Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

1974 · 58 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:122, Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 122 år 1974 Prop.
1974; 122

Nr 122

Kungl.
Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;
given den 26 april 1974.

Kungl,
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt,

CARL GUSTAF

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
anslutning till förslag som statens jordbruksnämnd har avgett efter
överläggningar och i samförstånd med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen läggs fram förslag till prisreglering på
jordbruksprodukter för treårsperioden den 1 juli 1974den 30 juni 1977. Förslaget
innebär en intäktsförstärkning för jordbruket med 844 milj. kr, för helt år
räknat fr, o, m, den 1 juli 1974,

Prisstoppet
på de viktigaste livsmedlen kommer att fortsätta efter den 20 juni 1974 och
ersättning föreslås därför utgå av budgetmedel för uteblivna prishöjningar på
dessa produkter. Förslaget kommer därför att innebära prishöjningar för
konsumenterna endast i fråga om produkter som inte omfattas av prisstoppet.
Ytterligare intäktsförstärkningar föreslås utgå till jordbruket med 66 milj,
kr, den 1 januari 1975 samt med 80 och 50 milj. kr. den 1 juli 1975 resp. den 1
juli 1976. Vidare kommer jordbrukspriserna att justeras dels varje halvår till
följd av utvecklingen av jordbrukets produktionskostnader, dels den 1 juli 1975
och den 1 juli 1976 till följd av inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.

1
fråga om prissättningen på socker och sockerbetor föreslås en regleringsperiod
på två år. Sockerbetsarealen föreslås öka så att den befintliga
industrikapaciteten på detta område så långt möjligt utnyttjas helt,

I
propositionen läggs också fram förslag om ökat prisstöd till jordbruket i
norra Sverige, Stödet beräknas öka med 17 milj, kr, och uppgå till 89 milj. kr.
för nästa budgetår.

1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 122

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122

1 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa
bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom förordnas att 8, 10 och 14 §§ förordningen
(1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrakets område skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Om pris på vete eller råg höjes, Om pris på vete, råg, havre eller

erlägger den som driver kvarnrö- korn höjes, erlägger
den som dri-

relse eller spannmålshandel avgift ver kvarnrörelse eller spannmåls-

för lager av sådan spannmål. handel eller som yrkesmässigt till

verkar fodermedel avgift för lager

av sådan spannmål och blandning

ar därav.

10 §1 Avgift erlägges vid omsättning av

a)
mjölkproducent
för mjölk, grädde och ost som han levererar till annan än mejeri eller
företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter,

b)
mejeri för
mjölk, grädde, ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som ej levereras till
annat mejeri,

c)
annan
tillverkare än mejeri för margarinost,

d) annan företagare som handlar med mjölk eller
mejeriprodukter

än mejeri för mjölk, grädde och ost som mjölkproducent levererat,

e) potatisproducent för potatis som han levererar till bränneri
eller

stärkelsefabrik,

f) importör av socker och sockertillverkare för försålt
socker.

Den som odlar potatis på en sammanlagd åkerareal av minst
0,5 hektar erlägger avgift för potatisen i förhållande till den odlade
arealen.

14 § För vara som anges i bilagan till denna förordning
utom sådan som utmärkts med F eller Fp erlägges avgift när varan föres in i
riket och förtullas (införselavgift).

För vara som i bilagan utmärkts För vara som i
bilagan utmärkts med K erlägges utöver införsdav- med K erlägges utöver
införselavgift särskild avgift, när varan fö- gift särskild avgift, när
varan föres res in i riket och förtullas, om den in i riket och förtullas.
inhemska produktionen eller omsättningen är belagd med avgift enligt 7
eller 10 §.

1 Senaste lydelse 1971: 434.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För vara som i bilagan utmärkts med F eller Fp erlägges fettvaruav-gift,
när varan föres in i riket och förtullas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974.

2 Förslag till

Förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920)

Härigenom förordnas att tulltaxenr 35.02 tuUtaxan (1971:
920) skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav kommer 35 kap. tulltaxan
att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i
kraft.

35 kap. Proteiner; lim och klister

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a, proteinämnen föreliggande som medikamenter (nr 30,03);

b, vykort av gelatin och andra produkter av den grafiska
industrin (49

kap,),

2, Ordet "dextrin" i nr 35,05 skall anses
tillämpligt för nedbrytningsproduk

ter av stärkelse med en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros,

ej överstigande 10 % av torrsubstansen.

Produkter av detta slag med en halt av reducerande socker
överstigande 10 % hänföres till nr 17.02.

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kasein-

lim:

A. kasein .................................................... fri

B. andra slag...................................... 100
kg 16:

35.02 Albuminer,
albuminater och andra albuminderivat:

A. äggalbumin, tjänligt till

mäniuskoföda:

1
torkat ...................................... 100
kg 300:

2
annat ....................................... 100
kg 100:

B, andra slag................................................. fri

35.03 Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk
eller

rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade)

och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor eller

från liknande produkter samt fisklim; husbloss

100 kg 16:

35.4
Peptoner och
andra proteinämnen samt derivat därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt ..................................................................... fri

35.5
Dextrin och dextrinklister;
löslig stärkelse och rostad stärkelse;

stärkdseklister:

A,.................................................... innehållande
mer än 20 % stärkelse eller stärkel

seprodukter ................................. 100 kg 40: 40

B. andra slag................................................. .......... 9 %

1 Senaste lydelse 1972: 801.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122

35,06
Lim och klister, beredda, ej annorstädes nämnda eller inbegripna; produkter
lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i
detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1
kg:

A, i
detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av

högst
1 kg...................................... 11

B, andra
slag.............................. 100 kg 16:

Denna
förordning träder i kraft den 1 juli 1974.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet den 26 april 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena AiDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN,
GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIION, HJELM-WALLÉN,

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. och anför.

Inledning

1967 års riksdag (prop. 1967: 95, JoU 1967: 25, rskr 1967:
280) fastställde riktiinjerna för jordbrukspolitiken och beslutade om
prisregleringen för jordbrukets produkter för tiden den 1 september 1967den
30 juni 1969, 1969 års riksdag (prop, 1969: 107, JoU 1969: 24, rskr 1969: 204)
beslutade om prisregleringen för jordbruksprodukter, med undantag för socker
och sockerbetor, för tiden den 1 juli 1969den 30 juni 1971 och om regleringen
av sockernäringen för tiden den 1 juli 1969den 30 juni 1974. 1971 års riksdag (prop,
1971: 116, JoU 1971: 43, rskr 1971:225) beslutade om prisregleringen för
jordbruksprodukter, med undantag för socker och sockerbetor, för tiden den 1
juli 1971 den 30 juni 1974,

Statens jordbruksnämnd fick den 23 november 1973 i uppdrag
att efter överläggningar med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
jordbruksnämndens konsumentdelegation lägga fram förslag rörande den närmare
utformningen av prisregleringen för jordbruksprodukter, med undantag för socker
och sockerbetor, för tiden efter den 30 juni 1974, De allmänna riktlinjer för
jordbrukspolitiken som angavs i 1967 års riksdagsbeslut och betänkandet (Ds Jo
1973: 10) Vissa förslag rörande prisregleringen efter den 30 juni 1974, som
har avgetts av 1972 års jordbruksutredning, skulle ligga till grund för
förslagen. Jordbruksnämnden fick vidare i uppdrag att efter överläggningar med
företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt konsumentdelegationen
lägga fram förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen för
socker och sockerbetor för tiden efter den 30 juni 1974. Därvid erinrades om
vad som anförs om sockerbetsarealen i jordbruksutskottets betänkanden 1972: 34
och 1973: 25.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 6

Genom
beslut den 30 november 1973 har Kungl. Maj:t överlämnat till jordbruksnämnden
de delar av betänkandet 1971 års biutredning jämte remissyttranden som rör stöd
till biodlingen med införselavgiftsmedel. Genom beslut den 1 mars 1974 har Kungl,
Mäj:t vidare överlämnat till jordbruksnämnden en skrivelse från avbytarutredningen
om medel för fortsatt försöksverksamhet med avbytarverksamhet inom jordbruket,

I skrivelse, som har
kommit in till jordbruksdepartementet den 8 april 1974, angående prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område efter den 30 juni 1974, m, m, har
jordbruksnämnden lagt fram förslag med anledning av nämnda uppdrag. Nämnden har
innan förslagen lagts fram haft överläggningar med och nått samförstånd med
berörda parter. Nämnden har vidare lämnat uppgifter om fördelning m, m, av
avgiftsmedel på regleringsområdet. Riksdagen har medgett att statens jordbruksnämnd
för ändamål utanför den s, k, fördelningsplanen för införselavgiftsmedel för
regleringsåret 1973/74 får disponera en rörlig kredit på 120 milj, kr. i
riksgäldskontoret (prop. 1973: 170, JoU 1973: 52, rskr 1973: 349). Kungl, Maj:t
skulle enligt propositionen återkomma i ärendet i samband med denna
proposition, Jordbmksnämnden har lagt fram förslag om att täcka vissa
underskott i regleringsekonomin med budgetmedel.

Genom beslut av 1971 års
riksdag (prop, 1971:74, JoU 1971:33, rskr 1971: 149) utökades och utvidgades
prisstödet till jordbruket i norra Sverige fr, o, m. den 1 juli 1971. Enligt
beslutet skulle en översyn av prisstödet ske vart tredje år, Kungl, Maj:t
uppdrog den 18 juni 1971 åt statens jordbruksnämnd att fortlöpande följa
effekten av prisstödet och att före den 1 september 1973 komma' in med förslag
till justeringar av pristillägget för olika produkter, Kungl. Maj:t har vidare
den 27 april 1973 överlämnat ett antal motioner till jordbruksnämnden att
övervägas i samband med översynen (JoU 1973: 1, rskr 1973: 86) och föreskrivit
att nämnden skall samråda med lantbruksstyrelsen vid översynen.

Efter att ha tagit del av
material från två hela budgetår har jordbruksnämnden den 4 december 1973 i
samråd med lantbruksstyrelsen lämnat förslag till ändringar av stödsystemet i
promemorian Översyn av prisstödet till jordbruket i norra Sverige, Efter remiss
har yttranden över förslaget avgetts av länsstyrelserna i Uppsala, Älvsborgs,
Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Lantbrakarnas
riksförbund (LRF), Flera länsstyrelser har bifogat yttranden från resp.
lantbruksnämnd. LRF har bifogat yttranden från fyra länsförbund. Med anledning
av översynen har vidare kommit in ett antal skrivelser.

I
skrivelse den 19 december 1973 har lantbruksekonomiska samar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 7

betsnämnden
lagt fram förslag om den framtida utformningen av den jordbruksekonomiska
undersökningen.

I
prop. 1974: 1 (bil. 11 s. 4244) har Kungl, Maj:t föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1974/75 beräkna ett förslagsanslag av 700
milj. kr,, till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1974/75
beräkna ett förslagsanslag av 74 milj, kr, och till Bidrag till
bokföringsverksamheten inom jordbruket för budgetåret 1974/75 beräkna ett
reservationsanslag av 1 218 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område efter den 30 juni 1974

Som
underlag för sina bedömningar av priserna på jordbruksprodukter för tiden
efter den 30 juni 1974 har statens jordbruksnämnd och lantbrukarnas
förhandlingsdelegation samt konsumentdelegationen haft ett omfattande ekonomiskt-statistiskt
material som delvis har sammanställts inom lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Material har lagts fram om bl, a, jordbrukarnas inkomstförhållanden, produktions-och
produktivitetsutvecklingen inom jordbruket samt utvecklingen av priserna på
jordbrukets produkter.

Prisregleringens
utformning

Jordbruksnämnden
och delegationerna har enats om att regleringsperioden för jordbruksprodukter
med undantag för sockerbetor och socker bör omfatta tre år, dvs, den 1 juli
1974den 30 juni 1977,

Nuvarande
principer med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta
införselavgifter för vissa viktiga varor samt principerna för hur jordbmksnämnden
bör.handla i samband med att priset på en vara närmar sig eller passerar en
prisgräns föreslås gälla även i fortsättningen. Nuvarande normalinförsdavgifter
och principer för beräkning av rörliga avgifter föreslås gälla under den nya
regleringsperioden i den mån inte annat föreslås i det följande. Detta gäller
även kompensationsavgifter och s, k, interna avgifter. Jordbruksnämnden kommer
senare in med förslag om högsta införselavgifter på jordbruksprodukter. Inom
ramen för dessa får nämnden bestämma avgifterna utan särskilt bemyndigande.

Förslaget
innebär att jordbruket under regleringsperioden får kompensation för sina
kostnadsökningar. Vid regleringsperiodeiis början den 1 juli 1974 bör
mittpriser, prisgränser och införselavgifter höjas till följd av den ökning av
produktionsmedels- och förädlingskostnader som beräknas ha skett efter den
sista justeringen enligt den s, k, infla-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 8

tionsregdn under innevarande regleringsperiod. Vidare bör
prisnivån justeras årligen så att följsamhet kommer att nås för jordbrakarnas
inkomster av eget arbete och eget kapital till inkomstutvecklingen för andra
befolkningsgrupper. Förslaget innebär dessutom att jordbruket kompenseras för
höjningen av arbetsgivaravgiften den 1 januari 1973, För eventuella ytterligare
höjningar av arbetsgivaravgiften bör jordbruket också kompenseras. Vidare bör
jordbruket enligt förslaget tillföras vissa medel för en låginkomstsatsning och
för en utbyggnad av den s, k, avbytarverksamheten. Slutligen föreslås vissa
begränsade ändringar i regleringssystemet av huvudsakligen teknisk art.

Jordbruksnämnden
bör efter överläggningar med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen lägga fram förslag till Kungl, Maj:t om fördelning på
olika varor av.beloppen vid kommande justeringar och om ändringar av
mittpriser, prisgränser och införselavgifter. De belopp som kommer att
tillföras jordbruket i samband med justeringarna bör fördelas mellan olika
varor (exkl, sockerbetor) bl, a, med hänsyn till önskemål om utvecklingen och
inriktningen av produktionen samt rationaliseringsutvecklingen. Fördelningen
på olika varor bör så långt möjligt ske så att jordbruket bedöms erhålla
avsedda in-komstförbättringar. Det har förutsatts vid överläggningarna att
prisstoppet tillämpas så att det inte begränsar de inkomstförbättringar för
jordbruket som förslaget avser att åstadkomma.

Den nuvarande utfästelsen i jordbruksregleringen om
prövning av eventuell gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av
EFTA-överenskommelser bör kvarstå. Utfästelsen bör även gälla åtgärder under
regleringsperioden inom ett eventuellt närmare nordiskt ekonomiskt samarbete.

Om i
övrigt väsentligt ändrade förutsättningar för utrikeshandeln, häri inberäknat
mer betydande växelkursändringar, skulle inträffa under regleringsperioden bör
det ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med de båda
delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som behövs för att syftet
med det framlagda förslaget skall nås.

Kostnadsutvecklingen

Statens jordbruksnämnd och delegationerna är ense om att
föreslå att mittpriser, prisgränser och införselavgifter justeras den 1 juli
1974, den 1 januari och den 1 juli 1975, den 1 januari och den 1 juli 1976 samt
den 1 januari 1977, Till grand för justeringarna bör i enlighet med förslag
från 1972 års jordbruksutredning läggas utvecklingen av det inom
lantbruksekonomiska samarbetsnämnden beräknade produktions-medelsprisindexet (PM-index),
Syftet med att använda detta index vid justeringarna är att nå en så god
följsamhet till jordbrukets kostnadsutveckling som möjligt.

Det har inte varit möjligt alt analysera alla konsekvenser
av en till-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 9

lämpning
av PMindex, De relativt stora svängningarna i PM-index kan komma att ökas vid
instabilitet på världsmarknaden och snabb inflation, I PM-index registreras
dessutom inte förändringar i kostnadema för den lejda arbetskraften i
jordbruket. Med hänsyn härtill bör det därför vara möjligt att överväga vid
justeringarna om indexutvecklingen ger en rättvisande bild av den faktiska
kostnadsutvecklingen. Markanta avvikelser, som leder till inte avsedda
effekter, bör kunna beaktas.

Justeringarna bör beräknas
på grandval av utvecklingen av PM-index under närmast föregående halvårsperiod,
oktoberapril resp, apriloktober. För posten köpfodermedel bör dock på grund
av de instabila priserna under senare år tillämpas tremånadersmedeltal. Detta
medeltal bör vid det första justeringstillfället grundas på månaderna
september, oktober och november 1973 samt därefter på månaderna februari, mars
och april resp. augusti, september och oktober.

Posten köpfodermedel
påverkas av ändringar i införselavgifterna för fodermedel. Inflytande
införselavgifter för fodermedel förs via regleringsföreningarna till
jordbruket inom den s. k. fördelningsplanen för införselavgiftsmedel. Detta
kan i vissa fall leda till att jordbruket över- eller underkompenseras. De
belopp som förs till jordbruket vid justeringarna bör därför i princip
korrigeras vid ändringar av införselavgifterna för fodermedel. Med hänsyn till
att jordbrukets intäkter från fodermedelsavgifterna har minskat betydligt
under det senaste året bör dock korrigering inte ske om fodermedelsavgifterna
uppgår till högst 68 milj, kr. per regleringsår. Om fodermedelsavgifterna
uppgår till högre belopp bör vid avgiftsändringar överskjutande
införselavgifter för köpfodermedel, utom för fodersäd utöver normerade
kvantiteter, avräknas vid justeringarna.

PM-indexutfallet
bör i enlighet med jordbruksutredningens förslag anbringas på normerade
värdevolymer (exkl. sockerbetor) för jordbrukarnas kostnader för inköpta
produktionsmedel, kostnader för uppsamling och förädling inom ramen för
jordbruksregleringen samt exportkostnader. Dessa värdevolymer bör omräknas
en gång per regleringsår.

Kostnaderna
för uppsamling och förädling inom ramen för jordbruksregleringen bör vid
justeringar korrigeras med hänsyn till den faktiska kostnadsutvecklingen.
Därvid bör beaktas prisutvecklingen för s, k, biprodukter vid slakt. Som
utgångspunkt för överläggningarna bör ligga kostnadskalkyler som har granskats
inom statens pris- och kartellnämnd.

Förutom
till utvecklingen av PM-index bör vid justeringarna av mittpriser, prisgränser
och införselavgifter hänsyn kunna tas till sådana av särskilda omständigheter
föranledda väsentliga förskjutningar i den allmänna utvecklingen av
världsmarknadspriserna som påverkar de svenska jordbrukspriserna och som bedöms
bestå under längre tid.

Det
belopp som till följd av kostnadsutvecklingen bör tillföras jord-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 10

bruket den 1 juli 1974 har beräknats efter en uppskattning
av utvecklingen av PM-index mellan oktober 1973 och april 1974, Det förutsätts
att beloppet kommer att korrigeras med hänsyn till det faktiska indexutfallet
i samband med justeringen av mittpriser och prisgränser den 1 januari 1975,
Därvid bör även genom ett engångsbelopp beaktas över-eller underkompensationen
under andra halvåret 1974 på grund av differensen mellan uppskattat och
faktiskt indexutfall.

Höjningen av PM-index mellan oktober 1973 och april 1974
har uppskattats till 8 %. Den har anbringats på följande värdevolymer (exkl,
sockerbetor) för regleringsåret 1973/74:

Milj, kr.

Jordbrukarnas kostnader för inköpta produktionsmedel 5 550

Kostnader för uppsamling och förädling inom ramen

för jordbruksregleringen 1550

Exportkostnader 250

Summa 7 350

Det belopp som bör tillföras jordbruket a conto den 1 juli
1974 uppgår sålunda till 588 milj, kr, för helt år räknat.

Jordbrukarnas inkomster från eget arbete och eget kapital

Justeringar av prisnivån för att öka jordbrakarnas
inkomster föreslås ske en gång per år under regleringsperioden, nämligen den 1
juli åren 1974, 1975 och 1976. Som utgångspunkt för justeringarna bör ligga löneavtalen
mellan Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Därvid bör rationaliseringsvinsten inom jordbruket beaktas. Den har
uppskattats till 4,5 % per år, I likhet med vad som har skett på
löneavtalsområdet bör en särskild låginkomstsatsning göras inom jordbruket.

Vid tillämpningen av det för år 1974 träffade löneavtalet
mellan LO och SAF har inkomstförbättringen för jordbrakarna, bl. a. med
beaktande av nämnda faktorer, uppskattats böra uppgå till 3,8 % från den 1 juli
1974. Eftersom värdevolymen av jordbrakamas inkomster från eget arbete och eget
kapital för regleringsåret 1973/74 beräknas till 2 200 milj, kr, bör ett belopp
på ca 84 milj, kr. tillföras jordbruket. Den 1 januari 1975 bör ytterligare 66
milj. kr. utgå. Det beloppet motsvarar förtjänstutveckhngsgarantin, den s. k.
löneglidningen, i LO-SAF-avtalet. Enighet har vidare rått om att en låginkomstsatsning
bör göras inom jordbraket. Den föreslås nu ske inom mjölkproduktionen och bli
utformad som ett leveranstillägg för mjölk. Kostnaden för detta beräknas till
90 milj. kr. för regleringsåret 1974/75. Dessutom bör 2 milj. kr. reserveras
under regleringsåret 1974/75 för den s. k. avbytarverksamheten inom animalieproduktionen.
Den 1 juli 1975 och den 1 juli 1976 före-

opaginerad Kontrollera mot PDF

slås vidare 80 resp, 50 milj, kr, utgå för bl, a, utbyggd låginkomstsatsning
och avbytarverksamhet,

Jordbmksnämnden och delegationerna är vidare ense om att
jordbraket bör kompenseras för höjningen av arbetsgivaravgiften den 1 januari
1973, Jordbrakets totala kostnad för denna uppskattas till ca 80 milj, kr. Vid
eventuellt kommande höjningar av arbetsgivaravgift eller liknande avgift bör
jordbraket kompenseras för den s, k, egenav-giften vid närmast följande
justering.

De belopp som enligt jordbridisnämndens och
delegationernas förslag bör tillföras jordbraket under regleringsperioden
framgår av följande sammanställning.

Höjning från närmast föregående regleringsår, milj, kr.

1974/75
1975/76 1976/77

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kompensation för kostnadsökningar, a conto 588

Inkomstföljsamhet:
den 1 juli 1974

84

: den 1 januari 1975

66

Kompensation
för höjd arbetsgivaravgift

den 1
januari 1973

80

Låginkomstsatsning
och avbytarverksamhet

92

Totalt

910

80

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till dessa belopp kommer den fortsatta kompensationen för
kostnadsökningarna och följsamheten till LO-SAF-avtalen.

Det belopp som skall fördelas på olika varor den 1 juli
1974 uppgår till 752 milj, kr. Fördelningen av beloppet på olika varor bör
beräknas på den totala produktionen, inkl, exportkvantiteter.

Förslaget till pris- och avgiftshöjningar på olika varor
den 1 juli 1974 framgår av följande sammanställning.

Vara

Milj. kgi

Öre/kg' i prisreglerings-ledet

Milj. kr.

Vete

912

10

91,20

Råg

249

7

17,43

Korn

191

7

13,37

Havre

207

8,5

17,60

Matpotatis

668,5

4

26,74

Stärkelse

66

23

15,18

Oljeväxter
(i frö)

281

M5

42,15

Konsumtions

imjölk
vid mejeri

1 304

16

208,64

Grädde

53

45

23,85

Smör

44

40

17,60

Ost

68

30

20,40

Mjölkpulver

23,5

75

17,62

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
mjölk- och mejeriprodukter

288,11

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 12

Vara
Milj, kg' Öre/kg> Milj,
kr.

i prisreglerings-ledet

Kött
138 100 138,00

Fläsk
267 32 85,44

Summa kött och fläsk 223,44

Fjäderfä
34 50 17,00

Totalt 752,22

' För mjölk milj. liter resp, öre/liter, Beräknas
motsvara 40 öre/kg olja.

Om det nuvarande prisstoppet kvarstår innebär de
redovisade pris-och avgiftshöjningarna att justeringar av mittpriser och prisgränscr
endast behöver göras för följande varor den 1 juli 1974 (beloppen i öre per
kg).

Övre

Mitt-

Nedre

Införsel-

pns-

pris

pris-

avgift

grans

grans

(normal

avgift)

Potatisstärkelse

159

141

123

72

Oljeväxter
(i frö)

141

128

115

'203,50

Smör

1 027

=862

838

363

Broiler'

821

760

699

379

Kalkon

1 086

995

904

459

' Fettvaruavgift per kg olja, - S, k, ingångspris.

' På grund av en teknisk ändring av prismätningen har mittpriset
räknats upp med ytterligare 40 öre/kg. Prisgränserna har räknats upp i
motsvarande mån.

Förslag till andrad prismätning för matpotatis kommer att
läggas fram inom kort, I avvaktan på detta förslag redovisas inte nu någon
ändring av mittpris och prisgränser för matpotatis.

Regleringsekonomin

Till följd av höjningarna av världsmarknadsprisema på
viktiga jordbruksprodukter är införselavgifterna låga f. n. Tillflödet av
införselavgiftsmedel har därmed minskat. Tillflödet har också minskat genom
att prisstoppet på vissa varor stoppat höjningar av införselavgifterna. Slutligen
har vissa införselavgifter sänkts i samband med de sänkningar av priserna på
vissa livsmedel som gjordes den 1 april 1974. Medan införselavgiftsmedlen
regleringsåret 1972/73 uppgick till ca 420 milj. kr, be-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 13

räknas
de regleringsåret 1973/74 komma att uppgå till endast ca 220 milj, kr, och
regleringsåret 1974/75 till ca 175 milj, kr. Minskningen i avgiftsuppbörden
leder i första hand till att avgiftsmedel inte kommer att finnas tillgängliga
under regleringsåret 1973/74 för ändamål utanför den s, k, fördelningsplanen.
Minskningen av avgiftsmedel har i viss mån motsvarats av minskade
exportkostnader. Beräkningar för reglerings-året 1974/75 visar att man vid
nuvarande priser och avgifter samt nuvarande tilldelning av
införselavgiftsmedel till regleringsföreningarna kan räkna med ett betydande
överskott i spannmålsregleringen men med samma behov av medel för övriga
varaområden som helhet som under regleringsåret 1973/74. Införsdavgiftema under
regleringsåret 1974/75 beräknas uppgå till ca 175 milj. kr. och bli avsevärt
lägre än beloppet inom fördelningsplanen för regleringsåret 1973/74. Detta
innebär att medel kommer att saknas för de ändamål som förut har tillgodosetts
med medel utanför förddningsplanen.

Underskottet
i regleringsekonomin för andra varuområden än spannmål under regleringsåret
1974/75 bör täckas med vissa odisponerade avgiftsmedel samt förmalningsavgiftsmedd.
Om världsmarknadspriserna på spannmål förbhr höga räknar man med att trots
detta kunna suspendera större delen av förmalningsavgiften.

För
regleringsåren 1975/76 och 1976/77 kan några närmare beräkningar av
avgiftsuppbörd och regleringsekonomi inte göras. Den avsedda producentprisnivån
bör emellertid kunna uppnås utan att avgifterna höjs eller att
regleringsföreningarnas konjunkturatjämningsfonder tas i anspråk mer än
normalt.

Huvuddelen
av behovet av medel för ändamål utanför fördelningsplanen har gällt särskilda prisreglerande
åtgärder. Kostnaderna för dessa åtgärder föreslås under prisstoppet bli täckta
av budgetmedel såväl under regleringsåret 1973/74 som under den kommande reglermgspe-rioden.
Huvuddelen av kostnadema för övriga ändamål utanför fördelningsplanen föreslås
också bli täckta med budgetmedel i den mån som behoven alltjämt behöver
tillgodoses.

Spannmål
m. m.

Förslaget
till prisändringar för spannmål innebär att de preliminära inlösenpriserna för
1974 års skörd blir för vete 65 kr. per dt, för råg 62 kr. per dt, för korn 59
kr. och för havre 57 kr. per dt. De definitiva inlösenpriserna bör liksom
hittills fastställas av regleringsföreningen Svensk spannmålshandel i samband
med varje års skörd. Det förutsätts att det hittillsvarande pristillägget på 5
kr. per dt för s. k, kvalitetsvete alltjämt skall utgå.

Den
mot de preliminära inlösenpriserna svarande högsta förmalningsavgiften bör
fortfarande vara 33,25 kr, per dt, varav 0,75 kr, är

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 14

skördeskadeavgift.
Denna avgift bör emellertid delvis kunna suspenderas fr. o, m, den 1 september
1974 under hänsynstagande till såväl Svensk spannmålshandels ekonomi som
behovet av medel inom regleringsekonomin i dess helhet. Suspenderingen bör
kunna modifieras under löpande regleringsår om de internationella priserna
skulle sjunka så att exportkostnader skulle uppstå igen eller om kostnader för
import av fodersäd skulle uppstå till följd av en svag skörd. Avgiften bör
emellertid uppgå till minst 13,25 kr. per dt för vete och 16,25 kr, per dt för
råg. För helt år motsvarar dessa avgifter totalt ca 72 milj, kr, (exkl, skördeskadeavgift).
Dessa medel bör ingå i de medel som kommer att tilldelas de olika
regleringsföreningarna inom fördelningsplanen. Det förutsätts ankomma på
jordbruksnämnden att efter överläggningar med delegationerna fastställa förmalningsavgiftens
storlek.

Sedan några år tillbaka
inlöses också korn och havre. Med hänsyn härtill och de täta och starka
prisfluktuationerna på den intemationella spannmålsmarknaden är det angeläget
att kunna ta ut prishöjnings-avgift även för lager av fodersäd.
Prishöjningsavgift bör kunna tas ut inte enbart hos den som driver kvarnrörelse
eller spannmålshandel utan även hos den som yrkesmässigt tillverkar fodermedel.
En ändring-föreslås därför av 8 § förordningen (1967: 340) med vissa
bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område.

Oljeväxter

Regleringsföreningen
Sveriges oljeväxtintressenters merkostnader för höjningen av grundpriset till
odlare med i genomsnitt 15 öre per kg oljeväxtfrö beräknas vid normskörd uppgå
till ca 50 milj, kr. För att finansiera detta föreslås att fettvaruavgiften höjs
med 40 kr, per 100 kg fett. Sam'tliga avgiftsmedel som inflyter till följd av
höjningen bör tillföras regleringsföreningen. Höjningen av fettvaruavgiften motsvarar
en höjning av råvarukostnaderna för margarinindustrin med 32 kr. per 100 kg
margarin.

Potatis
och potatisprodukter

Införsdavgift
och prisgränser för matpotatis föreslås bli höjda med 4 kr. per 100 kg. Det
förutsätts att motsvarande höjningar av gränsskyddet sker även för produkter
av matpotatis.

Införselavgift
och prisgränser för potatisstärkelse föreslås höjas med 23 kr, per 100 kg.
Detta beräknas möjliggöra en höjning av odlarpriset med 4 öre per kg potatis.
Motsvarande höjningar förutsätts ske av införselavgifterna för annan stärkelse
än potatisstärkelse samt glykos m, m.

En
höjning av priset på stärkelse ökar regleringsföreningen Sveriges

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 15

potatisintressenters
kostnader för rabattering av stärkelse för derivatframställning. Den
föreslagna höjningen bör dock om den nuvarande höga internationella prisnivån
på stärkelse består kunna täckas av de medel som f. n. tillförs fabrikspotatisregleringen.
Om dessa medel av olika skäl inte skulle räcka till för rabattering i normal
omfattning bör i första hand ytterligare införselavgiftsmedel få disponeras och
i andra hand medel ur konjunkturutjämningsfonden få användas.

Mjölk
och mejeriprodukter

Låginkomstsatsningen
inom mjölkproduktionen beräknas vid en in-vägning på 2 950 milj. kg under regleruigsåret
1974/75 medföra en kostnad på ca 90 milj. kr. Vid leverans av mjölk till
mejeri föreslås mindre och medelstora mjölkproducenter få ett leveranstillägg.
Detta föreslås utgå per månad och bli beräknat på grundval av den kvantitet
mjölk som under månaden levererats till mejeri.

Leveranstillägget
föreslås utgå med 5 öre per kg för månadsleveranser mellan 500 och 5 000 kg.
Vid 5 000 kg utgår således ett tillägg på 250 kr. Samma tillägg föreslås utgå
för leveranser som överstiger 5 000 kg men inte 6 500 kg. Därefter bör
tillägget minska med 25 kr. för varje 500 kg som månadsleveransen överstiger 6
500 kg. Detta irmebär att tillägget helt upphör vid en leverans som överstiger
11 000 kg per månad. Närmare föreskrifter angående leveranstillägget bör få utfärdas
av jordbruksnämnden.

Beträffande
utformningen av leveranstillägget fr. o. m. den 1 juli 1975 bör
jordbruksnämnden få komma in med förslag på grundval av erfarenheterna från
det första året.

Med
hänsyn till prisstoppet har tillräckliga skäl inte ansetts föreligga för att
lägga fram förslag om några tekniska ändringar i regleringssystemet för kött
och fläsk.

Ägg
och äggprodukter

Sedan
lång tid har det varit svårt att reglera äggproduktionen till avsättningsutrymmet.
Frågan om åtgärder för att styra t, ex, kläckningarna bör utredas ytterligare.
Om det skulle visa sig möjligt att under utredningsarbetet nå fram till en
metod för att styra produktionen bör denna träda i kraft utan uppskov. Kungl. Maj:t
bör därför under regleringsperioden kunna ta ställning till eventuella förslag
från jordbruksnämnden om skyldighet för kläckare att anmäla planerad
produktion, betala avgifter och begränsa kläckningar. Det föratsatts att
eventuella regler' ringsåtgärder administreras av jordbruksnämnden med hjälp av
regleringsföreningen Svensk ägghandd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 16

Den nya pastöriseringslagen fr. o. m, den 1 juli 1974
väntas medföra såväl ökade kostnader för svensk heläggmassa som ett Ökat importtryck.
Det anses därför motiverat att höja mittpriset och införselavgiften för
äggmassa med 75 öre per kg till följande belopp, öre per kg.

Nedre prisgräns Mittpris Övre prisgräns
Införselavgift

541 623 705 369

Efter Sveriges anslutning till EFTA-konventionen minskades
införselavgifterna gentemot EFTA för torkat och flytande äggalbumin, hän-förligt
till tulltaxenr 35,02, successivt fram till den 1 januari 1967, då de helt
avskaffades. Fr, o, m, den 1 juli 1962 utgår dock ett manu-faktureringsskydd
gentemot andra länder än EFTA-länderna med 3 kr, per kg för torkad och 1 kr.
per kg för flytande vara. Samtidigt infördes ett mer permanent prisutjämningsförfarande.
Enligt det får industrin för de ägg som går åt för att framställa torkat äggalbumin
för hemmamarknadens behov och som har inköpts från medlemmar i regleringsföreningen
ett bidrag som bestäms av jordbruksnämnden och som får vara högst 50 % av
införselavgiften för ägg i skal. Fr. o, m, den 1 juli 1968 lämnas prisutjämning
enligt samma villkor också för flytande äggalbumin. Prisutjämningen har
bekostats med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Torkat och flytande äggalbumin har fr, o, m, den 1 april
1973 tagits in i del I av bilaga D till EFTA-konventionen enligt kungörelsen
(1973: 90) om ändring av EFTA-konventionen, Detta innebär enligt den samtidigt
ändrade lydelsen av artikel 21 till konventionen att särskilda prisutjämningsåtgärder
kan vidtas, antingen s. k. extern prisutjämning dvs. en rörlig avgift eller schablonavgift
vid import eller interna åtgärder. I överläggningarna har man enats om att
föreslå att torkat och flytande äggalbumin fr. o. m. den 1 juli 1974 förs in
under den externa prisutjämningen och att en rörlig avgift tas ut vid import.
För albumin som ingår som råvara i produkter som omfattas av intern
prisutjämning bör prisutjämning medges enligt de regler som gäller för denna
form av prisutjämning. Vidare bör exportbidrag kunna lämnas vid export.

Den rörliga avgiften bör sättas i relation till införselavgiften
för ägg. Vid nuvarande införselavgift för ägg på 2 kr. 45 öre bör avgiften bli
högst 11 kr. 15 öre per kg för torkat och 1 kr. 50 öre per kg för flytande albumin.
Det nuvarande manufaktureringsskyddet på 3 kr. resp 1 kr. per kg föreslås i
likhet med vad som skedde den 1 april 1973 i fråga om varor som omfattades av
det då ändrade prisutjämningsför-farandet bli omvandlat fr. o. m, den 1 juli
1974 till tull som kommer att gälla mot andra länder än EFTA-ländema och u-länder.
Nämnden föreslår därför en ändring i tulltaxan (1971: 920).

Äggtorkningsindustrin befarar emellertid att den
livsmedelsindustri

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 17

som
i dag använder äggalbumin till sådana produkter som inte omfattas av den
interna prisutjämningen kommer att övergå till billigare råvaror om den
föreslagna omläggningen görs i ett steg. För att mildra effekten av
omläggningen föreslås därför att prisutjämningen till äggtorkningsindustrin
bibehålls under regleringsåret 1974/75 med halva beloppet eller 30 öre per kg
ägg. Kostnaden för detta beräknas uppgå till ca 1,2 milj, kr. Dessutom föreslås
att den återstående råvaruprisskillnaden utjämnas genom att äggalbumin också
inordnas under den externa prisutjämningen.

Vid
tillverkning av produkter som omfattas av intern prisutjämning, dvs. främst
choklad- och konfektyrvaror och vissa bageriprodukter, beräknas ca 70 ton
torkat äggalbumin åtgå årligen. Kostnaderna för prisutjämningen av denna
kvantitet kan om det föreslagna kombinerade utjämningssystemet införs beräknas
till högst ca 400 000 kr. per år.

Fjäderfäkött

Fr,
o, m, den 1 juli 1969 får lagringsbidrag av regleringsmedel inte utgå för annat
fjäderfäkött än kött av höns. Bidrag utgår endast när priset på broiler är
mindre än 20 öre per kg över nedre prisgränsen. Detta har dock visat sig vara
mindre lämpligt. Slakten av höns påverkas nämligen i första hand av läget på
äggmarknaden. Lagren har ökat kraftigt då regleringsföreningen Svensk ägghandel
har lämnat slaktbidrag för höns för att balansera äggproduktionen. Fr, o. m,
den 1 juli 1974 bör bidrag för lagerhyra därför kunna lämnas utan bindning till
några prisgränser. Bidraget bör begränsas till kött av höns som har slaktats
vid kontrollslakteri för fjäderfä och bör utgå endast till innehavare av
sådant slakteri,

Reglema
för prismätningen för broiler som har gällt sedan hösten 1965 har visat sig
medföra vissa olägenheter. Prisrörelserna registreras med alltför långa
mellanrum och med alltför lång eftersläpning. Vidare har sortimentet utökats.
Nämnden föreslår därför att prismätningen läggs om på försök under
regleringsåret 1974/75.

De
nuvarande uppgiftslämnarna AB Ivo Food, AB Kronfågel, AB Findus och Kooperativa
förbundet har förklarat sig beredda att en gång i veckan rapportera
kvantitetsuppgifter över försäljningen av samtiiga typer av hel, fryst broiler
och grillkyckling. Vidare kommer varje företag att på sin försäljning räkna ut
ett vägt medelpris med avdrag för utgående rabatter. Dessa uppgifter kommer att
vara jordbmksnämnden tillhanda inom 14 dagar efter avslutad försäljningsvecka.
Nämnden kommer sedan att väga ihop prisuppgifterna till ett medelpris. Den
föreslagna omläggningen innebär att sortimentet i mätningsunderlaget ökar och
förskjuts mot dyrare typer. På grund härav bör mittpriset för broiler räknas
upp med 40 öre per kg och prisgränserna räknas upp

2
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 122

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 18

i motsvarande grad. Jordbraksnämnden bör under försöksåret
få göra de mindre ändringar i mätningsunderlaget som kan behövas för att syftet
med omläggningen skall uppnås.

Införselavgiften i övrigt för såväl broiler som kalkon
förutsätts höjas med 50 öre per kg. Höjningen av införselavgifterna för hel
broiler och kalkon bör vidare medföra att införselavgifterna för
styckningsdetaljer av broiler och kalkon höjs miCd 85 öre per kg till 644 öre
resp, 780 öre per kg samt för kokt fjäderfäkött med 100 öre per kg till 918 öre
per kg.

Avgifts- och budgetmedel

Fördelningen på olika varor av det belopp på 752 milj, kr.
som bör tillföras jordbraket den 1 juli 1974 har som nämnts liksom tidigare
gjorts på grundval av normkvantiteter för jordbrukets totala produktion av
resp, vara. Under prisstoppet kommer beloppen för vissa mjölk-, kött- och
fläskvaror inte att tillföras jordbruket genom pris- och avgiftshöjningar utan
i form av budgetmedel. Vid beräkningen av de budgetmedel som behövs bör
exportkvantiteterna räknas bort.

Det förutsätts att Kungl, Maj:t liksom tidigare ställer de
belopp som behövs för prisstoppskompensationen till förfogande månadsvis a conto
samt att slutavräkning sker då faktiska volymer har räknats fram efter årets
slut.

Sedan år 1956 har särskilda avgifter tagits ut vid import
av livsmedel som kompensation för de interna regleringsavgifterna. Sedan år
1959 har gränsskyddet inte påverkats av ändringar i de interna regleringsavgifterna
utan kompensationsavgifterna har varit konstanta. De fasta
kompensationsavgifterna har numera inte någon anknytning till de aktuella
interna avgifterna. De utgör i praktiken en del av det gränsskydd för jordbmkets
produkter från vilket man har utgått vid överläggningar och beslut angående
prisregleringen.

Jordbruksnämnden avser att utreda frågan om en förändring
av kompensationsavgifterna. Nämnden räknar med att lägga fram förslag i ärendet
i samband med de överläggningar som förutsätts ske inför regleringsåret
1975/76, I avvaktan på resultatet av utredningen finner nämnden det emellertid
av administrativa skäl angeläget att helt kunna slopa slaktdjursavgifterna, som
f, n. tas upp med 1 öre per kg för fläsk och 5 öre per kg för kött, utan att
därför möjligheten att ta ut kompensationsavgift skall bortfalla. Nämnden
föreslår därför en. ändring av 14 § prisregleringsförordningen. Om
slaktdjursavgiften slopas helt får däri ingående skördeskadeavgift tas ut genom
avdrag på pristillägget för kött och fläsk.

Införselavgiftsmedel m. m. för regleringsåret 1972/73. Jordbraksnämnden
har redovisat uppburna införselavgiftsmedel m. m, för regle-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudsaklig
medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1972/73 och
1973/74

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter
och räntor

Under resp, regleringsår influtna införselavgifter

Vissa
ränteinkomster

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Förmalningsavgifter

Summa inkomster

1972/73

1973/74

1
000-tal

1 000-tal

kr.

kr.

24 663

6 144

419 752

219 700

1200

23 771

2 685

252 300

445 615

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utgifter

a) Av medel inom resp, regleringsårs fördelningsplan

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk kötthandel

Svensk ägghandel

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Mjölkavkastningskontroll

Svin- och köttdjurskontroll

Försöksslaktlokaler i Uppsala

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa

b) Av under resp, regleringsår utanför
fördelningsplanen inflytande medel

För sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk

Svensk matpotatiskontroll

Sveriges utsädesförening i Svalöv

Bidrag till kostnaderna för ackordhästorganisationen

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde

Statens livsmedelsverk

Prisutjämning på äggalbumin

Prisutjämning på kärnbindemedel

Prisregleringskassan för fisk

Statens jordbruksnämnd för konsumtionsmjölkskontroll

Pristillägg för får- och lammkött

Stöd till konservärter och andra köksväxter

Stöd till vallfröodlingen

Återbäring av priset på foder för minkuppfödning

Sveriges potatisodlares riksförbund

Bidrag till avsättning av brödsäd

Utbytesexport av köttvaror

Summa

70 000

19 500

19 500

42 800

42 800

152 000

152 000

23 000

20 000

7 500

7 500

7 000

7 500

3 000

3 000

3 000 .

23 771

17 900

351571

270
200

55 000

55 000

440

580

640

640

300

300

200

200

30

30

5 2451 178

2 500

50

50

6 314

10 000

__ .

2 000

2 000

2 000

2 000

1 200

1 200

7113

300

2 190

2 200

82 900

s. 3 Kontrollera mot PDF

c) Av
odisponerade införselavgiftsmedel

För ökning av sockerbetsarealen på Gotland och Öland Försöksslaktlokaler
i Uppsala Utbetalning till Danmark

Summa

Summa utgifter

Saldo vid
utgången av resp, regleringsår

2 000

2 000

3 000

----------

.____ 1

.______________ 1

5 000

79
000''

439
471

349
200

6144

./.
96 900

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Genom rörlig kredit 10 milj, kr. vartdera
regleringsåret. ' Genom rörlig kredit.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 20

ringsåret
1972/73. Den huvudsakliga medelsdispositionen redovisas i en särskild tabell, i
vilken även den prelimuiära dispositionen för innevarande regleringsår
redovisas.

Sedan nämnden enligt Kungl,
Maj:ts beslut den 29 september 1972 utbetalade 10 milj, kr, till danska
lantbruksministeriet uppstod ett underskott på 3,9 milj, kr, för
regleringsåret 1972/73, Vidare utbetalades enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5
juli 1973 från anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 1973/74 till danska lantbruksministeriet ytterligare 10 milj, kr.
som slutligt skulle bestridas av odisponerade införsdavgiftsmedd. Enligt Kungl.
Maj;ts beslut den 14 december 1973 har dessa utbetalningar till danska lantbraksmi-nisteriet
övergångsvis täckts genom en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Jordbruksnämnden
hemställer nu att utbetalningarna slutligt får bestridas från anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Införselavgiftsmedel m. m.
för regleringsåret 1973/74. I enlighet med hemställan i prop. 1973: 170 har
riksdagen medgivit bl. a. att jordbraksnämnden i avvaktan på den fortsatta
utvecklingen av avgiftsuppbörden för ändamål utanför fördelningsplanen
regleringsåret 1973/74 får disponera en rörlig kredit på 120 milj. kr. i
riksgäldskontoret. Inflytande införselavgifter beräknas nu under
regleringsåret 1973/74 komma att uppgå till ca 220 milj. kr., varav 18 milj.
kr. för fodermedel. Avdrag har då inte,gjorts för kostnadema för den
restitution av införselavgifter för styckade köttvaror som med stöd av Kungl. Maj:ts
beslut den 25 maj 1973 sker med anledning av prisstoppet på köttvaror. Dessa
kostnader beräknas för regleringsåret 1973/74 till ca 19 milj. kr. Nämnden hemställer
att dessa restitutioner under prisstoppet får täckas av medel från anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Vid nämnda beräkning av
fodermedelsavgifterna, 18 milj, kr,, blir beloppet inom förddningsplanen för
regleringsåret 1973/74 270,2 milj, kr. En beräknad brist föreligger således på
50,5 milj. kr. Bristen förutsätts bli täckt i första hand genom att den till jordbraksnämndens
förfogande stående reserven inom fördelningsplanen för regleringsåret 1972/73,
23,8 milj. kr., tas i anspråk samt till återstående del genom eventuellt
överskott för regleringsåret 1972/73 och genom förmalningsavgifter som
inflyter under regleringsåret 1973/74,

Det har vid
överläggningarna förutsatts att samtliga kostnader under regleringsåret 1973/74
för ändamål utanför fördelningsplanen slutligt skall få täckas av budgetmedel.
Det har också förutsatts att den rörliga krediten i riksgäldskontoret på 120
milj, kr. får kvarstå under den kommande regleringsperioden för att kunna
tillgodose likviditetsbehov inom regleringsekonomin. Det har vidare föratsatts
att viss resultatutjämning bör kunna ske mellan de olika regleringsföreningarna
efter beslut ay j ordbraksnämnd en.

Införselavgifts-
och budgetmedel för regleringsåret 1974/75. De me-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 21

del
som under regleringsåret 1974/75 inflyter i form av införselavgifter kan på
grundval av de föreslagna avgiftssatserna beräknas uppgå till ca 175 milj, kr,,
varav ca 16 milj, kr. för fodermedel.

Fördelningsplanen
för regleringsåret 1974/75 föreslås uppta samma belopp som för regleringsåret
1973/74, 252,2 milj. kr., samt inflytande avgifter från fodermeddsimporten,
eller totalt 268,2 milj. kr. Bristen inom fördelningsplanen beräknas sålunda
till 93,2 milj. kr.

Det
föreslås att bristen inom fördelningsplanen får täckas dels genom det belopp på
ca 17 milj. kr. som under tiden juliseptember 1973 togs upp i form av
slaktdjursavgifter för fläsk och som innestår hos jordbruksnämnden, dels genom
inflytande förmalningsavgifter under regleringsåret 1974/75 till ett belopp av
12,50 kr. per dt för vete och 15,50 kr. per dt för råg. Om en brist likväl
skulle uppstå bör ytterligare förmalningsavgiftsmedd få disponeras. Detta bör
ske genom att man i mån av behov gör avkall på den suspendering av förmalningsavgifterna
som har föreslagits. Därvid bör emellertid hänsyn tas till om världsmarknadspriserna
skulle stiga ytterligare och därigenom minska det totala behovet av
regleringsmedel. Om å andra sidan regleringsekonomin på spannmålsområdet skulle
utvecklas så att förmalningsavgiftsmedd inte kan disponeras på det angivna
sättet bör överläggningar kunna tas upp om hur bristen skall täckas.

Nämnden
föreslår följande preliminära fördelningsplan för regleringsåret 1974/75.

Milj.
kr.

Sveriges
potatisintressenter 19,5

Sveriges
oljeväxtintressenter 40,8

Föreningen
för mejeriprodukter 152,0

Svensk
ägghandel 23,5

Upplysningsverksamhet
och utvecklingsarbete 7,5

Mjölkavkastningskontroll 8,5

Svin-
och köttdjurskontroll 4,5

Stöd
åt odling av konservärter och andra köksväxter 2,0

Reserv
till jordbruksnämndens förfogande 9,7

Summa 268,0

Av
de medel som tilldelas Svensk ägghandel förutsätts att ca 8 milj. kr, används
för det frivilliga kvalitetsarbetet för ägg. Detta innebär en ökning med ca 3,5
milj. kr.

Jordbruksnämnden
bör efter hörande av delegationerna få jämlia angivna delbelopp mellan föreningama
och besluta om fördelning av det till nämndens förfogande stående beloppet. Äv
reserven har som framgår nedan 250 000 kr. avsetts för stöd åt biodlingen.

Av
det föregående har framgått att man har räknat med att Sveriges oljeväxtintressenter
utöver det i fördelningsplanen angivna beloppet skall tillföras de
införselavgiftsmedel för vegetabiliskt fett som inflyter

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 22

till
följd av höjningen av fettvaruavgiften med 40 öre per kg.

Vidare
förutsätts att föreningen Svensk spannmålshandel liksom hittills skall få
tillföras införselavgifter för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot
inhemsk brödsäd som exporteras till följd av kvalitativa brister eller måste
användas till foder. Enligt beslut av Kungl, Maj:t den 17 december 1971 får
jordbruksnämnden ställa till Svensk kötthandels förfogande, utöver de medel
föreningen erhåller inom fördelningsplanen, influtna införsel avgiftsmedel för
en utvidgad import av upp till 600 ton färskt, kylt eller fryst nötkött från de
s. k. öststaterna. Denna anordning förutsätts bestå även under kommande
regleringsperiod och då avse även den ökning av importen av kött och fläsk
från dessa länder som kan bli följden av nya handelsåtaganden.

Jordbruksnämnden
har under senare år bemyndigats att använda införselavgifter som inflyter
utanför fördelningsplanen till ett antal olika ändamål. Med hänsyn till att
avgiftsmedel nu inte förväntas komma att stå till förfogande har nämnden
övervägt i vad mån dessa ändamål alltjämt bör tillgodoses och av vilka medel
kostnaderna bör bestridas.

För
sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk har använts 55 milj, kr, och för
pristillägg för får- och lammkött högst 12 milj, kr. Åtminstone så länge som
mjölkpriset inte kan höjas på grund av prisstopp torde det förra beloppet få
täckas med budgetmedel. Pristillägg för får- och lammkött utgår f. n. med 3,90
kr, per kg. Om man vill behålla den nuvarande mdlanprislinjen och hålla
pristillägget oförändrat beräknas kostnaderna under regleringsåret 1974/75 till
13 ä 14 milj, kr. Om man dessutom vill behålla nuvarande prisspänning mellan
får- och lammkött å ena sidan och de varugrupper inom kött- och
fläsksortimentet som berörs av prisstoppet å andra sidan måste pristillägget
höjas med 1 kr. per kg. Kostnaderna kan då beräknas öka till ca 17 milj, kr,
under regleringsåret 1974/75.

I
anslutning till strävandena att främja potatisodUngen och förbättra potatisens
kvalitet har sedan ett antal år bidrag av avgiftsmedel lämnats till tre olika
organisationer. Till Svensk matpotatiskontroll har för regleringsåret 1973/74
bidrag lämnats med 580 000 kr. för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet.
För regleringsåret 1974/75 har begärts att detta belopp höjs till 600 000 kr.
Till Sveriges utsädesförening, Svalöv, har för regleringsåret 1973/74 bidrag
lämnats med 640 000 kr. för finansiering av föreningens potatisförädlingsverksamhet.
För regleringsåret 1974/75 har begärts att detta bdopp höjs till 850 000 kr.
Till Sveriges potatisodlares riksförbund har för regleringsåret 1973/74 bidrag
lämnats med 1,2 milj. kr. för effektivisering av matpotatisodlingen. För
regleringsåret 1974/75 har under överläggningarna begärts att detta belopp höjs
till 1,4 milj. kr.

De
verksamheter som har bedrivits med hjälp av avgiftsmedlen har gett värdefulla
resultat ur både producent- och konsumentsynpunkt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 23

Goda resultat kan också påräknas av fortsatta strävanden
på området. Om man nu skulle tvingas avbryta verksamheten kommer redan nedlagda
kostnader i stor utsträckning att bli värdelösa. På grund härav föreslås att
dessa ändamål tillgodoses genom budgetmedel.

Enligt
överenskommelsen om prisregleringen för innevarande period skulle av
regleringsmedel utanför fördelningsplanen få disponeras ett årligt belopp på
200 000 kr. som bidrag till kostnaderna för arméns ackordhästorganisation.
Åtgärden motiveras av att man därigenom kan stödja den inhemska aveln och
bibehålla en viss dragkraftsreserv. 1972 års riksdag höjde beloppet från
regleringsåret 1972/73 till 300 000 kr. Såvitt nu kan bedömas kommer det inte
att finnas regleringsmedel för detta ändamål utanför fördelningsplanen. För
fortsatt stöd åt ackordhästorganisationen får således andra medel anvisas.

Under
regleringsåren 1972/73 och 1973/74 har jordbruksnämnden efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande fått disponera högst 200 000 kr. per år av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och
grädde till vissa områden i de fyra nordligaste länen. För fortsatt stöd måste
andra medel än införselavgiftsmedel anslås. Syftet med bidraget är att
subventionera konsumentpriset på mjölk i vissa glesbygder utanför mejeriernas
normala distributionsområden. Bidrag har under de båda regleringsåren utgått
endast till Nedre Norrlands producentförening och Norrmejerier. Villkor för
bidrag är bl. a. att detta skall slå igenom i konsumentpriset. Kostnaderna för
fraktbidraget har under regleringsåret 1972/73 uppgått till 125 000 kr. och
under andra halvåret 1973 till 69 000 kr. Svenska mejeriernas riksförening har
föreslagit att fraktbidraget utvidgas till samtliga områden som uppbär statligt
pristillägg för mjölk. Begränsningen till de fyra nordligaste länen har
nämligen medfört att konsumentpriset på mjölk i vissa ytterområden inom
Dalarnas mejeriförening har blivit väsentligt högre än i huvudorterna.
Riksföreningen anser också att fraktkompensationen bör vidgas i norra Sverige
till sådana mejeriföreningar som inte har tillämpat extra fraktdebitering trots
höga uttransportkostnader. Detta gäller framför allt Norrbottens läns
producentförening. Enligt riksföreningens mening bör behovet av fraktbidrag
bedömas individuellt efter särskild ansökan. Som en förutsättning bör liksom nu
gälla att bidraget kommer att slå igenom i konsumentpriset. På basis av uttrans-portkostnademas
storlek inom de föreningar där statligt pristillägg för mjölk utgår beräknar
riksföreningen att anslagna medel bör höjas från 200 000 kr. till 500 000 kr.
för regleringsåret 1974/75.

Någon framställning om medel för att täcka vissa av
statens livsmedelsverks kostnader för importkontroll av animala livsmedel för
regleringsåret 1974/75 föreligger inte. I den mån behov alltjämt föreligger
torde det få tillgodoses på annat sätt.

Prisutjämningen på äggalbumin föreslås bli avvecklad. För
reglerings-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 24

året 1974/75 skulle man emellertid behöva ta i anspråk ca
1,2 milj, kr. av budgetmedel för att sänka priset på ägg som levereras till den
svenska äggtorkningsindustrin. Därefter skulle detta behov bortfalla. Med hänsyn
till prisnivån på världsmarknaden behövs inte någon prisutjämning på kärnbindemedel.
Om pris- och avgiftsförhållandena skulle ändras får det övervägas om
tillräckliga skäl för att återuppta prisutjämningen föreligger.

Någon överföring till prisregleringskassan för fisk har
inte skett sedan regleringsåret 1970/71 på grand av att någon härdning av
sillolja av inhemsk råvara inte har förekommit. Såvitt nu kan bedömas torde
någon sådan verksamhet inte heller bli aktuell framöver.

För den kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på
jordbruksnämnden har 50 000 kr, fått tas i anspråk av avgiftsmedel för regleringsåret
1973/74, Det är bl, a, ur konsumentsynpunkt angeläget att denna kontroll kan
fortsätta. Därför föreslås att budgetmedel anslås härför.

Till stöd åt odlingen av vallväxtfrö har sedan
regleringsåret 1968/69 tagits i anspråk införselavgiftsmedel. Stödbeloppet
utgjorde till en början 1 milj. kr. av medel inom fördelningsplanen och 1
milj. kr. av medel utanför denna. Dessa belopp höjdes fr, o, m, regleringsåret
1970/71 till vartdera 2 milj. kr. Den inhemska odlingen av vallfrö har stor
betydelse ur beredskapssynpunkt. En fröodling med bättre anpassning till
betingelserna i Sverige är även angelägen ur producentsynpunkt. Fortsatt stöd
är av avgörande betydelse för möjlighetema att fullfölja den lovande utveckling
som kommit igång på området. Det föreslås därför att hela stödkostnaden 4 milj.
kr. täcks med budgetmedel.

Besparingen på 2 milj. kr. inom fördelningsplanen föreslås
i stället bli utnyttjad för stöd åt odlingen av konservärter och andra
köksväxter. Detta stöd har för regleringsåret 1973/74 fått lämnas av
avgiftsmedel utanför fördelningsplanen genom en avräkning på de belopp som tillförts
jordbruket vid tillämpningen av inflationsregeln.

Under regleringsåret 1973/74 har jordbruksnämnden av
avgiftsmedel utanför fördelningsplanen fått ta i anspråk högst 2 milj. kr. för
återbäring till pälsdjursuppfödarna av den del av priset på inhemskt foder för
minkuppfödning som är hänförlig till införselavgifterna på fodermedel. Med
hänsyn till rådande pris- pch avgiftsförhållanden behövs under regleringsåret
1973/74 inte någon återbäring. Medel för ändamålet beräknas inte bli behövliga
under den kommande regleringsper rioden. Om medel skulle bli behövliga får
ställning då tas till hur medelsbehovet skall tillgodoses.

Under hösten 1973 framlade lantbruksstyrelsen förslag till
utformning av ett ökat stöd till den svenska biodlingen. Förslaget innebar bl.
a. att åriigen 0,5 milj. kr, av införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 25

och
ett lika stort belopp av medel utom planen skulle ställas till förfogande för
en fond, som skall bekosta olika åtgärder för biodlingen. Att medel inom
fördelningsplanen skulle användas motiverades med binas betydelse för pollineringen
av bl, a, vallväxter, I övrigt motiverades förslaget med att det socker som
behövs för biodlingen fördyras till följd av jordbruksprisregleringen och att
sådan fördyring inom exempelvis chokladindustrin kompenseras genom
prisutjämning, som till större delen finansieras genom en varuskatt.

Med nuvarande
världsmarknadspriser på socker finns inte anledning att anvisa medel för subventionering
av sockerpriset. Med hänsyn härtill torde det begärda beloppet kunna reduceras
till 0,5 milj, kr. Det föreslås att 250 000 kr. utgår inom fördelningsplanen
och samma belopp av budgetmedel.

Styrelsen för
Lantarbetarnas erkända arbetslöshetskassa har i skrivelse till
jordbruksnämnden anhållit att av medel inom ramen för jordbrukets
prisreglering 1 milj. kr. anvisas till kassan för fullgörande av kassans
försäkringsåtaganden. Det har vid överläggningarna bedömts att denna
framställning skulle kunna täckas genom medel som under juli och augusti 1974
flyter in i form av förmalningsavgifter innan dessa Suspenderas fr. o. m. den 1
september 1974. Det föreslås därför att jordbraksnämnden bemyndigas verkställa
den begärda utbetalningen.

Det
föreslås att beloppet inom fördelningsplanen under regleringsåren 1975/76 och
1976/77 bör utgöra 252,2 milj. kr. jämte inflytande införselavgifter för
fodermedel samt att eventuell brist får täckas på i princip samma sätt som
under regleringsåret 1974/75.

Sockerregleringen

Överläggningarna
inför den nuvarande regleringsperioden för socker i början av år 1969 präglades
av behovet att bygga upp sockerregleringsfonden. För att fondens funktioner
skulle kunna fullgöras fick statens jordbruksnämnd som förvaltare av fonden
från utgången av juni 1969 disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på
högst 40 milj, kr. För att bygga upp fonden överenskoms att Svenska
sockerfabriks AB skulle betala in 8,1 milj, kr. till fonden vid
regleringsperiodens början, att odlarna skulle avstå en viss del av betpriset
inledningsvis 63 öre per dt till fonden och att de intäktsökningar som
sockerbolaget skulle erhålla när införselavgifterna på melass, betfor o, d.
höjdes skulle föras till fonden.

Genom att betodlarna har
avstått en del av betpriset har fonden under regleringsperioden tillförts ca
58 milj. kr. Detta belopp motsvarar ungefär den rörliga krediten med
räntekostnader, varför odlarna måste anses ha uppfyllt sina skyldigheter.

Fondens
intäkter har emellertid minskat inte oväsentiigt under de

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 26

sista
fyra åren av regleringsperioden till följd av kostnaderna för att trygga
driften vid sockerbruket i Mörbylånga. Den planerade nedläggningen av bruket
efter 1969 års kampanj inställdes genom att sockerbolaget fick behålla vissa merintäkter
för biprodukter vid sockertillverkningen. I uppgörelsen, som redovisades i
1970 års statsverksproposition (bil, 11 s, 37), angavs att de minskade
intäkterna för fonden skulle täckas genom statsmakternas försorg om fonden vid
regleringsperiodens slut uppvisade underskott. Regleringsfonden har genom
uppgörelsen gått miste om sammanlagt ca 15,3 milj, kr. Detta belopp föreslås nu
bli avskrivet från fondens kredit på 40 milj, kr, i riksgäldskontoret.

Efter det att
sockerregleringsfonden dessutom tillförs 1 milj, kr, frän regleringsföreningen
Svensk sockerhandel, vars nettobehållning utöver insatskapitalet tillhör
sockerregleringsfonden, och sammanlagt 4 milj, kr, som under regleringsåren
1972/73 och 1973/74 har avsatts för att bestrida ökade kostnader för
sockerregleringen till följd av ökningen av sockerbetsarealen på Gotland och
Öland under åren 1972 och 1973 torde fonden inte uppvisa något underskott den
30 juni 1974, Med hänsyn till att vissa belopp inte kan slutregleras förrän
under andra halvåret 1974 föreslår nämnden att den rörliga krediten hos
riksgäldskontoret, reducerad med drygt 15 milj, kr,, i mån av behov får
utnyttjas även efler den 1 juli 1974,

I uppdraget till
jordbruksnämnden har erinrats om vad riksdagens jordbruksutskott har anfört om sockerbetsarealen
i sina betänkanden 1972; 34 och 1973: 25, I dessa anges bl, a, att förutsättningama
för ett beslut rörande begränsning av sockerbetsarealen har förändrats väsentligt
från den tidpunkt då riktlinjema för nu gällande sockerreglering fastställdes
och att skäl tahir för en utvidgning av den svenska sockerbetsarealen.

Efter
överläggningar och i samförstånd med Sveriges betodlares centralförening och
Svenska sockerfabriks AB samt konsumentdelegationen lämnar jordbruksnämnden
följande förslag till sockerreglering för perioden den 1 juli 1974den 30 juni
1976,

1,
Sockerbetsarealen bör
fastställas årligen av jordbruksnämnden efter överläggningar med Sveriges
betodlares centralförening och Svenska sockerfabriks AB med sikte på att
sockerbolagets nuvarande brukskapacitet skall utnyttjas fullt på ett rationellt
sätt under den närmaste femårsperioden,

2,
De förändringar som genomförs
beträffande villkoren för betodlare och sockerindustri inom EG bör överföras
till den svenska sockernäringen. Därvid bör användas den centralkurs för den
svenska kronan i förhållande till EG:s kontoenhet som gäller vid ändringstillfället,

3,
Som bas för ändringar av priset
på sockerbetor enligt punkt 2 bör användas 11,23 kr. per dt betor med en sockerhalt
av 16 %.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 27

4. Som bas för ändringar av sockerpriserna enligt punkt
2 bör som

pris på baskvaliteten i sortimentet, strösocker av kvalitet K 5 i säck på

50 kg, användas 154,43 kr. per 100 kg. I detta pris ingår ersättning för

säckkostnad och vissa utfrakter med 5,78 kr. per 100 kg socker,

5,
Svenska
sockerfabriks AB bör få öka prisspänningen i förhållande till baskvaliteten för
vissa delar av sortimentet enligt specificerade listor. Höjningarna uppgår för
t, ex, vanligt bitsocker i paket till 13,50 kr, per 100 kg under första
regleringsåret och 23,50 kr, under det andra året,

6,
Gränsskyddet
för socker bör utgöras dels av tull, dels vid behov av införselavgift,

a)
Tullen bör
uppgå till 10 kr. per 100 kg för allt importsocker men befrielse bör lämnas
dels för import från u-länder, dels för import av vara som är avsedd för
raffinering, dels för import av 20 000 ton socker per år från EFTA-länderna.
Nämnden föreslår därför en ändring i tulltaxan.

b)
Införselavgift
bör tas ut för importerat socker då världsmarknadspriset är lägre än det
fastställda priset på socker ur svenska betor. De insamlade avgiftsmedlen bör
liksom hittills tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris för
färdigt socker bör gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker med tillägg
av 8,10 kr, per 100 kg varav 3,60 kr, motsvarar kostnad för frakt m, m, till
svensk hamn och 4,50 kr, motsvarar kvalitetsskillnaden mellan den svenska
baskvaliteten och den kvalitet Paris-noteringen avser. Som mått på världsmarknadspriset
på råsocker bör gälla den nominella London-noteringen på råsocker. Båda
noteringarna bör omräknas till svensk valuta enligt den sälj kurs som gäller
noteringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker bör bestämmas av
skillnaden mellan avräkningspriset på baskvaliteten i den svenska
sockerregleringen och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på angivet
sätt.

Införselavgiften för råsocker bör avpassas så att svensk raffinadör
som köper in råsocker till gällande London-notering och säljer den raffinerade
varan till det svenska avräkningspriset erhåller en ersättning som f, n, uppgår
till 18,49 kr. per 100 kg raffinad, inkl. ersättning för säckkostnader och
viss utfrakt. Raffineringen bör härvid föratsättas medföra ett svinn på 8 %.

Införselavgiften för sirap o, d, bör liksom hittills vara
4 kr, lägre per 100 kg än införselavgiften för färdigt socker.

Införselavgifterna bör i princip justeras en gång varje
månad samt dessutom vid större avvikelser i Paris-noteringen jämfört med nivån
vid närmast föregående justeringstillfälle.

7. Då världsmarknadspriset på färdigt socker är högre
än det inhems

ka avräkningspriset bör jordbraksnämnden få ta ut en försäljningsavgift

på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska par-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 28

tipriset
att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade
medlen bör användas för att subventionera sockerimporten.

Under
sådana perioder bör ersättningen för sockerbolagets raffineringsverksamhet
regleras enligt den s. k. garantiregeln. Denna innebär att man halvårsvis i
efterhand gör en avräkning som beaktar skillnaden mellan de genomsnittliga
världsmarknadspriserna på färdigt socker enligt Paris-noteringen och på
råsocker enligt London-noteringen. Skillnaden mellan dessa noteringar bör i
idealläget ge utrymme för raffineringssvinn och raffineringsersättning enligt EG:s
normer. Den kalkylmässiga raffineringsersättningen bör ligga mellan vissa
gränsvärden. Om ett sådant gränsvärde överskrids sker avräkning mellan
sockerbolaget och regleringsfonden.

8. Sockerregleringsfonden
bör liksom hittills bekosta fraktsubventio-

neringen till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2

milj. kr. per år samt fältmätningen av ca 50 % av den svenska socker

betsarealen som beräknas kosta mellan 300 000 och 400 000 kr.

9, Om
väsentliga förändringar i de grundläggande villkoren för den

svenska sockernäringen inträffar under regleringsperioden bör överlägg

ningar kunna tas upp mellan jordbruksnämnden och företrädare för

betodlarna och sockerindustrin.

Det
bör ankomma på jordbruksnämnden att vidta de regleringsåtgärder som behövs för
att genomföra förslaget och att besluta i frågor som kan komma att aktualiseras
genom tillämpning av punkt 9,

Vid
överläggningarna har sockerbolaget framfört önskemål om fortsatt ersättning
för merkostnader i samband med produktionen inte endast vid sockerbruket på
Öland utan även vid anläggningen på Gotland, Med hänsyn till att dessa
önskemål inte har påverkat föreliggande förslag till sockerreglering har
bolaget uttalat följande:

Någon
motsvarighet till den strukturrationalisering, som under årens lopp genomförts
av den fastlandsbaserade svenska sockerindustrin och som varit en förutsättning
för anpassning av den svenska sockerindustrins villkor till EG:s, har av
förståeliga skäl inte kunnat genomföras beträffande ö-bruken. Tillverkningskostnaderna
för socker vid dessa bruk är därför relativt sett höga. Med hänsyn härtill och
till att förädlingsersättningen i EG bestäms med beaktande av den
strukturrationaliseringsprocess som där fortlöpande pågår har bolaget, efter
det att problemet redan i årets överläggningar påtalats, förutsatt att frågan skall
beaktas vid de överläggningar som skall äga rum angående sockerregleringen för
tiden efter den 30 juni 1976; Bolaget förutsätter vidare att dessa överläggningar
kommer att inledas i god tid före utgången av 1975.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Anslagsframställningar
för budgetåret 1974/75 C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1972/73
Utgift 210 335 415 1973/74 Anslag 770 000 000 1974/75 Förslag 2 125 000 000

Under
anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder, bl. a. för den
interna prisutjämningen. Från anslaget utgår vidare ersättning till jordbruket
för dess förluster till följd av prisstoppet på vissa livsmedel och för de
prissänkningar på en del av dessa livsmedel som gjordes den 1 april 1974.

1973/74

Beräknad
änd

ring
1974/75

Statens

Departe-

jordbruks-

ments-

nämnd

chefen

Anslag

Intern prisutiämning
95 000 000

-60 000
000

- 60 000 000

Diverse
kostnader 600 000

+ 20
000

-1- 20 000

Ersättning
för prisstoppsför-

luster m.
m, 674 000 000

-t-1 255 000 000

Leveranstillägg
till

mj ölkprod
ucenter

4-90 000
000

+ 90 000 000

Avbytarverksamhet
inom

jordbruket

-\- 2
000 000

-t- 2 000 000

Ersättning
för införselavgifts-

niedel
utanför fördelningsplanen

+ 80 350
000

+ 67 000 000

Avrundat 770 000 000

-fl 355 000 000

Statens
jordbruksnämnd

Av
den föregående redovisningen har framgått att statens jordbruksnämnd har
hemställt att kostnaderna för restitutionen av införselavgifter för styckade
köttvaror med anledning av prisstoppet får täckas av medel från detta anslag.
Kostnaderna för restitutionen för innevarande budgetår beräknas till ca 19
milj, kr, I överläggningarna om prisregleringen har vidare förutsatts att de
kostnader för ändamål utanför förddningsplanen för införselavgiftsmedel för
regleringsåret 1973/74 som övergångsvis har bestridits med en rörlig kredit i
riksgäldskontoret slutligt kommer att täckas av budgetmedel. Kostnaderna för
detta beräknas till ca 99 milj, kr,, inkl, de två utbetalningarna till danska lantbraksmini-steriet.
Jordbruksnämnden har dessutom föreslagit att det belopp på sammanlagt ca 15,3
milj, kr, som sockerregleringsfonden har gått miste om till följd av
uppgörelsen för att trygga driften vid sockerbruket i Mörbylånga avskrivs från
fondens kredit i riksgäldskontoret.

Intern
prisutjämning utgår för vissa jordbruksvaror till livsmedelsindustrin vid
tillverkning av choklad- och konfektyrvaror, biscuits och

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 30

wafers, senap, såser, soppor, frukostflingor samt
fiskkonserver o. d, ävensom på mellanöl och starköl. Prisutjämningsförfarandet
administreras av riksskatteverket och jordbmksnämnden. För budgetåret 1974/75
räknar nämnden på grund av de höga världsmarknadspriserna på de flesta berörda
jordbruksvarorna med ett medelsbehov på sammanlagt knappt 35 milj, kr. Från
anslagsposten till intern prisutjämning bekostas också kompensationen för den
fördyring som tullskyddet för fettvaror enligt riksdagens beslut på grundval av
prop. 1973: 109 har medfört för livsmedelsindustrin och den tekniska industrin.

Jordbruksnämnden förutsätter att anslagsposten till
diverse kostnader liksom hittills får disponeras för sådana oförutsedda
utgifter, som mera direkt kan föranledas av den prisreglerande verksamheten,
samt intill ett belopp av 120 000 kr, för en undersökning av 1974 års
fodersäds-skörd. Nämnda belopp innebär en höjning med 20 000 kr. från innevarande
budgetår.

Av den
föregående redovisningen har vidare framgått att jordbruksnämnden föreslår en låginkomstsatsning
inom mjölkproduktionen som beräknas kosta 90 milj, kr, för budgetåret 1974/75
och 2 milj, kr, för den s, k, avbytarverksamheten inom animalieproduktionen.
Som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen har
slutligen för olika ändamål beräknats något över 80 milj, kr, under budgetåret
1974/75,

C 7. Bidrag till bokföringsverksaniheten inom jordbruket

1972/73 Utgift 915 064 Reservation 1796 276

1973/74 Anslag 1
218 000

1974/75 Förslag 1
218 000

Från anslaget bekostas dels den jordbruksekonomiska
undersökningen, dels intill 50 000 kr, resultatanalyser vid jordbruksföretag.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden m. fl.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden beslutade den 12
december 1972 om en särskild översyn av den jordbruksekonomiska undersökningen.
Resultatet av översynen har redovisats den 10 oktober 1973. Förslaget har remissbehandlats.

I avvaktan på ett definitivt ställningstagande till
omfattningen och utformningen av undersökningen med hänsyn till 1972 års
jordbruksutrednings arbete föreslår nämnden att undersökningen överförs från
lantbruksstyrelsen till statistiska centralbyrån fr. o. m. den 1 juli 1975 på
grund av omlokaliseringen av lantbruksstyrelsen. Vid överföringen krävs en viss
omläggning av undersökningen bl. a. för att minska eftersläpningen i
publiceringen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 31

Anslaget
bör enligt lantbraksstyrelsen beräknas enligt oförändrade grunder. Med hänsyn
till befintlig reservation beräknar lantbruksstyrelsen sitt anslagsbehov för
budgetåret 1974/75 till 978 000 kr.

För
omläggningen av undersökningen behövs inom statistiska centralbyrån under de
två närmaste budgetåren utredningsresurser som motsvarar två kvalificerade
handläggare.

Departementschefen

I
det föregående har jag redovisat det förslag statens jordbruksnämnd har lagt
fram om prissättningen för jordbrukets produkter för regleringsåren 1974/75,
1975/76 och 1976/77, Förslaget har utformats efter överläggningar med
lantbrukamas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Förslaget
har biträtts av de båda delegationerna, I fråga om sockerbetor och socker
föreslår nämnden att beslut fattas för en tid av två år. Detta förslag har
biträtts av förutom konsumentdelegationen av Sveriges betodlares
centralförening och Svenska sockerfabriks AB, Jag har vid den prövning av
förslagen som jag närmare redovisar i det följande funnit att förslagen bör
utgöra grundval för prisregleringen under de angivna perioderna.

Förslaget
innebär att jordbruket kommer att få kompensation för kostnadsökningar inom
jordbruket och viss förädlingsindustri under regleringsperioden. Vid
regleringsperiodens början den 1 juli-1974 föreslås jordbruket kompenseras för
den ökning av produktionsmedels- och förädlingskostnader som har skett efter
den sista justeringen enligt in-flationsregdn under nuvarande regleringsperiod.
Vidare innebär förslaget att följsamhet skall nås för jordbrukarnas inkomster
av eget arbete och eget kapital till inkomstutvecklingen för andra
befolkningsgrupper. Jordbruket bör dessutom kompenseras för den höjning av
arbetsgivaravgiften som genomfördes den 1 januari 1973. Vid eventuellt kommande
höjningar av arbetsgivaravgift eller liknande avgift bör jordbraket kompenseras
för den s. k. egenavgiften vid närmast efterföljande justering av priserna på
jordbruksprodukter. Slutiigen föreslås en låginkomstsatsning även inom
jordbruket samt en utbyggnad av den s. k. avbytarverksamheten. Förslaget
innebär att en intäktsförstärkning på sammanlagt ca 844 milj. kr. för helt år
räknat tillförs jordbruket fr. o. m. den 1 juli 1974. Vad gäller sockernäringen
föreslås en fortsatt anpassning till villkoren för sockemäringen inom EG.

Jag
kan ansluta mig till vad nämnden har förordat. Vad gäller den av nämnden
förordade möjligheten till kompensation för eventuellt framtida höjningar av
den s. k. egenavgiften bör detta ses mot bakgrund av att jordbrakarna, till
skillnad från andra företagargrupper, genom jord-braksregleringen är helt
bundna vid prissättningen av.sina produkter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 32

I
prop. 1974: 25 föreslogs att 300 milj. kr. skulle avsättas för att möta prishöjningarna
på livsmedel fr. o, m, den 1 juli 1974. Chefen för finansdepartementet har
tidigare denna dag föreslagit att detta belopp räknas upp till 625 milj. kr. så
att priserna på de aktuella baslivsmedlen skall kunna hållas oförändrade även
efter den 1 juli 1974. Pris- och avgiftshöjningarna den 1 juli 1974 kommer
därför endast att avse ett fåtal produkter.

Jag
övergår härefter till att behandla jordbruksnämndens förslag till
prisregleringens allmänna utformning för den föreslagna treårsperioden.
Redogörelsen begränsas därvid till förslagens huvuddrag och jag hänvisar i
övrigt till den föregående redovisningen.

Jordbruksnämndens förslag
rörande prisregleringens allmänna utformning innebär bl, a, att några
ändringar i tillämpningen av nuvarande principer med mittpriser och prisgränser
samt inom prisgränserna fasta införselavgifter för vissa viktigare varor inte
skall ske. De normalinförsdavgifter som nu gäller föreslås vidare bli
överförda till den nya regleringsperioden, i den mån inte annat på särskilda
punkter framgår av det följande.

Justeringar av mittpriser,
prisgränser och införselavgifter föreslås ske i fråga om vissa varor den 1 juli
1974. För varor som berörs av prisstoppet föreslås jordbruket erhålla den
avsedda intäktsförstärkningen av budgetmedel. Vissa belopp föreslås utgå till
jordbruket också den 1 januari och den 1 juli 1975 samt den 1 jidi 1976,
nämligen med 66, 80 resp. 50 milj. kr.

Ytterligare justeringar
föreslås ske halvårsvis med början den 1 januari 1975 till följd av
utvecklingen av jordbrukets kostnader mätt med lantbruksekonomiska samarbetsnämndens
produktionsmedelspris-index. Detta innebär att det s, k, rensade
konsumentprisindex som tidigare tillämpats inte längre skall användas för att
beräkna kompensationen till jordbruket för kostnadsutvecklingen. Jag har
tidigare i samband med redovisningen av jordbruksnämndens förslag redogjort
för den närmare utformningen av produktionsmeddsprisindex. Jordbruksnämnden
föreslår att de belopp, som kommer att tillföras jordbruket i samband med
justeringarna, fördelas mellan de olika varorna med hänsyn till bl. a. önskemål
om produktionens utveckling och inriktning samt rationaliseringsutvecklingen
inom jordbruket. Fördelningen på olika varor bör så långt möjligt ske på sådant
sätt att jordbraket bedöms erhålla avsedd intäktsförstärkning. Vidare föreslås
justeringar för att nå följsamhet för jordbrakarnas inkomster till
inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper den 1 juli 1975 och den 1
juli 1976, Som utgångspunkt för dessa justeringar skall i princip tas
löneavtalen mellan LO och SAF, varvid rationaliseringsvinsten inom jordbruket
beaktas. Denna har uppskattats till 4,5 % om året.

Jordbruksnämndens
förslag rörande prisregleringens allmänna ut-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 33

formning för den angivna regleringsperioden kan jag
tillstyrka. Om förutsättningarna för utrikeshandeln skulle ändras väsentligt,
bör det ankomma på statens jordbruksnämnd att lägga fram förslag till de åtgärder
som behövs för att syftet med det nu framlagda prisreglerings-förslaget skall
uppfyllas. Likaså bör den nuvarande utfästelsen om prövning av gottgörelse
till följd av inverkan av EFTA-överenskommelser få kvarstå och även gälla
åtgärder inom ramen för ett eventuellt närmare nordiskt samarbete.

Jordbruksnämnden bör efter överläggningar med
lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen till Kungl, Maj:t
komma in med förslag till fördelning av de belopp, som senare kommer att
tillföras jordbruket, och till de justeringar av prisnivån som krävs. Frågan
om ändringar i jordbruksprisregleringen bör liksom tidigare föreläggas
riksdagen en gång per år.

Jag övergår nu till att behandla jordbruksnämndens förslag
för olika varuområden, I fråga orh förslagen till avgifter fordras inte beslut
av riksdagen i det enskilda fallet. Redovisningen är emellertid nödvändig för
bedömningen av prisregleringsförslaget i dess helhet.

Vad gäller spannmål m. m. innebär jordbruksnämndens
förslag att de preliminära inlösenpriserna för 1974 års skörd blir för vete 65
kr, per dt, för råg 62 kr, per dt, för korn 59 kr, per dt och för havre 57 kr,
per dt. De definitiva inlösenpriserna bör liksom hittills fastställas av
regleringsföreningen Svensk spannmålshandel i samband med varje års skörd.
Enligt förslaget skall förmalningsavgifterna kunna suspenderas delvis fr, o, m,
den 1 september 1974, Avgifterna förutsätts dock uppgå till minst 13,25 kr, per
dt för vete och 16,25 kr,.per dt för råg.

Jag tillstyrker nämndens förslag rörande
spannmålsregleringen. Den föreslagna suspenderingen av förmalningsavgifterna
bör enligt min mening skapa utrymme för en sänkning av konsumentpriset på
brödsäd fr, o, m, den 1 september 1974, Jag har inte något att erinra mot nämndens
förslag om att prishöjningsavgift kan tas ut även för lager av fodersäd och
även hos den som yrkesmässigt tillverkar fodermedel. Detta förutsätter en
ändring av 8 § i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om
prisreglering på jordbrukets område,

I fråga om fettvaruregleringen föreslår jordbruksnämnden
att fettvaruavgiften höjs med 40 öre per kg den 1 juli 1974. Nämnden förutsätter
att de ökade avgiftsmedlen får disponeras av regleringsföreningen för att
möjliggöra en höjning av grundpriset till odlare för oljeväxtfrö med i
genomsnitt 15 öre per kg. Jag har inte något att erinra mot vad nämnden har
förordat i fråga om fettvaruregleringen.

Vad gäller sockerbetor och socker föreslår nämnden mot
bakgrund av uttalanden av jordbraksutskottet om sockerbetsarealen i betänkan-dena
1972: 34 och 1973: 25 att arealen under den närmaste femårsperioden fastställs
så att sockerbolagets nuvarande brukskapacitet kom-

3 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 122

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 34

mer att utnyttjas fullt på ett rationellt sätt. Arealen
skall årligen fastställas av jordbruksnämnden efter överläggningar med
Sveriges betodlares centralförening och sockerbolaget. Vid normalskörd kan
importen av råsocker därvid uppskattas bli ca 70 000 ton. Om kapaciteten vid
bolagets raffineringsanläggning skall utnyttjas helt torde utrymmet för import
av färdigt socker uppgå till ca 20 000 ton. Gränsskyddet för socker föreslås
utgöras dels av tull, dels vid behov av införselavgift. Tullen föreslås uppgå
till 10 kr, per 100 kg socker. Generell befrielse bör dock medges för import
från u-länder, för import av socker för raffineringsändamål och för en import
av socker upp till 20 000 ton från EFT.A-länderna, vilken f, n, uppgår till
totalt ca 40 000 ton.

Jordbruksnämndens här framlagda förslag synes vara av
sådan natur att det kräver en mer ingående prövning än som nu är möjlig. Efter
samråd med chefen för finansdepartementet och chefen för handelsdepartementet
har jag därför funnit att frågan om en särskild tull som skydd för
raffineringsindustrin får tas upp till prövning vid ett senare tillfälle.

Införselavgift bör tas ut då världsmarknadspriset är lägre
än priset på socker ur svenska betor. Avgiftsmedlen bör tillföras scckerreglerings-fonden.

Om världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än det
inhemska avräkningspriset föreslås att jordbruksnämnden får ta ut en
försäljningsavgift. Detta kräver en ändring av 10 § i
prisregleringsförordningen. De insamlade medlen bör användas för att
subventionera importen av socker.

Jag anser mig böra biträda övriga förslag till tillägg och
ändringar i sockerregleringen som även i fortsättningen förutsätter en anpassning
till vad som gäller inom EG men med i fortsättningen en omräkning av priserna
enligt den aktuella kursen mellan EG:s kontoenhet och den svenska kronan. Genom
ökningen av den inhemska sockerbetsarealen beräknas ändringarna i
sockerregleringen på grund av det höga världsmarknadspriset på socker inte få
någon prishöjande effekt för konsumenterna. Jag tillstyrker jordbruksnämndens
förslag att nämnden övergångsvis t, o, m, den 30 december 1974 får disponera
den rörliga kredit för prisreglering av sockemäringen som år 1969 ställdes
till nämndens förfogande i riksgäldskontoret. Kreditutnyttjandet bör, med
anledning av mina förslag i det följande, kunna minska med ca 15 milj, kr, till
följd av uppgörelsen för att trygga driften vid sockerbruket i Mörbylånga,
Kreditutnyttjandet kan därför enligt min mening begränsas till 25 milj, kr.

Införselavgift och prisgränser för matpotatis föreslås bli
höjda med 4 öre per kg. Det föratsatts att motsvarande höjningar av
gränsskyddet sker även för produkter av matpotatis. Jag har ingen erinran mot
detta. Jordbruksnämnden har i uppdrag att se över prismätningen för mat-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 35

potatis. Det ankommer på Kungl, Maj:t eller, efter Kungl, Maj:ts
bestämmande, jordbraksnämnden att besluta i denna fråga.

För stärkelse har nämnden föreslagit att gränsskyddet höjs
med 23 öre per kg den 1 juli 1974, Detta beräknas möjliggöra en höjning av odlarpriset
med 4 öre per kg potatis. Jag har ingen erinran mot nämndens förslag i fråga
om stärkelse eller den fortsatta rabatteringen av stärkelse för
derivatframställning.

På mjölk och mejeriprodukter har fördelats ca 288 milj,
kr. av det belopp som jordbruket föreslås få i intäktsförbättringar fr, o, m,
den I juli 1974, På grund av prisstoppet på de flesta av dessa produkter kommer
några pris- och avgiftshöjningar inte att bli aktuella med undantag för smör
för vilket införselavgiften höjs med 40 öre per kg.

Nämnden föreslår vidare en låginkomstsatsning inom
mjölkproduktionen. Inkomsttillskottet föreslås bli utformat sä att mindre och
medelstora mjölkproducenter vid leverans av mjölk till mejeri får ett särskilt
bidrag, s, k, leveranstillägg, till mjölklikviden. Tillägget föreslås utgå för
månadsleveranser mellan 500 och 11 000 kg. Jag har inte någon erinran mot
förslaget som beräknas kosta 90 milj, kr, under legleringsåret 1974/75, För
fortsatt försöksverksamhet med avbytare inom jordbruket föreslås 2 milj, kr.

På kött och fläsk har fördelats ca 223 milj, kr. På grund
av prisstopp och en ökning av pristillägget för får- och lammkött med 1 kr, per
kg är inte några pris- och avgiftshöjningar aktuella,

I fråga om ägg och äggprodukter bör Kungl, Maj:t
bemyndigas att besluta om eventuella åtgärder för reglering av kläclcningarna.
Förslaget om höjning av införselavgiften och prisgränserna för heläggmassa med
75 öre per kg föranleder inte någon erinran från min sida. Jordbruksnämnden
föreslår att torkat och flytande äggalbumin skall införas under den externa
prisutjämningen och vid import beläggas med rörlig avgift. Vidare föreslås att
exportbidrag skall kunna lämnas. För albumin som ingår som råvara i produkter
som omfattas av intern pris-utjämning bör prisutjämning medges enligt reglerna
för denna utjämningsform. Nuvarande manufaktureringsskydd föreslås omvandlat
till tull fr, o, m, den 1 juli 1974, Skyddet bör gälla mot andra länder än
EFTA-länderna och u-länder. Jag har ingen erinran mot förslagen beträffande äggalbumin.
Efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslår jag att manufaktureringsskyddet
omvandlas till tull. Detta förutsätter en ändring av 35 kap, i tulltaxan
(1971: 920), Jag kan också biträda förslaget om att för regleringsåret 1974/75
övergångsvis till viss del bibehålla den interna prisutjämningen till äggtorkningsindustrin
och att råvaruprisskillnaden i övrigt utjämnas genom att äggalbumin också
inordnas under den externa prisutjämningen.

Höjningen av införsdavgiften för fjäderfäkött med 50 öre
per kg och omläggningen av prismätningen för broiler, som innebär att mitt-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 36

priset höjs med ytteriigare 40 öre per kg, har jag inte
heller något att invända mot. Det ankommer på Kungl, Maj:t att besluta om
omläggningen. Höjningen av införselavgiften för den hela varan medför att
avgiften för styckningsdetaljer av broiler och kalkon höjs med 85 öre per kg
och för kokt fjäderfäkött med 1 kr, per kg.

Jag har slutligen inte något att erinra mot den ändring av
14 § i prisregleringsförordningen som föreslås för att jordbruksnämnden skall
kunna ta ut kompensationsavgift vid import utan att motsvarande interna avgift
tas ut inom landet.

Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret
1972/73 framgår av den föregående redogörelsen liksom också beräkningar och
förslag rörande dispositionen av införselavgiftsmedd som inflyter under
regleringsåret 1973/74. Jag har inte någon erinran mot vad som redovisats i
detta sammanhang. Till följd av höjningarna av världsmarknadspriserna på
viktiga jordbruksprodukter är införselavgifterna låga f, n. Tillflödet av
införselavgifter började minska redan under regleringsåret 1972/73, Bristerna
i regleringsekonomin för ändamål utanför fördelningsplanen för
införselavgiftsmedel för regleringsåren 1972/73 och 1973/74 har tills vidare
täckts genom den rörliga kredit i riksgäldskontoret på 120 milj, kr, som har
ställts till statens jordbruksnämnds förfogande.

Jordbruksnämnden beräknar att under regleringsåret 1974/75
inflyter ca 175 milj, kr, i form av införselavgiftsmedel, varav ca 16 milj,
kr, för fodermedel. Enligt nämnden bör fördelningsplanen för 1974/75 uppta
samma belopp som under innevarande regleringsperiod, 252,2 milj, kr,, samt
inflytande avgifter från fodermedelsimporten eller totalt 268,2 milj, kr.
Bristen inom fördelningsplanen beräknas sålunda till 93,2 milj, kr. Nämnden
föreslår att bristen täcks dels genom de ca 17 milj. kr. i slaktdjursavgifter
för fläsk från tiden juliseptember 1973 som innestår hos jordbruksnämnden,
dels genom de förmalningsavgifter som inflyter till ett belopp av 12,50 kr,
per dt för vete och 15,50 kr, per dt för råg. Nämnda belopp utgör med tillägg
för skörde-skadeavgiften på 0,75 kr, per dt de förmalningsavgifter som enligt jordbraksnämndens
förslag lägst bör tas ut efter den partiella suspenderingen. Om brist likväl
skulle uppstå inom fördelningsplanen till följd av ytterligare minskning av
avgiftsuppbörden förutsätts enligt förslaget att ytterligare förmalningsavgiftsmedd
skall få disponeras genom att man i mån av behov gör avkall på suspenderingen
av förmalningsavgifterna. Härvid bör emellertid enligt förslaget hänsyn tas
till eventuellt ökade världsmarknadspriser och därigenom minskat behov av
regleringsmedel. Om regleringsekonomin på spannmålsområdet skulle utvecklas så
att förmalningsavgiftsmedlen inte kan disponeras på det angivna sättet bör
överläggningar kunna tas upp om hur bristen skall täckas. Jag har inte något
att erinra mot nämndens förslag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 37

Förslaget
innebär bl, a, att av medel inom fördelningsplanen 2 milj, kr, per år skall få
användas för stöd åt odlingen av konservärter och andra köksväxter. Jag
tillstyrker detta liksom jordbraksnämndens förslag om att stöd till biodlingen
bör utgå med 500 000 kr. inom ramen för jordbruksregleringen. Av dessa medel
bör 250 000 kr. falla inom fördelningsplanen och ett lika stort belopp utanför
deima plan. Medlen bör tillföras en fond, vars behållning skall användas till
kollektiva åtgärder för näringen. Fonden bör förvaltas av lantbruksstyrelsen.
Jag tillstyrker också lantbruksstyrelsens förslag att en rådgivande nämnd för
frågor rörande bin inrättas vid styrelsen.

Jordbruksnämnden
bör liksom tidigare efter hörande av lantbrukarnas förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen få jämka de föreslagna delbeloppen tUl
regleringsföreningarna och även besluta om fördelning av det belopp som står
till nämndens förfogande. Jag har inte heller något att erinra mot att Svensk
spannmålshandel, liksom hittills, tillförs införselavgifter för sådan brödsäd
som importeras i utbyte mot inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av
kvalitativa brister eller måste användas till foder, liksom att Svensk
kötthandel erhåller kompensation för viss angiven s, k, utbytesexport av kött
och fläsk. Jordbruksnämnden har tidigare fått använda införselavgifter som
inflyter utanför fördelningsplanen till ett antal olika ändamål. Nämnden har
föreslagit att kostnader för dessa ändamål innevarande budgetår får täckas av
budgetmedel. Enligt min mening bör kostnader för dessa ändamål även framgent
bestridas av införselavgiftsmedel. I avvaktan på att sådana medel kan inflyta
bör likviditetsbehovet för dessa ändamål täckas genom rörlig kredit. Då införsdavgiftsmedd
inte heller under nästa budgetår kan beräknas stå till förfogande för nämnda
ändamål återkommer jag senare till frågan om finansieringen härav.

Styrelsen
för Lantarbetarnas erkända arbetslöshetskassa har i skrivelse till
jordbruksnämnden hemställt att 1 milj. kr, anvisas till kassan för fullgörande
av kassans försäkringsåtaganden. Nämnden föreslår att den får bemyndigande att
använda 1 milj. kr. för detta ändamål av förmalningsavgiftsmedd som inflyter
under juli och augusti 1974, Enligt min mening kan det inte anses rimligt att
anvisa medel till erkända arbetslöshetskassor via systemet med
jordbruksprisregleringen. Stöd till dessa kassor utgår i former som
statsmakterna beslutat i annan ordning. Föratom de ordinarie stödformerna,
grundbidrag, progressivbidrag och förvaltningsbidrag, kan även efter beslut av Kungl,
Maj:t ett särskilt stöd utgå till vissa erkända arbetslöshetskassor, I
statsverkspropositionen år 1974 (bil. 13 s. 111) beräknades 20 milj. kr. för
detta särskilda stöd. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare att,
med hänsyn till den omfattande arbetslösheten bland lantarbetarna och därmed
sammanhängande belastning på kassan, anvisa 1 milj. kr. till Lantarbe-

3
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 122

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 3g

tamas erkända arbetslöshetskassa från elfte huvudtitelns
anslag till kontant stöd vid arbetslöshet. De förmalningsavgifter som inflyter
under juli och augusti 1974 bör i första hand utnyttjas för den tidigare nämnda
sänkningen av konsumentpriset på brödsäd fr. o. m. den 1 september 1974.

Jag övergår härefter till frågan om anvisning av medel
under anslagen Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket. Jag tar först upp frågan om anslaget till prisreglerande
åtgärder för innevarande budgetår. Belastningen på anslaget till följd av
tidigare medgivanden av riksdagen kan f, n, beräknas komma att uppgå till ca
770 milj, kr, Kostnadema för den interna prisutjämningen beräknas visserligen
bli ca 40 milj, kr, mindre än vad som har beräknats. Ersättningen för prisstoppsförhister
m, m, kan å andra sidan beräknas öka med ungefär samma belopp. Statens
jordbruksnämnd har föreslagit att budgetmedel på sammanlagt ca 133 milj, kr,
tas i anspråk för kostnader för restitutionen av införselavgifter för styckade
köttvaror med anledning av prisstoppet, som ersättning för införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1973/74 och för kostnader till
följd av uppgörelsen för att trygga driften vid sockerbruket i Mörbylånga, Jag
föreslår att budgetmedel på ca 19 milj, kr, tas i anspråk för kostnader för restitutionen
av införselavgifter för styckade köttvaror med anledning av prisstoppet och 20
milj. kr. för slutlig finansiering av tidigare nämnda utbetalningar till
Danmark samt ca 15 milj. kr. till följd av uppgörelsen för att trygga driften
vid sockerbruket i Mörbylånga. Övriga ändamål bör som jag tidigare anfört
finansieras över rörlig kredit.

Jag
övergår härefter till att behandla frågan om anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1974/75. Med hänvisning till
sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 125 000 000 kr. Jag har tidigare
framhållit att jordbruksnämnden räknar med att införselavgiftsmedel till
ändamål utanför fördelningsplanen inte kommer att finnas under nästa budgetår.
Jordbruksnämnden, före-. slår därför att medel för de ändamål som anges i det
följande anvisas under förevarande anslag. Enligt min mening bör kostnaderna
för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk med 55 milj. kr. och för
pristill-lägg för får- och lammkött med högst 12 milj kr. täckas med medel från
förevarande anslag.

Övriga ändamål som anges i det följande bör enligt min
mening däremot finansieras över den rörliga kredit som jag senare kommer att
förorda att jordbraksnämnden får disponera. För att behålla nuvarande
prisspänning mellan får- och lammkött å ena sidan och de varugrupper som berörs
av prisstoppet inom kött- och fläsksortimentet å andra sidan bör pristillägget
höjas med 1 kr. per kg till 4 kr. 90 öre. Kostnaderna härför kan beräknas till
ca 5 milj. kr. under regleringsåret 1974/75,.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 39

I anslutning till strävandena att öka avkastningen inom
potatisodlingen och förbättra potatisens kvalitet har sedan ett antal år
bidrag av avgiftsmedel lämnats till tre olika organisationer. Till Svensk matpotatiskontroll
har för regleringsåret 1973/74 bidrag lämnats med 580 000 kr, för
upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. För regleringsåret 1974/75 har
begärts att detta belopp höjs till 600 000 kr. Till Sveriges utsädesförening
har för regleringsåret 1973/74 bidrag lämnats med 640 000 kr, för finansiering
av föreningens potatisförädlingsverksamhet. För regleringsåret 1974/75 har
begärts att detta belopp höjs till 850 000 kr. Till Sveriges potatisodlares
riksförbund har för regleringsåret 1973/ 74 bidrag lämnats med 1,2 milj, kr,
för effektivisering av matpotatisodlingen. För regleringsåret 1974/75 har
begärts att detta bdopp höjs till 1,4 milj, kr.

Bidraget till kostnaderna för ackordhästorganisationen
höjdes av 1972 års riksdag från 200 000 kr. till 300 000 kr.

Under
regleringsåren 1972/73 och 1973/74 har jordbruksnämnden efter Kungl, Maj:ts
bemyndigande fått disponera högst 200 000 kr, per år av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och
grädde till vissa områden i de fyra nordligaste länen. Syftet med bidraget är
att subventionera konsumentpriset på mjölk i vissa glesbygder utanför
mejeriernas normala distributionsområden. Villkor för bidrag är bl, a, att
detta skall slå igenom i konsumentpriset. Svenska mejeriernas riksförening har
föreslagit att fraktbidraget utvidgas till samtliga områden där statiigt
pristillägg för mjölk utgår. Enligt riksföreningens mening bör behovet av
fraktbidrag bedömas individuellt efter särskild ansökan. På basis av uttransportkost-nadernas
storlek inom de föreningar där statiigt pristillägg för mjölk utgår beräknas
kostnaderna för bidraget öka till 500 000 kr. för regleringsåret 1974/75. Jag
har ingen erinran mot den föreslagna utvidgningen av detta stöd.

Någon framställning om medel för att täcka vissa av
statens livsmedelsverks kostnader för importkontroll av animala livsmedel för
regleringsåret 1974/75 föreligger inte, I mån av behov bör nämnda kostnader
få bestridas över verkets anslag.

Till följd av den omläggning av prisutjämningen på äggalbumin
som har föreslagits tidigare behövs för regleringsåret 1974/75 ca 1,2 milj, kr.
för att sänka priset på ägg som levereras till den svenska äggtorkningsindustrin.
Därefter skall detta behov bortfalla.

För den
kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på jordbruksr nämnden har 50 000 kr,
fått tas i anspråk av avgiftsmedel för regleringsåret 1973/74, Det är bl. a.
ur konsumentsynpunkt angeläget att denna kontroll kan fortsätta.

Till stöd åt odlingen av vallväxtfrö har sedan
regleringsåret 1968/69 tagits i anspråk införselavgiftsmedel. Stödet höjdes fr.
o, m, reglerings-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 40

året
1970/71 till 2 milj, kr, av medel inom fördelningsplanen och 2 milj. kr. av
medel utanför denna. Den inhemska odlingen av vallfrö har stor betydelse ur
beredskapssynpunkt. En fröodling med bättre anpassrung till betingelsema i
Sverige är även angelägen ur producentsynpunkt. Fortsatt stöd är av avgörande
betydelse för möjlighetema att fullfölja den lovande utveckling som kommit
igång på området. Det föreslås därför att hela stödkostnaden 4 milj, kr,
bekostas av medel utanför fördelningsplanen.

Besparingen
på 2 milj, kr, inom fördelningsplanen föreslås i stället bli utnyttjad för stöd
åt odlingen av konservärter och andra köksväxter. Detta stöd har för
regleringsåret 1973/74 fått lämnas av avgiftsmedel utanför förddningsplanen
genom en avräkning på de belopp som tillförts jordbruket vid tillämpningen av
inflationsregeln.

Som
har framgått av den tidigare redovisningen har utanför fördelningsplanen
föreslagits 250 000 kr, för stöd till biodlingen.

Kostnadema
för nämnda ändamål utanför förddningsplanen för regleringsåret 1974/75 uppgår
till ca 14 milj, kr. Som jag tidigare anfört bör kostnadema för dessa ändamål
finansieras över rörlig kredit. Jordbruksnämnden har innevarande regleringsår
disponerat en rörlig kredit på 120 milj, kr,, av vilket belopp nämnden beräknas
utnyttja ca 99 milj. kr. Jag har tidigare förordat att 20 milj, kr. för
utbetalningar till Danmark, vilka bekostats från den rörliga krediten,
slutligt skall finansieras över anslaget till prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område. Kostnader för ändamål utanför fördelningsplanen för
regleringsåret 1973/74 bör, som jag tidigare anfört, tills vidare i avvaktan på
att införselavgiftsmedel kan inflyta täckas av den rörliga krediten. Eftersom
införselavgiftsmedel nästa regleringsår inte kan väntas inflyta i erforderlig
omfattning förordar jag att jordbruksnämnden får disponera den nämnda rörliga
krediten på 120 milj, kr, även för ändamål utanför fördelningsplanen för
regleringsåret 1974/75,

Vad
gäller ersättningen för prisstoppsförluster m, m, har jag räknat med ersättning
för marknadsförda kvantiteter av inhemsk vara. För att undvika icke önskvärda
följder av prisstoppet för importen bör Kungl. Maj:t eller, efter Kungl, Maj:ts
bestämmande, statens jordbraks-nämnd få vidta åtgärder för att eliminera dessa
även för andra berörda jordbraksprodukter än kött och fläsk. Detta kan bli
aktuellt bl, a, i fråga om import av ost.

Vad
gäller anslaget till bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket för
budgetåret 1974/75 biträder jag förslaget om att överföra den
jordbruksekonomiska undersökningen från lantbruksstyrelsen till statistiska
centralbyrån den 1 juli 1975. Jag har beräknat 240 000 kr. för statistiska
centralbyråns kostnader för förberedelser inför överföringen av undersökningen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 41

Prisstöd
till jordbruket i norra Sverige

Gällande
bestämmelser

De
grunder efter vilka prisstöd utgår till jordbruket i norra Sverige anges i
kungörelsen (1971: 421) om prisstöd till vissa jordbruk. Syftet med prisstödet
är att höja lönsamheten inom jordbruket i landets norra delar till en nivå som
är jämförbar med den för det mellansvenska jordbruket.

Prisstöd utgår i form av
pristillägg dels för mjölk som levereras till mejeri, dels för kött av
nötkreatur, får eller svin som godkänns vid besiktning enligt lagen (1959: 99)
om köttbesiktning m, m. Pristillägg för mjölk utgår med belopp som varierar
mellan 3 öre och 16 öre per kg mjölk med 4 % fetthalt. För kött av nötkreatur
och får varierar beloppen mellan 15 öre och 100 öre per kg. Pristillägg för fläsk
utgår i de fyra nordligaste länen med 30 öre per kg utom i Västernorrlands län
där stöd utgår med 20 öre per kg. Vidare erhåller de mjölkproducenter utanför
stödområdet som vid utgången av juni 1971 bedrev jordbruk och som då erhöll
extra mjölkpristillägg enligt äldre bestämmelser pristillägg med 3 öre per kg
mjölk med 4 % fetthalt. Drygt 900 mjölkproducenter var vid nämnda tidpunkt
berättigade till detta personliga pristillägg. Jordbruksnämnden och Kungl. Maj:t
har senare beslutat om vissa ändringar i gränsdragningen mellan stödområdena
för mjölk.

Pristilläggen utbetalas av
statens jordbruksnämnd från anslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige. Stöd
har under budgetåren 1971/72 och 1972/73 utgått med totalt 64,4 resp. 64,3
milj. kr. Budgetåret 1972/73 utgick stöd till mjölk med 53,0 milj. kr,, till
nötkött med 9,9 milj, kr,, till fårkött med 0,3 milj, kr, och till fläsk med
1,1 milj, kr.

Statens
jordbruksnämnd

Produktionsutveckling

Jordbruksnämnden
erinrar i sin promemoria om att dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
uttalade i prop, 1971: 74 att stödet till jordbruket i norra Sverige bl. a,
borde syfta till att bryta den nedåtgående trenden i produktionsutvecklingen.
På grund av den dominerande roll som vallodlingen spelar i jordbruket i norra
Sverige bör därför i första hand utvecklingen av mjölkproduktionen samt
ungnöts- och kalvslakten vara av intresse. Produktionsutvecklingen för mjölk
och slaktdjur visar att det angivna syftet i stort sett får sägas ha uppnåtts.

Nämnden konstaterar att mjölkinvägningen
inte ökat lika mycket i t, ex, Norrbottens läns inland, Västerbottens kustiand,
Medelpad och norra Hälsingland som i södra Sverige under budgetåret 1972/73 jämfört
med år 1970 men att invägningen i Jämtland, Ångermanland och de sydligare
delarna av stödområdet har ökat mer än riksgenomsnittet. Även

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 42

om andra faktorer som sysselsättningssituationen och de
generella prishöjningarna på mjölk har inverkat positivt på mjölkproduktionen
torde de ökade mjölkpristilläggen ha medverkat till att hålla produktionen uppe
i norra Sverige.

Nötkreatursslakten har minskat mycket mindre i norra
Sverige än i landet i övrigt. Med hänsyn till utvecklingen av kostammen tyder
detta på att yngre djur, t, ex, spädkalvar, i viss utsträckning köps upp från
södra Sverige för slutuppfödning i norra Sverige, Detta bestyrks av uppgifter
från slakteriorganisationen om livdjurshandeln.

Får- och lammköttsproduktionen har minskat sedan
budgetåret 1970/ 71 såväl totalt i landet som inom stödområdet med undantag för
stödområde 1, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, samt stödområde
3, Hälsingland, där en viss ökning har inträffat under budgetåret 1972/73,
Lönsamheten torde trots prisstödet ligga på en så låg nivå att den hämmar
investeringsviljan.

Produktionen av fläsk har ökat sedan prisstödet infördes.
Denna produktion ligger dock fortfarande på en blygsam nivå i stödområdet. Det
kan emellertid nämnas att en viss etablering av större svingårdar har ägt rum i
Västerbottens län som under budgetåret 1972/73 svarade för ca 72 % av
fläskproduktionen i stödområdet för fläsk.

Lönsamhetsförhållanden

I 1971 års riksdagsbeslut spelade jämförelser av
lönsamhetsförhållandena vid olika typjordbruk i vissa områden i norra Sverige
och två mellansvenska områden en viktig roll. Dessa jämförelser har av
lantbruksstyrelsen förts fram till att avse förhållandena under år 1972,
Lönsamhetsberäkningar har utförts för områden i anslutning till Piteå,
Östersund, Sundsvall och Sunne samt Falköping och Kumla,

Beslutet om prisstödet år 1971 beräknades resultera i att
lönsamhetsnivån för de fördelaktigaste typjordbruken i norra och mellersta
Norrland i stort sett skulle lyftas upp till den nivå som de bästa
mellansvenska typjordbraken kunde uppnå. Detta innebar bl, a, att
mjölkproducenter genomgående kunde uppnå något bättre lönsamhet i Norrland än i
de mellansvenska områdena. Enligt den nya beräkningen synes lönsamhetsförhållandena
ha förskjutits något till de norrländska mjölkproducen-ternas nackdel.

För att typjordbruken i Pite- och Östersundsområdena skall
nå samma lönsamhet som jordbruken i de mellansvenska områdena behöver mjölkpristillägget
höjas med ca 3 öre per kg, I Sundsvalls- och Sunneområdena nås samma lönsamhet
vid en något större höjning av pristillägget.

De specialiserade kött- och fläskproducenterna i norra
Sverige utom Norrbotten har i huvudsak lika god lönsamhet som de i landets mellersta
delar. Fårproducenter når något sämre lönsamhet i norra än i mellersta Sverige.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 43

Förutom motionerna 1973: 774, 115,116, 779, 806, 1385,
1404, 1406, 1417, 1426, 1427 och 1442 samt jordbruksutskottets betänkande 1973:
1 har jordbruksnämnden haft att ta ställning till framställningar från LRF,
fyra av lantbrukarnas läns- eller provinsförbund samt sex mejeriföreningar.

Förslag

Den justering av stödnivån som jordbruksnämnden och
lantbruksstyrelsen föreslår syftar i första hand till att bibehålla stödets
realvärde. Att så sker får anses vara en av grundförutsättningarna för att jordbruksproduktionen
i norra Sverige hålls uppe på en önskvärd nivå, I första hand torde en
uppräkning av stödet motiveras av den ändring av penningvärdet och den allmänna
utveckling av prisnivån inom jordbruket som har ägt rum sedan den nuvarande
stödnivån fastställdes. Värdebeständigheten har också i riksdagsmotioner och av
LRF anförts som ett motiv för en uppjustering av stödnivån.

Vid en
bedömning av lönsamheten inom jordbruket i norra Sverige måste emellertid
hänsyn tas till andra faktorer såsom skördeförhållanden, prisutveckling m, m.
Vid lantbruksstyrelsens undersökning har dessa faktorer beaktats.
Undersökningen lämnar en god vägledning för att bedöma lönsamheten i olika
områden år 1972 och utvecklingen sedan år 1970 även om den är begränsad i fråga
om antalet typområden och de framräknade uppgifterna inte får anses som exakta.
Framför allt visar undersökningen en försämring av lönsamheten vid mjöikföretag
inom stödområdet jämfört med mellersta Sverige,

Av följande sammanställning framgår förslaget till ändring
av pristillägget för mjölk, räknat i öre per kg mjölk med 4 % fetthalt.

Om- Onifattning Nuvarande Förslag

rade tillägg

1 av Norrbottens län: Arjeplogs,
Arvids- 16 20

jaurs, Gällivare, Jokkmokks, Kiruna, Pajala, Överkalix och
Övertorneä kommuner

av Västerbottens län: Lycksele, Norsjö, Sorsele, Storumans,
Vilhelmina och Åsele kommuner samt Jörns församling i Skellefteå kommun av
Jämtlands län: Härjedalens kommun samt Frostvikens och Tåsjö församlingar i
Strömsunds kommun av Gävleborgs län: den del av Ljusdals kommun som i norr
avgränsas av Ljusnan, i söder av Ängraån och i väster av gränsen mot Jämtlands
län

' Omfattningen av områdena anges enligt kommunindelninsen
den 1 januari 1974, vilket innebär att Bodums och Fjällsjö församlingar i
Strömsunds kommun överförs från område 3 till område 2,

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 44

Om- Omfattning Nuvarande Förslag

rade tillägg

2 av
Norrbottens län: kommun som ' 13 16

ej ingår i område 1

av Västerbottens län: kommun eller del av kommun som ej
ingår i område 1 av Jämtlands län: kommun eller del av kommun som ej ingår i
område 1 av Kopparbergs län: Idre och Särna församlingar i Älvdalens kommun

3
Västernorrlands
län 9 resp, 13 15

4
av Gävleborgs
län: Hudiksvalls och 9 11,2 Nordanstigs kommuner samt Ljusdals

kommun med undantag av den del som ingår i område 1

5 av
Gävleborgs län: Bollnäs, Ockelbo, 7 8,6

Ovanåkers och Söderhamns kommuner

samt Hamrånge församling i Gävle kommun

av Kopparbergs län: Gagnefs, Leksands, Malungs, Mora, Orsa,
Rättviks och Vansbro kommuner samt Älvdalens kommun med undantag av de delar
som ingår i område 2

av Värmlands län: Arvika, Eda, Hag-fors, Torsby och Ärjängs
kommuner, Boda församling i Kils kommun, Gräsmarks och Lysviks församlingar i Sunne
kommun samt Långseruds och Svanskogs församlingar i Säffle kommun

6 av
Gävleborgs län: kommun eller del 3 3,6

av kommun som ej ingår i område I,

4 eller 5

ov Kopparbergs län: kommun som ej in-ingår i område 2
eller 5 av Värmlands län: kommun eller del av kommun som ej ingår i område 5 av
Örebro län: Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Ljusnarsbergs och Nora kommuner
samt Guldsmedshyttans, Lindesbergs och Ramsbergs församlingar i Lindesbergs
kommun av Ålvsborgs län: Bengtsfors, Dals-Eds och Åmåls kommuner.

Västernorrlands län föreslås således bilda ett enhetligt
område vilket får anses värdefullt med hänsyn till jordbrukets
strukturförhållanden inom området. Den kraftiga uppräkning av stödet som
föreslås för södra delen av länet motiveras av den relativt låga lönsamheten enhgt
typkalkylerna och den svaga produktionsutvecklingen.

Då syftet med prisstödet i första hand är att stimulera
jordbruket i nordligaste Sverige bör några andra stora förskjutningar i den
nuvarande gränsdragningen inte ske. Längre söderut är också möjligheterna till
alternativa driftsformer och andra sysselsättningar större. Därtill kommer att
produktionsutvecklingen i stort sett varit bättre i dessa delar. Förslaget
innebär vissa mindre ändringar i gränsdragningen mellan stödområdena i
Västerbottens och Värmlands län.

De personliga pristilläggen till mjölkleverantörer utanför
stödområdet

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 45

med
3 öre per kg mjölk bör betraktas som ett avvecklingsstöd. Därför bör
stödområdet inte utökas till att omfatta vare sig helt eller delvis de områden
där personliga tillägg utgår. Någon uppräkning av de personliga pristilläggen
bör inte heller äga rum bl, a, därför att detta skulle öka differensen till nytillträdande
leverantörer i dessa områden. För kött föreslås följande pristillägg, öre per
kg:

Om-

Omfattning

Kött av

nötkreatur

Fårkött

råde

Nuva-

Nuva-

rande

För-

rande

För-

tillägg

slag

tillägg

slag

1

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län

100

120

100

120

2

Västernorriands län

75

90

75

100

3

Av Gävleborgs län: Hälsingland

40

50

40

50

4

Gävleborgs län i övrigt samt Kopparbergs och Värmlands
län

15

20

15

20

Pristillägg
för fläsk bör utgå med oförändrade belopp i område 1 och 2, dvs. med 30 öre
resp, 20 öre per kg, I område 3, som i dag saknar prisstöd till fläsk, bör
pristillägg utgå med 10 öre per kg.

Förslaget
innebär att jordbruket i de fyra nordligaste länen kan nå i stort sett samma
lönsamhet som jordbruket i mellersta Sverige. Ätt i övriga delar av stödområdet
helt utjämna den kalkylmässiga differensen i arbetsersättning i förhållande
till mellersta Sverige skulle kräva betydande höjningar av stödet. Detta gäller
enligt lantbruksstyrelsens beräkningar för mjölkproducenter i Värmland men
detta torde gälla även i övriga områden söder om de fyra nordligaste länen.

Någon
utvidgning av prisstödet till nya produkter bör inte ske nu utan stödet bör
liksom hittUls koncentreras till de produkter som har den största betydelsen i
området. Nämnden kan därför inte tillstyrka LRF:s förslag om slaktbidrag för
fjäderfä. Om det skulle anses angeläget att uppehålla driften vid fjäderfäslakteriet
i Örnsköldsvik synes detta böra ske på annat sätt än genom slaktbidrag.

Remissyttrandena

Nästan
alla remissinstanser föreslår vissa ändringar i statens jordbruksnämnds
förslag i fråga om stödnivåer och gränser för stödområden. Ändringarna motiveras
av regionalpolitiska skäl, beredskapsskäl, miljövårdsskäl, sociala skäl, de
naturliga förutsättningarna för jordbruk, lönsamhets- och strakturförhållandena
inom jordbruket, produktionsutvecklingen inom jordbruket, möjligheterna till
alternativa driftsformer

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 46

inom jordbruket och sysselsättning inom andra näringar,
ökningarna av de redan höga transportkostnaderna i norra Sverige samt problemen
med de personliga pristilläggen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att det är
nödvändigt att pristillägget för mjölk ökar betydligt mer än 4 öre per kg i
Norrbottens läns inland.

Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår att också
Kalvträsks församling i Skellefteå kommun och Ämsele församling i Vindelns
kommun förs över till område 1 vad gäller pristillägg för mjölk. Länsstyrelsen
anser vidare att en uppräkning av fläskpristillägget borde övervägas ytterligare.
Det bör vara möjligt att därvid begränsa antalet och storleken av nya företag
i samband med prövningen av statligt finansieringsstöd.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att Klövsjö och
Storsjö församlingar i Bergs kommun. Hotagens församling i Krokoms kommun samt
Kalls och Åre församlingar i Åre kommun bör föras över till område 1 vad gäller
pristillägg för mjölk.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslår att
pristillägget i länet höjs till 110 öre per kg för nöt- och fårkött och till 25
öre per kg för fläsk.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län beklagar att de kalkyler
som jordbruksnämnden har låtit utföra för att belysa lönsamhetsförhållandena
inte omfattar några typområden i länet. Lantbruksnämnden har därför gjort
jämförande kalkyler med samma teknik för ett område i vart och ett av de tre
huvudsakliga stödområden som länet är indelat i vad gäller mjölkpristillägget.
Med stöd av bl, a, dessa kalkyler föreslår länsstyrelsen beträffande
mjölkpristillägget att norra Hälsingland sammanslås med Västernorrlands län och
att den del av Gävleborgs län som ingår i det föreslagna området 6 får bilda
ett eget område med ett pristillägg på 5 öre per kg. Vidare föreslås att norra
Hälsingland förs till område 2 vad gäller pristilläggen för kött och fläsk samt
att Gästrikland får ett tillägg för fläsk på 10 öre per kg.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län föreslår att en översyn
görs av gränserna för stödområdena i mellersta och norra delarna av
Kopparbergs och Värmlands län i syfte att höja prisstödet till mjölk och kött.
Även i Kopparbergs län bör statligt pristillägg utgå för fläsk.

Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller att produktions-
och sysselsättningsförhållandena i Torsby kommun kan motivera ett högre mjÖlk-pristillägg.
En ändring av områdesindelningen kan behöva aktualiseras före nästa översyn av
prisstödet om tre år.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att stödområdet för
mjölk bör utvidgas att omfatta hela Färgelanda kommun, F. n, erhåller ca 130
leverantörer i norra delen av kommunen personligt pristillägg.

Länsstyrelsen i Örebro län instämmer i lantbruksnämndens
yttrande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 47

Lantbruksnämnden
anser att stödområdet för mjölk bör utvidgas till att omfatta Laxå kommun.
Dessutom bör det utvidgade stödområdet inom länet erhålla pristillägg för kött
motsvarande det stöd som utgår i område 4, Lantbruksnämnden framhåller vidare
att prisstödet bör index-regleras. Nämnden anser att tillämpningsföreskrifterna
för det personliga pristillägget till mjölkproducenter utanför stödområdet bör
ses över så att tillägget kan avvecklas successivt.

Länsstyrelsen i
Västmanlands län föreslår i första hand att de delar av länet som erhöll extra
mjölkpristillägg enligt äldre bestämmelser får ingå i område 6, Därutöver
föreslår länsstyrelsen att till samma område förs de övriga delar av länets
skogsbygd som tillhör den region av vilken delarna i Gävleborgs och Kopparbergs
län ingår i stödområdet.

Länsstyrelsen
i Uppsala län anser att Älvkarleby kommun samt Hållnäs, Västlands och Österlövsta
församlingar i Tierps kommun bör ingå i stödområdet för mjölk,

LRF
vidhåller som minimikrav att mjölkpristillägget räknas upp med 30 % och att
pristilläggen för kött och fläsk höjs i enlighet med de förslag som LRF förut
har framfört till jordbruksnämnden. De ökade kostnaderna till följd av
områdesändringar skall läggas ovanpå detta, I fråga om mjölkpristillägget
innebär LRF:s förslag höjningar av jordbruksnämndens förslag i resp, område
till närmast högre helt öre per kg mjölk, I fråga om pristillägget för kött
innebär förslaget höjningar med 15 öre per kg i område 1, 10 öre per kg i
område 2 och 5 öre per kg i område 3 utöver jordbruksnämndens förslag. För
fläsk föreslår LRF höjningar med 5 öre per kg i områdena 1 och 2. Under
perioder med starkt inflationis-tisk utveckling bör en översyn av stödet ske
med tätare mellanrum än tre år. Att därvid enbart bygga på en indexmässigt mätt
kostnadsutveckling är enligt LRF:s uppfattning inte tillräckligt.

Till
det föreslagna stödområdet 3 för mjölkpristillägg som omfattar Västernorrlands
län bör enligt LRF:s mening även hänföras de norra och nordvästra delarna av
Hälsingland och angränsande delar av Dalarna, LRF står vidare fast vid sin
hemställan att jordbruksnämnden bör bemyndigas ompröva sydgränsen för
stödområdet för mjölk. Stödområdet bör utökas till att omfatta samtiiga områden
där personligt stöd utgår. Av yttranden från berörda länsförbund framgår att
systemet med personligt stöd verkar konserverande på strukturen inom
jordbruket och försvårar generationsskiftena.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 48

Anslagsframställning
för budgetåret 1974/75

C 5. Stöd till
jordbruket i norra Sverige

1972/73 Utgift 64 623
965

1973/74
Anslag 74 000 000 1974/75 Förslag 89 000 000

Statens
jordbruksnämnd disponerar anslaget dels för pristillägg till jordbruket i norra
Sverige, f, n, enligt kungörelsen (1971: 421) om prisstöd till vissa jordbruk,
dels för pristillägg enligt kungörelsen (1973: 508) om prisstöd till
rennäringen. Från anslaget disponerar vidare lantbruksstyrelsen högst 20 000
kr. för sortprovning av växtslag som är speciellt lämpade för norra Sverige.

Statens
jordbruksnämnd

Vid
oförändrade grunder för stödet till jordbraket i norra Sverige beräknar
nämnden behovet för budgetåret 1974/75 till 72 milj, kr,, varav 1,5 milj, kr,
för prisstöd till rennäringen.

De
föreslagna ändringarna av stödnivåer och av gränserna för stödområdena
beräknas med nuvarande produktion öka kostnaderna för stödet med 16,2 milj,
kr, per år, varav 13,9 milj, kr, för mjölk och 2,3 milj, kr, för kött och
fläsk.

Departementschefen

Sedan
länge har särskilt stöd lämnats till jordbruket i norra Sverige, Genom beslut
av 1971 års riksdag förstärktes prisstödet till mjölkproduktionen där och
prisstödet utvidgades till nya produkter, något som ökade valmöjligheterna i
det norrländska jordbruket. Stödet syftade till att bryta den nedåtgående
trenden i produktionsutvecklingen i jordbruket i norra Sverige. Jordbruket
skulle bestå och intensifieras i de områden som har för landsdelen goda
förutsättningar för jordbrak. Rationell jordbruksproduktion skulle i norra
Sverige liksom i landet i övrigt ge sina utövare en med andra yrkesutövare
likvärdig standard.

Större
justeringar av prisstödet skulle tas upp i den översyn av stödet som skulle
ske vart tredje år. Statens jordbruksnämnd har efter en sådan översyn av stödet
i samråd med lantbruksstyrdsen föreslagit vissa ändringar i prisstödet fr, o, m.
den 1 juli i år. Förslaget har remiss-behandlats.

Gjorda
undersökningar visar att syftet med stödet, nämligen att bryta den nedåtgående
trenden i produktionsutvecklingen, i stort sett kan sägas ha uppnåtts. Däremot
tyder beräkningar som gjorts inför översynen på att lönsamhetsförhållandena för
mjölkproduktionen i norra Sverige har

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 49

utvecklats
något mindre gynnsamt än i det mellansvenska jordbruket. Lönsamheten för kött-
och fläskproducenter är i huvudsak lika god i norra som i mellersta Sverige
medan fårköttsproducenter når något sämre lönsamhet i norra Sverige.

Jordbruksnämnden har
föreslagit vissa ändringar av stödnivåer och gränser för stödområdena. Som
framgår av min redogörelse för remissyttrandena har en hel del önskemål förts fram
om ytterligare justeringar av områdesindelning och stödnivåer. För egen del
finner jag nämndens förslag i huvudsak väl avvägt. Jag vill dessutom erinra om
att 1972 års jordbruksutredning efter begäran från riksdagen fått i uppdrag att
ta upp frågan om ett utökat regionalpolitiskt jordbruksstöd. Jag vill
emellertid föreslå i fråga om mjölkpristilläggen att norra Hälsingland, område
4 i jordbruksnämndens förslag, sammanförs med Västernorrlands län, område 3.
De kalkyler som har gjorts av lantbruksnämnden i Gävleborgs län tyder på att
förhållandena i de två områdena är ungefär likvärdiga.

Jag föreslår således att
pristillägg för mjölk med 4 % fetthalt skall utgå med 20 öre per kg i nämndens
område 1, med 16 öre per kg i område 2, med 15 öre per kg i Västernorrlands
län, Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner samt Ljusdals kommun med undantag av
den del som ingår i område 1 samt med 8,6 resp. 3,6 öre per kg i de två övriga områdena.
Jag föreslår att de jordbrukare utanför stödområdet som erhöll extra mjölkpristillägg
enligt äldre bestämmelser får behålla sitt personliga prisstöd med 3 öre per
kg mjölk. Stödet bör emellertid upphöra vid utgången av det kalenderår brukaren
fyller 67 år. Detta stöd bör fr, o, m, den 1 juli 1974 inte utgå till juridiska
personer.

Jag
föreslår vidare i enlighet med nämndens förslag att pristillägget för kött höjs
med 20 öre per kg i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, med 15 öre
per kg i Västernorrlands län, med 10 öre per kg i Hälsingland och med 5 öre per
kg i Gävleborgs län i övrigt samt Kopparbergs och Värmlands län. Pristillägget
för fårkött bör höjas med ytterligare 10 öre per kg i Västernorrlands län.
Pristillägg för fläsk bör utgå med 10 öre per kg i Hälsingland.

Som
har framgått av statens jordbruksnämnds redovisning av produktionsutvecklingen
har mjölkinvägningen inom det aktuella stödområdet från år 1970 till
budgetåret 1972/73 ökat med 3,3 % jämfört med 2,8 % för hela landet. Sedan
budgetåret .1969/70 har det statiiga prisstödet per mjölkleverantör inom
stödområdet för enbart mjölk mer än fördubblats och utgjorde budgetåret 1972/73
ca 2 500 kr. Den mjölkproduktion för vilken mjölkpristillägg utgår utgör en
betydande del av landets mjölkproduktion. Sålunda svarar stödområdet f, n, för
ca 20 % av mjölkproduktionen. De av mig nu förordade uppräkningarna av
pristilläggen över budgeten innebär att ytterligare ca 14 milj, kr. tillförs
mjölkproducenterna inom detta område för att motverka den något

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:122 50

mindre
gynnsamma utvecklingen av lönsamheten vid mjölkföretag inom stödområdet jämfört
med mellersta Sverige som jordbruksnämnden redovisar. I förslaget till
reglering av priserna på jordbruksprodukter tillförs mjölkproduktionen ytterligare
ca 288 milj. kr,, varav uppskattningsvis ytterligare 56 milj. kr, kommer
mjölkproducenterna inom stödområdet till del. Härutöver innehåller uppgörelsen
ett särskilt stöd till de mindre mjölkproducentema, Äv detta stöd beräknas en
stor del, uppskattningsvis ca 30 milj, kr,, tillfalla jordbruket i norra
Sverige, Sammantaget skulle detta innebära en betydande inkomstförstärkning för
jordbruket inom detta område. Jag ämnar uppdra åt 1972 års jordbruksutredning
att i samband med den förutsättningslösa översynen av rationaliseringsstödet
som riksdagen har hemställt om pröva grunderna för utfonnningen av det framtida
norrlandsstödet.

Med
de ökningar av stödet som jag förordat i det föregående kan kostnaderna för
stödet beräknas öka med ca 17 milj, kr, till 89 milj, kr.

Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t dels föreslår
riksdagen att antaga förslagen till

1, lag
om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser

om prisreglering på jordbrukets område,

2, förordning
om ändring i tulltaxan (1971: 920),

dels föreslår riksdagen att

3,
godkänna de av mig förordade granderna
för reglering av priser m, m. på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 juli
1974den 30 juni 1977,

4,
godkänna de av mig förordade
grunderna för reglering av sockernäringen för tiden den 1 juli 1974den 30
juni 1976,

5,
medge att Kungl, Maj:t eller,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder
som behövs för att genomföra prisregleringen under regleringsåret 1974/75,

6,
godkänna vad jag förordat i
fråga om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit
under regleringsåret 1974/75 eller tidigare regleringsår, och av andra i
samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller
inflytande avgiftsmedel,

7,
medge att kostnaden till följd
av uppgörelsen år 1969 för att trygga driften vid sockerbruket i Mörbylånga får
betalas från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
år 1973/74,

8,
medge att återbetalningstiden
för 25 milj. kr, av den rörliga kredit på högst 40 milj, kr, för prisreglering
av sockernäringen som år 1969 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande
i riksgäldskontorét får förlängas till den 30 december 1974,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:122 51

9, medge att den rörliga kredit på högst 120 milj, kr,
som år 1973

ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för

ändamål utanför fördelningsplanen för införsdavgiftsmedel för regle

ringsåret 1973/74 får användas även för ändamål utanför fördelnings

planen för införsdavgiftsmedel för regleringsåret 1974/75,

10,
medge att
kostnaderna för restitutionen av införselavgifter för styckade köttvaror under
regleringsåret 1973/74 och tidigare nämnda utbetalningar till Danmark får
täckas av medel från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1973/74,

11,
godkänna vad
jag förordat i fråga om prisutjämning för äggalbumin och kärnbindemedel,

12, godkänna vad jag förordat i fråga
om stöd till biodlingen,

13,
godkänna vad
jag förordat i fråga om tullfrihet vid import av äggalbumin från u-länderna,

14,
godkänna vad
jag förordat i fråga om importen av äggalbumin från EFTA-ländema,

15,
godkänna vad
jag förordat i fråga om ökat prisstöd till jordbraket i norra Sverige,

16, till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 2 125 000 000 kr

17,
till Stöd till
jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 89 000 000 kr,,

18, till Bidrag till
bokföringsverksamheten inom jordbruket för budgetåret 1974/75 under nionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 218 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 7.t0222

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

38 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (38)

38 kopplingar i 19 dokument.

  1. Bet. 1978/79:JoU20 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1979/80 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 13 i texten
  2. Bet. 1975/76:JoU40 Med anledning av propositionen 1975/76:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner s. 3 i texten
  3. Bet. 1975/76:JoU33 Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1976/77 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 14 i texten
  4. Bet. 1975:JoU11 Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:55 om reglering av priserna på jordbruksprodukter m. m., jämte motioner s. 2 i texten
  5. Bet. 1975:JoU12 Jordbruksutskottets betänkande med anledning av motioner om sockerbetsodling s. 2 i texten

Visa alla 19