förslag till ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar avseende sekretesskydd för handlingar i ärenden rörande studiestöd under sjukdom
1974 · 18 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 12 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:173, förslag till ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar avseende sekretesskydd för handlingar i ärenden rörande studiestöd under sjukdom
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1974 Prop. 1974:173
Nr 173
Kungl, Maj:ts proposition med förslag till ändring i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
avseende sekretesskydd för handlingar i ärenden rörande studiestöd under sjukdom,
m, m,; given den 30 oktober 1974,
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
LENNARTGEIJER
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändring i sekretesslagen i syfte
att bereda sekretesskydd för handlingar i ärenden rörande studiestöd under sjukdom.
Förslaget är föranlett av de nya bestämmelser i studiestödslagen om
sjukförsäkring för studerande, som träder i kraft den 1 januari 1975.
Propositionen innehåller också förslag till en ändring i
sekretesslagen som gör det möjligt att till skydd för uppgifter om enskilds
personliga förhållanden hemlighälla handlingar i ärenden som rör sådan
uppsökande verksamhet, som enligt lag åligger socialnämnd.
Vidare föreslås en ny bestämmelse som ger sekretesskydd
för handlingar hos giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset i den
mån handlingarna lämnar upplysning om viss varas tillverkning eller innehåll.
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 173
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1974:173
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i
rätten att
utbekomma
allmänna handlingar
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar'
dels att 14 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i
lagen skall införas en ny paragraf, 20 b §, av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Handlingar
vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller på läkares eller styrelsens
föranstaltande upprättas till utredning i mål eller ärende hos domstol eller i
ärende som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande kri-minologisk
undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upprättats vid
psykologisk undersökning som utförts för forskningsändamål eller i samband
med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller
omskolning eller i ärende om anställning eller upphörande av anställning hos
myndighet eller i ärende om uttagning av anställd hos myndighet till viss
utbildning eller tjänstgöring; handhngar i ärenden hos statens arbetsklinik
eller kommunalt arbetsvårdsinstitut rörande prövning av handikappade eller
från arbetssynpunkt svårbedömda personers förutsättningar för arbete eller
rörande arbetsträning av sådana perso-
' Lagen omtryckt 1971:203. 2 Senaste lydelse 1974:309.
Handlingar
vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller på läkares eller styrelsens
föranstaltande upprättas till utredning i mål eller ärende hos domstol eller i
ärende som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande kri-minologisk
undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upprättats vid
psykologisk undersökning som utförts för forskningsändamål eller i samband
med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller
omskolning eller i ärende om anställning eller upphörande av anställning hos
myndighet eller i ärende om uttagning av anställd hos myndighet till viss
utbildning eller tjänstgöring; handlingar i ärenden hos statens arbetsklinik
eller kommunalt arbetsvårdsinstitut rörande prövning av handikappade eller
från arbetssynpunkt svårbedömda personers förutsättningar för arbete eller
rörande arbetsträning av sådana personer;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse ner; läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering; handlingar
i ärenden enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa
fall; handlingar i ärenden rörande hälsovård, sjukvård, socialhjälp, understöd
vid bamsbörd, samhällets barnavård och ungdomsskydd eller eljest
barnavårdsnämnds verksamhet, sådan familjerådgivning som drives av kommun,
landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet, rätt för enskilda att
inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av alkoholister eller eljest
nykterhetsnämnds verksamhet, allmän försäkring eller yrkesskadeförsäkring eher
eljest riksförsäkringsverkets, försäkringsrådets eller allmän försäkringskassas
verksamhet, tillsyn ä understödsföreningar, hjälpverksamhet vid arbetslöshet;
så ock handlingar i ärenden rörande kontroll å utlänningar, som här i riket
vistas eller hit söka tillträde, må, i vad de angå enskilds personliga
förhållanden, icke utan hans samtycke till annan utlämnas tidigare än sjuttio
år efter handUngens datum. Även utan sådant samtycke skall dock handhng som nu
sagts utlämnas, om, med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas
och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej
kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den vilkens personliga
förhållanden i handhngen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande
böra erforderliga förbehåll göras.
Föreslagen
lydelse läkarutlåtanden i ärenden om stat-hg personalpensionering; handhngar i
ärenden enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa faU;
handlingar rörande uppsökande verksamhet som enligt lag åligger socialnämnd;
handlingar i ärenden rörande hälsovård, sjukvård, socialhjälp, understöd vid
barnsbörd, samhällets barnavård och ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds
verksamhet, sådan familjerådgivning som drives av kommun, landstingskommun, församling
eller kyrkUg samfällighet, rätt för enskilda att inköpa alkoholhaltiga
drycker, behandUng av alkoholister eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet,
allmän försäkring eller yrkesskadeförsäkring eller eljest
riksförsäkringsverkets, försäkringsrådets eher allmän försäkringskassas
verksamhet, studiestöd under sjukdom, tiUsyn å understödsföreningar,
hjälpverksamhet vid arbetslöshet; så ock handlingar i ärenden rörande
kontroll å utlänningar, som här i riket vistas eller hit söka tillträde, må, i
vad de angå enskilds personliga förhållanden, icke utan hans samtycke till
annan utlämnas tidigare än sjuttio år efter handlingens datum. Även utan sådant
samtycke skall dock handhng som nu sagts utlämnas, om, med hänsyn tiU det
ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet
kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller
förklenande för den vilkens personhga förhållanden i handlingen avses eller
för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.
Prop,
1974:173 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Angår handling, som i försty stycket avses, någons
intagning, vård eller behandling å anstalt eller inrättning eUer någons vård eller
behandling av läkare annorstädes än å anstalt, och finnes grundad anledning
antaga att genom handlingens utlämnande ändamålet med vården eller behandhngen
skulle motverkas eUer någons personhga säkerhet sättas i fara, må utlämnande
vägras, ändock att enligt bestämmelserna i första stycket utlämnande bort ske.
Likaledes må utbekommande av handling, utvisande vem som gjort anmälan i
ärende rörande samhällets barnavård eller ungdomsskydd eller rörande behandling
av alkoholister eller vem som eljest lämnat upplysningar i sådant ärende,
vägras, oin grundad anledning finnes att antaga att den, om vilken anmälan
gjorts eller upplysningarna lämnats, skulle missbruka kännedom i berörda
hänseende till skada för annan person.
Vad i denna paragraf stadgas Vad i denna paragraf stadgas
har icke
avseende å myndighets har icke avseende å myndighets beslut som särskilt
utfärdats eller i beslut som särskilt utfärdats eller i protokoll upptagits,
där fråga ej är protokoll upptagits, där fråga ej är om barnavårdsnämnds,
nykter- om barnavårdsnämnds, nykterhetsnämnds, riksförsäkringsver- hetsnämnds,
riksförsäkringsverkets eller allmän försäkringskassas kets eller allmän
försäkringskassas beslut eller om beslut i ärende beslut, centrala studiestödsnämn-som
rör tillämpningen av lagen om dens beslut rörande studiestöd un-fastställande
av könstillhörighet i der sjukdom eller om beslut i vissa fall,
smittskyddslagen (1968: ärende som rör tillämpningen av 231) såvitt den angår
veneriska lagen om fastställande av könstill-sjukdomar, lagen (1938:318) om hörighet
i vissa faU, smittskyddsla-avbrytände av havandeskap, lagen gen (1968:231)
såvitt den angår (1941:282) om sterilisering eller veneriska sjukdomar,
abortlagen lagen (1944:133) om kastrering. (i974.-595;, lagen
(1941.282) om
sterilisering
eller lagen (1944133)
om kastrering. Uppgifter och anteckningar, vilka tillhöra
de i kommunerna förda socialregistren, må ej utlämnas i vidare mån än som
följer av lagen om socialregister.
20 b §
Handlingar som inkommit till eller upprättats hos giftinforma-tionscentralen
vid Karolinska sjukhuset och som innehålla upplysningar om viss varas
tillverkning eller innehåll, må ej utlämnas förrän tjugo år förflutit från
handlingens datum, såvida ej, med hänsyn till det ändamål för vilket
Prop,
1974:173 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
utlämnande begäres och omständigheterna i övrigt,
trygghet kan anses vara för handen att det ej kommer att missbrukas till skada
för tillverkare eller försäljare av varan. Vid utlämnande böra erforderliga
förbehåll göras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Prop, 1974:173
Utdrag av protokollet över justitieärenden hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 30 oktober 1974,
Närvarande: Ministern för utrikes ärendena ANDERSSON,
statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
sekretessskydd för handlingar i ärenden rörande studiestöd under sjukdom, m. m.
och anför.
1 Inledning
Den 1 januari 1975 träder en särskild sjukförsäkring för
studerande med återbetalningspliktiga studiemedel i kraft. Bestämmelser om den
särskilda sjukförsäkringen återfinns i studiestödslagen (1973:349, senast
ändrad 1974:483). Tillämpningen av dessa bestämmelser förutsätter att centrala
studiestödsnämnden (CSN) erhåller vissa uppgifter från allmän försäkringskassa.
I den proposition som ligger till grund för de nya bestämmelserna i
studiestödslagen (prop. 1974:14) berördes frågan om sekretesskydd för uppgifter
som CSN erhåller från allmän försäkringskassa. Föredragande departementschefen
förutskickade därvid att förslag till erforderlig ändring i lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, den s. k.
sekretesslagen, skulle föreläggas riksdagen före utgången av år 1974.
Socialstyrelsen har i skrivelse den 19 september 1974
hemställt att initiativ tas till en ändring i 14 § sekretesslagen så att inte
bara handlingar i ärenden rörande socialhjälp utan också andra handlingar som
rör socialnämnds verksamhet kan hemlighållas i vad de angår enskilds personliga
förhållanden. Efter remiss har offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
(OSK) yttrat sig över framställningen.
1 skrivelse den 18 september 1974 har OSK anmält att behov
av omedelbara lagstiftningsåtgärder föreligger såvitt angår sekretesskydd för
sådana handlingar hos giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset som
lämnar upplysning om viss varas tillverkning eller innehåll.
2 Sekretesskydd i ärenden rörande särskild sjukförsäkring
för studerande
2.1 Sjukförsäkring för studerande
Statsmakterna fattade år 1973 principbeslut om en särskild
sjukförsäkring för studerande (prop. 1973:63, SfU 1973:17, rskr 1973:240).
Sedan därefter dåvarande centrala studiehjälpsnämnden upprättat ett förslag
till
Prop,
1974:173 7
bestämmelser angående en särskild sjukförsäkring för studerande
med återbetalningspliktiga studiemedel förelades 1974 års vårriksdag proposition
(prop, 1974:14) med förslag till bl, a, vissa regler om studiestöd under
sjukdom. Propositionsförslaget har antagits (SfU 1974:19, rskr 1974:265) och
erforderliga ändringar i studiestödslagen vidtagits (1974:483),
Enligt de
nya bestämmelserna i studiestödslagen, som träder i kraft den 1 januari 1975,
skall studiehjälp i form av återbetalningspUktiga studiemedel enligt 3 kap, och
studiemedel enligt 4 kap, under i lagen närmare angivna förutsättningar kunna
utgå för tid när den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att
bedriva sina studier. Reglerna innebär vidare en befrielse från i annat fall
föreskriven återbetalningsskyldighet som utformats så att de
återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukdomstiden efter viss
karenstid avräknas från det belopp som återbetalningsskyldigheten avser. I
fråga om studerande som är obligatoriskt sjukpenningplacerad enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller därvid att det belopp som i efterhand
skall avskrivas från de återbetalningspliktiga studiemedlen reduceras med
belopp varmed sjukpenningen har överstigit 25 kr.
Blir
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva studier, skall han anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats
återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap, resp, studiemedel enligt 4
kap, studiestödslagen för terminen eller om han ansökt eller avser att ansöka
om sådana medel (3 kap, 17 § och 4 kap, 33 §), Det ankommer på
försäkringskassan att fatta beslut huruvida sjukperioden kan godkännas (3 kap,
18 § och 4 kap, 34 §), Försäkringskassan skall lämna CSN uppgift om sådan
sjukperiod som godkänts av kassan (3 kap. 23 § och 4 kap. 37 §). Det åligger
vidare försäkringskassan att lämna CSN vissa uppgifter om sjukpenning och
därmed jämförbar ersättning liksom de uppgifter i övrigt som är av betydelse
för tiUämpningen av bestämmelserna rörande återbetalning av studiemedel (5 kap.
88 §).
2,2 Sekretesskyddet i sjukförsäkringsärenden
Enligt 14 § första stycket sekretesslagen får handlingar i
bl, a, ärenden som rör allmän försäkring eller yrkesskadeförsäkring eller
riksförsäkringsverkets, försäkringsrädets eller allmän försäkringskassas
verksamhet i övrigt, i vad de angår enskilds personliga förhållanden, inte utan
vederbörandes samtycke lämnas ut till annan tidigare än 70 år efter handlingens
datum. Utlämnande får dock ske om det med hänsyn till ändamålet med utlämnandet
och övriga omständigheter kan bedömas att det inte kommer att missbrukas till
skada eller förklenande för den enskilde eller hans nära anhöriga. Från
sekretesskyddet undantas enligt paragrafens tredje stycke i princip myndighets
beslut. Undantaget gäller dock inte riksförsäkringsverkets och allmän
försäkringskassas beslut.
Som har framgått av det föregående förutsätter
tillämpningen av
Prop, 1974:173 8
studiestödslagens bestämmelser rörande studiestöd under
sjukdom att CSN får vissa uppgifter från allmän försäkringskassa.
Sekretesslagen innehåller emellertid inte några bestämmelser som direkt tar
sikte på handlingar i ärende hos CSN. Uppgift i hemlig handling hos försäkringskassa
saknar således sekretesskydd om den tas in i handling i ärende hos CSN.
I remissyttrande över CSN:s förut nämnda förslag till
bestämmelser angående studerandesjukförsäkring uttalar OSK i enlighet med det
nyss sagda att det ingalunda är klart att CSN:s verksamhet omfattas av 14 §
sekretesslagen och att det torde vara riktigt att hävda att sekretesskydd
saknas hos CSN för uppgift rörande sjukdagar, sjukskrivningsperioder och
eventuellt utbetalad sjukpenning som nämnden erhåller från allmän
försäkringskassa,
3 Sekretesskydd för handlingar rörande socialnämnds uppsökande
verksamhet
3.1 Gällande
bestämmelser
Enligt 1 § lagen (1956:2) om socialhjälp skall varje
kommun se till att den som vistas i kommunen erhåller den omvårdnad, som med
hänsyn till hans behov och förhållanden i övrigt kan anses tillfredsställande.
Kommunen skall vidare sörja för att den, som vistas i kommunen och som befinns
vara i behov av hjälp, får socialhjälp. Av 2 § följer vidare att det i varje
kommun skall finnas en socialnämnd. Nämndens uppgifter anges i 6 §, Bl, a,
åligger det nämnden att göra sig väl förtrogen med den enskildes behov av
omvårdnad och verka för att detta blir tillgodosett (6 § första stycket första
punkten).
Till de handlingar som är sekretesskyddade enligt 14 §
första stycket sekretesslagen hör handlingar i ärende som rör socialhjälp.
Regleringen innebär att sådana handlingar i princip inte får lämnas ut såvitt
de angår enskilds personliga förhållanden utan vederbörandes samtycke förrän 70
år förflutit från handlingens datum.
3.2 Socialstyrelsens framställning
Den omedelbara anledningen till framställningen är en av
datainspektionen behandlad ansökan om tillstånd enligt datalagen (1973:289)
för Arjeplogs kommun att få lägga upp ett personregister för uppsökande
verksamhet i syfte att inventera servicebehovet bland ålders- och förtidspensionärer
samt för att avhjälpa akuta individuella behov av social medverkan.
Datainspektionen har i beslut i ärendet den 16 september 1974 meddelat det
begärda tillståndet, I beslutet konstateras att register av detta slag i princip
skulle sakna sekretesskydd enligt sekretesslagen. Tillståndet har därför
begränsats till att gälla ett år.
Socialstyrelsen delar datainspektionens uppfattning om att
sekretessskydd saknas och framhåller att styrelsen och datainspektionen är
ense
Prop. 1974:173 9
om att kommun för att kunna fullgöra sina i I och 6 §§ socialhjälpslagen
stadgade skyldigheter har stor nytta av register liknande det som Arjeplogs
kommun avser att upprätta. Det är sannolikt att fler kommuner i framtiden
kominer att upprätta samma typ av register. Utan en komplettering av
sekretesslagen sä att insamlade uppgifter kan skyddas för insyn torde inte
datainspektionen i framtiden ha möjlighet alt ge tillstånd till dataregister av
ifrågavarande slag. Också om uppgifterna behandlas manuellt föreligger ett
sekretessbehov. Uppgifterna är av den karaktären att de i högsta grad angår
enskilds personliga angelägenheter. Mot denna bakgrund, hemställer
socialstyrelsen i samråd med datainspektionen att initiativ tas till en
ändring i 14 § sekretesslagen så att inte bara handlingar i ärenden rörande
socialhjälp utan också andra handlingar som rör socialnämnds verksamhet kan
hemlighållas i vad de angår enskilds personliga förhållanden,
3,3 OSK:s yttrande över socialstyrelsens framställning
OSK framhåller att uppläggandet av det i socialstyrelsens
framställning nämnda dataregistret uppenbarligen syftar bl, a, till att genom
statistisk bearbetning av insamlat material bereda kommunen en allmän bild av
socialhjälpsbehovet inom kommunen. Emellertid kommer underlaget för
bearbetningen, dvs, intervjusvaren, inte att kunna sekretessbeläggas enligt 14
§ sekretesslagen i dess nuvarande lydelse. Materialet är inte insamlat enbart
för statistik, varför inte heller 16 § sekretesslagen med dess i och för sig
korta sekretesstid (20 är) är tillämplig,
OSK påpekar vidare att socialnämnds uppsökande verksamhet
kan resultera i att ett konkret ärende rörande socialhjälp, t, ex, enligt 12
eller 13 § lagen om socialhjälp, uppstår. Handlingarna i detta ärende kan då
hållas hemliga. Detta förhållande ter sig inkonsekvent, då väl så känsliga
uppgifter kan framkomma och dokumenteras i samband med den uppsökande
verksamheten som i ett faktiskt ärende om socialhjälp. Det bör enligt OSK
tilläggas att sålunda insamlade uppgifter, vilka inte leder till att
socialhjälp i någon form kan komma att utgå, inte är av beskaffenhet att skola
tas in i socialregister. Inte heller på denna grund är därför hemlighållande
möjligt. Mot denna bakgrund vill OSK inte motsätta sig ett tillägg till 14 §
sekretesslagen.
4 Sekretesskydd för information vid
giftinformationscentralen 4,1 Giftinformationscentralen
Giftinformationscentralen tillkom på privat initiativ
under slutet av 1950-talet som ett kartotek med uppgifter om ingredienser i
hushållspreparat. Kartoteket förvarades vid Karolinska sjukhuset och användes
av jourhavande vid barnkliniken i anslutning till förfrågningar vid barnför-giftningstillbud.
Numera ingår centralen organisatoriskt i Karolinska sjukhuset. Dess
uppgifter har vu.xit fram successivt. Contralen har
Prop,
1974,173 10
dygnetruntservice och mottar förfrågningar från hela
landet. Förfrågningarna rör även vuxna självmord, självmordsförsök,
olycksfall vid transporter och på arbetsplatser. Antalet förfrågningar har
under de senaste åren ökat starkt. De uppgick år 1973 till 24 000.
Den hos centralen tillgängliga informationen har hittills
huvudsakligen samlats in från fabrikanter, som har lämnat uppgifterna
frivilligt. 1 gengäld har informationen behandlats konfidentiellt hos
centralen. Man har inte lämnat ut uppgifter till allmänheten om ingredienser i
produkt utan har bara gett råd hur uppkomna fall bör hanteras. När information
i samband med akut förgiftning i undantagsfall har lämnats i så fall till
läkare eller myndighet har detta skett sedan man för vederbörande klargjort
att uppgiften måste handhas strikt konfidentiellt.
I samband med utredningsarbete rörande ett planerat
miljövårdens informationssystem har från centralens sida önskemål framställts
om överföring av varuinformation från produktkontrollnämnden vid naturvårdsverket
och från arbetarskyddsstyrelsen till centralen. Såväl nämnden som styrelsen har
förklarat sig införstådda med behovet av sådan informationsöverföring, men har
båda framhållit behovet av garantier för sekretess hos centralen.
4,2 Framställningen från OSK
OSK framhåller i sin framställning att något reellt
lagstöd för att hemlighålla giftinforniationscentralens handlingar inte synes
föreligga, 1 den mån centralen bygger sin informationsinsamling på frivillig
medverkan från producenter, importörer o, d, måste det enligt OSK ofta vara en
förutsättning för ett positivt resultat, att centralen kan utlova att
informationen inte kommer konkurrenter och andra obehöriga till del.
Information som insamlas enligt miljöskyddslagen (1969:387), lagen (1973:329)
om hälso- och miljöfarliga varor och arbetarskyddslagstiftningen är redan sekretesskyddad
hos de ansvariga myndigheterna och kan inte av dem lämnas vidare tiU myndighet
som inte har motsvarande sekretesskydd.
Sammanfattningsvis anser OSK att ett angeläget och
brådskande behov av sekretesskydd föreligger. OSK föreslår därför att ett
omedelbart skydd för giftinformationscentralen skapas genom ett tillägg till
sekretesslagen. Kommittén föreslår i enlighet härmed att en ny paragraf införs
i lagen. Enligt den föreslagna bestämmelsen får handlingar hos giftinformationscentralen
vid Karolinska sjukhuset, som lämnar upplysningar om viss varas tillverkning
eller innehåll, inte lämnas ut förrän tjugo år har förflutit från deras datum,
om inte trygghet kan anses vara för handen att utlämnandet inte kommer att
missbrukas till skada för tillverkare eller försäljare av varan.
Prop, 1974:173 11
5 Departementschefen
5,1 Sekretesskyddet för handlingar i ärenden rörande
särskild sjukförsäkring för studerande
Enligt studiestödslagen (1973:349) gäller från och med den
1 januari 1975 vissa nya bestämmelser om studiestöd för studerande under
sjukdom. Dessa innebär att återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap, och
studiemedel enligt 4 kap, studiestödslagen i fortsättningen skall kunna utgå
också för tid när den studerande på grund av sjukdom är oförmögen att bedriva
sina studier. Vidare innebär bestämmelserna att de återbetalningspliktiga
studiemedel som belöper på sjukdomstiden efter viss karenstid avräknas från det
belopp som återbetalningsskyldigheten avser, I fråga om studerande som är
obligatoriskt sjukpenningsplacerad eller som uppbär ersättning för yrkesskada
införs också särskilda bestämmelser såvitt angår befrielse från
återbetalningsskyldighet.
Anmälan om sjukdom skall göras till allmän
försäkringskassa som har att pröva om sjukperioden kan godkännas. Tillämpningen
av bestämmelserna förutsätter vidare att försäkringskassan meddelar centrala
studiestödsnämnden (CSN) uppgifter om bl, a, antalet sjukdagar, sjukperioder
och eventueUt utbetalad sjukpenning. På grundval av dessa uppgifter har nämnden
att pröva om studiemedel som belöper sig på sjukperiod skall avskrivas från den
studerandes skuld.
Som jag har nämnt förut finns regler i 14 § sekretesslagen
som innebär att bl, a, handlingar i ärenden som rör allmän försäkring eller
allmän försäkringskassas verksamhet i övrigt inte får lämnas ut såvitt de angår
enskilds personliga förhållanden. Utlämnande får dock ske, om det med hänsyn
till ändamålet med utlämnandet och övriga omständigheter kan bedömas att det
inte kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den enskilde eller
hans nära anhöriga. Sekretesskyddet avser också efter beslut av 1973 års
riksdag beslut i sådana ärenden (prop. 1973:188, KU 1973:47, rskr 1973:328).
I 1973 års riksdagsärende betonade jag det betänkliga i att uppgifter om
enskildas sjukperioder som framgår av försäkringskassornas beslut då inte omfattades
av sekretesskydd. Betänkligheterna hänförde sig framför allt till den
omständigheten att uppgifterna därigenom -var tillgängliga för var och en som
begärde att få del av dem, oavsett vilket syfte han hade med sin begäran.
Reglerna i 14 § sekretesslagen tar inte sikte på
handlingar i ärenden hos CSN. Sekretesskydd torde alltså saknas för uppgifter
som CSN enligt den nya lagstiftningen om studiestöd för studerande under
sjukdom kan komma att få från de allmänna försäkringskassorna.
1 prop. 1974:14 uttalade föredragande departementschefen
mot denna bakgrund den uppfattningen att det måste anses mindre
tillfredsställande att uppgift rörande visst förhällande som är hemlig hos allmän
försäkringskassa till följd av sekretesslagens konstruktion att knyta sekretesskyddet
till handling i visst ärende kunde komma att sakna skydd hos CSN. Vidare
uttalades i propositionen att förslag till erforderlig ändring i
Prop,
1974:173 12
sekretesslagen skuUe komma att löreläggas Kungl, Maj:t
senare under år 1974,
Jag delar uppfattningen att det måste anses mindre
tillfredsställande att uppgift som är hemlig hos allmän försäkringskassa skulle
komma att sakna sekretesskydd hos CSN, Något sakligt skäl till en sådan ordning
torde inte kunna påvisas.
Det behov av sekretesskydd som de nya reglerna om
studiestöd under sjukdom medför är enligt min mening så kännbart att en
lagändring inom det begränsade område som det gäller inte bör anstå till dess
resultatet av OSK:s utredningsarbete förehgger. Jag förordar däjför att erforderUga
ändringar i sekretesslagen vidtas redan nu.
I enlighet med det anförda bör till de grupper av ärenden
som anges i 14 § första stycket sekretesslagen läggas ärenden rörande
studiestöd under sjukdom. Vidare bör i paragrafens tredje stycke bland där
uppräknade beslut tas med också CSN:s beslut rörande studiestöd under sjukdom.
Genom dessa ändringar får uppgifter om sjukperioder eller andra förekommande
personliga förhållanden samma sekretesskydd vare sig uppgifterna finns i
handling i ärende rörande allmän försäkring eller i handling i ärende rörande
studiestöd under sjukdom.
Genom de föreslagna ändringarna blir huvudregeln den att
handlingar hos CSN i ärenden som rör studiestöd under sjukdom inte får lämnas
ut utan den enskildes medgivande. Det undantaget gäller emellertid att handling
skall lämnas ut om trygghet kan anses vara för handen att utlämnande inte
kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den enskilde eller hans
nära anhöriga. Angående tillämpningen av den nya ordningen fär jag hänvisa till
vad jag anförde i 1973 års riksdagsärende (prop, 1973:188 s. 14),
5,2 Sekretesskyddet för handlingar rörande socialnämnds
uppsökande verksamhet
Enligt 14 § första stycket sekretesslagen är handlingar i
ärenden angående socialhjälp i princip hemliga såvitt gäller enskilds
personliga förhållanden. Sådana handlingar får i princip inte lämnas ut utan
den enskildes samtycke förrän 70 är har förflutit från handlingens datum,
1 sin i det föregående nämnda framställning har
socialstyrelsen tagit upp frågan om en vidgning av sekretesskyddet för
uppgifter som rör socialnämnds verksamhet. Framställningen är närmast föranledd
av att en kommun hos datainspektionen har begärt tillstånd att inrätta ett
personregister för uppsökande verksamhet som är avsett att användas för en
inventering av servicebehovet bland ålders- och förtidspensionärer samt för att
avhjälpa akuta individuella hjälpbehov. Underlag för registret skall samlas in
genom intervjuundersökningar som redovisas i formulär. Enligt socialstyrelsen
har kommunerna stor nytta av register av detta slag för den verksamhet som
åligger dem enligt socialhjälpslagen. Uppgifterna angår i högsta grad enskilds
personliga angelägenheter. Oberoende av om uppgifterna behandlas automatiskt eller
manuellt finns det därför enligt
Prop,
1974:173 13
socialstyrelsen anledning att skydda dem från insyn.
Bestämmelserna i 14 § sekretesslagen täcker inte uppgifter som det här rör sig
om. Socialstyrelsen hemställer därför om lagändring snarast möjligt,
OSK har i yttrande förklarat att kommittén inte vill
motsätta sig att ett tillägg görs till 14 § sekretesslagen.
Som OSK har framhållit bereder bestämmelserna i
sekretesslagen inte någon möjlighet till sekretess för underlaget för register
av det slag som framställningen avser. För skydd enligt 14 § sekretesslagen
fordras att fråga är om en handling i ett konkret ärende om socialhjälp, I 16 §
föreskrivs sekretesskydd för handlingar som samlats in för visst statistiskt ändamål.
Det förutsätts emellertid där att handlingarna samlats in enbart för sådant
ändamål.
För
register av förevarande art behövs uppenbarligen uppgifter av känslig natur.
Det torde i stort sett röra sig om sådana uppgifter som normalt förekommer i
handlingar i ärenden rörande socialhjälp och som då åtnjuter skydd enligt 14 §
sekretesslagen. Det är av stor vikt för registrens tillförlitlighet att uppgiftslämnarna
vet att deras uppgifter bereds ett tillfredsställande skydd. En ändring i
gällande regler är därför .påkallad. Det har uppgetts att register av nu avsett
slag redan finns upprättade på flera håll. På grund därav bör den nya ordningen
genomföras redan nu utan hinder av det pågående utredningsarbetet på
sekretesslagstiftningens område,
1 enlighet med vad OSK har föreslagit förordar jag att
ändring görs i 14 § första stycket sekretesslagen. Bland där upptagna
handlingar bör anges också handlingar som rör uppsökande verksamhet som enligt
lag åligger socialnämnd. Med uttrycket uppsökande verksamhet avses vad som
enligt 6 § första stycket första punkten lagen (1956:2) om socialhjälp får
anses åligga socialnämnd.
5.3 Sekretesskyddet för information vid
giftinformationscentralen
Som framgår av det föregående inrättades under slutet av
1950-talet en giftinformationscentral vid Karolinska sjukhusets barnklinik.
Verksamheten inleddes för att man skulle kunna tillhandahålla information om
giftigheten hos kemiskt tekniska hushällspreparat och ge råd till läkare och
allmänhet om behandlingen av akuta förgiftningar hos barn. Så småningom har
verksamhetsområdet vidgats och förfrågningarna och rådgivningen omfattar numera
även förgiftningsfall bland vuxna - självmord, självmordsförsök, olycksfall vid
transporter och på arbetsplatser. Antalet förfrågningar har under de senaste
åren ökat starkt och uppgick är 1973 till 24 000,
Den hos centralen tillgängliga informationen har hittills
huvudsakligen samlats in från fabrikanter som har lämnat uppgifter frivilligt.
Centralen har å sin sida lovat att behandla uppgifterna konfidentiellt. Detta
har inneburit att besked om preparats sammansättning har lämnats ut bara till
läkare i samband med förgiftning eller misstanke om förgiftningsfall.
Prop. 1974:173 14
Förfrågningar från allmänheten har besvarats endast med
besked om preparatets farlighet.
OSK har i sin framställning framhållit att nuvarande
sekretesslagstiftning inte ger möjlighet att skydda de uppgifter som f, n,
samlas in vid centralen. Vidare framgår av framställningen att fråga har
uppkommit om en väsentlig utökning av tillflödet av information till centralen.
1 samband med inrättandet av ett miljövårdens informationssystem har sålunda
övervägts om inte varuinformation som flyter in i detta system kan överföras till
centralen från produktkontrollnämnden hos naturvårdsverket och från
arbetarskyddsstyrelsen. Det rör sig om information som samlas in enhgt
miljöskyddslagen (1969:387), lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor
och arbetarskyddslagstiftningen, EnUgt OSK skulle dessa uppgifter sakna
sekretesskydd hos centralen medan de däremot skuUe ha ett sådant skydd hos de
ansvariga myndighetema,
OSK anser att det här föreligger ett angeläget och
brådskande behov av sekretesskydd. Kommittén avser att beakta detta behov i
sitt kommande förslag till lagstiftning. Detta kan dock inte beräknas träda i
kraft förrän den I januari 1977. Behov föreligger därför av omedelbara
lagstiftningsåtgärder.
Som OSK har framhållit är det ett angeläget allmänt
intresse att'den information som centralen kan lämna är så fullständig och
korrekt som möjligt. Under helger och nätter är centralen, som betjänar hela
landet, ofta den enda upplysningskälla som står till buds i akuta
nödsituationer.
Vad angår den informationsinsamling som bygger på
frivillig medverkan kan det ofta vara en förutsättning för en sådan medverkan
att centralen kan garantera att informationen inte kommer konkurrenter eller
andra obehöriga till del. Tillfredsställande garantier torde inte kunna lämnas f.
n.
Beträffande information som samlas in enligt
miljöskyddslagen, lagen om hälso- och miljöfarliga varor och
arbetarskyddslagstiftningen föreligger, som OSK har framhållit, f. n,
sekretesskydd så länge uppgifterna förvaras hos de ansvariga myndigheterna (produktkontrollnämnden
och arbetarskyddsstyrelsen). Detta följer av bestämmelserna i 19 och 21 §§
sekretesslagen samt 2 § 17, 20 och 31 i civilförvaltningens sekretesskungörelse.
Något motsvarande skydd finns däremot inte i den mån uppgifterna inflyter i
handlingar som förvaras hos centralen. Uppenbarligen är denna ordning inte
tillfredsställande.
Med hänvisning till det anförda anser jag att en
bestämmelse som skyddar varuinformation hos centralen bör införas i
sekretesslagen. Bestämmelsen bör införas utan hinder av att OSK ännu inte har
avslutat sitt utredningsarbete.
Vad angår den närmare utformningen av den nya bestämmelsen
har OSK föreslagit att den tas upp i en ny paragraf i sekretesslagen, benämnd
20 b §. Enligt min mening är detta en lämplig ordning. Paragrafen bör avse
handlingar som kommit in till eller upprättats hos giftinformations-centralcn
och som innehåller upplysning om viss varas tillverkning och innehåll. Den bör
vidare ange att sådan handling inte får lämnas ut förrän
Prop. 1974:173 15
20 år har förflutit från handlingens datum om inte med
hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande begärs och omständigheterna i
övrigt trygghet kan anses vara för handen att utlämnandet inte kommer att misbrukas
till skada för den enskilde tillverkaren eller försäljaren av varan Gfr 19 och
21 §§ sekretesslagen). Genom en sådan utformning av bestämmelsen kan liksom hittills
allmänna uppgifter om varas farlighet lämnas ut till var och en som begär
upplysningar och något hinder att lämna mer utförliga uppgifter till läkare
kommer inte att föreligga. Paragrafen bör kompletteras med en föreskrift att
erforderliga förbehåll bör göras vid utlämnandet,
5,4 Övriga frågor
Den 1 januari 1975 träder abortlagen (1974:595) i kraft.
Samtidigt upphör lagen (1938:318) om avbrytande av havandeskap att gälla.
Abortlagens ikraftträdande föranleder en mindre redaktionell ändring i 14 §
tredje stycket sekretesslagen.
6 Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att antaga inom justitiedepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Goiaborgs
OfMttryckvn AB, Stackholm 74.6'! (S $
Doktrin (1)
- J. Boström, Carl Norström och Tor Sverne, Social sekretess - Handlingssekretess - Tystnadsplikt, FT 1975 nr 2 s. 93, på s. 94 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar i 2 dokument.
- Rskr. 1974:353 i texten
- Bet. 1974:KU64 Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av proposition 1974:173 med förslag till ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma a… s. 1 · s. 2 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- FT 1975 s. 93 J. Boström, Carl Norström och Tor Sverne, Social sekretess - Handlingssekretess - Tystnadsplikt s. 94 i texten