Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående representation för de anställda i allmän försäkringskassas styrelse, m.m.

1974 · 40 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:167, Kungl. Maj:ts proposition angående representation för de anställda i allmän försäkringskassas styrelse, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 167 år 1974 Prop. 1974:167

Nr 167

Kungl. Maj:ts proposition angående representation för de
anställda i allmän försäkringskassas styrelse, m. m.; given den 25 oktober
1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under
åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden,
föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåU

1 propositionen föreslås att två
personalförelrädare jämte suppleanter skall ingå i allmän försäkringskassas
styrelse. Dessa får samraa ställning i styrelsen som personalföreträdarna i
statlig rayndighets styrelse. Dessutora föreslås vissa andra ändringar
beträffande försäkringskassas styrelse. Styrelsen kommer framdeles att utgöras
av ordförande och vice ordförande utsedda av regeringen, fyra av landstinget
utsedda ledaraöter samt två personalföreträdare utsedda av regeringen pä
förslag av arbetstagarorganisation.

Propositionen innehåller vidare bl.
a. förslag om befogenhet för allraän försäkringskassa att biträda koraraun med
vissa arbetsuppgifter. Härigenom blir det raöjligt för försäkringskassorna att
gemensarat med kommunernas socialvård anordna s. k. servicepunkter på orter med
lågt befolkningsunderlag. Slutligen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna
om prövningen av ärenden i försäkringskassornas pensionsdelegationer och
försäkringsnämnder för alt förkorta handläggningsliderna.

De nya bestämmelserna föresläs träda i kraft den 1 januari
1975.

1 Riksdagen 1974. 1 saml nr 167

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:167

Förslag tUl

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas atl 18 kap. 1, 5, 7, 9, 10, 16, 20,
21, 24 och 25 §§ samt 20 kap. 6 § lagen (1962:381) om aUmän försäkring' skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydehe

Föreslagen
lydehe

opaginerad Kontrollera mot PDF

För varje landstingskoramun samt varje koramun, som ej
tUlhör landstingskommun, skall finnas en allmän försäkringskassa. Ora antalet
försäkringskassor och deras verksarahetsområden förordnar regeringen.

1§

För varje landstingskommun samt
varje komraun, som ej tillhör landstingskommun, skall finnas en allmän
försäkringskassa. Då särskilda förhållanden föranleda därtill, må dock
försäkringskassas verksamhetsområde omfatta två landstingskommuner eller landstingskommun
och kommun som nyss sagts. Om antalet försäkringskassor och deras
verksamhetsområden förordnar regeringen.

Allmän försäkringskassa skall
inrätta lokalkontor erforderligt.

den mån så prövas

opaginerad Kontrollera mot PDF

5§

Allmän försäkringskassa må ej utan
stöd av särskilt lagstadgande bedriva annan verksamhet än sora angives i denna
lag eller i bestäraraelser, som utfärdats med stöd av densamma.

1 den mån regeringen så förordnar, är allmän
försäkringskassa pliktig att biträda vid handhavandet av annan verksamhet
ävensom att tillställa socialregister behövliga uppgifter.

I den mån regeringen så förordnar,
är allmän försäkringskassa pliktig all biträda vid handhavandet av annan
statlig social försäkrings- eller understödsverksamhet ävensom att tillställa
socialregister behövliga uppgifter.

Allmän försäkringskassa skall
tillhandagå statlig eller komraunal myndighet, försäkringsinrättning samt
arbetsgivare med yttranden och

' Lagen omtryckt 1973:908.

2 Senaste lydelse 1974:510.

3 Senaste lydelse 1974:510.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167

Nuvarande lydehe

Föreslagen lydehe

opaginerad Kontrollera mot PDF

upplysningar, i den män hinder enligt lag eller författning
ej möter saml raera betydande olägenhet ej därigenom uppkoraraer för kassan.
Myndighet, som handhar arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som i 1
kap. 2 § sägs raå ej av allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde.

7 § ''

opaginerad Kontrollera mot PDF

ledamot
utses en

Styrelse för allmän försäkringskassa
skall bestå av sfu eller, om kassans verksamhetsområde omfattar två
landstingskommuner inom skilda län, åtta ledamöter Styrelsen för Stockholms
läns allmänna försäkringskassa skaU dock bestå av nio ledamöter.

En ledamot, som skall vara ordförande,
utses av regeringen, en ledamot av socialstyrelsen samt en ledamot av
länsstyrelsen; om kassans verksamhetsområde tillhör två län, skall vardera
länsstyrehen utse en ledamot. Övriga ledamöter utses av landstinget eller, där
fråga är om kassa, vars verksamhetsområde utgöres av enbart en kommun, av
kommunfullmäktige. Omfatlar kassans verksamhetsområde två landstingskommuner,
skall vartdera landstinget utse två ledamöter; utgöres verksamhetsområdet av
landstingskommun och kommun, som ef tiUhör landslingskommun, utses tre
ledamöter av landstinget samt en ledamot av kommunfullmäktige.

För varje suppleant.

Styrelse för allmän försäkringskassa består av ordförande
och vice ordförande som utses av regeringen samt fyra ledamöter som utses av
landstinget eller, där fråga är om kassa vars verksamhetsområde utgöres av
kommun, av kommunfullmäktige. Härutöver få i styrelsearbetet deltaga två personalföreträdare.
Dessa utses av regeringen på förslag av arbetstagarorganisation, /styrelsen
för Stockholras läns allraänna försäkringskassa utser landstinget sex ledamöter.

Personalföreträdare är ledamot i
den omfattning som framgår av särskUda bestämmelser.

För annan ledaraot än ordförande
och vice ordförande utses en suppleant.

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Senaste lydelse 1974:510.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167

Nuvarande lydehe

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ledamot av allmän försäkringskassas styrelse skall vara
svensk medborgare. Uppdraget må ej innehavas av den som är omyndig.

Ledamot av allmän försäkringskassas
styrelse skall vara svensk medborgare. Uppdraget må ej innehavas av den som är
omyndig. Ej heller må den vara styrelseledamot som är ledamot i eller befattningshavare
vid försäkringsdomstolen eller som är i riksförsäkringsverkets eller allmän
försäkringskassas tjänst.

10§

Till styrelsesammanträde skola
samtliga ledamöter kallas. Är styrelseledamot förhindrad att tjänstgöra, skall
till tjänstgöring i första hand inkallas den för honom utsedde suppleanten.
Suppleant mä även eljest närvara vid styrelsens sammanträden och skall alltid
underrättas om tid för sammanträde. Den i 12 § första stycket omförmälde
direktören äger dellaga i styrelsens sammanträden men ej i dess beslut.

Vid förfall för ordföranden fö- Vid förfall för både ordföran-

Styrelsen är beslutför, dä minst
hälften av de ledamöter som äger deltaga i avgörandet är närvarande. Såsom
styrelsens beslut gäller den mening, om vilken de flesta röstande förena sig,
och vid lika röstetal den mening, som biträdes av den som för ordet. Vid
styrelsens sammanträden skall föras protokoll. Har ledamot, som

deltagit
i ärendes behandling, från styrelsens beslut avvikande mening,

skall
denna antecknas till protokollet.

res ordet av den för honom utsed- den och vice
ordföranden föres de suppleanten eller, vid förfall ordet av den
som de vid samman-jämväl för denne, av den som de trädet närvarande
utse. vid samraanträdet närvarande ulse.

Styrelsen är beslutför, då mer än
halva antalet ledamöter är närvarande. Såsom styrelsens beslut gäller den
mening, om vilken de flesta röstande förena sig, och vid lika röstetal den
mening, som biträdes av ordföranden.

16§

opaginerad Kontrollera mot PDF

För granskning av styrelsens förvaltning och den allmänna
försäkringskassans räkenskaper skola för varje år utses en revisor av
riksförsäkringsverket och två revi-

För granskning av styrelsens förvaltning och den allmänna
försäkringskassans räkenskaper skola för varje år ulses en revisor av
riksförsäkringsverket och två revi-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:167

Nuvarande lydehe sorer av landstinget eller, där fråga är
ora kassa, vars verksamhetsområde utgöres av enbart en kommun, av
kommunfullmäktige. Omfattar kassans verksamhetsområde två landstingskommuner,
skall vartdera landstinget utse en revisor; utgöres verksamhetsområdet av
landstingskommun och kommun, som ej tillhör landstingskommun, skall en
revisor ulses av landstinget och en revisor av kommunfullmäktige.

Föreslagen lydehe sorer av landstinget eller, där fråga är
om kassa, vars verksamhetsområde utgöres av kommun, av kommunfullmäktige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För varje revisor utses en suppleant.

Revisor må skiljas från uppdraget av den sora utsett
honom.

Revisor skall hava den erfarenhet
beträffande bokföring och insikt i ekonomiska förhållanden, som raed hänsyn
till kassans verksamhet erfordras för uppdraget. Till revisor må ej utses den
som är i kassans eller styrelseledamots tjänst, ej heller nära anhörig till
styrelseledamot.

20 § =

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frågor om förtidspension, handikappersättning
och vårdbidrag avgöras i allmän försäkringskassa av en pensionsdelegation,
bestående av sju ledamöter. Dessa äro ordföranden i kassans styrelse, som
tillika för ordet i delegationen, två av socialstyrelsen utsedda läkare, två
av riksförsäkringsverket utsedda ledamöter som skola hava särskild erfarenhet
av arbetsförhållanden och två av landstinget eller, om kassans
verksamhetsområde utgöres av enbart en komraun, av kommunfullmäktige utsedda
ledamöter. Omfatlar kassans verksamhetsområde två landstingskommuner eller
landstingskommun och kommun, som ej lUlhör landstingskommun, skola landstingen
eller landstinget och kommunfull-

5 Lydelse enligt förslag i prop. 1974:129.

Frågor om
förtidspension, med undanlag av ärenden som avses i 7 kap. 1 § andra siycket,
saml om handikappersättning och vårdbidrag avgöras i allmän försäkringskassa
av en pensionsdelegation, bestående av åtta ledamöter. Dessa äro
ordföranden i kassans styrelse, som tillika för ordet i delegationen, vice
ordföranden i kassans styrelse, två av socialstyrelsen utsedda läkare, två av
riksförsäkringsverket utsedda ledamöter som skola hava särskild
erfarenhet av arbetsförhållanden och två av landstinget eller, om kassans
verksamhetsområde utgöres av komraun, av kommunfullmäktige utsedda
ledamöter. Då skäl äro därtill må regeringen utse särskild ordförande
och vice ordförande i pensionsdelegation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1* Riksdagen 1974. 1 saml nr 167

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydehe Föreslagen lydelse

mäktige vardera utse en ledamot. Då skäl äro därtill må
regeringen utse särskild ordförande i pensionsdelegation.

För annan ledamot än ordförande och vice ordförande
utses en suppleant. Regeringen må föreskriva att för envar av de av
socialstyrelsen utsedda läkarna skola utses tva suppleanter.

Suppleant för ordförande, som
tillika är ordförande i kassans styrelse, är den för honom utsedde suppleanten
i styrelsen, såvida icke regeringen förordnar annorlunda. För annan ordförande
så ock för annan ledamot än ordförande utses en suppleant. Regeringen må dock
föreskriva att för envar av de av socialslyrelsen utsedda läkarna skola utses
två suppleanter.

1 allmän försäkringskassa må med regeringens medgivande finnas flera
pensionsdelegationer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21 §

Pensionsdelegation är beslutför
dä minst fyra ledamöter äro närvarande. 1 delegationens sammanträden men ej
i dess beslut äga den allmänna försäkringskassans direktör samt en
företrädare för länsarbetsnämnden deltaga.

1 övrigt skall vad i 8-10 §§ är stadgat med avseende på
styrelse äga motsvarande tillämpning med avseende på pensionsdelegation; dock
må förtroendeläkare hos allmän försäkringskassa vara ledamot av
pensionsdelegation. Har föredraganden från beslutet avvikande mening, skall
denna antecknas till protokollet.

1 övrigt skaU vad i 8-10 §§ är stadgal med avseende på
styrelse äga motsvarande tillämpning med avseende på pensionsdelegation. Har
föredraganden från beslutet avvikande mening, skall denna antecknas till
protokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 §

Försäkringsnämnd skall bestå av
minst fem och högst sju av kommunen utsedda ledamöter. Består nämndens
verksamhetsområde av flera komrauner, bestämmer dock riksförsäkringsverket
antalet ledamöter och huru många ledamöter som skola utses av varje koraraun.
För varje ledamot utses en .suppleant. Nämnden utser inom sig ordförande och
vice ordförande.

Vad i 8-10 §§ är stadgat med Vad i 8-10 §§ är stadgat med

avseende på styrelse skall äga mot- avseende på
styrelse skall äga mot-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydehe svarande tUlämpning med avseende på försäkringsnämnd.

Föreslagen lydehe svarande tillärapning raed avseende på
försäkringsnämnd. Beslutanderätten i vissa ärenden, vilkas prövning ankommer
på försäkringsnämnd, får enligt särskilda bestämmelser utövas av nämndens
ordförande. Föredragning inför försäkringsnämnd verkslälles av den som den
allmänna försäkringskassans styrelse utser därtUl.

25
§*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arvode och annan ersättning till
ordförande i styrelse och till ledamot av pensionsdelegation fastställas av
regeringen.

Arvode och annan ersättning till
annan ledamot av styrelse än ordförande, tiU ledamot av försäk-tingsnämnd, tiU
revisor och till sådan ställföreträdare för styrelse som omförmäles i 18 §
första stycket fastställas av riksförsäkringsverket.

Arvode och annan ersättning som
allmänna försäkringskassan.

Arvode och annan ersättning tiU
ledamot av styrelse och pensionsdelegation fastställas av regeringen.

Arvode och annan ersättning tiU
ledamot av försäkringsnämnd, lill revisor och lUl sådan ställföreträdare för
styrelse som omförmäles i 18 § första stycket fastställas av
riksförsäkringsverket.

avses i denna paragraf utgivas av den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestäramelserna i första stycket hindra ej utmäining av
pensionsbelopp enligt vad som föreskrives i utsökningslagen.

Fordran å ersättning enligt denna lag, som innestår hos
riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa, må ej utmätas. Rätt till
ersättning må ej heller överlåtas, innan ersättningen är tillgänglig för
lyftning.

Försäkrads fordran å ersättning enligt denna lag, som
innestår hos riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa, må ej
utmätas. Försäkrads rätt tiU ersättning må ej heller överlåtas, innan ersättningen
är tillgänglig för lyftning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I
januari 1975. Ledamot i styrelse för allmän försäkringskassa som utsetts med
stöd av äldre bestämmelser kvarstår som ledamot i styrelsen under den tid för
vilken han utsetts. * Senaste lydelse 1974:510.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167

Utdrag av protokollet över socialärenden håUet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet den 25 oktober 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för socialdepartementet,
statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådels övriga
ledamöter fråga ora styrelserepresentation för de anställda i aUmän
försäkringskassas styrelse, m. m. och anför.

1 Inledning

1970 års riksdag begärde översyn av
vissa bestämmelser i 18 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) i
fråga om bl. a. behörighet för anställd hos allmän försäkringskassa att vara
ledamot i försäkringskassas styrelse (mot. 1970:1:850 och 1970:11:1004, 2 LU
1970:70, rskr 1970: 353).

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt
riksförsäkringsverket att utreda de frågor riksdagen tagit upp har verket den 6
juni 1974 lagt frara utredning och förslag ora personalföreträdare i
försäkringskassas styrelse m. m. Verket har samtidigt föreslagit vissa andra
ändringar av bestämmelserna om de allmänna försäkringskassorna i 18 kap. AFL.

Efter remiss har yttranden över
riksförsäkringsverkets förslag avgetts av socialstyrelsen,
försäkringsdomstolen, statskontoret, riksrevisionsverket, slatens
personalnämnd, länsslyrelserna i Slockholms, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Örebro, Västernorrlands och Norrbottens län. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Försäkringskasseförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Försäkringskassornas förhandlingsorganisation
och Försäkrings-anställdas förbund.

2 Gällande bestämmelser

2.1 Allmän försäkringskassas styrelse

För allmän försäkringskassa är
styrelsen det högsta beslutande organet (18 kap. 6 § AFL).

Styrelsen består av sju eller, om
kassans verksamhetsområde omfattar två landstingskommuner inom skilda län, åtta
ledamöter. Styrelsen för Stockholms läns allmänna försäkringskassa består dock
av nio ledamöter. Av ledamöterna utses en - som skall vara ordförande - av Kungl.
Maj:t,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 9

en av socialstyrelsen och en av länsstyrelsen. Om kassans
verksarahets-område tillhör två län utser vardera länsstyrelsen en ledamot.
Övriga ledamöter utses av landsting eller kommunfullmäktige. För varje ledamot
utses en suppleant (18 kap. 7 § AFL).

För uppdraget som styrelseledamot
gäller vissa behörighetskrav. Således kan inte den som är ledamot i eller
tjänsteman vid försäkrings-dorastolen eller sora är i riksförsäkringsverkets
eller allraän försäkringskassas tjänst vara ledaraot i styrelse för
försäkringskassa (18 kap. 9§ AFL).

2.2
Vissa andra bestämmelser i 18 kap, AFL

De allmänna försäkringskassorna har
uteslutande statliga uppgifler. Huvuduppgifterna avser den allmänna
försäkringen. Kassorna får inte utan stöd av särskilt lagstadgande bedriva
annan verksamhet än som anges i AFL eller i bestämmelser som utfärdats raed
stöd av denna lag. 1 den mån Kungl. Maj:t förordnar är kassoma dock skyldiga att
biträda vid administrationen av annan statlig socialförsäkrings- eller
understödsverksamhet (18 kap. 5 § AFL). Fr.o.m. år 1974 har administrationen
av allraänna barnbidrag och utbetalningen av kontant arbetsmarknadsstöd lagts
på riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. För
handläggningen av vissa typer av pensionsärenden finns inom försäkringskassorna
särskilda organ, pensionsdelegationer och försäkringsnärander.

Pensionsdelegalionerna skall pröva
frågor ora förtidspension, invaliditetstillägg, invaliditetsersättning och
vårdbidrag. (Invaliditetstillägg och invaliditetsersättning har i prop.
1974:129 föreslagits saramanförda till en förmån, handikappersättning.)
Delegationen skall bestå av sju ledamöter. Dessa är ordföranden i kassans
styrelse, som även är ordförande i delegationen, två av socialstyrelsen utsedda
läkare, två av riksförsäkringsverket utsedda ledamöter med särskild erfarenhet
av arbetsförhållanden och tvä av landstinget eller av kommunfullmäktige utsedda
ledamöter. Kungl, Maj:t kan förordna särskild ordförande. Så har skett då flera
pensionsdelegationer inrättats i samraa försäkringskassa (18 kap. 20 § AFL).

Försäkringsnämndernas
beslutskompetens avser inkomstprövade förmåner inom folkpensioneringen. Enligt
10 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension skall ärenden rörande dessa förmåner prövas av försäkringsnämnd.
Vidare skall sådan nämnd enligt 32 § lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring pröva frågor ora änkepension i anledning av dödsfall
sora inträffat före den 1 juli 1960 (inkomstprövade änkepensioner) och frågor
om ännu kvarstående förmåner enligt den numera upphävda lagen (1947:530) om
särskilda barnbidrag. Vidare skall nämnderna ge kassornas styrelser m. fl. råd
och upplysningar angående lokala angelägenheter.

1 princip skall det finnas en
försäkringsnämnd för varje kommun. Ledamöterna minst fem och högst sju -
väljs av resp. kommun. Riksförsäkringsverket kan medge att försäkringsnärands
verksamhetsom-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 10

rade får omfatta flera kommuner eller del av koramun. Då
det är fråga om flera kommuner bestämmer verket vidare antalet ledamöter och
hur många ledamöter som skall utses av varje kommun. Nämnden utser inom sig
ordförande och vice ordförande (18 kap. 23 och 24 §§ AFL).

För uppdrag som ledamot av
pensionsdelegation och försäkringsnämnd gäller samma behörighetskrav som för
uppdrag som styrelseledamot.

3 Riksförsäkringsverkets förslag

3.1 Personalrepresentation i allmän försäkringskassas
styrelse m. m.

Riksförsäkringsverket konstaterar
inledningsvis att frågan om medverkan från de anställdas sida i företags och
myndigheters styrelser varit aktuell under senare tid. 1 aktiebolag, ekonomiska
föreningar och bank-och försäkringsbolag har således de anställda, t. o. m.
ulgången av juni 1976, fåll rält till representation i förelagens styrelser.
Vidare har i kommuner och landstingskommuner försöksvis öppnats möjlighet att
bereda de anställda rätt att närvara vid styrelsers och nämnders arbete.
Beträffande anställda vid statliga myndigheter har styrelserepresentation på
försök införts vid bl. a. styrelsen för internationell utveckling, försvarets
forskningsanstalt, televerket, patent- och registreringsverket, statens
institut för företagsutveckling samt statens vattenfallsverk.

Riksförsäkringsverket konstaterar
vidare att Kungl. Maj:t nyligen i enlighet med riksdagens beslut (InU 1974:4,
rskr 95) med anledning av ett i prop. 1974:1 (bilaga 2) framlagt förslag
utfärdat kungörelse (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets
styrelse ra. ra. Kungörelsen innebär att Kungl. Maj:t kan förordna om
personalföreträdare vid statlig myndighet där sammanlagt minst halva antalet
anställda tillhör arbetstagarorganisation. Personalföreträdare i regel två
utses av Kungl. Maj.t på förslag av arbetstagarorganisation.

Beträffande de allmänna
försäkringskassorna påpekar riksförsäkringsverket att anställd hos
försäkringskassa enligt bestämmelserna i 18 kap. 9 § AFL inte får vara ledamot
i kassans styrelse. Detta innebär att möjlighet tUl personalrepresentation för
de försäkringskasseanställda i kassornas styrelser saknas. Verket finner detta
otUlfredsställande och föreslår att man ansluter kassorna till det syslem för
arbetstagarrepresentation som stadgats i nyssnämnda kungörelse. 1 AFL bör
därför enligl verkets förslag införas en bestämmelse om att två ledamöter i
försäkringskassas styrelse jämte suppleanter för dessa skall utses på förslag
av arbetstagarorganisation. Uppgiften att förordna de två personalrepresentanterna
och suppleanterna bör enligt riksförsäkringsverket ankomma på verket.

Riksförsäkringsverket anser att
Kungl. Maj:t bör erhålla bemyndigande att besluta om den närmare utformningen
av bestämmelserna om arbetstagarrepresentanternas funktioner i
kassastyrelserna. Kungl. Maj:t torde i så fall kunna begränsa sig tiU att
besluta att vad som i ifrågavarande kungörelse gäller för statsmyndigheterna
skall i tillämpliga

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 11

delar gälla för försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket har i detta
sammanhang tagit upp ytterligare några frågor som rör kassastyrelsernas
sammansättning.

Från försäkringskassorna har enligt
riksförsäkringsverket framhållits det otillfredsställande i att kassastyrelsens
vice ordförande endast innehar en suppleantpost och inte kan som ledamot aktivt
delta i styrelsens arbete. Verket delar kassornas uppfattning och anser starka
skäl tala för att det i kassans styrelse skall ingå en av Kungl. Maj:t utsedd
ledamot som tillika är vice ordförande.

Ora styrelserna utökas i enlighel
med vad som föreslagits blir antalet ledamöter tio eller fler.
Riksförsäkringsverket finner att detta skulle göra arbetet i styrelserna
alltför tungrott och anser atl man bör undersöka möjlighelerna att på annat
sätt minska antalet styrelseledamöter.

Att minska antalet av landstinget
tillsatta ledamöter för att därigenom bereda plals för en vice ordförande och
två personalrepresentanter kan enligt verkets mening inte vara rimligt, då man
därigenom skulle begränsa allmänhetens - de försäkrades inflytande på
kassornas verksamhet. Däremot torde det kunna ifrågasättas om inte de
ledamotposler som tillsätts av socialstyrelsen och länsslyrelsen (läkaren resp.
länsstyrelsetjänstemannen) skulle kunna utgå. Frågor av medicinsk innebörd
behandlas sällan i kassans styrelse. Vid behov har kassan tillgång tUl
läkarexpertis genom kassans förtroendeläkare och även genom de läkare som är
ledamöter i kassans pensionsdelegation. Representation för länsstyrelserna har
motiverats med att försäkringskassorna har kontakter med länsstyrelsernas
folkbokföringsavdelningar avseende registreringen av de försäkrade och raed de
lokala skatterayndigheterna beträffande förandet av pensionsregister. Dessa
kontakter har dock utfallit så väl att någon sådan representant nuraera inle
behövs i kassans styrelse när det gäller att fatta ifrågavarande
adrainistrativa beslut.

Verket stannar därför för att
föreslå att det i kassans styrelse inte skall ingå någon ledamot utsedd av
socialstyrelsen resp. länsstyrelsen.

Övergångsvis bör enligt
riksförsäkringsverket de av socialstyrelsen och länsstyrelserna utsedda
ledamöterna kvarstå i sina uppdrag tills nuvarande mandatperiod utlöpt, dvs.
intill utgången av år 1976.

Vid ett genomförande av förslaget
skulle antalet styrelseledamöter bli tio i Stockholms läns allmänna
försäkringskassa och åtta i övriga försäkringskassor. Specialregeln för
försäkringskassa med ett verksamhetsområde som omfattar två
landstingskomrauner inom skilda län kan enligt verket utgå, eftersom det numera
inle finns någon sådan kassa. Antalet suppleanter skulle bli i Stockholms läns
allmänna försäkringskassa åtta och i övriga kassor sex.

Riksförsäkringsverket har slutligen
övervägt om inte antalet ledamöter i Slockholms läns allmänna försäkringskassa
borde kunna minskas till det som gäller för övriga kassor. Specialregeln för
Stockholms läns allmänna försäkringskassa tillkom raed anledning av
sammanslagningen år 1971 av förutvarande försäkringskassan för Stockholms stad
och förutvarande kassan för Stockholms län. Som skäl för särregeln anfördes
främst att

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 12

kassan skulle komma att omfatta ett befolkningsunderlag av
ca 1,4 milj. invånare, dvs. avsevärt flera invånare än någon annan kassa, samt
att kassaområdets struktur i skilda avseenden skuUe komma att bli mycket
heterogen. Verket anser att frågan om styrelsens sammansättning i denna kassa
ännu inte är mogen för en revision.

3.2 Översyn av vissa andra bestämmelser i 18 kap. AFL

Riksförsäkringsverket tar upp
ytterligare några frågor rörande försäkringskassornas verksamhet. Dessa frågor
avser kassornas möjligheter atl biträda med kommunala arbetsuppgifter saml
handläggningen i kassornas pensionsdelegationer och försäkringsnämnder.

Beträffande komraunal verksamhet
föreslår riksförsäkringsverket att försäkringskassorna i två avseenden skall
kunna biträda kommunerna med vissa arbetsuppgifter.

Det ena fallet gäller utbetalning
av resekostnadsersättning i samband med den allmänna tandvård, som meddelas
inom folktandvårdens organiserade barn- och ungdomstandvård. Frägan har enligt
riksförsäkringsverket aktualiserats genom Landstingsförbundet, som önskar att
ifrågavarande ersättning utbetalas genom försäkringskassorna. Verket anför bl.
a. följande. Koslnader för resor i samband med tandvård ersätts av den allmänna
försäkringen när det gäller dels vuxna försäkrade, dels barn och ungdomar som
vårdas av specialist- eller speciallandläkare. Frågan om ersättning för
resekostnader i samband med allmänlandvård inom den organiserade barn- och
ungdomstandvården skall lösas genom landslingens försorg. Enligt
Landstingsförbundels rekommendation skall därvid samma bestämmelser tillämpas
som inom den allmänna försäkringen. Förbundet har framhållit att
resekostnadsersättningen i flertalet fall betalas ut av landstingens
centralkanslier. För att få en enhetlig bedömning är det enligt förbundet
önskvärt att försäkringskassorna också får svara för utbetalningen av de
reseersättningar som bekostas av landstingen.

Enligt riksförsäkringsverkets
mening talar flera skäl för att försäkringskassorna i stället för landstingens
centralkanslier betalar ul ifrågavarande ersättningar. Det är fördelaktigt för
allmänheten då kassorna förfogar över etl stort antal lokalkontor. Föräldrar
till barn som meddelats tandvård skulle kunna lyfta ersättningen i samband med
annat besök hos kassan. Kassorna har också stor erfarenhet av att handlägga
resekostnads-ärenden. Verket föreslår därför att försäkringskassorna får svara
för utbetalning av resekostnadsersättning för landstingens räkning i fråga ora
resor i saraband med den allmäntandvård som ges i den organiserade barn- och
ungdomstandvården.

Det andra fallet där enligt
riksförsäkringsverket försäkringskassorna med fördel bör kunna biträda inom
komraunal verksamhei gäller personal- och lokalsambruk mellan försäkringskassor
och kommuner, särskiU i glesbygd. 1 en PM den 27 november 1973 drog verkel upp
vissa riktlinjer avseende gemensamma servicepunkter för försäkringskassor och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974.167 13

kommuner i sådana kommundelar som har litet
befolkningsunderlag och som ligger långt från närmaste kommuncentrum eller
annan tätort. Verket föreslog all tjänsteman sora skulle svara för en sädan
serviceenhet skulle anställas på deltidsbas av såväl försäkringskassan som
kommunen. 1 remissyttranden som inhämtats har både länsstyrelser och
försäkringskassor gett uttryck för en positiv inställning till syfiet med
förslaget, samtidigt som raan från flera håll önskat större frihet att i
organisatoriska och adrainistrativa hänseenden åstadkoraraa en sådan samverkan.

För att försäkringskassorna skall
kunna biträda med kommunala arbetsuppgifter krävs enligt verket ändring i 18
kap. 5 § AFL.

Beträffande pensionsdelegalionerna
framhåller riksförsäkringsverket att de frågor som handläggs av dessa - frågor
om förtidspension, invaliditetstillägg, invaliditetsersättning och vårdbidrag -
huvudsakligen gäller invaliditetsbedömning. Sedan den 1 juli 1972 kan dock
äldre personer beviljas förtidspension på enbari arbetsmarknadsmässiga grunder
sedan arbetslöshetsersättning utgått under viss tid. Eftersom handläggningen
av dessa ärenden inte innebär någon invaliditetsbedömning föreslår verket atl
ifrågavarande ärenden handläggs på tjänstemannaplanet hos försäkringskassorna.

Även dä det gäller
försäkringsnämnderna, vilkas huvuduppgift är att fatta beslut i ärenden rörande
inkomstprövade pensionsförmåner, föreslår riksförsäkringsverket en förenklad
handläggning av vissa ärenden.

För atl belysa mängden av ärenden
som prövas av försäkringsnärand uppger verket, att enligt en undersökning år
1972 handlades hos försäkringskassorna omkring 250 000 ärenden om kommunalt
bostadstillägg. Vid genomförande av det i prop. 1974:132 framlagda förslaget
om ändrade inkomstprövningsregler kommer antalet bostadstillägg att öka
ytterligare. Verket framhåller att med hänsyn till utformningen av gällande
bestämmelser måsle varje ärende prövas av sammanträdande försäkringsnämnd
vilket fördröjer ärendenas avgörande med i genomsnitt aderton dagar. Flertalet
ärenden är enligl verket av rutinkaraktär. En år 1971 gjord undersökning visade
att skälighetsprövning behövde göras i endasl 5 % av antalet ärenden om
bostadstillägg. Verket föreslär därför att större delen av de ärenden som f. n.
prövas av försäkringsnämnd skall få avgöras genom beslut av nämndens
ordförande. En sådan handläggning skulle vara till fördel för de försäkrade
genom att ärendena skulle kunna avgöras snabbare än f. n. Även för
försäkringskassorna skulle ett förenklat förfarande innebära påtagliga
lättnader.

Vissa ärenden som innefattar olika
bedömningsfrågor bör dock enligt verkel även i fortsättningen avgöras vid
sammanträde med försäkringsnämnd. Verkel anser sålunda att från ordförandes
beslutanderätt bör undantas bl. a. vissa uppräknade ärenden som gäller rätten
till eller beräkningen av huslrutillägg eller kommunall bostadstillägg enligl
lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 14

Riksförsäkringsverket föreslår att
18 kap. 23 § AFL ändras så att verket bemyndigas föreskriva att
beslutanderätten i vissa ärenden får utövas av försäkringsnämndens ordförande.

4 Remissyttrandena

4.1 Personalrepresentation i allmän försäkringskassas
styrelse m. ra.

Förslaget att två
personalrepresentanter jämte suppleanter skall ingå i försäkringskassas
styrelse tillstyrks eller lämnas utan erinran av praktiskt tagel samlliga
remissinstanser. Statens personalnämnd framhåller för sin del att det är
angelägel att den av statsmaktema beslutade reformen med ökat personalinflytande
i myndigheternas styrelser vinner så bred anslutning som möjligt.

Riksförsäkringsverket har
före.slagil att personalrepresentanterna skall ulses av verket i enlighet med
personalorganisationernas förslag. Försäkringsanställdas förbund - till vars
yttrande i sin helhet LO ansluter sig TCO och Försäkringskasseförbundet vill
ha en annan ordning. Försäkringsanställdas förbund framhåller att förbundet
organiserar drygt 98 % av personalen i försäkringskassorna och att de anställda
inom varje kassa tillhör en lokal personalorganisation (avdelning) i förbundet.
Förbundet föreslår att personalföreträdarna utses av den lokala personalorganisationen
i varje kassa efter i övrigt samma regler som gäller för utseende av
personalföreträdare i stallig myndighets styrelse. Riksförsäkringsverkets
förslag tillstyrks uttryckligen av riksrevisionsverket och länsstyrehen i
Göteborgs och Bohus län.

Försäkringsanställdas förbund och
TCO föreslår vidare att anställd i försäkringskassa eller riksförsäkringsverket
eller ledamot i eller tjänsteman hos försäkringsdomslolen i sin egenskap av
politiskt aktiv skall kunna utses till ledamot i kassastyrelse. Man framhåller
att om fullmäktige eller landsting vill välja någon av de uppräknade till sin
ledamot i en kassastyrelse, grundar sig ett sådant ställningstagande på de
samhälls- och allmänpolitiska engagemang hon eller han gjort sig känd för. Att
en ibland i liknande situationer ifrågasatt dubbel lojalitet skulle försvåra
styrelsearbetet eller bli till nackdel för uppdragsgivarna tror
personalorganisationerna inte på. Tvärtom bör den ingående kunskap om
kassaverksamheten som en sådan ledamot besitter endasl vara till fördel för
uppdragsgivarna. Personalorganisationerna anser det viktigt att landsting och kommunfullmäktige
fär utse ledamöter i kassastyrelse med så få inskränkningar som möjligt. Det är
osannolikt att des.sa församlingar skulle till ledamot i styrelse utse någon
som man anser inte fullvärdigt kan företräda uppdragsgivarna.
Försäkringsanställdas förbund föreslår på samma grunder att de nämnda
tjänstemännen också skal! kunna utses till ledamot i pensionsdelegation eller
försäkringsnämnd.

1 fråga om förslaget atl slopa de
ledamöter i kassastyrelsen som nu utses av socialstyrelsen och länsstyrelsen går
meningarna isär. Socialstyrelsen vill inte avstyrka förslaget i fråga om den
av styrelsen utsedda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:167 15

ledamoten raed hänsyn till resultatet av en enkät som
styrelsen genomfört bland samtliga av styrelsen utsedda ledamöter och suppleanter.
Enkätsvaren gav enligt styrelsen vid handen att ärenden av medicinsk natur
relativt sällan förekom vid kassastyrelsernas sammanträden. I knappt hälften av
enkätsvaren ansåg man dock att den medicinska sakkunskap som läkaren i
kassastyrglsen representerade inte utan olägenhet för ärendenas handläggning
kunde ersättas genom utnyttjande av kassans förtroendeläkare eller läkare i
pensionsdelegation. Förslaget alt slopa ledamot utsedd av socialstyrelsen
tillstyrks också av statskontoret, riksrevisionsverket, TCO och
Försäkringsanställdas förbund. Motsatt uppfattning redovisas av SACO som
framhåller värdet av den kunskap och erfarenhet som en läkare besitter i
omgivningshygieniska, socialmedicinska och allmänmedicinska frågor även i
åtskilliga fall där ärendena inte är av renodlat medicinsk karaktär. SACO anser
den utökning av antalet styrelseledamöter i jämförelse med utredningsförslaget
som härigenom uppkommer knappast ulgör någon belastning från effektivitetssynpunkt.

Förslaget att i kassastyrelse inte
längre skall ingå ledamot som utses av länsstyrelse tillstyrks av bl. a.
statskontoret, riksrevisionsverket. Försäkringskasseförbundet, TCO,
Försäkringsanställdas förbund och länsslyrelserna i Jönköpings och Norrbottens
län. Riksrevisionsverket framhåller alt kontakterna med folkbokföring och
skattemyndighet enhgt vad verket kunnat konstatera sker via andra kanaler,
vilka synes fungera väl. Länsstyrelsen i Slockholms län uttrycker stor
tveksamhet inför förslaget. Man hänvisar bl. a. till att debiteringen av
socialförsäkringsavgifterna inom en nära framtid skall överföras från
riksförsäkringsverket lill länsstyrelse och lokal skattemyndighet och till den
kontroll- och upplysningsverksamhet som genomförandet av beskattad sjukpenning
medfört. Länsstyrehen i Örebro län uttalar också tveksamhet inför förslaget att
den av länsstyrelsen utsedde ledamoten skall utgå ur kassastyrelse.
Länsstyrehen i Västernorrlands län vill ha kvar länsstyrelserepresentanten i
kassastyrelsen. Styrelsen anser det vara av stor belydelse att länsstyrelsen är
representerad i kassans styrelse med hänsyn till de samordningsuppgifter som
åvilar länsstyrelsen och till den allmänna överblicken över olika verksamheter
inom länet som slatsmaklerna kräver av länsstyrelsen. Liknande synpunkler
anförs av länsstyreherna i Göteborgs och Bohus och Malmöhus län.

Bl. a. Försäkringsanställdas
förbund tillstyrker att de av socialstyrelsen och länsslyrelsen utsedda
ledamölerna övergångsvis kvarstår i sina uppdrag intill utgången av år 1976.
Försäkringskasseförbundel å andra sidan ifrågasätter om inte mandattiden för
dessa ledamöter bör avbrytas vid sarama tidpunkt som de anställdas
repre.senlanter träder in i styrelsen.

Förslaget alt vice ordföranden
skall ingå i kassastyrelsen som ledamot tillstyrks av bl. a.
försäkringsdomslolen, riksrevisionsverket. Försäkringskasseförbundet och
länsstyrehen i Västernorrlands län. Riksrevisionsverket framhåller atl den
föreslagna ändringen innebär en bättre anpassning till vad som i allmänhet är
praxis i slyrelsesammanhang. Försäkringsdom-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 16

stolen anser liksom Försäkringskasseförbundet att det bör
övervägas om inte vice ordförande i pensionsdelegation skall ges ställning som
ledamot av delegationen.

4.2 Övriga frågor

Den föreslagna utvidgningen av
försäkringskassornas befogenheter att biträda andra myndigheter tillstyrks
eller lämnas ulan erinran av remissinstanserna. Landstingsförbundet uttalar i
fråga om utbetalningen av reseersättningarvid specialisttandvård alt det såväl
ur landstingens som patienternas synpunkt är angeläget att de formella hindren
för det ifrågavarande administrativa samarbetet mellan landstingen och försäkringskassorna
undanröjs. Statskontoret tillstyrker förslaget om utbetalning av
reseersättningar under förutsäUning att syfiet är alt för relativt enkla
ärendeslag förbättra servicen i vad avser kontakter med offentliga organ i
glesbygdsområden. Riksrevisionsverket anser att ora antalet ärenden är relalivt
fä och om de i huvudsak kan bedömas som enkla ersättningsfall det bör övervägas
om inte - som ett alternativ tUl riksförsäkringsverkets förslag - utbetalning
bör kunna ske direkt vid folktandvårdsklinikerna.

Socialstyrelsen framhåller i fråga
om personal- och lokalsambruk mellan försäkringskassor och kommuner att
befolkningsunderlaget inom en del glesbygder inle är tillräckligt för atl vissa
socialvårdsuppgifter skall kunna fullgöras på elt godtagbart sätt. För
befolkningen i dessa bygder skulle en gemensam närservice framstå som en klar
förbätlring. Statens personalnämnd påpekar att arbetsgivaransvaret i fråga om
t. ex. personalhälsovård, arbetsmiljö och personalutveckling bör klarläggas
genom överenskommelse mellan försäkringskassa och kommun innan service-enheten
inrättas så alt inle personalsambruk medför sämre anställningsförhållanden än
eljest. Möjlighelerna bör prövas att ta fram en standardöverenskommelse.

Förslaget all vissa av
pensionsdelegationernas ärenden skall handläggas på tjänstemannaplanel
tillstyrks av bl. a. statskontoret, riksrevisionsverket och
Försäkringskasseförbundet. Statskontoret anser att en prövning av
delegationens sammansättning bör göras när erfarenheter vunnits av
handläggningen av de aktuella förlidspensionsärendena uianför pensionsdelegation.

Riksrevisionsverket och
länsstyrehen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker förslaget om
ordförandebeslut i vissa ärenden i försäkringsnämnderna. Verkel ifrågasätler
om det inle är möjligt att gå ännu längre och genomföra en delegering av vissa
ärendegrupper till tjänstemanna-planet.

Statskontoret tar i sitt
remissyttrande upp försäkringsnämndernas verksamhet lill en mer allmän
bedömning. Statskontoret framhåller bl. a. att ett väsentligt motiv föratt
inrätta försäkringsnämnderna år 1955 var atl övergångsvis la till vara den
administrativa kunskap som man ansåg fanns i de erkända kassornas styrelser,
etl motiv som numera lorde ha fallit

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 17

bort. När det gäller prövningen av ansökningar om
kommunalt bostadstillägg, som är försäkringsnämndernas huvudsakliga
arbetsuppgift, konstaterar statskontoret att raajoriteten av ärendena
sakgranskas endast av föredragande tjänsteraan från lokalkontor. Statskontoret
erinrar vidare ora att utvecklingen inom taxeringen går mol tjänstemannabeslut
i ärenden som för den enskilde har betydligt större konsekvenser än besluten om
kommunala bostadstillägg. Om beslut avseende kommunala bostadstillägg skulle
fattas av försäkringskassornas lokalorgan skulle handläggningstiderna för
samtliga ärenden minskas med ca två veckor och kostnadsbesparingen uppgå till
ca två milj. kr. årligen. På bl. a. dessa grunder föreslår statskontoret att
behovet av försäkringsnämnderna inom den allmänna försäkringens administration
utreds.

5
Departementschefen

S.l
Personalrepresentation i allmän försäkringskassas styrelse m. m.

Frågan ora de anställdas medverkan
i myndigheters och företags högsta ledningsorgan har varit aktuell i olika
sararaanhang under senare tid. 1 komrauner och landstingskomrauner har de
anställda försöksvis beretts ökad raöjlighet att närvara vid styrelses och
nämnds arbete. På det statliga området har riksdagen beslutat om
styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter (prop. 1974:1 bil.
2, InU 1974:4, rskr 95).

Riksförsäkringsverket har på Kungl.
Maj:ts uppdrag utrett frågan om behörighet för anställd att vara ledamot av
försäkringskassas styrelse. Verket har därvid föreslagit att i
försäkringskassas styrelse skall ingå tvä personalrepresentanter. Förslaget har
genomgående fått elt positivt bemötande vid remissbehandlingen. Jag vill
understryka uttalandet av statens personalnämnd att det är angeläget att den av
statsmakterna beslutade reformen om ökat personalinflytande i myndigheternas
styrelser vinner så bred anslutning som möjligt. Jag föreslår således att de
anställda bereds möjlighet till representation i försäkringskassornas styrelser.
Som riksförsäkringsverket föreslagit bör i försäkringskassas styrelse få ingå
två personalrepresentanter jämte suppleanter.

Riksförsäkringsverket har
föreslagit att personalrepresentanterna i försäkringskassas styrelse skall
utses av verket i enlighet med arbetslagar-organisations förslag. Några
remissinslanser har ifrågasatt denna ordning för att utse person al fö re t
rada re och vill i stället att dessa direkt skall utses av den lokala
personalorganisationen i varje kassa. Enligt rain mening bör för
försäkringskassa gälla samma regler för att utse personalföreträdare som
statsmakterna nyligen har beslutat beträffande personalföreträdare i statlig
myndighets ledning. Jag föreslår således att dessa regler, som innebär att
personalförelrädare skall ulses av regeringen på förslag av
arbetstagarorganisation, skall gälla även beträffande personalförelrädare i
försäkringskassas styrelse. Försäkringsanställdas förbund organiserar drygt
98 % av personalen i försäkringskassorna. Enligt

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 18

reglerna beträffande de statliga myndigheterna
följer därav f. n. att personalrepresentanterna kommer att utses pä förslag
av detta förbund.

Som riksförsäkringsverket
föreslagit bör regeringen fä bemyndigande att besluta om den närmare
utformningen av bestämmelserna om personalrepresentanternas funktioner i
kassastyrelserna. Det är därvid naturligt att anknyta till vad som gäUer enligt
kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m.
m. Enligt dessa regler har personalföreträdare i myndighet med lekmannastyrelse
rätt att närvara och yttra sig vid all handläggning i styrelsen. Vid
handläggning av fråga som inte har avseende på det slag av verksamhet som
myndigheten skall bedriva är personalföreträdare ledamot i styrelsen, och han deltar
då i besluten raed samma rättigheter och skyldigheter som annan ledamot.

Det är självfallet av största
betydelse att den som är ledamot i kassastyrelse i denna egenskap kan hävda en
självständig hållning och känna sig obunden av sin ställning i andra
sammanhang. Överväganden av detta slag torde ligga bakom det nuvarande förbudet
i AFL mot att vara ledamot i kassastyrelse för den som är ledamot i eller
tjänsteman vid försäkringsdomslolen eller som är i riksförsäkringsverkets eller
allmän försäkringskassas tjänst. Vid remissbehandlingen har Försäkringsanställdas
förbund med instämmande av LO - och TCO framhållit att det dock beror på
vederbörandes allmänpolitiska engagemang om landsting eller kommunfullmäktige
vill välja någon av de uppräknade till sin ledaraot i en kassastyrelse och att
nämnda förbud därför borde slopas. Jag delar denna uppfattning och anser att
det inte längre finns anledning att i lagstiftningen behålla de nuvarande
obehörighetsreglerna. Jag föreslår således att det nämnda förbudet att vara
ledamot i kassastyrelse upphävs. Motsvarande förbud att vara ledamot i
pensionsdelegation och försäkringsnämnd bör samtidigt upphävas.

I riksförsäkringsverkets utredning
föreslås att ledamöter i försäkringskassas styrelse inte längre skall utses av
socialstyrelsen och länsstyrelse. 1 denna fråga är remissopinionen delad.
Beträffande den av socialstyrelsen utsedde ledamoten-läkaren avstyrks förslaget
endast av SACO, medan socialstyrelsen anser sig kunna biträda förslaget bl. a.
med hänsyn till att en enkät har visat att ärenden av medicinsk natur relativt
sällan förekommer vid styrelsesammanträdena. Förslaget att i kassastyrelse inte
längre skall ingå ledamot som utses av länsstyrelse tillstyrks av flertalet
remissinslanser, däribland två länsstyrelser, medan övriga hörda fem
länsstyrelser antingen är tveksamma till förslaget eller avstyrker detta.

För att försäkringskassornas
styrelser skall kunna arbeta på ett smidigt och effektivt sätt är det viktigt
att antalet ledamöter i styrelsen inte blir för stort. Jag har vid avvägningen
av styrelserepresentationen kommit fram till att det inte längre finns
tillräckliga skäl att behålla socialstyrelsens och länsstyrelsernas
representanter i försäkringskassas styrelse. Jag ansluter mig följaktligen till
riksförsäkringsverkets av flertalet remissinstanser biträdda förslag.

Enligt nuvarande bestämmelser utses
en suppleant för varje ledamot i försäkringskassas styrelse, således även för
ordföranden. Vid förfall för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 19

ordföranden föres ordet av den suppleant som utsetts för
honom. Från försäkringskassorna har man för riksförsäkringsverket framhållit
det otillfredsställande i att kassastyrelsens vice ordförande endast har en
suppleantpost. Verket som delar denna uppfattning har föreslagil att det i
kassans styrelse skall ingå en av regeringen utsedd ledamot som tillika är vice
ordförande. Jag anser för min del att vice ordförande i kassastyrelsen bör ges
möjlighet att aktivt delta i styrelsens arbete som ledamot och biträder därför
riksförsäkringsverkets förslag.

Försäkringsdomstolen och
Försäkringskasseförbundet har i sina remissyttranden föreslagit att även vice
ordförande i pensionsdelegation, som f. n. är suppleant, skall få ställning som
ledamot i delegationen. Motivet för att ge vice ordförande i kassastyrelse
ställning av ledamot gäller enligt min mening pä motsvarande sätt vice
ordförande i pensionsdelegation. Jag ansluter mig därför till förslaget alt ge
honom ställning av ledamot i delegationen.

Vad jag här förordat innebär att
försäkringskassas styrelse framdeles kommer att utgöras av ordförande och vice
ordförande utsedda av regeringen, fyra (i Stockholms läns allmänna
försäkringskassa sex) av landstinget eller koraraunfullmäktige utsedda ledamöter
samt två personalföreträdare utsedda av regeringen på förslag av
arbetstagarorganisation.

Pensionsdelegation får enhgt
förslaget i framtiden åtta ledamöter. Dessa blir ordföranden och vice
ordföranden i kassans styrelse, två av socialstyrelsen utsedda läkare, två av
riksförsäkringsverket utsedda ledamöter som skall ha särskild erfarenhet av
arbetsförhållanden och två av landstinget eller kommunfullmäktige utsedda
ledamöter. F. n. kan regeringen utse särskild ordförande i pensionsdelegation.
Detsamma bör i fortsättningen gälla beträffande vice ordförande.

Enligt nuvarande bestämraelser
fastställer regeringen arvode och annan ersättning till ordförande i
kassastyrelse och till ledamot av pensionsdelegation. Till annan ledamot av
kassastyrelse än ordförande fastställer däremot riksförsäkringsverket arvode
och annan ersättning. Jag förordar i detta sammanhang att del införs en
enhetlig ordning. 1 fortsättningen bör regeringen fastställa arvode och annan
ersättning till samtliga ledamöter av både kassastyrelse och
pensionsdelegation.

Jag anser i likhet med
riksförsäkringsverket att nuvarande specialregler för försäkringskassa med ett
verksamhetsområde som omfattar två landstingskommuner inom skilda län vilkel
numera inte förekommer i praktiken - kan utgå.

De nya reglerna om
styrelserepresentation m. m. kräver ändring i 18 kap. I, 7, 9, 10, 16, 20, 21
och 25 §§ AFL. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1975. Det innebär
bl. a. att vice ordförande i kassastyrelse och i pensionsdelegation bör få
ställning av ledaraot från denna tidpunkt. De av socialstyrelsen och
länsstyrelsen utsedda ledamölerna bör som riksförsäkringsverket föreslagit
kvarstå i sina uppdrag tills nuvarande mandatperiod löpt ut, dvs. intill
utgången av år 1976.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:167 20

5.2 Övriga frågor

De allmänna försäkringskassorna får
enligt en uttrycklig bestämmelse i AFL (18:5) inte utan stöd av särskilt
lagstadgande bedriva annan verksamhet än som anges i AFL eller i bestämmelser
som utfärdats med slöd av denna lag. Kassorna är dock skyldiga all i den mån
Kungl. Maj:t förordnar biträda vid administrationen av statlig social
försäkrings- eller understödsverksamhet. Sedan den 1 januari 1974 har kassorna
hand om administrationen av de allmänna barnbidragen och av utbetalningen av
kontant arbetsmarknadsstöd.

Riksförsäkringsverket har
föreslagit alt kassorna i två avseenden skall kunna biträda kommunerna i deras
arbetsuppgifter. Den ena frågan gäller medverkan vid utbetalning av vissa
reseersättningar från landstinget i samband med tandvård som meddelas inom den
av folktandvården organiserade barn- och ungdomstandvården. Förslaget, som har
tillstyrkts eller lämnais utan erinran av remissinstanserna, innebär att
landstingen med bibehållet kostnadsansvar kan avlastas det administrativa
arbetet med dessa ersättningsärenden. Samtidigt får allmänheten en bättre
service genom att utbetalning kan ske vid de många lokalkontor som kassorna
förfogar över. Jag föreslår därför att försäkringskassorna pä detta sätt får
möjlighet att biträda med handläggningen av ifrågavarande ärenden.

Det andra fallet av raedverkan av
försäkringskassorna vid koraraunal verksamhet som föreslagits av
riksförsäkringsverket gäller personal- och lokalsambruk mellan
försäkringskassor och kommuner särskilt i glesbygd. Förslaget skall ses mot
bakgrund av atl riksförsäkringsverket har dragit upp riktlinjer för att anordna
gemensamma servicepunkter för försäkringskassor och kommuner på platser med
litet befolkningsunderlag och långt avstånd till kommuncentrum eller tätort.
Avsikten är att tjänsteman vid serviceenhet skall anställas på deltid av såväl
försäkringskassan som kommunen och att kassan och kommunen skall ha
kostnadsansvar för var sin del av verksamheten.

En sådan anordning med gemensamma
servicepunkter ligger i linje med den uppfattning som socialutredningen
redovisat i hithörande frågor i sitt principbetänkande (SOU 1974:39)
Socialvården, Mål och medel. Socialutredningen framhåller att det för atl
tillgodose det närhetskrav som bör uppstäUas vid utformningen av
socialvårdsorganisationen kan vara lämpligt att lokalisera socialvårdsorgan
tillsammans med andra samhälleliga serviceorgan, bl. a. försäkringskassor, i
olika delar av kommunen eller i större bostadsområden. Jag vill också erinra om
den omfattande försöksverksamhet som sedan några är bedrivs i olika delar av
landet med socialcentra ra. ra, och där i vissa fall försäkringskassornas
verksamhet tillhör de viktigaste funktionerna. Med det anförda ansluter jag mig
till riksförsäkringsverkets förslag.

Utvidgningen av
försäkringskassornas verksamhet medför en ändring av bestämmelserna i 18 kap. 5
§ AFL.

Riksförsäkringsverket har vidare föreslagit vissa
ändringar när det gäller

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:167 21

handläggningsrutinerna för ärenden som avgörs av
pensionsdelegation och försäkringsnämnd. 1 fråga om pensionsdelegationerna
framhåller verket att de frågor som prövas av delegationerna, nämligen förtidspension,
jnvaliditetstillägg, invaliditetsersättning och vårdbidrag, huvudsakligen
gäller invaliditetsbedömning. Äldre förvärvsarbetande kan sedan den I juli 1972
beviljas förtidspension på enbart arbetsmarknadsmässiga grunder sedan
arbetslöshetsersättning utgått under viss tid. Sistnämnda ärenden, som inte
innebär någon invaliditetsbedömning, skall enligt verkets förslag handläggas på
tiänsteraannaplanet hos försäkringskassorna i stället för i pensionsdelegalion.
Jag biträder verkels förslag sora tillstyrkts av bl. a. statskontoret,
riksrevisionsverket och Försäkringskasseförbundel. Förslaget medför en ändring
i 18 kap. 20 § AFL.

Försäkringsnänmderna har till
huvudsaklig uppgift att fatta beslut i ärenden rörande inkomstprövade
pensionsförmåner, framför allt hustrutillägg och koraraunalt bostadstillägg
till folkpension. Flertalet ärenden är enligt riksförsäkringsverket av
rutinkaraktär. En undersökning år 1971 visade att skälighetsprövning behövde
göras i endast ca 5 % av antalet ärenden om bostadstillägg. Verket har
föreslagit att slörre delen av de ärenden som f. n. prövas av försäkringsnämnd
skall kunna avgöras genom beslut av nämndens ordförande. Ärendena kan då bli
snabbare avgjorda. Jag ansluter mig till riksförsäkringsverkets förslag som
tillstyrkts av bl. a. riksrevisionsverket. Ärenden som innefattar olika
bedömningsfrågor bör som verket föreslagit undantas från ordförandens
beslutanderätt. Förslaget medfören ändring i 18 kap. 24 § AFL.

Riksrevisionsverket och
statskontoret har vid remissbehandlingen uttalat sig för en delegering av vissa
ärendegrupper till tjänstemannaplanet resp. en utredning om behovet av
försäkringsnärander inom den allmänna försäkringens administration. Med
anledning härav vill jag framhålla att frågan ora ytteriigare ändringar när det
gäller denna del av försäkringskassornas verksamhet tills vidare bör anstå i
awaktan på det utredningsarbete som f. n. pågår bl. a. inom pensionsområdet.

Jag vill slutligen ta upp en annan
fråga som berör en bestämmelse som är gemensam för den allraänna försäkringens
olika grenar och som har aktualiserats av riksskatteverket i en skrivelse.
Frågan gäller bestämmelsen i 20 kap. 6 § AFL enligt vilken fordran på
ersättning enligt AFL som innestår hos riksförsäkringsverket eller allmän
försäkringskassa inte får utmätas. Bestämmelser om utmätning i lön och införsel
kan dock tillämpas beträffande pension resp. sjukpenning. Enligt
riksskatteverket har denna bestämmelse om förbud mot utmätning visat sig hindra
utmätning av tandläkares rätt till ersättning för utfört arbete enligt
tandvårdstaxan (1973:638). Verket hemställer därför om en ändring i denna
bestämmelse så att utmätning möjliggörs, dä det här är fråga om ersättning för
utförd arbetsprestation. Det bör erinras om att enligt den allmänna tandvårdsförsäkringens
regler försäkringskassan betalar hälften och ibland mer av arvodet enligt taxa
till tandläkaren genora tandvårdsersättning medan återstoden betalas av den
försäkrade direkt till tandläkaren genom patientavgift. Tandvårdsersättning
utbetalas månads-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:167 22

vis av försäkringskassan till tandläkaren. Jag vill
framhålla att den nämnda bestämmelsen i 20 kap. 6 § AFL har tillkommit av
sociala skäl för att skydda förmåner som försäkrad har enligt lagen. Däremot
har det inte varit avsikten att inom den allmänna försäkringens ram freda en
ersättning för utförd arbetsprestation från utmätning. Jag föreslår därför att
20 kap. 6 § AFL förtydligas så att det klart framgår att det endast är försäkrads
fordran på ersättning enligt AFL som berörs av bestämmelsen. En regel i samma
paragraf om förbud mot överlåtelse av rätt tiU ersättning innan ersättningen
är tiUgänglig för lyftning bör på motsvarande sätt förtydligas.

De i detta avsnitt föreslagna ändringarna
i AFL bör träda i kraft den 1 januari 1975,

6 Hemställan

Jag hemstäUer atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
antaga inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om aUmän försäkring.

Med bifall till vad föredraganden
sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj;l Konungen att tUl riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga tiU delta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:167 23

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen .................................................. ..... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll....................... .... 1

Lagförslag
..................................................... .... 2

Utdrag
av statsrådsprotokollet den 25 oktober 1974 8

1
Inledning ................................................... 8

2
GäUande bestämmelser ................................ 8

2.1
Allmän försäkringskassas
styrelse ................ 8

2.2
Vissa andra bestämraelser i 18
kap. AFL ...... .... 9

3 Riksförsäkringsverkets
förslag............................ ... 10

3.1 Personalrepresentation
i allraän försäkringskassas styrelse

m.
m........................................................ ... 10

3.2.............................................................. Översyn
av vissa andra bestämraelser i 18 kap. AFL 12

4 Remissyttrandena........................................... ... 14

4.1 Personalrepresentation
i allraän försäkringskassas styrelse

m,
ra........................................................ ... 14

4.2 Övriga
frågor 16

5 Departementschefen
.................................... 17

5.1 Personalrepresentation
i allmän försäkringskassas styrelse

m.
m........................................................ ... 17

5.2.............................................................. Övriga
frågor 20

6 Hemställan
................................................ ... 22

opaginerad Kontrollera mot PDF

rrvck « ri AB, Stockholm 74.6400 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar i 6 dokument.

  1. SOU 2001:47 En handläggningslag - del 1 s. 78 i texten
  2. Prop. 1991/92:106 om vissa socialförsäkringsfrågor s. 31 i texten
  3. Bet. 1982/83:SfU2 om personalrepresentanters rösträtt i försäkringskassas styrelse s. 3 i texten
  4. Rskr. 1974:379 i texten
  5. Bet. 1974:SfU38 Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:129 i viss del samt propositionen 1974:167 angående representation för de anställda i… s. 1 · s. 5 · s. 11 i texten

Visa alla 6