Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för kursverksamhet vid statens industriverk, m.m.
1974 · 72 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 57 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:47, Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för kursverksamhet vid statens industriverk, m.m.
Dokumentets text
Kungl. Majrts
proposition nr 47 år 1974 Prop. 1974: 47
Nr 47
Kungl.
Maj:ts proposition angående riktlinjer för kursverksamheten vid statens
industriverk, m. m.; given den 15 mars 1974.
Kungl.
Majrt vUl härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
RUNE
B. JOHANSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Statsmakterna
har beslutat (prop. 1973r 41, NU 1973r 54, rskr 1973r 225), alt statens
institut för företagsutveckling (SIFU) skall integreras med statens
industriverk den 1 juli 1974 och alt SIFUrs nuvarande verksamhet skall
ytterligare regionaliseras. Statsmakterna har vidare beslutat (prop. 1973r 55, InU
1973r 22, rskr 1973r 220), all en enhet vid nuvarande SIFU, omfattande ca 100
personer, skall lokaUseras tUl Borås.
I
propositionen redovisas de förslag till ändringar i industriverkets
organisation som föranleds av nämnda beslut. Vidare anges vissa riktlinjer för
hur den verksarahet som SIFU nu ansvarar för skall bedrivas. Övergripande
planerings- och styrningsfrågor för verksamheten föreslås bli samordnade med
övriga frågor rörande företagsservice inom industriverket. Den operativa delen
av verksamheten, dvs. planering, genomförande och uppföljning av
kursverksamheten och de tekniska tjänsterna, föreslås bli sammanhållen inom en
särskild enhet med stor självständighet och lokaliserad lUl Borås. Elt särskilt
råd avses bli knutet till enheten för att medverka vid planering och
uppläggning av verksamheten. Till enheten skall vidare knytas filialer på
vissa orter med uppgift att biträda bl. a. vid marknadsföring och genomförande
av tjänsteutbudet.
1
propositionen föreslås även att en utbUdningskonsulentfunktion successivt
byggs upp vid varje företagareförening. För detta ändamål beräknas nästa
budgetår 1,7 milj. kr.
För
verksamheten vid industriverket föreslås för budgetåret 1974/75 anslag på
totalt 27,6 milj. kr.
1
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 47
Prop.
1974: 47
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet den 15 mars 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, NORLING,
LIDBOM, CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk, m. nt. och anför.
I årets statsverksproposition (prop. 1974r 1 bU. 15 s. 23
och 49) har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen all, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna
1.
till Statens
industriverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 8 200 000 kr.,
2.
till Statens
industriverk: Utredningar m. m. elt reservationsanslag av 2 200 000 kr.,
3.
till Statens
institut för företagstutveckUng: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000
kr.,
4.
till Statens
institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling elt
reservationsanslag av 8 900 000 kr.,
5.
till Statens
institut för företagsutveckling: Utrustning ell reservationsanslag av 500 000
kr.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
1 Inledning
Enligl statsmakternas beslut (prop. 1973r 41, NU 1973r 54,
rskr 1973r 225) inrättades den 1 juli 1973 en central myndighet för industri-,
energi- och mineralpoliliska frågor statens industriverk. I verkets uppgifter
ingår alt ha del samordnande ansvaret för statens insatser på företagsserviceområdet.
Inom detta område har statens institut för företagsutveckling (SIFU) f. n.
viktiga uppgifter.
För alt åstadkomma en nära samordning mellan
industriverkets och SIFUrs verksamheter har samtidigt principbeslut faltals om
att SIFU den 1 juli 1974 helt skall inordnas i industriverket.
Prop.
1974: 47 3
För
att förbättra SIFUrs möjligheter alt nå ut med sina tjänster till de
prioriterade målgrupperna de mindre och medelstora industri-och
hantverksföretagen beslutade riksdagen vidare alt en ökad regionalisering
skulle ske av den nuvarande SIFU-verksamhelen.
Under
våren 1973 fattade riksdagen ytterligare ett beslut som påverkar SIFUrs
framtida organisation nämligen att en enhet vid nuvarande SIFU omfattande ca
100 personer skall lokaliseras till Borås (prop. 1973r 55, InU 1973r 22, rskr
1973r 220).
Med stöd av Kungl. Majrts
bemyndigande den 23 mars 1973 lUl-kallades en organisationskommitté (I 1973 r
02) för alt utreda de närmare formerna för integrationen och regionaliseringen
av SIFU-verksamhelen.
I
december 1973 avlämnade kommittén betänkandet (Ds I 1973 r 4) SIFUrs framlida
organisation.
Efter remiss har yttranden
över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), skolöverstyrelsen (SÖ), statens livsmedelsverk,
statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk, SIFU,
statens provningsanstalt (SP), styrelsen för teknisk ulveckluig (STU),
länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs, Skaraborgs och Norrbottens län.
Företagareföreningarnas förbund. Institutet för förelagsledning (IFL),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svensk induslriförening. Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska komraunförbundet, Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Sveriges hantverks- och induslriorganisalion (SHIO),
Sveriges industriförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och AB
Svensk laboralorieljänst (Svelab).
Svensk induslriförening,
Sveriges industriförbund och SHIO har avgett gemensamt yttrande.
Yttranden har dessutom
inkommit från länsstyrelserna i Kalmar och Västemorrlands län.
I skrivelse den 6
september 1973 har Företagareföreningarnas förbund hemställt att 4,8 milj. kr.
måtte anvisas till företagareföreningarna under budgetåret 1974/75 för insatser
rörande regional företagsutbUdning.
I prop. 1973 r 41 berördes
inle frågan om industriverkets lokalisering. Vid sill ställningstagande till
propositionen hemställde riksdagen bl. a. om en skyndsam utredning angående
verkets lokalisering (NU 1973 r 54 s. 26, rskr 1973r 225). Kungl. Majrt uppdrog
den 19 oktober 1973 ål statskontoret all utreda denna fråga.
Statskontoret
avlämnade i januari 1974 promemorian Industriverkets lokalisering.
Statssekreteraren Tony Hagström, ordförande, generaldirektören Eric Pettersson,
vice ordförande, överdirektören Gösta Bruno, kommerserådet Anders Lindstedt,
överdirektören Bengt Resare och kanslirådet Gunnar Ribrant.
Prop.1974: 47 4
Efter
remiss har yttranden över promemorian avgelts av statens industriverk, SIFU,
länsstyrelsen i Stockholms län samt personalorganisationerna vid
industriverket och SIFU.
2
Nuvarande förhållanden
2.1 SIFU
SIFU
har till uppgift all främja näringslivets tekniska och ekonomiska utveckling
med särskild hänsyn till de mindre och medelstora industriföretagen samt
hantverket. Det åligger SIFU bl. a. att bygga upp kunskaper och erfarenheter i
tekniska, administrativa, koraraersiella och ekonomiska frågor av betydelse för
utvecklingen inom industri och hantverk samt att förmedla dessa kunskaper genom
kurser, föreläsningar publiceringsverksamhet och rådgivning.
Om
det behövs för verksamheten i övrigt får SIFU bedriva försöks-och
utvecklingsarbete samt utföra provningar och undersökningar av material,
arbetsmetoder, driftförhållanden, redskap, instrument och apparater. Inom
ramen för SIFUrs verksarahet får provningar och undersökningar utföras även på
uppdrag av myndighet eller enskUd.
SIFU
tillhör de myndigheler som deltar i försöksverksamhet med programbudgetering.
Verksamheten är fördelad på tre program nämligen allmänna tjänster,
kursverksamhet och teknisk facktjänst.
I
programmet allmänna tjänster ingår sådan service till offentliga organ,
företagareföreningar, branschorganisationer etc. som inte hänförs till SIFUrs
egen kursverksamhet eller till den tekniska fack-tjänsten. Vidare omfattar
detta program regional utbildningskonsulent-verksamhet, stipendieverksamhel för
fortbUdning och administration därav, viss extern informations- och
dokumentationstjänst i tekniska och ekonomiska frågor, administration av
kompetenser och behörigheter samt viss utredningsverksamhet. Under innevarande
budgetår beräknas omslutningen för programmet uppgå till drygt 3 milj. kr.
Programmet
kursverksamheten, som utgör tyngdpunkten i SIFUrs verksamhet, omfattar de av SIFU
anordnade kurserna och föreläsningarna i praktiska och teoretiska ämnen.
Programmet omfattar även del planerings- och utvecklingsarbete som är hänförligt
till framtagandet av nya kurser. Omslutningen för programmet beräknas under
innevarande budgetår uppgå till ca 14,6 milj. kr.
Den
tekniska facktjänslen oraf altar försöks- och utvecklingsarbeten saml
provningar och undersökningar av material, arbetsmetoder, driftförhållanden,
redskap, instrument och apparater som erfordras för SIFUrs verksamhet under
övriga program. Vidare ingår sådana provningar och undersökningar som inom
ramen för SIFUrs verksamhet utförs mot ersättning på uppdrag av myndighet
eller enskild. Den
Prop. 1974: 47 5
tekniska
facktjänslen beräknas under innevarande budgetår uppgå till ca 4,7 milj. kr.
Härutöver
administrerar SIFU de utbildningsåtgärder som ingår i de särskilda programmen
för stöd åt bl.a. TEKO-industrierna (prop. 1970r 41, SU 1970r 60, rskr 1970r
164) och den träbearbetande industrin (prop. 1972r 47, NU 1972r 33, rskr 1972r
196). Inom ramen för sistnämnda program har vidare till SIFU knutits en träleknisk
konsulent med uppgift alt till företagen inom denna bransch förraedla information
om den tekniska utvecklingen och att till olika forskningsinstitutioner, maleriellillverkare
m. fl. överföra erfarenheter från förelagen. Dessutom har två konsulenter
knutits till SIFU med motsvarande uppgifter för gjuteriindustrin (prop. 1973r
57, NU 1973r 37, rskr 1973r 149).
SIFU
finansieras dels genom avgifter m. m. för egen verksamhet, dels genom ell
statligt bidrag. Det statliga bidraget avses läcka kostnaderna för SIFUrs
allmänna tjänster och underskott på dels sådan angelägen kursverksamhet som inle
kan drivas med krav på full kostnadstäckning, dels den del av den tekniska facktjänslen
som är motiverad av SIFUrs övriga uppgifter och som inle kan läckas genom
avgifter. Förutsättningen för underskollsläckning är, såsom redovisats i prop.
1972r 1 (bil. 15 s. 39) alt verksamheterna är inriktade på institutets målgmpper,
dvs. de mindre och medelstora industri- och hantverksförelagen. Ytterligare en fömtsättning
är att verksamheten avser främst fortbildning inom företagsledning samt
personal hos företagareföreningarna och yrkesgrupper inom andra begränsade och
specialiserade områden, där brist på utbildningsmöjligheter föreligger. Detta
gäller bl. a. nya tekniska yrken inom områden med snabb utveckling. I den mån
institutet bedriver verksamhet med annan inriktning bör full kostnadstäckning
vara ett krav.
Det
statliga bidraget, som f. n. täcker närmare 40 % av SIFUrs totala kostnader, exkl.
branschprogrammen, uppgår innevarande budgetår till 9,4 milj. kr. Därav utgör
500 000 kr. medel för utrustningsanskaffning.
De
särskilda branschprogrammen finansieras helt med statsmedel. För budgetåret
1973/74 har anvisats totalt 5 250 000 kr.
SIFU
leds av en slyrelse. Chef för SIFU är en överdirektör. SIFU är organiserat på
tre byråer, en allmän byrå, en informations- och ulbUd-ningsbyrå saml en
teknisk byrå. Huvudkontoret finns i Stockholm. Re-gionalkonlor finns i
Göteborg, Luleå och Malmö. Vidare finns personal placerad i Härnösand,
Norrköping, Västerås, Växjö och Örebro. SIFU har dessutom en kursgård i
Älvsbyn.
Allmänna
byrån svarar för aUmänna administrativa, ekonomiska och juridiska frågor.
Byrån har hand om även aUmän informationsverksamhet och kontakter med samarbetande
organ och organisationer inom och utom landet.
Prop. 1974: 47 6
Under
allmänna byrån sorterar vidare elt sekretariat med uppgift att administrera de särskUda
utbildningsprogrammen för TEKO- och delar av den träbearbetande industrin.
Byrån administrerar även den trä- och gjuteritekniska konsulentverksamhelen.
Informations-
och utbildningsbyrån svarar för ul-bUdningsplanering och utbUdningsadministration,
informations- och dokumentationstjänst, utredningar, kursproduktion inom det
företagsekonomiska området samt regionalkontors- och utbildningskonsulenlverk-samhet.
Tekniska
byrån har hand om kursproduktion, kursgenomförande, rådgivnhigsverksamhet saml
utvecklings-, provnings- och kon-troUarbelen inom olika tekniska fackområden.
Regionalkontoren
(inkl. övrig regionall placerad personal) har främst hand om regionala
kontakter samt administration av kurser. SIFU har även sex utbUdningskonsulenter
med uppgift att i samarbete med företagareföreningarna bedriva bl. a.
uppsökande, analyserande och kontaktförmedlande verksamhet i utbildningsfrågor
ute i förelagen. Konsulenterna är f. n. placerade i Göteborg, Härnösand, Luleå,
Malmö, Växjö och Örebro.
Fördelningen
av SIFUrs personal den 1 juli 1973 framgår av följande sammanställning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974: 47
SIFU:s personal
den 1 juli 1973 enligt anslagsframställning för budgetåret 1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Verkschef
(överdirektör)
AUmänna
byrån
byråchef
kanslisektionen (personal,
fastighetsförvaltning, re-gistralur, expedition ra. m.)
ekonomisektionen (budgetering,
redovisning m. m.)
allmänna sektionen (reklam,
försäljning, tryckeri, pressinformalion m. m.)
sekretariat för branschprogram
(TEKO- och träindustrierna)
Informations-
och utbildningsbyrån
byråchef
informations- och dokumenlalionssektionen
(I & D-verksamhet, bibliotek, tidskrifter m. m.)
utbildningssektionen
(kursplanering, viss regional verksamhet, stipendier, kursexpeditionen m. m.)
företagsekonomiska sektionen (ekonomiska kurser, förelagsledareulbildning, arbetsvårdskurser
m. m.)
regionall
placerad personal (utbUdningskonsulenter,
sekreterarpersonal, kursgården i Älvsbyn)
Tekniska
byrån
byråchef
sektionen för verkstadsteknik
och produktionsekonomi
sektionen för byggnads- och WS-teknik
sektionen för elteknik
sektionen för processteknik
sektionen för kemisk teknik
sektionen för vatten- och
livsmedelsteknik regionalt placerad personal
Totalt antal anställda
Därav
vid huvudkontoret i Stockholm
Regionalt
placerad personal
Antal
anställda
.1 1
23
12
10
Vä
52 V2
5
Va
14
11
19
Va 51
10
13 Va
25
17
22
23
13
124 Va
229
196 Va
32 Va
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974: 47
2.2
Statens industriverk
Statens
industriverk inrättades den 1 juli 1973 (prop. 1973 r 41, NU 1973r 54, rskr 1973r
225). Verket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri,
hantverk och energiförsörjning saml mineralhantering utom såvitt avser
förvaltning och upplåtelse av statens gruvegendom. Vidare är verket
chefsmyndighet för bergsstaten, spräng-äranesinspeklionen och statens
elektriska inspektion.
Verket
leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verket är
organiserat på fem byråer, nämligen en planerings- och ul-redningsbyrå, en induslribyrå,
en energibyrå, en mmeralbyrå och en administrativ byrå. Verkels nuvarande
organisation m. m. framgår av en tablå vilken torde få fogas till
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.
Vid
verket finns under budgetåret 1973/74 111 tjänster inrättade. Verkels resurser
skall byggas upp successivt, vilkel innebär att verket först på sikt kommer att
kunna fullgöra samtiiga de uppgifter som åvilar det enligt statsmakternas
beslut.
Planerings-
och utredningsbyrån svarar för planerings- och utredningsuppgifter i frågor
med anknytning lUl statliga industripolitiska stöd- och utvecklingsinsatser.
Utredningsverksamheten gäller främst branschlnriklade utredningar, långsikliga
prognoser rörande industrins strukturella utveckling saml allmänna industripolitiska
utredningar, bl. a. rörande de mindre och medelstora förelagens förhållanden.
Byrån svarar även för bevakningen av internationella industripolitiska frågor.
Byrån är uppdelad på tre sektioner, nämUgen en sektion för branschfrågor, en
för långsiktiga prognoser och en för allmänna industripolitiska frågor.
Industribyrån
svarar för ärenden om industri- och holellånegaran-lier, vissa hantverks- och
industrilån, glesbygdsstöd, stöd till hemslöjden och för tiUsyn över
företagareföreningarnas verksamhet, för uppföljning och bevakning av
lånegarantier och åtgärder i samband med all lånegarantier blivit nödlidande saml
för utfärdande av föreskrifter och anvisningar i anslutning liU förordningarna
om brandfarliga och explosiva varor m. m. Byrån svarar även för samordning,
planering och utveckling av företagsservice saml förhandlingar med bl. a.
branschföretag om serviceprogram och för administration av branschprogram och
det branschinriklade omslällningsstödet. Byrån är organiserad i fyra sektioner,
en för vardera förelagsservice, finansiellt stöd, strukturstöd samt
brandfarliga och explosiva varor. Vid byrån utförs det arbete som faller på
industriverket i dess egenskap av samordnande myndighet på det nationella
planet i fråga om transport av farligt gods på väg.
Energibyrån
svarar för den utredningsverksamhet på energiområdet
Prop.
1974: 47 9
som åvilar verket. F. n. innebär detta alt svara för
sekretariatsfunktionerna i samband med del prognos- och utredningsarbete som
pågår inora energiprognosutredningen (I 1972r 03). Denna verksamhet avses få
permanent förankring inora industriverket efter det att utredningen avslutat
sitt arbete. Byrån svarar även för uppgifter i fråga om säkerhet på del
elektriska området, exempelvis utfärdande av säkerhetsföreskrifter för
elektriska slarkslrömsanläggningar och raeddelande av behörighet för
elinstallatörer. Byrån handlägger likaså frågor rörande distribution av
elektrisk kraft, såsom ärenden ora koncession för stark-strörasledningar. Byrån
är indelad i tre sektioner, en för vardera energiutredningar, säkerhets- och
behörighetsärenden särat koncessions- och bidragsärenden.
Mineralbyrån skall ulföra de näringspolitiska uppgifter av
utredande och planerande karaktär som industriverket har på mineralområdel.
Byrån svarar likaså för verkels direkta myndighetsfunktioner på mineralområdet.
Hil hör utrednings-, remiss- och besvärsärenden samt tillärapningsfrågor i
anslutning till minerallagsliflningen. Verket har vidare att utöva tillsyn
över gruvhanteringen, att bereda sådana koncessionsärenden som avgörs av Kungl.
Majrt, t.ex. enligt uranlagen (1960r 679). Vidare handlägger och beslutar
verket i ärenden om tillstånd till sand-, grus- och stentäkl på kontinenlalsockeln.
Mineralbyrån bereder frågor och verkställer beslut ål nämnden för statens
gruvegendom, som inrättades den 1 juli 1973 med uppgift all förvalla den statliga
gruvegendomen och alt besluta om vUlkoren för upplåtelse och annat utnyttjande
av denna egendom. Verksamheten har delats upp på två sektioner, sektionen för myndighelsfrågor
och sektionen för statens gruvegendom.
Administrativa byrån svarar för verkels administrativa
frågor, såsom personal-, anslags- och budgetfrågor för verket och dess tre
lokalstater samt extern och intern administration. Kassafunklionen betjänar
även kommerskollegium. Vid byrån finns två sektioner, en för personal- och
servicefrågor och en för ekonomifrågor.
Till industriverket finns knutet ett beslutande organ,
nämnden för statens gruvegendom, och rådgivande organ. Rådet för mindre och medelstora
förelag har alt följa utvecklingen för denna kategori av företag och att ta inUiativ
till utredningar i frågor av betydelse för dessa förelag.
Expertrådet för långsiktiga prognoser skall biträda
industriverket med synpunkter på inriktningen av dess prognosarbele och metodutvecklingen
för detta arbete. Rådgivande nämnden för transport av farligt gods skall tjäna
som diskussions- och samordningsforum för de myndigheler och organisationer som
har att tillämpa den svenska och internationella lagstiftningen på detta
område. Hemslöjdsnämndens uppgift är att bistå verket vid behandlingen av
ärenden om bidrag till hemslöjdsverksaraheten m. ra.
Prop. 1974: 47 10
3
Organisationskommitténs betänkande 3.1 Allmänna utgångspunkter
Enligt
riksdagens beslut skall SIFU den 1 juli 1974 helt inordnas i statens
industriverk. Enligt organisationskommitténs uppfattning kan denna inordning
utformas på olika sätt vad avser graden av bindning mellan de båda verken. För
alt de samordningsbehov, som legal bakom statsmakternas beslut, skall bli tUlgodosedda
på ett tillfredsslällande sätt anser kommittén att integrationen i vad avser
den övergripande planeringen och styrningen av SIFU-verksamhelen bör drivas
långt. Samtidigt bedömer kommittén del vara viktigt alt den framtida organisationen
utformas på sådant sätt alt en klar gräns dras mellan industriverkets centrala
planerings- och myndighetsuppgifter inom det näringspolitiska området och SIFU-ljänslerna
vad avser den rena opera-liva serviceproducerande verksamheten.
Mot
denna bakgrund har kommittén i sill arbete utgått från all industriverket ges
det totala ansvaret för SIFU-verksamhelen. Organisatoriskt innebär detta att
funktionerna övergripande styrning, planering och resursfördelning vad avser SIFU-verksamhelen
bör samordnas med motsvarande funktioner för företagsserviceverksamheten i
övrigt inom industriverket. Ansvaret för den operativa SIFU-verksamhelen, dvs.
produktion, genomförande m. m. av SIFU-ljänslerna, bör däremot ligga på en
särskild enhet. Undvikande av onödig byråkratisering inom industriverkets ram
talar för att den operativa verksamheten ges stor självständighet.
Enligt
riksdagens beslut skall vidare en del av SIFUrs nuvarande verksamhet
lokaliseras tUl Borås omkring 19761977. Förslaget berör ca 100 personer.
Kommittén har i sitt arbete utgått från att det är den operativa verksamheten
kursverksamheten och den tekniska facktjänslen som bör bli föremål för omlokalisering.
Kommittén har vidare utgått ifrån att en omfattande operativ SIFU-verksamhet
måste finnas kvar i Stockholm även efter omlokaliseringen, eftersom
Stockholmsområdet utgör SIFUrs dominerande marknad. Denna verksamhet i Stockholm
bör därvid betraktas som en till den operativa enheten i Borås knuten fiUalverksamhet.
För
att förbättra SIFUrs möjligheter att nå ut med sina tjänster lUl de mindre och
medelstora industri- och hantverksföretagen har riksdagen beslutat att en ökad
regionalisering skall ske av den nuvarande SIFU-verksamhelen. Näringsutskottet
framhöll dock att man bör försöka undvika en uppdelning av serviceutbudet på
ytterligare regionala organ och föreslog att företagareföreningarna borde vara
den primära kontaktbasen för sådan service (NU 1973r 54 s. 19). Mot denna bakgrund
utgör enligt kommitténs uppfattning den utbildningskonsulent-
Prop. 1974:47 H
verksamhet
som SIFU f. n. bedriver i princip en integrerad del av den förelagsservice som
företagareföreningarna har alt ulföra på regional nivå. En närmare samordning
mellan SIFUrs utbUdningskonsulenter och företagareföreningarna bör därför
åstadkommas.
För
alt de avsedda effekterna av regionaliseringen skall uppnås har kommittén
vidare utgått ifrån all en utbyggnad av utbildningskonsulent-funktionen bör
komma lUl stånd. Kommittén anser nämligen alt behovet av analyserande, kontaktskapande
och informalionsförraedlande tjänster i närhet till förelagen torde vara
speciellt omfattande inom utbildnmgsområdet. Att den ökade regionaliseringen
av SIFU-verksamhelen främst bör ske via företagareföreningarna, utesluter
emellertid inte alt SIFUrs nuvarande regionala organisation i betydande ulslräckning
kan finnas kvar för uppgifter rörande bl. a. kursledning, kursadminislration
och marknadsbearbelning.
Organisationskommittén
har vidare utgått från alt SIFUrs nuvarande mål och verksamhetsmriktning t. v.
bör vara oförändrade. Det arbetssätt och de arbetsmliner som f. n. tiUämpas
vid produktionen och genomförandet av SIFU-ljänslerna bör också i princip
bibehållas. Verksamheten bör i den nya organisationen således i första hand
vara inriktad på tjänsteproduktion till mindre och medelstora industri- och
hantverksförelag i form av utbildning/fortbildning i tekniska, ekonomiska och
administrativa ämnen samt i form av rådgivning, provning och utveckhngsarbete
ra. ra.
Kommittén
erinrar vidare om alt principerna för finansiering av SIFUrs kursverksamhet
varit föremål för behandling i riksdagen vid ell flertal tillfällen under de
senaste åren. Vid det senaste tUlfället framhöll näringsutskollet i sitt
belänkande (NU 1973r 54 s. 20) alt i avvaktan på erfarenhetema av den ökade regionaliseringen
bör ingen ändring av finansieringsprinciperna vidtas. Även om kommittén således
utgått från oförändrade finansieringsprinciper för SIFU-verksamhelen, föreslås
att dessa bör bli föremål för prövning. I kommittén har diskuterats möjligheten
att förlänga utredningsarbetet något år och uppskjuta SIFUrs integration med
verket motsvarande lid i syfte att ge kommittén rådrum all lösa alla nuvarande
och kommande problem där lösningarna kan påverka organisalionsförslaget.
Kommittén har funnit detta vara ett opraktiskt tillvägagångssätt som inte leder
till åsyftat resultat. Kommittén bedömer nämligen att sådana ytterligare
utredningar inle skulle komma alt påverka organisalionsförslaget. Kommittén har
sett som sin huvuduppgift att utforma en huvudorganisation inom vars ram
industriverket inkl. SIFU successivt kan finna lämpliga lösningar och utveckla
SIFU-verksamhelen.
Utöver
vad som nyss angetts ovan har kommittén i sitt arbete dessutom haft som
utgångspunkt att söka iaktta en viss försiktighet med organisatoriska
förändringar, eftersom kommittén inle haft möjlighet att i
Prop. 1974: 47 12
ell
sammanhang lösa samtiiga problem som är eller kan komma att bli förknippade med
SIFU-verksamhelen.
Ett
annat skäl tUl försiktigheten har varit SIFUrs marknadsberoende. Eftersom SIFUrs
verksamhet till drygt 60 % finansieras med egna intäkter, skulle genomgripande
förändringar kunna medföra omfattande marknadsbortfall. Kommittén har därför
begränsat sig till alt lämna förslag beträffande den yttre ramen för
organisationen. Del får sedan bli en uppgift för industriverket all successivt
vidta eller lägga fram förslag om de justeringar och rationaliseringar inom
den inre organisationen som kan komma all krävas.
3.2
Förändringar i SlFU:s verksamhetsinriktning m. m.
Med
utgångspunkt i bl. a. SIFUrs instruktion (1970r 411) har kommittén funnit att
två sektioner inom den nuvarande tekniska byrån sektionen för vatten- och
livsmedelsteknik och sektionen för processteknik bör bli föremål för
förändringar vad avser inriktning, omfattning och/eller organisationslillhörigliet.
Verksamheten
vid sektionen för vatten- och livsmedelsteknik inom det vattentekniska området omfattar
förutom laboratorieverksamhet också viss kursverksamhet.
Inom
det vattentekniska området finns f. n. 14 anställda (exkl. kort-lidsförordnad
personal), varav 12V inom vallenlaboratoriet och VA för kursverksamhet.
Vallenlaboraloriel
utför analyser av dricks- och badvallen på uppdrag av hälsovårdsnämnderna samt
analyser av avlopps- och recipient-vatlen på uppdrag av statens naturvårdsverk
och kommunerna i Storstockholmsområdet. I anslutnuig till laboratoriets
verksamhet bedrivs kursverksamhet för personal vid kommunala vatlenrenings- och
av-loppsvatlenreningsverk.
Naturvårdsverket
och kommunala uppdragsgivare svarar för vardera ca 35 % av laboratoriets
utförda analyser per år, medan resten hänför sig till enskilda uppdragsgivare
förelag, privatpersoner ra. fl.
Med
hänsyn till att laboratoriets verksamhet till övervägande del är inriktad på
statliga och kommunala uppdragsgivare, vUka inte ingår bland SIFUrs
prioriterade målgrupper, och all vallenundersökningar idag bedrivs vid ett
stort antal laboratorier med skiftande organisatorisk och verksamhelsmässig
bakgrund, föreslår kommittén all SIFUrs vallenlaboratorium den 1 juli 1974
sammanförs med AB Svensk laboratorietjänst (Svelab) i samband med all en riksprovplats
för vatten utses. Beträffande kursverksamheten inom del valtenlekniska området
är sektionen för vatten- och livsmedelsteknik inriktad på både laboralorie-och
kursverksamhet.
Inom
del livsmedelstekniska området finns f. n. 9 an-
Prop.
1974: 47 13
ställda
(exkl. korttidsförordnad personal), varav 6V2 inom livsmedelsla-boraloriel och 2V
för kursverksamhet ra. m.
Vid
livsmedelslaboraloriel utförs provningar och analyser av livsmedel, charkuterivaror
m. m. Laboratoriets verksamhet är till stor del inriktad på mindre och
medelstora förelag, dvs. de prioriterade målgmp-perna enligt SIFUrs
instruktion. Vid laboratoriet finns bl. a. en särskild teknisk konsulent med
inriktning på frågor rörande produktions- och processteknik m. m. inom
livsmedelsindustrin.
Kommittén
föreslår även för livsmedelslaboraloriets del en överföring till Svelab den 1
juli 1974. Motivet härför är all utvecklingen av verksamheten i form av
erhållna analysuppdrag under senare år varit svag, vilkel i sin lur inneburit
en försämring av rörelseresultatet för verksamheten. Enligt kommitténs
uppfattning skulle en fortsatt drift av laboratoriet i SIFUrs regi komraa att
kräva betydande investeringar utrastning, marknadsslöd osv. vUka kan le
sig tveksamma med tanke på att del redan finns elt antal väl etablerade
laboratorier på marknaden, bl. a. Svelab.
Med
hänsyn till inriktningen av de uppgifter som utförs av den särskilde tekniske
konsulenten bör denne enligl kommittén t. v. kvarstå inom SIFUrs organisation.
Beträffande
SIFUrs kursverksamhet inom livsmedelssektorn konstateras att den i stor utsttäckning
omfattar fortbildning av skolmållidsperso-nal. Viss kursverksamhet riktad mot muidre
och medelstora förelag inom slorköksseklorn har emellertid påbörjats. Enligl komraitténs
uppfattning bör den kommunall inriktade kursverksamheten, för vilken en viss
mättnadsgrad kan förväntas på sikt, under en övergångslid successivt minskas
samtidigt som en uppbyggnad sker av den mol mindre och medelstora företag
inriktade verksamheten. Kommittén utgår ifrån alt denna förändring genomförs på
initiativ från industriverkets ledning.
Sektionen
för processteknik utför bl. a. fordonstekniska provningar på uppdrag av statens
Irafiksäkerhelsverk saml bedriver besiktnings- och kontrollverksamhet inom det
värme- och förbränningstekniska området med hithörande kursverksamhet. Enligl
statsmakternas ställningstagande (prop. 1972r 54, NU 1972r 38, rskr 1972r 199)
bör SIFUrs uppdragsprovning av officiell natur överföras tiU SP. Enligt
kommitténs uppfattning bör en överföring av fordonsprovningen till SP inle ske,
eftersom det är osannolikt all SP kommer all bli riksprovplats för fordon.
Kommittén föreslår all ansvaret för denna provning t. v. ligger kvar vid SIFU
och alt SIFU och SP gemensamt och på eget initiativ snarast prövar lämphga
förslag till lösningar beträffande det framlida huvudmannaskapet för
verksamheten.
Vad
gäller officiell förbrännings- och värmetek-nisk provning konstaterar kommittén
alt SIFU och SP bedriver en konkurrerande verksamhet. Mot bakgmnd av della och
av all efter-
Prop. 1974: 47 14
frågeutvecklingen
varit vikande under de senaste åren föreslår kommittén en samordning av
verksamheten i form av en överföring av SIFUrs nuvarande officiella
provningsverksamhet inom det värme- och förbränningstekniska området till SP. SP
övertar samtidigt den personal tre personer som berörs. En överenskommelse
bör vidare träffas mellan SIFU och SP enligt vilken SIFU under en
övergångsperiod förbinder sig att köpa vissa tjänster från SP för utnyttjande i
kursverksamheten inom värme- och förbränningsteknik. Om SP så önskar bör SIFU
upplåta lokaler och viss utrastning fram till tidpunkten för verksamhetens omlokalisering
till Borås.
3.3
SIFUrs framtida organisation
Enligl
kommitténs uppfattning bör den organisatoriska utformningen av den framtida SIFU-verksamhelen
tillgodose kravet på alt en effektiv samordning åstadkoms inom industriverkels
ram av olika statliga före-lagsserviceinsalser, av vUka SIFU-ljänslerna utgör
en del. Delta krav på samordning bör avse såväl den centrala övergripande
planeringen och styrningen som den direkta verksamheten ute hos företagen.
Kommittén
anser vidare att det är väsentligt att en klar gräns skapas mellan de olika
funktionerna inom den framlida organisationen. Della gäller specieUt
gränsdragningen mellan den övergripande styrningen och den operativa
verksamheten. Med hänsyn lUl SIFU-verk-samhetens karaktär och inriktning
fordras vidare en betydande flexibilitet i organisationen för att möjliggöra
en smidig anpassning till förändringar i bl. a. teknik, informations- och fortbUdningsmeloder.
Kommitténs
förslag innebär alt övergripande styrnings-, samordnings- och planeringsfrågor
för SIFU-verksamhelen handläggs inom industriverkets nuvarande induslribyrå,
som därvid fömtsatts bli om-bildad tUl en avdelning. Från nuvarande SIFU
föreslås sex personer bli överförda till den föreslagna industriavdelningen.
Vidare
föreslår kommittén att det sekretariat vid SIFU, som administrerar branschulbildningsprogrammen,
inkl. de särskilda konsulenterna för gjuteri- och träbearbetande industrierna,
överförs till och samordnas med övrigt branschslöd omslällningsstödet inom
industriverkets nuvarande induslribyrå. Sekretariatet omfattar sex personer. Della
bör gälla även den för branschutbildningsprogrammen särskilt inrättade rådgivande
nämnden. Motiven härför är bl. a. att branschprogrammen är en verksamhet under
uppbyggnad, vilket gör en nära anknytning till industriverket angelägen för att
utvecklingen skall kunna följas och effekterna av programmen bättre
utvärderas. Vidare utgör utbUdningen, som SIFU f. n. svarar för, endast en del
av branschprogrammen, vilket kräver en stark samordning med övrig verksamhet
inom programmens ram. Dessutom framhåller kommittén att industriverket har del
totalt samordnande ansvaret för branschprogrammen. Kommittén understry-
Prop. 1974: 47 15
ker
samtidigt att även om branschsekretariatet organisatoriskt inordnas centralt i
industriverket bör en strävan vara att de operativa SIFU-ljänslerna kommer att
utnyttjas i största möjliga utsträckning från verkets sida inom ramen för
branschprogrammen.
Kommittén
föreslår också att vissa administrativa funktioner av effektivitetsskäl
överförs från SIFU till industriverkets administrativa byrå. Dessa funktioner
innefattar bl. a. budgetarbete, kameral verksamhet, övergripande ekonomiska
analyser och utvärdering av verksamheten, löneutbetalningar samt personaladministrativa
frågor. Förslaget innebär all sju personer överförs från nuvarande SIFU till
industriverkels administrativa byrå.
Den
operativa verksamheten, dvs. planering, produktion och genomförande m. m. av SIFU-tjänsterna
föreslås bli sammanhållen i en särskild enhet inom industriverket och
lokaliserad till Borås. Denna enhet skall också bl. a. biträda industriverket
centralt med utredningar, remisser o. d. samt med utveckling, utarbetande och
genomförande av branschprogram och utbildning av företagareföreningamas
personal. Enheten i Borås kommer enligt förslaget att omfatta drygt 100
personer.
Organisatoriskt
föreslås enheten i Borås få följande uppbyggnad. Under den verkställande lednmgen,
beslående av chef och biträdande chef, lyder två stabsorgan för resp.
planerings- och marknadsfunklio-nerna. Direkt under enhetens verkställande
ledning lyder också de operativa organen. Dessa består av dels sex
facksektioner, nämligen sektionerna för företagsekonomi, för verkstadsteknik
och produktionsekonomi, för byggnads- och WS-teknik, för elteknik, för
processteknik och för kemisk teknik, dels fem filialer i Göteborg, Luleå, Malmö
och Växjö samt efter omlokaliseringen tUl Borås i Stockholm. Under verkställande
ledningen lyder vidare ett serviceorgan, i vars uppgifter ingår administration
och ekonomi, kursadministration saml informations- och dokumenlationstjänsl.
Som sammanfattande benämning på enheten i Borås och filialerna anser kommittén
att SIFU-begreppet bör bibehållas. Delta står då för statens industriverks
enhet för företagsutveckling.
SIFU-enhetens
organisation framgår av en tablå, vilken torde få fogas till
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.
Antalet
tjänster vid resp. filial föreslås bli följander Göteborg (4), Luleå (11),
Malmö (5), Växjö (3) samt Siockholm (48). Behovet av ytterligare fUialer utöver
de föreslagna anser kommittén bör bli föremål för fortlöpande prövning från
industriverkels sida. Speciellt bör behovet av en filial i
Sundsvall/Härnösandsområdet prövas.
Enligt
kommitténs uppfattning bör en strävan vara all i största möjliga utsträckning
samlokalisera filialema och företagareföreningarna.
Filialerna
bör ha lUl uppgift alt tillsammans med företagareföreningarna medverka vid
kartläggning av utbUdningsbehov hos företagen inom filialens verksamhetsområde
och överföra denna information tUl SIFU-enhetens facksektioner.
Prop. 1974: 47 16
Vidare
bör filialerna på grundval av inom SIFU-enheten upprättade planer marknadsföra SIFU-enhetens
tjänster och rekrytera kursdeltagare genom olika säljfrämjande aktiviteter.
Mot bakgrund av förela-gareföreningamas allmänna kontaktskapande uppgifter bör
filialerna bedriva sina säljfrämjande aktiviteter i mycket nära samverkan med
föreningarna.
Filialerna
bör lämna kursadminislraliv service till SIFU-enheten genom t. ex. anskaffning
av kurslokaler saml kontroll och iordningssläl-lande av utrustning och
kursmaterial. Ett organiserat samarbete med i synnerhet ortens skolmyndigheter
men även andra lokala utbildningsorgan bör eftersträvas.
Filialerna
bör emellertid inle enbart ha tiU uppgift alt främja SIFU-enhetens öppna kursverksamhet
utan också att initiera och främja tiUkomsten av företagsnära och företagsanpassade
kurser för mindre och medelstora företag. Eftersom företagareföreningarna i
princip inte skall producera och genomföra utbUdning är det viktigt all de
utbildningsbehov som framkommer genom föreningarnas utbUdningskonsulentfunktion
tas om hand av filialerna och SIFU-enheten. Filialerna bör således, enligt
kommitténs förslag, initiera och där så är lämpligt svara för ledningen av
projektsamarbetet för alt få till stånd företagsanpassade kurser. I elt sådant
samarbete kan fömtom filialen, företagareföreningarna inom filialens
verksamhetsområde och SIFU-enhetens fackseklioner även de kommunala
skolmyndigheterna m. fl. ingå. I varierande utsträckning bör filialerna
medverka även i själva genomförandet av SIFU-enhetens regionala kursverksamhet
och branschprogrammen.
Beträffande
SIFUrs nuvarande regionala programråd f. n. åtta till antalet
föreslår kommittén att dessa t. v. finns kvar. Uppdrag bör emellertid ges åt
industriverket att undersöka det mer långsiktiga behovet av programråden.
Därvid bör prövas förutsättningar och former för alt vidga rådens mål och
inriktning till att inle enbart avse kontaktförmedling mellan SIFU-verksamhelen
och resp. region ulan också till att omfatta industriverkets kontaktbehov i
stort.
Frågan
om behovet av en eller flera till SIFU-enheten knutna kursgårdar har inom
organisationskommittén behandlats i anslutning tUl frågan om den regionala
organisationen. F. n. driver SIFU en kursgård i Älvsbyn med kurslokaler och förläggningsraöjligheler.
Vid
bedömning av behovet av ytterligare kursgårdar framhåller kommittén rent
principiellt att möjligheterna all hyra lokaler och i anslutning därtill ordna
förläggning i första hand bör prövas. I de fall drift av egen kursgård bedöms
som fördelaktigare bör krav på full kostnadstäckning ställas. Beträffande
kursgården i Älvsbyn bör enligl komraitténs uppfattning lämpliga åtgärder
vidtas från industriverkets sida i syfte all uppnå en tillfredsställande
kostnadstäckning. I arinat fall bör gården avvecklas.
Prop. 1974: 47 17
3.4
Samarbetet mellan företagareföreningarna och SIFU-verksamheten
Enligl
kommitténs uppfattning är del angeläget alt en klar gränsdragning åstadkoms
mellan SIFU-verksamheten och företagareföreningama. Grundläggande riktlinjer
härför har utarbetats av SIFU och företagareföreningarna gemensamt och lagts
fram i utredningen "Samverkan SIFU företagareföreningarna" (SIFUrs ulrednuigsserie
1971r 2). I denna utredning föreslogs bl. a. uppbyggnaden av SIFUrs nuvarande utbUdningskonsulentfunktion.
Kommittén föreslår mot
denna bakgrund alt en utbUdningskonsulentfunktion bör byggas upp vid varje
företagareförening i form av från industriverket utlagda statsfinansierade
program. SIFUrs nuvarande sex UtbUdningskonsulenter bör därvid överföras tUl
företagareföreningarna. Programmen bör ha följande huvudsakliga innehåll.
Inom
ramen för den allmänna kontakt- och informationsförmedlande verksamheten med
inriktning på de mindre och medelstora företagen bör företagareföreningarna
informera och upplysa företagen om behovet och nödvändigheten av fortbUdningsinsalser.
I ulbildningskonsulenlfunklionen
ingår vidare all i samarbete med SIFU-enheten och dess filialer inventera och
analysera utbUdningsbeho-ven hos förelagen. Med sina nära och dagliga kontakter
med olika typer av frågor bör föreningarna ha goda föratsättningar att till SIFU-enheten
och andra utbildningsorgan snabbt förmedla adekvat information.
I utbUdningsfunklionen
bör ingå även alt i mån av kapacitet biträda SIFU-enheten och dess filialer vid
genomförande av regionall eller lokalt planerade kurser.
Företagareföreningarna
bör vidare kunna ges i uppgift att utarbeta förslag till utbUdningsplaner för
företagsledare och andra nyckelpersoner inom ett visst förelag eller grupper av
företag.
Kommittén understryker
emellertid att föreningarna inte bör få karaktären av utbildningsorgan.
Föreningarna bör således i princip inte bedriva egen kursverksamhet.
3.5
Ansvarsfördelning m. m.
Komraitténs
organisationsförslag innebär i stort all nuvarande SIFU-verksamheten helt
inordnas i industriverket och att industriverkets styrelse övertar det ansvar
som f. n. åvilar SIFUrs slyrelse.
Beträffande SIFU-enhetens
organisatoriska ställning inom industriverket har kommittén övervägt två
alternativa lösningar.
Det ena alternativet
innebär alt SIFU-enheten knyts till den föreslagna industriavdelningen, som i
övrigt handlägger frågor rörande företagsservice, finansiellt stöd saml
strukturstöd inom branschprogrammens ram. Ansvaret för den övergripande
styrningen m. m. av SIFU-
2
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 47
Prop. 1974: 47 18
enhetens
verksamhet åvilar primärt således industriavdelningens chef för de ärenden som
inte kräver verksledningens beslut. Chefen för SIFU-enheten ansvarar
självständigt för den operativa verksamheten inom de ramar som anges av
instruktion, arbetsordning, föreskrifter, verksamhetsplan och budget.
Del
andra alternativet innebär all SIFU-enheten sorterar direkt under
verksledningen. Industriavdelningen får enligl della alternativ närmast karaktären
av elt beredningsorgan till verksledningen för SIFU-frågorna.
Kommittén
anser alt del sistnämnda organisationsalternalivel är att föredra även om del
kan ha vissa administrativa nackdelar. Del föreligger visserligen enligt
kommitténs uppfattning inle någon skUlnad mellan de två alternativen vad avser SIFU-enhetens
ansvar och uppgifter. Den operativa verksamhet som SIFU-enheten komraer att
bedriva skiljer sig emellertid i hög grad från de ärenden som nu handläggs inom
industriverket och dess induslribyrå. Detta motiverar enligl kommitténs
uppfattning att SIFU-enheten ges en fristående ställning. Alt ställa denna en-hel
direkt under verksledningen motiveras också av all den blir en förhållandevis
stor enhet i verkets organisation. För denna organisatoriska lösning talar
också del förhållandel att SIFUrs kommande omlokalisering liU Borås och övriga
omställningar kräver betydande uppmärksamhet från verksledningens sida.
Kommittén
har vidare behandlat ansvars- och arbetsfördelningen i olika frågor mellan de
övriga enheterna i den föreslagna organisationen. Kommittén framhåller att
förslaget endast utgör en ram för rollfördelningen inom den framtida SIFU-organisationen,
vars detaljer måste bli föremål för justering på grundval av såväl en fördjupad
planering av verksamheten som vunna erfarenheter.
3.6
Anslagsfrågor och medelstiUdelning
Kommittén
framhåller att den nuvarande anslags- och redovisnings-konstruktionen för SIFU,
vilken infördes budgetåret 1972/73, visat sig vara en ändamålsenhg lösning, som
tillgodoser kravel på både flexibUitet i verksamheten och överblick och insyn.
Mot bakgrund av att organisationskommittén i sitt arbete utgått från alt SIFUrs
nuvarande verksamhetsinriktning i stort bör vara oförändrad och att kommittén
föreslagit all SIFU-enheten skall ges ett självständigt ansvar inom ramen för
den av industriverket utövade centrala styrningen bedömer kommittén all den
nuvarande anslagskonstruktionen för SIFU väl svarar mot kraven även i den nya
organisationen. Kommittén föreslår därför alt denna konstmktion bibehålls vid
integrationen med de erforderliga ändrade benämningarna på anslagen.
Kostnaderna för den personal m. m., som enligl kommitténs förslag skall
överföras till del nuvarande industri-
Prop. 1974: 47 19
verket
bör emellertid redovisas under verkels anslag till förvaltningskostnader.
Kommitténs
förslag rörande SIFU-verksamheten påverkar den statliga medelstilldelningen lUl
verksamheten på i huvudsak två sätt.
Del
ena, som är ett resultat av den ökade regionaliseringen och decentraliseringen
av SIFU-verksamheten, innebär en ökning totalt sett av medelstilldelningen tUl
verksamheten. Del andra, som är hänförligt till att vissa funktioner förs över
till annan huvudman eller samordnas inom industriverkets ram, innebär en
omfördelning eller minskning av det nuvarande bidraget till verksamheten vid SIFU.
För
all läcka kostnaderna för den ökade regionaliseringen av SIFU-. verksamheten
anser kommittén att statligt bidrag bör anvisas. Kommittén föreslår att 1,8
milj. kr. bör utgå för utbyggnaden av utbild-ningskonsulenlfunklionen vid
företagareföreningarna, 360 000 kr. för täckande av vissa kostnadsökningar för
filialorganisationen och 300 000 kr. för de ökade kostnader som på kort sikt
torde uppkomma till följd av den ökade företagsanpassningen i kursverksamheten.
Kommittén
framhåller samtidigt att den ökade regionaliseringen på sikt bör skapa
möjligheter till intäktsökningar för SIFU-verksamheten på grund av ökad
efterfrågan på utbildning hos företagen. Kommittén har dock inte haft underlag
för att nu kunna bedöma sådana framtida inläktsökningar.
Kommitténs
förslag innebär vidare alt vissa omfördelningar och minskningar av SIFUrs nuvarande
anslag bör ske till följd av att vissa funktioner förs över till ny huvudman.
Sammanfattningsvis
föreslår således kommittén all det statliga bidraget till SIFU-verksamheten
nästa budgetår totalt ökas med 2 360 000 kr., dvs. från 8,9 mUj. kr. till 11
260 000 kr. tiU följd av den ökade regionaliseringen och efter hänsyn lagen
till överföring av vissa aktiviteter till andra organ. Kommittén har härvid
inte tagit hänsyn till de andra motiv för anslagsökningar till denna SIFU-verksamhet
som kan föreligga.
Slutiigen
anser kommittén all den balanserade förlusten inom SIFUrs rörelse som beräknas
kvarstå vid bokslutet per den 1 juli 1974 bör läckas av statsmedel.
3.7
Genomförande
Genomförandel
av den nya organisationen föreslås ske i flera etapper. Den första etappen, som
bör vara genomförd den 1 juli 1974, omfattar i princip genomförandet av
samtliga föreslagna förändringar, bortsett från dem som sammanhänger med omlokaliseringen
av viss del av verksamheten till Borås.
Prop. 1974: 47 20
3.8
Fortsatt utredningsarbete
Kommittén
har funnit vissa frågor som i varierande omfattning påverkar SIFUrs framlida
verksamhetsbetingelser, främst principerna i stort för SIFUrs finansiering,
relationerna mellan SIFU och det allmänna utbildningsväsendet och andra ulbildningsorgan
saml informationsproblematiken rörande de mindre företagen. Med hänsyn till
att kommittén haft begränsad lid till sitt förfogande och all dessa frågor bedömts
inle direkt påverka den framlida organisationens huvudstruktur har kommittén
inte behandlat dessa frågor närmare ulan i stället föreslagit att de blir
föremål för fortsall prövning i annan ordning.
Beträffande
principerna för finansiering av SIFU-verksamhelen pekar kommittén på de
finansieringsproblem som finns för institut av SIFUrs typ, där del
företagsekonomiska intresset sett ur institutets egen synvinkel kravet att
finansiera viss del av verksamheten med egna intäkter i viss utsträckning
kan sägas stå mot andra intressen, bl. a. kravel på alt nå vissa speciella målgmpper.
För SIFU, som har de mindre och medelstora industri- och hanlverksföretagen som
prioriterade målgrupper, har delta i många fall inneburit besvärliga
avvägningsproblem eftersom utvecklingen visat all just dessa företag av olika
skäl är svåra alt nå med externa tjänster. Kommittén föreslår, att uppdrag ges
åt industriverket alt i samråd med berörda intressenter pröva frågan om
finansieringsprinciperna för SIFU-verksamheten och snarast möjligt lämna
förslag till lämpliga åtgärder.
Beträffande
SIFUrs uppgifter inom utbildningsområdet är det kommitténs uppfattning alt SIFU-verksamhelen
i viss ulslräckning kan uppfattas som ett komplement till den breda och
traditionellt inriktade vuxenutbildningen. Medan vuxenutbildningen i samhällets
regi huvudsakligen är inriktad på att söka höja den grundläggande
kunskapsnivån i landet som givetvis också kommer förelagen till del , syftar
SIFU-verksamhelen främst till all tillgodose specialiserade behov av fortbildningsinsatser
inom företagen. Kommittén konstaterar dock att någon klar gränsdragning mellan
den tekniskt och ekonomiskt inriktade kommunala vuxenutbildningen och SIFU-verksamhelen
f. n. inle föreligger. Kommittén anser mot denna bakgrund all det är angelägel
att SIFU-verksamhetens relationer till del allmänna utbildningsväsendet
preciseras. I sammanhanget pekar kommittén även på att ett av 1968 års ulbildningsutredning
framlagt förslag om en försöksverksamhet med yrkesleknisk högskoleutbildning
kan komma all påverka SIFU-verksamhelen.
Kommittén
har uppdragit ål SIFU alt i samråd med skolöverstyrelsen göra en jämförande
genomgång av de båda verkens kursutbud. På grundval av denna genomgång bör
undersökas, vilka förutsättningar för samarbete som föreligger, och förslag
framläggas hur samarbetet bör ut-
Prop. 1974: 47 21
formas.
Därvid bör enligl kommittén eftersträvas all ell samrådsfprfa-rande etableras
mellan SIFU och skolöverstyrelsen i samband med bl. a. upptagande av nya kurser
och vid planering och genomförande av behovsanalyser. Vidare bör undersökas i
vilken omfattning sådana SIFU-kurser som fåll en viss fasthet i fråga om syfte,
innehåll och efterfrågan kan genomföras inom den kommunala vuxenutbildningens
ram. Det bör vidare undersökas i vilken utsträckning industriverkel/SIFU kan
medverka i den tekniskt och ekonomiskt inriktade kommunala vuxenutbildningen
genom att t. ex. tillhandahålla kursledare, lämna förslag till nya kurser och della
vid utarbetande av kursmaterial. En sådan inriktning av SIFU-verksamheten anser
korarailtén slå i överensstämmelse med vad chefen för industridepartementet
anförde i prop. 1970r 1 (bil. 15 s. 36), all en begränsning av institutets egna
relativt breda och traditionella fortbildningsverksamhet successivt bör ske.
Kommittén
föreslår vidare att det utvecklingsarbete inom informations- och dokuraentalionsområdel
som f. n. bedrivs vid SIFU intensifieras inom industriverkets ram och alt
förslag till lämpliga åtgärder läggs fram så snart som möjligt. Del torde
därvid enligt kommitténs uppfattning vara väsentligt alt söka åstadkomma elt
system som innebär alt informations- och dokumentationstjänsten funktionellt
integreras i de olika facksektionema. Kommittén vill dessutom understryka kravel
på att informationstjänsten i första hand inriktas på att tillgodose företagens
behov av information om enkla och vardagliga frågor.
3.9
Reservation av ledamoten Resare
I
en utförlig reservation anför ledamoten Resare principiella betänkligheter bl.
a. mol kommitténs enligl hans mening snäva tolkning av sina direktiv.
Tolkningen har enligt reservanten medfört alt väsentliga frågor beträffande SIFU-verksamheten
lämnats olösta.
Vidare
anför reservanten, all den organisatoriska modell som kommittén förelagit kan
uppfattas som en nedklassning och byråkratisering av de teknologiska
servicefunktioner SIFU idag svarar för. Reservanten hävdar att en
självständigare ställning för SIFU vad gäller ledningsfunktioner i form av t.
ex. en ombildning av SIFUrs styrelse lUl ell inom industriverket rådgivande
organ, hade varit en bättre lösning inom ramen för förslaget. I detta
sammanhang beklagar reservanten att frågan om överförande av SIFU-verksamheten tUl
en stiftelse mellan staten och näringslivet av branschforskningsinstitutens
modell inte varit föremål för prövning av kommittén.
Reservanten
är också kritisk mot att branschsekretariatet och konsulentverksamhelen på det
Irälekniska området och gjuteritekniska området överförs till industribyrån i
statens industriverk. Detta speciellt med hänsyn till den konfliktrisk som
reservanten menar skulle uppslå
Prop. 1974: 47 22
mellan
SIFU-verksamhelen och den i särskild ordning finansierade verksamheten inom
vissa branschområden och med hänsyn till det orimliga i alt skilja mellan utbUdningsverksamheten
och rådgivningsverksamheten.
Vidare
ställer sig reservanten tveksam inför förslaget om ett överförande av ulbildningskonsulenlfunklionen
från SIFU-verksamhelen till företagareföreningarna, bl. a. med hänvisning till
att detta skulle innebära en byråkratisering av förbindelsen mellan
informationsgivare och informationstagare.
Vad
beträffar namnfrågan förordar reservanten all beteckningen statens
teknologiska institut bör övervägas.
Sammanfattningsvis
anser reservanten "att en detaljreglering för en omställning av den
nuvarande SIFU-verksamhelen vid en saraordning med statens industriverk bör
anslå i avvaktan på en mera grundlig prövning av fömtsättningarna för denna
form av förelagsservice".
4
Remissyttranden över organisationskommitténs betänkande
4.1
Organisationskommitténs förslag i stort
Av
det 15-tal remissinstanser som yttrat sig om organisationskommitténs förslag i
stort ställer sig flertalet positiva, bl. a. statskontoret, AMS, statens
industriverk, länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Skaraborgs
och Norrbottens län. Företagareföreningarnas förbund, LO och TCO. Enligt
industriverkels uppfattning bör organisationskommitténs förslag ses som ett
förverkligande av del önskemål om ett centralt organ för stöd åt den mindre
företagsamheten som 1968 framfördes av SHI-ulredningen i betänkandet (Ds Fi 1968r
9) Aktiv företagsutveckling. Della önskemål kunde vid 1970 års omorganisation
av SIFU endast delvis realiseras i avvaktan på alt bl. a. kommerskollegieutredningen
slutfört sill arbete.
Industriförbundet/Industriföreningen/SHIO
framför i sill gemensamma remissvar vissa principiella synpunkter på
organisationskommitténs förslag. Enligt organisationernas mening finns
anledning alt överväga en konstraktion, som innebär alt enheten i Borås ges en
mera självständig ställning än vad kommittén föreslagit samtidigt som
näringslivels organisationer bereds erforderliga möjligheter all medverka i
verksamhetens utveckling. Vidare framstår enligl organisationerna de praktiska
möjlighetema att inom en nära framtid skapa ett system för teknologisk fortbUdning,
som omfattar såväl stora som små företag, som så intressanta att frågan om SIFUrs
integration med industriverket helsl bör bli föremål för ny beredning. Om en
sådan förskjutning av det slutiiga ställningstagandet av olika skäl inle är
möjlig anser organisationerna all
Prop. 1974: 47 23
integrationen
bör genomföras i sådana former att olika utvecklingsalternativ slår öppna
under den närmast överskådliga framtiden.
SAF
förordar all samordningen mellan SIFU och industriverket uppskjuts i syfte all
medge en ny beredning av frågan. Härvid bör möjlighetema utredas att ge SIFU-verksamheten
en friare ställning i nära samverkan med näringslivet och övriga
organisationer, som är engagerade i fortbildningen.
SIFU
anför slutligen att väsentliga effekter inle kan nås genom organisatoriska
åtgärder i ena eller andra former ulan först genom en betydligt större
satsning av resurser på SIFU-verksamhelen. SIFU framför kritiska synpunkter på förslagel
om bl. a. en avveckling av SIFUrs självständighet och egen slyrelsefunklion. Mol
SIFUrs yttrande har vice ordföranden i styrelsen Erik Lehman reserverat sig.
4.2
Integrationen mellan industriverket och SIFU m. m.
Medan
bl. a. statskontoret, statens industriverk, länsstyrelserna i Kronobergs,
Kalmar, Skaraborgs och Norrbottens län och TCO tillstyrker kommitténs förslag
beträffande integrationen mellan SIFU och industriverket, anser vissa andra
remissinstanser, bl. a. RRV, Företagareföreningarnas förbund, Industriförbundet/Industriföreningen/SHIO,
SAF, IFL och SIFU all den av kommittén föreslagna uppdelningen av besluls-och
ansvarsområden mellan industriverkets ledning och den blivande enheten i Borås
är mindre rationeU. Del är enligt dessa remissinstanser angeläget att
planering, genomförande och uppföljning av SIFU-verksamhelen förläggs till en
och samma organisationsenhet. I annat fall kan bl. a. förlängda och därmed
försvårade kontaktvägar uppstå mellan verksamheten i Borås och näringslivet.
Som en konsekvens härav förordas således att enheten i Borås ges en mer
självständig stäUning än vad kommitténs förslag innebär.
Industriförbundet/Industriföreningen/SHIO
framhåller vidare all en teknologisk utbildningsverksamhet för mindre och
medelstora företag kräver ett starkt engagemang från näringslivels sida.
Näringslivels organisationer, framför allt branschorganisationerna, har goda
kunskaper om den tekniska utvecklingen inora resp. bransch och upprätthåller
inom en rad olika områden nära kontakter med branschens företag. För en
verksamhet av den typ som enheten i Borås föreslås driva torde därför enligt
organisationerna elt nära samarbete mellan staten och näringslivet, där
företagens organisationer ges såväl inflytande över som ansvar för utveckling
och genomförande av olika utbildningsprogram, vara helt nödvändigt.
Organisationerna anser också att starka skäl talar för en: ytterligare
breddning och fördjupning av SIFU-verksamhetens teknolor giska inriktning.
Denna bör i huvudsak kunna åstadkommas genom att enheten i Borås på lämpligl
sätt anknyts till institutioner med komplet-
Prop.
1974: 47 24
lerande sakkunskap, exempelvis de tekniska högskolorna, STU
och Tek-nologföreningens ingenjörsutbUdning. Hur detta samarbete skall utformas,
är dock enligt organisationerna all betrakta som en praktisk följdfråga. Olika
alternativ föreligger, exempelvis en stiftelse eller elt särskilt råd knutet tUl
enheten i Borås.
Även SAF och IFL understryker betydelsen av att den
teknologiskt inriktade SIFU-ulbildningen bedrivs i fortlöpande och nära
samarbete med näringslivet och dess organisationer.
4.3 Samordning av det branschinriktade stödet
Endast SIFU riktar invändningar mot
organisationskommitténs förslag om en överföring av SIFUrs nuvarande
branschsekretariat och de särskilda tekniska konsulenterna till industriverkets
industribyrå. Enligt SIFUrs uppfattning är dessa verksamheter så intimt förknippade
med övrig SIFU-verksamhet, alt ell särskiljande kan medföra ödesdigra konsekvenser
för den återstående SIFU-delen genom att konkurrenssituationer uppslår.
4.4 Regionaliseringen av SIFU-verksamheten
Även om samtliga remissinstanser, som uttalat sig i regionaliserings-frågan,
ansluter sig till uppfattningen alt del föreligger behov av en ökad regionalisering
av SIFU-verksamheten, är bilden något splittrad vad gäller den organisatoriska
utformningen av regionaliseringen.
Positiva till förslaget om en utbUdningskonsulentfunktion
i varje företagareförening är RRV, statskontoret, AMS, statens industriverk,
länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Skaraborgs och Norrbottens
län. Företagareföreningarnas förbund och TCO. Industriverket framhåller att
utbildning är en del av begreppet företagsservice och att det därför bör vara
lämpligt att även för utbildningsverksamheten samla de informerande,
förmedlande, analyserande och uppsökande uppgifterna på länsnivå till
företagareföreningarna. Industriverket anser dock all föreningarna inte bör
bedriva någon egentlig utbildningsverksamhet.
Statskontoret ansluter sig till de av kommittén redovisade
bedömningarna vad gäller uppläggningen i stort av regional företagsservice med
en stark markering av företagareföreningarnas uppgifter. Samtidigt
understryker statskontoret att de avsedda förändringarna inle är mer än en
etapp i lösningen av samordningsproblemen i fråga om samhällsstödd regional
företagsservice.
Bland remissinstanserna är endast SIFU negativt mol alt
överföra utbildningskonsulenlfunktionen till företagareföreningarna.
Vad gäller kommitténs förslag om en till enheten i Borås
knuten
Prop.
1974: 47 25
egen filialorganisation, kan två huvudståndpunkler
urskiljas. Den ena, som representeras av bl. a. statskontoret, AMS, statens
industriverk, SIFU, länsstyrelserna i Kronobergs, Skaraborgs och
Västernorrlands län och TCO, ansluter sig i stort till kommitténs förslag.
Statskontoret anser alt en fUialorganisation till enheten i Borås t. v. bör
finnas. Det bör enligl statskontoret vara motiverat alt senare mer allmänt
pröva behovet av ifrågavarande fUialorganisation. SIFU och TCO förordar all kommitténs
förslag modifieras någol så att SIFUrs nuvarande regionala organisation
bibehålls. Industriverket bedömer det som väsentligt alt för marknadsföringen
av SIFU-ljänslerna enheten i Borås kan ha egna replipunkter i landet.
Industriverket framhåller vidare att antalet filialer och deras lokalisering
bör bli föremål för fortlöpande prövning.
Statens
industriverk och länsstyrelsen i Västernorrlands län anser dessutom att en SIFU-filial
bör finnas i Härnösand/Sundsvallsområdet. Länsstyrelsen i Skaraborgs län förutsätter
all Skövde framdeles prövas som lokaliseringsorl för en ny filial.
Den andra
ståndpunkten som representeras av bl. a. RRV, länsstyrelserna i Östergötlands,
Kalmar och Norrbottens län och Företagareföreningarnas förbund innebär att filialorganisalionen
bör föras över till företagareföreningarna. Enligt bl. a. RRVrs bedömning bör SIFUrs
uppgift på utbildningsområdet främst bli alt bedöma behovet av utbildning och
alt utarbeta kursmaterial m. m., medan själva genomförandet av kurserna så långt
det är praktiskt möjhgt överlåts till företagareföreningarna eller lokala
utbildningsorgan. Föralsätlningarna för en sådan uppläggning av verksamheten
bör vara goda genom den utformning av organisationen för enheten i Borås som korarailtén
föreslagit.
4.5 Principer för finansiering av SIFU-verksamheten
Flera remissinstanser, bl. a. statens industriverk, SIFU,
länsstyrelserna i Kronobergs och Norrbottens län, SACO och TCO, ansluter sig
till organisationskommitténs förslag om att finansieringsprinciperna för SIFU-verksamheten
bör bli föremål för prövning och att förslag tiU lämpliga åtgärder snarast
redovisas.
4.6 SIFU-verksamheten i relation till
undervisningsväsendet i stort '
Flera remissinstanser, bl.a. RRV, statens industriverk, SIFU,
länsstyrelsen i Östergötlands län, SACO och TCO, delar kommitténs uppfattning
att SIFU-verksamhetens relationer till utbUdningsväsendet i stort behöver
preciseras, speciellt vad avser den kommunala vuxenutbildningen och förslaget
om en yrkesteknisk högskoleutbUdning. RRV förutsätter därvid all en successiv
begränsning sker av SIFU-verksam-
Prop. 1974: 47 26
helens
egna utbildningar i den mån utbildning kan erbjudas på annat håll.
När
det gäller speciellt samarbetet mellan SIFU-verksamheten och den kommunala
vuxenutbildningen föreslår industriverket alt särskilda medel anslås för
utveckling av kurser som är speciellt anpassade för de mindre förelagens behov
och avsedda all bedrivas inom den kommunala vuxenutbildningen. Det torde också
enligt industriverket vara en uppgift för utbildningskonsulenlerna vid
företagareföreningarna all intressera kommunerna för all ta upp företagsanpassade
utbildningar inom vuxenutbUdningen. SÖ föreslår att en särskild arbetsgrupp
utses för alt utreda ifrågavarande samarbetsfrägor. Enligt SÖ:s preliminära
bedömning kan någol mer än hälften av SIFUrs nuvarande kursutbud anses ligga
inom den kommunala vuxenutbildningens arbetsområde. Även statskontoret uttalar
sig positivt för ett samarbete mellan SIFU-verksamhelen och den kommunala
vuxenutbildningen. Industriförbun-det/lndustriföreningen/SHIO är av motsvarande
uppfattning och anför all delar av SIFU kursutbud med fördel bör kunna
överföras tUl den kommunala vuxenutbildningen.
4.7
Överföring av provningsaktiviteter till annan huvudman
Endast
elt fåtal remissinstanser har behandlat förslagel om en överföring av vissa provningsaktiviteter
vid SIFU till annan huvudman.
Statskontoret
och statens industriverk har inga erinringar mot kommitténs förslag om ändrat
huvudmannaskap.
SIFU
ansluter sig till kommitténs förslag vad gäller överföring av vattenlaboratoriet,
men däremot inle beträffande överföringen av livsmedelslaboratoriet.
Svelab
framhåller all bolaget är intresserat av all överta verksamheten vid SIFUrs
vatten- och livsmedelslaboratorier, men att ett eventuellt övertagande inte
kan allvarligt diskuteras förrän en kartläggning av samhällets
laboratorieresurser på vallen- och livsmedelsområdet företagits, en samordning
av dessa resurser skett, ett klargörande skett av begreppet officiell vatlenkontroll
och av ansvarsförhållandena i fråga om den officiella kontrollen av vatten och
livsmedel och därmed omfattningen för en riksprovplats saml slutligen av
samhällets villighet att ställa ekonomiska garantier för verksamheten.
Naturvårdsverket
har inget alt erinra mot att vattenlaboratoriet överförs till Svelab. Verket
vill dock kraftigt understryka all man härigenom inle erhåller en laboralorieorganisation
med erforderliga resurser och kompetens för alt denna skall kunna utses till riksprovplats
för vatten.
Statens
livsmedelsverk påpekar alt kommittén inle belyst de eventuella konsekvenser
som genomförande av förslagel skulle innebära för andra laboratorier i
Stockholmsområdet, i första hand för Stock-
Prop. 1974: 47 27
holms
kommuns hälsovårdsnämnds laboratorium. Utan en samlad bild av regionens
resursbehov för den offenthga laboraloriekonlroUen på livsmedel och vatten är
förslagets lämplighet svår all bedöma. Livsmedelsverket ställer sig i nuläget
tveksamt till en nyetablering med av ekonomiska skäl vidgad verksamhet, så
länge det inte klart har visats alt etableringen innebär ell behövligt
komplement och inle en oönskad konkurrens till förefintlig och fungerande
offentlig laboraloriekonlroll. Förutsättningarna borde således enligt
livsmedelsverket prövas för en samordning och samverkan mellan de tre laboratorieenhelerna,
hälsovårdsnämnden i Siockholm, Svelab och SIFU-laboratoriel.
SP slutligen delar
kommitténs uppfattning att den fordonsprovning som f. n. bedrivs av SIFU t. v.
bör ligga kvar där och all frågan bör kunna lösas i samband med att en riksprovplats
för fordon utses. Förslag om detta beräknar SP kunna bh framlagt under år
1974. SP är vidare beredd att överta ansvaret för SIFUrs nuvarande provnkigsverk-samhet
inom det värme- och förbränningstekniska området på det sätt som kommittén
föreslår. En förutsällning är emellertid all kostnaderna för den personal som
överförs från SIFU och som inle kan utnyttjas i SPrs provningsverksamhet kan
täckas utanför SPrs ordinarie budget.
5
Statskontorets utredning angående industriverkets lokalisering
Statens
industriverk inrättades den 1 juli 1973. I prop. (1973r 41), berördes inte
frågan om verkets lokalisering utan del förutsalles alt verket skulle vara
förlagt till Stockholm. Med anledning av motioner om industriverkels
lokalisering framhöll näringsutskollet (NU 1973 r 54 s. 26) all del inle borde
tas för givet all del nya verket skall ligga i Stockholm. Riksdagen hemställde
om skyndsam utredning beträffande lokaliseringen av statens industriverk (rskr 1973r
225). Kungl. Majrt gav den 19 oktober 1973 statskontoret i uppdrag att utreda
frågan om industriverkets lokalisering genom att klarlägga föralsätlningarna
för och effekterna av olika lokaliseringsalternativ. Utredningen överlämnades
till chefen för industridepartementet i januari 1974.
Statskontoret har med
utgångspunkt främst i industriverkets kontaktbehov dels prövat frågan ora
lokalisering inom eller utom Stockholmsområdet, dels undersökt möjligheterna
för en partiell omlokalisering. Statskontoret förordar att nuvarande industriverket
i sin helhet lokaliseras till Stockholmsområdet. Därvid finns del enligl
statskontoret skäl alt överväga lokalisering av industriverket utanför den
centrala delen av Stockholmsområdet. Verkets möjligheter all upprätthålla
kontakterna med andra centrala organ förutsätts därvid i stort sett kunna
bibehållas samtidigt som vissa regionalpohtiska fördelar kan vinnas i områden
med underförsörjning på arbetstillfällen.
Prop. 1974: 47 28
5.1
Utgångspunkter för statskontorets utredning
Till
utgångspunkt för sitt arbete har statskontoret haft de riktlinjer som
industridepartementet angivit i en särskild tUl Kungl. Majrts skrivelse fogad
promemoria. Enligt denna promemoria borde utredningen ske utifrån de principer
som varit vägledande för de beslut riksdagen har fattat ora omlokalisering av
statliga myndigheter från Siockholm, bl. a. att verksamheter med omfattande
kontakter med stalsdeparle-menten och riksdagen eller med andra institutioner i
Stockholmsområdet bör vara lokaliserade där. Vidare har vid tidigare omlokaliserings-beslut
hänsyn tagUs liU kostnaderna för omlokaliseringen saml tiU resp. verksamhets
kontaktmönster. Det påpekades vidare all riksdagen funnit det naturligt all
lokaliseringen av nytillkommande statiig verksamhet från fall till fall prövas
mot bakgrund av statsmakternas övergripande regionalpolitiska målsättningar. Om
så bedömdes lämpligl borde således ytterligare tillväxt av centrala myndigheler
kunna förläggas utanför Stockholmsområdet.
Statskontoret
har bland övriga utgångspunkter för utredningen hänvisat till att föredragande
departementschefen i prop. 1971 r 29 (s. 113 och 120) anförde all omlokalisering
skulle kunna ske under förutsättning att omlokaliserad verksamhet kommer alt
kunna bedrivas effektivt efter utflyttningen. Beträffande alternativet alt omlokalisera
delar av en myndighet lar statskontoret fasta på departementschefens uttalande
alt detta inte kan förordas vare sig i första hand eller sora enda alternativ (prop.
1971 r 29 s. 122).
Mot
bakgmnd av att industriverket övertagit en stor del av kommerskollegiels (KK)
uppgifter ca två tredjedelar av industriverkets personal 1973/74 har
överförts från KK går statskontoret in på den bedömning som delegationen för
lokalisering av statlig verksamhet (omlokaliseringsdelegalionen) gjorde i sitt
andra belänkande (SOU 1972r 55) beträffande lokaliseringen av del av kommerskollegieutredningen
i dess betänkande (SOU 1971r 69) föreslagna nya KK. Enligt delegationens
bedömning skulle del nya KK få så omfattande kontakter med statsdepartementen
och andra huvudsladsorgan att det, i likhet med vad som gällde för dåvarande KK,
borde förläggas till Storstock-holmsområdel.
Statskontoret
har sluthgen betraktat de förslag (Ds I 1973 r 4) som redovisats av
organisationskommittén för statens industriverk och SIFU beträffande inordnande
av SIFU i industriverket saml omlokalisering av en enhet vid nuvarande SIFU
till Borås.
Prop.
1974: 47 29
5.2 Utredningsarbetets
uppläggning
Tyngdpunkten
i utredningen har lagts på industriverkets nuvarande och planerade
kontaktmönster, dvs. de samband och beroenden som råder mellan olika enheter och
aktiviteter inom verket och gentemot omvärlden. Den omständigheten att verket
befinner sig under uppbyggnad och betydelsefulla aktiviteter ännu inle
påbörjats vid lidpunkten för utredningen har gjort det nödvändigt alt av
statsmakternas uttryckta intentioner i samband med industriverkels inrättande
utläsa vilket kontaktmönster verket kan antas få. Statskontoret tar fasta på
att ell av syftena med den nya induslriverksorganisationen angavs vara all
uppnå en renodling av verksfunktionerna på det näringspolitiska området och
all verket förutsattes etablera elt nära samarbete med andra verk med
näringspolitiska uppgifter, i första hand KK, AMS och STU. Lika betydelsefullt
ansågs det vara alt verket skulle få omfattande och nära kontakter med de
organisationer som företräder arbetsmarknadens parter och med de industriella branschorganisationema.
Statskontoret betonar i detta sammanhang all dessa kontakter ofta är av
ömsesidig karaktär vUket innebär att även den andra samarbetspartnern lar
initiativ.
Till
de samband, som statskontoret särskUt tar upp, hör de kontakter sora i prop. 1973r41
och prop. 1973r 64 förutsattes bli etablerade mellan industriverket och KK, där
fördelarna av ett kontinuerligt informationsutbyte och samarbete mellan den
handelspolitiska och den industripolitiska utredningsverksamheten vid de två
verken skulle kunna utnyttjas. Därtill påpekas i utredningen att de båda
verken har gemensam ekonomiredovisning och kassafunktion.
I
fråga om verkets branschulredande verksamhet konstateras att kontakter
förutsätts äga rum mellan industriverket å ena sidan och å andra sidan
branschutredningar med anknytning till industridepartementet, liksom med
expertgruppen för regional utredningsverksamhet inom nuvarande
arbetsmarknadsdepartementet (ERU).
Övriga
myndigheter och organisationer till vilka industriverket förutses få täta
kontakter är bl. a. STU, SP, Sveriges exportråd, statens utvecklingsfond,
statens pris- och kartellnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Av
särskild betydelse är verkets samordnande ansvar för s. k. företagsservice
såväl via företagareföreningarna och SIFU som via andra organisationer.
5.3 Lokalisering
i eller utanför Stockholmsområdet
Under
budgetåret 1973/74 består industriverket till ca två tredjedelar av personal
som överförts från KK och central utredningsverksamhet. I de tidigare omlokaliseringsbesluten
hänfördes KK till huvudstadsgruppen. Statskontoret framhåller alt, om personalsanimansält-
Prop. 1974: 47 30
ningen
kan anses spegla verksamhetens huvudsakliga karaktär i nuläget, verket således
bör vara kvar i Stockholmsområdet.
De
nya dragen i industriverkels verksamhet sammanfattas i följande tre punklerr
1.
TUlkomsten av en central
utrednings- och samordningsroll på verksnivå (t. ex. på energipolitikens område
och verksamheten vid den helt nybUdade planerings- och ulredningsbyrån).
2.
Integrationen med SIFU.
3.
Ökat samordningsansvar i
förhållande till företagareföreningarna och centrala organ som replierar på
dessa.
Den
första punkten anser statskontoret talar för fortsatt Stockholmslokalisering,
medan den andra punkten pekar mol skilda lokaliserings-alternativ. Ä ena sidan
medför SIFUrs omlokalisering lUl Borås elt behov av all en central enhet finns
kvar i Stockholm med ansvar för samordningen i förhållande lUl andra
myndigheter. Å andra sidan skulle industriverket tillsammans med SIFU kunna
utgöra ell industripolitiskl förvaltningsblock i Borås. Detta skulle i så fall
vara motiverat av lokala arbetsmarknadshänsyn, då kontaktbehovet mellan
industriverket och SIFU i sig inte sägs motivera en samlokalisering. Samtidigt
påpekar statskontoret att de är tveksamt om industriverket är av den storleksordningen
alt del ensamt kan skapa nya förutsättningar för administrativ verksamhet i
form av ett differentierat rekryteringsunderlag och olika stödfunktioner. Den
tredje punkten talar för Stockholm på grand av dess överlägsenhet från koraraunikationssynpunkt.
Statskontoret
konstaterar vidare, alt industriverkets kontakter i hög grad präglas av s. k.
orienteringssamverkan med ell stort antal partners, dvs. sådan samverkan med
andra organ som syftar till alt skapa underlag för framlida verksamhet. Dessa
kontakter är i stor utsträckning av frivillig karaktär, vUket innebär alt
industriverket är beroende av olika organisationers, företags och myndigheters
intresse för samverkan. En omlokalisering skulle därför inle bara innebära alt
denna typ av kontakter blir dyrare och att verket blir svårtillgängligare, ulan
också att själva kontakterna skulle riskeras.
Sammanfattningsvis
framhåller statskontoret, alt om industriverket förläggs utanför
Stockholmsområdet praktiskt taget oavsett ort verkets utveckling i riktning
mol den avsedda centrala utrednings- och samordningsrollen skulle avsevärt
försvåras.
5.4
Partiell omlokalisering
Statskontoret
diskuterar, vilka möjligheterna är alt genomföra en partiell omlokalisering.
Bland verkets olika enheter bedöms mineralbyrån och sektionen för
koncessionsärenden vid energibyrån ha det svagaste sambandet med verket i
övrigt och det minsta beroendet av en Slock-holmslokalisering. Mot en partiell omlokalisering
av dessa enheter talar
Prop. 1974: 47 31
alt
det är fråga om relativt få personer ca 30 med små effekter på en omlokaliseringsort.
Nackdelarna av att åter dela upp den nybildade energibyrån bör också beaktas.
Mot denna bakgrund förefaller en delning av verket olämplig.
5.5
Val av ort utanför Stockholmsområdet
För
att en konkret jämförelse mellan olika lokaliseringsallernativ skall bli möjlig
med avseende på effekter för industriverket och regionalpolitiska effekter av
en eventuell omlokalisering, måste en konkret om-lokaliseringsort väljas som
jämförelseobjekt. Statskontoret använder följande tre kriterier för elt sådant
val.
1.
Lokaliseringens
regionalpolitiska effekter på orten.
2.
Redan tidigare beslutad
lokalisering av myndigheter som har starka samband med eller bedriver
närbesläktad verksamhet med det centrala industriverket.
3.
Närhet till Stockholmsområdet
för myndigheter med behov av kontakter med organ inom delta område.
Med
tillämpning av dessa kriterier diskuterar statskontoret Borås, men nämner även
Uppsala, Eskilstuna, Norrköping och Västerås, och kommer till slutsatsen att
valet av alternativ lokaliseringsort utanför Stockholmsområdet inte i nämnvärd
grad påverkar den tidigare bedömningen om hel eller partiell omlokalisering.
5.6
Pendlingsavstånd från Stockholms centrum
Expansionen
av arbetsmarknaden i Storstockholmsområdel har dämpats i förhållande till vad
som tidigare föratsatts. Detta motiverar enligl statskontoret all en ny typ av
lokalisering kan aktualiseras, nämligen av sådana verk som är av typisk Slockholmskaraktär,
raen som inte behöver ligga precis i Stockholms centrum. En sådan lokalisering
skulle i allmänhet innebära merkostnader för myndigheten i fråga även om det
centrala kontaktbehovet fortfarande förväntas bli tillgodosett i full omfattning.
Samtidigt kan en lokalisering av industriverket till ett förortsläge eller en yllerkommun
inom Stockholmsregionen inom pendlingsavstånd innebära vissa regionalpohtiska
fördelar, som medför att lolalef-feklen av en dylik lokalisering kan bli posUiv,
trots ökade komraunika-tionskostnader. Som exempel på länkbara
lokaliseringsorter nämns, på förslag av Stockholms läns landstings planeringskonlor,
Bollmora, Huddinge, Järvafältet, Tumba centrum och Täby, saml, på något större
avstånd men fortfarande på pendlingsavslånd, Märsta och Södertälje. Dessa
orter skall enligl statskontoret inte betraktas som direkta förslag för
lokalisering av industriverket utan snarare ses som typfall för de avvägningar
sora en lokalisering inom regionen aktualiserar.
Prop. 1974: 47 32
5.7
Sammanfattande bedömning och förslag
Effekterna
av och förutsättningarna för olika lokaliseringsalternaliv har av statskontoret
behandlats i aUmänna termer. Någon samhällsekonomisk kostnadsinläktsanalys
har inte gjorts med hänvisning till om-lokaliseringsdelegationens slutsats i
dess andra betänkande (SOU 1972r 55) att flertalet av de kostnads- och intäklsposler
som påverkar en analys av omlokaliseringseffekter inte kan omsättas i mätbara
termer.
En
omlokalisering av industriverket torde enligl statskontoret leda liU stora
kommunikationskrav som i sin lur kommer alt medföra väsentligt högre
driftkostnader i jämförelse med flertalet redan beslutade omlokahseringar. Del
avgörande argumentet mol en flyttning av hela industriverket utanför
Stockholmsområdet är de försämrade arbetsmöjligheter som verket skulle få vid
fullföljandet av statsmakternas intentioner och som endast delvis skulle kunna
kompenseras med relativt stora insatser för att underlätta kommunikation.
6
Remissyttranden över statskontorets utredning
Samtliga
remissinstanser stöder statskontorets slutsats all industriverket bör vara
lokaliserat till Stockholmsområdet, med hänsyn lUl all i annat fall
industriverkets möjligheter att fuUfölja de intentioner som statsmakterna angett
för verket skuUe äventyras.
Länsstyrelsen
i Stockholms län anför därtill all de senaste årens befolkningsutveckling i
Stockholms län måste innebära att motiven för att avlasta Stockholmsområdet
genom ytterligare utiokalisering av statliga myndigheler bortfallit.
Statens
industriverk stöder helt utredningens resultat, all verket genom sitt starka
beroende av direkta och nära kontakter med bl. a. centrala myndigheter och
intresseorganisationer lämpligast bör vara lokaliserat till Slockholnisområdet.
SIFU
instämmer i att industriverket bör lokaliseras till Stockholmsregionen. Med
hänsyn till verkets stora kontaktbehov med myndigheler och
branschorganisationer måste särskild hänsyn därvid tas till kommunikationsmöjligheterna.
SIFU lar även upp frågan om SIFUrs omlokalisering till Borås. SIFU anser all de
föratsättningar som statsmakterna ställt upp för omlokalisering av myndigheler,
nämligen att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt även efter omlokaliseringen
Och att omlokalisering av delar av myndighet inte kan förordas vare sig i
första hand eller som enda alternativ, inte beaktats i samband med beslutet alt
förlägga en enhet ur SIFU till Borås. Denna lokalisering kommer, enligl SIFU,
alt verka starkt försvårande såväl för den egentliga SIFU-verksamhelen som för
ledningsfunktionen inom industri-
Prop.
1974: 47 33
verket. Från sin utgångspunkt finner därför SIFU alt
starka skäl talar, för alt industriverket och SIFU bör lokaliseras till samma
ort.
Personalorganisationerna vid statens industriverk säger
sig dela statskontorets uppfattaing att industriverket från arbelssynpunkl bör
förläggas till Stockholmsområdet.
Såväl SACO-föreningen som Statstjänstemannaförbundets
avdelning 309 vid SIFU delar statskontorets bedömning all verket bör vara
lokaliserat till Stockholmsområdet.- Personalorganisationerna anser emellertid
all riksdagsbeslutet att utiokalisera delar av SIFU lUl Borås bör omprövas med
hänsyn till SIFUrs behov av kontakter med branschorganisationer och centrala
myndigheter i huvudstaden.
När det gäller slalskontorels förslag att industriverket
skulle kunna lokaliseras till någon av Stockholms grannkommuner är samtliga remissinstanser,
med undantag för länsstyrelsen i Stockholms län, starkt kritiska.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser all kriterierna för
val av lokaliseringsort bör grundas dels på strävandena att sprida
arbetsplatserna så alt en bättre balans mellan bostäder och arbetstilifäUen i
regionens delar erhålles, dels utifrån industriverkets egna behov. Med hänsyn
till strävandena till regional sysselsättningsbalans och lUl de olika orternas
fömtsättnuigar i kommunikationshänseende, förordar länsstyrelsen Botkyrka som
lokaliseringsort. Länsstyrelsen framhåller emellertid alt, om del av rent arbetsmässiga
och kontaklmässiga skäl påkallas elt centralt läge i Stockholm, det inte torde
erbjuda några specieUa svårigheter att finna lämpliga kontorslokaler i city.
Statens industriverk avstyrker hest/åmt förslaget att
verket förläggs tUl Stockholmsområdets utkanter eUer ännu mer periferi i
relation tUl centrala Stockholm. Verket finner alt de regionalpohtiska
fördelar, som statskontoret anser följa med en förorlslokalisering av verket,
är ytterst obetydliga samtidigt som verkets möjligheter att verka som central
utrednings- och samordningsmyndighet på del industripolitiska fältet avsevärt
försvåras och fördyras. Verket menar också alt statskontoret inte i
tillräcklig utsträckning har sökt uppskatta de ökade kontaktkostnader som
verket kommer all åsamkas vid en sådan förorts-lokahsering, eller de
personalpolitiska konsekvenser som detta kan komma att medföra. Om beslut
skulle fattas om perifer lokalisering av industriverket i Stockholmsområdet är
det enligt verkets mening nödvändigt att detta beslut föregås av en detaljerad
och noggrann utredning som dokumenterar fömtsättningarna för och följderna av
detta.
SIFU ansluter sig till kravet på en särskild utredning om
lokaliseringsorl för del fall beslut skulle fattas om en decentraliserad
placering av verket.
Personalorganisationerna vid de två verken anför i
huvudsak samma invändningar mot statskontorets förslag om förorlslokalisering
av industriverket.
3 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 47
Prop. 1974: 47 34
7
Departementschefen
Enligt
statsmakternas beslut (prop. 1973r 41 NU 1973r 54, rskr 1973r 225) skall
statens institut för företagsutveckling (SIFU) den 1 juli 1974 helt inordnas i
statens industriverk. Samtidigt skall en ökad regionalisering ske av SIFU-verksamheten.
Vidare skall en enhet vid nuvarande SIFU omfattande ca 100 personer lokaliseras
till Borås (prop. 1973r 55, InU 1973r 22, rskr 1973r 220). Den närmare
organisatoriska utformningen av integrationen och regionaliseringen har utretts
av en särskild organisationskommitté. Kommitténs förslag saml remissyttranden
har jag nyss redovisat.
Jag
ansluter mig i huvudsak till organisationskommitténs förslag om SIFUrs framtida
organisation. Förslaget tiUgodoser kraven på en samordning inom
industriverkets ram av den övergripande planeringen av den statliga företagsserviceverksamheten.
Vidare tillgodoser förslagel enligl min uppfattning behovet av en sammanhållen
och självständig enhet för produktion och genomförande av SIFU-ljänslerna. Förslagel
innebär slutligen att en ytterligare decentralisering och regional samordning
via företagareföreningarna sker av företagsserviceresurserna.
Organisationskommittén
har förordat att SIFUrs nuvarande mål och verksamhetsinriktning t. v. bör vara
i huvudsak oföirändrade. Verksamheten bör således i den nya organisationen i
första hand vara inriktad på tjänsteproduktion tUl mindre och medelstora
industri- och hantverks-företag i form av utbildning/forlbUdning i tekniska,
ekonomiska och administrativa ämnen samt i form av rådgivning, provning och
utvecklingsarbete m.m. De'senaste årens utveckling inom näringslivet har
motiverat statliga insatser med inriktning på de mindre och medelstora
förelagen. Jag anser att SIFU-verksamheten även fortsättningsvis bör ha dessa
företag som prioriterade målgrupper. Samtidigt vill jag framhålla att personal
inom små och stora företag i viss mån har samma fortbildningsbehov. Enligl min
uppfattning bör del därför i samband med den föreslagna omorganisationen av SIFU
skapas en plattform för teknisk forlbildnmg, där även större förelag kan
inrymmas. Detta bör dock ske med beaktande av SIFUrs primära målhiriktning och kravel
på en stabiliserad ekonomi.
lag
vill i detta sammanhang också la upp frågan om SIFUrs relationer till del
allmänna utbildningsväsendet. Organisationskommittén anser i likhet med flera
remissinstanser att denna fråga bör bli föremål för ytterligare överväganden.
Jag delar denna uppfattning. Enligt min mening bör SIFU-verksamhelen, till skUlnad
från del aUmänna utbildningsväsendet, i första hand inrikta sig på korta och
specialiserade kurser av fortbildningskaraktär. Kurserna bör i stor ulslräckning
inriktas på nyckelpersoner i förelagen dvs. förutom företagsledaren även arbetsledare,
verkmästare och yrkesmän med stark specialisering. Efter sam-
Prop.
1974: 47 35
råd
med chefen för UtbUdningsdepartementet vUl jag dock understryka att
fortbildningsbehov hos högre tekniker civilmgenjörer och andra i princip
inte är en uppgift för SIFU utan bör tUlgodoses inom ramen för bl. a. de
tekniska högskolornas verksamhet. Erfarenhetsutbyte mellan SIFUrs tekniska
fortbildningsverksamhet och motsvarande verksamhet vid de tekniska högskolorna
bör komma tiU stånd.
Vidare bör kursema vara företagsanpassade
dvs. inriktade på att direkt tUlgodose företagens behov av utbildad arbetskraft.
Jag viU i detta sammanhang samtidigt erinra om vad dåvarande chefen för
industridepartementet anförde i prop. 1970r 1 (bil. 15 s. 36) nämligen att en
begränsning av SIFUrs relativt breda och traditionella fortbildningsverksamhet
successivt bör ske. Enligl nun uppfattning, vilken stöds av bl. a. riksrevisionsverkel
och skolöverstyrelsen (SÖ), skulle en sådan begränsning på sikt kunna ske på så
sätt alt SIFU-verksamhelen i ökad utsträckning inriktas på att utveckla nya
kursprogram och system för den företagsanpassade fortbildningen saml utarbeta
kurs- och inslrak-tionsmalerial. Samtidigt skuUe en stor del av genomförandet
av utbildningen kunna vara organisatoriskt och administrativt fristående från SIFU-verksamheten.
Denna utbildnuig skulle kunna organiseras inom ramen för den kommunala
vuxenutbildningen, arbetsmarknadsutbUdningen, studieförbunden eller direkt i
företagen. Flera remissinstanser framhåller alt delar av SIFUrs nuvarande
kursutbud med fördel redan nu skulle kunna överföras till den kommunala vuxenutbUdningen.
Frågan om det framtida
samarbetet mellan SIFU och den kommunala vuxenutbildningen bör enligt min
mening bli föremål för fortsalt prövning. Jag avser alt i annat sammanhang
föreslå Kungl. Majrt alt statens industriverk får i uppdrag att i samarbete med
bl. a. SÖ skyndsamt utreda denna fråga.
Del samarbete som SIFU och
Institutet för företagsledning inlett rörande förelagsledareulbildning bedömer
jag som värdefullt. Den hittillsvarande uppläggningen står väl i överensstämmelse
med. vad jag anfört beträffande SIFU-verksamhetens framtida inriktning.
Jag vill i detta
sammanhang erinra om att statens industriverk på initiativ av rådet för mindre
och medelstora förelag överlämnat en utredning om företagareutbildningen i
mindre Och medelstora företag. Utredningen är f. n. föremål för
remissbehandling.
Chefen för
handelsdepartementet har nyligen tillkallat en sakkunnig med uppdrag alt utreda
frågor rörande vidareutbUdning i internationell marknadsföring (H 1973 r 04).
När del gäller SIFUrs
tekniska facktjänst vUl jag erinra om de riktlinjer som angavs i prop. 1970r 1
(bU. 15 s. 37). Enhgt dessa.bör den tekniska facktjänslen inte vara någon
primär funktion inom institutet. Resurserna bör koncentreras på mer
kvalificerade tjänster som eljest inle bjuds ut på marknaden. Beträffande
avvecklingen av sådana fack-
Prop. 1974: 47 36
tjänster
som kan anses vara mtinbetonade eller annars inte kan ges tillräckligt hög
prioritet bör della ske med hänsyn till tillgången på motsvarande tjänsteutbud
från annat håll. Enligt min uppfattning bör dessa riktlinjer vara vägledande
även fortsättningsvis för den tekniska facktjänsten. Jag bedömer det som särskUt
angeläget alt ett samarbete etableras mellan SIFU-verksamheten och den
verksamhet som statens provnmgsanslalt (SP) bedriver.
Även om kommittén, som jag
förut nämnt, förordat en t. v. i stort oförändrad verksamhetsinriktning för SIFU-verksamheten
har kommittén gjort en prövning, med utgångspunkt i bl. a. SIFUrs nuvarande
instruktion, i vad mån någon eller några verksamheter bör bli föremål för
ändrad inriktning, omfattning eller organisalionsliUhörighet.
För all åstadkomma en mer
renodlad verksamhet inom ramen för den nya organisationen har
organisationskommittén mot denna bakgrund föreslagit alt SIFUrs nuvarande
vatten- och livsmedelslaboralo-rier saml den officiella provningsverksamhet som
SIFU bedriver inom de förbrännings- och värmetekniska områdena överförs till AB
Svensk laboralorieljänst (Svelab) resp. SP.
När
det gäller överföringen av de förbrännings- och värmetekniska provningarna tUl SP
ansluter jag mig tUl kommitténs förslag. En sådan överföring bör således enligl
min uppfattning komma till stånd.
Däremot
har jag en avvikande uppfattning beträffande huvudmannaskapet när det gäller
vallen- och livsmedelslaboratorierna. Efter samråd med chefen för
jordbruksdepartementet är jag inte beredd alt förorda en överföring till Svelab.
En av förutsättningarna för en sådan överföring en etablering av Svelab inom
Stockholmsområdet ter sig nämligen i dagens läge mindre sannolik. I stället
bör verksamheten vid vattenlaboratoriet överföras tUl statens lantbrakskemiska
laboratorium i Uppsala, som redan idag utför såväl kemiska som bakteriologiska
vattenundersökningar. SIFUrs vattenlaboratorium kan på ett ändamålsenligt sätt
komplettera den verksamhet som bedrivs vid det lantbrakskemiska laboratoriet
samtidigt som en ökad samordning av samhällets laboratorieresurser på delta
område åstadkoms.
Beträffande
SIFUrs livsmedelslaboratorium framhåller statens livsmedelsverk i sill
remissvar att i första hand förutsättningarna för en samordning mellan SIFUrs
laboratorium och Stockholms kommuns hälsovårdsnämnds laboratorium bör prövas.
Med hänsyn tUl den omfattande verksamhet inom livsmedelsområdet som kommunens
laboratorium redan bedriver och den ökning som kan förväntas till följd av den
nya livsmedelslagen bör enligt min uppfattning betydande fördelar kunna uppnås
genom en sådan samordning. Härigenom skapas förutsättningar för en rationell laboralorieenhet
för Stockholmsområdet. Med utgångspunkt i de diskussioner som förts med
företrädare för Stockholms kommun bedömer jag förutsättningarna som goda för
alt
Prop.
1974: 47 37
en
överföring av livsmedelslaboraloriel till kommunen skall kunna komma tUl
stånd.
Det
bör ankomma på Kungl. Majrt alt vidta de åtgärder som behövs för att genomföra
de föreslagna överföringama. Den personal som enligt mitt förslag kommer alt
bli överförd tUl Uppsala bör få samma förmåner som kan komma att utgå till den
personal som skall omlokaliseras i den andra etappen enligt statsmakternas
beslut år 1973 (prop. 1973 r 55, InU 1973r 22, rskr 1973r 220).
Jag
övergår nu till att behandla den organisatoriska utformningen av den framtida SIFU-verksamheten.
När
det gäller de övergripande styrnings-, samordnings- och planeringsfrågorna för
SIFU-verksamheten ansluter jag mig i stort till organisationskommitténs
förslag alt dessa bör föras, över tUl den nuvarande industribyrån i
industriverket och samordnas med övriga frågor av företagsservicekaraktär vid
byrån.
Jag vUl
dock understryka alt industribyråns ansvar i vad avser SIFU-verksamheten i
princip bör inskränkas tUl programformulerande och programstyrande uppgifter.
Ansvaret för den löpande planeringen, genomförandet och den kontinuerliga
uppföljningen av SIFU-verksamheten bör ligga hos chefen för den operativa SIFU-verksamhelen.
över huvud taget bör industriverket eftersträva alt så långt möjligt decentralisera
beslutsfattandet inom SIFU-verksamhelen.
Det
nuvarande sekretariatet vid SIFU som administrerar branschulbildningsprogrammen
samt de särskilda tekniska konsulenterna för gjuteriindustrin och den träbearbetande
industrin bör föras över till verkets industribyrå och samordnas med det branschinriklade
omställningsstödet som handläggs inom denna byrå. Vid min anmälan senare denna
dag av fråga om åtgärder för metaUmanufakturindustrin (prop. 1974r 63) avser
jag förorda bl. a. teknisk konsulentverksamhet för metaUmanufakturindustrin.
Även denna verksamhet bör administrativt, inordnas i industribyrån. Enligt min uppfattaing
är det angeläget att söka åstadkomma en så stark organisatorisk samordning som
möjligt av de olika delama inom branschprogrammen, dvs. mellan omställningsslöd,
ulbUd-ningsprogram och teknisk konsulenlverksamhel. Vid själva genoriiföran-det
av utbUdningsprogrammen bör industribyrån utnyttja tjänster från den operativa SIFU-verksamhelen.
Jäg återkommer till della i det följande.
Jag
delar kommitténs bedömning att vissa rationaliseringsvinster kan uppnås genom
en samordning av vissa admuiislrativa funktioner inom ramen för den nya
organisationen.
Den
operativa verksamheten dvs. planering, produktion och genomförande av SIFU-tjänsterna
bör enligt kommitténs förslag hållas samman i en enhet med stor
självständighet. Enheten som omfattar drygt 100 personer föreslås lokaliserad
till Borås. Till enheten bör knytas
Prop. 1974: 47 38
filialer
i Göteborg, Luleå, Malmö, Växjö och Stockholm med uppgift att bl. a. biträda
enheten i Borås vid främst planering, marknadsföring och genomförande av utbUdningsinsatser.
FUialerna bör bedriva sin verksamhet i nära samverkan med
företagareföreningarna.
Jag
godtar i stort kommitténs organisationsförslag beträffande den operativa SIFU-verksamheten
i Borås. Under den verkställande ledrung-en, som bör utövas av en chef och en
biträdande chef, bör således finnas facksektioner, stabsorgan för marknads-
resp. planeringsfrågor samt en serviceenhet för ekonorai, administration m. m.
Den av mig förordade organisationen för den framtida SIFU-verksamheten medför
att tjänsten som överdirektör hos nuvarande SIFU bör dras in. Detta bör ske i
samband med att den nuvarande innehavarens förordnande på tjänsten löper ut, vUket
sker den 31 augusti 1974.
Vad gäller filialorganisationen
har vissa remissinstanser fört fram förslag om att den skall integreras med
företagareföreningarna. På sikt finns skäl som talar för detta. Jag är inte
beredd alt nu föreslå att filialorganisationen slopas. Med hänsyn tUl SIFU-ljänsternas
marknads- beroende bör den blivande enheten i Borås under en övergångslid ha en
egen fUialorganisation att repliera på. Dét ankommer på industriverket alt
fortlöpande pröva behovet av antalet filialer. En stark och nära samordning
mellan filialorganisalionen och företagareföreningama bör emellertid enligt min
uppfattning eftersträvas redan nu.
I
syfte att en ökad regionalisering och decentralisering' av kursutbudet från
såväl SIFU som andra utbildningsorgan skall främjas föreslår organisationskommittén
att en s. k. utbUdningskonsulentfunktion byggs upp vid varje
företagareförening. SIFUrs nuvarande sex tjänster som utbildningskonsulenl bör
därvid föras över till företagareföreningarna.
Kommittén
föreslår all utbildningskonsulenlerna skall ha till upp gift alt inom ramen
för den allmänna kontakt- och informationsförmedlande verksamheten med
inriktning på de mindre och medelstora företagen informera och upplysa
företagen om behovet och nödvändigheten av fortbildningsinsatser. I arbetsuppgiftema
bör vidare ingå all i samarbete med enheten i Borås och dess filialer samt
andra ulbildningsorgan inventera och analysera utbildningsbehoven hos förelagen.
Utbildningskonsulenlerna
bör enligt kommittén även vid behov kunna biträda enheten i Borås och dess
filialer vid genomförande av regionalt eller lokalt planerade kurser. Konsulenlema
bör vidare kunna ges i uppgift att utarbeta förslag tUl utbUdningsplaner för
förelagsledare och andra nyckelpersoner inom elt visst förelag eller gmpper av
förelag. Kommittén understryker emellertid att föreningarna inte bör få karaktären
av utbildningsorgan. Föreningarna bör således endast i undantagsfall bedriva utbUdning
i egen regi. I första hand måste en strävan
Prop. 1974: 47 39
vara
all formulera och kanalisera utbildningsbehov till redan befintliga ulbildningsorgan.
Jag
ansluter mig till den av kommittén föreslagna uppläggningen och förordar därför
en successiv uppbyggnad av en utbUdningskonsulentfunktion i varje
företagareförening. Jag kommer i det följande under anslaget Företags- och
branschfrämjande åtgärder alt beräkna medel härför. SIFUrs nuvarande sex
tjänster som utbildningskonsulenl bör redan nu föras över till föreningarna. I
enlighet med vad som redan gäller för de medel som utgår till
företagareföreningarna till främjande, av företagsservice under nämnda anslag
bör fördelningen av medlen till utbildningskonsulenlfunktionen baseras på bl.
a. programförslag från föreningarna.
Jag
vUl i likhet med organisationskommittén understryka alt föreningarna inte bör
få karaktären av ulbildningsorgan. Den företagsanpassade
fortbildningsverksamheten bör lämpligen i stället bedrivas av andra redan
etablerade utbildningsorgan, såväl offentliga som privata. Enligt . min
uppfattning bör således företagareföreningarnas insatser inriktas på att
initiera utbildningsaktiviteter och all bidra till en bättre anpassning av
utbudet lUl näringslivets behov.
Vad
jag förordar beträffande SIFUrs framtida organisation innebär
sammanfattningsvis att den nuvarande SIFU-verksamhelen helt inordnas i
industriverket. Industriverkets slyrelse övertar således del ansvar som f. n. åvUar
SIFUrs slyrelse. För enheten i Borås, inkl. dess filialer, bör benämningen SIFU
kunna användas som beteckning för statens industriverks enhet för
förelagsutveckling.
I
organisatoriskt hänseende bör. enheten i Borås enligt min mening sorlera direkt
under verksledningen. Nuvarande industribyrån , får ; då karaktären
av ett beredningsorgan liU verksledningen för SIFU-frågorna samtidigt som en
nödvändig samordning av företagsservicefrågorna kan uppnås inom byrån. Genom
att låta enheten i Borås sortera direkt under verksledningen ges den en
fristående och självständig ställning. Vidare skapas en klar gräns inom
industriverket mellan frågor av myndighels-karaktär och den operativa SIFU-verksamhelen.
Näringslivsorganisalionema
har i sina remissvar anfört alt del är väsentligt att SIFU-verksamheten
bedrivs i fortlöpande och nära samarbete med bl. a. näringslivet.
Verksamhetens samband med de tekniska högskolorna, andra ulbUdningsorgan och
styrelsen för teknisk utveckling betonas också. Jag ansluter mig i princip till
dessa synpunkter. Fömtom att näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationema
redan genom industriverkels styrelse får möjlighet att påverka SIFU-frågorna på
ett mer övergripande plan anser jag det angelägel alt dessa organisationer ges
möjlighet att direkt lämna råd och synpunkter på och la del i SIFU-tjänstemas
uppläggning och genomförande. Enligt min uppfattning torde ett sådant
samarbete mellan SIFU-verksarnheten och organi-
Prop. 1974: 47 40
salionerna
vara en viktig förutsättning för alt åstadkomma en ändamålsenlig uppläggning
och inriktning av SIFUrs tjänsteutbud. Mot denna bakgmnd bör ett särskilt råd
knytas liU enheten i Borås. Det ankommer på Kungl. Majrt att meddela föreskrifter
om rådets arbetsuppgifter och sammansättning. I rådet, vars ledamöter bör utses
av industriverket, bör förutom representanter för näringslivsorganisationerna
och de fackliga organisationema ingå representanter även för vissa ulbildningsorgan.
När
det gäller dimensionering av den framtida SIFU-verksamhelen understryker
organisationskommittén att dess förslag främst är att betrakta som en
riktpunkt. Vid den slutliga dimensioneringen, vad avser i första hand enheten i
Borås, bör hänsyn tas till bl. a. de rationaliseringsmöjligheter som enligt
kommitténs uppfattning föreligger. Enligt min uppfattning får kommitténs
bedömning av dimensioneringsfrågan anses vara väl avvägd. Med hänsyn till bl.
a. SIFU-verksamhetens upp-dragskarafctär måsle verksamheten vara flexibelt
uppbyggd och fortlöpande kunna ändras. Det är därför inte möjligt eUer
lämpligt alt nu i detalj bestämma den framlida organisationen. Del bör ankomma
på industriverket att fortlöpande följa utvecklingen och vidta eller föreslå
de åtgärder som kan behövas. Inte minst från personalsynpunkt är del dock
angelägel att det i detalj läggs fasl vilka funktioner och vilken personal sora
skall omlokaliseras tUl Borås. Jag avser att föreslå Kungl. Majrt att industriverket
får i uppdrag all inkomma med förslag härom.
Den
föreslagna organisationen för industriverket framgår av en tablå, som torde få
fogas tUl statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 3.
Jag
ansluter mig tUl kommitténs förslag att genomförandet av den nya organisationen
bör ske i flera etapper. Den första etappen, som bör genomföras den 1 juli
1974, bör i princip omfatta genomförandet av samtliga föreslagna förändringar
bortsett från dem som sammanhänger med omlokaliseringen av den operativa
enheten tUl Borås. Jag räknar med all omlokaliseringen kan ske i slutet av år
1977 eUer i början av år 1978.
På
grund av den av mig förordade omorganisationen av SIFU-verksamheten kommer
arbetsvillkoren för vissa tjänster vid industriverket och nuvarande SIFU att
förändras. Beträffande avtalsbara anstäUnings-och arbetsvillkor avser jag att
ge statens avlalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.
Jag
vill här även något beröra frågan om principerna för finansiering av SIFU-tjänslema.
Organisationskommittén har föreslagit att frågan blir föremål för utredning.
Flera remissinstanser har fört fram motsvarande förslag. Jag är medveten om de
finansieringsproblem som finns för institut av SIFUrs typ där del
företagsekonomiska intresset sett ur institutets egen synvinkel kravet alt
finansiera viss del av verksamheten med egna intäkter i viss ulslräckning
kan sägas stå mol andra intressen, bl. a. kravel på alt nå vissa målgmpper t.
ex. de mindre företagen. För SIFU har detta i många fall inneburit besvärliga
avväg-
Prop.
1974: 47 41
ningsproblem.
Jag avser mol denna bakgrund la initiativ till. en utredning om finansieringsprincipema
för SIFU-verksamhelen.
Jag
övergår nu tUl att behandla frågan om industriverkets lokalisering.
I
enlighet med riksdagens beslut (NU 1973r 54, rskr 1973r 225) uppdrog Kungl. Majrt
hösten 1973 ål statskontoret att utreda föralsätlningarna för och effekterna
av olika lokaliseringsaltemaliv. Statskontoret har kommit till slutsatsen alt
industriverket bör vara lokaliserat tUl Stockholmsområdet. För delta talar del
kontaktmönster som verket koraraer alt få när del skall fullfölja de
näringspolitiska intentioner statsmakterna uttalat i samband med inrättandet av
verket. En omlokalisering av industriverket skuUe kunna äventyra uppnåendet av
dessa intentioner. Slalskonlorel finner däremot skäl till att överväga alternativ
till en lokalisering i de centrala delarna av Stockholm. Som exempel på sådana
alternativ anförs vissa förorts- och yllerkommuner i Stockholms län.
Samtliga
remissinstanser ansluter sig till utredningens bedömnmg alt industriverket bör
vara lokaliserat till Stockholmsområdet. Avgörande härvidlag har varit all man
har bedömt verkels kontaktbehov vara av sådant slag alt det gör en lokalisering
till huvudstaden nödvändig. Länsstyrelsen i Stockholms län anser därlUl att de
senaste årens befolkningsutveckling i Stockholms län måsle innebära alt
motiven för alt avlasta Stockholmsområdet genom ytterligare omlokalisering av
statliga myndigheler bortfallit.
För egen del ansluter jag
mig tiU statskontorets och remissinstansernas bedömnmg alt industriverket bör
vara lokaliserat till Stockholmsområdet. Det avgörande skälet för denna
bedömning är att industriverket vid en omlokalisering till en ort utanför
Stockholmsområdet skulle få svårt alt fullgöra de utredande och verkstäUande
uppgifter på det industripolitiska området som stalsmaktema fastställde för
verket i samband med dess inrättande. I likhet med statskontoret bedömer jag de
regionalpolitiska effekterna av en omlokalisering till en ort utanför
Stockholmsområdet som så pass begränsade att de inte skulle kunna väga upp de
olägenheter som skulle uppstå om industriverkets möjligheter att fullgöra sina
uppgifter äventyras.
Statskontoret pekar
däremot på möjligheten att pröva olika alternativ inom Stockholmsområdet till
en lokalisering i Stockholms centrala delar. Som exempel på platser som skulle
kunna komma i fråga nämns vissa förorts- och yllerkommuner inom
Stockholmsregionen; En lokalisering till en av dessa platser skulle, enligl
statskontoret, visserligen medföra ökade kommunikationskostnader i förhållande
till en lokahsering i Stockholms centrala delar, men verket skulle fortfarande
i stort kunna utnyttja de kontaktmässiga fördelar som följer av en
Stockholmslokalisering. De ökade kommunikationskostnaderna skall jämföras med
de positiva regionalpohtiska effekter som en sådan loka-
Prop.
1974: 47 42
lisering
skulle medföra för ett område med underförsörjning på arbetsställen.
Samtliga remissinstanser,
med undanlag för länsstyrelsen i Stockholms län, ställer sig starkt kritiska
till förslaget om förortslokalisering av verket. Statens industriverk
underkänner de antaganden som statskontoret bygger sitt förslag på. De
eventuella regionalpolitiska effekter som en förorlslokalisering skulle medföra
skulle enligt verket bli obetydliga samtidigt som verkets möjligheter alt
verka som central utrednings- och samordningsmyndighet på det industripolitiska
området avsevärt skuUe försvåras och fördyras. SIFU samt personalorganisationerna
vid de två verken anför liknande synpunkter.
Länsstyrelsen i Stockholms
län framför två kriterier" för val av lokaliseringsort dels strävandena
alt sprida arbelsplalsema så att en bättre balans meUan bostäder och arbetsliUfallena
regionens delar erhålles, dels industriverkels kontaktbehov. På grundval härav
förordar länsstyrelsen en lokalisering till Botkyrka. Länsstyrelsen framhåller
samtidigt att, om arbetsmässiga och kontaklmässiga skäl gör en central
lokalisering påkallad, det inte torde erbjuda några svårigheter alt finna
lämpliga lokaler i Stockholms city.
Med hänsyn till alt
statskontorets utredning. inte uinehåller någon konkret beskrivning och
bedömning av de lokaliseringsmässiga föratsättningar som gäller för de olika
alternativen inom Stockholmsområdet liksom effekterna för industriverket av
resp. altemativ är jag f. n. inte beredd all ta ställning till var inom
Stockholmsregionen verket bör vara lokaliserat. För att få del nödvändiga
underlaget för en dylik bedömning avser jag ätt föreslå Kungl. Majrt.alt de
olika alternativen utreds.
Under
åberopande av del anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att .
1.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för kursverksamheten m. m. vid statens industriverk,
2.
bemyndiga Kungl. Majrt att
vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för förslagens
genomförande.
8
Anslagsfrågor för budgetåret 1974/75
För
statens industriverks verksamhet anvisas innevarande budgetår medel dels under
förslagsanslaget Statens industriverkr Förvaltningskostnader dels under
reservationsanslaget Statens industriverkr Utredningar m. m.
SIFU tUlhör, som
inledningsvis nämnts (s. 4), de myndigheler som deltar i försöksverksamheten
med programbudgetering; Följande programindelning gäller t. v. för SIFU.
Prop.
1974: 47 43
1.
Allmänna tjänster
2.
Kursverksamhet
3.
Teknisk facktjänst
Medel
för SIFUrs verksamhet anvisas f. n. under följande anslag.
1.
Statens institut för företagsulvecklingr
Uppdragsverksamhet
2.
Statens institut för företagsulvecklingr
Främjande av företagsutveckling
3.
Statens institut för företagsulvecklingr
Utrustning
Anslag
1 är elt förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Under
anslaget redovisas kostnader och intäkter för samtliga program. Som inläkt
under anslaget redovisas uppburna avgifter, ersättningar, arvoden etc. och ianspråktågna
medel från anslag 2.
Anslag
2 är ett reservationsanslag över vilket statens bidrag till SIFUrs verksamhet
utgår.
Anslag
3 är ett reservationsanslag som skaU finansiera investeringar i mer
kostnadskrävande utrustning.
Anslag
1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga
likviditetsproblem för uppdragsverksamheten saml för all t. v. tillgodose behov
av rörelsekapital disponerar SIFU en rörlig kredit i riksgäldskonlorel på 4 mUj.
kr.
Organisationskommittén
konstaterar, som redan nämnts (s. 18), att den hittillsvarande anslags- och redovisningskonstmktionen
för SIFU, vUken infördes budgetåret 1972/73, har visat sig vara en ändamålsenlig
lösning, som tillgodoser kravet. på__både flexibilitet i verksamheten och
överblick och insyn. Kommittén föreslår alt denna konstruktion bibehålls vid
integrationen med de erforderliga ändrade benämningarna på anslagen.
Jag
ansluter mig till organisationskommitténs bedömning av den nuvarande
anslagskonstruktionens ändamålsenlighet. Delta gör att jag förordar att de
berörda anslagen i stort bibehålls i sin nuvarande utformning med erforderliga
ändringar av benämningarna. Jag anser också att försöksverksamheten med programbudgetering
bör fortsätta. Verksamheten bör såsom tidigare vara indelad i programmen allmänna
tjänster, kursverksamhet och teknisk facktjänst.
Vidare
bör industriverket, liksom nuvarande SIFU, för att lösa tillfälliga eller
säsongmässiga Ukvidiletsproblem-inom SIFU-verksamheten t. v. få disponera en
rörlig kredit i riksgäldskonlorel på 4 milj. kr.
Mot
denna bakgrund kommer jag i del följande förorda alt medel för industriverkets
verksamhet för budgetåret 1974/75 anvisas under följande anslag.
Statens
industriverkr Förvaltningskostnader
Statens
industriverkr Utredningar m. m.
Statens
industriverkr Kursverksamhet m. m.
Statens
industriverkr Bidrag tiU kursverksamhet m. m.
Statens
industriverkr Utrustning
Vidare
föreslås vissa kostnader bli bestridda från anslaget Företags-och
branschfrämjande åtgärder.
Statens
industriverk: Förvaltningskostnader
1973/74
Anslag 8 200 000
1974/75
Förslag 13 374 000
Statens
industriverk mrättades den 1 juli 1973 (prop. 1973r 41, NU 1973r 54, rskr 1973r
225). Verket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri,
hantverk och energiförsörjning saml mineralhantering utom såvitt avser
förvaltning och upplåtelse av statens gruvegendom. Vidare är verket
chefsmyndighet för bergsstaten, spräng-ämnesinspeklionen och statens elektriska
inspektion.
Industriverket
leds av en styrelse med generaldirektören som ordförande. Inom verket finns
fem byråer, nämligen planerings- och utredningsbyrån, industribyrån,
energibyrån, mineralbyrån samt administrativa byrån. Till verket är knutna ett
råd för mindre och medelstora förelag, ett expertråd för långsikliga prognoser,
en rådgivande nämnd för transport av farligt gods och en hemslöjdsnämnd.
1973/74
Beräknad ändring 1974/75
Statens
Departements-
industriverk
chefen
Personal
Handläggande
personal
73
-V 23
-t- 26
Övrig
personal
38
-f 10
-f 16
111
-f- 33
-f 42
Anslag
Lönekostnader
7 100 000
-1- 3 303 000,
\- 3 595 000
Sjukvård
20 000
-\- 5 000
-t- 15 000
Reseersättningar
170 000
-t- 60 000
+ 132 000
(även
utrikes resor)
Lokalkostnader
390 000
-}- 810 000
-f 873 000
Expenser
520 000
-f 50 000
-f 359 000
därav engångsutgifter
(150 000)
(150 000)
(150 000)
Mervärdeskatt
för sand-.
grus- och stentäkter
-f 200 000
-f 200 000
8 200 000
-f-4 428 000
-1- 5 174 000
Statens
industriverk
Med
hänvisning liU uttalandet i prop. 1973 r 41 (s. 150) att den personalstal som
behövs för de uppgifter som ålagts verket bör byggas upp successivt, framhåller
industriverket inledningsvis att de för innevarande budgetår tillgängliga
tjänsterna inle är tillräckliga för all verket skall kunna fullgöra samtliga
anförtrodda arbetsuppgifter och föreslår följande förstärkningar.
Prop.
1974: 47 45
1.
Pris- och löneomräkning m. m. 1
771 000 kr., varav 188 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2.
I fråga om planerings- och
utredningsverksamheten räknar industriverket med krav på successivt ökande
utredningsinsatser och hänvisar bl.a. tUl Kungl. Majrts nyligen lämnade
uppdrag alt utreda förhållanden och utvecklingstendenser inom
livsmedelsindustrin. Planerings- och utredningsbyråns sektion för
branschfrågor skall svara för såväl verkels egna branschutredningar som ulföra
de utredningar som Kungl. Majrt uppdrar ål verket. Verket föreslår alt
sektionen förstärks med fem tjänster som handläggare, en assistenlljänst och en
tjänst som kontorsskrivare. Sektionen för långsikliga prognoser, som har till
uppgift bl. a. all vidareutveckla underlagsmaterialet till
långtidsutredningens induslriavsnilt, bör förstärkas med två tjänster som
handläggare och en assistenlljänst. För sektionen för aUmänna industripolitiska
frågor föreslås tre ytterligare tjänster som handläggare och en kontorsskrivartjänst,
främst för småförelagsområdel och för remissverksamheten rörande
lokaliseringsärenden. Vidare föreslår verket att två handläggartjänster
inrättas för internationella ärenden och en handläggartjänst inrättas för all
tillgodose verkels behov av kvalificerad statistisk service. Byrån bör
tillföras även en ytterligare bilrädestjänst (-M 265 000 kr.).
3.
Industribyråns sektion för
finansiellt stöd bör förstärkas med en handläggartjänst, avsedd för
handläggning av ärenden om särskilt stöd i glesbygden, och en bilrädestjänst (-\-
116 000 kr.).
4.
Industriverket, som bedömer det
som väsentligt alt verkels resurser på elsäkerhetsområdet byggs ut, förslår
alt energibyråns sektion för säkerhets- och behörighetsfrågor förstärks med
ytterligare fem tjänster som handläggare, avsedda för uppgifter rörande det
svenska och internationella standardiseringsarbetet, behörighetsärenden,
utarbetande av: föreskrifter och anvisningar på slarkströmsområdel, tillsyn av elmateriel,
som inle är underkastad provningstvång, saml utarbetande av säkerhetsföreskrifter
m. m. ( -f438 000 kr.).
5.
Mineralbyrån svarar bl. a. för
kanslifunktionen ål nämnden för statens gravegendom. Industriverket föreslår
att byråns sektion för statens gruvegendom förstärks med en tjänst som
handläggare, avsedd för frågor rörande tekniska utredningar och ekonomiska
bedömningar av brylvärdheten hos av staten ägda utmål och uppföljnmg av prospekteringsverksamheten.
Byrån bör vidare tUlföras en tjänst som handläggare för alt biträda med
allmänna bergstekniskt betonade göromål, även berörande kontinenlalsockeln (-j-
162 000 kr.).
6.
Den administrativa byrån
föreslås bli utökad med två handläggartjänster för resp. ekonomifrågor och
gemensamma administrativa göromål. Byråns sektion för personal- och
servicefrågor föreslås bli tillförd två tjänster som assistent, en bilrädestjänst
och en tjänst som expeditionsvakt (-f 321 000 kr.).
Prop.
1974: 47 46
7.
Industriverket räknar för de
föreslagna nya tjänsterna med behov av medel för ökad reseverksamhet (-1-55 000
kr.) och för expenser (-f 82 000 kr.).
8.
Industriverket föreslår vidare
att de medel för mervärdeskatt i samband med sand-, grus- och stentäkter, som
innevarande budgetår är upptagna under anslaget Statens gruvegendom, nästa
budgetår anvisas över anslaget för förvaltningskostnader, eftersom verket
handlägger hithörande frågor. Verket räknar härvid med oförändrat belopp av
200 000 kr.
Med
hänsyn till alt de närmare formerna för den av statsmakterna beslutade
integrationen av SIFU i industriverket utreddes av en särskild
organisationskommitté, har verket inte i sin anslagsframställning ansett sig böra
beakta de organisatoriska, personella och kostnadsmässiga följder som
integrationen kan komma all få för verkels del. .
Departementschefen
Under
innevarande budgetår, som är verkets första, har uppbyggnaden av verket av
naturliga skäl varit elt dominerande inslag i dess verksamhet. Redan nu kan eraellertid
konstaleras att ell värdefullt arbete påbörjats inom del område av
näringspolitiken som statsmakterna har stakat ut för verket (prop. 1973 r 41,
NU 1973 r 54, rskr 225). På utredningsområdet har sålunda på verkets initiativ
en inputoutput analys ulförts av effekterna på industriproduktionen och
sysselsättningen vid olika former av ransonering, av oljetillförseln.
Utredningar har påbörjats rörande de mindre och medelstora företagens föratsättningar
och problem. Ett utvecklingsarbete har inletts för att utarbeta riktlinjer för
den ökade satsningen på förelagsservice vid företagareföreningarna. Kungl. Majrt
har vidare uppdragit ål verket att göra utredningar rörande
livsmedelsindustrin och den plaslbearbetande industrin samt att medverka vid en
uppdatering av tidigare gjorda framtidsbedömningar för textil- och
konfektionsindustrierna.
Den
fortsatta uppbyggnaden av verket bör som jag anförde i prop. 1973 r 41 (s. 150)
ske successivt. Vid sin tillkomst den 1 juh 1973 tiU-fördes verket 39 nya
tjänster. Jag har för nästa budgetår beräknat medel för ytterligare 42 tjänster
under della anslag.
Som en följd av mitt
ställningstagande till de organisatoriska formerna för SIFUrs integration i
industriverket överförs 13 tjänster från nuvarande SIFU tUl industriverket
centralt. Av dessa tjänster avses sex bli placerade vid industribyrån och sju.
vid administrativa byrån. Jag har härför beräknat ett sammanlagt medelsbehov
av 1,1 milj. kr. under nästa budgetår.
Statsmakterna
har fattal beslut om godkännande av den internationella överenskommelsen om
transport av farligt gods (prop. 1973r 143, TU 1973r 24, rskr 1973r 334).
Industriverket har härigenom fått vik-
Prop.
1974: 47 47
liga
samordningsfunktioner såväl vad avser det nationella säkerhetsarbetet, som vad
avser svenskt deltagande i motsvarande arbete på del internationella området.
Till verket har, som redan angivits, knutils en rådgivande nämnd för transport
av farligt gods. För industriverkets uppgifter i samband härmed har jag
beräknat medel för tre handläggare och ett bUräde.
Jag
finner det särskUt viktigt att verket erhåller ökade resurser för prognos- och
utredningsverksamhet på energiområdet. Verkels nuvarande personal för denna
verksamhet svarar f. n. för sekreteriatsfunk-tionerna åt energiprognosutredningen
(I 1972 r 03), som beräknas avsluta sitt arbete under senare delen av år 1974.
Därefter skall ansvaret för prognos- och utredningsuppgifterna överföras tUl
verket. Jag har nästa budgetår räknat medel för ytterligare fem handläggare och
två biträden för detta ändamål. Som exempel på angelägna frågor som industriverket
bör la upp inom ramen för sina nu förstärkta resurser kan näranas
vidareutveckling av en ekonomisk modell över energins roll i den totala samhäUsekonomin,
regional energiplanering och bevakiung av den internalionella utvecklingen på
energiområdet.
I
likhet med industriverket bedömer jag det som angeläget all verket kan tUlföras
ytterligare resurser för elsäkerhetsfrågoma. Jag beräknar nu medel för ytterhgare
tre handläggartjänster härför. Vid min beräkning av medel till industriverkets
ulredningsanslag i det följande har jag tagit hänsyn även till behovet av tUlfälliga
utredningsinsatser på elsäkerhetsområdet.
I
övrigt har jag beräknat medel för fyra handläggare och två biträden vid
planerings- och utredningsbyrån, ett.biträde vid industribyrån, två handläggare
vid mineralbyrån samt två handläggare och fyra biträden vid administrativa
byrån.
Vid
bifall till mina förslag skulle antalet tjänster vid verket, exkl. den personal
som svarar för administrationen av det tidsbegränsade, omställningsstödet,
nästa budgetår uppgå till 153 fördelade på byråer enligl följande
sammanställning.
1973/74
1974/75
Verksledning
2
of.
Planerings-
och
utredningsbyrån
21
-f 6
Industribyrån
23
-fil
Energibyrån
36
-1-10
Mineralbyrån
13
-f 2
Administrativa
byrån
16
-M3
111 -1-42
Med
hänvisning liU samraanslällningen beräknar jag anslaget till 13 374 000 kr.
Prop. 1974:47 48
Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att
tUl Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under
trettonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 13 374 000 kr.
Statens
industriverk: Utredningar m. m.
1973/74
Anslag 2 200 000
1974/75
Förslag 2 730 000
Från
anslaget bestrids kostnader för experter och tillfällig personal m. m.,
reseersättningar och publikationstryck saml övriga kostnader som hänger samman
med utredningar, informations- och kontaktverksamhet inom verkets
ämbetsområde. Vidare bestrids från anslaget kostnader för den personal som
svarar för administration av programmet för omstäUningsfrämjande åtgärder för
vissa industribranscher och för uppsökande verksamhet inom ramen för della
program.
Innevarande
budgetår har under anslaget medel beräknats för bl. a. branschutredningar,
utredningar rörande mindre och medelstora förelag, särskilda undersökningar
beträffande energiprognoser, långsikliga induslriprognoser, metod- och
programutveckling av förelagsservice saml informations- och kontaktverksamhet
med företagareföreningarna.
Statens
industriverk
Industriverket
framhåller inledningsvis alt verket nyligen börjat sin verksamhet och därför i
viss utsträckning saknar sedvanligt bakgrundsmaterial för en bedömning av
anslagsbehovet. Verket påpekar att del även under normala betingelser är svårt
att exakt förutse behovet av medel av ifrågavarande art och än mindre
fördelningen av resursema på specifika användningsområden och projekt.
Industriverket
räknar för budgetåret 1974/75 med ett sammanlagt medelsbehov av 3 065 000 kr.
under detta anslag. Verket har härvid beräknat medel för följande områden och
aktiviteter.
Kostnaderna
för sektionen för strukturstöd inom industribyrån bestrids från detta anslag.
Sektionen, som f. n. består av sju personer, svarar för administrationen av
tidsbegränsade omstäUningsfrämjande åtgärderna. För verksamheten vid denna
sektion beräknas kostnaderna uppgå till 945 000 kr. nästa budgetår.
Industriverket erinrar i sammanhanget om att slmklurslödet byggts ut efter hand
och att verksamheten därför inte kan förväntas bli fullt organiserad förrän i
början av år 1974.
Del
har förutsatts all medel från utredningsanslaget skall finnas tillgängliga för
särskilda utredningar, anUlande av konsulenter och experter m. m. inom
planerings- och ulredningsbyråns verksamhet. Verket
Prop. 1974: 47 49
saknar
egen erfarenhet från denna verksamhet och måste därför grunda sin uppfattning
på antaganden om den sannolika utvecklingen. Verket har då funnit att 1 milj.
kr. bör reserveras för här angivna ändamål.
Inom
ramen för anslaget beräknar industriverket vidare elt behov av 500 000 kr. för
all täcka kostnaderna för särskilda utredningsinsatser i samband med energiprognosverksamheten,
för utvecklingsinsatser i samband med företagareföreningarnas uppsökande
verksamhet m. m.
Enligt
gällande författningar åligger det industriverket bl. a. all utfärda
föreskrifter och anvisningar på det elektriska slarkströmsområdel. Del har
därvid visat sig lämpligt alt verket samarbetar med Sveriges elektriska
kommission (SEK) i dess utarbetande av normer (SEN-nor-mer). Denna
normverksamhet underlättar i väsentlig mån verkets arbete då verket enligt den
av statsmakterna godtagna "reference to slan-dards"-principen i sina
säkerhetsbestämmelser kan hänvisa lUl SEN-norm i stället för att utarbeta egna
regler. En sådan ordning fömtsätter emellertid alt verket utöver sina
tjänstemän kan knyta konsulter och experter till sig med uppdrag alt för verkets
räkning dellaga i normarbetet eller alt granska framlagda utkast till normer.
Industriverket pekar även på betydelsen av att man från svensk sida skall
kunna deltaga i det internationella samarbetet på elslandardiseringens område,
liksom att verket får nödvändiga resurser för handläggning av el-säkerhelsfrågor.
Utöver den fasta personalen beräknar verket behovet av medel för utredningar på
dessa områden till 200 000 kr.
För
anlitande av expertis i fråga,om brandfarliga och explosiva varor beräknar
verket elt behov av 100 000 kr.
Industriverket
föreslår att de 20 000 kr. som innevarande budgetåret har anvisats under
anslaget Statens gruvegendom för förvaltaings- och utredningskostnadcr i
samband med handläggningen av ärenden om tillstånd tiU sand-, grus- och stentäkl
på kontinentalsockeln, förs över till mdustriverkets utredningsanslag, eftersom
handläggningen av dessa ärenden ankommer på industriverket.
Industriverket
konstaterar att den hittillsvarande täktverksamheten på kontinenlalsockeln inte
skett särskilt planmässigt och att det kan befaras alt fortsatt täktverksamhet
medför obotliga skador på miljön. Med hänsyn till detta och till alt
efterfrågan på sand, grus och sten i stigande omfattning riktar sig mot de
tillgångar som finns på kontinentalsockeln finner verket det ofrånkomligt alt
hithörande frågor kartläggs och närmare undersöks i kemiskt, tekniskt och
ekonomiskt hänseende. Verket bedömer all dessa undersökningar, som måste
ulföras' av utanför verket slående expertis, kommer all.kosta 300 000 kr. Industriverket
framhåller att täktverksamheten kan beräknas tillföra staten stigande
inkomster, allteftersom de exploalerbara tillgångarna minskar på land.
4
Riksdagen 1974.1 saml Nr47
Prop.
1974: 47 50
Departementschefen
Riktiinjerna för industriverkets utredningsverksamhet och
användningsområdet för detta anslag har redovisats i prop. 1973r 41.
När det gäller beräkningen av medelsbehovet för nästa
budgetår finner jag de prioriteringar som industriverket har gjort vara i stort
sett välgrundade. Jag beräknar för budgetåret 1974/75 ett sammanlagt medelsbehov
under detta anslag av 2 730 000 kr.
I enlighet med verkets förslag har jag härvid under detta
anslag beräknat medel för verkets utrednings- och förvaltningskostnader i samband
med handläggningen av ärenden om tillstånd till sand-, gras- och stentäkl på kontinenlalsockeln.
Vid min behandhng av verkels anslag till
förvaltningskostnader har jag berört frågan om ytterligare resurser för verkets
arbete på elsäkerhetsområdet. Den beräknade anslagsökningen bör göra det
möjligt alt tillgodose behovet av resurser för tillfälliga utredningar på della
område.
Jag vill även betona viklen av de utvecklings- och utbUdningsinsatser
i samband med företagareföreningarnas uppsökande verksamhet, som verket skall
svara för. Kostnadema för dessa insatser bestrids från detta anslag.
Industriverket har, som jag redovisat vid min anmälan av förvall-ningskostnadsanslaget,
tilldelals särskilda uppgifter i fråga om transport av farligt gods på väg.
Härför uppslår ett visst behov även av tillfälliga utredningsinsatser. Härför
har jag för nästa budgetår beräknat 100 000 kr.
Som framgått av vad jag anfört, bör anslaget nästa
budgetår föras upp med 2 730 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
alt till Statens industriverk: Utredningar m. m. för
budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag
av 2 730 000 kr.
Statens industriverk: Kursverksamhet m. m.
1972/73 Utgifti 26182
1973/74 Anslagi 1 000
1974/75 Förslag 1000
1 Anslaget Statens institut för företagsutveckling r
Uppdragsverksamhet Avser lönekostaad för partieUt arbetsföra
Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter av
verksamheten vid SIFU-enheten (inkl. filialer) inom statens industriverk.
Verksamheten fördelas på programmen allmänna tjänster,
kursverksamhet och teknisk fackljänsl.
I programmet allmänna tjänster ingår sådan service tUl offentliga
organ, företagareföreningar, branschorganisationer etc. som inte hänförts till
den egna kursverksamheten eller tUl den tekniska facktjänslen. Vidare omfattar
delta program stipendieverksamhel för fortbildning och admuiistration därav,
viss extern informations- och dokumentationstjänst i tekniska och ekonomiska
frågor, administration av kompetenser och behörigheler samt viss
utredningsverksamhet.
Programmet kursverksamheten omfattar de av SIFU-enheten
anordnade kurserna och föreläsningarna i praktiska och teoretiska ämnen.
Programmet omfattar även det planerings- och utvecklingsarbete som är hänförligt
till framtagandet av nya kurser.
Den tekniska facktjänsten omfattar försöks- och utvecklingsarbeten
samt provningar och undersökningar av material, arbetsmetoder, driflförhållanden,
redskap, instrament och apparater sora erfordras för verksamheten under övriga
program. Vidare ingår sådana provningar och undersökningar som utförs mol
ersättning på uppdrag av myndighet eUer enskUd.
Av följande sammanställning framgår omfattningen av SIFU-verksamhelen
(i 1 OOO-tal kr.).
1972/73 Utfall
1973/74 Beräknar
1974/75
SIFU
Departementschefen
1. Allmänna tiänster Intäkter
238
227
150
Särkostaader
1676
2 372
2 250
Täckningsbidrag
- 1438
- 2145
- 2 400
2.
Kursverksamhet
Intäkter
9 443
10100
10 000
Särkostnader
9 978
9 696
10 300
Täckningsbidrag
- 535
-1- 404
- 300
3. Teknisk facktjänst Intäkter
3 008
3 109
3 100
Särkostaader
3 288
3 207
3 400
Täckningsbidrag
- 280
98
- 300
Täckningsbidrag
totalt Samkostnader (netto) Resultat
- 2 253
6 461
- 8 7141
- 1839
7 061
- 8 900
- 3 000
7 500
-10 500
Statens
bidrag
8 000»
8 900
10 500
12 960»
> 500 000 kr. utgör komplementkostnader.
' Underskottet har täckts genom utnyttjande av den rörliga
krediten i riksgäldskontoret. = 3 milj. kr. utgör engångsanvisning för
täckande av balanserad förlust.
Prop. 1974: 47 52
SIFU
SIFU har i sin anslagsframställning med hänvisning till
del då pågående arbetet i organisationskommittén för statens industriverk och SIFU
endast redovisat sill medelsbehov för budgetåret 1974/75 vid oförändrad
ambitionsnivå i förhållande tUl de anslag som anvisats till verksamheten för
innevarande budgetår.
Mot denna bakgmnd har SIFU beräknat de allmänna kostnadsökningarna
till 1 415 000 kr. Härav utgörs 480 000 kr. av ökade lönekostnader, 355 000
kr. av ökade hyreskostaader, 540 000 kr. av övriga kostnadsökningar samt 40
000 kr. av höjda städlöner m. m. SIFUrs beräkningar har baserats på en för
budgetåret 1974/75 generell löneökning om 4 % samt en genomsnittlig
kostnadsökning i övrigt av 6 %.
Beträffande intäkterna för budgetåret 1974/75 måste,
enligt SIFU, vid en realistisk bedömning hänsyn tas till dels erfarenhetsmässiga
svårigheter under senare år att ytterligare höja prisnivån på SIFUrs tjänster,
dels omställningsproblem som kan väntas medföra svårigheter alt vidmakthålla
oförändrad extemproduktion. Att kvantitativt precisera storleken av nu nämnda
effekter är enligt SIFUrs bedömning inle möjligt. Intäklsberäkningen, som
bygger på utfallet från budgetåret 1972/73, kan visa sig vara en Överskattning.
För att kompensera det beräknade inläktsborlfallet hemställer SIFU om 185 000
kr. i statligt bidrag.
SIFU hemställer för budgetåret 1974/75 sålunda om en öknuig
av del statliga bidraget med sammanlagt 1,6 milj. kr. för alt oförändrad
ambitionsnivå skall kunna bibehållas.
SIFU presenterar vidare i sui anslagsframställning
kostnadsberäkningar för ett antal projekt som bedöms som angelägna och sorri
bör genomföras under nästa budgetår. I det följande redovisas de projekt som
inte redan behandlats i annat sammanhang (jfr prop. 1974rl bil. 15 s. 27, 36
och 37).
Projekt SIFUrs bedömning
av medelsbehovet för 1974/75
1. Informations- och dokumentationsprogram med
inriktning på mindre och medelstora företag 1 200 000
2. Utredningsarbete
m.m. rörande kompetenser
och behörighet 180 000
3.
Företagsledning
i mindre företag 150 000
4.
Utbildningsprogram
för revisorer 150 000
5.
Transporttekniskt
program - 350 000
6.
Energibesparingskampanj utan belopp
7.
Minidatorprojekt 150 000
8.
Restaurering av
äldre fastigheter m. m. 400 000
9.
Åtgärder för
tvättbranschen 300 000
Prop.
1974: 47 53
1.
SIFU föreslår med utgångspunkt
i en inom SIFU utarbetad promemoria, som kompletterade SIFUrs anslagsframställnuig
för budgetåret 1973/74, att en försöksverksamhet påbörjas inom informations-och
dokumentationsområdet. Enligt förslaget bör en särskild informationscentral
inrättas och knytas till SIFU med uppgift all insamla och bearbeta kunskaper
och erfarenheter i bl. a. tekniska och ekonomiska frågor samt genom meddelanden,
publikationer och i andra former sprida information tUl främst mindre och
medelstor industri och hantverk.
2.
För alt fortsätta ett i
samarbete med SHIO och statens konsumentverk inlett kartläggningsarbele
rörande tjänstedeklarationer, auklorisa-tioner och övriga kompelensbevis inom
industri, hantverk och vissa servicenäringar samt för att utarbeta förslag tUl
generellt tiUämpliga normer inom delta område erfordras enhgt SIFU 100 000 kr.
för budgetåret 1974/75. Vidare erfordras 80 000 kr. för fullföljande av ett system
för kompetensredovisning inom radio-TV-branschen.
3.
Sedan något år har visst
samarbete pågått mellan SIFU och Institutet för företagslednmg (IFL) rörande förelagsledareulbildning
i mindre företag. Under våren 1973 genomförde SIFU och IFL gemensamt viss
försöksverksamhet. Denna verksamhet bör enligt SIFUrs uppfattning fortsätta och
byggas ut. SIFU beräknar för budgetåret 1974/75 sin andel av kostnaderna härför
till 150 000 kr. Dessa avser bl. a. fortsatt utveckling av kursmaterial, framtagning
av elev- och lärarhandledningar samt framställning och distribution av särskilt
informationsmaterial.
4.
I samarbete med Föreningen
auktoriserade revisorer. Svenska revisorssamfundet och Svenska
redovisningskonsulters förbund har SIFU utarbetat ett förslag till
utbildningsprogram för revisorer och redovisningskonsulter. Enligl SIFUrs
uppfattning bör en systematisk utbildning av dessa på elt aktivt sätt bidra
till en positiv utveckling av bl. a. mindre och medelstora företag. SIFU
beräknar kostnaderna för administration, marknadsföring och vidareutveckling
av utbildningsprogrammet till 150 000 kr. för budgetåret 1974/75.
5.
SIFU anser att ett särskUt transporttekniskt
utbildningsprogram med särskild vikt på transport, lagring och hantering av
farligt gods, livsmedel och övrigt gods bör utvecklas. Programmet bör anpassas
så att det läcker behoven hos såväl producenter och transportörer som andra
avnämare inom såväl den enskilda som offentiiga sektorn. För budgetåret
1974/75 beräknar SIFU kostnaderna för alt utveckla nya kurser i transportteknik
till 350 00 kr.
6.
Enligt SIFUrs och
överstyrelsens för ekonomiskt försvar uppfattning bör medel snarast anvisas
för en utredning om en besparingskampanj, som bör igångsättas under budgetåret
1974/75.
7.
För alt SIFUrs verksamhet inom
minidatorområdet skall kunna fullföljas på ett tillfredsslällande sätt fordras
enligt SIFU ytterligare medel.
8.
För alt bl. a. kartlägga det
totala utbildningsbehovet hos personer sysselsatta med restaurering av äldre
fastigheter m. m., insamla dokumentation om äldre bebyggelsesätt samt utarbeta
undervisningshjälpmedel m. m. för den kulturvårdande byggnadsverksamheten hemställer
SIFU att 400 000 kr. anvisas nästa budgetår.
9. För initiering och utveckling av i första händ ett
förnyat auktorisalionssystem för Ivätlbranschen saml för bestridande av de
fasta kost-
Prop. 1974: 47 54
naderna
i samband härmed har SIFU för budgetåret 1974/75 beräknat ett medelsbehov av
300 000 kr.
SIFU
har inle gjort någon prioritering av de föreslagna projekten.
Departementschefen
SIFU
har under de senaste åren bl. a. tiU följd av svårigheter all nå ul med sina
tjänster fått kännas vid ekonomiska påfrestningar. Detta har i sin lur lett bl.
a. till att förutsättningarna begränsats för att inom SIFU bedriva elt aktivt
utvecklingsarbete vad avser främst fortbUd-nings verksamheten.
Del
är enligt min uppfattning väsentiigt all en stabilisering av verksamheten
sker, inle minst i ekonomiskt avseende. Jag bedömer del angeläget all
möjligheterna prövas ingående tUl fortsatta rationaliseringar av verksamheten.
Jag vill i della sammanhang erinra även om vad dåvarande chefen för
industridepartementet anförde i prop. 1972 r 1 (bil. 15 s. 25) om
nödvändigheten för SIFU alt iaktta försiktighet vad gäller att uppta nya
verksamhetsgrenar eller all allmänt expandera verksamheten.
SIFU
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 hemställt om en ökning av
del statiiga bidraget till verksamheten med 1,6 milj. kr. för att oförändrad
ambitionsnivå skall kunna bibehållas. Vidare har SIFU hemställt om medel för
vissa speciella projekt.
Jag
har beräknat 500 000 kr. som bidrag för att läcka allmänna pris-och
lönestegringar inom SIFU-verksamheten under nästa budgetår. Resten bör läckas
genom bl. a. rationaliseringar i verksamheten. Jag räknar vidare med att
förslaget om uppbyggnad av en utbUdningskonsulentfunktion vid varje
företagareförening, den förordade rationaliseringen av verksamheten samt den
förstärkta filialorganisationen bör ha en positiv inverkan på efterfrågan på SIFU-tjänsterna,
vilket i sin lur kan förväntas öka intäkterna.
I
syfte alt åstadkomma en stabUisering och konsolidering av ekonomin för SIFU-verksamheten
i samband med omorganisationen bör vidare medel anvisas för att läcka en från
tidigare år balanserad förlust, som uppstått till följd av bl. a. en nedgång av
efterfrågan på SIFU-tjänsterna. Vid ingången av budgetåret 1973/74 uppgick
förlusten tUl drygt 2 milj. kr. Enligl vad jag inhämtat från SIFU förefaller
det sannolikt att underskott uppslår i verksamheten även under innevarande
budgetår. Jag beräknar mot denna bakgrand ett medelsbehov av 3 mUj. kr. för
läckande av den balanserade förlusten.
För
statens bidrag tUl stipendier för fortbUdning beräknar jag ell oförändrat
belopp av 600 000 kr.
I
samband med omorganisationen av SIFU-verksamheten kommer behov av bl. a. en
intensifierad metodutveckling och vidareutbildning
Prop.
1974: 47 55
av
SIFU-personalen all uppstå. Vid min medelsberäkning har jag tagit hänsyn till
detta behov.
Vidare
bör statens bidrag till SIFU-verksamheten räknas upp med hänsyn till
förstärkningen av filialorganisationen.
Med hänvisning till vad
jag nyss anfört om behovet av en stabUisering av SIFU-verksamheten bör, vad
gäller de speciella projekt som SIFU tagit upp i sin anslagsframställning och
som inte redan tagits upp i annat sammanhang, inga särskUda medel anvisas under
nästa budgetår. Jag räknar emellertid med alt uttymme finns inom ramen för
industriverkets utredningsanslag och.del statliga bidraget lUl kursverksamheten
för att projekten om företagsledamtbildning i mindre företag och
utbildningsprogram för revisorer skall kunna fullföljas. I detta sammanhang
vill jag nämna att chefen för bostadsdepartementet komraer alt föreslå Kungl. Majrt
all förelägga riksdagen förslag om vissa energi-besparande åtgärder,
innefattande bl. a. kursverksamhet med inriktning på fastighelsskötare.
Som
framgått vid min anmälan av industriverkets anslag till förvaltningskostnader
har jag räknat med att sammanlagt 13 tjänster vid nuvarande SIFU förs över till
verkels industribyrå och administrativa byrå. Vidare har jag förordat att de
sex tjänsterna sora utbildningskonsulent vid SIFU förs över till
företagareföreningarna. Medel för de aktuella tjänstema beräknas under resp.
industriverkets anslag till förvaltningskostnader och anslaget Företags- och
branschfrämjande åtgärder. Jag kommer vid min anmälan i del följande av
sistnämnda anslag att beräkna ytterligare medel för uppbyggnaden av ulbUdningskonsulenl-funktionen
vid företagareföreningarna.
Mot
denna bakgrund beräknar jag för nästa budgetår statens bidrag till
kursverksamhet m. m. inom industriverkels ram till 12 960 000 kr. Av dessa
medel tas 11 260 000 kr., upp under, bidragsanslaget till kursverksamhet m.m.,
1,1 milj. kr. under verkets anslag till förvaltningskostnader och 600 000 kr.
under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder.
Förevarande
anslag bör för nästa budgetår tas upp med ell formellt belopp av 1 000 kr.
Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att
till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1974/75 under
trettonde huvudtiteln anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1974: 47 56
Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m.
1972/73 Utgifti 8 570 597 Reservation 115
1973/74 Anslagi 8
900 000
1974/75 Förslag 11260 000
1 Anslaget Statens intitut för företagsulvecklingr Främjande
av företagsutveck-ing.
Med hänvisning till vad jag anfört vid min anmälan av
anslaget till kursverksamhet m. m. beräknar jag för nästa budgetår statens
bidrag tUl SIFU-verksamheten under förevarande anslag tiU 11260 000 kr. Av della
belopp är 3 mUj. kr. en engångsanvisning för alt täcka den balanserade
förlusten från tidigare år.
Den behållning som vid utgången av juni 1974 finns på det
nuvarande reservationsanslaget Statens institut för företagsulvecklingr
Främjande av förelagsutvecklmg bör föras över till förevarande anslag. Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
all till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet mJ
m. för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 11 260 000 kr.
Statens industriverk: Utrustning
1972/73 Utgifti 713 618 Reservation 1382
1973/74 Anslagi 500 000
1974/75 Förslag 200 000
1 Anslaget Statens institut för företagsulvecklingr Utmstnmg
Anslaget avser medel för anskaffning av utrustningsobjekt
inom ramen för SIFU-verksamheien, vilkas värde överstiger 10 000 kr. och
vilkas livslängd uppgår till minst tre år.
SIFU
SIFU räknar med anledning av omställning av verksamheten
och den förestående flyttningen lUl Borås med att de för innevarande budgetår
anvisade medlen avseende ulrustaingsanskaffnmg till betydande delar inte bör
utnyttjas för anskaffning av nya objekt, varför en avsevärd reservation torde
uppkomma under anslaget. A andra sidan uppkommer ökade driftkostnader genom
leasingförfarande och andra tillfälliga arrangemang som behövs för att
vidmakthålla tjänsteproduktionen under omslällningstiden. Med hänsyn till den
reservation som därmed uppkommer under anslaget beräkar SIFU medelsbehovet för
budgetåret 1974/75 till 200 000 kr. Ett godtagande härav innebär emellertid vid
oförändrad ambhionsnivå en motsvarande uppräkning av driftkostnadsanslaget.
Prop.
1974: 47 57
Departementschefen
Enligt min uppfattning bör försiktighet iakttas vad gäller
anskaffning av nya utrustningsobjekt. Möjligheterna alt i ökad utsträckning
hyra utrustning bör prövas. Vidare bör omlokaliseringen tUl Borås av SIFU-enheten
och SP erbjuda möjligheter till ett mer rationellt utnyttjande av befintiig
utrustning.
För nästa
budgetår bör anslaget föras upp med 200 000 kr. Den behållning som vid utgången
av juni 1974 finns på del nuvarande reservationsanslaget Statens institut för företagsulvecklingr
Utrustning bör föras över till förevarande anslag.
Jag hemställer all Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att till Statens industriverk: Utriistning för budgetåret
1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 200 000
kr.
Företags- och branschfrämjande åtgärder
1972/73 Utgift 16 455 074 Reservation 16 048 924
1973/74 Anslag 212 750 oqo 1974/75 Förslag 16 250 000
1 Anslagen Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrieraa
samt den manuellt arbetande glasindustrin. Utbildningsåtgärder m. m. för
möbelindustri, snickeriindustri m. fl. och Omställningsfrämjande åtgärder för
vissa industribranscher.
' Anslagen
Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrieraa. Utbildningsåtgärder
m. m. för möbelindustri, snickeriindustri m. fl.,' Teknisk kon-sulenttverksamhet
för gjuteriindustrin. Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher
och Främjande av företagsservice.
I prop. 1974r 1 (bil. 15 s. 46) har Kurigl. Majrt
föreslagit riksdagen bl. a. att till Företags- och branschfrämjande åtgärder
för budgetåret 1974/75 anvisa elt reservationsanslag av 14,1 milj. kr.
Jag har
nyss (s. 3839) behandlat frågan om en förstärkt regional utbildningsservice
till främst mindre och medelstora företag och därvid förordat bl. a. att en ulbildningskonsulenlfunklion
successivt byggs upp inom varje företagareförening. För detta ändamål beräknar
jag för nästa budgetår 1,7 milj. kr. Härav utgörs 600 000 kr. av medel motsvarande
kostnaderna för de sex tjänster som utbildningskonsulenl som jag förordat bli
överförda från nuvarande SIFU lUl företagareföreningarna. Som redan framgått
har jag vid min beräkning av bidragsanslaget till kursverksamhet m. m. tagit
hänsyn härtill.
Jag kommer
senare denna dag vid anmälan av fråga om åtgärder för metallmanufakturindustrin
(prop. 1974r 63) förorda att delar av denna bransch inordnas bland målgrupperna
för det statiiga oraställnings-programmet. Vidare bör branschen tUlföras
medel bl. a. för teknisk
Prop. 1974: 47 58
konsulentverksamhet och för förelagsserviceverksamhel i
Eskilstuna-området. Medelbehovet för dessa åtgärder har jag för nästa budgetår
beräknat till sammanlagt 450 000 kr., varav 150 000 för den tekniska
konsulentverksamheten och 300 000 för företagsserviceverksamheten.
Medelsfördelningen
tUl olika åtgärder vid bifall till mina förslag framgår av följande
sammanställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utbildningsåtgärder m. m. Teko-industriema Möbelindustrin,
snickeriindustrin m. fl. Gjuteriindustrin Metallmanufakturindustrin
Omställningsfrämjande
åtgärder
Företagsservice
Regional
utbildningsservice
1973/74
Beräknade kostaader 1974/75 Departementschefen
3 300
000
3 000 000
1650 000 300 000
5 000 000 2 500 000
1 650 000 950 000 150 000 4 000 000 4 800 000 1 700 000
12 750
000
16 250 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammanfattningsvis förordar jag alltså alt anslaget räknas
upp med ytterligare (450 000-f 1 700 000 =) 2 150 000 kr. tiU 16 250 000 kr.
budgetåret 1974/75, inkl. tidigare föreslagna 14,1 mUj. kr.
Under åberopande av del anförda hemställer jag all Kungl. Majrt
med återkallande av sitt tidigare förslag föreslår riksdagen
att till Företags-, och branschfrämjande åtgärder för
budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 16 250 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Majrt Konungen att tUl
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till delta protokoll
utvisar.
Ur protokollelr Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Statens ind ustriverk 1973/74
Beslutande
organ med
1
Rådgivande organ
knutna
anknytning till
Styrelse
tiU industriverket
industriverket
i Rådet för mindre och
i
medelstora företag
i Nämnden
för statens
1
General-
i Expertrådet för läng-
1
gruvegendom ; |
direktör
: siktiga prognoser .
i
Hemslöjdsnämnden
i Rådgivande nämnden för i
i
transport av farligt gods i
Planer
ngs-
Indust
ri-
Energi
byrån
Minen
il-
Administra-
och utrednings-
byrån
byrån
tiva
byrån
byrån
(21 tjänster)
(23
tjänster)
(36 tjänster)
(13
tjänster)
(16
tjänster)
Branschfrågor
Företags-
Energi-
Myndighets-
Personal-
service
utredningar
ärenden
och servicefrågor
prognoser
Finansiellt
Säkerhets-
Statens
Allmänna
stöd
frågor
gruvegendom
Ekonomi-
industri-
Straktur-
Koncessions-
frågor
politiska
stöd
frågor
Gemensam
frågor
Explosiva och brandfarliga varor
personal
Underordnade
organ
opaginerad Kontrollera mot PDF
Företagareföreningama
Sprängämnesinspektionen
Elektriska
inspektionen
Bergsstaten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2
Organisationsschema
för SIFU-enheten
1 Chef
Biträdande chef
Planering
1
Marknad
Företagsekonomi
Verkstadsteknik och produktionsekonomi
-
Filialer
Byggnads- och WS-teknik
Elteknik
Processteknik
Kemisk teknik
Service
administration
och ekonomi
kursadministration
information och
dokumentation
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Förslag Statens
industriverk 1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslutande
organ med anknytning till industriverket
Styrelse
Rådgivande organ knutna till industriverket
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rädet
för mindre och medelstora företag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nämnden
för statens gmvegendom
Generaldirektör
Expertrådet för långsiktiga prognoser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hemslöjdsnämnden
Rådgivande nämnden för transport av farUgt gods
Rådgivande
organ för SIFU-verksamheten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Planerings och utredningsbyrån
(27 tjänster)
Branschfrågor
Långsiktiga Prognoser
AUmänna indus tri-poUtiska frågor
Industribyrån
(34 tjänster)
Företagsservice
UtbUdningsfrågor
Finansiellt stöd
Stmkturstöd,
branchpro-
grani
Explosiva och brand farliga varor
Energibyrån
(46 tjänster)
Energiutredningar
Säkerhetsfrågor .
Koncessions-frågor
Mineral byrån
(15 tjänster)
Myndighetsärenden
Statens gruvegendom
Administrativa byrån
(29 tjänster)
Personal-och servicer frågor
Ekonomi- . frågor -
Gerriensam . personal
SIFU-enheten
(ca ISO personer)
Kursverksamhet
Teknisk information och rådgivning
Provningsverksamhet m. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Elektriska
inspektionen
Företagareföreningarna
Underordnade
organ
Sprängämnesinspektionen
Bergsstaten
FiUal-
organisation
(ca 30 personer)
Prop. 1974: 47 62
Innehållsförteckning
Sid.
Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ .... 1
1
Inledning ....................................................... .... 1
2
Nuvarande förhållanden...................................... .... 4
2.1
SIFU ......................................................... 4
2.2
Statens industriverk....................................... 8
3 Organisationskommitténs
belänkande .................. ... 10
3.1
Allmänna utgångspunkter ............................ ... 10
3.2
Förändringar i SIFUrs
verksamhetsinriktning m. m. 12
3.3
SIFUrs framtida organisation............................ .. 14
3.4
Samarbetet mellan företagareföreningarna
och SIFU-verksamhelen 17
3.5
Ansvarsfördelnmg m. m................................... .. 17
3.6
Anslagsfrågor och
medelstilldelning .................. .. 18
3.7
Genomförande ............................................. .. 19
3.8
Fortsall utredningsarbete................................ .. 20
3.9
Reservation av ledamoten Resare
.................... 21
4 Remissyttranden
över organisationskommitténs belänkande .... 22
4.1
Organisationskommitténs förslag
i stort ........... 22
4.2
Integrationen mellan
industriverket och SIFU m. m 23
4.3
Samordning av det branschinriklade
stödet........ .. 24
4.4
Regionaliseringen av SIFU-verksamheten........... .. 24
4.5
Principer för finansiering av SIFU-verksamheten.. 25
4.6
SIFU-verksamheten i relation
till undervisningsväsendet i stort 26
4.7
Överföring av
provningsaktiviteter till annan huvudman .... 26
5 Statskontorets
utredning angående industriverkets lokalisering .. 27
5.1
Utgångspunkter för
statskontorets utredning .... 28
5.2
Utredningsarbetets uppläggning ...................... .. 29
5.3
Lokalisering i eller utanför
Stockholmsområdet.... .. 30
5.4
Partiell omlokalisering..................................... .. 31
5.5
Val av ort utanför
Stockholmsområdet............... 31
5.6
Pendlingsavslånd från
Stockholms centrum......... 31
5.7
Sammanfattande bedömning och
förslag............ 32
6
Remissyttranden över
statskontorets utredning ....... 32
7
Departementschefen........................................... .. 34
8
Anslagsfrågor för budgetåret
1974/75 ................... .. 42
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 740177
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (23)
23 kopplingar i 12 dokument.
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
- Rskr. 1974:227 i texten
- Bet. 1974:NU35 Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:47 angående riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk m. m., propositionen 1974:1… s. 1 · s. 2 · s. 3 · s. 18 · och 5 till i texten
- Bet. 1974:InU7 Inrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:1 gjorda framställningar om anslag till regional utveckling m. m. jämte motioner s. 18 i texten
- Bet. 1974:SfU5 Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av dels propositionen 1974:1 i vad avser visst anslag för budgetåret 1974/75 till allmän försäkring m. m., d… s. 13 i texten