Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207), m.m.
1974 · 34 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:51, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207), m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majrts
proposition nr 51 år 1974 Prop. 1974:51
Nr 51
Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om ändring
i lotteriförordningen (1939r207), m. m.; given den 8 mars 1974.
Kungl. Majrt vUl härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag om vars avlåtande tiU riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under konungens frånvaro:
BERTIL
KIELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag tiU lag om ändring i
lotteriförordningen (1939:207). Förslaget innebär att länsstyrelserna skall
handha all tUlståndsprövning i fråga om bingospel samt prövningen av tillstånd
att anordna automalspel i samband med bingospel. Lagen föresläs träda i kraft
den 1 juli 1974.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner att en central
nämnd, lotterinämnden, provisoriskt inrättas för lotterifrägor. Efter
bemyndigande av Kungl. Maj:l avses nämnden skola utfärda tUlämpningsföreskrifter
tUl lotteriförordningen och handlägga besvärsärenden. Vidare skall nämnden
lämna råd och anvisningar tUl länsstyrelser och polismyndigheter.
1 propositionen föreslås dessutom viss utvidgning av de
politiska organisationernas möjligheter att få lotteritillstånd.
1 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 51
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:51
Förslag till
Lag om ändring i lotteriförordningen (1939 r207)
Härigenom förordnas i fråga om lotteriförordningen
(1939:207)
dels att 1, 1 a, 2 och 3 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,
dels att i förordningen skall införas tre nya paragrafer,
I c, 12 och 13 §§, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§'
Lotteri om penningar eller pen- Lotteri om penningar eller pen-
ningars värde må ej ulan tUlstånd ningars värde må ej utan
tillstånd
av Kungl. Maj:t för allmänheten av Kungl. Maj:t för allmänheten
anordnas i andra fall eller i annan anordnas i andra fall eller i annan
ordning än som stadgas i denna ordning än som stadgas i denna
förordning. Delsamma gäller i frå- förordning. Detsamma gäller i frå
ga om sådant aulomat-, roulett- ga om sådant automat-, roulett-
eller bingospel, som ej anordnas eller bingospel, som ej anordnas
för allmänheten, om spelet anord- för allmänheten, om spelet anord
nas i förvärvssyfte. nas i förvärvssyfte. Kort- och tär
ningsspel jämställas i denna för
ordning med roulettspel.
Såsom lotteri anses varje företag, däri efter lottning,
gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende
anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än
det, som erhålles av en var deltagare. Marknads- och tivolinöjen, såsom
mekaniska spelapparaler, ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka äro
förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, skola betraktas såsom lotterier
oavsett företagens beskaffenhet i övrigt. Rätt till fortsatt spel är att anse
som vinst.
Bestämmelserna i denna förordning äga ej tillämpning å
svenska statens premieobligationer.
Angående dobbleri stadgas i brottsbalken.
I a§
Spel på mekaniska eller elek- Spel på
mekaniska eller elektro-
troniska apparater (automatspel) niska apparater
(automatspel) må må anordnas efter tillstånd av anordnas
polismyndigheten under förutsätt- a) efter tillstånd av polismyn-
ning digheten under förutsättning
' Senaste lydelse 1972:819. 2 Senaste lydelse 1972:819.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestUl-ställning
inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande
anläggning eller i samband med tivohrörelse eller sådan restaurangrörelse, för vUken
gäller tUlstånd tUl utskänkning enligt rusdrycksförsäljningsförord-ningen(l954r521),
att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per
spel,
att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar
tjugu gånger insatsen,
att tillståndsbeslulet, i original eller bestyrkt
avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.
TUlstånd meddelas för sädan nöjesarrangör eller rörelseidkare,
som avses i första stycket, och gäller för viss lid eller tills vidare.
Automatspel som normalt erbjuder automaten mä anordnas
utan tiUstånd.
Föreslagen
lydelse
att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjeslill-ställning
inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande
anläggning eUer i samband med tivohrörelse eller sådan restaurangrörelse, för
vilken gäller tillstånd tUl utskänkning enligt rusdrycksförsäljningsförord-ningen(1954r521),
att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per
spel,
att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar
tjugu gånger insatsen,
att tillståndsbeslulet, i original eller bestyrkt
avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen;
b)
efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning
att
spelet anordnas i samband med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo,
att spelet anordnas för samma ändamål som bingospelet,
att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per
spel,
att
högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,
att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt
avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.
TUlstånd
enligt första stycket a) meddelas för sädan nöjesarrangör eller rörelseidkare,
som där avses, och gäller för viss tid eller tills vidare. Tillstånd enligt
första stycket b) meddelas för den som erhållit tillstånd tUl bingospelet och
gäller för viss tid. vinst endast i form av ett frispel pä
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 * Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 51
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
c §
Bingospel må anordnas efter tillstånd av länsstyrelsen
under förutsättning
att spelet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt
eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd
och uppmuntran åt svenska konstidkare,
att spelet bedrives allenast inom länet,
att
vinsterna icke utgöras av penningar eller värdepapper.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 § =
Lotteri, vilket ej är bingospel eller spel som avses i I a
eller 1 b §, må anordnas efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar
innan, under förutsättning
att lotteriet anordnas i samband med offentlig
nöjestillställning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt
eller allmännyttigt ändamål.
att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen
avsett område,
att vinsterna uteslutande utgöras av varor eller av
anvisningar, gällande såsom betalningsmedel allenast inom nämnda område,
att värdet å högsta vinst icke överstiger 10 kronor eller,
där vinsterna utgöras uteslutande av varor, 1 5 kronor.
Lotteri, vilket ej är spel som avses i la, Ib eller 1 c §,
må anordnas efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under
förutsättning
att lotteriet anordnas i samband med offentlig
nöjestillställning eller tUlställning till förmån för välgörande, kulturellt
eller allmännyttigt ändamål eller anordnas i samband med bingospel, som ej är
eller kan jämställas med automatbingo, och för samma ändamål som bingospelet,
att
lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen eller bingospelet avsett
område,
att vinsterna uteslutande utgöras av varor eller av
anvisningar, gällande såsom betalningsmedel allenast inom nämnda område,
att värdet å högsta vinst icke överstiger 10 kronor eller,
där vinsterna utgöras uteslutande av varor, 1 5 kronor,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1972:819.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
att vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning till
deltagande i lotteriet,
samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats,
denna icke överstiger 50 öre eller, där vinsterna utgöras uteslutande av
varor, en krona.
Föreslagen
lydelse
att vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning till
deltagande i lotteriet,
samt att,
om för deltagande i lotteriet fordras insats, denna icke överstiger 50 öre
eller, där vinsterna utgöras uteslutande av varor, en krona.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lotteri, vilket ej är spel som avses i 1 a eller 1 b § och
i vilket insatser, om sådana fordras, och vinster äro till antal och storlek
bestämda enligt uppgjord plan, må, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna
icke äro för handen, anordnas
a) efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar
innan, under förutsättning
att fråga ej är om bingospel,
att lotteriet anordnas i samband med tillställning till
förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål,
att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen
avsett område,
att
vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av
penningar eller värdepapper,
att behållningen i lotteriet uteslutande användes för del
ändamål, till vars förmån den tillställning äger rum i samband varmed
lotteriet är anordnat, samt
3 §
Lotteri, vilket ej är spel som avses ila, Ib eller 1 c §
och i vilket insatser, om sådana fordras, och vinster äro till antal och storlek
bestämda enligt uppgjord plan, må, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna
icke äro för handen, anordnas
a) efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar
innan, under förutsättning
att lotteriet anordnas i samband med tillställning till
förmän för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller i samband
med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo,
att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen
eller bingospelet avsett område,
att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå
belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper,
att
behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ändamål, till vars
förmån den tillställning eller det bingospel äger rum i samband varmed
lotteriet är anordnat, saml
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Senaste lydelse 1972:819.
Prop. 1974r51 6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att anmälan icke avser anord- all anmälan icke avser anord-
nande vid samma tillställning av nande vid samma tUlsläUning
eller
lotterier med insatser tUl högre bingospel av lotterier med insatser
sammanlagt belopp än 3 000 kro- tUl högre sammanlagt belopp än
nor; 3 000 kronor;
b) efter tUlstånd av polismyndigheten under förutsättning
att lotteriet anordnas till förmån för välgörande,
kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller
till understöd och uppmuntran ål svenska konstidkare,
att lotteriet bedrives allenast inom polismyndighetens
förvaltningsområde,
all vinsterna icke till större del än som motsvarar därå
belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, saml
alt insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än
30 000 kronor;
c) efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning
alt lotteriet anordnas till förmän för välgörande,
kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller
till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare,
att lotteriet bedrives allenast inom länet,
alt vinsterna icke till större del än som motsvarar därå
belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, samt
att insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än
200 000 kronor.
Vid tillämpning av de i första Vid tUlämpning av de i första
stycket upptagna bestämmelserna stycket upptagna
bestämmelserna
om värdegränser för tillståndsgiv- om värdegränser för tillståndsgiv
ning skall hänsyn tagas tUl samt- ning skall hänsyn tagas till samt
liga tillstånd, som myndigheten liga tillstånd, som myndigheten
under kalenderåret meddelar sö- under kalenderåret meddelar sö
kanden, kanden enligt första stycket.
12 §
Talan mot polismyndighetens beslut enligt denna förordning
föres hos länsstyrelsen genom besvär.
Talan mot länsstyrelsens beslut föres hos Kungl. Maj.t
eller myndighet som Kungl Maj:t bestämmer.
Prop. 1974r51
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13§
Närmare föreskrifter för till-lämpningen av denna
förordning meddelas av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj.t bestämmer.
Denna lag träder i kraft den I juli 1974.
Länsstyrelse får före nämnda dag pröva ansökan om
tillstånd enligt 1 a § första stycket b) eller 1 c §, såvitt tUlståndet avser
tid efter ikraftträdandet.
TUlstånd
som meddelats enligl äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla, dock längst
till utgången av år 1974.
\**Riksdagen 1974. 1 saml Nr 51
Prop. 1974r51
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför
Hans. Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars
1974.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, lOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i
lotteriförordningen (1939:207j, m. m. och anför.
1 Inledning
Inom handelsdepartementet har upprättats en promemoria (Ds
H 1973:4) med förslag tiU riktlinjer för regleringen av bingospel m. m. 1
promemorian föreslås bl. a. vissa ändringar i lotteriförordningen (1939: 207,
ändrad senast 1972:819).
Efter remiss har yttranden över promemorian avgelts av rikspohsstyrelsen,
riksskatteverket, samtiiga länsstyrelser, 1972 års lotteriutredning (lolteriulredningen),
Sveriges riksidrottsförbund och Barnens dags riksförbund.
2 Gällande rätt m. m.
Lotteriverksamheten i Sverige är föremål för en offentlig
reglering. De grundläggande bestämmelserna om verksamheten finns i
lotteriförordningen.
Enligt huvudregeln i lotteriförordningen krävs tillstånd
för anordnande av lotteri. Tillstånd lämnas enligt huvudregeln i I § av Kungl.
Maj:l. Enligl 3 § fär tUlstånd lämnas av polismyndighet, om insatserna uppgår tUl
högst 30 000 kr. per år och sökande, och av länsstyrelse, om insatserna uppgår
till högst 200 000 kr. per år och sökande, förutsatt att lotteriet bedrivs
enbart inom resp. myndighels förvaltningsområde. För tillstånd tiU annat
lotteri än automat- och roulettspel krävs i de nämnda ärendena, att lotteriet
anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål
eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt
svenska konstidkare.
1 fråga om lotterier där tillstånd meddelas av Kungl. Maj:l
gäller inte de nämnda kraven. Enligt praxis lämnar dock Kungl. Maj:l inte
tillstånd för andra ändamål än de som nyss angetts.
När det gäller möjligheten att anordna lotteri till förmån
för partipolitisk verksamhet bör följande noteras. 1 samband med all
möjligheten tillskapades år 1960 uttalades att tillstånd endast skulle
Prop. 1974:51 9
lämnas politiskt parti med representation i riksdagen
eller organisationer med anknytning till sådant parti.
Från lotteriförordningens tillståndstvång finns några
undantag. Sålunda kan under vissa förutsättningar lotteri anordnas enbart efter
anmälan tUl polismyndighet, s. k. anmälningslotterier. Vidare är vissa
lotterier, som anordnas i samband med utgivande av tryckt periodisk skrift och
rundradiosändning, undantagna från både tillstånds- och anmälningstvång.
Av anmälningslotterier finns två typer. Bestämmelser om
dessa finns i 2 § och 3 § första stycket a) lotteriförordningen. Enligt 2 § får
lotteri anordnas efter anmälan hos polismyndigheten minst sju dagar innan,
under förutsättning all lotteriet anordnas i samband med offentlig
nöjestillställning eller tillställning tUl förmån för välgörande, kulturellt
eller allmännyttigt ändamål och att lotteriet bedrivs endast inom för
tillställningen avsett område. För anmälningslotteri av denna typ gäller
vidare, att vinsterna enbart får utgöras av varor eller av anvisningar, som
gäller som betalningsmedel endast inom tillställningsområdet, att värdet av
högsta vinst inte får överstiga 10 kr. eller, om vinsterna utgörs uteslutande
av varor, 15 kr., alt vinstfördelningen skall äga rum i omedelbar anslutning tiU
dellagande i lotteriet samt att eventuell insats i lotteriet inte får överstiga
50 öre eller, om vinsterna utgörs uteslutande av varor, en krona.
Enligt 3 § första stycket a) lotteriförordningen får
lotteri, vari insatser och vinster är till antal och storlek bestämda enligt
uppgjord plan, anordnas efter anmälan hos polismyndighet minst sju dagar innan,
under förutsättning att lotteriet anordnas i samband med tUlställning till
förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål och att lotteriet
bedrivs endast inom för tillställningen avsett område. För anmälningslotteri av
denna typ gäller vidare, att vinsterna inte till större del än som motsvarar
eventuell lotterivinstskatt får utgöras av penningar eller värdepapper, att
behållningen i lotteriet uteslutande skall användas för det ändamål, till vars
förmån tillställningen äger rum, samt att anmälan ej avser anordnande vid samma
tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000
kr.
Lotteriförordningen har varit föremål för översyn i olika
sammanhang. Sålunda gjorde den är 1964 tillkallade lotteriutredningen, som i
juni 1970 avlämnade sitt betänkande (SOU 1970:52) Om lotterier, en inventering
av den svenska lotterimarknaden och ägnade bl. a. bingospelet särskild
uppmärksamhet. Utredningens förslag, som bl. a. innefattade inrättandet av en
central tillsynsmyndighet för lotterifrågor, genomfördes endast tUl den del det
avsåg ändringar i beloppsgränserna för olika myndigheters tiUståndsgivning.
Efter förslag av punktskatteutredningen (Ds Fi 1972:2,
Skatt på spel) infördes fr. o. m. den I april 1973 bestämmelser om skatt på automat-och
roulettspel samt modifierades beskattningen av bingospelet (prop. 1972:128; SkU
1972:66; rskr 1972:342). Samtidigt genomfördes vissa ändringar i
lotteriförordningen avseende villkoren för bedrivande av nämnda spel. Bl. a.
föreskrevs att anordnande i förvärvssyfte av automat-.
roulett- och bingospel alltid krävde särskUt tillstånd.
Vidare slopades det s. k. tillställningskravet i fråga om bingo och upphävdes
förbudet mot utdelning av penningvinster vid automat- och roulettspel.
1 propositionen hade vid behandhng av frågan om vissa
ideella organisationers behov av lotteriinkomster ullalats, att automatspel
borde utan krav på samband med annan särskUd nöjestUlställning kunna få
förekomma i samband med bingospel, dock inte spel med s. k. automatbingo. Detta
uttalande lämnades utan erinran av riksdagen.
1 samband med alt de nya bestämmelserna skulle träda i
kraft upprättades inom handelsdepartementet i mars 1973 en promemoria med
förslag tiU riktlinjer för handläggningen av frågor rörande bingospel. Ett
avsnitt innehöll förslag tiU villkor för bingospel. Promemorian godkändes den
16 mars 1973 av Kungl. Majrt att t. v. tjäna som vägledning vid handläggningen
av sådana frågor om tillstånd all anordna bingospel, som prövas av Kungl. Majrt.
Kungl. Majrts tillstånd tUl bingospel under år 1973 upptog
dessa villkor. De innebar bl. a. att minst hälften av insalsbeloppel i varje
insatsomgång skulle utlottas bland deltagarna i form av vinster. Vinst fick
utgöras av anvisning, som kunde användas för ny insats i spelet. Skriftligt
avtal skulle upprättas mellan anordnare och utomstående person eller företag,
som anlitades för biträde med spelets skötsel. Vidare lämnades anvisningar
rörande lotternas (dragningsbrickornas) utformning i annan bingo än automatbingo.
Plaslbrickor eller andra dragningsbrickor för flergångsbruk fick inte användas.
Enligt senare meddelat beslut kunde dock dispens från denna bestämmelse medges
t. o. m. den 31 december 1973.
Den 30 november 1973 faslsläUde KungL Majrt nya vUlkor all
gälla för bingospel under år 1974. Dessa villkor innebär bl. a. att spel med
dragningsbrickor för flergångsbmk är tillåtet, dock endast om vissa närmare
angivna förutsättningar är uppfyllda.
1 detta sammanhang vUl jag också erinra om, att en mera
övergripande översyn av lotteriregleringen och därtUl närhggande frågor f. n.
genomförs av särskUt tillkallade sakkunniga, som antagit namnet 1972 års
lotteriutredning (H 1972:03). Bingofrågorna ingår i utredningsarbetet liksom
frågor rörande automatspel.
3 Departementspromemorian (Ds H 1973 r4)
3.1 Bakgrund
1 promemorian (Ds H 1973:4) med förslag till riktlinjer
för regleringen av bingospel m. m. lämnas inledningsvis en redogörelse för hur
bingo spelas saml för spelets utveckling sedan det introducerades i Sverige i börian
av 1950-talel. Därvid konstateras bL a., att spelet successivt
kommersialiserats och att ett fåtal yrkesmässiga arrangörer kommit att inta en
dominerande ställning pä bingomarknaden. Därefter presenteras de
erfarenheter, som vunnits vid myndigheternas handläggning av
Prop. 1974:51 ,1
bingofrågor. 1 första hand redogörs för erfarenheterna hos
handelsdepartementet, som genom lotteriförordningens konstruktion kommit att
bereda flertalet sådana ärenden.
Principerna
för tillståndsgivningen redovisas översiktligt i promemorian. När det gäller
bedömningen av anordnarens lämplighet och ändamålet med bingospelel har
uppgifter inhämtats från stadgar, verksamhetsberättelser samt balans- och
resultaträkningar. Regelmässigt har ytterligare upplysningar inhämtats
remissvägen. Vid fastställandet av omslutningen i bingospel har enligl
promemorian aUmänl gällt att denna bör stå i rimlig proportion tUl omfattningen
av verksamheten i organisationen.
Bingospelens
ekonomi behandlas relativt ingående. Det konstateras all vissa kostnadsslag
tenderar all generellt bh anmärkningsvärt höga och all spelen bL a. därför
uppvisar en betydligt sämre lönsamhet för tillslånds-havarna än flertalet andra
på marknaden förekommande lotlerityper. Enligt promemorian utgörs de mera
betydande kostnaderna av utgifter för vinslanskaffning, personal och
marknadsföring samt ersättningar till utomstående kommersiella företag, s. k.
serviceförelag, som biträder med skötseln av bingospelen. Sålunda är del inte
ovanligt all kostnaderna för vinslanskaffning uppgår till mellan 70 och 80 % av
omslutningen i spelen. Vidare förekommer s. k. frispel, vid vilkel inga
insatser behöver göras.
Lönekostnaderna
kan enligt promemorian uppgå tUl mellan 10 och 20 % av spelens omslutning.
Vanligen används i konkurrenssyfte även betydande belopp för olika
marknadsföringsåtgärder såsom annonsering i dagspress. 1 de spel till vilka Kungl.
Majrt lämnat tillstånd under år 1973 har behållningen normall beräknats bli
omkring 10 till 1 5 % av spelens omslutning. 1 en del spel har dock
behållningen beräknats bli betydligt högre.
I
promemorian konstateras all serviceföretag i betydande utsträckning biträder anordnarna
med skötseln av bingospelen. Serviceföretagens roll har varit föremål för särskild
granskning inom handelsdepartementet. Ambitionen har därvid bl. a. varit att se
till att behållningen oavkortad går till avsett ändamål och att sålunda inga
otillbörliga vinster uppstår i serviceföretagen. Enligt promemorian har stora
svårigheter förelegat vid bedömningen av huruvida ersättningarna till
serviceföretagen varit skäliga. Många gånger har hyror för lokal och automatbingoanläggning
salts mycket högt.
Utöver de specificerade ersättningar, som serviceföretagen
betingar sig, utgår normall även ersättningar av mera allmän karaktär, ofta
rubricerade konsultarvode. Dessa ersättningar inrymmer förelagens brullovinst
och skall enligt promemorian vanligen läcka ränta på investerat kapital,
underhåll, central administration, utbildning av personal och ersättning för
affärsrisk. Det finns, framhålls det, anledning misstänka att dessa ospecificerade
ersättningar i många fall inte motsvaras av verkliga kostnader i förelagen. Del
påpekas dock att tillräckliga möjligheter f. n. saknas för en bedömning av
skäligheten i sådana ersättningar.
1 promemorian framhålls alt de konlroUföreskrifter, som av
myndigheterna utfärdas i anslutning till tiUståndsgivningen, utgör en viktig
del av
Prop. 1974:51 12
lotteriregleringen. KontroUen avser bl. a. att tillvarata
speldeltagarnas intressen. Viktigt är också att genom lämpliga kbntrollföreskrifter
tillvarata anordnarnas intressen gentemot serviceföretagen saml samhällets
fiskala och andra intressen.
1 promemorian tas vissa kontrollproblem upp till närmare
granskning. Därvid behandlas bl. a. de problem, som bruket av polletter i
automatbingo och del därmed sammanhängande s. k. återspdet fört med sig. Aterspel
innebär, att vinnare fär ut sin vinst i form av polletter vilka i stället för
mynt används för ny insats i spelen. Enligt promemorian uppkommer därigenom
svårigheter att kontrollera inkomsterna i spelen.
Avslutningsvis
behandlas frågor rörande automatspel och anmälnings-lotterier i samband med
bingo. Sålunda konstaleras att uttalandet om automalspel i samband med annan
bingo än automatbingo på många håll i landet medfört en mycket generös tillståndsgivning,
varför aulomat-spelet ibland kommit att få betydande omfattning. Det är enhgt
promemorian inte ovanligt att bingospel med ringa eller ingen lönsamhet drivs
enbart för att skapa legala förutsättningar för ett lönsamt automalspel. Vidare
har en särskUd variani av bingospelet utvecklats, som kännetecknas av att
insats erläggs för endast ett fåtal spelomgångar. Till skUlnad från vad som
gäller för den traditionella bingon, där insats normalt erläggs för deltagande
i flera omgångar, möjliggör därför denna bingoform spel även på daglid, då flertalet
deltagare endast kan avsätta en kortare tid för bingospel. Den snabba
genomströmningen av spelare i samband med detta spel har enligt promemorian
gjort, att automatspelet blivit mera tUlgängligt och ökat i omfattning. Det
framhålls att aulomatspelet på flera ställen synes ha fått en omfattning som
inneburit all bingospelel närmast fåll en underordnad roll i sammanhanget.
1
promemorian noteras vidare, att några närmare föreskrifter om vart behållningen
av automatspelet skall gå inte utfärdats och att stora inkomster uppkommer i de
kommersiella företag, som ställer ut automaterna. Detta är enligt promemorian
särskilt tvivelaktigt i lägen då bingospelel på lönsamhetens bekostnad görs
attraktivt enbart i syfte att locka spelare till automatspelet. Det påpekas i
sammanhanget att tillstånd till automatspel meddelas av polismyndigheterna, som
normalt inle utfärdat tillstånden till motsvarande bingospel. De föreskrifter
som därvid utfärdats har därför enligt promemorian varit mindre väl anpassade
till de förutsättningar som råder i bingospelen. Det framhålls sålunda att
automatspelet i praktiken kommit att ske med endast ringa tidsmässig och
lokalmässig kontakt med bingospelet och att regelrätta spelhallar på flera
orter kommit alt växa fram.
Vad gäller
frågan om anmälningslotterier i samband med bingo konstateras att praxis
varierar i tolkningen av huruvida verksamheten är tillåten. 1 praktiken
anordnas anmälningslotlerier i samband med bingo i vissa delar av landet.
Vägledande för denna praxis har enligt promemorian varit den tolkningen av
förarbetena till lotteriförordningens senaste lydelse att bingospelel, genom
möjligheterna att i anslutning därtUl anordna automatspel, betraktas som
tillställning.
Prop. 1974:51 13
3.2 Förslag till åtgärder
Mot bakgrund av de beskrivna förhållandena på
bingomarknaden konstateras i promemorian, att situationen inte är tiUfredsställande
och att gäUande bestämmelser och tillämpningen av dem bör ses över. Det
framhålls att en övergripande översyn, där även syftet med den framtida
regleringen skall prövas, genomförs av 1972 års lotteriutredning. Vissa
åtgärder bör emellertid enligt promemorian övervägas redan nu för att främja en
ändamålsenlig tiUdelning av bingotillstånd, skapa förutsättningar för tUlfredsställande
lönsamhet i bingospelen samt möjliggöra en effektiv kontroll av att syftena med
gäUande reglering blir tiUgodosedda.
Det anförs
i promemorian all någon kritik mol de former under vUka bingospel bedrivs i
allmänhet inte har framkommit. Spelet sker med måtthga insatser från spelarnas
sida och medför inga nämnvärda sociala olägenheter. Det noteras alt spelet
fyller en väsentlig funktion som tidsfördriv och underhållning för en stor
kategori människor. Det finns därför enligt promemorian ingen anledning att
generellt begränsa bingospelets omfattning. Tillståndsgivningen kan därför
inriktas på all uppdela den marknad som finns mellan de organisationer, som
önskar och kan komma i fråga för lotteritillstånd. 1 promemorian anges några
riktlinjer för hur detta skall kunna åstadkommas. TiUstånd bör sålunda kunna
meddelas i första hand till lokal organisation förutsatt att spelet avses
bedrivas på organisationens hemort eller på ort till vilken organisationen har
rimlig anknytning och alt organisationen har tillfredsslällande stadga. Vidare
bör spelets omslutning bestämmas med hänsyn tiU medelsbehovet i organisationen
och till möjligheterna att på andra sätt anskaffa medel. Hänsyn bör fas tiil
antalet medlemmar och andra som direkt eller indirekt omfattas av
organisationens verksamhet. Tillstånd bör enligt promemorian endast meddelas då
den beräknade behållningen i lotteriet bedöms som tUlfredsställande.
1 fråga om bingospelens ekonomi framhålls att en högre
lönsamhet måste eftersträvas. Olika metoder diskuteras därvid. En metod, som
enligt promemorian förordats från många håll, skulle vara att i tiUstånden inte
enbart ange det lägsta värde (f. n. 50 %), som vinstandelen får anta, utan även
elt högsta värde. 1 allmänhet har därvid föreslagits 60 %. 1 promemorian anförs
att det naturligtvis är teoretiskt möjligt att i tillstånden föreskriva hur
medlen skall disponeras. Det ifrågasätts dock om sådana föreskrifter är
ändamålsenliga. Del får enligl promemorian betraktas som naturligt att anordnarna
vill få spelen att framstå som attraktiva genom att utnyttja olika
konkurrensmedel. Som exempel på sådana nämns höga vinster, reklam m. m. Tillslåndsmyndighelen
bör inle avgöra den närmare utformningen av spelens marknadsföring. 1 stället
föreslås marknadsförhållandena få avgöra vilka medel som på sikt är lämpliga
för att få tillräckligt med deltagare i spelen och därmed en god lönsamhet.
Ökad lönsamhet föreslås därför inte åstadkommas genom begränsningar avseende
enskilda kostnadsslag i spelen. Naturligt bör enligt promemorian i stället vara
att kräva en viss minsta nettobehällning
Prop.
1974:51 14
i spelen. Erfarenhetsmässigt bör delta krav kunna sättas
vid 15 % av total omslutning. Ett sådant krav skulle enligt promemorian
sannolikt även medföra att den förödande konkurrens, som små bingoarrangörer
utsätts för av arrangörer med stora spel och höga vinster, skuUe mjukas upp
betydligt.
I promemorian anvisas en teknik för kontroll av spelens
lönsamhet. Del föreslås att planer för spelens ekonomiska uppläggning skall
upprättas enligt visst schema och att dessa planer i stort skall följas under tUlståndstiden.
Del föreslås vidare att delredovisningar minst en gång i månaden skall
tillställas kontroUant. SkuUe kontroUant notera mera markanta avvikelser meUan
redovisat och planerat resultat, bör denne anmäla detta hos tiUslåndsmyndigheten,
som efter samråd med anordna-ren i sista hand skaU kunna återkalla tillståndet.
När det gäller serviceföretagen konstateras i promemorian,
att dessa i många fall spelar en avgörande roll när det gäller möjligheterna
att över huvud laget anordna bingospel. På någon sikt får man därför räkna med
att serviceföretagen kommer att behövas i många bingospel. 1 avvaktan på vad lolteriulredningen
kan komma all föreslå inriktas förslagen i promemorian främst på behovet av all
kontrollera, att de ersättningar som utgår till serviceföretagen är skäliga och
att spelen drivs på förmånligaste sätt för tillslåndshavarna.
1
promemorian understryks alt i avtal mellan anordnare och serviceföretag bör
klart anges företagets åtaganden gentemot anordnaren samt den ersättning
företaget betingar sig härför. 1 ersättningen föreslås få ingå utgifter för
åtaganden, som medför relativt fasta kostnader i serviceförelaget. Dit hör enligl
promemorian avskrivningar på anläggningar och inventarier, ränta på investerat
kapital samt lokalhyror och personallöner. Vidare bör ersättning kunna utgå för
affärsrisk och fackkunskap. Det förutsätts att sådan ersättning klart anges i
avtalet och att övriga utlägg verifieras. Det konstateras vidare att
marknadsföringskostnader och kostnader för anskaffning av lotter och vinster
varierar med omsättningen i spelen och att utgifter för motsvarande tjänster
inte bör ingå i den avtalade ersättningen tUl serviceföretaget. I den mån
serviceföretagen biträder lotterierna med de nämnda tjänsterna bör detta enligt
promemorian alllid ske efter beslut av lotleriföreståndare i samråd med
kontrollant och inte avse längre tidsperioder. Ersättning för sådana tjänster
bör utgå endast med belopp som motsvarar faktiska verifierade utlägg för
verksamheten.
Det förordas i promemorian att avtal mellan anordnare och
serviceförelag utöver vad som nämnts i det föregående skall innehålla ell
åtagande från företagets sida all tillhandahälla tillståndsmyndighet eller av
denna utsedd kontrollant de räkenskaper och verifikationer, som berör spelet. TUlstånd
bör ej meddelas utan att myndigheten anser sig kunna godkänna avtalet.
Vissa förslag lämnas även rörande kontrollen i
bingospelen. Sålunda föreslås bl. a. alt polletter inle längre skall tillåtas i
automatbingo och att
Prop.
1974:51 15
möjligheten till ålerspel skall bibehållas genom att
penningvinster tillåts. Sådana vinster föreslås även få utgå i annan bingo än automatbingo.
Enligt promemorian bör dock denna möjlighet reserveras för vinster som inte har
ett högre värde än 50 kr. För att detta tillfredsställande skall kunna
kontrolleras, föreslås penningvinster få utgå endast i spel, där högre vinster
än 50 kr. över huvud taget inte förekommer.
Vad gäller
automalspel i samband med bingospel konstateras att nuvarande ordning är otUlfredsstäUande.
Det bör enligl promemorian slås fast att avsikten inte är att automatspelet
skall inta någon dominerande funktion vid spellillfällena i fråga. Det
framhålls därför att automatspel endast bör få förekomma i verklig anslutning
både tidsmässigt och lokalmässigl till bingospelet. Automaterna bör inte
ställas upp på ett sätt som inbjuder andra än deltagare i bingospelet till
deltagande i automat-spelet. Automatspel bör inte heller tillåtas i samband med
sådana typer av bingospel som kännetecknas av snabb genomströmning av speldeltagare.
1 sammanhanget påpekas, att motivet för att automatspel
borde få förekomma i anslutning liU bingospel var de lollerianordnande organisationernas
medelsbehov. Utställare av de automater, som brukas i anslutning till
bingospel, bör därför enligt promemorian enbart få betinga sig en fast hyra,
som skall motsvara vad som skäligen bör utgå för avskrivning och underhåll av
automaterna.
1 promemorian föreslås att den myndighet som meddelat
tillstånd till visst bingospel även skall pröva fråga om automatspel i
anslutning därtill. Därigenom skuUe de båda arrangemangen kunna bedömas i ett
sammanhang, varvid mera ändamålsenliga föreskrifter för automatspelet skulle
kunna meddelas.
När det gäller frågan om anmälningslotterier är tillåtna i
samband med bingo konstateras att annan bingo än automatbingo numera har
erhållit sådan tillstäUningskaraktär att lagtextens lydelse medför alt sådana
lotterier fär anordnas i samband med bingospel. Detta skulle gälla både
lotterier som anordnas enligt 2 § lotteriförordningen och sädana som anordnas
enligt 3 § första stycket a) samma förordning.
Avslutningsvis
behandlas i promemorian frågan om tillståndsmyndig-het för bingospelet. Därvid
konstateras att det hittills har ankommit på flera olika myndigheter att avgöra
ärenden om tillstånd att anordna bingospel. Beroende på storleken av spelen och
sammanlagda omslutningen hos andra lotterier som av myndigheterna beviljats en
sökande avgörs ärendena av Kungl. Majrt, länsstyrelse eller polismyndighet. Det
ifrågasätts om den gällande ordningen är tillfredsställande. Sålunda noteras
att polismyndighet under vissa förutsättningar är behörig att meddela tillstånd
till bingospel med en sammanlagd omslutning av 30 000 kr. per är, vilket spel
kan bedrivas under en kort period och med höga insatser per speldag. Många anordnare
kan således efter varandra med tillstånd av polismyndigheten under en längre
tid på ett och samma ställe bedriva bingospel av betydande omfattning och av
avgörande betydelse för bingomarknaden i stort på orten. Samtidigt förekommer
Prop. 1974rSl 16
det att en sökande, som önskar spela en längre period med
mindre insatsbelopp per speldag, kan behöva vända sig till länsstyrelsen eller Kungl.
Majrt, beroende på att den längre speltiden medför en högre total omslutning i
spelet. Denna ordning kan enligt promemorian bl. a. medföra icke önskvärda
avvikelser i bedömningar rörande spel, som kommer att konkurrera om marknaden
på en ort. Vidare försvåras den mera övergripande planering av bingospelet, som
länsstyrelse eller Kungl. Maj:t kan vilja genomföra. Tillståndsgivningen i
fråga om bingospel föreslås därför fortsättningsvis handhas av en enda
myndighet. Länsstyrelsen torde enligt promemorian vara mest lämpad för denna
uppgift, bl. a. eftersom den har en relativt god kännedom om lokala
förhållanden samtidigt som den har en tUlräcklig överblick för att kunna styra bingospelel
i önskvärd utsträckning. Länsstyrelsen har därutöver enligt promemorian ofta
god kännedom om de organisationer som önskar anordna bingospel, bl. a. genom
att dessa i allmänhet bedriver annan lotteriverksamhet till vilken
länsstyrelsen lämnar tiUstånd. Länsstyrelsen föreslås därför i fortsättningen
handha tUlståndsgivningen för bingospel. Därigenom bör enligt promemorian
länsstyrelsen även handha tillståndsgivningen rörande sådant automatspel som
sker i anslutning tUl bingospel. Genomförandet av vissa av förslagen i
promemorian kräver ändringar i lotteriförordningen. Många av förslagen är dock
enligt promemorian sädana att de inte bör inordnas i själva lagtexten. Dessa
föreslås i stället komma till uttryck i föreskrifter som meddelas antingen i
anslutning till varje särskilt tillstånd eller i mera generell form, t. ex. en
av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse. Närmare ställning till vilka föreskrifter
som skall meddelas på detta sätl tas emellertid inte. Promemorian innehåller
därför enbart förslag till lag om ändring i lotteriförordningen. Lagförslaget
innehåller en bestämmelse om att Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t
bestämmer fär meddela generella föreskrifter av det slag som nyss nämnts.
4 Remissyttrandena
Flertalet remissinstanser framför sin uppskattning överalt
problemen på bingomarknaden granskats och tillstyrker i stort de i promemorian framlagda
förslagen. Sålunda anser länsstyrelsen i Örebro län att förslagen kommer att
bidra till att en större enhetlighet och bättre ordning uppnås beträffande
handläggning och kontroll av bingoverksamheten. Länsstyrelsen i Västerbottens
län finner att förslagen är ägnade att medföra en sanering på området.
Länsstyrelsen
i Jämtlands län ansluter sig till promemorians bedömning, att behov föreligger
av fastare regler på bingomarknaden. Länsstyrelsen framhåller emellertid, att
de föreslagna åtgärderna i vissa avseenden synes ha karaktären av provisorier i
avvaktan på lotteriutredningens slutliga ställningstagande. Åver\ länsstyrelsen
i Jönköpings län ifrågasätter om inte den allmänna översynen av
lotteriförordningen kan avvaktas. Om en ändring redan nu anses påkallad har
dock länsstyrelsen i huvudsak
Prop. 1974:51 17
inget att erinra mot förslagen i promemorian.
Lotteriutredningen anför att den, med hänsyn tUl rådande
situation på bingomarknaden och därav följande behov av en stramare reglering,
inte vUl motsätta sig att förslagen genomförs och att det i stort sett från
principiella synpunkter inte finns någonting att erinra mot desamma.
Utredningen förutskickar emellertid, att den vid sina slutliga ställningstaganden
kan komma att föreslå lösningar av principiellt annan natur än de som
presenteras i promemorian.
Remissinstanserna
vitsordar allmänt den bild av bingospelens ekonomi som ges i promemorian.
Överlag delar man även uppfattningen att en högre lönsamhet för anordnarna
generellt är möjlig och att en sådan bör eftersträvas. Sålunda tillstyrks i
stort förslaget, att fortsättningsvis skall krävas att spelen skall ge en
nettobehållning motsvarande åtminstone 15 % av omslutningen, av
rikspolisstyrelsen, riksskatteverket, länsstyrelserna i Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus, HaUands,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Gävleborgs, Jämtlands,
Västerbottens oeh Norrbottens län samt lotteriutredningen. Därvid framhåller
lotteriutredningen att serviceföretagens vinstanspråk genom ett sådant krav
kan reduceras i vissa fall. Vidare minskas det ekonomiska utrymmet för
marknadsföringsåtgärder i form av reklam och höga lockvinster, något som enligt
utredningen är eftersträvansvärt med hänsyn särskilt till önskvärdheten av att
mjuka upp konkurrensen. Vissa bingospel kommer att slås ut, konstaterar
utredningen och framhåller, att bland dessa kan finnas åtskilliga, som
bedrivits under lång tid och vilkas anordnare åsamkas väsentligt ekonomiskt
avbräck om förnyat tUlstånd vägras eller spelet avbryts under löpande
tillståndsperiod. Utredningen anser att tUlståndmyndigheterna bör ägna särskild
uppmärksamhet åt sådana fall oeh ha rätt att efterge kravet på en lönsamhet av
minst 15 % när särskilda omständigheter talar för det. 1 vart fall bör enligt
utredningen inte förnyat tillstånd vägras eller löpande tillstånd återkallas
utan att organisationen beretts tillfälle att i samråd med
tillståndsmyndigheten vidta åtgärder för att förbättra spelets lönsamhet. Även
länsstyrelserna i Jönköpings, Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län samt
Riksidrottsförbundet anser att kravet inte kan tillämpas alltför strikt.
Länsstyrelserna i Kalmar, Örebro och Västmanlands län föreslär att kravet sätts
lägre, medan länsstyrelserna i Stockholms och Gävleborgs län menar att kravet
ibland kan behövas sättas högre.
Förslaget om minsta nettobehällning avstyrks av Barnens
dags riksförbund, som hävdar att även en lägre andel måste anses försvarbar om
ett gott netto i kronor uppstår.
Rikspolisstyrelsen,
länsstyrelserna i Södermanlands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands
och Norrbottens län samt lotteriutredningen föreslår att begränsningar införs
även avseende vinstutdelningen. Lotteriutredningen anför därvid, att vid
kontakter som förekommit med bingoanordnare från mindre tätorter och från
landsbygden har framförts klagomål över att konkurrensen från stora
bingoarrangemang i närbelägna
Prop.
1974:51 18
städer tenderar att bli övermäktig. Utredningen anser att
åtgärder bör vidtas för att göra olika bingospel såvitt möjligt likvärdiga från
konkurrenssynpunkt. En åtgärd som bör prövas är att möjligheten att utlotta
höga vinster regleras på lämpligt sätt. Det kan enligt utredningen ske genom
att vinstandelen maximeras eller genom all högsta vinsten ej får överstiga visst
värde eller genom en kombination av dessa båda begränsningar. Övriga
remissinstanser, som önskar begränsningar avseende vinstutdelningen, förordar i
allmänhet att vinstandelen ej skall få överstiga 60 % av gjorda insatser.
Ett
antal remissinstanser uttalar sig över förslaget om viss uppläggning av
lotteriernas ekonomiska planer samt den månadsvisa uppföljningen av
motsvarande resultat. Sålunda anser länsstyrelsen i Västmanlands län, all
förslagen i dessa delar måsle anses vara synnerligen väsentliga för
möjligheterna att bedöma ansökningar och all de bör underlätta
handläggningsrutiner och upprättande av statistik. Förslagen är även
betydelsefulla för att möjliggöra ett ingripande i tid mot felkalkylerade
lotterier. Förslagen tUlstyrks även av riksskatteverket samt länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Kopparbergs län.
Vad som i
promemorian föreslås beträffande serviceföretagens roll i bingospelen och
kontrollen av dessa förelag tillstyrks i stort av rikspolisstyrelsen, länsstyrelserna
i Stockholms, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs, Skaraborgs
och Värmlands län samt Barnens dags riksförbund. Därvid betonar flera
remissinstanser vikten av alt upprättade avtal skall godkännas av tiUslåndsmyndigheten.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att det är värdefullt att
kunna ta del av serviceföretagens verifikationer. Beräkningsgrund för
serviceföretagens kostnader bör anges i avtalen, och alla kostnader utöver
konsultarvode bör motsvaras av företagens verifierade kostnader. Länsstyrelsen
i Skaraborgs län anför liknande synpunkter.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser inte att en önskvärd
sanering av bingomarknaden kan uppnås med föreskrifter, som enbart hänför sig
till tillståndsgivningen och den tillståndssökande organisationen. Länsstyrelsen
finner starka skäl föreligga att ta upp frågan om krav på auktorisation av
yrkesmässigt bedriven serviceverksamhet avseende bl. a. bingospel och föreslår
att denna fråga lämpligen bör uppdras ål lolteriulredningen att utreda. Även
Barnens dags riksförbund uttalar sig för en auktorisation.
Lotteriutredningen menar, att de föreslagna åtgärderna
otvivelaktigt är ett steg i rätt riktning men att de inte kan anses tUlräckliga.
Det kommer fortfarande, framhåller utredningen, att finnas risk för att
serviceföretagen lar ul ersättningar, som inte står i rimlig proportion till
faktiska kostnader och vad som i fråga om affärsvinst är skäligt. Utredningen
förordar, att frågan om serviceföretagens verksamhet övervägs ytterligare men
alt detta inte bör utgöra nägot hinder för att de föreslagna åtgärderna
genomförs nu som ett första steg i riktning mot en mera tillfredsställande
ordning. Utredningen anser del önskvärt alt bingospelet
Prop.
1974:51 19
i Sverige frigörs från beroendet av och inflytandet från
kommersiella intressen och menar att detta skulle vara tUl fördel för de
ideella organisationerna. Utredningen ämnar undersöka under vilka förutsättningar
och i vUka former en sådan ordning kan förverkhgas. En möjlighet skulle därvid
vara att intresserade organisationer går samman för att genom samarbetsorgan på
central och regional nivå överta de funktioner, som serviceföretagen f. n.
svarar för.
Beträffande
de i promemorian upptagna konlrollfrågorna råder en praktiskt tagel total
anslutning tUl förslaget att förbjuda bruket av polletter i automatbingo.
Därvidlag delas de i promemorian gjorda erinringarna från kontrollsynpunkt.
Flera instanser påtalar också de problem som uppkommer genom alt polletterna
många gånger kan användas i parkeringsautomater och pä andra icke avsedda sätt.
Förslaget att tillåta penningvinster inom vissa gränser tUlstyrks
av riksskatteverket saml länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och
Bohus, Alvsborgs, Skaraborgs och Örebro län.
Länsstyrelserna i Östergötlands och Kristianstads län
pekar pä att många bingolokaler är så stora att vinsterna av nödvändighet
överstiger den föreslagna gränsen vid 50 kr. för penningvinster och föreslår
att denna i stället sätts till 100 kr. Länsstyrelserna i Hallands och Örebro
län menar att man i första hand bör överväga att tillåla att vinster upp till
50 kr. får utgå kontant oavsett om högre vinster förekommer.
Rikspolisstyrelsen,
länsstyrelsen i Västernorrlands län och lotteriutredningen avstyrker förslagel
om penningvinster. Därvid erinrar rikspolisstyrelsen om riskerna för sociala
skadeverkningar och pekar på att man i några fall fått underrättelse från
polisstyrelser all del förekommit att äldre människor gjort så höga insatser i
spel att de råkat i ekonomiska svårigheter. Lotteriutredningen anför att det
förhållandet att bruket av polletter vid automatbingospel medför vissa kontroilsvårigheler
oeh andra olägenheter inte utgör nägot bärande skäl att tillåta penningvinster.
Utredningen finner en sådan åtgärd så betydelsefull från både praktiska och
principiella synpunkter att den inte bör vidtas utan att samtliga
förutsättningar för spelet setts över och länkbara verkningar studerats.
Några
länsstyrelser ställer sig tveksamma till om automatspel i samband med bingo
över huvud taget skaU få anordnas. Sä gått som samtliga övriga remissinstanser
ansluter sig tUl alt, såsom föreslås i promemorian, väsentligt skärpa
regleringen vad avser detta spel. Sålunda finner länsstyrelsen i Kalmar län det
påkallat med snävare rums- och tidsmässig ram för automalspel i samband med
bingo. Vidare efteriyser länsstyrelsen en direkt föreskrift om att intäkterna
av sådant automatspel skall gå till det ändamål för vilket bingospelet bedrivs.
Lotteriutredningen erinrar särskilt om att medgivande att anordna automatspel i
samband med bingo lämnas med hänsyn till de ideella organisationernas behov av lotteriinkomsler.
Utredningen anser det därför väsentligt att intäkterna från automatspelet kan
noga särskiljas från behållningen av bingospelet och föreslår, all del
skall föreskrivas att spelautomaterna skall vara
Prop.
1974:51 20
försedda med plomberade räkneverk. Utredningen menar
vidare att man med hänsyn till de betänkligheter av social natur, som man pä de
flesta håll med fog hyser inför bruket av spelautomater, bör iaktta stor
återhållsamhet vid meddelandet av tillstånd till automatspel. Detta bör
särskilt gälla för spel med aulomaler där insatser görs med enkronasmynt.
Utredningen rekommenderar därför att automalspel i samband med bingo fär
anordnas med användande av företrädesvis 25-öresautomater. Önskemål om
räkneverk på spelautomaterna framförs även av länsstyrelserna i Stockholms,
Västernorrlands och Örebro län. Sistnämnda myndighet framhåller även att en
förutsättning för automatspelet bör vara att det har samma tUlståndshavare som
bingospelet.
Endast Barnens dags riksförbund ifrågasätter behovet av en
skärpning av regleringen av automatspelet i samband med bingo. Förbundet delar
sålunda inle uppfattningen, att spelet fått en alltför stor omfattning och att
det sker i ringa tids- och lokalmässig kontakt med bingospelel. Automatspelet
bör enligt förbundet jämställas med bingo som legitim spelform och inkomstkälla
för anordnande organisation.
Den i promemorian framförda åsikten, att anmälnings-lotterier
i samband med annan bingo än automatbingo skulle vara tiUåtna, delas av
länsstyrelserna i Jönköpings, Skaraborgs, Västmanlands och Gävleborgs län.
Rikspolisstyrelsen delar dock inte uppfattningen, att bingospel skulle kunna
betraktas som tillställning enbart genom att möjligheten tillskapats att
anordna automatspel i anslutning därtUl. Styrelsen pekar på att, om bingospelet
accepteras som tUlställning, det måste uppstå konflikter med bestämmelserna om
tillståndsplikt och anmälningsskyldighet enligt aUmänna ordningsstadgan. Även
länsstyrelsen i Gävleborgs län pekar på detta förhållande.
Förslagel att tillståndsgivningen i fråga om bingospel
skall handhas av länsstyrelserna tillstyrks av samtliga remissinstanser som
yttrat sig däröver. Även förslaget att länsstyrelserna skall pröva fråga om
tillstånd till automatspel i samband med bingo tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet instanser. Sålunda tror länsstyrelsen i Stockholms län att
en samordning av tillståndsgivningen på detta sätt underlättar
kontrollmöjligheterna och innebär att mera enhetliga och välanpassade
föreskrifter kommer att kunna meddelas.
Beträffande de författningar m. m., som är aktuella i förevarande
sammanhang, har åtskilliga remissinstanser, bl. a. med hänsyn till att all tillståndsgivning
förs till länsstyrelserna, kraftigt understrukit behovet av detaljerade,
centralt utfärdade tillämpningsföreskrifter. Därvid har flera instanser
särskilt betonat betydelsen av att anvisningar utfärdas rörande innehåll i
avtal med serviceföretag och rörande bedömningen av skäligheten i ersättningar,
som dessa företag betingar sig.
Lotteriutredningen konstaterar, att lotteriförordningens
bestämmelser är allmänt hållna och alt de inle bör göras mera detaljerade i
delta sammanhang. Länsstyrelserna bör enligt utredningens förmenande få
erforderlig vägledning genom tillämpningsföreskrifter samt fylliga och
lättillgängliga anvisningar i annan lämplig form. Utredningen pekar i detta
Prop. 1974:51 21
sammanhang på all det finns behov av en central instans,
som kan följa utvecklingen på lotterimarknaden oeh vid behov ge råd och
anvisningar i detahfrågor av olika slag, och att frågan om hur detta behov kan
tillgodoses bör övervägas.
5 Departementschefen
5.1 Allmänna överväganden och förslag
Lotteriverksamheten i Sverige har på senare tid fåll en
delvis ny inriktning. Denna utveckling har varit särskilt markerad under de
allra senaste åren. Jag tänker då närmast på utvecklingen av automat- och
bingospel. Dessa spel har vunnit stor utbredning, sannolikt delvis på bekostnad
av mera traditionella lotteriformer. De förhållanden som uppstått på
lotterimarknaden har emellertid endast i ringa utsträckning beaktats vid handhavandet
av den offentliga regleringen på området. Denna reglering är uppbyggd kring
bestämmelserna i lotteriförordningen (1939:207), som i sina huvuddrag varit
oförändrad sedan sin tillkomst. Mot denna bakgrund tillkallade jag den 2 juni
1972 sakkunniga med uppdrag att utreda regleringen av lotteriverksamheten (H
1972:03). De sakkunniga, som antagit benämningen 1972 års lotteriutredning,
skall formulera grundläggande principer för regleringen saml utforma förfaltningsförslag
och anvisningar i tillämpningsfrågor.
Den 1 aprU 1973 infördes efter förslag av
punktskatteutredningen beslämmelser om beskattning av automat- och roulettspel.
Samtidigt ändrades formen för beskattning av bingospel. Lotleriförordningen
ändrades sä, att lotteri i form av automat-, bingo- och roulettspel i princip
alllid blev tillståndspliktigt. Erfarenheterna av dessa åtgärder får så
småningom vägas in i den samlade bedömning, som kommer att göras av lolteriulredningen.
Vad gäller bingospelet har dock i en inom handelsdepartementet upprättad
promemoria anförts att vissa åtgärder behöver vidtas redan nu. Detta behov
vitsordas av så gott som samtliga remissinstanser, som yttrat sig över
promemorian. Även jag kan ansluta mig till denna bedömning. Några förändringar
av större principieU betydelse bör dock inte komma i fråga förrän ställning
tagits till lotteriutredningens kommande förslag.
1 promemorian föreslås att all tillståndsprövning i fråga
om bingospel skall handhas av länsstyrelserna. Förslaget tillstyrks eller
lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. För egen del finner jag att
det i promemorian anförts bärande skäl för en sådan ordning, och jag förordar
att den genomförs.
1 anslutning till förslaget att länsstyrelsema skall pröva
frågor om tillstånd tUl bingospel förordas i promemorian att det i
lotteriförordningen skall tas in en bestämmelse som ger Kungl. Maj:t möjlighet
att uppdra åt en särskild myndighet att utfärda närmare föreskrifter för tUlämpningen
av förordningen. Denna fråga har närmare berörts av lotteriutredningen. För att
länsstyrelserna skall kunna sköta bingoregle-
Prop.
1974:51 22
ringen på ett smidigt och effektivt sätt enligt
statsmakternas intentioner bör man enligt utredningen se till att de får den
vägledning de behöver från centralt håU. Utredningen påpekar sedan att
erfarenheterna visar att det finns ett behov av en central instans som kan
följa utvecklingen inom hela lotterimarknaden och ge anvisningar och råd i
enskilda detaljfrågor tUl tillståndsmyndigheter och lolterianordnare.
För egen del anser jag att man bör ta fasta på förslagel
att inrätta ett särskilt centralt organ för lotterifrågor. Förutom alt lämna
anvisningar och råd när det gäller regleringen av bingospel bör ett sådant
organ kunna bidra till enhetlighet vid tUlämpning av lotleriförordningen i dess
helhet. En naturlig uppgift för det föreslagna organet bör vidare bh att
utforma ändamålsenliga kontrollsystem och medverka vid utbildning av kontrollanter.
Inrättandet av ett särskilt centralt organ för
lotterifrågor bör ses som ett provisorium i avvaktan på de lösningar som
lotteriutredningen kan komma att föreslå. En föhd av detta bör bli att organet,
som lämpligen bör benämnas lotterinämnden, inte särskilt nämns i
lotteriförordningen. 1 denna bör, som föreslagits i promemorian, endast anges
att Kungl. Majrt får delegera rätten att utfärda närmare tUlämpningsföreskrifter
till myndighet som Kungl. Maj:t utser.
Godtas mitt förslag om en särskild lotlerinämnd, ankommer
det på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser om nämndens organisation
och verksamhet. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga.
Jag viU i detta sammanhang ta upp även frågan om lämplig
besvärsordning i lotterifrågor. F. n. anförs besvär över länsstyrelses beslut
hos Kungl. Maj:t. Flertalet av dessa ärenden är emellertid av sådan
beskaffenhet, att de inte nödvändigtvis behöver avgöras av Kungl. Maj:t.
Inrättas som jag förordat ett särskilt organ för lotterifrågor bör i princip
besvärsprövningen med fördel kunna förläggas dit. 1 avvaktan på
lotteriutredningens kommande förslag bör detta komma till uttryck i
lotteriförordningen genom att det tas in en bestämmelse som ger Kungl. Maj:t
möjlighet att delegera besvärsprövningen till myndighet som Kungl. Maj:t
bestämmer.
Jag
övergår nu till frågan om automatspel och anmälningslotterier i samband med
bingo. 1 prop. 1972:128 framhöll föredragande departementschefen, under
hänvisning till vissa ideella organisationers behov av lotteriinkomster, alt
automatspel borde utan krav på samband med annan särskild nöjestillställning
kunna få förekomma i samband med bingospel, dock inte spel med s. k.
automatbingo. 1 promemorian anförs, att tillståndsgivningen när det gäUer automalspel
i samband med bingo synes ha varit mycket generös, att bingospelet ofta fått en
underordnad roll och alt regelrätta spelhaUar på så sätt kommit all växa fram.
En skärpning av tillståndsprövningen förordas. Bl. a. framhålls att automatspel
inte bör få förekomma i samband med sådana typer av bingospel som kännetecknas
av snabb genomströmning av speldeltagare. Automaterna bör vidare enligt
promemorian inle ställas upp på ett sätt som
Prop.
1974:51 23
inbjuder andra än deltagare i bingospelet att delta i
automatspelet. För all få en samordnad bedömning av de båda spelformerna
föreslås att länsstyrelserna svarar för tillståndsprövningen beträffande automalspel
i samband med bingo.
1 promemorian konstateras vidare att praxis i fråga om anmälningslotlerier
i samband med bingo varierar. Gällande bestämmelser tolkas i promemorian så,
att bingospel, med undanlag av automatbingo, numera får anses ha karaktär av tUlstäUning
i den mening begreppet har i lotleriförordningen och alt anmälningslotlerier
därför får anordnas i samband med bingospel.
Remissinstanserna ansluter sig i aUmänhet till vad som
anförs i fråga om automatspel i samband med bingo och förordar en skärpning i lillståndgivningen.
Flertalet instanser tillstyrker även att länsstyrelsen blir liUslåndsmyndighet.
1 fråga om anmälningslotterier i samband med bingo råder delade meningar bland
remissinstanserna om huruvida sådana är tUlåtna. En instans menaratt det
förhållandet att automalspel får anordnas i samband med bingo inte medför att
bingospelet erhåUer karaktär av tUlställning, och några instanser pekar på de
problem som skulle uppstå vid tUlämpningen av allmänna ordningsstadgan om
bingospel betraktades som liUslällning.
Enligl min uppfattning bör automatspel även
fortsättningsvis få bedrivas i samband med bingospel. Någon anledning alt
frångå uttalandet härom i prop. 1972:128 finns inte i dag. Det bör dock
framhållas att den urspmngliga avsikten var alt automalspel endast skulle få
förekomma i nära anslutning och som komplement tUl sådant bingospel av
traditionell typ, som vanligen benämns kvällsbingo eller slorbingo. Detta
bingospel, som har karaktär av tUlstirllning, pågår under viss tid, vanligen
tre till fyra timmar. Insatser för deltagande i spelet erläggs pä en gäng före
spelets början och berättigar tUl deltagande i samtliga dragningar som äger rum
vid speltillfället i fråga. Härigenom ernås, att kretsen av speldeltagare i
princip blir oförändrad under hela speltiden. Utvecklingen har emellertid
blivit sådan, att automatspel numera förekommer i samband med sådana former av
bingospel, som inte kan anses vara av den beskaffenheten, att automalspel bör
få anordnas i anslutning därlUl. Det är därför nödvändigt att en sanering
genomförs på området. En överföring av tillståndsprövningen i fråga tUl länsstyrelsema
bör verksamt kunna bidra härtUl. Jag ansluter mig således till förslaget i
denna del. Anvisningar för tillståndsgivningen bör utfärdas centralt.
Vad gäller anmälningslotterier vill jag framhälla, att
sådana tidigare normalt kunde anordnas i samband med bingospel och alt
anledning saknas att frånhända anordnande organisationer denna möjlighet. Jag
kan dock delvis instämma i de synpunkter som anförts beträffande bingospelets
karaktär av tillställning. Jag finner inte anledning att här närmare gå in på
denna fråga. Lotteriutredningen torde komma alt överväga
tillställningsbegreppets roll i lotleriregleringen. Jag förordar därför för
klarhetens skull att i de avsnitt av lotleriförordningen som avser automatspel
och anmälningslotterier klart anges under vilka förutsättningar dessa får
anordnas i samband med bingospel. Därvid bör tydligt
Prop.
1974:51 24
anges att möjligheten bör begränsas till sådana
bingoarrangemang, som genom sin längd och utformning i övrigt kan jämställas
med tillställning. Således bör undantas automatbingospel och därmed jämförligt
bingospel. Närmare anvisningar i denna fråga bör utfärdas centralt.
Jag vill i sammanhanget erinra om att automalspel och
anmälnings-lotterier i samband med bingospel självfallet bör få anordnas enbart
till förmån för samma ändamål som bingospelet.
Hittills har bingospelet till större delen bedrivits av
idrottsföreningar. Många andra organisationer har dock på senare tid etablerat
sig som anordnare av spelet. Jag tänker då bl. a. på handikapporganisationer, nykterhetsorganisalioner
och politiska sammanslutningar. Under förutsättning att dessa fyller de
allmänna krav som bör ställas på lollerianordnande organisationer föreligger
givetvis inget hinder för att denna utveckling fortsätter. Detta aktualiserar
emellertid frågan om vilka politiska organisationer som bör få komma i fråga
för lotteritUlständ. Jag avser att här ta upp denna fråga från mera principiell
synpunkt.
Tillstånd lUl lotteri till förmån för partipolitisk
verksamhet kan lämnas av länsstyrelse och polismyndighet. Den möjligheten infördes
efler beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960:43; 2LU 1960:9; rskr 1960:138). Enligl
de uttalanden som då gjordes skulle tUlstånd endast kunna meddelas politiska
partier, som var representerade i riksdagen, eller organisationer, som hade
anknytning till sådana partier. Vidare framhölls att tillståndsprövningen borde
handhas sä, att de politiska lotterierna inte inkräktade på möjligheterna att
tillgodose andra och mera traditionella ändamål genom lotterier.
Besvär i
fråga om vägrat lotterilUlslånd har vid flera tUlfällen anförts hos Kungl. Maj:t
av organisationer, tUlhörande parti som inle har representation i riksdagen men
väl i landsting och kommunfullmäktige i olika delar av landet. 1 yttrande över
sådana besvär har lotteriutredningen anfört bl. a., att allmänna skälighetssynpunkter
talar för att sådant politiskt parti, ävensom organisationer som har anknytning
tiU sådant parti, bör kunna tillåtas att anordna lotteri tUl förmån för
partipolitisk verksamhet, om lotteriet är avsett att bedrivas endast inom
landstingsområdet eller kommunen. Det bör dock enligt utredningen inte vara tUlräckligt
att partiet vunnit mandat. Därutöver bör fömtsättas att partiet uppfyller samma
krav på stadgar, varaktighet m. m., som uppställs vid tillståndsprövning i
andra fall. Enligt utredningen bör politiska grupperingar, som tillkommit för
speciella syften med lokalt eller regionall begränsad räckvidd eller som bedöms
vara av tillfällig natur, inte få tUlstånd att anordna lotteri.
För egen del kan jag ansluta mig till lotteriutredningens
uppfattning i denna fråga. Jag förordar därför att möjligheten för politiska
sammanslutningar att anordna lotteri i fortsättningen bör utvidgas i
överensstämmelse med vad som anförs i utredningens yttrande.
Utöver de frågor jag berört i det föregående behandlas i
promemorian frågor av främst tillämpningskaraktär. De förslag som därvid
framförs är i aUmänhet inte av den art att de kräver riksdagens
ställningstagande. Jag
Prop. 1974:51 25
anser ändå att riksdagen bör orienteras om några av dessa
frågor, nämligen dels frågan om bingospelens ekonomi m. m., dels frågan om
penningvinster i bingospel.
Bingospelens ekonomi och serviceföretagens roll behandlas
relativt ingående i promemorian. Det framhålls att behållningen i förhållande tUl
omslutningen normalt är mycket låg och att en högre lönsamhet måste
eftersträvas. Vidare framhålls behovet av ökad kontroll av serviceföretagen. Riktiinjer
för utformningen av avtal m. m. anvisas i avsikt att tillförsäkra de anordnande
organisationerna hela behållningen av lotteri-verksamheten.
Remissinstanserna ansluter sig i princip tUl de förslag
som lämnas i fråga om bingospelens ekonomi och kontrollen av serviceföretagen.
Pä vissa enskUda punkter anmäler några instanser avvikande mening. Detta gäller
bl. a. frågan om hur stor lönsamhet, som bör kunna krävas av bingospelen.
Jag
finner, i likhet med vad som framhålls i promemorian, att serviceföretagen i
dag kan ha en viktig funktion att fylla. EmeUertid delar jag
lotteriutredningens uppfattning att man på sikt bör söka frigöra bingospelet
från beroendet av och inflytandet från kommersiella intressen. Det torde få
ankomma på lotteriutredningen att anvisa vägar för hur detta skaU åstadkommas.
Redan nu bör dock åtgärder vidtas för att uppnå en tillfredsslällande kontroU
av serviceföretagens verksamhet. Detta måste anses vara en viktig uppgift i
arbetet med tUlämpningsföreskrifter. Härvid bör viss vägledning kunna erhållas
i de förslag, som lämnas i promemorian. Vad gäller bingospelets ekonomi vill
jag här endast framhålla vikten av att lönsamheten för tillslåndshavarna
förbättras.
1 promemorian föreslås att .polletter inte längre skall tUlåtas
i automatbingo och all möjligheten till ålerspel bibehåUs genom att
penningvinster i viss utsträckning tillåls. Även i annan bingo än automatbingo
föreslås penningvinster få utgå.
Ett stort antal remissinstanser tillstyrker promemorians
förslag i dessa delar. Några instanser, däribland lotteriutredningen, avstyrker
dock förslaget om penningvinster. Därvid anför lotteriutredningen bl. a. att en
sådan åtgärd är så betydelsefull att den inte bör vidtas utan att samtliga
förutsättningar för bingospelet setts över och tänkbara verkningar studerats.
För egen del är jag, med hänsyn till vad som framkommit
vid remissbehandlingen av förslaget, inte beredd att förorda att penningvinster
får utgå i bingospel. Denna fråga torde få övervägas ytterligare av
lotteriutredningen, som därvid allsidigt kan belysa konsekvenserna av
penningvinster i lotterier.
Frågan om förbud mot polletter i automatbingo samt övriga
förslag och synpunkter, som framkommit i promemorian och vid remissbehandlingen
av denna, torde få beaktas i det fortsatta praktiska arbetet med bingofrågorna.
Inom handelsdepartementet har upprättats ett förslag tUl
lag om
Prop. 1974:51 26
ändring i lotteriförordningen (1939:207). Lagförslaget
möjliggör genomförandet av vad jag förordat i det föregående. Förslaget
innehåller därutöver en smärre ändring av förordningens 1 §. Det har nämligen
visat sig att problem uppstått vid tolkningen av huruvida kort- och tärningsspel,
såsom baccaral och Black Jack, är att hänföra tUl sådant spel, som regleras i 1
b §. Jag finner att dessa spel bör omfattas av bestämmelserna i denna paragraf
och förordar därför, all i 1 § anges, all med roulettspel i denna förordning
skall jämställas kort- och lärningsspel. Närmare anvisningar i avgränsningsfrågor
m. m. torde kunna ges i särskUda tUlämpningsföreskrifter.
5.2 Anslagsfrågor
1 det föregående har jag föreslagit att en nämnd,
lotterinämnden, inrättas för att centralt svara för vissa uppgifter inom ramen
för lotleriregleringen. Jag beräknar medelsbehovet hos nämnden till 160 000 kr.
Därvid har jag bl. a. beräknat medel för två handläggare och för anlitande av
experter. Om riksdagen godtar mitt förslag om inrättande av nämnden torde detta
medföra en uppräkning av tionde huvudtitelns förslagsanslag C 3. Kostnader för
vissa nämnder m. m. för budgetåret 1974/75 med motsvarande belopp. Vissa
kostnader för nämndens verksamhet kan i inledningsskedet komma alt belasta
nämnda anslag redan under innevarande budgetår.
6. HemstäUan
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemstäUer
jag, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att
1.
antaga
förslaget tUl lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207),
2.
godkänna att
det provisoriskt inrättas ett centralt organ för lotterifrågor med de uppgifter
jag angett i det föregående.
Med bifaU till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten
att till riksdagen skaU avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1974:51 27
Innehållsförteckning
Propositionen .................................................................. .... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll................................ 1
Lagförslag ..................................................................... 2
Utdrag av StatsrådsprotokoUet den 8 mars 1974 ........ .... 8
1
Inledning ..................................................................... .... 8
2
Gällande rätt m.
m.......................................................... 8
3
Departementspromemorian
(Ds H 1973:4) ................. .. 10
3.1
Bakgrund ............................................................... 10
3.2
Förslag till
åtgärder .............................................. .. 13
4
Remissyttrandena
...................................................... 16
5
Departementschefen
................................................. 21
5.1
Allmänna
överväganden och förslag........................ 21
5.2
Anslagsfrågor
....................................................... 26
6 Hemställan
.................................................................. .. 26
opaginerad Kontrollera mot PDF
GOTAB 74
7173 S Stockholm 1974
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (22)
22 kopplingar i 17 dokument.
- Bet. 1989/90:KrU2 Vissa lotterifrågor s. 6 i texten
- Bet. 1986/87:KrU5 om vissa lotterifrågor s. 5 i texten
- Bet. 1985/86:KrU1 om vissa lotterifrågor i texten
- Prop. 1981/82:170 med försIag till lotterilag, m.m. s. 40 · s. 121 · s. 151 · s. 314 i texten
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten