Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till Iag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handIingar

1974 · 31 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:103, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till Iag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handIingar

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 103 år 1974 Prop. 1974:103

Nr 103

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring
i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar;
given den 29 mars 1974.

Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändring i sekretesslagen i syfte
att bereda sekretesskydd för i vetenskapligt syfte gjorda upptagningar av
dialekter, folkminnen m, m.

Vidare föreslås nya bestämmelser i sekretesslagen som ger
ökat sekretesskydd för handlingar rörande arbetsprövning och arbetsträning i
ärenden hos statens arbetsklinik och kommunalt arbetsvårdsinstitut.

Propositionen innehåller också förslag till en ändring i
sekretesslagen som gör det möjligt för karolinska institutet i egenskap av
utdelare av nobelpris att hemlighålla handlingar som rör utdelande av sådant
pris.

1 Riksdagen 1974. I saml Nr 103

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten
att

utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar'

dels att 14 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i
lagen skall införas två nya paragrafer, 13 a och 35 a §§, av nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

13a§

Handlingar av dialektologiskt eller etnologiskt innehåll,
vilka av myndighet upprättats eller anskaffats för vetenskapligt ändamål och
vilkas innehållande finnes påkallat av hänsyn till privatlivets helgd, må ef
utlämnas förrän sfuttio år förflutit från handlingens datum, såvida ej den som
genom att lämna uppgifter eller på annat liknande sätt givit handlingen dess
innehåll samtycker till tidigare utlämnande eller, med hänsyn till det
ändamål för vilket utlämnande be-gäres och omständigheterna i övrigt, trygghet
kan anses vara för handen, att det ef kommer att missbrukas till skada eller
förklenande för honom eller för hans nära anhöriga eller för person som avses
i handlingen eller nära anhörig till denne. Vid utlämnande böra erforderliga
förbehåll göras.

14
f

opaginerad Kontrollera mot PDF

Handlingar vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller
på läkares

Handlingar
vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller på läkares

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Lagen omtryckt 1971:203. 2 Senaste lydelse 1973:1053.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

eller styrelsens föranstaltande upprättats till utredning
i mål eller ärende hos domstol eller i ärende som avses i giflermålsbalken;
handlingar i ärenden rörande kri-minologisk undersökning för forskningsändamål;
handlingar vilka upprättats vid psykologisk undersökning som utförts för
forskningsändamål eller i samband med inskrivning av värnpliktiga eller
yrkesvägledning, arbetsvärd eller omskolning eller i ärende om anställning
eller upphörande av anställning hos myndighet eller i ärende om uttagning av
anställd hos myndighet till viss utbildning eller tjänstgöring; läkarutlåtanden
i ärenden om statlig personalpensionering; handlingar i ärenden enUgt lagen
(1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall; handlingar i
ärenden rörande hälsovård, sjukvård, socialhjälp, understöd vid barnsbörd,
samhällets barnavård och ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds
verksamhet, sådan familjerådgivning som drives av kommun, landstingskommun,
församling eller kyrklig samfällighet, rätt för enskilda att inköpa alkoholhaltiga
drycker, behandling av alkoholister eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet,
allmän försäkring eller yrkesskadeförsäkring eller eljest riksförsäkringsverkets,
försäkringsrådets eller allmän försäkringskassas verksamhet, tillsyn ä
understödsföreningar, hjälpverksamhet vid arbetslöshet; så ock handlingar i
ärenden rörande kontroll å utlänningar, som här i riket vistas eller hit söka tillträde,
må, i vad de angå enskilds personliga

eller
styrelsens föranstaltande upprättats till utredning i mål eller ärende hos
domstol eller i ärende som avses i giflermålsbalken; handlingar i ärenden
rörande kri-minologisk undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka
upprättats vid psykologisk undersökning som utförts för forskningsändamål
eller i samband med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd
eller omskolning eller i ärende om anställning eller upphörande av anställning
hos myndighet eller i ärende om uttagning av anställd hos myndighet till viss
utbildning eller tjänstgöring; handlingar i ärenden hos statens arbetsklinik
eller kommunalt arbetsvårdsinstitut rörande prövning av handikappade eller
från arbetssynpunkt svårbedömda personers förutsättningar för arbete eller
rörande arbetsträning av sådana personer; läkarutlåtanden i ärenden om statlig
personalpensionering; handlingar i ärenden enligt lagen (1972:119) om fastställande
av könstillhörighet i vissa fall; handlingar i ärenden rörande hälsovård,
sjukvård, socialhjälp, understöd vid barnsbörd, samhällets barnavård och
ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds verksamhet, sådan familjarädgiv-ning
som drives av kommun, landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet,
rätt för enskilda att inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av alkoholister
ellar eljest nykterhetsnämnds verksamhet, allmän försäkring eller
yrkesskadeförsäkring eller eljest riksförsäkringsverkets, försäkringsrådets
eller allmän försäk-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1* Riksdagen 1974. 1 saml Nr 103

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103

Nuvarande lydelse

förhållanden, icke utan hans samtycke till annan
utlämnas tidigare än sjuttio år efter handlingens datum. Även utan sådant samtycke
skall dock handling som nu sagts utlämnas, om, med hänsyn till det ändamål
för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet kan
anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller
förklenande för den vilkens personliga förhållanden i handlingen avses eller
för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

Föreslagen lydelse

ringskassas verksamhet, tillsyn å understödsföreningar,
hjälpverksamhet vid arbetslöshet; så ock handlingar i ärenden rörande kontroll
å utlänningar, som här i riket vistas eller hit söka tillträde, må, i vad de
angå enskilds personliga förhållanden, icke utan hans samtycke till annan
utlämnas tidigare än sjuttio är efter handlingens datum. Även
utan sådant samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om, med
hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i
övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas
till skada eller förklenande för den vilkens personliga förhållandan i
handlingen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erforderliga
förbehåll göras. Angår handling, som i första stycket avsas, någons intagning,
vård eller behandling å anstalt eller inrättning eller någons vård eller
behandling av läkare annorstädes än å anstalt, och finnes grundad anledning
antaga att genom handlingens utlämnande ändamålet mad vården eller behandlingen
skulle motverkas ellar någons personliga säkerhet sättas i fara,
må utlämnande vägras, ändock att anligt bestämmelserna i första stycket
utlämnande bort ska. Likaledas må utbekommande av handling, utvisande vem som
gjort anmälan i ärende rörande samhällets barnavård eller ungdomsskydd eller
röranda behandling av alkoholister eller vem som eljest lämnat upplysningar i
sådant ärende, vägras, om grundad anledning finnes att antaga att den, om
vilken anmälan gjorts eller upplysningarna lämnats, skulle missbruka kännedom i
berörda hänseende till skada för annan person.

Vad i
denna paragraf stadgas har icka avseende å myndighets beslut som särskilt
utfärdats eller i protokoll upptagits, där fråga ej är om barnavårdsnämnds,
nykterhetsnämnds, riksförsäkringsverkets eller allmän försäkringskassas beslut
eller om beslut i ärende som rör tillämpningen av lagen om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall, smittskyddslagen (1968:231) såvitt den angår veneriska
sjukdomar, lagen (1938:318) om avbrytande av havandeskap, lagen (1941:282) om
sterilisering eller lagan (1944:133) om kastrering.

Uppgifter och anteckningar, vilka tillhöra de i
kommunerna förda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

socialregistren, må aj utlämnas i vidare mån än som följer
av lagen om socialragister.

35a§

Handlingar som inkommit till eller upprättats hos
karolinska institutet eller dess nobelkommitté och som innefattar förslag till
erhållande av pris från Nobelstiftelsen eller utredning eller utlåtande i
fråga om utdelning av sådant pris må ef utlämnas utan tillstånd av medicinska
fakulteten vid institutet.

Denna lag träder i kraft an vecka efter den dag, då lagen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103

Utdrag av protokollet över justitieärenden hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 29 mars 1974.

Närvarande: Statsministern PALME, statsråden STRÄNG,
JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
sekretesskydd för handlingar av dialektologiskt eller etnologiskt innehåll, m. m.
och anför.

1 Inledning

I en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria (Ds
Ju 1973:22) rörande framställning från dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv (DOVA) angående visst sekretesskydd har lagts fram förslag
till ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar, den s, k. sekretesslagen. I promemorian föreslås att vissa
handlingar av dialektologiskt eller etnologiskt innehåll däribland tekniska
upptagningar av dialekter, folkminnen och liknande skall kunna hemlighällas
om hänsynen till privatlivets helgd kräver det. Över promemorian har efter
remiss yttranden avgetts av offentlighets-och sekretesslagstiftningskommittén (OSK),
DOVA, kungl, biblioteket, universitetskanslersämbetet (UKÄ), institutet för
ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs universitet, Sveriges Radio,
Sveriges författarförbund, Föreningen Svanska tonsättares internationella
musikbyrå u, p. a, (STIM), Svenska artisters och musikers intresseorganisation
och Sveriges spelmäns riksförbund.

Statens arbetsklinik har i skrivelse den 30 november 1972
hemställt att sekretesskydd bereds till kliniken inkomna och där upprättade
handlingar i ärenden angående prövning av handikappades och från arbetssynpunkt
svårbedömda personers förutsättningar för arbete. OSK har efter remiss yttrat
sig över framställningen,

I skrivelse den 25 oktober 1973 har landstingsförbundet
knutit an till arbetsklinikens nyssnämnda framställning och hemställt att den
begärda ändringen i sekretesslagen kommer till stånd. Över landstingsförbundets
skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av OSK, socialstyrelsen, statens arbetsklinik,
arbetsmarknadsstyrelsen. Svenska kommunförbundet. Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO) och Statstjänstemännens riksförbund (SR),

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:103 7

Nobelstiftelsen har hos Kungl. Maj:t hemställt om
godkännande av ändrad lydelse av stiftelsens grundstadgar. Härigenom har frågan
om sekretesskydd för handlingar.rörande nobelpriset i medicin aktualiserats,

2 Sekretesskyddet för upptagningar av dialekter och
folkminnen m. m.

Enligt 24 a § lagan (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk (URL) gäller att allmän handling utan hinder av
upphovsrätt skall tillhandahållas i den ordning som föraskrivs i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF), Den nämnda paragrafen infördes genom ändringar i
URL som trädde i kraft den 1 juli 1973 (prop, 1973:15, LU 1973:15, rskr
1973:177, SFS 1973:363).

1 samband
med riksdagsbehandlingen av det förslag till ändring i URL som omfattade bl. a.
bestämmelsen i 24 a § aktualiserades frågan huruvida av DOVA i vetenskaphgt
syfte gjorda inspelningar av dialekter, folkminnen, visor och folkmusik är
tillgängliga för envar. Denna fråga hade sin bakgrund i det förhållandet att
riksdagen tidigare som vilande för vidare grundlagsenlig behandling hade
antagit ett förslag till ändring i TF av innebörd att bestämmelserna i 2 kap.
om allmän handling skulle tillämpas också på upptagning som kan läsas eller
avlyssnas endast med tekniskt hjälpmedel (prop. 1973:33, KU 1973:19, rskr
1973:131). Föreskrifterna om detta, som har antagits slutligt under innevarande
riksdag, skall böria tillämpas den 1 juli 1974 (KU 1974:2, rskr 1974:10, SFS
1974:66),

I sitt betänkande med anledning av prop, 1973:15 (LU
1973:15 s, 44) hemställde LU att riksdagen som sin mening skulle ga Kungl, Maj:t
till känna att förslag om inskränkningar i den i 2 kap, TF fastslagna
offentlighetsprincipen såvitt avser DOVA:s inspelningar borde föreläggas
riksdagen före den tidpunkt då de nya bestämmelserna i TF skulle börja
tillämpas. Riksdagen beslöt i enlighet med LU:s hemställan. Som följd härav har
den inledningsvis nämnda departementspromemorian upprättats.

2.1 Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
(DOVA)

DOVA är sedan den 1 juli 1970 en statlig myndighet. Enligt
sin instruktion har myndigheten till uppgift bl. a. att insamla, bevara,
bearbeta och utge material om dialekter, ortnamn, visor, folkmusik och
folkminnen. I myndigheten ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala,
ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt- och
ortnamnsarkivet i Umeå samt svenskt visarkiv.

Dialekt- och ortnamnsarkiven har allt sedan mitten av
1930-talet gjort inspelningar av svenska dialekter och folkminnen på
grammofonskivor, tråd och band. Syftet med dessa inspelningar är vetenskaphgt. Ganom
inspelningarna möjliggörs undersökningar av ordförråd, syntax, formlära och
ljudlära i de ohka folkmålen. Likaså innehåller inspelningarna

2* Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 103

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:103 8

upplysningar av etnologiskt/folkloristiskt källvärde. Med
hänsyn till språksociologiska och traditionsvetenskapliga aspekter förs
noggranna anteckningar om de inspelade personernas (informanternas) namn,
ålder, hemvist och sociala bakgrund.

I departementspromemorian framhålls att de nämnda
inspelningarna nästan alltid görs i form av fria intervjuer och att
förutsättningarna för ett gott resultat är att informanterna hyser fullt
förtroende för den intervjuande arkivtjänstemannen. När inspelningar har
gjorts, har informanterna hittills underrättats om att inspelningarna endast
skall användas för vetenskapligt syfte. Det har ofta ställts som villkor från informanternas
sida, att obehöriga personer inte skall få ta del av inspelningarna.
Oundvikligt är att informanterna ibland gör sig skyldiga till indiskretioner
rörande förhållanden i deras närmaste omgivning. Likaså kan dialekten som sådan
te sig löjeväckande för dem som inte har förståelse för dialekternas värde.
Motsvarande gäller för meddelarnas uppgifter om vissa folktroföraställningar
som de på allvar ansluter sig till samt om vissa "vidskepliga" bruk
som de praktiserar. Arkivens ledning har därför hittills iakttagit mycket stor
diskretion vid tillhandahållande av inspelningar till allmänheten. Däremot har
inspelningar med endast mycket få inskränkningar hållits tillgängliga för den
vetenskapliga forskningen vid universiteten.

Svenskt visarkiv har sedan 1968 gjort inspelningar av
folkliga visor och instrumental folkmusik och förfogar nu över dan ojämförligt
största samlingen av svensk folkmusik i landat. Materialet omfattade i mars
1973 ca 1 5 000 musikinslag, varav hälften vokalmusik (visor) och hälften
instrumentalmusik. Inspelningarna görs för forsknings- och studieändamål och
för att bevara ett värdefullt kulturarv åt nutid och aftarvärld. Många av de
traditionsbärare som förfogar över det mest värdefulla materialet tycker själva
att de inte längre kan sjunga eller spela på ett sådant sätt att de vill ha
sitt eget framförande offentligt uppspelat, Ä andra sidan finns t. ex. bland
fiolspelmännen personer som tillhör landets bästa instrumentalmusiker över
huvud taget och som är mycket medvetna om sitt konstnärskap; dessa är av
naturliga skäl måna om att deras framförande inte används kommersiellt eller på
annat sätt sprids utan deras medverkan.

2,2 Gällande regler

2,2.1 Tryckfrihetsförordningen

Enligt 2 kap, 1 § första stycket TF äger var och an fri
tillgång till allmänna handlingar. Allmän handling är varje handling, som
förvaras hos stats- eller kommunalmyndighet, vare sig handlingen kommit in till
eller upprättats hos myndigheten. Begreppet handling definieras däremot inte
närmare i TF. Enligt 2 kap. 2 § andra stycket skall vad i kapitlet sägs om
handling även avse karta, ritning eller bild. Vidare gäller anligt det numera
slutligt antagna förslaget till ändring i TF att kapitlets bestäm-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop, 1974:103 9

melsar om handling skall tillämpas också på upptagning för
automatisk databehandling eller annan upptagning som kan läsas ellar avlyssnas
endast med tekniskt hjälpmedel. Sistnämnda bestämmelse innebär emellertid inte
någon direkt nyordning i förhållanda till vad som ansetts gälla redan tidigare,
I praxis har således handlingsbegreppet redan tidigare tolkats så vidsträckt
att det kan hävdas att fonogram och liknande upptagningar omfattas av det (jfr
t. ex, RA 1971 ref, 132 rörande magnatbandregister).

I fråga om tillhandahållande av allmän handling gäller
enligt 2 kap. 8 § i dess ändrade lydelse (SFS 1974:66) att sådan handling, i
den mån den inte skall hemlighållas, på begäran skall tillhandahållas den som
för läsning eller avskrivning på stället önskar ta del av den. Upptagning som
kan läsas eller avlyssnas endast med tekniskt hjälpmedel skall tillhandahållas
i läsbar eller avlyssningsbar form. Den som vill ta del av handling har också
som regal rätt att mot fastställd avgift få avskrift av handlingen. Myndighet
är emellertid inte skyldig att lämna ut upptagning för automatisk
databehandling på annat sätt än genom tillhandahållande av utskrift av
upptagningen. Någon motsvarande inskränkning gäller inte beträffande andra
tekniska upptagningar, såsom upptagning på ljudband, grammofonskiva e. d.

Den i TF
inskrivna offentlighetsprincipen är inta undantagslös. Inskränkningar får göras
enligt vissa i TF angivna grunder, bl, a, om det behövs av hänsyn till
privatlivets helgd, personlig säkerhet, anständighet och sedlighet. De fall då
enligt de i TF nämnda grunderna allmänna handlingar skall hållas hemliga skall
noga anges i särskild lag, sekretesslagen. Någon möjlighet för DOVA att
hemlighålla handlingar ellar tekniska upptagningar, som är att bedöma som
allmänna handlingar, öppnar sekretesslagen i sin nuvarande utformning
emellertid inte.

2.2.2 Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk (URL)

Genom da i det föragående nämnda ändringarna i URL som
trädde i kraft den I juli 1973 regleras bl. a. upphovsrätten till allmänna
handlingar. Enligt URL i dess dessförinnan gällande lydelse var handlingar som
upprättats hos myndighet i princip inte upphovsrättsligt skyddade. De nya
reglarna innebär att sådana handlingar mad undantag för författningar, baslut
av myndighet, av svensk myndighet avgivna yttranden och officiella
översättningar av sådana texter - i viss utsträckning är föremål för
upphovsrätt (9 och 24 §§), Hos myndighat upprättade handlingar som är föremål
för upphovsrätt får amallertid anligt 24 § URL, med vissa angivna undantag,
återges utan upphovsmannens samtycke men med iakttagande av upphovsmannans s.
k, ideella rätt.

Att en
allmän handling numera åtnjuter upphovsrättsligt skydd utgör inte skäl för
myndighet att inte tillhandahålla den i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. TF.
Som förut har nämnts innehåller 24 a § URL en direkt föreskrift härom av
innehåll att allmän handling utan hinder av upphovsrätt skall tillhandahållas i
den ordning som 2 kap. TF

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:103 10

stadgar. I 5 kap. URL regiaras vissa upphovsrätten
närstående rättigheter som tillkommer utövande konstnärer, fonogramframställare
samt radio-och televisionsföretag. Inte hallar förekomsten av en sådan
rättighet utgör giltigt skäl för myndighet att vägra utlämnande av allmän
handling. I bestämmelserna om dessa rättigheter 45, 46 och 48 §§ URL
hänvisas således Ull bl. a. 24 a § URL,

Bestämmelserna i 24 a § är, som framhölls i prop. 1973:15 (s,
165), tillämpliga också på inspelningar som är att anse som allmänna
handlingar, I propositionen uttalades att de sätt på vilka sådana inspelningar
kan tillhandahållas enligt 2 kap. TF torde vara uppspelning på stället samt
framställning och utlämnande av utskrift eller kopia. Genom att 24 a § URL är
tillämplig också på utövande konstnärer m. fl. innehavare av s. k. närstående
rättigheter kommer bestämmelserna om dessa rättigheter inte att utgöra hinder
mot att inspelningar, som följer de regler som gäller allmänna handlingar,
kopieras för att tillhandahållas i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. TF.

2.3 DOVA .s framställning

I den inledningsvis nämnda framställningen anhåller DOVA
att förslag framläggs till 1974 års riksdag om tillägg till sekretesslagen.
Styrelsen föreslår att tillägget ges den utformningen att inspelningar jämte
därtill hörande utskrifter - av dialektologiskt och etnologiskt innehåll, vilka
av myndighet företagits för vetenskapligt ändamål, inte får tillhandahållas
utomstående innan 70 år förflutit från inspelningens datum, i vidare mån än vad
vederbörande myndighet med hänsyn till privatlivets helgd prövar lämpligt.
Enligt förslaget får myndighet, som lämnar ut handlingar av angivet slag, göra
erforderliga förbehåll.

2.4 Departementspromemorian

I departementspromemorian konstateras att det skydd för
traditionsbärare och informanter som DOVA eftersträvar inte kan tillgodoses på
annat sätt än genom inskränkningar i offentlighetsprincipen, dvs, genom en
komplettering av sekretesslagstiftningen, samt att en provisorisk ändring i
denna lagstiftning bör göras sä att ikraftträdande kan ske senast den 1 juli
1974, Resultatet av det inom OSK pågående utredningsarbetet med översyn av
sekretesslagstiftningen kan enligt promemorian således inte avvaktas,

I
promemorian framhålls vidare att inskränkningar i offentlighetsprincipen
enligt 2 kap, 1 § TF får göras bl, a, om det är motiverat av hänsyn till
privatlivels helgd, personlig säkerhet, anständighat och sedlighet samt att
sekretesslagen innehåller ett ilertal paragrafer som enligt denna grund gör det
möjligt att hemlighålla handlingar till skydd för enskildas personliga
integritet. Vidare framhålls att en genomgång av dessa paragrafer ger vid
handen att det sekretessbehov varom nu är fråga inte kan tillgodoses genom en
komplettering inom ramen för dem. Mot denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop, 1974:103 11

bakgrund föreslås i promemorian att erforderliga
bestämmelser meddelas i en särskild paragraf, förslagsvis placerad efter 13 §
sekretesslagen och betecknad 13 a §.

I fråga om
den närmare utformningen av en sådan särskild paragraf förordas i promemorian
att inskränkningen i offentlighetsprincipen anknytes till begreppet handling. I
promemorian framhålls att den ändrade lydelsen av 2 kap. TF får till följd att
också upptagning som kan Läsas eller avlyssnas endast med tekniskt hjälpmedel
är att betrakta som handling. Mad denna utgångspunkt och i anslutning i övrigt
till DOVA:s förslag anges i promemorieförslaget kretsen av de handlingar som
skall kunna bU föremål för sekretess som handlingar av dialektologiskt eller
etnologiskt innehåll, som myndighet upprättat eller anskaffat för vetenskapligt
ändamål. Eftersom fråga är om en bestämmelse till skydd för den enskilde
traditionsbäraren eller informanten föreslås vidare den begränsningen att
utlämnande av angivna handlingar får vägras endast om deras innehållande finnes
påkallat av hänsyn till privatlivets helgd och den enskilde som avses i
handlingen inte lämnat sitt medgivande till utlämnande. I promemorian påpekas
emellertid att annars hemlig handling bör kunna lämnas ut oavsett den enskildes
samtycke, om det med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande begärs och
omständigheterna i övrigt föreligger tillräckliga garantier att utlämnandet
inte kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den enskilde eller
hans nära anhöriga. Normalt bör således den som behöver hemlig handling för
vetenskaplig forskning kunna få ta del av handlingen. Myndighet som lämnar ut
handling under sådana förutsättningar bör emellertid ha möjlighet att göra
förbehåll som myndigheten anser nödvändiga.

Den i promemorian föreslagna bestämmelsen, betecknad 13 a §,
har följande lydelse:

Handlingar av dialektologiskt eller etnologiskt innehåll,
vilka av myndighet upprättats eller anskaffats för vetenskapligt ändamål och
vilkas innehållande finnes påkallat av hänsyn till privatlivets helgd, må ej
utlämnas förrän sjuttio år förflutit frän handlingans datum, därest ej den som
avses i handlingen samtycker till tidigare utlämnande eller, mad hänsyn till
det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i övrigt,
trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada
eller förklenande för honom eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra
erforderliga förbehåll göras.

2.5 Remissyttrandena

Förslaget i departementspromemorian godtas i sak eller
lämnas utan erinran i samtliga remissyttranden. Några remissinstanser har amallertid
framfört viss kritik rörande det sätt varpå den i promemorian föreslagna
bestämmelsen utformats.

Enligt STIM är det inte tillfredsställande att den
föreslagna regleringen anknyter till begreppet handling. Sekretesslagens regel
bör enligt STIM i stället anknytas till vad som enligt TF gäller för fonogram,
STIM anser

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103 12

att det av uttalandan i prop. 1973:33 framgår att da fonogram
som TF skall avse är sådana som rymmer ett till läsbar form överförbart
innehåll av uppgifter och skilda slag av information. Med hänsyn till sambandet
mellan TF och URL finnar STIM det vara angeläget att TF inte kan anses ge uttryck
för att även rena musikinspelningar skall kunna hänföras under reglerna om
allmänna handlingar. Det skulle enligt STIM på ett sätt som inta övervägts i
förarbetena vare sig till ändringarna i URL eller TF medföra ingrepp i
kompositörers rätt, STIM anser vidare att det föreligger ett behov av ett förarbetsuttalande
som klarlägger att fonogram inte alltid, helt oberoende av innehåll avses med
det föreslagna stadgandet. STIM föreslår att ordet "handlingar"
ersätts med "upptagningar och utskrifter av upptagningar samt
uppteckningar", STlM:s uppfattning delas av Sveriges författarförbund.
Också Sveriges spelmäns riksförbund framför hknande synpunkter.

Enligt STIM och Sveriges författarförbund bör ordet
"myndighat" i dan föreslagna regleringen ersättas med "dialekt-
och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv", eftersom behov av skydd för
handlingar inte har dokumenterats såvitt angår annan myndighet än DOVA,
Författarförbundet anför i anslutning härtill att det möjligen bör undersökas
om motsvarande behov föreligger för landsmålsarkivet eller regionala instansar,

STIM sätter vidare med utgångspunkt i promemorieförslagets
uttryck "för vetenskapligt ändamål" i fråga om inte det väsentliga
från arkivsynpunkt är att upprättandet eller anskaffningen skett för arkivets
samlingar. Att skilja mellan vad som tillförts samlingarna för vetenskapligt
ändamål och vad som kommit dit i annat syfte kan enligt STIM bereda praktiska
svårigheter. Också Sveriges författarförbund finner uttrycket "för
vetenskapligt ändamål" för snävt. Sveriges spelmäns riksförbund
ifrågasätter om inte för tydlighetens skull uttrycket "etnologiskt"
bör ersättas med "etnologiskt-folkloristiskt" eller "etnologiskt
eller folkloristiskt".

Föreskriften i promemorieförslaget att annars hemliga
handlingar skall kunna lämnas ut om den som avses i handlingen samtycker till
det tas upp av OSK. Enligt OSK är sekretessen tänkt att skydda i första hand
den person, vars berättelse eller framförande återges. Uttrycket "den som
handlingen rör" synes därför OSK bättre täcka vad bestämmelsen avser. DOVA
ger uttryck för uppfattningen att sekretesskydd skall kunna föreligga inta bara
då en uppgiftslämnare lämnat uppgifter rörande sig själv, vilka inte bör komma till
allmän kännedom, utan också då uppgiftslämnaren lämnat uppgifter rörande annan
person, vilka inte bör komma till sådan kännedom. Den i promemorian föreslagna
lagtexten tillgodoser intentionen att skydda uppgiftslämnaren och hans nära
anhöriga, I det fallet att uppgifter lämnats om annan person är det angeläget
att det inte bringas till någons kännedom vad uppgiftslämnaren har yttrat om
denne andre person eller att uppgiftslämnaren över huvud taget har yttrat sig
om annan person. Uppgiftslämnaren bör skyddas mot repressalier och den omtalade
personen och dennes nära anhöriga bör

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:103 -'13

skyddas mot ryktesspridning. För att tillgodose kravet på
erforderlig sekretess också i en sådan situation föreslår DOVA att i lagtexten
ordan "den som avses i handlingen" bytes ut mot "den som är uppgiftslämnare"
och att ordan "för honom eller för hans nära anhöriga" bytes ut mot
"för någon". UKÄ ger uttryck för samma uppfattning som DOVA, Också
STIM och Sveriges författarförbund föreslår att lagtexten ges den utformningen
att utlämnande av annars hemlig inspelning får ske om den vars uppgifter har
arkiverats samtycker till det. Vidare bör utlämnande kunna ske om trygghet kan
anses vara för handen att det inte kommer att missbrukas till skada eller
förklenande för honom ellar för hans nära anhöriga eller för person om vilken
uppgifter intagits i arkivet, I huvudsak samma uppfattning kommer till uttryck
i yttrandet från Sveriges spelmäns riksförbund. Enligt förbundet bör således
samtycka inte ges av dan som avses i handlingen utan av traditionsbäraren,

Sveriges
författarförbund påpekar att promemorieförslaget innefattar an skyddstid om 70
år, vilken anknyter till övriga bestämmelser i sekretesslagen som tar sikte på
privatlivets helgd. Förbundet föreslår att skyddstiden i stället bestäms till
högst 50 år. Förbundet framhåller att det material varom är fråga i detta
sammanhang rimligen har lämnats av vuxna personer och knappast bör kunna beröra
andra än sådana som i anskaffningsögonblicket kommit en bit upp i åren. En
generell strävan bör vara att sekretessen aldrig avser längre tid än vad som är
absolut nödvändigt, I och för sig kunde enligt förbundet en skyddstid på 25 år
vara till fyllest.

3 Sekretesskyddet i ärenden rörande arbetsprövning
och arbetsträning

3,1 Arbetsprövning och arbetsträning

I syfte att rehabilitera handikappade och frän arbetssynpunkt
svårbedömda personer bedrivs genom samhällets försorg verksamhet som dels
syftar till en kartläggning av individens intressen och anlag samt fysiska,
psykiska och sociala funktions- och arbetsförmåga i förhållande till kraven och
utvecklingen pä arbetsmarknaden arbetsprövning dals innebär en systematiskt
bedriven träning av den fysiska, psykiska och sociala funktions- och
arbetsförmågan - arbetsträning, Ävan om målan och medlen kan sagas vara något
olika för de båda verksamhatsformerna har de båda den gemensamma nämnaren att
vara led i den totala rehabiliteringen av individen, och i praktiken har de
alltmera kommit att glida in i varandra.

De organ som sysslar med nämnda verksamhet är inom den
statliga sektorn statens arbetsklinik, som enligt sin instruktion (1965:788)
har till uppgift bl, a, att pröva nyssnämnda personers förutsättningar för
olika arbeten, samt inom den kommunala sektorn arbetsvårdsinstitut mad
landsting och kommuner som huvudmän. Tillsynsmyndighet för arbets-vårdsinstituten
är arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:103 14

Som underlag för sin prövning använder sig arbetskliniken
av bl. a, dit inkomna handlingar från remitterande myndigheter och andra organ.
Till komplettering av danna dokumentation vidtas ytterligare åtgärder i form av
medicinska och psykiatriska undersökningar, färdighetsprov vid maskiner och i
andra anläggningar, samtal mellan elev och kurator m, m. Resultaten härav dokumenteras
i form av utlåtanden från resp. experter hos arbetskliniken, vilken sedan
prövningen fullgjorts - i närvaro av samtliga i prövningen engagerade
tjänstemän fattar beslut om åtgärd för vederbörande elev.

Vad som nu sagts om underlag och dokumentation vid arbetskliniken
gäller i allt väsentligt också arbetsvårdsinstituten,

3,2 Gällande sekretesskydd i ärenden rörande arbetsprövning
och arbetsträning

Sekretesslagen innehåller inte någon regal som direkt tar
sikte på handlingar i ärenden rörande arbetsprövning och arbetsträning. Enligt
14 § finns emellertid sekretesskydd för bl, a, handlingar som har upprättats
vid psykologisk undersökning som har utförts i samband med yrkesvägledning,
arbetsvärd allar omskolning och handlingar i ärenden rörande hälso- och
sjukvård, socialhjälp, nykterhetsvård och socialförsäkring. Enligt 25 § finns
vidare skydd för handling i ärenden rörande offentlig arbetsförmedling. Till
skydd för privatlivets helgd ges också bestämmelser i andra paragrafer i
sekretesslagen (jfr bl. a. 12, 13 och 22 §§). Om handling, som är skyddad
enligt någon av de nuvarande bestämmelserna i sekretesslagen, tillförs ärende
rörande arbetsprövning och arbetsträning, består som regel skyddet. Beträffande
handlingar i sådant ärende som inta är av det slag att de faller in under någon
av de nuvarande sekretessbestämmelserna gäller emellertid inte något sekretesskydd.

3.3 Föreliggande framställningar 3.3.1 Arbetsklinikens
framställning

Arbetskliniken framhåller inledningsvis att de personer
som genomgår prövning hos kliniken i samtliga fall har varit föremål för
läkares åtgärder och till övervägande delen varit i kontakt med arbetsvärden,
försäkringskassa, psykologiskt tastinstitut och andra liknande organ.
Handlingar som har upprättats hos eller kommit in till dessa organ åtnjuter i
regel skydd enligt skilda lagrum i sekretesslagen. Handlingar i ärenden
angående psykologiskt test, hälsovård, sjukvård och försäkringsfrågor är
sålunda sekretesskyddade enligt 14 §, medan handlingar i ärenden rörande
offentlig arbetsförmedling åtnjuter skydd enligt 25 §,

Arbetskliniken berör vidare frågan hur klinikens
verksamhet skall karakteriseras. Det rör sig enligt arbetskliniken varken om
vård eller behandling av där intagna elever. Inte heller rör det
sig om sådan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop, 1974:103 15

verksamhet som bedrivs av den offentliga
arbetsförmedlingen, dvs, regelrätt arbetsförmedling, yrkesvägledning eller
arbetsvärd. Klinikens verksamhet påminner snarare till sin art och omfattning i
allt väsentligt om de nyss angivna verksamhetsslagen, dock utan att strikt
formellt kunna sorteras in under rubrikerna vård, behandling eller arbetsförmed-hng.

De angivna
förhållandena medför enligt arbetskliniken att handlingar som upprättats hos
kliniken inte åtnjuter skydd mot obehörig insyn trots att de till sitt innehåll
i ingen eller bara ringa utsträckning skiljer sig från handlingar som har
upprättats av t, ex. den inremitterande myndigheten (sjukhuset,
arbetsförmedlingen eller försäkringskassan) och som i princip är sekretesskyddade.
Det är enligt klinikens mening otillfredsställande att en handling med visst
innehåll, som har upprättats hos kliniken och enligt det sagda inte åtnjuter
skydd, skulle varit skyddad enligt 14 eller 25 § sekretesslagen, om den hade
upprättats i ett ärende angående hälso-, sjuk-eller arbetsvärd.

Arbetskliniken understryker vidare betydelsen från
utredningssynpunkt av sekretesskydd i nu avsedda ärenden hos kliniken, I inte
ringa utsträckning förekommer att vetskap om frånvaron av skydd påverkar dan
som har att avge utlåtande om en person vid avfattningen av detta. Sålunda
utesluts eller mildras negativa egenskaper hos vederbörande, vilket kan få
ogynnsamma konsekvenser för behandlingen av ärendena. Det är enligt arbetskliniken
nämligen inte minst sådana egenskaper hos en person som är av betydelse för en
korrekt bedömning av hans lämplighet och möjligheter på arbetsmarknaden.

Det sekretesskydd som arbetskliniken anser behövligt kan
enligt kliniken åstadkommas genom att i sekretesslagen införs en ny paragraf
som avser handlingar i ärenden hos kliniken. Kliniken föreslår att paragrafen
ges följande lydelse:

Till statens arbetsklinik inkomna och där upprättade
handlingar i ärenden angåande prövning av handikappade och från arbetssynpunkt
svårbedömbara personers förutsättningar för arbete må, i vad de angå enskilds
personliga förhållanden, icke utan hans samtycke till annan utlämnas tidigare
än 20 år efter handlingens datum. Även utan sådant samtycke skall dock handling
som nu sagts utlämnas, om, med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas
och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej
kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den vilkens personliga
förhållanden i handlingen avses eller för någon honom närstående. Vid
utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

3.3.2 Landstingsförbundets framställning

Landstingsförbundet åberopar i sin framställning vad arbetskliniken
anfört och finner för sin del erforderligt att sekretesskydd även skall gälla
för de handlingar som upprättas vid arbetsvårdsinstituten. Förbundet ansluter
sig i huvudsak till den av arbetskliniken föreslagna lydelsen av en ny
paragraf i sekretesslagen men föreslår en mindre ändring i dess

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103 16

inledande mening. Eftersom sekretesskyddet bör omfatta
inte bara handlingar hos statens arbetsklinik utan också hos primär- ellar sakundär-kommunalt
drivna arbetsvårdsinstitut bör kretsen av handlingar som omfattas av
sekretesskydd anges som "Till statens arbetsklinik och kommunala arbetsvårdsinstitut
inkomna och där upprättade handlingar i ärenden angående arbetsprövning och arbetsträning
av handikappades och från arbetssynpunkt svårbedömbara personers
förutsättningar för arbete".

3,4 Remissyttrandena

3.4.1 OSK:$ yttrande över statens arbetskliniks
framställning

Enligt OSK.s mening bÖr dat av statens arbetsklinik
berörda sekretess-behovet inte tillgodoses genom en särskild bestämmelse i
nuvarande sekretesslag. Goda skäl kan visserligen anföras för ståndpunkten att
handlingar som lämnar upplysningar om enskildas personliga förhållandan i
ärenden röranda arbetsprövning i viss utsträckning undantas från offentlighet.
Behovet av ett utbyggt sekretesskydd bör emellertid enligt OSK prövas i samband
mad behandlingen av kommitténs kommande betänkande. Som skäl för detta anför OSK
bl, a, att vad som föranlett klinikens framställning snarast är en utveckling
som ger skäl att helt allmänt sätta lämpligheten av sekretesslagens disposition
på dat aktuella området i fråga, OSK påpekar i det avseendet att ett allt
starkare samband har uppkommit mellan vårdområdet i vidsträckt bemärkelse, som
i sekretesshänseende har reglerats genom en efterhand alltmera svåröverskådlig
utbyggnad av 14 §, och den tidigare från detta område principiellt fristående
arbetsförmedlingsverksamheten,

3.4.2 Yttrandena över landstingsförbundets framställning

Landstingsförbundets framställning tillstyrkes av samtliga
remissinstanser utom OSK, som under hänvisning till sitt nyssnämnda yttrande
vidhåller uppfattningen att en partiell lagändring inte bör genomföras utan att
frågan om ett utbyggt sekretesskydd bör prövas i samband med behandlingen av
kommitténs kommande betänkande. Vad som anförts i ärendet ger enligt OSK inte
vid handen att den nuvarande avsaknaden av sekretesskydd medfört sådana
påtagliga olägenheter att en partiell lagändring nu framstår som oundgänglig.

Enligt TCO bör det utvidgade skyddet inte regleras genom
en särskild paragraf. 1 stället bör en utvidgning göras av de i 14 § första
stycket sekretesslagen uppräknade handlingarna. Kretsan av handlingar bör bestämmas
så att inte endast de med landstingsförbundets framställning avsedda omfattas
därav utan också sådana handlingar, som av andra orsaker tillkommit i anledning
av prövning rörande en persons möjligheter att fungera på arbetsmarknaden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:103 17

4 Sekretesskyddet för handlingar rörande nobelpriset i
medicin

Ett av de s. k. nobelprisen dat i fysiologi eller
medicin utdelas av karolinska institutet. Enligt Nobelstiftelsens
grundstadgar, som anger stiftelsens ändamål och förvaltning, fullgöres
institutets uppdrag av dess medicinska fakultet.

Liksom
övriga svenska nobelprisutdelare Vetenskapsakademien och Svanska Akademien
har karolinska institutet att utse en nobelkommitté för att avge utlåtande i
fråga om prisutdalningan. Enligt stadgan den 29 juni 1900 med särskilda
bestämmelser angående utdelning ganom "Karohnska mediko-kirurgiska
institutet" av pris från Nobelstiftelsen m. m. skall denna kommitté varje
är till de personer, som enligt närmare bestämmelser härom i nyssnämnda stadga
är behöriga att väcka förslag till prisutdelning, sända ut en inbjudan att före
dan 1 februari följande år inkomma med motiverat förslag till pristagare. De
förslag som under ett års tid avgetts av behöriga personer läggs jämte en
promemoria fram för fakulteten av kommittén. Kommittén beslutar vidare vilka
bland da föreslagna arbetena som bör underkastas särskild prövning samt
föranstaltar om sådan. Detta kommitténs beslut delges före april månads utgång
fakulteten som därefter har att avgöra om något ytterligare arbete skall
underkastas särskild prövning. Inom september månad skall nobelkommittén lämna
utlåtande och förslag rörande prisutdelning och före oktober månads utgång
skall fakulteten i sin tur avgöra frågan om prisutdalning.

Enligt 10 § i Nobelstiftelsens grundstadgar får talan inte
föras mot prisutdelares baslut i fråga om prisutdelning. Har skiljaktiga meningar
förekommit får de inte tas till protokollet eller i övrigt yppas.
Bestämmelserna i 10 § anses ge uttryck för att handlingar rörande utdelande av nobelpris
inte får lämnas ut till utomstående. Härvidlag intar emellertid karolinska
institutet en särställning i förhållande till övriga prisutdelare. Eftersom
institutet är en statlig myndighet i TF;s bemärkelse är handlingar som har
kommit in till eller upprättats hos institutet offentliga i den mån
bestämmelser i sekretesslagen inte skapar sekretesskydd för dem.

Frågan om
möjlighet för prisutdelare att till utomstående lämna ut handlingar rörande
utdelande av nobelpris har aktualiserats av Nobelstiftelsen som i skrivelse
den 2 juni 1972 till Kungl, Maj:t hemställt om godkännande av ändrad lydelse av
10 § i grundstadgarna. Enligt den nya lydelsen - som avses skola gälla också
med avseande på karolinska institutet får inkommet förslag till prisbelöning
samt utredning och utlåtande i fråga om prisutdelning inte yppas. Har vid prisutdelares
beslut om prisutdelning förekommit skiljaktig mening, får den enligt den nya
lydelsen inte tas till protokollet eller i övrigt yppas, Prisutdelare får dock,
efter prövning i varje särskilt fall, för lärdomshistorisk forskning medge
tillgång till material, som har legat till grund för prisbedömning och beslut.
Sådant medgivande får lämnas tidigast 50 år efter ifrågavarande prisbeslut.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103 18

5 Departementschefen

5.1 Sekretesskyddet för upptagningar av dialekter och
folkminnen m, m.

Den i 2 kap, TF fastslagna offentlighetsprincipen omfattar
s, k, allmänna handlingar. Av 2 kap. 2 § första stycket framgår när handling är
att anse som allmän. Begreppet handling definieras däremot inte i TF. Genom en
nyligen genomförd ändring i 2 kap, TF har emellertid, med tillämpning fr, o. m.
den 1 juli 1974, slagits fast att kapitlets bestämmelser om handling skall
tillämpas också på upptagning för automatisk databehandling eller annan
upptagning som kan läsas eller avlyssnas endast med tekniskt hjälpmedel. De nya
bestämmelserna i 2 kap. TF innebär vidare att reglerna om utlämnande av allmän handling
och avskrift eller kopia av sådan blir tillämpliga också på sådana tekniska
upptagningar i den mån de är att betrakta som allmänna handlingar.

Dialekt-
och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) är sedan den 1 juli 1970 en
statlig myndighet. Som sådan är DOVA underkastad principen om allmänna
handlingars offentlighet. Den nämnda ändringen i TF, som antogs som vilande av
1973 års vårriksdag, har aktualiserat frågan huruvida av DOVA i vetenskapligt
syfte gjorda upptagningar av dialekter, folkminnen, visor och folkmusik skall
vara omfattade av offentlighetsprincipen och alltså tillgängliga för envar. I
samband med riksdagsbehandlingen av prop. 1973:15 med förslag bl. a, till lag
om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk framhöll sålunda LU att da nya reglerna i TF om tekniska upptagningar kan
komma att äventyra DOVA:s framtida verksamhet och att det föreligger ett
angeläge) skyddsbehov för DOVA:s upptagningar som inte kan tillgodoses på annat
sätt än att inskränkningar görs i offentlighetsprincipen. I enlighet med LU:s
hemställan uttalade riksdagen att förslag om sådana inskränkningar i
offentlighetsprincipen borde föreläggas riksdagen före den I juli 1974.

Under hänvisning till vad riksdagen har uttalat har DOVA
hemställt om ändring i sekretesslagen (1937:249) och också lagt fram förslag
till regler i ämnet. Frågan har därefter behandlats i en inom justitiedepartementet
utarbetad promemoria, som har varit föremål för remissbehandling.

I departementspromemorian föreslås att det i en särskild
paragraf i sekretesslagen förs in bestämmelser som innebär att det skapas skydd
för upptagningar av dialekter, folkminnen, visor och folkmusik. Samtliga
remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran att det genom
bestämmelser i sekretesslagen skapas möjlighet att garantera dem som ställer
sig till förfogande för sådana upptagningar att upptagningarna i den mån de är
att betrakta som allmänna handlingar inte blir allmänt tillgängliga. Också jag
anser det angeläget att det föreliggande behovet av skydd tillgodoses. Som
riksdagen funnit och som också anges i promemorian kan detta inte ske på annat
sätt än att inskränkningar i offentlighetsprincipen genomförs. Jag förordar
därför att sekretesslagen kompletteras med bestämmelser som innebär
att material som har

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103 19

insamlats i verksamhet sådan som den av DOVA bedrivna kan
hemlighållas om det behövs av hänsyn till privatlivets helgd,

I den i promemorian föreslagna bestämmelsen anges kretsen
av allmänna handlingar som kan hemlighållas som handlingar av dialektologiskt
eller etnologiskt innehåll, vilka av myndighet upprättats eller införskaffats
för vetenskapligt ändamål. Bestämningen överensstämmer i stort sett med den av
DOVA föreslagna. Bland remissinstanserna har bl. a. STIM och Sveriges
författarförbund funnit det otillfredsställande att vad som inte får lämnas ut
anges som handling. I stället bör enligt dem samma uttryck som i TF, dvs,
upptagning, användas.

Som anges i promemorian innebär den lagstiftningsteknik
som företrädesvis har kommit till användning i sekretesslagen att sekretesskyddet
har knutits till viss handling. De nya bestämmaisarna i 2 kap. TF innebär att
tekniska upptagningar i princip jämställs med handlingar. En följd av detta är
att de inskränkningar i rätten att få ta del av allmänna handlingar som anges i
sekretesslagen kommer att avse såväl handlingar i traditionell bemärkelse som
sådana upptagningar. Som har föraslagits i promemorian bör denna systematik
följas också i detta sammanhang. Härigenom klarläggs också att bestämmelserna
omfattar inte bara tekniska upptagningar utan också uppgifter i handlingar av sedvanligt
slag,

STIM och författarförbundet har av vad jag anfört i
anslutning till de nya bestämmelserna i 2 kap. TF (prop. 1973:33 s. 75), dragit
dan slutsatsen att de upptagningar som TF i sin nya lydelse avser är sådana som
rymmer ett till läsbar form överförbart innehåll av uppgifter och information.
Man efterlyser på denna grund ett klarläggande uttalanda av innebörd att rena
musikinspelningar aldrig skall kunna hänföras till begreppet allmänna
handlingar.

Begreppet teknisk upptagning har inte definierats genom de
nya bestämmelserna i TF, Då jag i prop. 1973:33 (s, 75) uttalade att med
upptagning avses själva informationsinnehållet, dvs, den uppgift som liar
fixerats på det tekniska mediet, avsåg jag inte heller att ge an uttömmande
beskrivning av upptagningsbegreppet. Uttalandet får i stället ses mot bakgrund
av det i sammanhanget förda resonemanget om svårigheterna att ge begreppet
upptagning en helt och hållet konkret innebörd, motsvarande begreppet handling.
Bristen på uttömmande definitioner kan visserligen göra det svårt att inom det område
där offentlighatsprincipen är tillämplig dra gränserna mellan olika former av
upptagningar och mellan upptagning och handling i traditionell bemärkelse. Som
jag framhöll i prop. 1973:33 (s, 76) är emellertid dessa
gränsdragningssvårigheter utan betydelse eftersom samma offentlighetsregler så
långt möjligt skall tillämpas i samtliga fall.

Vad gäller den yttra avgränsningen av området för
offentlighetsprincipens tillämpning torde .enighet råda om att t, ex. ett
blankt pappersark eller magnetband inte är en handling resp, en upptagning. Med
hänsyn till syftet bakom offentlighetsprincipen möjligheten till insyn i och
kontroll av myndigheternas verksamhet måste emellertid motsatsen

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103 20

anses gälla så snart arket allar bandet försetts med något
tanke- eller informationsinnehåll. Huruvida detta innehåll har klätts i ord
eller bild eller getts en musikalisk gestaltning bör därvid inte vara
avgörande. Inte heller bör avgörande vikt fästas vid det sätt på vilket
tankeinnehållet dokumenterats, dvs, om det skett medelst tecken på en handling
i traditionell mening eller på annat sätt. Jag kan sålunda inte dela den av
STIM och Sveriges författarförbund framförda uppfattningen att rent instrumentala
inspelningar inte bör kunna omfattas av reglerna om allmänna handlingars
offentlighet, 1 klarhetens intresse vill jag tillfoga att vad jag nu har sagt
självfallet tar sikte på vad som är aktuellt i nu förevarande sammanhang, nämligen
offentlighetsprincipens tillämpningsområde, och inte berör frågan i vad mån
sådana inspelningar är skyddade inom ramen för den upphovsrättsliga
lagstiftningen.

Som
framgår av det sagda anser jag, i likhet med vad som föreslås i promemorian,
att sekretesskyddet bör knytas till begreppet aUmän handling och därigenom, med
den utformning TF nu har fått, omfatta både upptagningar som dokumenterats i
handlingar i traditionell mening och tekniska upptagningar. Också det sätt
varpå kretsen av handlingar och därmed tekniska upptagningar angetts i
promemorieförslaget finner jag i huvudsak tillfredsställande. Jag kan således
inte instämma i den under remissbehandlingen framförda anmärkningen att man
inte bör ställa upp något krav på att handlingarna i fråga har upprättats eller
införskaffats för vetenskapligt ändamål utan att det bör vara tillräckligt att
detta har skett för myndighetens samlingar. Enligt 2 kap, 1 § andra stycket TF
skall de fall då allmänna handlingar skall hållas hemliga noga anges.
Inskränkningar i offentlighetsprincipen får självfallet inte göras i andra fall
än då det föreligger ett klart behov därav. Att en sekretessbestämmelse i
övrigt kan utformas sä att myndigheten i fråga ges relativt fria händer att
utlämna handlingen efter pröyning i det enskilda fallet kan givetvis inte
försvara att kretsen hemliga handlingar görs större än som är nödvändigt. Vad
som förekommit i förevarande sammanhang ger enligt min mening inte vid handen
att kretsen av handlingar som skall kunna omfattas av sekretess bör bestämmas vidare
än vad som har föreslagits i promemorian. Jag vill tillägga att
promemorieförslaget i detta avseende överensstämmer med DOVA:s förslag,

I anslutning till promemorieförslaget har under
remissbehandlingen framhållits att behov av skydd för ifrågavarande handlingar
inte dokumenterats av annan myndighet än DOVA och att detta bör avspeglas i
sekretessbestämmelsen på så sätt att den görs tillämplig endast på handlingar
som upprättats eller införskaffats av DOVA, Enligt min mening är det lämpligt
att också i detta avseende följa promemorieförslaget och sålunda inte anknyta
skyddet enbart tiH DOVA;s verksamhet.

Genom bestämmelser som innebär att handlingar och därmed
tekniska upptagningar av det här aktuella slaget får hemlighållas avses i
första hand att skapa skydd för den som har lämnat de uppgifter som har tagits
upp i handlingarna eller ställt sig till förfogande för upptagningarna, I
promemorieförslaget har detta kommit till uttryck genom att det har

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103 21

angetts att utlämnande får vägras om ett innehållande
finns vara påkallat av hänsyn till privatlivets helgd samt den som avses i
handlingen inte har lämnat sitt medgivande till utlämnandet. Därjämte har angetts
att annars hemlig handling, oavsett om sådant samtycke föreligger, får utlämnas
om det med hänsyn till ändamålet med utlämnandet och övriga omständigheter
föreligger garantier för att detta inte kommer att missbrukas till skada eller
förklenande för den som handlingen avser eller hans nära anhöriga.

Under
remissbehandlingen har framhållits att bestämmelserna på ett bättre sätt än de
föreslagna bör klargöra att ett utlämnande i första hand är beroende av att
samtycke ges av den som har lämnat de uppgifter som har dokumenterats. Också
enligt min mening bör bestämmelsen om utlämnande till följd av samtycke ges en
annan utformning än den som har föreslagits i promemorian. Jag delar sålunda
uppfattningen att det av bestämmelsen klart bör framgå att utlämnande inte får
ske utan samtycke av den som har gett handlingen eller upptagningen dess
innehåll genom att han har lämnat uppgifter eller svarat för talade eller
musikaliska inslag.

Den oskadlighetsprövning
som enligt promemorieförslaget skall föregå ett utlämnande i fall då samtycke
inte har lämnats har, som framgår av vad jag nyss nämnde, begränsats till att
avse den person som har lämnat uppgiften eller medverkat med information i
annan form och hans nära anhöriga. Jag delar den under remissbehandlingen
framförda uppfattningen att prövningen bör avse också annan person som kan
beröras av innehållet i handlingen eller upptagningen. Ett utlämnande bör
således kunna vägras av hänsyn inte bara till uppgiftslämnaren eller informanten
och hans nära anhöriga utan också av hänsyn till annan person som avses i
handlingen eller upptagningen eller nära anhöriga till honom.

Sammanfattningsvis gäller att jag föreslår bestämmelser av
innebörd att utlämnande av annars sekretesskyddad handling får ske om den
person som genom att lämna uppgifter eller på annat liknande sätt har gett
handlingen dess innehåll samtycker till detta eller om, med hänsyn till det
ändamål för vilket utlämnandet begärs och övriga omständigheter, trygghet kan
anses vara för handen att detta inte kommer att missbrukas lill skada för honom
eller för hans nära anhöriga eller för person som avses i handlingen eller nära
anhörig till denne,

I andra
hänseenden än de nu nämnda ansluter jag mig till promemorieförslaget. Jag
förordar sålunda att den tid varunder handlingar och upptagningar kan hållas
hemliga, i enlighet med vad som vanligen gäller då fråga är om sekretesskydd av
hänsyn till privatlivets helgd, fastställs till 70 är. Vidare förordar jag,
likaledes i överensstämmelse med vad som vanligen gäller, att ett utlämnande av
annars hemlig handling enligt de regler som jag nyss berörde av myndigheten
skall kunna förenas med förbehåll.

Som har föreslagits i promemorian bör bestämmelserna tas
in i en ny paragraf i sekretesslagen, lämpligen betecknad 13 a §,

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103 22

5,2 Sekretesskyddet i ärenden rörande arbetsprövning och arbetsträning

I ärenden rörande arbetsprövning och arbetsträning som
handläggs av statens arbetsklinik och de kommunala arbetsvårdsinstituten
fordras i stor utsträckning tillgång till uppgifter om enskildas personliga
förhållanden som är av ömtålig karaktär. Det framstår därför som angeläget att
bestämmelserna om sekretess i sådana ärenden är så utformade att de tillgodoser
berättigade krav på skydd för den enskildes integritet.

F, n, finns inte några bestämmelser i sekretesslagen som
tar sikte på handlingar i ärenden hos arbetskliniken och arbetsvårdsinstituten,
1 viss utsträckning är emellertid uppgifter sorn förekommer i sådana ärenden
redan nu sekretesskyddade, I den mån uppgifterna förekommer i handlingar som
härrör från ärenden hos annan myndighet kan de sålunda vara omfattade av
sekretessbestämmelser. Har till ärende hos kliniken eller instituten exempelvis
förts handlingar i ärenden rörande sjukvård, hälsovård, sjukförsäkring eller
arbetsförmedling omfattas uppgifterna i handlingarna som regel av
sekretessbestämmelserna i 14 resp, 25 § sekretesslagen. Uppgifter i handlingar
som har upprättats inom kliniken eller instituten är däremot enligt nu gällande
regler inte sekretesskyddade,

I sina i det föregående nämnda framställningar har statens
arbetsklinik och landstingsförbundet understrukit det otillfredsställande i att
det inom den verksamhet för arbetsprövning och arbetsträning som bedrivs av
kliniken och arbetsvårdsinstituten förekommer handlingar som i vad de angår
enskilds personliga förhållanden inte åtnjuter skydd mot obehörig insyn trots
att de till sitt innehåll inte i någon eller bara i ringa utsträckning skiljer
sig från handlingar i ärende som rör t. ex, hälso- eller sjukvård eller
försäkringsfrågor och därför är sekretesskyddade enligt 14 § sekretesslagen
eller i ärende rörande offentlig arbetsförmedling, vilka kan hemlighållas
enligt 25 § samma lag. I framställningarna har därför hemställts om ändring i
sekretesslagen av innebörd att det för handlingar i ärenden angående arbetsprövning
och arbetsträning skapas sekretesskydd av samma utsträckning .som det som 14
resp, 25 § sekretesslagen erbjuder för där nämnda handlingar.

Vid remissbehandlingen har framställningarna om ökat
sekretesskydd för handlingar i ärenden hos arbetskliniken och arbetsvårdsinstituten
tillstyrkts av de personalorganisationer som har beretts tillfälle att yttra
sig samt av SAF, kommunförbundet, socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen,
TCO har i sitt yttrande framfört uppfattningen att sekretesskyddet inte bör
begränsas till handlingar i ärenden av det nämnda slaget utan utformas så att
det kommer att omfatta alla handlingar som tillkommer med anledning av prövning
rörande en persons möjligheter att fungera på arbetsmarknaden oavsett vilken
myndighet som utför prövningen. Offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommittén (OSK) har i yttranden över arbetsklinikens och
landstingsförbundets framställningar konstaterat att det i och för sig kan
anföras goda skäl för ståndpunkten att handlingar som lämnar upplysningar om
enskildas personliga förhållanden i ärenden rörande arbetsprövning och arbetsträning
i viss utsträck-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop, 1974:103 23

ning undantas från offentlighet. Vad som föranlett
framställningarna är emellertid enligt kommittén snarast en utveckling som ger
skäl att sätta lämpligheten av sekretesslagens allmänna disposition på det
aktuella området i fråga. Frågan om ett utbyggt sekretesskydd bör därför enligt
OSK prövas först i samband med behandlingen av OSK:s kommande betänkande.

Jag delar uppfattningen att det inte är tillfredsställande
att uppgifter i handlingar som upprättas i ärenden angående arbetsträning inte
omfattas av sekretesskydd. Självfallet måste man inom sådan verksamhet ha
tillgång till och i skrift dokumentera uppgifter om enskilda av samma natur som
dem som förekommer i handlingar i ärenden rörande sjukvård, hälsovård och
arbetsförmedling och som redan nu är sekretesskyddade enligt 14 och 25 §§
sekretesslagen. Det måste för den enskilde framstå som svårförståeligt att
uppgifter angående samma eller likartade förhållanden kan hemlighållas i ett
sammanhang men inte i ett annat. Också för ett förtroendefullt samarbete mellan
den som är föremål för arbetsprövning eller arbetsträning och utredande
personal måste det vara av värde att uppgifter av ömtålig art som behövs för
utredningen kan undanhållas allmän insyn.

Det finns således, som också OSK har framhållit, goda skäl
för att handlingar i ärenden rörande arbetsprövning och arbetsträning undantas
från offentlighet i vad de angår enskilds personliga förhållanden. Jag delar
inte den av OSK framförda uppfattningen att frågans lösning bör anstå i avbidan
på resultatet av kommitténs arbete. Enligt min mening är behovet av en ändring
i sekretesslagen så väl dokumenterat och till sin omfattning så väl avgränsat
att ändringen bör göras redan nu. Den av TCO aktualiserade frågan om ett vidare
sekretesskydd förutsätter däremot en kartläggning av behov och konsekvenser som
inte kan göras i detta sammanhang. Jag förutsätter emellertid att frågan kommer
att bli föremål för OSK:s uppmärksamhet under kommitténs fortsatta arbete.

Jag
förordar således att handlingar i ärenden rörande arbetsprövning och arbet.sträning
bereds ett sekretesskydd motsvarande det som tillkommer t, ex, handlingar i
ärenden rörande hälso- och sjukvård, Arbetskliniken och landstingsförbundet
har i sina framställningar utgått från att sekretessbestämmelserna i detta
avseende bör tas in i en ny paragraf och också utformat förslag till en sådan
paragraf med 14 § första stycket sekretesslagen som förebild, TCO har däremot i
sitt remissvar föreslagit att de ändringar som behövs görs i denna paragraf.

För egen del anser jag att den av TCO förordade lösningen
har påtagliga fördelar. Jag föreslår alltså att det sekretesskydd som 14 §
första stycket sekretesslagen innefattar utvidgas till att omfatta också
handlingar i ärende hos statens arbetsklinik eller kommunalt arbetsvårdsinstitut
rörande prövning av handikappads eller från arbetssynpunkt svårbedömd persons
förutsättningar för arbete eller arbetsträning av sådan person. I enlighet med
vad som föreskrivs i 14 § första stycket kommer de nämnda handlingarna att
kunna hemlighållas i vad de angår enskilds personliga förhållanden under en tid
av 70 år från handlingens

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:103 24

datum, såvida inte den enskilde samtycker till ett
tidigare utlämnande. Vidare kommer att gälla att utlämnande kan ske oavsett
samtycke från den enskilde om tillräckliga garantier föreligger att utlämnandet
inte kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den vilkens
personliga förhållanden avses i handlingen eller för hans nära anhöriga.

Enligt 14 § tredje stycket sekretesslagen kan myndighets
beslut i ärende som avses i första stycket inte hemlighållas. Vissa särskilt
angivna undantag från denna regel gäller emellertid. Medan sekretessen enligt arbetsklinikens
och landstingsförbundets förslag skulle komma att omfatta alla handlingar, dvs,
också beslutshandlingar, i nu avsedda ärenden, innebär den av mig förordade
lagtekniska lösningen att huvudregeln i 14 § tredje stycket blir tillämplig i
den mån det inte görs ett uttryckligt undantag.

Enligt min mening föreligger inte tillräckliga skäl att
låta beslut i ärenden rörande arbetsprövning och arbetsträning omfattas av
sekretess. Jag föreslår alltså inte någon ändring i 14 § tredje stycket. Jag
vill emellertid framhålla att det förhållandet att kravet på offentlighet i
fråga om avgöranden upprätthålls och att beslut alltså alltid skall kunna
lämnas ut till utomstående inte behöver föra med sig att ömtåliga uppgifter om
den enskilde därmed röjes. Det torde vara möjligt att utforma besluten så att
sådana uppgifter inte framgår av dem,

5,3 Sekretesskyddet för handlingar rörande nobelpriset i
medicin

Som förut har nämnts anses 10 § i grundstadgarna för
Nobelstiftelsen redan i sin nuvarande utformning ge uttryck för principen att
handlingar rörande utdelande av nobelpris inte får lämnas ut till utomstående.
Stiftelsen har hos Kungl, Maj:t hemställt om godkännande av en ändring i den
nämnda paragrafen som innebär att denna princip kommer till klart uttryck.
Samtidigt innebär ändringen emellertid att nobelprisutdelare, efter prövning i
varje särskilt fall, för lärdomshistorisk forskning får medge tillgäng till
material som har legat till grund för prisbedömning och beslut. Ett sådant
medgivande skall dock få lämnas tidigast 50 år efter ifrågavarande prisbeslut.

Karolinska institutet är till skillnad från övriga svenska
nobelprisutdelare Vetenskapsakademien och Svenska Akademien - statlig myndighet.
En följd av detta är att handlingar hos institutet och dess nobelkommitté är
underkastade den i 2 kap, TF fastslagna offentlighetsprincipen. För att
institutet skall kunna tillämpa principen att nobelprishandlingar skall
hemlighållas fordras särskilda bestämmelser i sekretesslagen.

Principen att nobelprishandlingarna skall hållas hemliga
har sin bakgrund i önskemålet att nobelpriskandidater, som har varit på förslag
men inte utsetts till pristagare, skall undgå att få detta bringat till
offentlighet. Samtidigt avser bestämmelsen att förhindra att personer som har
inbjudits att komma in med förslag till pristagare, på grund av farhågor att
deras uttalanden ges en spridning utanför prisutdelarnas

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:103 25

krets, avhåller sig från att utforma förslagen så
utförligt och fullständigt som är önskvärt. Härtill kommer att det vid
utdelande av liknande vetenskapliga pris i andra länder gäller stränga
sekretessregler och att ett mindre långt gående sekretesskydd i Sverige skulle
kunna inverka menligt på de internationella vetenskapliga kontakterna.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag inte att
kravet på insyn i institutets verksamhet som prisutdelare väger så tungt att
offentlighetsprincipen måste upprätthållas och till följd därav ohka regler
gälla för institutet och övriga svenska prisutdelare. Jag förordar sålunda att
i sekretesslagen tas in en bestämmelse som gör det möjligt för karolinska
institutet och dess nobelkommitté att i samma utsträckning som
Vetenskapsakademien och Svenska Akademien hemlighålla handlingar som innefattar
förslag till erhållande av pris från Nobelstiftelsen eller utredning eller
utlåtande i fråga om utdelning av sådant pris. Detta uppnås om bestämmelsen ges
innebörden att sådana handlingar inte får lämnas ut utan tillstånd av
institutets medicinska fakultet, som enligt Nobelstiftelsens grundstadgar
fullgör institutets uppdrag som prisutdelare. Bestämmelsen bör lämpligen tas
in i en ny paragraf, 35 a §.

6 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t
föreslår riksdagen

att antaga inom justitiedepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Agneta Heide

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1974:256 i texten
  2. Bet. 1974:KU27 Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:103 med förslag till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att ut… i texten
  3. Prop. 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. om s. 18 i texten
  4. Prop. 1979/80:36 om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar s. 6 i texten