Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern

1974 · 179 sidor, varav 97 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 97 av 179 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:129, Kungl. Maj:ts proposition med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 129 år 1974 Prop. 1974:129

Nr 129

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och en
lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern; given den 7 juni 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå nksdagen
all bifalla de Tdrslag, om varsavlålande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

SVEN
ASPLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om avsevärda
förbättringar av folk-pensionsförmånerna och om en lagstadgad sänkning av den
allmänna pensionsåldern lill 65 år. Reformerna for folkpensionärerna omfattar
höjningar av folkpensionens grundbelopp, höjda pensionstillskott för dem som
saknar ATP eller har låga ATP-belopp, bättre pensionsförmåner tor unga
invalider och andra förtidspensionärer samt förbättrade handikappersättningar
och vårdbidrag inom folkpensioneringen.

Det i propositionen framlagda reformprogrammet
föreslås träda i kraft under åren 1975 och 1976. Reformkostnaderna uppgår till
över 3 miljarder kronor med ungefär lika fördelning på pensionsålders.sänkningen
och de förbättrade folkpensionsförmånerna. Reformerna föreslås finansierade
genom höjningar av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och en
höjd ATP-avgift.

En lagstadgad sänkning av den allmänna
pensionsåldern till 65 år föreslås träda i kraft den I juli 1976. Vid samma
tidpunkt skall genomföras ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder med
utgångspunkt i en allmän pensionsgräns vid 65 år. Frågan om den rörliga
pensionsåldern behandlas nu med förtur av pensionsålderskommittén i dess
fortsatta arbete med sikte

I Riksdagen 1974. I saml. Nr 129

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 2

på
en proposition därom till nästa års riksdag. Genom den föreslagna tidpunkten
för ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen skapas tidsmässigt utrymme för
arbetsmarknadens parterati genomföra de anpassningsförhandlingar beträffande
gällande pensionsavtal som måste komma lill stånd i samband med sänkningen av
den allmänna pensionsåldern och som då också kan samordnas med den vikliga
frågan om en rörlig pensionsålder.

De i propositionen föreslagna förbättringarna av
folkpensionsförmånerna omfatlar i första hand höjningar av folkpensionens
grundbelopp redan den I januari 1975. Folkpensionen höjs då från 90 till 95% av
basbeloppel för ensam pensionär och från 140 lill 155% av basbeloppet för
pensionärspar. Det betyder vid nuvarande basbelopp en höjning av folkpensionens
årsbelopp med ca 425 kr. för ensam pensionär och med ca 635 kr. för var och en
av två makar. Den slörre höjningen för makar görs för att minska skillnaden
mellan giftas och ogiftas folkpensionsförmåner.

För dem som saknar ATP eller har låga ATP-belopp
skall utgå fortsatta pensionstillskott. Den årliga höjningen av dessa tillskott
föreslås i enlighet med pensionsålderskommitténs betänkande från den I juli
1976 bli 4% av basbeloppet för ensam pensionär och för var och en av två makar
i stället för som nu 3%. Den garantinivå som pensionstillskotten skall ge höjs
successivt från 30% till 45% av basbeloppel. Pensionstillskottens höjning blir
därigenom vid nuvarande basbelopp 340 kr. om året från den I juli 1976 och för
en femårsperiod därefter.

En fråga som är särskilt angelägen gäller bättre
pensionsförmåner för unga invalider. Det förslag härom som läggs fram på
grundval av pensionsålderskommitténs betänkande innebär att
pensionstillskotten fr. o. m. den I juli 1976 fördubblas för förtidspensionärer
utan ATP eller med låga ATP-belopp, vilket fär särskild betydelse för dem som
invalidiserats i unga år. Pensionstillskottens garantinivå för dessa grupper
stiger enligt förslaget successivt till 90% av basbeloppel. De lår därigenom en
kraftig ökning av sina pensionstillskott den I juli 1976 och sedan en årlig
höjning av pensionstillskotten med 680 kr. under en femårsperiod vid nuvarande
basbelopp.

Gynnsammare regler föreslås från den I juli 1975
för de särskilda folk-pensionsförmåner som utgår lill handikappade i form av
invaliditetsersätl-ning, invaliditetstillägg och vårdbidrag. De nuvarande
invaliditetsersättningarna och invaliditetstilläggen sammanförs enligt
förslaget till en ny förmån med benämningen handikappersättning. Både i fråga
om denna förmån och vårdbidraget lill föräldrar som vårdar handikappade barn
hemma innebär förslaget mildare regler som ger flera handikappade än nu
möjlighet att få ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av
handikappet. Bl.a. skall döva - liksom redan gäller för blinda - alltid kunna
få handikappersättning. Vårdbidraget höjs den 1 juli 1976 till samma belopp som
de höjda förtidspensionerna.

Reform kostnaderna uppgår under åren 1975-1977 till
följande belopp, beräknade vid ett basbelopp av 9 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 3

a)
Höjningen av folkpensionens
grundbelopp 775 milj. kr. lör år 1975.

b)
Handikappersättningen och
vårdbidraget 50 milj. kr. för är 1975 och 50 milj, kr. för år 1976.

c)
Höjningen av
pensionstillskotten 70 milj. kr. för år 1976 och 150 milj. kr. för år 1977.

d) De särskilda pensionstillskotten för unga
invalider och andra förtids

pensionärer 130 milj. kr. för år 1976 och 150 milj. kr lÖr år 1977.

e) Pensionsålderssänkningen 900 milj. kr. för
folkpensioneringen, 100

milj. kr. för Iblkpensionärernas bostadstillägg och 775 milj. kr. för ATP-delen

med i stort sett lika fördelning på åren 1976 och 1977.

Den sammanlagda reformkostnaden under åren
1975-1977 utgör ca 3 150 milj, kr., varav ca 1 775 milj. kr. för sänkningen av
pensionsåldern och ca I 375 milj. kr. för de övriga folkpensionsreformerna.

Kostnadsökningarna för folkpensioneringen fördelar
sig med 825 milj. kr. för år 1975 - varav 350 milj. kr. har täckning i
nuvarande folkpensionsanslag - 750 milj. kr förär 1976 och 800 milj, kr. för
år 1977. Ökningen av ATP-kostnaderna beräknas till ca 350 milj. kr för år 1976
och 425 milj. kr. för år 1977.

De i propositionen framlagda pensionsreformerna
föreslås linansierade genom höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas
sociallbrsäkrings-avgift till folkpensioneringen och en höjd ATP-avgift. För
att skapa Hnan-sielll utrymme fören kommande skattesänkning föreslås samtidigt
en höjning av socialförsäknngsavgiften som innebär att finansieringen av folkpensionerna
skattevägen relativt setl kan minskas. Socialförsäkringsavgiften till
folkpensionenngen föreslås höjd från nuvarande 3,3% till 4,2% för år 1975 och
till 4,7 % för år 1976 och beräknas för år 1977 bli 5,3 %. ATP-avgiften
föreslås höjd från llVo till 11,75% fr o. m. år 1977.

I propositionen föreslås att riksförsäknngsverket
fär i uppdrag att i samråd med Försäkringskasseförbundet genomföra särskilda
informationsåtgärder vid reformernas ikraftträdande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129

Författningsförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:381) om allmän
försäkring'.

dels att rubriken till 9 kap. skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att 3 kap, 3;;, 4 kap, 3, 6
kap, I och 2 v;, 7 kap, I och 4;;;. 8 kap. 1 och 4, 9 kap. 1-5;;;;, 11 kap. I
och 6;?;;, 12 kap, I och 2 ;;;:;, 13 kap. 1-3, 16 kap. I, 2 och 5;;;;, 18 kap.
20 samt 19 kap, 2 och 4 a >; skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 kap, 2 , av nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension enligt denna
lag eller under månaden närmast före den, varunder han uppnått sextiosju års
ålder, åtnjutit sådan pension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter
ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan
börjat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, mä sjukpenning utgå för högsl
eithundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i 1 S andra stycket
stadgas uppbära sjukpenning för lid efter den månad, varunder han fyller
sextiosju år.

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension enligl denna
lag eller under månaden närmast före den, varunder han uppnått sextiofem års
ålder, åtnjutit sådan pension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter
ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sexiiofem är eller dessförinnan
börjat ånjuta ålderspension enligt denna lag, må sjukpenning ulgå för högsl eithundraåttio
dagar.

Ej mä försäkrad på grund av vad i I
;; andra stycket stadgas uppbära sjukpenning för tid efter den månad, varunder
han fyller sexiiofem år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För lid efter ingången av den månad,
varunder försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan börjat åtnjuta
ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för

' Ligen omtryckt 1973:908.

kap,

3

För tid efter ingången av den månad,
varunder försäkrad fyllt sextio-fem år eller dessförinnan börjat åtnjuta
ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Nuvarande lydelse

högst
trehundrasexliofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande till-lämpning för tid,
varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid
jämställas efterföljande tid, däresl förtidspensionen upphört alt utgå med
månaden näst före den, varunder den försäkrade fyller sextiosju år.

Föreslagen
Ivdelse

för
högst trehundrasexliofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande lill-lämpning för
lid, varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan
tid jämställas efterföljande tid, därest förtidspensionen upphört att ulgå med
månaden näst före den, varunder den försäkrade fyller sexiiofem år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 kap,

I s'

Rätt till folkpension i form av å I -derspension
tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller
sextiosju år.

På särskild framställning av försäkrad ulgår
ålderspension för lid före den månad, varunder han fyller se.xlios/u år, dock
tidigast från och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension
enligt vad nu sagts må ej ulgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av
till-läggspension enligt 12 kap, 1 andra styckel, med mindre han tillika gör
framslällningenligt nämnda lagrum.

Framställning på grund varav ålderspension utgår
för tid före den månad varunder den försäkrade fyller,f.v//os///år må
återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej
för försäkrad, som åtnjuter tilläggspension enligl 12 kap, 1 andra stycket,
med mindre han tillika gör återkallelse enligt 12 kap, 1 tredje stycket. Har
försäkrad sedan återkallelse sketl gjort förnyad framställning enligt andra
stycket må denna framställning icke återkallas.

Rätt till folkpension i form av å I -derspension
tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller sexiiofem
år.

På särskild framställning av försäkrad utgår
ålderspension för tid före den månad, varunder han fyller sexiiofem år, dock
tidigast från och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension
enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av
till-läggspension enligl 12 kap, 1 andra stycket, med mindre han tillika gör
framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning på grund varav ålderspension utgår
för lid före den månad varunder den försäkrade fyller sexiiofem år må
återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sädan återkallelse gäller ej
för försäkrad, som åtnjuter tilläggspension enligl 12 kap. 1 ;; andra
stycket, med mindre han lillika gör återkallelse enligt 12 kap. 1 ;; Iredje stycket.
Har försäkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad framställning enligt andra
styckel må denna framställning icke återkallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Ålderspension utgör, där ej annal följer av vad i
andra och tredje styckena sägs, för år räknat nittio procent eller, för gift
försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller
förtidspension eller äger rätt lill pension enligt 1 första stycket, sjuiiio
procent av basbeloppet. Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2 andra eller tredje
stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgår
dock ålderspension i förra fallet med sim-liosex och Ivå tredjedels och i senare
fallet med aV//o procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension ulgå lidigare än från och med
den månad, varunder den försäkrade fyller sextiosju år, skall pensionen, där
ej annat följer av vad i tredje stycket sägs, minskas med sex tiondels procent
för varje månad, som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad
varunder den försäkrade fyller sexiiosju år. Om pensionen börjar utgå senare än
från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels proceni för
varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad
varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej lagas
till lid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt
sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit tilläggspension
i form av ålderspension eller icke varit berättigad lill folkpension.

Om
ålderspension upphört efter

Föreslagen
lydelse

1

Ålderspension ulgör, där ej annal följer av vad i
andra och tredje styckena sägs, för år räknat nitiiofem procent eller, för
gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller
förtidspension eller äger rätt till pension enligt I ;; första stycket,
sjuttiosju och en halv procent av basbeloppel. Åtnjuter maken enligt 7 kap, 2
;; andra eller tredje stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv
förtidspension, utgår dock ålderspension i förra fallet med åitioire och en
tredjedels och i senare fallet med åttiosexoch en fjärdedels procent av
basbeloppet.

Börjar ålderspension ulgå lidigare än från och med
den månad, varunder den försäkrade fyller sexiiofem år, skall pensionen, där
ej annat följer av vad i tredje stycket sägs, minskas med sex tiondels procent
för varje månad, som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad
varunder den försäkrade fyller sexiiofem år. Oin pensionen börjar ulgå senare
än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent lör
varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad
varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej lagas
till lid efier ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt
sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit tilläggspension
i form av ålderspension eller icke varit berättigad till folkpension.

Om
ålderspension upphört efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

återkallelse
enligt 1 ;; tredje stycket, skall senare utgående ålderspension minskas med sex
tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått saml sex tiondels
procent för varje månad, som då ålderspensionen åter börjar utgå återstår till
ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sexiiosju år. Börjar
pensionen äter utgå senare än från och med sistnämnda månad, skall pensionen
minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken pensionen
tidigare utgått.

Föreslagen lydelse

återkallelse
enligt 1 ;j tredje stycket, skall senare utgående ålderspension minskas med sex
tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels
procent för varje månad, som då ålderspensionen åter börjar ulgå återstår lill
ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Börjar
pensionen åter utgå senare än från och med sistnämnda månad, skall pensionen
minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken pensionen
lidigare utgått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7
kap,

Rätt
till folkpension i form av förtidspension tillkommer försäkrad, som fyllt
sexton år och som ej åtnjuter ålderspension enligt denna lag, för tid före
den månad, då han fyller sextiosju år, därest hans arbetsförmåga på grund av
sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan
är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig-

1 s

Räll till folkpension i form av förtidspension
tillkommer försäkrad, som fyllt sexton år och som ej åtnjuter ålderspension
enligt denna lag, för lid före den månad, då han fyller sexr/o/pm år,därest
hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska
eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och
nedsättningen kan anses varaktig-

Rätt till förtidspension tillkommer även försäkrad,
som fyllt sextio år och som till följd av arbetslöshet uppburit ersättning från
erkänd arbetslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan ulgå
eller uppburit kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371 )om kontant
arbetsmarknadsstöd under fyrahundrafemlio dagar, däresl hans möjlighet all
bereda sig fortsalt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller
genom annat för honom tillgängligt arbete är nedsatt med minst hälften och nedsättningen
kan anses varaktig. Rätt lill förtidspension enligt vad nu sagts tillkommer
försäkrad som uppburit kontant arbetsmarknadsstöd utan hinder av att stödet ej
utgått under fyrahundrafemtio dagar, såvida han dessförinnan uttömt sin rätt
till stöd.

Kan nedsättning av arbetsförriiågan icke anses
varaktig men kan den antagas bliva bestående avsevärd tid, äger den försäkrade
rätt till folkpension

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

i form
av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och skall i
övrigt vad som är stadgat om förtidspension enligt första styckel gälla
beträffande sjukbidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

dedels procent av basbeloppet. Om förtidspension ulgår
för lid efter del alt ålderspension med stöd av 6 kap, I tredje stycket
upphört att ulgå, skall förtidspensionen minskas med sex tiondels procent för
varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

Hel förtidspension utgör, där ej annat följer av vad i andra
styckel sägs, för år räknat niiiio eller, för gift försäkrad vars make
åttijuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger
rätt till pension enligt 6 kap, 1 första stycket, siuttio procent av
basbeloppet. Åtnjuta båda makarna förtidspension och är pensionen för endera
eller båda sådan som i 2 andra eller tredje styckel sägs, skall dock vid beräkning
av pension hel förtidspension utgöra, om två tredjedelar av hel förtidspension
ulgår till andra maken, sjuttiosex och två tredjedels och, om halv
förtidspension utgår till denne, åttio procent av basbeloppet.

Hel förtidspension utgör, där ej annat följer av vad i
andra stycket sägs, för år räknat nitiiofem eller, för gift försäkrad vars make
åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger
räll lill pension enligl 6 kap. 1 ;j första stycket, sjuttiosju och en halv
procent av basbeloppet. Åtnjuta båda makarna förtidspension och är pensionen
för endera eller båda sådan som i 2 andra eller tredje stycket sägs, skall
dock vid beräkning av pension hel förtidspension utgöra, om två tredjedelar av
hel rörtidspension ulgår lill andra maken. åtlioireoch en tredjedels och, om
halv förtidspension utgår till denne, åttiosex oeh en fjär-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 kap.

I

Räll lill folkpension i form av

änkepension tillkommer

änka, som ej åtnjuter folkpension i fom av ålderspension,
för tid före den månad då hon fyller se.v//05/i/ år, därest hon

a)
har vårdnaden
om och stadigvarande sammanbor med barn under sexton år, som vid makens död
stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan; eller

b)
vid makens död
fyllt trettiosex

Rätl lill folkpension i form av

änkepension tillkommer

änka, som
ej åtnjuter folkpension i form av ålderspension, för tid före den månad då hon
fyller sexiiofem år, däresl hon

a)
har vårdnaden
om och stadigvarande sammanbor med barn under sexton år, som vid makens död
stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan; eller

b)
vid makens död
fyllt trettiosex

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

år
och varil gift med honom minst år och varit gift med honom minst

fem år. fem år.

Upphör
rätt till änkepension enligl första styckel a), skall vid bedöm-mandet av rätt
till pension enligt b) anses som om mannen avlidit, då rätten till pension
enligt a) upphörde, saml äktenskapet varat lill nämnda tidpunkt.

Änkepension utgör, där ej annat Änkepension ulgör,
där ej annat

följerav vad nedan sägs, för år räknat följerav vad nedan sägs, för år räknat

nittio procent av basbeloppet, niiiiofem proceni av basbeloppet.

Utgår
änkepension med lillämpning av I första stycket b) och hade den
pensionsberättigade ej fyllt femtio år vid mannens död eller vid den tidpunkt,
som avses i I andra stycket, minskas pensionen med en femtondel för varie år,
varmed antalet år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid
nämnda tidpunkt understiger femtio.

Om
änkepension utgår för tid efter del atl ålderspension med slöd av 6 kap. I
tredje stycket upphört att ulgå, skall änkepensionen minskas med sex tiondels
procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått,

9
kap. Om tilläggsförmåner lill folk- 9 kap. Om särskilda folkpensionsför-

pension m. m. maner

I ;;

Till
ålderspension eller förtidspen- Till ålderspension eller förtidspen-

sion ulgår ba rn t i 1 lä
gg förvar- sion utgår ba r n t i 11 a gg för var

je barn under sexton år till försäkrad je barn under sexton år till försiikrad

eller försäkrads hustru, därest den eller försäkrads hustru, däresl den

försäkrade har vårdnaden om eller försäkrade har vårdnaden om eller

stadigvarande sammanbor med bar- stadigvarande sammanbor med bar

net. Barntillägg enligt vad nu sagts net, Barnlillägg enligt vad nu sagts

utgives ej till ålderspension, som den utgives ej till ålderspension, som den

försäkrade åtnjuter för tid före den försäkrade åtnjuter för tid före den

månad varunder han fyller sextiosju månad varunder han [yllet sexiiofem

år, eller till pension, som tillkommer år, eller till pension som tillkommer

gift kvinna, gift kvinna,

Barnlillägg
till ålderspension eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugufem
procent eller, om barnet är berättigat till barnpension enligl 8 kap, 5 N, tio
procent av basbeloppet. Utgår enligt 7 kap, 2 ;; andra eller tredje stycket två
tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgör
barntillägget motsvarande andel av barntillägg till hel förtidspension.

Åtnjuter
den försäkrade tilläggspension enligt denna lag, minskas honom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

tillkommande
barntillägg med hälften av tilläggspensionen i den mån denna för år räknat
överstiger halva basbeloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till ålderspension eller
förlidspen-sion Ulgår i n va I i d i I e I s I i 11 -I dg g , därest den
försäkrade är ur stånd au reda sig s/älv och på grund härav vid upprepade
tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit
innan den försäkrade fyllt sextiotre år. Invalidi-teistillägg skall alltid
utgå, däresl den försäkrade är blind och blindheten inträn innan den
försäkrade uppnått sextiotre års ålder.

Åndå att så ej folier av forsla
stycket utgår invaliditetstillägg lill rörtidspension, som avses I 7 kap. 2 x'
andra eller tredje stycket, däresl den försäkrade ulför förvärvsarbete men på
grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion är i behov av avsevärd
fbrllö-pande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande meruigifler
för färdmedel eller andra hjälpmedel för all kunna utföra arbetet. Med försäkrad
som utfor förvärvsarbete jämställes försäkrad som bedriver studier, om den
försäkrade är berättigad lill studiehjälp eller studiemedel for studierna
eller endast på grund av bestämmelse om bchovsprövning utesluten från sådan
förmån. Invalidiieisiillägg enligt detla stycke må vara begränsat lill viss
tid.

Invalidiieisiillägg tillkommer ej
försäkrad, som stadigvarande vårdas å anställ lillhörande slalen eller kommun
eller landstingskommun eller å enskild anstalt lill vars drift statsbidrag

2

Räll till handikappersättning tillkommer
försäkrad, som fyllt sexton år och som innan han fyllt sexiiofem år för
avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning alt han

a)
i sin
dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,

b)
för atl
kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan eller

c) eljest får vidkännas
betydande

merutgifter.

Föreligger behov av hjälp antingen
i den dagliga livsföringen och för all kunna förvärvsarbeta, eller i ettdera av
eller båda dessa avseenden och därjämte merutgifter i anledning av handikappet,
grundas bedömning av räll till handikappersättning på det sammanlagda behovet
av slöd.

Vid tillämpning av denna paragraf
skall med försäkrad som utför förvärvsarbete likställas studerande som
åtnjuter studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller endasl på grund
av bestämmelse om behovsprövning är utesluten från sådan förmån.

Handikappersättning ulgår aUtid
till försäkrad som är blind, döv eller gravt hörselskadad om blindheten,
dövheten eller hörselskadan inträtt innan den försäkrade uppnått sexiiofem års
ålder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

utgår eller ock genom anstaltens försorg utom densamma.

Invaliditetslillägg ulgör for år
räknat ireitio procent av basbeloppel.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtnjuter försäkrad som avses i 2 i första slyckel andra
punkten eller andra styckel icke pension enligl denna lag, äger han, därest
han fyllt sexton år, räll till invalidiietser-sål t n i n g för tid före den
månad då han fyller sextiosju år.

Invaliditetsersälining må vara begränsad till viss tid.

Invaliditetsersälining lill försäkrad, som avses i 2 första stycket andra punkten, ulgör för år räknat sextio
procent av basbeloppet. Invaliditetsersälining i annat fall ulgör. alll efter
hjälpbehovels omfallning eller merui-gifiernas storlek, för år räknat sextio
eller Ireitio procent av basbeloppel.

Alltefter hjälpbehovets omfattning eller meruigifternas
sloriek ulgör handikappersättning för år räknat sextio, fyrtiofem eller
ireilio procent av 6as6e- loppet.

Handikappersättning kan begränsas
till viss tid. Behovet av handikappersättning skall omprövas i samband med
beslut om förtidspension oeh då den försäkrade tillerkännes ålderspension
enligl denna lag.

Handikappersäilning till försäkrad
som är blind utgör för tid före den månad, då ålderspension eller hel förtidspension
enligt denna lag börjar ulgå, för år räknat sextio proceni av basbeloppet. För
lid därefter utgör ersättningen trettio proceni av basbeloppet om ej
stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

Handikappersättning till försäkrad
som är döv eller gravt hörselskadad utgör ireitio proceni av basbeloppel om ej
stödbehovet ger anledning till högre ersätming.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försäkrad förälderäger för vård av barn som ej fyllt
sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd
omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård.

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt
sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd lid är i behov av
särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av räll lill vårdbidrag skall jämväl
beaktas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse Föreslagen /yde/se

Vårdbidrag ulgår med belopp mot svarande hel
förtidspension lill ensam stående jämte pensionsiillskott.

sådana merutgifter som uppkommer på grund av hornels
sjukdom e//er han -dikapp.

Vårdbidrag ulgår allt efter tillsyns-och vårdbehovets omfallning oeh
meruigifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension
till ensamslående jämte pensionslillskoil som svarar mol pensionen. Vårdbidrag
beviljas alt utgå tills vidare. Behovet av bidrag skall omprövas vart tredje
är. såvida ej skäl föreligga för omprövning med kortare mellanrum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Vid tillämpning av 2 och 3 si skall såsom blind anses
den vars synförmåga, sedan Ijusbrytningsfel rätlats, är så nedsatt att han
.saknar ledsyn. Vad i 2 x Iredje styckel .stadgas skall äga motsvarande
lillämpning belräffande invalidiietsersätlning och vårdbidrag. Regeringen
äger dock förordna all sådana förmåner skola utgivas för tid då någon vistas
utom anstahen utan all vårdas genom dess försorg.

Vid tillämpningav 2 och 3 ;;s skall
såsom blind anses den vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så
nedsatt atl han saknar ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med
hörapparat saknar möjlighet eller har slora svårigheter all uppfatta tal.

Vårdas försäkrad I anstalt som
tillhör eller lill vars drift ulgår bidrag från staten, kommun eller landstingskommun,
utgives icke handikappersäilning. Detsamma gäller om den försäkrade vårdas
utanför anstalten genom dess försorg.

Vad I andra styckel föreskrives
äger motsvarande lillämpning beträflände vårdbidrag. Vistas barn uiam
an-stallen utan au värdas genom dess försorg utgives vårdbidrag för sådan lid
om denna uppgår lill minst lin dagar per kvartal. Skall i sådani fall
vårdbidrag utgivas för del av kalendermånad, ulgår bidraget för varje dag med
en trettiondel av månadsbeloppel och avrundas till närmaste hela kronial.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste lydelse 1974:510,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätt till
tilläggspension grundas För varje år, varunder någon varit försäkrad enligt I
kap, 3 > första eller andra stycket skall för honom enligt vad nedan sägs
beräknas pensionsgrundande inkomst på grundval av hans inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete under året. Sådan beräkning skall icke göras
för år löre det då den försäkrade uppnår sexton års ålder, ej heller för år då
den försäkrade avlidit eller för år efter det då han fyllt sexiiofem år eller
för tidigare år, varunder han åtnjutit ålderspension eller förtidspension
enligt denna lag.

på inkomst
av förvärvsarbete.

För varje år, varunder någon varit
försäkrad enligt I kap, 3 > första eller andra styckel skall för honom
enligt vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande inkomst på grundval av hans
inkomst av anställning och inkomst av annal förvärvsarbete under året. Sådan
beräkning skall icke göras för år före det då den försäkrade uppnår sexton års
ålder, ej heller för år då den försäkrade avlidit eller för år efter det då han
fyllt sextiofyra år eller för tidigare år, varunder han åtnjutit ålderspension
eller förtidspension enligt denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För varje är, för vilket pensionsgrundande
inkomst fastställts lör försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom, I
den mån pensionsgrundande inkomst härrör från inkomst av annat förvärvsarbete
må dock pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast såvida
tilläggspensionsavgift enligt 19 kap, 3 för året till fullo erlagts inom
föreskriven tid. Utan hinderav att sådan avgiftsbetalning icke skett skall
pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för det år varunder han fyllt
sexiiofem år eller, där den försäkrade eller efterlevande lill honom ansöker
om pension enligl denna lag för tid före det år varunder den försäkrade skulle
uppnå sextiosju års ålder, för de båda år som närmast föregått del då pension
vid bifall till

6 ;;

För varje år, för vilkel pensionsgrundande
inkomst fastställts för försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. 1
den mån pensionsgrundande inkomst härrör från inkomsl av annat förvärvsarbete
må dock pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast såvida
tilläggspensionsavgift enligt 19 kap, 3 lör året till fullo erlagts inom
föreskriven tid. Utan hinderav att sådan avgiftsbetalning icke skett skall
pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för de båda år som närmast föregått
det då pension vid bifall till ansökningen skulle börja utgå. Pensionspoäng
skall vidare alltid tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst härrörande
från inkomst som avses i 3 ;:; första stycket d).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

ansökningen
skulle börja utgå. Pensionspoäng skall vidare alltid tillgodoräknas för
pensionsgrundande inkomst härrörande från inkomst som avses i 3 första stycket
d).

Pensionspoäng som i första stycket sägs är den
pensionsgrundande inkomsten delad med det vid årets ingång gällande
basbeloppel. Pensionspoäng beräknas med två decimaler.

För
år, varunder försäkrad åtnjutit förtidspension enligt 13 kap. 2 j, skall den
försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng motsvarande vad enligt nämnda paragraf
skall antagas hava tillgodoräknats honom för samma år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 kap, 1 s

Rätt till tilläggspension i form av ålderspension
tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller sextiosju år,
under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

På särskild framställning av försiikrad utgår
under förutsättning som i första stycket sägs. ålderspension för tid före den
månad, varunder han fyller sextiosju år, dock tidigast från och med den
månad, då han uppnår sextiotre ärs ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej
utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligt 6 kap.
I andra stycket, med mindre han tillika gör framställning enligl nämnda
lagrum.

Framställning om ålderspension lör tid före den
månad varunder den försäkrade fyller sexiiosju år må återkallas med verkan
från nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad, som
åtnjuter folkpension enligt 6 kap, I Sandra styck-

Rätt till tilläggspension i form av ålderspension
tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller sextiofem år,
under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

På särskild framställning av försäkrad utgår,
under förutsättning som i första stycket sägs, ålderspension för tid före den
månad, varunder han fyller sexiiofem år, dock tidigast från och med den
månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej
ulgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligt 6 kap.
I ;; andra stycket, med mindre han tillika gör framställning enligl nämnda
lagrum.

Framställning om ålderspension för tid före den
månad varunder den försäkrade fyller sexiiofem år må återkallas med verkan från
nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad, som åtnjuter
folkpension enligt 6 kap. 1 Sandra styck-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 15

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

et,
med mindre han tillika gör åter- et, med mindre han tillika gör åter

kallelse enligt 6 kap, I ;; tredje styck- kallelse enligl 6 kap, 1 ;; iredje styck

et. Har försäkrad sedan återkallelse el. Har försäkrad sedan återkallelse

skett gjort förnyad framställning en- skett gjort förnyad framställning en

ligt andra stycket må denna fram- ligt andra stycket må denna fram

ställning icke återkallas, slällning icke återkallas.

2

Ålderspension utgör, där ej annat följer av andra,
tredje och fjärde styckena, för år räknat sextio procent av produkten av
basbeloppet lorden månad, för vilken pension skall utgivas, och medeltalet av
de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensionspoäng
tillgodoräknats honom för mer än femton år, medeltalet av de femton högsta
poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för mindre än
trettio år, skall hänsyn tagas endasl lill så stor del av nämnda produkt som
svarar mot förhållandet mellan det antal år, för vilka pensionspoäng
tillgodoräknats honom, och talet trettio.

Har undantagande enligt 11 kap. 7 ;; ägt giltighet
för den försäkrade, skall honom tillkommande ålderspension utgöra sextio
proceni av så stor del av den i första stycket angivna produkten, som svarar
mot förhällandet mellan det antal år, dock högst trettio, för vilka
pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade, och talet trettio ökat med ell
för varje år, för vilkel den försäkrade till följd av undantagandet icke
tillgodoräknats pensionspoäng eller gått föriustig mer än en poäng. Ej må med
tillämpning av vad nu sagts talet trettio ökas lill mer än femtio. Vad i detla
stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fall då pensionspoäng
jämlikt II kap, 6 S första stycket på grund av underlåten avgiflsbelalning icke
tillgodoräknats den försäkrade.

Börjar
ålderspension utgå tidigare Börjar ålderspension utgå tidigare

än
från och med den månad, varun- än från och med den månad, varunder den
försäkrade fyller 5eA7/o5///år, derden försäkrade fyllersev//o/emår, skall
pensionen, där ej annal följer skall pensionen, där ej annat följer av Ijärde
stycket, minskas med sex av fjärde stycket, minskas med sex tiondels procent
för varje månad, tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå
åter- som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad var-
står till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju under
den försäkrade fyller sextio-år. Om pensionen börjar utgå senare fem år. Om
pensionen börjar utgå se-än från och med sistnämnda månad, nare än från och med
sistnämnda ökas pensionen med sex tiondels månad, ökas pensionen med sex

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

procent för varje månad,som då pensionen börjar utgå
förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda
ålder; härvid må hänsyn dock ej lagas lill lid efter ingången av den månad, under
vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade
åtnjutit folkpension eller icke varit berättigad till tilläggspension i form
av ålderspension.

Om ålderspension upphön efter
återkallelse enligt 12 kap, 1 i? tredje stycket,skall senare utgående ålderspension
minskas med sex tiondels procent lör varje månad som ålderspension utgått samt
sex tiondels procent för varje månad, som då ålderspensionen åier börjar ulgå
återstår lill ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sexiiosju
år. Börjar pensionen åter utgå efter ingången av den månad varunder den
försäkrade fyllt sexiiosju år skall pensionen minskas med sex tiondels procent
för vaoe månad under vilken pensionen lidigare utgått.

Föreslagen lydelse

tiondels proceni för varje månad, som då pensionen böriar
utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda
ålder; härvid mä hänsyn dock ej lagas till tid efier ingången av den månad,
under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller lill tid, då den
försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varit berättigad till
tilläggspension i form av ålderspension.

Om ålderspension upphön efter
återkallelse enligt 12 kap. I ;:; tredje stycket, skal I senare utgående ålderspension
minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt
sex tiondels procent för varje månad, som då ålderspensionen åter börjar ulgå
återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sexiiofem
år. Börjar pensionen åter utgå efter ingången av den månad varunder den
försäkrade fyllt sextiofem år skall pensionen minskas med sex tiondels proceni
för varje månad under vilken pensionen tidigare utgått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätt till tilläggspension i form av fö .'t i d s pe n s i
o n tillkommer enligl vad nedan sägs försäkrad, som ej åtnjuter ålderspension
enligt denna lag, lör tid löre den månad, då han (yller sexiiosju år, därest
hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska
eller psykiska prestationsförmågan iir nedsatt med minst hälften och

Rätt till tilläggspension i form av förtidspension
tillkommer enligt vad nedan sägs försäkrad,som ej åtnjuter ålderspension enligt
denna lag, för lid före den månad, då han fyller sexiiofem år, därest hans
arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller
psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

nedsättningen
kan anses varaktig samt den försäkrade äger tillgodoräkna sig pensionspoäng
för lid före det år, varunder pensionsfallel inträffat. Även om nedsättning
av arbetsförmågan som nyss sagts icke föreligger, skall äldre försäkrad
under de närmare förutsältningar som angivas i 7 kap, 1 ;:; andra stycket
äga rätt lill förtidspension, däresl han är varaktigt arbetslös.

Föreslagen lydelse

och
nedsättningen kan anses varaktig samt den försäkrade äger tillgodoräkna sig
pensionspoäng för tid före del år, varunder pensionsfallet inträffat. Även om
nedsättning av arbetsförmågan som nyss sagts icke föreligger, skall äldre
försäkrad under de närmare förutsältningar som angivas i 7 kap. 1 S andra
stycket äga rätt till förtidspension, därest han är varaktigt arbetslös. Kan
nedsättning av arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den antagas bliva
bestående avsevärd tid, äger den försäkrade rätt till tilläggspension i form
av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och skall i
övrigt vad som är stadgat om förtidspension enligt lörsta styckel första punkten
gälla beträffande sjukbidrag.

Vad i 7 kap. 2 och 3 ii stadgas skall äga
motsvarande tillämpning beträffande förtidspension enligt della kapitel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgår
den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten för
pensionsfallel lägst till etl belopp som motsvarar det vid årets ingång
gällande basbeloppet, eller har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade
för minst tre av de fyra år, som närmast föregått det år då pensionsfallet
inträffar, skall fönidspension ulgå med tillämpning av bestämmelserna i andra
stycket. Detsamma skall gälla då vid tidpunkten för pensionsfallet
sjukpenninggrundande inkomsl uppgående lill belopp som nu sagts icke
fastställts, men skulle ha fastställts, därest den allmänna försäkringskassan
haft kännedom om samlliga de förhållanden som skola ligga till grund för
faslsiällandel.

Hel
förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspension, som
skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pension skulle börja utgå från
och med den månad varunder han (yller sextiosju år. Härvid skall
ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år från
och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med del då han uppnår
sextiofem års

Hel
förtidspension molsvarar den tilläggspension i form av ålderspension, som
skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pension skulle börja utgå från
och med den månad varunder han fyller sexiiofem år. Härvid skall
ålderspensionen beräknas under anlagande alt den försäkrade för varje år från
och med del då förtidspensionen börjar utgå till och med del då han uppnår
sextiofyra

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 129

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ålder
tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de pen-sionspoänglal,
vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som närmast föregått del år då
pensionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under
samlliga år från och med del då han fyllt sexton år lill och med del som
närmast föregått pensionfallel. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses
från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats
den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension
enligl denna paragraf må ej ulgå, om undantagande enligt 11 kap. 7 ägde
giltighet för den försäkrade då pensionsfallet inträffade samt undantagandet
tillika föranlett, att den försäkrade för något av de fyra närmast föregående
åren gått föriustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts
utgå, om den försäkrade vid sextiosfu års ålder icke kan komma i åtnjutande av
ålderspension enligt 12 kap.

Föreslagen /ydelse

års
ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de
pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som närmast
föregått det år då pensionsfallel inträffade eller, om pensionen därigenom
blir slörre, under samtliga år från och med det då han fyllt sexton år till
och med det som närmast föregått pensionsfallel. Vid beräkningen av nämnda
medeltal bortses från de år intill elt antal av hälften, för vilka
pensionspoäng ej tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är
lägst.

Pension
enligt denna paragraf må ej ulgå, om undantagande enligl 11 kap. 7 ;; ägde
giltighel för den försäkrade då pensionsfallet inträffade samt undantagandet
tillika föranlett, alt den försäkrade för något av de fyra närmast föregående
åren gått föriustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts
utgå, om den försäkrade vid sextiofem års ålder icke kan komma i åtnjutande
av ålderspension enligt 12 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Äger
den försäkrade icke komma i åtnjutande av förtidspension enligt vad i 2
stadgas men skulle han hava varit berättigad till tilläggspension i form av
ålderspension, därest han uppnått sextiosju års ålder det år då pensionsfallet
inträffar, skall hel förtidspension utgå med belopp motsvarande vad den
försäkrade i sådant fall skulle hava erhållit i ålderspension, beräknad enligt
12 kap. 2 ;; första och andra styckena.

Äger
den försäkrade icke komma i åtnjutande av förtidspension enligt vad i 2
stadgas men skulle han hava varit berättigad till tilläggspension i form av
ålderspension, därest han uppnått sextiofem års ålder det år då pensionsfallet
inträffar, skall hel förtidspension ulgå med belopp motsvarande vad den
försäkrade i sådant fall skulle hava erhållit i ålderspension, beräknad enligt
12 kap, 2 ;; första och andra styckena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 kap. 2 s

För försäkrad, som är född under
något av åren 1911-1927. skall vid till-lämpning av 11 kap. 1 andra stycket
pensionsgrundande inkomst beräknas även för det dr varunder han fyllt sexiiofem
år, dock ej för det fall han under nämnda år åtnjutil fönidspension enligl
denna lag eller ålderspension enligt 6 kap. I andra styckel eller 12 kap. I
andra slyckel.

Beräkning av förtidspension skall
under förutsättningar som angivas i 13 kap. 2 för försäkrad som avses i denna
paragraf ske under antagande att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng
även för det år då han uppnår sextiofem års ålder.

Vid beräkning av ålderspension som
avses i 12 kap. I .första stycket skall, om pensionen därigenom blir större,
försäkrad som avses i denna paragraf tillgodoräknas pensionspoäng som om han
blivit berättigad till förtidspension enligt 13 kap. I .från och med januari
månad det år han uppnår sextiofem års ålder.

16 kap. I S'

Den spm önskar komma i åtnjutande
av pension skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad
regeringen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning
eller ersättning för sjukhusvård enligt denna lag, må allmän försäkringskassa
tillerkänna honom förtidspension ulan hinder av att han icke gjort ansökan
därom.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el-
Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller lill viss tid begränsad invaliditets- ler
till viss tid begränsad handikappersättning, mä den tid varunder så-
ersättning, må den tid varunder så-

' Senaste lydelse 1974:510.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dan
förmån skall utgå förlängas ulan dan förmån skall utgå föriängas utan

att ansökan därom gjorts. atl ansökan därom gjorts,

I den mån regeringen så förordnar må allmän
försäkringskassa tillerkänna den pensionsberättigade pension enligt denna lag
utan hinder av att han icke gjort ansökan därom.

För
den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan
om förtidspension, invaliditetslillägg. invaliditetsersättning eller
vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

För
den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan
om fönidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning utgå i
enlighet med vad regeringen förordnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Såsom
villkor för rätt lill förtidspension, invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning
må föreskrivas all den försäkrade skall under högst trettio dagar vara inlagen
å visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss läkare. Vad som
sagts nu skall äga motsvarande lill-lämpning i fråga om rätt till vårdbidrag.
För den försäkrades kostnader i anledning av sådan föreskrift skall ersättning
ulgå i enlighel med vad regeringen förordnar.

Såsom
villkor för rätl till fönidspension eller handikappersättning må föreskrivas
all den försäkrade skall under högsl trettio dagar vara intagen å visst
sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss läkare. Vad som sagts nu
skall äga motsvarande tillämpning i fråga om rätt till vårdbidrag. För den
försäkrades kostnader i anledning av sådan föreskrift skall ersättning utgå i
enlighet med vad regeringen förordnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Ålderspension ulgår från och med den månad varunder den försäkrade fyller
sexiiosju år eller, om han önskar all pensionen skall börja ulgå tidigare eller
senare, från och med den månad som angives i pensions-ansökningen.

Förtidspension, barnlillägg, invaliditetstillägg,
invaliditetsersälining och vårdbidrag utgå från och med den månad, varunder
rätt till förmå-

Ålderspension ulgår från och med den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem år eller, om han önskar att pensionen skall
börja ulgå lidigare eller senare, från och med den månad som angives i pensionsansökningen.

Förtidspension,
barntillägg, handikappersättning och vårdbidrag ulgå från och med den månad,
varunder rätt till förinånen inträtt. 1 fall som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse 1974:510,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

avses i 1 S andra
stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den, då
beslutet om pension meddelats.

nen
inträtt. 1 fall som avses i I >; andra stycket ulgår dock förtidspension
från och med månaden näst efter den, då beslutet om pension meddelats.

Familjepension
utgår från och med den månad då den försäkrade avlidit eller, om han vid sin
död åtnjöt ålderspension eller förtidspension, från och med månaden näst efter
den, varunder dödsfallet inträffat.

Pension må ej ulgå för längre tid tillbaka än tre
månader tore ansökningsmånaden.

Vid utbetalning av folkpension för förfluten tid
till försäkrad, vars make uppbär folkpension, skall pensionen så minskas, att
det sammanlagda beloppet för båda makarna motsvarar vad som skall utgå enligt
6 kap. 2 S eller 7 kap. 4 .

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 kap,

20
S'

Frågor
om förtidspension, invali-dileistillägg, invalidiietsersättning och vårdbidrag
avgöras i allmän försäkringskassa av en pensionsdelegation, bestående av sju
ledamöter Dessa äro ordföranden i kassans styrelse, som lillika för ordet i
delegationen, tvä av socialstyrelsen utsedda läkare, tvä av
riksförsäkringsverket utsedda ledamöter som skola hava särskild erfarenhet av
arbetsförhållanden och tvä av landstinget eller, om kassans verksamhetsområde
utgöres av enbart en kommun, av kommunfullmäktige utsedda ledamöter. Omfatlar
kassans verksamhetsområde tvä landstingskommuner eller landstingskommun och
kommun, som ej tillhör landslingskommun, skola landstingen eller landstinget
och kommunfullmäktige vardera utse en ledamot. Då skäl äro därtill mä regeringen
utse särskild ordförande i pensionsdelegation, » Senaste lydelse 1974:510,

Frågor
om förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag avgöras i allmän
försäkringskassa av en pensionsdelegalion, bestående av sju ledamöter. Dessa
äro ordföranden i kassans styrelse, som tillika för ordet i delegationen, två
av socialstyrelsen utsedda läkare, två av riksförsäkringsverket utsedda
ledamöter som skola hava särskild erfarenhet av arbetsförhållanden och två av
landstinget eller, om kassans verksamhetsområde ulgöres av enbart en kommun,
av kommunfullmäktige utsedda ledamöter. Omfattar kassans verksamhetsområde tvä
landstingskommuner eller landstingskommun och kommun, som ej tillhör landslingskommun,
skola landslingen eller landstinget och kommunfullmäktige vardera ulse en
ledamot. Då skäl äro därtill må regeringen ulse särskild ordförande i
pensionsdelegation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Suppleant för ordförande, som lillika är ordförande
i kassans styrelse, är den för honom utsedde suppleanten i styrelsen, såvida
icke regeringen förordnar annorlunda. För annan ordförande, så ock för annan
ledamot än ordförande utses en suppleant. Regeringen må dock föreskriva all för
envar av de av socialstyrelsen utsedda läkarna skola utses tvä suppleanter.

1 allmän försäkringskassa må med regeringens
medgivande fmnas flera pensionsdelegationer.

19 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försäkrad,
som vid utgången av visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa och ej
fyllt sextiosju år och ej heller för december månad samma år åtnjutit
ålderspension eller förtidspension enligt denna lag, skall för nämnda år lill
kassan eriägga sjukförsäkringsavgift under förutsättning att lill statlig inkomstskatt
beskattningsbar inkomsl beräknats för honom vid taxering året närmast efter
del år avgiften avser.

Försäkrad,
som vid utgången av visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa och ej
fyllt sextiofem är och ej heller för december månad samma år åtnjutit
ålderspension eller förtidspension enligl denna lag, skall för nämnda år till
kassan eriägga sjukförsäkringsavgift under förutsättning all lill statlig inkomstskall
beskattningsbar inkomsl beräknats för honom vid taxering året närmast efter
del år avgiften avser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 a

Avgift lill folkpensioneringen enligt 1 eller 3 ;;
skall utgå med tre och tre tiondels procent av det belopp, på vilkel avgiften
skall beräknas. 1 fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i I ;;
första slyckel förordningen (1958:295) om sjömansskall beräknas dock avgiften
efter den lägre procentsats som Konungen fastställer med motsvarande
lillämpning av 4 andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3
;:; skall ulgå med fyra och sju tiondels procent av det belopp, på vilkel
avgiften skall beräknas. I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i
I ;; första stycket förordningen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock
avgiften efter den lägre procentsats som regeringen fastställer med motsvarande
tillämpning av 4 ;:; andra stycket. Avgifterna tillföras slalen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1975
såvitt avser 6 kap. 2S första stycket, 7 kap. 4:;, 8 kap. 4;;, 18 kap. 20!; och
19 kap. 4 a;;, den 1 juli 1975 såvitt avser rubriken lill 9 kap., 9 kap. 2-5
iji; och 16 kap. I och 2 viS samt 5 >; andra styckel saml i övrigt den 1
juli 1976.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 23

Föreslagen
lydelse

2.
För försäkrad, som fyllt 65 år
under liden den I juli 1974-den 30 juni 1976 och som icke åtnjutil
ålderspension eller hel förtidspension, räknas de i 3 kap. 3 >; första
stycket och 4 kap. 3 i angivna högsta antalen dagar från och med den 1 juli
1976.

3.
Har försäkrad vid utgången av
juni månad 1976 åtnjutit pension med minskat belopp på grund av all för honom
ulgåtl ålderspension för tid före den månad varunder han fyllt 67 år, skall
pension som avses i 6 kap. 2!; andra eller tredje stycket, 7 kap. 4 >; andra
stycket, 8 kap. 4 tredje stycket, 12 kap. 2!; tredje eller Qärde stycket eller
13 kap. 4 >; minskas i enlighet med dessa lagrums lydelse före den 1 juli
1976.

För den som den I juli 1976 ej fyllt 67 är skall
dock minskning icke ske med högre belopp än som föranledes av det antal månader
varunder pension ulgäll före den 1 juli 1976 ökat med det antal månader som
därefter kan återstå till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller
65 år eller dessförinnan återkallar sin framställning om ålderspension.

4. Vid beräkning av ökning a v ålderspension enligt
6 kap. 2 >; andra stycket

eller 12 kap, 2 >; tredje stycket gäller följande. För försäkrad som den I

juli 1976 ej fyllt 67 år tages vid ökningens beräkning ej hänsyn lill lid

före den I juli 1976. För försäkrad som före den I juli 1976 fyllt 67 år

beräknas ökningen med tillämpning av lagrummen i deras äldre lydelse.

5.
Avgift till folkpensioneringen
enligt 19 kap. I eller 3 !; skall för år 1975 utgå med fyra och två tiondels
proceni av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas, 1 fråga om avgift som
avser tid före den 1 januari 1975 gäller 19 kap. 4a>; i sin äldre lydelse.

6.
Är försäkrad enligt beslut som
meddelats på grundval av äldre bestämmelser berättigad till
invaliditetslillägg, invaliditetsersättning eller värdbidrag för tid efter den
I juli 1975 skall förmånen ej minskas eller upphöra med mindre så skulle ha
sketl om de äldre beslämmelserna allljämi ägl tillämpning.

7.
Fönidspension för försäkrad som
är född år 1928 eller senare skall beräknas med tillämpning av 13 kap. 2 >;
i dess äldre lydelse om rätt till förmånen föreligger för tid före den I juli
1976,

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 24

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1969:205) om
pensionstillskott

dels all 2, 3 och 7 >;;; skall ha nedan angivna
lydelse,

delsatt i
lagen skall införas en ny paragraf, 2 a ,av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pensionstillskott utgör trettio procent
av basbeloppel,om ej annat följerav bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionslillskoilel ulgöra

den Ijuli 1969-den 30 juni 1970 tre.

den 1 juli 1970-den 30 juni 1971
sex,

den 1 juli 1971-den 30 juni 1972
nio.

den 1 juli 1972-den 30 juni 1973
tolv.

den 1 juli 1973-den 30 juni 1974
femlon,

den 1 juli 1974-den 30 juni 1975
aderton,

den 1 juli 1975-den 30 juni 1976
tjugoen.

den I juli 1976-den 30 juni 1977
tjugofyra.

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
tjugosju proceni av basbeloppet.

Pensionstillskott till
ålderspension, som börjat utgå tidigare eller

Pensionstillskott /;//
ålderspension eller änkepension utgör fyrtiofem procent av basbeloppet,om ej
annat följerav beslämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet till ålderspension eller änkepension utgöra

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977
tjugo fem,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
ljugonio,

den I juli 1978-den 30 juni 1979
trettiotre.

den 1 juli 1979-den 30 juni 1980
treliiosju,

den 1 juli 1980-den 30 juni 1981
fyrtioen procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspension,
som börjat ulgå tidigare eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1970:187,

s. 1976 Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

senare än från och med den månad varunder den försäkrade
fyller sexiiofem år, utgör det belopp som framkommer om de i första eller
andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i motsvarande mån som
pensionen skall minskas eller ökas enligl 6 kap. 2 >j andra eller tredje
Slyckel lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Nuvarande lydelse

senare än frän och med den månad varunder den försäkrade
fyller sextiosju år, utgör det belopp som framkommer om de i första eller
andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i motsvarande mån som
pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap, 2 > andra eller tredje
styckel lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring,

Pensionslillskoil lill
förtidspension, som enligt 7 kap. 2 \ andra eller tredje stycket lagen om
allmän försäkring ulgår med två tredjedelar eller hälften av hel
förtidspension, utgör motsvarande andel av pensionslillskoil som anges i forsla
eller andra stycket. Pensionstillskott Ulf fönidspension, som utgår for lid
efter det all ålderspension med stöd av 6 kap. 1 Iredje stycket lagen om
allmän försäkring upphön atl utgå. skall minskas med sex liondels proceni för
varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

Pensionstillskott till änkepension,
som enligt 8 kap. 4 ;; andra eller iredje slyckel lagen om allmän försäkring
utgår med minskat belopp, utgör det belopp som framkommer om de i första eller
andra stycket angivna procenttalen minskas i motsvarande mån.

2 a

Pensionstillskott lill förtidspension
utgör nittio proceni av basbeloppel. om ej annat följer av bestämmelserna
nedan i denna paragraf

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet lill förtidspension ulgöra

den I juli 1976-den 30 juni 1977
femtio,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
femtioåtta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

26

opaginerad Kontrollera mot PDF

den I juli 1978-den 30 juni 1979
sextiosex.

den 1 juli 1979-dcn 30 juni 1980
sjuttiofyra.

den I juli 1980-den 30 juni 1981
åtiiotvå proceni av basbeloppet.

Pensionslillskoil till förtidspension, som enligt 7 kap.
21 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäk-ringuigår med tvä
tredjedelar eller hälften av hel förtidspension. Ulgör motsvarande andel av
pensionslillskoil som anges i första eller andra stycket. Pensionslillskoil
till förtidspension. som utgår för tid efter del all ålderspension med stöd av
6 kap. 1 tredje styckel lagen om allmän försäkring upphön all utgå, skall
minskas med sex liondels proceni för varie månad under vilken ålderspensionen
utgått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pensionstillskott ulgår ej i den
mån det tillsammans med vad den försäkrade har rätt alt uppbära i
till-läggspension i form av ålderspension, fortidspension och änkepension
överstiger vid

ålderspension, som börjat utgå frän
och med den månad varunder den försäkrade fyller sexiiosju år, trettio procent
av basbeloppet.

Pensionslillskoil /;//
ålderspension eller änkepension utgår ej i den mån det tillsammans med vad den
försäkrade har räll att uppbära i tilläggspension i form av ålderspension och
änkepension överstiger vid

ålderspension, som börjat ulgå från
och med den månad varunder den försäkrade fyller sexiiofem år, under tiden

den I juli 1976-den 30 juni 1977
trettiofyra,

den I juli 1977-den 30 juni 1978
trettioåtta,

den I juli 1978-den 30 juni 1979
fyrtiotvå,

saml från och med den 1 juli 1979
fyniofem proceni av basbeloppet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1971:276,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ålderspension, som börjat ulgå lidigare eller
senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexiiosju år.
det belopp som framkommer om trettio procent av basbeloppet minskas eller ökas
i motsvarande mån som pensionen minskas eller ökas enligl 6 kap. 2 >;
andra eller iredje stycket lagen om allmän försäkring,

förtidspension
trettio procent av basbeloppel eller, om den enligl 7 kap. 2 andra eller
tredje styckel lagen om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller
hälften av hel förtidspension eller enligt 7 kap. 4 andra stycket samma lag
eljest utgår med minskat belopp, del belopp som framkommer om trettio procent
av basbeloppet minskas i motsvarande mån,

änkepension trettio procent av basbeloppel eller,
om den enligl 8 kap. 4 >; andra eller tredje stycket lagen om allmän
försäkring utgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om trettio procent
av basbeloppet minskas i motsvarande män.

Föreslagen lydelse

ålderspension, som börjat utgå tidigare eller
senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år,
det belopp som framkommer om ovan nämnda procenttal minskas eller ökas i
motsvarande mån som pensionen minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 S andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring;

änkepension ovan för olika lider angivna procenttal
eller, om den enligl 8 kap. 4 5; andra eller iredje slyckel lagen om allmän
försäkring ulgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om nämnda
procenttal minskas i motsvarande mån.

Pensionstillskoti till förtidspension utgår ej i
den mån det lillsammans med vad den försäkrade har rätt atl uppbära i
tilläggspension i form avförtidspension eller änkepension överstiger under
tiden

den f juh 1976-den 30 juni 1977 sextioåtta.

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 sjuttiosex,

den I juli 1978-den 30 juni 1979 åttiofyra

samt från och med den I juli 1979 nittio procent av
basbeloppet.

Utgår
förtidspension enligt 7 kap. 2 't andra eller tredje stycket lagen om allmän
försäkring med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension eller
utgår förtidspension enligt 7 kap. 4 i- andra stycket samma lag eljest med
minskal belopp, utgör pensionstillskottet del belopp som framkommer om de i
föregående stycke nämnda procenttalen minskas i motsvarande mån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

28

opaginerad Kontrollera mot PDF

Närmare
föreskrifter för lillämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller, efter
Konungens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

Närmare
föreskrifier för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.
Denna lag träder i kraft den I
januari 1975 såvitt avser 7 ;; och i övrigl den I juli 1976.

2.
Äldre bestämmelser gäller
fonfarande i fråga om pensionstillskott för lid före den 1 juli 1976.

3.
Har pension minskals eller
ökats med tillämpning av punkten 3 eller 4 övergångsbestämmelserna lill lagen
(1974:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall
pensionstillskott till pensionen minskas eller ökas i motsvarande män.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:392) om
hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension'

dels att i 2, 5 och 17 ;;S ordet
"Konungen" och böjningsform av detta ord skall bytas ul mol
"regeringen" i motsvarande form,

dels alt 1 och 3 ;;;
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Hustrutillägg tillkommer för tid före den månad, då
hustrun fyller sextiosju år,hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av
ålderspension eller förtidspension, därest hustrun fyllt sextio år och själv
ej åtnjuter folkpension och makarna varit gifta minsl fem år. När särskilda
skäl äro därtill, må hustrulillägg ulgå, oaktat hustrun ej fyllt sextio är
eller makarna varil gifta kortare tid än fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat följer av vad i
4 stadgas, för är räknat motsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda
beloppet av folkpension i form av ålderspension till tvä makar jämte två
pensionstillskott enligt lagen om pensionstillskott saml å andra sidan
folkpension i form av ålderspension till ogift jämte elt sådant
pensionstillskott, ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknade för år
och under förutsättning atl de börjat utgå frän och med den månad varunder den
pensionsberättigade fyllt sextiosju år.

1

Föreslagen
lydelse

Hustrutillägg tillkommer för tid före den månad, dä
hustrun fyller sextiofem år. hustru lill den, som åtnjuter folkpension i form
av ålderspension eller fönidspension, därest hustrun fyllt sextio är och själv
ej åtnjuter folkpension och makarna varit gifta minst fem år. När särskilda
skäl äro därtill, må hustrulillägg ulgå, oaktat hustrun ej fyllt sextio år
eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat följer av vad i 4
>; stadgas, för år räknat motsvara skillnaden mellan å ena sidan
sammanlagda beloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar
jämte två pensionstillskott lill ålderspension enligt lagen om
pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av ålderspension till
ogift jämte elt sådani pensionslillskoil, ålderspensionerna och
pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning att de börjat utgå
från och med den månad varunder den pensionsberättigade fyllt sexiiofem år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hustrulillägg
eller kommunall bostadstillägg må ej utgå till ålderspension, som den lill
sådan pension berättigade åtnjuter för tid före den månad varunder han fyller
sextiosju år.

Hustrutillägg
eller kommunall bostadstillägg må ej utgå lill ålderspension, som den till
sådan pension berättigade åtnjuter för lid före den månad varunder han fyller
sextiofem år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft såvitt avser 2, 5 och 17 ;;>; den och i övrigt den 1 juli
1976.

januari
1975

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1954:243)om yrkesskadeförsäkring delsatt i 2,3,5,6,
12, 32, 36, 39, 41, 48, 58 och 59 Sj ordet "Konungen"

och
böjningsform av delta ord skall bytas ut mot "regeringen" i
motsvarande

form,
dels att 16 och 20!;5 skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Har olycksfall eller inverkan, som avses i 6 ?,
efter upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört under längre eller
kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av densamma
med minst en tiondel, utgives undertiden livränta till den skadade. Medför
samma olycksfall eller inverkan ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenning skall
utgå, äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden.
Livräntan beräknas på grundval av den skadades åriiga arbetsförtjänst, i
förekommande fall nedsatt efter vad i tredje slyckel sägs,
(ersättningsunderlaget) samt utgår för tid till och med månaden närmast före
den, under vilken han fyller sextiosju år, med belopp som för år räknat
motsvarar

a)
vid föriusi av arbetsförmågan:
elva tolftedelar av ersättningsunderlaget,

b)
vid nedsättning av arbetsförmågan
med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen svarande del av
ersättningsunderiaget, minskad med en tolftedel av detla, och

Föreslagen
lydelse

16
'

Har olycksfall eller inverkan, som avses 16;;,
efter upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört under längre eller
kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av densamma
med minst en tiondel, utgives under liden livränta till den skadade. Medför
samma olycksfall eller inverkan ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenningskall
ulgå, äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden.
Livräntan beräknas på grundval av den skadades åriiga arbetsförtjänst, i
förekommande fall nedsatt efter vad i Iredje slyckel sägs,
(ersättningsunderiaget) samt utgår för tid till och med månaden närmast före
den, under vilken han fyller sexiiofem år, med belopp som för år räknat
molsvarar

a)
vid föriusi av arbetsförmågan:
elva tolftedelar av ersättningsunderiaget,

b)
vid nedsättning av arbetsförmågan
med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen svarande del av
ersättningsunderiaget, minskad med en tolftedel av della, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1967:916,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nu va rande lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre
än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget, som
svarar mot graden av nedsättningen.

För
tid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sexiiosju är, ulgör
livräntan tre fjärdedelar av det belopp, vanill livräntan skall beräknas
jämlikt första stycket.

Föreslagen lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än
tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersättningsunderiaget, som svarar
mot graden av nedsättningen.

För
lid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sexiiofem år, utgör
livräntan tre fjärdedelar av det belopp, vartill livräntan skall beräknas
jämlikt första stycket. Vid fastställande av ersättningsunderiaget medräknas
årlig arbetsförtjänst, i vad den icke överstiger två gånger basbeloppet vid
ingången av det år dä skadan inträffade, lill hela sitt belopp, i vad den
överstiger två men ej tre gånger nämnda basbelopp, till tre Gärdedelar och i
vad den överstiger Ire gånger nämnda basbelopp, till hälften.

Pä
ansökan av den skadade må På ansökan av den skadade må

vas föreligga,
besluta all livränta eller del därav eller livränta för viss tid skall
utbytas mot elt belopp för en gång, motsvarande högst de utbytta
livräntebeloppens kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fastställas av
Konungen.

försäkringsrådet,
när skäl därtill prö- lörsäkringsrådel, när skäl därtill prö-

vas föreligga,
beslula att livränta eller del därav eller livränta för viss tid skall utbytas
mot ett belopp för en gång, motsvarande högst de utbytta livräntebeloppens
kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fastställas av regeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Änka efter den avlidne äger uppbära livränta, så
länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall för lid lill och med månaden
närmast före den under vilken änkan fyller sextiosju år, motsvara en tredjedel
och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes åriiga arbetsförtjänst. Levde
makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad, skall livränta dock ej utgå till
änkan med mindre hon enligt dom eller avtal var berättigad till underhåll av
den avlidne.

20

Änka efter den avlidne äger uppbära livränta, så
länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall för tid till och med månaden
närmast före den, under vilken änkan fyller sextiofem år, motsvara en
tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes åriiga
arbetsförtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad, skall
livränta dock ej ulgå till änkan med mindre hon enligt dom eller avial var
berättigad till underhåll av den avlidne.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse 1967:916,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Var den avlidne ogift, skall livränta efter samma
grunder som angivits i första stycket utgå till ogift kvinna, som sedan
avsevärd tid sammanlevde ined den avlidne under äktenskapsliknande
förhållanden, så ock till kvinna, som var trolovad med den avlidne och som
hade eller hafl barn med honom eller var havande med barn till honom. Har
kvirina som nu nämnts varit gift och äger hon åtnjuta underhåll av sin
förutvarande man eller,om han är avliden, i egenskap av eflerievande lill
honom uppbära livränta, pension -annan än folkpension eller tilläggspension
-skadestånd eller annan därmed jämföriig ersättning, som skall upphöra att
utgå därest hon ingår nytt äktenskap, skall för tid, under vilken hon äger
rätt till dylik förmån, henne tillkommande livränta enligt delta stycke
minskas med vad som svarar mot värdet av förmånen. Avdrag som nu sagts skall
ock ske för vad kvinnan äger uppbära i livränta efter man, med vilken hon
lidigare sammanlevat under äktenskapsliknande förhållanden eller varil
trolovad.

Rätten
till livränta enligt första eller andra stycket upphör, därest den
efterlevande avsevärd lid under äktenskapsliknande förhällanden sammanlever
med annan.

Efterlämnar
den som avlidit änkling och kommer denne genom dödsfallet att sakna
erforderligt underhåll, skall livränta tillerkännas honom efter vad som med
hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock ulgå endast så
länge änklingen lever ogift samt mä för tid till och med månaden närmast före
den, under vilken han fyllerspx-liosju år, motsvara högst en tredjedel och för
tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

Var
den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
ä särskilda tider utgiva bidrag lill förutvarande make, äger denne, så länge
bidraget skolat utgå, erhålla livränta med belopp, som motsvarar bidraget.
Livräntan må dock för lid lill och med månaden närmast före den, under vilken
den berättigade fyller sextiosju år. motsvara högst en tredjedel och

Efterlämnar
den som avlidit änkling och kommer denne genom dödsfallet alt sakna
erforderligt underhåll, skall livränta tillerkännas honom efter vad som med
hänsyn lill omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå endast så
länge änklingen lever ogift samt mä för tid till och med månaden närmast före
den, under vilken han fyller iex-tiofem år. motsvara högsl en tredjedel och
för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas åriiga arbetsförtjänst.

Var
den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
å särskilda tider utgiva bidrag lill förutvarande make, äger denne, så länge
bidraget skolat utgå, erhålla livränta med belopp, som motsvarar bidraget.
Livräntan må dock för lid till och med månaden närmast före den, under vilken
den berättigade fyller sexiiofem år, motsvara högst en tredjedel och

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 129

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 34

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

för
tid därefter högst en Ijärdedel av för tid därefter högst en fjärdedel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst, den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Finnas
flera livränteberättigade och skulle enligt ovan angivna beräkningsgrunder
livräntornas sammanlagda belopp överstiga en tredjedel av den avlidnes årliga
arbelsförijänsi, skola livräntorna, så länge anledningen härtill fonfar,
nedsättas proportionellt så att de tillhopa uppgå till nyssnämnda andel av den
årliga arbetsförtjänsten,

Skall
livränta, varom sägs i denna paragraf, utgå så länge livräntetagaren lever ogift
och ingår han äktenskap före fyllda sextio år, utgives ett belopp för en gång,
motsvarande tre årsbelopp av livräntan, beräknad på grundval av det
mänadsbelopp vartill livräntan uppgick den månad äktenskapet ingicks eller
vartill den skulle ha uppgått nämnda månad utan hänsyn till stadgandena i
nästföregående stycke och i 23 >;.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 2, 3, 5, 6
och 12, 16-:; tjärde stycket, 32, 36, 39, 41, 48, 58 och 59 S den I januari
1975 och i övrigt den 1 juli 1976. De nya bestämmelserna i 16 5; första och
andra styckena saml 20 j äger icke lillämpning i fråga om skada, som inträffat
före den I juli 1976, och ej heller i fråga om skada, som yppats senare, däresl
den skadade icke efter lagens ikraftträdande varit utsatt för inverkan av sådan
art, som orsakat skadan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129

5
Förslag till

Lag
om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom förordnas
i fråga om militärersättningsförordningen (1950:261) delsatll U,6;; 1 mom.,
14och 23 Si; ordet "Konungen" och böjningsform av detta ord skall
bytas ut mol "regeringen" i motsvarande form, dels att 6;; 3 mom, och
7 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom.' Har olycksfallet efter upphörande av därav
förorsakad sjukdom medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av
arbetsförmågan eller nedsättning av denna med minst en tiondel, utgives, där
ej annal följer av 5 mom., livränta under tiden till den skadade. Medför samma
olycksfall ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenning skall ulgå, äger den
skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden. Livräntan beräknas på
grundval av den skadades åriiga arbetsförtjänst, i förekommande fall nedsatt
efter vad i tredje stycket sägs, (ersättningsunderiaget) samt utgår för lid
till och med månaden närmast före den, under vilken han fyller sexiiosju år.
med belopp som för år räknat motsvarar

a)
vid föriusi av arbetsförmågan:
elva tolftedelar av ersättningsunderiaget,

b)
vid nedsättning av arbetsförmågan
med minst tre tiondelar: en mol graden av nedsättningen svarande del av
ersättningsunderiaget, minskad med en tolftedel av delta, och

3
mom. Har olycksfallet efter upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört
under längre eller kortare tid beslående föriusi av arbetsförmågan eller
nedsättning av denna med minsl en tiondel utgives, där ej annal följer av 5
mom., livränta under tiden lill den skadade. Medför samma olycksfall ånyo sjukdom,
pä grund varav sjukpenning skall utgå, äger den skadade dock icke uppbära
livräntan under sjukdomstiden. Livräntan beräknas pä grundval av den skadades
ärliga arbetsförtjänst, i förekommande fall nedsatt efter vad i iredje stycket
sägs, (ersättningsunderiaget) saml utgår för tid till och med månaden närmast
före den, under vilken han fyller sextiofem år, med belopp som för är räknat
motsvarar

a)
vid föriusi av arbetsförmågan:
elva tolftedelar av ersättningsunderiaget,

b)
vid nedsättning av arbetsförmågan
med minst tre tiondelar; en mot graden av nedsättningen svarande del av
ersättningsunderiaget, minskad med en tolftedel av detta, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste lydelse 1967:918,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än
tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersättningsunderiaget, som svarar
mot graden av nedsättningen.

För
tid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sextiosju år, utgör
livräntan tre fjärdedelar av det belopp, vartill livräntan skall beräknas
jämlikt första stycket.

Föreslagen lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än
tre tiondelar: den del av ivå tredjedelar av ersättningsunderiaget, som svarar
mol graden av nedsättningen.

För
tid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sextiofem år, utgör
livräntan tre fjärdedelar av del belopp, vartill livräntan skall beräknas
jämlikt första stycket.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Vid fastställande av ersättningsunderiaget
medräknas ärlig arbetsförtjänst, i vad den icke överstiger två gånger
basbeloppel enligt 1 kap. 6 iJ lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän
försäkring vid ingången av det år då skadan inträffade, lill hela sill belopp,
i vad den överstiger två men ej tre gånger nänmda basbelopp, lill tre
Ijärdedelar och i vad den överstiger tre gånger nämnda basbelopp, till hälften.

På
ansökan av den skadade må På ansökan av den skadade må

vas föreligga,
besluta att livränta eller del därav eller livränta för viss tid skall
utbytas mot ett belopp för en gång, motsvarande högsl de utbytta livräntebeloppens
kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fast-stiillas av regeringen.

lörsäkringsrådel,
när skäl dänill prö- försäkringsrådet, när skäl därtill prö-

vas föreligga, besluta att livränta eller del därav eller livränta
för viss tid skall utbytas mol ett belopp för en gång, motsvarande högst de utbytta
livräntebeloppens kapitalvärde enligl beräkningsgrunder som fastställas av
Konungen.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2
mom.' Änka efter den avlidne äger uppbära livränta, sä länge hon lever ogift.
Livräntans belopp skall för lid till och med månaden närmast före den, under
vilken änkan fyller sexiiosju år, motsvara en tredjedel och for tid därefter
en fjärdedel av den avlidnes årliga arbeis-förijänsi. Levde makarna åtskilda
efter vunnen hemskillnad, skall livränta dock ej utgå till änkan med

2
mom. Änka efter den avlidne äger uppbära livränta, så länge hon lever ogift.
Livräntans belopp skall för tid till och med månaden närmast före den, under
vilken änkan fyller sextiofem är, motsvara en tredjedel och för tid därefter en
Oiirdedel av den aviidnes årliga arbeisförtjänsi. Levde makarna åtskilda efter
vunnen hemskillnad, skall livränta dock ej utgå lill änkan med mindre hon en-

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse 1967:918

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

ligt dom eller avtal var
berättigad till underhäll av den avlidne.

mindre
hon enligt dom eller avtal var berättigad lill underhåll av den avlidne.

Var
den avlidne ogift, skall livränta efter samma grunder som angivits i första
stycket ulgå till ogift kvinna, som sedan avsevärd tid sammanlevde med den avlidne
under äktenskapsliknande förhållanden, så ock lill kvinna, som var trolovad
med den avlidne och som hade eller haft barn med honom eller var havande med
barn till honom. Har kvinna som nu nämnts varil gift och äger hon ålnjula
underhåll av sin förutvarande man eller, om han är avliden, i egenskap av
efterlevande till honom uppbära livränta, pension -annan än folkpension eller
tilläggspension-skadestånd eller annan därmed jämförlig ersättning, som skall
upphöra att ulgå därest hon ingår nytt äktenskap, skall för lid, under
vilken hon äger rätt till dylik förmän, henne tillkommande livränta enligl
detta stycke minskas med vad som svarar mol värdet av förmånen. Avdrag som nu
sagts skall ock ske för vad kvinnan äger uppbära i livränta efter man, med
vilken hon tidigare sammanlevat under äktenskapsliknande förhållanden eller
varit trolovad.

Rätten
till livränta enligt första eller andra styckel upphör, därest den
eflerievande avsevärd tid under äktenskapsliknande förhällanden sammanlever
med annan.

Efterlämnar
den som avlidit änkling och kommer denne genom dödsfallet att sakna
erforderligt underhäll, skall livränta tillerkännas honom efter vad som med
hänsyn lill omsländigheierna prövas skäligt. Livränta må dock ulgå endast så
länge änklingen lever ogift saml må förtid till och med månaden närmast
föreden, under vilken han fyller 5cx-liosju år. motsvara högst en tredjedel och
för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av
lagstadgad underhållsskyldighet å särskilda lider utgiva bidrag till
förutvarande make. äger denne, så länge bidraget skolat utgå, erhålla livränta
med belopp, som motsvarar bidraget. Livräntan mä dock för lid lill och med mä-

Efterlämnar den som avlidit änkling och kommer
denne genom dödsfallet att sakna erforderiigt underhåll, skall livränta
tillerkännas honom efter vad som med hänsyn lill omständigheterna prövas
skäligt. Livränta må dock utgå endasl så länge änklingen lever ogift samt må
för tid till och med månaden närmast före den, under vilken han (yller.sexiiofem
år, motsvara högsl en tredjedel och för lid därefter högst en fjärdedel av den
avlidnas årliga arbetsförtjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av
lagstadgad underhållsskyldighet å särskilda tider utgiva bidrag till
förutvarande make, äger denne, så länge bidraget skolat ulgå, erhålla livränta
med belopp, som motsvarar bidraget. Livräntan mä dock för tid lill och med mä-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 38

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

nåden
närmast före den, under vil- nåden närmast före den, under vil

ken den berättigade fyller sexiiosju ken den berättigade fyller sextiofem

år, motsvara högst en tredjedel och år, motsvara högsl en tredjedel och

för tid därefter högst en fjärdedel av för tid därefter högst en fjärdedel av

den avlidnes årliga arbelsförijänsi. den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Finnas flera livränteberättigade och skulle enligt
ovan angivna beräkningsgrunder livräntornas sammanlagda belopp översliga en
tredjedel av den avlidnes åriiga arbetsförtjänst, skola livräntorna, så länge
anledningen hänill fortfar, nedsättas proportionellt så att de tillhopa uppgå
lill nyssnämnda andel av den åriiga arbetsförtjänsten.

Skall
livränta, varom sägs i detla mom., utgå så länge livräntetagaren lever ogift
och ingår livräntetagaren äktenskap före fyllda sextio år, utgives ell belopp
för en gäng, motsvarande tre årsbelopp av livräntan, beräknad utan hänsyn lill stadgandena
i nästföregående stycke och i 5 mom. här nedan.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 1 ;;, 6 S I
mom, och 3 mom. fjärde styckel, 14 och 23 ;;>; den 1 januari 1975 och i
övrigl den 1 juli 1976. De nya beslämmelserna i 6 3 mom. första och andra
styckena saml 7 ?; 2 mom, äger icke lillämpning i fråga om skada, som inträffat
före den 1 juli 1976.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 39

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren
1975-1979 till försäkringen för tilläggspension

Härigenom förordnas, med ändring av vad som
föreskrivits i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren
1975-1979 till försäkringen för tilläggspension, att den i 19 kap. 5 >;
lagen (1962:381) om allmän försäkring nämnda procenlsalsen för uttag av avgift
till försäkringen för tilläggspension skall för vart och ett av åren 1977-1979
utgöra elva och tre fjärdedels procent.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, dä
lagen enligt därå meddelad uppgifi utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 40

Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet
den 7 juni 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON,statsråden
STRÄNG. JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON, SIGURDSEN, GU.STAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-

-WALLÉN.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
förbäiirade folk-pensionsförmåner och en lagstadgad sänkning av den allmänna
pensionsåldern och anför.

1
Inledning

Pensionsålderskommittén' har i februari 1974 i ett
delbetänkande (SOU 1974:15) Sänkt pensionsålder m. m. lagt fram utredning och
förslag i vissa frågor om den allmänna pensioneringens framtida utformning.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens handikappråd, statens
avtalsverk, statens personalpensionsverk, försäkringsinspektionen,
länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands
län. Svenska kommunförbundel. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Handikappförbundens centralkommitté (HCK), De handikappades
riksförbund (DHR), Försäkringskasseförbundet, Pensionärernas riksorganisation
(PRO), Svenska personalpensionskassan (SPP), Svenska försäkringsbolags
riksförbund. Kommunernas pensionsanslalt (KPA) samt Folksam, Några
remissinstanser har bifogat yttranden som de inhämtat. Yttrande har därjämte
kommit in från Riksförbundet för utvecklingsstörda barn.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt
riksförsäkringsverket att undersöka lill-lämpningen av gällande regler om
invaliditetslillägg, invaliditetsersättning och vårdbidrag har verket i
februari 1974 lagl fram utredning och förslag om förbättrade vårdbidrag och
invaliditetsersättningar frän folkpensioneringen (Stencil S 1974:1), Efter
remiss har yttranden över riksförsäkringsverkels förslag avgells av
socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, slatens

' (S
1970:40) Ledamöter presidenten Liss Granqvist, ordförande, generaldirektören
Gunnar Danielson saml riksdagsledamöterna Alvar Andersson, Göran Karlsson, Ingemar
Mundebo. Yngve Persson och Carl Göran Regnéll.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 41

handikappråd,
försäkringsinspektionen, statens personalpensionsverk, länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus, Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands län, Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO, SACO, SAF, HCK, DHR, Svenska
diabetesförbundet. Försäkringskasseförbundet, PRO, SPP samt KPA. Några
remissinstanser har bifogat yttranden som de inhämtat. Yttranden har därjämte
kommit in frän Riksförbundet för utvecklingsstörda barn. Svenska
psoriasisförbundet och Hörselfrämjandets riksförbund.

Jag avser nu att ta upp de i dessa utredningar
behandlade frågorna om dels en lagstadgad sänkning av den allmänna
pensionsåldern och dels höjningar av folkpensionens grundbelopp, höjda
pensionstillskoti för dem som saknar ATP eller som har låga ATP-belopp, bättre
pensionsförmåner för unga invalider och andra förtidspensionärer samt
förbättrade värdbidrag och invaliditetsersättningar från folkpensioneringen,

2 Gällande bestämmelser

2.1 Inledning

Den allmänna pensioneringen enligt lagen (1962:381
)om allmän försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension (ATP).
Inom båda dessa system utgår pension i form av ålderspension, förtidspension
och familjepension (änkepension och barnpension). Dessutom förekommer inom
folkpensioneringen vissa tilläggsförmåner.

Pensionsförmånerna från den allmänna försäkringen
och flertalet av till-läggsförmånerna är ställda i relation till det s, k,
basbeloppet, vilket för maj månad 1974 utgör 8 500 kr. Basbeloppet, som
fastställs för varje månad, följer pä grundval av konsumentprisindex
skiftningar i prislägel. Till följd härav anpassas pensionsförmånernas storiek
efter penningvärdeutvecklingen.

2.2 Folkpension

Folkpension tillkommer i princip varje svensk
medborgare som är bosalt i Sverige eller som varit mantalsskriven här för det
år under vilket han fyllt 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan (5
kap. 1 >; AFL). Genom konventioner har också utländska medborgare av vissa
nationaliteter på särskilda villkor tillförsäkrats folkpensionsförmåner

Ålderspension (6 kap, AFL) utgår fr, o, m. den
månad varunder den försäkrade fyller 67 är. På framställning av försäkrad kan
ålderspension ulgå lidigare. dock tidigast fr, o m, den månad då han uppnår 63
ärs ålder. Förlida uttag skall göras samtidigt för folkpension och
tilläggspension. Pensions-uttaget kan också uppskjutas.

Tas ålderspensionen ut i förtid, minskas pensionen
med 0,6% för varje månad som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av
den månad

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 42

då
den försäkrade fyller 67 är. Uppskjuts uttaget ökas pensionen på motsvarande sätt.
Hänsyn tas dock härvid inte till tid efter den månad under vilken den
försäkrade fyller 70 år och inte heller till tid, då den försäkrade åtnjutit
tilläggspension i form av ålderspension eller saknat rätt till folkpension.
Framställning om fönida uttag av ålderspension kan återkallas. Reduktionen av
pensionen vid förtida uttag är - liksom ökningen vid uppskjutet uttag -
livsvarig och bygger på försäkringsmatematiska beräkningsgrunder.
Ålderspension som uttas vid 67 års ålder utgör för en ensam pensionär 90 % av
basbeloppet och för vardera av två makar 70 % av basbeloppet,

Fönidspension (7 kap. AFL) utgår till försäkrad,
som fyllt 16 är, för lid före den månad, då han fyller 67 år eller
ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga på
grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska
prestationsförmågan är nedsatt med minsl hälften och nedsätlningen kan anses
varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den
antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätl till folkpension i
form av sjukbidrag. Sjukbidraget är begränsat till viss tid. I övrigt gäller
samma beslämmelser som för förtidspension,

Rält lill förtidspension tillkommer också arbetslös
försäkrad, som fyllt 60 år och som lill följd av arbelslöshet uppburit
ersättning från erkänd arbetslöshetskassa under den längsta lid sådan
ersättning kan utgå eller uppburit kontant arbetsmarknadsstöd under 450 dagar.
Såsom ytterligare förutsättning för rätt lill förtidspension i dessa fall
gäller att den försäkrades möjlighet atl bereda sig fonsatl inkomsl genom
sådant arbete som han tidigare ulfört eller genom annat tillgängligt lämpligt
arbele är nedsatt med minst hälften och att nedsättningen kan anses varaktig,

Fönidspensionens sloriek graderas efter den
försäkrades förmåga eller möjlighet atl bereda sig inkomst genom arbete så atl
försäkrad, vars förmåga eller möjlighet är nedsatt i sädan grad alt intet eller
endast ringa del därav återstår, är berättigad till hel förtidspension. Är
förmågan eller möjligheten nedsatt i mindre grad men likväl med avsevart mer än
hälften, utgår två tredjedelar av hel fönidspension. I övriga fall utgår halv
förtidspension.

Hel förtidspension utgår med samma belopp som en
ålderspension som tas ut vid 67 års ålder.

Ålders- och förtidspension kan höjas med
barntillägg, hustrulillägg, kommunalt bostadstillägg, invaliditetstillägg och
pensionstillskoti. Till ålderspension, som utbetalas före 67 års ålder kan
dock de tre förstnämnda tilläggen inte utgå (9 kap, AFL).

Om förmågan eller möjligheten alt bereda sig
inkomst genom arbete väsentligt förbättrats för en försäkrad som åtnjuter
förtidspension, skall pensionen dras in eller minskas med hänsyn till
förbättringen (16 kap, 7 S AFL).

Vid tillämpningen av folkpensioneringens
beslämmelser om ålderspension och fönidspension likställs gift
pensionsberättigad,,som stadigvarande lever åtskild från sin make, med ogift
pensionsberättigad om inte särskilda skäl

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 43

föranleder
till annat. Med gift pensionsberättigad likställs ä andra sidan pensionsberättigad,
som stadigvarande sammanbor med någon, med vilken han varit gift eller har
eller har hafl barn (10 kap. 1 !; AFL),

Familjepension
(8 kap. AFL) utgår i form av änkepension och barnpension.

En änka har rätt lill änkepension under
förutsättning att hon inte åtnjuter ålderspension. Hon skall dessutom antingen
ha uppnått 36 års ålder vid mannens död och varil gift med honom i minst fem år
eller ha vårdnaden om och stadigvarande bo tillsammans med barn under 16 år,
som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan.
Upphör änka all ha barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes
rätt till pension i fonsättningen anses som om mannen avlidit då barnet
upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet varat till nämnda
lidpunkt.

För änka, vars rält till änkepension grundar sig på
sammanboende med barn under 16 år eller som vid mannens död eller den därmed
jämställda tidpunklen fyllt 50 år, utgår änkepensionen med samma belopp som ålderspension
från 67 år fören ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen med
1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den lidpunki då
hon upphörde all ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år. 1 förekommande
fall kan jämte änkepension utgå kommunalt bostadstillägg och
pensionstillskott. Fr. o. m. den månad då änkan fyller 67 år utbyts - i motsats
till vad som är fallet inom tilläggspensioneringen - änkepension mol
ålderspension.

Med änka likställs i fråga om rätl till änkepension
ogift eller fränskild kvinna eller änka under förutsättning att kvinnan
stadigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild man eller änkling vid
dennes död och tidigare varil gift med honom eller har eller har haft barn med
honom. Änkepension dras in om änkan ingår nytt äktenskap. Uppfyller en änka
förutsättningarna för rätt till två eller flera av förmånerna barnpension,
förtidspension, änkepension eller hustrutillägg, utgår endast en av
förmånerna.

Barnpension utgår till barn under 18 är, vars fader
eller moder eller båda föräldrar avlidit. Rätt till barnpension föreligger dock
inte om barnet är adopterat av annan än den avlidne eller dennes make.

Barnpension utgör 25 % av basbeloppet efter var och
en av föräldrarna. Barnpension ulgår dock alllid med sådant belopp att
pensionen, tillsammans med barnet tillkommande ATP i form av barnpension, ulgör
60% av basbeloppet om båda föräldrarna avlidit, 30% av basbeloppet om barnet
samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott
och 40% av basbeloppel i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av föräldrarna.
I sistnämnda fall inräknas även sådan folkpension i form av änkepension, som
utgår till kvinna som är barnels mor eller som varil gift med barnets far eller
har eller har hafl barn med honom, under förutsättning att barnet och kvinnan
stadigvarande sammanbor. Om flera barn är be-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 44

rälligade
till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen lika mellan barnen.

Reglerna om samordning mellan pensionering och
sjukförsäkring betyder bl, a. följande. Enligt 3 kap. 3 si AFL har den som
åtnjuter hel förtidspension inle rätl lill sjukpenning. En försäkrad, som
åtnjutit hel förtidspension under månaden närmast före den under vilken han
uppnått 67 års ålder, har inte heller som ålderspensionär rätt till
sjukpenning. Annan ålderspensionär har, om han vid sidan av ålderspensionen har
inkomst av förvärvsarbete, rätl lill sjukpenning för 180 dagar efter ingången
av den månad under vilken han fyllt 67 år eller fr, om, vilken han dessförinnan
gjort förtida uttag av ålderspension. Den s, k, hemmamakeförsäkringen upphör
senast fr, o, m, månaden efter den då 67-årsåldern uppnås. En försäkrad kan
vidare efter ingången av den månad under vilken han fyllt 67 år eller fr, o, m.
vilken han dessförinnan gjort förlida uttag av ålderspension få ersättning för
sjukhusvård i sammanlagt högst 365 dagar. De nu angivna dagantalen gäller i
ett för allt, antingen del är fråga om en .sammanhängande sjukperiod eller
dagarna är uppdelade på flera sådana perioder.

2.3
Tilläggsrérmäner m. m. inom folkpensioneringen

Tilläggsförmånerna inom folkpensioneringen utgörs
av barntillägg, invalidiieisiillägg, pensionstillskott, hustrulillägg och
kommunalt bostadstillägg. Härtill kommer de fristående folkpensionsförmånerna
invaliditetsersättning och vårdbidrag.

Till ålders- eller förtidspension utgår barntillägg
för varje barn under 16 år lill den försäkrade eller hans hustru, om den
försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet.
Barntillägg ulgår inte till ålderspension som den försäkrade uppbär för tid
före 67 är eller till pension som tillkommer gift kvinna som sammanbor med sin
make,

Bannlillägget ulgör 25% av basbeloppet. Om barnet
är berättigat lill barnpension ulgör del 10% av basbeloppel. Ulgår
förtidspension med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension,
nedsätts barnlillägget på motsvarande sätt. Åtnjuter den försäkrade ATP
minskas honom tillkommande barnlillägg med hälften av tilläggspensionen i den
män denna för är räknat överstiger halva basbeloppel.

Invalidiieisiillägg är en förmån som i vissa fall
kompletterar ålders- eller förtidspension. Sådant tillägg utgår om den
försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade
tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan under förutsättning att
hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllde 63 år. Tillägget utgår
vidare om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade
uppnått 63 års ålder. Invaliditetslillägg kan slutligen utgå till försäkrad
som uppbär partiell förtidspension, Föruisältning är alt den försäkrade utför
förvärvsarbete men

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 45

på
grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd
fortlöpande hjälp av annan person eller fär vidkännas betydande merutgifter för
färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet. Med förvärvsarbetande
jämställs den som studerar om han är berättigad till studiehjälp eller
studiemedel eller bara pä grund av behovsprövning är utesluten från sädan
förmän (9 kap. 2 S AFL).

Invaliditetstillägg utgår inte till försäkrade som
stadigvarande vårdas på vissa anstalter.

Invaliditetstillägg
ulgör 30% av basbeloppet per år.

Invaliditetsersälining
utgår lill vissa försäkrade som fyllt 16 år och som inte åtnjuter pension
enligt AFL. Sådan ersättning tillkommer dels försäkrad som är blind, om
blindheten inträtt innan han fyllde 63 år, dels försäkrad som utför
förvärvsarbete om han pågrund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion
behöver avsevärd fonlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande
merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för atl kunna utföra
förvärvsarbetet. Liksom i fråga om invaliditetstillägg jämställs studier med
förvärvsarbete, Invaliditetsersälining utgör antingen 60 eller 30% av basbeloppet
per år allt efter hjälpbehovets omfattning eller meruigifternas storlek (9 kap.
3 AFL). Invaliditetsersättning till blind ulgör alltid 60% av basbeloppet per
år.

Försäkrad
förälder äger för vård av barn som inte fyllt 16 år rätt till värdbidrag, om barnet
på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för
avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård
(9 kap. 4 ;j AFL).

Vårdbidrag utgår med belopp motsvarande hel
förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott.

Till
folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension ulgår
pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott. Pensionstillskottet
utgör f n, 15% av basbeloppet och stiger den I juli vaoe år med 3 % av
basbeloppel fram t, o, m, år 1978, då det uppnår 30% av basbeloppet.
Pensionstillskotten är inkomstprövade mot ATP-pension. Avräkningen är så
konstruerad att den som uppbär 30% av basbeloppel eller mera i ATP-pension inte
fär något pensionstillskott. Den som uppbär ATP-pension med lägre belopp än 30%
av basbeloppet får utfyllnad i form av pensionstillskott i ärliga 3%-steg till
dess de sammanlagda förmånerna uppnår 30%-nivån (garanlinivån).

Reglerom vissa inkomstprövade förmåner som utgår
som lilliigg till folkpension återfinns i lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg lill folkpension.

Hustrutillägg
tillkommer hustru till den som åtnjuter folkpension i form av ålderspension
eller fönidspension om hustrun fyllt 60 år och själv inte åtnjuter folkpension
samt makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan
hustrutillägg utgå även om hustrun inle fyllt 60 år eller äktenskapet varat
konare tid än fem är

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 46

Husirulilläggets maximibelopp utgör skillnaden
mellan å ena sidan sammanlagda årsbeloppet av folkpension i form av
ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott och ä andra sidan
sädan pension till ogift jämte ett pensionstillskott. Vid denna beräkning skall
man utgå från de ålderspensionsbelopp som gäller vid uttag fr, o, m,
67-årsmånaden,

Kommunall bostadstillägg har numera införts i alla
kommuner. Tillägget utgår lill den som är mantalsskriven inom kommunen och har
folkpension i form av ålderspension, fönidspension eller änkepension eller har
hustru-lilliigg.

Tillägget utgår enligt de grunder kommunen själv
bestämmer Avvikelse från de i lagen fastställda inkomstprövningsreglerna lår
dock inte göras och inte heller lår kommunen uppställa villkor om viss tids
bosättning i kommunen eller liknande.

Kommunerna har i huvudsak utformat grunderna för
det kommunala bostadstillägget enligt något av följande tre alternativ.

1.
Etl likaslon tillägg utgår till
alla pensionsberättigade inom kommunen, oberoende av pensionstagarens
bostadskostnad.

2.
Tillägget anknyts i sin helhet
till bostadskostnaden.

3.
En del av tillägget utgår till
alla, oberoende av bostadskostnaden, och en annan del är anknuten till
bostadskostnaden.

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg får inte
utgå lill ålderspension för tid före den månad dä den pensionsberättigade
fyller 67 år.

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg är
underkastade inkomstprövning. Reglerna härom innebärati förmånen minskas med
pensionärens inkomster vid sidan av folkpensionen. Överstiger sidoinkomsten 2
000 kr. för ensamslående sker minskning med hälften av inkomst därutöver. För
man och hustru är motsvarande gränsbelopp sammanlagt 3 000 kr. Änkepension
till den som blivit änka före den 1 juli 1960 är också hell eller delvis
inkomslprövad. Avdrag sker med en tredjedel av sidoinkomst som överstiger 2 000
kr.

Riksdagen beslöt år 1973 atl etl särskilt
pensionstillägg skulle utgå för år 1974. I propositionen 1973:144 underslröks
angående della pensionstillägg att tillägget infördes i avvaktan på
pensionsålderskommitténs förslag rörande en förstärkning av standardgarantin
för folkpensionärerna. Helt pensionstillägg ulgår till alla som vid ingången
av är 1974 var berättigade till folkpension med 3% av basbeloppet. För
försäkrade som blivit eller blir berättigade till folkpension senare under år
1974 utgår det särskilda pensionstillägget i förhållande till del antal
månader som återstår av året.

Som en konjunkturstimulerandc åtgärd utgick vidare
enligl förslag i prop. 1974:25 i april 1974 ett extra pensionstillägg av
engångskaraktär motsvarande 3% av basbeloppet. Tillägget utgick som en
fristående förmän till samtliga folkpensionärer.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 47

2.4
Försäkringen för tilläggspension (ATP)

Tilläggspensioneringen innefattar ålderspension,
fönidspension och familjepension som ulgår utöver folkpensionen. Rätten till
tilläggspension grundas på inkomsten av det förvärvsarbete som den försäkrade
utför under sin aktiva tid och pensionen är avviigd i förhållande till denna
inkomst (11-15 kap. AFL).

Den inkomst som blir pensionsgrundande inom ATP är
den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o, m. det dä han
fyller 16 är t. o. m. del då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket
den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligl
lagen om allmän försäkring är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna
indelas i inkomst av anställning och inkom.st av annat förvärvsarbete (11 kap.
1 ;; AFL). Som inkomst av förvärvsarbete anses även bl. a. sjukpenning,
föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL, dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd
och utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av
inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån den
sammanlagda inkomsten Överstiger elt visst minsta belopp, nämligen del vid
årets ingång gällande basbeloppet. Maximigränsen för beräkning av den
pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång
gällande basbeloppet (II kap. 5;; AFL),

För
varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör den
pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppel vid årets ingång. ! den män
den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning tillgodoräknas den försäkrade pensionspoäng i regel bara om
tilläggspensionsavgift för året lill fullo erlagts inom föreskriven tid, Å
andra sidan kan pensionspoäng enligt särskilda regler tillgodoräknas försäkrad
för år, varunder han åtnjutit förtidspension frän lill-läggspensioneringen,
trots att ingen pensionsgrundande inkomst beräknas för sådant är (II kap, 6 AFL).

Ålderspension (12 kap, AFL) utgår under
förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tre
år. Pensionen utgår fr.o.m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år
med möjlighet till förtida och uppskjutet pensionsuttag efter samma regler som
inoiu folkpensioneringen. Om den försäkrade gör fönida uttag av ålderspension
tas vid pensionsberäkningen hänsyn även till pensionspoäng som kan föreligga
för det år som närmast föregår det varunder pensionen börjar utgå. Tas
pensionen således ut under det år, varunder den försäkrade fyller 66 år, eller
tidigare, blir det alltså fråga om att först bestämma pensionen provisoriskt.
Den omräknas sedan kännedom vunnits om pensionsgrundande inkomst och därmed
poängtal även för det sista året före pensioneringen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 48

Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid
67 års ålder motsvarar 60% av produkten av basbeloppet för den månad lör vilken
pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats
den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas
medeltalet pade 15 högsia poängialen(l5-årsregeln). Har pensionspoäng
tillgodoräknats för mindre än 30 år skall pensionen minskas med 1/30 för varje
felande år (30-årsregeln), 1 pensioneringens inledningsskede har 30-årsregeln
ersatts med en 20-årsregel för den som är född tiågot av åren 1896-1914, För
den som är född något av åren 1915-1923 fordras i stället för 30 år 21 år för
den som är född år 1915, 22 år för den som är född år 1916 osv. Övergångsreglerna
innebär att personer som är födda år 1914 och senare har möjlighet att förvärva
full pension, inedan de som är födda åren 1896-1913 maximalt kan la så många
20-delar av full pension som antalet år fr. o, m, år 1960 i, o, m, del då
vederbörande fyller 65 år. Övergångsreglerna gäller, till skillnad från
reglerna inom tilläggspensioneringen i övrigt,enbart svenska medborgare,

Fönidspension (13 kap, AFL) utgår till försäkrad
för tid före den månad då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan
börjar utgå till honom. Då en förtidspensionär uppnår 67 års ålder utbyts förtidspensionen
mol ålderspension.

De grundläggande förutsättningarna förrätt till
förtidspension är desamma som inom folkpensioneringen. Den försäkrades
arbetsförmåga skall alltså på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den
fysiska eller psykiska prestationsförmågan vara nedsatt med minst hälften och
nedsättningen skall vara varaktig. Är nedsättningen av arbetsförmågan inte atl
anse såsom varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid, kan den
försäkrade liksom inom folkpensioneringen erhålla sjukbidrag, som är begränsat
till viss tid men för vilkel i övrigt gäller samma regler som beträffande förtidspension.
Även om nedsättning av arbetsförmågan inte föreligger, har försäkrad som fyllt
60 år och som är varaktigt arbetslös rätt till fönidspension även från
tilläggspensioneringen under de förutsättningar som angivits beträffande
fönidspension från folkpensioneringen. Pensionsgraderingen är densamma som inom
folkpensioneringen. Förtidspensionen kan således vara hel, tvä tredjedels eller
halv pension.

Storleken av hel förtidspension motsvarar i princip
den ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigad till om han började
åtnjuta sådan pension fr. o. m. den månad då han uppnår 67 års ålder. Pensionen
beräknas under anlagande alt den försäkrade även tillgodoräknas pensionspoäng
(anlagan-dcpoäng) för varje år fr, o, m, det år då pensionsfallel inträffar t,
o, m. del dä han uppnår 65 års ålder. För att antagandepoäng skall få
tillgodoräknas fordras att den försäkrade antingen vid tidpunkten för
pensionsfallet haft en sjukpenninggrundande inkomsl som svarar moi en
årsinkomst av förvärvsarbete uppgående til! minsl del vid årels ingång
gällande basbeloppel eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tre av
de fyra åren närmast

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 49

före
året för pensionsfallet.

Antagandepoäng beräknas enligt den av två
alternativa metoder som ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den
ena metoden innebär alt antagandepoängen sätts lika med medeltalet av de två
högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra
metoden innebär att antagandepoängen baseras på poängförvärven under samtliga
år t. o. m. året närmast före pensionsfallet. Aniagandepoängen sätts därvid
lika med medeltalet lör halva antalet av de är som kommer i fråga, varvid åren
med de högsta poängtalen väljs.

Fönidspension enligl reglerna om aniagandepoäng
förutsätter alt den försäkrade vid 67 års ålder kan komma i åtnjutande av
ålderspension. Antalet poängår t. o. m. det sexliofemie levnadsåret skall
alltså, inberäknal åren med antagandepoäng, vara minsl tre.

Om förutsältningar inte föreligger för atl den
försäkrade skall kunna lå förtidspension med tillgodoräknande av antagandepoäng,
fordras för rätl till förtidspension, att den försäkrade tillgodoräknats
pensionspoäng för minst tre år före del är, under vilkel pensionsfallel
inträffade. Förtidspensionen beräknas då på grundval av föreliggande faktiska
pensionspoäng enligt samma metod som ålderspension.

En försäkrads änka och barn har rätt till
familjepension efter honom under förutsättning att han vid sin död var
berättigad lill förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen
eller skulle ha varil berättigad lill förtidspension om hans arbetsförmåga vid
liden för dödsfallet varit så nedsatt som krävs för rält till sådan pension (14
kap. AFL).

Änkepension ulgår till änka efter den försäkrade om
äktenskapet varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den försäkrade
fyllde 60 år. Efteriämnar den försäkrade barn som också är barn lill änkan är
änkan berättigad lill änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är
uppfyllda. Änkepensionsrätlen upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya
äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen börja utgå på nytt
efter förste mannen.

Änkepensionen ulgör en viss proceni av den
egenpension som utgick eller skulle ha ulgåtl lill den avlidne i form av
ålderspension eller hel förtidspension. Var han ålderspensionär räknar man med
en ålderspension av den storlek som gäller vid uttag från 67 års ålder.

Änkepensionens sloriek är i övrigl beroende av om
den försäkrade jämte änkan efterlämnar barn som är berättigat till pension
efter honom. Finns inle något pensionsberättigat barn är änkepensionen 40% av
den försäkrades egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn
är änkepensionen 35% av egenpensionen.

Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år.
Adoptivbarn har pensionsrätl efter adoptivföräldrarna men inte efter sina
naturliga föräldrar. Har underhållsskyldighet mol barn utom äktenskap avlösts
genom ell en-

4 Riksdagen 1974. I saml /Vr 129

s. 50 Kontrollera mot PDF

gångsbelopp
gäller motsvarande regel som beträffande barnpension inom folkpensioneringen
(15 kap. 4 i AFL).

Storleken av barnpensionen är beroende av om
pensionsberättigad änka finns och av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en
man änka och elt pensionsberättigat barn, blir barnets pension I5%av faderns
egenpension. Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40% av
den avlidnes egenpension. Finns fiera barn än ett, ökas de nu angivna procenttalen
med tio för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet
fördelas lika mellan barnen.

Flera familjepensioner kan inte utgå saiutidigt
tillsamma person. Är någon för samma månad berättigad till fiera
tilläggspensioner i form av famil-jepension -1, ex. barnpension efter både fader
och moder eller änkepension och barnpension - utges sålunda endast den största
av dem. En kvinnas rält till änkepension påverkas emellertid inte av att hon
samlidigt är berättigad till förtidspension eller ålderspension från
tilläggspensioneringen.

En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet
att anmäla individuellt undantagande från försäkringen för tilläggspension
såvitt avser inkomsl av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande
gäller fr, o. m, året näst efter del då anmälan därom gjorts, .anmälan om undanlagande
kan återkallas av den försäkrade med verkan från nästföljande årsskifte, dock
tidigast sedan undantagandet gällt i fem år. Den som har återkallat anmälan om
undantagande kan sedan inle ånyo anmäla undanlagande.

Har anmälan om undantagande skett skall vid
beräkningen av pensions-grundande inkomsl för den försäkrade för tiden efter
det undantagandet trätt i kraft hänsyn inle tas till inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning (II
kap. 7 AFL). Undantagande kan (enligt
12 kap. 2':; andra stycket AFL) också ha en viss reducerande effekt pä framtida
pension som grundas på inkomsl av anställning.

2.5
Finansiering

Samtliga i avsnitt 2,2 och 2.3 angivna
folkpensionsförmåner med undantag av kommunalt bostadstillägg finansieras med
statliga medel.

Före år 1974 läcktes en del av
folkpensionskostnaderna av en folkpensionsavgift som eriades av såväl
löntagare som företagare föregen inkoiust. Avgiften utgjorde 5% av den till
slailig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, dock högst I 500 kr. Fr, o,
m. inkomståret 1974 har folkpensions-avgifien ersatts av en
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen, som debiteras arbetsgivare och
egenföretagare. Underlaget för denna avgift beräknas efter samma principer som
i allmänhet gäller i fråga om socialförsäkringsavgifter. Inkomst som inte
uppgår till 500 kr, för år beaktas inte och vidare bortses från den del av
inkomsten som för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets
ingång gällande basbeloppet. Den som

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 51

har
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall eriägga avgift om han
fyllt 16 år och inte uppbär ålders- eller förtidspension enligt AFL eller vid
ingången av inkomståret fyllt 65 år. Avgiften ulgör f n. 3,3% av avgiftsunderlaget.

De
kommunala bostadstilläggen finansieras av vederbörande kommun.

Tilläggspensioneringen finansieras helt genom
avgifter på inkomsl av förvärvsarbete. Avgift för inkomsl av anställning
betalas av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt pä summan av vad
arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anställda. Denna summa skall
dock först minskas med dels ett belopp, motsvarande det vid årels början
gällande basbeloppet multiplicerat med genomsnittliga antalet arbetstagare
under året, dels den del av varje arbetstagares lön som överstiger sju och en
halv gånger basbeloppet. För inkomst av annat förvärvsarbete än anställning
betalar de försäkrade själva en tilläggspensionsavgift. Denna beräknas på den del
av den pensionsgrundande inkomsten som härrör från sådant arbele.
Procentsatsen fastställs av Kungl. Maj:t med riksdagen och skall vara sä avvägd
att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker dels
pensions-utbetalningar, förvaltningskostnader och övriga utgifter som åvilar
försäkringen, dels erforderlig fondering. Avgifterna tillförs allmänna
pensionsfonden. Procentsatsen ulgör för år 1974 10,5% och skall utgöra 10,75%
för år 1975 samt 11% för åren 1976-1979.

Reglerna om försäkringens finansiering finns i 19
kap. AFL och i de särskilda lagarna om procentsatsen för uttag av avgitt till
försäkringen för tilläggspension (SFS 1973:476 och 477).

3
Pensionsålderskommitténs Förslag till reformer

3.1
Sammanfattning av kommitténs förslag

Pensionsålderskommiltén föreslår i betänkandet alt
den allmänna pensionsåldern den I januari 1976 sänks till 65 år. Denna reform
bör enligl kommitténs uppfattning förenas med pensionsreformer som medför påtagliga
förbättringar för dem som redan är pensionärer. På grund härav framlägger
kommittén också förslag om andra väsentliga reformer inom folkpensioneringen.
Enligt kommitténs mening bör en allmän höjning av folkpensionens grundbelopp
för alla folkpensionärer genomföras och därefter kompletteras med särskilda
pensionshöjningar för dem som inte kunnat förvärva ATP eller har låga
ATP-belopp. Därutöver föreslår kommittén särskilda förbättringar av
förtidspensionerna med särskild inriktning på dem som invalidiserats i unga år.
Avvägningen av reformförslagen har skett med beaktande av önskemålei att
utjämna relalionen mellan giftas och ogiftas folkpensionsförmåner. Kommittén
har vidare beaktat att riksförsäkringsverket och 1972 ärs skatleuiredning
samlidigt med kommittén utarbetat

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 52

förslag
rörande förbättringar av folkpensioneringens invalidförmåner resp. mildare
inkomstprövningsregler beträffande kommunala bostadstillägg.

Från dessa utgångspunkter framlägger kommillén
förslag om alt folkpensioneringens grundförmåner den I januari 1975 höjs från
90 % lill 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 % till 155 % av
basbeloppet för pensionärspar. Vidare föreslår kommittén att
pensionstillskottens årliga höjning fr. o. m. den 1 juli 1976 blir 4% av
basbeloppet för ensam pensionär och för var och en av två makar i stället för
som nu 3 %. Den garantinivä som pensionstillskotten skall ge höjs successivt
från 30 % till 45 % av basbeloppet. De sålunda höjda pensionstillskotten
föreslås fördubblade för förtidspensionärerna och pensionstillskottens
garantinivå för förtidspensionärer föreslås stiga successivt till 90%) av
basbeloppet. Pensionstillskotten skall enligt dessa förslag stiga under liden
fram t. o. m. den 1 juli 1981,

Kostnaderna för de pensionsreformer som kommittén
föreslår framgår av tabell I.
Kommitténs beräkningar har skell på
grundval av det basbelopp pä 8 100 kr. som gällde för februari 1974.

Tabell
I

Reformförslag Ikraft- Kostnad i milj. kr. jämfört

trädande med föregående år

1975 1976 1977 1978

1,
I olkpcnsionens
grundbelopp höjs från 90 % till 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och
från 140 % till 155 % av basbeloppel för pensionärspar 1/1-75 700

2,
Pensionsåldern
sänks till 65 är 1/1-76 1540 60 70

3. Pensionstillskottens
årliga höj

ning ökas från 3 % till 4 % av

basbeloppet. Garantinivån höjs

successivt frän 30 % till 45 %

av basbeloppet 1/7-76 65 135 145

4. De ökade
pensionstillskotten

fördubblas för förtidspensio

närer med en successiv höjning

av garanlinivån till 90 % av

basbeloppet 1/7-76 120 140 35

Den sammanlagda reformkostnaden för kommiiténs
förslag uppgår således lill omkring 3000 milj. kr., fördelad med ungefär lika
belopp på pensionsåldersreformen och de övriga folkpensionsreformerna.

Av de angivna beloppen avser 2 140 milj. kr.
statens folkpensionskosl-nader, 100 milj. kr, kommunernas koslnader för
kommunala bostadstillägg och 770 milj. kr. ATP.

För all finansiera slatens koslnader för de
föreslagna folkpensionsreformerna föreslår kommittén en höjning av
arbetsgivarnas och egenföretagarnas

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 53

socialförsäkringsavgifi
lill folkpensioneringen från 3,3 % lill 3,6 % är 1975 och till 4,5 % år 1976.
För är 1977 beräknar kommillén en höjning av det erforderiiga avgiftsuttaget
med ytteriigare 0,3 procentenheter. Merkostnaderna för ATP lill följd av den
sänkta pensionsåldern föreslås av kommillén finansierade genom en höjning av
ATP-avgiften med 0,75 % till 11,75 % föraren 1976-1979. Beträffande
finansieringen finns i kommitténs belänkande två reservationer.

Kommittén avser att senare redovisa sina
överväganden om bl. a. flexibel pensionsålder, standardsäkring inom
tilläggspensioneringen och mer enhetiiga regler för avgiftsberäkningen inom
socialförsäkringarna.

3.2
Allmän pensionsålder

3.2.1
Sänkning av den allmänna pensionsåldern

Pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen har
varil bestämd lill 67 år sedan år 1914. Kommitténs direktiv har inneburit etl
uppdrag att förutsättningslöst utreda frågan om en sänkning av den allmänna
pensionsåldern. I detta uppdrag innefattas också uiformning av regler som kan
möjliggöra en ökad grad av valfrihet och flexibilitet beträffande tidpunklen
för pensioneringen.

Kommillén påpekar att pensionsåldern varierar olika
länder emellan men understryker att jämförelser enbart mellan vad som betecknas
som pensionsålder inte är rättvisande. Delta beror pä bl. a. att innebörden av
ordet pensionsålder varierar och all rätten till pension ofta är beroende av inkomstprövning.
Kommittén konstaterar emellertid att det internationellt sett föreligger en
viss tendens till sänkning av pensionsåldern.

Dä del gäller svensk tjänstepension finner
kommittén att utvecklingen har gäll mot enhetliga regler, innebärande i princip
en pensionsålder av 65 år. Flertalet förvärvsarbetande - stals- och
kommunalanställda, tjänstemän i privat ijänsl och med fullständigt
ikraftträdande 1975 i ston sett alla kolleklivanställda arbetare - har genom
avtal tillförsäkrats denna pensionsålder. Härtill kommer alt en tendens till
höjning av pensionsåldern för dem som haft särskilt låga f)ensionsäldrar varit
rådande under senare år.

Kommittén har prövat möjligheten alt helt överge begreppet
pensionsålder. Man skulle då länka sig att knyta pensioneringen till en
nedtrappning av arbetsinsatsen så alt arbetsinkomsten successivt ersattes av
pension. Kommittén konstaterar emellertid att begreppei allmän pensionsålder
inte ens i ell system av nu nämnd art torde kunna hell utmönstras eftersom del
för fiera kategorier - t. ex. hemmamakar och egenföretagare - inle skulle kunna
ges etl praktiskt innehall. Begreppei allmän pensionsålder får enligt kommillén
i ett syslem med än flexiblare åldersgränser än det nuvarande den innebörden
att del utgör den gräns vid vilken oreducerad pension bör utgå utan nägon
prövning av inkomster eller arbetsförhållanden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 54

Kommittén påpekar att den allmänna pensionsåldern
blivit mer än ett tekniskt begrepp. Pensionsåldern har också fått en
psykologisk betydelse genom att till denna ålder ofta rent faktiskt knyts
avgången från tjänsten och att det på sä sätt för många människor är vanligt
att lägga om sin livsföring vid denna ålder.

Då det gäller frågan vid vilken ålder den
ovillkorliga rälten till oreducerad ålderspension skall inträda finner
kommittén att pensionsåldern 67 år f n. allmänt sett gällerendast för dem som
inte omfattas av pensionsanordningar vid sidan av den allmänna pensioneringen.
Kommillén påpekar all frågan om en sänkning av pensionsåldern inom den allmänna
pensioneringen på grund härav har kommit att uppfattas som en rättvisefråga.

Dagens pensionärer har - erinrar kommittén - främst
genom tillkomsten av ATP tillförsäkrats en levnadsstandard vilken för de fiesta
inte ligger väsentligt lägre än standarden före pensioneringen. Härigenom har
många, särskilt de som upplever arbetet som tungt, enformigt ellerointressant,
kommit all uppfatta pensioneringen som något eflerslrävansvärl. Man ser fram
emot pensionärstillvaron som en fritid, som man vill hinna utnyttja innan
krafterna definitivt avtagit.

Den allmänna uppfattningen är numera enligt
kommittén alt del bör finnas möjlighet för den som så önskar att med oreducerad
ålderspension dra sig tillbaka frän arbetet vid en tidigare tidpunkt än den
nuvarande pensionsåldern 67 år. För löntagare i allmänhel är delta önskemål
redan tillgodosett genom de särskilda ijänstepensioneringar som successivt tillkommit.
Kommittén finner det naturiigt och önskvärt alt den allmänna pensioneringen
anpassar sig efier den utveckling .som ägt rum inom arbetslivet.

Kommittén påpekar att en sänkning av pensionsåldern
i hög grad är en fråga om resurser, I en vid belänkandet fogad bilaga redogörs
för tänkbara samhällsekonomiska verkningar av en sänkning till 65 ärav
pensionsåldern. Intresset koncentreras därvid lill återverkningarna på
produktionen och till den förändring i konsumtion och sparande som kan antas
bli en följd av pcnsionsåldcrssänkningcn. Beräkningarna visar atl en mycket
stor del av befolkningen har lägre pensionsålder än 67 år på grund av annan
pensionering än den allmänna. Detta förhållande utgör enligt kommittén skäl
till att en lagstadgad pensionsålderssänkning till 65 år kan antas medföra ett
förhållandevis ringa produktionsborifall.

Mol bakgrund av de förhållanden som nu refererats
föreslår kommittén atl den allmänna pensionsåldern sänks till 65 år.

Kommittén understryker att avsikten med detta förslag
självfallet inte är att begränsa den valfrihet beträffande
pensioneringslidpunkl som del nuvarande systemet innehåller. En sänkning av
den allmänna pensionsåldern ger enligt kommittén också möjligheter till en
ytteriigare utbyggd flexibilitet i della avseende. Sänkningen av den allmänna
pensionsåldern har emellertid av kommittén bedömts vara sä angelägen alt den
inte bör uppehållas av kommitténs fortsatta utredningsarbete i denna fråga.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 55

3.2.2 Ikraftträdande
av pensionsålderssänkningen

Enligt kommitténs uppfattning bör sänkningen av den
allmänna pensionsåldern ske så snart som möjligt. Mot bakgrund av de betydande
re-formkosinaderna belyser kommittén alternativen att låta reformen i hela sin
omfattning träda i kraft vid ingången av ett visst år eller att låta
ikrafi-trädandet ske successivt. Det förstnämnda alternativet innebär atl tre
årsklasser blir ålderspensionärer undersamma år. Det andra alternativet skulle
kunna innebära t.ex. att åldersklassen 66 år fick pension ett år under det alt
åldersklassen 65 är blev berättigad lill pension något eller nägra år senare.

Vid bedömningen av olika alternativ har kommittén
kommit till uppfattningen alt pensionsålderssänkningen bör ske i elt steg. Avgörande
för detta ställningstagande är atl man härigenom lär en enkel och klar regel,
som genast vid ikraftträdandet ger alla i de aktuella åldersklasserna rätt till
pension. Genom alt 65-ärsåldern i stort sell redan har genomförts på
arbetsmarknaden genom avial kommer därjämte enligt kommittén en sänkning inte
att mera allvariigt inverka pä tillgången på arbetskraft.

1 fråga om tidpunkten för ikraftträdandet
framhäller kommittén atl del för den allmänna försäkringens administration är
nödvändigt med en viss förberedelsetid. Det är också viktigt att de på
kollektivavtal grundade ijäns-tepensionsordningarna hinner anpassas lill den
nya situationen. Kommillén understryker att arbetsmarknadens parter måsle ges
skälig tid för en sädan anpassning. Med hänsyn härtill borde ikraftträdandet
ske först avsevärd lid efter det förslag framlagts och beslut fattats. För att
tiden för ikraftträdandet inte skjuts alltför långt fram talar å andra sidan
enligt kommittén det angelägna i atl de grupper som nu har högre pensionsålder
fär sin pensionsålder sänkt till 65 år så snart som möjligt. Mot bakgrund av
de synpunkter för vilka nu redogjorts föreslår kommittén alt
pensionsålderssänkningen skall träda i kraft den 1 januari 1976.

3.2.3 Förtida
och uppskjutet uttag av ålderspension

Av kommiiténs belänkande framgår att i runt tal 62
000 pensionärer i februari 1974 hade ålderspension som uttagits före 67 års
ålder från folkpensioneringen. Motsvarande antal för tilläggspensioneringen
utgjorde ca 37 000. Antalet pensionärer med pension som uttagits först efter 67
års ålder utgjorde ca 2 300 inom folkpensioneringen och ca I 900 inom
till-läggspensioneringen.

Kommittén anser atl det inte finns tillräckliga
skäl att i avvaktan på den fortsatta utredningen om rörlig pensionsålder nu
föreslå ändringar i gällande regler om förlida och uppskjutet uttag.

Vad därefier angår det nuvarande beståndet i förtid
uttagna och uppskjutna pensioner påpekar kommittén att pensionärer som gjort
förtida uttag av ålderspension efier pensionsålderssänkningen kan komma atl
finna den re-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 56

duklion
som gäller orättvis och att pensionärer som uppskjutit uttaget av ålderspension
i motsvarande situation kan komma att anse påslaget för litet. Kommittén
diskuterar därför möjligheterna att i samband med pensionsålderssänkningen
föreskriva alt pension som uttagits före eller efter 67-ärs-åldern skall
uppräknas med del belopp som ålderssänkningen motsvarar (0,6 % x 24 månader).
Kommittén finner emellerlid - med beaktande särskill av hela den
pensionärskader som enligl lidigare regler pensionerats vid 67 års ålder - alt
rättviseskäl lika gärna kan åberopas mol ett omräkningssystem av antytt slag.
Kommittén kommer därför till den uppfattningen alt någon omräkning av del
bestånd av i förtid uttagna resp. uppskjutna pensioner som finns vid tidpunkten
för pensionsålderssänkningen inte bör ske.

För vissa åldersklasser fordras emellertid enligl
kommittén särskilda övergångsregler efiersom effekterna av etl förtida eller
uppskjutet uttag i anslutning lill pensionsålderssänkningen ulan sådana
beslämmelser skulle bli otillfredsställande. Som exempel härpå kan nämnas atl
en person som fyller 65 år den 15 januari 1976 vid ett uttag av ålderspension i
december 1975 skulle erhålla en livsvarig reduktion av pensionen motsvarande
tvä års förtida uttag. Väntar han däremol lill januari 1976 med alt la ul sin
pension ulgår pensionen med oreducerat belopp. De föreslagna övergångsreglerna
avser personer som är födda under något av åren 1909-1912 och som således inte
uppnår 67 ärs ålder före den 1 januari 1976. Reglerna innebär alt minskningen
av pensionen vid förtida uttag inte skall ske med högre belopp än som föranleds
av del antal månader varunder pensionen ulgålt före sistnämnda dag. Till detla
antal skall läggas de månader med förtida uttag som därefter kan återstå lill
ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år eller återkallar
sitt förtida uttag.

Vad gäller uppskjuiei uttag föreslår kommillén som
huvudregel att för den som vid pensionsålderssänkningens ikraftträdande inte
fyllt 67 år och som börjar ånjuta ålderspension först senare än fr. o. m. den
månad varunder han fyller 65 är vid ökningens beräkning inte las hänsyn till
tiden före den I januari 1976, För en person som före reformens ikraftträdande
fyllt 67 år men uppskjutit sitt uttag av ålderspension föreslår kommittén
vidare att ökningen skall beräknas med tillämpning av lagrummen i deras äldre
lydelse.

3.2.4
Tilläggsförmåner m. m.

Pensionstillskott utgår enligl gällande regler med
reducerat belopp till ålderspension som uttagits före 67 års ålder. Motsatsen
gäller vid uppskjutet uttag. Kommittén påpekar atl meningen är att pensionen
för dem som pensioneras i framtiden skall erbjuda i princip samma förmåner
från 65 års ålder som nu utges frän 67 års ålder. Kommitténs förslag innebär
därför atl nuvarande konstruktion med reduktion resp. uppräkning av pensionstillskott
förändras pä så sätt att pensionstillskott till pension uttagen efier

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 57

63
men före 65 års ålder reduceras och atl pensionstillskott till pension uttagen
efter 65 men före 70 års ålder uppräknas.

Då det gäller kommunalt bostadstillägg till
ålderspension utgår sådant nu inte förrän vid 67 års ålder. Kommillén föreslär
pä liknande grunder som i fråga om pensionstillskotten all reglerna för det
kommunala bostadstillägget i samband med pensionsålderssänkningen ändras pä
sådant sätt att tillägget kan utgå från 65 års ålder.

På motsvarande sätt föreslås att åldersgränsen 67
är belräffande hustru-tillägg och barntillägg till ålderspension sänks till 65
år i samband med sänkningen av pensionsåldern.

En sänkning av pensionsåldern till 65 år medför atl
rätten till invaliditetsersälining kommer att upphöra vid denna ålder Enligt
kommitténs uppfattning kan någon invändning inte resas mot en sådan följd av
sänkningen. Kommittén hänvisar därvid till atl den försäkrade enligl
kommiiténs förslag fr. o. m. denna tidpunkt skall erhålla dels pension och dels
- i den män förutsättningar härför föreligger - invaliditetslillägg.

3.2.5
Pensionspoäng för det sexiio/järde och sextiofemte levnadsåret

Enligt gällande bestämmelser påverkas
tilläggspensionens storlek inte av inkomsten för det år som närmast föregår
det, varunder den försäkrade fyller 67 år och ålderspension således normalt
börjar utgå. Kommittén framhåller att detla har administrativa fördelar.
Eftersom den pensionsgrundande inkomsten för ett år inle kan fastställas förrän
etl gott stycke in på följande år, skulle nämligen uppgift om pensionspoäng för
det sextiosjälie året i många fall inte föreligga då ålderspensionen skulle
börja ulgå. Pensions-beslutet skulle då fä grundas på en provisorisk
uppskattning av pensionspoängen för det sista året och få revideras sedan
pensionspoängen för detta år fastställts definitivt. Sådana provisoriska beslut
förekommer med nuvarande regler bl. a. vid förtida uttag av ålderspension. Vid
en sänkning av pensionsåldern till 65 år aktualiseras motsvarande frågaom
möjligheterna att tjäna in pensionspoäng för det sextiofjärde och sextiofemte
levnadsåret. Regeln alt pensionsgrundande inkomst inle beräknas för de sista
åren före uppnåendet av pensionsåldern ärenligt kommittén endast i sällsynta undantagsfall
avgörande för om ålderspension över huvud skall utgå eller ej. Kommittén
erinrar vidare om all del nuvarande systemet ger möjlighet till poängförvärv
under maximall 50 är medan poängår utöver 30 saknar belydelse för
pensionsberäkningen enligt den s, k. 30-ärsregeln,

Frän nu nämnda utgångspunkter överväger kommittén
om del finns anledning att vid en sänkning av pensionsåldern behålla
möjligheten att tjäna in pensionspoäng under del sextiofjärde och sexliofemie
levnadsåret. Kommittén stannar därvid för uppfattningen atl möjligheten till
poängförvärv under del sexliofemie året utan större olägenhet kan tas bort
sedan försäkringen kommit i full funktion. Till slöd för sill
ställningslagande anför

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 58

kommittén
bl, a. att tidsmarginalen mellan maximalt möjlig intjänandeiid och den tid som
fordras för oavkortad tilläggspension, även om man tar bort möjligheten atl
tjäna in poäng under såväl del sextiofjärde som det sextiofemte levnadsåret,
skulle bli så stor som (50-30-2=) 18 år. I normalfallen har del därför enligt
kommittén inle någon betydelse om man tar bort dessa möjligheter lill
poängförvärv. Det ges alltjämt utrymme för frånvaro från arbetsmarknaden under
så många år att utbildning, militärtjänst och jämförbara avbrott i
förvärvsarbetet väl ryms inom marginalen. Även avbrott i samband med barnsbörd
och omvårdnad om minderåriga barn ryms enligt kommittén normalt sett inom den
angivna tidsmarginalen.

För vissa grupper anser kommittén emellertid att
etl borttagande av möjligheten au intjäna poäng under del sexliofemie året
skulle få belydelse. Kommittén riktar i detla sammanhang uppmärksamheten på
övergångsgenerationen inom ATP, dvs, de försäkrade som fölls under åren
1896-1923 (AFL 15 kap, 1 M,

För dem som är födda under åren 1896-1914 har
enligt övergångsreglerna till ATP 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel, För
dem som är födda under tiden 1915-1923 behövs i stället för 30 år följande
antal poängår för full pension:

F ö delse å r

Antal po ä ng å r

1915

21

1916

22

1917

23

I9I8

24

1919

25

1920

26

1921

27

1922

28

1923

29

Reglerna för övergångsgenerationen - hit räknas som
framgår av det föregående åldersklasserna fram t. o. m, dem som pensioneras i
slutet av 1980-talet - innebär att varje poängår har betydelse för pensionens
storlek. Om möjligheten lill poänglörvärv för det sista året togs bon skulle
della, framhåller kommittén, medföra en lägre pensionsnivå.

Det kan därför enligl kommittén inle komma i fråga
alt ta bort möjligheten lill poängförvärv under del sextiofemte året för
övergångsgenerationen. Kommittén är därvid medveten om atl ett bibehållande av
möjligheten till poängförvärv för detla är sedan pensionsåldern sänkts till 65
år kommer atl medföra dels den konsekvensen att försäkrad kan tjäna in
pensionsrätl pä inkomster som han förskaffat sig efier det han börjat uppbära
ålderspension, dels en administraliv merbelastning på så sätt alt en provisorisk
poängberäkning lar ske i avvaktan på att den slutliga poängen kan fastställas.

Kommitténs förslag innebärati möjlighet till
poängförvärv underdel sextiofemte levnadsåret bibehålls för dem som är födda
senast år 1924, För

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 59

de
yngre åldersklasserna däremot föreslår kommillén att i normala fall poäng ej
skall tillgodoräknas för det sexliofemie levnadsåret.

Skulle en försäkrad som tillhör
övergångsgenerationen göra förtida uttag av ålderspension anser kommittén att
möjlighet till poängberäkning fördet sextiofemte året inte bör föreligga.
Kommittén påpekar vidare att inkomsten under det inkomstår dä pensionsåldern
uppnås ibland kommer att vara så låg att någon poäng inte kan tillgodoräknas den
försäkrade. Enligl kommittén kan emellertid elt fortsatt förvärvsarbete efier
den månad dä pension kan börja utgå vara till stor fördel om inkomsten
därigenom kommeratl överstiga basbeloppet. Den försäkrade erhåller då
pensionspoäng för della år. Även etl kortvarigt uppskjutet uttag medför
dessutom en uppräkning av ålderspensionen,

3.2.6
Vissa konsekvenser av en sänkning av pensionsåldern

Då det gäller den allmänna sjukförsäkringen anser
kommittén att åldersgränsen för hemmamakeförsäkringen (3 kap, 3 >; andra
stycket AFL) bör sänkas från 67 till 65 år. Åldersgränserna vid beräkning av
tid för ersättning för sjukhusvård och sjukpenningtid (3 kap. 3 s första
stycket och 4 kap, 3 s AFL) bör på motsvarande sätt sänkas från 67 till 65 år,

Belräffande
konsekvenserna för yrkesskadeförsäkringens del framhäller kommittén i huvudsak
följande. Yrkesskadelivränta fastställs enligl regler i 16 och 20;; lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL) att ulgå med visst belopp fram lill
dess livräntetagaren fyller 67 år och med reducerat belopp för tiden därefier.
Denna åldersgräns bör enligt kommitténs mening sänkas till 65 är i samband med
en sänkning av den allmänna pensionsåldern såvitt gäller framtida
yrkesskadefall. För äldre yrkesskadade, dvs, sädana yrkesskadade som vid
lidpunkten för pensionsålderssänkningen enligt la-gakrafiägande beslut har rätt
till oreducerad livränta fram till 67-årsåldern, bör samordningen enligt
kommittén lösas inom ramen för nuvarande sam-ordningsbcstämmclscr, som anger
elt tak för de sammanlagda förmånerna. Motsvarande samordningsproblem uppkommer
såvitt gäller ersättning för skada som inträffar under militärtjänstgöring.
Kommittén föreslår därför enahanda ändringar i militärersättningsförordningen
(1950:261), Följdändringar föreslås i författningar om omreglering av äldre
yrkesskadelivräntor och mililärersältningar.

Även i annan lagstiftning - t. ex. inom
arbetslöshetsförsäkringen och lagstiftningen om anställningsskydd - förekommer
åldersgränser med anknytning lill den allmänna pensionsåldern. Kommittén avser
att återkomma till dessa frågor i senare betänkande i samband med behandlingen
av frågan om en utbyggd flexibilitet inom pensioneringen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 60

3.2.7
Koslnader för pensionsålderssänkningen

Kommitténs förslag om en generell sänkning av
pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen till 65 är med
konsekvensändringar beträffande tilläggsförmåner m, m. beräknas av kommittén
medföra följande kostnadsökningar beräknade pä grundval av det basbelopp pä 8
100 kr. som gällde för februari 1974,

735

milj.

kr

640

"

65

"

100

'

Folkpension
(inkl, pensionstillskoti)

Tilläggspension

Hustrulillägg

Kommunalt
bostadstillägg

Summa I
540

För tilläggspensioneringens vidkommande kommer
kostnaden enligt kommittén att stiga avsevärt under de följande åren beroende
pä alt såväl anialel pensionärer med tilläggspension som pensionernas belopp
ökar kraftigt. Kostnadsökningen under de närmaste åren har av kommittén
beräknats uppgå lill följande i fast penningvärde (basbelopp 8 100 kr) angivna
belopp.

År

Kostnadsökning

1977

700
milj. kr

1978

770

1979

840

3.3
Folkpensionernas standardutveckling och avvägningen av folkpensionsbeloppen för
gift och ogift pensionär

Kommitténs direktiv då det gäller standardsäkring
inom den allmänna pensioneringen har inneburit elt uppdrag alt utreda behovet
och möjligheterna alt förslärka de garantier rörande pensionsnivån som följer
av nu gällande bestämmelser. Kungl. Maj:l har vidare - med överiämnande av
riksdagens skrivelse 1973:45 och socialförsäkringsutskottets belänkande 1973:8
- uppdragit ål kommittén att utreda frågan om lika pensionsförmåner för gifia
och ogifta.

Kommittén påpekar att förslaget om en sänkning av
den allmänna pensionsåldern blir en belydelsefull reform för stora grupper
blivande pensionärer. Enligl kommitténs uppfattning bör en så genomgripande
förbättring av pensionerna för blivande pensionärer kombineras med en
förstärkning av pensionerna för dem som redan är pensionärer. En generell
uppräkning av folkpensionernas belopp bör således enligl kommittén ske i
anslutning till pensionsåldersreformen. Fortsatta överväganden beträffande
standard-säkrings frågan kommer kommittén all redovisa i ell senare belänkande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 61

1 samband med alt en uppräkning av pensionsbeloppen
företas bör man enligt kommillén så långt möjligt försöka efterkomma det av
riksdagen uttalade önskemålet om att minska skillnaderna i pensionsförmånerna
till ensam pensionär resp. till vardera av två makar. Kommittén framhåller all
del inle är möjligt att på en gäng företa en fullständig utjämning -en sådan
skulle enligl gjorda beräkningar medföra en ökning av de åriiga
pensionskostnaderna med i runt tal en miljard kr. - men all ell steg i
utjämnande riktning framstår som i hög grad önskvärt.

Enligt kommitténs uppfattning ter det sig naturligt
att anknyta till utgången av kalenderåret 1974, för vilket del särskilda
pensionstillägget ulgär, och all då vidta förbättringar i avseende på
pensionsbeloppen. De generella höjningarna av pensionsbeloppen bör alltså
enligt kommittén genomföras den I januari 1975. Från samma tidpunkt bör enligt
kommittén vidtas den justering av relalionen mellan gifts och ogifts
pensionsförmåner som kommittén förordar.

Utöver höjning av grundförmänerna och justering av
relationerna mellan pensionsförmånerna för gifta och ogifia bör
reformprogrammet enligt kommittén också innehålla särskilda pensionsförbättringar
för dem som har störst behov därav. Under senare är har förbättringar med detta
syfte ägt rum genom pensionstillskotten. Det finns enligl kommittén all
anledning att fortsätta på den inslagna vägen. Pensionstillskotten bör därför
räknas upp. inom ramen för tillgängliga resurser. Bibehåller man konstruktionen
alt pensionstillskotten utgår med samma belopp lill ensam pensionär och till
var och en av två makar, vinner man enligt vad kommittén framhåller även
därigenom en viss utjämning av pensionsförmånerna mellan gifi och ogifi. I
della sammanhang bör också epligl kommillén reglerna om avräkning mol
tilläggspension anpassas till pensionstillskottens högre nivå. Höjningen av
pensionstillskotten bör enligl kommittén vidtas något senare än den generella
höjningen av pensionsbeloppen och börja genomföras den I juli 1976.

1968 års reform med införande av pensionstillskott
innebar att i lagen fastslogs en successiv utbyggnad av pensionstillskotten
under en tioårsperiod. Enligl nu gällande regler skall den sista höjningen ske
den I juli 1978. Då reglerna antogs utgick man från atl del i en framlid skulle
prövas i vad mån en fortsatt utbyggnad borde ske efier nämnda lidpunkt.
Kommittén anser atl tiden nu är mogen alt ta ställning härtill. Elt beslut om
en vidare utbyggnad bör enligt kommittén fattas i god tid bl. a. av del skälet
att reglerna om pensionstillskotten är av stor belydelse för den långsiktiga
planeringen av pensionssystemet.

Vid en samlad bedömning av de önskemål som
kommillén övervägt stannar kommittén för atl föreslå följande reformprogram för
folkpensionernas slandarduppräkning. Med verkan från den 1 januari 1975 bör
grundförmånen från folkpensioneringen höjas till 95 % av basbeloppet för ogift
och 155 % av basbeloppel för ivå makar lillsammans. Härigenom får - fram-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 62

håller
kommittén -alla pensionärer en avsevärd förbättring av sina förmåner så snart
som det är praktiskt möjligt. 1 överensstämmelse med kommitténs principiella
inställning att den giftes förmåner bör höjas snabbare än den ogiftes tas också
ett så stort steg i denna riktning som kommittén med hänsyn till tillgängliga
resurser nu ansett möjligt.

Fr. o. m, den I juli 1976 bör pensionstillskotten årligen
stiga med 4 % av basbeloppet i stället för nuvarande 3 % och en successiv
höjning av garantinivån inledas. Samtidigt föreslår kommittén atl den tid,
under vilken pensionstillskotten skall fortsätta att stiga, förlängs till den I
juli 1981, Pensionärer utan ATP-pension fär enligt förslaget då
pensionstillskott som uppgår till 45 % av basbeloppet och pensionärer med låg
ATP-pension en utfyllnad till 45 % av basbeloppet. Genom dessa åtgärder tas
enligt kommittén ytteriigare ett steg i standardförbättrande riktning, och den
gifies förmåner närmar sig ytterligare den ogiftes, efiersom
pensionstillskotten utgår med samma belopp oavsett civilstånd. Kommitténs
förslag innebär att pensionstillskottens principiella uppbyggnad bibehålls med
den skillnaden att den nya garantinivån, 45 % av basbeloppet, nås successivt.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna har av
kommittén beräknats till i tabell 2 angivna belopp,

TabeU
2

Åtgärd Ikraft- Kostnad i milj. kr. i förhällan-

trädande de till föregående år

1975 1976 1977 1978

Grundförniänon höjs till 95 % av basbeloppet för ogift och
till 155 % av basbeloppet för tvä

gifta lillsammans 1/1-75 700

Pensionstillskoltens årliga höj

ning ökas frän 3 % till 4 % av

basbeloppet. Trappan förlängs

till 1981/82. Garantiiiivån höjs

successivt från 30 % till 45 %

av basbeloppet 1/7-76 65 135 145

3.4
Särskild förmån till förtidspensionärer

Kommittén har i samband med utredningen av frågan
om siandardsäkring av hela den allmänna pensioneringen hafi alt överväga
pensionsförbättringar för dem som invalidiserats i unga år. Kommitténs förslag
rörande folkpensionernas standardutveckling, vilket beskrivits i avsnitt 3,3,
skall som tidigare nämnts följas av fortsatta överväganden beträffande
standardsäk-ringsfrågan i ett senare betänkande.

Frågan om särskilda pensionsförbättringar för dem
som invalidiserats i unga är är emellertid enligt kommitténs uppfattning så
angelägen att den

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 63

inte
bör uppehållas av den vidare behandlingen av standardsäkringsfrågan. Kommittén
tar därför redan nu ställning i fråga om en särskild pensionsförmån till
berörda grupper förtidspensionärer.

Kommittén
påpekar att de unga invalidernas pensionsfråga varit föremål för uppmärksamhet
under avsevärd tid och att det ofia framhållits som särskill
otillfredsställande att vissa grupper som invalidiseras i unga år inte hafi
möjlighet att intjäna pensionspoäng.

Kommittén
anser att alla förtidspensionärer som inte har sin pension beräknad på
pensionspoäng av en viss storlek bör få del av förhöjda förmåner. Delta blir
visseriigen - påpekar kommittén - avsevärt mycket mer kostnadskrävande än om
man skulle koncentrera sig enbart på de unga invaliderna men de förbättringar
som ges ät de äldre är motiverade av rättviseskäl. Kommittén understryker
vidare alt en satsning på alla de förtidspensionärer som har relativt låga
pensionsbelopp från social synpunkt framstår som i hög grad befogad. Därvid
anser kommittén det också naturiigt atl anknyta till pensionstillskottssystemel
som ju är konstruerat för att åstadkomma sådana effekler.

När
förtidspensionären uppnår den allmänna pensionsåldern uppkommer, framhåller
kommittén, med en sådan lösning frågan om övergång till de förmåner som gäller
enligt bestämmelserna om ålderspension. Ett av syftena med förhöjningen är
enligt kommittén att den som har förtidspension skall få en inkomstnivå som är
högre under den tid då familjebildning sker och då livsaktiviteten är högre än
på äldre dagar. Vid övergången till ålderspension bör därför gälla samma
regler som för andra ålderspensionärer. Om de föreslagna förhöjningarna fick
slå igenom också på ålderspensionen skulle detta enligt kommittén kunna
upplevas som orättvist av dem som utan att ha uppburit förtidspension börjar 11
ålderspension vid den allmänna pensionsåldern och som sålunda inte skulle få
del av förhöjningen. Härtill kommer enligt kommittén att de föreslagna
särskilda förhöjningarna till förtidspension pä sikt skulle medföra
kostnadsökningar av en helt annan storieksordning än vad som anses möjlig om de
tillämpades även pä ålderspensionerna. På grund av det anförda och då det
saintidigt föreslås en allmän höjning av pensionsnivån för ålderspensionärerna
anser kommittén att de nu ifrågavarande förhöjningarna enbart skall knytas
till utgående förtidspensioner.

När det gäller storleken av höjningarna till
förtidspensionärerna erinrar kommittén om sitt förslag till uppräkning av
pensionstillskottens årliga höjning från 3 till 4 % av basbeloppet. Denna
höjning är, framhåller kommittén, avsedd att komma alla pensionärer som är
berättigade till pensionstillskott till del oavsett om det gäller ålders-,
förtids- eller änkepension. Härutöver bör en väl tilltagen satsning göras för
förtidspensionärerna. Kommittén föreslår därför att pensionstillskotten för
förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp skall göras dubbelt
så stora som pensionstillskotten lill andra pensionärer. 1 samband härmed bör
enligt kommittén den högsta

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 64

nivå,
till vilken ATP-pension och pensionstillskott tillhopa lår uppgå utan att
avräkning på pensionstillskottet skall ske, för förtidspensionärer successivt
höjas till 90 % av basbeloppet, Ikrafilrädandet av reformen för förtidspensionärerna
föresläs anknuten till tidpunklen för pensionstillskottens förhöjning i övrigt,
dvs. den I juli 1976,

Kommiiténs förslag i denna del innebär alltså alt
pensionstillskotten för förtidspensionärernas del fr, o, m. den I juli 1976
skall utgå med dubbelt sä stort belopp som till ålders- och änkepension.

I detta sammanhang erinrar kommittén om
riksförsäkringsverkels utredningsuppdrag beträffande förmånligare regler för
invalidiieisersäliningar m. m. inom folkpensioneringen. Vidare framhäller
kommittén all förslaget om fördubbling av pensionstillskotten till
förtidspension medför väsentliga förbättringar även av de vårdbidrag inom
folkpensioneringen som ulgår innan barnet fyllt 16 år och som därefier kan
ersättas av förtidspension.

Kommittén överväger också frågan om fördubblat
pensionstillskott skall utgå även lill sädana förtidspensionärer som vårdas pä
anstalt och kommer därvid lill det resultatet all det inle finns skäl all
föreslå andra regler för del fördubblade pensionstillskottet än som gäller för
pensionsförmånerna i övrigt. Förhöjt pensionstillskoti föreslås alltså utgå
även i de nämnda fallen.

Pensionstillskott till förtidspension kommer enligl
kommitténs förslag all Ulgå med följande belopp vid det för februari 1974
gällande basbeloppet om 8 100 kr

TabeU
3

Tid % av bas- Belopp

belopp kr.

1/7-76-30/6-77

50

4 050

1/7-77-30/6-78

58

4 698

1/7-78-30/6-79

66

5 346

1/7-79-30/6-80

74

5 994

1/7-80-30/6-81

82

6 642

1/7-81-

90

7 290

Ökningen av kostnaderna för de fördubblade
pensionstillskotten till förtidspension och motsvarande höjning av vårdbidrag
inom folkpensioneringen beräknas av kommittén till 120 milj, kr, för år 1976,
140 milj. kr. för år 1977 och 35 milj. kr. för år 1978, allt vid ett basbelopp
av 8 100 kr.

3.5
Finansiering av de föreslagna reformerna

3.5.1
Inledning

Kommittén har enligt direktiven hafi alt redovisa
kostnadskalkyler och former för täckning av de ökade kostnader som följer av de
förslag kom-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 65

mitten
framlägger. Kommittén har även enligl direktiven att överväga ändringar av de
nuvarande finansieringsreglerna för den allmänna pensioneringen. Kommillén
avser alt i ell kommande betänkande redovisa synpunkler och förslag
beträffande justering av reglerna för söcialförsäkrings-avgifierna. Mera
tekniska synpunkter på avgifissyslemets uppbyggnad kommer därför att
diskuteras i ett senare sammanhang. Då del gäller frågan om att inom ramen för
nuvarande finansieringssystem täcka kostnaderna lör de nu föreslagna reformerna
framhåller kommittén att reformerna medför stora kostnadsökningar för det
allmänna. Dessa kostnadsökningar belastar dels statsbudgeten (förbättringarna
av folkpensionerna frånsett de kommunala bostadstilläggen), dels AP-fonden
(förbättringarna av tilläggspensionerna) och dels kommunerna (förbättringarna
rörande de kommunala bostadstilläggen).

3.5.2
Folkpensioneringen

Som framgår av den tidigare redogörelsen (jfr
tabell 1) har kommittén grundat sina kostnadsberäkningar på det basbelopp pä 8
100 kr, som gällde lör februari 1974.

Kostnaden för höjningarna av folkpensionens
grundbelopp beräknas av kommittén till 700 milj. kr. Kommittén påpekar att 350
milj. kr, av denna kostnad ulgör en uppföljning av det under innevarande år
utgående särskilda pensionstillägget och att detta belopp redan har inräknats i
folkpensions-anslaget. Återstående kostnadsökning med 350 milj, kr. fördelar
sig lika mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76, efiersom ikrafilrädandet
föreslås till den 1 januari 1975.

Kostnaden för sänkningen av den allmänna
pensionsåldern till 65 år beräknas av kommittén för folkpensioneringens del
lill 900 milj, kr. med lika fördelning på budgetåren 1975/76 och 1976/77, Av delta
belopp avser 100 milj, kr, de kommunala bostadstilläggen, Kommillén, som utgår
från att nuvarande finansieringsmetod skall användas även i fortsättningen,
påpekar atl det inte ligger inom ramen för kommitténs direktiv att diskutera i
vad mån kommunerna skall kompenseras för dessa kostnader. Frågan om kompensation
lill kommunerna för denna kostnadsökning bör enligt kommittén las upp till
närmare prövning sedan förslag föreligger även frän 1972 års skatleuiredning.

Kostnadsökningarna vad avser pensionstillskoltens
åriiga höjning från 3 % till 4 % av basbeloppel saml successiv höjning av
garantinivån fördelar sig enligt kommitténs beräkningar med 65 milj. kr. på
1976, 135 milj. kr. på 1977 och 145 milj, kr på 1978,

Ökningen av kostnaderna till följd av förslagen om
fördubblade pensionstillskott för förtidspensionärer samt höjning av
garanlinivån för dessa pensionärer fördelar sig enligl kommillén med 120 milj.
kr. på 1976, 140 milj. kr, på 1977 och 35 milj, kr. på 1978.

När
kommittén i enlighet med direktiven skall anvisa vägaratt förstärka

5
Riksdagen 1974. I saml. Nr 129

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 66

budgeten
med erforderiiga belopp konstateras till en början att väsentligen tre olika
vägar står lill buds: höjning av de direkta skatterna, mervärdeskatten eller
socialförsäkringsavgifien till folkpensioneringen.

Kommittén påpekar att utformningen av de direkta
skatterna samtidigt prövas inom 1972 års skatteutredning. Av direktiv och
tilläggsdirektiv för denna utredning framgåratt arbetet inriktas påen minskning
av skatteuttaget i de vanliga inkomstlägena. Kommittén anser att det i en sädan
situation är uteslutet att föreslå atl belopp av den storleksordning det här är
fråga om skall finansieras genom höjt uttag av direkta skatter. Kommittén
finner inle heller en finansiering över mervärdeskatten vara realistisk.

Av de vägar som står till buds för finansiering av
de kostnadsökningar som belastar budgeten är enligt kommittén en höjning av
socialförsäkringsavgifien till folkpensioneringen den som ligger närmast till
hands. Kommittén förordar atl denna finansieringsmetod väljs. Avgifien utgör
för år 1974 3,3 % av avgifisunderlaget. Räknat pä 1974 ärs avgiftsunderlag, som
av kommittén beräknats lill 116 miljarder kr., föreligger del enligl kommittén
behov av avgiftshöjning för år 1975 med 0,3%, för är 1976 med 0,9%, för år 1977
med 0,3% och for år 1978 med 0,1%. Med hänsyn lill svårigheterna alt
överblicka utvecklingen av avgiftsunderlaget under längre lid framöver
begränsar kommillén sill förslag till all gälla avgiftsuttaget för åren 1975
och 1976.

En av kommitténs ledamöter anför i en reservation
att finansieringen av de av kommillén föreslagna pensionsreformerna i sin
helhet - vad gäller både folkpensioneringen och ATP-bör kunna finansieras inom
det utrymme som finns i AP-systemei, dvs. utan någon höjning av
socialförsäkrings-avgiften.

3.5.3
Tilläggspensioneringen

Kostnaderna såvitt avser tilläggspensioneringen
hänför sig till sänkningen av pensionsåldern. Kostnadsökningarna för de
närmaste åren har av kommittén beräknats till följande belopp vid ett basbelopp
pä 8 100 kr.

Tabell
4

Ar Kostnadsökning i milj, kr, i
förhållande

till föregående år

1976

640

1977

60

1978

70

1979

70

Kommittén erinrar om atl riksdagen år 1973
fastställt ATP-avgifien för åren 1975-1979 till 10,75 % för är 1975 och lill 11
% för åren 1976-1979. Kommittén påpekar vidare att i propositionen 1973:48, som
låg till grund för riksdagens beslut, framhölls att den föreslagna och
sedermera av riks-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 67

dagen
antagna nivån för avgiftsuttaget gällde på grundval av gällande lag-stifining i
fråga om pensionsförmånerna. Däremot har enligt vad som framhållits i
propositionen inle beaktats de lagändringar som kunde bli följden av
pensionsålderskommitténs förslag.

Kommitténs förslag om en sänkning av den allmänna
pensionsåldern lill 65 år medför som framgått av tabell 4 för
tilläggspensioneringens del under det första året en kostnad av inemot 650
milj, kr,, som därefter fram till år 1979 stiger ytteriigare till närmare 850
milj. kr. per år. Denna kostnad motsvarar genomsnittligt under åren 1976-1979
ett avgiftsuttag med 0,75%. Mot bakgrund av statsmakternas ställningslagande år
1973 lill avgiftsuttaget under löpande finansieringsperiod bör avgiften enligt
kommitténs mening höjas med 0,75% fr. o, m. år 1976. Kommittén föreslär alltså
alt ATP-avgiften faslslälls lill 11,75% för vartdera av åren 1976, 1977, 1978
och 1979.

Två av kommitténs ledamöter anför i en gemensam
reservation att ATP-avgifien - i enlighet med tidigare beslut - bör vara 11 %
under perioden 1976-1979 med hänsyn lill atl AP-fonden med nuvarande avgift ger
en synneriigen god trygghet för pensionssystemet och att den kommer att göra
del också för de närmaste åren även om pensionsåldern sänks med två år.

4
Riksförsäkringsverkets förslag om förbättrade vårdbidrag och invaliditetsersättningar
från folkpensioneringen

4.1
Inledning

Kungl, Maj:t uppdrog den 28 februari 1969 åt
riksförsäkringsverket atl undersöka tillämpningen av gällande regler om
invaliditetslillägg, invalidiietsersättning och vårdbidrag samt att avge de
förslag som kunde föranledas av denna undersökning.

Under sitt utredningsarbete har verket genomfört en
enkätundersökning lör all söka kartlägga sådana handikapp eller kroniska
sjukdomar som i allmänhet inte grundar rätt till invalidiletsförmån men som
ändå kan medföra speciella kostnader och hjälpbehov. Undersökningen har
genomförts i samarbete med statens handikappråd och handikapporganisationerna
varvid uppgifier inhämtats frän dessa organisationer, de allmänna försäkringskassorna,
blindkonsulenterna, länsarbetsnämnderna och vissa socialförvaltningar. Verket
har undersökt tillämpningen av bestämmelserna om folkpensioneringens
invaliditetsförmåner och av bestämmelser gällande andra förmåner till
handikappade. Resultatet av undersökningarna redovisas i verkets utredning.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 68

4.2
Sammanfattning av verkets förslag

Riksförsäkringsverket föreslår beträffande
vårdbidrag för svårt handikappade barn en mildring av det nuvarande kravet på
att tillsyns- och vårdbehov skall föreligga i avsevärd omfattning. Verket
föreslår vidare en uttrycklig bestämmelse som innebär att sådana merkostnader
som uppkommer på grund av barnets handikapp skall beaktas vid bedömningen av
rätten till vårdbidrag. Mot bakgrunden av den vidgning av kretsen
bidragsberättigade som inträder om dessa förslag genomförs och den krafiiga
höjningen av vårdbidragen fr, o. m, år 1974 föreslår verket att vårdbidraget
graderas i hell och halvt bidrag.

Beträffande de s. k, ferievårdbidragen anser verket
att man bör underlätta hemmavistelse för anstaltsvårdade barn även under
kortare lider än 14 dagar. På grund härav föreslår verket att vårdbidrag skall
kunna utbetalas för varje dag som barnet vistas utom anstalten. Verket föreslär
därjämte atl bam som vistas i enskilda anstalter till vars drift bidrag utgår
från landsting eller kommun skall likställas med barn i statsbidragsstödda
enskilda anstalter i fråga om rätt till ferievårdbidrag.

Verkets
förslag vad angåi invaliditetslillägg och invaliditetsersättning innebär att
de krav som nu gäller beträffande den försäkrades hjälpbehov skall mildras och
att de merkostnader som orsakas av handikappet skall berättiga till ersättning
i större omfattning än f n. Invaliditetstillägg och invaliditet.sersättning
förs enligt förslaget samman till en enhetlig hjälpform, benämnd invaliditetsersälining.
Förutsättning för rätt lill ersättning skall enligt verkets förslag vara alt
den försäkrades fysiska eller psykiska funktionsförmåga för avsevärd tid är
nedsatt i viss omfattning. Härden försäkrade av denna orsak behov av mera
tidskrävande hjälp av annan i sin dagliga livsföring, föreslås
invaliditetsersälining kunna ulgå. Rätt till invaliditetsersälining skall
vidare enligt förslaget föreligga om den handikappade är i behov av fortlöpande
hjälp av annan för att kunna utföra förvärvsarbete eller för samma ändamål lar
vidkännas belydande merkostnader för färdmedel eller andra hjälpmedel, .Även i
de fall handikappet nödvändiggör -andra merkostnader av betydande omfattning
föreslår verket att invaliditetsersättning skall kunna utgå. Dessa
merkostnader skall enligt förslaget beaktas även om de inle är belydande under
förutsättning atl det samtidigt föreligger antingen ett visst hjälpbehov eller
merkostnader för att kunna utföra förvärvsarbete.

Den nuvarande invaliditetsersättningen utgår med 30
resp, 60% av basbeloppel. Invaliditetslillägg ulgår med 30% av basbeloppel.
Riksförsäkringsverket finner det motiverat att införa ytterligare en
ersättningsnivå. Allt efier hjälpbehovets omfattning och merkostnadernas
storlek föreslås den nya invaliditetsersättningen kunna utgå med elt belopp för
år räknat motsvarande 30, 45 eller 60 % av basbeloppel. Därigenom kan
ersättningen anpassas bättre efier förhållandena i de enskilda fallen.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 69

Slutligen föreslår verket att den övre
åldersgränsen, före vilken handikappet skall ha inträtt för att
invalidiietsersättning skall kunna utges, höjs från 63 lill 65 år.

De föreslagna lagändringarna bör enligt verket
träda i krafi den 1 juli 1975,

Kostnadsökningen vid genomförande av förslagen till
ändrade regler för vårdbidrag har av verket beräknats till ca 25 milj, kr
Kostnadsökningen vid genomförande av förslaget om invalidiietsersättning
uppskattas av verket till närmare 70 milj, kr. Dessa beräkningar har utförts på
grundval av det basbelopp på 8 100 kr. som gällde för februari månad 1974.

4.3
Särskilda förmåner till handikappade

4.3.1
Allmänna utgångspunkter

Riksförsäkringsverket framhåller att
invaliditetsförmänerna bör ses mol bakgrunden av den allmänna pensioneringens
förtidspension. Verket hänvisar därvid till departementschefens uttalande i
prop, 1962:90 med förslag till lagom allmän försäkring. Däri framhölls att
syftet med förtidspensionen i princip skall vara att tillförsäkra medborgarna
rätl lill ekonomisk trygghet vid förtida förlust eller nedsättning av
arbetsförmågan. Pensionen avser således inle att vara en lytesersättning utan
en kompensation för sädana försörjningsekonomiska konsekvenser som harsin
grund i sjukdom eller skada. Förtidspensionen är med andra ord avsedd att
ersätta den inkomst som den försäkrade föriorar till följd av nedsättningen av
arbetsförmågan genom sjukdomen eller skadan.

Invaliditetslillägg som utgår till svårt
invalidiserade med hel förtidspension är, påpekar verket, avsett att bidra
till de vårdkostnader som invaliditeten medför. Invaliditetsersättning lill
förvärvsarbetande avser att bidra till de merkostnader som deras förvärvsarbete
förorsakar. Dessa invalidi-letsförmåner har således enligt verket karaktär av merkostnadsersättningar.
Vårdbidrag har däremot numera som huvudsakligt syfte att ersätta förälder till
svårt handikappat barn för inkomstbortfall på grund av värden av barnet.

Om invaliditetstillägg och invaliditetsersättning
direkt utgjorde merkostnadsersättningar skulle förmånernas belopp bestämmas
efier behovet i varje enskilt fall. Socialförsäkringarnas schabloniserade
ersättningar kan emellertid enligt verket inte rimligen ändras med korta
tidsmellanrum allt eftersom de individuella behoven skiftar. Behovsprövade
förmåner skulle därjämte förutsätta en helt annan handläggning av ärendena än
den som förekommer inom socialförsäkringarna. Verket finner därför att
invaliditetsförmånerna från folkpensioneringen liksom hittills bör utgå med
vissa i lag definierade belopp.

Beträffande frågan vilka slags kostnader och behov
förmånerna skall bidra till att täcka anför verket bl, a. att
invaliditetslillägg enligt 9 kap. 2 ;:; första

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 70

stycket
AFL och värdbidrag utgår främst på grund av behov av vård och tillsyn,
Invaliditetslillägg och invalidiietsersättning till förvärvsarbetande och
studerande ulgär lill de handikappade därför att deras handikapp förorsakar
dem extra koslnader i samband med förvärvsarbetet eller studierna. Även om
hjälp-, tillsyns- eller värdbehovet för ett relalivt svårartat handikapp
ibland inte är särskilt stort, kan - påpekar verket - handikappet förorsaka
betydande merkostnader i den dagliga livsföringen. Enligt nuvarande regler kan
en invalidiletsförmån vanligen inte utgå enbart pä grund av sådana
merkostnader. Verket förordar atl man vid bedömningen av rätten till
invaliditelsförmäner från försäkringen tar hänsyn till de merkostnader den
handikappade har för sitt handikapp i den mån inte andra samhälls-älgärder
skall kompensera för dem. En sådan mer direkt anknytning lill merkostnaderna
innebär enligl verket alt systemet bättre kan anpassas till förhållandena för
dem som är handikappade,

4.3.2
Vårdbidrag

Av verkets utredning framgår att i januari 1974
utgick omkring 7 500 vårdbidrag, I denna antalsuppgifi ingår inte vårdbidrag
för barn som undervisas i special- och särskolor och som är inackorderade i
elevhem. Föräldrar lill sådana barn lar bidrag i viss utsträckning - s, k, ferievårdbidrag
- om barnen vistas mer än 14 dagar i föräldrahemmet. Verket beräknar att
ferievårdbidrag betalas ut för omkring 6 500 barn.

Verket erinrar om att värdbidrag lill svårt
handikappade barn lidigare utgick med 60 % av basbeloppet och tillkom barnet.
Med hänsyn till syftet att också ge ett visst försörjningsslöd ät en förälder
med svårt handikappat barn i hemmet har bidraget fr, o. m, ingången av 1974
höjts och utgår nu till föräldern. Det utgör fr, o, m. i är samma belopp som
hel förtidspension frän folkpensioneringen till ensamstående jämte
pensionstillskott, dvs, i januari 1974 105 % av basbeloppet. Bidragels belopp
uppgick i januari 1974 (basbelopp 8 100 kr,) till 8 505 kr. för år eller 709 kr
förmanad. Vårdbidraget tillkommer den förälder som svarar för värden av barnet.
Bidraget beskattas som annan förvärvsinkomst, oberoende av andra makens
inkomst, och kan grunda rätt till ATP-poäng, Vårdbidraget kan allslä - påpekar
verket - Iräinsl ses som en viss kompensation för del inkomsiborifali som barnets
omvårdnad medför.

De behov av tillsyn och vård som beaktas vid
bedömningen av rälten till vårdbidrag är, framhåller verket, sådana som går
utöver dem som föreligger hos elt normalt utvecklat barn. Detta innebär alt
utrymmet för tillämpningen av bestämmelsen blir mindre när del gäller barn i
späd ålder, som ju även om de är friska kräver tillsyn och vård i betydande
omfattning. Någon generell nedre åldersgräns lillämpas emellertid inte utan
allvariiga handikapp kan enligl verkets anvisningar medföra räu till vårdbidrag
redan under första levnadsåret, 1 ärenden oin vårdbidrag beaktar man främst be-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 71

hovet
av den särskilda värd och tillsyn som orsakas av barnets handikapp. Vidare
beaktar man sådana av handikappet föranledda yttringar och behov hos barnet som
kräver speciella åtgärder frän vårdarens sida. Bedömning av rätten till
vårdbidrag sker främst med ledning av den faktiska arbetsinsats som vårdaren
får göra.

Möjligheten
att i framliden minska handikappels verkningar för barnet bestäms, framhåller
verket, i hög grad av den vård och träning det kan få. I vissa fall beror
möjligheterna på de hjälpmedel som kan ställas till förfogande. Det råder
enligt verket enighet om att målet för vården av etl handikappat barn skall
vara att ge barnet möjligheter att utvecklas efier sina förutsättningar, 1 den
mån barnet kan och bör vårdas i hemmet anser verket atl samhället bör bidra
till att någon av föräldrarna fär möjligheter att meddela vården.

På grundval av enkätundersökningens resultat
diskuterar verket till en början kraven i fråga om beskaffenheten av barnets
handikapp. Enligt gällande beslämmelser och praxis krävs att barnets handikapp
skall vara svårartat för all rätl till vårdbidrag skall föreligga. 1
lillämpningen beaktas den faktiska arbetsprestation som värdaren mäste utföra,
samtidigt som det las hänsyn lill särskilda kostnader som orsakas av barnets
vård i hemmet.

Verket upplyser att många handikappade barn, som
enligt enkätundersökningen inte fyller kraven i gällande bestämmelser för rätt
till vårdbidrag, ändå har så stora behov av tillsyn atl en vuxen blir relativt
starkt bunden av värduppgifien. Detta gäller t. ex. barn med diabetes som
fordrar tillsyn vid medicinering och med diet. 1 andra fall, såsom vid astma,
behöver en vuxen person ofia vara till hands.

Enligt verkets undersökning utges vårdbidrag för
mindre än I % av alla barn under 16 år. Även om andelen stigit något under
senare är torde den enligt verket ändå fä anses vara påfallande låg.

Verket finner atl villkoren för räll till
vårdbidrag är alltför restriktiva och att de bör mildras så att fiera föräldrar
än f n, kan erhålla stödet. 1 första hand bör enligl verkets mening det
nuvarande villkoret alt tillsyns-behovet skall ha avsevärd omfattning mjukas
upp.

Av enkätundersökningen framgår vidare enligt verket
alt ett barns handikapp i mänga fall medför särskilda kostnader. Således kan
ett allergiskt barn ha behov av en allergisanerad hemmiljö eller speciell kost.
I de fall CP-skadade barn har mer uttalat handikapp ulgår enligl verket ofiast
värdbidrag. Av enkätsvaren framgår emellertid alt det finns barn med
lindrigare CP-skada som inte har särskilt stort vård- och lillsynsbehov medan
deras på grund av handikappet onormalt stora slitage av kläder och skor orsakar
extra kostnader. Barn med diabetes kan ha behov av speciell föda vilket gör all
matkostnaderna avsevärt fördyras. Verket konstaterar med hänsyn härtill att
behovet av ekonomiskt stöd bör grundas också på de ökade kostnader som
betingas av handikappet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 72

Riksförsäkringsverket finner - med hänvisning lill
rådande praxis och de exempel som angetts - att lagtexten bör ändras lill att
ange att man vid bedömningen av rätten till vårdbidrag också skall kunna ta
hänsyn till om barnets sjukdom eller handikapp medför andra merkostnader än
sådana som är atl hänföra till tillsyns- och värdbehovet.

En sädan ändring aktualiserar enligt verket också
frågan om gradering av bidraget. En differentiering av vårdbidraget betyder att
det ekonomiska stödet bättre kan anpassas till det behov som föreligger i det
enskilda fallet. Vårdbidraget kan enligt verket främst ses som en viss
kompensation för del inkomstbortfall som barnets omvårdnad medför. Detta
huvudsyfte bör enligt verkels mening kvarstå även om man i lagtexten markerar
all vid bedömningen av rätten lill värdbidrag hänsyn skall kunna tas till
merkostnader som uppstår på grund av barnets handikapp.

När det gäller frågan hur långt vårdbidraget skall
graderas anser verket att man f n, inle bör gå längre än atl bidraget skall
kunna ges ut med helt eller halvt belopp. Erfarenhelen lar sedan visa om det
finns behov av någon ytterligare gradering. Bedömningen av om helt eller halvl
bidrag skall ges ut bör enligt verket ske med ledning av den arbetsinsats som
vårdaren lar göra och av de merkostnader som barnets handikapp medför.

Vid bedömningen av förälderns arbetsinsats bör man
enligt verkets mening beakia atl vårdbidraget visserligen ger elt vissl
försörjningssiöd men inte tar sikte på atl kompensera hela det inkomstbortfall
som barnets omvårdnad kan medföra.

1 de fall de merkostnader som barnets sjukdom eller
handikapp medför ulöver vårdbehovet är betydande - men inle uppgår lill etl
belopp som motsvarar halvl bidrag-torde det enligt verket vanligen föreligga
elt tillsyns-och vårdbehov av sädan omfattning att det tillsammans med
irierkostna-derna motiverar att halvt värdbidrag fär utgå.

Vistas barnet i förskola eller skola under daglid
tillgodoses i viss utsttäckning barnets värdbehov i skolan. Verket
ifrågasätter om halvt vårdbidrag i dessa fall skulle vara tillräckligt men
konstaterar att föräldrarnas värd-och träningsinsatser är av utomordentligt
stor betydelse för barnens utveckling. Huruvida helt eller halvt bidrag skall
ges ul bör därför enligt verkets mening vara beroende av dels omfattningen av
den vård som ges utom skolan av föräldrarna - dvs, bundenheten vid
värduppgifien - och dels storleken av de merkostnader som uppkommer på grund av
barnets sjukdom eller handikapp.

För all vårdbidragen inte skall iå en konserverande
effekt på de handikappade barnens utveckling och miljö skall värdbehovet som
huvudregel omprövas vart tredje är. Kontrollen kan ske med kortare mellanrum om
det finns särskilda skäl till det. Fär barnet värd pä anstalt upphör rätlen
lill vårdbidrag. Delsamma gäller när det skett en väsentlig förbättring i de
förhållanden som rådde då bidraget beviljades. Någon särskild omprövning av redan
beviljade vårdbidrag bör, mot bakgrund av angivna huvud-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 73

regel, enligt verkets mening däremot inte äga rum vid
införandet av halvt bidrag.

Vårdbidrag till förälder som vårdar
handikappat barn upphör enligt gällande regler när barnet fyller 16 år, 1 de
fiesta fall börjar då förtidspension eller sjukbidrag från folkpensioneringen
jämte tilläggsförmåner att utgå till barnet. En höjning av övre åldersgränsen
för vårdbidraget kan med hänsyn härtill enligt verkets mening i många fall
medföra en försämring av stödet till handikappade barn i åldern 16-17 är.
Verket föreslårdärlör ingen ändring av den nuvarande 16-årsgränsen för
vårdbidraget,

Invaliditelsförmäner utgår inte då
någon stadigvarande vårdas på anstalt lillhörande staten eller kommun eller
landslingskommun eller på enskild anstalt till vars drifi statsbidrag utgår. De
utgår inte heller då någon vårdas utom anslalt genom anstaltens försorg. Enligt
särskilda beslämmelser om s. k, ferievårdbidrag skall emellertid vårdbidrag
utgå för tid då anstaltsvårdat barn under minst två veckor i följd vistas utom
anstalten utan att vårdas genom dess försorg. Bidrag för del av kalendermånad
utgår för varje dag med 1/30 av månadsbeloppet. För barn som får skolundervisning
utges dock under sommarferierna som regel bidrag med hela månadsbeloppel för
juni, juli och augusti.

Riksförsäkringsverket upplyser atl
14-dagarsregeln har satts i fråga under verkets enkätundersökning. Det har
därvid framhållits att det som regel bara är under jul- och sommarlov som
anstaltsvårdade barn vistas i hemmet mer än två veckor.

Verket påpekar all femdagarsveckan
har vunnil alll större utbredning sedan den nuvarande 14-dagarsregeln
utformades. Vissa institutioner är anordnade som femdagarshem och man
förutsätter alltså all barnen skall tillbringa veckoslut, helger och ferier
utanför institutionen. De handikappade barnens skolundervisning sker ofia i
riksskolor med åtföljande långa reseavstånd lill hemorten. Vid dessa skolor
har man infört förlängda lov vartannat veckoslut

De extra kostnader liksom den ökade
bundenhet som naturligt nog alltid är förenade med barnets vistelse i hemmet
bör enligl verkets uppfattning inte fä motverka etl iniresse från de anhöriga
att för kortare perioder engagera sig i vården och träningen av också mycket
gravt handikappade barn. Den stimulans och den kontakt som de handikappade
barnens hembesök innebär bör uppmuntras.

Riksförsäkringsverket föreslår
därför alt reglerna ändras så alt ferievårdbidrag kan utgå för varje dag
barnet vistas utanför anstalten. Verket anser atl en bestämmelse härom bör tas
in i AFL och ersätta reglerna i kungörelsen (1966:238) om vårdbidrag för barn
som vistas utom anstalt. Verket erinrar om den särskilda beslämmelsen angående
ferievårdbidrag för barn som vistas på anstalt och får skolundervisning. För
dessa barn utges hela mänadsbelopp för juni, juli och augusti vid vistelse uiom
anstalt under sommarferierna. Den av verket föreslagna regeln om
ferievårdbidrag gör denna bestämmelse obehövlig.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 74

Registrering av dagar för vilka
bidraget kan utgå bör enligt verket lämpligen ske vid den institution där
barnet vårdas. Denna institution underrättar en gång per kvartal vederbörande
försäkringskassa om det antal dagar som barnet vistats utom anstalten.
Utbetalning av ferievårdbidrag skulle då kunna begränsas till att ske en gång
per kvartal.

Ferievårdbidrag kan enligt gällande
beslämmelser utgå för barn som vårdas i anstalt som tillhör staten, kommun
eller landslingskommun. Vidare kan bidrag ulgå vid vård i enskild anstalt som
har statsbidrag till drifien. Riksförsäkringsverket fOreslåratt också barn som
stadigvarande värdas på enskild anstalt till vars drifi bidrag ulgår frän
kommun eller landstingskommun skall omfattas av beslämmelserna om
ferievårdbidrag.

4.3.3 Invahdilelsersätining

Som framgått av den tidigare
redogörelsen utges f n. invalidiletsförmån till försäkrade över 16 år som
invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning,

Invaliditetslillägg utgick i januari 1970 till 10 519
försäkrade som uppbar hel pension från den allmänna försäkringen, I det
övervägande antalet fall uppbar pensionslagaren förtidspension (sjukbidrag).
Tilläggen utgick i 20 % av fallen på grund av blindhet och i 80 % av fallen
lill följd av ett omfattande hjälpbehov av annan anledning. En genomgång av de
under åren 1968 och 1969 avslagna 1 347 ansökningarna om invaliditetslillägg
från försäkrade med hel pension visade alt avslagsbesluten i del alldeles
övervägande antalet fall grundades på att erforderliga medicinska eller
funktionella orsaker inte ansågs föreligga. Indragning av invaliditetslillägg
berodde däremol i de flesta fall pä att den försäkrade intagils för vård på
anslalt. Invaliditetslillägg utgick i januari 1970 vidare till 306 försäkrade
med partiell pension. Grunden var i ca 80 % av fallen merkostnader för
färdmedel, i 17 % fortlöpande hjälp av annan och i endasl ca 2 % av fallen
merkostnader för andra hjälpmedel. Sammanlagt utgick i januari 1970 alltså 10
825 invali-diietstilliigg. I januari 1974 hade enligt verket antalet
invaliditetstillägg ökat till ca 13 500,

Invaliditetsersättning utgick i
januari 1970 till 3 201 personer. I 2 650 fall var förmänstagaren förvärvsarbetande
och i 103 fall studerande, 448 ersättningar utgick till blinda. Den åberopade
grunden för beviljande av in-validitetsersättningar lill förvärvsarbetande var
i 88 % av fallen merkostnader för färdmedel, i 11 % fortlöpande hjälp av annan
och i endast I % merkostnader för andra hjälpmedel. Motsvarande fördelning var
för studerande 72, 23 resp, 5 % .

Grunden för avslag på ansökan om
invalidiietsersättning var i de flesta (all att tillräckliga medicinska eller
funktionella orsaker inle förelåg, - I januari 1974 hade antalet
invaliditetsersätlningar enligt verket ökat till ca 3 700.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 75

Verkets översikt över rådande praxis visar atl
förhållandena för de försäkrade som erhåller invalidiletsförmån är mycket
skifiande och att ett handikapps inverkan på funktionsförmågan är högsl olika
för olika personer. Del är därför enligl verket svårt att beskriva hur stort
den handikappades hjälpbehov skall vara i det enskilda fallet för att medföra
rätt till invaliditetslillägg. Hjälpbehovet kan, påpekar verket, hos vissa
försäkrade ha sin grund i att fysisk sjukdom medför elt tillsynsbehov som
kräver annan persons närvaro.En person kan också av psykiska orsaker ha behov
av hjälp i den dagliga livsföringen eller på grund av psykisk sjukdom eller
utvecklingsstörning ha behov av tillsyn. Verkels undersökning av praxis visar
att detta lillsynsbehov måsle vara kvalificerat för att medföra rält till invalidiletsförmån.

Invaliditetsförmån till försäkrad som förvärvsarbetarellerstuderarärenligt
gällande praxis avsedd att läcka del behov av fortlöpande hjälp och de
merulgifier för färdmedel eller andra hjälpmedel som kan förknippas med arbets-
eller studiesituationen. Del övervägande antalet fall där besvär i anledning av
avslag på ansökan om invaliditetsförmän anförts hos verket har avsett
färdkostnader.

En särskild fråga är enligt verket i vad mån den
handikappades behov av vård är så slort att det kan anses falla inom ramen för
det vårdansvar som åvilar sjukvårdshuvudman enligt 3 >; sjukvårdslagen
(1962:242). 1 de fall vården meddelas i institution utgår inte
invaliditetstillägg. Förhållandet ärenligt verket mera oklart då huvudmannen
för alt uppfylla sill vårdansvar utger hemsjukvärdsbidrag för långvarigt sjuka
eller hemvårdsbidrag för psykiskt utvecklingsstörda. Inom vi.ssa landsting
synes man tillämpa den regeln att sådana bidrag minskas för handikappade som
uppbär invalidiletsförmån.

Riksförsäkringsverket finner det
otillfredsställande alt osäkerhet råder om vilkel slöd som kan utgå i de
enskilda fallen. Huvudprincipen bör enligt verket vara att huvudmannen bär
ansvaret för försäkrade som har sä stort behov av vård att skyldighet all
ombesörja sjukvård föreligger. Hemsjukvårdsbidragen kan därmed ses som en
ersättning från landstingen i de fall sluten vård eller hemsjukvård inte
meddelas den sjuke. Av en sådan gränsdragning följer enligt verkets uppfattning
atl försäkrade som erhåller vård eller ersättning för vård av landstinget inte
skall erhålla invaliditetsförmån frän den allmänna försäkringen pä grund av
sitt vårdbehov.

Landstingens hemsjukvärdsbidrag utgår efter olika
regler. Den förordade huvudprincipen kan därför bli svår all tillämpa
konsekvent. 1 första hand måsle enligt verket enhetliga regler utformas.
Landstingsförbundet planerar också enligl vad verkel inhämtat en rekommendation
med detta syfie. En sädan rekommendation finner verket angelägen. Verket
understryker emellertid atl situationen för de vårdbehövande inle fär
försämras till följd av gränsdragningsproblem. Därför bör rätlen till
invalidiletsförmån från den allmänna försäkringen tills vidare - i avvaktan på
en sådan samordning - bedömas på samma sätt som hittills.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 76

1 svaren på verkels enkätundersökning har
framhållits bl, a, att handikapp kan medföra merkostnader i den dagliga
livsföringen, vilka f n, inle beaktas vid bedcimningen av rälten till
invaliditetsförmåner. Sådana merkostnader är inte itlllid knutna direkt till
arbets- eller studiesituationen. Situationen anses vara siirskilt svår för de
döva som behöver hjälp av teckenspräkstolkar i en mångfald situationer. Den
hjälp av andra personer som handikappade ofia måste anlita betalas vanligen på
ett eller annat sätt. Många handikappade sliter och smutsar ner kläder,
sänglinne m. m. mycket mer än personer ulan handikapp. De kan ofia tvingas alt
göra oekonomiska inköp. De får tillgodose sina behov av fritidsaktiviteter på
mer kostnadskrävande sätt än andra människor. Ofia behövs någon som kan hjälpa
till när de vill gå på teater, bio eller besöka en restaurang.

Enligt verkets uppfattning bör invalidiletstillägg
och invalidiietsersättning också i fortsättningen i princip vara
merkoslnadsersäiiningar. De bör därvid utgå till den försäkrade för hans
samlade merkostnader till följd av handikappet. Gällande lagsiifining ger
enligt verkel inte en sä vid ram. Vidare gör bestämiTicIserna skillnad mellan
den invaliditetsförmån som utgår till försäkrad med hel pension och den som
utgår till handikappad som förvärvsarbetar och inte har någon pension eller
uppbär partiell pension, Lag-stifiningen är därigenom enligl verkel onödigt
svår all tillämpa och orsakar missförstånd. Förmånssystemet blir lättare att
överblicka om invaliditetsförmänerna ges enhetlig beteckning och lagtekniskt
behandlas i ett sammanhang. Riksförsäkringsverket föreslår därför atl
invaliditetslillägg och invalidiietsersättning förs samman lill en enhetlig
hjälpform, kallad invaliditetsersälining.

Som en konsekvens av detta förslag bör enligl
verket beskrivningen av det handikapp som skall föreligga också vara enhetlig.
Beskrivningen bör innehålla att den försäkrades fysiska eller psykiska
funktionsförmåga skall vara nedsatt. Hur allvarlig nedsättningen skall vara bör
enligt verket prövas mot bakgrund av de behov av hjälp m. m. som handikappet
medför.

Det nuvarande kravet all den försäkrade skall vara
ur stånd atl reda sig själv har visat sig vara alltför strängt. Den av verket
gjorda undersökningen visar att många anser atl även kravel pä alt den
försäkrade vid upprepade tillfällen dagligen skall ha behov av annan persons
hjälp är alltför begränsande. Verkets erfarenheter av tillämpningen av
bestämmelsen talar också för att detta krav bör mjukas upp. Verket föreslär all
lagbestämmelsen i denna del ändras lill att ange att den försäkrade i sin
dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan. För att grunda
rätt lill ersättning skall hjälpen enligt verkets mening ha en inte obetydlig
omfattning och innebära en både nödvändig och påtaglig förbättring av den
försäkrades möjligheter att klara sitt dagliga liv.

Till den del invalidiietsersättning grundas på den
handikappades roll som förvärvsarbetande, föreslås ersättningsrätten knytas
till att den försäkrade har behov av fortlöpande hjälp av annan eller belydande
merulgifier för

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 77

färdmedel eller andra hjälpmedel lÖr alt kunna utföra sitt
förvärvsarbete.

Även om den handikappade inte
dagligen är i behov av hjälp kan han enligt verket fä vidkännas så stora
merkostnader för sitt handikapp i den dagliga livsföringen atl det är motiverat
att ge invaliditetsersälining, 1 de fall dessa inerkostnader ärav betydande
omfattning borde ensamma kunna grunda rätt lill invalidiietsersättning. 1 andra
fall åter, dä kostnaderna inte är sä belydande, bör de enligt verkets mening
beaktas vid helhetsbedömningen av den försäkrades rätt till
invaliditetsersälining. De kostnader som t. ex, orsakas av del exceptionella
behovet av föda efter vissa tarmoperationer skulle därmed kunna beaktas.

Verkel sammanfattar sill förslag
rörande grunderna för bedömning av rälten till invaliditetsersälining på
följande sätt. I ett första led har man att konstatera om den försäkrades
fysiska eller psykiska funktionsförmåga är nedsatt för avsevärd tid. Är detta
fallet skall nästa steg i prövningen avse om denna nedsättning är av sådan
omfattning att han antingen i sin dagliga livsföring behöver hjälp av annan
eller -om han har förvärvsarbete - har fortlöpande behov av annans hjälp eller
belydande merkostnader för färdmedel m, m, för att kunna utföra arbetet. Andra
belydande merkostnader skall också kunna föranleda invalidiietsersättning.
Verkel betonar alt man i tillämpningen också skall kunna väga samman de olika
behoven. Detta innebär att det är en bedömning av den försäkrades hela
situation som skall ligga till grund för beslut om invalidiletsförmån.

De merkostnader som nu
företrädesvis behandlats är sådana som uppstår i den dagliga livsföringen. För handikappade
som utför förvärvsarbete eller bedriver studier uppkommer därutöver en annan
typ av merkostnader, nämligen sådana som direkt hör samman med arbetets
utförande eller studiernas bedrivande. Det vanligaste slaget av sådana
kostnader avser enligt verkel färdmedel. Det är för sädana merkostnader som
förvärvsarbetande eller studerande handikappade enligt gällande regler kan tå
invalidiletsförmån från den allmänna försäkringen.

Äv verkets undersökning framgår alt
det inte finns någon samordning mellan bl. a. bestämmelserna om rält för en
handikappad att erhålla bidrag till inköp av invalidbil och atl erhålla
invaliditetsersälining. Olika myndigheter har att bedöma den handikappades
rätt till dessa förmåner. Vad gäller invaliditetsersättningen måste man vid
beräkningen av merkostnadernas storlek enligt verkel beakta det stöd som utgår
genom andra förmåner. Verket finner en samordning motiverad men anser att
frågan om en sådan samordning ligger utanför verkets uppdrag. Frågan bör enligt
verkets uppfattning uppmärksammas av den socialpolitiska bidragsutredningen.
Vad särskilt gäller de fall då den försäkrade erhåller resor genom kommunal
färdtjänst och merkostnader därför inte uppkommer skall sädana koslnader enligt
verkets mening inte heller inräknas när den handikappades merkostnader bedöms.

Den nuvarande invaliditetsersättningen utgår med 30 eller
60 % av bas-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 7g

beloppet.
Denna ersättning har - påpekar verket - främst blivit ett bidrag till
handikappad förvärvsarbetandes bilkostnad. Enligt verket beviljas i regel hel
ersättning då kostnaderna kommit upp till en nivå som ligger ungefär mitt
emellan hel och halv ersättning. I de fall ko.slnaderna närmar sig nivån för halv
invaliditetsersälining utges halv sådan.

Mot bakgrunden av det i det föregående redovisas
förslaget framstår den nuvarande graderingen av invaliditetsersättningen enligt
verket som alltför schablonmässig. Verket finneren ytteriigare gradering
angelägen och föreslår införande av en 45%-nivå. Därigenom minskas enligt
verket den tröskel-effekt som följer av nuvarande regler men framför alll kan
ersättningen bättre anpassas efter förhållandena i de enskilda fallen. Hur stor
invaliditetsersättning som skall utgå bör enligt verket bli beroende av
hjälp-, tillsyns- eller vårdbehovets omfattning och merkostnadernas sloriek.
Vid beräkningen av hjälpbehovet bör detta enligt verket kunna uttryckas i en
skälig limersättning.

Vid ikrafilrädandet av de föreslagna nya reglerna
skall någon omprövning av utgående invaliditetsersätlningar enligt verkets
uppfattning inte ske. 1 de fall invalidiietsersättning ulgår med 60% av
basbeloppet bör den alltså inte sänkas med mindre en väsenllig förändring
skett i de förhållanden som legal lill grund för beslutet om ersättning.

Det nuvarande invaliditetstilläggei utgår med 30 %
av basbeloppet. Tillägg utgår till de försäkrade som har de största behoven av
hjälp och vård. Den angivna förmänsnivån framstår, även om man räknar med en
relativt låg kostnad för denna hjälp, enligt verket mänga gånger som
otillräcklig för att läcka vårdbehovet. Förslaget att sammanföra
invaliditetslillägg och invaliditetsersättning lill en enhetlig hjälpform
medför enligt verket alt invalidiietsersättning enligt de nya reglerna bör
kunna utgå med 60 % även till den som uppbär förtidspension. Verket finner med
hänsyn till det omfattande behov av hjälp som föreligger hos de svårast
handikappade förtidspensionärerna denna höjning av förmånsnivån motiverad.

Vad särskilt gäller invaliditetsförmån till döva
bestäms situationen för dessa av att de inte kan kommunicera med hörande med
hjälp av talspråk och av att bristande språkförståelse försvårar kommunikation
med skrivtecken. Detla kan enligt verket också gälla för dem som är så gravt
hörselskadade att de har stora svårigheter atl uppfatta tal trots att de har
hörapparat. Behovet av hörande tolkar är, påpekar verket, .så stort att det
inte helt kan täckas av en utbyggd lolkorganisalion. Verket finner situationen
för de döva och de svårast hörselskadade vara sådan att de generellt bör anses
uppfylla kravet att erhålla invalidiielsersältning. Vid avvägningen av
ersättningsnivån har verket funnit att ett åriigt bidrag motsvarande 30 % av
basbeloppet bör kunna täcka kostnader för elementära behov av teckenspråkstolk
eller av kommunikation på annat sätt. En generell rätt till
invalidiietsersättning med 30% bör därför enligt verkets mening tillerkännas
döva och personer med hörselskador av så grav nalur att handikappet inle

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 79

kompenseras
av hörapparat. I del fall en döv försäkrad kan visa att han har större
merkostnader eller hjälpbehov bör enligt verkels uppfattning rätlen till en
högre ersättning bedömas på samma sätt som förändra handikappade.
Bestämmelserna bör enligt verket kunna tillämpas på det sätt som verkel angett
utan att detta särskilt markeras i lagtexten.

Den som är blind äger alltid rätt till
invalidiletsförmån om blindheten inträtt innan han fyllt 63 år. Till den som
har förlids- eller ålderspension ulgår invaliditetsförmän f n. med 30 % av
basbeloppet, till annan med 60 % av basbeloppet. Verket föreslär ingen ändring
av dessa förmånsnivåer. För det fall en blind som uppbär hel förtidspension
eller ålderspension kan visa att han har merkostnader eller hjälpbehov som
motsvarar 45 eller 60 % av basbeloppet bör emellertid enligt verket
invaliditetsersättning med dessa nivåer kunna ges ut.

Mänga försäkringskassor har i svaren på verkels
enkätundersökning tagit upp frågan om en höjning av den ålder före vilken ell
handikapp skall ha inträffat för att ge rätt till invaliditetsförmån. Syfiet
med invalidförmånerna är emellerlid enligt verket atl de skall ulgöra en
kompensation för bl. a. hjälpbehov som uppkommit på grund av sjukdom eller
skada. För de hjälpbehov som hänför sig till åldrandet finns andra stödformer
och de skall inte ersättas genom invalidförmåner. En övre åldersgräns bör
därför enligl verkets uppfattning fortfarande finnas. Erfarenhelen inom
försäkringskassorna vid lillämpningen av den nuvarande 63-årsgränsen visar
dock all del är svårt atl motivera en åldersgräns som ligger några år under
gränsen för normalt uttag av ålderspension. F. n. inträder för slora grupper
arbetstagare rätt till ålderspension från 65 år. Med hänsyn därtill, men också
med hänsyn till pensionälderskommitténs förslag om en sänkning av pensionsåldern
till 65 är inom den allmänna försäkringen, föreslär verkel alt övre
åldersgränsen före vilken handikappet skall ha inträtt för att invaliditetsersälining
skall kunna utges höjs lill motsvarande ålder. En utgående
invalidiietsersättning bör enligt verkets mening inle heller höjas pä grund av
förhållanden som inträffar sedan den försäkrade uppnått 65 ärs ålder.

Invaliditetsersälining bör enligt verkets
uppfattning i vissa fall omprövas då den försäkrade uppnår den allmänna
pensionsåldern. 1 enlighet med verkets övriga förslag gäller detta blind
försäkrad. Om inte särskill stora kostnader föreligger bör invaliditetsförmånen
enligl verket liksom nu utgå med 30 % av basbeloppet från det den blinde uppnår
pensionsåldern. En omprövning i samband med pensioneringen bör enligl verket
också ske i de fall rätten till invaliditetsersättning till nägon del grundas
på den försäkrades behov av hjälp eller merkostnader för färdmedel eller andra
hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbete. Omprövningen skall dä göras med
bortseende från sådana merkostnader. Även i dessa fall skall enligl verkets
förslag gälla atl återstående hjälpbehov eller merkostnader skall ha uppkommit
innan den försäkrade fyllt 65 är för alt beaktas vid denna prövning.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 80

Verket föreslår att de föreslagna lagändringarna
skall träda i krafi den 1 juli 1975,

4.3.4
Kostnader för reformförslagen

Kostnaderna för de av verket föreslagna reformerna
är beroende av dels hur många försäkrade som kommer att tillerkännas högre
förmån och dels antalet nytillkommande förmånstagare. Uppskattningen av dessa
antal är -betonar verket -osäker, varför beräkningen av kostnaderna kan bli
endast ungefärlig.

Den nuvarande årskostnaden för vårdbidragen
beräknas av verket lill 65 milj, kr,, beräknat på grundval av del basbelopp på
8 100 kr. som gällde i februari 1974. Verket beräknar att ca 7 500 vårdbidrag
utgick i januari 1974. Den reform ,som nu föreslås kan enligl verket uppskattas
resultera i att kretsen bidragsberättigade vidgas med inemot 5 000 barn, I de
flesta av de nya fallen torde enligt verket halvt bidrag komma att utgå. Med
beaktande av pensionstillskottet i dess nivå för februari 1974 uppskattas
kostnadsökningen för verkets förslag lill närmare 20 milj. kr

Enligl uppgifler som verket inhämtat beräknas all
ca 6 500 barn under 16 år i sär- och specialskolan bor i elevhem. Ell
genomförande av verkels förslag om vidgad rätt till ferievårdbidrag uppskattas
komma all medföra all bidrag utgår för i genomsnitt ytteriigare 30 dagar
Kostnadsökningen för försäkringen kan därmed enligt verket beräknas bli omkring
4 milj. kr. Förslaget att ferievårdbidrag även skall kunna utgå för barn som
stadigvarande vistas på enskild anstalt, till vilken bidrag utgår från
landsting eller kommun, lorde enligt verkel medföra en ytteriigare
kostnadsökning om högsl 2 milj. kr.

Den sammanlagda kostnadsökningen vid genomförande
av förslagen till ändrade regler för värdbidrag uppskattas således av verket
lill ca 25 milj. kr,

I januari 1974 utgick enligl verkets beräkningar
invalidiietsersättning i ca 3 700 fall. Därav avsåg drygt 700 halv ersättning.
Vidare utgick ca 13 500 invalidiletstillägg. Nuvarande årskostnad vid
basbeloppet 8 100 kr, beräknas av verkel lill sammanlagt ca 50 milj, kr.

Antalet ersättningsberättigade som kan tillkomma
uppskattas av verkel till omkring 15 000. A v dessa beräknas ca 12 000 erhålla
invaliditetsersättning med 30 % och återstoden ersättning med 45 % av
basbeloppet. Kostnadsökningen skulle därför enligl verket vid basbeloppet 8
100 kr, bli omkring 45 milj, kr. per år, varav omkring 35 milj. kr. faller på
ersättningen med 30%). Verkel beräknar vidare alt många som nu uppbär
invaliditetstillägg med 30 % av basbeloppet till följd av förslaget kommer alt
bli berättigade till invaliditetsersälining med 45 eller 60% av basbeloppel. Om
detta antas gälla 9 000 försäkrade - av vilka omkring 7 000 beräknas få den
högsia ersättningen och 2 000 ersättning med 45 % av basbeloppel - skulle kost-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 81

nadsökningen enligl verket bli närmare 20 milj. kr. per
år. Förslaget all höja åldersgränsen frän 63 till 65 är kan beräknas medföra
all ytteriigare ca 1 200 försäkrade lår rätl till förmånen. Kostnadsökningen
pågrund härav kan enligl verkel beräknas lill ca 5 milj. kr. per år.

Kostnadsökningen vid genomförande
av förslaget om invaliditetsersälining uppskattas alltså av verkel till
närmare 70 milj. kr.

En sammanfattning av kostnadsberäkningarna lämnas i
följande tabell.

Tabell 5

Nuvarande Beräknad Beräknad

kostnad, milj. kr. kostnad vid kostnadsökning,

genomförande av milj. kr.

verkets förslag,

milj. kr.

Invaliditetstillägg 33

120 -H70

Invaliditetsersättning 17

Vårdbidrag 65 90 + 25

Summa 115 210 +95

5 Remissyttrandena

5.1 Yttranden över pensionsålderskommitténs betänkande

5.1.1 Allmänna synpunkter

Pensionsälderskommitléns
reformprogram har lått ell posilivi gensvar vid remissbehandlingen. I flera
remissyttranden understryks särskill fördelen av all pensionsålderssänkningen
kombineras med väsentliga förbättringar för dagens folkpensionärer och för handikappade.

5.1.2 Sänkning av den allmänna pensionsåldern

Kommitténs förslag om sänkning av
den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 är stöds eller lämnas utan erinran
av bl. a. socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,
statens avtalsverk. länsstyrelserna i Stockholms. Malmöhus. Skaraborgs.
Värmlands och Jämtlands län. Landstingsförbundet. LO, TCO. SACO, LRF.
Försäkringskasseförbundel, PRO, Svenska försäkringsbolags riksförbund, KPA och
Folksam. I remissyttrandet från Kommunförbundet ifrågasätts om kommillén
tillräckligt analyserat huruvida en allmän sänkning av pensionsåldern ger den
från social synpunkt bäsl motiverade användningen av de resurser som kan sättas
in.

Socialstyrelsen understryker alt en
pensionsälderssänkning till 65 år är en angelägen reform för de grupper som
inle på annal sätt tillförsäkras pension

6 Riksdagen 1974. I saml Nr 129

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 82

frän
denna ålder. Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län framhäller att det
från rättvisesynpunkt är angeläget med en generell sänkning av pensionsåldern.
Länsstyrelsen i Värmlands län understryker att en sänkning även kan motiveras
med önskemålet alt individen vid den ålder som föreslagits bör 11 möjlighet att
övergå lill en lugnare tillvaro, TCO finner del tillfredsställande att frågan
nu fåren lösning. LO, som anser atl en rörlig pensionsålder är den mest
angelägna reformen inom pensionssystemet, finner atl en sänkning av den
allmänna pensionsåldern inte står i motsatsställning till strävandena all öka
röriigheten i pensionssystemet. Enligt LO:s mening bör pensionsålderssänkningen
betraktas som en ny utgångspunkt för en röriig pensionsålder. LO tillstyrker
därför 65 är som ny allmän pensionsgräns. Riksförsäkringsverket framhåller att
omkring hälften av alla försäkrade mellan 65 och 67 ärs ålder redan nu har
allmän pension i nägon form. PRO, som tidigare med hänsyn till kostnaderna känt
en viss tveksamhet rörande frågan om allmän sänkning av pensionsåldern, finner
tveksamheten undanröjd genom kommitténs reformprogram och tillstyrker
förslagen.

5.1.3
Frågan om rörlig pensionsålder

Frågan om ökade möjligheter till röriig
pensionsålder tas upp i flera remissyttranden. Därvid påpekas att del hade
varit värdefullt om det kunnat ske en samtidig bedömning av frågan om
sänkningen av den allmänna pensionsåldern och frågan om röriig pensionsålder.
SAF beklagar uppdelningen av dessa frågor och anser att beslut om
pensionsålderssänkningen inte bör fallas nu. Liknande synpunkter anförs av
försäkringsinspektionen och länsstyrelsen i Malmöhus län. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län understryker angelägenheten av atl möjligheterna lill ökad
röriighel i fråga om pensionsåldern tillvaratas under det fortsatta
utredningsarbetet. Även HCK, som tilllstyrker reformförslagen, ser fram mol det
fortsatta reformarbetet med ökade möjligheter till röriig pensionsålder.
Kommunförbundet, KPA, Landstingsförbundet och SACO skulle hellre sett atl
frågan om sänkning av den allmänna pensionsåldern och frågan om ökade
möjligheter lill röriig pensionsålder kunnat redovisas i etl sammanhang. LO.
TCO och Svenska försäkringsbolags riksförbund anser också alt dessa frågor
borde behandlats i ell sammanhang, vilkel även skulle underlättat
anpassningsförhandlingarna beträffande gällande pensionsavtal. LO förutsätter
all de krav på ökade möjligheter lill röriig pensionsålder som framförts frän
fackligt håll blir beaktade i kommitténs fortsatta arbele med denna fråga, som
skall redovisas i elt betänkande under innevarande år.

5.1.4
Ikraftträdande av pensionsålderssänkningen

Pensionsålderkommitténs förslag all
pensionsålderssänkningen skall träda i kraft den 1 januari 1976 las upp i flera
remissyttranden. Riksförsäkringsverket

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 83

och
statens personalpensionsverk framhäller all del frän administrativ synpunkt
uppkommer problem dä tre årsklasser samtidigt skall pensioneras. Verkel anser
del dock möjligt att genomföra pensionsålderssänkningen i enlighet med
kommitténs förslag. Försäkringskasseförbundet understryker önskvärdheten av att
beslut fallas i sä god tid att kassornas förberedelsearbete kan genomföras ulan
alltför slora påfrestningar på organisation och personal.

Behovet av tillräckligl lidsutrymme för de
anpassningsförhandlingar beträffande gällande pensionsavtal som måste komma
lill stånd i samband med pensionsåldersreformen understryks i flera
remissyttranden, bl. a. från LO, TCO och SACO. För atl möjliggöra dessa
avtalsanpassningar anser LO att det behöver ske en erforderiig förskjutning av
tidpunkten för ikraftträdandet.

5/lFanserall pensionsålderssänkningen bör träda i
kraft först den 1 januari 1978. SPP anser atl ikrafilrädandet bör ske den I
januari 1977. SAF och SPP anser vidare alt ett successivt ikraftträdande skulle
vara att föredra. Denna synpunkt delas inte av länsstyrelsen i Skaraborgs län
och TCO, som i sina yttranden framhäller fördelarna med att
pensionsålderssänkningen sker i ell steg.

5.1.5 Förtida
och uppskjutet uttag av ålderspension

Frågan om förtida och uppskjutet uttag av
ålderspension berörs i några remissyttranden. Arbetsmarknadsstyrelsen finner
pensionsålderskommitléns förslag godtagbart med tanke på att kommittén avser
att under innevarande är återkomma med ett betänkande om ökade möjligheter till
en rörlig pensionsålder. LO understryker del angelägna i alt
pensionsålderskommittén i sitt fortsatta arbelel prövar utformningen av
reglerna angående förtida uttag eftersom dessa anses oförmånliga med hänsyn
till reduktionsfaklorn. Liknande synpunkler anförs av
Försäkringskasseförbundet, som ställer sig tveksami till systemet med förtida
uttag.

5.1.6 Tilläggsförmåner
m. m.

Pensionsålderskommitténs förslag då det gäller
anpassningen av tilläggs-förmånerna vid en sänkning av den allmänna
pensionsåldern väcker inga erinringar. De remissinstanser som yttrat sig över
denna del av betänkandet anser del naturiigt all tilläggsförmånerna ansluts
till den allmänna pensionsåldern på sätt som kommittén föreslagit.

5.1.7 Pensionspoäng
för det sextiofjärde och sexiiofem te levnadsåret

Kommitténs förslag rörande poängberäkning fördel
sexliofemie levnadsåret tas upp i flera remissyttranden. Riksförsäkringsverket
ar\ser att kommittén i sitt slutbetänkande bör föreslå erforderiiga
förenklingar av pensionsbe-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 g4

räkningen
för undvikande av omräkningar av ATP-pension. Då del gäller
övergångsgenerationerna anser verkel att alla försäkrade som tillhör åldersgruppen
1911-1924 bör bli berättigade till antagandepoäng för del år de fyller 65 år
samt atl någon begränsning lill svenska medborgare i detta hänseende inle bör
göras. Folksam förordar att försäkrade tillhörande över-gångsgeneralionerna
tillgodoräknas antagandepoäng lika med poängen för det sextioQärde året.
Liknande synpunkter anförs av bl. a. SPP. som föreslår att pensionspoäng
beräknas för försäkrade tillhörande dessa årsklasser som om de hade koiumit i
åtnjutande av förtidspension under januari månad det år de fyller 65 år. Även
SPP anser att nägon skillnad inle bör göras mellan svenska och utländska
medborgare i detla hänseende. SAF:s bedömning ansluter sig till de synpunkter
som SPP uttalar i dessa frågor. LO anser att poängberäkningen för övergångsgenerationerna
bör ske på så sätt att dessa för del sexliofemie året tillgodoräknas en
pensionspoäng som minst uppgår till den som tillgodoräknats för det
sextiofjärde året. LO anser vidare all man bör utsträcka de särskilda
bestämmelserna för övergångsgeneraiionerna lill alt omfatta personer som är
född år 1927 och tidigare. Därigenom skulle man knyta an till de särskilda
tillgodoräknings-regler i samband med sjukdom och arbetslöshet som gäller för
dessa årsklasser.

5.1.8
Vissa konsekvenser av en sänkning av pensionsåldern

SAF och SPP påpekar att inom de avialsgrundade
pensionsordningarna för arbetstagare pä den privata arbetsmarknaden liksom för
övrigl även inom tjänstepensioneringen pä den offentliga sektorn gäller alt
rätten till ålderspension inträder fr. o, m. månaden efter den då vederbörande
fyller 65 år. Eftersom ett motiv för sänkningen av den allmänna pensionsålder
angivits vara en anpassning lill vad .som gäller pä arbetsmarknaden, synes det
därför SAF och SPP naturiigt all även inom den allmänna pensioneringen rätten
till ålderspension inträder fr. o, m. månaden efter den då den försäkrade fyllt
65 år.

Reglerna angående ersättning för sjukvårdsförmåner
berörs av bl, a. Försäkringskasseförbundet, som framhåller atl införandet av
en röriig pensionsålder kan komma att påverka dessa regler betydligt.

Riksförsäkringsverket tar upp kommitténs förslag
till övergångsbestämmelser i fråga om livräntor i
yrkesskadeförsäkringslagstiftningen och militärersättningsförordningen. Del
framhålls alt de föreslagna övergångsbestämmelserna skulle innebära ell avsteg
från den nu vedertagna och naturliga principen att ändringarna i denna
lagstiftning inte skall medföra sänkning av de förmåner, som förut gällande
regler har tillförsäkrat dem som är ersätlningsberälligade pä grund av
inträffade skador. Verket anser all omotiverade skillnader i förmånernas
storlek uppkommer om lidpunkten för livräntebeslutel i första instans blir
avgörande för livränleberäkningen. Del

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 85

förordas
därför alt tidpunkten för skadan blir avgörande för vilka regler som skall
lillämpas.

Statens personalpensionsverk upplyser alt en
sänkning av den allmänna pensionsåldern i enlighet med pensionsålderskommitléns
förslag kommer att aktualisera vissa ändringar i den nettosamordning som f n.
råder beträffande livräntor inom dess verksamhetsområde.

5.1.9 Folkpensionernas
standardutveckling och avvägningen av pensionsbelop

pen för gift resp. ogift pensionär

Remissinstanserna tillstyrker överlag kommitténs
förslag om höjning av folkpensionens grundbelopp och om utjämning av relationen
mellan folk-pensionsförmånerna för gifta och ogifta. Uttryckligt slöd för
kommitténs förslag i dessa frågor uttalas av socialstyrelsen, länsstyrelserna i
Stockholms. Malmöhus. Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands län. Kommunförbundet,
Landstingsförbundet. LO. TCO. SACO. LRF, Försäkringskasseförbundel och PRO.
Försäkringsinspektionen är inte främmande för en längre gående utjämning av
relationen mellan gifts och ogifts folkpensionsförmån. TCO framhäller att
förslaget om minskning av skillnaden i pensionsförmånerna för gifta och ogifta
stär i överensstämmelse med organisationens socialpolitiska målsättning.

Kommitténs förslag om höjning av
pensionstillskotten för de pensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp
tillstyrks eller lämnas utan erinran av samlliga remissinslanser utom SAF. SAF
anser sig inle kunna tillstyrka kommitténs förslag om höjda pensionstillskott
dä den ekonomiska silualionen för dessa folkpensionärer enligl SAF:s mening
inle generellt anses vara sädan atl den föreslagna höjningen framstår som
motiverad.

PRO konstaterar med tillfredsställelse då det
gäller kommitténs förslag om slandarduivecklingen av folkpensionsförmänerna att
organisationens krav om väsentliga förbättringar av de äldres
försörjningsvillkor beaktats.

5.1.10 Särskild
förmån tid förtidspensionärer

Remissinstanserna är i storl sell eniga i all
lillstyrka kommitténs förslag till en särskild förmän i form av dubbelll
pensionstillskott till förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga
ATP-belopp.

I remissyttrandena från riksförsäkringsverket och
Försäkringskasseförbundet berörs konsekvenseav kommitténs förslag vid
övergången frän förtidspension till ålderspension. 1 denna fråga stöder TCO
kommitténs uppfattning alt förmånen enbart bör knytas till utgående
förtidspension. Ålderspensionärer bör således inle uppbära olika slora
pensioner beroende på om de lidigare varil förtidspensionerade eller ej. SACO
finner kommitténs förslag om fördubbling av pensionstillskotten för
förtidspensionärer vara en angelägen förbättring. Statens handikappråd
framhåller all kommitténs

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 86

förslag
innebär en avsevärd och länge efieriängtad förbättring för de förtidspensionärer
som genom att de har små ATP-förmäner eller saknar sådana haren svär ekonomisk
situalion, DHR finner det tillfredsställande att kommittén i denna fråga lagl
fram ett förslag, som enligt förbundets uppfattning är ett första steg på vägen
att ge ekonomisk trygghet ät en grupp medborgare som hittills lått leva påen
myckel låg levnadsstandard. Liknande synpunkler anförs av Riksförbundet för
utvecklingsstörda barn. Både handikapprådet och DHR finner det angeläget med
ett sä snabbt genomförande som möjligt av förbättringarna. HCK anser all
kommitténs förslag inle når upp lill de förväntningar man haft i denna fråga.

Riksförsäkringsverket påpekar att systemet med
varierande pensionstillskott beroende på huvudförmån bör uppmärksammas av
riksskatteverket vid utarbetandet av anvisningar om extra avdrag för
folkpensionärer vid beskattningen.

5.1.11 Koslnader

Riksförsäkringsverket anser atl
pensionsålderskommitténs kostnadsberäkningar är rimliga men framhåller att en
relativt slor osäkerhet kan föreligga då det gäller beräkningarna av
kostnaderna för pensionstillskott och kommunala bostadstillägg. Svenska
kommunförbundet beräknar kostnaderna för bostadstillägg lill de två årsklasser
del har gäller lill omkring 150 milj. kr., dock med en viss reduktion med
hänsyn till ökade ATP-pensioner.

5.1.12 Finansiering

Kommitténs förslag i fråga om finansieringen av de
föreslagna reformerna lillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser. Förslagen tillstyrks av bl, a, LO. TCO. SACO.
Landstingsförbundet. Försäkringskasseförbundel och PRO. Riksförsäkringsverket
bekräftar kommitténs beräkning av den höjning av ATP-avgifien som blir
erforderlig och erinrar om all verkel grundat sitt lidigare förslag till
avgiftsuttag för åren 1975-1979 på en oförändrad lagstiftning,
Försäkringsinspeklionen finner likaså i konsekvens med lidigare beräkningar
angående ATP-avgifien kommitténs förslag i denna del rimligt. Liknande
synpunkter anförs av länsstyrelsen i Malmöhus län. PRO finner kommitténs
förslag till fördelning av reformkostnaderna väl avvägt. Svenska
kommunförbundet lar upp frågan om kompensation lill kommunerna för de ökade
kostnaderna för folkpensionärernas kommunala bostadstillägg till följd av
kommiiténs förslag om sänkning av den allmänna pensionsåldern.

SAF finner kostnadsutvecklingen då del gäller
arbetsgivaravgifterna hell orimlig, särskill med beaktande av de förslag som
samlidigt framläggs av 1972 års skatleuiredning. SAF efterlyser en samlad
bedömning av arbetsgivaravgifternas effekt på priser och sysselsättning och är
inle beredd all

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 87

acceptera
den av kommittén föreslagna höjningen av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen
innan en sädan analys förelagils, SAF anser vidare att den av kommittén
föreslagna höjningen av ATP-avgiften är helt omotiverad, LRF anser att den
föreslagna höjningen av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen kan
accepteras men däremot inle förslaget om höjning av ATP-avgiften.

5.2
Yttranden över riksförsäkringsverkets förslag

5.2.1 Allmänna
synpunkter

Riksförsäkringsverkels utredning och förslag om
förbättrade värdbidrag och invaliditetsersätlningar har i likhet med pensionsålderskommitléns
belänkande fått ett posiiivt mottagande vid remissbehandlingen. De av verkel
framlagda förslagen tillstyrks - i vissa fall med önskemål om ytteriigare
förbättringar - såsom väl ägnade att förbättra de handikappades situation.
Verkets förslag angående tidpunkten för ikraftträdandet och beräkningen av
kostnaderna föranleder inga erinringar från remissinstanserna.

5.2.2 Vårdbidrag

I remissyttrandena framhålls överlag det värdefulla
i att vårdbidragen till föräldrar med handikappade barn i hemmet förbättras i
enlighet med riksförsäkringsverkels förslag. Förslagen om mildring av kraven i
fråga om tillsyns- och värdbehov vinner allmän anslutning. Flera
remissinstanser understryker vikten av att den bidragsberättigade kretsen
vidgas i enlighet med verkets förslag,

Samma inställning präglar remissyttrandena över
verkets förslag alt merkostnader som förorsakas av handikapp skall beaktas vid
bedömande av rätt lill vårdbidrag.

Statens handikappråd anser att de föreslagna
förbättringarna är positiva och att antalet handikappade som kan kompenseras
för avsevärda merkostnader till följd av handikapp kommer att öka.
Handikapprådet understryker även att iriöjligheterna till full
kostnadsläckning blir bättre genom det framlagda förslaget,

HCK understryker att förslaget innebär väsentliga
förbättringar jämfört med nuvarande system. Trots de slora förbättringarna
anser HCK dock att förslaget inte går tillräckligt långt,

DHR tillstyrker verkets förslag och finner atl
detta innebär en vidgning av rätten till vårdbidrag för olika grupper av
handikappade barn, vars föräldrar nu inle kan erhålla denna förmån,

SACO. som tillstyrker att reglerna om rätt till
värdbidrag i enlighel med verkels förslag görs mera generösa, ifrågasätter en
klarare markering i den föreslagna lagtexten av syftet att vidga den
bidragsberättigade kretsen eller

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 gg

i
vart fall elt uttalande om atl reglerna skall tolkas liberalt,

LO anser att verkels förslag rörande värdbidrag
medför värdefulla förbättringar, LO ansluter sig till förslagen atl
merkostnader skall beaktas vid bedömningen av rält lill vårdbidrag och att
vårdbidraget i sin helhet skall läggas lill grund för beräkning av
pensionsgrundande inkomst. Även Landstingsförbundet understryker
angelägenheten av de föreslagna förbättringarna.

I fiera remissyttranden berörs de handikappade
barnens behov av träning. Statens handikappråd påpekar i detta sammanhang att
handikappade barn ofta har eii starkt uttalat behov av systematisk och tidigt
insatt träning. Liknande synpunkter anförs av HCK och Riksförbundet för
utvecklingsstörda barn. HCK framhäller att nya forskningsrön bekräftar det
viktiga i att träning sätts in mycket tidigt vid vissa former av bl. a,
utvecklingsstörning, synskador och hörselskador. 1 dessa yttranden understryks
därför att etl barns iräningsbehov bör berättiga lill vårdbidrag.

Den av verket föreslagna graderingen av
värdbidraget i helt och halvt bidrag tillstyrks i remissyttrandena.
Socialstyrelsen påpekar att genom en sådan gradering kan undvikas markanta
iröskeleffekter. Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker förslaget om
gradering mot bakgrund särskill av att merkostnaderna skall beaktas saml att
bidragsbeloppen fr. o. m.den 1 januari 1974 har höjts. Länsstyrelsen i
Värmlands län påpekar alt graderingen medför en bättre anpassning till
omständigheterna i det enskilda fallet. Länsstyrelsen i Jämtlands län
ifrågasätter om en gradering i helt och halvl bidrag är tillfyllest och om inte
en ytteriigare differentiering borde införas för alt motverka all
ersättningarna utgår alltför schablonartat. HCK motsätter sig inle en gradering
av vårdbidraget men anser all frekvensen av halva värdbidrag bör bli väsentligt
lägre än vad verket räknat med i sitt förslag. HCK anser atl i särskilt svåra
fall även bör öppnas möjlighet till förhöjda vårdbidrag. 1 några
remissyttranden, bl.a, frän socialstyrelsen, länsstyrelsen i Värmlands län, HCK
och Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ifrågasätts om inte vårdbidrag
bör utgå även till fosterföräldrar och i vissa fall även till andra personer
som vårdar handikappat barn.

Riksförsäkringsverkels förslag om ändring av
reglerna för ferievårdbidrag anses i flera remissyttranden innebära en
angelägen förbättring som tillgodoser viktiga behov. HCK uttalar en särskild
uppskattning av förslaget alt del skall bli möjligt att erhålla vårdbidrag för
varje dag under året som det handikappade barnet vistas i föräldrahemmet.
Verkets förslag alt enskilda anstalter med bidrag frän landsting och kommuner
skall likställas med anstalter som åtnjuter statsbidrag lämnas utan erinran
vid remissbehandlingen,

5.2.3
Invaliditetsersälining

Förslagen alt kraven på hjälpbehov skall mildras,
att merkostnader skall bli avgörande för rätten till förmån samt att förmånerna
invalidiletstillägg och invalidiietsersättning skall föras samman till en
enhetlig hjälpform vin-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 89

ner
allmänt stöd vid remissbehandlingen. Socialstyrelsen finner det tillfredsställande
att bestämmelserna för rätl till ersättning mjukas upp. Liknande synpunkler
anförs av länsstyrelsen i Värmlands län. LO. DHR, Svenska diabetesförbundet.
Riksförbundetför utvecklingsstörda barn. Svenska Psoriasisförbundet och PRO.

Den
av verkel föreslagna graderingen av den nya invaliditetsersättningen till 30,45
resp. 60% av basbeloppet tillstyrks av bl. a. länsstyrelserna i Stockholms och
Skaraborgs län. Socialstyrelsen ifrågasätter om graderingen kan medföra svårigheter
all avväga lämplig nivå men vill inle motsätta sig den av verkel föreslagna
graderingen tills erfarenhet vunnits av dess lillämpning. SACO anser atl
graderingen bör vara 40,55 resp. 80 % av basbeloppet. HCK anför alt den av
verket föreslagna graderingen bör kompletteras med ytterligare en nivå,
nämligen 75%.

Verkels förslag om en höjning från 63 lill 65 ärav
den övre åldersgränsen före vilken handikappet skall ha uppkommit tillstyrks av
flertalet remissinstanser. SACO ifrågasätter om åldersgränsen över huvud laget
i fortsättningen behövs. Liknande synpunkter anförs av
Försäkringskasseförbundet.

1 några remissyttranden berörs frågan om
samordningen mellan hemsjukvårdsbidrag och invaliditetsersälining.
Socialstyrelsen liksom LO understryker därvid vikten av en ändamålsenlig
samordning. Landstingsförbundets uppfattning är all aktuella bidragsformer i
många fall på ett lämpligt sätt kan komplettera varandra och täcka såväl
sjukvårdsmässiga som andra behov hos handikappade. Den av verket föreslagna
utformningen av lagstiftningen, som medger att invaliditetsersälining graderas
efter personligt hjälpbehov med beaktande av ökade levnadsomkostnader till
följd av handikappet, fär enligt förbundet ses som elt medel härvidlag.

Socialstyrelsen och DHR berör frågan om
invaliditetsersälining lill rörelsehindrade. Socialstyrelsen anser att en
särbestämmelse för rullstolsbundna personer skulle underiätta prövningen av
rätten till ersättning. DHR finner alt en motsvarighet till den gränsdragning
som skell i verkels förslag vad gäller blinda och döva bör komma till stånd i
fråga om rörelsehindrade. Hörselfrämjandets riksförbund anser att även
hörselskadade som använder hörapparat bör omfattas av den generella rätt lill
ivanlidiletsersäitning som verket föreslagit för döva.

DHR understryker atl det inom förbundet framförs
krav på all ord som "vanför" och "invalid" skall utmönstras
ur lagstiftningen, efiersom dessa ord upplevs myckel negativt av många
handikappade. Förbundet påpekar att en sädan ändring av lagspråkel också har
skett på andra områden. DHR hemställer därför all den nya formen av ersättning
benämns handikappersättning.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 90

6 Departementschefen

6.1 Inledning

I
enlighet med vad som anförts i årets socialhuvudlilel (prop. 1974:1 bil,

7 s.
24) avser jag att nu ta upp frågan om en rad reformer pä pensionsområdet

och deras finansiering. Som jag framhållit i socialhuvudliteln bör dessa re

former utöver en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till

65 år även innefatta påtagliga förbättringar för dagens folkpensionärer. En

sådan inriktning av pensionsreformerna slår också i överensstämmelse med

det uttalande om pensionsfrågorna som gjordes vid förra årets riksdag pä

förslag av socialförsäkringsulskollel (SfU 1973:2).

Del betänkande som i februari i är lades fram av
pensionsålderskommiltén fyller dessa anspråk på utformningen av de nu aktuella
pensionsreformerna. Detta kommer lill uttryck i att kommiiténs förslag om en
lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år i betänkandet
har kombinerats med förslag om avsevärda förbättringar av
folkpensionsförmånerna. Samtidigt föreligger elt av riksförsäkringsverket pä
regeringens uppdrag utarbetat förslag om nya regler för de särskilda
ersättningar lill handikappade som ulgår inom folkpensioneringen.

De framlagda ulredningsförslagen har lagils emol
positivt vid remissbehandlingen. Remissinstanserna uttalar genomgående sin
tillfredsställelse med att den lagstadgade sänkningen av den allmänna
pensionsåldern lill 65 år har kombinerats med påtagliga förbättringar inom
folkpensioneringen fördemsom redan är folkpensionärer. Pensionärernas
riksorganisation (PRO) konstaterar i sitt remissyttrande atl
utredningsförslagen innebär ell beaktande av de krav som organisationen har
framfört på en väsenllig förbättring av de äldres försörjningsvillkor.

Det reformprogram på pensionsområdet som jag mot
denna bakgrund nu lägger fram för ikraftträdande under åren 1975 och 1976
omfattar följande fem huvudpunkter.

O
Lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år. O Höjningar av
folkpensionens grundbelopp.

O
Höjda pensionstillskott för dem som saknar ATP eller har låga ATP-belopp. O
Särskilda pensionsförbättringar för unga invalider och andra förtidspensionärer
utan ATP eller med låga ATP-belopp. O Förbättrade handikappersättningar och
vårdbidrag inom folkpensioneringen.

1 detta sammanhang bör också nämnas atl frågan om
minskade marginaleffekter i inkomslprövningsreglerna för folkpensionärernas
kommunala bostadstillägg kommer att tas upp till prövning i samband med
behandlingen av de förslag som lagts fram av 1972 ärs skatleuiredning.

De förslag som jag i del följande lägger fram
innebär bl. a. att en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till
65 år skall träda i kraft den

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 91

1
juli 1976. Avsikten är att vid samma tidpunkt skall genomföras ökade
möjligheter lill en röriig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsgräns
vid 65 år. Jag vill i samband härmed anmäla atl frågan om den röriiga
pensionsåldern nu behandlas med förtur av pensionsålderskommittén i dess
fortsatta arbele med sikte på en proposition härom lill näsla års riksdag.
Reform kost naderna för det redovisade programmet för sänkt pensionsålder och
förbättrade folkpensionsförmåner beräknas uppgå till över 3 miljarder kronor.
Jag avser all i del följande föreslå all reformerna finansieras genom höjning
av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift lill
folkpensioneringen och en höjd ATP-avgift.

6.2
Allmän pensionsålder

6.2./
Sänkning av den allmänna pensionsåldern

Pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen har
alltsedan folkpensioneringen infördes genom 1913 ärs lag om allmän pensionsförsäkring
varit 67 år. Möjligheter föreligger emellertid all la ul ålderspension före 67
ärs ålder, dock tidigast fr. o. m. 63 års ålder (förtida uttag). Vid sådant
uttag minskas pensionen med 0,6%) för varje månad som, dä pensionen börjar las
ul, återstår till den månad då den försäkrade fyller 67 år. Del går också att
vänta med att ta ul ålderspension (uppskjutet uttag). I sådant fall ökas
pensionen på motsvarande sätt med 0,6% per månad, varvid dock hänsyn inle tas
till tid efter del alt den försäkrade fyllt 70 år. Förlida uttag måsle avse
såväl folkpension som ATP. Beträffande uppskjuiei uttag finns inle någon
uttrycklig bestämmelse om samordning, men den försäkrade har inle nägon fördel
av alt vänta med uttag av den ena av pensionsdelarna. Reduktionen liksom
ökningen är livsvarig och bygger i princip på försäkringsmatematiska
beräkningsgrunder.

Pensionsålderskommittén har haft i uppdrag alt
förutsättningslöst utreda frågan om en sänkning av den allmänna pensionsåldern.
Kommillén konstaterar att det internationellt sell lorde föreligga en viss
tendens till sänkning av pensionsåldern men understryker samtidigt att enbart
jämförelser mellan vad som betecknas som pensionsålder inte är rättvisande
eftersom innebörden av detta begrepp varierar starkt olika länder emellan.
Till skillnad från vad som gäller i flera andra länder ulgår ålderspension från
den allmänna försäkringen i Sverige ulan inkomstprövning och oavsett om den
försäkrade slutar sitt förvärvsarbete eller inle. Det svenska pensionssystemet
skiljer sig från vad som gäller i de flesla andra länder även i del avseendet
att det är uppbyggt på en folkpension som utgår till alla oavsett föregående
förvärvsarbete i kombination med en allmän tilläggspension som är anknuten
till förvärvsinsatsen. Övriga pensionssystem innehåller som regel enbart
pensionsförmåner för förvärvsarbetande.

Kommillén
påpekar vidare alt stats- och kommunalanställda, tjänstemän

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 92

i
privai tjänst och - med fulll ikraftträdande den 1 januari 1975 -arbetstagare
inom LO/SAF-området genom pensionsanordningar vid sidan av den allmänna
pensioneringen har tillförsäkrats lägre pensionsålder än 67 är. Av kommitténs
redovisning framgår också alt ett stort antal försäkrade i januari 1974 uppbar
förtidspension från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen.

Kommittén
diskuterar möjligheten atl hell överge begreppei pensionsålder och i stället
knyta pensioneringen till nedtrappningen av arbetsinsatsen. Kommittén finner
all en sådan ordning knappast skulle kunna genomföras. Den allmänna
pensionsåldern (är enligt kommittén - även i ett system med än flexiblare
åldersgränser än det nuvarande - innebörden alt den ulgör den gräns vid vilken
oreducerad pension bör ulgå ulan någon prövning i fråga om inkomsler eller
arbetsförhållanden.

I
kommiiténs betänkande framhålls all välståndsutvecklingen i samhället kommit
samhällsmedlemmarna lill godo inte bara direkt i form av höjda inkomsler ulan
också indirekt genom lagstiflningsvis genomförda reformer och avtalsvis
överenskomna förmåner ulöver den kontanta lönen. Vid sidan av
socialförsäkringsområdet har sålunda tillkommit lagstiftning om
arbels-tidsbegränsning och lagstadgad semester. Löntagarnas krav på ökad fritid
har härigenom enligl kommittén accepterats som befogade och angelägna.

Kommittén
finner all motsvarande synpunkter kan läggas pä önskemålen om en sänkning av
den allmänna pensionsåldern. Enligt kommittén torde den allmänna uppfattningen
hos befolkningen i aktiv ålder numera vara att det bör finnas möjlighet för den
som så önskar all med oreducerad ålderspension dra sig tillbaka från arbetet
vid en tidigare lidpunkt än den nuvarande pensionsåldern. 1 fråga om den ålder
vid vilken en ovillkoriig rält till oreducerad älderspension skall inträda
finner kommittén del naturiigt och önskvärt atl den allmänna pensioneringen
anpassar sig efter den utveckling som ägl rum inom arbetslivet, där
pensionsåldern 67 år numera saknar förankring. Kommittén understrykeratt en
sänkning av den allmänna pensionsåldern också i hög grad är en fråga om
resurser och alt kostnaderna för en sådan reform är mycket slora. Kommillén
visar emellertid samtidigt atl en stor del av befolkningen på grund av
förtidspension från den allmänna försäkringen och annan pensionering än den
allmänna redan har pension före 67 års ålder och att en pensionsålderssänkning
därför kan antas medföra elt förhållandevis litet produktionsbortfall.

Det sagda föranleder kommittén att föreslå all den
allmänna pensionsåldern sänks lill 65 år. Kommittén understryker atl den med
della förslag självfallet inte avser att begränsa den valfrihet beträffande
pensioneringslidpunkl som det nuvarande pensionssystemet innehåller. I det nu
framlagda betänkandet anmäler kommittén all den skall fortsätta sitt arbele med
frågan om ytterligare utbyggd flexibililel belräffande pensionsåldern och att
detta utredningsarbete är avsett att slutföras före utgången av är 1974.

Remissinstanserna
stöder genomgående förslaget om en sänkning av den

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 93

allmänna
pensionsåldern frän 67 lill 65 år.

Som en bakgrund till pensionsåldersfrågan vill jag
erinra om hur reformarbetet och resursinsatserna på pensionsområdel sedan
ATP:s genomförande i början av 1960-lalel har varil inriktade på
kostnadskrävande förbättringar för folkp)ensionärerna och en
förlidsf)ensionsreform som i realiteten för många har inneburit en kraftig
sänkning av pensionsåldern. Samtidigt som förlidspensionsreformen genomfördes
fick pensionsålderskommiltén i uppdrag all pröva frågan om en sänkning av den
allmänna pensionsåldern. Jag framhöll i direktiven till
pensionsålderskommiltén att denna fråga måste ses bl. a. mol bakgrund av att
stora grupper löntagare genom pensionsavtal utanför den allmänna försäkringen
har tillförsäkrats en lägre pensionsålder, och som bekant föreligger numera
också ell avtal mellan LO och SAF om 65 års pensionsålder.

Pensionsålderskommiltén har nu redovisat ett
belänkande med förslag om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern
till 65 är. Genom del av kommittén framlagda och vid remissbehandlingen
tillstyrkta betänkandet föreligger nu konkret underiag för etl beslut i
pensionsåldersfrågan. På grundval härav föreslår jag att beslut fattas vid
årets riksdag om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65
år. Som jag redan framhållit finner jag del lillfredsslällande att della beslut
om sänkt pensionsålder kan kombineras med ett beslut om påtagliga förbättringar
inom folkpensioneringen för dem som redan är pensionärer. Beslutet om en
lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år gör det enligl
min mening angelägel all ulan tidsutdräkt också finna ökade möjligheter till
en röriig pensionsålder. Jag återkommer strax till denna fråga i samband med
mina överväganden om tidpunkten för pensionsälderssänk-ningens genomförande.

En sänkning av pensionsåldern gör del nödvändigt
all la ställning till frågorna om åldersgränserna beträffande även de till
grundförmänerna anknutna tilläggsförmånerna saml invaliditetsersättningen. Jag
delar pensionsålderskommitléns principiella uppfattning atl tilläggsförmånerna
vid pensionsålderssänkningen bör följa huvudförmänerna och således anknytas
till den nya pensionsåldern. Della innebär att pensionstillskott ulgår med normalbelopp
lill älderspension som utges frän 65 ärs ålder och all kommunalt
bostadstillägg, hustrulillägg och barnlillägg lill ålderspension utges frän samma
ålder. Meningen är ju, som kommillén påpekar, all pensionen för dem som
pensioneras i framtiden skall erbjuda i princip samma förmåner från 65 års
ålder som nu utges från 67 års ålder. Jag förordar därför genomförande av
kommitténs förslag i denna del. Jag återkommer till frägan om invaliditetsersälining
i avsnitt 6.5.

En
av de konsekvenser som följer av en lagstadgad sänkning av pensionsåldern blir
således alt kommunall bostadstillägg kan utgå till ålderspension från 65 år.
Jag vill påpeka att man därigenom också löser ett av de problem som föreligger
vid nuvarande avtalspensioner frän 65 år, där

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 94

kommunalt
bostadstillägg inte utgår förrän vid 67-årsåldern. Den vidgade rätten till
kommunall bostadstillägg beräknas enligt kommittén medföra en kostnadsökning
för kommunerna med omkring 100 milj. kr. om året. Vid denna beräkning av
kostnaderna har beaktats atl ungefär en tredjedel av de personer som berörs av
pensionsålderssänkningen redan har kommunalt bostadstillägg lill
förtidspension ellerannan pensionsförmän. Frägan om kompensation till
kommunerna för den kostnadsökning för folkpensionärernas bostadstillägg som
följer av den allmänna pensionsålderns sänkning till 65 är kommer att tas upp
lill behandling i annat sammanhang.

6.2.2
Ikraftträdande av pensionsålderssänkningen och frågan om rörlig pensionsålder

Enligl pensionsålderskommitténs uppfattning bör
sänkningen av den allmänna pensionsåldern genomföras så snart som möjligt.
Kommittén understryker emellertid all del med hänsyn till såväl kostnaderna
som belastningen pä administrationen måste noga övervägas pä vilket sätt och
när reformen skall träda i kraft. Kommittén förordar atl sänkningen skall ske i
ett steg varigenom man tår en enkel och klar regel som vid ikraftträdandet ger
alla i de aktuella åldersklasserna räll lill pension. I fråga om lidpunkten för
ikraftträdandet anser kommittén att del för administrationen är nödvändigt med
en viss förberedelselid. Kommittén finner del också nödvändigt atl de på
kollektivavtal grundade personalpensionsanordningarna hinner anpassas lill den
nya situationen och alt arbetsmarknadens parter därför mäste ges skälig lid för
erforderiiga förhandlingar belräffande dessa frågor Vid avvägningen av dessa
synpunkler stannar kommittén för etl förslag om ikraftträdande den 1 januari
1976.

SAF anser i sitt remissyttrande att ikraftträdandet
inte borde ske förrän den I januari 1978. De administrativa myndigheterna
framhåller vid remissbehandlingen önskvärdheten av all beslut om
pensionsålderssänkningen fattas i så god lid all förberedelsearbetet kan
genomföras ulan alllför slora påfrestningar. Frän löntagarorganisationerna
understryks behovet av tillräckligt tidsutrymme för förhandlingar om anpassning
av gällande pensionsavtal. För all möjliggöra dessa avialsanpassningar anser
LO all del behöver ske en erforderiig förskjutning av tidpunkten för
ikraftträdandet.

1 flera remissyttranden understryks angelägenheten
av ökade möjligheter lill röriig pensionsålder. LO anser alt della är den mest
angelägna reformen inom pensionssystemet och framhåller all sänkningen av den
allmänna pensionsåldern lill 65 är bör betraktas som en ny utgångspunkt för en
röriig pensionsålder. Flera remissinstanser uttalar tveksamhet beträffande uppdelningen
av frågan om sänkning av den allmänna pensionsåldern och frågan om ökade
möjligheter till rörlig pensionsålder.

Jag vill understryka att det finns ell nära samband
mellan frågan om den lagstadgade allmänna pensionsåldern och frågan om ökade
möjligheter

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 95

lill
en röriig pensionsålder. Jag delar den uppfattning som bl. a. LO, TCO och SACO
ger uttryck för när de i sina remissyttranden framhäller att den röriiga
pensionsåldern är en angelägen reform. En lagstadgad sänkning av den allmänna
pensionsåldern till 65 år står givelvis inle i motsatsställning lill denna
fråga om ökade möjligheter lill rörlig pensionsålder. Som LO påpekar i sitt
remissyttrande bör sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 är i
slällel betraktas som en ny utgångspunkt för en röriig pensionsålder.

Jag har i det föregående på grundval av
pensionsålderskommitléns betänkande föreslagil all etl beslut om en lagstadgad
sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år fattas vid årets riksdag.
När del gäller tidpunkten för pensionsålderssänkningens ikraftträdande är del
enligt min mening angeläget att skapa tillräckligt tidsutrymme för
erforderliga anpassningsförhandlingar belräffande gällande pensionsavtal och
att därvid också kunna lä till stånd en samordning med ett system som ger ökade
möjligheter lill röriig pensionsålder. För att tillmötesgå de önskemål som i
detta hänseende har förts fram av löntagarorganisationerna föreslår jag alt
tidpunklen för pensionsälderssänkningens ikraftträdande fastställs lill den 1
juli 1976. Därigenom skapas bättre tidsmässigt utrymme för arbetsmarknadens
parter atl genomföra de anpassningsförhandlingar beträffande gällande pensionsavtal
som måsle komma till stånd i samband med sänkningen av den allmänna pensionsåldern
och som då också kan samordnas med frägan om ökade möjligheter till röriig
pensionsålder

Jag föreslår således all en lagstadgad sänkning av
den allmänna pensionsåldern lill 65 år skall träda i kraft den 1 juli 1976.
Avsikten är alt vid samma tidpunkt skall genomföras ökade möjligheter till en
rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsgräns vid 65 år. Som
jag redan nämnt bedrivs det pågående utredningsarbetet beträffande en rörlig
pensionsålder med sikte pä en proposition i denna viktiga fråga till nästa ärs
riksdag,

I likhet med kommittén anser jag det naturiigt att
ett ställningslagande till frägan om förändring av reglerna angående förlida
och uppskjutet uttag (år anstå till dess övriga förslag beträffande den rörliga
pensionsåldern föreligger. Jag ansluter mig också till kommitténs förslag
beträffande vissa undantagsbestämmelser för personer som gör förlida uttag
resp. uppskjuter pensionsullag i anslutning lill alt pensionsålderssänkningen
träder i kraft. Till dessa frågor återkommer jag i specialmotiveringen lill
förfatlningsför-slagen.

6.2.3
Pensionspoäng för del sextiofemte levnadsåret

Till grund för rätten till ATP ligger de inkomster
som den försäkrade har fr. o. m. del år han fyller 16 t. o. m. det år han
fyller 65 är. Inkomster under år dä den försäkrade åtnjutil pension är
emellertid inte pensions-grundande, 1 princip blir endasl inkomsler av
förvärvsarbete, för vilka den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt,
pensionsgrundande. Med in-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 96

komst
av förvärvsarbete jämställs vissa ersättningar som är avsedda atl kompensera
bortfall av förvärvsinkomst, t.ex. sjukpenning, föräldrapenning och
arbetslöshetsersättning. Pensionsrätt tillgodoräknas på den del av
förvärvsinkomsten som ligger mellan en nedre gräns motsvarande det vid
inkomstårets början gällande basbeloppel och en övre gräns motsvarande 7,5
gånger detta basbelopp.

Pensionspoäng utgörs av den pensionsgrundande
inkomsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Då ATP-systemel
är helt utbyggt krävs det för full älderspension att man har pensionspoäng för
30 år (30-årsregeln). Ålderspension beräknas på grundval av medeltalet av
pensionspoängen under de 15 bästa åren eller - för den som inte har 15 poängår
- medeltalet av samtliga poäng.

Under ATP-systemeis uppbyggnadsskede gäller
särskilda beräkningsregler för personer födda före år 1924
(övergångsgenerationerna). För dem som är födda åren 1896-1914 har 30-årsregeln
ersatts med en 20-årsregel, För den som är född är 1915 behövs 21 i stället för
30 är, för den som är född är 1916 behövs 22 år osv, till och med den som är
född år 1923 för vilken det krävs 29 poängår för full pension.

Då förtidspension beräknas med antagandepoäng antas
den försäkrade ha tillgodoräknats pensionspoäng för liden fr, o. m. del år dä
pensionen börjar ulgå t. o. m. det år då han fyller 65 år,

Pensionsålderskommiltén understryker all nu
gällande regler ger möjlighet till poängförvärv under maximall 50 år och att
30-årsregeln innebär alt poängår utöver 30 saknar betydelse för
pensionsberäkningen. Kommittén anser därför att möjligheten till poängförvärv
undel det sextiofemte levnadsåret utan större olägenhet kan tas bort sedan ATP
kommit i full funktion. Kommittén föreslär all i normala fall pensionspoäng
för del sexliofemie året inte skall tillgodoräknas personer som är födda senare
än år 1924.

Dä del gäller övergångsgenerationerna har däremot i
regel varje poängår betydelse. Med hänsyn härtill föreslår kommittén att
möjligheten till poängförvärv bibehålls underdel sexliofemie levnadsåret för
dem som är födda under åren 1911-1924. Kommitténs förslag för
övergångsgeneraiionerna är begränsat till att avse svenska medborgare. Samtliga
remissinstanser som yttrat sig över kommitténs förslag i denna del anslutersig
lill bedömningen all möjligheten till poängförvärv under del sexliofemie året
bör behållas för övergångsgenerationerna och att den kan las bort sedan ATP
kommit i full funktion. LO anser all de särskilda beslämmelserna för övergångsgenerationerna
bör utsträckas lill atl omfatta personer som är födda fram t. o. m. år 1927 och
knyter då an till de särskilda tillgodoräkningsreglerna för dessa årsklasser i
samband med sjukdom och arbetslöshet.

Då det gäller den tekniska utformningen av
poängberäkningen föreligger olika förslag från remissinstanserna.

RikslÖrsäkringsverket, Folksam, LO, SPP och SAF
föreslär samtliga all försäkrade som tillhör övergångsgeneraiionerna
tillgodoräknas antagande-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 97

poäng
för det är de fyller 65 är. Riksförsäkringsverket framhäller atl pensionsålderskommiltén
i sill slutbetänkande bör föreslå förenklingar av pensionsberäkningen för
undvikande av omräkningar av ATP-pension.

I likhet med remissinstanserna ansluter jag mig
lill kommitténs uppfattning att möjligheten till poängförvärv under det år den
försäkrade fyller 65 år bör kunna tas bort för personer som inte tillhör
övergångsgeneraiionerna. Jag vill också i enlighet med vad kommillén anfört
förorda särskilda bestämmelser för övergångsgeneraiionerna, dock med den
ändringen att undantagsbestämmelserna - som LO föreslagit - utsträcks lill att
avse personer som är födda är 1927 och tidigare. Då det gäller utformningen av
beslämmelserna rörande poängberäkning föreslår jag mol bakgrund av vad som
anförts i flera remissyttranden - särskill i riksförsäkringsverkets och SPP:s
yttranden - ell system av följande innebörd.

Som huvudregel börgälla att beräkningen av
pensionsgrundande inkomsl sker för är t. o, m, del är dä den försäkrade fyller
64 är. I enlighet härmed beräknas antagandepoäng för förtidspension t. o. m.
del år dä den försäkrade uppnår 64 ärs ålder. Som särskild bestämmelse för
försäkrad född under något av åren 1911-1927 bör gälla att pensionsgrundande
inkomsl beräknas för den försäkrade även för det är dä han fyller 65 år.
Beräkning av pensionspoäng för delta är bör därvid ske med lillämpning av de
regler om antagandepoäng som redan gäller inom förtidspensioneringen. Även de
som blir 65 år under första halvåret 1976 garanteras genom dessa bestämmelser
pensionspoäng för hela 1976 pä samma sätt som del för dem som senare blir 65 år
tillskapas en garanti för pensionspoäng för hela det sexliofemie levnadsåret.

6.2.4
Vissa konsekvenser av en sänkning av pensionsåldern

Pensionsålderskommiltén föreslår dä del gäller
sjukförsäkringen att åldersgränsen för hemmamakeförsäkringen sänks frän 67
lill 65 är saml all begränsningen av tiden för ersättning för sjukhusvård och
sjukpenningtid räknas från 65 år. SPP har i sitt remissyttrande ifrågasatt
lämpligheten av en ändring av åldersgränserna då det gäller rätt till
ersättning för sjukhusvärd och sjukpenning. För egen del vill jag framhålla att
kommiiténs förslag inte innebär nägon ändring av den princip som f n. gäller.
Genom de av kommittén föreslagna övergångsbestämmelserna undviks alt nägon
försämring inträffar för dem som är pensionärer då pensionsålderssänkningen
träder i kraft. Jag förordar därför all förslagen genomförs.

Belräffande yrkesskadeförsäkringen och
militärersättningsförordningen samt därtill anslutande författningar föreslår
kommittén att åldersgränsen då livränta reduceras sänks från 67 lill 65 år. När
det gäller äldre skadefall föreslår kommittén att nuvarande beslämmelser skall
gälla även fortsättningsvis om frägan om livränta prövats i beslut som
meddelats före ikraftträdandet av de nya beslämmelserna. I denna fråga
ansluter jag mig till 7 Riksdagen 1974. I saml Nr 129

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 98

vad
riksförsäkringsverket föreslagit i sitt remissyttrande, nämligen att tidpunklen
för skadan - och således inle beslutet om livränta - skall vara avgörande för
vilka regler som skall lillämpas. Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen
till författningsförslagen.

Inom den allmänna försäkringen gäller att
älderspension börjar utgå den månad varunder den försäkrade uppnår
pensionsåldern. Även övriga förmåner inom den allmänna försäkringen börjar
utgå den månad, varunder räll till förmånen inträtt. SAF och SPP har i sina
remissyttranden påpekat att rätten till ålderspension inom den privata
ijänstepensioneringen i allmänhet inträder fr. o, m, månaden efter den då
vederbörande fyller 65 är och föreslagil att samma regel bör gälla beträffande
ålderspension från den allmänna försäkringen. Jag är inte beredd att föreslå
någon sådan förändring, vilken skulle innebära försämringar förde försäkrade
jämfört med den princip som gäller inom den allmänna försäkringen. Jag kan
därför inle biträda SäF:s och
SPP:s förslag i denna fråga.

Som framgår av det föregående förekommer
åldersgränser med anknytning lill den allmänna pensionsåldern även i annan
lagstiftning, t. ex, inom arbetslöshetsförsäkringen. Till dessa frågor avser
kommittén atl återkomma i samband med behandlingen av frågan om utbyggd
flexibilitet inom pensioneringen.

Kommittén understryker att sänkningen av
pensionsåldern kommer att medföra behov av tid för förhandlingar och ändringar
i avtals- och försäkringsvillkor då del gäller annan pensionering än den
allmänna samt privata kapital- och pensionsförsäkringar. De förslag jag
redovisat i tidigare avsnitt innebär atl beslut om sänkning av den allmänna
pensionsåldern fattas vid årets riksdag för ikraftträdande den I juli 1976. Som
jag förut framhållit bereds arbetsmarknadens parter därigenom möjligheter att
före ikraftträdandet ta ställning till erforderliga förändringar i
tiänslepensions-anordningarna. På samma sätt ges försäkringsbolagen möjlighet
till erforderliga anpassningar av försäkringsvillkoren.

6.3
Höjningar av folkpensionens grundbelopp och pensionstillskotten

Ålderspension och hel förtidspension inom
folkpensioneringen utgör f n. för ensam pensionär 90 % av basbeloppet och för
pensionärspar 140 % av basbeloppet. Pensionstillskottet, som utgår till alla
pensionärer som saknar ATP-pension eller har en mindre sädan pension, ulgör f
n. 15 % av basbeloppet. Detla tillskott ökar med 3 % av basbeloppet åriigen
den 1 juli till dess del den 1 juli 1978 uppgår till 30% av basbeloppet.
Tillskottet utgår med samma belopp till ensam pensionär och till vardera av två
makar. Om den försäkrade inte har inkomster eller har låga inkomster vid sidan
om pensionen tillkommer kommunall bostadstillägg. För år 1974 ulgår enligl
särskilda bestämmelser vidare ett särskill pensionstillägg med 3%> av basbeloppel
lill alla folkpensionärer.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 99

De i kommitténs betänkande framlagda förslagen om
höjningar av folkpensionens grundbelopp och pensionstillskotten tillstyrks
överiag av remissinstanserna. PRO konstaterar därvid att organisationens krav
om väsentliga förbättringar av de äldres försörjningsvillkor beaktats. Även det
förslag som lagts fram om utjämning av folkpensionsförmänerna mellan gifta och
ogifta vinner uttryckligt stöd av bl. a. LO, TCO och PRO. TCO uttalar att detla
förslag står i överensstämmelse med organisationens socialpolitiska målsättning.

I enlighet med kommitténs betänkande föreslär jag
att folkpensionens grundbelopp den 1 januari 1975 höjs från 90 till 95% av
basbeloppet för ensam pensionär och från 140 till 155% av basbeloppet för
pensionärspar. Förslaget innebär vid nuvarande basbelopp en pensionshöjning med
ca 425 kr. för ensam pensionär och med ca 635 kr. för var och en av tvä makar
Genoin den större höjningen för makar uppnår man på sätt kommittén föreslagil
en utjämning av folkpensionsförmånerna luellan gifta och ogifta.

Jag föreslår vidare, likaledes i enlighel med
kommitténs betänkande, en förbättring av pensionstillskotten till pensionärer
som saknar ATP eller har låga ATP-belopp. Den åriiga höjningen av
pensionstillskotten för ensam pensionär och för var och en av tvä makar bör som
kommittén föreslagil frän den 1 juli 1976 fastställas till 4% av basbeloppel i
stället för som nu 3%. Pensionstillskottens höjning blir därigenom vid
nuvarande basbelopp 340 kr, om året med början den 1 juli 1976 och för en
femårsperiod därefter. Förslaget innebär också att den tid, under vilken
pensionstillskotten skall fortsätta att stiga, föriängs till den 1 juli 1981
och all den garantinivä som pensionstillskotten skall ge successivt höjs frän
30 till 45% av basbeloppet. Del sagda betyder alt pensionärer ulan ATP den 1
juli 1981 kommer alt erhålla etl pensionstillskott som uppgår till 45 % av
basbeloppet medan pensionärer med läg ATP (år en utfyllnad lill samma nivå av
basbeloppel.

6.4
Bättre pensionsförmåner för unga invalider och andra förtidspensionärer

1 enlighet med sina direktiv har
pensionsålderskommiltén också lagt fram förslag som innebär bättre
pensionsförmåner för dem som invalidiserats i unga år. Enligt förslaget
fördubblas pensionstillskotten för förtidspensionärer fr, o. m. den 1 juli 1976
och pensionstillskottens garantinivä höjs successivt till 90% av basbeloppet.
Även denna del av kommitténs betänkande har fått ett positivt mottagande under
remissbehandlingen.

Kommitténs förslag innebär att de
förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp fär rätl till
dubbla pensionstillskott. Förslaget får därigenom särskild betydelse för dem
som invalidiserats i unga år. Dessa grupper lår således en kraftig ökning av
sina pensionstillskott den 1 juli 1976 - vid nuvarande basbelopp en höjning med
2 460 kr. -och därefter en åriig höjning av pensionstillskotten med 680 kr.
under en femårsperiod.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 lOO

likaledes vid nuvarande basbelopp. Jag finner det
tillfredsställande att denna viktiga fråga nu kan lösas och biträder det av
kommittén framlagda förslaget. Till den närmare utformningen av reglerna
återkommer jag i specialmötiveringen till förfallningsförslagen.

6.S Förbättrade handikappersättningar och vårdbidrag inom
folkpensioneringen

6.5.1 Handikappersättning

Invalidiletstillägg är en förmän
soin i vissa fall kompletterar ålders-eller förtidspension inom
folkpensioneringen. Tillägget utgår om den försäkrade är ur stånd att reda sig
själv och pä grund härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp
av annan saml hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllt 63 år.
Tillägget utgår alllid om den försäkrade är blind och blindheten inträtt före
63 års ålder. Invaliditetstillägg kan även ulgå till försäkrad som uppbär
partiell förtidspension om han utför förvärvsarbete. Förutsättning är alt han
på grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd
fortlöpande hjälp av annan person eller lår vidkännas belydande merutgifter
för färdmedel eller andra hjälpmedel för alt kunna ulföra arbetet. Med
försäkrad som har förvärvsarbete jämställs försäkrad som studerar om hanar
berättigad till studiehjälp eller studiemedel eller endast på grund av
behovsprövning är utesluten frän sådan förmän. Invaliditetslillägg ulgår inle
till försäkrade som stadigvarande vårdas i vissa anstalter. Tillägget utgör 30%
av basbeloppel.

Invalidiietsersättning ulgår lill
vissa försäkrade som fyllt 16 år och som inle åtnjuter pension. Ersättningen
utgår dels lill försäkrad som är blind, dels till försäkrad som ulför
förvärvsarbete men på grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion
behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller (år vidkännas
betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för atl kunna ulföra
arbelel. Även här gäller att handikappet skall ha uppkommit före 63 års ålder.
Liksom i fråga om invaliditetstillägg jämställs studier med förvärvsarbete.
Invalidiietsersättning utgör 60 eller 30%) av basbeloppet alltefter
hjälpbehovets omfattning eller meruigifternas sloriek. Ersättningen lill blind
ulgår alllid med 60% av basbeloppet.

Riksförsäkringsverket har lagt fram
förslag som innebär att de krav som nu gäller beträlTande den försäkrades
hjälpbehov skall mildras och alt merkostnader som orsakas av handikappet i
ökad omfattning skall beaktas vid bedömning av rätten till invalidiletsförmån.
Invaliditetslillägg och invaliditetsersättning förs enligl förslaget samman
lill en enhetlig hjälpform, benämnd invalidiietsersättning. Enligl verkels
förslag bör - vid sidan av de nu gällande ersättningsnivåerna 30 resp. 60% av
basbeloppet - ytteriigare en ersättningsnivå motsvarande 45% av basbeloppel
införas. Med en sädan

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 lOi

ändring
blir del enligl verkets uppfattning möjligt atl bättre anpassa ersättningen
lill förhållandena i det enskilda fallet, Verkel föreslår även en höjning av
den övre åldersgränsen före vilken handikappet skall ha inträtt för atl
invalidiietsersättning skall kunna utgå. Enligt förslaget bör gränsen sättas
lill 65 är, dvs, lika med den föreslagna nya pensionsåldern.

Riksförsäkringsverkets förslag tillstyrks allmänt
under remissbehandlingen. Flera remissinstanser uttalar tillfredsställelse
över atl bestämmelserna för bedömning av rätt till ersättning mjukas upp.

Jag förordar all det av verket framlagda förslaget
läggs till grund för ändringar av bestämmelserna om invalidförmånerna. I
överensstämmelse med ett förslag av DHR under remissbehandlingen förordar jag
att den nya enhetliga ersättningen kallas handikappersättning. Den bör i
enlighet med verkels förslag utgå med 30, 45 eller 60% av basbeloppet alltefter
förhållandena i del enskilda fallet. Handikappersättning bör tillkomma försäkrad,
vars fysiska eller psykiska funktionsförmåga för avsevärd lid är nedsatt. Räll
lill ersättning bör föreligga om den försäkrade pä grund av sitt handikapp
behöver mera tidskrävande hjälp av annan i sin dagliga livsföring och vidare om
den handikappade för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av
annan person. Även då den handikappade eljesl har betydande merutgifter lill
följd av sitt handikapp bör rält lill handikappersättning föreligga. Som
verket påpekat bör den handikappades värd- och hjälpbehov vid bedömning av
frägan om rätl till ersättning vägas samman med hans merkostnader lill följd av
handikappet. Föreligger behov av hjälp i den dagliga livsföringen eller för
utförande av förvärvsarbete samtidigt med merutgifter i annal avseende bör
bedömningen således grundas på del sammanlagda behovet av slöd. De nya reglerna
bör i enlighet med verkets förslag träda i kraft den 1 juli 1975.

Mol bakgrund av vad verkel anfört anser jag att
blind försäkrads rätt till handikappersättning alhjämt bör komma till uttryck i
särskild lagbestämmelse. I dessa fall gäller det nämligen en generell rält
lill ersättning.

I enlighel med verkets förslag bör döva och gravt
hörselskadade personer alltid ha rätt lill handikappersättning motsvarande
minsl 30% av basbeloppet. Eftersom denna ersättning skall utgå i alla fall där
dövhet eller grav hörselskada föreligger bör i likhet med vad som gäller blind
en särskild bestämmelse härom las in i lagtexten. Jag vill i della sammanhang
understryka alt en döv eller gravt hörselskadad försäkrad som visar att han
till följd av sill handikapp har större hjälp- eller värdbehov eller högre merkostnader
än vad som molsvarar 30% av basbeloppet självfallet skall ha räll lill den
högre handikappersättning som är motiverad i det särskilda fallet.

Med den uiformning som de nya beslämmelserna lär
finner jag liksom riksförsäkringsverket inte skäl att föreslå speciella
beslämmelser för andra former av handikapp. Vid bedömningen av sådana fall
skall i enlighel med verkets förslag ersättningens nivå bestämmas med hänsyn
lill del värd-

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 102

och
hjälpbehov och de merkostnader i övrigt som föreligger på grund av handikappet.
Jag återkommer till den närmare utformningen av beslämmelserna i
specialmötiveringen till förfallningsförslagen.

6.5.2
Vårdbidraget lill förälder med handikappat barn

Vårdbidrag inom folkpensioneringen utgår till
förälder som värdar barn under 16 är då barnel på grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsstörfiing eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd
omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vårdbidragets belopp
molsvarar hel förlids-pension lill ensamslående jämte pensionstillskott.

Riksförsäkringsverket har föreslagil atl de nu
gällande kraven för rätt till vårdbidrag mildras och atl man vid bedömningen av
rätl till bidrag skall kunna la hänsyn lill om barnels handikapp medför andra
merkostnader än sädana som är att hänföra till tillsyns- och värdbehovet.
Verket har också föreslagil att värdbidraget graderas i helt och halvt bidrag.

Under remissbehandlingen framhålls överiag del
värdefulla i all vårdbidragen förbättras i enlighet med verkets förslag. DHR
finner alt förslaget medför en vidgning av rätlen till bidrag för olika grupper
av handikappade barn. Statens handikappråd, HCK och Riksförbundet för
utvecklingsstörda barn understrykeratt ett barns behov av träning också bör
berättiga föräldrar till vårdbidrag.

1 enlighel med vad riksförsäkringsverket anfört
föreslår jag alt kraven för rätt till vårdbidrag till förälder med handikappat
barn mildras. Rätl lill bidrag bör således föreligga om barnel pä grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd lid är
i behov av särskild tillsyn och vård. Som verkel föreslagit bör vidare i
lagtexten tas in bestäiTimelse om att även andra merkostnader än sådana som
äratl hänföra till tillsyns- och vårdbehovet skall beaktas vid bedömningen av
rätt lill vårdbidrag,

I några remissyttranden har understrukits vikten av
att det handikappade barnets behov av träning beaktas vid bedömningen av räll
lill bidrag. Denna synpunkt överensslämmer med verkets påpekanden om vikten av
att handikappade barn redan från späd ålder bör stimuleras och tränas och alt
möjligheterna all i framliden minska ett handikapps verkningar i hög grad bestäms
av bl. a. den träning barnel kan (ä. Jag vill för egen del understryka alt det
handikappade barnets behov av träning är att se som etl naturiigt led i en
aktiv vårdinsats och därför självfallet bör beaktas vid bedömningen av rätten
till värdbidrag. Eftersom iräningsmomentet pä detla sätt är en del av vårdinsatsen
behövs inle någon särskild lagbestämmelse.

Med den nu föreslagna mildringen av kraven för rält
lill bidrag kommer den bidragsberättigade kretsen atl vidgas. Med hänsyn
härtill och i syfte att nå en god anpassning av vårdbidragets sloriek lill del
föreliggande hjälpbehovet bör bidraget i enlighel med verkets förslag graderas
i hell och halvt

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 103

bidrag.
De nya reglerna bör i enlighet med verkels förslag träda i kraft den I juli
1975,

Vårdbidraget - som sedan barnet fyllt 16 år ofta
övergår i förtidspension - molsvarar f n. hel förtidspension jämte
pensionstillskott. 1 enlighel med pensionsälderskommitléns belänkande har jag i
det föregående (avsnitten 6.3 och 6.4) föreslagit höjningar av folkpensionens
grundbelopp och höjda pensionslillskoil. En följd av dessa förslag blir en
kraftig förstärkning även av vårdbidragen. Helt vårdbidrag, som f n. utgår med
105 % av basbeloppet, kommer således den 1 juli 1976 att uppgå lill 145% av
basbeloppet och därefter under en femårsperiod höjas successivt till 185% av
basbeloppel.

Enligt särskilda bestämmelser utgår s. k.
ferievårdbidrag för anstaltsvårdat barn för tid då barnet vistas utom anstalten
utan alt vårdas genom dess försorg. Förutsättning härför är f n, atl barnet
under minst tvä veckor i följd vistas utom anstalten. Riksförsäkringsverket har
föreslagil all dessa regler ändras den 1 juli 1975 så att ferievårdbidrag kan
utgå för varje dag som barnet vistas utanför anstalten. Verkels förslag har fäll
ell posiiivt gensvar under remissbehandlingen.

Jag vill framhålla atl de barn det här gäller ofta
har grava handikapp. Dä de når skolåldern (Ir de i allmänhet
specialundervisning, och om de vårdades i hemmet skulle fortlöpande värdbidrag
utgå. Den nu gällande regeln för ferievärdbidraget medför att detla vanligen
bara kan erhållas under jul- och sommarlov. Jag finner skäl tala för det av
riksförsäkringsverket framlagda förslaget som innebärati de handikappade
barnens hemmavistelse underiättas och att de därigenom fär ökade möjligheter
lill stimulans och kontakt med föräldrar och andra anhöriga. Verkel har
understrukit all de nya reglerna bör utformas pä ett sådant sätt alt de inte
blir administrativt betungande och föreslagil alt den institution där barnel
värdas bör registrera det antal dagar som barnet vistas utom institutionen och
en gång per kvartal underrätta vederbörande försäkringskassa därom. Därvid bör
i avvaktan pä närmare erfarenheter av de nya reglerna vårdbidrag utbetalas till
föräldern dä antalet sädana dagar uppgår till minst tio per kalenderkvarlal.

6.6
Kostnader och finansiering

Som jag inledningvis nämnt uppgår reformkoslnaderna
för sänkningen av den allmänna pensionsåldern och de föreslagna förbättringarna
av folkpensionsförmånerna till sammanlagt över 3 miljarder kronor.

De i utredningsförslagen gjorda
kostnadsberäkningarna är grundade pä det basbelopp på 8 100 kr, som gällde i
februari 1974, samtidigt som beräkningen av avgifisunderiaget för
socialförsäkringsavgiften lill folkpensioneringen och ATP-avgiften skett på dä
kända uppgifter avseende 1974. Sedan utredningsförslagen lagts fram har
basbeloppet fr, o. m. april 1974 stigit lill 8 500 kr. Eftersom
reformprogrammets genomförande är avsett all påbörjas den I januari 1975,
kommer jag i del följande att redovisa beräkningen

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 ,04

av
reformkostnaderna vid ett basbelopp av storieksordningen 9 000 kr. som kan
väntas gälla under della är. Pä motsvarande sätt kommer jag vid beräkningarna
avseende finansieringen att tillämpa det avgiftsunderiag som enligt vad nu kan
bedömas kommer att gälla för 1975. Del innebär att avgifisunderiaget beräknas
lill 134 miljarder kronor för social försäkringsavgiften till
folkpensioneringen och till 102 miljarder kronor för ATP-avgiften. För de båda
närmaste åren efter 1975 förutsätts atl förändringar av basbeloppet resp.
avgiftsunderiagen i slort sell väger upp varandra.

Med de nu angivna utgångspunkterna kan de
sammanlagda reformkostnaderna för åren 1975-1977 beräknas uppgå till 3 150
milj. kr, varav I 775 milj, kr för pensionsålderssänkningen och 1 375 milj. kr
för de föreslagna förbättringarna av folkpensionsförmänerna. De lolala
reformkoslnaderna för folkpensioneringen fördelar sig med 825 milj, kr pä 1975,
750 milj. kr på 1976 och 800 milj. kr. pä 1977. Ökningen av ATP-kostnaderna
beräknas lill 350 milj. kr. för 1976 och 425 milj. kr för 1977. Den närmare
beräkningen av reformkoslnaderna framgår av tabell 6. Tabell 6

Reformförslag Kostnadsökning jämfört

med föregående år, milj.kr.

1975 1976 1977

Folkpensioneringen

Höjningar av folkpensionens grundbelopp den I januari

1975 775

Ändrade regler för handikappersäuning och vårdbidrag

den 1 juli 1975 50 50

Sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år den

I juli 1976 500 503

Höjning av pensionstillskotten den 1 juli 1976 70 150

Dubbla pensionstillskott till förtidspensionärer den 1
juli

1976 130 ISO

Summa folkf)ensioneringen 825 750 800

Tilläggspensioneringen

ATP-kostnader för sänkning av den allmänna pensions

åldern den 1 juli 1976 350 425

Totalsumma 825 I 100 I 225

Total reformkostnad 3 150

Av den angivna kostnaden för 1975
på 775 milj. kr. för höjningar av folkpensionens grundbelopp molsvarar 350
milj. kr, en kostnad som har täckning i nuvarande folkpensionsanslag. Där har
nämligen beräknats medel för en uppföljning av det särskilda pensionstillägg
för 1974 som beslutats i avvaktan på det nu framlagda reformförslaget. Den
lolala reformkosinad som återstår att finansiera ulgör således (3 150-350) 2
800 milj. kr.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 105

När det gäller finansieringen av reformkoslnaderna
har kommillén föreslagil all folkpensionskoslnaderna skall täckas genom
höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift lill
folkpensioneringen och att ATP-kostnaderna skall täckas genom en höjd
ATP-avgift. Samma finansieringsgrunder bör gälla för de av
riksförsäkringsverket föreslagna förbättringarna av handikappersättning och
vårdbidrag inom folkpensioneringen.

1 pensionsålderskommiltén har avgivils en
reservation mol den föreslagna höjningen av ATP-avgiften och en reservation mol
såväl den höjda ATP-avgiften som den föreslagna höjningen av
socialförsäkringsavgifien till folkpensioneringen.

Kommittémajoritelens förslag om fullständig
avgiftsfinansiering av reformkoslnaderna har vid remissbehandlingen
uttryckligen tillstyrkts av LO, TCO och SACO. 1 remissyttrandet frän SAF
avstyrks den höjda ATP-avgifien. Den föreslagna höjningen av
socialförsäkringsavgifien lill folkpensioneringen förklarar sig SAF inte
heller kunna acceptera i avvaktan på en samlad analys av arbetsgivaravgifternas
effekt beträffande priser och sysselsättning. Det av kommittén framlagda
finansieringsförslaget har i övrigt tillstyrkts eller lämnais ulan erinran av
flertalet remissinslanser. Höjningen av ATP-avgiften berörs särskilt av bl.a.
riksförsäkringsverket och försäkringsinspektionen, som båda tillstyrker
förslaget i konsekvens med lidigare beräkningar och ställningstaganden.

Det är enligt min mening i hög grad angeläget att
etl beslut i finansieringsfrågan fattas samtidigt med beslutet om de nu
föreslagna pensionsreformerna. Della har också starkt understrukits i årets
reviderade finansplan (prop. 1974:100 s. 25) och även tagits upp i
finansutskottets betänkande nr 25 är 1974 vid behandlingen av finansplanen. I
nämnda utskottsbetänkande redovisas därvid den politiska överenskommelse som
träffats om bl.a. de här behandlade pensionsreformerna och deras finansiering.

Efiersom de nu föreslagna reformerna helt avser den
allmänna försäkringen framstår del som naturligt att de i sin helhet också
finansieras genom socialförsäkringens avgiftssystem. Som framgår av det förut
anförda har denna finansieringsform även föreslagits av
pensionsålderskommiltén. Jag föreslär därför atl reformkoslnaderna finansieras
genom höjda socialförsäkringsavgifier.

Vad gäller de reformkostnader som avser
folkpensioneringen innebär den angivna finansieringsformen en höjning av
arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift lill
folkpensioneringen. Den i en reservation lill kommitténs betänkande framförda
tanken atl finansieringen av reform-kostnaderna - vad gäller såväl
folkpensioneringen som ATP - i sin helhet skulle kunna ske inom det utrymme som
finns i ATP-syslemet har inte vunnit något gehör vid remissbehandlingen. Med
hänsyn härtill finner jag inte anledning alt gå närmare in på denna fråga. Det
kan vara tillräckligt all konstatera all en sädan anordning skulle slå i slrid
med gällande finansieringssystem för den allmänna försäkringen.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Till den del reformkostnaderna avser ATP blir
konsekvensen av den nämnda finansieringsformen en höjning av ATP-avgiften. Som
kommittén framhållit förutsattes vid förra årets beslut om den nu gällande
ATP-avgiften att avgiftens storlek skulle omprövas när kostnader tillkommer med
anledning av pensionsälderskommitléns förslag. Det finns skäl att i detla sammanhang
också erinra om den samlade redovisning av budgetsaldona och AP-fondens
tillväxt som lämnats i årets reviderade finansplan (prop, 1974:100 s. 35, FiU
1974:25), Enligt denna redovisning har summan av de statliga och kommunala
budgetsaldona under de senaste åren understigit AP-fondens tillväxt med 3 å 4
miljarder kronor om året, medan för kalenderåret 1974 det samlade
budgetunderskottet för stat och kommun förutses komma att överstiga AP-fondens
tillväxt med en halv miljard kronor. Det föreligger således en omsvängning
mellan 1973 och 1974 på 4 miljarder kronor, som nästan helt förklaras av det
statliga budgetunderskottets ökning. Detta förhållande understryker ytteriigare
nödvändigheten av att även reformkostnader som avser ATP-systemel måste
finansieras genom motsvarande tillskott på avgiftssidan.

Jag föreslår således att pensionsreformerna
finansieras genom höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och en höjd ATP-avgift. Den
erforderliga avgiftshöjningen uppgår för socialförsäkringsavgiften till
sammanlagt 1,5 % av avgifisunderiaget och fördelar sig till följd av
tidpunkterna för reformernas ikraftträdande med en höjning av 0,4% år 1975,
0,5% år 1976 och 0,6%. år 1977. För att skapa finansiellt utrymme för en
kommande skattesänkning med anledning av skatteutredningens föreliggande
belänkande bör samtidigt genomföras en höjning av nämnda
socialförsäkringsavgift med ytteriigare en halv procentenhet från den I
januari 1975, varigenom finansieringen av folkpensionerna skattevägen relativt
sett kan minskas. Det .sagda innebär att socialförsäkringsavgiften till
folkpensioneringen, som f n. utgör 3,3%, föreslås höjd till 4,2% för är 1975
och till 4J% för år 1976 och att avgiften för år 1977 beräknas bli 5,3%.
Författningsbestämmelser beträffande avgiftsuttaget för år 1977 kommer
framdeles att föreläggas riksdagen sedan pensionålders-kommiitén redovisat sill
betänkande även belräffande frågan om en röriig pensionsålder. Vad gäller
ATP-avgiften föreslår jag att den av kommittén angivna höjningen frän 11% till
11,75%) genomförs fr.o.m. år 1977,

De redovisade reformkostnaderna påverkar i större
omfattning folkpensionsanslaget först fr, o. m, budgetåret 1975/76. Av
kostnaderna för höjningen av folkpensionens grundbelopp belöper 380 milj. kr.
på budgetåret 1974/75.

Som jag nämnt i det föregående har vid beräkningen
av förslagsanslaget til! folkpensioner i årels statsverksproposition (prop.
1974:1 bil. 7 punkt B 4) beräknats 350 milj. kr, för uppföljning av det
särskilda pensionstillägget för 1974, Vad jag här föreslagit kommer således atl
innebära en viss merbelastning av folkpensionsanslaget för budgetåret 1974/75.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 107

Jag vill i detta sammanhang också peka på det behov
av särskilda informationsåtgärder som kommer all föreligga i samband med
reformernas ikraftträdande. Riksförsäkringsverket bör (ä i uppdrag att i
samarbete med Försäkringskasseförbundet genomföra erforderiiga
informationsinsatser.

6.7
Upprättade författningsförslag

I enlighet med del anförda har inom
socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2, lag
om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

3. lag om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunall

bostadstillägg lill folkpension,

4, lag
om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

5. lag
om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261),

6, lag om ändring i lagen (1973:477) om
procenlsalsen för uttag av avgift

under åren 1975-1979 lill försäkringen för tilläggspension.

7
Specialmotivering till författningsförslagen

7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring

3
kap.

3
s

Den allmänna pensionsåldern föresläs i 6 kap. 1 i;
och 12 kap. 1 j sänkt till 65 år. Som en följd härav föresläs i denna paragraf
att utgångspunkten för beräkningen av det högsta antal dagar under vilka
sjukpenning kan utgå ändras till ingången av den månad varunder den försäkrade
fyller 65 år. För försäkrade som fyllt 65 år under liden den I juli 1974 - den
30 juni 1976 föresläs särskilda regler i övergångsbestämmelserna (punkten 2).

4
kap,

3 s

I analogi med vad som uttalats i
specialmotiveringen till 3 kap, 3 !; föreslås i förevarande paragraf att
utgångspunkten för beräkningen av det högsta antal dagar under vilka ersättning
för sjukhusvård kan utgå ändras lill ingången av den månad, varunder den
försäkrade fyller 65 år. För försäkrade som fyllt 65 är under liden den 1 juli
1974 - den 30 juni 1976 föresläs särskilda regler i övergångsbestämmelserna
(punkten 2).

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 108

6
kap,

I
s

1 denna paragraf föreslås att den allmänna
pensionsåldern sänks till 65 år. Förslaget har kommenterats i den allmänna
motiveringen och innebär att två hela årsklasser den I juli 1976 blir
berättigade till älderspension. Den som önskar komma i åtnjutande av
älderspension skall enligt 16 kap. I ;j göra ansökan hos den allmänna
försäkringskassan. Sådan ansökan bör av den som tillhör nämnda årsklasser inges
i god tid före den I juli 1976.

1 bestämmelserna om förtida uttag i paragrafens
andra stycke föreslås enbart de ändringar som är oundgängligen nödvändiga som
en följd av pensionsålderssänkningen. Till reglerna om förtida och uppskjuiei
uttag blir det som angivits i den allmänna motiveringen anledning att återkomma
vid behandlingen av frågan om ökade möjligheter till en röriig pensionsålder.

Paragrafen innehåller beslämmelser om
ålderspensionens storiek. Som framgår av den allmänna motiveringen skall
grundförmänen inom folkpensioneringen höjas frän 90 till 95%) av basbeloppet
för ensam pensionär och från 70 till 77,5% av basbeloppet för gift försäkrad,
vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller hel förtidspension
eller har rätt lill ålderspension enligl 6 kap. I !; första slyckel.

Bestämmelserna i första styckel sista punkten om
storieken av makes ålderspension dä andra maken åtnjuter partiell
förtidspension har justerats med hänsyn till den förändrade grundrelationen
mellan pensionsbeloppen för ensamstående och pensionärspar.

Angående de föreslagna ändringarna i andra styckel
hänvisas till vad som sagts i specialmötiveringen till 6 kap. 1 ;; andra
stycket.

7
kap.

1 '

Enligt nu gällande regler kan förtidspension ulgå
lill försäkrad som fyllt 16 år för tid före den månad dä han fyller 67 är.
Förslaget i denna paragraf innebär alt förtidspensionen upphör att utgå månaden
före den då den försäkrade fyller 65 år. Den kommer då att ulan ansökan
ersättas av ålderspension.

4.

Förslaget i denna paragraf ansluter till förslaget
beträffande 6 kap. 2;; första stycket, Grundförmänen för ensam försäkrad räknas
således upp frän 90 till 95% och för gift försäkrad, vars make åtnjuter
folkpension i form

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 109

av
ålderspension eller hel förtidspension eller äger rätt lill ålderspension enligt
6 kap. I S första stycket, frän 70 till 77,5% av basbeloppet. Förmänens storiek
då andra maken åtnjuter partiell förtidspension (första slyckel andra
punkten)justeras med hänsynstagande till de förändrade relationerna mellan
pensionsbeloppen för ensamstående och pensionärspar.

8 kap.

1
och 4 ;i

1 enlighet med förslaget angående sänkning av
pensionsåldern föreslås i dessa paragrafer att rätten till folkpension i form
av änkepension upphör med utgången av månaden före den då änkan fyller 65 år.
Hel änkepension skall utgöra 95%) av basbeloppet i likhet med älderspension.

9 kap.

1;;

Enligl beslämmelserna i denna paragraf kan
barntillägg till älderspension f n. utgå först dä pensionären fyller 67 år.
Förslaget rörande sänkning av pensionåldern föranleder motsvarande ändring i
denna paragraf Barntillägg skall således kunna ulgå fr. o. m. den månad då
pensionären fyller 65 är.

2

Som framgår av den allmänna motiveringen föreslås
de nuvarande förmånerna invaliditetslillägg och invalidiietsersättning ersatta
av en enhetlig hjälpform, kallad handikappersättning. Den nya ersättningen
skall kunna ulgå dels som självständig förmån till försäkrad som inle åtnjuter
pension enligt AFL, dels som lilläggsförmån lill pension enligt AFL.

Handikappersättningen avses i princip vara en
merkoslnadsersällning. Angående grunderna för bedömning av förutsättningarna
för handikappersättning hänvisas lill den allmänna motiveringen (avsnitt
6.5.1) och redogörelsen för riksförsäkringsverkels förslag (avsnitt 4.3.3). För
en försäkrad vars funktionsförmåga är nedsatt kan merkostnader uppkomma lill
följd av bl. a. att han i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande
hjälp av annan eller genom all han behöver fortlöpande hjälp av annan för all
kunna förvärvsarbeta. Det kan också vara så alt hans handikapp av andra
orsaker nödvändiggör betydande merkostnader jämfört med de utgifter andra försäkrade
har. Vid lillämpningen av paragrafen skall den försäkrades olika behov
sammanvägas sä alt hans situalion sedd som en helhet avgör frägan om rälten
till handikappersättning.

Studerande
som åtnjuter studiestöd skall enligl förslaget i paragrafens andra stycke
likställas med förvärvsarbetande. 1 vissa fall utesluts på grund av
behovsprövning studerande från rätt till studiestöd. Denna omständighet ulgör i
och för sig enligt förslaget inte hinder för rält lill handikappersättning.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 HO

Enligt paragrafens fjärde stycke utgår
handikappersättning utan prövning av det individuella stödbehovet till
försäkrad som är blind, om blindheten inträtt innan han uppnått 65 års ålder,
och till försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad under motsvarande
förutsättning.

3>

1 denna paragrafs första stycke har inlagils
bestämmelserna om handikappersättningens nivå. Ersättningen skall således med
beaktande av förhållandena i det enskilda fallet kunna utgå med 30, 45 eller
60% av basbeloppet. De föreslagna reglerna om handikappersättning kräver för
en enhetlig tillämpning anvisningar för de tillämpande myndigheterna. Det förutsätts
därför att riksförsäkringsverket meddelar försäkringskassorna erforderliga
instruktioner.

I likhet med vad som f n. gäller belräffande
invaliditetsersälining skall beslut om ersättning kunna avse begränsad tid.
Föreskrift härom har intagits i paragrafens andra stycke.

Förutsättningarna för en försäkrads rätt till
handikappersättning kan -sedan han beviljats förmånen - skifta till följd av
flera omständigheter. De föreslagna bestämmelserna i 9 kap. 2 i; skall därför
läsas mot bakgrund av bl, a. den försäkrades i 16 kap. 8 S ålagda skyldighet
att om förhållandena ändras göra anmälan härom hos försäkringskassan.

Handikappersättning kan enligt förslaget utgå
antingen som tillägg till pension eller som fristående förmän. I förra fallet
meddelas beslut om ersättning som regel samtidigt som pension beviljas. Med
sikte på de fall då handikappersättningen beviljats som en frislående förmån
har i Iredje stycket av denna paragraf getts en föreskrift om obligatorisk
omprövning av förmånen i samband med beslut om förtidspension och då den
försäkrade tillerkänns ålderspension enligl AFL.

Det torde vanligen vara så all en försäkrad som
haft behov av fortlöpande hjälp för att kunna utföra förvärvsarbete inle kan
åberopa denna - i 2 j under b) angivna - grund för fortsalt rält lill
handikappersättning sedan han pensionerats. Däremot kan självfallet
omständigheterna vid pensioneringen vara eller bli sådana all den försäkrade
med åberopande av övriga 12;;- under a) och c) - angivna grunder alltjämt bör
(å uppbära handikappersättning. Även i andra fall innebär beslut belräffande
pension i regel så slor förändring i den försäkrades livsföring all det
föreligger skäl för försäkringskassan att vid detta tillfälle pröva om
handikappersättning i fortsättningen skall utgå och i så fall med vilket
belopp.

Liksom enligt gällande bestämmelser skall
ersättningen till försäkrad som är blind för lid före pensionering ulgöra 60%)
av basbeloppet. I enlighel med vad som anförts i den allmänna motiveringen har
därjämte intagils en .särskild bestämmelse om rätt för försäkrad som är döv
eller gravt hörselskadad till ersättning motsvarande 30% av basbeloppet. Som
framhållits

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 Ul

i
den allmänna motiveringen kan högre ersättning beviljas om stödbehovet ger
anledning därtill.

Det föreslagna tillägget i paragrafens iredje
stycke innebär all de merutgifter som uppkommer på grund av barnets sjukdom
eller handikapp skall beaktas och i förening med bedömningen av tillsyns- och
vårdbehovet vara avgörande för frågan om rätten till vårdbidrag. 1 enlighet med
riksförsäkringsverkets förslag har vidare kravet att tillsyns- och vårdbehovet
skall föreligga "i avsevärd omfattning" slopats. Som framhållits i
den allmänna motiveringen utgör behovet av träning en del av
bedömningsunderiaget då det gäller vårdbehovets omfattning.

Vårdbidraget ulgår f n. med samma belopp som hel
förtidspension från folkpensioneringen inkl. pensionstillskott. Enligt
förslaget i paragrafens andra stycke skall vårdbidrag - efter en samlad
bedömning av tillsyns- och vårdbehovels omfattning samt meruigifternas storlek
- kunna ulgå som hel eller halv förmän. Effekten av förslagen rörande
uppräkning av grundförmånerna och pensionstillskotten, som innebär en kraftig
förstärkning av vårdbidragen, har berörts i den allmänna motiveringen.

5s

I paragrafens första stycke har intagils en
bestämmelse av den innebörden att gravt hörselskadade jämställs med döva. Det
avgörande vid bedömningen bör i dessa fall vara den hörselskadades svårigheter
atl uppfatta tal med hörapparat.

Paragrafens
andra och tredje stycken innehåller beslämmelser motsvarande de nuvarande
reglerna i 9 kap. 2 ;; tredje stycket och 5 S andra stycket, dock med det
tillägget all enskilda anstalter som erhåller bidrag frän kommun eller
landstingskommun omfattas av de föreslagna bestämmmelserna. I tredje stycket
föreskrivs vidare i enlighet med den allmänna motiveringen atl vårdbidrag skall
utges även för tid då barnet vistas utom anstalten ulan att vårdas genom dess
försorg om denna lid uppgår lill minst tio dagar under ett kalenderkvarlal. För
all bidrag skall kunna utgå måste självfallet de i 4;; angivna förutsättningarna
vara uppfyllda.

II kap,

I s

Denna paragrafs andra stycke innehåller huvudregeln
för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Som framgått av den allmänna
motiveringen föreslås att .sådan beräkning inte skall ske för del är dä den
försäkrade fyller 65 år. Genom en undantagsbestämmelse i 15 kap. 2 ;; bibehålls
möjligheterna

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 112

att
tillgodoräkna pensionsgrundande inkomst för det sexliofemie året för personer
som är födda under åren 1911-1927.

6s

1 de fall pensionsrätl inom ATP grundas på inkomst
av annat förvärvsarbete än anställning betalar den försäkrade själv avgift
till försäkringen. Eriäggs inte avgift för inkomsten visst år skall någon
pensionspoäng i princip inte tillgodoräknas den försäkrade för det året.

Med hänsyn till dessa regler kan frågan om
pensionspoäng föreligger för de två åren närmast före del då den försäkrade
ansöker om pension vara oavord ännu vid den lidpunki då pensionsfrågan prövas.
Enligt förevarande paragraf skall emellertid f n. pensionspoäng tillgodoräknas
försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning för dessa år utan
hinder av atl lilläggspensionsavgiften inle erlagls. Delta blir av belydelse
bl.a. då den försäkrade lar ul tilläggspension före 67 år. Beträffande
ålderspension som börjar ulgå vid den nuvarande pensionsåldern 67 år eller
senare blir det sagda tillämpligt för del sista år då pensionsgrundande inkomst
beräknas, nämligen del då 65-årsåldern uppnås.

I enlighel med vad som nu gäller bl. a. vid förtida
uttag föreslås atl pensionspoäng skall kunna tillgodoräknas den försäkrade för
de båda år som närmast föregått det dä pension vid bifall till ansökningen
skulle börja utgå ovasett om avgiflsbelalning har skell. - Förslaget innebär
inte nägon ändring i den nuvarande ordningen, enligl vilken avgifien för de
ifrågavarande åren inte efterskänks utan dras av från den beviljade pensionen
om den inte lidigare erlagts (20 kap. 4 andra stycket).

12
kap, 1 och 2 :;S

Dessa paragrafer innehåller de grundläggande
bestämmelserna angående rätt till ålderspension frän tilläggspensioneringen,
där den allmänna pensionsåldern föresläs sänkt till 65 är med följdändringar i
beslämmelserna om förtida uttag.

13
kap.

1 paragrafens första stycke anges
grundförutsättningarna för rätl lill förtidspension frän
tilläggspensioneringen. Förslaget innebär endast atl den övre åldersgränsen för
förtidspension ändras frän 67 till 65 är.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 113

2 i

Som framgår av den allmänna motiveringen föreslås
att möjlighet all tjäna in pensionspoäng skall föreligga t. o. m. del år dä den
försäkrade fyller 64 är. Huvudregeln skall alltjämt vara all pensionspoäng inle
kan intjänas för år dä pension ulgär lill den försäkrade. Frän denna huvudregel
föresläs emellertid i 15 kap. 2 i undantag såvitt gäller
övergängsgeneralionerna.

1
konsekvens med den nämnda huvudregeln anges i förevarande paragraf all
antagandepoäng inom förtidspensioneringen tillgodoräknas den försäkrade för
varje år fr. o. m. det dä förtidspensionen börjar utgå t. o. m. del dä han
uppnår 64 års ålder. Också i detta avseende görs i 15 kap. 2 i; undantag som
ger övergångsgeneraiionerna möjlighet atl tillgodoräkna aniagandepoäng även
för del sexliofemie året.

3s

Paragrafen avser de fall där den försäkrade vid
pensionsfallel varken haft sjukpenninggrundande inkomsl enligt vad i 2 ;; sägs
eller kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst tre av de fyra är som
närmast föregått året för pensionsfallet. Där stadgas f n, alt den försäkrade
har rätt lill förtidspension motsvarande vad han skulle erhållit i
älderspension, om han uppnått 67 års ålder vid den tidpunkt då pensionsfallet
inträffade. Detta medför att bestämmelserna i 12 kap. tillämpas, varvid den
försäkrade antas ha fyllt 67 år vid den lidpunkt dä pensionsfallet inträffade.
- Förslagei innebär enbart en anpassning till den sänkta pensionsåldern.

15
kap,

2S

Enligt den föreslagna huvudregeln i 11 kap. I !;
skall pensionsgrundande inkomst inte beräknas för en försäkrad för är efter det
då han fyllt 64 år För att tillgodose intresset hos övergängsgeneralionerna att
erhålla största möjliga antal poängår föresläs i förevarande paragraf särskilda
bestämmelser för försäkrad som är född under något av åren 1911-1927.
Beslämmelserna innebär följande.

I paragrafens första stycke stadgas undanlag från
beslämmelsen i II kap. 1 ;; andra slyckel. Della (Ir lill följd atl
pensionsgrundande inkomst skall beräknas även för det är varunder den
försäkrade fyller 65 är. Förutsättning härför är emellertid all han under detta
år inte åtnjuter förtidspension eller i förlid uttagen älderspension.

I andra stycket ges bestämmelser om beräkningen av
förtidspension. Dä det gäller antagandepoäng för förtidspensionärer innebär den
föreslagna huvudregeln i 13 kap. 2 S alt sädan poäng skall beräknas för varje
är t. o. m. det dä den försäkrade fyller 64 är. Nu förevarande bestämmelse
medför

8 Riksdagen 1974. I saml. Nr 129

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 114

att
försäkrade som tillhör övergångsgenerationerna tillgodoräknas aniagandepoäng
även för det sextiofemte året. Till följd av bestämmelserna i 11 kap, 6 ;:;
sista stycket får undantaget även betydelse för ålderspension som avlöser
förtidspensionen.

Paragrafens tredje stycke innehåller bestämmelser
om pensionspoängberäkning för ålderspension. Bestämmelserna har utformats med
avsikt att alla försäkrade som tillhör övergångsgenerationerna skall kunna
tillgodoräknas pensionspoäng för det år under vilkel de uppnår 65 års ålder.
Det framlagda förslaget innebärati poängberäkningen knyts anlill de nu gällande
reglerna om beräkning av aniagandepoäng inom förtidspensioneringen. I enlighet
med vad som under remissbehandlingen föreslagits från bl. a, SPP anges således
att det vid poängberäkningen skall anses att den försäkrade erhållit rält till
förtidspension fr. o. m. januari månad det år han fyller 65 år. Delta medför
normall alt han kommeratl tillgodoräknas antagandepoäng för nämnda år på
grundval av lidigare pensionspoäng. - Hänvisningen i tredje styckel till 13
kap. I iJ beiyder att det skall anses att den försäkrade uppfyller de
grundläggande kraven för rätt till förtidspension från tilläggspensioneringen.
Det gäller därefter att konstatera huruvida den försäkrade uppfyller
förutsättningarna för rätl lill anlagandepoängberäkning enligl 13 kap. 2 ;;. Om
rätt till sädan beräkning föreligger gottskrivs den försäkrade den speciella
antagandepoängen för 65-årsåret. Föreligger inle sädan rätl, lillgodoförs den försäkrade
pensionsrätt för ifrågavarande är enbart om han faktiskt haft pensionsgrundande
inkomsl under året.

I vissa fall kan den pensionsgrundande inkomsten
för det sextiofemte året ge en faktisk pensionspoäng som är högre än den poäng
som beräknats enligt den nu beskrivna metoden. Under sädana omständigheter
skall den försäkrade vid beräkningen av ålderspension självfallet
tillgodoräknas den högre, faktiska poängen, Detla följer av första slyckel i
paragrafen.

16
kap,

I, 2
och 5;:;s

Förslagen innebär att invaliditetslillägg och
invalidiietsersättning ersätts av handikappersättning och atl åldersgränsen 67
är ändras till 65 är. Möjligheterna att före ikraftträdandet göra ansökan om
pension har berörts i specialmotiveringen till 6 kap, 1 ;;,

18
kap.

20;;

Ändringarna i paragrafen föranleds av alt
invaliditetstillägg och invaliditetsersälining ersätts av den enhetliga
förmånen handikappersättning.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:129 115

19
kap, 2 i;

Den som vid utgången av vissl är åtnjuter ålders-
eller förtidspension enligt AFL är befriad från skyldighet alt eriägga
sjukförsäkringsavgift för samma år. För den som inte är pensionär gäller
motsvarande om han vid utgången av året fylli 67 är, - Förslaget i förevarande
paragraf innebär att den nyssnämnda åldersgränsen sänks från 67 lill 65 är.

4as

1 denna paragraf, som infördes genom SFS 1973:908,
regleras arbetsgivares och egen företagares socialförsäkringsavgift lill
folkpensioneringen. Avgiften utgör r n. 3,3%) av det belopp, på vilket avgiften
skall beräknas. 1 avsnitt 6.6 har redogjorts för förslagen till finansiering av
de nu aktuella reformerna. Den i 4a;; föreslagna avgiften, 4,7%, avses gälla
fr.o.m. den 1 januari 1976. 1 övergångsbestämmmelserna punkt 5 harangivits att
avgiften ulgår med 4,2% för är 1975, Enligt nämnda övergångsbestämmelse gäller
vidare 19 kap. 4 a ;; i sin äldre lydelse i fråga om avgift som avser tid före
den 1 januari 1975. Som framgårav den allmänna motiveringen beräknas avgiften
den I januari 1977 bli 5,3%, varom förslag till författningsbestämmelser
framdeles kommer att föreläggas riksdagen.

Redares
socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen fastställs i likhet med bl. a,
sjukförsäkringsavgiften - enligl närmare beslämmelser i 19 kap, 4 ;:; andra
stycket - i en ärlig kungörelse atl utgå med en på visst sätt bestämd andel av
den avgift för arbetsgivare som eljest skall utgå. Andelen svarar mot
förhållandel mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska
handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år som närmast
föregått det är dä procentsatserna fastställs. Särskilda regler om redares
avgift behöver med hänsyn till dessa beslämmelser inte ges i detta sammanhang.
Med hänsyn till rådande bemanningsförhällanden innebär reduktionsreglerna i
prakliken att avgiftsuttaget frän redare är ca 65 % av det som gäller för
arbetsgivare i allmänhet.

Övergångsbestämmelserna

1.
De framlagda förslagen
innebärati reformerna träder i kraft successivt under åren 1975 och 1976, Den 1
januari 1975 höjs folkpensionens grundbelopp, den 1 juli 1975 förändras
reglerna för rätl till värdbidrag och handikappersättning och den 1 juli 1976
genomförs ändrade regler för pensionstillskott. Den lagstadgade sänkningen av
den allmänna pensionsåldern träder i kraft den 1 juli 1976,

2.
De föreslagna bestämmelserna i
3 kap. 3;; och 4 kap, 3;; innebär att utgångspunkten för beräkning av det
högsta antal dagar under vilka sjuk-

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 116

penning
resp. ersättning för sjukhusvård kan utgå ändras till ingången av den månad,
varunder den försäkrade fyller 65 är, om den försäkrade inle dessförinnan
börjai åtnjuta älderspension eller hel förtidspension. För försäkrade som -
ulan atl ha gjort förtida uttag av ålderspension eller åtnjutit hel
förtidspension - fyllt 65 är under tiden den 1 juli 1974 - den 30 juni 1976 och
som uppburit sjukpenning resp. åtnjutit ersättning för sjukhusvård under liden
frän det de fyllt 65 år fram till den 1 juli 1976, skulle emellertid en
ovillkoriig sänkning av åldersgränserna i 3 kap. 3;? och 4 kap. 3 S lå
ogynnsamma effekter. Pä grund härav föreslås i förevarande övergångsbestämmelse
alt det högsta antal dagar under vilka sjukpenning resp. ersättning för
sjukhusvärd kan utgå i sådant fall börjar räknas tidigast fr. o. m. den I juli
1976. För den som den 1 juli 1976 redan åtnjuter pension medför de nya
bestämmelserna ingen förändring vad gäller utgångspunkten för tidsberäkningen.

3.
1 denna övergångsbestämmelse
föresläs att för försäkrad som gjort förtida uttag av älderspension huvudregeln
skall vara att reduktionen beräknas på grundval av ifrågavarande lagrums
beslämmelser före den 1 juli 1976. Det föreslås emellertid undanlag för
personer som inle uppnår 67 års ålder före den 1 juli 1976. Undantaget innebär
atl minskningen från den 1 juli 1976 inte skall ske med högre belopp än som
föranleds av del antal månader varunder pensionen utgått före sistnämnda dag.
Till detla antal skall läggas de månader med förtida uttag som därefier eveniuelll
återstår lill ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 är eller
dessförinnan återkallar sitt förtida uttag.

4.
Denna övergångsbestämmelse
innehåller förslag rörande pensionsberäkning vid uppskjutet uttag. Första
punkten innebär all för den som vid pensionsålderssänkningens ikraftträdande
inte fyllt 67 år enbart las hänsyn till tid efter den 1 juli 1976 vid ökningens
beräkning. För en person som före reformens ikraftträdande uppskjutit sill
uttag av ålderspension har i andra punkten av denna övergångsbestämmelse
föreskrivits alt ökningen av ålderspensionen skall beräknas med lillämpning av
lagrummen i deras äldre lydelse, Beslämmelsen i andra punkten (år lillämpning
även för den som före ikraftträdandet tagit ut pension vid 67 års ålder.

7.2
Förslaget till lag om ändring i lagen om pensionstillskott

Förslagen såvitt gäller pensionstillskotten innebär
att tillskotten lill ålders-och änkepension fr.o.m. den 1 juli 1976 skall stiga
med 4% om året i stället för som nu 3% om året, dvs. den 1 juli 1976 ulgöra
25%) av basbeloppet och den 1 juli 1981 uppgå till 45% av basbeloppet. Vidare
skall lillskotlen till förtidspension fördubblas, dvs. den 1 juli 1976 ulgöra
50%o av basbeloppet och därefier stiga med 8 % av basbeloppel per år sä att de
den 1 juli 1981 uppgår till 90% av basbeloppet. Det högsia belopp som
pensionstillskott och tilläggspension tillsammans (är uppgår lill för att pen-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 117

sionstillskott
skall utgå höjs successivt till 45%) av basbeloppel i fråga om ålders- och
änkepension och lill 90%) av basbeloppet i fråga om förtidspension.

2
i

Denna paragraf innehåller de föreslagna reglerna om
pensionstillskottens storiek såvitt gäller ålders- och änkepension. Motsvarande
regler beträffande pensionstillskott lill förtidspension återfinns i en
nyinsatt 2 a;;. Som tidigare nämnts innebär förslagen alt pensionstillskott
till ålderspension eller änkepension höjs från 3 till 4Vo per är fr. o. m. den
I juli 1976 och att den nu gällande perioden föriängs till den 1 juli 1981.
Detla medför att pensionstillskotten till nämnda förmåner vid slutet av
perioden kommer att utgöra 45%) av basbeloppet. Pensionstillskottets minskning
vid förlida resp. ökning vid uppskjutet uttag skall i enlighel med förslagen
rörande huvudförmänerna beräknas med utgångspunkt i alt 65 år är den normala
pensionsåldern. Lagen föresläs träda i kraft den I juli 1976. Den del av andra
stycket i 2 ;; som anger pensionstillskottens storlek under tidsperioden den I
juli 1969 - den 30 juni 1976 utgår ur paragrafen. Det har i punkten 2 i
övergångsbestämmelserna uttryckligen angivits att pensionstillskoti för tiden
före den 1 juli 1976 skall beräknas med lillämpning av beslämmelserna i deras äldre
lydelse. I avsikt att full överensstämmelse skall ernås mellan huvudförmånernas
och tillskottens beräkning föresläs i punkten 3 över-gängsbestämmelserna alt
pensionstillskottet skall minskas eller ökas i motsvarande män som
huvudförmänen minskats eller ökats med tillämpning av punkterna 3 eller 4 i
övergångsbestämmelserna lill ändringarna i AFL.

2as

Denna paragraf innehåller regler om
pensionstillskottens sloriek såvitt gäller förtidspension. Bestämmelserna
innebär atl tillskottet den I juli 1976 skall utgöra 50%) av basbeloppet och
sedan åriigen stiga med 8%) av basbeloppel tills den föreslagna högsia nivån,
90% av basbeloppel, uppnås den 1 juli 1981. Värdbidragen, som utgår med belopp
motsvarande hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott,
kommeratl stiga pä motsvarande sätt. Detta framgår av 9 kap. 4;; AFL.

3s

Paragrafen
innehåller regler om avräkning mot tilläggspension.

Nu gällande regler innebär i normalfallet att
pensionstillskott inte utgår i den mån det tillsammans med tilläggspension i
form av ålders-, förtids-eller änkepension skulle överstiga 30% av basbeloppel.

Den nu föreslagna avräkningsregeln är av i princip
samma slag. Skillnaden i förhällande till nu gällande regler är alt avräkningsgränsen
höjs successivt. Höjningen är motiverad av att pensionstillskotten höjs enligt
vad som framgår

9 Riksdagen 1974. I saml. Nr 129

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 118

av
2 och 2 a ;-, Förslaget har tillkommit för att man skall (1 en jämnare ökning
av sammanlagda beloppet av tilläggspension och pensionstillskott än som skulle
blivit fallet om avräkningsgränsen genast vid ikraftträdandet hade salts til!
45 resp, 90% av basbeloppel. 1 överensstämmelse med atl pensionstillskotten
till förtidspension föresläs bli dubbelt så stora som tillskotten till ålders-
och änkepension har avräkningsgränsen i fråga om pensionstillskott till
förtidspension satts dubbelt så högt som motsvarande gräns för tillskott till
ålders- eller änkepension. Enligt påpekande i riksförsäkringsverkets
remissyttrande har kommitténs förslag justerats så att även tilläggspension i
form av änkepension reducerar pensionstillskottet till förtidspensionär.

Övergångsbestämmelserna
har kommenterats i specialmotiveringen ti

2s\

7.3 Förslaget
till lag om ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension

I och 3 5

Skälen för att den åldersgräns vid 67 år som
normalt gäller för rätt till kommunalt bostadstillägg och hustrulillägg sänks
samtidigt som den allmänna pensionsålderssänkningen iräder i kraft har berörts
i den allmänna motiveringen, 1 I och 3 ;;S föresläs således att åldersgränsen
sänks till 65 år.

Hustrulilläggels storlek bestäms enligl reglerna i
1 ;? andra slyckel genom en jämförelse mellan ålderspensionerna för
ensamslående och pensionärspar jämte pensionstillskott till sådan pension,

7.4 Förslaget
till lag om ändring i lagen om yrkesskadeförsäkring

16J;

Enligl lagen om yrkesskadeförsäkring kan - efter
den s. k. samordningstidens slut - utgå bl. a. sjukpenning och
invalidlivränta. Invalidlivränta kan utgå under förutsättning att det efter
sjukdomstillståndets upphörande föreligger invaliditet som nedsätter den
försäkrades arbetsförmåga med minst 10%, Livräntan kan fastställas för viss lid
eller utan tidsbegränsning, Ulgår livränta efter det den försäkrade fyller 67
år minskas den enligt nuvarande bestämmelser med en fjärdedel. Som en följd av
förslaget om sänkning av den allmänna pensionsåldern föresläs att minskning av livräntan
skall ske för tid fr, o. m. den månad, under vilken den försäkrade fyllt 65 år.
Del erinras om att en översyn av reglerna för samordningen mellan förmåner från
yrkesskadeförsäkringen och den allmänna försäkringen pågår i yrkesskadeförsäkringskommittén
(S 1971:01),

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 119

20
s

De i denna paragraf föreslagna ändringarna är en
följd av förslaget om sänkt pensionsålder samt förslaget lill ändrad lydelse
av 16 5.

Övergångsbestämmelserna

För sådana yrkesskadade eller efterlevande till
yrkesskadade, som vid ikraftträdandet den I juli 1976 har rätt till oreducerad
livränta fram till 67-årsåldern, bör någon ändring belräffande förmånernas
storlek inte inträda. Den lidpunkt som är avgörande för vilka regler som skall
tillämpas bör i enlighet med vad riksförsäkringsverket påpekat under
remissbehandlingen vara tidpunkten för skadans inträffande. Även i fall där
skadan yppats först efter den I juli 1976 skall äldre beslämmelser tillämpas om
den skadade inte efter nämnda dag varit utsatt för inverkan av sådan art, som
orsakat skadan. Med denna utformning av övergångsbestämmelserna blir det inle
nödvändigt att göra några ändringar i de författningar som gällerom reglering
av äldre livräntor.

7.5 Förslaget
till lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

6 O mom,

I likhet med vad som gäller enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring utgör livränta enligt militärersättningsförordningen för
liden fr, o, m, den månad, under vilken skadad fyllt 67 är, tre fjärdedelar av
det belopp vartill livräntan éeräknas för tid dessförinnan.

På samma sätt som beträffande lagen om
yrkesskadeförsäkring föreslås nämnda åldersgräns sänkt frän 67 till 65 år vid
lidpunkten för ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen. De föreslagna
övergångsbestämmelserna ansluter lill vad som förordats för
yrkesskadeförsäkringen,

7.6 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för ut

tag av avgift under åren 1975-1979 till Törsäkringen för tilläggspension

Riksdagen fastställde år 1973 ATP-avgiften till
10,75% förär 1975 och till 11% för vart och ett av åren 1976-1979, Det nu
framlagda förslaget innebär atl avgiften höjs frän 11% till 11,75% fr, o. m, år
1977,

Beträffande redares avgift lill
tilläggspensioneringen har, på samma sätt som i kommentaren till 19 kap, 4 a;;
AFL beskrivits i fråga om socialförsäkringsavgiften lill folkpensioneringen,
tidigare gällt att avgiften varit reducerad i proportion till andelen svenska
sjömän i handelsfiotian. Sedan utländska sjömän pä svenska handelsfartyg genom
beslut vid 1973 års riksdag fåll möjlighet att tjäna in tilläggspension även
om de inte är bosatta i Sverige gäller emellertid atl den angivna reduktionen
av avgiften lill lill-

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 120

läggspensioneringen
åriigen avtrappas med en åttondel fr. o, m, är 1974 (prop. 1973:98, SfU 23,
rskr 252, SFS 1973:481). Redare kommer till följd härav alt fr. o. m. är 1981
betala samma ATP-avgift som arbetsgivare i allmänhel. Så länge de förut
beskrivna reduktionsreglerna fortfarande har tillämpning bestäms de särskilda
redaravgifierna liksom hittills årligen i kungörelse med utgångspunkt i den
avgiftssals som fastställts för arbetsgivare i allmänhet. Särskild bestämmelse
om avgiftsuttaget frän redare behöver därför inte ges i detla sammanhang.

8 Hemställan

Under åberopande av del anförda hemställer jag att
Kungl. Maj:i föreslår riksdagen

atl
anta förslagen till

1.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

2.
lag om ändring i lagen
(1969:205) om pensionsiillskou,

3.
lag om ändring i lagen
(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

4.
lag om ändring i lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

5.
lag om ändring i militärersättningsförordningen
(1950:261),

6.
lag om ändring i lagen
(1973:477) om procenlsalsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 lill
försäkringen för tilläggspension.

Med
bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordnar Hans Maj:i Konungen atl lill riksdagen skall avlåias
proposition av den lydelse bilaga till detla protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 121

Innehållsförteckning sid.

Propositionen................................................... ..... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll..................... ...... I

Förfatlningsförslag............................................. ..... 4

1
Förslag till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 4

2
Förslag till
lagom ändring i lagen(1969:205)om pensionstillskott 24

3
Förslag till lag
om ändring i lagen (1962:392) om huslrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension.......... 29

4
Förslag lill
lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring 31

5
Förslag till
lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261) 35

6
Förslag lill
lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under
åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension............................... ..... 39

Utdrag av stalsrädsprotokollet den 7 juni 1974........... .... 4q

1
Inledning..................................................................... .... 4q

2
Gällande bestämmelser.................................... .... 4]

2.1
Inledning.................................................. .... 4]

2.2 Folkpension........................................................... ..... 4I

2.3 Tilläggsförmåner m. m. inom
folkpensioneringen... ..... 44

2.4 Försäkringen för tilläggspension
(ATP).............. ........ 4-7

2.5 Finansiering........................................................... .... 5q

3 Pensionsålderskommitléns förslag till reformer........... ..... 51

3.1 Sammanfattning av kommitténs förslag................ ..... 51

3.2 Allmän pensionsålder............................................ ..... 53

3.2.1 Sänkning av den allmänna
pensionsåldern.. ..... 53

3.2.2 Ikraftträdande av
pensionsålderssänkningen 55

3.2.3 Förtida och uppskjutet uttag av
älderspension 55

3.2.4 Tilläggsförmåner m. m.................................. ....... 5

3.2.5 Pensionspoäng för det sextioljärde
och sexliofemie levnadsåret 5-7

3.2.6 Vissa konsekvenser av en sänkning
av pensionsåldern 59

3.2.7 Kostnader för
pensionsålderssänkningen.... q

3.3 Folkpensionernas standardutveckling
och avvägningen av folkpensionsbeloppen för gift och ogift pensionär g

3.4 Särskild förmån till
förtidspensionärer................... ....... 2

3.5 Finansiering av de föreslagna
reformerna............. ....... 4

3.5.1 Inledning...................................................... ....... 4

3.5.2 Folkpensioneringen....................................... 5

3.5.3 Tilläggspensioneringen.................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 ,22

sid,

4 Riksförsäkringsverkets
förslag om förbäiirade vårdbidrag och in

validitetsersätlningar från folkpensioneringen........... 67

4.1
Inledning................................................... 67

4.2
Sammanfattning av verkets
förslag................ .... 68

4.3
Särskilda förmåner till
handikappade............... 69

4.3.1
Allmänna utgångspunkter...................... 69

4.3.2
Vårdbidrag......................................... 70

4.3.3
Invaliditetsersälining............................ 74

4.3.4
Koslnader för reformförslagen................ 80

5 Remissyttrandena........................................... 81

5.1 Yttranden
över pensionsålderskommitténs betänkande 81

5.1.1
Allmänna synpunkter............................ 81

5.1.2
Sänkning av den allmänna
pensionsåldern 81

5.1.3
Frågan om röriig pensionsålder............... 82

5.1.4
Ikraftträdande av
pensionsålderssänkningen 82

5.1.5
Förtida och uppskjutet uttag av
ålderspension 83

5.1.6
Tilläggsförmåner m.m........................... .... 83

5.1.7
Pensionspoäng för det
sextiofjärde och sexliofemie levnadsåret 83

5.1.8
Vissa konsekvenser av en
sänkning av pensionsåldern 84

5.1.9
Folkpensionernas
standardutveckling och avvägningen

av
pensionsbeloppen för gift resp. ogift pensionär,, , 85

5.1.10
Särskild förmån till
förtidspensionärer....... 85

5.1.11
Kostnader ...................................... 86

5.1.12
Finansiering ....................................... 86

5.2 Yttranden
över riksförsäkringsverkets förslag... .... 87

5.2.1
Allmänna synpunkter............................ 87

5.2.2
Vårdbidrag......................................... .... 87

5.2.3
Invaliditetsersättning........................... .... 88

6 Departemenischefen........................................ 90

6.1
Inledning.................................................. .... 90

6.2
Allmän pensionsålder................................... 91

6.2.1
Sänkning av den allmänna
pensionsåldern. 91

6.2.2
Ikraftträdande av
pensionsålderssänkningen och frågan

om
rörlig pensionsålder......................... 94

6.2.3
Pensionspoäng för det
sextiofemte levnadsåret 95

6.2.4
Vissa konsekvenser av en
sänkning av pensionsåldern 97

6.3
Höjningar av folkpensionens
grundbelopp och pensionstillskotten 98

6.4
Bättre pensionsförmåner för
unga invalider och andra förlids-pensionärer 99

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:129 123

sid,

6.5 Förbättrade
handikappersättningar och vårdbidrag inom folk

pensioneringen .......................................... ... 100

6.5.1
Handikappersättning............................. 100

6.5.2
Vårdbidraget till förälder med
handikappat barn,.., 102

6.6
Kostnader och finansiering............................ 103

6.7
Upprättade författningsförslag....................... 107

7 Specialmotivering
till förfallningsförslagen............. 107

7.1
Förslaget till lag om ändring i
lagen om allmän försäkring 10

7.2
Förslaget till lag om ändring i
lagen om pensionstillskott . 116

7.3
Förslaget till lag om ändring i
lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension 118

7.4
Förslaget till lag om ändring i
lagen om yrkesskadeförsäkring 118

7.5
Förslaget till lag om ändring i
militärersättningsförordningen 119

7.6
Förslaget till lagomändringi
lagen(l973:477)om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till
försäkringen för tilläggspension...................... .. 119

8 Hemställan..................................................... 120

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB
74 7824 S Siockholm 1974

Doktrin (1)

  1. Lotta Vahlne Westerhäll, Skiftande rättstillämpningsstrategier vid beslut om ersättning för vård av funktionshindrade barn, FT 2015 nr 3 s. 377, på s. 384, 393, 406, 409 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

107 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (84)

84 kopplingar i 40 dokument.

  1. Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning s. 76 om s. 69 · s. 76 om s. 109 · s. 81 om s. 75 · s. 83 om s. 110 · och 5 till i texten
  2. SOU 2006:24 Avgift för matservice inom äldre- och handikappomsorgen s. 66 om s. 70 · s. 157 i texten
  3. SOU 2001:47 En handläggningslag - del 1 s. 209 i texten
  4. Prop. 1997/98:152 Garantipension, m.m. Prop. 1997/98:152 s. 129 om s. 110 i texten
  5. Prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m. s. 19 om s. 63 i texten

Visa alla 40

Rättsfall (7)

7 kopplingar.

  1. HFD 2014 ref. 17 om s. 101 ur registret
  2. RÅ 2008 ref. 81 om s. 69 ur registret
  3. RÅ 2008 ref. 27 om s. 109 ur registret
  4. RÅ 2005 ref. 38 om s. 79 ur registret
  5. HFD 2024 ref. 21 om s. 72 i texten

Visa alla 7

Doktrin (16)

16 kopplingar i 4 dokument.

  1. Westerhäll, Ersättning för vård av handikappade barn, 1996 s. 23 · s. 45 · s. 94 · s. 149 · och 1 till i texten
  2. Westerhäll, Den svenska socialrätten, 1990 s. 133 · s. 149 om s. 109 · s. 152 om s. 70 · s. 152 om s. 75 · och 1 till i texten
  3. FT 2015 s. 377 Lotta Vahlne Westerhäll, Skiftande rättstillämpningsstrategier vid beslut om ersättning för vård av funktionshindrade barn s. 384 · s. 393 · s. 406 · s. 409 i texten
  4. Ekstedt, Ideellt skadestånd för personskada, 1977 s. 265 om s. 100 · s. 268 om s. 89 i texten