Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret

1974 · 41 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:135, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl,
Maj:ts proposition nr 135 år 1974 Prop. 1974:135

Nr 135

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
organisationsfrågor m.m. rörande försvaret; given den 25 oktober 1974.

Kungl. Maj:l vill härmed, under
åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden,
föreslå riksdagen all bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

ERIC HOLMQVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås vissa
organisationsförändringar beträffande myndigheter på lägre regional och lokal
nivå inom krigsmakten. Förslagen innebär beträffande armén bl. a. att
försvarsområdesstaberna inom de försvarsområden som ännu inte har berörts av
pågående omorganisation integreras med vardera ett fredsförband inom
försvarsområdet. 1 samband därmed förs mobiliseringsverksamhelen samt lednings-
och samordningsansvaret för förvaltningstjänsten inom försvarsområdet med
vissa undantag över till den sammanslagna myndigheten.

I propositionen föreslås också att
fredsorganisationen på Golland ändras på så sätt att det mobiliserings- och
förvaltningsansvar som f. n. åvilar cheferna för arméförbanden i Visby förs
över till chefen för Gotlands militärkommando. Vidare föreslås att arméns
fredsorganisation i Skövde ändras så att Göta trängregementes (T 2:s)
kasernetablissement avvecklas och att förbandet samlokaliseras med Skaraborgs
regemente (P 4) saml att trängtruppernas kadett- och aspirantskola
omlokaliseras från Linköping till Skövde.

1 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 135

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135

Utdrag av protokollet över försvarsärenden hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 25 oktober 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för försvarsdepartementet,
statsrådet Holmqvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret oeh anför.

Inledning

I februari 1967 tillsattes
försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) för att bl. a. utreda omfattningen
och arten av lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation.

I juni 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt
överbefälhavaren atl i samråd med FFU och under medverkan av
försvarsgrenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter och
försvarets rationaliseringsinstitut samordna pågående och planerade utredningar
om krigsmaktens organisation m. m. i lägre regional instans.

1 december 1971 uppdrog Kungl.
Maj:t vidare åt överbefälhavaren att i samråd med försvarets
rationaliseringsinstitut lämna förslag till och vidta de åtgärder som behövs
för att under perioden 1972/731976/77 minska antalet anställda inom
krigsmakten. 1 uppdraget förutsattes att personalminskningarna skulle ske bl.
a. genom att organisationen i lägre regional och lokal instans ändrades.

1 december 1971 redovisade
överbefälhavaren bl.a. resultaten av dittills gjorda försök och överväganden
med anledning av uppdraget rörande organisationen m. m. i lägre regional
instans. Överbefälhavaren föreslog vidare principer för inriktningen av det
fortsatta arbetet och tidsplan för detta arbete.

Som bakgrund för sina principiella
överväganden och förslag anförde överbefälhavaren att nuvarande former för
lägre regional ledning inte i och för sig motiverade några genomgripande
förändringar. För att underlätta samverkan med civila myndigheter i regional
instans borde dock ytterligare samordning av geografiska ansvarsområden m. m.
eftersträvas. Med hänsyn till bristen på aktivt befäl i krigsorganisationens

' Utredningsman f. d.
landshövdingen Eric Wesström intill den 1 januari 1972 och därefter
riksdagsmannen Gunnar Gustafsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 3

stridande förband borde vidare personal fördelas om från
staber till dessa förband. Beträffande fredsverksamheten borde ökad
rationalitet och minskade kostnader eftersträvas. I fredsorganisationen borde
dessutom personal fördelas om till förmån för utbildningsverksamheten. Staber
på lägre regional nivå som i fredsorganisationen innehåller del av krigsorganisationen
borde därför så långt möjligt organisatoriskt samordnas med fredsförband.

Överbefälhavaren föreslog vidare
bl. a. att studie- och försöksverksamheten rörande arméns fredsorganisation
skulle bedrivas .så att underlag togs fram för att i två etapper med början den
1 juli 1973 samordna vissa försvarsområdesstaber och regementen, varvid elva
eller tolv fristående fredsadministrationer skulle kunna avvecklas med åtföljande
personalminskning. 1 en tredje etapp med början senast den 1 juli 1975 borde
organisationsförändringar kunna ske inom återstående försvarsområden.

De väntade
organisationsförändringarna på lägre regional och lokal nivå beräknades medföra
atl antalet anställda skulle kunna minskas med ca 700 under perioden
1972/73-1976/77. Inom armén beräknades dessutom ca 200 militära tjänstemän
kunna föras över från mobiliserings-och förvaltningsorganisationen lill främst
utbUdningsverksamhet. För att rationaliseringsvinsten skulle kunna uppnås måste
dock enligt överbefälhavaren medel under samma period ställas tiU förfogande
för att bygga ut förråd m. m. Detta investeringsbehov specificerades närmare i
samband med att överbefälhavaren i februari 1972 redovisade de åtgärder som
krävs för att uppnå de personalminskningar som förutsattes i Kungl. Maj:ts
tidigare nämnda beslut i december 1971.

Vid anmälan av prop. 1972:45
lämnade min företrädare en redogörelse för de riktlinjer som har meddelats för
det fortsatta utredningsarbetet rörande krigsmaktens organisation i lägre
regional instans. Han anförde därvid bl. a. att han allt efiersom resultaten av
pågående och planerad studieverksamhet redovisas avsåg att föreslå Kungl. Maj.t
att förelägga riksdagen förslag beträffande erforderliga
organisationsförändringar. Riksdagen (FöU 1972:15, rskr 1972:184) hade inle
något att erinra mot delta.

1 prop. 1973:75 föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att bl.a. godkänna vissa förslag avseende omorganisation av
myndigheter inom armén och marinen. Förslagen som skulle genomföras i två
etapper med början den 1 juli 1973 resp. den 1 juli 1974 föranledde inte någon
erinran från riksdagen (FÖU 1973:l4,rskr 1973:170).

Genom beslut i december 1973 har
Kungl. Maj.t reviderat sitt uppdrag lill överbefälhavaren att minska antalet
anstäUda inom krigsmakten. Beslutet innebär att en neltominskning av antalet
anställda inom krigsmakten om minst 3 900 skall genomföras under perioden
september 1972-seplember 1979 genom organisationsförändringar i bl. a. lägre
regional och lokal instans.

FFU har i januari 1974 överlämnat
ett delbetänkande (Ds Fö 1974:1) med förslag tiU ändringar av
fredsorganisationen på Gotland.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 4

Överbefälhavaren har i februari
1974 lämnat förslag rörande organisation av de lokala och lägre regionala
myndigheterna inom armén.

På uppdrag av mig har FFU i mars
1974 avgett yttrande över en av chefen för armén upprättad
fredsorganisationsplan i de delar den berör fredsorganisationen i Skövde.

I prop. 1974:50 (FöU 1974:25, rskr
1974:270) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen all godkänna vissa förslag
till organisationsförändringar beträffande flygvapnets myndigheter. Vid anmälan
av denna proposition anförde jag bl. a. att jag senare avsåg föreslå Kungl.
Maj:t att förelägga riksdagen förslag beträffande de organisationsförändringar
som kan föranledas av överbefälhavarens och FFU:s förslag belräffande armén.
Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135

Sammanslagning av färsvarsområdesstaber och fredsförband
inom armén m. m.

Nuvarande ordning

Sverige är i militärterrioriellt
hänseende indelat i 27 försvarsområden vars gränser i princip sammanfaller med
länsgränserna. 1 fred har vissa försvarsområden gemensam chef och stab. Tre
försvarsområdesstaber är integrerade med och har gemensam chef med
kuslartilleriförsvar. Riksdagen (prop. 1973:75, FöU 1973:14, rskr 1973:170)
har fattat beslut om omorganisation av armémyndigheterna inom tio av
försvarsområderna. Beslutet innebär bl. a. att rnobiliseringsverksamheten inom
försvarsområdena centraliseras till ett förband inom försvarsområdet. Försvarsområdets
och förbandets stabs- och förvaltningsorgan integreras och chefen för den
sammanslagna enheten, försvarsområdesförbandet, ges uppgifter som tidigare har
åvilat såväl försvarsområdesbefälhavare som regementschef. Förbandschefen får
dessutom ett samordnings- och ledningsansvar för verkställande förvaltning
inom försvarsområdet och direkt ansvar för sådan förvaltning inom garnison med
mer än ett förband. Dessutom bildas till följd av beslutet ytterligare ett
försvarsområde (fo 17). Följande redovisning avser de organisatoriska
förhållandena inom de försvarsområden som ännu inte har organiserats om.

Under vederbörande
militärbefälhavare skall försvarsområdesbefäl-havare planlägga och leda
samordningen av markbevakning och markförsvar samt annan markoperativ
verksamhet inom försvarsområdet, planlägga och genomföra mobilisering av de
krigsförband för vilka han är mobiliseringsmyndighet och i övrigt samordna
mobiliseringsverksamheten inom försvarsområdet samt förbereda och genomföra
repetitionsutbildning med de krigsförband - främst lokalförsvarsförband - som
i krig avses bli underställda honom för uppgifter inom försvarsområdet. Det
åligger vidare försvarsområdesbefälhavaren att bl. a. samordna krigsmaktens
verksamhet inom försvarsområdet, att samordna denna verksamhet med den som
bedrivs av övriga myndigheter och institutioner inom totalförsvaret, att
planlägga och genomföra verksamhet rörande taktik, organisation, utrustning och
personal som hänger samman med mobiliseringsverksamhet och utbildning som han
leder samt att leda hemvärnet och den frivilliga försvarsverksamheten inom
försvarsområdet.

För att lösa dessa uppgifter har
försvarsområdesbefälhavaren till sitt förfogande en försvarsområdesstab
(fo-stab) samt resurser för den förvaltning som hänger samman med
mobiliseringsansvaret. Stabernas organisation varierar något med hänsyn till
de lokala och operativa förutsättningarna för försvarsområdet. Vid de flesta
staber finns 70-90 anställda, varav elt tjugotal militära och civilmilitära
tjänstemän.

Den lokala ledningsnivån utgörs i
fredstid inom armén av chefer för fredsförband (regementen, kårer) och
utbildningsanstalter. Chefen för elt

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 6

fredsförband har som primära uppgifter atl producera
krigsförband, dvs. grundutbilda vämpUktiga, samt att planlägga och genomföra
mobilisering av de krigsförband, främst brigad- och fördelningsförband, för
vilka han är mobUiseringsmyndighel samt att förbereda och genomföra
repetitions-utbildning av dessa förband. Med hänsyn härtUl är ett normalförband
organiserat med stab, grundutbUdningsbataljon(er),
repetitionsutbild-ningsförband (del av året) samt en förvaltningsorganisation
som är dimensionerad för att understödja såväl utbUdning som mobiliseringsverksamhet.
Beroende på utbildningsomfång och mobiliseringsansvar m. m. varierar förbandens
detaljorganisation sinsemeUan. Antalet tjänster vid ett genomsnittsförband kan
uppgå till ca 200 militära och ca 150 civila. Av de militära tjänsterna ingår
etl 30-tal i stabs- och förvaltningsorganisationen. Principorganisationen för
försvarsområdesstab och för fredsförband framgår av en sammanställning som
torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Överbefälhavarens förslag

Överbefälhavarens förslag bygger på
förslag som på uppdrag av honom har utarbetats av chefen för armén. Som
bakgrund till sina förslag anför överbefälhavaren att de bedömningar av
strategisk och operativ natur som har legal tUl grund för utformningen av vår
nuvarande ledningsorganisation i huvudsak alltjämt gäller. Organisationen
måste även i fortsättningen utformas så att övergången från freds- tUl krigsförhållanden
blir enkel och säker vid såväl staber som förband. Chefer med staber på lägre
regional nivå bör enligt överbefälhavarens mening så långt resurserna medger
tiU del finnas organiserade i fred och därvid i enlighel med Kungl. Maj:ts
direktiv organisatoriskt samordnas med fredsförband för att uppnå minskade
kostnader för fredsorganisationen.

Beträffande
mobiliseringsverksamheten och därmed sammanhängande förvaltning pekar
överbefälhavaren på atl ett utpräglat värnpliktsförsvar för atl fylla sin
funktion som en verksam komponent i en fredsbevarande säkerhetspolitik kräver
att omvärlden har tiUtro till dess förmåga att även under svåra förhållanden genomföra
mobilisering enligt uppgjorda planer. För detta krävs bl. a. att ett
tillräckligt antal mobiliseringsmyndigheter finns organiserade i fredstid. Vid
brist på ledningsresurser bör enligt överbefälhavarens mening Skåne, Gotland,
Norrbotten och östra Mellansverige prioriteras före övriga områden.

Efter dessa allmänna synpunkter går
överbefälhavaren över till sina förslag avseende den framtida organisationen
inom de försvarsområden som inte har berörts av tidigare etapper i nu aktuell
omorganisation men avses bli omorganiserade med början den 1 juli 1975. Med de
avsteg som enligt hans mening är nödvändiga av operativa skäl, bygger
överbefälhavaren därvid på de organisatoriska principer som har tUlämpats
under föregående etapper av omorganisationen av armé myndigheter i lägre
regional och lokal instans.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 7

Inom de delar av Södra militärområdet som ännu inte
har berörls av omorganisationen, nämligen Skåne och Blekinge, anser överbefälhavaren
att det med hänsyn tiU Skånes utsatta läge förutom staberna för Malmö
försvarsområde (fo 11) och Kristianstads försvarsområde (fo 14) i
fortsättningen bör finnas ett tredje ledningsorgan som är delvis organiserat i
fred och har kapacitet att i ett tidigt skede efter förstärkning leda rörlig
strid med främst pansarbrigader. Detta tredje ledningsorgan bör enligl
överbefälhavarens mening vara en fördelningsstab som organisatoriskt knyts tUl
elt fredsförband. Personal som ingår i den i fred uppsatta delen av staben
förutsätts samtidigt tjänstgöra i förbandets utbUdningsorganisation.

I Skåne finns f. n. åtta mobUiseringsmyndigheter ur
armén. Från operativ synpunkt och med hänsyn till fredsekonomiska faktorer
anser överbefälhavaren sig kunna acceptera att antalet mobiliseringsmyndigheter
för arméförband i Skåne minskas lill tre.

Mot bakgrund av dessa överväganden föreslår
överbefälhavaren att Södra skånska regementet (P 7) i Ystad/Revtngehed blir
försvarsområdesförband i fo 11 varvid nuvarande försvarsområdesslab i Malmö
kan utgå Det återstående förbandet inom försvarsområdet, Skånska luftvärnsregementet
(Lv 4) i Malmö, föreslås bli utbUdningsförband utan mobiliseringsansvar och
bör hänvisas till P 7 för viss verkställande förvaltning.

Överbefälhavaren anser vidare att Lv 4 och det
fredsorganiserade ledningsorganet för Malmö marina bevakningsområde bör
samordnas så långl det är praktiskt.

Inom fo 14 bör enligt överbefälhavarens mening
Norra skånska regementet (P 6) i Kristianstad bU försvarsområdesförband medan
Wen-des artilleriregemente (A 3) i Kristianstad blir utbildningsförband utan
mobUiseringsansvar och hänvisas tUl P 6 för verkställande förvaltning.

Det tredje brigadproducerande förbandet i Skåne,
Skånska dragonregementet (P 2) i Hässleholm, föreslås av operativa skäl få en
organisation som innehåller en fredsorganiserad stomme tiU fördelningsstab. P
2 bör enligl överbefälhavaren ges mobiliseringsansvar för vissa pansar- och
etappförband m. m. Skånska trängregementet (T 4) i Hässleholm bör enligt
överbefälhavaren organiseras som utbildningsförband utan mobiliseringsansvar
och hänvisas till P 2 för verkställande förvaltning.

Överbefälhavaren föreslär inga förändringar
beträffande organisationen för ledning av Blekinge försvarsområde (fo 15) som
f. n. har gemensam stab och förvaltning med Blekinge kustartilleriförsvar (BK).

Inom Västra militärområdet har myndigheterna inom
Skövde försvarsområde (fo 35) organiserats om med början den 1 juli 1974. Med
början den 1 juli 1975 föreslås armémyndigheterna inom Göteborgs och Bohus samt
Hallands försvarsområde (fo 32/31) och Älvsborgs försvarsområde (fo 34) bli
omorganiserade. Fo 32/31 har f.n. gemensam stab och förvaltning med Göteborgs
kustartilleriförsvar (GbK). Överbefälhavaren anser att fo 31 :s knytning tUl
GbK/fo 32 bör upphöra och att försvarsområdet i stället bör ledas från Hallands
regemente (1 16) i

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 8

Halmstad varvid större överensstämmelse mellan freds- och
krigsorganisation uppnås. 1 16 blir därmed försvarsområdesförband och bör ges
en organisation som är anpassad till försvarsområdets storlek och uppgifter.
För att säkerställa sambandet mellan brigadproduktion och mobiliseringsansvar
bör enligt överbefälhavarens mening Bohusläns regemente (1 17) i Uddevalla
behålla fackmässigt mobiliseringsansvar för i första hand de brigader som
utbildas vid regementet. För att rationellt utnyttja den ledningskapacitet som
därvid måste finnas vid 1 17 bör mobiliseringsansvaret utsträckas tUl att
omfatta även förband inom norra delen av Älvsborgs försvarsområde (fo 34).
Vidare bör samverkan inom förvaltningssektorn så långt det är lämpligt äga rum
mellan marina enheter i norra Bohuslän och 1 17.

Det återstående arméförbandet inom
fo 32, Göta luftvärnsregemente (Lv 6) i Göteborg, bör organiseras som
utbildningsförband utan mobiliseringsansvar och hänvisas till GbK/fo 32 för
viss verkställande förvaltning.

Beträffande fo 34 föreslår
överbefälhavaren att Älvsborgs regemente (115) i Borås blir försvarsområdesförband
varvid nuvarande försvarsområdesstab i Vänersborg kan utgå.

Inom Östra militärområdet har
Linköpings (fo 41), Stockholms (fo 44) och Vaxholms (fo 46) försvarsområden
ännu inte berörts av den nu aktuella omorganisationen. Fo 46 har f. n. gemensam
stab och förvaltning med Stockholms kustarlilleriförsvar (SK).

Beträffande fo41 föreslår
överbefälhavaren att Livgrenadjärregemen-tet (1 4) i Linköping integreras med
försvarsområdesstaben där och att övriga förband i Linköping, Svea artilleriregemente
(A 1) och Svea trängregemente (T 1), organiseras som utbildningsförband utan
mobiliseringsansvar och i förvaltningshänseende hänvisas tUl 1 4.

Inom fo 44 är enligt
överbefälhavaren de territoriella problemen större än i övriga försvarsområden.
Bl. a. kräver riksledningens skydd, kuppför-svarsproblematiken och frågor
rörande utrymning omfattande arbetsinsatser och förberedelser i fred.
Beredskapskrav och etl stort kontaktbehov med civila myndigheter och
institutioner motiverar att försvarsområdets ledningsorgan är lokaliserade tiU
Stockholms centrala delar. Överbefälhavaren anser vidare alt förutsättningen
för att försvarsområdesbefälhavaren i fo 44 effektivt skall kunna leda
kuppförsvar är all han även direkt leder mobiliseringen av de stridskrafter som
i första hand avses bli insatta i Stockholmsområdet.
Försvarsområdesbefälhavaren i fo 44 bör aUtså enligl överbefälhavaren även i
fortsättningen vara mobiliseringsmyndighet. För att minska antalet
administrationer bör därvid staben för fo 44 integreras med Livgardesskvadronen
med Stockholms stabskompani (Kl). För att uppnå större rationalitet i
mobiliseringsverksamheten föreslår överbefälhavaren vidare att den styrka som
fo 44 f. n. mobiliserar ökas och att det mobiliseringsansvar som f. n. åvUar
Svea livgarde (1 1) i Kungsängen, Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3) i
Norrtälje och Svea ingenjörregemente (Ing 1) i Södertälje fördelas på andra
mobiliseringsmyndigheter. 1 1, Lv 3 och Ing 1 organiseras därvid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 9

som utbildningsförband och hänvisas till
försvarsområdesförbandet K 1 för viss verkställande förvaltning. Med hänvisning
tiU sin principiella inställning att gränserna för försvarsområde och län i
stort bör stämma överens föreslår överbefälhavaren vidare att fo 46 och SK
skiljs och att fo 46 i fred och krig uppgår i fo 44. SK avses dock behålla
nuvarande mobiliseringsansvar.

Inom Bergslagens militärområde
återstår att omorganisera myndigheterna inom Örebro försvarsområde (fo 51).
Överbefälhavaren föreslår att staben för fo 51 integreras med Livregementets
grenadjärer (1 3).

Nedre Norrlands militärområde har i
sin helhet omfattats av lidigare omorganisationsförslag.

Inom Övre Norrlands militärområde
återstår att omorganisera de armémyndigheter som ligger inom Bodens samt
Jokkmokks (fo 63/65), Kiruna (fo 66) samt Kalix (fo 67) försvarsområden.

På grund av det behov av
ledningsberedskap i fred och mobiliseringssäkerhet som av strategiska och
operativa skäl bör tillgodoses i Norrbotten är det enligt överbefälhavaren
nödvändigt att det utöver försvarsområdesstaben för fo 63/65 i Boden redan i
fred finns två delvis krigsorganiserade staber med kapacitet att leda
markstridsförband inom området. Överbefälhavaren anser därför att det även i
fortsättningen bör finnas en stab i Kiruna oeh en i Kaäx och att dessa staber
skall ha kapacitet atl i krig leda underställda förband på det sätt som gäller
för rörliga staber pä denna nivå. Staben för fo 66 i Kiruna och arméns
jägarskola bildar i praktiken redan ett försvarsområdesförband och
överbefälhavaren föreslär därför att myndighetens inre organisation, med de
modifieringar som utbildningskontingentens storlek föranleder, anpassas till
den som tillämpas vid övriga arméförband av denna typ. För att säkerställa
ledningen av mobilisering inom försvarsområdet med dess speciella karaktär bör
förbandet vara mobiliseringsmyndighet.

För att säkerställa ledningen av
mobilisering och strid inom fo 67 bör även försvarsområdesstaben i Kalix vara
mobiliseringsmyndighet. Stabens organisation bör anpassas till den som gäller
för stabsdelen vid försvarsområdesförband.

Beträffande fo 63/65 föreslår
överbefälhavaren att fo 65 ulgår i fred och krig och inordnas i fo 63. Med
hänsyn till de starka bindningarna till fasta artilleriförband och övriga
försvarsåtgärder av stor betydelse finner han del vidare lämpligt att Bodens
artilleriregemente (A 8) blir försvarsområdesförband inom fo 63.

Beträffande antalet
mobiliseringsmyndigheter inom fo 63 anför överbefälhavaren att en minskning
från nuvarande sex till en skulle medföra alt mobiliseringssäkerhelen blir
alltför låg med hänsyn till de särskilda krav som måste ställas inom detla
område. Härtill kommer den omfattande förvaltningen inom Bodens garnison. Överbefälhavaren
föreslår därför att förutom A 8 även Norrbottens regemente (I 19) blir mobiliseringsmyndighet.
Härigenom säkerställs också sammanhanget mellan ansvaret för brigadproduktion
och mobilisering samt krigsförbandens krigs-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 10

uppgifter i gränsområdet. Inom Bodens garnison bör för
övrigt enligt överbefälhavarens mening en långt driven samordning ske på så
sätt att Bodens ingenjörkår (Ing 3) och arméns helikopterskola (HkpS) i
förvall-ningshänseende hänvisas till A 8 medan Norrlands signalbataljon (S 3)
hänvisas till I 19. HkpS bör dock även fortsättningsvis beträffande
flygmateriel i vissa sammanhang hänvisas till Norrbottens flygflottilj (F 21) i
Luleå. Norrbottens pansarbalaljon (P 5) bör enligt överbefälhavaren ingå som
bataljon 1119. Ing 3 och S 3 organiseras härvid om till utbildningsförband
utan mobiliseringsansvar.

Luleå luftvärnskår (Lv 7) föreslås
bli omorganiserad lill utbildningsförband utan mobiliseringsansvar och
hänvisas till A 8 för viss verkställande förvaltning.

Sammanfattningsvis innebär
överbefälhavarens förslag att försvarsområdesstaberna i Malmö och Vänersborg
dras in varvid stabernas tidigare ledningsfunktioner utövas från Ystad resp.
Borås. Inom övriga försvarsområden som nu är aktuella ligger
försvarsområdesstaberna inom samma ort som de förband staberna föreslås bli
integrerade med.

Överbefälhavaren redovisar
slutligen sin grundsyn belräffande en framtida, mera genomgripande samordning
av krigsmaktens resurser och anmäler att han senare kommer att lägga fram
förslag om samordning av resurser inom garnison med förband ur olika
försvarsgrenar.

1 april 1974 har överbefälhavaren
redovisat en av chefen för armén utarbetad preliminär bedömning av den
personalminskning som kan uppnås inom armén när redan beslutade och nu
föreslagna organisationsförändringar i lägre regional och lokal instans helt
genomförts. Av redovisningen framgår att antalet civilanställda beräknas kunna
minskas med ca 700 som en direkt följd av omorganisationen och att behovet av
extra anställd personal dessutom kan minskas med 400-500 anställda genom s. k.
vardagsrationalisering och ambilionssänkningar. Dessutom beräknas
utbildningsverksamheten på sikt kunna tillföras ca 290 militära och civilmilitära
tjänstemän som tidigare har varit sysselsatta inom stabs-och
förvaltningsorganisationen.

Chefens för armén synpunkter

Från sina utgångspunkter hävdar
chefen för armén i sitt förslag lill överbefälhavaren i vissa stycken en annan
mening än den som överbefälhavaren har redovisat. Sålunda anser arméchefen med
hänsyn till bl. a. den samverkan som behövs med t. ex. länsstyrelsen och det
marina bevakningsområdet i Malmö att Lv 4 i Malmö bör ges försteg framför P 7
vid valet av försvarsområdesförband inom fo 11. Vidare bör enligt honom antalet
mobiliseringsmyndigheler i Skåne av fredsekonomiska skäl begränsas till två.
Ett alternativ med tre mobiliseringsmyndigheter, som enligl arméchefen borde
innebära atl förutom försvarsområdesförbandet Lv 4 även P 7 ges mobiliseringsansvar
inom fo 11, skulle medföra att fredsorganisationen blir mer än I milj. kr.
dyrare för år.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 H

Chefen för armén förslår dessutom
ändrade benämningar för vissa av de myndigheter som berörs av omorganisationen.
Livgardesskvadronen (Kl) föreslås efter integration med staben för fo 44 få
namnet Livgardets dragoner. Arméns jägarskola föreslås efter integration med
staben för fo 66 få namnet Lapplands jägarregemente (1 22). Vidare föreslås att
Luleå luftvärnskår (Lv 7) och Bodens ingenjörkår (Ing 3) i fortsättningen skaU
benämnas regementen.

Chefen för armén har vidare
utarbetat förslag till detaljorganisation för de myndigheter som omfattas av
överbefälhavarens förslag. Han har därvid utgått från de principer som
riksdagen (prop. 1973:75, FöU 1973:14, rskr 1973:170) har godkänt beträffande
myndigheter som har omorganiserats med början den 1 juli 1973 och den 1 juli
1974. Den föreslagna principiella organisationen för de olika huvudtyperna av
myndighet (försvar.sområdesförband, utbildningsförband med och utan mobiliseringsansvar
samt utbildningsförband som beträffande förvaltning hänvisas till annat
förband) framgår av en sammanställning som torde få fogas till
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.

Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande

Försvarets rationaliseringsinstitut
anser i sitt svar på överbefälhavarens samrådsremiss att denne anför en rad
mycket tungt vägande skäl för sina förslag. Institutet vill inte motsätta sig
överbefälhavarens förslag till organisationsstruktur i stort för de nu aktuella
myndigheterna.

Institutet säger sig dock i
avvaktan på en samlad kostnads- och lönsamhetsredovisning inte vara helt
övertygat om att organisationsstrukturen innebär den slutligt lämpligaste
samordningsgraden mellan berörda myndigheter och anser därför att förslaget
till organisation i Skåne och Norrbotten bör uppfattas som ett första steg i
riktning mot ytterligare samordning. Institutet anser dessutom att storleken av
de merkostnader som blir en följd av beslut i enlighet med överbefälhavarens
förslag till fördelning av mobiliserings- och förvaltningsansvar i Skåne och
Norrbotten samt organisation av försvarsområdesförband i Halmstad bör
redovisas. Institutet säger sig vidare i huvudsak kunna dela överbefälhavarens
grundsyn när det gäller samordning av krigsmaktens resurser. Institutet anser
dock att förutsättningarna för samordning av rutiner för förvaltning och
administration behöver studeras systematiskt. Resurserna för sådana studier bör
enligt institutet planeras in i försvarets rationalise-ringsplan.

Synpunkter beträffande de av
överbefälhavaren framlagda förslagen har förutom av chefen för armén och
försvarets rationaliseringsinstitut framförts av kommunstyrelserna för Malmö,
Hässleholms, Vänersborgs och Ystads kommuner samt - i vad avser den frivilliga
försvarsverksamheten inom fo 11 - även av hemvärnets centrala förtroendenämnd,
Riksförbundet Sveriges lottakårer, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund
och Överstyrelsen för Svenska röda korset.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 12

Departementschefen

Överbefälhavaren har lämnat förslag lill
organisationsförändringar vid vissa av arméns myndigheter i lägre regional och
lokal instans.

Förslaget innebär i stort att
försvarsområdesstaberna inom de försvarsområden som inte berördes av den
omorganisation, som riksdagen (prop. 1973:75, FöU 1973:14, rskr 1973:170)
tidigare har godkänt, med början den 1 juli 1975 samordnas med ett fredsförband
inom försvarsområdet. I samband härmed centraliseras mobiUseringsverksamheten
inom resp. försvarsområde med vissa undantag till den sammanslagna myndigheten,
försvarsområdesförbandet, som också får ett övergripande ansvar för
verkställande förvaltning inom försvarsområdet. De förband som inte omfattas av
samordningen med försvarsomrädesstaber blir i princip rena utbildningsförband
utan mobiliseringsansvar och får en organisation för stabstjänst och
förvaltning som är anpassad härtill. Norrbottens pansarbataljon (P 5) i Boden
föreslås dock bli inlemmad i Norrbottens regemente (1 19) som
utbildningsbataljon. 1 garnisonsorter med mer än ett förband blir
förvaltningsresurserna i stor utsträckning gemensamma för förbanden.

Av främst operativa skäl föreslår
överbefälhavaren avsteg från denna principiella organisation belräffande vissa
myndigheter i Skåne, på Västkusten och i Norrbotten. Sålunda bör inom
Kristianstads försvarsområde (fo 14) förutom försvarsområdesförbandet Norra
skånska regementet (P 6) även Skånska dragonregementet (P 2) i Hässleholm ges
mobiliseringsansvar. Inom nuvarande Göteborgs och Bohus saml Hallands försvarsområden
(fo 32/31) föreslås förutom Göteborgs kustartilleriförsvar med staben för
Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/fo 32) även Bohusläns regemente (1 17)
vara mobiliseringsmyndighet. Hallands försvarsområde (fo 31) bör enligt
överbefälhavaren skiljas från GbK/fo 32 och ledas från Hallands regemente (1
16) i Halmstad som alltså föreslås bli försvarsområdesförband.

Belräffande östra Mellansverige
föreslår överbefälhavaren bl. a. att Vaxholms försvarsområde (fo 46) skiljs
från Stockholms kustartilleriförsvar (SK) och i fred och krig går upp i
Stockholms försvarsområde (fo 44). SK avses dock behålla nuvarande
mobiliseringsansvar.

1 fråga om Norrbotten anser
överbefälhavararen atl det främst av operativa skäl redan i fred behövs tre
delvis krigsorganiserade staber med kapacitet att leda markstridsförband.
Förutom det föreslagna försvars-områdesförbandel inom Bodens försvarsområde (fo
63), Bodens artilleriregemente (A 8), och ledningsorganen för Kiruna och Kalix
försvarsområden (fo 66 resp. fo 67) förordas även Norrbottens regemente (I 19)
få behålla sitt mobiliseringsansvar. Överbefälhavaren föreslår dessutom att
Jokkmokks försvarsområde (fo 65), som f. n. i fred har gemensam chef och stab
med fo 63, uppgår i fo 63 i fred och krig.

Överbefälhavarens förslag innebär
vidare att försvarsområdesstaberna i Malmö och Vänersborg dras in och att deras
uppgifter i fortsättningen utövas av försvarsområdesförbanden Södra skånska
regementet (P 7) i Ystad/Revingehed resp. Älvsborgs regemente (1 1 5) i Borås.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 13

Beträffande organisationen i Skåne
hävdar chefen för armén för sin del att Skånska luftvärnsregementet (Lv 4) i
Malmö bör bh försvarsområdesförband i Malmö försvarsområde (fo 11). Han anser
dessutom att fredsekonomiska faktorer motiverar att antalet
mobiliseringsmyndigheter i Skåne begränsas till två.

Försvarets rationaliseringsinstitut anser atl
merkostnaderna för den av överbefälhavaren föreslagna organisationen i Skåne,
Halland och Norrbotten bör redovisas. Institutet framhåller dessutom alt
förslagen belräffande Skåne och Norrbotten bör uppfattas som ett första steg i
riktning mot en ytterligare samordning.

Enligt vad jag har inhämtat torde
nuvärdet av kostnadsskillnaderna under en tioårsperiod mellan den av
överbefälhavaren föreslagna organisationen i Skåne och den som förordas av
chefen för armén inte komma att överstiga 500 000 kr. medan nuvärdet av väntade
besparingar om P 2 inte ges mobUiseringsansvar har beräknats till 2,7 milj. kr.

Jag har vidare inhämtat att
nuvärdet av den besparing som skulle uppstå om 116 1 Halmstad organiserades som
utbildningsförband utan mobiliseringsansvar uppgår tUl ca 3,5 milj. kr. Om
förbandet ges mobiliseringsansvar blir nuvärdet av besparingen ca 1,6 milj.
kr. Beträffande organisationen i Norrbotten har jag inhämtat alt etl alternativ
med endast en mobiliseringsmyndighet i Boden skuUe medföra en besparing av 7,1
milj. kr. i nuvärde under en tioårsperiod. Om dessutom försvarsområdesstaben i
Kalix dras in skulle besparingen uppgå till 18 milj. kr. under samma period.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag och
delar hans uppfattning att de operativa kraven i de aktuella områdena motiverar
att avsteg görs från den organisation som från fredsekonomisk synpunkt skulle
vara lämpligast. Dessa avsteg bör dock begränsas till vad som med hänsyn till
beredskapskraven är oundgängligen nödvändigt och kostnaderna härför måste
vägas mol de behov som finns inom andra sektorer. Dessa avvägningar bör ske
fortlöpande, t. ex. i samband med pågående överväganden om arméns
utbildningsorganisation. Jag instämmer alltså delvis i försvarets
rationaliseringsinstituts uttalande att den nu föreslagna organisationen bör
ses som ett första steg mot en ytterligare samordning och kan under dessa
förutsättningar i stort biträda överbefälhavarens förslag till
organisationsförändringar inom armén liksom också hans förslag till fördelning
av mobiliserings- och förvaltningsansvaret. Jag anser emellerlid atl del stöd
som f. n. lämnas den frivilliga försvarsverksam-helen från staberna för fo 11 i
Malmö - inkl. hemvärns- och frivilligav-delnjngarna i Helsingborg - och fo 34 i
Vänersborg även i fortsättningen bör lämnas från dessa orter utan hinder av att
stabernas övriga verksamhet förläggs annorstädes.

Den personalminskning som kan
uppnås vid genomförande av nu framlagda förslag bör ske utan friställningar och
sålunda främst genomföras i samband med naturliga avgångar och i förening med
en effekiiv omplaceringsverksamhel. Jag finner det dessutom naturligt att
särskild hänsyn tas tiU de svårigheter som kan uppslå för speciellt äldre tjänste-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 14

män som i samband med omorganisationen erbjuds fortsatt
anställning på annan ort.

Jag avser att i annat sammanhang
återkomma lill frågan om att under anslaget Ärméförband: Anskaffning av anläggningar
anvisa de investeringsmedel som behövs under budgetåret 1975/76 för att de
förutsatta personalbesparingarna skall kunna genomföras. Jag förutsätter dock
att inga investeringar vidtas beträffande kasernetablissement vid förband som
kan komma att läggas ner som resultat av pågående överväganden rörande arméns
utbildningsorganisation. Jag avser föreslå regeringen att meddela föreskrifter
i detta avseende, om de organisationsförändringar jag här har förordat godkänns
av riksdagen.

Länsberedningen har i dagarna lagt
fram ett förslag till ändrad länsindelning beträffande bl. a. nuvarande
Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Förslaget innebär att de norra delarna
av Älvsborgs län och Göteborgs och Bohus län slås samman till ett län med
länstyrelse i Vänersborg, medan återstående delar av de båda länen som ett
Göteborgs län administreras från Göteborg.

Enligt min mening påverkar
länsberedningens förslag inte de ställningstaganden beträffande den fördelning
av mobiliserings- och förvaltningsansvar som jag tidigare har redogjort för.

De organisationsförändringar som
jag har förordat i det föregående bör genomföras med början den 1 juli 1975.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att
ta ställning tiU delaljorganisationen för de myndigheter som berörs av
föreliggande organisationsförslag. Jag avser därefter uppdra åt statens
avtalsverk att i den utsträckning som behövs förhandla om avtalsbara
anställnings- och arbelsvUlkor för personalen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

att godkänna de
organisationsförändringar inom armén som jag har förordat i det föregående.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 15

Fredsorganisationen på Gotland

Försvarets fredsorganisalionsutredning (FFU) har i januari
1974 överlämnat ett delbetänkande nr 10 (Ds Fö 1974:1) Förslag till ändringar
av fredsorganisationen på Gotland. Yttranden över betänkandet har avgetts av
överbefälhavaren efter hörande av försvarsgrenscheferna - försvarets
civUförvallning, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk,
värnpliktsverket, försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets fastighetsnämnd,
försvarets personalnämnd, luftfartsverket, statens personalnämnd, statens
planverk, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Gollands län, Gotlands kommun.
Landsorganisationen i Sverige (LO) genom Statsanställdas förbund.
Tjänstemännens centralorganisations statstjänste-mannasektion (TCO-S) och
Statstjänstemannens riksförbund (SR) genom ett gemensamt yttrande av Försvarets
civila tjänstemannaförbund, Plu-tonsofficersförbundet, Kompaniofficersförbundel
och Svenska officersförbundet samt Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO).

Inledning

Nu gällande provisoriska organisation på Gotland härrör
från ett förslag som år 1963 lades fram av 1960 års försvarsledningsutredning
och vars riktlinjer faststäUdes av 1964 års riksdag (prop. 1964:109, SU
1964:189, rskr 1964:362). Gotlands militärkommando utgör i enlighet med riksdagsbeslutet
en särskild ledningsorganisation inom Östra mUitärområdet med ett enhetligt
operativt befäl för mUitärkommandochefen och en integrerad stab för den
verksamhet som skall ledas från ön. Under fredstida förhållanden lyder dock
chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, i likhet med övriga marina chefer på
denna nivå, direkt under chefen för marinen i fråga om förbandsproduktion, som
inte är av operativ karaktär, samt under central förvaltningsmyndighet i fråga
om bl. a. fackmässig förvaltning av speciell materiel för marinen. I propositionen
angav min företrädare att överbefälhavaren borde få i uppdrag att "pröva
Gotlands kustartilleriförsvars slällning i förhållande till mUitärkommandochefen
och att lill Kungl. Maj:t inge därav betingade förslag". Statsutskottet
(SU 1964:189) hade inte något att erinra häremot och anförde att eventuella
ändringar beträffande mUitärkommandots framtida ställning borde bli beroende
av de erfarenheter som kan vinnas under provisoriet.

I juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt
överbefälhavaren att med beaktande av vad som hade anförts i prop. 1964:109 bl.
a. utreda frågan om förstärkning av Gotlands mUitärkommandostab och Gotlands
kustartilleriförsvars ställning i förhållande tUl militärkommandochefen.

1 prop. 1966:110 angav min
företrädare bl.a. att han ansåg det angelägel all undersöka möjligheterna tUl
en mera vittsyftande rationali-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 16

sering av ledningsorganisationen på Gotland. Han hänvisade
därvid till alt överbefälhavaren hade påbörjat en sådan undersökning och
dessutom föreslagil att militärkommandochefens ansvar och befogenheter skulle
fastställas provisoriskt. Riksdagen (SU 1966:189, rskr 1966:362) hade inget alt
erinra häremot.

Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1969 åt
överbefälhavaren att i samråd med FFU och under medverkan av vissa myndigheter
utöva samordnande ledning av pågående och planerade utredningar rörande
krigsmaktens organisation i lägre regional instans. Enligt FFU:s mening skulle
en undersökning av ledningsförhållandena på Gotland i och för sig kunna rymmas
inom ramen för detla uppdrag. Förhållandena på Gotland avviker emellertid
enligt utredningens mening från dem som råder inom områden av motsvarande
storlek på fastlandet och utredningen har därför vall att behandla härmed
sammanhängande frågor separat.

Nuvarande ordning m. m.

Ledningsorganisationen på Golland fastställdes genom
beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964:109, SU 1964:189, rskr 1964:362).
Beslutet innebär bl. a. atl Gotland ulgör ett militärkommando vars chef enligl
militärbefälhavarens för Östra mUitärområdet bestämmande leder försvaret av
militärkommandot. Han skall därvid bl. a. planlägga och leda samordningen av
markbevakning och markförsvar och annan operativ verksamhet inom
militärkommandot, leda mobiliseringsförberedelser och mobilisering vid
mUitärkommandots mobiliseringsmyndigheter, nämligen Gotlands regemente (P 18),
Gollands artillerikår (A 7), Gotlands kustartilleriförsvar (GK) och Bråvalla
flygflottilj (F 13). Han skall vidare leda utbildning inom de delar av
krigsmakten som är underställda honom utom sådan utbildning som chefen för
marinen leder saml enligl bestämmande av militärbefälhavaren för Östra
mUitärområdet leda underrättelse- och säkerhetstjänsten, upplysnings- och
personalvårdsverksamheten saml den mUitära hälso- och sjukvården inom mUitärkommandot.
MUitärkommandochefen lyder direkt under chefen för armén i fråga om sådan
verksamhet rörande utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal
som denne leder.

Chefema för P 18, A7, Gotlands
luftvärnsbataljon (Lv 2), GK och Ting-städe kustradiostation, chefer för
krigsförband enligl bestämmande av militärbefälhavaren för Östra militärområdet
samt hemvärnsområdeschefer är underställda chefen för Gotlands mUUärkommando.
Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar lyder dock inte under militärkommandochefen
i fråga om sådan verksamhet rörande utbildning, taktik, organisation,
utrustning och personal som chefen för marinen leder. Chefen för F 13 lyder
under militärkommandochefen i fråga om mobilisering av flottiljens enheter på
Gotland.

Till sitt förfogande har
militärkommandochefen en stab, militärkom-mandostaben, bestående av
stabsavdelning och fyra sektioner. Till militärkommandochefens förfogande står
vidare en förvaltningsorganisation

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 17

bestående av militärkonimandots tyg-, tygverkslads- och
intendenturför-valtningar samt byggnadskontor. Tillsammans har
militärkommandosta-ben och förvaltningarna, som samtliga är belägna i Visby, ca
247 anställda, varav ca 54 militära och civilmilitära tjänstemän.

I Visby ligger, förutom
militärkomniandostaben med förvaltningar, ävenP 18, A 7 och Lv 2.

Vid P 18 grundutbildas årligen ca
900 värnpliktiga i pansartjänst. Huvuddelen av dessa kommer från fastlandet.
Antalet helårsanställda vid regementet är ca 330, varav ca 195 militära och
civilniilitära tjänstemän. Antalet vakanser på tjänster för militär personal är
liksom vid övriga förband i Visby relativt stort.

P 18 disponerar i Visby ett
kasernområde och närövningsfält om tillsammans ca 1 200 ha. Härav är drygt
hälften domänmark som inte helt hänger samman med fältet i övrigt och inte är
användbar för pansarövningar. 1 Tingstäde 22 km från Visby har regementet ett
övnings- och skjutfält om ca I 080 ha. Dessutom disponerar regementet
tillsammans med övriga förband i Visby Tofta skjutfält om 2 300 ha. Tillgången
på mark understiger minimibehovet för övnings- och skjutfält. Chefen för armén
har därför föreslagit Kungl. Maj:t att ett nytt pansarövningsfält om 700 ha
anskaffas åt P 18 i närheten av Tofta skjutfält. Förslaget utreds f.n.

Byggnaderna är av skiftande ålder.
De äldsta byggdes under 1880-talet. Den nyaste kasernen byggdes år 1946. En
omfattande renovering av byggnadsbeståndet är planerad och delvis genomförd.
Planerat och bedömt behov av investeringar och större iståndsättningsarbeten
under 20 år uppgår till ca 60 milj. kr. i prisläge 1972/73.

Vid A 7 grundutbildas årligen
400-500 värnpliktiga. Liksom vid P 18 kommer huvuddelen av dessa från
fastlandet. Antalet helårsanställda uppgår till ca 225, varav ca 100 militära
och civilmilitära tjänstemän.

Vid Lv 2 grundutbildas årligen ca
240 värnpliktiga. Flertalet av de värnpliktiga kommer från fastlandet och
större delen utnyttjas inte för Gotiands krigsorganisation. Antalet helårsanställda
uppgår tiU ca 40, varav huvuddelen är militära tjänstemän.

A 7 disponerar tillsammans med Lv 2
ett kasernområde och närövningsfält om 100 ha i anslutning till Visby
tätbebyggelse samt, tillsammans med övriga förband i Visby, Tofta skjutfält.
Även här understiger tillgången på mark minimibehovet. Det bedöms uteslutet att
förvärva ny mark i anslutning lill närövningsfället.

Huvuddelen av byggnaderna är
uppförda under liden 1903-1910. En omfattande renovering av byggnadsbeståndet
är förutsatt i generalplanen. Planerat och bedömt behov av investeringar och
större iståndsättningsarbeten under 20 år uppgår till ca 30 milj. kr. i
prisläge 1972/73.

Från Visby administreras även
Bråvalla flygflottiljs detachement på Gotland (F 13 G). Arbetsplatser för viss
personal finns också på andra platser inom länet. Detachementets fredstida
uppgifter innefattar organisation och ledning av incidentberedskapen vid
stridsledningsförband pä Gotland, mobiliseringstjänst för och utbildning av
stridslednings- och

2 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 135

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 18

luftbevakningsförband för krigsorganisationen samt
utbildning av värnpliktiga under grundutbildning (ca 60 årligen) och frivillig
personal. Antalet anställda är ca 50, varav 18 militära tjänstemän. De
värnpliktiga förläggs och utspisas vid andra förband på ön.

1 Fårösund finns Gotlands
kustarlilleriförsvar med Gotlands kustar-tUlerikår (GK/KA 3). Vid KA 3 utbildas
bl. a. den trupp som skall ingå i kustarlilleriförsvarets krigsförband. Chef,
stab och förvaltningar är gemensamma för kustartilleriförsvaret och
kustartillerikåren. Grundutbildningskontingenten omfattar årligen 350400
värnpliktiga som till huvuddelen kommer från fastlandet. Antalet anställda uppgår
till ungefär 370, varav ca 130 militära tjänstemän. GK/KA 3 disponerar ett
kasernområde med anslutet närövningsfäll om 110 ha som i huvudsak är
tillräckligt. Ett tillräckligt stort övnings- och skjutfält disponeras ca 5 km
från kasernområdet. Några markproblem av betydelse finns inte.

Huvuddelen av byggnaderna är
uppförda åren 19391944. De två kasernerna samt matinrältningen är tämligen
nyrenoverade. Byggnadsbeståndet är som helhet i förhållandevis gott skick.
Utbildningsläger i form av s. k. ylterförläggning disponeras inom 10 km
avstånd.

GK/KA 3 är det största förelaget på
Gotland utanför Visby. Av centralorten Fårösunds 1 100 invånare är 800 för sin
utkomst beroende av GK/KA 3, som därför kan betecknas som helt avgörande för
Fårösund som ett levande samhälle.

KustartiUeriförsvaret och Fårösunds
samhälle samarbetar på många områden. Man har gemensam läkare och gemensamt
sjukhus; tandvärden har samma lokal; verkstadsskola med en av kommunen avlönad
lärare finns vid varvet; kustarlilleriförsvarets vattenverk förser Fårösund med
vatten etc.

På Gotland finns sammanfattningsvis
fem utbildningsmyndigheter, varav fyra är mobiliseringsmyndigheter och tre har
en utbyggd förvaltningsorganisation. Vid sidan härav finns militärkommandots
föi altningar som lämnar visst stöd till fredsförbanden på ön.

Sammanlagt sysselsätter försvaret
ca I 250 helårsanställda pä ön med en lönesumma av ca 45 milj. kr. Ca 10 % av
kommunalskatten i Gotlands kommun eller ca 11 milj. kr. betalas av dessa.

Fredsorganisationsutredningen

Regionalpolitiska förhållanden

FFU redovisar inledningsvis de regionalpolitiska
förhållanden på Gotland som utredningen har funnit väsentliga vid utarbetande
av förslag lill ny organisation på ön. Av redovisningen framgår atl ca 23 % av
den förvärvsarbetande befolkningen år 1970 sysselsattes i jord- och skogsbruk.
Som jämförelse anger utredningen att motsvarande andel i riket som helhet är 8
%. Andelen sysselsatta inom industrin uppgick vid samma tidpunkt lUl 17% vUket
är ett lågt värde som inte har förändrats nämnvärt under åren 1965-1971.
Inslaget av industribranscher med lågt löneläge är betydande och
genomsnittslönen inom industrin ligger ca

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 19

15 % under riksgenomsnittet.

Andelen sysselsatta inom handel oeh
samfärdsel ligger på ungefär samma nivå som inom övriga delar av landet medan
andelen sysselsatta inom offentlig förvaltning ligger högre än för riket i
genomsnitt.

Sysselsättningsgraden för både män
och kvinnor ligger över riksgenomsnittet. Andelen förvärvsarbetande kvinnor
uppgick år 1970 sålunda till ca 48 % av totala antalet kvinnor i åldrarna 1564
år. Motsvarande andel för hela landet var vid samma tidpunkt ca 45 %. Den höga
andelen sysselsatta kvinnor på Gotland beror på del slora antalet medhjälpande
kvinnor i jordbruket och på servicesektorns relativt stora omfattning.

Även om arbetslösheten på Gotland
enligt FFU inte har varit särskill stor har arbetsmarknadsläget på ön bedömts
som ogynnsamt. Försök har giorts att på olika sätt åstadkomma en förstärkning.
Gotland har sålunda inlemmats i det allmänna stödområdet sedan den 1 juli 1971.
Frän den 1 februari 1972 infördes ett särskilt transportstöd i anslutning till
färjetrafiken mellan Golland och fastlandet. Lokaliseringsstöd har t. o. m.
den 20 juni 1973 utgått till nio företag med närmare 7,5 milj. kr. Sysselsättningsökningen
i dessa företag ställd i relation till det totala antalet sysselsatta inom
industrin uppgår till drygt 5 %. Vidare har är 1972 beslut fattats att Svenska
penninglotteriet AB med ca 80 sysselsatta skall omlokaliseras från Stockholrn
till Gotland. Etableringen i Visby beräknas ske under år 1975.

1 planen för utveckling av den
regionala strukturen har Visby angetts som regionalt centrum. Riksdagen (prop.
1972:111 bil. 1, InU 1972:28, rskr 1972:347) har dock med hänvisning till det
besvärliga arbetsmarknadsläget på ön förklarat att Gotland inte bör undantas
från åtgärder som eljest skall komma i fråga för primära centra.

Även om de akuta problemen på ön t.
ex. i form av arbetslöshet enligt FFU:s mening inte är framträdande finns det
andra svagheter på arbetsmarknaden - en befarad tillbakagång inom jordbruket,
ringa valmöjligheter mellan arbete av olika typ, lågt löneläge som motiverar
att särskild omsorg ägnas förhållandena på ön. Detta har också tagit sig
uttryck i statsmakternas nyss beskrivna ställningstaganden under senare år.
Förändringarna i försvarets fredsorganisation pä ön måste bedömas mot denna bakgrund.
Enligt FFU kan förändringar som innebär en avsevärt minskad sysselsättning på
ön inte accepteras från regionalpolitiska utgångspunkter. En
sysselsättningsökning skulle vara att föredra.

Huvuddelen av försvarets fredsförband på Gotland är
lokaliserade till Visby där också större delen av de anställda finns. Försvaret
har emellertid stor betydelse för ytterligare en ort inom kommunen, nämligen
Fårösund. Fårösunds tätort hade år 1970 en folkmängd om ca 1 100 personer,
varav ca 470 var förvärvsarbetande. Av dessa var ca 60 % direkt sysselsatta av
försvaret. Huvuddelen av de återstående var verksamma inom handel, samfärdsel
och kommunala tjänster - främst service åt de försvarsanställda. Eftersom
alternativa sysselsättningsmöjligheter inte finns inom pendlingsavslånd bedömer
FFU sysselsältningsförhållandena i

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 20

Fårösund som mycket känsliga.
Organisationsändringar som innebär

minskning av försvarets sysselsättning i
Fårösund bör därför enligt

utredningens mening undvikas.

Ledningsorganisationen i stort

Vid sina överväganden rörande ledningsorganisationen har
FFU haft tillgång till etl på utredningens uppdrag av chefen för armén
utarbetat förslag till fredsorganisation på Gotland samt överbefälhavarens
yttrande över detta förslag. FFU anger som sin uppfattning alt man vid utformningen
av organisationen måste ta särskild hänsyn lill de operativa faktorerna och
därmed sammanhängande krav på hög beredskap i fred och snabb mobilisering. Av
stor vikt är också enligl utredningen alt en riktig avvägning görs mellan dessa
faktorer och de regionalpolitiska, främst sysselsättningsproblemen.

Möjligheterna till överraskande
angrepp mot ön vid ett krigsutbrott är enligt FFU mycket stora. Svårigheter
kommer härvid atl föreligga att få omedelbart understöd av markstridskrafter
från Östra militärområdet. Transporterna till Gotland är sårbara och kommer
sannoUkt att bli svåra att genomföra. Försvaret på Gotland kan därför till en
början komma atl behöva föras enbart med de resurser som vid elt krigsulbroll
finns där. Detta ställer enligt utredningen särskilda krav på bl. a. ledning
och organisation samt förberedelser i fred. Gotlands utsatta läge innebär
vidare enligt FFU att fredsorganisalionen på Gotland mer än i andra områden i
landet bör stämma överens med krigsorganisationen. Denna bör därför styra
fredsorganisationens utformning. Möjligheterna för överraskande anfall mot ön
kräver en hög fredsberedskap. Förbandsproduktionen bör därför medge att
erforderliga insatsberedda beredskapsenheter ständigt finns i fred.
Omställningen från freds- tiU krigsorganisation måste kunna ske snabbt.
Mobiliseringsorganisationen bör sålunda ge möjlighet att snabbt organisera
krigsförbanden. En stomme till ledningsorgan i krig bör ingå i
fredsorganisationen, liksom nyckelpersonalen ide mobiliserade förbanden. Det är
vidare nödvändigt att övergången till krigsorganisation - särskilt för
ledningsorgan - innebär små förändringar i förhållande till organisationen i
fred och att erforderliga underhållsresurser för öns försvar redan i fred
finns på Gotland.

Samverkan mellan
militärkommandochefen och länsstyrelsen är enligl FFU mycket viktig för atl
Gotlands totala resurser hell skall kunna utnyttjas för försvaret av ön.

Dessa förhållanden oeh särskilt de
höga kraven på beredskap och förmåga lill snabb övergång till krigsorganisation
samt Gotlands isolerade läge i förhållande till Östra militärområdet i övrigt
framhäver enligl FFU behovet av en enhetlig ledning av den militära
verksamheten pä Gotland i såväl fred som krig. De redovisade operativa
synpunkterna kan enligt utredningens mening medföra att den från ekonomisk
synpunkt mest fördelaktiga fredsorganisationen inle bör väljas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 21

FFU behandlar därefter
ledningsorganisationen på Gotland med uteslutande av F 13 G, eftersom
organisationsförändringar där enligt utredningens bedömning inte ger nägon
vinst vare sig från ledningsmässig eller ekonomisk synpunkt. Utredningen
konstaterar i det sammanhanget att nuvarande organisation fungerar i huvudsak
väl. Driftkostnaderna och då främst personalkostnaderna bör dock enligt
utredningens mening kunna minskas.

F. n. finns såväl i fred som krig
två ledningsnivåer inom mUitärkommandot, militärkommandochefen och cheferna
för de förband m. m. som är underställda honom. Eftersom detta stämmer väl
överens med FFU:s tidigare redovisade uppfattning att freds- och krigsorganisation
på Gotland bör stämma överens har utredningen endast granskat om de
ansvarsområden som den militära verksamheten på ön kan indelas i nämligen
operativ verksamhet, mobilisering och förvaltning samt utbildning är
rationellt fördelade mellan nivåerna eller om någon ändring härvidlag bör
vidtas.

Beträffande den operativa
verksamheten anför FFU att frågor rörande kuppförsvar och krigsplanläggning
samt underrättelse- och säkerhetstjänst handläggs såväl vid
militärkommandostaben som vid staben för GK. Utifrån sin principiella
inslällning att freds- och krigsorganisation i görligaste mån bör stämma
överens och att krigsorganisationen bör vara styrande, anser utredningen att
dessa frågor borde handläggas inom militärkommandostaben där företrädare för
berörda försvarsgrenar bör ingå i erforderlig omfattning. Från överbefälhavaren
och chefen för armén har liknande synpunkter och från chefen för marinen
motsatt uppfattning framförts lill FFU. Konsekvenserna av en sädan organisation
är dock enligt utredningen inte utredda i alla detaljer oeh utredningen
föreslår därför att överbefälhavaren närmare bör belysa dessa samt föreslå
eventuella ändringar i organisation och arbetsuppgifter för GK. 1 avvaktan
härpå vill FFU inte föreslå någon ändririg i GK:s nuvarande ställning.

Beträffande utbildningssidan
erinrar FFU om att ansvaret för utbildningen av värnpliktiga f. n. är uppdelat
på fyra förbandschefer ur två försvarsgrenar. I fråga om utbUdning m. m. lyder
chefen för kustarlil-leriförbandet på ön under chefen för marinen, medan
arméförbanden är underställda militärkommandochefen som i sin tur lyder under
chefen för armén beträffande bl. a. denna verksamhet.

Utifrån sin principuppfattning om e
n chef för Gotlands militärkommando i både krig och fred anser FFU att utbildning
av förband ur såväl armén som marinen bör ledas av militärkommandochefen, som i
utbildningshänseende bör lyda under chefen för armén resp. chefen för marinen.
Som tidigare har framhållits har emellertid konsekvenserna av förändringar i
kustartilleriets ställning i förhållande till militärkommandochefen inte
belysts i erforderlig utsträckning för FFU. Utredningen föreslår därför att
överbefälhavaren ytterligare bör studera kustartilleriförbandets
lydnadsförhållanden m. m. även i fråga om utbildning. 1 avvaktan på resultat
härav anser utredningen att nuvarande lydnadsförhållanden beträffande
utbildningsverksamheten bör behållas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 22

Överbefälhavaren har till FFU
anmält att han från utbildningssynpunkt anser det rationellast med två
utbildningsförband på Gotland - ett ur armén och ett ur marinen. Han har därför
föreslagit att arméförbanden i Visby slås samman till ett förband om ca I 500
värnpliktiga. Utredningen delar överbefälhavarens mening härvidlag och
anseratl ett sådant förband bör vara samlokaliserat för att rationella
arbetsförhållanden skall kunna skapas och dubbel uppsättning av vissa resurser,
bl. a. byggnader, skall kunna undvikas. En sådan samlokalisering i Visby kan
enligt FFU ske endast till P I8:s etablissement pä Visborgs slätt. Därvid
skulle A 7/Lv 2:s kasernområde och närövningsfält kunna disponeras för civil
bebyggelse, vilket Gotlands kommun har framhållit som fördelaktigt för Visbys
utveckling. En förutsättning härför är dock enligt FFU att det sammanslagna
arméförbandet tillförs ny mark för utbildningen. Som tidigare nämnts har P 18
redan f. n. otillfredsställande marktillgängar och utredning pågår om att
komplettera tillgångarna med ett nytt pansarövningsfält vid Martille intill
Tofta skjutfält.

FFU framhåller att de
personalminskningar som blir följden av en sammanslagning av arméförbanden inte
får göras enbart med hänsyn till vad en ren fredsutbildning skulle kräva. Mot
bakgrund av de operativa krav som utredningen har redovisat måste militär
personal i ledande befattningar ständigt finnas på ön i tillräckligt antal för
att tillgodose kraven pä beredskap och för alt vid krigsutbrott omedelbart
kunna leda och mobilisera krigsförbanden. Denna personal måste enligt FFU inrymmas
i fredsorganisationen.

1 den nuvarande organisationen är
förvaltningsansvaret delat på mililärkommando- och förbandsnivå och leds
därutöver i många hänseenden försvarsgrensvis. Mobiliseringen leds av
militärkommandochefen som har det territoriella ansvaret, medan den
fackmässiga mobiliseringen leds på förbandsnivä och är uppdelad pä de olika
mobili-seringsmyndighelerna P 18, A 7 och GK/KA 3 samt F 13 (i Norrköping).

Enligt FFU:s uppfattning är
mobiliserings- och förvaltningsuppgifterna på Gotland inte mer omfattande eller
speciella till sin karaktär än att de i och för sig kan förberedas och
genomföras av e n myndighet. 1 denna fråga har överbefälhavaren till
utredningen framfört att militärkommandochefen bör vara mobiliseringsmyndighet,
varvid dennes inflytande på de fackmässiga mobiliseringsförberedelserna skulle
öka och en framtida fullständig samordning av all mobiliseringsverksamhet på ön
bli möjlig. Chefen för marinen har för sin del för utredningen framhållit behovet
av en marin förvaltnings- och mobiliseringsorganisation på Gotland.

Vid sina överväganden i denna fråga
har FFU intagit den principiella ståndpunkten att ansvarsområdena mobilisering
och förvaltning bör hållas samman för att fungera bäst. Ansvaret bör då helt
föras antingen till förbandsnivån eller militärkommandonivån.

Det förra alternativet innebär att
militärkommandochefen i fred blir en chef med i huvudsak operativa och
mobiliseringsledande uppgifter. Mobilisering och förvaltning låses vid resp.
försvarsgrenar, vilket försvårar en senare samordning över
försvarsgrensgränserna och minskar möjlighe-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 23

terna till rationalisering. Problem uppstår även
beträffande de nuvarande regionala förvaltningsorganens ställning m. m. i
förhållande till de förbandsanknutna förvaltningarna. FFU finner inte att
detta alternativ principiellt innebär någon förbättring ledningsmässigt även om
besparingar kan göras.

Det senare alternativet innebär att militärkommandochefen
blir den enda mobiliserings- oeh förvaltningsmyndigheten på ön. Detta
alternativ tillfredsställer enligt FFU kravet på enhetlig och sammanhållen
mobiliserings- och förvaltningstjänst i fred med ett klart avgränsat ansvarsområde
samt underlättar övergången till underhållstjänst under militärkommandochefens
ledning i krig. Det innebär vidare att de utbildningsansvariga
förbandscheferna odelat kan ägna sig åt utbildning av krigsförband och därmed
sammanhängande uppgifter.

Mobiliseringsmyndighetens omfattning blir vidare enligt
FFU lämplig. Bättre samordning bör enligt utredningens mening kunna ske i fråga
om t. ex. transporter, skydd, samband och visst underhåll vid förband ur olika
försvarsgrenar och skilda truppslag. Förråden kan samordnas och personalen i
dessa utnyttjas effektivare. Driftkostnaderna kan därigenom sänkas.
Förberedelsearbetet för mobilisering bör dessutom enligt FFU kunna bedrivas på
ett rationellare sätt.

För utbildning direkt ansvariga chefer måste dock enligt
FFU tillförsäkras ett sådant intiytande på förvaltningsverksamheten att bästa
möjliga utbildningsbetingelser säkerställs. Därför måste kvalificerad
förvalt-ningsutbildad personal kunna biträda förbandschefen i de förvaltningsfrågor
som direkt hänger samman med utbildningsverksamheten.

FFU anser emellertid att
alternativet med en för hela Gotland gemensam mobUiserings- och
förvaltningsmyndighet inte är tillräckligt utrett i vissa detaljer. Delta
gäller främst personalkonsekvenserna vid kustartilleriförsvaret och därav
följande återverkningar på Fårösunds samhälle. Utredningen anser att mycket
talar för atl det är lämpligt att åstadkomma en sådan gemensam myndighet, men
att erforderligt underlag ännu inte föreligger för att utredningen nu skall
kunna föreslå detta alternativ. Utredningen anser därför att överbefälhavaren
bör utreda konsekvenserna av att militärkommandochefen blir mobiliserings- och
förvaltningsmyndighet även för kustartilleriet på Gotland. 1 avvaktan på detta
föreslår utredningen att militärkommandochefen får mobiliserings-och
förvaltningsansvar för arméförbanden i Visby och att erforderliga
organisationsförändringar härför vidtas.

Arméförbandet i Visby

Beträffande organisationen m. m. för arméförbanden i Visby
och de förändringar av olika slag som inom en tioårsperiod bör genomföras vid
dessa lägger FFU inte fram detaljerade förslag. Detta bör enligt utredningen
göras av överbefälhavaren sedan ställning har tagits till utredningens
förslag. För att få underlag för sina beräkningar avseende nödvändiga investeringar
och förväntade personalminskningar vid genom-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 24

förande av förslagen har utredningen arbetat med en
hypotetisk organisation.

FFU har tidigare angett att
arméregementet liksom f. n. P 18. A 7 och Lv 2 bör vara underställt
militärkommandochefen. Riksdagen (prop. 1973:75, FöU 1973:14, rskr 1973:170)
har fattat beslut om bl.a. ny principorganisation i fred av
försvarsområdesstaber och förband inom armén. Beslutet innebär bl.a. att stabs-
och torvaltningsresurserna i garnisonsorter med mer än ett förband så långt
möjligt bör vara gemensamma. Utredningen anser emellertid att militärkommandots
särart medför att organisationsstrukturer som är avsedda för fastlandet inte är
direkt tillämpliga på Gotland. Utredningen har dock strävat efter att
åstadkomma besparingar genom att ta till vara möjligheterna till samordning i
Visbyomrädet och har mot denna bakgrund studerat arméregementets organisation
i förhällande tiU militärkommandot. Det har därvid visat sig att omfattningen
av de operativa och ledningsmässiga funktionerna gör det mindre lämpligt att
samordna militärkommandot med regementet.

FFU har också studerat
möjligheterna att använda en struktur motsvarande den som f. n. tillämpas vid
kustartilleriförsvaren. I en sådan struktur ingår nämligen organisatoriskt ett
kustartilleriregemente som har egen chef och stab men med kustartUleriförsvaret
i övrigt gemensamma förvaltningar. Kustartilleriförsvarschefen lyder i fråga om
bl. a. utbildningsverksamheten direkt under försvarsgrenschefen. Ansvaret för
att genomföra utbildningen är i huvudsak delegerat från kustartilleriförsvarschefen
tUl underställd truppförbandschef. Huvuddelen av planeringen sker i
kustarlilleriförsvarets stab, medan förbandschefen svarar för planering och
genomförande av utbUdning. Genom denna organisation kan ett betydande antal
stöd- och servicefunktioner utnyttjas gemensamt samt dubbleringar av andra, bl.
a. inom personaltjänstområdet, undvikas. En tillämpning av kustartilleriförsvarsstrukturen
pä militärkommandot skulle enligt FFU kunna medföra vissa ekonomiska fördelar.
Utredningen bedömer dock atl dessa fördelar kan uppnås även genom alt man
samlokaliserar mUitärkommandostabens och arméregementets ledningsorgan. Vissa
funktioner kan då samutnyttjas och ett ökat informellt samarbete etableras.

Utredningen har sammanfattningsvis funnit att
arméregementet bör

utgöra ett självständigt förband som är underställt
militärkommandochefen. För att underlätta arbetet med fortsatt samordning inom
krigsmakten bör dess interna organisation och arbetsrutiner så långt möjligt
anpassas till vad som gäller vid motsvarande enheter på fastlandet.

Vid Gotlandsförbanden utbildas nu
fler värnpliktiga än vad krigsorganisationen på Gotland kräver. Trots detta är
antalet värnpliktiga i vissa fall för litet för att utbildningen skall kunna
bedrivas helt rationellt. FFU anser därför att man vid den fortsatta
utformningen av utbildningsorganisationen bör överväga att eventuellt öka
värnpliktskontingenten pä Gotland något.

Mot en utökning talar dock
nuvarande vakansläge i fråga om befäl i trupptjänst och svårigheterna alt
förbältra denna situation. Under alla

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 25

omständigheter bör emellertid de värnpliktigas antal
enligt utredningens mening inte reduceras.

FFU bedömer att den studerade
organisationsstrukturen och det skisserade organisationsförslaget medför
relativt betydande personalbesparingar. Fastän utredningen har arbetat med en
hypotetisk organisation anser den sig kunna ange den möjliga
pers

Om nuvarande verksamhet vid A 7 och
Lv 2 inte omlokaliseras vid tillkomsten av arméregementet sjunker den beräknade
personalminskningen med ca 35 personer. Personalminskningen blir då endast
10-15 militära och ca 40 civila. Detla är en av anledningarna till alt
utredningen inte föreslår delad lokalisering.

Minskningen bör enligt FFU
genomföras successivt under en tioårsperiod och i den takt man hinner vidta de
byggnadsåtgärder och markanskaffningar som är förutsättningen för
organisationsförändringarna.

En ny organisation i Visby - bl. a.
med arméregenientet förlagt till P 18:s område - förutsätter betydande
investeringar och iståndsättningar för att öka ut och komplettera
byggnadsbeståndet vid P 18:s etablissement.

Arméregenientet behöver även
ytterligare mark för övningar utöver vad P 18 nu förfogar över. Denna fråga bör
enligt FFU ses i samband med behovet att anskaffa ett pansarövningsfält för
P18. Som redan har nämnts pågår utredning härom. En samlokalisering av
arméregementet förutsätter en sådan utökning av markresurserna att utrymme kan
skapas för tillkommande utbildningsanordningar m. m.

FFU har beräknat byggnadsbehovet
och därav föranledda kostnader på kapital- och driftbudgeten för en
20-årsperiod både för ett alternativ med P 18 och A7/Lv 2 lokaliserade och
organiserade ungefär som nu och för det föreslagna, till P 18:s område
lokaliserade arméregementet. Beräkningarna visar att totalkostnaderna för ett
samlokaliserat arméregeniente uppgår till ca 95 milj. kr., vilket är ca 5 milj.
kr. mer än de sammanslagna kostnaderna för vardera P 1 8 och A 7 med Lv 2. Om
en ny stabsbyggnad för militärkommandostaben förläggs till P 18:s nuvarande
område ökar totalkostnaden med 3-4 milj. kr. Merkostnaderna för arméregementet
infaller i huvudsak under den första tioårsperioden.

Totalt räknar FFU med att de
föreslagna organisationsförändringarna jämfört med nuvarande organisation skall
medföra besparingar som under en 20-årsperiod i nuvärde uppgår till ca 21 milj.
kr. och i löpande priser och löner till ca 57 milj. kr.

Överbefälhavaren har till FFU
framfört att en viss återhållsamhet med investeringar på Gotland är nödvändig
eftersom medelstillgången på kapitalbudgeten till stor del kommer att tas i
anspråk för beslutade och föreslagna organisationsförändringar på fastlandet.
Investeringarna bör dock enligt hans mening till viss del kunna tidigareläggas
om arbetsmarknadsläget på ön skulle kräva det. En förutsättning härför är dock
atl finansieringen kan ordnas tillfälligt i avvaktan på att försvarsanslagen

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 26

lämnar utrymme för en slutlig finansiering. Utredningen hävdar
i detta sammanhang att överbefälhavaren oavsett investeringskraven på fastlandet
måste avsätta medel för Gotland de närmaste åren och anser dessutom att det bör
finnas möjligheter att tidigarelägga investeringarna genom att utnyttja
anslaget för beredskapsarbeten. Arbetena måste dock utföras i den takt
arbetsmarknadsläget på Gotland kan komma att kräva.

FFU finner det angeläget att
möjligheterna till besparingar tas till vara tidigt och anser därför att
målsättningen för organisationsförändringarna i Visbyområdet bör vara atl inom
en femårsperiod genomföra den nya mobiliserings- och förvaltningsorganisationen
och organisera arméregementet samt att snarast därefter och inom loppet av
ytterligare en femårsperiod samlokalisera arméregementet. De nya stabslokalerna
för militärkommandot bör färdigställas så snart som möjligt.

Med denna målsättning anser FFU att
goda förutsättningar bör finnas för att personalminskningarna i huvudsak skall
kunna genomföras inom ramen för s. k. naturliga avgångar. Detla förhållande
tillmäter utredningen stor betydelse.

Remissyttrandena

Huvuddelen av remissinstanserna ställer sig positiva till
FFU:s förslag

beträffande fredsorganisationen på Gotland. Från vissa håll framförs

dock avvikande meningar. Utredningens uppfaUning att arbetslösheten

på ön inte har varit särskilt stor föranleder sålunda Gotlands kommun att

påpeka att den procentuella andelen personer i de aktiva åldrarna som är

föremål för arbetsmarknadsåtgärder för Gotlands del uppgår till 6,9 %

medan motsvarande tal för riket i sin helhet uppgår till ca 2,6.

Utredningens redovisning av de regionalpolitiska förhål

landena i övrigt vitsordas av de remissinstanser som har yttrat sig

härvidlag liksom också utredningens uppfattning om Gotlands speciella

ställning från militär synpunkt. Inte heller FFU;s uppfattning om

principerna för ledningsorganisationen i

stort pä ön föranleder nägra avvikande meningar frän
remissinstansernas sida även om chefen för marinen anser att utredningen
otillräckligt har beaktat de operativa särförhållanden som råder på Gotland och
försvarets rationaliseringsinstitut framhåller att strävan bör vara att på sikt
göra rationaliseringar och förenklingar i organisationsstrukturen, bl. a. genom
att reducera antalet ledningsnivåer.

FFU:s förslag att tillägga
militärkommandochefen mobiliserings- och förvaltningsansvar för arméförbanden
på ön och att efter ytterligare utredning av överbefälhavaren i dels dessa
avseenden, dels beträffande operativ verksamhet och fredsutbildning eventuellt
underställa honom även chefen för Gotlands kustartillerikår biträds till den
del det gäller förbanden i Visby av samtliga remissinstanser som har yttrat
sig i frågan utom chefen för marinen. 1 fråga om kustartilleriförbandet i
Fårösund delar sig dock meningarna. Chefen för armén och överbefälhavaren
delar utredningens mening härvidlag; den

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 27

senare anser dessutom dels att tillräckligt underlag redan
föreligger för ett principbeslut, dels att detta kan genomföras utan att
sysselsättningen i Fårösund rubbas. Den föreslagna utredningen behöver därför
avse endast vissa detaljer som kan behöva belysas ytteriigare saml förslag till
detalj-organisation för myndigheterna på Gotland. Försvarets rationaliseringsinstitut
delar FFU-s principiella syn i dessa stycken men tvekar beträffande den
icke-operaliva utbildningen och pekar härvid på förekomsten av en omfattande
centralt anordnad utbildning som är gemensam för kustartilleriets förband.
Institutet ifrågasätter därför lämpligheten av att ge ett kustartilleriförband
andra lydnadsförhållanden till försvarsgrenschefen än övriga sådana förband.
Liknande synpunkter framförs av de personalorganisationer inom TCO-S och SR
som berörs i sammanhanget samt av chefen för marinen. Denne avstyrker för sin
del utredningens förslag beträffande dels överförande av mobiliseringsansvaret
för armé-och marinförband till militärkommandochefen, dels
kustarlilleriförban-dets ställning. Beträffande mobiliseringsansvarets
fördelning anför marinchefen att utredningens förslag innebär att
militärkommandochefen med stab skulle få en ändrad inriktning av arbetet i fred
och under mobilisering till förfång för övriga uppgifter. Chefen för marinen
påpekar vidare att organisationen för Gotlands kustarlilleriförsvar
fastställdes år 1973 och att övergången till denna organisation som innebär
att kustartillerichefen för sitt mobUiserings- och förvaltningsansvar har fått
ett minimum av personal - alltjämt pågår. Han anser mot den bakgrunden att
några rationaliseringsvinster inte kan göras vid ett eventuellt sammanförande
utan att verksamheten sannolikt skulle bli mera personalkrävande, om inte såväl
ambitioner som rationalitetskrav sänks.

FFU.s förslag att sedan
mobiliserings- och förvaltningsansvaret övertagits av militärkommandochefen
samla arméförbanden i Visby till Visborgs slätt som en utbildningsmyndighet,
arméregementet, stöds av bl. a. överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets
rationaliseringsinstitut, LO och SACO. Fortifikationsförvaltningen
understryker i det sammanhanget att en förutsättning för samlokaliseringen är
att arméregementet tillförs ytterligare mark för utbildning utöver vad P 18 nu
disponerar. Enligt verkets uppfattning kan beslut om sammanslagningen och om
att avstå A 7:s nuvarande område i Visby inte fattas förrän frågan om
nyanskaffning av mark har blivit slutligt utredd och beslut om anskaffning
fattats. En liknande uppfaUning hävdas av försvarets fastighetsnämnd och de
personalorganisationer inom SR och TCO-S som berörs av förslagen. De senare
ställer sig även i övrigt tveksamma till förslaget med hänsyn till de negativa
effekter som stora enheter erfarenhetsmässigt får på arbetsmiljön för både
fast anställd och värnpliktig personal och anser att utredningen bör kompletteras
med en analys av bl. a. dessa förhållanden. Även överbefälhavaren tar upp de
nackdelar stora enheter kan ha bl. a. ur disciplinär synpunkt och anser att
särskilda åtgärder erfordras för att säkerställa personalens trivsel. Statens
planverk anser för sin del att frågorna om sammanslagningen av arméförband och
omlokalisering av militärkommandostaben bör studeras närmare inom

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 28

ramen för en mera detaljerad kommunal fysisk översiktsplanering
som bör omfatta samtliga militära och civila intresseområden söder och sydväst
om Visby.

Utredningens uppfattning att A 7 ;
s nuvarande område är attraktivt för civil bebyggelse delas inte av Gotlands
kommun som hänvisar till en av luftfartsverket gjord utredning om flygbullret
från Visby flygplats. Området kan enligt kommunen dock användas för att ge
Visby en bättre trafikmässig struktur genom anläggning av en nord-sydlig
trafikled genom området. Liknande synpunkter framförs av länstyrelsen i
Gotlands län.

Flygbullerproblematiken beträffande
A 7 :s område tas upp även av luftfartsverket och försvarets fastighetsnämnd.
Fastighetsnämnden anser det angeläget att förhållandena i anslutning till
Visby flygplats utreds för att klarlägga vilka åtgärder som kan vidtas sä att
flygbullret inte omöjliggör eller försvårar en rationell planering såväl av
Visbys utveckling som av försvarels framtida utbildningsorganisation i
tätorten.

Beträffande militärkommandostabens
förhållande till arméregementet anser försvarets rationaliseringsinstitut att
den av FFU prövade och förkastade kustartilleriförsvarsstruk-luren i princip är
alt föredra. Den valda strukturen bör dock enligt institutets mening dels ge
militärkommandochefen ökade möjligheter att ägna sig åt operativa frågor, dels
inrymma vissa förutsättningar för att samut-nytlja resurser i och med att
militärkommandostaben och arméregemen-lets ledningsorgan samlokaliseras.
Institutet vill därför inte motsätta sig utredningens förslag härvidlag.

FFU :s beräkningar av
personalminskningarna vid genomförande av de föreslagna
organisationsförändringarna föranleder länsstyrelsen i Hollands län, som
beräknar att förslagen skulle kunna medföra en befolkningsminskning för
Gotlands del på ca 250 personer, att framhålla att den faktiska
sysselsättningsökningen under tiden till den 31 augusti 1973 vid fortfarande
existerande företag som har fått lokaliseringsstöd - från ansökningstillfället
räknat uppgår till 134 personer i tio företag. Enligt länsstyrelsen måsle man
vid en slutlig prövning av storförbandets tillkomst ta hänsyn till den totala
sysselsättningen på ön. De kostnadsminskningar som uppnås inom försvaret får
inte leda till ökad arbetslöshet och därmed ett överförande av kostnaderna
lill arbetsmarknads- och sociala sektorn. FFU har enligt länsstyrelsen inte
sett de föreslagna personalinskränkningarna i detla vidgade regionalpolitiska
perspektiv. Liknande synpunkler framförs av Gotlands kommun som dessutom i
likhet med överbefälhavaren, arbetsmarknadsstyrelsen, LO och statens personalnämnd
m. fl. remissinstanser framhåller att, oavsett vilken organisation som väljs,
sysselsättningen i Fårösund inte kan tillåtas minska. Försvarets
rationaliseringsinstitut anser att man vid bedömningen av de sysselsättningseffekter
utredningens förslag kan få bör la hänsyn till att lokalise-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 29

ringen av ett arméregementc till Visborgs slätt under
byggnadstiden bör ge ett betydande tillskott i antalet sysselsättningstillfällen.

De av FFU angivna totalkostnaderna
för investeringar och större iståndsättningar bedöms av fortifikationsförvaltningen
som rimliga i förhållande till angivet prisläge. Överbefälhavaren ifrågasätter
för sin del om inte ytterligare investeringar krävs och försvarets materielverk
föreslår att utöver den av ulredningen föreslagna utflyttningen från Visby
tätortsbebyggelse till Visborgs slätt även vissa verkstadsresurser förläggs
dit. Nybyggnadsbehovet härför uppskattar materielverket till 14 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen förutsätter att planläggningen av de investeringar som
kan komma i fråga sker i samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna. Om det av
beredskaps- eller syssel-sällningsskäl skulle befinnas mindre lämpligt att
genomföra personalreduceringar på Gotland anser försvarets
rationaliseringsinstitut att behovet av investeringsmedel för aktuella projekt
på fastlandet bör tillgodoses i första hand. 1 annat fall bör avvägningen ske
med hänsyn till investeringarnas lönsamhet.

Samtliga remissinstanser som har
yttrat sig i frågan biträder utredningens uppfattning om tidsförhållandena för
den föreslagna omorganisationen och delar uppfattningen att den föreslagna
tidsrymden av tio år ger goda förutsättningar för att personalminskningen skall
kunna genomföras utan större problem.

Departementschefen

FFU anför i sitt delbetänkande med förslag till ändringar
av fredsorganisalionen på Gotland inledningsvis att nuvarande organisation i
huvudsak fungerar väl, men att driftkostnaderna och då främst personalkostnaderna
bör kunna minskas. FFU redovisar därefter Gotlands särställning från dels
regionalpolitisk, dels operativ synpunkt. Av främst operativa skäl anser FFU
att fredsorganisationen på Gotland i högre grad än på fastlandet bör stämma
överens med krigsorganisationen och att den senare bör vara styrande. Mot denna
bakgrund föreslår utredningen sammanfattningsvis att chefen för Gotlands
militärkommando övertar det mobiliserings- och förvaltningsansvar som f. n.
åvilar cheferna för Gotlands regemente (P 18) och Gotlands artillerikår (A 7) i
Visby. I en senare etapp föreslås dessa förband och Gotlands luftvärnsbalaljon
(Lv 2), som f. n. i mobiliserings- och förvaltningshänseende stöds av A 7, bli
sammanslagna till ett arméregemente som föriäggs till P I8:s nuvarande område
på Visborgs slätt, där också nya stabslokaler för militärkommandostaben
föreslås bli uppförda. 1 samband härmed skulle A 7.s och Lv 2:s nuvarande
område kunna friställas för civil bebyggelse.

FFU beräknar det totala investeringsbehovet
under en 20-årsperiod vid en samlokalisering lill ca 95 milj. kr. eller 5 milj.
kr. mer än de sammanlagda kostnaderna för förbanden var för sig. Härtill kommer
kostnaderna för stabsbyggnaden som beräknas till 3-4 milj. kr. En förutsättning
för samlokaliseringen av armé re ge me nte t är enligt FFU att

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 30

den övningsmark som f. n. disponeras av P 1 8 utökas.
Utredning härom pågår. FFU föreslår dessutom att överbefälhavaren skall utreda
konsekvenserna av att dels föra över det mobiliserings- och förvaltningsansvar
som nu åvilar chefen för Gotlands kustartilleriförsvar i Fårösund till
militärkommandochefen, dels ge denne samma inflytande över utbildningen vid
kustartilleriförbandet som han nu har beträffande arméförbanden på ön. I
avvaktan på resultatet av en sådan utredning föreslår FFU att
kustartilleriförsvaret alltjämt skall vara mobiliserings- och förvaltningsmyndighet
och lyda direkt under chefen för marinen i fråga om utbildning som inte avser
operativ verksamhet. Om de föreslagna organisationsförändringarna i Visby
genomförs räknar FFU med att 90-95 tjänster kan dras in under en tioårsperiod.
Detla innebär besparingar under en 20-årsperiod om ca 20 milj. kr. i nuvärde
sedan hänsyn har tagits til! kostnaderna för nödvändiga investeringar.

FFU:s principiella uppfattning om
utformningen av fredsorganisationen på Gotland delas av det stora flertalet
remissinstanser. Chefen för marinen anser dock för sin del all lämphgheten av
kustartilleriförsvarets nuvarande uppgifter och lydnadsförhällande är så styrkt
att den av FFU föreslagna utredningen inte behöver komma tUl stånd.
Överbefälhavaren hävdar i detta hänseende att utredningen endast behöver avse
detaljorganisationen eftersom tillräckligt underlag redan finns för att i
berörda avseenden inordna kuslartiUeriförsvarel i militärkommandot.
Marinchefen avstyrker vidare förslaget att göra chefen för Gotlands
militärkommando till mobiliserings- och förvaltningsmyndighet för arméförbanden
i Visby. Huvuddelen av remissinstanserna stöder eller har inte något att erinra
mot förslaget att samlokalisera armémyndigheterna i Visby till ett arméregemente
förlagt till Visborgs slätt. Bl. a. fortifikationsförvaltningen och försvarets
fastighetsnämnd anser dock att man inte bör fatta beslut om detta förrän
markfrågorna har lösts. De problem som kan uppstå för personalen vid en stor
utbildningsenhet som arméregementet påtalas av SR, TCO-S och överbefälhavaren,
som för sin del anser att särskilda åtgärder måste vidtas för att göra de
negativa konsekvenserna så små som möjligt. Samlliga remissinstanser som har
yttrat sig i frågan betonar vikten av att de föreslagna
organisationsförändringarna genomförs under hänsynstagande till berörd
personal och pekar dessutom på de negativa effekterna för Gotlands del av ett
sysselsättningsbortfall, speciellt beträffande Fårösunds samhälle, där antalet
arbetstillfällen enligl såväl överbefälhavaren som länsstyrelsen i Gotlands län
och Gotlands kommun inte får tillåtas minska.

En rationell fredsorganisation på
Gotland bör eftersträvas. I likhet med huvuddelen av remissinstanserna delar
jag FFU:s principiella inställning att den militära verksamheten på Gotland bör
ledas av e n chef. Jag är dock inte beredd att nu föreslå någon ändring av
kustarlilleriförsvarets mobiliserings- och förvaltningsansvar. Slutlig
ställning i denna fråga bör tas först när ytterligare underlag föreligger
beträffande främst de sysselsättningspolitiska konsekvenserna för Fårösunds
samhälle av en ändring i kustarlilleriförsvarets ställning. Erforderligt
underlag bör las fram i nära

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 31

samverkan med överbefälhavaren och företrädare för de
lokala intressena på Gotland. Dessutom bör överbefälhavaren få i uppdrag att
närmare granska förutsättningarna för att dels föra över den operativa
verksamhet som bedrivs vid kustartilleriförsvaret till militärkommandostaben,
dels ge militärkommandochefen ökat inflytande över den utbildning som bedrivs
vid Gotlands kustartillerikår. Härvid bör synpunkter inhämtas från pågående
utredning om det militära försvarets centrala och högre regionala
ledningsorganisation.

1 likhet med ulredningen anser jag
vidare att det mobiliserings- och förvaltningsansvar som f. n. åvilar cheferna
för arméförbanden i Visby inom en femårsperiod bör föras över till
militärkommandochefen. Detta bör påbörjas så snart de lokalmässiga
förutsättningarna för en överföring föreligger.

Vissa av remissinstanserna har
framfört att beslut om att slå samman arméförbanden i Visby till ett
arméregemente med lokalisering till Visborgs slätt inte bör fattas förrän det
ytterligare behov av mark, som enligt FFU är en förutsättning för
omorganisationen, har tillgodosetts. Jag delar den uppfattningen. T. v. bör
alltså A 7 och Lv 2 behålla nuvarande kasernetablissement och liksom P 18 vara
självständiga utbildningsmyndigheter. I avvaktan på att lokalfrågor m. m.
löses torde verksamheten få bedrivas i provisorisk organisation.

Jag avser senare föreslå regeringen
att uppdra åt överbefälhavaren att lämna förslag till detaljorganisation för de
myndigheter som berörs av omorganisationen. Det ankommer därefter på regeringen
att ta slutlig ställning till förslaget.

I likhet med FFU och
remissinstanserna lägger jag stor vikt vid att personalminskningen sker utan
friställningar och genomförs främst i samband med naturliga avgångar och i
förening med en effektiv omplaceringsverksamhet. Enligt min mening bör den
föreslagna femårsperioden skapa goda förutsättningar för detta.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de förändringar av
fredsorganisationen på Gotland som jag har förordat i del föregående.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 32

Arméns fredsorganisation i Skövde

inledning

Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) lämnade i
december 1972 elt delbetänkande (Ds Fö 1972:8) med förslag till vissa ändringar
av arméns fredsorganisation. Förslaget berörde en rad förband och utbildningsanstalter
inom armén i bl. a. Göteborg, Malmö och Uppsala samt Skövde. I det senare
fallet innebar förslaget alt Göta trängregemente (T 2) i Skövde avvecklas, att
infanteriets kadett- och aspirantskola (Inf-KAS) med övningstrupp omlokaliseras
från Halmstad till Skövde, att arméns kompaniofficersskola (AKS) flyttas från
Uppsala till Skövde och alt arméns underhållsskola (US) omlokaliseras frän
Skövde till Hässleholm. Organisationen i Skövde föreslogs omfatta förbanden
Livregementets husarer (K 3) och Skaraborgs regemente (P 4) samt skolorna AKS.
InfKAS, kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS) och pansar-truppskolan
(PS). Vidare föreslogs att pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS)
skulle föriäggas lill Ystad.

1 prop. 1973:135 behandlades FFU:s
förslag endast delvis. Dåvarande departementschefen var inte beredd att ta
ställning till en av FFU föreslagen skolenhet i Skövde men fann att AKS borde
flytta från Uppsala till Skövde oavsett om skolenheten kom till stånd eller
inte. Han anslöt sig vidare till utredningens förslag att PKAS borde
omlokaliseras från Enköping till Ystad och anknytas till P 7. Riksdagen (FöU
1973:26, rskr 1973:382) godkände den föreslagna flyttningen av AKS till Skövde
men beslutade beträffande PKAS att skolan skall omlokaliseras till Skövde i
stället för Ystad.

Arméns preliminära fredsorganisationsptan

Chefen för armén överlämnade i oktober 1973 till
överbefälhavaren en preliminär fredsorganisationsplan för armén. Planen är
avsedd att utgöra underlag för fortsatt planering och upptar bl. a. ett
huvudalternativ för fredsorganisationen i Skövde, som innebär att T 2
samlokaliseras med P 4, att US samlokaliseras med T 2 och P 4 och att
trängtruppernas kadett- och aspirantskola (TrängKAS) som nu är förlagd till
Linköping slås samman med US.

Överbefälhavaren överlämnade
chefens för armén, preliminära plan till chefen för försvarsdepartementet för
kännedom. I samband därmed bedömde jag det som angeläget att klarhet snarast
skapas om Skövdegarnisonens framlida omfattning och uiformning, bl. a. med
hänsyn lill byggnadsplaneringen i Skövde och för att genomföra riksdagens
tidigare nämnda beslut om AKS och PKAS. Jag beslutade därför att chefens för
armén preliminära plan skulle överlämnas till FFU för att ulgöra en del av
underiaget för del fortsatta utredningsarbetet. Samtidigt uppdrog jag åt FFU
att skyndsamt yttra sig över planen i de delar den berör freds-organisationen i
Skövde.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 33

Fredsorganisationsutredningens yttrande

FFU har i mars 1974 avgett sitt yttrande beträffande
fredsorganisationen i Skövde. Yttrandet har avgetls i samråd med
överbefälhavaren - som i sin tur har hört chefen för armén - och försvarets
rationaliseringsinstitut.

FFU framhåller att starka
regionalpolitiska skäl talar för att den samlade militära verksamheten vid
staber, förband och skolor i Skövde inte bör minska om detta önskemål kan
förenas med kravet på en rationell fredsorganisation. Utredningen framhåller
vidare att det underlag som låg till grund för dess tidigare överväganden
beträffande Skövde har förändrats i viktiga avseenden sedan delbetänkandet om
fredsorganisationen för armén lämnades. Bl. a. åberopas riksdagens beslut i
december 1973 om AKS och PKAS. Vidare innebär chefens för armén preliminära
fredsorganisationsplan en väsentlig omarbetning av det underlag som arméchefen
tidigare har lämnat till utredningen. Enligt utredningen krävs ett snabbt
beslut för att projektering m. m. i Skövde skall kunna ske rationellt.

Vid val av organisation i Skövde
bör enligt FFU två alternativa lösningar övervägas, nämligen en som i huvudsak
bygger på utredningens tidigare förslag (alternativ 1) och en som i huvudsak
bygger på vad chefen för armén har föreslagit i sin preliminära
fredsorganisationsplan (alternativ 2). Alternativ 1 omfattar K 3 och P 4 jämte
en infanteribataljon samt InfKAS, KavKAS, PS, PKAS och AKS. Alternativ 2
omfatlar K 3, P 4 och T 2, samlokaliserat med P 4, samt US, TrängKAS, PS, PKAS
och AKS.

När det gäller utformningen av
skolorganisationen står valet enligt FFU mellan InfKAS med KavKAS och en
samordnad trängtruppskola bestående av US och TrängKAS.

Vid övervägande av de faktorer som
har granskats vid valet mellan alternativen har FFU funnit att alternativ 2 är
överlägset alternativ 1 från operativa synpunkter. Alternativ 2 kräver vidare
mindre mark än alternativ I om man ser endast till förhållandena i Skövde.

Antalet anställda beräknas i båda
alternativen uppgå till ca 1 100. Alternativ 2 anses vara fördelaktigare för
personalen eftersom alternativet innebär färre omflyttningar.

1 alternativ I beräknas antalet
elever vid skolenheten bli mellan 355 och 930 och i alternativ 2 mellan 270 och
460. Vid minimibeläggning beräknas skillnaderna mellan alternativen bli 85
elever och vid maximal beläggning 470. FFU bedömer att skillnaderna härvidlag
inte entydigt talar för något av alternativen. Alternativ I bedöms i fråga om
investeringar för skolenheten och föriäggning för eleverna bli dyrare eller ge
mindre utbildningseffekt än alternativ 2. Värnpliktskontingenterna beräknas i
alternativ 1 bli 2 100 och i alternativ 2 1 700-1 800. Utredningen anser att
dessa skillnader inte har avgörande betydelse vid utformningen av
organisationen. Det är emellertid angeläget att antalet värnpliktiga inte
minskar alltför mycket i förhållande till dagsläget.

Investeringsbehoven beräknas i alternativ 1 till 130 och i
alternativ 2

3 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 135

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 34

till 105 milj. kr. I båda alternativen krävs
grundinvesteringar för nu gällande och beslutad organisation i Skövde på ca 85
milj. kr. 1 alternativ 1 tillkommer behov av investeringar på ca 45 och i
alternativ 2 på ca 20 milj. kr. Ulredningen framhåller emellertid atl de redovisade
investeringsbehoven endast avser organisationen i Skövde. De investeringsbehov
och besparingar som kan uppkomma på andra orter bedöms inte i avgörande grad
kunna påverka valet av organisation.

Om alternativ 2 genomförs, anser
FFU alt flera av de förslag utredningen har lagt fram i sitt delbetänkande om
ändringar i arméns fredsorganisation måste prövas om. Därmed kommer också
tidpunkterna för beslut i dessa delar att senareläggas. Besparingarna kan då
också befaras utfalla senare än i alternativ 1. Alternativ 2 innebär dock att
utredningens förslag i huvudsak kan genomföras,

FFU anser sammanfattningsvis att
båda alternativen är möjliga att genomföra men pekar på de större krav som
alternativ 1 ställer på omflyttning av personal. Alternativ 1 kräver en rad
beslut som rör flera garnisonsorter, förband och utbildningsanstalter. 1
alternativ 2 krävs endast beslut att flytta TrängKAS från Linköping till Skövde
och att avveckla T 2:s kasernetablissement och samlokalisera T 2 med P 4.

FFU anser avslutningsvis att ell
val av alternativ 2, som i huvudsak ansluter till del förslag chefen för armén
har redovisat i sin preliminära fredsorganisationsplan, inte hindrar att arméns
fredsorganisation i övrigt får en rationell utformning.

Departementschefen

1 prop. 1973:135 angående vissa organisationsfrågor
rörande armén anmälde min företrädare atl han inte dä var beredd att ta
stäUning till en av försvarets fredsorganisalionsutredning (FFU) föreslagen
skolenhet i Skövde. Han ansåg emellerlid att arméns kompaniofficersskola (AKS)
borde flytta från Uppsala till Skövde oavsett om skolenheten kom till stånd
eller inte. Han anslöt sig vidare till utredningens förslag att
pansarlruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS) borde lokaliseras till Ystad.
Riksdagen (FöU 1973:26, rskr 1973:382) beslutade i december 1973 att AKS och
PKAS skall omlokaliseras från Uppsala resp. Enköping lin Skövde.

Med hänsyn till byggnadsplaneringen
i Skövde och för alt genomföra riksdagens beslut rörande AKS och PKAS är det
enligt min mening angeläget att klarhet snarast skapas om Skövdegarnisonens
organisatoriska utformning. Genom den preliminära fredsorganisationsplan som
chefen för armén har lagt fram och del yttrande som FFU har avgett över
arméchefens plan har underlaget för beslut om arméns fredsorganisation i Skövde
blivit mera fullständigt. Jag anser därför att denna fråga nu bör tas upp till
prövning.

FFU har i sitt yttrande redovisat
två olika lösningar av organisationen i Skövde. Alternativ 1 bygger på de
förslag utredningen redovisade i delbetänkande 8 och omfatlar Livregementets
husarer (K 3) och Skara-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135 35

borgs regemente (P 4) jämte en infanteribataljon samt
infanteriets kadett-och aspirantskola (InfKAS), kavalleriets kadett- och
aspirantskola (KavKAS), pansartruppskolan (PS), PKAS och AKS. Alternativ 2
bygger i huvudsak på chefens för armén preliminära fredsorganisationsplan och
omfattar K 3, P 4 och Göta trängregemente (T 2), samlokaliserat med P 4, samt arméns
underhällsskola (US), trängtruppernas kadett- och aspirantskola (TrängKAS),
PS, PKAS och AKS,

Jag delar i allt väsentligt de
synpunkter som FFU har fört fram. Båda alternativen är möjliga atl genomföra
och de är från regionalpolitisk synpunkt i huvudsak likvärdiga. Med hänsyn bl.
a. till att alternativ 2 medför mindre olägenheter för berörd personal och på
grund av att det omedelbara investeringsbehovet i Skövde blir ca 25 milj. kr.
lägre i alternativ 2 än i alternativ 1 anser jag att alternativ 2 bör väljas.
Detta alternativ har dessutom operativa fördelar. Jag anser alltså att
organisationen i Skövde bör omfatta K 3, P 4 och T 2, samlokaliserat med P 4,
samt US, TrängKAS, PS, PKAS och AKS. 1 förhållande till nu rådande eller redan
beslutad organisation innebär det att T2:s kasernetablissement avvecklas och
att förbandet samlokaliseras med P 4 samt att TrängKAS omlokaliseras från
Linköping till Skövde.

Kungl. Maj:t bör fastställa en
tidsplan för de föreslagna organisations-ändringarna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att godkänna de
organisationsförändringar rörande arméns fredsorganisation i Skövde som jag
har förordat i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden
sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen atl liU riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Brita Gyllensten

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135

36 Bilaga 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

E S

o

o c

U. T3

J, I

Ull

i)

C

O

T3

-2 E

O

u.

5
"5

'l :

3

"O
c

[___

T3

O

-

c

t, --J

- -a

c >

X T3

5 S

o -o

«

o

> rt

X)

Cd

C

C/]

c

.a

x:

O

O c

etiti Idni and

Rep

utbi f ö rb

1------ _ _I

c c -

2SS

O .o .o

c

2
,>, B

a
i'-S

:d £ ä

00

C

.S E

>
~

M 4J

3 -a

'=-1
>

to rt

Q «

ill

if

tfl
"

:-; -o

c _:.

Intende
tiiravde ning

T3

>

K.l'

(- C

.Ji

Hl

C

'z:
tui

v c

Ul .

c

xj o

o
"O

S S

a

S

J3 oa

rt c

Ul c

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:135

37 Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

;s SI !|5|

rf

.t»

X3

.o ra

3 ra

a X

i ?

opaginerad Kontrollera mot PDF

C

O

CO

rJ

XI

C

o

t/J

__

t/]

° i, o

£ » T

= "

Xi

|g

CO

(Sk

c -

*- c

£ =

u. ä

II

5g

5 S

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:135 38

InnehåU

Inledning ................................................................... 2

Sammanslagning
av försvarsområdesstaber oeh fredsförband

inom armén
m. m........................................................... 5

Nuvarande ordning ................................................ 5

Överbefälhavarens förslag ...................................... 6

Chefens för armén synpunkter ............................. 10

Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande ......... 11

Departementschefen ............................................. 12

Fredsorganisationen på Gotland ............................... ....... 15

Inledning ............................................................... ....... 15

Nuvarande ordning m. m........................................... ....... 16

Fredsorganisationsutredningen ............................ ....... 18

Remissyttrandena ................................................... ....... 26

Departementschefen ............................................. ....... 29

Arméns fredsorganisation i Skövde .......................... ....... 32

Inledning ............................................................... 32

Arméns preliminära fredsorganisationsplan .......... 32

Fredsorganisationsutredningens yttrande................. 33

Departemenischefen .............................................. ....... 34

Bilagor

Nuvarande principorganisation för försvarsområdesstab i
fred

och för fredsförband ................................................. 36

Chefens för armén förslag till principorganisation av
lägre regio

nala och lokala myndigheter inom armén ................... 37

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

25 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (25)

25 kopplingar i 16 dokument.

  1. Bet. 1981/82:FöU18 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:100 och 102) i texten
  2. Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling i texten
  3. Bet. 1980/81:FöU12 om försvarsmaktens organisation m.m. på Gotland (prop. 1980/81:27) s. 3 i texten
  4. Bet. 1978/79:FöU9 med anledning av propositionen 1978/79:5 om vissa markförvärv för armén, m. m. jämte motioner s. 9 · s. 13 i texten
  5. Bet. 1975/76:FöU32 Med anledning av propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:143 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1976/77 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jäm… s. 42 i texten

Visa alla 16