Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
1974 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:54, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1974 Prop. 1974: 54
Nr 54
Kungl.
Maj:ts proposition angående finansiering av Svenska utvecklingsaktiebolaget;
given den 8 mars 1974.
Kungl. Majrt vUl härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden, föreslå riksdagen
alt bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under
konungens frånvaror
BERTIL
RUNE
B. JOHANSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåU
I propositionen föreslås att 30 mUj. kr. anvisas
för nyteckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolagel.
1
Riksdagen 1974.1 saml Nr 54
Prop. 1974: 54
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.
Närvarande: statsministern PALME, minislem för
utrikes. ärendena . ANDERSSON, slatsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST,
ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LtJF-:: BERG, FELDT, SIGURDSEN,
GUSTAFSSON, ZACHRISSON: :
Chefen för industridepartementet,
statsrådet Johansson, anm'äler efler gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter fråga om finansiering av Svenska utvecklingsaktiebolaget och anför.
Inledning
På grundval av de förslag som lagts
fram i en departementspromemoria (Ds Fi 1968 r 2) förordades i prop. 1968 r 68
att ett särskiU utvecklingsbolag skulle bildas för att tillvarata specifika
samhälleliga intressen vid exploatering av innovationer.
Ell första väsentiigt skäl för att
inrätta ett statligt utvecklingsbolag var att produkter, metoder och system,
som var angelägna iör samhället, skulle komma fram så snabbi som möjlig och få
en från teknisk och kommersiell synpunkt tillfredsställande utformning. Som
exempel på områden, där sam.hället ansågs ha ett speciellt ansvar och intresse
i detta hänseende, angavs bl. a. medicinsk teknik, metoder och system inom
undervisningen, miljövårdsiteknik, främjande av trafiksäkerhet och utveckling
av administrativa syslem och hjälpmedel.
Strävan att effektivisera de
företagsekonomiska förutsättningarna för statliga företag och affärsdrivande
verk angavs som ett andra skäl för att bilda ett statligt utvecklingsbolag. I
synnerhet betonades möjligheten av all etablera ell samarbete med del enskilda
näringslivet för all utveckla produkter av gemensamt intresse.
Som elt tredje skäl angavs, all man
genom ell statligt utvecklingsbolag skulle kunna skapa bättre förutsättningar
för exploatering av innovationer gjorda av anställda vid statliga myndigheter
och företag.
Ell fjärde skäl hänförde sig till
behovet av alt skapa ytterligare en kanal för utveckling och exploatering av
innovationer speciellt inom mindre förelag saml av enskilda uppfinnare och
forskare. Genom tillkomsten av elt nytt utvecklingsbolag, som skulle vara
frislående i förhåUande till redan existerande intressegrupper i näringslivet
och som skulle konkurrera på lika villkor med övriga utvecklingsbolag, skulle
mindre företag, uppfinnare och forskare få flera valmöjligheter.
Prop.
1974: 54 3
Föredragande statsrådet ansåg att
utvecklingsbolaget skulle komma alt utgöra ett naturligt led i en aktiv
näringspolitik. Statens engagemang inom företagsfinansiering, vissa stora
basmdustrier, energiförsörjning och forskning skulle härigenom fullföljas med
en starkare satsning på teknik och produktutveckling. Utveckhngsbolaget skulle
komma att bli ett komplement till den samtidigt föreslagna styrelsen för
teknisk utveckling liksom till den tidigare inrättade Sveriges
invesle-ringsbank AB (Invesleringsbanken).
Det fanns enligt föredraganden
dessutom ytterligare ett skäl för bildandet av ell statligt utvecklingsbolag.
På lång sikt skulle avkastningen av forskning och industriell utveckling komma
att utgöra en väsentlig del av förmögenhetsökningen i landet. Eftersom en sådan
utveckling, allmänl sett, i växande utsträckning skulle förutsätta statligt
stöd till forskning och innovationsverksamhet, borde samhället få möjlighet alt
tillgodogöra sig en del av denna förmögenhetstillväxt.
Enligt föredraganden skulle
utvecklingsbolagets deltagande i innovationsverksamheten kunna ske på i
princip två olika sätt. Det ena skulle innebära att bolaget för en beställares
räkning utför ett uppdrag mot ersättning på kommersiella grunder. Uppdraget
kunde mera konkret vara en specificerad forskningsuppgift, ett utvecklingsarbete
fram till ett definierat stadium, en utredning eller en
projeklledningsuppgift.
Det andra, och på sikt
väsentligare, sättet för utvecklingsbolaget att medverka i
innovationsverksamhet skulle vara all initiera och genomföra projekt med eget kapital.
Enligt föredragandens mening kunde det härvid, bl. a. i syfte att bättre
bestämma ett projekts marknadsförutsättningar, vara nödvändigt för
utvecklingsbolaget att under en viss lid självt medverka i tillverkning och
försäljning av en produki. Utvecklingsbolagets tUlverknings- och
försäljningsverksamhet borde dock inte utvecklas därhän att bolaget förlorade
sin urspmngliga karaktär. Strävan borde vara alt, efter en tid som kunde komma
att variera från fall till fall, avskilja tillverknings- och försäljningsverksamhet.
Den bästa vägledningen för ett
ekonomiskt riktigt projektval borde enligt föredraganden utvecklingsbolagets
kommersiella inriktning ge. Trots ett i princip brett verksamhetsfält borde
denna inriktning leda tUl att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt genom
stark koncentration tUl ett urval projekt. Projeklurvalel i sin tur borde
bestämmas av projektens marknadsmässiga förutsättningar.
Utvecklingsbolaget borde enligt
föredraganden ha egna kvalificerade resurser för prospekteringsverksamhet, för
projeklvärdering saml för styrning och ekonomisk uppföljning av
utvecklingsarbetet och av verksamheten i övrigt. Utvecklingsbolaget skulle
också behöva ha tillgäng till vissa forsknings- och utvecklingsresurser. Dock
betonades att bolagets egna resurser därvidlag borde kunna begränsas under uppbyggnadsskedet.
Särskilt borde beaktas möjligheten alt utnyttja resurser på annat håll.
If Riksdagen 1974.1 saml. Nr 54
Prop. 1974: 54 4
Föredraganden ansåg del vara nödvändigt att
utvecklingsbolaget skulle arbeta utifrån ett principiellt krav på
tillfredsstäUande lönsamhet på lång sikt. Det framhölls att den eftersträvade
avkastningen på det egna kapitalet kunde uppnås först på lång sikt. Under
uppbyggnadsskedet skulle det inte vara realistiskt att påräkna någon utdelning.
Föredraganden förordade att under första
verksamhetsåret 25 milj. kr. borde ställas till utvecklingsbolagets förfogande
genom anslag över statsbudgeten. Av dessa medel borde 18 milj. kr. tUlskjutas
av staten genom tecknande av aktier tUl en överkurs av 20 %. Övriga 7 milj. kr.
borde vara ett aktieägartillskott avsett att finansiera driften under de första
åren innan verksamheten upparbetats till att ge egna tillräckliga intäkter. För
alt vid växande omfattning av verksamheten bevara önskad solvens hos bolaget
kunde det bli nödvändigt att bolagets ägare i framtiden tillsköt ytterligare
medel genom aktieteckning.
Riksdagen fattade beslut i enlighet m.ed de
riktlinjer som angivits i propositionen (SU 1968rl31, rskr 1968r 304).
Utvecklingsbolaget påbörjade sin verksamhet i juli 1968. I prop. 1971 r 139
redovisades att det ekonomiska resultatet av utvecklingsbolagets verksamhet
hade varit negativt under de två första verksamhetsåren. Enligt en av företagel
preliminärt beräknad prognos skulle verksamheten komma alt första gången ge
överskott år 1973.
Föredragande departementschefen anförde (prop. 1971
r 139 s. 12) att bolagets val av projekt och verksamhetsfält i övrigt låg väl i
linje med intentionerna i den grundläggande, av riksdagen godkända propositionen.
Departementschefen erinrade därvid särskUl om kravet på samspel mellan
lagstiftning och teknisk utveckling. Bolaget hade i flera fall engagerat sig i
projekt och uppdrag där tekniska möjligheter kopplats samman med samhällets
behov.
Del stora intresset för samarbete med ett statligt
utvecklingsbolag uppfattade departementschefen som en bekräftelse på
rikligheten i vissa av de bedömningar som låg bakom utvecklingsbolagels
tillkomst. Det syntes därför angeläget att utvecklingsbolaget befäste sin
ställning som ett vitalt organ för utveckling och exploatering av innovationer.
Departementschefen framhöll därefter alt med hänsyn
till utvecklingsbolagets givna förutsättningar och arbetsuppgifter saml till
verksamhetens inriktning del ekonomiska resultatet i stort inte kunde anses
otillfredsställande. Inte heller de prognostiserade resultaten för de närmaste
två verksamhetsåren föranledde enligl departementschefen någon omprövning av
bolagets principiella verksamhetsinriktning, såsom den angavs i prop. 1968 r
68.
I huvudsak borde därför förelaget t. v. drivas
enligt g'ällande riktlinjer och tillföras finansiella resurser i sådan
omfattning att påbörjat arbete kunde fortgå. En mer definitiv bedömning av
verksamhetens ekonomiska förutsättningar på sikt borde kunna göras tidigast om
tre till fyra år.
Prop.
1974: 54 5
Även om de riktiinjer för
utvecklingsbolagets mål, verksamhet och organisation, vilka angavs i prop.
1968r 68, enligl departementschefen i sina huvuddrag fortfarande borde äga
gUtighet kunde dock med hänsyn till vunna erfarenheter av verksamheten vissa
förtydliganden och preciseringar göras.
De allmänna riktiinjema för utvecklingsbolagets projektval
borde sålunda gälla även i forisättningen. Ett så vittomfattande arbetsfält kunde
emellertid inle sägas utgöra ett operationellt mål för verksamheten. Del ankom
på styrelsen att inom den vida ramen fortlöpande göra nödvändiga prioriteringar
och omdisponeringar av verksamheten.
I detta sammanhang betonade departementschefen att ett
lönsamhets-syftande förelag, statiigt eller privat, måste i ett eller annat
avseende besitta en "exklusiv" kapacitet eUer inriktning för att
hävda sig och expandera. Utvecklingsbolagels "exklusivUet" borde i
inte oväsentiig grad grundas på god kännedom om behovens karaktär och
utveckling inom den samhälleliga sektorn i allmänhet. Del samspel mellan
teknisk utveckling och samh'ällsbehov i vid mening som tagit sig uttryck exempelvis
i arbetet inom miljövårdsområdet och med ett produktionssystem för
bilregistreringsskyltar borde utgöra en väsentiig riktpunkt för utvecklingsbolagets
kommande verksamhet.
Viss uppdragsverksamhet borde utgöra ett värdefullt
komplement till arbetet inom de egna sektorerna. Utvecklingsbolagets primära
uppgift borde dock också i forts'ättningen vara alt initiera och genomföra utvecklingsprojekt
med eget kapital. Del ankom på utvecklingsbolagets styrelse att avgöra i vilken
utsträckning uppdragsverksamhet skulle bedrivas.
Utvecklingsbolaget borde även framgent arbeta utifrån
kravet på lönsamhet. Resultatet efter nödvändiga avskrivningar och andra
avsättningar borde således på sikt vara positivt. Utvecklingsbolaget borde ges
möjlighet att arbeta vidare med de projekt och andra verksamheter som företaget
engagerat sig i. Del kapitalbehov för koncernens följdinvesteringar i redan
initierad verksamhet som kvarstod sedan samtliga kända finansieringsmöjligheter
avräknats fann departementschefen vara 3,2 milj. kr. för verksamhetsperioden
19711973.
Utvecklingsbolagets engagemang i moderbolag, dotterbolag
och n'är-stående förelag borde utgöra den huvudsakliga basen för det fortsatta
arbetet. Departementschefen erinrade därvid om all föredraganden i prop. 1968r
68 hade betonat all bolaget borde koncentrera sin verksamhet till ett mindre
urval projekt. I synnerhet borde det kravel gälla under uppbyggnadsskedet. För
att möjliggöra en begränsad nyinvestering och samtidigt säkerställa
tillfredsslällande solvens hos företagel borde utvecklingsbolaget därför
tillföras 12 milj. kr. i aklieägartillskolt.
Dessa medel föreslogs bli tillskjutna genom tecknande av
aktier till en överkurs av 50 %. Skillnaden mellan denna överkurs och
aktiernas
Prop.
1974: 54 6
nominella
värde skulle tUlföras bolagets reservfond. Aktiekapitalet skulle därefter komma
att uppgå tUl 25,5 milj. kr. och reservfonden till 7,5 milj. kr. Staten borde
vidare teckna garanti för ell lån om 12 milj. kr. för avlyft av en kredit till
utvecklmgsbolaget från Statsföretag. Finansieringsbehov därutöver borde
bedömas från fall till fall i sedvanlig ordning av utvecklingsbolagets ägare
och kreditgivare. Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Majrts förslag (NU
1971 r 45, rskr 1971r 326).
Svenska
utvecklingsaktiebolagets framställning
1 skrivelse den 25 juni 1973 har Svenska
utvecklingsaktiebolagel hemställt att förslag måtte föreläggas 1974 års riksdag
om anslag av 30 milj. kr. för teckning av aktier i Svenska
utvecklingsaktiebolagel. Utvecklingsbolaget hänvisar inledningsvis till de nyss
nämnda besluten och framhåller bl. a. att näringsutskollet i sitt utlåtande (NU
1971 r 45) över prop. 1971r 139 strök under vikten av all utvecklingsbolaget
allt framgent tillfördes resurser som gjorde det möjligt all fullfölja den
avsedda verksamheten.
Av årsredovisningen för 1972 framgår att bolagels
aktiekapital är 25,5 milj. kr. och reservfonden 7,5 milj. kr. Den balanserade
förlusten utgör emellertid 5 160 000 kr. varför det intakta egna kapitalet
uppgår till 27 840 000 kr.
Den av utvecklingsbolagets styrelse godkända
investeringsplanen för tiden t. o. m. år 1976 medför elt ännu inte finansierat
kapitalbehov av 30 milj. kr.
Enligt
utvecklingsbolaget är förelagsgruppens likviditet och kapitalförsörjning
förhållandevis svag, någol som även utvecklingsbolagets revisorer strukit
under. Det borde eftersträvas, att kapitalbehovet i allt väsentiigt täcks med
eget kapital, vilket skulle ge utvecklingsbolaget ökad kredilvärdighet och
vidgade möjligheter att fullfölja sina mål.
Ett
kapUaltillskoll av den omfattning utvecklingsbolaget anger skulle medge ett
fullföljande av nu pågående projekt och en begränsad insats på nya projekt. Del
är enligl utvecklingsbolaget synnerligen önskvärt alt de finansiella resurserna
dimensioneras med hänsyn till ännu inte i detalj förutsedda men sannolika
engagemang inom sådana områden som arbetsmiljö, yttre miljö, kollekliva
transporter och energibesparing. Dessa områdens betydelse gör det angelägel all
ett statligt utvecklingsbolag har resurser för punktinsatser på väsentliga
avsnitt. En mindre del av del totala kapitalbehovet avser insatser inom
nyssnämnda områden. Bolagets hittillsvarande erfarenhet av satsningar inom t.
ex. miljövårdsområdet stryker emellertid starkt under behovet av tillräckliga
och uthåUiga insatser för samhällsviktiga ändamål.
Enligt
utvecklingsbolagets bedömning har ännu inte något av bola-
Prop. 1974: 54 7
gets
projekt av större ekonomisk betydelse nått det stadium, där en försäljning är
förmånlig för bolaget. Inom dotterbolagen, som tiUskapals eller förvärvals med
sikte på verksamhet inom de av utvecklingsbolaget prioriterade sektorerna,
finns huvuddelen av företagsgruppens personal och laborativa resurser för
utvecklingsarbete. Ett ökande samarbete mellan de olika förelagen i gruppen är
planmässigt under uppbyggnad. En eventuell avyttring av dotterbolag skulle
därför väsentligt beskära utvecklingsbolagels möjligheter att i fortsätiningen
bedriva utvecklingsarbete i enlighet med uppställda mål. Flertalet dotterbolag
befinner sig dessutom i samma utvecklingsstadium som nyssnämnda projekt, där en
försäljning inte kan ske till förmånligt pris. Utvecklingsbolaget menar att
avyttring av någon del av gruppen därför inte är ett realistiskt alternativ för
alt skaffa kapital.
En viss del av det totalt erforderliga kapitalet
torde kunna lånas upp. Bolagets revisorer har emellertid förordat all det
nämnda kapitalbehovet i allt väsentligt läcks med eget kapital.
Utvecklingsbolaget stryker under riktigheten av denna bedömning. Del är
uppenbart all utvecklingsbolaget till följd av arten av sin verksamhet nödgas
la större risker än vad som eljest torde vara vanligt inom affärsvärlden. Dess
uppgift är att satsa på nya projekt, vars lönsamhet kan vara svår att avgöra.
En rimlig del av del totala invesleringskapilalet
bör därför finansieras genom ökning av utvecklingsbolagets aktiekapital.
I skrivelse den 10 december 1973 beräknar
utvecklingsbolaget ett överskott av verksamheten för år 1973 och viss
konsolidering inom företagsgruppen, men för de närmast följande åren fömtses
betydande finansieringsproblem. Den analys som gjorts har starkt strukit under
angelägenheten av alt utveckhngsbolaget kan tiUföras det kapital av 30 milj.
kr. som angivits i skrivelsen i juni 1973.
Utvecklingsbolaget framhåller, att utvecklingen
under del senaste halvåret påvisat behovet av samh'älleliga insatser på längre
sikt inom bl. a. sådana områden som koUektiva transporter, energibesparing och
återvinning. Det är uppenbart att det beträffande såv'äl dessa som andra
områden krävs en samverkan meUan olika intressenter inom samhället saml ett
ökat engagemang och ansvarstagande från det allmännas sida för att man skall
nå effektiva resultat.
Den 22 februari 1974 har utvecklingsbolaget
inkommit med en prognos för verksamheten och en detaljerad beräkning av
kapitalbehovet under åren 19741976.
Slutligen har utvecklingsbolaget med skrivelse den
9 febmari 1973 överlämnat en promemoria rörande licensförmedling med vissa
statshandelsländer.
Prop.
1974: 54 8
Svenska
utvecklingsaktiebolagets verksamhet
Utvecklingsbolagets verksamhet har sedan starten
den 15 juli 1968 präglats av relativt stark expansion. Vid utgången av december
månad
1973 hade
totalt ca 900 produktidéer och övriga ulvecklingsförslag re
gistrerats, av vilka ca 50 blivit föremål för exploatering. Av de registre
rade projektuppslagen kommer ca 80 % från enskilda förslagssläUare
under del att nära 10 % kommit från offentiiga sektorn och drygt 10 %
kommit fram inom förelagsgruppen. Antalet uppslag under förstudie,
värdering och beredning var då ca 30.
Utveckhngsbolaget
har f. n. engagemang i ett 10-tal dotterbolag och närstående företag. Dessutom
bedrivs ett betydande projektutvecklings-arbete i moderbolaget. Under den
hittillsvarande verksamhetsperioden har utvecklingsbolaget investerat 8 milj.
kr. inom sektorn medicmsk teknik, 18 milj. kr. inom miljövårds- och
processteknik, 17,5 milj. kr. inom datateknikområdet, 10 milj. kr. i
transportteknik och 46 milj. kr. inom området produktionsteknik. Totalt sett
hade utvecklingsbolaget vid utgången av december månad 1973 investerat ca 100
milj. kr. i olika projekt i moderbolaget och dotterföretagen. Andra
intressenter hade samtidigt i dessa projekt investerat ca 36 milj. kr.
Sammantaget har alltså utvecklingsbolagets verksamhet hittills inneburit
investeringar på ca 136 milj. kr.
Moderbolaget hade 65 anställda i december 1973. Vid
samma tidpunkt var 365 personer anställda i dotterbolagen, vartUI kommer 741
anställda i del hälftenägda Stansaab Elektronik AB.
Det ekonomiska resultatet för utvecklingsbolaget
och dess dotterbolag har under åren 19711973 utvecklats i positiv riktning.
För år
1971
redovisade företagsgruppen en
förlust av 4,6 milj. kr. före dispositioner och skatter. Under åren 1972 och
1973 har faktureringen av produkter och tjänster väsentligt ökat och
resultatet förbättrats.
1972
redovisades ett överskott av
2,5 milj. kr. före dispositioner och skatter och för år 1973 beräknas
motsvarande överskatt till över 2 milj. kr. Företagsgruppens omsättning kommer
emellertid, enligt en av utvecklingsbolaget upprättad prognos för åren
19741976, all väsentligt minska under år 1974. Detta har främst sin grund i
att initialleveranserna av registreringsskyltar för bilar och stämplande
kUometer-räknare for dieseldrivna fordon har slutförts under år 1973. För år
1974 beräknas
verksaniheten i företagsgruppen resultera i ett under
skott av storleksordningen 6 mUj. kr. efter planenliga avskrivningar på
projekt och anläggningstillgångar med ungefär samma belopp.
Genom fortsatt utveckling av igångsatta projekt, en
begränsad satsning på nya projekt och investeringar i dotterbolagens
produktionsutrustning m. m. beräknar bolaget att vid slutet av prognosperioden
ånyo uppnå överskoti i företagsgruppens verksamhet. Del sammanlagda ka-
Prop.
1974: 54 9
pitalbehovet inkl. krav på ökat rörelsekapital för de tre
år prognosen omfattar har beräknats uppgå till ca 71 milj. kr. Härav fömtsatts
ca 19 milj. kr. kunna finansieras genom rörelsen och bidrag från
medin-Iressenter, ca 14 milj. kr. genom lån och 8 mUj. kr. genom att likvida
tillgångar vid 1973 års slut tas i anspråk. Återstående kapitalbehov för åren
19741976 är enligt prognosen 30 milj. kr.
En utförlig redovisning av erfarenheterna från
utvecklingsbolagets verksamhet under 19711973 jämte huvuddragen i den väntade
utvecklingen för bolaget under de närmast kommande åren torde få fogas till
statsrådsprotokollet i detta ärende som bUaga 1. En prognos över finansiering
och kapitalanvändning för åren 19741976 torde slutligen få fogas till
statsrådsprotokollet som bilaga 2.
Departementschefen
Svenska utvecklingsaktiebolagel har
väsentiiga samhälls- och näringspolitiska uppgifter. I egen regi eller i
samarbete med skUda intressenter skall bolaget med utnyttjande av sina
kunskaper om samhällets behov i kombination med sin kännedom om tekniska
möjligheter utveckla och exploatera innovationer av betydelse för samhällets
utveckling.
Genom beslut av riksdagen år 1971 tillfördes
utvecklingsbolaget medel för att genomföra begränsade nyinvesteringar under de
närmast följande åren. De riktlinjer som tidigare gällt för företagets
verksamhet skulle fortfarande äga giltighet. Jag uttalade vid min anmälan av
frågan (prop. 1971 r 139) alt en mera defmitiv bedömning av verksamhetens
ekonomiska förutsättningar på sikt kunde göras tidigast om tre tiU fyra år,
dvs. tidigast under år 1975. Detta är aUtjämt min uppfattning.
Utvecklingsbolagels resultat har utvecklats i huvudsak på
det sätt som fömtsattes i nyssnämnda proposition. Ett positivt nettoresultat
kunde emellertid uppnås redan år 1972. Det mycket goda resultat utvecklingsbolaget
uppnått under åren 1972 och 1973 kan i allt väsentligt hänföras till de stora
leveranserna av bilregistreringsskyltar och registrerande vägmätare. För
prognosperioden 19741976 har utvecklingsbolaget förutsett underskott, ehuru
verksamheten vid periodens slut åter beräknas ge överskott.
I prop. 1971 r 139 anförde jag att
lönsamhet inte kan påräknas förrän i genomsnitt tidigast fem år efter det
utvecklingsarbetet på ett projekt påbörjats. Vissa projekt har emellertid nu
bedrivits under så lång lid alt krav måste kunna ställas på avkastning på det
kapital som investerats i dem. Av utvecklingsbolagets prognos framgår också att
ett överskott beräknas för vissa rörelsegrenar. Vissa långsiktiga
utvecklingsprojekt kan däremot inte lämna överskoti förrän några år efter
periodens slut. Mot detta kan ingen anmärkning riktas.
Utvecklingsbolaget förutser ett kapitalbehov för
prognosperioden
Prop. 1974: 54 10
19741976
av ca 71 milj. kr., varav 12 milj. kr. avser rörelsemedel. Det interna
rörelseflödet jämte intressenter i vissa projekt förutses tUlföra ca 19 mUj.
kr., medan ca 14 mUj. kr. avses utgöra externt kapital. Av likvida tillgångar
vid utgången av år 1973 tas 8 milj. kr. i anspråk. Resterande kapitalbehov 30
milj. kr. bör enligl utvecklingsbolaget tiUskjutas av aktieägaren. Som motiv
härför anför företaget att företagsgruppens likviditet och soliditet är
förhållandevis svag.
Jag finner det angelägel alt utvecklingsbolaget
även fortsättningsvis bereds möjlighet att genomföra de projekt företaget
engagerat sig i. Jag ansluter mig även till utvecklingsbolagets bedömning all
dess soliditet bör stärkas.
Det kapital som avses bh tillskjutet över
statsbudgeten bör därför enligl min mening tillföras såsom aktiekapital genom
nyemission. Nyemissionen bör ge utvecklingsbolaget ekonomiska möjligheter att
genomföra de projekt och verksamheter företagel engagerat sig i. Vidare bör
utvecklingsbolaget få möjlighet att i viss omfattning ta upp nya projekt.
Del är inte lämpligl att i detalj ange vilken
verksamhet som nu närmast bör genomföras. Mot bakgrund av den verksamhet
utvecklingsbolaget bedrivit under de senaste åren anser jag emellertid alt
även nu vissa rikthnjer bör anges. Det ankommer på utvecklingsbolagets styrelse
att omsätta dessa riktiinjer i företagets verksamhet.
I prop. 1971r 139 förordade jag vissa
förtydliganden och preciseringar med avseende på bl. a. utvecklingsbolagels
mål och verksamhet. Jag framhöll sålunda all varje förelag måsle besitta en i
någol avseende exklusiv kompelens för att hävda sig och expandera. För elt
utvecklingsbolag borde därvidlag kännedom om marknadens långsikliga utveckling
i allmänhet och behovens förändring i synnerhet vara av stor betydelse.
Utvecklingsbolagets speciella kompetens borde, anförde jag, i inte oväsentlig
grad gmndas på god kännedom om behovens karaktär och utveckling inom den
samhälleliga sektorn. Det samspel mellan teknisk utveckling och samhällsbehöv
i vid mening som i den dittillsvarande verksamheten tagit sig uttryck i
exempelvis arbetet inom miljövårds-teknikområdet och med ett nytt system för
bilregistreringsskyltar borde utgöra en riktpunkt för utvecklingsbolagets
fortsatta verksamhet. Vidare erinrade jag om att föredraganden i prop. 1968r 68
(s. 66) betonat att bolaget borde koncentrera sin verksamhet till ett begränsat
antal projekt.
De faktorer jag nu berört kraven på utnyttjandet
av företagets unika kompetens och på koncentration hänger för utvecklingsbolagets
del samman. I synnerhet för ell företag av utvecklingsbolagets karaktär är det
elt väsentiigt krav att verksamheten koncentreras till ett begränsat antal
särskilt intressanta projekt. I fråga om utvecklingsbolaget gäller dessa krav
såväl företagsgmppen med avseende på del
Prop. 1974:54 11
antal
områden den engagerar sig inom som de enskUda dotterföretagen med avseende på
deras val av produkter och marknader. I valsituationer av detta slag bör
förelagels speciella kompelens kännedom om samhäUets behov av teknik och
kunskap om teknikens möjligheter i betydligt högre utsträckning än nu vara
styrande. Jag vill fästa uppmärksamheten även på alt utvecklingsbolaget
fortlöpande måste vara berett att lägga ned projekt vars förutsättningar
försämrats så att den långsiktiga lönsamheten kan förväntas bli låg.
Jag har redan anfört att de medel som föreslås
tUlföras utvecklingsbolaget bör ge bolaget möjhghet all i viss omfattning la
upp nya projekt. Samtidigt är det nödvändigt att företagel självt upprällhåUer
en tillfredsslällande likviditet och soliditet. Enligt min mening bör den
soliditet, mätt som förhållande mellan eget och främmande kapital, som utvecklingsbolaget
uppnått vid utgången av år 1973 inle underskridas. Nya projekt bör därför las
upp med stor återhållsamhet. Jag vill emellertid framhåUa att ekonomiska
möjligheter att starta nya aktiviteter kan skapas även genom all tillgångar
avyttras. Även härvidlag bör beaktas vad jag nyss anfört om koncentration till
ett fåtal projekt. I detta sammanhang vUl jag också erinra om all
föredraganden redan i prop. 1968 r 68 (s. 66) framhöll all utveoklingsbolagets
strävan borde vara att avskilja tillverknings- och försäijningsverksamhet.
Härom har jag erinrat även i prop. 1971 r 139 (s. 15). Även samarbete med
andra intressenter skapar möjligheter all friställa kapital för nya
aktiviteter eller minska kapitalbehovet för redan pågående verksamhet.
Utvecklingsbolaget har framhållit värdet av all
kunna etablera elt licensulbyte med vissa statshandelsländer, vUkel på sikt kan
göras lönsamt för företaget. Jag delar utvecklingsbolagets bedömning.
Beträffande mera generella åtgärder för att stimulera utbytet av teknik med ullandel
avser jag att återkomma i annat sammanhang.
Mot bakgrund av vad jag anfört förordar jag att
medel tillskjuts genom tecknande av nyemitterade aktier i utvecklingsbolaget.
Med hänsyn till vad jag redovisat rörande tidigaste tidpunkt för en översyn av
utvecklingsbolagets ekonomiska förutsättningar på sikt och en prövning av dess
mål och verksamhet bör beloppet anpassas efler behovet under perioden
19741976. Jag beräknar att 30 mUj. kr. behöver tillskjutas för ändamålet.
Härav bör 25 milj. kr. tillföras som aktiekapital, varför aktierna bör lecknas
till en överkurs av 20 %. Skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas nomhidla
värde bör tiUföras bolagets reservfond. Aktiekapitalet skulle härefter komma
att uppgå till 50,5 milj. kr. Utvecklingsbolaget bör inle fatta beslut om
engagemang som förutsätter ytterligare tillskott från aktieägaren under eller
efter den angivna perioden. Jag har vid rrun beräkning av beloppet tagit hänsyn
även till behovet av alt under en övergångslid läcka vissa förluster i samband
med licensulbyte med vissa statshandelsländer.
Prop. 1974: 54 12
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag,
att Kungl. Majrt föreslår riksdagen att
till Teckning av aktier i Svenska
utvecklingsaktiebolaget för budgetåret 1974/75 under fonden för statens aktier
anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga
ledamöter hemställt förordar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga lUl detta protokoll utvisar.
Ur
protokollelr BrUta Gyllensten
Prop.
1974: 54 13
Bilaga
1
Svenska
utvecklingsaktiebolaget
Svenska utvecklingsaktiebolaget
(utvecklingsbolaget) bUdades vid konstituerande bolagsstämma den 15 juli 1968.
Erfarenhetema från utvecklingsbolagels första tre verksamhetsår och
huvuddragen i den väntade utvecklingen för bolaget under de därefter närmast
följande åren har redovisats i bUaga 2 tUl prop. 1971 r 139. Enligl denna
proposition borde utvecklingsbolagets dåvarande engagemang i moderbolag och dotterbolag
utgöra den huvudsakliga basen för det fortsatta arbetet. Utvecklingsbolaget
borde vidare koncentrera sin verksamhet till ett mindre urval projekt. I del
följande redovisas sektorvis de utvecklingsinsatser som gjorts inom
företagsgruppen fram till årsskiftet 1973/74.
Medicinsk
teknik
Utvecklingsarbetet inom del medicinskt-tekniska
området bedrivs dels i projeklbunden form inom utvecklingsbolaget, dels genom
dotterbolaget Anatom AB, dds genom del hälftenägda företaget Stansaab
Elektronik AB.
Med
stöd från styrelsen för teknisk utveckling (STU) och i samarbete med Chalmers
tekniska högskola och universitetet i Göteborg studerar utvecklingsbolaget i
ett projekt de medicinska och tekniska förutsättningarna att utveckla
elektrisk utrustning för styrning av defekta blås-och rektalfunktioner.
Inom projektet flödesmätning har framtagits en
flödesmätare för medicinskt-tekniska tillämpningar, bl. a. för mätning av
blodflöden i t. ex. system för dialys.
Anatom
AB utvecklar och tillverkar produkter inom det medicinskt-tekniska området med
tyngdpunkt på kompletta utrustningssystem för tandvård. Produktema
Anatom-systemel och system Combi är utvecklade för att ge en ergonomiskt
riktig arbetssituation för tandläkare och assistenter och maximal bekvämlighet
för patienterna. Inom folktandvården har system Combi kommit att bli den mest
anskaffade landläkareulmstningen. Anatom marknadsför även en inom utvecklingsbolaget
vidareutvecklad mobil kompakt respirator. Anatoms exportförsäljning har
successivt utvecklats dels i Finland och Danmark genom agenter, dels inom EG
utom Danmark främst Förbundsrepubliken Tyskland, HoUand och Frankrike
genom det helägda försäljningsbolaget Anatom GmbH.
Det
patienldatasystem för intensivvård, som utvecklats inom Stansaab Elektronik
AB, har hittills levererats till bl. a. Karolinska sjukhuset, Columbia
University, New York, Wythenshaw Hospital, Manchester, och en beställning från
universitetskliniken i Heidelberg erhölls i början av 1974. Ell omfattande
projekt- och utvecklingsarbete bedrivs i samarbete med STU och Spri avseende
ett nytt patientdatasystem för i första hand Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Totalt har utveckhngsbolaget inom denna sektor
investerat ca 8 milj. kr. vartUI kommer investeringar av medinlressenler på ca
5 milj. kr.
Prop. 1974: 54 14
Miljövårds-
och processteknik
Inom sektorn miljövårds- och processteknik är såväl
moderbolaget som dotterbolagen AB Fraclionalor, AB TeUusond och Svensk
Avfalls-konvertering AB (SAKAB) med dotterbolaget AB Industrideslillation
verksamma.
SAKAB har utvecklat metoder och syslem för
omhändertagande, nyttiggörande och destmklion av avfallsprodukter i första
hand s. k. kemiskt industriavfaU.
SAKAB har koncentrerat sin verksamhet till
behandling av kemiskt avfall och återvinning vid dotterbolaget AB
IndustridestUlation. Under 1973 har förbrännings- och destiUationskapaciteten
vid InduslridestiUa-lion utnyttjats maximall av kunder från industrier,
kommuner och institutioner. Den planerade utbyggnaden av
förbränningskapacitelen till den av koncessionsnämnden fastställda gränsen 15
000 ton kemiskt förbränningsavfall per år har påbörjats och blir klar i mitten
av 1974. Nya ugnsutmstningar komriier att möjliggöra fullständig destruktion av
produkter med hög klorhalt, t. ex. DDT och PCB. Även
destillationsanlägg-ningen kommer att utbyggas 1974. SAKAB/Industridestillations
utökade behandlingsverksamhel är av väsentlig betydelse, främst för de kommuner
som kan komma att utvidga sitt renhållningsålagande liU att omfatta insamling
av kemiskt avfall.
Inom miljövårdssektom har AB Tellusonds utvecklingsarbete
kring instmmeiiteringar för reningsverk och industri lett till ell
marknads-färdigt produktprogram för analys av avloppsreningsprocesser saml för
kontroll och reglering av driften vid kommunala och industriella reningsverk.
En mobil mätstation innehållande sådan utrustning har utvecklats på
beställning av naturvårdsverket. Under 1973 har en prov-tagare för
avloppsvatten tagits fram och testats med gott resultat enligt
naturvårdsverkets normer. För att bredda produktområdet pågår också inom
TeUusond i samarbete med andra företag utveckling av vissa instrument för
kontinuerlig kontroll och reglering av skilda processer inom
cellulosaindustrin.
AB Fractionators Float Wash-system för avskiljning
och fraktionering av partiklar ur vätskor är främst avsett för fiberavskiljning
inom pappers- och cellulosaindustrin. Även från miljövårdssynpunkt är Float
Wash-tekniken betydelsefull genom att den kan tillämpas vid återvinnings- och
reningssystem före utsläpp av processvatten till extern recipient. En 1973 nyutvecklad
modulversion gör Float Wash-systemet mer anpassningsbart lUl storlek allt efter
skUda användares kapacitetsbehov.
En annan produktgmpp inom Fraclionalor är
virvelrenare för rening av främst pappersmassa. En ny typ av kompakt
virvelrenareanläggning ALBlA 100 Slackdeaner introducerades för pappers-
och cellulosaindustrin hösten 1973 av Fraclionalor. ALBIA 100 innebär ett
nytänkande främst vad gäller gmpperingen av cyklonerna och genom del enkla
förfarandet vid utbyte av igensatt cyklon, som kan ske ulan drift-slömingar.
ALBIA 100 är ett betydelsefullt komplement tUl tidigare virvdrenare i
ALBIA-serien, som röner god efterfrågan såväl i Sverige som i ullandel.
Projektet flödesmätning har hktills resulterat i
tre typer av flödes-mälare, varav två med roterande kula och en med roterande
blad. Den ena typen av kulmätare, som i första band är avsedd för
tälningsvätskor vid cenlrifugalpumpar, är under tillverkning. Den kommer under
1974 alt marknadsföras främst inom cellulosaindustrin.
Prop. 1974: 54 15
Den sammanlagda investeringen inom sektorn
miljövårds- och processteknik är ca 18 milj. kr. vartill kommer investeringar
av medinlressenler på 7,5 milj. kr.
Databehandlingssystem
Våren 1973 övertog utvecklingsbolaget och
Saab-Scania den tredjedel av aktierna i Stansaab, som innehafts av Standard
Radio & Telefon AB. Utvecklingsbolaget blev därigenom hälftenägare i
Stansaab och samarbetet mellan bolagen har snabbt ökat. Som projektpartner och
med-leveranlör till utvecklingsbolaget har Stansaab inlett systemarbete inom
området datorbaserad trafikledning och inom vissa industriella tUlämpningar av
databehandlingssystem.
Försäljningen såväl i Sverige som på export har
utvecklats väl inom var och en av Slansaabs produklgrenar trafiklednings-,
patientdata- och dalaterminalsystem. Lanseringen av del programmerbara
dataterminal-systemet Alfaskop 3500 hösten 1973 befäste ytterligare Stansaabs
position i Sverige som marknadsledande företag inom della område. En ny
produktgren under framväxt är simulatorer och datorstödda syslem för
utbildning.
Stansaab ökade under 1973 sin omsättning lUl 85,5
milj. kr. (1972r 80 milj. kr.) och beräknas redovisa en nettovinst på 1 milj.
kr.
Totalt har utvecklingsbolaget investerat 17,5 milj.
kr. i denna sektor, av vilket belopp 16,5 milj. kr. hänför sig tiU engagemanget
i Stansaab.
Transportteknik
Projektet metall-luft-batterier har anknytning till
såväl miljövårds-som energiteknikområdena. Utvecklingsarbetet, som påbörjades
1969 med stöd från STU, koncentreras för närvarande på s. k. järn-luft-batterier.
Den 1 juli 1973 inträdde Svenska Ackumulator AB Jungner som medintressent i
projektet. Den första balteriprototypen levererades i febmari 1973 till LKAB i
Kiruna för fältmässiga prov i ett fordon under jord, där miljökraven är
särskilt stränga.
Utvecklingsbolagels utvecklingsarbete förlades i
november 1973 tUl förhyrda lokaler i det nya industrihuset i Äkersberga, där
laboratorier och en anläggning för pilotserietillverkning tagils i bruk.
Framsteg har nåtts bl. a. beträffande användning av billigare råmaterial för
elektroder. Ytterligare väsentiiga förbättringar av såväl specifika energi-som
effektprestanda är alt förvänta under de närmaste åren. Verksamheten omfattar
för närvarande ca 30 personer och inriktas främst mot tillämpningar i t. ex.
arbetsfordon för underjordsdrift samt eldrivna truckar för industriell
inomhusdrifl. På längre sikt kan även dislribu-tionsfordon och innerstadsbussar
ses som potentiella marknader.
1972 bUdade utvecklingsbolaget tiUsammans med Volvo
och Saab-Scania en gemensam projektgrupp för all undersöka möjligheterna all
utveckla kollektiva personlransportsystem för stads- och förortstrafik. I och
med all gruppens förstudie blev färdig vid årsskiftet 1973/74 har samarbetet i
denna form avslutats. Förelagen utnyttjar resultaten för fortsatta insatser i
andra former.
Under 1973 presenterade utvecklingsbolaget ett i
samarbete med Stansaab utformat projekt till trafikledningssystem för kollekliv
trafik. Projektets marknadsförutsättningar är givetvis beroende av samhällets
beredskap alt investera i kollektivtrafikens utveckling. Den önskvärda
omfördelningen från individuell trafik till en ökad kollektiv trafik för-
Prop.
1974: 54 16
utsätter även utveckling av bl. a. bussteknologin med
hänsyn till ekonomi och komfort. Utvecklingsbolaget har därför i samarbete med
Storstockholms Lokaltrafik AB och Hägglund & Söner AB utarbetat en
kravspecifikation beträffande en stads- och förorlsbuss för 1980-lalel. Totalt
har utvecklingsbolaget investerat ca 10 milj. kr. i denna sektor, vartill
kommer investeringar av medinlressenler på ca 7 milj. kr.
Produktionsteknik
De betydande investeringar som
gjorts inom området press- och hög-trycksleknik har lett till ett
marknadsfärdigt basprogram hos AB Car-box innefattande pelar-, portal- och
gappressar, isoslatiska pressar samt kompletta pressystem med olika slag av
datorstödda manipulatorer. Produktprogrammet har väckt internalionellt
intresse. En marknadsorganisation har byggts upp inom Carbox under 1973 och
försäljningen väntas öka under 1974. Vid årsskiflel 1973/74 etablerade Carbox
ell försäljningsbolag i USA.
I samarbete med Stansaab påbörjade
utvecklingsbolaget under 1973 elt nytt projekt, avseende datorbaserade
övervaknings- och ledningssystem med syfte att förbättra produktionsekonomi och
råvaruutnyttjande.
Under 1973 fullgjordes genom AB
Samefa de stora uppdrag som utvecklingsbolaget åtagit sig i samband med
bUregister- och kilometer-skallereformerna. Samefa hade då under ca 1 1/2 år
producerat och distribuerat 6,3 milj. bilskyltar och upphandlat och
distribuerat 167 000 kilometerräknarsalser.
Samefas mål har vidgats tUl att
omfatta utveckling, lillverknhig och marknadsföring av syslem och produkter
inom områdena data, elektronik och mekanik. Samefa har under år 1973 gjort
avsevärda investeringar i ytterligare produktionsutmstning, vilket ökat
företagets betydelse som en gemensam produktionsresurs för företagsgruppen.
Samefas satsning på nya produkter har bl. a. resulterat i ett nytt
universalsystem för mätning och riktning av krockskadade bilar, ett automatiskt
färg-verk samt en avancerad utrustning för automatisk montering av produkter i
serietillverkning.
Totalt har utvecklingsbolaget
hittiUs investerat ca 46 milj. kr. i denna sektor.
Förmedling av licenser
Under åren 19691973 har
utvecklingsbolaget träffat avtal med en rad organisationer och förelag i såväl
öst- som Västeuropa och USA om förmedling av licenser. Utvecklingsbolagets
erfarenheter av den licens-förmedlande verksamheten lyder på ett stort intresse
från näringslivets sida, främst från mindre och medelstora förelag, alt genom
licensförvärv få tiUgång till nya produkter, processer och system.
Introduktionskostnaderna för bolaget har emellertid varit stora och
utvecklingsbolagets licensförmedlande verksamhet har inte medgivit täckning
för bolagels kostnader härför.
Vissa ekonomiska uppgifter
Vid utgången av december månad 1973
hade utvecklingsbolaget totalt investerat ca 100 mUj. kr. i olika projekt i
moderbolag och dotterbolag, varav ca 31 milj. kr. finansierats med upplånade
medel. Olika medinlressenler hade samtidigt i dessa projekt investerat ca 36
milj. kr. Sammanlaget har alltså utvecklingsbolagets verksamhet hittills
medfört in-
Prop. 1974: 54 17
vesteringar
på ca 136 milj. kr.
Antalet registrerade projektuppslag var vid
utgången av december månad 1973 ca 900. De enskilda förslagsställarnas andel
härav utgör ca 80 % under det alt nära 10 % kommit från offentliga sektorn och
drygt 10 % genererats internt. Antalet uppslag under förstudier, värdering och
beredning var ca 30 vid årsskiftet 1973/74.
Utvecklingsbolagets stora uppdrag från
bilskatleulredningen och bUregisterutredningen, som redovisades i bilaga 2 till
prop. 1971 r 139, har nu fullföljts genom dotterbolaget AB Samefa. I övrigt har
uppdrag huvudsakligen erhållits från Statsföretag AB beträffande projektberedning
och marlaiadsanalyser, en verksamhet som avses fortsätta.
I moderbolaget var vid utgången av 1973 65 personer
varav 61 tjänstemän anstäUda och i dotterbolagen 365 varav 197 tjänstemän.
Härtill kommer 741 anställda i Stansaab Elektronik AB.
Moderbolaget har funktioner eller avdelningar för
analys och beredning av nya projektförslag, projektadminislration,
marknadsanalys, extern teknikförmedling, information, ekonomi och allmän
admuiistration. Inom de sektorer, där produktionsuppbyggnad i egen regi behövts,
har dotterbolag bildals eller förvärvats. De laborativa resurserna inom gruppen
finns i dotterbolagen eller förhyrs från förelag med vilka utvecklingsbolaget
samarbetar. Samarbetet mellan moderbolag och dotterbolag har vidareutbyggls i
den nya organisation som infördes i slutet av 1972, då även en ledningsgrupp
med samordnande uppgifter för företagsgruppen kom till stånd.
Resultatutvecklingen för förelagsgruppen har
förbättrats de tre senaste åren. Är 1971 redovisades ett underskott före
resultaldispositio-ner och skatter på 4,6 milj. kr. För år 1972 kunde detta
förbytas i ell överskott på 2,5 milj. kr. och för år 1973 beräknas överskottet
före dispositioner och skatter bli över 2 mUj. kr. Den positiva resultatutvecklingen
beror på en väsentligt ökad fakturering av produkter och tjänster. Den
redovisade omsättningen uppgick år 1971 tiU 18,0 milj. kr., steg tUl 49,8 mUj.
kr. år 1972 och har under år 1973 uppgått tiU ca 110 milj. kr. Däri har
Slansaabs omsättning på 85,5 mUj. kr. ej medräknats. Omsättningsökningen under
åren 1972 och 1973 sammanhänger i stor utsträckning med leveranserna av
registreringsskyltar för bilar och stämplande kilomelerräknare för
dieselfordon.
Nedlagda kostnader för projekt och konstruktioner
har i 1972 års koncernbalansräkning upptagits som en lUlgångspost med 21,7 mUj.
kr. I summan ingår utgifter för patent och licenser. Enligt de i företagsgruppen
tillämpade reglerna för bokföring av utvecklingskostnader redovisas i samma
balansräkning avsättningar till en reserv för pågående projekt med 6,1 milj.
kr.
Direkta nedskrivningar och planenliga avskrivningar
på projekt beräknas bli gjorda i 1973 års bokslut med ca 12 milj. kr. I
bokslutet för år 1973 beräknas dessutom ca 1,5 milj. kr. bU avsatt till
projektreserven, varefter denna uppgår till ca 8 mUj. kr.
Koncernens bokförda värde av projekt, patent,
konstruktioner och licenser vid 1973 års utgång förutsätts komma all uppgå liU
ca 17 milj. kr.
Prognos
för åren 19741976
Inom utvecklingsbolaget har för förelagsgruppen
uppgjorts en prognos över resultat, investeringar, finansiering m. m. under
åren 1974
Prop. 1974: 54 18
1976.
För varje år har dessutom utarbetats detaljerade resullalbudgeter för varje
bolag.
Under år 1974 förutses en betydande
omsältnmgsminskning. Denna sammanhänger med alt leveranser av bilskyltar
fortsättningsvis sker i väsentligt minskad takt samt all några av de aktuella
utvecklingsprojekten når sin beräknade exploaleringsfas först senare under
prognosperioden. Faktureringen beräknas år 1974 uppgå till ca 47 mUj. kr. och
resultatet av verksamheten väntas bli ett underskott på ca 6 milj. kr., sedan
planenliga avskrivningar på projekt, maskiner etc. gjorts med ungefär samma
belopp.
Koncernens kapitalbehov åren 197476 framgår av ett
sammandrag av uppgjorda investerings- och finansieringsprognoser (bilaga 2). Av
sammanställningen framgår alt investeringar i projektutveckling, produktionsutrustning
m. m. under åren 197476 planeras för 59 milj. kr. För år 1974 förutses
utgifter för projektutveckling och produklförvärv på ca 16 mUj. kr. Härav har
avsatts för satsningar på nya projekt och produktförvärv 6,5 mUj. kr.
Ökade varulager och kundfordringar beräknas efler
avdrag för ökning av kortfristiga skulder komma att kräva 12 milj. kr. under
prognosperioden. Det sammanlagda kapitalbehovet är 71 mUj. kr.
Kapitalbehovet beräknas kunna finansieras genom
internt rörelseflöde jämte bidrag från medinlressenler med sammanlagt 19 milj.
kr., genom upptagna lån efter avdrag för amorteringar under perioden med 14
milj. kr. och genom den föreslagna nyemissionen i moderbolaget med 30 milj. kr.
Resterande del, 8 milj. kr. av kapitalbehovet, täcks genom minskning av de
likvida medlen, som vid årsskiftet 1973/74 uppgick till ca 12 mUj. kr.
Koncernens
likviditet och solidUet
Vid utgången av år 1973 uppgick förelagsgruppens
balanslikviditet, dvs. förhållandet mellan omsättningstillgångar och
kortfristiga skulder, till ca 160 %. Vid utgången av år 1976 beräknas
balanslikviditeten ävenledes uppgå tUl ca 160 %.
Förelagsgruppens soliditet, mätt som förhållandel
mellan eget kapital och del totala kapitalet enligt koncernbalansräkning, uppgick
vid slutet av 1973 till ca 35 %. Om den antagna lönsamhetsutvecklingen enligl
prognosen infrias och moderbolaget tillförs 30 milj. kr. genom nyemission
beräknas soliditeten år 1976 uppgå till 38 %.
Antalet anställda i moderbolaget och dotterbolagen
beräknas åren 19741976 öka med 180 personer till 610.
Prop.
1974: 54 19
Bilaga 2
Prognos
över kapitalanvändning och finansiering för Svenska utvecklingsaktiebolaget
med dotterbolag åren 19741976 (milj. kr.)
1974 1975 1976 Totalt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kapitalanvändning
Investeringar i projektutveckling,
produktionsutrustning m. m. 23.2 20.4 15.4 59.0
Ökning av
varulager och kortfristiga
fordringar efter avdrag för beräknad
3.0
5.4
3.9
12.3
26.2
25.8
19.3
71.3
0.5
1.3
18.5
19.3
6.0 30.0
7.0
0.7
13.7 30.0
35.5
8.3
19.2
63.0
9.3
./. 17.5
./. 0.1
./.
8.3
ökning av
kortfristiga skulder
Summa
Finansiering
Disponibelt
rörelseöverskott inkl.
medintressenters
bidrag
ökning av
långfristiga skulder efter
avdrag för
amorteringar
Föreslagen nyemission
Summa tillförda medel
Förändring av likvida medel
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740125
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (13)
13 kopplingar i 8 dokument.
- Bet. 1975/76:NU19 Med anledning av propositionen 1975/76:66 om medelstillskott till Svenska Utvecklingsaktiebolaget jämte motioner s. 3 i texten
- Bet. 1974:NU26 Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag till energiförsöijning m. m. samt motioner angående råvaruoch energiförsörj… s. 51 om s. 14 i texten
- Bet. 1974:TU8 Trafikutskottets betänkande i anledning av motioner angående den statliga trafikpolitiken, m. m. s. 20 i texten
- Rskr. 1974:151 i texten
- Bet. 1974:NU22 Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:54 angående finansiering av Svenska utvecklingsaktiebolaget jämte motioner s. 1 · s. 3 · s. 4 i texten