Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående transportstöd som regionalpolitiskt medel

1973 · 35 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 28 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:95, Kungl. Maj:ts proposition angående transportstöd som regionalpolitiskt medel

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt:s proposition nr 95 år 1973 Prop. 1973:95

Nr 95

Kungl. Maj:ts proposition angående transportstöd som regionalpoUtiskt
medel; given Stockholms slott den 30 mars 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vars aviåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

BENGT NORLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

För att främja de regionalpolitiska strävandena att
utveckla näring.'5li-vet i de norra delarna av landet framlades i prop, 1970:84
förslag om införande av ett transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga
olägenheter som följer med de länga avstånden inom stödområdet. I föreliggande
proposition redovisas en utvärdering av det hittUlsvarande stödet. Härvid
konstateras att stödet väl fyllt sin regionalpolilLska uppgift alt utjämna
transportkostnaderna och därmed verksamt bidra tUl att främja näringsUvets utveckUng
i berörda delar av landet. Erfarenheterna får anses ha styrkt riktigheten av
den konstruktion transportstödet fått.

Med hänsyn till det värde transportstödet visat sig ha som
regionalpolitiskt instrument framläggs i propositionen förslag om en utbyggnad
avseende vissa transporter tUl orten inom stödområdet. Vidare föresläs
anpassning av nuvarande transportstöd bl, a. i fråga om bestämning av minsta
transportsträcka och lägsta sändningsvikt ävensom möjligheten att beakta
utländsk transportsträcka i bidragsgivningen.

Vidare föreslås i propositionen viss förstärkning av godstransporlstö-det
för Golland avseende från Gotland utgående godstransporter i färje-Irafik med
fastlandet.

1 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 95

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:95

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 30 mars 1973,

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT,

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norhng,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
transportstöd som regionalpolitiskt medel och anför.

1 Inledning

För att främja de regionalpolitiska strävandena att
utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet
infördes den 1 januari 1971 ett transportstöd (prop, 1970:84, SU 1970:105, rskr
1970:271), Detta skuUe utgå i första hand under en treårig försöksperiod,
varvid en successiv uppföljning och utvärdering skulle ske. Med utgångspunkt
häri och med beaktande av de allmänna erfarenheterna av stödet fick övervägas,
hur stödet lämpligen borde anpassas för tiden härefter,

I enlighet härmed lämnas i det följande en redovisning för
den hittUlsvarande transportstödsverksamheten och erfarenheterna härav,
varjämte förslag läggs fram om en utbyggnad och anpassning av stödet i vissa
hänseenden.

2 Transportstödets syfte och nuvarande utformning

Transportstödets syfte

I prop. 1970:84 framhöll departementschefen, att det aren
angelägen regionalpolitisk uppgift alt i olika hänseenden ge näringslivet i
Norrland och angränsande delar av stödområdet möjligheter all driva sin verksamhet
under förutsättningar, som är mera likartade dem som gäller för näringslivet i
andra delar av landet. Del gäller bl. a. transportområdet, där högre
fraktkostnader till följd av de längre transportavstånden i vissa fall kan
framstå som en hämmande faktor, när det gäller näringslivets utveckling.

En expansion av näringslivet inom stödområdet vare sig
den kommer tUl stånd genom nyetablering eller genom utveckling av där redan
befintliga företag - förutsätter enligt propositionen en successiv marknadsutvidgning.
En sådan får ske genom marknadsföring i ökad utsträckning i de utanför
stödområdet belägna delarna av landet ävensom pä exportmarknaderna.
Transportkostnaderna kan därvid i vissa fall upplevas som en kännbar
belastning i förhållande till de konkurrenter som har sin verksamhet förlagd lill
orter i andra delar av landet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 3

Mot denna bakgrund bedömdes det angeläget att inom ramen
för regionalpolitiken försöka minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer
med de långa avstånden inom stödområdet. Åtgärder i sådant syfte förutsattes
verksamt bidra till att där förbättra möjligheterna för ökad ekonomisk
tillväxt. Därmed skulle ocksä främjas en bättre jämvikt i näringsgeografiskt
hänseende mellan landets oUka delar samt ett effektivare utnyttjande av
landets resurser.

En satsning i angivna hänseenden borde - framhölls det
vidare ske inom ramen för gällande trafikpolitiska riktlinjer.

Transportstödets utformning

Transportstödet är selektivt utformat och utgår i form av restitution
till företagen baserad på faktiskt eriagd frakt. Genom restitutionsförfarandet
kan den åsyftade fraktlättnaden uppnås utan ingrepp i en allmän koslnadsan-passad
taxa. Flera från trafikpolitiska synpunkter inle önskvärda följdverkningar kan
härigenom undvikas. Bl. a, kan en likartad behandling av såväl järnvägs- som
lastbilstrafik uppnås. Även från regional- och, lokaliseringspolitiska synpunkter
erbjuder restitutionsformen särskUda fördelar genom att möjligheter ges till
styrning så att stödet kommer sådana delar av näringslivet lill del som är mera
känsliga i Iransportkost-nadshänseende och som i övrigt är särskilt angelägna
från de angivna synpunkterna.

Stödet avser transporter, som sker på järnväg eller landsväg.
I fråga om lastbilstrafiken avses närmast den yrkesmässiga lastbilslrafiken.
Från transportstödet är sålunda de s, k, firmabUarna undantagna. Beträffande
sjötransporterna framhöUs i nyssnämnda proposition att de i betydande
utsträckning dels omfattar mäss- och bulktransporter, dels avser varor som bör
falla utanför transportstödet. Allmänt konstaterades att med den struktur som
sjötransporterna har i kostnads-, pris- och varuhänseende, avståndsfaklorn inte
spelar samma roll som i fräga om landtransporlerna.

Den geografiska avgränsningen av stödet innebär att detta
avser järnvägs- och lastbilstransporter från ort inom det allmänna stödområdet tUl
ort utom eller inom detta, när det är fråga om sträckor längre än 300 km.
Gränsen 300 km har valts med hänsyn till önskvärdheten att utesluta lokaltrafik
och med beaktande av del förhållandet alt medeltransportsträckan för SJ:s
godstransporter i genomsnitt för landet som helhet ligger ungefär vid denna
gräns. Vid internationella transporter är endast den del av transportsträckan
som utförs inom Sverige bidragsgrundande.

Vad beträffar den varumässiga avgränsningen av stödet
gäller att delta är inriktat på helfabrikat och mera bearbetade halvfabrikat. Härigenom
stimuleras uttransporter och en vidgad marknadsföring av inom stödområdet vidareförädlare
produkter. För ett stöd även i fråga om Irans-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 4

porter inom stödområdet har ansetts tala bl, a, de långa transportavstånden
inom området jämfört med vad som gäller i övriga delar av landet, vidare det
förhållandet att därigenom gynnas uppkomsten av underleverantörssystem etc,
inom stödområdet.

De stödberättigade transporterna spänner över ett brett
register av från regionalpolitisk synpunkt betydelsefulla produktslag. Inom den
skogsindustriella sektorn återfinns bearbetade trävaror (sågade och hyvlade
trävaror, snickerier, fiber- och spånplattor, trähus etc.) samt papper. Inom järn-
och stålsektorn ingår olika slag av mera bearbetade produkter. Det gäller
närmast till olika färdigdetaljer pressad, stansad eller på annat sätt formad
balk, plåt eller tråd, vidare bockade, svetsade, profilerade eller på annat sätl
manufakturerade plåt-, balk- eller Irådprodukler. Vidare omfattar stödet varor
inom verkstadsindustrin, plast-, textil- och läderindustrin, kemiska industrin
samt byggnadsmaterialsektorn. Dessutom ingår olika slags jordbruks- och
livsmedelsprodukter.

Transporter av malmer, metaller, mera obearbetade
halvfabrikat inom järn- och stälseklorn, träråvaror och pappersmassa samt oljor
och bensin faller utanför transportstödet. För att undanta nämnda produkter har
anförts bl. a. att ett stöd i fråga om vissa av de angivna varuslagen skulle
i strid med den regionalpolitiska målsättningen - gynna en vidareförädling
utanför stödområdet. Allmänt har hänvisats till att flertalet av de
ifrågavarande produktslagen fraktas sjöledes i betydande kvantiteter.

Av praktiska skäl har vissa avgränsningar gjorts. Sålunda
har en avgränsning skett som undantar mindre sändningar. Innebörden är all en enskUd
sändning skall ha en vikt överstigande 500 kg verklig vikt. Därmed förenklas restitutionsförfarandet
administrativt, samtidigt som det bedömts innebära en stimulans för företagen
att ordna sina transporter mera rationellt. För att restitution skall kunna
utgå krävs dessutom att den sökandes bidragsgrundande transportkostnader uppgår
till minst 3 000 kr. under ett kalenderår.

Fraktbidragets storlek är differentierat så att högre
restitution ulgår för de norra delarna av stödområdet. Stödområdet indelas
härvidlag i tre fraktbidragsregioner, varvid de maximala rabattsatserna vid
sändningar från orter inom resp. region är följande, nämligen

Norrbottens och Västerbottens län 35 %

Jämtlands och Västernorrlands län 25 %

Övriga delar av stödområdet 15%.

De angivna maximisatserna innebär, att vid samma Iransporlsträcka
rabatten blir olUca stor beroende på från vilken region transporten utgår. En
transport från ort inom Norrbottens län erhåller sålunda en större fraktnedsättning
än en transport som utgår från ort inom de södra delarna av stödområdet. Med en
sådan konstruktion har man velat stödja de regionalpolitiska strävandena att i
särskild grad stimulera näringslivets utveckling i de övre delarna av Norrland.
Konstruktionen verkar också i riktning mot att stimulera underleveranser inom
stödområdet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 5

För att undvika besvärande tröskeleffekler dels inom resp.
frakt-bidragsregion i fråga om bidrags- resp. icke bidragsberättigade transporter,
dels i vissa fall mellan de olika fraktbidragsregionerna, tUlämpas inom ramen
för de angivna maximirabaltsatserna viss avståndsdifferentiering. Härigenom
undviks att den rabatterade fraktkostnaden för transport från viss ort inom
stödområdet till viss annan ort inom eller utanför stödområdet ej blir mindre
än den orabatterade eller lägre rabatterade kostnaden för transport lill samma
destinationsort från närmare belägen avsändningsort. Med hänsyn härtill gäller
en avståndsdifferentiering med följande avslåndsklasser,

Av.stånd i km BD
och AC län Z och Y län Övriga delar

av stödområdet

300

0%

0%

0%

301-400

15%

15%

15%

401-500

25%

25%

15%

501-

35%

25%

15%

Konstruktionen innebär, att en transport från ort inom
Norrbottens eller Västerbottens län erhåller rabatt med 15 % på avståndet 301-400
km, med 25 % på avståndet 401-500 km och med 35 % (maximirabatt-sals) på
avstånd över 500 km. Sker transporten från ort inom Jämtlands eller
Västernorrlands län, utgår rabatt med 15 % på avståndet 301-400 km och med 25 %
på avstånd över 400 km (maximirabatlsats). Vid transporter från ort inom de
övriga, södra delarna av stödområdet uppgår rabatten vid avstånd överstigande
300 km alllid lill 15 % (maximirabatlsats).

Utbetalning av restitution sker en gång per år, och i
övrigt gäller för handläggningen av bidragsärenden vissa i nyssnämnda
proposition angivna riktlinjer. Administrationen av transportstödet handhas
av en särskild nämnd, fraktbidragsnämnden.

3 Transportstödets omfattning samt dess fördelning i
geografiskt och varumässigt hänseende, på transportmedel m, m.

Utvärderingen - som avser bidragsåret 1971 visar, att
för detta år utbetalades tillhopa 40,2 milj, kr, i fraktbidrag. Den sammanlagda
bidragsgrundande transportkostnaden uppgick lill drygt 168 milj. kr. och den
sammanlagda bidragsgrundande transportvolymen till ca 2,9 milj. lon.

Del kan konstateras alt de totala landtransporterna över
300 km från och inom stödområdet uppgick till uppskattningsvis ca 7 milj. ton.
Härav var sålunda drygt 40 % all hänföra till stödberättigade transporter.

Antalet sändningar som omfattades av transportstödet
uppgick till ca 218 000.

Fördelningen av de utbetalade fraklbidragen på de län, som
hell eller delvis ingår i del allmänna stödområdet, redovisas i tabell
1. Härav

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 6

framgår att den helt dominerande delen tillfaller
näringslivet i Norrbot-lens, Västerbottens och Västernorrlands län. Delta
sammanhänger med att produktionen av stödberättigade varor där är stor
samtidigt som fraktbidragssatserna för transporter från dessa län är relativt
sett högre. För transporter från Västerbottens län utbetalades 10,2 milj, kr.
eller drygt 25 % av det totala fraktbidragsbeloppel. Motsvarande tal för
Norrbottens län var 9,3 milj. kr, eller 23,2 % och för Västernorrlands län 9,5 mUj.
kr. eller 23,6%, De bidragsgrundande Iransportvolymerna från orter i dessa län
uppgick till sammanlagt ca 1,6 milj. ton. I fraktbidrag för transporter från ellvart
av Kopparbergs och Gävleborgs län utbetalades 3,1 milj. kr. samt för
transporter från Jämtlands län 1,9 milj. kr.

I genomsnitt utgjorde fraktbidragen 23,9 % av erlagda
frakter eller 14 kr. per transporterat ton. De varierade från 15 % -
motsvarande 7-9 kr, per ton - i stödområdets södra delar till exempelvis 34 % -
motsvarande 26 kr. per lon i Västerbottens län. Att Norrbottens län uppvisar
en något lägre genomsnittlig bidragsprocent än Västerbottens län 32 %
sammanhänger med de betydande mängder skogsprodukter som transporteras till de
förhållandevis närbelägna ulskeppningshamnarna i Västerbottens län och som med
hänsyn till ifrågavarande transportsträckor inte kommer i åtnjutande av de
maximala bidragssalserna. Även för Jämtlands och Västernorrlands län utgör
transportsträckorna förklaringen tUl att de genomsnittliga bidragsprocenten
stannar vid en något lägre nivå - 24,1 % än de för länen maximala
bidragssatserna.

Tabell 1. Regional fördelning av fraktbidragen inom det aUmänna
stödområdet (år 1971)

Transporter

Bidragsgrundande

Bidrag

Bidrag i

Bidrag per

frän län

transportvolym

procent av

transporterat

1 000
ton

milj.
kr.

%

eriagd frakt

ton, kr.

Norrbottens

634,9

9,34

23,2

32,0

14,7

Västerbottens

395,7

10,21

25,4

34,0

25,8

Västernorrlands

566,9

9,46

23,6

24,1

16,7

Jämtlands

99,5

1,86

4,6

24,1

18,7

Gävleborgs

351,9

3,09

7,7

15,0

8,8

Kopparbergs

439,6

3,14

7,8

15,0

7,1

Värmlands

240,1

1,90

4,7

15,0

7,9

Älvsborgs

99,5

0,92

2,3

15,0

9,2

Göteborgs
och

Bohus

40,1

0,28

0,7

15,0

7,0

Totalt

2 868,2

40,20

100,0

23,9

14,0

Storleken av fraktbidragen varierar kraftigt mellan olika bidragsmotla-gare,
1 tabell 2 redovisas en fördelning med hänsyn lill bidragsbelopp per sökande.
Härav framgår bl, a, att av sammanlagt ca 850 bidragsmottagare drygt 600
erhållit belopp lägre än 20 000 kr, I flertalet fall torde det gälla mindre
företag med begränsade Iransportmängder. Samtidigt kan konstateras att femton
bidragsmottagare erhållit belopp överstigande 500 000 kr. Fördelningen av
stödet återspeglar näringslivsstrukturen inom stödornrå-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 7

del med ett inslag av större industrier inom skogs- samt
järn- och stälseklorn.

Tabell 2. Fraktbidragens fördelning med avseende på
bidragsbeloppens storlek (år 1971)

Bidragsbelopp

per kr

Bidragsn

lottagare

Bidrag

sökande
1 000

antal

%

milj. kr.

%

- 20

612

72,3

3,37

8,4

21- 50

111

13,1

3,50

8,7

51- 100

54

6,4

3,90

9,7

101- 500

55

6,5

10,10

25,1

501-1000

8

0,9

5,48

13,6

1 001-

7

0,8

13,85

34,5

Summa 847

100,0

40,20

100,0

Transportstödets fördelning år 1971 mellan olika varuslag
framgår av tabell 3. Av det totala utbetalade bidragsbeloppet om ca 40 mUj, kr,
kan ca 23 milj, kr, hänföras lill transporter av skogsprodukter. Skogssektorns
dominans framgår också av att skogsprodukterna svarar för ca 70 % av de
bidragsgrundande transportvolymerna. Enbart gruppen papper svarar för ca 34 %
av dessa, sågade trävaror för ca 22 % och övriga trävaror för ca 14 %, Andra i
detta sammanhang betydelsefulla varugrupper är kemiska produkter och
metallvaror. Dessa svarar för ca 9 resp, ca 7 % av de bidragsgrundande
transportvolymerna. Metallvarorna - drygt 200 000 ton täcker ett mycket stort
sortiment och utgör i huvudsak produkter från verkstadsindustrin. Från
maskinindustrin sänds ca 100 000 ton från

Tabell 3. Fraktbidrag, bidragsgrundande transporlvolymer
och antal sändningar fördelade på olika varuslag (år 1971)

Varuslag

Bidragen:

i
storlek

Transportvolym

Sändning

[ar

milj.
kr.

%

1 000
ton

%

antal

ton per sändn.

Livsmedel

2,05

5,1

102,8

3,6

19 900

5,2

Spannmål

0,02

0,0

3,6

0,1

150

25,7

l'oder
och

gödningsmedel

0,07

0,2

7,9

0,3

450

16,8

Mineraliska
produkter

0,23

0,6

18,3

0,6

1 350

13,5

Kem. 0.
farm.

produkter

4,16

10,4

268,7

9,4

22 200

12,1

Textil,
läder, plast

0,26

0,6

8,5

0,3

3 000

2,8

Sågade
trävaror

6,46

16,1

618,1

21,6

28 000

22,1

Övriga
trävaror

7,77

19,3

406,2

14,2

38 800

10,5

Papper

9,20

22,9

974,9

34,0

45 000

21,7

Byggnad.smaterial

2,14

5,3

95,8

3,3

10 350

9,3

Metallvaror

4,56

11,3

210,2

7,3

26 550

7,9

Maskiner,
apparater

1,96

4,9

101,4

3,5

14 500

7,0

Transportmedel

1,19

3,0

47,5

1,7

5 950

8,0

Övrigt

0,13

0,3

4,3

0,1

1 300

3,3

Totalt

40,20

100,0

2 868,2

100,0

217 500

13,2

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 8

stödområdet. Härav svarar filialföretag inom bil- och elektrobranschen
för en stor andel. Även livsmedelslransporterna erhåller slöd i betydande
omfattning. Häri ingår produkter från livsmedelsindustrin och jordbruket inom
stödområdet. Totalt utgör den bidragsgrundande transportvolymen i delta faU
drygt 100 000 lon.

Av tabeU 4 framgår att stödet i hög grad kommer de mera
långväga transporterna till del. Av det totala stödbeloppet utgår 37 % liU
transporter överstigande 1 000 km och 62 % till transporter över 700 km,

TabeU 4. Fraktbidrag, bidragsgrundande transportvolymer
och fraktkostnader fördelade på olika transportavstånd (år 1971)

Transportavstånd

Bidrag

Transportvolym

Fraktkostnad

km

%

%

%

301- 400

7,7

20,5

12,2

401- 500

12,1

17,4

15,4

501- 700

18,5

19,6

21,4

701-1 000

24,3

21,4

23,8

1 001-1
300

19,3

10,6

14,6

1 301-

18,1

10,5

12,6

Summa
100,0

100,0

100,0

De bidragsgrundande transporternas fördelning på olika länsrelalioner
redovisas i tabeU 5. Även av denna framgår att stödet i hög utsträckning utgår lill
mera långväga transporter, Malmöhus län mottar ca 775 000 lon eller 27 % av de
totala kvantiteterna. Av dessa kommer drygt 100 000 ton från Norrbottens län.
Även Göteborgs och Bohus län mottar stora mängder bidragsberättigat gods (ca
500 000 lon). Dessa transporter torde till stor del bestå av exportgods som
sänds till utskeppningshamnar i Trelleborg, Helsingborg och Malmö samt
Göteborg. Till Stockholms län transporteras drygt 300 000 ton med en jämn
fördelning från alla delar av stödområdet, I huvudsak torde dessa transporter
bestå av färdigprodukter till skillnad från de transporter som berör Malmöhus
och Göteborgs och Bohus län,

TabeU 5. De bidragsgrundande transporternas fördelning
på olika länsrelationer (år 1971), 1 000 ton

"---

Till län

AB

F

M

0

AC
BD

Övriga

Summa

%

Från län

"~-,

län

0

14,3

-

9,1

_

-

16,7

40,1

1,4

P

20,5

0,6

41,2

-

0,5 4,4

32,3

99,5

3,5

s

23,0

9,1

99,3

63,0

3,5 3,4

38,8

240,1

8,4

w

8,8

25,0

139,1

165,9

6,8 4,1

89,9

439,6

15,3

X

30,2

11,9

141,3

78,1

4,1 3,5

82,8

351,9

12,2

Y

87,3

14,5

132,0

87,0

15,1 51,0

180,0

566,9

19,8

z

15,6

3,7

21,7

13,2

4,4 4,1

36,8

99,5

3,5

AC

52,8

13,3

86,1

52,0

0,6 17,8

173,1

395,7

13,8

BD

55,4

28,5

106,7

47,5

258,3
10,3

128,2

634,9

22,1

Summa

307,9

106,6

776,5

506,7

293,3
98,6

778,6

2 868,2

100,0

%

10,7

3,7

27,1

17,7

10,2 3,4

27,2

100,0

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 9

I fråga om transportstödets fördelning mellan järnvägs-
och lastbilstrafik framgår av labeU 6, att till transporter utförda med
järnväg utbetalats 54 % av det totala bidragsbeloppet. Järnvägens andel av den
bidragsgrundande transporlvolymen är dock högre eller 64 %. Dess dominans är särskilt
markerad i fråga om transporterna av papper, där den svarar för 81 % av
transportvolymen. Lastbilarna svarar för mer än 50 % av volymen vid transport
av exempelvis livsmedel, spannmål, byggnadsvaror, vissa trävaror, maskiner och
instrument.

Tabell 6. Fraktbidrag saml bidragsgrundande godsvolymer
och bidragsgrundande transportkostnader fördelade mellan järnvägs- och
lastbilstransporter (år 1971)

Transportmedel

Bidrag

Bidragsgrui
godsvolym

ndande

Bidragsgrundande transportkostnader

milj. kr.

%

milj.
ton

%

milj.
kr. %

Järnväg Lastbil

21,7 18,5

54 46

1,85 1,02

64 36

91,6 54 76,9 46

Summa 40,2

100

2,87

100

168,5
100

4 Transportstödet som regionalpolitiskt instrument

4.1 Allmänt

Vid utvärderingen av Iransporlslödet är det av särskilt
intresse att söka klarlägga dels i vUken utsträckning stödet bidragit till alt
minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med långa avstånd inom
slödom-rådet, dels i vad mån stödet är ett verksamt medel i strävandena att
utveckla näringslivet inom området.

För att få underlag för en utvärdering i angivna
hänseenden har bl, a. genomförts en enkät, vilken omfattat 190 av de företag
som erhållit fraklbidrag under del första bidragsåret,

1 enkäten har företagen fått lämna närmare uppgifter om
produktionens art och omfattning, antal anställda, omsättning,
transportkostnader etc, I fråga om transportkostnaderna har närmare uppgifter
begärts avseende deras fördelning på in- och utgående transporter, på transporter
med olika transportmedel samt på när- och fjärrtransporter (med gränsen satt
vid 300 km) etc. Företagen har också fått redovisa sina bedömningar av stödets
inverkan på företagens utvecklingsmöjligheter,

4.2 Transportkostnadernas regionala variationer

För att i stort klarlägga transportkostnadernas regionala
variationer har gjorts en analys av hur transportkostnaderna vid anskaffning av
råvaror och halvfabrikat och vid försäljning av färdiga produkter varierar för
företag, som bedriver sin verksamhet i olika delar av landet. I sammanhanget
har studerats Iransportflöden, som berör avsändnings- och

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:95 10

mottagarorter i olika delar av landet. Det har därvid
kunnat konstateras, att järnvägstransporter som berör Norrrboltens och
Västerbottens län sker på sträckor, som i genomsnitt är drygt 600 km.
Järnvägstransporter som berör län i de södra och meUersta delarna av Sverige
avser i genomsnitt betydligt kortare sträckor. För Smälandslänen är talet ca
320 km. Med tillämpning av SJ:s tariffer kan frakten - kr, per lon - beräknas
för de genomsnittliga transportsträckor som gäller för resp, regioner. Av
följande tablå framgår den genomsnittliga frakten för transporter som berör
envar av de tre fraktbidragsregionerna inom stödområdet samt som en
jämförelse för transporter som berör Smålandslänen,

Allmänt tyder de gjorda beräkningarna på att
transportkostnaderna för näringslivet i de nordligaste delarna av landet vid
frakt på järnväg som ett grovt genomsnitt överstiger motsvarande
transportkostnader för näringslivet i de södra och mellersta delarna av landet
med ungefär 40 %,

TabeU 7. Genomsnittlig Iransporlsträcka och
transportkostnad vid järnvägstransporter som avsänds eller mottages i olika
regioner (tariff D 20 ton vagnslaslgods)

Region Genomsnittlig Transportkostnad vid resp,

transportsträcka genomsnittliga transportsträcka

km index kr./ton index

Norrbottens
och

Västerbottens
län

606

189

57

142

Jämtlands
och

Västernorrlands
län

501

157

52

130

Övriga
delar av

stödområdet

336

105

41

103

Smålandslänen

320

100

40

100

För att erhålla ett lämpligare mått på
transportkostnadernas regionala variationer har för de företag som ingår i
enkäten en beräkning gjorts av transportkostnadernas förhållande tUl
omsättningen. Den visar exempelvis att för de undersökta förelagen i
Norrbottens och Västerbottens län transportkostnaderna utgör i genomsnitt 7,4%
av omsättningen, för företagen i Västernorrlands och Jämtlands län 6,4 % och
för företagen i övriga delar av stödområdet 5,8 % av omsättningen. För
exempelvis Smålandslänen är motsvarande lal, för jämförbara företag,
uppskattningsvis ca 5,3 %.

Transportkostnadernas relativa betydelse varierar vidare
med hänsyn till företagens branschtillhörighet.

För de undersökta företagen inom textil-, läder-, plast-
och gummi-, maskin-, elmaterial- och transportmedelsindustrin samt övriga delar
av verkstadsindustrin uppgår de totala transportkostnaderna i genomsnitt till 2
å 5 % av omsättningen. Skillnaden i fraktkostnadernas andel uppgår lill 1 å 2
procentenheter av omsättningen mellan förelag i de norra delarna av stödområdet
och förelag i de södra och mellersta delarna av landet.

För företag som tillverkar livsmedel, kemiska produkter
och trämanu-

s. 11 Kontrollera mot PDF

faktur uppgår transportkostnaderna tUl i genomsnitt 5 å
10% av omsättningen. Skillnaden i transportkostnader mellan företag i de norra
delarna av stödområdet och företag i de södra och mellersta delarna av landet
kan beräknas till 2 å 3 % av omsättningen.

För företagen inom sågverks-, pappers- och massa-, board-
och spånplatte- samt byggnadsmaterialindustrin är procenttalen betydligt högre
och kan anges till mellan 10 och 15 %. Inom dessa branscher kan variationerna
mellan de berörda delarna av landet anges till 3 ä 5 % av omsättningen.

Angivna regionala skillnader i förhållandet
transportkostnader-omsättning är i åtskilliga fall så stora att de kan påverka
företagens lönsamhet och därmed deras drift- och utvecklingsbetingelser,

1 tabell 8 har - med utnyttjande av uppgifter ur SCB:s företagsslatislik
- redovisats relationen rörelseöverskolt-omsättning för en rad industrisektorer.
Dessa relationstal har sedan jämförts med de angivna regionala skillnaderna i
förhållandet transportkostnad-omsättning. Därav framgår alt de senare för olika
industrisektorer motsvarar en betydande del av de förra.

TabeU 8. Rörelseöverskoltens andel av omsättningen inom
olika industribranscher samt de regionala skillnaderna i transportkostnadernas
andel av omsättningen

Bransch

Rörelseöverskott

Regionala skillnader i

i
procent av

transportkostnad i procent

omsättningen

av omsättningen

Textilindustri

2,3

Plastvaruindustri

2,7

Gummivaruindustri

4,5

1-2

Maskinindustri

2,7

Elniaterlalindustri

4,3

Transportmedelsindustri

2,8

Metallvarulndustri

3,5

Genomsnitt

3,3

Livsmedelsindustri

1,4

Kemisk
industri

3,6

2-3

Snickeriindustri

2,5

Genomsnitt

1,9

Sågverksindustri

3,5

Massa-
och pappersindustri

8,3

3-5

Byggnadsmaterialinduslri

3,9

Genomsnitt

6,1

' Källa: SOS Företagen 1970

4.3 Transportstödets inverkan på transportkostnaderna

Transportstödet syftar till att utjämna de angivna
regionala skillnaderna i fräga om transportkostnaderna och därmed
motverka den

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 12

negativa effekt som dessa kan ha på företagens möjligheter
att utvidga sin marknad och utveckla produktionen.

För de undersökta företagen, exkl. förelagen i pappers-
och massaindustrin, uppgår de erhållna fraktbidragen till i genomsnitt 0,6 %
av omsättningen. För företagen i Norrbottens och Västerbottens län är andelen i
genomsnitt 1,0 % och för förelagen i Jämtlands och Västernorrlands län resp.
övriga delar av stödområdet är andelen 0,6 % resp. 0,3 % (tabeU 9).

För företag i sådana branscher där transportkostnaderna ulgör
en relativt stor andel av omsättningen är även fraktbidragen förhållandevis
betydande. Det gäUer särskilt byggnadsmaterial- och skogsindustrin, där
fraktbidragen ulgör mellan 1 och 2 % av omsättningen. 1 tabell 9 har massa och
papper sammanförts till en gemensam grupp, vilket innebär att procentandelen
för denna påverkats av omsättningen av den ej bidragsberättigade massan.
Procentandelen för enbart papper är sålunda väsentligt högre.

För de undersökta företagen, som tillhör olika delar av
verkstadsindustrin och textilindustrin, utgör fraklbidragen i allmänhet en
halv procent eller mindre av omsättningen. 1 fråga om företagen inom
verkstadsindustrin gäller mera allmänt att kostnaderna för transport av råvaror
och halvfabrikat utgör en betydande del av de totala transportkostnaderna,
vilket bidrar till att fraktbidragens andel av omsättningen är relativt sett
lägre.

Tabell 9. Fraktbidragens procentuella andel av de
undersökta företagens omsättning

Bransch

Regio

m

Hela

BD och

Zoch

Övriga

stödområdet

AClän

Ylän

stödområdet

Byggnadsmaterialindustri

2,3

2,4

2,1

-_

Board-
och spånplatteindustri

1,1

1,6

1,0

0,8

Sågverksindustri

1,0

2,0

0,6

0,4

Kemisk
industri

0,8

1,3

0,8

0,3

Snickeriindustri

0,8

1,1

1,1

0,2

Livsmedelsindustri

0,6

0,9

0,5

0,2

Massa-
och pappersindustri

0,5

0,8

0,3

0,4

Metall-
och verkstadsindustri

0,5

1,0

0,5

0,1

Textilindustri
m, m

0,5

1,2

0,1

0,0

Elniaterlalindustri

0,4

0,8

0,2

0,1

Maskinindustri

0,2

0,4

0,1

0,1

Transportmedelsindustri

0,2

0,4

0,2

0,0

Samtliga
branscher

0,6

0,9

0,5

0,3

Samtliga
branscher exkl.

massa-
och pappersindustri

0,6

1,0

0,6

0,3

Om man härefter studerar hur de bidragsgrundande
transportkostnaderna förhåller sig till de totala transportkostnaderna, kan
konstateras alt de förra i genomsnitt ulgör 3050 % av de senare för de
undersökta förelagen inom byggnadsmaterial-, snickeri-, sågverks-, board- och
spån-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 13

platle-, elmaterial-, livsmedels- och den kemiska
industrin. För förelagen inom metallvaru-, maskin- och transportmedelsinduslrin
saml textilindustrin m, m. är andelen lägre. För förelagen inom de tre
sistnämnda sektorerna varierar den mellan 19 och 24 %. Att den bidragsgrundande
delen av transportkostnaderna i dessa fall är lägre sammanhänger främst med det
tidigare nämnda förhållandel att de icke bidragsgrundande kostnaderna för
transporter av ankommande gods för många företag utgör en stor del av de totala
transportkostnaderna. Det kan nämnas, all transportkostnadsandelen för
ankommande gods inom metallvaru-, maskin- och transportmedelsindustrin varierar
mellan 38 och 42 %, vilket är högt i förhållande till vad som gäller inom flertalet
övriga sektorer.

Inom massa- och pappersindustrin utgör de bidragsgrundande
transportkostnaderna endast ca 13% av de totala transportkostnaderna, vilket
sammanhänger med dels alt transporterna av massa inte är bidragsgrundande, dels
all en betydande del av transporterna sker med bål. Sålunda ulgör inom denna
industri sjöfrakternas andel av de totala transportkostnaderna närmare 60 %.

De angivna variationerna i bidragsgrundande andel av de
totala transportkostnaderna samt de olika fraktbidragsnivåerna inom olika delar
av stödområdet medför, att skillnader i fraktbidragens andel av de totala
transportkostnaderna uppstår mellan olika industrisektorer och regioner,

I tabell 10 har en redovisning lämnats för
transportstödets genomsnittliga procentuella reducering av
transportkostnaderna hos de undersökta företagen inom de olika ifrågavarande
industrisektorerna.

TabeU 10. Traiisporlstödets procentuella reducering av de
undersökta företagens transportkostnader

Bransch

%

Bransch

%

Byggnadsmaterialindustri

12,5

Metall- och verkstadsindustri

7,3

Elmateriallndustri

11,6

Maskinindustri

6,6

Snickeriindustri

11,4

Livsmedelsindustri

6,1

Kemisk
indusfri

10,5

Textilindustri m. m.

5,1

Sågverksindustri

9,2

Transportmedelsindustri

4,5

Board-
och spånplatteindi

istri

9,1

Massa- och pappersindustri

3,2

( BD och AC län

13,4

Genomsnittlig
reducering

för

företagen
i

( Övriga
stödområdet

10,3 4,9

Av tabellen framgår all byggnadsmaterial-, snickeri-, sågverks-,
board-och spånplatte-, kemiska- saml elmaterialindustrin får en reducering av
transportkostnaderna med 9-12,5 %. För metall-och verkstads-, maskin-och transportmedelsinduslrin
samt textilindustrin ulgör reduceringen mellan 4,5 och 7,3 %.

För livsmedelsindustrin anges i tabellen 6,1 %. Detla tal
påverkas av del förhållandel att närmare hälften av bidragssumman utgår till
förelag i den södra delen av stödområdet, för vilken den lägsta maximiraballsalsen
gäller. Talet påverkas i hög grad av det bidrag som utgår lill ett specifikt

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:95 14

företag. Om delta undantas, blir det genomsnittliga
procenttalet närmare 10.

För massa- och pappersindustrin anges i tabellen 3,2 %,
Detta relativt sett låga tal sammanhänger med de nyss nämnda förhållandena. Det
kan konstateras, att de i sektorn ingående pappersprodukterna ensamma svarar
för en betydande del eUer ca 23 % av den totalt utgående bidragssumman.

Av redovisningen framgår att transportstödet i hög grad
medverkar lill att reducera transportkostnaderna för företagen inom
stödområdet. Härigenom har de angivna skillnaderna i transportkostnader meUan
landets olika delar minskal.

Av avsnitt 4,2 framgår att för de undersökta företagen i
Norrbottens och Västerbottens län transportkostnaderna ulgör i genomsnitt 7,4 %
av omsättningen, för företagen i Västernorrlands och Jämtlands län 6,4% och för
företagen i övriga delar av stödområdet 5,8 % av omsättningen. För stödområdet
som helhet är procentandelen 6,5, Som en jämförelse anges i nämnda avsnitt, att
för exempelvis företag i Smålandslänen jämförbara med dem i undersökningen
kan transportkoslnadsandelen beräknas till 5,3%. Detta innebär som framgår av
tabeU 11 - att andelen transportkostnad i förhållande till omsättningen i
Norrbottens och Västerbollens län är ca 40 % högre, i Västernorrlands och
Jämtlands län ca 20 % högre samt i övriga delar av stödområdet ca 10 % högre än
motsvarande andel för de södra delarna av landet. För stödområdet i dess helhet
kan andelen beräknas vara ca 25 % högre.

Vid en reducering av andelen transportkostnad i
förhållande till omsättningen med andelen fraktbidrag i förhållande till denna
framkommer att de angivna högre Iransportkostnadsandelarna (fraklmerkostna-derna)
för stödområdet minskas med drygt 50 %.

Tabell 11. Transportkostnadernas andel resp, fraklbidragens
andel av omsättningen samt transportkostnadernas andel av omsättningen efter
avdrag för fraklbidragsandelen för näringslivet i olika regioner

Region

Träns

port-

Fraktbi-

Trän

sporf-

Reducering

kostnads-

drags-

kostnadsan-

av skillnad

andel

andel

%

del - bidr;

- frakt-igsandel

1 transportkostnads-andel

%

index

%

index

%

Hela
stödområdet

6,5

123

0,6

5,9

111

52

Norrbottens
och

Västerbottens
län

7,4

140

1,0

6,4

121

48

Jämtlands
och

Västernorrlands
län

6,4

120

0,6

5,8

109

55

Övriga
delar av

stödområdet

5,8

109

0,3

5,5

104

56

Smålandslänen

5,3

100

-

5,3

100

-

Transportstödet kan alltså anses ha haft en väsentligt
reducerande effekt på existerande skillnader i transportkostnader. Den gjorda
undersökningen visar all stödet haft störst betydelse för förelag, som
bearbetar

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 15

inom stödområdet befintliga råvaror, såsom den träbearbetande
industrin, byggnadsmaterialindustrin, den kemiska industrin och livsmedelsindustrin.
För sådana företag där kostnaderna för transport av råvaror och halvfabrikat
utgör en mera betydande del av de totala transportkostnaderna, såsom fallet är
i fråga om den övervägande delen av företagen inom verkstadsindustrin m, m. och
annan lätt tillverkningsindustri, är stödets reducerande effekt också påtaglig,
även om den inte är lika långtgående,

4,4 Transportstödets inverkan på företagens
marknadssituation

För att få en uppfattning om förelagens egen bedömning av
transportstödets effekter ombads de i enkäten att redovisa i vad mån stödet
påverkat försäljningen av förelagens produkter, investeringar, produktion och
sysselsättning. En sammanfattning av de erhållna svaren redovisas i tabell 12.

Allmänt gäller att det givelvis föreligger svårigheter att
renodla stödets effekter i förhållande lill den inverkan som andra
allmänekonomiska och lokaliseringspoliliska faktorer m. m, haft.

Med detta förbehåll kan konstateras, att flertalet företag
(58 %) uppgett, att en utvidgning av företagens marknad skett, framför allt lill
de mellersta och södra delarna av landet. Även exporten bedöms ha underlätlats.
Inom snickeri-, sågverks-, byggnadsmaterial- samt board-och spånplatleindustrin
uppger omkring 80 % av företagen, att transportstödet medfört en försäljning
av produkterna på nya marknader. Drygt 60 % av företagen inom
livsmedelsindustrin saml mellan 40 och 55 % av förelagen inom kemisk industri,
metall- och verkstadsindustri m. m., pappers- och mas.saindustri samt lextiUndustri
m. m. hänvisar till en sådan utveckUng.

En förhållandevis stor del av förelagen (ca 40 %) uppger -
trots den korta tid transportstödet verkat att detta positivt påverkat
investeringsbeslut av påtaglig omfattning. Dessutom anger ett antal företag,
att tidigare planer på omlokalisering till andra delar av landet skrinlagts.
Mellan 50 och 65 % av företagen inom board- och spånplatte-, sågverks-och
byggnadsmaterialindustrin samt metall- och verkstadsindustrin framhåller
stödets inverkan på investeringsbeslut. Mellan 35 och 50 % av företagen inom
snickeri-, livsmedels- och kemisk industri gör delsamma.

I fråga om
transportstödets inverkan på förelagens produktion bedömer 67 % av de
undersökta företagen, att transportstödet medverkat till att denna ökat. Detta
anser mer än 80 % av företagen inom byggnadsmaterial-, snickeri- och
livsmedelsindustrin, mellan 60 och 80 % av förelagen inom sågverks-, board- och
spånplatleindustrin, metall- och verkstadsindustrin saml kemiska industrin och
mellan 30 och 50 % av företagen inom övriga industrisektorer.

Av de tillfrågade företagen uppger 30 % att
transportstödet medverkat lill nyanställning av personal. Det gäller 50% av
förelagen inom byggnadsmalerialindustrin, mellan 30 och 45 % av
företagen inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

O :0

O O.

O, O,

fe o" cd

cd x::

_- .

T3

0

c

cd

c/:

C

; ;

0

O

'Zj

:3

.ii

o

O

0

2

a

o.

.

c/i

H

,_

D

"i

c/l

-D

D

tS .s

bO

C

J

u

OJ

>

3

oc

bD

C

'c

*-"

:rt

-C

J

o

U

c/]

t/;

C

rt

I-H

(73

CQ

6JD

C

O

(U

>

v

c

o

2

o

3

(A

a

C

o

rt

Um

Cu

CQ

M

C!

CJ

(U

>

3

t/:

OJj

C

'C

OJ

(D

c

>

rt

C

ffl

I

&c

c

o

CJ

>

3

c

rt

c

u

C

rt

rt

S

£

OTrrs(Nf

c c/3 t;
X rt (u (u UJ S li. H

H UJ

CL Ju

!r! 3

r

LM

edel spån
stri

» i -o to c

1/3

3

O)

>

3

e:2

!:/3 a>

rt dj

T3

J2

o

C tu

portm -
och nindu

tu

&

"rt
UD

Trans Board
Maskl

a

il t;

;::;

'S

c 2

T3 D

jd

"E,
5

D,

Cl. 0.

ca C

3

3

0 >

3

!n

Q.

w3 aj

0

T3 C

0 °

c 2

0
.C

"0

x: 0

3
«

EU

0 o

cd

0 in

> » . ä

'c

ocd

2 cu

!U

0

rt

CQ J

C/3

on

HS

i aa

s

3

VI ' ,

o - ,

c/5

&5 3

3 ._

'O t .i:

TO _. c 3 on

- § -S "S
.S

o O "5
-g :=

"S = ?. I

o I

'ij j:i
'./I

t-, cd M

P3 ?_ r,

5:

c =
3

= S ?.

H h-

tn 03 (/5 J i

c ; § ._

i
I ii'S. I -

1 3 nj wi C 3

.1: VI O C

a c

ra V)
._.

rt V5 c -' *

.-> v, r; > vi

« Cd 2 £ a

S S H
t- S ,

i
.15? i .> i

I c>] m oa J i.i

O

O

-a

ocd

I
E

;0

._x: >- - M ° t; .M

cd , > X) M- N :0

T3 ocd

I
E

. t;

B ° o .SP

:cd Q >

O CQ
N :0

O m *
(

S:ii"S

- "

CJ r- cd M O O . « )

:c3 Q , > T3 m M :0

CD O

2 E

:0

_ x: > -

" r- cd :S Q ° >

O oa N) :0

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:95 17

livsmedelsindustrin, sågverks- och snickeriindustrin saml
metall- och verkstadsindustrin m.m. samt mellan 15 och 25% av företagen inom board-
och spånplatteindustrin samt maskin- och elmaterialindustrin.

Allmänt gäller tendensen alt positiva effekter i de
angivna olika hänseendena angetts av relativt sett flera företag i de norra
delarna av stödområdet.

5 Långväga godstransporter med järnväg och lastbil som
berör stödområdet år 1970

5,1 Allmänt

För år 1970 har det totala inrikes godstransporlarbelet
beräknats till ca 44 miljarder tonkm.

Transportarbetet på järnväg kan beräknas till totalt ca 17
miljarder tonkm. Motsvarande godsvolymer uppgår till ca 70 milj, lon, varav 8
milj. lon transporteras på enskilda järnvägar och 26 milj. ton utgörs av
lapplandsmalm, Laslbilstrafikens transportarbete kan beräknas till totalt ca 21
miljarder tonkm och den transporterade volymen lill ca 530 milj, lon.

I tabell 13 redovisas omfattningen av de långväga
transporter (över 300 km) som berör stödområdet vad avser transporterade
kvantiteter, transportarbete och fraklintäkler. Härav framgår att de
transporterade kvantiteterna uppgår liU ca 11,1 milj. ton. Av den totala
kvantiteten ulgör till- och frånlransporterna ungefär lika stora delar 4,0
resp. 4,3 milj. ton - medan transporterna inom stödområdet uppgår till 2,8
milj, ton. När det gäller Iransporterna till och från stödområdet är järnvägens
andel ca 72 %, medan motsvarande andel för transporter inom stödområdet endast
är 39 %,

TabeU 13. Transporterad godsmängd, transportarbete och fraklintäkler
för långväga godstransporter - på avstånd över 300 km - med järnväg och lastbil
lill, från och inom stödområdet (år 1970)

Till stödområdet

Från stödområdet

Inom stödområdet

Summa

Kvantitet milj, ton

Järnväg Lastbil

2,9 1,1

3,1 1,2

1,1 1,7

7,1 4,0

Summa

4,0

4,3

2,8

11,1

Transportarb. miljarder tonkm

Järnväg Lastbil

2,0 0,6

2,7 0,8

0,6 0,7

5,3 2,1

Summa

2,6

3,5

1,3

7,4

Fraktintäkter milj, kr.

Järnväg Lastbil

192 96

166

97

47 114

405 307

Summa

288

263

161

712

2 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 95

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det totala långväga transportarbetet som berör stödområdet
uppgår till 7,4 miljarder tonkm. Härav svarar transporterna från stödområdet
för 3,5 miljarder tonkm, transporterna lill stödområdet för 2,6 miljarder tonkm,
medan transporterna inom stödområdet uppgår tUl 1,3 miljarder tonkm.

De totala fraklintäklerna för de långväga transporterna
till, från och inom stödområdet uppgår lill 712 milj. kr., varav
järnvägstransporterna svarar för 57 %,

5.2 Transporter till stödområdet

Järn vägstransporter

Av tabeU 14 framgår att av de totala transporterna till
stödområdet går en stor del, eller 43 %, lill de delar av Gävleborgs,
Kopparbergs och Värmlands län, som ingår i stödområdet. Till Jämtlands och
Västernorrlands län går 35 %, medan motsvarande andel för Norrbollens och
Västerbottens län är 22 %. Den största varugruppen är träråvaror som utgör mer
än en fjärdedel av den totala godsvolymen och som främst går till de södra delarna
av stödområdet. Övriga varugrupper som transporteras till stödområdet i
betydande omfaltning är livsmedel, oljor och bensin, kemiska produkter,
metaller och metallvarör saml gruppen "övrigt". De totala fraklintäklerna
kan beräknas uppgå till drygt 192 milj. kr.

TabeU 14. Järnvägstransporlerade godsvolyrner på avstånd
över 300 km till stödområdet fördelade på varuslag (år 1970)

Kvantitet
1 000 ton

Varuslag

Till BD
och

Till Z
och

Till övriga

Till
hela

AClän

Ylän

delar av stödområdet

stödområdet

Livsmedel

123

109

39

271

Spannmål

9

10

33

52

Foder
och gödningsmedel

35

17

5

57

Mineraliska
råvaror

59

66

48

173

Oljor
och bensin

17

28

207

252

Kem. 0.
farm. produkter

70

159

77

306

Textil,
läder, plast

6

5

3

14

Träråvaror

5

315

455

775

Färdiga
trävaror

16

12

11

39

Pappersmassa

1

3

45

49

Papper

16

15

14

45

Byggnadsmaterial

38

33

35

106

Metaller,
metallvaror

106

68

143

317

Maskiner,
apparater

45

34

31

110

Övrigt

93

119

72

284

Summa

639

993

1 218

2 850

Den järnvägstransporlerade godskvantileten lill
Norrbottens och Västerbottens län uppgår lill 0,6 milj. ton. De viktigaste
varugrupperna är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 19

Uvsmedel samt metaller och metallvaror, som till huvuddelen
är destinerade lill Norrbollens och Västerbottens kustland. Viktig är också
gruppen "övrigt", som bl, a. innefattar olika slags mellanprodukter
för industrin.

Transporterna till Västernorrlands och Jämtlands län, som
uppgår lill ca 1 milj. ton, domineras av träråvaror vilka utgör ca en tredjedel
av den totala volymen. Den övervägande delen av dessa transporter kommer frän
Mellansverige och är destinerade tUl cellulosaindustrin i Västernorrlands län.
Övriga varugrupper av stor betydelse är livsmedel, kemiska produkter, metaller
och metallvarör saml gruppen "övrigt". Livsmedelstransporterna går i
första hand från de sydligaste länen samt östra Mellansverige,

Transporterna till övriga delar av stödområdet domineras
av träråvaror, oljor och bensin samt metaller och metallvaror. Tillsammans
svarar dessa varor för ca två tredjedelar av den totala godsvolymen. Huvudparten
av transporterna av träråvaror lossas i Gävleborgs och Värmlands län. Mer än 90
% av olje- och bensintransporterna kommer från de västsvenska länen till orter
inom Kopparbergs län. Detsamma gäller transporterna av metaUer och metallvaror.
Även i detta fall är gruppen "övrigt" - med dess inslag av bl. a, mellanprodukter
betydande.

Lastbilstransporter

Med lastbil transporteras ca 1,1 milj. lon tUl stödområdet
från övriga delar av landet (tabell 15). Av den totala kvantiteten består 27 %
av transporter till Norrbottens och Västerbottens län, 31 % av transporter till
Jämtlands och Västernorrlands län saml 42 % av transporter lill övriga delar av
stödområdet. Fraktintäkterna kan beräknas uppgå till totalt ca 96 milj. kr.
Mest omfattande är transporterna av varugrupperna "övrigt",
livsmedel, mineraliska råvaror samt metaller och metallvaror. Till
"övrigt" hänförs bl, a, de omfattande styckegodstransporterna av
ospecificerat gods som sker med lastbilar.

Lastbilstransporterna till Norrbottens och Västerbottens
län domineras av livsmedel och mineraliska råvaror samt gruppen
"övrigt", vilka tillsammans utgör 79 % av den totala godsvolymen.
Dessa transporter kommer i huvudsak från Mellansverige och är främst
destinerade till Västerbottens län.

De långväga lastbilstransporterna till Västernorrlands och
Jämtlands län uppgår lill ca 0,35 milj. ton, varav varugruppen
"övrigt" svarar för 55 % och livsmedel för 22 %, Ungefär hälften av
de transporterade kvantiteterna av gruppen "övrigt" (i huvudsak
styckegods) lastas i Stockholms län, medan 21 resp, 26% av livsmedlen kommer
från Stockholms län resp. Sydsverige.

Lastbilstransporterna till övriga delar av stödområdet
domineras av livsmedel, mineraliska råvaror och gruppen "övrigt",
vilka tillsammans utgör 78 % av den totala volymen, I fråga om livsmedel
transporteras de största kvantiteterna från Stockholms och Uppsala län samt
från Malmöhus län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 15. Lastbilslransporterade godsvolymer på avstånd
över 300 km lill stödområdet fördelade på varuslag (år 1970)

Kvantitet

1 000
ton

Varuslag

TUI BD
och

Till Z
och

Till
övriga

Till
hela

AClän

Ylän

delar av stödområdet

stödområdet

Livsmedel

50

76

115

241

Spannmål

7

-

-

7

Mineraliska
råvaror

47

20

110

177

Järnmalm,
skrot

-

-

20

20

Mineraloljor

-

10

2

12

Kem. 0.
farm. produkter

10

13

10

33

Träråvaror

-

-

-

-

Färdiga
trävaror

-

5

17

22

Pappersmassa

-

-

8

8

Papper

13

-

11

24

Metaller,
metallvaror

26

11

18

55

Maskiner,
apparater

6

23

17

46

Övrigt

140

190

143

473

Summa

299

348

471

1 118

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.3 Transporter från stödområdet

Järnvägstransporter

De långväga transporterna från stödområdet kan som
framgår av tabell 16 beräknas uppgå lill 3,1 milj. ton, varav 46 % kommer
från de södra delarna av stödområdet. De viktigaste varugrupperna är metaUer
och metaUvaror, papper samt färdiga trävaror. Härutöver transporteras betydande
mängder kemiska produkter, träråvaror och pappersmassa.

Tabell 16. Järnvägstransporlerade godsvolymer på avstånd
över 300 km från stödområdet fördelade på varuslag (år 1970)

Kvantitet 1 000 ton

Varuslag

stödområdet

Från BD och Från Z och Från övriga Från hela

AC län Y län delar av stödområ

stödområdet

Livsmedel

5

12

30

47

Spannmål

6

3

4

13

Foder
och gödningsmedel

-

-

9

9

Mineraliska
råvaror

10

27

23

60

Oljor
och bensin

1

1

-

2

Kem. 0.
farm. produkter

20

131

73

224

Textil,
läder, plast

2

3

4

9

Träråvaror

104

36

150

290

Färdiga
trävaror

159

109

242

510

Pappersmassa

37

162

89

288

Papper

134

184

322

640

Byggnadsmaterial

1

20

5

26

Metaller,
metallvaror

260

117

348

725

Maskiner,
apparater

28

17

29

74

Övrigt

30

37

73

140

Summa

797

859

1401

3 057

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 21

De totala fraklintäklerna för järnvägstransporter från
stödområdet uppgår till ca 166 milj. kr., varav de ovan nämnda varugrupperna
svarar för 88 %,

Godskvanliteterna från Norrbollens och Västerbottens län
uppgår liU ca 0,8 milj. ton, varav metaller och metallvaror utgör ca en
tredjedel, färdiga trävaror 20 %, papper 17 % och träråvaror 13 %,
Transporterna av metaller och metallvaror sker lill stor del via hamnarna i
Stockholm, Göteborg och Skåne för vidare export. Den övervägande delen av de
färdiga trävarorna transporteras tiU de västsvenska länen samt tiU Sydsverige,
dit också huvudparten av papperstransporterna sker.

Transporterna från Västernorrlands och Jämtlands län, som
uppgår till ca 0,9 milj. lon, utgörs till 40 % av papper och pappersmassa.
Övriga grupper av stor betydelse är kemiska produkter, metaller och metallvaror
samt färdiga trävaror, vilka tillsammans omfattar 42 %. De viktigaste destinationerna
för pappers- och massatransporter är exporthamnarna vid Syd- och Västkusten,

Från övriga delar av stödområdet transporteras med järnväg
ca 1,4 milj. ton. Mest omfattande är transporterna av metaller och metallvaror saml
papper, vilka tillsammans svarar för närmare hälften av den transporterade
volymen. Härtill kommer betydande kvantiteter färdiga trävaror och träråvaror.

Till övervägande delen är transporterna av dessa
varugrupper destinerade till orter i Syd- och Västsverige, varav en stor del
är avsedda för export över hamnarna i Västsverige och Skåne,

Lastbilstransporter

De långväga lastbilstransporterna från stödområdet uppgår
till ca 1,2 milj. ton. Härav utgör transporterna av färdiga trävaror 29 %,
medan transporterna av papper, metaller och metallvaror, maskiner och apparater
samt gruppen "övrigt" tUlsammans uppgår tiU 52 % (tabell 1 7). Dessa
varugrupper svarar även för 78 % av den totala fraktintäklen, vUken utgör 97
milj, kr.

Från Norrbottens och Västerbollens län transporteras ca
0,3 milj. ton, varav den dominerande varugruppen är färdiga trävaror (58 %),
Övriga varugrupper av stor betydelse är papper och gruppen "övrigt".

De godskvanlileter som transporteras från Västernorrlands
och Jämtlands län fördelar sig relativt jämnt på flera varugrupper. De
viktigaste härav är livsmedel, maskiner och apparater, gruppen "övrigt",
papper, färdiga trävaror samt kemiska produkter. Tillsammans svarar dessa
varugrupper för 86 % av volymen och 89 % av fraklintäklerna.

Från övriga delar av stödområdet transporteras ca 0,6
milj, ton. Metaller och metallvaror, färdiga trävaror samt papper utgör den
dominerande delen och svarar för 69 % av volymen. Andra varugrupper som
transporteras i stor omfaltning är maskiner och apparater samt varor i gruppen
"övrigt".

3 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 95

s. 22 Kontrollera mot PDF

Tabell 17. Lastbilslransporterade godsvolymer på avstånd
över 300 km från stödområdet fördelade på varuslag (år 1970)

Kvantitet 1 000 ton

Varuslag

Från

BD och
Från Z och

Från
övriga

Från
hela

AC län

Ylän

delar av

stödområdet

stödområdet

Livsmedel

14

55

25

94

Spannmål

-

-

2

2

Mineraliska
råvaror

12

6

5

23

Järnmalm,
skrot

-

3

11

14

Mineraloljor

_

10

2

12

Kem. 0.
farm. produkter

10

30

25

65

Träråvaror

-

5

6

11

Färdiga
trävaror

177

37

136

350

Pappersmassa

-

9

4

13

Papper

43

39

118

200

Metaller,
metallvaror

18

8

170

196

Maskiner,
apparater

4

53

53

110

Övrigt

27

42

55

124

Summa

1 305

297

612

1 214

5,4 Transporter inom stödområdet

Järnvägstransporter

Av tabell 18 framgår att de långväga järnvägstransporterna
inom stödområdet uppgår till ca 1,1 milj. lon, medan de häremot svarande fraklintäklerna
är 46,6 milj. kr. De dominerande varugrupperna är papper, träråvaror, metaller
och metallvaror samt färdiga trävaror, vUka tUlsammans svarar för 72 % av
volymen. Förutom transporter av de nämnda varugrupperna förekommer omfattande
transporter av mineraliska råvaror och pappersmassa. Den övervägande delen av
transporterna av papper och färdiga trävaror sker från Norrbottens kustland tiU
Västerbottens kustland. Transporterna av träråvaror går främst tUl Västernorrlands
län och stödområdet inom Värmlands län. Transporterna sker i första hand från
Kopparbergs län saml frän Norrbottens kustland och Västerbottens inland.

Tabell 18. Järnvägstransporlerade godsvolymer på
avstånd över 300 km som transporteras inom stödområdet (år 1970)

Varuslag

1 000
ton

Varuslag

1 000 ton

Livsmedel

24

Färdiga trävaror

120

Spannmål

-

Pappersmassa

77

Foder
och gödningsmedel

-

Papper

276

Mineraliska
råvaror

93

Byggnadsmaterial

20

Oljor
och bensin

8

Metaller, metallvaror

153

Kem. 0.
farm, produkter

51

Maskiner, apparater

10

Textil,
läder, plast

~

Övrigt

26

Träråvaror

234

Summa

1092

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 23

Lastbilstransporter

De långväga lastbilstransporterna inom stödområdet uppgår lill
ca 1,7 milj. ton, medan fraktintäkterna för dessa transporter kan beräknas till
ca 114 milj. kr. (tabeU 19). Transporterna av träråvaror utgör ca en tredjedel
av godsvolymen och huvuddelen transporteras från Västerbottens och Jämtlands
län till Västernorrlands län. Övriga varugrupper som transporteras i stor
omfattning inom stödområdet är färdiga trävaror, livsmedel, gruppen
"övrigt", metaller och metallvarör, mineraloljor saml mineraliska
råvaror.

TabeU 19. Lastbilslransporterade godsvolymer på avstånd
över 300 km som transporteras inom stödområdet (år 1970)

Varuslag

1 000
ton

Varuslag

1 000 ton

Livsmedel

180

Färdiga trävaror

240

Spannmål

-

Pappersmassa

37

Mineraliska
råvaror

115

Papper

9

Järnmalm,
skrot

18

Metaller, metallvaror

147

Mineraloljor

140

Maskiner, apparater

13

Kem, 0.
farm, produkter

72

Övrigt

180

Träråvaror

540

Summa

1691

6 Departementschefen

För alt främja de regionalpolitiska strävandena att
utveckla näringsUvet i Norrland och övriga delar av det aUmänna stödområdet
framlades i prop. 1970:84 förslag om införande av ett transportstöd i syfte all
minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med långa avstånd inom
stödområdet. Transportstödet - som antogs av riksdagen (SU 1970:105, rskr
1970:271) - skulle i första hand utgå under en försöksperiod om tre år med
början den 1 januari 1971,

Utformningen av nuvarande transportstöd har skett i
medvetande om att en expansion av näringslivet inom stödområdet vare sig den
kommer lUl stånd genom nyetablering eller genom utveckling av där redan
befintliga företag förutsätter en successiv marknadsutvidgning. En sådan får
rimligen ske genom marknadsföring i ökad utsträckning i de utanför stödområdet
belägna delarna av landet ävensom på exportmarknaden. Genom ett stöd som
genom avgränsningen av varuområdet och genom anknytning till vissa Iransporlström-mar
på en gång stimulerar lUl vidareförädling inom stödområdet och till utförsel
från detla av mera förädlade produkter har avsikten varit att bidra tiU en ökad
ekonomisk tillväxt inom området och tUl ett bättre utnyttjande av resurserna
där.

Transportstödet omfattar f, n, järnvägs- och yrkesmässiga
lastbilstransporter av vissa varuslag från ort inom stödområdet tUl annan ort
utom eller inom detla, när det är fräga om sträckor längre än 300 km.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 24

Stödet omfattar ej sjötransporter. Som jag framhåUit i
nyssnämnda prop. 1970:84 gäller i fråga om dessa att de i betydande
utsträckning dels omfattar mäss- och bulktransporter, dels avser varor som bör
falla utanför stödet. Allmänt gäller att med den struktur, som sjötransporterna
har i kostnads-, pris- och varuhänseende, avståndsfaklorn inte spelar samma
roll som i fråga om landtransporterna. Som jag också framhåUit i angivna
proposition är utan tvekan de problem större som sammanhänger med vinter- och isförhållandena
och som innebär att transporter tUl sjöss under vissa tider av året förhindras
eller försvåras. Jag vill här hänvisa tUl det stöd åt sjöfarten pä
Norrlandshamnarna som ligger i att isbrytarser-vicen tillhandahålls
avgiftsfritt med anUtande av på riksstaten anvisade medel. För budgetåret
1973/74 har riksdagen nyligen anvisat ca 35 milj, kr, för ändamålet. Det bör
också erinras om att isbrytarkapacileten under de närmaste åren väsentligt
kommer att förslärkas genom den anskaffning av två nya havsisbrylare som på
förslag av Kungl, Maj.t beslutats av 1971 och 1973 ärs riksdagar. Denna ökade
kapacitet kommer i särskild grad sjöfarten på Norrlandskusten till godo.

Flygtransporter omfattas ej av transportstödet. Härvidlag
gäller alt sådana transporter av det slags produkter som f, n, och - enligt
förslaget i det följande - framöver omfattas av transportstödet endast förekommer
i speciella undantagsfall,

Avgränsningen av transportstödet att avse transporter på
sträckor längre än 300 km har gjorts med beaktande av bl, a, del förhällandet
all medeltransportsträckan för SJ:s godstransporter för landet som helhet hgger
ungefär vid denna gräns. Vid internationella transporter är endast
transportsträckan inom Sverige bidragsgrundande,

1 övrigt gäller alt stödet utgår tiU transporter från och
inom stödområdet av helfabrikal och mera bearbetade halvfabrikat. Härigenom
gynnas såsom nämnls dels vidareförädling och tillkomst av underleveran-lörsförhållanden
inom stödområdet, dels försäljning på vidgade marknader av produkter frän
detta,

Avgränsningen av varuområdet har skett genom angivande av
de råvaror och mera obearbetade halvfabrikat som bör undantas. Det gäller
malmer, metaller, mera obearbetade halvfabrikat inom järn- och stälseklorn, trärävaror
(såsom rundvirke och flis) och pappersmassa samt oljor och bensin.
Undantagandet av dessa varor har motiverats av förutom att de i betydande
utsträckning har gynnsamma fraktförhåUanden genom rabatter i anslutning till
ingångna fraktavtal - att det i åtskiUiga fall rör sig om varuslag, för vUka
ett transportstöd inte kan förväntas gynna en regionalpolitiskt önskvärd
vidareförädling inom stödområdet. AUmänl gäller också att flertalet av de
ifrågavarande varuslagen fraktas sjöledes i betydande kvantiteter med de lägre
frakter som därvid gäller,

Varumässigt omfattar iransporlslödet sålunda ett betydande
antal av från regionalpolitisk synpunkt viktiga produktslag. Det gäller
skogs-industriella produkter, såsom bearbetade trävaror sågade och hyvlade
trävaror, snickerier, fiber- och spånplattor, trähus etc, samt papper. Det
gäller mera bearbetade järn- och stålprodukter, såsom till olika

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 25

detaljer pressad, stansad eller pä annat sätl formad balk,
plåt eUer tråd, vidare bockade, svetsade, profilerade eller på annat sätt manufakturerade
plåt-, balk- eUer trådprodukter. Vidare omfattar stödet varor inom
verkstadsindustrin, plast-, textil- och läderindustrin, kemiska industrin samt
byggnadsmaterialindustrin. I övrigt ingår olika slag av inom stödområdet framstäUda
jordbruks- och hvsmedelsprodukter,

I fråga om storleken av transportstödet gäller att detta
är differentierat så att relativt sett högre fraktbidrag utgår till de norra
delarna av stödområdet. Sålunda utgår fraktbidrag med högst 35 % av eriagd
frakt i Norrbottens och Västerbottens län, med högst 25 % i Jämtlands och Västernorrlands
län samt med högst 15 % i övriga delar av stödområdet. Inom ramen för angivna maximisatser
sker en avståndsdifferentiering av bidragen för att undvika vissa icke
önskvärda tröskeleffekler.

Av praktiska skäl har såsom nämnls vissa avgränsningar
gjorts i fråga om transportstödet. Sålunda har bl, a, en avgränsning skett som
undantar mindre sändningar, närmare bestämt sådana som inte har en verklig vikt
överstigande 500 kg. Avsikten därmed har varit alt dels administrativt förenkla
bidragsgivningen, dels stimulera företagen till en mera rationell uppläggning
av sina transporter,

1 prop, 1970:84 uttalade jag min avsikt att under den treåriga
försöksperioden successivt följa upp och utvärdera transportstödet. Härigenom
skulle man få vägledning vid övervägandena, hur stödet lämpligen borde
anpassas för tiden härefter,

I fråga om
omfattningen av de medel som utgått tiU ifrågavarande regionalpolitiska
transportstöd kan konstateras all för kalenderåret 1971 utbetalats 40,2 mUj.
kr, i fraktbidrag, I prop, 1973:1 (bU. 8 s, 158) har jag för bidragsgivningen
avseende kalenderåret 1973 dvs, det tredje bidragsåret beräknat ett anslag
om 46,7 milj, kr.

Den regionala fördelningen av utgående bidragsmedel har
såvitt gäller det närmare undersökta bidragsåret 1971 - utfaUit sålunda att
närmare hälften eller drygt 48 % avsett transporter med anknytning tiU de bada
nordligaste länen Norrbottens och Västerbollens län. En betydande del, eller
närmare 24 %, har också gått tiU Västernorrlands län, och återstoden har
fördelats på transporter från övriga delar av stödområdet. Allmänt gäller
sålunda att de norra delarna av stödområdet pä säll som förutsatts i särskUd
grad har gynnats av transportstödet. Det kan också konstateras, all stödet i
hög grad har kommit de mera långväga transporterna lill del. Sålunda har för
ifrågavarande bidragsår drygt 60 % av medlen avsett transporlsträckor över 700
km och närmare 40 % av stödet transporlsträckor över 1 000 km.

Beträffande den varumässiga fördelningen av det för
kalenderåret 1971 utgående stödet visar materialet, att ca 58% av bidragsmedlen
hänfört sig lill transporter av skogsinduslriprodukter och närmare 20 % till
transporter av metall- och verkstadsprodukter i vid mening. Återstoden har
fördelat sig på ett brett register av produkter inom kemiska industrin,
livsmedels- och jordbrukssektorn, byggnadsmaterialindustrin, textil- och
läderindustrin etc. Fördelningen återspeglar givetvis den

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:95 26

näringslivsslruktur som kännetecknar stödområdet.

Transportstödets
effekt pä transportkostnaderna belyses av en i det föregående redovisad
undersökning. Enligt denna kan transportkostnaderna hos de av transportstödet
berörda förelagen i genomsnitt beräknas vara i Norrbottens och Västerbottens
län ca 40 % högre, i Västernorrlands och Jämtlands län ca 20 % högre och i
övriga delar av stödområdet ca 10% högre än för motsvarande företag i Syd- och MeUansverige.
Genom transportstödet har ifrågavarande fraktmerkostnader i genomsnitt kunnat
reduceras med drygt 50 %. Ser man pä de enskUda industribranscherna framgår av
undersökningen att stödet haft störst betydelse för företag, som i väsentlig
utsträckning bearbetar inom stödområdet befintliga råvaror, såsom den träbearbetande
industrin, byggnadsmaterialindustrin, den kemiska industrin och
livsmedelsindustrin. För sädana företag där kostnaderna för transport av
råvaror och halvfabrikat ulgör en mera betydande del av de totala
transportkostnaderna och där dessa varor ofta måste transporteras över längre
sträckor frän orter utanför stödområdet är stödets reducerande effekt
visserligen påtaglig men inte Uka stor. Del gäUer olika delar av
verkstadsindustrin och annan lättare tillverkningsindustri såsom textil-,
läder- och plastindustri m, m.

För att få
en uppfattning om förelagens egen bedömning av transportstödets effekter har i
enkät till 190 förelag inom stödområdet, vUka erhåUit fraklbidrag, uppgifter
begärts i vad mån stödet positivt påverkat försäljning, produktion och
sysselsättning. En sammanfattning av de erhållna svaren har lämnats i det
föregående. Med reservation för svårigheterna att renodla stödets effekter i
förhållande tUl den inverkan som andra aUmänekonomiska och
lokaliseringspolitiska faktorer m, m, haft kan följande konstateras. Närmare 60
% av företagen har redan kunnat påvisa en utvidgning av sin marknad, framför aUt
till de meUersta och södra delarna av landet men även pä exportsidan. Ca 40 %
av företagen har uppgelt att stödet - trots den korta lid det verkat - positivt
påverkat investeringsbeslut, därvid avses sädana av någon mera väsentlig
omfattning. Ca 30 % av företagen slutligen har uppgett, att stödet medverkat
till nyanställning av personal.

Sammanfattningsvis
kan i anslutning till del föregående konstateras alt hittUlsvarande
transportstöd väl synes ha fyllt sin regionalpolitiska uppgift genom att på ett
väsentligt sätt reducera de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de länga
avstånden inom stödområdet och därmed verksamt medverkat till att främja
näringslivets utveckUng i berörda delar av landet. Erfarenheterna får anses i
stort ha styrkt rikligheten av den konstruktion transportstödet fått. Det
gäller dess inriktning pä järnvägs- och landsvägstransporter. Det gäller den varumässiga
avgränsningen av ett stöd inriktat på transporter från orter inom stödområdet.
Det gäller ocksä differentieringen av bidragen med ett relativt sett större
stöd för transporter som berör de norra delarna av området, 1 fräga om bidragssalserna
gäller att de allmänt godtagits av de företag, som omfattats av den nyssnämnda
enkäten. Bidragssalserna Ugger också ungefär vid en nivå, som inte bör
överskridas, om man skall

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:95 27

undvika tekniskt olämpliga och bl, a. från
rättvisesynpunkt ogynnsamma tröskeleffekter i förhållande tiU transporter, vUka
utgår frän orter utanför stödområdesgränsen,

I ett par hänseenden har jag emellertid ansett mig böra
föreslå ändringar i nuvarande transportstöd. Jag avser då närmast bestämningen
av minsta bidragsgrundande transportsträcka och lägsta bidragsgrundande sändningsvikl
ävensom möjhgheten att beakta utländsk Iransporlsträcka i bidragsgivningen. Jag
återkommer till dessa frågor i det följande.

Härutöver har jag med hänsyn tUl del värde Iransporlslödet
visat sig ha som regionalpolitiskt instrument velat framlägga förslag om
stödets utvidgning att avse även vissa transporter tiU orter inom stödområdet.

Med stödområdet avser jag här liksom i det föregående -
det i fraktbidragskungörelsen (1972:832) avgränsade området,

I fråga om en utvidgning av transportstödet att även avse vissa
slag av transporter till orter inom stödområdet bör en sådan inriktas på råvaror
och halvfabrikat (meUanprodukter), vUka avses vidareföräd-1 a s inom
stödområdet och för vilka en reducering av transportkostnaderna är i särskild
grad ägnad att stimulera produktionen och sysselsättningen inom berörda
branscher i stödområdet. Ett slöd som även omfattar transporter tUl orter inom
stödområdet innebär för ifrågavarande företag att transportkostnaderna utöver
vad som följer av nuvarande stöd ytterligare reduceras, vUket i sin tur
förbättrar möjligheterna att vidga marknaden för förelagens slutprodukter.

En sådan utvidgning av stödet, inriktat på transporter av
råvaror och halvfabrikat tUl orter inom stödområdet, kompletterar på ett
funktionellt sätl det stöd som utgår för transporter av färdigvaror och mera
bearbetade halvfabrikat frän orter inom stödområdet.

Vid bestämningen av varuområdet bör därvid i första hand undantas
varor, där bl. a. prisbUdning och transportförhållanden inte motiverar något
transportstöd. Det gäller bl. a. bränsle och drivmedel, såsom oljor och bensin
samt kol och koks. Jag anser dessutom att sädana råvaror och halvfabrikat bör undantas
som finns tUlgängliga inom stödområdet och där ett slöd lill transporter från
orter utanför stödområdet i ätskilliga fall skulle kunna ha negativa
återverkningar på avsättningen av inom stödområdet producerade varor. Det
gäller rundvirke, flis, sågade trävaror, pappersmassa som i endast
begränsade kvantiteter går tiU främst de södra delarna av stödområdet saml
papper. Även malmer och andra mineraliska råvaror, kemiska produkter och
byggnadsmaterial av olika slag bör undantas.

Branscher som - i Ukhet med den träbearbetande industrin -
i betydande utsträckning hämtar råvaror och halvfabrikat från stödområdet är
vidare byggnadsmalerialindustrin, den kemiska industrin samt
livsmedelsindustrin. Det är med hänsyn härlUl angelägel att inte genom ett
utvidgat transportstöd utsätta leverantörerna inom stödområdet för ökad
konkurrens. För företag inom dessa branscher utgör kostnaderna för transporter
av råvaror och halvfabrikat ofta en mindre del av de totala

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:95 28

transportkostnaderna. För ifrågavarande företag gäller
allmänt att den del av transportkostnaden, som enUgt nuvarande transportstöd
grundar bidrag, normalt utgör 30-50% och ofta 40-50% av de totala
transportkostnaderna. Vidare gäller att transportstödet åstadkommit en
reducering av de totala transportkostnaderna på mellan 10 och 12,5 %, Det är
alltså branscher där transportstödet i särskild grad slagit igenom. Med hänsyn
till angivna förhållanden omfattas i princip inte varor lUl företag inom dessa
branscher av förslaget tUl intransportstöd.

Ser man å
andra sidan på företag inom exempelvis sådana branscher som metall- och
verkstadsindustrin, maskinindustrin och transportmedelsindustrin, vidare
företag inom den lättare tillverkningsindustrin, såsom textilindustrin m. m.,
gäller att kostnaderna för transport av råvaror och halvfabrikat utgör en mera
betydande del av de totala transportkostnaderna och att transporterna av dessa
varor ofta går över längre sträckor från orter i Syd- och Mellansverige. Det
kan konstateras, att för ifrågavarande företag andelen bidragsgrundande
transportkostnad

enligt nuvarande transportstöd varierar meUan 19 och
24 % av de

totala transportkostnaderna samt att den andel av transportkostnaderna

som det landtransporterade ankommande godset svarar för i aUmänhet är

hög. För företagen inom metall- och verkstads- samt maskin- och

transportmedelsindustrin ligger den kring 40 %. Den reducering av

transportkostnaden som hittillsvarande transportstöd i dessa fall åstad

kommit varierar mellan 4,5 och drygt 7 %,

Med
hänvisning tUl det anförda föreslår jag, att en utvidgning av transportstödet
att även omfatta vissa transporter till stödområdet i första hand inriktas på
metall- och verkstads-, maskin-, elmaterial- och transportmedelsindustrin samt
vidare på sådan lättare tillverkningsindustri som textil-, beklädnads- och pälsberedningsindustrin,
garveri-, läder-och skoindustrin samt gummi- och plastvaruindustrin.

Det innebär att stödet kommer alt omfatta följande varor,
nämligen

råvaror och halvfabrikat av järn
och stål saml andra oädla metaller liksom skrot av dessa

spänadsmaterial, garner och
vävnader

hudar, skinn och läder

gummi, cordgarn och cordväv

olika basplasler och meUanprodukter
av plast.

Allmänt gäller som förutsättning för bidrag att
ifrågavarande råvaror och halvfabrikat hos mottagaren undergår en bearbetning
som ej är ringa. Motsvarande gäller redan i fråga om varor, som omfattas av
hittillsvarande stöd.

Den gjorda bestämningen av det bidragsberättigade
varuområdet vid intransporter innebär ett väsentligt stöd för melaU- och
verkstadsindustrin i vidaste mening, vUken är av stor betydelse för den
industriella utvecklingen inom stödområdet. Stöd lämnas även tiU flera andra
industribranscher, som det finns anledning att främja utifrån målsättningen
att uppnå en mera allsidig utveckling av näringslivet.

De varor som sålunda erhåller stöd vid transport tUl
stödområdet skaU

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:95 29

också inom ramen för den allmänna
bestämmelsen om minsta Iransporlsträcka kunna ges fraktbidrag vid transporter
inom stödområdet. För vissa av de ifrågakommande produktslagen gäller därvid,
alt fraktbidrag redan nu utgår vid transporter inom området i enlighet med
nuvarande transportstödsbestämmelser.

Syfiet med transportstödet är att främja näringslivels
utveckling inom stödområdet. Ett slöd som avser intransporter kan - även med
den avgränsning som gjorts av del bidragsberättigade varuområdet i speciella
fall underlätta intransport av halvfabrikat och råvaror som lika gärna eUer med
fördel tillverkas eUer kan tillverkas av företag inom området. Man kan därför
inte utesluta möjligheten att införandet av ett stöd tiU intransporter
undanlagsvis kan försvåra konkurrensläget för vissa företag inom området. På
ansökan av berört företag som kan länkas tUlverka viss vara som omfattas av inlransportslödet
bör därför Kungl. Maj:t ha rätt att föreskriva att intransportstöd inle skall
utgå för ifrågavarande vara så länge denna tillverkas inom stödområdet. Prövningen
huruvida tillverkning förekommer lorde därvid i tillämpliga delar kunna ske med
utgångspunkt i de grunder som gäller för prövningen enl, 13 § i
tulltaxeförordningen (1960:391) beträffande ansökningar om tullfrihet för vissa
varor.

I fråga om stödets storlek avses nuvarande ordning med
differentierade bidragssatser gäUa, innebärande att fraktbidrag skall kunna
utgå med högst 35 % för transporter tUl Norrbottens och Västerbottens län, med
högst 25 % för transporter tUl Västernorrlands och Jämtlands län saml med högst
15% för transporter till de övriga delarna av stödområdet. En sådan anknytning
stöder de regionalpolitiska strävandena att i särskild grad stimulera
näringslivets utveckUng i de övre delarna av Norrland,

För det nuvarande stödet för transporter från orter inom
stödområdet (uttransportstödel) gäUer alt avsändaren eller mottagaren -
beroende på vem av dem som står för frakten kan söka och erhålla fraktbidrag.
I fräga om det föreslagna stödet för transporter till orter inom stödområdet (inlransportslödet)
är syfiet att reducera transportkostnaderna för de företag som mottar och vidareförädlar
råvarorna och halvfabrikaten. Med hänsyn härtill förordar jag, att bidrag i
princip skall kunna sökas endast av mottagaren av godset, som kan erhålla
bidrag mot uppvisande av originalfraktsedel, I de fall varor vid transporter
inom stödområdet är stödberättigade enligt såväl uttransportslödets som
intransportstödets bestämmelser gäller dock att antingen avsändare eller
mottagaren skaU kunna söka bidrag enligt mest förmånliga alternativ,

1 anslutning till det föregående vill jag här ta upp
frågan om avvikelse i vissa fall frän de normalt gällande bestämmelserna för
ansökning om bidrag. Dessa avvikelser betingas av vissa återverkningar till
följd av Sveriges avtal med Europeiska kol- och stålgemenskapen (del s. k, CECA-avtalet),

Enligt detta avtal skall varje företagare som tillverkar
eller ålerförsäljer sådana järn- och stålvaror som omfattas av CECA-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:95 30

avtalet iaktta vissa bestämmelser rörande prissättningen.
Bestämmelserna innebär bl. a. att företagen skall räkna sina priser vid
särskilda fraktbaspunkler, vilka inte behöver vara belägna på verksorterna.
Järnverken får endast ha en baspunkt per produkt. Ett och samma verk kan emellertid
ha olika baspunkter för olika produkter, och olika verk kan ha samma baspunkt.
Från baspunkterna skaU köparna debiteras frakt till bestämmelseorten enligt
offentliggjorda tariffer. Detta innebär en förändring i förhällande till
nuvarande ordning, enligt vilken ett järnverk häller ell för hela landet i
stort sett enhetligt pris, i vilket inkalkylerats en genomsnittlig
fraktkostnad. Genom att verken inom ramen för CECA-systemet kan välja
baspunkter pä andra platser än verksorten, kommer köparna att debileras
frakter, som i allmänhet inte motsvarar de verkliga transportkostnaderna.
Verken fär endast avvika från sina offentliga försäljningsvillkor under vissa
angivna förutsättningar. En sådan anpassning får endast ske nedåt och till
leveranspriser, som beräknats från annan baspunkt än verkels egen eUer, i fråga
om offert från tredje land, på annat säll.

De svenska järnverken har i allmänhet angett sina
baspunkter i anslutning till de stora avsättningsområdena i Syd- och
Mellansverige, Detta får till följd att den industri som är lokaliserad långl
ifrån baspunkterna främst i landels norra delar kommer i ett relativt sett
sämre fraktkostnadsläge än sådan industri som är belägen längre söderut.

De olägenheter som följer härmed har påtalats i en
skrivelse till kommunikationsdepartementet av länsstyrelserna i de fyra nordUgaste
länen.

Vid utformningen av stödet för transporter till orter inom
stödområdet har jag därför eftersträvat en ordning, som kan bidra tUl att
kompensera berörda företag för de högre kostnader som följer med det angivna prissältningssystemet.

Sålunda skaU
för CECA-produkter som omfattas av intransportstödet fraklbidrag liksom vid
intransporter av andra varor - sökas av mottagaren av godset. Vid ansökan skall
i stället för fraktsedel fogas originalfaktura, vilken skall innehålla
uppgifter av betydelse för bestämningen av fraktbidragels storlek. För de fall
inköp sker till svenska järnverks priser borde det bidragsgrundande
fraktbeloppet i princip kunna beräknas med utgångspunkt från den för kunden
närmast belägna baspunkten, där produkten i fråga är prisnoterad. För de fall
inköp sker liU utländska järnverks priser kan en lämplig riktpunkt vara att fraklbeloppet
beräknas utifrån den för kunden närmast belägna importhamnen. Det
bidragsgrundande fraklbeloppet får ej i något fall överstiga vad som följer vid
tillämpning av de svenska järnverkens frakltariffer.

I de fall då CECA-produkter vid transporter mellan orter
inom stödområdet är berättigade lill fraktbidrag enligt såväl in- som uttransportslödets
bestämmelser avses de nyss angivna reglerna gälla.

I fråga om transporter från stödområdet av CECA-produkter,
vilka omfattas av nuvarande transportstöd, skall fraktbidrag pä vanligt sätt
beräknas på verklig frakt och mol uppvisande av originalfraklsedel.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:95 31

Jag bedömer att den angivna ordningen skall visa sig
ändamålsenlig, då det gäller att motverka uppkomna olägenheter. Jag vUl också i
sammanhanget understryka vikten av att den tillämpas med beaktande av alt någon
diskriminering inte får ske mellan svenskt och importerat stål.

Jag utgår ifrån alt Kungl, Maj:t med hänsyn till efter
hand eventueUt inträffade ändringar i CECA-systemet skaU inom ramen för de
allmänna förutsättningar som gäller för transportstödet - vid behov kunna vidta
erforderliga justeringar.

Kostnaderna
för den av mig sålunda föreslagna utvidgningen av transportstödet kan i 1973
års volymer och 1972 års priser - beräknas till 16,5 milj. kr.

Som jag tidigare nämnt avser jag all i detta sammanhang
även ta upp frågan om anpassning i vissa hänseenden av de aUmänna
transportstöds-bestämmelserna.

Det gäller
i första hand frågan om den kortaste bidragsgrundande transportsträckan.
Enligt nuvarande bestämmelser gäUer att transportstöd kan utgå för
transportsträckor som är längre än 300 km. Denna gräns har, som framhållits i
del föregående, bestämts med beaktande av den för landet i dess helhet gällande
medelslransportsträckan vid järnvägstransporter. Det kan här enligt min mening
finnas vissa skäl som talar för en viss justering nedåt av denna gräns. Den bör
dock inte sättas lägre än 250 km, eftersom man då skulle med hänsyn till medellransportslräckorna
i de södra och mellersta delarna av landet relativt sett gynna de norra
delarna av landet i förhållande lill dessa. Går man under denna gräns skulle
man ocksä ge stöd tiU mera lokala och dislributionsbetonade transporter, vilket
inte ligger i linje med stödets regionalpolitiska syfte. Kostnaden för reduceringen
vUken i särskild grad kommer de södra delarna av stödområdet tUl godo kan
med nyssnämnda pris- och volymförutsätlningar beräknas lUl ca 4 milj, kr.

Jag vill ocksä
ta upp frågan om möjligheten att beakta utländsk transportsträcka i bidragsgivningen.
Enligt nuvarande bestämmelser är endast den del av transportsträckan som är
belägen inom Sverige bidragsgrundande. Det innebär att för vissa transporter,
som går mellan å ena sidan orter i främst Jämtlands och Norrbottens län och å
andra sidan orter och hamnar i Norge resp, Finland, fraktbidrag inte kan utgå
genom alt den utländska delsträckan ej får medräknas som bidragsgrundande
transportsträcka, f, n, minst 300 km och i fortsättningen - enligt förslaget i
det föregående 250 km. Jag föreslår härvidlag en ändring, innebärande att,
för det faU den svenska transportsträckan inle uppgår lill 250 km,
ifrågavarande norska eller finska delsträcka får tillgodoräknas för att uppnå
250 km. Fraklbidrag bör av principiella skäl endast utgå för den del av frakten
som avser svensk sträcka.

Jag skall slutligen också föreslå viss ändring av den lägsta
vikt som en enskild sändning skall ha för att vara bidragsberättigad, F, n.
gäller att sändningar som inte har en vikt överstigande 500 kg är

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:95 32

undantagna från stöd. Jag är beredd att föreslå en
sänkning av viktgränsen så all i fortsättningen sändningar överstigande 300 kg
kan få bidrag. Mol en ytterligare reducering talar olika skäl av bl. a,
teknisk-administrativ och taxemässig karaktär. Vidare framstår det som
angeläget all stimulera förelagen att ordna sina transporter så rationeUt som
möjligt. Erfarenheterna av hittUlsvarande transportstödsverksamhet tyder ocksä
på att företagen successivt eftersträvat större sändningsvikter.

Kostnaderna för de båda sistnämnda ändringarna beräknar
jag tiU ca 2,5 milj. kr.

För bidragsäret 1974 beräknar jag i anslutning till det
föregående kostnaderna för transportstödet -il 973 års volymer och 1972 års
priser till drygt 70 milj. kr. Härav avser inemot 50 milj, kr. del nuvarande
stödet gällande transporter från orter inom stödområdet samt ca 23 milj, kr,
den föreslagna utvidgningen. Av detta belopp avser säsom nämnts 16,5 milj. kr.
stöd tUl transporter liU orter inom stödområdet, 4 milj, kr. sänkning av kravet
i fräga om minsta transportsträcka samt tiUhopa 2,5 mUj. kr, ändringar i fråga
om utländsk delsträcka och sänkningen av viktgränsen.

I fråga om handläggningen av bidragsärendena bör med de
ändringar som följer av det föregående - de hiltiUs tillämpade reglerna
alltjämt gälla. Administrationen av bidragssystemet bör även fortsättningsvis
ankomma på den särskUda fraktbidragsnämnden,

Transportstödssystemel i dess utvidgade och anpassade form
bör gälla under en femårsperiod med början den 1 januari 1974, Under perioden
bör stödet successivt följas upp och bedömas med hänsyn tUl sina verkningar. Kungl,
Maj:t bör härvid ha möjlighet att vid behov vidta anpassningar, som exempelvis
kan vara betingade av den tidigare beskrivna uppkomsten av avsätlningsproblem
för företag inom stödområdet med motsvarande produktion.

Med fortsatt tiUämpning av nuvarande ordning, innebärande ka-lenderärsvis
utbetalning av fraktbidragen i efterskott, behöver anslag inte nu beräknas för
bidragsåret 1974, Jag avser att anmäla anslagsfrågan i 1974 års slalsverksproposition,

I anslutning tUl frågan om det regionalpolitiska
transportstödet tUl de norra delarna av landet skall jag här även la upp frågan
om viss förstärkning av transportstödet för Gotland,

Det kan i
sammanhanget erinras om den lag (1970:871) om hnjesjöfart på Golland, som på
förslag av Kungl, Maj:l antogs av 1970 ärs riksdag (prop. 1970:175, 3LU
1970:89, rskr 1970:463). Syftet med lagen är att skapa förutsättningar för en
tillfredsställande Iransportförsörjning för Golland tUl lägsta möjliga
kostnader genom att säkra nödvändig koncentration och samordning av den
reguljära färjelrafiken mellan Gotland och fastlandet samt en fortlöpande
samhällelig insyn i verksamheten. Genom lagen har möjligheterna ocksä
väsentligt förbättrats alt påverka Irafikuppläggningen lill fördel för
allmänheten och näringslivet pä Gotland och att se till att gods- och
persontrafiken sker till rimliga och lämpligt avvägda taxor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:95 33

Härefter har, på förslag av Kungl. Maj:t, 1971 års riksdag
(prop. 1971:154, TU 1971:28, rskr 1 97 1:350) beslutat om ett transportstöd för
Gotland i anslutning till färjetrafiken med fastlandet. Transportstödet som i
första hand bedrivs som en försöksverksamhet under en treårsperiod med början
den 1 februari 1972 har tUlkommit i syfte att skapa gynnsammare betingelser
för den näringsgeografiska utveckUng som Gotlands inlemmande i stödområdet
syftar lill. Det är dels fråga om ett fraktslöd avseende godstransporterna tUl
fastlandet, dels en med främst statliga medel åstadkommen reducering av
personbilstaxorna. Den senare har gjorts för all gynna turismen och för att
förbilliga den gotländska allmänhetens fastlandsresor.

Vid utformningen av fraktstödel har i nyssnämnda
proposition (1971:154) anförts olika skäl för att inrikta stödet på de frän
Gotland utgående transporterna, I fråga om det ingående färjegodset som i
betydande utsträckning utgörs av livsmedelsprodukter och ell brett register av
konsumtionsvaror konstaterades i sammanhanget, att tUlgängligt material gav
vid handen att Gotlandspriserna beträffande den övervägande delen av delta gods
vid en jämförelse med genomsnittet för landet - inte återspeglade någon av
transportkostnaderna betingad fördyring. Det gällde exempelvis livsmedel och
vissa andra konsumtionsvaror Uksom olika slags kapitalvaror, I fräga om vissa
slag av införda varor konstaterades att ett stöd skulle kunna skapa svårigheter
för gotländska företag,

I fråga om de utgående transporterna - som lUl
uppskattningsvis 60 % utgörs av pä Gotland producerade livsmedel, vidare andra jordbruksprodukter,
varor från elmaterialindustrin ävensom vissa andra bearbetade varor har
emellertid övervägande skäl ansetts tala för ett fraktstöd. Genom ett sådant
kan sålunda de kostnadsmässiga ölägenheter för det gotländska näringslivet
minskas som följer med Gotlands läge och med därav betingade merkostnader i
samband med färjeöverfarten,

I fråga om storleken av det beslutade fraktstödet avseende
det från Gotland utgående godset gäUer att nedsättning frän den 1 februari 1972
skett med 50 % av godstaxan (längdmetertaxan för godsfordon). Därigenom har
fraktavgiften per längdmeler vad avser sträckan GotlandNynäshamn kunnat
minskas frän 39 kr, till 20 kr. samt beträffande sträckan
GotlandOskarshamn/Västervik frän 32 kr. tUl 16 kr.

Vad avser personbilstaxorna har från den 1 februari 1972
med utnyttjande i huvudsak av statliga medel och därutöver av visst ekonomiskt
utrymme hos trafikföretaget - en reducering skett med 25 %. Det innebär att
avgiften för överförd personbil sänkts från 60 kr. tUl 45 kr,, pä vilket senare
belopp på Gotland bosatta personer erhåller 50 % rabatt.

Kostnaderna för ifrågavarande transportstöd har för
budgetåret 1972/73 beräknats till 2,1 milj. kr., varav ca 1,5 milj. kr. avser
godstransporter och ca 600 000 kr, nedsättning av personbilstaxan.

Jag vill i detta sammanhang erinra om de
förslag som tidigare

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:95 34

redovisats av chefen för finansdepartementet avseende skatteutjämningsbidrag
tUl Gotlands kommun fr, o, m. år 1974, Förslaget innebär en ökning av det
statliga stödet till Gollands kommun som motsvarar ca 1 000 kr. för en tvåbarnsfamilj
per är. Härigenom förbättras ytterligare möjligheterna för Gollands invånare
att erhålla en med övriga medborgare i riket hkvärdig service.

Försöksperioden för det gotländska transportstödet har
satts tUl tre år. Erfarenhet finns nu endast från det första året vUkel är en
alltför kort tidsperiod för alt ligga tUl grund för en allmän omprövning av
detta stöd. Med hänsyn till angelägenheten av att hjälpa det gotländska
näringslivet är jag emellertid beredd att redan nu - under pågående
försöksperiod föreslå en förstärkning av stödet lUl nyttotrafiken.

Jag förordar sålunda ett ekonomiskt utrymme som medger en
ytterligare sänkning av längdmetertaxan, närmare bestämt med 50 % av de f. n, gäUande
avgifterna. Det innebär, all fraktavgiften per längdmeter för sträckan
Golland-Nynäshamn minskas från 20 kr, till 10 kr, samt för sträckan Golland-Oskarshamn/Västervik
från 16 kr, tiU 8 kr. Jämfört med vad som gäUde vid ingången av år 1972 innebär
detta att en reducering sedan dess skett med 75 %,

Vad jag sålunda föreslagit innebär en påtaglig
förstärkning av transportstödet, som gör att detta i än högre grad kan fylla
sin regionalpolitiska uppgift. Ändringen i transportstödet avses genomförd frän
den 1 juli 1973.

Den föreslagna förbättringen innebär ett ökat medelsbehov
om ca 1 milj, kr. Vid riksdagens bifall lill förslaget torde kostnaderna få
belasta det för budgetåret 1973/74 upptagna förslagsanslaget Transportstöd för
Gotland, vilket i 1973 års slalsverksproposition beräknats till 2,3 milj. kr.

Som jag uttalat i prop. 1971:154 får i anslutning till
försöksperioden en utvärdering ske av transportstödet och i anslutning därtiU
en bedömning av dess värde och behovet av en anpassning. Avsikten är att de
härav betingade övervägandena skall underställas 1974 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att

1.
godkänna de
riktlinjer för ett fortsatt regionalpolitiskt transportstöd som jag angett
i det föregående,

2.
godkänna de
ändringar i transportstödet för Gotland som jag angett i del föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen all tUl
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill delta protokoll
utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

34 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (34)

34 kopplingar i 25 dokument.

  1. Bet. 1979/80:TU29 Med anledning av propositionen 1979/80:174 om transportstöd till Norrland m. m. jämte motioner s. 3 i texten
  2. Bet. 1979/80:TU5 Med anledning av propositionen 1978/79:152 om transportstöd jämte motioner s. 6 i texten
  3. Bet. 1978/79:TU8 med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser kommunikationsdepartementets v… s. 2 i texten
  4. Bet. 1977/78:TU16 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser anslaget till Transportslöd för Norrland m. m. jämte vissa motioner s. 3 i texten
  5. Bet. 1976/77:TU17 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt avser anslaget till Transportstöd för Norrland m. m. jämte motioner s. 2 i texten

Visa alla 25