Sök i Ratio Lex

KungI. Maj:ts proposition angående arbetsvetenskapIig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå

1974 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:23, KungI. Maj:ts proposition angående arbetsvetenskapIig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 23 år 1974 Prop. 1974:23

Nr 23

Kungl.
Maj:ts proposition angående arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid högskolan
i Luleå; given den 15 februari 1974.

Kungl.
Maj:t viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vUkas
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.

CARL GUSTAF

BERTIL
ZACHRISSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att högre teknisk utbildning och forskning inom det
arbetsvetenskapliga området skall komma tUl stånd vid högskolan i Luleå. I
anslutning till förslag av organisationskommittén för högre teknisk utbildning
och forskning i övre Norrland förordas att studerande vid högskolan fr. o. m.
läsåret 1976/77 får möjlighet att under den avslutande årskursen välja en
specialisering av utbildningen mot arbetsmiljöområdet. En
forskningsorganisation inom det arbetsvetenskapliga området kommer att
successivt byggas upp vid högskolan i Luleå. Den första av de av kommittén
föreslagna forskartjänsterna, en professur i itidustriell ergonomi, föreslås
inrättad vid högskolan den 1 juh 1975.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 15 februari 1974.

Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, SIGURDSEN,
ZACHRISSON, HJELM-WALLÉN.

Chefen
för utbildiungsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om arbetsvetenskaplig utbUdning
och forskning vid högskolan i Luleå och anför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23

1 Inledning

Våren 1970 lades i prop. 1970: 88 fram förslag angående
utbyggnaden av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. I
propositionen föreslogs bl. a. att en ny teknisk utbildnings- och
forskningsenhet skulle byggas upp i Luleå, omfattande en maskinteknisk utbildnings-och
forskningsorganisation. Vid planeringen av enheten skuUe man utgå från att en
del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm skulle
komma att flyttas till Luleå. I det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet
borde vidare prövas om skäl och förutsättningar fanns för att senare
ytterligare differentiera den högre tekniska utbildningen i Luleå. För att
biträda universitetskanslersämbetet (UKÄ) i förberedelsearbetet skulle en
organisationskommitté tillsättas. Riksdagen beslöt i överensstämmelse med de
framlagda förslagen (SU 1970: 133, rskr 1970: 296).

Med stöd av Kungl. Maj:t bemyndigande tillkallade
dåvarande statsrådet Moberg i maj 1970 en organisationskommitté' (U 1970: 62)
med uppgift att under UKÄ planera den högre tekniska utbildningen och
forskningen i övre Norrland. Organisationskommitténs direktiv har redovisats i
1971 års riksdagsberättelse (s. 303).

På grundval av organisationskommitténs arbete har
statsmaktema vid 1971 och 1972 års riksdagar (prop. 1971:59, UbU 1971:17, rskr
1971: 174; prop. 1972: 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173) fattat beslut om
inrättande vid högskolan i Luleå av en maskinteknisk och en geotekno-logisk UtbUdnings-
och forskningsorganisation. Enligt nämnda beslut skall högskolan, som började
sin verksamhet läsåret 1971/72, successivt byggas ut till en utbUdiungskapacitet
av sammanlagt 325 nybörjarplatser 1975/76 och erhålla en
forskningsorganisation som omfattar bl.a. 13 professurer och fyra tjänster som
biträdande professor.

I december 1972 överlämnade organisationskommittén till UKÄ
sitt tredje delbetänkande. Högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland, Arbetsvetenskap i Luleå. Efter remissbehandling av betänkandet har UKÄ
i februari 1973 kommit in med förslag angående anordnande av arbetsvetenskaplig
utbUdning och forskning vid högskolan i Luleå. UKÄ har vidare i särskilda skrivelser
kommit in med förslag rörande tillsättningsförfarande i fråga om de föreslagna
tjänsterna inom det arbetsvetenskapliga området vid högskolan.

Disponenten John Olof Edström, ordförande, professorn
Gotthard Björling, byråchefen Sixten Fors, teknologen Lars-Äke Henningsson,
landshövdingen Ragnar Lassinantti, kommunalrådet Nils Malmgren, byråchefen Olof
Moll, professorn Lars Nordström, professorn Karl-Gustav Paul, byråchefen Hans Poppius,
tf byggnadsrådet Nils-Arne Rosén, direktören Lennart 'Wellenius och
kanslichefen Zolo Östlund.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 4

Såväl
organisationskommittén som remissinstanserna och UKÄ för fram åtskilliga
förslag som för sitt genomförande inte kräver riksdagens medverkan. För
överblickens och sammanhangets skulle berörs emellertid även vissa av dessa
förslag i det följande.

2 Organisationskommittén

I
det följande redovisar jag kortfattat huvuddragen i organisationskommitténs
förslag. 1 fråga om närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till
betänkandet,

2.1
Allmänna överväganden

Under
det senaste decenniet har allt större uppmärksamhet ägnats åt den mänskliga
miljön i olika avseenden. Miljöfrågorna i det globala perspektivet behandlades
t. ex. på 1972 års FN-konferens i Stockholm om den mänskliga miljön. Den
primära drivkraften bakom denna internationella kraftsamling är den växande
oron för misshushållning med världens naturresurser och insikten om att
skadeverkningar av en felaktig teknisk utveckling, dvs. förstörelsen på skilda
sätt av mänsklig miljö, måste hejdas. I det internationella perspektivet har paraUellt
med detta stigande intresse för den fysiska miljön intresset för frågor som rör
karaktären och utformningen av närmiljön i första hand boende- och arbetsmiljön
vuxit starkt de senaste åren.

Det
ligger i sakens natur att arbetsmiljön är en central del av den mänskliga
miljön. Det framstår som alltmer uppenbart att arbetsplatserna och deras mUjö
är resultatet av i första hand de tillgänghga tekniska och ekonomiska
lösningarna för produktionen, medan människans krav och önskemål beaktas i
mindre utsträckning. Den mänskliga arbetskraften, som på kort sikt är den mest
anpassningsbara faktorn i produktionen, har i många fall i avvaktan på bättre
tekniska lösningar tvingats acceptera de mindre gynnsamma betingelser för
arbetsmiljön, som dikterats av rådande ekonomiska krav och tekniska
förutsättningar.

Numera råder det enighet
om att mUjön måste utformas med ut-. gårigspunkt i människans behov samt
fysiska och psykiska förutsättningar. Riskerna för yrkesskador och för fysisk
förslitning och här ser kommittén frågan hkn individens synpunkt måste minimeras
i arbetsprocessen liksom tendenser till olika former av psykisk påfrestning.
Åtgärder i syfte att motverka dessa förhållanden minskar behovet för den
enskilde att vara borta från arbetsplatsen på grund av fysiska och psykiska
skador och sjukdomar. I stället bör en förbättrad

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 5

arbetsmUjö
öka stimulansen i arbetet. De direkta resultaten för den enskilde individen
består således av bättre fysisk och psykisk hälsa samt ökad tUlfredsstäUelse i
arbetet.

Även de indirekta
effekterna för den enskilde av en krävande arbetsmiljö måste beaktas i
sammanhanget. Ett i fysiskt och/eller psykiskt avseende betungande arbete
begränsar genom uttröttningseffekterna individernas möjligheter till berikande
fritidsaktiviteter.

Arbetsmiljön spelar även
en betydelsefull roll på företags/myndighetsnivå för företags eUer
myndigheters möjhgheter att fuUgöra sina resp. arbetsuppgifter. En förbättrad
arbetsmiljö medför genom dels minskad frånvaro på grund av skador och
sjukdomar, dels minskad omsättning av arbetskraft på grund av ökad trivsel
betydande besparingar för företaget/myndigheten i form av lägre kostnader för
ersättning av arbetskraft och för inskolning samt en högre effektivitet i produktionen
av varor och tjänster.

Inom
vissa sektorer av samhället råder periodvis en påtaglig brist på arbetskraft.
Åtskilliga industrigrenar karakteriseras av denna situation. Verksamheterna
inom dessa områden har svårigheter att hävda sig i konkurrensen om
arbetskraften. Inte minst den arbetsmiljö som dessa arbetsplatser kan erbjuda
är otillräckligt attraktiv i jämförelse med arbetsplatser inom andra delar av
samhället. Genom den ökade uppmärksamhet som framför allt den yngre
generationen ägnar de kvalitativa dimensionerna av livsmiljön tyder alla
tecken på att en attraktiv arbetsmiljö kommer att bli en alltmer betydelsefull
faktor i framtiden när det gäller rekryteringen av arbetskraft.

De tidigare nämnda
effekterna av en förbättrad arbetsmUjö kommer för samhället att medföra
minskade kostnader för skador och sjukdomar förorsakade av arbetet. Samtidigt
motverkas de nuvarande tendenserna till utslagning av arbetskraft från den
öppna arbetsmarknaden och överföringen av denna till en skyddad sektor. En
förbättrad arbetsmiljö bör enhgt kommitténs mening motverka denna utveckhng
mot en uppspaltning av arbetsmarknaden.

Kommittén
är medveten om att lösningen av en rad av de problem som antytts ligger i att
redan befintiig kunskap brukas i skilda former av samverkan meUan
arbetsmarknadens parter och i lagstiftning. Det står emellertid klart att en
vidgad satsning just på arbetsvetenskapUg utbildning och forskning är ett av de
instrument som behövs för att underbygga fortsatta åtgärder. I detta sammanhang
spelar teknikerna en nyckelroll. Dessa måste få kunskaper om människan som
biologisk och social varelse och om hur tekniken skall anpassas efter
människans förutsättningar och behov. Kommittén anser att arbetsmiljöproblemen
blir en mycket stor fråga under det närmaste decenniet. Naturligtvis kommer
problemen inbördes att vara av olika art och också i prioriteringssituationer tUlmätas
olika vikt. Kommittén vUl emellertid slå fast

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 6

att
tvä branscher som har särskilt svåra problem är dels gruvindustrin, dels den
tunga maskinindustrin. Båda dessa grenar av tekniken utgör huvudverksamheten
vid högskolan i Luleå. Det finns därför enligt kommitténs mening särskilda
skäl och förutsättningar för att differentiera utbildning och forskiung i Luleå
mot arbetsvetenskap.

2.2
Definition av det arbetsvetenskapliga ämnesområdet

Arbetsvetenskapen
kan beskrivas som ett nytt tvärvetenskapligt område mellan
produktionsvetenskap och humanvetenskap. I generella termer kan
arbetsvetenskapens problemområde formuleras som att detta rör relationerna
mellan människor och arbetsförhållanden. För att kunna förstå och bidra tlU
lösandet av arbetsplatsens problem är arbetsvetenskapen beroende av att
utnyttja vetande och metoder som är ett resultat från andra vetenskapers eller
vetenskapsgrenars arbete.

Humanvetenskapen
behandlar människan och hennes byggnad, funktionssätt, förutsättningar och
behov. Produktionsvetenskapen behandlar produktionen och dess förutsättningar
och innefattar därmed naturvetenskap, teknologi och industriell ekonomi och
organisation. Arbetsvetenskapen studerar de ömsesidiga relationerna mellan
människan och arbetsförhållandena.

2.3
Befintlig arbetsvetenskaplig utbildning och forskning m. m. 2.3.1 Tekniska
fakulteterna

Den
arbetsvetenskapliga utbildning som idag ges vid de tekniska fakulteterna är
svåröverskådlig och delvis infogad i andra ämnesområden. Dessutom förekommer
den ofta endast som frivilliga kurser och till olika längd för olika sektioner.
I huvudsak är denna utbildning koncentrerad till institutioner för industriell
ekonomi och organisation. Det är emellertid mycket svårt att ange timantalet
för arbetsvetenskapliga ämnen vid de tekniska högskolorna bl. a. beroende på
definitionsproblem.

Vid
tekniska högskolan i Stockholm är verksamheten förlagd dels tUl institutionen
för industriell ekonomi och organisation vid sektionen för maskinteknik, dels
till ett antal institutioner för tillämpade ämnen inom samma och andra
sektioner: maskinkonstruktion, uppvärmning och ventilation, mineralberedning,
ytbehandlingskemi, flygteknik, teknisk akustUc, teknisk psykologi m. fl.
Examensarbetena vid dessa institutioner är i vissa fall av arbetsvetenskaplig
karaktär.

Vid
Chalmers tekniska högskola bedrivs arbetsvetenskaplig utbildning vid
institutionen för industriell organisation. För närvarande ingår
arbetsvetenskapliga moment i ämnet industriell organisation, men

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 7

nästkommande
år införs ämnet industrieU psykologi och ergonomi. En större kurs läses vid en
av de två studieinriktningarna inom utbildningslinjen för maskinteknik.

Ett
samarbete bedrivs med psykologiska institutionen vid universitetet i Göteborg.
Bland annat anordnas gemensamt för de båda institutionerna seminarium i arbetspsykologi.

Vid
tekniska fakulteten vid universitetet i Lund ges arbetsvetenskaplig utbildning
i huvudsak vid institutionen för industriell organisation. Ämnet ergonomi är
valfritt inom utbildningshnjen för maskinteknik.

Vid
tekniska fakulteten vid högskolan i Linköping ges också arbetsvetenskaplig
undervisning vid institutionen för industrieU organisation. Här finns kurser i
arbetsvetenskap inom utbildningshnjerna för resp. industriell ekonomi och
maskinteknik. Maximalt omfattar undervisningen ca 50 lektionstimmar.

Beträffande
antalet högre tjänster inom det arbetsvetenskapliga området vid de tekniska
högskolorna kan inte några exakta siffror anges. Det är nämligen en
avvägningsfråga vilka högre tjänster som skall bedömas avse arbetsvetenskap,
eftersom även andra moment än arbetsvetenskapliga ingår i en tjänst. Ett
tiotal tjänster kan sägas tillhöra det arbetsvetenskapliga fältet.

Ett
centrum för humanteknologi inrättades hösten 1971 vid tekniska högskolan i
Stockholm. Med humanteknologi avses den teknik som används för att utforma
människans miljö, t. ex. arbets- eller boendemU-jö, efter hennes
förutsättningar och behov. Centrets uppgift är att främja utbildning och
målforskning inom detta område. Centret skall ej bedriva forskning i egen regi
utan verka genom att stimulera och biträda forskare vid olika institutioner
inom högskolan.

2.3.2
Filosofiska fakulteterna

Ett
fåtal personer på professors- eller docentnivå vid universitetens institutioner
för psykologi, pedagogik och sociologi ägnar sig idag mer kontinuerligt åt
arbetsvetenskapliga forskningsuppgifter. Dessutom finns ett antal personer vid
arbetsvetenskapliga institut som upprätthåller viss undervisning och forskarhandledning
vid universiteten. Utanför denna krets av forskare finns det vid universiteten
andra som punktvis i sitt forskningsarbete berör arbetsvetenskapliga frågor.
Vissa kursmoment med speciell arbetsvetenskaplig inriktning förekommer dock i
den undervisning som ges inom sociologiämnet.

Under
de senaste åren har professurer i tillämpad psykologi inrättats vid
universiteten i Uppsala och Göteborg samt en tjänst som bi-, trädande professor
i samma ämne i Stockholm. Begreppet tillämpad psykologi innefattar normalt
såväl det i sig stora tillämpningsområdet arbetspsykologi som klinisk
psykologi, skolpsykologi, rättspsykologi och ekonomisk psykologi.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 8

2.3.3
Arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen

År
1966 inrättades arbetsmedicinska institutet. Institutet har t. o. m. budgetåret
1971/72 varit organiserat som en självständig organisation under
socialdepartementet och haft en styrelse med representanter för bl. a.
arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, karolinska sjukhuset, statens
institut för folkhälsan, statens personalvårdsnämnd samt för parterna på
arbetsmarknaden.

Den
1 juh 1972 inordnades institutet som den arbetsmedicinska avdelningen inom
arbetarskyddsstyrelsen. För närvarande är avdelningen uppbyggd av fem eiUieter,
en för vart och ett av områdena medicin, fysiologi, psykologi och sociologi,
som främst sysslar med människan i arbete, samt kemi och teknisk hygien, som
främst sysslar med arbete och arbetsmiljö. Avdelningen finansieras till aUra
största delen med statsmedel. Avdelningen ger viss serviceverksamhet på begäran
av myndigheter, orgaiusationer och företag, vilken utförs tUl
självkostnadspris. För närvarande är inkomsterna av denna verksamhet ca fem
procent av budgeten.

Arbetsuppgifterna
för avdelningen kan uppdelas i tre områden: forskning, service och
undervisning.

Forskningen
vid fysiologiska enheten gäller tre huvudområden nämligen

grundläggande
studier av människans arbetsförmåga och därmed sammanhängande fysiologiska mekanismer

kartläggande
studier av fysiska belastningsfaktorer i arbetslivet experimentella Studier
syftande till defiiution av ergonomiskt lämpliga arbetsförhållanden

Den
psykologiska enheten befinner sig under uppbyggnad. Det dominerande projektet
har varit en undersökning rörande arbetsmarknadsutbildningen.

Den
kemiska enheten ägnar sig åt metodforskning och serviceverksamhet.

Den
medicinska enhetens verksamhet är i stor utsträckning inriktad på att studera
verkningsmekanismen för olika yrkesgifter och metoder för att få fram tidig
diagnos av påverkan eller sjukdom.

Den
tekniska enheten inriktar sin verksamhet främst på metodutveckling och på
praktiska teknisk-hygieniska kartläggningar av arbetsmiljön med hänsyn tUl t.
ex. klimat, ventilation, belysning, fysikaliska och kemiska yrkesrisker.

Även
om forskningsverksamheten inom speciella områden är synnerligen viktig för de
olika enheterna torde tvärvetenskapliga undersökningar, där flera enheter
engageras i ett gemensamt projekt, vara av speciellt värde, då avdelningen är
den enda organisation i landet som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 9

har möjlighet att sätta in experter från så många olika
områden i samma projekt.

Avdelningen inriktar sin utbildning på de
personalkategorier som har sin huvudsysselsättning inom institutets olika
verksamhetsområden, främst personal inom företagshälsovården såsom
företagsläkare, företagssköterskor och skyddsingenjörer. Dessutom ges högre
utbildning i ergonomi för tekniska planerare (produktionstekniker, designers,
arkitekter, konstruktörer etc).

2.4 Förslag till arbetsvetenskaplig utbildning och formning
vid högskolan i Luleå

2.4.1 Utbildningen

Utgångspunkterna för en arbetsvetenskaplig specialisering
av civilingenjörsutbildningen i Luleå bör enligt kommittén vara:

den tekniska verksamheten skall anpassas efter människans
behov samt människans psykiska och fysiska förutsättningar

behov av tekniker som kan utveckla och anpassa tekniken
efter människans psykiska och fysiska förutsättningar finns och kommer i ökande
grad att finnas i samhället

tekniker kan i framtiden komma att verka i företag och
andra institutioner som organiseras annorlunda än dagens på grund av företagsdemokratins
utveckling, nya samarbetsformer m. m.

Utbildningen av arbetsvetenskapligt spedahserade tekniker
bör ha som mål att göra dessa förtrogna med arbetsmedicinens och arbetsbe-teendevetenskapens
definitioner, förutsättningar och arbetssätt och i en begränsad bemärkelse ge
ett grundläggande kunskapsinnehåll i dessa ämnen. Utbildningen skall vidare
göra den studerande förtrogen med metoder för att tillämpa arbetsmedicinska och
beteendevetenskaphga rön i teknisk verksamhet samt ge en skolning som tränar
den studerande i att utveckla och anpassa tekniska komponenter och system med
utgångspunkt i en humanvetenskaplig grundsyn. UtbUdningen skall slutiigen ge
den studerande erfarenhet av praktiskt arbete i industrin.

Syftet är alltså inte att ge den studerande fakta och
färdigheter för en i något avseende komplett tvärvetenskaplig referensram utan
i stället förbereda den studerande för ett framtida samarbete med arbetsvetenskapliga
specialister från andra disciphner än den tekniska samt samarbete med övriga
anställda på en arbetsplats.

Undervisningen vid en teknisk fakultet måste omfatta de
flesta ämnen inom det arbetsvetenskaphga fältet. Dessa måste dock ges oUka
vikt vissa bör vara av mer djupgående karaktär, andra mer orienterande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:23 10

Till
de förstnämnda ämnena hänför kommittén industriell ergonomi (industriell
humanteknologi) arbetslivets socialpsykologi teknisk psykologi arbetsfysiologi
teknisk arbetshygien

Till
ämnen av mindre djupgående karaktär hänför kommittén yrkesmedicin differentieU
psykologi

Kommittén
anser att de ovan nämnda delarna av arbetsvetenskap måste kompletteras med
djupgående utbUdning i bergmaskinteknik (människamaskinsystem i underjordsmUjö)
för geoteknologer som specialinriktar sig mot det arbetsvetenskapliga området.
Skälen för detta är att de dominerande arbetsmiljöproblemen inom gruvor
buller och avgaser är direkt beroende på maskinsystemen under jord. En aldrig
så god arbetsvetenskapUg utbildning för gruvingenjörer kan ej leda till
tillräckliga framsteg vad avser tekniska lösningar om maskinsystem lämnas åt
sidan. För maskintekniker ingår däremot redan nu en omfattande utbildning om
maskinsystem i för dessa studerande aktuella industrigrenar, t. ex. verkstadsindustri.

Den
maskintekniska utbildningslinjen vid högskolan i Luleå omfattar
studieinriktningarna maskinkonstruktion samt material- och bearbetningsteknik.
Den geoteknologiska utbUdningslinjen vid högskolan omfattar
studieinriktningarna mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och
anläggningsteknik. De studerande på resp. utbildningslinje skaU inför den
första terminen i tredje årskursen välja en av linjens studieinriktningar.

Både
på den maskintekniska och på den geoteknologiska utbildningslinjen bör UtbUdningens
uppläggning göras på ett sådant sätt att huvuddelen av den arbetsvetenskapliga
specialiseringen sker under det fjärde studieåret. Dock skall grunderna för
specialiseringen läggas under de tre första årskurserna.

Under
den första årskursen i utbUdningen bör intresset för arbetsvetenskapliga
studier väckas i en kurs där arbetsvetenskapliga problem och tankegångar främst
behandlas inom kursdelens teknikområden som består av gruv- och
bearbetningsteknik, cellulosa- och/eller petro-kemi, anläggningsteknik, energi-
och elkraftteknik samt elektronik.

Under
den andra årskursen bör undervisning ges inom en kurs omfattande industriell
psykologi och industriell sociologi. Det är enligt kommitténs mening mycket
viktigt att ge dessa kunskaper under ett tidigt skede av utbildningen dels för
att betona att aspekter från detta område är av grundläggande natur, dels för
att den studerande har stor nytta av dessa moment vid t. ex. sin
praktiktjänstgöring.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:23 11

Under
den tredje årskursen föreslås en allmän kurs i ergonomi för samtliga elever. En
tillvalskurs som behandlar humanvetenskapens grunder föreslås för de studerande
som väljer en arbetsvetenskaplig specialisering.

Ett val av den
arbetsvetenskapliga specialiseringen under det fjärde läsåret kan på den
maskintekniska utbildningslinjen ske såväl för dem som under det tredje året
valt studieinriktningen maskinkonstruktion som för dem som valt
studieinriktningen material- och bearbetningsteknik.

På den geoteknologiska
utbildningslinjen måste en arbetsvetenskaplig utbildning under det fjärde året
ges paralleUt med en specialisering inom ett tekniskt ämne. Enhgt kommitténs
mening torde dock en arbetsvetenskaplig spedahsering för prospekteringstekniker
tills vidare vara mindre motiverad eftersom denna kategori inte kommer i direkt
kontakt med speciella arbetsmiljöproblem.

Enhgt kommitténs mening är
den nuvarande praktiken för teknologer på fyra månader otillräcklig för en arbetsvetenskapligt
specialiserad civilingenjör. Kommittén föreslår därför att innan de teoretiska
studierna inom den arbetsvetenskapliga specialiseringen påbörjas under fjärde
läsåret, den studerande skall ha arbetat i en industri under två terminer
mellan det tredje och det fjärde läsåret. Denna yrkesverksamhet bör göra den
studerande bättre lämpad att tUlgodogöra sig den arbetsvetenskapliga utbUdningen
under det fjärde läsåret vid högskolan.

Kommittén förutsätter att
högskolan tUlsammans med elevorganisationer och arbetsförmedlingar medverkar tfll
att ge de studerande praktikplatser under två terminer (10 månader). Kommittén
förutsätter vidare att lön skall utgå enligt gällande kollektivavtal under
yrkesverksamheten.

Efter ett års yrkesverksamhet
återkommer de studerande som valt den arbetsvetenskapliga specialiseringen till
högskolan för den avslutande fjärde årskursen. De genomgår under detta läsår
en rad studiekurser inom de arbetsvetenskapliga huvudområdena såsom
industriell ergonomi, arbetshygien, arbetslivets socialpsykologi, teknisk
psykologi, kemisk resp. fysikalisk arbetsmiljö m. m. För de studerande som
följt den geoteknologiska utbUdningslinjen ges vidare en huvudkurs i berg-och gruvmaskinteknik.
Under huvuddelen av vårterminen utför de studerande slutiigen sitt
examensarbete.

I fråga om
dimensioneringen av civilingenjörsutbUdningen i Luleå anser kommittén att någon
ytterligare intagning utöver den redan beslutade 200 nybörjarplatser på
maskinteknisk och 125 platser på geoteknologisk utbildningslinje inte nu bör
ske. Däremot bör elever från andra tekniska högskolor ges möjlighet att avsluta
sina studier i Luleå så länge någon motsvarande utbildning inte finns på andra
orter. Kommittén beräknar att totalt ca 60 elever ärligen skaU antas till den
arbetsvetenskapliga speciahseringen det fjärde läsåret i Luleå.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 12

Det
är enligt kommitténs uppfattning av stor vUct att resultaten från en arbetsvetenskaplig
verksamhet i Luleå tillförs samhäUet också på annan väg än genom utbUdning av
nya civilingenjörer och genom forskning m. m. Därför bör möjligheter ges tiU
en återkommande utbildning för redan yrkesverksamma tekniker. Denna utbildnings
längd kan omfatta hela fjärde året eller delar därav. En återkommande utbUdning
kan också ge goda förutsättningar för ett intimare samarbete mellan högskola
och samhälle. Kommittén föreslär att 20 platser kvoteras för dessa elever.
Totalt innebär alltså dimensioneringsförslaget att 80 elever bereds plats under
det fjärde läsåret.

2.4.2 Forskningen

Kommittén
framhåUer att man genom att utbilda civiUngenjörer med arbetsvetenskapliga
kunskaper får förbättrade möjhgheter att förändra det tekniska arbetet i
industrier i enlighet med de samhäUdiga krav som ovan redovisats. Redan idag fiims
nämligen forskningsresultat från de arbetsmedicinska och arbetsbeteendevetenskaphga
fälten, som aldrig bhvit tiUämpade i praktiken. Tekniker med en utbUdning som
här föreslås kan i högre grad än andra tekniker inse vikten av att andra specia-hster
än ingenjörer skaU delta i det industrieUa arbetet (t. ex. psykologer).

Kommittén
vill vidare påpeka att det arbetsvetenskapliga området befinner sig i ett
expansionsskede. Nya rön från det arbetsmedicinska och det arbetsbeteendevetenskaphga
området redovisas i en allt snabbare takt och dessa kunskaper måste beaktas
vid tekniskt tillämpningsarbete.

Med utgångspuiUct
i detta resonemang anser kommittén det vara nödvändigt att en arbetsvetenskapligt
inriktad civilingenjörsutbildning stöds av forskning.

Det
arbetsvetenskapliga området i sin helhet kan emellertid inte. täckas av en
forskningsorganisation i Luleå. Inom områdena fysiologi, kemi och arbetshygien
förutsätts utbUdningen i Luleå repliera på forskning i Umeå.
Forskningsområdet för Luleås del bör omfatta:

industriell
ergonomi

arbetslivets
socialpsykologi

teknisk
psykologi

bergmaskinteknik
(människamaskinsystem i underjordsmiljö).

2.4.3 Tjänster

Komnuttén
föreslår att följande tjänster inrättas vid högskolan i Luleå

tjänst
som professor i industriell ergonomi tjänst som professor i arbetslivets
socialpsykologi

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 13

tjänst
som biträdande professor i teknisk psykologi tjänst som biträdande professor i
bergmaskinteknik (människamaskinsystem i underjordsmiljö)

tjänst
som universitetslektor i industriell ergonomi tjänst som universitetslektor i
teknisk psykologi tjänst som universitetslektor i fysikaliska miljöfaktorer 3
tjänster som forskarassistent i arbetsvetenskap

För
de olika befattningshavarna gäller följande forsknings- och undervisningsuppgifter.

Innehavaren av professuren
i industriell ergonomi har som uppgift att bedriva forskning som syftar till
att anpassa den industriella produktionsmiljön samt tekniska system och
komponenter till humanvetenskapliga krav. Professorn skall därvid i
planerings-, projekterings-och konstruktionsarbete särskilt beakta kriterier
från ergonomi, arbetsfysiologi och arbetspsykologi.

Innehavaren
av professuren i arbetslivets socialpsykologi har som uppgift att utveckla
former för arbetets organisation i syfte att erhåUa ur mänsklig och social
synpunkt mer tillfredsställande organisationer och arbetsmiljöer. Särskilt bör
beaktas de förutsättningar som ges för individens inflytande på den egna
arbetssituationen. Samspelet mellan förhåUandet i och utanför företaget bör
också beaktas.

Innehavaren
av tjänsten som biträdande professor i teknisk psykologi har som uppgift att
analysera existerande människamaskinsystem från informations-, kontroll- och
styrsynpunkt samt att från samma synpunkter utveckla kriterier, principer och
metoder för konstruktion, uppbyggnad och utformning av människamaskinsystem.
Även den lokala fysiska miljön (såsom ljus-, ljud- och temperaturbetingelser)
skall beaktas. Grunden för arbetet skall vara människans funktionssätt vad gäller
varsebUvning (perception), informationsbehandling, beslutsfattande och
reaktionsförmåga.

Innehavaren
av tjänsten som biträdande professor i bergmaskinteknik (människamaskinsystem
i underjordsmiljö) har som uppgift att utveckla maskinsystem för maskineU
brytning och hantering av malm, berg och jord vid gruv- och anläggningsarbeten
under och ovan jord. Systemen skall vara anpassade till miljö-, säkerhets- och
ergonomikrav som baseras på humanvetenskaplig grund. Därvid skall de speciella
förhållandena vid underjordsarbeten särskilt observeras.

Innehavaren
av tjänsten som universitetslektor i industriell ergonomi skall undervisa i
ämnena arbetsfysiologi, fysisk träning, anatomi samt den del av den
industriella ergonomin som rör fysiska belastningar.

Innehavaren
av tjänsten som universitetslektor i teknisk psykologi skaU undervisa om
människans funktion under olika miljöbetingelser.

Innehavaren
av tjänsten som universitetslektor i fysikaliska miljö-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 14

faktorer skall undervisa om påverkan av buUer, vibrationer
etc. samt mätning, analys och dimination av dessa faktorer.

Organisationskommittén föreslår att tjänster inrättas ca
sex månader innan undervisningen inleds för att möjliggöra erforderligt
planeringsarbete.

För professuren i industriell ergonomi, som är att anse
som den ledande forskningstjänsten, föreslår dock kommittén en planeringstid
på tolv månader.

Kommittén föreslår följande tidplan för inrättande av
tjänster

Universitetslektor i industrieU ergonomi 1973-07-01

Universitetslektor i teknisk psykologi 1975-01-01

Professor i industriell ergonomi 1975-07-01

Biträdande professor i teknisk psykologi 1976-01-01

Professor i arbetslivets socialpsykologi 1976-07-01

Biträdande professor i bergmaskinteknik (människamaskin

system i underjordsmUjö) 1976-07-01

Universitetslektor i fysikaliska miljöfaktorer 1976-07-01

3 forskarassistenter i arbetsvetenskap 1976-07-01

2.4.4 Samverkan med andra institutioner

Statsmakterna beslutade år 1971 (prop. 1971:29, InU 1971:
15, rskr 1971: 196) om uppbyggnad i Umeå av en filial till arbetsmedicinska institutet
fr. o. m. den 1 juli 1972 den arbetsmedicinska avdelningen inom
arbetarskyddsstyrelsen. Verksamheten vid denna avdelning har redovisats i det
föregående.

Enligt kommitténs mening bör högskolan i Luleå i det
tekniska forsknings- och utvecklingsarbete som utförs där inom det
arbetsvetenskapliga området tillgodogöra sig resultaten från arbetsvetenskaplig
forskning både vid den arbetsmedicinska filialen och vid universitetet. Förutsättningar
kan därvid skapas för ett slagkraftigt arbetsvetenskapligt centrum i
UmeåLuleåområdet.

Kommittén anser att ett effektivt samarbete kring
gemensamma forskningsprojekt kan skapas trots att forskningsinstitutionerna befinner
sig på olika orter. Ett sådant samarbete kan underlättas genom vissa
organisatoriska åtgärder enligt följande:

Om en professur (motsvarande) i teknisk arbetshygien
inrättas vid den arbetsmedicinska fUialen i Umeå bör innehavaren få ledamotskap
även i en framtida fakultet i Luleå.

Om cn
professur i tillämpad psykologi inrättas vid universitetet i Umeå bör
innehavaren få ledamotskap även i en framtida fakultet i Luleå. Innehavaren av
här föreslagen tjänst som biträdande professor i teknisk psykologi i Luleå
bör få ledamotskap i samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i
Umeå.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 15

Innehavaren av den föreslagna professuren i arbetslivets
socialpsykologi i Luleå bör få ledamotskap i samhällsvetenskapliga fakulteten
vid universitetet i Umeå.

Kommittén har inte föreslagit några lärar- och
forskartjänster för högskolan i Luleå inom de fält som täcks av verksamheten i
Umeå. I stället bör lärartjänster kunna erhållas från den arbetsmedicinska filialen
i Umeå, från arbetarskyddsstyrelsen i Stockholm eller från universitetet i
Umeå. Kommittén vill i detta sammanhang särskilt betona vikten av att man
anlitar lärare från dessa institutioner inom området för teknisk arbetshygien,
speciellt kemiska mUjöfaktorer samt i en del medicinska ämnen.

Om en skyddsingenjörsutbildning kommer till stånd vid den arbetsmedicinska
filialen i Umeå kan möjligheter skapas för viss samordning mellan denna
utbildning och den arbetsvetenskapligt inriktade civilingenjörsutbildningen i
Luleå. Kommittén förutsätter att dessa möjligheter närmare utreds när
inriktningen av verksamheten i Umeå blivit fastställd.

Kommittén förutsätter att den arbetsvetenskapliga
institutionen i Luleå skall samverka även med andra institutioner. Kommittén vUl
därvid särskilt peka på följande.

Bodens centrallasarett (beläget ca 30 km från högskolan i
Luleå) är ett av landets mest differentierade centrallasarett med f. n. 21
specialister Inom bl. a. specialavdelningar för klinisk kemi och klinisk
fysiologi. Centrallasarettet förfogar också över cn medicinsk-teknisk
avdelning, vilken förestås av en civilingenjör. Landstinget har vidare beslutat
att vid centrallasarettet inrätta en särskild rehabiliteringsavdelning samt att
utreda möjligheterna att inrätta en yrkesmedicinsk avdelning.

Landstinget i Norrbottens län och Luleå kommun avser
starta en socialmedicinsk forskningsstation i Luleå. Enligt vad kommittén
erfarit kommer stor vikt att läggas vid problem rörande företagshälsovården.
Kommittén anser att ett givande samarbete mellan nämnda forskningsstation och
den arbetsvetenskapliga institutionen vid högskolan bör kunna komma till stånd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har föreslagit att en
designhögskola skall inrättas i Luleå. Kommittén vill med anledning av detta
framhålla att gestaltning av industriell miljö liksom av produkter har nära samband
med och är av stor vikt för en arbetsvetenskaplig verksamhet.

2.4.5 Åtgärder pä kort sikt

Kommittén har efter diskussioner med arbetsvetenskapliga
experter konstaterat att tillgången inom landet på personer med hög kompetens
inom de ovan föreslagna områdena är starkt begränsad.

Enligt kommitténs mening kan rekryteringssituationen
snabbt för-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 16

bättras
genom att svenska lärare och forskare utbildas utomlands (t. ex. med hjälp av
stipendier). Vidare torde utländska erfarenheter böra utnyttjas vid
uppbyggandet av en verksamhet i Sverige.

Vid
kontakter som kommittén haft har utländska forskare förklarat sig viUiga att
delta i planeringsarbetet i Luleä.

Kommittén
föreslår därför att utländska gästforskare engageras i uppbyggnaden i Luleå
samt att några svenska forskare får genomgå en ettårig utbildning utomlands.

2.4.6
Resursbehov

Den
föreslagna organisationen för arbetsvetenskaplig utbildning och forskning i
Luleå innebär följande uppskattade investeringskostnader (milj. kr.):

Byggnader

5,0

Försörjningsåtgärder

0,5

Inredning

0,5

Utrustning

1,5

7,5

Byggnadskostnaderna
har beräknats schablonmässigt, varvid antagits en medelkostnad för
laboratorieytor på 3 500 kr./m'' samt en yta på 1 500 m2. Lokalerna bör kunna
tas i bruk senast vid början av hösten 1976.

Vidare
innebär förslaget följande driftkostnader (tkr.):

1975/76

1976/77

1977/78

Avlöningskostnader
för lärarpersonal

4551

880

1 140

Driftkostnader

230

440

570

Bibhotekskostnader

25

100

50

Gemensamma
driftkostnader (exkl.

lokalhyra)

35

70

70

Kostnader
för datamaskintid

20

40

40

Övrigt

752

840

1530

1870

'
Inkluderar 125 tkr. avsedda för gästforskare för uppbyggnad av verksamheten

-
Utlandsstudier för svenska forskare

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 17

3 Remissyttrandena

över organisationskommitténs betänkande har, efter remiss,
yttranden avgetts av rektorsämbetet vid universitetet i Lund som överlämnat yttranden
från samhällsvetenskapliga fakulteten och dess utbildningsnämnd samt sektionen
för maskinteknik och dess utbildningsnämnd, rektorsämbetet vid universitetet i
Göteborg som överlämnat yttranden frän samhällsvetenskapliga och medicinska
fakulteterna, rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm, rektorsämbetet vid
universitetet i Umeå som överlämnat yttranden från matematisk-naturvetenskapliga,
samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteterna, rektorsämbetet vid tekniska
högskolan i Stockholm som överlämnat yttrande från centrum för humanteknologi,
rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola samt rektorsämbetet vid högskolan
i Linköping, som överlämnat yttrande från tekniska fakultetens
utbildningsnämnd.

Vidare har yttranden avgetts av arbetarskyddsstyrelsen,
styrelsen för arbetarskyddsfonden, statens personalnämnd (SPN), utredningen angående
den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen, arbetsmiljöutredningen,
styrelsen för teknisk utveckUng (STU), statens institut för företagsutveckling (SIFU),
Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott, länsstyrelsen i Norrbottens län,
länsarbetsnämnden i Norrbottens län, Luleå kommun. Norrlandsfonden,
Statsföretag AB, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska teknologförenlngen,
Teknologorganisationen Reftec, Svenska bergsmannaföreningen. Svenska väg- och
vattenbyggares riksförbund, Sveriges industriförbund. Kooperativa förbundet
(KF), Rygghälsan, Svenska gjuteriföreningen. Järnbruksförbundet samt Svenska
gruvföreningen.

Den av UKÄ överlämnade sammanstäUningen av yttrandena har
i huvudsak följande lydelse.

3.1 Allmänt

De flesta remissinstanserna tillstyrker i huvuddrag
organisationskommitténs förslag. De avvikande uppfattningar som förts fram beträffande
förslagets huvudpunkter gäUer dels avvägningen gentemot andra resursbehov, dels
lokaliseringen av en arbetsvetenskaplig institution till Luleå. Genomgående
betonas att en utökad arbetsvetenskaplig forskning och utbildning nu är
angelägen. LO tillstyrker förslaget, men framhåller att en samordning av det pägäende
utredningsarbetet inom området bör komma till stånd innan beslut fattas, och
arbetsmiljöutredningen finner det angeläget att ett ställningstagande föregås
av bl. a. en analys och vidare bedömning av hur den föreslagna modellen kan

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 18

tänkas verka över ett vidare fält. Nämnda utredning och
arbetarskyddsstyrelsen önskar en närmare analys av förhållandet mellan den
föreslagna utbildningen och skyddsingenjörsutbUdningen samt en bedömning av
det totala utbUdningsbehovet. Arbetarskyddsstyrelsen önskar därutöver en överarbetning
av kommitténs förslag efter en total strukturering och planering för landet av
den arbetsvetenskapliga utbUdningen.

Rektorsämbetet och utbildningsnämnden vid sektionen för
maskinteknik vid universitetet i Lund befarar att förslaget kommer att innebära
en resurskoncentration som under lång tid kommer att hindra uppbyggnaden av arbetsvetenskaplig
utbildning och forskning vid andra tekniska högskolor. Flera av de
remissinstanser som tillstyrkt förslaget exempelvis arbetslivsforskningsutredningen,
styrelsen för arbetarskyddsfonden, STU, IVA, SIFU, SAF, Sveriges
industriförbund, KF och Gjuteriföreningen, betonar att det måste ses som ett
första steg mot en utbyggnad av ämnesområdet vid övriga tekniska högskolor och
andra fakulteter. Rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola och Teknologorganisationen
Reftec förutsätter att utbyggnadsmöjligheterna vid andra tekniska högskolor
inte hämmas om förslaget genomförs. SAF, som allmänt förordar inrättandet av
ett stort arbetsvetenskapligt centrum med annan lokalisering än Luleå,
tillstyrker förslaget under förutsättning att inte därmed en kraftfullare
satsning på arbetsvetenskapen förhindras eUer avsevärt försenas.

3.2 Lokaliseringen till Luleå

Medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg framhåUer
att de arbetsvetenskapliga institutionerna vad beträffar forskningen, bör ses
som ett komplement till de institutioner där basforskningen bedrivs. De arbetsvetenskaphga
institutionernas roll bör vara att i samarbete med specialinstitutionerna
formulera problem och skapa metoder samt att samordna forskningen inom de olika
områdena. Sådana arbetsvetenskaphga institutioner bör enligt fakulteten
inrättas vid större universitet och högskolor på orter med rik och
differentierad forskning inom medicinska, samhälls- och beteendevetenskapliga
samt tekniska områden. Fakulteten tUlstyrker därför förslaget tiU arbetsvetenskaplig
institution i Luleå vad gäller undervisning, men föreslår att
forskningsresurserna inom regionen läggs där de erforderliga samlade
resurserna är bäst utbyggda. Samhällsvetenskapliga fakulteten och dess
utbildningsnämnd vid universitetet i Lund framhåller att bl. a. utbytet av
insatserna och institutionens forskningsmässiga kontakter skulle förbättras vid
en lokalisering av institutionen till Umeå. Rektorsämbetet vid universitetet i
Stockholm understryker allmänt vikten av ökat stöd till basforskningen,
särskilt inom det beteendevetenskapliga området.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:23 19

SAF framhåller att åtminstone ett större arbetsvetenskapligt
centrum bör upprättas, med stora resurser och förlagt tiU en ort med
tillräckligt omfattande teknisk, medicinsk, beteendevetenskaplig och ekonomisk
forskning samt rik tUlgång på skiftande typer av arbetsplatser. Dessa
förutsättningar finns i Stockholm, Göteborg och Malmö-Lund och i viss
utsträckning även i Umeå-Luleå och Linköping. Samtidigt med detta större
centrum bör dock lokala centra, exempelvis med speciella profileringar,
förberedas på de orter där tekniska högskolor finns. Mot bakgrund härav och med
hänsyn till den inriktning för verksamheten som kommittén föreslagit
tillstyrker SAF förslaget.

Även Sveriges industriförbund och Järnbruksförbundet
framhåller att en lokalisering till Stockholm, Göteborg eller Malmö-Lund av resursskäl
vore motiverad. Sveriges industriförbund tillstyrker dock, med hänvisning till
det av kommittén formulerade syftet med och profileringen av verksamheten,
kommitténs förslag. Man betonar att forskningen med lämplig inriktning kan
bidra till att lösa den norrländska industrins arbetsmiljöproblem, samt att
dess resultat inom det maskintekniska området kan verka produktions- och sysselsättningsbefräm-jande
inom regionen samtidigt som den geoteknologiska utbildningen bör vinna
påtagliga fördelar av kompletteringen med arbetsvetenskap. Svenska
gruvföreningen finner det, av liknande skäl och med särskild hänvisning till
gruvindustrins behov, synnerligen angeläget att en arbetsvetenskaplig
institution tillskapas just vid högskolan i Luleå. Statsföretag AB konstaterar
att ett genomförande av förslaget i väsentliga avseenden kan underlätta
strävanden att förbättra arbetsmiljö och arbetsförhållanden bl. a. inom
Statsföretags verksamheter i övre Norrland. Värdet av fristående forsknings-
och utbildningsresurser inom nära räckhåll för berörda företag kommer enligt
Statsföretags mening att bli mycket stort.

Länsstyrelsen i Norrbottens län betonar de särskilda
arbetsmiljöproblemen inom regionen och understryker förslagets betydelse mot
bakgrund av det regionalpolitiska arbetets numera starkare inriktning mot
generellt verkande åtgärder. I en sådan strukturellt inriktad regionalpolitik
är det viktigt att tillkommande komponenter förstärker och kompletterar befintiig
verksamhet. Länsstyrelsen ser högskolan i Luleå och dess samverkan med andra
institutioner och näringshvet som det bästa exemplet på denna typ av insatser
och framhåller att denna samverkan ytterligare kommer att förstärkas om en arbetsvetenskaplig
institution inrättas vid högskolan. Länsstyrelsen aktualiserar vidare i detta
sammanhang lokalisering till Luleå av bl. a. konsumentverkets tekniska enhet.
Länsarbetsnämnden i Norrbottens län tillstyrker förslaget med hänsyn bl. a.
till dess stora intresse för den norrbottniska arbetsmarknadens problem. Luleå
kommun framhåller att utbildningsbehovet inom regionen inte tillnärmelsevis
täcks genom befintiiga ut-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 20

bildningsmöjligheter, att utbildningen vid högskolan får
ökad attraktion genom förslaget och att detta medför positiva effekter för
regionen som helhet.

LO framhåller att arbetsmiljöfrågornas lösning i sig inte
är något regionalt problem men att sådana erfarenheter numera vunnits av decentralisering
av den högre utbildningen att förslaget kan tillstyrkas.

3.3 Utbildnings- och forskningsområdet

De flesta remissinstanserna tiUstyrker det föreslagna utbUdnings-
och forskningsområdet. Tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid högskolan i
Linköping anser att kommittén försummat den utveckhng som skett inom den
organisationsteoretiska forskningen och arbetets roll som inte enbart en sensorisk
och motorisk utan även i hög grad social process. Utbildningsnämnden anser att
forskningsorganisationen bör ges en mera markerad inriktning mot problem på
organisationsnivå än vad kommittén föreslagit. Tjänsterna i industriell
ergonomi och arbetslivets socialpsykologi bör därför ändras till arbetsmiljö
med arbetshygien resp. industriell organisation, speciellt arbetsorganisation.
Den föreslagna tjänsten i teknisk psykologi bör vidare ersättas av en tjänst
med inriktningen människa-maskinsystem i maskinteknisk miljö, motsvarande den
för geoteknologerna avsedda tjänsten i bergmaskinteknik.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Umeå framhåller
som särskilt skadliga faktorer i arbetsmiljön främst buller, luftförorening
och frän fysiologisk synpunkt olämpliga arbetsmoment. I mycket stor utsträckning
känner man tiU de medicinska förutsättningarna för skadornas uppkomst och i
sådana fall ligger problemens lösning till största delen i en förbättrad
teknik. Fakulteten föreslär därför en inriktning mot dessa problemområden, med
professurer i bullerteknologi, ventUations-lära och maskinkonstruktion med särskUd
hänsyn till människa-maskinsystemet. Därutöver bör en professur i teknisk
yrkeshygien samt befattningar på mellannivå för orienteringsämnen tillkomma.
Fakulteten betonar vidare vikten av att arbetsbetlngade psykiska sjukdomar förebyggs
och föreslår att, för att denna aspekt skall tillföras undervisningen och
forskningen, en professur i socialpsykiatri, särskilt arbetspsykiatri inrättas
vid fakulteten med undervlsnlngsskyldlghet vid högskolan i Luleå.
Rektorsämbetet vid universitetet i Umeå framhåller i anslutning till detta att
kommitténs förslag för högskolans del alltför starkt betonar den
humanvetenskapliga sidan på bekostnad av den tekniskt tiUämpade.

Närmast med tanke på den fortsatta utbyggnaden för flera
remissinstanser fram behovet av arbetsvetenskapliga insatser inom andra
områden. Medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg betonar

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 21

vikten
av områden som kontors- och handelsverksamhet, hushållsgöro-mål och
arbetsledning samt framhåller att begreppet arbetsvetenskap måste omfatta även
de grundläggande aspekterna på arbetet samt värderingen av arbetet. KF
föreslår att utbildningen av specialister för företagshälsovård och mUjövård
utreds.

Arbetarskyddsstyrelsen
önskar, mot bakgrund av de vidare utredningar styrelsen föreslår, en total
bedömning av för landet angelägna inriktningar och placeringen av dessa vid
olika institutioner och högskolor.

3.4 Utbildnhigens
innehåll

Tekniska
fakultetens utbildningsnämnd vid högskolan i Linköping anser, i enlighet med
sin uppfattning om utbildnings- och forskningsområdet, att de föreslagna
kurserna präglas av en alltför snäv individual-psykologisk syn. Ny kurslista
bör därför utarbetas. Sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund framhåUer
att planerna är ytliga och att kurserna inte i tillräcklig omfattning upptar
övningsmoment. Sektionen önskar en större andel arbetsvetenskapliga kurser
under de två första läsåren. UtbUdningsnämnden vid sektionen framhåller vidare
att inslag i de föreslagna kurserna tyder på en för stark inriktning mot
industrins behov av styrmetoder gentemot de anställda.

Gjuteriföreningen
önskar att större vikt läggs vid de tekniskt betonade ämnena ergonomi, arbetshygien
samt fysikalisk och kemisk arbetsmiljö samt framhåller att med en utvidgad och
fördjupad utbildning i gjuteri-teknik vid högskolan skulle de arbetsvetenskapligt
skolade ingenjörerna bli lämpliga även för gjuteriindustrin. Bygghälsan vill
inom utbUdningen prioritera faktorerna buller, vibrationer, luftföroreningar
och khmatolo-giska faktorer samt fysiskt tungt arbete i olämpliga
arbetsställningar. Bygghälsan påpekar vidare sociala, medicinska och
försäkringstekniska faktorers roll för den psykiska arbetsmiljön och vikten av
att dessa faktorer beaktas. Arbetarskyddsstyrelsen anser att innehållet i den
obligatoriska arbetsvetenskapliga utbildningen bör omorienteras i riktning mot
arbetsmedicin och teknisk arbetshygien och att inom den specialiserade utbildningen
stor vikt bör läggas vid åtgärder mot olycksfall. Allmänt önskar styrelsen en överarbetning
av innehållet i den specialiserade utbildningen efter de utredningar om behov
och struktur för landets samlade arbetsvetenskapliga utbildning som styrelsen
föreslagit. Bl. a. KF understryker att utbildningen måste anknytas till den
praktiska tillämpningen.

3.5 Samverkan

Styrelsen
för arbetarskyddsfonden, arbetsmiljöutredningen, rektorsämbetet samt
samhällsvetenskapliga och medici/iska fakultetSerna vid

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 22

universitetet i Umeå, SAF, IVA och Bygghälsan understryker
vikten av samverkan mellan Luleå och Umeå. SAF påpekar olägenheten av att det
centrum som föreslagits inte kan håUas samlat och föreslår som en alternativ
lösning att Umeå görs tiU huvudort för verksamheten inom regionen.
Arbetarskyddsstyrelsen understryker att det för arbetsmedicinska filialen i
Umeå kommer att bli ett kapacitetsproblem i vilken grad medverkan tiU
utbildning, utbildningsplanering och forskning i Luleå kan lämnas, och att
detta problem behöver diskuteras vidare.

IVA, centrum för humanteknologi vid tekniska högskolan i
Stockholm och arbetslivsforskningsutredningen framhåller särskilt beträffande
den föreslagna tjänsten i arbetslivets socialpsykologi behovet av samarbete
med övriga beteendevetenskapliga institutioner i riket för att inte innehavaren
skall bli forskningsmässigt isolerad. Utredningen, som markerar vikten av att
denna sektor är företrädd vid högskolan, önskar att beslut om inrättande av
tjänsten fattas redan nu. Innehavaren bör dessutom få uppgifter, t.ex.
handledning, vid en beteendevetenskaplig institution där arbetslivsforskning
bedrivs. Utredningen föreslår vidare att en socialpsykologisk arbetslivsforskning
byggs upp vid universitetet i Umeå.

Norrbottens lans landstings förvaltningsutskott,
länsarbetsnämnden i Norrbottens län, Luleå kommun och Statsföretag AB
framhåller sitt starka intresse för samverkan med en arbetsvetenskaplig insthutlon.
IVA, STU, KF, Bygghälsan samt medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna
vid universitetet i Göteborg understryker vikten av att verksamheten byggs upp
i samverkan med näringsliv och industri och med inriktning mot dess problem.

3.6 Utbildningens dunensionering

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universUetet
i Umeå anser att den föreslagna dimensioneringen till 80 platser för det fjärde
studieåret är för hög, både med hänsyn till de studerandes intresse och
arbetsmarknadsbehovet. TCO framhåller däremot att, om behoven så påkallar,
intagningen relativt snart bör kunna ökas utöver de föreslagna 60 eleverna. I
övrigt har inga remissinstanser invänt mot förslaget till dimensionering.

Samhällsvetenskaphga fakulteten vid universitetet i Göteborg,
TCO, Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund, Luleå kommun och
länsarbetsnämnden i Norrbottens län uttrycker starkt intresse för att
antagningen av yrkesverksamma tekniker kommer till stånd. Svenska teknologförenlngen
betonar i detta sammanhang vikten av fortbildnings-möjligheter för tidigare
utexaminerade tekniker.

Teknologorganisationen Reftec anser att övergång av
elever från

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 23

andra högskolor till Luleå bör övervägas ytterhgare,
eftersom dessa kan få svårigheter med otillräcklig utbildningsmässig bakgrund
inom det arbetsvetenskapliga området. Centrum för humanteknologi vid tekniska
högskolan i Stockholm tillstyrker förslaget och framhåller att det, i syfte att
underlätta övergången, är viktigt att utnyttja det arbetsvetenskaphga stoff som
redan nu finns i obligatoriska och frivilliga kurser vid andra högskolor så att
dessa elever kan få möjhghet att inhämta jämförbara grundkunskaper. I detta
syfte bör även dispens för individuella studieplaner ges i ökad utsträckning. SPN
föreslår att övergången, liksom även antagningen av yrkesverksamma tekniker
kombineras med vissa inträdesfordringar till fjärde studieåret.

Svenska bergsmannaföreningen önskar att självkostnadsbärande
kurser för nu verksamma ingenjörer utan egentlig arbetsvetenskaplig utbildning
skall anordnas vid institutionen.

3.7 Yrkesverksamhet

Centrum för humanteknologi vid tekniska högskolan i
Stockholm, utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik vid universUetet i
Lund, samhällsvetenskaphga fakulteten vid universitetet i Göteborg, TCO, Luleä
kommun, länsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Norrbottens län, styrelsen för
arbetarskyddsfonden. Statsföretag AB, Norrlandsfonden, Svenska väg- och
vattenbyggares riksförbund och Svenska bergsmannaföreningen uttalar sin
tillfredsställelse över förslaget och betonar att det är av stort intresse att
det genonUlörs. SACO framhåller att en termins yrkesverksamhet bör vara
tillräcklig för det avsedda syftet och att antalet praktikplatser som fordras
härmed kan begränsas till hälften. Luleå kommun ifrågasätter däremot om två
terminers yrkesverksamhet är tillräcklig.

IVA, Luleå kommun och SPN förutsätter att högskolan och
övriga intressenter medverkar i platsanskaffningen; enligt IVA:s mening krävs
speciella insatser från utbildningsmyndigheterna. Tekniska fakultetens
utbildningsnämnd vid högskolan i Linköping framhåller att ansvaret för
platsanskaffningen måste läggas pä högskolan. Teknologorganisationen Reftec
betonar att de studerande måste garanteras tillräckligt antal platser och ser
vidare lön enligt kollektivavtal som ett absolut krav för att förslaget skall
kunna genomföras, medan tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid högskolan i
Linköping framhåUer att det yrkesverksamma året bör bli studiemedelsmeriterande.

Länsarbetsnämnden i Norrbottens län anser att det bör vara
möjligt att skaffa de platser som blir nödvändiga även om detta i vissa fall
får ske utanför länets gränser. SAF framhåller att kommitténs förslag i detta
avseende inte är tillräckligt underbyggt.

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att särskilda
planerings-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 24

mässiga
och ekonomiska resurser behöver tillföras högskolan för planering och
genomförande av praktikarbetet.

3.8
Verksamhetens början

Centrum
för humanteknologi vid tekniska högskolan i Stockholm, TCO och Luleå kommun tiUstyrker
förslaget om rekryteringsfrämjande åtgärder. IVA framhåller dock att detta
endast hjälper på kort sikt och att en bred satsning på arbetsvetenskap inom
landet är en förutsättning för att även verksamheten i Luleå skall bli
effektiv.

Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Umeå betonar bristen på kvahficerade sökande
till de föreslagna tjänsterna och föreslår att verksamheten byggs upp
successivt. Sektionen för maskinteknik och dess utbildningsnämnd vid
universitetet i Lund, som är av samma mening, framhåller att
universitetslektorer och forskarassistenter under de första åren bör kunna
ansvara för undervisning och forskning. Även arbetarskyddsstyrelsen framhåller
att den knappa personaltillgången med tanke även på det ökande behovet av
kvalificerad personal bl. a. vid styrelsen och övriga högskolor kommer att
framtvinga en lång uppbyggnadsperiod. Enligt styrelsens mening bör därför
övergripande diskussioner komma till stånd om hur det totala behovet av
arbetsvetenskapliga lärare och forskare i landet skall kunna täckas. Samhällsvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Göteborg föreslår däremot att samtliga
professurer inrättas senast den 1 juli 1975 för att innehavarna skall kuima
delta i och styra uppbyggnaden. Fakulteten föreslår vidare att de föreslagna tjänstema
som biträdande professor ändras tiU professorstjänster på grund av äiimesområdenas
vikt och det angelägna i att få bästa möjliga rekryteringsunderlag. Svenska
gruvföreningen önskar tjänst som professor i stället för biträdande professor i
bergmaskinteknik.

4 Universitetskanslersämbetet

4.1
Förslagets huvuddrag

Det
är uppenbart att arbetet med att förbättra arbetsmiljön blir en av de viktigaste
uppgifterna i samhället i framtiden. Enligt universitetskanslersämbetet (UKÄ)
kommer utbildning och forskning att på sikt spela en avgörande roll i detta
arbete. Det är därför nödvändigt att arbetsvetenskap, vilket används som
gemensam beteckning på verksamhet inriktad mot arbetsmiljöproblem, införs inom
en rad utbildnings-och forskningsområden, framför allt inom de tekniska,
ekonomiska, beteendevetenskapliga och medicinska områdena.

UKÄ
har tillsatt en samrådsgrupp för att initiera och samordna in-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 25

satserna
på det arbetsvetenskapliga området inom universitets- och högskoleorganisationen:
När det gäller den tekniska utbUdningen har till denna samrådsgrupp knutits ett
arbetsutskott med uppgift att samordna arbetet pä att införa och utöka den arbetsvetenskaphga
utbildningen vid de tekniska fakulteterna. Arbetet är inriktat på studieplanearbetet
inför läsåret 1974/75. UKÄ har vidare beslutat att till samrådsgruppen knyta
motsvarande arbetsutskott för det medicinska och för det samhäUsvetenskapliga
området.

Det
förslag rörande arbetsvetenskaplig utbildning i Luleå som organisationskommittén
har presenterat är helt i överensstämmelse med UKÄ:s handlingsprogram såsom det
kommit till uttryck i petita och i direktiven till den nämnda samrådsgruppen. Arbetsvetenskaplig
utbildning och forskning bör enligt UKÄ:s mening utgöra en viktig och
integrerad del av verksamheten vid samtliga tekniska fakulteter. Det är därför
angeläget att man tar tiUfället i akt att redan från början ge
arbetsvetenskapen en etablerad ställning vid den nya högskolan i Luleå.

Mot
denna bakgrund och mot bakgrund av det positiva mottagande som förslaget fått i
remissbehandlingen ansluter UKÄ sig till organisationskommitténs förslag i
dess huvuddrag. UKÄ föreslår därför att organisationskommitténs förslag till arbetsvetenskaplig
utbildning och forskning vid högskolan i Luleå genomförs.

4.2 Vissa särskilda frågor

Förutom
de allmänna skäl som organisationskommittén redovisar för arbetsvetenskaplig utbUdning
vill UKÄ peka på den betydelse denna och kommande arbetsvetenskapliga utbildningar
på sikt kan komma att få när det gäller att få fram lärare för att genomföra
det av arbets-mUjöutredningen föreslagna mycket omfattande
utbildningsprogrammet för skyddsombuden. UKÄ har att i sitt yttrande över
arbetsmiljöutredningens förslag (SOU 1972: 86) Bättre arbetsmiljö närmare
redovisat sina synpunkter i detta avseende.

Beträffande
den föreslagna institutionen för arbetsvetenskap med dess högre tjänster viU UKÄ
göra följande kommentarer.

För
att den utbildning, som det här är fråga om, skaU kunna bedrivas på avsett sätt
och fortlöpande kunna förbättras är det nödvändigt att det vid högskolan finns
högt kvalificerad forsknings- och lärarpersonal inom det arbetsvetenskapliga
området. Detta är också en viktig förutsättning för att högskolan effektivt
skall kunna utnyttja de resurser på det arbetsvetenskapliga området, som finns
på andra orter. Organisationskommittén har i ett särskilt avsnitt behandlat
frågan om samarbete mellan högolan i Luleå och den kommande filialen till arbetsmedicinska
avdelningen i Umeå och universitetet där och uttalat att förut-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 26

sättningar kan skapas för ett slagkraftigt arbetsvetenskapligt
centrum i Umeå-Luleåområdet. UKÄ vill starkt betona betydelsen av ett sådant
samarbete, eftersom en av huvudtankarna i organisationskommitténs förslag är
att verksamheterna i Umeå och Luleå skaU komplettera varandra. Samtidigt ser UKÄ
den föreslagna organisationen som ett steg i en utveckling där centra med
inriktning mot andra arbetsvetenskaphga problemområden etableras inom
universitets- och högskoleväsendet.

När det gäller den särskilda inriktningen av
arbetsvetenskap som organisationskommittén föreslår viU UKÄ understryka att
denna nära ansluter till den profil som högskolan i Luleå har mot produktionsteknik,
tung konstruktion och anläggningar under jord. Förslaget kan därför väl passas
in i en successiv utbyggnad av arbetsvetenskap vid de övriga tekniska
högskolorna med dessas olika profileringar av verksamheten.

Organisationskommitténs förslag att mellan det tredje och
fjärde studieåret lägga in två terminers yrkesverksamhet innebär en nyhet när
det gäller civilingenjörsutbildning. UKÄ anser att denna meUanllggande
yrkesverksamhet kan få mycket stort värde för utbildningen. Det är därför
angeläget att stora ansträngningar görs för att underlätta för de studerande
att få lämpligt arbete under de två meUanterminerna och för att lösa bostads-
och andra liknande problem. Sedan betänkandet överlämnats har
organisationskommittén på UKÄ:s begäran närmare undersökt möjhgheterna att
bereda de studerande praktikarbete. Av denna undersökning framgår att
förutsättningarna är synnerligen goda för att inom regionen ge de studerande
det avsedda praktikarbetet.

I betänkandet föreslås att utbildrungen skall
dimensioneras för 80 studerande under fjärde studieåret. Därav skulle 60
rekryteras från den tredje årskursen medan 20 platser skulle vara avsedda för
fortbildning av redan yrkesverksamma. Med tanke på svårigheterna att förutse de
studerandes efterfrågan på dessa platser anser UKÄ att intagningen till fjärde
året inte bör låsas till de angivna talen 60 resp. 20. Dessa tal bör snarare
betraktas som riktmärken. Vissa omfördelningar inom totalramen 80 intagna bör
kunna ske om detta visar sig lämpligt.

Vid införandet av nya utbildningar är det av vikt att
arbetsmarknaden i god tid får information om innehållet i den nya utbildningen.
UKÄ avser att vid bifall till förslaget beakta behovet av sådan information.

I fråga om kostnaderna ansluter UKÄ sig i huvudsak till de
beräkningar som organisationskommittén gjort. UKÄ kommer att redovisa
medelsbehoven i sina årliga anslagsframställningar. Eftersom det från
planeringssynpunkt är viktigt att professorer och biträdande professorer kan
delta i uppbyggnaden av institutionen föreslår UKÄ principbeslut i enlighet med
organisationskommitténs förslag om inrättande av sådana tjänster.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 23 27

5 Departementschefen

Under
de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits i syfte att skapa en bättre arbetsmUjö.
Arbetarskyddets resurser har förstärkts och yrkesinspektionens insatser på
arbetsplatserna ökar. År 1972 iiUedde arbetarskyddsfonden sin verksamhet för
att stödja forskning, utbildning och information om arbetsmiljön. På grundval
av ett betänkande från arbetsmiljöutredningen (S 1970: 35) beslutade
statsmakterna år 1973 om en rad reformer som syftar till att skapa en bättre
arbetsmiljö och ge de anställda ökat inflytande över arbetsmUjön på den egna
arbetsplatsen (prop. 1973: 130, SoU 1973: 25, rskr 1973: 290).

I
det långsiktiga arbetet på att åstadkomma en bättre arbesmiljö spelar utbildrungen
och forskningen en betydelsefull roU. Den utbildning rörande arbetsmiljöfrågor,
som i dag ges vid universitet och högskolor, hestår av kortare eller längre
kurser inom skilda ämnesområden. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tiUsatte år
1973 en samrådsgrupp med uppgift att ta initiativ till och samordna insatserna
pä det arbetsvetenskapliga området inom universitetsväsendet. Arbete pågår för
att öka inslaget av kurser rörande arbetsmiljöfrågor i första hand inom tekniska,
samhällsvetenskapliga och medicinska utbildningar. Jag vill betona vikten av
att sådana förändringar av utbildningen genomförs att de studerande bättre än f.
n. blir förberedda för att i yrkeslivet göra insatser som syftar till att
förbättra arbetsmiljön.

Vid
universitet och högskolor bedrivs forskning inom det arbetsvetenskaphga
området vid bl. a. de samhällsvetenskapliga, medicinska och tekniska
fakulteterna, även om omfattningen är ganska begränsad. Vidare utförs forskning
och utvecklingsarbete inom ohka delar av det arbetsvetenskaphga området vid den
arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen.

Organisationskommittén
för högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland har, som jag
redovisat i det föregående, i december 1972 till UKÄ överlämnat förslag om
uppbyggnad av en utbUdnings-och forskningsorganisation inom det
arbetsvetenskapliga området vid högskolan i Luleä. UtbUdnings- och
forskningsorganisationen i övrigt vid högskolan har sin tyngdpunkt inom
områdena maskinteknik samt gruv- och anläggningsteknik. Med hänsyn till att
motsvarande branscher inom näringslivet den tunga maskinindustrin och
gruvindustrin -r- har speciellt svårbemästrade arbetsmiljöproblem anser
organisationskommittén att det finns särskilda skäl och förutsättningar att inrikta
den högre tekniska utbUdningen och forskningen i Luleå mot arbetsvetenskap.

Organisationskommittén
föreslår att de studerande på såväl den maskintekniska som den geoteknologiska
utbildningslinjen vid hög-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 28

skolan
ges möjlighet att under det avslutande fjärde läsåret få en arbetsvetenskaplig
specialisering av sin utbildning. Dessutom bör, enligt förslaget, studerande
från andra tekniska fakulteter ges möjlighet att genomgå den
arbetsvetenskapliga utbildningen i Luleå. Kommittén föreslår vidare att även
yrkesverksamma tekniker skall kunna följa den aktuella utbildningen under ett
läsår eller delar därav. Den arbetsvetenskapliga utbildningen i Luleå föreslås
omfatta sammanlagt 80 utbUdningsplatser per år inom ramen för den beslutade utbUdningskapaciteten
vid högskolan.

För
att den föreslagna utbUdningen skall kunna bedrivas på ett kvalitetsmässigt tiUfredsställande
sätt måste den enligt organisationskommitténs mening stödjas av forskning inom
området. Kommittén föreslår därför att vid högskolan i Luleå inrättas en
professur i vart och ett av ämnena industriell ergonomi och arbetslivets
socialpsykologi samt en tjänst som biträdande professor i vart och ett av ämnena
teknisk psykologi och bergmaskinteknik. Tjänsterna föreslås tillhöra en
särskild arbetsvetenskaplig institution vid högskolan. Kommittén föreslår
slutligen att ett slagkrafigt arbetsvetenskapligt centrum skapas i
UmeåLuleåområdet genom att en nära samverkan etableras mellan högskolan i
Luleå, universitetet i Umeå samt filialen i Umeå till arbetsmedicinska
avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen.

Organisationskommitténs
förslag har fått ett i huvudsak positivt mottagande vid remissbehandlingen. UKÄ
anser det angeläget att arbetsvetenskapen redan från början får en etablerad
ställning vid högskolan i Luleå och föreslår därför att kommitténs förslag om arbetsvetenskaplig
utbildning och forskning i Luleå genomförs.

Jag
delar remissinstansernas och UKÄ:s bedömning av kommitténs förslag och förordar
därför att utbildning och forskning med inriktning mot det arbetsvetenskapliga
området kommer till stånd vid högskolan i Luleå. Härigenom kommer utbildningen
och forskningen där att få ökad bredd, vilket är av stor betydelse för
verksamheten vid den nya högskolan.

Jag tillstyrker i likhet
med UKÄ den av kommittén föreslagna uppläggningen av den arbetsvetenskapliga
utbildningen i Luleå. Detta innebär att studerande på såväl den maskintekniska
som den geoteknologiska utbildningslinjen vid högskolan får möjlighet att
under den tredje årskursen välja en arbetsvetenskaplig specialisering, vars
tyngdpunkt ligger i den fjärde årskursen.

Kommittén föreslår vidare,
som jag redovisat i det föregående, att den arbetsvetenskapliga utbildningen
skall kunna genomgås även av studerande vid andra tekniska fakulteer och av
yrkesverksamma tekniker. Jag biträder även detta förslag. Högskolans ledning
bör ärligen, med utgångspunkt i befintliga undervisnings- och
handledningsresurser, faststäUa antalet platser för studerande ur var och en av
de nämnda stu-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop
1974: 23 29

derandekategorierna.
För högskolans beslut bör gälla en totalram. Jag avser att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att bestämma denna totalram tiU högSt 80 utbUdningsplatser
per år.

Organisationskommittén
anser att den nuvarande praktiken på fyra månader för studerande vid tekrusk
fakultet inte ger tillräcklig erfaren-hetsgrund för den avslutande arbetsvetenskaphga
specialiseringen. När de studerande går igenom denna utbildning är det
fördelaktigt om de har erfarenhet från yrkesverksamhet i industrin. Kommittén
föreslår därför att den som antagits tUl den arbetsvetenskapliga utbildningen skaU
arbeta i industrin under tvä terminer mellan det tredje och det fjärde
studieåret. Jag delar UKÄ:s uppfattning att den föreslagna yrkesverksamheten
kan få mycket stort värde för den aktuella utbildningen. Ett mera definitivt
beslut rörande uppläggningen av utbildningen bör dock fattas först när
erfarenheter av den föreslagna studieordningen finns. Jag förordar därför att
denna studieordning ges karaktär av försöksverksamhet.

Det
är angeläget att den föreslagna arbetsvetenskapliga utbildningen i Luleå kan repliera
på en forskningsorganisation inom det arbetsvetenskapliga området vid
högskolan. En sådan bör därför successivt byggas upp. Den bör erUigt min mening
få en bredd och en sammansättning som möjliggör ett effektivt lagarbete kring
olika arbetsmiljöproblem. Jag viU här hänvisa tiU vad jag i det följande kommer
att anföra om betydelsen av samarbete på det arbetsvetenskapliga området. Med
hänsyn till betydelsen av att den arbetsvetenskapliga utbildningen och forskningen
i Luleä kan påbörjas i eiUighet med kommitténs förslag bör beslut redan nu
fattas om den första av de av kommittén föreslagna forskartjänsterna. Jag
förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta
en professur i industriell ergonomi vid högskolan i Luleå den 1 juli 1975. Jag
avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
angående förfarandet vid tiUsättning av professuren.

Kommittén
har, som jag redovisat i det föregående, föreslagit att ett samarbete inleds
inom det arbetsvetenskapliga området mellan högskolan i Luleå, universitetet i
Umeå samt filialen i Umeå till den arbetsmedicinska avdelningen inom
arbetarskyddsstyrelsen. Jag vill i likhet med UKÄ stryka under betydelsen av
att detta samarbete kommer till stånd, eftersom goda förutsättningar därigenom
kommer att finnas för att verksamheterna inom det arbetsvetenskapliga området
på de berörda orterna skall komplettera varandra på ett funktionellt sätt. Jag
vill i detta sammanhang erinra om att chefen för socialdepartementet i prop. 1973:
130 (s. 129) framhåUit det angelägna i en samverkan meUan den arbetsmedicinska
avdelningen och den högre utbildningen och forskningen vid universitet och
högskolor genom att innehavare av tjänst som professor och som laborator vid
bl. a. filialen i Umeå till den ar-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 30

betsmedidnska
avdelningen skaU kunna åläggas att i tjänsten undervisa, handleda och
examinera inom uiuversitetsorganisationen, företrädesvis inom forskamtbUdningen.
Vidare bör innehavare av sädan tjänst bh ledamot i vederbörande fakultet. Det
ankommer på Kungl. Maj:t att efter förslag från arbetarskyddsstyrelsen, och UKÄ
besluta i dessa frågor.

Jag
räknar med att den arbetsvetenskapliga utbildningen vid högskolan i Luleå kan
påbörjas läsåret 1976/77. Detta innebär att de studerande som innevarande
läsår går i andra årskursen vid högskolan blir den första studiegrupp, som kan
välja den arbetsvetenskapliga specialiseringen under det fjärde studieåret av
sin utbUdning.

Under
åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att

1.
godkänna de av mig förordade riktiinjerna
för arbetsvetenskapUg utbildning och forskning vid högskolan i Luleå,

2.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
inrätta en professur enligt vad jag förordat i det föregående.

Med
bifaU tUl vad departementschefen sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 23 31

Innehåll

Sida

1
Inledning 3

2 Organisationskommittén 4

2.1
AUmänna överväganden 4

2.2
Defiiution av det
arbetsvetenskapliga ämnesområdet 6

2.3
Befintiig arbetsvetenskaplig
utbildning och forskning m. m. 6

2.3.1
Tekniska fakulteterna 6

2.3.2
Filosofiska fakulteterna 7

2.3.3
Arbetsmedicinska avdelningen
inom arbetarskyddsstyrelsen 8

2.4 Förslag
tiU arbetsvetenskaplig utbUdning och forskning vid hög

skolan i Luleå 9

2.4.1
Utbildningen 9

2.4.2
Forskningen 12

2.4.3
Tjänster 12

2.4.4
Samverkan med andra
institutioner 14

2.4.5
Åtgärder på kort sikt 15

2.4.6
Resursbehov 16

3 Remissyttrandena 17

3.1
Allmänt 17

3.2
Lokaliseringen tUl Luleå 18

3.3
Utbilndings- och
forskningsområdet 20

3.4
Utbildningens innehåll 21

3.5
Samverkan 21

3.6
UtbUdningens dimensionering 22

3.7
Yrkesverksamhet 23

3.8
Verksamhetens början 24

4 Universitetskanslersämbetet 24

4.1
Förslagets huvuddrag 24

4.2
Vissa särskilda frågor 2S

5 Departementschefen 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

TRYCKCIRIBOLAGET
IVAR H/EGGSTROM AB. STOCKHOLM 1974

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar i 9 dokument.

  1. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  2. Prop. 1975:33 Regeringens proposition om anslag för budgetåret 1975/76 till byggnadsarbeten m.m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde s. 7 i texten
  3. Rskr. 1974:173 i texten
  4. Bet. 1974:UbU18 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:23 angående arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå s. 1 · s. 3 i texten
  5. Bet. 1974:UbU13 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till högre utbildning och forskning jämte moti… s. 24 · s. 34 i texten

Visa alla 9