Sök i Ratio Lex

1974

1974 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:131, 1974

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts skrivelse nr 131 år 1974 Skr. 1974:131

Nr 131

Kungl.
Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1973, given den 10 maj 1974.

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden, till
riksdagen överlämna redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1973.

CARL GUSTAF

SVEN
ANDERSSON

1
Riksdagen 1974. 1 saml Nr 131

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131

Utdrag
av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen
i statsrådet på Stockholms slott den 10 maj 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ÄSPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZäCHR1S,SON, LEIJON.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om redogörelse till
riksdagen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973 och
anför.

1 resolution 319 (1966) om förbindelserna med de
nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling
regeringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets
ministerkommitté inför sina parlament. Kungl. Maj:t har lämnat rik.sdagen sådana
redogörelser för åren 19671972 (skr. 1968: 23, skr. 1969: 27, skr. 1970: 39,
skr. 1971: 119, skr. 1972: 107, skr. 1973: 161). En redogörelse för
verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973 har utarbetats
inom utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda departement och torde få
fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t tiU riksdagen
överlämnar den inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för
verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas skrivelse av den lydelse bilagatill detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Skr.
1974:131

Bilaga

Redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973

/.
Ministertioinmittémöten

Ministerkommittén sammanträdde den 14 maj 1973 i
Strasbourg. Kommitténs sedvanliga möte i december framflyttades till den 24 januari
1974.

1.
Det S2;a ministermötct i Strasbourf;

Den svenska delegationen leddes av utrikesntinisler
Krister Wickman. I delegationen ingick också Sveriges ständiga ombud hos
Europarådet ambassadören Arne Fältheim, kabinettssekieterarcn Sverker Äslröm,
kanslirådet Knut Thyberg, biträdande ombudet hos Europarådet departementssekreteraren
Sven-Otto Ällard samt departementssekretera ren Peter Landelius.

Ordförande vid mötet var den brittiske
utrikesministern Sir Alec Douglas-Home och på dagordningen hade följande frågor
upptagits:

utvecklingen av det europeiska samarbetet

Europarådets framtida roll

den europeiska säkerhets- och samarbetskonferenscn

förhållandet mellan Europarådet och europeiska
ickc-medlemsstalcr

internationell terrorism.

a)
Utvecklingen av det europeiska samarbetet

De periodvisa redogörelserna för det europeiska
samarbetet inom EG, EFTA och Europarådet har blivit en ständigt återkommande
punkt på dagordningen då de 17 medlemsländernas utrikesministrar två gånger om
året möts.

Vid 52:a ministermötet lämnades redogörelsen för
samarbetet inom EG av belgiske vetenskapsministern Charles Hanin. Han
konstaterade alt farhågorna på många håll att EG efter utvidgningen skulle
drabbas av passivitet inte hade besaimats. EG:s verksamhet hade i stället
präglats av slor aktivitet, bl. a. i fråga om förbindelserna med omvärlden, den
ekonomiska och monetära unionen samt den gemensamma jordbrukspolitiken. Han
noterade med tillfredsställelse att Norge från och med den 1 juli 1973 genom
sitt avtal med EG skulle komma atl delta i den utvidgade europeiska marknaden.
Vidare framhöll han att rådet var i färd med förberedelserna för de kommande
GÄTT-förhandlingarna.

Ett viktigt steg mot en monetär union hade tagits
vid toppmötet i Paris. Detta beslut hade sedermera följts upp genom
upprättandet den 6 april av den europeiska monetära fonden, som utgör ett
"clearing-house" för finansiering av interventioner och regleringar
inom EG:s nya system för fasta växelkurser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 4

Rörande EG:s jordbrukspolitik framhöll Hanin att
man genom uppgörelsen i Luxemburg om jordbrukspriserna lyckats bibehålla den
viktiga principen om enhetiiga priser. Överenskommelsen innehöll bl. a. ett
prissystem med särskilt stöd åt jordbrukare i missgynnade regioner, samt
stimulansåtgärder avsedda att öka nötköttsproduklioncn.

Utrikesminister Krister Wickman lade fram
redogörelsen om samarbetet inom EFTA och framhöll att organisationens arbete i
hög grad koncentrerats på alt finna lösningar för att bevara frihandeln mellan
utträdande och kvarvarande EFTÄ-slater saml alt anpassa organisationen och
samarbetet lill förhållandet att två medlemmar beslutat utträda ur
sammanslutningen. De kvarvarande länderna hade uttalat sin beslutsam-hel alt
fortsätta det samarbete som utvecklats sedan sammanslutningen trädde i kraft.
Wickman underströk de nära förbindelser som EFTA upprätthöll med Europarådet.

Generalsekreterare Lujo Toncic-Sorinj redogjorde
för verksamheten inom Europarådet under den period som gått sedan föregående
ministermöte och uppehöll sig därvid särskUt vid fackministermötena.

Resultatet av det första miljövårdsministermötet
hade varit uppmuntrande och man hade där enats om ansvarsområden för olika
europeiska organisationer. Europarådet var involverat på speciellt fyra
områden:

information om miljövårdsproblem

utbildning i skolor och annorstädes

rättslig koordination och utarbetandet av
konventioner

naturvård.

Ytterligare två fackministermöten skulle komma att
äga rum i juni, nämligen ett utbUdningsministermöte och ett
justitieministermöte. I september skulle vidare ett familjeministermöte och
elt regionplaneringsmi-nistermöte äga rum.

I>)
liuroparädcts framtida roll

MinislerkomiTiittén diskuterade Europarådets
framlida roll inom del europeiska samarbetet mot bakgrund av utvidgningen av
EG. Enighet rådde inom kommittén om vikten av att organisationerna
kompletterade varandra på ett rationellt och effektivt sätt så att dubbelarbete
undveks. Ministrarna underströk vikten av Europarådets roll i samarbetet
mellan de 17 medlemsstaterna och var eniga om att detta borde stärkas. En
arbetsgrupp tUlsattes bestående av de fasta representanterna från följande
medlemsländer: Danmark, Frankrike, Italien, Schweiz, Sverige och Turkiet.
Gruppen fick i uppdrag att göra en utredning otn Europarådets framtida roll och
framlägga en rapport, vilken i sin tur skulle ligga till grund för ett resolutionsutkast
att godkännas vid ministerkommitténs nästa möte.

Utrikesminister Wickman sade bl. a. i sitt
anförande att det fanns en klar politisk vilja bland Europarådets medlemsländer
att nu nå fram till en överenskommelse om Europarådets framtida roll och
uppgifter. Han föreslog alt Europarådet skulle koncentrera sin verksamhet till
vissa områden där rådet redan intar en ledande eller rentav unik position i
europeiskt samarbete. Det gäUde bl. a. skyddet av mänskliga rättigheter,
sociala och kultureUa frågor och vissa rättsfrågor. Viss annan verksamhet kunde
kanske skäras ned och formerna för samarbetet revideras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr.
1974:131 5

Utrikesministern underströk vidare
minislerkoinmitténs belydelse som elt organ för meningsutbyte om allmänna
politiska frågor. Ministrarna hade där tillfälle alt informera om det samarbete
som pågår i andra europeiska organisationer eller i bUaterala sammanhang. 1
kommittén kunde man också diskutera möjligheterna till en utbyggnad av det
europeiska samarbetet i olika riktningar, oberoende av om sådant nytt
.samarbete skulle förläggas till Europarådet eller någon annan organisation.

Utrikesministern slutade med att
betona vikten av diskussionerna i den parlamentariska rådgivande församlingen.
De gav nödvändig information om de politiska aspekterna på olika
samarbetsfrägor och stimulerade ofta lUl nya initiativ.

c) Utbyte av åsikter om konferensen om säkerliet och
samarbete i Ruropa

Ministrarna uttryckte i gemen
förhoppningen att konferensen om säkerhet och samarbete skulle kunna
sammankallas till sommaren och att det skulle lyckas konferensen att uppnå
praktiska resullat av betydelse för förbindelserna mellan deltagarländerna.

Utrikesminister Wickman sade i sitt
anförande bl. a. att Sverige betraktade konferensen som ett steg i en gradvis
förändring av ösl-väst-förhållandena. Han varnade emellertid mot förväntningar
om spektakulära resultat.

d) Europarådets förhällande till europeiska
icke-medlemsländer

Generalsekreteraren Toncic-Sorinj
gav ministrarna en redogörelse för den senaste utvecklingen av förbindelserna
mellan Europarådet och europeiska icke-medlemsländer. Han betonade speciellt
två aspekter av Europarådets verksamhet som icke-medlemsländer kunde göras delaktiga
av, nämligen tillträde till konventioner och deltagande i fackministerkonferenser.
I det förstnämnda avseendet hade speciellt Spanien visat intresse och hade nu
undertecknat fem konventioner. Belräffande fackministerkonferenserna hade ett
flertal av icke-medlemsländerna deltagit.

e) Intemationell terrorism

Miiusterkommittén tog mot bakgrund
av den rådgivande församlingens rekommendation 684 upp det allt större problem
som den internationella terrorismen innebär. Församlingen önskade i sin rekommendation
en samordnad europeisk aktion för bekämpande av terrorismen. Enighet rådde i
miiusterkommittén om problemels allvarliga natur och om vikten av att komma
fram tUl lösningar på bredast möjliga internationella basis. Ministerkommittén
hemställde, att de länder som ännu inle ratificerat de tre ICÄO-konventionerna
måtte påskynda behandlingen av dessa med sikte på snarast möjliga ratifieering.
Medlemsregeringarna anmodades att senast den 30 november 1973 inkomma med
meddelande till Europarådet om sakens läge i respektive medlemsland.

Ministerkommittén beslöt på grund
av frågans betydelse att den skulle uppsättas på dagordningen också vid
kommande möten inom ministerkommittén.

jt Riksdagen 1974. 1 saml Nr 131

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131

2.
Del 53:e ministermötet i Strasbourg

Ministermötct skulle ha ägt rum i december, men
framflyttades till den 24 januari 1974. Den svenska delegationen leddes av
utrikesminister Sven Andersson. I övrigl bestod den av Sveriges ständiga ombud
hos Europarådet, ambassadören Arne Fältheim, kabinettssekreteraren Sverker
Äström, ambassadör Kaj Björk, kanslirådet Knut Thyberg, biträdande ombudet hos
Europarådet, departementssekreteraren Sven-Otto Ällard, samt
departementssekreteraren Carl-Magnus Hyltenius.

Ordförandeskapet vid mötet sköttes av den
österrikiske utrikesmi-nistren Rudolf Kirchschläger. På dagordningen stod
följande frågor:

Europarådets
framtida roll

konferensen
om säkerhet och samarbete i Europa

förbindelserna
EuropaFörenta staterna

intemationell
terrorism

utvecklingen
av del europeiska samarbetet.

a)
Europarådets framtida roll

Huvudpunkten på agendan för ministermötet var det
resolutionsförslag om Europarådets framtid [res. (74) 4] som utarbetats av en
arbetsgrupp bestående av de permanenta representanterna för Danmark,
Frankrike, Italien, Schweiz, Sverige och Turkiet med danske ambassadören
Troels Munk som ordförande. Upprättandet av arbetsgruppen hade flera orsaker.
Den viktigaste var den situation som uppstått genom EG:s utvidgning. Man önskade
vidare en bättre koordination av arbetsuppgiftema inom det europeiska
samarbetet för att i görlig mån undvika dubbelarbete. Dessutom hade den
rådgivande församlingen i sin resolution nr 704 bett ministerkommittén
utarbeta och anta en resolution om Europarådets roll i det europeiska
samarbetet. Den av arbetsgruppen utarbetade rapporten med resolutionsförslag
framlades den 31 oktober och behandlades vid ställföreträdarmötena i november
och december 1973 samt i januari 1974.

Praktiskt taget alla medlemsländer yttrade sig
erkäimsamt om rapporten och resolutionstexten och man var enig om att
antagandet av reso-lulionstexten innebar ett viktigt bidrag tUl samarbetet
mellan de demokratiska länderna i Europa. Utrikesministrarna var eniga om att
Europarådet också i fortsättningen borde utgöra en av hörnstenarna i det europeiska
samarbetet. Man såg i Europarådets arbete för individens rättigheter ett
speciellt kännemärke för Europarådet. Man var också enig om att Europarådet
bättre skulle kunna utföra sina uppgifter om dess möjligheter som politiskt
forum för de 17 medlemsländerna fullt utnyttjades.

Utrikesministrarna var överens om att Europarådet
inom den närmaste framtiden rapporten avser tiden fram tUl 1980 skulle
koncentrera sin mellanstatliga verksamhet tiU följande områden:

skyddet av de mänskliga rättigheterna

sociala och socioekonomiska problem, särskUt de
utiändska arbetarnas situation

utbildnings- och kultursamarbete

ungdomssamarbete

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 7

hälsovård

naturvård

samarbete mellan lokala myndigheter

juridiskt samarbete; koordination av nationell
lagstiftning, brottsbekämpning m. m.

Utrikesminister Sven Andersson ansåg i sitt
anförande att det sociala samarbetet inom Europarådet borde kunna förstärkas.
Han sade bl. a.:

Medan vi lätt kan finna uppgifter om
industriproduktion, handel, inflation m. m. är det svårt att finna jämförande
studier över hur olika länder ordnat med tandvårdsförsäkring, sjukförsäkring,
pensionssystem etc. På detta område skulle Europarådet kunna göra en
betydelsefull insats. En konferens med socialministrarna skulle kunna
diskutera dessa problem .

b)
Konferensen oin säkerhet ocb saraarbete i Europa

Mot bakgrund av den diskussion som förekommit vid
det 52:a ministermötet samt fyra texter som antagits av den rådgivande
församlingen i januari och oktober 1973 ävensom ett memorandum av
generalsekreteraren utbytte utrikesministrarna åsikter om säkerhetskonferensen.
Flertalet utrikesministrar deltog i diskussionen och enighet rådde om att man
skulle söka praktiska lösningar på alla de områden som konferensen behandlar.

Utrikesminister Sven Andersson sade bl. a. att det
föreligger ett verkligt behov av utökat samarbete på många områden mellan alla
Europas stater. Energikrisen hade dragit vår uppmärksamhet tUl ett sådant område.
Den svenska regeringen hoppades att konferensen skall klargöra på vilka områden
sådant samarbete är möjligt. Samtidigt stod det klart att
samarbetsmöjligheterna hade bestämda gränser, detia inte minst beroende på de
deltagande staternas skUda samhällssystem. Detta måste las med i beräkningen.
Konferensens syfte kunde inte vara att åstadkomma en konfrontation mellan
företrädare för olika samhällssystem utan att undersöka hur man kunde göra
framsteg mot stabilare förhållanden mellan staterna och på vilka områden ett
konstruktivt samarbete var sannolikt och genomförbart.

Utrikesministern betonade vidare att konferensen
borde ses som ell led i en fortlöpande avspänningsprocess i Europa och mellan
stormakterna. Man borde inte vänta sig alltför omfattande resultat vid själva
konferensen. Sådana måste snarare komma som resultat av efterföljande aktivt
samarbete, framhöll utrikesministern.

c)
Förbindelserna EuropaFörenta statema

Mot bakgrund av bl. a. nuvarande amerikanske
utrikesministern Henry Kissingers tal den 23 aprU 1973 om en restrukturering av
förbindelserna mellan Europa och Förenta staterna fick ministerkommittén korta
rapporter om de förhandlingar vissa europeiska stater förde med Förenta
statema för att utarbeta gemensamma deklarationer. Utrikesministrarna uttryckte
sitt intresse för att hållas informerade om dessa överläggningar och man
beslöt att förbindelserna EuropaFörenta staterna skulle stå kvar på
dagordningen för nästa ministermöte.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131

d)
Utvecklingen av det europeiska samarbetet

1 sedvanlig ordning framlades redogörelser rörande
samarbetet inom EG, EFTA och Europarådet.

Redogörelsen för arbetet inom EG lämnades av den
tyske utrikesministern Walter Scheel i egenskap av ordförande i EG:s
ministerråd under första halvåret 1974. Ambassadör Alfred Wacker lämnade i den
schweiziske utrikesministern Pierre Grabers ställe en redogörelse för
samarbetet inom EFTA och biträdande generalsekreteraren S.-G. Sforza
orienterade om samarbetet inom Europarådet och om förhållandet till
icke-medlemsländer.

Utrikesminister Scheel uttryckte bl. a. i sin
redogörelse optimism om att EG skulle uppnå de mål organisationen hade satt
upp. Denna utveckling skulle dock inte innebära en minskning av Europarådets
belydelse.

Ambassadör Wacker betonade att 1973 betecknat en ny
fas i EFTÄ:s historia genom att flera tidigare medlemmar nu blivit medlemmar av
EG och andra ingått handelsavtal med gemenskaperna. Detta betydde dock ej något
slut på samarbetet inom EFTA. Handeln mellan de sju länderna fortsatte att vara
av stor betydelse och utgjorde 20 procent av deras totala export.

Biträdande generalsekreteraren Sforza underströk
att samarbetet mellan Europarådets 17 medlemsländer intensifierats tack vare
ministerkommitténs, ställföreträdarkommitténs, rådgivande församUngens och
sekretariatels ansträngningar. Förslaget att upprätta ett förbindelsekontor i
Bryssel såg han som ett mycket positivt element, något som skulle kunna bidra
till koordineringen av samarbetet i Europa. Han ville också rikta
uppmärksamheten på att kontakten med stater utanför Europarådet hade ökat och
som exempel nämnde han besök av parlamentarikerdelegationer från Förenta
staterna och Canada i samband med den rådgivande församlingens debatt om OECD:s
rapport.

e)
Intemationell terrorism

Mot bakgrund av tidigare rekommendationer från den
rådgivande församlingen och diskussionen vid det 52:a ministermötet diskuterade
utrikesministrarna ånyo möjligheterna av en gemensam europeisk hållning för
bekämpande av internationell terrorism. Efter en grundlig diskussion av frågan
antog utrikesministrarna en resolution (res. (74) 3) om alt på det nationeUa
planet förstärka och effektivisera de rättsliga medlen för att bekämpa
internationell terrorism och stärka det internationella samarbetet på detta
område.

//. Ställföreträdarkommittén

Under 1973 hölls tio möten av utrikesminstrarnas
ställföreträdare (ställföreträdarkommittén). Sveriges ständige representant vid
dessa möten var ambassadören Arne Fältheim. Ministerkommittén har i princip
delegerat beslutanderätten tUl ställföreträdarkommittén i alla de frågor som
ligger inom ministerkommitténs kompetensområde. Ställföreträdarkommittén
beslutar aUtså i ministerkommitténs namn.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974: 131 9

Ställföreträdarkommittén
har följande huvuduppgifter:

att förbereda de ärenden som skall behandlas på
ministcrkommiticns möten,

att diskutera och eventuellt svara pä beslut som
fatlats av den rådgivande församlingen, vilka föreligger antingen som
rekommendationer, vilka alllid besvaras, eller som resolutioner,

att organisera Europarådets omfattande tekniska
mellanstatliga samarbete,

att
planlägga de till Europarådet knutna fackministerkonferenserna,

att
behandla administrativa och budgetära spörsmål.

En
utförlig redogörelse för arbetet i ställföreträdarkommittén vars

mötesagenda
vanligtvis omfattar 3040 ärenden skulle föra för långl.

I-ramställningen
begränsas därför till ett par punkter.

Nya
curoparådsöverenskommeher

Den europeiska konventionen om skadeståndsregler i
biltrafik öppnades för undertecknande vid ministerkommitténs 52:a möte. Norge,
Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz undertecknade konventionen under aret.

En överenskommelse oin transport av lik öppnades
vidare för undertecknande i oktober. Överenskommelsen ändrar och förenklar den
enda hittills utarbetade internationella överenskommelsen på della område,
Berlin-avtalet av 1937. Ökade kommunikationer över gränserna sarnt det ökade
antalet arbetare, som är verksamma i främmande länder, har varit upphovet till
utarbetandet av den nya överenskommelsen. Under året undertecknades den av
Belgien, Cypern och Luxemburg.

///. Expertkommittéer

1.
Rättsfrågor

»1
Konventioner ra. ra.

(i) Sverige ratificerade den 25 juni 1973 med vissa
förbehåll och förklaringar den europeiska konventionen om brottmålsdoms internationella
rättsverkningar (jfr prop. 1972: 98). Konventionen innehåller bl. a.
bestämmelser oin verkställighet av broltmålsdom i annat land än där domen
meddelats samt regler om europeisk brottmålsdoms internationella rättskraft.

(ii) Under 1973 öppnades endast en konvention för
undertecknande, den europeiska konventionen om skadeståndsregler i biltrafik.

Konventionen bygger på principen att fordonels
innehavare skall vara strikt ansvarig för skada som orsakas av fordonet när
detta används i trafik. Bilens försäkringsgivare kan enligt nationell lag
göras direkt ansvarig i slällel för innehavaren. Har den skadelidande varit
medvållande till skadan kan delta leda tUl nedsättning av skadeståndet. I
vilken utsträckning skadeståndet skall jämkas får bestämmas med hänsyn till
omständigheterna vid olyckan. Konventionen innehåller vidare regler om
ansvarets fördelning vid olycka, där flera fordon medverkat till skadans
uppkomst, samt om skada som drabbat fordonets innehavare eller dess förare.
Konventionen lämnar åt nationell lagstiftning att reglera bl. a. eventuell
begränsning av skadeståndsskyldigheten och möjligheterna att föra regresstalan.

Sverige
har inte undertecknat konventionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr,
1974:131 jO

b) Resolutioner som antagits av ministerkommittén m. m.

(i) Behandling i anstalt

1 resolution (73) 5, som antogs den
19 januari 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att i sin
lagstittning och administration på kriminalvårdens område tillämpa de principer
som anges i till resolutionen fogade särskUda regler om minimistandard för
behandling av fångar.

(ii) Straffrättsliga synpunkter på narkotikamissbruk

I resolution (73) 6, som antogs den
19 januari 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att i sin kamp mot
narkotikamissbruket tillämpa i resolutionen närmare angivna principer såvitt
gäller allmänna åtgärder, lagstiftning, polis- och milväsendets
administration, rättsliga åtgärder, kriminalvården, information och
utbildning, statistik och forskning samt internationellt samarbete.

(iii) Trafikonykterhetsbrott

1 resolution (73) 7, som antogs den
22 mars 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att i fråga om
beivrandet av trafikbrott som begåtts under inflytande av alkohol tillämpa
vissa i resolutionen närmare angivna regler.

(iv) Obligatorisk trafikförsäkring

I resolution (73) 8, som antogs den
22 mars 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att vidta erforderliga
ålgärder för att den ansvarighet som föreskrivs i 1973 års europeiska
konvention om skadeståndsregler i biltrafik skall täckas av obligatorisk
försäkring. Denna skall uppfylla minst de krav som uppställs i 1959 års
europeiska konvention om obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon.

(v) Kriminalvård av vuxna under kort tid

I resolution (73) 17, som antogs
den 13 april 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att begränsa
användningen av frihetsstraff för mindre brott och i fråga om personer som inte
anses särskilt farliga för samhället samt att överväga de möjligheter tUl
behandling som övervakning under kortare tid ger.

Vidare innehåller rekommendationen
en uppmaning till medlemsstaterna att vidta åtgärder för att göra
verkställighet av frihetsberövande påföljder mera flexibel genom införande av
påföljder som ligger mellan frihetsberövande och kriminalvård i frihet.

(vi) Privatlivets skydd vid automatisk databehandling

1 resolution (73) 22, som antogs
den 26 september 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att vidta
erforderliga åtgärder för tiUämpningen av vissa till resolutionen fogade
principer rörande automatisk databehandling av personinformation vid
databanker i den enskilda sektorn. I dessa principer anges vissa riktiinjer
som syftar tUl att skydda den enskilde mot att utsättas för otUlbörligt intrång
genom sådan databehandling. Bl. a. anges vissa inskränkningar när det gäller
vilka slags uppgifter som får lagras genom automatisk databehandling och tUl
vem lagrade personuppgifter får utlämnas.

(vU) Databehandling på det rättsliga området

I resolution (73) 23, som antogs
den 26 september 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar bl. a. att
stödja forskning och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr.
1974:131 11

utbildning
rörande databehandling pä det rättsliga området och därvid beakta behovet av
internationellt samarbete.

(viii)
Vissa former av kriminalvård

I resolution (73) 24, som antogs den 26 september
1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att undersöka möjligheterna
att inom kriminalvården införa eller utveckla olika former av behandling i grupper
eller samhällen.

(ix)
Prognoser angående brottsutvecklingen

1 resolution (73) 25, som antogs den 26 september
1973, rekommenderas medlemstaternas regeringar all bl. a. överväga de metoder
för upprättandet av prognoser angående brottsutvecklingen som beskrivs i
ECCP:s (Europeiska kommittén för brottslighelsfrågor) rapport i detta ämne.

c)
Åttonde europeiska justitieministermötet

Det åttonde europeiska justitieministermötet ägde
rum på Hotell Förestå, Lidingö, den 1316 juni 1973. I mötet deltog företrädare
för samtiiga Europarådets medlemsstater utom Malta samt Finland. Spanien
deltog i mötet som observatör. Justitieministermötena är såtUlvida knutna till
Europarådet att Europarådets sekretariat utgör dessa mö-lens sekretariat.

Föredragningslistan för mötet upptog två ämnen.
Europarådets framtida roll på det rättsliga området och en debatt rörande
aktuella lagstiftningsfrågor.

Justilieministermötet
ägnade huvuddelen av sin tid åt det första av ovannämnda ämnen, som
diskuterades särskilt mot bakgrund av den inverkan som utvidgningen av EG kan
komma att få på samarbetet mellan rådets medlemsstater på det rättsliga
området. Till gnmd för diskussionerna låg en rapport, som hade utarbetats av
Europarådets juridiska sekretariat på grundval av de överläggningar som ägt
rum i en av CCJ (Europeiska kommittén för juridiskt samarbete) och ECCP
särskilt tillsatt kommitté. Mot bakgrunden av de resultat som redan uppnåtts
konstaterade ministrarna eiUiälUgt Europarådels betydelse för att främja
samarbetet mellan rådels medlemsstater på det rättsliga området. Det
underströks alt den viktigaste uppgiften även i framliden borde vara att främja
medlemsstaternas gemensamma intressen i fråga om respekten för lag och rätt och
skyddet för de mänskUga rättigheterna och gmndläggande friheterna. Vidare
uttalades att Europarådet i övrigt borde särskilt koncentrera sitt arbete på
ämnen såsom kriminalvård och kriminalpolitik, famUjerätl, skadeståndsrält,
harmonisering av grundläggande juridiska begrepp, vissa handelsrättsliga problem,
förvaltningsrätt och folkrätt.

Ministrarna framhöll att informationsutbytet mellan
Europarådet och EG rörande verksamheten på det rättsliga området inom resp.
organisation borde förbättras så att man vid planeringen av Europarådets
arbele kunde la hänsyn till verksamheten inom EG. Enligt ministrarna borde
dessa organisationer därför upprätthåUa direkta kontakter med varandra. De kom
vidare överens om att vid kommande justitiemmister-möten ta upp frågor av
gemensamt intresse för de två organisationerna. Ministrarna diskuterade
slutiigen lämpliga former för samarbete mellan EG-staterna och de av
Europarådets medlemsstater som står utanför

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 12

EG
för det fall det anses önskvärt att åtgärder som planeras inom EG på det
rättsliga området på lämpligt sätt utsträcks att omfatta även andra
europarådsstater.

Diskussionerna resulterade i att konferensen antog
en resolution, i vilken ministrarna rekommenderar Europarådets ministerkommitté
att, riär kommittén behandlar frågan om Europarådets framtida roll på det
rättsliga området, ta hänsyn till de synpunkter som kommit tUl uttryck under
justitieministermötet.

Den andra punkten på föredragningslistan, debatten
angående aktueUa lagstiflningsproblem, rörde huvudsakligen två frågor, nämligen
ekonomisk brottslighet och reformer på det familjerättsliga området.

Diskussionerna rörande den ekonomiska brottsligheten
ägde mm på grundval av två rapporter som utarbetats av Frankrikes och Sveriges
justitieministrar. Ministrarna var allmänt av den uppfattningen att ekonomisk
brottslighet kan orsaka allvarliga skador för samhället och för enskilda
individer samt att denna frågas intemationella aspekter nödvändiggör en
samordning när det gäller sanktioner och förebyggande åtgärder. Ministrarna
uttalade vidare att en ingående studie borde göras av möjligheterna att
utsträcka den europeiska utlämningskonventionen till att omfatta allvarligare
skattebrott. Mot bakgmnd av diskussionerna beslöt justitieministermötet att
rekommendera Europarådets ministerkommitté att uppdra åt ECCP att vidta en
detaljerad undersökning rörande ekonomisk brottslighet. Denna studie borde
enligt justitieministrarna bl. a. behandla vissa speciella aspekter på denna
typ av brottslighet, .såsom skattebrott och de problem som uppkommer genom
existensen av multinationella företag. Frågan om utiämning för ekonomiska brott
borde också studeras.

Frågan om en reform av den familjerättsliga
lagstiftningen diskuterades mot bakgrund av rapporter som utarbetats av
statsrådet Carl Lidbom och den västtyske justitieministern, vilka redogjorde
för de ändringar i lagstiftningen som nyligen föreslagits i deras resp. länder
och de omständigheter som föranlett dessa reformförslag. Justiteministrarna
beslöt att rekommendera Europarådels ministerkommitté att uppdra åt CCJ att på
sitt arbetsprogram ta upp en undersökning av de problem som uppkommer vid reformer
på familjelagstiftningens område.

I samband med justitieministermötet anordnades ett
gemensamt möte med Europarådets rådgivande församlings juridiska kommitté,
varvid frågor av gemensamt intresse diskuterades.

d)
F,uropeiska kommittén for juridiskt samarbete (CC.1)

Den europeiska kommittén för juridiskt samarbete
höU under år 1973 Ivå möten. Kommitténs 19:e möte ägde rum den 2125 maj och
det 20 :e mötet den 37 december.

I syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan
Europarådets medlemsländer pågår utredningsarbete på en rad områden inom olika
kommittéer under CCJ. Bland de ämnen som är under utredning bÖr främst nämnas
produktansvar, vårdnad om barn, konsumentskydd, den enskildes skydd i
administrativa förfaranden samt privatiivets skydd vid automatisk
databehandling av personinformation. Arbetet på en handledning rörande
erkännande och verkställighet av utländska avgöranden på det civilrättsliga
området kommer att avslutas under våren 1974.

Under
år 1974 kommer nytiUsatta kommittéer att påbörja studier an-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 13

gående
fordringspieskription, avtalsviten och frågor som har samband med förvärv av
medborgarskap i fråga om makar med olika nationalitet och deras barn.

c)
Furopciska kommKtcn för brottslighelsfrågor (bCCP)

ECCP höll under år 1973 sitt 22:a möte. Vid mötet
som hölls den 2830 maj, behandlades bl. a. förslag till resolution om behandling
i grupper och samhällen inom fångvården och förslag till resolution om metoder
för prognoser om brott. ECCP antog de föreslagna texterna, såvitt gäller det
förstnämnda förslaget med vissa ändringar, och beslöt hänskjuta dem till
ministerkommittén.

Bland de frågor som under år 1973 behandlades av
ECCP:s under-kommittéer märks påföljder för trafikbrott, straffprocessuella
frihets-bcrövandcn, tillämpningen av den europeiska utlämningskonventionen,
försäljning och innehav av skjulvapen, brottmålsdom i den tilltalades frånvaro,
avkriminalisering, behandling av intagna med långa frihetsstraff samt andra
alternativ till fängelse än villkorlig dom och liknande påföljder.

På ECCP:s arbetsprogram för 1974 står bl. a. frågan
om straffrättsliga möjligheter att bidra lill miljöskyddet och en undersökning
av åter-fallsbrottslighcten.

Vid en kriminologisk konferens den 2330 november
1973 behandlades frågan om metoder för beräkningar och planering inom det
kriminologiska området.

f)
ICxpcrtkommittén för de mänskliga rättigheterna

Arbetet inom expertkommittén för de mänskliga
rätlighctcma bedrevs under är 1973, förutom i plenum, inom två
underkommitléer. Sverige var representerat i den underkommitté, nr 1, som av
plenum fått sig anförtrodd bl. a. massmediafrågor med anknytning till mänskliga
rättigheter.

Under året slutförde expertkommittén arbetet med
den av underkom-niitté nr 2 förberedda frägan om utvidgat skydd avseende
nationella minoriteter. Expertkommittén kom fram till atl det ej föreligger
något behov att f. n. tillskapa något ytterligare tilläggsprotokoll till den
europeiska konventionen om mänskliga rättigheter avseende nationella
minoriteters ställning.

Expertkommittén fortsatte inom undcrkommilté nr 1
under 1973 ett studium av förutsättningarna för en harmonisering av nationell
massmcdialagstiftning.

Expertkommittén behandlade vidare under 1973
förslag lill ett nytt program för Europarådet inom mänskliga
rättighelsom-rädcl.

Behandlingen av följande frågor, som tidigare
uppförts på kommitténs dagordning, fortsattes under 1973:

(i) Fråga om skydd för privatlivets helgd med
hänsyn till press och andra massmedia samt den tekniska utvecklingen.

(ii) Fråga om utvidgning av rätten till information
genom ett tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga
rättigheterna eller på annal sätt.

(iii) Förberedande av ett fjärde kollokvium
beträffande den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter i Rom.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr.
1974:131 14

2. Utbildnings- och kulturfrågor

u) Resolutioner som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén antog under året
en resolution om ett multilateralt stipendieprogram inom högre utbUdning.

Sju länder, däribland Sverige, har
anslutit sig tUl stipendieprogrammet, som erbjuder forskare från aUa
kulturstyrelsens (Commitlee for Cullural Cooperation) medlemsländer stipendier
för studier och/eller forskning i något av dessa sju länder.

b) Åttonde europeiska ulbildniDgsministermötct

Utbildningsministrarna höll sitt
åttonde möte i Bern i juni 1973. Huvudtema för diskussionerna var utbUdning av
åldersgrupperna 1619 år. Diskussionerna utmynnade i en resolution som anger
ministrarnas syn på denna fas i utbUdningen.

Ministrarna enades också om sex
huvudområden för internationellt samarbete

återkommande
utbUdning

förskoleulbildning

utveckling av
riktiinjer för utbildning av 1619-åringar

utbildning och
fortbildning av lärare

utbildning av
invandrare och deras familjer

kompensatorisk
utbildning för handikappade.

Ministrarna accepterade en inbjudan
från den svenske utbildningsministern att hålla sin nästa session i Sverige
1975 om återkommande utbildning.

c) luiropeiska ungdomsfonden

Den nystartade ungdomsfonden bidrog
under 1973 med 781 000 FF till skilda ungdomssammankomster i medlemsländerna
och med 724 000 FF till ett 15-tal internationella ungdomsorganisationers
administrativa kostnader.

Ansökningarna om finansiellt bidrag
från fonden uppgick totalt till 3,5 mUj. FF.

d) Kulturstyrclsen

Kulturstyrelsen (Committee for
Cullural Cooperation; CCC) sammanträdde såsom bmkligt två gånger under året i
Strasbourg, en gång under våren och en gång under hösten.

Av de tre permanenta
underkommittéerna har kommittén för allmänna skolfrågor och kommittén för
vuxenutbildning och kulturell utveckling sammanträtt vardera en gång, medan
den tredje, som behandlar högre utbildning och forskning, sammanträtt två
gånger. Ad hoc kommittén för pedagogisk forskning har sammanträtt en gång.

Kulturstyrelsen och dess
underkommittéer har bl. a. behandlat följande frågor:

(i) Intensifiering av samarbetet

Även om inte en s. k.
utbUdnuigsbyrå (Office of Education), vars inrättande utgjorde rådgivande
församlingens önskemål i rekommendationerna 567 och 649, har upprättats i full
skala, kan detta önskemål

s. 15 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 15

delvis
sägas ha uppfyllts genom beslut om ett intensifierat och koncentrerat
samarbete och motsvarande förstärkning av resurserna under 1973.

Som ett led i den intensifiering av samarbetet på
utbildningens område som tog sin början 1972, vidtogs åtgärder för att starta
dels ett specialprojekt, dels sju s. k. intensivprojekt. Specialprojektet
"Mo-bility of Post-Graduate Students and of Staff in Higher Education and
Research", i vilket tretton länder, däribland Sverige, anmält intresse att
på egen bekostnad delta, beräknades börja under 1974.

På följande sju områden hoppades man kunna starla
intensivprojekt under 1974 och 1975:

återkommande utbildning

dokumentationssystem på utbildningsområdet

förskoleutbildning

yrkesutbildning och teknisk utbUdning

ekvivalens av kvalifikationer

läroplansreformering och -utveckling

vuxenutbildning.

(ii)
Allmänna skolfrågor

Förutom förberedelse av inlensivprojekten för
förskoleulbUdning respektive yrkesutbUdning och teknisk utbildning behandlade
kommittén för allmänna skolfrågor bl. a. de frågor som rör utbUdning av lärare
för invandrarbarn.

(iii)
Högre utbildning och forskning

Kommittén för högre utbUdning och forskning gjorde
förberedelser för specialprojektet "Mobility of Post-Graduate Students and
of Staff in Higher Education and Research" samt för de två
inlensivprojekten om ekvivalens ifråga om kvalifikationer och
läroplansreformering och -utveckling.

Kommittén fuUbordade vidare under 1973 den första
fasen av sitt arbete rörande differentiering av tertiär utbildning, vUken
omfattar allmän planering, relationen meUan sekundär och tertiär utbUdning,
tUlträde till högre utbildning och studenternas medbestämmanderätt.

En särskUd arbetsgrupp tUlsattes för alt studera
tolkningsproblem gällande konventionen om ekvivalens av diplom.

(iv)
Kultur

Fjorton europeiska städer, bland dessa Örebro,
deltog under 1973 i ett projekt där städernas kulturpolitik systematiskt
studerades i rationaliseringssyfte.

Då första fasen av arbetet på en ny kulturpolitik
därmed hade avslutals, ansåg kommittén del viktigt att en
kulturministerkonfcrens så småningom sammankallas.

Ett expertmöte diskuterade frågor rörande
socio-kulturell animation, dvs. kulturförmedling enUgt nya metoder, för alt
dels förbättra spridningen av ii\formation härom, dels förbereda ett symposium
om status och utbildning av kulturförmedlare.

Ett kollokvium om utgifter för kulturella ändamål
diskuterade i december 1973 specialstudier gjorda bl. a. i Sverige och Norge.
I en rapport kommer man att summera dessa nationella studier, inklusive tidigare
arbete om kulturstatistik, och föreslå en metodologi för kulturförvaltning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr.
1974: 131 K,

(v) Vuxeiiulbildning

Ett antal expertmöten under året
diskuterade vuxenutbildningens organisation, innehåll och metoder, etl område
för ett av de s. k. intensivprojekten.

Ett modulkompetenssystem för vuxnas
inlärning av moderna spiäk bearbetades inom en expertgrupp.

(vi) Sport

Den belgiska regeringen erbjöd sig
atl sta som värd för en sportministerkonferens.

(vii) Pedagogisk forskning

Vid det årliga mötet med kommittén
för pedagogisk forskning presenterades en studie över utvecklingstendenser för
de närmaste 10 åren rörande forskning på de olika utbildningsstadierna.

Ett femte symposium i regi av
kommittén för pedagogisk forskning hölls i Geni i september 1973 och behandlade
kompensatorisk utbildning för socio-kuUurellt handikappade, företrädesvis på
förskolenivån och grundskolans lågstadium.

3. Sociala frågor .1) Sociala kommittén

Under 1973 höll sociala kommittén
två sammanträden, ett i mars och ett i oktober.

(i) I ett svar pä rekommendation
685 från rådgivande församlingen rörande upprättande av sociala rapporter inom
Europarådets medlemsstater föreslog sociala kommittén att ministerkommittén
med anledning av rekommendationen skulle uttala att frågan om fastställande av
en enhetlig procedur för utarbetande av regelbundna rapporter inom Europarådet
var för tidigt väckt. Det erinrades vidare om att flera internationella
organisationer, särskilt OECD, arbetade mot samma mål -som kom till uttryck i
rekommendation 685. Ministerkommittén borde också betona de svårigheter som
oundgängligen är förenade UAed Ivam-lagandet av statistiska uppgifler som är
internationellt jämförbara. Ministerkommittén borde emellertid uppmana
sekretariatet att hålla kontakt med OECD:s arbete, särskilt i fråga om sociala
indikatorer, och att vid lämplig tidpunkt rapportera härom till sociala
kommittén, sä att denna kunde ta upp frägan om social rapportering med ministerkommittén.

(ii) Ett förslag till curopei.ik
konvention om sociaU skydd för jord-hriikare antogs slutligt av sociala
kommittén och skulle underställas ministerkommittén i januari 1974.
Konventionen är tillämplig på självständiga företagare, deras familjemedlemmar
samt eventuella anställda. Nämnda personkategorier skulle åtnjuta samma sociala
trygghet som enligt vederbörande lands lagstiftning tiUkommer andra medborgare.
Från svensk sida begagnade man sig av den reservationsrätt, som konventionen
öppnade såvitt avsåg vissa bestämmelser om vederlag till jordbrukare som av
strukturella skäl lämnar sitt jordbruk.

(iii) Kommittén behandlade
preliminärt en av ett underulskott utarbetad rapport med förslag till
resolution om den sociala situationen för zigenare och andra flyttande
befolkningsgrupper. Tillika förelåg

s. 17 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 17

ett
från brittisk sida framlagt resolutionsförslag. Kommittén beslöt att lägga
rapporten tUl grund för sina diskussioner. I likhet med underul-skottet ansåg
kommittén att den blivande resolutionen inte skulle ta sikte på någon särskild
etnisk grupp ulan hänföra sig tUl alla vandrande befolkningsgrupper. Efter
diskussion uppdrog kommittén åt sekretariatet att utarbeta elt reviderat
resolutionsförslag med beaktande av diskussionen i kommittén och av det
brUliska förslaget.

(iv) Behandlingen av en rekommendation om
arbetslöshet bland ungdom uppsköts efter en kort debatt till år 1974.

(v) I fråga om Europarådets sociala stipendier
beslöts atl till ämne för 1975 års program för forskningsstipendier välja ämnet
"Åtgärder lör att underlätta installering av arbetslösa som tvingas flytta
från en plats till en annan för att finna arbete".

(vi) Ministerkommittén hade anmodat kommittén alt
avge utlåtande över elt förslag tUl resolution om de unga och arbetslivet,
antagen av den europeiska arbetsministerkonferensen. Kommittén fann atl
le.soki-tionen innehåUer värdefulla och intressanta förslag men ansåg sig
behöva informationer om det arbete som inom andra organisationer bedrivs på
detta område. Utarbetandet av en eventuell konvention rörande en europeisk
stadga för unga arbetstagare ansåg kommittén inle kunna påbörjas lidigare än
1977, sedan man kunnat klart definiera vUka delar av resolutionen som skulle
omfattas av programmet för 1975/76.

(vii) Sekretariatet hade lagt fram ett dokument,
vari man sökt anlägga ett brett perspektiv på frågan rörande omhänderiagande
av hemlösa. Kommittén fann att man från fortsatta studier på området borde
utesluta bostads- och levnadsförhållanden för gamla och hellre söka utröna
vilka orsaker som ledde lill social missanpassning av hemlösa saml beslöt att
år 1975 tillsälta en arbetsgrupp med uppgift att göra en lämplig avgränsning av
ämnet.

(viii) Med hänsyn till del stora antal personer som
årligen försvinner i Europa samt den bristande samordningen rörande
efterforskningar hade rekommendation nr 646 (1971) om åtgärder för att uppspåra
saknade personer tagils upp på sociala kommitténs arbetpsrogram.

Man var i kommittén allmänt tveksam huruvida
kommittén var rält fomm för detta utredningsarbete. Det framhölls alt i de
flesta länder justitie- eller inrikesministerierna, vilka inle var
representerade i kommittén, hade ansvar för denna verksamhet. Med anledning
härav ifrågasattes om inle Europarådets juridiska kommitté borde överta utredningen,
medan sociala kommittén endast borde konsulteras beträffande de sociala
aspekterna. Med anledning härav beslöts atl sekretariatet efter kontakter med
juridiska kommittén och andra kommittéer, sUi-skilt expertkommittén rörande
gränsformaliteter, skulle återkomma i ärendet.

(ix) På förfrågan från ministerkommittén beslöt
sociala kommittén uttala sig för att rekommendation nr 695 (1973) rörande
förberedelse för pensionsåldern borde innefattas i arbetsprogrammet för
1975/76.

(x) Med anledning av en uppkommen fråga om
kompetensfördelningen mellan sociala kommittén och rådgivande kommittén till
Europarådets särskilde representant för flykting- och överbefolkningsfrågor
hemställde kommittén att ministerkommittén måtte fatta ett generellt beslut i
kompetensfrågor samt särskUt faststäUa hur uppgifterna i verksamhetsprogrammet
skulle fördelas på olika kommittéer.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 18

h)
Expertkommittén fur social trygghet

Kommitténs arbete ägnades under året företrädesvis
åt olika studier med sikte på harmonisering av socialförsäkringssystemen i
medlemsländerna. En sådan studie gällde utformningen av socialförsäkringen för
icke förvärvsarbetande kvinnor. En annan gällde frågan om flexibilitet inom
ålderspensioneringen. Bägge dessa studier bedrevs med sikte på att få till stånd
rekommendationer till medlemsländerna. Vidare var en studie under utarbetande
angående återverkningarna på socialförsäkringens ekonomi av de förekommande
sänkningarna av den allmänna pensionsåldern i olika länder och den samlidigt
stigande medellivslängden hos befolkningen.

Kommitténs arbete i frågor rörande samordningen av
socialförsäkringssystemen vad gäller tiUämpningen på migrerande arbetstagare
gällde under året admmisttativa följdfrågor till den likställighelskonvention
som i slutet av 1972 öppnades för undertecknande.

1 likhet med tidigare år har kommittén slutligen
deltagit i den årliga granskningen av rapporterna om tillämpningen av den
europeiska so-cialförsäkringsbalken.

4.
Hälsovårdsfrågor

Europeiska
hälsovårdskommittén

Under år 1973 höll hälsovårdskommittén två
sammanträden, ett i juni och ett i november.

(i) Det omfattande arbetet rörande frågor
sammanhängande med blodtransfusion fortsatte under arbetsåret. Bland annat
beslöt kommittén rekommendera fortsalt ekonomiskt stöd till den europeiska banken
för fruset blod från sällsynta blodgrupper. Kommittén framhöll alt de
europeiska kurserna beträffande olika aspekter på blodtransfusion varit
betydelsefulla instmment för att förmedla kunskap mellan rådets medlemsstater
om problem och framsteg inom detta område.

(ii) Europarådets stipendieprogram utgör
fortfarande en viktig del av rådets verksamhet och det kunde med
tillfredsställelse konstaleras alt programmets budget åter börjar närma sig
1971 års nivå efter den tidigare minskningen. Som ämne för 1974 års
"Coordinated Research Programme" beslöt kommittén upptaga
"Barnmorskornas nuvarande utbildning och roll i Europarådets stater och
Finland".

(iii) Ett förslag till rekommendation rörande
idrottsmedicinens utformning och utveckling i Europarådets stater utarbetades
inom kommittén.

(iv) Vidare utformade kommittén ett förslag tUl
resolution om åtgärder mot veneriska sjukdomar (numera inom Europarådet
benämnda sexuellt överförda sjukdomar).

(v) Frågan om överförbrukning av läkemedel var
föremål för studier inom en arbetsgmpp som utformade ett förslag till
rekommendation jämte ett mera detaljerat bihang med noggrant definierade
åtgärder. Detla förslag avsågs efter behandling i medlemsländerna komma att
slutbehandlas under 1974.

(vi) Kommittén undersökte frågan om utfärdande av
ett europeiskt hälsokort, men fann att ett sådant kort knappast skulle kunna
bli av väsentligt värde för praktisk hälso- och sjukvård. Ä andra sidan underströk
kommittén betydelsen av specifika medicinska identitetskort och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 19

liknande
handlingar för särskill sårbara grupper, t. ex. diabetiker, epi-leptiker och
bärare av s. k. pace-makers.

(vii) Kommhtén godkände ett förslag lUI resolution
om dentalhygien, vari bl. a. uttalas att icke-tandläkarutbildad personal, t.
ex. tandsköterskor och tandhygienister, borde användas i den förebyggande
verksamheten.

(viii) Kommittén beslöt att hos ministerkommittén
hemställa om bemyndigande alt företa en studie över utvecklingen, inkl.
rollfördelning och ansvar, inom olika paramedicinska yrkeskategorier. Vidare
hemställde kommittén hos ministerkommittén att om möjligt följande ämnen
skulle bli föremål för ett fördjupat studium inom hälsovurdskom-mitlén,
nämligen

a) barnolycksfall som ett hälsovårdsproblem (en
uppföljning av lidigare verksamhet),

b) organisation av förebyggande mentalhälsovård,

c) den interna strukturen på sjukhus,

d) olika
typer av sjukhus och sjukhusgrupper.

(ix) Ett inom kommittén utformat förslag till avtal
rörande transport av lik öppnades för undertecknande i oktober.

5.
Arbetsmarknadsfrågor

Ministerkommittén behandlar sedan 1971 ett förslag
iHl konvention för alt reglera migrerande arbetares förhållanden. Framsteg har
gjorts men arbetet har gått långsamt på grund av vissa motsättningar mellan
utvandrar- och invandrarländerna. Vid den rådgivande församlingens session i
september 1973 antog församlingen rekommendation 711 (1973), vari
ministerkommittén uppmanas att skyndsamt slutbehandla frågan om nämnda konvention,
samt rekommendation 712 (1973) och resolution 551 (1973) om migrerande
arbetares integrering i mottagarländerna.

Ministerkommittén påbörjade under år 1973
behandlingen av fyra resolutionsutkast rörande migration och arbetsmarknad,
nämligen om lika behandling av migrerande arbetare och mottagarlandets egna medborgare,
om återförening av migrerande arbetares familjer, om enhetliga krav på
yrkeskvalifikationer för bUmekaniker samt om en skolgångsjournal för
migrerande arbetares barn. Läsåret 197273 inleddes Europarådets stöd åt
försök med specialklasser i bl. a. Sverige för att metodiskt studera och
förbättra integrationen av migrerande arbetares barn i nya skolsystem.

En särskild studie påbörjades som avser invandrares
likabehandling med mottagarlandets medborgare inom områdena yrkesvägledning
och yrkesutbildning, omskolning och återanställning.

På arbetsmUjöområdet antogs en rekommendation om
tillverkning av detektorer för mätning av luftens egenskaper på
arbetsplatserna. Studier ägnades nedbringandet av antalet arbetsolycksfall och
fall av yrkessjukdomar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 20

6.
MJljövårdsfrågor

u)
Resolutioner som antagits av ministerkommittén

i)
Reglerna för European Diploma

Resolution (73) 4, som antogs den 19 januari 1973,
ändrar de tidigare reglerna för tilldelning av European Diploma och inför bl.
a. en ny kategori av landskap som kan tilldelas diplomet. Diplomet kan nu tilldelas
ett landskap på grund av dess sociala och rekreationsmässiga funktion.

ii)
Skydd av kustområden

1 resolution (73) 29, som antogs den 26 oktober
1973, rekommenderas medlemsstaterna att vidta förebyggande åtgärder för att
förhindra all kustområden viltrar sönder och förstörs. Resolutionen framhåller
vidare bl. a. atl allmänheten bör garanteras tillgång till kusterna.

iii)
Landsskapsskydd

1 resolution (73) 30, som antogs den 26 oktober
1973, föreslås bl. a. att åtgärder för att skydda landskap skall harmoniseras
på europeisk nivå.

i
v) Fåglar i behov av särskilt skydd i Europa

I resolution (73) 31, som också antogs den 26
oktober 1973, rekommenderas medlemsregeringarna att förstärka sina legala och
administrativa åtgärder för att fåglar och deras boplatser skall tillförsäkras
ett ökat skydd. Det konstateras att det finns 58 fågelarter i Europa som är i
behov av särskilt skydd och att speciell uppmärksamhet bör ägnas vissa flyttfågelarter.

Il)
1973 ärs miljöministerkonferens

Europarådets första miljöministerkonferens hölls i
Wien den 2830 mars 1973 på inbjudan av den österrikiska regeringen.
Konferensen behandlade följande frågor:

planläggning och användning av den naturliga
miljön, inklusive friluftsområden

bevarande av vilt och områden av vetenskapligt
värde

utbildning och information rörande mUjövård

Konferensen antog tre resolutioner på nämnda
områden och en fjärde resolution rörande inbjudan till en andra
mUjöministerkonferens i Bryssel.

c)
Naturvårdskommittén

Under året genomförde kommittén en studie över de
lagstiftningsåtgärder som medlemsstater vidtagit eller planerar i syfte att
skydda kustområdena. Kommittén slutförde även en studie rörande fåglar i behov
av speciellt skydd i Europa. I december hölls en konferens i Paris på franska
regeringens initiativ för alt diskutera en europeisk organisation för
naturparker och -reservat.

Den expertkommitté som tillsatts för att utarbeta
en konvention rörande skydd mot förorening av internationella sötvatten
beräknades vara klar med sitt arbele under våren 1974.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Skr.
1974:131 21

d)
Luftvårdskommittén

Luftvårdskommittén slutförde under året fyra
jämförande studier över åtgärder för att reducera föroreningar från olika typer
av industrier.

e)
Informationscentralen för naturvårdsfrågor

Informationsverksamheten bedrevs under året i
sedvanliga former. Vidare upptogs frågan om en omorganisation av
informationscentralen och klarare riktlinjer för dess verksamhet. För ändamålet
anlitades en organisationskonsult, som utarbetat ett förslag till
omorganisation och förändringar av centralens arbetsuppgifter.

7.
Kommun-, region- ocb planfrågor

a)
Kommittén för samarbete i kommunala och regionala frågor

Kommittén handlägger frågor som rör lokala och
regionala organ eller hänger samman med regionalpolitiken, särskUt vad gäller
förhållandet mellan statiiga och kommunala organ.

Kommittén bistår ministerkommittén och Europarådets
övriga organ i frågor av lokalt och regionalt intresse. Kommittén fungerar även
som elt samarbetsorgan mellan medlemsländernas regeringar för utbyte av
information och erfarenhet kring den lokala självstyrelsen.

Kommittén har tre arbetsgrupper, en för frågor
rörande den lokala och regionala strukturen, en för kommunemas ekonomi samt en
för frågor kring glesbygdskommunemas problem. Sverige var under 1973
representerat i såväl kommittén som de tre arbetsgmpperna.

Arbetsgmppen för frågor rörande den regionala och
kommunala strukturen sammanträdde i Palermo den 46 juni 1973.

Arbetsgruppen för kommunernas ekonomi sammanträdde
i Strasbourg den 2021 mars och den 1718 december 1973.

Arbetsgmppen
för frågor om glesbygdskommunernas ekonomiska och sociala utveckling
sammanträdde i Strasbourg den 2022 juni 1973.

Kommittén
höll sitt sjunde plenarmöte i Strasbourg den 2225 oktober 1973. Vid mötet
diskuterades bl. a. kommunal samverkan i gränsområden, regionala
obalansproblem samt kommunalekonomiska frågor. Dessutom behandlades jämförande
studier i fråga om förändringar i kommunindelnmgen, samarbete mellan kommuner
samt kommunal demokrati. Sverige svarar för utformningen av den enkät som
Europarådet gör rörande den kommunala demokratin.

b)
Andra europeiska planministermötet

Andra europeiska planministermötet ägde rum i La
Grande Mötte, Frankrike, den 2527 september 1973. 1 mötet deltog företrädare
för 15 av Europarådets 17 medlemsstater.

Vid mötet diskuterades bl. a. transporter ooh
regional planering, framtidsbedömningar och regional planering samt kartografi
och regional planering.

En
allmän resolution om det europeiska samarbetet i planfrågor antogs

s. 22 Kontrollera mot PDF

Skr. 1974:131 22

samt
särskilda resolutioner rörande de ämnen som behandlades vid mötet.

Beslut fattades om att nästa europeiska
planministermöte skall hållas år 1975 eller 1976 i Italien. Kommittén för
förberedande av planministermötet fick i uppdrag att förbereda det tredje
planministermötet samt att fortsätta arbetet med de frågor som behandlats i
resolutionerna.

8.
Övrigt

a)
Expertkommittén för djurskydd

Kommittén fortsatte under året sitt arbete med
utformningen av elt förslag till en konvention för skydd av djur inom
animalieproduktionen.

b)
Europarådets budget

Europarådets totala driftsbudget för år 1973
belöpte sig till FF 81302 000. Det svenska bidraget utgjorde FF 1 931400 (omkr.
1 900 500 kr.).

I november 1973 faststäUdes budgeten för 1974 till
totalt FF 91 694 400 och Sveriges bidrag till FF 4 143 000 (omkr. 4 101 000
kr.).

HAItCUSBOKTR.STOCKHOU11174 740413

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.