Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige, m.m.

1974 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:61, Kungl. Maj:ts proposition angående stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 61 år 1974 Prop. 1974: 61

Nr 61

Kung].
Maj:ts proposition angående stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige, m.
m.; given den 22 februari 1974.

Kungl.
Majrt vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att åtgärder vidtas för att intensifiera skogsvården i
norra Sverige. Beräkningar har visat att skogsavverkningarna i norra Sverige på
sikt måsle minskas betydligt om inte. skogsvården intensifieras.
Sysselsättningen i skogsbruket har minskal kraftigt den senaste tioårsperioden
och kan beräknas minska ytterligare under 1970-talel. Särskilt hårt drabbas
därvid skogslänen. I propositionen föreslås stathgt stöd till
skogsvårdsåtgärder i ime stödområdet och i Norrlands kustiand vilka dels skapar
sysselsättning på kort sikt, dels förbättrar sysselsättningsläget och
skogsindustrins råvaruförsörjning på lång sikt. Bidragen för budgetåret 1974/75
beräknas till 30 milj. kr.

I
propositionen föreslås vidare att för budgetåret 1974/75 anvisas 2 milj. kr.
för forsknings- och utvecklingsarbete rörande maskiner och metoder för
tillvaratagande av skogsavfall för energiändamål och andra ändamål.

1
Riksdagen 1974.1 saml Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:61

Utdrag
av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 22 febmari 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för ulrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om stöd till Intensifierad
skogsvård i norra Sverige, m.m. och anför.

I prop.
1974rl har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 under anslaget Åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m.m. (bil. 11 s. 57) beräkna ett förslagsanslag av
10 100 000 kr.

Jag
anhåller nu att få anmäla denna fråga.

1
Inledning

I
skrivelse den 27 april 1970 har vissa skogsbolag och skogsägareföreningarna i
de fyra nordligaste länen framfört förslag till åtgärder för ökad
skogsproduktion i länen. Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgelts av
skogsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, domänverket, skogshögskolan och
Svenska skogsarbetareförbundet. Skogsstyrelsen har bifogat yttranden av skogsvårdsstyrelsema
i de fyra nordligaste länen. Vidare har länsstyrelsen i Västerbottens län den
15 maj 1970 och Västerbottens läns landsting den 12 juni 1970 med hänvisning lUl
skogsbolagens skrivelse framfört förslag om motsvarande åtgärder.

Förslag
som bygger på förenämnda skrivelse har framförts av länsstyrelserna i
Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län i deras regionalpolitiska
handlingsprogram, länsprogram 1970. Förslagen behandlades i propositionen (1972rlll)
angående regional utveckhng och hushållning med mark och vatten. Chefen för
dåvarande inrikesdepartementet uttalade därvid all del är angeläget all genom
statligt stöd förbättra möjligheterna för en intensivare skogsvård i de fyra
nordligaste länen. Föredraganden påpekade vidare alt chefen för
jordbruksdepartementet ämnade återkomma i ärendet i anslutning till prövningen
av skogspoliliska utredningens förslag. Riksdagen (InU 1972r 28, rskr 1972r 347)
beslutade emellertid att förslag till norrländskt skogsvårdsprogram borde
läggas fram till 1973 års riksdag varvid särskilt borde beaktas skogsvårdsproblemen
i Norrbottens län.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:61 3

Dalarnas socialdemokratiska partidistrikt m. fl. har i
skrivelse den 20 december 1972 bl. a. framhållit behovet av ökad satsning på
skogsvård i nordvästra Dalarna.

I
skrivelse den 5 mars 1973 har länsstyrelsen i Jämtlands län framhållit som
angelägel att statliga stimulansåtgärder vidtas för en ökad skogsproduktion och
förbättrad sysselsättning i länet. Vidare har samarbetsnämnden för Fyrkanten
bestående av representanter för kommunstyrelserna i Boden, Luleå, Piteå och
Älvsbyn i skrivelse den 13 mars 1973 bl. a. hemställt om statsbidrag till
åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrbottens län. Norrbollens
socialdemokratiska partidistrikt och Norrbottens FCO har i skrivelse den 8
oktober 1973 bl. a anhållit alt förslag läggs fram om ökade skogsvårdsåtgärder
i Norrbollens län. Slutligen har länsstyrelserna i Västernorrlands och
Jämtlands län i skrivelse den 11 december 1973 mot bakgrund av redovisat behov
av intensifierad skogsvård i länen som sin mening framfört att elt
skogsvårdsprogram kan startas utan ytterligare utredningar.

Domänverket har på uppdrag av chefen för
industridepartementet i mars 1973 redovisat en inventering av möjliga åtgärder
i dess skogsbruk utanför ramen för ett strikt företagsekonomiskt handlande.

2 Nuvarande statligt stöd till skogsvårdsåtgärder i
norra Sverige

Stöd utgår i olika former till skogsbruket. Grundprincipen
är i regel att stöd skall ges endast till sådana områden där förbättrade
ekonomiska förutsättningar är nödvändiga för att tiUgängliga resurser skall
kunna utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Särskilt stöd utgår till
skogsbruket i norra Sverige. Från anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i
Norrland m. m. kan således bidrag utgå tUl enskUda markägare i de fyra
nordligaste länen. Huvuddelen av anslaget utnyttjas för bidrag inom s. k.
samverkansområden nedanför gränsen för svårföryngrad skog medan en mindre del
utgår för alt fullfölja tidigare planerade åtgärder inom s. k. skogsvärdsområden
i lappmarken.

För samverkansområdena gäller alt investeringar med stöd
av medel från anslaget bör ingå som led i större samlade aktioner för
upprustning av den skogliga delen av näringslivet i övre Norrland. Markägarna i
elt samverkansomräde förbinder sig att samverka vid utförande av bidragsberättigade
åtgärder.

Bidrag
utgår inom samverkansområden med 50 % av kostnaderna för byggande av skogshuvudviig
och med 40 % för annan skogsväg, med 50 % för återväxtåtgärder och med 40 % för
skogsdikning och röjning. Bidrag till samverkansområden infördes fr. o. m.
budgetåret 1960/61.

Bidrag
inom skogsvårdsområden utgår efter år 1960 endast för att fuUfölja tidigare
påbörjade åtgärder. Bidrag utgår med 60 %, för vägbyggnad dock med 40 %. Dessa
åtgärder beräknas vara slutförda omkring år 1980. It Riksdagen 1974. 1 saml.
Nr 61

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 4

Anslagsramen
är f.n. 11,9 milj. kr. Sedan verksamhetens början år 1960 har fram t. o. m.
budgetåret 1972/73 samverkansområden med en, areal av 2,3 milj. ha fastställts.
Della utgör 70 % av den privatskogsmark som bedöms lämplig för områdesbUdning.
Totalt har under budgetåren 1941/421972/73 ca 122 milj. kr. anvisats som
bidrag till åtgärder inom skogsvårds- och samverkansområden. Med bidrag ur anslaget
har anlagts sammanlagt ca 120 mil skogsbilvägar.

Frän
anslaget Bidrag till skogsförbättringar kan bidrag lämnas till åt

gärder för att främja skogsproduktionen på mark som lyder under skogs

vårdslagen (1948r 237), dvs. i stort sett enskild mark. Från detta anslag

kan bidrag utgå till hela landet. Huvuddelen av anslaget utnyttjas för

bidrag till skogsplantering på nedlagd jordbmksmark. I övrigt lämnas

stöd till iståndsättning av skogar med otillfredsställande skogstillstånd,

bl.a. vissa restskogar, lUl skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse

av skogsinsekler m. m. .

Bidrag
utgår för återväxtåtgärder med högst 50 % av den av skogs-vårdsslyrelsen
godkända kostnaden. Bidraget till skogsdikning är f. n. 40%.

Anslagsramen
är f. n. 8,5 milj. kr. Av de anvisade rambeloppen under de senaste budgetåren
har ca 30 % lagils i anspråk i de sju nordligaste länen.

Under
vissa fömtsättningar utgår bidrag av arbetsmarknadsmedel till skogliga arbeten
som utförts som beredskapsarbete. Syftet med de skogliga beredskapsarbetena är
att sysselsätta arbetslösa i produktiva arbeten till en kostnad som ligger så
nära normalkoslnaden som möjligt.

De
skogliga beredskapsarbetena har i huvudsak bedrivits i skogsvårdsstyrelsernas
och domänverkets regi. De arbeten som främst utförts är skogsvägbyggnad och
röjning.

TUl
skogsvård som utförs som beredskapsarbete på statens skogar utgår bidrag med
100 %. För skogsvårdsarbeten på skogar som lyder under skogsvårdslagen bestäms
bidragen efter de regler som gäller för de ordinarie skogsvårdsanslagen.
Bidraget varierar mdlan 60 % och 25 % av den av skogsvårdsstyrelsen beräknade
kostnaden. Hämtöver täcks eventuella merkostnader på gmnd av alt arbetet utförs
som beredskapsarbete. Ca 90 % av bidragen till skogsvårdsarbeten har gått till
de sju nordligaste länen. Röjningsarbetena inom detta område har omfattat ca 40
000 ha per år och statsbidraget till markägare eller motsvarande för delta
arbete har uppgått till närmare 5 milj. kr.

Det
skogliga inlandsstödet sorn infördes år 1969 är avsett att skapa fler
arbetstillfällen ål äldre, lokalt bundna skogsarbetare och för att stimulera
till ökade virkesuttag i Norrlands inland samt i vissa delar av Kopparbergs
län. Bidrag utgår till fullständiga återväxtåtgärder efter avverkning som
utförs på viss svårföryngrad mark. Som villkor för bidrag gäller att såväl
avverkningen söm de efterföljande skogsvårdsåtgär-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:61 5

derna
skall ulföras som beredskapsarbete. För avverkningsarbetel utgår bidrag till
läckande av eventuell merkostnad på grund av att arbetet utförs som
beredskapsarbete med högst 15 kr. per skogskubikmeter (mS sk) plus ersättning
för vissa ökade indirekta kostnader. För de efterföljande skogsvårdsåtgärderna
utgår bidrag på av domänverket förvallad mark med 100 % av normal kostnad och
på mark som lyder under skogsvårdslagen med 450 kr. per ha dier 300 kr. per ha
beroende på kommun och virkestäthet. Utöver detta utgår bidrag tUl täckande av
eventuell merkostnad på grund av att arbetet utförs som beredskapsarbete med
högst 250 kr. per ha plus ersättning för vissa ökade indirekta kostnader.

Del
totala bidraget uppgick budgetåret 1972/73 till 5,4 milj. kr. Genom beslut den
7 december 1973 har Kungl. Majrt föreskrivit all det skogliga inlandsslödet
skall utgå även under innevarande budgetår.

3
Frajoiställningar om bidrag till intensifierad skogsvård i norra Sverige

Skogsbolagens
och skogsägareföreningarnas framstäUning

Mol
bakgrund av en virkesbalansulredning för industriområde I (Norrbottens,
Västerbottens och Västemorrlands län saml landskapet Jämtiand) anser bolagen
och skogsägareföreningarna att del finns behov av att öka skogsproduktionen så
att skogsindustrin i området även i framliden kan försörjas med råvara från del
egna industriområdet. Virkesbalansen visar på en brist om 4 milj. m sk år 1975.
Någon transport av råvara från södra Sverige till industriområde I bedöms mol bakgrund
av industriutbyggnaden i det förra området på sikt inte vara möjlig.

I
en vid framställningen fogad utredning framhålls att vissa åtgärder i skogsbmket,
främst skogsvårdsåtgärder, skulle kunna öka virkesproduktionen inom det
berörda området med ca 9 milj. m'sk per år varav hälften skulle kunna tas ut
omedelbart i form av ökade avverkningar. De åtgärder som föreslås är gödsling
av fastmark, gödsling och/eller dikning av torvmark, ungskogsröjning, återväxtåtgärder
på kalmark, igenplantering av nedlagd åkermark saml snabbare avveckling av skog
med låg tillväxt. Åtgärderna föreslås bh utförda under en 20-årsperiod och den
totala årliga kostnaden beräknas till ca 75 milj. kr.

Del
redovisade skogsvårdsprogrammet beräknas ge en ökad sysselsättning av 800 000
dagsverken per år motsvarande 4 000 årsverken. Arbetsinkomsterna beräknas öka
med 90 milj. kr. inom området.

För
att programmet skall kunna genomföras behövs enligl bolagen och
skogsägareföreningarna relativt omfattande samhällsinsatser. Därför föreslås
att statsbidrag skall utgå till åtgärderna med 60 % med möjlig-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 6

het till ytterligare 20 % bidrag om åtgärderna kan
betecknas som betungande.

Domänverkets utredning

På marker i delar av Norrland och Dalarna vUka förvallas
av domänverket finns enligt verket möjUgheter att utanför ramen för en strikt
företagsekonomisk dnriktning av verksamheten vidta åtgärder som dels ökar
sysselsättningen, dels möjliggör ökade virkesuttag både på kort och lång sikt.

Verket redovisar ett program som under en 10-årsperiod
skulle kunna ge sysselsättning ål 675 personer. Programmet omfattar
slutavverkning av glesa bestånd, gallring, intensifierad plantering,
ungskogsröjning, stamkvislning, dikning och gödsling. Den totala århga
kostnaden för programmet beräknas till ca 43 milj. kr. i 1973 års priser. Efter
avdrag för vissa virkesinläkler blir nettokostnaden ca 24 milj. kr. per år.

Den ökade virkesproduktionen beräknas efler 10 år uppgå
till 123 000 m'' sk. Genom gödslingsåtgärderna ökar dessutom den årliga
avverkningsbara volymen med ca 150 000 m sk. De åtgärder i programmet som
innebär slulavverkning och gaUring beräknas ge ytterhgare 260 000 m sk per år.

Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län

Inom skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län har utarbetats
ett skogligt länsprogram. Genom skogsvårdsåtgärder i huvudsak i överensstämmelse
med skogsbolagens och skogsägareföreningarnas program beräknas de årliga gagnvirkesuttagen
kunna ökas omedelbart med 1,5 milj. m sk per år tiU 7 milj. m sk per år. På
läng sikt beräknas uttagen kunna ökas till 8,5 milj. m'' sk per år. Antalet
årsverken beräknas under den närmaste 1 O-årsperioden öka med 2 000 om
programmet genomförs. Kostnaderna för programmet har för lO-årsperioden
beräknats till 70 mUj. kr. per år och de ökade intäkterna till 30 milj. kr. per
år.

Länsstyrelserna i Västernorrlands och Jämtlands län

Länsstyrelserna i Västernorrlands och lämtiands län
framhåller att inom länen är den gamla skogen starkt överrepresenterad och ungskogen
i motsvarande mån underrepfesenterad. Följden av detta blir att förrådel av awerkrungsmogen
skog om 4050 år kommer att ha minskat kraftigt. En intensifierad skogsvård är
därför nödvändig. Genom gödsling, dikning, avveckling av gammal skog med låg
tillväxt samt intensifierad röjning och skogsodling skulle under en 20-årsperiod
600700 personer kunna sysselsättas liU en kostnad av ca 34 milj. kr. per år.
Styrelserna bedömer att ökat stöd behövs från samhällets sida till en kostnad
av ca 17 mUj. kr. för att erforderliga åtgärder skall komma till stånd.
Produktionsökningen beräknas till 0,5 milj. m sk per år

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 61 7

under
den första 20-årsperioden, 0,6 milj. m sk ytterligare om ca 50 år och ytteriigare
1,8 milj. m sk efter ca 80 år.

4
Remissyttrandena

Skogsbolagens
och skogsägareföreningarnas framställning år 1970 har remissbehandlats.
Remissinstanserna har i och för sig inget att erinra mot de beräkningar som
lett fram tiU de redovisade virkesbalanserna i framställningen. Såväl
skogshögskolan som domänverket och skogsstyrelsen framhåller dock svårigheten
att entydigt bedöma dessa frågor. Domänverket framhåller t. ex. att om man ser tUl
de närmaste 20 å 30 åren råder det ingen tvekan om att tillgången på gammal
skog är så stor aft behoven som angetts för år 1975 kan täckas för rätt lång
tid. Även andra remissinstanser har framfört hknande synpunkter. Samtiiga
remissinstanser är dock eniga om att även om industrins rå-varubehov de
närmaste åren kan tUlgodoses genom en ökad avverkning av överårig skog måste en
ökad skogsproduktion åstadkommas inom området om man på längre sikt skall kunna
tillgodose industrins virkesbehov. Skogsstyrelsen påpekar att den norrländska
industrin f. n. uppväger sitt råvamunderskotl genom virkesköp i södra Sverige
och i begränsad omfattning genom import. Bägge dessa råvarukäUor bedöms av
styrelsen dock som tillfälliga i elt längre perspektiv. Bi. a. skogshögskolan
påpekar att virkesleveranser från södra tUl norra Sverige inte är realistiska
på längre sikt på grund av skogsindusLriutbyggnaderna i södra Sverige.

AUa
remissinstanser anser att starka sysselsältningsskäl talar för ett genomförande
av det föreslagna skogsvårdsprogrammet. Skogsstyrelsen betonar att skogsbruket
liksom övriga basnäringar i området bör stödjas genom lokaliseringspolitiska
åtgärder i syfte att öka produktion, lönsamhet och sysselsättning. Svenska
skogsarbetareförbundet framhåller att del inte kan vara motiverat att
förbehålla nya industrier eller andra nyskapande aktiviteter i Norrland
statligt stöd. Basnäringarna inom området bör ges samma möjlighet i alla de
fall, där den arbelsmarknadspolitiska effekten blir lika hög i förhållande
till insatt kapital som för de nyetablerade industrierna. Enligt förbundet
intar skogen och skogsindustrierna i Norrland som basnäringar inom området en
så betydelsefull plats i regionens näringsliv att ytterligare inskränkningar i
avverkningar och eventuella nedläggningar av fabriksenheler kommer att medföra
svårbemästrade arbelsmarknadspolitiska problem. Förbundet påpekar att den
beräknade sysselsättningsökningen genom de föreslagna åtgärderna synes vara
något i överkant.

Enligl
arbetsmarknadsstyrelsen kan samhället ha anledning att av lokaliseringspoliliska
och arbetsmarknadsmässiga skäl se till att landets och särskilt Norrlands
skogstillgångar utnyttjas på ell intensivare sätl

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 8

än
vad som kortsiktigt synes företagsekonomiskt motiverat. Styrelsen anser att om
del från olika synpunkter bedöms angeläget att det norrländska skogsbruket
erhåller elt ökat stöd för skogsvårdsåtgärder bör det utformas så, att del ger
sysselsättning ål den arbetskraft som eljest blir övertalig vid skogsbrukets
rationalisering.

Skogshögskolan
framför att del i och för sig inle kan.vara en angelägenhet för staten alt
ingripa vid bristande balans mellan anläggnings-kapaciteten hos en industri och
tiUgången till löpande produktionsfaktorer. I detta fall kan
sysselsättningseffekten åberopas. Om sysselsättningseffekten är ett tungt
vägande argument är enligl högskolan arbetsintensiva åtgärder såsom röjning,
gallring och plantering från den synpunkten mera effektiva än exempelvis gödsling
som är kapitalintensiv. Eftersom gödsling och galhing i viss mån är utbytbara
såsom produktionsbefrämjande åtgärder kan en stimulerad övergång från gallring
till gödsling få en negativ effekt på sysselsättningen.

Kommentarer
till de föreslagna skogsvårdsåtgärderna m.m. lämnas av de flesta
remissinstanserna. Gödslingen av fastmark bedöms allmänt som positiv.
Skogshögskolan framhåller dock att den produktionsökning som kan uppnås genom
gödsling beror i första hand på omfattningen av den mer eller mindre subjektivt
bestämda gödslingsarealen. En svaghet i alla kalkyler av detta slag är enligt
högskolan de bristfälliga kunskaperna om verkningarna på längre sikt av
upprepad kvävegödsling. Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att
inom privatskogsbruket torde de organisatoriska problemen i samband med
gödsling bli betydande. Skogsvårdsstyrelsen påpekar alt privalskogsbrukel
består av ett mycket stort antal fastigheter av högst varierande storlek och
sammansättning samt alt ägarna utgör en heterogen grupp med olika
intresseinriktning och förutsättningar i ekonomiska och andra avseenden.
Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län ser positivt på möjligheterna att
vinna gehör hos skogsägarna för engångsgödslingar i anslutning till beståndens
avveckling. Del är enligt skogsvårdsstyrelsen dock mindre troligt att den kontinuerliga
gödslingen kan få någon större omfattning på privatskogarna inom Överskådlig
tid.

Remissinstansema
är allmänt positiva till förslaget om gödsling och/ eller dikning av torvmark.
Domänverket framhåller dock att en höjning av myrarnas och sumpskogarnas
produktion med inemot 3 milj. ni sk/ år som resultat av dikning och gödsling
enligt verkets erfarenheter måste ses som en mycket optimistisk bedömning.
Skogshögskolan framhåller att vid kostnadsberäkningen har utredningama
förbisett att en del av torvmarkerna är glest bevuxna eller kala.

Utöver
dikning och gödsling krävs därför i många fall all en fullständig eller
kompletterande skogsodling utförs. Liknande synpunkter framförs av
skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, som konstaterar att vad gäller
myrmarkerna torde de nödvändiga investeringarna bli så

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 9

höga
att lönsamheten i vissa faU kan ifrågasättas. Betydligt generösare'
bidragsregler torde därför enligt skogsvårdsstyrelsen'vara én förutsättning
för all torvmarkerna skall kunna göras produktiva i deri omfattning som
beräknats.

Samtliga
remissinstanser som yttrat sig i frågan är positiva till åtgärder som
stimulerar en intensifierad röjning. Skogshögskolan framhåller alt vid
högskolan erhållna resultat från röjningsförsök styrker att gagnvirkesvinster
av angiven storleksordning bör vara möjliga. Högskolan betonar dessutom
röjningens stora betydelse för sänkta kostnader i framtida avverkningar. Flera
remissinstanser har framfört liknande synpunkter.

Skogshögskolan
påpekar i detta sammanhang önskvärdheten att möjhgheterna all stimulera gallringshuggnirigarna
studeras.

Alla
remissinstanser som yttrat sig i frågan är eniga öm behovet av en snabbare
avveckling av överårig skog och en intensifierad skogsodling. Det påpekas att
av delta följer ett ökat behov av statligt stöd till skogsodling till områden
där rotnettona är låga av olika anledningar.

5
Departementschefen

Den
svenska skogen har sedan länge haft stor betydelse för landets ekonomi.
Exportvärdet av skogsindustri- och skogsprodukter har ökat från 2,4 miljarder
kr. år 1950 tiU 8,9 miljarder kr. år 1972. Exportvärdet år 1973 beräknas bli
inte obetydligt högre. Skogsnäringens andel av den totala exporten har under
samma period minskäl från 42 % till 22 %. Närmare 70 % av sågverks- och
pappersproduktionen exporteras liksom 45 % av den producerade mängden massa,
fiberskivor och spånskivor. Skogsnäringens importandel är liten jämfört med
andra exportnäringars.

Eftersom skogsnäringens
exportandel är hög har världsmarknads

priserna en avgörande betydelse för timmer- och massavedspriserna.

Dessa har under den senaste 20-årsperioden förändrats obetydligt medan

kostnaderna för manuellt arbete stigit mycket kraiftigl. Skogsbmket har

därför fortiöpande rationaliserat främst avverkningarna. Dagsverksåt

gången för avverkning, skogsvård m. m. per producerade skogskubik

meter (m sk) som i början av 1950-lalet var något över 1 hade år 1972

minskal till 0,2. Minskningen av antalet sysselsatta i skogsbruket som

blivit en följd härav har motverkats till viss del genom alt de århga

bruttoavverkningarna ökat från 50 milj. m-"* sk till närmare 80 milj.

m'' sk.

Statistiken
över antalet sysselsatta i skogsbruket är svårtolkad bl. a. beroende på skilda
undersökningsmetoder och den förhållandevis stora andelen säsonganslällda och tUlfäUigl
anställda. Enligl nationalräkenskaperna har antalet i skogsbruket sysselsatta
de senaste tio åren minskat

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 10

med
50 (XIO till ca 70 000. Minskningen har drabbat skogslänen kraftigast. I dessa
län har andelen i skogsbruk sysselsatta sedan början av 1950-talet minskat från
10 % tUl 5 %. Sysselsättningsvolymen i hela landet kan beräknas ha minskal
från 55 milj. dagsverken per år i början av 1950-taIet till 15 milj. dagsverken
per år i början av 1970-lalel.

Av
särskilt intresse är frågan om sysselsällningsunderlagel i skogsbruket
varaktigt skulle kunna förbättras genom en ytterhgare ökad avverkningsvolym i
kombination med ökad volym skogsvårdsåtgärder. Frågan om ökning av
avverkningarna har diskuterats livligt del senaste året, inte minst i
anslutning till skogsindustrins aviserade utbyggnadsplaner.

Både
i den gällande skogspolitiken och i riktlinjerna för 1973 års skogs utrednings
arbete slås fasl att målet för skogsbmket skall vara en långsiktig, hög
produktion. Vilka möjligheter som finns att uppfylla en sådan målsättning beror
på dels del nuvarande skogslillslåndet, dels hur avverkningar och
skogsvårdsarbeten bedrivs i framliden. Det nuvarande skogstillståndel
kännetecknas av ett överskoll på äldre skog. Samtidigt råder en utpräglad brist
på ung och medelålders skog särskUt i de norra och mellersta delarna av landet.

Hur avverkrungar
kan bedrivas i framtiden studeras i s. k. avverkningsberäkningar. Sådana har
gjorts i betänkandet (SOU 1968r 9) Virkesbalanser 1967 och i samband med 1970
års långtidsutredning (SOU 1970r 71). Dessa beräkningar har emellertid omfattat
en relativt kort tidsperiod 1020 år samtidigt som beräkningsunderlaget bl.
a. grundat sig på ert'arenheter från skogsskölsdprinciper som inte längre
tillämpas.

Av
intresse vid bedömningar av avverkningsmöjligheterna på lång sikt är
beräkningar som sträcker sig över en tidsperiod längre än 40 50 år. Sådana
beräkningar presenterades av skogsindustriernas samarbetsutskott (SISU) i
början av år 1973. Enligt dessa beräkningar, som bl. a. förutsätter en
fördubbling av skogsvårdsvolymen, skulle de årliga avverkningarna under de
närmaste 2030 åren kunna ökas till 85 90 milj. m'' sk varefter bristen på avverkningsmogen
skog skulle kräva en minskning av avverkningarna till ca 60 milj. m sk per år.
SISU har också gjort beräkningar för ett bruttoavverkningsalternativ som långsiktigt
skulle kunna ge mellan 75 och 80 milj. m' sk per år. Delta alternativ
förutsätter relativt omfattande odling av främmande, snabbväxande trädslag och
i viss utsträckning förkortade omloppstider. Den nuvarande avverkningsvolymen
kan uppskattas till 7580 milj m"" sk. SISUrs beräkningar som
omfattar en 80-årsperiod, grundar sig pä skogstillståndel under perioden
19641968.

För
att ge underlag för 1975 års fastighetstaxering och inom ramen för 1973 års skogsulrednings
uppdrag pågår vid skogshögskolan arbete med långsiktiga avverkningsberäkningar.
Preliminära resultat av dessa vi-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 H

sar för norra Norrlands del överensstämmelse med
tendenserna i SISUrs beräkningar. Skogshögskolans beräkningar förutsätter bl.
a. alt andelen gallring i avverkningarna ökas betydligt.

De refererade beräkningarna antyder alltså alt
avverkningarna om 3040 år måsle minskas på gmnd av den nuvarande brislen på
medelålders och yngre skog, en brist som sammanhänger med de skogsskötselprinciper
som tillämpades fram tUl slutet av 1940-talel. TUlgången på äldre skog innebär å
andra sidan att man inle behöver räkna med någon direkt brist på skog under
tiden dessförinnan. I beräkningama förutsätts en intensifierad skogsvård i hela
landet. Beroende på vilka åtgärder det är fråga om kan resultatet av dem
tillgodogöras under olika perioder. En intensivare skogsodling ger t.ex. utslag
först om 70120 år medan ökad ungskogsröjning har betydelse för
avverkningsutfallet om kanske 3060 år.

Beräkningar av hur sysselsättningen i skogsbruket
förändras vid lill-lämpning av alternativa avverkningsprogram har på uppdrag av
arbetsmarknadsstyrelsen gjorts av en särskild arbetsgrupp som avgetl rapporten
Skogsbmkets arbetskraft under 1970-talel. Om dessa beräkningar till-lämpas på SISUrs
högre avverkningsalternativ blir resultatet en halvering av sysselsättningsvolymen
i skogsbruket under 1970-talet. Anledningen härtill är främst att det bedömts
vara nödvändigt att rationalisera avverkningsoperationerna ytterligare.

Även om ralionaliseringslakten i den nämnda utredningen
kan ha överskattats är dock tendensen klar. En ökad avverkning den närmaste
tiden kommer inte att öka sysselsättningen i skogsbruket. En ökad satsning på
skogsvård skulle dock kunna minska konsekvenserna från sysselsättningssynpunkt
av rationaliseringen både på kort och lång sikt. Enligl min mening är det
därför angelägel att intensifiera skogsvården både för att minska en framtida
svacka i virkesförsörjningen och för att förbättra sysselsättningen. Sådana
åtgärder är emellertid särskilt ekouomiskt betungande i områden där skogsbruket
arbetar med obetydliga ekonomiska marginaler. Så är fallet i främst norra
Sverige. Samtidigt är det oftast i dessa områden som skogsbruket har den
största betydelsen för sysselsättningen. Enligt min mening bör därför skogsvården
i norra Sverige intensifieras med stöd av statliga bidrag.

Förslag om ett skogsvårdsprogram med statiigt stöd för
vissa delar av Norrland har framförts dels av vissa skogsbolag och
skogsägareföreningar, dels av myndigheter och organisationer. Förslagen har
framförts både i särskUda skrivelser och i 1970 års länsplanering. Frågan togs
även upp vid 1972 års riksdag i samband med behandlingen av propositionen (1972r
111) angående regional utveckling och hushållning med mark och vatten. Chefen
för dåvarande inrikesdepartementet anförde därvid att frågan om en intensivare
skogsvård skulle tas upp i anslutning till prövningen av skogspolitiska
utredningens förslag. Riks-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 12

dagen ansåg att förslag borde läggas fram redan till 1973
års riksdag.

Skogspolitiska utredningen överlämnade sina förslag r mars 1973. Rege

ringen uttalade därvid att dessa förslag inle kunde ligga till grund för

skogspolitikens utformning utan ytterligare utredning. I september 1973

tillkallades därför sakkunniga för att utreda vissa frågor inom skogs

politiken, 1973 års skogsutredning (Jo 1973r 6). . ' . ' ,

Enligt min mening'är en intensifierad skogsvård i norra
Sverige så

betydelsefull både för sysselsättningen och för den framtida virkespro

duktionen alt de sakkunnigas förslag inte bör avvaktas innan åtgärder

vidtas i detta avseende. .

De tidigare nämnda förslagen tiU intensifierad skogsvård
inrymmer åtgärder som skulle ge en ökad virkesproduktion både på kort och lång
sikt. Förslagen omfattar även åtgärder som ger sysselsättning både den närmaste
tiden och i ett längre perspektiv. De åtgärder som föreslagils är gödsling av
fastmark, gödsling och/eller dikning av myr och sumpskog, intensifiering av
röjning och skogsodling, igenplantering av nedlagd åkermark samt snabbare
avveckling av gammal skog med låg tillväxt.

Av den totala skogsmarksgödshngen har de senaste åren ca
35 % ulförts i de fyra nordligaste länen. Den utförs nästan helt av storskogsbruket.
Skogsgödslingen skapar möjligheter att snabbt öka avverkningarna i samma mån
som tillväxten ökar. Frågan om gödsling både i jordbruket och skogsbruket är f.
n. föremål för utredning. Enhgt min mening bör utredningsarbetet slutföras
innan ställning tas i dessa frågor.

Vad gäller dikning av torvmarker har det hävdats att sådan
skulle kunna påverka grundvattennivån negativt i skogsbestånd som ligger i
närheten av torvmarkerna och därmed orsaka en lägre produktion där. Innan denna
fråga är bättre belyst är jag inte beredd att ta upp frågan om en intensifierad
verksamhet med dikning av torvmarker. Till frågan om dikning av skogbevuxna försumpade
marker återkommer jag senare.

Beträffande skogsodling på marker som tagits ur
jordbruksproduktionen vill jag framhålla följande. För plantering av sådana
marker finns sedan länge ett särskUt anslag. Bidrag utgår med mellan 50 och 60
% av kostnaderna för själva åtgärden och för planeringen av den. Den anvisade
bidragsramen har under en följd av år uppgått till 6 milj. kr. men har inte
utnyttjats helt. Vidare har anvisats medel för försöksverksamhet med
landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet. Innan resultat föreligger av
bl. a. denna försöksverksamhet är jag inte beredd all föreslå någon ändring av
del statliga slödel till skogsplantering på nedlagd jordbruksmark. Inte
obetydliga arealer nedlagd jordbruksmark har luider en följd av år förbuskats.
Dessa arealer är inle till nytta varken för skogsbmket eller för jordbruket och
kan inle heller sägas vara attraktiva inslag i landskapet. Enligt min mening är
det angeläget all en klarare bild av läget erhåUs så att utnyttjandet av dessa
marker

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:61 13

kan ske på ett från alla synpunkter sett bästa sätt.. Jag
avser därför att senare föreslå Kungl. Majrt alt uppdrag lämnas ål skogsstyrelsen,
lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket alt gemensamt utarbeta förslag till
åtgärder på marker som tagits ur jordbruksproduktionen och som ännu inte kommit
till särskilt utnyttjande.

Förslaget
om snabbare aweckhng av gammal skog med låg tillväxt kan jag inle helt biträda.
Jag anser det emellertid angelägel att påskynda en. fortsatt restaurering av
sådana lågproducerånde bestånd som har karaktären av träs- och restskog och
som vanligen uppkommit genom olämpliga huggningsformer under första hälften av
della århundrade. Sådan restaurering som medverkar tiU att öka
skogsproduktionen på lång sikt bör stödjas inom ramen för elt skogsvårdsprogram
för norra Sverige.

Skogsodhng, röjning, dikning av sumpskogar och i viss mån
gallring är exempel på investeringar vars avkastning man kan tillgodogöra sig
först långt fram i liden. Älgärdernå är nödvändiga för alt skogsmarkens
produktionsförmåga skall kunna utnyttjas på bästa sätt. Inom vissa delar av
Norrland där skogsbmkets lönsamhet på grund av geologiska och klimatiska
förhållanden, stora transportavstånd m. m. är dålig bedrivs skogsskötseln med
relativt låg intensitet. Samtidigt har emellertid dessa områden sedan gammall
skogsbruket som basnäring och är beroende av ell skogsbruk på högsta möjliga inlensilelsnivå.

De inventeringar som gjorts i fråga om äterväxlresullafen
i Norrland har i flera fall visat all antalet huvudplantor i föryngringarna
minskal kraftigt under det senaste årtiondet. Vidare har plantöverlevnaden visat
sig vara mindre god i extrema klimallägen, vanligen beroende på olämplig plantproveniens.
Dessutom har, uppenbarhgen i alltför stor utsträckning, valts självföryngring
under fröträd i stället för kultur. Detta har haft till följd att den s. k. kalmarkstiden
blivU alltför lång och föryngiingsresultatet ofta dåligt. Behov föreligger
alltså av ett omfattande restaureringsarbete på äldre hyggen med
otillfredsställande åter-växl. Det är över huvud taget angeläget att kalmarkstiderna
görs så korta som möjligt genom utnyttjande av intensiva återväxtåtgärder som
markberedning under fröträd eller skogsodling. På så sätt kan den framtida
skogsproduktionen ökas. Kostnaderna för de nämnda åtgärderna kan emellertid
ofta vara ekonomiskt betungande. Enligt min mening är det därför angeläget all
samhället går in med stöd till sådana restaureringsåtgärder i. norra Sverige.
Fullständiga återväxtåtgärder på områden där träs- och restskogar avverkas bör
även omfattas av detta stöd.

Röjning av plant- och ungskog är nödvändig för alt en
onödig produktion av klenvirke skall undvikas. Stora arealer har röjts genom
beredskapsarbete de senaste åren. Trots della finns omfattande områden där
röjningen blivit eftersatt. Skogsstyrelsen har beräknat att om del
eftersläpande röjningsbehovét i norra Sverige skall hämtas in under en

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:61 14

20-årsperiod fordras att de årliga röjningsarealerna ökas
med ca 60 000 ha. Plant- och ungskogsröjning bör normalt ingå i skogsägarens
åligganden. Skogspohtiska utredningen har föreslagit att detta skall
föreskrivas i skogsvårdslagen (1948r 237). Den omfattande eftersläpningen gör
emellertid att del är angeläget med en satsning i norra Sverige från samhällets
sida för att avhjälpa denna brist och möjliggöra en mer normal omfattning på
röjningsverksamheten i framtiden.

Andelen avverkat virke från skogsvårdande gallringar har
sedan början av 1950-talet minskat från ca 45 % till ca 20 % som medeltal för hda
landet. Gallringsandelen är lägst i norra Sverige. Orsaken till denna utveckling
är dels att mängden gallringsbara bestånd har minskat, dels alt kostnadsutvecklingen
i många fall gjort att gallringen inte är lönsam. Mekanisering av gallring är
avsevärt svårare än mekanisering av slutavverkning. Ett omfattande arbete med
utveckling av mekaniserade gallringsmetoder pågår. Svårigheter kommer dock att
finnas kvar för lång tid framöver särskilt i Norrland där del lämpliga virkesutlagel
i gaU-ringarna ofta är lågt och dimensionerna klena. Från skogsbmkets sida har
svårigheterna i detta avseende mötts med skogsvårdsprogram som innebär få och
kraftiga gallringar. Sådana program innebär en kompromiss mellan
produktionsmässiga och företagsekonomiska önskemål. För att minska de förluster
som dessa program kan ge i form av minskad gagnvirkesproduklion och
självgallring finner jag del angelägel att samhäUet satsar på en ökning av de
skogsvårdande gallringarna i norra Sverige.

Dikningen av torvmarker har jag berört i del föregående.
Jag framhöll därvid att jag inte nu är beredd all la upp denna fråga.
Virkes-balansutredningen har i sill belänkande (SOU 1968r9) Virkesbalanser 1967
redovisat förekomsten av stora arealer sumpskogar särskilt i de fyra
nordligaste länen. Genom dikning av dessa marker kan enligt utredningens
bedömning den årliga bmttoproduktionen ökas med över 1 milj. ni- sk. Enligl min
mening är det angelägel att samhället stödjer en sådan verksamhet i norra
Sverige främst med tanke på den framtida råvaruförsörjningen för industrin.

Sammanfattningsvis förordar jag att följande åtgärder
skall ingå i ett skogsvårdsprogram för norra Sverige, nämhgen återväxtåtgärder
i första hand på områden med otillfredsställande föryngringsresultal och på
områden som under längre tid legal obehandlade, återväxtåtgärder på områden där
träs- och restskog avverkas, inhämtning av eftersläpande röjningsbehov i plant-
och ungskogar, skogsvårdande gallringar i bestånd med relativt låga
virkesförråd eller klena dimensioner, avverkning av träs- och restskogar samt
dikning av skogbevuxna, försumpade marker.

Jag vill betona att det är angelägel att skogsvårdsåtgärder
som normalt skall utföras och som inte ingår i delta program också
intensifieras.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:61 15

Det stathga stödet till de särskilda åtgärder jag
föreslagit i det föregående bör begränsas till norra Sverige. Del
hittillsvarande stödet på området är såvitt gäUer anslaget Åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m. m. begränsat till de fyra nordligaste länen och
såvitt gäller det s. k. skogliga inlandsslödet till i huviidsak Norrlands
inland. Del nu ifrågavarande stödet bör enligl min mening omfatta hela Norrland
utom Gästrikland samt dessutom Malungs, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens
kommuner i Kopparbergs län och Torsby kommun i Värmlands län. Skogsbrukels
betydelse för sysselsättningen och skogsbrukets ekonomiska marginaler varierar
givetvis inom det nämnda området. Det stöd som jag föreslår i det följande bör
därför differentieras i viss utsträckning. Ett högre stöd bör utgå inom elt
område motsvarande det inre stödområdet enligt 4 § kungörelsen (1970r 180) om statiigt
regionalpolitiskt stöd (ändrad senast 1973r 869).

Stödels
storlek bor i princip uppgå till högst 60 % av godkänd kostnad i det
föreslagna inre området och till högst 40 % av sådan kostnad i övriga delar. I
den mån bidrag nu kan utgå med högre procentsats i samverkansområdena bör denna
tUlämpas även i fortsättningen. När det gäller åtgärder som ger vissa intäkter,
nämligen gallring samt avverkning av restskogar och motsvarande bör bidraget
dock avse den beräknade skillnaden mellan skogsägarens alla direkta och
indirekta kostnader för avverkningen och intäkterna för virket. För att skapa
en enklare administration bedömer jag det lämpligt att de procentuella bidragen
omformas till ett fast bidrag per arealenhet. Dessa fasta bidrag bör omprövas
efter hand med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Fasta bidrag kan givetvis inte
bli helt rättvisa. Detta uppvägs enligt min mening av den förenklade
administrationen av verksamheten. Avsikten med stödet är ju främst att skapa
sysselsättning i en verksamhet som först på lång sikt kan ge utdelning för den
enskilde markägaren.

Del
föreslagna stödet bör verksamt kunna bidra till att öka sysselsättningsmöjligheterna
inom skogsbruket. I första hand bör självfallet de som redan arbetar i
skogsbruket eller arbetslösa skogsarbetare på orten sysselsättas inom här
berörd skogsvård. Del är därför angeläget med en nära samverkan mellan skogsbmket
och arbetsmarknadsmyndigheterna. Centralt bör stödet administreras av skogsstyrelsen,
i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen vad gäller regional fördelning och tidpunkt
för genomförande. Skogsvårdsstyrelserna bör svara för den regionala
administrationen. I den mån redan arbetslösa skall utföra åtgärderna bör
arbetskraften anvisas av arbetsförmedlingen. Mot bakgrund av vad jag nu sagt
och av all staten och skogsbolagen är de dominerande markägarna i det inre
stödområdet föreslår jag att stödet utgår likformigt till alla ägarekategorier.

Effekten på sysselsättningen av det föreslagna programmet
beror helt på vilka åtgärder som kommer all dominera och hur verksamheten kom-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 16

mer
alt fördelas geografiskt. För egen del anser jag det angeläget att åtgärder i
det inre stödområdet prioriteras. Detta får emellertid inte hind-la verksamhet
av större omfattning i de övriga delarna av det område som enligt vad jag
tidigare har förordat bör omfattas av stödet, om sådan verksamhet kan bidra tUl
att öka effekten till. en början. Jag beräknar alt de åtgärder jag föreslagit
skall kunna ge en ökad sysselsättning om ca 250 000 dagsverken per år saml på
lång sikt ytterligare 250 000 dagsverken per år. Sammanlaget motsvarar delta ca
2 500 årsverken.

De
föreslagna åtgärderna bör leda tUl en tillväxlökning som på sikt kan möjliggöra
en ökad avverkning i förhållande till vad som annars är möjligt. Denna ökning
kan beräknas uppgå till på sikt 3-4 milj. m sk.

Som
jag tidigare nämnt bör stödet administreras centralt av skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens
personalresurser behöver därvid förstärkas. Kostnaderna härför under budgetåret
1974/75 beräknar jag lUl 150 000 kr. Skogsstyrelsen bör medges att för
budgetåret 1974/75 överskrida anslaget Skogsstyrelsen med motsvarande belopp.
Del ankommer på Kungl. Majrt att besluta i denna fråga. En fömtsättning för att
programmet skall bli effektivt är att det finns väl underbyggda planer för
verksamheten. Detta är också en förutsättning för alt denna skall så långt
möjligt kunna bedrivas i samverkan mellan olika markägare. En sådan samverkan
är angelägen enligl min mening. Redan befintliga planer som kan utnyttjas har
för del enskilda skogsbruket i stor utsträckning utarbetats inom ramen för den
verksamhet inom samverkansområden som bedrivs i de fyra nordligaste länen. Den
kompletterande planering som behövs för del privata skogsbmket föreslår jag erhåUer
stöd av samma storlek som hittills. Som jag tidigare nämnt är det av avgörande
betydelse för effekten av ifrågavarande stödverksamhet att planering kan ske
för en inte alltför kort period. Jag föreslår därför att verksamheten i första
hand skall planeras för en tioårsperiod. Vissa modifieringar kan bli aktuella
bl. a. i samband med ställningstagandena till förslagen från 1973 års skogsulredning.
Jag förutsätter att skogsforskningens senaste rön tillämpas och all endast
fullgott plant-nialerial kommer tiU användning.

Det
ankommer på Kungl. Majrt eller myndighet som Kungl. Majrt bestämmer att meddela
de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall lUl vad jag nu förordat.

De
beräkningar av råvarutiUgångarna för industrin som jag tidigare refererat är
traditionella så till vida att de omfattar endast de volymer som ryms i själva
trädstammen. En inle obetydlig fibervolym finns emellertid i loppar, grenar och
stubbar som i dag inte tas tillvara. Detta gäUer även en förhållandevis stor
volym i de småträd som lämnas kvar vid ungskogsröjningar. Enligl riksskogstaxeringen
uppgår volymen av i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:61 17

skogen
kvarlämnade fällda hela träd till meUan 5 och 6 milj. m sk varje år. Vid en
intensifiering av röjningsverksamheten skulle denna volym öka avsevärt. Vissa
bedömningar visar all volymen toppar, grenar och stubbar som årligen lämnas
kvar uppgår till kanske 2030 milj. m'' sk. Enhgt min mening är det angeläget
att dessa fibervolymer så långt som möjhgt kommer liU användning.

Frågan
om vilka metoder och hjälpmedel som skall användas vid tillvaratagande av det
nämnda "skogsavfaUet" har varit föremål för forsknings- och utveckhngsarbete.
Jag har tidigare i år framhåUit att man bör positivt pröva stöd till ulveckUngsarbele
av maskiner och metoder Töf ett effektivare utnyttjande av skogsavfaUet som
energikälla. Frågor om separering av de oHka komponentema i avfaUet har ännu
inte lösts på sådant sätt att hela den tillgängliga fibermängden .kan komma
till användning i massainduslrin. I elt längre perspektiv bör man emellertid
räkna med alt det utveckhngsarbete som nu görs kan komma skogsindustrin
tillgodo och motverka en ogynnsam utveckling av råvamut-budel beräknat på
traditionellt sätt.

Alt
skogsavfaUet tas tUl vara är viktigt även med hänsyn till förekomsten av inseklshärjningar.
I våra skogar pågår sedan flera år omfattande insektshärjningar som minskar
skogens tillväxt och därmed råvarutillgångarna för industrin. Inseklshärjningarna
kan minskas bl. a. genom att skogsavfallet las omband.

Mot
bakgrund av det sagda bör enligt min mening stathgt stöd kunna lämnas till
forskning och utveckling rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av
skogsavfall m. m. För della ändamål behöver särskilda medel anvisas. Jag
förordar all 2 milj. kr. anvisas för nästa budgetår för ändamålet. Dessa medel
bör anses ligga inom ramen för det förslag om åtgärder för bättre hushållning
med energi som anmälts i prop. 1974r 25 angående vissa ekonomisk-politiska
åtgärder. Verksamheten bör administreras av skogshögskolan efler samråd med
nämnden för skogsleknisk forskning. Medlen bör användas så att forskningen kan
omsättas i praktiken så snabbi som möjligt.

6
Anslagsfrågor för budgetåret 1974/75

6.1
Bil. 11 D 5. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.

1972/73
Utgift 18 712 050

1973/74
Anslag ilO 100 000 1974/75 Förslag 40 100 000

'
Anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.

Statsbidrag
utgår till enskilda markägare i de fyra nordligaste länen. Huvuddelen av
anslaget utnyttjas för bidragsgivning inom s. k. samver-

opaginerad Kontrollera mot PDF

kansområden
(lokaliserade till de delar av länen, där skogen ej är att hänföra tUl svårföryngrad),
medan en mindre del utgår för att fullgöra tidigare planerade åtgärder inom s.
k. skogsvårdsområden i lappmarken. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1940r
599) angående vUlkor för statsbidrag från anslaget till åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m.m. (ändrad senast 1960r327) saml i regleringsbrev
för budgetåret 1960/61 angående bl. a. det särskilda stödet ål skogsbruket i
övre Norrland.

1973/74

Beräknad ändring 1974/75

Skogsstyrelsen

Departementschefen

Rambelopp

1. Samverkansomräden

2. Skogsvärdsområden

3. Intensifierad

skogsvård i norra

Sverige

11 000 000 900 000

4- 400 000 4- 200 000

4- 30 000 000

11900 000

4- 600 000

4- 30 000 000

Anslag

10 100 000

4- 30 000 000

Skogsstyrelsen

1. Under
budgetåret 1972/73 har samverkansområden fastställts med

en areal av ca 250 000 ha. Sedan verksamhetens början år 1960 har om

råden med sammanlagt ca 2,3 milj. ha blivit faststäUda. Av den privat

skogsmark som bedöms lämplig för områdesbildning ingår ca 70 % i

samverkansområden.

Skogsägarnas
intresse för att bilda samverkansområden är stort. Den hittUlsvarande
verksamheten har visat att områdesbildning medför en aUmänt ökad aktivitet inle
endast vad beträffar bidragsberättigade skogsvårdsåtgärder utan även i fråga
om avverkningar m. m. F. n. återstår för områdesbildning ca 1 milj. ha. Denna
beräknas vara slutförd om mellan 3 och 6 år. En successiv revidering av
områdesplanerna är emellertid nödvändig och skulle kunna passas in i den form
av skogsvårdsprogram som 1972 års riksdag begärt. Mol bakgrund av detta och
med hänsyn till ökade kostnader för avsyning och uppföljning av verksamheten
föresläs all rambeloppet räknas upp med 400 000 kr. till 11 400 000 kr.

2. Behovet av bidrag inom skogsvårdsområden bedöms
minska successivt. För budgetåret 1974/75 föreslås dock en uppräkning av
ram-beloppet med 200 000 kr. tiU 1 100 000 kr.

3. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 10,1
milj. kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 19

Departementschefen

Statens
kostnader för budgetåret 1974/75 för det program avseendi intensifierad
skogsvård i norra Sverige som jag föreslagit i det föregå ende beräknar jag
till 30 milj. kr. För ändamålet bör en särskild bir dragsram anvisas.
Rambeloppet bör, förutom förvaltningsbidrag, avsj skogsvårdsstyrelsernas
utfästelser om bidrag.

När den verksamhet jag nu
förordat kommit i gång bör vissa äldra bidragsformer successivt avvecklas. Della
gäller t. ex. bidragen till skogsvårdsområden och samverkansområden inom ramen
för ifråga> varande anslag. Nya utfästelser om bidrag enligl de äldre
bestämmelser na bör inte göras annat än om de behövs för att tillgodose redan
upp gjorda planer. Den del av detta anslag ca 2 milj. kr. som används för
skogsvägbyggnad bör senare överföras till anslaget Vägbyggnader på skogar i
enskild ägo. Vidare bör den dd av anslaget Bidrag till skogs-förbättringar som
används för visst återväxtarbele i Norrland i fortsättningen i huvudsak
orienteras till övriga delar av landet.

I fråga om
samverkansområden föreslår jag att ramen tills vidare under budgetåret 1974/75
las upp med oförändrat 11 milj. kr. Ram-beloppet bör, förutom
förvaltningsbidrag, avse skogsvårdsslyrelsens utfästelser om bidrag. För
statsbidrag tUl åtgärder avseende skogsvårdsföretag i lappmarken bör ramen
tills vidare under budgetåret 1974/75 las upp med oförändrat 900 000 kr. Kungl.
Majrt bör kunna jämka fördelningen mellan de tre ändamålen. För utbetalning
under anslaget beräknar jag 40,1 milj. kr.

6.2
Forskning rörande tillvaratagande av skogsavfail m.m.

I
det föregående har jag föreslagit att medel skall anvisas för forskning och
utveckling av maskiner och metoder för tillvaratagande a skogsavfall m.m. för
energiändamål och andra ändamål. Verksamheten bör administreras av
skogshögskolan efler samråd med nämnden föl skogsteknisk forskning. Kostnaderna
för nämnda verksamhet budget året 1974/75 beräknar jag till 2 milj. kr.

Med
hänvisning härtill förordar jag att i riksstaten för budgetåret 1974/75 förs
upp ett reservationsanslag av 2 milj. kr., benämnt Forsk ning rörande
tillvaratagande av skogsavfall m.m. Av praktiska skäl höt emellertid hela
kostnaden för verksamheten bestridas frän anslaget Skogshögskolanr
Driftkostnader. Detta anslag kommer härigenom ati belastas med elt högre belopp
än vad som beräknats i riksstatsförslaget Del av mig nu förordade anslaget
kommer sålunda all fungera som s. k. täckningsanslag för riksstaten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:61 20

7
Hemställan

Under
åberopande åv det anförda hemställer jag all Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att

1. godkänna vad jag förordat rörande statsbidrag till intensifierad skogsvård
i norra Sverige,

2. godkänna vad jag förordat om stöd till forskning och utveckling
rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall m.m.,

3. medge att under budgetåret 1974/75 utfästs statsbidrag med högst 41
900 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige saml till skogliga
åtgärder inom samverkansområden i

de
fyra nordUgasle länen och för alt fullgöra skogsvårdsförelag

i
lappmarken,

4. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för
budgetåret 1914/15 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 40
100 000 kr.,

5. till Forskning rörande tillvaratagande av skogsavfall m.m. för budgetåret
1974/75 imder nionde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 2 000 (XX)
kr.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Majrt Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollelr Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM U74 740133

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 15 dokument.

  1. Bet. 1980/81:JoU25 om skogsvårdsstyrelsernas organisation, m.m. och om anslag för budgetåret 1981/82 under tionde huvudtitelns avsnitt om skogsbruk s. 19 i texten
  2. Bet. 1975/76:UbU23 Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till vuxenutbildning jämte motioner s. 17 om s. 6 i texten
  3. Bet. 1975/76:JoU33 Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1976/77 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 28 i texten
  4. Bet. 1975:JoU1 Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 inom jordbruksdepartemente… s. 24 i texten
  5. Bet. 1975:JoU4 Jordbruksutskottets betänkande med anledning av motion om tillvaratagande av skogsavfall, m. m. s. 1 · s. 2 om s. 17 i texten

Visa alla 15