Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa läromedelsfrågor

1974 · 35 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:13, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa läromedelsfrågor

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 13 år 1974 Prop. 1974:13

Nr 13

Kungl.
Maj:ts proposition angående vissa läromedelsfrågor; given den 1 februari 1974.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

CARL GUSTAF

LENA
HJELM-WALLÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Statsmakterna
har beslutat (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973: 242) dels att ett
särskilt organ för läromedelsregistrering, läromedelsinformation och
administration av stöd för produktion av läromedel skall inrättas den 1 juli
1974, dels att en läromedelsnämnd med uppgift att granska att läromedlen är
objektiva, därvid bl. a. att läromedlens innehåll inte strider mot mål och
riktlinjer i läroplanerna, skall inrättas inom skolöverstyrelsen vid samma
tidpunkt, dels att statens läroboksnämnd skall upphöra vid utgången av juni
1974.

I
propositionen föreslås vissa preciseringar av de principer om läromedelsregistrering
och objektivitetsgranskning som beslutades av 1973 års riksdag. Vidare beräknas
medel för statens institut för läromedelsinformation, läromedelsnämnden och
för stöd för produktion av läromedel.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 1 februari 1974.

Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Statsrådet
Hjelm-Wallén anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter
vissa läromedelsfrågor och anför.

I prop.
1974: 1 (bil. 10 s. 121 och s. 122) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna

1. till Statens institut
för läromedelsinformation ett förslagsanslag av

322
000 kr.,

2. till
Stöd för produktion av läromedel ett reservationsanslag av

1 850 000 kr.

Jag
anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13

1 Inledning

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1973:76, UbU 1973:28, rskr
1973: 242) skall statens läroboksnämnd upphöra vid utgången av juni 1974.
Enligt samma beslut skall en läromeddsnämnd inrättas den 1 juli 1974 inom
skolöverstyrelsen (SÖ) med uppgift att på SÖ:s vägnar besluta i frågor rörande
läromedlens objektivitet, därvid bl. a. att läromedlens innehåll inte strider
mot mål och riktlinjer i läroplanerna. Beslutet innebar även att ett särskilt
statligt organ med uppgift att handha frågor om läromedelsregistrering,
läromedelsinformation och administration av stöd för produktion av läromedel
skall inrättas den 1 juli 1974.

Genom
beslut den 13 april 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ att efter samråd med
utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) lägga fram närmare förslag
om läromedelsnämndens organisation, arbetsformer, arbetsuppgifter och
personalbehov. Vidare uppdrogs åt SÖ att ge in förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1974/75 avseende läromedelsnämnden. SÖ har
inkommit med skrivelser dels den 20 augusti 1973 angående preliminärt förslag
till anslagsframställning för budgetåret 1974/75 för en läromedelsnämnd inom
SÖ, dels den 3 oktober 1973 med förslag med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag
åt SÖ angåeiide läromedelsnämnden.

Genom
beslut den 30 mars 1973 tillkallades sakkunniga för vissa åtgärder inom
läromedelsområdet (läromedelsorganisationskommittén). Kommittén har den 31
augusti 1973 inkommit med preliminär anslagsframställning för organet för
läromedelsinformation m.m. samt den 8 oktober 1973 inkommit med förslag tiU
anslagsframställning för statens insritut för läromedelsinformation budgetåret
1974/75 (Ds U 1973: 15). Efter remiss har yttranden över det sistnämnda
förslaget avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), SÖ, kommittén
för den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet (TRU IT), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Föreningen Svenska
läromedelsproducenter (FSL), Svenska Utbildningsförlaget Liber AB
(Utbildningsförlaget) och Sveriges Radio (SR).

Elevförbundet har i skrivelse till Kungl. Maj:t tagit upp
frågor rörande fria läroböcker, tillhandahållande av läroböcker och
lärobokskostnaderna.

' Direktören Sten-Sture Landström, ordförande,
departementssekreteraren Bertil Andersson, läromedelschefen Börje Dahl,
avdelningsdirektören Bengt Dahlbom, departementssekreteraren Britta Ekberg,
sekreteraren Gösta Larsson oeh informationschefen Olof Storm.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 4

De
förslag som lagts fram av läromedelsorganisationskommittén och SÖ avser en
komplettering och närmare precisering av statsmakternas beslut. Vissa av
förslagen är av beskaffenheten att de bör underställas riksdagens prövning. I
övriga frågor avser jag att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t. I
det följande kommer jag dock för över-bhckens och sammanhangets skull att
beröra även vissa sådana frågor.

2 Läromedelsnämnden

SÖ
framhåller att läromedelsnämnden kommer att få en annorlunda
granskningsuppgift än vad statens läroboksnämnd har i dag, eftersom den nya
nämndens granskning skall koncentreras på objektiviteten i de s. k. centrala
läromedlen. Medan läroboksnämndens nuvarande granskning endast avser
läroböcker, skall läromedelsnämnden granska centrala läromedel, ett begrepp som
också innefattar andra läromedel än läroböcker. SÖ räknar med att
läromedelsnämnden budgetåret 1974/75 kommer att behandla ca 250
granskningsärenden. Av dessa utgör 150 centrala läromedel (läroböcker) i
samhällsorienterande ämnen och 50 centrala läromedel i övriga ämnen. Det
förutsätts härvid att läroböcker, som tidigare granskats och godkänts av
statens läroboksnämnd, inte kommer att omgranskas av läromedelsnämnden förrän
de eventuellt utkommer i ny omarbetad upplaga.

SÖ
räknar med att det i vissa fall föreligger behov av mer än en granskare av ett
läromedel, t. ex. då frågan om ett läromedels objektivitet är kontroversieU.
Läromedelsnämnden bör i varje särskilt faU bestämma om ett visst läromedel
skall granskas av en eller flera granskare, om nämndens ledamöter själva skall
utföra granskningsuppdrag eller om pedagogisk expertis inom SÖ bör kopplas in
vid viss läromedelsgranskning. SÖ:s skolkonsulenter och övrig pedagogisk
expertis har i viss utsträckning biträtt statens läroboksnämnd i dess
granskningsverksamhet. Deras granskningsverksamhet bedöms bli av ungefär samma
omfattning och art när det gäller läromedelsnämnden. I anslagsframställningen
för läromedelsnämnden har för budgetåret 1974/75 beräknats ett behov av två
granskare per läromedel i 25 % av antalet granskningsärenden. Kostnaden för
granskningen har beräknats efter ett arvode av 50 kr. per timme och efter en
granskningstid av tio timmar per läromedel.

Läromeddsnämnden
bör enligt SÖ bestå av personer som gjort sig kända för oväld och saklighet,
företräder vissa kunskaps- och erfarenhetsområden samt på dessa grunder utsetts
av samhällets högsta verkställande organ. Till ordförande i nämnden föreslås
chefen för SÖ. I övrigt bör i nämnden ingå fyra riksdagsledamöter, två
kommunala förtroendemän samt två övriga ledamöter med särskild sakkunskap

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 5

rörande
frågor, som faller inom nämndens arbetsområde. SSK, som yttrat sig över SÖ:s
förslag, anser det väsenthgt att fyra av ledamöterna nomineras av
riksdagspartier men finner det inte nödvändigt att de därför behöver vara
riksdagsmän. SSK föreslår att i stället för fyra riksdagsmän utses fyra
parlamentariskt nominerade ledamöter. Vidare anser SSK att det vid
sammansättningen av nämnden är angeläget att de båda stora områden som
objektivitetsgranskningen avser, livsåskådning och samhällsorientering, blir
representerade.

För samtliga ledamöter bör
enligt SÖ finnas personhga suppleanter. Ledamöter och suppleanter samt vice
ordförande i nämnden bör utses av Kungl. Maj:t. Ledamöterna föreslås bli
förordnade på fyra år, vilket är den mandatperiod som nu gäUer för ledamöter i SÖ:s
styrelse och i den pedagogiska nämnden. SSK anser att det även för ordföranden
bör finnas personlig suppleant.

Enhgt SÖ:s förslag skall
gången av ett granskningsärende vara följande.

1. Sekreteraren
i nämnden överlämnar läromedlet till granskare.

2.
Sedan granskningsyttrande
inkommit bereds ärendet av sekretariatet, eventuellt tas därvid kontakt med
pedagogisk expertis inom SÖ. I principiella och kontroversiella frågor skall
sekreteraren samråda med ordföranden innan ärendet föredras i nämnden. Om så
bedöms erforderligt, kan nämndens ordförande bestämma att läromedlet skall
granskas av ytterligare en granskare innan det tas upp i nämnden.

3.
Granskningsyttrandet(ena)
remitteras till läromedelsproducenten.

4.
Ärendet behandlas i nämnden.
Kan nämnden inte godkänna ett läromedel sänds beslut härom till producenten med
motivering och besked om i vilka avseenden läromedlet bör omarbetas för att
kunna godkännas. Om producenten vill ställa sig nämndens påpekanden till efterrättelse,
skall han, sedan han så gjort, kunna få läromedlet prövat på nytt.

5.
Efter sluthgt beslut av nämnden
sänds dess beslut med motiveringar till registerorganet och producenten.

SÖ
föreslår att besvär över läromedelsnämndens beslut inte skall kunna anföras.

Med hänsyn till den
omfattning arbetsuppgifterna bedöms få bör SÖ för läromedelsnämndens
kansliuppgifter tUldelas en tjänst som byrådirektör, en tjänst som
kontorsskrivare samt medel för expertis motsvarande kostnaden för en halv
tjänst som byrådirektör.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 6

3 Läromedelsregistrering m. m.

3.1
Läromedelsorganisationskonunittén

3.1.1 Namn
på det nya organet

Kommittén
använder som arbetsnamn på det nya statliga organet för läromedelsregistrering
och läromeddsinformation benämningen statens institut för
läromedelsinformation.

3.1.2 Definition
av begreppet centrala läromedel

Enligt
statsmakternas beslut skall det centrala läromedelsregistret byggas upp med
sikte på att så småningom kunna ge en fullgod information av pedagogisk, tekrusk
och ekonomisk art om läromedlen. Vidare skall vad gäller centrala läromedel
endast sådana som finns medtagna i registret få användas som centrala
läromedel i undervisningen. Institutet för läromeddsinformation kommer efter
ansökan från producenterna bl. a. att få ta ställning tiU om ett läromedel är
centralt eller ej. Institutets beslut i detta avseende får i sin tur vissa
konsekvenser för granskningen och användningen av läromedlet. Mot denna bakgrund
har kommittén närmare diskuterat innebörden av framför allt begreppet centralt
läromedel, bl. a. med hänsyn tiU konsekvenserna för kommitténs förslag om den
successiva uppbyggnaden av läromedelsinformationen. Begreppet centralt
läromedel kan dessutom få en direkt betydelse utöver informationsfrågan för
både producenter och konsumenter av läromedel.

Den av
läromedelsutredningen föreslagna definitionen av centralt läromedel vUken
godtogs i prop. 1973: 76 kan enligt kommittén inte utgöra underlag för att ur
den mycket stora och rikt differentierade gruppen läromedel skilja ut de
läromedel, som skall betraktas som centrala. Det förslag till omformulering av
definitionen, som kommittén presenterat, har kompletterats med en både positiv
och negativ exemplifiering av vUka läromedel, som skall föras till gruppen
centrala läromedel. Därigenom underlättas institutets granskning av om ett läromedel
är centralt eUer ej. Förslaget till definition av centralt läromedel grundar
sig på en genomgång av läromedelsavsnitten i läroplanen för grundskolan resp.
gymnasieskolan.

Med
centrala läromedel avses sådana läromedel som med hänsynstagande till
läroplanernas övergripande mål för skolans verksamhet

ger eleverna ett sakligt och
allsidigt underlag för studiet av ämnen, ämnesgrupper eller kursmoment i
enlighet med gällande läroplan,

förser eleverna med instrument
som hjälper dem att planera och organisera sina studier, öva färdigheter,
inhämta fakta och sätta in dem i ett meningsfullt sammanhang.

Följande
huvudgrupper av läromedel kan komma att registreras som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 7

centrala
läromedel under förutsättning att de uppfyller kraven i den föreslagna
definitionen av centralt läromedel.

Egentliga läroböcker för kursavsnitt, årskurs, stadium eller linje

läromedel i form av t. ex. tv-
eller radioprogram med stödmateriel

studiepaket, studiesatser, Jieltäckande
material för arbetsområden eller årskurser, lärobokspaket m. m. (även
innehållande audivisuellt eller laborativt material)

läromedeissystem, metod-materialsystem m. m. Den föreslagna definitionen innebär
vidare att läromedel av följande

typer
inte registreras som centrala läromedel såvida de inte ingår som

en
del i en större helhet, t. ex. i en studiesats.

Boksamlingar för informations- och upplevelseläsning, t. ex. urkunder,
uppslagsböcker, statistiska sammanställningar och skönlitteratur

väggkartor

tidningar, tidskrifter

bokkataloger, bibliografier, boklistor, blanketter, formulär
diagnostiskt material lärarhandledningar

fristående bild- och
ljudmaterial

fristående film och videogram

material för Ijudskapande
och ensemblemusicerande

pussel, läggspel, ord- och
bildkort, boktsavsbilder

räknestickor, räknemaskiner

olika former av tekniska
hjälpmedel, t. ex. kamera, filmkamera, bandspelare, projektorer, tv-apparater

samhngar av
föremål, modeller, verktyg samt

utrustningar för olika slag av manueUt arbete och för undersökningar och
försök.

3.1.3
Läromedelsutbudets nuvarande omfattning

Antalet
läromedel i form av läroböcker och övrigt tryckt material samt bild och
ljudband kan f. n. beräknas uppgå till 20 000 titlar. Med titel avses i detta
sammanhang t. ex. en årskurslärobok, de olika komponenterna i en studiesats
osv. Läroboksnämndens läroboksförteckningar omfattar f. n. ca 600 huvudtitlar
för grundskolan och 360 huvudtitlar för de delar av gymnasieskolan som faller
inom läroboksnämndens granskningsområde. Med huvudtitel avses t. ex. en
årskurslärobok eller en studiesats. Huvudtitlarna i läroboksnämndens
förteckningar motsvarar vid en överslagsberäkning ca 2 5003 000 titlar för
grundskolan och ca 1 000 titlar inom de f. n. granskade ämnena inom
gymnasieskolan.

Antalet
läromedelstitlar f. n. för vissa ämnen i ungdomsskolan framgår av tabeUen i
det följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 8

Tabell 1.
Antalet läromedelstitlar f. n. för vissa ämnen i ungdomsskolan

Ämne Grundskolan Gymnasieskolan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Moderna
språk

Svenska

Matematik

Samhällsorienterande
ämnen

1560

1 170

1425

500

750

250

1480

400

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.1.4 Informationens innehåll

Som underlag för bl. a. kostnadsberäkningen av
verksamheten vid institutet för läromedelsinformation budgetåret 1974/75 har
kommittén arbetat fram ett preliminärt förslag till innehåll i informationen.
Enligt kommitténs preliminära uppfattning bör följande element ingå i läromedelsregistret.

Ö VERSIKTSINFORMA TION

10. Institutnummer

11. Författare (motsvarande)

12. Huvudtitel/serietitel jämte
eventuell undertitel

13. Producerat av/distribueras genom

14. Upplagenummer

15. Objektivitetsgranskat ja/nej;
godkänt ja/nej

16. Pris per komponent

17. Beställningsnummer

18. Övrig information

TEKNISKA DATA

30. Format

31. Bandtyp

32. Antal sidor

33. Antal bilder

34. Speltid

35. Ljud

36. Svartvit/färg

37. Upphovsrätt

PEDAGOGISKA DATA

50. Innehåll

51. Användning/arbetsform

52. Särskild pedagogisk information

53. Målbeskrivning

54. Planeringsförslag

EKONOMISKA DATA

70. Följdinvesteringar

71. Kostnadsberäkningar

För att ge en bild av hur läromedelsinformationen kommer
att se ut har kommittén provregistrerat tre olika läromedel. Denna provregistrering
redovisas i anslagsframställningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 9

3.1.5 Förslag till uppbyggnad av läromedelsinformationen

Enligt kommittén bör läromedelsinformationen bestå av dels
översiktsinformation, dels detaljinformation. Översiktsinformationen omfattar
elementen 1018 i nyss angivna förteckning. Detaljinformationen omfattar
samtliga element i förteckningen. Kommittén föreslår riktlinjer för
uppbyggnaden av informationen under den första treårsperioden. Följande
huvudprinciper anges.

Informationen bör under perioden begränsas tUl centrala
läromedel. Varje budgetår ges information i form av dels översiktsinformation,
vilken alltid innehåller minst samtliga artiklar för vilka detaljinformation
upprättats, dels detaljinformation. Översiktsinformation och detaljinformation
publiceras första året i slutet av hösten 1974 inför arbetet med kommunernas
val av läromedel för läsåret 1975/76. Dessutom ges översiktsinformation och
detaljinformation för nytillkommande läromedel dels vid årsskiftet, dels vid
månadsskiftet februari/mars. Fr. o. m. läsåret 1975/76 publiceras
översiktsinformation i början av höstterminen och omfattar då föregående
översiktsinformation vilken reviderats och kompletterats. Detaljinformation
utges dels tillsammans med översiktsinformationen i början av hösten, dels för
nytillkommande läromedel vid årsskiftet och vid månadsskiftet februari/mars.
Kommittén presenterar en plan över informationen per budgetår av vilken bl. a.
framgår vid vilka tidpunkter information kommer att kunna ges om läromedel för
olika skolformer.

1974/75

Översiktsinformation
om alla läromedel inom läroboksnämndens kompetensområde, som finns upptagna på
läroboksförteckningen 1974-06-30.

Översiktsinformation
om övriga efter 1974-01-01 nyproducerade eller väsentligt omarbetade centrala
läromedel för gymnasieskolan inom läroboksnämndens kompetensområde.

Översiktsinformation
och detaljinformation beträffande nyproducerade eller väsentligt omarbetade
centrala läromedel inom grundskolan som kommer att finnas tiUgängUga inför
läsåret 1975/76.

1975/76

Revision och
komplettering av översiktsinformationen 1974/75.

Översikts- och
detaljinformation beträffande nyproducerade eller väsenthgt omarbetade centrala
läromedel för grundskola och specialskola samt för hela gymnasieskolan, som
kommer att finnas tillgängliga inför läsåret 1976/77.

1976/77

Revision och
komplettering av översiktsinformationen 1975/76.

Översikts- och
detaljinformation beträffande nyproducerade eUer väsentligt omarbetade centrala
läromedel inom samtliga skolformer som skall omfattas av registret och som
kommer att finnas tillgängliga inför läsåret 1977/78.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 10

Fr.
o. m. läsåret 1977/78 omfattar registret detaljinformation om samthga
nytillkommande eller väsentligt omarbetade centrala läromedel inom de områden
som registret skall omfatta. Successivt ökar också omfattningen av
översiktsinformationen så att registret i slutet av 1970-talet är fullt utbyggt
vad gäller centrala läromedel. Det bör, enligt kommittén, åvila institutet för
läromedelsinformation att vid behov lägga fram förslag om en utbyggnad av
registret till att omfatta även andra läromedel än centrala.

3.1.6 Produktion
m. m. av läromedelsinformationen

Enhgt
av kommittén gjorda beräkningar kan mängden information för varje huvudtitel,
som ingår i översiktsinformationen, beräknas motsvara i genomsnitt ca en halv
tryckt A4-sida, medan titel som ingår i detaljinformationen beräknas kräva ett
utrymme motsvarande ca två tryckta A 4-sidor. Som framgår av den i det
föregående redovisade planen kommer läromedelsinformationen att byggas upp
successivt. Med hänsyn till att informationsvolymen i ett inledande skede blir
relativt måttlig och att informationen skall fungera redan under budgetåret
1974/75 har kommittén stannat inför alternativet med ett manuellt
läromedelsregister under de första verksamhetsåren.

Systemet för
läromedelsregistrering bör enligt kommitténs mening fungera enligt
sammanfattningsvis följande principer. Institutet utfärdar erforderliga
anvisningar för anmälningar till registret samt ställer förtryckta
anmälningsblanketter till läromedelsproducenternas förfogande. När ett
läromedel föreligger ansöker läromedelsproducenten om att få detta registrerat
som centralt läromedel eller som icke centralt läromedel. För läromedel i ett
samhällsorienterande ämne bör ansökan om objektivitetsgranskning göras
samtidigt. Institutet tar ställning till om läromedlet är centralt eller inte
med stöd av definitionen av centralt läromedel. Centralt läromedel i samhäUsorienterande
ämne överlämnas till SÖ för objektivitetsgranskning. Institutet granskar
inlämnat underlag för läromedelsinformationen från producent och
läromedelsnämnd. Eventuella justeringar skall godkännas av producenten.
Institutet sammanställer informationen och lämnar manuskript för översikts-
och detaljinformation till teknisk produktion.

Kommittén
har gjort en beräkning av det totala behovet av gratis-exemplar av
informationen till konsumenter och producenter och kommit fram till att 14 500
kataloger behövs för grundskolan och gymnasieskolan för detta ändamål.
Institutet bör dessutom för eget behov och för försäljning ha en viss upplaga
tillgänglig. 1 000 exemplar bedöms vara tUlräckligt för detta ändamål.

3.1.7 Stöd
tiU produktion av läromedel inom bristområden

Kommittén
konstaterar att 1,7 milj. kr. anvisats för produktionsstöd

s. 10 Kontrollera mot PDF

inom SÖ:s område budgetåret 1973/74. Budgetåret 1972/73
anvisades I milj. kr. för ändamålet. Kommittén redovisar för vilka ändamål anvisade
medel användes budgetåret 1972/73 (tabell 2).

Tabell 2. Utnyttjande av tiUgängliga medel för
produktionsstöd budgetåret 1972/73

Specialundervisning

Invandramndervisning

Gymnasieskola

Vuxenutbildning

Övrigt

Ändamål

Ansökningar

Beslut

Antal

1 OOO-tal

Antal

1 OOO-tal

projekt

kr.

projekt

kr.

37

1 356,6

26

573,5

10

414

10

191,7

22

409

16

110,3

20

568

6

112,5

3

50

1

12

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inom ramen för SÖ:s utvecklingsarbete på läromedelsområdet,
vilket budgetåret 1972/73 omfattade 5,7 milj. kr., används även medel för
produktion av vissa i anslutning till utvecklingsarbetet framtagna läromedel.
Enligt kommittén omfattade den del av utvecklingsarbetet som kan karaktäriseras
som produktionsstöd budgetåret 1972/73 ca 1,2 milj. kr. Totalt användes således
2,2 milj. kr. för stöd till produktion av läromedel inom bristområden
budgetåret 1972/73. Kommittén föreslår att 2 milj. kr. anvisas för
produktionsstöd budgetåret 1974/75.

3.1.8 Organisation

Kommittén redogör för de arbetsuppgifter, vilka enligt
kommittén bör åvila institutet. Det föreslås få fastställa innehållet i
läromedelsinformationen och överlägga med läromedelsproducenterna angående utformningen
av producenternas förslag till läromedelsinformation. En ytterligare uppgift är
att samla in och registrera olika data för inledningsvis centrala läromedel
och ta ställning till vilka läromedel som skall betraktas som centrala
läromedel. Institutet skaU vidare granska och vid behov bearbeta insamlade data
från läromedelsproducenterna samt svara för informationen om de läromedel som
tas in i läromedelsregistret. Det nya organet bör följa upp önskvärda
förändringar i informationens innehåll och utformning och informera om
verksamheten till skolstyrelser, skolledare, lärare m. fl. Det bör ankomma på
institutet att analysera behovet av produktionsstöd för läromedel samt att
fördela de särskilda medlen för produktionsstöd. Slutligen tillkommer vissa allmänna
myndighetsuppgifter.

Institutet skall ledas av en styrelse. Styrelsen bör
avgöra frågor av större betydelse för verksamheten. Enligt prop. 1973: 76 (s.
99) bör i styrelsen finnas företrädare för bl. a. kommunerna och utbildningsmyndigheten.
Kommittén föreslår att styrelsen skall bestå av fem personer. Utöver
ordföranden bör ingå en ledamot som företräder kommunerna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 12

en
ledamot som företräder läromedelsproducenterna, en ledamot som företräder SÖ
och en ledamot med aktuella erfarenheter av läromedelsval inom skolväsendet.
För varje ledamot bör finnas en personlig suppleant. Ordföranden och övriga
ledamöter samt suppleanterna bör utses av Kungl. Maj:t.

Kommittén
föreslår att institutets kansli skall omfatta en tjänst som kanslichef, tre
tjänster för handläggare och fem tjänster för övrig personal.

3.1.9
Lokalisering

Kommittén,
som enligt sina direktiv inte har haft att behandla lokaliseringsfrågan, har
inte sett det som sin uppgift att anlägga lokaliseringspolitiska synpunkter på
denna fråga. Kommittén har emellertid belyst de praktiska och kostnadsmässiga
konsekvenserna av en förläggning av institutet utanför Stockholmsregionen.

Granskningen
inom institutet av producenternas förslag till läromedelsinformation
förutsätter nära och kontinuerliga kontakter med upp-giftslämnarna. I stort
sett samtliga producenter är lokaliserade till Stockholmsregionen. Kommittén
har under sitt arbete funnit det värdefullt att utan geografiska och
tidsmässiga svårigheter kunnat träffa företrädare för olika intressentgrupper
för diskussion av läromedelsinformationens utformning. Säkerligen kommer
enligt kommittén ett sådant behov att föreligga även sedan institutet börjat
sin verksamhet. Kommittén framhåller att personalbehovet starkt begränsats när
det gäller pedagogisk expertis för granskning av läromedelsinformationen. Kommittén
har härvid utgått från att en nära samverkan mellan institutet och SÖ kommer
till stånd. Även i andra avseenden kommer ett kontinuerligt och nära samarbete
mellan de båda myndigheterna att vara nödvändigt. Kommittén pekar på
administrationen av produktionsstödet och det nya anbudsförfarandet. Härutöver
erinrar kommittén om att betydande mängder läromedel skall transporteras från
förlagen till institutet. I Stockholmsområdet kan detta ske med direkta
transporter utan omlastningar. Av varje centralt läromedel i
samhällsorienterande ämnen skall dessutom ett större antal exemplar översändas
från institutet till SÖ för granskning. Kommittén anser sammanfattningsvis att
en förläggning av institutet utanför Stockholmsområdet medför organisatoriska
nackdelar och ökade kostnader. Eftersom institutet i princip skall vara
självfinansierat är kostnadsaspekten av särskilt intresse med hänsyn till bl.
a. registreringsavgiftens storlek.

3.2
Remissyttranden

3.2.1
Allmänt

Flertalet
remissinstanser tiUstyrker i huvudsak eller har inga erinringar mot
läromedelsorganisationskommitténs förslag rörande läro-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 13

medelsinformationens
innehåll och utbyggnad. SR finner således de allmänna riktlinjema för statens
institut för läromedelsinformation väl motiverade och genomtänkta. TCO
tillstyrker i alla väsentliga delar kommitténs förslag. SÖ stöder i huvudsak
det framlagda förslaget.

Statskontoret tillstyrker
med vissa förbehåll de allmänna riktlinjerna för verksamhetens uppläggning och
organisation samt att läromedelsregistret inledningsvis byggs upp med manuella
metoder. Statskontoret framhåller dock att man bör snarast möjligt utreda
frågan om ett datorbaserat informationssystem. Statskontoret erinrar härvid om
sitt arbete med ett informationssystem för biblioteksändamål (det s.k. LIBRIS-projektet)
och framhåller att detta system är av intresse för verksamheten med
läromedelsinformation.

SÖ nämner att förslag och
beslut om ett organ för en förbättrad läromedelsinformation grundas bl.a. på SÖ:s
utvecklingsarbete med informations- och registreringssystem för läromedel (IRL-projektet)
och med läromedelsdeklarationer (LD-projektet).

Svenska
kommunförbundet framhåUer behovet av en samlad läromedelsinformation. Idealet
är, enligt kommunförbundet, att man från en informationskälla kan få detaljerad
och relevant information om i huvudsak aUa läromedel. Förbundet finner det
därför önskvärt att registret byggs ut snabbare än kommittén har föreslagit.

Landstingsförbundet
ansluter sig i stort till kommitténs förslag beträffande
läromedelsinformationen. Förbundet framhåller behovet av översiktliga och
lättillgängliga uppgifter om befintliga läromedel. Förbundet tar inte ställning
tUl informationens innehåll eller uppbyggnad men framhåller önskvärdheten av
att huvudmännen för berörda utbildningar får delta i utvecklingsarbetet.

LO framhåUer vikten av att
eleverna får kunskaper om arbetslivets förhåUanden, den fackliga verksamheten
på arbetsplatserna m.m. Man bör uppmärksamma det intresse som finns hos
arbetsmarknadens parter att förse skolväsendet med läromedel som beskriver
verksamheten på arbetsplatserna. Enligt LO:s uppfattning bör även sådana
läromedel kunna betraktas som centrala läromedel. Det måste bli en uppgift för
institutet att bevaka att en balansering kommer till stånd på detta område
genom att initiera läromedelsproduktion.

SACO framhåller vikten av
att så långt möjligt alla läromedel ingår i läromedelsinformationen. Denna
måste vara saklig och allsidig. Därför måste institutet få sådana ekonomiska
och personeUa resurser, att det självständigt eller med hjälp av utomstående
experter kan bedöma de läromedel som lämnas in för registrering. I annat fall
finns risk för att informationen blir styrd av producenterna.

FSL
framhåller att förutsättningarna för produktion av och information om
läromedel i flera väsentliga avseenden har förändrats under de senaste åren.
Det är enligt FSL framför allt följande tre förhällan-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 14

den
som ändrat förutsättningarna för de huvudtankar som låg till grund för
läromedelsutredningens förslag som kommitténs uppdrag bygger på, nämligen
strukturrationalisering inom läromedelsbranschen, centrahse-ring av
upphandlingen i kommunerna och datorisering av registrerings-och
orderbehandlingssystem hos producenterna.

FSL
anser att kommittén inte har utgått från hur producenterna i dag bedriver sin
läromedelsinformation. Nämnda förändringar motiverar, enligt FSL, att kommittén
samarbetar med producenterna och utnyttjar deras samlade tekniska resurser för
att förverkliga kommitténs förslag om läromedelsinformation. Därigenom skulle
man, enligt FSL:s uppfattning, snabbare och till avsevärt lägre kostnad kunna
bygga upp ett centralt register, som bättre än det föreslagna skulle täcka
läromedelsutbudet.

Utbildningsförlaget
anser att institutets läromedelsinformation bör kunna bli ett värdefullt
instrument vid val av läromedel. Förlaget anser vidare att institutet för att minimera
sina kostnader bör utnyttja det datorbaserade läromedelsregister som
producenterna upprättat.

3.2.2
Läromedelsinformation

3.2.2.1
Begreppet centralt läromedel

Några
av remissinstanserna tar upp frågan om definitionen av centralt läromedel.

Förslaget
till definition av centrala läromedel är således enhgt TRU II användbart.

Kommitténs
definition av begreppet måste preciseras anser TCO. Enligt TCO:s mening är det
otillfredsställande att definitionen inte rymmer utrustningar för olika slag av
praktiskt arbete. Kvarstående oklarheter i begreppet centrala läromedel kan
komma att orsaka svårigheter såväl i producent- som i konsumentledet. En av de
första och viktigaste uppgifterna för statens institut för
läromedelsinformation bör därför bli att göra ytterligare förtydliganden.

SACO
finner kommitténs definition godtagbar men anser att den senare bör kunna
preciseras ytterligare. Eftersom definitionen har betydelse för vUka läromedel
som skall ges eleverna som gåva är innehållet viktigt.

Utbildningsförlaget
anser att den definition som läromedelsutredningen föreslog är bättre än
kommitténs. Den sistnämnda kan enligt förlaget innebära att man mot riksdagens
beslut vidmakthåller de centrala förvalen av läromedel. SR däremot finner
kommitténs definition mer användbar än läromedelsutredningens och konstaterar
med tillfredsställelse att radio- och tv-program med stödmaterial kan räknas
som centrala läromedel.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 15

3.2.2.2 Registrets
omfattning och uppbyggnad

SÖ,
Svenska kommunförbundet och SACO framhåUer att informationen bör byggas ut
till att omfatta alla slag av läromedel.

SÖ
framhåller att registret även fullt utbyggt kommer att omfatta endast en mindre
del av läromedlen. SÖ framhåller vidare att behovet av en lättöverskådlig
information i hög grad gäller de icke-centrala läromedlen, som utgör en
betydande andel av den kommunala läromedelsbudgeten. Enligt SÖ:s uppfattning
bör därför registret snarast byggas ut till att omfatta även icke centrala
läromedel. SÖ anser vidare att ett stort behov förehgger av att gruppera och
systematisera informationen för olika målgrupper, som t. ex. läromedel för
olika delar av specialundervisningen och för könsrollsfrågor. Registret bör
enligt SÖ snarast byggas ut till att omfatta även folkhögskolan,
studieförbundens verksamhet och särskolan. SÖ framhåUer att det även föreligger
ett stort behov av information om tekniska hjälpmedel, laborativ materiel etc.

Svenska
kommunförbundet konstaterar att registret under en relativt lång
uppbyggnadsperiod kommer att omfatta endast en mindre del av läromedelsutbudet.
Förbundet inser att en successiv uppbyggnad är nödvändig men framhåUer, att
det är önskvärt att utbyggnadstakten blir snabbare än vad förslaget innebär.
Först när översiktsinformationen täcker tillräckhgt stor del av utbudet, kan
den ersätta annan motsvarande information från förlagen.

Även
TCO anser att registret och informationen måste byggas upp så snabbt som
möjligt. Läramas tillgång till läromedelsinformation är av stor betydelse vid
övergång till nya läroplaner och arbetsmetoder.

Redan
i inledningsskedet bör registret innehålla centrala läromedel för de delar av
skolväsendet som läroboksnämndens granskning inte omfattar, anser
Utbildningsförlaget. Av tidsskäl torde dock endast översiktsinformation kunna
ges för dessa titlar.

TRU II finner
det angeläget att även de läromedel som SR:s utbildningsprogramenhet (SR/UTB)
framställt och som den 30 juni 1974 inte finns upptagna på läroboksnämndens
förteckning intas i registret och läromedelsinformationen.

SR
framhåller att det är synnerligen angeläget att SR/UTB:s centrala läromedel i
samhällsorienterande ämnen, som enhgt prop. 1973:76 angående samhäUsinsatser
på läromedelsområdet inte skall granskas av läromedelsnämnden, kan bli
registrerade som centrala läromedel.

3.2.2.3 Informationens
innehåll

I
remissvaren återfinns så gott som inga invändningar mot förslagen angående
informationens innehåll.

Enligt
SÖ:s uppfattning är den informationsmängd som föreslagits tillräcklig i ett
begynnelseskede. Senare kan emellertid behov av för-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 16

djupad
kvalitativ information uppstå, framhåller SÖ, och nämner att SÖ i samband med LD-projektet
utvecklar metoder för objektiv värdering av läromedel.

TCO
anser att kommitténs förslag rörande pedagogiska data är alltför summariskt.
Informationen måste bli detaljrik så att en så fullständig bUd som möjligt ges
av läromedlen.

Utbildningsförlaget
framhåller att kommentarer om läromedel får officiell karaktär i och med att de
förs in i registret. Därför bör värdeomdömen inte godtas.

TRU II finner
det önskvärt att även ett läromedel som innehåller olika audio-visuella inslag provregistreras.

SACO
ställer sig skeptisk tUl det sätt att fastställa innehållet i informationen om
de olika läromedlen som kommittén föreslagit, nämligen att ändringar av
uppgifterna från producenten om inlämnat läromedel skall godkännas av denne. Om
registreringen utförs på detta sätt, ges enUgt SACO:s mening producenterna aUtför
stort inflytande över informationens utformning. För att avnämarna skall få en
saklig och allsidig information, måste de,element i informationen som benämns
pedagogiska och ekonomiska data i sista hand grundas på institutets egna
bedömningar, även om dessa skulle strida mot vad som kan godkännas av
producenten. En förutsättning för ett sådant aktivt arbetssätt hos institutet
är dock, framhåller SACO, att institutet får tillräckliga ekonomiska och
personella resurser.

3.2.2.4
Tillhandahållande av informationen

Ett
mindre antal remissinstanser för fram synpunkter på hur informationen bör
tillhandahållas.

RRV
framhåller att kommittén inte har angett om distributionen och försäljningen av
katalogerna skall skötas av institutet eUer av nägot förlag.
Försäljningsupplagans storlek synes knappast stå i rimlig proportion till "gratisupplagan",
anser RRV, som ifrågasätter om inte "gra-tisupplagan" kan minskas.
Man borde även överväga att till ett lågt pris tUlhandahålla särtryck ämnesvis
eller dylikt ur katalogerna.

Informationen
måste vara lättUlgänglig för användarna, framhåller TCO. Därför bör man
ytterligare överväga om informationen kan sändas direkt till varje skolenhet.
Normalupplagan (»gratisupplagan») bör anpassas till varje kommuns behov och
därför bestämmas av antalet i kommunen befintliga skolenheter.

SACO
framhåller liksom SÖ att det är nödvändigt att varje skolenhet får minst ett
exemplar av för enheten relevanta kataloger med information. I annat fall kan
man enligt SACO:s mening knappast begära att lärarna, som har huvudansvaret
för val av läromedel, skall sköta urvalsfrågorna på ett tillfredsstäUande sätt.
SACO framhåller även vikten av att katalogerna tillställs avnämarna i
tillräckligt god tid.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 17

3.2.2.5 Finansiering

RRV anser att i princip samtliga gemensamma kostnader för
institutet bör kunna fördelas schablonmässigt meUan de båda verksamheterna läromeddsinformation
och produktionsstöd. I underlaget för registreringsavgiften bör ingå den del
av de gemensamma kostnaderna som hänförs till registrering och information.

SÖ framhåller att stora insatser krävs i uppbyggnadsskedet
och att institutets verksamhet den första tiden inte får bli beroende av möjligheterna
till kostnadstäckning genom avgifter. Registreringsavgifter och avgifter för
abonnemang på läromedelsinformation bör därför redan i inledningsskedet
anpassas till en rimlig nivå i fullfunktionsstadiet.

Svenska kommunförbundet och FSL beklagar att frågan om
institutets finansiering genom avgifter inte tiUräckligt har kunnat belysas.

Landstingsförbundet har i princip inga invändningar mot
kommitténs överväganden i finansieringsfrågan.

SACO framhåller att förlagens registreringskostnader inte
får bli så stora att de av den anledningen tvingas höja priserna. De kommunala
läromedelscentralerna bör genom institutets läromedelsinformation få en så
fyllig bild av läromedlen, att antalet gratisexemplar av nya läromedel från
förlagen till skolorna (huvudlärarna) kan nedbringas och dessutom förlagens
övriga informationskostnader att minska avsevärt.

3.2.2.6 Övrigt

Vissa frågor som inte behandlats i kommitténs förslag tas
upp i remissvaren. En arbetsuppgift för institutet bör enhgt SÖ:s mening bli
att upprätta och ge ut producent- och konsumentregister. SÖ anser att
institutet i fortsättningen bör ge ut den producentförteckning som har
utarbetats inom IRL-projektet och som har getts ut av UtbUdnings-förlaget.

FSL påpekar att kommittén inte har behandlat frågan om
eventuell reklamskatt på kataloginformationen eller frågan om institutets
ansvar för innehållet i informationen enligt marknadsföringslagen (SFS 1970:
412).

TRU II och
SR framhåUer att SR:s läromedel inte skall granskas av läromedelsnämnden, därför
att SR:s skyldighet att samråda med SÖ och universitetskanslersämbetet när det
gäller utbildningsprogram ersätter den nämnda granskningen. Detta kan innebära
att de principer som kommittén angett för läromedelsregistreringen inte kan
följas beträffande centrala läromedel med eterinslag i samhällsorienterande
ämnen, anser TRU II.

3.2.3 Produktionsstöd

SACO anser att det är angeläget att produktionsstödet ges
en fastare form än f.n.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 18

Enligt
SR:s mening bör behovsanalyserna göras av den centrala skolmyndigheten (jfr
avsnitt 3.2.1).

FSL
understryker vikten av att produktionsstöd fördelas utifrån en samlad bedömning
av angelägenhetsgraden. Produktionsstöd bör därför inte fördelas även av andra
myndigheter.

TCO
framhåller att institutet bör spela en aktiv roll och själv ta initiativ till läromeddsframstäUning.
Det är därvid angeläget att verksamheten inte huvudsakligen inriktas mot
lärobokssektorn.

RRV anser att det vore
värdefullt om man närmare kunde ange vilka kriterier som skall vara uppfyllda
för att produktionsstöd skall utgå. Särskild uppmärksamhet bör, enhgt RRV:s
mening, ägnas åt att följa upp den motprestation som torde vara en
förutsättning för produktionsstöd. RRV erinrar om att SÖ bedriver en
försöksverksamhet med anbudsförfarande för läromedelsproduktion och
understryker vikten av, att en nära samverkan därför sker meUan institutet och
SÖ. Anbudsförfarande kan i vissa fall vara ett alternativ tUl
produktionsbidrag.

Även
SÖ framhåller behovet av samråd mehan institutet och SÖ, som hittills har
administrerat produktionsstödet. Detta samråd motiveras även av att det inom
flera av SÖ:s utveckhngsprojekt ingår moment som har karaktären av
produktionsstöd, anser SÖ, som även nämner försöksverksamheten med
anbudsförfarande.

Landstingsförbundet
framhåller att produktionsstödet i första hand bör bedömas utifrån pedagogiska
och undervisningsmässiga aspekter. Eventuella gränsdragningsfrågor meUan SÖ:s
utvecklingsarbete och institutets produktionsstöd bör lösas innan institutet
börjar sin verksamhet.

TRU
II anser att även en statligt finansierad verksamhet
av TRU II:s typ bör kunna söka och få produktionsstöd på samma villkor som
andra producenter.

3.2.4
Namn

Ingen
av remissinstanserna har något att invända mot det föreslagna namnet, statens
institut för läromedelsinformation, på det nya organet.

3.2.5
Styrelsens sammansättning

RRV
och SACO anser att den personal som på fältet skaU utnyttja institutets service
bör vara representerad i styrelsen. SACO förordar därför att arbetstagarnas
huvudorganisationer bereds plats i styrelsen. RRV ifrågasätter om inte en lärarrepresentant
snarare än en producentrepresentant borde ingå i styrelsen. Enligt TCO:s
mening bör konsumentintressena dominera i styrelsen. LO anser att
arbetsmarknadens parter, som även framställer läromedel, bör vara
representerade i sty-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 19

relsen.
Landstingsförbundet anser att en av styrelsens ledamöter bör ha kännedom om
landstingskommunala skolförhållanden.

3.2.6 Organisation
och personalbehov

Ingen
av remissinstansema har några invändningar mot förslagen rörande institutets
organisation. Personalbehovet tas däremot upp av några instanser.

Statskontoret
ifrågasätter om de administrativa göromålen vid institutet kräver en
heltidstjänst på handläggarnivå. Om uppgifterna skulle bli av större omfattning
bör som ett alternativ övervägas att upphandla dessa tjänster eUer på deltid
anlita lämplig tjänsteman, anser statskontoret. RRV anser att den nämnda
tjänsten inte bör inrättas utan att uppgifterna inledningsvis bör kunna
fördelas mellan olika befattningshavare. Statskontoret utgår från att
kataloger över läromedel kommer att framställas och distribueras som
förlagsprodukter, vilket innebär att institutet kan avlastas från bl.a. rutingöromålen
i samband med abonnemangsavgifter och lagerhållning av publikationerna.

SÖ
anser att den föreslagna organisationen bör svara väl mot behoven men
framhåller, att institutet dels bör få ekonomiska resurser för funktionsutveckling,
dels bör få möjlighet att på kommersieU basis framställa informationsmaterial
och att åta sig olika beställningsuppdrag.

TCO
anser att det föreligger risk för att den av kommittén föreslagna personalen
för läromedelsinformation blir för liten. Det är därför angeläget att
institutet får tillräckligt med expertmedel.

SACO
framhåUer vikten av att institutet får tillräcklig personal för läromedelsinformationen.

3.2.7 Lokalisering

Statskontoret,
TCO, SACO och FSL anser att institutet med hänsyn till dess behov av kontakter
med SÖ och producenterna, som nästan alla finns i Stockholmsområdet, bör
förläggas till Stockholm eller dess närhet. SÖ finner med samma motiveringar
det angeläget att institutet får en central lokalisering i landet. Svenska
kommunförbundet har inget att invända mot förslaget att lokalisera institutet
till Stockholmsområdet. Statskontoret framhåller även att en framtida övergång
till användning av ett datorbaserat informationssystem kan medföra ett samarbete
med biblioteksväsendets informationssystem, vilket skulle underlättas om
institutet förläggs till Stockholmsområdet. Landstingsförbundet däremot anser
att frågan om lokalisering av institutet bör prövas närmare.

3.2.8 Övrigt

FSL
finner det självklart att institutets beslut (liksom läromedelsnämndens) skall
kunna överklagas. Beslut av statens läroboksnämnd

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 20

kan
överklagas, påpekar FSL, som även jämför institutet med läkemedelsnämnden.
Även SACO anser att det bör föreligga rätt att överklaga nämndens beslut i
vissa avseenden.

4 Föredraganden

4.1
Inledning

Statsmakterna
beslöt förra året (prop. 1973:76, UbU 1973:28, rskr 1973: 242) dels att ett
särskilt organ för läromedelsregistrering, läromedelsinformation och
administration av stöd för produktion av läromedel skall inrättas den 1 juh
1974, dels att en läromedelsnämnd med uppgift att granska att läromedlen är
objektiva och därvid bl. a. att läromedlens innehåll inte strider mot mål och
riktlinjer i läroplanerna skall inrättas inom skolöverstyrelsen (SÖ) vid samma
tidpunkt, dels att statens läroboksnämnd skall upphöra vid utgången av juni
månad 1974. Dåvarande chefen för utbildningsdepartementet angav därvid (prop.
1973: 76 s. 101) sin avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att tillkalla en
särskild organisationskommitté med uppgift att förbereda frågor rörande läromedelsregistreringen
och att uppdra åt SÖ att överväga frågor rörande läromedelsnämndens
arbetsformer.

En
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tiUsatt organisationskommitté,
läromedelsorganisationskommittén, har mi lagt fram förslag om den närmare
utformningen och organisationen av läromeddsregi-streringen och
läromedelsinformationen samt om medelsbehov för verksamheten för nästa
budgetår. Organisationskommitténs förslag rör även vissa frågor om stöd för
produktion av läromedel.

Vidare
har SÖ på Kungl. Maj:ts uppdrag avgett ett förslag avseende organisation och
verksamhetsformer samt medelsbehov för läromedelsnämnden.

Skolans
huvudmän svarar för den övervägande delen av konsumtionen av läromedel. Ett
mål för samhällets konsumentpohtik är att stödja konsumentema och förbättra
deras ställning på marknaden. Detta kan ske bl.a. genom att konsumenterna
förses med bättre information om marknadens utbud och om ohka sätt att tUlgodose
de egna behoven. Avsikten med de beslut om förbättrad information om läromedel
som fattades av 1973 års riksdag var att förbättra skolans huvudmäns ställning
på läromedelsmarknaden.

Informationsåtgärder
bör ses som ett medel bland andra för att uppnå de mål som gäller för en
samhällelig verksamhet, men som ett betydelsefullt sådant. Informationen om
läromedlen skall innefatta bl. a. kvalitativa data innefattande uppgift om
objektivitetsgranskning för vissa läromedel. Genom att ta dd av
läromedelsinformationen får skolans huvudmän således värdefulla uppgifter om läromedlen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 21

Det
är också viktigt att möjligheterna till information från konsumenterna till
producenterna utökas och förbättras. Om det sker, kan produktionen påverkas så
att den bättre anpassas till konsumenternas behov. Objektivitetsgranskningen
kommer att bli en inte oväsentlig del av informationen till producenterna. Den
kommer att ge upplysning om i vilken utsträckning producerade läromedel är
allsidiga och sakliga och svarar mot de allmänna målen i läroplanerna. Det
finns även andra vägar att ge information tiU producenterna om hur läromedlen
bör utformas. Uppgifter bl.a om resultaten av den läromedelsutveckling som
bedrivs inom SÖ bör vara en sådan väg. Vad jag här redovisat utgör en av
grunderna för 1973 års riksdagsbeslut.

Som
jag redovisat i det föregående är de nu framlagda förslagen en uppföljning av
föregående års riksdagsbeslut. De förslag som bör underställas riksdagens
prövning gäller namnet på det nya centrala organet för läromedelsregistrering,
organets lokalisering, definition av begreppet centralt läromedel, storleken
av den normalupplaga av läromedelsinformation som staten gratis bör ställa
till förfogande samt frågan om rätt till besvär. För överblickens och
sammanhangets skull' kommer jag dock att beröra även vissa andra frågor.

4.2
Statens institut för läromedelsinformation

Läromedelsorganisationskommittén
har använt beteckningen statens institut för läromedelsinformation på det nya
statliga organet. Jag föreslår att denna beteckning godtages. Den har för
övrigt redan använts i prop. 1974: 1 (bil. 10 s. 121).

Enligt
förra årets beslut skall den läromedelsinformation som ankommer på det nya
institutet omfatta kvalitativa data, tekniska data, relation meUan effekt och
pris, pedagogiska data och ekonomiska data (prop. 1973: 76 s. 98). Kommittén
har i sitt förslag delat in läromedelsinformationens innehåll i
översiktsinformation, tekniska data, pedagogiska data och ekonomiska data. Med
detaljinformation avser kommittén samtliga dessa grupper av data. Med
översiktsinformation avser kommittén uppgifter om bl. a. författare, producent,
distributör, upplagenummer, objektivitetsgranskning, pris och
beställningsnummer.

Remissinstanserna
har så gott som inga invändningar mot förslagen angående informationens
innehåll.

Den
förbättrade informationen syftar som jag tidigare sagt till att ge ett bättre
underlag för valen av läromedel i skolan. Den nuvarande informationen är som
kommittén framhåUit svåröverskådlig och omfattar en rad olika typer av
information. Den medför också betydande kostnader. Det är mot den bakgrunden
givetvis värdefuUt att samhällets läromedelsinformation utformas efter kontakt
med läromedelsproducenterna. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)
har på-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 22

pekat
att det är viktigt att informationen inte blir producentstyrd. Skolans
huvudmän lika väl som lärare och elever har som konsumenter på
läromedelsområdet en viktig funktion att fylla genom att framställa önskemål om
och lägga synpunkter på hur informationen skall vara beskaffad. Jag räknar med
att institutet på lämpligt sätt tar till vara detta konsumentintresse för att
få klarhet i vilka förändringar i läromedelsinformationens innehåU som
uppfattas som angelägna. Enhgt förra årets beslut är begreppet centralt
läromedel av betydelse

i
vart fall i ett begynnelseskede för läromedelsregistreringen. Med

centralt läromedel avsågs läromedel som direkt framställts för att täcka

kvalitativt och/eller kvantitativt väsentliga delar av läroplanernas kurs

moment (prop. 1973: 76 s. 83).

Kommittén
har funnit denna definition mindre ändamålsenlig vid genomförandet av
statsmakternas beslut och föreslagit följande nya formulering.

Med
centrala läromedel avses sådana läromedel som med hänsynstagande till
läroplanernas övergripande mål för skolans verksamhet

ger
eleverna ett sakligt och aUsidigt underlag för studiet av ämnen,

ämnesgrupper eller kursmoment i enlighet med gäUande läroplan,

förser eleverna med instrument som hjälper dem att planera och organisera sina
studier, öva färdigheter, inhämta fakta och sätta in dem i ett meningsfullt sam.manhang.

Endast
några remissinstanser har kommenterat det nya förslaget.

För min del finner jag det
naturligt att man under det fortsatta arbetet har funnit det nödvändigt att
ytterligare precisera begreppet centralt läromedel. Kommitténs förslag har
dock, som Utbildningsförlaget påpekat, getts en sådan utformning att en
registrering även skulle kunna anses innefatta en prövning av läromedlets
objektivitet, dvs. en uppgift som skall ankomma på SÖ:s läromedelsnämnd. Mot
här redovisad bakgrund föreslår jag att med centrala läromedel skall avses
sådana läromedel som täcker väsentliga delar av ämnen, ämnesgrupper eller
kursmoment som anges i gällande läroplan och därvid förser eleverna med
instrument som hjälper dem att planera och organisera sina studier, öva
färdigheter, inhämta fakta och sätta in dessa i ett meningsfullt sammanhang.

Föreningen
Svenska läromedelsproducenter (FSL) påpekar att kommittén inte har behandlat
frågan om eventuell reklamskatt på kataloginformationen eller frågan om
institutets ansvar enligt marknadsföringslagen. Varken förordningen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam eller lagen (1970:412) om otUlbörlig
marknadsföring är tillämpliga för institutets verksamhet.

Enligt
statsmakternas beslut skall det nya organet, statens institut för läromedelsinformation,
föra ett läromedelsregister, som i första hand skall omfatta centrala
läromedel. Kommittén har nu avgett detaljerade förslag om registrets
omfattning, dels under ett uppbyggnads-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 23

skede,
dels för tiden därefter. Förslaget innebär att registret kommer att vara fullt
utbyggt vad gäller centrala läromedel vid slutet av 1970-talet.

SÖ, Svenska
kommunförbundet och SACO framhåller att informationen bör byggas ut tiU att
omfatta alla slag av läromedel. Svenska kommunförbundet anser att det är
önskvärt att utbyggnaden blir snabbare än förslaget innebär.

Enligt statsmakternas
beslut skall läromedelsregistret byggas ut successivt (prop. 1973:76 s. 97). TiU
en början skall aUa centrala läromedel registreras. Jag har förståelse för att
remissinstanser som representerar konsumentsidan har önskemål om en snabbare
utbyggnad av läromedelsregistret än vad kommittén föreslagit. Å ena sidan är
idealet, som Svenska kommunförbundet framhållit, att man från en informationskälla
kan få detaljerad och relevant information om i huvudsak alla läromedel. Det är
å andra sidan angeläget att läromedelsregistret kan börja att fungera den 1
juli 1974. Det torde vara nödvändigt att räkna med att det under institutets
första verksamhetsår behövs visst arbete för att komma fram tiU lämpliga
administrativa rutiner för att hantera läromedelsregistret. Jag finner mot den
bakgrunden att den plan för budgetåret 1974/75 som kommittén presenterat är lämpligt
avvägd. Skulle emeUertid institutet finna att det med givna ekonomiska ramar
för nästa budgetår är möjligt att i förhållande till kommitténs förslag vidga
informationen bör det stå institutet fritt att genomföra en sådan åtgärd. Vad
gäller budgetåret 1975/76 ankommer det på institutet att i sina förslag till
anslagsframställning för detta budgetår lägga fram förslag om
läromedelsregistrets framtida omfattning.

I enhghet med
statsmakternas beslut bör J första hand centrala läromedel för grundskola,
specialskola, nomadskola, privatskola som avses i privatskolstadgan,
gymnasieskola samt kommunal och statlig vuxenutbildning tas med i
läromedelsregistret (prop. 1973:76 s. 97). Enligt SÖ bör registret snarast
byggas ut till att omfatta även folkhögskolan och studieförbundens verksamhet
samt särskolan. En utvidgning av läromedelsregistret tiU att omfatta dessa
utbildningar och andra läromedel än centrala läromedel bör enligt min mening
anstå tills ett register uppbyggt i enlighet med redan fattade beslut är i
funktion. Till förtydligande av förra årets beslut bör anges att med
privatskolor enligt privatskolstadgan avses här liksom i fråga om
objektivitetsgranskningen även riksinternatskolor.

Enhgt statsmakternas beslut
förra året bör läromeddsutredningens förslag om att läromedelsregistret skall
bygga på datateknik undersökas ytterligare (prop. 1973:76 s. 97). Kommittén har
med hänsyn tUl att informationsvolymen i ett inledande skede blir relativt
måttlig och även med hänsyn till att informationen skall fungera redan under
budgetåret 1974/75 stannat för att registret bör vara manuellt under de första
verksamhetsåren.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 24

Enligt
statskontoret bör frågan om ett datorbaserat registreringssystem snarast
utredas. Det ankommer enligt min mening på institutet att avgöra när registret
fått en sådan omfattning att en manuell hantering av registret inte längre än
ändamålsenlig. Institutet bör noggrant överväga denna fråga och när samt om en
övergång till ett datorbaserat register befinns lämplig i god tid vidta
erforderliga förberedelseåtgärder.

Kommittén
har i enlighet med statsmakternas beslut utgått från att producenterna skall
lämna underlag för den information som skall ingå i registret (prop. 1973:76 s.
98). Kommittén har presenterat ett förslag angående de principer efter vilka
läromedelsregistreringen bör fungera.

FSL
och Utbildningsförlaget har tagit upp frågan om ett tekniskt samarbete meUan
institutet och läromedelsproducenterna vad gäller läromedelsinformationen. Jag
finner det självklart att institutet självt skall ha ansvar för innehållet i
den information som lämnas genom läromedelsregistret. Inget bör emellertid
hindra att förlagens tekniska resurser anlitas vid tryckning av den genom
institutet utgivna läromedelsinformationen.

Enligt
statsmakternas beslut bör kommunerna få en viss normalupplaga av informationen
från registret utan kostnad. För exemplar härutöver bör emellertid betalning
erläggas. Även läromedelsförlagen bör erhålla information gratis i viss
omfattning (prop. 1973: 76 s. 98).

I
sina förslag om tillhandahållande av informationen har kommittén bedömt att 14
500 kataloger bör delas ut gratis och att 1 000 kataloger bör kunna försäljas
budgetåret 1974/75. Riksrevisionsverket (RRV) anser att »gratisupplagan» har
överdimensionerats. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att
normalupplagan bör bestämmas med hänsyn till varje kommuns behov och därför
bestämmas av antalet i kommunen befintliga skolenheter. SÖ och SACO anser det
nödvändigt att varje skolenhet får minst ett exemplar av för enheten relevanta
kataloger med information. Enligt min mening är den av kommittén beräknade
normalupplagan lämpligt avvägd för att informationen till skolorna skall kunna
bli tillfredsställande. Försäljningsupplagan bör vid behov kunna göras större.
Detta bör emellertid inte ske på bekostnad av normalupplagan.

På
institutet för läromeddsinformation ankommer det enligt statsmakternas beslut
att göra övergripande analyser av behovet av stöd för produktion av läromedel
samt att fördela detta stöd. Stödet skall ges i producentledet och anpassas
till typen av projekt (prop. 1973: 76 s. 85). Stöd till produktion av läromedel
utgår innevarande budgetår med 1,7 milj. kr. Under anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet har anvisats 1 milj. kr. och under anslaget
Bidrag till driften av grundskolor har anvisats 700 000 kr. Kommittén har redovisat
dels hur medel för ändamålet använts under budgetåret 1972/73,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 25

dels
hur medel för ändamålet t. o. m. den 30 september 1973 fördelats under
budgetåret 1973/74. Behovet av medel för stöd för produktion av läromedel
beräknas för budgetåret 1974/75 uppgå rill 2 milj. kr. Av kommitténs
redovisning framgår att för budgetåret 1972/73 1,2 milj. kr. av de medel som
anvisats för utvecklingsarbete på läromedelsområdet av SÖ använts för stöd
till produktion av läromedel.

Landstingsförbundet
anser att gränsdragningsfrågor mellan SÖ:s utvecklingsarbete och det
ekonomiska stöd som skall fördelas av institutet bör lösas innan institutet
börjar sin verksamhet. På sikt bör enligt min mening alla medel som används för
stöd för produktion av läromedel samlats hos institutet. Jag avser att senare
föreslå Kungl. Maj:t att institutet i samråd med SÖ i sina förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1975/76 lämnar förslag om när en sådan
samordning bör ske.

Kommittén
har sammanfattat vilka arbetsuppgifter som bör ankomma dels på institutet som
helhet, dels på dess styrelse. Remissinstanserna har inte haft några
invändningar mot dessa förslag. Enligt min mening svarar kommitténs beskrivning
i dessa avseenden väl mot de arbetsuppgifter som följer av redan fattade beslut
i frågan och i detta sammanhang aktuella frågor.

Enligt
statsmakternas beslut bör institutet ledas av en styrelse med företrädare för bl.a.
kommunerna och utbildningsmyndigheten. Kommittén anser att styrelsen bör ha
fyra ledamöter utöver ordföranden. Av ledamöterna bör en företräda kommunerna,
en läromedelsproducenterna, en SÖ och en ledamot ha aktuella erfarenheter av
läromedelsval inom skolväsendet. Ordförande, ledamöter och suppleanter bör enligt
kommittén utses av Kungl. Maj:t.

Det
ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om antal ledamöter i styrelsen och dess
sammansättning. Jag vill dock anmäla att jag delar den uppfattning som TCO
framfört att läromedelskonsumenterna bör ha en stark ställning i styrelsen.

Kommittén
har vad gäller institutets lokalisering framhållit att en lokahsering till
Stockholm eller dess närhet synes ge de bästa garantier för att institutet
skall få en smidig organisation och kunna fungera effektivt inom ramen för givna
ekonomiska resurser. Kommittén framhåller bl.a. att en annan lokalisering
skulle medföra organisatoriska nackdelar och ökade kostnader. Remissinstanserna
delar så gott som undantagslöst kommitténs uppfattning i lokaliseringsfrågan.
Även jag anser att institutet bör förläggas till Stockholm eUer dess närhet.

I
FSL:s och SACO:s remissyttranden över läromedelsorganisationskommitténs
förslag berörs frågan om rätt till besvär över institutets beslut. Båda
remissinstanserna anser att sådan rätt bör finnas.

Visserhgen
kommer institutets beslut i registreringsfrågor, särskilt i vad avser centralt
läromedel, att bli av stor betydelse för berörda par-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 26

ter.
Institutets styrelse avses dock få en sådan sammansättning och tillgång till
sådana resurser i övrigt att bättre sakkunskap knappast kan ställas till
förfogande vid prövning av eventuella besvär. Jag förordar därför att
institutets beslut angående registrering inte skall få överklagas.

4.3 Läromedelsnämnden

Som
jag tidigare nämnt har SÖ kommit in med förslag avseende organisation och
verksamhetsformer samt medelsbehov för läromedelsnämnden. SÖ räknar med att
250 läromedel kommer att objektivitetsgranskas nästa budgetår. SÖ lämnar förslag
om nämndens sammansättning samt om nämndens och dess sekretariats
arbetsformer. Förslagen avseende arbetsformerna avser de rutiner som enligt SÖ
bör till-lämpas vid objektivitetsgranskning av ett läromedel.

Enligt
SÖ:s uppfattning bör chefen för SÖ vara ordförande i nämnden. Nämnden bör
härutöver, enligt SÖ, bestå av åtta ledamöter för vilka bör finnas personliga
suppleanter. SÖ föreslår att fyra av ledamöterna skall vara riksdagsmän, två
kommunala förtroendemän samt att två ledamöter skall besitta särskild
sakkunskap rörande frågor, som faller inom nämndens arbetsområde. Utredningen
om skolan, staten och kommunerna (SSK) anser att fyra av ledamöterna bör utses
av riksdagspartierna.

Jag
avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att i nämnden skall ingå huvudsakhgen
företrädare för aUmänna samhäUsintressen i stort sett enligt de grunder SÖ och SSK
föreslagit.

Nämndens
beslut bör, av skäl motsvarande dem jag nyss anfört rörande statens institut
för läromedelsinformation, inte få överklagas.

4.4 Former
för tillhandahållande av fria läromedel för eleverna i

grundskolan

Vid
föregående års riksdag fastställdes vissa nya principer om fria läromedel för
eleverna i grundskolan. Samtidigt förutsatte riksdagen att Kungl. Maj:t skulle
medverka till vissa preciseringar. Riksdagen beslöt att de nya principerna
skulle träda i kraft den 1 juli 1974. SÖ har den 6 december 1973 lagt fram
förslag till bestämmelser. SÖ:s förslag remissbehandlas f. n.
Remissbehandlingen kan inte avslutas i sådan tid att nya bestämmelser om fria
läromedel kan träda i kraft vid utsatt tidpunkt. Jag föreslår därför att nu
gällande bestämmelser om fria läromedel tillämpas även under budgetåret
1974/75.

5 Hemställan

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 27

1.
godkänna vad jag i det
föregående förordat angående läromedelsregistrering,

2.
godkänna vad jag i det
föregående förordat om fria läromedel.

6 Anslagsberäkningar för budgetåret 1974/75

D 1. Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen
(SÖ) beräknar för budgetåret 1974/75 följande kostnader för läromedelsnämnden.

1.
Enligt SÖ bör
läromedelsnämndens kansli bestå av en sekreterare och ett kvalificerat biträde.
Därutöver bör medel beräknas till tiUfällig expertis, motsvarande en
halvtidstjänst, {-f- 151 800 kr.)

2.
För arvoden till ledamöter och
suppleanter samt ersättning för mistad lön beräknar SÖ 55 600 kr.

3.
Arvodet till sakkunniga har
beräknats till 50 kr. per timme och efter en granskningstid av tio timmar per
läromedel. Antalet läromedel som skall granskas har av SÖ beräknats till 250.
För ca 25 % av läromedlen beräknas två granskare per läromedel, (-f- 199 900
kr.)

4.
För sjukvård beräknas 200 kr.,
för reseersättningar 5 800 kr. samt för expenser 54 000 kr.

5.
SÖ föreslår att medel beräknas
för två granskarkonferenser, en för grundskolan och en för gymnasieskolan (-1-55
000 kr.). Vidare bör medel beräknas för utarbetande av riktlinjer för
objektivitetsgranskningen (-flO 000 kr.).

6.
F. n. utgår en s. k.
granskningsavgift om 350 kr., som sökanden skall erlägga i samband med
ansökning om uppförande av lärobok på iäroboksförteckningen. En sådan
granskningsavgift skall även i fortsättningen erläggas för läromedelsnämndens
objektivitetsgranskning. Granskningsavgift skall inte uttas om nämnden, efter
anmälan från kommun eller enskild person, beslutar granska centralt läromedel i
andra än samhällsorienterande ämnen.

Föredraganden

1 prop.
1974: 1 (bil. 10 s. 119) har departementschefen under anslaget
Skolöverstyrelsen beräknat kostnaderna för läromedelsnämndens verksamhet
budgetåret 1974/75 tiU 477 000 kr. Jag förordar att dessa medel fördelas på
följande sätt.

Vid
min bedömning av personalbehovet för läromedelsnämndens kansliuppgifter har jag
räknat med samma antal tjänster som skolöverstyrelsen (SÖ) och har härför
beräknat 151 800 kr. (1).

För
arvoden till ledamöter och suppleanter har jag beräknat 25 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 28

kr.
(2). Jag delar SÖ:s uppfattning vad gäller beräkningen av arvoden till
sakkunniga (3).

Kostnaderna
för sjukvård anser jag bör kunna täckas av SÖ:s anslag för nämnda ändamål. För
reseersättningar har jag beräknat 5 000 kr. och för expenser 30 000 kr. Dessa
medel bör inräknas i resp. anslagspost under anslaget tiU SÖ. (4)

Jag
biträder förslaget om granskarkonferenser. Vidare beräknar jag medel för
utarbetande av riktlinjer för objektivitetsgranskning. (5)

Vid
ansökan hos statens läroboksnämnd om att få en lärobok uppförd på liiroboksförteckningen
skall den sökande f. n. erlägga en granskningsavgift. Sådan granskningsavgift
skall även i fortsättningen erläggas av producenterna vid obligatorisk
granskning av centrala läromedel. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att
fastställa granskningsavgiftens storlek. Granskningsavgifterna skall
inlevereras till SÖ, att av SÖ redovisas under inkomsttiden Diverse inkomster:
Övriga diverse inkomster. (6)

Jag
förordar således att den under anslaget Skolöverstyrelsen upptagna
anslagsposten Läromedelsnämnden förs upp med 442 000 kr. samt att anslagsposten
Reseersättningar höjs med 5 000 kr. och anslagsposten Expenser med 30 000 kr.

D
3. Statens institut för läromeddsinformation

1974/75
Nytt anslag (förslag) 322 000

Beräknad ändring 1974/75

Läromedelsorganisationskommittén

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

+
4

+
5

-f4
+ 5

A nslag

-1-9

+ 9

Lönekostnader

därav ersättning till expertis Sjukvård Reseersättningar
Lokalkostnader

+ +
-1-

-H

628 600

51200

5 000

40 000

72 500

+ +

626 700

51000

2 000

40 000

73 000

Expenser

därav engängsanvisning

+

657 500 141500

+

630 000 126 000

-fl 403 600

-1-1371700

Uppbördsmedel

-hl
050000

Nettoutgift Avrundat

-1-1403 600

-1-1404 000

+

-t-

321 700

322 000

Läromedelsorganisationskommittén

1.
Kommittén räknar med att för verksamheten vid statens institut för läromeddsinformation
kommer att behövas fyra tjänster för handläggande personal, varav en med arbetsledande
funktioner, och fem

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 29

tjänster
för övrig personal (-{-547 000 kr.). Kommittén beräknar 51 200 kr. för avlöning
av expertis för granskning av information om läromedel i gymnasieskolan och
för korttidsanställning av biträdespersonal. Vidare beräknas 11 300 kr. för
vikariats- och övertidstillägg och 18 400 kr. för sammanträdesarvoden m. m.

2.
Kostnaderna för sjukvård beräknas
till 5 000 kr.

3. Enligt kommitténs bedömning kommer särskilt under
institutets första verksamhetsår att föreligga många önskemål från kommuner,
skolchefer m. fl. om information om det nya systemet för läromedelsinformation
m. m. Det torde därför bh nödvändigt att i stor utsträckning företa resor inom
landet. För reseersättningar beräknas 40 000 kr.

4.
De totala lokalkostnaderna
beräknas till 72 500 kr.

5.
Kommittén räknar med sammanlagt
657 500 kr. för expenser. Härav avser 67 500 kr. engångsutgifter för inredning
av lokalerna och 74 000 kr. engångsanskaffning av utrustning i övrigt. 10 000
kr. avser eventuell automatisk databehandling för löneredovisning m. m. Kommittén
anser det nödvändigt att presentera institutets verksamhet genom en broschyr
som gratis tillställs kommunerna m. fl. För detta ändamål beräknas 50 000 kr.
Kostnaderna för tryckning och distribution av läromedelsinformationen beräknas
till 336 000 kr. Kostnaderna för telefon m. m. beräknas till 32 000 kr. och
kostnaderna för representation till 3 000 kr. För övriga expenser beräknas 85
000 kr.

6.
Vid sin beräkning av underlag
för avgiftsberäkning har kommittén utgått från att dels 60% av de totala
lönekostnaderna vid institutet tillsammans med 60 % av övriga kostnader vid
institutet med undantag för tryck- och distributionskostnader, dels samtliga
tryck- och distributionskostnader bör utgöra underlag för beräkning av avgifter
för registrering av och information om läromedel. Detta innebär att kommittén räknat
med att intäkter av avgifter nästa budgetår kommer att uppgå till 900000 kr.
Kommittén utgår från att kostnaderna för exemplar av läromedelsinformationen
utöver gratisupplagan skall täckas med avgifter. Dessa senare intäkter samt
intäkter av registreringsavgifter bör enligt kommittén i riksstaten redovisas
under inkomsttiteln Diverse inkomster.

Föredraganden

Läromedelsorganisationskommittén
har fört fram förslag om hur underlaget för avgiftsberäkningar bör bestämmas
(6). Jag anser att en något större del av de beräknade kostnaderna för statens
institut för läromedelsinformation bör räknas in i underlaget. Jag har således
räknat med att dels 70% av de totala lönekostnaderna vid institutet tUlsammans
med 70 % av övriga kostnader vid institutet med undantag för tryck- och
distributionskostnader, dels samtliga tryck- och distributionskostnader bör
utgöra avgiftsunderlaget. Jag räknar där-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:13 30

för
med att uppbördsmedlen kommer att uppgå till 1 050 000 kr. Uppbördsmedlen bör
redovisas under anslaget. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med
förslag om granskningsavgiftens storlek. Vid institutet bör finnas ett särskilt
kansli. För chefen för kansliet bör inrättas en extra ordinarie tjänst. I de
delar anställnings- och arbetsvillkoren för personalen vid kansliet är
förhandlingsfrågor avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag. Jag
har vid mina beräkningar av kostnaderna för verksamheten vid institutet i stort
sett följt läromedelsorganisationskommitténs förslag. Med hänvisning tUl
sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga Kungl. Maj:t att vid
statens institut för läromedelsinformation inrätta en extra ordinarie tjänst
för chefen för kansliet,

2.
till Statens institut för
läromedelsinformation för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 322 000 kr.

D
4. Stöd för produktion av läromedel

1974/75
Nytt anslag (förslag) 1 850 000

Läromedelsorganisationskommittén

Kommittén
har i samband med bedömningen av medelsbehovet för produktionsstöd budgetåret
1974/75 tagit del av vissa inom skolöverstyrelsen gjorda översiktliga
beräkningar av medelsbehovet för att täcka angelägna projekt under budgetåren
1974/75 och 1975/76. Det beräknade medelsbehovet bygger dels på behovet av nya
produkter inom bristområden, dels på möjligheterna att enligt hittillsvarande
erfarenheter placera produktionen hos lämpliga producenter. Kommittén räknar
med att medelsbehovet för nästa budgetår uppgår till 3 milj. kr., varav för
specialundervisning ca 1,25 milj. kr., för invandramndervisning och
gymnasieskola vardera ca 0,5 milj. kr. samt för vuxenutbildning ca 0,75 milj.
kr. Enligt kommittén bör emeUertid produktionsstödet byggas ut successivt och
kommittén föreslår därför att 2 milj. kr. beräknas för ändamålet nästa
budgetår.

Föredraganden

Jag
finner den av läromedelsorganisationskommittén gjorda beräkningen av
medelsbehovet för nästa budgetår i stort sett väl avvägd. För innevarande
budgetår har medel för produktionsstöd anvisats under dels anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet med 1 milj. kr., dels anslaget Bidrag till
driften av grundskolor m. m. med 700 000 kr. för stöd till produktion av
läromedel samt 50 000 kr. för stöd till utgivning av läromedel på
minoritetsspråk. Dessa medel samt 100 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:13 31

kr.
av de medel som för innevarande budgetår anvisats under anslaget Specialskolan m.
m.: Utrustning m. m. bör för nästa budgetår anvisas under förevarande anslag.
Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1974/75

under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1
850 000 kr.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehåll Sida

1
Inledning 3

2
Läromedelsnämnden 4

3
Läromedelsregistrering
m. m. 6

3.1 Läromedelsorganisationskommittén 6

3.1.1 Namn på det nya organet 6

3.1.2 Definition av begreppet centrala
läromedel 6

3.1.3 Läromeddsutbudets nuvarande
omfattning 7

3.1.4 Informationens innehåll 8

3.1.5 Förslag tiU uppbyggnad av
läromedelsinformationen 9

3.1.6 Produktion m. m. av läromedelsinformationen 10

3.1.7 Stöd till produktion av läromedel
inom bristområden 10

3.1.8 Organisation 11

3.1.9 Lokalisering 12

3.2 Remissyttranden 12

3.2.1 Allmänt 12

3.2.2 Läromedelsinformation 14

3.2.2.1 Begreppet centralt läromedel 14

3.2.2.2 Registrets omfattning och
uppbyggnad 15

3.2.2.3 Informationens innehåll 15

3.2.2.4 Tillhandahållande av informationen 16

3.2.2.5 Finansiering 17

3.2.2.6 Övrigt 17

3.2.3 Produktionsstöd 17

3.2.4 Namn 18

3.2.5 Styrelsens sammansättning 18

3.2.6 Organisation och personalbehov 19

3.2.7 Lokalisering 19

3.2.8 Övrigt 19

4 Föredraganden 20

4.1 Inledning 20

4.2 Statens institut för läromedelsinformation 21

4.3 Läromedelsnämnden 26

4.4 Former för tillhandahållande av
fria läromedel för eleverna i grundskolan 26

5
Hemställan 27

6
Anslagsberäkningar
för budgetåret 1974/75 27

TRYCKE.iDOLAGET IVAR H ,' £ 0 G STRO.M A9, STOCKHOLM 1974

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar i 12 dokument.

  1. Bet. 1976/77:UbU13 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag till skolväsendets centrala och regionala myndigheter m. m. jämte motioner s. 1 i texten
  2. Bet. 1975/76:UbU25 Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till skolöverstyrelsen jämte motioner i texten
  3. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  4. Bet. 1974:UbU39 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:145 angående fria läromedel, m. m., jämte motion s. 2 · s. 3 i texten
  5. Bet. 1974:UbU28 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till skolöverstyrelsen, m. m. jämte motion s. 1 · s. 2 i texten

Visa alla 12