Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till inrättande av ett organ för främjande av import från u-länderna

1974 · 33 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:57, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till inrättande av ett organ för främjande av import från u-länderna

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 57 år 1974 Prop. 1974:57

Nr 57

Kungl. Majrts proposition med förslag tUl mrättande av ett
organ för främjande av import från u4änderna; given den 8 mars 1974.

Kungl. Majrt vUl härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen, att
bifalla det förslag om vars avlålande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

CARL GUSTAF

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåU

1 propositionen föreslås, alt ett organ inrättas för att
främja import till Sverige från u-länderna och därigenom bidra till dessa
länders utveckling. Verksamheten föreslås bli finansierad med biståndsmedel.

1 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 57

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars
1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena
ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande
av ett organ för främjande av import från u-länderna och anför.

Inledning

En ökad utrikeshandel är av vital betydelse för u-ländernas
ekonomiska och sociala utveckling. Om deras växande behov av utländsk valuta
för import, skuldbetalningar m. m. skall kunna tUlgodoses måste exportintäkterna
expandera kraftigt.

En positiv utveckling av u-ländernas export hämmas
allvarligt av brister i marknadsföringen. Exportfrämjande bistånd syftar till
att stödja deras egna strävanden att bygga upp sin marknadsföringskapacitet.'

Trots att olika internationella organ och enskilda stater
lämnar u-länderna ett icke obetydligt exportfrämjande bistånd bedöms detta av u-länderna
själva inte vara tillräckligt. Man har bl. a. i FNrs konferens för handel och
utveckling (UNCTAD) föreslagit, att industriländerna skulle upprätta nationella
organ med uppgift att underlätta import från u-länder.

Med anledning av en rekommendation av Nordiska Rådet har
de nordiska regeringarna gemensamt utrett frågan om information till u-länderna
om den nordiska marknaden (Nordisk utredningsserie 6/71). Utredningen kom efter
en genomgång av det exportfrämjande biståndet, internationellt och nordiskt,
fram till att detta främst omfattat olika former av stödåtgärder i u-länderna
och att starka skäl talar för en komplettering avseende praktisk kommersiell
vägledning på den nordiska marknaden. Utredningen fann att nationella organ
skulle vara mest ändamålsenliga för en sådan vägledning.

Frågan har därefter för svensk del utretts inom
handelsdepartementet. Utredningen har presenterats i en promemoria (Ds H
1973:5) angående inrättande av ett organ för främjande av importen tUl Sverige
från u-länderna. Yttrande över promemorian har efter remiss avgetts av
styrelsen för internationell utveckling (SIDA), statskontoret, generaltuU-slyrelsen,
riksrevisionsverket, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium. Kooperativa
förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund,
Svenska bankföreningen och Sveriges indu-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:57 3

striförbund, Svenska handelskammarförbundet, Sveriges
grossistförbund, Sveriges handelsagenters förbund och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).

Departementspromemorian

Behovet av ett organ för att stödja u-ländernas
exportansträngningar på den svenska marknaden.

Promemorian återger inledningsvis den förut nämnda
nordiska utredningens beskrivning av bristerna i u-ländemas
exportmarknadsföring. Man har inom näringslivet funnit att u-landsexportörer
ofta har svårigheter att uppfylla de krav som en utvecklad marknad stäUer på
kvalitet, utförande, standard etc. U-länderna har inte till fullo kunnat
anpassa sina produkter till köpares oeh konsumenters behov. DärtUl har kommit
brister i förmågan att fullgöra leveransåtaganden. U-länderna saknar dessutom
ofta kännedom om förefintliga exportmöjligheter. Allmän information om
utvecklingsmöjligheterna på olika varuområden har inte trängt igenom hos tUlverkarna
i u-länderna. Många u-länder förfogar inte över handels-represenlationssystem.
Bristen på kvalificerad exportpersonal och export-institutioner är ett hinder
för en uppbyggnad på sikt av exporten. Svårigheterna ökas genom de alltmer
sofistikerade marknadsföringsmetoderna på industrUandsmarknaderna.
Marknadsundersökningar som är nödvändiga för att stödja den mer allmänna
information som finns är kostnadskrävande och komplicerade att genomföra. U-länderna
har ofta problem med att etablera marknadsföringskanaler på nya exportmarknader.
1 allmänhet bemästrar u-länderna inte de rent marknadsfrämjande instrumenten i
form av annonsering och ett rationellt uppträdande på handelsmässor och
utställningar.

Promemorian
ger därefter en översikt av hittUls vidtagna åtgärder för att bistå u-länderna
i deras exportansträngningar. UNCTAD/GATTrs International Trade Centre (ITC) i
Geneve är det viktigaste organet för praktiska åtgärder för att främja
avsättningen av u-landsvaror. Dess verksamhet har främst omfattat information
om avsättningsmöjligheterna för olika u-landsprodukter och om
marknadsföringsteknik. För detta ändamål har ITC företagit
marknadsundersökningar, publicerat handböcker och bistått med experthjälp och
rådgivning i konkreta exportproblem. ITC har vidare lämnat teknisk hjälp vid
uppbyggnad av institutioner för exportfrämjande ändamål och utbildat personal i
exportteknik och för exportfrämjande uppgifter.

Som ett
naturligt led i FAOrs biståndsverksamhet på jordbruks- och skogsområdet ingår
experthjälp för att förbättra marknadsföringen och man har då särskilt inriktat
sig på att biträda u-länderna vid genomförandet av standardiserade normer
beträffande kvalitet och förpackning. I UNlDOrs verksamhet har även
uppmärksammats vikten av att främja uppbyggnad av sådana industrier vilkas
produkter lämpar sig för export. Standardisering och kvalitetskontroll liksom
upprättande av institutioner

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:57 4

för detta ändamål ingår i UNIDO:s tekniska bistånd. Även FN:s
regionala ekonomiska kommissioner har exportfrämjande bistånd på sina program.

Av olika industrUänders åtgärder på det nationella planet
tar promemorian först upp vad som genomförts av Nederländerna. Ett särskUt
institut för att främja importen från u-länder är där sedan några år i
verksamhet. Institutet, som sorterar under ministern för utvecklingssamarbete,
svarar för de officiella kontakterna med ITC och är exekutivt organ för de ITC-projekl
som Nederländerna stödjer. De kommersiella förfrågningarna som kommer in till
institutet från u-landsexporlörer har vuxit i antal mycket snabbt och närmar
sig 5 000 per år. Administrationskostnaderna för institutet ingår i
utrikesdepartementets allmänna budget, men man har också ett särskUt anslag för
projekt som uppgår tUl ca 2,5 miljoner holländska floriner. Dessa projektmedel
används främst för att finansiera olika ITC-projekl.

1 Norge tUlsalle regeringen 1972 en kommitté för att
utreda frågan om att etablera ett organ för praktisk kommersiell vägledning tUl
u-länderna vid export till Norge. Utredningen har ännu ej avslutat sill arbete.

1
Västtyskland deltar både statliga myndigheter och näringslivsorganisationer i
arbetet på att främja importen från u-ländernar tyska grossistförhundet, det
statliga Bundesstelle fiir Aussenhandelsinformation samt näringslivets organ
Deutsche Industri- und Handelstag. Mellan organen förekommer ingen formell
arbetsfördelning. Utöver sedvanlig förmedlingsverksamhet lämnar
grossistförbundet bistånd till u-länders mässdeltagande och arrangerar
produktkonferenser. Kostnaden för publicering av inkommande förfrågningar
bestrids huvudsakligen genom anslag från statliga bislåndsmedel. Bundesstelle fiir
Aussenhandelsinformation har egen utlandsrepresentation i ca 100 länder. Genom
denna lämnas råd och upplysningar om den västtyska marknaden och analyser
utarbetas av u-länders leveransmöjligheter. Deutsche Industri- und Handelstag
stödjer sig på den omfattande organisationen av tyska handelskamrar i utlandet.
Anbud förmedlas tUl industri- och handelskamrarnas medlemmar.

1 Australien avser man inom Department of Overseas Trade
inrätta en liten enhet som skall besvara handelsförfrägningar och verka i
handelsfrämjande syfte. Enheten kommer främst att ha till uppgift att hjälpa u-länder,
framför allt i Sydostasien, till rätta i deras försäljningsansträngningar i
Australien.

1
promemorian påpekas att de svenska insatserna i fråga om exportfrämjande
bistånd har ökat kraftigt, från 0,3 miljoner kronor budgetåret 1967/68 liU ca
13 mUjoner kronor budgetåret 1973/74. Huvudparten av detta bistånd har av SIDA
kanaliserats via ITC. De pågående insatserna avser huvudsakligen s. k.
paketprogram i Tanzania, Afghanistan, Tunisien, Indien, Sri Länka och Cuba.
Programmen innebär att flera exportfrämjande insatser sätts in samtidigt för
att främja u-landets export: målinriktad utbildning, marknadsstudier, produktutveckling,
experthjälp med exportplanering och rådgivning i olika marknadsföringsfrågor,
uppbyggnad av institutionella expertorgan, deltagande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:57 5

i utländska varumassor m. m.

För alt få information om marknadsförhållanden, säljmöjligheler,
imporltuUsatser, affärsförbindelser osv. i Sverige vänder sig f. n. ett stort
antal u-länder direkt till privata organisationer och affärsbanker. Sådana
förfrågningar kommer övervägande från privata u-landsexportörer men även frän
myndigheter och organisationer.

Promemorian
innehåller en översikt över förfrågningarnas behandling. Därav framgår, alt
Sveriges grossislförbund årligen besvarar mellan 2 500 och 3 000
brevförfrågningar om export från utlandet till Sverige. Ungefär 60 procent av
dessa beräknas komma från u-länder. Dessutom har man varit olika u-landsambassader
behjälplig i olika handelsärenden och med mindre utredningar. Mera omfattande
utredningar om några u-länders avsättningsmöjhgheler i Sverige har genomförts,
exempelvis i samband med vissa biståndsprojekt och på uppdrag av svenska
myndigheter.

Till de
svenska handelskamrarna kommer elt betydande antal förfrågningar in från u-landsexporlörer
om marknadsupplysningar och kontakter med svenska köpare. Stockholms
handelskammare tar t. ex. årligen emot 2 000-3 000 sådana förfrågningar. Dessa
publiceras gemensamt av handelskamrarna och når härigenom ca 8 000 svenska
företag. Kamrarna har inte resurser för någol mer omfattande individuellt
arbete på de enskilda förfrågningarna.

Sveriges
handelsagenters förbund får årligen omkring 1 500 förfrågningar per post från
utländska företag som önskar agenturförbindelser samt informationer om marknadsförhåUanden
i Sverige. HärtiU kommer ett inte obetydligt antal förfrågningar vid personliga
besök av enskilda resande och delegationer. En väsentlig del av dessa
förfrågningar härrör från u-länder och avser i dessa fall främst export av
konsumtionsvaror, särskUt teko-produkter. Förbundet har endast resurser att
besvara enklare förfrågningar. Om mer omfattande undersökningar krävs hänvisas
vederbörande tUl lämpligt konsultföretag.

Frän u-länderna
har i flera sammanhang framförts önskemålet att industrUänderna skulle upprätta
kontaktpunkter till vilka u-landsexportörer kan vända sig för att få stöd i
sina försäljningsansträngningar. Promemorian hänvisar till den år 1972 vid UNCTAD
111 antagna resolutionen 75(111), i vilken industriländerna uppmanades
"vidta åtgärder för att främja u-ländernas export genom tekniskt och
finansiellt bistånd" samt "överväga åtgärder för att underlätta
exporten från u-länder med lämpliga medel såsom, där det är lämpligt,
upprättande av nationella centra i i-länderna för främjande av import från u-länderna
eller andra imporlunderlätlande åtgärder".

Promemorian fäster vidare uppmärksamheten på ITCrs
uttalade avsikt att i största möjliga utsträckning lägga över behandlingen av
förfrågningar om enskilda i-länders marknader på kontaktorgan i dessa länder.
Man anser inom ITC att nationella importfrämjande organ i industriländerna
utgör naturliga komplement till den egna verksamheten och värdefulla
replipunkter för ITCrs kontakter med i-landsmarknaderna.

1 promemorian konstateras att när det gäller konkreta
kommersiella

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 6

exportfrämjande åtgärder, såsom marknadsinformation, stöd
i fråga om- marknadsföring och skapande av kontakter med köpare av u-landsprodukter,
föreligger ett starkt tryck från u-länderna om större insatser av i-länderna,
samtidigt som ITC strävar efter att i möjlig mån lägga över dessa ärenden i vad
gäller enskUda marknader på nationella institutioner. Tiden synes sålunda
enligt promemorian mogen för att snarast inrätta ett organ för främjande av
importen frän u-länder.

Arbetsuppgifterna

Promemorian formulerar det allmänna målet för elt svenskt u-lands-importfrämjande
organ på följande sätt:

"1 syfte alt öka u-ländernas exportintäkter och bidra
lUl deras utveckhng skall organet aktivt främja exporten från dessa länder till
Sverige genom alt bistå dem med informationer och handledning om de
kommersiella avsättningsmöjligheterna och marknadsförhållandena i Sverige samt
med förmedling av kontakter med den svenska marknaden och med svenska
företag."

Till denna aUmänna målformulering fogas i promemorian
följande kommentarer. Målet att bidra till u-ländernas utveckling avser att
framhålla att organet, som finansieras av biståndsmedel, skall vara ett
serviceorgan för att tUlmötesgå u-ländernas behov. Även om ett nära och förtroendefuUt
samarbete med importhandeln och dess organisationer är en viktig förutsättning
för elt framgångsrikt arbete har organet inte till uppgift alt betjäna svenska
kommersiella intressen. 1 målet ingår att man bl.a. skaU ägna särskild uppmärksamhet
åt produkter, som främjar den industriella utvecklingen och diversifieringen av
produktionen i u-länderna.

Målet att aktivt främ/a exporten från u-länderna avser att
organet självt skall kunna ta initiativ till marknadsundersökningar för produkter
eller produktgrupper som bör kunna importeras från ett u-land. Vidare innebär
detta delmål att organet skall aktivt medverka och biträda u-länderna i deras
allmänna marknadsföring på den svenska marknaden. Organet bör håUa nära kontakt
med myndigheter och näringslivsorganisationer och verka för att intresset för
import från u-länder stimuleras.

Målet att bistå dem med information och handledning
markerar att enbart information många gånger kan vara otillräckligt. För att
bli praktiskt utnyttjad måste den anpassas efter mottagarens ekonomiska
resurser och kunskaper och kompletteras med aktiv handledning.

Genom denna aktivitet kan organet även bli involverat i
enskilda affärsförhandlingar. Härvid måste dock för båda parter klargöras alt
organet endast fungerar som förmedlare och rådgivare och inte tar pä sig något
juridiskt ansvar för de avtal eller avslut som kan komma till stånd.
Reklamationer och tvister måste lösas av parterna själva utan organets
medverkan.

Informationen om de kommersiella avsättningsmö/ligheterna
för en produkt gäller köpares och konsumenters önskemål och krav i fråga om

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 7

kvalitet och prestanda, utförande, smak, standard etc.,
liksom marknadens storlek och konkurrensförhållandena. Organet torde endast
undantagsvis kunna företa fullständiga analyser av dessa frågor. 1 regel torde
informationerna få inskränka sig tUl enkla och mera översiktliga data eller
deluppgifter.

Uppgiften
att bistå med informationer om marknadsförhållandena avser främst problem som
sedan avsättningsmöjligheterna klarlagts sammanhänger med själva importen och
försäljningsstrategin.

Uppgiften
att förmedla kontakter med den svenska marknaden omfattar bl. a. att göra upp
program och ta hand om besöksdelegationer från ITC, att hjälpa besökande
enskilda affärsmän tUl rätta och lämna bistånd vid genomförandet av större
marknadsföringsaktioner, t. ex. i samband med mässor och utställningar.

När det
gäller målet att förmedla kontakter med svenska företag betonar promemorian att
detta bör ske i nära samarbete med de enskilda näringslivsorganisationerna,
främst grossistförbundet, handelskamrarna och Sveriges handelsagenters förbund
samt affärsbankerna. Del kan inte vara en uppgift för det nya organet att ta över
den kontaktverksamhet som sedan gammalt utövas av dessa organisationer. Redan
den stora mängden av förfrågningar lägger hinder i vägen. Ett viktigare skäl är
dock att näringslivsorganisationerna och bankerna har inarbetade rutiner för
att la hand om dessa förfrågningar samt att de har ett sedan gammalt etablerat
samarbete såväl sinsemellan som med de enskilda imporlföreta-gen oeh agenterna,
vUket ofta går utöver den egna medlemskretsen. Detta gör att en medverkan från
deras sida i kontaktförmedlingen även framdeles är ofrånkomlig och önskvärd.
Det nya organet bör därför nära samarbeta med organisationerna och bankerna och
utnyttja deras sakkunskap och service. Det nya organet bör emellertid dessutom
överväga hur och i vilken utsträckning den stora mängden förfrågningar från u-länder
skall kunna ägnas en mera ingående individuell behandling än som hittills i
regel varit möjlig.

Organet
bör vid kontaktförmedlingen vara oförhindrat att utnyttja alla möjliga kanaler.
Med näringslivsorganisationerna synes överenskommelse böra träffas att ägna
vissa av organet utvalda förfrågningar särskild uppmärksamhet. En sådan
överenskommelse kan också innebära, att organisationerna förbinder sig att
delge organet alla förfrågningar som emanerar från u-länder för att ge organet
tillfälle vidta de kompletterande åtgärder som kan befinnas lämpliga.

Förhållande till SIDA, näringslivsorganisationer m. fl.

Gränsdragningen mellan de nya organels verksamhet och SlDArs
exportfrämjande bistånd bör inte bereda några svårigheter. Det nya organet
skall, framhåller promemorian, ägna sig åt att stödja u-länderna i fråga om
deras ansträngningar alt finna avsättning för sina exportprodukter på den
svenska marknaden. SlDArs uppgift på det exportfrämjande området blir att i
övrigt bistå u-länderna med det stöd som kan bli

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:57 8

aktuellt att lämna från svensk sida. Detta torde framför
allt komma att inrikta sig pä att genom insatser ute på fältet höja
programländernas allmänna exportlekniska kunnande och förutsättningar att
tillverka och avsätta produkter på export.

Beträffande
förhållandet lUl de näringslivsorganisationer som ger u-länderna informationer
om den svenska marknaden och förmedlar affärsförbindelser understryker
promemorian, alt det nya organet inle skaU överta den verksamheten utan i
stället komplettera och fördjupa den. Genom de statliga medel, som på detta
område ställs tUl förfogande för alt stödja u-länderna, bör det bli möjligt alt
när det är motiverat göra mera ingående undersökningar för att kunna lämna
information om avsättningsmöjligheter och marknadsförhållanden, som kvalitativt
och kvantitativt är särskUt anpassad tUl u-ländernas behov. När del gäller
kontaktförmedlingen bör de ökade resurserna medge att större ansträngningar än
hittills kan läggas ned på att hjälpa u-landsexportörer att få bra agenter och
goda kunder. Det är viktigt all något dubbelarbete inte uppstår, utan att ett
fruktbärande och förtroendefullt samarbete etableras mellan det nya organet
och näringslivsorganisationerna till båtnad för u-ländernas
exportansträngningar.

Det nya organet föreslås i promemorian tjäna som
kontaktpunkt till ITC. Dessa kontakter skall avse konkreta frågor rörande
avsättningen av u-landsprodukter på den svenska marknaden. När det gäller
projekt som inte direkt berör den svenska marknaden kommer även i
fortsättningen SIDA att samarbeta direkt med ITC. Frågor som angår ITCrs
verksamhet i övrigt måsle liksom hittills handhas av de departement och myndigheler
som svarar för utformningen av den svenska handels- och biståndspolitiken.

Det torde
vara lämpligt att organet träffar en samarbetsöverenskom-melse med ITC. Med
hänsyn till att ITC är den centrala operativa organisationen för FNrs exportfrämjande
verksamhet bör organets kontakter med andra internationella organisationer bli
av begränsad omfattning.

Länderkretsen

Det finns flera olika klassificeringar över vUka länder
som skall räknas som u-länder. Utvecklingsnivån är också högst varierande. Man
kunde av resursskäl tänka sig en begränsning av den länderkrets som bör komma i
åtnjutande av det nya organets tjänster till programländerna för det svenska
utvecklingssamarbetet eller till de minst utvecklade u-länderna, vUka enligt FNrs
definition omfattar 25 länder. 1 promemorian konstateras emellertid, att detta
skulle ge en alltför snäv ram för organets verksamhet. Flertalet av
programländerna torde i första hand ha behov av det mera vidsträckta
exportfrämjande bistånd som lämnas genom SlDA:s pakelprogram inom ramen för de
svenska länderprogrammen. De minst utvecklade länderna saknar i de flesta fall
elementära kunskaper om exportteknik och marknadsföring och har ett mycket
begränsat produkt-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:57 9

sortiment för export. De behöver därför främst utbildning
och hjälp med industrialisering och produktutveckling, frågor som primärt
ligger utanför det nya organets verksamhetsområde. För att belysa det ringa
behov som de minst utvecklade länderna på kortare sikt kan bedömas ha av det
nya organels tjänster nämner promemorian att av de inemot 800 förfrågningar
som ITC 1972 mottog inom ramen för sin "Inquiry-Reply Service" kom
endast 25 från de minst utvecklade länderna.

Även om någon form av prioritering av resursskäl skulle
visa sig behövlig är således enligl promemorian dock en begränsning tUl enbart
programländerna eller de minst utvecklade länderna ej lämplig. Går man utöver
dessa båda grupper av länder torde det bli svårt att göra en uppspaltning utan
alt det uppfattas som en handelspohtiskt diskriminerande åtgärd.

1
promemorian föreslås därför all de utomeuropeiska u-länder som ingår i den s.
k. 77-gruppen i UNCTAD bör komma i åtnjutande av det nya organets tjänster.
Tjänsterna bör vidare stå öppna för Bangladesh, Israel, Mongoliet och Västra Samoa,
som alla ingår i den grupp u-länder i UNCTAD som ej tillhör 77-gruppen, samt
för Demokratiska Folkrepubliken Korea oeh Demokratiska Republiken Vietnam.
Detta bör även gälla vissa utomeuropeiska områden som står under vissa
i-länders överhöghet eller för vUkas utrikesförbindelser dessa svarar. Denna
definition ansluter sig mycket nära till den som FN-sekretariatet använder för
sina statistiska redovisningar i vad avser u-länderna.

Om del skulle visa sig att de mest utvecklade u-länderna
kommer att ta organets tjänster i anspråk i sådan utsträckning att det är tiU
förfång för de mindre utvecklade u-länderna torde man få överväga någon form av
prioritering. Promemorian nämner möjligheten tiU avgiftsbeläggning av vissa
tjänster.

Varuområdet

Det kunde ligga nära tUl hands att tänka sig att det nya
organet skulle inskränka sig till att endast främja import av sådana varor som
är preferensberättigade eller tullfria pä annan grund. Promemorian konstaterar
emellertid att detta knappast skulle vara helt realistiskt eller
ändamålsenligt.

Inom
tulltaxans kapitel 124, som omfattar animaliska oeh vegetabiliska produkter, fetter
och oljor, samt produkter av livsmedelsindustri o. d., finns flera varor som
även om de inte är preferensberättigade eller tullfria kan vara av intresse för
u-landsexportörer. Givetvis måste - innan arbete läggs ned på alt utreda de
kommersiella avsättningsmöjligheterna etc. för icke preferensberättigade
produkter klarläggas om gällande import-, tull- och skaltebestämmelser över
huvud möjliggör import. Om dessa bestämmelser inte bedöms utgöra ett
oöverkomligt hinder synes skäl knappast kunna anföras särskilt om import
förekommer från andra länder för att förmena u-länderna stöd av det nya
organet.

Vad gäller de varor inom kapitlen 2599 av tulltaxan som
inte är

1* Riksdagen 1974. 1 saml Nr 57

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:57 10

preferensberättigade har u-länderna särskUt beträffande en
del teko-produkter visat sig fullt konkurrenskraftiga med
i-landsproducenterna, i vissa fall t. o. m. i så hög grad att-särskUda
begränsningsåtgärder måst vidtas för att skydda inhemska producenter. 1 fråga
om sådana konkurrenskraftiga produkter kan det ifrågasättas om statligt stöd
för att kommersiellt främja importen är behövligt eller rimligt. Ä andra sidan
måste man hålla i minnet att just teko-produkterna är en för många u-länder
betydelsefull exportvara. Del skuUe därför framstå som en väsentlig
inskränkning i den hjälp som organet är avsett att lämna om man från början
skulle helt utesluta dessa produkter och andra s. k. begränsningsvaror.

1 promemorian föreslås därför, att organet bör vara
oförhindrat alt stå till tjänst med marknadsinformationer om alla varor utan
undantag för någon sektor. Upplysningar om de särskilda problem som råder för
de s. k. begränsningsvarorna eller i andra avseenden skaU naturligtvis även
lämnas. Om några särskUda aktiviteter skulle aktualiseras för att främja
importen av begränsningsvaror eller andra varor med särskUda problem, synes det
emellertid ändamålsenligt att frågan om och i vilken omfattning sådant stöd
skall lämnas får avgöras med hänsyn tUl omständigheterna i varje särskilt fall.
Enligt promemorian bör organet fortlöpande hålla sig orienterat om vilka varor
som förorsakar handelspolitiska problem och i förekommande fall samråda med de
handelspolitiska instanserna innan beslut fattas om särskilda aktiviteter för
att främja exporten till Sverige av sådana varor.

1 promemorian framhåUs även att det nya organet bör ägna särskUd
uppmärksamhet åt sådana produkter som främjar den industriella utvecklingen och
diversifieringen av produktionen i u-länderna.

Organisation

1 promemorian konstateras, att organets arbetsuppgifter
omfattar ett nytt fäll för statlig verksamhet och att det är svårt att uttala
sig om omfattningen av de anspråk på bistånd som framför allt i början kan komma
att ställas. Det synes därför välbetänkt att inleda verksamheten i blygsam
skala, men efter hand som organet blivit inarbetat ha möjlighet tUl expansion.
Detta förutsätter en flexibel organisation. De få tjänstemännen måste vara väl
kvalificerade och komplettera varandra, organet måste kunna repliera på särskUd
bransch- och fackkunskap inom näringsliv och förvaltning och det måste för
speciella behov ha möjlighet alt till sig knyta experter eller extra personal
eller anlita konsulter.

1 ett inledningsskede skulle den fasta personalstyrkan
sålunda kunna bestå av en chef, en marknadsförare, tillika ställföreträdande
chef, en handläggare, en assistent och en sekreterare.

Höga krav måste ställas på chefens kunskaper om den
svenska marknaden, dvs. han/hon bör ha gedigna praktiska, kommersiella
erfarenheter i marknadsföringsteknik och goda all-round kontakter inom
näringslivet. Viktigt är också att chefen har en allmän erfarenhet av
förhållandena i u-länder och förstår att anpassa kunskapsförmedlingen tUl

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:57 11

mottagarnas referensram. Höga krav på språkkunskaper måste
givetvis också StäUas. 1 fråga om ställföreträdaren bör ungefär samma krav gäUa
om än på något mindre kvalificerad nivå. Det är emellertid viktigt att
ställföreträdaren så vilt möjligt kompletterar chefen i fråga om branscherfarenheter,
kontaktyta och språkkunskaper. Med hänsyn till den ringa fasta personalstyrkan
måste även handläggaren kunna relativt självständigt bistå med informationer
om marknadsförhållanden och med kontaktförmedling. Såväl assistenten som
sekreteraren måste självständigt kunna handlägga alla på en chefssekreterare
ankommande göromål och gemensamt bör de behärska engelska, franska och spanska
i tal och skrift.

Med hänsyn
till att den fasta personalstyrkan i inledningsskedet föreslås bli mycket
begränsad måsle organet snabbt kunna anställa extra personal. Vidare måste man
räkna med att organet kan behöva temporärt anlita konsulter och utomstående
experter.

För att
organet skall kunna bedriva en aktiv importfrämjande verksamhet måste medel
ställas till förfogande för all genomföra olika större marknadsföringsprojekt.
Sådana projekt kan inbegripa utställningar och mässor eller avse en större
marknadsundersökning för en produkt eller produktgrupp av mera allmänt intresse
för ett flertal u-länder.

Efler hand
som verksamheten kommer i gång torde man ha anledning räkna med en betydande
resefrekvens tiU olika u-länder i samband med genomförandel av projekt. Med
hänsyn tiU att importhandeln inte är koncentrerad till Stockholm måste man även
förutse behov av resor inom Sverige.

Promemorian behandlar frågan om organet i viktigare
avgöranden skall bistås av en slyrelse eller rådgivande nämnd. Del anförs alt
en rådgivande nämnd från administrativ synpunkt avgjort synes vara att föredra
framför en styrelse. Organet bli ju litet och att för dess ledning ha en
styrelse förefaUer överdimensionerat och tungrott.

En rådgivande nämnd har vidare den fördelen, att antalet ledamöter
inte behöver bli lika begränsat som i en styrelse och olika intressen kan
därför lättare beredas plats. Flertalet löpande ärenden i organet kommer att
vara av en sådan teknisk natur att varken en styrelse eller ett rådgivande
organ torde ha anledning att befatta sig med dem. De frågor som kan
aktualiseras för en styrelse eller nämnd torde främst gälla spörsmål om den
lämpligaste metodiken för att bistå u-länderna samt planerade projekt. Sådana
frågor synes bäst böra dryftas i ett rådgivande organ med bred kontaktyta.

Av dessa skäl föreslås i promemorian att en rådgivande
nämnd knyts till organet med uppgift att bistå med upplysningar och synpunkter
som kan vara av betydelse för bedömningen av viktigare frågor om verksamhetens
inriktning, omfattning och metodik. Frågor av principiell handels-eller biståndspohtisk
karaktär skall om de är av större vikt underställas Kungl. Majrt.

När det gäller nämndens sammansättning synes enligt
promemorian ingen tvekan råda om att kommersskollegium och SIDA
bör vara

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974 r57 12

företrädda. Kommerskollegiets deltagande är motiverat med
hänsyn tUl vikten av att de handelspolitiska aspekterna beaktas. SlDArs
representation i nämnden är naturlig med hänsyn dels till verksamhetens nära
anknytning liU det exportfrämjande bistånd som SIDA bedriver, dels till SlDArs
erfarenheter om u-ländernas problem, dels också liU SlDArs allmänna intresse
att nära följa verksamheten vid elt organ som finansieras med biståndsmedel.

Bland
andra myndigheter som det kan vara värdefullt att knyta tUl nämnden märks
främst statens jordbmksnämnd. De varor som det nya organet kommer att syssla
med utgörs i betydande utsträckning av jordbruksprodukter och livsmedel. 1
fråga om importen av dessa varor gäUer en rad bestämmelser, som sammanhänger
med den svenska jordbrukspolitiken eller som har tillkommit för all skydda liv
och hälsa. För organet bhr det därför av vikt att vara väl förtroget med dessa
bestämmelser och ha tUlgång till sakkunskap.

Promemorian finner inte någon departementsrepresentation i
nämnden nödvändig. De handelspolitiska eller biståndspolitiska frågor som kan
aktualiseras torde inte ha en sådan tyngd att de inte väl kan bevakas av kommerskollegium
och SIDA.

Enligt promemorian är en så bred näringslivsrepresenlation
som möjligt önskvärd med hänsyn till behovet av nära samarbete med de
organisationer som redan nu sysslar med alt bistå utländska exportörer med
informationer om den svenska marknaden och med förmedling av
affärsförbindelser. 1 första hand skulle grossistförhundet och handelskamrarna
komma i fråga.

En
särskild fråga sägs i promemorian vara om även personer som är aktiva inom
importhandeln bör ingå i nämnden. Det borde obestridligen vara en fördel om man
inom nämnden kunde få ett direkt kunskapsutbyte med personer som har aktuell
praktisk erfarenhet från kommersiell verksamhet med u-lander. Denna fördel
måste dock vägas mot den nackdel som kan uppstå om nämnden skulle behöva la
ställning till projekt som kan ha omedelbart intresse ur affärssynpunkt. I
promemorian anses det emellertid inte särskilt sannolikt att frågor som kan ha
sådan omedelbar betydelse från konkurrenssynpunkt kan komma att diskuteras inom
nämnden. Man borde därför inte utesluta att näringslivsorganisationerna även
företräds av personer som är aktiva inom importhandeln.

Under sådant förhållande vore del värdefullt om även KF,
som har visat ett aktivt intresse för främjande av u-landsimport, blev företrätt
i nämnden.

Enligt promemorian är det även naturligt att de löneanställdas
intressen representeras i nämnden.

Med hänvisning till de refererade övervägandena föreslås i
promemorian att den rådgivande nämnden skulle bestå av åtta ledamöter
representerande kommerskollegium, SIDA, statens jordbruksnämnd,
grossistförbundet, handelskamrarna, KF, LO och TCO. Till ordförande i nämnden
skulle man därutöver välja en person med erfarenhet från verksamhet inom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974 r57 13

u-länder och som sysslat med handelsfrämjande uppgifter.
Chefen för organet bör vara föredragande i nämnden.

Eftersom handelsdepartementet handlägger ärenden angående
handelspolitiskt utvecklingssamarbete och dessutom det nya organets verksamhet
i princip är av samma karaktär som den som bedrivs inom handelssekrelerarorganisationen,
är del enligt promemorian naturligt att handelsdepartementet bhr huvudman för
det nya organet.

Även om organet är avsett att vara självständigt är det
ändå enligt promemorian uppenbarligen rationellt, att det med hänsyn tUl sin
ringa storlek administrativt anknyts tUl en större myndighet, som utan större
belastning kan bistå med administrativ service. En anknytning till kommerskoUegium
har övervägts men fått avvisas på grund av vissa praktiska svårigheter.
Kollegiet kan f. n. inte ställa lokaler till förfogande oeh ej heller bistå med
kassatjänst. 1 promemorian föreslås att organet i stället administrativt knyts
till slatsdepartementens organisationsavdelning som har den serviceapparat som
här skulle behövas.

Det nya organet innebär ett komplement tUl den verksamhet
som idag bedrivs av privata näringslivsorganisationer för att hjälpa utländska
exportörer till rätta pä den svenska marknaden och organet kommer säkerligen
att få pröva sig fram för att finna de mest effektiva och ändamålsenliga
formerna och metoderna för sin verksamhet. Enligt promemorian finns därför all
anledning att efter en viss tid göra en allmän utvärdering av verksamheten.
Utvärderingen föreslås genomföras efler en försöksperiod om tre år. Detta
innebär inte att man i förväg tidsmässigt begränsar organels verksamhet, utan
håller frågan öppen tUl dess resultatet av utvärderingen föreligger.

Organets utgifter under del första verksamhetsåret har i
promemorian uppskattats till följande.

Lönekostnader 530 000 kronor

Sjukvård 1 000 kronor

Reseersättningar 70 000 kronor

Lokalkostnader 100 000 kronor

Expenser 225 000 kronor

därav engångskostnader (135
000) kronor

Projektmedd 300 000 kronor

Summa: 1 226 000 kronor

1 promemorian föreslås att kostnaderna finansieras av
biståndsmedel genom anslag från tredje huvudtiteln.

Med hänsyn till syftet att ge bistånd till u-länderna bör
organets tjänster i princip vara avgiftsfria. Generellt bör gälla att avgift
inte tas ut för tjänster till mellanstatiiga organisationer och till regeringar
eller myndigheter i u-länder. Promemorian nämner emellertid möjligheten att i
vissa fall ta ut en avgift av enskUda exportörer, exempelvis i syfte att få ett
konkret bevis på att exportören i fråga är allvarligt intresserad. Eftersom
svårigheter ofta föreligger för u-landsexportörer att transferera

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:57 14

även obetydliga belopp bör dock andra vägar först prövas för
att klarlägga intresset.

Vid behandlingen av förfrågningar som kommer in från
privata u-landsexportörer finns det också anledning alt närmare undersöka
förelagets ställning och resurser innan något mera omfattande arbete läggs ned
på all besvara förfrågningen. Om en sådan undersökning ger ett positivt
resultat eller om framställningen stöds av vederbörande lands regering, finns
det i allmänhet inte anledning att debitera någon avgift. Vid mera
kostnadskrävande insatser kan man naturligtvis överväga att exportören bidrar lUl
täckandet av kostnaderna.

Om det vidare visar sig all organets resurser inle förslår
tUl att möta alla krav på bistånd skulle en viss avgift kunna tas ut av de
ekonomiskt bättre rustade u-länderna. På så sätt skulle man kunna åstadkomma en
viss styrning av hjälpen tUl de mest behövande länderna.

Eventuella intäkter bör enligt promemorian inle levereras
till statskassan utan komma till användning för speciella biståndsinsatser
från organets sida. Sålunda skulle sådana medel t. ex. kunna användas för
stipendier till studerande från u-länder som önskar praktisera vid organet.

Det nya organets namn föreslås i promemorian bli
"Importkontoret för u-landsprodukter (IKU)".

Remissyttranden

Behovet av ett organ för att stödja u-ländernas
exportansträngningar på den svenska marknaden

Det grundläggande syftet med det föreslagna organet för
främjande av import till Sverige från u-länderna ifrågasätts inte av
remissinstanserna. Sveriges grossistförbund anför, att de mycket betydande problemen
i samband med import från u-länder av nya produkter kan kräva särskilda
stimulansåtgärder. Svenska handelskammarförbundet samt Svenska bankföreningen
och Sveriges industriförbund ser det som en riktig åtgärd att söka minska u-ländernas
beroende av finansiellt och annat bistånd från i-länderna genom alt hjälpa dem
att själva tjäna de utländska valutor de behöver.

När del gäUer formen för stöd tUl u-ländernas
försäljningsansträngningar på den svenska marknaden finner TCO förslaget att
inrätta ett särskilt statligt organ väl motiverat. Lantbrukarnas Riksförbund
ser tUlkomsten av ett sådant organ som en naturiig fortsättning av den
verksamhet som bedrivs av SIDA för att genom insatser ute på fältet höja u-ländernas
allmänna exportlekniska kunnande och förutsättningar all tUlverka och avsätta
produkter på export. KF delar uppfattningen att ett organ som det föreslagna
bör inrättas. Genom all fungera som kontaktorgan kan det avsevärt underlätta
och stimulera direkta kontakter mellan exportörer i u-länder och importörer i
Sverige.

SIDA erinrar om önskvärdheten av att förutsättningarna för
en samordnad svensk u-landspolitik utreds. Det svenska biståndet lUl u-ländernas
exportfrämjande verksamhet utgör ett av inslagen i en sådan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974
r57 15

politik. Syftet härmed är främst att förstärka och
förbättra u-ländernas exportinstitulioner och marknadsföring.
Preferensbehandlingen av vissa u-landsvaror utgör ytterligare ett inslag i den
svenska u-landspoltiken. Styrelsen anser att det föreslagna organet för
importfrämjande verksamhet kan bh ett värdefullt komplement till redan
förefintlig svensk verksamhet som syftar tiil att underlätta u-ländernas
exportansträngningar.

Sveriges
grossistförbund anför viss tvekan om det principiellt riktiga i att staten
genom att etablera ett särskilt organ går in i importverksamheten. Många skäl
talar enligt förbundet också för en lösning av problemet med att öka
avsättningsmöjligheterna för u-landsprodukter enligt den västtyska modellen,
dvs. med statligt stöd till och viss rätt tUl insyn i den verksamhet, som
bedrivs av näringslivels organisationer, främst av det tyska grossistförbundet.
Sveriges grossistförbund har emellertid inle något att erinra mot att ett organ
inrättas som ett led i en försöksverksamhet.

Svenska
bankföreningen och Sveriges industriförbund erinrar om att organisationerna
konsekvent intagit den principiella ståndpunkten, att den statliga
biståndsverksamheten på det exporlfrämjande området bör ske på ett aUmänt plan,
dvs. få formen av åtgärder som ökar u-ländernas förmåga att exportera och
konkurrera på alla eller i varje fall ett flertal i-landsmarknader, exempelvis
genom stöd till International Trade Centre. U-länderna bör enligt
organisationerna också stödjas genom en allmänt liberal handelspolitik och
uppmuntras alt genom egna ansträngningar utnyttja de exporttillfällen, som en
sådan politik skapar. När det gäller åtgärder, som är omedelbart inriktade på
att öka importen tUl Sverige, manar organisationerna till en viss försiktighet
på grund av risken för konflikter med svenska produktions- och
sysselsättningsintressen. Sådana farhågor förefaller organisationerna särskUt
befogade i nuvarande ekonomiska situation. De pekar på påfrestningarna på
Sveriges betalningsbalans tUl föhd av energikrisen och de enligt deras mening
skärpta riskerna för försvagad industriell utveckling och ökad arbetslöshet.
Mot bakgrund härav ifrågasätter de om detta är ett lämpligt tillfälle att
upprätta ett särskUt svenskt organ för att främja u-ländernas export.

Sveriges
handelsagenters förbund är tveksamt tUl om så kostsamma åtgärder behöver vidtas
som inrättandet av ett sådant organ som föreslås i promemorian. Förbundet vill
i stället föreslå att man knyter an till förbundets verksamhet och ställer
ekonomiska medel till förfogande för en utvidgning, bl. a. när det gäller
marknadsundersökningar och besök i u-länderna. Förbundet pekar även på behovet
av undervisning och information för dem som arbetar för u-ländernas export. För
att exporten från u-länderna ska kunna ökas i någon väsentlig omfattning måste
enligt förbundets mening en bättre ordning komma till stånd när det gäller att
fullgöra leveransåtaganden så att importören och handelsagenten kan känna
större trygghet för att affärerna även från exportörernas sida handläggs på
ett sätt som överensstämmer med västerländsk uppfattning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 16

Arbetsuppgifter

SIDA ansluter sig tiU den i departementspromemorian
formulerade målsättningen för del nya organet. Styrelsen betonar, att organet
bör ges en praktisk verksamhetsinriktning som gör det möjligt för det att
genomföra angivna uppgifter. Styrelsen framhåller, att organet bör koordinera
sin verksamhet med de svenska näringslivsorganisalioner som biträder bl. a. u-länderna
med kontaktförmedling och information om den svenska marknaden. Organet bör
komplettera det stöd som dessa organisationer och affärsbankerna lämnar.

Statens
jordbruksnämnd betonar, att en klar distinktion måste göras mellan å ena sidan
organels informations-, bistånds- och förmedlingsverksamhet och ä andra sidan
de policy-funktioner som ankommer på andra myndigheler. Organet ska uppenbarhgen
inte, framhåller nämnden, agera t. ex. i förhållande till internationella
organisationer på annat sätt än att det i aktuella fall förmedlar uppgifter om
faktiska förhållanden såsom tullar, importavgifter, kvoteringar etc.
Diskussioner om modifikationer eller avskaffande av existerande regleringar
eller handelshinder bör överlåtas till de härför ansvariga myndigheterna.

KF
framhåller, att det nya organets arbete inte bör inriktas på att bygga upp en
reguljär kommersiell verksamhet mellan u-länderna och Sverige i konkurrens med
de affärskontakter som förefinns eller kan väntas bli etablerade i framtiden. Della
behöver emellertid inte enligl KFrs uppfattning avhålla organet från att la
egna initativ, såsom t. ex. olika slag av marknadsundersökningar för produkter
som bör kunna importeras från ett u-land. Genom nära kontakter med
näringslivets organisationer kan organet enligt KFrs uppfattning på ett
betydelsefullt sätt och med en relativt begränsad insats komplettera
exportörernas ansträngningar att avsätta sina produkter på den svenska
marknaden.

Svenska handelskammarförbundet
samt Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund understryker, att ett
nära och förtroendefullt samarbete mellan organet och näringslivets
organisationer är en förutsättning för att verksamheten skall kunna leda till
resultat. Organisationerna finner det rimligt att det nya organet i huvudsak
fungerar som en koordinerande enhet. Det praktiska importfrämjande arbetet -
brevförfrågningar, kontakter, besök, handledning, marknadsinformation m. m.
skulle däremot i huvudsak utföras av de olika organisationer inom näringslivet,
främst grossistförhundet och landets handelskamrar, som redan nu handlägger
sådana uppgifter och som besitter nödvändig erfarenhet, kontakter med företagen
etc. Bankföreningen och industriförbundet påpekar dessutom att
industriförbundet och dess branschföreningar med fördel kan kontaktas när det gäUer
råvaror tUl industrin. Om direkta förbindelser mellan tillverkare och
förbrukare kan knytas är detta ofta bättre än att gå omvägen via grossister.

Sveriges grossistförbund anför, alt organet bör bli ett
aktivt centrum till förelagens och importorganisationernas konkreta hjälp när
det gäller att öka och diversifiera den svenska importen frän u-länderna.
Organet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974 r57 17

bör därvid tUläggas vissa övergripande och samordnande
funktioner, vilka bör utformas så att de stimulerar till fortsatta och
fördjupade ansträngningar inom näringslivet. Det bör uppdras åt näringslivet
att ha om hand en viss del av den importfrämjande verksamheten.
Arbetsfördelningen mellan förbundet och det nya organet bör regleras genom
avtal.

Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund.
Svenska handelskammarförbundet samt Sveriges grossistförbund finner det
naturligt och ändamålsenligt att organet i sin verksamhet aktivt utnyttjar
näringslivets kunskaper och erfarenheter av marknadsföring av u-landsvaror.
Organet bör därför ges ekonomiska resurser att från företag och
näringsorganisationer beställa marknadsundersökningar, bistå vid u-länders
dellagande i mäss- och ulställningsarrangemang etc. Handelskammarförbundet
menar att organet bör undvika all i egen regi genomföra alltför omfattande och
djuplodande marknadsundersökningar.

En primär
uppgift för det nya organet anser 5ve/7.9Ä'a handelskammarförbundet vara alt
utbilda u-ländernas representanter i Sverige och samarbeta med dem. Ett annat
viktigt arbetsområde gäller mässor och utställningar samt symposier, kurser och
seminarier för u-landsrepresen-tanter.

Sveriges grossistförbund framhåller, alt det nya organet i
sin verksamhet kommer all behöva omfattande och breda kontakter med den
svenska importmarknaden. Det är erfarenhetsmässigt och generellt sett inte
möjligt att basera en verksamhet ägnad att öka u-ländernas export enbart på
några få utvalda, större importföretag. Förbundet betonar, att organet i fråga
om urval av svenska affärsparter också måste vinnlägga sig om största möjliga
opartiskhet. Mindre och medelstora importförelag har genom större smidighet och
anpassningsförmåga många gånger bättre förutsättningar alt aktivi främja en
marknadsföring av u-landsvaror. Förbundet pekar på dagligvaruområdel som en
sektor där det ofta kan vara nödvändigt all utnyttja specialiserade, vanligen
mindre importföretag för introduktion och försäljningsstödjande verksamhet.

Kommerskollegium delar den i promemorian uttryckta
uppfattningen, att organet till att börja med i regel får inskränka sig till
att lämna endast översiktliga data eller upplysningar. Organets kapacitet i ett
inledande skede får i hög grad ses i relation tUl de resurser det ges för att
lägga ut uppdrag till näringsorganisationer och konsulter.

LO anser, att organet i sin aktiva uppsökande verksamhet i
första hand bör vända sig till offentligt eller kooperativt drivna företag i u-länderna.
Man bör vidare undvika att organets kapacitet låses genom att dess tjänster las
i anspråk av dotterföretag till förelag från i-länderna. Dessa multinationella
företag bör själva bekosta sin marknadsföring.

Sveriges
grossistförbund och kommerskollegium behandlar frågan om del nya organets
direkta engagemang i affärsförhandlingar. Grossistförbundet anför, att organet
om så fordras bör kunna ingripa praktiskt i varje fall i större affärer och
medverka till sädana villkor och förutsättningar i olika avseenden, att en
affär verkligen kommer till stånd. Bl. a. kan aktualiseras en viss
rådgivning i prisfrågor. Förbundet anser det

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974
r57 18

dessutom vara av stor vikt att organet aktivt kan medverka
i reglering av tvister och reklamationer. Även om organet inte kan påta sig
något juridiskt ansvar i en affär det förmedlar har det ett moraliskt ansvar
för all den genomförs friktionsfritt. KommerskoUegium förmodar, alt det i
praktiken inte alltid blir så lätt att kringgå ansvarsfrågan med konstaterandet
att något juridiskt ansvar inte föreligger. Man torde få räkna med all organet
ofta dras in i långtgående engagemang, vilkel lätt kan leda tiU ömtåliga
situationer, exempelvis i tvistefrågor där organet förväntas uppträda som
medlare. Kollegiet anser att sådana krav kan bli svåra alt avvisa. Del är
därför enligt koUegiets mening angeläget att det av organets instruktion eller
på annat sätt klart framgår, att verksamheten inte får vara av sådan art alt
ett juridiskt ansvar kan uppstå.

Beträffande den i departementspromemorian angivna
uppgiften att bistå med handledning framhåller kommerskollegium att man
sannolikt får räkna med en stor efterfrågan på personlig handledning i alla
faser av försäljningsarbetet. Kollegiet menar att handledningens omfattning och
inriktning bör klarläggas med hänsyn till bl. a. organets resurser.

Kommerskollegium anför vidare, att det finns anledning att
undersöka den ström av förfrågningar som i dag kommer in till
näringslivsorganisationerna i syfte att få fram hur stor andel som är
kommersiellt intressanta. Kollegiet ställer också frågan hur det nya organet
skall välja ut förfrågningar för djupare individuell behandling och vUka samarbets-mtiner
med näringslivsorganisationerna som krävs i samband därmed. Kollegiet förmodar,
att organets medverkan främst kommer att aktualiseras i sådana fall där ett
spontant intresse från svensk importhandel saknas. Det förefaller kollegiet
angeläget att i ett tidigt skede klargöra på vilka villkor näringslivet kan
vara berett medverka för att i dessa fall finna svenska köpare.

Förhållande till SIDA, näringslivsorganisationer m. fl.

SIDA framhåller, att organets verksamhet bör ses som ett
komplement till det svenska exportfrämjande bistånd som styrelsen handhar.
Styrelsen förutsätter att såväl organets syften som styrelsens exportfrämjande
bistånd främjas av ett samarbete mellan organet och styrelsen.

Näringslivets organisationer stryker i sina yttranden
under uttalandel i promemorian om betydelsen av ett nära och förtroendefullt
samarbete mellan dem och det nya organet. Svenska handelskammarförbundet
redogör för den verksamhet som inom landets handelskamrar bedrivs för att öka u-ländernas
möjligheter att exportera till Sverige. Förbundet slår fast alt det nya
organets huvuduppgift bör vara av samordnande natur, men finner på detta
stadium inte anledning gå in på utformningen av eventuella samarbetsavtal rnellan
organet och handelskamrarna.

Sveriges grossistförbund anför, att för det praktiskt
kommersiella biståndet bör vara vägledande att utvecklingen mot en ökad handel
skall växa fram på ett naturligt sätt. Arbetet på att främja u-landshandeln bör
därför i görligaste mån följa samma grundprinciper som gäller för att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974
r57 19

utveckla den internalionella handeln i allmänhet. Detta
innebär helt naturligt, fortsätter förbundet, att tyngdpunkten måste ligga hos
företagen och deras organisationer. Ell omfattande och ömsesidigt samarbete
mellan det nya organet och inle minst grossistförbundet blir därför nödvändigt.
Organets verksamhet måste ges en sådan gestaltning, att en naturlig samverkan
uppstår. Dubbelarbete i förhållande tUl på området redan etablerade aktiviteter
bör undvikas.

Dessa
samarbetsfrågor bör enligt förbundet lösas i detalj i samband med att det nya
organet upprättas. Bland aktiviteter som även fortsättningsvis bör handhas av
näringslivsorganisationerna nämner förbundet förmedling av brevinformalion till
u-länderna om den svenska marknaden och om lämpliga affärsförbindelser samt
vissa speciella projekt beträffande enskilda u-länder.

Det kan
förväntas att det nya organet efter hand i allt större utsträckning kommer att
kontaktas av internationella organisationer som ITC, av myndigheler i u-länderna
liksom deras beskickningar i Sverige samt av enskUda förelag och exportorganisationer
i u-länderna. 1 den mån sådana kontakter är av kommersiell natur framhåller
Sveriges grossistförbund att handläggningen bör ske i nära samråd med
förbundet enligt en överenskommen rutin.

Kommerskollegium
påpekar, att det nya organet kommer att ha nära kontakt med ITC i praktiska
frågor. Kollegiet delar promemorians uppfattning att organet inte skall ha
någon policyfunktion, men framhåller all del genom sina kontakter får en
erfarenhet som måste få göra sig gällande då man från svensk sida tar ställning
till ITCrs verksamhet.

Sveriges
grossistförbund erinrar om att nära kontakter under senare år etablerats mellan
förbundet och ITC. Förbundet finner det emellertid naturligt att det nya
organet framdeles blir ITCrs kontaktorgan i Sverige. Samtidigt bör dock sådana
kontakter mellan förbundet och ITC kunna upprätthällas som är betingade av
förbundets självständiga handläggning av förfrågningar, marknadsundersökningar,
vissa större projekt m. m.

Länderkretsen

Kommerskollegium har inga särskilda invändningar mot den länderkrets
som i promemorian föreslås komma i åtnjutande av det nya organets tjänster.
Någon fastlåsning av länderkretsen bör dock inte ske. Kollegiet finner vidare
den i promemorian diskuterade avgiftsbeläggningen för mer utvecklade u-länder
lämplig om belastningen på organets tjänster blir för stor.

LO finner
däremot avgiftsbeläggning vara ett tveksamt förfarande. Organet bör i stället i
sin egen uppsökande aktivitet i första hand ta kontakt med företag inom de
länder som prioriteras i biståndssamarbetet samt i övrigt länder som hör till
de minst utvecklade. På detta sätt kan man styra utnyttjandet av organets
tjänster utan att utesluta behandling

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 20

av spontant inkomna förfrågningar om bistånd från företag
i andra länder.

SIDA erinrar om alt FNrs generalsekreterare i samband med uppföh-ningen
1973 av den internationella utvecklingsstrategin framhållit att det mest
brådskande behovet vore att förbättra exportpreslationerna hos de 40 procent av
u-länderna vilkas export i fasta priser ökade med mindre än fem procent per år.
För det fall val kommer att behöva göras mellan förfrågningar från olika länder
anser styrelsen att nämnda grupp av länder och särskilt de minst utvecklade av
dem bör prioriteras. Det förefaller styrelsen mindre lämpligt att som det
föreslås i promemorian begränsa efterfrågan genom alt avgiflsbelägga organets
tjänster. Delta skulle kunna motverka en sådan önskvärd länderinriklning.

Statskontoret
finner del svårt all på grundval av promemorians synpunkter lägga fasl några
tillräckligt klara principer vad gäller uttagandet av avgifter. Det är därför
enligt kontoret motiverat att tUls vidare avstå från avgifter.

Varuområdet

Kommerskollegium, statens jordbruksnämnd, LO,
Lantbrukarnas riksförbund samt Svenska bankföreningen och Sveriges
industriförbund stryker under promemorians uttalande alt det nya organet
fortlöpande bör hålla sig orienterat om vilka varor som förorsakar handelspolitiska
problem och i förekommande fall samråda med de handelspolitiska instanserna
innan beslut fattas om särskilda aktiviteter för att främja exporten till
Sverige av sådana varor. Jordbruksnämnden och Lantbrukarnas Riksförbund utgår
från att uttalandet även avser varor där jordbruks-och fiskeripolitiska problem
är involverade.

KF ansluter sig till uppfattningen att organet bör ägna
särskild uppmärksamhet åt sådana produkter som främjar den industriella
utvecklingen och diversifieringen av produktionen i u-länderna. SIDA knyter
denna synpunkt till den länderkrets på vilken styrelsen anser organets tjänster
bör inriktas.

Kommerskollegium, statens jordbruksnämnd, KF och
Lantbrukarnas riksförbund ansluter sig till promemorians förslag alt det nya
organet bör vara oförhindrat att stå tUl tjänst med marknadsinformationer om
alla varor ulan undanlag för någon sektor. Kommerskollegium vill ej utesluta
risken att organet råkar i besvärliga situationer gentemot u-länder i fall där exportanslrängningar
med stöd av biståndsåtgärder ej kan fullföljas eller ge resultat av
handelspolitiska skäl. Att inför den risken helt utesluta biståndsinsatser som
exempelvis information om marknadsförhållanden och avsättningsmöjligheter
finner emellertid kollegiet inte motiverat. Behov av stöd får förutses
ständigt föreligga från bl. a. nya exportländer och nytillträdande exportörer.
Kollegiet finner det dock angeläget alt organet samtidigt klargör för
exportören att tillväxten på den svenska marknaden i sådana fall är begränsad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 21

Statens jordbruksnämnd anför, att organet inte bör ta
initiativ eller stimulera till en ökad försäljningsaktivitet på den svenska
marknaden om det kan befaras att en konflikt härigenom skulle uppstå i
förhållande till t. ex. den förda jordbruks- eller fiskeripolitiken. Nämnden
anser det dock inte vara en framkomlig väg att begränsa varuområdet tUl endast preferensberättigade
eller av andra skäl tull- eller avgiftsfria varor. En sådan begränsning skulle
sannolikt göra ett myckel negativt intryck på u-länderna. Om sålunda organets
verksamhetsfält i princip bör omfatta hela varuområdet, anser nämnden det
samtidigt viktigt, att de handelspolitiska och i förekommande fall jordbruks-
och fiskeripolitiska förutsättningarna klarläggs innan
avsättningsmöjligheterna tas upp tUl prövning. Lantbrukarnas riksförbund
instämmer i dessa jordbruksnämndens synpunkter.

Det bör
enligt Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund klart sägas ut alt
begränsningsvaror och andra som särskilt känsliga ansedda varor inte bör
omfattas av importfrämjande åtgärder. Även Svenska handelskammarförbundet
finner det rimligt att begränsningsvaror inte omfattas av organets import
främjande åtgärder.

Sveriges grossistförbund anför i detta sammanhang att
biståndssynpunkter i större utsträckning än hittills bör vägas mot
industripolitiska och sysselsättningsaspekter då imporlbegränsande ingrepp
övervägs. Det synes förbundet rimligt att det nya organet får framföra
synpunkter i begränsningsfrågor.

Organisation

Promemorians förslag att till det nya organet knyta en
rådgivande nämnd tUlstyrks av flertalet remissinstanser. Kommerskollegium anser
dock vikten av en handelspolitisk styrning på tidigt stadium kräva en
beslutande nämnd. Riksrevisionsverket ifrågasätter behovet av en rådgivande
nämnd, eftersom organet inte skall ha policyuppgifter utan fungera som ett
serviceorgan. Enligt verket bör de erforderliga kontakterna med myndigheter
och organisationer kunna bättre tillgodoses i mindre institutionaliserad form.

Kommerskollegium framhåller önskvärdheten av att en
rådgivande nämnd hålles så begränsad som möjligt tUl antalet medlemmar.
Kollegiet antyder också möjligheten att för vissa uppgifter utse ett
arbetsutskott inom nämnden.

SIDA understryker att u-ländernas intressen bör ges en
stark representation i organet.

1 remissyttrandena förs fram ett antal önskemål om
utvidgning av den rådgivande nämnden utöver de åtta i promemorian föreslagna
representanterna. Statens jordbruksnämnd sätter i fråga om med hänsyn till
jordbruksprodukternas betydelse i sammanhanget inte även Lantbrukarnas
riksförbund bör beredas möjlighet vara företrätt i den rådgivande nämnden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 22

Lantbrukarnas riksförbund erinrar om att en mycket
betydande del av importen från u-länderna redan nu utgörs av jordbruksprodukter
och att man har anledning vänta att organets marknadsfrämjande tjänster i hög
grad kommer att ägnas importen av sådana produkter. Med hänsyn härtUl
hemställer riksförbundet i egenskap av näringsorganisalion alt det bereds tUlfäUe
utse representant i nämnden. Riksförbundet ifrågasätter dessutom om med hänsyn
tUl bestämmelserna om importen av livsmedel inte även statens livsmedelsverk
borde representeras i nämnden.

Svenska
bankföreningen och Sveriges industriförbund utgår från att sakkunskap och
erfarenheter beträffande u-landsexport till Sverige bör vara det helt avgörande
för den rådgivande nämndens sammansättning. 1 enlighet härmed anser
organisationerna att det i nämnden också bör ingå en representant för industrin
och en för bankerna. Dessa personer bör kunna tUlföra nämnden värdefulla
kunskaper och erfarenheter rörande två för u-landsexportörer ytterst viktiga
sektorer av det svenska näringslivet. Om det inte skulle anses önskvärt att
öka antalet ledamöter utöver föreslagna åtta, anser organisationerna alt
företrädarna för industri och bankväsen med fördel skulle kunna ersätta de
föreslagna representanterna för LO och TCO.

Svenska handelskammarförbundet menar att sakkunskap och
erfarenheter av frågor rörande import till Sverige bör vara helt avgörande för
nämndens sammansättning. 1 nämnden bör därför lämpligen förutom handelskamrarna
och grossistförbundet ingå även representanter för mässväsendet,
handelsagenterna, industrin och bankerna.

Sveriges handelsagenters förbund anser med hänsyn till
handelsagentkårens erfarenhet av affärer med u-länderna det felaktigt alt inte
låta någon representant för förbundet ingå i nämnden.

Synpunkter på den i promemorian föreslagna administrativa
anknytningen av det nya organet tUl statsdepartementens organisationsavdelning
har lämnats av några remissinstanser. SIDA anser, att organet som det föreslås
i promemorian bör ges en självständig ställning och att det med hänsyn tUl sin
ringa storlek bör administrativt knytas till annat lämpligt organ.

Riksrevisionsverket ansluter sig tUl uppfattningen att
organets begränsade storlek motiverar att det knyts till en redan befintlig
myndighet. Enligt verket föreligger starka skäl för att knyta organet till
kommerskollegium. De skäl som i promemorian anförs för att administrativt
knyta organet till statsdepartementens organisationsavdelning synes verket
knappast relevanta. Statskontoret anser, att del finns anledning att sätta i
fråga den föreslagna formen för verksamheten med en fristående myndighet, som fär
viss administrativ service frän statsdepartementens organisationsavdelning.
Praktiska skäl talar mot bildandet av ett fristående organ med så begränsad
personalstyrka. 1 stället bör verksamheten enligt statskontoret knytas till
någon befintlig myndighet. Statskontoret finner att en anknytning tUl
kommerskollegium eller SIDA framstår som huvudalternativ. Kontoret har om än
med tvekan funnit övervägande skäl

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 23

tala för att verksamheten blir en uppgift för
kommerskollegium. Svenska handelskammarförbundet finner inte de i promemorian
redovisade skälen för en anknytning till statsdepartementens
organisationsavdelning ha tUlräcklig tyngd för att det skall vara motiverat att
skilja organet från de myndigheter med vilka det rimligen måste ha ett intimt
samarbete, nämligen kommerskollegium och SIDA. Det synes förbundet naturligt
att organet knyts i första hand lUl kommerskollegium.

SIDA
finner det sannolikt att organet inom sig inte kan inrymma all den
specialkunskap som krävs för mera omfattande marknadsundersökningar. Konsulter
kommer att behöva anlitas för sådana uppgifter. Med hänsyn härtill finner
styrelsen att budgetposten "projektmedel" torde behöva uppgå tUl
lägst 500 000 kronor under organets första verksamhetsår.

Det i
promemorian föreslagna namnet på det nya organet, "Importkontoret för u-landsprodukter",
tillstyrks av Lantbrukarnas riksförbund. Statens jordbruksnämnd finner att
ordet importkontor möjligen kan inge föreställningen att det rör sig om en
affärsdrivande enhet och för därför som alternativ fram "Byrån för u-landsimport".

Departementschefen

Sverige har inom FNrs konferens för handel och utveckling (UNCTAD)
och andra internationella organisationer aktivt verkat för lösningar på problem
som möter u-länderna i deras exportansträngningar. Vi har medverkat i försöken
att genom råvaruavtal nå en större stabilitet i u-ländernas exportinkom'ster.
Genom det allmänna preferenssyslemet har tullättnader införts för u-landsprodukter
i flertalet industriländer. Det svenska preferenssystemet innebär tuhfrihet för
industriprodukter, med undantag för några känsliga varor inom textU-,
konfektions-, sko- och lädersektorerna, samt för vissa jordbruksprodukter. 1 de
nya multilaterala handelsförhandlingar som man inom GATT beslutat inleda har
Sverige betonat vikten av att u-ländernas intressen särskilt beaktas.

Från svensk sida har i Oera sammanhang hävdats, att
bristfällig marknadsföring är ett av de allvarligaste hindren för u-ländernas
exportutveckling. Dessa länder saknar i allmänhet information om
avsättningsmöjligheter på olika marknader, utbildat exportfolk och effektiva
exportorganisationer, centralt och i företagen. Deras varor är ofta till
kvalitet och utformning inte anpassade till efterfrågan på olika marknader.

Såsom den största enskilda bidragsgivaren till UNCTAD/GATTrs
Internationella handelscentrum (ITC), har vi markerat den vikt vi fäster vid
behovet att bygga upp och förstärka u-ländernas marknadsföringskapacitet. lTC:s
och andra internationella organisationers exportfrämjande bistånd tUl u-ländema
har emellertid i huvudsak varit inriktat på åtgärder i u-länderna. Ett behov
föreligger av ett kompletterande stöd till u-ländernas
försäljningsansträngningar på de enskilda industriländernas

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:57 24

marknader. U-länderna själva har bl. a. vid den tredje
sessionen med FNrs konferens för handel och utveckling (UNCTAD 111) framfört
önskemålet att detta kompletterande stöd ges i den formen att industriländerna
upprättar nationella kontaktpunkter tUl vilka u-landsexportörer kan vända sig
för att få hjälp med information om marknaderna och förmedhng av kontakter med
importörer.

Mot denna
bakgrund har inom handelsdepartementet upprättats en promemoria (Ds H 1973:5)
angående inrättandet av ett organ för främjande av import till Sverige från u-länderna.
1 promemorian föreslås, att ett statligt organ inrättas för det angivna
ändamålet. Promemorian har remissbehandlats.

De
näringslivsorganisationer som inom ramen för sin allmänna verksamhet främjar
importen från u-länder har redovisat omfattningen och innehållet i detta
arbete. Uppgifterna har ställts samman i promemorian. Det är min uppfattning
att dessa organisationer gör en värdefull insats för att informera om försähningsmöjligheterna
på den svenska marknaden. Promemorians sammanställning ger emellertid också
grund för bedömningen att utrymme finns för ytterligare insatser både vad avser
antalet förmedlade kontakter mellan exportörer i u-länder och svenska
importörer och den individuella behandling som ägnas de enskilda ärendena.

Efterfrågan
på marknadsinformation och kontaktförmedling ökar i takt med att man i u-länderna
blivit alltmer medveten om exportens och exportfrämjandets stora betydelse och
bygger upp sin kapacitet pä området. Även ITC:s uttalade avsikt att i möjlig
mån lägga över sin informationstjänst avseende enskilda industrilandsmarknader
på dessa länder själva medför en ökad efterfrågan.

U-ländernas
behov av stöd i försäljningsansträngningarna på den svenska marknaden
ifrågasätts inte av remissinstanserna. Flertalet tillstyrker eller godtar
också att ett sådant stöd ges genom ett särskilt statligt organ. Svenska
bankföreningen och Sveriges industriförbund sätter dock i fråga om detta är ett
lämpligt tillfälle att upprätta ett särskilt svenskt organ för att främja u-ländernas
export. De pekar på den s. k. energikrisens inverkan på vår betalningsbalans
och de enligt deras mening skärpta riskerna för en försvagad industriell
utveckling och ökad arbetslöshet. Enligt min mening ger den s. k. energikrisen
inte anledning ompröva stödet till u-ländernas exportansträngningar. De som
drabbats hårdast av oljeprishöjningarna är just det flertal av u-länderna som
inte har egna oljetillgångar.

Sveriges
handelsagenters förbund föreslår som alternativ till ett statligt organ att man
knyter an till förbundets verksamhet och ställer medel till förfogande för en
utvidgning av densamma. Jag finner inte detta lämpligt. Även grossister,
handelskamrar, affärsbanker och enskilda konsulter förmedlar information och
kontakt med den svenska importmarknaden. Framför allt skulle ett sådant
förfarande inte tillgodose en väsentlig punkt i u-ländernas önskemål på delta
område, nämligen att ha en central kontaktpunkt att vända sig till då de önskar
information om vår marknad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:57 25

Mol bakgrund av u-ländernas önskemål och konstaterade
behov av stöd i sina försäljningsansträngningar på den svenska marknaden
förordar jag alltså att ett särskUt stathgt organ inrättas för detta ändamål.

Det nya organet skall enligt promemorian ha till syfte att
öka u-ländernas exportintäkter och bidra tUl deras utveckling. Organets
arbetsuppgifter skall bestå i att tUl u-landsexportörer lämna information och
handledning om de kommersiella avsättningsmöjligheterna och
marknadsförhållandena i Sverige samt förmedla kontakter med den svenska
marknaden och med svenska företag.

Remissinstanserna har i allmänhet ingen invändning mot
denna beskrivning av arbetsuppgifterna. Sveriges grossistförbund. Svenska handelskammarförbundet,
Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund föreslår dock att organet
även skall ha en samordnande funktion. De tre sistnämnda organisationerna
finner det vidare rimligt, att det praktiska importfrämjande arbetet även efter
det nya organets upprättande i huvudsak utförs av de olika organisationer inom
näringslivet som redan nu handlägger sådana uppgifter. Grossistförbundet anser
det naturligt att uppdra åt näringslivet att ha hand om vissa delar av det
praktiska arbetet.

Jag finner förslaget att ge det nya organet en samordnande
roll intressant. Den torde kunna åstadkommas genom en ömsesidig informa-tionsgivning.
Organets verksamhet får emellertid inte begränsas till enbart samordning. Det
finns enligt min uppfattning anledning understryka att ett aktivt och
självständigt arbete från dess sida är en förutsättning för framgång. Det bör
ha frihet att utnyttja alla tillgängliga kanaler för att främja u-ländernas
export till den svenska marknaden. Verksamheten skall givetvis, som framhållits
i departementspromemorian och som också flera av remissinstanserna
understrukit, bedrivas i ett nära och förtroendefullt samarbete med
näringslivels organisationer.

Jag ansluter mig sålunda tUl promemorians formulering av
organets allmänna målsättning och arbetsuppgifter. Frågan om samordning och
arbetsfördelning mellan det nya organet och berörda näringslivsorganisationer
torde få lösas parallellt med att erfarenhet av verksamheten erhålls.

Jag finner
det lämpligt att organet i enlighet med promemorians förslag fär tjäna som
svensk kontaktpunkt tUl ITC i konkreta frågor rörande avsättning av u-landsprodukter
på den svenska marknaden. Med hänsyn tUl att ITC är den centrala operativa
organisationen för FNrs exportfrämjande verksamhet bör organets kontakter med
andra internationella organisationer bli av begränsad omfattning. Frågor som
angår ITCrs verksamhet i övrigt måste liksom hittills handhas av de departement
och myndigheter som svarar för utformningen av den svenska handels- och biståndspolitiken.

Ett par
remissinstanser berör frågan om det nya organets engagemang i enskilda
affärsförhandlingar. Grossistförbundet anser, alt organet får ett betydande
moraliskt ansvar för att affärer som kommit tUl stånd genom dess förmedhng
genomförs friktionsfritt. Organet bör därför enligt förbundet medverka även vid
reglering av eventuella tvister och reklama-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 26

tioner. Kommerskollegium framhåller att det torde bli
svårt för organet att avvisa krav pä sådan medverkan. Jag är väl medveten om
organets ömtåliga ställning i situationer av denna typ. Det måste emellertid
göras klart för både u-landsexportörer och svenska köpare att organet endast
fungerar som förmedlare och rådgivare och inte kan ta på sig något juridiskt
ansvar för affärsavtal.

LO anför, alt organet i sin aktiva uppsökande verksamhet i
första hand bör vända sig tUl offentligt eller kooperativt drivna företag i u-länderna
och undvika att kapaciteten låses genom alt dess tjänster tas i anspråk av
dotterföretag tUl företag i i-länderna. För att fylla sin uppgift kan organet
enligt min mening inte vara begränsat till offentliga eller kooperativa
företag. Jag finner det vidare osannolikt att de multinationella företagen
skulle ha behov av det stöd som här avses. Skulle ändå i enstaka fall sådana
anspråk ställas torde dessa, i de prioriteringar som med hänsyn till organets
ringa kapacitet kan behöva göras, komma naturligt alt avvisas. Det är
emellertid uppenbart att organet inte har praktiska möjligheter att i varje
enskilt fall klarlägga ägandeförhållandena.

Jag förordar, att den länderkrets som bör komma i
åtnjutande av det nya organets tjänster definieras i enlighet med promemorians
förslag, vUkefinte väckt någon erinran från remissinstanserna. Tjänsterna bör
sålunda slå öppna för de utomeuropeiska u-länder som ingår i den s. k. 77-gruppen
i UNCTAD. Vidare bör Bangladesh, Israel, Mongoliet och Västra Samoa som alla
ingår i den grupp u-länder i UNCTAD som ej tillhör 77-gruppen samt Demokratiska
Folkrepubliken Korea och Demokratiska Republiken Vietnam kunna ta organets
tjänster i anspråk. Detta bör även gälla vissa utomeuropeiska områden som står
under vissa i-länders överhöghet eller för vilkas utrikesförbindelser dessa
svarar.

Denna definition ansluter sig mycket nära till den som FN-sekretariatet
använder för sina statistiska redovisningar i vad avser u-länderna. En
förteckning över de länder och områden som f. n. täcks av definitionen torde få
fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Härutöver bör, där så är lämpligt, exportörer frän områden
som kontrolleras av befrielserörelser kunna ta organets tjänster i anspråk.
Detta innebär inte något ställningstagande till berörda områdens internationella
status.

För den händelse de områden som nämnts ovan vinner
självständighet bör de ha samma möjlighet som tidigare att ta organets tjänster
i anspråk.

I promemorian har nämnts möjligheten att ta ut en avgift
av de mera utvecklade u-länderna i syfte att få till stånd en viss styrning av
hjälpen till de mest behövande länderna om detta skulle visa sig nödvändigt av
kapacitetsskäl. Kommerskollegium finner detta vara ett lämpligt förfarande,
medan LO, SIDA och statskontoret har invändningar. LO föreslår, att organet i
stället i sin egen uppsökande aktivitet i första hand tar kontakt med företag
inom de länder som prioriteras i utvecklingssamarbetet och i övrigt länder som
hör tUl de minst utvecklade. SIDA föreslår att de u-länder vilkas export ökat
långsammast och särskilt de

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57
. 27

minst utvecklade bland dem skall prioriteras.

Den
uppsökande verksamhet organels begränsade resurser medger bör i första hand ta
sikte på de mest behövande u-länderna. Erfarenheterna under organets inledande
verksamhetsår torde få visa vilket behov av andra styrmetoder som kan
aktualiseras. Det bör ankomma pä Kungl. Majrt att med ledning däray ta stäUning
till om avgifter eller andra metoder skall tillämpas.

Frågan om
det varuområde som skall beröras av organets tjänster har i
departementspromemorian noga övervägts, särskUt beträffande jordbraks- och
livsmedelsindustriprodukter samt s. k. begränsningsvaror och andra som särskUt
känsliga ansedda varor. 1 fråga om jordbruks- och livsmedelsindustriprodukter
framhålls i promemorian att det innan arbete läggs ned på att utreda de
kommersiella avsättningsmöjligheterna givetvis måste klarläggas om gällande
import-, tull- och skattebestämmelser över huvud möjliggör import. Om dessa
bestämmelser inte bedöms utgöra ett oöverkomligt hinder anses skäl knappast
föreligga att förmena u-länderna stöd från det nya organet särskilt om import
från andra länder förekommer. När det gäller teko-produkter och andra s. k.
begränsningsvaror inom tulltaxans kapitel 2599 har u-länderna visat sig fullt
konkurrenskraftiga med i-landsproducenterna. Det kan när det gäller sådana
produkter sättas i fråga om statligt stöd för att främja importen är behövligt
eller rimligt. Promemorian pekar dock på dessa produkters stora betydelse för
många u-länder. Det skulle framstå som en väsentlig inskränkning i den hjälp
organet är avsett att lämna om man från början skulle helt utesluta dessa
produkter. Organet bör därför enligt promemorian vara oförhindrat att stå till
tjänst med marknadsinformationer om alla varor utan undantag för någon sektor.
Upplysningar om de särskilda problem som råder för begränsningsvarorna eller i
andra avseenden skall dock naturligtvis lämnas.

Svenska handelskammarförbundet,
Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund hävdar att
begränsningsvaror och andra känsliga varor generellt bör undantas från organets
importfrämjande åtgärder. Jag vill med anledning härav hänvisa tUl ovan
refererade överväganden och stryka under vad som sagts i promemorian om att
organet fortlöpande bör hålla sig orienterat om vilka varor som förorsakar
handelspolitiska problem och i förekommande fall samråda med de
handelspolitiska instanserna innan beslut fattas om mer direkt importfrämjande
åtgärder för sädana varor. Denna samrådsskyldighet bör naturligtvis gälla även
varor där de handelspolitiska problemen är jordbruks- eller fiskeripolitiskt
betingade.

1 fråga om varuurvalet vill jag slutligen framhålla att
särskild uppmärksamhet, som anförs i departementspromemorian, bör ägnas åt
sådana produkter som kan anses främja den industriella utvecklingen och diversifieringen
av'produktionen i u-länderna.

På
grundval av de överväganden som redovisats i promemorian finner jag det
lämpligt att det nya organet i viktigare frågor om verksamhetens inriktning,
omfattning och metodik bistås av en rådgivande nämnd. Om principiella utrikes-,
handels- eller biståndspolitiska frågor av större vikt

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 28

kommer upp skall de underställas Kungl. Majrts prövning.
Nämnden bör bevaka handels- och biståndspolitiska aspekter av organets
verksamhet samt företräda sakkunskap i marknadsföring samt konsument- och löntagarintressen.
1 promemorian föreslås att i nämnden skall ingå företrädare för
kommerskollegium, SIDA, statens jordbruksnämnd, Sveriges grossistförbund,
handelskamrarna, KF, LO och TCO. Därutöver skall en ordförande utses av Kungl. Majrt.
1 remissyttrandena har föreslagits att även representanter för affärsbankerna,
handelsagenterna, industrin. Lantbrukarnas riksförbund, mässväsendet och
statens livsmedelsverk skulle ingå i nämnden. Det torde få ankomma på Kungl. Majrt
all ta ställning lUl nämndens sammansättning och meddela närmare föreskrifter
för dess verksamhet.

Med
hänvisning lUl organets begränsade storlek sätter statskontoret i fråga
promemorians förslag att ge organet ställning som en självständig myndighet.
Kontoret förordar att verksamheten i stället blir en uppgift för
kommerskollegium. Enligt min mening skiljer sig organets uppgifter på ett
avgörande sätt från kommerskollegiets verksamhet. Det måste dessutom kunna
fatta självständiga beslut och arbeta under eget namn. Jag finner därför
promemorians förslag vara det mest ändamålsenliga. Jag anser vidare att organet
i administrativt hänseende bör anknytas till någon befintlig myndighet. Del
torde få ankomma på Kungl. Majrt att besluta om detta.

Jag räknar
med behov av medel för en chef vid organet samt därutöver för två handläggande
tjänstemän, en assistent och ett biträde. Organet måste kunna repliera på
särskild bransch- och fackkunskap inom näringsliv och förvaltning och det måste
för speciella behov ha möjlighet att till sig knyta experter eller extra
personal eller anlita konsulter. Jag finner det därför naturligt att en
speciell budgetpost avsätts för projektmedel. Den har i promemorian uppskattats
tUl 300 000 kronor för det första verksamhetsåret. Enligt min mening är detta
ett lämpligt belopp.

Även
promemorians uppskattning av övriga kostnader kan jag i huvudsak godta. Totalt
räknar jag med att organets utgifter under ett första verksamhetsår kan komma
att uppgå till drygt en miljon kronor. Verksamheten torde kunna inledas den 1
januari 1975, varför kostnaden budgetåret 1974/75 skulle bli ca hälften av
angivna belopp. Medel har reserverats i årets statsverksproposition under
tredje huvudtiteln.

Organets
tjänster skall sålunda bekostas av biståndsmedel och i princip vara
avgiftsfria. Promemorian nämner dock möjligheten att la ut smärre avgifter,
förutom i syfte att styra verksamheten till de mest behövande länderna också
som ett medel alt utröna om ett allvarligt intresse ligger bakom en förfrågan
samt i samband med mera kostnadskrävande insatser. Som jag förut anfört bör det
ankomma på Kungl. Majrt att närmare överväga riktlinjer för avgiftsuttagande
och ge erforderiiga föreskrifter härom. Redan nu torde dock kunna fastställas,
att avgift inte skall tas ut för tjänster tUl mellanstatliga organisationer
eller till regeringar och myndigheter i u-länderna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r57 29

Organet blir en statlig myndighet för vUken
offentlighetsprincipen kommer alt gälla. Det kan dock från bl. a.
konkurrenssynpunkt vara väsentligt med någon form av sekretesskydd för de
företag som berörs av verksamheten. Utländska företag skyddas redan i viss grad
av 3 § sekretesslagen, vars räckvidd dock är begränsad. Kungl. Majrt torde
emellertid med stöd av 2 1 § sekretesslagen kunna förordna om sekretess för
handlingar i ärenden varmed organet har att ta befattning.

Den i
promemorian föreslagna utvärderingen efter organets tre första verksamhetsår
finner jag vara väl motiverad. Det är fråga om ett nytt fält för statlig
verksamhet, och de insatser jag här har förordat har sålunda karaktären av
försöksverksamhet.

När det slutligen gäller organets namn förordar jag
promemorians förslag "Importkontoret för u-landsprodukter" (IKU).

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Majrt
föreslår riksdagen

att godkänna att ett organ med uppgift att främja import tUl
Sverige från u-länder inrättas enligt de riktlinjer som jag har förordat.

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta
protokoll utvisar.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Länder
och områden enligt på s. 26 angivna definition

opaginerad Kontrollera mot PDF

Länder

Afghanistan

Algeriet

Argentina

Bahrain

Bangladesh

Barbados

Bhutan

Bolivia

Botswana

Brasilien

Burma

Burundi

Centralafrikanska Republiken

Chile

Colombia

Costa Rica

Cuba

Dahomey

Dominikanska Republiken

Ecuador

Egypten

Ekvatorialguinea

Elfenbenskusten

El Salvador

Etiopien

Fiji

Filippinerna

Förenade Arabemiraten

Gabon

Gambia

Ghana

Guatemala

Guinea

Guyana

Haiti

Honduras

Indien

Indonesien

Irak

Iran

Israel

Jamaica

Jordanien

Kamerun

Kenya

Khmerrepubliken

Folkrepubliken Kongo

Demokratiska
Folkrepubliken Korea (Nordkorea) Republiken Korea (Sydkorea) Kuwait Laos Lesotho
Libanon Liberia Libyen Madagaskar Malawi Malaysia Maldiverna Mali

Marocko Mauretanien Mauritius Mexico Mongoliet Nepal
Nicaragua Niger Nigeria Oman Pakistan Panama Paraguay Peru Qatar Rwanda
Saudiarabien Senegal Sierra Leone Singapore Somalia Sri Länka Sudan Swaziland
Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo

Trinidad
och Tobago Tunisien Uganda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uruguay

Venezuela

Demokratiska
Republiken Vietnam

(Nordvietnam)

Republiken
Vietnam

(Sydvietnam)

Västra Samoa

Arabrepubliken Yemen

(Nordjemen)

Demokratiska Folkrepubliken Yemen

(Sydjemen)

Zaire

Zambia

Övre Volta

Områden

Anligua

Amerikanska Jungfruöarna

Amerikanska Samoa

(inkl. Swain's Island)

Bahamas

Belize

Bermuda

British Indian Ocean Territories

Brittiska Jungfruöarna

Brunei

Caymanöarna

Comorerna

Cooköarna

Dominica

Falklandsöarna
och beroende områden

Franska
Polynesien

Franska
territoriet Afar och Issa

Freneh
Southern and Antarctic territories

Gilbert-
och Elliceöarna

Grenada

Guam

Hongkong

Johnston-
och Sandöarna

Midwayöarna

Montserrat

Nederländska Antillerna

Niue

Nya Hebriderna

Nya Kaledonien
och beroende områden

Papua Nya Guinea

Pitcairn

Salomonöarna

Seychellerna

St. Helena och beroende områden

St. Kitts-Nevis-Anguilla

St. Lucia

St. Pierre och Miquelon

St. Vincent

Surinam

Tokelauöarna

Trust Territory of the Pacific

Islands

Turks- och Caicosöarna

Wakeön

Wallis- och Futuna-öarna

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB 74 7183.S
Stockholm 1974

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar i 10 dokument.

  1. Ds 2003:48 Open trade gate Sweden s. 35 · s. 57 i texten
  2. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  3. Rskr. 1974:206 i texten
  4. Bet. 1974:UU7 Utrikesutskottets betänkande i anledning av proposition 1974:57 med förslag till inrättande av ett organ för främjande av import från u-länderna, jämte motioner s. 4 · s. 8 i texten
  5. Prop. 1975/76:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 i texten

Visa alla 10