Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsf örslaget för budgetåret 1974/75, m. m.
1974 · 486 sidor, varav 297 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 297 av 486 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:100, Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsf örslaget för budgetåret 1974/75, m. m.
Dokumentets text
Kungl.
Maj:ts proposition nr 100 år 1974 Prop. 1974:100
Nr 100
Kungl.
Majtts proposition angående komplettering av riksstatsf örslaget för budgetåret
1974/75, m. m.; given den 26 april 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas den ekonomiska politiken
mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.
Det förslag till riksstat för budgetåret 1974/75
som lades fram 1 årets statsverksproposition kompletteras med hänsyn till
senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten.
I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet skulle öka med ca
540 milj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets statsverksproposition.
Sålunda förutses nu ett underskott på ca 8 910 milj. kr. För budgetåret
1974/75 beräknades i statsverkspropositionen ett underskott på ca 6 595 milj.
kr. De nya beräkningarna visar ett underskott på ca 9 590 milj. kr.
I särskilda bilagor redovisas bl. a. en
nationalbudget för år 1974 samt en långtidsbudget för budgetåren
1974/751978/79.
1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100
Prop.1974:100
Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 26 april 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON,
HJELM-WALLÉN.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Jag anhåller nu att få anmäla en reviderad
finansplan och till komplettering av riksstatsförslaget för nästa budgetår
underställa Kungl. Maj:ts prövning en förnyad beräkning av statsinkomsterna m.
m. samt ett slutligt förslag till investeringsplan för budgetåret 1974/75 och
vissa andra frågor som sammanhänger därmed.
REVIDERAD FINANSPLAN 1974
1
Den internationella utvecklingen
Den ekonomiska utvecklingen i OECD-länderna
kännetecknades under år 1973 av en mycket snabb produktionstillväxt.
Bruttonationalprodukten ökade sålunda med i genomsnitt 5,5 % i Västeuropa. I
Förenta staterna och Canada var ökningen inte mindre än drygt 6 % och i Japan
inemot 11 %. Högkonjunkturen medförde också en rekordartad ökning av den
internationella handeln, som växte med nära 15 % i volym.
Styrkan i expansionen får till stor del tillskrivas
det förhållandet att man från mitten av år 1972 hade en sammanfallande
högkonjunktur i flertalet industriländer. Under senare delen av år 1973
dämpades emellertid produktionstillväxten påtagligt i nästan samtliga större
industriländer. Dämpningen berodde i första hand på att produktionskapaciteten
blev fullt utnyttjad. Men den återspeglade också en avsaktning av efterfrågetillväxten,
bl. a. till följd av att den ekonomiska politiken i många länder efter hand
gavs en mera restriktiv inriktning. Denna inriktning av politiken motiverades
inte minst av en strävan att begränsa de utomordentligt snabba
prisstegringarna. Främst kom dessa till uttryck på råvarumarknaderna och även
i övrigt i den internationella handeln. Även stegringstakten i den inhemska
prisnivån i industriländerna tilltog emellertid kraftigt. Konsumentpriserna
ökade med mer än 10 %
Prop.
1974:100 3
i
en rad länder. Särskilt framträdande var utvecklingen i Japan, där priserna
steg med inemot 20 % under år 1973.
En
ny faktor i den internationella ekonomiska bilden är sedan hösten 1973 de
dramatiska förändringarna på den internationella oljemarknaden vad gäller
såväl tillförsel som priser. När läget på den internationella oljemarknaden
i varje fall vad gäller tillförseln numera förefaller att ha stabiliserat sig
kan man konstatera att oljepriser på nuvarande nivå ändrar förutsättningarna
för den fortsatta ekonomiska utvecklingen i industriländerna. Innebörden härav
är bl. a. att de under hösten 1973 förhållandevis optimistiska förväntningarna
för den internationella konjunkturutvecklingen år 1974 fått revideras ned.
Beträffande
utvecklingen av oljetillförseln under vinterhalvåret 1973 1974 kan konstateras
att restriktionerna för försörjningen successivt mjukats upp. Man torde t. v.
kunna räkna med en förhållandevis problemfri tillförselsituation för OECD-länderna
under resten av 1974. Den knapphet på oljeprodukter som rått i flertalet
industriländer under vintern har, såvitt nu kan bedömas, inte medfört någon
nämnvärd begränsning för produktionen. Bristen har kunnat mötas med olika
kon-sumtionsbegränsande åtgärder med sikte på främst hushållens konsumtion
samt genom omdispositioner vid vidareförädlingen av råolja till förmån för
industrins behov. Allt eftersom tillförselsituationen förbättrats har dessa
restriktioner avvecklats i flertalet länder.
Även
om man inte kan bortse från möjligheten att leveransstörriing-ar åter kan
uppträda på oljemarknaden, är det f. n. de kraftiga prisstegringarna pä
oljeprodukter, som kan väntas få återverkningar på den fortsatta
internationella ekonomiska utvecklingen. De höjningar som skedde i oktober och
december 1973 innebär en uppgång i priset på råolja skeppad till Västeuropa
för de stora oljebolagens räkning med ca 160 %. För de mindre, nationella
bolagen har prisstegringen i vissa fall varit ännu mera markerad. De oljeexporterande
ländernas samarbetsorganisation, OPEC, har nu beslutat att fastställa
oljepriserna kvartalsvis. För andra kvartalet i år kvarstår de priser som
bestämdes i slutet av december 1973. Det är dock en öppen fråga vilken prisnivå
högre eller lägre än den nuvarande som kommer att gälla efter halvårsskiftet
1974.
Vid antagandet att oljepriserna andra halvåret 1974
ligger kvar på nuvarande höga nivå samt att tillförseln i volym blir ungefär
oförändrad jämfört med 1973, kan OECD-ländernas samlade importkostnader för
olja år 1974 förutses öka med ca 50 miljarder dollar. För de
icke-oljeproducerande utvecklingsländerna kan motsvarande merkostnad uppskattas
till drygt 10 miljarder dollar. Man kan samtidigt förvänta att den mycket stora
inkomstökningen för OPEC-länderna kommer att föra med sig en kraftigt ökad
import till dessa länder. Även vid ett antagande om att OPEC-länderna skulle
öka sin import under år 1974 med
Prop.1974:100 4
50
% skulle de emellertid endast behöva utnyttja ca 10 % av sitt inkomsttillskott
för att finansiera den ökade importen. En kraftig obalans i handeln för
OECD-området måste sålunda förutses för 1974, även vid optimistiska antaganden
om oljeländernas importförmåga.
Med de här angivna förutsättningarna skulle de
kraftiga oljeprishöj-ningarna medföra ett klart bortfall i effektiv efterfrågan
i världsekonomin 1974, i det fall detta inte kompenseras i en eller annan
form. För Västeuropa och Japan skulle bortfallet motsvara inemot 2 % av den
samlade efterfrågan, medan motsvarande siffra för Förenta staterna uppgår till
inte fullt 1 %. För industriländerna kommer försämringen i deras samlade
bytesbalans troligen att till stor del kunna täckas genom kapitalåterflöde från
oljeländerna. Hur detta återflöde kommer att fördelas på enskilda länder,
liksom hur det kan komma att påverka den effektiva efterfrågan via de
internationella kreditmarknadema är dock svårt att närmare förutse. De
icke-oljeproducerande utvecklingsländernas möjligheter att finansiera de
stegrade kostnaderna för oljeimporten genom ökad export eller internationell
upplåning torde däremot vara begränsade. Deras efterfrågan på industriprodukter
kommer därmed sannolikt att dämpas i den mån de inte kan dra fördel av de
kraftiga prisstegringar som inträffat även på andra råvaror än olja.
De höjda oljepriserna har ytterligare påskyndat den
redan höga prisstegringstakten i industriländerna. För OECD-länderna väntas
oljepris-höjningarna bidra med 2 å 3 procentenheter till prisuppgången. Det är
ännu oklart hur effekterna av de höjda oljepriserna kommer att fördela sig
mellan de olika sektorerna i samhället. Det är möjligt att hushållen drar ner
sparkvoten och på detta sätt i varje fall övergångsvis kompenserar ett
förväntat bortfall i efterfrågan. De höjda oljepriserna kan vidare väntas på
sikt dra med sig betydande investeringar i alternativa energikällor. Det är
dock knappast sannolikt att sådana investeringar eller förutsebara
omdispositioner från hushållens sida redan i år skulle innebära en
efterfrågeökning i industriländerna som är tillräckligt stor för- att helt
kompensera effekterna av de höjda oljepriserna. Tillväxttakten i
industriländerna kommer därför också att bli av-hängig av i vilken utsträckning
den ekonomiska politiken bidrar till att hålla efterfrågan uppe. Hänsyn till
den yttre balansen och de starka prisstegringarna kan komma att leda till en
försiktig hållning då det gäller utformningen av den ekonomiska politiken.
Mot slutet av år 1973 präglades, som jag tidigare
nämnt, den ekonomiska utvecklingen i OECD-området av en klart dämpad
produktionstillväxt jämfört med tidigare under året. Bostadsbyggandet och den
privata konsumtionen utgjorde därvid återhållande element i efterfråge-utvecklingen.
Vidare hade den ekonomiska politiken i ett antal länder givits en mera
restriktiv inriktning. Häremot stod i flera länder en fortsatt relativt
expansiv utveckling av företagens investeringar.
Prop. 1974:100 5
För 1974 kan man nu räkna med en viss dämpning av
produktionstillväxten i flertalet industriländer utöver vad som tidigare
förutsetts. Totalproduktionens ökning i OECD-länderna torde, enligt vad som nu
kan bedömas, komma att stanna vid drygt 2 %. De västeuropeiska länderna väntas
visa en något högre tillväxt än Förenta staterna. Den totala tillväxten under
1974 och än mer utvecklingen under loppet av året är emellertid mycket svår att
ange. Det kan sålunda nämnas att i de internationella ekonomiska
samarbetsorganisationerna råder olika uppfattningar härom.
I
anpassningsprocessen till de nya förutsättningar som de högre oljepriserna
innebär kan den privata konsumtionen men i vissa länder även näringslivets
investeringar verka återhållande på den internationella ekonomiska
utvecklingen. Bostadsbyggandet förutses på flera håll dessutom visa en kraftig
tillbakagång. Efter hand torde dock en återhämtning kunna förutses för den
privata konsumtionen. Även näringslivets investeringar kan väntas komma att
successivt återta en mer expansiv utveckling bl. a. mot bakgrund av det i många
industribranscher synnerligen höga kapacitetsutnyttjandet under den senaste
högkonjunkturen. En mera markerad återhämtning kan emellertid dröja in på
1975.
Parallellt
med den relativt dämpade ekonomiska utvecklingen i OECD-ländema 1974 kan den
internationella handeln förutses visa en mer måttlig tillväxt än under 1973.
Framför allt gäller detta handeln mellan industriländerna. En förutsedd kraftig
uppgång i OPEC-län-dernas import bidrar dock till att världshandeln ändå kan
väntas öka med 6 ä 7 % i volym 1974.
Betydelsefulla förändringar i jämviktsskapande
riktning ägde under år 1973 rum i vissa av de större ländernas bytesbalanser. I
Förenta staterna förstärktes bytesbalansen med ca 10 miljarder dollar medan
den i Japan försärnrades med 6,5 miljarder dollar. Denna utveckling återspeglas
även på de internationella valutamarknaderna, där dollarn efter hand stärktes
från sommaren 1973. Detta bidrog till att skapa lugnare förhållanden på
valutamarknaderna.
Utvecklingen
på valutamarknaderna har vidare lett till att flertalet viktigare valutor
numera flyter i förhållande till varandra. Ett undantag utgörs av de valutor
som ingår i det europeiska valutasamarbetet, som inleddes i mars 1973. I detta
samarbete deltar numera Västtyskland, Belgien, Danmark, Nederländerna samt
Norge och Sverige. Ett väsentligt syfte från svensk sida har varit och är att
genom detta samarbete upprätthålla ett någorlunda fast värde för den svenska
kronan i förhållande till flera av våra viktigaste handelspartners.
Utvecklingen på de internationella
valutamarknaderna kommer i hög grad att påverkas av oljeprishöjningarna. Man
kan räkna med att OECD-ländema kommer att få vidkännas ett underskott i sin
samlade bytesbalans av storleksordningen 40 miljarder dollar. Endast något en-
Prop. 1974:100 6
staka
OECD-land beräknas uppvisa överskott i sin bytesbalans under år 1974. Särskilt
bekymmersam torde utvecklingen bli för de länder som redan tidigare hade svaga
bytesbalanser. De oljeexporterande ländernas starkt ökade valutaintäkter kommer
sannolikt att i väsentlig omfattning placeras på kapitalmarknaderna i den
industrialiserade delen av världen, främst i Förenta staterna och Västtyskland
och på den s. k. eurovalutamarknaden. Andra länder har sedan i sin tur
möjlighet att ta upp lån på dessa marknader. Det finns emellertid inte någon
garanti för att kapitalåterflöde! fördelas tillräckligt snabbt och i
tillräcklig omfattning till de länder som drabbats värst av
oljeprishöjningarna.
Särskilda finansieringsproblem kan beräknas
uppkomma för flera av de icke oljeproducerande utvecklingsländerna. Förslag
till åtgärder, särskilt inriktade på dessa länders problem, övervägs f. n. i
olika internationella sammanhang.
Det finns sålunda behov av arrangemang som kan
underlätta omfördelningen av de medel som är tillgängliga för att finansiera
bytesbalansunderskott. Sverige har därför ställt sig positivt till ett förslag
att den internationella valutafonden skall ges en mer aktiv roll i lösningen av
dessa omfördelningsproblem. Detta förslag innebär att en särskild lånemöjlighet
skapas i valutafonden för länder som ställs inför akuta likviditetsproblem till
följd av oljeprisstegringarna. Valutafondens upplåning avses därvid i möjlig
utsträckning ske i de oljeproducerande överskottsländerna.
Även utsikterna för en reform av det
internationella valutasystemet enligt tidigare avsedda riktlinjer har radikalt
förändrats genom oljekrisen. Arbetet på reformen bedrevs under år 1973
intensivt inom den s. k. 20-kommittén med sikte på att nå fram till en
allomfattande re-formplan, som skulle kunna antas vid valutafondens årsmöte
hösten 1974. Ambitionerna har nu fått sänkas. Intresset är i stället närmast
knutet till att genomföra vissa partiella reformer av praktisk betydelse med
sikte på att bidra till en lösning av de akuta problem i det internationella
monetära samarbetet som uppstått på grund av osäkerheten om
oljeprishöjningarnas finansiella återverkningar. Dessa frågor avser bl. a.
värderingen av de speciella dragningsrätterna (SDR) samt regler att tillämpas
vid flytande växelkurser med syfte att undvika överdrivna kursrörelser samt
konkurrerande växelkursförändringar.
En viktig delreform med tanke på valutafondens
löpande verksamhet och på det framtida reformarbetet gäller fondens
institutionella utformning. Vid 20-kommitténs möte i januari 1974 uppnåddes
enighet om att en ny ministerkommitté med liknande sammansättning som 20-kommittén
borde bildas inom ramen för valutafonden. Den är tänkt som en föregångare till
ett framtida, permanent ministerråd. Detta nya organ skall ha till uppgift att
regelbundet 3 å 4 gånger om året sammanträda för att noggrant gå igenom
utvecklingen på främst det interna-
Prop. 1974:100 7
tionella
monetära området. Ministerrådet skall därvid också ta de initiativ till
reformer av valutasystemet som utvecklingen påkallar. På detta sätt kommer
arbetet på en valutareform att fortsätta men få en mera gradvis och pragmatisk
karaktär.
2
Den ekonomiska utvecklingen under 1973
Vid ingången av år 1973 bedömdes den ekonomiska
utvecklingen i Sverige under det då framförliggande året bli relativt expansiv.
Med hänsyn till den väntade kraftiga efterfrågeökningen i de för vår export
mest betydelsefulla avnämarländerna jämte en gynnsam kostnadsutveckling
förutsågs en kraftig expansion av exporten. Men även den inhemska efterfrågan
kunde väntas visa en gynnsam utveckling. Sålunda förutsågs betydande ökningar
av såväl näringslivets fasta investeringar som av lagerinvesteringarna. De
investeringsstimulerande åtgärder som regeringen föreslagit hösten 1972 kunde
väntas verksamt bidraga till en sådan utveckling.
Även
den privata konsumtionen förutsågs öka kraftigt under 1973. Hushållens
disponibla inkomster kunde nämligen beräknas öka förhållandevis snabbt på
grund av bl. a. sänkningen av den statliga inkomstskatten fr. o. m. den 1
januari 1973 och den i huvudsak oförändrade kommunala utdebiteringen. Till
grund för bedömningen om den privata konsumtionens utveckling låg också en
förutsättning om en i stort sett oförändrad sparkvot mellan 1972 och 1973. Den
nedgång i den privata konsumtionen som skedde 1971 hade till en betydande del
sin förklaring i en kraftig höjning av hushållssparandet. 1972 minskade
sparkvoten något, men låg fortfarande kvar på en hög nivå. Mot bakgrund härav
förutsågs ingen återgång till den låga nivån före 1971, men inte heller någon
ytterligare stegring utöver den höga nivå som fortfarande gällde 1972.
Med
dessa bedömningar kunde sammantaget en relativt expansiv
konjunkturutveckling förväntas under 1973. Därmed skulle kapacitetsutnyttjandet
öka och arbetslösheten efter hand minska. Såväl handels- som bytesbalans borde
med hänsyn till den snabbt växande exporten förbättras ytterligare.
Utvecklingen
under de första månaderna av året förstärkte intrycket av en uppgång i
konjunkturen. I den reviderade finansplanen kunde jag konstatera att såväl
exportframgångarna som utsikterna för den samlade investeringsverksamheten gav
anledning till smärre positiva justeringar i prognosen för den ekonomiska
utvecklingen under 1973.
Fram
mot sommaren 1973 kunde emellertid konstateras att de siffror över
arbetslösheten som då förelåg inte uppvisade någon påtaglig nedgång. Samtidigt
var det uppenbart att den inhemska efterfrågan ännu inte var sä stark att den
förmådde accelerera effekterna av stimulans-
Prop.1974:100 8
åtgärderna
som beslutats i december 1972. Regeringen beslutade därför om en utökning av
beredskapsarbetena med 500 milj. kr. samt att vissa statliga byggnadsprojekt
skulle tidigareläggas.
Det framstod efter hand som alltmera klart att det
främst var utvecklingen för den privata konsumtionen som visade ett svagare
förlopp än vad som utifrån tidigare erfarenheter hade förefallit rimligt att
anta. Under höstmånaderna 1973 visade statistiken ganska klart att hushållssektorns
efterfrågan under de dittills gångna månaderna av året inte hade ökat så mycket
att det föreföll troligt att prognosen över tillväxten för den privata
konsumtionen för året som helhet skulle komma att infrias. Samtidigt visade de
kommunala investeringarna en något svagare utveckling än vad som hade
förutsetts. Den utländska efterfrågan pä svenska varor var däremot ännu
starkare än vad som antagits i den reviderade finansplanen och i vissa
branscher var det endast bristen på produktionskapacitet som hindrade
exportökningarna att bli ändå större. Som en följd härav hade också
lagerhållningen av färdigvaror successivt dragits ned i stora delar av
exportindustrin och det föreföll inte längre sannolikt att den totala
lagerhållningen i ekonomin skulle komma att öka under 1973.
Mot bakgrund av främst den oväntat svaga
konsumtionstillväxten under första halvåret bedömde regeringen i oktober det
som möjligt att förstärka den inhemska efterfrågan på vissa angelägna områden.
Visserligen hade efterfrågan på arbetskraft börjat växa ganska klart ungefär
frän halvårsskiftet, men några stora minskningar av arbetslösheten hade ännu
inte registrerats. Samtidigt var prisstegringstakten i Sverige lägre än i de
flesta OECD-länder. Regeringens förslag om ekonomiskpolitiska åtgärder
innefattade ett ökat stöd till hushållens privata konsumtion, en förstärkning
av den offentliga konsumtionen, ökade statliga investeringar och utvidgade
bidrag till de kommunala investeringarna. För att begränsa effekterna av
stigande priser och hyror för i första hand barnfamiljer med lägre inkomster
föreslogs dels fortsatt prisstopp på viktiga baslivsmedel, dels förbättrade
bostadstillägg. Sammanlagt beräknades utgifterna för regeringens förslag uppgå
till ca 2,5 miljarder kr. De expansiva effekterna av dessa åtgärder kom
emellertid endast till en mindre del att verka före årsskiftet 19731974.
Utvecklingen på arbetsmarknaden förbättrades
emellertid successivt mot slutet av 1973. Arbetskraftsefterfrägan fortsatte att
stiga och arbetslösheten minskade säsongrensat i en accelererande takt.
Antalet obesatta platser steg med 12 % under tredje och med nästan 35 % under
fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 1972. Ökningen hade framför
allt ägt rum inom industrin, där antalet lediga platser under fjärde kvartalet
1973 var 66 % fler än motsvarande kvartal 1972. Antalet vid
arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösa var under fjärde kvartalet 1973 ca
11 % lägre än under motsvarande tid 1972. Det ge-
Prop. 1974:100 9
nomsnittliga
antalet sysselsatta beräknas ha ökat med ungefär 40 000 mellan andra halvåren
1972 och 1973. Genom att arbetsmarknadsläget var svagare under första halvåret
1973 blev sysselsättningsökningen mellan helåren 1972 och 1973 mindre.
Sysselsättningsökningen under 1973 är i huvudsak hänförlig till den kvinnliga
arbetskraften. Det totala antalet arbetade timmar minskade dock något som en
följd av bl. a. kvarvarande uttag av arbetstidsförkortning.
Den snabba förbättringen av sysselsättningsläget
återspeglar en kraftig produktionsökning inom industrin, en ökning som
accelererade mot slutet av året. Exportutvecklingen var mycket expansiv för
såväl råvaror som färdigvaror.
Enligt de reviderade men alltjämt preliminära
uppgifter som nu föreligger om utvecklingen under 1973 ökade BNP mätt från
produktionssidan med 3 % i volym, eller 1 procentenhet långsammare än enligt
de tidigare kalkylerna. Enligt likaledes reviderade beräkningar, m.en mätt från
användningssidan, skulle BNP ha ökat med endast 1,7 % 1973. De i årets
finansplan redovisade kalkylerna angav här 2,9%. Som jag framhöll redan då
brukar beräkningarna från produktionssidan i regel resultera i något högre
BNP-stegringar än motsvarande från användningssidan. I de preliminära kalkyler
som redovisades i finansplanen var skillnaden i BNP-tillväxt mellan de båda
beräkningsmetoderna dä ca 1 procentenhet, en betydligt större skillnad än
enligt tidigare erfarenheter. Denna skillnad har nu blivit ändå större. Redan i
januari redovisade jag mina betänkligheter vad gäller beräkningarna av
natio-nalproduktionen från användningssidan. Det förefaller som om den beräkningsmetodik
som används, kanske framför allt när det gäller att få fram volymutvecklingen,
leder till mera osäkra resultat under perioder när prisstegringarna är stora.
Särskilt tycks detta gälla beräkningarna av lagerförändringarna. Alldeles
bortsett från de metoder som används i de alternativa produktionsberäkningarna
är det av andra skäl mycket mera sannolikt att BNP-tillväxten skulle ha varit
ca 3 % än 1,7 %. Förändringen i antal arbetade timmar har nämligen för 1973
beräknats till 0,5 %. Med utgångspunkt i erfarenheter från tidigare, liknande
konjunkturlägen bör produktivitetsökningen ha uppgått till åtminstone i
storleksordningen 3,5 å 4 %. BNP-ökningen borde alltså med detta synsätt ha
uppgått till minst 3 %. Det förefaller inte sannolikt att produktiviteten 1973
skulle ha ökat med endast ca 2 %, vilket skulle vara konsekvensen av en
BNP-tillväxt på 1,7 %. Jag finner det således rimligt att t. v. utgå ifrån att
BNP ökade med ca 3 % 1973. Orsakerna till den stora differensen i resultatet av
beräkningarna av BNP enligt de nämnda metoderna måste emellertid klarläggas.
Kungl. Maj:t har tidigare i dag gett statistiska centralbyrån i uppdrag att
utreda här berörda förhållanden.
Prop. 1974:100 10
Tabell
1. Produktionsutvecklingen 1972-1973
Volymförändring i
procent från föregående år
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bruttonationalprodukt
från produktionssidan
varuproduktion
därav: industri tjänster
därav: privata tjänster offentlig sektor
1972
1973
3,2
3,0
+ 3,1
+4,5
+ 2,8
+ 7,4
+ 3,0
+ 2,3
+ 2,5
+ 2,2
+ 4,1
+ 2,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
I tabell 1 redovisas tillväxten av
bruttonationalprodukten för åren 1972 och 1973, enligt statistiska
centralbyråns beräkningar från produktionssidan. Av tabellen framgår att
tillväxttakten 1973 främst beror på den stegrade varuproduktionen. Särskilt
framträdande är därvidlag den stora ökningen för industriproduktionen. Det
sammanhänger självfallet med den goda konjunktur som rådde i industrin under
1973.
Enligt de nu tillgängliga beräkningarna från
användningssidan minskade bruttoinvesteringarna med 2,5 % 1973. Förklaringen
härtill skulle vara den svaga utvecklingen för de offentliga investeringarna
och bostadsinvesteringarna. De statliga myndigheternas och affärsverkens bruttoinvesteringar
skulle ha minskat med 3,2 % och de kommunala med 8,9 %. För både de statliga
och de kommunala investeringarna innebär de här redovisade siffrorna en
nedjustering från de preliminära kalkyler som förelåg vid årsskiftet 19731974.
För investeringar i bostäder innebär den redovisade minskningen på 3,8 % dock
en mindre upprevidering. Beräkningarna av näringslivets investeringar visar på
en uppgång under 1973 med 1,6 %. För industrin skulle ökningen vara väsentligt
högre, eller ca 8 %.
Lagerinvesteringarna har påverkat efterfrågan
starkt negativt under 1973. De senaste utförda beräkningarna innebär att
lagerhållningen skulle dragits ned med ca 2,8 miljarder kr. 1973, räknat i
löpande priser. Det är förmodligen på denna punkt som BNP-beräkningarna från
användningssidan är som mest osäkra. Det förefaller osannolikt att en sådan
omfattande minskning av lagren skulle ha inträffat. Med hänsyn främst till
lagerutvecklingen i exportindustrin har dock sannolikt en viss nedgång ägt rum.
I de preliminära beräkningar som redovisades i januari räknades med en
neddragning av lagren i ungefär halva den omfattning som nu redovisas.
Den privata konsumtionen beräknas ha ökat med 1,7 %
i volym 1973 en nedjustering med 0,6 procentenheter sedan i januari
samtidigt som de realt disponibla inkomsterna steg med 4,1 %'. Det innebär att
hushållssparandet 1973 återigen ökade markant, efter den smärre rekyl som
uppkom 1972 efter fördubblingen mellan 1970 och 1971. Med
Prop.
1974:100
11.
Tabell
2. Betalningsbalans 1970-
-1973
(milj.
kr.)
1970
1971
1972
1973
Handelsbalans
-965
2 050
3 080
6 560
Tjänstebalans inkl. transfere-
ringar
m. m.
-400
-960
-1 800
-1 610
Bytesbalans
-1 365
1090
1 280
4 950
Kapitalbalans
1 120
580
690
-1 510
Restpost
640
-465
280
450
Valutareservens
förändring
+ 395
+ 1 205
+ 2 250
+ 3 890
tanke
på den stora upplagringen av disponibla inkomster från åren 1971 och 1972 var
sparkvotens utveckling under 1973 högst oväntad. Utvecklingen av
detaljhandelns totala omsättning under 1973 pekar emellertid på att den privata
konsumtionen kan ha ökat snabbare än vad som framkommit i
nationalräkenskaperna.
Tillväxten för den offentliga konsumtionen har
nedreviderats, från 2,7 % till 1,9 %.
Vad gäller utrikeshandeln är underlaget för
beräkningarna säkrare. Exporten av varor utgjorde för 1973 som helhet den utan
jämförelse mest expansiva efterfrågekomponenten i den svenska ekonomin. Exportvolymen
steg med 15,2 %, vilket tillsammans med kraftiga prisstegringar, i synnerhet
på råvarorna, medförde att exportvärdet i löpande priser blev ca 27 % högre än
1972. Den mycket kraftiga volymuppgången 1973 är koncentrerad till första
halvåret; mellan de båda halvåren 1973 var exportvolymen ungefär oförändrad bl.
a. till följd av bristande kapacitet i den rävaruexporterande industrin.
Importökningen 1973 blev väsentligt mindre, 6,6 % i volym, som en följd främst
av den svaga inhemska efterfrågan. Handelsbalansens överskott 1973 steg därmed
till inemot 6,6 miljarder kr., dvs. en förstärkning med inte mindre än ca 3,5
miljarder kr. jämfört med 1972. Underskottet i tjänsteutbytet med utlandet blev
något mindre än 1972 till följd av bl. a. en stor ökning i sjöfartsnettot och
en minskning i underskottet på resevalutaposten. Härigenom kom överskottet i
bytesbalansen att öka med ca 3,7 miljarder kr., eller till drygt 4,9 miljarder
kr. Valutareservens ökning blev emellertid mindre, ca 3 890 milj. kr., till
följd av en omsvängning i negativ riktning av kapitalbalansen. Denna
utveckling förklaras bl. a. av en minskad långfristig upplåning i utlandet.
Konsumentpriserna steg med 7,6 % under loppet av
1973. Denna stegringstakt var en av de lägsta inom OECD-området. Prisstegringen
i Sverige bestämdes i stor utsträckning av den internationella prisutvecklingen,
särskilt pä oljeprodukter där ökningen under 1973 enligt konsumentprisindex
uppgick till drygt 40 %. För livsmedel däremot var prisstegringstakten
påtagligt lägre än den genomsnittliga ökningen av konsumentprisindex, vilket
särskilt har betydelse för barnfamiljernas standard.
Prop.
1974:100 12
Sammanfattningsvis kan konstateras att den
ekonomiska utvecklingen under 1973 präglades av en mycket stark efterfrågan på
svenska exportprodukter och en även om man bortser frän lager förhållandevis
svag inhemsk efterfrågan. Denna förstärktes emellertid successivt under året,
med stöd av insatta ekonomisk-politiska åtgärder. Efter-frågeförstärkningen
under loppet av året avspeglas på ett tydligt sätt på arbetsmarknaden. Från
ungefär halvårsskiftet ökade efterfrågan på arbetskraft påtagligt samtidigt som
arbetslösheten säsongrensat minskade i ett allt snabbare tempo mot slutet av
året. Näringslivets investeringar ökade kraftigt. Priserna steg mindre än i de
flesta andra länder och utrikesbalansen förstärktes högst avsevärt.
Mot slutet av året inleddes i samband med
oljekrisen en period med osäkerhet om energiförsörjningen i landet.
3
Den ekonomiska politiken 1974 3.1 Inledning
Bedömningarna av den ekonomiska utvecklingen och
politiken under 1974 som jag redovisade i årets finansplan präglades starkt av
oljekrisen. Den genuina osäkerheten om den framtida utvecklingen gjorde det
inte meningsfyllt att redovisa en sedvanlig nationalbudget eller att ange den
önskvärda inriktningen av den ekonomiska politiken. Genom riksdagsbesluten i
december 1973 (prop. 1973: 165, FiU 1973: 40, rskr 1973: 344) hade den
ekonomiska politiken givits en klart expansiv inriktning. I det nya läget var
det nödvändigt att inrikta politiken på en hög beredskap för att med olika
åtgärder möta en splittrad konjunkturutveckling med inslag såväl av
bristfenomen och inflation som av vikande efterfrågan. Jag angav emellertid
att det var regeringens avsikt att informera riksdagen om inträffade
förändringar i vårt försörjningsläge och framlägga därav betingade förslag.
Några veckor senare hade läget klarnat i vissa
avseenden. Försörj-ningsläget var mindre oroväckande än tidigare och
näringslivet tycktes kunna upprätthålla produktionen utan egentliga störningar.
Vidare hade avtalsuppgörelse för 1974 träffats mellan LO och SAF. I det läget
ansåg regeringen det motiverat att föreslå riksdagen vissa expansiva
ekonomisk-politiska åtgärder (prop. 1974: 25). Dessa förslag godkändes av
riksdagen vartill riksdagen även beslöt om en tidsbegränsad sänkning av
mervärdeskatten (FiU 1974: 1, rskr 1974: 41).
Det kan nu vara anledning att, när den gångna
vinterns oljeförsörj-ningskris synes vara förbi, kort rekapitulera
fcändelseförloppet och motiven för de olika åtgärderna.
Den avgörande utgångspunkten för politiken, så som
den utformades vid årsskiftet 19731974, var prognoser om ett
tillförselbortfall för perioden decemberfebruari med för bensin 14%, för
eldningsolja
Prop.
1974:100 13
22
% och för tjock eldningsolja 24 %. För tiden efter prognosperioden var
utsikterna ovissa men en ytterligare försämring av försörjningsläget kunde
inte uteslutas. Mot denna bakgrund beslutades om ransonering av
petroleumprodukter och elkraft. Åtgärderna inriktades på att såvitt möjligt
bevara sysselsättning och produktion. Ett särskilt stöd till företagsutbildning
infördes för att uppehålla sysselsättningen. För bensin fick vi ett betydande
tillförselbortfall under november och december 1973. Försörjningsläget
beträffande bensin förbättrades successivt under januari på grund av bl. a.
minskad förbrukning och ökad import. Den mot bakgrund av leveransprognoserna
beslutade bensinransoneringen kunde därför snabbt hävas. För den tunna resp.
tjocka eldningsoljan blev däremot bortfallet under perioden decemberfebruari
betydande. Främst till följd av den exceptionellt milda vintern men också tack
vare stora frivilliga besparingar kunde emellertid även dessa ransoneringar
successivt hävas. Försörjningsläget är f. n. acceptabelt framför allt på grund
av att förbrukningen är lägre än tidigare beräknat.
Oljekrisen visade hur sårbara de moderna
industristaterna är för störningar i energitillförseln. Visserligen kom
försörjningssituationen att snabbt förbättras varigenom industriländernas
produktion i allt väsentligt kunde hållas intakt men erfarenheterna har dock
understrukit energiförsörjningens betydelse för hela vårt samhälle. Mot denna
bakgrund måste vi inrikta strävandena pä att kunna möta kortsiktiga störningar
i energitillförseln och samtidigt utforma en försörjningspolitik i ett längre
tidsperspektiv. Ett omfattande utredningsarbete har i vårt land initierats och
intensifierats inom bl. a. den energipolitiska delegationen, energirådet och
flera offentliga utredningar. Förslag till konkreta åtgärder för att förbättra
vår försörjningstrygghet pä energiområdet kommer att successivt redovisas.
Erfarenheterna understryker också vikten av en för framtiden ansvarsfull
hushållning med energin.
I och med att försörjningsaspekten pä oljekrisen
kunde skjutas i bakgrunden och därmed också risken för allvarliga
produktionsstörningar framstod i stället de kraftiga prisstegringarna för
oljeprodukter som det dominerande problemet. Den direkta effekten av dessa
kunde uppskattas motsvara ca 2 % på konsumentprisindex. Den köpkraftsindragning
som härigenom åstadkoms skulle sedd som en isolerad händelse få en dämpande
effekt på konsumtionen och därmed på tillväxten i vår ekonomi om den inte
motvägdes av expansiva åtgärder.
Motsvarande effekter förväntades i vår omvärld.
Alla bedömningar som gjordes i början av året tydde på en betydande dämpning av
den ekonomiska aktiviteten. Tillväxtprognoserna inom hela OECD-området
reviderades ned och för första halvåret 1974 nämndes tillväxttal kring O %
eller endast obetydligt däröver i flera länder.
Prop. 1974:100 14
Det var mot denna ännu mycket osäkra bakgrund, som
konjunkturinstitutet publicerade en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i
Sverige under år 1974. I sin huvudkalkyl räknade institutet med en tillväxt av
BNP på 2,9 %. Arbetslösheten skulle stiga samtidigt som prisstegringstakten
skulle ligga mellan 10 och 11 %. Under förutsättning att övriga omständigheter
medgav det, tydde kalkylerna på att det fanns utrymme för ytterligare
ekonomiska stimulansåtgärder.
Med hänsyn bl. a. till att vårt utgångsläge i fråga
om betalningsbalans och valutareserv var tillfredsställande föreslog
regeringen sådana stimulansåtgärder (prop. 1974: 25). Åtgärderna gavs en klart
fördel-ningspolitisk inriktning genom direkta bidrag till vissa grupper barnfamiljer
och pensionärer samt genom prisdämpande och prissänkande åtgärder i fråga om
livsmedel och bostadsbyggande. Regeringen bedömde att en stimulans på ca 3
miljarder kr. skulle vara lämplig.
Under januari 1974 hade de ekonomiska bedömningarna
gjorts mot en bakgrund av pågående ransoneringar och en allmän oro om försörjningsläget.
Redan under loppet av februari började emellertid läget ljusna. Det visade sig
också att t. ex. arbetslöshetssiffrorna liksom i januari fortsatte att sjunka
avsevärt jämfört med 1973. Antalet lediga platser steg på motsvarande sätt.
I syfte att uppnå en bredare parlamentarisk bas för
den ekonomiska politiken ansåg sig regeringen emellertid böra acceptera att
stimulansens omfattning utvidgades till ca 4 miljarder kr. Utvidgningen skedde
genom att till regeringens mer fördelningspolitiskt betonade förslag fogades en
till 5 1/2 månader begränsad generell sänkning av mervärdeskatten från 15 %
till 12 %. Härigenom blev det möjligt att samla en bred majoritet i riksdagen
kring den ekonomiska politiken.
3.2
Konjunkturutveckling och ekonomisk politik 1974
Den del av år 1974 som nu kan överblickas visar att
utvecklingen präglats av en acceleration av det ekonomiska uppsvinget. Redan
innan effekterna av det av riksdagen i mars 1974 beslutade stimulanspaketet
hunnit göra sig kännbara, kan man konstatera att sysselsättningen ökat kraftigt
månad för månad. Samtidigt har likaledes månad för månad antalet lediga platser
ökat kraftigt. Vi kan i dag också konstatera att arbetslösheten är väsentligt
lägre än för ett år sedan. Antalet lediga platser överstiger nu antalet hos
arbetsförmedlingen anmälda arbetslösa.
Den internationella utvecklingen innehåller, som
jag tidigare berört, alltjämt betydande osäkerhetselement men trots detta finns
det starka skäl att räkna med att 1974 blir ett gott år för Sverige och dess
ekonomi. Drivkraften i utvecklingen blir i år inte bara exporten utan också
den inhemska efterfrågan. Den privata konsumtionen och näringslivets
investeringar ökar starkt. Även den offentliga konsumtionen och de offentliga
investeringarna accelererar. Bostadsbyggandet beräknas däremot
Prop. 1974:100 15
vika.
Tillväxten i den svenska ekonomin som en helhet beräknas i na-tionalbudgeten
uppgå till ca 4,5 %.
Den svenska industrin hade, som tidigare nämnts,
stora exportframgångar under 1973. Exportökningen på drygt 15 % i volym
innebar ökade marknadsandelar och i många fall var bristande kapacitet det enda
hindret för ytterligare ökad export. Innevarande är accentueras denna
kapacitetsbrist. Fullt eller i det närmaste fullt kapacitetsutnyttjande
rapporteras från stora delar av vår exportindustri. Likväl kan man räkna med en
ökning av den totala exporten pä 6 å 7 % i volym. Exporten av färdigvaror
beräknas växa med ca 9 %, vilket skulle innebära att de svenska företagen
ytterligare ökar sina marknadsandelar. Orderläget är mycket gott inom
exportindustrin som helhet och orderingången har fortsatt att öka.
Detta återspeglar den ökade konkurrenskraft som
svensk industri uppnått under senare år. Bl. a. torde arbetskostnaden per
produktenhet i Sverige ha utvecklats gynnsammare än i en stor del av våra
konkurrentländer.
Samtidigt har prisutvecklingen för den svenska
exporten varit och fortsätter att vara starkt uppåtgående. Särskilt har detta
gällt skogsindustriprodukter men också för järn och stål har kraftigt ökade
exportpriser kunnat noteras. I löpande priser, skulle exporten således öka med
ca 25 % under 1974.
En konsekvens av de svenska företagens stora
exportframgångar och av de snabba prisstegringarna var att företagens vinster
ökade kraftigt 1973 och väntas öka ytterligare 1974. Den goda vinstkonjunkturen
har möjliggjort för företagen att konsolidera sig och öka sin självfinansieringsgrad.
Samtidigt som detta i och för sig är positivt med hänsyn till den stimulans det
kan innebära för företagens investeringar, finns det anledning att beakta de
fördelningspolitiska konsekvenserna av denna utveckling. Jag återkommer i det
följande till denna fråga.
Ett av huvudmålen för den ekonomiska politiken har
under flera år varit att stärka den svenska industrins produktionsförmåga.
Detta har skett genom att med olika medel stimulera företagens investeringar.
Sålunda har under senare år investeringsfonderna i princip varit fritt tillgängliga,
kreditpolitiken har varit mycket lätt och särskilda avdrag har medgivits för
investeringar i byggnader och maskiner. Industrins investeringar har bl. a.
härigenom ökat kontinuerligt sedan 1968. För 1973 ligger investeringsnivån i
fasta priser drygt 25 % över 1968 och väntas nu öka med ytterligare inemot 10 %
1974. Maskininvesteringarna beräknas i år öka med ca 9 % och
byggnadsinvesteringarna med ca 12 %. Den kraftiga uppgången av industrins
byggnadsinvesteringar är särskilt tillfredsställande eftersom den torde
återspegla i högre grad än maskininvesteringarnas utveckling en direkt
utbyggnad av industrins produktionskapacitet. Härutöver kan uppgången i
industrins byggnadsinves-
Prop. 1974:100 16
teringar
till en del uppväga nedgången i övriga byggnadsinvesteringar.
Den förutsedda, fortsatta uppgången i industrins
investeringar är naturlig mot bakgrund av att man i flertalet exportbranscher
ligger vid eller nära taket för produktionskapaciteten. I förlängningen ligger
emellertid också förutsättningar att hälla sysselsättningen inom industrin på
en hög nivå, vilket ligger i linje med regeringens sysselsättningspolitiska
strävanden.
Som tidigare nämnts minskade företagen under 1973,
tvärtemot förväntningarna, sina lager mycket kraftigt. Den kraftiga nedgången
i lagerinvesteringarna, som skett efter två är med svag lagerutveckling,
skulle tala för en kraftig lageruppbyggnad i år. Alla uppgifter tyder nämligen
på att företagens lager såväl av råvaror och halvfabrikat som av färdigvaror är
nere på en ovanligt låg nivå. Med hänsyn till den troliga prisutvecklingen på
rävarumarknaden och till den starka efterfrågan på industrins färdigvaror
bedömer jag emellertid att lageruppbyggnaden blir förhållandevis begränsad.
En stark expansion förutses däremot för den privata
konsumtionen. Hushållens disponibla inkomster påverkas i. uppåtgående riktning
av ett flertal faktorer. Årets lönerörelse i kombination med bl. a. en beräknad
sysselsättningsökning ger en ökning av lönesumman med ca 12 %. Härtill kommer
effekten av folkpensionsavgiftens borttagande den 1 januari 1974, höjningen av
barnbidragen den 1 januari 1974 och det extra tillskottet till barnbidraget i
april samt ökade pensionstillskott och extra standardtillägg till
folkpensionärer. I samma riktning verkar de omfattande förbättringarna inom
social- och arbetslöshetsförsäkringarna som trädde i kraft vid årsskiftet
19731974. Vidare påverkas de realt disponibla inkomsterna av ökade
livsmedelssubventioner den 1 april och den 1 juli 1974 samt av den temporära
sänkningen av mervärdeskatten under tiden den 1 aprilden 15 september 1974.
Hushållens disponibla inkomster beräknas sålunda stiga med ca 15 %. Samtidigt
beräknas dock konsumentpriserna trots insatta prisstopp på vissa varor öka
med mellan 9 och 10 %. Hushållens realt disponibla inkomster skulle sålunda
komma att stiga med mer än 5 %.
Denna mycket höga ökningstakt snabbare än BNP:s
tillväxt torde emellertid knappast komma att omsättas i en motsvarande konsumtionsökning.
De förflutna åren under 1970-talet har visat hur ökningar i hushällens
sparkvot dragit ned en annars möjlig konsumtionsökning. Tidigare erfarenheter
om hushållens sparbeteende har kastats över ända. Det är därför svårt att med
någon större säkerhet uttala sig om hur hushällen kommer att reagera inför den
kraftiga ökningen av sina disponibla inkomster. Det kan också finnas skäl att
erinra att varje procentenhets förändring av sparkvoten innebär en förändring i
den totala efterfrågan med drygt 1 miljard kr. eller ca 0,5 % av BNP.
Övervägande skäl talar dock enligt min mening för att en del av de
Prop.
1974:100 17
ökade
inkomsterna kommer att resultera i en viss ytterligare höjning av sparkvoten.
Denna förutsätts således stiga från 7,5 % år 1973 till ca 8 % innevarande år.
Denna nivå skulle motsvara den högsta som noterats på de senaste 20 åren.
Vid detta antagande om sparkvotens utveckling
skulle ökningen i den privata konsumtionen ändå uppgå till 4,5 %, dvs. samma
ökningstakt som BNP. Detta innebär att de svenska hushållen under 1974 kommer
att - trots kraftiga prisstegringar kunna höja sin standard i snabbare takt
än de kunnat göra på ett decennium samtidigt som deras sparande för framtiden
kan fortsätta att öka. Med hänsyn till de reservationer som ändå måste göras
om sparkvotens utveckling finner jag dock anledning understryka vikten av att
kontinuerligt följa upp den privata konsumtionens utveckling. Härigenom skapas
förutsättningar att snabbt sätta in de åtgärder i restriktiv eller expansiv
riktning som kan bli nödvändiga för att kontrollera den samlade efterfrågans
utveckling.
För efterfrågan i övrigt förutses inte samma snabba
tillväxt som för exporten och den privata konsumtionen. Således beräknas
bostadsbyggandets volym fortsätta att sjunka medan de offentliga
investeringarna ökar i endast långsam takt. Den offentliga konsumtionen såväl
statlig som kommunal beräknas dock accelerera sin ökningstakt jämfört med
1973. Ökningen beräknas till ca 3 %.
Mot bakgrund av den expansion som nu kan förutses
för den totala efterfrågan i vär ekonomi är det naturligt att situationen på
arbetsmarknaden kommer att präglas av en kraftigt ökad efterfrågan. Detta har
också kommit till uttryck i tillgänglig statistik. Under första kvartalet i år
var sålunda 66 000 fler personer sysselsatta än ett år tidigare och 110 000
fler än under motsvarande period högkonjunkturäret 1970. Del är framför allt
inom tillverkningsindustrin som sysselsättningen ökat drygt 50 000 personer
på ett år medan den däremot visat en vikande eller stagnerande tendens inom
byggnadsverksamheten och servicenäringarna. Inom den offentliga sektorn har
sysselsättningen ökat med inemot 40 000 under samma tid. Den ökade
sysselsättningen har främst berört kvinnorna.
Jämsides med den ökade sysselsättningen har även
antalet obesatta platser ökat kraftigt. Antalet ligger nu drygt 50 % högre än
förra året; inom industrin är antalet lediga platser i det närmaste dubbelt så
stort. Till drygt 60 % är den ökade efterfrågan koncentrerad till Götaland
även om praktiskt taget alla län i landet redovisar väsentligt fler lediga
platser än förra året.
På allt fler håll blir det också svårare att
tillgodose behovet av arbetskraft. I den senaste konjunkturbarometern
redovisar mer än halva industrin brist på yrkesarbetare. Ett ökande antal
företag redovisar också brist pä arbetskraft som det främsta hindret för att
öka produktionen.
2
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100.
Prop. 1974:100 18
Parallellt med att efterfrågan på arbetskraft ökat
har också arbetslösheten minskat. Antalet arbetslösa enligt
arbetskraftsundersökningarna låg under första kvartalet i är ca 18 000 lägre än
under motsvarande tid förra året. Trots att arbetslösheten minskat påtagligt
under senare tid är antalet arbetslösa i absoluta tal fortfarande relativt
högt. Att detta i hög grad hänger samman med den starka tillströmningen till
arbetsmarknaden av nya grupper ofta med särskilda begränsningar i sitt
arbetskraftsutbud framgår inte minst av de låga arbetslöshetstal som
redovisas för dem som är mer etablerade på arbetsmarknaden och därför tillhör
arbetslöshetskassorna. Antalet arbetslösa i procent av medlemmarna har inte
sedan mitten av 1960-talet legat så lågt som nu. Detta gäller även i absoluta
tal för antalet arbetslösa försäkrade män. Att antalet registrerade arbetslösa
som inte tillhör kassorna ökar hänger i hög grad samman med olika åtgärder som
vidtagits för att bygga ut och effektivisera arbetsmarknadspolitiken, bl. a.
uppsökande verksamhet. Vidare kan nämnas att bland de oförsäkrade arbetslösa
också inräknas ca 13 000 personer som fr. o. m. den 1 januari får ta del av det
nya kontanta stödet vid arbetslöshet.
Den starka inhemska efterfrågan som väntas komma
att prägla är 1974 påverkar naturligtvis bedömningen av importutvecklingen. Vi
har att förutse en snabb ökning av importen mätt i volym eller med ca 9 %. Av
en ännu större betydelse är emellertid de mycket kraftiga prisstegringarna som
inte enbart avser oljeimporten utan även andra varugrupper, främst inom
råvarusektorn. Importpriserna beräknas således stiga med inemot 30 %. Härigenom
skulle den svenska importens värde stiga från drygt 46 miljarder kr. år 1973
till inemot 65 miljarder kr. år 1974 eller med sammanlagt mellan 18 och 19
miljarder kr.
En sådan importutveckling innebär en dramatisk
förändring av vår handels- och bytesbalans. Trots en fortsatt god
exportutveckling och trots att också priserna på den svenska exporten väntas
öka kraftigt beräknas överskottet i handelsbalansen minska från 6,6 miljarder
kr. till ca 1,7 miljarder kr. Överskottet i bytesbalansen på i runt tal 5
miljarder kr. skulle förbytas i ett underskott på inemot 1 miljard kr.
Man kan således konstatera att vi nu, trots en
kraftig exportexpansion och trots snabba exportprisstegringar, äter befinner
oss i en situation med ett underskott i bytesbalansen. Denna utveckling kan
emellertid till största delen återföras pä vad som hänt med oljepriserna. Som
jag redovisat i det föregående kommer sannolikt också samtliga andra
OECD-länder att till följd av oljeprishöjningarna åtminstone på kort sikt få
acceptera underskott i sina bytesbalanser. För vissa länder blir underskotten
mycket stora.
Varken OECD-området som en helhet eller värt land
kan naturligtvis acceptera ett på längre sikt varaktigt underskott i
bytesbalansen. Med hänsyn til! vår i utgångsläget förhållandevis goda
valutareserv
Prop. 1974:100 19
som
byggts upp under den gångna treårsperioden föranleder vår försämrade
bytesbalans emellertid inga omedelbara, drastiska åtgärder. Vi har tvärtom
kunnat kosta på oss att, som nästan enda land i Västeuropa, stimulera
efterfrågan och sysselsättningen.
Det internationella läget karakteriseras emellertid
av en stor labilitet. Osäkerheten om hur och var oljeländerna kommer att placera
sina stora inkomstöverskott är betydande. I denna situation ökar risken för
spekulativa kapitalrörelser. I själva verket har Sverige redan fått uppleva
hur snabbt sådana rörelser kan utvecklas. Under mindre än tvä veckor i slutet
av mars minskade riksbankens innehav av valutor med ca 1,8 miljarder kr. eller
med ca 15 %. För att möta denna utveckling höjde riksbanken i samråd med
regeringen sitt diskonto från 5 till 6 %. Samtidigt höjdes de för
affärsbankerna gällande kassakvoterna från 1 till 5 %. Den penningpolitiska
åtstramningen fick önskad effekt och valutaläget har åter stabiliserats.
En annan källa till oro när det gäller utvecklingen
under år 1974 är priserna. Som jag tidigare redovisat beräknas importpriserna
stiga med inemot 30 %. Konsumentpriserna skulle stiga med 9 a 10 %. Av konsumentprisstegringen kan i runt tal hälften återföras på ett direkt genomslag av de
stegrade importpriserna. Genom olika indirekta effekter förklarar de ökade
importpriserna även en betydande del av den övriga prisstegringen. Även om en
prisstegring av denna storleksordning är den högsta som noterats sedan
Korea-kriget kan man också konstatera att en sådan prisutveckling ligger i
underkant på vad som genomsnittligt förväntas inom OECD-området.
Mot bakgrund av den utveckling som jag här
redovisat för 1974 finns det anledning att diskutera den ekonomiska politikens
fortsatta inriktning. De uppgifter som i första hand måste angripas är:
De kraftiga prisstegringarna måste bekämpas och
deras verkningar såvitt möjligt begränsas.
En bättre balans mellan tillgång och efterfrågan
måste åstadkommas pä arbetsmarknaden.
En skärpt vaksamhet får ägnas vår externa balans.
Bytesbalansens utveckling måste hällas under kontroll.
Genom att ta itu med dessa uppgifter kan vi lättare
realisera den ekonomiska politikens långsiktiga mål full sysselsättning,
ekonomiska framsteg och större välfärd, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisutveckling,
regional balans och jämvikt i vår utrikesbalans.
Om vi skall lyckas med dessa uppgifter krävs i
första hand att den totala efterfrågan i vär ekonomi hålls inom de ramar som
sätts av vår egen produktionskapacitet och av omsorgen om vår internationella
konkurrenskraft. Det finns nämligen risk för att om efterfrågan utvecklas
väsentligt snabbare än vad jag här angett t. ex. genom en mycket snabbare
ökning av den privata konsumtionen eller av lagerinvestering-
Prop. 1974:100 20
arna
så kommer prisstegringarna att accelerera och bytesbalansen att ytterligare
försämras. Politiken måste därför vara beredd att ingripa i stabiliserande
riktning om situationen kräver det.
Vad gäller prisutvecklingen är den, som nämnts,
till övervägande del en följd av den internationella prisuppgängen. Från denna
har vi små möjligheter att skydda oss. Dels ökar nämligen importpriserna, dels
sker en indirekt återverkan pä kostnadsutvecklingen inom hemmamarknadsnäringarna.
Större delen av den senare prisstegringen återspeglar att
produktivitetsutvecklingen inom dessa näringar, inte minst på tjänsteområdet,
är långsammare än för de konkurrensutsatta delarna inom industrin. Denna
prisutveckling måste vi i huvudsak acceptera som en naturlig konsekvens av den
solidariska lönepolitiken.
Inom ramen för dessa förutsättningar har emellertid
regeringen med olika åtgärder sökt begränsa prisstegringarnas omfattning och
verkningar. Jag vill här erinra om prisstoppet på baslivsmedel, vissa byggnadsmaterial
samt trävaror. Prisövervakningen har förstärkts. En temporär effekt får också
den tillfälliga sänkningen av mervärdeskatten. För bostadsbyggandet har införts
en temporär kompensation för mervärdeskatten. Vidare har regeringen t. v.
uppskjutit höjningen av paritetstalen för 1974 varigenom kostnadsutvecklingen
på bostadsområdet begränsas. Verkningarna av inträffade prisstegringar på
bostadsområdet har också mildrats väsentligt genom förbättrade bostadsbidrag
till barnfamiljer och genom införande av bostadsbidrag till ensamstående och
familjer utan barn. Även bostadstilläggens konstruktion medverkar till att
dämpa effekten av inträffade hyreshöjningar. De särskilda tilläggen till
barnbidragen och folkpensionerna under april i är har även de till effekt att
mildra prisstegringarnas verkningar för dessa befolkningsgrupper.
Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på de
insatser som görs på livsmedelsområdet. Prisstoppet på livsmedel omfattar
numera inemot 40 % av hushållens livsmedelskonsumtion. För merparten av dessa
livsmedel har priserna hållits oförändrade under perioden december 1972 mars
1974. Den 1 april i år genomfördes en prissänkning från denna nivå genom ökade
statssubventioner till jordbniket. Enligt den nu träffade överenskommelsen med
jordbrukets organisationer skall jordbruket den 1 juli 1974 bl. a. tillföras
625 milj. kr., vilka skulle finansieras genom prisstegringar på nu
prisstoppade baslivsmedel. Jag har tidigare föreslagit (prop. 1974: 25) att 300
milj. kr. skulle avsättas för att möta dessa prisstegringar. Regeringen
föreslår nu att detta belopp räknas upp till 625 milj. kr. så att priserna på
de nu aktuella baslivsmedlen skall kunna hållas oförändrade även efter den 1
juli 1974. Förslag i ämnet kommer senare denna dag att redovisas av chefen för
jordbruksdepartementet. Vid bifall till regeringens förslag kommer livsmedelssubventionerna
över statsbudgeten budgetåret 1974/75 att uppgå till sammanlagt 2 125 milj. kr.
Prop. 1974:100 21
Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa
prisutvecklingen med uppmärksamhet och vidta erforderliga åtgärder för att
förhindra oskäliga prisstegringar.
Jag har tidigare redovisat den kraftiga
förbättringen som inträffat på arbetsmarknaden med stigande sysselsättning och
minskande arbetslöshet. Bakom det förhållandet att antalet lediga platser ökar
starkt samtidigt som antalet arbetssökande enligt statistiken alltjämt är högt
döljer sig allt större problem att anpassa efterfrågan och utbud till varandra.
Som framhålls i direktiven till den nyligen 'tillsatta sysselsättningsutredningen
finns det bland de arbetslösa samt bland personer i beredskapsarbeten, skyddat
arbete etc. en stor del som endast kan ta arbete under vissa bestämda
förutsättningar i fråga om arbetets art, arbetstidens föriäggning,
arbetsplatsens geografiska läge m. m. Vidare består alltjämt en traditionell
syn på männens och kvinnornas yrkesval.
Det finns flera skäl att särskilt uppmärksamma
behovet av åtgärder för att bättre anpassa efterfrågan och utbud till varandra.
Den framtida utvecklingen av ekonomi och sysselsättning förutsätter att industrins
expansion inte hämmas av brist på arbetskraft. Från både sociala och
samhällsekonomiska utgångspunkter är det väsentligt att de ökade ambitionerna i
fråga om ökad kvinnlig förvärvsverksamhet och sysselsättning för äldre och
svårplacerade tar sig uttryck i placeringar i arbeten på den reguljära
arbetsmarknaden. Under de senaste årens diskussioner kring
arbetsmarknadsfrågorna har ofta framhållits, att personer i beredskapsarbete
och skyddat arbete snarast borde beredas anställning i öppna marknaden. Denna
synpunkt bör även beaktas när invandrarfrågorna bedöms. Jag förutsätter att
företagen nu är beredda att jämka sina krav efter arbetstagarnas
förutsättningar och att anpassa arbetstider och övriga arbetsförhållanden sä
att bl. a. fler äldre och handikappade kan få arbete i öppna marknaden. Jag
vill i sammanhanget erinra om de möjligheter företagen har att få statsbidrag
för lönekostnaderna vid anställning av handikappade i halvskyddat arbete.
Den nyligen utvidgade försöksverksamheten med
särskilda insatser för kvinnlig sysselsättning, förstärkningen av
arbetsförmedlingarna med särskild inriktning på de arbetssökande kvinnornas svårigheter
och de ca 4 500 anpassningsgruppernas arbete är ett uttryck för denna strävan
att öka möjligheterna till arbete i öppna marknaden för nytillträdande på
arbetsmarknaden, äldre och handikappade.
Den ökade efterfrågan på arbetskraft innebär också
att på arbetsmarknaden inträdande ungdom får ökade möjlighetet att snabbt
finna sysselsättning. Denna utveckling understöds av särskilda arbetsmarknadsinsatser.
Det bör således finnas goda förutsättningar att nu fortsätta att nedbringa
arbetslösheten för ungdomen. De arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som under
senare år satts in för att underlätta för ungdom att få anställning, har visat
sig få god effekt. Fortsatta insatser på
Prop. 1974:100 22
detta
område är motiverade på grund av de speciella omständigheter som möter ungdomen
dä de för första gången går ut på arbetsmarknaden.
Varje år sker ett stort antal byten av
anställningar pä arbetsmarknaden. Enligt vissa studier skulle detta sålunda
gälla ungefär var tredje sysselsatt. Till en del är dessa byten förenade med
flyttning från en ort till en annan. Det ingår som ett led i
arbetsmarknadspolitiken att underlätta flyttningen för dem som vill söka
arbete på annan ort. Härigenom kan också efterfrågan på arbetskraft inom
regioner där det f. n. råder brist bättre tillgodoses samtidigt som
arbetslösheten inom andra områden kan reduceras.
Även den yrkesmässiga rörligheten måste tillmätas
stor betydelse. Insatserna inom omskolningsverksamheten har härvid särskild
betydelse. Utvecldingen inom byggnadsbranschen illustrerar på ett intressant
sätt hur man härigenom lyckats reducera arbetslöshetsproblemen i betydande mån
trots den ganska kraftigt minskade verksamheten och sysselsättningen. Under
första kvartalet i år minskade sysselsättningen för byggnadsarbetare
visserligen med 17 000 personer i förhållande till 1973 men genom att
byggarbetskraften totalt minskade ännu snabbare, med 26 000 personer, kunde
arbetslösheten minska med 9 000 eller ca 32 %. Denna utveckling är resultatet
av en kraftig överströmning från den vikande byggnadssektorn till den expansiva
industrin och utgör ett talande exempel på en snabb omställning till ändrade
strukturella förutsättningar. Den förutsedda utvecklingen på
byggarbetsmarknaden förutsätter såväl fortsatta omställningsåtgärder som
särskilda insatser för att stödja sysselsättningen.
I rådande läge, där bristen på arbetskraft utgör
ett allt större problem för industrins produktionsförmåga, är det enligt
regeringens uppfattning av stor vikt att arbetsmarknadsmyndigheterna har sin
uppmärksamhet riktad mot de överhettningstendenser som kan uppstå på olika
delar av arbetsmarknaden. Inte minst mot denna bakgrund är det av vikt att
genom olika åtgärder fortsätta att underlätta den geografiska och yrkesmässiga
anpassningen till den existerande arbetskraftsefterfrågan.
Arbetsförmedlingarna, som under året fått en betydande personalförstärkning,
spelar i detta sammanhang en viktig roll.
Samtidigt är det av vikt att fortsätta den politik
som inriktats på en regional utjämning av sysselsättningstillfällena. Inom
ramen för gällande regionalpolitiska beslut sker en fortgående utbyggnad av
näringslivet i främst skogslänen. Således har hittills under innevarande
budgetår beslut om lokaliseringsstöd fattats till projekt om sammanlagt drygt
1,1 miljard kr. Sysselsättningseffekten av dessa investeringar har beräknats
till minst 3 800 årsarbetskrafter. Härutöver kommer den kraftiga satsning på
Norrbotten som tillkomsten av Stålverk 80 utgör.
En
annan aspekt på den ansträngda arbetsmarknadssituationen är
Prop.
1974:100 23
den effekt den får på lönebildningen. Enligt
nationalbudgetens bedömning skulle löneglidningen i år komma att uppgå till ca
3,5 % för hela ekonomin. Detta får ses mot bakgrund av den starka bristen på
yrkesarbetare och den goda vinstkonjunkturen som främst exportföretagen nu
upplever. Det är emellertid angeläget att löneglidningen inte späder på
kostnadsinflationen eller river upp den utjämningsprofil som avtalsuppgörelsen
har.
Jag har tidigare berört att
företagens ur vissa aspekter tillfredsställande vinstutveckling också måste
bedömas från fördelningspolitisk synpunkt. Det kan inte vara tillfredsställande
att de av konjunkturen och prisstegringarna framkallade kraftiga vinsterna
skall användas till ökade utdelningar till aktieägarna. Det måste i stället
ligga i såväl företagens som samhällets intresse att de ökade vinsterna används
till en investeringsökning. Härvid är det skäligt att en del av
investeringarna kommer de anställda vid berörda företag direkt tillgodo. Mot
denna bakgrund föreslår jag att aktiebolag och ekonomiska föreningar som
redovisar vinst för verksamhetsåret 1974 skall avsätta en del av sin vinst före
skatt till särskilda arbetsmiljöfonder. Avsättningarna skall deponeras på
räntelösa konton i riksbanken. Fondbehållningen får användas för investeringar
i sociala anordningar och i arbetsmiljön vid resp. företag. En förutsättning
bör därvid vara att investeringen syftar till en förbättring av arbetsmiljön
utöver vad som föreskrivs av tillsynsmyndigheterna samt att den tillstyrkts av
en majoritet av arbetstagarnas företrädare i företagsnämnden. I fråga om
arbetsmiljöinvesteringar bör samråd ske med skyddskommittén. Jag beräknar att
inemot 1 miljard kr. kommer att avsättas till arbetsmiljöfonder. Detta belopp
bör ses mot bakgrund av att företagens sammanlagda skattepliktiga inkomster för
innevarande verksamhetsår kan beräknas komma att uppgå till drygt 4 miljarder
kr. Medel som inte använts för godkända investeringar senast år 1980 skall
återföras till beskattning. Förslag härom anmäls senare denna dag.
I det föregående har jag
understrukit vikten av en balanserad efter-frågeutveckling i vår ekonomi, där
uppmärksamheten särskilt måste riktas mot överhettningstendenser. I detta
sammanhang är den statliga budgetpolitiken av särskilt intresse.
I årets finansplan redovisade jag
ett underskott på statsbudgeten för budgetåret 1973/74 pä ca 8,4 miljarder kr.
och för budgetåret 1974/75 på ca 6,6 miljarder kr. Sedan dess har bl. a.
uppgörelse träffats om ökade statstjänarlöner och beslut fattats om
ekonomisk-politiska stimulansåtgärder. Vidare har inkomstantagandet för 1974
justerats upp. Budgetunderskottet kan därför nu beräknas till 8,9 miljarder kr.
för innevarande och till 9,6 miljarder kr. för nästkommande budgetår.
Jag har i det föregående förordat
att livsmedelssubventionerna skall ökas med 325 milj. kr. utöver vad som
tidigare beräknats. Jag anser emellertid inte, med hänsyn till den gjorda
ekonomiska bedömningen, att en ytterligare budgetförsvagning kan accepteras. De
ökade utgifterna
Prop. 1974:100 24
måste
balanseras med ökade statsinkomster. Jag kommer därför senare denna dag att
föreslå en skärpning av spritbeskattningen. Den för finansieringen av de ökade
livsmedelssubventionerna skärpta spritskatten beräknas jämnt balansera de
ökade utgifterna på 325 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
I årets finansplan föreslog regeringen att anslagen
till utvecklingsbistånd skulle ökas med 35 % eller med ca 540 milj. kr. Jag
förklarade att regeringen skulle återkomma till frågan om hur enprocentmålet
skulle uppnås.
Ett uppnående av enprocentmålet budgetåret 1974/75
skulle kräva att anslagen räknades upp med ytterligare ca 500 milj. kr. till ca
2,6 miljarder kr. En utgiftsökning av denna storleksordning kan inte
accepteras utan kompenserande inkomstförstärkning. Av betydelse i sammanhanget
är också de valutamässiga aspekterna. De kraftigt ökade oljepriserna innebär en
stor belastning på vår utrikesbalans. Som jag tidigare redovisat kommer vår
bytesbalans för 1974 åter att redovisa ett inte obetydligt underskott. Risk
finns för att bytesbalansen ytterligare försvagas om den inhemska efterfrågan
utvecklas starkare. Det kan i sammanhanget erinras om att den redan föreslagna
svenska ökningen av biståndet med 35 % vid en internationell jämförelse
framstår som mycket betydande. Sverige kommer också, möjligen tillsammans med
ytterligare något land, att vara ensamt om att uppnå det av Förenta nationerna
angivna bi-ständsmålet pä biståndsbetalningar motsvarande 0,7 % av BNP år 1975.
Mot denna bakgrund har regeringen stannat för att inte föreslå någon ytterligare
ökning av biständsanslagen för budgetåret 1974/75.
För närvarande pågår i Förenta nationerna en extra
generalförsamling om råvaror och utvecklingsproblem. Därvid diskuteras
råvaru-problemen i stort samt möjligheten att genom särskilda finansiella insatser
stödja de länder som särskilt drabbats av oljekrisen. Sverige stödjer dessa
strävanden. Om man når fram till en lösning får Sverige vara berett att
solidariskt tillsammans med andra länder göra sin insats. Regeringen kommer,
om så är påkallat, att återkomma till riksdagen med förslag om finansieringen
av en sådan insats.
Under alla förhållanden avser regeringen att i 1975
års statsverksproposition föreslå de anslag som erfordras för att
enprocentmålet skall uppnås budgetåret 1975/76.
Som jag tidigare nämnt anser regeringen att en
ytterligare försämring av budgetsaldot, vid nu förutsedd konjunkturutveckling,
inte kan accepteras. Vissa kostnadskrävande reformer som påverkar budgetåret
1974/75 är emellertid aktuella. Det är regeringens avsikt att förelägga årets
riksdag propositioner med anledning av skatteutredningens och pensionsålderskommitténs
redovisade förslag. Vidare kommer den kommunalekonomiska utredningen att
redovisa förslag beträffande storlek och utformning av bl. a. statsbidragen för
kommunernas kostnader för social
Prop. 1974:100 25
hemhjälp
och familjedaghem för tiden efter 1974. Regeringen har också aviserat sin
avsikt att till årets höstriksdag lägga fram förslag beträffande den framtida
bostadspolitiken. Även andra utgiftskrävande förslag kan aktualiseras för
budgetåret 1974/75.
En ytterligare ökad statlig upplåning skulle ställa
kreditpolitiken inför alltför stora krav och innebära att utrymme inte kunde
lämnas för näringslivets och kommunernas upplåningsbehov. Inflytandet från omvärlden
har redan kommit att ställa krav på en skärpt penningpolitik. Skulle
finanspolitiken försvagas kommer kraven på kreditpolitiken att öka än mera.
Såväl skatteutredningen som pensionsåldeiskommittén
har föreslagit att de av utredningarna presenterade reformerna skall
finansieras med ökade avgifter för arbetsgivarna. Finansieringsformen för andra
reformer har ännu inte närmare prövats. Jag utgår emellertid, som sagt, ifrån
att dessa reformer kommer att genomföras på ett sådant sätt att någon väsentlig
merbelastning inte uppstår budgetåret 1974/75. Man bör i detta sammanhang också
beakta de statsfinansiella perspektiven för de närmaste budgetåren.
Då avsikten är att skatte- och pensionsreformerna
skall finansieras genom arbetsgivareavgifter eller socialavgifter eller en
kombination av dessa är det angeläget att arbetsmarknadens parter får
möjligheter att bedöma dessa konsekvenser inför 1975 års avtalsförhandling.
Med hänsyn till att förberedelserna för
avtalsrörelsen påbörjas innan riksdagen samlas till sin höstsession, är det
angeläget att riksdagen redan nu bereds möjlighet att tillkännage sin
inställning i denna finansieringsfråga. Regeringen har för avsikt att inom
kort ta upp överläggningar med arbetsmarknadens parter om dessa frågor,
varefter regeringen avser att inbjuda de politiska partierna till
överläggningar i samma ämne. Jag utgår således från att riksdagen redan under
vårsessionen tar ståndpunkt i fråga om att finansiera reformerna på främst
skattepolitikens och pensioneringens områden med motsvarande inkomstökningar.
Ett sådant ställningstagande måste göras oberoende
av ett eventuellt senare uppkommande behov av konjunkturpolitiskt betingade
åtgärder och ha sin utgångspunkt i en finansieringspolitik för staten som kan
långsiktigt försvaras. Ett eventuellt behov av stimulansåtgärder kan inte
motivera att man undandrar sig ansvaret för finansieringen av angelägna
permanenta reformer.
3.3
Försörjningsbalans och bytesbalans
I årets finansplan bedömdes det inte som
meningsfullt att presentera någon försörjningsbalans eller bytesbalans med
hänsyn till den osäkerhet som då rådde om försörjningen av oljeprodukter för
det framförliggande året. Förutsättningarna är, som jag tidigare berört, i dag
annorlunda.
I försörjningsbalansen sammanfattas den
produktionstillväxt och resursanvändning som beräknas för år 1974. Enligt den
nu föreliggande nationalbudgeten beräknas bruttonationalprodukten under år 1974
komma att öka med 4,5 %.
De fasta investeringarna väntas visa en kraftig
uppgång inom näringslivet och även de statliga investeringarna kan förväntas
öka förhållandevis starkt. Bostadsbyggandet antas komma att fortsätta att
minska i omfattning och även för de kommunala investeringarna torde en viss
nedgång vara att vänta. Sammantaget skulle omfånget i volym av de totala fasta
investeringarna bli i stort sett oförändrat i förhållande till 1973. Därvid
förutses en betydande uppgång av maskininvesteringarna medan
byggnadsinvesteringarna bedöms minska.
Näringslivets investeringar förutses öka med 6 %.
För industrins del räknar jag med en investeringsökning med drygt 9,5 %, varvid
byggnadsinvesteringarna tvärtemot vad som gällt under de senaste åren väntas
öka något snabbare än maskininvesteringarna. Särskilt kraftiga ökningar av
investeringarna under 1974 förväntas inom verkstadsindustrin. Väsentliga
faktorer bakom antagandet om den stora ökningen i industriinvesteringarna 1974
är dels det höga kapacitetsutnyttjandet inom särskilt exportindustrin, dels
den höga lönsamheten som f. n. råder i industrin. Handelns investeringar
väntas visa en fortsatt minskning 1974.
Tabell
3. Försörjningsbalans för 1974
Milj. kr.
Förändring 1973-1974
1973
Milj.
kr.
i
Procentuell
1973 års
priser volymförändring
Tillgäng
Bruttonationalprodukt
217 615
9 795
4,5
Import
46 300
4 260
9,0
Summa tillgång
263
915
14 055
5,5
Efterfrågan
Bruttoinvestering
47 020
-50
0,0
näringsliv
21020
1255
6,0
därav: industri
9 690
940
9,5
statliga myndigheter och
affärsverk
5 815
330
5,5
kommuner
10015
-250
-2,5
bostäder
10 170
-1 385
-13,5
Lagerförändring
-2 790
3 490
Privat
konsumtion
115 100
5 410
4,5
Offentlig
konsumtion
51990
1 560
3,0
Tjänstenetto
-425
305
Export
53 020
3 340
6,5
Summa efterfrågan
263
915
14 055
5,5
Anm. Som redovisats i det föregående är
beräkningarna av försörjningsbalansens olika poster 1973 behäftade med stor
osäkerhet. Beräkningarna har dock ansetts kunna användas som utgångspunkt för
utvecklingen under 1974.
Prop.
1974:100 27
De statliga myndigheternas och affärsverkens
investeringar beräknas öka med ca 5,5 %. Det är i stor utsträckning
affärsverken som svarar för denna relativt kraftiga tillväxt.
Kommunernas investeringar torde
fortsätta att minska även 1974, men i betydligt mindre omfattning än 1973. Den
minskade investeringsvolymen sammanhänger i väsentlig utsträckning med att
följdinveste-ringar till bostadsbyggandet minskar. Kommunernas byggnads- och anläggningsverksamhet
avtar sålunda något, medan däremot maskininvesteringarna förutses öka mycket
kraftigt.
En beräknad fortsatt nedgång i
antalet påbörjade lägenheter leder till minskad volym på investeringarna i
bostäder. Totalt för 1974 förutses en minskning med 13,5 % jämfört med 1973.
Antalet påbörjade lägenheter uppskattas i nationalbudgeten till 73 000, varav
45 000 i småhus. Effekten av den tillfälliga kompensationen med anknytning till
mervärdeskatten för bostäder färdigställda 1974 och 1975 samt påbörjade före
utgången av 1974 har därvid inkluderats. Antalet färdigställda lägenheter 1974
har beräknats till drygt 82 000.
Enligt de som jag tidigare angivit
osäkra uppgifterna från nationalräkenskaperna minskade lagren under 1973 med
ca 2 800 milj. kr. Under 1974 kan en omsvängning till lageruppbyggnad förutses.
Lagerinvesteringarna väntas komma att uppgå till ungefär 700 milj. kr., vilket
skulle innebära en omsvängning med ca 3 500 milj. kr. från 1973.
En starkt bidragande orsak till den
väntade förhållandevis höga tillväxten i bruttonationalprodukten 1974 är en
antagen kraftig ökning i hushållens konsumtionsefterfrägan. Ökningen av de
realt disponibla inkomsterna har uppskattats till inemot 5,5 %. Genom att det
finns trögheter i anpassningen mellan inkomstökningar och stegrad konsumtionsefterfrågan
har en viss ytterligare ökning i sparkvoten antagits komma till stånd. Med de
förutsättningar som härvidlag gjorts skulle den privata konsumtionen öka med
ca 4,5 % i volym 1974.
Konsumentpriserna väntas 1974 öka
med 9 å 10 %. Denna snabba stegringstakt beror i första hand på de mycket
kraftiga prisstegringar som kan förutses för importen och i synnerhet importen
av oljeprodukter.
Den offentliga konsumtionen
beräknas öka med ca 3 % och med ungefär lika stark ökningstakt för statlig och
kommunal konsumtion.
De mycket snabba prisstegringarna i
den internationella handeln med råvaror tillsammans med en fortsatt prisuppgång
för färdigvaror, kan väntas leda till en kraftig försämring av Sveriges
bytesförhållande 1974. Totalt beräknas importpriserna under 1974 ligga inemot
30 % högre än 1973, samtidigt som motsvarande ökning i exportpriserna beräknas
bli under 20 %. Vidare har antagits att efterfrågetillväxten i de för vår
export viktiga avnämarländerna blir måttlig under 1974. Med hänsyn också till
kapacitetsbegränsningar inom vissa delar av export-
Prop.
1974:100 28
industrin
och en förstärkt inhemsk efterfrågan kan exportökningen i volym 1974 väntas bli
avsevärt lägre än 1973, samtidigt som importen ökar snabbare.
Den svenska exporten väntas öka med ca 6,5 % 1974.
Härvid har förutsatts fortsatta marknadsandelsvinster för färdigvaruexporten.
Främst till följd av brist på kapacitet och begränsade möjligheter till
ytterligare lageravveckling antas däremot råvaruexporten komma att minska något
under 1974.
Importen kan väntas stiga med drygt 9 % i volym.
Den i förhållande till exporten snabbare ökningstakten förklaras av en uppgång
i den inhemska efterfrågan och till en icke oväsentlig del av omsvängningen i
lagerinvesteringarna. Importinnehållet i dessa är mycket högt.
Handelsbalansens överskott kommer vid den här
beskrivna utvecklingen av utrikeshandeln att reduceras mycket kraftigt i
förhållande till 1973 och uppgå till ca 1,7 miljarder kr.
Kostnadsstegringar till följd av höga bunkerpriser
ger ett ungefär oförändrat sjöfartsnetto 1914.
Turistnettot som undergick en viss förbättring 1973
kan väntas komma att ånyo försvagas. Förändringen är bl. a. betingad av de
snabba prisstegringarna utomlands.
Transfereringarna fortsätter att visa ökade
underskott, främst till följd av biståndet till utvecklingsländerna.
Sammantaget skulle därmed bytesbalaixsen för 1974
visa ett underskott på ca 800 milj. kr. Det är en försvagning med ca 5,8
miljarder kr. i förhållande till 1973.
3.4
Budgetpolitiken
Den beskrivning av budgetutvecklingen under
innevarande budgetår som gavs i årets finansplan är till sina huvuddrag
fortfarande aktuell. Under innevarande budgetår ökar utgifterna avsevärt
snabbare än in-
Tabell
4. Bytesbalans 1972-1974
(Milj.
kr.)
1972
1973
1974 (prognos)
Export Import Korrigering av handelsstatistiken
41750
38 620
-50
53 020
46 300
-160
66 565
64 680
-150
Handelsbalans
3 080
6 560
1735
Sjöfarlsnetto
Turistnetto
Övriga
tjänster, netto
Transfereringar
Korrigeringspost
2 445 -2 400
-925
-1720
800
2 835
-2 275
-1225
-1745
800
2 850
-2 650
-1 500
-2 050
800
Bytesbalans
1280
4 950
-815
komsterna
varför underskottet på statsbudgeten blir väsentligt större än för budgetåret
1972/73 eller inemot 9 miljarder kr. (tabell 5). Jämfört med
statsverkspropositionen har inkomsterna uppjusterats något samtidigt som
utgifterna beräknas bli drygt 700 milj. kr. högre. För budgetåret 1974/75
kommer totalbudgeten enligt de bedömningar som nu kan göras att uppvisa ett
underskott om drygt 9,5 miljarder kr.
Tabell
5. Totalbudgeten 1972/73-1974/75 (milj. kr.)
1972/73 Utfall
1973/74
1974/75
Stv. prop. 1974
Ny beräkning
Stv.prop. 1974
Ny beräkning
Inkomster 54 513 Utgifter 60 718
Saldo
-6 205
62 777 71 150
-8 373
62 976 71 888
-8 912
71489 78 084
-6 595
71992 81 584
-9 592
Inkomsterna för innevarande budgetår påverkas bl.
a. av det arlta-gande som görs om den allmänna förtjänstökningen hos löntagarna
under 1974. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar över statens inkomster
utgått från att inkomst av tjänst för fysiska personer ökar med över 11 % 1974,
dvs. med drygt två procentenheter mer än vad som antogs i statsverkspropositionen.
Den information om bl. a. ingångna löneavtal på lokal nivå som kommit fram
sedan verket avlämnat sina inkomstberäkningar motiverar enligt min uppfattning
en uppräkning med ytterligare en procentenhet. Den sammanlagda ökningen av lönesumman
skulle således uppgå till 12 %, varvid jag utgått ifrån att sysselsättningen
ökar med 1 %. Vidare räknar jag liksom riksrevisionsverket med att
löneökningarna för 1974 utbetalas i sådan tid att motsvarande
skatteinbetalningar hinner ske under innevarande budgetår. Att statsinkomsterna
trots ett väsentligt högre inkomstantagande för 1974 endast kan antas bli
några hundratal milj. kr. större än enligt statsverks-propositionen förklaras i
första hand av den tillfälliga sänkningen av mervärdeskatten fr. o. m. den 1
april 1974 samt av den temporära kompensationen för mervärdeskatt på
bostadsbyggande (prop. 1974:25, FiU 1974: 1, rskr 1974: 41).
Utgifterna för budgetåret 1973/74 förutses som
tidigare nämnts bli drygt 700 milj. kr. högre än vad som antogs i statsverkspropositionen.
Bakom utgiftsökningen mellan de två beräkningstillfällena ligger förutom höjda
statstjänarlöner den omfattande medelstilldelning som skett på tilläggsstat. I
finansplanen räknade jag med en förbrukning av beviljade reservations- och
investeringsanslag om 750 milj. kr. Enligt de bedömningar som nu kan göras
kommer däremot anslagsbehållningarna snarast att öka något under innevarande
budgetår.
Inkomsterna
för budgetåret 1974/75 har räknats upp med ca 500
Prop. 1974:100 30
milj.
kr. jämfört med beräkningarna i statsverkspropositionen. Bakom denna
uppjustering ligger i första hand den nu antagna snabbare lönesummetillväxten
för 1974. Vad gäller kalenderåret 1975 räknar jag liksom i januari
schablonmässigt med en ökning av lönesumman om 7 %. Att ökningen av
statsinkomsterna trots det högre lönesummeantagandet för 1974 inte blir än mer
påtaglig förklaras i första hand av de temporära lätttnader i
mervärdebeskattningen som antogs av riksdagen i mars 1974.
Utgifterna för budgetåret 1974/75 förutses bli 3,5
miljarder kr. högre än vad som antogs i finansplanen. Härav utgörs den
övervägande delen av höjda statstjänarlöner samt ökade kostnader för
livsmedelssubventioner. Bland övriga utgiftsökningar jämfört med
statsverkspropositionen kan nämnas teckning av aktier i Statsföretag AB för
finansieringen av det nya stålverket i Luleå samt ett förutsett högre
underskott på riks-gäldsfonden.
Budgetpolitikens inriktning har under såväl det förra
som det innevarande budgetåret utövat en klart expansiv inverkan på
samhällsekonomin. De statliga inkomstöverföringarna till andra sektorer har
ökat i påtagligt snabb takt medan däremot statens utgifter för konsumtion och
investeringar visat en mera dämpad utveckling. Inkomstökningarna har inte
utvecklats i takt med de ökade utgiftsåtagandena. Det budgetunderskott som
enligt de nya kalkylerna förutses för innevarande budgetår ca 9 miljarder
kr. innebär jämfört med budgetåret 1972/73 en ökning om ca 3 miljarder kr.
och jämfört med budgetåret 1971/72 med ca 5,5 miljarder kr. Även uttryckt i
procent av bruttonationalprodukten måste underskottet för innevarande budgetår
sägas vara betydande. För budgetåret 1974/75 förutses, som nämnts, en ytterligare
ökning.
Föreliggande budgetförslag för budgetåret 1974/75
innebär i sin nuvarande form ett fullföljande av den expansiva ekonomiska
politik som förts under de senaste åren. Ett framträdande drag i
utgiftsutvecklingen är liksom under de föregående budgetåren att
inkomstöverföringarna till andra sektorer växer snabbare än statens egen
efterfrågan på varor och tjänster. Som jag tidigare berört förestår vidare
vissa reformer som berör såväl budgetens inkomst- som utgiftssida för
budgetåret 1974/75. Dessa har emellertid inte beaktats vid beräkningarna av
budgetsaldot för budgetåret 1974/75.
4
De statsfinansiella perspektiven på längre sikt
För att ge ett underlag för bedömningarija av
budgetutvecklingen på längre sikt utförs årligen beräkningar för de fyra budgetår
som följer efter det närmast framförliggande. I är omfattar dessa beräkningar,
som sammanfattningsvis benämns långtidsbudgeten, perioden 1975/76
Prop.1974:100 31
1978/79.
De detaljerade resultaten redovisas i bilaga 2 till denna proposition.
Långtidsbudgeten baseras på uppgifter som lämnas av
myndigheterna i samband med de årliga anslagsframställningarna, i vissa fall
dock kompletterade efter det att statsverkspropositionen framlagts. Den slutliga
utformningen av långtidsbudgeten sker inom finansdepartementet efter samråd med
resp. fackdepartement.
Beräkningarna avser endast den över statsbudgeten
finansierade verksamheten, varför affärsverkens driftutgifter och andra
utgifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår. Detsamma
gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och
inkomster.
I långtidsbudgeten kartläggs de konsekvenser på
utgiftssidan som följer av statsmakternas redan fattade beslut och gjorda
åtaganden. På inkomstsidan görs en framskrivning med utgångspunkt i gällande
skatteregler och avgiftsnormer. Långtidsbudgeten bör således varken uppfattas
som en plan för den framtida budgetpolitiken eller som en prognos över
budgetutvecklingen. Dess syfte är begränsat till att i första hand endast ange
de inteckningar i det framtida resursutrymmet som gjorts genom de redan fattade
besluten.
Jag
vill understryka att dessa beräkningsprinciper inte är liktydiga med en
oförändrad standard eller med oförändrade resursinsatser. I flera fall har
statsmakterna gjort preciserade utfästelser om en successivt ökad standard
eller ökade utgifter. Detta gäller exempelvis standardgarantin till
folkpensionärerna och åtagandet om ett ökat bistånd till u-länderna. I de fall
sådana utfästelser gjorts om framtida standardhöjningar har dessa medräknats i
långtidsbudgetens utgiftsberäkningar.
På
de områden där tidsbegränsade åtaganden eller program föreligger har
utgifterna antagits falla bort i och med att programperioden löper ut. I det
stora flertalet fall finns emellertid inte preciserade utfästelser om en ökad
standard eller tidsbegränsningar av gjorda åtaganden. Utgiftsbedömningarna har
då i allmänhet gjorts med utgångspunkt i att verksamheten skall fortgå i
oförändrad omfattning. Vid dessa beräkningar har viss hänsyn tagits till en
förväntad produktivitetsstegring. I denna framskrivning av verksamheten ligger
dock ingen värdering av att den skall eller bör fortsätta, utan
förfaringssättet är en konsekvens av de beräkningsmetoder som tillämpas i
långtidsbudgeten.
Den
kraftigt förhöjda prisnivån pä oljeprodukter som inträffat under vinterhalvåret
19731974 har infört en ny faktor i den ekonomiska utvecklingen. Det kan inte
uteslutas att de härav förorsakade förändringarna i de relativa priserna
kommer om de blir bestående att få återverkningar på såväl
konsumtionsmönstret som produktionsfördelningen liksom på den externa
balansen. Det är emellertid ännu för tidigt att ha någon bestämd uppfattning om
dessa förhållanden kom-
Prop. 1974:100 32
mer
att medföra att den utvecklingsbild som tecknats i fjolårets avstämning och
framskrivning av 1970 års långtidsutredning behöver revideras. De resultat som
redovisades i denna har således legat till grund för de förutsättningar om
samhällsekonomin som kommit till användning även i den nu föreliggande
långtidsbudgeten.
De beräkningsprinciper som gäller för långtidsbudgeten
leder natur-ligen till att de utgiftsökningar man kommer fram till för perioden
1974/751978/79 blir lägre än de som faktiskt realiserats för den närmast
bakomliggande femårsperioden 1968/691972/73. De totala utgifterna i fasta
priser kan för denna passerade period beräknas ha stigit med i genomsnitt 4,8
% om året. För längtidsbudgetperioden har utgifterna beräknats öka med i
genomsnitt 1,8 % om året. I löpande priser har utgifterna stigit med 11,8 %
åriigen 1968/691972/73 att jämföra med beräknade 5,1 % under den
framförliggande perioden. I utgiftsökningarna för den passerade perioden ingår
emellertid effekterna av den betydande reformverksamhet som bedrivits under
dessa år. I konsekvens med beräkningsprinciperna görs däremot inte något försök
att beräkna effekterna av de nya beslut som kan komina att fattas under den
framförliggande perioden.
I tabell 6 redovisas utvecklingen av
statsutgifterna i fasta priser fördelade på olika ändamålsgrupper. Av tabellen
framgår att utvecklingsbiståndet uppvisar den snabbaste ökningen. Även
ändamålsgruppen folkpensioner och sjukförsäkring m. m., bostäder och stöd till
barnfamiljer växer snabbare än genomsnittet. Vissa utgiftskategorier inom den
s. k. övriggruppen ökar också snabbt, däribland räntekostnaderna för den
statliga upplåningen.
De relativt sett snabba ökningarna av
folkpensionerna och stödet till barnfamiljerna är en direkt följd av de
målsättningar och utfästelser som gäller för dessa områden. Att stödet till
bostadsbyggandet ökar under perioden trots att kalkylen bygger på en
förutsättning om ett relativt oförändrat bostadsbyggande är en
beräkningsmässig konsekvens av antagandet om fasta priser och oförändrade
partitetstal under långtidsbudgetperioden.
En klar olikhet framträder mellan de olika
realekonomiska utgiftstyperna. Utgifterna för de statliga transfereringarna
väntas växa betydligt snabbare än statens egen efterfrågan på varor och
tjänster. Deima utvecklingsbild ligger väl i linje med de tendenser som präglat
de senaste årens utveckling. Transfereringsposterna innehåller bl. a. utvecklingsbiståndet,
skattebidragen till kommunerna och folkpensionerna. Investeringsutgifterna
beräknas sjunka något under perioden, vilket i stor utsträckning förklaras av
den beräkningsteknik som tillämpas i långtidsbudgeten. Konsumtionsutgifterna
däremot förutses uppvisa en svag ökning varvid en klar skillnad finns mellan de
mycket begränsade stegringarna i den rent statliga konsumtionen och de
relativt sett snabbare ökningarna av driftbidragen till kommunerna.
Den bild av budgetutvecklingen som
kommer fram ur årets långtidsbudget överensstämmer totalt sett rätt väl med
motsvarande bild i de närmast föregående årens långtidsbudgetar. På
utgiftssidan innebär detta att redan ett fullföljande av tidigare åtaganden
kommer att ställa anspråk på fortsatt ökade statsutgifter under hela den
aktuella perioden. Till följd av beräkningstekniken kommer däremot själva ökningstak-Tabell
6. Statsutgifternas utveckling för olika ändamälsgrupper (Milj. kr., fasta
priser)
Genomsnittlig
Anslag
Genomsnittlig
procentuell
1974/75
procentuell
förändring
förändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Folkpensioner,
sjukförsäkring
rn. m.
+ 6,3
15 881
+ 3,1
Utbildning
och forskning
+ 1,7
11 ???,
+ 1,0
Totalförsvar
+ 1,6
8 840
+ 1,1
Kommunikationer
och
energiförsörjning
+ 1,5
6 765
-1,1
Slöd
till barnfamiljer
+ 8,7
5 195
+ 2,6
Arbetsmarknad
och regional-
politik
+ 12,2
4 620
+ 2,0
Skattebidrag
till kommuner
+ 7,8
3 959
+ 1,8
Bostäder
+ 11,9
3 532
+4,6
Hälso-,
sjuk- och socialvård
+ 3,2
3 144
+0,9
Rättsväsende
+ 7,5
3 026
-0,3
Internationellt
utvecklingsbistånd
m. m.
+ 20,8
2 229
+ 6,2
Övrigt
+ 4,1
13 171
+ 1,2
Totala utgifter
+ 4,8
81 584
+ 1,8
ten i utgiftsutvecklingen att nedgå under perioden,
samtidigt som tillväxten i statsinkomsterna blir relativt konstant vilket
medför en successiv förstärkning av budgetsaldot. Den nu föreliggande förstärkningen
är av ungefär samma storlek som under föregående är.
I två betydelsefulla avseenden
skiljer sig dock de nu presenterade beräkningarna från utvecklingen enligt de
närmast föregående långtidsbudgetarna. För det första präglas utgångsåret
1974/75 av ett väsentligt större utgiftsöverskott än under tidigare är och för
det andra har i högre grad än tidigare stora resurskrävande reformer aviserats
utan att de statsfinansiella effekterna härav kunnat beaktas i den nu
föreliggande långtidsbudgeten.
Som framgår av tabell 7 beräknas
underskottet för budgetåret 1974/75 uppgå till ca 9,5 miljarder kr. Detta
innebär att utgångsårets budgetunderskott denna gång är ca 4 miljarder kr.
större än vad som var fallet i föregående års långtidsbudget.
Erfarenheterna från de tidigare
långtidsbudgetarna har givit vid handen att man i varje fall för det första
året i långtidsbudgeten brukar kunna göra en relativt säker bedömning av de
resursanspråk som följer av redan gjorda åtaganden. Såsom framgår av tabell 7
har utgiftsöver-
3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 100.
Prop. 1974:100 34
skottet
för budgetåret 1975/76 enligt långtidsbudgeten beräknats till ca 8,5 miljarder
kr. Detta innebär sålunda att även om man skulle lyckas begränsa
utgiftsökningen till att enbart avse ett fullföljande av redan gjorda åtaganden
så kommer budgetsaldot att ligga kvar på en historiskt sett utomordentligt hög
nivå.
Som tidigare framhölls måste man dessutom beakta
att långtidsbudgeten i år i större utsträckning än vad som är vanligt inte
kunnat ta hänsyn till kostnadskonsekvenserna av redan aviserade reformer eftersom
dessa ännu inte fått sin slutgliltiga utformning". Regeringen har således
aviserat sin avsikt att lägga fram propositioner med utgångspunkt i
pensionsålderskommitténs och skatteutredningens förslag. En utgångspunkt är
emellertid därvid att dessa reformer skall finansieras med motsvarande
intäkter. Utredningarna har för sin del beräknat att detta skulle kräva en
höjning av olika arbetsgivaravgifter med 3,9 % år 1975 och 1,65 % år 1976.
Vidare har inga medel beräknats för reformer på bostadsområdet samtidigt som
kompensationen för mervärdeskatten på bostäder beräkningstekniskt antagits
upphöra med utgången av år 1975. De framtida statsbidragsbestämmelserna för
den sociala
Tabell
7. Budgetsaldots utveckling 1973/74-1975/76 (Milj. kr., löpande priser)
1973/74 1974/75 1975/76
Inkomster 62 976 71 992 78 829
Utgifter 71 888 81 584 87 380
Saldo -8 912 -9 592 - -8 551
hemhjälpen,
de kommunala familjedaghemmen samt den sociala färdtjänsten övervägs av den
komunalekonömiska utredningen med sikte på att förslag skall kunna föreläggas
årets höstriksdag. Härjämte kan nämnas föreliggande eller väntade förslag bl.
a. inom utbildningsområdet. Om dessa förslag skall genomföras enligt de
föreliggande planerna utan ytterligare inkomstförstärkningar och om man tar
hänsyn till de utgiftsökningar som brukar bli resultatet även av ett
restriktivt budgetarbete, så kommer det saldo som tidigare presenterades för
1975/76 sannolikt att försämras betydligt.
Som framgår av följande tablå har de statliga
budgetunderskotten under senare år kommit upp till en i förhällande till
bruttonationalprodukten mycket hög nivå.
Det
statliga budgetunderskottet i procent
t av BNP
i
löpande
priser
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
1969/70
1970/71
1971
/72
1972/73
1973/74 (prel.)
1974/75 (beräknat)
0,2
0,3
1,3
2,2
1,8
2,4
1,5
1,9
3,0
3,8
3,7
Prop. 1974:100 35
Detta har i sin tur medfört att finansieringen av
dessa statliga utgiftsöverskott ställt snabbt växande anspråk på
kreditmarknaden. Den statliga upplåningen har på bara några är flerdubblats.
Den har således ökat från 2,6 miljarder kr. kalenderåret 1971 till drygt 6
miljarder kr. åren 1972 och 1973. För år 1974 beräknas nu en ny kraftig försämring
av budgetsaldot. Underskottet skulle nämligen öka med ca 5 miljarder kr. till
sammanlagt ca 11 miljarder kr.
Det har emellertid ibland hävdats att man även bör
se det statliga budgetsaldot i samband med det kommunala budgetsaldot och det
sparande som sker inom allmänna pensionsfonden. Man kan då konstatera att
summan av det statliga och det kommunala budgetsaldot under de senaste åren
understigit AP-fondens tillväxt med 3 ä 4 miljarder kr. om året. I princip har
således ett motsvarande belopp varit tillgängligt för utlåning till övriga
sektorer i ekonomin, då främst bostads- och industrisektorerna. För
kalenderåret 1974 förutses däremot att detta samlade budgetunderskott för stat
oCh kommun kommer att överstiga AP-fondens tillväxt med ca 0,5 miljarder kr.
Denna utveckling, som nästan helt förklaras av det statliga budgetunderskottets
ökning, innebär en omsvängning mellan 1973 och 1974 på ca 4 miljarder kr. eller
ca 2 % av BNP. Den bild som framträdde vid en isolerad betraktelse av det
statliga budgetsaldot kvarstår således även vid en sådan mera vidgad bedömning.
Finansieringen av de statliga budgetunderskotten
måste ske med ett ständigt iakttagande av kraven på en bibehållen
samhällsekonomisk balans såväl i vår interna ekonomi som i förhållande till
utlandet. Man kan självfallet inte utesluta att hänsynen till dessa överordnade
mål för den ekonomiska politiken på sikt kan komma att ställa ökade krav på en
sådan finansiering av dessa statliga budgetunderskott att likviditeten inte
ytterligare ökar i ekonomin. Om man inte i ett sådant läge kan undvika att den
statliga upplåningen får likviditetsskapande eller andra icke önskade effekter
på kreditmarknaden måste det statliga budgetunderskottet nedbringas till den
nivå som då bedöms förenlig med samhällsekonomisk balans.
Nu har det visserligen hävdats att den vikande
utvecklingen på bostadsbyggandets område successivt skulle lämna ett ökat
utrymme på kapitalmarknaden för andra låntagarkategorier. Genom de snabba kostnadsstegringarna
och genom den snabbt stigande andelen egna hem har emellertid
bostadsinvesteringarna räknade i löpande priser fortsatt att stiga kraftigt,
vilket då medfört ett motsvarande ökat finansieringsbehov. Kapitalmarknaden har
i endast begränsad utsträckning kunnat tillgodose detta, vilket bl. a. den
under senare år betydande stocken av oavlyftade byggnadskreditiv varit ett
tecken på.
Den kommunala ekonomin har vidare utvecklats
gynnsamt under såväl 1972 som 1973, vilket bl. a. tagit sig uttryck i en något
minskad
Prop.
1974: 100 36
upplåning mellan 1972 och 1973. Man har nu anledning räkna
med ett något större utgiftstryck inom denna sektor vilket kan leda till ökade
anspråk på kreditmarknadema. Den höga investeringstakten inom industrin leder
även i det långa loppet till att motsvarande krav kommer att resas från denna
sektor.
Samtidigt kan man konstatera att
den svenska kapitalmarknaden tillväxer i en relativt måttlig takt till följd
av bl. a. den nu långsammare tillväxten inom den allmänna pensionsfonden. De
allra senaste årens kraftigt ökade hushållssparande är visserligen en ny faktor
i utvecklingen, men den betydande instabiliteten i detta medför att man inte
ännu så länge kan lägga dess existens till grund för en mera optimistisk
bedömning av kapitalmarknadens framtid.
Med beaktande av finansieringsanspråken från andra
sektorer i ekonomin och med hänsyn till osäkerheten i bedömningen av den ekonomiska
utvecklingen i framtiden vill jag inte utesluta att krav kommer att ställas på
en relativt snabb återgång till ett i förhållande till BNP mera begränsat
budgetunderskott. Styrkan i detta krav blir självklart beroende pä hur
utvecklingen kommer att gestalta sig.
5 Avslutning
Inledningen av år 1974 präglades av
den starka oro som orsakats av oljekrisen. Vi kan nu konstatera att den svenska
ekonomins växtkraft knappast påverkades av oljekrisen. Utvecklingen hittills
under 1974 har präglats av stark expansion och vi kan nu räkna med en god
tillväxt i vär ekonomi också för året som en helhet, en tillväxt i nivå med vad
vi uppnådde under det expansiva 1960-talet.
Sysselsättningen ökar kraftigt och arbetslösheten minskar
stadigt. Industriproduktionen närmar sig i flera branscher kapacitetstaket.
Orderläge och orderingång är goda. Exporten fortsätter att öka
tillfredsställande och vår industri ökar sina marknadsandelar på
världsmarknaden. Hushållens standard kan öka snabbare än på mycket länge
samtidigt som sparandet också kan fortsätta att öka. Den offentliga servicen
kan fortsätta att byggas ut på angelägna områden.
Problemen finner vi på tre områden
prisutvecklingen, obalansen på arbetsmarknaden och bytesbalansen.
Den starka prisstegring vi haft
under senare tid härrör till väsentlig del från vår omvärld. Även om vi vid en
internationell jämförelse kan betrakta vår prisstegring som förhållandevis
moderat så får den återverkningar av negativ beskaffenhet på många håll. Våra
ansträngningar att hålla prisutvecklingen under kontroll måste således få en
framstående plats inom den ekonomiska politikens ram. Genom att koncentrera
insatserna på att dämpa prisstegringen på baslivsmedel och bo-
Prop.
1974:100 37
städer
avser regeringen att ge prispolitiken en social- och fördelnings-politisk
profil. Deima politik följs upp genom direkta stödinsatser till de mest
behövande befolkningsgrupperna barnfamiljer och pensionärer.
Problemet på arbetsmarknaden så som det nu
framträder utgörs främst av bristen pä balans. Således redovisar statistiken
ett visserligen sjunkande men dock fortfarande avsevärt antal arbetslösa.
Samtidigt upplever vi en efterfrågekonjunktur i första hand på exportsidan,
men också på hemmamarknaden som kommer att ställa oss inför begränsningar i
produktionsökningen. Vi kan avläsa detta inte bara i den rent fysiska
begränsningen i produktionsutrustningen utan också i form av brist på
arbetskraft. Förklaringen till denna motstridande situation ligger i att den
lediga arbetskraften vare sig ortsmässigt eller yrkesmässigt passar till
efterfrågan och de lediga platserna. Det positiva i denna utveckling är att
arbetstillfällena nu ökar för sådana grupper som kvinnor, äldre och handikappade.
Vår strävan att anpassa arbetsplatserna till arbetskraften och vice versa kan
realiseras genom en positiv medverkan av parterna på arbetsmarknaden samt en
aktiv och följsam kombination av arbetsmarknads-, närings- och
regionalpolitik. Även i högkonjunkturen och med en på sina håll
otillfredsställd efterfrågan på arbetskraft får arbetsmarknadspolitiken en
lika framträdande roll. Jag vill också framhålla de möjligheter
regionalpolitiken erbjuder företagen att förlägga produktionen till områden där
det fortfarande finns en stor arbetslöshet.
Den speciella vinstkonjunkturen för i första hand
våra exportnäringar kan befaras få den konsekvensen att den markerar och
förstärker förmögenhetsökningen hos en begränsad grupp av medborgare. Detta
kan som en naturlig konsekvens leda till oro på arbetsmarknaden och svårigheter
att för framtiden genomföra en samlad och helheten omspännande avtalsrörelse.
De centrala avtalsuppgörelser som under senare decennium blivit praxis i vårt
land har från samhällets och arbetsfredens synpunkt haft sina stora fördelar.
De nu för främst vissa exportnäringar snabbt stigande vinsterna bör ifrån här
angivna och andra överväganden komma även de anställda inom berörda näringar
till godo. Detta bör lämpligen ske genom att företagen i det extraordinära
vinstläget får göra avsättningar för investering i bättre arbetsmiljö. Förslag
härom framlägges samtidigt med denna finansplan.
Oljeprishöjningarna innebär att de senaste årens
kraftiga överskott i vår bytesbalans nu förbyts i ett underskott. Med hänsyn
till den osäkerhet som präglar den internationella utvecklingen på
valutaområdet, ställer detta ökade krav på den ekonomiska politiken. Genom att
vi de gångna åren kraftigt byggt upp vår valutareserv är emellertid vårt utgångsläge
gott när det gäller att möta kommande påfrestningar.
De risker som ligger framför oss synes i första
hand vara att en alltför stark efterfrågan skall accelerera prisstegringstakten
och ytterligare för-
Prop. 1974:100 38
sämra
bytesbalansen. I ett sådant läge är det angeläget att staten inte ökar sin
efterfrågan pä ett sådant sätt att den samhällsekonomiska balansen bringas i
fara. Detta skidle i sä fall ställa krav på en kraftig åtstramning av
kreditpolitiken på bekostnad av främst näringslivet och kommunerna. Mot denna
bakgrund bör finanspolitiken icke tillåtas att försvagas. Därför föreslår
regeringen att nya utgiftsåtaganden för budgetåret 1974/75 i allt väsentligt
skall kompenseras med motsvarande inkomstförstärkningar.
Utvecklingen för nästföljande budgetår 1975/76
har belysts i årets långtidsbudget. Enbart ett fullföljande av av riksdagen
redan beslutade åtaganden leder till ett budgetunderskott på ca 8,5 miljarder
kr. Reformer som innebär betydande åtaganden har emellertid aviserats, bl. a.
på beskattningens, pensioneringens och bostadspolitikens områden. Ytterligare
andra reformer kan aktualiseras och erfarenhetsmässigt avslöjar budgetprocessen
ett antal mycket angelägna utgiftsönskemål. Mot denna bakgrund ter sig
utvecklingen inför 1975/76 bekymmersam. Jag har nyss nämnt att regeringen anser
att nya utgiftsåFaganden för budgetåret 1974/75 i allt väsentligt måste
balanseras av motsvarande inkomstförstärkningar. Såvitt nu kan bedömas torde
läget för budgetåret 1975/76 ställa minst samma anspråk pä finanspolitikens
styrka, varför någon budgetförsvagning knappast kan tolereras. Det innebär att
takten i reformernas genomförande får bli beroende av möjligheterna att göra besparingar
i bestående program eller att skaffa erforderliga inkomstförstärkningar.
En restriktiv finanspolitik erfordras också om ett
utrymme skall kunna skapas på kapitalmarknaden för den nödvändiga kommunala
utgiftsexpansionen. Regeringen anser att den överenskommelse som träffades
mellan kommunförbunden och regeringen om en kontrollerad kommunal
skatteutveckling åren 1973 och 1974 varit lyckosam. Det är enligt min mening
önskvärt att den kommunala utdebiteringen också under kommande år utvecklas i
dämpad takt. Samtidigt har kommunerna ett behov att öka sina utgifter om de
skall kunna tillgodose angelägna servicebehov. En viss ökning av den kommunala
upplåningen kan under dessa förutsättningar te sig naturlig. Detta kräver en
sådan kreditpolitik att kommunernas behov på kapitalmarknaden kan tillgodoses.
Ett annat långsiktigt problem avser bytesbalansen.
Trots den mycket goda utveckling som karakteriserade 1973 har
oljeprishöjningarna inneburit att vi i år åter får räkna med ett underskott i
bytesbalansen. Den fortsatta ökningen av u-landsbiståndet samt en beräknad
fortsatt försämring av tjänste- och turistnettot innebär risker för en
framtida ytterligare försvagning av bytesbalansen, om inte exporten i löpande
priser åter kan expandera snabbare än importen. Jag har tidigare angett att det
inte är acceptabelt att under en längre tidsperiod acceptera ett underskott i
vår bytesbalans. Siktet måste således ställas in pä att successivt
Prop. 1974:100 39
i
takt med att de yttre förutsättningarna är vid handen, återställa vår externa
balans och bibehålla vär konkurrenskraft med omvärlden.
Sammanfattningsvis bör en väl utnyttjad
produktionskapacitet, en stark observans och kontroll över prisutvecklingen
samt en finans- och penningpolitik som verkar i stabiliserande syfte ge oss en
god chans att under 1974 dels uppehålla vår internationella konkurrenskraft,
dels garantera en god ekonomisk tillväxt med en önskvärd industriell investeringsexpansion
och dels, slutligen, möjliggöra en god standardhöjning för landets medborgare.
SÄRSKILDA FRÅGOR
Totalbudgetens
utgiftsanslag budgetåren 1973/74 och 1974/75
I statsverkspropositionen beräknade jag
totalbudgetens utgiftsanslag, dvs. bortsett från förändringar av
reservationsmedelsbehällningarna och i dispositionen av rörliga krediter, till
68 718 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Häri ingick de i prop. 1973: 2
upptagna anslagen på tilläggsstat, om vilka riksdagen har fattat beslut.
Riksdagen har sedermera beslutat om vissa ekonomisk-politiska åtgärder som bl.
a. innebar att ytterligare medel för innevarande budgetår om 720 milj. kr.
anvisats på tilläggsstat (FiU 1974: 1, rskr 1974: 41). Beloppet avsåg
utbetalningar av ett extra tillägg till barnbidrag och ett extra
pensionstillägg i april 1974. Riksdagens beslut om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder omfattade vidare ökade livsmedelssubventioner fr. o. m. den 1 april
1974. För att finansiera dessa ökade subventioner har riksdagen på tilläggsstat
anvisat 674 milj. kr. (JoU 1974: 9, rskr 1974: 98). Till utgången av mars 1974
har härutöver begärts anslag på tilläggsstat till ett sammanlagt belopp om 407
milj. kr. (prop. 1974: 69 och 85). Bland större anslag kan nämnas 248 milj. kr.
till vissa energibesparande åtgärder, 75 milj. kr. till sysselsättningsskapande
åtgärder för arbetslösa och särskilda åtgärder för arbetsanpassning samt 49
milj. kr. till FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammantaget uppgår de här
angivna tilläggsanslagen till ca 1,8 miljarder kr.
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 28 mars
1974 överlämnat en approximativ beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår (bilaga 3). Verket har beräknat de totala statsutgifterna, exkl.
förändringar av reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga
krediter, till 71 738 milj. kr. Detta är ett högre belopp än de utgiftsanslag
som upptagits i statsverkspropositionen jämte tilläggsstater. Skillnaden
förklaras av beräknade merutgifter på förslagsanslag bl. a. som en följd av nya
löneavtal för statstjänstemän avseende år 1974. Beräkningarna bygger främst på
uppgifter som riksrevisionsverket inhämtat
Prop. 1974:100 40
från
myndigheterna. Verkets beräkning i denna del kan jag ansluta mig till.
För budgetåret 1974/75 upptogs de totala
statsutgifterna, exkl. förändringar i reservationsmedelsbehållningar och i
dispositionen av rörliga krediter, i statsverkspropositionen till 76 784 milj.
kr. I propositioner vilka förelagts årets riksdag före den 1 april 1974 och
riksdagsbeslut fram till nämnda dag har upptagits anslag som irmebär en
utgiftsökning i förhållande härtill med ca 655 milj. kr. Bland större
anslagsökningar kan nämnas 175 milj. kr. till teckning av aktier i
Statsföretag AB, 30 milj. kr. till produktionsbidrag för dagstidningar samt 30
milj. kr. till åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige. Höjningen
av diskontot den 2 april samt det nu förutsedda högre budgetunderskottet för
budgetåret 1974/75 medför vidare att det beräknade underskottet på
riksgäldsfonden bör justeras upp med 300 milj. kr.
Bland ovan nämnda utgiftsökningar ingår inte de
förslag ang. pris-reglerande åtgärder pä jordbrukets område som senare denna
dag kommer att framläggas av chefen för jordbruksdepartementet (prop. 1974:
122). Detsamma gäller de höjningar av statstjänarlönerna 1974 som i prop. 1974:
120 föreslås bli finansierade över anslaget Täckning av merkostnader för löner
och pervsioner m. m. Inkluderas prop. 1974: 120 samt prop. 1974: 122 i vad avser
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område uppgår utgiftsökningen i
förhållande till riksstaten till 3 500 milj. kr.
Jag har låtit upprätta en specifikation av
anslagsförändringar i förhällande till statsverkspropositionen (bilaga 6).
Specifikationen täcker perioden fram till mars månads utgång 1974. I syfte att
få en så rättvisande bild som möjligt av statsutgifternas utveckling har
härutöver även de anslagsökningar som angetts ovan med anledning av prop. 1974:
120 och 1974: 122 lagts in.
På grundval av dessa uppgifter beräknar jag
utgiftsanslagen på totalbudgeten för budgetåret 1974/75 till 80 284 milj. kr.
Förslag och beslut efter den 31 mars 1974 utöver
prop. 1974: 120 och 1974: 122 i vad avser prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.
Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1974/75
Anslagen till avskrivning av nya
kapitalinvesteringar för budgetåret 1974/75 var i årets statsverksproposition i
viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på att motsvarande
investeringsanslag inte begärts definitivt.
Jag får nu anmäla de
definitiva anslagsförslagen samt förslagen om ytterligare investeringar utöver
de i statsverkspropositionen beräknade. Under statens allmänna fastighetsfond
har till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar definitivt begärts (prop.
1974: 75) samma belopp,
8,2
milj. kr., som beräknades i statsverkspropositionen. Avskrivnings-anslaget bör
föras upp med 4,1 milj. kr.
Under samma rubrik har definitivt begärts (prop.
1974: 34) 210 milj. kr. för byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, samma belopp som beräknades i statsverkspropositionen. Avskrivningsanslaget
bör föras upp med 105 milj. kr.
Under statens utlåningsfonder har till
studiemedelsfonden i prop. 1974: 14 definitivt begärts samma anslag som i
statsverkspropositionen. Anslaget bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget
föras upp med oförändrat 447 milj. kr.
I prop. 1974: 54 begärs 30 milj. kr. under fonden
för statens aktier till teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget.
Aktierna föreslås tecknade till 20 % överkurs, varför avskrivningsanslaget bör
föras upp med 5 milj. kr.
Beräkning
av anslagsbehållningarnas utveckling
I årets statsverksproposition beräknades
medelsbehållningarna på reservations- och investeringsanslag minska med 750
milj. kr. under budgetåret 1973/74. Beräkningen anslöt sig nära tUl de
prognoser som myndigheterna då gjorde. Riksrevisionsverket har sedermera
inhämtat nya uppgifter rörande myndighetemas bedömning av
anslagsbehållningarnas utveckling. I sin beräkning av budgetutfallet för
innevarande budgetår har riksrevisionsverket bedömt att anslagsbehållningarna
kommer att minska med ca 65 mUj. kr. Jag räknar efter samråd med berörda departementschefer
med en uppbyggnad av anslagsbehållningarna om 50 milj. kr.
Tabell
8. Beräknade förändringar 1 anslagsbehållningarna budgetåren 1973/74 och
1974/75 (Milj. kr.; ökning -|-, minskning )
Anslagsbehållning 30.6.73
Beräknad förändring 30.6.73-30.6.74
Beräknad förändring 30.6.74-30.6.75
Stv.prop. 1974
Riksrev.-verket
Dep.-chefen
Stv.prop. 1974
Dep.-chefen
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) Totalbudgeten
Summa
3 859 2 256
6115
-135 -615
-750
+ 317 -381
-64
+ 320 -270
+ 50
-550 -550
-1100
-550 -550
-1100
För budgetåret 1974/75 förutsäg jag i
statsverkspropositionen en förbrukning av reservationsmedel om 1 100 milj. kr.
Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning.
Prop. 1974:100 42
Beräkning
av dispositionen av rörliga krediter
Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov
påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga krediter hos
riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för
vissa myndigheter och bolag. I statsverkspropositionen antogs det disponerade
beloppet av rörliga krediter komma att öka med 300 milj. kr. under budgetåret
1973/74. Riksrevisionsverket har i sin skrivelse den 28 mars 1974 förutsett en
ökning av det disponerade beloppet med ca 400 milj. kr. Härav utgör 300 milj.
kr. rörliga krediter för oljeköp och för clearing av oljeprodukter. Behovet av
kredit för dessa ändamål kan till viss del komma att reduceras av medel från
den särskilda clearingavgiften (prop. 1974: 21, FöU 1974: 11, rskr 1974: 44).
Efter samråd med chefen för handelsdepartementet beräknar jag kreditbehovet
för dessa ändamål till 100 milj. kr. Vid en samlad bedömning finner jag det
sannolikt att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 200 milj.
kr.
För budgetåret 1974/75 förutsåg jag i
statsverkspropositionen en ökning av de ianspräktagna beloppen om 200 milj.
kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning.
Totalbudgetens
inkomster budgetåren 1973/74 och 1974/75 samt investeringsplan för budgetåret
1974/75
Riksrevisionsverket har med särskilda skrivelser
den 28 och 29 mars 1974 lämnat bl. a. en beräkning av utfallet av budgetens
inkomster under budgetåret 1973/74 samt en förnyad inkomstberäkning för
budgetåret 1974/75. För en närmare redogörelse för dessa beräkningar får jag
hänvisa till verkets skrivelser (bilagorna 3 och 4).
Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas
utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället under
prognosperioden. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått från ett
antagande om att lönesumman ökar med ca 11 % under år 1974. I det inkomstbegrepp
som utgör utgångspunkten för beräkningarna, nämligen inkomst av tjänst, ingår
även pensioner. Dessa beräknas öka snabbare än lönerna varför verket uppskattat
ökningen av inkomst av tjänst till mellan 11,5 % och 12 %. Jämfört med de
antaganden jag redovisade i statsverkspropositionen innebär detta en
uppjustering om ca två procentenheter. Bland annat den information om ingångna
löneavtal på lokal nivå avseende år 1974 som kommit fram sedan verket avlämnat
sina skrivelser motiverar enligt min uppfattning en ytterligare uppjustering
med en procentenhet. Denna uppräkning ligger i linje med de
lönesummeantaganden som presenterats av konjunkturinstitutet. Vad gäller år
1975 utgår jag i likhet med riksrevisionsverket från en schablonmässig ökning
av lönesumman på 7 %.
Beträffande
aktiebolagens taxerade inkomster har riksrevisionsverket
Prop, 1974:100 43
antagit
att dessa ökar med 15 % under är 1974 och 10 % under år 1975. Jag finner i
detta sammanhang inte anledning att frångå verkets bedömning.
Med
utgångspunkt i de angivna förutsättningarna beräknar jag inkomsterna under
titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt social-för,säkringsavgifter m. m.
till 22 800 milj. kr. för budgetåret 1973/74, vilket är 200 milj. kr. mer än
vad som angavs i årets finansplan och 100 milj. kr. mer än enligt
riksrevisionsverkets kalkyler. Härvid förutsätts att huvudparten av
löneökningarna för år 1974 utbetalas i sådan tid att motsvarande
skatteinbetalningar registreras på innevarande budgetår. För budgetåret 1974/75
beräknar jag inkomsterna under denna titel till 29 800 milj. kr., vilket är 1
700 milj. kr. mer än vad som upptogs i statsverkspropositionen och 600 milj.
kr. mer än enligt riksrevisionsverkets beräkningar.
Beräkningen
av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen om oförändrat
procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär skatt för budgetåret
1974/75. Enligt förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall varje år
bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten
skall ingå i preliminärskatten för kommande budgetår. Procenttalet för den
första hälften av budgetåret 1974/75 skall vara detsamma som under innevarande
budgetårs senare hälft. I förordningen (1973: 402) om storleken av statlig
inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1973/74 har detta procenttal
satts till 100 för budgetåret 1973/74. För tiden den 1 juliden 31 december
1974 blir alltså uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att uttagsprocenten
även för tiden den 1 januariden 30 juni 1975 fastställs till 100.
Inkomsterna under inkomsttiteln mervärdeskatt har
av riksrevisionsverket beräknats till 13 650 milj. kr. för budgetåret 1973/74
och 13 885 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Detta är 500 milj. kr. resp. 1 665
milj. kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen.
Den av mig antagna högre lönesummeökningen 1974
innebär att inkomsterna av mervärdeskatt bör räknas upp med ytterligare 100
milj. kr. för budgetåret 1974/75. Av skäl som jag återkommer till i det följande
bör härutöver mervärdeskatteinkomsterna för budgetåret 1974/75 uppjusteras med
ytterligare 45 milj. kr. Sammantaget förutses sålunda inkomsterna under
inkomstskattetiteln mervärdeskatt komma att uppgå till 14 030 milj. kr. under
budgetåret 1974/75. För budgetåret 1973/74 bör inkomsterna av mervärdeskatt
räknas upp med 50 milj. kr. till 13 700 milj. kr.
Den jämfört med finansplanen påtagliga nedjusteringen
av statens mervärdeskatteinkomster sammanhänger främst med den temporära
sänkningen av mervärdeskatten från 15 % till 12 % av gällande beskattningsvärde
under perioden från den 1 april till den 15 september 1974.
Prop. 1974:100 44
Med
verkan fr. o. m. 1974 års början har vidare antagits ett system med
kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande vilket likaledes innebär ett
bortfall av statsinkomster under denna inkomstskattetitel.
Inkomsttiteln skatt på sprit har av
riksrevisionsverket upptagits till 2 525 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Jag
kommer senare denna dag att föreslå en höjning av den s. k. grundavgiften med 5
öre för varje hel volymprocent alkohol. Avgiftshöjningen, som beräknas öka
statsinkomsterna med totalt 325 milj. kr., är avsedd att bidraga till finansieringen
av prisstoppet på vissa livsmedel. Mot denna bakgrund justerar jag upp
inkomsterna under inkomsttiteln skatt på sprit med 280 milj. kr. för budgetåret
1974/75. Resterande 45 milj. kr. kan väntas inflyta i form av ökad
mervärdeskatt.
Jag övergår nu till att redovisa i vilka fall jag
har funnit skäl att frångå riksrevisionsverkets beräkningar beträffande de
inkomstposter som tas upp under rubriken inkomster av statens kapitalfonder.
Riksrevisionsverkets beräkningar av affärsverkens
inkomster bygger bl. a. på att postverket, televerket och statens järnvägar
skall inleverera hela sitt överskott, dvs. även den del som överstiger de för
dessa verk fastställda avkastningskraven. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet
förordar jag dock med hänsyn till de omständigheter som varit rådande under
senare år att denna del av förräntningen utnyttjas för att konsolidera berörda
verks ekonomi i syfte att långsiktigt vara till gagn för verksamheten.
Således föreslår jag extra avskrivningar, utöver de
fastställda, för postverket, televerket och statens järnvägar med 22, 142,7
resp. 40 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Dessa extra avskrivningar påverkar
genom gällande redovisningssystem statsinkomsterna för såväl budgetåret
1973/74 som budgetåret 1974/75. Jag beräknar inkomsterna från postverkets fond
för budgetåret 1973/74 till 16,5 milj. kr. resp. för budgetåret 1974/75 till
5,5 milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverkets beräkningar. För televerkets
fond blir beloppen 107 resp. 35,7 milj. kr. mindre än vad som an-getts av
riksrevisionsverket. För statens järnvägars del medför den extra avskrivningen
att inkomsterna från fonden minskar med 30 milj. kr. för budgetåret 1973/74
resp. 10 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Härutöver har jag efter samråd med
chefen för kommunikationsdepartementet räknat ned inkomsterna med ytterligare
5 milj. kr. för budgetåret 1974/75. För statens järnvägars fond innebär detta
att inkomsterna tas upp med 100 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och med 35
milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Efter samråd med chefen för handelsdepartementet
tar jag upp inkomsterna under fonden för beredskapslagring till 79 250 000 kr.
för budgetåret 1974/75 vilket är 6 650 000 kr. mindre än enligt verkets beräkningar.
Nedräkningen avser minskade ränteintäkter på överstyrelsens för ekonomiskt
försvar delfond.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkl. de av mig förordade avvikelserna uppgår
totalbudgetens inkomster enligt de förnyade inkomstberäkningarna till 62 976
milj. kr. för budgetåret 1973/74 och till 71 992 milj. kr. för budgetåret
1974/75 (tabell 9). Detta är 199 milj. kr. resp. 503 milj. kr. mer än vad som
angavs i statsverkspropositionen. Bakom dessa förändringar jämfört med finansplanen
ligger i första hand höjningen av lönesummeantagandet för 1974 som verkar i
uppdragande riktning resp. de sänkningar av mervärdebeskattningen som antogs
av riksdagen i mars 1974 som verkar i neddragande riktning.
Min beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på
driftbudgeten för budgetåret 1974/75 framgår av specifikationen i bilaga 5.
Jag har i det föregående redogjort för
förändringarna i förhållande till statsverkspropositionen i fråga om begärda
investeringsanslag för budgetåret 1974/75. De begärda investeringsanslagen
uppgår nu till 8 750 milj. kr. De för finanstering av dessa investeringar
beräknade
Tabell
9. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1972/73-1973/74 (Milj. kr.)
1972/73
1973/74
1974/75
Förändri
ng från
Utfall
Stv.prop.
Ny beräk-
Stv.prop.
Ny beräk-
Utfall
Ny beräkn.
1974
ning
1974
ning
1972/73
1973/74
till
ny
till
ny
beräkn.
beräkn.
1973/74
1974/75
Skatt på
inkomst,
förmögenhet
och
rörelse
samt social-
försäkringsavgifter
18 266
22 600
22 800
28 100
29 800
+4 534
+ 7 000
Automobilskatte-
medel
3 450
3 603
3 665
3 668
3 545
~r
215
120
Allmän
arbetsgivar-
avgift
3 086
4 600
4 600
5 190
5 190
+ 1514
+
590
Tullmedel
979
905
1 000
995
1090
+
21
+
90
Mervärdeskatt
13 096
14 050
13 700
15 550
14 030
+
604
+
330
Övriga
tullar och
acciser
7 700
8 473
8 536
8 996
9 262
+
836
+
726
Statens
affärsverks-
fonder
814
977
966
847
810
+
152
156
Övriga
inkomster på
driftbudgeten
5 255
5 594
5 690
6 058
6 169
+
435
+
479
Beräknad
övrig
finansiering
1 867
1975
2 019
2 085
2 096
+
152
+
77
Summa
54
513
62 777
62 976
71489
71992
+ 8
463
+ 9 016
avskrivningsmedlen
som bör anvisas på driftbudgeten uppgår till 1 023 milj. kr. De medel som inom
resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.
avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 2
070 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 5
657 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av
tabell 10.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
10. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fond
Investeringsanslag
Finansiering
Avskrivning Övriga Avskrivning Investerings
inom kapitalmedel från bemyndi-
fonderna inom driftbudgeten gande
fonderna
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 342 495 000
380 241 000
48 530 000
3 319 475 000 214 364 000 220 000
000
25 040 000
46 000 000
61 080 000 5 657 225 000
1 000 000
26 724 000
I.
Affärsverksfonderna
3 067 601 000
II.
Statens
allmänna fastighetsfond 693 081 000
III. Försvarets fastighetsfond 272 711000
IV. Statens utlåningsfonder 3 767 205 000
V.
Fonden för låneunderstöd 332 067 000
VI. Fonden för statens
aktier 225 000 000
VII. Fonden för förlag till statsverket 80 040 000
VIII. Fonden för beredskapslagring 46 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
Summa
kr.
265 902 000 8 749 607 000
29 440
000
71 160
000
1 674 300 000 19 002 000 31 804
000 58 346 000 10 001 000 244 493 000 17 000 000 177 741 000 - 447 730 000
46 543 000 5 000 000
55 000 000
134 8 70 000 750
000 69 202 000
1 896 956 000 172 913 000 1 022 513 000
Avgår kapitalåterbetalning: Oreglerade
kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning
Lånemedel
5 629 501 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 11. Totalbudgeten budgetåren 1972/73-1974/75 (Milj.
kr.)
1972/73
1973/74
1974/75
Förändring
från
Utfall
Stv.prop.
Ny beräk-
Stv.prop.
Ny beräk-
Utfall
Ny
beräkn.
1974
nmg
1974
nmg
1972/73 till ny beräkn.
1973/74
1973/74 till ny beräkn.
1974/75
.
Inkomster
54
513
62 777
62 976
71489
71992
+ 8 463
+ 9
016
varav:
inkomster på drift-
budgeten
52 646
60 802
60 957
69 404
69 896
+ 8311
+ 8 939
övrig finansiering
1 867
1975
2019
2 085
2 096
+ 152
+ 77
Utgifter
60 718
71150
71888
78 084
81584
+ 11170
+ 9 696
varav:
driftbudgeten (exkl.
förändr. i behåll-
ningar på reserva-
tionsanslag)
54 175
61781
63 404
68 269
71 534
+ 9 229
+ 8 130
investeringsanslag
8 336
8 319
8 334
8 515
8 750
2
+ 416
förändring i anslags
-
behållningar
-1 317
750
-50
1 100
1 100
+ 1 267
+ 1 150
förändring i disposi
lionen av rörliga
krediter
- 476
300
200
200
200
+ 676
-
Totalbudgetsaldo
-6 205
-8 373
-8 912
-6 595
-9 592
-2 707
- 680
Prop. 1974:100 47
Jag har låtit upprätta förslag till
investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1974/75 med
specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 7).
Beräkning
av totalbudgeten för budgetåren 1973/74 och 1974/75
Med beaktande av vad jag anfört i det föregående
beräknar jag totalbudgeten för budgetåren 1973/74 och 1974/75 enligt tabell
11.
Beräkningarna ger ett underskott i totalbudgeten på
ca 8 910 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och ett underskott på ca 9 590 milj.
kr. för budgetåret 1974/75. Underskottet för budgetåret 1973/74 är ca 540 milj.
kr. större än det som angavs i finansplanen. För budgetåret 1974/75 beräknades
tidigare ett underskott på ca 6 595 milj. kr.
Till
statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas som
Bilaga
1: Nationalbudget för är 1974
Bilaga
2: Långtidsbudget för perioden 1974/751978/79
Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa
beräkning av budgetutfallet för 1973/74
Bilaga 4: Riksrevisionsverkets förnyade
inkomstberäkning för budgetåret 1974/75
Bilaga 5: Specifikation av inkomsterna på
driftbudgeten för budgetåret 1974/75
Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i
förhällande till statsverkspropositionen för budgetåret 1974/75
Bilaga 7: Förslag till investeringsplan och
investeringsstater för budgetåret \91 AI15
Bilaga 8: Förändringar i riksstatsförslaget för
budgetåret 1974/75 sedan statsverkspropositionen
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört hemställer
jag att KungL Maj:t föreslår riksdagen att
1.
godkänna de allmänna rikdinjer
för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående,
2.
till Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar för budgetåret: 1974/75 anvisa följande
reservationsanslag, nämligen
Statens
allmänna fastighetsfond
Försvarsdepartementet:
Civilförsvar:
Anskaffning av anläggningar 4 100 000'
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde 105 000 000'
Prop.
1974:100 48
Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
Studiemedelsfonden AAl 000 000
Fonden för statens aktier
Industridepartementet:
Teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktie
bolaget 5 000 000
3.
godkänna min
beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1974/75,
4.
godkänna min
beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret
1974/75,
5.
besluta att
statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1974/75 ingå i
preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet,
6.
godkänna min
beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1974/75 enligt den vid
detta protokoll fogade specifikationen,
7.
godkänna förslaget
till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1974/75,
8.
på
kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln
Lånemedel till 5 629 501 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 974 740119
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Nationalbudget för år 1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:100
Bil.
1 Nationalbudget 1974
Bilaga
1
NATIONALBUDGET 1974
Inledning
Nationalbudgeten 1974 som härmed läggs fram är
utarbetad inom finansdepartementets ekonomiska avdelning och
konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från
fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet
hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning
och bedömningar.
Kapitlen 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda
konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9 Kreditmarknaden har helt
sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt
avsnitten om gruvor, mineralbrott och tillverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel
4. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1974 med undantag för de
avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas vilar
på finansdepartementets ekonomiska avdelning där arbetet med nationalbudgeten
letts av tf planeringschefen Carl Johan Åberg.
Av ett bihang som följer efter kapitel 9 framgår
även i tabläform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomiska
avdelningen resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika
delsefc-torer enligt ekonomiska avdelningens och konjunkturinstitutets bedömningar.
1 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.
Prop. 1974:100
1
Sammanfattande översikt
1.1
Den ekonomiska utvecklingen under 1973
Till följd av en oväntat svag ökning av den
inhemska efterfrågan utvecklades inte den svenska ekonomin under 1973 enligt
samma mönster som i andra industriländer i västvärlden. För vissa av
efterfrågekom-ponenterna, i synnerhet den privata konsumtionen, var den svaga
tillväxten inte förutsedd. I kontrast till den matta inhemska efterfrågan stod
en mycket stark efterfrågan på svenska exportprodukter.
Enligt de reviderade, men förfarande preliminära,
beräkningar från produktionssidan som nu föreligger ökade
bruttonationalprodukten (BNP) med 3 % i volym 19721973. De reviderade
beräkningarna av bruttonationalprodukten från användningssidan visar emellertid
en volymtillväxt på endast 1,7 %. För båda beräkningssätten innebär de nu
reviderade siffrorna en lägre tillväxttakt än vad som angavs i de preliminära
kalkylerna vid årsskiftet 1973/1974. I regel brukar tillväxttakten av bruttonationalprodukten
bli något högre i de beräkningar som görs från produktionssidan. Redan i de
ovannämnda preliminära kalkylerna för 1973 var emellertid skillnaden mellan de
båda beräkningsmetoderna (1,1 procentenhet) betydligt större än enligt tidigare
erfarenhet. Denna skillnad har nu blivit ännu större (1,3 procentenheter) och
tillväxten räknad från produktionssidan är nästan dubbelt så stor som motsvarande
tal från användningssidan.
Flera skäl talar för att man t. v. bör fästa större
tilltro till resultatet av BNP-beräkningen från produktionssidan. För 1973 har
förändringen i antalet arbetade timmar beräknats till 0,5 %. Erfarenheter från
tidigare liknande konjunkturlägen leder fram till att produktivitetsökningen
1973 rimligen bör ha varit minst 3,5 å 4 %. BNP-tillväxten borde således med
detta synsätt ha varit åtminstone 3 %. En BNP-ökning på drygt 1,5 % skulle
innebära att ökningen i produktiviteten endast skulle uppgå till ca 2 %. En så
låg stegringstakt för produktiviteten 1973 förefaller osannolik. En
omständighet som särskilt kan ha påverkat beräkningarna från användningssidan
kan vara svårigheten att på ett korrekt sätt översätta utvecklingen i löpande
priser till en volymutveckling under en period' då prisstegringarna varit
osedvanligt stora. Den bristande överensstämmelse som alltid finns mellan de
priser som faktiskt ut-tagits och de som noteras i de olika indexserierna kan
ha blivit särskilt stor 1973. Det är möjligt att detta blivit fallet vid
deflateringen av lagerstockarna. Pä grund av dessas storlek kan redan små fel
få en betydande effekt på beräkningen av förändringen i lager mellan oUka år.
Lagerinvesteringarna och därmed även BNP-tillväxten i volym kan ha blivit för
lågt angivna. Utvecklingen av den samlade detaljhandelsomsättning-
Bil. 1 Nationalbudget
1974 3
en
låter även antyda att den privata konsumtionens tillväxt kan vara underskattad
i nationalräkenskaperna.
Sammanfattningsvis synes det därför finnas
anledning att t. v. fästa större avseende vid BNP-beräkningen frän
produktionssidan. I tabell 1 redovisas utvecklingen av produktionsvolymen för
vissa näringsgrenar 1973. Varuproduktionen ökade något snabbare än
bruttonationalprodukten. Särskilt snabbt ökade industriproduktionen, bl. a.
till följd av den starka exportefterfrågan.
Tabell
1:1 Produktionsutvecklingen 1972-1973
Procentuell
volymförändring från föregående år
1972 1973
Jordbruk
Skogsbruk
Industri
El-, gas- och vattenverk
Byggnadsindustri
Summa
varuproduktion
Varuhandel
Samfärdsel Privata tjänster Offentliga tjänster
Summa
tjänsteproduktion
Bruttonationalprodukt
från produktionssidan
0,6
-5,2
-5,7
4,6
2,8
7,4
7,2
12,7
6,0
-4,8
3,1
4,5
2,8
2,7
6,2
3,5
1,4
1,6
4,1
2,5
3,0
2,3
3,2
3,0
En översiktlig redovisning av resursanvändningen
1973 skall ges i det följande. Den måste emellertid omgärdas med de
reservationer som tidigare nämnts, med innebörd att beräkningarna av
utvecklingen för vissa efterfrågekomponenter med all sannolikhet iimehåller
påtagliga underskattningar.
Den totala inhemska efterfrågan skulle enligt dessa
beräkningar ha minskat något mellan 1972 och 1973. I väsentlig utsträckning
förklaras detta av en beräknad lagerneddragning på ca 2,8 miljarder kr. i
löpande priser och ca 1,9 miljarder kr. räknat i 1968 års priser. Det finns
emellertid anledning att behandla dessa uppgifter med stor försiktighet. Som
tidigare framhölls har man anledning förmoda att de speciellt snabba
prisstegringarna medför risker för att omfattningen av lagemed-dragningarna
överdrivs. Att en lagerminskning totalt sett skulle ha inträffat förefaller
dock troligt, främst med hänsyn till kraftiga lagerneddragningar i
exportindustrin särskilt under första halvåret 1973. Det är också möjligt att
en lagerpäfyllnad av främst råvaror till en del har fördröjts till följd av
leveranssvärigheter eller som en följd av spekulationer i kommande
prissänkningar.
Den slutliga inhemska efterfrågan, dvs. summan av
konsumtion och investeringar exkl. lager ökade under 1973 med knappt 1 %.
Utvecklingen under loppet av året förefaller att ha varit mycket ojämn.
Prop. 1974:100 4
Efterfrågeutvecklingen under 1973 blev väsentligt
mer dämpad än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten 1973. Till
väsentlig del kan detta återföras på en svag ökningstakt av den privata konsumtionen
och en nedgång i lagerhållningen. För bostadsbyggandet innebär den förändring
19721973 som nu registrerats, 3,8 %, att investeringarna för detta ändamål
blev något högre än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten för
1973. Även för de kommunala investeringarna förutsågs en nedgång i volymen. De
beräkningar som nu föreligger visar emellertid på en betydligt kraftigare
minskning, eller med 8,9 %. Hela den nu registrerade minskningen avser
investeringar i byggnader och anläggningar och torde till stor del kunna
förklaras av bostadsbyggandets utveckling. De statliga myndighetemas och
affärsverkens investeringar har minskat med 3,2 %. Näringslivets investeringar
har däremot utvecklats mer gynnsamt. De privata bruttoinvesteringarna ökade
med 2,5 %, varvid industrins investeringar ökade särskilt starkt, eller med 8 %.
För industrin kan man notera särskilt snabba stegringstakter för
maskininvesteringarna under andra halvåret 1973. Till följd av minskade
offentliga investeringar och en nedgång i bostadsbyggandet kom emellertid de
samlade fasta bruttoinvesteringarna i samhället att visa en nedgång på 2,5 %.
I den reviderade nationalbudgeten för 1973 räknade
man med en ganska betydande ökning (4,5 %) av den privata konsumtionen under
1973. Man hade anledning att räkna med en ganska kraftig stegring av de
disponibla inkomsterna till följd av bl. a. sänkningen av den statliga
inkomstskatten från årsskiftet 1972/1973 och en i stort sett oförändrad
kommunal utdebitering. De beräkningar av den privata konsumtionen som nu
föreligger visar på en ökning med endast 1,7 % 1973. En snabbare stegring kunde
observeras först mot slutet av året. De realt disponibla inkomsterna steg
emellertid som beräknat kraftigt eller med 4,1 % mellan 1972 och 1973.
Sparkvoten skulle sålunda åter ha stigit kraftigt. Man kan visserligen inte på
nuvarande preliminära beräkningsstadium utesluta att den privata konsumtionens
reala utveckling kan vara underskattad, men det kan också tänkas att de
kraftiga förskjutningarna i disponibelinkomsternas sammansättning mellan 1972
och 1973 kan ha medverkat till denna snabba ökning av sparandet. Ett visst stöd
för en sådan hypotes får man av förhållandet att sparkvoten ökade även under
1971, ett år då liknande förskjutningar inträffade.
Den offentliga konsumtionen beräknas nu ha ökat med
1,9 % i volym 19721973, eller 0,8 procentenheter långsammare än vad som
framkom i de preliminära beräkningarna i januari 1974. Nedrevideringen gäller
nästan helt den statliga konsumtionen.
Prisstegringarna under 1973 blev kraftigare än vad
som hade förutsetts. Konsumentpriserna ökade sålunda under loppet av året med
7,6 %. Vid en internationell jämförelse framstår emellertid denna ökningstakt
Bil. 1 Nationalbudget
1974 5
som
måttlig. De stora importprisstegringarna medverkade i hög grad till att
konstmientpriserna steg så snabbt. Särskilt gäller detta imder fjärde
kvartalet då priserna på oljeprodukter steg kraftigt. De kraftiga ökningarna i
de internationella jordbrukspriserna fick däremot endast begränsade verkningar
på konsumentprisutvecklingen i Sverige till följd av
jordbruksregleringssystemets utformning. Prisstegringarna pä vissa baslivsmedel
har också hållits tillbaka genom prisstopp och direkta budgetsubventioner.
På
arbetsmarknaden som under första halvåret 1973 präglades av en fortsatt svag
efterfrågan på arbetskraft och en fortfarande relativt hög arbetslöshet skedde
en klar omsvängning ungefär vid halvårsskiftet. Antalet obesatta platser
började stiga markant och var under fjärde kvartalet 35 % fler än under motsvarande
period 1972. Antalet arbetslösa sjönk samtidigt, och i ett mot slutet av året
accelererande tempo. Det genomsnittliga antalet sysselsatta beräknas ha ökat
med ca 40 000 mellan andra halvåren 1972 och 1973. Mellan helåren 1972 och 1973
blev emellertid denna ökning bara drygt hälften, eller ca 23 000, till följd av
det svagare arbetsmarknadsläget under första halvåret 1973. Nästan hela
sysselsättningsökningen avser kvinnor. Genom bl. a. kvarvarande uttag av
arbetstidsförkortning och ett mindre antal arbetsdagar 1973 kom det totala
antalet arbetade timmar att sjunka något mellan 1972 och 1973.
Exporten av varor utgjorde den utan jämförelse mest
expansiva efterfrågekomponenten i den svenska ekonomin under 1973.
Exportvolymen steg med 15,2 %, vilket tillsammans med kraftiga prisstegringar,
i synnerhet vad gäller råvaror, medförde att exportvärdet i löpande priser blev
27 % större än 1972. Den kraftiga volymuppgången i exporten inträffade i sin
helhet redan första halvåret 1973; mellan första och andra halvåret var
exportvolymen ungefär oförändrad. Anledningen härtill var dels att stora delar
av exportindustrin snabbt nådde kapacitetstaket, dels att lagemeddragningarna
var koncentrerade till första halvåret. Till en del dämpades också exporten av
färdigvaror under andra halvåret till följd av en avtagande tillväxttakt i den
utländska efterfrågan. Vad gäller färdigvaror kan det vara av intresse att
notera en ökad marknadsandel för de svenska exportprodukterna under 1973. En
möj-hg förklaring härtill kan vara att den svenska exportindustrin ännu i
början av 1973 hade en i jämförelse med konkurrentländerna god leveranskapacitet.
I den fas av snabbt stigande internationell efterfrågan som präglade åtminstone
första halvåret 1973 var leveranskapacitet och korta leveranstider troligen
viktiga konkurrensfaktorer.
Till följd av den svaga inhemska efterfrågan
begränsades importens volymökning till 6,6 %. Prisökningarna för importen mer
än 12 % blev emellertid ännu kraftigare än för exporten, varför
bytesvillkoren försämrades. Genom den än mer olikartade volymutvecklingen kom
Prop. 1974:100 6
emellertid
handelsbalansens överskott att förstärkas med inte mindre än 3,6 miljarder kr.
mellan 1972 och 1973. överskottet på handelsbalansen blev därmed 6,7 miljarder
kr.
De förskjutningar som inträffade på tjänste- och
transfereringsbalan-sema blev totalt sett små och gick i en för bytesbalansen
gynnsam riktning. Sjöfartsnettot ökade kraftigt och tvärtemot utvecklingen
undel senare år noterades en viss minskning i underskottet i resevalutaposten.
Överskottet i bytesbalansen kom härigenom att bli ca 3,7 miljarder kr. större
än 1972, eller drygt 4,9 miljarder kr.
Sammanfattningsvis kan konstateras att den
ekonomiska utvecklingen under 1973 präglades av en mycket stark efterfrågan på
svenska exportprodukter och en svag inhemsk efterfrågan. Denna visade
emellertid en klar förstärkning mot slutet av året, ett förhällande som tydligt
kom till uttryck i den mycket snabba förbättringen av arbetsmarknadsläget.
Utvecklingsmönstret är likartat för de samlade investeringarna i näringslivet,
där den tilltagande investeringsverksamheten underbyggdes av den under 1973
kraftigt ökade likviditeten. Starkt bidragande till denna likviditetsökning var
den mycket gynnsamma vinstutvecklingen i framför allt exportföretagen.
Prisutvecklingen i Sverige var jämfört med de flesta andra industriländer
förhållandevis gynnsam. Händelserna på oljemarknaden mot slutet av året
förefaller inte ha fått några mer omfattande återverkningar på
produktionsmöjligheterna i ekonomin kring årsskiftet 1973/1974.
1.2
Utvecklingen inom olika områden 1974
I det följande redovisas ett sammandrag av de
bedömningar av utvecklingen inom olika områden som presenteras i kapitlen 28.
Vissa alternativa bedömningar redovisas i avsnitt 1.3.
Det
internationella läget
De förändringar som inträffat på den
internationella oljemarknaden sedan oktober 1973 har skapat stora svårigheter
att bedöma den internationella utvecklingen under 1974. Visserligen förefaller
läget vad gäller oljetillförseln att ha stabiliserat sig, men man synes ha
anledning räkna med att den drastiskt höjda oljeprisruvån ändrat förutsättningarna
för den fortsatta ekonomiska utvecklingen. En följd härav är bl. a. att de ännu
under hösten 1973 tämligen ljusa utsikterna för den internationella
konjunkturutvecklingen 1974 nu dämpats.
De oljeprishöjningar som företogs under fjärde
kvartalet 1973 innebär att importpriset på råolja i Västeuropa stigit med ca
160 %. OPEC-länderna beslöt vidare att i fortsättningen fastställa oljepriserna
kvartal för kvartal. För tiden efter halvårsskiftet 1974 är det fortfarande
ovisst vilken prisnivå som kommer att gälla.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 7
Vid ett antagande om att oljepriserna även andra
halvåret 1974 ligger kvar på nu gällande, höga nivå skulle OECD-ländemas
samlade importkostnader för olja öka med ungefär 50 miljarder dollar 1974. Motsvarande
merkostnad för de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna skulle uppgå till
drygt 10 miljarder dollar.
Man
kan utgå från att det betydande inkomsttillskott för OPEC-länderna kommer att
leda tiU en kraftigt ökad import i dessa länder, men t. o. m. vid en exempelvis
50-procentig volymtillväxt i denna import 1974 skulle kalkylmässigt endast ca
10 % av inkomstökningen förbrukas. Vid angivna förutsättningar beträffande
oljepriserna skulle därför ett markant bortfall i effektiv efterfrågan i
världsekonomin bli följden, i det fall inte detta kompenserades på något sätt.
I Västeuropa och Japan skulle bortfallet bli inemot 2 % av den samlade
utgiftssumman, medan det för Förenta staterna skulle bli ungefär hälften så
stort.
De höjda oljepriserna kommer i första hand att
yttra sig i en kraftig försämring i de oljeimporterande ländernas bytesbalanser
samt i ett tillskott till stegringen av den allmänna prisnivån. Under
antagande om oförändrade oljepriser andra halvåret 1974 kan detta tillskott
beräknas öka konsumentprisernas stegringstakt i OECD-länderna med 2 å 3 procentenheter.
Olika övervältringsaktioner mellan löntagare och företagare kan bli följden
härav varför anpassningen till de högre oljepriserna kan bli relativt utdragen.
Det är också möjligt att hushållen i industriländerna drar ner sparkvoten och
därigenom i varje fall övergångsvis kompenserar ett eljest förväntat
bortfall i effektiv efterfrågan. Vidare kan den drastiska höjningen av oljepriserna
väntas ge upphov till ökade investeringar i alternativa energikällor. En annan
motverkande faktor som måste tas med i bedömningen är den påverkan på investeringsefterfrågan
som kan komma via de internationella kreditmarknaderna i samband med det kapitalåterflöde
till industriländerna från oljeländema som med all sannolikhet är att förutse.
Att en sänkning av hushållens sparkvot,
investeringar i alternativa energikällor eller effekter via de internationella
kapitalmarknaderna totalt sett skulle ge ett efterfrågetUlskott i
industriländerna som skulle vara tillräckligt för att kompensera effekterna av
de höjda oljepriserna, förefaller emellertid mindre troligt. Den ekonomiska
utvecklingen i OECD-länderna 1974 kommer under sådana omständigheter även att
bero pä i vad mån den ekonomiska politiken kan väntas bidra till att hålla
efterfrågan uppe. Omsorg om den externa balansen liksom hänsyn till de kraftiga
inhemska prisstegringarna har dock hittills medfört en försiktig hållning till
stimulansåtgärder i flertalet OECD-länder.
Mot bakgrund härav torde man för 1974 fä räkna med
en viss dämpning i produktionstillväxten i flertalet OECD-länder utöver den
som förutsågs redan under hösten 1973. Omfattningen av dämpningen liksom dess
tidsmässiga inplacering är emellertid svår att ange, men för
Prop. 1974:100 8
1974
torde totalproduktionens ökning i de västeuropeiska länderna stanna vid ca 2,5
% mot ca 1,5 % i Förenta staterna. I den anpassningsprocess till de nya förutsättningar
som de högre oljepriserna innebär väntas i första hand den privata konsumtionen
verka återhållande pä den internationella ekonomiska utvecklingen.
Bostadsbyggandet kan därutöver väntas visa en kraftig tillbakagång i flera
länder. Den privata konsumtionen kan emellertid efter hand komma att återhämta
sig, samtidigt som näringslivets investeringar framför allt i Förenta
staterna men även i vissa västeuropeiska länder kan förutses bibehålla en
förhållandevis expansiv utveckling motiverad bl. a. av det i många industrisektorer
mycket höga kapacitetsutnyttjandet under den senaste högkonjunkturen.
Sammantaget kan därvid utvecldingen i den amerikanska ekonomin väntas uppvisa
en mer markerad förstärkning under loppet av 1974, varför den fasförskjutning
som under senare år rått i förhållande till konjunkturutvecklingen i Västeuropa
kan komma att återinträda första halvåret 1975.
Jämsides med dämpningen i produktionstillväxten i
OECD-länderna från 1973 till 1974 kan den internationella handeln förutses visa
en mer måttlig tillväxt. Främst gäller detta handeln mellan industriländerna.
En emotsedd kraftig uppgång i OPEC-ländernas import bidrar dock till att
världshandeln likväl kan väntas uppvisa en förhållandevis god expansion 1974
eller med 6 a 7 % i volym.
Utrikeshandeln
En tilltagande importökning och en fortsatt
betydande exportökning förutses för den svenska utrikeshandeln under 1974. Den
osäkerhet som vidlåder bedömningen av den internationella konjunkturutvecklingen
präglar även uppskattningen av exportutvecklingen. Mot bakgrund av den
bedömning av det internationella läget som återfinns i kapitel 2 har exportens
volymtillväxt uppskattats till ca 6 %. Exporten av råvaror väntas dock minska 4
% främst till följd av brist på kapacitet och en upphörande lageravveckling hos
producenterna. Färdigvaruexporten kommer således att svara för det expansiva
inslaget. Den svenska färdigvaruexporten erövrade marknadsandelar 1973.
Förklaringen torde bl. a. ligga i att den svenska industrin vid ingången av
1973 hade en viss ledig kapacitet och kunde erbjuda relativt korta
leveranstider. Även 1974 förutses ökningen av marknadsandelarna fortsätta. För
färdigvaruexporten uppskattas volymökningen till 9 %. Det kan nämnas att för
verkstadsprodukterna var orderingången vid årets början fortsatt hög och
orderstockarna stora. Volymökningen för verkstadsexporten har antagits uppgå
till 8,5 %.
Den tilltagande inflationstakten i världsekonomin
återspeglar sig även i starkt stigande priser på de svenska exportvarorna. Mest
utpräglat är detta för råvarorna för vilka priserna antagits stiga med 36 %.
Bil. 1 Nationalbudget
1974 9
Det
är 1973 års höga noteringspriser som nu slår igenom i leveranserna. Men också
för färdigvarorna väntas snabba prisstegringar, ca 13 % 1974.
Av den totala ökningen av exportvärdet 1974 om 13
miljarder kr. svarar volymökningen för 3 miljarder kr. medan 10 miljarder kr.
utgör effekter av högre priser.
Den förutsedda förstärkningen av den inhemska
efterfrågan 1974 leder till att tillväxten av importvolymen har antagits stiga
från 6,6 % 1973 till 10,6 % 1974. Som följd av att den inhemska efterfrågetillväxten
bärs upp av utvecklingen inom den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna
riktas importefterfrågan i hög grad mot verkstadsprodukter.
Den ovan nämnda accelerationen i den
internationella prisstegringen ger utslag också i den svenska importen. Av den
beräknade ökningen av importvärdet på ca 19 miljarder kr. 1974 utgör
prisstegringarna inte mindre än 13 miljarder kr. De ökade priserna på råolja
och raffinerade produkter svarar för drygt hälften härav.
Sammantaget leder den ovan angivna utvecklingen
till en försämring av handelsbalansen med ca 5,5 miljarder kr. 1974. Med hänsyn
till det gynnsamma utgångsläget skulle dock handelsbalansen visa ett visst
överskott även 1974, drygt 1 miljard kr. Bytesförhållandet försämras dock
kraftigt 1974.
De förväntade förändringarna på tjänste- och
transfereringssidan medför att bytesbalansen 1974 uppvisar ett imderskott om ca
1 600 miljarder kr., vilket iimebär en omkastning i negativ riktning om ca 6,5
miljarder kr. från 1973.
Produktionen
Den totala produktionen i samhället, mätt från
produktionssidan, beräknas ha ökat med 3 % i volym 19721973. Inom industrin
var ökningen väsentligt snabbare, medan produktionsminskningar inom
jordbrukssektorn och byggnadssektorn drog ned totalproduktionens tillväxttakt.
1974 väntas den totala tillväxttakten bli avsevärt
snabbare än 1973. För industrins del förutses ungefär samma snabba
produktionsökning, ca 7,5 %, som 19721973. Exportefterfrågan väntas tillväxa
långsammare under 1974 samtidigt som den inhemska efterfrågan väntas utvecklas
betydligt kraftigare än under 1973. Inom gruvsektorn torde produktionsvolymen
öka med 10 % 19731974. Även järn- och stålverkens produktion väntas tillväxa
i snabb takt. Från 1973 till 1974 beräknas produktionsökningen uppgå till ca 12
%. Inom verkstadsindustrin förutses produktionsvolymen stiga med 8 %, medan
skogsindustriernas tillväxttakt till följd av ett mycket högt kapacitetsutnyttjande
blir lägre än 1973.
Prop. 1974:100 10
Den svaga utvecklingen inom byggnads- och
anläggningsverksamheten väntas fortsätta under 1974. Byggnadssektorns
produktionsvolym skulle sålunda minska med 3,5 % från 1973 till 1974. Pä
tjänstesidan väntas den privata tjänsteproduktionen öka med 4,5 % i volym 1973
1974, vilket framför allt kan återföras pä den relativt kraftiga ökningen av
den privata konsumtionen som förutses för 1974. Därmed skulle
bruttonationalprodukten från produktionssidan öka med ca 4,5 % 19731974.
Arbetsmarknaden
Enligt bedömningen av utvecklingen på
arbetsmarknaden beräknas utbudet av arbetskraft öka med omkring 18 000 personer
eller 0,5 % från 1973 till 1974. Ökningen av antalet kvinnor i arbetskraften
kalkyleras till ca 21 000 medan antalet män väntas minska med omkring 3 000.
Till följd av en fortsatt trendmässig minskning i medelarbetstiden beräknas
det totala arbetskraftsutbudet 1974 uttryckt i timmar bli endast obetydligt
större än 1973.
Beträffande efterfrågan på arbetskraft tyder de
näringsgrensvisa produktions- och produktivitetsprognoserna på en ökning med
0,5 % räknat i timmar 19731974. Detta innebär att det totala
arbetskraftsbehovet mätt i personer skulle öka med omkring 33 000 från 1973
till 1974. Inom industrin och den offentiiga sektorn väntas en ökning på 17 000
resp. 31 000 personer. Sysselsättningsökningen inom den privata tjänstesektorn
beräknas bli endast ett par tusen mindre än ökningen inom industrin medan
antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket samt byggnadsverksamheten väntas
minska.
Arbetskraftsutbudets och arbetskraftsefterfrågans
förväntade utveck-Ung 19731974 indikerar en minskning av andelen arbetslösa
frän ungefär 2,5 % till 2 % av arbetskraften.
De
enskilda konsumenternas ekonomi
Den avtalsmässiga löneökningen för 1974 torde
totalt komma att uppgå till 7,4 %. Med antagande om en förhållandevis stor
löneglidning, 3,5 %, samt en väsentlig förbättrmg av sysselsättningen har den
totala lönesumman beräknats öka med 12 %. Den förbättrade konjunkturen leder
även till inte oväsentliga ökningar av de enskilda företagarnas inkomster och
kapitahnkomsterna.
Beslutade förbättringar av inkomstöverföringarna
till hushållen medför att dessa ökar med drygt 30 % under 1974. Reformer som
innebär förbättringar av bl. a. arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring,
barnbidrag och bostadstillägg har genomförts. Tillsammans med effekterna av
folkpensionsavgiftens borttagande och övriga här gjorda förutsättningar medför
detta att hushållens disponibla inkomster förutses öka drygt 15 % eller 19
miljarder kr.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 II
Prisutsikterna för 1974 påverkas i betydande grad
av den internationella prisstegringen. Genomslaget från de internationellt
bestämda priserna uppgår till 4,6 procentenheter. Oljeprishöjningen svarar för
knappt hälften härav. De betydande lönekostnadsstegringarna 1974 jämte eftersläpning
av importkostnadernas höjning under 1973 torde medföra att de
prisstegringsfaktorer som redovisas i den s. k. restfaktom kommer att svara för
3,5 procentenheters uppgång. Vissa höjningar av bostadskostnaderna medför vidare
ökningar i konsumentprisindex. Sammantaget beräknas konsumentprisindex enligt
konjunkturinstitutets bedömning öka med 10,7 % under loppet av 1974. En
jämförelse mellan genomsnittslägena 1973 och 1974 ger dock en något lägre
ökningstakt, delvis som följd av den tidsbegränsade momssänkningen. Hela den
privata konsumtionens prisstegringar mellan genomsnitten för 1973 och 1974
beräknas bli 9,4 %.
De reala disponibla inkomsterna skulle med dessa
antaganden öka 5,3 %. Sparkvoten är derma gång osedvanligt svårbedömd. Här har
dock förutsatts att hushållen inte omedelbart kommer att använda hela sin
kraftigt förstärkta köpkraft för konsumtion. Sparkvoten har förutsatts stiga
0,5 procentenheter i jämförelse med 1973. Därmed skulle sparkvoten uppgå till 8
% 1974. Konsumtionen, mätt i volym, skulle därmed öka med 4,7 %, vilket trots
det ökade sparandet ändå innebär en ovanligt kraftig förbättring av hushållens
privata konsumtionsstandard.
Investeringarna
De totala fasta investeringarna förutses bli av
samma omfattning 1974 som 1973. För byggnadsinvesteringarna fortgår nedgången
från 1973. Minskningen antas uppgå till 5,5 %. För maskininvesteringarnas del
är dock bilden klart positiv med en tillväxt om 8,5 %. De expansiva inslagen
härrör främst från industrin och de statliga affärsverken. Industriinvesteringarna
har ökat under hela 1970-talet och ligger nu på en nivå som överstiger 1970 års
med närmare 25 %. Det förhållandet att industrins byggnadsinvesteringar ökar
kraftigt 1974 kan tyda på en förskjutning i investeringsinriktning mot ett
större inslag av kapacitetsutvidgande investeringar. Sammantaget ökar
industriinvesteringarna med 9,5 %.
Inom de statliga affärsverken är det främst
vattenfallsverkets samt luftfartsverkets byggnadsinvesteringar som ökar. De totala
investeringarna inom statliga affärsverk och myndigheter beräknas tillväxa med
5,5 %.
Medan maskininvesteringarna ökar inom praktiskt
taget samtliga näringsgrenar är den nedåtriktade tendensen klar vad gäller
byggnadsinvesteringarna. En bidragande orsak är den väntade minskningen av
bostadsbyggandet med 13,5 %. Igångsättningen beräknas till 73 000 lägenheter
varvid effekterna på bostadsbyggandet av den till mervärde-
Prop.
1974:100 12
skatten
relaterade tillfälliga kompensationen beaktats. Av igångsättningen utgör
småhusen 45 000. Flerfamiljshusbyggandet minskar kraftigt.
De kommunala investeringarna är till inte
oväsentlig del följdin-vesteringar till bostadsbyggandet. Bl. a. av denna orsak
förutses de kommunala byggnads- och anläggningsinvesteringama minska. Nedgången
för de totala kommunala investeringarna beräknas uppgå till 2,5 %.
Enkätmaterialet för handel m. m. tyder på en
fortsatt investeringsminskning 1974, hänförlig till byggnadssidan.
Som framhållits tidigare är osäkerheten om
lagerförändringarnas storlek 1973 avsevärd. För 1974 förefaller det rimligt att
räkna med en viss lageruppbyggnad. Konjunkturinstitutet har bedömt denna lageruppbyggnad
till ca 2,2 miljarder kr. i 1973 års priser. Omslaget i lagerinvesteringarna
skulle därmed uppgå till ca 5 miljarder kr. Volymmässigt motsvarar detta ett
bidrag till bruttonationalproduktens tillväxt på drygt 2 procentenheter. Den
totala kapitalbildningen, dvs. summan av lagerinvesteringarna och de fasta
investeringarna skulle därmed öka med 9,5 % 1974.
Den
offentliga verksamheten
Den offentiiga sektorns direkta efterfrågan i form
av konsumtion och investeringar har under de två senaste åren vuxit i något
långsammare takt än bruttonationalprodukten, räknat i fasta priser. Detsamma
synes komma att gälla för 1974, då den offentliga efterfrågan väntas öka med
drygt 1,5 %. Denna relativt dämpade utveckling kan i stor utsträckning hänföras
till de kommunala investeringarna. Den offentliga konsumtionen, som under 1972
och 1973 ökat med knappt 1,5 resp. knappt 2 % i volym, väntas under 1974 öka
med ca 3 %. Ökningen torde bli ungefär lika stor inom den statliga som inom den
kommunala verksamheten.
Utvecklingen av den offentiiga sektorns inkomster,
utgifter och finansiella sparande präglas under 1974 av starkt ökande
underskott för den statliga sektorn, fortsatta överskott för
socialförsäkringssektorn och ungefärlig balans inom den kommunala sektorn.
Utgifterna inom den statliga sektorn har beräknats öka mycket kraftigt över
26 % i löpande priser under 1974, främst beroende pä stora transfereringsökningar.
Det stadiga budgetunderskottet har för kalenderåret 1974 uppskattats till 11
miljarder kr. Det finansiella sparandet har för samma tid beräknats till 6,7
miljarder kr., vilket innebär en försvagning med 3,3 miljarder kr. sedan 1973.
Även socialförsäkringssektorns inkomster och
utgifter ökar kraftigt 1974 genom omläggningen till beskattade förmåner vid
sjukdom, arbetslöshet m. m. Sektoms finansiella sparande väntas uppgå till
11,2 miljarder kr. 1974, vilket innebär en ökning med ca 1 miljard kr. sedan
1973.
Bil. 1 Nationalbudget
1974 13
Kommunernas finansiella läge har sedan 1971 förbättrats
mycket påtagligt. Både 1972 och 1973 uppkom finansiella överskott på närmare
0,5 miljarder kr. enligt nationalräkenskapernas uppgifter. För 1974 förutses
nu en viss försvagning i den finansiella situationen, något som närmast kan
betraktas som en normalisering; det beräknade underskottet uppgår till mindre
än 0,2 miljarder kr. Beräkningarna av kommunernas olika inkomst- och
utgiftsposter visar på en i stort sett trendmässigt normal utveckling under
1974.
1.3
Sammanfattande bedömning för 1974
Flera omständigheter gör det ekonomiska läget mera
svårbedömt än vanligt. En sådan omständighet är osäkerheten om den statistiska
bilden för 1973. Skillnaden mellan beräkningarna från användnings- resp.
produktionssidan är större än vad den varit tidigare. Tillväxttakten i den
svenska ekonomin under 1973 är enligt de produktionsstatistiska beräkningarna
nära nog dubbelt så stor som enligt användningsberäkningarna. Detta medför att
redan själva utgångsläget för bedömningarna framstår som mera osäkert än vanligt.
Vidare har hushållssektorns utgiftsbenägenhet
uppvisat flera oberäkneliga kastningar under senare år. De ökningar av
hushållens sparbe-nägenhet som kunnat statistiskt registreras under de båda
åren 1971 och 1973 har vardera representerat ett efterfrågebortfall motsvarande
mer än 1 % av bmttonationalprodukten.
Enligt konjimkturinstitutets bedömning kommer
sparkvoten att uppvisa en viss, fortsatt uppgång mellan 1973 och 1974.
Anledning synes inte föreligga att frångå denna prognos. Samtidigt måste man emellertid
omgärda en bedömning av detta slag med en mycket stor osäkerhetsmarginal.
Kunskaperna om vad som orsakat de senaste årens snabba förändringar i
sparkvoten är ofullständiga och osäkerheten i bedömningen för 1974 måste
betecknas som mycket stor.
Den
viktigaste anledningen till osäkerheten i bedömningen av den ekonomiska
utvecklingen utgör dock verkningarna av oljekrisen och av de kraftigt förhöjda
råvarupriserna. Osäkerheten gäller såväl frågan om den fortsatta utvecklingen
på oljemarknaden och på de övriga råvarumarknaderna som frågan om effekterna
härav pä vår egen ekonomi och pä de övriga västeuropeiska ekonomierna.
Det framstår nu som helt ovedersägligt att de
farhågor som man omkring årsskiftet på en del håll hyste om att oljekrisen
skulle leda till en snabb och omfattande recession inte kommit att realiseras.
Tvärtom har utvecklingen i Sverige under de hittills passerade delarna av 1974
såvitt denna kan bedömas av nu tillgänglig statistik kommit att
kännetecknas av ett fortsatt uppsving i den ekonomiska aktiviteten. Exporten
fortsätter att visa en gynnsam utveckling, industrins order-
Prop. 1974:100 14
läge
har fortsatt att förbättras, den privata konsumtionen förefaller med imdantag
för vissa av oljekrisen direkt påverkade områden att ha skjutit fart och
läget på arbetsmarknaden har undergått en kraftig förbättring.
Det förefaller således som om den förbättring av
konjunkturläget som man kunde se tecken på i vårt land under hösten 1973 i varje
fall hittills fortsatt i stort sett opåverkad av oljekrisen såväl vad gäller
den inhemska utvecklingen som exportefterfrågan. Detta förhällande får
emellertid helt självklart inte tas till intäkt för att en sådan utveckling
kommer att känneteckna hela den återstående delen av 1974. Man har visserligen
anledning att räkna med att de strax före årsskiftet 1973/1974 annonserade
oljeprishöjningarna redan fått ett i fråga om de direkta effekterna fullt
genomslag hos konsumenterna i vårt land. Men det fulla betalningsmässiga
genomslaget på den externa balansen synes ännu inte ha kommit till stånd
varken i Sverige eller i de övriga OECD-länderna.
En fråga av central betydelse för bedömningen av
utvecklingen under 1974 är hur den ekonomiska politiken i våra avnämarländer
kommer att påverkas av de successivt växande handelsbalansunderskott som kan
bli följden av de förhöjda oljepriserna. Om den ekonomiska politiken läggs om i
en alltmer restriktiv riktning, kan den svenska exporten naturligtvis inte
undgå att bli påverkad härav. Enligt de bedömningar som gjorts inom
konjunkturinstitutet och som redovisats tidigare förväntas exporten av varor
komma att öka med ca 6 % mellan 1973 och 1974. Till grund för denna prognos
ligger dels förutsättningar om en fortsatt positiv utveckling av våra
marknadsandelar, dels även bedömningar av den allmänna ekonomiska utvecklingen
hos köparlän-derna.
Men kombinationen av snabbt stigande priser och en
snabbt försämrad handelsbalans kan naturligtvis föranleda vissa länder att
vidtaga restriktiva ekonomisk-politiska åtgärder som går vida längre än vad som
svarar mot de prognoser man därvid utgått ifrån. Som OECD-sekre-tariatet har
framhållit kan detta i sä fall föranleda andra länder att vidtaga liknande
åtgärder, varigenom ett kumulativt förlopp med konkurrerande valutapolitiska
och stabiliseringspolitiska ingrepp skulle initieras.
Riskerna för en sådan utveckling synes emellertid
inte vara särskilt stora. För det första kan man inte med någon större grad av
säkerhet inteckna själva det händelseförlopp som skulle utlösa ett sådant ekonomisk-politiskt
handlande. Flera olika indikationer föreligger nu på att de tidigare mycket
kraftiga prisstegringarna pä en del av råvarorna skulle ha avstannat och till
och med i vissa fall vara vikande. Den kraftiga förbättringen på åtminstone
vissa OECD-länders kapitalbalanser, som måste bli följden av oljeländernas
placeringsbehov kommer
Bil.
1 Nationalbudget 1974 15
för
det andra dessutom sannolikt att medföra en större tolerans från
ekonomisk-politisk synpunkt gentemot de förutsedda försämringarna pä
handelsbalansen.
Dessa olika omständigheter har icke ansetts
föranleda någon annan bedömning av den svenska exporten än den som
konjunkturinstitutet stannat för. Den innebär således att exporten kommer att
utgöra ett expansivt element i den svenska ekonomiska utvecklingen även under
1974 om än i en takt som ligger klart under den som gällt under
1973. Delvis
är detta senare en ofrånkomlig konsekvens av att betydan
de delar av exportindustrin redan under 1973 arbetade vid eller helt
nära kapacitetstaket. Delvis förklaras det även av att en del av de
snabba exportökningarna under detta år åstadkommits genom lager
minskningar som icke förutsätts kunna fortsätta under 1974.
Enligt de bedömningar som konjunkturinstitutet
gjort för 1974 skulle denna frän exporten utgående efterfrågestimulans
understödjas av en inhemsk efterfrågeexpansion.
Som redan tidigare framhölls kan man emotse en
kraftig ökning av hushållens reala disponibla inkomster. Härtill bidrar dels de
betydande löneökningar varom överenskommelser träffats successivt under våren
1974, dels
även en rad olika ekonomisk-politiska åtgärder som beslutats
under hösten 1973 och våren 1974. Störst i betydelse är här den skatte
politiska reform som trädde i kraft 1 januari 1974 och som innebar
borttagande av folkpensionsavgiften men även de betydande förbätt
ringarna av social- och arbetslöshetsförsäkringarna spelar här en vä
sentlig roll. Sammantaget innebär de gjorda fömtsättningarna en löne
summeökning på ca 12 % och en ökning av hushållssektoms disponibla
inkomster på drygt 15 %.
För att kunna bedöma den reala disponibla inkomsten
under 1974 måste förutsättningar göras om de förväntade prisstegringarna. För
hela den privata konsumtionen har dessa av konjunkturinstitutet uppskattats
till drygt 9 % mellan 1973 och 1974 års genomsnitt. Denna kalkyl svarar mot en
stegring av konsumentprisindex mellan december 1973 och december 1974 på drygt
10,5 %. Man får gå tillbaka till Korea-krisens dagar för att i värt land hitta
exempel på en så snabb prisstegring. Däremot har liknande och även större
ökningar inträffat i en rad andra länder redan under 1973 och för 1974 bedöms
inflationen i Västeuropa bli ytterligare förvärrad.
En betydande del av orsakerna till den snabbare
prisstegringen ligger i ett förväntat genomslag från de kraftiga
importprisstegringarna inkl. oljeprisstegringarna. Dessutom förutsätts att de
kraftiga avtalsmässiga lönestegringarna slår igenom på priserna samtidigt som
arbetsmarknadsläget motiverat en förutsättning om en ökad löneglidning som
även får sina kostnadsmässiga konsekvenser. I tillägg härtill har
konjunkturinstitutet även kalkylerat med vissa prishöjningar per den 1 juli
1974 på
Prop. 1974:100 16
jordbruksområdet
som resultat av den nya jordbruksprisöverenskommelsen.
Konjunkturinstitutets bedömning av
konsumentprisernas utveckling under 1974 har skett utifrån förutsättningen att
de beräknade kostnadsförändringarna på ett bestämt sätt får slå igenom på
färdigvarupriserna. Det kan dock ifrågasättas om de tidigare erfarenheterna av
kostnadsgenomslag och prisspridning är tillämpbara i det väsentUgen snabbare
prisstegringstempo som den svenska ekonomin nu befinner sig i. Olika trögheter
i denna genomslagsmekanism kommer sannolikt att öka i betydelse när
kostnadsförändringarna blir sä stora som det är fråga om 1974. Prisspridningen
skulle således kunna bli mera utdragen än vad som eljest skulle varit fallet.
Man kan dessutom inte utesluta möjligheten att företagen i det rådande
vinstläget inte låter samtliga kostnadsstegringar slå igenom på
konsumentpriserna. En förutsättning för detta senare är dock att efterfrågeutvecklingen
hålls inom de ramar som sätts av kravet på samhällsekonomisk balans och att man
snabbt ingriper mot ev. överslag i inflationsdrivande riktning.
Dessa olika överväganden har icke föranlett någon
större revision av konjunkturinstitutets prisprognoser. Man synes alltså ha
anledning räkna med en prisstegring för den privata konsumtionen på ca 9 % mellan
genomsnitten för 1973 och 1974 och en stegring av konsumentprisindex pä ca 10
% under loppet av 1974. Tillsammans med de tidigare gjorda förutsättningarna om
inkomstutvecklingen leder detta således till en prognos på de realt disponibla
inkomstemas ökning av drygt 5 % för 1974.
Enligt konjunkturinstitutets bedömning kommer icke
hela denna reala inkomstökning att utnyttjas för konsumtion under 1974, utan
sparkvoten fömtsätts öka något även under detta år. Den privata konsumtionens
ökning skulle stanna vid ca 4,5 %, vilket skulle innebära att sparkvoten ökade
till ca 8 %.
Denna förutsättning om en viss fortsatt uppgång av
hushållens sparkvot under 1974 kan vara motiverad med hänsyn till olika
trögheter i konsumtionsanpassningen. Men den kan även vara motiverad med hänsyn
tUl de osedvanligt snabba prisstegringar som konsumenterna fått vidkännas under
senare tid och som kan tänkas medföra en viss försiktighet i det ekonomiska
handlandet. Det kan emellertid inte nog starkt understrykas att man här rör sig
med hypoteser som i väsentlig utsträckning saknar empirisk grund.
Sparkvotsförändringarna under såväl 1971 som 1973 var i stor utsträckning
oförutsedda. Man måste därför vara beredd på att motsvarande överraskningar i
såväl nedåtgående som uppåtgående riktning kan komma även under 1974.
Såsom prognosen nu föreligger för den privata
konsumtionens utveckling kommer denna att bidra till en betydande expansion av
den slutliga inhemska efterfrågan. Detta förutsätts även bli fallet med lag-
Bil. 1 Nationalbudget
1974 17
ren.
Dessa skulle enligt nu framlagda beräkningar ha uppvisat en kraftig nedgång
under 1973. Som tidigare framhållits kan detta sammanhänga med
ofullkomligheter i det statistiska underlaget. Den beräkningsteknik som man
använder i nationalräkenskaperna pekar på att man i tider av snabba
prisstegringar kan underskatta lagerinvesteringarnas volymmässiga storlek. Men
om man t. v. accepterar den bild som statistiken givit av lagemtvecklingen
under 1973 så innebär detta att det cykliska mönster som karakteriserat denna
variabel under tidigare år skulle ha brutits i och med lagernedgången under
1973.
Detta kan bero på att man under den senaste
konjunkturcykeln haft en annan periodicitet i råvaruprisstegringen än vad som
varit vanligt i tidigare konjunkturcykler. Under den senaste
konjunkturuppgången kom prisstegringarna särskilt på råvaruprisområdet
mycket tidigare i uppgångsförloppet än vad som varit vanligt. Detta medförde i
sin tur att den prisspekulation som kännetecknade så mycket av konjunkturförloppet
exempelvis 1969/1970 inte förefaller att ha kommit igång under 1973. Man kan
tvärtom delvis se den försiktiga lagerutvecklingen på råvarusidan som ett
resultat av en prisfallsspekulation.
Konjunkturbarometern för den svenska industrin i
mars 1974 indikerar att lagren av såväl råvaror som färdigvaror tämligen
allmänt ansetts vara för små. Vid sin bedömning av lagerutvecklingen har
konjunkturinstitutet tagit de i förhällande till produktionsnivån låga
lagerstockarna av såväl råvaror som färdigvaror till intäkt för att ett
relativt betydande omslag i lagerinvesteringarna kan förväntas för 1974. Det
framstår emellertid som tveksamt om omslaget blir av fullt den storleksordtiing
som konjunkturinstitutet räknat med. För det första synes man icke ha anledning
att räkna med några avsättningsproblem för den svenska industrin under 1974. Den
ev. uppbyggnad som skulle ske av industrins färdigvarulager skulle således i de
flesta branscher få ske i konkurrens med en avsättning på marknaden. De höga
orderstockarna inom exempelvis verkstadsindustrin är en faktor som pekar åt
samma håll.
För det andra förefaller det alltmera klart att
förväntningarna inom näringslivet nu snarare är inställda på fallande än på
fortsatt stigande råvampriser. Så länge sådana förväntningar är rådande har man
icke anledning räkna med att företagen gör större investeringar i råvarulager
än vad som är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till produktionens behöriga
gång.
Det är självklart utomordentligt svårt att
kvantitativt precisera vad dessa olika omständigheter betyder för
lagerinvesteringarnas omfattning under 1974. De har dock ansetts motivera att
konjunkturinstitutets prognos justeras ner med ca 1 miljard kr. räknat i 1968
års priser. Enligt den här redovisade bedömningen skulle således
lagerinvesteringarna räknat i samma års priser uppgå till ca 500 milj. kr.
1974. Räknat i 1973 års priser blir lagerinvesteringarna ca 700 milj. kr. Denna
revide-
2 Riksdagen 1974.1 samL Nr 100. Bilaga 1.
ring av lagerinvesteringarna har medfört en neddragning av
tillväxten i den totala bmttonationalprodukten för 1974 frän den av konjunkturinstitutet
uppskattade nivån på 4,8 % till 4,5 %.
Tabell 1:
2 Försörjningsbalans 1973-1974
Tillgång
Bruttonationalprodukt
Import
Summa tillgång
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar
därav:
privata
statliga affärsverk och bolag
statliga myndigheter
kommunala
bostäder Lagerförändring Privat
konsumtion Offentlig konsumtion Tjänstenetto Export
Summa efterfrågan
Milj. kr. 1973
Förändring Procen-1973-1974 tuell Milj. kr.,
volym-1973 års föränd-priser ring
1973 1974
217 615 46 300
9 795 4,5 4 260 9,0
14 055
5,5
263 915
-50
1050
555
-20
-250
-1 385
3 490
5 410
1 560
305
3 340
14 055
0,0
5,0
12,5
-1,0
-2,5 -13,5
'4,5 3,0
'6,5
5,5
47 020
19 985 4 405 2 445
10 015
10 170 -2 790 115 100
51990 -425
53 020
263 915
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utvecklingen på den offentliga
konsumtionens område kan förväntas bli expansiv under 1974. Detta gäller i
första hand den kommunala sektorn där ganska betydande ökningar särskilt av
personalkostnaderna förväntas enligt tillgängligt enkätmaterial. Däremot
konuner investeringsverksamheten inom kommunema att vara vikande. Detta
sammanhänger i första hand med den fortsatt vikande utvecklingen på bostadsinvesteringarnas
område. En minskning kan även förutses i fråga om handelns investeringar.
Däremot tyder det tillgängliga materialet pä en fortsatt kraftig investeringsuppgång
inom industrin. Särskilt byggnadsinvesteringarna inom denna sektor visar
tecken pä en expansion vilket indikerar att dessa investeringar nu går in i
ett mera kapacitetsskapande skede an vad som måhända varit fallet under senare
är.
Den här redovisade bedömningen av
den ekonomiska utvecklingen i Sverige bör leda till en betydande förbättring av
läget på arbetsmarknaden. Räknat på genomsnitten mellan helåren bör det
relativa arbetslöshetstalet minska från ungefär 2,5 % 1973 till ca 2 % 1974.
En betydande del av denna förbättring förefaller emellertid att ha inträffat
redan under senare delen av 1973 och början av 1974. Marginalerna i fråga om
personer med tidigare arbetslivserfarenhet är nu mycket små.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974
19
opaginerad Kontrollera mot PDF
I kombination med en betydande osäkerhet i fråga om
hushållssektoms utgiftsbenägenhet och om lagerutvecklingen talar detta för att
man i blickfältet får inräkna ett alternativ med en i varje fall temporär överhettning
av arbetsmarknaden under loppet av 1974. En förutsättning för den tidigare
redovisade prognosen för konsumentprisernas utveckling under 1974 är att en
sådan situation inte uppstår utan att efterfrågeutvecklingen kan begränsas
till den som här angivits.
Den bild av den inhemska
efterfrågeutvecklingen som tecknats här med relativt betydande expansion på
den privata konsumtionens och lagerinvesteringamas områden och en mera
stagnerande utveckling för de fasta investeringarna låter antyda att importen
kommer att skjuta en betydande fart under 1974. De båda expansiva
efterfrågeom-rådena har ett betydligt högre importinnehäll än vad som gäller
för t. ex. byggnadsverksamheten. Med hänsyn tagen till den neddragning av
konjunkturinstitutets lagerprognos som ovan motiverats kan den totala
importvolymen beräknas stiga med ca 9 % mellan 1973 och 1974. Härtill kommer
sedan effekterna av prisstegringarna vilka av konjunkturinstitutet uppskattats
till inemot 30 %. En betydande del av dessa svarar råoljan och de raffinerade
petroleumprodukterna för. Sammantaget skulle dessa olika förutsättningar leda
till att importvärdet för 1974 skulle öka med drygt 18 miljarder kr., varav ca
14 miljarder kr. skulle utgöras av prisökningen och ca 4 miljarder kr. av
volymökningen. Trots att anledning finns att räkna med en fortsatt mycket god
prisutveckling för de svenska exportvarorna kommer den här tecknade bilden
att innebära ett mycket kraftigt omslag i utrikeshandelsbalansen under 1974.
Tillsammans med övriga fömtsättningar om t. ex. sjöfartsnetto, turistnetto och
transfereringar och med hänsyn tagen till den här gjorda förutsättningen om
lagerinvesteringarna skulle bytesbalansen för 1974 komma att uppvisa ett
underskott på inemot 1 miljard kr.
Tabell 1: 3 Bytesbalans 1972-1974
Milj. kr., löpande priser
1972
1973
1974 prognos
Export av varor Import av varor
41 749 38 618
53 019 46 302
66 565 64 680
Handelsbalans
3 131
6 717
1885
Sjöfartsnetto
Turistnetto
Övriga
tjänster m. m., netto '
Transfereringar,
netto
Korrigeringspost
2 445 -2 400
-974
-1720
800
2 834
-2 275
-1384
-1746
800
2 850
-2 650
-1650
-2 050
800
Bytesbalans
1282
4 946
-815
' Motsvaras av posterna "korrigering av
handelsstatistiken" och "öyriga tjänster, netto" i tabell 3: 6.
* Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
Prop.
1974:100 20
2
Det internationella läget
2.1
Sammanfattande översikt
Utvecklingen
1973
Den ekonomiska utvecklingen i OECD-länderna
präglades under 1973 i synnerhet vad gäller årets inledande del av en mycket
snabb produktionstillväxt. En väsentlig faktor som bidrog till styrkan i
expansionen var samtidigheten i konjunkturförloppet mellan olika länder, en
samtidighet som förekommit vid endast ett fåtal tillfällen under det senaste
kvartsseklet. Efter hand dämpades emellertid tillväxten markant i samtliga
större OECD-länder med undantag för Italien, och torde för området som helhet
ha halverats mellan de båda halvåren 1973. Dämpningen hade sin orsak bl. a. i
att produktionen i många länder närmade sig kapacitetstaket och att den
ekonomiska politiken allmänt gavs en restriktiv inriktning. Bidragande kan
också ha varit vissa omedelbara effekter på exempelvis bilproduktionen, som
uppkom till följd av nedskärningarna i oljetillförseln och de dramatiska
oljeprisökningarna under årets sista månader. För helåret 1973 uppgick
totalproduktionens ökning i OECD-länderna likväl till inemot 6,5 % att jämföra
med drygt 5,5 % 1972. Därvid överträffade tillväxten i Västeuropa ca 5,5 %
och framför allt i Förenta staterna ca 6 % klart den mera långsiktiga
ökningstaken, medan produktionsuppgången i Japan låg ungefär i linje
Tabell 2: 1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika
länder och länderområden 1972-1974
Procentuella volymförändringar. Siffrorna för
1972 och 1973 avser utfall (preliminära), för 1974 prognoser
1971-1972
1972-1973
1973-1974
Belgien
4,9
6
3
Danmark
5,0
5
3
Finland
6,8
5 V,
3
Frankrike
5,5
6 V.
4
Förbundsrepubliken
Tyskland
3,0
5V4
2
Italien
3,5
6
4
Nederländerna
4,4
3 V,
3
Norge
4,3
4
5
Schweiz
5,7
4'/.
2 V»
Storbritannien
3,0
5 V,
-1
Sverige
2,5
3
4'U
Österrike
6,4
5 V»
3 V.
Förenta
staterna
6,1
6
1 V.
Canada
5,8
7
4'l.
Japan
9,6
10 V>
3
Västeuropa
4,0
5 V.
2V=
Totala
OECD
5,7
6V4
2V4
Källor: OECD, nationell statistik
och uppskattningar gjorda inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1
Nationalbudget 1974
21
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
2:2 Konsumentpriser 19621973
Procentuella
förändringar
1962-
1967-
1971-
1972-
Dec.
Dec.
1967
1972
1972
1973
1971-
1972-
per år
per år
dec. 1972
dec 1973
Belgien
3,4
2,9
5,5
7,0
6,4
7.3
Danmark
6,0
6,1
6,6
9,3
7,1
12,6
Finland
6,0
5,5
7,4
11,4
7,2
15,6
Frankrike
3,3
5,6
5,9
7,9
6,9
8,5
Förbundsrepubliken
Tyskland
2,7
3,8
5,5
6,9
6.5
7,8
Italien
4,7
3,9
5,7
10,8
7,4
12,5
Nederländerna
4,9
6,0
7,8
8,0
7,8
8,2
Norge
4,1
6,1
7.2
7,5
7,6
7,6
Schweiz
3,8
4,3
6,7
8,7
6,9
11,9
Storbritannien
3,4
6.6
7,1
9,2
7,7
11,1
Sverige
4,4
5,0
6,0
6,7
6,2
7,6
Österrike
3,5
4,2
6,3
7.6
7,6
7,8
Förenta
staterna
2,0
4,6
3,3
6,2
3,4
8,8
Canada
2,6
3,9
4,8
7,6
5,1
9.1
Japan
5,6
5.9
4,5
11,7
5,3
19,1
Källa:
OECD och nationell statistik.
med
utvecklingen den senaste 1 O-årsperioden.
Styrkan och samtidigheten i det senaste
konjimktm-uppsvinget drog med sig en markant acceleration i den internationella
prisutvecklingen. Råvamprisema visade därvid en snabbare ökningstakt än pä
drygt 20 år. Under avmattningsperioden 19701971 hade prisstegringarna i industriländerna
i huvudsak karaktären av kostnadsinflation, där i många länder betydande löne-
och andra kostnadsökningar trots måttiig efter-frågetillväxt slog igenom och
yttrade sig i en jämförelsevis kraftig prisökning. Från senare delen av 1972
tillkom en mera efterfrägebestämd uppgång i prisstegringstakten. Tydligast har
detta kommit till uttryck på marknaderna för råvaror, men även för
industriprodukter har prisstegringstakten ökat markant 1973. Även för
konsumentprisernas del har acclerationen i den internationella prisutvecklingen
gett sig till känna i en markerad uppgång i stegringstakten 1973, trots att
prisökningarna för råvaror och industriprodukter inte ännu helt slagit igenom
före utgången av året. Det senare gäller i särskilt hög grad för de kraftiga
höjningar av oljeprisema som skedde fjärde kvartalet 1973.
Som framgår av tabell 2 skedde i samtiiga där
redovisade OECD-länder en uppgång i konsumentprisernas ökning från 1972 till
1973. Därtill rådde i merparten av länderna en tendens tUl stegrad ökningstakt
under loppet av 1973; på flera håll noterades tvåsiffriga tal för
konsumentprisuppgången. Särskilt framträdande var utvecklingen i Japan, med en
prisuppgång om inemot 20 % under 1973, men även Finland, Danmark, Italien och
Schweiz uppvisade höga tal. Sett mot bakgrund av tidigare erfarenheter
framstår även prisstegringarna i framför
Tabell
2:3 Timförtjänsten för industriarbetare 19621973
Procentuella
förändringar
1962-
1967-
1971-
1972-
1967
1972
1972
1973
per år
per år
Belgien
8,9
10,1
14,3
16,2
Danmark
10,0
11,5
10,6
13,63
Finland
9,0
12,1
14,7
15,8»
Frankrike»
6,6
11,3
11,2
13,0»
Förbundsrepubliken
Tyskland
7,3
9,3
9,9
10,1
Italien»
9,1
11,2
10,4
24,3
Nederländerna'
10,0
10,5
12,3
13,3
Norge
7,1
10,0
8,8
10,2»
Schweiz»
5,7
6,5
8,3
8,8
Storbritannien»
4,9
9,6
11,4
12,5
Sverige
9,0
10,0
12,4
8,2
Österrike»
6,4
9,2
12,1
10,9
Förenta
staterna
3,5
6,0
6,2
7,2
Canada
5,1
8,1
7,8
8,7
Japan'
10,9
15,7
15,5
23,5
»
För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.
*
Månadsförtjänst.
'
Jämförelsen avser 13 kv.
Källor:
OECD och nationell statistik.
allt
de båda nordamerikanska staterna men också i Förbundsrepubliken Tyskland
som anmärkningsvärt höga. Sverige tillsammans med ett fåtal andra länder
kännetecknades av en jämförelsevis lugn prisutveckling under 1973.
Från mitten av 1973 gavs den ekonomiska politiken i
industriländerna mera allmänt en restriktiv inriktning i syfte att dämpa den
accelererande prisutvecklingen och nedbringa det pä flera håll alltför höga
kapacitetsutnyttjandet. Omläggningen av politiken präglades dock av stor
försiktighet för att om möjligt undvika en period av svag produktionstillväxt,
en negativ erfarenhet av den kraftiga åtstramningen under föregående
högkonjunktur. De åtgärder som vidtogs 1973 var i endast begränsad utsträckning
av finanspolitisk karaktär. Ett viktigt undantag utgjorde härvid
Förbundsrepubliken Tyskland där ett omfattande stabiliseringsprogram
innefattande såväl finans- som peimingpoUtiska åtstramnings-åtgärder lades fram
i maj 1973. För flertalet andra länder synes penningpolitiken ha fått bära
huvudbördan i åtstramningen, varvid kraftiga diskontohöjningar skett i
flertalet länder, vilket fört upp räntorna på i många fall rekordhöga nivåer.
Starkt medverkande till den uppdrivna räntenivån var i flera länder framför
allt i Storbritannien omsorgen om den extema balansen. De finanspolitiska
åtgärderna har allmänt sett begränsats till nedskärningar i statliga
investeringsprogram. Dämtöver har i inflationsbckämpande syfte varierande pris-
och inkomstpolitiska arrangemang fortsatt gällt i en rad länder mest
omfattande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974 23
i
Förenta staterna och Storbritaimien men resultaten härav torde, som framgått
ovan, ha varit relativt begränsade.
Den kraftiga expansionen i OECD-onurådet 1972 och
1973 medförde att flaskhalsar och bristfenomen började göra sig gällande i
produktionen i ett flertal länder på ett relativt tidigt stadium av
högkonjunkturen. Delvis som en följd härav dämpades produktionens tillväxt
påtagligt under loppet av 1973. Medverkande var emellertid också fastän i
ett senare skede en avmattning i efterfrågetillväxten, varvid den tilltagande
prisstegringstaktens negativa inverkan pä konsumtionens volymtillväxt var det
kanske viktigaste inslaget. Bidragande var även en kraftig dämpning i
bostadsbyggandet i flera länder, betingad av i första hand en åtstramning av
kreditpolitiken. Den privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna, som inledningsvis
bar upp konjunkturuppsvinget, kom under sädana omständigheter att efter hand
inta en mer underordnad roll i efterfrågeutvecklingen, och i förgmnden trädde
i stället näringslivets investeringar. Dessa hade i synnerhet i Västeuropa relativt
sent kommit in i ett expansivt skede, men visade en uppåtgående trend 1973,
stimulerade härtill liksom i de utomeuropeiska OECD-ländema av högt
kapacitetsutnyttjande, goda avsättningsmöjligheter samt ett under huvuddelen av
året gynnsamt likviditetsläge. Företagens investeringar torde därmed ha varit
den efterfrågekomponent som burit upp efterfrågetillväxten i många länder mot
slutet av. 1973.
Konjunktumppsvinget i industriländerna 19721973
genererade en kraftig uppgång i den internationella handeln. Världshandeln
beräknas sålunda ha vuxit fram med ca 14 % i volym frän 1972 till 1973, vilket
var en av de kraftigaste ökningarna under efterkrigstiden. Starkt bidragande
härvid var expansionen av handeln mellan industriländerna av OECD-ländemas
totala utrikeshandel sker sålunda ca 3/4 inom området men även
industriländernas import av råvaror visade en stark uppgång. Samtidigt ökade
rävaruländernas import markant till följd av bl. a. en förbättring i
likviditetsläget 1972, vilket delvis kan sättas i samband med ett gynnsamt
utfall av handeln samma är. Härtill kom ett uppsving i handeln för
Comecon-omrädet, inom vilket den ekonomiska aktiviteten 1973 likaledes
präglades av ett uppsving. Som tidigare framhållits åtföljdes den rekordartade
volymtillväxten i världshandeln 1973 av kraftiga prisstegringar. Exportpriserna
inom OECD-området steg 1973 med ca 10 %. De kraftiga råvaruprisstegringarna
innebar att im-portprisuppgången blev ännu större, eller ca 12 %. Värdemässigt
ökade den totala utrikeshandeln med ca 25 % för OECD-ländema. Uppgången
uttryckt i dollar har uppskattats till 37 %.
I första hand de kraftiga rävamprisstegringarna
men även vissa särskilda faktorer såsom de stora spannmålsleveranserna från
Förenta staterna torde i det närmaste omöjliggöra en bedömning av i vilken
grad de senaste årens valutakursjusteringar påverkat den markanta om-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 2:1 Bruttonationalprodukten i olika länder och
länderområden 19641973
Procentuella
volymförändringar från föregående år
Europeiska
OECD
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ital
en
r
ixz
-
1
rn rm
'
n
n
;N
i
\
:
ji
ii
rg
: :|
i: i
' :
1
;::
i
:
Storbritannien
8 6 4 2h
F ö renta staterna
m
Canada
-ET
I
opaginerad Kontrollera mot PDF
lililll
Sve
ige
al
el aI 2L
75 i j
' 1 V
T
1
1
\
r
,
:|
rri :j
[ \ t'\
F ö rbundsrepubliken Tyskland
16
14
12
10
8
6
4
2
O
6
4 2 O
Japan
OECD totalt
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
lill
L
I I I L
1964 65 66 67 68 69 70 71 72 73
Källa: OECD.
l_L
I I I
1964 65
66 67 68 69 70 71 72 73
Bil. 1 Nationalbudget
1974 25
strukturering
som skedde av industriländernas bytesbalanser 1973. Det förefaller emellertid
runligt att en betydande del av den bytesbalansförsämring som registrerades
för Japan och Storbritannien med motsvarande 6,5 resp. 4 miljarder dollar
är att hänföra till det förhällandet att dessa länder är stora nettoimportörer
av råvaror. Dessutom torde utvecklingen av den brittiska bytesbalansen ha stått
under inflytande av den omedelbara terms-of-trade-försämring som följer av att
en valuta devalveras, en omständighet som även torde ha medverkat till försämringen
med motsvarande 5 miljarder dollar av den italienska bytesbalansen 1973.
Häremot står förstärknmgen av Förenta staternas bytesbalans med ca 10 miljarder
dollar till ett överskott om ca 1,5 miljarder 1973. Visserligen kan en
betydande del av denna förbättring återföras på den ovan nämnda
spannmålshandeln 1973, men delvis torde den även vara uttryck för den mera
gmndläggande förstärkning i det externa varu-och tjänsteutbytet som på viss
sikt är den avsedda effekten av en deval-vermg. Bland övriga länder som kunde
notera en förbättring i bytesbalansställningen 1973 märks framför allt
Förbundsrepubliken Tyskland samt vissa mindre västeuropeiska länder, såsom
Sverige och Nederländerna. I syimerhet den västtyska utvecklingen framstår som
anmärkningsvärd med tanke på D-markens kraftiga revalvering under senare år.
Utsikter
för 1974
Från oktober 1973 har utvecklingen på den
intemationella oljemarknaden vad gäller såväl pris- som kvantitetssidan
undergått dramatiska förändringar. Under den tid osäkerheten beträffande oljeförsörjningen
var som störst, dvs. omkring årsskiftet, framstod det inte som särskilt
meningsfullt att utarbeta prognoser för 1974. När läget numera förefaller att
ha stabiliserat sig synes man ha anledning att räkna med att den kraftigt höjda
oljeprisnivån till en del ändrat förutsättningama för den ekonomiska
utvecklingen i industriländerna. Innebörden härav är bl. a. att de tidigare
förhållandevis ljusa utsikterna för den internationella konjunkturutvecklingen
1974 dämpats.
Vad
gäller utvecklingen av oljetillförseln beslutade de oljeexporterande
arabländerna i anslutning till kriget i Mellersta Östern i oktober 1973 att
skära ned produktionen med 25 % i november 1973, räknat frän septembernivån
samma år. Samtidigt förutskickades successiva nedskärningar med 5
procentenheter per månad i det fall inte framsteg nåddes i ansträngningama att
lösa den arabisk-israeliska konflikten. Den ytterligare neddragningen i
december 1973 uteblev emellertid, och senare fattades beslut om att
produktionen från januari 1974 skulle ligga 15 % under septembernivån.
Parallellt med dessa inskränkningar i produktionsvolymen har totalt
leveransstopp för råolja gällt till vissa länder, däribland Förenta staterna
och Nederländerna. I samband med
Prop.
1974:100 26
att
oljeembargot mot Förenta staterna hävdes i mitten av mars 1974 deklarerades
från de arabiska OPEC-länderna att produktionen skulle återupptas på en
fastän inte specificerad "tidigare nivå". För att i någon män ge en
uppfattning av produktionsneddragningarnas betydelse för världens
oljeförsörjning kan nämnas att de arabiska oljeexporterande länderna 1973
svarade för ungefär 1/3 av världens oljeproduktion och att oljeimporten i
OECD-området till ungefär 50 % kom från dessa länder. Förenta staternas import
därifrån uppgår till mindre än 10 % av landets oljekonsumtion, medan Japan och
i synnerhet -Västeuropa är betydligt mer beroende av oljan från arabländerna.
I anslutning till beslutet i oktober 1973 att
inskränka oljeproduktionen beslutade de oljeproducerande arabländema om en
kraftig höjning av priserna för råolja. Övriga oljeexporterande länder vidtog
därvid motsvarande eller större höjningar. I slutet av december kungjorde de
oljeexporterande ländernas samarbetsorganisation OPEC en ytterligare, och
denna gång ännu större, prishöjning. Samtidigt deklarerades att oljepriserna
framgent skulle bestämmas kvartal för kvartal, och att OPEC-länderna hade för
avsikt att genom ytterligare prisökningar kompensera sig även för eventuella
framtida prisstegringar pä industriprodukter. I mars 1974 beslutades sedermera
att råoljepriserna skulle förbli oförändrade andra kvartalet 1974, men att det
fortfarande var en öppen fråga vilken prisnivå som skulle tillämpas efter halvårsskiftet
1974. Sammanlagt innebär höjningarna i oktober och december 1973 att priset på
råolja skeppad till Västeuropa för de stora oljebolagens räkning stigit med ca
160 %. Vissa poster av råolja som de s. k. värdländerna själva förfogar över
har emellertid auktionerats bort till priser betydligt över vad som tillämpats
för de stora oljebolagen. Priserna pä raffinerade produkter steg markant redan
innan fjärde kvartalet 1973 till följd av i första hand knapphet pä
raffinaderikapacitet. Under den tid osäkerheten beträffande oljetillförseln
var som störst registrerades mycket uppdrivna prisnoteringar på den s. k.
Rotterdammarknaden den viktigaste korta marknaden för förädlade oljeprodukter
i Västeuropa.
Även om man inte helt kan bortse från den eventualiteten
att leveransstörningar ånyo kan uppträda på oljemarknaden, förefaller det realistiskt
att räkna med en relativt problemfri tillförselsituation vad gäller
oljeprodukter för industriländerna under resten av 1974. Under sådana
omständigheter är det i första hand de kraftiga prisstegringarna på oljeprodukter,
som kan väntas få återverkningar på den internationella ekonomiska
utvecklingen. Vid antagande om att oljepriserna även andra halvåret 1974 ligger
kvar på nuvarande höga nivå samt att tillförseln i volymtermer blir ungefär
oförändrad från 1973 till 1974, ökar OECD-ländemas samlade importkostnader för
olja med motsvarande ca 50 miljarder dollar 1974. För de icke-oljeproducerande
utvecklingsländerna kan motsvarande merkostnader uppskattas till drygt 10
miljarder dollar.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 27
Visserligen
kan man anta att den kraftiga inkomstökningen för de oljeproducerande länderna
kommer att leda till ökad efterfrågan efter såväl industriprodukter som andra
råvaror än olja, men även vid de mest optimistiska förhoppningar härvidlag
skulle detta efterfrågetillskott från de oljeproducerande länderna som gmpp
betraktade sannolikt bli både svagt och fördröjt. Det kan sålunda nämnas att
OPEC-ländernas importvolym under senare år vuxit med ca 20 % per år och att de
under antagande om en som det förefaller väl tilltagen 50-procentig ökning
i importvolymen 1974 skulle spendera endast ca 10 % av inkomsttillskottet
samma år. Totalt sett framstår det därför som relativt säkert att de kraftigt
höjda oljeprisema kommer att medföra ett markant bortfall i effektiv
efterfrågan i världsekonomin, för så vitt inte kompenserande åtgärder kommer
till stånd i de oljeimporterade länderna. För OECD-området kan
efterfrågebortfall et till följd av oljeprisstegringama (och med hänsyn tagen
till en ökning av exporten till OPEC-länderna med ca 50 %) uppskattas till
inemot 1,5 % av den samlade utgiftssumman, räknat på årsbasis. Betydande
skillnader föreligger därvid mellan län-dema beroende på dels oljans relativa
betydelse som energikälla och insatsvara i industrin, dels hur stor andel av
oljan som importeras. Det kan antas att den kontraktiva effekten på den
amerikanska ekonomin blir betydligt lägre än för OECD-länderna i genomsnitt,
eller inte fullt 1 % av totalefterfrågan, medan den för Japan och Västeuropa
kan uppskattas till inemot 2 %. I synnerhet torde de icke-oljeproducerande utvecklingsländernas
efterfrågan på industriprodukter totalt sett dämpas påtagligt, då den rent
betalningsmässiga sidan av oljeprisökningarna med största sannolikhet blir
betydligt mer problematisk för dessa länder än för industriländerna i
allmänhet. För de senare kommer troligen ett kapitalflöde från de
oljeproducerande länderna att kompensera försämringen i deras samlade
bytesbalans. Hur detta återflöde av kapital kommer att fördelas på enskilda
länder är däremot ovisst, och det torde inte kunna uteslutas att vissa länder
kan komma i rent betalningsmässiga svårigheter, med åtföljande återhållsam
inriktning av den ekonomiska politiken med avseende på den externa balansen.
Det är likaledes svårt att redan nu bedöma hur detta kapitalflöde till
industriländerna kommer att påverka den effektiva efterfrågan via
kreditmarknaderna. Man kan självklart inte utesluta möjligheten att dessa
effekter får en expansiv karaktär.
De
höjda priserna pä oljeprodukter kommer i första hand att manifestera sig i en
kraftig försämring i de oljeimporterande ländernas bytesbalanser för
OECD-länderna av storleksordningen 40 miljarder dollar 1974 samt i ett
tillskott till stegringen av den allmänna prisnivån. För OECD-länderna kan
konsumentprisernas stegringstakt under 1973 och 1974 väntas öka med 2 å 3
procentenheter enbart till följd av de höjda oljepriserna. Detta kan komma att
leda till olika övervältringsaktioner
Prop. 1974:100 28
mellan
löntagare och företag och att den tidigare närrmda kontraktiva effekten på
ekonomin i olika länder därigenom kan bli relativt utdragen över tiden. Likaså
kan det inte uteslutas att hushållen i industriländerna drar ner sparkvoten
något och på detta sätt i varje fall övergångsvis till en del kompenserar
det efterfrågebortfall i världsekonomin som följer av att de oljeproducerande
länderna kan förväntas spendera endast en ringa del av de kraftiga
inkomsttillskotten omedelbart. Att man härigenom skulle få ett nettotillskott i
den inhemska efterfrågan i industriländerna av en sådan omfattning att
oljeprishöjningamas effekter i någon större utsträckning kompenseras förefaller
emellertid mindre troligt. Det har framhållits att de kraftiga
oljeprisstegringama skulle dra med sig betydande investeringar i alternativa
energikällor. Dessa investeringar kan dock sannolikt anses tämligen ringa i
förhållande till den ur-spmngliga "stömingens" storlek, i varje fall
i det tidsperspektiv det här är fråga om.
För att kompensera de kontraktiva effekterna av
oljeprisökningarna skulle därför krävas, åtminstone övergångsvis, en omläggning
av den ekonomiska politiken i expansiv riktning. Med undantag för Nederländerna,
Norge och Sverige har emellertid ännu inte industriländerna deklarerat några
mera betydande omläggningar av sin ekonomiska politik. Bland de länder som av
i första hand externa balansskäl torde tveka att vidta expansiva åtgärder i
varje fall före andra länder återfinns främst sådana som redan innan
oljeprisstegringarna hade betydande bytesbalansimderskott bl. a.
Storbritannien, Italien och Danmark. För andra länder synes oron för de
tilltagande prisstegringarna motivera en påtagligt försiktig hållning till
stimulansåtgärder bland dessa länder återfinns Förbimdsrepubliken Tyskland,
Japan och Frankrike.
Med utgångspunkt i den utformning den ekonomiska
politiken f. n. har i de större industriländerna har det sålunda bedömts som
övervägande sannolikt att de vidtagna oljeprishöjningarna kommer att få en
kontraktiv effekt på den internationella ekonomiska utvecklingen 1974.
Storleken liksom tidsutdräkten härav är emellertid mycket svår att uppskatta.
Mot slutet av 1973 präglades som framgått ovan den ekonomiska utvecklingen
i OECD-området allmänt sett av en påtagligt mattad produktionstillväxt jämfört
med tidigare under året. Därvid utgjorde bostadsinvesteringarna liksom den
privata konsumtionen klart tillbakahållande faktorer för efterfrågetillväxten,
samtidigt som den ekonomiska politiken generellt sett hade en tämligen
restriktiv inriktning. Häremot stod en i flera länder relativt expansiv
utveckling av företagens investeringar. Redan den stora osäkerhet som under
november och december 1973 gällde för oljetillförseln kan åtminstone i vissa
länder ha haft en viss negativ inverkan på de tidigare relativt ljusa
utsikterna för investeringarna 1974 och härtill kommer den allmänt sett mer
dämpade efterfrägebil-
Bil.
1 Nationalbudget 1974 29
den
för 1974 till följd av bl. a. oljeprisstegringarna. Utvecklingen av framför
allt den privata konsumtionen men också näringslivets investeringar kan mot
bakgrund härav väntas få en återhållande effekt på den intemationella
ekonomiska utvecklingen 1974 och medföra en dämpning i produktionstillväxten i
industriländerna 1974 utöver vad som tidigare under alla omständigheter framstod
som troligt. Det är också troligt att anpassningen kommer att ske över en
längre tid, varför även första halvåret 1975 i varje fall för Västeuropas
del kan komma att kännetecknas av en tämligen måttiig produktionstillväxt.
Den
bedömning som gjorts innebär för Förenta statemas del att totalproduktionen
1974 skulle öka med ca 1,5 %. Första halvåret väntas därvid kännetecknas av
stagnation, medan en viss förstärkning av konjunkturen därefter torde kunna
väntas. Liksom i flertalet andra OECD-länder föratses den privata konsumtionen
till följd av prisstegringama verka starkt återhållande på efterfrågetillväxten
under åtminstone första delen av 1974. Därtill kan bostadsbyggandet för året
som helhet väntas visa en mycket kraftig tillbakagång, samtidigt som emellertid
en vändning uppåt torde kunna emotses under 1974. För företagens investeringar
visar enkäter gjorda några månader in på 1974 en fortsatt expansiv utveckling
1974. Därtill kan med ledning av bl. a. budgetförslaget för budgetåret 1974/75
förutses en viss uppmjukning av den tidigare strama ekonomiska politiken.
Samtidigt är det sannolikt att Förenta statema till skillnad från vissa
västeuropeiska länder inte kommer att få några rent betalningsmässiga
svårigheter till följd av de kraftigt ökade im-portkostnaderna 1974.
Sammantaget väntas utvecklingen i den amerikanska ekonomin successivt
förstärkas under loppet av 1974, och det är möjligt att den fasförskjutning som
imder senare år rått i förhållande till konjunkturutvecklingen i Västeuropa
återinträtt första halvåret 1975.
Den japanska ekonomins stora extema beroende av
olja liksom av många andra råvaror gör att Japan sannolikt i högre grad än
något av de övriga större OECD-ländema drabbas av de kraftiga prisstegringama
på olja samt övriga råvaror. Konsumentprisernas stegringstakt var redan 1973
uppe i ca 20 % och någon snar dämpning är knappast att vänta. Även vid
fortsatt betydande löneökningar kan den privata konsumtionen mot bakgrund härav
förutses uppvisa en mycket dämpad tillväxt 1974. Härtill kommer att den
ekonomiska politiken givits en synnerligen restriktiv inriktning bl. a. till
följd av risker för oljeförsörjningsproblem mot slutet av 1973 och i början av
1974. Liksom i Förenta staterna har en vändning redan inträtt i det tidigare
så expansiva bostadsbyggandet och dessutom kan näringslivets investeringar
fömtses likaledes dämpas kraftigt frän 1973 till 1974. Totalt sett torde en
utomordentligt låg produktionstillväxt i jämförelse med senare år vara att
vänta i Japan 1974, men samtidigt förefaller en viss återhämtning kunna ske
under loppet av året.
Prop. 1974:100 30
För Västeuropas del torde konjunkturutvecklingen
1974 komma att kännetecknas av en dämpad produktionstillväxt. Delvis beror
detta på den kontraktiva effekten av oljeprisökningarna på efterfrågeutvecklingen
samt också på att de rent betalningsmässiga återverkningarna av
bytesbalansförsämringarna för flera länder kan medföra sådana bekymmer för den
extema balansen att den ekonomiska politiken av detta skäl bibehåller en
efterfrägebromsande inriktning. En sådan inriktning kan också förklaras av att
prisstabilitetsmälet i flera länder givits en högre prioritet. Detta gäller bl.
a. i Förbundsrepubliken Tyskland, vars ekonomi erfarenhetsmässigt har stort
inflytande på konjunkturutvecklingen i Västeuropa. Visserligen vidtogs en
kraftig uppmjukning i december 1973 av de mycket restriktiva
ekonomisk-politiska åtgärder som insatts ett drygt halvår tidigare, men uppbromsningen
i ekonomin hade dessförinnan hunnit bli rätt betydande. Samtidigt underströks
från den västtyska regeringens sida att åtgärderna inte var att se som en
allmän omläggning av den ekonomiska politiken i expansiv riktning. Vidare har
den brittiska ekonomin kommit i ett mycket besvärligt läge efter den omfattande
gmvarbetarkonflikten som tvingade huvuddelen av industrin att arbeta med
3-dagarsvecka i januari och februari 1974. Det produktionsbortfall som uppkom
till följd härav torde knappast kunna återhämtas under resten av året. Man får
därför räkna med en tillbakagång i totalproduktionen i Storbritannien mellan
helåren 1973 och 1974. Det fortsatt osäkra läget i den italienska ekonomin
liksom den restriktiva inriktningen av den ekonomiska politiken i Frankrike
bidrar härutöver till att utsiktema för konjunktumtvecklingen i Västeuropa
1974 framstår som förhållandevis svaga. Den privata konsumtionen förutses
därvid enligt vad som nu kan bedömas tillväxa förhållandevis långsamt. Liksom i
Förenta staterna kan bostadsinvesteringarna i många länder visa en kraftig
tillbakagång 1974. Däremot förefaller näringsUvets investeringar åtminstone
i vissa länder kunna komma att visa en efter omständigheterna gynnsam
utveckling. Den förväntade uppgången blir dock sannolikt relativt måttlig,
vilket bl. a. sammanhänger med de restriktiva åtgärder mot
investeringsverksamheten som insattes under 1973 på flera häll i Västeuropa.
Den förväntade utvecklingen som delvis grundas på enkäter utförda i flera av de
större länderna under de senaste månaderna innebär dock att
investeringsplanerna inte skulle vara påverkade av några kvardröjande negativa
effekter från den tid när ovissheten om oljetillförseln var som störst.
Med den utveckling för efterfrägekomponenterna som
här skisserats och med en förhållandevis optimistisk bedömning av
möjlighetema för olika länder att klara den rent betalningsmässiga sidan av den
ofrånkomliga försämringen av bytesbalanserna torde sammanfattningsvis
produktionstillväxten i Västeuropa 1974 kuima uppgå till ca 2,5 %. Tillsammans
med de bedömningar som gjorts för Förenta staterna och
Bil.
1 Nationalbudget 1974 31
Japan
skulle detta för hela OECD-området innebära en tillväxt av totalproduktionen med
drygt 2 % 1974. Parallellt härmed kan man vänta en klar ökning av
arbetslösheten, men deima ökning torde komma att bromsas upp under senare delen
av 1974.
Med deima dämpade ekonomiska utveckling i
OECD-länderna 1974 kan också den intemationella handeln förutses uppvisa en
relativt svag expansion. I synnerhet gäller detta tillväxten av handeln mellan
OECD-ländema, vilket tydligt kommer till uttryck i medlemsländernas väntade
svaga importökning på i genomsnitt 5 å 6 % i volymtermer. Med antagande om en
50-procentig tillväxt i OPEC-ländemas importvolym kan OECD-ländemas export
däremot väntas öka betydligt snabbare, eller 8 ä 10 % i volym 1974. Totalt sett
skulle detta för världshandelns del betyda en tillväxt om 6 a 7 %, dvs. en halvering jämfört med 1973, då den emellertid ökade exceptionellt snabbt.
De
spektakulära oljeprisstegringarna har något undanskymt övriga råvaraprisers
fortsatt snabba uppgång. Man kan här konstatera att de mycket snabba ökningarna
i de övriga råvarornas priser ännu inte fått ett fullt genomslag på de
internationella handelspriserna, utan dessa kan även 1974 väntas visa en
fortsatt snabb stegring. De successiva genomslagen av tidigare
rävaraprishöjningar och de kraftiga oljeprishöjningarna kommer sannolikt att
medföra en klart starkare ökning av OECD-ländemas importpriser än vad som kan
förväntas för exportpriserna. De utsikter som föreligger för
konjunkturutvecklingen i industriländerna 1974 leder dock sannolikt till en
påtaglig marknadsförsvagning för många råvaror med en åtföljande stabilisering
av vissa av dessa priser. Några mer betydande genomslag härav kan dock inte
förväntas förrän mot slutet av året.
2.2
Länderöverslkter
Förenta
staterna
Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna 1973
kännetecknades av en markant dämpning av produktionstillväxten under loppet av
året. För helåret 1973 beräknas bruttonationalprodukten likväl ha vuxit med
inemot 6 % eller ungefär lika mycket som 1972 medan tillväxten fjärde
kvartalet 1973 beräknas ha uppgått till endast ca 1,5 % i årstakt.
Sysselsättningen har under året ökat kraftigt, och arbetslösheten har fram
till fjärde kvartalet visat en viss nedgång. Till följd av bl. a. en
tilltagande råvaru- och livsmedelsprisuppgång och under senare delen av 1973
även de kraftiga oljeprisökningarna har prisstegringstakten varit
tilltagande under året. Under loppet av 1973 steg sålunda konsumentpriserna med
inemot 9 % trots den kvarvarande priskontrollen och det under sommaren
gällande 2-månaders prisstoppet.
Prop. 1974:100 32
I ett inledande skede synes aktivitetsdämpningen i
den amerikanska ekonomin 1973 ha berott på kapacitetsbegränsningar inkl. brist
pä yr-kesutbildad arbetskraft och vissa insatsvaror. Även om bilden vad gäller
kapacitetsutnyttjandet varit splittrad mellan olika industrisektorer,
förefaller det totalt sett som om efterfrågeutvecklingen successivt under
året övertagit rollen som den faktor som varit bestämmande för
produktionstillväxten i ekonomin. Inom viktiga användningsområden såsom
privat konsumtion synes sålunda efterfrågetillväxten ha dämpats kraftigt
eller rentav helt avstannat under senare delen av 1973, samtidigt som det för
dé federala utgifterna och bostadsbyggandet kunde noteras en volymmässig
tillbakagång. I synnerhet bilförsäljningen drabbades av en kraftig nedgång
under årets sista två månader. Däremot har företagens investeringar även
inkl. lager liksom exporten visat en fortsatt rätt betydande tillväxt även
efter halvårsskiftet 1973.
Mot denna bakgrund är det naturligt att den externa
balansen undergått en påtaglig förbättring från 1972 till 1973. Under intryck
av den vikande efterfrågeutvecklingen i Förenta statema har sålunda importtillväxten
mattats starkt och för helåret 1973 begränsats till ca 5 % i volym. Den ungefär
25-procentiga volymtillväxten för exporten resulterade därmed tillsammans
med en endast smärre försämring i bytesförhållandet i en betydande
förstärkning av handelsbalansen, eller med drygt 8 miljarder dollar till ett
överskott om ca 1,5 miljarder 1973. Den gynnsamma utvecklingen av den extema
balansen 1973 torde ha bidragit till den påtagliga förstärkning som skedde för
dollarn på de intemationella valutamarknaderna under andra halvan av året.
Bidragande synes emellertid även ha varit förväntningar om att Förenta staterna
i betydligt mindre grad än andra industriländer skulle påverkas av de
nedskärningar i oljeleveranserna från OAPEC-länderna som inleddes under fjärde
kvartalet 1973.
Förenta staternas relativt sett ringa beroende av
olja som energikälla framför allt i industrin Uksom det faktum att ca 2/3
av den använda oljan produceras inom landet, gör att den amerikanska ekonomin
är avsevärt mindre känslig än samtliga andra industriländer, med undantag för
Canada, för sådana störningar på oljemarknaden som omtalats ovan. Det
begränsade beroendet av olja från arabstaterna mindre än 10 % av
konsumtionen har inneburit att inte ens den totala bojkott av leveranser
därifrån som gällt från hösten 1973 synes ha fått någon märkbar inverkan på
produktionspotentialen i industrin. Detta har emellertid delvis åstadkommits
genom omdispositioner vid förädlingen av råolja i Förenta staterna innebärande
att en utökad andel oljor etc. till industrin producerats pä bekostnad av
framför allt bensin. Därigenom har en uttalad knapphet på bensin uppkommit.
Detta har otvivelaktigt förvärrat läget för den amerikanska bilindustrin,
vilken var den sektor i ekonomin som först fick känning av oljekrisen. Främst
har
Bil. 1 Nationalbudget
1974 33
bristen
på bensin tagit sig uttryck i en drastisk sänkning av efterfrågan efter
amerikanska bilar till förmån för mera bensinsnåla modeller av japanskt och
europeiskt fabrikat. Som en följd härav har en kraftig nedskärning skett i
bilproduktionen i Förenta staterna, eller av storleksordningen 30 % första
kvartalet 1974 jämfört med första kvartalet 1973. Detta torde verksamt ha
bidragit till den nedgång som kunnat registreras i industriproduktionen månad
för månad från november 1973.
Bortsett från oljekrisens verkningar var den
amerikanska ekonomin under senare hälften av 1973 otvivelaktigt på väg mot en
period av tämligen dämpad produktionstillväxt. Händelserna på oljemarknaden
från fjärde kvartalet synes klart ha accentuerat utvecklingen i denna riktning.
Som framgått ovan har den i Förenta statema så viktiga bilsektorn redan
drabbats påtagligt, och därutöver torde även den privata konsumtionen påverkas
i deflationistisk riktning genom det extra tillskott i prisstegringarna som
följer av de drastiskt höjda oljepriserna. Likaledes kan möjligen en viss
dämpande effekt härav vara att vänta för bostadsbyggandet, vilket dock under
alla omständigheter med ledning av bl. a. igångsättningsstatistik kunde
fömtses visa en mycket kraftig tillbakagäng för 1974 som helhet. För företagens
investeringar däremot kvarstår ännu några månader in på 1974 bilden av en
fortsatt förhållandevis expansiv utveckling. Investeringsenkäter i februari
1974 pekar sålunda på en snarast förstärkt bild 1974 jämfört med enkäter under
fjärde kvartalet 1973. Detta har även ett visst stöd i de indikationer som ges
av orderingången till investeringsvaruLndustrin. Även exportefterfrågan
framstår fortsatt som tämligen gynnsam, delvis beroende på den rätt avsevärda
effektiva nedskrivning som trots den markanta återhämtningen andra halvåret
1973 skett av dollarn under de senaste tre åren.
Sammanfattningsvis torde emellertid, trots en del
positiva inslag i konjunkturbilden i början av 1974, den amerikanska ekonomin
totalt sett präglas av stagnation första halvåret 1974. Framför allt är det bostadsbyggandet
och den privata konsumtionen som verkar återhållande. För konsumtionens del kan
rentav en viss volymmässig nedgång inte uteslutas, främst pä grund av att
prisstegringarna sedan slutet av 1973 inneburit en realinkomstsänloiing totalt
sett samtidigt som sysselsättningsökningen i ekonomin successivt avstannat.
Prisstegringarna kan väntas fortsätta att öka fram till åtminstone
halvårsskiftet 1974 till följd av bl. a. oljeprisuppgången och borttagandet av
prisregleringen vid utgången av april 1974, men därefter torde en viss
dämpning vara att påräkna. Härutöver förefaller det realistiskt att räkna med
en klar uppgång i lönestegringstakten i de relativt omfattande
löneförhandlingar som äger rum våren 1974, vilket också verkar förstärkande på
köpkraften. Samtidigt torde en vändning uppåt kunna emotses för bostads-
3
Riksdwcn 1974. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.
Prop. 1974:100 34
byggandet
under 1974.1 samma riktning synes den ekonomiska politiken komma att påverka
ekonomin. Efter en rätt betydande stramhet i såväl finans- som penningpolitiken
under högkonjunkturåren 1972 och 1973, synes sålunda en klar uppmjukning skett
i politiken sedan slutet av
1973.
I den federala budgeten för
budgetåret 1974/75 (julijuni) räknar man sålunda med ett underskott om ca 10
miljarder dollar, eller dubbelt så stort som för innevarande budgetår.
Likaledes finns det skäl att räkna med en viss uppgång i tillväxten av den
offentliga sektorns direkta efterfrågan efter varor och tjänster frän 1973 till
1974. Totalt sett pekar en sådan utveckling av efterfrägekomponenterna mot en
successiv förstärkning av den amerikanska konjimkturen under loppet av
1974.
Produktionstillväxten torde
emellertid för året som helhet sannolikt inte överstiga 1,5 %, vilket torde
innebära en rätt betydande ökning av arbetslösheten mellan genomsnittslägena
för 1973 och 1974. För den externa balansens del torde bortsett från
meratgifterna för oljeimporten en fortsatt kraftig förstärkning av handels-
och bytesbalanserna vara i sikte 1974. Inräknat de högre oljepriserna kan emellertid
ganska avsevärda underskott förväntas eller i storleksordningen 3 a 5 miljarder dollar.
Japan
Det markerade uppsving som inleddes 1972 i den
japanska ekonomin kulminerade under första halvåret 1973. Produktionstillväxten
har därefter avtagit drastiskt men beräknas likväl ha uppgått till i
genomsnitt 10,5 % för helåret 1973. Resursutnyttjandet i ekonomin totalt sett
har under huvuddelen av 1973 legat på en hög nivå, och inom flera sektorer har
ytterligare produktionsökningar omöjliggjorts av brist på teknisk kapacitet.
Arbetsmarknadsläget var ännu i början av 1974 utpräglat stramt.
Delvis som en följd av snabbt stigande importpriser
men även beroende på den inhemska efterfråge- och kostnadsutvecklingen har
prisstegringarna visat en accelererande utveckling under 1973. Under loppet av
året steg sålunda konsumentprisema med ca 20 % och parti-prisema med ca 30 %.
Mot bakgrund härav skedde 1973 en markerad skärpning av den ekonomiska
politiken, bl. a. med sikte pä en dämpning av investeringsaktiviteten.
Åtgärderna har företrädesvis gällt kreditpolitiken samt därutöver en kraftig
neddragning av investeringstillväxten inom den offentliga sektorn. Vidare har
regeringen anmodat större industriföretag att under 4-månadersperioden t. o. m.
februari 1974 uppskjuta planerade nyinvesteringar.
Den kraftiga importprisuppgängen samt det höga
kapacitetsutnyttjandet 1973 fick även till följd en avsevärd försvagning av
den externa balansen liksom av valutakursen. Varu- och tjänsteutbytet med
utian-det var sålunda i ungefär balans 1973 efter ett överskott om motsva-
Bil.
1 Nationalbudget 1974 35
rande
drygt 6,5 miljarder dollar 1972. Samtidigt skedde en successiv försvagning i
yenkursen under loppet av året innebärande att den effektiva revalveringen
från början av 1970 till i januari 1974 sjunkit till ca 10 % att jämföra med
drygt 25 % i mars 1973.
Valutakursutvecklingen torde dessutom ha påverkats
av förväntningar om starka negativa effekter på den japanska ekonomin av
oljekrisen. Drygt 70 % av Japans energibehov täcks nämligen av importerad
olja. Då endast 20 % av energikonsumtionen faller på hushållen, är industrins
produktionspotential förhållandevis känslig för en nedskärning i
oljetillförseln. Bortfallet i oljeimporten uppgick i november och december 1973
till ca 15 %, vilket föranledde regeringen att göra vissa betydande
nedskärningar i början av 1974 i olje- och eltillförseln till större förbrukare
i industrin. Efter vad som ännu är möjhgt att bedöma fick detta emellertid inga
större effekter pä produktionsvolymens utveckling. Prishöjningama pä
oljeprodukter synes däremot få mycket kännbara effekter på den japanska
ekonomin 1974 såväl vad gäller den externa balansen som den inhemska
prisutvecklingen. Merkostnaden för oljeimporten har sålunda uppskattats till
motsvarande 7 ä 8 miljarder dollar och tillskottet i konsumentprisstegringen
till ca 5 procentenheter.
Vad gäller den japanska ekonomins utveckling i övrigt
1974 kan sammanfattningsvis sägas att alla efterfrågekomponenter kan väntas
visa en avsevärt svagare utveckling än 1973. Totalproduktionens tillväxt 1974
har officiellt uppskattats till ca 2 %, och i en prognos av ett fristående
konjunkturinstitut angetts till ca 3 %. I båda prognoserna räknar man med en
successiv förstärkning av tillväxten under loppet av året. Det är möjligt att
produktionstillväxten kan komma att bli något snabbare. En förutsättning härför
torde emellertid vara att den f. n. starkt tillbaka-hållna
investeringsaktiviteten inom den offentUga sektorn tillåts öka rätt betydande
andra halvåret, liksom att det sker en markant uppmjukning av kreditpolitiken.
För den privata konsumtionens del kan en förhållandevis svag tillväxt väntas
första halvåret 1974. Först mot slutet av året, när en viss dämpning av
prisstegringama torde kunna förväntas, kan en återhämtning i
konsumtionstillväxten sannoUkt komma till stånd. I genomsnitt för 1974 torde
konsumentprisuppgången bli drygt 15 %, vilket betyder att tillväxten i de reala
disponibla inkomstema även vid avsevärda löneökningar vid förhandlingarna våren
1974 blir förhållandevis liten. På den extema sidan förutses exporttillväxten
med de utsikter som föreligger för världshandelns utveckling bli fortsatt
svag, samtidigt som en i linje med den inhemska efterfrågetillväxten kraftig
dämpning är att vänta för importvolymens tillväxt. Tillsammans med den
förutsedda fördyringen av oljeimporten kan detta väntas medföra ett underskott
i bytesbalansen motsvarande 7 å 8 miljarder dollar.
Prop. 1974:100 36
Storbritannien
Från halvårsskiftet 1972 fram till sommaren 1973
upplevde den brittiska ekonomin en period av utomordentligt snabb
produktionstillväxt. Delvis till följd av kapacitetsskäl men även beroende på
en markant dämpning av bl. a. konsumtionsefterfrågan mattades tillväxten
avsevärt därefter och synes under fjärde kvartalet 1973 rentav ha stagnerat. I
genomsnitt för 1973 ökade likväl bruttonationalprodukten med ca 5,5 %,
samtidigt som arbetslösheten sänktes med ungefär 1/3 från 1972.
Den
ekonomiska politiken, vilken sedan 1970 haft en klart expansions-främjande
prägel, förändrades inte på något avgörande sätt förrän i december 1973.
Syftet dessförinnan var att genom en generellt sett expansiv
efterfrågetillväxt åstadkomma ett uppsving i främst industriinvesteringarna
för att därigenom på sikt nå en strukturell förstärkning av tillväxtpotentialen
och av den externa balansen. I samma syfte släpptes också pundkursen att flyta
fritt i juni 1972. Under 1973 synes en utveckling mot ett uppnående av dessa
centrala mål vara på väg att infrias. Industrins investeringar företedde
sålunda en klar återhämtning och ökade med drygt 6 % i volym 1973 efter ungefär
10-procentiga minskningar såväl 1971 som 1972. Enkäter i slutet av 1973 pekade
mot en klar förstärkning av investeringstillväxten inom industrin 1974. Också
för exporten kunde noteras en klar förbättring 1973. Även om det i genomsnitt
för året påtagliga efterfrågetrycket i den brittiska ekonomin tenderat att
hålla tillbaka exportens tillväxt uppgick den likväl till drygt 15 % i
volymtermer 1973, efter en tillbakagång 1972. Samtidigt inträffade visserligen
ett uppsving även för importen, men totalt sett skedde en klar förbättring av
den externa balansen i fasta priser från 1972 till 1973.
Den
generellt sett expansiva ekonomiska politiken liksom övergängen 1972 till
flytande valutakurs med åtföljande kraftiga sänkning av pundets
genomsnittliga värde har emellertid försvårat uppnåendet av en mer
tillfredsställande utveckling på pris- och kostnadsområdet samt för den externa
balansen i löpande priser. Detta har accentuerats av att försämringen av
bytesförhållandet, vilket är den omedelbara effekten av en devalvering, i tiden
sammanfallit med utomordentligt kraftiga råvaraprisökningar. Det senare har
genom att Storbritannien är en stor nettoimportör av råvaror sålunda förstärkt
terms-of-trade-försämringen. Dessa mer externa faktorer har medfört att
besvärliga målkonflikter uppkommit för den ekonomiska politiken. I syfte att
förhindra en av kortsiktiga spekulationsskäl ytterligare nedpressning av
pundkursen har myndigheterna från sommaren 1973 bedrivit en högräntepolitik,
som under hösten periodvis drivit upp centralbankens lägsta utlåningsränta till
13 %. Samtidigt har kreditpolitiken även i övrigt präglats av en påtaglig
stramhet, vilket bl. a. medfört svåra kreditförsörjningsproblem för bo-
Bil.
1 Nationalbudget 1974 37
stadssektorn.
Beträffande utvecklingen av de inhemska priserna och kostnadema har den
brittiska regeringen 1973 fortsatt med den direkta pris- och inkomstpolitiken,
vilken inleddes med pris- och lönestoppet i november 1972. Genom att de
kraftiga importprisstegringarna tillåtits slå igenom i de inhemska priserna har
utrymmet för reallöneökningar successivt krympt under loppet av 1973, och
mellan de båda halvåren beräknas realinkomstökningen för löntagarna i
genomsnitt ha varit endast obetydlig.
Även om de regler som gällt i den statliga pris-
och inkomstpolitiken på det hela taget synes ha följts av företagen och
löntagarna fick, genom bl. a. kolgruvearbetarnas vägran från november 1973 att
följa de uppställda ramarna för löneökningarna, pris- och inkomstpolitiken
allvarliga konsekvenser för den brittiska ekonomins utveckling under vintern
1973/ 1974. Bidragande var också att risker samtidigt förelåg för ett bortfall
i oljetillförseln till ekonomin. Kolgmvearbetarnas övertidsblockad från
november 1973 och totala strejk frän början av februari fram till början av
mars 1974 innebar en kraftig minskning av den för bl. a. industrin sä
väsentiiga kolproduktionen. För att skydda viktiga samhällsfunktioner såsom
sjukvård etc. beordrade den brittiska regeringen en kraftig nedskärning av
el-tillförseln till bl. a. industrin från ingången av 1974. Detta tvingade
huvuddelen av industrin att införa 3-dagarsvecka. Samtidigit hotade kolbristen
att helt stoppa stålproduktionen i landet. I samband med beslutet i december
1973 om ransonering av el-tillförseln vidtogs också från regeringens sida en
rad åtgärder för att dämpa efterfrågan inför utsikten av en markant sänkning av
ekonomins produktionspotential. De viktigaste var därvid besluten om en
minskning av den offentiiga sektorns efterfrågan med drygt 3 % budgetåret
1974/75 (aprilmars) samt kraftigt skärpta regler för avbetalningshandeln.
Bortfallet
i industriproduktionen imder januarifebruari 1974 har uppskattats till 25 å 30
%, medan motsvarande bortfall för totalproduktionen i ekonomin varit betydligt
mindre eller av storleksordningen 10 %. Samtidigt har arbetslösheten ökat
markant från slutet av 1973, och anta-' let personer som antingen saknat arbete
eller tvingats till kortare arbetsvecka än normalt har uppskattats till ca 2
miljoner. Kort efter det att den nya regeringen tillträtt i början av mars 1974
löstes konflikten med kolgruvearbetarna genom att man från den statliga
kolstyrelsens sida gick med på drygt 30-procentiga löneökningar, och samtidigt
återgick industrin till produktion i normal omfattning.
Genom arbetslöshetsimderstöd och garanterad
minimilön per vecka har bortfallet i inkomster i ekonomin varit betydligt
mindre än bortfallet i produktion under den tid 3-dagarsvecka rått i industrin.
Därigenom har ett läge med överskottsefterfrågan uppstått, vilket till
huvuddelen torde ha mötts genom en kraftig lagemeddragning samt en
omoriente-ring av varor från den externa sektorn till inhemsk användning, dvs.
ge-
Prop. 1974:100 38
nom
ökad import och minskad export. Detta har följaktligen tenderat att ytterligare
försämra bytesbalanssituationen. Därtill kommer att de kraftiga
oljeprisstegringarna hösten 1973 kan beräknas öka belastningen på bytesbalansen
1974 med motsvarande 4 å 5 miljarder dollar. De höjda oljepriserna ger också
ett direkt tillskott på i rant tal 2 procentenheter till konsumentprisuppgången
1974 och får därigenom en deflationistisk effekt på konsumtionsefterfrågan,
främst under sommarhalvåret 1974. Samtidigt kan det prekära läget i industrin
de inledande månadema 1974 ha förändrat de tidigare så gynnsamma utsiktema för
industrins investeringar 1974.
Det
framstår mot denna bakgrund som helt klart att den nya brittiska regeringen
står inför mycket svåra problem vid utformningen av den ekonomiska politiken.
Det fristående brittiska konjunkturinstitutet National Institute of Economic
and Social Research har i en rapport som presenterades i månadsskiftet
februari/mars 1974 t. o. m. uttryckt det sä att man i Storbritannien 1974 står
inför hotet att inte kunna nå något av de fyra mest centrala
ekonomisk-politiska målen: god ekonomisk tillväxt, full sysselsättning,
tillfredsställande extem balans samt rimlig prisstabilitet. Åtgärder som tar
sikte på en eliminering av den i början av 1974 uppkomna överskottsefterfrågan
samt en snar vändning av bytesbalansens nuvarande mycket ogynnsamma utveckling
riskerar sålunda att allvarligt förvärra de redan dystra utsikterna för
sysselsättningen andra halvåret 1974. På samma sätt torde expansiva åtgärder i
syfte att nå en mer tillfredsställande utveckling på arbetsmarknaden andra halvåret
1974 medföra en svårartad bytesbalanssituation. Samtidigt kvarstår problemet
hur man skall förbättra pris- och kostnadsutvecklingen med det ofrånkomliga
genomslag som följer av oljeprisstegringarna och de tröskelregler som finns
inbyggda i gällande löneavtal. Ett osäkerhetsmoment härvidlag är bl. a. i vad
mån man från andra löntagares sida är beredd att acceptera det exceptionella i
kolgmvearbetarnas fall, eller om man kommer att kräva kompensatoriska
löneökningar i de löneförhandlingar som förestår för en rad grupper.
Den budget för budgetåret 1974/75 (aprilmars) som
lades fram av den nya brittiska regeringen vid utgången av mars 1974 avspeglar
en avvaktande attityd till den ekonomiska politikens inriktning det framförliggande
året. De åtgärder som föreslogs omfattade bl. a. höjda direkta skatter för
hushåll och företag, utvidgad mervärdeskatt, livsmedelssubventioner, höjda
pensioner och skattelindring för barnfamiljer. Även kraftiga pris- och
taxehöjningar av statUga bolag förutskickades. Vidare meddelades att ett
10-ärigt län uppgående till 2,5 miljarder pund skulle upptas på den
internationella kapitalmarknaden. Totalproduktionen i ekonomin föratsågs öka
med ca 2,5 % frän fjärde kvartalet 1973 till fjärde kvartalet 1974. Den
ekonomiska politiken torde därvid verka neutralt eller möjligen något
återhållande på efterfrågetillväxten.
Bil. 1 Nationalbudget 1974 39
och de vidtagna ätgärdema får i första hand ses som medel
att åstadkomma en omfördelning av inkomster och förmögenheter till förmån för
de sämst ställda i landet. Samtidigt synes budgetens inriktning vara ett
uttryck för att man eftersträvar en acceptabel utveckling av den externa
balansen utan alltför negativa konsekvenser för sysselsättningen. Det
förefaller mot denna bakgrand emellertid knappast troligt att man under resten
av 1974 kan återhämta det produktionsbortfall som inträffade i början av året.
En viss minskning av totalproduktionen i den brittiska ekonomin från 1973 till
1974 kan därför fömtses. En sådan prognos förutsätter emellertid att industrin
i sin investeringsplanering inte i särskilt hög grad påverkats av
produktionsinskränkningarna i början av 1974. För bytesbalansens del pekar
även de mest optimistiska bedömningarna på ett underskott 1974 motsvarande ca 8
miljarder dollar.
Förbundsrepubliken Tyskland
Den senaste högkonjunkturen i
Förbundsrepubliken Tyskland vilken inleddes med ett kraftigt uppsving andra
halvåret 1972 torde ha kulminerat redan under våren 1973. Utvecklingen i den
västtyska ekonomin har nämligen under huvuddelen av 1973 präglats av en
successiv dämpning av produktionstillväxten. Högkonjunkturen fick därigenom en
ovanligt kort varaktighet sett i ett historiskt perspektiv. Konjunkturuppsvinget
hösten 1972 var emellertid av sådan styrka att aktiviteten i ekonomin fördes
upp på en nivå som för industrins del innebar ett totalt sett mycket högt
kapacitetsutnyttjande under större delen av 1973. Industriproduktionen ökade
sålunda med ca 7,5 % frän 1972 till 1973, och totalproduktionens tillväxt uppgick
till inemot 5,5 %.
Den huvudsakliga
efterfrågestimulansen i ekonomin under 1973 har kommit från exportsidan, medan
den inhemska efterfrågan för året som helhet och i synnerhet under andra
halvåret utvecklats påfallande svagt. Trots en betydande revalvering av den
västtyska valutan från våren 1971 ökade sålunda exporten med ca 20 % i volym
från 1972 till 1973 innebärande markant ökade marknadsandelar för exporten. Bidragande
härtill torde ha varit den måttliga inhemska efterfrågetillväxten. Tillsammans
med den samtidigt relativt lugna importtillväxten resulterade den goda
exportkonjunkturen i en avsevärd förstärkning av den externa balansen. För
bytesbalansen innebar det en ökning av överskottet med motsvarande ca 4
miljarder dollar till drygt 4,5 miljarder 1973.
Den inhemska efterfrågan i
synnerhet företagens investeringar visade första halvåret 1973 klara tecken
att dras med i ett mera allmänt uppsving i ekonomin. Kapacitetsreserverna i
utgångsläget var emellertid förhållandevis begränsade, och inför utsikterna av
en ytterligare, efterfrägebestämd förstärkning av prisstegringama vidtogs i
maj 1973 en kraftig åtstramning av den ekonomiska politiken. Åtgärderna, som i
hu-
Prop. 1974:100 40
vudsak
tog sikte på en dämpning av investeringsaktiviteten, medförde under andra
halvåret 1973 en tydlig avsaktning av den inhemska efterfrågetillväxten. För
investeringarnas del torde rentav en volymmässig tillbakagång ha inträffat
mellan de båda halvåren 1973.
Som framgått ovan har konjunkturläget i
Förbundsrepubliken försvagats påtagligt frän sommaren 1973. Detta har kommit
tUl uttryck bl. a. på arbetsmarknaden där såväl en klar uppgång i
arbetslösheten som en minskning av antalet lediga platser inträffat. Vid årsskiftet
1973/ 1974 var sålunda antalet arbetslösa dubbelt så många som ett år tidigare.
Mot bakgrund av bl. a. den stigande arbetslösheten vidtogs i slutet av december
1973 en kraftig uppmjukning av de restriktiva ekonomiskpolitiska åtgärder som
insattes ett drygt halvår tidigare. Främst gällde det lättnader på
investeringssidan, där den tidigare åtstramningen medfört allvarliga
sysselsättningsproblem för byggnadssektorn. Samtidigt deklarerades emellertid
från regeringens sida att åtgärderna inte var att se som en allmän omläggning
av den ekonomiska politiken i expansiv riktning.
Låga prisstegringar kvarstår som ett av de
viktigaste målen för den ekonomiska politiken i Förbundsrepubliken och det
förefaller snarast ha fått ökad prioritet mot bakgrund av det tillskott till
prisökningarna 1974 man har att räkna med efter de kraftiga
oljeprisstegringarna under fjärde kvartalet 1973. Genomslaget av dessa på den
allmänna prisnivån 1974 har uppskattats till 2 a 2,5 procentenheter. Vad gäller den kvantitativa sidan av oljeförsörjningen synes några märkbara
hinder att fullfölja produktionsplanerna inte uppkommit i industrin. Däremot
har bilindustrin liksom i Förenta staterna haft klara känningar av de
inträffade bensinprishöjningarna liksom av de inskränkningar som i flera
länder gällt för privatbilismen.
I samband med budgetförslagets framläggande i
febmari 1974 presenterade den västtyska regeringen en prognos för den
ekonomiska utvecklingen det framförliggande året. Däri framgår klart att man
strävar efter en fortsatt dämpad efterfrågetillväxt i ekonomin för att om
möjligt åstadkomma en lugnare pris- och kostnadsutveckling. Bruttonationalprodukten
väntades sålunda öka med högst 2 % från 1973 till 1974 parallellt med en
uppgång i arbetslösheten från i genomsnitt drygt 1 % till ca 2 %. Exporten
förutsågs att i likhet med 1973 stå för det huvudsakliga tillskottet i
efterfrågan, medan den inhemska efterfrågan väntades vara i stort sett
oförändrad från 1973 till 1974. Härvid beräknades den privata konsumtionen öka
endast obetydligt, samtidigt som en direkt nedgång föratsågs för
investeringarna.
I flera viktiga löneavtal som slutits efter det att
regeringens februariprognos framlades har löneökningarna blivit klart större än
de som låg till grund för nämnda prognos. Det kan därför finnas skäl att anta
att såväl konsumentprisuppgängen 8 å 9 % från 1973 till 1974 enligt
Bil. 1 Nationalbudget
1974 41
regeringens
antaganden som konsumtionstillväxten blir större än antagits ovan.
Orderingången till industrin från utlandet visade andra halvåret 1973 en
fortsatt mycket gynnsam utveckling. Det torde därför även vid en dämpning av
den externa efterfrägetillväxteh under 1974 kunna emotses en förhållandevis god
tillväxt av exportleveranserna under året. Även om en viss nedgång i
importvolymens tillväxt samtidigt är att förutse, kommer till följd av
oljeprisstegringarna sannolikt ändå det stora bytesbalansöverskottet från 1973
att förbytas i ett underskott 1974. Beträffande investeringsutvecklingen 1974
kan man, bl. a. med ledning av de åtgärder som vidtogs i december 1973, vänta
en kraftig uppgång av de offentliga investeringarna, samtidigt som
bostadsbyggandet torde stagnera på ungefär den nivå som gällde andra halvåret
1973. Utsikterna för övriga privata investeringar förefaller mer osäkra.
Visserligen borttogs den 11-procentiga investeringsskatten samt återinfördes
mer gynnsamma avskrivningsregler i december 1973, men den klara dämpning som
inträtt dessförinnan liksom den svaga tillväxt av totalefterfrågan i ekonomin
som redan före oljekrisen kunde förutses för 1974 tyder inte på att något mer
markerat uppsving snart är att vänta.
Sammanfattningsvis torde en produktionstillväxt i
den övre delen av det intervall på O till 2 % som västtyska regeringen angav i
sin februariprognos vara att förutse för 1974. Första halvåret kan därvid
väntas uppvisa en endast ringa tillväxt, medan en viss förstärkning kan
emotses andra halvåret. Parallellt härmed torde den inhemska efterfrågan
kanske främst vad gäller investeringar och offentlig konsumtion i ökad
utsträckning efter hand utgöra grunden för efterfrågetillväxten. Huruvida
återhämtningen andra halvåret 1974 blir tillräckligt stark för att bryta en
emotsedd ökning av arbetslösheten är däremot ovisst. I det fall
prisstegringarna dämpas under året torde man emellertid sannolikt vid en
ogynnsam utveckling på arbetsmarknaden kunna räkna med att
sysselsättningsskapande åtgärder sätts in.
Frankrike
Den franska ekonomin karakteriserades 1973 av en
hög tillväxttakt framför allt uppburen av exporten och de fasta
investeringarna. Starka externt genererade prisstegringsimpulser accentuerades
av efterfrågetrycket på arbetsmarknaden. Samtidigt tilltog strukturellt
betingade svårigheter för vissa kategorier att få arbete. Den ekonomiska
politiken inriktades i första hand på inflationsbekämpning och innefattade
återhållsamma statsutgifter, mervärdeskattesänkning, skärpt priskontroll och
en restriktiv kreditpolitik. Trots detta uppgick prisstegringstakten på årsbasis
under hösten 1973 tidvis till tvåsiffriga tal. När oljekrisen inträdde bedömdes
Frankrikes utgångsläge vad gäller energiförsörjningen som relativt gynnsamt. I
denna situation offentiiggjorde den franska regeringen i början av december
1973 ett stabiliseringspolitiskt program för
Prop. 1974:100 42
1974
med tonvikt på åtstramning. Sålunda höjdes de i början av 1974 planerade
preliminärskatteuttagen kraftigt, statsutgiftsprogrammet skars ned och
kreditpolitiken skärptes ytterligare. Inför trycket av oljeprisstegringarna
med åtföljande konsekvenser för den extema balansen släpptes därtill först
franckursen fri i januari 1974, varefter åtstramningen skärptes i mitten av
mars med ytterligare höjning av preliminärskatteuttaget, skärpt
utlåningsreglering och höjning av jämvägstaxorna. Samtidigt avskaffades
uppdelningen av valutamarknaden för kommersiella och finansiella betalningar.
Tidigare officiella prognoser för 1974 angav en
total produktionstillväxt pä ca 5,5 %, framdriven av exporten och de fasta
investeringarna i näringslivet, med volymmässiga ökningstakter om ca 12 resp. 9
%. Oljekrisen torde motivera att dessa prognoser nedrevideras, för exporten
till 7 å 8 % med en något svagare takt första halvåret, medan näringslivets
investeringar torde väsentligt påverkas först andra halvåret. Bostadsinvesteringarna
kan väntas fortsätta att avmattas under loppet av 1974 innebärande stagnation
andra halvåret, medan de offentliga investeringarna kan förutses få en motsatt
tidsprofil. Mot bakgmnd av förväntade kraftiga prisstegringar 1974, effekten
av de höjda preliminärskatteuttagen samt en långsammare
sysselsättningstillväxt bedöms hushållens reala disponibla inkomster öka
relativt svagt 1974. Genom en viss sänkning av sparkvoten skulle hushållen
ändå kunna öka sin konsumtion med ca 4 % 1974.
Totalproduktionens tillväxt torde komma att uppgå
till ca 4 % 1974 med en viss avmattning andra halvåret. Samtidigt kan
oljeimportens fördyring väntas eliminera betalningsbalansens handelsöverskott.
Positiva effekter av franckursens frisläppande är visserligen tänkbara, men
även om en effektiv nedskrivning på 5 % framstår som trolig torde några effekter
på handelsströmmarna uppnås först med påtaglig tidsfördröjning. I det
internationellt mer avmattade klimat som väntas 1974 kan dessutom en del av
effekten pä exportpriserna komma att reduceras, samtidigt som importpriserna
bl. a. beträffande oljan i stor utsträckning bestäms i andra valutor. Detta
skulle i så fall ge en terms-of-tradeförsämring som mycket väl kan komma att
uppväga en tänkbar deprecierings volymmässiga effekter. Varahandelns utveckling
torde med ledning härav, tillsammans med tjänste- och
transfereringsunderskotten, skapa ett betydande bytesbalansunderskott att
finansiera på de internationella kapitalmarknaderna 1974.
Italien
Den återhämtning som inleddes i den italienska
ekonomin mot slutet av 1972 efter ett par år av låg ekonomisk aktivitet
fortsatte under 1973. Trots ett avsevärt produktionsbortfall till följd av
strejker i början av året uppgick bruttonationalproduktens tillväxt till inemot
6 % i genom-
Bil.
1 Nationalbudget 1974 43
snitt
för 1973. Expansionen bars upp av den privata konsumtionen och de privata
investeringarna. Den kraftiga stegringen av den inhemska efterfrågan medförde
påfrestningar på produktionskapaciteten, vilket i sin tur bidrog till kraftiga
prisstegringar och ett betydande betalningsbalansunderskott. Som åtgärder mot
den försämrade externa balansen infördes bl. a. kontroll av
utiandsinvesteringarna. Kreditpolitiken skärptes för att dämpa den inhemska
efterfrågeutvecklingen. Vidare infördes mot slutet av 1973 prlskontrollerande
åtgärder för att bromsa de snabba prisstegringarna.
Oljekrisen
kom att drabba ItaUen med betydande kraft, bl. a. till följd av att oljan
svarar för ca 80 % av landets energibehov. De höjda oljepriserna medverkade
till att bytesbalansunderskottet under 1973 uppgick till motsvarande inemot
2,5 miljarder dollar.
Prognoser
gjorda före oljekrisen angav en fortsatt expansion i den italienska ekonomin
1974 med tillväxttal för bruttonationalprodukten om ca 6 %. En så snabb
tillväxt synes i dag inte trolig. Oljeprisstegringarna har beräknats komma att
svara för en kontraktiv effekt om drygt 2 % räknat på bruttonationalprodukten.
Den privata konsumtionen torde likväl, med de ökningar av hushållens
disponibla inkomster som löneökningarna samt reformen av pensioner och
arbetslöshetsunderstöd leder till, komma att öka inemot 4 %. En osäker faktor
i sammanhanget utgör dock sparkvoten, vilken 1973 låg på en hög nivå. Den
offentliga konsumtionsökningen kan beräknas till ca 3,5 %, vilket ungefär motsvarar
1973 års tillväxt. I samband med att ett lån på 1,2 miljarder dollar begärdes
hos IMF uttalades att man eftersträvar att hälla budgetunderskottet på 8 800
miljarder lire. Detta kan tänkas kräva restriktiva åtgärder. På grund av
skatteomläggningen från den 1 januari 1974 är dock osäkerheten om
finanspolitikens faktiska effekter mycket stor.
Med
hänsyn till den ogynnsamma utvecklingen av den extema balansen samt den höga
inflationstakten kan en i förhållande till 1973 ytterligare åtstramning av
penningpolitiken under 1974 inte uteslutas. Därmed skulle den tidigare
föratskickade kraftiga investeringsökningen kunna sättas i fråga. Delvis till
följd av en under 1974 förutsedd lägre inhemsk efterfrågetillväxt kan en i
förhållande till 1973 lägre importökning antas. Exporttillväxten torde däremot
bli avsevärt högre 1974, men detta är delvis beroende pä att strejker under
1973 höll tillbaka exporten detta år. Under loppet av 1974 väntas
exportökningen trots den höga tillväxttakten i förhållande till 1973 hållas
tillbaka av en emotsedd relativt låg efterfrågetillväxt i avnämarländerna.
Underskottet i bytesbalansen 1974 torde bli
betydande, eller motsvarande ca 6 miljarder dollar. Oljeprishöjningarna svarar
för en avsevärd del härav. Svårigheterna att nå såväl extern balans som intern
balans med upprätthållande av sysselsättningen torde även fortsättningsvis
ställa stora krav på utformningen av den ekonomiska politiken.
Prop. 1974:100 44
Danmark
Den danska ekonomin kännetecknades 1973 av en
fortsatt kraftig högkonjunktur. Totalproduktionen beräknas sålunda att ha ökat
med inemot 5 % från 1972, trots ett betydande produktionsbortfall i samband med
arbetsmarknadskonflikten våren 1973. De viktigaste drivkrafterna i
konjunkturutvecklingen 1973 var exporten och bostadsbyggandet samt särskilt under senare delen av året företagens
investeringar. Däremot blev ökningen i den privata konsumtionen mer moderat,
samtidigt som en inte oväsentlig dämpning åstadkoms för den offentliga
sektorns efterfrågan.
Den alltför expansiva efterfrågeutvecklingen i den
danska ekonomin 1973 tog sig uttryck i en mycket stram arbetsmarknad, en
förstärkt uppgång i priser och kostnader samt ett avsevärt underskott i bytesbalansen.
Innebörden härav var att de danska myndigheterna redan före den kraftiga
oljeprisstegringen under fjärde kvartalet 1973 stod inför svårbemästrade
ekonomisk-politiska problem med avseende på såväl den externa som den interna
ekonomiska balansen 1974. Oljeprisökningen, som f. n. uppgår till mer än 150 %
jämfört med första halvåret 1973, kan beräknas få mer omfattande effekter pä
den danska ekonomin än i kanske något annat västeuropeiskt land genom att
Danmark till mer än 90 % är beroende av olja för sin energiförsörjning.
Konsumentpriserna har sålunda inkl. indirekta effekter beräknats öka med 6
å 7 procentenheter enbart till följd av de höjda energipriserna, och
merutgiften för oljeimporten 1974 har vid oförändrade mängder jämfört med
1973 och med hänsyn tagen till merinkomsterna från exporten av raffinerade
produkter uppskattas till 4,5 miljarder danska kr.
Med sikte på att frigöra resurser för en fortsatt
utbyggnad av den utlandskonkurrerande sektorn i ekonomin samt att i möjligaste
mån motverka de kostnadshöjningar som följer av att lönerna är
prisindex-reglerade har den danska regeringen i början av 1974 vidtagit en rad
åtgärder. Bl. a. har man föreslagit ett omfattande besparingsprogram för den
offentliga sektorns utgifter, vari ingår exempelvis igångsättningsstopp för
offentliga investeringar samt nedskärning av konsumtionsutgifterna och vissa
transfereringar till hushållen. Vidare har man beslutat att kompensera
företagen för en del av de kostnadsökningar som är följden av att prisökningarna
t. o. m. januari 1974 automatiskt utlöser löneökningar första halvåret.
Samtidigt har beslutats om ett "tvångssparande" av hushållen för att
begränsa den privata konsumtionsefterfrågan.
Även om det är svårt att b\'antifiera effektema av
de ovan nämnda åtgärderna, förefaller det i nuvarande skede uppenbart att den
inhemska efterfrågeutvecklingen under loppet av 1974 kommer att utsättas för betydande
dämpningstendenser. Visserligen är de gällande löneavtalen
Bil. 1 Nationalbudget
1974 45
som
nämnts indexreglerade, men vid rådande marginaleffekter av skatter och bidrag
torde utrymmet för en ökning av de reala disponibla inkomstema totalt sett vara
förhållandevis begränsat. Samtidigt finns det på grand av en mattning av
efterfrågan på avsättningsmarknaderna möjligen anledning att vänta en svagare
exporttillväxt än 1973. Företagens investeringar väntades redan före
oljekrisen visa ett utplanande förlopp under 1974, och bostadsinvesteringarna
beräknas efter ett par år av mycket högt uppdriven expansion minska avsevärt i
omfattning.
Sammanfattningsvis
torde den skisserade utvecklingen för de olika efterfrägekomponenterna innebära
en successiv försvagning av efterfrågetillväxten. Bruttonationalprodukten kan
väntas växa med högst 3 % från 1973 till 1974. Importvolymen skulle vid ett
sådant utvecklingsförlopp volymmässigt troligen uppvisa stagnation samtidigt
som bytesbalansunderskottet som 1973 uppgick till ca 3 miljarder danska kr.
som en effekt av de höjda oljepriserna kunde väntas mer än fördubblas. Totalt
sett synes sålunda beslutsfattarna stå inför en mycket besvärlig målkonflikt
där åtgärder för att undvika ett svagt sysselsättningsläge under senare delen
av 1974 riskerar att allvarligt förvärra bytesbalanssituationen. Det framstår
under sådana omständigheter sannolikt att man väljer att låta den interna
efterfrågan utvecklas förhållandevis dämpat under 1974, för att därigenom
skapa förutsättningar för en nödvändig restaurering av den externa balansen de
närmast följande åren.
Finland
I likhet med utvecklingen i Danmark skedde en
successiv förstärkning av högkonjunkturen i den finska ekonomin under loppet
av 1973. I genomsnitt för året beräknas sålunda totalproduktionen ha vuxit med
drygt 5 %, och läget på arbetsmarknaden präglades totalt sett av en uttalad
stramhet. Särskilt i landets södra delar och i större befolkningscentra över
huvud taget rådde en markant brist på arbetskraft. Även den strakturella
obalans som under senare år kännetecknat utrikeshandeln skärptes under 1973,
och bytesbalansen visade ett underskott motsvarande drygt 2,5 % av
bruttonationalprodukten, eller ca 1,6 miljarder finska mark. Samtidigt
förstärktes den ogynnsamma pris- och kostnadsutvecklingen, vilket bl. a.
resulterade i en konsumentprisuppgång om drygt 15 % under loppet av 1973.
Den
ekonomiska politiken har under sädana omständigheter givits en restriktiv
inriktning 1973, med bl. a. en åtstramning av kreditpolitiken liksom en stark
återhållsamhet för den offentliga sektoms ianspråktagande av reala resurser.
Därutöver infördes sommaren 1973 en 40-procentig investeringsskatt för
oprioriterat byggande i landets expansiva regioner, en skatt som sedermera
kommit att förlängas t. o. m. september 1974.
Prop. 1974:100 46
Stegringen i världsmarknadspriserna på
oljeprodukter under senare delen av 1973 samt de intemationella
prisstegringarna även i övrigt väntas öka den finska importprisnivån med mer än
30 % från 1973 till 1974. Genomslaget härav pä konsumentprisema kan förutses
bli tämligen betydande, och det torde inte kunna uteslutas att dessa ökar med
drygt 15 % i genomsnitt för 1974. Det är med sådana förutsättningar givet att
utrymmet för reallöneökningar blir mycket begränsat för året som helhet. Även
om utsikterna för världshandeln tydligt försvagats beräknas de i den finska
exporten dominerande träförädlings- och metallindustriprodukterna åtnjuta en
god efterfrågan i synnerhet under första halvåret 1974. Samtidigt kan
exportprisuppgången för året som helhet väntas bli ca 25 %. Parallellt härmed
pekar investeringsenkäter vid utgången av 1973 pä en fortsatt kraftig
investeringsväg inom industrin.
Mot denna bakgrand torde inte någon omedelbar,
kraftig konjunkturförsvagning vara att vänta, utan en dämpning torde komma
successivt i första hand emanerande från en vikande konsumtionsefterfrågan.
Efter hand men troligen först mot slutet av 1974 kan även exportefterfrågan
visa en vikande tendens, samtidigt som sannolikt även investeringstillväxten
dämpas. I genomsnitt för 1974 kan totalproduktionen väntas växa ett par
procentenheter långsammare än 1973 och importvolymen öka endast mycket svagt
eller kanske rentav stagnera. Bytesbalansunderskottet torde trots detta kanske
fördubblas från 1973. En sådan utvecklingsbild vore liktydig med en avspänning
av det nu ansträngda arbetsmarknadsläget i södra Finland, men skulle troligen
innebära en försämring av arbetsmarknaden i landets östra och norra delar. Därvid
torde sannolikt en förstärkning av de sysselsättningsskapande åtgärderna på en
selektiv basis komma att aktualiseras på ett tämligen tidigt stadium. Någon
omläggning av den ekonomiska politiken generellt sett synes däremot med de nu
rådande utsiktema för priser och bytesbalans knappast vara att vänta förrän
tidigast mot slutet av 1974.
Norge
Aktiviteten i den norska ekonomin låg 1973 liksom
de närmast föregående åren förhållandevis nära kapacitetstaket. Arbetsmarknaden
blev under loppet av 1973 allt stramare, vilket medförde att arbetslösheten
mot slutet av året var synnerligen låg. Bruttonationalprodukten ökade 1973 med
ca 4 %. Liksom i många andra länder lyftes tillväxten upp av exportefterfrågan
och näringslivets investeringar. Exporten av varor och tjänster ökade med ca 10
% i volym och 22 % i värde, vilket får ses som mycket gynnsamt mot bakgrund av
en parallell effektiv uppvärdering av. den norska kronan uppgående till ca 9
%. Investeringsökningen, som volymmässigt beräknas ha uppgått till ca 13 %,
härrörde till allra största delen från sjöfarten och aktiviteterna förknip-
Bil.
1 Nationalbudget 1974 47
pade
med oljeutvinningen i Nordsjön och kom i stor utsträckning att riktas mot
importen. Härigenom växte handelsunderskottet kraftigt. Den ekonomiska
politiken lade påtaglig vikt vid att mildra prisstegringstakten.
Statsutgiftspolitiken hölls därvid förhållandevis stram. En dämpande inverkan
på pris- och kostnadsutvecklingen torde föratom av växelkurspolitiken ha
erhållits även genom ett prissubventionsprogram som genomfördes i samband med
löneförhandlingarna våren 1973. Konsumentprisema ökade likväl med ca 7,5 %
under loppet av 1973.
Officiella prognoser för 1974 från tiden före
oljekrisen pekade på en produktionstillväxt på ca 5,5 %. Pådrivande bedömdes
för 1974 sjöfart och oljesektorn bli, medan övriga sektorer förväntades växa i
genomsnittligt ungefär samma takt som 1973. Därvid emotsågs bl. a. en
långsammare exporttillväxt och en livligare inhemsk efterfrågan för framför
allt privat konsumtion. Vid en internationell jämförelse beträffande
verkningarna av de Itraftigt höjda oljepriserna torde utsikterna för den norska
ekonomin 1974 kunna bedömas som förhållandevis gynnsamma, även om man sannolikt
får räkna med en något lägre produktionsökning än under mer normala
förhållanden.
En avsaktning av exportmarknadernas tillväxttakt
kan bedömas som trolig, samtidigt som en gynnsam ordersituatibn före krisen, en
traditionellt förhållandevis stor andel långfristiga exportkontrakt samt vissa
konkurrensfördelar som tillgången till vattenkraft ger ändå, torde motivera
att exportvolymen 1974 bedöms öka med hela 8 %. Likaledes torde näringslivets
investeringar komma att utgöra ett pådrivande element, vilket indikeras av att
företagen uppjusterat sina investeringsplaner för 1974 mer än normalt enligt
enkäter i februari 1974 jämfört med i november 1973. Oljeprisstegringarnas
återverkan på konsumentpriserna torde bli betydande ett påslag på 2 å 3 %
bedöms som troligt vilket märkbart återverkar på den privata konsumtionens
tillväxt. I syfte att stimulera en trots expansiva åtgärder i slutet av 1973
fortsatt dämpad utveckling av den privata konsumtionen, samt att motverka de
kontraktiva effekterna på denna av oljeprishöjningarna, vidtogs i början av
april 1974 ytterligare ekonomisk-politiska åtgärder. Dessa innefattade bl. a.
höjda barnbidrag, förbättrade pensioner och sänkta sociala avgifter. Ätgärdema
torde även ha syftat till ett underlättande av de pågående
avtalsförhandlingarna. Samtidigt genomfördes en diskontohöjning med 1
procentenhet till 5,5 % bl. a. för att nå en viss dämpning av
investeringsaktiviteten. Den privata konsumtionen torde mot bakgrund av de
senaste åtgärderna komma att öka med 3 å 4 % 1974. Huruvida någon dämpning för
investeringarna erhålls är mera osäkert. Den av oljeprishöjningen förorsakade
värdeökningen av importen torde genom de senaste stimulansåtgärderna
accentueras ytterligare, och för bytesbalansens del totalt sett innebära ett
underskott 1974 om ca 7 miljarder norska kr. jämfört med ca 2 miljarder 1973.
Genom att olje-
Prop. 1974:100 48
produktionen
beräknas komma igång på allvar redan mot slutet av 1974, kan Norges externa
position dock betraktas som synnerligen gynnsam. Sammanfattningsvis bedöms för
1974 totalproduktionens tillväxt uppgå till inemot 5 %.
Bil. 1 Nationalbudget 1974 49
3 Utrikeshandeln
3.1 Exporten
Exporten av varor utgjorde för 1973
som helhet den utan jämförelse mest expansiva efterfrågekomponenten i den
svenska ekonomin. Exportvolymen steg med 15,5 % 19721973, vilket tillsammans
med kraftiga prisstegringar, i synnerhet på exporten av råvaror, medförde att
exportvärdet 1973 i löpande priser blev 27.% större än 1972.
Den mycket kraftiga volymuppgången
19721973 inträffade i sin helhet redan första halvåret; mellan de båda
halvåren 1973 var exportvolymen ungefär oförändrad, mätt i säsongrensade tal.i
Parallelliteten i detta utvecklingsmönster var ganska påfallande för de olika
varugrap-perna, ehuru den under andra halvåret vikande tendensen blev mindre
markerad för färdigvaruexporten än för råväraexporten, som faktiskt sjönk i
volym mellan första och andra halvåret 1973. Avmattningen hade också delvis
skilda orsaker: utförseln av råvaror begränsades av kapacitetsbrist och
upphörande lageraweckling, medan färdigvaraexportens utveckling främst synes ha
betingats av en under loppet av 1973 avtagande tillväxttakt i den utländska
efterfrågan.
Färdigvaruexportens utveckling mot internationell bakgrund
Ungefär 75 % av exporten utgörs av
färdigvaror, fartyg ej inberäknade. Utförseln av färdigvaror steg 19721973
med 16,5 %, dvs. något mer än totalexporten. En tydlig försvagning av
tillväxttakten ägde som nämnts nmi under loppet av 1973. Från första till andra
halvåret 1973 steg sålunda exportvolymen med 3,5 %, att jämföra med drygt 10 %
från andra halvåret 1972 till första halvåret 1973.
Tendensen under loppet av 1973
synes i betydande mån haft sin motsvarighet i importutvecklingen för de
viktigaste avnämarländerna. ökningstakten i OECD-ländernas import halverades
andra halvåret i förhållande till första halvåret, uppgifter som visserligen avser
den totala importen; definitiva uppgifter för OECD-ländernas import av
färdigvaror 1973 föreligger ännu inte.
Preliminära uppskattningar av de
olika ländernas färdigvaraimport 1973 visar emellertid att marknadstill växten
inom OECD-området 1972 1973 uppgick till ca 15 %, vilket är ett i det närmaste
3 gånger sä högt ökningstal som ett på motsvarande sätt vägt medeltal av
tillväxten i ländemas brattonationalprodukt. Vid "normala"
importelasticiteter
»När jämförelser mellan successiva
halvår görs, avses i detta kapitel alltid säsongrensade värden.
" Dvs. ett med
avnämarländernas andelar av den svenska exporten vägt genomsnitt av
tillvä.xttakten i ländernas färdigvaruimport.
4 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.
Prop.
1974:100 50
Tabell 3:1 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)»
till OECD-området» 1971-1974
Procentuella
volymförändringar
1971-1972 1972-1973 1973-1974
prognos
Marknadstillväxt 10,5 14,9 prel. 5
Export 4,6 16,9 7,5
Marknadsandelar 5,3 1,7 prel. 2
» SITC 5-8, e,xkl. 68 och 735.
» Utom Australien, Nya Zeeland,
Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien, och Turkiet.
Anm. Prognoserna angivna med en halv procentenhets
noggrannhet.
med avseende på bruttonationalprodukten skiille man ha
väntat sig en marknadstillväxt för färdigvaror på 10 å 11 %.
Bakom den snabba marknadstillväxten
för Sveriges färdigvaruexport till OECD-länderna 19721973 låg således faktorer
vid sidan av den allmänt expanderande efterfrågan i länderna. En sådan faktor
är det starka tryck på de inhemska produktionsresurserna som i många länder
synes ha uppstått redan tidigt under 1973 och som medförde att stora delar av
efterfrägetillskottet kom att riktas utomlands. Av betydelse var vidare den
ursprungligen 10-procentiga danska importavgiftens avveckling, som resulterade
i en mycket stark tillväxt i den danska importen 19721973.
I tabell 1 kontrasteras
marknadstillväxten för färdigvaror i OECD-området mot utvecklingen av den
svenska färdigvaruexporten dit, vilken utgör inemot 80 % av Sveriges totala
färdigvaruexport.
Av tabellen framgår att
marknadstillväxten var betydande även 1971 1972 men att den svenska exporten
då steg väsentiigt långsammare än marknadsutrymmet marknadsandelarna föll
tillbaka. 19721973 synes marknadsandelarna åter ha stigit i det att
färdigvaraexporten till OECD-ländema beräknas ha ökat med inte mindre än 17 % i
volym.
Orsakerna till marknadsandelarnas
variationer är svåra att säkert fastställa och skiftar sannolikt i olika
konjunkturfaser.i Det har emellertid kunnat påvisas att den svenska
färdigvaruexportens relativpris (exportpriset i förhållande till
världsmarknadspriset, uttryckta i jämförbara valutor) har en viss inverkan och
troligen kan bidra till att förklara den kraftiga nedgången i
marknadsandelarna 19711972. Mellan dessa båda år beräknas nämligen de svenska
exportpriserna ha stigit drygt 4 procentenheter mer än världsmarknadspriset (se
tabell 3).
Uppgången i marknadsandelarna under 1973 framför allt
första
»Till någon del kan
marknadsandelarnas variationer dessutom vara "skenbara" i den
meningen att importtillväxten kan vara koncentrerad till varuslag som i
särskilt liten, resp. särskilt stor utsträckning ingår i det svenska export-varusortimentet.
Bil. 1 Nationalbudget 1974 51
halvåret synes ha ägt rum parallellt med en mycket
obetydlig uppgång i färdigvaruexportens relativpris. Förklaringen till
marknadsandelarnas uppgång 19721973 kan vara, förutom att relativpriset upphörde
att stiga, att den svenska exportindustrin vid slutet av 1972 och början av
1973 hade en i jämförelse med konkurrentländerna god leveranskapacitet
efterfrågetrycket i den svenska ekonomin var lågt i förhållande till de övriga
OECD-länderna. I den fas av snabbt stigande internationell efterfrågan som
präglade åtminstone första halvåret 1973 var måhända stor leveranskapacitet och
korta leveranstider en viktigare konkurrensfaktor än låga priser.
Kring årsskiftet 1973/1974 rådde i
flertalet industriländer oro och osäkerhet inför befarade nedskärningar under
1974 i oljetillförseln frän de oljeproducerande arabländema. Osäkerheten gällde
inte minst storleken på industriländernas eventuella produktionsbortfall vid
olika grad av nedskärningar i oljeförsörjningen. Sedermera har bedömts att
risken för sådana kvantitativa restriktioner tills vidare har undanröjts, i samband
med att oljeleveranserna återupptagits på en mer normal nivå. Det kan
emellertid inte uteslutas att produktionskapaciteten i somliga länder under de
första månaderna 1974 i någon mån begränsats på grund av störningar i
oljeförsörjningen. Sädana kapacitetsbegränsningar, eller enbart farhågor för
kommande inskränkningar, kan ha inneburit att efterfrågan i ökad utsträckning
kommit att riktas utomlands och sålunda medfört en större efterfrågan på
importvaror under den första delen av 1974 än vad som annars kunde varit att
vänta. På ett likartat sätt kan för Storbritanniens del arbetskonfliktema och därav
följande produktionsstörningar ha resulterat i ett "extra" tillskott
till import-efterfrågan under årets första månader.
För 1974 som helhet förutses
trots att normala oljeleveranser fortsättningsvis antagits en påtaglig
avmattning av efterfrågetillväxten i OECD-länderna, jämfört med 1973. Som
framgår av kapitlet om det internationella läget väntas bruttonationalprodukten
i OECD-området öka med endast drygt ett par procent 19731974, mot nära 6,5 %
19721973. Osäkerheten i framtidsbedömningarna anses dock större än vanligt.
För det första framstår det som svårt att bedöma hur stor dämpande effekt på
efterfrågan som de drastiska oljeprishöjningarna i realiteten utövar, liksom
också dessa prishöjningars mera exakta storiek 19731974. För det andra är det
osäkert på vad sätt OECD-ländernas regeringar kommer att möta de stora
handelsbalansunderskott som oljeprishöjningarna kommer att medföra i flertalet
länder under 1974. I synnerhet gäller defta de länder som redan före
oljepris-höjningarna uppvisade stora och växande underskott, t.
ex. Stor-
» Det är att märka att en viss
trendmässig uppgång i relativpriset med ca 1 % årligen synes ha ägt rum sedan
1960 (se tabell 3), vilket kan ha sin grund i de strukturella skiljaktigheterna
i den svenska färdigvaruexportens sammansättning i jämförelse med
världsexporten av färdigvaror.
Prop. 1974:100 52
britannien
och Danmark, båda av central betydelse för den svenska exporten och där
eventuella importbegränsande åtgärder således skulle komma att påverka
marknadstillväxten avsevärt.
Mot bakgrund av det ovansagda och med
osäkerhetsfaktorerna i minnet har marknadstillväxten i OECD-området för den
svenska färdigvaruexporten beräknats till drygt 5 % 19731974.
En viss ytterligare ökning i marknadsandelama har
bedömts som trolig 19731974. Som framgår av tabell 3 beräknas
färdigvaraexportens relativa pris även fortsättningsvis hälla sig ungefär
oförändrat, vilket tillsammans med de i varje fall vid början av 1974
fortfarande relativt sett goda leveransmöjligheterna bör innebära ett gott
konkurrensläge för exportindustrin. Denna bedömning stöds också av att t. ex.
verkstadsindustrins exportorderingång var kraftig ännu kring årsskiftet
1973/1974 och att orderstockama kontinuerligt vuxit. Marknadsandelarnas ökning
19731974 har beräknats motsvara en exportökning pä ca 2 %, vilket i förening
med marknadstillväxten pä drygt 5 % skulle ge en tillväxt i färdigvaruexporten
till OECD-området på närmare 7,5 % 19731974.
I tabell 2 redovisas utvecklingen av, förutom
färdigvaruexporten till OECD-ländema, även de drygt 20 % av färdigvaraexporten
som avsätts i övriga länder, med fördelning på Östeuropa och Kina, de oljeproducerande
(OPEC-)länderna, samt andra u-länder.
För närvarande tilldrar sig särskilt exporten till
OPEC-länderna ett betydande intresse. De starkt växande exportinkomster som
dessa länder erhöll 1973 och i all synnerhet de som kan väntas 1974 medför utan
tvekan en bas för mycket stora ökningar i deras import av färdigvaror
1973-1974. Frågan är i första hand hur stor del av exportinkomsternas ökning
som faktiskt kommer att användas på detta sätt. Erfarenhetsmässigt brukar
endast en mindre del av oljeinkomsterna alstra importefterfrågan; mönstret är
härvidlag varierande för de olika OPEC-länderna. Det kan, endast som ett
räkneexempel, nämnas att om 20 % av oljeinkomsternas beräknade ökning
19731974 skulle spenderas på ytterligare import, skulle OPEC-ländemas import
kunna komma att stiga 80 a 100 % i volym. En inte mindre väsentlig och
besvärlig fråga är sedan att bedöma den svenska exportens andel i
OPEC-ländernas importökning. Till stor del torde importen från OECD-länderna
komma att äga rum inom ramen för bilaterala handelsavtal. Tentativt har räknats
med en tillväxt i den svenska färdigvaruexporten till OPEC-länderna på 50 %
19731974.
Exporten av färdigvaror till övriga u-lander har
förutsetts stiga med 9 % 19731974. Flera länder inom denna grupp erhåller och
har under de senaste åren erhållit starkt stigande exportintäkter i samband med
den växande internationella råvaruefterfrågan och de kraftiga råvara-
Bil.
1 Nationalbudget 1974 53
Tabell
3: 2 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)» 19681974
Export
till
Årlig 1968-
volymförändring,
%
1971-
1972-
1973-
Andel av
totalsumman,
%
1968
1973
1974
1973
1972
1973
1974
prognos
prognos
OECD-länderna»
11,2
4,6
16,9
7,5
76,1
78,4
77,4
övriga
länder
8,3
5,4
15,6
14
23,9
21,6
22,6
därav:
Östeuropa
och Kina
6,2
4,4
29,2
13
5,9
4,8
5,0
OPEC-länderna»
12,3
16,4
21,9
50
2,0
2,1
2,9
övriga u-länder
8,6
4,4
11,0
9
16,0
14,7
14,7
Summa
10,5
4,8
16,6
9
100,0
100,0
100,0
»
SITC 5-8, exkl. 68 och 735.
»
Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och
Turkiet. »Qatar, Abu Dhabi, Dubai, Saud-Arabien, Kuwait, Irak, Iran,
Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet, Nigeria.
Anm.
Prognoserna för volymförändringarna angivna med en halv procentenhets
noggrannhet.
prisstegringama.
Deras importtillväxt begränsas dock av att deras exportinkomster i hög grad
"urholkas" av oljeprisstegringen.
Exporten av färdigvaror till Östeuropa och Kina,
som steg mycket kraftigt 19721973 efter en relativt långsam tillväxttakt under
en följd av år, har beräknats öka med 13 % 19731974. Denna bedömning vinner
stöd i bl. a. exportenkäten för verkstadsindustrin, insamlad i februari 1974,
där företagen förutser en expansiv utveckling av exporten till detta
länderområde.
Sammantaget ger beräkningarna en volymmässig ökning
i färdigvaruexporten på nära 9 % 19731974.
Färdigvarornas
exportprisutveckling
1970-talets fyra första år utmärktes av avsevärt
kraftigare exportprisökningar för färdigvaror än under 1960-talet. Sålunda
steg exportpriserna 19691973 med i genomsnitt 6,4 % per år medan en årlig
pris-stegringstakt på 2 % var normal för 1960-talet. 19721973 steg prisindex
för färdigvaraexporten med 6,7 %.
Under 1960-talet representerade prisprognoserna för
färdigvaraexporten ett relativt sett mindre problem än nu, eftersom
prisökningstakten var låg och i jämförelse med råvaroma uppvisade ganska små
konjunk-turella variationer. Under 1970-talets första del har emellertid färdigvaruexportens
prisstegringstakt blivit av väsentlig betydelse för exportvärdets utveckling.
Till skillnad från prognoseringen av råvarornas exportpriser är det för
färdigvarorna i allmänhet inte möjligt att i så stor utsträckning utnyttja
information om prisnoteringar för kommande leveranser. Färdigvaraexporten är
väsentligen mera heterogen i sin sammansättning och man kan inte på det sätt
som gäller för råvarorna tala om
Prop. 1974:100 54
Tabell 3: 3 Prisutvecklingen för färdigvaror 1960-1974
Procentuella årliga förändringar
1960-
1969-
1970-
1971-
1972-
1973-
1969
1970
1971
1972
1973
1974 prognos
Världsexportpriset
(1) i
nationella valutor
1,4
4,7
3,2
2,1
6,5 prel.
10,5
(2) i US
dollar
1,1
5,9
5,6
8,3
15 prel.
9,5
(3) i
svenska kr.
1,1
5,9
3,7
1,2
6 prel.
12
Sveriges
exportpris i nationell
valuta
2,0
7,6
5,7
5,4
6,7
12»
Sveriges
relativa exportpris
0,9
1,6
1,9
4,2
0,5 prel.
0
* Räkaat exkl. papper. Inkluderas papper erhålls 13 % (jfr
tabell 4).
Anm. Preliminära uppgifter och prognoser är angivna med en
halv procents noggrannhet.
några enhetiiga marknader med väl definierade prisnivåer.
Härtill kommer att leveranstiderna för färdigvaruexporten, och därmed
tidpunkten för noteringsprisernas genomslag i leveranserna, är mer växlande och
svårberäkneliga än för råvaruexporten.
Utvecklingen av Sveriges
exportpriser på färdigvaror betingas i vä-sentiig utsträckning av den
prissättning som de på världsmarknaden konkurrerande länderna tillämpar. Det
svenska exportpriset måste åtminstone delvis anpassas till-de internationella
handelspriserna för att konkurrenskraften skall bibehållas. Sverige kan, i
sällskap med övriga Norden och även t. ex. Nederländerna, Belgien och Italien,
hänföras till en kategori länder som i betydande grad anpassar sig till konkurrerande
länders priser på färdigvaruexporten, samtidigt som det egna landets inflytande
pä världsmarknadspriset är ringa, beroende på den obetydliga andelen i
världsexporten. En del andra länder, främst Förbundsrepubliken Tyskland och
Japan, har större andelar i världsexporten och påverkar till följd av sin
starka ställning på världsmarknaden genom sin prissättning i påtaglig
utsträckning världsmarknadspriset och därmed andra länders exportpriser.
Samtidigt är emellertid de nämnda ländernas ekonomier starkt exportberoende,
varför världsmarknadspriset (av samma skäl som för de små länderna) i inte
oväsentlig grad inverkar pä de egna exportpriserna det är således fråga om en
ömsesidig bestämning. Förenta statemas ställning är något annorlunda. Här synes
exportprissättningen knappast alls influeras av världsmarknadsprisets
utveckling, vilket sannolikt sammanhänger med exportens ringa andel av
totalproduktionen. Förenta staternas exportpris bestäms därför i huvudsak av
den inhemska pris- och kostnadsutvecklingen. Däremot utövar Förenta staterna i
kraft av sin stora andel i världsexporten ett viktigt inflytande pä
världsmarknadspriset för färdigvaror, dels direkt, dels via de
anpassningsmekanismer som ovan diskuterats.
I tabell 3 redovisas utvecklingen av
"världsexportpriset" för färdig-
Bil. 1 Nationalbudget 1974 55
varor tillsammans med förändringarna i motsvarande svenska
exportprisindex. Det ifrågavarande världsexportpriset har bildats av exportprisindex
för "manufactured goods" för de 11 i världshandeln största
OECD-länderna, sammanvägda med ländernas andelar i världsexporten. Världsexportpriset
redovisas dels uttryckt i nationella valutor, dels i US dollar och svenska kr.
Dessutom anges förändringarna i den svenska färdigvaruexportens relativa pris,
dvs. förhällandet mellan svenskt exportpris och världsexportpriset i jämförbara
valutor.
Tabellen framhäver tydligt den
ökade takten i prisstegringama under 1970-talets första del jämfört med
1960-talet, för såväl världsexporten som Sveriges export av färdigvaror.
19711972 skedde en tillfällig dämpning i den internationella prisökningstakten
uttryckt i nationella valutor: ökningstalet, 2,1 %, översteg inte alltför
mycket genomsnittet under 1960-talet. Dämpningen kan till största delen
hänföras till en ringa, eller obefintlig, prisökning räknat i nationella
valutor pä Japans, Förbundsrepubliken Tysklands och Förenta staternas färdigvaruexport;
däremot fortsatte bl. a. Storbritanniens och Sveriges exportprisökning i
oförminskad takt. Medan Storbritannien 19711972 kunde tillgodogöra sig en
effektiv devalvering som förhindrade en alltför stor uppgång i exportens
relativa pris, synes den svenska kronans internationella värde snarast ha
stigit en aning, effektivt sett. Resultatet blev att den svenska
färdigvaruexportens relativpris, såsom framgår av tabellens nedersta rad, steg
påtagligt 19711972, ca 4 %. Detta kan bidra till att förklara den kraftiga
förlust av marknadsandelar för den svenska färdigvaruexporten som ägde rum
19711972 (se tabell 1).
19721973 återkom de
internationella prisökningarna på färdigvaror med förnyad styrka, återspeglande
en snabbt växande efterfrågan och kostnadsökningar, främst i form av stigande
råvarupriser. Bakom den preliminärt beräknade uppgången i världsmarknadspriset
på ca 6,5 % 19721973 (i nationella valutor) låg nu bl. a. kraftiga exportprisökningar
för Förenta staterna och Storbritannien medan exempelvis den västtyska
färdigvaruexportens pris synes ha varit oförändrat i nationell valuta
19721973. Då den svenska kronans växelkurs var ungefär oförändrad 19721973,
innebar uppgången i den svenska färdigvaruexportens pris med 6,7 % att
relativpriset blev i det närmaste oförändrat.
För 1974 förutses en i jämförelse med 1973 ytterligare
tilltagande
» Mer relevant hade varit att vid
beräkningen av relativpriset i stället använda en sammanvägning av de övriga ländernas
exportpriser, i vilken vikterna baserats på dels ländernas marknadsandelar i
våra avnämarländer, dels de senares andelar i Sveriges export
("dubbelvägning"). Skillnaden mellan detta förfarande och att använda
världsexportpriset är dock liten och betyder i allmänhet högst några få
tiondels procent.
' Ifrågavarande kalkyl avser
jämförelsen mellan förändringen i kronans dollarkurs och konkurrentländernas
dollarkursförändringar, vägda med hänsyn till resp. lands marknadsandelar på
den svenska exportens avsättningsmarknader. Jfr not 1 ovan.
Prop. 1974:100 56
inflationstakt
i världsekonomin. Medan prisstegringarna 1973 stod i samband med såväl stigande
råvarakostnader som snabbt växande efter-frågetryck, väntas 1974 mer renodlat
komma att präglas av kostnads-inflation. Härtill bidrar givetvis främst de
kraftiga oljeprisstegringarna, något som emellertid inte får skymma effekterna
av de mycket kraftiga prishöjningarna pä andra råvaror, liksom flerstädes kraftigt
stigande lönekostnader. Inflationstakten, mätt med
brattonationalpro-duktdeflatoms ökning, väntas i flera stora OECD-länder
överstiga 10 % 19731974. Osäkerheten i bedömningarna, som bl. a. grundar sig
på antagandet om ett oförändrat räoljepris under loppet av 1974, är dock
betydande. Möjligt är att den avtagande tillväxt i världsefterfrägan som
föratses för 1974 kan verka mer dämpande på den internationella inflationstakten
än vad som här förutsatts.
De exportprisprognoser som redovisas i tabell 3 har
kalkylerats med hänsyn tagen tUl olika länders skiftande benägenhet att anpassa
export-prissättningen till konkurrentländernas exportpriser. Förenta staternas
exportpriser för färdigvaror beräknas 19731974 öka med ca 8 %, vilket i och
för sig innebär en tämligen måttligt uppdragen ökningstakt jämfört med
19721973. Till följd av den förstärkning av dollarn som ägt ram sedan hösten
1973 betyder emellertid detta, även uttryckt i västeuropeiska valutor, ganska
betydande prishöjningar för amerikanska produkter. Härigenom upphör en
tillbakahällande effekt som dollarns successiva nedskrivning (i förening med
Förenta statemas karaktär av prisledarnation) tidigare synes ha utövat på flera
länders exportprisutveckling. 19721973 steg exempelvis Förbundsrepubliken
Tysklands och Japans exportpriser mycket obetydligt i jämförelse med stegringen
i den inhemska kostnadsnivån troligen en av konkurrensskäl framtvingad
återhållsamhet när exportpriset på amerikanska produkter, uttryckt i flertalet
västeuropeiska valutor, sjönk med 6 å 12 %. 1973 1974 skulle det däremot kunna
bli möjligt för Förbundsrepubliken Tyskland, Japan m. fl. länder att i större
utsträckning låta kostnadsökningarna slå igenom i exportprisutvecklingen, med
åtföljande direkt och indirekt inverkan på världsmarknadspriset.
ökningstalet 19731974 för världsexportpriset för
färdigvaror har beräknats till ca 10,5 % i genomsnittliga nationella valutor.
Detta motsvarar drygt 9 % uttryckt i US dollar och nära 12 % i svenska kr.i
Det svenska exportpriset har beräknats stiga ca 12% 19731974, vilket skulle
innebära att den svenska färdigvaruexportens relativpris i likhet med 19721973
väntas bli oförändrat eller stiga mycket obetydligt. I dessa kalkyler har
exportprisökningen för papper inte innefattats. Papperspriserna steg under
1960-talet och fram t. o. m. 1973 i en takt som nätt och jämnt uppgick till den
totala färdigvaruexportens.
» I dessa kalkyler har beaktats information om
växelkursernas utveckling t. o. m. mitten av april 1974.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 57
19731974
väntas emellertid prisindex för pappersexporten stiga ca 25 % vilket till följd
av det synnerligen goda marknadsläget för papper inte anses medföra några
nämnvärda avsättningsproblem. Räknat inkl. papper skulle färdigvaraexportens
pris stiga med ca 13 % 19731974.
Råvaruexporten
Även
den intemationella handeln med råvaror präglades 1972 och
1973 av snabb
efterfrågetillväxt, accentuerad av ett i ovanUgt hög grad
simultant konjunkturappsving inom OECD-området och dessutom
kraftigt växande efterfrågan från Östeuropa och utvecklingsländema.
Utbudet hade uppenbara svårigheter att stiga i samma höga takt, vilket
medförde att bristtendenser gjorde sig gällande inom flera varuområden
och att prisema steg synnerligen starkt. Det kan i sammanhanget näm
nas att noteringspriserna för råvaror, exkl. petroleum, steg nära 50 %
19721973, uttryckt i US dollar, eller inemot 40 % uttryckt i svenska
kronor. Vid ingången av 1974 synes dock noteringsprisutvecklingen ha
kulminerat eller åtminstone ökningstakten ha avtagit.
Lagren
av råvaror hos förbrakare och importörer hade vid början av
1974 till
följd av bristtendensema sannolikt inte helt kunnat byggas
upp i önskad omfattning. Man kan därför möjUgen tala om en för
längd rävarakonjunktur i det att råvaruefterfrågan kan förväntas vara
fortsatt hög under åtminstone första delen av 1974, således i en förhål
landevis sen fas av den allmänna intemationella konjunkturcykeln.
Den ovan skisserade bilden innebar 1972 och 1973
mycket gynnsamma avsättningsförhållanden för de svenska exportråvarorna.
19711972 utgjorde råvaruexporten avgjort den mest expansiva delen av totalexporten;
19721973 tillväxte råvaruexporten visserligen något långsammare än
färdigvaruexporten men ökningstalet uppgick ändå till drygt 13 % i volym. Att
uppgången inte blev ännu större kan tillskrivas brist på teknisk kapacitet och
upphörande möjligheter till lageraweckling. I själva verket sjönk råvaraexporten
till följd av nämnda utbudsbe-gränsande faktorer frän första till andra
halvåret 1973. Mönstret gällde samtliga viktiga varuslag: trävaror, massa,
järnmalm, jordbruksprodukter m. fl.
Utförselpriserna för råvaror steg kraftigt
19721973. Ökningen i exportprisindex uppgick till 15,5 %, vilket avser
leveranser och således inte alls kan jämföras med de ökningstal för
noteringspriser på världsmarknaden som ovan relaterats noteringsprisernas
stegring 19721973 får ett fortsatt genomslag i 1974 års export.
Särskilt stora prisökningstal 19721973 uppvisade
exporten av trävaror och ickejärnmetaller omkring 30 %. Däremot sjönk
exportpriserna för järnmalm.
» Enligt noteringsprisindex från National Institute
of Economic and Social Research i London.
Prop. 1974:100 58
Någon bedömning på totalnivå för
den svenska råvaruexportens volym- och prisutveckling 1974, liknande den som
ovan redovisats för färdigvarorna, har inte gjorts utan prognosen har byggts
upp utifrån en disaggregerad ansats, i det att information om
marknadsförhållanden och produktionsföratsättningar för det relativt begränsade
antalet rå-varuslag individuellt kunnat erhållas och någorlunda effektivt och
överskådligt beaktas.
Av tabell 4 framgår att Sveriges export av råvaror
sammantaget har beräknats sjunka med ca 4 % i volym, räknat mellan
genomsnittsnivåerna 1973 och 1974. För flertalet av de i samma tabell
särredovisade råvarugruppema innebär prognosen ändå att exporten blir den maximalt
möjliga inom ramen för produktionskapacitet, hemmaefterfrågan och lager. Ett
viktigt undantag är emellertid trävaruexporten som beräknas sjunka med inemot
10 % 19731974 till följd av en svag förbrukningsutveckling i bl. a.
Storbritannien och Danmark i samband med kraftiga nedskärningar i
bostadsbyggandet.
De under loppet av 1973 dramatiskt stigande
försäljningspriserna för flera rävaruslag torde under 1974 komma att
återspeglas av kraftigt stigande priser för exportieveransema. För
råvaraexporten totalt beräknas sålunda prisindex stiga med omkring 35 %
19731974, innefattande särskilt stora ökningstal för trävaror och massa och
jämförelsevis små ökningstal för jordbruksprodukter och livsmedel; för de
senare synes noteringspriskurvan ha kulminerat något tidigare än för övriga
rävaruslag.
Exporten på varugrupper
I tabell 4 redovisas exportens
utveckling med fördelning på varugrupper, överensstämmande med de branschvisa
beräkningar som återfinns i produktionskapitlet.
Den totala exporten beräknas enligt tabellen stiga med
nära 6 % 19731974, innefattande som framgått av det föregående en ökning
i färdigvaruexporten (exkl. fartyg) på ca 9 % och en nedgång i råvaruexporten
på 4 %, samt dessutom en förväntad kraftig uppgång i leveranserna av fartyg,
med 15,5 %. I löpande priser beräknas ökningen i totalexporten till ca 25,5 %,
vilket innebär att prisindex för totalexporten 19731974 beräknas stiga med
drygt 18,5 %. Exportutvecklingen för de enskilda varugrupperna diskuteras
mer utförligt i produktionskapitlet. Nedan följer en sammanfattning av
bedömningarna för de viktigaste varugrupperna.
Exporten av jordbruksprodukter
består framför allt av spannmål och oljefrö och bestäms i huvudsak av
produktion och hemmaefterfrågan. Det goda skördeutfall som erhölls 1972
medförde ett betydande exportöverskott som till stor del utskeppades under
första halvåret 1973. Ett mera normalt skörderesultat 1973 resulterade i att
exportvölyhien sjönk
Bil. 1 Nationalbudget 1974
Tabell 3: 4 Exportutvecklingen för olika varugrupper
19721974
59
Exportvärde,
milj.
kr.
Procentuella förändringar från föregåen
ide år
Volym» 1972
1973
1974
Pris
1972
1973
1974
1972
1973
1974
Jordbruksprodukter
och
fisk
526
599
570
6,1
-0,5
-13
-7,2
14,6
9
Skogsbruksprodukter
193
228
330
-25,5
7,1
4
-4,6
10,3
40
Mineraliska
produkter
1 662
1 894
2315
14,4
15,3
1,5
-4,9
-1,2
20
därav:
järnmalm
1389
1 538
1930
16,2
17,8
1,5
-6,3
-6,0
23,5
Industriprodukter
exkl.
fartyg
37 279
47 181
59 210
5,9
15,9
5,5
3,8
9,2
19
därav:
livsmedelsprodukter
998
1 102
1 155
20,9
-6,4
2
7,9
17,9
7
trävaror
2 263
3 333
4 735
12,8
11,6
-9,5
-0,3
32,0
57
massa
2 840
4 002
5 555
10,4
28,1
-4,5
-8,2
10,0
45
papper och papp
2 841
3 508
4 625
8,1
13,1
5,5
1,9
9,2
25
petroleumprodukter
298
283
470
7,9
-12,6
4
11,8
8,8
60
järn och stål
3 181
4 196
5 310
14,3
21,4
12
-3,3
8,7
13
ickejärnmetaller
846
1 119
1 290
2,1
5,1
5
-2,3
25,9
10
verkstadsprodukter
17 616
21 279
25 835
0,0
14,0
8,5
8,2
6,0
12
övriga industriprodukter
inkl. elektrisk ström
6 396
8 359
10 235
12,8
22,6
10,5
3,2
6,6
11
Export
exkl. fartyg
39
660
49 902
62 425
6,0
15,6
'
3,2
8,9
19,0
Fartyg
2 089
3117
4 140
-5,4
13,5
15,5
11,4
31,5
15
Totalt
41749
53 019
66 565
5,4
15,5
5,8
3,6
10,0
18,7
Färdigvaror
exkl. fartyg'
29 908
37 159
45 795
4,9
16,5
9
5,1
6,7
13
Råvaror'
9 752
12 743
16 630
10,1
13,2
-4
-2,7
15,5
36
» Volymutvecklingen för exporten
och importen enligt utrikeshandelsstatistiken avviker från den som redovisas i
nationalräkenskaperna främst genom att prisdeflatorerna för verkstadsprodukter
är olika.
' Prisförändringen för färdigvaror,
särskilt verkstadsprodukter, kan endast till viss del hänföras till
"rena" prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är
de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av
utrikeshandelsstatistikens varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och
motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga
prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast
faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i
fördelningen av varor av olika kvalitet inom varupositioner.
' Papper och papp, järn och stål,
verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter, utom elektrisk ström.
* Export exkl. fartyg och de i not 3 nämnda varugrupperna.
Anm. 1972 och 1973 års exportvärden
enligt utrilceshandelsstatistiken. Samdiga uppgifter för 1974 avser prognoser.
Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de
procentuella förändringarna avseende enskilda varugrupper till närmaste hela
resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
mycket kraftigt mellan de båda halvåren 1973; räknat
mellan genomsnittsnivåerna 1972 och 1973 var dock exportvolymen ungefär oförändrad.
För 1974 antas skördeutfallet bli normalt och exporten beräknas mellan
medeltalen för 1973 och 1974 sjunka med 13 %. Till följd av efterfrågeöverskott
på världsmarknaden steg utförselpriserna på jordbruksprodukter kraftigt
19721973, ca 15%. En något mindre prisökning förutses för 1974 års
leveranser; exportprisindex har beräknats, stiga 9 % 19731974.
Prop. 1974:100 60
Exporten av livsmedelsprodukter omfattar bl. a.
kött och mejeriprodukter samt mer förädlade livsmedel såsom konserver m. m.
Utförseln sjönk 19721973 med drygt 6 % främst beroende på minskad export av
nötkött. 1974 har exportvolymen beräknats sjunka med ca 2 % jämfört med 1973.
Liksom för jordbruksprodukterna steg världsmarknadspriserna kraftigt 19721973
vilket återspeglas av att exportprisindex för livsmedelsprodukter steg ca 18 %.
Prisuppgången 19731974 torde bli avgjort lägre, omkring 7 %.
Järnmalmsexporten steg mycket kraftigt 19721973,
eller med nära 18 %, i samband med en starkt stigande stälefterfrågan från
avnämarländerna i Västeuropa. De höga fraktsatsema torde dessutom ha gynnat
den svenska malmen genom dess närhet till avsättningsmarknaderna. Ännu vid
början av 1974 synes bristtendenserna på stålmarknaden inte helt ha upphört,
varför stålproduktionen och därmed malmbehovet sarmolikt blir omfattande även
större delen av 1974. Exporten 1974 har föratsatts bli begränsad på
kapacitetssidan; volymökningen 1973 1974 har beräknats till ca 1,5 %.
Leveranspriserna höll sig på en låg nivå 1973 men väntas stiga kraftigt, med
omkring 23 %, 19731974.
Den västeuropeiska marknaden för sågade och hyvlade
trävaror präglades 1973 av klara tendenser till efterfrågeöverskott.
Bostadsbyggandet expanderade starkt, i synnerhet i Storbritannien och Danmark
länder som till allra största delen täcker sitt trävarubehov med import. Samtidigt
begränsades det i Västeuropa tillgängliga utbudet av bl. a. ökade kanadensiska
leveranser till Nordamerika och Japan och av att den finska
trävaruproduktionen hämmades av virkesbrist. Den svenska trävaruexporten
bestämdes därför helt av utbudsmöjlighetema och steg med inemot 12 % 19721973.
Under 1974 synes emellertid marknadsläget komma att undergå en påtaglig
förändring; i flertalet stora importländer, främst Storbritannien och Danmark
men även Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna, väntas betydande
neddragningar i bostadsbyggandet. Det är samtidigt troligt att Canada i högre
grad än 1973 kommer att konkurrera på i första hand den brittiska marknaden.
Härvidlag spelar utvecklingen av det nordamerikanska bostadsbyggandet en
viktig roll. Om Förenta staternas bostadsbyggande som många bedömare hävdar
mot slutet av 1974 ökar kraftigt efter bottennivån i början av året, blir den
kanadensiska konkurrensen mindre kännbar för de svenska trävaruexportörerna. En
nedgång i exportvolymen på i runt tal 10 % har dock bedömts som sannolik
19731974. Priserna på leveranserna under 1973 steg till följd av
efterfrågeöver-skottet synnerligen kraftigt, 32 %, 19721973. Kontraktspriserna
för trävaror synes ha nått sin maximinivå kring årsskiftet 1973/1974 men
genomsnittspriserna för de exportleveranser som sker 1974 beräknas ändå bli 55
ä 60 % högre än 1973.
Bil.
1 Nationalbudget 1974
61
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 3:1 Exportutvecklingen, totalt och för vissa
varugrupper 19671974
Milj. kr.,
1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10000
11000
1000
900 800
700
600 1400
1200 -1000 -
12000
10000 L
Verkstads
produkter, j
r"-
8000
7000
6000
5 000
exkl. fartyg
A
/-"
1
A
r
/
/
,, /
4000
N
/
1800
J ä rn och st å l
/
/-=
1600
1400
/
/
/
12 00
innn
J
Total
export
exkl.
fartyg
f-
/
A
y
A
"v.y
/
Tr ä varor
i\
.
-
n
y\
J\
y
/
\
\
V
y
X""""'
Papper, papp och /
tr ä fiberplatto
r
r"
/
»
/
opaginerad Kontrollera mot PDF
1400 1200
1000
Massa
A\
/
rV
2000
1500
opaginerad Kontrollera mot PDF
J__ \__ I
J__ L
J__ L
J__ \__ L
1967 68 69 70 71 ,72 73 74 1967 68 69 70 71
72 73 74
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop.
1974:100 62
Massaexporten ökade med inte mindre än 28 %
19721973, vilket sammanhängde med en snabbt stigande pappersproduktion i
Västeuropa, Förenta staterna och Japan. Den svenska massaexporten gynnades dessutom
konkurrensmässigt av att nordamerikansk massa i mycket liten utsträckning
exporterades till Europa. Den angivna svenska exportökningen kunde
utbudsmässigt åstadkommas endast med hjälp av en kraftig minskning av
exportöremas lager. Även 1974 bedöms marknadssituationen vara sådan att
exportvolymen bestäms av utbudsmöjligheterna. Eftersom någon ytterligare
lageraweckling inte anses kunna äga rum har utförseln beräknats sjunka något,
eller med 4,5 % 19731974. Exportpriserna steg kraftigt redan för 1973 års
massaleveranser och beräknas tUl följd av det från säljarsynpunkt goda marknadsläget
och de stigande ved- och energipriserna öka ytterst kraftigt för 1974 års
leveranser, uppskattningsvis ca 45 % jämfört med 1973.
Den svenska exporten av papper och papp präglades
under 1973, liksom massaexporten, av mycket goda avsättningsförhällanden,
beroende på stark tillväxt i Västeuropas pappersefterfrågan. Utförseln steg med
13 % 19721973. Trots att en dämpning i den totala konsumtionsefterfrågans
tillväxt är att räkna med i avnämarländerna 19731974, väntas
pappersefterfrågan fortsätta att stiga, inte minst med hänsyn till de kraftiga
prisstegringar (och de eventuella bristtendenser) som kan förutses för
substitutionsvaran plast. Exportvolymökningen, maximal inom ramen för
kapacitet, hemmaefterfrägan och lager, har kalkylerats till 5,5 % 19731974. Av
nyss angivna skäl anses också ett betydande utrymme för exportprisökningar
föreligga. Prisuppgängen för leveransema 1973 1974 har uppskattats till 25 %.
Utförseln av järn och stål ökade med drygt 21 %
19721973. Stålefterfrågan steg mycket kraftigt 1973 i stora delar av världen,
såväl i OECD-blocket som Östeuropa och åtskilliga råvaruproducerande länder.
Detta medförde, trots stor stålproduktion i flertalet producentländer, en
märkbar knapphet på stål pä världsmarknaden. Bristtendenserna synes ha fortsatt
in på 1974 och stållagren i Västeuropa torde ännu inte ha fyllts på i av
förbrukarna önskad utsträckning. Utsikterna för en betydande ökning i den
svenska stålexporten även 19731974 anses därför som goda, en uppfattning som
stöds av den exportenkät som statistiska centralbyrån genomförde i februari
1974. Exporten av järn och stål har mot denna bakgrund beräknats stiga ca 12 %
19731974. Möjligheten av en mer påtaglig dämpning i stålefterfrågan mot slutet
av 1974 kan emellertid inte helt uteslutas. Exportprisindex för järn och stål
steg 19721973 med nära 9 %. Det starka efterfrägeläget tillsammans med
kraftigt stigande energipriser torde innebära förutsättningar för stora
ytterligare prisstegringar. Exportprisökningen 19731974 har beräknats bli ca
13 %.
Bil, 1 Nationalbudget
1974 63
Exporten av verkstadsprodukter steg kraftigt första
halvåret 1973 men ökningstakten mattades andra halvåret dock inte mer än att
den volymmässiga exportökningen mellan genomsnittsnivåerna 1972 och
1973 uppgick till 14 %. Utvecklingen under loppet av
1973 återspeglade i betydande grad mönstret för den utländska
efterfrågetillväxten med en successivt avtagande ökningstakt mot slutet av 1973.
Sannolikt underlättades den kraftiga exporttillväxten första halvåret av ett
förhållandevis lågt kapacitetsutnyttjande och stora lager vid ingången av 1973,
medan leveranstiderna förlängdes mot senare delen av året. Ännu i början av
1974 var orderingången till verkstadsindustrin relativt
hög om dock inte stigande och orderstockarna kan betraktas som stora. Med
hänsyn till den avmattning i den internationella konjunkturen som förutses
1974 har emellertid en lägre tillväxttakt i exporten av verkstadsprodukter
förutsetts 19731974 jämfört med 19721973. Volymökningen har beräknats till ca
8,5 %. Prisstegringstakten har däremot beräknats bli fördubblad från 6 %
19721973 till 12 % 19731974, inte minst med tanke på de kraftigt stigande
kostnader för rå- och insatsvaror samt energi som väntas 1974.
Exporten
av övriga industriprodukter uppvisade en mycket kraftig volymuppgäng 19721973,
uppgående till nästan 23 %. Liksom för verkstadsproduktema förklaras detta i
första hand av den expansiva utlandsefterfrågan, men dessutom kanske i ännu
högre grad än för verkstadsprodukterna torde den svaga inhemska efterfrågan
ha inverkat på så sätt att företag som normalt placerar större delen av sin
produktion pä hemmamarknaden, utnyttjade de möjligheter till exportförsäljning
som det internationella konjunktumppsvinget gav. Härtill kommer att
avskaffandet av den danska tillfälliga importavgiften bör ha utgjort en
speciell stimulansfaktor. För 1974 förefaller, jämfört med 1973, i viss mån
motsatta tendenser göra sig gällande för exporten av övriga industriprodukter.
Medan en avtagande ekonomisk tillväxttakt förutses för flertalet avnämarländer,
väntas den svenska inhemska efterfrågetillväxten bli starkare 1974 än 1973.
Trots detta väntas kapacitets-mässigt ett relativt stort utrymme för
exportökning föreligga även 1974 exportvolymen beräknas bli ca 10,5 % större
än 1973. Prisökningstakten väntas tillta och uppgå till ca 11 % 19731974.
Exportieveransema
av fartyg steg kraftigt 19721973. Exporten under 1974, som bedöms med hjälp
av statistiska centralbyråns varvsenkät, väntas i volym räknat bli drygt 15 %
större än 1973, med en prisuppgång av samma storleksordning. Prognosen
innefattar en betydande uppgång för exporten av såväl nya som begagnade
fartyg.
Prop.
1974:100 64
3.2 Importen
Importvärdet för 1973 uppgick till
drygt 46 miljarder kr., vilket innebar en värdemässig uppgång på ca 20 %
19721973. Den kraftiga tillväxten var till stor del ett resultat av snabbt
stigande importpriser. Den genomsnittiiga prisökningen på importerade varor
uppgick till 121/2 % 19721973. Räknat i volym stannade därmed importuppgången
vid ca 6 1/2 % 19721973. Trots den relativt svaga uppgången innebar detta en
accelererad tillväxttakt jämfört med året innan. Utvecklingen av importvolymen
imder loppet av 1973, såvitt denna kan bedömas med ledning av korrigerade data
för importen, innebar emellertid snarast en dämpning av tillväxten mellan
halvåren 1973.
Uppgången i importen 1973 kan
hänföras till den relativt starka produktionsuppdragningen inom industrin, som
medförde att importen av flertalet insatsvaror expanderade kraftigt. Däremot
ökade importen av samtliga konsumtionsvaragrapper betydligt långsammare än
genomsnittet för totala importen, vilket får ses i samband med den långsamma
tillväxten av den privata konsumtionen.
För 1974 beräknas totala
importvärdet uppgå till drygt 65 miljarder kr. en ökning med drygt 41 %.
Liksom för 1973 är uppgången till största delen en följd av ökade priser.
Importpriserna beräknas öka med uppemot 28 % 19731974. Den volymmässiga
expansionen stannar vid ca 10 1/2 %.
Även 1974 beräknas en betydande
uppgång i importen av insatsvaror äga rum. Förbrukningsökningen inom industrin
beräknas sålunda bli avsevärd samtidigt som här har kalkylerats med ett
kraftigt lageromslag i insatsvarulagren. Även den privata konsumtionen beräknas
emellertid accelerera och medföra att importökningen av flertalet konsumtionsvaror
blir betydande.
Importen av jord- och skogsbruksprodukter
samt fisk ökade med drygt 3 % 19721973. Uppgången blev något högre än året
innan beroende på att importen av skogsbraksprodukter mer än fördubblades.
Importen av jordbruksprodukter ökade långsammare än 1972 och importen av fisk
minskade relativt kraftigt. Livsmedelskonsumtionens långsamma tillväxt torde
här ha spelat en betydande roll. Dessutom har de mycket kraftiga
internationella prisuppgångarna på flertalet viktiga baslivsmedel sannolikt
haft en hämmande inverkan på importen. Den höga intemationella prisnivån torde
bestå även under 1974 och importen beräk-
» Då nya tullrutiner började
tillämpas 1 april 1973, efter det att Sveriges avtal med EG-länderna trätt i
kraft, inträffade betydande förseningar vid förtull-ningen. Dessa statistiska
eftersläpningar drabbade främst månaderna april-juli. Under resterande del av
året beräknas dessa eftersläpningar till fullo ha hämtats in. Statistiska
centralbyrån har sökt bedöma omfattningen av dessa eftersläpningar och det_är
denna bedömning som ligger till grund för ovan nämnda korrigeringar.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 65
nas
mot bakgrand härav öka endast obetydligt snabbare än 1973 vad gäller delgruppen
jordbraksprodukter. En beräknad nedgång av importen av skogsbruksprodukter
medför emellertid att ökningen för hela grap-pen blir svagare 1974 än 1973.
Importen av mineraliska produkter ökade med ca 2 %
19721973, vilket främst var ett resultat av ett kraftigt positivt omslag i
importen av ickejämmalmer. Råoljan, som utgör närmare 60 % av denna grupp,
minskade däremot med drygt 5 % 19721973. Redan under första halvåret 1973
skedde en tillbakagång från den höga importnivån andra halvåret 1972. I oktober
1973 beslutade OAPEC-länderna om drastiska nedskärningar av räoljeproduktionen.
Effekterna härav blev märkbara först under december månad vad gäller
råoljeinförseln, och importned-gängen mellan halvåren 1973 stannade vid 14 1/2
%. Leveransnedskär-ningama drabbade råoljeimporten även under januari och
februari 1974. Under båda dessa månader uppgick importen endast till ca 75 % av
månadsgenomsnittet för 1973. Det bedöms f. n. vara möjligt att få in önskade
kvantiteter av råolja under återstoden av 1974. Importbehovet av råolja kommer
att öka påtagligt under andra hälften av 1974, då en betydande utökning vad
gäller den inhemska raffinaderikapaciteten beräknas vara färdig vid slutet av
1974. Importen av råolja antas komma att öka med 4 %. För hela gruppen
mineraliska produkter räknas importökningen uppgå till 7 % 19731974.
Livsmedelsimporten minskade 19721973 med 21/2%.
Nedgången förklaras delvis av den låga inhemska livsmedelskonsumtionen, delvis
av den betydande uttömningen av livsmedelsindustrins insatsvaralager. Möjligen
kan prisutvecklingen här ha spelat en viss roll. Den internationella
prisstegringen på livsmedel var mycket kraftig under 1973 från fjärde
kvartalet 1972 till fjärde kvartalet 1973 steg importprisindex med närmare 27
%. Under 1974 beräknas livsmedelsimporten expandera kraftigt främst som en
följd av den kraftiga uppgången av den inhemska varakonsumtionen.
Importen av trävaror, massa, papper samt papp ökade
kraftigt 1972 1973 eller med 16 1/2 %. Framförallt expanderade massa- och trävaraimporten.
Importen av papper och papp ökade däremot relativt långsamt jämfört med den för
denna varagrapp vanligtvis snabba importuppgången. För 1974 väntas importen
för hela grappen öka betydligt långsammare eller med endast 5 % som en följd
av en beräknad nedgång i importen av trävaror. Pappersimporten föratses däremot
accelerera som följd av den inhemska efterfrågeförstärkningen.
Importen av petroleumprodukter ökade med ca 6 1/2 %
19721973 då en snabbt expanderande import under tredje kvartalet 1973 drog upp
helårsresultatet. Under fjärde kvartalet minskade importen kraftigt. Den
markanta nedgången mot slutet av 1973 av raffinerade produkter var ett resultat
av den bristsituation som uppstod på den internationella
5
Riksdagen 1974.1 saml Nr 100. Bilaga 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
3: 5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1972 1974
Jordbruks-, skogsbruks-produkter och fisk Mineraliska
produkter därav: råolja
Industriprodukter exkl. fartyg därav:
livsmedelsprodukter
trävaror, massa samt
papper och papp
petroleumprodukter
järn och stål
ickejärnmetaller
verkstadsprodukter exkl.
fartyg
övriga industriprodukter
inkl. elektrisk ström
Import exkl. fartyg Fartyg
Importv ä rde, milj.
kr.
Procentuella f ö r ä ndringar fr å n
f ö reg å ende å r
1973
1974
Volym' 1972
1973
1974
Pris=
1972
1972
1973
1974
2 078
1 805
1 215
33 909
2 488
1974
1260
40 650
2 795-
4 490
3 515
55 745
2,5 -8,3 -6,0
4,6
3,1
1,9
-5,3
6,9
2 7 4
9,5
0,1
-1,1
1,3
2,1
16,1 7,4
9,6
12,2
10,5
112,5 168
25
2 498
2 908
3 550
1,6
-2,5
9
4,4
19,4
12
222 2 586 2 257 1 345
287 3 786 3 028 1 588
355 9 260 4 220 1 890
7,7
-1,8
13,3
1,6
16,5
6,7
15,4
2,4
5 5 14
3,5
-0,5
-8,3 -3,8 -6,0
10,7
37,2 16,3 15,2
18
133
22
15
13 838
16 242
20 315
1,1
8,0
10,5
6,4
8,7
13
11 163
12811
16 155
10,5
6,4
11
1,3
7,9
13,5
37
792
45112
63 030
3,8
6,4
9,1
1,8
12,1
28,1
826
1 190
2 450
83,8
7,4
4,3
34,1
38
618
46 302
65 480
4,8
6,6
10,6
1,8
12,5
27,9
» Volymutvecklingen för exporten
och importen enligt utrikeshandelsstatistiken avviker från den som redovisas i
nationalräkenskaperna främst genom att prisdeflatorerna för verkstadsprodukter
är olika.
Prisförändringen för
verkstadsprodukter kan endast till viss del hänföras till rena prisökningar. De
prisförändringar som redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som
framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om importerad
kvantitet och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga
prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast
faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i
fördelningen av varor av ofika kvalitet inom varugrupper.
Anm. 1972 och 1973 års importvärden
enligt utrikeshandelsstatistiken. Samtliga uppgifter för 1974 avser prognoser.
Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de
procentuella förändringarna avseende enskilda varugrupper till närmaste hela
resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
marknaden efter nedskärningarna av råoljeproduktionen i
OAPEC-länderna vid slutet av året. Förbrukningen inom landet beräknas 1973;
1974 öka långsammare än normalt vad gäller bensin och tunna eldningsoljor,
dels som ett resultat av den ransonering som rådde under början av 1974 och
dels som ett resultat av de betydande prisstegringarna på dessa produkter.
Förbrukningen av tjocka eldningsoljor förutses däremot stiga kraftigt till
följd av den beräknade produktionsuppgängen inom värmekraftverken. Den på
vattenkraft baserade elkraftproduktionen kalkyleras ej ändras nämnvärt
19731974, varför förbrukningsstegringen av elektrisk ström måste tillgodoses huvudsakligen
från värmekraftverk. Importen av tjocka eldningsoljor förutses därmed öka
relativt kraftigt medan importen av övriga raffinerade produkter beräknas bli i
stort sett oförändrad 19731974.
larn- och stålimporten steg mycket snabbt under 1972 och
första
Bil.
1 Nationalbudget 1974 67
hälften
av 1973. Trots en dämpad tillväxttakt mot slutet av 1973 uppgick
importökningen 19721973 till 15 1/2 %. Eventuellt kan avsakt-ningen bero på
vissa svårigheter att erhålla önskade kvantiteter på grund av den rådande
mycket höga internationella efterfrågan. För 1974 beräknas förbrukningen av
stål inom landet öka i det närmaste lika mycket som 1973. Stålimporten beräknas
komma att öka med ca 14% 19731974.
Importen
av ickejärnmetaller ökade endast svagt eller med ca 2 1/2 % 1973. Den långsamma
importökningen förklaras av att den inhemska produktionen inom
ickejärnmetallverken uppvisat en snabb ökning och i betydande grad kunnat
tillgodose den inhemska efterfrågan. Under 1974 beräknas importen öka något
snabbare.
Importen
av verkstadsprodukter ökade mycket kraftigt 19721973 efter att ha utvecklats
mycket svagt de två närmast föregående åren. Denna förstärkning återspeglar
främst importökningen för insatsvarorna som var mycket snabb 19721973 som
en följd av den starka produktionsuppdragningen inom främst verkstadsindustrin.
Importökningen för dessa varor beräknas bli förstärkt ytterligare 1974, dels
som en följd av fortsatt produktionsuppdragning, dels som ett resultat av en
beräknad lageruppbyggnad. Importen av investeringsvaror uppvisade också en
mycket stark acceleration 1973 som en följd av den ökade
investeringsbenägenheten på maskinsidan, vilken beräknas fortgå och förstärkas
ytterligare 1974. Även importen av investeringsvaror beräknas sålunda öka
snabbare 19731974 än året innan. Importen av varaktiga konsumtionsvaror ökade
med endast ett par procent 1973: Denna utveckling hänger samman med en svag
inhemsk konsumtion 1973, men torde även ha påverkats av det kraftiga negativa
lageromslaget i handeln. Importen 19731974 ökar sannolikt kraftigare, men då
bilinköpen 1974 torde utvecklas svagt, beräknas importökningen stanna vid 5 %
19731974. Därmed skulle totala verkstadsimporten öka med ca 101/2% 19731974.
Importuppgången 19721973 vad gäller övriga
industriprodukter, dvs. kemiska produkter, plastprodukter m. m., dämpades
påtagligt som ett resultat av en betydande avsaktning i importen av konsumtionsvaror.
Importökningen av dessa varor blev 3 % 19721973 mot 27 % året innan. Även här
torde lageromslaget i detaljhandeln ha påverkat utvecklingen. För 1974
beräknas importökningen bli markant högre som ett resultat av den beräknade
snabba konsumtionsuppgången. Importen av insatsvaror till industrin ökade
kraftigt redan 1973 och denna utveckling väntas förstärkas 1974 för dessa
varor liksom vad gäller flertalet andra insatsvaror. För 1974 skulle därmed
importökningen för hela gruppen övriga industriprodukter accelerera till drygt
11 %.
Importpriserna steg osedvanligt kraftigt under
loppet av 1973. Redan i början av året skedde en betydande acceleration i
prisstegringstakten
Prop.
1974:100 68
och
denna förstärktes ytterligare mot slutet av året. Under fjärde kvartalet 1973
låg prisindex för totala importen ca 20 % högre än ett år tidigare. 1973
karakteriserades av en samtidig konjunkturförstärkning i den industrialiserade
världen vilket medförde ovanligt kraftiga internationella prisökningar som
delvis kan ha haft en spekulativ grand. Redan mot slutet av 1972 började de
internationella prisema för flera viktiga livsmedelsråvaror att stiga snabbt
under inverkan av starkt ökad efterfrågan i kombination med felslagna skördar.
Ännu fram till början av 1974 har prisstegringarna fortsatt beträffande flera
av dessa varaslag. Skördeutsikterna för innevarande skördeår bedöms emellertid
som relativt goda och den intemationella prisutvecklingen torde modereras under
1974.
Stålmarknaden karakteriserades under 1973 av
efterfrågeöverskott och knapphet i försörjningen vad gäller vissa produkter.
Importpriserna för järn och stål, som vände uppåt redan i början av 1972,
accelererade därmed påtagligt under loppet av 1973. Den höga efterfrågan på
stålprodukter väntas bestå en bra bit in på 1974 och ökade kostnader beräknas
bidra till att hålla uppe priserna. Importpriserna på ickejärnmetaller började
öka först i slutet av 1972 men därefter har prisuppgången varit ytterligt
markerad, vilket till stor del är att hänföra till brant stigande kopparpriser.
Under 1974 torde en väl hävdad industriell efterfrågan bidra till att hålla
uppe prisema.
Prisutvecklingen på oljeprodukter och främst
raffinerade sådana kom efter hand att tilldra sig allt större intresse under
loppet av 1973. Note-ringspriserna på främst bensin och tunna eldningsoljor
steg snabbt redan i början av 1973 i samband med att Förenta staterna
efterfrågade betydande kvantiteter på den europeiska marknaden. I oktober 1973
höjdes priserna på råolja mycket kraftigt. Samtidigt beslutade OAPEC-länderna
om successiva nedskärningar av räoljetillförseln samt total bojkott gentemot
vissa länder. I den bristsituation som dä uppstod steg priserna explosionsartat
på raffinerade produkter. I slutet av december 1973 annonserades nya betydligt
kraftigare prishöjningar pä råolja. Den genomsnittiiga prisnivån för 1974 kan
nu beräknas komma att ligga ca 170 % högre än 1973 för råoljans del. Här har då
inte räknats med någon ytterligare prisuppgång under loppet av året.
Genomslaget frän de under 1973 vidtagna prishöjningama på råolja beräknas
medföra en höjning av prisnivån pä raffinerade produkter med ca 135 % 1973
1974. De vidare återverkningarna härav blir betydande för bytesbalansen, då de
beräknade prisökningama på råolja och raffinerade produkter innebär en
utgiftsökning med i rant tal ca 7 1/2 miljard kr. 1973 1974.
Dämpningen i prisuppgången pä färdigvaror 1972 blev
av tillfällig natur och 1973 uppvisade en betydande prisacceleration, framför
allt under senare hälften av året. Prisökningarna 19731974 föratses bli än
Bil.
1 Nationalbudget 1974 69
kraftigare
dä man kan räkna med att de i början av 1974 fortfarande stigande råvamprisema
samt de betydligt högre kostnadema för energi slår igenom under loppet av året.
För totala importen beräknas priserna därmed öka med ca 28 % 19731974 en mer
än dubbelt så snabb prisökning som 19721973.
3.3
Bytes- och betalningsbalansen
Bytesbalansen för 1973 uppvisade ett överskott på
nära 5 miljarder kr. vilket innebar en förstärkning med ca 3,7 miljarder kr.
jämfört med 1972. Liksom de närmast föregående åren var förbättringen främst
hän-förbar till den positiva förskjutningen i handelsbalansen. Kapitaltransaktionerna
ledde till ett nettoinflöde på ca 250 milj. kr. vilket var väsentiigt mindre
än 1972. Härigenom försvagades kapitalbalansen med ca 950 milj. kr. Statistiskt
registrerades således 1973 transaktioner på utiandet motsvarande ett
nettoinflöde pä ca 5,2 miljarder kr. Samtidigt förstärktes bankemas
utlandsställning med ca 5,6 miljarder kr., varför det sålunda uppkom en positiv
restpost på drygt 400 milj. kr.
För
1974 förutses en betydande försämring av bytesbalansen. Transaktionerna med
utlandet avseende varor, tjänster och transfereringar väntas utmynna i ett
underskott pä ca 1,6 miljarder kr., vilket innebär en omsvängning 1973-1974 på
ca 6,6 miljarder kr. Härtill bidrar främst den väntade försämringen av
handelsbalansen med 5,6 miljarder kr.
Handelsbalansen
Överskottet i handelsbalansen uppgick 1973 till 6,7
miljarder kr. och var sålunda mer än dubbelt sä stort som 1972. ökningen i
överskottet ägde rum trots en försämring i bytesförhållandet med drygt 2 %.
Såsom
närmare framgår av föregående avsnitt 3.1 och 3.2 väntas exportpriserna
19731974 stiga med närmare 19 % medan importprisernas ökning beräknas till ca
28 %. Försämringen i bytesförhållandet, med omkring 7 %, är till största delen
hänförbar till de synnerligen kraf-tiga prisökningarna på råolja och petroleumprodukter.
Samtidigt med denna försämring i bytesförhållandet väntas en relativt kraftig
tillväxt i importvolymen äga rum 19731974 till följd av en förväntat expansiv
inhemsk efterfrågan. Medan sålunda importvolymen föratses stiga med ca 10 1/2
%, beräknas exportvolymens tillväxt komma att stanna vid ca 6 %.
Ovanstående prognoser innebär att Sverige, liksom
övriga industriländer utan inhemsk oljeförsörjning, får vidkännas en drastisk
försämring av handelsbalansen under 1974. Överskottet beräknas sjunka från,
som nämnts, 6,7 miljarder kr. 1973 till ca 1 miljard 1974. Emellertid skulle
Sverige ändå komma att tillhöra den minoritet bland OECD-län-
Prop. 1974:100 70
derna,
som trots oljeprisstegringarna kan väntas komma att uppvisa ett överskott i
handelsbalansen 1974.
Tjänste-
och transfereringsbalansen
Fraktmarknadsläget har undergått viss förbättring
sedan det kraftiga fraktras som inträffade i slutet av 1973 och början av
1974. Lasttillgången är för närvarande tämligen god och har inneburit en
aktivering av samtliga marknader med en press uppåt på såväl tidshyror som
tramprater. Den närmaste framtidsbilden är emellertid mycket splittrad, men
mycket talar för att den betydande tillväxten hos världshandels-flottan kan
komma att innebära tonnageöverskott med åtföljande prissänkningar. Dessutom
skulle redan nu transportkapaciteten kunna höjas väsentligt genom en återgång
till fartniväerna före oljekrisen, dä dessa sänktes på grund av de våldsamt
höjda bunkerkostnaderna.
Den utrikes sjöfarten gav för 1973 ett överskott på
ca 2,5 miljarder kr., vilket med 350 milj. kr. översteg det för 1972. Efter
avdrag för passageraravgifter erlagda i svensk valuta (165 milj. kr.) samt
tillägg för utländska fartygs utgifter i Sverige (450 milj: kr.) erhölls ett
sjöfartsnetto för 1973 på ca 2,8 miljarder kr. Detta innebär en förstärkning
19721973 med ca 390 milj. kr. Förbättringen, som i betydande grad är att
hänföra till fjärde kvartalet, får ses som ett resultat av dels de extremt höga
fraktsatserna dels även de betydande kursvinster som följt pä de höjda pund-
och dollarkursema.i
Sjöfartsneltot för 1974 som satts ungefär
oförändrat jämfört med 1973 förutsätter en ökning av bruttointäkterna med ca 9
%. Häri inryms dels prisökningar till följd av kompensationer för extrema höjningar
av bunkerpriserna dels också ett antagande om en viss tillväxt av
handelsflottan. Investeringen i handelsflottan beräknas öka ca 35 % i volym
19731974. Kostnaderna väntas stiga mycket kraftigt 1974 eftersom de tidigare
genomförda bunkerprishöjningarna då får fullt genomslag. Här har antagits en
ökning på ca 18 %.
Utflödet av resevaluta stagnerade under 1973 och
ökningen blev helt obetydlig jämfört med 1972. Då samtidigt inflödet ökade
väsentiigt mera blev nettoutfödet ca 120 milj. kr. lägre än 1972. Den svaga
utvecklingen av bruttoutflödet antyder en volymnedgång av storleksordningen 8
%. Tillgänglig statistik från ett antal utiändska banker tyder emellertid på
att återförsäljning av svensk valuta till allmänheten utomlands ägt rum i inte
obetydlig omfattning 1973, varför de i svensk resevalutastatistik registrerade
bruttoströmmarna i motsvarande grad underskattats. Försäljningen var enligt
samma statistik mer omfattande 1973 än 1972. Det är därför sannolikt att
volymminskningen i utflödet av resevaluta varit något lägre än ovan angivna. Då
det oregistrerade inflödet varit lika stort har på samma sätt volymökningen av
detta för 19721973
»
Den övervägande delen av alla fraktavslut görs upp i dessa valutor.
Bil. 1 Nationalbudget 1974 71
varit större än den i svensk statistik registrerade på ca
7,5 %. I löpande priser bör i princip nettot inte ha påverkats av dessa
transaktioner. För 1974 har antagits ett nettoutflöde av resevaluta pä 2 650
milj. kr., vilket innebär en återgång till det under tidigare år successivt
ökande underskottet. Den förhållandevis kraftiga ökningen, ca 375 milj. kr.,
är med den bedömningen främst betingad av kraftiga prisstegringar utomlands.
Utflödet av resevaluta har antagits förbli volymmässigt oförändrat jämfört med
1973 medan motsvarande inflöde antagits öka ca 2,5 %.
Underskottet i posten övriga
tjänster ökade 19721973 med ca 300 milj. kr. till ca 1 225 milj. kr.
Tillväxten som måste betraktas som ovanligt stor är främst hänförbar till
ökade provisions- och administrationskostnader i utlandet. Underskottet
förutses växa ytterligare 1974 och har satts till 1 500 milj. kr., vilket
förutsätter något snabbare ökning av utgifter än inkomster.
Transfereringarna till och från
utlandet under 1973 ledde till ett netto-utflöde på ca 1 750 milj. kr., dvs. en
helt obetydlig ökning 19721973. Emellertid registrerades för 1972 en extra
belastning med drygt 100 milj. kr. på grund av en avskrivning på ett tidigare
lån till Finland. Bortses från denna avskrivning av engångsnatur växte således
det negativa transfereringsnettot med drygt detta belopp. Gåvobiståndet till
u-länder ökade något mera eller ca 160 milj. kr. För 1974 har antagits ett ca
300 milj. kr. större underskott för transfereringarna, varav huvudparten härrör
från ökat u-landsbistånd.
Kapitalbalansen
Kapitaltransaktionerna 1973 ledde
till ett mindre nettokapitalinflöde på ca 250 milj. kr. Detta innebar en
minskning jämfört med 1972 med närmare 1 miljard kr. Som framgår av
nedanstående tablå hänför sig denna till posterna statliga
kapitaltransaktioner, värdepappershandel och långfristig upplåning utomlands.
Tillsammans svarade dessa poster för ett nettokapitalutflöde på bortåt 250
milj. kr., vilket innebar en försämring jämfört med 1972 med ca 1 miljard kr.
I motsatt riktning verkade ett något lägre nettoutflöde i samband med
direktinvesteringarna samt ett ca 400 milj. kr. större inflöde under övriga
kapitaltransaktioner.
Milj. kr.
1972
1973
Förändring 1972-1973
Statliga
kapitaltransaktioner
47
-201
-248
Värdepapperstransaktioner
830
445
-385
Emissioner och amorteringar
1021
571
-450
Övriga transaktioner
-191
-126
65
Privata
långfristiga lån
830
- 8
-838
Direkta
investeringar
-919
-784
135
Övriga
kapitaltransaktioner
399
792
393
Kapitalbalans
1187
244
-943
Prop. 1974:100 72
Posten statliga
kapitaltransaktioner utmynnade i ett nettokapitalutflöde på ca 200 milj. kr.
mnebärande ett omslag 19721973 på ca 250 milj. kr. Det relativt kraftiga
omslaget förklaras dels av att slutregleringen av svenska statens kredit till
Finland 1972 här bokförts som ett inflöde, dels av ökade utvecklingskrediter.
Värdepappershandeln resulterade i
ett nettokapitalinflöde på 445 milj. kr. 1973 att jämföra med 830 milj. kr.
1972. Det lägre nettoinflödet 1973 förklaras i huvudsak av minskade emissioner
av svenska obligationslån utomlands.
Även övrig privat långfristig
upplåning utomlands avtog 1973. In- och utflöde under denna post balanserade i
huvudsak, vilket kom att innebära ett omslag på ca 840 milj. kr. Nedgången i
svensk nyupplåning utomlands med ca 700 milj. kr. samt en ökad amortering av
gamla lån på drygt 100 milj. kr. utgör den huvudsakliga förklaringen.
Transaktionerna under posten
direkta investeringar resulterade 1973 i ett nettokapitalutflöde som var 135
milj. kr. lägre än 1972. De svenska nyinvesteringarna i utiandet uppgick till
1,2 miljarder kr. och minskade därmed med 200 milj. kr. från 1972. Motsvarande
utländska investeringar i Sverige undergick ingen större förändring. De
svenska investe-
Tabell 3: 6 Bytes- och betalningsbalans 1970-1974
Milj. kr., löpande priser
1970
1971
1972
1973
1974 prognos
Export
av varor, fob»
35 150
38 224
41 749
53 019
66 565
Import
av varor, cif»
36 251
36192
38 618
46 302
65 480
Handelsbalans
-1101
2 032
3 131
6 717
1085
Korrigering
av handelsstatistiken
136
16
- 49
- 160
- 150
Sjöfartsnetto
2 114
2 325
2 445
2 834
2 850
Resevaluta
-1 748
-1 927
-2 400
-2 275
-2 650
Övriga
tjänster, netto
- 676
- 878
- 925
-1 224
-1 500
Korrigeringspost
800
800
800
800
800
Bytesbalans för varor
och
tjänster'
- 475
2 368
3 002
6 692
435
Transfereringar,
netto
- 892
-1277
-1 720
-1 746
-2 050
Bytesbalans för varor
och
tjänster
och transfereringar*
-1367
1091
1282
4 946
-1615
Kapitalbalans
1 147
596
1 187
244
Tilldelning
av SDR
196
180
178
Restpost
642
- 466
282
449
Bankernas
utlandsställning'
618
1 401
2 929
5 639
» Enligt handelsstatistiken.
Nettot av återutförsel och
äterinförsel, korrigering av SAS' flygplansimport, i utlandet direktlandad
fisk, nettoimport av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i
samband med oljeimport.
' Överensstämmer med saldot mellan
import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas
försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten endast med halva
beloppet ingår i försörjningsbalansen. Resterande hälften av
korrigeringsposten räknas i NR till transfereringsnettot.
* Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.
' Valutareservens förändring jämte förändringar i
affärsbankernas tidsposition.
Källor: Riksbanken och konjunkturinstitutet.
Bil. 1 Nationalbudget
1974 73
ringarna
i utlandet har endast i ringa omfattning finansierats utomlands utan
kostnaderna härför har till övervägande del bestritts med medel utförda från
Sverige. Den inhemska kreditsituationen med relativt låg ränta synes ha
bidragit till denna utveckling.
Under
posten övriga kapitaltransaktioner registrerades 1973 ett nettokapitalinflöde
på ca 800 milj. kr., vilket utgör en förbättring med ca 400 milj. kr. jämfört
med 1972. Som delposter ingår bl. a. varvens exportkrediter, krediter i
samband med import av fartyg och flygplan samt skillnaden mellan tullvärden och
betalning vid import av datamaskiner. Dessa transaktioner resulterade i ett
nettokapitalinflöde på ca 1 450 milj. kr. medan en annan delpost av betydelse,
kortfristiga kapitaltransaktioner, resulterade i ett utflöde pä drygt 500
milj. kr. Den sistnämnda posten inrymmer bl. a. svenska företags kortfristiga
upplåning utomlands för finansiering av export och import.
Bankernas
utlandsställning, som inkluderar valutabankernas tidsposition uppgick vid
utgången av 1973 till 14 867 milj. kr., utgörande en ökning med 5 639 milj.
kr. sedan utgången av 1972. Utiandsställningen förbättrades ytterligare under
januari och februari 1974 och uppgick vid slutet av sistnämnda månad till 15
385 milj. kr. Under mars månad minskade emellertid riksbankens innehav av
utländska valutor mycket kraftigt eller med 1,5 miljarder kr., men då motsvarande
valutainnehav hos affärsbankerna tillsammans med deras tidsposition ökade ca 1
miljard kr. försvagades bankernas utlandsställning med endast 500 milj. kr.
Denna utveckling synes ha varit påverkad av vissa spekulationsmotiv.
Förväntningarna om en revalvering av den västtyska marken tillsammans med
nedgången i dollarkursen har sålunda stimulerat till snabb betalning av
utestående leverantörsskulder medan hemtagning av motsvarande tillgångar har
fördröjts. Dessutom synes betalningarna av den kraftigt fördyrade oljeimporten
ha inletts. Riksbankens nyligen genomförda åtgärder att dels höja diskontot,
dels höja kassakvoten syftar båda ytterst till att minska utflödet av valuta.
En utförligare beskrivning av åtgärderna och dess förväntade effekter ges i
kapitel 9.
Prop. 1974:100 74
4
Produktionen
4.1 Sammanfattning
av industriproduktionens utveckling
Industrins efterfrågeläge förbättrades markant
under loppet av 1973. Den starka efterfrågeexpansionen härrörde i betydande
grad från exportmarknaderna varifrån orderingångens tillväxt var påfallande
speciellt under första halvåret. Hemmaefterfrågan däremot utvecklades svagt
även om en viss uppgång skedde under året. Orderstockarna växte snabbt och var
vid utgången av 1973 nära 50 % högre än ett år tidigare räknat i löpande
priser.
Styrkan
i den utifrån kommande efterfrågeuppgången resulterade i en kraftig ökning av
leveranserna 19721973 från de exportdominera-de branschema gruvor,
skogsindustri samt järn- och stålverk. Trots en snabb produktionstillväxt inom
dessa branscher som dock för skogsindustrierna och gruvorna redan under
våren begränsades av bristande kapacitet medförde leveransutvecklingen en
neddragning av producentlagren till en mycket låg nivå. Även inom
verkstadsindustrin var exportutvecklingen den huvudsakliga drivkraften bakom
produktionstillväxten liksom också för övrigsektorn, vars produktionsökning
dock i högre grad än för verkstadsindustrin hölls tillbaka av den svaga inhemska
efterfrågeutvecklingen.
19731974
beräknas produktionsökningen för hela industrin bli ca 7 1/2 %. De mest
expansiva efterfrägekomponenterna förutses nu utgöras av den privata
konsumtionen samt lagerinvesteringarna. Exportefterfrågan väntas även 1974 bli
större än det av kapacitetstillväxten begränsade utbudet av malm, massa och
papper, medan tillväxten i exportefterfrågan för övriga varor förutses dämpas
mot slutet av 1974. De starkaste produktionsökningarna beräknas under dessa
omständigheter ske inom verkstadsindustrin, järn- och metallverken samt inom
övrigsektorn, medan produktionsökningen dämpas påtagligt inom skogsindustrin.
4.2 Gruvor
och mineralbrott samt tillverkningsindustri
Den kraftigt stigande stålproduktionen under 1973 i
flertalet industriländer resulterade i en starkt ökad efterfrågan på svensk
järnmalm. De kraftigt stigande sjöfrakterna 1973 torde ha bidragit till att
förstärka den svenska malmens konkurrenskraft i Västeuropa på grund av det
korta transportavståndet. Stålproducenternas lagerhållning av de svenska
malmkvaliteterna är vanligtvis låg, vilket inneburit att den expansiva
stålkonjunkturen under 1973 tämligen omgående slagit igenom på efterfrågan av
svensk malm. Leveranserna från järnmalmsgruvorna ökade nästan 18 % och kom
därmed att uppgå till drygt 37 milj. ton. Exportleveranserna steg med 18 % i
volym motsvarande en ökning med drygt
Bil.
1 Nationalbudget 1974
75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 4:
1 Industriproduktionens utveckling 1971-
Procentuell
volymförändring från föregående år
1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
SNI
1971
1972
1973
1974
def.
prel.
prel.
prognos
2
Gruvor och niineralbrott
11,5
- 3,2
5,6
10,1
2301
Järnmalmsgruvor
14,1
- 0,6
5,2
12,0
2302
Ickejärnmalmsgruvor
6,4
-13,5
6,4
7,0
210,
220, 290
Övriga gruvor och mineralbrott
3,2
- 4,3
7,4
1,4
3
Tillverkningsindustri
0,9
2,6
7,4
7,4
33111
Sågverk»
3,9
0,9
6,7
3.1
34111
Massaindustri
-4,6
2,0
17,2
4,3
34112,
34113
Pappers- och pappindustri m m.''
-1,1
7,0
13,8
6,8
353, 354
Petroleumrafflnaderier m. m."
-0,9
2,8
0,6
1,7
371
Järn- och stålverk*
-1,9
2,2
8,7
12,2
372
Ickejärnmetallverk
5,0
6,0
10,0
9,0
38 ./.
3841
Verlcstadsindustri exkl. varv
4,3
2,0
8,3
8,0
3841
Varv'
5.0
7,1
9,6
5,0
31
Livsmedelsindustri m. m.«
-0,6
- 1,0
1,4
4,5
3
resterande
Övrigsektor
-2,3
3,6
6,2
7,5
2,3
Hela industrin
1,2
2,3
7,4
7,4
»Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.
= Inkl. träfiberplattindustri.
= Inkl. smörjmedels- asfalt- och kolproduktindustri.
* Inkl. ferrolegeringsverk.
' Inkl. båtbyggerier.
' Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
5 milj. ton. De främsta avnämarländerna för svensk
järnmalm är Förbundsrepubliken Tyskland, Belgien-Luxemburg och Storbritannien.
Exporten till Förbundsrepubliken Tyskland ökade 10 % och uppgick till inemot
101/2 milj. ton. Exportieveransema till Belgien-Luxemburg ökade kraftigt 21
1/2 % och den exporterade kvantiteten kom att uppgå till nästan 9 1/2 milj.
ton. Även exporten till Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Spanien
steg betydligt.
Hemmaleveranserna ökade 19721973
med drygt 9 %. Järnmalmsbrytningen ökade under 1973 i betydligt långsammare
takt än leveranserna, vilket resulterade i en neddragning av malmlagren under
loppet av året med drygt 2 1/2 milj. ton.
Efterfrågan på järn och stål synes
ännu i början av 1974 vara fortsatt stark. Även om en viss avmattning förefaller
sannolik under senare delen av året torde dess återverkan på stålproduktionen
och därmed malmbehovet till en början motverkas av en beräknad uppbyggnad av de
vid ingången av 1974 små ställagren både i producent- och förbrukarleden. Den
effektiva efterfrågan på järnmalm väntas därmed hållas väl uppe även under
1974. Möjligheterna att öka den svenska järn-malmsexporten begränsas dock av
utskeppningskapaciteten volymökningen beräknas stanna vid knappt 2 %
19731974. Priserna på den
opaginerad Kontrollera mot PDF
svenska
järnmalmen förbättrades kraftigt i exportkontrakten för 1974 vilket gör att
leveranspriserna kommer att genomsnittligt öka ca 25 %. Produktionen beräknas
stiga ca 12 % 19731974 vilket i förening med den ovan relaterade
leveransutvecklingen beräknas medföra en svag ökning av malmlagren.
I de svenska ickejärnmalmsgruvorna bryts malm
innehållande bl. a. koppar, bly, zink, mangan, guld och silver. Landets behov
av bly- och zinkmalm täcks helt av den inhemska produktionen medan behovet av
övriga malmer helt eller delvis tillgodoses genom import. Främst importeras
koppar-, krom-, volfram-, mangan- samt aluminiummalm.
Produktionsökningen 19721973 blev ca 6 %. Exporten
steg samtidigt ca 8 % i volym vilket tillsammans med starkt stigande priser resulterade
i att exportvärdet ökade nära 40 %. Importen av icke-järn-malmer ökade
synnerligen kraftigt 19721973 främst till följd av ett lageromslag i
ickejärnmetallverken.
Produktionen såväl som exporten beräknas 19731974
öka i stort sett i samma takt som 19721973. Importen förutses stiga
ytterligare dock i betydligt lägre takt än 19721973 som en följd av fortsatt
produktionsökning i järn- och metallverken.
Exportefterfrågan på sågade och hyvlade trävaror
från sågverken var mycket stark under 1973. I huvudsak två faktorer bidrog
härtill. Bostadsbyggandet expanderade starkt i Västeuropa, i synnerhet i Storbritannien
vårt viktigaste avnämarland och i Danmark. Samtidigt begränsades
konkurrentiändernas utbud av trävaror till Västeuropa. Den finska exporten
hölls tillbaka av råvarabrist medan det kanadensiska utbudet till Europa
reducerades av stark efterfrågan i Förenta staterna
Tabell
4: 2 Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1972 1974
Barr-
och lövträ
1 000
kbm
Förändring från föregående år, %
resp. 1000 kbm
1972
1973
1974 prognos
Produktion Import
12 860 120
6,6 51,3
3,1 - 9,6
Summa tillgång
12
980
7,0
3,0
Export Varuinsats
industri
byggnadsverksamhet
Lagerförändring Saidopost
8 450 6 260 4 000 2 260 - 600
-1 130
11,3 2,4 6,3
- 4,4 0
-200
- 9,5
3,2
6,4
- 3,2
1 100
0
Summa användning
12
980
7,0
3,0
Källa:
Konjunkturinstitutet.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 77
samt
i viss mån även av Japans starkt ökade trävaruefterfrågan. Ett
efterfrågeöverskott uppstod sålunda på den europeiska marknaden. Den svenska
exporten av sågade och hyvlade trävaror blev utbudsbestämd och nådde upp till
rekordnivån 9 400 000 kbm, vilket innebar en volymökning med ca 11 1/2 %
19721973.
Överskottsefterfrågan medförde att exportpriserna
kunde höjas synnerligen kraftigt. Prisökningen på levererade partier blev ca
32 % 19721973. Även hemmamarknadsprisema ökade kraftigt och regeringen
införde därför prisstopp den 7 september 1973 på hemmamarknaden;
försäljningspriserna skulle reduceras till den nivå som rådde den 2 maj 1973.
Byggnadsverksamheten
minskade i Sverige under 1973 men en ökad andel småhus, som är mer träkrävande,
samt ökad efterfrågan på trävaror inom industrien medförde att den svenska
förbmkningen av trävaror steg 19721973. Förbrukarlagren synes emellertid ha
minskat varför leveranserna till hemmamarknaden torde ha sjunkit något.
Sågverken utnyttjade kapaciteten tillfullo under
1973 och produktionen ökade 6 1/2 % 19721973. Färdigvarulagren som var
relativt små redan vid ingången av 1973 minskade med ytterligare 400 å 500
tusen kbm.
Förbrukningen
av trävaror i Europa torde få en markant nedgång under 1974 genom betydande
neddragningar i bostadsbyggandet i ett flertal för svensk trävaruexport viktiga
länder. Särskilt starkt väntas bostadsinvesteringarna minska i Storbritannien
och Danmark men även i Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna antas
byggandet avta betydligt. Under första halvåret 1974 beräknas bostadsbyggandet
i Förenta staterna skäras ned synnerligen kraftigt och även om en viss uppgång
är sannolik mot slutet av 1974 torde konkurrensen från Canada på den
europeiska trävaramarknaden bli väsentligt starkare under 1974 än 1973. Den
svenska exporten av trävaror 1974 bedöms minska med uppskattningsvis 9 å 10 %
från den höga nivån 1973.
Försäljningspriserna för trävaror synes ha nått en
toppnivå kring årsskiftet 1973/1974 och en viss prisnedgång är trolig under
1974. Men eftersom större delen av den förutsedda exporten för 1974 redan
kon-trakterats beräknas ändå genomsnittspriserna för leveranserna öka
syn-neriigen starkt 19731974 eller med ca 55 %:
Förbrukningen av trävaror på hemmamarknaden väntas
öka endast svagt 19731974 främst beroende på en fortsatt minskning av byggnadsinvesteringarna.
Ett beräknat relativt kraftigt lageromslag i förbrukarlagren beräknas dock
medföra en förhållandevis kraftig ökning av leveranserna till hemmamarknaden
19731974.
Mot bakgrund av den ovan skisserade
leveransutvecklingen torde produktionstillväxten inom sågverken bli relativt
långsam 19731974. Här har kalkylerats med en ökning på ca 3 %, vilket skidle
medge en viss
Prop. 1974:100 78
uppbyggnad
av de vid ingången av 1974 mycket små producentlagren.
Exportorderingången till massaindustrin vände uppåt
i början av 1972. Mot slutet av 1972 var tillväxten stark liksom under hela
1973. Exportleveranserna kom därmed att öka mycket kraftigt 19721973 eller med
ca 28 % i volym. Beträffande exporten av papperscellulosa, som utgör den helt
övervägande delen av den svenska massaexporten, kan noteras att leveranserna
till de utomeuropeiska länderna ökade speciellt kraftigt och mer än
fördubblades 19721973. Dessa länder köper normalt mycket massa från
Nordamerika men leveransema därifrån har begränsats av den växande
massaefterfrägan i Förenta staterna i förening med visst kanadensiskt
produktionsbortfall i samband med strejker. De utomeuropeiska ländernas andel
av den svenska exporten av papperscellulosa var 1972 endast 10 % men av den
totala kvantitativa exportökningen 19721973 svarade dessa länder för ca 35 %.
Exporten till Västeuropa utgör dock den helt dominerande delen av massaexporten
och den steg kraftigt 19721973 eller med 600 tusen ton. Främsta orsakerna
härtill var en betydande uppdragning av pappersproduktionen i Västeuropa, en
viss lageruppbyggnad samt det begränsade utbudet av massa frän Nordamerika.
Som en följd av det starka efterfrågetrycket drogs
produktionen upp och från våren 1973 har massaindustrin haft fullt
kapacitetsutnyttjande. Avsaluproduktionen ökade med ca 17 % 19721973.
Färdigvarulagren som vid ingången av 1973 var stora
reducerades under året genom den stora exportefterfrägan till en mycket låg
nivå eller med ca 400 000 ton.
Exportprisindex för levererad massa nådde under den
föregående konjunkturcykeln en toppnivå så sent som vid mitten av 1971 och
sjönk sedan stadigt fram till årsskiftet 1972/1973. Under första halvåret 1973
kunde däremot en prisuppgång noteras som emellertid blev ganska måttlig till
följd av dollardevalveringen våren 1973. (Massakontrakten skrevs då ännu i
dollar men sedermera har affärerna gjorts i svenska kronor.) Under andra
halvåret 1973 steg däremot exportpriserna kraftigt och mellan helåren
19721973 ökade priserna på levererade kvantiteter med i genomsnitt ca 10 %.
Även under 1974 är det rimligt att räkna med en
viss ökning av pappersproduktionen i Västeuropa. Produktionsökningen 19731974
torde dock bli avsevärt lägre än föregående år. Det nordamerikanska massautbudet
till såväl den europeiska som den icke-europeiska marknaden kommer förmodligen
att vara begränsat även 1974. Tillväxttakten i Förenta staternas
pappersproduktion väntas visserligen bli betydligt försvagad men en endast
obetydlig kapacitetstillväxt för massaindustrin gör att den inhemska
massaförsörjningen ändå kan antas förbli otillräcklig. Efterfrågeläget synes
således medge en betydande ökning av den svenska massaexporten även 1974.
Möjligheterna att exportera kommer
Bil.
1 Nationalbudget 1974 79
dock
att snävt begränsas av produktionskapaciteten, lagersituationen samt
hemmaefterfrågan.
Med
fullt kapacitetsutnyttjande beräknas produktionen av avsalu-massa kunna öka
drygt 4 % 19731974. De vid utgången av 1973 starkt neddragna lagren förutses
förbli oförändrade under 1974. Hemmaleveranserna som endast utgör en liten del
av totalleveranserna antas öka relativt starkt 19731974.
Vid
en produktionstillväxt på ca 4 % kan därmed exportleveranserna inte hållas kvar
på 1973 års höga nivå. Massaexporten väntas i stället minska med ca 4 1/2 % i
volym 19731974.
Exportpriserna
beräknas med hänsyn till den gynnsamma efterfråge-situationen kunna höjas
kraftigt 19731974. Även starkt stigande energikostnader har höjande effekt på
massapriserna. Leveranspriserna på massa beräknas öka' synnerligen kraftigt
19731974 eller med ca 45 %.
Exportorderingången
till pappers- och pappindustrin tn. m. som vände uppåt i början av 1972 har
haft en mycket hög ökningstakt under hela 1973. Pappersexporten totalt ökade
med ca 13 % i volym 19721973. För tidningspapper uppstod efter hand brist pä
världsmarknaden under 1973, varför den svenska pappersexporten till denna del
blev utbudsbestämd. Exporten av övrigt papper ökade med ca 15 % i kvantitet 19721973.
Bakom den starka uppgången låg dels en påtaglig ökning av pappersefterfrågan i
Europa, dels ett begränsat utbud frän Nordamerika. Finpappersexporten, som
endast utgör en ringa andel av exporten av övrigt papper, ökade nära 85 % i
kvantitet 1972 1973 och svarade därmed för ca 1/4 av exportökningen för hela
gruppen övrigt papper. Den starka exportökningen för finpapper möjliggjordes
genom ett kraftigt kapacitetstillskott. Av exportökningen för finpapper gick en
osedvanligt hög andel eller ungefär hälften till utomeuropeiska länder. Även
för hela gruppen övrigt papper blev exportökningen mycket stark till dessa
länder, vilket främst torde ha berott på det minskade pappersutbudet från
Nordamerika. Huvudmarknaden för den svenska pappersexporten är emellertid
Europa och även dit ökade exporten av övrigt papper markant.
Exportpriserna
på papper, som under en lång följd av är uppvisat en relativt lugn utveckling,
ökade genom den klara förbättringen av marknadsläget mycket kraftigt under
loppet av 1973. Mellan helåren 19721973 steg prisnivån med ca 9 %.
Även
hemmaorderingången vände uppåt i början av 1972 den ökade därefter påtagligt
under resten av året. Under 1973 var fortfarande utvecklingen av den privata
konsumtionen relativt svag men ökningstakten för hemmaorderingången till
pappersindustrin ökade likväl betydligt förmodligen beroende på en
lageruppbyggnad i förbrukar-
Prop. 1974:100 80
ledet
samt exportindustrins påtagligt ökade emballagebehov. Hemma-leveranserna
beräknas ha ökat nära 11 % i kvantitet 19721973.
I linje med det successivt förbättrade
efterfrågeläget på såväl hemma-som exportmarknaderna drogs produktionen upp och
redan mot slutet av 1972 utnyttjades kapaciteten till fullo.
Kapacitetsutnyttjandet var sedan mycket högt under hela 1973 och
produktionsvolymökningen kom därmed att bli nära 14 % 19721973.
Det svenska exportutbudet för papper exkl.
tidningspapper kan med hänsyn till den förväntade hemmaefterfrägan samt
kapacitetsutvecklingen och lagersituationen beräknas stiga endast svagt
19731974. Efterfrågan torde bli större än utbudet även 1974 trots att ökningstakten
i de västeuropeiska ekonomiema väntas bli relativt svag något som delvis
kompenseras av att pappersutbudet frän Nordamerika antas förbli relativt
begränsat. Exportutbudet av tidningspapper beräknas öka mycket starkare än för
övrigt papper. Men bristsituationen på världsmarknaden för denna kvalité gör
att det inte torde bli några svårigheter att avsätta även starkt ökade
kvantiteter.
19731974 beräknas den privata konsumtionen öka
relativt kraftigt och hemmaleveranserna väntas öka påtagligt eller med ca 8 % i
kvantitet.
Lagren torde ej kunna minska ytterligare under
1974. Med fullt kapacitetsutnyttjande kan produktionen öka med ca 7 %
19731974, varför den möjliga exportökningen för papper totalt skulle bli ca 5
1/2 % i volym.
Med hänsyn till kraftigt stigande massapriser 1973
och 1974, efterfrågeöverskott pä papper samt markant ökade priser på
substitutionsvaran plast torde de potentiella möjligheterna för kraftigt
ökande exportpriser på papper vara stora. Här har valts att räkna med en ökning
av priserna pä exportmarknaden med ca 25 % 19731974.
Produktionen inom petroleumraffinaderierna m. m.
ökade med knappt 1 % 19721973. Produktionstillväxten bars helt upp av smörjmedels-,
asfalt- och kolproduktindustrin, medan produktionen inom de egentliga
raffinaderierna minskade. Produktionen inom raffinaderierna synes under första
halvåret 1973 ha begränsats av produktionstekniska skäl. Mot slutet av året
kunde produktionsnivån däremot hållas uppe relativt väl varför något större
produktionsbortfall till följd av störningar i råoljetillförseln inte torde
skett under 1973.
Tillförseln till den svenska marknaden av
raffinerade produkter ökade emellertid då importen som svarar för i runt tal
drygt 2/3 av den inhemska förbrukningen steg ca 5 % 19721973. Importökningen
var stark under de tre första kvartalen 1973 men sjönk under fjärde kvartalet
1973 som en följd av den internationella brist på raffinerade produkter som
uppstod efter OAPEC-ländernas nedskämingar av råoljeleveranserna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974
51
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förbrukningen av framför allt
bensin och tunna eldningsoljor under 1974 beräknas bli relativt sett svag som
en följd av dels de fram t. o. m. 15 mars 1974 gällande leveransnedskärningama
till konsumenterna, dels de drastiskt höjda priserna. Förbrukningen av tjocka
eldningsoljor beräknas däremot komma att öka tämligen kraftigt då produktionen
av elektrisk ström baserad på vattenkraft ej beräknas kunna höjas nämnvärt
från 1973 års nivå. Förbrukningsökningen av elektrisk ström måste därmed
huvudsakligen tillgodoses frän värmekraftverk. Den låga produktionsnivån inom
petroleumraffinaderierna under de två första månadema 1974 var till en del
orsakad av inskränkningar i råvarutillför-seln. Produktionen beräknas trots
detta kunna öka med ett par procent 19731974 då betydande kapacitetstillskott
planeras vara klara att tas i bruk mot slutet av 1974. Importen av raffinerade
oljeprodukter be räknas därmed behöva öka med drygt 4 1/2 % för att den
inhemska efterfrågan av dessa produkter skall kunna tillgodoses. Importen av
hela gruppen petroleumprodukter m. m. beräknas öka något kraftigare eller med 5
%, då koksimporten beräknas öka starkt som en följd av den förutsedda kraftiga
produktionsökningen 19731974 inom stålverken.
Orderläget för järn- och stålverken
genomgick en betydande förbättring såväl under 1972 som under 1973.
Orderstockama, som vände uppåt under 1972, tillväxte i betydande omfattning
under 1973 och uppgick vid årsskiflet 1973/1974 till 1,7 miljarder ton, dä de
var 50 % större än ett år tidigare. Efterfrågan på stål var under loppet av
1973
Tabell 4: 3 Försörjningsbalans för järn och stål 19721974
1968 års producentpriser
Milj.
kr.
Förändring från föregående år, %
. resp. milj. kr.:
1972
1973
1974 prognos
Produktion» Import
4 580 1 560
5,5 15,4
13,8 14,0
Summa tillgäng
6140
8,0
13,9
Export
Lagerförändring i industrin Lagerförändring i handeln
Varuinsats
industri
byggnadsverksamhet
2 445
30 - 5
3 670
2 950
720
21,4
-255 0
6,0 8,5
- 4,4
11,9
335 10 5,6
7,5 - 3,2
Summa användning
6140
8,0
13,9
»Produktionen framkommer som
saidopost i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar
över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsökning för
prognosperioden korrigeras därmed i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
6 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.
Prop. 1974:100 82
starkt
expansiv inom flertalet länder- och förbrukaromräden. Vad gäller vissa
produkter resulterade, detta i efterfrågeöverskott och bristsituationer. Vid
ingången av 1973 befann sig de svenska stålverken i en gynnsam position med
betydande leveranskapacitet på grund av de då mycket stora färdigvarulagren och
ett förfarande relativt lågt kapacitetsutnyttjande. Exportieveransema, som
ökade kraftigt redan under
1972. expanderade
därmed ytterligare till en uppgång med 21 1/2 %
19721973 i volym. Betydande förstärkningar av exporten noterades
pä flertalet viktiga marknader. Till Förenta staterna dämpades emeller
tid den tidigare mycket snabba uppgången. Exportpriserna på järn och
stål, som vände uppåt under senare delen av 1972, accelererade också
kraftigt under loppet av 1973. Prisökningen 19721973 blev drygt
8 1/2%.
Hemmamarknadsleveranserna började öka påtagligt
först under senare hälften av 1973. Uppgången 19721973 var i volym sett i
relation till exportieveransökningen blygsam. Den inhemska efterfrågan
expanderade visserligen under loppet av 1973 genom en snabb förbrukningsökning
och en avsaktning i lagerneddragningarna inom de stålkonsumerande branscherna.
Efterfrågeökningen torde emellertid i hög grad ha tillgodosetts genom import.
Stålimporten ökade kraftigt med 15 % 1972-1973 trots en avsaktning mot slutet
av året.
Den
betydande efterfrågeförbättringen orsakade en kraftig produktionsuppdragning
inom de svenska stålverken. Produktionskurvan vände uppåt redan i början av
1972 och under 1973 accelererade produktionstakten ytterligare.
Produktionsuppgången 19721973 uppgick till 8 1/2%. Kapacitetsutnyttjandet
ökade också påtagligt under loppet av
1973. Trots den
kraftiga produktionsuppdragningen ägde en betydande
lagerreducering rum iiiom producentledet. Uttömningen blev mycket
kraftig, framför allt under sista kvartalet 1973 och i december 1973 be
dömde järn- och stålverken sina färdigvarulager som för små i bety
dande utsträckning.
Under första kvartalet 1974 fortsatte orderläget
inom stålverken att förbättras och orderstockarna växte ytterligare. Neddragningen
av färdigvarulagren fortgick också trots att produktionsvolymen expanderade i
samma snabba takt som under fjärde kvartalet 1973.
Till grund för bedömningen av stålverkens
exportleveranser 1974 ligger den exportenkät som statistiska centralbyrån insamlade
i februari
1974. Enligt
denna räknar företagen med en fortsatt kraftig uppgång
av exportieveransema. En gynnsam utveckling framstår också som trolig
med hänsyn till företagens mycket stora exportorderstockar och det
ännu mycket starka internationella marknadsläget. Den volymmässiga
tillväxten har beräknats till närmare 12 % 19731974. Tillväxten be
räknas emellertid dämpas påtagligt under loppet av 1974. En hög pris-
Bil.
1 Nationalbudget 1974 83
stegringstakt
bedöms kunna bestå relativt långt in på 1974 och prisindex för
exportieveransema beräknas öka med ca 13 % 19731974.
Den
inhemska efterfrågan bedöms fortsätta att öka kraftigt 1973 1974; dels kan man
räkna med en stark förbrukningsökning inom verkstadsindustrin och varven, dels
kalkyleras lagren hos förbrukare och handel dras upp efter de mycket omfattande
lagerreduceringar som ägt rum. Den beräknade aktivitetsneddragningen inom
byggnadsverksamheten beräknas emellertid till en del moderera efterfrågeökningen.
Importen förutses mot bakgrund av en dylik inhemsk efterfrågeutveckling öka
kraftigt även 19731974.
Produktionen inom stålverken bedöms på grandval av
ovan redovisade efterfrågeutveckling stiga med ca 12 % 19731974 samtidigt som
ett positivt omslag i färdigvarulagrens utveckling beräknas inträffa i
producentledet.
För
ickejärnmetallverken noterades en avsevärt förstärkt efterfrågan, särskilt från
hemmamarknaden, under 1973. Produktionsökningen 1972 1973 blev kraftig drygt
10 % och produktionskapaciteten utnyttjades fullt i slutet av tredje
kvartalet 1973. Den starka hemmaefterfrägan verkade begränsande på exporten
och samtidigt har också de svenska producenterna tagit en allt större andel av
den inhemska marknaden på importens bekostnad. Exportvolymen steg sålunda 5 %
1972 1973 medan importvolymens ökning stannade vid 2 1/2%.
Världsförbrukningen
av ickejärnmetaller under 1973 överskred kraftigt produktionen med åtföljande
lagertömningar och spektakulära stegringar i noteringspriserna för ett flertal
ickejärnmetaller. Prisstegringarna torde ytterligare ha underblåsts av
garderingsplaceringar som företagits under inverkan av valutaosäkerhet och
tilltagande inflationstakt. Genomslaget i de svenska importpriserna blev också
mycket kraftigt andra halvåret 1973, importpriserna låg dä 26 % högre än andra
halvåret 1972. Mellan helåren 1972 och 1973 ökade importpriserna drygt 15 %
medan exportpriserna visade en ännu kraftigare ökning 26 %.
Produktionskapaciteten
kommer under 1974 att öka vilket torde ge utrymme för en produktionsökning med
ca 9 % 19731974. Den inhemska efterfrågan pä ickejärnmetaller främst från
verkstadsindustrin kan påräknas fortsätta expandera kraftigt även 1974.
Sammantaget med en trolig lageruppbyggnad hos förbrukarna av ickejärnmetaller
torde detta medföra en begränsad uppgång av exportvolymen. Importen torde
tillväxa något snabbare än 19721973; en importvolymökning pä ca 3 1/2 %
19731974 förefaller sannolik. Även om en stabilisering eller en eventuell
minskning i noteringspriserna realiseras under 1974 torde leveranspriserna visa
förhållandevis kraftiga ökningar 19731974 allteftersom långsiktiga
leveranskontrakt förnyas till en högre prisnivå. Exportprisindex för
ickejärnmetaller beräknas öka med ca 10 % 1973 1974 och importprisindex med ca
15 %.
Tabell 4:4 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter,
exkl. fartyg 19721974
1968 års producentpriser
Milj. kr.
Förändring från före-
gående
år,
0/
' /O
1972
resp.
milj.
kr.
1973
1974
prognos
Produktion»
24 395
5,8
8,1
Import
11475
7,9
11,7
Summa tillgång
35 870
6,5
9,3
Offentlig
konsumtion
2 100
0,0
0,0
Privat
konsumtion
3 885
2,3
4,0
Investeringar
8 745
5,4
6,9
Export
14 180
13,6
9,4
Lagerförändring
i industrin
-210
- 90
950
Lagerförändring
i handeln
80
-155
160
Varuinsats
7 090
1,1
1,7
industri
2 435
8,0
6,6
byggnadsverksamhet
3 390
- 4,0
- 3,2
övrigt
1265
2,8
4,1
Summa användning
35 870
6,5
9,3
» Produktionen framkommer som saldo
i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsökning för
prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare
konstaterade avvikelser.
Anm. Importens och exportens
utveckling enligt balansen avviker från vad som redovisas i
utrikeshandelskapitlet. Avvikelserna förklaras av att de import-och
exportprisindex som används i handelsstatistiken ej har använts vid deflateringen
i balansen. I stället har här för exporten använts ett exportprisindex hämtat
ur producentprisindex, och för importen ett av statistiska centralbyrån på
grundval av insamlade prisuppgifter nykonstruerat importprisindex.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Orderingången till
verkstadsindustrin exkl. varv har vuxit mycket snabbt sedan slutet av 1972.
Ökningstakten dämpades dock mot slutet av 1973. Efterfrågan från utlandet har
under denna period varit väsentligt starkare än efterfrågan från
hemmamarknaden. Orderstockarna har vuxit snabbt under de tre sista kvartalen
1973 och var vid utgången av året 30 % högre än vid utgången av 1972, räknat i
löpande priser.
Leveranserna till hemmamarknaden
från den svenska verkstadsindustrin ökade enligt statistiska centralbyråns
order- och leveransstatistik med endast 11 % i löpande priser 19721973,
vilket i volym torde innebära en mycket blygsam ökning. Samtidigt steg
emellertid importen av verkstadsprodukter med 8 % i volym. Den ökade
tillförseln av verkstadsprodukter till den svenska marknaden under 1973
utgjordes alltså praktiskt taget helt av ökad import.
Utvecklingen av exportorderingången
har återspeglats i exportieveransema. Dessa började åter växa imder andra
halvåret 1972. Under första halvåret 1973 steg exporten mycket starkt, medan
ökningstakten
Bil.
1 Nationalbudget 1974 85
dämpades
under andra halvåret. Detta mönster kan till en del förklaras av en avsaktning
i den internationella efterfrågan under loppet av 1973, men den snabba
uppgången första halvåret var delvis en följd av att den svenska
verkstadsindustrin vid utgången av 1972 alltjämt hade ett lågt
kapacitetsutnyttjande och relativt höga färdigvaralager och därigenom ovanligt
goda leveransmöjligheter. Prisökningarna var lägre under 1973 än under 1971 och
1972, och den värdemässiga uppgången 1972
1973 blev
närmare 21 %.
Bland de viktigaste avnämarländerna noterades
särskilt markanta exportökningar 19721973 till Danmark, Finland och
Storbritannien, medan exporten till Norge, Förbundsrepubliken Tyskland och
Förenta staterna utvecklades svagt. Detta mönster stämmer relativt väl med den
inhemska efterfrågeutvecklingen i dessa länder. För Danmarks del tillkommer
dessutom effekten av avskaffandet av den tillfälliga danska importavgiften.
Färdigvarulagren byggdes upp mycket kraftigt utider
1970 och 1971. Under första halvåret 1972 minskade lagren, medan neddragningen
tillfälligt upphörde under andra halvåret 1972 troligen som en följd av det
statiiga lagerstödet. Under 1973 har färdigvaralagren åter successivt dragits
ned, så att lagerminskningen 1973 blev större än lagerminskningen 1972.
Produktionen höjdes i slutet av 1972 i samband med
den åter stigande efterfrågan och har sedan ytterligare successivt ökat under
loppet av 1973. Produktionsökningen 19721973 blev drygt 8 %.
Enligt senaste konjunkturbarometern ökade
orderingången ytterligare under första kvartalet 1974 från såväl hemma- som
exportmarknaderna. Omdömet om orderstocken har nu svängt, så att andelen
företag med förhållandevis stora orderstockar är klart större än andelen med
för små orderstockar. Även för andra kvartalet emotser företagen ökad orderingång
frän hemma- och exportmarknaderna.
Till
grund för bedömningen av exportleveransernas utveckling under
1974 ligger
en exportenkät till verkstadsindustrin, insamlad i februari
av statistiska centralbyrån. Företagen räknade då med att kunna öka
sin export 19731974 med drygt 21 % i löpande priser en ganska
kraftig uppjustering jämfört med den förväntade exportökningen pä
16 % i novemberenkäten 1973. Uppjusteringen är dock till största delen
att hänföra till en förväntad högre prisstegring 19731974. Enkätens
värdemässiga prognos har bedömts som rimlig. Då man kan räkna med
en nästan dubbelt så snabb prisutveckling 19731974 som 19721973
skulle exportvolymen komma att öka med drygt 9 % 19731974 med
en avtagande tillväxttakt under loppet av 1974.
Efterfrågan från hemmamarknaden väntas öka i högre
takt 1973 1974 än 19721973, återspeglande prognoserade uppdragningar av
maskininvesteringar och konsumtion av andra verkstadsprodukter än
Prop. 1974:100 86
bilar.
Starkt bidragande är också ett förväntat lageromslag vad gäller
verkstadsprodukter som insatsvaror frän en lagerminskning 1973 till en
lageröknmg 1974.
Ovanstående efterfrägeprognoser beräknas ge upphov
till en större importvolymökning 19731974 än 19721973. Härvid beräknas importen
av insatsvaror öka starkt som en följd av en alltjämt hög ökningstakt för
industriproduktionen och det ovan nämnda lageromslaget för verkstadsprodukter
som insatsvaror. Även importen av investeringsvaror väntas öka kraftigt i
enlighet med den förväntade investeringsutvecklingen. Importen av
konsumtionsvaror beräknas öka starkare 1973 1974 än 19721973 som en följd av
den väntade snabbare konsumtionsökningen.
Verkstadsindustrins lagerkvoter förhållandet
mellan lagerstock och produktion har varit avtagande från början av 1972 och
under hela 1973. Lagerkvoten för färdigvaror beräknas falla ytterligare under
första halvåret 1974 för att sedan åter stiga under andra delen av året.
Lagerkvoterna för insatsvaror och varor i arbete antas falla endast obetydligt
under första halvåret och sedan stiga under andra halvåret. Dessa antaganden om
lagerkvoterna innebär att företagen vid derma konjunkturuppgång skulle föra en
betydligt försiktigare lagerpolitik än vid konjunkturuppgången 19691970. I
förening med den nedan redovisade produktionsprognosen innebär de en successiv
uppbyggnad av verkstadsindustrins lager under 1974. Den största lagerökningen
beräknas falla på varor i arbete.
Enligt senaste konjunkturbarometern ökade
produktionen kraftigt även under första kvartalet 1974 och produktionsplanerna
för andra kvartalet tyder på fortsatt stark produktionsökning. Kapacitetsutnyttjandet
har successivt stigit sedan början av 1973, men låg i mars ändå klart under den
högsta nivån vid föregående konjunkturappgång i början av 1970.
Produktionen bedöms på grundval av ovanstående
efterfråge-, lager-och importprognoser öka med 8 % 19731974.
Produktionsökningen beräknas avta under loppet av 1974.
Orderingången till varven började öka i slutet av
1972 och steg sedan mycket snabbt under större delen av 1973. Mot slutet av
året avtog orderingången dock, men den tidigare uppgången var sä kraftig att orderstockama
i löpande priser vid årets slut var närmare 70 % större än ett år tidigare.
Sysselsättningen inom storvarven är därmed tryggad fram till 1978.
Den totala fartygsexporten uppgick under 1973 till
3,1 miljarder kr. en värdemässig ökning på ca 50 % jämfört med 1972.
Leveranserna av nybyggda fartyg ökade härvid med ca 30 % och exporten av begagnade
fartyg med 130 % i värde. Prisökningarna var emellertid mycket starka under
året speciellt vad gäller de begagnade fartygen. Den
Bil.
1 Nationalbudget 1974 87
totala
fartygsexporten beräknas ha stigit med drygt 13 % i volym 1972 1973.
Exporten av nybyggda fartyg under 1974 har
beräknats med hjälp av den i februari 1974 av statistiska centralbyrån utförda
varvsenkäten. Under 1974 beräknas nybj'ggda fartyg till ett värde av 2,8
miljarder kr. komma att levereras till utländska redare en ökning av
leveransvärdet med ca 29 % jämfört med 1973. Fartygen kommer huvudsakligen att
levereras till beställare i Norge, Storbritannien och Förbundsrepubliken
Tyskland. Samtidigt väntas exporten av begagnade fartyg stiga kraftigt även
1974 och den totala fartygsexporten beräknas öka ca 33 % i värde 19731974.
Produktionen inom varven kunde dras upp med 7 %
19711972 och med 9 1/2 % 19721973 främst på grund av att varven sedan slutet
av 1971 kunnat nyrekrytera arbetskraft i betydande omfattning. Under 1974 är
det dock troligt att produktionstillväxten åter kommer att begränsas av den
stigande bristen på yrkesutbildad arbetskraft. Produktionsökningen 19731974
har beräknats till ca 5 %, vilket ger utrymme för de leveranser på export och
till svenska rederier som förutses i den ovan nämnda exportprognosen och i
investeringsprognosen.
Efter produktionsminskningar inom
livsmedelsindustrin inkl. dryckesvaru- och tobaksindustrin under tvä är ökade
produktionsvolymen 1972 1973 med ca 1 1/2 %. Livsmedelsindustrins export föll
tillbaka mellan 1972 och 1973 men även importen reducerades. Livsmedelsindustrins
avsättning på hemmamarknaden kunde därför öka svagt 1972 1973. Både import-
och exportpriserna steg kraftigt pä grund av de snabba världsmarknadsprisstegringarna
på livsmedel under loppet av 1973. Exportpriserna ökade nästan 18 % och
importpriserna steg drygt 19 % 19721973.
För 1974 prognoseras en avsevärd uppdragning av
livsmedelskonsumtionen, vilket tillsammans med ett förvärvat omslag i
livsmedelsindustrins färdigvarulager och en trolig uppbyggnad av handelns
lager torde medföra en tämligen kraftig ökning av livsmedelsproduktionen.
Produktionsvolymen beräknas således öka ca 4 1/2 % 19731974 Exporten torde
komma att falla med ett par procent i volym, medai den kraftiga inhemska
efterfrågan beräknas medföra en importvolymökning med ca 9 %.
Prisstegringarna på såväl import- som exportvarorna
torde bli mindre under 1974 än under 1973, men prisstegringarna torde dock
historiskt sett bli stora. För importens del antas priserna stiga med drygt
12 % medan exportprisstegringen kalkyleras till 7 % 19731974.
Prop.
1974:100
Tabell 4: 5 Försörjningsbalans för övriga
industriprodukter 1972-
1968 års producentpriser
1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj.
kr.
Förändring gående år, "/
frän
före-
/
0
1972
resp. milj. kr
1973
1974
prognos
Produktion»
18 950
4,6
5,1
Import
9 700
6,2
11,2
Summa tillgång
28
650
5,1
7,0
Offentlig
konsumtion
1970
2,2
0,1
Privat
konsumtion
8 740
2,7
8,7
Investeringar
570
5,4
6,9
Export
4 970
22,1
10,5
Lagerförändring
i industrin
-40
30
160
Lagerförändring
i handeln
80
-160
150
Varuinsats
12 360
1,6
2,4
industri
4 030
9,0
7,2
byggnadsverksamhet
4 840
- 4,4
-3,2
övriga sektorer
3 490
2,0
4,9
Summa användning
28
650
5,1
7,0
» Produktionen framkommer som saldo
i balansen och avviker frän statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för
prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare
konstaterade avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Den heterogena övrigsektorn svarar
för ca 1/4 av förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin. Under perioden
19601970 expanderade produktionen inom sektorn förhållandevis jämnt med en
genomsnittlig tillväxt på ca 5 1/2 % årligen. I tabell 5 presenteras en
försörjningsbalans för sektorn. Av försörjningsbalansen framgår att den
övervägande delen av sektorns output går till konsumtion samt export. En betydande
del av sektorns leveranser går vidare som varuinsats till främst industri och
byggnadsverksamhet.
Produktionen inom sektorn minskade
med drygt 2 % 19701971, vilket förklaras av den vikande konsumtionsefterfrägan
samt en dämpad utveckling inom byggnadsverksamheten. Återhämtningen inom övrigsektorn
under 1972 blev måttlig ca 3 1/2 % i produktionstillväxt som dock
accelererade till en ökning med drygt 6 % 19721973. Det är framför allt den
gynnsamma utvecklingen av exportefterfrågan som legat bakom expansionen inom
sektorn de senaste två åren. Export-
» Sektorn omfattar textil-,
beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32), trähus- och
byggnadssnickeri, möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNI 33
exkl. 33111), pappers- och pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers-
och pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri,
gummivaru-, plast- och plastvaruindustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och
stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974 89
volymen
ökade 19711972 med 12 1/2 % och 19721973 med drygt 22 %. Exportieveransema
till våra nordiska grannländer samt Storbritannien, vilka utgör ca hälften av
övrigsektorhs exportvärde, ökade mycket kraftigt 19721973. Sammantaget ökade
exportvärdet till dessa fyra länder med ca 30 % 19721973.
Den svaga inhemska konsumtionsutvecklingen under
1973 avsatte sig även i importefterfrågan vad gäller övriga industriprodukter.
Importvolymens ökning begränsades till drygt 6 %.
Trots produktionsökningen med drygt 6 % 19721973
minskade färdigvarulagren kraftigt 1973.
Den
svaga tillväxt som förutses för Västeuropa under 1974 gör att den mot
övrigsektorn riktade exportefterfrägan torde dämpas. Av försörjningsbalansen
framgår dock att konjunktursituationen för branschen som helhet antas
förbättras 1974. Den beräknade mattare utvecklingen av exportefterfrägan
förutses tillfullo kompenseras av en mer expansiv utveckling av de inhemska
efterfrågevariablerna. Det är främst ett uppsving i den privata konsumtionen
och en kraftig lageruppbyggnad inom handel och industri som påräknas verka
förhöjande på e.xpansionstakten inom sektorn. Fortsatt minskning av
leveranserna till byggnadssektorn motvägs av ökade insatsleveranser till övriga
delar av industrin och handeln för löpande förbrakning och lageruppbyggnad.
Under intryck av den förväntade kraftiga ökningen i den privata konsumtionen av
övrigsektorns produkter torde en uppdragning av importvolymens ökningstakt
vara att vänta 19731974. Produktionsvolymen förutses i konsekvens med den
expansiva efterfrågeutvecklingen stiga med ca 7 1/2% 19731974.
4.3
Skogsbruket
Den starka produktionstillväxten inom
skogsindustrierna medförde att förbrukningen av rundvirke ökade kraftigt
19721973. I början av 1973 var det t. o. m. svårigheter att täcka sågverkens
behov av sågtim-mer. Även inom den norska massaindustrin var aktiviteten hög
under
1973 och
den svenska massavedsexporten steg markant 19721973.
Massavedslagren kunde sålunda reduceras synnerligen kraftigt under
1973. Redan under 1972 skedde en betydande lagerneddragning och den
sammanlagda reduktionen under 1972 och 1973 var av samma stor
leksordning som den till följd av produktionsinskränkningar inom
massaindustrin synnerligen starka lageruppbyggnaden 1971. Avverk
ningarna av massaved ökade endast svagt 19721973 och totalt steg
skogsavverkningarna med ca 6 %.
Produktionsökningen
väntas bli svag inom skogsindustrierna 1973
1974
inom massaindustrin av kapacitetsskäl, inom sågverken på
grund av vikande efterfrågan. Rundvirkesförbrukningen beräknas öka
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 4: 6
Försörjningsbalans för rundvirke 1972-
Fast mått utan bark (barr-
och lövträ)
1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 000
kbm
Förändring från före-
gående år, '
%
1972
resp. 1 000 kbm
1973
1974
prognos
Produktion
60 790
5,9
8,5
sågtimraer
26 770
9,4
1,9
massa- och boardved
30 020
3,9
15,9
övrigt rundvirke
4 000
- 3,1
- 0,3
Import
370
71,8
-14,2
Summa tillgång
61160
6,3
8,3
Export
2 570
15,8
3,1
Lagerförändring
-1920
-2 640
3 450
Förbrukning
60 510
10,0
2,8
sågtimmer
27 050
6,6
3,1
massa- och boardved
29 550
14.9
2,9
övrigt rundvirke
3 910
2,9
0,0
Summa
användning
61
160
6,3
8,3
Källa:
Konjunkturinstitutet.
endast
ca 3 % 19731974. Rundvirkeslagren antas minska ytterligare under 1974.
Neddragningen väntas dock bli avsevärt mindre än 1973 vilket innebär ett
kraftigt positivt lageromslag. Avverkningarna beräknas under sådana
förutsättningar öka 8 ä 9 % 19731974.
4.4
Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Statistiska centralbyrån har för 1973 gjort
preliminära beräkningar av bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan.
I nedanstående
Förändring i
1
produktionsvolym
1972- %
1973
1973-1974
Milj. kr., 1973 års
Vo
pnser
Jordbruk
Skogsbruk
Industri
Elkraftproduktion
m. m.
Byggnadsverksamhet
-5 4,5 7,5 12,5
-5
180 180
4 350 200
-570
4
5
7,5 4 -3,5
Summa varu- och kraftproduktion
4,5
4 340
5
Offentliga tjänster Privata tjänster m. m.
2,5 2
1 380 3 270
3,5 4,5
Summa
tjänstesektorer
2,5
4 650
4
Total produktion
3
8 990
4,5
Bil.
1 Nationalbudget 1974 91
tablå
ges en sammanställning av förändringstalen för de olika näringsgrenarnas
produktionsvolym 19721973 samt prognoser för utveck-Ungen 19731974.
Jordbrukets produktionsvolym beräknas enligt
nationalräkenskapskalkylerna ha minskat med drygt 5 % 19721973. Nedgången var
framför allt hänförlig till minskningen i vegetabilieproduktionen. Till följd
av den torra våren 1973 sjönk produktionen av bl. a. foderspannmäl kraftigt.
Från 1972 till 1973 minskade den totala vegetabilieproduktionen med drygt 11 %
medan animalieproduktionen minskade med 0,5 %. Från 1973 till 1974 beräknas
förädlingsvärdet inom jordbruket öka med 4 %. Hela ökningen väntas falla på
animalieproduktionen medan vegetabilieproduktionen under förutsättning om
normalskörd 1974 väntas bli i stort sett oförändrad.
Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha ökat med
ca 4,5 % 1972 1973. Från 1973 till 1974 förutses produktionsvolymen öka med 5
%.
Som framgår av avsnitt 1 i detta kapitel ökade
industriproduktionen med 7,5 % 19721973. Även för 1974 föratses en uppgång på
ca 7,5 %.
Inom
elsektorn ökade förädlingsvärdet med drygt 12,5 % 1972
1973. Uppgången
berodde framför allt på ökningen i vattenkraftproduk
tionen, medan värmekraftproduktionen endast ökade med ca 2 %.
Sveriges kraftbalans försämrades markant under de sista månaderna
1973 beroende
framför allt på en försämring av oljetillförseln. En kam
panj för att spara energi startades i slutet av november 1973. Senare
infördes också vissa restriktioner, som kom att gälla fram till mars
1974. Mot
bakgrund av dessa åtgärder väntas elförbrakningen under
1974 öka
i betydligt långsammare takt jämfört med 19721973. Från
1973 till 1974 väntas enligt centrala driftiedningen elkraftproduktionen
öka med 4 %. Hela ökningen väntas falla på värmekraft, medan vatten
kraftproduktionen förutses minska något.
I kapitel 7 beskrivs utvecklingen inom byggnads-
och anläggningsverksamheten. Bruttoinvesteringarna i byggnader och
anläggningar torde ha minskat med 6 % i volym 19721973. Inkluderas även
reparationer och underhåll blir minskningen knappt 5 %. För 1974 föratses
byggnadsinvesteringarna minska med 5,5 % inkl. reparationer och underhåll
stannar nedgången vid 3,5 %.
Med ovan redovisade beräkningar för de olika
branscherna kan ökningen av varu- och kraftproduktionen uppskattas till ca 4,5
% 1972 1973 och 5 % 19731974.
Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha ökat
med 2,5 % 19721973. Därvid ökade den statiiga tjänsteproduktionen med ca 3 %
mot en tillväxt på knappt 2,5 % för den kommunala tjänsteproduktionen. Från
1973 till 1974 förutses en högre tillväxt i framför allt den
Prop. 1974:100 92
kommunala
verksamheten. Tjänsteproduktionen väntas öka med ca 3,5 % både hos stat och
kommun 19731974.
Enligt statistiska centralbyrån beräknas
produktionsvolymen inom den privata tjänstesektorn ha ökat med drygt 2 % från
1972 till 1973. Inom parti- och detaljhandeln, som svarar för närmare 30 % av
de privata tjänstenäringarna förädlingsvärde, anges produktionen under 1973 ha ökat med ca 3 %, vilket är lika mycket som under 1972. Det största bidraget till tillväxten
kom från försäljningarna till industrin och på exportmarknaden, medan
försäljningarna till hushällen ökade långsamt. För samfärdseln registrerades
1973 en produktionsökning pä 3,5 %.
Under 1974 antas den privata tjänsteproduktionen
öka i snabbare takt än de närmast föregående åren. Antagandet baseras bl. a. på
den prognos för den privata konsumtionen som redovisas i kapitel 6. Denna
innebär en påtagligt ökad varukonsumtion och därmed en betydande produktionstillväxt
inom detaljhandeln. Dessutom finns förutsättningar för en fortsatt snabb
produktionsökning inom partihandeln. Konsumtionsprognosen implicerar
emellertid en snabbare ökning än 1973 också i hushållens konsumtion av tjänster
och därmed en ökad tillväxt inom tjänstenäringarna utanför varuhandeln. För
hela den privata tjänstesektorn har räknats med en produktionsvolymökning på
4,5 % från 1973 till 1974.
Den totala tjänsteproduktionen ökade enligt
ovanstående beräkningar med närmare 2,5 % 19721973 medan ökningen 19731974
förutses bli drygt 4 %>.
Bruttonationalproduktens volymtillväxt, mätt från
produktionssidan, blev enligt statistiska centralbyråns beräkningar 3 %
19721973. Kalkylerna över produktionsökningarna 19731974 indikerar en tillväxt
i bruttonationalprodukten på ca 4,5 %. Till den höga tillväxttakten bidrar
framför allt den snabba ökning som förväntas för industriproduktionen.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 93
5
Arbetsmarknaden
5.1 Läget på
arbetsmarknaden under 1973 och början av 1974
Sammanfattning
Utvecklingen pä den svenska arbetsmarknaden
utmärktes under första halvåret 1973 av en fortsatt relativt svag efterfrågan
pä arbetskraft och en viss minskning av arbetskraftsutbudet jämfört med första
halvåret
1972.
Ett omslag synes emellertid ha
inträtt ungefär vid halvårsskiftet
1973.
Arbetskraftsefterfrågan mätt
som antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda platser ökade sålunda påtagligt
andra halvåret 1973 jämfört med motsvarande period 1972 och sysselsättningen
genomgick parallellt därmed en klar ökning. Dä denna sysselsättningsökning var
kraftigare än nettoinströmningen på arbetsmarknaden skedde under andra
halvåret 1973 en stegvis tilltagande minskning av arbetslösheten i förhällande
till samma period 1972. Denna utveckling fortsatte och blev än mer markerad
under de första månaderna 1974. Antalet sysselsatta personer steg sålunda
enligt arbetskraftsundersökningama med ungefär 66 000 från första kvartalet
1973 till samma kvartal 1974 medan antalet arbetslösa enligt samma mätningar
minskade med i genomsnitt inemot 18 000 mellan de båda perioderna.
Arbetsförmedlingsstatistiken visar en liknande tendens. Säsongrensat minskade
antalet vid arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösa med 11 % från januari
till december 1973 och med ytterligare 15 % från december 1973 till april 1974.
Befolkningsutveckling
och arbetskraftsutbud
Utbudet av arbetskraft bestäms förutom av den
inhemska befolkningsutvecklingen även av nettomigrationen och förvärvsfrekvensen.
Förvärvsfrekvensen uttrycks i relativa arbetskraftstal, som anger hur stor del
av befolkningen i en viss åldersgrupp som står till arbetsmarknadens
förfogande.
Befolkningsutvecklingen i Sverige under 1972 och
1973 präglades av ett något mindre födelseöverskott än under flertalet år under
efterkrigstiden och en förhållandevis betydande nettoutvandring. Folkmängden
kom därigenom att öka relativt långsamt. Medelfolkmängden steg sålunda från
1971 till 1972 med 24 000 och från 1972 till 1973 med 14 000 att jämföra med en
befolkningsökning på nära 56 000 1970 1971 och i genomsnitt 58 000 19601970.
Befolkningen i de s. k. aktiva åldrarna, varmed här avses åldersgruppen 1674
år, ökade mellan de olika åren svagare än totalbefolkningen både absolut och
relativt sett. Ökningen av denna åldersgrupp uppgick sålunda till omkring 33
000
Prop.
1974:100 94
eller 0,6 %> 19701971, ungefär 9 000 eller 0,2 %
19711972 och enligt preliminära resultat till drygt 3 000 eller mindre än 0,1
% 1972 1973. Totalbefolkningens ökningstakt var mellan dessa år genomgående
0,1 procentenhet högre än den aktiva befolkningens.
Förutom omsvängningen i de utrikes
flyttningsströmmarna från relativt stor nettoinvandring under 1969 och 1970
till en betydande nettoutvandring under 1972 och 1973 skedde samtidigt ett
omslag i de inrikes flyttningsrörelserna. Denna förändring innebar för
storstadslänen en övergång från inflyttnings- till utflyttningsöverskott och
för skogslänen motsatt utveckling mot ett begränsat inflyttningsöverskott
under 1973.
Under perioden januarimars 1974
noterades en nettoutvandring från Sverige på 400 personer. Detta var betydligt
mindre än nettoutvandringen under motsvarande period 1972 och 1973.
Medan befolkningen i de s. k.
aktiva åldrarna som framgått av det föregående ökade endast obetydligt från
1972 till 1973 steg antalet personer i arbetskraften mellan dessa är med drygt
14 000 eller 0,4 % enligt beräkningar baserade på arbetskraftsundersökningama.
Detta innebar att ökningen var något större 19721973 än 19711972 men knappt
2/5 av den genomsnittliga ökningen 19651971. Den något stegrade ökningstakten
från 19711972 till 19721973 berodde främst på en större positiv effekt av
förändrade relativa arbetskraftstal. Kvinnornas relativa arbetskraftstal steg
visserligen något långsammare 19721973 än 19711972 men detta uppvägdes av en
påtaglig dämpning av nedgången i männens relativa arbetskraftstal.
Det genomsnittliga antalet personer
i arbetskraften var under första kvartalet 1974 ungefär 48 000 större än under
motsvarande period 1973. Denna ökning som uppgick till 1,2 % berodde nästan
helt på den fortsatta stegringen av kvinnorna relativa arbetskraftstal.
Ex post-beräkningar av totala
arbetskraftsutbudet uttryckt i timmar kan baseras på
arbetskraftsundersökningarnas uppgifter beträffande olika gruppers faktiska
och/eller önskade arbetstid. Detta material visar förutom det genomsnittiiga
antalet arbetade timmar under mätveckorna även det antal timmar som de
arbetslösa önskat arbeta samt skillnaden
1 På grund av en skillnad i fråga
om mätperiodens förläggning mellan undersökningen i juni 1972 och den i juni
1973 (mätperioder: 417 juni 1972 resp. A10 juni 1973) torde minskningen av
antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta mellan dessa månader
ha överskattats. Främst skulle detta ha berott på att betydligt färre ungdomar
hunnit börja feriearbeta eller söka feriearbete vid mättillfället i juni 1973
än vid motsvarande tillfälle i juni 1972. I detta kapitel har, för att
jämförbarhet mellan åren skall uppnäs, 1973 års arbetskrafts- och
sysselsättningssiftra uppjusterats med drygt 4 000 jiimfört med
arbetskraftsundersökningarnas publicerade resultat. Beträffande beräkningen av
denna korrigeringspost se Information i prognosfrågor (SCB) nr 1973: 9 sid.
79. Förutom ovannämnda korrigering har även en omräkning av
arbetskraftsundersökningamas resultat gjorts med anledning av smärre skillnader
mellan de i undersökningarna skattade befolkningstalen och de faktiska utfallen
for 1972 och 1973.
Bil. 1
Nationalbudget 1974 95
mellan de undersysselsattasi faktiska och önskade
arbetstid. Summan av dessa tre poster kan sägas utgöra ett mått på de samlade
arbetskraftsresurserna. Beräkningar av detta slag visar en minskning av
arbetskraftsresurserna uttryckta i timmar med ungefär 0,1 % från 1972 till
1973. Liknande kalkyler för första kvartalet 1973 och 1974 indikerar en ökning
av totala arbetskraftstillgångarna på ungefär 0,3 % mellan dessa perioder.
Denna ökning var alltså 0,9 procentenheter långsammare än arbetskraftens
antalsmässiga utveckling mellan samma perioder vilket berodde på en relativt
kraftig nedgång i den sammanvägda faktiska och önskade veckoarbetstiden.
Arbetskraftsundersökningamas uppgifter om faktisk och önskad arbetstid får dock
betraktas som relativt osäkra.
Efterfrågan på arbetskraft
Arbetskraftsefterfrägans utveckling
brukar belysas genom serien över totala antalet vid arbetsförmedlingarna
obesatta platser. Det hittills högsta årsmedeltalet sedan denna series
tillkomst 1961 noterades 1970. Därefter skedde en successiv nedgång i
arbetskraftsefterfrågan frän 1970 till 1972 då det lägsta värdet uppmättes. Under
loppet av 1973 noterades en tilltagande ökning av antalet obesatta platser i
jämförelse med samma tid föregående år. Ökningstakten stegrades sålunda frän
ungefär 2 % under första och andra kvartalen 1973 jämfört med motsvarande
kvartal 1972 till drygt 12 % tredje och nästan 35 % fjärde kvartalet
1973. Denna kraftiga ökning fortsatte
även under de första månaderna
1974. Under perioden januariapril 1974
noterades sålunda 43 % fler obesatta platser än under motsvarande period 1973.
I diagram 1 visas för några
näringsgrenar säsongrensade kurvor för serien över obesatta platser t. o. m.
mars 1974. Som framgår av diagrammet låg antalet obesatta platser på relativt
stabil nivå från mitten av 1971 till mitten av 1973 med smärre ökningar under
första kvartalet 1972 och 1973. Från maj 1973 har därefter skett en nära nog
obraten stegring av de obesatta platserna. Av nu tillgängliga data framgår att
det säsongrensade antalet obesatta platser i april 1974 var 35 % större äa i
december 1973 och 76 % större än i maj 1973. Inom metall- och
verkstadsindustrin liksom inom byggnadsindustrin skedde en successiv ökning av
det säsongrensade antalet obesatta platser från augustiseptember 1972 t. o.
m. april 1974. Från oktober 1972 kunde dessutom en stegvis uppgång i antalet obesatta
platser inom trävaruindustrin noteras, medan utvecklingen inom textil- och
beklädnadsindustrin däremot var något oregelbunden. Under loppet av ungefär 1
1/2 år har det säsongrensade antalet obesatta platser inom de tre förstnämnda
branscherna
1 Med undersysselsatta förstås
personer som arbetat färre timmar än de kunnat och velat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
5:1 Antal obesatta platser vid månadens mitt 1970mars 1974
Tusental.
Säsongrensade månadsdata. Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
1970
71 72 73 74
1970
71 72 73 74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor:
Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
mer
än fördubblats. Inom textil- och beklädnadsindustrin uppgick ökningen under
samma period till ca 70 %.
Utvecklingen av arbetskraftsefterfrägan under de
senaste åren synes ha varit avsevärt stabilare inom den offentliga sektorn än
inom den privata varu- och tjänsteproducerande sektorn. Minskningen från det
säsongrensat sett största till det minsta antalet obesatta platser under
perioden 19701973 uppgick sålunda inom gruppen offentiiga tjänster till 36 %
medan motsvarande minskning inom den privata tjänstesektorn,
tillverkningsindustrin och byggnadsindustrin uppgick till 70 80 %. Den därpå
följande uppgången i antalet obesatta platser fram t. o. m. april 1974 var i
gengäld klart svagare inom den offentiiga sektorn än inom den privata varu-
och tjänstesektorn. Ökningen frän tidi-
Bil. 1 Nationalbudget
1974 97
gare
nämnda lägsta värde under perioden 19701973 till värdet i april 1974 uppgick
sålunda inom grappen offentliga tjänster till ungefär 60 % mot över 150 % inom
tillverkningsindustrin, drygt 190 % inom byggnadsindustrin och närmare 90 %
inom de privata tjänsterna.
Vid arbetsförmedlingarna registreras även totala
antalet under månaden nyanmälda lediga platser. Under första halvåret 1973
nyanmäldes ungefär lika många platser som under samma period 1972. Ungefär vid
halvårsskiftet 1973 synes en vändning ha inträffat varefter under andra
halvåret 1973 en klar stegring noterades jämfört med motsvarande halvår 1972.
Under de första månaderna 1974 fortsatte denna utveckling och under första
kvartalet 1974 nyanmäldes sålunda sammanlagt närmare 180 000 lediga platser,
vilket var ungefär 27 000 eller 17,5 % fler än under motsvarande period 1973.
Mellan dessa båda perioder ökade antalet nyanmälda platser inom yrkesområdet
tillverkningsarbete, maskinskötsel m. m. med 31 % samtidigt som antalet obesatta
platser inom detta yrkesområde ökade med 71 %. Den betydligt snabbare ökningen
av de obesatta än av de nyanmälda platserna från första kvartalet 1973 till
samma period 1974, indikerar att uppkomna vakanser inom detta yrkesområde inte
kunnat besättas lika snabbt 1974 som 1973. Detta torde till stor del ha berott
på brist på vissa kategorier av yrkesarbetare.
Den icke tillfredsställda efterfrågan på
arbetskraft belyses förutom i serien över obesatta platser även i
konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerandersökningar för industrin och
byggnadsverksamheten. Vid undersökningstillfället i mars 1974 uppgav 51 % av
industriföretagen brist pä yrkesarbetare och 25 % brist på andra arbetare.
Därmed noterades de högsta bristtalen sedan slutet av 1970 för dessa kategorier
av arbetskraft. Bristen på tjänstemannapersonal var i mars 1974 fortfarande
relativt liten. Inom byggnads- pch anläggningsverksamheten, noterades i mars
1974 en relativt betydande brist pä träarbetare. Av de företag som besvarat
enkäten uppgav sålunda 42 % brist på sådana arbetare.
Sysselsättningen
I samband med den tilltagande ökningen av
arbetskraftsefterfrågan under 1973 skedde en påtaglig stegring av sysselsättningsutvecklingen.
Det genomsnittliga antalet sysselsatta beräknas sålunda ha ökat med omkring 6
000 från första halvåret 1972 till samma period 1973 och med ungefär 40 000
mellan andra halvåret 1972 och 1973.1 y>q
genomsnittiiga ökningen mellan helåren 1972 pch 1973 kom således att
uppgå till omkring 23 000. Av denna ökning svarade kvinnoma för närmare 19 000
och männen för drygt 4 000. Ökningen av antalet sysselr satta kvinnor var något
svagare 19721973 än 19711972 medan
' Korrigerade siffror enligt not 1 sid. 94. 7
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.
Prop. 1974:100 98
ökningen
av antalet sysselsatta män 19721973 kontrasterade mot relativt kraftiga
minskningar 19701971 och 19711972.
Nationalräkenskapernas beräkningar av
sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar bygger delvis på material
frän arbetskraftsundersökningarna, delvis på annan statistik. Vissa
huvudresultat av dessa beräkningar för 1972 och 1973 redovisas i tabell 1. Som
framgår av tabellen skedde från 1972 till 1973 en fortsatt relativt kraftig
minskning av sysselsättningen inom jordbruk och fiske samt skogsbruk. Inom
jordbruk och fiske tillsammantaget noterades mellan dessa år en något
kraftigare nedgång i antalet sysselsatta personer än i antalet utförda arbetstimmar,
vilket innebär att medelärbetstiden ökade. Detta sammanhängde med att
minskningen av antalet sysselsatta anställda inom jordbruket var relativt
kraftigare än minskningen av antalet sysselsatta företagare och att företagarna
inom denna näringsgren beräknas ha betydligt längre medelarbetstid än de
anställda. En liknande skillnad mellan företagares och anställdas
medelarbetstider föreligger enligt nationalräkenskaperna även inom
skogsbruket. Dä större delen av sysselsättningsminskningen 19721973 inom
skogsbruket hänförde sig till företagarna kom detta att yttra sig som en
minskning av totala medelarbetstiden inom denna näringsgren.
Inom industrin, dvs. gruvor och mineralbrott samt
tillverkningsindustri, skedde enligt nationalräkenskaperna en ökning av
antalet sysselsatta med 0,7 % 19721973. Antalet anställda industriarbetare
(exkl. anställda i statliga verkstäder) öRade enligt månadsstatistiken med i genomsnitt
1,7 % mellan dessa är, medan antalet tjänstemän enligt de kvartalsvisa
undersökningarna minskade med 0,4 % frän 1972 till 1973.
Minskningen 19721973 av antalet utförda
arbetstimmar inom industrin sammanhängde bl. a. med att den återstående delen
av arbetstidsförkortningen inom verkstadsindustrin togs ut vid årsskiftet
1972/ 1973.
Antalet sysselsatta inom byggnadsverksamheten
minskade med 1,3 % från 1972 till 1973. Denna minskning torde i betydande
utsträckning ha sammanhängt med den påtagliga nedgången i byggandet av flerfamiljshus.
Inom den privata tjänstesektorn noterades 19721973
liksom 1971 1972 en viss minskning av antalet sysselsatta.
Inom itäringslivet, här definierat som totala
ekonomin exkl. den offentiiga sektorn, minskade antalet sysselsatta med 0,5 %
från 1972 till 1973. Antalet utförda arbetstimmar minskade samtidigt med 1 %.
Inom den offentliga sektorn (statliga och kommunala
myndigheter exkl. affärsverken) anges i nationalräkenskaperna antalet
sysselsatta ha ökat med 3,8 % 19721973. Om i beräkningarna de värnpliktiga
exklu-deras blir ökningen mellan dessa år 4,3 %. Som framgår av tabell 1
Bil. 1
Nationalbudget 1974
99
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
5:1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 19711973
Antal
Procentuell föränd-
Procentuell föränd-
syssel-
ring av
antalet
sys-
ring av antalet ut-
satta
selsatta
förda arbetstimmar
1 000-tal
1971
1971-
1972-
1971- 1972-
1972
1973
1972 1973
Jordbruk
och fiske
253
-2,5
-4,0
-6,3 -3,0
Skogsbruk
82
-15,3
-4,9
-14,7 -5,7
Gruvor
och tillverkningsindustri
1 009
-1,5
0,7
-4,3 -0,9
El-,
gas- och vattenverk
31
-1,3
2,0
-4,0 1,6
Byggnadsverksamhet
342
0,2
-1,3
-3,0 -2,4
Privata
tjänster
1 319
-0,6
-0,4
-3,3 -0,2
Staten
258
4,0
3,0
2,1 1,9
därav staten exkl. värnpliktiga
211
5,0
4,6
2,7 3,2
Kommunerna
579
6,0
4,2
3,9 2,0
Summa
3 874
0,1
0,5
-2,7 -0.4
Korrigeringspost
-0,2
-0,1
-0,4 -0,1
Totalt
3 886
-0,1
0,4
-3,1 -0,5
Källa:
Statistiska centralbyrån.
ökade
antalet sysselsatta inom staten (exkl. de värnpliktiga) något kraftigare än den
kommunala sysselsättningen 19721973.
Sammantaget skulle enligt nationalräkenskaperna
totala antalet sysselsatta ha ökat med 0,4 % 19721973 efter en begränsad
minskning 19711972. Antalet utförda arbetstimmar minskade från 1972 till 1973
med 0,5 %.i
Det genomsnittliga antalet sysselsatta ökade enligt
arbetskraftsundersökningarna med ungefär 66 000 eller 1,7 % från första
kvartalet 1973 till samma kvartal 1974. Antalet sysselsatta kvinnor ökade
mellan dessa perioder med 49 000 medan antalet sysselsatta män ökade med knappt
17 000.
Arbetslöshet
m. m.
Av det föregående har framgått att
arbetskraftsefterfrågan speglad genom exempelvis antalet nyanmälda platser
ökade påtagligt från 1972 till 1973. Denna ökade efterfrågan har i kombination
med en under 1973 i genomsnitt relativt måttiig ökning av arbetskraftsutbudet
resulterat i en viss nedgång i arbetslösheten 19721973. Antalet arbetslösa
sjönk sålunda enligt arbetskraftsundersökningarna frän i genomsnitt 107 000
1972 till 98 000 1973. De arbetslösas andel av totala arbetskraften sjönk
därvid från 2,7 till 2,5 %. Detta s. k. relativa arbetslöshetstal låg därmed
på samma nivå 1973 som 1971 men 1 procentenhet högre än 1970.
» Den relativt stora skillnaden mellan utvecklingen
av antalet sysselsatta personer och antalet utförda arbetstimmar 19721973
förklaras inte endast av ovan nämnda arbetstidsförkortning utan även av andra
förändringar i medelarbetstiden och av variationer mellan åren i fråga om
antalet arbetsdagar.
Minskningen av arbetslösheten under
1973 i förhållande till motsvarande period 1972 var klart kraftigare under
andra halvåret än under det första. Denna skillnad gentemot föregående års
arbetslöshetstal ökade ytterligare under första kvartalet 1974. Det
genomsnittiiga antalet arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna var
sålunda under första kvartalet 1974 ungefär 18 000 lägre än under motsvarande
period 1973 att jämföra med en minskning med i genomsnitt ca 12 000 tredje
kvartalet 1973 och omkring 13 000 fjärde kvartalet 1973 gentemot motsvarande
kvartal 1972. En Uknande tendens framkommer ur arbetsförmedlingarnas
statistik. Denna statistik visar en kvartalsvis allt kraftigare minskning av
den registrerade arbetslösheten under 1973 jämfört med samma kvartal 1972.
Minskningen av det genomsnittiiga antalet arbetslösa jämfört med motsvarande
kvartal 1972 tilltog sålunda från 0,6 % första kvartalet 1973 till 10,9 %
fjärde kvartalet 1973. Antalet arbetslösa enligt arbetsförmedlingsstatistiken
uppgick under perioden januariapril 1974 till i genomsnitt ungefär 68 500,
vilket var omkring 10 700 eller 13,5 % mindre än under motsvarande period 1973.
Den säsongrensade serien över
antalet vid arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa uppvisade omväxlande
ökningar och minskningar under de första sju månaderna 1973. Från augusti 1973
har emellertid en kontinuerlig nedgång i antalet arbetslösa kunnat noteras
samtidigt
Diagram 5:2 Antal registrerade arbetslösa och antal
obesatta platser vid månadens mitt 1970apra 1974
Tusental. Säsongrensade mänadsdata
J_
L
_L
1970 1971 1972 1973
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
1974
Bil.
1 Nationalbudget 1974
101
opaginerad Kontrollera mot PDF
som det säsongrensade antalet obesatta platser stegvis
ökat (se diagram 2). "Gapet" mellan dessa båda säsongrensade serier
krympte därigenom snabbt från augusti 1973 till mars 1974. I april 1974 var för
första gängen sedan februari 1971 antalet obesatta platser större än antalet
arbetslösa.
Minskningen av det säsongrensade
antalet arbetslösa från augusti 1973 till april 1974 uppgick till ca 23 %.
Antalet arbetslösa nådde därmed i april 1974 det säsongrensat sett lägsta värde
som noterats i denna serie sedan februari 1971. Den säsongrensade minskningen
av arbetslösheten från augusti 1973 till april 1974 hänförde sig huvudsakligen
till medlemmar i arbetslöshetskassorna, medan arbetslösheten bland övriga
kategorier genomgick en betydligt mindre sänkning. Denna skiljaktiga
utveckling av arbetslösheten bland medlemmar resp. icke-med-lemmar i
arbetslöshetskassorna torde till en del förklaras av det vid årsskiftet
1973/1974 införda s. k. kontanta arbetsmarknadsstödet. Genom tillkomsten av
detta stöd kan även personer som ej är medlemmar i någon arbetslöshetskassa
erhålla viss dagersättning vid arbetslöshet. Då regelbundna kontakter med
arbetsförmedlingen ingår som villkor för sådan ersättning torde stödet ha ökat
benägenheten inom vissa grupper att söka arbete genom arbetsförmedlingen.
Utvecklingen av arbetslösheten i
och utanför arbetslöshetskassorna framgår även av tabell 2. Såsom tabellen
visar minskade antalet arbetslösa icke-kassamedlemmar frän perioden
januariapril 1973 till samma period 1974, såväl absolut som relativt,
avsevärt svagare än antalet
Tabell 5:2 Vid arbetsförmedlingarna registrerad
arbetslöshet januariapril 1974
Avrundade månadstal
Arbetslöshetskassor
Icke kassa-medlemmar
Samtliga
jrbets-
Tjänstemän
Industriarbetare
Byggnadsarbetare
Övriga
Samtliga kassor
Totalt
Kvinnor
Antal registrerade arbetslösa 1974
Januari Februari Mars April'
7 090 6 910 6 660 6 370
13 430 13 120 12 430 11 670
12 870
11 270
9 500
7 640
19 500
19 210 16 980 15 350
52 890 50 510 45 560 41020
23 480 23 090 20 440 16 880
76 270 73 610 66 000 57 890
32 040
32 280 29 840 25 800
Förändrmg från motsvarande period 1973
Januari Februari
Mars April'
160
280
130
60
-3 840 -3 930 -4 260 -3 670
-3 640 -5 490 -5 710 -4 740
-270
-580
-1 420
-1 900
-7 590
-9 710
-11 260
-10 370
-760
390
-270
-3 010
-8 350
-9 320
-11 530
-13 380
2 460
3 760
2 880
1230
' Preliminära uppgifter.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Prop. 1974:100 102
arbetslösa kassamedlemmar. En ytterligare uppdelning av de
arbetslösa ger vid handen att antalet arbetslösa kvinnliga kassamedlemmar genomgick
en begränsad ökning frän perioden januariapril 1973 till samma period 1974 och
att antalet arbetslösa kvinnor utan kassatillhörighet steg kraftigt mellan
dessa perioder. Antalet arbetslösa män, såväl medlemmar som icke-medlemmar i
arbetslöshetskassor, minskade däremot klart mellan de båda perioderna.
Den olikartade utvecklingen av
antalet arbetslösa män resp. kvinnor torde till stor del bero på den fortsatt
relativt kraftiga inströmningen av kvinnor på arbetsmarknaden parallellt med en
viss minskning av antalet män i arbetskraften. Medan
arbetsförmedlingsstatistiken således visar en påtaglig ökning av antalet
arbetslösa kvinnor från perioden januariapril 1973 till samma månader 1974
tyder arbetskraftsundersökningarnas resultat för första kvartalet 1974 på en
svag minskning av antalet arbetslösa kvinnor jämfört med motsvarande kvartal
1973. Den skiljaktiga utvecklingen av de båda serierna synes till en del förklaras
av den tidigare nämnda ökningen av benägenheten att söka arbete genom
arbetsförmedlingen.
Antalet arbetslösa kassamedlemmar
minskade såsom framgår av tabell 2 relativt kraftigt från perioden
januariapril 1973 till samma period 1974. De arbetslösas andel av samtiiga
kassamedlemmar sjönk därigenom från i genomsnitt 2,4 % under perioden
januariapril 1973 till 1,9 % under motsvarande period 1974. Inom
byggnadskassorna och industriarbetarkassorna sjönk den s. k.
arbetslöshetsprocenten mellan dessa perioder från i genomsnitt 9,6 till 6,9 %
resp. från 2,4 till 1,8 %. Inom tjänstemannakassorna noterades däremot en svag
ökning av antalet arbetslösa medan de arbetslösas andel av samtliga medlemmar
i dessa kassor förblev oförändrad från perioden januariapril 1973 till samma
period 1974. Denna andel uppgick under båda perioderna till ungefär 0,8 % och
var således fortfarande betydhgt lägre än arbetslöshetsprocenten för samtiiga
kassor tillsammantagna. Inom gruppen "övriga kassor" i tabell 2
noterades en ökning av antalet arbetslösa i bl. a. kommunalarbetarnas kassa
och hotell-, kafé- och restau-ranganställdas kassa. Ökningen av andelen
arbetslösa begränsades dock i den förstnämnda kassan av en kraftig ökning av
antalet medlemmar under loppet av 1973.
Tabell 3 visar utvecklingen av
arbetslösheten i hela riket och i skilda grupper av län enligt arbetskraftsundersökningarna.
Av tabellen framgår att den genomsnittliga minskningen av arbetslösheten från
första kvartalet 1973 till samma kvartal 1974 var relativt jämnt fördelad
mellan länsgrupperna. Arbetsförmedlingsstatistiken visar däremot en något svagare
minskning av arbetslösheten i skogslänen än i riket i övrigt.
1 Antalet medlemmar i
kommunalarbetamas kassa ökade med 15 000 eller 6,6 % frän december 1972 till
december 1973. I alla kassor tillsammantagna ökade mellan dessa månader
medlemsantalet med 74 100 eller 3 %.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974
103
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 5:3 Arbetslösheten enligt
arbetskraftsundersökningarna januarimars 1973 och 1974
Januari
Februari
Mars
1 kv
Antal
arbetslösa 1974 Hela riket Storstadslän Skogslän Övriga län
114 900 33 900 38 300 42 700
101 300 33 200 31 300 36 900
87 600
30 500
25 500
31 600
101 300 32 500 31700 37 000
Förändring
från 1973 Hela riket Storstadslän Skogslän Övriga län
-12 800 -3 100 -7 400 -2 300
-24 900
-11 100
-8 100
-5 600
-14 900
-200
-5 400
-9 300
-17 500 -4 800 -7 000 -5 800
Relativa
arbetslöshetstal, %
Hela
riket 1974
1973
2,9 3,3
2,6
3,2
2,2 2,6
2,5 3,0
Storstadslän
1974 1973
2,3 2,5
2,2 2,9
2,0 2,1
2,2 2,5
Skogslän
1974 1973
4,7 5,5
3,9 5,0
3,2 3,9
3,9 4,8
Övriga
län
1974 1973
2,5 2,7
2,2 2,6
1,9
2,5
2,2 2,6
Källa: Statistiska centralbyrån.
I samband med minskningen av
antalet arbetslösa från första kvartalet 1973 till samma period 1974 skedde
enligt arbetskraftsundersökningarna också en förhållandevis kraftig minskning
av skillnaden i relativa arbetslöshetstal mellan skogslänen och övriga riket.
Det relativa arbetslöshetstalet i skogslänen som under första kvartalet 1974
uppgick till i genomsnitt 3,9 % var dock fortfarande 1,7 procentenheter högre
än det relativa arbetslöshetstalet för övriga riket. Motsvarande skillnad under
1970 uppgick till 1 procentenhet.
Antalet anställda i
beredskapsarbeten uppgick till i genomsnitt omkring 31 500 under första
kvartalet 1974 att jämföra med ca 40 800 under samma kvartal 1973. Säsongrensat
utgjorde de anställda i beredskapsarbeten i mars 1974 det lägsta antal som
noterats sedan september 1971. Beträffande antalet deltagare i
arbetsmarknadsutbildning kan konstateras att en viss minskning skedde från de
första tre månaderna 1973 till samma period 1974. Säsongrensat sett var talen
för januari och februari och den ännu preliminära uppgiften för mars 1974 de
lägsta noteringarna sedan slutet av 1972.
I samband med konjunkturuppgången
under 1973 minskade antalet varsel om personalinskränkningar. Antalet berörda
av sådana varsel under 1973 15 100 personer var sålunda drygt 8 600 eller
36 % lägre än detta antal 1972 och knappt 5 900 eller 28 % lägre än antalet
1 Uppgifterna inkluderar
specialanvisade och anställda i s. k. T-arbeten, dvs. personer som på grund av
nedsatt arbetsförmåga har svårt att erhålla arbete i öppna marknaden. Antalet
personer i ovannämnda grupper uppgick under första kvartalet 1973 och 1974 till
omkring 6 800 resp. 6 550.
Prop. 1974:100 104
varselberörda
under 1970. Till följd av det ovissa läge som rådde under december 1973 och
januari 1974 i fråga om den framtida oljetillförseln varslade flera företag om
inskränkningar av driften. Sålunda berördes under dessa månader sammanlagt 1
330 personer av varsel om permitteringar eller uppsägningar på grund av
energisituationen. Under denna period varslades av samma skäl också 11 670
personer om förkortad arbetsvecka. Flera av varslen var indirekt orsakade av
oljekrisen såtillvida att de sammanhängde med vikande efterfrågan pä bilar
eller bilservice. Den helt övervägande delen av varslen om förkortad arbetsvecka
var sålunda koncentrerade till ett fätal arbetsställen inom bilindustrin.
Totala antalet personer som berördes av varsel om
permitteringar eller uppsägningar under första kvartalet 1974 uppgick till
drygt 4 830 mot 4 730 under motsvarande period 1973, således en ökning med omkring
100. Om varslen till följd av energisituationen exkluderas kan i stället en
minskning på 900 varselberörda noteras.
Bakom de senaste årens relativt höga
arbetslöshetstal torde ligga inte endast en dämpning av konjunkturen utan även
en övergång inom vissa grupper till ett mer aktivt arbetssökande. Detta har bl.
a. tagit sig uttryck i en successiv minskning av antalet latent arbetssökande
(dvs. personer som skulle ha sökt arbete om de trott att de kunnat få något pä
sin ort) och en ökning av antalet öppet arbetssökande. Denna övergäng har varit
mest påtaglig bland kvinnorna. Antalet latent arbetssökande kvinnor minskade
sålunda med omkring 49 000 mellan 1968 och 1973 från ungefär 125 000 till ca
76 000 samtidigt som antalet arbetslösa kvinnor ökade med 14 000. Från 1972
till 1973 skedde en parallell minskning av antalet arbetslösa och antalet
latent arbetssökande. Denna tendens har fortsalt under de första månaderna
1974. Totala antalet arbetslösa minskade sålunda med ungefär 18 000 från första
kvartalet 1973 till samma kvartal 1974 medan antalet latent arbetssökande
minskade med omkring 23 000. Denna samtidiga minskning av öppet och latent
arbetssökande hänger naturligtvis samman med den betydande ökning av sysselsättningen
som skett mellan de två ovannämnda perioderna.
5.2
Arbetsmarknaden 1974
Bedömningen av läget på arbetsmarknaden under 1974
görs i det följande utifrån en kalkyl i två steg. Först görs en beräkning av
arbetskraftsutbudets förväntade utveckling. Därefter härleds förändringen av
arbetskraftsefterfrågan ur de näringsgrensvisa produktions- och produktivitetsprognoserna.
En jämförelse mellan de utvecklingstal som framkommer ur utbuds- resp.
efterfrågeberäkningarna kan ge en viss indikation på hur arbetsmarknadsläget
kommer att förändras under 1974.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 105
Utbudskalkylen baseras på en befolkningsprognos
enligt vilken medelfolkmängden i Sverige skulle öka med 20 000 eller 0,2 % 19731974.
I denna befolkningsprognos ingår ett antagande om lika stor invandring som
utvandring under 1974. Medelfolkmängden i åldern 1674 år beräknas i
befolkningsprognosen öka med knappt 7 000 eller 0,1 %.
Av
väsentlig betydelse vid bedömningen av arbetskraftsutbudets utveckling är
vidare antagandena om de relativa arbetskraftstalens förändring. I
föreliggande kalkyl har en viss fortsatt nedgång i männens relativa
arbetskraftstal antagits, medan motsvarande tal för kvinnorna har bedömts komma
att stiga i ungefär samma takt 19731974 som under de två närmast föregående
åren. De förväntade förändringarna av de relativa arbetskraftstalen i
kombination med befolkningsutvecklingen ger en ökning av antalet personer i
arbetskraften på drygt 18 000 eller nästan 0,5 % från 1973 till 1974. Det
genomsnittliga antalet personer i arbetskraften 1974 skulle därmed komma att
uppgå till 4,0 miljoner. Detta skulle innebära en ökning med drygt 280 000
personer från 1964 till 1974. Denna ökning beräknas helt hänföra sig till
kvinnorna medan antalet män i arbetskraften väntas komma att bli praktiskt
taget oförändrat under denna period.
Utvecklingen
av arbetskraftsresurserna mätta i timmar brukar avvika något från förändringen
av dessa resurser uttryckta i personer. Denna skiljaktiga utveckling av timmar
och personer förldaras dels av den fortgående förskjutningen inom
arbetskraften mot en större andel kvinnor, vilkas genomsnittliga veckoarbetstid
erfarenhetsmässigt är kortare än männens, dels av sådana förändringar av medelarbetstiden
som har samband med variationer i korttidsfrånvaro, övertidsarbete och
deltidsarbete samt i förekommande fall förkortningar av den lagstadgade arbetstiden.
I utbudskalkylen ingår dels ett antagande om att även den nytillkommande
kvinnliga arbetskraften 1974 kommer att söka arbeten med något kortare
medelarbetstid än den genomsnittiiga, dels en förutsättning om en fortsatt
begränsad ökning av deltidsarbetandet bland såväl män som kvinnor. Sammantaget
beräknas dessa faktorer reducera arbetskraftsutbudets utveckling räknat i
timmar med mellan 0,3 och 0,4 procentenheter. Medan ökningen av antalet
personer i arbetskraften väntas bli nästan 0,5 % beräknas således utbudet
räknat i timmar komma att öka med endast 0,1 % frän 1973 till 1974.
Beräkningen
av arbetskraftsefterfrågan under 1974 baseras pä de prognoser över
produktionsutvecklingen som presenteras i kapitel 4. Utifrån dessa prognoser
och genom antaganden om produktivitetstillväxten har arbetskraftsefterfrågan i
timmar uppskattats. Av följande tablå framgår de beräknade procentuella
förändringstalen för produktionsvolym och produktivitet samt för sysselsättning
mätt i timmar 19731974.
Prop. 1974:100
106
Produk-
Produkti-
Syssel-
Andel av
tion
vitet
sättning,
timmar
samtliga utförda arbetstimmar 1973
Jordbruk
och fiske
4,0
7,0
-3,0
6
Skogsbruk
5,0
10,0
-4,5
2
Gruvor
och tillverknings-
industri
7,5
6,0
1,5
28
El-,
gas- och vattenverk
4,0
4,0
0,0
1
Byggnadsverksamhet
-3,5
3,0
-6,5
9
Privata
tjänster
4.5
4,0
0,5
34
Offentliga
tjänster
3,5
0,5
3,0
20
Totalt
4,5
4,0
0,5
100
Inom den varuproducerande sektorn beräknas enligt
kalkylen sysselsättningen mätt i timmar komma att minska med 1 % frän 1973
till 1974. Uttryckt i personer skulle minskningen bli något mindre eller 0,7 %.
Som tablån visar förutses emellertid påtagligt olika utvecklingsmönster för
skilda branscher inom denna sektor. Sålunda väntas arbetskraftsbehovet komma
att öka med ungefär 17 000 personer inom gruvor och tillverkningsindustri
medan en fortsatt minskning beräknas ske inom byggnadsindustrin. För
tjänstesektorn bedöms arbetskraftsbehovet komma att öka i timmar och personer
med 1,6 resp. 2,1 % frän 1973 till 1974. Av den totala sysselsättningsökningen
inom denna sektor på ungefär 45 000 beräknas omkring 3/4 hänföra sig till
offentlig verksamhet och 1/4 till gruppen privata tjänster.
Sammantaget visar de näringsgrensvisa beräkningarna
att arbetskraftsefterfrågan mätt i timmar väntas öka med ca 0,5 % från 1973
till 1974. Uttryckt i personer skulle detta innebära en sysselsättningsökning
på omkring 33 000 eller 0,9 %. En jämförelse mellan detta resultat och resultatet
av utbudskalkylen en ökning av utbudet med 0,1 % uttryckt i timmar och med
0,5 % eller drygt 18 000 uttryckt i personer ger vid handen att den
prognostiserade utvecklingen skulle innebära en relativt betydande minskning
av arbetslösheten. Den nedgång i antalet arbetslösa, som indikeras av det
ovanstående skulle sålunda uppgå till ca 15 000, vilket motsvarar en minskning
av relativa arbetslöshetstalet från ungefär 2,5 % 1973 till omkring 2 % 1974.
Ovanstående beräkningar är naturligtvis synnerligen
osäkra. Om t. ex. produktivitetstillväxten skulle visa sig bli något
långsammare än vad som förutsatts i kalkylen kan efterfrågan på arbetskraft
väntas bli större än den ovan angivna. En produktivitetsökning på 3,5 %
19731974 i stället för prognosens 4 % skulle sålunda resultera i en ökning av
arbetskraftsefterfrågan uttryckt i personer på i runt tal 50 000, eller ca 20
000 mer än enligt ovan redovisade beräkningar. Vid en sådan sysselsättningsökning
kunde arbetslösheten förväntas sjunka väl under 2 %.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 107
Det finns emellertid också osäkerhetsfaktorer som
kan verka i motsatt riktning. Sålunda har inte hänsyn kunnat tas till
eventuella ökningar av den regionala och yrkesmässiga obalansen mellan utbud
och efterfrågan på arbetskraft. En viss ökning av dessa spänningar kan
emellertid komma att inträffa då industrins arbetskraftsbehov synes komma att
stiga relativt kraftigt 19731974 och då ökningen av arbetskraftsutbudet helt
hänför sig till kvinnorna. Traditionellt har kvinnorna i större utsträckning
sökt sig till de tjänsteproducerande än till de varuproducerande branscherna.
Nettotillskottet av kvinnlig arbetskraft har därvid främst funnit
sysselsättning inom den offentiiga sektorn. Från 1964 till 1973 ökade sålunda
enligt arbetskraftsundersökningarna antalet sysselsatta kvinnor inom offentiig
förvaltning med omkring 300 000 medan industrin uppvisade en minskning av
antalet sysselsatta kvinnor med omkring 10 000.
Även
om betydande kvinnliga inbrytningar inom traditionellt manliga yrken skulle
ske under 1974 måste man beakta risken för att en del av industrins
arbetskraftsbehov inte kommer att kunna tillgodoses. Detta kan exempelvis bero
pä att de lediga platserna inte överensstämmer med de arbetslösas
yrkespreferenser eller att arbetskraftens utbildning och yrkeserfarenhet inte
motsvarar arbetsgivamas krav pä kvalifikationer. Om obalansen mellan utbud och
efterfrågan på arbetskraft av dessa eller liknande skäl skulle öka, kan en
relativt betydande arbetslöshet bestå samtidigt som en påtaglig brist på
arbetskraft råder i vissa branscher och regioner. Genom anpassningsmekanismer i
form av bl. a. ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet kan en viss utjämning
komma till stånd. Den brist på arbetskraft som kan komma att råda innan
tillräcklig anpassning skett kan dock förmodligen lindras genom ett ökat
övertidsuttag. En återgång till de något högre frånvarotal för män och kvinnor
tillsammantagna som noterades 19701972 kan dock för ekonomin totalt i timmar
räknat komma att neutralisera en sådan ökning av övertidsarbetandet. I den
redovisade utbudskalkylen har emellertid inte antagits några förändringar av
vare sig frånvaro eller övertidsuttag.
Man kan inte utesluta möjligheten att en viss
ytterligare ökning av arbetskraftsutbudet utöver vad som antagits i
utbudskalkylen kan komma att initieras av den förutsedda ökningen av
arbetskraftsefterfrägan under 1974. Minskningen av arbetslösheten skulle i så
fall inte bli fullt så stor som ovan angavs.
Prop.
1974:100 108
6
De enskilda konsumenternas ekonomi
Endast relativt obetydliga justeringar av de olika
inkomstposterna för 1973 har företagits efter beräkningarna i
konjunkturinstitutets januarirapport 1974. Ökningen för faktorinkomsterna frän
1972 till 1973 kalkyleras nu till 8 % mot 8,2 % i januarirapporten, vilket
innebär en nedrevidering med ca 350 milj. kr. Samtidigt beräknas emellertid hushållens
nettoinbetalningar till det offentliga ha uppgått till ett något lägre belopp
än enligt den tidigare beräkningen, och ökningen i hushållens disponibla
inkomster från 1972 till 1973 anges nu till 11 % mot 11,1 % i januarirapporten.
Enligt
de beräkningar från statistiska centralbyrån, som nu föreligger, steg
konsumentpriserna, enligt implicitprisindex för den privata konsumtionen, med
6,6 % i årsgenomsnitt 19721973. Det innebär en något högre prisstegring än som
angavs i januarirapporten, och följaktligen en motsvarande nedrevidering av
tillväxten i hushållens reala disponibla inkomster. De senare beräknas nu ha
ökat med 4,1 % från 1972 till 1973.
Statistiska
centralbyråns preliminära beräkningar av den privata konsumtionen visar på en
volymökning med 1,7 % från 1972 till 1973 dvs. 0,6 procentenheter lägre än
det tal som angavs i konjunkturinstitutets januarirapport. Fortfarande anges
sparkvoten ha ökat med 2,2 procentenheter från 1972 till 1973.
Utvecklingen
av hushållens realinkomster 19731974 bedöms nu beroende bl. a. på högre
inkomstantagande och på de stimulansåtgärder som beslutades i mars 1974
betydligt mer positivt än i konjunkturinstitutets januarirapport. Uppgången i
hushållens disponibla inkomster från 1973 till 1974, som i januari 1974 angavs
till 12,5 % i löpande priser, väntas nu bli 15,2 %. Samtidigt bedöms nu
konsumentprisernas uppgång mellan genomsnittsvärdena för 1973 och 1974 bli
något lägre än som fanns anledning att räkna med i januari. De främsta
orsakerna till detta är dels den tillfälliga momssänkningen, dels de vidtagna
besluten om ökad livsmedelssubventionering. Implicitprisindex för den privata
konsumtionen beräknas nu stiga med 9,4 % i årsgenomsnitt 1973 1974.
Motsvarande tal i januarirapporten var 10,1 % vid det högre avtalsalternativet
och 9,9 % vid det lägre. Under här redovisade förutsättningar skulle
hushållens reala disponibla inkomster öka med 5,3 % från 1973 till 1974. Under
de förutsättningar som gällde vid utarbetandet av januarirapporten, beräknades
motsvarande tal till 2 %.
Hittills
under 1970-talet har hushållens konsumtion utvecklats i en riktning som
radikalt avviker från erfarenheterna från 1960-talet. Un-
Bil.
1 Nationalbudget 1974 109
der
första hälften av 1960-talet låg sparkvoten relativt stilla på en nivå kring 6
å 7 %, för att därefter successivt falla till strax över 2 % 1969. Därefter har
sparkvoten stigit snabbt med undantag för 1972 då den föll något och låg pä
7,5 % i genomsnitt för helåret 1973.
Sparkvoten
ligger alltså på en, sett mot erfarenheterna från 1960-talet, relativt hög
nivå. Med hänsyn till att hushållens reala disponibla inkomster 1974 för andra
året i följd stiger relativt snabbt, finns det anledning att räkna med att
tillväxten i den privata konsumtionen 1974 blir betydligt kraftigare än de
närmast föregående åren. Här har antagits att den privata konsumtionen i volym
från 1973 till 1974 ökar med 4,7 %. Därmed skulle sparkvoten fortsätta att
stiga och i genomsnitt för 1974 ligga på 8 %. Uttryckt i löpande priser innebär
detta med ovan redovisade prisprognos en ökning av den privata konsumtionen
pä 14,5 %. Påtagliga olikheter i prisutveckling mellan skilda delposter i den
privata konsumtionen kan förutses ge utslag i fördelningen mellan olika slag av
konsumtion. Dessutom är det sannolikt att den tillfälliga momssänkningen, vid
sidan av en totalt sett konsumtionsstimulerande effekt, ger upphov till en
förskjutning av hushållens inköp från i huvudsak fjärde till tredje kvartalet
1974. Det är självklart vanskligt att ange storleken av denna förskjutning.
Tidigare erfarenheter tyder emellertid på att resultatet kan bli en
tidigareläggning av konsumtionen med mycket grovt angivet 1 000 milj, kr.
6.1
De disponibla inkomsterna
Löner
ben totala lönesummans ökning från 1972 till 1973
beräknas till 8,1 % vilket är 0,1 procentenhet lägre än vad som angavs i
konjunkturinstitutets januarirapport 1974.
För industriarbetarnas del visar statistiska
centralbyråns förtjänststatistik en timlöneökning från 1972 till 1973 på 8,2
%, varav den avtalsmässiga löneökningen och löneglidningen beräknas ha svarat
för vardera 4,1 procentenheter. Som en följd av ökade sociala avgifter steg
timkostnaden med inemot 3,5 procentenheter utöver timlöneökningen. Häri ligger
ökade kostnader för avtalsgruppsjukförsäkringen och den särskilda
tilläggspensionen för arbetare samt den höjning av arbetsgivaravgiften från 2
% till 4 % som trädde i kraft vid årsskiftet 1972/1973. Vid samma tidpunkt steg
även avgiften till sjukförsäkringen något.
Från 1973 till 1974 väntas den totala lönesumman
öka med 12 %. Detta innebär sålunda en avsevärt större uppgång än i de båda
alternativ på 8,8 % resp. 7,8 % som redovisades i januarirapporten. Till en
mindre del förklaras uppjusteringen av att avtalsförhandlingarna förefaller
komma att resultera i större löneökningar än vad som tidigare antogs. Avtalen
kalkyleras nu till ca 7,5 %. Dä efterfrågan på arbetskraft
opaginerad Kontrollera mot PDF
för 1974 nu bedöms mer positivt än i januari, har
sysselsättningskomponenten uppjusterats till 1 %, en ökning med 1,2
procentenheter jämfört med januarirapporten. Löneglidningen uppskattas nu till
3,5 % mot 2,6 % vid förra beräkningstillfället.
Industriarbetarnas avtal (efter
förbundsförhandlingar) för 1974 har beräknats innebära löneökningar på ca 5 %.
Löneglidningen har antagits bli väsentiigt högre än från 1972 till 1973, vilket
skulle innebära att industriarbetarnas timförtjänst kan väntas öka med i rant
tal 11 % från 1973 till 1974. Häratöver beräknas arbetsgivarnas lönekostnader
öka med ca 5,5 % på grand av höjda sociala avgifter. Nytillkomna 1974 av dessa
är, förutom den socialförsäkringsavgift som infördes i samband med slopandet av
folkpensionsavgiften, avgifterna för den nya arbetslöshetsförsäkringen och den
trygghetsförsäkring, som är en del av 1974
Tabell 6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och
utgifter 19721974'
Löpande priser
Milj.
kr.
Procentuell förändring från
föregående år
1972
1973
1972 1973
1974
prognos
1.
Faktorinkomst
131 162
141 689
7,2 8,0
12,0
Egentliga
löner"
107 777
116 724
8,8 8,3
12,3
Enskilda
företagares inkomster
8 826
9 605
1,0 8,8
10,4
Kapitalinkomster
(netto)*
1653
1 952
3,9 18,1
23,6
Övriga
faktorinkomster
12 906
13 408
-0,1 3,9
9,6
2.
Inkomstöverföringar
till hushåll
28 877
32 502
15,0 12,6
33,6
3.
Direkta
skatter, avgifter m. m.
47 918
49 723
12,1 3,8
18,4
därav:
prel. A-skatt
40 480
42 609
15,8 5,3
17,5
4,
Hushällens
nettoinbefalningar till det
offentliga
(3-2)
19 041
17 221
8,0 -9,6
-10,3
5,
Disponibla
inkomster
112
067
124 405
7,1 11,0
15,2
6,
Privat
konsumtion
106 136
115 098
8,0 8,4
14,5
7.
Sparande
(5-6)«
5 931
9 307
-7,6 56,9
23,2
8.
Sparkvot
(7 : 5)
5,3
7,5
-0,8' 2,2'
0,5'
' Hushållssektorn inkluderar,
förutom hushällen, de s. k. ideella organisationerna som betjänar hushållen,
och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av
offentliga sektorn. Hit räknas fackföreningarna, folkbildningsverksamheten,
nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationerna, tjänstemannaorganisationerna. Röda
Korset m. m. samt ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem,
barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingår hushåll som äger
personliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.
- Arbetsgivaravgifter till
socialförsäkring, tillräknade pensionsavgifter för statliga och kommunala
myndigheter, för kommunala affärsverk samt för icke-finansiella företag är ej
medtagna som löneförmåner i denna post,
" Inkl. direkt utbetalda pensioner från statliga
affärsverk samt från industri och handel.
* Inkl. räntor på privata försäkringsfonder
(exkl. skadeförsäkring).
'Inkl. skadeförsäkringsnetto: -54 milj, kr, 1972, -63
milj. kr, 1973 och -55 milj. kr. 1974,
Inkl, privat
försäkringssparande. Detta uppgick 1972 till 2 815 milj, kr. och 1973 till 3
583 milj, kr.
samt beräknas 1974 uppgå till 4 271 milj, kr,
' Förändring mätt i procentenheter.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974
111
opaginerad Kontrollera mot PDF
års avtal på LO-SAF-omrädet, Dessutom ökar från 1973 till
1974 kostnaderna för sjukförsäkringen och den särskilda tilläggspensionen inom
LO-området,
Övriga inkomster
1973 beräknas faktorinkomsterna ha
ökat mer än 1972 (8 % mot 7,2 %). Orsaken därtill är främst en betydligt
kraftigare utveckling av enskilda företagares inkomster, medan lönerna ökade
något långsammare än 1972. Till ökningen av de enskilda företagarnas inkomster
bidrog framför allt de ökningar av skogsbrukarnas intäkter, som blev följden
av de stora virkesprishöjningarna. Kapitalinkomsterna steg under 1973 kraftigt,
med ca 18 %, medan övriga faktorinkomster ökade med ca 4 % efter att ha
stagnerat under 1972.
De egentliga inkomstöverföringarna
till hushållen (barnbidrag, bostadstillägg, studiebidrag m. m.) beräknas under
1973 ha stigit med ca 9 %, att jämföra med 20 % 1972, då bostadstilläggen
höjdes kraftigt (se tabell 2). För socialförsäkringsutfallet (vars största
poster är folkpensioner, utbetalningar från sjukförsäkringen samt
ATP-utbetalningar)
Tabell 6: 2 Inkomstöverföringar till hushåll 1972-1974
Milj. kr.,
löpande priser
Egentliga
inkomstöverföringar
10 495
11409
14 067
därav:
barnbidrag
2 148
2 361
3 130
bostadsbidrag till barnfamiljer'
1345
1484
2 080
studiebidrag
571
483
590
arbetsmarknadsutbildning
469
489
680
pensioner från stat och kommun
1790
1956
2115
övrigt
4 172
4 636
5 472
Socialförsäkringsutfall
18 382
21093
29 354
därav:
folkpensioner
10 171
11 380
13 675
ATP
2 213
2 943
3 930
utbetalningar från försäkringskassor"
5 153
5 887
9 885
utbetalningar från arbetslöshetskassor
614
619
1 555
övrigt
231
264
309
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomstöverföringar
till hushåll
28 877
32 502
43 421
' Fr, o, m, 1974 även till låginkomsttagare utan barn. '
Inkl, kommunala bostadstillägg till pensionärer, " Inkl, apotekarrabatter.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet,
gäller i stället att utvecklingen blev något starkare 1973
än 1972, Totalt ökade inkomstöverföringama med 12 1/2 % 19721973, vilket är något
mindre än 19711972,
Hushållens inbetalningar av direkta
skatter, avgifter m. m. ökade betydligt mindre 1973 än 1972 (se tabell 3).
Detta berodde framför allt pä att skattereformen vid årsskiftet 1972/1973
medförde en i förhål-
Prop.
1974:100 112
lande till inkomstökningen mycket långsam stegring av de
preliminära A-skatteinbetalningama, men även andra faktorer bidrog. Sålunda höjdes
kommunalskattesatsen inte alls lika mycket 1973 som 1972 och samtidigt minskade
kvarskatteinbetalningarna kraftigt. Det senare är en
Tabell 6: 3 Hushållens direkta skatter och avgifter
1970-1974
Milj, kr,, löpande priser
1970 1971 1972 1973 1974
1. Prel, A-skatt
därav: reformeffekt 1974'
2.
Prel. B-skatt
3.
Fyllnadsskatt"
4.
Kvarskatt""
5.
Överskjutande
skatt*
6.
Slutskattereglering
(3 + 4-1-5)
7.
Övriga skatter
och avgifter
8.
Summa (1+2 + 6
+ 7)
därav: socialförsäkringspremier
32 212
34 954
40 480
42 609
50 051 2 950
3 562
3 644
3 939
3 973
4 300
1 213
1 334
1 325
1 369
1 600
1910
2 023
2 222
1401
1 521
-2 589
-2 836
-4 265
-4 410
-4 000
534
521
-718
-1640
-879
3 554
3 638
4 217
4 781
5 402
39 862
42 757
47 918
49 723
58
874
4 928
5 400
6 067
6 398
3 569
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Reform av sjukförsäkring och arbetslöshetsunderstöd m.
m. " Hushållens andel. " Influtna delen. * Inkl. ränta.
Anm. Kvarskatten avser inkomsten
tvä år tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser
inkomsten ett år tidigare.
Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och
konjunkturinstitutet.
följd av det höga uttaget av preliminär A-skatt 1971.
Dessutom ökade B-skatteinbetalningama knappast alls under 1973. Liksom i fråga
om kvarskattema finns här ett samband med 1971 års skattereform.
Sammantaget innebär detta att
hushållens disponibla inkomster i löpande priser beräknas ha stigit med 11 %
1973. Prisnivån för den privata konsumtionen steg samtidigt med 6,6 %. Detta
ger en realinkomst-ökning på 4,1 %, vilket är en av de största årliga
ökningarna under den senaste 10-årsperioden.
Som nämndes i avsnittet om lönerna
beräknas dessa under 1974 öka kraftigt. Även andra faktorer bidrar dock till
den starka uppgång på 12 %, som förutses för de totala faktorinkomsterna.
Sålunda beräknas enskilda företagares inkomster öka med 10,4 %, dvs. ännu mer
än 1973, och kapitalinkomsterna med närmare 25 %, vilket bl. a. förklaras av
diskontohöjningens uppdragande effekt på ränteinkomsterna. Även övriga
faktorinkomster hsräknns öka mer än under 1973.
De totala inkomstöverföringarna
till hushällen beräknas öka med hela 33 % från 1973 till 1974 (se tabell 2).
Detta beror framför allt på de socialpolitiska reformer som trädde i kraft vid
årsskiftet 1973/1974.
Vad beträffar de egentliga inkomstöverföringarna,
som beräknas öka med över 20 %, innebär reformerna att bostadstilläggen numera
även
Bil.
1 Nationalbudget 1974 113
kan
erhållas av låginkomsttagare utan barn och att de statskommunala bostadstilläggen
höjts. Dessutom har barnbidraget höjts från 1 320 till 1 500 kr, per barn och
år och studiebidraget har höjts i motsvarande grad. Stödet till personer i
arbetsmarknadsutbildning har höjts kraftigt samtidigt som det blivit
skattepliktigt. Härutöver har riksdagen beslutat att ett extra barnbidrag på
200 kr. per barn betalas ut i april 1974.
Till ökningen av utbetalningarna från
socialförsäkringssektorn på nära 40 % bidrar framför allt de kraftigt ökade
bruttoutbetalningarna med anledning av sjukpenningreformen, som också hör till
de reformer som trädde i kraft 1 januari 1974. Dessa utbetalningar blir dock
föremål för beskattning liksom utbetalningarna från den nya
föräldraförsäkringen (som ersätter moderskapsförsäkringen) samt den utvidgade
arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom infördes den beslutade
tandvårdsförsäkringen. I april 1974 utbetalades ett extra tillägg till
folkpensionen.
Det förhållandet att vissa inkomstöverföringar till
hushållen nu blivit skattepliktiga medför en relativt kraftig ökning av
preliminärskatte-inbetalningama 1974. Hushållens inbetalningar av direkta
skatter och avgifter beräknas totalt stiga med drygt 18 % från 1973 till 1974
mot knappt 4 % från 1972 till 1973. Den ännu mycket högre uppgången för de
totala inkomstöverföringarna medför dock att hushällens nettoinbetalningar
till det offentliga kommer att minska ännu något mer under 1974 än under 1973.
Detta bidrar till en kraftig ökning av de disponibla inkomsterna. I löpande
priser beräknas den till 15,2 %. Prisuppgången kalkyleras till 9,4 % och den
reala inkomstökningen skulle därmed bli sä stor som 5,3 %.
Tabell
6: 4 Hushållens nettobehällning av de inkomstöverföringar som reformeras 1974
Milj.
kr., löpande priser
Utbetalningar till hushållen
Preliminär skatt
Hushållens netto-behållning
1972
1973
1974
1974
1974
Sjukpenning Moderskapspenning"
Arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadsutbildning
2 980 466
985
3 141 494
1 108
5 830 950
2 240
2 300' 600
4 480 1 640
'
Inkl. ökade egenavgifter.
"
Fr, o, m. 1974 föräldrapenning.
Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
8
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.
6.2 Konsumentpriserna
Från december 1972 till december
1973 steg konsumentpriserna 7,6 % (se tabell 5). Varupriserna steg kraftigare
(9,4 %) än priserna på tjänster (4 %) och svarade därmed för över 80 % av
prisnivåns uppgång. Bland varugrupperna kom det största bidraget till den totala
prisstegringen från gruppen bränsle och drivmedel. Priserna i denna grupp ökade
med 41 %. Inom gruppen blev det särskilt stor prishöjning på eldningsolja,
drygt 80 %. Näst efter bränsle och drivmedel noteras den kraftigaste uppgången
för gruppen alkoholhaltiga drycker och tobak, 11,6 %. Priserna på övriga varor
steg däremot inte alls lika mycket. Exempelvis ökade livsmedelspriserna med 5,6
%. Detta var i själva verket mindre än under loppet av 1972 (7,9 %). Dämpningen
av livsmedelsprisernas utveckling var delvis en följd av prisstoppet på
baslivsmedel. Livsmedelspriserna utomlands steg däremot kraftigt under 1973.
Även totalt sett har höjningen av konsumentprisnivån under 1973 varit mindre i
Sverige än i de flesta andra industriländer.
Tabell 6: 5 Konsumentprisindex december 1972december 1973
Vägningstal
Procentuell
Inverkan
Procentuell
förändring
på total-
andel av
dec, 1972-
index
totala ök-
dec, 1973
ningen
Totalt
1
000,0
7,6
7,6
100,0
Samtliga
varor
665,0
9,4
6,2
82,2
Livsmedel
237,0
5,6
1,3
17,3
Alkoholhaltiga drycker och tobak
86,0
11,6
1,0
13,2
Bränsle och drivmedel'
47,5
41,1
1,9
25,7
Kläder och skor
74,5
4,8
0,4
4,7
Övriga icke varaktiga varor
70,5
6,4
0,4
6,0
Varaktiga varor
149,5
7,8
1,2
15,3
Samtliga
tjänster
335,0
4,0
1,4
17,8
Bostad
181,0
4,1
0,7
9,7
Övriga privata tjänster
80,5
5,7
0,5
6,0
Offentliga tjänster
73,5
2,2
0,2
2,1
' Exkl, kokgas och elström, vilka ingår i offentliga
tjänster. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
I tabell 6 har indexhöjningen under
1973 och den prognoserade prisutvecklingen för 1974 delats upp i olika
prisstegringskomponenter. Av den totala prisuppgången 1973 pä 7,6 % förklaras
0,9 procentenheter av höjda skatter på alkoholhaltiga drycker, tobak och
motorbränslen, höjd bilaccis samt den i mars 1973 införda avgiften på vissa
dryckesförpackningar. Samtidigt beräknas de höjningar av skattebeloppen som
vid oförändrade procentuella värdeskatter följer av stigande prisnivå ha
bidragit med 0,6 procentenheter.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 115
De internationellt bestämda prisförändringarnas
bidrag tUl konsumentprisernas ökning under loppet av 1973 beräknas till 4
procentenheter. Detta innebär en avsevärd förändring i jämförelse med
utvecklingen under loppet av 1972 då de internationellt bestämda prisernas
bidrag till konsumentprisernas uppgång var 0,5 procentenheter. Det bör uppmärksammas
att utöver de internationella prisernas direkta inverkan på de svenska konsumentpriserna
kan med tiden uppkomma betydande indirekta effekter. Prisbildningen inom den
utiandskonkurrerande industrin tenderar nämligen att via lönebildningen
återverka pä prisutvecklingen inom övriga näringsgrenar. Därmed påverkas även
den s. k. restfaktom som innefattar lönekostnadsstegringarnas genomslag inom de
från internationell konkurrens skyddade näringsområdena.
Tabell
6: 6 Konsumentprisförändringar 19721974 uppdelade på komponenter
Dec.
1972-
Dec. 1973-
dec.
1973
dec. 1974 Prognos
Konsumentprisniväns
procentuella förändring.
totalt
7,6
10,7
därav
hänförs till:
ändring av indirekta skatter
0,9
automatiska effekter av indirekta värdeskatter
0,6
0,8
ändring av internationellt bestämda priser
4,0
4,6
ändring av jordbrukspriser
0,3
-0,2
ändring av bostadsprissättning
0,7
1,7
ändring av diverse taxor
0,2
0,2
trendavvikelser i priserna på vissa färskvaror
0,3
0,1
restfaktor
0,6
3,5
Av den totala ökningen av konsumentpriserna pä 7,6
% under loppet av 12-månadersperioden december 1972december 1973 beräknas
restfaktom ha svarat för endast 0,6 procentenheter. Detta är t. o. m. lägre än
vad som gäller för genomsnittet under 1960-talet vilket delvis torde kunna
förklaras av den svaga konsumtionsefterfrägan. Restfak-torns utveckling måste
dessutom ses mot bakgrund av den betydande uppgången 1972, då priserna inom de
skyddade sektorerna bidrog med 2,5 procentenheter till den totala
konsumentprisökningen på 5,7 %. I det låga värde som framträder för restfaktom
1973 finns det i hög grad skäl att även se ett utslag av en eftersläpning. När
starkt ökade importkostnader inte omedelbart över hela linjen slår igenom i
prisbildningen i senare led inom landet, visar sig detta i ett lågt värde på
restfaktom.
Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1972 och
1973 blev den totala uppgången 6,7 % enligt konsumentprisindex och 6,6 % enligt
implicitprisindex. I jämförelse med beräkningarna i konjunkturinstitutets
januarirapport 1974 innebär det en upprevidering av implicitprisindex med 0,5
procentenheter.
Prop.
1974:100 116
Prisutsikter
för 1974
Från december 1973 till mars 1974 har
konsumentprisindex stigit 4,9 %, varav 1,6 procentenheter utgörs av höjda
priser pä bränsle och drivmedel. Från mars 1973 till mars 1974 har
konsumentprisnivån höjts 10,8 %.
Bedömningen
av prisutsikterna för 1974 har utgått från tillgängliga prognoser och
beräkningar angående arbetskraftskostnader och importpriser m. m. Med
utgångspunkt från löneprognosen har arbetsgivarnas genomsnittliga kostnader
per timme för samtliga anställda antagits öka med 15,4 %. Lönekostnadernas
genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade områdena antas få
ett normalt värde. Värdet på restfaktom väntas däremot bli högre än den direkta
effekten av denna lönestegring. Man kan nämligen förmoda att den eftersläpning
i importkostnadernas genomslag pä prisbildningen i senare led, som förelåg vid
utgången av 1973 kommer till uttryck i form av ett högre värde för restfaktom
1974. Dennas inverkan pä konsumentprisuppgängen väntas därigenom bli 3,7
procentenheter varav 0,2 procentenheter faller pä ändring av diverse taxor.
Under 1974 väntas de internationella priserna
fortsätta att stiga i ännu högre takt än föregående år. Återverkan på
totalindex har beräknats till 4,6 procentenheter.
Jordbrukspriserna beräknas få en sänkande effekt pä
totalindex, 0,2 procentenheter, detta med hänsyn till besluten om ytterligare
subventioner av livsmedel fr. o. m. 1 april resp. 1 juli 1974. Härigenom kunde
prisema på mjölk och kött sänkas fr. o. m. 1 april. Beräkningarna har sålunda
gjorts med utgångspunkt i förutsättningen att man inom en ram av 300 milj. kr.
med budgetmedel subventionerar de prishöjningar som följer av det nya
jordbruksavtalet. Av betydelse för jordbruksprisutvecklingen är också det
förlängda och utvidgade prisstoppet på baslivsmedel.
Bostadspriserna väntas bidra till fortsatt uppgång
i konsumentprisnivån med 1,7 procentenheter. Härav förklaras ca 0,5 enheter av
diskontohöjningens återverkningar på egnahemsposten. Denna uppjustering
innefattar även beräknad räntekostnad för egnahemsägamas egen kapitalinsats.
Som en möjlig effekt från tillfällighetsbetonade
prisförändringar pä vissa färskvaror (grönsaker, färsk fisk m. m.) räknas med
0,1 procentenhet. Återverkan på konsumentprisindex av de automatiska
effekterna av indirekta värdeskatter har kalkylerats till 0,8 procentenheter.
Sammanlagt erhålls som resultat en
konsumentprisstegring under loppet av 1974 pä 10,7 % (se tabell 6). Mellan
genomsnittslägena för kalenderåren 1973 och 1974 uppskattas förändringen till
9,6 %. Härvid
Bil.
1 Nationalbudget 1974
117
har hänsyn tagits till beslutet om momsskattesatsens
neddragning med 3 procentenheter under tiden 1 april15 september 1974. För
implicitprisindex har motsvarande uppgång kalkylerats till 9,4 %.
6.3 Den privata konsumtionen
Den privata konsumtionen under
fjärde kvartalet 1973 nådde inte upp till den nivå som konjunkturinstitutet
räknade med i sin januarirapport 1974. Då dessutom hushållens konsumtionsvolym
under de tre första kvartalen 1973 enligt statistiska centralbyråns senaste
beräkningar var något lägre än som angavs i januari, slutar de nu aktuella
beräkningarna på en ökning av den privata konsumtionen i volym räknat med 1,7
% frän 1972 till 1973. Eftersom konsumentprisstegringen enligt
implicitprisindex mellan genomsnitten för 1972 och 1973 nu beräknas till 6,6 %
mot 6,1 % enligt januariberäkningarna, blev dock ökningen för hushällens
konsumtionsutgifter i löpande priser ungefär den som kalkylerades i januari,
dvs. 8,4 %.
Hushållens disponibla inkomster
beräknas ha ökat med 11 % frän 1972 till 1973, vilket är praktiskt taget samma
tal som redovisades i konjunkturinstitutets januarirapport. Pä gmnd av
upprevideringen av konsumentprisutvecklingen, uppvisar emellertid nu hushållens
reala disponibla inkomster inte fullt samma starka tillväxt som angavs i januari,
utan ökningen stannar på 4,1 %. Uppgången i sparkvoten beräknas
Diagram 6:1 Hushållens disponibla inkomster och
konsumtionsutgifter 19601974
Miljarder kr,, 1968 års priser, Säsongrensade
halvårsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
50 48 46 44 42 40 38 36
34
32
30
L
28
,
Z\
-/
A
\
/'"'
/2
r
Disponibel inkomst.
. .
- .
y
r
1
r
y
/
,/
Kons
jmtior
1
y
A
/
'
/
J__ L
J__ L
I
J__ I_ I
71
72
73 74
1960 61 62 63 64 6.5 66 67
68 69 70 Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
50 48 46 44 42 40 38 36 34
32 30
28
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 6:2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper.
Hushållssparande 19631973
Milj. kr.,
1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
Varaktiga
varor
opaginerad Kontrollera mot PDF
1963 65 67 69 71 73 1963 65
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
67 69
III.
71
73
Bil. 1 Nationalbudget 1974 119
Tabell 6: 7 Hushållens konsumtionsutveckling 19631973
1968 års priser
Milj, kr.
Procentuella föränd
ringar
1963- 1970-
1971-
1972-
Varaktiga
varor
1972
1970' 1971
1972
1973
1.
8 515
5,1 -4,0
7,6
2,3
1.1
Bilar
2 940
1,8 0,4
9,1
-2,3
1.2
Övriga
5 575
7,0 -6,2
6,9
4,7
2.
Delvis
varaktiga varor
11957
3,5 -5,7
2,1
3,8
3.
Icke
varaktiga varor
36 115
3,5 -0,3
0,8
1,4
3,1
Livsmedel
22 793
2,5 -0,7
0,4
0,7
3.2 Övriga
13 322
5,6 0,5
1,4
2,7
Tjänster
27 249
2,7 1,7
2,9
1,9
4.1
Bostäder
14 928
2,8 2,6
2,6
2,7
4.2
Övriga
12 321
2,6 0,6
3,3
1,0
5,
Summa
inhemsk konsumtion
83 836
3,4 -0,8
2,3
2,0
6,
Turistnetto
2 184
14,9 3,3
11,7
-11,3
7,
Hushållens
totala konsumtion
86 020
3,6 -0,7
2,6
1,7
8.
Hushållens
disponibla
inkomster
90 831
3,2 1,9
1,7
4,1
' Årstakt,
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
dock fortfarande genom nedrevideringen av både
realinkomster och konsumtiönsvolym till 2,2 procentenheter.
Av de i tabell 7 redovisade
grupperna av varor och tjänster noteras minskningar av konsumtionen frän 1972
till 1973 för bilar och turistnetto. Vad beträffar bilarna kan nedgången
främst hänföras till fjärde kvartalet 1973, då efterfrågan pä bilar dämpades på
grund av oljekrisen. För turistnettot, som i fasta priser minskade med över 11
% från 1972 till 1973, är nedgången jämnt fördelad över året. Den kraftiga
nedgången innebär att turistnettot 1973 i fasta priser låg endast drygt 2 %
över 1970 års nivå. Från 1963 till 1970 ökade detta med i genomsnitt 15 % per
år i volym.
För gruppen varaktiga varor utom
bilar redovisas en konsumtionsvolymökning på 4,7 % 1973 vilket är något
svagare än 1972 och även svagare än årsgenomsnittet för perioden 19631970.
Konsumtionen av delvis varaktiga varor däremot, som främst mot slutet av året
låg på en jämförelsevis hög nivå, ökade något snabbare än genomsnittiigt under
1960-talet,
Konsumtionen av livsmedel har
alltsedan 1970 utvecklats mycket svagt, 1971 noterades en volymmässig nedgång
och året därefter en obetydlig uppgång. Inte heller under 1973 steg
livsmedelskonsumtionen nämnvärt. Från 1972 till 1973 steg den endast med 0,7 %
i volym mot 2,5 % i genomsnitt per år för perioden 19631970, En något mera
positiv utveckling uppvisar gruppen övriga icke varaktiga varor, för vilken en
expanderande försäljning under framför allt fjärde kvar-
Prop. 1974:100 120
talet
1973 drog upp helårsresultatet. Volymökningen på 2,7 % för 1973 är dock endast
ungefär hälften så stor som motsvarande genomsnittliga årstal för 1960-talet,
Bostadskonsumtionen, som inte fluktuerar lika
kraftigt som övriga konsumtionsposter, ökade med 2,7 % från 1972 till 1973.
Konsumtionen av övriga tjänster ökade 1971 med endast 0,6 % i volym för att
året därpå gä upp snabbare än normalt, eller med 3,3 %. Frän 1972 till 1973
noterades ånyo en ganska måttiig ökning endast 1 % att jämföra med 2,6 %
årligen för perioden 19631970.
Bedömningen av hushållskonsumtionen under 1974
måste vara omgiven av vida osäkerhetsmarginaler med hänsyn till de senaste
årens utveckling mot en allt större sparad andel av hushällens disponibla inkomster.
Den jämfört med tidigare höga nivån pä sparkvoten liksom det förhällandet, att
hushällens reala disponibla inkomster 1974 för andra året i följd tillväxer
påtagligt snabbt, talar för att man kan räkna med en betydande ökning av den
privata konsumtionen 1974.
Också andra omständigheter gör
konsumtionsutvecklingen 1974 speciellt svårbedömd. Det finns sålunda ännu inte
underlag för bestämda slutsatser om oljeransoneringens effekter på hushällens
konsumtion 1974. Inverkan på konsumtionen av de kraftiga förskjutningarna i
prisrelationerna mellan olika varor och tjänster till följd av dels oljeprishöjningarna,
dels den ökade subventioneringen av jordbrakspriserna är en annan osäkerhetsfaktor
liksom effekten pä konsumtionen av den totalt sett snabbt stigande prisnivån.
Den tillfälliga momssänkningen är ytterligare en faktor, vars inverkan på
konsumtionen är svår att förutse. Den kan dessutom väntas icke obetydligt
påverka konsumtionens fördelning över året. Härigenom kan det också bli svårt
att tolka de informationer, som successivt blir tillgängliga angående
konsumtionsutvecklingen under 1974.
Hushållens disponibla inkomster beräknas i reala
termer öka med 5,3 % från 1973 till 1974. Det finns skäl att vänta att denna
osedvanligt snabba tillväxt i hushällens inkomster resulterar i ytterligare
någon uppdragning av sparkvoten. Här har antagits att sparkvoten stiger med
0,5 procentenheter 19731974 mot 2,2 procentenheter 19721973. Under dessa
förutsättningar skulle den privata konsumtionen i volym räknat öka med 4,7 %.
Ökningstalet kan, mot bakgrund av de senaste årens erfarenheter, te sig högt,
men jämfört med motsvarande tal för åren under 1960-talet är det ingalunda
extremt. Under den sistnämnda perioden noterades för sex av åren ökningstal
för den privata konsumtionen på över 4 % i volym, och i genomsnitt för hela
1960-talet var den årliga ökningen ca 3,8 %.
Med den konsumentprisstegring på 9,4 % enligt
implicitprisindex, som här beräknats mellan genomsnitten för 1973 och 1974,
innebär prognosen en ökning i den privata konsumtionen på 14,5 % i löpande
priser.
Bil. 1 Nationalbudget
1974 121
7
Investeringarna
7.1
Sammanfattning av investeringsprognosen för 1974
De totala, fasta investeringarna mmskade enligt
ännu preliminära beräkningar med 2,5 % i volym från 1972 till 1973. Nedgången
kan i huvudsak hänföras till minskade byggnadsinvesteringar medan ma-skminvesteringama
totalt sett ökade. Minskningen av byggandet, som för hela ekonomin beräknas
till 6 %, berör alla de byggnadssektorer som särredovisas i tabell 1. Särskilt
stor var nedgången i de kommunala byggnadsinvesteringarna men även inom den
statliga sektorn föll byggandet tillbaka något efter den kraftiga ökningen
1972. Pä den privata sidan minskade särskilt byggandet inom handeln. Efter en
uppgång 1972 minskade bostadsbyggandet på nytt genom en kraftig reducering av
flerfamiljshusbyggandet.
Ökningen av maskininvesteringarna uppgick till 4 %
under 1973 vilket främst kan hänföras till ökade inköp från industrin och den
kommunala sektorn. Statens anskaffning av maskiner och inventarier minskade
något. Den kraftiga ökningen av maskininvesteringarna inom industrin torde
delvis kunna sättas i samband med de stimulansåtgärder, däribland
investeringsavdraget på 30 % för investeringsvaror beställda före den 1 juli
1973, som var i kraft under fjolåret.
Beräkningarna
för 1974 har lett fram till en prognos pä en totalt sett oförändrad
investeringsaktivitet från 1973 till 1974. Kalkylerna pekar pä en fortsatt
inte obetydlig minskning av byggnadsinvesteringarna medan en fortsatt ökning
av maskininvesteringarna förutses. På byggnadssidan Ur det framför allt
bostadsbyggandet och byggandet inom handeln som beräknas avta men även det
kommunala byggandet tycks fortsätta att minska enligt statistiska centralbyråns
enkätundersökning i februari 1974. Ökade byggnadsinvesteringar förutses för industrin
och de statliga affärsverken i det senare fallet beroende på expansiva planer
inom i första hand vattenfallsverket.
Maskininvesteringarna
beräknas öka med 8,5 % med tillväxt inom praktiskt taget alla särredovisade
sektorer. Industrins maskinanskaffningar förutses öka med 9 % och tillväxttal
av minst samma storleksordning synes enUgt de nu aktuella enkätmaterialen vara
troliga även för de statliga affärsverken och kommunerna.
Den fortsatta nedgången av bostadsbyggandet, som
beräknas till 13,5 % för 1974, kan återföras pä en mycket kraftig nedgång i
antalet igångsatta flerfamiljshus de senaste åren. Totalt har en igångsättning
på 73 000 lägenheter bedömts som trolig för 1974 en nivå som med ca 6 000
lägenheter understiger 1973 års påbörjande. Av den totala igångsättningen beräknas
flerfamiljshusen svara för 28 000 lägenheter vilket innebär en mycket kraftig
nedgång i igångsättningen i jämförelse
Tabell 7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1969 1973
samt prognos för 1974
1968 års priser
1973 i milj. kr.
Procentuell förändring från föregående år
löpande
1969
1970
1971
1972
1973
1974
priser
Byggnader
och anläggningar
Permanenta
bostäder
10 168
3,5
-3,5
-3,5
2,5
-4,0
-13,5
Privat
jordbruk, skogsbruk och
fiske
475
-13,5
-7,0
7,5
-1,0
-1,0
-1,5
Egentlig
industri
2 410
6,5
-0,5
-0,5
0,0
-3,5
12,0
Handel
m.m.'
2 051
12,0
4,5
-9,5
11,0
-6,5
-14,0
Statliga
affärsverk
1655
15,5
-10,0
-2,5
26,5
-0,5
10,5
Statliga
myndigheter inkl.
militära'
2 095
-4,0
2,0
-5,0
20,5
-5,0
-1,5
Kommunala
investeringar exkl.
bostäder o. industri
8 613
5,5
8,0
-9,0
1,5
-11,0
-5,5
Övriga
investeringar
2 105
1,0
3,0
20,0
8,0
-5,0
5,0
Summa
29 572
4,5
1,0
-4,0
5,0
-6,0
-5,5
Maskiner
m.m.
Privat
jordbruk, skogsbruk och
fiske
1 336
2,5
-6,0
13,0
-3,5
10,0
-4,5
Egentlig
industri
7 278
8,0
5,0
2,5
5,0
12,0
9,0
Handel
m.m.
1 447
7,5
3,0
-7,0
3,5
-3,0
0,0
Statliga
affärsverk
1 713
8,0
22,0
2,0
-7,5
-2,5
10,5
Statliga
myndigheter
352
7,0
-0,5
-4,5
-8,5
-5,5
4,0
Kommunala
investeringar exkl.
industri
1 379
0,0
27,5
-13,5
9,0
4,5
14,5
Övriga
investeringar
3 923
3,0
0,5
7,5
19,5
-4,0
13,5
därav:
handelsflottan
1 207
-25,5
-36,5
131,5
96,5
-11,5
35,0
Summa
17
428
5,5
6,5
1,5
6,0
4,0
8,5
Summa,
exkl. handelsflottan
16 221
7,0
7,5
-0,5
2,0
5,5
7,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totalt
Permanenta bostäder
Privat
jordbruk, skogsbruk och
fiske Egentlig industri Handel
m.m.' Statliga affärsverk Statliga myndigheter inkl.
militära Kommunala investeringar exkl.
bostäder o. industri Övriga
investeringar
Summa'
Summa, exkl, handelsflottan'
10 168
3,5
2,5
-13,5
-4,0
-3,5 -3,5
1 829 9 688 3 498 3 368
-4,0
7,5
10,0
11,5
-7,5 3,5 4,0 6,5
18,0
1,5
-8,5
0,0
2,5 3.5 7,5 6,0
4,5
8,0
-5,0
-1,5
-4,5
9,5
-8,0
10,5
2 447
-2,0
1,5
-4,5
15,0
-5,0
-1,0
9 992 6 028
5,0 2,0
10,0 1,0
-9,5 12,5
2,5 15,5
-9,0
-4,5
-2,5 11,0
47
018
5,0
3,0
-2,0
5,5
-2,5
0,0
45 811
5,5
3,5
-2,5
4,0
-2,0
-1,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Häri innefattas bl,a, flertalet fristående
kontorsbyggnader,
Inkl. statliga väginvesteringar,
' Häri innefattas investeringar i
avelsdjur m,m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer
därför ej med totala investeringar.
Anm. Procenttalen är avrundade till
hela och halva procenttal, I övriga investeringar ingår förutom privata även
vissa offentliga investeringar, bl, a, investeringar i statliga kraftaktiebolag
och statliga delen av SAS.
Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella
förändring i 1968 års priser
1968-1969 1969-1970 1970-1971 1971-1972
1972-1973 1973-1974
2,5 3,0 -2,5 -0,5 0,0 3,0
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974
123
Tabell 7:2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1969-kommunal
sektor
1968 års
priser
1973 samt prognos för 1974 för
privat, statlig och
1973 i milj. kr, löpande
Procentuell förändring från föregående år
1969
1970
1971
1972
1973
1974
priser
Byggnader och anläggningar Privata
inkl.
bostäder
exkl,
bostäder
13 589 6 714
7,0 6,0
-2,5 1,0
-3,0 1,0
4,5 4,0
3,0
-3,5
-6,0 -0,5
Statliga
inkl. bostäder exkl, bostäder
4 059 4 059
1,5 2,0
-2,0 -2,0
-1,5 -1,5
24,0 24,0
-5,5 -5,5
6,5 6,5
Kommunala inkl. bostäder exkl, bostäder
11924 8 631
3,0
5,5
5,5 8,0
-5,5 -8,5
0,5 1,5
-15,0 -11,0
-9,0
-5,5
Summa inkl, bostäder exkl, bostäder
29 572 19 404
4,5 5,0
1,0
3,5
-4,0
-4,5
5,0
6,0
-6,0
-7,5
-5,5 -1,0
Maskiner
m.m.
Privata Statliga Kommunala
13 251
2 795 1 382
6,5 4,0 0,0
2,0 17,5 28,0
2,0
7,0
-13,5
7,5
-1,0
9,0
6,0
-4,0
4,5
8,0
9,0
14,5
Summa
17 428
5,5
6,5
1,5
6,0
4,0
8,5
Totah
Privata' inkl. bostäder exkl, bostäder
26 858 19 983
6,5 6,0
-0,5 1,5
0,0 2,0
6,0 6,5
4,5 2,5
1,0
5,0
Statliga
inkl. bostäder exkl, bostäder
6 854 6 854
2,5 3,0
6,0 6,0
2,5 2,5
12,0 12,0
-5,0 -5,0
8,0 8,0
Kommunala inkl. bostäder exkl, bostäder
13 306 10013
3,0 5,0
7,0 10,0
-6,5 -9,5
1,5
2,5
-13,0 -9,0
-6,0
-2,5
Summa'
inkl, bostäder exkl, bostäder
47 018
36 850
5,0
5,5
3,0
5,0
-2,0 -1,5
5,5 6,5
-2,5 -2,0
0,0
3,5
' Häri innefattas investeringar i
avelsdjur m.m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer
därför ej med totala investeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
med början av 1970-talet dä antalet påbörjade flerfamiljshuslägenheter
låg kring 70 000 per år.
I igångsättningsprognosen har
hänsyn tagits till den stimulanseffekt som den tillfälliga kompensationen för
mervärdeskatten för bostäder färdigställda 1974 resp. påbörjade före utgången
av 1974 och färdigställda 1974 och 1975 kan beräknas få. Denna åtgärd har
främst antagits påverka igångsättningen av småhus. Det stora antalet outhyrda
lägenheter antas däremot verka återhållande på igångsättningen av
flerfamiljshus. Den låga igångsättningen de senaste åren kommer emel-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat pä sektorer 19651974
Index:
1965 = 100. 1968 års priser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Industri
N
1
4
/
''"
-\,
"""-'
""' s.
Industri
A
'\
-
_______
f
160
140
120
100
140
120
100
140
120
100
140
120
100 140
120
100
160
140
120
100
120
100
120
100
80 120
Maskiner m.m. Totalt
--r
Totalt,
exkl. handelsflottan
f
>'
,-::::f=-'Y"
-
Handel
1------
""-.
-
.
V
/
S,
'n
Handel
Å
.,
-
li""***
[>
. ö vriga privata exkl. handelsflottan
Ö vriga offentliga
r
/
/ /
,'
/
/-\
LL
I
I i
I
I l
U_ I_ 1_J_ I_ L
1965
69
67
71
73
1965 67 69 71 73
Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt
streckad kurva. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 125
lertid
att nedbringa färdigställandet till en nivå som skulle kunna möjliggöra en
viss avveckling av antalet outhyrda lägenheter redan mot slutet av innevarande
år även om det sannolikt kommer att dröja in på 1975 innan någon större
förändring kan iakttas. En viss gynnsam effekt på igångsättningen av
flerfamiljshus mot slutet av 1974 har dock inkalkylerats i förutsättningarna
för beräkningarna av bostadsbyggandet.
Industriinvesteringarna
beräknas öka med 9,5 % från 1973 till 1974 vilket skulle innebära en
uppdragning av ökningstakten frän föregående år. Enkätuppgifterna som legat
till grund för beräkningarna tyder på att en inte obetydlig ökning av
byggnadsinvesteringarna kan vara att vänta under 1974. Industrins
byggnadsinvesteringar har minskat successivt sedan 1969 och utgjorde 1973
endast en fjärdedel av de totala industriinvesteringarna. Maskininvesteringarna
har däremot under motsvarande tid ökat med ca 25 %. Den positiva
investeringsutvecklingen inom industrin sammanhänger sannolikt till en del med
de ekonomisk-politiska åtgärder som var i kraft under den senaste lågkonjunkturen.
Den gynnsamma vinstutvecklingen under 1973 i
förening med ett stigande kapacitetsutnyttjande kan antas förklara en väsentlig
del av den ökning av investeringsaktiviteten inom industrin som kommer till
uttryck i den senaste enkätundersökningen. Det bör emellertid tilläggas att de
snabbt stigande priserna pä investeringsvaror mer än vanligt försvårar
tolkningen av företagens planer.
7.2
Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
De totala bostadsinvesteringarna beräknas ha
minskat med ca 4 % i volym 19721973. Investeringarna i flerfamiljshus minskade
därvid med ca 23 % medan de i småhus beräknas ha ökat med ca 14 %.
Investeringarna i ombyggnad har uppskattats öka med ca 14 %.
Investeringsnedgången under 1973 förklaras helt av
ett minskat påbörjande. Under 1973 påbörjades 79 450 lägenheter en minskning
med 19 100 lägenheter jämfört med 1972. Igångsättningen av småhus kom dock att
ligga kvar på 1972 års höga nivå, främst till följd av ett förnyat frisläpp av
privatfinansierade småhus under september december 1973. Antalet påbörjade
småhus kom därigenom att för första gången på mycket läng tid överstiga antalet
påbörjade lägenheter i flerfamiljshus.
Färdigställandet av lägenheter har genom de senaste
årens minskade igångsättning avtagit betydligt. Under 1970-talet har hittills
det totala färdigställandet minskat frän 109 850 lägenheter 1970 till 97 500
1973. Minskningen i färdigställandet har helt fallit på flerfamiljshusen som
Diagram
7:2 Andel outhyrda lägenheter 3 månader efter färdigställandet 19681973
Procent
14
12 -
10
X/>+?ilt
A
-._
------ Storstadsomr å dena
------ Ö vriga
riket
/
1
F
h
1
1 t II
i
\
/ /
11 i
>.X
. /Il
1/
A
--. /
_L
L
±
1973
1968 -1969 1970 1971 1972
Anm.
Gäller endast lägenheter i statsbelänade flerfamiljshus. Källa: Statistiska
centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
mellan
dessa år minskade med ca 21 500 lägenheter. Trots det kraftigt minskade utbudet
av flerfamiljshuslägenheter har svårigheterna att hyra ut sådana lägenheter
ökat kraftigt under 1970-talet. Diagram 2 visar andelen outhyrda lägenheter i
statsbelänade flerfamiljshus tre månader efter färdigställandet. Som framgår av
diagrammet ökade andelen från 1,3 % andra halvåret 1970 till 13,6 % första
halvåret 1973. Den minskade efterfrågan på flerfamiljshuslägenheter har gett
upphov till en successivt växande bostadsreserv som enligt en undersökning i
november 1973 uppgick till ca 21 300 lägenheter.
Bostadsreservens storlek och koncentration till
vissa områden torde verka dämpande på igångsättningen under 1974. Statsmakterna
har emellertid vidtagit vissa ekonomisk-politiska åtgärder för att stimulera
bostadsbyggandet samt för att motverka de ökade boendekostnaderna. Bl. a. utgår
en tillfällig kompensation närmast anpassad med hänsyn till mervärdeskatten
för byggnadsprojekt som färdigställs under 1974 samt för sådana som påbörjas
detta är och färdigställs under 1974 och 1975. För nybyggda småhus utgör
kompensationen 13 500 kr. per lägenhet och för nybyggda flerfamiljshus 100 kr.
per m bostadslägenhetsyta. Även till ombyggnad av bostäder utgår kompensation
för mervärdeskatten om ombyggnadskostnaden överstiger 25 000 kr. för småhus
och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974
127
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7:3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadsbyggen 19681974
Totalt
D ä rav flerfamiljshus;
D ä rav sm å hi
JS
P å b ö rjade
Inflyttnings-
P å b ö rjade
Inflyttnings-
P å b ö rjade
Inflytt-
f ä rdiga
f ä rdiga
nings-
-
f ä rdiga
1968
107 400
106 250
77 150
77 600
30 250
28 650
1969
105 500
109 050
71 250
77 350
34 250
31 700
1970
100 100
109 850
69 250
75 250
30 850
34 600
1971'
104 600
107 200
68 900
75 250
35 700
31 950
1972
98 550
104 050
55 800
66 900
42 750
37 150
1973
79 450
97 500
36 400
53 750
43 050
43 750
1974
(73 000)
(82 350)
(28 000)
(39 700)
(45 000)
(42 650)
1971
1 kv
16 100
24 200
12 950
16 850
3 150
7 350
2 kV
26 650
28 850
17 850
20 650
8 800
8 200
3 kV
26 900
23 800
18 050
16 800
8 850
7 000
4kv
34 950
30 350
20 050
20 950
14 900
9 400
1972
1 kv
16 150
26 300
11 500
17 900
4 650
8 400
2 kV
25 850
27 350
15 200
18 150
10 650
9 200
3 kV
24 050
20 500
13 150
12 250
10 900
8 250
4 kV
32 500
29 900
15 950
18 600
16 550
11 300
1973
1 kV
16 800
24 350
9 800
14 450
7 000
9 900
2 kV
19 250
28 900
8 650
16 300
10 600
12 600
3 kv
20 100
19 800
8 300
10 950
11 800
8 850
4kv
23 300
24 450
9 650
12 050
13 650
12 400
' Med påbörjandemånad avses fr.o.m.
1971 månad för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas
påbörjande. Fram t,o,m, 1970 avses den månad då schaktning, sprängning eller
utfyllnadsarbetena påbörjas.
Anm. Samtliga inom parentes angivna
uppgifter är prognoserade, Alla siffror är avrundade till närmast hela
femtiotal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
50 000 kr. för flerfamiljshus. Dessutom utgår särskilda
bidrag för energi-besparande åtgärder inom bostadsbeståndet.
För 1974 torde den tillfälliga
kompensationen medföra dels en tidigareläggning av viss igångsättning från 1975
till 1974, dels en ökad igångsättning. I konjunkturinstitutets januarirapport
beräknades igångsättningen för 1974 till totalt 70 000 lägenheter. Ett
underlag för denna igångsättningsprognos utgjorde en undersökning utförd av
bostadsstyrelsen i november 1973 angående kommunernas bostadsbyggnadsplaner
för 1974. Emellertid torde bostadsreservens utveckling ha ökat osäkerheten hos
kommunerna sedan november 1973 vilket i sig motiverar en neddragning av
igångsättningsprognosen. Med hänsyn till kompensationen har emellertid den
totala igångsättningen justerats uppåt till totalt 73 000 lägenheter varav 45
000 i småhus. Härvid ligger dock ett antagande om en tidigareläggning av 3 000
lägenheter från första kvartalet 1975 till fjärde kvartalet 1974.
Kompensationen av mervärdeskatten har här antagits stimulera främst
igångsättningen av småhus.
Prop.
1974:100
128
Tabell
7:4 Antal lägenheter för vilka preliminära beslut om
bostadslån
till ombyggnad meddelats 1968-1973
Ombyggnad
Förbättring
1 hå
2hå
Totalt
1 hå
2hå
Totalt
1968
1 350
2 350
3 700
5 200
8 850
14 050
1969
1 950
2 400
4 350
4 550
8 050
12 600
1970
1 550
2 250
3 800
4 500
7 850
12 350
1971
1 550
1 950
3 500
4 700
5 800
10 500
1972
1 250
1950
3 200
3 550
4 850
8 400
1973
2 550
3 050
5 600
4 400
4 900
9 300
Anm.
Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal. Källa: Bostadsstyrelsen,
Tabell 4 visar antal lägenheter för vilka
preliminära beslut om bostadslån till ombyggnad beviljats. Som framgår av
tabellen ökade under 1973 antalet lägenheter till vilka preliminära beslut
beviljats med totalt 3 300 lägenheter jämfört med 1972. Ökningen torde helt
förklaras av de stimulansåtgärder som vidtagits sedan hösten 1972 för att öka
ombyggnadsverksamheten. För 1974 har hänsyn tagits till kompensationen av
mervärdeskatten samt till det särskilda bidraget till energibesparande
åtgärder. Sålunda beräknas investeringarna i ombyggnad öka med ca 20 %>
1974.
De byggnadstider som investeringsberäkningama utgår
från redovisas i diagram 3. Där anges medianbyggnadstiden i antal månader för
lägenheter påbörjade 19691974. Som framgår av diagrammet beräknas byggnadstiderna
öka fram t. o. m. 1973 för att därefter minska under 1974. De stimulansåtgärder
som vidtagits under 1974 har här antagits medföra en förkortning av
byggnadstiderna.
Under angivna förutsättningar angående
igångsättning och byggnadstider beräknas de totala investeringarna minska
med ca 13,5 % i
Diagram 7: 3
Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 19691974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Flerfamiljshus
14 12 10
y
t\
\
M
r
y
'
'
Sm å hus
9
7 5
y)
f,.__
opaginerad Kontrollera mot PDF
_L
I I_ I__ I__ I L
1969
70 71 72 73 74
1969
70 71 72 73 74
Anm.
Fr, o, m, 1971 avses med påbörjandemånad månad för grundbottenbesiktning
och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Källor: Statistiska
centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1 Nationalbudget
1974 129
volym
19731974. Flerfamiljshusinvesteringarna beräknas därvid minska med ca 33 %,
medan investeringarna i småhus beräkna'! minska med 3,5 %.
Under 1974 har antalet färdigställda lägenheter
beräknats till 82 350 en
minskning med 15 150 lägenheter jämfört med 1973.
Egentlig
industri
Industrins investeringar för 1973 och 1974 har
bedömts utifrån en i februari och mars 1974 av statistiska centralbyrån
insamlad enkät. Företagens uppgifter för 1973, som ännu är preliminära, anger
efter prisomräkning att byggnadsinvesteringarna minskade med 3,5 % medan
maskininvesteringarna ökade med 12 % i volym från 1972 till 1973. Sammantaget
innebär det en volymökning av industrins totala investeringar med 8 %.
Företagens planer för 1974 redovisas i tabellerna
57. Sedan den föregående enkäten i november 1973 har planerna uppjusterats med
i runt tal 1 miljard kr. eller ca 10 %. En uppjustering mellan dessa båda
enkättillfällen äger regelmässigt rum och torde bl. a. vara en följd av att
handlingsplaner o. dyl. successivt fastläggs. En bidragande förklaring kan också
vara att mindre ersättningsinvesteringar inte in-kalkyleras i planerna förrän
en relativt god överblick över produktionsutvecklingen under året erhållits.
En uppjustering på ca 10 % ligger i och för sig i underkanten av det intervall
som kunnat observeras under den senaste 10-årsperioden. Härvid bör dock
framhållas att uppjusteringen från november till febmari skett från en
förhållandevis hög nivå sedan företagen dragit upp sina planer från augusti
till november 1973 avsevärt mer än vad som är brakligt mellan dessa båda
enkättillfällen.
Planerna för 1974 omräknade till procentuella
förändringstal i 1968 års priser återges i tabellerna 6 och 7. En dylik
omräkning är för närvarande osedvanligt besvärlig med tanke på svårigheteraa
att uppskatta prisutvecklingen på investeringsvaror; därtill måste läggas den
osäkerhet som råder om den prisutveckling som företagen räknat med i sina
planer. Vid den prisomräkning som företas utgår man ifrån att företagen till
fullo hunnit justera sina plandata till den prisnivå som rådde när
undersökningen genomfördes. Om företagen inte hunnit med detta finns det därför
på denna punkt utrymme för en viss uppjustering av planerna utöver den som
normalt brakar framträda från febraariplaner till definitiva utfall.
Skulle företagens egna planer realiseras, skulle
investeringarna på byggnadssidan öka med 9 % i volym 19731974 föratsatt alltså
att de är uttryckta i undersökningstillfällets prisnivå. Endast en gång tidigare
våren 1966 har företagens planer på byggnadssidan varit
9
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.
Prop.
1974:100 130
Tabell
7:5 Preliminärt verkställda investeringar 1973 resp. planerade investeringar
1974 enligt investeringsenkät i februari 1974
Milj,
kr.
Byggnader
o.
anläggningar
Maskiner m,m.
Verkställda
Planerade
Verkställda
Planerade
1973
1974
1973
1974
Gruvor
och mineralbrott
135
179
289
297
Livsmedels-,
dryckesvaru- och
tobaksindustri
261
238
525
569
Textil-,
beklädnads- och
lädervaruindustri
54
63
164
167
Trävaruindustri
283
317
492
772
Massa-,
pappers- och pappers-
varuindustri, grafisk industri
226
274
1 162
1 379
Kemisk
industri, petroleum-, gummi-
varu-, plast- och plastvaruindustri
324
335
1 162
1038
Jord-
och stenvaruindustri
52
60
269
241
Järn-,
stål- och metallverk
159
164
946
936
Verkstadsindustri
953
1332
1962
2 240
Annan
tillverkningsindustri
13
18
11
17
Summa
egentlig industri
2 460
2 980
6 982
7 656
El-,
gas- och vattenverk
1 849
2 221
1 127
1 423
Totalt
4 309
5 201
8 109
9 079
Anm.
Redovisningen inkluderar investeringar i bilar och bostäder. Källa: Statistiska
centralbyrån.
mer
expansiva. Som framgår av tabellerna 6 och 7 är skillnaderna mellan planer och
utfall vissa år betydande och något enhetligt mönster är svårt att urskilja. På
halvår är awikelsemönstret något mer entydigt; planerna för första halvåren
tenderar att överskatta utfallen medan för andra halvåren en motsatt tendens
kan iakttas. Detta tyder på att planerade investeringar i viss utsträckning
tenderar att förskjutas från första till andra halvåren, något som torde ha
sina grund i en överoptimism från företagens sida vad avser möjlighetema att
realisera planerna på utsatt tid.
De relativt positiva planer som den senaste
enkätundersökningen nu ger uttryck för på byggnadssidan bestyrks av den
relativt höga igångsättning av industriella byggnadsprojekt som skedde under
1973. Planuppgifterna har för helåret uppjusterats med 3 procentenheter vilket
får betraktas som förhållandevis försiktigt om man jämför relationerna
planer/utfall från tidigare år karakteriserade av en god efterfrågeutveckling
och stigande kapacitetsutnyttjande. Justeringarna av de halvårsvisa planema har
delvis skett med beaktande av den ovan anförda utvecklingen av igångsättningen
som torde medföra en topp i industribyggandet under det första halvåret 1974.
(Jfr diagram 4.)
Industrins egna planer på maskinsidan har beräknats
motsvara en ökning med 1 %. Även för maskininvesteringama varierar differensen
mellan planer och utfall betydligt mellan åren. Efter korrigering för
Bil. 1
Nationalbudget 1974
131
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
7: 4 Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 19681974
Index:
1965 = 100. 1968 års priser. Säsongrensande halvårsdata
1801
140U
100!
Bost ä der
Totalt
130
90
"
rv
"s.
13ol- '' ''''ishus
Egentlig industri Totalt
yi
.'
-rrY
rf
opaginerad Kontrollera mot PDF
90
180
140,
100
50
t-
180
Sm å hus
A.
140 100
.A
'
--.
y
140
Byggnad
er
ri
r-
100
\X
_
Maskiner
X'
.,*'
'N>
/
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
J__ I__ L
1968 69 70 71 72 73 74 1968 69 70 71
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
72 73 74
opaginerad Kontrollera mot PDF
olika ekonomisk-politiska åtgärder kan ett visst
konjunkturmönster i utvecklingen av differenserna skönjas såtillvida att
utfallen underskattas kraftigare under högkonjunkturår än under lågkonjunkturperioder.
Svårigheterna att ringa in en sannolik differens mellan plan och utfall för
1974 blir även med detta i åtanke betydande. En för-
Tabell 7:6 Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins investeringar 1965 1974
Procentuell
förändring frän föregående är. 1968 års priser
1966 1967 1968 1969 1970
1971 1972 1973 1974
34
-24
-29
-13
5
1
-8
-2
9
25
6
-16
7
0
0
0
-3
(12)
-9
30
13
20
-5
-1
8
-1
(3)
12
-10
-6
16
9
5
-3
0
1
4
0
2
8
6
3
5
13
(9)
-8
10
8
-8
-3
2
8
11
(8)
Byggnader och anläggningar Planerat i februari samma år'
Faktiskt inträffad förändring Differens
Maskiner m.m.
Planerat i februari samma år'
Faktiskt
inträffad förändring
Differens
' Planerna beräknade som k\'oteii
mellan prognosårets rena enkätvärde och föregående års utfall. För
planförändringen 1973 1974 har använts det preliminära utfallet för 1973.
Anm. Redovisningen innefattar på maskinsidan investeringar
i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
hållandevis god efterfrågeutveckling under 1974 framför
allt under dess första hälft torde leda till ett förhöjt
kapacitetsutnyttjande vilket i sin tur kan beräknas medföra att tillskotten av
investeringar till den nu aktuella planeringsnivån blir förhållandevis
betydande. Uppjusteringen av planerna har dock inte antagits bli mer omfattande
än 1972 och 1973 då investeringsstimulerande åtgärder synes ha gett upphov till
betydande planpåfyllnader. De halvärsvisa planema har tolkats så att en
successiv uppgång av maskininvesteringama skulle vara att vänta under 1974.
(Jfr diagram 4.) Detta står i överensstämmelse med utvecklingen under tidigare
år som visat att maskininvesteringama fortsätter att stiga ännu en tid efter det
att kapacitetsutnyttjandet nått sin topp.
De valda uppjusteringarna av planerna för 1974 innebär
att in-
Diagram 7: 5 Investeringar inom egentlig industri, totalt
och uppdelat på branscher 19671974
Index:
1962 = 100. 1968 års priser. Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
150 140 130 120 110
- Totalt
Ji
y
V
y
-..-1
___ 1
L-
'
90
Massa- och pappers
ndustri
r
80 70
A 1
\
/
\
y
1
/
60
50
opaginerad Kontrollera mot PDF
190 180
170 160
150 140 130 120
110 100
- Ö vriga branscher
A
-'
/
k
/
.
N
A
\y
1967 68 69 70 71 72 73 74
L
1967
68 69 70 71 72 73 74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än
prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974
133
opaginerad Kontrollera mot PDF
dustrins byggnadsinvesteringar förutses öka med 12 % och
maskininvesteringarna med 9 % i volym 19731974. De totala
industrimveste-ringarna prognoseras därmed öka med 9,5 % i volym från 1973 tUl
1974.
I diagram 5 redovisas investeringsutvecklingen för de ur
investeringshänseende tyngst vägande branschema. Branschuppgiftema för 1974
har schablonmässigt korrigerats pä samma sätt som ovan angivits för industrin
som helhet. Jäm- och stålverkens investeringar ökade betydligt från 1971 till
1972. En inte obetydlig ökning tycks även ha ägt rum under 1973. De nu aktuella
planerna för 1974 tyder däremot på en viss minskning. Verkstadsindustrins
investeringar minskade från 1971 till 1972 och låg sedan kvar på denna nivå
under 1973. En betydande uppdragning av investeringama under 1974 synes nu
vara aktuell. Investeringama inom massa- och pappersindustrin minskade kraftigt
frän 1972 till 1973. En viss ökning 1974 förefaller emellertid nu trolig. För
industrin i övrigt skedde en viss uppgång av investering-Tabell 7:7 Planerade
och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar, halvårsvis
1965-1974 Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnader och anläggningar Planerat i februari samma år'
Faktiskt inträffad förändring Differens
Maskiner m.m.
Planerat i februari samma år' Faktiskt inträffad
förändring Differens
Byggnader och anläggningar Planerat i februari samma år'
Faktiskt inträffad förändring Differens
Maskiner m.m.
Planerat i februari samma år'
Faktiskt
inträffad förändring
Differens
F ö rsta halv å ren
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
1974
46
8
- 1
-7
21
42
20
15
18
20
15
-10
-6
-10
12
2
- 4
m
-26
7
- 9
1
-31
-30
-18
-19
(-10)
27
7
17
35
28
14
20
8
12
7
- 3
5
7
8
- 1
14
6
(10)
-20
-10
-12
-28
-20
-15
-6
-2
(-2)
Andra
halv å ren
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
1974
26
-46
-50
-18
-7
-24
-29
-16
3
30
- 1
-21
18
6
- 8
- 2
- 3
(16)
4
45
29
36
13
16
27
13
(13)
2
-23
-22
1
-5
-2
-20
-2
-8
2
2
- 1
10
3
5
- 1
18
(8)
0
25
21
9
8
7
19
20
(16)
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Planerna beräknade som kvoten
mellan prognosårets rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen
1973 1974 har använts det preliminära utfallet för 1973.
Anm. Redovisningen innefattar på
maskinsidan investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade
värden.
Källor: Statistiska centralbyrån, och
konjunkturinstitutet.
Prop.
1974:100 134
arna frän 1971 till 1972, Under 1973 steg investeringarna
kraftigt pch en avsevärd ökning förefaller pä basis av nu aktuella
enkätuppgifter även sannolik 1974.
Handel m. m.
Investeringarna inom gruppen handel
m. m. beräknas ha minskat med ca 5 % i volym 19721973. Byggnadsinvesteringarna
beräknas därvid ha minskat med ca 6,5 % medan investeringarna i maskiner uppges
ha minskat med 3 %. Jämfört med kalkylerna i konjunkturinstitutets
januarirapport 1974, innebär dock ovanstående beräkningar en mindre
uppjustering.
Investeringsnedgången i fristående lokaler är en följd av
minskad igångsättning under såväl 1972 som 1973. I volym räknat minskade
igångsättningen 19711972 med ca 14,5 % och 19721973 med ca 24 %, Den vikande
igångsättningen under 1972 och 1973 torde ha haft ett samband med den svaga
konsumtionsutvecklingen de senaste åren. Under 1972 kunde emellertid
igångsättningen hällas uppe på en förhållandevis hög nivå, främst till följd
av den utvidgade tillståndsgiv-ningen för stora projekt igångsatta före den 1
december 1972. Ett medgivande att använda investeringsfonderna under hösten
1972 inom näringslivet utanför den egentliga industrin förlängdes under 1973
till att gälla nedlagda kostnader fram till den 31 mars 1975 för byggnadsprojekt
igångsatta före den 1 januari 1974, För såväl 1972 som 1973 torde denna åtgärd
ha bidragit till att hålla igångsättningen uppe. Totalt innebar dock
minskningen i igångsättningen under 1972 och 1973 en återgång till en, jämfört
med tidigare år, mer "normal" nivå.
Till grund för beräkningarna över
investeringarna i fristående lokaler för 1974 ligger dels en av statistiska
centralbyrån i februari 1974 insamlad enkät avseende planerade investeringar
för 1974 inom handels-, bank- och försäkringsföretag och dels en konstruktion
baserad på uppgifter över totala kostnader och byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt.
Den enkättäckta delen av sektorns investeringar kan beräknas till ca 50 %, För
denna del skulle enligt statistiska centralbyråns enkätundersökning
byggnadsinvesteringarna öka med ca 4 % i volym 19731974. Företagens planer för
1974 är emellertid mycket svårtolkade då enkäten endast insamlats några år och
erfarenhetema från dessa år tyder pä att plansiffrorna är behäftade med stor
osäkerhet. Emellertid har investeringsplanema i februarienkäterna genomgående
överskattab varför en nedjustering av plansiffrorna kan anses motiverad.
' Byggnadsinvesteringarna inom
gruppen handel m.m. består till ca 9/10 av investeringar i fristående lokaler
och till resterande del av butikslokaler i bostadshus. Med investeringar i
fristående lokaler avses investeringar i varuhandel, bank- och
försäkringsverksamhet, teatrar, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt
fastighetsförvaltning.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 135
En nedjustering av plansiffrorna styrks även av den
beräkning över investeringarna i fristående lokaler som är baserad pä uppgifter
över totala kostnader och byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt, Pä grund
av den omfattande tillståndsgivningen under 1971 och 1972 har summa
byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden (projektreserven)
sjunkit mycket kraftigt sedan 1972, Samtidigt har tillströmningen av nya
projekt legat på en tämligen låg nivå. Den 1 mars 1974 uppgick projektreserven
till ca 1 000 milj. kr. den lägsta siffra som noterats sedan hösten 1966.
Detta tyder på att igångsättningen under 1974 kan bli mycket låg.
Tillströmningen av nya ärenden kan dock öka under 1974 till följd av de
ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits för att bl. a. öka den privata
konsumtionen. Dessutom kan det särskilda bidraget för energibesparande åtgärder
inom näringslivet föi små och medelstora företag bidra till ett ökat byggande.
Med hänsyn härtill har antagits att en fortsatt minskning av igångsättningen
under 1974 skall stanna vid ca 10 %.
Investeringarna i fristående lokaler beräknas med
dessa antaganden minska med ca 12 % i volym 19731974, varav investeringarna
inom handels-, bank- och försäkringsbolag beräknas avta i något mindre utsträckning.
Inkluderas investeringar i butikslokaler i bostadshus, som beräkningstekniskt
följer investeringsutvecklingen för flerfamiljshus, kommer det totala byggandet
inom gruppen handel m, m, att minska med ca 14 % i volym 19731974,
När det gäller maskininvesteringarna inom gruppen
handel m. m, så baserar sig prognosen för 1974 uteslutande på statistiska
centralbyråns enkätundersökning. Företagens planer har sedan november 1973,
sorri då indikerade en uppgång med ett par procent, nedjusterats med några
procentenheter. Vid bedömning av de nya plansiffroma har hänsyn tagits till den
låga byggaktiviteten i sektorn, vilket antagits medföra en lägre anskaffning av
maskiner och apparater. Maskininvesteruigarna har på grund härav antagits
förbli oförändrade jämfört med 1973.
Sammantaget skulle därmed de totala investeringarna
inom gruppen handel m, m, minska med 8 % i volym 19731974,
Handelsflottan
De totala investeringarna i handelsflottan, dvs,
inköp av nybyggda fartyg minus nettoutförsel av begagnade fartyg uppgick 1973
till 823 milj, kr, i 1968 års priser en volymminskning på ca 11,5 % jämfört
med 1972, Investeringarna i nybyggda fartyg ökade emellertid främst då de
svenskbyggda och nedgången kan helt återföras på den mycket starkt ökade
nettoutförseln av begagnade fartyg.
Beräkningarna över investeringarna i nybyggda
fartyg under 1974 baseras pä två i februari insamlade enkäter; en från svenska
redare angående deras beställningar av nybyggda fartyg i utlandet och en frän
Prop. 1974:100 136
de
svenska varven. Med ledning av dessa enkäter beräknas investeringama i
nybyggda fartyg öka med inemot 40 % i volym. Ökningen ligger helt på de
importerade fartygen, medan leveranserna av svenskbyggda fartyg beräknas
minska. Nettoutförseln av begagnade fartyg antas stiga kraftigt även 1974. De
totala investeringarna i handelsflottan har beräknats öka med ca 35 % i volym
19731974.
Statliga
investeringar
Den statiiga mvesteringsverksamheten 1973 och 1974
har bedömts utifrån enkäter som insamlats från affärsverk, myndigheter och
företag.
Enligt föreliggande beräkningar minskade de totala
statliga investeringarna med 5 % frän 1972 till 1973 efter att 1972 ha ökat med 12 % jämfört med 1971. Byggnadsinvesteringama beräknas ha minskat med 5,5 % och
maskininköpen med 4 %.
Myndighetemas byggnadsinvesteringar beräknas ha
minskat med 5 %, Det är här framför allt den del av det statliga vägbyggandet
som bedrivs i form av beredskapsarbeten som minskat markant efter att i
konjunkturstimulerande syfte ha ökat betydligt 19711972, Däremot beräknas
byggnadsverksamheten inom ramen för allmänna fastighetsfonden ha ökat i en
icke oväsentlig omfattning efter att ha varit i stort sett oförändrad
19711972. Affärsverkens byggnadsinvesteringar, som till följd av en väsentiig
utökning av vattenfallsverkets och televerkets byggnadsverksamhet, ökade med
drygt 26 % frän 1971 till 1972, beräknas ha varit i stort sett oförändrade
19721973.
Framför allt till följd av en minskning av
televerkets maskininköp torde affärsverkens maskininvesteringar ha sjunkit
med 2,5 % från
1972 till
1973. Myndigheternas maskininköp som beloppsmässigt är
en förhållandevis liten post och som sjunkit alltsedan 1970 beräknas
1973 ha
mmskat med 5,5 % jämfört med 1972.
Utifrån det erhållna enkätmaterialet beräknas
affärsverkens byggnadsinvesteringar öka med 10,5 % medan myndigheternas förväntas
minska med 1,5 % från 1973 till 1974. Inom affärsverken är det framför allt
vattenfallsverket samt luftfartsverket som planerar ett ökat byggande medan
televerkets planer pekar mot en svag minskning. Det ordinarie vägbyggandet
förväntas öka något medan beredskapsarbetena tycks fortsätta att minska, dock i
en betydligt lägre takt jämfört med nedgången 19721973. Även för 1974
förväntas byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet öka.
Totalt inkl. de statliga företagen beräknas de
statliga byggnadsinvesteringama öka med 6,5 % från 1973 till 1974.
De statliga maskininköpen antas 1974 öka med 9 %
jämfört med 1973. Affärsverkens maskininvesteringar förväntas öka med 10,5 %
och myndigheternas med 4%, Inom affärsverken.är det framför allt
vattenfallsverket men även televerket som svarar för den planerade ökningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Nationalbudget 1974 I37
Kommunala investeringar
De totala kommunala investeringarna
ökade med 2,5 % i volym från 1971 till 1972. Byggnadsinvesteringarna steg med
1,5 % och maskininvesteringarna med 9 %.
Till gmnd för beräkningarna över
primärkommunernas och landstingens mvesteringsverksamhet 1973 och 1974 ligger
en i februari 1974 insamlad enkät.
Utifrån denna enkät beräknas
byggnadsinvesteringarna 1973 ha minskat med 12 % från 1972. Kommunemas utgifter
har härvid uppkorrigerats något eftersom kommunema i febraarienkäten tenderar
att underskatta det bakomliggande årets investeringsverksamhet. Som framgick av
konjunkturinstitutets januarirapport saknades vid beräkningstillfället
enkätinformation angående de kommunägda bolagens investeringsverksamhet. I
januari 1974 antogs att företagens byggnadsinvesteringar, som ökat endast
obetydligt under såväl 1971 som 1972, skulle förbli oförändrade 19721973. Då
det fortfarande ej föreligger någon information om investeringsverksamheten
1973 kvarstår antagandet om oförändrad volym.
Totalt skulle därmed de kommunala
byggnadsinvesteringarna ha minskat med 11 % från 1972 till 1973.
Primärkommunernas och landstingens
maskininvesteringar beräknas utifrån enkäten ha mmskat med 2 % i volym
19721973. Jämfört med de planer kommunerna angav i febmari 1973 innebär detta
en neddragning med 2 procentenheter. Inkl. de kommunägda företagens
maskininvesteringar, som liksom i januarirapporten har antagits öka med 35
%, beräknas de totala kommunala maskininköpen ha ökat med 4,5 % frän 1972 tUl
1973.
Kommunernas totala investeringar
skulle härmed ha minskat med 9 % från 1972 till 1973.
I tabell 8 redovisas kommunernas
investeringsplaner för 1974 omräknade till förändringstal i fasta priser.
Enligt denna planeras byggnadsinvesteringarna minska med 6 % från 1973 års
nivå. Primärkommunerna redovisar en minskning på 6 % och landstingen en minskning
på 7 %. Jämfört med novemberenkäten innebär detta en upprevidering av planerna
med 5 procentenheter. Vid korrigering av novemberenkätens planuppgifter
förutsattes att kommunerna ej haft möjlighet att ta hänsyn till de
stimulansåtgärder som aviserades den 12 oktober 1973 i proposition 1973: 65,
varför planerna uppkorrigerades med 4 procentenheter. Då det kan antas att
kommunerna i februarienkäten tagit hänsyn till dessa åtgärder har för
primärkommunerna
' Till den kommunala sektorns
investeringar räknas enligt nationalräkenskaperna investeringar i
primärkommuner, landsting, kommunägda företag, kyrkliga kommuner,
halvkommunala elföretag samt vissa kommunala beredskapsarbeten som
administreras av arbetsmarknadsstyrelsen.
Prop.
1974:100 138
Tabell 7:8 Planerade och faktiska förändringar av de
borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1965 1974
Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser
1966
1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsinvesteringar Planerat i februari samma år'
Faktiskt inträffad förändring Differens
Maskininvesteringar Planerat i februari samma år' Faktiskt
inträffad förändring Differens
9
12
7
7
7
-5
-11
-6
4
14
10
3
2
-7
-2
-12
(-7)
-5
2
3
-4
-5
3
- 1
(-1)
2
11
6
9
17
10
0
10
15
16
13
- 1
27
-19
0
-2
(6)
13
5
7
-10
10
-10
-2
(-4)
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets
rena enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 1973
1974 har använts det preliminära utfallet för 1973. Anm. Uppgifterna inom
parentes är prognoserade. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
planerna accepterats okorrigerade. Landstingens planer har
däremot nedkorrigerats något eftersom landstingen i februari brukar överskatta
utfallet för innevarande är. Totalt för primärkommuner och landsting innebär
detta en nedkorrigering av planerna med 1 procentenhet vilket betyder att
byggnadsinvesteringarna skulle sjunka med 7 % frän 1973 till 1974 efter att 1973 ha minskat med 12 %.
Den beräknade fortsatta minskningen
1974 torde till en väsentlig del vara en direkt följd av ett minskat
bostadsbyggande. Ungefär 30 % av de kommunala byggnadsinvesteringama utgörs
nämligen av följdin-vesteruigar till bostadsbyggandet och som framgår av tabell
1 beräknas detta sjunka med 13,5 % frän 1973 till 1974.
Totalt inkl. de kommunägda bolagen,
vilkas investeringar även för 1974 har antagits förbli oförändrade, beräknas de
totala kommunala byggnadsinvesteringarna minska med 5,5 % frän 1973 till 1974.
Enligt kommunemas planer beräknas,
som framgår av tabell 8, maskininköpen öka med 10 % frän 1973 till 1974, Mot
bakgrund av att februarienkäten de senaste åren överskattat utfallet har
kommunernas planer korrigerats ned med 4 procentenheter. Totalt inkl, de kommunägda
företagens maskininköp, som har antagits öka med 35 %, skulle därmed de
kommunala masldninvesteringama öka med 14,5 % från 1973 till 1974,
De sammanlagda kommunala
investeringarna beräknas emellertid fortsätta att minska. Mmskningstakten
19731974 som beräknats till 2,5 % är dock betydligt lägre än nedgången 19721973.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Nationalbudget 1974 139
7.3
Lagerinvesteringar
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle de
sammanlagda lagerinvesteringarna ha minskat med 2 miljarder kr. 1973 i 1968
års priser. Denna lagerutveckling motsvarar en neddragning med drygt 1 % av den
totala inhemska efterfrågan, att jämföra med 1972 då motsvarande utveckling
medförde en neddragning med 0,6 %.
Större
delen av den sammanlagda nedgången kan återföras på industrins
lagerinvesteringar. Enligt nationalräkenskaperna för 1973 skulle dessa ha
minskat förvånansvärt starkt under hela året. Industrins lager-inyesteringar
har därmed varit avtagande sedan första halvåret 1970, dä den övre vändpunkten
vid föregående uppgängsfas nåddes (se diagram 6). I jämförelse med föregående
konjunkturcykler har den avtagande fasen i lagerinvesteringarna bestått
osedvanligt länge. Vid högkonjunkturen 19641965 vände lagerinvesteringarna
uppåt under första halvåret 1964 och vid högkonjunkturen 19691970 redan under
andra halvåret 1968. Lagerinvesteringarnas vändning uppåt har därmed vid dessa
tillfällen tämligen nära sammanfallit med, eller Inträffat kort tid efter, uppdragningar
av industriproduktionen i motsvarande konjunkturskede. Vid den nuvarande
högkonjunkturen drogs produktionen klart uppåt redan i slutet av 1972 och
produktionstillväxten tilltog ytterligare under 1973.
Den
redovisade lagerminskningen återfinns till stor del på färdigvarasidan. Den
starka ökningen av exporten har utan tvivel reducerat färdigvaralagren inom
särskilt skogsindustrin, men även för många andra branscher redovisar
nationalräkenskapema kraftiga lagerminskningar. För 1974 föratses för
skogsindustrins del en svag uppbyggnad av färdigvarulagren. För övriga delar
av industrin beräknas lagerminskningen bromsas upp kraftigt under första
halvåret 1974 (se diagram 6) och under andra halvåret beräknas
färdigvaralagren äter öka.
Lagren
av varor i arbete (exkl. varv) drogs ned kraftigt under andra halvåret 1972.
Minskningen fortgick i mera begränsad omfattning imder såväl första som andra
halvåret 1973. För 1974 föratses en successiv uppbyggnad av lagren av varor i
arbete (exkl. varv) i samband med ett mera ansträngt kapacitetsläge inom
industrin. För lagren av varor i arbete inom varven, vilka minskade kraftigt
under 1973, förutses en viss lageruppbyggnad ske under 1974,
Insatsvarulagren
har successivt avtappats sedan andra halvåret 1972, De kan därigenom förmodas
ha nått sitt bottenläge och för 1974 beräknas för hela industrin en successiv
återuppbyggnad av dessa lager. Skogsindustrins insatsvaralager förutses dock
minska ytterligare något under 1974.
Den
sammanlagda lagerökningen för totala industrin för 1974 skulle därmed uppgå
till 1,3 miljarder kr. Efter en lagerminskning på 800 milj. kr, andra halvåret
1973, skulle industrilagren förbli tämligen oförändra-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7: 6 Totala industrins lagervolymförändringar
19631973
Milj. kr.
1968 års priser. Säsongrensade halvärsdata
400
800
" Varor i arbete exkl. varv
A
K-.A
/
\
k
T V
IV-
800 400
" F ä rdigvaror
n
[\
A
\ . '
'
n
0
\l
\
/
\
"-\
400
v
v
[
2000
_ Totalt
1600
,
'\
i
\
1200 800
/
\
/r
K
1
/
\
\
400
0
-400
-800
/
A
L
\
\/
>l
U
/
/
\
*%
V
\/
\
K
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
_L
1963
_L
1965
1967
1969
1971
1973
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Exkl. varvens lagervolymförändringar av varor i arbete.
Anm. Fr. o. m. första kvartalet
1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod vilket stör jämförelser
med tidigare perioder i obestämd omfattning.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1 Nationalbudget 1974 141
de under första halvåret 1974 och ökningen beräknas
således inträffa under andra halvåret 1974, Dessa bedömningar i förening med de
produktionsprognoser, som redovisas i produktionskapitlet, innebär att lagerkvoterna
dvs, förhällandet mellan lagerstock och saluvärde stiger relativt litet.
Företagen skulle alltså föra en betydligt försiktigare lagerpolitik än vid
föregående konjunkturuppgång, då dessa kvoter steg mycket brant.
Lagren i detaljhandeln, vilka ökade
kraftigt 1972, drogs åter ned 1973. För 1974 väntas i förening med en stigande
privat konsumtion lagren åter öka.
Partihandelslagren, vilka minskat
1971 och 1972, drogs ytterligare ned 1973. För 1974 torde man kunna räkna med
ett omslag till en lageruppbyggnad.
Lagerförändringen i skogsbruket
beräknas som skillnaden mellan normal skogstillväxt och faktisk avverkning
vartill läggs förändringen av i skogen lagrad massaved. Lagren i skogsbruket
sjönk 1973, beroende på en kraftig minskning av vedlagren. Under 1974 beräknas
vedlagren minska ytterligare något, samtidigt som awerkningama föratses fortsätta
öka, varför totala lagren i skogsbruket beräknas minska ytterligare något.
Totalt beräknas lagren öka med 1,5
miljarder kr, i 1968 års priser under 1974,
Tabell 7: 9 Lagervolymförändringar totalt och efter
näringsgrenar 19701974
Milj, kr,, 1968 års priser
1970
1971
1972
1973
1974 prognos
Industri
(inkl, el-, gas-.
värme
och vattenverk)
4 069
1 255
-163
-1 575
1285
därav:
verkstadsindustri
exkl, varv
2 585
435
-284
- 341
705
Detaljhandel
(inkl, bilar)
-292
-425
276
- 124
100
Partihandel
389
- 43
-118
- 87
150
Jord-
och skogsbruk
- 32
156
22
- 132
- 40
Summa
4134
943
17
-1918
1495
Källor: Statistiska cemralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop. 1974:100 142
8
Den offentliga verksamheten
8.1
Allmänt
Den ekonomiska verksamheten inom den offentliga
sektorn diskuteras i detta kapitel med utgångspunkt från inkomst- och
utgiftsöversikter för de tre delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn,
samt för sektom i dess helhet. Detta ger samtidigt en viss, om än partiell,
belysning av den offentiiga sektorns inverkan på samhällsekonomin. Den totala
efterfrågeutvecklingen i ekonomin påverkas således direkt av de offentliga
utgiftsförändringar som avser konsumtion och investeringar; dessa utgör ju
komponenter i denna efterfrågan. Vidare gäller att varje förändring i den
offentliga sektorns inkomster och utgifter ger upphov till en motsvarande
förändring av inkomsterna i den privata sektorn. En utgiftsökning för det
offentliga innebär med andra ord en inkomstökning för den privata sektom, medan
en ökning i de offentliga inkomsterna representerar en åtstramning av
inkomsterna inom hushåll och/eller företag. Via dessa effekter på
inkomstbildningen har den offentliga verksamheten även stor betydelse för
efterfrågeutvecklingen inom den privata delen av ekonomin.
Den offentliga sektorn har också ett inflytande pä
ekonomin via kreditmarknaden.i Skillnaden mellan sektorns inkomster och
utgifter dess finansiella sparande motsvarar nämligen dess nettotillskott
till de finansiella resurserna i ekonomin. Ett negativt finansiellt sparande,
dvs. ett utgiftsöverskott, motsvarar på samma sätt ett ianspråktagande av
finansiella resurser.
Dessa finansiella återverkningar påverkar sedan i
sin tur den reala aktiviteten i ekonomin. De samband som här gäller är
emellertid svåra att klarlägga och kan heller inte gärna analyseras fristående
från förhållandena på kreditmarknaden i stort. Effekterna via kreditmarknaden
kommer därför endast att beröras resonemangsvis i det följande. Framställningen
har i stället sin tyngdpunkt i en beskrivning och ett försök till analys av de
finanspolitiska variablernas utveckling, dvs, förändringarna i olika typer av
offentliga inkomster och utgifter.
Slutligen presenteras i kapitlet även vissa
försöksvis utförda beräkningar av de effekter pä samhällsekonomin som den
förda finanspolitiken kan väntas få under 1974. Dessa beräkningar är baserade
på en något mer disaggregerad modell än den som tidigare presenterats i na-tionalbudgeterna,
och representerar ett försök att ge en mera nyanserad
' Härmed avses dock inte riksbankens åtgärder.
Riksbanken ingår inte i begreppet offentlig sektor.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 143
bild
av den offentliga sektorns finanspolitiska inverkan än vad som tidigare var
möjligt. Den ovan nämnda avgränsningen av analysområdet till de effekter på den
reala ekonomin som kommer tdl stånd utan förmedling via kreditmarknaden har
dock bibehållits i den nya modellen.
8.2
Staten
Redovisningsprinciper
De definitioner och avgränsningar av statens
inkomster och utgifter som tillämpas i detta avsnitt överensstämmer i huvudsak
med national-räkenskaperna.i I jämförelse med redovisningen i den statliga
budgeten innebär detta ett flertal avvikelser. Bl. a. gäller att
transaktionerna över de statliga utiåningsfondema m. fl. kapitalfonder av rent
finansiell natur ej ingår bland statens utgifter. I tabell 1 har dessa i
stället hänförts till rubriken Utlåning m. m. Vidare kan nämnas att
sektorbegreppet staten enligt nationalräkenskaperna omfattar statliga
myndigheter exkl. affärsverk och aktiebolag; de senare betraktas här som
ingående i företagssektorn. Till den del affärsverkens investeringar
finansieras över budgeten redovisas dessa som transfereringar till företag.
En annan följd av den sektorindelning som tillämpas
i nationalräkenskapema är att folkpensionsavgifterna resp. den frän 1974 införda
socialförsäkringsavgiften avseende folkpensioneringen hänförs till socialförsäkringssektorn
och således inte ingår i statens direkta skatter.
En ytterligare skillnad gentemot budgeten är att
inkomsterna och utgifterna över fastighetsfonderna är nettoredovisade i det att
endast transaktionerna med den privata sektorn har inkluderats. Ä andra sidan
gäller att vissa inkomster och utgifter som formellt ligger utanför statsbudgeten
här har inkluderats. Viktigast bland dessa är införselavgifter avseende
jordbraksvaror och jordbrukssubventioner.
Beräkningarna
av statens finansiella sparande har däremot baserats pä riksrevisionsverkets
material avseende statsbudgeten, varför en korrektionspost har införts pä
statens utgiftssida. Motivet för detta avsteg frän nationalräkenskaperna är
framför allt önskemålet att upprätthålla en viss anknytning till statsbudgeten,
Totalbudgetsaldot kan här nämligen erhållas som skillnaden mellan finansiellt
sparande och utlåning m. m., där den senare posten omfattar transaktioner över
de tidigare nämnda finansiella fonderna, förändring i disposition av rörliga
krediter samt övrig kapitaläterbetalniag.
' En skillnad gäller dock redovisningen av statens
direkta skatter; se anm, 2 till tabell 1, Nationalräkenskaperna har också
frångåtts då det gäller transfereringarna till internationell verksamhet;
dessa har i stället baserats på riksrevisionsverkets uppgifter.
= På denna punkt skiljer sig redovisningen från
nationalräkenskaperna, som betraktar dessa transaktioner som rent finansiella.
Prop.
1974:100 144
Utvecklingen 1973
De statliga inkomsterna ökade 1973
i tämligen måttiig takt (8 %) medan utgiftema ökade något snabbare (10 %),
vilket resulterade i en försvagning av statens finansiella sparande med drygt
1,2 miljarder kr. Den relativt dämpade inkomstutvecklingen förklaras främst av
effekterna av 1972 års skattereform som trädde i kraft fr. o, m. 1973, Den
direkta skatten kom härigenom att minska något, trots att skatteunderlaget
ökade i ungefär normal omfattning. Ökningen av de totala inkomsterna bars i
stället helt upp av de indirekta skatterna, vilka 1973 svarade för över 58 %
av statsinkomstema. Till indirekta skatter räknas för det första mervärdeskatten,
som ensam svarade för nära 45 % av de indirekta skatterna 1973; vidare ingår
tullar och andra punktskatter, allmän arbetsgivaravgift, huvuddelen av
automobilskattemedel samt införselavgifter pä jordbruksprodukter. Ökningen av
de indirekta skatterna på 12,5 % 1973 kan tUl större delen hänföras till den
allmänna arbetsgivaravgiftens höjning frän 2 till 4 %, vilken trädde i kraft
från 1973 års början.
Statens övriga inkomster, som också
ökade ganska starkt 1973, utgörs främst av inkomster frän affärsverken, övriga
kapitalinkomster samt arvs- och gåvoskatt. Dessutom ingår vissa kalkylmässiga
poster. Sammantagna svarar de övriga inkomsterna för ca 10 % av statens
inkomster.
Den statliga utgiftsökningen 1973
(10 %) var något svagare än under de närmast föregående åren, något som till en
del kan förklaras av bortfallet av de speciella konjunkturstimulerande
åtgärderna. Den beräknade investeringsökningen inom statliga myndigheter 1973
stannade således vid ca 3,5 % i löpande priser, vilket realt sett innebar en
nedgång med drygt 5 %, Nedgången bör ses mot bakgrund av att investeringarna
1972 låg på en osedvanligt hög nivå; den volymmässiga ökningen uppgick dä till
15 % jämfört med 1971,
Liknande skäl ligger bakom den
observerade nedgången i statens transfereringar till företag. Minskningen avser
främst investeringsbidragen till de statliga affärsverken, vilka som tidigare
nämnts här inräknas i företagssektorn. Transfereringarna till affärsverken
svarade 1973 för över 40 % av de totala transfereringarna till företag.
Bidragen till jordbruket, som också utgör en betydande del av transfereringarna
till företag, ökade dock kraftigt under 1973,
Även transfereringarna till kommunerna påverkades av vissa
minsk-
' Bidragen till jordbruket har här
i sin helhet hänförts till transfereringar till företag, vilket innebär ett
visst avsteg från nationalräkenskapernas institutionella sektorindelning.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 145
ningar
av investeringsbidragen 1973. Detta uppvägdes dock mer än väl av det
nytillkomna skattebortfallsbidraget till kommunerna, varför de totala bidragen
kom att öka i tämligen normal omfattning 1973 (12,5 %).
Statens transfereringar till hushållen omfattar
huvudsakligen s. k. egentliga inkomstöverföringar, dvs. statspensioner,
allmänna barnbidrag, studiebidrag, bostadstillägg m. m. De totala
transfereringarna till hushållen ökade ganska långsamt (7 %), trots de
beloppshöjningar av bl. a. det allmänna barnbidraget som infördes vid årets
början.
De starkaste statliga transfereringsökningarna 1973
kan noteras för bidragen till socialförsäkringssektorn, som bl. a. inkluderar
statens bidrag till folkpensioneringen, samt transfereringarna till
internationell verksamhet. De totala transfereringsutgifterna, som svarar för
över 60 % av statens utgifter, beräknas 1973 ha ökat med ca 11 %.
Den statliga konsumtionen, som 1973 utgjorde
ungefär 1/3 av de totala utgifterna, består huvudsakligen av personalutgifter
samt löpande förbrukning av varor och tjänster från andra sektorer; dessutom inkluderas
försvarets inköp av krigsmateriel. Ökningen av den statliga konsumtionen har
för 1973 beräknats till knappt 11,5 %, vilket svarar mot en volymökning på nära
2,5 %. Tillsammans med den tidigare nämnda volymmässiga nedgången i de statliga
investeringarna innebär detta att statens direkta efterfrågan på varor och
tjänster endast ökade med ca 1,5 % 1973.
Utvecklingen
1974
För 1974 förväntas utomordentUgt starka ökningar av
såväl inkomsterna som utgifterna för staten. Utgiftsökningen (26,5 %) väntas
dock bli betydligt kraftigare än inkomstökningen (20 %), vilket resulterar i
ett utgiftsöverskott på drygt 6,7 miljarder kr. 1974. Jämfört med 1973 innebär
detta en försvagning av statens finansiella sparande med närmare 3,3 miljarder
kr.
Den anmärkningsvärda ökning av statens direkta
skatter som har beräknats för 1974 (54,5 %), förklaras till stor del av den
frän årets början införda skattebeläggningen av sjukpenning m. fl. socialförsäkringsförmåner.
Härtill kommer de automatiska effekterna av den kraftiga ökningen av
skatteunderlaget; lönesummeökningen för 1974 har av konjunkturinstitutet nu
uppskattats till ca 12 % jämfört med 1973.
För de indirekta skatterna föratses emellertid en
avsevärt mindre ökning (6,5 %) än under de närmast föregående åren.
Förklaringen härtill ligger självfallet i den under våren 1974 beslutade
generella sänkningen av mervärdeskatten från 15 tUl 12 % av
beskattningsvärdet
10
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8:
1 Statens inkomster och utgifter 1972-
Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag
1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj.
kr.
Förändring, %
1972
1973
1974
1972-
1973-
iide
priser
1973
1974
Löpa
1
Inkomster
47 945
51740
63 020
8,0
20,0
1.1
Direkta
skatter
16 076
15 830
24 490
-1,5
54,5
1.2
Indirekta
skatter
26 983
30 340
32 310
12,5
6,5
1.3
övriga
inkomster
4 886
5 570
6 220
14,0
11,5
2-
Utgifter
50184
55 230
69 770
10,0
26,5
2.1
Transfereringar
31 182
34 650
46 420
11,0
34,0
2.1.1
Till
hushällen
6 126
6 550
8 500
7,0
29,5
2.1.2
Till socialförsäkrings-
sektorn
6 776
7 990
12 810
18,0
60,5
2.1.3
Till
kommuner
12 230
13 770
15 760
12,5
14,5
2.1.4
Till företag
3 176
3 030
5 030
-4,5
66,0
2.1.5
Till
internationell
verksamhet
759
980
1280
29,0
31,0
2.1.6
Ofördelat
2115
2 330
3 040
10,0
30,5
2.2
Konsumtion
16 284
18 120
20 660
11,5
14,0
2,3
Realinvestering
2 367
2 470
2 730
3,5
11,0
2,4
Korrigeringspost
351
-10
-40
3
Finansiellt
sparande
(1-2)
-2 239
-3 490
-6 750
.
4
Utlåning
och andra
finansiella
transaktioner
4 348
3 500
4 300
.
5
Totalsaido
-6 587
-6 990
-11050
6
Nettoförändringar
i transaktioner vid sidan av riksstaten (utgiftsökning: )
242
840
7
Av riksgäldskontoret redovisat budgetutfall
-6 345
-6 150
, ,
.
1972
års priser
Konsumtion
16 284
16 660
17 120
2,5
3,0
Realinvestering
2 367
2 240
2 230
-5,0
-0,5
Anm. 1 Procenttalen är avrundade till jämna halva resp.
hela procent.
Anm. 2 Beloppen för direkta skatter
är i tabellen något lägre än de belopp som återfinns i nationalräkenskaperna.
Skälet härtill är de olika registrerings-tidpunkter som används;
nationalräkenskaperna redovisar de skatter som erläggs av hushåll och företag
under en viss period medan riksrevisionsverket, vars uppgifter utnyttjats här,
registrerar de skatter som inflyter till staten under perioden. Stigande
skatteunderlag och en viss fördröjning i uppbördssystemet ger upphov till
differensen mellan de två beloppen.
Anm. 3 Investeringsuppgifterna
avser endast statliga myndigheter; investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag
ingår ej.
Källor: Riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och
finansdepartementet.
under perioden 1 april15 september 1974. Den trendmässiga
ökningen av inkomstema från mervärdeskatten kommer härigenom att vändas till
en minskning, beräknad till drygt 7 % för kalenderåret 1974.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 147
Den kraftiga ökning i de statliga utgifterna som
beräknats för 1974 (26,5 %) förklaras främst av de starka transfereringsökningarna
(34 %). Beräkningarna tyder på ovanligt stora ökningar för alla de i tabell 1
upptagna transfereringstyperna.
Den beräknade ökningen av transfereringar till
socialförsäkringssektorn (60,5 %) sammanhänger med den tidigare nämnda
omläggningen till beskattade socialförsäkringsförmåner. Bidragen till
socialförsäkringen uppräknades då, med verkan fr. o. m. 1974, både för att
neutralisera effekten av skattebeläggningen och för att åstadkomma en real
förstärkning av försäkringsförmånerna.
Det
mest expansiva inslaget pä statens utgiftssida utgörs av transfereringar till
företag som enligt våra på denna punkt särskilt osäkra beräkningar väntas
öka med ca 66 % 1974. Den övervägande delen av ökningen kan hänföras till de
prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område; dessa har för kalenderåret
1974 beräknats uppgå till ca 1,5 miljarder kr. Kapitaltransfereringarna till de
statiiga affärsverken dvs. den del av affärsverkens investeringar som
finansieras över kapitalbudgeten väntas också öka mycket kraftigt, vilket
står i överensstämmelse med den föratsedda starka investeringsökningen inom
affärsverken (se kap. 7).
Transfereringarna till hushållen har beräknats
stiga med närmare 30 % 1974. En stor del av denna ökning kan hänföras till de
allmänna barnbidragen som ökar både genom den generella höjningen frän årets
början och genom den särskilda utbetalningen i april 1974. Härtill kommer
betydande höjningar av bostadstilläggen, orsakade dels av de ändringar i
utbetalningsreglerna som gäller fr. o. m. 1974 de statskommunala
bostadstilläggen utvidgades dä till att omfatta låginkomsttagare utan barn,
samtidigt som de övre hyresgränserna höjdes med 100 kr. dels av den ökning
som följer av hyresstegringarna. Starka ökningar beräknas också för bidragen
till arbetsmarknadsutbildning och studiecirkelverksamhet.
Statens ofördelade transfereringar utgörs i sin
helhet av räntekostnader. Den uppskattade ökningen av dessa kostnader, drygt
30,5 %, sammanhänger med den betydande ökningen av statsskulden under 1973 och
1974.
Den helt övervägande delen av den statliga
utgiftsökning som har beräknats för 1974 förklaras således av ökningen av
transfereringsutgifterna. Konsumtionens andel av utgifterna kommer därmed att
minska till något under 30 %. Ökningen av den statliga konsumtionen har beräknats
till ca 14 %, räknat i löpande priser. Denna relativt höga ökningstakt
förklaras delvis av de höjningar av socialförsäkringsavgifterna som trädde i
kraft 1974 samt av de förväntade stora prisökningarna under 1974. Den
volymmässiga konsumtionsökningen kommer enligt kalkylen att begränsas till
knappt 3 %, dvs. något mer än 1973. Inves-
Prop.
1974:100 148
teringarna
i statliga myndigheter förutses samtidigt öka med knappt 11 % i löpande priser,
vilket innebär en volymmässig nedgång på drygt 0,5 %. Statens direkta
efterfrågan, dvs. de direkta anspråken på reala resurser för konsumtion och
investeringar skulle därmed komma att öka med ca 2,5 % 1974.
8.3
Kommunema
Redovisningsprinciper
Behandlingen av den kommunala sektorn i detta
avsnitt överensstämmer nästan helt med den som tillämpas i
nationalräkenskapernas s. k. institutionella sektorindelning. Sektom innefattar
således såväl kommunala myndigheter som affärsverk men exkluderar kommunala
aktiebolag och stiftelser. Kommunernas bidrag till kommunala aktiebolag
redovisas i tabell 2 som transfereringar till företag.
Redovisningen av kommunemas skatteinkomster skiljer
sig dock något frän nationalräkenskapema i det att vi bland skatterna inräknar
de skattebortfallsbidrag som staten fr. o. m. 1973 betalar till kommunerna som
kompensation för effekterna av 1970 års skattereform. Denna redovisning synes
vara att föredra då den ger en mera rättvisande bild av såväl skatternas som
statsbidragens utveckling.
Utvecklingen
1973
Den konsolidering av kommunernas finansiella
situation som inleddes 1972 efter de stora finansiella underskotten 1970 och
1971 har av allt att döma präglat även 1973. Såväl nationalräkenskaperna som
statistiken över kommunernas finansiella tillgångar och skulder tyder på ett
ganska betydande inkomstöverskott 1973. Nationalräkenskapernas uppgifter för
den kommunala sektorn är visserligen preliminära och kan bli föremål för revideringar,
men resultaten i denna del förefaller otvetydiga.
Kommunernas skatteinkomster (inkl.
skattebortfallsbidrag), som svarar för över hälften av inkomstema, ökade med
knappt 9,5 % 1973 vilket får betraktas som en relativt låg ökningstakt. Detta
förklaras delvis av att skattesatserna i genomsnitt endast höjdes med 0,15
procentenheter. Dessutom påverkas skatteinkomsterna i hög grad av den beskattningsbara
inkomsten tvä är tidigare, detta till följd av systemet för reglering av
kommunalskattemedel mellan staten och kommunerna. Den relativt svaga
inkomstökningen i ekonomin under 1971 utgör således en väsentlig förklaring
till kommunernas måttiiga skatteinkomstökning 1973.
Statsbidragen (exkl. skattebortfallsbidrag) till
den kommunala verksamheten ökade endast obetydligt 1973 (2 %). Till en del
förklaras
Bil.
1 Nationalbudget 1974 I49
detta
av en minskning av investeringsbidragen, vilka 1972 hade ökat mycket kraftigt
på grand av de speciella bidrag som gavs i konjunkturstimulerande syfte detta
år. Även driftbidragen, som utgör den helt övervägande delen av statsbidragen,
synes ha utvecklats svagt 1973, något som dock bör ses mot bakgrund av
osedvanligt starka ökningar 1972.
Totalt svarar statsbidragen för ca 25 % av
kommunernas inkomster. En nära nog lika stor andel, ca 20 %, utgörs av
kommunernas övriga inkomster. Här inräknas bl. a. driftsöverskotten i de
kommunala affärsverken, kapitalinkomster samt inkomster av vissa nominellt
pris-satta tjänster. Dessutom ingår vissa kalkylmässiga poster. Ökningen av de
övriga inkomsterna har för 1973 beräknats till knappt 12,5 %.
Sammantaget innebär detta att kommunernas inkomster
1973 ökade påfallande måttligt i jämförelse med tidigare är. Detsamma kan även
sägas om utgiftsutvecklingen, något som framför allt kan hänföras till
nedgången i de kommunala investeringarna. Investeringarna i kommunala
myndigheter och affärsverk svarar för mellan 15 och 20 % av sektorns totala
utgifter, varför en investeringsnedgäng får ganska stor inverkan på
utgiftsutvecklingen. Den beräknade investeringsminskningen uppgår till ca 2,5
% i löpande priser, vilket motsvarar en volymneddragning med över 11 %.
Nedgången förklaras huvudsakligen av att en stor del av de kommunala
investeringama utgör följdinvesteringar till det minskande bostadsbyggandet.
Inte heller transfereringsutgifterna ökade särskilt
starkt under 1973 (11,5 %). Transfereringar till hushåll beräknas således ha
ökat med ca 12 % vilket är avsevärt mindre än under tidigare år. Bidragen till
socialförsäkringssektorn, som i sin helhet utgörs av kommunala bostadstillägg
till folkpensionärer, ökade med knappt 7,5 % och de ofördelade
transfereringarna med ca 8 %. Den senare posten utgörs till övervägande delen
av ränteutgifter varför den låga ökningstakten kan sättas i samband med
förbättringen i kommunemas finansiella situation.
De återstående transfereringsposterna,
transfereringar till staten resp. till företag, beräknas ha ökat kraftigt 1973
men detta påverkar inte nämnvärt den totala bilden eftersom dessa utgifter är
beloppsmässigt små.
Den kommunala konsumtionen, som svarar för en
mycket stor del av de kommunala utgiftema omkring 65 % beräknas ha ökat med
drygt 11 % 1973. Räknat i volym skidle detta betyda en ökning på endast 1,5 %.
Kommunemas totala direkta efterfrågan pä reala resurser för konsumtion och
investeringar skulle därmed enligt dessa beräkningar ha minskat med drygt 1,5
% 1973.
Tabell 8: 2 Kommunernas inkomster och utgifter 19721974
Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser
Milj.
kr.
Förändring,
%
1972
1973
1974
1972-
1973-
itde
priser
1973
1974
Löpa
1
Inkomster
47 972
51880
57 880
8,0
11,5
1.1
Skatter,
inkl. skatte-
bortfallsbidrag
26 242
28 720
31260,1;
'i
9,5
9,0
1.2
Statsbidrag
12 230
12 490
14 550i(
2,0
16,5
1.3
övriga
inkomster
9 500
10 670
12 070
12,5
13,0
2
Utgifter
47188
51220
57 870
8,5
13,0
2.1
Transfereringar
8 245
9 210
10 240
11,5
11,0
2.1.1
Till
hushållen
4 014
4 500
5 140
12,0
14,5
2.1.2
Till socialförsäkrings-
sektorn
1085
1 160
1240
7,5
6,5
2.1.3
Till
staten
250
390
330
56,0
-15,5
2.1.4
Till företag
432
500
570
15,0
14,0
2.1.5
Ofördelat
2 464
2 660
2 960
8,0
11,0
2.2
Konsumtion
29 861
33 170
38 310
11,0
15,5
2.3
Realinvestering
9 082
8 840
9 320
-2,5
5,5
3
Saldo
(12)
784
660
10
.
4
Netto av
mark- och
fastighetsköp
327'
170
160
.
.
5
Finansiellt
sparande enligt nationalräkenska-
pema
(34)
457
490
-150
.
6
Finansiellt
sparande enligt kreditmarknadssta'
tistiska
uppgifter
104
1758
..
.
7
Likviditetsförändring
2 085
2 374
8
Utlåning
505
309
9
Upplåning
2;486
1925
1972
års priser
Konsumtion
29 861
30 310
31 230
1,5
3,0
Realinvestering
9 082
8 070
7 650
-11,0
-5,0
Anm. 1 Procenttalen'är avrundade till jämna halva resp.
hela procent.
Anm. 2 Investeringsuppgifterna
avser kommunala myndigheter och affärsverk (inkl. affärsverkens
bostadsinvesteringar); investeringar i kommunala bolag och stiftelser ingår ej.
Anm. 3 Uppgifterna för upplåningen
avser upplåning på och utanför kreditmarknaden.
Källor: Statistiska centralbyrån,
konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
Utvecklingen 1974
För 1974 förutses nu en viss
försvagning av kommunernas finansiella situation i det att det positiva
finansiella sparandet 1973 förbyts i ett visst underskott 1974. Det nu
beräknade underskottet uppgår dock till mindre än 0,2 miljarder kr, vilket är
väsentligen mindre än de underskott som uppstod under 1960-talet.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 151
Skatteinkomsterna (inkl. skattebortfallsbidrag),
har för 1974 beräknats öka med knappt 9 %, vilket är ännu något mindre än
1973. Skälet till den måttiiga ökningen ligger även detta är i den begränsade
höjningen av de kommunala skattesatserna; i genomsnitt uppgick höjningen till
0,06 procentenheter 1974. Skatteunderlaget för utbetalningarna av
kommunalskattemedel under 1974, vilket bestäms av de privata inkomsterna under
1972, ökade dessutom relativt svagt.
För statsbidragen föratses däremot en mycket
kraftig ökning 1974, med närmare 16,5 %. Till stor del förklaras detta av den
starka ökning av skatteutjämningsbidragen som är en följd av det reformerade
skatte-utjämnmgssystemet. Även övriga driftbidrag och investeringsbidrag väntas
öka betydligt mer än 1973. Kommunernas övriga inkomster har beräknats öka med
drygt 13 %, vilket kan betraktas som en trendmässigt normal ökningstakt.
Den beräknade utgiftsutvecklingen under 1974
präglas av en relativt stark konsumtionsuppgång och en ganska svag
investeringsökning; även transfereringsökningen måste betecknas som måttlig.
Transfereringar till hushåll väntas öka med närmare 14,5 %, främst pä grand av
kraftiga höjningar av de hyresanknutna bostadstilläggen. Transfereringarna
till socialförsäkringssektorn, vilka utgörs av de kommunala bostadstilläggen
till folkpensionärer, har beräknats öka med endast 6,5 % medan
transfereringarna till staten väntas bli betydligt lägre än 1973. Denna nedgång
torde dock huvudsakligen vara skenbar; den av riksrevisionsverket registrerade
siffran för 1973 återspeglar sannolikt en del bidrag som hör till 1972.
Kommunernas transfereringar till företag, vilka
uteslutande består av bidrag tUl kommunägda aktiebolag, har beräknats öka med
knappt 14 % 1974 och de o fördelade transfereringarna med drygt 11 %. Den
senare ökningen, som är något starkare än 1973, förklaras till viss del av att
kommunernas räntekostnader för de nya lån som upptas under 1974 har beräknats
öka på grund av den nyligen företagna diskontohöjningen.
Den kommunala konsumtionen har beräknats öka
kraftigt 1974, med ca 15,5 % i löpande priser. En betydande del av denna ökning
kan hänföras till rena kostnadsstegringar, bestående dels av pris- och löneökningar,
dels av de från årets början gällande höjningarna av arbets-givaravgiftema. Den
volymmässiga konsumtionsökningen skulle enligt kalkylen uppgå till ca 3 %.
De kommunala myndigheternas och affärsverkens
investeringar väntas öka svagt med knappt 5,5 % räknat i löpande priser.
Räknat i fasta priser betyder detta en fortsatt volymminskning, berälcnad till
drygt 5 %, De här presenterade kalkylerna skulle därmed innebära en uppgång på
något över 1 % i kommunernas totala direkta efterfrågan på reala resurser för
konsumtion och investeringar under 1974.
Prop. 1974:100 152
8.4
Socialförsäkringssektorn
Redovisningspriitciper
Socialförsäkringssektorn utgör ingen självständig
ekonomisk delsektor utan är snarare ett sammanfattande begrepp för en rad
trygghetsförsäkringar som huvudsakligen skapats genom det allmänna. Sektom är
således i hög grad en statistisk konstruktion. Konstruktionen svarar mot
internationell praxis och tjänar syftet att sammanföra vissa försäkringsformer
samt att skilja ut den mycket omfattande fondbildningen inom
socialförsäkringssystemet från den offentiiga verksamheten i övrigt.
I socialförsäkringssektorn ingår allmän
sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring,
folkpensionering, allmän tjänstepensionering och frivillig pensionsförsäkring.
Den i detta avsnitt använda redovisningen överensstämmer helt med nationalräkenskapema.
Utvecklingeit
1973
Inkomsterna i socialförsäkringssektorn består till
närmare 60 % av avgifter från de försäkrade eller deras arbetsgivare och till
ca 30 % av bidrag från stat och kommun. Avgiftsinkomsterna, som till större
delen utgörs av ATP- och sjukförsäkringsavgifter, beräknas 1973 ha ökat med ca 7 %. Detta är en klart lägre ökningstakt än under tidigare år, vilket bl. a.
sammanhänger med att ATP-avgiften hölls oförändrad mellan 1972 och 1973.
Härigenom kom också socialförsäkringssektorns totala inkomster att öka ganska
måttligt 1973 (11 %), vilket förklarar den något mindre ökningen av
fonduppbyggnaden detta år. Det finansiella sparandet i
socialförsäkringssektorn, som regelmässigt är mycket starkt positivt, har för
1973 beräknats till knappt 10,2 miljarder kr. Jämfört med 1972 innebar detta en
ökning på 0,4 miljarder kr,, vilket är en klart lägre ökning än tidigare år.
Bidragen från stat och kommun beräknas under 1973 ha ökat med nära 16,5 %. Dessa bidrag utgörs till allra största delen av statens bidrag till
folkpensioneringen. Bidragen från kommunerna avser i sin helhet kommunala
bostadstillägg till folkpensionärer.
Ränteinkomsterna, som genom fondbildningen i
socialförsäkringssystemet är av mycket betydande storleksordning, beräknas ha
ökat med nära 19,5 % 1973. Denna ökningstakt är avsevärt lägre än under tidigare
år, något som torde sammanhänga med den ovan nämnda lägre takten i
fonduppbyggnaden 1973.
Socialförsäkringssektorns utgifter består så gott
som uteslutande av inkomstöverföringar till hushållen. Den konsumtion som
registreras för sektorn avser administrationskostnaderna för
socialförsäkringssystemet. Denna utgjorde endast ca 3 % av utgifterna 1973.
Transfereringarna
till hushållen bestod till över hälften av folkpen-
Bil.
1 Nationalbudget 1974 153
sionsförmåner
och tUl närmare 1/4 av sjukförsäkringsförmåner, medan ATP-förmänema svarade för
ca 14 % av det totala transfereringsbeloppet. Totalt ökade transfereringarna
med drygt 14,5 % 1973. Särskilt höga ökningstakter kan noteras för
ATP-förmåner (33 %) och apoteksrabatter (22 %). Sektorns totala utgifter ökade
med drygt 14,5 %, vilket kan betraktas som trendmässigt normalt.
Tabell
8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 19721974
Löpande
priser
Milj. kr.
Förändring, %
1972
1973
1974
1972-1973
1973-1974
1
Inkomster
1.1 Avgifter
1.2 Bidrag från stat och
kommun
1.3 Ränteinkomster
m. m.
28 893
17 381
7 861 3 651
32100
18 590
9 150 4 360
41510
22 290
14 050 5 170
11,0
7.0
16,5 19,5
29,5 20,0
53,5 18,5
2
Utgifter
2.1 Konsumtion
2.2 Transfereringar
till hus
hållen
2.3 Övriga
utgifter
19143
595
18 382 166
21940
700
21090 150
30 340
830
29 350 160
14,5
17,5
14,5 -8,0
38,0
18,5
39,0 2,5
3
Finansiellt sparande
9 750
10160
11170
Anm.
Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent. Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
Utvecklingen
1974
Ett flertal reformer inom socialförsäkringssystemet
har trätt i kraft fr. o. m. 1974. Först kan nämnas omläggningen av
sjukförsäkringen och införandet av beskattad sjukpenning. Härigenom
tillförsäkras alla arbetstagare en sjuklön på 90 % av arbetsinkomsten upp till
7,5 gånger basbeloppet. Sjuklönen utgör ATP-grandande och skattepliktig
inkomst.
Vidare har ett kontant arbetsmarknadsstöd införts
samtidigt som ersättningsbeloppet höjts och ersättningstiden förlängts inom
den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Även arbetslöshetsförmånerna utgör
skattepliktig och ATP-grandande inkomst.
Vid årsskiftet 1973/1974 genomfördes också en
allmän tandvårdsförsäkring inordnad i den allmänna sjukförsäkringen. Dessutom
har den tidigare moderskapspenningen ersatts av en föräldrapenning med garantinivå,
vilken liksom sjukpenningen utgör skattepliktig inkomst och är ATP-grundande.
Härtill kommer införandet av rätt till sjukpenning för föräldrar som behöver ta
vård om sjukt barn samt vissa andra familjepolitiska reformer.
Reformerna
innebär stora förändringar såväl på inkomst- som på
Prop.
1974:100 154
utgiftssidan i socialförsäkringssektorn. Omläggningen till
beskattad sjukpenning medför i och för sig mycket betydande uppräkningar av de
nominella förmånsbeloppen, något som förklarar en stor del av den beräknade,
exceptionella ökningen av transfereringarna till hushållen (39 %). Motsvarande
ökningar kommer in på sektorns inkomstsida som en del av bidragen frän staten.
Den större delen av den beräknade
transfereringsökningen tUl hushållen 1974 förklaras dock av de beslutade
reella förmånsförbättringarna. Finansieringen härav sker delvis genom statsbidrag,
vilket förklarar återstoden av den utomordentligt starka bidragsökning som har
beräknats för 1974 (53,5 %). Härtill kommer de från årsskiftet 1973/ 1974
införda höjningarna av arbetsgivamas och de försäkrades avgifter till
sjukförsäkringen, samt införandet av en ny arbetsgivaravgift avseende
arbetslöshetsstödet. Sammantaget innebär detta mycket betydande ökningar av
socialförsäkringssektorns avgiftsinkomster; enligt våra beräkningar uppgår
ökningen till ca 20 %.
Räntetnkomstema har beräknats öka med
ca 18,5 % 1974, en ganska låg ökningstakt i jämförelse med tidigare år. Den
totala inkomstökningen i socialförsäkringssektorn har för 1974 beräknats till
drygt 29 % och utgiftsökningen till drygt 38 %. Det finansiella sparandet
skulle därmed komma att uppgå till nära 11,2 miljarder kr. 1974, vilket innebär
en förstärkning av överskottet med ca 1 miljard kr. jämfört med 1973. De stora
reformeffekterna har emellertid varit svåra att kvan-tifiera varför de ovan
anförda beräkningarna bör förses med vissa reservationer.
8.5 Den konsoliderade offentliga sektorn
Som en sammanfattning av vad som
tidigare sagts om de offentiiga delsektorerna staten, kommimerna och
socialförsäkringssektorn, presenteras i detta avsnitt uppgifter för de tre
sektorerna tillsammantagna. Tabell 4 visar sålunda den beräknade utvecklingen
av den offentliga sektorns direkta efterfrågan under 1973 och 1974.
Den totala direkta efterfrågan på reala resurser för
offentlig konsumtion och investering! minskade enligt nationalräkenskaperna något
under 1973 men väntas under 1974 åter öka med ca 1,5 %, räknat i volym. Såväl
konsumtionen som investeringama kommer enligt beräkningarna att utvecklas
starkare 1974 än 1973, Den volymmässiga nedgång i investeringarna som präglade
1973 ( 10 %) väntas visserligen fortgå
' Det investeringsbegrepp som här
används baseras pä nationalräkenskapernas institutionella sektorindelning och
inkluderar därför inte investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag samt
kommunala aktiebolag och stiftelser. Dessa ingår däremot i de offentliga
investeringarna sädana de vanligen presenteras i försörjningsbalansen. Vidare
gäller att begreppet statlig konsumtion i försörjningsbalansen även inkluderar
socialförsäkringssektorns konsumtion, vilken i detta kapitel särredovisas.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 155
1974,
men i betydligt mer dämpad takt ( 4,5 %). Konsumtionsökningen, som 1973
beräknas ha stannat vid ca 2 %, har för 1974 uppskattats till ca 3 % inom
såväl den statliga som den kommunala verksamheten. Speciellt för kommunerna
innebär detta en påtagligt ökad ex-pansionstakt jämfört med 1973.
Tabell
8: 4 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 19721974
Milj. kr. 1974
Volymförändring, %
1972- 1973-1973 1974
Värdeförändring,
0/
/o
1972-1973
1973-1974
Stadig konsumtion Statlig investering Totalt staten
20 670
2 730
23 400
2,5
-5,0
1,5
3,0 -1,0
2,5
11,5
3,5
10,5
14,0 11,0 13,5
Kommunal
konsumtion Kommunal investering Totalt kommunema
38 310
9 320
47 630
1,5
-11,0
-1,5
3,0
-5,0
1,0
11,0
-2,5
8,0
15,5
5,5
13,5
Socialförsäkringssektorns konsumtion
830
12,0
6,0
17,5
18,5
Summa
offentlig sektor
71860
-0,5
1,5
9,0
13,5
Summa offentlig konsumtion Summa
offentlig investering
59 810 12 050
2,0 -10,0
3,0 -4,5
11,0 -1,0
15,0 6,5
Anm.
1 Sektoravgränsningarna överensstämmer med de som tillämpas i tabell 1-3. Aftm.
2 Procenttalen är avrundade till jämna halva resp, hela procent. Källor:
Finansdepartementet och konjunkturinstitutet,
I syfte att ge en samlad bild av den offentliga
sektorns inverkan på inkomstbildningen i ekonomin presenteras i tabell 5
uppgifter för inkomsterna och utgifterna i den konsoliderade offentliga
sektom. Konsolideringen innebär att alla transaktioner mellan de tre
delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn har eliminerats;
tabellen uttrycker sålunda transaktionerna mellan den offentliga sektorn som
helhet och den övriga delen av ekonomin. Som kompletterande information har i
tabellen också införts den över statsbudgeten finansierade utiåningen.
Såväl inkomsterna som utgifterna kommer enligt våra
beräkningar att öka mycket kraftigt 1974, med 17,5 resp. 21,5 %. Till inte
oväsentlig del förklaras de höga ökningstalen av den nyinförda skattebeläggningen
av sjukpenning m. fl. socialförsäkringsförmåner. Såväl det offentligas
skatteinkomster som transfereringar till hushåll påverkas starkt av denna
omläggning. Transfereringarna till hushållen, som beräknas öka med ca 34 %,
påverkas därutöver av den långa rad reformer som trätt i kraft 1974, både vad
gäller direkta inkomstöverföringar och socialförsäkringsförmåner. Reformerna
på socialförsäkringsområdet var dock förknippade med vissa avgiftshöjningar,
vilket återspeglas i den beräknade, starka ökningen av
socialförsäkringsavgifterna (20 %).
Prop.
1974:100 156
Tabell
8: 5 Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1972 1974
Löpande
priser
Milj.
kr.
Förändring,
%
1972
1973
1974
1972-
1973-
Inkomster
1973
1974
1
104
464
112
410
132
270
7,5
17,5
1.1
Skatter
69 301
73 620
86 850
6,0
18,0
1.2
Socialförsäkringsavgifter
17 381
18 590
22 290
7.0
20,0
1.3
Övriga
inkomster
17 782
20 200
23 130
13,5
14,5
2
Utgifter
96 496
105
250
128 000
9,0
21,5
2.1
Transfereringar
37 634
41790
56 030
11,0
34,0
2.1.1
Till
hushåll
28 522
32 140
42 990
12,5
34,0
2.1.2
Till
företag
3 608
3 530
5 600
-2,0
58,5
2.1.3
Till internationell
verksamhet
759
980
1 280
29,0
31,0
2.1.4
Ofördelat
4 745
5 140
6 160
8,5
20,0
2,3
Konsumtion
46 740
51990
59 800
11,0
15,0
2.4
Realinvestering
11449
11310
12 050
-1,0
6,5
2.5
Korrigeringspost
m. m.
673
160
120
3
Finansiellt
sparande
7 968
7 160
4 270
.
.
4
Över
statsbudgeten
finansierad
utlåning m. m. 4 348
3 500
4 300
4.1
Lånefonden
för
bostadsbyggande
2 689
2 680
3 020
4.2
Övrigt
1659
820
1280
Anm.
1 Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent. Anm. 2
Korrigeringspost m. m. innefattar korrigeringsposten i tabell 1 samt
kommunernas nettoköp av mark och fastigheter. Källa: Finansdepartementet.
Även för övriga transfereringsutgifter förväntas
mycket kraftiga uppgångar 1974. Särskilt anmärkningsvärd är ökningen av
transfereringar till företag, som beräknats tUl nära 2,1 miljarder kr. Ökningen
kan till större delen hänföras till de prisreglerande åtgärderna pä jordbrukets
område. Härtill kommer starka ökningar av kapitaltransfereringarna till de
statiiga affäsverken.
Den beräknade ökningen av den offentliga
konsumtionen 1974 kan också betecknas som starkare än normalt räknat i löpande
priser, ca 15 %. Investeringarna som endast svarar för en mindre del av de
totala utgiftema väntas däremot öka med endast ca 6,5 %.
Utgifterna inom den konsoliderade offentliga sektom
består till ca 40 % av transfereringar och till nära 50 % av konsumtion. De
osedvanligt starka ökningarna av dessa utgifter, framför allt av
transfereringarna, kommer därför att i hög grad prägla utvecklingen av den
offentliga ekonomin 1974. Det finansiella sparande som framkommer i beräkningarna
för den konsoliderade offentiiga sektom innebär en försvagning med inte mindre
än 2,9 miljarder kr. jämfört med 1973. Dock är
Bil.
1 Nationalbudget 1974 157
det
finansiella sparandet fortfarande starkt positiv 1974 ca 4,3 miljarder kr.
med de sektoravgränsningar som här har använts.
Ett positivt eller negativt finansiellt
sparande av en viss storlek säger dock i och för sig ingenting om
"effekterna" av den ekonomiska politiken. Dessa effekter måste alltid
definieras utifrån en jämförelsenorm, som exempelvis kan utgöras av
situationen under det närmast föregående året. Det är således förändringarna i
det finansiella sparandet eller snarare förändringar i olika delposter som
konstituerar det finansiella sparandet som är av intresse i detta sammanhang.
Förändringar
i de poster vars netto bildar det finansiella sparandet, har, som tidigare
påpekats, effekter på inkomsterna och därmed på efterfrågan inom den privata
delen av ekonomin. Genom det finansiella sparandets betydelse för läget på
kreditmarknaden och förutsättningama för kreditpolitiken kan emellertid
förändringar i det finansiella sparandet dessutom få andra effekter för den
privata sektom. I den mån ökningar av det statliga utgiftsöverskottet tillåts
verka likviditetsskapande kan således en expansion underlättas för de delar av
den privata efterfrågan som är beroende av kreditmarknaden som
finansieringskälla.
I detta sammanhang bör även erinras om den av
staten bedrivna ut-läningsverksamheten, vilken i detta kapitel har behandlats
fristående från statens realekonomiska utgifter. Denna uppdelning är väsentlig
då det gäller den statiiga verksamhetens inflytande på inkomstbildningen. Situationen
på kreditmarknaden påverkas däremot på i princip samma sätt av en
utlåningsökning som av en försämring av det offentliga finansiella sparandet.
Uppgifter om den statliga utlåningen har därför införts som kompletterande
information i tabell 5. Därvid framgår att den samlade offentiiga sektorns
finansiella sparande under 1974 inte beräknas uppgå till större belopp än vad
som svarar mot den statliga utlåningen. Detta innebär en mycket kraftig
omsvängning från 1973, då det finansiella sparandet inom den konsoliderade
offentliga sektorn med inemot 3,7 miljarder kr. översteg utlåningen över statsbudgeten.
De samband som råder mellan den offentliga
verksamhetens inverkan på kreditmarknaden och den reala ekonomin är emellertid
mycket komplexa. Det finansiella "utrymmet" på kreditmarknaden är
nämligen ytterst flexibelt; en ökning i utlåningen kan medföra en nära nog lika
stor ökning i inlåningen, vilken vid härför avpassad penningpolitik från
riksbankens sida kan bilda basen för en ny utlåningsökning. Att tillgången på
finansiella resurser ändå kan utgöra en restriktion för den ekonomiska politiken
sammanhänger bl. a, med att knappheten på långfristigt kapital lägger vissa
restriktioner på statsskuldspolitiken. De möjligheter att finansiera ett
stadigt budgetunderskott som finns utanför liapitalmarknaden medför vid
oförändrad kreditpolitik en ökad likviditet i banksystemet, med i vissa lägen
icke önskvärda konsekvenser i valutapolitiskt och konjunkturpolitiskt
hänseende.
Prop.
1974:100 158
Att bestämma de totala effekter på
ekonomin, inkl. effekterna via kreditmarknaden, som följer av förändringar i
det offentiigas inkomster och utgifter torde i själva verket inte låta sig
göras även om finansieringsförhållandenas inflytande på den reala ekonomin
vore bättre känt. Anledningen härtill är att förändringarna i den offentliga
sektorns finansiella sparande måste ses i samband med alla de andra
förändringar som samtidigt äger ram på kreditmarknaden, antingen dessa sker
automatiskt eller är en följd av medveten politik eller är helt oberoende av
den offentiiga sektorns agerande. Vid analyser av den ekonomiska politiken
måste man därför, av såväl metodologiska som principiella skäl, skilja mellan
finanspolitik å ena sidan och kreditpolitik inkl. statsskuldspolitik å den
andra.
Kreditpolitiken, som utgör en
väsentiig del av den ekonomiska politiken, analyseras inte i detta sammanhang.
De finanspolitiska effektema, som följer av att förändringama i den offentiiga
sektorns inkomster och utgifter påverkar efterfrågan på olika varor och
tjänster, skall däremot i det följande belysas med hjälp av en enkel
analysmodell.
8.6 Beräkning av finanspolitiska effekter
Metodik
Under de senaste åren har i
nationalbudgetarbetet anv'änts en förenklad modell som avser att sammanfatta
de finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan
även av förändringar i en total offentlig sektor innefattande staten,
kommunerna, bostadsinvesteringarna, socialförsäkringssystemet och
investeringsfonderna, vilka tillsammans utgör basen för finanspolitiken i vidaste
bemärkelse. Den principiella och tekniska beskrivningen av tillvägagångssättet
vid dessa modellberäkningar har alltsedan 1969 utförligt relaterats i ett
flertal nationalbudgeter,
I denna nationalbudget görs ett
försök till en något mindre schematisk beräkning av de finanspolitiska
effekterna. Till grund för beräkningen ligger en formaliserad modell som
beskriver den offentliga sektorns påverkan på samhällsekonomin,! Pä samma sätt
som i den tidigare modellen är det förändringarna jämfört med föregående år i
konstmition, investeringar, skatter och transfereringar hos de olika sektorer
som ingår i den totala offentliga sektom, som utgör analysens utgångspunkt.
Liksom tidigare tas i kalkylerna endast hänsyn till de effekter av den offentiiga
sektorns verksamhet som kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående
effekter av den offentiiga sektorns verksamhet imder föregående år beaktas inte
heller.
' Modellen är statisk och liknar i
sina huvuddrag den som redovisats av Bent Hansen i Fiscal Policy in Seven
Countries 1955-1965 (OECD).
Bil. 1 Nationalbudget 1974 159
Den största skillnaden gentemot den
äldre modellen är att ett försök nu görs att ta en viss h'änsyn till att
förändringar i olika typer av konsumtion, investeringar, transfereringar och
skatter har olika effekter på samhällsekonomin. En annan skillnad är att
effektema på samhällsekonomin i den tidigare modellen mättes i termer av
effekten på den totala efterfrågan i ekonomin, medan de nu i stället mäts i
termer av effekten på bruttonationalprodukten. I den tidigare modellen antogs
att såväl hushåll som näringsliv ökar sin efterfrågan vid inkomstökningar. Av
den totala effekt på ekonomin som uppkommer vid förändringar i den offentiiga
sektoms verksamhet antogs ca 80 % komma till uttryck under prognosåret. Den nya
modellen har i dessa avseenden fått en nå got annorlunda utformning. För det
första har de marginella konsum-tionsbenägenheter hos hushällen som ingår i
kalkylen den karaktären att de endast avser den konsumtionsökning som kommer
till uttryck under prognosåret. För det andra har antagits att den ökning i
företagens driftsöverskott som blir följden av den ökande aktiviteten i ekonomin
inte leder till någon nämnvärt ökad efterfrågan under prognosåret. Skälet
härför är att våra kunskaper om sambandet mellan förändringar i
driftsöverskottet och samma års investeringar är så os'äkra, att det ansetts
bättre att inte bygga in någon kvantitativ precisering av denna effekt. Som en
konsekvens av dessa förändringar har inte någon generell nedjustering av den
beräknade effekten motsvarande den nedjustering till 80 % av totaleffekten
som gjorts i den äldre modellen varit nödvändig.
Till grund för effektberäkningarna
ligger bedömningar dels av importbenägenheten för olika
användningskomponenter, dels av hushållens konsumtionsbenägenhet för olika
inkomstslag. Det aktuella konjunkturläget påverkar i stor utsträckning
storleken pä främst de marginella importbenägenheterna. För 1974 har det
ansetts rimligt att räkna med en marginell importbenägenhet för privat
konsumtion på 0,35. Importbenägenheten för övriga användningskomponenter har
uppskattats till andra och med undantag för lager lägre tal. Hushållens
marginella konsumtionsbenägenhet har uppskattats till 0,7. Det har emellertid
ansetts befogat att räkna med en lägre marginell konsumtionsbenägenhet (0,6)
för inkomster som härrör från tillfälliga transfereringar och en något högre
för inkomster från permanenta transfereringar (0,8). Vid dessa bedömningar
erhålls ur modellen följande värden för de viktigaste av de s. k.
multiplikatorerna, vilka visar hur stor den totala effekten på
bruttonationalprodukten (i milj. kr.) blir vid förändringar i olika
användningskomponenter, skatter och transfereringar (på 1 milj, kr,).
Byggnadsinvesteringar 1,5
Maskininvesteringar 1,2
Offentliga löner 1,7
Prop. 1974:100 160
Övrig
offentiig konsumtion 1,4
Transfereringar till
hushåll 0,9
Skatter på hushållens
faktorinkomster 0,8
Tillfälliga transfereringar och skatter pä dessa
har lägre multiplika-torer (0,7 resp. -0,7).
Ytterligare några omständigheter av betydelse för
beräkningsresultaten bör anföras. En förändring jämfört med den tidigare
metodiken är att vi här bortser från vissa rent kalkylerade delar av offentiig
konsumtion som inte kan anses medföra några reala effekter på den övriga
ekonomin. Hit hör offentliga avskrivningar och tillräknade pensionsavgifter.
Vidare har deflateringsmetodiken förändrats på sä sätt att konsumentprisindex,
i stället för som tidigare BNP-deflatorn, använts vid beräkningen av effekterna
på den privata sektorn. De direkta efter-frågeeffekterna beräknas däremot, nu
liksom tidigare, utifrån konsumtions- och investeringsuppgifter i 1968 års
priser, dvs. deflateringen sker med hänsyn till innehållet i den direkta
efterfrågan.
Vidare gäller att de sektoravgränsningar som
tillämpas i beräkningarna något skiljer sig frän redovisningen tidigare i
detta kapitel. Investeringarna i statiiga affärsverk samt i statliga och
kommunala aktiebolag och stiftelser betraktas nämligen här som ingående i den
offentliga sektorns utgifter. Dessutom har bostadsbyggandet införts som en
särskild offentlig delsektor. Allt detta är i överensstämmelse med
sek-toravgränsningen i den tidigare använda modellen; den enda skillnaden
ligger däri att investeringsfonderna, som tidigare medräknats tillsammans med
socialförsäkringssystemet, inte ingår i de här presenterade beräkningarna.
Resultaten av beräkningarna redovisas i tabell 6.
Med hänsyn till att de vid beräkningen använda värdena pä framför allt
importbenägenheterna kan förväntas vara beroende av det rådande
konjunkturläget ett förhållande till vilket hänsyn kommer att tas i det
följande utvecklingsarbetet presenteras resultat endast för de båda åren
1973 och 1974. Samma import- och konsumtionsbenägenheter har därvid använts för
de båda åren.
Såväl själva beräkningsmetodiken som de
uppskattningar av konsumtions- och importbenägenheter som använts här kan bli
föremål för förnyade överväganden. Detta innebär att även de här redovisade resultaten
är preliminära och att de kan bli föremål för revisioner.
Resultat
Resultaten av de modellberäkningar som utförts
enligt den ovan beskrivna metodiken redovisas i tabell 6. Effekterna har
därvid uttryckts som procent av bruttonationalprodukten i fasta priser. Som
framgår av tabellen var den totala offentliga sektorns finanspolitiska inverkan
klart positiv såväl 1973 som 1974. Staten synes under båda åren vara den
Bil. 1
Nationalbudget 1974 161
Tabell 8: 6 Finanspolitiska effekter 1973 och 1974
Procent av
bruttonationalprodukten i fasta priser
1973 1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Staten
därav
direkt efterfrågan
Kommunerna
därav direkt efterfrågan
Socialförsäkringssystemet
Bostadsbyggandet
Totalt
0,8
1,2
0,0
0,3
-0,1
0,5
-0,2
0,2
0,2
0,2
-0,1
-0,9
0,8
1,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källa: Finansdepartementet.
mest expansiva delsektorn, medan kommunernas inverkan
svänger från svagt negativ 1973 till måttiigt positiv 1974.
Socialförsäkringssystemet synes ha en svagt positiv inverkan båda åren, medan
bostadsbyggandets negativa effekt starkt ökar 1974.
Den relativt starka, expansiva
effekt som härrör från staten kan, som framgår av tabell 6, inte förklaras av
statens direkta efterfrågan, vilken båda åren var förhållandevis neutral.
Förklaringen hgger i stället i ökningarna av de statiiga
transfereringsutgifterna, vilka i sista hand verkar stimulerande på den privata
sektorns köpkraft. En betydande del av dessa transfereringar är avsedda för
andra offentliga delsektorer, vilket i beräkningarna för dessa registreras som
en negativ effekt av samma storlek. Multiplikatorn för transfereringar mellan
de offentiiga delsektorerna har satts till 0,8 resp. 0,8, vilket är detsamma
som för skatteinkomsterna. Den positiva effekt som uppkommer genom att den via
t. ex. en statlig skatteökning indragna köpkraften har en lägre negativ
multiplikator än den positiva multiplikator som gäller för de slutiiga
offentiiga utgifterna kommer därmed att i sin helhet tillskrivas den delsektor
som i sista hand spenderar medlen.
För kommunerna kan den negativa
effekten 1973 i sin helhet återföras på de starkt minskande investeringarna i
byggnader och anläggningar. Den direkta efterfrägeeffekten var i själva verket
starkare negativ än totaleffekten, vilket framför allt sammanhängde med att
kommunernas stagnerande skatteinkomster fick en klart stimulerande effekt
1973. Den positiva effekten 1974 förklaras främst av de ökande konsumtionsutgifterna
samt av ökningen i arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringen, vilka här
registrerats som transfereringsutgifter.
De positiva effekter som, enligt
tabell 6, utgår från socialförsäkringssektorn kan förefalla överraskande med
tanke på den fonduppbyggnad som sker i socialförsäkringssystemet. Förklaringen
ligger emellertid i att fonduppbyggnaden både 1973 och 1974 procentuellt sett
var svagare än prisuppgången, sådan denna mäts genom konsumentprisindex. Realt
sett kan fondtillväxten således s'ägas minska under dessa år, Här-Il
Riksdagen 1974.1 saml Nr 100. Bilaga 1.
Prop. 1974:100 162
till
kommer att inkomstökningarna för sektorn har en negativ multiplikator som är
något mindre än de positiva multiplikatorer som till-lämpas för större delen av
utgiftsförändringarna. Detsamma gäller givetvis för övriga offentliga
delsektorer med undantag för bostadssektorn för vilken inga inkomster har
registrerats och är en följd av den här använda något mer verklighetstrogna
beräkningsmodellen.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 163
9
Kreditmarknaden
Den påtagliga oron på den internationella
valutamarknaden 1973 och den strama kreditpolitiken i de flesta
industriländerna berörde detta är i ringa utsträckning den svenska
betalningsbalansen. Sålunda tycks inte 1973 års avsevärda överskott i
bytesbalansen på närmare 5 miljarder kr. ha reducerats av något kapitalutflöde.
Då ökningen av bankemas utlandsställning uppgick till 5,6 miljarder kr.
förefaller i stället kapitalbalansen och restposten tillsammans ha svarat för
ett valutainflöde på närmare 700 milj. kr. Till denna positiva utveckling av
kapitalrörelserna 1973 torde i hög grad den gynnsamma
betalningsbalansutvecklingen de båda föregående åren ha bidragit, liksom
möjligen även förväntningar om att den svenska kronan snarare skulle upp- än
nedskrivas.
Tabell
9:1 Penningmarknaden 1971-1973
Nettobelopp,
milj. kr.
1971
1972
1973
Påverkande
faktorer
Total
valutareserv
1208
2 251
3 884
Statens
kassamässiga utgiftsöverskott
2 636
6 345
6 150
Statens
upplåning utanför bankerna ()'
-590
-2 748
-4 730
Allmänhetens
innehav av sedlar och
mynt
()'
-1374
-1 258
-1 170
Företagens
investeringsfonder i riks-
banken
()'
203
4
-193
Övrigt
-670
-817
-872
Summa (1+2)
1413
3 777
3 069
Affärsbankernas
likvida tillgångar
Kassa
909
516
-401
Skattkammarväxlar
165
910
305
Statsobligationer
1 261
533
3 522
Valuta
-233
-4
-41
Summa (1)
2102
1955
3 385
Bostadsobligationer
221
83
1768
Summa likvida tillgångar
2 323
2 038
5153
Andra
bankers likvida tillgångar
Kassa
575
433
500
Skattkammarväxlar
-1 567
1068
-1 110
Statsobligationer
303
321
294
Summa (2)
-689
1822
-316
Bostadsobligationer
1046
1 842
1 175
Summa likvida tillgångar
357
3 664
859
'Tecknet
() innebär att förändringarna i posten i fråga erhållit omvänt tecken, dvs.
minustecken vid en ökning och plustecken vid en minskning. Källa:
Konjunkturinstitutet.
Prop.
1974:100 164
Tack vare den svenska betalningsbalansens resistens
mot de yttre påfrestningarna 1973 kunde den inhemska kreditpolitiken även
under detta år vara anpassad till det rådande arbetsmarknadsläget. Utformningen
av kreditpolitiken 1973 blev sålunda fortsatt lätt. Denna inriktning av kreditpolitiken
kunde motiveras av en lugnare konjunkturutveckling i andra länder och av den
uppkomna oljekrisen.
Trots
den lätta inriktningen av kreditpolitiken 1973 skedde finansieringen av
statens budgetunderskott på ett sådant sätt att effekten härav på
penningmarknaden blev mindre expansiv än under 1972. Som framgår av tabell 1
var statens utgiftsöverskott obetydligt lägre 1973 än 1972. Samtidigt uppgick
dess upplåning pä marknaden utanför bankerna 1973 till ett ca 2 miljarder kr.
högre belopp än 1972, vilket hade motsvarande likviditetsindragande effekt på
banksystemet. Denna statsskuldspolitik fördes för att i viss mån neutralisera
det från utrikesbe-talningarna uppkomna kraftiga likviditetstillskottet 1973.
Sammanlagt ledde utvecklingen av i huvudsak valutareserven,
statsskuldspolitiken samt allmänhetens sedelinnehav till att de likvida tillgångarna
inom hela banksystemet jämfört med 1972 steg med ett något mindre men alltjämt
högt belopp nämligen 3,1 miljarder kr. under 1973 mot 3,8 miljarder kr. 1972.
I affärsbankerna ökade emellertid de likvida tillgångarna förhållandevis
kraftigt 1973 eller med 3,4 miljarder kr. mot n'är-mare 2 miljarder kr. 1972.
Medan affärsbankernas fordringar på riksbanken, staten och utlandet sålunda
ökade i avsevärt snabbare takt 1973 än 1972 förbyttes motsvarande tillskott för
"andra banker" på 1,8 miljarder kr. 1972 till en avtappning pä 300
milj, kr, 1973, Denna markerade omsvängning skedde parallellt med en i stort
sett oförändrad ökningstakt i "andra bankers"
statsobligationsinnehav och hänförde sig särskilt till förändringen i
postbankens skattkammarväxelinnehav som skiftade starkt frän 1972 till 1973,
Som framgår av tabell 1 valde affärsbankerna under 1973 jämfört med 1972 att i
väsentiigt ökad utsträckning göra placeringar i statsobligationer. Till en del
torde dessa ha kommit tUl stånd genom en omplacering av nettofordran på riksgäldskontoret,
Deima placeringspolitik vittnar om att affärsbankerna uppfattat sitt
likviditetsläge som högt,
I
bankernas likvida tillgångar i vid mening inräknas även deras förvärv av
hypoteksobligationer. Enligt tabell 1 ökade dessa placeringar i affärsbankerna
med närmare 1,8 miljarder kr. Starkt bidragande till denna kraftiga ökning var
en överenskommelse i juni 1973 mellan den statliga delegationen för
bostadsfinansiering och Svenska bankföreningen syftande till att lösa den slutliga
finansieringen av bostäder. Bakgrunden till överenskommelsen var en anhopning
av oavlyftade byggnadskrediter till följd av en otillräcklig efterfrågan på
bostadsobligationer. Denna obenägenhet att placera i långa obligationer
bottnade sannolikt i förväntningar om en anpassning av Sveriges låga räntenivå
till den
Bil. 1
Nationalbudget 1974
165
opaginerad Kontrollera mot PDF
på
de intemationella marknaderna rådande högre nivån. Enligt ovannämnda överenskommelse
fastställdes, att affärsbankerna under 1973 skulle bidra med 2,5 miljarder kr.
till finansieringen av färdiga fastigheter. Dessa banker skulle dels öka sitt
nettoinnehav av bostadsobligationer, dvs. obligationer emitterade av
stadshypotekskassan och kreditaktiebolag för bostadsfinansiering med 1,5
miljarder kr. Dessutom skulle de omvandla utestående bostadsbyggnadskrediter
till s. k. mellankre-diter varav högst 1 miljard kr. fick inräknas i de likvida
tillgångarna vid beräkning av likviditetskvoterna. Mellankrediterna skulle ha
rörlig ränta och följa bostadsinstitutens räntesatser för nya fastighetslån.
överenskommelsen uppfylldes. Liknande överenskommelser träffades med sparbankerna
och allmänna pensionsfonden varvid beloppet för ökning av nettoinnehav av
bostadsobligationer fastställdes till 800 resp. 4 000 milj. kr. Även dessa
överenskommelser uppfylldes. Som framgår av tabell 1 uppgick nettoförvärven av
bostadsobligationer för affärsbankerna inkl. Sparbankernas bank och Jordbrakets
bank under 1973 till 1 768 milj. kr. Samtidigt lades byggnadskrediter om till
mellankrediter med 1024 milj. kr.
Tabell
9: 2 Kreditmarknaden 1972 och 1973
Nettobelopp,
milj, kr.
Långivare
Låntagare
Staten
Kommu-
Bostäder
Närings-
Summa
ner
liv
1972
Riksbanken
-183
6
3
-174
Affärsbankerna
1949
125
1946
4 053
8 073
Andra
banker
1831
673
2 685
1330
6 519
Enskilda
försäkrings-
inrättningar
460
291
1401
1092
3 244
Offentliga
försäkrings-
inrättningar'
1936
766
2 676
2 797
8 175
Allmänheten"
352
39
18
745
1 154
Summa
6 345
1900
8 726
10
020
26 991
1973
Riksbanken
-1 538
5
22
-1 511
Affärsbankerna
3 252
286
2411
5 262
11 211
Andra
banker
-294
125
3 334
2 044
5 209
Enskilda
försäkrings-
inrättningar
832
147
1699
1370
4 048
Offentliga
försäkrings-
inrättningar'
1 868
686
3 598
3 130
9 282
Allmänheten'
2 030
88
-254
128
1992
Summa
6150
1337
10
788
11956
30 231
' Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska
obligationer och bankers förlagsbevis,
"
Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar. Källa: Riksbanken.
12
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.
Prop.
1974:100 166
Då affärsbankernas förvärv av bostadsobligationer
och utlåning i form av mellankrediter i stor utsträckning ägde rum i slutet av
året steg också deras likviditetskvot från november till december.
Den goda tillgången pä likvida medel i banksystemet
under 1973 innebar att bankernas utlåningskapacitet var stor detta är. Bankerna
ökade också sin nettoutlåning till allmänheten för andra ändamål än bostäder i
snabbare takt 1973 än 1972. De totala kreditströmmama på kreditmarknaden kom likväl
att stiga i en avsaktande takt 1973 eller med 3,2 miljarder kr. mot 5,7
miljarder kr. 1972 (tabell 2), Den lägre ökningstakten i den totala
kreditgivningen pä marknaden 1973 kan nästan uteslutande hänföras till den
tidigare nämnda omsvängningen i postbankens skattkammarväxelinnehav. På
låntagarsidan skedde en ökad kredittagning av näringslivet och bostadssektorn
med ca 2 miljarder kr. vardera medan staten och kommunerna tog i anspråk en
mindre kreditvolym 1973 än 1972. Den expansiva kreditpolitiken bidrog även till
en fortsatt tillväxt av den totala likviditeten i samhällsekonomin. Mätt som
för-'ändringen i penningmängden ökade sålunda likviditeten totalt med 17,5
miljarder kr. 1973 mot 14,1 miljarder kr. 1972 (tabell 3).
Tabell
9: 3 Penningmängden 1971-1973
Milj.
kr.
1971
1972
1973
Penningmängden
hos allmänheten, flöde
10 334
14 056
17 525
Tillskott
genom:
Valutareserven,
förändring
1 208
2 251
3 884
Statens
utgiftsöverskott
2 636
6 345
6 150
därav:
finansierat utanför bankerna ()'
-590
-2 748
-4 730
Bankernas
utlåning till allmänheten
5 668
9 082
10 486»
Bankernas
nettoförvärv av hypoteks-
obligationer
1 267
1925
2 943
Diverse
145
-2 799
-1208
'
Tecknet (~) innebär att förändringarna i posten i fråga har erhållit omvänt
tecken, " Därav mellankrediter 1 024 milj, kr. Källa:
Konjunkturinstitutet.
9.1
Kreditinstitutens utlåning
Som framgått av det föregående expanderade
affärsbankernas kredit-givning 1973 i en något snabbare takt än året innan.
Sålunda uppgick deras totala kreditgivning till 11,2 miljarder kr. 1973 mot 5,2
och 8,1 miljarder kr. under 1971 resp. 1972, En viss omsvängning i deras
kre-ditgivningsmönster ägde rum under 1973. Jämfört med 1972 ökade näm ligen
kreditgivningen till bostadssektorn i lägre takt och kreditgivningen till
staten och näringslivet tillsammans i ungefär motsvarande högre takt.
Bil.
1 Nationalbudget 1974 167
Tabell
9: 4 Affärsbankernas kreditgivning till bostadssektorn 19711973
Flöde,
milj, kr.
Bostadsbyggnadskred Utbetalda Avlyft
iter
Förändring
Mellankrediter
Obligationer
Total kreditgivning
1971 1972 1973
6 691 6 292
6 404 4 532
7 380 7 578
399
1 872 -198
1024
197
74 1 585
596 1946 2411
Källa:
Konjunkturinstitutet.
Under 1973 lämnade affärsbankerna
bostadsbyggnadskrediter för 7,4 miljarder kr. (tabell 4), Till följd av
bostadsinstitutens växande obligationsemissioner frän 6,3 miljarder kr, 1972
till 9,1 miljarder kr, 1973 samt överenskommelsen om mellankrediter kom
avlyften av affärsbankernas stock av utestående bostadsbyggnadskrediter att
överstiga de under året utbetalda bostadsbyggnadskrediterna med ca 200 milj,
kr. Under 1972 hade stocken av dessa krediter vuxit med ca 1,9 miljarder kr.
Affärsbankernas kreditgivning till staten ökade med
1,3 miljarder kr. En stark omsvängning bland finansobjekten ägde rum. Samtidigt
som affärsbankernas nettoinnehav av skattkammarväxlar minskade med närmare 300
milj, kr. 1973 mot en ökning på närmare 1,5 miljarder kr. 1972 växte nämligen
deras nettoförvärv av statsobligationer med 2,7 miljarder kr. mer 1973 än 1972.
Tabell 2 visar en nedgång under 1973 med 1,3
miljarder kr. i kreditgivningen från andra banker. Härtill bidrog
omplaceringen av statsskulden från riksbanken och andra banker till
affärsbankerna och marknaden utanför banksystemet. Sålunda minskade andra
bankers kreditgivning till staten med 2,1 miljarder kr. under 1973. Däremot
expanderade deras bostadskreditgivning frän 2 685 milj. kr. 1972 till 3 334
milj. kr. 1973, Av den totala ökningen bestod nästan allt eller 544 milj. kr.
av bostadsbyggnadskrediter.
Kreditgivningen från enskilda
försäkringsinrättningar växte med ca 800 milj. kr. under 1973. Härvid skedde en
ökning på ca 300 milj. kr. till vardera av sektorerna staten, bostäder och
näringslivet, medan kreditgivning till kommunerna minskade med ca 150 milj,
kr.
För helåret 1973 uppgick allmätma pensionsfondens
kapitaltillväxt till ca 10 miljarder kr,, vilket innebar en ökning med 440
milj, kr. Samtidigt växte fondens kreditgivning med drygt 1 miljard kr. Denna
stora differens mellan fondökning och kreditgivning förklaras av att fondens
återbetalningar på tidigare tagna banklån var v'äsentligt lägre 1973 'än 1972,
I det närmaste hela ökningen i fondens kreditgivning kom bostadssektorn
tillgodo, vilket får ses som ett resultat av den överenskommelse om
bostadsfinansieringen, som träffades i mitten av 1973.
Prop. 1974:100 168
9.2
Den sektorvisa upplåningen
Statens budgetunderskott var av ungefär samma
storleksordning 1973 som 1972, dvs. drygt 6 miljarder kr. Såsom tidigare
framhållits lades däremot statsskuldspolitiken om i åtstramande syfte. Sålunda
minskade statens upplåning i bankerna med ca 2 miljarder kr. samtidigt som dess
upplåning utanför banksystemet ökade i motsvarande utsträckning. Denna
utveckUng skedde parallellt med att statens upplåning i affärsbankerna växte
med 1,3 miljarder kr. Staten drog således i högre grad 1973 än 1972 ned främst
sin skattkammarväxelskuld till riksbanken och postbanken.
Tabell
9: 5 Utvecklingen av statens flnansobjekt 1972 och 1973
Nettobelopp,
milj. kr.
1972
1973
Skattkammarväxlar och korttidslån Kortfristiga
obligationer Långfristiga obligationer Bankernas direkta lån Diverse
1779 2 025 2 537 189 -185
Summa 6 345
-3 412
3 989
3 962
374
1237
6150
Källa:
Riksbanken,
Syftet med denna statsskuldspolitik var dels att
motverka valutainflödets likviditetspåspädande effekt pä den totala
penningmarknaden, dels att binda affärsbankernas överskottsmedel. Statens korta
skuld i form av skattkammarväxlar och korttidslån minskade sålunda med 3,4
miljarder kr. 1973 mot en ökning på 1,8 miljarder kr. 1972 (tabell 5). Samtidigt
ökade dess obligationsskuld med 3,4 miljarder kr. mer 1973 än 1972, varav 2
miljarder hänförde sig till kortfristiga obligationslån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
9: 6 Kommunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida tillgångar samt
finansiella sparande 1972 och 1973
Milj.
kr.
1972 1973
2 085
2 374
505
309
2 486
1925
1 950
1 527
536
398
104
758
Likviditetsförändring
Utlåning Upplåning, totalt
på
kreditmarknaden
utanför kreditmarknaden Finansiellt sparande
Källa:
Statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Nationalbudget
1974 I69
Kommunernas totala upplåning minskade 1973 med 560
milj. kr., varav 420 milj. kr. utgjordes av upplåning på kreditmarknaden. Samtidigt
var deras finansiella sparande enligt kreditmarknadsstatistiken 650 milj. kr.
större 1973 än 1972. Denna utveckling i kombination med en något lägre utlåning
1973 än 1972 innebar att kommunemas likvida tillgångar kom att fortsätta att
öka något mer 1973 än 1972 (tabell 6).
Bostadsinvesteringarna minskade i volym 1973 med
3,8 %. I värde innebar emellertid detta en ökning på ca 700 milj. kr. Samtidigt
torde nettoutbetalningama av de statiiga bostadslänen ha varit något lägre 1973
jämfört med 1972 (tabell 7), medan däremot bostadssektorns upplåning på
kreditmarknaden synes ha ökat med ca 2 miljarder kr. Sektorns sammanlagda
nettoupplåning torde därmed ha stigit med ca 1,8 miljarder kr., vilket är drygt
1 miljard kr. mer jämfört med bostads-investeringarnas samtidiga ökning. En
mycket nära överenssfämmelse hade av olika skäl inte varit någonting
självklart. Uppgifterna i tabell 7 avser nettoplaceringen och inkluderar
förutom finansiering av bostadsbyggandet även lån mot säkerhet i äldre
fastigheter.
Tabell
9: 7 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden samt statliga bostadslån
1972 och 1973
Nettobelopp,
milj. kr.
1972 1973
4 940
7 280
1 872
826
1872
-198
1024
1914
2 682
Summa
8 726
10 788
1580
1347
Obligationer
Direkta
lån i affärsbankerna därav: bostadsbyggnadskrediter mellankrediter Bostadslån
hos andra kreditinstitut
Statliga
bostadslån
Källor:
Riksbanken och bostadsstyrelsen.
Som framgår av tabell 7 ökade bostadssektorns
nettouppläning på obligationsmarknaden från 4,9 miljarder kr. 1972 till 7,3
miljarder 1973. Denna kraftiga ökning var en följd av de tidigare omtalade överenskommelserna
om den slutiiga finansieringen. Under 1973 avlyftes sålunda totalt
bostadsbyggnadskrediter för 11,6 miljarder kr. (tabell 8).
Trots att affärsbankernas stock av oavlyftade
bostadsbyggnadskrediter sjönk 1973 kom den att öka för samtiiga berörda
institut med drygt 600 milj. kr. Den största ökningen ägde ram i sparbankerna,
vars stock av sådana krediter växte med 440 milj. kr., i huvudsak placerade i
småhus.
Prop.
1974:100 170
Tabell 9: 8 Avlyft av utestående bostadsbyggnadskrediter
1973
Nettobelopp, milj. kr.
1973
Avlyft
Affärsbanker 7 578
Andra
banker 3 579
Bostadsinstitut 413
Summa 11570
Finansiering
Bankernas
egna omläggningar av bostadsbyggnadskrediter
till
slutliga bostadslån 292
Bostadsinstitutens
utlåning till bostadsfastigheter 8 278
Mellankrediter 1024
Statliga
lån till bostadsfastigheter 1 830
Diverse 146
Summa 11570 Källa:
Konjunkturinstitutet.
Näringslivets investeringar i
byggnader och maskiner ökade med 2,2 % i volym 1973. Motsvarande värdemässiga
ökning uppgick till 2,2 miljarder kr. Samtidigt var dess lagerinvesteringar i
löpande priser betydligt mer negativa 1973 än 1972. Under 1973 ägde således en
lagerförtäring på närmare 3 miljarder kr. rum mot ca 150 milj. kr. 1972. Detta
innebar, att näringslivets totala investeringsutgifter minskade med drygt en
halv miljard kr. detta år. Parallellt härmed torde företagens vinstläge har
förbättrats avsevärt, vilket tillsammans med nedgången i de totala
investeringsutgiftema torde ha medfört en kraftig förbättring av näringslivets
finansiella sparande.
Tabell 9: 9 Näringslivets upplåning på kreditmarknaden
1972 och 1973
Nettobelopp, milj. kr.
Summa
1972
1973
Obligationer
och förlagslån
Aktier
Upplåning
hos affärsbankerna
Upplåning
hos andra kreditinstitut
2 132
879
3 965
3 044
10 020
2 273
537
4 980
4 166
11956
Källa: Riksbanken.
Trots näringslivets kraftiga förbättring
av sitt finansiella sparande 1973 tycks denna sektor ha fortsatt att öka sin
reguljära upplåning i accelererande takt. Sålunda uppgick sektorns upplåning på
kreditmarknaden till närmare 12 miljarder kr. 1973 mot 8,7 och 10 miljarder
kr.
Bil. 1 Nationalbudget
1974
171
opaginerad Kontrollera mot PDF
1971
resp, 1972. Näringslivets nettoupplåning ökade kraftigt i samtiiga
kreditinstitut 1973 (tabell 9). Denna utveckling har dock inte kommit till uttryck
i Svenska bankföreningens statistik över affärsbankernas utestående krediter
hos vissa sektorer. Enligt denna sjönk i stället affärsbankernas utiåning till
industrin och privatpersoner under 12-månadersperioden t. o. m. 9 november
1973. Deras utlåning till handeln ökade visserligen under denna period men i
lägre takt än under den närmast föregående 12-månadersperioden. Företagens
kapitalanskaffning förefaller emellertid ha växt påtagligt under senare delen
av 1973.
Som följd av det lätta kreditmarknadsläget både
1972 och 1973 torde näringslivets inhemska upplåning utanför kreditmarknaden
ha varit förhållandevis obetydlig 1973. En indikation härpå ger bankernas garantiförbindelser.
Dessa ökade ungefär lika mycket 1973 som 1972. Näringslivets upplåning
utomlands, som kommer till uttryck i betalningsbalansens privata
kapitaltransaktioner samt restposten minskade med en halv miljard kr. 1973.
Denna nedgång framstår dock som tämligen obetydlig
jämfört med den kraftiga förbättring som samtidigt inträffat för näringslivets
finan-
Diagram
9:1 Industrins, handelns och kommunernas likviditetsutveckling 19691973
12-månadersflöde, milj.
kr.
1969
1970
1971
1972
J.
1973
J
Anm. Med likvida medel avses för kommunema kassa-,
bank- och postgirotillgodohavanden, för industrin och handeln dessutom
kortfristiga penningplaceringar och icke-utnyttjad checkräkningskredit.
Uppgifterna avser industriföretag med fler än 200 anställda och handelsföretag
med fler än 100 anställda.
Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
siella sparande samt den ökning som skett av den reguljära
upplåningen. En icke oväsentlig likviditetsuppbyggnad har således kunnat genomföras
1973. Som även framgår av diagram 1 byggde både industrin och bankerna upp sina
likvida tillgångar snabbare 1973 än 1972.
9.3 Utblick mot 1974
Under 1973 medverkade utfallet av
de utrikes betalningarna till en avsevärd tillväxt av likviditeten i
samhällsekonomin. 1974 väntas däremot utrikestransaktionerna upphöra att utöva
en sådan inverkan. I stället har man att räkna med möjligheten av en motsatt
effekt i och med att bytesbalansen förutses kasta om frän ett överskott om
knappt 5 miljarder kr. 1973 till ett underskott om ca 1,6 miljarder kr. 1974.
Det bedöms vidare som sannolikt att den försvagning av bytesbalanserna i
flertalet västeuropeiska länder och däribland Sverige, vilken aktualiseras i
samband med oljeprisernas kraftiga stegring, kan bli bestående åtminstone in
på 1975.
Kreditpolitiken i Sverige kommer
under sådana förhållanden att jämfört med 1973 i vissa hänseenden ställas inför
annorlunda uppgifter 1974. Det gäller inte längre i sanuna utsträckning att
anpassa kredit-givningens storlek och inriktning med hänsyn enbart till den
interna balansen. Problemställningen blir i stället i ökad grad hur man skall
Diagram 9: 2 Valutareserven uttryckt i antal månaders
import 19681974
Importtalen utgörs av 12-månaders glidande genomsnitt
1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974
Källa: Konjunkturinstitutet,
Bil.
1 Nationalbudget 1974 173
kunna
samtidigt hålla ett Tämpligt kreditmarknadsläge inom landet och utöva en sådan
inverkan på kapitalrörelserna till och från landet att man kan räkna med en
godtagbar utveckling av valutareserven, dvs. vår internationella likviditet, I
vilken grad kreditpolitiken kan komma att behöva styras med hänsyn till behovet
av att kunna påverka kapital-rörelsema är dock ännu ovisst.
Under
nuvarande omständigheter förefaller det inte meningsfullt att i en preciserad
kalkyl söka ange hur kreditbehoven kommer att kunna prioriteras och
tillgodoses. Vissa uppskattningar kan väl däremot göras rörande de
kreditanspråk, som kan komma att anmäla sig utan att därmed åsyftas någon
prognos rörande den faktiska kreditgivningen. Dessa spörsmål skall närmare
beröras i det följande. Dessförinnan finns emellertid anledning att i korthet
relatera innebörden av de kreditpolitiska åtgärder som vidtagits i början av
april 1974. Under de båda sista veckorna i mars 1974 avtappades riksbankens
reserv av utländska valutor med ca 1,8 miljarder kr. Detta föranledde
riksbanken att fr. o. m, den 3 april 1974 höja diskontot från 5 % till 6 % samt
att fr. o. m. den 5 april 1974 höja kassakvoten från 1 % till 5 %.
Diskontohöjningen liksom kassakvotshöjningen syftade till att minska
differensen mellan räntenivån i utlandet och räntenivån i Sverige, särskilt vad
gällde korta placeringar. Kassakvotshöjningen innebär att bankerna måste hålla
5 % av sin inlåning pä checkräkning i riksbanken. På dessa medel uppbär
bankema 6 % ranta, dvs. samma ränta som bankerna får betala för upplåning i
riksbanken till en volym svarande mot 75 % av deras egna fonder. Bankerna kan
härigenom utan ränteförlust täcka in nästan hela kassakvotshöjningen. De drivs
emellertid genom denna höjning in i straffräntezonen; för upplåning
överstigande 75 % av en banks egna fonder tar nämligen riksbanken 8 % i
diskonto, och som en följd härav kan räntesatserna på penningmarknaden stiga
till ett motsvarande högre läge med återverkningar pä penningströmmarna mellan
utlandet och Sverige. I och med att bankerna parallellt med insättning av medel
i riksbanken får uppta lån i denna bank utgör dessa insättningar inte något
kassamässigt hinder för bankerna att expandera sin utlåning. I samband med diskontohöjningen
uppmanades dock bankerna att dämpa ökningstakten i sin utiåning.
Statens budgetunderskott 1974 uppskattas till ca 11
miljarder kr,, vilket skulle innebära en ökning av det kassamässiga
underskottet med drygt 4,5 miljarder kr. jämfört med 1973. Även om
bostadssektorns finansieringsbehov beräknas avta med över en halv miljard kr.
förefaller det sålunda som om det sammanlagda upplåningsbehovet för staten och
bostadssektorn skulle stiga med ca 4 miljarder kr. Utbudet frän försäkringssektorn,
i vilken AP-fonderna inräknas, kan samtidigt väntas stiga väsentligt mindre
eller med ca 1,5 miljarder kr. Detta tyder pä att en
Prop. 1974:100 174
större
del än hittills av de nämnda sektorernas kreditbehov skulle behöva täckas pä
kreditmarknäden i övrigt.
Det
är svårare att säga något bestämt om utvecklingen av kommunernas,
näringslivets och hushållens upplåning på den svenska kreditmarknaden. Det
kommunala finansieringsbehovet torde bli tämligen oförändrat. 1973 synes en
nettoupplåning på ca 2 miljarder kr. ha möjliggjort en likviditetsökning på ca
2,4 miljarder kr. Näringslivets (inkl. hushållens) upplåning på marknaden
uppgick 1973 till ca 12 miljarder kr., varav drygt 7 miljarder kr. i bankema.
Häremot svarade emellertid en betydande ökning av de likvida tillgångarna.
Under 1974 beräknas näringslivets fasta investeringar öka med 4 miljarder kr.
Konjunkturinstitutets prognoser för lagerinvesteringarna pekar på ett omslag
från en lagerminskning på 2,8 miljarder kr. till en lageruppbyggnad på knappt
2,5 miljarder kr. Näringslivets investeringsutveckling tyder således på ett
ökat medelsbehov på inemot 9,5 miljarder kr.
Beräkningar
av detta slag ger emellertid bara en allmän bakgrund för en uppskattning av den
inhemska kreditexpansion som är konsistent med de givna prognosema. Hos både
kommunerna och näringslivet har en mycket betydande hkviditetsökning ägt rum
under de senaste åren och det förefaller möjligt att en minskning kan komma att
ske av de likvida tillgångarna. Det är även möjligt, och det var ett uttalat
syfte med de kreditpolitiska åtgärderna i början av april, att näringslivet
finansierar sig utomlands i större utsträckning än under 1973, Slutligen har
man även att räkna med de förändringar av självfinansieringsmöjligheterna som
förefaller troliga.
Bil,
1 Nationalbudget 1974 175
BIHANG
Delprognoser
och arbetsfördelning rörande nationalbudget 1974
Av inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt
som sammanställts inom finansdepartementets ekonomiska avdelning (EA) resp.
konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas detta i tabläform. Häratöver
framgår EA:s och KI:s bedömningar av utvecklmgen inom olika delsektorer.
Sektor
Avsnittet ut-
Prognos, %
format inom
EA
Kl
Privat
konsumtion
Kl
4,5
4,5
Offentlig
konsumtion
EA
3
Bruttoinvesteringar
Kl
0
0
Lagerinvesteringar
Kl
500'
1500'
Export
av varor och tiänster
Kl
6,5
6,5
Import
av varor och tjänster
Kl
8
9,5
Bruttonationalprodukt
EA
4,5
5
Internationell
bedömning
EA
Produktion
inom gruvor, mine-
ralbrott,
tillverkningsindustri
och
skogsbruk
Kl
Övrig
produktion
EA
Arbetsmarknad
EA
Priser
Kl
Kreditmarknad
Kl
Sammanfattande
översikt
EA
»
Milj. kr. i 1968 års priser.
Prop. 1974:100 176
Innehåll
1 Sammanfattande översikt 2
1.1 Den ekonomiska utvecklingen imder
1973 2
1.2 Utvecklingen inom olika områden
1974, 6
1.3 Sammanfattande bedöirming för 1974 13
2 Det internationella läget 20
2.1
Sammanfattande
översikt 20
2.2
Länderöverslkter 31
3 Utrikeshandeln 49
3.1 Exporten 49
3.2 Importen 64
3.3 Bytes- och betalningsbalansen 69
4 Produktionen 74
4.1
Sammanfattning
av industriproduktionens utveckling 74
4.2 Gruvor och mineralbrott samt
tillverkningsindustri 74
4.3 Skogsbruket 89
4.4 Övriga näringsgrenar och den totala
produktionen 90
5 Arbetsmarknaden 93
5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1973
och början av 1974 93
5.2 Arbetsmarknaden 1974 104
6 De enskilda konsumenternas ekonomi 108
6.1 De disponibla inkomsterna 109
6.2 Konsumentpriserna 114
6.3 Den privata konsumtionen 117
7 Investeringarna 121
7.1 Sammanfattning av
investeringsprognosen för 1974 121
7.2 Investeringsutvecklingen inom olika
områden 125
7.3 Lagerinvesteringar 139
8 Den offentliga verksamheten 142
8.1 Allmänt 142
8.2 Staten 143
8.3 Kommunerna 148
8.4 Socialförsäkringssektorn 152
Bil.
1 Nationalbudget 1974 177
8.5 Den
konsoliderade offentliga sektorn 154
8.6 Beräkning
av finanspolitiska effekter 158
9
Kreditmarknaden 163
9.1 Kreditinstitutens utlåning 166
9.2
Den sektorvisa upplåningen 168
9.3
Utblick mot 1974 172
Biluzng
Delprognoser
och arbetsfördelning 175
Prop. 1974:100 178
Tabellförteckning
1:1
Produktionsutvecklingen 1972-1973 3
2
Försörjningsbalans 1973-1974 18
3
Bytesbalans 1972-1974 19
2:
1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och
länderområden
1972 -1974 20
2
Konsumentpriser 19621973 21
3
Timförtjänsten för
industriarbetare 1962-1973 22
3: 1 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)
till OECD-
området 1971-1974 50
2
Sveriges export av färdigvaror
(exkl. fartyg) 19681974 53
3
Prisutvecklingen för
färdigvaror 19601974 54
4
Exportutvecklingen för olika
varugrupper 19721974 59
5
Importutvecklingen för olika
varugrupper 19721974 66
6
Bytes- och betalningsbalans
1970-1974 72
4:1
Industriproduktionens utveckling 1971 1974 75
2
Försörjningsbalans för sågade
och hyvlade trävaror 19721974 76
3
Försörjningsbalans för järn och
stål 19721974 81
4
Försörjningsbalans för
verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1972
1974 84
5
Försörjningsbalans för övriga
industriprodukter 19721974 88
6
Försörjningsbalans för
rundvirke 19721974 90
5:
1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1971 1973 99
2 Vid
arbetsförmedlingarna registrerad arbetslöshet januari
april
1974 101
3 Arbetslösheten
enligt arbetskraftsundersökningarna
januarimars
1973 och 1974 103
6:1
De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 19721974 110
2
Inkomstöverföringar till
hushåll 1972-1974 111
3
Hushållens direkta skatter och
avgifter 19701974 112
4
Hushållens nettobehållning av
de inkomstöverföringar
som
reformeras 1974 113
5
Konsumentprisindex december
1972december 1973 114
6
Konsumentprisförändringar
19721974 uppdelade på komponenter 115
7
Hushållens
konsumtionsutveckling 1963 1973 119
Bil.
1 Nationalbudget 1974 179
7:
1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19691973 samt prognos
för
1974 122
2 Bruttoinvesteringarnas
utveckling 19691973 samt prognos
för
1974 för privat, statlig och kommunal sektor 123
3 Lägenheter
i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadsbyggen
1968-1974 127
4 Antal
lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån
till
ombyggnad meddelats 1968 -1973 128
5
Preliminärt verkställda
investeringar 1973 resp. planerade investeringar 1974 enligt investeringsenkät
i februari 1974 130
6
Planerade och faktiska
förändringar av den egentliga
industrins
investeringar 19651974 131
7 Planerade
och faktiska förändringar av den egentliga
industrins
investeringar, halvårsvis, 19651974 133
8
Planerade och faktiska
förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar
19651974 138
9
Lagervolymförändringar totalt
och efter näringsgrenar 1970-1974 141
8:1
Statensinkomster och utgifter 1972-1974 146
2
Kommunernas inkomster och
utgifter 19721974 150
3
Socialförsäkringssektorns
inkomster och utgifter 19721974 153
4
Den offentliga sektorns
konsumtion och investeringar 19721974 155
5
Den konsoliderade offentliga
sektorns inkomster och utgifter 1972-1974 156
6
Finanspolitiska effekter 1973
och 1974 161
9:
1 Penningmarknaden 1971-1973 163
2
Kreditmarknaden 1972 och 1973 165
3
Penningmängden
1971-1973 ' 166
4
Affärsbankernas kreditgivning
till bostadssektorn 1971 1973 167
5
Utvecklingen av statens
finansobjekt 1972 och 1973 168
6
Kommunernas upplåning,
utlåning, förändring av likvida tillgångar samt finansiella sparande 1972 och
1973 168
7
Bostadssektorns upplåning på
kreditmarknaden samt statliga bostadslån 1972 och 1973 169
8
Avlyft av utestående
bostadsbyggnadskrediter 1973 170
9
Näringslivets upplåning på
kreditmarknaden 1972 och 1973 170
Prop.
1974:100 180
Diagramförteckning
2:1
Brattonationalprodukten i olika länder och länderområden
1964-1973 24
3:1
Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 19671974 61
5: 1
Antal obesatta platser vid månadens mitt 1970mars 1974 96
2 Antal registrerade arbetslösa och antal obesatta
platser vid
månadens mitt 1970-april 1974 100
6:
1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter
1960-1974 117
2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper.
Hushållssparande
1963-1973 118
7:1
Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på
sektorer
1965-1974 124
2
Andel outhyrda lägenheter 3
månader efter färdigställandet 1968-1973 126
3
Medianbyggnadstid i antal
månader för påbörjade lägenheter 1969-1974 128
4
Investeringar i bostäder och
inom egentlig industri 19681974 131
5
Investeringar inom egentlig
industri, totalt och uppdelat på branscher 1967 -1974 132
6
Totala industrins
lagervolymförändringar 19631973 140
9:1
Industrins, handelns och kommunernas likviditetsutveckling
1969-1973 171
2
Valutareserven uttryckt i antal månaders import 19681974 172
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 14021 »
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2
Långtidsbudget för perioden 1974/751978/79
Prop. 1974:100
Bil. 2 Långtidsbudget
Bilaga 2
LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN
1974/751978/79
1 Inledning
1.1 Långtidsbudgetens syfte och allmänna
uppläggning
Långtidsbudgetens syfte är att
kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade
beslut och gjorda åtaganden. Den utarbetas årligen inom finansdepartementets
budgetavdelning och redovisas för riksdagen som en bilaga till den
reviderade finansplanen.
På utgiftssidan utgör
långtidsbudgeten en kalkyl över omfattningen av de finansiella och reala
resurser som krävs för att av statsmaktema uppställda målsättningar skall kunna
uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. På inkomstsidan förutsätts gällande
skatteregler bestå. Dessa har sedan applicerats på en antagen utveckling av
skatteunderlagets tillväxt,
Inga försök görs att förutse vilka
nya beslut som kan komma att fattas under perioden eller effekterna härav.
Långtidsbudgeten är sålunda varken en plan eller ett program för den önskvärda
utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen.
Långtidsbudgetens syfte är att ange de inteckningar i det framtida
resursutrymmet som gjorts genom redan fattade beslut. Mot denna bakgrund kan
förslag om nya aktiviteter bedömas och omprövningar av redan gällande program
aktualiseras.
1.2 Principerna för utgiftsbedömningama
De beräkningar av den framtida
utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande syftar endast till att ange
konsekvenserna av redan fattade beslut. Beroende på beslutets eller åtagandets
karaktär och utformning kan dessa konsekvensberäkningar komma att läggas upp på
olika sätt. Följande typfall avser att belysa hur beräkningarna utformats i
några olika situationer,
1, I vissa fall har statsmakterna
beloppsmässigt kvantifierat en utgiftsnorm. Detta gäller i allmänhet utgifter
av transfereringskaraktär. De sålunda kvantifierade programmen kan vara av oUka
slag:
a) För vissa aktiviteter föreligger
målsättningar som gäller t. v, och som inte innefattar standardhöjningar. Detta
gäller t, ex, de allmänna
1 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 2
Prop. 1974:100 2
barnbidragen
som utgår med fastställt belopp för alla barn under 16 år. Här kommer den beräknade
anslagsutvecklingen att helt styras av antagandena om befolkningsutvecklingen.
b)
För vissa verksamheter
innefattar den kvantifierade målsättningen även staitdardhöjningar under hela
eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Vid beräkningarna har
hänsyn tagits till detta genom att utgifterna successivt höjts i enlighet med
det beslutade åtagandet. Ett exempel h'ärpå är anslaget till folkpensioner
d'år utgifterna för den åriiga standardstegringen i form av pensionstillskott
medtagils i kalkylerna,
c)
Slutligen finns på några
områden tidsbegränsade program, I dessa fall har i allmänhet utgifterna
antagits falla bort i och med att programmet upphör. Exempel på detta är
programmet för bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin, vilket löper
ut budgetåret 1974/75, Några utgifter för detta 'ändamål under åren d'ärefter
har därför inte lagts in i långtidsbudgeten,
I den mån det är klart orealistiskt att räkna med
att anslagen kommer att falla bort efter programperiodens slut underskattas
givetvis omfattningen av de framtida resursanspråken. I en del fall har
statsmakterna även låtit förstå att tidsbegränsade program avses bli förlängda
i en eller annan form utan att formella beslut .ännu fattats härom. Utgifterna
för program av denna karaktär fömtsätts ligga kvar på oförändrad nivå. Likaså
har i fråga om vissa avtal vilka löper ut under långtidsbudgetperioden men som
avses bli förnyade, schablonmässigt antagits oförändrad anslagsnivå. Detta
gäller t, ex. avtalen med landstingskommunerna avseende mentalsjukvården,
2.
I andra fall har statsmakterna
kvantifierat målen men inte preciserat de finansiella konsekvenserna härav.
Sådana kvantifieringar återfinns exempelvis på den spärrade utbildningens område.
I dessa fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som beräknats
nödvändiga för att uppnå de fastställda målen. Eftersom beräkningarna avser de
erforderliga resursinsatserna utgår de från vissa antaganden om rationalisering
och produktivitetsutveckling.
3.
I de fall statsmaktema fattat
principbeslut eller gjort principuttalanden i viss fråga utan att ställning
ännu tagits till närmare regler eller tidpunkten för ikraftträdandet, m, m. har
utgifter för detta inte medräknats i långtidsbudgeten. Detta gäller t. ex.
riksdagens principuttalande i fjol beträffande ytterligare reformer på
pensionsområdet.
4.
För de flesta anslag saknas av
statsmakterna kvantifierade mål för den framtida verksamheten. I dessa fall har
konsekvensbedömningen gjorts från andra och i allmänhet mera skönsmässiga
utgångspunkter.
a) En i vissa fall användbar metod är att utgå från
oförändrad kvalitet på den statliga tjänsteproduktionen så som den upplevs av
konsumenterna. Detta innebär att produktionen får anpassas till förändringar
Bil. 2 Långtidsbudget 3
i
efterfrågan. Vid beräkningen av insatsen av resurser måste emellertid hänsyn
tas till produktivitetsutvecklingen, som i allmänhet måste förutsättas vara
sådan att en över tiden oförändrad efterfrågan kan tillgodoses med successivt
minskade resursinsatser. Denna metod är i princip den som används för bl. a.
flera myndighetsanslag, dvs. utgifter för löner och omkostnader. Det bör dock
understrykas att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och
produktivitetsutvecklingen. Antagandena måste göras mycket schablonartade.
b)
För de statliga
verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens utgiftssida i huvudsak som
investering, bl. a. kommunikationsverken och vägbyggandet, föreligger
särskilda svårigheter att avgöra vilken anslagsutveckling som på längre sikt
krävs för att anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta
sammanhänger främst med svårigheteraa att precisera sambandet mellan investeringar
och efterfrågan. Principen i beräkningarna har här varit att investeringama
antagits öka i takt med efterfrågan sedan hänsyn tagits till en förväntad
produktivitetsutveckling. För de närmast framförliggande åren domineras dock
investeringsverksamheten ofta av genomförandet av redan fattade
inves-termgsbeslut.
c)
Inom vissa områden saknas
kontinuerlig investeringsverksamhet av större omfattning. Däremot aktualiseras
punktvis vissa större projekt utan att dessa i och för sig innebär höjd målsättning
för verksamheten. Som exempel kan nämnas uppförandet av förvaltningsbyggnader i
samband med omlokalisering av. statlig verksamhet. I den mån en utbyggnad inte
följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning fått göras.
1.3
Beräkningsunderlag
Långtidsbudgeten omfattar endast i statsbudgeten
ingående utgifter och inkomster. Härav följer att affärsverkens driftutgifter
och andra utgifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte mgår i
beräkningarna. Detsamma gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl.
a. AP-fondens utgifter och inkomster.
Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av
långtidsbedömningar som utförts av myndigheterna. Den slutliga bedömningen av
anslagsutvecklingen har gjorts inom finansdepartementets budgetavdelning efter
samråd med vederbörande fackdepartement.
Vid en diskussion av den statliga
utgiftsutvecklingen under de framförliggande budgetåren är det naturligt att
göra jämförelser med utvecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan
visa bl, a. i vilken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i
utvecklingen på skilda delområden gör sig gällande.
Som
jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken
Prop.
1974:100 4
över
budgetutfallen för budgetåren 1968/691972/73, För budgetåret 1973/74
föreligger slutredovisning först hösten 1974, Detta budgetår har d'årför inte
tagits med i kalkylema.
Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen
utgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1974/75 enligt 1974 års reviderade
finansplan. Två olika beräkningar har utförts, dels en i fasta priser och
löner, dels en i löpande priser och löner, I tabellerna 4 och 5 i avsnitt 3
redovisas de totala utgifternas utveckling enligt dessa beräkningar. I samma avsnitt
finns också utgifterna i fasta priser fördelade på ändamålsgrupper.
För att uppnå jämförbarhet med den redovisade
framtida utgiftsutvecklingen är det nödvändigt att även den historiska
perioden avspeglar utgiftsförändringar i fasta priser. Omräkningen av
utgifterna från löpande priser till fasta priser har gjorts med hjälp av olika
indexserier. För vissa utgiftsgrupper finns direkt användbara indextal. Detta
gäller t, ex, de kvantitativt viktiga direkta inkomstöverföringarna. Dessa har
omräknats efter konsumentprisindex. För andra grupper saknas direkt
tillämpbara indexserier. Detta gäller t, ex, de anslag som innehåller
omkostnader. För dessa komponenter har använts konsumentprisindex sedan denna
rensats från varugrupper som inte är relevanta för den statliga konsumtionen.
Den angivna metodiken för volymberäkning innebär
således att för de utgiftsgrupper som består av transfereringar och finansiella
transaktioner (utlåning) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen
representerar för mottagaren. För de utgifter som innebär statlig konsumtion
eller investering anger volymberäkningama statens efterfrågan på reala
resurser.
2
Samhällsekonomisk bakgrund
2.1
Inledning
Den offentliga sektorns konsumtions- och
investeringsutgifter tar i dag i anspråk ca 1/3 av de totala ekonomiska
resurserna. Sedan ett flertal år tillbaka har den kommunala sektorns
resursanspråk vuxit snabbare än statens. Numera är de kommunala konsumtions-
och investeringsutgifterna nästan dubbelt så stora som statens. En växande del
av det offentligas intäkter tas vidare i anspråk för inkomstöverföringar (transfereringar)
till andra sektorer i samhällsekonomin, då i första hand till hushållssektorn.
De reala resursanspråken kommer i dessa fall inte att ställas direkt från de
offentliga sektorerna utan från de mottagande sektorerna i form av t, ex,
resursanspråk för privat konsumtion. Detta förhållande kan illustreras av att
det offentiigas samlade inkomster år 1972 uppgick till 43 % av bruttonationalprodukten
(BNP) medan den offent-
Bil. 2 Långtidsbudget 5
liga
efterfrågan på varor och tjänster samma år utgjorde 28 %. Skillnaden utgjordes
av de direkta inkomstöverföringarna till andra sektorer.
Den
StatUga budgetplaneringens uppgift är bl, a, att ge underlag för en avvägning
mellan olika sektorer i enlighet med den ekonomiska politikens allmänna
målsättningar. Den offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster och
övrig påverkan på samhällsekonomin måste utvecklas på ett sådant sätt att
balans mellan totala anspråk och tillgängliga resurser upprätthålls. Genom att
redovisa vilken resursmängd som är intecknad av redan fattade beslut om
statiiga utgifter utgör långtidsbudgeten ett hjälpmedel för en sådan
avvägning.
Ett
annat underlag för den statiiga ekonomiska potitiken utgör
lång-tidsutredningama. I dessa utredningar konfronteras mot bakgrund av bl,
a. olika beslutsenheters planer och förväntningar de totala resursanspråken
med uppskattningar av det framtida i-esursutrymmet och alternativa
allokeringsmönster diskuteras. I bilaga 3 till 1973 års reviderade finansplan
redogjordes för huvudresultaten av en avstämning och framskrivning av 1970 års
långtidsutredning. Genom denna kom tidsperspektivet att utsträckas t, o, m,
året 1977,
Den
kraftigt förhöjda prisnivån på oljeprodukter som inträffat under vinterhalvåret
197374 har infört en hy faktor i den ekonomiska utvecklingen. Enbart den
direkta effekten av den stegrade oljeprisnivån kan beräknas till ett par
procent på konsumentpriserna. Förändringen i de relativa priserna kommer
sannolikt om de blir bestående att få återverkningar på såväl
konsumtionsmönstret som på produktionsfördelningen.
Det
är emellertid ännu för tidigt att ha någon bestämd uppfattning i frågan om
dessa förhållanden kommer att medföra att den utvecklingsbild som tecknades i
avstämningen och framskrivningen av 1970 års långtidsutredning behöver
revideras, I avvaktan på ett ställningstagande härtill och med betonande av de
reservationer som kan följa av de tidigare berörda omständigheterna återges i
huvuddrag de bedömningar som redovisades i den under våren 1973 publicerade
av-stämningen och framskrivningen.
2.2
Resursutveckling och produktionstillväxt
Enligt de bedömningar som redovisades i
avstämningen och framskrivningen av 1970 års långtidsutredning väntas under
åren 1972 1977 arbetskraftsutbudet i timmar öka med 0,1 % per år. Antalet personer
i arbetskraften beräknas öka med 0,5 % per år fram till år 1977. Av denna
ökning väntas 2/5 härröra från befolkningsförändringar och drygt 3/5 från ökad
förvärvsfrekvens. Det ökande antalet personer i arbetskraften skulle
huvudsakligen komma till stånd genom en ökning av kvinnornas förvärvsfrekvens.
Även bland kvinnor med barn under 7
Prop. 1974:100 6
år
beräknas talen fortsätta att stiga, men i något avtagande takt. För männens del
föratses en viss, fortsatt nedgång,
I såväl 1970 års utredning som i avstämningen och
framskrivningen framstod frågan om produktivitetsutvecklingen som svårbedömd.
Sett över hela konjunkturcykler har tidigare en betydande stabilitet i produktivitetsförändringarna
varit rådande. Genomgående är också att försvagningar i produktivitetstillväxten
under år med svaga konjunkturer senare tagits igen då konjunkturen vänt uppåt.
Mot denna bakgrand och med beaktande av den allmänna svårigheten att bedöma
denna faktors utveckling kunde det vara motiverat att inte låta den låga
ökningstakten 19701971 föranleda någon revidering av den bedömning som redovisats
i 1970 års utredning.
Trots detta stannade man i den under våren 1973
redovisade avstämningen för att revidera ner produktivitetsföratsättningen
något i förhållande till den som redovisades år 1970. För perioden 19721977
beräknades denna till 4,3 % per år. Detta kan ses som en markering av olika mer
eller mindre vaga antydningar om ökade restriktioner för snabba
produktivitetsstegringar.
Med dessa antaganden om den fortsatta produktivitetsutvecklingen
och om arbetskraftens utveckling skulle kapacitetstillväxten i vår ekonomi för
perioden 19721977 kunna beräknas, till 4,4 % per år.
I den följande tablån redovisas den faktiska
utvecklingen åren 1965 1975 samt bedömningarna enligt 1970 års
långtidsutredning (LU 70) och enligt den år 1973 presenterade avstämningen.
Arbetskraftsvolym och produktivitetsutveckling
Genomsnitt per år, procent
1965-1970 1970-1975
1972-1977 enl. LU 70 enl. avstämningen
Antal arbetstimmar 0,6 0,8 0,1
Produktion per arbetstimme 4,7 4,9 4,3
Bruttonationalprodukt (från
produktionssidan) 4,1 4,1 4,4
2.3
Resursfördelningen
Med utgångspunkt i de i föregående avsnitt
beräknade kapacitetstalen görs i långtidsutredningen bedömningar av hur efterfrågan
kan komma att fördela sig på olika användningsområden. I LU 70 redovisades
olika alternativ för produktionsökningens fördelning på olika användningsområden.
En viktig utgångspunkt för dessa alternativa överväganden var en ber'äkning av
de resurskrav som måste tillgodoses för att balans i de utrikes betalningarna
skulle kunna uppnås under perioden 1970 1975. Enligt utredningens huvudkalkyl,
som innebar att balansen skulle vara återställd år 1975, krävdes att ca 10 % av
den årliga produktions-
Bil.
2 Långtidsbudget 7
ökningen
direkt togs i anspråk för att förbättra utrikesbalansen. Därutöver krävdes en
relativt betydande investeringsaktivitet inom industrin för att den fortsatta
exportutvecklingen skulle komma till stånd.
Utvecklingen åren 19701972 innebar en mycket
markerad förstärkning av handelsbalansen. Medan exportvolymen dessa två år
steg med 4,4 % per år minskade importvolymen med 1 %, För andra poster i
bytesbalansen var utvecklingen annorlunda. Så t, ex, fortsatte tjänstebalansen
att försvagas främst på grand av turismens utveckling. Ökningen av
u-landsbiståndet ställde också ökade krav på betalningsbalansen. Trots detta
förbättrades totalsiffran i bytesbalansen för varor och tjänster under de två
åren med 3 500 milj, kr. Omsvängningen i de utrikes betalningsförhållandena
kunde i viss utsträckning hänföras till det ändrade konjunkturläget. Huravida
omsvängningen var så stark att balans i betalningama skulle föreligga vid en
"normal" konjunktur bedömdes dock i samband med avstämningen som
osäkert. En preciserad positionsbestämning var då inte möjlig men mot bakgrund
av den speciella konjunkturshuationen som rått under åren 1971 och 1972 kunde
man inte utesluta att vi 1972 ännu inte fullt ut skulle ha nått upp till ett
långsiktigt balansläge.
En fullföljning av bytesbalansmålsättningen i 1970
års långtidsutredning skulle enligt bedömningama under våren 1973 kräva en
tillväxt av den totala exporten med 7,1 % om året under perioden 19721977. Den
rena varuexporten föratsattes därvid stiga med 7,7 % om året.
I fråga om den framtida utvecklingen av importen
liksom även av exporten var det inte möjligt att exakt beräkna de effekter
som skulle följa av det ingångna handelsavtalet med de europeiska gemenskaperna.
Sänkningen av tullarna gentemot EG-ländema kunde efter hand förväntas resultera
i en höjd importbenägenhet. De gjorda beräkningarna visade på en ökning av
importen med 7,3 % per år under perioden 19721977.
Tabell
1
Försörjningsbalansens
utveckling 1970 1977
Förändring
i volym, procent per år
1965-1970
1970
-1975
1972-1977
enl, 1
LU70
enl, avstämningen
Privat
konsumtion
3,1
3,3
4,4
Offentlig
konsumtion
5,8
4,5
4,0
Stadig
2,0
3,5
3,5
Bruttoinvesteringar
3,8
3,5
2,5
Statliga
-0,3
3,5
1,7
Export
av varor och tjänster
8,6
7,3
7,1
Import
av varor och tjänster
7,9
6,2
7,3
Bruttonationalprodukt
(frän
användningssidan)
4,0
3,8
4,2
Prop. 1974:100 8
Utvecklingen under år 1973 kom att ytterligare
befästa intrycket av en förstärkt extern balans för den svenska ekonomin. Hur
denna situation kommer att utveckla sig under de närmast följande åren är som
inledningsvis berördes bl, a, beroende av den fortsatta utvecklingen beträffande
råvarupriserna och då särskilt oljepriserna.
Den i 1970 års utredning föratsedda försvagningen
av bostadsinvesteringarna bekräftades vid de förnyade ber'åkningama. För
offentiig sektor samt för byggnadssektorn medförde avstämningen en viss
ned-räkning av investeringsplanema jämfört med LU 70, vilket även var fallet
med industrins investeringar. För de totala bruttoinvesteringarna beräknades en
ökning med 2,5 % per år 19721977,
För offentiig konsumtion gjordes en viss nedrevidering
i avstämningen jämfört med kalkylen i 1970 års utredning. För perioden 1972
1977 beräknades ökningen till 4,0 % per år, Nedrevideringen som gjorts i
belysning av ett nytt planmaterial var mest påtaglig i fråga om högre
utbildning samt hälso- och sjukvård.
Ett av de mest frapperande inslagen i avstämningen
var det ökade utrymme för privat konsumtion som framkom ur kalkylema. För perioden
19721977 angavs detta till 4,4 % per år. Hur utvecklingen rörande privat
konsumtion skall bedömas hänger dock ytterst samman med hur pass fasta de i
kalkylema intagna planerna och beräkningarna för andra anv'ändningsområden
verkligen är. Varje ökning av efterfrågan inom dessa områden inneb'är med den
kalkylmetodik som används inom långtidsutredningama en motsvarande minskning av
utrymmet för privat konsumtion. Samma effekt uppstår i den mån gjorda förutsättningar
rörande hushållens sparkvot ändras.
3
Utgiftsutvecklingen
I detta avsnitt redovisas statsutgifternas
utveckling under långtidsbudgetperioden. Redovisningen omfattar de totala
utgifterna över statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efter ändamål. De
elva största ändamålsgrupperna, vilka tillsammans svarar för i runt tal 90 % av
utgifterna under budgetåret 1974/75, särredovisas. En redovisning av de totala
utgifternas utveckling lämnas i tabell 4, Beräkningarna redovisas i fasta
priser och utgår från de utgifter för budgetåret 1974/75 som redovisas i den
reviderade finansplanen. För vissa anslag som är direkt knutna till prisindex
redovisas också utgifternas utveckling i löpande priser. Till grund för dessa
beräkningar ligger ett antagande om att priserna skall stiga med 3 % om året
fr. o, m, kalenderåret 1975, En redovisning av de totala utgifternas
utveckling i löpande priser lämnas i tabell 5,
Bil.
2 Långtidsbudget 9
3.1 Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.
Ändamålsgruppen domineras av
utgifterna för folkpensioneringen och statens bidrag till sjukförsäkringen. Med
undantag för vissa administrationskostnader, som är statlig konsumtion, utgörs
hela ändamålsgruppen av transfereringar till hushållen.
Utgifterna för folkpensionerna har
under perioden 1968/691972/73 stigit med i genomsnitt ca 6 % per år räknat i
fasta priser. Ökningen beror dels på att antalet pensionärer stigit under denna
tid, dels på att standardförbättringar genomförts. Antalet folkpensionärer
uppgick i början av år 1974 till ca 1 550 000 varav ca 1 040 000
ålderspensionärer.
Riksdagen fattade år 1969 beslut om
ett nytt system för standardhöjning av folkpensionerna under åren 19691978.
Enligt detta system utgår s, k. pensionstillskott till de folkpensionärer som
inte uppbär ATP eller har låg ATP, Pensionstillskottet utgjorde under
budgetåret 1969/70 3 % av basbeloppet och ökar därefter med 3 procentenheter
årligen enligt 1969 års riksdagsbeslut för att vid tioårsperiodens slut utgöra
30 % av basbeloppet. Den 1 juli 1974 uppgår pensionstillskottet till 18% av
basbeloppet. Inkl, pensionstillskott kommer folkpensionen år 1978 enligt
nuvarande regler för ensamstående pensionär att utgöra 120 % av basbeloppet
och för makar 200 % av basbeloppet. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968 90
% resp, 140 %,
Riksdagen gjorde år 1973 ett
principuttalande om bl, a, en lagstadgad sänkning av den allmänna
pensionsåldern. Pensionsålderskommittén har i februari i år presenterat förslag
om en reformering av nuvarande pensionssystem. Förslagen innebär bl. a, en
höjning av folkpensionens grundnivå, förbättrade pensionstillskott samt en
sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år, I avvaktan på att förslag
föreläggs innevarande års riksdag har i denna ändamålsgrupp inga medel
beräknats för dessa reformer.
Antalet personer med förtidspension
har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen beror till stor del på de ändrade
regler som trädde i kraft år 1970 och som innebar förbättrade möjligheter för
äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete att få pension före
67 års ålder. Möjligheterna att få sådan förtidspension har sedan dess utökats
ytterligare för äldre förvärvsarbetande som blir utförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen
och inte kan få nytt arbete. Detsamma gäller för den som uppburit
omställningsbidrag eller i framtiden kontant arbetsmarknadsstöd under en viss
tid.
Antalet förtidspensionärer har
antagits fortsätta att öka något under långtidsbudgetperioden. Förändringar i
befolkningens ålderssamman-s'ättning beräknas vidare komma att öka antalet
ålderspensionärer med genomsnitt 23 000 årligen. Eftersom allt fler pensionärer
får ATP beräknas emellertid antalet ålderspensionärer med pensionstillskott,
som nu uppgår till ca 760 000, komma att minska med ca 23 000 per år.
Beräkningen av folkpensionsanslaget i fasta priser
under perioden har gjorts med utgångspunkt i beräknade basbelopp under år 1974.
Beräkningarna omfattar därefter endast sådana utgiftshöjningar som följer av
ett ökat antal folkpensionärer och de lagstadgade förändringarna av
pensionstillskotten.
I fasta priser ökar utgifterna för
folkpensioneringen med ca 680 milj. kr. budgetåret 1975/76. Däri ingår ca 280
milj. kr. som följer av tidigare basbeloppshöjningar. Effekterna på utgifterna
av det ökade antalet pensionärer och av pensionstillskottens höjning framgår
av nedanstående tablå (milj. kr.).
Utgiftsförändring
till
1975/76
1916111
1977/78
1978/79
Ökat antal pensionärer Höjda pensionstillskott
Summa
+ 230 + 170
+400
+ 180 + 140
+ 320
+ 170 + 110
+280
+ 160 + 85
+ 245
Kompensationen för prisstegringar följer
utvecklingen av basbeloppet vilket i sin tur följer förändringama i
konsumentprisindex. Folkpensionens årsbelopp var den 1 juli 1967 4 931 kr. för
ensamstående och 7 696 kr. för makar. Motsvarande belopp inkl,
pensionstillskott var den 1 juli 1973 7 980 kr, resp. 12 920 kr. och uppgår f.
n. till 8 925 kr. för ensamstående och 14 450 kr. för makar.
Folkpensioner,
sjukförsäkring m
1. m.
(Milj,
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1974/75
-----
tuell
för-
snittiig
procen-
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
ändring
procen-
tuell
för-
1974/75-
tuell för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter
+ 6,3
15 881
+ 816
+456
+421
+416
+ 5,1
+ 3,1
därav
folkpensione-
ringen
+ 6,1
12 470
+ 680
+ 320
+ 280
+ 245
+ 5,4
+2,9
sjukförsäkringen
+ 8,9
3 307
+ 135
+ 135
+ 140
+ 170
+4,1
+ 4,1
Med en antagen prisstegring om 3 % årligen fr. o.
m. år 1975 skulle utvecklingen av folkpensionsanslaget i löpande priser bli
följande (milj, kr,).
Bil.
2 Långtidsbudget 11
Genomsnitt- -------------------------------------- Anslag Anslagsförändring
till Procentuell Genomsnitt
lig procentuell ------------------------------------- 1914115 förändring lig procentuell
förändring 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/75- förändring
1968/69- 1975/76 1974/75-
1972/73 1978/79
+
12,8 12470 +1092 +770 +730 +695 +8,8 +6,0
Vid sidan av statens utbetalningar av folkpensioner
utgår till pensionärerna stora belopp i form av dels ATP, dels kommunala
bostadstill-lägg. Under budgetåret 1974/75 beräknades de sammanlagda
ATP-be-loppen uppgå till ca 4,3 miljarder kr. och de kommunala bostadstilläggen
till ca 1,3 miljarder kr.
Riksdagen fattade under år 1973 beslut om ett
flertal socialförsäkringsreformer. Inom den allmänna sjukförsäkringen höjdes
sjukpenningen kraftigt fr. o. m. den 1 januari 1974 och blev samtidigt
beskattad och pensionsgrandande för ATP. Ersättningen till den försäkrade vid
sjukdom utgår med 90 % av den ersättningsgrundande inkomsten upp till 7'/2
basbelopp (f. n. drygt 60 000 kr.). Sjukpenningen är genom de nya reglerna
jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren. Vidare omvandlades
moderskapsförsäkringen vid samma tidpunkt till en föräldraförsäkring. Samtidigt
infördes rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Statens utgifter för
föräldraförsäkringen redovisas under ändamålsgrappen stöd till barnfamiljer.
Inom den allmänna sjukförsäkringens ram infördes
vidare en allmän tandvårdsförsäkring som ger ersättning med i regel 50 % av
tandvårds-kostnaderna för alla personer över 19 års ålder. I ett
inledningsskede gäller detta även åldersgrappen 1719 år. För bl. a.
förebyggande åtgärder och behandling med vissa proteser ersätter försäkringen
75 % av taxebeloppet. För yngre personer har landstingens ansvar att lämna avgiftsfri
tandvård lagfästs. Försäkringen gäller både för folktandvårdens vuxentandvård
och för de privatpraktiserande tandläkare som anslutits till försäkringen. I
proposition till årets riksdag föreslås nya regler för sjukförsäkringen vid
privatläkarvård fr. o. m. den 1 januari 1975.
Nya och förenklade finansieringsregler gäller fr,
o. m, år 1974 för hela den obligatoriska sjukförsäkringen. Dessa innebär att
statsbidrag utgår med en tredjedel av sjukförsäkringens totala kostnader.
Arbetsgivaravgifter täcker ca 40 % och egenavgifter återstående drygt 25 % av
de sammanlagda kostnaderna. Arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen höjdes
från 3,2 % till 3,8 % den 1 januari 1974. En mindre höjning av de försäkrades
egna avgifter har också varit nödvändig.
Anslagsberäkningen för hela långtidsbudgetperioden
utgår från de bestämmelser, taxor och statsbidragsregler som gäller fr. o. m.
ingången av år 1974, Till följd av förändringar i folkmängden och
förskjutningar
Prop. 1974:100 12
i
åldersstrukturen beräknas sjukförsäkringsutgifterna öka under samtliga år av
perioden. Vid beräkningarna har dock förutsatts att sjukfrekvensen inom resp.
åldersgrupp blir oförändrad.
3.2
Utbildning och forskning
Denna ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna
för utbildningsväsendet och för den civila forskning som bedrivs av staten
eller rned statligt stöd. Ändamålsgrappen omfattar bl, a, grandskolan,
gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala ändamål.
Till högre utbildning och forskning har förts bl, a, anslagen till universitet
och högskolor, undervisningssjukhusen samt de statliga forskningsråden och
styrelsen för teknisk utveckling. I denna undergrupp ingår även de statliga
utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet på atomenergiområdet.
Studiesociala ändamål omfattar det statiiga studiestödet till samtliga
kategorier av studerande.
Ökningen under perioden 1968/691972/73 av de
statiiga utgifterna för vissa av de här aktuella ändamålen återspeglar den
intensiva reformverksamhet som ägt rum. Av följande tablå framgår att
utgifterna under långtidsbudgetperioden beräknas öka i en väsentiigt lägre
takt, vilket bl, a, är ett uttryck för att huvuddelen av de
utbildningspolitiska reformer som beslutades under 1960-talet nu är genomförda.
Inom bl, a, vuxenutbildningssektorn pågår dock ett omfattande utredningsarbete
och inom universitetssektorn bereds f, n, 1968 års utbildningsutrednings
avlämnade betänkanden. De kostnadsmässiga konsekvenserna av sådana utredningar
har inte beaktats i denna ändamålsgrupp.
Utgiftsutvecklingen för grundskolans del styrs i
betydande utsträckning av befolkningsutvecklingen. Elevantalet i grundskolan
beräknas läsåret 1974/75 uppgå till ca 1 021 000, Antalet elever stiger
successivt under långtidsbudgetperioden och beräknas läsåret 1978/79 ha ökat
till ca 1 040 000. Ökningen är mest markant på mellanstadiet under den första
delen av perioden och på högstadiet under periodens senare del. Antalet elever
på lågstadiet beräknas minska under hela perioden. Behovet av lärare beräknas
öka med ca 500 om året.
Anslagsutvecklingen styrs förutom av
elevutvecklingen även av klass-storlekarna. På låg- och högstadierna ligger
klasstorlekarna väl i nivå med de beräkningar som låg till grund för 1962 års
grundskolebeslut, medan de på mellanstadiet fortfarande ligger under denna
nivå,. Anslagsutvecklingen påverkas dessutom av det s'ärskilda systemet för utbetalningar
av statsbidrag till kommunerna,.
I enlighet med beslut av 1968 års riksdag ersattes
fr, o, m, läsåret 1971/72 gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan med en ny
skolform, gymnasieskolan. Samtidigt infördes tvååriga yrkesinriktade linjer med
en bredare inriktning än förutvarande yrkesutbildning.
Bil.
2 Långtidsbudget 13
Läsåret 1974/75 beräknas antalet intagningsplatser
i den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan motsvara 95 % av
årskullen 16-åringar, Andelen elever som omedelbart efter grundskolan
fortsätter till gymnasieskolan är dock lägre. Antalet sökande till de tvååriga
yrkesinriktade linjema har ökat. Däremot har intresset framför allt för de
tvååriga sociala och tekniska linjerna minskat.
Den
snabba utbyggnaden av skolväsendet under 1960-talet ledde till ett stort behov
av nya lärare. Den tidigare bristen på lärare är nu till stor del hävd och
antalet intagningsplatser för bl. a. klasslärare och ämneslärare har under
flera budgetår successivt dragits ned. Detta innebär att resursbehovet för
dessa lärarutbildningar väntas minska under långtidsbudgetperioden. De
ytterligare förändringar som kan komma att aktualiseras har ej beaktats i
detta sammanhang.
Reformeringen
av vuxenutbildningen år 1967 innebar en kraftig förstärkning av resurserna för
såväl utbildningen i studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna
och de riksrekryterande statliga vuxenskolorna i Norrköping och Härnösand. I
olika propositioner har under de senaste åren lagts fram förslag om nya
betydelsefulla steg i utbyggnaden av vuxenutbildningen. Det statliga stödet
har förbättrats i olika avseenden. Utgifterna för vuxenutbildning antas
härigenom öka under hela långtidsbudgetperioden.
Beräkningen
av anslagsutvecklingen inom undergrappen högre utbildning utgår i vad avser
universiteten och högskolorna i huvudsak från den beräknade närvaron vid de
fria resp, de spärrade fakulteterna. För långtidsbudgetperioden har föratsatts
att närvaron vid de fria fakulteterna i stort sett kommer att ligga kvar på
den nivå som prognostiserats för budgetåret 1974/75, Medelsbehovet för de
spärrade fakulteterna har beräknats med utgångspunkt i de beslutade
förändringarna i intagningskapaciteten. Sammantaget innebär detta att
kostnaderna för den högre utbildningen fortsätter att stiga under perioden,
framför allt till följd av ett ökat antal studerande på de medicinska,
odontologiska och tekniska utbildningsvägarna. Byggnadsverksamheten för den
högre utbildningen har varit intensiv under senare år. Väsentliga lokalbehov
har tillgodosetts och en successiv dämpning av byggnadsverksamheten bedöms nu
som rimlig.
Det
statliga stödet till forskning och utveckling sker dels genom de statliga
forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling, AB Atomenergi m, fl,, dels
genom universiteten och högskoloma. Ökningen av anslagen till direkta
forsknings- och utvecklingsändamål har under de senaste åren varit betydande
och för långtidsbudgetperioden förutses en fortsatt ökning. Ett fortsatt
deltagande i det europeiska forskningssamarbetet, bl, a. inom europeiska
rymdforskningsorganisationen (ESRO) och europeiska kämforskningsorganisationen
(CERN), har förutsatts vid anslagsberäkningarna.
Utbildning
och forskning
(Milj.
kr,, fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1974/75
tuell
för-
snittiig
procen-
1975/
1976/
1977/
1978/
ändring
procen-
tuell
för-
76
77
78
79
1974/75-
tuell för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter
+ 1,7
11 222
+ 329
+ 34
+ 50
+ 64
+ 2,9
+ 1,0
därav
grundskolan
+ 4,3
4 540
- 18
+ 43
+ 42
+ 47
- 0,4
+0,6
gymnasiala skolor
+ 3,2
1 821
- 2
-11
- 2
- 1
- 0,1
-0,2
högre utbildning
och forskning
+ 6,7
3 121
+ 34
+ 12
+ 26
+ 34
+ 1,1
+0,8
studiesociala ändamål
1
m. m.
-6,4
1041
+ 313
-27
-32
-31
+ 30,1
+4,9
Anslagen till studiesociala ändamål omfattar såväl
bidrag som återbetalningspliktiga studiemedel till studerande. Fr. o. m.
budgetåret 1973/ 74 har alla elever över 20 år i gymnasieskolan, den kommunala
och statliga vuxenutbildningen samt folkhögskolan överförts från studiehjälpssystemet
till studiemedelssystemet. Studiekredit till elever under 20 år i dessa
skolformer utgår från samma tidpunkt i form av återbetalningspliktiga
studiemedel.
Antalet studiemedelstagare har bedömts i stort sett
oförändrat under långtidsbudgetperioden. Samtidigt väntas återbetalningarna av
studiemedel och studielån stiga successivt under perioden, vilket totalt beräknas
innebära anslagsminskningar under de tre sista åren i perioden. Hänsyn har
därvid tagits till de nya regler för återbetalning av studiemedel som påverkar
återbetalningarnas storlek fr. o. m. kalenderåret 1975, I förändringssiffran
för budgetåret 1975/76 för studiesociala ändamål i tablån förklaras 260 milj.
kr. av att motsvarande belopp beräknas utgöra förbrukning av reservationsmedel
budgetåret 1974/75.
3.3
Totalförsvar
Utgifterna inom ändamålsgruppen totalförsvar avser
till helt övervägande del det militära försvaret. Därutöver ingår
civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret.
Utgiftema för totalförsvarsändamål uppgår budgetåret 1974/75 till drygt 10 % av
de beräknade totala statsutgifterna. Dess andel av de sammanlagda statliga
konsumtions- och investeringsutgifterna är däremot avsevärt högre och uppgår
till drygt 30 %.
Genom 1972 års försvarsbeslut har statsmakterna mot
bakgrand av en säkerhetspolitisk bedömning tagit ståndpunkt till inriktningen
av det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt i
övrigt totalförsvaret.
Bil. 2 Långtidsbudget 15
Beträffande det militära försvaret har fastslagits
att resurserna skall användas på sådant sätt att en framtida styrketillväxt
underlättas även om detta medför en lägre operativ styrka under de närmaste
åren än vad som annars vore möjligt. Försvaret skall bygga på den allmänna värnpliktens
grund. För att begränsa kostnaderna för de värnpliktigas utbildning har
grundutbildningen försöksvis förkortats något. Om valet står mellan olika
vapensystem skall hellre anskaffas ett större antal tekniskt mindre
kvalificerade vapensystem än ett fåtal kvalificerade. Fjärrstridsförbanden,
vilka bl. a. innehåller attackflyg och ubåtar, ges på sikt en lägre prioritet
än andra system.
I syfte att inom den givna ramen skapa så stort
utrymme som möjligt för materielanskaffning och utbildning, som ger direkt
effekt i krigsorganisationen, har överbefälhavaren fått i uppdrag minska
antalet anställda inom försvaret med 3 900 fram till september 1979.
För budgetåret 1972/73 bestämdes genom
försvarsbeslutet år 1972 en utgiftsram grundad på ett s. k. basbelopp om 6 470
milj. kr. uttryckt i prisläget febmari 1971. För budgetåret 1974/75 har i
statsverkspropositionen föreslagits militära försvarsutgifter om 8 191 milj.
kr. Härav utgörs 970 milj. kr, av priskompensation enligt nettoprisindex.
Basbeloppet är, bortsett från tekniska justeringar, oförändrat i förhållande
till försvarsbeslutet.
Enligt det nya planeringssystemet skall riksdagen
inte besluta om en flerårig utgiftsram. Planeringen för de närmaste fem åren
måste dock ske med utgångspunkt i en viss planeringsram. Denna planeringsram
har i statsverkspropositionen bestämts utgå horisontellt från det nämnda
basbeloppet. Härtill kommer kompensation för prisstegringar enligt
nettoprisindex.
För att belysa utvecklingen av de militära
försvarsutgifterna även i löpande priser har beräkningar gjorts på grundval av
de prisantaganden som tillämpas vid beräkningar i långtidsbudgeten i övrigt
(tabell 2).
Planeringsramen uttryckt i löpande priser medger
att ca 2 250 milj. kr. årligen kan användas för materielanskaffning. Till de
större anskaffningsprogrammen hör infanterikanonvagnar, terrängbilar och
luftväms-robotar för armén, ubåtar, patrullbåtar och kustartilleribatterier för
marinen samt fortsatt anskaffning av attackversionen av flygplanet Viggen och
utveckling av jaktversionen av Viggen för flygvapnet.
Beträffande civilförsvaret iimebär försvarsbeslutet
att planeringen bl. a, skall utgå från att befolkningen kan komma att beröras
av biverkningar vid anfall mot militära mål i samband med en invasion eller
vid markstrid varvid i första hand konventionella stridsmedel används. Liksom i
fråga om det militära försvaret bör civilförsvarsåtgärdema ges långsiktig
inriktning. Vissa begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under de
närmaste åren. Exempel härpå är att manskapsutbildningen något begränsas.
Regeringen har nyligen i proposition till riks-
Totalförsvar
(Milj,
kr,, fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändrir
Ig till
Procen-
Genom-
snittlig
1974/75
tuell för-
snittlig
procen-
1975/
1976/
1977/
1978/
ändring
procen-
tuell för-
76
77
78
79
1974/75-
tuell
för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter
+ 1,6
8 840
+ 9
+ 1
+ 368
+ 24
+ 0,1
+ 1,1
därav
militärt försvar
+ 1,3
8 191
+ 38
0
0
0
+ 0,5
+ 0,1
civilförsvar
+ 0,5
154
- 4
0
0
0
- 2,6
- 0,7
ekonomiskt
försvar
+ 13,0
237
-33
-12
+ 362
+ 21
-13,9
+ 24,8
dagen
föreslagit att civilförsvarets utbildnings- och övningssystem förändras samt
att planeringen inriktas mot centraliserad utbildnings- och förrådsverksamhet.
För budgetåret 1972/73 bestämdes genom
försvarsbeslutet 1972 en utgiftsram grundad på ett s. k, basbelopp om 118 milj,
kr., uttryckt i prisläget februari 1971, I statsverkspropositionen har för
budgetåret 1974/75 föreslagits utgifter för civilförsvaret om 153,8 milj, kr.
Härav utgörs 18 milj. kr, av priskompensation enligt nettoprisindex. Basbeloppet
är oförändrat i förhållande till försvarsbeslutet. Planeringen de närmaste fem
åren bör enligt statsverkspropositionen 1974 utgå horisontellt från det nämnda
basbeloppet. Härtill kommer kompensation för prisstegringar enligt
nettopris"index. Denna planeringsram medger bl, a, att skyddsmasker kan
anskaffas fortlöpande. Det bör observeras att planeringsramen endast avser de
civilförsvarsåtgärder som finansieras över fjärde huvudtiteln. Andra åtgärder
såsom byggande av normalskyddsrum, verksskydd och kommunemas utgifter för
skyddsrum m, m, finansieras på annat sätt. Dessa kostnader, som bärs direkt av
enskilda och kommuner, har under senare år varit ungefär lika stora som de som
belastar statsbudgeten.
Det ekonomiska försvaret omfattar
beredskapsåtg'årder inom bl, a, industriproduktionen, livsmedelsförsörjningen,
energiförsörjningen och kommunikationerna. För att skydda samhället mot
skadeverkningar som beror på avbrott i oljetillförseln sker en betydande
beredskapslagring av oljeprodukter. Investeringskostnaderna för
beredskapslagring av olja och bensin under perioden 197076 beräknas till 760
milj, kr, varav staten bidrar med ca 80 milj. kr. Under perioden
1975/761978/79 kommer beredskapslagringen att utökas med en stadig lagring av
3 milj. m-* råolja. Utgifterna härför kommer, som framgår av ovanstående
tablå, att till övervägande del falla på budgetåret 1977/78, Under samma period
har medel beräknats för en beslutad utökad statlig lagring av gasol och
flygdrivmedel till en kostnad av ca 44 milj, kr.
Bil. 2 Långtidsbudget 17
Tabell 2. Utveckling av de militära försvarsutgifterna
1974/751978/79 i löpande priser
(Milj. kr.)
1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
Militära försvarsutgifter 8 191 8 652 8 924 9 196 9 477
varav priskompensation (970) (1393) (1665) (1937) (2 218)
Förändring från föregående
budgetår
+ 461 +272 +272 +281
För att en tillfredsställande
beredskap betr"äffande försörjningen med beklädnadsvaror skall kunna
upprätthållas beviljas ränte- och amor-teringsfria avskrivningslån till
investeringar inom teko-, sko- och garveri-industrierna. En ram av 55 milj. kr.
för detta ändamål har beslutats utöver redan anvisade 55 milj. kr.
Övrigt totalförsvar omfattar
åtg'ärder inom en rad skilda funktioner. Aktiviteterna inom hälso- och
sjukvården, polisverksamheten och det psykologiska försvaret förutsätts
fortlöpa på ungefär oförändrad nivå. Verksamheten inom övrigt totalförsvar
bygger i krig och krigssituationer i stor utsträckning på den bas som det
fredstida samhället utgör. Behovet av beredskapsåtg'ärder blir därför beroende
av samh'ällets utveckling i övrigt.
3.4 Kommunikationer och energiförsörjning
Denna ändamålsgrupp omfattar
huvudsakligen utgifterna för vägvä-sendet, kommunikationsverken dvs.
postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket
vissa investeringsutgifter för Sveriges Radio samt vattenfallsverket.
I tablån anges den
anslagsutveckling som förutses för långtidsbudgetperioden. Dessa anslagsbelopp
avser att jämte tidigare behållningar täcka den förutsedda medelsförbrukningen
och däratöver ge en marginal om ca 10 % för att möjliggöra ökade
investeringsramar om det skulle påkallas av konjunkturm'åss)ga eller andra
sk'ål. Beloppen i det följande avser den beräknade medelsförbrakningen.
Vid bedömningen av den framtida
utvecklingen har hänsyn i första hand tagits till den väntade efterfrågeutvecklingen.
Som nämnts i avsnitt 1,2 föreligger vissa svårigheter att avgöra vilken
investeringsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till
efterfrågan. För att få en praktiskt användbar beräkningsmetod har
investeringama, efter reduktion med väntad produktivitetsstegring, förändrats i
takt med den berälcnade efterfrågeökningen. Vidare har vissa beslutade program
och engångsprojekt beaktats. Som exempel kan nämnas uppförandet av en ny
utrikesterminal på Arlanda flygplats samt anläggandet av en ny flygplats i
göteborgsregionen,
2 Riksdagen 1974,1 saml. Nr 100. Bilaga 2
Prop.
1974:100 18
Inom vägväsendet beräknas trafikvolymen öka i
långsammare takt än vad som varit fallet under 1960-talet, Det även vid en
oförändrad nivå på v'ägbyggnadsanslagen snabbt stigande v'ägkapitalet kräver
emellertid en viss uppräkning av driftanslagen för att det ökade underhållsbehovet
skall kunna tillgodoses. Målsättningen för vägbyggandet innefattar bl, a, ökad
satsning på kollektiv trafik samt miljöförbättrande och trafiksäkerhetshöjande
åtgärder.
Televerkets
investeringar omfattar dels telen'ätet, dels rundradioanläggningar för
distribution av radio- och TV-programmen, Medels-förbrukningen för dessa
ändamål beräknas uppgå till ca 825 milj, kr, under budgetåret 1974/75, varav ca
39 milj, kr, för rundradioanläggningar. Investeringarna i telen'ätet har
bedömts mot bakgrund av den väntade teletrafikutvecklingen,
Medelsförbrakningen
för statens järnvägars investeringar beräknas uppgå till drygt 420 milj, kr,
under budgetåret 1974/75, Investeringarna har räknats upp med hänsyn till den
förväntade trafik- och produktivitetsutvecklingen.
Utvecklingen av luftfartsverkets investeringar
domineras av ett fåtal stora objekt. Medel har beräknats för färdigställandet
av en ny utrikesterminal på Arlanda flygplats och en ny flygplats i
göteborgsregionen. Övriga investeringsbehov har bedömts mot bakgrund av den
förvän tade trafikutvecklingen.
Medelsbehovet
för postverkets investeringar har beräknats med utgångspunkt i att den totala
postvolymen kommer att ligga på i stort sett oförändrad nivå under perioden.
Särskild hänsyn har tagits till vissa större pågående byggnadsprojekt, bl. a.
färdigställandet av ett bangårdsposthus i Malmö och en ny etapp av
postgirohuset i Stockholm,
I
fråga om sjöfarten förutses under den framförliggande perioden en fortsatt
rationalisering av lots- och fyrväsendet. Under budgetåret 1974/ 75 beräknas en
ny statsisbrytare av större och maskinstarkare typ att komma i operativ
verksamhet. Ytterligare en eller möjligen två sådana isbrytare kommer att
levereras under långtidsbudgetperioden. Vid medelsberäkningen har hänsyn
tagits till de drift- och kapitalkostnader som följer av den utökade
isbrytarflottan.
Anslaget
till vattenfallsverket beräknas under perioden bibehållas på en hög nivå. Ett
intensivt utrednings- och planeringsarbete pågår f. n, på energiområdet i syfte
att ta fram underlag för utformningen av ett långsiktigt energipolitiskt
handlingsprogram. I avvaktan på resultaten av detta arbete har liksom tidigare
antagits en efterfrågeökning på elektrisk kraft med drygt 8 % per år under
1970-talet. Produktionen har hittills i huvudsak varit baserad på
vattenkraftstillgångar. Den väntade starka ökningen av efterfrågan på elkraft
kommer emellertid i ökad utsträckning att täckas genom de beslutade
utbyggnaderna av framför allt kärnkraftverk.
Bil. 2
Långtidsbudget
19
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommunikationer
och energiförsörjning
(Milj,
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1974/75
tuell för-
snittlig
procen-
1975/
1976/
1977/
1978/
ändring
procen-
tuell
för-
76
77
78
79
1974/75-
tuell
för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter
+ 1,5
6 765
-251
+
9
-43
- 1
-3,7
-1,1
därav
ordinarie väg-
anslag, trafik-
säkerhet m,m.
- 0,6
2 662
+ 17
+ 11
+ 18
+25
+0,7
+0,9
kommunika-
tionsverken
- 1,1
2 203
-134
-29
-83
-28
-6,1
-3,3
energiförsörjning
+ 20,9
1489
- 30
+ 38
+ 24
±
0
-2,0
+0,5
Under perioden fram till 1978/79 skall enligt
riksdagens beslut tre aggregat vid Ringhals sättas i drift. Riksdagen har även
beslutat om ett fjärde aggregat i Ringhals som beräknas tas i bruk 1979/80. Av
de två beslutade aggregaten i Forsmark beräknas det första komma att tas i
drift under budgetåret 1978/79. Endast en del av vattenfallsverkets investeringsutgifter
för det senare projektet har inräknats eftersom huvuddelen av
investeringsutgiften beräknas kunna finansieras via upplåning.
3.5
Stöd till barnfamiljer
Utgifterna under denna ändamålsgrapp avser
huvudsakligen inkomstöverföringar till hushållen i form av allmänna bambidrag,
föräldrapenning och bostadstillägg för barnfamiljer. Statsbidrag till
kommunernas barnomsorg utgör en växande del av ändamålsgrappen. Vidare ingår
statens utgifter för bidragsförskott (utgifterna för underhållsbidrag till barn
för vilka ersättning inte kan tas ut av den underhållsskyldige) och den del av
statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.
Utgiftsutvecklingen för barnbidragen bestäms av
bidragsnivån och befolkningsutvecklingen. Barnbidragsbeloppet höjdes den 1
januari 1974 från 1 320 kr. till 1 500 kr. per bam och år. Barnbidraget utgår
f. n. till omkring 1 miljon bamfamiljer med ca 1,8 miljoner bam. Antalet barn i
bidragsberättigad ålder beräknas komma att stiga under hela den aktuella
perioden.
Den tidigare moderskapsförsäkringen omvandlades fr.
o. m, den 1 januari 1974 till en föräldraförsäkring. Genom införandet av en
föräldrapenning med en garantinivå på 25 kr./dag under sex månader i anslutning
till barns födelse har de grapper som haft det svagaste försäkringsskyddet i
detta avseende fått en kraftig förbättring. Föräldrapenningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stöd
till barnfamiljer m. m.
(Milj,
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittiig
1974/75
tuell för-
snittiig
procen-
1975/ 1976/ 1977/
1978/
ändring
procen-
tuell för-
76 77 78
79
1974/75-
tueU för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter +8,7 5 195 +197 +138 +118 +113 +3,8 +2,6
därav
allmänna
barn
bidrag +4,1 2 720 +10 +15 +15 +10 +0,4 +0,5
utgår
till den av föräldrarna modern eller fadern som stannar hemma och vårdar
barnet. För den som har sjukpenning över garantinivån detta gäller de flesta
utgår föräldrapenning med samma belopp som sjukpenningen. Fr. o. m. den 1
januari 1975 förlängs föräldraförsäkringens ersättningstid från sex till sju
månader.
De statliga och statskommunala bostadstilläggen
till barnfamiljer utgår till ca en halv miljon familjer med omkring en miljon
barn. De statskommunala bostadstilläggen omfattar fr. o, m. den 1 januari 1974
även låginkomsttagare utan barn. De utgifter som denna reform medför har i
långtidsbudgeten förts till ändamålsgruppen bostäder.
De barn vars föräldrar lever åtskilda är genom
bidragsförskotten garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd.
Bidragsförskottens års-belopp höjdes den 1 januari 1971 från 30 till 40 % av
basbeloppet, samtidigt som den övre åldersgränsen höjdes från 16 till 18 år.
Kommunerna erhåller statsbidrag med 75 % av nettokostnaderna för varje
kalenderår i efterskott.
Barnomsorgen blir av allt större betydelse när det
gäller samhällets service till barnfamiljema. Under en följd av år har statens
bidrag till anordnande och drift av barnstugor höjts kraftigt. Som en följd
härav har antalet platser i daghem och fritidshem ökat och uppgick år 1973 till
70 000. Anordningsbidraget utgår temporärt för tiden 15 oktober 197331
december 1974 med fördubblat belopp, eller med 12 000 kr. per plats.
Driftbidraget till daghem och frhidshem höjs fr. o. m. 1 juli 1974 till 6 500
kr. resp. 3 250 kr. per plats och år. Mot bakgrund av kommunernas uppgifter om
den planerade utbyggnaden och med hänsyn till den ökade statliga
bidragsgivningen kan ca 25 000 nya platser i daghem och fritidshem beräknas bli
påbörjade under innevarande och nästa budgetår.
Allmän förskola för 6-åringar införs under år 1975.
Statsbidragen till denna verksamhet beräknas till ca 50 milj. kr. per år.
Den 1 januari 1969 infördes statsbidrag till
kommunala familjedaghem. Under år 1974 beräknas antalet platser uppgå till
drygt 50 000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget 21
Statsbidragen
till kommunala familjedaghem höjdes för år 1974 temporärt från 35 % till 50 %.
Frågor rörande statsbidragets konstruktion fr. o. m. kalenderåret 1975 har av
regeringen hänskjutits till den kommunalekonomiska utrednmgen. Resultatet av
utredningens överväganden skall redovisas i sådan tid att regeringens förslag i
frågan kan föreläggas 1974 års riksdag. Eventuella effekter av utredningens
förslag har här inte beaktats.
3.6
Arbetsmarknad och regionalpolitik
Sedan 1960-talets början har utgifterna för
arbetsmarknads- och regionalpolitiken ökat mycket kraftigt. Under de senaste
fem budgetåren har utgifterna i fasta priser inom denna ändamålsgrapp stigit
med i genomsnitt ca 12 % per år. De snabbt växande anslagen är ett uttryck för
en höjning av ambitionsnivån, men hänför sig också till ökade insatser till
följd av den höga takten i näringslivets strukturomvandling. Det kan i detta
sammanhang nämnas att arbetsmarknadsverket hittills under 1970-talet tillförts
sammanlagt 470 tjänster för handläggande personal. Till detta kommer
ytterligare 250 tjänster som numera tillförts verket för budgetåret 1974/75
efter beslut av 1974 års riksdag.
Det
är sannolikt att en ökad ambitionsnivå beträffande arbetsmarknadspolitiken
kommer att innebära att denna politik liksom hittills under 1970-talet alltmer
kommer att inriktas direkt på de grupper av arbetstagare som har de största
problemen. För att uppfylla målet om en jämnare fördelning av
sysselsättningsmöjligheterna mellan olika regioner och branscher krävs även i
framtiden betydande insatser såväl i fråga om åtgärder som syftar till ökad
yrkesmässig och geografisk rörlighet som i fråga om regionalpolitiskt stöd i de
delar av landet som har svårt att uppnå en tillfredsställande
sysselsättningsnivå. Långtidsbedömningarna för denna ändamålsgrupp inkluderar
inte kostnader för eventuella stabiliseringspolitiskt motiverade insatser.
Vad
angår de rörlighetsfrämjande åtgärderna förutsätts en fortsatt utbyggnad.
Antalet personer i utbildning antas öka med ca 5 000 per år under perioden. Fr.
o. m. den 1 juli 1974 höjs utbildningsbidragen med 40 kr. per månad.
De syssels'åttningsskapande åtg'ärderna i form av
beredskapsarbeten har beräknats få en i huvudsak oförändrad omfattning jämfört
med riksstatsförslaget för budgetåret 1974/75. Omfattningen av
bidragsgivningen till halvskyddad sysselsättning beräknas öka under hela
femårsperioden.
Från
1973/74 till 1974/75 sker en kraftig uppräkning av anslagen till kontant stöd
vid arbetslöshet. Detta beror främst på att ett nytt kontant arbetsmarknadsstöd
infördes från den 1 januari 1974 för personer som inte är
arbetslöshetsförsäkrade samt att statsbidragen till de erkända arbetslöshetskassorna
ökar till följd av generösare ersättningsregler och av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetsmarknad
och regionalpolitik
(Milj.
kr,, fasta
priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittiig
1974/75
tuell för-
snittlig
procen-
1975/
1976/
1977/
1978/
ändring
procen-
tueU för-
76
77
78
79
1974/75-
tuell för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter
+ 12,2
4 620
+ 156
+ 63
+ 105
+61
+3,4
+2,0
därav
arbetarskydd
+ 15,5
67
+ 4
+ 1
+ 1
+ 1
+6,0
+2,4
att
dagpenningen gjorts skattepliktig. Under de nästföljande budgetåren beräknas
dessa anslag fortsätta att öka till följd av ett växande antal medlemmar i de
erkända arbetslöshetskassorna.
I fråga om regional utveckling beslutade 1973 års
riksdag om en fem-årig ram på 2 500 milj. kr. för regionalpolitiskt stöd. Det
femåriga regionalpolitiska programmet upphör budgetåret 1977/78, men verksamheten
har i långtidsbudgeten antagits ligga kvar på oförändrad nivå även budgetåret
1978/79.
I ändamålsgrappen ingår slutligen kostnader för
arbetarskydd. Under senare delen av 1960-talet och början av 1970-talet har
utgifterna för detta ändamål ökat starkt. De nya lagreglerna om arbetarskyddet
som 1973 års riksdag beslutat om innebär att skyddsorganisationen på arbetsplatserna
får betydligt ökade befogenheter. Nya regler har fastställts för att bredda
skyddsombudens uppgifter och stärka deras ställning och handlingsmöjligheter.
Betydande ändringar har genomförts i fråga om
arbetarskyddsstyrelsens organisation och dess resurser när det gäller att
utarbeta nödvändiga anvisningar. Yrkesinspektionen har omorganiserats varvid
antalet distrikt ökat från 11 till 19 st. Vidare är en arbetsmedicinsk filial under uppbyggnad i Umeå, vilket kommer att kräva personalförstärkningar.
3.7
Skattebidrag till kommuner
I denna ändamålsgrupp ingår skatteutjämningsbidrag,
skattebortfallsbidrag i anlednmg av 1970 års skattereform samt särskilt bidrag
till kommunerna i samband med den skatteomläggning som trädde i kraft den 1
januari 1973.
Skatteutjämningsbidragen, som utgör större delen av
bidragen, syftar huvudsakligen till att stödja kommuner, landstingskommuner och
kyrkliga kommuner med svag skattekraft. Enligt de ändrade bidragsbestämmelser
som beslutades vid 1973 års riksdag och som gäller fr. o. m, år 1974 utgår
bidrag till kommuner och landstingskommuner för att tillförsäkra dessa ett
visst skatteunderlag som relateras till medelskatte-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2
Långtidsbudget
23
opaginerad Kontrollera mot PDF
kraften
i landet. Skattekraftsgarantin varierar med det geografiska läget. De kyrkliga
kommunerna får samma skatteutjämningsbidrag som år 1973 med en årlig
femprocentig uppräkning av föregående års bidragsbelopp.
Till kommunerna utgår i särskilda fall ytterligare
skatteutjämnuigsbi-drag bl, a, i form av övergångsbidrag i samband med
kommunsammanläggningar. Vidare utgår övergångskompensation till sådana
kommuner och landstingskommuner som till följd av de nya bestämmelserna skulle
ha fått sänkt bidrag år 1974 jämfört med bidraget för år 1973,
Sammantaget svarar skatteutjämningsbidragen för en
betydande del av kommunernas samlade inkomster. Skatteutjämningsbidragen
betyder mest för Gotland och norrlandslänen. De lägsta bidragen per invånare
får storstadslänen.
Anslagsbehovet påverkas främst av skatteunderlaget
och utdebiteringen. Utvecklingen av dessa faktorer har medfört en kraftig
ökning av statens utgifter för skatteutjämningsbidrag under de senaste åren.
Härutöver medförde övergången till de nya bidragsbestämmelserna den 1 januari
1974 ett ökat utgiftsbehov om ca 370 milj, kr. Till grund för beräkningen av
skatteutjämningsbidragen under långtidsbudgetperioden ligger samma antaganden
rörande inkomstutvecklingen som för långtidsbudgeten i övrigt.
Skattebortfallsbidragen är avsedda att kompensera
kommunerna för det inkomstbortfall som uppstår till följd av 1970 års
skattereform. Detta bortfall har beräknats till 1 250 milj. kr. för år 1971,
Bidragsgivningen minskar härefter i takt med att den skattekraft som kommunerna
förlorade i anledning av 1970 års skattereform återvinns genom att skatteunderlaget
per inkomsttagare ökar. Till grund för beräkningarna ligger samma antaganden om
lönesummeutveckling och medelutdebitering som för skatteutjämningsbidragen.
Det särskilda bidraget till kommunerna utgår med
122 milj, kr, per år. Bidraget ger kommuner och landsting kompensation för den
skatteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973,
Skattebidrag
till kommuner
(Milj,
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1974/75
--------
tuell för-
snittlig
procen-
1975/
1976/
1977/
1978/
ändring
procen-
tuell för-
76
77
78
79
1974/75-
tuell för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter +7,8
3 959
+ 66
+ 69
+ 80
+ 83
+ 1,7
+ 1,8
därav
skatteutjämnings-
bidrag + 1,1
2 650
+ 100
+65
+ 78
+ 83
+3,8
+2,9
Prop. 1974:100 24
3.8
Bostäder
Denna ändamålsgrapp domineras av anslaget till
lånefonden för bostadsbyggande, som för budgetåret 1974/75 föreslagits uppgå
till drygt 3 miljarder kr. Bland övriga anslag märks lånefonden för kommunala
markförvärv samt bostadstillägg för låginkomsttagare.
Under år 1974 kommer det långsiktiga
bostadsbyggnadsprogram på en miljon färdigställda lägenheter perioden 19651974
som riksdagen uttalat sig för att fidlföljas. Bostadsbyggandets omfattning och
inriktning för tiden därefter ingår som en del av de frågor som tills helt nyligen
varit föremål för utredning. I avvaktan på den samlade översyn av
bostadspolitiken som kommer att ske på grundval av boendeutred-ningens,
bostadsfinansieringsutredningens och bostadsskattekommitténs förslag har här
räknats med samma omfattning, inriktning och finansieringsformer för
bostadsbyggandet som i den reviderade finansplanen.
Huvuddelen av det statiiga kreditstödet till
bostads'ändamål från bostadslånefonden är f. n. uppbyggd på det s. k.
paritetslånesystemet. Systemet omfattar hus som påbörjats efter den 1 januari
1968 och innebär att betalningen av ränta och amortering på det statliga lånet
skall omfördelas i tiden enligt särskilda regler. Avsikten är att
kapitalkostnaderna och därmed hyreskostnaderna i hus av äldre årgång skall stå
i paritet med kapitalkostnadema för nybyggda hus. Denna omfördelning sker med
hjälp av en av riksdagen fastställd basannuitet och paritetstal som årligen
fastställs av regeringen. Lånesystemets framtida utformning ingår bland de
frågor som utretts av bostadsfinansieringsutredningen.
De senare årens mycket höga bostadsbyggande har i
förening med en dämpning av efterfrågan lett till en ökning av antalet outhyrda
lägenheter på flera orter i landet. Det är bl, a. mot denna bakgrund svårt att
på längre sikt bedöma utvecklingen av nyproduktionen av bostäder. Antalet
nyproducerade, statsbelänade lägenheter som ryms inom de av statsmakterna
angivna ramarna för bostadsbyggandet uppgår till 75 000 såväl för innevarande
år som för åren 1975 och 1976, I långtidsbudgeten har samma antagande om
nyproduktionens omfattning fått gälla även för de återstående åren under perioden.
Nedgången i nyproduktionen frigör resurser som
möjliggör en ökad ombyggnads- och förbättringsverksamhet, 1973 års riksdag
antog förslag om ökat kreditstöd till saneringsverksamheten och en utvidgning
av beslutsramen för detta ändamål, I statsverkspropositionen 1974 föreslås
ökat stöd till upprustning av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bostäder
(Milj, kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring 1968/69-
1972/73
Anslag 1974/75
Anslagsförändring
till
1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
Procentuell förändring
1974/75-1975/76
Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75 -1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
-11,9
3 532
+ 55
+250
+ 180
+205
-1,6
+4,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vidare antas beräkningsmässigt att
den nuvarande räntenivån består och att paritetstals- och låneunderlagsnivån i
enlighet med antagandet om fasta priser inte påverkas av byggnadskostnadernas
utveckling under perioden.
I långtidsbudgeten beräknas vid
dessa antaganden anslagsbehovet öka med i genomsnitt 4,6 % per år under
perioden 1974/751978/79. En inte oväsentlig del av anslagsbehovet beror på den
skuldökning på paritetslånen som följer av de här gjorda förutsättningarna om
fasta priser och därmed oförändrade
byggnadskostnader och paritetstal och av att systemet förutsatts i oförändrad
form tillämpas under hela perioden. Förändringssiffran för budgetåret 1975/76
har i tablån angivits till 55 milj, kr. Härutöver förutses en
reservationsmedelsförbrukning detta budgetår om 115 milj, kr.
3.9 Hälso-, sjuk- och socialvård
Denna ändamålsgrupp omfattar
utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden. Den största posten
utgörs av statsbidrag till den psykiatriska sjukvården.
Överenskommelser om ändrade
bidragsregler för den psykiatriska sjuJivården och regler för finansieringen av
vissa provinsialläkares pensionering godkändes av riksdagen år 1972.
Driftbidragen är emellertid fastställda endast för åren 1972 och 1973. Eftersom
parterna ännu inte träffat slutlig överenskommelse om driftbidragen för tiden
fr. o, m, år 1974 har driftbidragen i fasta priser schablonmässigt tagits upp
med samma belopp som för budgetåret 1973/74. Kostnaderna för avlösning av
statens pensionsåligganden beträffande provinsialläkare och läkare inom
mentalsjukvården kan däremot överblickas för alla de nu aktuella budgetåren.
De statliga utgifterna för
kroppssjukvård och allntän hälsovård avser en rad myndigheter på detta område,
statliga sjukhus, statsbidrag till olika former av hälso- och sjukvård samt en
viss del av kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen. Beräkningarna
av statens utgifter för sjukhus har skett med utgångspunkt i nuvarande grunder
för samarbetet med övriga finansiärer. Vidareutbildningen av läkare beräknas
bli ytterligare utbyggd under långtidsbudgetperioden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hälso-,
sjuk- och socialvård (Milj, kr,, fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittiig
1974/75
tuell för-
snittlig
procen-
1975/
1976/
1977/
1978/
ändring
procen-
tuell för-
76
77
78
79
1974/75-
tuell för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter
+ 3,2
3 144
- 1
+ 34
+42
+ 35
+ 0,9
därav
psykiatrisk sjuk-
vård m,m.
+ 3,8
1 540
- 4
-11
-0,3
-0,3
kroppssjukvård
och allmän
hälsovård
+ 5,6
459
+ 14
+
6
+
9
+ 3,1
+ 1,5
Nykterhetsvårdens utveckling kännetecknas av att de
frivilliga och öppna vårdformema ökat kraftigt under senare år medan antalet
tvångsintagningar minskat. En fortsatt jourverksamhet och vård i enskilt hem
för unga narkotikamissbrukare i de kommunala nyktérhetsnämndernas regi
förutsätts under långtidsbudgetperioden.
Anslagen till ungdomsvården avser främst de
statliga ungdomsvårdsskolorna. Under de senaste åren har kommunernas egna
vårdresurser byggts ut så att de i större utsträckning än tidigare erbjuder ett
alternativ till vård i ungdomsvårdsskola. Samtidigt har förstärkningen av ungdomsvårdsskolornas
resurser alltmera inriktats på en utbyggnad av den öppna vården utanför
skolorna. Under långtidsbudgetperioden förutses inte någon expansion av den
institutionella vården vid ungdomsvårdsskolorna.
Den öppna åldringsvården har fått allt större
betydelse. Bl, a. har den sociala hemhjälpen, som främst är inriktad på
åldringar, handikappade och bamfamiljer, expanderat mycket kraftigt. Ungefär
340 000 åldringar och handikappade beräknas få social hemhjälp år 1974. Under detta
år utgår ett förhöjt statsbidrag till social hemhjälp med 50 % av kostnaderna.
I tilläggsdirektiv har kommunalekonomiska utredningen fått i uppdrag att med
förtur behandla frågorna om storlek och utformning av detta statsbidrag för
tiden efter år 1974. Några eventuella effekter av utredningens förslag har här
inte beaktats. Vid beräkningen av utgifterna för budgetåren 1975/761978/79
har antagits att antalet ålderspensionärer forts"ätter att öka.
Samhällets åtgärder för handikappade spänner över
en rad områden. Den större delen av utgifterna t, ex, förtidspensioner och
invaliditetsersättningar inom folkpensioneringen redovisas under andra
'ända-målsgrupper. Här redovisas utgifterna för bidrag till särskolor, till tekniska
hjälpmedel, m, m.
Organisationen av hjälpmedelsverksamheten har setts
över och nya regler tillämpas fr, o, m, år 1973,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2
Långtidsbudget
27
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.10
Rättsväsende
Till ändamålsgruppen hör polisväsendet,
åklagarväsendet, domstolarna, kriminalvården samt exekutionsväsendet.
Över hälften av utgifterna för rättsväsendet hänför
sig till polisväsendet som också svarar för ca 60 % av personalen. Antalet
anställda inom polisen har under perioden 1970/711973/74 ökat med i genomsnitt
ca 470 personer per år. Enligt de bedömningar av kriminalitetens utveckling
som gjorts av den s. k. kriminalitetsprognosgruppen väntas antalet till
polisens kännedom komna brottsbalksbrott för flertalet brottstyper komma att
öka under långtidsbudgetperioden. lämfört med tidigare beräkningar har dock den
förutsedda ökningstakten dämpats. Den förväntade ökningen av biltrafiken medför
vidare i viss utsträckning ett ökat övervakningsarbete för polisens del. Mot
bl. a. denna bakgrund förutses vissa resursökningar under perioden. Den ökade
arbetsbelastningen bör dock liksom hittills i huvudsak mötas av rationaliseringar.
I beräkningen har hänsyn tagits till riksdagens beslut med anledning av
brottskommissionens förslag avseende budgetåret 1975/76.
Investeringar i nya polishus har beräknats minska
under perioden medan statens inlösen av i kommunal regi uppförda polishus
väntas fortgå i oförändrad takt. Det nya polishuset i kvarteret Kronoberg i
Stockholm färdigställs under första halvåret 1975, vilket innebär att medelsbehovet
minskar kraftigt under budgetåret 1975/76.
Domstolsväsendet svarar för ca 15 % av antalet
sysselsatta inom sektorn. För långtidsbudgetperioden har resurser beräknats
för tillkomsten av ett domstolsverk fr. o. m. budgetåret 1975/76. Vissa smärre
personalökningar för verksamheten i övrigt förutses.
Kriminalvården svarar för ca 15 % av antalet
sysselsatta inom rättsväsendet. Resiusberäkningen för långtidsbudgetperioden
har skett i enlighet med den plan för reformering av kriminalvårdens
organisation och verksamhet som redovisades i 1973 års statsverksproposition,
Pla-
Rättsväsende
(Milj,
kr,, fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1974/75
tuell för-
snittlig
procen-
1975/
1976/
19111-
1978/
ändring
procen-
tuell
för-
76
77
78
79
1974/75-
tuell
för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter
+ 7,5
3 026
-40
-3
+ 8
+ 6
-1,3
-0,3
därav
polisväsendet
+9,6
1 680
-46
-7
+ 1
+ 3
-2,7
-0,7
domstolar m, m.
+ 11,4
500
+ 16
+2
+4
+5
+3,2
+ 1,3
kriminalvård
+9,4
494
-15
+ 2
+ 3
-4
-3,0
-0,7
exekutions-
väsendet
+9,3
161
±0
±0
opaginerad Kontrollera mot PDF
nen innebär bl, a, en ny regional indelning, ett nytt
anstaltssystem och en väsentligt ökad satsning på frivård. Den del av
programmet som belastar driftbudgeten skall genomföras under en femårsperiod
med början år 1974 medan erforderliga investeringar sprids över en längre
period.
3.11 Internationellt utvecklingsbistånd m. m.
Denna utgiftsgrupp innefattar anslagen till
internationellt utvecklingssamarbete, bidrag till internationella
organisationer och anslag till andra internationella ändamål. Anslagsgruppen
domineras av utgifterna för utvecklingssamarbetet.
Tabell
3. Utvecklingen av anslagen för utvecklingsbistånd 1974/751978/79 i löpande
priser (Milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utvecklingsbistånd Förändring från föregående budgetår
2 100
+ 537
2 712 +
612
2 902 +
190
3 105 +203
3 323
+ 217
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligt den proposition som låg till
grand för riksdagens beslut år 1968 om den fortsatta utbyggnaden av
utvecklingsbiståndet skulle enprocentmålet kunna uppnås under budgetåret
1974/75 om anslagen för detta ändamål uppräknades med 25 % årligen. Det har emellertid
visat sig att de 25-procentiga anslagsuppräkningar som tillämpats sedan 1968
års beslut inte räcker till för att föra upp anslagen till en nivå motsvarande
1 % av brattonationalprodukten under budgetåret 1974/75. I
statsverkspropositionen 1974 föreslås en 35 % ökning av biståndsanslagen till
budgetåret 1974/75.
I årets långtidsbudget föruts'ätts
att enprocentmålet uppnås budgetåret 1975/76. Härefter beräknas
biståndsanslagen öka i samma takt som den förväntade ökningen i
bruttonationalprodukten, dvs. med ca 7 % per år i löpande priser,
I tabell 3 presenteras utvecklingen
av biståndsanslagen i löpande priser.
Utvecklingsbistånd m. m. (Milj. kr,, fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1974/75
tueU för-
snittlig
procen-
1975/
1976/
1977/
1978/
ändring
procen-
tuell för-
76
77
78
79
1974/75-
tuell för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter
+ 20,8
2 229
+ 306
+98
+ 102
+ 101
+ 13,7
+ 6,2
därav
utvecklings-
bistånd
+21,8
2 100
+ 312
+96
+ 100
+ 104
+ 14,9
+ 6,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget 29
Enligt riksdagens beslut om utvecklingssamarbetet
skall anslagen räknas netto med avdrag för ett eventuellt återflöde från
u-ländema i form av räntor och amorteringar. Hänsyn härtill har emellertid inte
tagits i beräkningarna då de aktuella beloppen är förhållandevis små och
ytterst osäkra. De kan till en del även komma att efterskänkas i samband med
skuldkonsolideringar på det internationella planet.
3.12
Övrigt
Under denna rabrik har sammanförts utgifter som
inte kunnat hänföras till någon av de tidigare behandlade ändamålsgrappema.
Här återfinns bl, a. anslag för att främja utvecklingen inom näringslivet,
miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet,
central och regional förvaltning samt statsskuldräntor. Vidare har här beaktats
förändringar i reservationsmedelsbehållningar och utnyttjande av rörliga
krediter.
Inom grappen näringars främjande utgör stödet till
jordbraksnäringen den tillsammans med industristödet största utgiftsposten.
Anslaget prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har antagits ligga kvar
på den i den reviderade finansplanen upptagna nivån. Den beräknade utgiftsminskningen
under långtidsbudgetperioden förklaras bl, a, av att stödprogrammen för vissa
industribranscher löper ut.
Regeringen har under våren 1974 föreslagit att ett
nytt stålverk Stålverk 80 byggs i Luleå. Finansieringen härav kommer delvis
att ske över budgeten i form av aktieteckning och lån motsvarande lokaliseringslån.
De antaganden om den tidsmässiga förläggningen av dessa senare betalningar som
här gjorts förklarar en väsentlig del av utgiftsutvecklingen för hela
ändamålsgruppen under loppet av långtidsbudgetperioden.
Anslagen till miljövård domineras av bidragen till
kommuner och industri för investeringar i reningsanläggningar. I takt med att
projekten färdigställs v'äntas dock utbetalningarna till kommunerna minska
kraftigt under perioden. För industrins del beräknas det nuvarande stödet upphöra
vid utgången av budgetåret 1974/75, Stödet till idrotten som ingår i denna
ändamålsgrupp väntas däremot uppvisa en viss ökning.
Utgiftsgruppen central förvaltning omfattar anslag
till bl. a. statsdepartementen utom försvarsdepartementet, riksdagen och dess
verk samt vissa centrala ämbetsverk. Den beräknade utgiftsökningen vid periodens
mitt förklaras bl. a. av anslag för kostnader i anledning av allmänna val.
Posten statsskuldräntor bestäms av förändringarna i
statsskulden samt av räntenivån för den statiiga upplåningen. För perioden
antas en i stort sett oförändrad räntenivå. Det upplåningsbehov som följer av
de i långtidsbudgeten gjorda beräkningarna av statens inkomster och ut-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övrigt
(Milj,
kr,, fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1974/75
tuell för-
snittlig
procen-
1975/
1976/
1977/
1978/
ändring
procen-
tuell
för-
76
77
78
79
1974/75-
tuell för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter
+ 4,1
13 171
+ 379
+ 430
+ 317
-477
+ 2,9
+ 1,2
därav
näringars
främjande
- 1,4
3 202
- 23
- 28
- 7
+
1
- 1,4
-0,5
miljövård
+26,0
385
- 49
- 13
- 4
- 4
-12,8
-4,9
central förvalt-
ning
+ 9,3
806
+ 14
+ 20
- 19
- 5
+ 1,7
+0,3
statsskuldräntor
+ 7,8
3 475
+700
+ 190
+ 260
+230
+ 21,1
+ 9,1
gifter
medför en markant ökning av de statliga ränteutgifterna.
Till gruppen förs även utgifter för byggandet av
statiiga förvaltningsbyggnader. Under perioden beräknas utgifterna härför
ligga på en hög nivå, bl, a. för att finansiera lokaler vid omlokalisering av
myndigheter.
3.13
Totala utgifter
I tabell 4 sammanfattas utgiftsutvecklingen för
samtliga utgiftsgrapper som behandlats i det föregående. Enligt de redovisade
beräknmgama skulle utgifterna i fasta priser under den framförliggande
fyraårsperioden öka med i genomsnitt 1,8 % per år att jämföra med en ökning på
4,8 % per år under perioden 1968/691972/73. Den lägre ökningstakten åren
framöver förklaras framför allt av att beräkningarna har beaktat endast sådana
utgiftskrav som följer av redan gjorda åtaganden. Ökningstalen under den gångna
perioden avser däremot faktiskt verkställda utgifter. Eftersom bedömningen av
utgiftsutvecklingen blir allt mer osäker under långtidsbudgetperiodens lopp är
det av särskilt intresse att jämföra den beräknade förändringen till
budgetåret 1975/76 med den genomsnittiiga årliga ökningen 1968/691972/73. Vid
en sådan jämförelse framgår att utgiftsökningen till budgetåret 1975/76 till
följd av redan fattade beslut beräknas till 2,5 %, dvs. lägre än den genomsnittliga
ökningen under jämförelseperioden, men ca en procentenhet mer än för
långtidsbudgetperioden som helhet. Tillväxten av statsutgifterna visar till
följd av beräkningsmetodiken i allmänhet en fallande tendens. Under budgetåret
1977/78 bryts dock denna trend på grand av kraftigt ökade utgifter för
beredskapslagring av råolja.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2
Långtidsbudget
31
opaginerad Kontrollera mot PDF
I absoluta tal förutses en speciellt kraftig ökning
budgetåret 1975/76 för ändamålsgruppen folkpensioner m. m,, vilket bl. a.
sammanhänger med tillväxten av antalet pensionärer samt ökade
pensionstillskott. Utvecklingsbiståndet beräknas öka med ca 300 milj, kr. i
fasta priser, vilket innebär att det s, k, enprocentmålet uppnås detta
budgetår. Anslagen till gruppen utbildning och forskning växer med ca 330 milj,
kr. Härav kan dock 260 milj. kr. hänföras till effekterna av en
reservationsmedels-förbrukning på studiemedelsfonden under budgetåret 1974/75.
Bland övriga stora utgiftsposter kan n'ämnas stödet till barnfamiljer och den
s, k, övrigposten. Utvecklingen av den senare utgiftsgruppen präglas i stor
utsträckning av de ökade kostnaderna för den statiiga upplåningen.
Tillsammans svarar de fem här nämnda
utgiftsområdena för så gott som hela utgiftsökningen under budgetåret 1975/76.
Enligt de principer som gäller för beräkningen av
långtidsbudgeten skall hänsyn endast tas till de framtida konsekvenserna av
redan tagna beslut och gjorda åtaganden. Som tidigare framhölls har denna
pruicip gällt även för de här redovisade beräkningarna. Det bör dock framhållas
att ett flertal kostnadsmässigt tunga reformer redan aviserats
Tabell
4. Utgiftsutvecklingen 1974/75-1978/79 i fasta priser (milj. kr.)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittiig
1974/75
tuell
för-
snittlig
procen-
1975/76
1916111
1977/78
1978/79
ändring
procen-
tuell
för-
1974/75-
tuell
för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Folkpensioner,
sjukförsäkring
m, m.
+ 6,3
15 881
+
816
+
456
+
421
+ 416
+
5,1
+ 3,1
Utbildning
och
forskning
+ 1,7
11222
+
329
+
34
+
50
+ 64
+
2,9
+ 1,0
Totalförsvar
+ 1,6
8 840
+
9
+
1
+
368
+ 24
+
0,1
+ 1,1
Kommunikationer
och energiför-
sörining
+ 1,5
6 765
251
-T
9
43
- 1
3,7
-1,1
Stöd
till barn-
familjer
+8,7
5 195
+
197
~r
138
+
118
+ 113
+
3,8
+2,6
Arbetsmarknad
och
1
lokaliserings-
politik
+ 12,2
4 620
_U
156
+
63
+
105
+ 61
+
3,4
+2,0
Skattebidrag
till
kommuner
+ 7,8
3 959
+
66
+
69
+
80
+ 83
+
1,7
+ 1,8
Bostäder
+ 11,9
3 532
+
55
+
250
+
180
+205
+
1,6
+4,6
Hälso-,
sjuk- och
socialvård
+ 3,2
3 144
1
-r
34
+
42
+ 35
+0,9
Rätts-
och polis-
väsende
+ 7,5
3 026
40
3
+
8
+
6
1,3
-0,3
Internationellt
ut-
vecklingsbistånd
+20,8
2 229
-T
306
+
98
+
102
+ 101
+ 13,7
+ 6,2
Övrigt
+ 4,1
13 171
-L.
379
+
430
a_
317
-477
+
2,9
+ 1,2
Totalt
+ 4,8
81584
+2 021
+1579
+1748
+630
+
2,5
+ 1,8
Prop. 1974:100
32
Tabell
5. Utgiftsutvecklingen 1974/75-1978/79 i löpande
priser
(milj, kr,)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1974/75
-------
tuell
för-
snittlig
procen-
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
ändring
procen-
tuell
för-
1974/75-
tuell för-
ändring
1975/76
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Totala
utgifter i
fasta priser
+
4,8 81584
+2 021
+
1579
+
1748
+
630
+2,5
+ 1,8
Tillkommande
utgifter
Löneökningar
+ 1 520
+ 1 210
+ 1290
+ 1 360
Försvaret
+ 423
+
272
+ 272
+ 281
Folkpensioner
och sjukförsäk-
ring
+ 542
+
580
+ 580
+ 610
Utvecklings-
bistånd
+ 300
+
91
+ 102
+ 113
Omkostnader
m, m.
_ _
+ 390
+
460
+ 450
+ 450
_
_
Oförutsedda
utgifter
+ 600
_
Summa löne- och
priseffekter
- -
+ 3 775
+ 2 613
+ 2 694
+ 2 814
-
-
Totala
utgifter i
löpande priser
+
11,8 81584
+5 796
+4
192
+4
442
+3
444
+ 7,1
+ 5,1
utan
att dessa kunnat beaktas i beräkningarna till följd av att beredningsarbetet
med dessa inte varit avslutat vid tidpunkten för långtidsbudgetens färdigställande.
Hit hör exempelvis de förändringar i pensionssystemet som föranleds av
pensionsålderskommitténs förslag. Hit hör vidare den skatteomläggning som
förbereds till inkomståret 1975 samt olika reformer på bostadsområdet.
Visserligen beräknas dessa reformer till stora delar finansieras genom ökade
intäkter och således inte fullt ut påverka budgetens saldo. De kan likväl komma
att övergångsvis påverka saldot i höjande riktning och på sikt få en betydande
effekt på ökningstalen för berörda ändamålsgrupper i tabell 4.
Utgiftsberäkningarna för budgetåret 1974/75 är
identiska med de anslagsberäkningar som redovisas i den reviderade
finansplanen. För pe-. rioden fr, o. m, budgetåret 1975/76 redovisas två olika
kalkyler. Den ena beräkningen utförs i fasta priser (tabell 4) och den andra i
löpande priser (tabell 5), Vid den senare har förutsatts en prisstegring fr, o,
m, kalenderåret 1975 om 3 % årligen. Denna förutsättning medför helt naturligt
högre takt i utgiftsstegringarna än fastprisalternativet, framför allt där
utgifternas storlek är direkt knuten till prisindex. Detta gäller t, ex,
försvarsutgiftema och folkpensionerna. Stigande priser medför också
omkostnadsökningar m. m. i den statliga verksamheten. Vidare har i alternativet
med löpande priser förutsatts att utgifterna för löner åt statsanställda och
personal i statsunderstödd verksamhet i stort kom-
Bil.
2 Långtidsbudget 33
mer
att utvecklas enligt antagandena om förändringar i totalproduktion och priser.
Slutligen har för budgetåren fr. o. m. 1975/76
lagts in oförutsedda utgifter med 600 milj. kr. per år. De återspeglar i grova
drag de genomsnittliga utgiftsökningar som med bortseende från
konjunkturbe-tingade insatser erfarenhetsmässigt brakar belasta statsbudgeten i
form av tilläggsstater. Det bör observeras att denna korrektionspost inte avser
några beräknade utgifter för reformverksamhet.
Efter omräkning till löpande priser fås för
långtidsbudgetperioden en genomsnittlig ökning av de totala statsutgifterna om
ca 5 % per år att jämföra med knappt 12 % per år för perioden 1968/691972/73.
För periodens första år, dvs. budgetåret 1975/76, beräknas utgifterna stiga med
ca 7 %. Att den förutsedda utgiftsökningen fram till 1978/79 ligger på en
påtagligt lägre nivå än under jämförelseperioden förklaras utöver själva
långtidsbudgettekniken även av den gjorda föratsättningen om den framtida
prisstegringen vilken ligger på en genomsnittligen lägre stegringstakt än den
som observerats för senare år.
4
Statsutgiftemas realekonomiska utveckling
4.1
Inledning
Tidigare har redovisats en bedömning av
statsutgifternas utveckling fördelade på olika ändamål. För en
samhällsekonomisk analys av utgiftsutvecklingen krävs en uppdelning av
statsutgifterna i realekonomiska termer.
Vid en analys av den statliga utgiftsutvecklingen i
dessa termer är det i första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan
sådana utgifter som innebär att staten direkt efterfrågar produktionsresurser
i form av varor och tjänster och å andra sidan sådana utgifter som påverkar
den samhällsekonomiska utvecklingen indirekt genom sina effekter på de
disponibla inkomsterna inom andra sektorer av ekonomin.
Den redovisning av långtidsbudgeten i
realekonomiska kategorier som lämnas i det följande bygger i huvudsak på det
inom nationalräkenskaperna tillämpade SNA-systemet (System of National
Accounts). Dock räknas här affärsverkens investeringar som en direkt statUg
investering.
De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna
anger statens direkta efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter
betraktas utgifter för statlig produktion av tjänster inom t. ex.
undervisningssektorn, rättsväsendet och försvaret. Av konsumtionsutgifterna
består ca 60 % av löner och pensionskostnader. Återstoden är omkostnader i den
löpande verksamheten, hyror, försvarets materielinköp samt reparationer och
underhåll.
I
princip skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i be-
3
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 2
Prop. 1974:100 34
räkningarna
för den statiiga sektorn från det som används för den privata sektorn. Som
statiiga investeringar betraktas här utgifter för byggnader och anläggningar
samt materielinköp för civila ändamål. Till skillnad mot vad som följer vid en
strikt tillämpning av SNA-systemet räknas dock som nyss nämnts även
affärsverkens investeringar som en direkt statlig investering.
Det bör understrykas att avgränsningen mellan
konsumtion och investering från vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det
kan sålunda hävdas att delar av konsumtionsutgifterna för t, ex, utbildning
och forskning utgör produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis
inköp av maskiner.
Den del av statens utgifter som endast indirekt
påverkar samhällsekonomin indelas i transfereringar och finansiella
transaktioner,
Transfereringama indelas i undergrupper med
utgångspunkt i olika mottagare av inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen
är transfereringar till hushållen, I denna grupp ingår de från fördelningssynpunkt
viktiga utgifterna för folkpensioner, bostadstillägg, barnbidrag, m, m. Som
transfereringar räknas också statens bidrag till kommuner, företag och
organisationer samt utgifter för utvecklingsbistånd och för statsskuldräntor.
Till gruppen finansiella transaktioner hänförs
utgifter för utlåning, aktieteckning, markinköp, m, m. Denna utgiftskategori
kan n'ärmast uppfattas som en del av kreditmarknaden.
4.2
Konsumtions- och investeringsutgiftcr
I
tabell 6 har statens utgifter för konsumtion och investeruigar redovisats
tillsammans med transfereringar till kommuner för motsvarande ändamål. Denna
redovisningsmetod har valts för att i möjligaste mån eliminera effekterna av
förändringar i huvudmannaskap mellan staten och kommunema. Därtill kommer att
effekterna på den totala efterfrågan kan sägas vara i stort sett desamma,
oavsett om staten svarar för verksamheten eller kommunerna driver den med
statsbidrag.
Dessa utgifter för konsumtion och investeringar,
vilka representerar statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta
efterfrågan på varor och tjänster, utgör knappt 50 % av de totala
statsutgifterna. Utgifterna beräknas stiga med 0,6 % per år under
långtidsbudgetperioden,-vilket är en avsevärt lägre ökningstakt än för
jämförelseperioden 1968/69 1972/73, Detta beror framför allt på att utgiftema
under den förflutna perioden inbegriper reformer medan beräkningarna för
perioden framåt enbart avser konsekvenserna av redan fattade beslut.
Konsumtionsutgifternas ökningstakt dämpas påtagligt
under långtidsbudgetperioden. Driftbidragen till kommunerna ökar något
snabbare än den statliga konsumtionen men betydligt svagare än under jämförel-
Bil. 2 Långtidsbudget
35
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
6. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling (Milj. kr,, fasta
priser)
Genom-
Anslag
Procentuell förändring till
Genom-
snittlig
1974/75
snittiig
procen-
Ny ber.
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
procen-
tuell för-
tuell
för-
ändring
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Konsumtionsutgifter
+5,2
30 575
+ 1,3
+ 0,9
+ 0,8
+ 0,8
+ 0,9
Statiiga
+4,4
21 145
+ 1,1
+ 0,3
+ 0,4
+0,3
+0,4
Driftbidrag
till kommuner
+ 7,1
9 430
+ 1,4
+ 2,0
+ 1,7
+ 1,7
+ 1,8
Investeringsutgifter
+ 1,7
7 751
-4,9
-0,2
+3,9
-0,7
-0,5
Statliga
+ 1,0
6 387
-5,2
+0,4
+4,9
-0,7
-0,2
Investeringsbidrag
till
kommuner
+4,2
1 364
-3,6
-3,0
-0,9
-0,6
-2,0
Summa
konsumtions- och
investeringsutgifter
+4,4
38 326
+0,2
+ 0,6
+ 1,4
+0,5
+0,6
seperioden.
Det något ojämna utvecklingsmönstret har bl. a, sin förklaring i utvecklingen
av bidragen till driften av gnmdskolan.
Investeringama visar en svag nedgång sett över hela
perioden. Detta torde i första hand sammanhänga med att
investeringsutvecklingen mer än konsumtionsutveckUngen påverkas av
långtidsbudgetens karaktär av konsekvensprognos. Den tillfälliga uppgången av
de statliga investeringarna budgetåret 1977/78 förklaras av
beredskapslagringen av oljeprodukter. I investeringsberäkningarna ligger
antaganden om de statliga byggkostnaderna för omlokalisering' av den statliga
verksamheten. Den avtagande trenden för investeringsbidragen till kommunerna beror
framför allt på utvecklingen av bidragen till kommunala avloppsreningsverk.
För periodens första år, dvs. budgetåret 1975/76,
föratses konsumtionen växa snabbare än under de påföljande åren, vilket torde
förklaras av bindningar till föregående års utgiftsbeslut. För investeringarna
är bilden den motsatta med en förutsedd real minskning av de statiiga investeringarna
under detta år om ca 350 milj. kr., eller ca 5 %. Därefter väntas minskningarna
bli av mindre omfattning. Sammanlagt innebär detta att den slutiiga efterfrågan
enligt långtidsbudgetens konsekvensprognos förutses vara tämligen oförändrad
mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76 för att under de påföljande åren öka
något.
Denna utvecklingsprofil avviker något från den som
man i vanliga fall brukar erhålla i långtidsbudgeten. Man har tidigare i
allmänhet erhållit en profil som inneburit en kraftigare ökning i den slutiiga
efterfrågan under det första året, dvs. i detta fall år 1975/76. Att detta
inte varit fallet denna gång sammanhänger främst med utvecklingen på investeringsområdet,
vilken i sin tur i väsentiig utsträckning kan förklaras
opaginerad Kontrollera mot PDF
av
de tidigareläggningar som i konjunkturstimulerande syfte skett under senare
år.
Det kan i detta sammanhang vara av intresse att
jämföra ovanstående beräkningar med dem som presenterats i avsnitt 2. Enligt
de samhällsekonomiska antaganden som där anges kan den statliga konsumtionen
antas komma att stiga under perioden 19721977 med ca 3,5 % och de statiiga
investeringarna med ca 1,7 %. Skillnaden mellan dessa båda beräkningar kan i
huvudsak förklaras med att de har olika underlag och syften. I de bakomliggande
samhällsekonomiska övervägandena har viss hänsyn tagits till det resursbehov
som olika nya åtaganden kommer att medföra medan långtidsbudgeten, som nämnts,
endast avser att ange det resursbehov som krävs för redan fattade beslut.
4.3
Övriga realgrupper
Utvecklingen av transfereringar och finansiella
transaktioner m. m. framgår av tabell 7. Dessa utgiftskategorier beräknas visa
en snabbare tillväxttakt än konsumtions- och investeringsutgiftema, något som
har varit ett genomgående drag även under den historiska jämförelseperioden.
Sammantaget berälcnas transfereringarna öka med i genomsnitt drygt 3 % per år.
Bidragande till den snabba ökningen är bl. a. den förutsatta utvecklingen av
utvecklingsbiståndet.
Transfereringama till hushållen beräknas växa med i
genomsnitt 2,6 % per år. Folkpensionerna som beloppsmässigt dominerar denna
realgrapp, ökar med knappt 3 % per år. I samma takt väntas de statliga
bidragen till hushållen via socialförsäkringssystemet växa. Utöver
folkpensioner ingår i denna utgiftsgrapp bidragen till sjukförsäkringen och det
kontanta stödet vid arbetslöshet. Grappen "övriga transfereringar" i
tabell 7 beräknas öka tämligen kraftigt. Häri ingår bl. a. ränte-
Tabell 7. Utvecklingen av transfereringar m. m. (Milj.
kr,, fasta priser)
Genom-
Anslag
Procentuell förändring till
Genom-
snittlig
1974/75
snittiig
procen-
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
procen-
tuell för-
tueU
för-
ändring
ändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Transfereringar
+ 7,4
37 094
+ 5,5
+2.3
+2,5
+2,4
+3,2
Till
hushållen (inkl, social-
försäkringar)
+ 7,1
23 171
+ 4,2
+2,2
+ 2,1
+2,0
+2,6
Internationella
+20,8
1 872
+ 13.9
+ 3,9
+ 3,9
+3,7
+6,3
Skattebidrag
till kommuner
m, m.
+ 7,8
3 959
+ 1,7
+ 1,7
+2,0
+2,0
+ 1,8
Övrigt
+ 8,2
8 092
+ 10,1
+2,5
+ 3,7
+ 3,7
+ 5,0
Finansiella
transaktioner
- 5,6
6164
+ 2,1
+8,3
+3,9
-7,7
+ 1,5
Bil.
2 Långtidsbudget 37
utgifterna
för den statiiga upplåningen liksom transfereringar till statliga och privata
företag.
I
posten finansiella transaktioner ingår förutom den statiiga utiåningen till
bostadsbyggande, studiesociala ändamål m. m. även förändringarna i
reservationsmedelsförbrakningen och de rörliga krediterna. För långtidsbudgeten
förutses för hela utgiftsposten en tämligen begränsad uppgång om 1,5 % om året
men elimineras inflytandet från de gjorda föratsättningarna om utvecklingen av
de reserverade medlen och de rörliga krediterna erhåller man en ökning för
återstoden om ca 5 % om året. Den beloppsmässigt mest expansiva komponenten
utgör utiåningen till bostadsändamål. Även utiåningen av studiemedel beräknas
uppvisa en fortsatt ökning under perioden.
5
Personalutvecklingen
Redovisningen avser personal inom statiig
verksamhet samt inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet. Redovisningen
avser inte bara personal som avlönas från myndighetsanslag utan även anställda
som avlönas t. ex. av forskningsråden och personal sysselsatt i uppdragsverksamhet.
Statliga bolag ingår inte i redovisningen. AB Atomenergis personal har dock
inräknats, eftersom bolagets utgifter i stort sett bestrids genom anslag över
budgeten. De statliga affärsverken ingår inte i långtidsbudgetens
personalkalkyl men redovisas separat i det följande. Personalredovisningen
avser den personalorganisation som myndigheterna beräknas ha enligt anvisade
anslag varför även vakanta tjänster ingår. Redovisningen sker i hela
årstjänster. Det bör framhållas att statistiken har många svagheter, varför
uppgifterna får betraktas som relativt osäkra.
5.1
Långtidsbudgetens personalkalkyl
Den personalutveckling som följer av redovisade
utgiftsberäkningar framgår av tabell 8. En uppdelning har skett på de områden
som personalmässigt väger tungt.
Med
undantag för budgetåret 1975/76 är den för varje år beräknade personalökningen
påtagligt lägre än ökningen till budgetåret 1974/75. Den totala
personalökningen under hela långtidsbudgetperioden beräknas till ca 1 600.
Liksom under tidigare period svarar personalen inom skolväsendet och
vuxenutbildningen för huvuddelen av ökningen.
Inom rättsväsendet väntas betydande
personalökningar under långtidsbudgetperioden. Ökningen avser främst
polisväsendet och kriminalvården. Speciellt kraftiga ökningstal föratses för
budgetåret 1975/76 till följd av gällande treårsprogram för polisväsendet.
Prop. 1974:100
38
Tabell
8. Personalutvecklingen 1970/71
-1978/79
Genomsnitt-
Förändring
Totalt
Förändring till
lig föränd-
1973/74-
1974/75
ring 1970/71
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
-1973/74
Rättsväsende
+ 954
+ 543
33 054
+ 651
+ 226
+ 196
+ 140
Totalförsvar
- 412
-518
47 530
-430
-496
-622
-325
Hälso-,
sjuk- och
socialvård + 132
+ 99
7 097
+ 55
+ 12
+ 17
+ 8
Utbildning
och forskning
(exkl, skolväsendet
och vuxenutbild-
ningen) + 1 964
+ 153
26 653
- 48
+ 46
+ 79
+ 59
Arbetsmarknadspolitik
+ 580
+280
9 061
+ 100
+ 50
+ 50
+ 50
Kommunikationer
och
energiförsörjning 256
-556
13 326
-195
-176
- 74
- 10
Skolväsendet
och vuxen-
utbildningen +2 639
+ 201
97 526
+ 542
+ 502
+541
+487
Övrigt
+1465
+ 592
43 554
+ 70
+ 109
- 83
+ 46
Summa
+7 066
+794
277 801
+745
+273
+104
+455
Nedskärningen av personalbehovet inom
totalförsvaret fortsätter under långtidsperioden. Personalstyrkan inom
försvaret beräknas minska med 3 900 personer fram till september 1979.
Inom ändamålsgrappen högre utbildning och forskning
väntas en förhållandevis obetydlig personalökning i jämförelse med tidigare
år. Detta sammanhänger med gjorda antaganden rörande antalet närvarande
studerande vid de fria fakulteterna. Minskningen av personalbehovet under
budgetåret 1975/76 förklaras av en minskning av personalbehovet vid
lärarhögskolorna.
Inom kommunikationsväsendet förutses fortsatta
minskningar främst inom vägväsendet. Här inräknas som tidigare nämnts inte
affärsverken. En viss personalminskning väntas vidare på grand av den fortsatta
rationaliseringen inom lots- och fyrväsendet.
Liksom under tidigare perioder föratses
personalökningar inom skolväsendet och vuxenutbildningen. Detta sammanhänger
främst med det ökade elevantalet i grundskolan.
Som en följd av beräkningsmetodiken förutses,
liksom vad gäller utgiftskalkylerna, personalökningarna under den
framförliggande perioden ligga på en väsentligt lägre nivå än under
jämförelseperioden. Det bör understrykas att långtidsbudgetens
personalredovisning inte återspeglar den statiiga sektorns totala efterfrågan
på arbetskraft.
5.2
Affärsverken
Personalutvecklingen inom affärsverken framgår av
tabell 9. Affärsverkens efterfrågan på personal väntas fortsätta att minska
kraftigt. Utvecklingen under jämförelseperioden påverkas av arbetstidsförkortningen.
Bil. 2 Långtidsbudget
39
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
9. Personalutvecklingen vid affärsverken 1970/71-1978/79
Genomsnitt-
Förändring
Totalt
Förändring till
lig
föränd-
1973/74
1974/75
------
ring
1970/71
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
-1973/74
Postverket
+ 1233
- 200
40 900
- 50
Televerket
+ 155
- 315
40 900
- 250
- 200
- 200
- 150
Statens
järnvägar
-1938
-1415
39 485
-1400
-1 500
-1 600
-1600
Luftfartsverket
+ 154
+ 86
1 878
+ 104
+ 76
+ 83
+ 56
Förenade
fabriksverken
+ 278
- 320
8 05!
- 300
- 100
- 100
- 100
Statens
vattenfallsverk
+ 471
+ 250
10 455
+ 50
- 600
- 600
+ 150
Domänverket
- 400
- 465
5 440
- 416
- 415
- 405
- 395
Summa
-
47
-2
379
147 109
-2 262
-2
739
-2 822
-2
039
Inom postverket bedrivs sedan flera år en
omfattande rationaliseringsverksamhet, med bl. a, ökad användning av ADB,
Någon personalökning förutses inte.
Även det minskade personalbehovet hos televerket
och statens järnvägar beror i stor utsträckning på rationaliseringar. Den
kraftiga nedgången i personalantalet hos SI bör också ses mot bakgrand av den
snabba tillväxten i pensionsavgångarna under senare delen av 1970-talet.
Den ökade efterfrågan på personal inom
luftfartsverket motiveras bl, a, av behovet av driftpersonal vid nybyggda
flygplatser.
För statens vattenfallsverk föratses en
förhållandevis kraftig personalminskning, vilken bl. a, beror på en minskad
utbyggnadstakt av vattenkraftverken.
6
Inkomstutvecklingen
Beräkningen av inkomstutvecklingen baseras på
antagandet om oförändrade skatteregler under hela långtidsbudgetperioden. Av
avgörande betydelse för statsinkomsternas förändringar blir härvid de
antaganden som görs om skatteunderlagets (lönesummans) utveckling. För kalenderåren
1974 och 1975 beräknas i följande kalkyl, liksom i den reviderade finansplanen,
den totala lönesumman komma att stiga med ca 12 % resp, ca 7 %, För åren efler
1975 antas lönesumman öka med 7 % per år. Detta antagande baseras på en
beräknad tillväxt av den totala produktionen med 4 % och en årlig prisstegring
med 3 %, Den antagna tillväxten av lönesumman ligger till grund för
beräkningarna av inkomstskatt och mervärdeskatt. Övriga statsinkomster har i
flertalet fall framskrivits med hjälp av andra metoder. De beräknade förändringama
i statsinkomsterna under angivna förutsättningar framgår av tabell 10, Enligt
kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt att minska från 10,7 % per år under
perioden 1968/691972/73 till 8,4 % per år under perioden 1974/751978/79,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
10. Statsinkomsternas utveckling 1974/75 1978/79 i löpande priser
Genomsnitt-
1974/75
Förändring till
Genom-
lig pro-
snittlig
pro-
centuell
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
centuell
förändring
förändring
1968/69-
1974/75-
1972/73
1978/79
Inkomstskatt
+ 6,7
29 800
+2 800
+2 800
+4 900
+ 5 200
+ 11,2
Mervärdeskatt
+ 17,1
14 030
+ 2 350
+ 1700
+ 1 200
+ 1400
+ 10,2
Allmän
arbetsgivar-
avgift
5 190
+ 635
+ 555
+ 350
+ 390
+ 8,2
Övr,
inkomster
+ 7,7
22 972
+ 1052
+ 725
+ 685
+ 698
+ 3,3
Summa
+ 10,7
71992
+6 837
+5
780
+7
135
+7
688
+ 8.4
Av stor betydelse för statsinkomsternas utveckling
är förändringarna under inkomstskattetiteln. Inkomsterna på denna titel
bestäms av nettot mellan statens brattouppbörd av främst preliminär A- och
B-skatt samt inbetalningar av kvarstående skatt och fyllnadsbetalningar å ena
sidan och utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt å den
andra. Som framgår av tabell 10 beräknas nettot på inkomstskattetiteln växa
betydligt snabbare under perioden 1974/751978/79 än under perioden
1968/691972/73, I huvudsak finns det två förklaringar till detta. För det
första reducerades inflödet av inkomstskatt under den historiska perioden
kraftigt av de två statiiga skatteomläggningarna 1971 resp. 1973, Sammantaget
innebar de två skatteomläggningarna en skattesänkning per helår räknat om ca 5
miljarder kr. För det andra påverkas under långtidsbudgetperioden inkomstskattens
tillväxt i uppdragande riktning av kvarvarande effekter från omläggningen till
beskattade förmåner vid sjukdom, arbetslöshet m, m. Dessa båda faktorer
motväger effekterna av den lägre tillväxten av skatteunderlaget som
kalkylmässigt antagits komma att gälla under långtidsbudgetperioden.
Beräkningarna i tabell 10 bygger som nämnts på nu
gällande skattesystem. Den omläggning av skattesystemet som aviserats till
inkomståret 1975 har sålunda i avvaktan på proposition i ämnet inte kunnat
beaktas. Förslagen från 1972 års skatteutredning innebär en sänkning av de
direkta skatterna, vilken finansieras genom en höjning av företagens sjukförsäkringsavgifter
och av allmänna arbetsgivaravgiften.
Mervärdeskatten är beroende av ökningen av
konsumtionen av mervärdeskattepliktiga varor, vilken i sin tur sammanhänger
med bl, a, stegringen av den totala lönesumman. Med hänsyn till bl, a, den
statliga skatteskalans progressivitet föratses den totala köpkraften, och
därmed inkomster från mervärdeskatten, öka i något långsammare takt än
hushållens nominella inkomster. Inkomsterna från den allmänna arbetsgivaravgiften
beräknas öka med drygt 8 %.
Bil. 2 Långtidsbudget 41
Bland större inkomster under övriga inkomster kan
noteras att skatten på sprit och vin trendmässigt förutses öka med drygt 100
milj, kr. per år och automobilskattemedlen med ca 150 milj. kr. per år.
Inkomsterna från statens kapitalfonder beräknas öka med drygt 150 milj. kr. per
år varav bostadslånefonden svarar för huvudparten.
7
Sammanfattning
Som inledningsvis framhölls är syftet med
långtidsbudgeten att ange konsekvenserna för den statliga budgetutvecklingen
under den framförliggande fyraårsperioden av de beslut statsmakterna redan
fattat och de åtaganden som gjorts för framtiden. Långtidsbudgeten utgör på
utgiftssidan en beräkning av de resurser som krävs för att den statliga och
statsunderstödda verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med dessa beslut
och åtaganden. Beräkningama av statsinkomsternas utveckling utgår från nu
gällande skatteregler samt från vissa antaganden om skatteunderlagets tillväxt.
Långtidsbudgeten innefattar alltså inga försök att förutse beslut som
statsmakterna kan komma att fatta under perioden. Den får därför inte uppfattas
som en prognos över statsbudgetens sannolika förändringar. Däremot kan
långtidsbudgeten genom att ange de inteckningar i resursutrymmet som redan
gjorts utgöra en del av statsmakternas beslutsunderlag. På grundval av
långtidsbudgeten kan en bedömning göras av utrymmet för nya aktiviteter,
behovet av omprövning av existerande program och eventuella krav på inkomstförstärkningar.
Beräkningarna utgår från anslagsbeloppen enligt
kompletteringspropositionen för budgetåret 1974/75 och omfattar perioden t. o.
m, budgetåret 1978/79, Analysen genomförs i såväl reala som finansiella termer.
7.1
Inkomstutvecklingen
Kalkylema för statsinkomsternas utveckling baseras
på antaganden om skatteunderlagets, dvs, i första hand den totala lönesummans,
tillväxt. Dessa antaganden är för åren 1974 och 1975 desamma som används i
den reviderade finansplanen, dvs, 12 % resp, 7 % ökning. För åren därefter
utgår beräkningarna från ett antagande om en årlig ökning av lönesumman med 7
%. Med dessa utgångspunkter och under förutsättning av oförändrade skatteregler
under hela långtidsbudgetperioden beräknas statsinkomsterna i löpande priser
stiga med i genomsnitt 8,4 % per år att jämföra med 10,7 % per år under
jämförelseperioden.
Prop. 1974:100 42
Den statliga inkomstskatten är av väsentlig
betydelse för de samlade statsinkomsternas utveckling. Inkomstskatten beräknas
växa med drygt 11 % under långtidsbudgetperioden att jämföra med knappt 7 %
under perioden 1968/691972/73, Den trots lägre lönesummeantaganden starkare
tillväxten av inkomstskatterna förklaras i första hand av de två sänkningarna
1971 resp. 1973 av den statiiga direkta skatten. I beräkningarna har ingen
hänsyn tagits till den omläggning av skattesystemet som aviserats till
inkomståret 1975. Mervärdeskatten är beroende av ökningen av konsumtionen av
mervärdeskattepliktiga varor vilken i sin tur sammanhänger med bl. a.
stegringen av den totala lönesumman. Mervärdeskatteinkomsterna beräknas växa
med ca 10 % under perioden 1974/751978/79, Tillsammans förutses inkomstskattetiteln
och mervärdeskatten svara för drygt 80 % av de totala statsinkomsternas
ökning.
Helt allmänt måste framhållas att osäkerheten om
det för skatteutvecklingen styrande inkomstantagandet och om de övriga
förutsättningar som gjorts medför att man inte får dra alltför bestämda
slutsatser om den här redovisade inkomstutvecklingen.
7.2
Realekonomisk utveckling
Vid en analys av den utgiftsutveckling som erhålles
i långtidsbudgeten är det av intresse att studera på vilka olika sätt som de
statliga utgifterna kommer att ställa anspråk på samhällets reala resurser. De
statliga konsumtions- och investeringsutgiftema innebär nämligen en direkt
efterfrågan på dessa resurser medan effekten av transfereringarna blir indirekt
genom den påverkan detta utövar på de mottagande sektorernas disponibla
inkomster.
Utgifterna för konsumtion och investeringar, inkl.
bidragen till kommunerna för dessa ändamål, ökade i fasta priser med 4,4 % per
år under perioden 1968/691972/73 medan den årliga ökningen under långtidsbudgetperioden
begränsas till 0,6 %. För såväl den förflutna som den framförliggande perioden
utgör driftbidragen till kommunal konsumtion den mest expansiva komponenten.
Enligt kalkylerna skulle ökningstakten för de
totala konsumtionsutgifterna sjunka från 5,2 % per år under jämförelseperioden
till 0,9 % per år under långtidsbudgetperioden. För periodens första år, dvs,
1975/76, förutses en konsumtionsökning om 1,3 %, vilket framstår som en
naturlig följd av att bindningarna till tidigare utgiftsbeslut är starkare för
budgetperiodens första år. För investeringsutgifterna noteras ett omslag från
en ökning under jämförelseperioden om 1,7 % per år till en minskning om 0,5 %
per år. Det bör i detta sammanhang observeras att en negativ
investeringsutveckling i första hand torde förklaras av den beräkningsteknik
som används i långtidsbudgeten. För budget-
Bil.
2 Långtidsbudget 43
året
1975/76 föratses minskningen bli speciellt stor, eller ca 5 %, vilket bl. a.
sammanhänger med de tidigareläggningar som i sysselsättnings-politiskt syfte
företagits under de senaste åren.
Utgifterna för de statliga transfereringarna väntas
växa betydligt snabbare än den statliga slutiiga efterfrågan på varor och
tjänster. Detta gäller i synnerhet periodens första år och sammanhänger bl. a.
med ökningen av utvecklingsbiståndet och av transfereringarna till hushållen.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att de
utgiftsbindningar som långtidsbudgeten redovisar i första hand avser
inkomstöverföringar från den offentiiga sektorn till andra sektorer, dvs.
sådana utgifter som har en indirekt effekt på ekonomin via dessa andra
sektorers utgiftsbenägenhet. Detta förhållande accentueras om man även
betraktar bidragen till kommunerna som inkomstöverföringar. Däremot är
bindningarna till utgiftsökningar klart lägre i fråga om den statiiga sektorns
egen efterfrågan på varor och tjänster.
7.3
Utgiftsutvecklingen
I löpande priser har de totala statsutgifterna ökat
med i genomsnitt inemot 12 % om året under perioden 1968/691972/73. I fasta
priser har ökningen varit nära 5 % per år. Enligt de beräkningar som redovisats
i det tidigare avsnittet 3 blir utgifternas stegringstakt lägre under de
kommande budgetåren. Den genomsnittliga tillväxten beräknas till ca 5 % i
löpande priser och ca 2 % i fasta priser. En sådan lägre utgiftsexpansion är
emellertid en ganska naturlig följd av de förutsättningar som gäller för
långtidsbudgetarbetet. Med den utgångspunkt som gäller för kalkylema, nämligen
att endast effekterna av redan fattade beslut skall beaktas, blir följden att
utgifterna för tidsbegränsade program som utlöper under perioden faller bort
och att resursinsatserna i övrigt begränsas till vad som krävs för att infria
och vidmakthålla gjorda åtaganden. Hänsyn har däremot inte tagits till
eventuella kommande beslut av statsmakterna. Den utgiftsutveckling som faktiskt
kommer till stånd avviker därför normalt från långtidsbudgetens beräkningar,
såväl inom olika delområden som för de totala utgifterna. Särskilt för de senare
åren i perioden understiger långtidsbudgetarnas utgiftsberäkningar regelmässigt
den faktiska utvecklingen.
Det relativt sett mest expansiva utgiftsområdet
under såväl den förflutna som den kommande perioden är biståndet till
utvecklingsländerna. Även utgiftsområdena folkpensioner, sjukförsäkring m. m,,
bostäder och stöd till barnfamiljer uppvisar till följd av gjorda åtaganden
betydande automatiska utgiftsökningar under den kommande perioden. För
ändamålsgruppen folkpensioner, sjukförsäkring, m. m. förklaras ökningstalen
dessutom av ökade bidrag till sjukförsäkringen. Även ränteutgifterna för den
statliga upplåningen kommer att växa snabbare 'än
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
11.. Budgetsaldots utveckling 1973/74-1975/76 (Milj. kr., löpande priser)
1973/74
1974/75
1975/76
Förändring från föregående budgetår till
1974/75
1975/76
Milj, kr.
7o
Milj, kr. %
Inkomster Utgifter
62 976 71 888
71992 81 584
78 829 87 380
9016 9 696
+ 14,3 + 13,5
6 837 +9,5 5 796 +7,1
Budgetsaldo
-8 912
-9 592
-8 551
-680
+ 1041
den
genomsnittliga utgiftsökningen. Tillsammans svarar de nu nämnda fem
utgiftsområdena för drygt 85 % av utgiftsökningen under långtidsbudgetperioden.
De nu föreliggande beräkningarna har presenterat en
utvecklingsbild för perioden 1974/751978/79 som i fråga om inkomst- och
ut-giftsförändringar i sina huvuddrag överensstämmer med utvecklingen i de
närmast föregående årens långtidsbudgetar. På utgiftssidan innebär denna bild
att redan ett infriande av tidigare åtaganden kommer att ställa anspråk på
fortsatt ökade statsutgifter under hela den aktuella perioden. Till följd av
beräkningstekniken kommer däremot själva ökningstakten i utgiftsutvecklingen
att nedgå under perioden, samtidigt som tillväxten i statsinkomster blir
relativt konstant, vilket medför en successiv förstärkning av budgetsaldot. Den
nu föreliggande förstärkningen är av ungefär samma storlek som under
föregående år,
I två betydelsefulla avseenden skiljer sig dock de
nu presenterade beräkningarna från utvecklingen enligt de närmast föregående
långtidsbudgetarna. För det första präglas utgångsåret 1974/75 av ett väsentligt
större utgiftsöverskott än under tidigare år och för det andra synes i högre
grad än tidigare stora resurskrävande reformer ha aviserats utan att de
statsfinansiella effekterna härav kunnat beaktas i långtidsbudgeten.
Jämfört med beräkningarna för ett år sedan är
utgångsårets budgetunderskott denna gång ca 4 miljarder kr. större. Enligt
tabell 11 kan underskottet för 1974/75 nu beräknas uppgå till 9,6 miljarder kr.
Denna höga nivå kan främst s'ättas i samband med den ambitiösa
sysselsättnings-och konjunkturpolitik som förts under senare år. Som framgår av
den följande tablån har de statliga budgetunderskotten härigenom kommit upp på
en i förhållande till hela brattonationalprodukten (BNP) mycket hög nivå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget 45
Det
statliga budgetunderskottet i procent av BNP i löpande priser
1964/65
1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
1973/74
(prel,)
1974/75 (beräknat)
0,2
0,3 1,3 2,2 1,8 2,4
1,5 1,9 3,0 3,8
3,7
Erfarenhetema från de tidigare långtidsbudgetama
har givit vid handen att man i allmänhet för detta första år i långtidsbudgeten
brukar kunna göra en relativt säker bedömning av de resursanspråk som följer av
redan gjorda åtaganden. Som tidigare framhållits synes föratsättningarna i
detta avseende vara något annorlunda i år.
I högre grad än tidigare förestår vissa större
reformer som inte kunnat medtagas i kalkylerna eftersom de ännu inte fått sin
slutgiltiga utformning. Regeringen har således aviserat sin avsikt att lägga
fram propositioner med utgångspunkt i pensionsålderskommitténs och skatteutredningens
förslag. Skulle dessa reformer genomföras enligt utredningsmajoriteternas
förslag som inkluderar höjning av olika arbetsgivaravgifter med 3,9 % år
1975 och 1,65 % år 1976 leder detta till en tillfällig försvagning av
budgetsaldot. Vidare har inga medel beräknats för reformer på bostadsområdet
samtidigt som kompensationen för mervärdeskatten på bostäder
beräkningstekniskt antagits upphöra med utgången av år 1975.
Statsbidragsbestämmelsema rörande den sociala hemhj'älpen och de kommunala
familjedaghemmen fr. o. m. 1975 övervägs av den kommunalekonomiska utredningen
med sikte på att förslag skall kunna föreläggas årets höstriksdag. Härjämte kan
nämnas föreliggande eller väntade förslag bl. a. inom utbildningens område.
Sammantaget har statsmaktema i mer eller mindre preciserade former gjort
åtaganden som påverkar budgetsaldot 1975/76 i negativ riktning mot en nivå som
ligger inte oväsentligt över den som framgår av långtidsbudgeten.
MARCUSBOKTR. STOCKHOLM 1974 740219
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
3
Riksrevisionsverkets approxi mativa beräkning av budget
utfallet för 1973/74
Prop. 1974:100 1
Bil.
3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1973/74
Bilaga
3
RIKSREVISIONSVERKET
1974-03-28
Till
KONUNGEN
Beräkning
över utfallet av statens budget för budgetåret 1973/74
Enligt instruktion får riksrevisionsverket (RRV)
härmed lämna beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret
1973/74."
1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 3
Prop. 1974:100 2
I beräkningarna ingår de av riksdagen beviljade
anslagen på tilläggsstat I till riksstaten för 1973/74 samt begärda anslag på
tilläggsstat II och III (1974: 2, 7, 8, 21, 25, 69 och 85).
Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på tilläggsstatema till 3 601 milj.
kr.
Beräkningama grandar sig i huvudsak på månatiiga
prognos- och utfallsuppgifter från större myndigheter. Inkomsttitiama har
beräknats i samband med RRV:s reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1974/
75 varvid vissa titlar beräknats av RRV medan andra i första hand beräknats av
de myndigheter som redovisar inkomstema.
Totalbudgetens inkomster beräknas nu till 62 980
milj. kr., vilket är 1 543 milj. kr. mer än beräkningen i riksstaten. Utgiftema
beräknas bli 72 198 milj. kr., dvs. 1 404 milj. kr. mer än beräkningen i
riksstat plus tilläggstater. Totalbudgetens underskott kommer enligt den här
framlagda beräkningen att bli 9 218 milj, kr.
Totalbudgeten
för budgetåret 1973/74 (milj. kr.)
Riksstat
Beräknat
Differens
(inkl
till-
utfall
beräknat
läggsstater)
utfall och riksstat (inkl till-läggsstater)
INKOMSTER
A
Skatter, avgifter m m
55 906
57 058
+ 1 152
B
Inkomster av statens
kapitalfonder
3 542
3 902
+ 360
C
Beräknad övrig finansiering
1989
2 019
+ 30
Summa
61437
62 980
+ 1543
UTGIFTER
Förslags-
och obetecknade anslag
52 531
54 424
+ 1 893
Reservationsanslag
9 430
8 663
-767
Investeringsanslag
8 684
8 715
+ 31
Röriiga
krediter (+ = ökad
+ 150
+ 396
+ 246
disposition,
= minskad
disposition)
Summa
70 794
72 198
+ 1404
TOTALBUDGETENS
SALDO
-9 357
9 218
-139
(inkomster-utgifter)
I bilaga 1 redovisas totalbudgetens inkomster och
utgifter fördelade på huvudtitiar. Utfallet av driftbudgetens inkomster framgår
av bilaga 2. Beräknade meratgifter och besparingar på förslags- och obetecknade
anslag anges i bilaga 3. Bilaga 4 och 5 visar förändringar i reservationerna
för reservationsanslag respektive investeringsanslag. Beräknad förändring i
disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 6.
Vid
handräggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen
Bil. 3
Riksrevisionsrerket: Budgetutfallet 1912jl4 3
Sanell,
revisionsdirektören Cederblad, varjämte förste revisorn Hansson varit
föredragande.
Underdånigst
G
RUNE BERGGREN
Jörgen
Hansson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:100
Bilaga 1
Totalbudgeten
för budgetåret 1973/74 (milj kr) Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksstat
Beräknat
utfall
Differens beräknat utfall och riksstat
Skatter,
avgifter, m m
I.
Skatter
II.
Uppbörd i
statens verksamhet
III. Diverse inkomster
53 918 54 989 +1071
1 266 1 325 +59
722 745 +23
Summa 55 906 57
058 +1152
B
Inkomster av statens kapitalfonder
I,
Statens
affärsverksfonder
II,
Riksbanksfonden
III, Statens allmänna fastighetsfond
IV, Försvarets fastighetsfond v.
Statens utlåningsfonder
VI. Fonden för låneunderstöd
VII. Fonden för statens aktier
VIII. Fonden för beredskapslagring IX, Statens pensionsfonder
X, Diverse kapitalfonder
821
1 120
+ 299
200
250
+ 50
314
314
125
125
_
1 746
1753
+ 7
75
62
-13
26
47
+ 21
79
79
_
93
94
+ 1
62
56
-6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
3 542
3 902
+ 360
C
Beräknad övrig finansiering
I, Avskrivning och övriga
kapitalmedel
inom kapitalfonderna
Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder
II, Övrig kapitalåterbetälning
Summa Summa
Underskott
Sumnia
1 633
327
29
1 664
326
29
+ 31 -1
1989
2 019
+ 30
61437
62 980
+ 1 543
9 357
9 218
-139
70
794
72 198
+
1404
Bil. 3 Riksrevisionsverket; BudgetutfaUet 1973/74
Utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
A
Utgiftsanslag
I, Kungl hov- och slottsstaterna
II, Justitiedepartementet
III, Utrikesdepartementet
IV, Försvarsdepartementet
V,
Socialdepartementet
VI, Kommunikationsdepartementet
VII, Finansdepartementet
VIII, Utbildningsdepartementet
IX, Jordbruksdepartementet
X,
Handelsdepartementet
XI, Inrikesdepartementet
XII, Civildepartementet
XIII, Industridepartementet
XIV, Oförutsedda utgifter
XV, Riksdagen och dess verk m m
XVI, Underskott på riksgäldsfonden
B Beräknad övrig medelsförbrukning
I.
Minskning av
anslagsbehållningar
II.
ökad
disposition av rörliga krediter
Riksstat
Beräknat
Differens be-
(inkl till-
utfall
räknat utfall
Jäggssfater)
och riksstat (inkl tilläggsstater)
10
11
+ 1
2 762
2 897
+ 135
1 814
1 652
-162
7 634
7 935
+ 301
21728
22 257
+ 529
5 160
5 164
+4
5 140
5 112
-28
10 226
10 652
+426
1432
2 305
+ 873
302
293
-9
7 983
7 782
-201
1069
1 094
+25
1907
1911
+4
1
1
__
101
101
2 575
2 635
+ 60
Summa
69 844
71 802
+ 1958
800
-800
:r
150
+ 396
+246
Summa
950
+396
-554
Summa
70 794
72198
+1404
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:100
Bilaga 2
Beräkning
riirande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret 1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksstat
Beräknat utfall
Merinkomst(+) Brist (-)
II,
Skatter,
avgifter m m
Skatter:
1 Skatt pä inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a Skatt på inkomst och förmögenhet
m m, bevillning b Kupongskatt, bevillning c
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning d Skogsvårdsavgifter,
bevillning e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning f Arvsskatt och
gåvoskatt, bevillning g Lotterivinstskatt, bevillning h Stämpelskatt och
stämpelavgift, bevillning
2 Automobilskattemedel:
a Fordonsskatt, bevillning b Bensin- och
brännoljeskatt,
bevillning c Vägtrafikskatt,
bevillning
3
Allmän
arbetsgivaravgift, bevillning
4
Tullar och
acciser:
a Tullmedel, bevillning
b Mervärdeskatt, bevillning
c Särskilda varuskatter, bevillning
d Omsättningsskatt på motorfordon,
bevillning e Tobaksskatt, bevillning f
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning g
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning h Skatt på
sprit, bevillning i Skatt på vin, bevillning j Skatt på malt- och
läskedrycker,
bevillning k Energiskatt,
bevillning 1 Särskild skatt på motorbränslen,
bevillning m Särskild
vägtrafikskatt, bevillning n Skatt på annonser och reklam,
bevillning o Skatt på spel, bevillning Säger för skatter
Uppbörd i statens verksamhet:
1
Expeditionsavgifter
2
Bidrag till
kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m m
8 Inkomster vid karolinska sjukhuset
15
Körkortsavgifter
16
Avgifter för registrering
av motorfordon
21 300 20
22 700,
25
+ 1400
+ 5
2 12
1 12
-1
3 280 135
3 280 140
+ 5
344
377
+ 33
140
275
+ 135
2 052 1 500 4 715
2 010 1 380 4 600
-42 -120 -115
880
14 150
436
1000
13 650
400
+ 120
-500
-36
610
1 817
586 1 832
-24 + 15
40
29
-11
51
2 200
390
56
2 425
390
+ 5 + 225
649 1255
689 1 220
+ 40 -35
770 25
710 60
-60
+ 35
92
50
53 918
84
55
54 989
-8
+ 5
+ 1071
120
104
-16
76
192
40
76
273
37
+ 81 -3
50
53
+
3
BU.
3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1973/74
Riksstat
Beräknat utfall
Merinkomst(+) Brist (-)
Milj kr
18
Fyravgifter
84
86
+2
19
Lotsavgifter
23
25
+ 2
25
Pensionsmedel m m
239
263
+24
26
Inkomst av myntning m m
46
23
-23
30
Ersättning för kilometerräknarapparatur
37
36
-1
45
Inkomster vid patent- och registrerings-
väsendet
44
42
-2
48
Restavgifter
62
55
-7
övriga
253
252
-1
Säger för uppbörd i statens verksamhet
1266
1 325
+ 59
III.
Diverse
inkomster:
1 Bötesmedel
87
93
4-6
2 Totalisatormedel
90
90
3 Tipsmedel
287
295
+ 8
4 Lotteri medel
189
182
-7
5 Övriga diverse inkomster
69
85
+ 16
Säger för diverse inkomster
722
745
+ 23
Säger för skatter, avgifter, m m
55 906
57 058
+ 1 152
B
Inkomster
av statens kapitalfonder
I
Statens
affärsverksfonder:
1 Postverket
69
64
-5
2 Televerket
158
344
+ 186
3 Statens järnvägar
15
130
+ 115
4 Luftfartsverket
26
28
+2
5 Förenade fabriksverken
1
1
6 Statens vattenfallsverk
530
530
7 Domänverket
23
23
_
Säger för statens affärsverksfonder
821
1 120
+299
II.
Riksbanksfonden
200
250
+ 50
UI.
Statens
allmänna fastighetsfond
314
314
IV.
Försvarets
fastighetsfond
125
125
V.
Statens
utlåningsfonder
1 746
1753
+ 7
VI.
Fonden
för låneunderstöd
75
62
-13
vn.
Fonden
för statens aktier
26
47
+21
vni
. Fonden
för beredskapslagring
79
79
IX.
Statens
pensionsfonder
93
94
+ 1
X.
Diverse
kapitalfonder:
1 Fonden för kreditgivning till utlandet
3
3
2 Övriga diverse kapitalfonder
59
53
-6
Säger för diverse kapitalfonder
62
56
-6
Säger för inkomster av statens
kapitalfonder
3 542
3 902
+360
'
Summa
59 448
60 961
+ 1513
Prop.1974:100
Bilaga 3
Beräknade
merutgifter och besparingar på förslags- och obetecknade anslag under
budgetåret 1973/74
Riksstat
(inkl tilläggsstater)
Beräknat
utfall
Merutgift
(+) Besparing ()
II
B
1219
O
319
O
525 10
-39
+ 80
+ 8
+42
-525
-10
1 180 80
327
42
II
B
9
II
F
2
II
F
9
IV
A
5
IV
A
6
IV
B
1
IV
B
2
IV
C
1
IV
C
2
IV
D
1
IV
D
2
IV
D
4
IV
E
5
IV
F
4
IV
F
5
IV
G
1
v
B
4
v
B
4 £
v
B
41
v
B
6
v
C
1
v
C
3
v
C
4
v
D
3
v
D
4
v
G
1
v
G
6
v
K
3
VI
F
3
VII
D
2
VII
D
3
VIII
D
8
vm
D
15
VIII
D
16
VIII
D
32
VIII
G
5
VIII
H
2
Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader, f
Polisenheter med särskild budget, f Fångvårdsanstalterna, f
Kriminalvårdsenheter med särskild budget, f
Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, f
Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, f
1731
1 891
+ 160
537
623
+ 86
534
603
+ 69
364
411
+47
961
1082
+ 121
880
974
+94
392
438
+46
121
131
+ 10
245
266
+ 21
111
122
+ 11
122
143
+ 21
10 560
10 985
+ 425
350
368
+ 18
360
372
+ 12
2 220
2 210
-10
2 555
2 521
-34
995
975
-20
194
234
+40
303
270
-33
82
96
+ 14
378
403
+ 25
190
200
+ 10
120
145
+ 25
176
200
+24
2 335
2310
-25
1200
1235
+ 35
4 011
4 060
+49
1 382
1 420
+ 38
35
51
+ 16
174
216
+ 42
165
130
-35
544
586
+42
Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, f
Arméförband: Materielanskaffning, f Marinförband: Ledning
och förbandsverksamhet, f
Marinförband: Materielanskaffning, f Flygförband: Ledning
och förbands verksamhet, f
Flygförband: Materielanskaffning, f Flygförband: Forskning
och utveckling, f Militärområdesstaber m m, f Försvarets materielverk, f
Försvarets forskningsanstalt, f Civilförsvar, f Folkpensioner, f
4a Särskilt pensionärstillägg till
folkpensioner, f
4b Extra
pensionstillägg, f
Bidrag till sjukförsäkringen, f Allmänna barnbidrag, f
Bostadstillägg m m, f Ersättning för bidragsförskott, f Bidrag till driften av
barnstugor, f Bidrag till kommunala familjedaghem, f Karolinska sjukhuset:
Driftkostnader, f Bidrag till kommunala undervisnings-sjukhus, f
Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade, f
Ersättning till postverket för befordran av
tiänsteförsändelser, f Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m m, f
Skattebortfallsbidrag till kommuner mfl, f
Bidrag till driften av grundskolor, f Bidrag till driften
av gymnasieskolor, f
Bidrag till viss vårdyrkesutbildning, f Bidiag till
byggnadsarbeten inom skolväsendet m m, f Bidrag till driften av kommunala
skolor för vuxna, f Studiebidrag, f
Bil.
3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1973/74
Riksstat
Beräknat
Merutgift (+)
(inkl
tilläggs-
utfall
Besparing ()
stater)
IX
c
3
Prisreglerande
åtgärder pä jordbrukets
område,
f
96
765
+669
IX
H
12
Bidiag
till kommunala avloppsrenings-
verk m
m, f
255
368
+ 113
XI
B
1
Arbetsmarknadsservice,
f
1246
1281
+ 35
XI
B
3
Stöd
till lageruppbyggnad, f
50
30
-20
XI
B
5
Kontant
stöd vid arbetslöshet, f
680
485
-195
XI
D
1
Regionalpolitiskt
stöd: Bidrags-
verksamhet,
f
189
249
+ 60
XI
E
5
Viss
bostadsförbättringsverksamhet
m m, f
150
120
-30
XII
B
1
Länsstyrelserna,
f
613
638
+ 25
Underskott
på riksgäldsfonden
2 575
2 635
+ 60
Övriga
10 278
10 553
+ 275
Summa
52 531
54 424
+ 1893
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 4
Beräknade
reservationsmedelsförändringar under budgetåret 1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
III c 1 Bidiag till internationella
biståndsprogram
III
c
2
v
D
2
v
D
7
VI
B
2
VI
B
3
VI
B
5
Bilateralt utvecklingssamarbete
Bidrag till anordnande av barnstugor
Särskilda insatser för barnvänlig
boendemiljö m m
Drift av statliga vägar
Byggande av statliga vägar
Bidrag till byggande av kommunala
vägar och gator IX H 1 Bidrag till miljövårdande åtgärder
inom industrin XI B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder
för arbetslösa XI B 4 Särskilda åtgärder för ai betslösa
Vissa energisparande åtgärder XIII
E 1 Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling
Övriga
Summa
Reservation 1973-07-01
Reservation 1974-06-30
Ökning (+) Minskning ()
379
672
29
493
729
11
+ 114 + 57 -18
517 410
20
578 443
+20 + 61
+ 33
188
176
-12
374
303
-71
384 227
344 244 228
-40
+ 17 + 228
60 619
74 533
+ 14 -86
3 859
4176
+ 317
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1973/74
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Beräknade förändringar av outnyttjat belopp på
investeringsanslag under budgetåret 1973/74
Reservation Reservation Ökning (+)
1973-07-01 1974-06-30 Minskning (-)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens affärsverksfonder Statens allmänna
fastighetsfond Försvarets fastighetsfond Statens utlåningsfonder Därav:
Studiemedelsfonden
Lånefonden för bostadsbyggande
(705 Fonden för låneunderstöd Fonden för förlag till statsverket Fonden för
beredskapslagring Diverse kapitalfonder
Summa 2 256
233
246
+ 13
170
135
-35
30
22
-8
1207
942
-265
(352
147
-205)
: (705
585
-120)
410
324
-86
28
27
-1
81
82
+ 1
96
94
-2
1875
-381
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
Beräknad disposition av rörliga krediter
Myndighet/aktiebolag
Utestående
Beräknat
Beräknad
belopp
utestående
förändring
1973-06-30
belopp 1974-06-30
1973/74
Televerket
110
40
-70
Vattenfallsverket
167
245
+ 78
Domänverket
107
67
-40
Luftfartsverket
11
20
+ 9
Statens
jordbruksnämnd:
Prisreglering av
sockernäringen
40
40
Prisreglering pä
jordbruksområdet
120
+ 120
Svensk
kötthandel
1
-1
StatI
myndigheter med
uppdragsverksamhet
15
15
Kungl,
Maj:t
1_____
265
+ 265
2_____
35
+ 35
Summa
451
847
+ 396
' att disponeras vid krig, krigsfara eller annan
omständighet av synnerligen vikt
för rikets försvarsberedskap
att disponeras till clearing för oljeprodukter
MARCUS BOKTR,STOCKHOLM 1574 740219
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
4
Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för
budgetåret 1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:100
Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga
4
RIKSREVISIONSVERKET
1974-03-29
Till
KONUNGEN
Reviderad
inkomstberäkning fiir budgetåret 1974/75
Enligt den för riksrevisionsverket (RRV) gällande
instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år till Kungl. Maj:t avlämna
förslag till reviderad beräkning av statsverkets inkomster för nästkommande
bud-
1 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 4
Prop. 1974:100 2
getår,
avsedd som underlag för propositionen om komplettering av riksstatsförslaget.
För fullgörande av detta uppdrag har RRV från vederbörande myndigheter
infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret 1974/75 på de större
inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Hänsyn
har inte kunnat tas till en eventuell skattereform, med anledning av
betänkande från 1972 års skatteutredning.
Utvecklingen
av skatteunderlaget för fysiska personer
Läget på arbetsmarknaden under 1973 kännetecknades
av en måttlig efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningsläget var i stort sett
oförändrat jämfört från föregående år. Detta bidrog till att den s. k.
löneglidningen svarade för endast drygt tre procentenheter av den totala
löneökningen mellan 1972 och 1973. De avtalsenliga höjningarna svarade för
drygt 5,5 procentenheter. Totalt beräknas de anställdas lönesumma ha ökat med
något över 8 procent jämfört med 1972. I det inkomstbegrepp som utgör
utgångspunkten för RRVs beräkningar, nämligen inkomst av tjänst, ingår även
pensioner. Dessa beräknas ha ökat i väsentligt snabbare takt än lönerna.
Inkomst av tjänst beräknas således ha ökat med mellan 8,5 och 9 procent mellan
1972 och 1973.
För 1974 förutses löneökningarna totalt sett bli
något större än under 1973. Avtalshöjningarna beräknas svara för ca 7
procentenheter ocb löneglidningen antas uppgå till 3,5 procentenheter. Dessutom
beräknas sysselsättningen öka något, vilket skulle innebära att lönesummeökningen
väntas uppgå till totalt 11 procent mellan 1973 och 1974. Detta in nebär att
inkomstantagandet för 1974 från RRVs decemberberäkning har uppjusterats med ca
2 procentenheter. Inkomst av tjänst beräknas liksom mellan de närmast
föregående åren öka något snabbare än lönerna eller med mellan 11,5 och 12
procent. Dessutom kommer i detta inkomstbegrepp fr. o. m. 1974 att ingå vissa
skattepliktiga förmåner vid sjukdom, arbetslöshet m. m. Dessa beräknas öka
hela skatteunderlaget med ytterligare knappt 7 procentenheter.
Med hänsyn till att några centrala löneavtal för 1975
inte föreligger har verket inte funnit anledning att frångå det
schablonantagande om 7 % i inkomstökning från 1974 till 1975 som låg till grund
för beräkningarna i december 1973.
För inkomster av övriga förvärvskällor har i
föreliggande beräkningar antagits samma utveckling som i december.
Utvecklingen
av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.
RRV har under mars månad upprepat den enkät till
ett urval svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsinstitut, som verket
företog i no-
Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3
vember
1973. I enkäten tillfrågades 1 750 bolag om sina taxerade inkomster för
verksamhetsåren 1972 och 1973. Förutom om den till statlig inkomstskatt
taxerade inkomsten, tillfrågades bolagen om storleken av den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten, garantibelopp för fastighet, totalt och
utnyttjat särskilt investeringsavdrag samt forsknings- och utvecklingsavdrag.
Enligt enkäten beräknas den statligt taxerade
inkomsten öka med ca 10% mellan verksamhetsåren 1972 och 1973. Detta
överensstämmer med de beräkningar som riksrevisionsverket gjorde med ledning av
höstens enkät.
Företagen tillfrågades dels om totalt särskilt
investeringsavdrag, dels .om utnyttjat särskilt investermgsavdrag vid
taxeringarna 1973 och 1974. Den ej utnyttjade delen kan via statligt
förlustavdrag komma att utnyttjas vid framtida taxeringar.
Enligt enkäten uppgick det totala särskilda
investeringsavdraget till ungefär 2 000 milj. kr, för verksamhetsåret 1972.
Därav kunde nära 1 150 milj. kr. utnyttjas. För verksamhetsåret 1973 uppskattar
bolagen storleken av det totala särskilda investeringsavdraget till knappt 2
300 milj. kr. Utnyttjade avdrag beräknas till omkring 1 370 milj. kr, detta år.
Minskningen av den statliga bolagsskatten på grund
av det utnyttjade särskilda investeringsavdraget kan beräknas till 458 milj.
kr. för 1972 och 548 milj. kr. 1973. Kalkylen gäller under förutsättning att
företagens beteende i övrigt inte påverkas (Ceteris paribus). Det särskilda
investeringsavdraget branschvis framgår av nedanstående sammanställning.
Bolagen beräknar att för verksamhetsåret 1973 yrka
avdrag för forsknings- och utvecklingskostnader med ca 160 milj. kr. varav 130
milj. kr. beräknas utnyttjas.
Eftersom en stor del av investeringsavdragen kommer
att utnyttjas som förlustavdrag vid kommande taxeringar är det svårt att
förutsäga ökningstakten i bolagens taxerade inkomster för åren 1974 och framåt.
Ytterligare en komplikation vid beräkningen av bolagens taxerade inkomster
efter 1973 är svårigheten att bedöma bolagens förändringar i lagerreserver
under de år det särskilda investeringsavdraget varit i kraft. Man kan i många
fall antaga att upplösning av lagerreserver har gjorts för att skapa
möjligheter att utnyttja det särskilda investeringsavdraget i nuläget. Detta
kan medföra att bolagen under kommande år har större möjligheter till
lagernedskrivningar.
RRV bedömer att bolagens taxerade inkomster för
verksamhetsåret 1973 kommer att ligga 10 % över 1972 års. För de två följande
verksamhetsåren har antagits att bolagens taxerade inkomster ökar med 15 % respektive
10 %.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:100
Totalt
och utnyttjat särskilt investeringsavdrag för verksamhetsåren 1972 och 1973
Totalt
Utnyttjat
Minskad
Totalt
Utnyttjat
Minskad
inv avdr
inv avdr
bolags-
inv avdr
inv avdr
bolags-
1972
1972
skatt p
g a 1973
1973
skatt p
g a
milj kr
milj kr
inv avdr
1972 (%) (Ceteris
milj kr
milj kr
inv avdr 1973 (%) (Ceteris
Jord-
och skogsbruk
paribus)
paribus)
1.
15
10
28
29
14
27
2,
Kol- och
malmgruvor
54
47
79
72
66
61
3,
Livsmedels-,
dryckesvaru-
och
tobaksindustri
34
31
17
86
75
43
4,
Textil-,
beklädnads- och
lädervaruindustri
34
25
30
61
30
35
5,
Trävaru-, massa-, pappers-och pappersvaruindustri.
grafisk
industri
231
137
40
268
196
40
6,
Kemisk
industri, petroleum-
och
plastindustri m m
97
64
51
114
65
39
7,
Jord-
och stenvaruindustri
22
21
39
73
34
53
8,
Järn-,
stål- och metallverk
187
80
73
359
88
49
9.
Verkstadsvaruindustri
271
247
23
428
348
31
10,
Annan
tillverknings-
industri
2
2
12
5
1
10
11,
Byggnadsindustri
88
38
44
110
54
61
12,
Parti-
och detaljhandel.
restaurang
och hotell
120
101
12
252
127
15
13,
Bank-
och försäkringsverk-
samhet,
fastighetsförvaltn
63
61
7
118
112
13
14,
Samfärdsel
719
213
75
241
106
24
15,
Övriga
71
70
41
61
54
36
Totalt
2 008
1 146
27
2 276
1369
28
Driftbudgetens
inkomster
I nedanstående tabell upptas de inkomsttitlar för
vilka RRV nu vill förorda någon förändring jämfört med statsverkspropositionen,
I tabellen visas för budgetåret 1974/75 det belopp som upptogs i statsverkspropositionen,
det belopp som RRV nu förordar samt förändringen jämfört med
statsverkspropositionen. Utöver de i tabellen nämnda titiarna har, dock utan
att någon förändring föreslås, nya beräkningar gjorts för följande
inkomsttitlar: Arvsskatt och gåvoskatt, Lotterivinstskatt, Stämpelskatt och
stämpelavgift. Allmän arbetsgivaravgift. Tobaksskatt,
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, D:o av detaljhandelsbolag,
Särskild skatt på motorbränslen, Fyravgifter, Lotsavgifter, Inkomst av
myntning m. m,, Bötesmedel, Inkomster av statens kapitalfonder beträffande
Förenade fabriksverkens fond. Statens vattenfallsverks fond samt Domänverkets
fond.
Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Inkomsttitel
Enligt
Enligt
Ökning (+)
statsverks-
RRVs revi-
Minskning
propositionen
derade beräkning
(-)
tkr
tkr
Skatt
på inkomst, förmögenhet och rörelse
samt
socialförsäkringsavgifter
28 991 200
30 093 200
+ 1 102 000
därav
Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m m
28 100 000
29 200 000
+ 1 100 000
Kupongskatt
24 000
26 000
+ 2 000
Automobilskattemedel
3 668 000
3 545 000
-123 000
därav
Bensin- och brännoljeskatt
1 900 000
1 800 000
-100 000
Vägtrafikskatt
1 768 000
1 745 000
-23 000
Tullar
och acciser
25 541 000
23 957 000
-1 584 000
därav
Tullmedel
995 000
1 090 000
+ 95 000
Mervärdeskatt
15 550 000
13 885 000
-1 665 000
Särskilda varuskatter
426 000
406 000
-20 000
Omsättningsskatt på motorfordon
651 000
616 000
-35 000
Skatt på sprit
2 425 000
2 525 000
+ 100 000
Skatt på vin
440 000
430 000
-10 000
Skatt på malt- och läskedrycker
665 000
695 000 .
+ 30 000
Energiskatt
2 024 000
1 945 000
-79 000
Skatt på annonser och reklam
85 000
90 000
+ 5 000
Skatt på spel
65 000
60 000
-5 000
Uppbörd
i statens verksamhet
1218 432
1 321 372
+ 102 940
därav
Expeditionsavgifter
116 780
107 700
-9 080
Inkomster vid Karolinska sjukhuset
206 000
216 320
+ 10 320
Pensionsmedel m m
190 000
293 000
+ 103 000
Inkomster vid patent- och
registreringsväsendet
46 000
44 700
-1300
Diverse
inkomster
773 000
751 000
-22 000
därav
Totalisatormedel
90 000
95 000
+ 5 000
Tipsmedel
317 000
295 000
-22 000
Lotterimedel
186 000
181 000
-5 000
Inkomster
av statens kapitalfonder
4 021 906
4 075 906
+ 54 000
därav
Postverkets fond
31 500
8 900
-22 600
Televerkets fond
170 000
195 000
+ 25 000
Statens järnvägars fond
25 000
50 000
+ 25 000
Luftfartsverkets fond
27 100
18 700
-8 400
Riksbanksfonden
200 000
250 000
+ 50 000
Lånefonden för bostadsbyggande
1 880 000
1 865 000
-15 000
Summa
driftbudgetens inkomster
69 403 538
68 933 478
-470 060
I
anslutning till tabellen vill RRV göra följande kommentarer beträffande de
olika inkomsttitiama.
A
Skatter, avgifter m. m. I Skatter
För att revidera beräkningarna under deima rubrik
har RRV infordrat nya beräkningar av inkomsterna på vissa titiar för budgetåret
1974/75 från generaltullstyrelsen, riksskatteverket (RSV), riksförsäliringsverket
(RFV) och sjöfartsverket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:100 6
Skatt
på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m.
Över
denna titel redovisas utöver uppbörden av de statsskatter och avgifter, som
slutligt skall redovisas på titeln, även kommunalskatter och vissa avgifter som
uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln för budgetåret 1974/75 med 29 100
milj. kr. i enlighet med RRVs förslag.
RRV har i sin förnyade beräkning liksom i
decemberberäkningen utnyttjat resultatet av verkets egen datainsamling på
urvalsbasis av taxe-ringsstatistiskt material. Denna datainsamling har
genomförts sedan 1968 och avser fysiska personers inkomster och avdrag. Under
januari och februari 1974 har RRV dessutom kompletterat det taxeringsstatistiska
materialet med uppgifter om utbetald sjukersättning m. m. från de allmänna
försäkringskassorna. Dessa uppgifter har använts som underlag för att beräkna
effektema av att vissa förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. har blivit
skattepliktiga fr. o. m. inkomståret 1974,
Samtidigt
med- beräkningen av titeln skatt på inkomst och förmögen het samt
socialförsäkringsavgifter m.m. för nästkommande budgetår har RRV bedömt
utfallet för innevarande budgetår. Dessa beräkningar sammanfattas i följande
sammanställning varvid RRVs beräkningar i december 1973 har medtagits som
jämförelse (milj. kr,):
Inkomster
Prel
A-skatt under terminerna Prel B-skatt under terminerna Fyllnadsbetalning av
preliminär skatt Kvarstående skatt
Socialförsäkringsavgifter
från direktde-biterande arbetsgivare m m Tillkommande skatt, sjömansskatt,
restantier m m
Summa
inkomster
Utgifter
Kommunalskattemedel
Överskjutande skatt Övriga restitutioner
Utbetalningar till
allmänna försäkringskassorna m m
Utbetalningar till
allmänna pensionsfonden Omföringar
Summa
utgifter
Inkomster
utöver utgifter Avrundade belopp
1973/74 decemberber ä kning
ny ber ä kning
1974/75 december-ber ä kning
ny ber ä kning
44 250 6 270 3 000 1790
44 320 6 340 3 000 1 790
50 020 7 180 3 100 1860
51 180 7 250 2 900 1900
5 650
5 780
8 740
8 960
1 250
1 250
1350
1 350
62
210
62 480
72
250
73 540
27 980
4 640
300
27 980
4 640
300
31090
4 100
300
31 090
4 100
300
6110
6 310
7 900
8 120
420 160
420 160
430 310
430 310
39
610
39 810
44130
44 350
22 600 22 600
22 670 22 700
28 120 28 100
29 190 29 200
Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
Beträffande innebörden av de olika posterna i
ovanstående sammanställning hänvisas till RRVs decemberberäkning. De ovan
nämnda förändringama av inkomstunderlagets utveckling har bidragit till att de
preliminära A-skattema i den nu gjorda genomgången fömtses bli 70 milj. kr.
högre än i decemberberäkningen. Preliminärskatteinflödet är i huvudsak känt t.
o. m. januariterminen. RFV har företagit en uppräkning av avgiftsimderlaget för
direktdebiterade arbetsgivaravgifter till socialförsäkringen som i stort sett
motsvaras av lika stora utgiftsökningar för försäkringskassorna. Sammantaget
har nettot på titeln uppjusterats med 70 milj. kr. från decemberberäkningen.
Den
högre inkomstökning som förväntas för 1974 jämfört med i decemberberäkningen
har föranlett en uppjustering med ca 1,2 miljarder kr. av preliminärskattema
för budgetåret 1974/75. Även den statiigt påförda skatten för inkomståret 1974
har uppjusterats till följd av detta. Den undersökning av skatteeffekten på
beskattade förmåner vid sjukdom som utförts av RRV har emellertid givit vid
handen att skatten på dessa inkomster kan förväntas bli något lägre jämfört med
i tidigare beräkningar. Nedjusteringen påverkar både
preliminärskatteinbetalningama och i ännu högre grad den slutligt påförda
skatten för inkomståret 1974. Därmed påverkas även bl, a, inbetalningen av
fyllnadsskatt 1975 i neddragande riktning.
I decemberberäkningen antogs de svenska
aktiebolagens inkomster öka med 25 % mellan 1973 och 1974. Som framgått ovan
har antagandet nu justerats ned till 15 % vilket fått till följd att främst
bolagens fyllnadsuibetalningar våren 1975 har justerats ned.
Den kommunala medelutdebiteringen i riket för 1975
förutses nu liksom i decemberberäkningen bli 24,25 kr. vilket är 0,23 kr.
högre än utfaUet för 1974.
Med anledning av att ersättningstiden för
föräldraförsäkringen enligt årets statsverksproposition föreslås bli förlängd
från sex till sju månader har RFV räknat upp de förskottsutbetalningar till
försäkringskassorna som utbetalas över titeln. RFV har dessutom vid
beräkningen av de direktdebiterade arbetsgivaravgifterna gjort vissa
uppjusteringar av avgiftsunderlaget samt tagit hänsyn till höjningen av
byggnadsforskningsavgiften från 0,5 % till 0,6 %. Nettoförändringarna på
inkomsttiteln av dessa uppjusteringar blir emellertid mycket små.
De avsättningar till respektive återföringar från
budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda
beräkningen bör verkställas under budgetåren 1973/74 och 1974/75 framgår av
följande sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp
vid RRVs decemberberäkning (milj. kr,):
Prop. 1974:100
8
1973/74 decemberberäkning
ny beräkning
1974/75 decemberberäkning
ny beräkning
Avsättning Återföring Nettoavsättning
4 750 3 100 1650
5 000 3 100 1900
5 850 4 000 1 850
5 650 4 075 1 575
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment
som föreligger i frågor om inkomstantaganden, kommunal utdebitering m, m,,
uppskattar RRV de behållna inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgLfter m. m. för budgetåret 1973/74 till 22 700 milj.
kr. och föreslår att titeln i riksstaten för budgetåret 1974/75 uppförs med 29
200 milj. kr.
Kupongskatt. RSV har i skrivelse till RRV den 8
mars 1974 höjt det i statsverkspropositionen angivna beloppet med 2 milj. kr.
Bensin- och brännoljeskatt. I sin reviderade
inkomstberäkning räknar RSV med att det kraftigt ökade bensinpriset kommer att
medföra något mindre förbrukning än som tidigare antagits. Nedgången i
bensin-förbmkningen väntas minska inkomstema på titeln med 100 milj. kr.
Yägtrafikskatt. Nyregistreringen av personbilar
under år 1973 uppgick till drygt 225 000 st., vilket är ca 10 000 lägre än vad som antagits tidigare. Under år 1974 väntas nyregistreringen av personbilar
minska ytterligare. Antalet avställningar har dessutom ökat markant. Nettoökningen
av släpvagnar under år 1973 uppgick till ca 16 000 st. I övrigt föreligger ännu inte några nya data som påverkar beräkningen. Ovannämnda
förändringar motiverar en nedjustering av inkomstema på titeln till 1 745 milj.
kr. för budgetåret 1974/75.
Tullmedel. Generaltullstyrelsens nya beräkning
gmndar sig på konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget från januari
1974. På gmnd av höjda importvärden och ändrade importandelar väntas uppbörden
av tullmedel för budgetåret 1974/75 stiga med 95 milj. kr. tiU 1 090 milj. kr.
Mervärdeskatt. Sedan inkomstberäkningen hösten 1973
kommer följande ändrade fömtsättningar att påverka mervärdeskattens storlek.
1. Med verkan fr. o. m. 1974 års början har
antagits ett system med kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande.
Kompensationen utgår för nybyggnad och ombyggnad av en- och flerfamiljshus
avsedda som stadigvarande bostad. Detta gäller bostadsobjekt som färdigställs
under 1974 samt sådana som påbörjas under detta år och som slut-
Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9
förs
under 1974 eller 1975. Kompensation utgår efter ansökan. Det är ägaren till
huset vid den tidpunkt, då ansökan tidigast kan göras, som är berättigad till
kompensation. Om den som då äger huset träffat skriftligt avtal om försäljning
av huset till bestämt pris, är det i stället köparen som är berättigad till
kompensation (FiU 1974: 1, rskr 41).
2.
Med verkan från 1 april 1974
till 15 september 1974 sänks temporärt mervärdeskatten från 15 till 12 % av
gällande beskattningsvärde (FiU 1974: 1, rskr 41, SFS 1974: 89).
3.
Nya löneavtal har träffats på
arbetsmarknaden. Riksrevisionsverket har vid den reviderade beräkningen av
mervärdeskatt för budgetåren 1973/74 och 1974/75 tagit hänsyn till dessa
förändringar.
Grundmaterialet har vid beräkningarna varit
nettoinflödet per 2-månaders period för budgetåret 1972/73. Ökningen i
konsumtionen av mervärdeskattepliktiga varor och tjänster har antagits bli 8,7
% för 1973 och 12,7 % för 1974, För 1975 har schablonmässigt antagits en ökning
med 7 %. Effekten av mervärdeskattesänkningen 1 april15 september berör
budgetåret 1973/74 under endast en uppbördsperiod (majjuni) och minskar
statens inkomster med ca 150 milj, kr, och för budgetåret 1974/75 med ca 1 000
milj, kr. Kompensationen för mervärdeskatten på bostadsbyggande beräknas minska
statsuikomsterna för 1973/74 med 200 milj. kr. och med 800 milj. kr. för
1974/75. Totalt mmskar statens inkomster med ca 350 milj. kr. budgetåret
1973/74 och med ca 1 650 milj. kr. för budgetåret 1974/75 i förhållande till de
beräkningar som gjordes under hösten 1973.
I
nedanstående tabell redovisas resultaten av beräkningarna i milj. kr.:
Månad
för skatte-
Utfall
Beräknat
Beräknat
inflöde
1972/73
1973/74
1974/75
juliaug
2 289
'2 456
2 101
septokt
1 845
'2 084
1 717
novdec
1 993
'2 115
2 133
janfebr
2 896
'2 910
3 364
marsapril
1 847
2 015
2 056
maj
juni
2112
1940
2 374
Restantier
119
130
140
Summa
13 101
13 650
13 885
'
Utfallssiffror
Särskilda varuskatter. Till särskilda vamskatter
hör bl, a, avgift på vissa dryckesförpackningar. I sin nya beräkning anför RSV
att den ökning av dryckesvolymen, som i fortsättningen kan väntas, motverkas av
övergång från engångsglas till returglas samt från mindre till större
förpackningar. RSV räknar därför inte med någon ökning av skatteintäkten under
de två närmaste budgetåren. För budgetåret 1974/75 bör inkomstema på titeln
nedräknas med 20 milj. kr.
Prop. 1974:100 10
Omsättningsskatt på motorfordon. Nyregistreringen
av personbilar under åren 1974 och 1975 väntas minska jämfört med vad som
tidigare antagits. RSV beräknar inkomsterna på titeln till 610 milj. kr. för
budgetåret 1974/75. Generaltullstyrelsens tidigare beräkning är oförändrad.
Skatt på sprit. RSV anför i sin skrivelse att
efterfrågan på sprit för närvarande synes vara i stigande. För fortsättningen
synes det realistiskt att räkna med en årlig ökning av inkomsterna om 4 %. För
budgetåret 1974/75 innebär detta en uppjustering av inkomsterna med 100 milj.
kr.
Skatt på vin. RSVs nya beräkning innebär en
minskning med 10 milj. kr. jämfört med statsverkspropositionen.
Skatt på malt- och läskedrycker. I sin nya
beräkning antar RSV att inkomsterna på titeln för RSVs del kommer att uppgå
till 650 milj. kr. Generaltullstyrelsen har inte funnit anledning att frångå
sin tidigare beräkning.
Energiskatt. Nedgången i förbmkningen av bensin och
eldningsolja väntas minska inkomsterna på titeln med nära 80 milj, kr, under
budgetåret 1974/75,
Skatt på annonser och reklam m. m. RSV har i sin
nya beräkning uppjusterat inkomstema på titeln med 5 milj, kr.
Skatt på spel. I den nya beräkningen har RSV sänkt
inkomsterna på titeln med 5 milj. kr.
II Upphörd i statens verksamhet
Expeditionsavgifter. Vid inkomstberäkningen hösten
1973 beräknade RSV redovisa 115 milj. kr. i expeditionsavgifter. Med hänsyn
till de låga utfallen de senaste månaderna beräknar nu RSV redovisa 105 milj.
kr. i expeditionsavgifter under 1974/75.
Fr.
o. m. 1974/75 kommer patent- och registreringsverket inte att redovisa några
expeditionsavgifter. Fr. o. m. 1974/75 kommer expeditionsavgifterna på
bolagssidan (registreringsbevis för aktiebolag) att användas för finansiering
av kostnaderna för den utökade uppdragsverksamheten.
Redovisade expeditionsavgifter hos resp, myndighet
under 1973/74 och 1974/75 framgår av nedanstående tablå (tkr).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
II
opaginerad Kontrollera mot PDF
1973/74
1974/75
Riksskatteverket
Patent-
och registreringsverket
Rättshjälpsnämnderna
Svea
hovrätt
Statens
vägverk
100 000
1 600
1 700
100
100
105 000
2 500 100 100
Totalt
103 500
107 700
Inkomster vid karolinska sjukhuset.
I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 206 milj. kr. Karolinska
sjukhusets direktion beräknar nu inkomsterna under 1974/75 till 216 320 000
kr. Inkomstökningen är i allt väsentiigt en följd av att Stockholms läns
landstings avgifter till sjukhuset för sluten vård beräknas öka.
Pensionsmedel m. m. I
statsverkspropositionen uppfördes överskottet på denna titel med 234 milj. kr.
Vid beräkning av titelns olika poster har uppgiften hämtats från RFV och SPV.
Postema lönekostnadspålägg och personalpensionsförmåner har uppjusterats från
decemberberäkningen med hänsyn till utfallet av det preliminära löneavtalet
för 1974. Nettot på titeln har därmed ökat till 263 milj. kr. för innevarande
budgetår och till 293 milj. kr. för budgetåret 1974/75. De olika posterna
framgår av nedanstående tablå.
Pensionsmedel (milj. kr.)
1973/74 1974/75
Riksstat December- Ny beräk- December- Ny beräk-
beräkning ning beräkning ning
Program 1 Inkomster'
1
Lönekostnadspålägg
2
Personalsjukpenningar
m m Summa kronor
2100
2 180
2 195
2 610
2 670
160
159
159
243
243
2 260
2 339
2 354
2 853
2913
720
971 2 260
Utgifter'
1
Arbetsgivaravgifter
till den allmänna tilläggspensioneringen
2
Arbetsgivaravgifter
till den allmänna sjukförsäkringen
3
Allmän
arbetsgivaravgift
4
Lönegarantiavgift
5
Vissa
yrkesskadeförsäkringar m m
6
Ersättning från
grupplivförsäkring
7
Arbetarskyddsavgift
8
Arbetslöshetsförsäkring
9
Socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen
10 Avsättningar till framtida
kompletteringspensioner
Summa kronor
765
833
850
757
240
248
245
317
323
320
322
319
347
354
1
1
1
1
1
8
8
8
8
8
_-
_
5
50
_
_
_
8
8
_
33
33
280
1006 2 913
275
995 2 339
1024
2 354
1026 2 853
opaginerad Kontrollera mot PDF
Pensionsmedel
(milj, kr,)
1973/74
1974/75
Riksstat
December- Ny beräk-
December-
Ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Program 2 Inkomster'
1 Lönekostnadspålägg
1 127
1075
1083
1 161
1 178
2
PersonalsjukpennJngar m m
3
1
1
2
2
Summa kronor
1 130
1076
1084
1 163
1 180
Utgifter'
1 Arbetsgivaravgifter till den allmänna
tilläggspensioneringen
5
5
5
7
7
2
Arbetsgivaravgifter till den allmänna
sjukförsäkringen
1
2
2
3
3
3 Allmän arbetsgivaravgift
1
3
3
3
3
4
Lönegarantiavgift
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
5 Vissa yrkesskadeförsäkringar m m
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
6 Ersättning från grupplivförsäkring
0,5
0,5
7 Arbetarskyddsavgift
0,5
0,5
8 Arbetslöshetsförsäkring
0,5
0,5
9 Socialförsäkringsavgift till folk-
pensioneringen
3
3
10 Avsättningar
till framtida kompletterings
;-
pensioner
1 122
1065
1073
1 145
1 162
Summa kronor
1 130
1076
1084
1 163
1 180
Program
3
Inkomster'
1
Avsättningar till framtida kompletterings-
pensioner
2 093
2 060
2 097
2171
2 168
2 Vissa
pensionsavgifter
13
14
14
15
15
Summa kronor
2 106
2 074
2111
2 186
2183
Utgifter'
1
Personalpensionsförmåner
1 867
1840
1 848
1996
1 890
2
Överskott
239
234
263
190
293
Summa kronor
2106
2 074
2111
2186
2 183
'
utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner
med samma belopp pä både inkomst- och utgiftssidan.
Inkomster vid patent- och registreringsverket. Vid
inkomstberäkningen hösten 1973 beräknade patent- och registreringsverket inkomsterna
på titeln till 42,6 milj, kr. under 1974/75. I statsverkspropositionen uppfördes
titeln med 46,0 milj. kr. Patent- och registreringsverket beräknar nu
inkomsterna till 44,7 milj. kr. Patent- och registreringsverket motiverar sin
uppräkning av inkomsterna med de avgiftshöjningar som genomförts enligt SFS
1973: 906, 907 inom programmen Patentärenden och Varumärkes- och
mönsterärenden.
Patent- och registreringsverket har i denna
beräkning tagit hänsyn till konsekvenserna av den i 1974 års statsverksproposition
meddelade utökningen av verkets uppdragsverksamhet. Tryckningsavgifter och avgifter
för publikationsförsäljning på patentsidan samt expeditionsav-
Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13
gifter
på bolagssidan får fr. o. m. 1974/75 användas till att finansiera kostnaderna
för den utökade uppdragsverksamheten.
III Diverse inkomster
Totalisatormedel. Inkomstema på denna titel beräknas
sedan den 1 januari 1974 av riksskatteverket, som i sin nya kalkyl beräknar att
inkomsterna blir 5 milj. kr. större jämfört med statsverkspropositionen.
Tipsmedel. I statsverkspropositionen uppfördes
titeln med 317 milj. kr. I sin reviderade beräkning uppskattar AB Tipstjänst
inkomsterna till 295 milj. kr.
Lotterimedel. Svenska Penninglotteriet AB räknar
ned sina inkomster med 5 milj. kr. jämfört med statsverkspropositionen för
budgetåret 1974/75. Minskningen föranleds av ett begärt bidrag på 6,5 milj. kr.
för flyttningen till Visby.
B
Inkomster av statens kapitalfonder
Postverket. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 31,5 milj. kr. I skrivelse den 7 mars 1974 har
poststyrelsen bl, a, anfört följande:
"Postverket har som bekant hos Kungl. Maj:t
hemställt om inrättande av en portoutjämningsfond. I framställningen har bl. a.
föreslagits att saldot mellan överavkastningen för budgetåret 1972/73 (110
milj. kr.) och det av staten täckta underskottet för budgetåret 1971/72 (60,8
milj. kr.), dvs. 49,2 milj. kr., bör tillföras portoutjämningsfonden genom
anslag över statens driftbudget för 1974/75. Dessutom bör eventuell
överavkastning för innevarande budgetår tillföras fonden. Beräkningama utgår
från förutsättningen att framställningen får bifall. Nästa allmänna
portohöjning beräknas därmed kunna uppskjutas till budgetåret 1975/76,
Trafikökningen i allmänna poströrelsen, mätt i
fasta portointäkter, ökade med 5 % under andra halvåret 1973, I jämförelse med
tidigare beräkning har dock den beräknade portovolymutvecklingen under första
halvåret 1974 och under nästa budgetår försiktigtvis nedräknats med 1
procentenhet. Samtidigt har en viss nedräkning skett av beräknad
personalvolymutveckling. För budgetåren 1973/74 och 1974/75 förutses därmed nu
en portovolymökning med i genomsnitt 4 resp, 3 %, Med hänsyn till bl, a, den
väntade trafikutvecklingen beräknas lönekostnaderna volymmässigt öka med 1/2 %
per budgetår. Under 1974/75 torde dock i realiteten ingen personalvolymökning
ske, eftersom ca 150 anställda kommer att föras över till den nybildade
PK-banken. Prismässigt har personalkostnaderna uppräknats med hänsyn till effekten
av beslutade och kommande löneavtal och till effekten av höjda
arbetsgivaravgifter år 1974. Sakkostnaderna har liksom tidigare prismässigt
anpassats till beräknad löneutveckling men företer volymmässigt en oregelbunden
utveckling på gmnd av engångsutgifter och betalnings-
Prop. 1974:100 14
förskjutningar
i samband med större investeringar. I beräkningarna har i övrigt hänsyn nu
tagits till effekten av beslutade avgiftshöjningar inom girorörelsen under år
1974.
Hur tillkomsten av PK-banken har påverkat
beräkningarna för budgetåret 1974/75 framgår av särskild kommentar i bilaga 1.
För budgetåret 1973/74 har det beräknade
rörelseresultatet förbättrats jämfört med föregående beräkning, bl, a, till
följd av engångsintäkter i samband med bensinransoneringen och till följd av
att vissa större investeringskostnader för postkassamaskinprojektet
senarelagts. Residtat-förbättringen väntas göra det möjligt för Postverket att
kostnadsföra upplupen semesterskuld. Dessutom beräknas 22 milj. kr. kunna avsättas
1973/74 till den begärda portoutjämningsfonden.
Efter nämnda avsättningar förutses budgetåret
1973/74 ge ett överskott som motsvarar normal avkastning, dvs. sammanlagt 19,6
milj. kr. inkl. ränta på Postbankens statsverkslån (6,0 milj. kr.).
Även för budgetåret 1974/75 har överskottet
anpassats till normalt förräntningskrav och beräknats till 25,8 milj, kr.
Sistnämnda belopp inkluderar normal förräntning på de bankfastigheter, som i
samband med PK-bankens bildande överförs till allmänna poströrelsen. För att
det angivna avkastningskravet för 1974/75 skall kunna uppfyllas har förutsatts
att 66,6 milj. kr. tas i anspråk av den föreslagna portoutjämningsfonden,
varav 49,2 milj. kr. via anslag över statens driftbudget i enlighet med
Postverkets tidigare nämnda framställning.
Postverket räknar med en inleverans med 47,4 milj.
kr. 1973/74 och med 23,0 milj. kr. för budgetåret 1974/75. RRV har korrigerat
dessa beräkningar till 64,1 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och 8,9 milj. kr.
budgetåret 1974/75. Anledningen är att Postverkets föreslagna portoutjämningsfond
ej bifallits (FiU 1973: 29, rskr 263).
Televerket. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 170 milj. kr. I den reviderade inkomstberäkningen
den 12 mars 1974 har televerket uppskattat inleveranserna av överskott under
nästkommande budgetår till 195 milj. kr. Televerket anför i sin skrivelse:
"Den reviderade inkomstberäknmgen har skett på
samma sätt som vid inkomstberäkningen hösten 1973. Televerkets beräknade
intäkter, driftkostnader och överskott för ifrågavarande budgetår framgår av bifogad
sammanställning med kommentarer. Sammanställningen omfattar även av Kungl,
Maj:t fastställda driftstater för budgetåren 1972/73 och 1973/74 samt utfall
för budgetåret 1972/73, Beräkningarna bygger på budgeterade (realistiska)
intäkter och kostnader under den aktuella perioden. Inga taxeändringar har
inkalkylerats."
Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 25 milj, kr. Statens järnvägar har i skrivelse till
RRV daterad den 15 mars 1974 beräknat inleveranserna till 50 milj. kr. I
skrivelse anför statens järnvägar följande:
"För belysning av utvecklingen har SJ i
skrivelse till riksrevisionsverket 1973-12-04 översänt verksamhetsberättelsen
för 1972/73, anslagsframställningen för 1973/74 samt en tioårsplan för
investeringsbehovet. Den information som lämnades i detta material är
fortfarande
Bil.
4 Riksrevisionsverkefs inkomstberäkning 15
aktuell,
bortsett från att SJ i skrivelse till kommunikationsdepartementet 1974-02-18
reviderat vissa anslagsposter. Som komplement till det tidigare översända
materialet bifogas sistnämnda skrivelse.
Trafikintäkterna, som bl. a. bygger på
konjunkturinstitutets senaste bedömning av den ekonomiska utvecklingen i
samhället, har liksom i höstprognosen grundats på taxenivån per 1974-01-01. Nya
informationer om trafikutvecklingen har föranlett justeringar av vissa
intäktsbelopp.
I prognosen för 1974/75 har räknats med att
ersättning kommer att erhållas för de ekonomiska belastningar som redovisats i
SJ skrivelse till kommtmikationsdepartementet 1974-02-18.
Personalkostnadema har beräknats enligt det nya
löneavtalet för 1974 samt en antagen lönestegring om 12 % 1975. Sakkostnaderna
har bedömts komma att öka med 8 % mellan 1973/74 och 1974/75.
Med angivna förutsättningar har intäkter, kostnader
och resultat för budgetåren 1973/74 och 1974/75 uppskattats till i bifogade
tablå angivna belopp. Inleveranserna skulle vid angivna överskott komma att
uppgå till 130 milj. kr. för 1973/74 och 50 milj. kr. för 1974/75."
Luftfartsverket. I statsverkspropositionen
uppfördes denna titel med 27,1 milj, kr. I luftfartsverkets skrivelse till RRV
den 10 mars 1974 beräknas inlevererade överskottsmedel uppgå till 18,7 milj.
kr. I sin skrivelse anför luftfartsverket följande:
"Mot bakgmnd av rådande bränslesituation har
inskränkningar i trafikprogrammen genomförts. Denna nedgång i antalet
landningar har jämte en lägre ökningstakt än vad som förutsatts i driftstaten
för 1973/74 vad gäller antalet utrikespassagerare beräknats medföra att
intäkterna blir 7 milj. kr. lägre än de i driftstaten.
Som grund för intäktsberäkningen för 1974/75 har
trafikvolymen uttryckt i antal landningar beräknats öka med ca 3 % och i antal
passagerare med ca 7 %.
Verket har genom skrivelse 1974-03-05 till Kungl.
Maj:t begärt att fr. o. m. 1974-05-01 få införa s. k. en route-avgifter. Om
förslaget bifalls beräknas intäkterna härav till ca 3 milj. kr. för
innevarande budgetår och till ca 15 milj. kr. för 1974/75.
Som
gmnd för kostnadsbedömningen för 1974/75 gäller följande:
Personalkostnaderna har antagits öka med 8 %
beroende på avtalsenliga löneökningar, med ca 1 % till följd av volymökningar
på trafik-ledningssidan och med ca 5 % beroende på ökade sociala kostnader.
Hänsyn har inte tagits till eventuella konsekvenser
av den beslutade samordningen av den civilia och militära flyktrafikledningen.
De organisatoriska konsekvenserna härav utreds f, n, av
luftfartsverksutredningen, som tillsatts av Kungl. Maj:t enligt prop. 1973: 27.
Sakkostnaderna
har till följd av prisstegringar antagits öka med 8 %.
Vid beräkningen för 1974/75 av kostnaderna för
ersättning till kommunerna har fömtsätts att räntedelen av det kommunala
bidraget till investeringarna i Arlanda nya utrikesområde och i
Göteborg-Landvetter flygplats får aktiveras. Detta har medgivits beträffande
förräntningen av det statliga kapitalet. Den kommunala räntedelen har för
1974/75 beräknats till 5,4 milj. kr.
Under de angivna fömtsättningarna beräknas
överskottet för 1973/74 bli 18,1 milj. kr, och för 1974/75 18,7 milj. kr.
Ptop. 1974:100 16
Överskottskraven har beräknats efter 7 % på i
medeltal disponerat statskapital. De på så sätt framräknade förräntningskraven
utgör 25,5 resp. 27,1 milj. kr.
Grundat på nuvarande bedömning av läget beräknas
den bristande förräntningen sålunda uppgå till 7,4 milj. kr. för innevarande
budgetår och till 8,4 milj. kr. för 1974/75."
Förenade fabriksverken. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 0,5 milj. kr. I sin reviderade beräkning den 7
mars 1974 har förenade fabriksverken uppskattat inleveransen av överskott under
nästkommande budgetår till samma belopp. Förenade fabriksverken anför i sin
skrivelse:
"Beräkningarna
för 1974/75 bygger på 1974/75 års priser. Resultatet för 1973/74 beräknas bli
bättre än under 1972/73. Bedömningen är gjord på grundval av resultatet efter
första halvåret 1973/
74. Den
gynnsamma resultatutvecklingen väntas bestå även under 1974/
75. 1974/75
års resultat har baserats på en s. k. preliminär resultat
budget som nyligen framtagits och som nu ingår i FFV budgetsystem.
Antal anställda förväntas sjunka något under
1973/74 och 1974/75 på grund av rationaliseringsinsatser.
Investeringarna minskar från att 1972/73 ha varit
34,8 milj, kr. till 31,0 resp. 27,1 milj. kr. 1973/74 resp. 1974/75.
Utbyggnaden av tvätteri-verksamheten är i stort genomförd. Återhållsamhet
iakttages beträffande nya investeringsobjekt i väntan på 1972 års
FFV-utredning."
Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 570 milj. kr. Statens vattenfallsverk har i
skrivelse till RRV den 8 mars 1974 inte funnit anledning att ändra denna
siffra. I skrivelsen anför statens vattenfallsverk bl. a. följande:
"1973174
De förutsättningar som gällde för den fastställda
driftstaten beträffande prisnivå, kraftförsäljningsvolym, drift- och
vattenförhållanden, oljepriser etc. kan sägas ha i stort sett helt förändrats.
Hösten präglades av att en ovanligt kylig väderlek inträdde redan under oktober
som följdes av ovanligt stark kyla fram till mitten av december. Samtidigt
minskade tillrinningen i de kraftproducerande älvarna till rekordlåga värden.
Under efterföljande tid har emellertid utvecklingen blivit gynnsam med såväl
mildväder som tillfredsställande tillrinning. En ytterligare komplikation har
varit de stömingar i bränsleförsörjningen, vars bakgrund är alltför väl känd
för att här behöva relateras, samtidigt som oljepriserna slagit alla tidigare
rekord.
Utvecklingen har medfört en avsevärd påverkan på
ett flertal av de poster som ingår i den fastställda driftstaten."
Rörelseintäkter
Vad
gäller nettoegenbelastningen beräknas denna nu sjunka med 1 600 GWh till 36 600
GWh. Indextillägget på kraftavgifterna baserades på konsumentprisindex 290. Den
verkliga utvecklingen motiverar en höj-
Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17
ning
till 300, vilket innebär ökade indextillägg vad gäller engrosförsälj-ningen av
elkraft. Genom de kraftigt stegrade oljeprisema utlöstes också
bränsleklausulen i 1973 års högspänningstariffer och medförde tillsammans med
motsvarande bränsletillägg i äldre tariffer väsentligt ökade bränsletillägg.
Nettoeffekten av de relaterade förändringama innebär en beräknad ökning av
intäkterna för den fasta kraftförsäljningen med 100 milj. kr.
Försäljningen
av tillfällig kraft har ökats från beräknat ca 1 300 GWh till ca 4 000 GWh i
huvudsak ökad export till Finland och beräknas nu ge ytterligare 170 milj.
kr. i intäkter.
Sammantaget
beräknas rörelseintäktema öka med 270 milj. kr. till 2 050 milj. kr.
Rörelsekostnader
Drift-
och underhållskostnaderna för anläggningar, planerings- och projekteringskostnader
liksom administrationskostnader påverkas under första halvåret 1974 av de ökade
lönekostnadema och förväntade prisökningar i Övrigt. Kostnadsökningama
beräknas till 27,8 milj. kr.
Kostnaderna
för inköpt kraft baserades i driftstaten på ett oljepris motsvarande 10
kr/Gcal. De stegrade kostnaderna har medfört en betydande uppräkning av dessa
poster. Samtidigt har en volymmässig uppräkning av inköpskvantiteten för
tillfällig kraft skett från ca 3 900 GWh till ca 4,900 GWh. De ökade
oljepriserna har också påverkat de fasta kraftköpen. Sammantaget beräknas
kostnadsökningen till 170,1 milj. kr.
Kostnaderna
för bränsle har trots lägre produktion ökat med 70,8 milj. kr. beroende på
väsentligt högre oljepriser än vad som fömtsattes vid driftstatens upprättande.
Sammantaget för samtliga rörelsekostnader innebär
detta en ökning gentemot driftstaten med 268,7 milj. kr. till 1 045 milj. kr.
Finansiella
intäkter och kostnader
Ny
beräkning av de finansiella kostnadema medför en justering av utgiftsräntorna,
varigenom posten ökar med 2,3 milj. kr. till totalt 15 milj, kr.
Skatter
och avskrivningar
Högre
taxeringsvärden och ökade kommunalskattesatser medför en
uppräkning
av garantiskatten med 2 milj. kr. till 27 milj. kr.
Avskrivningarna
har med beaktande av kända kostnadsökningar som påverkar nuanskaffningskostnaden
uppräknats med 11 milj. kr. Det nya avskrivningsbeloppet 436 milj, kr,
överensstämmer med det som redovisades i Vattenfalls anslagsskrivelse i augusti
1973,
2
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 4
Prop. 1974:100 18
Resulterande
beräkning
Sammantaget
innebär de nya beräkningarna att rörelseintäktema ökats med 270 milj, kr. till
2 050 milj. kr. Rörelsekostnadema har samtidigt uppräknats med 269 milj. kr.
till 1 045 milj. kr. och de finansiella kostnadema med 2 milj. kr. till 15
milj. kr. Skattema ökar med 2 milj. kr. och avskrivningarna med 11 milj. kr.
Överskottet för förräntning av det beräknade i medeltal disponerade kapitalet skulle
därefter uppgå till 546 milj. kr. motsvarande en förräntning med ca 7 %.
1974/75
Beräkningen
av 1974/75 års intäkter och kostnader försvåras i hög grad av de förhållanden
som för närvarande råder och som redovisats i samband med beräkningama i föregående
avsnitt avseende innevarande budgetår. Osäkerheten om oljeprisets utveckling
liksom avsaknaden av kännedom om den inverkan som restriktioner och besparingskampanjer
kan få på kraftförsäljningens volymmässiga ökning gör att beräkningarna nu
naturligen blir mycket osäkra och att verkligt utfall kan komma att avvika i
betydande grad.
De fömtsättningar som efterföljande beräkningar
bygger på hat därför måst utgå från oförändrad prognos vad gäller
belastningsutveckling m, m, Beräkningama baseras på konsumentprisindex 328 och
på ett oljepris motsvarande ca 30 kr/Gcal,
Rörelseintäkterna beräknas uppgå till 2 480 milj,
kr, eller 575 mijj, kr, mer än vad som angavs i Vattenfalls anslagsskrivelse i
augusti 1973, Rörelsekostnaderna har samtidigt ökats med 536 milj. kr., huvudsakligen
beroende på högre oljepriser, beräknade löne- och kostnadsstegringar.
Avskrivningarna har med beaktande.av beräknade
ökningar av nyanskaffningskostnaderna ökats med 20 milj. kr., till totalt 530
milj. kr.
De finansiella kostnaderna har uppräknats med 14
milj, kr, beroende på fortsatt utnyttjning av rörlig kredit hos
riksgäldskontoret, I anslagsstaten förutsattes viss ändring av finansieringen
ske medelst investeringsanslag. Skatterna har uppräknats hied 4 milj. kr. av
samma skäl som åberopats för 1973/74.
Den nya beräkningen resulterar i en obetydlig
ökning av anslagsskri
velsens nettoöverskott med 1 milj. kr. till 614 milj. kr. Överskottet mot
svarar en förräntning med 7 % på beräknat i medeltal disponerat stats
kapital. , .. .
I bilagan har angivits de beräknade inkomsterna på
investeringsstatens inkomstpost "Avskrivningsntedel inom fonden" och
"Övriga ka-pitalmedel".
Inleverans av överskottsmedel understiger; de
bokförda överskotten med 16 resp. 44 milj. kr. enligt nedan.
Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19
Beräknat Beräknad
bokfört' inleverans
överskott
1973/74 ,. 5.46: ..... - _. .530 --
1974/75 614 570
Domänverket. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 23 milj. kr. I sin reviderade beräkning den 26 mars
1974 har domänverket uppskattat inleveransen av överskott under nästkommande
budgetår till samma belopp. Domänverket-anför i sin skrivelse bl. a, följande:
"Verksamheten under 1973 har givit ett bättre
resultat än vad tidigare prognoser visat. En viss omläggning äv faktureringen
förenad med lagerminskning har även bidragit till ett redovisningsmässigt
förbättrat resultat.
Årsvinsten för 1973 beräknas nu till omkring 85
milj. kr. Slutgiltigt ställningstagande till vissa bokslutsdispositioner har
ännu icke skett.
Under 1974 förväntas en gyniisam utveckling ifråga
om avsättningen av verkets produkter. Trots stigande kostnadssida torde
årsvinsten för 1974 komma att uppgå till omkring 120 milj. kr.
Försäljningsläget förväntas försämras under 1975
och årsvinsten för detta år väntas bli endast 60 milj. kr.
Investeringsvolymen avseende maskiner, vägar och
byggnader beräknas omfatta omkring 50 milj. kr. årligen.
Antalet anställda var 1973 6 025 och väntas minska
med ca 400 årligen under de närmaste åren."
Riksbanksfonden. Ifrågavarande inkomsttitel var i
statsverkspropositionen uppförd med 200 milj. kr. I en från riksbanken till
RRV den 28 februari avlåten skrivelse har bankofullmäktige beräknat inkomsterna
till 50 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Kapitalbudgetens
inkomster
Avskrivningsmedel
inom fonden
Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar)
används för finansiering till viss del av investeringarna på kapitalbudgeten.
I statsverkspropositionen uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1974/75 med
sammanlagt 1 885 milj. kr., varav 1 663 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.
RRV har inhämtat uppgifter om avskrivningsmedlens
utveckling för olika fonder av större betydelse. I nedanstående sammanställning
ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels storlek dels för budgetåret 1974/ 75
enligt statsverkspropositionen, dels enligt en reviderad beräkning i mars 1974
(milj. kr.).
Prop.
1974:100
20
Fond
Enligt 1974
Enligt reviderad
års statsverks-
inkomstberäkning
proposition
mars 1974
Postverket
19,7
19,7
Televerket
827,2
817,9
Statens
järnvägar
275,0
275,0
Luftfartsverket
20,4
20,4
Förenade
fabriksverken
21,3
21,3
Statens
vattenfallsverk
500,0
520,0
Statens
vägverks förrådsfond
58,8
59,6
RRV förordar att kapitalbudgetens inkomster för
budgetåret 1974/75 upptas tiU 2 096 593 000 kr. vilket är 11500 000 kr. mer än
i statsverkspropositionen.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit
avdelningschefen Sanell, byrådirektörerna Dalmo och Nilsson och förste
revisorema Apelblat och Hansson varjämte revisionsdirektören Cederblad varit föredragande.
Underdånigst
G
RUNE BERGGREN
/Carl
Olof Cederblad
MARCUS BOKTK, STOCKHOLM 1974 74021 >
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
5
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1974/75
Prop.
1974:100 1
Bil.
5 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
Bilaga 5
Specifikation
av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1974/75 A Skatter, avgifter, m. m.
I Skatter:
1 Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse samt socialförsäkringsavgifter: a Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter
m. m,, bevillning 29 800 000 000
b Kupongskatt, bevillning 26 000 000
c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning 1 000 000
d Skogsvärdsavgifter, bevillning 11 700 000
e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning 3 000 000
f Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning 300 000 000
g Lotterivinstskatt, bevillning 145 000 000
h Stämpelskatt och stämpelavgift,
bevillning 406 500 000 30 693 200 000
2 Automobilskattemedel:
a Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning 1 800 000 000
b Vägtraflkskatt, bevillning 1 745 000 000 3 545 000 000
3
Allmän
arbetsgivaravgift, Z)ew7/«i«5- 5 190 000 000
4
Tullar och
acciser;
a Tullmedel, bevillning 1 090 000 000
b Mervärdeskatt, 6ev///m«g- 14 030 000 000 :
C Särskilda varuskatter, bevillning 406 000 000
d Omsättningsskatt på motorfordon,
bevillning 616 000 000
e Tobaksskatt, 6ev;7/m«5- 1847 000 000
f Rusdryclcsförsäljningsmedel av
partihandelsbolag, bevillning 35 000 000
g Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, öev///n;n5- 51000 000
h Skatt på sprit, bevillning 2 805 000 000
i Skatt på vin, éev/V/nwg- 430 000 000 .
j Skatt på malt- och läskedrycker,
bevillning 695 000 000
k Energiskatt, bevillning 1 945 000 000
1 Särskild skatt pä motorbränslen,
bevillning 1 000 000
in Oljelagringsavgift, bevillning 115 000 000
n Särskild vägtrafikskatt, öevjV/mn- 166 000 000
o Skatt på annonser och reklam,
bevillning 90 000 000
p Skatt på spel, bevillning 60 000 000 24 382 000 000 63 810 200 000
II Uppbörd i statens verksamhet:
1
Expeditionsavgifter 107 700 000
2
Bidrag till
kostnader for polis-, domstols- och
, uppbördsväsendet m, m, 75 300 000
3
Vattendomstolsavgifter 1 000 000
4
Inkomster vid
kriminalvården 2 600 000
5
Bidrag till
riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 16
200 000
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 5.
95 000
000
95 000
000
295 000
000
181 000
000
85 000
000
6
Inkomster vid
den statliga läkemedelskontrollen 8
975 000
7
Inkomster vid
statens rättskemiska laboratorium 1
713 000
8
Inkomster vid
karolinska sjukhuset 216 320 000
9
Inkomster vid
statens värdanstalter för alkoholmissbrukare 250 000
10 Inkomster under anslaget kostnader för viss
utbildning av handikappade 70 000
11
Inkomster vid
arbetarskyddsstyrelsen 1 825 000
12
Inkomster av
arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet 29 700 000
13
Inkomster vid
statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen 2 000 000
14
Inkomster
vid statens trafiksäkerhetsverk, att
tillföras automobilskattemedlen 23 500 000
15
Körkortsavgifter 44 350 000
16
Avgifter för
registrering av motorfordon 54
500 000
17
Försäljning av
sjökort 2 430 000
18
Fyravgifter 89 000 000
19
Lotsavgifter 25 000 000
20
Skeppsmätningsavgifter 1 800 000
21
Fartygsinspektionsavgifter
m, m, 3 770 000
22
Inkomster vid
Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut 20 100 000
23
Inkomster vid
statens geotekniska institut 4 000
000
24
Ersättning för
visst värderingsförfarande 40 000
25
Pensionsmedel
m, m, 293 000 000
26
Inkomst av
myntning m, m. 50 000 000
27
Bidrag till
bankinspektionen 5 970 000
28
Bidrag för
revision av sparbankerna 920 000
29
Bidrag till
försäkringsinspektionen 3 575 000
30
Ersättning för
kilometerräknarapparatur 1 000
31
Avgifter för
granskning av biograffilm 275 000
32
Inkomster vid
riksantikvarieämbetet 4 890 000
33
Avgifter för
särskild prövning och fyllnadsprövning
inom skolväsendet 510 000
34
Inkomster vid
statens maskinprovningar 800 000
35
Inkomster vid
lantbruksnämnderna 4 000 000
36
Inkomster vid
statens jordbruksnämnd 1 300 000
37
Inkomster vid
statens centrala frökontrollanstalt 6
400 000
38
Avgifter för
växtskyddsinspektion m, m. 2 445 000
39
Inkomster vid
statens lantbrukskemiska laboratorium 1
500 000
40
Avgifter vid
köttbesiktning 8 300 000
41
Inkomster vid
statens livsmedelsverk 1 150 000
42
Inkomster vid
statens veterinärmedicinska anstalt 4
800 000
43
Avgifter för
statskontroll av krigsmaterieltillverkningen 196
000
44
Inkomster av
statens gruvegendom 33 000 000
45
Inkomster vid
patent- och registreringsväsendet 44
700 000
46
Avgifter för
registrering i förenings- m, fl, register 3
460 000
47
Exekutionsavgifter 17 100 000
48
Restavgifter 55 200 000
49
Inkomster vid
statens planverk 2 000 000
50
Inkomst av
justering och ädelmetallkontroll 7 900
000
51
Ersättning för
vissa komplementkostnader vid
vissa myndigheter m, m, 35 837 000
III Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
2
Totalisatormedel
3
Tipsmedel
4
Lotterimedel
5
Övriga diverse
inkomster
1 321 372 000
751 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 5 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
B
Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
1
Postverket 3 400 000
2
Televerket 159 300 000
3
Statens
järnvägar 35 000 000
4
Luftfartsverket 18 700 000
5
Förenade
fabriksverken 500 000
6
Statens
vattenfallsverk 570 000 000
7
Domänverket 23 000 000
II
Riksbanksfonden
III
Statens
allmänna fastighetsfond:
1
Slottsbyggnadernas
delfond 1 000
2
Kriminalvårdsstyrelsens
" 8 893 000
3
Beskickningsfastigheternas
" 8 795 000
4
Karolinska
sjukhusets " 40 359 000
5
Akademiska
sjukhusets " 9 379 000
6
Byggnadsstyrelsens
" 364 839 000
7
Generaltullstyrelsens
" 239 000
IV
Försvarets
fastighetsfond
V
Statens
utlåningsfonder:
1
Utrikesförvaltningens
länefond 115 000
2
Biståndsförvaltningens
lånefond 45 000
3
Statens
bosättningslånefond 10 000 000
4
Vattenkraftslånefonden 260 000
5
Luftfartslånefonden 2 700 000
6
Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten 2
200 000
7
Statens
lånefond för universitetsstudier 500
000
8
Studiemedelsfonden 35 000 000
9
Lånefonden för
studentkärlokaler 250 000
10
Jordbrukets
lagerhusfond 50 000
11
Jordbrukets
maskinlånefond 150 000
12
Fonden för
supplementär jordbrukskredit 1
000
13
Kraftledningslånefonden 55 000
14
Egnahemslånefonden 800 000
15
Statens
avdikningslänefond 1 600 000
16
Fiskerilånefonden 1900 000
17
Lånefonden till
främjande av beredning och
avsättning av fisk m, m, 75 000
18
Skogsväglånefonden 35 000
19
Statens
hantverks- och industrilånefond 20
000 000
20
Lånefonden för
bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer 750 000
21 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden 1 000
22
Länefonden för
bostadsbyggande 1 865 000 000
23
Länefonden för
inventarier i vissa specialbostäder 2
400 000
24
Lånefonden för
maskinanskaflning inom byggnadsindustrin 761
000
25
Länefonden för
kommunala markförvärv 17 600 000
26
Lånefonden för
allmänna samlingslokaler 2 500 000
27
Övriga
utlåningsfonder 109 000
VI Fonden för låneunderstöd:
1
Kammarkollegiets
delfond 16 000 000
2
Arbetsmarknadsstyrelsens
" 54 000 000
3
Bostadsstyrelsens
" 350 000
4
Riksbankens
" 20 000
5
Riksgäldskontorets
" 890 000
809 900 000 250 000 000
432 505 000 129 417 000
1 964 857 000
71260 000
VII Fonden för statens aktier
VIII Fonden för beredskapslagring
IX
Statens
pensionsfonder:
1
Folkpensioneringsfonden
2
Civila
tjänstepensionsfonden
3
Militära
tjänstepensionsfonden
4
Allmänna
familjepensionsfonden
5
Statens
pensionsanstalts pensionsfond
6
Pensionsfonden
för vissa riksdagens verk
X Diverse kapitalfonder:
1
Fonden för
kreditgivning till utlandet
2
Övriga diverse
kapitalfonder
111115
000
79 250
000
71000 000
2 150 000
275 000
6 800 000
15 300 000
45 000
95 570
000
2 715 000 66 467 000
69 182
000
4 013
056 000
Summa kr.
69 895
628 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
6
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande tUl
statsverkspropositionen för budgetåret 1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:100
Bil.
6. Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
Bilaga
6
Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för
budgetåret 1974/75
1 000-tal kronor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslagsrubrik
Beräknat Slutligt förslag eller Förändring
belopp i
stats-
verks-
proposi-
tionen
beslut
Ökning (4-) Minskning (-)
Propositionens eller
skrivelsens nummer
Anslagsbelopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
13 790
13 790
48
DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter //.
Justitiedepartementet Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag
Summa
70
V. Socialdepartementet Information om vissa
abortförebyggande åtgärder m, m,, reservationsanslag
Summa
VII. Finansdepartementet
67
74
120
Förberedelser för folk- och bostadsräkning 1975,
förslagsanslag Produktionsbidrag
för dagstidningar,
67 000
1 67 001
förslagsanslag Täckning av
merkostnader för löner och
pensioner m, m,, förslagsanslag
Summa
VIII. Utbildningsdepartemejitet
rskr 63
14 228
232 611]
73 901 17 083]
275
Ersättning ät författare m, fl. för
utlåning av deras verk genom bibliotek m, m., förslagsanslag
Vissa åtgärder inom kulturområdet,
förslagsanslag
28
rskr 65 rskr 91
Kulturminnesvård och museer m, m,,
förslagsanslag
Vissa folkbildningsätgärder m, m,, förslagsanslag
Bidrag till hemgårdsrörelsen
Bidrag till driften av grundskolor
m, m,,
förslagsanslag 4 260 000
Summa 4 598 098
' Dessa tre i
statsverkspropositionen 1974 upptagna anslag utgår. De tilldelas kultursektorn
har fördelats på 30 anslag under litt. B,
15 000
+
1 210
15 000
+
1210
4 000
-\-
4 000
4000
+
4 000
4 650
+
4 650
97 000
-f-
30 000
1 420
000
-fl 419
999
1 521
650
+ 1454
649
310
-1-
14 538
+ 1099
+ 14
-1- 200
+ 1623
prop, 1974: 28
'324 694 289
4 260 200 4 599 721
medel som enl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6
Prop. 1974:100
Anslagsrubrik
Beräknat
Slutligt
förslag eller Förändring
belopp i
beslut
ökning (-1-)
stats-
Mmsic-
verks-
Proposi-
Anslags-
ning ()
proposi-
tionens
belopp
tionen
eller
skrivelsens
nummer
IX.
Jordbruksdepartementet
.
Kommittéer
m, m,, reservationsanslag
4 900
46
8 700
-1-
3 800
Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.
rskr
förslagsanslag
700 000
41, 98,
2 125 000
-M 425
000
prop, 122
Åtgärder
för intensifierad skogsvård i norra
Sverige, m, m,, förslagsanslag
'10 100
61
40 100
+
30 000
Forskning
rörande tillvaratagande av skogsavfall
m, m reservationsanslag
61
2 000
-h
2 000
Statens-
naturvårdsverk, förslagsanslag
25 984
-46
29 638
+
3 654
Miljövårdsforskning,
reservationsanslag
20 560
46
23 645
+
3 085
Vissa
kostnader för vård och föryngring av
bokskog m, m reservationsanslag
73
500
-1-
500
Summa
761 544
2 229 583
-1-1468
039
X. Handelsdepartementet
Nordiska
ministerrådssekretariatet.
förslagsanslag
1 145
91
6 188
-1-
5 043
Exportfrämjande
åtgärder för metallmanufaktur-
industri, reservationsanslag
63
700
+
700
Konsumentverket:
Förvaltningskostnader,
rskr
förslagsanslag
14 774
62
15 154
-1-
380
Summa
15 919
22 042
-h
6 123
XI. Arbetsmarknadsdepartementet
ArhelsmarknaåsstTyice,
förslagsanslag
rskr
1 467
794
68
1 472 794
-t-
5 000
Summa
1 467
794
1 472 794
-f
5 000
XIII.
Industridepartementet
Statens
industriverk:
Förvaltningskostnader,/ö/-j/aia«ito
8 200
47
13 374
+
5 174
Utredningar m. m,, reservationsanslag
2 200
47
2 730
+
530
Bidrag till kursverksamhet m, m,.
reservationsanslag
8 900
47
11260
+
2 360
Utrustning, reservationsanslag
500
47
200
300
Företags-
och branschfrämjande åtgärder.
reservationsanslag
14 100
47
16 250
-h
2 150
Främjande
av hemslöjden.
rskr
reservationsanslag
1 110
81
1 218
+
108
Sveriges
geologiska undersökning:
Geologisk kartering samt information och
dokumentation, reservationsanslag
14 012
60
14 445
-h
433
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
600
60
1
599
Prospektering m, m,, reservationsanslag
21900
60
28 029
+
6129
Utrustning, reservationsanslag
730
60
2 420
-f
1690
Summa
72 252
89 927
+
17 675
' Avser anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i
Norrland m. m.
«Avser anslagen Sveriges geologiska undersökning:
Förvaltningskostnader resp. Kartarbeten m. m.
Bil. 6.
Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
Anslagsrubrik
XIV. Kommundepartementet Kronofogdemyndighetctna,
förslagsanslag
Summa
XVI. Riksdagen och dess verk m. m. Riksdagens revisorer
och deras kansli, förslagsanslag
Summa Summa förändringar av egentliga statsutgifter
B. Utgifter för statens kapitalfonder
Underskott på riksgäldsfonden Avskrivningar av nya
kapitalinvesteringar
Summa förändringar av utgifter för
statens kapitalfonder
Summa förändringar på driftbudgeten
Beräknat
belopp i
Slutligt
förslag eller beslut 1
Förändring Ökning (4-) Minskning (-)
verks-propositionen
Propositionens
eller
skrivelsens
nummer
Anslags- i belopp
154 007
19
160 807
+ 6 800
154 007
160 807
+ 6 800
1980
rskr 33
2 030
4- 50
1980
2 030
+ 50 4-2 965 169
3 175
000 1017 513
54
3 475 000 1 022 513
4- 300 000 4- 5 000
4- 305 000 4-3 270 169
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
Statens järnvägar Järnvägar m.m.
Summa utgiftsförändringar under
statens aifärsverksfonder
VI. Fonden för statens aktier
Industridepartementet: Teckning av
aktier i Svenska utvecklings-aktiebolaget Teckning av aktier i Statsföretag AB
Summa utgiftsförändringar under
fonden för statens aktier
Summa förändringar på kapitalbudgeten
422 800
rskr
72
54 64
452 800 4- 30 000 4-
30 000
30 000 4- 30 000 175
000 4- 175 000
4- 205000 4- 235 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR, STOCKHOLM 1974 740219
opaginerad Kontrollera mot PDF
BQaga
7
Förslag tUl investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:100
Bil.
7. Förslag till investeringsplan och investeringsstater
Bilaga
7
Förslag
till investeringsplan för budgetåret 1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
I,
Statens affärsverksfonder:
A, Postverkets
fond
B, Televerkets
fond
C, Statens
järnvägars fond
D, Luftfartsverkets
fond
E, Fabriksverkens
fond
F, Statens
vattenfallsverks fond
G, Domänverkets
fond
II, Statens allmänna fastighetsfond
III, Försvarets
fastighetsfond
IV, Statens utlåningsfonder
V, Fonden för låneunderstöd
VI. Fonden för statens aktier
VII.
Fonden för förlag till
statsverket
VIII.
Fonden för beredskapslagring IX, Diverse kapitalfonder:
Statens
vägverks förrådsfond
Sjöfartsverkets
fond
Fonden
för Södertälje kanalverk
Statens
datamaskinfond
Jordfonden
Förrådsfonden
för ekonomiskt försvar
Avgår kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning
52 098 000
49 000 000
144 000
000
146 798
000
-7 901000
949 999
000
8 501 000
1 342
495 000'
380 241
000
48 530
000
3 319
475 000
214 364
000
220 000
000
25 040
000
46 000
000-
-4 501
000
46 541 000
8 700 000
11 401 000
1000
-1062
000
61 080
000'
Summa
5 657
225 000
1 000 000
26 724 000
27 724
000
Summa
5 629
501 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 100. Bilaga 7
Prop.
1974:100
FÖRSLAG
TILL
INVESTERINGSSTATER
FÖR BUDGETÅRET 1974/75
I.
Statens affärsverksfonder A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
71 800 000
från riksstaten
1000
inom fonden
19 700 000
Övriga
kapitalmedel
1000
Investeringsbemyndigande
52 098 000 71 800 000
71 800 000
B.
Televerkets fond y
Investeringsanslag:
Teleanläggningar m, m. 833 800 000
Televisions-
och
ljudradioanläggningar 40 100 000
Avskrivningsmedel:
Tele-
anläggningar m, m,
från riksstaten 6 000 000
inom
fonden 777 800 000
Avskrivningsmedel: Tele
visions- och
ljudradioanläggningar
inom fonden 40 100 000
Övriga
kapitalmedel:
Teleanläggningar
m, m, 1 000 000
Investeringsbemyndigande:
167 200 000
Teleanläggningar
m, m. 49 000 000
873 900 000
873 900 000
C.
statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
452 800 000
från riksstaten
25 800 000
inom fonden
275 000 000
Övriga
kapitalmedel
8 000 000
Investeringsbemyndigande
144 000 000 452 800 000
452 800 000
D.
Luftfartsverkets fond
A vskri
vni ngsmedel
Investeringsanslag
167 200 000
från riksstaten
1000
inom fonden
20 400 000
Övriga
kapitalmedel
1 000
Investeringsbemyndigande
146 798 000
167
200 000
Bil. 7. Förslag till investeringsplan och
investeringsstater
E. Fabriksverkens fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
13 400 000
från riksstaten
1 000
inom fonden
21 300 000
Investeringsbemyndigande
-7 901 000 13 400 000
13 400 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
F.
Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel
från riksstaten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1000
520 000
000
10 000 000
949 999
000
1 480 000 000
Investeringsanslag
1 480 000 000
1 480 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
G.
Domänverkets fond
Investeringsbemyndigande
Summa in vesteringsbemyndi-ganden
för statens affärsverksfonder
8 501 000
1 342 495 000
Summa investeringsanslag
8 501 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
II. Statens allmänna fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från riksstaten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
244 493 000 58 346 000 10 001 000
380 241
000
693 081 000
Summa
investeringsanslag
693 081
000
693 081 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
III.
Försvarets fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från riksstaten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
177 741 000 29 440 000 17 000 000
48 530 000
272 711 000
Summa
investeringsanslag
272 711
000
272 711 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande
Biståndsförvaltningens
länefond
Investeringsbemyndigande
300
000 Investeringsanslag
1000 Investeringsanslag
300 000
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens
bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande 1000
Statens
länefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande 8 000 000
Investeringsanslag
Investeringsanslag
1000
8
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel från riksstaten
447
000 000
Investeringsanslag
447
000 000
Lånefonden
för studentkårlokaler
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten
Investeringsbemyndigande
405 000 595 000
Investeringsanslag
1 000
000
1 000 000
1 000
000
Lånefonden
till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Avskrivningsmedel
från riksstaten
Investeringsbemyndigande
325 000 375 000
Investeringsanslag
700 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens
fiskredskapslånefond
Investeringsbemyndigande
200 000
Investeringsanslag
200 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens
hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyndigande 30 000 000
Lånefonden
för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande 3 155 000 000
Investeringsanslag
Investeringsanslag
30 000 000
3
155 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för inventarier
i vissa specialbostäder
Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för
kommunala markförvärv
Investeringsbemyndigande 125 000 000
Investeringsanslag
125
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 7.
Förslag till investeringsplan och investeringsstater
opaginerad Kontrollera mot PDF
Länefonden
för allmänna samlingslokaler
Investeringsbemyndigande 1000
Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa in vesteringsbemyndi-ganden
för statens utlåningsfonder
3 319 475 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
V.
Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel
från riksstaten Övriga kapitalmedel
Investeringsbemyndigande
46 543 000
71 160 000
214 364
000
332 067 000
Summa investeringsanslag
332 067 000
332 067 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VI.
Fonden för
statens aktier
Avskrivningsmedel
från riksstaten
Investeringsbemyndigande
5 000 000 220 000 000
225 000 000
Summa investeringsanslag
225 000 000
225 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VII.
Fonden för förlag till statsverket
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
55 000 000
25 040 000
80 040 000
Summa
investeringsanslag
80 040 000
80 040 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VIII.
Fonden för heredskapslagring
Investeringsbemyndigande 46
000 000
Investeringsanslag
46 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
IX. Diverse kapitalfonder
A.
Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
55 800 000
från riksstaten
1000
inom fonden
59 600 000
Övriga
kapitalmedel
700 000
Investeringsbemyndigande
-4 501
000
55 800 000
55 800 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:100
B.
Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel
frän
riksstaten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1 000
22 608 000
50 000
46 541 000
69 200 000
Investeringsanslag
69 200 000
69 200 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
C.
Fonden för Södertälje kanalverk
Investeringsbemyndigande 8
700 000
Investeringsanslag
8 700 000
D.
Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel
inom fonden Investeringsbemyndigande
51 600 000 11 401 000
63 001 000
Summa investeringsanslag
63 001 000
63 001 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
E.
Jordfonden
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
69 200
000
1 062
000
-1 062
000
69 200 000
F.
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
Avskrivningsmedel
från riksstaten
inom fonden
Investeringsbemyndigande
Investeringsanslag
69 200 000
69 200 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa investeringsbe-myndiganden
för diverse kapitalfonder
61 080 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från riksstaten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1 022 513 000
1 896 956
000
172 913
000
5 657 225
000
8 749 607 000
Summa
investeringsanslag 8 749 607 000
8 749 607 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
(MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 740219
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
8
Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1974/75
sedan statsverkspropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:100
Bil.
8 Förändringar i riksstatsförslaget
Bilaga 8
FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET FÖR BUDGETÅRET 1974/75
SEDAN STATSVERKSPROPOSITIONEN
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:100
Totalbudgeten
för
Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsverkspropositionen
Milj, kr,
63 390,2
1 218,4
773,0
I. Skatter, avgifter, m. m.: I,
Skatter
II, Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkorrister
Summa 65 381,6
Senare
ändringar Milj, kr.
+420,0 + 103,0 - 22,0
+ 501,0
Summa Milj, kr.
63 810,2
1 321,4
751,0
65 882,6
B.
Inkomster av statens kapitalfonder:
847,1
200,0
432,5
129,4
979,9
71,3
111,1
85,9
95,6
69,2
I, Statens aifärsverksfonder
II. Riksbanksfondén
III, Statens allmänna fastighetsfond
IV, Försvarets fastighetsfond
V, Statens utlåningsfonder
VI, Fonden för låneunderstöd
VII, Fonden för statens aktier
VIII, Fonden för beredskapslagring
IX, Statens
pensionsfonder
X, Diverse kapitalfonder
Summa
4 021,9
- 37,2 + 50,0
15,0 6,6
809,9
250,0
432,5
129,4
1 964,9
71,3
111,1
79,3
95,6
69,2
4 013,1
Beräknad övrig finansiering: I, Avskrivningar och övriga
kapitalmedel inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder Övriga
kapitalfonder II. Övrig
kapitalåterbetalning
1 682,6
375,8
26,7
+ 10,7 + 0,8
1 693.3
376,6
26,7
Summa
2 085,1
+ 11,5
2 096,6
Summa
71 488,6
+ 503,7
71 992,3
Underskott
6 595,3
+ 2 996,5
9 591,8
Summa milj. kr.
78 083,9
+ 3 500,2
81
584,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 8 Förändringar i
riksstatsförslaget
budgetåret
1974/75 Utgifter
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj,
kr.
Milj,
kr.
Milj,
kr.
10,1
_
10,1
2931,1
-1- 1,2
2 932,3
2 378,4
2 378,4
8 374,9
8 374,9
23 420,3
+ 4,0
23 424,3
5 551,1
+ 30,0
5 581,1
5 279,6
+1 454,6
6 734,3
10 898,2
+ 1,6
10 899,8
1 910,1
+1 468,0
3 378,1
386,9
+ 6,1
393,1
4 551,6
+ 5,0
4 556,6
4 739,2
4 739,2
2 017,6
+ 222,7
2 240,3
1 049,7
+ 6,8
1 056,5
1,0
1,0
109,1
+ 0,1
109,2
3 175,0
+ 300,0
3 475,0
A. Utgiftsanslag:
I, Kungl, hov- och slottsstaterna
II, Justitiedepartementet
III. Utrikesdepartementet
IV. Försvarsdepartementet V,
Socialdepartementet
VI, Kommunikationsdepartementet VII, Finansdepartementet VIII,
Utbildningsdepartementet
IX, Jordbruksdepartementet X, Handelsdepartementet
XI, Arbetsmarknadsdepartementet XII, Bostadsdepartementet
XIII, Industridepartementet
XIV, Kommundepartementet XV, Oförutsedda utgifter
XVI, Riksdagen och dess verk XVII, Riksgäldsfonden
Summa 76 783,9 +3
500,2 80 284,1
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I, Minskning av anslagsbehåll
ningar 1 100,0 - 1 100,0
II, Ökad disposition av rörliga
krediter 200,0 - 200,0
Summa 1 300,0 - 1 300,0
Summa milj, kr, 78 083,9 +3 500,2 81584,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:100
Driftbudgeten för
Inkomster
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj,
kr.
Milj,
kr.
Milj,
kr.
A.
Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter
63 390,2
+ 420,0
63 810,2
II. Uppbörd i statens verksamhet
1 218,4
+ 103,0
1 321,4
III. Diverse inkomster
773,0
- 22,0
751,0
Summa
65 381,6
+ 501,0
65 882,6
B.
Inkomster av statens kapitalfonder:
I, Statens affärsverksfonder
847,1
.- 37,2
809,9
II, Riksbanksfonden
200,0
+ 50,0
250,0
III, Statens allmänna fastighetsfond
432,5
432,5
IV. Försvarets fastighetsfond
129,4
129,4
V, Statens utlåningsfonder
1 979,9
- 15,0
1 964,9
VI, Fonden för låneunderstöd
71,3
71,3
VII, Fonden för statens aktier
111,1
111,1
VIII,
Fonden för beredskapslagring
85,9
- 6,6
79,3
IX, Statens pensionsfonder
95,6
95,6
X, Diverse kapitalfonder
69,2
-
69,2
Summa
4 021,9
- 8,8
4 013,1
Summa inkomster på driftbudgeten 69 403,5 +492,1 69 895,6
Summa milj. kr, 69 403,5 +492,1 69 895,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
8 Förändringar i riksstatsförslaget
budgetåret
1974/75
Utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsverkspropositionen
Milj, kr.
Senare
ändringar Milj, kr.
Summa Milj, kr.
10,1 2 751,4
2 366,1
8 091,3
23 395,1
3 898,8
4 961,0
10 192,9
1 854,2 234,2
4 256,6
1 449,1 496,4
1 027,0
1,0
109,1
Egentliga statsutgifter: I, Kungl, hov- och slottsstaterna
III.
IV, V,
VI.
VII, VIII,
IX, X,
XI.
XII,
XIII,
XIV,
XV, XVI,
II, Justitiedepartementet
Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet
Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet
Jordbruksdepartementet Handelsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet
Bostadsdepartementet Industridepartementet Kommundepartementet Oförutsedda
utgifter Riksdagen och dess verk
Summa 65 094,3
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I, Riksgäldsfonden 3 175,0
II, Avskrivningar av nya kapital
investeringar 1 017,5
III, Avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster 1,0
Summa 4193,5
Summa utgifter på driftbudgeten 69 287,8
Beräknat underskott pä
statsregleringen: Beräknat underskott på
statsregleringen 1 734,3
Avsättning till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel 1 850,0
Summa 115,7
Summa milj, kr, 69 403,5
1,2
+ 4,0
+ 1454,6 + 1,6 + 1468,0 + 6,1 + 5,0
+
+
17,7 6,8
+ 0,1 + 2 965,2
+ 300,0 + 5,0
+ 305,0 + 3 270,2
+ 2 503,1
- 275,0 -2 778,1 + 492,1
10,1 2 752,6
2 366,1
8 091,3
23 399,1
3 898,8
6 415,6
10 194,5
3 322,2
240,4
4 261,6
1 449,1
514,1
1 033,8
1,0
109,2
68 059,5
3 475,0
1 022,5
1,0
4 498,5
72 558,0
4 237,4
1 575,0
- 2 662,4
69 895,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:100
Kapitalbudgeten
för
Inkomster
Statsverks- Senare Summa
propositionen ändringar Milj, kr.
Milj, kr. Milj, kr.
Länemedel 5 411,0 +218,5 5 629,5
Summa milj. kr, 5 411,0 +218,5 5 629,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
8 Förändringar i riksstatsförslaget
budgetåret
1974/75 Utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
I, Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond Televerkets fond Statens järnvägars fond Luftfartsverkets
fond Fabriksverkens fond Statens vattenfallsverks fond Domänverkets fond
II, Statens allmänna fastighetsfond
III, Försvarets fastighetsfond
IV, Statens utlåningsfonder V, Fonden
för låneunderstöd
VI,
Fonden för statens
aktier VII, Fonden för förlag till statsverket VIII. Fonden för
beredskapslagring IX. Diverse
kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond Sjöfartsverkets fond Fonden
för Södertälje
kanalverk Statens datamaskinfond
Jordfonden
Förrådsfonden för ekonomiskt
försvar
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj,
kr.
Milj,
kr.
Milj,
kr.
52,1
52,1
39,7
+ 9,3
49,0
114,0
+ 30,0
144,0
146,8
146,8
-7,9
- 7,9
970,0
- 20,0
950,0
8,5
8,5
380,2
380,2
48,5
48,5
3 319,5
3 319,5
214,4
214,4
20,0
+ 200,0
220,0
25,0
25,0
46,0
46,0
-3,7
-0,8
- 4,5
46,5
46,5
8,7
8,7
11,4
11,4
0,0
0,0
-1,1
- 1,1
5 438,7
+ 218,5
5 657,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för
oreglerade 1,0 1,0
kapitalmedelsförluster
Övrig
kapitalåterbetälning 26,7 26,7
Summa 27,7 - 27,7
Summa milj. kr, 5 411,0 +218,5 5 629,5
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 197
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innehållsförteckning
Reviderad
finansplan 1974 2
Den
internationella utvecklingen 2
Den ekonomiska
utvecklingen under 1973 7
Den ekonomiska politiken
1974 12
Inledning 12
Konjunkturutveckling och
ekonomisk politik 1974 14
Försörjningsbalans
och bytesbalans 25
Budgetpolitiken 28
De statsfinansiella
perspektiven på längre sikt 30
Avslutning 36
Särskilda
frågor 39
Totalbudgetens
utgiftsanslag budgetåren 1973/74 och 1974/75 39
Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1974/75 40
Beräkning
av anslagsbehållningarnas utveckling 41
Beräkning
av dispositionen av rörliga krediter 42
Totalbudgetens inkomster budgetåren 1973174 och 1974/75 samt
investeringsplan
för budgetåret 1974/75 42
Beräkning
av totalbudgeten för budgetåren 1973/74 och 1974/75 47
Hemställan 47
Bilaga
1: Nationalbudget för år 1974
Bilaga
2: Långtidsbudget för perioden 1974/751978/79
Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa
beräkning av budgetutfallet för 1973/74
Bilaga 4: Riksrevisionsverkets förnyade
inkomstberäkning för budgetåret 1974/75
Bilaga 5: Specifikation av inkomsterna på
driftbudgeten för budgetåret 1974/75
Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i
förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1974/75
Bilaga 7: Förslag till investeringsplan och
investeringsstater för budgetåret 1974/75
Bilaga 8: Förändringar i riksstatsförslaget för
budgetåret 1974/75 sedan statsverkspropositionen
Riksdagen
1974.1 saml. Nr 100. Innehåll
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740119
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (23)
23 kopplingar i 17 dokument.
- SOU 2018:24 Tid för utveckling s. 234 · s. 514 i texten
- Bet. 1982/83:NU55 om varvsindustrin (prop. 1982/83:147 delvis) s. 7 i texten
- Bet. 1980/81:UbU18 med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till statliga skolor för vuxna, m.m., jämte motioner s. 4 i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
- Prop. 1975:3 Regeringens skrivelse till riksdagen med redogörelse för behandlingen hos Kungl. Maj:t av riksdagens skrivelser s. 31 i texten