Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående studiesociaIt stöd

1974 · 164 sidor, varav 143 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 143 av 164 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:14, Kungl. Maj:ts proposition angående studiesociaIt stöd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 14 år 1974 Prop. 1974:14

Nr 14

Kungl.
Majcts proposition angående studiesocialt stöd; given den 1 mars 1974.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoUet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vUkas
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

BERTIL
ZACHRISSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram flera reformförslag på det studiesociala området.

Studiebidraget
inom studiemedelssystemet föreslås fr. o. m. den 1 juli 1974 höjt från
nuvarande högst ca 1 750 kr till ca 2 000 kr per läsår. Aterbetalningsreglerna
inom studiemedelssystemet föreslås bli förbättrade. Bl. a. skaU den avsedda
återbetalningstiden hållas, varigenom den årliga avgiften blir lägre än f. n.
Den totala återbetalningsskyldigheten och det århga återbetalningsbeloppet bör
förändras med ett s. k. regleringstal, vilket är det för den enskilde
gynnsammaste talet av konsumentprisutvecklingen eller ett särskilt fastställt
garantital på 1,032 enheter. Detta innebär att dessa båda belopp inte kan höjas
mer än 3,2% per år. Dessutom föreslås betydande förbättringar av trygghetsreglerna
i återbetalningssystemet. Den gräns där avgift påförs föreslås höjd från 2,5
basbelopp till 3,5 basbelopp och den maximala avgiften skall fastställas till
en lägre andel av avgiftsunderlaget än f. n., dvs. inkomst och förmögenhet.
Reglerna om hänsynstagandena till makes inkomst föreslås också bli uppmjukade.
Möjlighet till avskrivning av studiemedel föreslås vid sjukdom, handikapp e.
d. Studielån från aUmänna studidånefonden föreslås under vissa villkor kunna bh
omförda tUl återbetalningspliktiga studiemedel.

1
Riksdagen 1974. I saml. Nr 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 2

Det
behovsprövade tillägget inom studiehjälpssystemet föreslås höjt från högst 90
till högst 110 kr. i månaden fr. o. m. den 1 juh 1974.

ResetiUägget
föreslås fr. o. m. den 1 juU 1974 bli höjt så att 75, 95, 125 och 145 kr. i
månaden utgår till elever som bor minst 6, 15, 25 resp. 35 km från studieorten.

För
att administrationen av det studiesociala stödet skall kunna underlättas på
sikt föreslås centrala studiestödsnämnden få i uppdrag att utreda frågan om
ADB-register för studiemedelstagare. En förändring av
förmögenhetsprövningsreglerna föreslås.

Slutligen
föreslås en särskild sjukförsäkring för studerande med återbetalningspliktiga
studiemedel träda i kraft den 1 januari 1975.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 3

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom förordnas i fråga om studiestödslagen
(1973:349),

dels att i 1 kap. 4 §, 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 8, 13, 14 och
22 §§ och 4 kap. 5, 11, 26 och 27 §§ ordet "studiehjälpsnämnden" skaU
bytas ut mot "studiestödsnämnden",

dels att nuvarande 3 kap. 1322 §§ skall betecknas 3 kap.
2022 och 2430 §§ och nuvarande 4 kap. 2833 §§ skall betecknas 4 kap. 36, 38,
39 och 4143 §§,

dels att 3 kap. 5 och 11 §§, nya 3 kap. 22 §, 4 kap. 10,
14, 17, 19, 21 och 24 §§, nya 4 kap. 36 och 41 §§, 5 kap., 6 kap. 2 och 4 §§
samt punkt 6 övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nitton nya paragrafer, 3
kap. 5 a, 1319 och 23 §§ och 4 kap. 2835, 37 och 40 §§ samt närmast före nya
4 kap. 28 § en ny mbrik, allt av nedan angivna lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 1416 §§ och 4
kap. 28 och 29 §§ skaU sättas närmast före 3 kap. 21 och 22 §§, nya 3 kap. 23
§, 4 kap. 36 § respektive nya 4 kap. 37 §,

dels att i övergångsbestämmelserna tUl lagen skall införas
fem nya punkter, 6 a6 e, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Studiehjälp utgår för sådan del Studiehjälp
utgår för sådan del

av
läsår under vilken den stude- av läsår under vilken den stude

rande bedriver studier. Närmare rande bedriver studier,

bestämmelser om läsårs längd och Studiehjälp i form av återbetal-

om dess fördelning på terminer ningspliktiga studiemedel
utgår

meddelas av Konungen eller, efter även för tid under vilken den stu-

Konungens bemyndigande, av cen- derande är sjuk enligt vad som an-

trala studiehjälpsnämnden. ges i 1319 §§.

Närmare bestämmelser om läsårs längd och om dess
fördelning på terminer meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

5a §

Studiehjälp beviljas efter ansökan, om ej annat följer av
bestämmelse som Kungl. Maj:t eller, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t,
centrala studiestödsnämnden meddelar

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår
med

högst 90 kronor i månaden. högst 110 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om be- Närmare bestämmelser om be-

hovsprövat tillägg meddelas av hovsprövat tUlägg meddelas
av

Konungen. Kungl. Maj:t.

13 §

/ 1419 §§ ges bestämmelser om återbetalningspliktiga
studiemedel för tid under vilken studerande som avses i 12 § på grund av
sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I
nämnda paragrafer förstås med

sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av
sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av en termin under vilken den
studerande bedriver studier och den del av terminen under vilken han skulle
ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

14 §

Å terbetalningspliktiga studiemedel utgår för sjukperiod
som infaller under den del av en termin som utgör den studerandes studietid,
förutsatt att

1.
sjukperioden
ej omfattar hela den studerandes studietid under terminen,

2.
den
studerande under någon del av terminen bedriver sina studier.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början
utgår återbetalningspliktiga studiemedel dock endast om den studerande ingett
ansökan om sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan
studerande bevUjas återbetalningspliktiga studiemedel även för sådan
sjukperiod.

För den första termin under vilken en studerande tiUhör
en utbildningslinje utgår återbetalningspliktiga studiemedel endast för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14

Nuvarande
lydelse , Föreslagen lydelse

sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studier på
utbildningslinjen under minst en månad.

15

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga studiemedel för
större del av två på varandra följande terminer än sex månader endast om
särskilda skäl föreligger.

16 §

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga studiemedel endast
för sådan sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna
försäkringskassa, hos vilken den studerande år inskriven.

17 §

Blir
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall
han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats återbetalningspliktiga
studiemedel för terminen eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan
skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.

18 §

Finner
den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt
oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej
annat följer av andra eller tredje stycket.

Godkännande
enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan
skett enligt 17 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger,
får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den
allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav,
om den studerande

1. uppsåtligen åsamkat
sig sjuk-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1974:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

domen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur
hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl föreligger,

2.
underlåter
att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det
därav föranledda hindret för studierna,

3.
vägrar
att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kassan att verkställa
sjukkontroll,

4.
under
sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan eller reser till
utlandet utan medgivande av kassan,

5.
ådragit
sig sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraftägande
dom ådömts honom,

6.
vägrar
att underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares
föreskrift,

7.
uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående
förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om
återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod.

19 §

Har studerande som bevUjats återbetalningspliktiga
studiemedel på grund av sjukdom varit helt oförmögen att bedriva studier under
90 dagar i följd eller föreligger annat särskUt skäl, skall den allmänna
försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som riksförsäkringsverket
meddelar, undersöka om skäl föreligger att vidtaga åtgärd som är ägnad att
förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa
studieförmågan.

Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som
avses i första stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och
tillse att åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att under-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kasta sig åtgärden, kan kassan besluta att ej godkänna den
del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått imderrättelse om
kassans beslut. I underrättelsen skall intagas erinran om att sådant beslut
kan meddelas.

22 §

Studiehjälp enligt detta kapitel får beviljas svensk
medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan
bedrivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studie- Även i andra fall får studiehjälp

hjälp enligt detta kapitel bevUjas enligt detta kapitel
bevUjas för för studier utom riket enhgt be- studier utom riket enligt
bestäm-stämmelse som Konungen medde- melse som Kungl. Maj:t meddelar, lar.

Första och andra styckena gäUer dock endast sådana studier
som motsvarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller
utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 §.

Första och andra styckena gäller ej för sjukperiod som
avses i 13 §.

23 §

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala
studiestödsnämnden uppgift om sådan sjukperiod enhgt 13 § som godkänts av kassan.

4 kap. ,

10 §

Studiemedel utgår för sådan del Studiemedel
utgår för sådan del

av
läsår under vilken den stude- av läsår under vilken den stude

rande bedriver studier. Närmare rande bedriver studier,

bestämmelser om läsårs längd och Studiemedel utgår även för tid

dess
fördelning på terminer med- under vilken den studerande är delas av Konungen
eller, efter Ko- sjuk enligt vad som anges i 28 nungens bemyndigande, av
centra- 36 §§.

la
stiidiehjälpsnämnden. Närmare bestämmelser om läs-

års längd och dess fördelning på terminer meddelas av
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Har heltids- eller deltidsstuderande vårdnaden om
barn som ej fyllt 16 år eller är han skyldig att till fuUgörande av lagstadgad
underhåUs-skyldighet utge underhällsbidrag till barn som ej fyUt 16 år,
förhöjes det belopp som den studerande har rätt tiU enligt 13 § med bamtiUägg.
TiUägget utgår för varje barn med 25 procent av basbeloppet för ©tt läsår om
nio månader. Vid bestämmande av bamtillägget äger 13 § andra, tredje och fjärde
styckena motsvarande tUlämpning.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt
tiU barntUl-lägg, utgår endast ett barntiUägg. Detta utges till fadern, eUer,
om föräldrarna är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att
utge underhåUsbidrag som avses i första stycket, utges dock tiUägget aUtid till
denne. Om synnerliga skäl föreligger, får barntiUägg utgå tiU envar av
föräldrarna.

Har studerande, som enligt första och andra styckena har
rätt till barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag
till ett barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn,
utgår dock det nya barntillägget endast om han uppfyller något av följande två
villkor, nämUgen

1.
att i
fråga om det senast beviljade barntillägget ha fullgjort den skyldighet som
avses i 40 §,

2.
att ha
medgett att det nya barntillägget får betalas ut till den som har vårdnaden om
barnet.

17 §

Utöver vad som följer av 16 § Utöver
vad som följer av 16 §

minskas beloppet enligt 1315 §§ minskas beloppet enligt
1315 §§ för heltidsstuderande som har rätt för heltidsstuderande som har rätt
till studiemedel under en termin till studiemedel under en termin för nio hela
perioder om en halv för nio hela perioder om en halv månad med en femtedel av
den del månad med

av den
studerandes förmögenhet /. en femtedel av den del av den

som överstiger sex gånger basbe- studerandes förmögenhet
som

loppet. överstiger sex gånger basbeloppet,

eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken,
en femtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio
gånger basbeloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Om den studerande är gift och lever tillsammans med maken,
minskas beloppet enligt 1315 §§ dessutom med dels 40 procent av den del av
makens inkomst under terminen som överstiger två gånger basbeloppet, dels en
femtedel av den del av makens förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med
maken, äger andra stycket motsvarande tiUämpning, i den mån detta följer av
bestämmelse som meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av
centrala studiehjälpsnämnden.

Föreslagen lydelse

Om den studerande är gift och lever tiUsammans med maken,
minskas beloppet enligt 1315 §§ dessutom med 40 procent av den del av makens
inkomst under terminen som överstiger två gånger basbeloppet.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med
maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tUl-lämpning, i den
mån detta följer av bestämmelse som meddelas av Kungl. Maj:t eUer, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För deltidsstuderande som har rätt till studiemedel under
en termin för nio hela perioder om en halv månad minskas det belopp som utgår
för terminen enligt 13 15 §§ med dels två tredjedelar av den del av den
studerandes inkomst under terminen som överstiger 125 procent av basbeloppet,
dels en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex
gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tillsammans med
maken, minskas beloppet enligt 1315 §§ dessutom med dels 40 procent av den del
av makens inkomst under terminen som överstiger 290 procent av basbeloppet,
dels en femtedel av den del av makens förmögenhet som överstiger sex gånger
basbeloppet.

För
deltidsstuderande som har rätt tUl studiemedel under en termin för nio hela
perioder om en halv månad minskas det belopp som utgår för terminen enligt 13
15 §§ med dels två tredjedelar av den del av den studerandes inkomst under
terminen som överstiger 125 procent av basbeloppet, dels

1.
en
femtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger
basbeloppet, eller

2.
om den
studerande är gift och lever tillsammans med maken, en femtedel av den del av
makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tiUsammans med
maken, minskas beloppet enligt 1315 §§ dessutom med 40 procent av den del av
makens inkomst under terminen som överstiger 290 procent av basbeloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med
maken, äger andra stycket motsvarande tiUämpning, i den mån detta följer av
bestämmelse som meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av
centrala studiehjälpsnämnden.

Föreslagen
lydelse

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med
maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande till-lämpning, i
den mån detta följer av bestämmelse som meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter
Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som den
studerandes inkomst för terminen enhgt 16, 19 och 20 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta under terminen eUer, om studiemedel vid ett
och samma tillfälle skall beviljas för mer än en termin, den inkomst som han
kan antagas komma att åtnjuta under terminerna, delad med antalet terminer.
Värdet av naturaförmåner fastställes av Konungen. Studiestöd enligt denna lag,
doktorandstipendium, statskommunalt bostadstillägg och allmänt barnbidrag
räknas icke som inkomst.

Som den
studerandes inkomst för terminen enligt 16, 19 och 20 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta under terminen eller, om studiemedel vid ett
och samma tillfälle skall beviljas för mer än en termin, den inkomst som han
kan antagas komma att åtnjuta under terminerna, delad med antalet terminer.
Värdet av naturaförmåner fastställes av Kungl. Maj:t. Studiestöd enligt denna
lag, doktorandstipendium, statskommunalt bostadstillägg och allmänl; barnbidrag
räknas icke som inkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande
tillämpning vid beräkning av makes inkomst i fall som anges i 1720 §§.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig
förmögenhet enligt förordningen (1947: 577) om StatUg förmögenhetsskatt. Belopp
varmed den studerande uppburit återbetalningspliktiga studiemedel får dock ej
avräknas såsom skuld.

24 §

s. 10 Kontrollera mot PDF

I
studiemedel till vilka den studerande har rätt enligt 10 och 12 23 §§ ingår
studiebidrag med följande belopp, nämligen

1. för
heltidsstuderande, om han är berättigad tUl studiemedel för en hel period om en
halv månad med minst en adertondd av 140 procent av basbeloppet, 97 kronor 50
öre eller, om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp.

I
studiemedel till vilka den studerande har rätt enligt 10 och 12 23 §§ ingår
studiebidrag med följande belopp, nämligen

1. för
heltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedel för en hel period om
en halv månad med minst en adertondel av 140 procent av basbeloppet, 111 kronor
eller, om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

så stor del av 97 kronor 50 öre stor del av 111 kronor som svarar

som svarar mot förhållandet mel- mot
förhållandet mellan det belopp

lan det belopp vartill han är be- vartill
han är berättigad och en

rättigad och en adertondel av 140 adertondel av 140 procent av bas

procent av basbeloppet, beloppet,

2. för
deltidsstuderande, om han 2. för deltidsstuderande, om han

är berättigad till studiemedel för är berättigad till studiemedel för

en hel period om en halv månad en
hel period om en halv månad

med minst en adertondd av 70 pro- med
minst en adertondel av 70 pro

cent av basbeloppet, 49 kronor cent av
basbeloppet, 56 kronor

eUer, om han är berättigad tiU eller, om
han är berättigad till

studiemedel med lägre belopp, så studiemedel
med lägre belopp, så

stor del av 49 kronor som svarar stor
dd av 56 kronor som svarar

mot förhållandet mellan det belopp mot
förhållandet mellan det belopp

vartill han är berättigad och en vartill han
är berättigad och en

adertondel av 70 procent av bas- adertondd
av 70 procent av bas

beloppet, beloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.

Studiemedel under sjukdom

28 §

/ 2935 §§ ges bestämmelser om studiemedel för tid under
vUken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina
studier.

I
nämnda paragrafer förstås med

sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av
sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av en termin under vilken den
studerande bedriver studier och den del av terminen under vilken han skulle
ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

29 §

Studiemedel enligt 1226 §§ utgår för sjukperiod som
infaller under den del av en termin som utgör den studerandes studietid,
förutsatt att

1.
sjukperioden
ej omfattar hela den studerandes studietid under terminen,

2.
den
studerande under någon del av terminen bedriver sina studier.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För den första termin under vUken en studerande tUlhör en
utbildningslinje utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter
det den studerande bedrivit studier på utbildningslinjen under minst en månad.

Med stöd av första stycket har studerande rätt till
studiemedel för större del av två på varandra följande terminer än sex månader
endast om särskilda skäl föreligger.

30 §

Studiemedel enligt 1226 §§ ut-. går även för sådan
sjukperiod som omfattar hela den studerandes stu-tietid under en termin. Detta
gäller dock endast om terminen infaller närmast efter sådan termin under
vilken den studerande bedrivit studier för vilka studiehjälp eller studiemedel
utgått eller kun-itat utgå.

31 §

För sjukperiod som infaller efter studietidens början
utgår studiemedel dock endast om om den studerande ingett ansökan om sådana
medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreUgger kem studerande beviljas
studiemedel även för sådan sjukperiod.

32 §

Studerande har rätt till studiemedel endast för sådan
sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den studerande är inskriven.

33 §

Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att
bedriva sina studier skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan,
om han bevUjats studiemedel för terminen eller om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske
enligt de närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.

34 §

Finner den allmänna försäkringskassan att studerande på grund
av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna
sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som
infaller efter det anmälan skett enligt 33 §. Om hinder mött mot anmälan
eller annat särskUt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan
anmälan.

Den aUmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod
eller del därav, om den studerande

1.
uppsåtligen
åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur
hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl föreUgger,

2.
underlåter
att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav
föranledda hindret för studierna,

3.
vägrar
att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kassan att verkställa
sjukkontroll,

4.
under
sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan eller reser till
utlandet utan medgivande av kassan,

5.
ådragit
sig sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraftägande
dom ådömts honom,

6.
vägrar
att underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares
föreskrift,

7.
uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vilseledande uppgift angående förhållande som är av
betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om studiemedel för sjukperiod.

35 §

Har studerande som bevUjats studiemedel på grund av
sjukdom varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller
föreligger annat särskUt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de
närmare bestämmelser som riksförsäkringsverket meddelar, undersöka om skäl
föreligger att vidtaga åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på
annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan.

Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som
avses i första stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och
tillse att åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig
åtgärden, kan kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som
infaller sedan den studeraride fått underrättelse om kassans beslut. I
underrättelsen skall intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

36 §

Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk
medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan
bedrivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studieme- Även i andra fall får studieme-

del enhgt detta kapitel bevUjas för del enhgt
detta kapitel bevUjas för studier utom riket enligt bestäm- studier utom riket
enhgt bestämmelser som Konungen meddelar, melser som Kungl. Maj:t meddelar.

Första och andra styckena gäUer dock endast sådana studier
som motsvarar eUer är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eUer
utbUdningshnje som omfattas av förordnande enligt 1 § eller 3 kap. 1 §.

Första och andra styckena gäller ej för sjukperiod som
avses i 28 §.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala
studiestödsnämnden uppgift om sådan sjukperiod enligt 28 § som godkänts av kassan.

40 §

Studerande till vUken barntillägg utgått för ett barn
enligt 14 § första och andra styckena på grund av att han är skyldig att utge
underhållsbidrag till barnet skall överlämna det belopp som han erhåller i
barntillägg till den som har vårdnaden om barnet eller medge att beloppet
betalas ut till värdnadshavaren.

Vid tillämpning av första stycket anses utgående
studiemedel i första hand utgöra barntiUägg.

41 §

Studiebidrag och återbetalnings- Studiebidrag och
återbetalnings

pliktiga studiemedel enligt detta pliktiga studiemedel enligt detta

kapitel avrundas till helt krontal kapitel samt barntillägg vid till-

Vid öretal under 50 nedåt och vid lämpning av 40 § avrundas till

annat öretal uppåt. helt krontal vid öretal under 50

nedåt och
vid annat öretal uppåt.

5 kap. Återbetalning av studiemedeP

Huvudsakliga grunder

1
§ Den
som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala dessa genom
årliga avgifter.

2
§
Återbetalningen skall börja under det tredje året efter det för vilket den
återbetalningsskyldige senast uppburit studiemedel.

Det år då återbetalningen skall börja benämnes första
avgiftsåret.

3 § Återbetalningen fördelas på

åren fram till och med det år un

der vilket den återbetalningsskyl

dige fyller 50 år eller, om denna

tid omfattar mindre än 15 år, på

' I fråga om nuvarande lydelse av 5 kap. hänvisas till SFS
1973: 349.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 år. Återbetalningen fördelas dock i vissa fall på
kortare tid. Bestämmelser härom finns i andra och tredje styckena.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att
återbetalningen för det första avgiftsåret uppgår till lägst en tiondel av
basbeloppet enligt vad som framgår av följande grupper av bestämmelser, nämligen

1.
23 §
andra stycket, jämfört med 1619 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket
och 58 och 59 §§.

2.
23 §
tredje stycket, jämfört med 1621 och 24 §§, 38 § första stycket, 42 § första
stycket och 58 och 59 §§.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än åren fram
till och med det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år.

4 § Aterbetalningstiden enligt 3 §

förlänges, om

1.
med stöd
av 4447 §§ föreskrivits att slutlig avgift ej skall utgå eller skall
nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket,

2.
den
återbetalningsskyldige för visst år ej erlägger avgift eller del av avgift och
debiteringen av avgiften på grund därav förfaller helt eller delvis enhgt 66
§.

Förlängningen omfattar det antal år som fordras för
debitering av ny avgift i stället för den avgift eller del av avgift som avses
i första stycket.

Avgift som enligt andra stycket skulle belöpa på år efter
det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år skall dock ej utgå.

5 § Aterbetalningstiden enligt 3 §

förkortas, om under denna tid

den återbetalningsskyldige frivilligt

återbetalt visst belopp eller om be-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slut angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt
6 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetalningsskyldighet.

Förkortningen avser det antal år i slutet av
återbetalningstiden som skulle ha fordrats för debitering av motsvarande
avgifter.

6
§ Har
den återbetalningsskyldige uppburit återbetalningspliktiga studiemedel (nya
studiemedel) under år som omfattas av återbetalningstiden för de studiemedel
som han tidigare uppburit (äldre studiemedel), fastställes gemensam återbetalningstid
för de äldre och de nya studiemedlen.

7
§
Återbetalning i fall som avses i 6 § börjar under året närmast efter det under
vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen.

8
§
Återbetalning i fall som avses i 6 § fördelas på åren fram till och med det år
under vilket den återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om denna tid
omfattar mindre än 15 år, på 15 år. Återbetalningen fördelas dock i vissa fall
på kortare tid. Bestämmelser härom finns i andrafjärde styckena och i9§.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen
för året närmast efter det under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de
nya studiemedlen uppgår till lägst en tiondel av basbeloppet.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att
återbetalningen för året närmast efter det under vilket den
återbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen uppgår till lägst det
belopp som skulle ha utgått för samma år, om den återbetalningsskyldige ej
uppburit de nya studiemedlen, enligt vad som framgår av följande grupper av
bestämmelser, nämligen

2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 14

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1.
26 §
första stycket, jämfört med 1621 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket
och 58 och 59 §§,

2.
26 §
andra och tredje styckena, jämförda med 1621 och 29 §§, 38 § första stycket,
42 § första stycket och 58 och 59 §§,

3.
27 §,
jämförd med 1621 och 29 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58
och 59 §§.

Har återbetalningstiden för de äldre studiemedel som avses
i 6 § förlängts enligt 4 § första stycket, får den gemensamma aterbetalningstiden
enligt 6 § ej understiga det antal år som skulle ha gällt, om de nya
studiemedlen ej utgått.

9 § Aterbetalningstiden i fall som

avses i 6 § får ej fördelas på fler

år än åren fram till och med det

under vilket den återbetalnings

skyldige fyller 65 år.

10
§ Den
gemensamma återbetalningstiden enligt 6 § kan förlängas och förkortas. Härvid
äger 4 och 5 §§ motsvarande tillämpning.

11
§
Avlider den återbetalningsskyldige, bortfaller återbetalnings-skyldigheten.
Dödsboet efter den avlidne skall dock erlägga ej erlagd avgift för år före det
under vilket dödsfallet inträffat. Om synnerliga skäl föreligger, får centrala
studiestödsnämnden befria dödsboet från skyldighet att erlägga sådan avgift.

12 § Aterbetalningsskyldigheten

för år som infaller under återbe

talningstiden bestämmes på grund

val av regleringstal, återbetalnings

belopp, årsbelopp, avgiftsunderlag

och avgiftsgräns.

13 § Till fullgörande av återbetal

ningsskyldigheten skall den åter

betalningsskyldige erlägga prelimi

när avgift och kvarstående avgift.

I vissa fall skall den återbetal-ningsskyldige erlägga
tilläggsavgift, påminnelseavgift och extra avgift.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § I detta kapitel förstås med

avgiftsår, år som omfattas av

aterbetalningstiden enligt 211 §§ eller bestämmelse som
avses där,

basbelopp, det basbelopp som gäUer vid ingången av
avgiftsåret.

Bestämmande av återbetalnings* skyldigheten

Regleringstal

15 § Centrala studiestödsnämnden

fastställer i slutet av varje år ett

regleringstal för året.

Regleringstalet för ett år skall utgöra det lägsta av
följande två tal, nämligen

1. det tal som erhålles om kon

sumentprisindex för november må

nad delas med konsumentprisindex

för november månad närmast fö

regående år,

2. det garantital som Kungl.

Maj: t särskilt fastställer.

Regleringstalet anges med fyra decimaler. Den fjärde
decimalen höjes till närmast högre tal, om den femte decimalen är fem eller
högre.

Aterbetalningsbelopp under år före det första av g i f
ts år e t

16 § Aterbetalningsbeloppet utgör

vid utgången av det år, under vil

ket den återbetalningsskyldige

första gången uppburit återbetal

ningspliktiga studiemedel, produk

ten av det uppburna beloppet och

ett jämkat regleringstal.

Har den återbetalningsskyldige under året uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel vid flera tillfällen, skall varje sådant
belopp multipliceras med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet
utgöra summan av de belopp som därvid erhålles.

Har under året den återbetalningsskyldige frivUligt
återbetalt

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

visst belopp eller har beslut angående befrielse enligt
60 § eller återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som
omfattas av hans återbetalningsskyldighet, minskas dock återbetalningsbeloppet
enligt första eller andra stycket med produkten av sådant belopp och ett jämkat
regleringstal. Beröres flera belopp skall varje sådant belopp multipliceras
med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet enligt första eller
andra stycket minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

17 § Med jämkat regleringstal i

16 § första och andra styckena av

ses det tal som erhålles vid beräk

ning enligt följande formel, näm

ligen

1 + "jLizll.

360 där a motsvarar det antal dagar som återstod av året
när den återbetalningsskyldige uppbar återbetalningspliktiga studiemedel och
r regleringstalet för året. Månad skall anses motsvara 30 dagar.

18 § Med jämkat regleringstal i

16 § tredje stycket avses det tal

som erhålles vid beräkning enligt

följande formel, nämligen

1 + "('' ) . 360

där a motsvarar det antal dagar som återstod av året när
den återbetalningsskyldige gjorde den frivilliga återbetalningen eller när
beslutet om befrielse enligt 60 § meddelades eller när den återbetalningsskyldige
upptar de medel i fråga om vilka beslutet om återkrav enligt 6 kap. 2 §
meddelades samt r regleringstalet för året. Månad skall anses motsvara 30
dagar.

19 § Aterbetalningsbeloppet utgör

vid utgången av sådant år, vilket

infaller efter det år som avses i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 § men före första avgiftsåret, summan av följande två
belopp, nämligen

1.
produkten
av regleringstalet för året och återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast
föregående år,

2.
produkten
av ett jämkat regleringstal och de återbetalningspliktiga studiemedel som den
återbetalningsskyldige uppburit under året.

Har under året beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats
i fråga om visst belopp, minskas återbetalningsbeloppet enligt första stycket
med det belopp som erhålles vid följande beräkning. Det belopp som återkrävts
multipliceras med det jämkade regleringstal som beräknades i slutet av det år,
för vilket de studiemedel uppburits som omfattas av återkravet. Det belopp som
därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts
under närmast följande år. Motsvarande sker därefter för varje följande år
till och med det år under vUket beslutet om återkrav meddelats. Avser
återkravsbeloppet studiemedel som uppburits under mer än ett år, skall detta
fördelas på respektive år, varefter varje fördelat belopp skall beräknas på
nyss angivet sätt. Återbetalningsbeloppet enligt första stycket skall då minskas
med summan av de belopp som därvid erhålles.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna
paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena samt 17 och 18
§§ motsvarande tillämpning.

Aterbetalningsbelopp under av gif t sår

20 § Aterbetalningsbeloppet utgör vid utgången av
avgiftsår summan av följande två tal, nämligen

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. produkten av

a)
återbetalningsbeloppet
vid ut gången av närmast föregående dr, minskat med dels summan av de
preliminära och kvarstående avgifter som under året debiterats den
återbetalningsskyldige, dels belopp som den återbetalningsskyl dige under
året återbetalt frivilligt jämte sådan förhöjning som avses i 57 §, dels belopp
i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels
belopp i fråga om vilket beslut om åter krav enligt 6 kap. 2 § meddelats under
året, och

b)
regleringstalet
för året,

2. produkten av

a)
de
återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalnings skyldige uppburit
under året och

b)
ett
jämkat regleringstal.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna
paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§
samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning.

21 § Har under visst år beslut om debitering av avgift
helt eller delvis förfallit enligt 66 § på grund av att den
återbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade beloppet eller del därav, ökas
återbetaU ningsbeloppet enligt 20 § första stycket. 1. a) med det belopp som
erhålles vid följande beräkning. Det belopp som ej betalats multipliceras med
det regleringstal som fastställts i slutet av det år, för vilket avgiften
debiterats den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles
multipliceras sedan i sin tur med det regleringstal som fastställts under
närmast följande år. Motsvarande sker därefter för varje följande år till och
med året närmast före det tmder vilket be-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutet om debitering av avgiften förfallit.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på preliminär
eller kvarstående avgift som den återbetalningsskyldige under året återfått
enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 §.

Årsbelopp

22
§
Årsbelopp beräknas för den återbetalningsskyldige för varje år från och med det
första avgiftsåret till och med det år som infaller närmast efter det sista
år vid vars utgång den återbetalningsskyldige har ett återbetalningsbelopp
enligt 20 och 21 §§.

23
§
Årsbelopp beräknas för det första avgiftsåret till belopp motsvarande det tal
som erhålles, om återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång delas
med ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som

under det första avgiftsåret skall

fylla högst 36 år, antalet år från

och med det första avgiftsåret till

och med det år under vilket den

återbetalningsskyldige skall fylla

50 år,

2.
för
äldre återbetalningsskyldig, som tmder det första avgiftsåret skall fylla
högst 51 år, 15 år,

3.
för
annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från och med det första
avgiftsåret till och med det år under vUket han skall fylla 65 år.

Understiger återbetalningsbeloppet vid utgången av året
närmast före det första avgiftsåret två tiondelar av basbeloppet, beräknas
dock årsbeloppet för det första avgiftsåret till samma belopp som
aterbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det första avgiftsåret, beräknat
enligt första stycket, till lägre belopp än en

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet för det
första avgifts-året i stället till en tiondel av basbeloppet.

24 § Årsbelopp för senare avgifts

år än det första beräknas för åter

betalningsskyldig som ej under nå

got avgiftsår uppburit återbetal

ningspliktiga studiemedel till pro

dukten av årsbeloppet för närmast

föregående avgiftsår och det regle

ringstal som fastställts i slutet av

detta av gif t sår.

Årsbelopp enligt första stycket får ej beräknas till högre
belopp än som motsvarar återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast
föregående år.

Har andra stycket tillämpats vid beräkning av årsbelopp
och skall årsbelopp senare ånyo beräknas för visst år på grund av samma
återbetalningsskyldighet, skall detta årsbelopp beräknas till det årsbelopp
som skulle ha beräknats för året, om andra stycket ej till-lämpats och
årsbelopp beräknats för varje år. Därvid får årsbeloppet dock aldrig beräknas
till högre belopp än återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående
år.

25 § För återbetalningsskyldig som

under visst avgiftsår (avgiftsår c)

uppburit återbetalningspliktiga stu

diemedel (nya studiemedel), be

räknas årsbeloppet för närmast

följande år (avgiftsår d) till be

lopp motsvarande det tal som er

hålles, om aterbetalningsbeloppet

vid utgången av avgiftsår c delas

med ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som

under avgiftsår d skall fylla högst

36 år, antalet år från och med av

giftsår d till och med det år under

vilket den återbetalningsskyldige

skaU fylla 50 år,

2. för äldre återbetalningsskyl-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dig, som under avgiftsår d skall fylla högst 51 år, 15 år,

3. för annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från
och med avgiftsår d till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.

Om det för viss återbetalningsskyldig, som avses i första
stycket 1 eller 2, med stöd av 4447 §§ föreskrivits att slutlig avgift för
avgiftsår före avgiftsår d ej skall utgå eller skall nedsättas till lägre
belopp än som avses i 42 § första stycket, får dock hans årsbelopp för
avgiftsår d aldrig bestämmas till högre belopp än det belopp som fordras för
att antalet återbetalningsår skall vara minst detsamma som om den
återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen. Därvid förutsattes
att avgift för varje återstående avgiftsår utgår med belopp som av.ses i 42 §
första stycket.

Andra stycket äger motsvarande tiUämpning om den
återbetalningsskyldige för avgiftsår före avgiftsår d ej erlagt avgift eller
del av avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfallit helt eller
delvis enligt 66 §.

26 § Understiger återbetalnings-beloppet vid utgången av
det avgiftsår c, som avses i 25 §, två tiondelar av basbeloppet, beräknas dock
årsbeloppet för avgiftsår d, till samma belopp som återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det avgif tsar d, som avses i 25
§, beräknat enligt 25 §, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet,
bestämmes årsbeloppet för avgiftsår d i stället till en tiondel av basbelop-'
pet.

Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, får
dock bestämmas till högst det belopp som fordras för att antalet
återbetalningsår

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall vara minst detsamma som om den
återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen.

27
§
Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, bestämmes, utan hinder av
25 eller 26 §, alltid till lägst det belopp till vilket årsbeloppet för
avgiftsår d skulle ha beräknats, om den återbetalningsskyldige ej uppburit de
nya studiemedlen.

28
§ Bestämmelserna
i 2527 §§ äger motsvarande tillämpning, om återbetalningsskyldig under annat
år än avgiftsår uppburit nya återbetalningspliktiga studiemedel och
återbetalningsbelopp ånyo skall beräknas för tidigare återbetalningsskyldighet
vid utgången av samma

29 § För återbetalningsskyldig som

efter ingången av det första av

giftsåret uppburit återbetalnings

pliktiga studiemedel beräknas års

beloppet för senare avgiftsår än

det avgiftsår d, som avses i 25 §,

till produkten av årsbeloppet för

närmast föregående avgiftsår och

det regleringstal som fastställts i

slutet av detta avgiftsår.

Årsbeloppet enligt första stycket får ej beräknas till
högre belopp än som motsvarar återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast
föregående år.

Vid fastställande av årsbeloppet enhgt denna paragraf äger
bestämmelserna i 24 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

A v gif t s unde rlag

30
§
Avgiftsunderlaget utgör summan av den återbetalningsskyldiges inkomst och den
del av hans förmögenhet som överstiger sex basbelopp.

31
§ Är den
återbetalningsskyldi-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ge gift, inräknas i avgiftsunderlaget dels hälften av den
del av makens förmögenhet som överstiger sex basbelopp, dels följande del av
makens inkomst, nämligen

1. om inkomsten uppgår till

högst 20 000 kronor, 40 procent,

2. om inkomsten överstiger

20000 kronor, 40 procent ökat

med en procentenhet för varje

helt tusental kronor i inkomst över

20 000 kronor, dock högst 65 pro

cent.

32 § Har den återbetalningsskyl

dige vid årets ingång vårdnaden

om barn som är under tio år,

minskas avgiftsunderlaget med ett

basbelopp.

Minskning enligt första stycket får dock ej avse större
belopp än den del av avgiftsunderlaget som avser den återbetalningsskyldiges
inkomst.

Kan på grund av vad som föreskrives i andra stycket gift
återbetalningsskyldig ej tillgodogöra sig hela den minskning som anges i
första stycket, skall återstående belopp dragas av från makens inkomst.

33
§
Avgiftsunderlaget avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor.

34
§ Om ej
annat följer av andra eller tredje stycket, förstås i 30 32 §§ med inkomst den
till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten för avgiftsåret.

I den mån ogift återbetalningsskyldigs sammanlagda avdrag
för underskott på förvärvskälla vid taxeringen överstiger 4 000 kronor, lägges
det överskjutande beloppet till den återbetalningsskyldiges taxerade inkomst.

Är den återbetalningsskyldige gift och överstiger makarnas
sammanlagda avdrag för underskott på förvärvskälla vid taxeringen

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 000 kronor, lägges det överskjutande beloppet till den
återbetalningsskyldiges och hans makes taxerade inkomst. Beloppet fördelas
därvid mellan makarna i förhållande till storleken av det avdrag som vardera
maken tillgodoräknats vid taxeringen.

35 § Med förmögenhet förstås i

30 och 31 §§ skattepliktig förmö

genhet enligt förordningen (1947:

577) om statlig förmögenhetsskatt

vid utgången av året närmast före

avgiftsåret.

A v gif t s gräns

36 § Avgiftsgränsen är tre och ett

halvt basbelopp.

Avgiftsgränsen avrundas nedåt till närmaste hela hundratal
kronor.

Preliminär avgift

37
§
Preliminär avgift utgår för varje av gif t sår, om ej annat följer av beslut
enligt 39, 40 eller 41 §.

38
§
Preliminär avgift för ett avgiftsår utgår med det belopp till vilket
årsbeloppet för avgiftsåret beräknats.

Om undantag från första stycket finns bestämmelser i
3941 §§.

39 § På ansökan av den återbetal

ningsskyldige kan medges att pre

liminär avgift för visst avgiftsår

ej skall utgå eller att den skall

nedsättas, om bättre överensstäm

melse mellan den preliminära och

motsvarande slutliga avgift, beräk

nad enligt 4349 §§, därigenom

kan antagas uppkomma.

Ansökan enligt första stycket skall ha kommit in till
centrala studiestödsnämnden före utgången av avgiftsåret. Om synnerliga skäl
föreligger, får ansökan som kommit in senare upptagas till prövning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 § Ar den återbetalningsskyldi

ges betalningsförmåga nedsatt på

grund av sjukdom eller annan

jämförlig orsak och kan det anta

gas att så kommer att vara fallet

under längre tid, dock ej för hela

återbetalningstiden, kan på ansö

kan av den återbetalningsskyldige

medges att preliminär avgift för

två eller flera avgiftsår ej skall ut-

. gå eller skall nedsättas. Sådant
be-

slut får avse högst tio avgiftsår i sänder.

41 § Sädan preliminär avgift för

annat avgiftsår än det sista som ej

uppgår till 100 kronor skall ej ut

gå som preliminär avgift för av

giftsåret.

Slutlig avgift och kvarstående avgift

42 § SlutUg avgift för ett avgifts

år utgår utan särskild prövning

med det belopp till vilket årsbe

loppet för avgiftsåret beräknats.

Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 43
49 §§.

43 § Fråga om slutlig avgift för

ett avgiftsår prövas särskilt för

viss återbetalningsskyldig, om med

givande enligt 39 § lämnats eller

om den återbetalningsskyldige be

gär sådan prövning. För prövning

en gäller 4449 §§.

Ansökan om prövning enligt första stycket skall ha kommit
in till centrala studiestödsnämnden före utgången av januari månad andra året
efter avgiftsåret.

44 § Slutlig avgift utgår ej för

avgiftsår under vilket den återbe

talningsskyldiges avgiftsimderlag ej

överstiger avgiftsgränsen.

Om ej särskilda skäl föranleder annat, skall den
återbetalningsskyldiges avgiftsunderlag anses överstiga avgiftsgränsen för
avgiftsår

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tmder vilket han icke varit bosatt i riket.

45 § För återbetalningsskyldig som

hela avgiftsåret varit bosatt i ri

ket utgår slutlig avgift med högst

en femtedel av den del av avgifts

underlaget som överstiger avgifts

gränsen.

46
§ Om
synnerliga skäl föreligger, kan slutlig avgift för ett avgiftsår nedsättas
till lägre belopp än som följer av 42 § första syc-ket eller 45 §.

47
§ Ar den
återbetalningsskyldiges betalningsförmåga nedsatt på grund av sjukdom eller
annan jämförlig orsak och kan det antagas att så kommer att vara fallet under
längre tid, dock ej för hela återbetalningstiden, kan medges att slutlig avgift
för två eller flera avgiftsår ej skall utgå eller skall nedsättas. Sådant
beslut får avse högst tio avgiftsår i sänder.

48
§ Vid
prövning enligt 43 § avrundas slutlig avgift till samma belopp som motsvarande
preliminära avgift, om den slutliga avgiften överstiger eller understiger den
preliminära avgiften med mindre än 100 kronor.

49
§ Vid
prövning enligt 43 § får slutlig avgift för ett avgiftsår icke bestämmas till
högre belopp än att summan av denna slutliga avgift och följande två poster
uppgår till högst samma belopp som summan av återbetalningsbeloppet vid utgången
av avgiftsåret och den preliminära avgift som har debiterats den
återbetalningsskyldige för avgiftsåret:

1.
den
preliminära avgift som debiterats den återbetalningsskyldige för närmast
följande avgiftsår,

2.
summan
av dels belopp som den återbetalningsskyldige återbe-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tält frivilligt under närmast följande avgiftsår jämte
förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse
enligt 60 § meddelats under samma avgiftsår, dels belopp i fråga om vilket
beslut om återkrav enUgt 6 kap. 2 § meddelats under samma avgiftsår.

Har den återbetalningsskyldige enligt 74 § första eller
andra stycket eller enligt 75 § återfått belopp som han erlagt i preliminär
eller kvarstående avgift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid
beräkning av återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsåret, skall detta
återbetalningsbelopp ökas med beaktande av det åter-burna beloppet. Motsvarande
gäller i fråga om avgift eller del av avgift i fråga om vilken beslut om
debitering förfallit enligt 66 §.

Det belopp i fråga om vilket beslut meddelats om återkrav
och som avses i första stycket 2 skall beräknas med motsvarande till-lämpning
av bestämmelserna i 19 § andra stycket. Vid ökning som avses i andra stycket
äger 21 § motsvarande tiUämpning.

50
§
Fastställes vid prövning enligt 43 § den slutliga avgiften till högre belopp
än motsvarande preliminära avgift, skall den återbetalningsskyldige erlägga
det överskjutande beloppet såsom kvarstående avgift.

51
§ För
kvarstående avgift utgår en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften beräknas efter nio
öre för varje hel krona, dock minst tio kronor. Tilläggsavgiften avrundas till
närmast högre hela krontal. I fråga om tilläggsavgift äger 61 § andra stycket,
62 § andra stycket samt 63, 65 och 66 §§ motsvarande till-lämpning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilda bestämmelser om avgift för återbetalningsskyldig
som är bosatt utom riket

52 § Erlägger återbetalningsskyl

dig som är bosatt utom riket ej

avgift inom föreskriven tid, får

bestämmas att han genast skall

fullgöra hela sin återbetalnings

skyldighet genom att utge det be

lopp som han haft att erlägga, om

han genom frivillig återbetalning

skolat bringa aterbetalningsskyl

digheten att omedelbart upphöra.

Frivillig återbetalning

53 § Återbetalningsskyldig har rätt

att frivilligt återbetala större be

lopp än som debiterats honom.

Återbetalning enligt första stycket kan avse

1. hela den återbetalningsskyl

dighet som den återbetalningsskyl

dige har utöver vad som debiterats

honom enligt beslut, som ej för

fallit enligt 66 §,

2. del av den återbetalningsskyl

dighet som den återbetalningsskyl

dige har utöver vad som debiterats

honom enligt beslut, som ej för

fallit enligt 66 §.

54 § VUl återbetalningsskyldig full

göra återbetalning enligt 53 § and

ra stycket 1, skall detta anses ske

på den dag som centrala studie

stödsnämnden bestämmer.

55 § Återbetalning enligt 53 §

andra stycket 1 före första avgifts

året skall avse summan av följan

de två belopp, nämUgen

1.
produkten
av återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år och ett jämkat
regleringstal,

2.
produkten
av de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit im-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

der året och ett jämkat reglerings-tal

Har under året den återbetalningsskyldige frivUligt
återbetalt visst belopp eller har beslut angående befrielse enligt 60 § eller
återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av
hans återbetalningsskyldighet, minskas dock summan enligt första stycket med
produkten av sådant belopp och ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av det belopp som skall erläggas enligt
denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje tyckena, 17 och 18
§§ samt 19 § andra stycket motsvarande tUlämpning. Därvid skall dock det
regleringstal gälla som faststäUts i slutet av närmast föregående år.

56 § Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 under ett
avgiftsår skall avse återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång

1.
minskat
med dels belopp som debiterats den återbetalningsskyldige till betalning av
preliminära och kvarstående avgifter under året, dels belopp som den återbetalningsskyldige
under året återbetalt frivilligt jämte förhöjning som avses i 57 §, dels
belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året,
dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats
under året,

2.
ökat med
dels avgift eller del av avgift som den återbetalningsskyldige erlagt under
tidigare avgiftsår och som han under året återfått enligt 74 § första eller
andra stycket eller enhgt 75 §, dels avgift eller del av avgift i fråga om
vilken beslut om debitering under året förfaUit enligt 66 §,

3. ökat med produkten av det

belopp varmed återbetalningsplik-

3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 14

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tiga studiemedel utgått under året och ett jämkat
regleringstal.

Från beloppet enligt första stycket avdrages det belopp
som motsvarar förhöjning enligt 57 §.

Vid beräkning enligt första stycket äger följande
bestämmelser motsvarande tillämpning, nämligen i fråga om

1.
första
stycket 1, bestämmelserna i 19 § andra stycket,

2.
första
stycket 2, bestämmelserna i 21 § och 49 § andra stycket,

3.
första
stycket 3, bestämmelserna i 16 § andra stycket, 17 § och 55 § sista stycket.

57 § FrivUlig återbetalning under avgiftsår tillgodoräknas
den återbetalningsskyldige på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen
förhöjes med en tiondels procent för varje helt år som vid
inbetalningstillfället återstår till utgången av det år, under vilket den
återbetalningsskyldige fyller 65 år. Förhöjning får dock ej ske med högre
belopp än som motsvarar tre och en halv procent.

Har beslut om att debitera den återbetalningsskyldige
preliminär avgift eller kvarstående avgift helt eller delvis förfallit enligt
66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade
beloppet eller del därav, avräknas dock frivillig betalning i första hand på
det obetalda beloppet, sedan detta omräknats enligt tredje stycket. Vid denna
avräkning tillgodoräknas ej någon förhöjning enligt första stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal
som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket det obetalda beloppet
påförts den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras
i sin tur med det reg-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

leringstal som fastställts under närmast följande
avgiftsår. Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsår till och med
avgiftsåret närmast före det under vilket den frivUliga återbetalningen sker.

Upphörande av återbetalningsskyldighet

58 § Aterbetalningsskyldigheten

upphör vid utgången av år före

det första avgiftsåret, om något

återbetalningsbelopp enligt 16 eller

19 § då ej kvarstår.

Återbetalningsskyldigheten upphör vid utgången av annat
år under vUlkor att

1.
något
återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ då ej kvarstår,

2.
den
återbetalningsskyldige då erlagt full betalning för alla preliminära och
kvarstående avgifter, som debiterats honom i fråga om vilka beslut om
debitering ej förfaUit helt eller delvis enligt 66 §.

59 § Den återbetalningsskyldige är

icke i något fall skyldig att erläg

ga preliminär eller kvarstående av

gift för år efter det under vilket

han fyllt 65 år.

I fråga om verkan av att den återbetalningsskyldige
avlider gäller 11 §.

60 § Ar den återbetalningsskyldi

ges betalningsförmåga på grund

av sjukdom eller annan jämförlig

orsak varaktigt nedsatt, får han

befrias från kvarstående återbe

talningsskyldighet.

Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för
vuxenutbUdning kan i vissa fall befrias från del av återbetalningsskyldigheten
enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Debitering

61 § Varje avgiftsår debiteras

återbetalningsskyldig preliminär

avgift med belopp som följer av

. 38 § första stycket, om ej annat följer av beslut enligt
40 §. Debiteringen förfaller i den mån beslut fattas om att preliminär avgift
ej skall utgå eller skall nedsättas enligt 3941 §§.

Beslut om slutUg avgift för ett avgiftsår enligt 43 §
skall fattas snarast möjligt efter det taxering för avgiftsåret verkställts i
första instans. Nedsättes den återbetalningsskyldiges till statlig inkomstskatt
taxerade inkomst för avgifts-året, skall beslutet om slutlig avgift omprövas,
om den återbetalningsskyldige begär det. Ansökan om prövning skall ha kommit
in till centrala studiestödsnämnden inom två månader efter det den
återbetalningsskyldige fått del av beslutet om nedsättning. Är den
återbetalningsskyldige gift gäller motsvarande, om makens till statlig
inkomstskatt taxerade inkomst nedsättes.

Uppbörd

62 § Preliminär avgift skall erläg

gas under avgiftsåret om avgiften

1.
överstiger
200 kronor med en tredjedel senast den 6 juni, en tredjedel senast den 6
september och en tredjedel senast den 6 december,

2.
överstiger
100 men icke 200 kronor med hälften senast den 6 juni och hälften senast den 6
september,

3.
uppgår
till högst 100 kronor i sin helhet senast den 6 juni.

Kvarstående avgift skall erläggas under andra året efter
avgiftsåret, med hälften senast den 6 februari och hälften senast den 6 april.

Skall
preliminär eller kvarståen-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de avgift enligt första eller andra stycket fördelas på
två eller tre betalningstillfällen, avrundas det belopp som skall erläggas vid
annat tUlfälle än det sista uppåt till helt krontal. Öresbelopp varmed
avrundning skett, skall avräknas vid det sista betalningstillfället.

63 § För återbetalningsskyldig ta

lan mot taxering till statlig in

komstskatt och framstår det som

obilligt att han erlägger kvarståen

de avgift som bestämts på grund

val av den icke lagakraftvunna

taxeringen, får han efter ansökan

beviljas anstånd helt eller delvis

med erläggande av avgiften. An-

.sökan skall ges in till centrala stu

diestödsnämnden. Anståndet får

avse högst det belopp som betingas

av den återbetalningsskyldiges yr

kande i fråga om taxeringen.

Anståndet skall gälla till dess två månader förflutit från
dagen för beslut i anledning av den återbetalningsskyldiges talan mot taxeringen.

Är den återbetalningsskyldige gift, äger första och andra
styckena motsvarande tillämpning, om maken för talan mot taxering.

64
§ Om
preliminär avgift, kvarstående avgift eller del av sådan avgift ej erlägges
inom föreskriven tid, skall påminnelse därom sändas till den
återbetalningsskyldige. För påminnelse utgår påminnelseavgift med belopp som
Kungl. Maj:t bestämmer.

65
§
Preliminär avgift, kvarstående avgift och belopp som den återbetalningsskyldige
frivilligt återbetalar skall erläggas till myndighet eller penninginrättning
enligt de närmare bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar.

66
§ Beslut
om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift förfaller, i den
mån avgif-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ten ej erlagts före utgången av september månad andra året
efter avgiftsåret.

Första stycket gäller icke preliminär avgift eller
kvarstående avgift för avgiftsår efter det år under vilket den
återbetalningsskyldige fyller 63 år eller för de två sista avgiftsåren före
det år under vilket han avlidit.

Centrala studiestödsnämnden får för särskilt fall förordna
att beslut om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift skall
gälla även efter den tidpunkt som avses i första stycket.

67
§ Har
beslut om debitering av preliminär eller kvarstående avgift förfallit helt
eller delvis enligt 66 § på grund av att avgiften eller del därav ej erlagts,
skall extra avgift enligt 6872 §§ erläggas av den återbetalningsskyldige, om
han lever efter utgången av det år när han fyller 65 år, och av dödsboet efter
den återbetalningsskyldige, om denne avlidit senast det år när han fyller 65
år.

68
§ Extra
avgift enligt 67 § utgår, om den återbetalningsskyldige alltjämt har ett
återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ vid utgången av det år, när han
fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit senast under
det år när han fyller 65 år, före det år under vilket dödsfallet inträffat.

69
§ Extra
avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda belopp i fråga om vilket beslut
om debitering förfaUit enligt 66 § multipliceras först med det regleringstal
som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket beloppet debiterats den
återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur
med det regleringstal som fastställts under

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

närmast följande .avgiftsår. Motsvarande sker för varje
följande avgiftsår till och med året närmast före det under vilket den återbetalningsskyldige
fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit före det år
när han skulle ha fyllt 65 år, avgiftsåret två år före det under vilket han
av-lidit.

Vid multiplikation enligt första stycket för visst
avgiftsår medräknas ej sådant belopp som på grund av friviUig återbetalning
under tidigare avgiftsår avräknats enligt 57 § andra och tredje styckena.

Extra avgift får icke i något fall överstiga
återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång.

70
§ Extra
avgift skall erläggas på tid som centrala studiestödsnämnden bestämmer.

71
§ I
fråga om extra avgift äger 64 och 65 §§ motsvarande tUlämpning.

72
§ Om synnerliga
skäl föreUgger, får den som är skyldig att erlägga extra avgift efter ansökan
helt eller delvis befrias från skyldigheten att utge avgiften. Ansökan skall
ges in till centrala studiestödsnämnden.

73
§
Avgiftsbelopp som ej erlagts inom föreskriven tid får uttagas genom utmätning
utan föregående dom eller utslag.

Återbäring av av gi f t

74 § Överstiger det belopp som

den återbetalningsskyldige erlagt

såsom preliminär avgift motsva

rande slutlig avgift, är den återbe

talningsskyldige berättigad att ef

ter ansö/can återfå det överskju

tande beloppet. Ansökan om åter

bäring skall ha kommit in till cen

trala stiidiestödsnämnden inom tvä

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

månader efter det den återbetalningsskyldige fått underrättelse
om beslutet angående den slutliga avgiften.

Nedsättes preliminär avgift, kvarstående avgift, extra
avgift, tilläggsavgift eller påminnelseavgift som den återbetalningsskyldige
erlagt, skall han utan ansökan återfå vad han erlagt för mycket, om ej annat
följer av 75 §. Detsamma gäller om sådan avgift ej skall utgå.

Belopp som den återbetalnings-skyldige erlagt som
preliminär avgift för det år under vilket han avlidit skall utan ansökan
återbäras till dödsboet.

75 § Beslut om nedsättning av

preliminär avgift enligt 39 eller

40 § föranleder ej att redan erlagt

belopp skall återbäras. Detsamma

gäller vid beslut enligt 39 eller 40 §

om att preliminär avgift ej skall

utgå.

Om synnerliga skäl föreligger, är dock den
återbetalningsskyldige efter ansökan berättigad att återfå för mycket erlagd
preliminär avgift. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden.

76 § Häftar den, som är berätti

gad att återfå avgift enligt 74 el

ler 75 §, för preliminär avgift,

kvarstående avgift, extra avgift,

tilläggsavgift eller påminnelseav

gift som förfallit till betalning, har

han. rätt att utfå endast vad som

överstiger det obetalda beloppet.

Särskilda bestämmelser

77
§ I
7880 §§ ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldigheten för den som
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 13 19
§§ eller 4 kap. 2835 §§.

78
§
Aterbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sådan del av en sjukperiod
som infaller efter en

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

karenstid om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av
bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivUlig
återbetalning, om ej annat följer av 79 §. Som karenstid enligt första stycket
räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap.
13 § eller 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid skall flera sjukperioder
räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående
periods slut.

79
§ Har
studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter karenstiden
enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om
allmän försäkring eller enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring och
överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid tUlämpning av bestämmelse i
detta kapitel om återbetalningsbelopp eller friviUig återbetalning medräknas
endast den del av de återbetalningspliktiga studiemedlen för samma dag som
motsvarar det belopp varmed sjukpenningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts
nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning
enligt annan författning eller på grund av Kungl. Maj:ts förordnande eller
enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

80
§ Får
centrala studiestödsnämnden kännedom om att en studerande under visst år haft
en sjukperiod om minst 15 dagar efter det nämnden beräknat storleken av den
studerandes återbetalningsbelopp vid utgången av året, sker erforderlig
omräkning av återbetalningsbeloppet först i samband med att storleken av den
studerandes återbetalningsbelopp vid utgången av närmast följande år beräknas.
Avgift som debiterats på grund av

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den första beräkningen återbetalas endast i den mån
avgiften överstiger det belopp som den studerande enligt den nya beräkningen
skulle ha haft att erlägga för att återbetalningsskyldigheten skall upphöra
enligt 5860 §§.

SI § Bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsskyldig
som är gift skall tillämpas endast om äktenskapet ingåtts senast under kalenderåret
närmast före det för vilket avgift skall utgå.

82
§
Bestämmelse i detta kapitel som gäller återbetalningsskyldig som är gift äger
motsvarande till-lämpning på den som utan att vara gift lever tillsammans med
annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han
gemensamt har eller har haft barn.

83
§
Återbetalningsbelopp, årsbelopp, preliminär avgift, slutlig avgift och extra
avgift avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat
öretal uppåt.

84
§ När
slutlig avgift fastställts för ett avgiftsår, bortfaller skyldigheten att
erlägga sådan obetald del av motsvarande preliminära avgift som överstiger den
slutliga avgiften.

A vlider återbetalningsskyldig, bortfaller skyldigheten
att erlägga obetald preliminär avgift för det år under vilket dödsfallet
inträffat.

Bestämmelse om obetald preliminär avgift i första eller
andra stycket äger motsvarande tiUämpning på påminnelseavgift som belöper på
den obetalda avgiften.

85 § Belopp som någon är berät

tigad att återfå enligt 74 eller 75 §

men som enligt 76 § ej återbäres

på grund av att viss avgift ej er

lagts räknas som avbetalning på

den obetalda avgiften.

Sådant överskjutande belopp som avses i 74 § första
stycket och

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som ej återbäres på grund av att den
återbetalningsskyldige ej begär det jämställes med slutlig avgift för året.
Bestämmelserna i 57 § första stycket äger därvid ej tillämpning.

86
§ I
fråga om betalning enligt 52 § gäller bestämmelser som meddelas av Kungl.
Maj:t eller, efter Kungl. Majtts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

87
§ Det
åhgger återbetalningsskyldig att lämna centrala studiestödsnämnden de
uppgifter som är av betydelse för tUlämpningen av detta kapUel. I fråga om
omyndig åvilar uppgiftsskyldigheten förmyndaren.

De uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden som
lämnas i ansökan om befrielse från preliminär avgift eller i annan handling
som är avsedd att ligga till grund för bestämmande av avgift skall avges på
heder och samvete.

Närmare bestämmelser om uppgiftsskyldigheten meddelas av
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

88 § Allmän försäkringskassa skall

lämna centrala studiestödsnämn

den uppgift om sådan sjukpenning

eller ersättning som avses i 79 §.

AUmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala
studiestödsnämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta
kapitel enligt de bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar.

89 § Annan myndighet och försäk

ringsinrättning är skyldiga att på

begäran lämna försäkringsdomsto

len, riksförsäkringsverket, allmän

försäkringskassa och centrala stu

diestödsnämnden sådan uppgift i

fråga om viss person som är av

betydelse för tillämpningen av det

ta kapitel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
någon uppburit studiestöd obehörigen eUer med för högt belopp och har han
insett eUer bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen betydelse

6 kap.

2 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avbryter
någon sina studier, äger första stycket motsvarande tillämpning beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. -

Avbryter
någon sina studier, äger första stycket motsvarande tiUämpning beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom
skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13 19 §§ eller 4
kap. 2835 §§ ej återkrävas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

På studiemedel enligt 4 kap. som återkräves enligt första
eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en
räntesats som vid varje tidpunkt med två procent överstiger normalräntan för
lån från statens utlåningsfondér. Om särskilda skäl föreligger, kan
återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet att erlägga
ränta.

4 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Närmare
föreskrifter för till-lämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller efter
Konungens bemyndigande, av centrala studiehjälpsnämnden.

Närmare
föreskrifter för till-lämpningen av denna lag meddelas av Kungl. Maj:t eller,
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden eller riksförsäkringsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.
Bestämmelserna i 22 §, 23 § andra och tredje styckena samt 24 §
studiehjälpsreglementet (1964: 402) äger fortfarande tiUämpning med avseende på
studielån som beviljats enligt studiehjälpsreglementet.

6.
Bestämmelserna i 22 §, 23 § andra och tredje styckena samt 24 §
studiehjälpsreglementet (1964: 402) äger fortfarande tUlämpning med avseende på
studielån som beviljats enligt studiehjälpsreglementet, om ej låntagaren begär
sådan förändring av återbetalnings-villkoren som avses i andra stycket.

Begär
låntagare förändring av återbetalningsvillkoren för studielån enligt
studiehjälpsreglementet (1964:402), skall lånet jämte ränta återbetalas som om
fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel enligt denna lag i dess
lydelse en-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 45

Nuvarande betydelse Föreslagen lydelse

ligt lagen (1974:000) om ändring i studiestödslagen samt
punkterna 6a6e.

6 a. För låntagare som ej uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel före dag som anges i andra stycket gäller följande bestämmelser.

Förändring enligt punkt 6 sker med verkan från och med
någon av följande tre förändringsdagar, nämligen den 1 januari 1976, den 1
januari 1977 och den 1 januari 1978.

Ansökan om förändringen skall ges in till centrala
studiestödsnämnden senast den 31 augusti närmast före förändringsdagen.

Förändring får ej bevUjas, om

1.
summan
av de amorteringar och de annuiteter enligt 23 § tredje stycket
studiehjälpsreglementet (1964:402) (ränteannuiteter) som på förändringsdagen ej
ännu förfaUit till betalning understiger tre fjärdedelar av basbeloppet vid ingången
av året närmast före förändringsdagen,

2.
på
förändringsdagen återstår mindre än tre amorteringsår för studielånet.

Förändringen omfattar de amorteringar och de
ränteannuiteter som på förändringsdagen ej ännu förfallit till betalning.
Centrala studiestödsnämnden får besluta att amortering och ränteannuitet som
förfaUit till betalning på förändringsdagen skall omfattas av förändringen.

Bestämmelse i 5 kap. om första avgiftsåret skall avse det
år från och med vilket förändringen sker. Årsbeloppet för detta år beräknas
dock till det belopp som skulle ha utgått i amortering och ränteannuitet för
året, om förändringen ej skett. Uppbär den återbetalningsskyldige efter
förändringsdagen återbetalningspliktiga studie-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

medel beräknas årsbeloppet för närmast följande år enligt
5 kap. 2528 §§.

6 b. För låntagare som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel,
för vilka årsbelopp enligt 5 kap. 22 § skall beräknas för 1976, gäller
följande bestämmelser.

Vad som föreskrives i punkt 6 a andra, tredje och femte
styckena äger motsvarande tillämpning.

Förändring får ej beviljas, om

1.
summan
av dels de amorteringar och de annuiteter enligt 23 § tredje stycket
studiehjälpsreglementet (1964:402) (ränteannuiteter) som på förändringsdagen
ännu ej förfallit till betalning, dels återbetalningsbeloppet enligt 5 kap.
vid utgången av närmast föregående år understiger basbeloppet vid ingången av
året närmast före förändringsdagen,

2.
på
förändringsdagen återstår mindre än tre amorteringsår för studielånet och
mindre än tre avgiftsår för återbetalning av studiemedlen.

Bestämmelserna i 5 kap. 25-28 §§ om avgiftsår d skall
avse det år från och med vilket förändringen sker. Bestämmelserna i samma
paragrafer om nya studiemedel skall därvid tillämpas på de amorteringar och de
ränteannuiteter som på förändringsdagen ännu ej förfallit till betalning.
Årsbeloppet för avgiftsår d får dock icke bestämmas till lägre belopp än det
som skulle ha utgått i amortering och ränteannuitet för samma år, om
förändringen ej skett.

6 c. För låntagare som uppburit aterbetalningspliktiga
studiemedel, för vilka årsbelopp skall beräknas första gången 1977 eller senare
år, gäller följande bestämmelser.

Förändringen sker med verkan från och med den 1 januari
1976,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om årsbelopp första gången skall beräknas för 1977 eller
1978, och i övrigt med verkan från och med den 1 januari två år före det år för
vilket årsbelopp första gången skall beräknas enligt 5 kap. 22 §. Ansökan skall
ges in till centrala studiestödsnämnden senast den 31 augusti 1975, om förändringen
skall ske med verkan från och med den 1 januari 1976 och i övrigt senast den 31
augusti året närmast före förändringsdagen.

Vad som föreskrives i punkt 6 a femte stycket och punkt 6
b tredje stycket äger motsvarande tiUämpning.

Bestämmelserna i 5 kap. 25 28 §§ om avgiftsår d skall
avse det år från och med vilket förändringen sker. Bestämmelserna i samma
paragrafer om nya studiemedel skall därvid tillämpas på de återbetalningspliktiga
studiemedel för vilka årsbelopp skall beräknas första gången 1977 eller senare
år. Vidare skäll summan av de amorteringar och de ränteannuiteter som på
förändringsdagen ännu ej förfallit till betalning motsvara de
återbetalningspliktiga studiemedel som enligt dessa paragrafer tidigare
uppburUs.

6 d. För låntagare som uppburit aterbetalningspliktiga
studiemedel men som ej kan begära förändring enligt punkt 6 b eller 6 c med verkan
från och med den 1 januari 1976, den 1 januari 1977 respektive den 1 januari
1978 gäller följande bestämmelser.

Vad som föreskrives i punkterna 6 a andra och tredje styckena,
fjärde stycket 2 och femte stycket, 6 b tredje stycket 1 samt 6 c femte
stycket äger motsvarande tillämpning.

6 e. Närmare bestämmeher om förändring som avses i
punkterna 6 ad meddelas av Kungl. Maj:t

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 48

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

eller,
efter Kungl. Majtts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i' kraft, såvitt avser utbyte av
ordet studiehjälpsnämnden mot ordet studiestödsnämnden, 3 kap. 11 §, 4 kap.
14, 17, 19, 21 och 24 §§, ändrad beteckning på 4 kap. 3133 §§, införande av
nya 4 kap. 40 § och ändringen av nya 4 kap. 41 § den 1 juh 1974, såvitt avser 3
kap. 5 §, 4 kap. 10 §, 5 kap. 7780, 88 och 89 §§ samt 6 kap. 2 och 4 §§,
ändrad beteckning på 3 kap. 1322 §§, ändrad beteckning på 4 kap. 2830 §§,
ändringen av nya 3 kap. 22 §, ändringen av nya 4 kap. 36 §, införande av nya 3
kap. 5 a, 1319 och 23 §§, införande av nya 4 kap. 2835 och 37 §§, införande
av rubriken före nya 4 kap. 28 §, flyttning av rubriker samt punkterna 6 och
6a6 e övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1973: 349) den 1 januari
1975 och i övrigt den 1 januari 1976.

2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 14 § tredje stycket
om studerande som tidigare erhåUit barntillägg gäller endast sådan studerande
som erhållit det tidigare barntillägget enligt beslut som meddelats tidigast
den 1 juli 1974.

3. Har i beslut om studiemedel för tid som helt eUer
delvis infaller under andra halvåret 1974 studiebidraget för sådan tid
beräknats enligt 4 kap. 24 § i dess äldre lydelse, har den studerande rätt tiU
särskilt studiebidrag för andra halvåret 1974 med

121
kronor om det förut beviljade studiebidraget för denna tid uppgår till lägst
442 kronor,

63
kronor om det förut beviljade bidraget för denna tid uppgår tUl högst 441
kronor.

Det
särskilda studiebidraget skall avräknas från de aterbetalningspliktiga
studiemedel som den studerande beviljats för andra halvåret 1974 eller, om
sådana medel ej beviljats, utbetalas tiU den studerande utan
åteiibetalningsskyldighet. Utbetalningen skall ske på sätt och tid som Kungl.
Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, centrala studiestödsnämnden
bestämmer.

1

A.
Bestämmelserna i 5 kap. i deras äldre lydelse gäher fortfarande i fråga om
avgifter som avser avgiftsåret 1974 eller tidigare avgiftsår, om ej annat
följer av punkt 16 nedan.

5.
I fråga om avgiftsåret 1975 gäller de nya bestämmelserna i 5 kap.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 49

3036, 40, 44, 45 och 47 §§, 57 § första stycket samt 60 §
i stället för motsvarande äldre bestämmelser. Förhöjning enligt 5 kap. 13 §
andra stycket de äldre bestämmelserna eUer enligt 5 kap. 57 § första stycket de
nya bestämmelserna får ej ske vid sådan frivUlig återbetalning under 1975 som
görs före det första avgiftsåret.

6. Det basbelopp som avses i 5 kap. 12
§ första stycket i dess äldre lydelse skaU för 1975 anses utgöra 8 400 kronor.
Detsamma skall gälla i fråga om det basbelopp som enligt 5 kap. 23 § första
stycket i dess äldre lydelse skall tUlämpas vid omvandling av avgift som avser
1975, samt det basbelopp, som enligt 5 kap. 33 § i dess äldre lydelse, avser
ingången av 1975.

7. Den i 5 kap. 24 § första stycket i
dess äldre lydelse angivna räntan skall utgöra,

a)
för
återbetalningsskyldig som fått avgiftskvot faststäUd enhgt 5 kap. 6 eUer 7 § de
äldre bestämmelserna före 1975 3,2 procent från den 1 juii 1974,

b)
för annan
återbetalningsskyldig 3,2 procent från den 1 januari 1974.

8. För den för vilken avgiftskvot skaU faststäUas före
1975 beräknas

slutiig avgift för 1975, i stället för enligt 5 kap. 12 § första stycket de

äldre bestämmelserna, enhgt följande formel, nämligen

(b -f c d 4- e) X 1,016

f

a =

där a motsvarar avgiften för 1975, b
återbetalningsskyldigheten vid utgången av juni 1974 beräknad enligt de
grunder som anges i 5 kap. 24 § de äldre bestämmelserna, c för 1974 beviljade
återbetalningspliktiga studiemedel, d summan av dels avgifter som debiterats
under 1974, dels belopp som betalts frivilligt jämte föreskriven förhöjning
under 1974, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enhgt 6 kap. 2 § meddelats
under 1974, e summan av dels de avgifter eller delar av avgifter i fråga om
vilka beslut om debitering förfallit under 1974, dels debiterade avgifter eUer
delar av debiterade avgifter som återburits under 1974 ooh f antalet
kvarstående avgiftsår. Antalet kvarstående avgiftsår beräknas därvid enligt
följande formel, nämhgen

g (h k1-I-m-j-n)

r ,

o

där f motsvarar antalet kvarstående återbetalningsår, g
summan i basbelopp av de återbetalningspliktiga studiemedel som den
återbetalningsskyldige uppburit före utgången av 1974, h summan i basbelopp av
de avgifter som den återbetalningsskyldige debiterats före utgången av 1974, k
siunman i basbelopp av de avgifter eller delar av avgifter i fråga om vilka
beslut om debitering förfallit före utgången av 1974, 1 summan i basbelopp av
de debiterade avgifter eller delar av debiterade avgifter

4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 14

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 50

som återburits tiU den återbetalningsskyldige före
utgången av 1974, m summan i basbelopp av de belopp i fråga om vilka beslut om
återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats före utgången av 1974, n summan i basbelopp
av de belopp som den återbetalningsskyldige betalt friviUigt jämte föreskriven
förhöjning före utgången av 1974 och o den avgiftskvot som senast fastställts
för den återbetalningsskyldige före utgången av 1974. Antalet kvarstående
avgiftsår avrundas till närmast högre hela tal.

9. För den för vUken avgiftskvot skaU fastställas
första gången 1975

beräknas slutlig avgift för 1975, i stäUet för enligt 5 kap. 12 § första

stycket de äldre bestämmelserna, enligt följande formel, nämligen

(b c) X 1,032

a= ----------------- ,

där a motsvarar avgiften för 1975, b
återbetalningsskyldigheten vid utgången av 1974 beräknad enligt de grunder som
anges i 5 kap. 24 § de äldre bestämmelserna, c ränta för 1974 som avses i 5
kap. 24 § de äldre bestämmelserna och f det antal år med vUket delning skall
ske enligt 5 kap. 6 § de äldre bestämmelserna.

10.
Regleringstal
enligt 5 kap. 15 § de nya bestämmelserna skaU första gången faststäUas vid utgången
av 1975.

11.
För den som
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för tid före den 1 januari 1976 och
för vilken återbetalningsskyldigheten ej upphört före detta datum skall
återbetalningsbeloppet enligt 5 kap. i dess nya lydelse vid utgången av 1975 bestämmas
enhgt följande.

Aterbetalningsbeloppet skall utgöra summan av

a) produkten av regleringstalet enligt
punkt 10 och det belopp som den återbetalningsskyldige haft att erlägga, om han
genom frivillig återbetalning enligt de äldre bestämmelserna velat bringa
återbetalningsskyldigheten, utom i vad avser de återbetalningspliktiga
studiemedel som han uppburit under 1975, att upphöra helt den 31 december
1975,

b) produkten av ett jämkat
regleringstal och det belopp som den återbetalningsskyldige haft att erlägga,
om han genom friviUig återbetalning velat bringa återbetalningsskyldigheten i
vad den avser de återbetalningspliktiga studiemedel som han uppburit under
1975 att upphöra helt den 31 december 1975.

Vid beräkning enligt andra stycket skall dock ränta enligt
5 kap. 24 § i dess äldre lydelse eller enhgt punkt 7 ovan ej beräknas för 1975.
Ej heller skaU förhöjning ske enligt 5 kap. 13 § andra stycket i dess äldre
lydelse. Dessutom skaU förutsättas att den återbetalningsskyldige kommer att
erlägga belopp som debiterats honom som avgift och i fråga om vilket beslutet
om debitering ej förfaUit vid utgången av 1975 på grund av att beloppet ej
erlagts. Med jämkat regleringstal avses det tal som erhåUes om regleringstalet
enligt punkt 10 jämkas med motsvarande tillämpning av 5 kap. 17 § i dess nya
lydelse.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 51

12. Beräkning
enligt punkt 11 av återbetalningsbeloppet vid utgången

av 1975 skaU göras om, därest beslut om debitering av preliminär eller

kvarstående avgift för avgiftsåret 1975 eUer tidigare avgiftsår helt eller

delvis förfaller efter ingången av 1976 på grund av att avgiften eller

del av avgiften ej erlagts. Vid den nya beräkningen skall beslut anses

ha förfallit den 31 december 1975.

Även
återbetalningsbeloppet vid utgången av 1976 och vid utgången av följande år
skall, allt i den mån de beröres, räknas om med utgångspunkt i det
återbetalningsbelopp som fastställts enligt första stycket.

Omräkning
enligt första och andra styckena skall beaktas vid fastställande av årsbelopp
och avgifter först från och med avgiftsåret närmast efter det under vilket
beslutet om debitering förfaUit.

13. Bestämmelserna i punkt 12 äger motsvarande
tiUämpning, om den återbetalningsskyldige efter ingången av 1976 enligt 5 kap.
38 § första eller andra stycket i deras äldre lydelse eller 5 kap. 39 § i dess
äldre lydelse återfår för mycket erlagd prehminär dier kvarstående avgift eller
om beslut fattas efter ingången av 1976 om återkrav enligt 6 kap. 2 § som avser
studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under 1975 eller tidigare
år.

14. Debiteras efter ingången av 1976 kvarstående avgift
för avgiftsåret 1975 eller tidigare avgiftsår, skall beräkningen enligt punkt
11 av återbetalningsbeloppet vid utgången av 1975 och övriga återbetalningsbelopp
som beröres göras om. Härvid äger punkt 12 tredje stycket motsvarande
tUlämpning.

15. Har avgiftskvot fastställts enligt 5 kap. i dess
äldre lydelse för en återbetalningsskyldig, bestämmes dennes årsbelopp för 1976
enligt följande formel, nämhgen

b

[c (d e f -I- g -f
h)] : k ' där a motsvarar årsbeloppet för 1976, b återbetalningsbeloppet vid utgången
av 1975, c summan i basbelopp av de återbetalningspliktiga studiemedel som den
återbetalningsskyldige uppburit, d summan i basbelopp av de avgifter som den
återbetalningsskyldige debiterats, e summan i basbelopp av de avgifter eller
delar av avgifter i fråga om vUka beslut om debitering förfallit, f summan i
basbelopp av de debiterade avgifter eUer delar av debiterade avgifter som
återburits till den återbetalningsskyldige, g summan i basbelopp av de belopp
i fråga om vilka beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats, h summan i
basbelopp av de belopp som den återbetalningsskyldige betalt friviUigt jämte
föreskriven förhöjning och k den avgiftskvot som senast fastställts för den
återbetalningsskyldige, aUt enhgt äldre bestämmelser. Vid beräkningen avrundas
[c (d e f -1- g -I- h)]: k tiU närmast högre hela tal. Årsbeloppet för
1976 skall dock alltid beräknas tiU lägst en tiondel av det basbelopp, som
gäller vid ingången av 1976. Årsbeloppet får ej heUer

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 52

för
den som ej uppburit återbetalningspliktiga studiemedel under 1975 beräknas till
högre belopp än som motsvarar produkten av den debiterade preliminära avgiften
enligt 5 kap. 25 § de äldre bestämmelserna för 1975 och det regleringstal som
faststäUes enhgt punkt 10.

16. De nya
bestämmelserna om extra avgift i 5 kap. 6772 §§ gäller

även sådan preliminär avgift och kvarstående avgift för 1975 eller

tidigare avgiftsår, i fråga om vilken avgift beslut om debitering helt

eUer delvis förfaUit enhgt 5 kap. 30 § i dess äldre lydelse på grund av

att avgiften eller del av avgiften ej erlagts. Den del av det obetalda

beloppet som ej erlagts vid utgången av 1975, skall vid bestämmande av

extra avgift, vid början av 1976 anses uppgå tiU det antal kronor som

motsvarar produkten av

a) det regleringstal som fastställes enligt punkt 10,

b) det belopp i kronor som utgör produkten av dels ett
tal som motsvarar det antal basbelopp som den obetalda avgiften eller den
obetalda delen av avgiften avsåg vid utgången av 1975, dels det basbelopp som
enligt punkt 6 gällde vid ingången av 1975.

17. Bestämmelserna i nya 4 kap. 30 § gäller för
vårterminen 1975 under förutsättning att den studerande under höstterminen 1974
bedrivit studier för viUca studiehjälp eller studiemedel utgått eller kunnat
utgå.

18. Ytterligare föreskrifter för ikraftträdandet av
denna lag meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av
centrala studiestödsnämnden.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 53

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet
Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 1 mars 1974.

Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISON, HJELM-WALLÉN.

Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om studiesocialt stöd och
anför.

I
prop. 1974:1 (bil. 10 s. 442 och 471) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna

1. till Studiebidrag m. m. ett förslagsanslag av 579
000 000 kr.,

2. till Studiemedelsfonden ett investeringsanslag av
447 000 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

1 Inledning

Vid
1964 års riksdag fattades beslut om en ändring av formerna för det statliga
studiesociala stödet för utbUdning efter grundskolan. På grundval av förslag
från studiehjälpsutredningen (SOU 1963: 48) och studiesociala utredningen (SOU
1963: 74) skapades genom statsmakternas beslut (prop. 1964: 138, SäU 1964: 1,
rskr 1964: 290) två stödformer, studiehjälp vid studier på gymnasial nivå och
studiemedel vid studier på i huvudsak eftergymnasial nivå.

1964
års beslut har kompletterats i flera avseenden. Sålunda fattade 1965 års
riksdag beslut om bl. a. höjning av det s. k. förlängda barnbidraget (prop.
1965: 109, 2LU 1965: 50, rskr 1965: 283). Vid 1967 års riksdag fattades beslut
om dels en förbättring av förmånerna inom vuxenutbildning, dels en ändring av
grunderna och beloppen för rese-tUlägg till studiebidrag (prop. 1967:85, 2LU
1967:45, rskr 1967:290). Vid 1969 års riksdag aktualiserades i en särskild proposition
(1969: 16, SU 1969: 51, 2LU 1969: 38, rskr 1969: 192 och 213) en rad
förbättringar på det studiesociala området. Reformförslagen innebar bl. a. att
det inkomstprövade tillägget höjdes och att maximibeloppet för lån från
allmänna studielånefonden höjdes från 5 000 kr. till 6 500 kr. Reform-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 54

förslaget
innebar vidare att en strikt gränsdragning gjordes mellan yngre och äldre
elever. Gränsen faststäUdes tiU 20 år. Förslaget tog också fasta på de
vuxenstuderande. Åldersgränsen för erhållande av studiemedel höjdes från 40
till 45 år. De vuxenstuderande fick genom förslaget möjlighet tUl partiell
befrielse från skyldighet att betala tillbaka studielån från allmänna
studielånefonden.

En
särskild proposition med förslag om förbättringar på det studiesociala området
behandlades av 1970 års riksdag (prop. 1970: 77, SU 1970:116, 2LU 1970:50, rskr
1970:284 och 290). Förslagen innebar bl. a. en höjning av studiebidraget och
det förlängda barnbidraget inom studiehjälpssystemet från 75 kr. tiU 100 kr. i
månaden, en höjning av inackorderingstillägget från 100 kr. till 125 kr. i
månaden samt en höjning av resetilläggen med 10 kr. i varje avståndsklass. I
propositionen behandlades även frågan om studiemeritering för studiemedel.

Vid
1971 års riksdag fattades beslut om att studiemedel skall kunna utgå för
deltidsstuderande samt om fria läromedel för elever vid statliga
utbildningsanstalter inom studiehjälpens område (prop. 1971: 37, SfU 1971:28,
rskr 1971: 171). Dessutom fattades beslut om en höjning av resetilliiggen med
10 kr. i varje avståndsklass. Vid samma riksdag fattades också beslut om nya
regler om studiestöd för utländska studerande (prop. 1971: 81, SfU 1971: 29,
rskr 1971: 185).

Beslut
om förbättringar på det studiesociala området fattades också av 1972 års
riksdag (prop. 1972: 27, SfU 1972: 20, rskr 1972: 148). Propositionen innehöll
förslag om regler för det inkomstprövade tillägget motsvarande dem som gäller
för det statliga bostadstUlägget, en höjning av det behovsprövade tillägget från
75 till 90 kr. i månaden och en höjning av resetillägget från 60120 kr. till
65130 kr. i månaden. Dessutom fattades principbeslut om att överföra äldre
studerande som tillhör studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet samt om
ett enhetligt studiekreditsystem.

Vid 1973 års riksdag
(prop. 1973: 63, SfU 1973: 17, rskr 1973: 240) fattades beslut om att
studerande över 20 år som tidigare tillhört studiehjälpssystemet den 1 juh 1973
skuUe överföras tUl studiemedelssystemet. I samband härmed beslöts att
maximibeloppet inom studiemedelssystemet skulle fördelas på ett läsår
motsvarande nio månader. Den maximala studiebidragsdelen sattes till 1 755 kr.
för ett läsår, vUket genom överförandet innebar en förbättring med 180 kr. på
ett läsår för vissa studerande. Studerande inom studiehjälpssystemet skulle
enligt beslutet i fortsättningen erhålla sin studiekredit i form av
återbetalningspliktiga studiemedel. Beslut fattades också om att
fri-beloppsgränsen beträffande hänsynstagande till makes inkomst skulle höjas
från 140 % av basbeloppet per termin till 200 % per termin och att reduceringen
på inkomst därutöver skulle ske med 40 %. Principbeslut fattades om en
särskild sjukförsäkring för de studerande som

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 55

uppbär studiemedel. För studerande inom
studiehjälpssystemet beslöts om en höjning av inackorderingstillägget från 125
kr. tUl 150 kr. i månaden.

1973 års riksdag (prop. 1973: 165, FiU 1973:40, rskr
1973:344) fattade även beslut om en höjning fr. o. m. den 1 januari 1974 av
studiebidraget till yngre elever i gymnasieskolan m. fl. skolformer till 125
kr. per månad och av förlängt barnbidrag till 125 kr. per månad.

1968 års studiemedelsutredningi har med skrivelse den 27
februari 1973 överlämnat betänkandet (SOU 1973: 17) Teknisk översyn av studiemedelssystemet,
vari behandlas frågor om bl. a. nytt registrerings-och utbetalningssystem för
studiemedel, behovsprövning mot egen inkomst, studiemedel för korttidsstudier,
maximitid för studiemedel, terminsbegreppet och studielämplighetsprövningen
samt studiemedelsnämndernas sammansättning och arbetsformer. Efter remiss har
yttranden avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), universitetskanslersämbetet
(UKÄ), centrala studiehjälpsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) och datainspektionen. Vidare har yttranden avgetts av Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Postbanken,
Vuxenstuderandes riksorganisation (VRO), Sveriges förenade studentkårer (SFS)
och Sveriges elevers centralorganisation (SECO). Dessutom har yttrande
inkommit från teknologorganisationen Reftec.

I en promemoria som utarbetats inom utbildnings- och
finansdepartementen har förslag lagts fram om förändringar av återbetalningsreglerna
inom studiemedelssystemet (Ds U 1973: 16) Återbetalning av studiemedel. Efter
remiss har yttranden över förslaget avgetts av statskontoret, UKÄ, CSN och SÖ.
Vidare har yttranden avgetts av Landsorganisationen i Sverige (LO), SACO, SR,
TCO, SAF, Postbanken, VRO, SFS, SECO, Sveriges sjuksköterskeelevers förbund
(SSEF) och Moderata ungdomsförbundet (MUF). Dessutom har yttranden inkommit
från Fria Moderata studentförbundet (FMSF) och Reftec.

I skrivelse den 23 augusti 1973 har CSN kommit in med sin
anslagsframställning för budgetåret 1974/75 för den studiesociala verksamhet
som sorterar under CSN och studiemedelsnämnderna. Skrivelsen innehåller
förslag tiU vissa ändringar på studiehjälpens område.

CSN har vidare den 11 januari 1974 lämnat förslag till
bestämmelser angående en särskild sjukförsäkring för studerande med
återbetalningspliktiga studiemedel. I ärendet har yttrande kommit in från
offenthg-hets -och sekretesslagstiftningskommittén.

' Riksdagsledamoten Börje Nilsson, ordförande, rektorn
Stig Andersson, kanslichefen Stig Mattsson, filosofie studeranden Staffan
Nilsson och riksdagsledamoten Ingrid Sundberg.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 56

Vidare
har flera olUca framställningar med önskemål om ändringar av de studiesociala
förmånerna m. m. kommit in.

Stockholms
universitets studentkår har i skrivelse den 20 mars 1972 krävt att
indexhöjningen av studieskulden slopas under värnpliktstiden.

Studentkåren i Växjö har i
en skrivelse den 14 maj 1973 framfört krav på att indexregleringen skall
avskaffas och ersättas med en låg fast ränta, att tills det långsiktiga målet
är nått bidragsdelen bör justeras upp till 25 % av studiemedlen och att studieméddsnivån
skaU medge att enbart 20 % går tUl hyra samt att inkomstgränsen för
återbetalning bör höjas.

Föreningen
för arbetssökande med postgymnasial utbUdning har lämnat förslag till nytt
återbetalningssystem som bl. a. innebär att bidrags-delen skall utgöra 25 % av
studiemedlen och att återbetalningarna skall kraftigt underlättas.

I
en skrivelse den 3 september 1973 har SFS bl. a. framhållit att bidragsdelen
måste återstäUas tiU 25 % av studiemedlens totala belopp och att totalbeloppet
måste höjas för att kompensera för kostnadsökningarna främst i form av ökade
kostnader. Dessutom framhåUer SFS att behovsprövningen mot makes ekonomi bör
slopas. Framför allt bör de olikheter som i dag finns i behandlingen av gifta
och icke gifta sammanboende försvinna.

TCO
har i en skrivelse den 23 januari 1973 lämnat synpunkter angående utredning om
studiestödets återbetalningsregler. TCO framhåller att en särskild utredning
bör tillkallas, att organisationen känner oro inför skuldsättningsproblemen i
systemet, att jämfördseränteberäk-ningen och garantiregeln bör ändras samt att
studiemeddsavgifterna bör anknytas till nettoprisindex.

Arbetsgruppen
inom utbildnings- och finansdepartementen för en översyn av
återbetalningsreglerna har i en skrivelse den 22 maj 1973 redovisat uppgifter
om den årliga återbetalningens storlek och de återbetalningsskyldiga
studiemedelstagarnas inkomster.

I
en skrivelse den 5 december 1973 anhåller SFS bl. a. att tillfredsstäUande
möjligheter ges de studerande att få extra studiemedel för sommarferierna om
feriearbete inte går att få för hela ledigheten och att om detta inte går
studiestödslagens 4 kap. 13 § 1 stycket ges en något generösare formulering.

CSN
har i särskild skrivelse den 24 maj 1973 föreslagit en höjning av resetillägget
från 65, 85, 110, 130 kr. till 75, 105, 135 och 155 kr. i månaden för avstånd
om minst 6, 15, 25 och 35 km.

Elevrådet
vid Finnvedsskolan i Värnamo har anhålht bl. a. om att resebidragen måtte höjas
så att de täcker resekostnaderna och att kollektivtrafikförbindelserna
förbättras.

VRO
har i en skrivelse den 31 januari 1974 krävt att deltidsstuderande inom
gymnasial utbildning ges rätt till studiebidrag.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 57

2 Gällande bestämmelser om studiestöd

Till
studerande under 20 år i gymnasieskolan, folkhögskolan m. fl. läroanstalter
utgår studiehjälp enligt bestämmelserna i studiestödslagen (1973: 349, ändrad
1973: 923) i form av studiebidrag jämte tillägg och återbetalningspliktiga
studiemedel. TiUämpningsbestämmelser finns i studiestödskungörelsen (1973:
418). Förteckning över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka
studiehjälp utgår finns i kungörelsen i bilaga under Avdelning A. För elever i
grundskolan och motsvarande skolformer utgår förlängt barnbidrag enligt
bestämmelserna i studiestödslagen (1973: 349, ändrad 1973: 923) och
studiestödskungörelsen (1973: 418).

Studiehjälp
enligt studiestödslagen utgår för läsår eller kurstid i princip fr. o. m.
kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt 16 år.

Studiebidrag
och förlängt barnbidrag utgår med 125 kr. i månaden.

Härutöver
kan inkomstprövat tillägg utgå fr. o. m. kvartalet efter det, under vilket den
studerande fyllt 17 år. TUl grund för inkomstprövningen ligger den studerandes
och hans föräldrars sammanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till
statlig inkomstskatt. Den taxerade inkomsten får inte överstiga 27 000 kr. Om
emellertid elevens föräldrar har vårdnaden om annat barn än eleven eller om
föräldrarna är pUktiga till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge
underhållsbidrag tUl sådant annat barn, kan inkomstprövat tillägg utgå till
elev som inte är gift även om inkomsten överstiger 27 000 kr. Detta gäller
endast om det andra barnet är under 17 år eller att barnet som yngre elev
bedriver studier vid sådan läroanstalt vid vilken studiehjälp utgår. Överstiger
elevens och föräldramas sammanlagda förmögenhet 50 000 kr. skall en femtedel av
det överskjutande beloppet jämställas med taxerad inkomst. Inkomstprövat
tillägg utgår med högst 75 och lägst 20 kr. per månad. TiUäggets storlek vid
olika taxerad inkomst framgår av uppställningen på nästa sida.

Om
elevens och föräldrarnas sammanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till
statlig inkomstskatt inte överstiger 23 000 kr. och om synnerligen stort behov
av ytterligare studiehjälp föreligger, kan behovsprövat tillägg utgå med högst
90 kr. i månaden. Vid behovsprövningen som görs av CSN utgår man från
årsinkomsten vid ansökningstillfället (räknat före skatt och innefattande även
hittills icke skattephktiga inkomster såsom sjukpenning, bostadstillägg, arbetslöshetsbidrag
etc).

Är
den studerande i behov av inackordering, utgår inackorderingstillägg med 150
kr. i månaden. Rese tillägg med 65130 kr. i månaden

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14

58

Taxerad
inkomst

0 syskon

1 syskon

2 syskon

3 syskon

4
syskon

0-23 000

75 1

. .1

23
10024 000

65

24
10025 000

55

25
10026 000

45

75

26
10027 000

30

27
10028 000

75

28
10029 000

29
10030 000

60

75

30
10031 000

45

31
10032 000

30

75

32
10033 000

33
10034 000

34
10035 000

60

35
10036 000

45

3610037
000

25

37
100-38 000

38
10039 000

60

39
10040 000

40

40100-41000

20

41
10042 000

42
10043 000

55

43
100-44 000

35

Vid fler än fyra syskon kan inkomstprövat tillägg utgå
även om föräldrarnas taxerade inkomst överstiger 44 000 kr.

utgår för dagUga resor mellan hem och skola. Tillägg utgår
endast om avståndet är minst 6 km.

Här beskrivna förmåner utgår till den som fyller högst 19
år (yngre elev) under det kalenderår då läsåret eller kursen börjar.

Återbetalningsphktiga studiemedel kan utgå tiU yngre
studerande. Vid prövningen tas hänsyn till den studerandes och föräldrarnas inkomst
och förmögenhet.

De studerande vid eftergymnasiala läroanstalter och elever
över 20 år i gymnasial utbildning erhåller studiemedel enligt bestämmelserna i
studiestödslagen (1973: 349, ändrad 1973: 923). TiUämpningsföre-skrifter finns
i studiestödskungörelsen (1973:418). Förteckning över studiemeddsberättigade
läroanstalter finns i kungörelsens bilaga Avdelning B.

Studiemedel består av studiebidrag och
återbetalningspliktiga studiemedel. Studiemedlen är indexreglerade och utgår
per år med 140 % av basbeloppet inom den allmänna försäkringen, dvs. med nu
gällande basbelopp totalt 11 340 kr. Om den studerande har vårdnaden om barn,
kan dessutom utgå barntUlägg med 25 % av basbeloppet (f. n. 2 025 kr.) för
varje barn under 16 år. Extra studiemedel kan vidare utgå om synnerliga skäl
föreligger. Av studiemedlen utgör maximalt 1 755 kr. ett studiebidrag medan
återstoden skall återbetalas under normalt 2025 år.

Studiemedel utgår med hänsyn till den studerandes
studiemeriter samt de ekonomiska resurser över vilka den studerande förfogar.

Studiemedel kan även utgå för deltidsstudier för dem som
studerar

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 59

på
minst halvtid vid eftergymnasial utbildning. Förutsättningen är att godtagbara
skäl finns till att studierna bedrivs på deltid. Studiemedel till deltidsstuderande
utgår med hälften av vad som utgår till heltidsstuderande, dvs. med 35 % av
basbeloppet per termin. Barntillägg utgår med samma belopp som till
heltidsstuderande. Deltidsstudiemedel i form av återbetalningspliktiga
studiemedel kan även utgå till studerande i gymnasial utbildning.

Studiemedel
beviljas av studiemedelsnämnderna för eftergymnasial utbildning och av CSN när
det gäller elever över 20 år i gymnasial utbildning.

Studiemedlen
återbetalas genom årliga avgifter.

Återbetalningen
sker enligt studiestödslagen (1973: 349, ändrad 1973: 923) och
studiestödskungörelsen (1973:418). Återbetalningen påbörjas i regel tredje året
efter det att studiemedel lyfts sista gången och pågår i regel tiUs den
återbetalningsskyldige fyllt 50 år. Studiemedlen såväl som
återbetalningsbeloppen är indexreglerade genom anknytning till basbeloppet i
den allmänna försäkringen. Ränta utgår ej.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 60

3 1968 års studiemedelsutrednings betänkande Teknisk
översyn av studiemedelssystemet

3.1
Vissa gemensamma frågor

3.1.1
Nytt registrerings- och utbetalningssiystem för studiemedel

En
arbetsgrupp inom CSN har utrett frågan om ett nytt registrerings-och
utbetalningssystem för studiemedel. Gmppens arbete har skett i samråd med
studiemedelsutredningen i avsikt att även förse utredningen med förslag till
tekniska lösningar av vissa frågor som utredningen behandlar i föreliggande
betänkande. Gruppen har tUl CSN lagt fram ett principförslag till lokalt och
centralt registrerings- och utbetalningssystem baserat på automatisk
databehandling (ADB). Det föreslagna systemet har som målsättning att förenkla
och rationalisera vissa av studiemedelsnämndernas särskilt betungande och
tidskrävande arbetsmti-ner vilka i dag utförs manuellt. Genom systemet väntas
betydande fördelar nås: behandlingstiderna för studiemeddsärenden nedbringas
avsevärt, säkerheten i handläggningen av ärenden ökar, sådana kontrollrutiner
som i dag är otillräckliga på grund av det administrativa systemets uppbyggnad
förbättras och effektivare kontrollrutiner skapas. Servicemöjligheterna
gentemot studiemeddstagarna förbättras.

Arbetsgruppens
förslag anger den yttre ramen och huvudrutinerna för ett ADB-baserat
registreringssystem, med angivande av fördelning av arbetsuppgiftema mellan de
lokala organen och ett centralt placerat studiemedelstagarregister samt förslag
till datautrustning i anslutning härtiU.

Enligt
arbetsgruppen är bl. a. följande förändringar angelägna: mer ändamålsenliga
arbetsrutiner med bättre siffer- och beräkningskontroller, bättre
identitetskontroller, reducerade väntetider och en under verksamhetsåret
jämnare fördelning av studiemedelsnämndernas arbetsbelastning, ökade
möjligheter att kontrollera lämnade uppgifter och då främst uppgifter om
behörighet/studieaktivitet, inkomst och förmögenhet, studiemeriter, bättre
möjligheter att få uppgift om studieavbrott och andra orsaker, som kan
föranleda omprövning av beviljade studiemedel, enklare ansökningsförfarande så
att antalet felaktigt ifyllda handhngar kan reduceras, möjliggöra anknytning av
bevUjade medel till förändringar i basbeloppet, bättre möjligheter till
informationsutbyte med andra myndigheter.

Studiemedelsnämnderna
förutsätts även i fortsättningen vara mottagande myndighet för
studiemeddsansökningar utom för sådana som rör studiemedel för studier
utomlands. Registrering av inkommande ansökan och beslut i enskUda fall skall
även fortsättningsvis ske hos nämnden. Av studiemedelsnämnderna framställda
datauppgifter ajour-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 61

förs
i ett centralt dataregister där bl. a. vissa kontroller och utskrift sker.

Förslaget
till registreringssystem innebär enligt arbetsgruppens mening så stora
förbättringar av nämndernas arbetsrutiner att de direkta initialkostnaderna
för systemet mer än väl kommer att vägas upp av rationaliseringsvinsterna.

När
det gäller utbetalningsformen har arbetsgruppen funnit att den mest lämpliga
formen är utbetalning av studiemedel på postgiro.

Arbetsgruppen
föreslår följande utbetalningsmtin. Studiemedelstaga-ren får från den centrala
datorn ett beslutsmeddelande om studiemedel. Före varje utbetalningsperiod
tillställs studiemedelstagaren en stu-diekontroUhandling där lämnade uppgifter
skall kompletteras, varefter handlingen återsänds till den centrala datorn.
Därefter överförs betalningsuppdraget till magnetband som översänds till
postbanken.

Kostnaderna
har av arbetsgruppen uppskattats dels beträffande utvecklingskostnaderna, dels
driftkostnaderna. Med hänsyn till behovet av personal, experter och utrustning
för det fortsatta utvecklingsarbetet har arbetsgruppen uppskattat
utvecklingskostnaderna till 2,6 milj. kr. De årUga driftkostnaderna har
beräknats till 1,1 mUj. kr. Genom övergång till central utbetalning kommer
vissa kostnader att bortfalla. Arbetsgruppen räknar med att de tillkommande
driftkostnaderna och de kostnader som bortfaUer kommer att ta ut varandra.
Dessutom kommer administrativa vinster att uppnås.

Arbetsgruppen
har inte närmare diskuterat registreringens innehåll, rutiner för ansökan om
studiemedel och utbetalning av studiemedel m. m. Studiemedelsutredningen
framför, med arbetsgruppens förslag som underlag, vissa principiella krav på
systemets uppbyggnad, vilka är en fömtsättning för att de förslag utredningen
lämnar skall kunna genomföras.

Enligt
studiemedelsutredningen föreUgger ett starkt behov av åtgärder som åstadkommer
en säkrare och mer rationeU administration av studiemedelssystemet. Detta
behov har ökat genom överförandet av s. k. äldre studerande inom
studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet.

Förslaget
om nytt registrerings- och utbetalningssystem liksom vissa av
studiemedelsutredningens förslag, som har en anknytning därtiU, måste
vidareutvecklas efter principbeslut om ADB-systems utformning.

3.1.2
Terminsbegreppet

Studiemedelsutredningen
har utrett om en samordning mellan studietermin och studiemedelstermin är
möjlig. Utredningen har funrut att varken en generell samordning av
studietermin/studiemedelstermin eller en samordning av studiemedelsterminen med
terminsindelningen vid filosofisk fakultet är möjlig att åstadkomma. En
samordning av olika läroanstalters terminsindelning skulle krävas för att en
generell

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 62

samordning
skuUe kunna åstadkommas. Lästerminerna är olika långa på olika studiebanor och
infaller på något olika tider. Det väsentligaste skälet enligt
studiemedelsutredningen mot en annan tidsindelning av studiemedlens
beviljningsperioder än kalenderhalvår eller kvartal är de svårigheter som
skulle uppstå i fråga om den ekonomiska kontrollen i enlighet med
studiemedelssystemets behovsprövningsregler.

3.1.3 Beviljningsperioder
för studiemedel

Beviljning
av studiemedel sker f. n. för en eller två terminer. De flesta studerande
ansöker om och erhåller studiemedel för två terminer åt gången. Enligt
studiemedelsutredningens mening bör studiemedlens beviljningsperioder följa
kalenderhalvåret. Utredningen framhåller också att det normala bör vara att
studiemedel beviljas för två på varandra följande kalenderhalvår. Förslaget om
övergång till ADB-behandling av studiemedelsbeviljningen ökar emellertid
möjlighetema till beviljning av studiemedel för längre perioder än två
kalenderhalvår. Detta möjliggörs dels genom att ADB-systemet ger en aktuellare
anknytning till basbeloppet, dels genom den förbättrade studiekontroll som
utredningen föreslår i samband med det nya systemet för beviljnings- och
utbetalningsrutiner. Genom längre beviljningsperioder skuUe även studiemedelsnämndernas
arbetssituation förbättras. Utredningen framhåller emellertid att ett system
med längre beviljningstider fordrar nära samarbete mellan de läroanstalter som
till viss dd kommer att ansvara för studiekontrollen och resp.
studiemedelsnämnd för att systemet skall kunna fungera tUlfredsställande.

När
det gäUer utbetalningen föreslår utredningen att studiemedel skall utbetalas
två gånger per kalenderhalvår. Inför varje utbetalningstillfälle bör
studiekontroll ske. Fler utbetalningsperioder innebär från
studiekontrollsynpunkt att studieavbrottet eller förändringar i den studerandes
ekonomi under en beviljningsperiod kan meddelas av studie-medelstagarna enklare
än nu. Ändringar i den studerandes inkomstförhållanden kan snabbare resultera
i ändring av beviljade men ej utbetalade studiemedel. Utredningen anser att det
är mest praktiskt att knyta utbetalningsperioderna till kvartal. Utredningen
föreslår att utbetalningen av studiemedel för var och en av
utbetalningsperio-dema sker fr. o. m. den 10 januari, 10 april, 10 augusti och
10 oktober.

3.1.4 Basbeloppsanknytaingen

Studiemedelsutredningen
föreslår att basbeloppet för den första månaden i varje kvartal, dvs.
basbeloppet för januari, april, juli och oktober, ligger till grund för
studiemedelsbeloppets storlek för resp. kvartal. Enligt utredningen kommer en
anknytning av studiemedels-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 63

beloppet
till ett kvartalsbelopp inte att innebära några utgiftsökningar för
statsverket. För de studerande innebär en aktuellare anknytning av basbeloppet
till varje utbetalningsperiod en fördel eftersom studiemedelsbeloppet
härigenom kommer att stå i bättre relation till konsumentprisernas utveckling
under beviljningsperioden. Studiemedelsutredningen behandlar svårigheterna att
finna en lämplig avvägd fördelning av studiemedelsbeloppet i förhållande till
skillnaderna i studietidens fördelning över kvartalen och de studerandes
initialkostnader samt kravet på schablonisering av beloppet. Utredningen
föreslår att studiemedel för en tid på två kalenderhalvår fördelas enligt
följande om maximala studiemedel utgår: kvartal 130%, kvartal II 20
%, kvartal III 20 % och kvartal IV 30 %.

3.1.5
Studiekontrollen

Studiemeddsutredningen
framhåUer att nuvarande studiekontroll, som sker med det s. k. studieintyget,
har flera brister. Återkommande kritUc har riktats mot intyget som
kontroUinstrument, både vad gäller intygsgivarens möjligheter att kontrollera
att angivna uppgifter i intyget är riktiga och utbetalningsanstalternas
möjlighet att kontrollera att intygsgivaren är behörig att underteckna intyget.
Representanter för olika universitet och högskolor har framfört krav på förenkling
av nuvarande intygsgivning. Ett förändrat studieintyg och en förbättrad
studiekontroll under löpande beviljningsperiod anses av bl. a. CSN och RRV som
särskilt angeläget.

Studiemedelsutredningen
anser att bristerna i nuvarande studiekontroll främst beror på formerna för
studiemedelstagarnas anmälnings-och upplysningsskyldighet. I detta avseende bör
enligt utredningen förbättringar uppnås genom införandet av ett ADB-baserat
centralt och lokalt registrerings- och utbetalningssystem. Enligt utredningens
förslag bör den studerande ges ett större ansvar för de uppgifter som han
skall lämna på den s. k. studiekontrollhandlingen, vilken föreslås ersätta
nuvarande studieintyg. Detta skall enligt utredningen ske inom ramen för en
utökad anmälnings- och uppgiftsskyldighet för studiemedelstagaren.

Genom
att utredningen föreslår att den studerande skah ges ökat ansvar för att de
lämnade uppgifterna på studiekontrollhandhngen är riktiga, kan den nuvarande
formen för lärarmedverkan vid in-tygsgivandet förändras. Att helt släppa
läroanstalternas medverkan i studiekontrollen finner utredningen dock inte
lämpligt. Utredningen föreslår att det skall vara tillräckligt att på handhngen
intygas att den studerande är inskriven och registrerad vid den läroanstalt/institution
han uppgett på studiekontroUhandlingen. Intygslämnandet kan anförtros till
andra befattningshavare än lärarpersonalen vid läroanstalterna/institutionerna.
Enligt utredningen kan det t. ex. vara lämphgt

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 64

att
vid vissa institutioner låta studievägledare eller motsvarande vara de som
ansvarar för detta. Det torde även vara möjligt att låta kvalificerad
kontorspersonal svara för läroanstalternas uppgift i detta sammanhang.
Utredningen föreslår att det bör ankomma på CSN att i samråd med berörda
läroanstalter utarbeta föreskrifter om hur de in-tygsberättigade personerna vid
resp. läroanstalt skall utses.

Läroanstalter eller
utbildningslinjer med utbildning, för vilka CSN förordnar att studiemedel vid
ett och samma tUlfäUe skall kunna beviljas för mer än två på varandra följande
kalenderhalvår, skall i StäUet lämna uppgifter om den studerandes
studieaktivitet. För att detta system skall kunna fungera tillfredsställande
måste det förekomma ett samarbete meUan läroanstalter som ger sådan utbildning
och resp. studiemedelsnämnd.

Det
förslag som utredningen lämnat om en förändrad studiekontroll kan genomföras
först vid införandet av ett centralt och lokalt ADB-baserat
registreringssystem. I avvaktan på att ett helt nytt system införs föreslår
utredningen vissa övergångsbestämmelser.

Dessa
övergångsbestämmelser innebär att den studerande i fråga om sin studieaktivitet
själv skall intyga att han under det kalenderhalvår han senast uppburit
studiemedel har studerat och att han ämnar studera det kalenderhalvår som
studieintyget gäller för. På intyget bör det enligt utredningen också framgå
vilka skyldigheter den studerande har om han avbryter studierna efter det han
erhåUit studiemedel eller om han övergår tUl annan utbildningslinje/läroanstalt
under den tid han uppbär studiemedel. Genom att den studerande får större
ansvar för uppgifterna på studieintyget föreslår utredningen att lärarmedverkan
vid intygsgivandet upphör. Utredningen föreslår att läroanstalterna i stället
bör medverka på annat sätt t. ex. så som i det föregående nämnts vid ett
centralt registrerings- och utbetalningssystem.

3.1.6
Regler för omprövning av studiemedel

Studiemedelsutredningen
har funnit att nuvarande regler för reducering av studiemedel vid
inkomstökning knappast ger ett tUlräckligt skydd för att studiemedel inte
utgår obehörigen eller med för högt belopp. Detta gäUer reglerna för återkrav
vid såväl studieavbrott som inkomstförändringar. Utredningen vänder sig
särskilt mot att rätten till studiemedel inte påverkas efter det att medlen
blivit tillgängliga för lyftning eller då de redan lyfts. Utredningen anser
också att reglerna för återkrav vid studieavbrott är för generösa. Särskilt
gäller detta för studieavbrott som inte föranletts av sjukdom eller därmed jämförbar
orsak. Utredningen framhåller att nuvarande bestämmelser indirekt kan medverka
till att behovsprövningsreglerna i studiemedelssystemet åsidosätts.
Studiemedel bör enligt utredningen

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 65

påverkas
även av förändringar i den studerandes ekonomiska situation under
beviljningsperioden.

Utredningen
föreslår att bevUjade studiemedel bör kunna bli föremål för omprövning inför
varje utbetalningstUlfälle med hänsyn till eventueUa förändringar i den
studerandes ekonomi. Omprövning kan ge till resultat att studiemedel utgått med
för lågt eUer för högt belopp med hänsyn till den faktiska inkomsten under
föregående utbetalningsperiod. Har för litet utgått, skall en automatisk
omräkning av de för beviljningsperioden återstående studiemedlen ske. Har för
mycket utgått, skall det belopp som utgått för mycket på något sätt genast
återbetalas.

Utredningen
föreslår att vad som utgått med för högt belopp i första hand skall avräknas
från redan beviljade men ännu inte utbetalade studiemedel.

Kan
avräkning inte ske eller är det av studiesociala skäl inte lämpligt, skall de
för mycket utbetalda medlen återkrävas på annat sätt.

De
föreslagna reglerna för omprövning av studiemedel grundar sig bl. a. på det
förslag till tekniska rutiner inom ramen för ett ADB-baserat
utbetalningssystem,som CSN:s arbetsgrupp utformat.

3.2
Behovsprövning mot egen inkomst

Nuvarande
fribeloppsgräns för egen inkomst dvs. den inkomstgräns där studiemedlen
börjar reduceras ligger i dag på 40 % av basbeloppet per termin. Detta motsvarar
en årsinkomst av ca 5 800 kr. vid basbeloppet 7 300 kr. Inkomst över denna
gräns reducerar studiemedlen med två tredjedelar. Har den studerande en
årsinkomst av ca 21 000 kr. utgår inga studiemedel alls.

Studiemedelsutredningen
föreslår att denna fribeloppsgräns höjs till 55 % av basbeloppet på termin,
dvs. tiU en årsinkomst motsvarande 8 030 kr. vid basbeloppet 7 300 kr.

Enligt
studiemedelsutredningens mening finns det flera skäl som talar för en sådan
höjning av fribeloppsgränsen.

Den
nominella inkomstökningen i samhället har under senaste årtiondet varit i det
närmaste dubbelt så stor som konsumentprisökningen. Realinkomsten har stigit
med i genomsnitt 3 % under samma period. Studiemedelsutredningens förslag till
nya regler för omprövning av beviljade studiemedel vid inkomstökning är ett
annat skäl för att höja fribeloppsgränsen. Statsmakternas beslut om överföring
av s. k. äldre elever inom studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet utgör
ytterligare ett skäl för en höjning av fribeloppet, eftersom relativt höga förvärvsinkomster
under ferietid, eller t. o. m. vid sidan av studierna, sannolikt är relativt
vanhgt bland dessa studerande. Dessutom har inom

5
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 14

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 66

studiehjälpssystemet gällt att vid inkomstprövningen
hänsyn endast tagits till inkomst som den studerande har under den tid han
studerar.

Den sålunda föreslagna höjningen av fribeloppet är
emellertid enligt utredningens mening inte tillräcklig för att tillgodose de
berättigade krav på visst studiestöd i något högre inkomstlägen, som de äldre
eleverna i t. ex. statlig och kommunal vuxenutbildning kan tänkas ha.
Utredningen föreslår därför en mindre reduktion än den som f. n. gäller. Även
med avseende på önskvärdheten av en samordning av inkomstprövningsreglerna för
heltids- resp. deltidsstudiemedel är en annan reduktion än den nuvarande
erforderlig.

Studiemeddsutredningen är av den meningen att nuvarande inkomstprövningsregler
för heltids- resp. deltidsstuderande bör samordnas så att nuvarande
tröskeleffekter kan undvikas. Den nuvarande ordningen medför ogynnsamma
effekter på den disponibla inkomsten när en studerande övergår från
deltidsstudier till heltidsstudier. Detta medför att det inte är så lockande
att övergå till heltidsstudier när den studerande får en kraftig sänkning av
sin levnadsstandard vid bibehållen förvärvsinkomst. Utredningen föreslår att
reduceringsfaktorn sätts till hälften av den del av inkomsten som överstiger
fribeloppet både för heltids- och deltidsstudier. Jämfört med nuvarande
bestämmelser innebär detta en förändring från två tredjedelar till hälften i
reduceringsgrad. Genom en mindre reduktion sker ingen minskning av den
studerandes disponibla medel dvs. inkomst minus skatt plus studiemedel vid
måttlig inkomstökning över fribeloppet.

Konsekvenserna av utredningens förslag om höjning av
fribeloppet för egen inkomst samt ändrad reducering framgår av följande tabell.

TabeU 1. Inkomstens inverkan på studiemedelsbeloppet
för heltidsstuderande utan barn under 16 år. Basbelopp 7 300 kr.

Beräknad

inkomst

år

Nuvarande regler

Utredra'ngens förslag

Studiemedel

Disponibla

Studiemedel

Disponibla

per år

medel
per år

per år

medel
per år

5000

10 200

15 004

10 220

15 004

7 000

9 446

15 210

10 220

15 984

8 000

8 780

15 124

10 220

16 564

9 000

8114

15 074

9 735

16 695

10000

7 446

15 070

9 235

16 859

12 000

6 114

15 018

8 235

17 139

14 OOO

4 780

14 832

7 235

17 287

16 000

3 446

14 790

6 235

17 579

18 000

2114

14 738

5 235

17 859

20 000

780

14 540

4 235

17 995

22 000

0

14 836

3 235

18 071

24 000

0

16 056

2 235

18 291

26 000

0

17 096

1235

18331

28 000

0

18 088

0

18 088

Disponibla medel = Beräknad inkomst minus preliminär
A-skatt -f- studiemedel.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 67

3.3
Studiemedel för korttidsstudier

Studiemedelsutredningen
har vid behandhngen av inkomstprövningsreglerna för rätt till studiemedel
funnit det vara angeläget att även ta upp de korttidsstuderandes möjligheter
att erhålla studiemedel. Utredningen avser med korttidsstuderande den som studerar
på heltid kortare tid än hel termin. Korttidsstudiemedel är särskilt angelägna
med tanke på de äldre eleverna inom gymnasieskolan som överförts tUl
studiemedelssystemet, eftersom det inom gymnasieskolan finns kurser med
förhåUandevis kort studietid. Även inom den eftergymnasiala utbildningssektorn
finns ett visst behov av korttidsstudiemedel. Dessutom kan det förväntas att
antalet kortare kurser inom denna sektor kommer att öka i framtiden.

Nuvarande
inkomstprövningsregier lägger enligt studiemedelsutredningen ofta hinder i
vägen för bevUjande av studiemedel eftersom den korttidsstuderandes inkomst
under kalenderhalvåret i regel verkar reducerande på de studiemedel som kan
beviljas med hänsyn till den kortare studietiden.

Studiemeddsutredningen
föreslår som första villkor för rätt till kort-tidsstudiemedd att den
studerande följer heltidsundervisning för vilken i kursplanen har fastställts
»kurstid» som är mindre än en lästermin eller motsvarande. Dessutom bör gälla
som villkor att korttidsstudiemedel bör utgå för en kurstid som omfattar lägst
8 och högst 16 studieveckor. Undantag från kravet på lägst 8 veckor bör göras
för kurs inom statlig vuxenutbildning för den tid undervisning ges vid skolan.
Korttidsstudiemedel bör endast utgå för studiekurs som är fristående från
annan längre sammanhängande utbildning. Utredningen avser härmed främst
påbyggnads- och fortbildningskurser t. ex. studiekurs eller utbUdning för viss
behörighet, som inte kan antas tillhöra eller ingå i en längre utbildning
eller utbildrungskombination. Således bör korttidsstudiemedd inte utgå för
studiekurs som utgör del av en fullständig terminskurs eller del av annan
längre utbildning vars studietid överstiger 16 veckor, t. ex. kurs som ingår i
en 20-poängs- eller 40-poängsstudiekurs vid filosofisk fakultet. Emellertid
bör korttidsstudiemedel kunna utgå för s. k. yrkkurser som omfattar tio poäng
och pågår ca en halv lästermin. Vilka kurser som bör berättiga tUl
korttidsstudiemedel anser utredningen att Kungl. Maj:t bör fastställa efter
yttrande av vederbörande utbildningsmyndighet och CSN.

Korttidsstudiemedel
bör inte bli ett alternativ tUl studiemedel för hel termin och bör inte heller
kunna utgå i omedelbar anslutning till avslutad utbildning. Med hänsyn härtUl
föreslår utredningen att korttidsstudiemedel endast utgår till den som under
den senaste tolvmånadersperioden inte uppburit studiemedel eller bedrivit
studiemedelsberättigande heltidsstudier.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 68

Enligt
studiemedelsutredningen utesluts i vissa fall möjhgheten för personer med
måtthga inkomster att erhålla studiemedel för korttids-studier. Utredningen har
bl. a. därför funnit det väsentligt att föreslå speciella behovsprövningsregler
för korttidsstudier. Utredningen utgår från att studierna ofta endast är ett
kortvarigt avbrott i det ordinarie förvärvsarbetet. Normalt är
förvärvsinkomsten jämnt fördelad över kalenderåret och vid övergång tUl
heltidsstudier vilket som nämnts bör vara en förutsättning för rätt till
korttidsstudiemedel kan förvärvsinkomsterna under de veckor studierna pågår
helt falla bort. I stället för att ha den studerandes beräknade inkomst under
beviljningsperioden som utgångspunkt för behovsprövningen skall, enligt utredningens
förslag, beträffande korttidsstuderande hänsyn tas till hans beräknade inkomst
under hela det år under vilket studierna bedrivs.

För att ge ungefärligen
samma disponibla medel (inkomst minus skatt plus studiemedel under studietiden)
inom ett visst inkomstskikt oberoende av om studierna pågår 8 eller 16 veckor,
måste fribeloppet stå i viss relation tiU antalet möjliga inkomstveckor under
kalenderåret, dvs. ju större antal inkomstveckor (= mindre antal studieveckor)
desto högre måste fribeloppet vara. Studiemedelsutredningen föreslår ett
fribelopp för korttidsstuderande som ligger mellan 360 och 440 % av
basbeloppet, beroende på det antal studieveckor för vilka studiemedlen är
avsedda.

Vid
36 inkomstveckor och 16 studieveckor är fribeloppet enligt utredningens
förslag 360 % och vid 44 inkomstveckor och 8 studieveckor 440%.

På samma sätt som
föreslagits beträffande fribeloppets förhållande till antalet möjliga
inkomstveckor under året föreslår utredningen att även studiemedelsbeloppets
storlek skall stå i relation till antalet studieveckor. Maximalt studiemedelsbelopp
vid heltidsstudier utgår f. n. med 140 % av basbeloppet för två kalenderhalvår,
normalt motsvarande 40 studieveckor. Detta ger ett maximalt studiemedelsbelopp
på 3,5 % per studievecka. Utredningen föreslår att samma maximala
studiemedelsbelopp per studievecka skall utgå även vid korttidsstudier.
Således kommer det maximala studiemeddsbdoppet att ligga meUan 28 och 56 % av
basbeloppet beroende på antalet studieveckor (8 X 3,5
resp. 16 X 3,5).

Vid
ett basbelopp om 7 300 kr. kommer maximala studiemedel oberoende av om
studietiden är 8 eUer 16 veckor under året, att utgå vid en bortfallande
månadsinkomst av omkring 3 000 kr. och vara reducerade helt vid ca 4 400 kr.

Utredningen
föreslår att även bamtiUägg skall utgå vid korttids-studier, nämligen med 0,5 %
av basbeloppet per studievecka.

För
korttidsstuderande föreslås att studiemedlen reduceras med en tredjedel av den
inkomst som överstiger det för honom gällande fri-

opaginerad Kontrollera mot PDF

beloppet.
Denna lägre reduktion har föreslagits för att en ökning av den studerandes
inkomst inte skall leda till att hans disponibla medel sjunker.

Med
undantag av fribeloppets storlek föreslår utredningen att samma regler skall
gälla vid behovsprövningen mot korttidsstuderandes makes inkomst som för den
egna inkomsten.

Konsekvenserna
av utredningens förslag angående särskilda behovsprövningsregler för
studiemedel vid korttidsstudier framgår av följande tabell.

TabeU
2. Inkomstens inverkan på studiemedelsbeloppet för korttidsstuderande utan bam
under 16 år. Basbelopp 7 300 kr. Beloppen avser

Beräknad

1

2

3

inkomst

16 studieveckor

12 studieveckor

8 studieveckor

fribelopp 360 %

fribelopp 400 %

fribelopp 440 %

Studie-

Dispo-

Studie-

Dispo-

Studie-

Dispo-

medd

nibla medeP

medel

nibla medel

medel

nibla medel

26 280

4 088

21 212

3 066

20190

2 044

19 168

27 000

3 848

21 500

3 066

20 718

2 044

19 696

28 000

3 515

21599

3 066

21150

2 044

20 092

29 000

3 181

21 685

3 066

21 570

2 044

20 548

29 200

3 115

21 811

3 066

21 762

2044

20 740

30 000

2 848

22 060

2 799

22 011

2 044

21 256

31000

2 515

22 207

2 466

22 158

2044

21736

32 000

2181

22-197

2 133

22 143

2044

22 060

32120

2 141

22 277

2 093

22 229

2044

22180

33 000

1 848

22104

1799

22 055

1751

22 007

34 OOO

1515

22 059

1466

22 010

1417

21 961

35 000

1 181

21 989

1 133

21 941

1084

21 892

36 000

848

22 652

799

22 603

751

22 551

37 000

515

22 499

466

22 450

418

22 402

37 157

3652

37 303

365=

37 449

3652

opaginerad Kontrollera mot PDF

Disponibla
medel =

diemedel.

Femprocentsregeln.

Beräknad inkomst minus
preliminär A-skatt -{- stu-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.4
Förmögenhetsbegreppet

Behovsprövning
av studiemedel sker dels mot den egna förmögenheten, dels mot makes
förmögenhet. Sökandes förmögenhet får uppgå till sex gånger basbeloppet, det s.
k. fribeloppet. Är förmögenheten större minskas studiemedlen för termin med en
femtedel av den del som överstiger fribeloppet. Vid behovsprövningen bedöms
makarnas förmögenhet var för sig, varvid någon avräkning av ena makens skuld
inte får göras från den andra makens tillgångar. Utredningen framhåller att
detta förhållande har kritiserats och att det inte stämmer

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 70

överens
med gällande förmögenhetsskattelagstiftning. Om båda makarna har förmögenhet
som överstiger fribeloppet, sker en reduktion av studiemedelsbeloppet i
förhållande till såväl den egna som makens förmögenhet. Utredningen anser det
rimligt att makes förmögenhet i mindre grad än den egna förmögenheten skall
påverka rätten tUl studiemedel. Utredningen är emeUertid inte beredd att
föreslå ett fullständigt slopande av prövningen mot makes förmögenhet.
Utredningen föreslår därför att underlaget för prövningen mot förmögenhet skall
utgöras av summan av den egna skattepliktiga förmögenheten plus hälften av
makens skattephktiga förmögenhet. Samma fribeloppsgräns och reduceringsgrad som
f. n. gäller, dvs. sex basbelopp och reduktion med en femtedel av den dd av den
på så sätt framräknade förmögenheten som överstiger fribdoppet, föreslås gälla
även i fortsättningen. Utredningen föreslår att den skattepliktiga
förmögenheten skall ligga till grund för prövning av rätt tiU studiemedel. En
konsekvens av detta förslag blir att återbetalningspliktiga studiemedel kommer
att få avräknas från den studerandes förmögenhet i likhet med övriga skulder.

3.5
Formerna för utbetalning av barntillägget

I
studiemedelsutredningens tidigare betänkande (SOU 1971: 87) Reformer inom
studiemedelssystemet föreslogs att vid tillämpningen av behovsprövningsreglerna
för rätt till studiemedel borde med gift studerande jämställas den som, utan
att vara gift, lever tiUsammans med person med vilken han tidigare varit gift
eller med vUken han har eller har haft barn. Denna jämställdhet föreslår
utredningen skall utsträckas till att gälla även rätten till barntillägg.
Utredningen föreslår att begränsningen om att endast ett barntillägg utgår för
ett och samma barn tUl gifta föräldrar som båda är berättigade till studiemedel
endast skall gäUa i de fall där makarna sammanbor.

För
att förhindra ett oberättigat utnyttjande av barntillägg föreslår utredningen
att underhållsskyldig, som ansöker om barntillägg, skall visa att tidigare
uppburet barntillägg kommit det underhållsberättigade barnet till del, innan
fortsatt barntillägg kan beviljas. Kan han inte visa att så har skett, skall
barntillägg bevUjas endast om den studerande medger att barntillägget får
utbetalas direkt till barnets vårdnadshavare.

Beträffande
barntillägg för barn bosatt utanför Norden föreslår utredningen strängare krav
än som gäller för barn bosatt i Norden. För studerande som ansöker om barntillägg
för barn bosatt utanför Norden skall gälla utöver vad som generellt stadgas
beträffande barntillägg att han vid varje ansökningstillfälle, på sätt CSN
förordnar, visar att fömtsättningama för rätt till barntillägg föreligger.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 71

3.6 Maximitid för studiemedel

Nuvarande
regler om en preciserad maximitid för rätt tiU studiemedel anknyter tiU
studiesociala utredningens målsättning att alla som uppfyller vissa angivna
villkor skall vara berättigade till studiemedel. Reglerna om maximitid anger
att de studerande skall ha rätt till studiemedel under viss tid, om
förutsättningarna för rätten till studiemedel i övrigt är uppfyllda.
Maximitiden är f. n. 16 terminer (= kalenderhalvår).

Studiemedelsutredningen
har funnit att en viss minskning av maximitiden bör göras. Bakgrunden härtUl
är att utbUdningstiden för flera av de utbildningar, vilka utgjorde
utgångspunkten för studiesociala utredningens förslag om maximitid, har
förkortats och att studietidseftersläpningen inom många utbildningslinjer inte
längre är så stor. Ett behov av studiemedel under så lång tid som 16 terminer
föreligger därför endast för ett mindre antal studerande.

Vid bestämmandet av annan
maximitid måste man hksom hittUls tolerera en viss eftersläpning i studierna
i förhållande till normalstudietiden, eftersom studiemedelssystemets regler
måste vara uppbyggda så att det övervägande flertalet studerande skall kunna
slutföra sina studier med studiemedel. Det kan då enligt utredningens mening
närmast gälla om maximitiden i fortsättningen skall sättas till 13 eller 14
terminer. Utredningen har kommit till den slutsatsen att 13 terminer kan vara
en lämplig avvägning. Inom denna tid bör de flesta grundutbildningar inkl. en
tolerabel eftersläpning i förhållande till normalstudietiden kunna klaras
av. Dessutom bör studerande med en studietid för grundexamen på omkring
trefyra år (sex åtta terminer) hinna komplettera sin utbildning.

Utredningen anser att den
föreslagna 13-terminsgränsen inte bör gälla utan undantag. Sålunda bör
studiemedel utgå för mer än 13 terminer om särskilda skäl föreligger. Har den
studerande tidigare uppburit studiemedel för gymnasiala studier, bör detta
regelmässigt utgöra särskilt skäl för rätt till studiemedel under tUlsammans
mer än 13 terminer. Andra särskilda skäl för undantag från maximiregeln är
forskarutbildning. Undantag bör vidare medges för att möjUggöra för studerande
att slutföra en påbörjad grundutbildning, även om antalet terminer kommer att
överstiga maximitiden med en eller annan termin.

Staffan Nilsson framhåller
i en reservation att maximitiden för studiemedel borde sättas till 14
terminer. Bl. a. skulle studerande vid läkarutbildning tämligen regelmässigt
bli föremål för undantag och prövning efter särskilda skäl eftersom den
utbildningen med accepterad eftersläpning överstiger 13 terminer.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 72

3.7 Terminsbegreppet och studielämplighetsprövningen

Studiemedelsutredningen
skulle, som tidigare nämnts (se s. 56), överväga en samordning av studietermin
och studiemedelstermin. Utredningen har inte funnit det lämpligt att föreslå
en tidsmässig samordning. Enligt utredningens mening är det inte nödvändigt
med en samordning för att lösa frågan om vilken tidsenhets studieresultat som
skall ligga till grund för prövningen av studielämpligheten för rätten till
studiemedel för studier vid filosofisk fakultet.

Enligt
gäUande regler skall, för rätt till fortsatta studiemedel efter två terminers
studier vid filosofisk fakultet, 20 poäng vara uppnådda senast den 30 juni
resp. den 31 december. Har den studerande inte uppnått dessa poäng, men i
stället senast den 31 augusti resp. den 19 januari uppnått 25 poäng skaU han
få studiemedel för en tredje termin.

Utredningsuppdraget
har sin bakgrund i en framställan tUl Kungl. Maj:t från SFS. Organisationen har
vänt sig mot de tillämpningsregler som CSN meddelat i fråga om
studietidsberäkningen för krav på uppnådda studieresultat för rätt till
fortsatta studiemedel efter två terminers studier. SFS hävdar att bestämmelserna,
såsom CSN anser de skall tiUämpas i fråga om beräkning av studietid, inte kan
gälla de studerande som påbörjar studierna en vårtermin, eftersom studietidsberäkningen
anknyter till studiemedelstermin (1.130.6, 1.731.12) och inte lästermin
(20.130.6, 1.919.1). Detta medför enhgt SFS att de studerande inte kan få
studieresultaten för samtiiga delkurser under de två första lästerminerna
inräknade i studiemedelsbedömningen.

CSN,
som utfärdat tillämpningsföreskrifter på grundval av vad studiemedelsutredningen
föreslagit i ett tidigare betänkande, menar emellertid att det är den totala
tiden under vilken studiemedel utgår som bör vara avgörande för beräkningen av
studieresultaten. Oavsett om studierna påbörjas en vår- eller en hösttermin
erhåller den studerande studiemedel för tio månaders studier under två
kalenderhalvår. Det är därför naturligt att man vid beräkning av
studieresultaten utgår från studiemedelsterminernas indelning för att efter två
terminers studier få samma tidsberäkning oberoende av vilken termin studierna
påbörjas. Anvisningarna medger den studerande en studietid om tio månader för
att uppnå 20 poäng. Kravet på 20 poäng måste därför uppställas vid utgången av
andra studiemedelsterminen, menar CSN. CSN finner det inte motiverat med en
ändring av tillämpningsföreskrifterna.

Utredningen
har funnit att det finns skäl för bl. a. mot bakgrund av den rådande
olikheten mellan lästermin och studiemedelstermin att så långt möjligt bortse
från den tidsindelning som gäller för studie-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 73

medlens
utbetalning när meritkrav för rätten till studiemedel skall fastställas. I
själva prognosbedömningen ligger nämhgen att studielämpligheten prövas på
grundval av de vid tidpunkten för ansökningen uppnådda studieresultaten.
Meritkraven bör i enlighet härmed sättas i relation till den använda
studietiden och de studieresultat som varit möjliga att uppnå under samma tid.
Själva studieprognosen får grundas på sannohkheten att den studerande på grund
av dessa studieresultat i fortsättningen kommer att kunna studera i normal
takt. Utredningen finner det lämpligt att lästerminernas avgränsning i
framtiden bör bilda utgångspunkten för de meritkrav, som bör gälla för rätt
till fortsatta studiemedel efter två terminers studier.

För
att uppnå denna anpassning föreslår utredningen att vid prövningen av
studielämpligheten för rätt tiU studiemedel efter två terminers studier bör
tillämpas endast ett poängkrav och då ett som gäUer vid ingången av tredje
terminen. Därigenom blir studieresultatsberäkningen lika för alla oberoende av
om tredje lästerminen är en höst-dier vårtermin.

En
naturlig utgångspunkt för ställningstagandet beträffande de poängkrav, som bör
gälla vid ingången av tredje lästerminen, är att detta krav måste utgå från
sannohkheten för att den studerande på tre terminer uppnår 40 poäng.
Utredningen anser att 20 poäng vid ingången av tredje terminen är ett för lågt
krav. Bl. a. tyder CSN:s undersökning om studieresultatens fördelning inom
vissa poängintervall efter två resp. tre terminers studier för ett antal
studiekurser på detta liksom UKÄ:s årliga resultatredovisning. Utredningen
anser att ett poängkrav på 25 poäng vid ingången av tredje terminen bör gäUa
för rätt till studiemedel för denna termin. För att bli beviljad studiemedel
för två terminer bör den studerande ha uppnått 30 poäng vid samma tidpunkt.

Utredningens
förslag innebär en viss höjning av poängkraven i förhällande till nuvarande
regler, eftersom det tidigare poängkravet 20 poäng vid utgången av andra
terminen föreslås utgå. Poängkravet vid ingången av tredje terminen är
emellertid detsamma som gäller f. n. Utredningen understryker att de föreslagna
meritkraven ligger klart under de genomsnittliga studieresultaten och betydligt
under den ideala studietakten.

Den
som vid ingången av tredje terminen endast uppnått 2024 poäng bör enhgt
utredningen kunna beviljas studiemedel, om det efter särskild utredning visar
sig att det kan anses sannolikt att den studerande under tredje terminen
uppnår 40 poäng. Det kan t. ex. gäUa en studerande som på grund av något
godtagbart studiehinder inte kunnat delta i en tentamen och därigenom irussat
en större poängkurs.

Utredningen
föreslår dessutom att nuvarande regel att den studerande, förutom att ha
uppnått vissa poäng, även måste ha deltagit i undervisningen för ytterligare
kurser om 20 resp. 15 poäng utgår ur

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 191 A: IA lA

föreskrifterna.
Det har nämligen i den praktiska tiUämpningen visat sig vara svårt för den
studerande att få sådana uppgifter bestyrkta. För studiemeddsnämnderna
föreligger dessutom svårigheter att kontrollera denna typ av uppgifter.

Enligt
utredningen bör de här föreslagna ändringama i meritvärderingsreglerna för
heltidsstuderande också medföra motsvarande ändringar för fortsatta studiemedel
för deltidsstudier. Således bör poängkravet för fortsatta deltidsstudiemedel
sättas till 13 poäng vid ingången av tredje terminen.

3.8
Stodiemedelsnämndernas sammansättning och arbetsformer

Studiemedelsutredningen
har utrett möjligheten att ge de studerande ökat medinflytande i
studiemedelsnämndernas arbete genom att låta de studerande få fullvärdig
representation i studiemedelsnämnderna. Med hänsyn härtill föreslår utredningen
att antalet ledamöter i studiemedelsnämnderna ökas från fem till minst sex ledamöter.
Utredningen framhåller att det dessutom kan finnas skäl att studiemedelsnämnd
skall kunna utökas med ytterligare högst två ledamöter. Därigenom nås en
bättre täckning av ohka utbildningsinriktningar och geografiska delar inom
nämndens verksamhetsområde. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om en
utvidgning av antalet ledamöter.

Vid sammansättningen av
studiemedelsnämnderna bör beaktas behovet av kontakter mellan olika organ i
och utanför utbildningsväsendet. Utredningen föreslår därför följande
riktpunkt för studiemedelsnämndernas sammansättning.

Två av de sex ledamöterna
bör företräda aUmänintresset. Två bör ha speciell erfarenhet av den
eftergymnasiala utbildningen inom studiemedelsnämndens verksamhetsområde. En
bör företräda yrkeslivet med särskild anknytning till arbetsmarknadsmyndighet.
Slutligen bör en ledamot ha särskUd kännedom om de studerandes speciella situation.
Det kan därför vara lämpligt om tillsättandet av denna föregås av kontakter med
studerandeorganisationer inom nämndens verksamhetsområde.

Utökas
någon nämnd med ytterligare högst två ledamöter bör dessa i första hand
representera utbildnings- resp. studerandeintressen.

För
att tillgodose kravet på en smidig och enkel handläggning av
studiemedelsärenden som fordrar en kollegial behandling, föreslår utredningen
att studiemedelsnämnd får möjlighet att inrätta delegationer. Ärenden som inte
kan bifallas av nämndens ordförande, vice ordförande, sekreterare eller annan
befattningshavare vid studiemeddsnämnd får enhgt förslaget hänskjutas tUl sådan
delegation för avgörande. I delegation skall ingå minst en ledamot av nämnden
och/eller nämndens sekreterare samt en lärare och en studerande som
representerar ifrågavarande utbildning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 75

3.9
Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet

Vid
beräkning av den inkomst som skall läggas till grund för behovsprövningen av
studiemedel får den studerande vid en strikt tillämpning av nuvarande regler
inte göra avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande.
Detta leder till att det nuvarande inkomstbegreppet i vissa fall utgör ett
missvisande mått på den studerandes faktiska ekonomiska situation under den
period för vilken studiemedel söks. Särskilt tydligt är detta i de fall där
kostnaderna uppgår till relativt stora belopp i förhållande tiU intäkterna.

Enligt utredningens mening
bör det inkomstbegrepp som skall utgöra underlaget för behovsprövningen av
studiemedel så nära som möjligt spegla den studerandes ekonomiska
förutsättningar. Utredningen föreslår därför att det inom skattesystemet
använda begreppet sammanräknad inkomst läggs till grund för behovsprövningen.
Härigenom tas hänsyn till kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande.
Däremot inverkar inte de s. k. aUmänna avdragen.

Med den sammanräknade
inkomsten som underlag för behovsprövningen möjliggörs också det
informationsutbyte för kontroll av inkomstuppgifter som förutsätts i det nyss
beskrivna ADB-baserade kontrollsystemet i studiemedelssystemet. Uppgift om den
sammanräknade inkomsten finns nämligen att tillgå i länsstyrelsernas
skatteband.

Utredningens förslag
innebär ingen förändring i det avseendet att den studerande vid
ansökningstillfället anger sin beräknade inkomst under den tid
studiemedelsansökan avser.

3.10
Remissyttranden

Studiemedelsutredningens
förslag om ett nytt registrerings-och utbetalningssystem för studiemedel
tillstyrks av övervägande delen av antalet remissinstanser. Statskontoret
förordar ett fortsatt utvecklingsarbete i syfte att utveckla ADB-baserade rutiner
för registrering och utbetalning av studiemedel. Statskontoret förutsätter att
samordningsmöjligheter mellan det nu föreslagna systemet och andra ADB-system
närmare klarläggs vid det fortsatta utredningsarbetet. RRV framhåller att
principlösningen i det föreslagna registrerings- och utbetalningssystemet
tillgodoser flera av RRV tidigare ställda krav. Genom att utnyttja ADB för
uppgifter av rutinkaraktär bör behandlingsgången kunna förenklas och
behandlingstiden förkortas. En fördel är enligt RRV att datatekniken medger
integration mellan utbetalningsdel och återbetalningsdel samt möjliggör
statistikproduktion och informationsutbyte med andra myndigheter. Under
förutsättning att de av arbetsgruppen beräknade kostnaderna för utveckling,
genomförande och drift är realistiska förordar RRV att systemarbetet förs

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 76

vidare
så snart principbeslut fattats och kraven för de olika funktionerna
specificerats. CSN tillstyrker förslaget om införande av ett nytt
registrerings- och utbetalningssystem för studiemedel. Det är enligt CSN
ännu angelägnare nu med hänsyn till att gruppen äldre studerande i gymnasial
utbildning förts över till studiemedelssystemet samt även på grund av
införandet av en obligatorisk sjukförsäkring för studerande. SÖ. som
tillstyrker den föreslagna omläggningen till ADB-system, framhåller att SÖ
fömtsätter att den väntade datalagen ger garantier beträffande enskilds
integritet. AMS anser att ett centralt register över studiemedelsverksamheten
med hjälp av ADB skulle innebära en avsevärd rationahseringsvinst och förbättra
kontrollen av de studerandes studieaktivitet och ekonomiska förhållanden.
Genom informationsutbyte med AMS' informationssystem om utbetalning av
utbildningsbidrag skulle man kunna förbättra kontrollen att personer inte
samtidigt söker eller uppbär utbildningsbidrag och studiemedel.
Datainspektionen skall till skydd för otiUbörUgt intrång i den personliga
integriteten före inrättande av personregister meddela föreskrift om dels
ändamålet med registret, dels vUka personuppgifter som får ingå i detta. Enhgt
datainspektionen medför förslaget i förhållande tiU nuvarande mtiner ökad risk
för intrång i den personhga integriteten. Datainspektionen anser det angeläget
med ytterhgare klarhet i den berörda sekretessfrågan, både beträffande
betydelsen av studiestödets formella utformning och rörande sekretessen mellan
myndigheterna. Det av studiemedelsutredningen lagda principförslaget behöver
kompletteras innan datainspektionen anser sig kunna ta principiell stäUning
till registret i integritetshänseende. SACO, TCO och VRO tiUstyrker förslaget.
SAF framhåller att registrerings- och utbetalningssystemets funktion och
uppbyggnad mycket starkt kommer att påverkas av valet av registervårdande myndighet.
Så länge man inte har bestämt vilken denna skall vara är, enligt SAF,
förslaget alltför outvecklat för att man skall kunna yttra sig över det.
Svenska bankföreningen anför med anledning av att det föreslagna
utbetalningssystemet innebär att studiemedel alltid skall utbetalas via
postgiro att man bestämt viU motsätta sig att nuvarande möjlighet att dirigera
studiemedel till bank slopas. Bankföreningen framhåller att ett genomförande
av förslaget skulle innebära att servicen åt en stor grupp av bankernas kunder
utan några bärande skäl väsentligt skulle försämras. Inte heller Svenska
sparbanksföreningen tiUstyrker förslaget när det gäller utbetalning av
studiemedel. Postverket förordar utredrungens principförslag till nytt
utbetalningssystem. Återstående tekniska och andra frågor i samband med
förslaget torde enhgt postverket kunna lösas i samarbete mellan CSN och
postverket. SFS kräver att få bh representerade i den fortsatta utredningen beträffande
nytt registrerings- och utbetalningssystem. Ett fritt informationsflöde mellan
olika myndigheter kan enligt SFS ha administrativa

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 77

fördelar,
men hänsynen till den personliga integriteten borde enligt SFS' mening väga
tyngre. SFS förutsätter beträffande registrering att ett ADB-system inte införs
förrän det definitivt avgjorts hur sekretessbestämmelserna skaU utformas. När
det gäller utbetalningen anser SFS det som en försämring med utbetalning via
posten. SECO ansluter sig till SFS' uppfattning beträffande ett eventueUt
införande av data-rutiner. Reftec accepterar förslaget om centralt ADB-system
om bl. a. den personliga integriteten garanteras.

Frågan
om terminsbegreppet tas upp av några remissinstanser. UKÄ instämmer med
studiemedelsutredningen att det är lämpligt att införa ett enhetligt
terminsbegrepp och tillstyrker förslaget att använda ingången av tredje
terminen som bedömningsgrund. Däremot viU UKÄ inte acceptera den skärpning av
kravet på resultat som studiemedelsutredningens förslag innebär. UKÄ föreslår
en poänggräns på 20 poäng vid ingången av tredje terminen. CSN anser i likhet
med utredningen att man bör ändra meritvärderingsreglerna för studerande vid
fUosofisk fakultet så att den som vid tredje terminen uppnått lägst 25 poäng
och högst 29 poäng bevUjas studiemedel för den tredje terminen. SÖ tillstyrker
utredningens förslag om ändring tiU kalenderhalvår liksom beviljningsperioder
som följer kalenderhalvår. Enligt SACO bör begreppet utgången av andra terminen
slopas som gräns för meritkrav och endast en gräns vid ingången av den följande
tredje terminen bör bibehåUas. SACO anser de föreslagna poängkraven acceptabla.
Kravet på 25 poäng vid ingången av tredje terminen bör dock enligt SACO inte
gälla utan undantag. SFS accepterar att den ekonomiska prövningen grundas på
kalenderhalvår. Däremot instämmer SFS inte i utredningens förslag om 25 poäng
vid ingången av tredje terminen i stället för 20 poäng vid utgången av andra
terminen. SFS instämmer i reservantens yttrande i frågan.

Utredningen
har behandlat frågan om beviljningsperioder och utbetalning av studiemedel och
föreslår bl. a. ett nytt utbetalningssystem där studiemedlen skall betalas ut
kvartalsvis. UKÄ anför att man inom rektorsämbetet vid Stockholms universitet
och vid bibhotekshögskolan liksom vid flera av utbildningsnämnderna vid Göteborgs
universitet är tveksamma till förslaget om kvartalsvis utbetalning, då det bl.
a. kan innebära en risk för försening av utbetalningen och en försämrad
möjlighet för de studerande att själva planera sin ekonomi under en längre
sammanhängande tid. CSN anser hksom utredningen att studiemedel som regel bör
beviljas för ett läsår. CSN, SÖ, SACO och SAF tiUstyrker förslaget att
utbetalning av studiemedel sker fyra gånger om året. Även TCO tillstyrker att
studiemedlen knyts tUl ett aktuellt basbelopp. Svenska bankföreningen
ifrågasätter förslaget om utbetalning varje kvartal främst vad gäller storleken
av första utbetalningen varje kalenderhalvår. Även Svenska sparbanks-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 78

föreningen
ställer sig tveksam till förslaget. Postverket framhåller när det gäller den
kvartalsvisa utbetalningen att det innebär en större påfrestning på postens
distributions- och utbetalningsapparat. Verket förutsätter också
kostnadstäckande ersättning för åtagandet med det föreslagna nya
utbetalningssystemet. SFS anser att kvartalsutbetalningen är OtiUfredsstäUande
från den synpunkten att man inte med säkerhet kan förutsätta en sådan
kostnadsfördelning över terminen för den studerande som de procentsatser
utredningen anger för resp. kvartal. SFS vill behålla det nuvarande systemet
med två utbetalningar per läsår. Om studiemedlen skall utbetalas fyra gånger om
året anser SFS att 30 % bör utbetalas första och tredje kvartalet medan 20 %
bör utbetalas andra och fjärde kvartalet. SECO instämmer i SFS' uppfattning i
denna fråga. VRO påpekar det orimliga i att vuxenstuderande inte kan få
studiemedel beviljade för mer än en termin i sänder. Reftec anser att övergång
till kvartalsvis utbetalning endast är positiv om basbeloppet för kvartalets
första månad utgör grund för utbetalningens storlek. När det gäller frågan om
studiekontroll tillstyrker flera remissinstanser förslaget om att
studieintyget ersätts av en studiekontroll-handling. Till dem som tillstyrker
hör UKÄ, CSN, SACO, SAF och VRO. SFS anser inte att kontrollen är ett
huvudsakligt medel utan informationen om studiemedelssystemet bör förbättras
och den sociala tryggheten förstärkas. Reftec tillstyrker utredningens förslag
till studiekontrollsystem utom i den del att läroanstalten skall delta i
studiekontrollen.

Utredningen föreslår nya
regler i fråga om omprövning av studiemedel. Förslaget som bl. a. innebär att
studiemedel skall kunna omprövas vid varje utbetalningstillfälle anses av RRV
kunna medföra en förbättring. CSN delar utredningens uppfattning att det är den
faktiska ekonomiska situationen under beviljningsperioden som skall vara
utgångspunkt för en eventuell ändring av redan bevUjade studiemedel och inte
tidpunkten för den inträffade ekonomiska förändringen. CSN anser att ett
system med avräkning är den bästa lösningen. Vad som utgått för mycket i
studiemedel under en period dras från det belopp som skall utgå från den
kommande perioden liksom studiemedlen ökas om den tidigare uppgivna inkomsten
inte kommer att uppnås. Vid avbrott i studier under längre tid bör, liksom
utredningen föreslår, återkrav ske. SÖ viU inte uttala sig beträffande omprövning
i avvaktan på nya regler om återbetalning. SACO menar att den studerandes
ekonomiska situation under pågående termin bör vara avgörande för om omprövning
skall ske. De föreslagna reglerna om avräkning och återkrav bör enligt SACO
ses över ytterligare innan de definitivt kan fastställas. SAF har inget att
erinra mot de föreslagna reglerna för omprövning av studiemedel. Om erforderliga
studiesociala hänsyn tas viU SFS inte motsätta sig att studiemedlen omräknas
med

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 79

jämna
meUanrum. SFS ställer sig tveksam till den av utredningen föreslagna gränsen
för omräkning. Reftec anser förändringen av reglerna för omprövning av
studiemedel vara befogad.

Övervägande
delen av antalet remissinstanser är positiva till förslaget om behovsprövning
mot egen inkomst. Utredningen har föreslagit att fribeloppsgränsen höjs från
40 % av basbeloppet per termin till 55 %, samt att reduktionen sänks från två
tredjedelar till hälften, vilket tillstyrks av statskontoret, CSN, SÖ, AMS,
SAF. SFS, SECO och VRO. SACO anser att fribeloppet bör höjas till 60 % av
basbeloppet per termin. TCO framhåller att den reduceringstakt som f.n. gäller
vid inkomstprövningen mot makes inkomst, dvs. 40 %, bör kunna tillämpas även
mot egen inkomst. På längre sikt måste man enligt TCO överväga att helt ta bort
hänsynstagandet till egen inkomst som vederbörande haft eller beräknas ha före
eller efter utbildningspe-rioderna.

Flertalet
remissinstanser är i princip positiva till utredningens förslag om studiemedel
vid korttidsstudier.

UKÄ
instämmer i de synpunkter som framförts av rektorsämbetet i Lund.
Rektorsämbetet framhåller bl. a. att reglerna för korttidsstudiemedel skulle
bli betydligt fördelaktigare än för ddtidsstudier. Inte heller bör studiemedel
för korttidsstudier begränsas till att avse heltidstudier utan kunna omfatta
även ddtidstudier. Rektorsämbetet är också kritiskt tiU att korttidsstudiemedel
föreslås utgå endast vid kurs som är fristående från annan längre
sammanhängande utbildning samt till förslaget om att studiemedel inte skulle
kunna utgå för mer än en studieperiod för varje period om tolv månader.
Utredningens förslag skulle t. ex. inte medge studiemedel för korttidsstudier
vid den föreslagna yrkestekniska högskoleutbildningen med inriktning mot
pappers- och pappersmasseindustrin. UKÄ vill även ifrågasätta om det är nödvändigt
att Kungl. Maj:t eUer CSN faststäUer exakt vilka kurser som skall berättiga
till korttidsstudiemedel. CSN anför bl. a. att modifieringar av utredningens
förslag bör ske efter de principer för inkomstreducering som fastställts i
studiestödslagen. Fribdoppet bör enligt CSN hellre grundas på det halvår
kursen pågår än på årsinkomst. CSN delar utredningens huvudtanke att man vid
inkomstprövning för korttidsstuderande måste kombinera vissa andra villkor för
att de som t. ex. deltar i utbUdning hel termin inte skall splittra sina
studier och därigenom förlänga utbildningstiden. En kortare »karenstid» än
tolv månader kunde enhgt CSN övervägas. CSN, SÖ och SACO anser inte att
korttidsstudiemedel endast skall utgå för kurs som är fristående från annan
utbUdning. Enligt CSN är det inte nödvändigt med särskilt beslut om vilka
kurser som skall berättiga till stöd. SACO och SAF avstyrker förslaget om ett
uppehåll på minst tolv månader för ny rätt till korttidsstudiemedel. SAF anser
också att korttidsstudiemedel bör

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 80

utgå
för kurser som omfattar kortare tid än åtta veckor och även för korta kurser
som ingår i annan längre utbildning. Enligt SFS måste förslaget till
korttidsstudiemedel modifieras innan det genomförs bl. a. i fråga om
utbildningens längd, förslaget om tolv månaders karenstid och i fråga om
förslaget om reducerat barntillägg för korttidsstuderande.

Utredningen föreslår en
förändring av förmögenhetsbegreppet som innebär att den skattepliktiga
förmögenheten skall ligga till grund för prövning av rätt till studiemedel. De
flesta av de remissinstanser som behandlar frågan är positiva till förslaget.
Statskontoret, CSN, SÖ, SACO och TCO anser att en ytterligare lindring i
hänsynstagandet såväl till egen som makes förmögenhet bör ske och att
målsättningen bör vara att helt slopa sådant hänsynstagande. SFS, VRO och
Reftec viU inte ha någon prövning alls mot makes förmögenhet.

När
det gäller barntillägg föreslår utredningen att underhållsskyldig som ansöker
om barntiUägg skall visa att tidigare uppburet barntiUägg kommit det
underhållsberättigade barnet till del innan fortsatt barntillägg kan beviljas.
Ett fåtal remissinstanser har tagit upp denna fråga. CSN, SAF och Reftec
tillstyrker detta förslag. CSN hksom SFS anser emellertid att i
studerandefamiljer med barn bör barntiUägg kunna utgå till båda föräldrarna. SÖ
anser det angeläget med en förbättrad kontroll vid fortsatt beviljande av
barntillägg. Vissa remissinstanser, nämligen SÖ och Reftec, har tagit upp
frågan om en höjning av barntillägget.

I
fråga om maximitid för studiemedel föreslår utredningen en sänkning från 16
tUl 13 terminer om inte särskilda skäl föreligger. Remissinstanserna har haft
olika uppfattning i denna fråga. Förslaget har bemötts positivt av RRV, CSN,
AMS och SAF. UKÄ finner inte tillräckligt bärande skäl för en minskning av
maximitiden utan viU behålla nuvarande maximitid på 16 terminer. Bl. a. anför
UKÄ, i likhet med reservanten Nilsson, att läkarutbildningen tämhgen
regelbundet skulle bli föremål för undantag eftersom utbildningen med
accepterad eftersläpning överstiger 13 terminer. SÖ liksom Reftec och SFS anser
inte heUer att maximitiden bör sänkas. SACO och VRO förordar att maximitiden
sätts till 14 terminer.

Utredningen föreslår
beträffande studiemedelsnämndernas sammansättning och arbetsformer att antalet
ledamöter ökas från fem till sex eventuellt fler. De studerande bör få fullvärdig
representation. Två av ledamöterna bör företräda allmänintresset, två bör ha
erfarenhet av den eftergymnasiala utbUdningen, en bör företräda yrkeslivet med
särskild anknytning till arbetsmarknadsmyndighet och en bör ha särskild
kännedom om den studerandes situation. Remissinstanserna tillstyrker över lag
förslaget. Positiva till förslaget är

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 81

RRV,
UKÄ. SÖ, AMS, SACO, TCO och SAF. CSN anser att det bör ankomma på CSN att efter
samråd med studiemedelsnämnderna inkomma med förslag till förändringar i
studiemedelsnämndernas arbetsformer. Det är enligt CSN värdefullt med en
studerande som ledamot i nämnden, men mandattiden för denne bör vara två i
stället för tre år. Även SFS och VRO föreslår en kortare mandattid, nämligen
ett år resp. två år. SFS anser att två studeranderepresentanter bör ingå samt
att antalet ledamöter därvid ökas från sex tUl sju.

Utredningen föreslår i
fråga om inkomstbegrepp vid behovsprövningen av studiemedel att det inom
skattesystemet använda begreppet sammanräknad inkomst skall användas. Till
detta förslag är de flesta av de remissinstanser som berört frågan positiva.
CSA anser dock inte denna förändring befogad utan förutser stora svårigheter
vid tillämpningen av en sådan bestämmelse. CSN anför att svåra avvägningsfall
skulle uppstå både för de studerande och för de studiesociala myndigheterna i
fråga om beräknat avdrag för intäkternas förvärvande.

6
Riksdagen 1974. I saml. Nr 14

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 82

4 Departementspromemoria angående återbetalning av
studiemedel

4.1
Nuvarande regler fÖr återbetalning av studiemedel

Aterbetalningsreglerna
i studiemedelssystemet är så utformade att de skaU bereda studiemeddstagarna
trygghet mot att orunligt belastas av återbetalningen.

Aterbetalningsreglerna
innebär i korthet följande:

återbetaliungstiden är jämförelsevis lång, men
möjhghet finns till snabbare återbetalning på frivilhg väg

de årliga återbetaliungarna är reellt lika stora

uppgår inte den beskattningsbara inkomsten och viss
del av eventueU förmögenhet tiU ett visst minimibelopp har den
äterbetalnings-pliktige rätt tUl befrielse från återbetalningen under året

överstiger den beskattningsbara inkomsten
minimibeloppet för återbetalningsskyldighet, kan nedsättning av den årliga
avgiften göras, om betalningsförmågan ändock bedöms vara svag

återbetalningsskyldighet som eventueUt kvarstår när
den återbetalningsskyldige fyUer 65 år avskrivs, om inte denna förfallit tiU
betalning

i det fall studiemedelstagaren avlider skaU
kvarstående återbetalningsskyldighet som inte förfallit tiU betalning
avskrivas.

Återbetalning
av studiemedel skall i princip ske i fast penrungvärde, vilket innebär att
studiemedelstagaren kommer att erlägga ett reellt hka stort belopp som han
erhöll i form av studiekredit under studietiden. De återbetalningspliktiga
studiemedlen omräknas till antal basbelopp enligt lagen (SFS 1962: 381) om
allmän försäkring. Summan av de uppburna återbetalningspliktiga studiemedlen
omräknade i antal basbelopp utgör själva återbetalningsskyldigheten.
Studiemedelstagaren skaU återbetala ett hka stort antal basbelopp som han
uppburit under studietiden i form av återbetalningspliktiga studiemedel.
Huvudregeln för återbetalning benämns basbeloppsmetoden. Basbeloppet har under
en följd av år successivt ökat. Detta betyder att det belopp som återbetalas i
kronor blir större än det belopp i kronor som den återbetalningsskyldige
erhåUit i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

Basbeloppsmetoden
kompletteras av den s. k. jämförelseräntemeto-den, som utgör en garanti mot att
återbetalningsskyldigheten enhgt basbeloppsmetoden inte ökar med mer än
jämförelseräntan. Om det visar sig att det för studiemedelstagaren hade varit
fördelaktigare om

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 83

de
återbetalningsphktiga studiemedlen utgjort ett annuitetslån med amortering och
ränta, efter en på visst sätt bestämd räntesats, kommer jämförelseräntemetoden
att tillämpas, vilket medför att återbetalningstiden avkortas.

Beräkningen av den totala
återbetalningsskyldigheten sker paraUellt enligt båda metoderna. Det är alltid
den för den enskUde förmånhgaste av de två beräkningsmetoderna som skall
tillämpas. De årliga avgifterna beräknas emellertid endast enligt
basbeloppsmetoden.

Den ränta som tiUämpas vid
beräkning enhgt jämförelseräntemetoden utgör 60 % av den vid varje tidpunkt
gäUande s. k. normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Normalräntan
är f. n. 7 %. 60 % härav är 4,20 %. Den på detta sätt framräknade
jämförelseräntan är inte avdragsgill som skuldränta vid inkomstdeklaration.

Återbetalning
av studiemedel skall som regel börja tredje året efter det då studiemedel sist
uppbars. Återbetalningen skall i princip vara avslutad under det år låntagaren
fyller 50 år.

För att få fram hur stor
avgift som skall erläggas varje återbetalningsår divideras antalet erhållna
basbelopp med antalet återbetalningsår. Den därvid erhållna kvoten benämns
avgiftskvot. Denna uttrycks i basbelopp. Avgiftskvoten anger hur mycket som
skall återbetalas under ett återbetalningsår. Har studiemedelstagaren t. ex.
uppburit 4,390 basbelopp, blir avgiftskvoten per år under återbetalningstiden,
om studiemedelstagaren har 25 återbetalningsår, 4,390: 25 = 0,176.

Det belopp i kronor
studiemedelstagaren skall erlägga ett visst år under återbetalningstiden
framkommer genom att avgiftskvoten multi-phceras med det för året aktuella
basbeloppet. Om basbeloppet vid ingången av ett visst återbetalningsår är 7
300 kr. (detta belopp gäUde för återbetalningsåret 1973) skaU
studiemedelstagaren det året betala (0,176X7 300 =) 1 285 kr., i
studiemedelsavgift.

För att få fram ett mått
på sin betalningsförmåga under ett återbetalningsår kan den
återbetalningsskyldige framräkna ett avgiftsunderlag, som utgör en
uppskattning av egen och, i förekommande fall hälften av makens
beskattningsbara inkomst och viss del av egen eller makamas förmögenhet. Har
vederbörande barn under tio år minskas avgiftsunderlaget med ett basbelopp.
För att studiemedelstagaren skall vara skyldig att erlägga avgift ett visst år,
skall hans avgiftsunderlag överstiga en viss nivå som kallas avgiftsgräns. Även
denna gräns uttrycks i basbelopp och utgör f. n. 2,5 basbelopp.

Om avgiftsunderlaget ett
år är mindre än eUer lika med avgiftsgränsen behöver aUtså inte avgift
erläggas detta år. Motsvarande del av återbetalningsskyldigheten skall då
erläggas senare, i regel det år studiemedelstagaren fyUer 51 år (eller
senare).

Om
avgiftsunderlaget endast obetydhgt överskrider avgiftsgränsen, har
studiemedelstagaren rätt att efter ansökan erlägga reducerad avgift.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 84

Det
finns två generella bestämmelser som reglerar möjligheten tUl nedsättning av
avgiften. Sålunda får avgiften inte överstiga en fjärdedel av den del av
avgiftsunderlaget som överstiger avgiftsgränsen. Inte heller får avgiften utgå
med mer än en tiondel av avgiftsunderlaget. Enhgt dessa regler för nedsättning
ökar avgiften successivt vid stigande avgiftsunderlag till dess den når upp
till vad som skaU erläggas enligt vad som följer av avgiftskvoten.

Skyldigheten att betala
avgift upphör året efter att vederbörande fyller 65 år. Om studiemedelstagaren
avlider dessförinnan avskrivs också återstående återbetalningsskyldighet som
inte är debiterad.

Studiemedelstagare
har möjlighet att återbetala snabbare än vad som krävs enligt gällande
bestämmelser. Han tillgodoräknas då genom en särskild premie en förhöjning av
det inbetalade beloppet.

I
följande tabeller redovisas samtliga under år 1971 avgiftsskyldiga
studiemedelstagare, för vilka avgiftskvot första gången fastställts år 1968,
1969, 1970 eUer 1971 (det s. k. kvotåret). I tabeU 3 har studiemeddstagarna
fördelats i förhållande tUl beskattningsbar inkomst år 1971 och kvotår, i tabeU
4 efter avgiftsunderlag år 1971 och kvotår i absoluta tal. TabeU 5 är en
sammanstäUning av de två föregående tabellerna med fördelningen uttryckt i
procent.

Av
de ca 64 000 återbetalningsskyldiga studiemedelstagarna år 1971 hade ca 28 % en
beskattningsbar inkomst understigande 16 000 kr. (avgiftsgränsen för år 1971)
vilket i årsinkomst motsvarar omkring 22 000 23 000 kr. för ogift eller gift
utan barn. En ungefärligen lika stor grupp hade en beskattningsbar inkomst
överstigande 37 000 kr., vilket motsvarade en årsinkomst på ca 43 000 kr.

Vidare
kan av tabellerna utläsas att den ekonomiska situationen förbättras ju fler år
som går efter det att avgiftskvoten fastställts. Av det totala antalet
avgiftsskyldiga år 1971, för vilka avgiftskvoten fastställdes år 1968, hade
nämligen över 50 % en inkomst överstigande 37 000 kr., medan motsvarande siffra
för kvotåret 1971 var knappt 22 %. Förhällandet var likartat vad beträffar
avgiftsunderlaget, där motsvarande siffror är 63 % och 34 %.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Tabell
3. Avgiftsskyldiga studiemedelstagare fördelade efter beskattningsbar inkomst
och kvotår

Beskattningsbar

Avgiftskvot första

gängen fastställd är

1968

1969

1970

1971

Totalt

_

-16 000

1504

4 240

5 729

6 359

17 832

16 001-

-21000

317

964

1500

2 369

5150

21 001-

-26000

460

1689

2 596

3 658

8 403

26 001-

-32000

581

1894

2 609

3 462

8 546

32001-

-37 000

552

1349

1772

2 264

5 937

37 001-

-

3 440

4 604

4 971

5 060

18 075

6 854

14 740

19177

23172

63 943

Tabell
4. Avgiftsskyldiga studiemedelstagare fördelade efter avgiftsunderlag och
kvotår

Avgiftsunderlag 1971

Avgiftskvot första 1968 1969

gängen fastställd är 1970 1971

Totait

16000

866 2 246

3 137

3 860

10109

1600121000

277 914

1481

2192

4 864

2100126000

349 1405

2 246

3 173

7173

26 00132
000

543 1798

2 639

3 432

8 412

3200137
000

488 1527

2 038

2611

6 664

37001

4 331 6 850

7 636

7 904

26 721

6 854 14 740

19177

23172

63 943

Tabell
5. Avgiftsskyldiga studiemedelstagare fördelade efter beskattningsbar inkomst,
underlag och kvotår (procentuell fördelning)

Beskattningsbar inkomst/Avgifts-

Avgiftskvot första

gängen

fastställd
år

Totalt

underlag

i tr.

1968

1969

1970

1971

.
ink./avi

ink.

avg.und.

ink.

avg.und.

ink.

avg.und.

ink.

avg.und

g. und.

-16 000

21,9

12,6

28,8

15,2

29,9

16,4

27,4

16,7

27,9

15,8

16 001-

-21000

4,6

4,0

6,5

6,2

7,8

7,7

10,2

9,5

8,1

7,6

21 001-

-26 000

6,6

5,1

11,5

9,5

13,5

11,7

15,8

13,7

13,1

11,2

26001-

-32 000

8,5

7,9

12,8

12,2

13,6

13,8

14,9

14,8

13,4

13,2

32 001-

-37 000

8,1

7,1

9,2

10,4

9,2

10,6

9,8

11,3

9,3

10.4

37001-

-

50,2

63,2

31,2

46,5

25,9

39,8

21,8

34,1

28,3

41,8

99,9

99,9

100,0

100,0

99,9

100,0

99,9

100,1

100,1

100,0

4.2
Förslag angående förändrat återbetalningssystem

Det
har i den studiesociala debatten hävdats att studiemedelssystemet skulle vara
ofördelaktigare än ett konventionellt lånesystem. I denna diskussion har man,
anser arbetsgruppen, emellertid bortsett från en rad viktiga inslag i
studiemedelssystemet. Man har t. ex. inte beaktat förekomsten av studiebidrag
liksom de sociala trygghetsreglerna. Fördelningen av återbetalningarna under
återbetalningsåren och den långa

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 86

återbetalningstiden
måste också beaktas i detta sammanhang. En jämförelse som beaktar cdla
komponenter i studiemedelssystemet utfaUer tiU studiemedelsreglernas förmån i
förhållande till ett konventionellt lånesystem.

Det kan också påpekas att
när man konstruerat enskilda jämförelseexempel har man alltid utgått från
personer som efter att ha genomgått en av samhället tUlhandahållen utbildning
också fått mycket god ekonomisk vinning av denna utbildning. Det betraktas av
studiemedelssystemets kritiker som orättvist att dessa inkomsttagare inte får
tillgodogöra sig de ytterligare vinster som införande av ett ränteavdrag skuUe
innebära. Detta är en ståndpunkt som inte står i samklang med en social
målsättning för utbildningspohtiken.

I dkektjven till översynen
av studiemedelssystemets återbetalnings-regler framhölls bl. a. att skäl
saknades för en omprövning av systemets grundläggande principer. I linje med
regeringens allmänna social-och utbildningpolitiska strävanden bör tyngdpunkten
hgga på åtgärder som avser de studiemedelstagare som efter studietidens slut
är att betrakta som betalningssvaga. I uppdraget har emellertid också ingått
att överväga om regelsystemet mer allmänt sett uppfyller de sociala mål som
satts upp vid dess införande. Det har sluthgen bedömts som angeläget att
undersöka möjhgheterna tiU en sådan teknisk omläggning som gör
återbetalningsreglerna enklare och överskådligare för studiemedelstagarna.

Två olika metoder kan
användas om man vUl förändra de genereUa återbetalningsvillkoren för att
underlätta återbetalningen. Antingen kan man välja att förskjuta relationerna
meUan studiebidraget och de återbetalningsphktiga studiemedlen eller
subventionera de årliga återbetalningskostnaderna. Enhgt arbetsgruppens
förslag bör man vid en förbättring av återbetalningsreglerna kombinera dessa
båda metoder. Därigenom undviker man att bryta de nuvarande principerna för
systemet.

Studiebidragets storlek
har varit oförändrat sedan år 1965, varför det i samband med översynen av
återbetalningsreglerna finns anledning att beakta nivån på studiebidraget. En
förbättring av återbetalningsvillkoren i övrigt är dock den viktigaste
åtgärden. Arbetsgruppen föreslår att det maximala studiebidraget för ett läsår
om nio månader höjs till ca 2 000 kr. Dessutom föreslås följande system för
återbetalning av studiemedel avsett att ersätta nuvarande basbelopps- och
jämförelseräntemetoden.

1. De
erhållna återbetalningspliktiga studiemedlen läggs samman och

bildar genom ett i kronor uttryckt belopp återbetalningsskyldigheten.

Vid
utgången av varje år utgör återbetalningsbeloppet summan av dels aterbetalningsbeloppet
vid utgången av föregående år multipUcerat med regleringstalet för året, dels
de under året uppburna studiemedlen reglerade på sätt som anges under punkt 2.

2. De
återbetalningspliktiga studiemedel som den studerande erhåller

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 87

varje
termin uppräknas med ett speciellt regleringstal från den dag då den av den
studerande kvitterade studiemedelsavin av utbetalningsanstalten clearas i
riksbanken.

3. Vid ingången av tredje året efter det då den
återbetalningsskyldige senast uppburit studiemedel fastställs normalt den
årliga återbetalningsskyldigheten (årsbelopp). Detta sker på så sätt att det
fastställda återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år
divideras med det antal återbetalningsår, som den återbetalningsskyldige
förfogar över. Den århga avgiften är densamma som årsbeloppet om inte den
avgiftsskyldige får uppskov med eller nedsättning av avgiften.

4. Den avgift som framkommer enligt punkt 3 skaU den
återbetalningsskyldige erlägga under första avgiftsåret. Påföljande års avgift
fastställs därefter i regel på så sätt att föregående års avgift uppräknas med
gällande regleringstal.

5. Återbetalningsskyldigheten upphör normalt när den
återbetalningsskyldige erlagt det belopp som vid ett avgiftsårs ingång
kvarstår att erlägga. Återbetalningsskyldigheten upphör dock inte förrän den
återbetalningsskyldige erlagt fuU betalning för alla preliminära och kvarstående
avgifter som debiterats honom och som ej förfallit till betalning.

6. För att inte de årliga återbetalningarna skall
utgöras av alltför små avgifter bör första årets avgift inte understiga en
tiondel av basbeloppet.

7. Avgifter som återbetalningsskyldig helt eUer delvis
erhålht uppskov med att erlägga under ett eller flera avgiftsår, skall erläggas
under tid som infaller efter den enligt huvudregeln fastställda
återbetalningstiden.

De
föreslagna reglerna innebär dels att den fastställda återbetalningstiden
alltid kommer att hållas, om den enskilde inte får uppskov med avgiftsbetalning
eller gör frivUliga betalningar, dels att man uppnår en jämn periodisering över
hela återbetalningstiden.

Liksom
nu är fallet får den återbetalningsskyldige rätt till två avgiftsfria år
mellan det år han senast uppbar studiemedel och det år då återbetalningsskyldigheten
fastställs. Det förhållandet att den återbetalningsskyldige ånyo uppbär
studiemedel efter det att återbetalningsskyldighet fastställts, skall dock
inte medföra att han återigen skall vara berättigad tiU två återbetalningsfria
år.

De
århga avgifterna kommer i jämförelse med nuvarande regler att ha en jämnare
periodisering mätt i nominellt värde över hela återbetalningstiden. Genom att
uttrycka återbetalningsskyldigheten i kronor och inte i basbelopp uppnår man
också syftet att göra återbetalningsreglerna enkla och överskådliga för den
enskilde.

Principen
bör alltjämt vara att den som uppburit studiemedel skall utan ränta återbetala
ett reellt lika stort belopp som han uppburit i återbetalningspliktiga
studiemedel. Samtidigt bör reglerna innehålla en garanti mot att återbetalningsskyldigheten
påverkas ogynnsamt om kraftiga förändringar i penningvärde skulle inträffa.
Redan nu finns i systemet en garantiregel som i princip har detta syfte. Denna
har dock vissa

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 88

negativa
effekter. För att uppnå det avsedda syftet med återbetalnings-reglerna bör
därför den årliga återbetalningsskyldigheten uppräknas med ett regleringstal,
som utgör ettdera av följande tal: prisutvecklingen under föregående år eller
ett av Kungl. Maj:t fastställt garantital.

Enligt
arbetsgmppen är det lämpligast att använda konsumentprisindex som ett mått på
prisförändringarna. Det tal som avser konsumentprisutvecklingen bör grundas på
skillnaden mellan konsumentprisindex för november månad året närmast före
avgiftsåret och konsumentprisindex för november månad året dessförinnan.

Anknytningen
till konsumentprisindex har den fördelen att den återbetalningsskyldige alltid
är garanterad att inte behöva återbetala med mer än enhgt realränta noll.

När
det gäller att beräkna storleken av garantitalet bör utgångspunkten vara att
detta tal inte får innebära att återbetalningsskyldigheten medför en oskälig
uppoffring i jämförelse med vad som aUmänt bedöms rimligt när staten står som
långivare. I nuvarande återbetalningssystem finns en garantiregel
jämförelseräntemetoden som har till syfte att begränsa
återbetalningsskyldighetens totala omfattning om penning-värdeförändringen
under återbetalningstiden är större än den genomsnittliga jämförelseräntan.
Denna ränta har sedan studiemedelssystemet infördes successivt ökat, vilket
framgår av följande tablå.

Budgetär Jämförelseräntan
i

1965/66

3,45

1966/67

3,45

1967/68

3,45

1968/69

3,60

1969/70

3,75

1970/71

4,05

1971/72

4,05

1972/73

4,20

1973/74

4,20

Arbetsgruppen
framhåUer att vid fastställandet av garantitalet måste den föreslagna höjningen
av studiebidraget beaktas, eftersom denna höjning påverkar den totala
återbetalningsskyldigheten.

För
att bereda studiemedelstagarna en ytterligare minskad återbetalningsskyldighet
bör garantitalet läggas på en nivå som väsentligt understiger
jämförelseräntans nuvarande storlek.

Garantitalet
bör enligt arbetsgruppen inte knytas till någon ränta utan i stället ligga fast
under en längre tidsperiod.

Arbetsgruppen
föreslår att garantitalet sätts till 1,0320 enheter, vilket innebär att de
återbetalningspliktiga studiemedlen inte kommer att uppräknas med mer än högst
3,2 % per år. Genom ett så förhållandevis lågt tal, som är betydligt lägre än
nuvarande jämförelseränta, kommer

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 89

den
årliga återbetalningsskyldigheten i den mån penningvärdeförändringen är
större än grantitalet att öka måttligt under återbetalningsperioden.

Genom
att regleringstalet består av antingen konsumentprisutvecklingen eller av
garantitalet kan regleringstalet bli lägre än 1,0320 enheter, men inte högre.

Garantitalet
bör fastställas av Kungl. Maj:t. Det regleringstal som årligen skall användas
bör däremot fastställas av CSN, varvid alltid det lägsta av
konsumentprisutvecklingen och garantitalet skall gälla som reglerings tal.

EnUgt nuvarande regler
utgörs avgiftsunderlaget av den återbetalningsskyldiges till statlig
inkomstskatt beskattningsbara inkomst jämte förmögenhet över visst belopp (sex
basbelopp). Är den återbetalningsskyldige gift tillkommer hälften av makens
inkomst och hälften av den del av dennes förmögenhet som överstiger sex
basbelopp. Nedsättning i avgiftsunderlaget får göras med ett basbelopp om den
avgiftsskyldige har vårdnaden om barn under tio år.

För
den som beräknas ha en beskattningsbar inkomst understigande ett basbelopp
utgör emellertid avgiftsunderlaget aUtid ett basbelopp.

Arbetsgmppen
föreslår följande förändringar beträffande avgiftsunderlaget.

Avgiftsunderlaget
bör utgöra summan av dels den återbetalningsskyldiges till statlig inkomst
taxerade inkomst, dels den del av hans skattepliktiga förmögenhet som
överstiger sex basbelopp. Är den återbetalningsskyldige gift bör
avgiftsunderlaget förhöjas dels med hälften av den del av makens förmögenhet
som överstiger sex basbelopp, dels med viss del av makens inkomst, nämligen 40%
av makens taxerade inkomst upp tiU 20 000 kr. samt därefter med ytterligare 1
% för varje ytteriigare 1 OOO-tal kr., dock högst 65 %.

Om
den återbetalningsskyldige har vårdnaden om barn som är under tio år, minskas
den återbetalningsskyldiges inkomst med ett basbelopp. Saknar han inkomst eUer
uppgår inkomsten inte till ett basbelopp, minskas hans makes inkomst med ett
basbelopp eller den del av basbeloppet som inte kan dras av mot den egna
taxerade inkomsten.

Avgiftsgränsen
föreslås av arbetsgmppen höjas från 2,5 basbelopp till 3,5 basbeloppp.

Maximal
avgift får enligt nuvarande regler inte utgöra mer än 25 % av skUlnaden mellan
avgiftsunderlaget och avgiftsgränsen. Maximal avgift får inte heUer vara högre
än 10 % av avgiftsunderlaget. Arbetsgruppen föreslår att den maximala avgiften
bör utgå med 20 % av skillnaden mellan avgiftsgräns och avgiftsunderlag. Detta
ger en långsammare ökning av den maximala avgiften vid ökning av avgiftsunderlaget.
Genom förslagen om höjning av avgiftsgränsen och förändring av reglerna för
beräkning av avgiftsunderlag och av maximal avgift

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 90

uppnås
betydande lättnader för personer som efter studierna kan få nedsatt
betalningsförmåga.

Förslaget
om höjning av studiebidraget föreslås träda i kraft den 1 juli 1974. De nya
återbetalningsreglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.

Kostnadema
beräknas för budgetåret 191A/15 tUl ca 30 mUj. kr. för det höjda studiebidraget
och ca 10 milj. kr. för minskad återbetalning. Först under budgetåret 1975/76
beräknas de nya återbetalningsreglerna slå igenom helt i fråga om budgeten och
kostnaderna beräknas då uppgå till ca 50 milj. ler. Arbetsgruppen föreslår att
samthga studiemedelstagare som uppbär studiemedel eller som den 1 januari 1975
har skyldighet att erlägga preliminär avgift skall återbetala studiemedlen
efter de nu föreslagna reglerna.

F. n. gäller att premie
för friviUig inbetalning får tillgodoräknas med viss promille för vart år fr.
o. m. det den friviUiga avgiften erläggs t. o. m. det den avgiftsskyldige
fyller 50 år. Detta har medfört att vissa vuxenstuderande kan gå miste om
premien om återbetalningen skulle ha avbrutits efter det att de fyUt 50 år.
Reglerna härför föreslås bh ändrade så att utgående premie utsträcks att gälla
upp t. o. m. den återbetalningsskyldige fyllt 65 år. En maximering av premien
tiU 3,5 % föreslås. Premie bör emellertid få tiUgodoräknas först fr. o. m. det
år under vilket århg avgift fastställs.

Återbetalning
av studiemedel skall normalt vara fullgjord vid 50 års ålder. Den som under sin
återbetalningsperiod får uppskov med att erlägga avgift får i stället denna
under åren meUan 50 och 65 år. Efter 65 års ålder påförs ingen avgift. Vid
dödsfall avskrivs återstående återbetalningsskyldighet. Dessa nu gällande
regler föreslås utvidgade med en möjUghet tUl befrielse i sådana fall där den
återbetalningskyldiges betalningsförmåga på gmnd av sjukdom e. d. är varaktigt
nedsatt eller kan beräknas så förbli för resten av hvet.

Nuvarande
regler om partiell avskrivning av studielån till vissa vuxenstuderande
föreslås kvarstå i huvudsak oförändrade.

Den
som uppburit studielån från allmänna studielånefonden föreslås under vissa
villkor få omvandla studielånen till återbetalningspliktiga studiemedel. Fördelarna
med en omvandling till återbetalningspliktiga studiemedel gäUer framför allt
för dem som både har studielån och studiemedel. En samordnad återbetalning
innebär enklare rutiner samtidigt som den enskilde får ta del av
studiemedelssystemets fördelar för hela sin återbetalningsskyldighet.

I
promemorian redovisas också effekten av de ändrade trygghets-reglerna. I
tabeller som följer redovisas verkningarna av de föreslagna reglerna.

Ogift
avgiftsskyldig utan barn under tio år med en årsinkomst motsvarande lön enligt
A 15 (ca 33 000 kr.) får enligt de nya reglerna en

opaginerad Kontrollera mot PDF

maximal
avgift på omkring 800 kr. Enligt nuvarande regler är motsvarande avgift 1 700
kr. (tabeU 6). Har den avgiftsskyldige barn under tio år bhr den maximala avgiften
vid en årsinkomst motsvarande lön eiUigt A 20 (ca 40 000 kr.) ca 400 kr. Vid
motsvarande inkomst utgår f. n. maximala avgiften med 1 462 kr. (tabell 7). Den
maxunala avgiften är genomgående i storleksordningen 1 000 kr. lägre enUgt förslaget
jämfört med vad,som f. n. gäller.

Även
för gift avgiftsskyldig innebär förslaget betydande förbättringar. Gift
avgiftsskyldig som saknar egen inkomst får en reell lättnad på meUan 1 000 och
2 000 kr. i vad som kan tas ut i maximal avgift. Särskilt för gift som saknar
barn under tio år medför förslaget betydande lättnader (tabeUerna 6 och 8).
Även i sådana faU där båda makarna är avgiftsskyldiga innebär förslaget reella
lättnader; särskilt framträdande är detta om de har förhållandevis låga
inkomster.

Tabell 6.
Maximal studiemedelsavgift för ogift avgiftsskyldig, som saknar bam under tio
år. Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna regler. Basbelopp 7 300 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Löneklass/ Bruttoinkomst

A
10 26940 A 12 29 448 A 15 32 916 A 18 37 760 A 20 40 620

Nuvarande
regler

Föreslagna

regler

Beskatt-

Maximal

Taxerad

Maximal

ningsbar

avgift

inkomst

avgift

inkomsp

19 400

288

23 900

0

21900

912

26 400

170

25 200

1737

29 700

830

30 400

3040

34 100

1710

33 700

3 370

36 900

2 270

opaginerad Kontrollera mot PDF

Approximativt.

Tabell
7. Maximal studiemedelsavgift för ogift avgiftsskyldig som har barn under tio
år. Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna regler. Basbelopp 7300 kr.

Löneklass/

Nuvarande regler

Föreslagna
regler

Beskatt-

Avgifts-

Maximal

Taxerad

Avgifts-

Maximal

ningsbar

underlag

avgift

inkomst

underlag

avgift

inkomsti

A 10 26
940

17 400

10100

0

21900

14 600

0

A 12 29
448

19 900

12 600

0

24 400

17100

0

A 15 32
916

23 200

15 90Ö

0

28100

20 400

0

A 18 37
760

28 000

20700

617

32100

24 800

0

A 20 40
620

31400

24100

1462

35 900

27 600

410

A 22 44
580

36200

28 900

2 657

38 900

31600

1210

A 24 48
744

40 700

33 400

3 340

42 700

35 400

1970

Approximativt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
8. Maximal studiemedelsavgift för gift avgiftsskyldig som saknar egen inkomst
och ej har barn under tio år. Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna
regler. Basbelopp 7 300 kr.

Makes

Nuvarande

regler

Föreslagna
regler

bruttoinkomst

Makes be-

Avgifts-

Maximal

Makes

Avgifts-

Maximal

skatt-

underlag

avgift

taxerad

underlag

avgift

ningsbar

inkomst

inkomsti

A 10 26
940

19 400

17 000

0

23 900

10 200

0

A 12 29
448

21900

18 200

0

26 400

12100

0

A 15 32
916

25 200

19 900

412

29 700

14 500

0

A 18 37
760

30 400

22 500

1062

34100

18 400

0

A 20 40
620

33 700

24100

1462

36 900

20 600

0

A 22 44
580

38 600

26 600

2 087

40 900

24 400

0

A 24 48
744

43 100

28 800

2 637

44 700

28 500

590

A 26 53
688

47 800

31200

3 120

48 600

31500

1190

A 28 59
196

53 700

34100

3 410

53 700

34 900

1870

*
Approximativt.

Tabell
9. Maximal studie inedelsav gif t för gift avgiftsskyldig som saknar egen
inkomst och har barn under tio år. Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna
regler. Basbelopp 7 300 kr.

Makes brutto inkomst

Nuvarande

regler

Föreslagna

regler

Makes beskattningsbar inkomsti

Avgiftsunderlag

Maximal avgift

Makes taxerad inkomsti

Avgiftsunderlag

Maximal avgitt

A 10 26
940

19 400

9 700

0

23 900

6 600

0

A 12 29
448

21900

10 800

0

26 400

7 600

0

A 15 32
916

25 200

12 600

0

29 700

9 400

0

A 18 37
760

30 400

15 200

0

34 100

12 300

0

A 20 40
620

33 700

16 800

0

36 900

14 500

0

A 22 44
580

38 600

19 300

262

40 700

17 700

0

A 24 48
744

43 100

21500

812

44 600

21200

0

A 26 53
688

47 800

23 900

1412

48 600

25100

0

A 28 59
196

53 700

26 800

2137

53 700

30100

890

A 30 65
304

58 300

29 100

2 712

58 300

29 200

1510

Approximativt.

4.3
Remissyttranden

Flera
remissdnstanser tar upp vissa allmänna synpunkter i samband med sina yttranden
över arbetsgmppens promemoria om återbetalning av studiemedel. Statskontoret
ifrågasätter om den valda tidpunkten för genomförandet av förändringama,
nämhgen den 1 januari 1975, är realistisk. Statskontoret framhåller att en
senareläggning skulle göra det möjhgt att beakta mer långsiktiga
samordningskrav i ADB-verksamheten.

UKÄ
framhåller att studiemedelssystemet bör underkastas en ordent-hg prövning när
SVUX lämnat sitt förslag, bl. a. mot bakgmnd av att

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 93

rekryteringen
till högre utbildning nu ändrar karaktär när det gäller studerandes ålder och
benägenhet att i sammanhängande studier fullfölja utbUdningslinjer. Ett annat
skäl är att vuxenstuderande på nivåer motsvarande ungdomsskolans utbildning har
överförts tUl studiemedelssystemet. UKÄ ser arbetsgmppens förslag som åtgärder
på kort sikt och tUlstyrker dem i huvudsak. SÖ konstaterar att förutom att
förändringama innebär förbättringar för den enskUde så förbättras även
överskådUgheten och enkelheten i studiemedelssystemet. CSN framhåller att
arbetsgruppens förslag på ett positivt sätt tillgodoser syftet med en lång återbetalningstid,
en jämn periodisering av återbetalningarna och trygghet vid betalningssvaghet.
Det hade emeUertid eiJigt CSN varit önskvärt att regler föreslagits som gett
större enkelhet. Enhgt SACO finns det anledning att förorda en genomgripande
förändring av hela studiemedelssystemet och ett utredningsarbete i detta syfte
bör snarast påbörjas. Även SAF understryker behovet av en genomgripande
förändring av den studerande ungdomens studiefinansiering. TCO framhåller att
det studiesociala systemet synes bli alltmer komplicerat och svåröverskådligt
för den enskilde. Detta kan enligt TCO bidraga tiU att undergräva förtroendet
för samhällets studiesociala insatser, varför en ökad vikt bör fästas vid
åtgärder som syftar tiU förenklmg och över-skådhghet. SFS anser att de
framförda förslagen i stora drag innebär en förbättring av
återbetalningssystemet. Enhgt SFS är dessa justeringar inom systemet inte
tUlräckliga utan en översyn och omarbetning av hela systemet bör aktuahseras.
MUF påpekar att man sedan lång tid verkat för ett nytt studiemedelssystem för
alla studerandekategorier eftersom det nuvarande systemet enligt MUF inte
tillfredsställer gmndläggande krav. SSEF tar upp två problem i
studiemedelssystemet som man anser bör ändras nämligen att bamtilläggen görs
återbetalningsfria och att prövning mot makes inkomst inte skaU ske. Även
Reftec anser att en översyn av studiefinansieringen bör göras.

Förslaget om höjt
studiebidrag tillstyrks av det övervägande antalet remissinstanser. UKÄ anser
den föreslagna höjningen tUl 2 000 kr. vara ett minimum och en åtgärd att på
kort sikt förbättra studiestödet men framhåller att studiebidragets höjning
måste ses i samband med förslagen tUl förändringar av återbetalningssystemet
som lagts fram. Enligt LO bör justeringar av bidragsdelen inte användas som ett
genereUt medel utan användas för att t. ex. ge stimulans för återkommande
utbildning. Flera remissinstanser, nämligen SÖ, SACO. SR, SFS, VRO, SECO, MUF.
SSEF och Reftec framhåller att studiebidraget bör utgöra 25 % av studiemedlen.
Flertalet av dessa anser att bidragsdelen bör indexregleras.

Flertalet
remissinstanser har inget att invända mot de förändringar som föreslås i fråga
om återbetalningsreglerna. De flesta remissinstanser instämmer i förslagen när
det gäller återbetalningens

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 94

längd
och periodisering. SFS och SACO ifrågasätter emellertid om man inte borde
förlänga aterbetalningstiden ytterhgare.

När
det gäller regleringstalet enligt konsumentprisindex eUer ett faststäUt
garantital på 3,2 % framhåller CSN att den avvägiung som gjorts av garantitalet
är lämphg. SACO och SJ? önskar en återgång tiU en konventionell låneform för
den del av studiestödet som utgörs av kredit. EnUgt SACO och SR borde
regleringstalet sättas tiU högst 1,0300 i StäUet för 1,0320. SFS, SECO och MUF
framhåller att garantitalet bör hgga fast för en lång tid. Garantitalet bör
enligt SFS och MUF skrivas in i studiestödslagen. Enligt FMSF bör riksdagen och
inte regeringen faststäUa garantitalet. Dessutom bör enhgt SFS i de fall då
prisindex bhr avgörande för återbetalningens storlek nettoprisindex användas.
MUF anser att regleringstalet borde sättas tUl 1,0270, eftersom enhgt MUF talet
1,0320 inte tar tiUräcklig hänsyn tiU marginaleffekter. FMSF anser att
garantitalet bör vara 2,8 % istäUet för 3,2 %.

Olika
synpunkter har framkommit från remissinstanserna i fråga om de föreslagna
reglerna för beräkning av avgiftsunderlag. I fråga om hänsyn tUl makes inkomst
framhåUer UKÄ att det principiellt är felaktigt att ta hänsyn tiU makes
ekonomiska förhållanden. Denna ståndpunkt ddas av SACO, TCO, VRO. SFS. MUF,
SSEF och Reftec. Enligt promemorians förslag får man för vård av eget barn
under tio år reducera avgiftsunderlaget med ett basbelopp. Enhgt UKÄ och SÖ bör
detta gäUa för bam upp tUl 16 år och enhgt SACO, SFS och Reftec upp tUl 18 år.
Även TCO föreslår att tioårsgränsen bör höjas. Vissa remissinstanser framför
också att hänsyn borde tas tiU antalet bam. CSN anför i fråga om beräkningen av
avgiftsunderlaget bl. a. att reglerna är mycket detaljrika och därför
svåröverskådhga för den enskilde. Även CSN anser att ett mål på sikt bör vara
att avveckla hänsynstagandet tUl makes inkomst. CSN framhåller emeUertid att
ett borttagande av hänsynen till makes ekonomi skulle ge effekter som från
rättvisesynpunkt skuUe bh svåra att försvara, t. ex. där ena maken är hemma
och den andra maken har en mycket hög inkomst och förmögenhet. Utan
makehänsynstagande skuUe avgiftsunderlaget i sådana faU bli lågt, trots att den
totala familjeekonomin är bättre än för en låginkomsttagare som blir debiterad
avgift. TCO pekar på att konstmktionen av förslaget om upptrappat procentueUt
hänsynstagande tUl makes inkomst kan göra att den reeUa effekten försämras för
betydande in-komsttagargmpper. TCO fömtsätter därför att inkomstgränsema fortlöpande
justeras. SFS anser att arbetsgmppens förslag tiU makehänsyn inte bara leder
tUl stora orättvisor utan också frånkänner gifta låginkomsttagare den
ekonomiska trygghet som målsättningarna för studiemedelssystemet innehåller.
FMSF framhåUer att makeprövning strider mot principer som råder i samhället i
övrigt.

De
föreslagna ändringarna angående avgiftsgräns och maxi-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 95

mal
avgift har i huvudsak bemötts positivt. SFS anser emellertid att maximalt 15
9& av den del av avgiftsunderlaget som överstiger avgiftsgränsen skall
kunna utgå i studiemedelsavgift i stället för 20 % som föreslås i promemorian.
Den föreslagna avgiftsgränsen på 3,5 basbelopp bör enligt SSEF höjas tUl 4,5
basbelopp.

Endast ett fåtal
remissmstanser har uttalat sig när det gäUer frågan om premie vid frivillig
inbetalning. UKÄ anser att premie bör utgå om inbetalningen görs året efter det
studiemedel uppburits i stäUet för först tredje året enhgt arbetsgruppens
förslag. CSN tillstyrker förslaget men är tveksam om premiesystemet är
påtagligt för-måiUigt för den enskilde. SACO tillstyrker förslaget eftersom man
anser det motiverat att möjligheter tiU premie utsträcks tiU 65 års ålder. SFS
anser att den som gör en frivillig inbetalning bör få möjhghet att välja meUan
att förkorta återbetalningstiden eUer att få lägre århg avgift.

Förslagen
om befrielse från avgift och avskrivning av studiemedel tiUstyrks av
övervägande antalet remissinstanser. SÖ framhåller att förslaget om avskrivning
vid eftergymnasiala studier missgynnar vuxenstuderande som börjar från gmnden
och sedan fortsätter med gymnasiala kurser. SÖ föreslår att även
vuxenstuderande i gymnasiala kurser får möjlighet tUl avskrivning. SFS menar
att kravet på fyra terminers studier vid eftergymnasial utbildrung för
avskrivning är olyckhgt.

Frågan om konvertering av
studielån till studiemedel bemöts positivt av flera remissinstanser. CSN
biträder i huvudsak förslaget i promemorian men anför på vissa puiUcter
avvikande uppfattning. Bl. a. anser CSN att minimibeloppet enhgt förslaget
trefjärdedelar av basbeloppet borde varit 50% av basbeloppet. Enhgt CSN bör
också återbetalningstiden efter konverteringen följa studiemedelssystemets
regler. Postbanken anser att samliga former av statlig studiekredit bör
omfattas av konverteringen. Konverteringen bör även omfatta förfallet
amorterings- och räntebelopp samt gälla oavsett lånets storlek. Dessutom bör
särskild ersättning för konverteringsarbetet utgå till Postbanken.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 96

5 Centrala studiehjälpsnämndens förslag på studiehjälpens
område

CSN
framhåller i sin anslagsframställning' för budgetåret 1974/75 att studiestödet
för gymnasiala studier inte till någon del var värde-säkrat före den 1 juli
1973. Höjning av de olika stödformernas belopp som en följd av minskat
penningvärde fick ske genom särskilda beslut av statsmakterna. Så har också
skett vid flera tUlfällen under årens lopp efter 1964 års studiesociala reform.
De s. k. äldre eleverna inom gymnasial utbildning, dvs. de som är minst 20 år,
överflyttades fr.o. m. läsåret 1973/74 från studiehjälpsområdet tiU
studiemedelsområdet. Härigenom indexregleras dessa elevers studiestöd
samtidigt som de får en avsevärd höjning av det totala stödbeloppet och blir
helt jämställda med studerande i eftergymnasial utbildning.

För
de yngre eleverna (under 20 år) inom studiehjälpsområdet höjdes
inackorderingstUlägget den 1 juh 1973 från 125 till 150 kr. i månaden. Vidare
förstärktes det inkomstprövade tUlägget den 1 januari 1974 genom att gränsen
för taxerad inkomst i de fall där den studerande inte har syskon under 17 år
höjdes från 21 000 tUl 23 000 kr. Även inkomstgränserna för rätt till
behovsprövat tiUägg och återbetalningspliktiga studiemedel, som ersätter
studielånen, försköts i motsvarande mån.

Under
årens lopp har de totala förbättringarna för de yngre eleverna varit stora, men
trots detta konstaterar CSN att studiestödet minskat i betydelse som stöd åt
barnfamiljerna såväl i nominellt värde som realt sett med hänsyn till penningvärdesförändringarna.

Den
sociala snedrekryteringen till högre studier har förbättrats under 1960-talet
men avstannade under åren 1969/70. Det torde också bl. a. med hänsyn till det
läge, som f. n. råder på arbetsmarknaden för personer med högre utbildning,
finnas risk för att den positiva trenden bryts och ersätts av en nedåtgående
kurva.

CSN
anser att det är synnerligen angeläget att studiestödets
rekry-teringsbefrämjande effekt inte bara bibehålls utan också förstärks. Studiehjälpen
borde, såsom CSN tidigare framfört, i högre grad än vad som nu är fallet
användas i standardutjämnande syfte till förmån för barnfamiljer med låga
inkomster. Att barnen i sådana famUjer i större utsträckning än barnen från
välsituerade familjer skaU finansiera sina gymnasiala studier med lån är inte
rimligt.

Gymnasieskolans
tre- och fyraåriga linjer rekryterar fortfarande i större relativ utsträckning
sina elever från välsituerade hem, medan låginkomsttagarnas barn i större
utsträckning går till den kortare och yrkesinriktade utbildningen efter
grundskolan. CSN framhåUer att av antalet elever i gymnasieskolans tre- och
fyraåriga linjer hade av antalet

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 97

elever
med studiebidrag endast 11 % inkomstprövat tillägg medan motsvarande siffror
för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna var 14,5 % och för
de yrkesinriktade linjerna samt specialkurser 21 %. CSN finner mot bakgrund av
vad som anförts att synnerligen starka skäl talar för att studiehjälpen
förbättras ytterligare.

Genom
skUda beslut sedan år 1964 har beloppen för studiehjälpens olika former i några
fall höjts så att realvärdet bibehållits. För framför allt inkomstprövat och
behovsprövat tillägg har emellertid realvärdet minskat kraftigt.

CSN har i de senaste årens
anslagsframställningar starkt framhållit vikten av ett föiljättrat
inkomstprövat tillägg både vad avser belopp och inkomstgränser. På grund av bl.
a. minskat realvärde för tillägget föreslogs i 1972 års anslagsframställning
att beloppen borde höjas så att spännvidden blev 30110 kr. i månaden.

Utfallet för inkomstprövat
tillägg budgetåret 1972/73 visar att antalet tUlägg minskade med drygt 15 000
och kostnaden för tiUägget med 8,2 milj. kr. i jämförelse med budgetåret
1971/72. Den kraftiga nedgången förklaras främst av den ändrade åldersgänsen
från 16 till 17 år i fråga om rätten till inkomstprövat tillägg samt av
slopandet av det s. k. syskontillägget på 25 kr. i månaden. Även om man beaktar
höjningen av inkomstgränserna fr. o. m. den 1 juh 1972, som motverkat en
ytterligare minskning av utfallet, konstaterar CSN att de genomförda
förbättringarna inte varit tillräckliga för att hejda den nedgång för
inkomstprövat tillägg som har andra orsaker.

CSN
anser det ofrånkomhgt med en kraftig förstärkning av det inkomstprövade tiUägget
både i fråga om belopp och inkomstgränser för att studiehjälpen skall kunna
återhämta sin betydelse som stöd till familjer med små och medelstora
inkomster, när de har ett eller flera studerande barn. CSN viU i första hand
prioritera en höjning av bidragsbeloppet med hänsyn till främst den
realvärdesförsämring för tiUägget som skett. Högsta belopp föreslås tiU 125 kr.
i stället för nuvarande 75 kr. i månaden. För ogift elev utan syskon och för
gift elev föreslås de olika tilläggsbeloppen till 125, 100, 80, 60 och 40 kr. i
månaden (gällande belopp fr. o. m. den 1 januari 1974 är 75, 65, 55, 45 och 30
kr.). För ogift elev med syskon föreslås också att maximalt 125 kr. i månaden
skall kunna utgå och att beloppen bör framräknas enhgt samma grundprinciper som
kommer att gälla fr. o. m. vårterminen 1974.

Med
hänsyn tiU att maximibeloppet föreslås höjt till 125 kr. har reduktionstalen
föreslagits till 15, 25 och 35 kr. i stället för nuvarande 10, 15 och 20 kr.

CSN anser att det skulle
vara olyckligt om samordningen med det statliga bostadstillägget skulle
förhindra nödvändiga välmotiverade beloppshöjningar för det inkomstprövade
tillägget som har sin sär-

7
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 14

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 98

skilda
motivering, nämligen att vara ett bidrag tiU familjerna under barnens studietid
och då inte bara tUl boendekostnaderna utan också och kanske i än högre grad
tiU andra kostnader för barnen under den gymnasiala skoltiden.

Enligt de regler som
kommer att gälla fr. o. m. vårterminen 1974 börjar det maximala inkomstprövade
tiUägget att reduceras när det ekonomiska underlaget för eleven och föräldrarna
överstiger 23 000 kr. (reduceringsgräns). Med hänsyn till den fortgående
inkomstutvecklingen, och det på gmnd därav starkt minskade antalet inkomstprövade
tillägg varje år, anser CSN det också nödvändigt med en väsentlig höjning av
inkomstgränserna och föreslår en genereU höjning med 5 000 kr.

CSN
beräknar kostnaderna för en höjning av beloppen för inkomstprövat tillägg från
2075 kr./månad tiU 30125 kr./månad till 10 milj. kr. och en höjning av
inkomstgränsema med 5 000 kr. till 8 milj. kr.

När det gäller
behovsprövat tillägg bröts den tidigare nedåtgående trenden i utflödet under
budgetåret 1972/73. Detta förklaras av de förbättringar som fr. o. m. den 1
juli 1972 genomfördes för tUlägget beträffande inkomstgränser och belopp. Den
vUlkorliga inkomstgränsen höjdes då från 8 000 kr. i beskattningsbar inkomst
till 21 000 kr. i taxerad inkomst. Vidare ökades tilläggsbeloppet från 75 till
90 kr. i månaden. De av CSN fastställda inkomstgränserna avseende tillåten
bruttoinkomst för ohka familjetyper höjdes också väsentligt.

Behovsprövat
tillägg utgår oftast för elever, vars föräldrar är sjukpensionärer, arbetslösa
eller ensamstående med mycket låga inkomster. Föräldrarna har i regel små
möjligheter att av egna medel bidra tiU barnets uppehälle och andra
studiekostnader. De kraftiga prisstegringar som inträffat under senare år
drabbar dessa familjer särskilt hårt. Storleken av det studiestöd som kan
erhållas har därför stor betydelse vid avgörandet om barnen skall fortsätta
studera efter fullgjord skolplikt eller inte.

Med
hänsyn tiU det ovan anförda och till den realvärdeförsämring för det
behovsprövade tillägget som tidigare påpekats anser CSN det ytterst angeläget
att tillägget höjs från 90 till 125 kr. i månaden.

Någon
ändring av den vUlkorliga inkomstgränsen för behovsprövat tillägg (23 000 kr. i
taxerad inkomst fr. o. m. den 1 januari 1974) föreslås inte. Däremot avser CSN
att under fömtsättning av anslag fr. o. m. budgetåret 1974/75 justera upp de av
CSN själv faststäUda gränsema för bmttoinkomst.

CSN
beräknar kostnaden för en höjning av beloppet för behovsprövat tillägg från 90
kr./månad tiU 125 kr./månad tiU 2,7 milj. kr. Justering

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 99

av
CSN:s bruttoinkomst- och fönnögenhetsgränser för behovsprövat tillägg beräknas
kosta 0,8 milj. kr.

Resetillägg
utgår fr.o.m. den 1 juh 1972 enligt följande uppstäUning:

Avstånd
i km minst 6 15 25 35

Resetillägg
i kr. per månad 65 85 110 130

I
skrivelse den 24 maj 1973 tiU Kungl. Maj:t föreslog CSN att resetillägget till
följd av höjda biljettpriser för resa med buss skulle höjas fr. o. m. den 1
juli 1973. CSN anförde bl. a. att uppskattningsvis ca 90 % av de studerande,
som är berättigade till resetillägg, reser med buss. ResetUläggets storlek bör
därför bestämmas med utgångspunkt i kostnaden för bUjett till buss vid SJ. Det
förhållandet att ett mindre antal studerande, som reser med tåg, därvid ges en
liten överkompensation får enligt CSN:s mening inte medföra att man avstår
från att höja resetillägget. Resetillägget har tiU syfte att utgöra ett speciellt
stöd för de elever som dagligen måste företa längre resor tUl skolan. Höjs inte
resetillägget, innebär detta att utgiftema för studierna stiger mer för elever
som måste resa till och från skolan än för elever som inte behöver resa.
TUlsammans med inackorderingstillägget har resetillägget särskild betydelse för
elever från glesbygderna. CSN föreslår att resetillägget i de ohka
avståndsklasserna bör utgå med 75, 105, 135 resp. 155 kr. Merkostnaden för
statsverket vid en höjning av resetillägget enligt CSN:s förslag beräknas tiU
ca 8 milj. kr.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 100

6 Centrala studiehjälpsnämndens förslag till bestämmelser
angående en särskild sjukförsäkring för studerande med återbetalningspliktiga
studiemedel

Kungl.
Maj:t uppdrog genom beslut den 29 juni 1973 åt CSN att i samråd med
riksförsäkringsverket (RFV) utforma förslag till bestämmelser angående en
särskild sjukförsäkring för studerande. Beslut om en sådan försäkring fattades
av 1973 års riksdag (prop. 1973: 63, SfU 1973: 17, rskr 1973: 240). CSN har i
skrivelse den 11 januari 1974 i samråd med RFV lämnat förslag till särskUd
sjukförsäkring för studerande eiUigt följande.

CSN föreslår att sjukförsäkringen
endast bör gälla de studerande som har återbetalningspliktiga studiemedel.
Försäkringen är att betrakta som en skuldförsäkring vars syfte är att eliminera
skuldsättning för studerande under sjukdomstiden. Försäkringen bör enligt CSN
även inbegripa yngre studerande i gymnasial utbildning med återbetalningspliktiga
studiemedel samt studerande som har extra studiemedel. Svensk studerande som
studerar utomlands bör inte omfattas av sjukförsäkringen bl. a. på grund av
att man inte kan ordna en tillfredsställande sjukkontroll i dessa fall. Däremot
föreslås de utländska studerande i Sverige som har återbetalningspliktiga
studiemedel ingå i sjukförsäkringen.

Försäkringen
måste få retroaktiv verkan i vissa fall eftersom man kan söka studiemedel fram
till den 30 oktober resp. den 15 april för den termin studiestöd utgår. Den
studerande som bhr sjuk i början av en termin skall genast sjukanmäla sig hos
försäkringskassan även om studiestöd ännu inte beviljats. Den som sjukanmäler
sig i efterhand när studiestöd beviljats kan enligt de regler som gäller för
försäkringskassorna inte godtas utom i vissa fall.

Studiestöd
söks och beviljas i flertalet faU för två terminer. För att få utkvittera
studiemedel för en termin skall den studerande genom intyg från läroanstalten
styrka att han bedriver de studier för vilka medlen beviljats. Således bör
inte studieintyg utfärdas för studerande som på grund av sjukdom inte påbörjar
studierna för terminen.

CSN
framhåller att det vore olyckligt om en studerande som blir sjuk under senare
delen av en termin och har studiemedel beviljade även för nästa, inte skulle
bli försäkrad under denna termin på grund av att han inte har rätt att få
studieintyg. Därför bör enligt CSN reglerna om utbetalning av studiemedel
vidgas så att ett särskilt intyg bör kunna utfärdas av den nämnd som beviljat
studiemedlen i stället för studieintyg.

För
att alla studerande skall ha rätt till försäkringen under lika lång

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 101

tid
föreslår CSN att studiestöd skall kunna beviljas för ny termin till studerande
som på grund av sjukdom inte kan påbörja den nya terminens studier. Möjhgheten
föresläs bara gäUa den som haft studiestöd närmast föregående termin och avse
högst en termin.

Den särskilda
sjukförsäkringen bör gäUa endast så länge som studiestöd utgår. Det problem
som uppstår om den studerande vid studiestödsperiodens slut fortfarande är
sjuk är det enligt CSN angeläget att aktualisera och lösa i annat sammanhang.

Sjukförsäkringen
innebär att de återbetalningspliktiga studiemedlen vid sjukdom omvandlas tUl
sjukpenning. CSN föreslår att samtliga återbetalningsphktiga studiemedel, dvs.
även barntiUägg och extra studiemedel, skaU inräknas i det belopp som i
efterhand' kan bli föremål för avskrivning.

Med
hänsyn tiU att sjukförsäkringsfrågan inte varit löst har CSN följt en liberal
praxis i fråga om återkrav på grund av sjukdom. Enligt prop. 1973: 63 är
avsikten att den studerande under sjukdomstiden skall få behålla studiestödet.
CSN utgår från att även studiebidragsdelen får behållas. I enhghet härmed bör
studiestöd inte återkrävas vid avbrott på grund av sjukdom utom vad,gäller
resetillägg och inackorderingstillägg och för studiestöd som beviljats för
utiandsstudier. Den som endast sökt och bevUjats bidragsdelen får härigenom behålla
bidraget.

Vissa studerande är
obligatoriskt sjukpenningplacerade enligt lagen om allmän försäkring. Vissa
samordningsproblem med den allmänna försäkringen kan uppstå. CSN föreslår att
det belopp som i efterhand skall avskrivas från studiemedelsskulden reduceras
om den studerande genom den allmänna försäkringen erhåller en sjukpenning som
överstiger 25 kr. Reduktion bör ske med trefjärdedelar av det belopp varmed
sjukpenningen överstiger 25 kr. De studerande som har frivillig sjukförsäkring
får högst 20 kr. och de som är obligatoriskt försäkrade för högst 25 kr. kan
genom den av CSN föreslagna sjukpenninggränsen bli fullt försäkrade även i den
särskilda sjukförsäkringen för studerande. Sjukförsäkringen för studerande
föreslås endast gälla vid hel arbetsoförmåga och ha en karenstid på 14 dagar.
Oin ny sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut bör
båda perioderna anses som en sjukperiod.

CSN
föreslår att den nu gällande karenstiden inom den frivilhga försäkringen på 18
dagar bör sänkas till 14 dagar.

Sjukförsäkringens
kostnad för ett år beräknas tiU 4,7 milj. kr. CSN föreslår att försäkringen bör
göras avgiftsfri. Som skäl anför CSN att en avgiftsfri försäkring i förhällande
till nuvarande anslag för studiemedelsfonden endast på sikt kräver en
anslagsökning. Större rättvisa uppnås meUan studiemedelstagare som uppbär både
studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel än den som enbart söker
studiebi-

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 102

drag.
De med enbart studiebidrag får enligt CSN:s förslag en förmån genom att
studiebidraget inte återkrävs vid avbrott på grund av sjukdom. Genom
premiefrihet undviks dessutom ett omfattande administrativt merarbete. De
administrativa kostnaderna skulle enligt CSN bli stora i förhållande till
premiens storlek. Även vissa andra praktiska svårigheter skulle enligt CSN
uppstå om avgift skall erläggas genom premie.

Om förslaget om
premiefrihet inte skulle genomföras bör enligt CSN sjukförsäkringen för
studerande subventioneras av staten med 20 % liksom vid den friviUiga
försäkringen.

CSN redovisar även
alternativ för om avgift skall erläggas. Tre premieklasser bör inrättas. CSN
utgår från en kostnad på 4,7 milj. kr. och utan stathg subventionering. De som
har maximala studiemedel bör betala 3 kr. per studiemedelsperiod om 15 dagar,
de med halva studiemedel 1 kr. och 50 öre och yngre elever i gymnasial
utbildning 25 öre. Sjukförsäkringspremien bör avräknas från studiebidragsdelen
och i de faU studiebidrag inte utgår avräknas premien från de återbetalningspliktiga
studiemedlen.

Om
försäkringen skall finansieras genom avdrag för premier bör ett särskilt anslag
under driftbudgeten upprättas.

Beslut om att studerande
skaU omfattas av den särskilda sjukförsäkringen för studerande fattas formellt
av studiemedelsnämnd resp. CSN vid beviljning av studiemedel. Försäkringskassan
svarar för kontroll av sjukförsäkran och sjukintyg. Beslut som avser
sjukskrivning föreslås i vanlig ordning kunna överklagas hos RFV och
försäkringsdomstolen.

Försäkringskassorna skall
lämna uppgift till CSN om antal sjukdagar, när sjukperiod infallit och
eventuellt utbetalad sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring. De
administrativa kostnaderna för studiemedelsnämnderna och CSN beror bl. a. på
om försäkringen förenas med premie eller inte, varför CSN anhåller om att få
återkomma med beräkningen om ytterligare medelsbehov.

CSN framhåUer slutligen
att de handlingar som förekommer i samband med den särskUda sjukförsäkringen
för studerande sekretessregleras genom bestämmelserna i lagen (1973: 1053) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. Med hänsyn härtiU
skuUe det inte behövas något särskUt tillägg i 14 § lagen om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handhngar.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 103

7 Departementschefen

De
studerande vid eftergymnasiala utbUdningsvägar och elever över 20 år i
gymnasial utbildning erhåller studiemedel som består av studiebidrag och
återbetalnmgsphktiga studiemedel. Studiemedlen är indexreglerade och utgår per
år med 140 % av basbeloppet inom den aUmänna försäkringen (med i febmari 1974
gäUande basbelopp om 8 100 kr. är nu maximibeloppet 11 340 kr.). Den studerande
som har vårdnaden om barn kan dessutom erhåUa barntUlägg med 25 % av
basbeloppet. Av studiemedleti utgör maximalt 1 755 kr. ett studiebidrag.
Studiemedel utgår med hänsyn till den studerandes och makes ekonomi samt i viss
utsträckning med beaktande av hans studiemeriter. För dem som studerar på minst
halvtid kan deltidsstudiemedel utgå med halva det belopp som utgår tUl heltidsstuderande.
En föratsättning för deltidsstudiemedel är att godtagbara skäl finns till att
studierna bedrivs på deltid.

Till
studerande under 20 år i gymnasial utbildning utgår studiestödet i form av
studiebidrag jämte tillägg samt i vissa fall även av återbetalningspliktiga
studiemedel. Studiebidraget utgör f. n. 125 kr. i månaden och de olika
tilläggen utgår med skUda belopp. Den nuvarande studiehjälpen i form av
direkta bidrag utgör f. n. 440 kr. i månaden.

Flera
ohka förslag till förbättringar av det studiesociala stödet har nu lagts fram.
Förslagen avser i första hand studiemedelssystemet.

7.1
Studiemedelsutredningens förslag

Studiemedelsutredningen
har i betänkandet (SOU 1973: 17) Teknisk översyn av studiemedelssystemet lagt
fram förslag om ett nytt registrerings- och utbetalningssystem, baserat på
automatisk databehandling (ADB). Syftet med detta förslag är att förenkla och
rationalisera vissa av studiemedelsnämndernas särskilt betungande och
tidskrävande arbetsrutiner vilka i dag utförs manuellt. Förslaget anger den
yttre ramen och huvudrutinerna för ett ADB-baserat registreringssystem, där
fördelningen av arbetsuppgiftema anges mellan de lokala organen och ett
centralt placerat studiemedelstagarregister. När det gäller utbetalningsformen
har utredningen funnit det mest lämpligt med utbe-tatamg av studiemedel på
postgu-o. Det bör enligt min mening uppdras åt centrala studiestödsnämnden
(CSN) att fortsätta utvecklingsarbetet i fråga om ett nytt registrerings- och
utbetalningssystem. Jag avser att senare återkomma tiU Kungl. Maj:t i denna
fråga. Enligt min mening går det föreslagna utbetalningssystemet väl att förena
med en utbetalning efter den enskUdes önskan så att bankerna liksom hittills
engageras. TiU de frågor som bör tas upp i det fortsatta utredningsarbetet hör
bl. a.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 104

terminsbegreppet,
utbetalningsperioder, ansökningstid, studiekontrollen och omprövning av
studiemedel. När det gäUer studiekontrollen bör emellertid redan nu införas
nya bestämmelser beträffande studieintygen. Jag delar utredningens uppfattning
att det bör vara möjligt att låta annan personal än lärare vid läroanstalten
skriva på studieintygen. Den studerande bör själv intyga att han har studerat
och ämnar studera det kalenderhalvår studieintyget gäller för. Av intyget bör
det också framgå vilka skyldigheter den studerande har att fullgöra vid avbrott
i studierna eller byte av utbildning. Jag avser att i annat sammanhang föreslå
att Kung. Maj:t uppdrar åt CSN att utfärda närmare bestämmelser om vUka
personer vid resp. läroanstalt som bör vara berättigade att skriva intyg.

Utredningen
har i fråga om behovsprövning mot egen inkomst föreslagit att fribeloppsgränsen
mot egen inkomst bör höjas från 40 % tUl 55 % av basbeloppet per termin. Vidare
föreslås att reduceringsfaktorn sänks från två tredjedelar tUl hälften av den
del av inkomsten som överstiger fribeloppet.

SärskUda
regler för korttidsstudiemedel föreslås gälla för UtbUdning om lägst 8 och
högst 16 veckor vilken är fristående från annan längre sammanhängande
utbildning. Korttidsstudiemedel föreslås utgå endast tiU den som inte haft
studiemedel de senaste tolv månadema. Enligt förslaget bör fribeloppet för
korttidsstuderande vara mellan 360 och 440 % av basbeloppet per år och de
maximala studiemedlen- mellan 28 och 56 % av basbeloppet beroende på antal
studieveckor. :

Frågorna
om fribelopp, reduceringsfaktor och korttidsstudiemedel har i fråga om
vuxenstuderande nära samband med arbetet inom kommittén för studiestöd åt vuxna
(SVUX), vars förslag om studiefinansieringen för vuxna väntas, enligt vad jag
erfarit, föreligga under sommaren. Med hänsyn härtill anser jag att
ställningstaganden till de frågor som utredningen tagit upp bör anstå till dess
att SVUX lagt fram sitt förslag.

Behovsprövnmg
av förmögenhet sker mot den egna och mot makes förmögenhet. Är förmögenheten
större än fribeloppet, som är sex gånger basbeloppet, reduceras studiemedlen
för termin med en femtedel av det överstigande beloppet. Makamas förmögenhet
bedöms var för sig, varför någon avräkning av ena makens skuld inte får göras
från den andra makens tiUgångar. Om de båda makarna har förmögenhet som
överstiger fribeloppet, sker en reduktion av studiemedelsbeloppet i förhållande
till såväl den egna som makens förmögenhet. Nuvarande regler stämmer inte
överens med gällande förmögenhetsskattelagstiftning. Jag föreslår att
underlaget för prövningen mot förmögenhet skall utgöra summan av den egna
skattepliktiga förmögenheten plus makes skattepliktiga förmögenhet.
Fribeloppsgränsen bör vara sex basbelopp för ensamstående och nio basbelopp för
sammanboende med barn och gifta. Jag anser också i likhet med utredningen att
den skattepliktiga förmö-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 105

genheten
skall ligga till gmnd för prövning av rätt till studiemedel dock med det undantaget
att återbetalningspliktiga studiemedel i detta sammanhang inte bör betraktas
som skuld.

När det gäller utbetalning
av barntillägg ansluter jag mig tUl utredningens förslag. Det innebär att
studerande som enligt hittUls gäUande regler har rätt till barntillägg på
grund av att han är skyldig att utge underhåUsbidrag skall visa att tidigare
uppburet barntillägg kommit det underhåUsberättigade barnet till del innan
fortsatt barntillägg bevUjas. Om detta inte går att visa skall barntUlägg
endast bevUjas om den studerande medger att barntiUägget får utbetalas direkt
till barnets vårdnadshavare. För den som söker barntiUägg för barn bosatt
utanför Norden är man självfallet skyldig att kräva intyg eller motsvarande som
visar att förutsättningarna för rätt till barntUlägg förehgger. Det ankommer
på CSN att utfärda närmare bestämmelser i denna fråga.

Utredningen föreslår att
maximitiden för studiemedel bör sänkas från nuvarande 16 terminer tUl 13
terminer men att undantag bör kunna göras på gmnd av särskilda skäl. Även denna
fråga hör samman med det arbete som bedrivs av SVUX. Jag är därför f. n. inte
beredd att ta ställning till frågan.

I fråga om
studielämplighetsprövningen tillämpas f. n. följande. För rätt tiU fortsatta
studiemedel efter två terminers studier vid filosofisk fakultet krävs att 20
poäng skall vara uppnådda senast den 30 juni resp. den 31 december eller att
den studerande senast den 31 augusti resp. den 19 januari uppnått 25 poäng.
Utredningen föreslår att det vid prövning av studielämplighet för rätt till
studiemedel skall tillämpas endast ett poängkrav, nämligen det som gäUer vid
ingången av tredje terminen. Poängkravet bör sättas tUl 25 poäng vid ingången
av tredje terminen för rätt tiU studiemedel under denna termin. För att få
studiemedel för två terminer bör den studerande vid samma tidpunkt ha uppnått
30 poäng. Det nuvarande systemet för bedömning av studielämpligheten är enligt
min mening inte möjligt att behålla. Detta sammanhänger med det beslut som
fattades av förra årets riksdag, vilket innebär ett nytt beräkningssystem för
studiemedel, varvid studietiden normalt beräknas till nio månader.
Studiemedelsutredningens förslag i fråga om poängberäkning innebär ingen
förändring för den övervägande delen av de studerande. CSN har tillstyrkt att
poängkraven sätts i enlighet med utredningens förslag i fråga om
heltidsstuderande och att motsvarande justering såsom utredningen föreslagit
görs även i fråga om deltidsstuderande. För egen del finner jag att förslagen,
som i huvudsak kan ses som en följd av riksdagens beslut föregående år om hur
studiestödet skall beräknas, är väl avvägda. Jag utgår ifrån att CSN i enlighet
med sitt tillstyrkande kommer att genomföra förslagen i praktiken. Även i
övrigt finner jag utredningens förslag i denna fråga väl avvägda.

Vidare
har utredningen föreslagit vissa förändringar i studieme-

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 106

delsnämndernas
sammansättning och arbetsformer. Studiemedelsnämndernas antal ledamöter bör
bl. a. enhgt utredningen ökas från fem till mmst sex. Studiemedelsnämnd
föreslås vidare få möjlighet att inrätta delegationer. Det ankormner på Kungl.
Maj:t att meddela bestämmelser i dessa frågor.

Slutligen
föreslår utrednmgen ett förändrat inkomstbegrepp vid behovsprövning av
studiemedel så att det inom skattesystemet använda begreppet sanmianräknad
inkomst läggs tUl gmnd för behovsprövningen. Detta förslag bör enligt mm
mening prövas av CSN i det av mig i det föregående förordade fortsatta
utredningsarbetet.

7.2
Återbetalnii av studiemedel

I
prop. 1973:1 (bU. 10 s. 497) framhöll föredragande statsrådet att han ansåg det
motiverat att ompröva studiemedelssystemets återbetalningsregler. Några
ändringar i de grundläggande principema var dock inte aktueUa. En översyn av
aterbetalningsreglerna har nu gjorts av en särskild arbetsgrupp inom
utbUdnings- och finansdepartementen. Gmppen har haft överläggningar med
företrädare för bl. a. löntagar- och studerandeorganisationer. I promemorian
(Ds U 1973:16) Återbetalning av studiemedel har förslag om ett nytt och förbättrat
system för återbetalning av studiemedel lagts fram.

Förslaget
innebär en allmän förbättring för dem som har att återbetala studiemedel.
Denna förbättring uppnås genom generdla förändringar av studiemedelssystemet i
två avseenden, nämhgen en höjning av studiebidraget och en reformering av
återbetalningsreglerna.

Ett
nytt system för hur återbetalningarna skall fullgöras föreslås. Detta leder bl.
a. till att den avsedda återbetalningstiden alltid kan hållas, att de årliga
förändringama av den avgift som skall erläggas blk måttligare än nu genom att
ett nytt inflationsskydd införs och att systemet blir enklare och mer
överskådligt för den enskUde.

Förslaget
innebär även betydande förstärkningar av trygghetsreglerna i
återbetalningssystemet. Den gräns där avgift påförs skall enUgt förslaget
höjas och avgiften skall fastställas tiU en lägre andel än nu av avgiftsunderlaget,
dvs. inkomst och förmögenhet. Reglerna om hänsynstagande till makes inkomst
föreslås bh uppmjukade. Dessa ändringar har särskild betydelse för gifta
hemarbetande som saknar egen inkomst av förvärvsarbete. En möjlighet tiU
avskrivning av studiemedel vid sjukdom, handikapp e. d. föreslås.

Arbetsgmppens
förslag går vidare på linjen mot en ökad enhetlighet i
studiefinansieringssystemet. Studielån från allmänna studielånefonden föreslås
kunna få återbetalas som om fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel.

Remissbehandlingen
har visat att det råder enighet om de gmndläg-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 107

gande
förslagen i promemorian. Flera remissinstanser vill dock ytterligare öka
statens åtaganden för dem som uppburit studiemedel. Några remissinstanser har
ehum med skilda motiv i detta sammanhang framhåUit önskvärdheten av att ett
ytterligare utredningsarbete kommer tUl stånd. Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Moderata
ungdomsförbundet (MUF) har sålunda uttalat sig för en översyn av
återbetalningsreglerna med syfte att låta studiemedlen utgå som ett
konventionellt lån. Någon översyn med en sådan inriktning är jag dock inte
beredd att förorda. Jag tillstyrker att arbetsgruppens förslag till ändringar i
studiemedelssystemet genomförs. Om detta sker blir, som arbetsgruppen också
framhållit, studiemedelssystemet än gynnsammare än f. n. särskilt för de
betalningssvaga grupperna. Framför allt gäller att återbetalningarnas storlek
anpassas bättre än enligt nu gällande regler till den enskildes
betalningsförmåga. Jag vill erinra om att frågan om vilka förmåner som skaU
utgå vid studier kommer att aktualiseras i samband med arbetet inom SVUX. Ett
betänkande från kommittén väntas under sommaren.

Arbetsgmppen har
föreslagit en höjning av det maximala studiebidraget för ett läsår om nio
månader från 1 755 kr. till ca 2 000 kr. Flera remissinstanser har uttryckt
önskemål om att bidraget höjs ytterhgare samt indexregleras.
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) har emellertid intagit en försiktigare hållning i studiebidragsfrågan och
TCO anför bl. a. att skuldsättningen även beror på övriga bestämmelser som
reglerar återbetalningsskyldigheten. Jag viU erinra om att frågan om
indexreglering av studiebidraget har behandlats av riksdagen så sent som för
ett år sedan. Socialförsäkringsutskottet erinrade då om att statsmakterna
tidigare tagit ställning för en prioritering av studiestödet till
vuxenstuderande i den mån resurser under de närmaste åren kan ställas till
förfogande för studiesociala ändamål (SfU 1973: 17). Jag ansluter mig till
arbetsgruppens förslag om en höjning av studiebidraget fr. o. m. budgetåret
1974/75 till ca 2 000 kr. för ett läsår om nio månader. Studiebidraget bör då
utgå med 222 kr. i månaden för heltidsstuderande och 111 kr. för deltidsstuderande.
De studiemedelstagare, som redan beviljats studiemedel för höstterminen 1974,
bör genom en schabloniserad nedskrivning av sina återbetalningspliktiga
studiemedel för höstterminen 1974 få kompensation för den föreslagna höjningen
av studiebidraget.

Jag delar arbetsgmppens
uppfattning att aterbetalningsreglerna bör vara utformade så att den faststäUda
återbetalningstiden kommer att hållas, om inte den enskilde får uppskov med
avgiftsbetalning eller gör frivilhga betalningar, och så att en jämn
periodisering över hela återbetalningstiden åstadkoms.

Enligt
nuvarande återbetalningsregler gäUer den s. k. basbeloppsmetoden, vilket
innebär att studiemedelstagaren skall återbetala ett lika stort

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 108

antal
basbelopp som han uppburit under studietiden som återbetalnings-plUctiga studiemedel.
Denna metod kompletteras av den s. k. jämfördse-räntemetoden, som utgör en
garanti för att återbetalningsskyldigheten enligt basbeloppsmetoden inte skall
öka med mer än jämförelseräntan (60 % av statens normalränta).

De årliga avgifterna
bestäms enligt basbeloppsmetoden. Slutregleringen av
återbetalningsskyldigheten sker genom en jämförelse meUan de båda
beräkningsmetoderna. Det är alltid den för den enskilde förmånhgaste metoden
som då skall tillämpas. Detta återbetalningssystem har i kombination med
höjningarna av basbeloppet lett tiU en inte avsedd förkortning av
återbetalningstiden. Enligt arbetsgruppen bör återbetalningsreglerna ändras så
att denna effekt undvikes. Arbetsgmppen har föreslagit att den årliga
återbetalningen räknas upp med ett regleringstal som motsvarar antingen
prisutveckhngen enligt konsumentprisindex under föregående år eller etf av
Kungl. Maj:t fastställt garantital. För att minska studiemedelstagarnas
återbetalningsskyldighet bör garantitalets storlek enligt förslaget läggas på
en nivå som väsenthgt understiger jämförelseräntans nuvarande storlek. Det
lägsta av de båda talen skaU alltid gälla. Garantitalet föreslås till 1,0320
enheter. Detta innebär att de återbetalningsphktiga studiemedlen kommer att
räknas upp med högst 3,2 % per år. Detta garantital bör ligga fast under en
längre period. Liksom f. n. är faUet bör avgiftsinbetalning inte medföra rätt
till avdrag vid inkomstdeklarationen. De flesta remissinstanser har tUlstyrkt
arbetsgruppens förslag. Även jag ansluter mig tUl detta. Förslaget innebär
dessutom förenklingar som gör att återbetalnings-reglerna bhr mer överskådliga
för den enskilde. I stäUet för att som f. n. uttrycka
återbetalningsskyldigheten dels totalt såsom ett visst antal basbelopp, dels
årligt i form av en avgiftskvot bestämd i basbelopp och multiphcerad med
gällande basbelopp, skall man enhgt arbetsgruppens förslag aUtid ange
återbetalningsbelopp och årliga avgifter direkt i visst antal kronor.

Vid
återbetalningen gäUer f. n. att hänsyn tas till hälften av makens
beskattningsbara inkomst samt förmögenhet som överstiger sex basbelopp.
Nedsättning i avgiftsunderlaget får göras om den avgiftsskyldige har vårdnaden
om barn under tio år. För den som inte har inkomst utgör avgiftsunderlaget
ändock ett basbelopp. De i promemorian föreslagna reglerna innebär bl. a. att
man tar bort schablonen om ett basbelopp för den som saknar inkomst samt att
hänsyn tas tUl 40 % av makens taxerade utkomst upp till 20 000 kr. i taxerad
uikomst och därefter ökar denna procentsats med 1 % för varje ytteriigare 1
OOO-tal kr. i taxerad inkomst dock tiU högst 65 %. Enligt förslaget skall man
även i fortsättningen ta hänsyn till förekomsten av barn under tio år. Vad jag
här sagt om make gäUer hksom hittUls även ifråga om sammanboende. Förslaget
innebär betydande förbättringar när det gäller makehänsynen

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 109

för
hemmavarande utan egen inkomst och för gifta där maken har låg inkomst, men
även för makar som båda är avgiftsskyldiga. Flera remissinstanser har anfört
att de anser det principiellt felaktigt att ta hänsyn tiU makes inkomst. För
egen del vill jag instämma i arbetsgmppens synpunkter att ett fullständigt
slopande av hänsynen tiU makes inkomst ger effekter som är svåra att försvara
ur rättvisesynpunkt. Dessutom skuUe ett fullständigt borttagande innebära
kraftiga minskningar i inbetalningarna av studiemedelsavgifter och därmed
ökade kostnader för statsverket i ett läge när andra stora krav finns på samhäUets
insatser för studiesociala åtgärder. Enligt min mening måste man se denna fråga
tiUsammans med de övriga åtgärder som föreslås för att förbättra de
studiesociala villkoren. Det framlagda förslaget gynnar främst de inkomstsvaga
grupperna och jag tillstyrker därför de i promemorian föreslagna förändringarna.

Sedan studiemedelssystemet
infördes har en aUmän realinkomstut-veckling ägt rum. Studiemedel har i aUt
större utsträckning erhållits av andra än de tidigare traditioneUa
akademikergmpperaa. Bl. a. detta talar för att de sociala skyddsreglerna förbättras.
Jag ansluter mig härvid till promemorians förslag oih att höja avgiftsgränsen
från 2,5 basbelopp till 3,5 basbelopp samt att maximal avgift bör utgöra högst
20 % av skillnaden mellan avgiftsgräns och avgiftsunderlag. Förslaget om den
höjda avgiftsgränsen innebär att man kan få uppskov med återbetalningen upp
till en bruttoinkomst på 31 00033 000 kr. (beräknat på basbeloppet 8 100
kr.). Den maximala avgiften kommer att öka långsammare än f. n. genom regeln
att maximal avgift får utgöra högst 20 % av skiUnaden mellan avgiftsgräns och
avgiftsunderlag. Därmed dämpas marginaleffekterna.

Enligt nuvarande
bestämmelser påförs ingen studiemedelstagare avgift för år efter det att han
fyllt 65 år. Vid dödsfaU avskrivs återstående återbetalningsskyldighet. Dessa
regler föreslås i promemorian utvidgade så att befrirelse kan medges i de faU
den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjukdom e. d. är
varaktigt nedsatt eller beräknas så förbli för resten av livet samt avskrivning
om dödsboet inte kan betala. Jag delar uppfattningen att detta förslag bidrar
till att förstärka trygghetsreglerna och det bör enligt min mening genomföras.
Dessutom bör enhgt min mening, i enlighet med förslaget i promemorian, CSN
kunna medge uppskov med återbetalningen upp till tio år i sänder i vissa faU.

Jag tiUstyrker även
förslaget i promemorian att möjligheterna till partiell avskrivning av
studiemedel för vissa vuxenstuderande bör finnas kvar. I huvudsak bör
avskrivning ske enligt de regler som f. n. gäller för sådana studerande i de
fall då de erhåUit studielån enligt det tidigare studiehjälpsreglemente (1964:
402). Enligt gällande regler för avskrivning av studielån ställs krav på att
personen i fråga skall ha varit

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 110

familjeförsörjare.
Detta krav bör som anges i promemorian inte längre gälla. Det bör i
fortsättningen enligt min mening inte heller gälla för de vuxna som enligt
tidigare gällande regler bevUjats lån enligt studiehjälpsreglementet.

De
nya aterbetalningsreglerna bör gälla alla studiemedelstagare som är
återbetalningsskyldiga när de nya reglema träder i kraft. Detta motiveras av
att de föreslagna reglema är förmåiUigare än nu gällande återbetalningsregler.

Studielån bör under vissa
villkor som angetts i promemorian få omvandlas till återbetalningspliktiga
studiemedel, dvs. återbetalas som fråga vore om återbetalningspliktiga
studiemedel. Detta innebär en förbättring framför allt för dem som har både
studielån och studiemedel och innebär att den enskilde får ta del av studiemedelssystemets
fördelar för hela sin återbetalningsskyldighet. Jag anser att konverteringen av
studielån till återbetalningsphktiga studiemedel bör få ske enligt de grunder
som föreslagits i promemorian samt att, som också föreslagits, konvertering
första gången bör ske per den 1 januari 1976.

När
det gäUer genomförandet av förslagen tUl ändrade återbetalnings-regler har det
som CSN och statskontoret påpekat visat sig att reformen av praktiska och
datatekniska skäl bör träda i kraft i två etapper.

Enligt vad jag inhämtat är
det inte möjligt för CSN att ha ett nytt ADB-system för återbetalningsreglema
klart förrän den 1 januari 1976. Det är emellertid angeläget att de förslag
arbetsgruppen lagt fram kan få effekt så tidigt som möjligt. Av den anledningen
bör vissa övergångsåtgärder i detta syfte genomföras.

Dessa
övergångsbestämmelser bör ges följande utformning.

Under år 1974 får man
behålla såväl basbeloppsmetod' som jäm-fördseräntemetod när det gäller att
reglera den totala återbetalnings-skyldigheten. Samtidigt är det angeläget att
denna regleras efter de grunder som arbetsgruppen föreslagit. Detta är möjhgt
att genomföra för dem som under år 1975 inte skall erlägga avgift och för dem
som då för första gången skall erlägga avgift. För dessa bör återbetalningsskyldigheten
under år 1974 räknas upp med högst 3,2 %. För övriga återbetalningsskyldiga
måste av tekniska skäl nu gällande jämförelse-ränta (4,2 %) gälla under första
halvåret, medan denna ränta för andra halvåret bör faststäUas till 3,2 %.

1 ett antal fall kan vid
den slutjämförelse som skall göras mellan basbeloppsmetod och
jämfördseräntemetod vid utgången av år 1974 den förra metoden visa sig vara mer
gynnsam. För att förbättringarna skall bh i stort sett lika stora för alla
återbetalningsskyldiga, oavsett vilken metod som är mest gynnsam för den
enskilde, bör ett fiktivt basbelopp användas i förevarande sammanhang. Det bör
ansluta till vad jag nyss har föreslagit ifråga om beräkning av jämförelseränta
för

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 111

återbetalningsskyldiga
som skall erlägga avgift under år 1974 och därför fastställas till 8 400 kr.

Vad jag här föreslagit
innebär att arbetsgruppens förslag i praktiken genomförs vid avsedd tidpunkt,
även om man tvingas använda en provisorisk teknisk lösning.

Avgiften för år 1975 bör
fastställas på i princip det sätt arbetsgmppen föreslagit; bl. a. bör således
den urspmngliga återbetalningstiden gälla. Effekten härav blir en inte
obetydlig sänkning av 1975 års avgifter för den som redan nu erlägger avgift
och en lägre avgift än vad som skulle följa av nuvarande regler för den som år
1975 för första gången skall återbetala studiemedel.

Förbättringarna
av de sociala trygghetsreglerna m. m. bör genomföras fr. o. m. den 1 januari
1975 liksom även förslaget om rätt till avskrivning eUer uppskov i vissa fall.

7.3
Sjukförsäkring för studerande

Statsmakterna
fattade år 1973 principbeslut om en särskild sjukförsäkring för studerande
(prop. 1973:63, SfU 1973:17, rskr 1973:240). Enligt detta principbeslut bör
försäkringen vara obligatorisk för aUa studerande med studiemedel och gälla den
tid som studiemedel utgår. Under sjukdomstiden bör den studerande behåUa sina
studiemedel. De återbetalningspliktiga studiemedlen bör emellertid i efterhand
reduceras med ett belopp som motsvarar utgående återbetalningspliktig del av
studiemedlen per dag under de sjukdagar som den studerande är
ersätt-ningsberättigad för. Karenstiden bör sättas till 14 dagar.

CSN har nu i samråd med
riksförsäkringsverket (RFV) utformat förslag till bestämmelser för denna
försäkring. CSN föreslår att den särskilda sjukförsäkringen skall träda i
kraft den 1 juli 1974. Enligt min mening behövs det dock en något längre
förberedelsetid för ett genomförande av reformen. Jag förordar därför att den
nya försäkringen skall gäUa fr. o. m. den 1 januari 1975. Det ingivna förslaget
bör kunna ligga till grund för ställningstagande till den närmare utformningen
av försäkringen. Beredningen av frågan om försäkringens finansiering är ännu
inte avslutad, varför jag i denna fråga avser att senare under året återkomma
tiU Kungl. Maj:t. Detta bör dock inte utgöra hinder mot att redan nu ta upp
övriga frågor till beslut.

F. n. saknas regler i
studiestödslagen om rätt för den studerande att under sjukdom behålla sina
studiesodala förmåner. I många fall har utbetalat studiestöd inte återkrävts.
Enligt min mening bör studiestödslagen kompletteras med uttryckliga regler om
rätt för sjiUc studerande till studiestöd. Dessa regler bör avse i första hand
studiemedel enligt 4 kap., dvs. det studiestöd som utgår till studerande vid
bl. a. universitet och högskolor samt tiU äldre studerande i gymnasieskolor,
folkhög-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 112

skolor
m. m. Reglerna bör dessutom gälla för återbetalningspliktiga studiemedel i
studiehjälpssystemet. Motsvarande regler torde däremot inte behövas i fråga om
bidragsformerna inom studiehjälpssystemet, eftersom de studerande enhgt
nuvarande praxis, efter särskild prövning, kan få behålla tidigare beviljat
bidrag jämte vissa tUlägg även under kortare tids sjukdom.

Vad jag här förordat bör
gäUa vid studier inom Sverige, oavsett om den studerande är svensk eller
utländsk medborgare. Det kan däremot inte gälla för studier utomlands, eftersom
möjlighet saknas att ordna erforderlig sjukkontroll.

Rätten att behålla studiestöd
vid sjukdom bör avse i första hand varje termin så snart som den studerande
under någon del av terminen ägnar sig åt studierna. Det är därför nödvändigt
med någon form av spärr-regler. Jag förordar att den som beviljas studiemedel
första gången skall bedriva studier under en manad, innan han omfattas av den
föreslagna försäkringen. Vidare bör studerande som blir sjuk efter det att han
börjat studierna för terminen normalt ha rätt till studiemedel under
sjukdomstiden endast om han ansökt därom före insjuknandet. Det är inte rimligt
att i aUa situationer upprätthålla kravet på att den studerande skall ha
bedrivit studier under någon del av terminen. För studerande som under del av
närmast föregående termin bedrivit studier för vilka studiehjälp eller
studiemedel utgått eller kunnat utgå och under annan del av termin varit sjuk
bör studiemedel kunna beviljas för följande termin. Jag föreslår därför att
studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen dvs. det studiestöd som utgår tUl
studerande vid bl. a. xmiversitet och högskolor samt till sådana studerande vid
annan läroanstalt som fyllt 20 år skall kunna utgå tiU studerande även om han
är sjuk hela den följande terminen och alltså inte då kan bedriva studier. Vad
jag nu har förordat bör gäUa även för det fall då den studerande varit sjuk
under den första terminen förutsatt han bedrivit studier under någon dd av den
terminen.

Den särskilda
sjukförsäkringen ger befrielse från återbetalningsskyldighet. Befrielsen bör
utformas så att de återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på
sjukdomstiden efter en karenstid om 14 dagar avräknas från det belopp som
återbetalningsskyldigheten avser.

När
det gäller studerande som är obligatoriskt sjukpermingplacerade enligt lagen om
aUmän försäkring föreslår CSN att det belopp som i efterhand skall avskrivas
från de aterbetalningspliktiga studiemedlen reduceras om den studerande genom
den aUmänna försäkringen erhåUer en sjukpenning som överstiger 25 kr.
Reduktionen bör enligt CSN ske med tre fjärdedelar av det belopp varmed
sjukpenningen överstiger 25 kr. Enligt min mening bör reduktionen ske med 100 %
av beloppet överstigande 25 kr. Motsvarande bör gälla i fråga om ersättning
för yrkesskada. Med den till 25 kr. satta sjukpenninggränsen kan de studeran-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 113

de
som har frivillig sjukförsäkring och de som är obligatoriskt försäkrade för
högst 25 kr. bh fullt försäkrade även i den särskUda sjukförsäkringen för
studerande. Härigenom kan de studerande sägas kunna få en dagsersättning från
själva försäkringen motsvarande f. n. ca 55 60 kr.

Vad
jag föreslagit bör gäUa endast ifråga om studerande som är helt oförmögen att
bedriva studier på grund av sjukdom. Vid partiell oförmåga kan studiestöd utgå
redan enligt gällande bestämmelser. Att avräkna återbetalningspliktiga
studiemedel vid partiell oförmåga torde stöta på nästan oöverstigliga praktiska
svårigheter.

Jag
har inte något att invända mot regeln att om ny sjukdom börjar inom 20 dagar
efter föregående sjukperiods slut båda perioderna ses som en sjukperiod.

Den
studerande, som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel eller studiebidrag
enligt 4 kap. studiestödslagen skaU vid sjukdom anmäla detta till
försäkringskassan vilken skall svara för kontroU av sjukförsäkran och
sjukintyg. Försäkringskassorna skall senare lämna uppgift till CSN om bl. a.
antalet sjukdagar för den studerande.

Försäkringskassornas
kontroll bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller enhgt
lagen (1962: 361) om allmän försäkring. Efter mönster av vad som gäller inom
den allmänna försäkringen bör därför vissa spärregler finnas. Sådana
spärregler kan behövas t. ex. om den studerande inte följer läkares ordination
eller om han underlåter att iaktta t. ex. föreskrifter om anmälan av
sjukdomsfallet till försäkringskassan.

Reglerna
om utbetalning av studiemedel kan behöva jämkas i detta sammanhang eftersom den
sjuke inte kan få studieintyg. Han bör i stället kunna få studiemedel mot
företeende av ett särskUt intyg för studiestödsmyndighet.

TUlämpningen
av vad jag föreslagit om den särskilda sjukförsäkringen kräver att CSN får
vissa uppgifter från allmän försäkringskassa. Enligt 14 § lagen (1937: 249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma aUmänna handlingar (14 § senast ändrad
1973: 1053), den s. k. sekretesslagen, åtnjuter handlingar i bl. a. ärenden
rörande allmän försäkring eller eljest allmän försäkringskassas verksamhet
sekretesskydd i vad handlingarna angår enskilds personliga förhållanden.
Eftersom sekretesskyddet är knutet till handling i visst ärende och inte till
uppgift rörande visst förhållande kan uppgift som CSN erhåller frän allmän
försäkringskassa komma att hos CSN sakna sekretesskydd, något som måste anses
mindre tillfredsställande. Enligt vad jag erfarit avser emellertid chefen för
justitiedepartementet att senare i år föreslå Kungl. Maj:t att förelägga
riksdagen förslag tiU erforderlig ändring i sekretesslagen. Vad gäUer övriga
sekretessfrågor som har samband med ärenden om studiestöd kommer, enligt vad
jag inhämtat, offentlighets-

8
Riksdagen 1974. I saml. Nr 14

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 114

och
sekretesslagstiftningskommittén, vars uppdrag omfattar frågan om en
genomgripande reform av lagstiftningen om offentlighet och sekretess, att ta
upp dessa i sitt slutbetänkande.

7.4
Förslag på studiehjälpens område

Slutiigen
vUl jag ta upp några frågor om studiestödet tiU yngre elever i gymnasieskolan
m. fl. skolformer.

Studiehjälp
utgår f. n. dels i form av studiebidrag, dels i form av olika tiUägg.
Studiebidraget utgör sedan den 1 januari 1974 125 kr. i månaden. CSN har nu
föreslagit en höjning av inkomstprövat tUlägg, behovsprövat tUlägg och
resetillägg.

När
det gäUer det behovsprövade tillägget viU jag förorda en förbättring. För att
förbättra ekonomin för studerande i familjer med mycket låga inkomster föreslår
jag att det behovsprövade tillägget ökas från högst 90 kr. tUt högst 110 kr. i
månaden.

Resetillägget
bör enligt min mening höjas fr. o. m. den 1 juli 1974. Beloppen bör höjas från
65, 85, 110 och 130 kr. i månaden till 75, 95, 125 och 145 kr. i månaden för
avstånd om 6, 15, 25 resp. 35 km. Jag beräknar att utgifterna för resetiUägg
ökar med ca 7 milj. kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
i denna fråga. Jag är i övrigt inte beredd att nu tiUstyrka CSN:s förslag.

I
prop. 1974: 1 (bil. 14) har chefen för bostadsdepartementet anfört beträffande
inkomstgränser för bostadstilläggen att 1972 års skatteutredning enligt
tiUäggsdirektiv har i uppdrag att söka åstadkomma en lindring av de s. k.
marginaleffekterna för inkomsttagare i mellanm-komstlägen och att beakta
behovet av skattesänkningar för inkomsttagare med lägre inkomster. För att
möjliggöra en provisorisk lösrung av dessa frågor skall utredningen utarbeta
förslag som kan läggas tUl grund för beslut vid 1974 års riksdag. Ställningstagande
tiU frågan om ändring av inkomstgränserna m. m. för bostadstilläggen under år
1975 bör därför anstå tills skatteutredningen lagt sitt förslag.
Inkomstgränserna för det inkomstprövade tiUägget är f. n. kopplade till de
gränser som gäller för bostadstillägg. Frågan om en eventueU förändring av
inkomstgränserna för det inkomstprövade tillägget får jag således återkomma
till i annat sammanhang.

I
enlighet med det anförda har inom UtbUdningsdepartementet upprättats förslag
tiU lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349).

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 115

8 Specialmotivering

De
förslag i fråga om studiestödet som jag har lagt fram i det föregående
föranleder ett stort antal ändringar i studiestödslagen (1973: 349). De nya
reglerna om återbetalning av studiemedel kräver en fullständig överarbetning
av bestämmelserna i 5 kap. Bestämmelser med anledning av den nya
sjukförsäkringen för studerande föranleder ett flertal nya paragrafer i 35
kap. samt dessutom ändringar i vissa gällande paragrafer i dessa kapitel och i
6 kap. De nya reglerna om rätt till barntillägg och om beaktande av egen och
makes förmögenhet, vUka föranleds av studiemedelsutredningens betänkande, medför
ändringar i 4 kap. I detta kapitel måste också 24 § ändras i anledning av
höjningen av studiebidraget. Förhöjningen av det behovsprövade tillägget
föranleder en ändring av 3 kap. 11 §. Som jag tidigare har angett byter
centrala studiehjälpsnämnden den 1 juh 1974 namn och kommer därefter att
benämnas centrala studiestödsnämnden. Detta namnbyte berör ett stort antal
paragrafer i studiestödslagen. Slutligen medför de föreslagna bestämmelserna om
konvertering av studielån till återbetalningspliktiga studiemedel ändringar och
tUlägg i övergångsbestämmelserna tiU studiestödslagen.

3
kap.

5§

I
5 § har med anledning av förslaget om sjukförsäkring för studerande förts in
en bestämmelse av innebörd att återbetalningspliktiga studiemedel kan utgå även
under sjukdom. Som jag har framhållit i den aUmänna motiveringen behövs inte
någon motsvarande föreskrift beträffande studiehjälpens bidragsformer.

5a§

Enligt
3 kap. 3 § studiestödskungörelsen (1973: 418) beviljas studiehjälp efter
ansökan. I detta förhållande föreslås ej någon ändring. Bestämmelsen har dock
förts till studiestödslagen pä grund av de bestämmelser som föreslås ingå i
nya 3 kap. 14 § andra stycket studie-stödslagen.

1319§§

I
dessa nya paragrafer har tagits in de bestämmelser om sjukförsäkring som
föranleds av förslaget i den allmänna motiveringen. Nuvarande 3 kap. 1319 §§
har flyttats tUl 3 kap. 2022 och 2427 §§.

Studiestöd
enligt 1319 §§ kan utgå endast vid sjukdom som medför

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 191 A'. IA 116

att
den studerande är helt oförmögen att bedriva sina studier. Är han endast delvis
oförmögen att studera kan studiehjälp utgå om detta följer av övriga
bestämmelser i 3 kap. Av detta följer att någon motsvarighet inte finns i 3
kap. 1319 §§ till sådan halv sjukpenning som kan utgå enligt lagen (1962: 381)
om allmän försäkring (AFL) vid sådan nedsättning av arbetsförmågan som inte är
fullständig. Studiestöd enUgt 1319 §§ kan inte utgå i de fall dä den
studerande på grund av barns födelse eller adoption låter bli att studera. I
sådant fall utgår föräldrapenning enligt AFL.

Frågan
huruvida någon på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva studier skall
självfallet avse just de studier som den studerande håller på med och inte bara
frågan huruvida han överhuvudtaget kan bedriva några studier. Detta har i
författningstexten markerats genom att ordet sina inskjutits framför ordet studier.

13 §

Liksom
enligt AFL avses i 6 kap. med sjukperiod tid vamnder den studerande oavbrutet
lider av sjukdom (jfr 3 kap. 10 § sista stycket AFL). Begreppet sjukperiod är
av betydelse främst vid beräkning av karenstid enligt 5 kap. 78 §.

14 §

Återbetalningspliktiga
studiemedel vid sjukdom kan naturligtvis utgå endast för sådan del av en termin
under vilken den studerande skulle ha bedrivit studier om han inte blivit sjuk.
Dessutom måste gälla att fråga är om studier vid sådan läroanstalt vid vilken studiehjälp
kan utgå.

Enhgt
vad som anförts i den allmänna motiveringen skall återbetalningspliktiga
studiemedel kunna utgå för sjukperiod som infaller under en termin, om den
studerande under någon dd av terminen kunnat bedriva de avsedda studierna. Det
saknar därvid betydelse när under terminen han bedriver dessa studier. Det är
aUtså fuUt möjhgt att han är sjuk under t. ex. de fyra första månaderna och
frisk under den sista av terminens fem månader för att studiestöd skall kunna
utgå. Är han sjuk i början av en termin innan han påbörjat sina studier, kan
fråga om hans rätt till återbetalningsphktiga studiemedel inte avgöras förrän
han blivit frisk och börjat studera. Återbetalningspliktiga studiemedel får
nämligen utgå för sjukperiod endast om den studerande bedrivit studier under
någon del av terminen.

I
andra och tredje styckena har tagits in de spärregler avseende rätten tiU
återbetalningspUttiga studiemedel för tiden före ansökan och före viss
studietid som jag förordat i den aUmänna motiveringen.

15 §

Som
jag föreslagit i den aUmänna motiveringen bör rätten till åter-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 117

betalningspliktiga
studiemedel inte vara i tiden obegränsad. Det bör alltså inte vara möjligt att
termin efter termin få återbetalningspliktiga studiemedel så snart man studerat
någon eller några få dagar oavsett studieprognosen och övriga omständigheter.
Om sjukdomen varar mycket länge kan det nämligen ibland finnas skäl att
ifrågasätta om den studerande verkligen kommer att slutföra sina studier. En
prövning härav kan bli aktuell efter exempelvis sex månaders sjukdom. I 15 §
föreslås därför att en studerande som under två på varandra följande terminer
varit sjuk under mer än sex månader kan få återbetalningspliktiga studiemedel
endast om särskUda skäl föreligger.

1619
§§

SjukkontroUen
har i 16 § anförtrotts de allmänna försäkringskassorna. Närmare regler om
kontrollen har tagits in i 1719 §§. Dessa regler har utformats i nära
överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i AFL.

Beslut
av försäkringskassa bör liksom enligt AFL kunna överklagas. Bestämmelser härom
bör tas in i studiestödskungörelsen (1973: 418).

22 §

Enligt
vad jag förordat i den allmänna motiveringen bör aterbetalningspliktiga
studiemedel under sjukdom kunna utgå endast vid studier inom Sverige. Detta
föranleder en komplettering av 22 §.

4
kap.

10
§

I
denna paragraf har förts in en bestämmelse av samma innebörd som den som förts
in i 3 kap. 5 §.

14 §

I
denna paragraf har förts in vissa av de bestämmelser om rätt till barntillägg
för den som ej är vårdnadshavare som jag föreslagit i den allmänna
motiveringen. Ytterligare bestämmelser om rätten till barntillägg har tagits
in i en ny paragraf, 40 §.

I ett nytt tredje stycke i
14 § anges vad som krävs för rätt tiU barntiUägg för att detta skall kunna utgå
till den som är skyldig att utge underhållsbidrag, om han förut fått
barntillägg för samma barn. För att den studerande skall kunna uppfylla de
villkor som således skall gäUa behövs nya regler om hur stor del av uppburna
studiemedel, däri inbegripet studiebidraget, som skall anses utgå såsom
barntiUägg i de fall då studiemedlen reduceras på grund av bl. a. den
studerandes inkomst och förmögenhet enligt 4 kap. 1720 §§. Dessa nya regler
bör ges den innebörden att utgående studiemedel i första hand skall räknas som
bamtiUägg. Detta innebär exempelvis att om den studerandes rätt till
studiemedel för ett helt läsår om nio månader enligt reducerings-

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 118

reglema
i 4 kap. 1720 §§ begränsas tUl 25% av basbeloppet, anses hela detta belopp
utgå som barntillägg. Den studerande blir alltså skyldig att överlämna hela
beloppet till värdnadshavaren eller att medge att hela beloppet betalas direkt
till värdnadshavaren. Bestämmelserna härom har tagits in i 40 §.

Studiebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel skall alltid avrundas till helt krontal
(nya 41 §). Detsamma föreslås nu för barntillägget.

17, 19 och 21 §§

Ändringarna
i dessa paragrafer föranleds av vad jag i den allmänna motiveringen föreslagit
om behovsprövning med hänsyn till förmögenhet.

24
§

Av
4 kap. 13 § tredje stycket studiestödslagen följer att studiemedel kan utgå för
en tidsperiod som omfattar minst 15 dagar samt att sådan period skall anses
motsvara en halv månad. I den aUmänna motiveringen har jag föreslagit en
höjning av det i studiemedlen ingående studiebidraget. Detta leder tiU att
studiebidraget för period om en halv månad maximalt skall utgöra 111 kr. för
heltidsstuderande och 56 kr. för deltidsstuderande.

2836
§§

I
dessa paragrafer har förts in dels bestämmelser om rätt till studiemedel i
form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel som motsvarar
bestämmelserna om återbetalningspliktiga studiemedel i 3 kap. 1319 och 22 §§,
dels en bestämmelse om rätt till studiemedel i visst fall för sjukperiod som
omfattar hela den studerandes studietid under en termin. I fråga om denna
bestämmelse hänvisas till vad som anförts i den aUmänna motiveringen. Nuvarande
4 kap. 2833 § § har flyttats till 4 kap. 36, 38, 39 ooh 4143 §§.

40
och 41 §§ Dessa paragrafer har behandlats i specialmotiveringen till 41 §.

5
kap.

Enligt
gällande bestämmelser skall återbetalningen i princip fördelas på tiden fram t.
o. m. det år då den återbetalningsskyldige fyller 50 år, dock på minst 15 år. I
vissa fall särskUt om den återbetalningsskyldige behöver uppskov kan
återbetalningstiden förlängas. Inte i något fall får dock återbetalningstiden
sträcka sig längre än t. o. m. det år då den återbetalningsskyldige fyller 65
år. Vid dödsfall upphör återbetal-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
191 A: IA 119

ningsskyldigheten.
I dessa regler föreslår jag inte några förändringar. Syftet med mitt förslag är
bara att garantera att återbetalningen verkligen fördelas på hela
återbetalningstiden, vilket f. n. inte alltid är faUet. Härigenom vinns framför
allt en bättre anpassning till den återbetalningsskyldiges ekonomi. För att
detta syfte skall förverkligas krävs en rad bestämmelser av rent teknisk natur.
I och för sig vore det möjligt att begränsa författningstexten till sädana
bestämmelser. Detta skulle emellertid leda till att författningen skulle bli
mycket svårtUl-gänglig för den enskilde. Han skulle exempelvis tvingas läsa ett
stort antal bestämmelser bara för att få veta återbetalningstidens längd. En
sådan utformning som i stort bygger vidare på nuvarande författningstext
kan inte anses godtagbar. I stället bör i ett inledande avsnitt tas in
förutom vissa inledande bestämmelser huvudreglerna om när återbetalningen
skall börja och om hur lång återbetalningstiden skall vara. Dessutom bör
avsnittet innehålla uppgift om att återbetalningstiden under vissa angivna
villkor kan förkortas eller förlängas. Vidare bör anges vilka slags avgifter
som den återbetalningsskyldige skall betala, övriga bestämmelser, genom vUka i
huvudsak anges hur nu nämnda regler tekniskt förverkligas, bör inflyta i senare
avsnitt. Genom en sådan uppläggning vinns att de äterbetalningsskyldiga inom
ramen för ett fåtal paragrafer kan få reda på huvudprinciperna för
återbetalningen och detta utan att behöva taga del av de tekniska konstmktioner
på vUka återbetalningssystemet byggts upp.

Huvudsakliga
grunder

114
§§

Till
detta avsnitt har förts vissa grundläggande bestämmelser. Sålunda har i 1 §, i
likhet med vad som föreskrivs i nuvarande 1 §, angetts att den som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel skaU återbetala dessa genom årliga
avgifter. Av bestämmelserna med anledning av den nya sjukförsäkringen följer
att återbetalning i vissa fall inte skall ske (7779 §§). I 2 § de nya
bestämmelserna anges att återbetalningen skall börja under det tredje året
efter det år för vilket den återbetalningsskyldige senast uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel. Detsamma gäller f. n. vilket följer av en
jämförelse mellan nuvarande 6 och 10 §§. De huvudsakliga grunderna för
återbetalningstidens längd finns i 311 §§ de nya bestämmelserna. Dessa
huvudsakliga grunder avviker i princip inte från vad som i sak gäller redan nu
men har hittUls inte kommit till direkt uttryck i författningstexten. Återbetalningsskyldigheten
skall bestämmas på grundval av vissa faktorer. Dessa anges i 12 § de nya
bestämmelserna. Motsvarande bestämmelse finns nu i 2 §. I 13 § de nya
bestämmelserna anges vilka avgifter som kan debiteras den
äterbetalningsskyldige. Direkt motsvarighet därtill

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 120

saknas
f. n. Slutligen ges i 14 § de nya bestämmelserna vissa definitioner.
Motsvarande definitioner finns nu i 4 resp. 10 §.

3§

I
3 § första stycket anges pä vilket antal år återbetalningstiden normalt skall
fördelas. Om återbetalningsbeloppet inte är så stort att minst en tiondel av
basbeloppet kommer att erläggas i avgift för det första avgiftsåret skaU
återbetahiingstiden enligt 3 § andra stycket förkortas så, att detta minsta
avgiftsbelopp uppnås. Hur återbetalningstiden då närmare skaU beräknas framgår
av de paragrafer vartUI hänvisas i 3 § andra stycket. I sista stycket anges att
återbetalningstiden, hksom enhgt nuvarande 6 och 23 §§, inte får omfatta år
efter det tmder vilket den återbetalningsskyldige fyUer 65 år.

45
§§

14
och 5 §§ anges de omständigheter som medför att den ursprungliga
återbetalningstiden skall förlängas eller förkortas. Förlängning skaU ske om
beslut fattats att slutlig avgift inte skall utgå för visst avgiftsår eUer
skaU utgå med lägre belopp än det årsbelopp som gäUer för den återbetalningsskyldige
för samma år. Förlängning skall också ske, om den återbetalningsskyldige inte
erlägger avgift eUer del av avgift för visst avgiftsår. Aterbetalningstiden
skaU förkortas om den återbetalningsskyldige befrias från viss del av
återbetalningsskyldigheten. Det skaU också ske om han friviUigt återbetalar
visst belopp eUer om beslut fattas om återkrav av visst belopp. Förlängning
eUer förkortning skaU ske med det antal år som skuUe ha krävts för att erlägga
motsvarande avgifter. Det bör anmärkas att förkortningen skall avse visst antal
år i slutet av återbetalningstiden.

Arbetsgmppen
har föreslagit att återkrav enligt 6 kap. 2 § skall inverka på
återbetalningstid m. m. först i och med att den återbetalningsskyldige
erlägger det återkrävda beloppet. CSN har emellertid angett att enligt
nuvarande praxis avförs återkrävda belopp ur det normala återbetalningssystemet
så snart beslutet om återkrav fattats. Eftersom det ofta tar flera år innan
belopp, som återkrävs blir återbetalda, anser CSN att nuvarande praxis bör
behåUas. Jag finner att praktiska skäl talar för att så bör vara faUet. Berörda
besätmmelser (5, 16, 18, 19, 20, 49, 55 och 56 §§) har därför utformats så, att
beslutet om återkrav är avgörande för förkortning av äterbetalningstid m.m.

610§§

Om
den äterbetalningsskyldige uppbär nya studiemedel innan han till fullo
återbetalt de studiemedel som han tidigare uppburit måste ny gemensam
återbetalningstid fastställas för honom. Härom ges bestäm-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 121

melser
i 69 §§. Dessa bestämmelser gäller de fall dä den äterbetalningsskyldige
uppbär nya studiemedel, innan han betalt tUlbaka vad han tidigare uppburit. Som
framgår av specialmotiveringen tUl 24 § kan det inträffa att
återbetalningsskyldigheten upphört men att den under något senare år uppkommer
på nytt på grund av att den återbetalningsskyldige återfår visst belopp som
han tidigare erlagt. Uppbär sådan återbetalningsskyldig nya studiemedel efter
det att aterbetalningsskyldigheten första gången upphört men innan den ånyo
upphört, skall en ny gemensam återbetalningstid faststäUas för de äldre och de
nya studiemedlen enligt 69 §§.

I 10
§ anges att den nya återbetalningstiden kan förlängas eller förkortas av de
skäl som angetts i 4 resp. 5 § samt att bestämmelserna i dessa paragrafer
därvid äger tillämpning.

Den
nya återbetahiingstiden skaU tiUämpas fr. o. m. året efter det att de nya
studiemedlen uppburits (7 §). Normalt skall återbetalningstiden fördelas på
samma sätt som när återbetahiingstiden ursprungligen faststäUdes (8 § första
och andra styckena samt 9 §). Aterbetalningstiden får dock inte understiga det
antal år som skuUe ha kvarstått av den gamla återbetalningstiden, om de nya
studiemedlen inte uppburits (8 § fjärde stycket). Innebörden av detta behandlas
närmare i spedahnotiveringen tUl 2528 §§. Den årliga avgiften för det första
nya återbetalningsåret får inte vara lägre än den årliga avgift som skuUe ha
utgått för samma år om de nya studiemedlen inte uppburits (8 § tredje stycket).
Vad detta iimebär i ett antaget faU framgår även av spedahnotiveringen tiU 25
28§§.

11 §

Paragrafen
motsvarar nuvarande 23 § tredje stycket.

Om
dödsboet efter den återbetalningsskyldige saknar tillgångar för att bestrida
avgift som inte erlagts, bör CSN ha möjhghet att befria dödsboet från
skyldigheten att erlägga avgiften. Detsamma bör gäUa om andra sjmnerliga skäl
föreligger för sådan befrielse. Så torde ofta vara fallet om dödsboets
tillgångar är så obetydliga att de endast förslår till att täcka kostnaderna
för begravning och bouppteckning.

12 §

I
paragrafen namnges de begrepp som skall ligga till grund för bestämmandet av
den återbetalningsskyldighet som angetts i det föregående. Bestämmelser om
innebörden i dessa begrepp ges i 1536 §§.

13 §

I
13 § anges vilka avgifter som kan påföras den återbetalningsskyldige. Någon
skiUnad i förhåUande tiU vad som nu gäUer föreslås inte.

Aterbetalningsskyldigheten
skaU fuUgöras genom erläggande av preliminära avgifter (3741 §§) och i vissa
fall kvarstående avgifter (50 §).

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 122

Debiteras kvarstående avgift utgår tilläggsavgift (51 §).
Påminnelseavgift påförs den återbetalningsskyldige om han inte erlägger
preliminär avgift, kvarstående avgift eller del av sådan avgift inom
föreskriven tid (64 §). I vissa fall kan extra avgift debiteras den
återbetalningsskyldige dier hans dödsbo (6772 § §).

Bestämmande av återbetalningsskyldigheten

Regleringstal

15 §

Frågan om regleringstalet har jag behandlat i den allmänna
motiveringen. Vissa remissinstanser har ansett att nettoprisindex, dvs. konsumentprisindex
minus indirekta skatter, bör användas i stället för bmtto-prisindex, dvs.
konsumentprisindex. Som arbetsgruppen framhållit är det emeUertid lämpligast
att använda bruttoprisindex.

Konsumentprisindex för november månad visst år fastställs
i slutet av december samma är. Det innebär att det regleringstal som skall
tillämpas vid beräkning av återbetalningsbeloppets storlek vid årets utgång kan
fastställas av CSN senast vid denna tidpunkt. Ofta torde det redan före
december månads ingång stå klart om konsumentprisindex utvecklats så, att
regleringstalet för året skall utgöras av garantitalet. Intet hindrar att CSN i
sådant fall faststäUer detta regleringstal innan uppgift om konsumentprisindex
för november föreligger.

Regleringstalet
anges med fyra decimaler. Den fjärde decimalen avrundas uppåt, om den femte
decimalen är 5 eller ett högre tal. De nya reglerna om beräkning av avgifter
och återbetalningsbelopp innebär att produkten av årsbeloppet och antalet
kvarstående återbetalningsår, pågående år inräknat, normalt skall motsvara
återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång. Mindre avvikelser kan
uppstå vid en sådan jämförelse därför att varje års avgift i regel skall
motsvara föregående års avgift multiplicerad med regleringstalet och att detta
tal således endast omfattar fyra decimaler. Sådan avvikelse tillrättaläggs dock
vid bestämmande av årsbeloppet för det sista återbetalningsåret. Avgiften skall
nämligen då utgå med det belopp som motsvarar det lägsta av årsbelopp och kvarstående
äterbetalningsbelopp. I den mån produkten av årsbeloppet för närmast föregående
år och regleringstalet då överstiger återbetalningsbeloppet vid närmast
föregående års utgång anges därför i 24 och 29 §§ att årsbeloppet skall utgå
med ett belopp som motsvarar återbetalningsbeloppet.

Återbetalningsbeloppet under år före det första
avgiftsåret

1619§§ Reglerna om återbetalningsbeloppet saknar
motsvarighet f. n. Åter-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 123

betalningsbdoppet
motsvarar dock närmast summan i basbelopp av återbetalningspliktiga studiemedel
enligt nuvarande regler. I 1619 §§ ges bestämmelser om återbetalrungsbdoppets
storlek under år före det första avgiftsåret. Därpå följer i 20 och 21 §§
regler om återbetalningsbeloppets storlek under avgiftsår. För beräkning av
återbetalningsskyldigheten enligt bl. a. bestämmelserna om årsbelopp och
avgifter i 2229 och 3751 §§ behövs regler om återbetalningsbeloppets storlek
vid varje års utgång. Den enskilde behöver också för sin aUmänna
självdeklaration tiUgång tiU uppgift om återbetalningsbeloppet vid årets
utgång. Reglema i 1621 §§ anger därför hur återbetalningsbeloppet skaU
beräknas vid visst års utgång. Som indirekt framgår av reglema om beräkning av
årsbeloppet är emeUertid återbetalningsbeloppet vid ett års utgång och vid
närmast följande års ingång ett och samma belopp.

Aterbetalningsbeloppet vid
utgången av det år, då den återbetalningsskyldige första gången uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel, motsvarar produkten av det uppburna
beloppet och regleringstalet för året, jämkat så att det svarar mot det antal
dagar av året som förflutit sedan den studerande uppburit medlen (16 § första
stycket). Jämkningen skall enligt 17 § ske på följande sätt. Regleringstalet
för året minskas med talet 1 (t. ex. 1,032 1 = 0,032). Det tal som därvid
erhålles multipliceras med det antal dagar 'som återstod av året, när den
återbetalningsskyldige uppbar studiemedlen. Den erhållna produkten divideras
därefter med talet 360, dvs. antalet dagar under hela året [(0,032 X 180):
360 = 0,016]. Summan av det tal som dä erhålls och talet ett utgör det jämkade
negleringstalet (0,016 -f 1 = 1,016). Om detta tal multipliceras med det
uppburna studiemedelsbeloppet fäs aterbetalningsbeloppet vid årets utgång (1
000 X 1,016 = 1 016). Har studiemedel uppburits vid flera
tillfällen får varje uppburet belopp multipliceras med ett sär-skiljt jämkat
regleringstal. Summan av de dä erhållna produkterna utgör därvid
återbetalningsbeloppet vid årets utgång (16 § andra stycket).

De
nu angivna reglerna för beräkning av återbetalningsbeloppet gäUer i vad de
avser under året uppburna studiemedel även under följande år före första
avgiftsåret (19 § första stycket 2 och tredje stycket) samt under avgiftsår (20
§ första stycket 2 och andra stycket).

Vid utgången av annat år
än det år då studiemedel för första gången uppburits men före det första
avgiftsåret utgör återbetalningsbeloppet summan av dels produkten av
regleringstalet för året och återbetalningsbeloppet vid föregående års utgång,
dels produkten av ett jämkat regle-rmgstal och under året uppburna studiemedel
(19 §). Vad som avses med jämkat regleringstal har jag nyss redovisat.

Om
den återbetalningsskyldige under år före det första avgiftsåret återbetalt
uppburna studiemedel, skall återbetalningsbeloppet vid årets utgång minskas med
produkten av det sålunda återbetalda beloppet och

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 124

ett
jämkat regleringstal (16 § tredje stycket och 19 § tredje stycket). Härvid
skall det jämkande regleringstalet bestämmas enligt motsvarande grunder för
vilka nyss redogjorts (18 § och 19 § tredje stycket). Det tal som skall
multipliceras med regleringstalet, minskat med talet 1, skall därvid motsvara
det antal dagar som återstod av året när betalningen skedde. Som exempel kan
antas att den återbetalningsskyddige den 1 januari uppbär 1 000 kr. Han
återbetalar därefter 500 kr. den 1 oktober. Om regleringstalet är 1,032 utgör
återbetalningsbeloppet den 31 december 1 032 504 (500 X 1,008)
= 528 kr.

Om
den återbetalningsskyldige anser att återbetalningsbelopp beräknats med
oriktigt belopp bör han ha möjlighet att söka rättelse hos CSN [jfr nuvarande 5
kap. 11 § studiestödskungörelsen (1973: 418)]. Han kan naturhgtvis också anföra
besvär över nämndens beslut i frågan hos kammarrätten. Bestämmelse härom bör
tas in i studiestödskungörelsen.

Vidare
skaU anmärkas att återbetalningsbeloppet vid visst års utgång skaU minskas, om
beslut under året fattats enligt 60 § om befrielse från del av
återbetalningsskyldigheten. Härvid äger vad som anförts om friviUig
återbetalning motsvarande tiUämpning (16 § tredje stycket, 18 § och 19 § tredje
stycket). Aterbetalningsbeloppet skaU också minskas, om beslut fattas under
året om återkrav enligt 6 kap. 2 §. Härvid skall minskningen ske med det belopp
som vid pågående års utgång motsvarar det återkrävda beloppet. Närmare
bestämmelser om beräkning härav finns i 19 § andra stycket. Dessa bestämmelser
kan illustreras med följande exempel. Den återbetalningsskyldige lyfter år 1
den 1 juli 2 000 kr. och år 2 den 1 april 3 000 kr. År 3 återkrävs 1 000 kr. av
de under år 1 uppburna studiemedlen och 2 000 kr. av de under år 2 uppburna
studiemedlen. Regleringstalet antas vara oförändrat 1,032. Vid utgången av år 3
skall hans med stöd av 19 § första ooh tredje styckena beräknade
återbetalningsbelopp då minskas med 1 082 -F 2 114 = 3 196 kr. [(1000 X 1,016
X 1,032 X 1,032) + (2 000 X 1,024
X 1,032)]. Jag vUl i sammanhanget erinra om att på
studiemedel, som återkrävs, utgår enligt 6 kap. 2 § tredje stycket ränta fr. o.
m. den dag då medlen uppburits.

Äterbetalningsbelopp
under avgiftsår

2021
§§

Återbetalningsbeloppet
vid utgången av år, för vilket årlig avgift skall fastställas, erhålls om
återbetalningsbdoppet vid föregående ärs utgång efter att ha minskats med vissa
belopp och ökats med andra multipliceras med regleringstalet för året (20 och
21 §§). Har nya studiemedel uppburits under året skall produkten av dessa och
ett jämkat regleringstal läggas till. Liksom f. n. saknar det, om nya
studiemedel inte har uppburits under året, betydelse för beräkning av
återbetalnings-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 125

beloppets
storlek, när olika belopp har erlagts, t. ex. när frivillig återbetalning har
skett. Detsamma gäUer i fortsättningen i vad avser beslut om befrielse enligt
60 § andra stycket.

Det
belopp varmed återbetalningsbeloppet skaU minskas före multiplikation med
regleringstalet utgör summan av dels under året påförda avgifter dvs. såväl
preliminära avgifter för året som kvarstående avgifter för tidigare år dels
under året gjorda friviUiga betalningar, dels belopp i fråga om vilket beslut
om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp varom
återkravsbeslut fattats enligt 6 kap. 2 § under året. Sådant belopp som skall
återbetalas på grund av återkrav, skaU beräknas tUl det belopp som motsvarar
det återkrävda beloppet vid närmast föregående års utgång. Denna beräkning
skall, som följer av 20 § andra stycket, ske med tUlämpning av bestämmelserna i
19 § andra stycket. I 20 § andra stycket anges även att bestämmelserna i 16 § tredje
stycket och 18 '§ skall äga motsvarande tillämpning. Detta kan t. ex. bli
fallet om den återbetalningsskyldige under ett år uppburit nya studie-medd och
om under samma år beslut fattats om återkrav av en del av dessa.

På
motsvarande sätt skall återbetalningsbeloppet ökas med summan av dels under
året enligt 74 eller 75 § återburna belopp, dels under året enligt 66 §
förfallna avgifter eller delar av förfallna avgifter. Avgifter enligt 66, 74
eller 75 § måste därvid omräknas till det belopp varmed de i princip skulle ha
utgått om de i stället debiterats den återbetalningsskyldige för pågående år.
Om som exempel en avgift om 1 000 kr. påförts den återbetalningsskyldige för
avgiftsår 1 och samma avgift helt återbetalats år 3, skall avgiften upptas med
produkten av samma avgift för år 2 och det i slutet av år 2 fastställda
regleringstalet. Avgiften för år 2 utgör i sin tur produkten av avgiften för
år 1, dvs. 1 000 kr., och det i slutet av år 1 faststäUda regleringstalet. Om
regleringstalen för år 1 och 2 utgör 1,032 resp. 1,010 skaU aUtså den
återförda avgiften beräknas tiU (1 000 X 1,032) X 1,010
dier 1 042 kr.

Årsbelopp

2229
§§

Enligt
2 § inträder liksom f. n. skyldighet att återbetala uppburna
aterbetalningspliktiga studiemedel fr. o. m. tredje året efter det år för
vilket den äterbetalningsskyldige senast uppburit studiemedel i form av
studiebidrag eUer återbetalningspliktiga studiemedel. I samband med att
återbetakiingsskyldighet inträder skaU ett årsbelopp beräknas för den
återbetalningsskyldige. Årsbelopp skaU därefter beräknas så länge den
äterbetalningsskyldige har ett återbetalningsbelopp vid utgången av närmast
föregående år (22§). Årsbeloppet ligger tiU grund för beräkning av prehminära
och slutiiga avgifter. Det bestäms på grundval av regleringstal och
återbetalningsbelopp. Avgörande för års-

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 126

beloppets
storlek är emellertid i regel främst återbetalningstidens längd. Som huvudregel
gäller att återbetalningstiden bestäms med hänsyn till antalet kvarstående år
tiU dess den återbetalningsskyldige uppnår viss ålder. Därutöver finns
emellertid olika bestämmelser som innebär att årsbeloppet inte får understiga
visst belopp (23 § andra och tredje styckena samt 2628 §§). I sådant fall
minskas antalet återbetahiings-år enligt huvudregeln i förhållande härtUl.
Därutöver finns också vissa bestämmelser som anger att årsbelopp inte får
överstiga vissa belopp (25 § andra stycket och 26 § sista stycket). De nya
reglerna bygger på att återbetalningstiden skall vara lika lång som avsetts med
nuvarande regler, dvs. i aUmänhet t. o. m. det år då den återbetalningsskyldige
fyUer 50 år. Även i de nya reglema finns de undantag från denna huvudregel som
gäller f. n. Som jag har angett i den aUmänna motiveringen innebär dock den nya
konstruktionen av återbetalningsreglema att den i reglerna angivna
återbetalningstiden kommer att stå fast. Höjningar av basbeloppets storlek kan
aUtså inte längre leda tiU att återbetalningstiden förkortas.

Enligt 5 kap. 17 § de
nuvarande bestämmelserna kan den återbetalningsskyldige befrias från visst års
eUer vissa års slutliga avgifter. Sådan befrielse leder till att
återbetalningstiden skjuts framåt med det antal år som fordras för att de
belopp som befrielserna avsett skaU kunna erläggas. Återbetalningstiden får
dock inte förskjutas framåt så, att den kommer att omfatta år efter det under
vilket den återbetalningsskyldige fyUer 65 år. Det sist nämnda innebär att
belopp som på grund av befrielse inte kan utgå under år före det under vilket
den återbetalningsskyldige fyUer 66 år aldrig skaU debiteras den
återbetalningsskyldige. Befrielsen är i detta faU aUtså slutlig. I annat faU
skaU avgift f. n. debiteras under varje år efter den ursprungligen fastställda
återbetalningstiden med det belojDp som motsvarar produkten av den
återbetalningsskyldiges avgiftskvot och basbeloppet vid ingången av året.
Motsvarande regler skaU gälla även i fortsättningen. Innebörden i att någon
befrias från avgift enligt nuvarande 5 kap. 17 § har emeUertid missf örståtts
på så sätt, att man trott att det inneburit slutlig befrielse från skyldighet
att återbetala visst belopp och inte bara ett uppskov. Det är därför lämpligt
att i författningstexten använda begrepp som bättre speglar att det är fråga
om uppskov med erläggande av avgift eUer del av avgift. De nya bestämmelsema
härom finns främst i 39, 40, 43 och 47 §§.

Aterbetalningstiden
förskjuts också f. n. framåt om beslut om debitering av avgift helt eller
delvis förfaUer enligt 5 kap. 30 § de nuvarande bestämmelserna på gmnd av att
avgiften eUer del därav inte betalas. Motsvarande skaU gäUa även i
fortsättningen.

23
§ I paragrafen ges bestämmelser om beräkning av årsbeloppet för det

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 127

första
avgiftsäret. Detta erhåUs genom att återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast
föregående år delas med antalet kvarstående år t. o. m. det år under vilket den
återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om tiU dess inte återstår 15 år, med
talet 15. Om t.o.m. det år under vUket den återbetalningsskyldige fyUer 65 år
inte återstår 15 år, skall dock återbetalningsbeloppet delas med det tal som
motsvarar antalet år t. o. m. det under vilket han fyller 65 år.

Årsbeloppet skall dock
uppgå till minst en tiondel av det basbelopp som gäller vid ingången av det
första avgiftsåret. Som följd härav skall återbetalningsbelopp som understiger
två tiondelar av basbeloppet helt erläggas under det första avgiftsåret.
Bestämmelserna härom finns i

23 § andra och tredje styckena. Som exempel kan
antagas att återbetalningsbeloppet är 7 700 kr. och basbeloppet 8 000 kr.
Årsbeloppet skall då fastställas tUl 800 kr. Antalet återbetalningsår blir
följaktligen tio. Vid oförändrat penningvärde fördelar sig årsbeloppen och
därmed utgående avgifter pä dessa tio år med 800 kr. under vart och ett av de
första nio åren och med 500 kr. under det tionde året (24 § andra stycket).

24 §

Bestämmelsen
i andra stycket om att årsbeloppet inte får vara högre än
återbetalningsbeloppet vid föregående års utgång har betydelse endast för det
år som kan antas bli det sista avgiftsåret.

Reglerna
om att årsbeloppet skall utgöra produkten av årsbeloppet för närmast föregående
år och det regleringstal som fastställts i slutet av samma år, dock högst det
belopp som motsvarar återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång,
kan dock inte gäUa utan undantag. Att så är faUet belyses av följande exempel.
Den återbetalningsskyldige, A, har ett återbetalningsbelopp vid utgången av år
8 om 2 000 kr. Hans årsbelopp för år 9 antas vara 1 500 kr. Regleringstalet
antas vara oförändrat 1,032. Vid utgången av år 9 har A då ett
återbetalningsbelopp om 516 kr. Hans årsbelopp för år 10 blir följaktligen
enligt 24 § andra stycket 516 kr. Vid utgången av år 10 har A inget
återbetalningsbelopp. Han har därför inte heUer något årsbelopp för år 11. A
har emeUertid helt underlåtit att betala avgifter för år 9. Beslutet om
debitering av dessa avgifter förfaUer tmder hösten år 11 (jfr 66 §). Vid
utgången av år 11 har A följaktligen ånyo ett återbetalningsbelopp på gmnd av
den tidigare återbetalningsskyldigheten. Är 12 blir således ett avgiftsår,
medan år 11 inte var det. För år 12 skuUe för A, om några bestämmelser utöver
24 § första och andra styckena inte gällde, beräknas ett årsbelopp om 533 kr.
(516 X 1,032). Årsbeloppet för år 12 bör emeUertid vara
detsamma som skuUe ha beräknats för året om år 11 varit avgiftsår och hänsyn
inte tagits till det enligt 24 § andra stycket reducerade årsbeloppet för år
10. Därför har i 24 § tredje stycket föreskrivits att årsbeloppet i sådant

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 128

fall
skaU beräknas tiU det årsbelopp, som skuUe ha beräknats för året, om 24 § andra
stycket ej tillämpats vid den senaste beräkningen. Årsbeloppet skall vidare
anses ha beräknats för varje år t. o. m. året närmast före det nya avgiftsäret
12. Årsbeloppet får dock inte överstiga återbetalningsbeloppet vid närmast
föregående års utgång. För A:s del innebär reglerna i 24 § tredje stycket att
årsbeloppet för år 12 skaU utgöra 1 649 kr. (1 500 X de
regleringstal som fastställs i slutet av åren 9, 10 och 11 eUer 1,032 X 1,032
X 1,032). Detta årsbelopp är lika stort som det
åter-betalrungsbelopp som beräknats för A vid utgången av år 11. Skulle A ha
betalt viss del av avgifterna för år 9 skuUe återbetalningsbeloppet och därmed
också årsbeloppet ha blivit lägre (24 § tredje stycket sista punkten).

2528
§§

I
dessa paragrafer, som har en motsvarighet i nuvarande 7 §, ges bestämmelser om
hur årsbeloppet skaU bestämmas för år närmast efter det tmder vilket den
återbetahiingsskyldige ånyo uppburit återbetalningspliktiga studiemedel (nya
studiemedel).

Huvudregeln är därvid att
återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång, bestämt enligt 2021
§§ med beaktande av bl. a. de nya studiemedlen, skaU delas med antalet
kvarstående återbetalningsår och att den kvot som då erhålls skaU utgöra
årsbeloppet. Antalet kvarstående år motsvarar det antal år som återstår t. o.
m. det år då den återbetalningsskyldige fyUer 50 år, dock minst 15. Återstår
inte 15 år t. o. m. det år under vUket den återbetalningsskyldige fyUer 65 år,
skaU antalet återbetalningsår motsvara antalet år t. o. m. det år då han uppnår
derma ålder (25 § första stycket).

Har den
återbetalningsskyldige imder tidigare avgiftsår fått uppskov helt eller delvis
med erläggande av visst års avgift, förlängs återbetalningstiden enhgt 4 § med
det antal år som fordras för att debitera ny avgift i stället för den som avses
med uppskovet. I den mån uppskovet avser större belopp än som kan debiteras för
de år som återstår t. o. m. det år under vilket den återbetahiingsskyldige
fyUer 65 år, kommer dock inte någon ny avgift att debiteras, dvs. den
återbetahiingsskyldige bhr i denna del definitivt befriad från
återbetalningsskyldigheten. Den omständigheten att en återbetalningsskyldig,
som fått uppskov med viss avgift, uppbär nya återbetalningspliktiga studiemedel
får inte leda till en förkortiung av den återbetalningstid som gällde för
tidigare uppburna återbetalningspliktiga studiemedd. De nya
återbetalningspliktiga studiemedlen skaU aUtså återbetalas under de år som återstår
av återbetalningstiden för de tidigare uppburna återbetalningspliktiga studiemedlen.
Detta innebär bl. a. att betalningen av de nya återbetalningspliktiga
studiemedlen skall fördelas högst på det antal år som återstår t. o. m. det år
under vilket den återbetalningsskyldige fyUer 65 år.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 129

Bestämmelser av denna innebörd har tagits in i 25 § andra
stycket. Som exempel kan antagas att den återbetalningsskyldige, A, tar ut nya
studiemedel det är han fyUer 35 är. Han har tidigare fått helt uppskov med tre
års avgifter. Då A:s återbetalningstid ursprungligen fastställdes, beräknades
denna t. o. m. det år under vilket A skulle fylla 50 år. Den nya
äterbetalningstid som skall faststäUas vid ingången av det år, dä A fyller 36
år, kommer följaktligen att avse tiden fram t. o. m. det är dä han skaU fyUa 53
år eller således omfatta 18 år. Vad nu anförts stämmer överens med vad
studiesociala utredningen föreslog i betänkandet Rätt till studiemedel (SOU
1963: 74 s. 251).

Emellertid finns vissa undantagsregler som medför att
antalet återbetalningsår inte komrher att uppgå till det antal som följer av
de regler för vilka nyss har redogjorts. För det första gäller därvid att
årsbeloppet i regel inte får understiga en tiondel av basbeloppet (26 § andra
stycket). Härav följer att ett återbetalningsbelopp som understiger två
tiondelar av basbeloppet skall erläggas under det första nya avgiftsåret (26 §
första stycket).

HittiUs
har varje års avgift varit knuten tiU basbeloppets utveckling. Om avgiften för
det första avgiftsåret överstigit en tiondel av basbeloppet har således varje
följande avgift också kommit att göra detta. Så behöver emellertid inte bli
fallet i framtiden. Om regleringstalet i regel skulle bestämmas av
garantitalet, kan det mycket väl tänkas att det belopp, som motsvarar en
tiondel av basbeloppet vid ingången av det år då A i nyss nämnda exempel fyller
36 år, är högre än kvoten mellan återbetalningsbeloppet vid närmast föregående
års utgång och det tal som motsvarar antalet återbetalningsår, 18, i vårt
exempel. En tillämpning av regeln om att årsbeloppet utgör minst en tiondel av
basbeloppet skulle då kunna innebära att den kvarstående återbetalningstiden
förkortas. Så bör inte bli fallet. För att undvika detta har i 26 § sista stycket
föreskrivits att årsbeloppet får bestämmas till högst det belopp som fordras
för att antalet återbetalningsår skall vara minst lika många som de skulle ha
varit om nya studiemedel inte utgått.

Denna
regel kan belysas med följande exempel. Årsbeloppet för B avgiftsår 1, då B
fyUer 31 år, är 850 kr. B:s återbetalningstid är 20 år. Basbeloppet vid
ingången av avgiftsår 1 är 8 000 kr. Avgiftsår 10 har B:s årsbelopp stigit tiU
1 150 kr. Under detta avgiftsår uppbär B den 1 oktober nya studiemedel med 2
000 kr. Regleringstalet är oförändrat 1,032. Vid utgången av avgiftsår 10 utgör
B:s återstående återbetalningsbelopp 13 884 kr. (1 150 X 10 X 1,032
-f 2 000 X 1,008). Enligt huvudregeln i 25 §
skulle hans årsbelopp för avgiftsår 11 uppgå till 925 kr. (13 884 : 15).
Basbeloppet vid detta avgiftsårs ingång antas emeUertid vara 16 000 kr. En
tiondd därav är 1 600 kr. Årsbeloppet skaU därför enhgt 26 § andra stycket
fastställas till 1 600 kr. och återbetalningstiden till 9 år. Dä denna tid är
kortare än den äterbetalningstid som hade gäUt om nya

9 Riksdagen 1974. Isaml. Nr 14

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 130

studiemedel ej utgått, dvs. en återbetalningstid om 10 år,
träder undantagsregeln i 26 § sista stycket in. Årsbeloppet skall följaktligen
bestämmas tilll 388 kr. (13 884: 10).

Vidare gäller att årsbeloppet alltid skall fastställas
till lägst det belopp med vilket årsbeloppet skuUe ha utgått om den
återbetalningsskyldige inte uppburit nya studiemedel under närmast föregående
år (27 §).

Sist angivna regel kan illustreras med följande exempel. C
har 20 återbetahiingsår t. o. m. det år under vUket han fyller 50 år. Årsbeloppet
för det första avgiftsåret har faststäUts tiU 1 533 kr., vilket Innebär att C
hade ett återbetailningsbdopp vid utgången av året närmast före det första
avgiftsåret på ca 30 660 kr. Regleringstalet antas vara oförändrat 1,032. Det
år C fyUer 46 år lyfter han den 1 juli nya studiemedel med 10 000 kr. Hans
årsbelopp är det året 2 458 kr. Återstående återbetalningsbelopp, de nya
studiemedlen medräknade, är vid utgången av samma år 20 314 kr. (9 839 X 1,032 -f 10 000 X 1,016). Enligt huvudregeln skuUe
nu C få 15 års återbetalningstid och således ett årsbelopp under det år han
fyller 47 om 1 354 kr. Detta årsbelopp understiger emeUertid det årsbelopp som
skulle ha gällt om nya studiemedel Inte utgått eUer 2 536 kr. (2 458 X 1,032). Ärsbdoppet skall
följaktligen faststäUas till sist nämnda belopp. Antalet återbetalningsår blir
följaktiigen nio. Vid oförändrat penningvärde fördelar sig årsbeloppen på dessa
nio år med 2 536 kr. under vart och ett av de första åtta åren och med 26 kr.
under det nionde året.

Om den återbetalningsskyldige. A, i det under
specialmotiveringen tiU 24 § angivna exemplet uppbär nya studiemedel under år
11, skall bestämmelsema i 2527 §§ tiUämpas vid beräkning av årsbeloppet för A
för år 12. Detta följer av 28 §. Härvid får årsbeloppet för A för år 12 inte
beräknas till lägre belopp än 1 649 kr. (27 § jämfört med 24 § tredje stycket).

Avgiftsunderlag

3035%%

Paragraferna motsvarar nuvarande 3 §.

Som framgått av vad jag har anfört i den aUmänna
motiveringen föreslås vissa ändringar i vad avser hänsynstagande tiU egen och
makes inkomst samt till bam under tio år. Efter den omläggning av skattesystemet,
som skedde fr. o. m. 1972 års taxering, har det nuvarande begreppet
beskattningsbar inkomst Inte samma Innebörd som tidigare. Vid fastställande av
avgiftsunderlaget bör därför, som arbetsgruppen föreslagit, den taxerade och
inte som nu den beskattningsbara inkomsten vara avgörande. Dessutom bör, också
i enlighet med arbetsgruppens förslag, underskottsavdrag över 4 000 kr.
jämstäUas med taxerad inkomst. Bestämmelser i dessa avseenden har förts in i
34 §.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 131

För att ett basbelopp skall få avdragas bör fortfarande krävas
att den återbetalningsskyldige har vårdnaden om bam som är under tio år. Jag
kan därför inte dela den uppfattning som framförts av vissa remissinstanser om
att tio-årsgränsen bör höjas. Skälet härtill är främst att behovet om
barntillsyn inte är så framträdande när barnet uppnått tio års ålder. Det
basbelopp som kan få avdragas mot makes Inkomst, då bam under tio år finns,
skall dragas från makens hela taxerade Inkomst och således inte från den del av
makens inkomst som skall beaktas enligt

31 §. Följande exempel kan illustrera
de föreslagna reglerna i 31 och

32 §§ angående vilken del av makes
inkomst som skall ingå i avgiftsunderlaget. Makens hela taxerade inkomst
antages vara 25 000 kr. Ett bam under tio år finns. Det belopp som inte kan
avdragas från den åter-betahilngsskyldiges inkomst uppgår tiU ett halvt
basbelopp eUer, vid ett antaget basbelopp om 8 000 kr., 4 000 kr. Makens
inkomst minskas således till 21 000 kr. Av detta belopp skaU enligt 31 § 41 %
eller 8 610 kr. ingå i avgiftsunderlaget.

34 §

I paragrafen definieras begreppt inkomst. Motsvarande
definition finns f. n. i 4 §.

Vid bedömande av fråga om underskottsavdrag överstiger 4
000 kr. bör, om den återbetalningsskyldige är gift, makarnas sammanlagda
underskottsavdrag beaktas och det överskjutande beloppet därefter fördelas på
var och en av makarnas hela taxerade inkomst i förhållande till de av envar av
dem gjorda underskottsavdragen. Om som exempel den ena maken har
underskottsavdrag om 3 000 kr. och den andre om 2 000 kr., skall således det överskjutande
beloppet, dvs. 1 000 kr., fördelas på makarna med tre femtedelar eller 600 kr.
och två femtedelar eUer 400 kr.

35 §

I paragrafen anges vad som avses med förmögenhet vid
bestämmande av avgiftsunderlaget. Bestämmelser därom saknas f. n. i 5 kap.

Med förmögenhet bör, i överensstämmelse med CSN:s
hittUlsvarande praxis, avses skattepliktig förmögenhet enligt förordningen
(1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Även skuld som består av
återbetalningspliktiga studiemedel bör således få beaktas. Jag vill i detta
sammanhang erinra om att, enligt 12 § 1 mom. förordningen (1947: 577) om
statlig förmögenhetsskatt, skaU den skattepliktiga förmögenheten för makar
beräknas var för sig. Skuld som inte kan avdras från den närmast berättigade
makens förmögenhet, får dock avräknas på den andre makens förmögenhet.

Om man vill uppnå överensstämmelse med vad som gäller för
beräkning av den återbetalningsskyldlges inkomst bör förmögenheten vid

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 132

slutet av avgiftsåret beaktas. I praxis har emeUertid CSN
ansett att med förmögenhet bör avses förmögenheten vid utgången av året närmast
före avgiftsåret. Skälet därtiU har framför allt varit att därigenom har den
äterbetalningsskyldige ett fast belopp att utgå från om han vill bedöma
möjligheterna till uppskov helt eller delvis, enligt 39 eller 40 § de nya
bestämmelserna, med erläggande av preliminär avgift för avgiftsåret. Anledning
saknas att frångå denna praxis.

A v giftsgräns

36 §

Paragrafen motsvarar nuvarande 5 §.

Avgiftsgränsen har, som jag närmare berört i den allmänna
motiveringen, höjts tiU tre och ett halvt basbelopp. I andra stycket anges i
förenklande syfte att avgiftsgränsen skall avrundas nedåt tUl närmaste hela
hundratal kronor. Motsvarande regler gäller redan beträffande avgiftsunderlaget
(se 33 § de nya bestämmelsema och 3 § sista stycket nuvarande bestämmelser).

Prehminär avgift 31Al §§

Bestämmelserna om preliminär avgift finns f. n. i 10 och
1517 §§. De har nu förts samman tiU ett avsnitt, vilket omfattar 3741 §§. Av
de nya bestämmelserna saknar 40 och 41 §§ motsvarighet f. n.

37 §

Prehminär avgift skall utgå för varje avgiftsår, om inte
annat beslutas enligt 39-41 §§.

38 §

I nuvarande 16 § finns detaljerade regler för att
förhindra att den återbetalningsskyldige belastas med större avgift än som
motsvarar hans återstående återbetahiingsskyldlghet. Motsvarande skydd nås i
förslaget genom dels regeln i 38 § att preliminär avgift utgår med samma belopp
som årsbeloppet, dels reglema i 2229 §§ om årsbelopp, dels reglerna om återbetalningsbeloppet
i 20 och 21 §§. Det är att märka att avgifter som under året eller tidigare år
debiterats den äterbetalningsskyldige inte ingår i återbetalningsbeloppet.
Detta gäller oavsett om den återbetalningsskyldige erlagt avgiften eUer ej.
Det sagda innebär att det i 38 § är tillräckligt att föreskriva att preliminär
avgift skall utgå med samma belopp som årsbeloppet. Detta får nämligen i sin
tur enligt 24 och 29 § § de nya bestämmelserna inte beräknas tiU högre belopp
än återbetalnings-beloppet vid närmast föregående års utgång.

39 §

Bestämmelserna i 39 § motsvarar bestämmelserna i nuvarande
17 §

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 133

med
den skUlnaden att begreppet befrielse eller motsvarande uttryck har ersatts med
uttrycken »ej skaU utgå» »ooh »nedsättas». Skälet härtiU har jag redovisat i
specialmotiveringen till 2229 §§.

40 §

Bestämmelserna
i 40 § är nya. De har behandlats i den allmänna motiveringen.

41 §

För
att administrativt förenkla och därmed också förbilliga uppbörden av
preliminära avgifter föreskrivs i 41 § att preliminär avgift som understiger
100 kr. inte skall utgå som avgift för avgiftsåret. Motsvarande belopp kommer
följaktligen att debiteras den återbetalnmgs-skyldige i slutet av
återbetalningstiden. Om det är fråga om preliminär avgift för det sista
avgiftsäret skall avgiften dock debiteras den äterbetalningsskyldige, oavsett
om den understiger 100 kr.

Preliminär
avgift understiger med undantag för sista avgiftsåret 100 kr. endast om
beslut om jämkning enligt 39 § meddelats. I sådana fall skall storleken av den
slutiiga avgiften för året aUtId bli föremål för särskild prövning (43 §).
SkuUe det därvid visa sig att den sluthga avgiften också skuUe bli lägre än
100 kr. utgår Inte heller någon slutiig avgift för året (48 §).
Betalningsskyldighet uppskjuts alltså till ett senare år.

SlutUg
avgift och kvarstående avgift 4251 §§

Bestämmelser
om slutlig avgift finns f. ii. i 11, 12 och 1822 §§. Motsvarande bestämmelser
har nu förts samman till ett särskilt avsnitt som omfattar 4251 §§. De föreslagna
bestämmelserna i 47 § saknar dock motsvarighet i nuvarande bestämmelser.

42 §

Bestämmelserna
i 42 § motsvarar nuvarande 12 § första stycket och nuvarande 22 §.

Slutlig
avgift skall alltid bestämmas till samma belopp som årsbeloppet, om inte annat
beslutas efter särskild prövning. Bestämmelserna om när sådan särskUd prövning
skall ske finns i 43 §.

43 §

Bestämmelserna
i 43 § motsvarar heh nuvarande 18 §. Som angetts i specialmotiveringen till
2229 §§ har begreppet befrielse eller motsvarande uttryck ersatts med
uttrycken »ej skall utgå» och »nedsättas».

44 §

I
44 § har tagits in bestämmelser vilka motsvarar vad som nu före-

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 134

skrivs
i 11 §. Arbetsgruppen har föreslagit att utöver vad som nu gäller skall införas
en bestämmelse av innebörd att återbetalningsskyldig som för visst år kan
antagas ha uppburit inkomst från annat land skall anses ha ett avgiftsunderlag
som överstiger avgiftsgränsen. Bakgmnden härtiU är främst att det av hittills
gällande dubbelbeskattningsavtal följt att den som varit bosatt i Sverige men
arbetat i annat nordiskt land kunnat komma att sakna taxerad inkomst i Sverige.
Av undantagsreglerna i nuvarande 5 kap. 12 § har då följt att han inte behövt
betala studiemedelsavgift. Numera ingångna dubbelbeskattningsavtal med Danmark,
Finland och Norge innebär dock en sådan ändring I beskattningsreglerna att det
av arbetsgruppen föreslagna tillägget inte behövs (jfr prop. 1971: 172, 1973:
179 odh 1973: 201).

45
och 46 §§

Bestämmelserna
i de nya 45 och 46 §§ motsvarar nuvarande 12 § andra resp. tredje stycket. Jag
fär här hänvisa tUl vad jag anfört i den allmänna motiveringen angående de
sociala skyddsreglerna.

47 §

Bestämmelserna
i 47 § är nya. De har behandlats i den aUmänna motiveringen.

48 §

Bestämmelserna
i 48 § motsvarar nuvarande 19 §.

49 §

Bestämmelserna
i 49 § motsvarar nuvarande 20 §.

Slutlig avgift enligt 49 §
bestäms enligt 61 § andra stycket de nya bestämmelserna snarast möjligt efter
det att taxering för avgiftsåret verkställts i första instans. Det innebär att
beslutet om den slutliga avgiften inte kan fattas förrän på hösten året närmast
efter avgiftsäret. Detta har till följd att CSN vid bestämmande av den slutliga
avgiften inte bara kan ta hänsyn till det återbetalningsbelopp som fanns vid ingången
av avgiftsåret och under avgiftsåret skedda förändringar av återbetalningsbeloppet
utan också måste beakta vad som hänt efter avgiftsårets utgång fram t. o. m.
den dag då den slutliga avgiften bestäms. TUl exempel måste således CSN beakta
vilka preliminära avgifter som den återbetalningsskyldige debiterats för det
nya avgiftsåret. Regler i dessa avseenden finns i 49 §. Det skall dock
tilläggas att särskUd beräkning av att den slutiiga avgiften inte överstiger
visst belopp kan bli aktuell endast om avgiften skall bestämmas under det sista
avgiftsäret.

50 och
51 §§

Bestämmelserna
i 50 och 51 §§ motsvarar helt bestämmelserna i nuvarande 21 §.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 135

Särskilda bestämmelser om avgift för återbetalningsskyldig
som är bosatt utom riket

52 §

Paragrafen motsvarar nuvarande 14 §. Enligt nu gällande
lydelse skall den som är bosatt utanför Sverige och inte erlägger avgift inom
föreskriven tid genast fuUgöra hela sin återbetalningsskyldighet, om inte
särskilda skäl föranleder till annat. Vid tillämpningen av denna bestämmelse
har det visat sig att det i regel inte är lämpligt att kräva den
återbetalningsskyldige på hela beloppet utan att det är bättre att förfara på
samma sätt som i fråga om den som är bosatt i Sverige. Möjlighet att i
särskilda fall omedelbart kräva den återbetalningsskyldige på hela beloppet bör
dock finnas.

Frivillig återbetalning

5357 §§

F. n. finns bestämmelser om frivillig återbetalning i 13
§. Motsvarande bestämmelser har nu förts till 57 §.

Den
förändring av återbetalningssystemet som jag föreslår kräver vissa nya regler
om frivillig återbetalning. Det har ansetts lämpligt att föra samman dessa
regler till särskilt avsnitt. Detta avsnitt Inleds med en bestämmelse som anger
att den återbetalningsskyldige har rätt att frivilligt återbetala större belopp
än som debiterats honom (53 § första stycket). Sådan återbetalning kan avse
hela eller del av den återbetalningsskyldighet som den återbetalningsskyldige
har utöver vad som debiterats honom i form av preliminära och kvarstående
avgifter enligt sädana beslut, som inte förfallit enligt 66 § (53 § andra
stycket). Nyss angivna avgifter skall erläggas senast inom föreskriven tid (jfr
62, 63 och 66 §§) och berörs således inte av en eventuell frivillig
återbetalning.

De nya
reglerna om bestämmande av återbetalningsbelopp innebär att den
återbetalningsskyldige vid varje tidpunkt har ett i kronor angett
återbetalningsbelopp. Detta belopp beräknas alltid vid utgången av varje år
(1621 §§). Däremot innehåller bestämmelserna om återbetalningsbelopp intet om
hur återbetalningsbeloppet skall beräknas vid annan tidpunkt under året.
Regler härom behövs emellertid för att kunna fastställa vilket belopp den
återbetalningsskyldige skall erlägga, som en viss dag under året vill
återbetala vad han då är skyldig. Sådana regler har tagits In i 55 och 56 §§.
Om den återbetalningsskyldige vill återbetala vad han är skyldig, måste CSN få
kännedom därom viss tid före den önskade betalningsdagen (54 §). Detta beror på
att bestämmandet av det belopp som då skah erläggas kräver viss tid.

54 § Med nuvarande tekniska system för beräkning av
viss återbetal-

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 136

ningsskyldlgs återbetalningsskyldighet per viss dag måste
CSN få anmälan minst en månad före den önskade betalningsdagen. Ett önskemål är
naturligtvis att denna tid om möjligt efter hand kan förkortas.

55 §

Paragrafen innehåUer bestämmelser om vilket belopp sädan
äterbe-talningsskyldig har att énlägga som vill betala allt som han är skyldig
under år före det första avgiftsåret. Bestämmelsema innebär att den friviUiga
betalningen skall avse det belopp som erhålls om de under året uppburna
återbetalningspliktiga studiemedlen och det återbetalningsbelopp som den
studerande kan ha haft vid närmast föregående års utgång multipliceras med det regleringstal
sorri fastställts vid utgången av närmast föregående år, jämkat så att det
svarar mot antalet dagar som förflutit sedan årets början resp. sedan
studiemedlen uppbars. Har frivilhg återbetalning eller befrielse enligt 60 §
de nya bestämmelserna skett eUer har beslut om återkrav av visst belopp
fattats, skall det sålunda beräknade beloppet minskas. I fråga om regler för
hur minskningen skall ske fär jag hänvisa till specialmotiveringen tUl 1619
§§. Därvid märks dock att det regleringstal som skall tillämpas är det
regleringstal som fastställts i slutet av närmast föregående år.
Regleringstalet för året kan inte tUlämpas, eftersom det enligt 15 § skall
fastställas först i slutet av varje år.

56 §

I 56 § ges bestämmelser om hur det belopp skall beräknas
som den äterbetalningsskyldige skall erlägga, om han under avgiftsär vill återbetala
aUt som han är skyldig. Därvid gäller att återbetalningsbeloppet vid närmast
föregående års utgång dels skall minskas med vissa belopp, dels skall ökas med
vissa andra belopp. Av sista stycket i 56 § följer att särskilda regler i vissa
fall gäller för beräknande av belopp varmed minskning eller ökning skall ske.
Bl. a. gäller sådana regler för det fall att den återbetalningsskyldige under
året uppburit återbetalningspliktiga studiemedel. Det regleringstal varmed
sädana studiemedel skall multipliceras är det regleringstal som fastställts i
slutet av närmast föregående är. Skälet härtill har redovisats under 55 §. Det
belopp som erhålls vid beräkning enligt 56 § första stycket 13 skall slutiigen
minskas med de premier som utgår enligt 57 §. Att märka är att premie
följaktligen inte skall utgå på bdopp som motsvarar avgift i fråga om vilken
beslutet om debitering förfallit.

57 §

Liksom f. n. skall belopp som den återbetalningsskyldige
friviUigt återbetalar förhöjas med vissa procenttal. I likhet med
arbetsgruppens förslag skall denna premie i fortsättningen utgå med 0,1 % för
varje år

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 137

fr.
o. m. det år då den friviUiga återbetalningen sker t. o. m. det år då den
återbetalningsskyldige fyller 65 år. Premien får dock inte utgå med högre
belopp än 3,5 %. Genom att rätten till premie utsträcks i tiden får även sådana
vuxenstuderande, vilka avslutar sin återbetalning efter fyUda 50 år rätt tiU
premie för hela sin återbetalningstid. Till skillnad mot vad som gäller nu bör
dock premie få tillgodoräknas endast om återbetalningen sker under avgiftsår.
Som arbetsgmppen framhållit är skälet härtill främst att ingen bör kunna dra
fördel av en premie för visst studiemedelsbelopp under samma år som han
uppburit detta studiemedelsbelopp.

Rätten till premie vid
frivillig återbetalning bör som arbetsgruppen föreslagit, begränsas för den som
inte i föreskriven ordning fullgjort sin äterbetalningsskyldighet. Därför föreskrivs
i 57 § andra stycket att premie inte utgår på belopp i fråga om vilket
debitering av avgift förfallit enligt 66 § på grund av att den
återbetalningsskyldige ej betalt avgiften eller del därav. Vidare föreskrives
i samma stycke att frivillig betalning i första hand skall avräknas på avgift
eUer del av avgift som inte betalts och där beslutet om debiteringen förfallit
enligt 66 §. Sådan avgift eller del av avgift skall på sätt anges i 57 § tredje
stycket omräknas till det bdopp varmed avgiften eller beloppet i princip
skulle ha utgått om de avsett pågående avgiftsär. Exempel på hur sådana omräkningar
skall tUlgå finns i specialmotiveringen till 20 och 21 §§.

Upphörande
av återbetalningsskyldighet 58 och 59 §§

Av
bestämmelserna om återbetalningsbelopp, årsbelopp samt om preliminär avgift,
slutlig avgift och kvarstående avgift följer att avgift endast kan debiteras
den återbetalningsskyldige så länge som han har ett återbetalningsbelopp. Den
omständigheten att den återbetalningsskyldige inte längre har något
återbetalningsbelopp innebär dock inte att återbetalningsskyldigheten därmed
definitivt upphört. Härför fordras dessutom att han verkligen betalt alla de
avgifter i fråga om vilka deblteringsbeluten ännu gäller. Bestämmelser härom
har tagits in i 58 § andra stycket. Att återbetalningsskyldigheten upphört
utesluter inte att sådan skyldighet åter kan uppkomma. Detta gäller i första
hand om den återbetalningsskyldige uppbär nya återbetalningsphktiga studiemedel.
Men det kan också hända i andra fall, exempelvis om återbäring sker enhgt 74
eller 75 §.

Bestämmelsen
i 58 § första stycket syftar på det fall då den återbetalningsskyldige betalt
friviUigt enligt 53 § eller befriats från återbetalningsskyldighet enligt 60
§.

60
§ Bestämmelserna i 60 § är nya. De har behandlats i den allmänna

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 138

motiveringen. Det belopp, varmed befrielse medges ett
visst år enligt andra stycket, skall dragas av från återbetalningsbeloppet vid
samma års utgång (16 § tredje stycket, 19 § tredje stycket och 20 §). Befrielse
enligt

60 §
medför att återbetalningstiden förkortas (5 §) eller i vart fall att

årsbeloppet för det sista avgiftsåret minskar.

Debitering

61 §

Paragrafen motsvarar nuvarande 25 §.

Gällande
bestämmelser innebär att den återbetalningsskyldige för varje avgiftsår skall
debiteras preliminära avgifter med ett totalt belopp som motsvarar produkten av
det vid årets ingång gällande basbeloppet och avgiftskvoten. Det ankommer sedan
på den återbetalningsskyldige att ansöka om uppskov hos CSN med erläggande av
hel avgift eller del därav, för den händelse han anser att bestämmelserna om
uppskov är tillämpliga (nuvarande 17 § andra stycket). Motsvarande skall gälla
även i fortsättningen. Det innebär att summan av de preliminära avgifter som
först debiteras den äterbetalningsskyldige skaU motsvara årsbeloppet. Detta
gäller dock inte i de faU som avses i 40 och 47 §§.

I andra
stycket har den ändringen skett att begreppet till statlig inkomstskatt
beskattningsbar inkomst ersatts av begreppet till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst. Skälet härtill har angetts I specialmotiveringen tiU 3035 §§.

Uppbörd

6273 §§

Bestämmelserna i 6273 §§ motsvarar i sak helt nuvarande
26 37 §§.

Bestämmelserna
om extra avgift, vUka återfinns i 6772 §§, har med hänsyn till de nya reglerna
om beräkning av preliminär och kvarstående avgift fått omarbetas i ganska stor
utsträckning.

Återbäring av avgift 7476 §§

Nuvarande bestämmelser i 3840 §§ har utan sakliga
ändringar förts över till 7476 §§. Av skäl som jag har angett i specialmotiveringen
till 2229 §§ har begreppet befrielse ersatts av begrepp, som bättre anger att
det är fråga om uppskov med viss avgift eller del därav.

Särskilda
bestämmelser

7780§§ I dessa paragrafer har förts in de bestämmelser om
befrielse frän

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 139

skyldighet
att betala tillbaka aterbetalningspliktiga studiemedel som jag förordat i min
redogörelse för sjukförsäkringen.

Som
karenstid räknas enligt 78 § endast dag som infaller under den tid som den
studerande skulle ha bedrivit studier om han inte blivit sjuk. Som paragrafen
utformats är det möjligt att tillgodoräkna karenstid frän en termin tiU en
annan, om den studerande oavbrutet är sjuk från slutet av t. ex. en vårtermin
till början av nästa hösttermin eUer om sådan sjukperiod som faller under tid
mellan terminerna börjar inom högst 20 dagar efter föregående periods slut. Om
så är fallet skaU också tvä eller flera sjukperioder under en termin räknas som
en sjukperiod vid beräkning av karenstid.

80 §

Återbetalningsbeloppet
skaU enligt 5 kap. 1621 §§ beräknas vid varje års utgång. Vid denna beräkning
skall enligt 78 och 79 §§ vissa bdopp inte medräknas. Storleken av dessa belopp
beräknas med motsvarande tUlämpning av bestämmelserna i 5 kap. 1621 §§.

Återbetalningspliktiga
studiemedel som avser sjukperiod under höstterminen torde ofta inte kunna
avdragas förrän vid beräkning av återbetalningsbdoppet vid nästa års utgång. I
regel torde det nämligen inte vara möjligt för försäkringskassorna att tiU CSN
lämna uppgifter därom i så god tid att avdraget kan ske vid samma års utgång.
Endast i mycket sällsynta fall torde detta innebära att årsbeloppet och därmed
avgiften för nästa år blir större än vad som skuUe ha blivit fallet, om
avdraget kunnat göras. Skulle avgiften i sådant fall komma att överstiga kvarstående
äterbetalningsskyldighet skall överstigande del snarast möjligt återbetalas.

8187
§§

Bestämmelserna
i 8187 §§ motsvarar utan sakliga ändringar nuvarande 4147 §§.

88
och 89 §§

Tillämpningen
av kapitel 5 kräver att CSN får tiUgång till vissa uppgifter från bl. a.
allmän försäkringskassa. Motsvarande bestämmelser finns f. n. i 5 kap. 48 §.

6
kap.

2§

I
nuvarande 6 kap. 2 § finns bestämmelser om återkrav av studiestöd i samband
med studieavbrott. Dessa bestämmelser bör nu kompletteras med föreskrifter
angående studieavbrott på grund av sjukdom. SjälvfaUet skall understöd som
enligt 3 kap. 1319 §§ eller 4 kap. 28 35 §§ utgått för sjukperiod inte
återkrävas. I fråga om återkrav vid

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 140

sjukdom
av studiebidrag jämte tillägg i studiehjälpsystemet bör ingen ändring ske i
nuvarande praxis. Denna praxis har redovisats i den allmänna motiveringen.

4
§

Närmare
föreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna om sjukförsäkring för
studeamde bör få meddelas av riksförsäkringsverket.

Övergångsbestämmelser

1.
Till studiestödslagen

I
den allmänna motiveringen har jag förordat att konvertering av studielån bör få
ske enligt de gmnder som arbetsgmppen föreslagit. Detta föranleder dels ett
tillägg tlU punkt 6 i övergångsbestämmelsema till studiestödslagen, dels vissa
nya övergångsbestämmelser till samma lag. Det torde vara lämpligt att införa
dessa nya bestämmelser omedelbart efter punkten 6 under beteckningen 6 a6 e.

Arbetsgmppens
förslag innebär följande.

I
fråga om möjligheterna tlU konvertering delar arbetsgruppen in studielåntagarna
i fyra olika grupper. Den första av dessa omfattar de studielåntagare som inte
har fått studiemedel (punkt 6 a), medan de tre senare omfattar de låntagare som
även har fått studiemedel (punkterna 6 b6 d). Gmpp 2 avser studielåntagare som
skall debiteras avgifter för 1976 (punkt 6 b). Låntagare för vilka skyldighet
att återbetala studiemedel inträder tidigast 1977 ingår i grupp 3 (punkt 6 c).
Grupp 4 omfattar sådana studielåntagare som i och för sig har rätt till
konvertering enligt reglema för grupp 3, men för vilka möjlighet till
konvertering bör medges vid tidigare tidpunkt än som följer av reglerna för
grupp 3 (punkt 6d). Arbetsgruppen har nämligen ansett att alla studielåntagare,
som i övrigt uppfyUer de krav som skall gäUa för rätt till konvertering, bör ha
möjlighet att begära konvertering under ettvart av de tre första år under vilka
konverteringen skall kunna ske. För grupperna 1 och 2 samt i den mån
konverteringsrätt inte följer av reglerna för grupperna 13 för grupp 4
skall således konvertering kunna ske per den 1 januari 1976, 1977 resp. 1978.
För studielåntagare som hör till grupp 3 gäller att konvertering fär ske per
den 1 januari året närmast efter det sista år, för vilket han beviljats
studiemedel. Om för hans del skyldighet att börja återbetala uppbuma
studiemedel inträder redan under 1977, skall han ansöka om konvertering per den
1 januari 1976.

De
nu angivna reglerna innebär t. ex. att den som beviljas studiemedel sista
gången 1981 har rätt att ansöka om konvertering, om han bevUjas studiemedel
under varje år fr.o.m. 1975 t.o.m. 1981, med stöd av bestämmelserna för gmpp 4
per den 1 januari 1976, 1977 eller 1978 och med stöd av bestämmelserna för
grupp 3 per den 1 januari 1982. Upp-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 141

bär
han däremot första gången studiemedel under 1976, kan han begära konvertering
per den 1 januari 1976 endast enligt bestämmelserna för grupp 1. Ansökan om
konvertering skall alltid ske senast den 31 augusti året närmast före resp.
konverteringsår. I sistnämnda exempel skall alltså ansökan inges senast den 31
augusti 1975.

Enligt
arbetsgruppens förslag gäller vidare att vid konverteringstill-fället alltid
skall återstå tre amorteringsår för studielånet samt, för gruppema 24, minst
tre avgiftsår för återbetalning av uppburna studiemedel. Om den
studielåntagare, som i det nyss nämnda exemplet antas uppbära studiemedel under
1976, då får ett så litet belopp i studiemedel att detta skall återbetalas
imder mindre än tre avgiftsår, kan han inte få konvertering per den 1 januari
1977.

Kvarstående
amorteringsbelopp och ränteannuitet samt, för grupperna 24, kvarstående
återbetalningsbelopp skall enligt arbetsgruppens förslag vid utgången av året
närmast före konverterlngsdagen uppgå till, för grupp 1 minst tre fjärdedels
basbelopp och för övriga grupper till minst ett basbelopp. Basbeloppet vid
ingången av året närmast före konverterlngsdagen skall därvid gälla.

Vidare
skall enligt arbetsgruppens förslag studiemedelssystemets återbetalningsregler,
så som dessa föreslås gäUa fr.o.m. 1976, tillämpas. Årsbeloppet för det första
året skall dock motsvara lägst det belopp som skulle ha utgått i amortering och
ränteannuitet för studielånet om konvertering inte skett. Storleken av detta
belopp kommer därmed också att vara bestämmande för följande års årsbelopp
enligt bestämmelserna i 5 kap. 24 § och även påverka årsbeloppets storlek, om
den återbetalningsskyldige efter konverteringen lyfter studiemedel enligt 5
kap. 25 29 §§. I fråga om det årsbelopp som då skaU faststäUas för året
närmast efter det att studiemedlen uppburits, gäller nämligen bl. a. att det
inte får understiga det belopp som skulle ha utgått, om dessa studiemedel Inte
uppburits.

I
sitt remissyttrande över arbetsgruppens förslag har CSN angett, att
minimibeloppet för rätt till konvertering enligt nämndens mening är för högt.
CSN anser också att studiemedelssystemets återbetalningsregler helt bör följas.
Hänsyn bör således vid fastställande av årsbeloppet för det första året inte
tagas tiU det belopp som studielåntagaren skulle ha betalt för året i
amortering och ränteannuitet, om konverteringen inte skett.

Arbetsgruppens
förslag är enligt min mening i alla delar väl avvägda. Skäl saknas därför att i
de avseenden CSN angett ändra de föreslagna bestämmelsema.

2.
Till den nu föreslagna lydelsen av studiestödslagen

Punkt
1 Förhöjningen av det behovsprövade tillägget skall liksom de ändrade

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 142

reglema för bamtiUägg och hänsynstagande till makes
förmögenhet träda i kraft den 1 juli 1974. Från samma tidpunkt skall det
förhöjda studiebidraget utgå. Som jag tidigare har anfört skall de nya bestämmelserna
med anledning av den nya sjukförsäkringen träda i kraft den 1 januari 1975 .
Ifråga om studiemedelssystemets återbetalningsregler skall, som framgår av
punkt 5, de nya bestämmelserna om avgiftsunderlag, avgiftsgräns, avskrivning
och uppskov med återbetalning samt om premie vid frivillig återbetalning gälla
från den 1 januari 1975. Som jag angett i den allmänna motiveringen skall
övriga regler om återbetalningen träda i kraft den 1 januari 1976.

Rätt till konvertering av studielån som beviljats enligt
studiehjälpsreglementet föreligger i princip fr. o. m. den 1 januari 1976.
Ansökan om konvertering bör emellertid kunna göras under hela 1975. Punkterna 6
och 6 a6e skaU därför träda i kraft den 1 januari 1975.

Punkt 2

De nya bestämmelserna om rätten tiU barntUlägg i 4 kap. 14
§ tredje stycket bör gälla endast om den studerande när han närmast föregående
gång beviljades barntiUägg för barnet var medveten om att han är skyldig att
överlämna barntillägget tUl värdnadshavaren eller att medge att beloppet
betalas ut till denne (4 kap. 40 §). Detta innebär att de nya reglerna i 4 kap.
14 § tredje stycket kan tillämpas endast om det närmast föregående
barntUlägget bevUjats först efter den 1 juh 1974.

Punkt 3

De som före den 1 juli 1974 beviljas studiebidrag för
höstterminen 1974 fär studiebidrag enligt nuvarande regler och således med ett
lägre belopp än det som jag har föreslagit skall utgå fr. o. m. den 1 juli
1974. Dessa studiemedelstagare bör, som jag har angett i den allmänna motiveringen,
kompenseras genom en schabloniserad nedskrivning av sina återbetalningspliktiga
studiemedel för höstterminen 1974. Denna nedskrivning bör motsvara ett belopp
om 121 kr. om det förut beviljade studiebidraget för samma tid uppgår till
lägst 442 kr. Har det förut bevUjade studiebidraget utgått med lägre belopp bör
nedskrivningen ske med ett belopp om 63 kr. För studerande som endast uppbär
studiebidrag och således inte återbetalningspliktiga studiemedel för höstterminen
1974 på grund av beslut enligt de äldre bestämmelserna, bör motsvarande belopp
betalas ut tUl den studerande utan återbetalningsskyldighet. Utbetalningen bör
ske på sätt oeh tid som Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
CSN bestämmer.

Punkt 4

I fråga om avgifter som avser avgiftsåret 1974 eller
tidigare avgiftsår skall de äldre bestämmelserna i 5 kap. fortfarande gälla.
Har beslut om

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 143

debitering av avgift för avgiftsäret 1974 eller tidigare
avgiftsår förfallit, gäller dock särskilda bestämmelser för beräkning av extra
avgift enligt pumkt 16.

Punkterna 57

Att vissa av de nya bestämmelserna i 5 kap. bör gälla
redan fr. o. m. den 1 januari 1975 har angetts i den allmänna motiveringen samt
i samband med redogörelsen för när de olika nya bestämmelserna i studiestödslagen
skall träda i kraft (punkt 1). I övrigt skall nuvarande regler gälla för
avgiftsåret 1975. Beräkning av avgifter för 1975 skall dock ske enhgt punkterna
8 och 9. För 1975 skall vidare gälla ett antaget basbelopp om 8 400 kr.
Dessutom skall jämförelseräntan utgöra 3,2 % i stället för 60 % av
normalräntan. Denna ränta om 3,2 % skall, som jag angett i den allmänna
motiveringen, tiUämpas frän den 1 januari' 1974 för dem som inte är
avgiftsskyldiga under 1975 eller som första gången skall erlägga avgift under
1975 samt för övriga återbetalningsskyldiga frän den 1 juli 1974. Den kommer
att få betydelse för den äterbetalningsskyldige vars återbetalningsskyldighet
upphör tidigast under 1975. Dessutom kommer den att kunna påverka bl. a.
storleken av aterbetalningsbeloppet för sådan återbetalningsskyldig som avses i
punkt 11.

Punkterna 8 och 9

I fråga om dessa punkter får jag hänvisa till vad jag
föreslagit i den allmänna motiveringen om fastställande av avgifter för 1975.

Punkt 10

Som framgått av vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen skall regleringstal första gången fastställts i slutet av 1975.

Punkt 11

För att ett årsbelopp och därmed preliminär och slutlig
avgift skall kunna beräknas för 1976 måste ett återbetalningsbelopp enligt de
nya bestämmelserna fastställas vid utgången av 1975. Detta återbetalningsbelopp
skall motsvara produkten av regleringstalet enligt punkt 10 och det belopp som
den återbetalningsskyldige skulle ha behövt erlägga, om han vid 1975 års utgång
frivilligt velat återbetala allt vad han då var skyldig. Någon premie enligt
nuvarande 5 kap. 13 § andra stycket skall dock inte tiUgodoräknas honom vid fastställande
av det angivna beloppet. Eftersom återbetalningsbeloppet erhålls först efter
multiplikation med regleringstalet enligt punkt 10, skall inte heller vid
tiUämpning av jämförelseräntemetoden någon ränta beräknas för 1975. SkuUe det
ske, skulle nämligen den återbetalningsskyldige komma att påföras såväl ränta
som förhöjnmg med regleringstalet för 1975.

Om den återbetalningsskyldige under 1975 uppburit
återbetalnings-

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 144

pliktiga studiemedd, skall nyssnämnda multiplikation i vad
avser dessa studiemedel ske inte med hela regleringstalet utan med ett jämkat
regleringstal. Vid bestämmande av det jämkade regleringstalet skall 5 kap. 17
§ de nya bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

Avgifter
som debiterats den återbetalningsskyldige för avgiftsåret 1975 eller tidigare
avgiftsår skall inte beaktas vid fastställande av återbetalningsbeloppet vid
1975 års utgång. Dessa avgifter skall som framgår av punkt 5 erläggas enhgt de
äldre bestämmelserna. Om beslutet om debitering av sådan avgift helt eller
delvis skulle förfalla enligt 5 kap. 30 § de äldre bestämmelserna, får
återbetalningsbeloppet räknas om. Detsamma gäller om den återbetalningsskyldige
efter ingången av 1976 enligt 5 kap. 38 § första eller andra stycket eller 39 §
de äldre bestämmelserna återfår för mycket erlagd preliminär eller kvarstående
avgift. Det gäller även om beslut fattas efter ingången av 1976 om återkrav
enligt 6 kap. 2 § som avser studiemedel som har uppburits under 1975 eller
tidigare år. Om sådan omräkning ges särskilda bestämmelser i punkt 12 resp.
punkt 13. Omräkning av aterbetalningsbeloppet skall även ske om kvarstående
avgift enligt de äldre bestämmelsema debiteras efter ingången av 1975 (punkt
14).

Punkterna 1214

Det enligt
punkt 11 fastställda aterbetalningsbeloppet vid utgången av 1975 får räknas om
i de fall som jag nyss angett i specialmotiveringen till punkt 11. Sådan
omräkning skaU dock ske endast om något av de nyss angivna fallen inträffar
efter 1976 års ingång. Den skall göras vid utgången av det avgiftsår då
beslutet förfallit, återbäring skett, kvarstående avgift debiterats eller
beslutet om återkrav fattats. Därvid skall först det belopp beräknas med vilket
återbetalningsbeloppet vid 1975 års utgång skulle ha ökats resp. minskats, om
avgiften (beloppet) i fråga redan då skuUe ha påverkat detta
återbetalningsbelopp. Vid denna beräkning skall bestämmelserna i punkt 11 äga
motsvarande tillämpning. Det belopp som därvid erhålls, skall därefter omräknas
med tillämpning av bestämmelserna i 5 kap. 19 § andra stycket eller 21 § i
deras nya lydelser.

Det omräknade återbetalningsbeloppet skall beaktas vid
beräkning av årsbelopp och avgifter först fr. o. m. avgiftsåret efter det vid
vars utgång omräkning skett (punkt 12 tredje stycket).

Punkt 15

I punkt 15
ges vissa regler som skall hgga till grund för avgåiftsdebite-ringen för sådana
återbetalningsskyldiga, för vilka återbetalningstiden börjat före den 1 januari
1976, dvs. enligt äldre bestämmelser. I punkten ges nämligen regler om
årsbeloppet för 1976 för återbetalningsskyldig för vilken avgiftskvot
fastställts enligt äldre bestämmelser. Enligt arbetsgruppens förslag skall det
avgörande för årsbeloppets storlek i första hand vara antalet återstående
avgiftsår för den återbetalningsskyldige

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 145

vid
utgången av 1975.. Detta antal skall beräknas enligt följande. Från det antal
år som beaktades, då avgiftskvot senast fastställdes för den
återbetalningsskyldige enligt 5 kap. 68 §§ de äldre bestämmelserna, dragés det
antal år som förflutit fr. o. m. ingången av det år, då avgiftskvoten
fastställdes, t. o. m. är 1975. Har den återbetalningsskyldige återfått
preliminär eller kvarstående avgift enligt 5 kap. 38 § första eller andra
stycket eller 39 § de äldre bestämmelserna, skall antalet avgiftsår ökas med
det antal år som skulle ha krävts för att de angivna avgifterna skulle ha
kunnat erläggas. Detsamma skall ske, om beslut om debitering av avgift enligt 5
kap. 30 § de äldre bestämmelserna förfallit helt eller delvis. Har den
återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp skall å andra sidan
motsvarande minskning av antalet avgiftsår ske. Minskning skall även ske om den
återbetalningsskyldige på grund av återkrav enligt 6 kap. 2 § återbetalt visst
belopp. Ökning eUer minskning skall dock ske endast om avgiften (beloppet) i
fråga, uttryckt i basbelopp och därvid med tiUämpning av det basbelopp som
gällde vid ingången av det år, för vilket avgiften debiterats resp. återbetalningen
skedde motsvarar lägst den avgiftskvot som senast fastställts för den
äterbetalningsskyldige.

Arbetsgruppens
förslag innebär att det totala antal återbetalningsår som ursprungligen låg
till grund för beräkning av avgiftskvoten i princip kommer att ligga tUl grund
även för beräkning av återbetalningsskyldigheten enligt de nya reglerna.
Undantag från denna princip kommer enligt arbetsgruppens förslag att gälla i
de fall då, enligt vad jag nyss angett, antalet avgiftsår ökats eller minskats
nämligen vid återbäring, frivillig återbetalning, uraktiåtenhet att erlägga
viss avgift eUer del därav eller återbetalning på grund av återkrav. Däremot
gör arbetsgruppen inte undantag från nämnda princip för de fall då antalet
återbetalningsår enligt äldre bestämmelser minskat därför att återbetalningen
ökat på grund av att basbeloppet höjts i sådan utsträckning att återbetalningsskyldigheten
enligt den s. k. jämförelseräntemetoden skulle komma att upphöra tidigare än
enligt basbeloppsmetoden.

Vissa
uppgifter om återburna avgifter, avgifter i fråga om vilka beslutet om
debitering förfallit m. m., krävs för att arbetsgruppens metod att fastställa
årsbeloppet skall kunna tillämpas. CSN har angett att alla dessa uppgifter inte
fmns tUlgängliga hos CSN i maskinläsbar form. Enhgt CSN:s mening kommer man
emellertid till samma resultat som det arbetsgruppen ville uppnå med de regler,
som gruppen föreslog, även genom en annan beräkning. Denna bör enligt CSN ske
enligt följande.

Återbetalningsbeloppet
enligt punkt 11 vid utgången av 1975 divideras med det antal år som då skulle
ha återstått enligt enbart basbeloppsmetoden och alltså utan beaktande av
jämförelseräntemetoden. Detta antal år motsvarar det tal som erhålls genom att
återbetalningsbeloppet räknat i basbelopp vid utgången av 1975 divideras med
den senast fast-

10
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 14

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 146

ställda
avgiftskvoten. Summan i basbelopp vid utgången av 1975 motsvarar de
återbetalningspliktiga studiemedd som den återbetalningsskyldige uppburit
minus summan av dels sådan avgift som debiterats den återbetalningsskyldige och
i fråga om vilken varken beslutet om debitering förfallit eller återbäring
skett, dels sådant belopp som den återbetalningsskyldige betalt frivilligt,
förhöjning som avses i 5 kap. 13 § andra stycket de äldre bestämmelserna
medräknad, och dels sådant belopp, i fråga om vilket beslut om återkrav
fattats. Samtiiga senast angivna belopp skall härvid omräknas i de basbelopp
som följer av nuvarande bestämmelser i 5 kap.

Den
av CSN föreslagna metoden att beräkna årsbeloppet bör användas. Liksom enligt
arbetsgruppens förslag kommer härmed den kvarstående
återbetalningsskyldigheten att spridas över det antal år som skulle ha
kvarstått vid utgången av 1975 enligt den beräkning som legat till grund för
bestämningen av avgiftskvoten enligt hittillsvarande regler, dvs. normalt tiden
fram t. o. m. det år då den återbetalningsskyldige fyUer 50 år. Liksom enligt
återbetalningsreglerna i 5 kap. i dess nya lydelse bör årsbeloppet för 1976 för
den nu aktuella gruppen av återbetalningsskyldiga inte få understiga en
tiondels basbelopp.

De
regler som jag har föreslagit leder tUl att den förkortning av
aterbetalningstiden som höjningarna av basbeloppet föranlett undanröjs för ett
stort antal återbetalningsskyldiga. Härigenom får dessa förmånligare
återbetalningsvillkor.

Har
avgiftskvot inte fastställts för den återbetalningsskyldige beräknas årsbelopp
och därmed också avgifter för 1976 helt enligt de nya bestämmelserna.

Punkt
16

I
punkt 16 behandlas beräkning av extra avgift i fall dä denna avgift skall utgå
pä grund av att den äterbetalningsskyldige inte erlagt preliminär eller
kvarstående avgift för avgiftsåret 1975 eller tidigare avgif tsar.

Punkt
17

Även
den som är sjuk under hela vårterminen 1975 bör kunna beviljas och uppbära
studiemedel. Som förutsättning bör dock krävas att han bedrivit studier under
höstterminen 1974 och att han i anledning av dessa studier erhållit eUer kunnat
erhåUa studiehjälp eUer studiemedel.

I
övrigt behövs inga särskilda övergångsbestämmelser i anledning av de nya
bestämmelserna om studiestöd under sjukdom i 3 kap. 13 19 §§, 4 kap. 2835 §§
och 5 kap. 7780, 88 och 89 §§. Detta inntfbär att karenstid enligt 5 kap. 78 §
inte kan börja räknas förrän under terminstid som infaller under 1975. Sjukdom
som infaller tidigare kan således inte beaktas vid tillämpningen av de nya
bestämmelserna.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 147

9 Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att antaga förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349).

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 148

10 Anslagsberäkningar för budgetåret 1974/75

H 2. Studiebidrag m. m.

1972/73 Utgift 507 525 107 1973/74 Anslag 544 000 000
1974/75 Förslag 579 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för studiehjälp, förlängt
barnbidrag och studiebidrag jämte tiUägg enligt studiestödslagen (1973: 349,
ändrad 1973: 923). Av anslaget disponeras dessutom medel för
brevskolc-stipendier samt medel för särskilt studiestöd till uUandssvenska
elever.

Centrala studiehjälpsnämnden

Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) föreslår cn ökning av
detta anslag med 26 milj. kr. för nästa budgetår.

1. Under budgetåret 1972/73 har i studiehjälp enligt
studiehjälpsreg

lementet och förordningen om förlängt barnbidrag utbetalats 350,5

milj. kr. Härav hänför sig 20,4 milj. kr. till studiebidrag till studerande

inom vuxenutbUdning. Utbetalning av brevskolestipendier uppgick till

8 800 kr. och utbetalning av särskilt studiestöd till utlandssvenska elever

tUl 50 000 kr. För innevarande budgetår har medelsbehovet beräknats

till 318 milj. kr. Minskningen i förhållande till föregående år är en följd

av att äldre elever i gymnasial utbildning förts över till studiemedels

systemet. Vid oförändrade regler och bidragsbelopp beräknar CSN me

delsbehovet för budgetåret 1974/75 till 318 milj. kr.

CSN föreslår en förstärkning av studiehjälpen i olika
avseenden. Beloppen för resetillägg bör enligt nämndens mening höjas till 75,
105, 135 och 155 kr. i månaden för avstånd om 6, 15, 25 och 35 km. Mer-utgiften
härför beräknas till 8 milj. kr. Vidare föreslås en ökning av mä-nadsbeloppen
för inkomstprövat tillägg från nuvarande belopp av högst 75 och lägst 20 kr.
till belopp av högst 125 och lägst 30 kr. Dessutom förordas en höjning av
inkomstgränserna för inkomstprövat tiUägg med 5 000 kr. Nämnden föreslår också
en förstärkning av beloppet för behovsprövat tillägg från 90 till 125 kr. i
månaden. Slutligen föreslås en justering av de av nämnden fastställda reglerna
avseende bruttoinkomst-och förmögenhetsgränser för behovsprövat tillägg.
Kostnaderna för dessa åtgärder beträffande inkomst- och behovsprövat tUlägg
beräknas till 22 milj. kr. De sammanlagda reformkostnaderna för studiehjälp
uppgår sålunda till 30 milj. kr.

2. Under budgetåret 1972/73 har i studiebidrag enligt
studiemedels-

förordningen utbetalats 157,1 milj. kr. För budgetåret 1973/74 har me-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 149

delsbehovet
beräknats till 209 milj. kr. I detta belopp ingår även medel för äldre elever i
gymnasial utbUdning, vilka fr. o. m. den 1 juli 1973 erhåller studiemedel.
Medelsbehovet för 1974/75 har beräknats till 50 milj. kr. för äldre elever i
gymnasial utbildning och till 165 milj. kr. för studerande i eftergymnasial
utbildning eller sammanlagt 215 milj. kr.

Departementschefen

Centrala
studiestödsnämnden (CSN) har fört fram flera förslag om förstärkningar på
studiehjälpens område. Som jag föreslagit i det föregående bör resetillägget
höjas frän 65, 85, 110 och 130 kr. till 75, 95, 125 och 145 kr. i månaden för
avstånd om 6, 15, 25 och 35 km. Merutgiften härför beräknas till 7 milj. kr.
Vidare bör det behovsprövade tillägget höjas frän högst 90 kr. till högst 110
kr. i månaden. Merutgiften härför har beräknats till 2 milj. kr. Jag är f. n.
inte beredd att tillstyrka en ändring av beloppen eller inkomstgränserna för inkomstprövat
tUlägg. För yngre elevers studiehjälp och förlängt barnbidrag har jag beräknat
det totala medelsbehovet till 354 milj. kr. (1)

Jag
räknar med en minskning av antalet studerande med studiemedel jämfört med
tidigare prognoser. Med hänsyn tagen till de överförda grupperna som fr. o. m.
1973/74 fär studiemedel samt den höjning av studiebidraget som jag förordat i
det föregående har jag beräknat de totala utgifterna för studiebidrag för
studerande med studiemedel till 225 milj. kr. (2)

Anslaget
bör föras upp med 579 milj. kr.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att tiU Studiebidrag m. m. för
budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 579
000 000 kr.

IV:5.
Studicnicdelsfondcn

1972/73
Utgifti 495 000 000 1973/74 Anslag 455 000 000 1974/75 Förslag 447 000 000 '
Innefattar ej allmänna studielåncfonden.

Ur
fonden utgår aterbetalningspliktiga studiemedel bevUjade enligt
studiestödslagen (1973: 349, ändrad 1973: 923).

Centrala
studiehjälpsnämnden

Centrala
studiehjälpsnämnden (CSN) föreslår att anslaget till studiemedelsfonden förs
upp med ett belopp av 538 milj. kr., vilket innebär en ökning med 83 milj. kr.
i förhållande till innevarande budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under
läsåret 1972/73 utbetalades aterbetalningspliktiga studiemedel tiU omkring 76
000 studerande i eftergymnasial utbUdning. Utbetalningarna ur
studiemedelsfonden uppgick till 622,3 milj. kr. dvs. ett genomsnittsbelopp per
år och studiemedelstagare av ca 8 200 kr.

Under
budgetåret 1972/73 har nämnden beviljat 31 550 studidån till elever i gymnasial
utbildning. Utbetalningarna ur aUmänna studielånefonden uppgick till 155 milj.
kr.

Under
1974/75 beräknas 81000 studerande vid eftergymnasiala utbildningar beviljas
återbetalningsphktiga studiemedel. CSN har vid sina beräkningar utgått från
basbeloppet 7 900 kr. Medelsbehovet vid oförändrade regler utgör 753 milj. kr.

För
elever i gymnasial utbildning beräknas medelsåtgången under 1974/75 uppgå tUl
183 milj. kr. vid oförändrade regler, varav 13 milj. kr. avser yngre elever och
170 milj. kr. avser äldre elever.

Det
sammanlagda medelsbehovet för återbetalningspliktiga studiemedel uppgår
sålunda tiU 936 milj. kr. Härifrån avgår en beräknad medelsreservation av 194
milj. kr. och beräknade inflytande studiemedelsavgifter, frivilliga
återbetalningar och inflytande amorteringar på bevUjade län ur allmänna
studielånefonden till 398 milj. kr. Det totala medelsbehovet utgör därför 538
milj. kr.

Departementschefen

Vid
anslagsberäkningen för budgetåret 1974/75 har jag tagit hänsyn tiU de i det
föregående föreslagna förändringarna när det gäller studiemedelssystemets
återbetalningsregler samt den föreslagna höjningen av studiebidraget. Jag har i
följande sammanställning även beaktat beräknade prisförändringar och därjämte
vissa förändringar i studerandeantalet.

Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgäng

Beräknad

mcdelsförbrukning

Reservation
1973-06-30

studiemedelsfonden

406 000 000

1973/74

824 000
000

1974/75

911000
000

allmänna studielånefonden

48 000 000

Anslag
för 1973/74

455 000 000

Avgifter
m. m. under 1973/74

studiemedelsfonden

141000 000

allmänna studielånefonden

34 000 000

Avgifter
under 1974/75

studiemedelsfonden

166 000 000

allmänna studielänefonden

38 000 000

Anslag
1974/75 (förslag)

447 000 000

1 735 000 000

1 735
000 000

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:14 151

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Studiemedelsfonden för budgetåret 1974/75 på kapitalbudgeten under
statens utlåningsfondér anvisa ett investeringsanslag av 447 000 000 kr.

Med
bifall av vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Eva Dvbeck

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:14 152

Innehåll

Sida

Författningsförslag

1 Inledning 53

2 Gällande bestämmelser om studiestöd 57

3 1968 års studiemedelsutrednings betänkande

Teknisk
översyn av studiemedelssystemet 60

3.1 Vissa
gemensamma frågor 60

3.1.1 Nytt registrerings- och utbetalningssystem för
studiemedel 60

3.1.2 Terminsbegreppet 61

3.1.3 Beviljningsperioder för studiemedel 62

3.1.4 Basbeloppsanknytningen 62

3.1.5 Studiekontrollen 63

3.1.6 Regler för omprövning av studiemedel 64

3.2 Behovsprövning mot egen inkomst 65

3.3 Studiemedel för korttidsstudier 67

3.4 Förmögenhetsbegreppet 69

3.5 Formerna för utbetalning av barntillägget 70

3.6 Maximitid för studiemedel 71

3.7 Terminsbegreppet och studielämplighetsprövningen 72

3.8 Studiemedelsnämndernas sammansättning och arbetsformer 74

3.9 Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet 75

3.10 Remissyttranden 75

4 Departementspromemoria
angående återbetalning av studie

medel 82

4.1 Nuvarande regler för återbetalning av studiemedel 82

4.2 Förslag angående förändrat återbetalningssystem 85

4.3 Remissyttranden 92

5 Centrala studiehjälpsnämndens förslag på
studiehjälpens område 96

6 Centrala studiehjälpsnämndens förslag till
bestämmelser angående en särskild sjukförsäkring för studerande med
återbetalningspliktiga studiemedd 100

7 Departementschefen 103

7.1 Studiemedelsutredningens förslag 103

7.2 Återbetalning av studiemedel 106

7.3 Sjukförsäkring för studerande 111

7.4 Förslag på studiehjälpens område 114

8 Specialmotivering 115

9 Hemställan 147

10 Anslagsberäkningar för budgetåret 1974/75 148

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

30 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (30)

30 kopplingar i 21 dokument.

  1. SOU 2018:9 Ökad trygghet för studerande som blir sjuka s. 38 om s. 113 · s. 203 i texten
  2. SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring del 1+2, del 1 s. 923 i texten
  3. SOU 2009:28 Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt s. 501 · s. 582 i texten
  4. SOU 2003:50 Sjukpenninggrundande inkomst - del 1 s. 194 om s. 113 i texten
  5. Bet. 1975/76:SfU18 Betänkande 1975/76:SfU18 s. 12 i texten

Visa alla 21