Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601), m.m.

1974 · 62 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:164, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 164 år 1974 Prop. 1974:164

Nr 164

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen
(1973:601), m. m.; given den 18 oktober 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag ora vars avlåtande tiU riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

CARL GUSTAF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Enligt beslut av 1970 års riksdag inleddes år 1971
en reform i fem etapper av den årUga fordonsskatten. Den första och den andra
etappen genomfördes år 1971 resp. 1973. I propositionen föreslås, att tredje
etappen genomförs med verkan från den 1 januari 1975. Förslaget berör, i
likhet med föregående etapper, endast fordon med en totalvikt över 3 ton. Det
innebär inom ramen för ett oförändrat totalt skatteuttag en omfördelning av
skatten som betyder skattesänkningar för flertalet bussar och bensindrivna
lastbilar samt för lättare brännoljedrivna lastbUar. För tyngre brännoljedrivna
lastbilar och för släpvagnar innebär förslaget i aUmänhet högre skatt.

I propositionen föreslås vidare, att
kilometerskatten för brännoljedrivna personbilar höjs så att den kommer i nivå
med bensinskatten för likvärdiga bensindrivna personbUar. I samband därmed
föreslås också att den körsträcka som tiUryggaläggs utomlands med
brännoljedriven personbil i princip får avräknas vid beräkning av
kUometerskatten. Bestämmelsema föreslås träda i kraft den dag regeringen
förordnar.

Vidare föreslås i propositionen, att beslut fattas
om att kiloraeterskatt införs den 1 juni 1976 för släpvagnar, som dras av
brännoljedrivna motorfordon och har en totalvikt över 3 ton.

I propositionen föreslås också vissa i huvudsak
tekniska ändringar i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601), bl. a. i
anledning av att den nya regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1975.

1
Riksdagen 1974. 1 saml Nr 164

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 2

Slutiigen föreslås i propositionen att kompensation
för skatt på bensin tiU jordbmkets traktorer och skördettöskor regleras i en
lag. Med hänsyn tiU den minskande användningen av bensindrivna ttaktorer och
skördetröskor i jordbmket föreslås en sänkning av kompensationsbeloppen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164

1
Förslag tiU

Lag
om ändring i vägtrafikskatteförordnlngen (1973:601)

Härigenom förordnas i fråga om
vägtrafikskatteförordningen (1973: 601)

deh att i 3, 6, 22, 39 och 42 §§ ordet
"Konungen" skall bytas ut raot "regeringen",

dels att i 1, 3 och 39 §§ ordet
"förordning" skall, ora det avser denna förordning, bytas ut mot
"lag",

deh att rubriken tUl förordningen, 9, 12, 14,
1618, 20, 21, 29, 30, 41 och 43 §§ samt bilaga 1 och 2 tUl förordnmgen skall
ha nedan angivna lydelse.

Vägtrafikskattelag

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

9 § Skatt beräknas för varje fordon Skatt
beräknas för varje fordon för en sararaanhängande tid av för en
sararaanhängande tid av tolv kalenderraånader (skatteår). tolv
kalendermånader (skatteår) Konungen eller myndighet som eller för var
och en av fyra delar Konungen beslämmer kan förord- av helt skatteår
(skatteperioder). na alt skatt för visst fordon eller viss grupp av fordon i
stället skall beräknas för var och en av fyra delar av helt skatteår (skatteperioder).

Är fordon skattepliktigt under endast en del av
skatteår eller skatteperiod beräknas skatten för den tid fordonet är
skattepliktigt, ora ej annat följer av 12 § andra stycket,

Skatteår och skatteperiod fast- Skatteår och
skatteperiod fast-

stäUes av Konungen eller myndig- ställes av regeringen eller myndig

het sora Konungen bestämmer, het som regeringen bestäraraer,

12 §

Fordonsskatt utgår för skatteår Fordonsskatt utgår för skatteår

enligt bUaga 1 till denna förord- enligt bUaga 1 till denna lag. Skal

ning, Skatten utgår för skattepe- ten utgår för skatteperiod med en

riod med en fjärdedel och för ka- fjärdedel och för kalendermånad

lendermånad med en tolftedel av med en tolftedel av skatten för helt

skatten för helt år, år. Överstiger fordonsskatt och sär-

skild fordonsskatt enligt förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt
för ett fordon 1500 kronor för hell år utgår fordonsskall för skatteperiod.

FöreUgger skatteplikt för fordon under del av
kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden.

ti Riksdagen 1974.1 saml. Nr 164

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Fordonsskatt erlägges före ingången av skatteår
eller skatlepe-riod. Regeringen får medge undantag härifrån för grupp av
fordon.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skattskyldig
i fråga om fordonsskatt är, om ej annat följer av andra eUer ttedje stycket,
den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad tmder vilken skatten
skall betalas.

Skattskyldig
i fråga om fordonsskatt är, om ej annat följer av andra eUer tredje stycket,
den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten
skall betalas eller skulle ha betalats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på grand av att skatteplikt
inträder är den skattskyldig som ägde fordonet när skatteplikten inträdde. I
fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på grund av ändring som avses i
13 § är den skattskyldig som ägde fordonet när registreringsbestktning i
anledning av ändringen skedde eller senast skolat ske eller, I fråga om ändrad
användning av fordon, när användningen ändrades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
fråga om fordonsskatt som faststäUes genom beslut enUgt 23 eller 24 § är den
skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser.

I
fråga om fordonsskatt som fastställes genom beslut enligt 24 § är den
skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skattepliktigt
fordon får ej brukas, om tUl betalning förfaUen fordonsskatt ej erlagts för
det innevarande och det närraast föregående skatteåret. Detta gäller ej i
fråga om skatt som åvUar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom
beslut om efterbeskattning enlig 24 §. Det gäller ej heller i fråga om skatt
som åvilar den som innehaft fordon på grund av avbetalningsköp, om
fordonet återtages.

Skattepliktigt
fordon får ej brukas, om tUl betalning förfaUen fordonsskatt ej erlagts för
det innevarande och det närmast föregående skatteåret. Detta gäller ej i fråga
om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom
beslut om efterbeskattning enligt 24 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KUometerskattepUktigt
fordon skall vara försett med särskild, godkänd räknare för registrermg av
fordonets körsträcka och tiU-hörande anordningar för dess funktion
(kUometerräknarappara-tur). Apparaturen skall vara plora-berad.

Kilomelerskattepliktigt
fordon skall vara försett med särskUd, godkänd räknare för registrering av
fordonets körsträcka och tiUhö-rande anordningar för dess funktion
(kilometerräknarapparatur). Apparaturen skaU vara ploraberad.
Kilometerskattepliktig personbil

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Konungen eller rayndighet sora Konungen bestämmer
meddelar föreskrifter ora godkännande, montering, plombering, reparation,
kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur.

Föreslagen lydelse

som
användes utom riket skall vidare vara försedd med särskilt märke, som visar
att fordonet är kilomelerskattepliktigt. Regeringen får medge undantag från
skyldighet att förse personbil med sådant märke.

Regeringen eller myndighet sora regeringen
bestämmer meddelar föreskrifter ora godkännande, montering, plombering,
reparation, kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur
samt om märke som avses i första stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 §
Kiloraeterskatt utgår för den körsträcka som fordon tiUryggalagt under tid, då
det varit kilometerskatteplUttigt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatten beräknas för helt tiotal kUometer efter de
skattesatser som anges i bilaga 2 till denna förordning.

Skattskyldig skall för varje skatteperiod lämna
uppgift tiU ledning för faststäUande av skatt. Sådan uppgift skall lämnas även
i annat fall, i den mån Konungen eUer myndighet som Konungen bestämmer
förordnar därom.

Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de
skattesatser som anges i bilaga 2 tUl denna lag.

Skattskyldig skaU för varje skatteperiod lämna
uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift skall lämnas
även i annat fall, i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
förordnar därom. Kilometer-skatt erlägges i efierhand för skatteperiod.
Regeringen får medge undantag härifrån för grupp av fordon.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 §

Skattskyldig
i fråga om kUometerskatt är, om ej annat följer av andra stycket, den som ägde
fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skaU betalas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
fråga om kUometerskatt som faststäUes genom beslut enligt 23, 24 eller 25 § är
den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser.

I
fråga om kUometerskatt som faststäUes genom beslut enligt 24 eller 25 § är den
skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser. / fråga om
kilometerskatt för skatteperiod under vilken fordon avregistrerats eller
eljest av annan anledning än avslällning upphört att vara skattepliktigt är den
skattskyldig som då ägde fordonet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

21
§ KUometerskattepliktigt fordon får ej bmkas

s. 1 Kontrollera mot PDF

1.
om de föreskrifter I fråga om kUometerräknarapparatur, vilka meddelats i denna
förordning eller med stöd därav, ej iakttagits.

1,
om de föreskrifter i fråga om kUometerräknarapparatur, vilka meddelats i denna
lag eller med stöd därav, ej iakttagits.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2.
om föreskriven uppgift för
beräkning av kilometerskatt ej lämnats,

3. om tiU betalning förfallen kUometerskatt ej erlagts
för det innevarande och det närmast föregående skatteåret.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Vad
som sägs i första stycket under 3 gäller ej i fråga om skatt som åvUar tidigare
ägare av fordonet och som faststäUts genom beslut om efterbeskattning enligt
24 eller 25 §. Det gäller ej heller i fråga om skall som åvilar den som
innehaft fordon på grund av avbetalningsköp, om fordonet återtas.

Vad
som sägs i första stycket under 3 gäller ej i fråga om skatt som åvilar
tidigare ägare av fordonet och som faststäUts genom beslut om efterbeskattning
enligt 24 eller 25 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29 § Skatt och skattetUlägg anges i helt krontal,
så att öretal bortfaUer.

Skattebelopp under tjugo kronor behöver icke betalas
in till staten och återbetalas ej heller.

30
§

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
den män ej annat följer av denna förordning äger 9, 1215, 22 och 49 §§ lagen
(1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtions-beskattningi motsvarande tillämpning
i fråga om förfarandet enligt denna förordning. Vad bestämmelserna innehåller
om deklaration gäller i stället uppgift, som skall lämnas enligt särskilda
föreskrifter och ligga till grund för påföring eller faststäUelse av skatt.

I
den mån ej annat följer av denna lag äger 4, 9, 1215, 22 och 49 §§ lagen
(1959: 92) ora förfarandet vid viss konsumtionsbe-skattnlngi motsvarande
tiUämpning i fråga om förfarandet enligt denna lag. Vad bestämmelsema innehåller
om deklaration gäller i stället uppgift, som skaU lämnas enligt särskilda
föreskrifter och Ugga till grund för påföring eUer faststäUelse av skatt.

Vad i uppbördslagen (1953: 272)- stadgas om
indrivning, avkortning och avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar
gälla fordonsskatt och kilometerskatt. Vid återbetalning av skatt skall
av-

opaginerad Kontrollera mot PDF

*
Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159. ' Rubrikens lydelse enligt prop.
1974:132.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

räknas
endasl sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kUometerskatt som ej
erlagts och rest-avgift som belöper på sådan skatt. Införsel enligt
införsellagen (1968:621) får äga rum vid indrivning av fordonsskatt, kilometerskatt
och reslavgift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
fordon som använts utom riket återbetalas fordonsskatt och avräknas
kiloraeterskatt enligt bestäraraelser som meddelas av Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer.

För
fordon som använts utom riket återbetalas fordonsskatt och avräknas
kilometerskatt enligt särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konungen
eUer myndighet som Konungen bestämmer meddelar föreskrifter om betalning och indrivning
av skatt enligt denna förordning samt de föreskrifter sora behövs i övrigt för
tillärapningen av förordningen.

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om
betalning av skatt enligt denna lag samt de föreskrifter som behövs i övrigt
för tUlämpningen av lagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag ttäder i kraft, såvitt avser 17 § och
bUaga 2, den dag regeringen bestäraraer och i övrigt den 1 januari 1975,

Förekoramer i lag eUer annan författning ordet
"vägttafUcskatteför-ordnlng" eUer böjningsform därav skall detta vid
ikraftttädandet av denna lag bytas mot "vägtrafUcskattelag" i
raotsvarande förra. Vidare skaU vid samraa tidpunkt ordet "förordning"
i olika böjningsformer som förekommer i lag eUer annan författaing och som
avser vägtrafikskatteförordningen, bytas ut mot "lag" i raotsvarande
form.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kl

snor

grundbelopp tilläggsbelopp för

varje helt hund-

ratal kilogram

över den lägsta

vikten i klassen

A
Motorcyklar

1
Tvåhjulig motorcykel

utan
sidvagn

0- 75

45

76-

60

0

2 Annan
motorcykel

0-

90

0

B
Personbilar

0- 900

165

0

901-

207

42

C Bussar

1 Buss
som är inrättad

0- 1 600

165

0

för
drift endast med

1 601 - 3 000

203

38

bensin
eUer gasol

3 001-

711

14

2 Annan
buss

0- 1 600

165

0

1 601 - 3 000

203

38

3 001- 7 000

721

24

7 001-10 000

1693

30

10 001-30 000

2 783

46

30 001 -

11959

22

D
Lastbilar

1
Lastbil som är inrättad

0- I 600

165

0

för
drift endast med

1 601 - 3 000

204

39

bensin
eller gasol

3 001-

726

15

2 Annan
lastbil

2.1 med
anordning för

påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1 600

165

0

1 601- 3 000

204

39

3 001- 7 000

730

19

7 001-10 000

1505

34

10 001-15 000

2 552

61

15 001-20 000

5 618

77

20 001-

9411

20

med tre eller flera

0- 1 600

165

0

hjulaxlar

1 601 - 3 000

204

39

3 001- 8 000

733

22

8 001-12 000

1 844

33

12 001-18 000

3 182

51

18 001-27 000

6 254

63

27 001-

11881

20

2.2 utan anordning för

påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1 600

165

0

1 601 - 3 000

204

39

3 001- 6 000

729

18

6 001-10 000

1282

31

10 001-14 000

2 541

50

14 001-17 000

4 579

88

17 001 -20 000

7 227

96

20 001 -

10 037

26

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grundbelopp tilläggsbelopp för

varje helt hund-

ratal kilogram

över den lägsta

vikten i klassen

med tre eller flera

0- 1600

165

0

hjulaxlar

1 601 - 3 000

204

39

3001- 6000

728

17

6001-11000

1248

27

11001-15 000

2 616

45

15 001-18 000

4 447

76

18 001-27 000

6 725

74

27 001-

13 333

22

E
Traktorer och

motorredskap

1
Trafiktraktor och regi-

0- 1300

300

0

strerat
motorredskap

1 301- 3 000

345

45

3 001- 7 000

1 140

75

7 001-

4 200

135

2
Traktor klass 11

0- 2 500

120

0

2 501-

180

0

F Släpvagnar

1 Släpvagnar med skattevikt högst 3 000 kilogram

påhängsvagn

0- 1000

180

0

1001- 3 000

205

25

annan släpvagn

0- 1 000

120

0

1001- 3 000

137

17

2
Släpvagnar med skatte-

vikt
över 3 000 kilogram.

som
dragés uteslutande av

bensin-
eller gasoldrivet

motorfordon*

2.1
påhängsvagnar

med en hjulaxel

3 001-

693

13

med två eller flera

3 001-13 000

690

10

hjulaxlar

13 001-

1680

0

2.2
andra släpvagnar

[med en hjulaxel

3 001-

469

9

med två hjulaxlar

3 001-13 000

467

7

13 001-

1 160

0

med tre eller flera

3 001-13 000

465

5

hjulaxlar

13 001-

960

0

s. 4 Kontrollera mot PDF

3"
Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kUogram, som dragés av
kilometer-skattepliktigt fordon eller av trafiktraktor eller registrerat motorredskap

3.1 pähängsvagnar med en hjulaxel

3 001 -
4 500

843

23

4 501- 6
000

1 329

24

6 001- 8
000

1 866

31

8 001-

2 668

48

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Dragés släpvagn även av
kilometerskattepliktigt fordon eller av trafiktraktor eller registrerat
motorredskap utgår skatt enligt 3.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

grundbelopp tiUäggsbelopp för

varje
helt hund-

ratal
kilogram

över den
lägsta

vikten i
klassen

raed två eller flera

3 001- 4 500

838

18
1

hjulaxlar

4 501- 6 000

1 209

19

6 001- 8 000

1604

19

8 001-10 000

2142

37

10 001-14 000

3 367

52

14 001-18 000

6 041

66

18 001-19 000

9 313

73

19 001-23 000

9 995

25
1

23 001-28 000

12 301

16

28 001 -

14 431

16

3.2
andra släpvagnar

med en hjulaxel

3 001- 5 000

564

17

5 001- 8 000

1034

17

8 001-

1 695

33

med två hjulaxlar

3 001- 5 000

559

12

5 001- 8 000

929

12

8001-11000

1436

24

11001-14000

2 543

36

14 001-17 000

3 991

44

17 001-

5 680

53

med tre eller flera

hjulaxlar

3 001- 5 000

557

10

5 001- 8 000

887

10

8 001-11 000

1 327

15

11001-14 000

2 159

22

14 001-17 000

3 188

31

17 001-20 000

4 485

38

20 001 -25 000

5 993

46

25 001-30 000

9 027

60

30 001 -32 000

12 749

62

32 001-35 000

13 952

25

35 001 -40 000

15 423

16

40 001 -

16 943

16

Bilaga
2 tili vSgtrafikskattelagen (1973: 601) Kilometerskatt

s. 2 Kontrollera mot PDF

Fordonsslag

1
Personbil

2
Buss och
lastbil

Skattevikt, kilogram

O- 900 901-

0-1 600 1 601-

Skatt, öre för 10 kilometer

grundbelopp
tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i
klassen

33,5 36,5

37,9 38,3

0

3,0

0 0,4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:164 11

2 Förslag till

Lag om kompensation för skatt på bensin i vissa fall

Härigenom
förordnas följande.

1
§ Till den som förbrukat bensin
vid användning i jordbruk av bensindriven traktor eller skördetröska eller av
skördetröska med bensindriven hjälpmotor utgår kompensation enligt denna lag
för skatt enligt förordningen (1961: 372) om bensinskatt.

2
§ Fråga om kompensation prövas
efter ansökan av riksskatteverket. Beslutad kompensation utbetalas av verket.

3
§ Kompensation utgår för
kalenderår.

4
§ Ansökan om kompensation skall
ha kommit in tUl riksskatteverket inom sex månader efter utgången av det
kalenderår ansökan avser. Har ansökan kommit in för senl upplages den icke till
prövning.

Ansökan skall vara skriftlig. Uppgift i ansökan
lämnas på heder och samvete.

5 §
Berättigad till kompensation är den som varit eller bort vara re

gistrerad som ägare till traktor (ägaren) och den som innehaft skörde

tröska under skördetiden.

Har skördetröska under skördetiden övergått till
annan innehavare är den berättigad till kompensation som övertagit tröskan den
15 augusti eller närmast dessförinnan.

6 §
Kompensation utgår, när fråga är om traktor, under förutsättning

att

1. traktorn under kalenderåret använts vid
jordbruksdrift på minst tie

hektar åker,

2.
traktorn under rainst sex
månader av den tid ansökan avser varit registrerad som bensindriven och försedd
med gummihjul,

3.
sökanden innehaft traktorn
under minst sex raånader av kalenderåret.

7
§ Kompensation utgår, när fråga
är om skördetröska, under förutsättning att tröskan under skördetiden använts
på minst tio hektar åker eller, i fråga om tröska med hjälpmotor, fem hektar
åker.

8
§ Kompensation utgår med

1.
270 kronor för traktor om
sökanden ägt traktorn under hela kalenderåret och traktorn under samraa tid
varit registrerad på det sätt som avses i 6 § 2,

2.
135 kronor för traktor i annat
fall än som avses i 1,

3.
300 kronor för självgående
skördetröska,

4.
100 kronor för skördetröska med
hjälpmotor.

t2
Riksdagen 1974.1 saml Nr 164

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 J2

9 §
Har kompensation utgått med för högt belopp tUl följd av oriktig

uppgift som sökanden lämnat är denne skyldig att återbetala till stats

verket vad han erhållit för mycket.

Föreligger särskUda skäl får riksskatteverket medge
undantag från skyldighet enligt första stycket.

10
§ Talan mot beslut av
riksskatteverket enligt denna lag föres hos kammarrätt genom besvär.

11
§ Riksskatteverket meddelar
närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag.

Denna lag ttäder i kraft den 1 januari 1975. Därvid
skall följande iakttagas.

1. För kalenderåret 1974 skall i stället för de
belopp som anges i

8 § gälla

350
kronor i fall som avses i 8 § 1, 175 kronor i fall som avses i 8 § 2, 575 kronor
i fall som avses i 8 § 3, 150 kronor i faU som avses i 8 § 4.

2. Har ansökan om kompensation gjorts före den 1
januari 1975

gäller äldre bestämmelser.

3
Förslag till

Lag
om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom förordnas att 1 § skattebrottslagen
(1971: 69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §' Denna lag gäller i fråga om skalt eller
avgift enligt

1.
lagen (1908: 128) angående
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen
(1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar,
kommunalskattelagen (1928: 370), förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt,
lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt, förordningen (1946: 324) om
skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statiig inkomstskatt, lagen (1947: 577)
om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjömansskatt, förordningen
(1970: 99) om invesleringsavgift för vissa byggnadsarbeten.

2.
förordningen (1941:251) om 2.
förordningen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen särskUd
varuskatt, förordningen (1943: 477) om skatt å vissa päls- (1943:
477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om varor,
förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen försäljningsskatt,
förordningen

' Senaste lydelse 1973:605. Med nuvarande lydelse
avses den lydelse som föreslagits i prop, 1974: 132, 1974:156 och 1974:159,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

(1953:
396) om accis å fettemulsion ra, ra., lagen (1953: 397) angående avgift för
fettvaror sora användas för framställning av fettemulsion m. m., förordnmgen
(1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall,
förordningen (1957:262) om aUmän energiskatt, förordningen (1960:253) om
tiUverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, förordningen (1960:
258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:372) ora bensinskatt,
förordningen (1961: 394) ora tobaksskatt, förordningen (1961:653) om
brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt,
förordningen (1966: 21) om särskUd skatt på motorbränslen, förordningen
(1968: 430) ora raervärdeskatt, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen
(1972: 266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om
skatt på spel, förordningen (1973: 37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskatteförordningen (1973: 601), förordningen
(1973: 602) om särskild vägtrafikskatt.

Föreslagen lydelse

(1953: 396) om accis å fettemulsion m.m., lagen (1953:397) angående
avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.,
förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall,
förordningen (1957:262) om allmän energiskatt, förordningen (1960:253) om
tUlverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, förordningen (1960:
258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:372) om bensinskatt,
förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961: 653) om
brännoljeskatt, stärapelskattelagen (1964:308), förordningen (1964: 352) ora gasolskatt,
förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, förordnmgen (1968:
430) om mervärdeskatt, förordningen (1971: 170) ora annonsskatt, förordningen
(1972: 266) ora skatt på annonser och reklara, förordningen (1972: 820) om
skatt på spel, förordningen (1973: 37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafik-skattelagen (1973:601), förordnmgen (1973:
602) om särskUd vägtrafikskatt, förordningen (1973: 1216) om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter.

3. lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring i vad
avser obligatorisk försäkring, lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa
ersättningar enligt lagen den 17 jimi 1916 (nr 235) om försäkring för
olycksfall i arbete m. m., förordningen (1960: 77) angående
byggnadsforskningsavgift, lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks
pensionering, lagen (1962: 381) ora allraän försäkring, lagen (1962: 398) om
finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968: 419) om allmän
arbetsgivaravgift, lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift, lagen (1971: 282) om
arbetarskyddsavgift.

Lagen gäUer även preliminär skatt, kvarstående
skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften
fastställes eUer uppbäres i den ordning som gäller för tuU och ej heller
beträffande reslavgift, skattetillägg eUer liknande avgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatfe-fordrlngar m. m.

Härigenora
förordnas att 1 § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.
m. skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
§>

Förmånsrätt enligt 13 § förmånsrättslagen
(1970:979) följer med fordran på

1.
skatt och avgift, som anges i 1
§ första stycket uppbördslagen (1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908: 128)
angående bevUlnings-avglfter för särskUda förmåner och rättigheter, lagen
(1958: 295) om sjömansskatt och kupongskatteförordningen (1970: 624),

2. skatt enligt förordningen (1959: 507) om allmän
varaskatt och förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.
skatt eUer avgift enhgt förordningen (1908: 129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928: 376) om särskild
skatt å vissa lotterivinster, förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt,
förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om
försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m.,
lagen (1953: 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning
av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å
motorfordon i vissa faU, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt,
förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,
förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:
372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308),

3.
skatt eller avgift enligt förordningen (1908: 129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928: 376) om särskild
skatt å vissa lotterivinster, förordningen (1941: 251) om särskUd varuskatt,
förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85)
om försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m.,
lagen (1953: 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning
av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å
motorfordon i vissa faU, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt,
förordningen (1960: 253) om tiUverkning och beskattning av maU- och läskedrycker,
förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:
372) om bensinskatt, förordningen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308),

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1974: 229. Med nuvarande lydelse
avses den lydelse som föreslagits i prop. 1974:132, 1974:138, 1974:156 och
1974:159.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966: 21) om
särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1971: 170) om annonsskatt,
förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972:
820) om skatt på spel, förordningen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar
samt förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter,

4. skatt enligt förordnmgen (1922: 260) om
automobilskatt, kungörelsen (1934: 122) om skatt å motorfordon, som för
tiUfälligt bmkande i riket från utlandet införts, kungörelsen (1951:750) om
saluvagnsskatt, förordningen (1963: 116) om trafikoraläggnings-skatt,
kungörelsen (1964: 43) om skatt å automobU, som av utomlands bosatt person
för tillfäUigt bmkande i riket här förvärvats, traktorskatteförordningen
(1969: 297), vägtrafikskattelagen (1973: 601) samt förordnmgen (1973: 602) om
särskild vägtrafikskatt.

Nuvarande
lydelse

förordningen
(1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966: 21) om särskUd skatt på
motorbränslen, förordnmgen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972:
266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om skatt på spel
samt förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar.

4. skatt enligt förordningen

(1922:260) om automobUskatt,

kungörelsen (1934: 122) om skatt

å motorfordon, som för tiUfälligt

bmkande i riket från utlandet

införts, kungörelsen (1951:750)

om saluvagnsskatt, förordningen

(1963: 116) om trafikomläggnings-

skatt, kungörelsen (1964: 43) om

skatt å automobil, som av utom

lands bosatt person för tillfälligt

bmkande i riket här förvärvats,

traktorskatteförordningen (1969:

297), vägtrafikskatteförordningen

(1973: 601) samt förordningen

(1973: 602) om särskild vägtrafik

skatt,

5.
tull samt avgift enligt
kungörelsen (1960: 235) om avgift för växt-skyddskontroll vid införsel av
växter och förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.
avgift enligt lagen (1967: 340)
med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974:
226) om prisreglering på fiskets område,

7.
avgift, sora anges i 1 § första
stycket lagen (1959: 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m. m, samt avgift enligt lagen (1961: 300) om redareavgift
för sjöfolks pensionering och lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift,
allt i den mån avgift som här. avses icke omfattas av 1,

Förmånsrätten omfattar ej reslavgift och liknande
avgift sora utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej
heller skatte-eUer avgiftstUlägg och förseningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 16

Utdrag
av protokollet över finansärenden hället inför Hans Maj:t Konungen ilstatsrådet
den 18 oktober 1974.

i

Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON,
HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT,
SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler efter gemensam beredning raed statsrådets övriga ledamöter fråga om
ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601), m. m. och anför.

Inledning

Genom olika beslut av statsmakterna under de
senaste åren har väg-trafikbeskattningen ändrats i väsentiiga avseenden, I
prop, 1970: 138 föreslogs på grundval av bUskatteutredningens betänkande (SOU
1969: 45) Fordonsbeskattningen en omläggning i fem etapper av den årliga
fordonsskatten för lastbilar, bussar och släpvagnar med en totalvikt över 3
ton. Inom raraen för oförändrat totalt skatteuttag uinebar förslaget höjd skatt
för de tyngsta lastbUama och för släpvagnar samt sänkt skatt för bussar och för
medeltunga och lätta lastbilar. Syftet caed omläggningen var att åstadkomraa
en bättre anpassning av beskattningen till den s, k,
kostnadsansvarighetsprincipen.

Förslaget antogs av riksdagen (BeU 1970: 58, rskr
1970: 377, SFS 1970:450) och den första etappen genomfördes den 1 januari 1971.
I prop. 1972: 115 föreslogs att andra etappen av omläggningen skuUe genomföras
planenligt den 1 januari 1973, Även detta förslag antogs av riksdagen (SkU
1972: 59, rskr 1972: 273, SFS 1972: 590).

I prop. 1971:153 föreslogs att principbeslut skuUe
fattas om införande av kUometerskatt den 1 januari 1974 för brännoljedrivna
motorfordon. För beskattningen föreslogs att stämplande kilometerräknare
skulle användas, I fråga om släpvagnar med en totalvikt om minst 3 ton föreslogs
att kUometerskatt skuUe införas så snart frågan om den tekniska apparaturen för
dessa fordon lösts så, att systemet kunde admirustreras och kontroUeras
tiUfredsstäUande, Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SkU 1971: 67,
rskr 1971: 339).

Genom beslut den 28 januari 1971 tillsattes en
särskild nämnd, kilometerskattenämnden (KSN), med uppgift att planlägga och
leda införandet av kilometerbeskattning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 17

På gmndval av bUskatteutredningens slutbetänkande
(SOU 1972: 42) Vägtrafikbeskattningen beslöt statsmakterna år 1973 (prop. 1973:
94, SkU 1973:41, rskr 1973:254) bl.a. att kilometerskatt för raotorfordon skuUe
införas i enlighet med principbeslutet. Beskattningen av motorbrännolja i form
av brännoljeskatt och särskild skatt på motorbränslen ersattes den 1 januari
1974 med en kUometerbeskattning av brännoljedrivna personbilar, bussar och
lastbUar, Den årliga automobUskatten och traktorskatten sammanfördes under
benämningen fordonsskatt raed vissa av kUometerbeskattningen betingade
justeringar för brännoljedrivna fordon som inte är kilometerskattepliktiga och
för släpvagnar sora dras av brännoljedrivna fordon. I övrigt innebar beslutet
vissa ändringar i förhåUande tiU vad sora tidigare gäUt, såväl i raaterieUt som
i tekniskt hänseende. De nya bestämmelserna är intagna i två förordningar,
väg-trafikskatteförordningen (1973:601, VSF) och förordningen (1973:602) om
SärskUd vägtrafikskatt,

Kungl, Maj:t har därefter utfärdat flera
kimgörelser med bl. a. till-lämpnmgsföreskrifter för vägtrafUcbeskattningen
(SFS 1973: 776788),

Sedan 1953 utgår viss individuell kompensation tiU
jordbmkare som använder bensindriven traktor eUer skördetröska i jordbraket.
Kompensationen skaU schablonmässigt motsvara bensinskatten på den bensin som
förbmkas vid sådan användning.

Gällande
bestämmelser m. m. Vägtrafikbeskattningen

Allmänt Vägtrafikskatt utgår enligt VSF i form av
fordonsskatt och kUometerskatt, Fordonsskatt utgår i princip för aUa
registrerade, ej av-stäUda personbUar, lastbUar, bussar, motorcyklar,
traktorer, motorredskap och släpvagnar. Fordonsskatten beräknas på gmndval av
fordonets skattevikt, I fråga om personbU, motorcykel, traktor och motorredskap
är skattevikten lika med tjänstevikten, I fråga ora övriga fordon är
skattevikten raed vissa begränsningar Uka med totalvikten.

Fordonsskatten för bussar och lastbUar varierar med
slag av drivmedel. Bensin- eUer gasoldrlvna fordon bUdar därvid en grupp och
övriga fordon, dvs, sådana som drivs med brännolja, gengas eUer elektricitet,
en annan gmpp. Lastbilar indelas också i två gmpper beroende på om de är
försedda raed anordning för påhängsvagn eller inte, Inora varje sådan grupp
beror skattens storlek även på fordonens axelarrange-raang.

Släpvagnar indelas i tre grupper. Den första
omfattar släpvagnar med en skattevikt om högst 3 000 kg. Inom grappen görs
också en uppdelning i påhängsvagnar och andra släpvagnar. Den andra gruppen omfattar
släpvagnar med totalvikt över 3 000 kg sora dras enbart av ben-

opaginerad Kontrollera mot PDF

sin-
eller gasoldrivet motorfordon. Den tredje gruppen omfattar släpvagnar med
skattevikt över 3 000 kg som dras av kilometerskattepliktigt fordon eUer av
trafiktraktor eller registterat motorredskap. Inom de båda sistnämnda gmpperna
beror skattens storlek också på om det är en påhängsvagn eller annan släpvagn
och på axelarrangemang. Traktorer indelas i trafiktraktorer och andra traktorer
(klass II). Fordonsskatt beräknas som ett grundbelopp för den
lägsta skattevikten i viss viktklass och ett tilläggsbelopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen.

Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatt för
skattepliktig personbU, lastbil eller buss, som är inrättad för att drivas med
annat drivmedel än bensin eller gasol, dvs. i praktiken med brännolja. Även
kilometerskatten beräknas efter fordonets skattevikt med ett grundbelopp och
ett tilläggsbelopp.

Bensin för drift av motorfordon är belagd med skatt
enligt förordningen (1961: 372) om bensinskatt. Skatten utgör 43 öre för
liter. Gasol för motordrift är belagd med skatt enligt förordningen (1964: 352)
om gasolskatt. Skatten utgör 29 öre för liter. För buss med högre tjänstevikt
än 3 000 kg är dock gasolskatten endast 22 öre för liter.

Fordonsskatten, kilometerskatten och bensinskatten
är specialdestine-rade till vägväsendet och vägtrafikväsendet. Vid sidan härav
utgår skatt på vägtrafiken utan specialdestinering. Enligt förordningen (1973:
602) om särskild vägtrafikskatt utgår sålunda särskild fordonsskatt för trafiktraktorer
och motorredskap som inrättats för brännoljedrift. Särskild fordonsskatt utgår
också för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3 000 kg, som dras
antingen av kilometerskattepliktigt fordon eUer enbart av traktor eller
motorredskap. Enligt samraa förordning utgår särskild kUometerskatt för
brännoljedrivet kilometerskattepliktigt motorfordon.

Den
särskilda vägtrafikskatten är avsedd att motsvara den vid årsskiftet 1973/74
slopade skatten på brännolja enligt förordningen (1966: 21) om särskild skatt
på motorbränslen. Skatten på bensin och gasol enligt nämnda förordning
arbetades samtidigt in i förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt. F. n.
utgår skatt på motorbränslen med följande belopp (öre för liter):

opaginerad Kontrollera mot PDF

energiskatt (ej special-destinerad)

bensin

motorbrännolja

gasol
till tyngre

bussar

gasol
till andra

fordon

27 2,5

14

19

bensinskatt gasolskatt S:a

(special- (special- öre/I

destinerad) destinerad)

43

-

70

2.5

22

36

29

48

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 19

De grundläggande bestämmelserna om skattepUkt,
skattskyldighet m.m. finns i VSF. Dessa kompletteras med bestämmelser om
uppbörd, avstämpling av kiloraeterräknare m. m. i vägtrafikskattekungörelsen
(1973: 776).

Fordonsskatt och kilometerskatt för ett fordon skaU
betalas av den som är eUer bör vara antecknad i bUregistret som ägare tiU
fordonet; Fordonsskatt betalas i förskott för skatteår, som utgör 12 kalendermå
nåder, eUer om skatten för helt år överstiger 1 500 kronor föi skatteperiod
om tre kalendermånader. Fordonsskatt utgår aUtid föi minst en kalendermånad.
Kilometerskatt betalas i efterhand för skatteperiod, som normalt omfattar tre
kalendermånader men som i vissa fall kan omfatta två eller fyra
kalendermånader.

Skattskyldig i fråga om fordonsskatt är den som
äger fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skaU
betalas. Om skatt skall betalas därför att skatteplikt inträder för ett fordon
är det ägaren vid skattepliktens inträde som är skattskyldig. När det gäller
fordonsskatt som faststäUts genom särskUt beslut av länsstyrelse åvilar
skattskyldigheten den som ägt fordonet, under den tid skatten avser. Detsamma
gäUer skatt som faststäUts genom beslut om efterbeskattning.

I fråga om kilometerskatt åvilar skattskyldigheten
den som äger fordonet vid ingången av den kalendermånad under vUken skatten
skaU betalas, dvs. vanligen månaden efter utgången av skatteperioden. Detta
gäller även om fordonet överlåtits. Någon uppdelning av skatten görs alltså
inte på tid före och efter överlåtelsen. När det gäller kilometerskatt som
fastställs genom särskUt beslut eUer genom beslut om efterbeskattning är den
skattskyldig som ägt fordonet under den tid skatten avser.

Om skatt skall återbetalas därför att skatteplikten
för fordon upphört görs återbetalningen tiU den som ägde fordonet när
skatteplikten upphörde.

Skattepliktigt fordon fär inte brukas om tiU
betalning förfallen fordonsskatt eUer, i förekommande fall, kUometerskatt för
det innevarande och det närmast föregående skatteåret inte erlagts. Från detta
brakande-förbud gäller undantag bl. a. när fråga är om skatt som åvilar avbelalningsköpare
från vilken fordon återtagits. Utan hinder av att köparen har en skatteskuld på
fordonet får detta i sådant faU användas sedan det återtagits.

Vad som gäUer i fråga om fordonsskatt och
kilometerskatt gäller också särskild fordonsskatt och särskUd kilometerskatt.

Enligt kungörelsen (1973: 777) om återbetalning och
avräkning av vägtrafikskatt m. m. för fordon som använts utom riket återbetalas
fordonsskatt för varje dag som en kilometerskattepUktig buss eUer lastbil
använts utom riket. Detsamma gäUer i fråga om fordonsskatt och särskild
fordonsskatt när släpvagn med skattevikt över 11 ton använts

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop, 1974:164 20

utom
riket. KUometerskatt och särskUd kilometerskatt utgår inte för den körsträcka
som tiUryggaläggs utomlands med lastbil eUer buss.

Återbetalning och avräkning sker automatiskt i
saraband med uppbörd av vägttafikskatt. Återbetalning sker för varje dag av
utlandsvistelsen raed 3 % av raånadsskatten för fordonet.

TiU grand för återbetalning och avräkning ligger
uppgifter som i första hand skaU lämnas tUl tuUmyndighet vid ut- och inresa.
TuUmyn-dighet tiUhandahåller en blankett på vUken den som svarar för fordonet
antecknar fordonets registreringsnummer. I fråga om kilometerskattepliktig
buss eUer lastbU skaU blanketten också stäraplas i kilometerräk-naren.
Blanketten återlämnas därefter till tuUmyndigheten, som förser den med
datumuppgift och därefter skickar den tiU bilregisternämnden.

I vissa faU kan fordon föras över gränsen mot Norge
på plats där tuUanstalt saknas eUer på tid då tuUanstalt är stängd. För att
fordonsägaren i sådana faU skall få återbetalning eUer avräkning av vägtrafikskatt
krävs dels att han i förväg anmält tiU riksskatteverket att han avser att
företa sådana resor, dels att han stämplar av räknaren och lämnar uppgift om
räknarstäUningen och om datum för ut- och inpasseringen till bihegisternämnden
efter utgången av varje kalendervecka och kalendermånad.

Den som inte lämnar föreskrivna uppgifter om ut-
eller inresa går miste om återbetalning eUer avräkning för den resan.

Det nu nämnda återbetalnings- och
avräkningssystemet orafattar inte personbilar. Detta innebär bl.a. att
kUometerskatt utgår även på utlandskörningar med brännoljedriven personbil.

FuUföljande av 1970 ärs riiisdagsbeslut. Genom 1963
års trafikpolitiska beslut accepterades den s. k.
kostnadsansvarighetsprincipen för trafik av olika slag. Enligt denna princip
skaU varje trafikgren svara för de kostnader den orsakar samhället. När det
gäller vägtrafiken skaU dessutom varje fordon påföras avgifter som täcker de
kostnader fordonet orsakar. Bilskatteutredningen föreslog i betänkandet (SOU
1969: 45) Fordonsbeskattningen att de specialdestinerade vägtrafikskatterna
skulle omfördelas på de olika vägtrafikfordonen för att man därigenom skulle nå
bättre överensstämmelse med kostnadsansvarighetsprincipen. Den undersökning
utredningen gjort visade i stort att en skattehöjning var motiverad för de
tyngsta lastbilarna och för släpvagnarna medan skatten borde sänkas för
medeltunga lastbUar samt för bussar och bensin- eller gasoldrivna lastbUar.
Fordon med en totalvikt om högst 3 ton berördes inte av förslaget. Förslaget
avsåg endast en omfördelning av skatten och således inte någon ändring av
totala skatteuttaget.

Omfördelningen beslöts som nämnts tidigare av
statsmakterna år 1970. Därvid godtogs också utredningens förslag att omfördelningen
skulle genomföras i fem etapper enligt följande:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 21

etapp
I 1.1.1971 10% av hela omläggningen

etapp II 1.1.1973 15 % " "

etapp III 1.1.1975 25 % "
"

etapp IV 1.1.1977 25 % "
"

etapp V 1.1.1979 25 % "
"

Etapperna
I och II har genomförts planenligt.

Kilometerskatt för personbilar. Som nämnts tidigare
utgår fordonsskatt för personbilar med belopp som varierar endast med
tjänstevikten. Drivmedlet saknar aUtså betydelse för fordonsskattens storlek.

På bensin som används för raotordrift utgår dels
bensinskatt med 43 öre för liter (specialdestinerad), dels aUmän energiskatt
raed 27 öre för liter (ej specialdestinerad). Före den 1 januari 1974 utgjorde
energiskatten 9 öre för liter. DärtiU utgick särskUd motorbränsleskatt raed 18
öre för liter.

För personbUar som drivs raed annat drivmedel än
bensin eUer gasol utgår kUometerskatt enligt VSF och särskUd kUometerskatt
enUgt förordningen (1973: 602) om särsldld vägtrafikskatt. KUometerskatten beräknas
efter personbilens tjänstevikt. Om tjänstevikten är högst 900 kg utgår
kilometerskatt med 19,3 öre för tio kUometer och särskild kilometerskatt raed
8,1 öre för tio kUoraeter, tiUsararaans 27,4 öre per tio kUometer. Är
tjänstevikten 9011 000 kg tUlkommer kUometerskatt med 0,8 öre och särskild
kiloraeterskatt raed 0,3 öre, tUlsamraans 1,1 öre för tio kUoraeter. Samma
belopp tUlkomraer för varje efterföljande in-tervaU ora 100 kg i tjänstevikt.

I prop. 1973: 94 uttalade jag bl. a. att en
jämförelse meUan skattebelastningen på bensindrivna och på brännoljedrivna
personbUar visade, att de förra genoragående belastas med en högre total
beskattrung. Jag anförde vidare att det vid övergången tUl en kilometerbeskattning
av de brännoljedrivna fordonen skapades föratsättningar för att åstadkomraa en
mera likvärdig beskattning av personbUarna. Jag anmälde också att min avsikt
var att närmare låta undersöka de antydda förhållandena och på grundval därav pröva
frågan om och på vUket sätt en ändrad avvägning borde ske av beskattningen av
brännoljedrivna och bensindrivna personbilar inom ramen för ett oförändrat
totalt skatteuttag på dessa bilar. Skatteutskottet uttalade i detta sammanhang
(SkU 1973: 41) att förslaget var väl raotiverat men att åtgärder i detta syfte
ine nödvändigtvis måste ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag.
Utskottet förutsatte att en sådan åtgärd lämpligen kunde genomföras från och
med 1975.

I fråga om skattelättnader för brännoljedrivna
personbilar vid ut-landskörning föreslog bilskatteutredningen i slutbetänkandet
att körsträckan utomlands skulle avräknas vid bestämmande av kUometerskatt.
Det skuUe enligt utredningen ankomma på föraren att hämta ett av-stämplingskort
på tullanstalt vid ut- eller inpassering, att stämpla kortet

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 22

och
att lämna det till tuUmyndigheten. BUen skuUe föras i den röda fil som skall
användas vid medförande av tuUpUktigt gods. Som alternativ skulle fordonet
förses med sådant rött märke som vid vissa tullstationer skall fästas på
fordonet vid medförande av tuUpliktigt gods. När gränspassage får ske utan
tuUkontroH föreslogs att fordonsägaren själv skuUe stämpla av räknaren och
sända in avstämplingskort tiU bUregistret.

Utredningens förslag mötte kritik särskilt från
generaltuUstyrelsen, som i första hand föredrog ett deklarationsförfarande. I
andra hand angav styrelsen att berörda fordon borde förses med ett särskilt
yttre igenkänningstecken.

I prop. 1973: 94 förordade jag att de
brännoljedrivna personbUarna inte skulle omfattas av de skattelättnader i fråga
om utlandskörningar, som föreslogs för bl. a. de brännoljedrivna nyttofordonen.
Jag anförde dels alt det i många fall var fråga om privatresor, där någon
konkurrenssituation inte föreligger, dels att skatten per kilometer är låg och
dels att kontrollsvårigheter kunde uppstå vid ut- och inresan. Skatteutskottet
pekade i sitt tidigare nämnda betänkande på de skatteförmåner som de
brännoljedrivna personbUarna åtnjöt jämfört raed de bensindrivna. Med hänsyn
härtiU accepterades förslaget i propositionen men utskottet anförde att
skattelättnaden vid utlandskörning borde tas upp tUl förnyad prövning och
genomföras samtidigt med den av utskottet förordade ändringen i beskattningen
av de brännoljedrivna personbUarna. Riksdagen godtog utskottets betänkande
(rskr 1973: 254). I enlighet härmed tar jag upp frågan i det följande.

Kilometerskatt för släpvagnar. I
bilskatteutredningens betänkande (SOU 1970: 36) Kilometerbeskattning föreslog
utredningen att kilometerskatt skulle införas för motorfordon, som inte var
bensindrivna och för sådana släpvagnar med totalvikt över 3 ton som dras av nu
nämnda motorfordon. Kilometerskatten skuUe ersätta den specialdestinerade
brännoljeskatten och gasolskatten samt fordonsskatten. Den särskilda
motorbränsleskatten på brännolja liksom gasolskatten och energiskatten på gasol
kunde lätt inarbetas i kilometerskatten. Beskattningen skulle i fråga om
släpvagnar grandas på icke stämplande s. k. navmätare.

I prop. 1971: 153 uttalade jag att principbeslut
borde fattas om införande av kilometerskatt den 1 januari 1974 för
brännoljedrivna motorfordon. Endast för dessa fordon fanns då en användbar
stämplande kilometerräknare. Brännoljebeskattningen orsakade dessutom vissa
tiU-lämpningssvårigheter. I fråga om sådana släpvagnar med totalvikt över tre
ton, som dras av kilometerskattepliktiga motorfordon, uttalade jag att
kUometerskatt borde införas så snart frågan om den tekniska apparaturen lösts
så, att systemet kan administreras och kontroUeras tillfredsställande.
Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SkU 1971: 67, rskr 1971: 339).

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 23

I sitt slutbetänkande (SOU 1972: 42)
Vägttafikbeskattningen föreslog bilskatteutredningen att kilometerskatten fr.
o. ra. den 1 januari 1975 skuUe orafatta släpvagnar raed skattevikt över tre
ton sora dras av kilometerskattepliktigt fordon.

Utredningens förslag att låta även släpvagnar falla
under kUometerskatten accepterades allmänt av remissinstanserna under
fömtsättning att räknarfrågan lösts. I prop. 1973: 94 förklarade jag under
samma föratsättning att jag bittädde utredningens förslag om kUometerskatt för
släpvagnar. Något konkret förslag i frågan lades inte fram utan jag förklarade
att jag avsåg att återkomma när klarhet vunnits om de tekniska
förutsättningarna för en sådan beskattning.

Frågan om att ersätta även den årliga
fordonsskatten med kiloraeterskatt har också diskuterats i olika sararaanhang.
För egen del uttalade jag i prop. 1973: 94 att det var för tidigt att ta
ställning till beskattningens utformmng på längre sikt.

Bensinskattekompensation
till jordbruket

Med stöd av riksdagens bemyndiganden har sedan år
1953 utgått individuell kompensation med schablonbelopp för skatten på den
bensin, som förbrakats i jordbraket tiU bensindrivna traktorer. Gmndema för
kompensationen har angetts i prop. 1953; 20. Kompensation utgick med 275 kronor
per traktor fÖr år 1953 och raed 300 kronor för år 1954. I enlighet med vad som
föreslogs i prop. 1954: 112 utgick kompensation från och med 1955 med 325
kronor per ttaktor och år. Beräkningen av schablonbeloppet skedde urspmngligen
på grandval av det statistiska material, som förelåg om bensinförbrakningen år
1950 vid traktordrift på jordbruk med en åkerareal av 1020 hektar. Den
genomsnittiiga bensinförbrukningen vid sådan traktordrift beräknades tUl ca 1
200 liter per år och traktor. En sjättedel ansågs gå åt vid körning på väg, för
vUken förbrukning kompensation inte skulle lämnas. Höjningarna av
kompensationsbeloppet ägde saraband med höjning av bensinskatten från 25 öre
till 28 öre per liter år 1953 och till 32 öre per liter år 1954.

På grundval av nya beräkningar av den totala
konsumtionen av bensin för traktordrift inom jordbraket höjdes
schablonbeloppet tiU 340 kronor per år och traktor från och med år 1958.
Genomsnittsförbrukningen beräknades då tiU 1 272 liter per ttaktor och år.
Bensinskatten höjdes tiU 38 öre per Uter den 1 januari 1962 och tiU 43 öre per
liter den 1 juli 1965. Dessa ändringar i skatten föranledde inte någon ändring
av kompensalionsbeloppet.

Enligt statens jordbruksnämnds statistiska
beräkningar om bensinförbrukningen uppgick den genomsnittiiga
bensinförbrakningen under år 1966 till 824 liter per traktor och år.
Kompensation borde därför utgå med fem sjättedelar av bensinskatten för 824
liter eller med 295 kronor

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 24

för
varje traktor. I prop. 1969: 45 med förslag tUl ttaktorskatt föreslog jag dock,
med hänsyn tUl önskvärdheten av att åstadkomma ett enkelt skattesystem för
traktorerna, att de bensindrivna traktorerna i klass II skuUe
beskattas på samma sätt som övriga traktorer i denna klass och att kompensation
för de bensindrivna traktorema skulle utgå även för den bensinförbrukning som
hänförde sig tiU köming på väg. Härigenom skuUe eventueUa
dubbelbeskattningseffekter undvikas samtidigt som administrativa och kontroUmässiga
fördelar skuUe nås genom att samtliga traktorer, oavsett användning av
drivmedel, fogades in i traktorskattesystemet. I enlighet härmed förordades
att kompensationsbeloppet skuUe höjas tUl 350 kronor för traktor och år från
och med år 1970. Förslaget antogs av riksdagen (BeU 1969: 35, rskr 1969: 207).
Beloppet har sedan dess inte ändrats.

F. n. tillämpas följande bestämmelser. Kompensation
ges under förutsättning att traktorn registrerats som bensindriven och försedd
med gummihjul och att den använts i jordbruk, även köksväxt-, frakt- och
bärodUng, på minst 3 hektar åker. Som åker räknas därvid mark som lagts under
plog och nyttjas för växtodling. Restitution utgår med 350 kronor tUl den som
hela året varit registrerad sora ägare tiU traktom och raed 175 kronor tiU den
sora varit registrerad som ägare under mindre än hela året men minst sex
månader av året. Ansökan om restitution görs på särskUd blankett och sänds in
tiU jordbmksnämnden senast den 1 febmari året efter det kalenderår ansökan
avser. Ansökningsblanketten skickas ut genom bilregistemämnden utan särskild
begäran och är vid utsändandet försedd med vissa uppgifter, som hämtats ur bilregistret.
Avgörande för om traktor skall anses ha innehafts är om jord-brakaren stått
antecknad i bUregistret som ägare av ttaktorn.

I enlighet raed förslag i prop. 1957: 95 (BeU 1957:
35, rskr 1957: 179) utgår kompensation också i de faU bensin förbrukats för
drift av skördetröska I jordbruket, Korapensation utgår med 575 kronor för
självgående tröska och med 150 kronor för bogserad tröska. Sora viUkor för
kompensation i dessa fall gäller att endast bensin kommit tUl användning vid
driften och att skördetröskan faktiskt använts under året vid skörden.
Kompensation utgår dock inte om användningen av tröskan varit så ringa att det
uppenbariigen inte är rimligt att korapensation utgår. Därvid gäller, att
bogserad ttöska skall ha använts på minst tio hektar åker och självgående
tröska på minst fera hektar åker. Statens jordbruks-närand handlägger frågor om
kompensation även i dessa fall. Kompensationsbeloppen beräknades på grundval
av statistiskt material rörande den genomsnittliga förbrukningen av bensin
under åren 1954 tUl 1956. Förbrukningen beräknades därvid tUl 1 988 liter per
år för självgående tröska och tUI 607 liter per år för bogserad tröska.

Om samma tröska under skörden använts av flera,
betalar jordbmksnämnden ut kompensation tUl den som innehade tröskan den 15
augusti.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 25

Statens jordbruksnämnd har lagt upp ett register
över innehavare av bensindrivna självgående skördetröskor och av bogserade
skördetröskor med bensindriven hjälpmotor. TiU varje i registret upptagen
innehavare av skördetröskor skickar nämnden årligen efter skördesäsongens slut
en blankett för ansökan om skattekompensation för det gångna året.

Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens
bemyndiganden förordnat, att korapensation för skatt på bensin, som förbrukats
vid användning av bensindriven traktor inom jordbruket eller av självgående
skördetröska och hjälpmotor till skördetröska får ske i den omfattning som
angetts i tidigare nämnda propositioner. Kungl. Maj:t har vidare uppdragit åt
statens jordbruksnämnd att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter samt
att genomföra kompensation i enlighet med de i propositionen angivna
grunderna. 1 prop. 1973: 94 tog jag upp frågan om vilken myndighet sora bör
handlägga nu aktuella kompensationsfrågor. Med hänsyn till att fråga är om
skatteförhåUanden ansåg jag det motiverat att föra över handläggningen av dessa
ärenden från statens jordbruksnämnd till riksskatteverket, som är
beskattningsmyndighet för bensinskatt.

Departementschefen

Vägtrafikbeskattningen bygger f. n. på den s. k.
kostnadsansvarighetsprincipen, sådan denna utformats i 1963 års
trafikpolitiska beslut. Under de senaste åren har väsentliga ansträngningar
gjorts för att utforraa vägtrafikbeskattningen så att den ger en adekvat
täckning för de kostnader fordonstrafiken orsakar samhället. Viktiga delar i
detta arbete är den av 1970 års riksdag beslutade etappvisa omfördelningen av
den årliga fordonsskatten och införandet av kilometerskatt den 1 januari 1974
för sådana personbUar, lastbilar och bussar som drivs med annat drivmedel än
bensin eller gasol.

Vägtrafikbeskattningen

Fullföljande av 1970 års riksdagsbeslut. Enligt
1970 års riksdagsbeslut om en omfördelning av den årliga fordonsskatten för
fordon med totalvikt över tre ton skulle reformen genomföras i fem etapper med
början den 1 januari 1971 och därefter vartannat år. Den första etappen innebar
att 10 % av hela omläggningseffekten uppnåddes. Andra etappen, som genomfördes
den 1 januari 1973, innebar ytteriigare 15 % av hela omläggningen. Enligt
planerna skall återstående tre etapper, var och en omfattande 25 % av hela
omläggningen, genomföras den 1 januari 1975, den 1 januari 1977 och den 1
januari 1979.

I samband med genomförandet av första etappen
uttalade jag bl. a. att en etappvis omläggning innebar att, om så skuUe
behövas, hänsyn

s. 26 Kontrollera mot PDF

kunde
tas till nytillkommande omständigheter som var ägnade att påverka
reformprogrammet. Några sådana omständigheter föreligger inle. Jag förordar
därför att tredje etappen genomförs planenligt den 1 januari 1975. Ändringen
berör endast fordonsskatten enligt vägtrafikskattc-förordningen (1973: 601,
VSF) och således inte den särskilda fordonsskatten. Nya fordonsskattcsatser
har utarbetats inom finansdepartementet helt i överensstämmelse med de
beräkningar som låg till grund för andra etappen.

Ändring av skatiesaiserna bör få verkan för
samtliga berörda fordon från samma tidpunkt. Fr.o.m. år 1974 gäller ett nytt
system med s.k. rullande uppbörd av fordonsskatt. Uppbörd görs nu under hela
året utom under juli månad. Skatt betalas i förskott för en period om tolv
kalendermånader (skatteår), utom i de fall fordonsskatten jämte ev. särskild
fordonsskatt uppgår till mer än 1 500 kronor för helt år, då skatt betalas i förskott
för perioder om tre kalendermånader (skatteperioder). Skatteår och
skatteperioder bestäms med ledning av den sista siffran i fordonets
registreringsnummer. Detta system för uppbörden innebär att flertalet
fordonsägare har betalat fordonsskatt efter de äldre skattesatserna även för
tid efter ikraftträdandet av de nya skattesatserna den 1 januari 1975. Endast
för fordon med slutsiffra 7 sker uppbörd i december 1974 för hela år 1975. Är
skatten för ett fordon högre än 1 500 kronor för helt år sker uppbörd i
december 1974 för tiden januari mars när fordonets slutsiffra är 3, 7 eller 0.

De problem som ändringen av skattesatserna medför
kan lösas genom att i januari 1975 göra en särskild uppbörd av tiUkommande
skatt resp. en återbetalning av överskjutande skatt. Detta innebär visserligen
ett stort antal extra uppbördstransaktioner. Det är dock en tekniskt sett enkel
metod att sätta de nya skattesatserna i kraft vid en och samma tidpunkt för
alla fordon. Det bör också beaktas, att det minsta skattebelopp jag i det
följande förordar skall komma i fråga för uppbörd eller återbetalning, tjugo
kronor, innebär ett minskat anlal transaktioner. Enligt min raening bör den nu
angivna metoden användas. Det ankommer på regeringen att meddela erforderliga
föreskrifter för ett genomförande av omläggningen i enlighet med vad nu sagts.

Kilometerskatt för personbilar. Den fasta skatten,
dvs. fordonsskatten, för personbilar är inte beroende av drivmedlet. Däremot är
den rörliga delen av vägtrafikbeskattningen beroende därav, för bensin- eller
gasoldrivna bilar utgår specialdestinerad skatt om 43 öre resp. 29 öre för
liter och ej specialdestinerad allmän energiskatt med 27 öre resp. 19 öre för
liter. För brännoljedrivna personbUar utgår specialdestinerad kUometerskatt
och ej specialdestinerad särskild kilometerskatt. Vidare utgår allmän
energiskatt med 2,5 öre för liter för brännolja. Kilometerskatterna varierar
med fordonens tjänstevikt.'

s. 27 Kontrollera mot PDF

En jämförelse mellan skattebelastningen för
bensindrivna och brännoljedrivna personbUar fömtsätter att bensinbilarnas
bränsleförbmkning är känd eUer kan beräknas. Inom finansdepartementet har en
beräkning av bränsleförbmkningen gjorts för vissa vanliga bilar. Beräkningen
gmndar sig bl. a, på uppgifter från fabrikanter, importörer och återförsäljare
samt på publicerade undersökningar. Resultatet av beräkningen framgår av
följande uppställning, där också kUoraeterskattema för flertalet av de i
Sverige förekomraande brännoljedrivna personbilarna redovisas. För varje
bensindrivet fordon finns också angivet hur stor kUometerskatten skulle vara
om fordonet var brännoljedrivet.

Märke

Tjänstevikt

Bensinför-

Specialdestinerad

Ej specialdestinerad

kg

brukning,

lit/mU

bensin-

kilometer-

skatt på

Särskild

skatt

skatt

bensin'

kilome-

öre/mil

öre/mil

öre/mil

terskatt öre/mil

Daf55

880

0,80

34,4

19,3

14,4

8,1

Fiat 128
B

910

0,80

34,4

20,1

14,4

8,4

Citroen
Club GS

980

0,87

37,4

20,1

15,7

8,4

Fiat 124
S

1 010

0,96

41,3

20,9

17,3

8,7

Morris
Marina 1800

1030

0,90

38,7

20,9

16,2

8,7

Ford
Capri 1600

GTXLR

1050

1,02

43,9

20,9

18,4

8,7

Peugeot
204 D*

1050

20,9

8,7

Volkswagen
1600 TLE

1070

0,94

40,4

20,9

16,9

8,7

Volkswagen
1600

Variant

1 100

1,08

46,4

20,9

19,4

8,7

Fiat 125

1 150

1,00

43,0

21,7

18,0

9,0

Renault
16 TSA

1 150

0,99

42,6

21,7

17,8

9,0

Volkswagen
411 L

1 150

1,07

46,0

21,7

19,3

9,0

Opel
Rekord D»

1 160

21,7

9,0

Audi 100
LS

1 170

1.05

45,2

21,7

18,9

9,0

Volkswagen
K 70

1 170

0,99

42,6

21,7

17,8

9,0

Porsche
911 T

1 180

1,09

46,9

21,7

19,6

9,0

Saab 99
EMS

1 190

0,99

42,6

21,7

17,6

9,0

Opel
Rekord 1900

1210

0,97

41,7

22,5

17,5

9,3

Volvo
142

1 240

1,06

45,6

22,5

19,1

9,3

BMW 2002

1 250

0,95

40,9

22,5

17,1

9,3

Volvo
144

1280

1,05

45,2

22,5

18,9

9,3

Peugeot
504

1 300

0,91

39,1

22,5

16,4

9,3

Peugeot
504 D'

1 370

23,3

9,6

Ford
Consul 2000

1410

1,15

49,5

24,1

20,7

9,9

Mercedez
220

1430

1,15

49,5

24,1

20,7

9,9

Volvo
164

1430

1,24

53,3

24,1

22,3

9,9

Citroen
Special

1450

1,15

49,5

24,1

20,7

9,9

Mercedez
200 D'

1470

24,1

9,9

Mercedez
220 D»

1470

24,1

9,9

Datsun
D«

1 500

24,1

9,9

BMW 2800

1500

1,30

55,9

24,1

23,4

9,9

'
Avser endast den förutvarande särskilda motorbränsleskatten på bensin (18
öre/lit.), ' Brännoljedriven.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 28

Beräkningen visar entydigt att
vägttafikbeskattningen för de brännoljedrivna personbilarna ligger på en
väsentiigt lägre nivå än för de bensindrivna personbUarna, Något förenklat kan
sägas att skatten är dubbelt så hög för de bensindrivna som för de
brännoljedrivna personbilarna.

Jag
anser i likhet med 1973 års skatteutskott att starka skäl talar för en
utjämning av skattenivån för personbUar som körs på olika drivmedel. Vad som
därvidlag bör komma i fråga är enUgt min mening att skapa en så långt möjligt
lika nivå för den specialdestinerade skatten, dvs. bensinskatten och
kUometerskatten. De ej specialdestinerade skatterna, dvs. den allraänna
energiskatten, vari den särskUda motorbränsleskatten på bensin numera ingår,
och den särskUda kilometerskatten, är visserUgen skatter som träffar
vägttansportema men de används inte för att bekosta vägväsendet och
vägtrafikväsendet. Kostnadsansvarighetsprincipen behöver därför inte tUlärapas
strikt på dessa skatter. Jag finner sålunda att övervägande skäl talar för att
endast kUometerskatten höjs så att den kommer i nivå med den specialdestinerade
bensinskatt som träffar körningen med likvärdiga bensindrivna personbUar. Detta
skulle innebära något mindre än en fördubbling av kilometerskatten för de små
bUarna och något mer än en fördubbling för de större bilarna. Skattesatserna
har i författningsförslaget utformats i enUghet härmed. I likhet med vad jag
uttalat i fråga om ändringama av fordonsskattens storlek bör höjningen av
kUometerskatten ttäda i kraft samtidigt för samtliga brännoljedrivna
personbUar. Kilometerskatt beräknas och betalas med vissa undantag för perioder
om tte kalendermånader. Perioderna bestäms med ledning av den sista siffran i
registreringsnumret. I fråga om fordon vars skatteperiod börjar vid
ikraftträdandet uppkommer inga särskilda svårigheter. Avstämpling görs under
sista månaden i skatteperioden före den då de nya skattesatserna skaU gälla. I
fråga om andra fordon däremot krävs en särskUd avstämpUng i anslutning till
ikraftträdandet. För att så långt möjUgt undvika extra arbete för såväl
enskilda som myndigheter bör ikraftttädandet ske vid en tidpunkt då ordinarie
avstämpUng skaU göras för så många fordon som möjligt. I januari skall
avstämpling göras för fordon med någon av slutsiffrorna 2, 4, 5, 6 eller 9 för
skatteperioden novemberjanuari. Nästa avstämpling för dessa fordon görs i
april och avser då skatteperioden februari april. Om ikraftträdandet sätts
till den 1 febmari eller den 1 raaj 1975 behöver något ingrepp inte göras i
avstämplingsrutinerna för hälften av de kilometerskattepliktiga personbilarna.
För övriga fordon får som nämnts göras en särskild avstämpling i slutet av
januari 1975. Uppbörden kan därefter ske i vanlig ordning även för dessa
fordon. Jag förordar således att ändringen av kilometerskattesatsema för
personbilar skall träda i kraft den 1 febraari eller den 1 maj 1975. Med hänsyn
till vad jag i det följande uttalar om utlandskörning med kUometerskattepliktig

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 29

personbil
bör regeringen bemyndigas att bestämma när bestämmelsema skall träda i kraft.
Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om avstämpling och uppbörd
i enlighet med vad jag nu anfört.

Frågan om skattelättnader för de brännoljedrivna
personbilarna vid utlandskörning behandlades som tidigare nämnts i samband med
kilometerskattebeslutet år 1973. Av bl. a. ekononuska och kontroUtekniska skäl
beslöts då att någon avräkning av körsträckan utomlands inte skulle ske vid
beräkning av kUometerskatt. I enlighet med vad som uttalades vid
riksdagsbehandlingen bör en sådan avräkning i princip medges om en skatteskärpning
genomförs för de berörda fordonen. Eftersom jag i det föregående har förordat
sådan skatteskärpning viU jag också här ange hur ett sådant avräkningssystem
enUgt min mening bör kunna utformas. Det framstår därvid som klart att det
endast är kilometerskatten och den särskilda kiloraeterskatten som bör komma i
fråga. Någon lättnad beträffande fordonsskatten finner jag inte motiverad.

Vid ut- och inresa skaU en avstämpling göras i
kilometerräknaren. Det avstämplingskort som därvid används skaU lämnas tUl
tuUmyndigheten som efter datumstämpling vidarebefordrar kortet tiU bilregisternämnden.

För att underlätta för tullmyndigheten att
identifiera en kilometer-skattepliktig personbU bör sådant fordon före
utlandsresa förses med ett raärke av samma typ som det kontroUmärke som skaU
finnas på den bakre registreringsskylten. Märket bör tiUhandahåUas på begäran
av fordonsägaren. Har raärke tillhandahåUits skaU det placeras på fordonet och
får inte tagas bort, Härigenora ges tullrayndigheterna möjlighet att identifiera
dessa fordon vid ut- och inresa. Tullmyndigheterna skaU se till att
kilometerräknaren avstämplas vid ut- och Inresa, dock endast om nu avsett märke
finns på fordonet. Endast om avstämpling görs under kontroll av tullmyndigheten
bör avräkning ske av körsträckan utondands. Saknas sådant märke på fordonet bör
böter kunna utdömas.

De nya skattesatserna för kUometerskattepllktlga
personbUar och avräkningssystemet för dessa vid utlandsköming bör ttäda i
kraft saratidigt och först när ett märke finns tiUgängligt. Med hänsyn härtUl
bör ikraftträdandet få bestämmas av regeringen.

I förevarande avseende intar trafiken på Norge en
särställning eftersom vissa tullanstalter på gränsen mot Norge är stängda
under del av dygnet. På andra platser saknas tullanstalt. Härigenom kan ett
fordon, som förts ut över öppen, bemannad tuUanstalt, föras in i Sverige igen
utan tuUkonttoU och användas här för att sedan åter föras ut utan kontroU och
in med kontroU. Här föreligger en uppenbar risk för att körsträckan i Sverige
skuUe kunna undgå beskattning. När det gäller lastbUar, bussar och släpvagnar
har ett system med anmälan i förväg till riksskatteverket och avstämpling på
eget ansvar kunnat införas. Det föreligger dock viktiga skillnader meUan trafik
med sådana fordon och

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 30

personbUar.
Den förstnämnda är i aUt väsentiigt underkastad kUometerbeskattning i Norge,
vilket inte gäUer personbUarna. Det finns normalt någon handling, t. ex. kvitto
på eriagd norsk kUometerskatt, fraktsedel eller faktura, som visar att en resa
företagUs tUl Norge. KontroUmöj-lighetema är väsentiigt mindre när det gäller
personbUarna. DärtUl koramer att motorbrännoljan inte beskattas särsldlt i
Norge och att körsträckorna för kUometerskattepliktiga personbUar normalt kan
antas vara relativt korta. Jag har därför funnit att något allmänt avräkningsförfarande
i fråga om körsträcka, som raed personbil tUlryggalagts i Norge inte bör korama
i fråga. SkuUe i något fall körsträckan i Norge vara av avsevärd längd torde
regeringen kunna medge nedsättning av kilometerskatten och den särskilda
kilometerskatten med stöd av 39 § VSF.

Det angivna systemet förutsätter kontroU vid ut-
och inresa. Emellertid kan det förekorama att fordon, som använts utora riket
i annat land än Norge, förts dit eller därifrån över Norge. Kontroll har då
skett endast vid ut- eller inresan. Även dessa fall bör kunna handläggas
enligt 39 § VSF.

Det nu angivna systemet kräver ändring i 17 och 41
§§ VSF och i kungörelsen (1973: 777) om återbetalning och avräkning av
vägtrafikskatt m. ra. för fordon som använts utom riket.

Kilometerskatt för släpvagnar. Frågan om införande
av kilometerskatt för släpvagnar har behandlats tidigare i oUka sammanhang. I
prop. 1973: 94 förklarade jag att jag delade bilskatteuttedningens och remissinstansernas
uppfattning att kilometerskatt för släpvagnar skuUe införas så snart
räknarfrågan lösts. Så har nu skett.

MeUan staten genom kUometerskattenämnden och AB
Samefa har den 10 juni 1974 träffats avtal om konstmktion och tiUverkning av
stämplande kUometerräknare, avsedda för raontering på hjulnav (nav-räknare),
järate fäst- och skyddsanordning. EnUgt avtalet svarar AB Saraefa bl. a. för
att 3 000 serietillverkade räknare är färdiga för leverans senast den 31 raaj
1975 och att rainst 5 000 serietillverkade räknare per månad är färdiga för
leverans med början den 31 juli 1975 och slut den 30 november 1975. Räknarna
och därtiU hörande anordningar skaU tiUverkas enligt specifikationer som anges
i avtalet.

AB Samefa åtar sig enUgt avtalet att för statens
räkning t. o. m. den 31 mars 1977 leverera räknare tiU ett pris av 250 kronor,
fästanordning tiU ett pris av 105 kronor och ett slag av skyddsanordning tUl
ett pris av 15 kronor. Prisema, som är angivna utan raervärdeskatt, är underkastade
viss indexreglering. I avtalet har också intagits en klausul enligt vilken
staten skaU tUlgodoräknas halva skiUnaden meUan 177 kronor och det lägre
inköpspris AB Samefa kan uppnå. Staten har åtagit sig att, om 30 000 räknare
med därtiU hörande skyddsanordningar inte

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 31

sålts
före utgången av raars 1977, lösa in det återstående antalet
räknar-utrastningar.

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1974 godkänt avtalet
meUan kUoraeter-skattenäranden och AB Saraefa.

Enligt vad jag inhämtat har konstruktionen och
tUlverkningen av nav-räknare fortsatt planenligt efter avtalets ingående. Det finns
därför enligt min mening numera tekniska föratsättningar för införande av kilometerskatt
för släpvagnar. I Ukhet med vad jag anförde i prop. 1971: 153 anser jag det
väsentligt att berörda branscher och myndigheter får klarhet i frågan om
kUometerskatt för släpvagnar. Jag föreslår därför att beslut nu fattas om
tidpunkten för införandet av sådan skatt. Med hänsyn till behovet av tid för
tiUverkning, distribution, montering och besiktning av räknare förordar jag
att tidpunkten bestäms till den 1 juni 1976. TUls vidare är jag inte beredd att
ta stäUning tiU om kUometerskatten skall ersätta förutom den särskUda
fordonsskatten hela eller endast del av fordonsskatten. Däremot bör redan nu
beslutas att kiloraeterskatt skall införas för släpvagnar över tre tons
skattevikt, sora dras av kUoraeterskattepliktigt fordon. Praktiska
förutsättningar för införande av kilometerskatt för traktorer och molorredskap
föreligger inte enligt min mening.

Enligt vad jag erfarit avser
kilometerskattenäranden att inora kort förelägga Kungl. Maj:t ett avtal om
direktdisttibution genom statens försorg av navräknare jämte utrustning. Mot
bakgrand av bl. a. erfarenheterna från införandet av kUometerskatt för
motorfordon föreligger goda skäl att förorda en sådan distributionsform även
när det gäUer navräknarna. Distributionen bör av praktiska skäl omfatta sådana
släpvagnar av berört slag som vid en viss tidpunkt under första halvåret 1975
är registrerade och inte avställda. Vidare bör i likhet med vad som beslöts i
fråga ora kUometerräknare tUl personbUar, bussar och lastbilar kostnaden för
navräknarna tas ut av de enskUda fordonsägama efter i huvudsak sararaa
principer sora tillämpades för räknarna till bilar och bussar. Jag har inhämtat
att det tiU en grupp släpvagnar, som omfattar 5001 000 fordon, kan komma att
krävas en särskild skyddsanordning, som i viss utsträcknmg får
specialtUlverkas till varje fordon. Kostnaden härför blir därför förhållandevis
hög och kan komma att uppgå till omkring 1 000 kronor per fordon. Kostnaden bör
i fråga om de fordon som omfattas av nyss angivna distribution stanna på
statsverket.

Beträffande kilometerskattens utfomming i övrigt
avser jag att återkomma i ett senare sammanhang.

Övriga frågor om vägtrafikskatt. Vid ingången av år
1974 trädde bestämmelserna i VSF ra. fl. författningar i kraft. De nya
bestäraraelsema innebar i åtskilliga avseenden ändringar i förhållande tiU
äldre bestäm-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 32

melser.
Det är med hänsyn tiU det stora antalet skattepUktiga fordon nödvändigt att
gäUande regler är lätta att tiUämpa praktiskt. Jag har visserligen erfarit att
så är fallet i allt väsentiigt men att vissa mindre ändringar är påkaUade.

Enligt 16 och 21 §§ VSF får skattepliktigt fordon
inte brukas om till betalning förfallen skatt inte erlagts för det innevarande
och det närmast föregående skatteåret. Detta förbud gäller inte i fråga om
skatt som åvilar den som innehaft fordonet på grand av avbetalningsköp, om fordonet
återtages. För beskattningsmyndigheterna är det i många faU svårt att avgöra om
ett fordon sålts på avbetalning och återtagits. Dessa svårigheter inverkar på
möjligheterna att utfärda skattekvitto och kontrollmärke. Jag har kommit till
den uppfattningen att särbestämmelsen vid återtagande av avbetalningsfordon bör
slopas. Härigenom skuUe huvudregeln komma att tillämpas, dvs. fordonet får inte
brakas förrän tUl betalning förfaUen skatt betalats. Detta medför i sin tur att
fordonets värde vid återtagandet bör bestämmas med hänsyn till ev. skatteskuld
som åvilar avbetalningsköparen. Något hinder häremot torde inte föreligga. Jag
föreslår därför att bestämmelsen i fråga utgår ur 16 och 21 §§.

Som en huvudregel i fråga om skattskyldighet gäller
att den är skattskyldig som äger ett fordon vid ingången av den kalendermånad
under vilken skatten skaU betalas (14 § första stycket och 20 § första stycket
VSF). Anser någon att skatt oriktigt påförts honom får han påkalla beslut hos
beskattningsmyndigheten (23 § VSF). För skatt som faststäUts efter sådan
begäran svarar den som ägde fordonet under den tid ansökan avser (14 § tredje
stycket och 20 § andra stycket VSF). Erfarenheterna hittUls visar att det
stora flertalet beslut erUigt 23 § VSF föranleds av att fel person påstås vara
antecknad som ägare till visst fordon. Kan påståendet godtas av
beskattningsmyndigheten påförs skatten den som ägde fordonet under den tid
skatten avser. Detta kan innebära att två eller flera personer kan vara
skattskyldiga, nämligen om fordonet bytt ägare även under den tid skatten
avser.

Detta förhållande bör enligt min mening ändras
genom att hänvisningen till 23 § VSF slopas i både 14 och 20 §§ VSF. I de fall
beslut enligt 23 § VSF innebär att annan än den som vid ingången av uppbördsmånaden
faktiskt är antecknad som ägare tiU visst fordon bör anses som ägare tUl
fordonet skall alltså denne påföras hela skatten för den tid det gäUer. Gmndas
beslutet på att skatten blivit felaktigt beräknad skall ytterligare skatt
betalas eUer överskjutande skatt återbetalas till ägaren vid uppbördsmånadens
ingång. I förtydligande syfte föreslås även en mindre ändring i 14 § första
stycket och 20 § första stycket VSF.

I detta saramanhang viU jag också föreslå en
ändring beträffande skyldigheten att betala kilometerskatt när fordon
avregistreras eUer an-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:164 33

närs
av annan anledning än avslällning upphör att vara skattepliktigt. Fordonsskatt
återbetalas därvid, om det inte skett tidigare vid t. ex. av-ställning, tUl den
sora ägde fordonet då skatteplikten upphörde. Skattskyldig i fråga ora
kilometerskatt är den som ägde fordonet vid ingången av uppbördsmånaden.
Eftersom uppbörden av kilometerskatt sker i efterhand är det ibland en person som
får återbetalning av fordonsskatt och en annan som skall betala
kiloraeterskatt. Det är därför lärapligt att den som är berättigad till
återbetalning i dessa fall också skall betala kilometerskatt. Jag föreslår att
bestämmelser härom förs in i 20 § andra stycket VSF.

Jag viU av praktiska skäl också som en aUmän regel
föreslå att skattebelopp under 20 kronor inte skall behöva betalas in eller
återbetalas. En bestämmelse härom föreslås bli införd i 29 § VSF.

I syfte att förbättra kontrollmöjlighetema bör i 30
§ VSF tas in en hänvisning tUl 4 § lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning. Sistnämnda bestämmelse reglerar bl. a. skyldigheten
att föra räkenskaper.

Den nya regeringsformen, som ttäder i kraft den 1
januari 1975, föranleder mig att föreslå vissa ändringar i VSF, Sålunda bör i
12 § VSF införas bestämmelser om att fordonsskatt betalas i förskott med möjlighet
för regeringen att för gmpp av fordon föreskriva betalning vid annan tidpunkt,
F, n, betalas fordonsskatt för skatteperioden augusti oktober (slutsiffra 1
eller 8) i augusti, vUket bör gälla även i fortsättningen. Vidare bör i 18 §
VSF anges att kilometerskatt betalas i efterhand för skatteperiod,

I 12 § vägtrafikskattekungörelsen (1973: 776, VSK)
föreskrivs att fordonsskatt, varmed avses summan av fordonsskatt och särskild
fordonsskatt, skall betalas för skatteperiod om den överstiger 1 500 kronor
för helt år. Bestämmelsen bör föras in i 12 § VSF. Samtidigt bör formella
ändringar göras i 9 § VSF,

Bestämmelsema i 28 § första och andra styckena VSK
innebär att uppbördslagens (1953:272) bestäramelser om indrivning, avkortning
och avskrivning av skatt och införsellagens (1968: 621) bestämmelser om
införsel blir tUlämpliga på vägtrafikskatt. Jag föreslår att nu angivna
bestämraelser i stället förs in i 30 § VSF. Detsamma föreslås beträffande
bestämmelsen i 30 § andra stycket VSK om vUken skatt sora får avräknas vid
återbetalning av vägtrafikskatt. En följdändring föreslås i 43 § VSF.

Jag vUl i detta sammanhang också föreslå att
skattebrottslagen (1971: 69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. görs tUlärapUga på avgift enligt förordningen
(1973:1216) om särskUd beredskapsavgift för oljeprodukter.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 34

Bensinskattekompensation
till jordbruket

Sedan flera år tiUbaka utgår kompensation för den
specialdestinerade bensinskatten tUl den, som använder bensindriven traktor
eUer skördetröska i jordbraket. Kompensationen utgör f, n, 350 kronor för år
och traktor, 575 kronor för år och självgående skördetröska samt 150 kronor för
år och bogserad tröska. Har traktor innehafts rainst sex månader men inte helt
år utgår kompensation med 175 kronor. För att kompensation för bensinskatt för
traktor skaU utgå krävs att den använts på en areal om minst tre hektar åker.
När det gäUer tröska skaU den ha använts på minst tio hektar åker eller, i
fråga om bogserad tröska, minst fem hektar åker. Statens jordbruksnänmd har i
uppgift att handlägga kompensationsärenden i enlighet raed de riktiinjer som
angetts i prop, 1953: 20, 1957: 95 och 1969: 45,

Statistiska centralbyrån har för statens
jordbruksnämnds räkning undersökt bl. a. bensinförbrakningen för jordbmkets
ttaktorer och skördetröskor per den 1 mars 1973. Enligt undersökningen
utgjorde den genomsnittliga bensinförbrukningen per traktor år 1972 597 liter
för aUa jordbruk. Motsvarande siffra var för år 1969 749 liter. För de minsta
bmkningsenheterna har bensinförbrukningen år 1972 angetts till 499 liter och
för de största tUi 739 liter. Motsvarande siffror för år 1969 var 571 resp.
1187 liter. Vid skattesatsen 43 öre för liter utgör den genomsnittliga
bensinskatten för en jordbruksttaktor orakring 257 kronor. Den genomsnittliga
bensinförbrukningen per självgående skördettöska beräknas till 512 liter för
raedelsmå jordbrak (år 1969 624 liter) och tiU 884 liter för jordbrak med
mellan 50 och 100 hektar åker (år 1969 1 169 liter) och till 671 liter för aUa
jordbrak (år 1969 748 liter). Den genomsnittiiga bensinskatten för en
självgående skördetröska utgör aUtså f. n. omkring 289 kronor. I fråga om
bogserade tröskor antar jordbruksnämnden en sjunkande tendens i Ukhet med vad
som gäller de självgående tröskorna. För år 1973 har kompensation utbetalats
endast för ett tiotal bogserade skördetröskor.

Enligt min mening är avvikelserna mellan nuvarande
kompensationsbelopp och den bensinskatt som belastar jordbrukets traktorer och
skördetröskor nu så stor att det är motiverat med en sänkning av kompensationsbeloppen.
Jag anser i likhet med vad jag uttalade i prop. 1969: 45 att någon reducering
av kompensationen inte bör göras för körning med traktor på allmän väg. Jag
anser vidare att skäl talar för att den nedsättning av kompensationen som utredningens
resultat motiverar i viss grad lindras. Jag förordar därför att kompensation
skall utgå för år med 270 kronor för traktor, 300 kronor för självgående
skördetröska och med 100 kronor för bogserad skördetröska. De nya
kompensationsbeloppen bör i princip tUlärapas fr, o, ra, kalenderåret 1975,

Sora
nämnts i annat saramanhang bör riksskatteverket överta de uppr

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:164 35

gifter
i fråga om jordbrakets bensinskattekorapensation som f. n. vilar på statens
jordbraksnänmd. Det bör även i fortsättningen ankomraa på jordbraksnäranden att
ombesörja beräkningar av bensinförbrukningen.

F. n, utgår kompensation utan någon reglering i
författning. Med hänsyn till bestämmelserna i den nya regeringsformen, som
träder i kraft den 1 januari 1975, synes det nödvändigt att
korapensationsbestämmel-serna regleras i lag. Inom finansdepartementet har
upprättats förslag till sådan lag. Förslaget bygger på vad som nu tillärapas
raed de i det föregående förordade kompensationsbeloppen. Det bör dock vara
den faktiska och inte den registrerade äganderätten som är avgörande för
rätten till kompensation. Skattskyldigheten till vägtrafikskatt har samma anknytning,
I den mån verkställighetsföreskrifter behövs bör sådana få meddelas av
riksskatteverket,

överföring av handläggningen på riksskatteverket
bör ske redan vid årsskiftet 1974/75, Jag förordar därför att författningen
sätts i kraft vid denna tidpunkt men att de nuvarande kompensationsbeloppen
skaU gäUa för år 1974, Vidare bör särskUt anges att äldre bestämraelser gäUer i
fråga om ansökningar om kompensation som komrait in före den 1 januari 1975,

Hemställan

Under
åberopande av vad jag sålunda har anfört herastäUer jag, att Kungl, Maj:t
föreslår riksdagen dels att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag
tiU

1.
lag om ändring i
vägtrafUcskatteförordningen (1973: 601),

2.
lag om kompensation för skatt
på bensin i vissa fall,

3.
lag omändring I
skattebrottslagen (1971: 69),

4.
lag om ändring i lagen (1971:
1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

dels godkänna vad jag förordat ora införande av
kiloraeterskatt för släpvagnar och ora besttidande av kostnadema för
kiloraeterräknarappa-ratur.

Med
bifaU tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledaraöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att till rUcsdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga tiU detta protokoU utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM1974 7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (15)

15 kopplingar i 10 dokument.

  1. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  2. Prop. 1975:62 Regeringens proposition om kilometerskatt för vissa släpvagnar, m.m. s. 18 · s. 21 · s. 22 i texten
  3. Rskr. 1974:385 i texten
  4. Bet. 1974:SkU59 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:164 med förslag till lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601), m. m. j… s. 1 · s. 15 · s. 21 i texten
  5. Prop. 1975/76:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 i texten

Visa alla 10

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 399 om s. 32 i texten