Kungl. Maj:ts proposition med förslag om viss ändring i reglerna för beräkning av arbetsgivares socialförsäkringsavgifter m.m.
1974 · 32 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 10 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:136, Kungl. Maj:ts proposition med förslag om viss ändring i reglerna för beräkning av arbetsgivares socialförsäkringsavgifter m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj:ts proposition nr 136 år 1974 Prop. 1974:136
Nr 136
Kungl. Maj:ts proposition med förslag om viss ändring i
reglerna för beräkning av arbetsgivares socialförsäkringsavgifter m. m.; given
den 27 september 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under
åberopande av bilagda utdrag av stalsrådsprotokollet över socialärenden,
föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
SVEN ASPLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås viss
ändring i reglerna för beräkning av socialförsäkringsavgifter och allmän
arbetsgivaravgift m. m. för lön till arbetsgivares hemmavarande bam. Ändringen
innebär att lön till hemmavarande barn inle föranleder arbetsgivares avgift i
de fall avdrag för lönen inte medges vid inkomsttaxeringen. Lönen ingår liksom
hittills i avgiftsunderlaget för de egenavgifter som föräldern är skyldig att
betala.
De ändrade reglerna föreslås gälla fr. o. m. den 1 januari
1975.
1 - Riksdagen 1 samL 1974 nr 136.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:136
Författningsförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962381) om allmän försäkring
Härigenom förordnas att 19 kap. I §
lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 kap.
1 §
Arbetsgivare skall enligt vad nedan
sägs för varje år erlägga socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen,
folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension.
Avgift lill sjukförsäkringen och
till folkpensioneringen utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till
arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller
bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket
sista punkten är för handen, annan ersättning för utfört arbete.
Avgift till försäkringen för
tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till
arbetstagare hos honörn i penningar eller naturaförmåner i form av kost eUer
bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 § andra styckel
är för handen, annan ersättning för utfört arbete, sedan frän nämnda summa
dragils ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet
multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos
arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit
anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som
under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det
antal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid
fastställes av regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket.
Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl
föranleda därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats
men som giver i huvudsak samma resultat.
Vid beräkning av avgift enligt denna
paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön under året ej
uppgått lill femhundra kronor och ej heller till arbetstagares lön eller
ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid
årels ingång gällande basbeloppel. Vad gäller sjukförsäkringen och
folkpensioneringen skall vidare, där ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra
siycket sista punkten är för handen, vid beräkning av avgift bortses från
arbetstagare, som icke är obUgatoriskt
Lagen omtryckt 1973508. 2 Senaste lydelse 1974:510.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydehe
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
försäkrad
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension
skall bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års
ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom
antingen enligt 11 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom
inkomsl av anstäUning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej
heller är bosalt härstädes, avser arbete utom riket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom
eller ledighet för värd av sjukt barn eller med anledning av barns födelse
till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som
arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 §.
Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom
eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse
till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som
arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 §. Avgift erlägges ef heller för
lön som arbetsgivare utgivit tiU hemmavarande barn för arbete utfört i hans
förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ef får ske vid
inkomsttaxeringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1975. De nya avgiftsbestämmelserna tillämpas första gången beträffande
avgift på lön som utgivits år 1974.
1*- Riksdagen 1 saml 1974 nr 136
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:136
2 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
Härigenom förordnas att 38 § lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydehe Föreslagen lydelse
38 §'
Arbetsgivare erlägger för varje år
försäkringsavgift enligt vad nedan sägs.
Avgift ulgår å summan av vad
arbetsgivaren under året utgivit tiU arbetstagare, som omfattas av obligatorisk
försäkring enhgt denna lag, såsom lön i penningar eller naturaförmåner i form
av kost eUer bostad.
Vid beräkning av avgift skall
hänsyn icke tagas till arbetstagares lön i vad den för år räknat överstiger sju
och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Hänsyn skall ej
heller tagas till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra
kronor.
Avgift erlägges icke för arbets- Avgift erlägges icke för arbets-
tagares lön vid sjukdom eller ledig- lagares lön vid
sjukdom eller ledig
het för vård av sjukt barn eller het för vård av sjukt barn eller
med anledning av barns födelse till med anledning av barns födelse till
den del lönen motsvarar sjuk- den del lönen motsvarar sjuk
penning eller föräldrapenning, penning eUer föräldrapenning,
som arbetsgivare äger uppbära en- som arbetsgivare äger uppbära en
Ugt bestämmelserna i 3 kap. 16 § ligt bestämmelserna i 3 kap. 16 §
lagen (1962:381) om allmän för- lagen (1962:381) om allmän för
säkring, säkring. Avgift erlägges ej
heller
för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn
för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får
ske vid inkomsttaxeringen.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1975 och tillämpas första gången beträffande avgift på lön som utgivits
år 1974.
i Senaste lydelse 1973:483.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:136
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:300) om redareavgift för
sjöfolks pensioner
ring
Härigenom förordnas i fråga om
lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering
dels all i 1 och 4 §§ ordet
"Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",
dels att
2 § skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Redareavgift utgår för varje år å
vad redaren sammanlagt under året utgivit i lön tiU sådana arbetstagare, som
avses i 1 § första stycket förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om
sjömanskatt.
Avgiften beräknas för varje redare å lön i penningar och
naturaförmåner i form av kost eller bostad, sedan därifrån för varje
arbetstagare dragits sådan del av lön, som för år räknat överstiger sju och
en halv gånger det i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avsedda
basbelopp som gäller vid årets ingång. Vid beräkningen skall bortses från
arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor, och
arbetstagare som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring.
Avgift erlägges icke för arbetstagares
lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eUer med anledning av
barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning,
som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om
aUmän försäkring.
Konungen fastställer procentsats
för redareavgiften med hänsyn till det avgiftsbehov som föranledes av de
enligt 1 § bestämda eller eljest gällande grunderna för ' Senaste lydelse
1973:484.
Avgift erlägges icke för arbetstagares
lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av
barns födelse tiU den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning,
som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om
allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit
till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall
avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.
Regeringen faststäUer procentsats
för redareavgiften med hänsyn tiU det avgiftsbehov som föranledes av de enUgt
1 § bestämda eller eljest gällande grunderna för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:136
Nuvarande lydelse
sjöfolks pensionering. Fastställd procentsats fär
tillämpas tidigast för året näst efter det år varunder den fastställts.
Föreslagen lydelse
sjöfolks pensionering. Fastställd procentsats får
tillämpas tidigast för året näst efter del år varunder den fastställts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den I
januari 1975. De nya avgiflsbestämmel-serna tillämpas första gången beträffande
avgift på lön som utgivits år 1974.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:136
4 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift
Härigenom förordnas i fråga om
förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgif t'
dels att författningens rubrik skall ha nedan angivna
lydelse,
dels att i 3 och 4 §§ orden
"Kungl. Maj:t" och böjningsform av dessa ord skall bytas ut mot
"regeringen" i motsvarande form,
deh att i 4 § ordet "förordning" skall bytas ut
mot "lag",
dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Kungl Maf:ts förordning an- Lag om byggnadsforskningsav-
gående byggnadsforskningsavgift gift
2 §
Byggnadsforskningsavgift utgår för
kalenderår med sex tiondels procent av den lön i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad, som arbetsgivare under året utgivit
till arbetstagare, för vilken arbetsgivaren skall påföras avgift enligt lagen
om yrkesskadeförsäkring och vilken är att hänföra tiU näringsgrenen
byggnadsindustri i näringsgrensindetningen för yrkesskadestatistik.
Vid beräkning av
byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön
hos arbetsgivaren under året ej uppgått till femhundra kronor, och ej heller
tiU arbetstagares lön i vad lönen för är räknat överstiger sju och en halv
gånger det i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avsedda
basbeloppet som gäller vid årets ingång.
Avgift erlägges icke för arbets- Avgift erlägges icke för arbets-
tagares lön vid sjukdom eller ledig- lagares lön vid
sjukdom eller ledig
het för vård av sjukt barn eller het för vård av sjukt barn eller
med anledning av barns födelse till med anledning av barns födelse till
den del lönen motsvarar sjuk- den del lönen motsvarar sjuk
penning eller föräldrapenning, penning eller föräldrapenning,
som arbetsgivare äger uppbära en- som arbetsgivare äger uppbära en
ligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § Ugt bestämmelserna i 3 kap. 16 §
lagen om allmän försäkring. lagen om allmän försäkring. Avgift
erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till
hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag
för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.
1 Förordningen omtryckt 1962:134.
2 Senaste lydelse 1974:251.
Prop.
1974:136 8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Angående debitering och uppbörd av
avgiften gäller vad därom särskilt är stadgat.
1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1975. De nya avgiftsbestämmelserna tiUämpas
första gången beträffande avgift på lön som utgivits år 1974.
2.
Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning till förordningen angående
byggnadsforskningsavgift skall hänvisningen i stället avse lagen om
byggnadsforskningsavgift.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:136
5 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift'
Härigenom förordnas i fråga
om lagen (1968:419) om aUmän arbetsgivaravgift
deh
att i 7 § ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",
deh att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen
lydehe
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till
arbetstagare vars lön under året understigit femhundra kronor, eller
arbetstagare, som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, eller till fall, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket
sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Arbetsgivare erlägger allmän arbetsgivaravgift
med belopp motsvarande fyra procent av summan av vad arbetsgivaren utgivit
under året som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av
kost eller bostad. 1 fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 §
första siycket förordningen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock allmän
arbetsgivaravgift efter den lägre procentsats som Konungen fastställer med
motsvarande tillämpning av 19 kap. 4 § andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Avgift erlägges icke för arbetstagares
lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av
barns födelse till den del lönen motsvarar sjuk-
Arbetsgivare erlägger allmän arbetsgivaravgift
med belopp motsvarande fyra procent av summan av vad arbetsgivaren utgivit
under året som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av
kost eller bostad. 1 fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 §
första stycket förordningen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock allmän
arbetsgivaravgift efter den lägre procentsats som regeringen fastställer med
motsvarande tillämpning av 19 kap. 4 § andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Avgift erlägges icke för arbetstagares
lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av
barns födelse till den del lönen motsvarar sjuk-
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lydelse enligt prop. 1974:132. 2 Senaste lydelse
1973:486.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse penning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring.
Föreslagen
lydelse penning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl
beslämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift erlägges ej
heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete
utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid
inkomsttaxeringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1975. De nya avgiftsbestämmelserna tillämpas första gången beträffande
avgift på lön som utgivits år 1974.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift
Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1 970:742) om lönegaranliavgift dels att i 4 §
ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att
2 § skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydehe
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetsgivare erlägger årligen
lönegarantiavgift med belopp som motsvarar en femtiondels procent av summan av
vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 §
andra styckel sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan
ersättning för utfört arbete.
Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat
överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller till arbetstagare,
vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna
beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen
(1 954:243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket sista punkten lagen om allmän försäkring är för handen.
Avgift erlägges icke för arbets- Avgift erlägges icke för arbets-
het för
vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen
motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära
enligl beslämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring.
tagares lön vid sjukdom eller ledig- tagares lön
vid sjukdom eller ledig-
het för vård av sjukt barn eller med anledning av barns
födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som
arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän
försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till
hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag
för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.
Denna lag träder i kraft den I
januari 1975. De nya avgiftsbestämmelserna tillämpas första gången beträffande
avgift på lön som utgivits år 1974.
' Senaste lydelse 1973:487.
Prop. 1974:136 12
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift
Härigenom förordnas i fråga om
lagen (1971 :282) om arbetarskyddsavgift
dels att i 4 § ordet "Konungen" skall bytas ut
mot "regeringen", det att 3 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydehe Föreslagen lydehe
3 §'
Arbetsgivare erlägger årligen
arbetarskyddsavgift med belopp som motsvarar en liondels procent av vad
arbetsgivaren under året utgivit som lön i pengar eller naturaförmåner i form
av kost eller bostad.
Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till arbetstagares lön i vad den för år räknat överstiger sju och
en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller till arbetstagare,
vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna
beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring.
Avgift erlägges icke för arbets- Avgift erlägges icke för arbets-
tagares lön vid sjukdom eller ledig- tagares lön vid
sjukdom eller ledig
het för värd av sjukt barn eller het för vård av sjukt barn eller
med anledning av barns födelse tili med anledning av barns födelse till
den del lönen motsvarar sjuk- den del lönen motsvarar sjuk
penning eller föräldrapenning, penning eller föräldrapenning,
som arbetsgivare äger uppbära en- som arbetsgivare äger uppbära en
ligt bestämmelsema i 3 kap. 16 § Ugt bestämmelserna i 3 kap. 16 §
lagen om allmän försäkring. lagen om allmän försäkring. Avgift
erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till
hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag
för lönen ef får ske vid inkomsttaxeringen.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1975. De nya avgiftsbestämmelserna tillämpas första gången beträffande
avgift på lön som utgivits år 1974.
1 Senaste lydelse 1973:835.
Prop.
1974:136 13
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973372) om arbetsgivaravgift till
arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1973:372) om
arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet deh alt i 4 § ordet "Konungen" skall bytas ut
mot "regeringen", deh att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydehe Föreslagen lydelse
2§
Arbetsgivare erlägger årligen
arbetsgivaravgifl med belopp som motsvarar fyra tiondels procent av summan av
vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller i
naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 §
andra siycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan
ersättning för utfört arbete.
Vid beräkningen av avgifien tages
icke hänsyn tiU arbetstagarens lön eller ersättning i vad den för år räknat
överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller till
arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses
vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obUgatoriskt försäkrad
enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap.
2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för
handen.
Avgift erlägges icke för arbets- Avgift erlägges icke för arbets-
tagares lön vid sjukdom eller ledig- tagares lön vid
sjukdom eller ledig
het för vård av sjukt barn eller het för vård av sjukt barn eller
med anledning av barns födelse till med anledning av barns födelse till
den del lönen motsvarar sjuk- den del lönen motsvarar sjuk
penning eller föräldrapenning, penning eller föräldrapenning,
som arbetsgivare äger uppbära en- som arbetsgivare äger uppbära en
Ugt bestämmelserna i 3 kap. 16 § Ugt bestämmelserna i 3 kap. 16 §
lagen (1962:381) om allmän för- lagen (1962:381) om allmän för
säkring, säkring. Avgift erlägges ej
heller
för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn
för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får
ske vid inkomsttaxeringen.
Denna lag träder i kraft den I
januari 1975. De nya avgiftsbestämmelserna tUlämpas första gången beträffande
avgift på lön som utgivits år 1974.
Prop.
1974:136 14
Utdrag av protokollet över socialärenden hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet den 27 september 1974.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG,
JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT,
GUSTAFSSON, ZACHRISSON, HJELM-WÄLLÉN.
Chefen för socialdepartementet,
statsrådet Äspling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter fråga om viss ändring i reglerna för beräkning av arbetsgivares
socialförsäkringsavgifter m. m. och anför.
1 Inledning
Riksdagen har med bifall till
motionen 1974:953 i skrivelse till Kungl. Maj:t (rskr 1974:117) hemställt om
viss justering av bestämmelserna för beräkning av allmän arbetsgivaravgift (jfr
SkU 1974:17). Skrivelsen tar sikte på vissa fall då arbetsgivare har eget barn
anställt i sin verksamhet. Riksdagen har samtidigt förutsatt att Kungl. Maj:t
även tar skälig hänsyn till i motionen framförda synpunkter rörande ATP-avgift.
2 Gällande bestämmelser
2.1 Arbetsgivares
avgifter
Förälder som utger ersättning till
hemmavarande barn för utfört arbete får under vissa förutsättningar erlägga
allmän arbetsgivaravgift, socialförsäkringsavgifter och övriga
arbetsgivaravgifter på grundval av den ersättning som utgivits. Avgifterna är
dessa.
13. socialförsäkringsavgifter till
sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension
(ATP) enligt 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL),
4. avgift till obligatorisk
yrkesskadeförsäkring enUgt 38 § lagen (1954:
243) om yrkesskadeförsäkring (YFL),
5.
avgift tiU
främjande av forsknings- och rationaliseringsverksamhet inom byggnadsfacket
enligt förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift,
6.
avgift för
beredande av pension åt sjömän enligt lagen (1961:300) om redareavgift för
sjöfolks pensionering,
7.
avgift för
finansiering av statlig lönegaranti vid konkurs enligt lagen (1970:742) om
lönegarantiavgift,
8.
avgift som
bidrag tiU arbetarskydd enligt lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift,
9.
avgift enligt
lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift tiU arbetslöshetsförsäkringen och det
kontanta arbetsmarknadsstödet: samt
10. allmän arbetsgivaravgift enligt
förordningen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.
Debitering och uppbörd av de nu
nämnda avgifterna regleras i förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa
avgifter enligt AFL.
Beräkning av arbetsgivares avgifter
sker på grundval av s. k. avgiftsunderlag, som med vissa begränsningar
utgörs av summan av under ett kalenderår utgiven kontant lön och värdet av
tillhandahållna naturaförmåner. I fråga om vissa avgifter likställs med lön
annan ersättning för utfört arbete om s. k. likställighetsavtal föreligger.
Begränsningarna vid beräkning av
avgiftsunderlag är i viss utsträckning utformade på olika sätt. 1 huvudsak
gäller följande.
Vid beräkning av underlaget för
socialförsäkringsavgiften till ATP medräknas inle ersättning till arbetstagare,
som vid årets ingång fyllt 65 år. Vid avgiftsberäkningen görs vidare ett s. k.
basbeloppsavdrag. Detla erhålls genom alt det vid årets ingång gällande
basbeloppet (8 100 kr. år 1974) multipliceras med det genomsnittliga antalet
arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Avgiften beräknas därefter på den
återstående lönesumman.
Skyldigheten att erlägga avgift är
i fråga om samtliga andra avgifter anknuten tUl att arbetstagaren är
obligatoriskt försäkrad för yrkesskada.
Enligt 3 § första stycket YFL är
med vissa undantag varje arbetstagare i allmän eller enskUd tjänst
obligatoriskt försäkrad för yrkesskada. Arbetstagare, som är i rätt upp- eller
nedstigande släktskap eller svågerlag med arbetsgivaren eller dennes make och
som varaktigt lever i hushållsgemenskap med arbetsgivaren är enligt 4 § andra
stycket YFL undantagen från yrkesskadeförsäkringen, dock endast om
arbetstagarens inkomst av förvärvsarbete för år räknat inte uppgår tiU 1 800
kr.
För samtliga avgifter gäller att i
avgiftsunderlaget inte medräknas ersättning till arbetstagare som från
arbetsgivaren uppburit mindre än 500 kr. under året. För samtliga avgifter med
undantag av den allmänna arbetsgivaravgiften gäller vidare att hänsyn inte tas
till arbetstagares lön eller ersättning som överstiger sju och en halv gånger
det vid årets ingång gällande basbeloppet.
2.2 Egenavgifter
Personer som åtnjuter inkomst av
annat förvärvsarbete än anställning är under vissa förutsättningar skyldiga att
erlägga s. k. egenavgifter. TUl grund för avgiftsberäkningen läggs den
avgiftsskyldiges taxering till inkomstskatt (efter basbeloppsavdrag såvitt
avser tilläggspensionsavgiften). Avgifterna är dessa.
1. Tilläggspensionsavgift
Enligt 19 kap. 3 § tredje stycket
AFL skall försäkrad, för vUken för visst år fastställts pensionsgrundande
inkomst på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete än anställning, för
samma år erlägga tUläggspensions-
Prop. 1974:136 16
avgift. Avgiften påförs på den försäkrades
slulskattesedel,
2. Sjukförsäkringsavgift
Enligt förslag i propositionen
1974:132 skall försäkrad, som vid utgången av visst är är inskriven hos allmän
försäkringskassa och inle fyllt 67 är och inte heller för december månad samma
år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt AFL, för nämnda år
erlägga sjukförsäkringsavgift i den mån han har haft inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning. Förslaget avses gälla inkomst fr. o. m.
inkomståret 1975. F. n. gäller att sjukförsäkringsavgift erläggs av alla
inkomsttagare oavsett inkomstslag (19 kap. 2 § AFL).
3. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
En försäkrad person, som vid
utgången av visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa och haft inkomst
av annat förvärvsarbete än anställning, skall för nämnda år enligt 19 kap. 3 §
första stycket AFL erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen. Den
som vid årets ingång fyllt 65 år erlägger emellertid inte avgift. Motsvarande
gäller den som för december månad samma år åtnjutit ålderspension eUer förtidspension
enligt AFL.
4. AUmän arbetsgivaravgift
Fysisk person, som åtnjutit inkomst
av i Sverige bedriven rörelse eller inkomst av i Sverige belägen
jordbruksfastighet som brukas av honom, skall enligt 4 § förordningen om allmän
arbetsgivaravgift erlägga allmän arbetsgivaravgifl i form av egenavgift.
2.3 Beskattningsregler
Fysisk person som är bosatt i
Sverige är i princip skyldig att erlägga skatt för all inkomst. Detla framgår
av 53 § första stycket a) kommunalskattelagen (1928:370), KL, och 6 § 1 mom.
a) förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SL Skatteplikt inträder
dock först då den beskattningsbara inkomsten uppgår till minsl 100 kr. (51 § KL
och 9 § 5 mom. SI). Beskattningsbar inkomst utgör enligt 50 § KL taxerad
inkomst minskad med kommunalt grundavdrag. Detta avdrag utgör 4 500 kr. vid
statligt taxerad inkomst av högst 30 000 kr. (48 § 2 mom. KL). Med hänsyn till
grundavdraget föranleder således smärre inkomster inte skatteplikt för
mottagaren.
Vid beräkning av inkomsten från
särskild förvärvskälla medges enligt 20 § första siycket KL avdrag för
omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande. Som omkostnad
räknas därvid bl. a. lönekostnad. Särskilda bestämmelser gäller emellertid
beträffande lön för arbete som utförts av bl. a. den skattskyldiges
hemmavarande barn.
Prop.
1974:136 17
Avdrag får således enligt 20 § andra stycket KL inte göras
för värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av
hemmavarande barn under 16 år. För lön tUl hemmavarande barn som fyllt 16 men
inte 18 år får avdrag göras bara om barnet anses tillhöra arbetspersonalen. Av
anvisningarna tUl bestämmelsen framgår att hemmavarande barn som fyllt 16 men
inte 18 år och som deltagit i den skattskyldiges förvärvsverksamhet anses
tillhöra personalen endast om barnets inkomst av arbete eller eljest är så stor
att den föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 § KL. Som likställda med
lönekostnad är den allmänna arbetsgivaravgiften, socialförsäkringsavgifter och
övriga avgifter för anställda i princip avdragsgilla i samma mån som avdrag
medges för den anställdes lön.
Barn som anses tillhöra personalen
taxeras självt för den inkomst av arbete som barnet kan ha haft i form av
pengar, naturaförmåner eller annat. Motsvarande belopp får således dras av som
driftkostnad. För barn som deltagit i arbetet men inte anses tUlhöra personalen
får avdrag inle göras. Ersättning till sådant barn för arbete i rörelse eller
jordbruksfastighet skall ej heller tas upp som inkomst för barnet.
Barnets ålder bedöms i nu berörda
hänseenden enligt 65 § KL efter förhållandena den 1 november året näst före
taxeringsårel.
3 Riksdagsskrivelsen
Skatleulskollet behandlade i sitt
betänkande 1974:17 bl. a motionen 1974:953 som avsåg vissa frågor angående
debitering av arbetsgivaravgifter för lön till arbetsgivares hemmavarande
barn. Utskottet påpekade att om någon bedriver verksamhet som medför
skyldighet att erlägga egenavgift och har eget barn i åldern 16-18 år anställt
i sin verksamhet med en lön meUan I 800 och 4 700 kr. så får han dels betala
arbetsgivares avgift på barnets löneinkomster, dels själv erlägga egenavgift
med belopp, som beräknas på den egna inkomsten förhöjd med barnets inkomst. Han
har dock inte rätt till avdrag för barnets inkomsl eller för den därpå utgående
arbetsgivaravgiften. De här angivna verkningarna var enligt utskottet
uppenbarligen inte avsedda vid lagstiftningens tillkomst. Utskotlet förklarade
sig medvetet om att spörsmålet nära sammanhängde med den s. k. faktiska
sambeskattningen, som behandlas av 1972 års skatleuiredning, men ansåg att
frågan om dubbeldebitering av arbetsgivaravgiften lämpligen borde lösas separat
och utan att resultatet av denna utrednings överväganden avvaktades. Utskottet
tillstyrkte därför bifall till ett i motionen framställt utredningsyrkande i
vad avsåg den allmänna arbetsgivaravgiften och förutsatte alt skälig hänsyn
även skulle komma atl tas tUl de i motionen framförda synpunkterna rörande
ATP-avgifterna. Förslag i frågan borde föreläggas 1974 års höstriksdag och
ändringen således gälla fr.o.m. år 1975. Riksdagen biföU vad utskottet
hemställt (rskr 1974:117).
Prop.
1974:136 18
4 Departementschefen
Som framgår av den tidigare
redogörelsen är en arbetsgivare som sysselsätter hemmavarande barn i sin
verksamhet i princip skyldig att eriägga socialförsäkringsavgifter, allmän
arbetsgivaravgift och övriga arbetsgivaravgifter på grundval av utbetalad lön.
Det föreligger emellertid flera undantag från avgiftsskyldigheten. Uppgår
barnels inkomst från föräldern inte till 500 kr. per år föreligger således inte
sådan skyldighet. Uppgår barnets lolala inkomst per år inte tUl 1 800 kr.
föreligger inle heller skyldighet för föräldern atl erlägga de nu nämnda
avgifterna även om ersättningen från föräldern överstiger 500 kr. Då det gäller
socialförsäkringsavgiften tiU ATP finns visserligen inte någon direkt anknytning
till den totala inkomsten per år men avgiftsskyldigheten begränsas i stället i
praktiken genom det s. k. basbeloppsavdraget, som innebär att avgift i princip
erläggs endast för den del av barnets lön som överstiger det vid årets ingång
gällande basbeloppet (8 100 kr. för år 1974). Har barnets anställning varat
endast en del av året reduceras basbeloppsavdraget i motsvarande mån. För att
avgiftsskyldighel skall föreligga för övriga avgifter måste således barnets
inkomst från föräldern ha uppgått till minst 500 kr. per år samtidigt som
barnets totala inkomst samma år uppgått lill lägst 1 800 kr.
Den fråga om reglerna för beräkning
av arbetsgivares avgifter som berörs i skatteutskottets betänkande 1974:17 har
sin grund i att avdrag vid beräkning av egenavgifter, som tidigare beskrivits,
i vissa fall inte får göras för värdet av arbete som i den skattskyldiges
förvärvsverksamhet utförts av hemmavarande barn mellan 16 och 18 år. I de fall
avdrag inte medges för lönekostnaden och de avgifter som belöper på lönen
inverkar detta höjande på förälderns förvärvsinkomst och ökar alltså underlaget
vid beräkningen av dennes egenavgift. Det kan således sägas att etl och samma
belopp kommer att ingå dels i underlaget för arbetsgivares avgift, dels i underlaget
för motsvarande egenavgift.
Den i riksdagsskrivelsen
aktualiserade frågan kan lösas genom ändringar i antingen skattereglerna eller
beslämmelserna rörande de nyss nämnda avgifterna. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att frågan berör de utredningsuppdrag som lämnats 1972 års
skatteutredning (Fi 1972:02), pensionsålderskommittén (S 1970:40) och
yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01). Skatteutredningen har således
enligt sina direktiv att pröva bl. a. den s. k. faktiska sam beskattningen.
Pensionsålderskommiltén har alt redovisa överväganden om bl. a. mer enhetliga
regler för avgiftsberäkningen inom socialförsäkringarna. Yrkesskadeförsäkringskommittén
överväger utformningen av den framlida yrkesskadeförsäkringen. Mot bakgrund
härav vill jag understryka att lösningen av den i riksdagsskrivelsen
aktualiserade frågan bör ses som en tillfällig ordning i avvaktan på nämnda
kommittéers förslag och att den inte får begränsa kommittéernas
förslagsmöjligheter.
Vid övervägandet av de alternativ som står liU buds har
jag efter
Prop.
1974:136 19
samråd med chefen för finansdepartementet stannat för att
förorda en lösning inom ramen för avgiftsreglerna. Jag föreslår således att lön
till hemmavarande barn inte skall ingå i avgiftsunderlaget för arbetsgivares
avgift i de fall avdrag för lönen inte medges vid taxeringen. Det betyder att
man vid bestämningen av avgiftsunderlaget skall bortse från lön till barn som
är mellan 16 och 18 år då barnets beskattningsbara inkomst inte uppgår lill 100
kr., vilket motsvarar en årsinkomst understigande 4 700 kr. Av bl. a:
administrativa skäl är det nödvändigt att ändringen enhetligt får gälla
samtliga avgiftsunderlag.
Förslaget innebär att lön lUl
hemmavarande barn inte föranleder arbetsgivares avgift i de fall barnets
sammanlagda inkomst understiger skattepliktigt belopp. Lönen ingår liksom
hittills i avgiftsunderlaget för de egenavgifter som föräldern är skyldig att
betala och i underlaget för förälderns inkomstbeskattning.
Vid bedömningen av barns ålder och
huruvida barnet kan anses vara hemmavarande avses den skatlerällsliga
innebörden av dessa begrepp vara utslagsgivande.
Särskilt samråd har ägt rum med
chefen för bostadsdepartementet beträffande upprättat förslag till ändring i
förordningen (1960.77) angående byggnadsforskningsavgift.
De nya bestämmelserna bör träda i
kraft den I januari 1975 och gälla löner som utbetalas år 1974 eller senare.
1 detta sammanhang bör också vissa
formella, av den nya regeringsformen betingade ändringar göras i de
författningar som berörs av de redovisade förslagen. Ingreppen i
författningsutformningen har emellertid begränsats i avvaktan på att
pensionsålderskommittén lägger fram förslag om mer enhetliga regler för
avgiflsberäkningen.
Hemställan
Under åberopande av del anförda
hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag
till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2.
lag om ändring
i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
3.
lag om ändring
i lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering,
4.
lag om ändring
i förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift,
5.
lag om ändring
i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,'
6.
lag om ändring
i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift,
7.
lag om ändring
i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift,
8.
lag om ändring
i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift tUl arbets-
' Rubrik enUgt prop.l974:132.
Prop.
1974:136 20
löshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet.
Med bifall till vad föredraganden
sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:l Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till delta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
GÖMbOrp, OH,«tTryck«f' AB, Stockholm 74,6313 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar i 3 dokument.
- Rskr. 1974:335 i texten
- Bet. 1974:SfU35 Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:136 med förslag om viss ändring i reglerna för beräkning av arbetsgivares socialförsäk… s. 1 · s. 14 i texten
- Prop. 1974:138 Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m. s. 22 i texten