stycket i detta moment fordras när aktie av
olika slag finns eller kan utges.

Förbehåll
om konvertering av aktie från ett slag tUl ett annat skall enligt 34 § andra
stycket anges i aktiebrev som avses med förbehållet.

När
konvertering av aktier sker skall aktiebreven utbytas, jfr 38 § andra stycket.
N'är konvertering enligt bestämmelse i bolagsordningen skall ske, är
aktieägaren skyldig att inge sitt akliebrev för utbyte mot nytt. Han kan
åläggas av domstol att göra det. Enligt 222 § 4 mom. i förslaget har
bolagsledningen dessutom möjlighet att utöva påtryckning på aktieägaren genom
att innehålla bl. a. på aktien fallande utdelning till dess akliebrevet
tiUhandahållits för utbyte.

Skall
i bolagsordning införas förbehåll om omvandling av aktie från ett slag till
aktie av annat slag gäller de särskilda reglerna i 133 och 134 §§ om ändring av
bolagsordningen. Om ett bolag där det inte finns olika aktieslag vill besluta
om nyemission av konvertibla aktier fordras därför för genomförande av en sådan
emission antingen att samtliga aktieägare beslutat erforderlig ändring av
bolagsordningen eller också att beslutet fattats på två på varandra följande
bolagsstämmor och på den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av
samtiiga röstande (133 § 1 mom. sista stycket och 5 mom.). Vid tidpunkten för
omvandlingen skall denna anmälas för registrering. I och med registreringen
anses konverteringen ha skett, även om aktiebreven då ännu inle har lämnats
för utbyte.

34
§

Paragrafens
andra stycke innehåller för närvarande bestämmelser bl. a. om att vissa
förbehåll i bolagsordningen skall anmärkas i aktiebreven. Dessa bestämmelser
har kompletterats med att även förbehåll om konvertering som avses i 9 § 1 mom.
fjärde stycket skall anges på aktiebrev som omfattas av förbehållet.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 128

48 §

Paragrafens
andra stycke innehåUer f. n. bl. a. regler om att förslag till ökningsbeslut
och en av styrelseledamöterna jämte verkstäUande direktören undertecknad
redogörelse skall håUas tillgängliga för aktieägarna innan bolagsstämman
beslutar om nyemission. Dessa regler har kompletterats med en bestämmelse
innebärande att om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt föreslås, så
skall skälen till avvikelsen anges i förslaget till ökningsbeslut eller i
redogörelsen. En motsvarande regel finns i 4 § förslaget tUl lag om konvertibla
skuldebrev m. m.

49 §

Paragrafen innehåller
bestämmelser om vad beslut om aktiekapitalets ökning skall innehålla. Enligt
tredje punkten i första stycket skall anges den företrädesrätt att teckna nya
aktier som enligt lagen eller bolagsordningen kan tiUkomma aktieägare. Enligt
mitt förslag kan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt att delta i
kontantemission beslutas av bolagsstämman eller, efter bemyndigande av
bolagsstämman, av styrelsen (55 § andra stycket). Med anledning härav har
punkten jämkats. Enligt punkten i dess nya lydelse skall ökningsbeslutet ange
den företrädesrätt att teckna nya akiier som tillkommer aktieägare eller annan,
eller vem som eljest äger teckna aktie.

Enligt punkt 4 får den tid
inom vilken aktieägare kan begagna företrädesrätt till teckning inte
understiga en månad räknat från den dag då emissionsbeslutet kungjordes i
tidningarna. Enligt 5 § första stycket 4 förslaget lill lag om konvertibla
skuldebrev m. m. är motsvarande tidsperiod två veckor när det gäller
konvertibla skuldebrev o. 1. Att tidsperioden bara uppgår till två veckor vid
sådana obligationsemissioner sammanhänger med att förändringar i den allmänna
räntenivån har särskUt stor betydelse när det gäller att bestämma viUkoren för
en sådan emission. Förändringar i räntenivån kan givetvis också ha sin
betydelse när det gäller att bestämma vUlkoren i en nyemission men sambandet
mellan räntenivån och emissionsvillkoren är dock här inte lika framträdande.
Jag har därför inte funnit anledning alt i delta lagstiftningsärende föreslå
någon ändring av gällande bestämmelser i 49 § första stycket punkt 4.

55
§

Paragrafen
innehåller bestämmelserna om aktieägares företrädesrätt att vid kontantemission
teckna nya aktier till det antal som svarar mot aktieägarens andel i det
förutvarande aktiekapitalet.

I
ett nytt andra stycke i paragrafen anges att bolagsstämman eUer, i fall som
avses i 63 a §, styrelsen kan besluta om avvikelse från bestämmelserna i
första stycket om aktieägares rätt att efter teckning erhålla nya aktier.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:93 129

Beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt kan
utformas så alt någon annan grupp än aktieägarna skall ha företrädesrätt att
delta i emissionen. I och för sig kan också företrädesrätt förbehållas en viss
grupp aktieägare. För all detta skall kunna ske fordras emellertid att det
finns objektivt godtagbara skäl för en sådan avgränsning av företrädesrätten.
Det torde vara synnerligen ovanligt att godtagbara skäl kan åberopas för alt
endast vissa aktieägare skall ha företrädesrätt att teckna aktier i en
kontantemission.

Beslut om avvikelse från företrädesrätt kan också ges den
utformningen alt någon företrädesrätt över huvud tagel inte skall föreligga, I
sådant fall inbjuds alltså allmänheten att delta i kontantemissionen på samma
villkor som aktieägarna.

Stycket föruts"ätler att styrelsen enligt 63 a § kan
bemyndigas att vid nyemission avvika från reglerna om aktieägarnas
företrädesrätt alt erhålla nya aktier. Vissa bestämmelser därom har inlagils i
63 a §. Skulle styrelsen med stöd av gällande 63 § besluta om ökning av
aktiekapitalet genom kontantemission under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande, kan styrelsen föreskriva att avvikelse skall göras från aktieägarnas
företrädesrätt alt teckna nya akiier. Delta överensstämmer med den nuvarande
avfattningen av 63 § första stycket andra punkten. I sådant faU fattas det
definitiva beslutet om avvikelse genom att bolagsstämman godkänner styrelsens
ökningsbeslut med det däri intagna beslutet om avvikelse.

I förevarande stycke regleras endast bolagets möjligheter
all besluta om avvikelse från bestämmelserna i 55 § första stycket om
aktieägares företrädesrätt. Innehåller bolagsordningen särskilda bestämmelser,
varigenom möjligheten att avvika från aktieägares företrädesrätt hindras eller
försvåras, kan bolaget inle åberopa andra stycket i förevarande paragraf som
stöd för alt avvika från bolagsordningen. I sådant fall måste först
bolagsordningens bestämmelser ändras. I detla sammanhang kan erinras om att
enligt 9 § 1 mom. tredje stycket skall i bolagsordningen särskilt anges den
rätt till teckning eller erhållande av nya aktier som vid aktiekapitalets
ökning kan tillkomma aktier av olika slag. Finns aktier av olika slag och
medför dessa inle lika rätt lill andel i bolagels tillgångar och vinst blir
d'ärför enligt 55 § första stycket för företrädesrätten till teckning
avgörande bolagsordningens bestämmelser om företrädesrätt till teckning av nya
aktier. En bestämmelse i bolagsordningen om företrädesrätt mellan olika
aktieslag vid nyemission hindrar inte beslut vid bolagsstämma att ingen
företrädesrätt skall tillkomma bolagels aktieägare.

Beslutas avvikelse från aktieägares företrädesrätt är
bolaget inle skyldigt att utge teckningsrättsbevis tUl aktieägarna, jfr 56 §.

9 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 93

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 130

63
a §

Paragrafen,
som är ny, innehåller bestämmelser om att styrelsen kan efter bemyndigande av bolagsstämma
besluta om nyemission och att därvid avvika från bestämmelserna om aktieägarnas
företrädesrätt.

De
särskilda bestämmelserna i andra stycket om apportemission och om avvikelse
från aktieägarnas företrädesrätt har hämtats från utredningsförslaget. Enligt
utredningsförslaget fordrades för dessa speciella fall särskUt kvalificerad
majoritet under det att det enligt mitt förslag inle krävs någon kvalificerad
majoritet. Under sådana omständigheter skuUe det kunna ifrågasättas, om de
särskUda bestämmelserna om apportemission och om avvikelse från aktieägarnas
företrädesrätt i förevarande stycke är behövliga. Enligt min mening kan det
emellertid många gånger för en bolagsstämma te sig särskilt tveksamt om ett
bemyndigande verkligen skall omfatta apportemission där aktieägarna inle har
någon företrädesrätt lill teckning eller rätt att avvika från aktieägares
företrädesrätt vid kontantemission. Jag har därför funnit det lämpligt all
uppställa krav på alt i beslutet skall särskUt markeras om bemyndigandet skall
avse apporlemission eller rätt att avvika från företrädesrätt. Därmed kommer
aktieägarnas uppmärksamhet alt särskilt fästas på den frågan.

Enligt
tredje stycket skall de i 48 § andra stycket 13 angivna handlingarna hållas
tiUgängliga för aktieägarna minst en vecka före bolagsstämman samt framläggas
på stämman. Detla gäller dock inte om balansräkningen för näst-föregående
räkenskapsår skall fastställas på stämman.

De
handlingar som avses i 48 § andra stycket 13 är

1) avskrift av den senast fastställda balansräkningen
försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller
förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för
det år balansräkningen avser,

2) en av samtliga styrelseledamöter och verkstäUande
direktör undertecknad berättelse i vilken upplysning lämnas, om händelser av
väsentiig betydelse för bolagets ställning vilka inträffat efter
förvaltningsberättelsens avgivande i den mån det kan ske utan förfång för
bolagel, samt

3) ett av revisorerna avgivet yttrande över
berättelsen.

De
nu angivna handUngarna behöver inte hållas tillgängliga om det är fråga om
ordinarie bolagsstämma som enligt 126 § skall avgöra frågan om fastsläUelse av
balansräkningen.

Syftet
med bestämmelsema i tredje stycket är att aktieägarna skall ha erforderligt
informationsunderlag när de skall ta ställning till förslag om bemyndigande för
styrelsen att besluta om nyemission.

Fjärde
stycket innehåller bestämmelser om anmälan för registrering av bolagsstämmas
beslut om bemyndigande för styrelsen. Bolagsstäm-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:93 131

mans beslut om bemyndigande skall enligt stycket genast av
styrelsen eller verkställande direktör anmälas för registrering. Vid
anmälningen skall fogas två enligt 224 § andra stycket bestyrkta avskrifter av
bolagsstämmans protokoll och, om årsredovisningen inle behandlats på stämman,
av de i 48 § andra stycket 13 angivna handlingama (jfr 51 § andra stycket).
Innan registrering av beslutet om bemyndigande har skett kan styrelsen inte
fatta beslut om kapitalökning. Underlåtenhet att iaktta i stycket föreskrivna
bestämmelser rörande anmälan för registrering medför straffansvar enligt 216 §
3,

Kravet på registrering av bolagsstämmans beslut om
bemyndigande har uppställts eftersom presumtiva aktietecknare har intresse av
att bemyndigandet och eventuella begränsningar i detta är tiUgängliga för envar.
En motsvarande bestämmelse finns i utredningsförslaget.

Bestämmelser om förfarandet vid nyemission finns i 4962
§§ aktiebolagslagen. Dessa bestämmelser är avfattade mot bakgrund av att del
enligt 48 § ankommer på bolagsstämman att besluta om ökning av aktiekapitalet
medelst ny aktieteckning. I femte stycket förevarande paragraf föreskrivs att
bestämmelserna i 4962 §§ skall gälla i tillämpliga delar när styrelsen
beslutar kapitalökning. Vad i dessa paragrafer föreskrivs om bolagsstämmans
beslut skall i sådant fall avse styrelsens beslut.

När det är fråga om apportemission skall enligt 50 §
beslutet om nyemission ha ett särskUt innehåU, som närmare framgår av
bestämmelserna i 7 §. Styrelseledamöter och verkställande direktör skall
vidare avge en särskild berättelse rörande apportemissionen. Den berättelsen
kan göras till föremål för granskning av särskilda granskare. Anlitas inle
särskUda granskare, skall granskning i stället verkställas av revisorerna. De
nu angivna bestämmelserna gäller också när styrelsen beslutar om apportemission
med stöd av ett av bolagsstämman lämnat bemyndigande. Detla kan få betydelse
för aktietecknarna och även för aktieägarna när dessa skall ta ställning till
hur styrelsen har handhaft emissionsärendet.

Enligt 50 § sista stycket skall avgivna berättelser minst
en vecka före bolagsstämman hållas tillgängliga hos bolaget och framläggas på
stäm-rnan. Bestämmelserna i 50 § sista stycket, som syftar till all säkerställa
att aktieägarna får erforderligt informalionsunderlag när de har att besluta
om apporlemissionen, kan givetvis inle tillämpas när styrelsen beslutar om
apportemission med slöd av ett bemyndigande från bolagsstämman.

I 57 § andra stycket föreskrivs alt vid teckningslista
skall vara fogat bl a. förslag till ökningsbeslut och de jämte detta förslag
enligt 48 § framlagda handlingarna. Bland de handlingar som kan komma i fråga
ingår ett av samtUga styrelseledamöter och verkställande direktör avgivet
yttrande över den föreslagna kapitalökningens betydelse för bolaget. När
styrelsen beslutat nyemissionen med stöd av bemyndigande från bo-

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 132

lagsslämma,
får 57 § andra stycket tillämpas så all vid teckningslistan fogas styrelsens
ökningsbeshit, ett särskilt yttrande från styrelseledamöter och verkställande
direktör över kapitalökningens betydelse för bolaget samt i förekommande fall
de övriga handlingar som anges i 48 § andra stycket I3.

70
§

Paragrafen
innehåller bestämmelser om lösningsrätt vid övergång av aktie.

I
paragrafens fjärde stycke föreskrivs att innan det visar sig att lösningsrätten
inle begagnas får den lill vilken aktie övergått inte utöva annan av aktien
härflytande rätt gentemot bolaget än rätten alt uppbära vinstutdelning och att,
i händelse av aktiekapitalets ökning, utöva aktien tillkommande företrädesrätt
till teckning av ny aktie. Till dessa bestämmelser har gjorts ell tillägg
innebärande all den lill vilken aktie övergått också äger utöva aktien
tillkommande företrädesrätt till teckning av skuldebrev i sådan emission som
avses i lagen om konvertibla skuldebrev m. m.

Enligt
femte stycket äger bestämmelserna om rätt att vid övergång av aktie lösa aktien
motsvarande tillämpning om den som skolat vara underkastad lösningsrätt
förvärvar aktie tiUkommande rätt till erhåUande av ny aktie vid fondemission
eUer utövar aktien tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie utan
att förvärva själva aktien.

Till
en början kan anmärkas all om bolagel beslutar om kontantemission med
avvikelse frän aktieägamas företrädesrätt så föreligger inle någon
lösningsrätt (jfr SOU 1941: 9 s, 265),

Ett
särskilt problem uppkommer om konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning ges ut av ett bolag vars bolagsordning
innehåller klausul om hembudsskyldighet. Det kan då inträffa alt den som begär
konvertering eller vill utöva nyteckning är underkastad lösningsrätt till
aktie, I sådant fall bör lösningsberättigad person kunna överta de nya akiier
som utlämnas vid utbyte eller nyteckning, givetvis mot erläggande av
föreskriven lösen. På grund härav föreskrivs i ett nytt tillägg till femte
stycket att bestämmelserna i stycket till-lämpas n'är utbyte eUer nyteckning
sker enligt lagen om konvertibla skuldebrev m, m,, om den som begär utbyte
eller tecknar aktie är underkastad lösningsrätt till aktie,

Hembudsskyldighet
inträder i och med att utbyte har ägt rum eller nyteckning skett. Lösen avser
den nya aktie som utiämnas i utbyte eller tilldelas tecknare på grund av
teckningen. Den som utövar lösningsrätt vid nyteckning inträder i tecknarens
rättigheter och skyldigheter i avseende på den nya aktien (jfr SOU 1941: 9 s.
265),

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 I33

75 a §

Paragrafen innehåUer regler om förbud mot lån till
aktieägare, styrelseledamot och verkställande direktör.

Enligt första stycket avser reglerna penninglån. Normala
varukrediler träffas alltså inte av förbudet. Det innebär bl, a, alt det inte
finns något hinder för den som har en stor aktiepost i ett detaljhandelsföretag
att köpa varor på kredit från företaget. SkuUe kreditvillkoren vara ovanligt
förmånliga kan det dock finnas anledning att behandla krediten som ett maskerat
penninglån. Detta bör bl. a. medföra att krediten behandlas som förfäckt
utdelning vid beskattningen.

Förskott på lön utgör inte lån och omfattas fdltså inle av
låneförbudel. Om huvudaktie'ägaren i ett bolag gör å-conlouttag för egen
räkning och dessa bokförs på privatkonto eller propriekonto, torde uttaget i
allmänhet fä anses utgöra förskott på lön eller direkt löneutbetalning.
Givetvis måste sådana löneutbetalningar slutregleras vid räkenskapsårels
utgång.

Medel som sätts på bankräkning representerar i och för sig
en fordran som insättaren har på banken. Det i lagtexten anv"ånda
uttrycket "penninglån" omfattar emellertid inte medel på
bankräkning.

Den personkrets som avses med låneförbudet är enligt
paragrafen aktieägare, styrelseledamot och verkställande direktör. Till följd
av regeln i 80 § första stycket kommer låneförbudet att gälla även för styrelsesuppleant
och vice verkställande direktör. Dessa personer, aktieägare, styrelseledamot
etc, skall enligt stycket vara knutna till det långivande bolaget eller till
annat bolag i koncern i vilken det långivande bolagel ingår. Koncernregeln
innebär bl. a. att ett moderbolag inte får lämna lån till styrelseledamot,
verkställande direktör eller minoriletsaktieägare i dotterbolag. Ett undantag
från koncernregeln finns i andra stycket enligt vUket koncernbolag får lämna
lån till annat koncernbolag.

Stycket innehåUer vidare bestämmelser som syftar till att
förhindra kringgående av låneförbudet genom att lån ges till en aktieägaren,
styrelseledamoten eUer verkställande direktören närstående person, fysisk eUer
juridisk. Penninglån får sålunda inte lämnas till make, syskon, släkting i
rätt upp- eller nedstigande led eller till den som är besvågrad med aktieägaren
etc. i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den
andres syskon. En motsvarande regel finns f. ö. redan nu i 107 § 1 mom. tredje
stycket som rör revisorsjäv. Penninglån får inte heller lämnas till juridisk
person över vars verksamhet person, som omfattas av låneförbudet, har ett
väsentligt inflytande. Denna senare regel innebär bl. a. att en person som har
ett bestämmande inflytande över två aktiebolag inle kan låta det ena bolaget ta
lån från det andra. Om ett sådant lån förestavas av affärsmässiga skäl får dock
lånet lämnas enligt undantagsregeln i andra stycket punkt 2,

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 134

Andra
stycket upptar bestämmelser om undanlag från förbudet att ge penninglån till
aktieägare. Lån får enligt första punkten alltid lämnas av ett koncernbolag tUl
ett annat bolag i samma koncern. Koncernbegreppet bör här fattas relativt vidsträckt
så att med dotterbolag likställs ekonomiskt företag, som drivs i annan form än
aktiebolag, samt utiändskt bolag, under förutsättning att moderbolaget är ett
svenskt aktiebolag som har det dominerande inflytande över dotterföretag som
föruts'åtts i 221 § 1 mom. En sådan rättstillämpning torde inte strida mot vad
som redan nu tilUämpas i andra sammanhang (jfr Stenbeck m. fl., Aktiebolagslagen,
6:e uppl. s. 519 f.).

Andra
punkten innehåUer den i den aUmänna motiveringen berörda Segeln att lån får lämnas
om lånet utgör ett led i en affärsförbindelse meUan bolaget och gäldenären och
är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse. Det är tänkbart att lånet kan
utgöra upptakten till en affärsbin-delse och alltså utgöra det första ledet i
densamma. Av lagtexten framgår att lånet inte får vara avsett för privat
konsumtion. Huruvida en affärsförbindelse föreligger eller inte behöver i
allmänhet inte vålla någon tvekan. Jag vill påpeka att en affärsförbindelse i
lagens mening kan föreUgga mellan en fabrikant och en detaljist även om
fabrikanten regelmässigt säljer tiU grossist. Det förekommer f. n. att
bryggerier går i borgen för förbindelser som restaurangförelag ingår vid
etablering eller ombyggnad. Även om bryggeriet normalt inte skulle sälja
direkt till restaurangföretaget får alltså bryggeriet vid tillämpningen av
denna lag anses stå i affärsförbindelse med restaurangföretaget.

Det
förhållande som råder mellan bolaget och dess anställda utgör inte någon
affärsförbindelse i lagens mening. Andra punkten kan alltså inte åberopas som
stöd för att ge lån till verksfällande direktör. Inte heller det
uppdragsförhållande som föreligger mellan bolaget och dess styrelseledamöter
utgör en affärsförbindelse. Det kan inträffa att en styrelseledamot driver ett
eget förelag som står i affärsförbindelse med det bolag där han är
styrelseledamot. I en sådan situation kan det bli aktuellt att med åberopande
av förevarande punkt ge lån till det företag som styrelseledamoten driver.
Andra liknande situationer kan länkas.

Syftet
med regeln i andra punkten kan sammanfattas så att regeln avser att möjliggöra
lån och ansvarsförbindelser som betingas av kommersiella skäl och som inte
är avsedda att användas för gälden'ärens privata konsumtion.

Vidare
får enligt tredje punkten lån lämnas till aktieägare som endast äger mindre än
en procent av aktiekapitalet dock högst 500 aktier.

Enprocentsregeln
har tagits från utredningsförslaget. Eftersom ett aktieinnehav på strax under
en procent kan vara att betrakta som ganska betydande i stora aktiebolag vars
aktier är spridda hos allmänheten har tillagts en bestänunelse som innebär att
aktieägare som har mer än 500 aktier inte kan åberopa regeln om undantag från
låneförbudet.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 135

Vid
beräkningen av aktieinnehavets storlek skall medräknas aktier som innehas av
sådana låntagaren närstående fysiska eller juridiska personer som avses i
första stycket.

Regeln
i tredje punkten avser endast alt göra undantag från förbudet att lämna lån
till aktieägare. En person i bolagsledningen som också har ett obetydligt
aktieinnehav omfattas sålunda inte av undantaget.

I
tredje stycket finns bestämmelser om förbud mot penninglån som lämnas i syfte
alt låntagaren eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i
första stycket skall förvärva akiier i bolaget eller annat bolag i samma
koncern. Bestämmelserna har motiverats tidigare.

Fjärde
stycket likställer ställande av säkerhet med lämnande av penninglån. Ett bolag
får alltså i princip inte ställa pant, borgen eller garanti för förbindelser
som görs av dess aktieägare, styrelseledamöter etc. Bestämmelsema har
tillkommit med hänsyn till att ett ställande av säkerhet kan vara lika
riskabelt för borgenären som ett direkt penninglån. Vidare kan pekas på risken
alt personer i skatleflyktssyfte låter sitt bolag ställa säkerheter för lån som
personen i fråga har för privata konsumtionsändamål. Med den utformning fjärde
stycket har fått förhindras sådana åtg'årder.

75
b §

Paragrafen
innehåUer besfämmelser om dispens från förbudsreglerna i75a§.

Enligt
första stycket får länsstyrelsen på ansökan medge undantag från bestämmelserna
i 75 a § om synnerliga skäl talar därför. Med länsstyrelsen som synes vara
den myndighet som är bäst skickad att pröva ärenden av detla slag avses
länsstyrelsen i den ort där bolagets styrelse har sitt säte, jfr 24 § andra
stycket.

Avsikten
är alt dispensbestämmelserna skall tillämpas mycket restriktivt. Detta
markeras i lagtexten genom alt synnerliga skäl måste föreligga för att dispens
skall kunna ges. Vid dispensprövningen får i första hand avgörande vikt fästas
vid ändamålet med lånet. Stor hänsyn måste därvid tas tiU att lånemöjlighelerna
inle får utnyttjas i skatleflyktssyfte. Detta leder bl. a. till att tillstånd
inte får ges om lånet skall användas för privat konsumtion. I utredningens
betänkande talas om den situationen att bolaget vill ge verkställande
direktören ett lån för förvärv av bostad. Enligt min mening finns det inte skäl
att tillåta sådana lån.

I
den allmänna motiveringen nämndes som ett exempel på situationer där dispens
borde kunna konuna i fråga fall då arvingar måste ta lån från ett familjebolag
för att betala arvsskatt och fall då en delägare i ett familjebolag skall lösas
ut av övriga delägare. Vissa företag tUlämpar ett system som innebär alt
anställda får låna av företaget för alt köpa aktier i företaget, s. k.
sparplaner. Om ett sådant system berör ett större antal av de anställda bör
dispens kunna ges. Skulle däremot endast verkstäl-

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:93 136

lande
direktören och hans närmaste medarbetare omfattas av systemet torde det som
regel inte finnas anledning all ge dispens. Om dispens ges, kan dispensen
utformas generellt, dvs, de allmänna villkoren lör sparplanen kan fastställas
i stället för alt dispens ges för varje anställd för sig.

Som
viUkor för beslut om lån gäller enligt allmänna akliebolagsrätls-liga gmnder
att beviljande av lånet är i bolagets intresse och inte strider mot principen
om aktieägarnas lika rätt. Huruvida dessa villkor är uppfyllda skaU i första
hand bolagsledningen och ytterst allmän domstol avgöra. Dispensmyndigheten har
dock också möjlighet att vägra dispens under hänvisning till alt de nu angivna
förutsättningarna för lånebeslut inte föreligger.

Andra
stycket innehåller bestämmelser om hur borgenärernas intressen skall beaktas i
dispensärenden. Bolagets kända borgenärer vari ingår skatte- och
kronofogdemyndighet skall höras över ansökningen. Borgenär har en ovUlkorlig
rätt att kräva att hans fordran betalas eller att betryggande säkerhet ställs
för den. Om en sådan begäran inte efterkommes kan låneansökningen inte
bifallas,

75
c §

I
ett nytt tredje stycke i 103 § I mom, har intagits regler om redovisning i
förvaltningsberättelsen av penninglån och ansvarsförbindelser. Förvaltningsberättelsen
är en offentlig handling. Av hänsyn till den personliga integriteten har
bolagen inte ålagts all i förvaltningsberättelsen uppge namnet på person till
vilken lån lämnats eller för vilken ansvarsförbindelse ingåtts. Enligt
förevarande paragraf skall denna namnuppgift i sfällel lämnas i en av
styrelsen och verkställande direktören särskilt upprättad förteckning. Denna
skall upprättas för varje räkenskapsår och skall avse dels under
räkenskapsåret tillkomna, dels från tidigare år kvarstående h'är avsedda lån
och ansvarsförbindelser. Förteckningen är inte offentlig. Däremot skall
givetvis revisorer och taxeringsmyndigheter ha tillgång till förteckningen.
Revisorerna skall i revisionsberättelsen yttra sig huruvida föreskrifterna om
förteckningen fullgjorts, jfr 113 §.

I
syfte att underlätta framför allt taxeringsmyndigheternas kontroll av att
bestämmelserna i 75 a § andra stycket punkt 2 om lån, som utgör led i
affärsförbindelse, inte missbrukas föreskrivs vidare att även lån och
ansvarsförbindelser som tillkommit enligt det lagrummet skall las upp i
förteckningen. Däremot behöver sådana lån inte anmärkas i förvaltningsberättelsen,
jfr 103 § 1 mom. Den nu berörda uppgiftsskyldighelen gäller bara i fråga om lån
och ansvarsförbindelser som uppkommit efter ikraftträdandet. Förteckningen skaU
enligt särskild föreskrift bevaras i minst tio år.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:93 137

Första
stycket i paragrafen som är oförändrat innebär bl. a. att bolagsstämma inte
får besluta om användande av bolags vinstmedel eUer övriga tillgångar eUer om
åtagande av förpliktelser för ändamål som uppenbarligen är främmande för
föremålet för bolagets verksamhet eller för verksamhetens syfte.

Andra
stycket som har fått ny lydelse innehåller den s. k. generalklausulen. I
stycket anges att bolagsstämman inte får fatta beslut som är ägnat att bereda
otillbörlig fördel åt aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller
annan aktieägare.

Ändringarna
i andra stycket har motiverats tidigare. Stycket kan sägas vara ett uttryck
för den allmänna aktiebolagsrättsliga principen om aktieägarnas likställighet i
den mån annat inte följer av bolagsordningen. På grund av hänvisningen i 91 §
till 76 § andra stycket är förevarande stycke tillämpligt också på styrelse
eUer annan släUföreträdare för bolaget. Inle heller styrelse, verkställande
direktör eller särskild firmatecknare, får alltså fatta beslut som är ägnat
att bereda otillbörlig fördel åt aktieägare eller annan till nackdel för
bolaget eller annan aktieägare.

En
avvikelse från likställighetsprincipen kan ha stöd i lag eller bolagsordningen.
I sådant fall är avvikelsen givetvis inte otillbörlig. Även om ett sådant stöd
skulle saknas, behöver en avvikelse från likställighets-principen inte vara
otillbörlig. En åtgärd som är i bolagels intresse och som framstår som
företagsekonomiskt riktig eller försvarlig kan inte betecknas som otillbörlig,
även om åtgärden innebär en avvikelse från lik-ställighelsprincipen. Syftet med
ändringen av 76 § andra stycket har varit att något lätta på den utomordentiigt
restriktiva lagtUlämpning som domstolar oftast ansluter sig till när det gäller
generalklausuler inom den förmögenhetsrällsliga lagstiftningen. Tillämpningen
måste givetvis ske mot bakgrund av förhåUandena inom aktiebolagsrätlen. Detta
betyder alt tillämpningsområdet blir mer begränsat än vad som gäUer enligt
generalklausuler på rättsområden där förhållandena är helt andra.
TUlämpningsområdet kan exempelvis inte bli lika omfattande för den nu aktueUa
generalklausulen som fallet är med generalklausulen i 1 § lagen (1970: 412) om
otUlbörlig marknadsföring.

Om
ställföreträdare för bolaget skulle företa rättshandling i strid mot
bestämmelserna i 76 § andra stycket är enligt 93 § rättshandlingen inle
gällande mot bolaget såvida tredje man insåg eller bort inse alt överskridande
av ställföreträdarens befogenhet förelåg. Vid bedömningen av huruvida god tro
föreligger måste emellertid ett betydande utrymme anses tillkomma tredje mans
goda tro. Både rättshandlingens beskaffenhet och Iredje mans ställning kan bli
av avgörande betydelse. Om den rättshandling som innebär skada för bolagel
eller aktieägare samtidigt inne-

10
Riksdagen 1973.1 saml Nr 93

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 138

bär
en sådan fördel för tredje man som objektivt sett måste betecknas som otillbörlig
torde den faktiska situationen många gånger vara sådan alt god tro får anses
utesluten. Ell särskUt problem som flera gånger varit uppe i rättspraxis är
frågan om aktiebolags ansvarighet för borgensförbindelser eller förslräckningsavtal
som ingåtts av ställföreträdare för bolaget. I den mån borgensförbindelsen
eller försträckningen framstår som företagsekonomiskt riklig eller försvarlig
får den i princip anses bindande för bolaget.

Om
bolagsstämmobeslut fattats i strid mot andra stycket kan talan mol beslutet
föras enUgt 138 §. Vidare kan ifrågakomma skadeståndsskyldighet för aktieägare
eller, på gmnd av hänvisningen i 91 §, för styrelseledamot och verkställande
direktör. Om aktieägare deltar i bolagsstämmobeslut som strider mot andra
stycket blir han skyldig att ersätta skada som därigenom uppkommit för bolaget
under förutsättning alt uppsåt eller grov vårdslöshet kan läggas honom till
last, se 208 § Iredje stycket. Om styrelseledamot eller verkställande direktör
fattar beslut eller deltar i beslut som strider mot andra stycket är han
enligt 208 § första st5'cket skyldig att utge ersättning till bolaget för
skadan såvida ska-devållandet skett uppsåtligen eller av vårdslöshet. Enligt
209 § kan aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör också
åläggas skyldighet att ersätta skada som vållats aktieägare genom överträdelse
av 76 § andra stycket. I 210 § ges regler om skadeståndsskyldighet för aktieägare
som uppsåtligen genom begagnande av sitt inflytande över styrelseledamot,
verkställande direktör eller likvidator medverkat till åtgärd som är ägnad att
bereda otiUbörlig fördel åt aktieägare eller annan till nackdel för bolaget
eller annan aktieägare.

Enligt
nuvarande avfattningen av förevarande stycke, omfattas ej åtgärd, varigenom
fördel bereds utomstående, av regleringen i stycket. Enligt den av mig
föreslagna lydelsen som på denna punkt överensstämmer med
utredningsförslaget omfattas däremot även det fallet att otillbörlig fördel
bereds utomstående. Ändringen torde ha begränsad betydelse men ger något
större möjlighet än gällande rätt att komma åt situationer där fördel bereds
någon som slår aktieägare nära.

103
§ 1 mom.

101
§ 4 mom. innehåUer för närvarande bestämmelser om att fordringar mot styrelseledamöter,
slyrelsesuppleanter, verkställande direktör, vice verkställande direktör eller
revisor skall anges särskilt i balansräkningen. Förutsättningen för att
uppgiftsskyldighet skaU föreUgga är att fordringarnas sammanlagda belopp
överstiger 10 000 kr. eller det lägre belopp som motsvarar 2 % av bolagets
behållna förmögenhet enligt balansräkningen. Jag föreslår att detta moment
upphävs. I stället förordas ett nytt tredje stycke i 103 § 1 mom. med regler
om alt vissa penninglån och ansvarsförbindelser skall redovisas i
förvaltningsberättelsen.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 139

Enligt
min mening har borgenärema ett berättigat intresse av att penninglån och
ansvarsförbindelse som lämnats efter dispens redovisas i årsredovisningen,
lämpligen då i förvaltningsberättelsen. Redovisningen bör ange storleken på
varje lån och vUken anknytning låntagaren har till bolaget. Det bör alltså
anges, om låntagaren är aktieägare, styrelseledamot etc. eller sådan
närslående fysisk eller juridisk person som omtalas i 75 a § första stycket.
Motsvarande bör gälla i fråga om ansvarsförbindelser.

I
enlighet med dessa överväganden föreskrivs i det nya tredje stycket följande. I
förvaltningsberättelsen skall uppgift lämnas huruvida bolaget innehar fordran
på grund av penninglån som lämnats eller svarar för ansvarsförbindelse som ingåtts
med stöd av tillstånd enligt 75 b §. Har så skett skall storleken av varje lån
samt beloppet och arten av varje ansvarsförbindelse anges. Uppgift skall även
lämnas om vUken anknytning till bolaget den har tUl vUken lån lämnats eUer för
vilken ansvarsförbindelse ingåtts.

Underlåtenhet
att i enlighet med paragrafens bestämmdser lämna uppgift i
förvaltningsberättelsen kan medföra straffansvar enligt 213 § 5 eller 215 § 1.

Till
frågan om lån som lämnats och ansvarsförbindelser soni ingåtts före
ikraftträdandet återkommer jag vid övergångsbestämmelserna.

107 §
1 mom.

Momentet
innehåller bestämmelser om revisor. I ett nytt fjärde stycke i momentet
föreskrivs att den som står i låneskuld tUl bolaget eUer annat bolag i samma
koncern eller har förpliktelser för vilka sådant bolag har slällt säkerhet inte
får utses lill revisor.

De
nya bestämmelsema gäUer på grund av hänvisningen i femte stycket också i fråga
om revisorssuppleant.

Skulle
en revisor få ett lån från bolaget efler det han utsetts till revisor skall
styrelsen enligt 106 § andra stycket föranstalta om revisorsval. Sker ej delta
kan länsstyrelsen med stöd av 108 § entlediga revisorn (jfr Stenbeck m. fl,.
Aktiebolagslagen, 6:e uppl,, s, 320).

108 §

Andra
stycket i paragrafen har jämkats. Jämkningen innebär att länsstyrelsen kan
entlediga revisor som utsetts i strid mot de nya bestämmelserna i 107 § 1 mom.
fjärde stycket. Länsstyrelsen har f. n. motsvarande möjligheter när revisor
utsetts i strid mot jävsbeslämmelserna i 107 § 1 mom. tredje stycket.

113
§ 1 mom.

Momentet
upptar bestämmelser om revisionsberättelsens innehåll i aktiebolag i allmänhet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 140

Enligt
113 § 2 mom. skall revisionsberättelse i moderbolag innehålla yttrande huruvida
de i 101 § 2 och 3 mom. givna föreskrifterna om särskild uppgift beträffande
vissa aktieinnehav samt fordrings- och skuldförhållanden fullgjorts. Yttrande
skall också ges över att föreskrifterna i 104 § om koncernbalansräkning eller
koncernredogörelse fullgjorts. Revisorernas yttrande i dessa fall påkallas
främst av att nämnda handlingar ej måste framläggas för aktieägarna.

TUl
följd av bestämmelsen i 75 c § om särskild förteckning över vissa lån och
ansvarsförbindelser har första momentet jämkats i överensstämmelse med vad som
gäller i fråga om revisionsberättelsen för moderbolag. I ett nytt fjärde
stycke har bestämmelse sålunda upptagits om alt revisionsberättelsen skall
innehålla yttrande huruvida de i 75 c § meddelade föreskrifterna fullgjorts.

Orikliga
uppgifter i revisionsberättelsen kan föranleda straffansvar enligt 213 § 7 dier
215 § 3.

123 §

Paragrafen
innehåller bestämmelser om bl. a. kallelse till bolagsstämma.

Andra
stycket har fått ny lydelse iimebärande att i fråga om tiden för kallelsens
utfärdande ingen skillnad görs mellan ordinarie och extra bolagsstämma. Det av
remissinstanserna på denna punkt godtagna utredningsförslaget innebar att
kallelse skall utfärdas senast åtta dagar före sfämman. Enligt 35 § lagen om
förenklad aktiehantering har aktieägare i bolag som omfattas av den lagen inte
rätt att delta i bolagsstämma om han senare än tio dagar före stämman anmält
sig för att införas i aktieboken. Med hänsyn till denna bestämmelse och mot bakgmnd
av den föreslagna möjligheten för bolagsstämma alt besluta om avvikelse från
aktieägares företrädesrätt till nyteckning vid nyemission av aktier och av
skuldebrev enligt lagen om konvertibla skuldebrev m. m. torde emellertid den av
utredningen föreslagna liden vara alltför kort. Minimitiden för kallelsens
utfärdande har därför bestämts tUl två veckor före såväl ordinarie som extra
bolagsstämma. I enlighet med utredningsförslaget, som också på denna punkt
godtagits av remissinstanserna, föreskrivs vidare alt kallelsen skall utfärdas
tidigast fyra veckor före bolagsstämman. Alltför tidiga kallelser är nämligen
olämpliga med hänsyn till de aktieägare som förvärvar aktier under tiden
närmast före bolagsstämman.

124 §

Paragrafen
innehåller bestänmtelser om innehållet i kallelse till bolagsstämma.

I
paragrafen har införts ett nytt andra stycke. I stycket föreskrivs att om
bolagsstämma skall föreläggas förslag om ökning av aktiekapitalet

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:93 141

medelst
ny aktieteckning så skall kallelsen till stämman innehålla uppgift beträffande
den företrädesrätt att teckna nya aktier som enligt förslaget tillkommer
aktieägarna eller annan och upplysning om vad aktieägare skall iaktta om han
vill utnyttja sin företrädesrätt. Bestämmelserna, som hämtats från
utredningsförslaget, har en motsvarighet i 4 § sista stycket förslaget till lag
om konvertibla skuldebrev m. m.

130
§

Paragrafen
innehåller bestämmelser om talan mot stiftare, revisor, granskare eller
aktieägare. Enligt andra stycket i paragrafen får talan inle anställas mot
revisor eller granskare sedan två år förflutit från det yttrande eller
berättelse som avses i 48, 50, 63, 64 eller 66 § framlades på bolagsstämma.
Denna uppräkning av paragrafer har kompletterats med 4 och 6 §§ lagen om
konvertibla skuldebrev m, m,, i vilka lagrum föreskrivs bl, a, att revisor
skall avge särskilt yttrande.

Har
styrelsen beslutat om kapitalökning eUer om emission av konvertibla skuldebrev
eUer skuldebrev förenade med optionsrätt lill nyteckning med slöd av bemyndigande
från bolagsstämma, räknas enligt ett nytt tUlägg till paragrafen den tid inom
vilken talan skaU väckas med anledning av yttrande som avses i 48, 50 eller 63
§ samt 4 eUer 6 § lagen om konvertibla skuldebrev m. m,, från det yttrandet
avgavs.

När
revisor har avgivit yttrande enligt 17 § lagen om konvertibla skuldebrev m, m,,
skall enligt ett särskUt nytt tillägg till paragrafen tiden för talans väckande
räknas från det yttrandet avgavs.

140
§

Paragrafen
innehåller stadgande om likvidation på grund av bolagsstämmas beslut. Första
stycket har jämkats med hänsyn lUl de nya bestämmelserna i 181 a § samt 20 §
första stycket lagen om konvertibla skuldebrev m. m.

155
§ 2 mom.

Momentet,
som innehåller bestämmelser om kallelse till bolagsstämma under likvidation,
har jämkats med hänsyn till den nya lydelsen av 123 §.

173
§

Paragrafen
innehåller bl. a. bestämmelser om bolagsstämma efter likvidations upphörande.
Första stycket har jämkats med hänsyn till den nya lydelsen av 123 §.

175
§ 1 mom.

Paragrafen,
som innehåller bestämmelser om fusion mellan andra aktiebolag än moderbolag
och helägt dotterbolag, har jämkats i första stycket så all det framgår att
sådana av det överlagande bolaget emitle-

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 142

rade skuldebrev som avses i förslaget till lag om
konvertibla skuldebrev m. m. kan utgöra fusionsvederlag. Jämkningen har samband
med att vederlaget för konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med
optionsrätt tUl nyteckning kan utgöras av annan egendom än pengar. Som sådan
apportegendom kan exempelvis godtas aktier i ett bolag som överläs av del bolag
som emitterat skuldebreven i fråga. Det överlagande bolaget kan med andra ord v'älja
mellan att betala kontant för det blivande dotterbolaget eller utge ersättning
i form av egna aktier, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning.

Jämkningen i första stycket har föranlett en motsvarande
jämkning i fjärde stycket.

181 a §

Vid omvandling av aktie av visst slag till aktie av annat slag
enligt bestämmelserna därom i 9 § 1 mom. fjärde stycket kan det inträffa att
bunden aktie blir fri eller tvärtom. Omvandlingen skulle kunna tänkas leda till
att antalet fria aktier bUr större än vad bolagsordningen tillåter. För att
förhindra att sådana effekter uppkommer föreskrivs i paragrafen att om antalet
fria akiier, efler det alt aktie av visst slag omvandlats till aktie av annat
slag, kommit att överstiga den enligt förbehållet i bolagsordningen medgivna
delen av aktierna gäUer vad som för motsvarande fall föreskrivs i 181 §.

181 § tar sikte på den situationen all antalet fria aktier
kommit att överstiga den enligt förbehållet medgivna delen av aktierna tiU
följd av att bundna aktier förklaras förverkade. I sådant fall åligger det
enligt 181 § styrelsen och verkställande direktören att inom tre månader därefter
för registrering anmäla och visa att det tillåtna förhåUandet mellan antalet
fria och antalet bundna aktier inträtt. Sker inte det skall registreringsmyndigheten
till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma
med anmälan jämte bevis. Efterkommes inte anmaningen åligger det myndigheten
att lämna meddelande därom till rätten. I sådant fall skaU enligt 181 §
tillämpas bestämmelserna i 46 § om tvångslikvidalion.

190 § 2 mom.

Momentet innehåller bestämmelser om godkännande av
teckningslista eller kungörelser som upprättats sedan bolagsstämma fattat
beslut om aktiekapitalets ökning. Genom ett nytt tiUägg till momentet klargörs
att bestämmelserna i momentet äger motsvarande tiirämpning när styrelsen
beslutar om kapitalökning efter bemyndigande av bolagsstämman.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 143

193 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av
aktiebolag. Andra stycket i paragrafen har jämkats. Jämkningen innebär att
sådant förbehåll om omvandling av aktie som avses i 9 § 1 mom. fjärde stycket
skall införas i aktiebolagsregistrel.

194 a §

I paragrafen, som är ny, föreskrivs följande. GÖrs anmälan
enligt 9 § 1 mom. fjärde stycket för registrering av omvandling av aktier och
innehåller bolagsordningen förbehåU enligt 177 § skall, när omvandUngen
innebär ändring av förhållandet meUan antalet bundna och antalet fria aktier,
lämnas redogördse därför. Vidare skall lämnas uppgift om hur många aktier som
är bundna och hur många som är fria samt förklaring dels att i aktieboken vid
varje aktie anmärkts om den är bunden eller fri dels att, såvitt kunnat
utrönas, i aktieboken inte är som ägare till bunden aktie införd någon som
förvärvat aktien i strid mot förbehållet.

Bestämmelserna i paragrafen avser att göra det möjligt för
registreringsmyndigheten att kontroUera att en omvandling av aktie inle medför
en otillåten förändring av förhållandet meUan fria och bundna aktier. Skulle
en sädan otUlålen förändring inträffa blir 181a § tillämplig.

Underlåtenhet att iaktta paragrafens föreskrifter
beträffande anmälan för registrering kan medföra straffansvar enligt 216 § 3.

206 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om talan mot myndighels
beslut enligt aktiebolagslagen. Enligt 75 b § har länsstyrelse att besluta i
ärenden om undanlag från det i 75 a § stadgade låneförbudet. Jag förordar att
besvärsprövningen i sådant ärende liksom i övriga tillståndsurenden skall
ankomma på Kungl. Maj:t i statsrådet. Bestämmelsema i första och andra stycket
har jämkats i enlighet härmed.

210 § ... , , , . , .
, .

Paragrafen innehåUer bestämmelser bl.a. om skadeståndsskyldighet

för aktieägare som genom sitt iriflytande medverkat till åtgärd som stri

der mot 76 § andra stycket. Med anledning av den ändring som föreslås

i 76 § andra stycket har förevarande paragraf jämkats på mötsvarande

sätt. ' . .
' .. ... ;;; 'U.. v - '

213 § -.... -., , ....'. .
-.::. :; :: ...................

Enligt paragrafen straffas med dagsböter eller färigelsé
vissa i punkterna 17 angivna förfaranden. Till denna Uppräkning - méd"den
jämkning däri som föranleds av atf 101 § 4 mom. upphävs har fogats en ny
punkt, punkt 8. Enligt den nya punkten straffas med dagsböter el-

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 144

ler fängelse den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet
bryter mot bestämmelserna i 75 a § om förbud mol penninglån och ställande av
säkerhet.

215 §

Enligt paragrafens första punkt straffas styrelseledamot
och verkställande direktör med dagsböter om vissa besfämmelser i
aktiebolagslagen åsidosätts. Enligt ett tUlägg tiU punkten är brott mot de nya
bestämmelserna i 75 c § straffbelagt på motsvarande sätt.

Den nya straffbestämmelsen avser endast uppsåtliga brott.
Om bolaget av kommersieUa sk'äl lämnat ett penninglån kan det inträffa, att
ett sådant lån inte blir upptaget i den särskilda förteckning som skall föras
enligt 75 c §, trots att låntagaren 'äger en förhållandevis betydande post akiier
i bolagel. Underlåtenheten kan bero på att bolagsledningen inte kände till
aktieinnehavet. I så fall kan straff inte bli aktuellt.

216 §

Paragrafen innehåller bestämmelser varigenom vissa i
punkterna 19 angivna förfaranden straffas med dagsböter. Punkten 3 har jämkats
så att även underlålelse att iaktta föreskrift som i fråga om anmälan för registrering
'är meddelad i de nya 63 a och 194 a §§ straffbeläggs.

I samband med denna jämkning har vissa redaktionella
ändringar gjorts i fråga om punkterna 3 och 7.

222 § 4 mom.

222 § innehåller bestämmelser om sammanläggning av aktier
och om utbyte av aktiebrev vid sammanläggning av aktier. Till paragrafen har
fogals ett nytt fjärde moment. I detta moment föreskrivs att om utbyte av
aktiebrev skall ske på grund av att aktie av visst slag enligt bestämmelse i
bolagsordningen kan omvandlas till aktie av annat slag, så får bolaget
innehålla på aktie belöpande utdelning samt teckningsrättsbevis och delbevis
till dess aktiebrevet tillhandahåUes för utbyte.

Bestämmelsen, som i huvudsak hämtats från
utredningsförslaget, syftar till att ge styrelsen påtryckningsmöjligheter
gentemot aktieägare som inte lämnar in aktiebrev, när aktie av visst slag
omvandlas lill aktie av annat slag.

Paragrafen innehåller f. n. utförUga bestämmelser om
sammanläggning av aktier och därmed sammanhängande åtgärder beträffande aktiebreven
(1 och 2 mom.). Vidare finns bestämmelser om delning av aktier (3 mom.). Enligt
dessa bestämmelser kan utbyte av akliebrev genomföras tvångsvis genom att, om
aktiebrev inle efter visst anmaningsförfa-rande och visst tidsförlopp inlämnats
för utbyte, på aktiebrevet belöpande nya brev skaU säljas på offentlig auktion
varigenom den förutvarande aktieägaren förlorar sin aktierält och endast får
rätt till den vid

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 145

försäljningen
erhållna köpesumman. Dessa bestämmelser . som f. ö. inte har någon
motsvarighet i utredningsförslaget är inle tillämpliga vid omvandling av
aktie från ett slag till aktie av annat slag.

Ikraftträdandet

Lagen
bör träda i kraft dagen efler den, då lagen utkommit från trycket i Svensk förfatmingssamling;

Enligt förslaget till
ändring i 2 § aktiebolagslagen skall lägsta tUlåtna aktiekapital vara 50 000
kronor. Bolag bildade före lagens ikraftträdande och vars aktiekapital inte
uppgår tiU detta belopp föreslås i detta lagstiftningsärende inte behöva höja
sitt aktiekapital. Det är alltså fråga om bolag där konstitulerande stämma
hållits före ikraftträdandet. Endast sådant bolag kan stå kvar med ett lägre aktiekapUal.
Ett bolag bör å andra sidan inte genom ändring i bolagsordningen kunna sänka
sitt aktiekapital eller minimikapital om det understiger 50 000 kr. Ej
heller bör ett aktiebolag vars aktiekapUal eller minimikapital uppgår till 50
000 kr. eller mer få genom ändring av bolagsordningen sätta ned kapitalet under
50 000 kr. I enlighet med utredningsförslaget har en övergångsbestämmelse av
denna innebörd intagits i förslaget.

Som
jag redogjort för i den aUmänna motiveringen avser jag i höst lägga fram
förslag om att den nu föreslagna nedre gränsen för aktiekapitalets storlek skaU
tUlämpas även i fråga om bolag bildade före denna lags ikraftträdande.

Den
förordade jämkningen av 3 § första stycket föranleder en särskild
övergångsbestämmelse av innebörd att den nya lydelsen skaU gälla endast för
bolag som bildats efter ikraftträdandet.

Mot
bakgrund av de föreslagna nya reglerna om låneförbud förordade utredningen en
särskild övergångsbestämmelse som innebar att bolaget under en tid av tio år
efter nya lagens ikraftträdande kunde medge, att lån som tillkommit före
ikraftträdandet skulle övergå på annan låntagare i samband med alt minst
hälften av aktierna övergick tiU den nye låntagaren. Motsvarande skulle gälla
beträffande säkerhet.

Förslaget
syftar till att underlätta övertagande av familjebolag o. 1. i fall då säljaren
har finansierat sitt inköp av bolaget genom lån.

Enligt
mitt förslag skall aktiebolag i princip inte få lämna lån lill utomstående i
syfte att låntagaren skall förvärva aktier i det långivande bolaget. Från detla
förbud kan emellertid dispens ges, om synnerliga skäl talar för det. Genom
dispensregeln synes mig en tiUfredsställande lösning kunna uppnås i fall då
sakliga skäl talar för all lån bör tiUåtas i de situationer som avses med
utredningsförslagets övergångsregel. Jag anser därför att någon
övergångsbestämmelse i enlighet med vad utredningen förordat inte behövs i
anledning av mitt förslag om låneförbud. Jag vill emellertid tUlägga, att lån
som lämnats före ikraftträdandet inte berörs av de nya reglerna om låneförbud.

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 146

En annan sak är emellertid att härisynen till
borgenärsintressena talar för alt även äldre penninglån och ansvarsförbindelser
redovisas i förvaltningsberättelsen på samma sätl som nya lån och ansvarsförbindelser,
under förutsättning att det äldre lånet eller ansvarsförbindelsen är
sådant att det skulle ha omfattats av det nya låneförbudet, om lånet hade
lämnats efter ikraftträdandet. En särskUd övergångsbestämmelse härom har
intagits i mUt förslag. De äldre lån som på grund härav redovisas i
förvaltningsberättelsen skall också las upp i den förteckning som avses i 75 c §.

Enligt 75 c § skall också vissa typer av tillåtna lån tas
upp i förteckningen, nämligen lån som lämnats med stöd av 75 a § andra stycket
punkten 2. Jag har inte ansett det vara av behovet påkallat att äldre lån av
detta särskilda slag redovisas i förteckningen. I övergångsbestämmelserna har
intagits särskild föreskrift i enlighet h'årmed. Övergångsbestämmelserna innebär
sålunda att i förteckningen enligt 75 c § skall förutom nya lån endast las
upp sådana äldre lån varom uppgift också skall lämnas i
förvaltningsberättelsen. Delsamma gäller i fråga om ansvarsförbindelser.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970: 596) om
förenklad aktiehantering

21 §

Paragrafen innehåUer bestämmelser om avstämning. På avstämningsdagen
fastställs vilka som är införda i aktieboken eller sådan särskild förteckning
som avses i 12 §. Dessa skall enligt 22 § anses vara behöriga att motta
utdelning, emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie som tUlkommer
aktieägare.

Till paragrafen har fogats ett nytt tredje stycke. Enligt
detta nya stycke skall avstämningsdag bestämmas när bolaget med stöd av lagen
om konvertibla skuldebrev m. m. fattar beslut rörande sådan emission av
skuldebrev där aktieägarna har företrädesrätt att teckna skuldebrev i
emissionen.

Bestämmelserna i tredje, stycket skall ses mot bakgmnd av
alt aktieägarna i bolaget har samma företrädesrätt vid emission ay skuldebrev ay
ifrågavarande slag som vid nyemission av aktier.

Ikraftträdandet

Lagen bör träda i kraft dagen efter den, då lagen utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 147

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1916:156) om
vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller
aktier i vissa bolag

3 §

Enligt 3 § första stycket är förvärv av aktie som skett i
strid mot utlänningsklausul ogillt. Som framhåUits i den allmänna motiveringen
måste denna bestämmelse jämkas så att bolag som emitterat konvertibelt
skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning alltid kan
utge fri aktie tUl den som presenterar skuldebrev eller optionsbevis som ger
rätt till fri aktie. I ett nytt tillägg till första stycket i 3 § föreskrivs
därför följande. Den som innehar skuldebrev eller optionsbevis som avses i
lagen om konvertibla skuldebrev m. m., äger vid utbyte eller nyteckning erhålla
fri aktie, om skuldebrevet eller oplionsbeviset ger rätt därtill, även om
förhållandet mellan antalet bundna och antalet fria aktier därmed skulle ändras
eller redan förut har ändrats i strid mot förbehållet.

Innebörden av tillägget kan belysas med följande exempel.
Ett bolag vars aktiekapital är uppdelat på 1 000 aktier emitterar ett konverteringslån
på 1 000 konvertibla obUgalioner där varje obligation ger rätt tUl ny aktie,
201 av obligationerna ger rätt tiU bundna aktier och 799 obligationer ger rätt
till fria aktier. I början av konverteringsperioden inges 700 av de 799
obligationerna, som avser fria aktier, för utbyte. Bolaget får då utfärda 700
nya fria akiier trots att andelen fria aktier, 700 av totalt 1 700, kommer att
överstiga 40 % av aktiekapitalet. Den rubbade relationen mellan andelen bundna
och andelen fria aktier får därefter återställas enligt reglerna därom i
förslaget till lag om konvertibla skuldebrev m. m.

Ikraftträdandet

Lagen bör träda i kraft dagen efter den, då lagen utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

9 Hemställan

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
antaga förslagen till

1.
lag om
konvertibla skuldebrev m. m.,

2.
lag om ändring
i lagen (1944: 705) om aktiebolag,

3.
lag om ändring
i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehanlering,

4.
lag om ändring
i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
eller gruva eller aktier i vissa bolag.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 93 148

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att lill riksdagen skall avlåias
proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet Britta Gyllensten

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 93 149

Innehållsförteckning

Propositionen..................................................... ..... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll....................... .... 1

Lagförslag ...................................................... ..... 2

Förslag
lill lag om konvertibla skuldebrev m. m........ 2

Förslag
till lag om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag .. 9

Förslag till lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad ak

tiehantering ............................................... 34

Förslag
lill lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom eller gruva eller aktie

i
vissa bolag ............................................... ... 35

Utdrag
ur statsrådsprotokollet den 16 mars 1973...... 36

1. Inledning .................................................. ... 36

2. Huvuddragen i gällande lag ............................ ... 37

3. Bolagens kapitalförsörjning ......................... ... 41

3.1 Nuvarande ordning .................................. ... 41

3.2 Utredningen ......................................... 43

3.3 Remissyttrandena.................................... ... 47

4. Aktiekapitalets
storlek................................... ... 53

4.1 Nuvarande ordning................................... 53

4.2 Utredningen........................................... ... 53

4.3 Remissyttrandena .................................. ... 54

5. Lån
till aktieägare m. f 1................................ ... 58

5.1 Nuvarande ordning .................................. ... 58

5.2 Utredningen ......................................... ... 59

5.3 Remissyttrandena.................................... 60

6. Föredraganden............................................. 63

6.1 Inledning ............................................ 63

6.2 Bolagens kapitalförsörjning......................... ... 66

6.2.1 Ökning av aktiekapitalet genom nyemission 66

6.2.2 Konvertibla skuldebrev m, m................ ... 72

6.2.2.1 Inledning ............................ ... 72

6.2.2.2 Konverteringslån ................... ... 75

6.2.2.3 Optionsrätt tUl nyteckning ....... 78

6.2.2.4 Fria och bundna aktier............... 79

6.2.2.5 Vinstandelslån ...................... ... 82

6.2.2.6 Konvertibla aktier...................... ... 82

6.2.3..................................................... Generalklausuler 83

6.3 Aktiekapitalets storlek.............................. ... 85

6.4 Lån till aktieägare m, fl............................. 90

7. Upprättade lagförslag.................................... ... 95

8. Specialmotivering......................................... ... 96

8.1 Förslaget till lag om konvertibla skuldebrev m, m 96

8.2 Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1944: 705) om
aktiebolag 126

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970: 596)
om förenklad aktiehantering 146

8.4 Förslaget tUl lag om ändring i lagen (1916: 156) om
vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktie
i vissa bolag.. .. 147

9. Hemställan
.............................................. .. 147

MARCUS 80HTR.STOCKHOLM 1973 730217

Doktrin (13)

  1. Jessica Östberg, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten, SvJT 2024 s. 83, på s. 97 · Fritt tillgänglig
  2. Jessica Östberg, Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–2020, SvJT 2022 s. 1056, på s. 1067 · Fritt tillgänglig
  3. Erik Lidman, Informationsmässig likabehandling enligt aktiebolagslagen, SvJT 2021 s. 1, på s. 10, 11 · Fritt tillgänglig
  4. Hanna Almlöf, Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden*, SvJT 2019 s. 460, på s. 462, 464, 465, 466, 467, 468, 474 · Fritt tillgänglig
  5. Jessica Östberg, Om aktieägares lojalitetsplikt, SvJT 2018 s. 265, på s. 284 · Fritt tillgänglig
  6. Litteratur, SvJT 1995 s. 688, på s. 695 · Fritt tillgänglig
  7. Carl Svernlöv, Styrelsesuppleantens personliga ansvar enligt aktiebolagslagen, SvJT 1995 s. 124, på s. 125 · Fritt tillgänglig
  8. Mats Sacklén, Om skyddet för aktiebolagets borgenärer, SvJT 1994 s. 136, på s. 147 · Fritt tillgänglig
  9. Lennart Sten, Något om låneförbudet i aktiebolagslagen—begreppet penninglån och 12 kap 7 § tredje stycket aktiebolagslagen, JT 1993/94 nr 4 s. 933, på s. 938
  10. Erik Nerep, Utdelning av sakvärden i aktiebolag (brutto- respektive nettometoden); kommentar med anledning av ett hovrättsavgörande, JT 1993/94 nr 3 s. 641, på s. 646
  11. Rolf Skog, EG, EES och den svenska aktiebolagslagen, JT 1992/93 nr 3 s. 385, på s. 405
  12. Svante Johansson, Interimistiska åtgärder vid aktiebolagsrättsliga processer, SvJT 1991 s. 601, på s. 613 · Fritt tillgänglig
  13. Aktiebolagsrättens utveckling, SvJT 1989 s. 39, på s. 55 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

442 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (232)

232 kopplingar i 67 dokument.

  1. SOU 2025:117 Fondandelsbolag - för en mer konkurrenskraftig fondmarknad s. 489 om s. 86 · s. 574 om s. 90 i texten
  2. SOU 2025:82 Sysselsättning och boende på landsbygden s. 188 om s. 93 · s. 387 i texten
  3. SOU 2023:34 Bolag och brott - några åtgärder mot oseriösa företag s. 390 om s. 85 i texten
  4. Prop. 2019/20:21 Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag s. 6 om s. 86 i texten
  5. Ds 2019:6 Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag s. 12 om s. 86 i texten

Visa alla 67

Rättsfall (21)

21 kopplingar i 19 dokument.

  1. RÅ 2004 ref. 114 om s. 90 ur registret
  2. RÅ 2004 ref. 115 om s. 90 ur registret
  3. RÅ 2004 ref. 116 om s. 66 · om s. 90 ur registret · i texten
  4. RÅ 2003 ref. 60 om s. 133 ur registret
  5. RH 2013:63 om s. 84 ur registret
  6. RH 2012:50 om s. 66 ur registret

Visa alla 19

Doktrin (189)

189 kopplingar i 45 dokument.

  1. Johansson, Bolagsstämma, 1990 s. 66 om s. 37 · s. 111 om s. 68 · s. 112 om s. 68 · s. 112 om s. 84 · och 25 till i texten
  2. Lindskog, Aktiebolagslagen, 1995 s. 22 om s. 137 · s. 31 om s. 58 · s. 51 om s. 138 · s. 156 om s. 91 · och 21 till i texten · dokumentnivå
  3. Mattsson, Aktiebolagens finansieringsformer, 1977 s. 19 om s. 49 · s. 19 om s. 64 · s. 20 om s. 74 · s. 20 om s. 82 · och 17 till i texten
  4. Nerep, Aktiebolagsrättsliga studier, 1994 s. 75 · s. 153 om s. 83 · s. 190 · s. 284 om s. 95 · och 15 till i texten
  5. Sandström, Hembud och lösningsrätt vid övergång av aktie, 1976 s. 41 om s. 63 · s. 42 om s. 53 · s. 42 om s. 86 · s. 42 om s. 89 · och 6 till i texten

Visa alla 45