Kungl. Maj:ts proposition angående vissa energibesparande åtgärder
1974 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:69, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa energibesparande åtgärder
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1974 Prop. 1974:69
Nr 69
Kungl.
Majrts proposition angående vissa energibesparande åtgärder; given den 15 mars
1974.
Kungl.
Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över bostadsärenden föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
INGVAR
CARLSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
enlighet med vad som förutskickades i prop. 1974:25 angående vissa
ekonomisk-politiska åtgärder föreslås i propositionen att medel ställs till förfogande
för att stimulera investeringar som syftar till bättre hushållning med energi.
Sålunda föreslås att lån och bidrag ställs till förfogande för vissa energibesparande
förbättringsåtgärder, beträffande bostadsbeståndet inom en ram av 140 milj. kr.,
beträffande de statliga byggnaderna inom en ram av 20 milj. kr., beträffande
kommunala och landstingskommunala byggnader inom en ram av 50 milj. kr. samt
beträffande byggnader tillhörande de mindre och medelstora företagen inom en
ram av 35 milj. kr. Medel beräknas också åt trädgårdsnäringen samt för viss
informations- och kursverksamhet.
Riksdagen 1974. I saml. Nr 69
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop 1974:69
Utdrag av protokollet över bostadsärenden hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet den 15 mars 1974.
Närvarande:
slatsministem PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, NORLING, LIDBOM, CARLSSON,
GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för bostadsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa energibesparande
åtgärder och anför.
1
prop. 1974:25 angående vissa ekonomisk-politiska åtgärder har Kungl. Maj:t bl.
a. anmält sin avsikt att senare lägga fram förslag om att ställa medel inom en
ram på 250 milj. kr. till förfogande för investeringar som syftar till bättre
hushållning med energi. Riksdagen har inte haft någon invändning mot vad
propositionen innehåller i denna del (FiU 1974:1, rskr 1974:41). Jag anhåller
nu alt få ta upp denna fråga. Dessförinnan vill jag emellertid erinra om att Kungl.
Maj:t i prop. 1974:61 angående stöd till intensifierad skogsvård i norra
Sverige , m. m. föreslagit vissa åtgärder för tillvaratagande av skogsavfall
för energiändamål m. m. inom en ram av 2 milj. kr., vilket belopp föreslås avräknat
mot nyssnämnda ram på 250 milj. kr.
1. Inledning
Efterfrågan
på energi har särskilt under de senaste decennierna ökat kraftigt i världen,
framför allt i industriländerna. Också priset pä energi har fortlöpande stigit.
Under de sist förflutna året inträffade betydande höjningar av priset på olja
och oljeprodukter.
Beslut
i energifrågor är av grundläggande betydelse för välståndsutvecklingen och
beslutens ekonomiska verkningar sträcker sig ofta långt in i framtiden.
Härtill kommer att sådana beslut lär en allt större miljöpolitisk och försörjningspolitisk
betydelse. Det är därför nödvändigt att utarbeta ett långsiktigt energipolitiskt
program, som syftar bl. a. till bättre hushållning med energin.
Inom
Kungl. Maj:ts kansli bedrivs arbetet på ett sådant program med sikte på att ett
förslag skall kunna föreläggas 1975 års riksdag. Utan att arbetet på detta
föregrips bör emellertid redan nu, i enlighet med vad som förulskickades i prop.
1974:25, genomföras vissa åtgärder i syfte att hushålla bättre med energin.
Dessa bör utformas så att resultat nås snabbt och till rimliga kostnader. Som
likaledes anfördes i nyssnämnda proposition bör
Prop.
1974r69 3
åtgärderna
vidare vara ägnade att motverka nedgången i byggnadssektorn och därmed
förbättra sysselsättningsläget i denna bransch. Vid utarbetandet av förslag till
åtgärder har också de arbetsmarknadspolitiska motiven särskilt beaktats.
Innan
jag går in på de åtgärder som bör vidtas i nu angivet syfte, vill jag i korthet
beröra den pågående långsiktiga utredningsverksamheten på energiområdet.
2. Långsiktig utredningsverksamhet
1
betänkandet (SOU 1970:13) Sveriges energiförsörjning har energikommittén efter
en analys av den förväntade utvecklingen på energiområdet lagt fram förslag till
ett ålgärdsprogram. Betänkandet har remissbehandlats och fortsatt beredning av
ärendet pågår inom industridepartementet.
År
1972 tillkallades energiprognosutredningen, EPU,(1 1972:03) med uppgift att
fortsätta den prognos- och utredningsverksamhet som energikommittén påbörjat.
Till EPU:s uppgifter hör bl. a. att undersöka och lägga fram förslag till energibesparande
åtgärder. Utredningen har i juli 1973 i en lägesrapport (Ds 1 1973:2) bl.a.
redovisat dittills utfört inventeringsarbete. 1 det fortsatta arbetet har bl.a.
gjorts speciella studier av uppvärmningssektorn. En särredovisning av detta
arbete kommer att göras inom kon. Utredningen avser att lägga fram sin
slutrapport under andra halvåret 1974.
Inom
den offentliga sektorn bedriver Hera statliga myndigheter forsknings-och
utvecklingsverksamhet på energiområdet. Som exempel härpå kan nämnas styrelsen
för teknisk utveckling (STU), statens råd för byggnadsforskning (BFR), statens
vattenfallsverk, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens råd för
atomforskning. Sverige har satsat även i intemationell jämförelse stora
resurser på utveckling av kärnkraft som ett betydelsefullt alternativ till fossila
bränslen. För de statliga insatserna här svarar till stor del AB Atomenergi.
Till den statliga kärnenergisatsningen hör vidare vissa utredningar, såsom
utredningen (I 1972:08) rörande högaktivt avfall från kärnkraftverk (AKA-utredningen),
delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor (KÄRNSÄKFORSK)
samt närförläggningsutredningen (1 1970:16), vilken har som främsta uppgift
att skapa underlag för prövning från säkerhetssynpunkt av närförläggningsprojekt.
Utredningen (C 1972:02) rörande vattenkraftsutbyggnader i södra Norriand och
norra Svealand väntas under år 1974 lägga fram underlag för ställningstagande till
frågan om det fortsatta utnyttjandet av de outbyggda älvarna i södra Norrland
och norra Svealand.
Vad
särskilt gäller frågan om ökade möjligheter att använda andra energislag än
olja kan nämnas att det inom jordbruksdepariementet pågår en granskning av
möjligheterna att spara och utvinna energi i samband med avfallshanteringen.
Vidare förbereds under ledning av överstyrelsen för ekonomiskt försvar försök
med torveldningav värmeverk i olika delar av landet.
Prop.
1974:69 4
Möjligheterna
att bygga och anviinda vindkraftverk för elproduktion studeras av STU och av
statens vattenfaUsverk.
För
att lä en samlad översyn av forskning och utveckling inom energiområdet
tillkallades i slutet av 1973 programkommittén (1 1973:06) för utarbetande av
förslag till forsknings- och utvecklingsprogram inom energiområdet
(programkommittén). Till programkommitténs uppgifter hör att kartlägga och
analysera behov av forskning och utveckling på energiområdet som syftar till
att dels öka tillgån:gen på energi, dels möjliggöra begränsningar av
efterfrågan, dels effeklivera utnyttjandet av energi. 1 direktiven för kommitténs
arbete heter det alt kommittén så långt möjligt och särskilt för de närmaste
åren bör föreslå konkreta forsknings- och utvecklingsprogram. Programkommittén
avser att redovisa sina förslag redan under innevarande år. Frågor inom detta
område behandlas därför inle ytterligare i detta sammanhang.
3. Nu aktuella åtgärder - allmänna synpunkter 3.1 Vissa utgångspunkter
1 sin
lägesrapport har EPU påvisat att ca hälften av den totala energiförbrukningen
i Sverige faller på uppvärmning av byggnader. 1 den delrapport som nu håller på
att utarbetas beträffande uppvärmningssektorn kommer bl. a. studier av
åtgärder, som minskar effekt-och energibehovet i byggnader, att redovisas. Dit
hör t. ex. bättre isolering av ytterväggar och tak, nya fönsterkonstruktioner,
bättre avpas.sad ventilation, bättre ventilationsanläggningar, differentierad inomhustemperatur
under olika tider av året och dygnet, bättre temperaturfördelning inom
byggnaden samt bättre reglering av inomhustemperaturen. Beträffande den andra
stora energikrävande sektorn, industriprocesserna, pågår motsvarande
utredningsarbete.
Jag
förordar att de åtgärder .som nu bör företas inriktas på att snabbt och direkt
nedbringa energiförbrukningen vid uppvärmning av byggnader.
De
åtgärder i sådant syfte son kan vidtas är av två slag, nämligen dels åtgärder
av främst byggnadsteknisk art som i allmänhet förutsätter medverkan av yrkeskunnig
arbetskraft, dels åtgärder av enklare slag som fastighetsägare eller brukare, främ.st
de boende, ofta själva kan vidta.
Som exempel på åtgärder av
sistnämnda slag kan nämnas tätning mot drag samt omsorgsfull injustering och
tillfredsställande driftkontroll av det stora antalet mindre och medelstora
värmeanläggningar. Också genom injustering och driftkontroll av ventilation.sanordningar
torde stora vinster vara möjliga. Åtgärder av de slag som nu har nämnts kan
kräva medverkan av särskild expertis men medför i allmänhet inte behov av några
byggnadsåtgärder. Föreliggande brister i dessa hänseenden har till stor del
sin förklaring i del förhållandevis låga energipris som tidigare rått samt på bristande
kunskap och information.
Prop.
1974:69 5
Vad
så beträffar åtgärder av byggnadsteknisk natur har statens institut för
byggnadsforskning till bostadsdepartementet överiämnat en utredning angående
sådana åtgärder i befintlig bebyggelse. Enligt institutet kan förhållandet
mellan energikonsumtionen för bostäder å ena sidan och övriga byggnader å andra
sidan uppskattas till omkring 100-80. Förutsättningarna för att beräkna
byggnadstekniska åtgärders effekter och konsekvenser för det sistnämnda
beståndet har emellertid bedömts så osäkra, alt utredningen begränsats till alt
omfatta endast bostadshus.
De
åtgärder som institutet har behandlat avser främst förbättrad värmeisolering
av ytterväggar, vindsbjälklag och fönster. Del av institutet framtagna materialet
liksom annat tillgängligt material visar entydigt att stora besparingar är
möjliga genom sådana åtgärder. Det torde vidare vara uppenbart att stora
energibesparingar också kan göras genom förbättring eller utbyte av oekonomiska
värme- och ventilationsanläggningar. 1 vissa fall kan besparingar uppnås genom
att byggnader ansluts till fjärrvärmeverk.
Byggnadsforskningsinstilutet
framhåller i sin utredning att värmeisoleringen hos en vägg eller ett bjälklag
kan vara bristfällig av olika skäl. Materialet som sådant kan ha dålig värmeisolerande
verkan. Andra material kan i stället teoretiskt ha en mycket god värmeisolering
men i praktiken visa stora brister, såsom otäta fogar mellan väggelement eller
dålig tätning. Olika byggnader är med hänsyn till utformning, placering och gruppering
i olika mån lämpliga och möjliga att förse med utvändig tilläggsisolering.
Särskilt beträffande det äldre byggnadsbeståndet kan det finnas olika hinder
mot att utföra sådan isolering, samtidigt som dessa byggnader ofta har dålig
värmeisolering. Vindsbjälklagen däremot bedöms i stor utsträckning kunna isoleras
utan besvärande konsekvenser vare sig beträffande funktion, teknik eller
utformning. För att minska värmeföriusterna kan vidare 1- och 2-glasfönster
bytas mot 3-glasfönster.
Vad
beträffar lönsamheten av länkbara åtgärder visar en av byggnadsforskningsinstitutet
utförd ekonomisk analys att ut- och invändig tilläggs-isolering av ytterväggar
i stor utsträckning är lönsam endast i samband med annat nödvändigt underhåll
och att lönsamhet i första hand uppnäs i det äldre beståndet. En fortsatt
höjning av energipriserna kan dock komma att medföra att det blir aktuellt att
förse även fastigheter som nu inte är i omedelbart behov av renoveringsåtgärder
med yttre tilläggsisolering. Till-läggsisolering av vindsbjälklag är i de
flesta fall redan nu lönsam.
Genom
tilläggsisolering av ytterväggar och vindsbjälklag i hela bostadsbeståndet
skulle enligt byggnadsforskningsinstitutets beräkningar -.som dock av naturiiga
skäl måste omgärdas med betydande reservationer - värmeförlusterna genom
byggnadernas omslutande delar totalt kunna reduceras med 30-40% och
energibesparingar motsvarande 680 000 m olja per år kunna göras.
Prop. 1974:69 6
3.2
Inriktningen av åtgärderna
Vad
jag nu har anfört visar sammanfattningsvis att betydande besparingar av energi
skulle kunna uppnås vid uppvärmningen av det befintliga byggnadsbeståndet i
första hand genom vissa enklare åtgärder som fastighetsägarna, de boende eller
andra bmkare kan vidta. Inom bostadsdepartementet utarbetas f. n.
informationsmaterial om bl. a. sådana åtgärder. Arbetet sker i samråd med
berörda myndigheter och intressenter på fastighetsmarknaden. En angelägen
uppgift i detta sammanhang är utbildning av fastighetsskötare m. fi. Enligt vad
jag har inhämtat erbjuder bl.a. Statens institut för företagsutveckling (SIFU)
kurser Rir sådana grupper.
Vissa
av de medel som nu ställs till förfogande bör användas för att bekosta den
nämnda informationskampanjen och viss kursverksamhet. Jag återkommer till
dessa frågor i avsnitten 7 och 9.
Det i det föregående
anförda visar vidare att betydande besparingseffekter kan uppnås genom vissa
främst byggnadstekniska åtgärder. 1 allmänhet torde åtgärder av detta slag
också vata fastighetsekonomiskt lönsamma, t. o. m. på relativt kort sikt.
Angelägenheten av att sådana åtgärder snarast kommer till stånd i största
möjliga utsträckning motiverar att de av statsmakterna på olika sätt ges
ekonomisk stimulans. Rent allmänt bör enligt min mening följande åtgärder göras
till föremål för sådan stimulans, nämligen förbättring eller utbyte av värme-
och ventilationssystem, inbegripet anslutning till Oärrvärmeanläggning, samt
förbättrad isolering i väggar, fönster och vindsbjälklag.
Med
hänsyn till vikten av att uppnå snabbast möjliga effekt bör stimulans utgå till
åtgärder under åren 1974 och 1975.
Det utredningsmaterial som
föreligger visar entydigt att stora behov av sådana åtgärder som nu har angetts
finns inom bostadssektorn. Jag förordar att huvuddelen av de medel som nu
ställs till förfogande används för att genom lån och bidrag stimulera till energibesparande
investeringar inom det befintliga bostadsbeståndet. Jag återkommer i avsnitt 4 till
den närmare utformningen av dessa åtgärder. 1 nämnda avsnitt kommer jag också
att förorda vissa ändringar i reglerna för bostadslångivningen som skall göra
det möjligt att bättre än f. n. tillgodose behovet av en gynnsam bränsleekonomi
i nytillkommande bostäder.
Även
beträffande andra byggnader än bostäder bör i viss utsträckning stimulansåtgärder
sättas in. I första hand gäller detta byggnader som förvaltas av staten,
kommunerna och landstingskommunerna.
Inom
byggnadsstyrelsen har gjorts en detaljerad genomgång av lämpliga energibesparande
åtgärder i statens byggnader. På grundval härav har medelsbehovet för de
närmaste två åren beräknats. Jag återkommer med förslag för tillgodoseende av
detta behov i avsnitt 5.
Även
när det gäller kommunala byggnader såsom skolor, sjukhus och
förvaltningsbyggnader torde föreligga behov av upprustningsåtgärder i energibesparande
syfte. Jag förordar att även kommunala investeringar i detta
Prop
1974:69 7
syfte
stimuleras genom statliga bidrag på sätt som jag kornmer att utveckla närmare i
avsnitt 6.
Också
i fråga om näringslivets byggnader finns behov av energibesparande åtgärder av
olika slag. Till detta kommer de ekonomiska svårigheter som för främst de
mindre och medelstora företagen har blivit en följd av de höjda oljepriserna.
Av dessa skäl bör nu viss stimulans ges denna del av näringslivet för alt
påskynda och förstärka investeringsbenägenheten beträffande åtgärder, som
sänker uppvärmningskoslnaderna i byggnader. Det bör, på sätl som jag närmare
kommer att utveckla i avsnitt 7, ske genom bidrag till vissa energibesparande
åtgärder av det nu behandlade slaget.
För
trädgårdsnäringen har de höjda oljepriserna förorsakat särskilt svåra ekonomiska
problem. För denna näring förordar jag ett särskilt bidrag till vissa energibesparande
investeringar av förut nämnt slag. Jag återkommer till denna fråga i avsnitt 8.
I
allmänhet torde det inle behöva råda någon tvekan huruvida en åtgärd är sådan
alt den, i enlighet med vad jag har anfört i det föregående, omfattas av de
förordade stimulansåtgärderna. Beträffande investeringar i värmeanläggningar
bör dock ett förtydligande göras.
Bestämmelserom
uppvärmning av byggnader finns i 46 § byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt
1972:776, BSjsamt i de föreskrifter, råd och anvisningar statens planverk
utfärdat med stöd av 76 § BS (Svensk Byggnorm 67). En översyn av dessa
bestämmelser sker f. n. inom planverket. Bl. a. övervägs ändring av
föreskrifterna angående värmeanläggnings utformning med hänsyn till
beredskapskravet alt anläggningen snabbt skall kunna ställas om till inhemskt
bränsle. Detta sker i samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar. 1
avvaktan på denna översyn kommer inte nu att föreslås någon skärpning av dessa
bestämmelser.
Vid
utformningen av stödet till energibesparande åtgärder bör emellertid till sådana
åtgärder räknas inte bara utbyte av en anläggning mot en ny eller sådana
åtgärder som leder till högre teknisk verkningsgrad utan även utbyte eller
förbättring av anläggning i syfte att i en bristsituation möjliggöra användning
av andra bränslen än olja. På grund av den speciella känsligheten för avbrott i
energilillförseln kan t. ex. inom växthusodlingen föreligga särskilt starka motiv
för en övergång till annat bränsle eller till värmeanläggningar för
alternativa bränslen. Ett annat särskilt motiv för sådana åtgärder kan vara att
anläggningens innehavare har tillgång till eget bränsle, t. ex. ved, eller lätt
kan anskaffa inhemskt bränsle.
4.
Bostäder
Det
finns redan nu vissa möjligheter för fastighetsägarna att med hjälp av
bostadslån och förbättringslån åstadkomma betydande förbättringar av värmeisolering
m. m. i både hus som nyuppförs och hus som byggs om. Jag kommer i det följande
alt föreslå vissa ändringar i reglerna för dessa
Prop.
1974:69 8
låneformer
som ytterligare ökar lånemöjlighetema för förbättrad värmeisolering och andra
åtgärder som medför minskad bränsleförbrukning.
Även
om det sålunda ges ökade lånemöjligheter för energibesparande åtgärder inom
bostadsbyggandet kan det emellertid finnas vissa hinder av ekonomisk natur för
avsevärt vidgade insatser på detta område. Lån måste återbetalas och förräntas.
Kostnaderna för lånens återbetalning och förräntning kan därvid komma att
åtminstone på kortare sikt överstiga de besparingar i form av lägre
bränslekostnader som kan uppnås. Eftersom energibesparande åtgärders lönsamhet
måste bedömas i ett längre och mer allmänt perspektiv, är direkta bidrag motiverade
för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet. Dessa bör så långt det är
möjligt anknytas till nuvarande låneformer.
Jag
förordar alt statens stöd i form av bidrag och lån utformas efter följande riktlinjer.
Bidrag bör utgå med 35% av godkända kostnader, dock högst 2 000 kr. per
lägenhet. Bidraget bör kunna kombineras med ett särskilt lån, som tillsammans
med bidraget tiicker kostnaden intill 6 000 kr. per lägenhet. 1 fråga om
pensionärer m.fi., som uppfyller förutsättningarna för att få förbättringslån,
bör i motsvarande omfattning kostnaden täckas med räntefritt förbättringslån.
När de energibesparande åtgärderna ingår som en del av en större ombyggnad, bör
bidrag kunna utgå enligt de nyss angivna grunderna och återstoden av kostnaden
kunna ingå i låneunderiaget för bostadslån.
Med
det tidsperspektiv som jag har angett förut bör statligt stöd i dessa former
avse åtgärder som påbörjas före utgången av år 1975.
Mot
den nu angivna bakgrunden behandlar jag i det följande närmare vissa regler för
bidragsgivningen och det nya lånestödet samt ändringar i reglerna om bostadslån
och förbättringslån.
Särskilda
bidrag/ör energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet. 1 enlighet med vad
jag nyss har anfört förordar jag att statsbidrag (år utgå för energibesparande
åtgärder i bostadshus med belopp som motsvarar 35% av godkända kostnader
härför, dock högst med 2 000 kr. per bostadslägenhet. Bidraget bör kunna utgå
dels när kostnaderna i övrigt finansieras utan statligt stöd, dels när övriga
kostnader finansieras med bostadslån eller det särskilda lånestöd som förut
nämnts och som jag strax återkommer till. Initialstöd enligt kungörelsen
(1973:538) om bidrag av statsmedel i vissa fall till ombyggnad av bostadslägenhet
bör också kunna kombineras med ifrågavarande bidrag. Härvid bör initialstödet
beräknas på grundval av ombyggnadskostnaden minskad med den kostnad som
beaktats vid fastställande av det särskilda bidraget. Däremot bör det
särskilda bidraget inte kunna kombineras med förbättringslån. Jag återkommer i
det följande till frågan om ändrade regler för förbättringslån till energibesparande
åtgärder.
Av
bl.a. administrativa skäl bör den lägsta kostnad som berättigar till särskilt
bidrag vara I 500 kr. Bidrag bör som jag nyss har sagt avse åtgärder som
påbörjas under liden till utgången av år 1975.
Prop.
1974:69 9
För
den särskilda bidragsgivningen beräknar jag för åren 1974 och 1975 en ram av 40
milj. kr. Den ger utrymme för bidrag med maximibeloppet 2 000 kr. till energibesparande
åtgärder i 20 000 lägenheter. 1 den mån genomsnittsbeloppet för bidrag blir
lägre ökar antalet lägenheter som ryms inom ramen i motsvarande mån.
Jag
avser att föreslå Kungl. Maj:t att bidragen skall beviljas av länsbostadsnämnderna
och att deras beslut skall kunna överklagas hos bostadsstyrelsen som sista
instans i sådana ärenden.
Till
frågan om anslag för bidragsgivningen återkommer jag i det följande.
Särskilda
lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet. 1 enlighet med vad jag
förut har anfört bör bidraget till energibesparande åtgärder kunna kombineras
med ett särskilt länestöd så utformat att lånet tillsammans med bidraget täcker
kostnaden för sådana åtgärder intill ett belopp av 6 000 kr. per
bostadslägenhet. Lånets maximibelopp blir alltså 4 000 kr. per lägenhet. Minimibeloppet
blir 65% av I 500 kr. eller 975 kr. Jag räknar med att energibesparande
åtgärder som litförs utan samband med andra ombyggnadsåtgärder i stor
utsträckning skall kunna finansieras med sådana särskilda bidrag och lån. När
kostnaderna för de energibesparande åtgärderna är högre än 6 000 kr. per
lägenhet eller när åtgärdema ingår som en del av ett större ombyggnadsföretag
bör bidraget i stället kunna kombineras med bostadslån för ombyggnad. Jag
återkommer senare tiil frågan om ändringar i detta syfte av reglerna om
bostadslån.
För
de särskilda lånen till energibesparande åtgärder bör gälla att de skall amorteras
med lika stora åriiga belopp under 10 år och att de skall löpa med ränta
motsvarande bostadslåneräntan. För att begränsa det administrativa arbetet med
lånen bör de kunna inom vissa beloppsgränser utlämnas utan säkerhet. Det bör
ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa dessa gränser. Jag räknar med alt
åtminstone de särskilda lån på högst 4 000 kr. som kan utgå till enfamiljshus
skall kunna utlämnas utan inteckningssäkerhet.
De
särskilda lånen bör utgå från lånefonden för bostadsbyggande. Lånen bör liksom
bidragen beviljas av länsbostadsnämnderna med bostadsstyrelsen som sista
besvärsinstans.
Jag
återkommer i det följande till frågan om ram och anslag för långivningen.
Bostadslån.
När det gäller lånemöjligheter för energibesparande åtgärder inom
bostadssektorn vill jag först erinra om att metoden för beräkning av låneundetiag
och pantvärde för bostadslån vid nybyggnad inrymmer flera möjligheter att
beakta sådana åtgärder. Enligt Kungl. Maj:ts tillämpningsföreskrifter till
bostadslånekungörelsen (1967:552, omtryckt 1973:534, ändrad senast 1973:747)
får sålunda vid beräkning av låneunderlaget tillägg göras för extra
värmeisolering samt för åtgärder beträffande huset vilka minskar driftkostnaderna
eller kan antas varaktigt bli de boende till nytta. Vidare får vid beräkning av
låneunderlaget tillägg göras för maskinell ventilation samt anläggning för
värme och varmvatten. Det ankommer på bostadsstyrelsen att bestämma storieken
av dessa tillägg. Enligt vad jag har erfarit
Prop.
1974:69 10
har
dessa tillägg varit lämpligt avvägda med hänsyn till tidigare prisförhållanden
inom energiområdet. Efter prishöjningarna på olja har emellertid styrelsen
aviserat vissa ändringar av tilläggsbeloppen för värmeisolering av väggar,
översta bjälklag och fönster. Syftet med dessa ändringar är att stimulera till
förbättrad värmeisolering vid nybyggnad. Också en revidering av beloppen för
anslutning till Ijärrvärmeanläggning övervägs. Vidare överväger styrelsen att
införa nya tillägg bl.a. för radiatorventiler med termostatreglering och för
rumstermostat i småhus. Syftet med dessa åtgärder är att få en
bränsleförbrukning sorn är bättre anpassad till de faktiska behoven.
Beträffande
bostadslångivningen vid nybyggnad kan det sålunda konstateras att möjlighetema
att genomföra energibesparande åtgärder kan tillgodoses i stort sett utan
ytterligare åtgärder från statsmakternas sida. 1 sammanhanget vill jag
emellertid anmäla en åtgärd som jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t. Låneunderiaget,
som beräknas enligt grunder som Kungl. Maj:t fastställer särskilt, är nämligen
för småhus begränsat till 85 000 kr. sammanlagt för grundbelopp för
byggnadskostnader och vissa tillägg. Bland dessa tillägg ingår bl. a. tillägg
för extra värmeisolering och åtgärder beträffande huset vilka varaktigt minskar
driftkostnadema eller kan antas varaktigt bli de boende till nytta. Jag anser
det lämpligt att möjlighet ges att inom låneunderiaget i samtliga fall beakta tillägg
för extra värmeisolering och kostnader för andra åtgärder som minskar
bränslekostnaderna. Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t en ändring av
tillämpningsföreskrifterna med denna innebörd.
Beträffande
möjligheterna att g:e bostadslån för ombyggnad av bostadshus gäller i stort
sett samma regler sotn vid nybyggnad. De ändringar av reglema för lån till
nybyggnad som bostadsstyrelsen har aviserat blir i princip tilllämpliga också
på lån till ombyggnad. Möjligheterna att ge bostadslån för energibesparande
åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet begränsas emellertid av vissa av de
regler som gäller för ombyggnadslångivningen. Lån för ombyggnad förutsätter
sålunda att bostadshuset fyller vissa krav på standard efter ombyggnaden. En
annan förutsättning för att få lån är att ombyggnaden inte är av ringa
omfattning och att åtgärderna medför en väsentlig ökning av bostadsvärdet.
Slutligen kan lån inte utgå för löpande underhåll annat än om
underhållsarbetena är direkt betingade av andra arbeten för vilka lån utgår.
Det
finns enligt min mening skäl att för den tid varom här är fråga, alltså till utgången
av år 1975, göra sådana ändringar av reglerna att åtgärder för bättre
värmeisolering och andra åtgärder som minskar bränsleförbrukningen kan
omfattas av bostadslångivningen till ombyggnader. När det gäller kraven på
väsentlig ökning av bostadsvärdet, på viss standard efter ombyggnaden och
undantagen för underhållsarbeten bör sålunda reglerna ändras så att bostadslån
skall kunna utgå för nämnda energibesparande åtgärder. För tydlighetens skull vill
jag framhålla att anslutning av fastighet till fjärrvärmeanläggning bör kunna
omfattas av långivningen.
Prop.
1974r69 11
Särskilda
lån för energibesparande åtgärder och bostadslån enligt de av mig nyss
förordade ändrade reglerna bör under åren 1974 och 1975 lå beviljas inom en ram
av 75 milj. kr. Avräkningen av bostadslån för nämnda ändamål mot ramen bör av
administrativa skäl ske schablonmässigt enligt regler som Kungl. Majrt
fastställer.
Till
frågan om anslag för långivningen återkommer jag i det följande.
Förbäiiiingslån.
Enligt kungörelsen (1962:538, ändrad senast 1973:535) om förbätlringslån kan
lån utgå till förbättring och ombyggnad av en- eller tvåfamiljshus för främst
pensionärer och handikappade. Vidare kan förbättringslån enligt beslut av 1972
och 1973 års riksdagar utgå för upprustning av lägenheter i fierfamiljshus vars
användningstid är begränsad. Förbättringslån kan antingen i sin helhet vara räntefritt
och stående eller bestå av en räntebärande amorteringsdel och en räntefri
stående del. Den ränte-och amorteringsfria delen kan f. n. uppgå till högst 12
000 kr. per lägenhet. Enligt Kungl. Maj:ts förslag i prop. 1974:1 (bil. 14 s.
22) bör beloppet höjas till 15 000 kr. per lägenhet för pensionärer m. fl. som
bor i egna småhus. Räntefritt och stående belopp avskrivs i regel efter 10 år.
Den del av lånet som skall förräntas löper med fast ränta på A%.
För arbeten som är att
hänföra till löpande underhåll utgår lån endast i den mån underhållsarbetet är
direkt betingat av andra arbeten, för vilka förbättringslån beviljas. Flera av
de åtgärder som är tänkbara för att förbättra värmeisolering och minska
bränsleförbrukning är närmast att hänföra till underhållsarbeten. Det gäller t.
ex. utbyte av fönster och värmeanläggning. Med hänsyn till det angelägna i att
ökade insatser i energibesparande syfte kommer till stånd förordar jag att förbätlringslån
till låntagare som blir berättigade till räntefritt lån med ett maximibelopp
av 15 000 kr. skall för tiden till utgången av år 1975 kunna utgå för
förbättrad värmeisolering och andra åtgärder som minskar bränsleförbrukningen.
Består åtgärden i utbyte av värmepanna och är den nya pannan avsedd för
oljeeldning, bör som villkor för lån gälla att den nya pannan kan användas
också för fast bränsle. Lån bör kunna utgå också när åtgärderna vidtas utan
samband med andra arbeten för vilka förbättringslån beviljas. I sistnämnda fall
bör räntefritt lån i enlighet med vad jag har förordat beträffande övriga
stödformer få utgå med belopp som täcker kostnaden intill ett belopp av 6 000
kr. per lägenhet.
Räntefria
lån enligt de av mig förordade ändrade reglerna för förbättringslångivningen
bör få beviljas inom en ram av 25 milj. kr. under åren 1974 och 1975. Räntefritt
lån som endast delvis avser energibesparande åtgärder bör avräknas mot denna
ram i den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer med beaktande av behovet av
administrativt enkla regler. Den omständigheten att räntefritt lån tidigare
har utgått inom en tioårsperiod bör inte utgöra hinder för att bevilja särskilt
lån om högst 6 000 kr. för energibesparande åtgärder. Till anslagsfrågan
återkommer jag i det följande.
Prop 1974:69 12
5. Statliga byggnader
Inom
byggnadsstyrelsen har, som jag inledningsvis berörde, en detaljerad genomgång
av lämpliga energibesparande åtgärder i statens byggnader utförts. Den visar
att betydande minskning av bränsleförbrukningen i statliga byggnader kan uppnås
genom bl.a. förbättrad värmeisolering, installation av utrustning
förvärmeåtervinning från t. ex. ventilationsanläggningar, samordnad
värmeförsörjning från gemensamma värmeanläggningar och upprustning av
befintliga värme- och ventilationssystem. Kostnaderna för dessa åtgärder har
byggnadsstyrelsen beräknat till drygt 27 milj. kr. under de närmaste två åren.
Det
föreligger särskih goda förutsättningar för lämpliga energibesparande åtgärder
beträffande det civila statliga byggnadsbeståndet eftersom detta förvaltas av
en myndighet som har möjlighet att inom sitt bestånd utvälja de byggnader där energibesparande
åtgärder ger störst effekt. Också möjlighetema till värdering av
erfarenheterna av vidtagna åtgärder är goda. De åtgärder som vidtas inom det
statliga byggnadsbeståndet i energibesparande syfte kan därigenom.komma att bli
vägledande förändra förvaltare av byggnader och för fortsatta åtgärder av detta
slag.
Mot
denna bakgrund förordar jag efter samråd med chefen för finansdepartementet
att medel för energibesparande åtgärder i statliga byggnader ställs till
byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 20 milj. kr. Till anslagsfrågan
återkommer jag i det följande.
6. Kommunala och landstingskommunala byggnader
Det
kommunala och landstingskommunala byggnadsbeståndet är av avsevärd omfattning.
Också förvaltningen av kommunala byggnader såsom skolor, sjukhus och
förvaltningsbyggnader är i väsentlig utsträckning koncentrerad till förvaltare
som har möjlighet att snabbt genomföra energibesparande åtgärder i dessa
byggnader. Betydande bränslebesparingar är därför möjliga att uppnå
förhållandevis; snabbt inom denna sektor.
I
många kommuner pågår förberedelser till energibesparande åtgärder. 1 en del
fall har åtgärder som syftar till förbättrad bränsleekonomi redan vidtagits
beträffande de befintliga uppvärmnings- och ventilationsanläggningarna. De
största resultaten såväl från energibesparings- som från sysselsättningssynpunkt
torde nu kunna uppnås genom förbättrad värmeisolering.
Med
hänsyn till den samhällsekonomiska betydelsen av en minskad bränsleförbrukning
bör kommunernas insatser i energibesparande syfte stödjas med statliga bidrag.
Bidraget bör huvudsakligen inriktas på tilläggsisolering i befintligt
byggnadsbestånd. Jag förordar att statliga bidrag för sådana åtgärder i
kommunala byggnader skall kunna utgå inom en ram av 50 milj. kr.
Bidrag
bör utgå med 35% av .godkända kostnader för energibesparande åtgärder. För att
få dessa åtgärder till stånd i så många kommunala byggnader
Prop.
1974:69 13
som
möjligt bör bidragsbeloppet maximeras till högst 100 000 kr. för varje projekt.
Det
bör ankomma på Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer att
pröva ansökningar om bidrag. Jag förutsätter att beredningen av bidragsärendena
kommer att ske i samråd med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Bidraget bör omfatta åtgärder som påbörjats före utgången av år 1975.
Till
frågan om anslag för detta ändamål återkommer jag i det följande.
7.
Näringslivets byggnader, m. m.
1
det föregående har jag anfört att behov föreligger också av energibesparande
åtgärder beträffande näringslivets byggnadsbestånd. Betydande energibesparingar
bör kunna uppnås genom lämpligt insatta åtgärder. Emellertid finns skäl att
anta att många företag -speciellt mindre och medelstora - inte har möjlighet
alt själva bekosta erforderliga åtgärder. Vissa ekonomiska stimulansåtgärder är
därför befogade.
Härtill
kommer att kunskaper i förbrännings- och uppvärmningsieknik på många håll är
otillräckliga. Detta gäller både i fråga om dem som sköter uppvärmningen av
bostadshus och dem som har motsvarande befattning med näringslivets byggnader
samt med det kommunala och landstingskommunala byggnadsbeståndet. En viss
ekonomisk stimulans till utbildning i hithörande frågor är motiverad.
Efter
samråd med chefen för industridepartementet förordar jag att statliga bidrag till
energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader skall kunna utgå inom en
ram av 35 milj. kr. Den bidragsberättigade kretsen bör begränsas till mindre
och medelstora företag. 1 likhet med vad jag nyss förordat beträffande bidrag till
kommunerna bör bidrag till näringslivet utgå med 35% av godkända kostnader för energibesparande
åtgärder som påbörjats före utgången av år 1975. Bidragsbeloppet bör dock
maximeras till 50 000 kr. per projekt och lägsta kostnad som berättigar till bidrag
bör sättas till 3 000 kr. Vidare bör bidragen i huvudsak avse åtgärder med
inriktning på värmeisolering.
Bidragsgivningen
bör i princip omhänderhas av statens industriverk. Del bör emellertid övervägas
huruvida viss befattning med bidragsgivningen bör ankomma på lokala eller
regionala organ. Det ankommer på Kungl. Maj:t att pröva dessa frågor.
Vid
beräkning av den av mig förordade ramen på 35 milj. kr. har jag även tagit
hänsyn till det behov av utbildning inom det uppvärmningstekniska området som
föreligger. Kungl. Maj:t bör kunna bemyndiga statens industriverk att inom
samma ram, upp till ett belopp av högst I milj. kr., enligt de närmare
föreskrifter sorn Kungl. Maj:t utfärdar, bestrida dels kostnader för kurser
för fastighetsskötare inom det uppvärmningstekniska området, dels kostnader
för information i anslutning härtill.
Prop.
1974:69 14
TiU
frågan om anslag inom den nu förordade ramen återkommer jag i det följande.
8.
Trädgårdsnäringens byggnader
För
trädgårdsnäringen har de höjda oljepriserna orsakat särskilt svåra problem. De
ökade bränslekostnaderna inom växthusodlingen är självfallet ett viktigt
incitament för odlarna att på olika sätl spara bränsle. Den kraftigt försämrade
ekonomin kan dock komma att hämma växthusodlarnas benägenhet att göra större
investeringar i bränslebesparande åtgärder.
Växthusodlingen
är mycket b;roende av olja och därmed särskilt känslig för störningar i
oljetillförseln. Med hänsyn till odlingens betydelse för livsmedelsförsörjningen
i en krissituation är det även från beredskapssynpunkt särskilt angeläget att
också stimulera investeringar som möjliggör användning av andra bränslen än
olja.
Enligt
kungörelsen (1968:377, ändrad senast 1973:416) om statligt stöd till trädgårdsnäringens
rationalisering kan innehavare av irädgårdsföretag erhålla statligt stöd för ati
underlätta finansieringen av bl. a. rationaliserings-åtgärder. Stöd lämnas
huvudsakligen i form av lånegaranti. Kungl. Maj:t har i prop. 1974:1 (bil. 11)
föreslagit att ramen för lånegarantier till trädgårdsnäringens rationalisering
för budgetåret 1974/75 höjs med 3 milj. kr. till 14 milj. kr. Efter samråd med chefen
för jordbruksdepartementet bedömer jag del inte nödvändigt att ytteriigare höja
denna ram.
1
vissa fall kan även statsbidrag utgå för åtgärder av nu nämnt slag. De aktuella
investeringama i energibesparande syfte är emellertid av sådan art att
statsbidrag endast i undantagsfall kan lämnas enligt gällande bestämmelser.
Mot denna bakgrund förordar jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
att elt särskilt statligt bidrag lämnas till investeringar inom
trädgårdsnäringen som har bränslebesparande effekt. På grund av de särskilda
förhållandena inom trädgårdsnäringen finns inte anledning att förorda alt
bidraget skall särskilt inriktas på isoleringsåtgärder.
Bidraget
bör utgå med högst 35% av godkänd investeringskostnad till åtgärder vid
befintliga anläggningar i sådana trädgårdsföretag, som uppfyller kraven för
statligt stöd. Högsta bidragsbelopp bör vara 50 000 kr. per projekt och lägsta
kostnad som berättigar till bidrag 3 000 kr.
Jag
avser att föreslå Kungl. lVlaj:t att lantbruksstyrelsen eller, efter lantbruksstyrelsens
bemyndigande, liintbruksnäinnd skall pröva ansökningarom bidrag. Statsbidraget
bör omfatta åtgärder som påbörjats före utgången av år 1975.
För
den särskilda bidragsgivningen till trädgårdsnäringen beräknar jag efter samråd
med chefen för jordbruksdepartementet en ram på 2 milj. kr. Till frågan om
anslag för bidragsgivningen återkommer jag i det följande.
Prop. 1974:69 15
9. Information
Som
jag inledningsvis berörde föreligger behov av information beträffande möjliga
och lämpliga åtgärder i syfte att spara energi vid uppvärmning av byggnader.
Ett informationsmaterial bör utarbetas, innefattande information dels om sådana
förhållandevis enkla åtgärder, som fastighetsägarna, de boende eller andra
brukare själva kan vidta, dels om sådana energibesparande åtgärder, för vilka
fordras viss byggnadsteknisk eller annan sakkunskap. Särskild uppmärksamhet
bör därvid fästas på de bestämmelser som gäller för värmeanläggnings utformning
med hänsyn till beredskapskravet att anläggningen snabbt skall kunna ställas
om till inhemskt bränsle samt på önskvärdheten av och fördelen med
installation av värmeanläggning som medger eldning med alternativa bränslen.
Information bör också ges om de åtgärder som jag nu har förordat i syfte att
stimulera till energibesparande investeringar inom bostadsbeståndet och i
näringslivets byggnader.
Inom
bostadsdepartementet har som jag tidigare nämnt redan påbörjats utarbetande och
sammanställning av informationsmaterial i dessa frågor. Med delta material som
underlag bör en informationskampanj igångsättas så snart detta lämpligen kan
ske.
Kostnaderna
för denna information bör bestridas av de nu ifrågavarande medlen. Jag förordar
därför att medel för denna information ställs till förfogande inom en ram av I
milj. kr. Till anslagsfrågan återkommer jag i del följande.
10. Ram- och anslagsfrågor
Kostnaderna
för de nu aktuella åtgärderna kan beräknas till 250 milj. kr. enligt i följande
sammanställning redovisad fördelning.
Ändamål Beräknat belopp
(milj. kr.)
1. Särskilda lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
samt bostadslån för sådana åtgärder 75
2. Särskilda bidrag för energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet 40
3. Förbättringslån för energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet 25
4. Bidrag för energibesparande åtgärder i statliga
byggnader 20
5. Bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala
och landstingskommunala byggnader 50
6. Bidrag för energibesparande åtgärder i
näringslivets byggnader, m. m. 35
7. Bidrag för energibesparande åtgärder i
trädgårdsnäringens byggnader 2
8. Information I
9. Åtgärder enligt förslag i prop. 1974:61 2
Prop. 1974:69 16
De
i sammanställningen under p. 1-8 angivna beloppen bör betraktas som preliminärt
beräknade ramar för det statliga stödet. Kungl. Maj:t bör med ledning av vunna
erfarenheter rörande anspråken på medel för de olika ändamålen kunna göra
omfördelningar mellan ramama.
Medel
för de ändamål som anges under p. 1-8 i sammanställningen, sammanlagt 248
milj. kr., bör anvisas på driftbudgeten. Med hänsyn till vad jag nyss har
anfört angående orrifördelning mellan ramarna är det lämpligt att medel för
samtliga dessa ändamål anvisas under ett gemensamt anslag. Återbetalade räntor
och amorteringar avseende här aktuella lån bör tillföras inkomsttiteln Diverse
inkomster.
Jag
förordar att för ändamålet på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1973/74
under tolfte huvudtiteln anvisas ett reservationsanslag av 248 milj. kr.
Anslaget bör benämnas Viss.a energibesparande åtgärder.
11. Hemställan
Under
åberopande av vad jag har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för vissa
energibesparande åtgärder inom en ram av 250 000 000 kr.,
2. medge att bidrag och lån för energibesparande
åtgärder inom byggnadssektorn får lämnas och kostnader för viss kurs- och
informationsverksamhet får bestridas enligt de grunder som har angivits i det
föregående och intill ett belopp av 248 000 000 kr. under åren 1974 och 1975,
3. till Vissa energibesparande åtgärder på
tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1973/74 under tolfte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 248 000 000 kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Majrt Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
GOTAB 74 4755 S Siockholm 1974
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
55 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (55)
55 kopplingar i 42 dokument.
- SOU 2017:99 Effektivare energianvändning s. 131 · s. 132 om s. 7 i texten
- Prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning s. 41 i texten
- Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
- Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten