Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående skolledningen vid gymnasieskolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m.m.

1974 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:82, Kungl. Maj:ts proposition angående skolledningen vid gymnasieskolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 82 år 1974 Prop. 1974r82

Nr 82

Kungl. Majrts proposition angående skolledningen vid
gymnasieskolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring
m.m.; given den 29 mars 1974.

Kungl. Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över utbUdningsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

CARL GUSTAF

LENA HJELM-WÄLLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen behandlas frågan om skolledningen vid
förutvarande lantbruksskolor, skogsbruksskolor, trädgårdsskolor och
lanthushållsskolor på grundval av ett förslag av skolöverstyrelsen. Nämnda
skolor är sedan den 1 juh 1971 skolenheter med gymnasieskola. Landstingskommunerna
är huvudmän.

För att stimulera till sammanläggningar av närbelägna
skolenheter med två eller flera utbUdningsvägar för jordbruk, skogsbruk,
trädgårdsnäring eller konsumtionsutbUdning vid lanthushållsskola föreslås nya
regler för skolledarorganisationen. Skolöverstyrelsen föresläs få bemyndigande
att besluta om inrättande av studierektorstjänster under vissa förutsättningar.

1 fråga om skolledningen vid skolenheter, som inte berörs
av sammanläggning eller annan integration, föreslås ingen ändring i nu gällande
bestämmelser om dimensioneringen av skolledningen.

1 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82

Utdrag av protokollet över utbUdningsärenden, hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet den 29 mars 1974.

Närvarande: Statsministern PALME, statsråden STRÄNG,
JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WÄLLÉN.

Statsrådet Hjelm-Wallén anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om skolledningen vid gymnasieskolen-heter
med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m. m. och anför.

1 Inlednmg

Statsmakterna beslöt år 1968 (prop. 1968rl40, SU 1968rl95,
rskr 1968r404) om riktlinjer för det frivUliga skolväsendet och år 1970 (prop. I970r4,
SU I970r32, JoU 1970r4, rskr 1970r92, 99) om huvudmannaskapet för mellanskolan
(sedermera benämnd gymnasieskolan).

De nämnda besluten innebär att en ny skolform,
gymnasieskolan ersatte dels de tidigare kommunala skolformerna yrkesskola,
facksskola och gymnasium, dels de landstingskommunala yrkesskolorna och dels de
lantbruks-, trädgårds-, lanthushålls- och skogsbruksskolor som den I juli 1971
drevs av landstingskommunerna. Huvudman för gymnasieskolan kan vara kommun eUer
landstingskommun. UtbUdningen i gymnasieskolan, för vilken landstingskommun är
huvudman, kan bl. a. omfatta tvååriga jordbruks- och skogsbrukslinjer samt ett antal
specialkurser på dessa områden.

Genom statsmakternas beslut år 1970 (prop. I970rl59, SU I970r222,
2LU I970r95, rskr 1970r437, 460) fastställdes bl. a. skolledarorganisationen
för gymnasieskolan. Genom beslut den 23 aprU 1971 utfärdade Kungl. Majrt ny skolstadga
(1971 r235), varvid bestämmelser om skoUedare och biträdande skoUedare i
gymnasieskolan meddelades i stadgans 13 kap.

Enhgt
bestämmelserna i 13 kap. 1 § skolstadgan är för ledningen av skolenheter med
gymnasieskola anställda dels rektorer som skolledare, dels studierektorer och
biträdande rektorer som biträdande skolledare. 1 fräga om ledningen av sådan
skolenhet med gymnasieskola som omfattar endast studievägar avseende utbildning
för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring har Kungl. Majrt meddelat
särskilda bestämmelser. Detsamma gäller enligt övergångsbestämmelserna (p. 25) tUl
skolstadgan i fråga om ledningen av sådan skolenhet med landstingskommuns gymnasieskola
som omfattar endast studievägar med i huvudsak samma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82 3

inriktning som tvåårig konsumtionslinje.

De nämnda särskilda bestämmelserna har meddelats genom
beslut den 18 juni 1971 angående vissa övergångsbestämmelser om skolledare och
lärare vid skolor inom jordbrukets och skogsbrukets område m. m. med anledning
av gymnasieskolans genomförande. Enligt bestämmelserna skall i fråga om
ledningen av skolenhet med detta slag av utbUdning t. v. längst intill utgången
av juni 1973 i tillämpliga delar gälla föreskrifterna i reglementet rörande
skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor resp. stadgan för
lantbrukets yrkesskolor. Genom beslut den 29 juni 1973 har dessa bestämmelser
förlängts att gälla intill utgången av juni månad 1974. 1 fråga om tillsättning
av tjänst som rektor gäller bestämmelserna i 17 kap. skolstadgan.

Genom beslut den 29 juni 1973 har Kungl. Majrt uppdragit
åt skolöverstyrelsen (SÖ) att avge förslag tUl bestämmelser om ledningen av sådan
skolenhet med gymnasieskola som omfattar endast studievägar avseende utbUdning
för jordbruk eller skogsbruk.

SÖ har inkommit med förslag i ämnet den 11 december 1973.

SÖrs förslag har remissbehandlats.

Yttranden har efler remiss avgetts av länsskolnämnderna i
Stockholms län, Östergötlands län, Jönköpings län. Malmöhus län, Örebro, län,
Västmanlands län, Kopparbergs län och Västerbottens län samt av
Landstingsförbundet, utbildningsnämnderna hos Södermanlands, Kristianstads,
Älvsborgs, Värmlands och Norrbottens läns landstingskommuner samt av
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO).

2 GäUande bestämmelser

De landstingskommunala skolorna på lantbrukets och
skogsbrukets områden (dvs. lantbruksskolor, trädgårdsskolor och
lanthushållsskolor resp. skogsbruksskolor) är numera skolenheter av
gymnasieskolan. Det är att hänföra till det slag av skolenheter som betecknas
särskild skolenhet typ 1. 1 förevarande sammanhang kommer de ifrågavarande
studievägarna i gymnasieskolan att av praktiska skäl benämnas lantbruksskola,
trädgårdsskola, lanthushållsskola resp. skogsbruksskola. Som sammanfattande
benämning för dessa studieväger användes i fråga om lantbruksskolor,
trädgårdsskolor och lanthushållsskolor begreppet lantbrukets yrkesskolor och i fräga
om skogsbruksskolorna begreppet skogsbrukets yrkesskolor.

För inrättande av tjänster som rektor, biträdande rektor
eller studierektor vid särskild skolenhet typ 1 gäller de i 13 kap. 1922 §§ skolstadgan
angivna poänggränserna. Det krävs sålunda lägst 7,5 poäng för inrättande av
heltidstjänst som rektor, lägst 70 poäng för att få ha biträdande rektor och
lägst 30 poäng för inrättande av tjänst som studierektor. Dessa bestämmelser
gäller dock inte för lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor utan i stället
gäller - såsom redan berörts -särskilda bestämmelser, nämligen stadgan den 27
juni 1963 för lantbru-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82 4

kels yrkesskolor och reglementet den 5 juni 1963 rörande
skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor. Enligt bestämmelserna i 28
§ stadgan för lantbrukets yrkesskolor skall heltidstjänst som rektor finnas vid
de skolenheter av lantbrukets yrkesskolväsende som Kungl. Majrt med stöd av
riksdagens beslut bestämt. De skolor som hade heltidstjänst som rektor år 1963
har det fortfarande. Vid de skolor på lantbrukets område, som inte har
heltidsanställd rektor skall finnas deltidsanställd rektor. Tjänsternas
inrättande har aldrig satts i relation till skolenhetens storlek. För
skogsbruksskolorna gäller motsvarande bestämmelser i fråga om inrättande av
rektorstjänst. Studierektorstjänster finns inte vid lantbruksskolor,
trädgårdsskolor, skogsbruksskolor eller lanthushållsskolor.

En särskild anordning har dock införts vid vissa
lantbruksskolor, som även har avdelningar för annan utbildning än jordbruk. Det
har vid dessa skolor uppdragits åt en lärare att biträda med den pedagogiska
ledningen vid den andra utbildningen inom skolan. Dessa lärare, som åtnjuter
uppdragstillägg enligt bestämmelserna i det allmänna avlöningsavtalet för
statliga och vissa andra tjänstemän (ÄST), kan få nedsättning av
undervisningsskyldigheten.

1 fråga om poängberäkningen gäller enligt nämnda
bestämmelser för lantbrukels och skogsbrukets yrkesskolor bl. a. följande.

Enligt 7 § stadgan för lantbmkets yrkesskolor gäller att
för varje påbörjat 17-tal elever ges i kurs som omfattar helt läsår 1,5 poäng,
i kurs som omfattar mindre än helt läsår men minst 21 veckor 1 poäng och i
kurser omfattande mindre än 21 veckor 1 poäng för varje fullt 20-tal kursveckor
samt att för varje påbörjat 500-tal lektioner av deltidskurser erhålles 1
poäng. Elevhem ger därutöver 1 poäng.

För skogsbruksskolorna gäller bestämmelserna om
poängberäkning i 1 kap. 7 § skolstadgan.

Poängberäkningen har betydelse för omfattningen av rektors
undervisningsskyldighet. Denna fastställs enligt 37 § stadgan för lantbrukets
yrkesskolor inom följande gränser.

Rektorsområiiets poängtal enligt 7 §

Antal veckotimmar för heltidsanställd rektor som
undervisarvid

lantlruks- och trädgårdsskola

lanthushällsskola

Högst 10,5 11 och däröver 11 - 19,5 20 och däröver

8-14 6-10

12- 20

8- 14 6-10

Enligt 1 5 § reglementet rörande skolledare och lärare vid
skogsbrukets yrkesskolor gäller samma normer för undervisningsskyldigheten för
heltidsanställd rektor som för sådan rektor vid lanthushållsskola. För
deltidsanställd rektor som innehar lärartjänst med statligt reglerad lön

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82 5

faststäUs undervisningsskyldigheten med hänsyn till
skolans storlek enligt det poängtal som svarar mot den beräknade
kursverksamheten under läsåret till lägst två tredjedelar av hans
undervisningskyldighet som lärare.

Enligt 32 § stadgan för lantbrukets yrkesskolor fordras
för behörighet tUl ordinarie tjänst som rektor vid lantbruks- och
trädgårdsskolor, agronom-, hortonom- eller civiljägmästarexamen. Vid lanthushåUsskola
fordras enligt nämnda stadga examen vid statsunderstött lanthushållsseminarium
eller hushållslärar- eller textillärarexamen vid statligt seminarium för huslig
utbildning. Förutom nämnda examina fordras att ha genomgått 15 veckors
pedagogisk kurs och att ha fuUgjort minst två års lärartjänst-göring.

1 fråga om skogsbruksskolor fordras enligt 11 §
reglementet rörande skoUedare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor för
heltidstjänst som rektor att ha avlagt skogsmästarexamen eller civiljägmästarexamen
samt att ha genomgått antingen skogsstyrelsens yrkeslärarkurs eller minst 15
veckors pedagogisk kurs samt att ha fullgjort minst två ärs lärartjänsl-göring.

3 Aktuella förhållanden i fråga om skolledningen

Antalet rektorstjänster läsåret 1973/74 vid lantbrukets
och skogsbrukets yrkesskolor är totalt 96. Äv dessa är 89 heltidstjänster och
7 deltidstjänster. Vid lantbruks- och trädgårdsskolorna finns 36 heltidstjänster
som rektor. En tjänst vid en trädgårdsskola är deltidstjänst. Vid skogsbruksskolorna
finns 22 heltidstjänster. Sex tjänster är deltidstjänster. Vid lanthushåUsskolorna
finns 31 heltidstjänster.

Sammanlagt finns 96 skolenheter för ifrågavarande
utbildningar. Äv dessa är 40 skolenheter förlagda till 19 orter enligt följande.
På två orter finns lantbruks-, skogsbruks- och lanthushållsskolor, på tre orter
lantbruks- och skogsbruksskolor, på elva orter lantbruk.s- och lanthushållsskolor
och på tre orter skogsbruks- och lanthushållsskolor. Övriga 56 skolenheter är
förlagda till andra orter och av dem är 20 lantbruksskolor, 20 skogsbruksskolor
och 15 lanthushällsskolor.

Skolenheterna och utbildningens omfattning 1973/74 enligt skolstadgan
1 kap. 7 § framgår av följande tabell

Län/Skolor

Lant-

Skogs-

Lant-

bruks-

bruks-

hushälls-

skola

skola

skola

AB Berga

7

l'insta

10

Säbyholm

4,5

C
Jälla

12,5

8

D Stenkvista

12

Ulthäll-Benninge

5

6,5

Ökna

8,5

7,5

t Storgård

6

V re ta

8,5

Vasterby

8

1* Riksdagen 1974. 1 saml Nr 82

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop

1974r82

-

6

Län/Skolor

Lant-

Skogs-

Lant-

bruks-

bruks-

liushålls-

skola

skola

skola

F

St Segerstad-Västbo

11

5,5

Vårhaga-Berga

10

8

Östbo

12,5

G

Ingelstad

10,5

Ryssby

7

4,5

H

Helgesbo Ingelstorp Staby Valstad

11 10

7,5

3

I

Hejdes Lövsta

12,5

6,5

K

Bräkne-Hoby-Sjöarp

9

7,5

7

L

Bollerup-Hammenhög

13

3

Osby

9

6

Tollarp

5,5

Önncstad

18,5

Ö
Ljungby

9

M

Hvilan Skurup

8 13

Svalöv

12,5

3

Åkersberg

5,5

N

Plönninge

13

7,5

4,5

0

Dingle

14,5

P

Dalsland

7,5

Nuntorp

8

2,5

Strömma

12,5

5,5

Östad

3,5

R

Bjertorp Sparresäter Sötåsen Uddetorp

13 12

6,5

5

S

Kyrkerud Lillerud Nygård Stöllet S Viken

10

2,5 10,5

4,5 5,5

T

Kvinnersta

18,5

8,5

U

Sala-Bråsta Västsura

11

8

4,5

w

Rankhyttan

6

Rättvik-Vassbo

16

4.5

Snöa

4.5

Älvdalen

7

X

Helsingegärden Kratte Masugn Ljusdal Nytorp

10,5

7,5 6

6,5

Y

Hussborg Nordvik Skedom Stöndar

17

6,5

7,5

3 4,5

Z

Halåsen

7,5

Rösfa-Torsta

9

4,5

AC

Burträsk Dalkarlså Levar Skellefteå

4,5

7,5

4,5 4

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82

Län/Skolor

Lant-

Skogs-

Lant-

bruks-

bruk,s-

hushålls-

skola

skola

skola

Umeå

16

Vallnäs

7,5

Vindeln

2,5

BD
Arvidsjaur

7,5

Björk fors

7,5

Gran

10

4,5

Tornedalen

4,5

Vittjärvsgärden

4,5

4 Skolöverstyrelsens förslag

Som berörts i det föregående uppdrogs åt SÖ att avge
förslag tUl bestämmelser om ledningen av skolenhet med gymnasieskola med
utbildning för jordbruk och skogsbruk.

Med hänsyn tUl att bestämmelserna i 13 kap. 1 § skolstadgan
samt punkten 25 övergångsbestämmelsema tUl skolstadgan hänvisar till särskilda
bestämmelser även i fråga om ledningen av skolenhet omfattande trädgårdsnäring
samt studievägar med i huvudsak samma inriktning som tvåårig konsumtionslinje
har SÖ funnit det ändamålsenligt att låta även skolenheter med sådan utbUdning
ingå i förslaget.

1 fråga om konsumtionsutbildningen vid lanthushåUsskola
har SÖ framhållit att utbildningen också förekommer vid skolenlieter som i
övrigt har utbildning för jordbruk och i ett fall även trädgårdsnäring.

SÖ har i sitt förslag särskilt behandlat den specieUa
utbildningssituationen och dess inverkan på skolledarnas arbetsuppgifter vid
ifrågavarande skolor.

Planeringen av undervisningen vid skolor inom lantbruk och
skogsbruk är beroende av flera omständigheter, som är specifika för yrkesområdena.
Dessa omständigheter har i allmänhet direkt samband med naturiiga
förutsättningar i form av mark, klimat och landsdel eller, särskilt för
jordbrukets studievägar, produktionsinriktning. Härtill kommer att utbildningen
vid mänga skolor omfattar ett stort antal specialkurser.

Vid läsårsplaneringen måste undervisningens innehåll
främst anpassas till årstiderna. För årskurser innebär detta i aUmänhet fyra å
sex schemaperioder. Längden av dessa perioder och undervisningens inriktning
under var och en av dem måste anpassas till övriga förutsättningar i den
landsdel skolan är belägen.

Om undervisningen skaU kunna bedrivas effektivt och därmed
ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter, som krävs för arbete inom här
aktuella näringar, behöver skoUedningen ägna relativt mycket arbete åt
planeringen av verksamheten med de resurser skolan vid en given tidpunkt
förfogar över. Det behövs emellertid betydande arbetsinsatser även för
kontinuerligt förnyande av resurserna i många avseenden. Sålunda är ett ändamålsenligt
utnyttjande av skoljordbruket från pedagogiska och ekonomiska synpunkter arbetskrävande.
Ansvaret för

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop 1974Ä2 8

anskaffning av externa övningsobjekt kan också medföra
tidsödande besiktningar och förhandlingar. Många av dessa uppgifter bör lösas
av skoUedningen, eftersom skolans möjligheter att bedriva en god undervisning
till väsentlig del bestäms av övningsobjekten samt hur dessa kan och får
utnyttjas.

Det är framför aUt förekomsten av skoljordbruk,
skolträdgård och övningsskog och vad därmed sammanhänger med avseende på
driften som sådan och skolarbetets anpassning härtUl som skiher rektorernas
verksamhet från vad som gäUer för deras kolleger vid andra skolenheter med
gymnasieskola. SärskUt finns det enligt SÖ anledning att jämföra
arbetsuppgifterna med dem som rektorerna har vid övriga särskUda skolenheter
typ 1.

Vid dessa övriga särskUda skolenheter typ 1 kan förekomma
institutioner av verkstadskaraktär med tUlverknings- och reparationsuppdrag
för utomstående beställare. Likaledes kan arbete i byggnads- och anläggningsfack
förekomma utanför skolan. Vid de skolenheter, som är föremål för denna
utredning, påverkas verksamheten ofta av yttre omständigheter såsom variationer
i fråga om lokalklimat, mark, avsättningsläge samt väderlek och i viss män
konjunkturer, som helt eller delvis kan kullkasta en uppgjord planering. Rektor
måste ofta ha beredskapsåtgärder förberedda. Den praktiska utbildningen
skiljer sig från den som förekommer vid s. k. inbyggd utbildning, t. ex. vid
vårdpraktik, som är förlagd till sjukhus och andra vårdinstitutioner, därigenom
all den vid nu ifrågavarande skolenheter helt bestrids och_administreras av
skolornas personal.

Vidare framhålls att samtliga skolenheter för utbildning
inom lantbruk, skogsbruk och lanthushåll har internat. Med hänsyn tiU de stora
elevområdena och skolornas läge, i regel på relativt stora avstånd från
tätorter, lär internaten komma att bestå under överskådlig framtid.

Ohka poängsystem gäller för lantbmkets yrkesskolor resp.
för skogsbrukets yrkesskolor. För skogsbrukets yrkesskolor anknöts poängsystemet
till vad som gäUde för kommunala yrkesskolor enligt skolstadgan (1962 r439).
Efter den 1 juli 1971 har de bestämmelser om poängberäkning som nu finns i skolstadgan
(1971r235) tillämpats för skogsbrukets yrkesskolor. Dessa regler kan i vissa
fall medföra att färre poäng ges för viss utbUdning i jämförelse med den
tidigare gällande skolstadgan. För lantbrukets yrkesskolor har andra
poängregler gällt under redovisningsåren 1971-1974. En övergång tUl
poängsystemet enligt den nya skolstadgan skulle för dessa skolor i vissa fall
ge påtagligt negativa konsekvenser, särskUt gäller delta för lanthushållsskolorna.

Poängreglerna har hittills haft betydelse endast för
beräkningen av undervisningsskyldigheten för rektorerna. Däremot har
inrättandet av rektorstjänster inte relaterats till poängtal. Enligt
bestämmelserna i skolstadgan krävs 7,5 poäng - och då räknas inte poäng för
elevhem -för att ordinarie tjänst som rektor ska kunna inrättas vid särskild
skolenhet typ 1. SÖ har bedömt ett poängsystem sådant som det i skolstadgan
vara en sämre måttstock med avseende på rektors arbetsuppgifter vid dessa
skolor än vid flertalet övriga skolor med motsvarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop I974r82 9

elev- eller klassantal. Genom att lägga tUl en grundpoäng,
som i viss mån beror på elevantal och något mer av antalet utbildningsvägar,
kan man enligt SÖ skapa ett lämpligare system.

En annan möjhghet är att behålla skolstadgans nuvarande
poängbestämmelser men sänka det poängmässiga minimikravet för inrättande av
ordinarie tjänst. SÖ har stannat för det senare förfaringssättet och föreslår
dels att stadgans regler om poängberäkning tillämpas på samthga ifrågavarande
skolor, dels att ordinarie tjänst som rektor får inrättas, om rektors
arbetsområde enligt I kap. 7 § skolstadgan är minst 5,5 poäng, inkl. poäng för
elevhem. Vid lägre poängtal skaU deltidstjänst som rektor finnas. Om SÖrs
förslag genomförs, skulle två rektorstjänster vid lantbruksskolor övergå tiU
deltidstjänster och 20 tjänster som heltidsanställd rektor vid lanthushåUsskola
tUl deltidstjänster. F. n. finns deltidstjänster endast vid en trädgårdsskola
och sex skogsbruksskolor. Fyra av de sistnämnda tjänsterna skulle bli
heltidstjänster.

Konsekvenserna av ett genomförande av förslaget framgår av
följande tabell som åskådliggör poänggrupperingen av skolenheterna enligt
organisationen 1973/74. "Nu" betecknar hittUls gäUande bestämmelser
och Ss är förkortning av skolstadgan.

Poäng

Antal skolenheter och rektorstjänstei

jordbruk trädgård Nu Ss heltid
deltid heltid deltid

Skog Nu oc
heltid

hSs deltid

Lanthushåll

Nu

Ss

heltid

2,5

3

3,5

4

4,5

5

1 1 1

1

1 1

2 4

2 4

1

12

1

7

1 2 1

I

1

1 1

2

2

1

2

6

1 8 3 3

20 5 2 2 I

7,5

8

2 1

1

3

2

1

4 12

2

5

1

21 2 3

30

1

3

1

5

1

18

6

26

31

>8,5

33

31

4

5

S:a

36

1

36

1

22

6

31

31

Frågan om en större integration har aktualiserats genom
framställningar till SÖ om sammanläggning av skolenheter, som är belägna i
närheten av varandra. SÖ har i en bilaga tUl förslaget angett 19 sådana grupper
av "samförlagda" skolenheter. Bortser man frän frågan om lokaler,
nuvarande personalbestånd och liknande omständigheter

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82 10

finns det enligt SÖrs uppfattning med avseende på föriäggningsort
möjlighet att bUda 19 administrativa enheter av ny typ genom att antingen lägga
samman två, i något fall tre nuvarande skolenheter till en ny eller genom att
medge att två eller flera skolenheter får en gemensam rektor. Vilkendera
möjligheten man väher beror på vad man inlägger i begreppet
"näraliggande" i definitionen av skolenhet i skolstadgan. Om aUa
"samförlagda" skolenheter omorganiserades, skulle antalet skolenheter
minskas från 96 tUl 75.

SÖ finner det angeläget att de nya bestämmelserna om skolledarorganisationen
utformas så att de ökar möjligheterna att sammanföra skolenheterna. Antalet
tjänster som rektor minskas vid sammanläggning, men ofta bör en av de två
nuvarande rektorstjänsterna ersättas av en tjänst som studierektor. Enligt
bestämmelserna i skolstadgan erfordras 30 poäng för att arvodesanställd
studierektor skall få finnas vid särskild skolenhet typ I. SÖ anser inte, att
någon uppmjukning erfordras i detta faU, om nuvarande skolenheter bibehålls.

Vid en sammanläggning av tvä skolenheter inträder
emellertid enligt SÖrs uppfattning ett annat förhållande. Om exempelvis två
medelstora skolenheter för jordbruks- resp. skogsbruksutbildning läggs samman
har vardera enheten för sig hittills ansetts kräva en heltidsanställd rektor.
Vissa delar av det gemensamma arbetet torde bli något mindre än tidigare men
för den administrativt-pedagogiska och den rent pedagogiska ledningen torde
vinsten bli obetydlig. SÖ anser att det vid den i exemplet angivna nybildade
skolenheten vid sidan av rektor bör finnas en studierektor. Endast om en av de
i skolenheten ingående utbUdningsvä-garna har mycket liten omfattning och har
mindre än 4,5 poäng, anses skolenheten kunna undvara en sådan tjänst. SÖ anser
också att, om två skolenheter får gemensam rektor i stället för att
sammanläggas, en biträdande skolledare i regel bör finnas vid den skolenhet där
rektor inte fuUgör sin undervisningsskyldighet. Detsamma bör gälla även när två
utbUdningar förs samman i en skolenhet men har skilda, ej näraliggande
förläggningar. De angivna riktlinjerna avser sammanläggning av skolenheter med
utbildning inom jordbruk och skogsbruk. SÖ föreslår att tjänster som
studierektor skall inrättas vid övriga ifrågavarande skolenheter, när SÖ
finner särskUda skäl föreligga. SÖ föreslår att SÖ får bemyndigande att besluta
om inrättande av studierektorstjänster enligt de angivna riktlinjerna.

Med avseende på studierektorernas åligganden har SÖ ansett
att olika möjligheter bör hållas öppna. För en studierektor vid särskild
skolenhet typ I är arbetsuppgifterna knutna till en bestämd sektor eller vissa
ämnen och omfattningen av hans arbetsområde kan härigenom uttryckas i poäng.
För studierektorer vid allmänna skolenheter och särskilda skolenheter typ 2 kan
däremot arbetsuppgifterna enklast beskrivas så att studierektor biträder rektor
över hela Skolenheten genom att ansvara för vissa ärendegrupper.

Om en stor skolenhet med jordbruksutbildning läggs samman
med en annan enhet med skogsbruksutbildning, som är avsevärt mindre, och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop 1974 r82 11

rektor företräder den förstnämnda utbildningen, skulle
arbetsuppgifterna som skolledare bli jämförelsevis ojämnt fördelade, om
studierektors arbetsområde begränsades till den mindre delen. Balansen blir
bättre, om studierektor biträder även med t. ex. vissa för båda delarna
gemensamma ärenden. Enligt SÖrs förslag bör båda dessa modeller för
arbetsfördelning mellan rektor och studierektor kunna användas.

Hittills
har olika regler gällt i fråga om behörighet tUl tjänst som rektor vid
lantbrukets resp. vid skogsbrukets yrkesskolor. SÖ anser inte att det för de
ordinarie tjänsterna som rektor bör uppställas andra villkor för behörighet än
de som gäller för övriga tjänster som rektor vid skolenhet med gymnasieskola.
SÖ påpekar dock att bestämmelserna om rektors undervisningsskyldighet samt
olika ämnens förekomst och deras veckotimtal kan medföra stora inskränkningar
i möjligheten för en lärare, som inte har sådan utbUdning i de för skolenheten
i fråga karakteristiska ämnena, att vara rektor vid skolan. De speciella skolledaruppgifterna
i fråga om förvaltning av skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård ställer
dessutom krav på särskUda fackkunskaper.

1 fråga om behörighet tUl arvodestjänst som studierektor
föreslår SÖ att det ska vara möjligt men inte nödvändigt att uppstäUa vissa särskUda
behörighetskrav. Som skäl för förslaget framhåller SÖ att studierektorstjänster
främst torde komma att finnas vid "samförlagda" skolenheter med UtbUdning
för både jordbruk och skogsbruk eUer när en eller två skolenheter med samma
rektor har skilda skolanläggningar, varav den ena med endast en studieväg. 1
regel har rektorn utbildning för att undervisa på en av studievägarna. Det får
då i allmänhet anses mindre lämpligt att studierektor har sin lärarutbildning
inom samma område.

SÖ har föreslagit alt undervisningsskyldigheten för en
ordinarie rektor skall fastställas av länsskolnämnden för varje läsår inom de
gränser som anges i följande tabell.

Poängtal enligt 1 kap. 7 § skolstadgan Antal veckotimmar

för rektors arbetsområde

8 -

- 14

6-

- 10

2 -

-20

8-

- 14

6-

- 10

1.
Vid skolenhet
med jordbruks-, trädgärds- eller skogsbruksutbildning högst 10,5 lägst 11

2.
Vid skolenhet
med konsumtionsutbildning högst 10,5 11 - 19,5 lägst 20

Vid fastställande av undei-visningsskyldigheten skall
beaktas om tjänst som studierektor finns. För deltidsanställd rektor skall
bestämmelserna i skogstadgan gälla.

Det förutsätts alt den tidigare nämnda
förvaltningsskyldigheten för rektor inryms i de i skolstadgan 13 kap. 7-9 §§
meddelade bestämmelserna om rektors åligganden.

I fråga om undervisningsskyldigheten för studierektor
föreslås bestäm-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop 1974 r82 12

melserna i 13 kap. 29 §, alternativt 35 § skolstadgan få
motsvarande tUlämpning.

SÖ har i förslagel också berört vissa övergångsfrågor. Om SÖrs
förslag genomförs, kommer ett antal ordinarie rektorstjänsler att bli
deltidstjänster. Så länge tjänsteinnehavarens förordnande gäller, sker ingen förändring.
Om förordnandet utlöper före den 30 juni 1976 föreslår SÖ att det får förlängas
till nämnda datum. Om skäl för ytterligare förlängning anses föreligga, bör
ärendet underställas Kungl. Majrts prövning.

Vid sammanläggning av skolenheter vid vilka finns
innehavare av ordinarie rektorstjänster eller om flera skolenheter får gemensam
rektor föreslås SÖ få bemyndigande att - med motsvarande tillämpning av
övergångsbestämmelserna till Kungl. Majrts beslut den 14 januari 1971 angående
provisoriska bestämmelser för gymnasieskolan tillämpa det system med tillsiittning
av skolledartjänsterna efter anmälan vilket använts vid gymnasieskolans
införande.

SÖ har avgett förslag tUl de bestämmelser som erfordras om
SÖrs förslag genomförs. SÖ föreslår få bemyndigande att utfärda anvisningar för
tillämpningen av bestämmelserna.

5 Remissyttranden

SÖrs förslag har i huvudsak tillstyrkts av samtliga
remissinstanser.

I fråga om sammanläggning av nuvarande skolenheter till
färre enheter med flera utbildningsvägar har förslaget emeUertid mött vissa
invändningar. Kristianstads läns landstings utbildningsnämnd anser det vara
olyckligt med sammanläggningar och vill behålla en rektorstjänst vid varje
skolenhet samt kompensera detta med en högre undervisningsskyldighet. 1 fall av
samföiiäggning vill nämnden ha en studierektor för den utbildning som rektor ej
företräder, oavsett avstånd till "rektorsskolan". Länsskolnämnden i
Malmöhus län föredrar däremot samförläggning till ny skolenhet i stället för
att flera enheter har gemensam rektor samt att studierektorstjänst inrättas vid
den enhet som ligger på längre avstånd från huvudenheten. Målsättningen för
sammanläggning av skolenheter skall enligt länsskolnämnden i Östergötlands län
vara rationellare enheter ur elev- och administrationssynpunkt. Begreppet
"näraliggande" bör närmare bestämmas. Det är bättre med en deltidsanställd
rektor än en studierektor underställd annan enhets rektor anser nämnden i
likhet med länsskolnämnden i Stockholms län. Norrbottens läns landstings
utbildningsnämnd kan inte se någon ekonomisk eller annan vinst med
sammanläggningar. TCO anser att fördelarna med en samförläggning inte är så
stora att de får göra intrång pä kravet på välanpassade övningsobjekt. TCO
framhåller även kravet på att lokala hänsynstaganden och samråd mellan berörda
parter skall ske i varje enskilt fall. SACO och Södermanlands läns landstings
utbildnings- och kulturnämnd anser att en förutsättning för sammanläggning av
skolenheter måste vara att del skapas inte endast en ur administrativ
synvinkel rationeU skolenhet utan också en skolenhet som uppfyller
elevernas

s. 13 Kontrollera mot PDF

PropI974r82 13

rättmätiga krav på god skolmUjö och rationell
undervisning. Studievägarna jordbruk, trädgårdsnäring, skogsbruk och
konsumtionsutbildning måste vid en sammanläggning värderas hka och ges samma
förutsättningar tUl initiativ och utveckling.

Flera remissinstanser har uttalat sig i fråga om inrättande
av tjänster som studierektor vid skolenheter med flera utbUdningsvägar.
Kopparbergs läns landstings utbildningsnämnd finner det angeläget att
arvodestjänst som studierektor får inrättas även vid andra utbUdningskombinationer
än jord och skog. Länsskolnämnden i Örebro län anser att inrättande av
studierektorstjänst skall bedömas av länsskolnämnden. TCO anser att möjlighet
bör finnas att vid samförlagd skolenhet, där enligt bestämmelserna endast en
rektorstjänst fär inrättas, tUlskapa en arvoderad tjänst som huvudlärare vid
den enhet som saknar skolledning, men att man i första hand bör utforma
bestämmelserna så att en studierektorstjänst aUtid skall inrättas vid en
sammanläggning av skolenheter med skilda studievägar. SACO förutsätter att
studiereklors-tjänster får inrättas vid skolenheter, där konsumtionsutbUdning
ingår som en av två studievägar. Vid skolenhet med studievägarna lantbruk, skogsbmk
och konsumtionsutbildning bör som följd härav mer än en studierektorstjänst
kunna inrättas. SjälvfaUet bör också möjligheter finnas att inrätta sådan
tjänst för trädgårdsavdelning. Landstingsförbundet anser att bestämmelsema
dessutom bör ge utrymme för att även i andra fall, om särskilda skäl
föreligger, arvodestjänst som studierektor eller motsvarande får inrättas.
Södermanlands läns landstings utbildnings-och kulturnämnd anser i likhet med
Älvsborgs läns landstings utbildningsnämnd att studierektorstjänst också skaU
få inrättas vid konsumtionsutbildning vid lanthushållsskola som med sin
speciella inriktning, ofta produktionsinriktad, kräver särskUd skolledare.
Kristianstads läns landstings utbildningsnämnd anser att vid sammanförande av
så skilda UtbUdningar som lanthushåll och jordbruk eller skogsbruk måste studierektor
alltid finnas för den utbildning som rektor ej företräder genom sin egen
utbildning, oavsett skolenheternas storlek och avstånd från varandra.

Länsskolnämnden i Örebro län anser att poänggränsen för inrättande
av tjänst som. studierektor vid skolenhet med en utbildningsväg skall sänkas
från nuvarande 30 poäng till 23 poäng. Därigenom får de största samföHagda
skolenheterna med studievägar utöver jordbruk och skogsbruk en studierektor. Alvsborgs
läns landstings utbildningsnämnd förordar en sänkning av poängtalet för rektors
arbetsområde från 30 till 19,5 för inrättande 'av tjänst som studierektor. TCO
och Kopparbergs läns kindstings utbildningsnämnd förordar också en justering
nedåt av 30-poängsgränsen. SACO anser alt poänggränsen för inrättande av
studierektorstjänst vid skolor med endast en utbUdningsväg bör sättas tUl 20.
Södermanlands läns landstings utbildnings- och kulturnämnd anser att
poänggränsen bör ändras till 27, eller om man ser på sänkningen i förhållande
till poänggränsen för inrättande av rektorstjänsf, till 20.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82 14

Kopparbergs läns landstings utbildningsnämnd finner det
anmärkningsvärt att konsumtionsutbildningen vid lanthushälls-skolorna inte
fått en fullvärdig beskrivning i SÖrs förslag. SACO har gett uttryck för samma
uppfattning i fräga om nämnda utbildning.

Flertalet remissinstanser har inte funnit anledning till
kritik mot SÖrs förslag till beslämmelser om behörighet lUl tjänster som
skolledare vid skolenheter med ifrågavarande utbUdningsvägar.

1 fråga om rektors förvaltningsskyldighet har vidare vissa
särskilda uppfattningar redovisats. Sålunda anser Kopparbergs läns landstings
utbildningsnämnd att bestämmelserna i 13 kap. 7-9 §§ skolstadgan bör
kompletteras med bestämmelser om rektors förvaltningsskyldighet för
anläggningar o. d., dels för skoljordbruk i anslutning till skolan, dels för
annan anläggning och mark i anslutning till övningsobjekt inom skogsbruket.
SACO anser att genom skoljordbrukens storlek förvaltarskapet bör ge poäng för
skolenheten.

1 fråga om
undervisningsskyldigheten för rektor eUer studierektor har redovisats en rad skUda
uppfattningar. Älvsborgs läns landstings utbildningsnämnd finner att
undervisningsskyldigheten för skolledare vid jordbrukets yrkesskolor bör reduceras
i förhållande tiU nuvarande bestämmelser på grund av merarbetet med förvaltarskapet.
Vikarierande rektors undervisningsskyldighet bör inte fastställas till högre
antal timmar än vad som gäller för ordinarie innehavare av tjänsten. TCO anser
att den undervisningsskyldighet som nu föreligger för en rektor vid en mindre
skolenhet bör sättas i relation tUl undervisningsskyldigheten för studierektorn
vid en framtida samförlagd skolenhet, då studierektorn enligt förslaget kan få
högre undervisningsskyldighet och i stort sett samma arbetsuppgifter som
tidigare. Ligger sedan enheterna långt ifrån varandra kan man enligt TCO
ifrågasätta om dimensioneringen av skolledarresurserna är adekvat. SACO delar SÖrs
uppfattning att skolorna bör beredas möjlighet att organisera studierektors
åligganden med hänsyn till skolenhetens utformning. Huruvida särskUda
bestämmelser för nedsättning av undervisningsskyldigheten kan visa sig
erforderliga, får bli föremål för prövning i samband med inrättandet av
tjänsterna, Söderman-kiids läns landstings utbildningsnämnd anser att det finns
skäl för att rektorerna vid skolenheter med lanthushållsskola får samma
undervisningsskyldighet som övriga rektorer. Undervisningsskyldigheten för berörda
studierektorer bör fastställas så att arbetsförhållandena blir rimliga.

1 fråga om poängberäkningen för omfattningen av elevhem
har olika uppfattningar framförts. Enligt länsskolnämnden i Västmanlands län
bör hänsyn tas till antalet elever i elevhem. Utbildningsnämnderna hos Alvsborgs
läns landsting och Kopparbergs läns landsting samt S.4C0 föreslår följande
poängberäkning för elevhemsverk-samhetenr

Antal platser Poäng

- 76 1 p

77-149 2p

150- 3 p

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop
1974 r82 15

Utbildningsnämnden hos Norrbottens läns landsting framför
ett förslag från Grans lantbruksskola i Öjebyn med poäng för internat baserat
på antalet elever enligt följander

Antal platser Poäng

- 75 1 p

76-125 2p

126- 3p

Södermanlands läns landstings utbildnings- och kulturnämnd
anser att ett poäng bör räknas för varje elevhem som tillhör viss skolenhet,
eftersom elevhem som ligger på helt skUda platser kräver lika mycket tillsyn
som f. n. Någon vinst ur arbelssynpunkl uppslår inte om de två elevhemmen
kommer att tiUhöra samma skolenhet. Enligt TCO står poängberäkningen för inlernat/elevhem
på intet sätt i rimlig relation till det arbets-, ansvars- och engagemangskrav
som ett internat av här aktuell typ och storlek ställer. De skolor som är
föremål för förslaget har i det närmaste 100-procentiga internat. Dessa ligger
ofta avskilda från gängse samhällsservice och kräver därmed markant ökade
fritidsaktiviteter, vilket i sin tur ställer stora krav på skolornas egen
service och på skolledning och personal i övrigt. En uppräkning av poängen för
elevhem skulle därvid kunna medföra en större följsamhet till skolstadgan
beträffande 7,5-poänggränsen.

Länsskolnämnderna i Östergötlands län och Stockholms län
anser att särskilda bestämmelser kan undvikas om berörda skolenheter får en poängsättning
som är en bättre måttstock på rektors arbetsuppgifter än nu gällande
bestämmelser i skolstadgan.

1 fråga om
övergångsbestämmelser förordar Landstingsförbundet och länsskolnämnden i
Kopparbergs län en generöst tilltagen övergångsperiod. SACO och Södermanlands
läns landstings utbildnings-och kulturnämnd berör i sitt yttrande frågan om s.
k. bottentjänst för vissa rektorer, som har sådan tjänst i den statliga
administrationen och utgår från att någon ändring inte vidtas i detta avseende.
Länsskolnämnden i Örebro län ifrågasätter om inte en omorganisation av
skolenheter av det genomgripande slag som här föreslås borde motivera att
samtliga skolledartjänster för vilka förordnandeperioden utlöper den 30 juni
1974 ledigkungjordes.

6 Föredraganden

Statsmakternas beslut år 1968 (prop. 1968rl40, SU
1968:195, rskr 1968:404) om riktlinjer för det frivUliga skolväsendet och år
1970 (prop. 1970:4, SU 1970:32, JoU 1970:4, rskr 1970:92, 99) om huvudmannaskapet
för mellanskolan (sedermera benämnd gymnasieskolan) innebar bl. a. att den
landstingskommunala yrkesulbUdningen på lantbrukets och skogsbrukets områden
fördes samman med övrig utbUdning i gymnasieskolan. Gymnasieskolan infördes
den I juli 1971.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Propl974r82 16

Är 1970 (prop. 1970rl59, SU 1970r222, 2LU 1970r95, rskr 1970r437,
460) fattade statsmakterna beslut om bl. a. dimensioneringen av skoUedningen
vid gymnasieskolan. Enligt beslutet förstärktes skolledningen vid de allmänna
skolenheterna, dvs. de skolenheter som omfattar dels treårig eller fyrårig
linje, dels minst en av följande linjer nämligen tvåårig ekonomisk linje,
tvåårig social linje och tvåårig teknisk linje, dels ock två eller flera
studievägar i gymnasieskolan av annat slag än de tidigare nämnda. Vid övriga
gymnasiala skolenheter, särskUd skolenhet typ 1 och typ 2, behöUs samma skolledarorganisation
som före gymnasieskolreformen. För ledningen av särskUd skolenhet typ 1, som
kan sägas svara mot de tidigare kommunala yrkesskolorna, gäller i huvudsak
samma regler som de som faststäUdes genom statsmakternas beslut 1963 om statlig
lönereglering för skolledare och lärare vid yrkesskolor (prop. 1963rl70,SU I963rl47,
rskr 1963r336).

Är 1963 fattades också beslut om lönereglering för
skolledare och lärare vid jordbrukets och skogsbrukels yrkesskolor (prop. 1963rl67,
SU 1963rl49, rskr 1963r337). Genom beslut den 4 juni 1963 faslsläUde Kungl. Maj
rl reglemente rörande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor.
Bestämmelser om skolledningen vid lantbruksskolor, trädgårdsskolor och
lanthushållsskolor meddelades i stadgan den 28 juni 1963 för lantbrukets
yrkesskolor. Bestämmelserna om skolledningen i reglementet och stadgan
förordnades genom beslut den 18 juni 1971 skola gäUa även sedan skolorna inordnats
i gymnasieskolan, dock längst tiU den 30 juni 1973. Genom Kungl. Majrts beslut
den 29 juni 1973 förlängdes giltigheten till utgången av juni 1974. För tUlsättning
av tjänst som skolledare liksom för utbUdningen vid ifrågavarande skolenheter
gäller bestämmelserna i skolstadgan (1971 r235). Landstingskommunerna är iiuvudmän
för utbildningen.

Frågan om dimensioneringen av skolledningen vid
skolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring har
aktualiserats genom ansökningar från huvudmän hos skolöverstyrelsen (SÖ) om
sammanläggning av närbelägna skolenheter. Med hänsyn tUl hittills gällande
bestämmelser har SÖ, som beslutar om skolenhet i vilken gymnasieskola skall
ingå, dock inte ansett det möjligt att tillmötesgå dessa önskemål. Beslut om
sammanläggningar har nämligen bedömts medföra behov av tjänster som biträdande
skolledare.

Sedan Kungl. Majrt genom beslut den 29 juni 1973 uppdragit
åt SÖ att avge förslag till bestämmelser om ledningen av skolenhet med
gymnasieskola med utbildning för jordbruk eller skogsbruk, har SÖ inkommit med
förslag i ärendet. 1 förslaget har SÖ även inbegripit skolor för utbildning
inom trädgårdsnäring och konsumtionsutbildning vid lanthushåUsskola. Förslaget
har remissbehandlats.

SÖ föreslår att reglerna i skolstadgan om poängberäkning
skall tillämpas vid ifrågavarande skolenheter också i fråga om skolledningen,
att ordinarie tjänst som rektor skall få inrättas om arbetsområdet för rektor
omfattar minst 5,5 poäng samt att arvodestjänster som studierektor i vissa
fall skall få inrättas efter medgivande av SÖ. Vid sammanlägg-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82 17

ning av två eller flera skolenheter med utbildningsvägar
för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring eller konsumtionsutbUdning vid
lanthushållsskola innebär förslaget en utökning av skolledarorganisationen med
arvodestjänst som studierektor. Förslaget avser också att möjliggöra en
gemensam skolledning för flera skolenheter, i fall när sammanläggning inte
sker.

Möjligheterna
att lägga samman närbelägna skolenheter bör enligt min mening tas tUl vara när
en sammanläggning är lämplig och rationell från UtbUdningssynpunkl. Även
ekonomiska skäl talar för att möjligheterna till integration tillvaratas. Jag
anser således att regler bör ges som gör det möjligt att tillmötesgå önskemålen
från huvudmännen. Jag delar SÖrs uppfattning att skolledarorganisationen bör
utökas vid en sammanläggning av skolenheter och kan också i övrigt i huvudsak
ansluta mig till SÖrs förslag i vad det avser skolledningen vid sammanläggning
av skolenheter. De nya reglerna för skolledningen bör enligt min mening
utformas så att de stimulerar till en integration. Om två eller flera
skolenheter inte är så närbelägna att de kan sammanläggas, kan det i vissa fall
finnas anledning att ha gemensam rektor. 1 fråga om skolenheter som läggs
samman eller får gemensam rektor föreslår jag att bestämmelserna om
poängberäkning i 1 kap. 7 § skolstadgan skall gälla för skolledningen liksom
för utbUdningen i övrigt.

1 fråga om skoUedningen vid skolenheter, som läggs samman eUer
får gemensam rektor, vUl jag här ytterligare anföra följande. Tjänster som rektor
vid de skolenheter, som kan komma i fråga för sammanläggning eller
sammanförande under gemensam skolledning, finns redan. Kungl. Majrt har
beslutat om inrättandet av sådana tjänster. Någon ändring härvidlag finner jag
inte anledning förorda. En förändring av de pedagogiskt-administrativa
arbetsuppgifterna för rektor sker vid en sammanläggning eller en utökning av
rektors arbetsområde. Med hänsyn tiU dessa förändringar i arbetsuppgifterna
anser jag att det finns skäl att meddela särskilda bestämmelser om undervisningsskyldigheten
för de rektorer som har fler än en av ifrågavarande studievägar inom arbetsområdet.
SÖ har inte föreslagit särskilda regler i detta hänseende. Det bör ankomma på Kungl.
Majrt att närmare bestämma storleken av denna undervisningsskyldighet. Jag
avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Majrt att undervisningsskyldigheten
för rektor vid en efter sammanläggning nybUdad skolenhet med två eller flera av
ifrågavarande utbUdningsvägar och för rektor med två eller flera skolenheter
inom arbetsområdet skall fastställas inom de gränser som anges i följande
sammanställning.

Poängtal enligt 1 kap. 7 § skolstadgan Veckotimmar

för rektors arbetsområde

högst 10,5 8-14

11 och däröver 610

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82 18

Jag utgår i likhet med SÖ från att de speciella skolledaruppgifter
som avser förvaltning av skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård ingår i
de åligganden som anges för rektor vid skolenhet med gymnasieskola i 13 kap. 7-9
§§ skolstadgan.

1 fråga om tillsättningsförfarandet vid sammanläggning av
skolenheter med innehavare av tjänst som ordinarie rektor eller då flera
skolenheter får gemensam rektor ansluter jag mig till det av SÖ framförda
förslaget att skolledartjänsterna skall tillsättas av SÖ med tillämpning i
förekommande fall av ett förenklat tillsättningsförfarande av det slag som
tillämpades vid gymnasieskolreformen 1971. Det bör ankomma på Kungl. Majrt att
besluta om erforderliga övergångsbestämmelser.

SÖ har för skolenheter, som läggs samman eller får
gemensam rektor, föreslagit att tjänster som arvodesanställd studierektor skall
kunna inrättas. Enligt förslaget skall det ankomma på SÖ att besluta om
inrättande av sådana tjänster enligt följande riktlinjer. Tjänst som
studierektor skall kunna inrättas dels då den "mindre" utbildningen
av dem som förs samman har minst 4,5 poäng, dels då skolanläggningarna är
belägna så långt från varandra att rektor inte kan utöva omedelbar tiUsyn över
dem. De av SÖ angivna riktlinjerna avser sammanläggning av skolenheter med utbUdning
inom jordbruk och skogsbruk. Vid sammanläggning av övriga här ifrågavarande
skolenheter föreslår SÖ att tjänster som studierektor skall inrättas, när SÖ
finner särskilda skäl föreligga. Jag biträder förslaget om inrättande av
arvodestjänster som studierektor och förordar att SÖ får besluta om inrättande
av dessa tjänster. De av SÖ angivna riktlinjerna i fråga om inrättande av
studierektorstjänst vid skolenheter med utbildning inom jordbruk och skogsbruk
bör dock gälla för samtliga ifrågavarande skolenheter, dvs. också i fråga om
skolenheter med utbildning för trädgårdsnäring och konsumlionsutbildning vid
lanthushållsskola. Beträffande frågan om studierektors åligganden biträder jag
SÖrs förslag att arbetsuppgifterna antingen bör vara knutna till en bestämd
sektor eller kunna utgöras av vissa speciella ärendegrupper inom skolenheten
eller rektors arbetsområde.

1 fråga om studierektorernas undervisningsskyldighet
ansluter jag mig till SÖ:s förslag att de nu gällande bestämmelserna i 13 kap. skolstadgan
om undervisningsskyldighet för studierektor vid skolenhet typ 1, alternativt
typ 2 skall äga motsvarande tillämpning. Jag avser att föreslå Kungl. Majrt att
SÖ vid beslut om inrättande av studierektorstjänst skall bestämma vilket
alternativ som skall gälla for tjänsten. Vid bestämmandet av undervisningsskyldighetens
omfattning får härvid beaktas, i fråga om alternativet typ 1, att poängtalet
för studierektors arbetsområde kan vara lägre än 9 oeh i fråga om alternativet
typ 2, att rektors undervisningsskyldighet bestäms inom de gränser som jag angett
i det föregående.

För de rektorer, spm i enlighet med de tidigare berörda
övergångsbestämmelserna vid en sammanläggning förordnas pä
studierektorstjänst, bör den för rektor tidigare fastställda
undervisningsskyldigheten övergångsvis gälla, om denna är lägre.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Propl974r82 19

1 fråga om skolledningen vid skolenheter, som inte läggs samman
eller får gemensam rektor, får jag anföra följande. De nya regler för
inrättande av tjänster som rektor, som SÖ föreslagit, avser samtliga
ifrågavarande skolenheter, dvs. också sådana som inte berörts i det föregående.
Med hänsyn tiU den speciella utbildningssituationen är jag inte beredd att
förorda SÖrs förslag i fråga om viUkor för inrättande av rektorstjänster vid
här ifrågavarande skolenheter. Jag anser således att någon ändring av nu
gällande bestämmelser om skolledarorganisationen inte bör ske. Det bör sålunda
alltjämt ankomma på Kungl. Majrt att besluta om inrättande av tjänster som
rektor också vid dessa skolenheter. Vidare bör de nuvarande bestämmelserna om
undervisningsskyldighet, arbetsuppgifter och poängberäkning äga fortsatt
giltighet för här ifrågavarande skolenheter. Jag utgår härvid i likhet med vad
jag i det föregående anfört från att i arbetsuppgifterna för rektor ingår de
speciella skolledaruppgifter som avser förvaltning av skoljordbruk, övningsskog
eller skolträdgård.

Beträffande behörighetsvillkor för samtiiga här ifrågavarande
skolledare får jag anföra följande. Sö har uttalat att samma krav på utbildning
och tjänstgöring bör gälla för tjänster som rektor eller studierektor vid
ifrågavarande skolenheter som för skolledartjänsterna vid gymnasieskolan i
övrigt. 1 fråga om speciella behörighetsvUlkor för tjänst som studierektor
föreslås SÖ i undantagsfall kunna besluta. Jag ansluter mig tUl förslaget och
förordar att de i skolstadgan angivna behörighets-vUlkoren för skoUedare vid
gymnasieskolan skall gälla också skolledarna vid samtliga här ifrågavarande
skolenheter. För arvodestjänsterna som studierektor bör dock SÖ undantagsvis
kunna föreskriva vissa villkor i fråga om utbildning eller tjänstgöring.

1 likhet med vad som hitrills gällt bör de rektorer vid
förutvarande lantbruksskolor, som samtidigt innehar men inte utövar andra statliga
tjänster än tjänster som lärare, även i fortsättningen erhålla medgivande till
sådan tjänsteförening.

En speciell anordning finns vid vissa förutvarande
lantbruksskolor med avdelningar för annan utbUdning än jordbruk. Det har vid
dessa skolor uppdragits åt en lärare att biträda med den pedagogiska ledningen
vid den andra utbUdningen inom skolan. Denna anordning bör finnas kvar. Om
arvodestjänst som studierektor inrättas bör dock detta speciella arrangemang
avvecklas.

Med hänsyn
till de erinringar som framförts i vissa remissyttranden får jag anföra
följande i fråga om utbildningen vid de förutvarande lanthushållsskolorna.

Utbildningen vid dessa skolor omfattar f. n. specialkurser
på ett år eller en termin i konsumtionsutbildning, hemtekniska kurser på fyra
veckor samt grundutbildning av ekonomibiträden på åtta veckor och yrkeskurser
för hemvårdare om ett år resp. en termin. Frånsett utbildningen av hemvårdare
och ekonomipersonal är lanthushållsskolornas kurser inte yrkesinriktade.
Riksdagen beslöt år 1971 att statsbidrag skall utgå till
konsumtionsutbildning vid landstingskommunal

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop 1974r82 20

gymnasieskola eller lanthushåhsskolor i den utsträckning
som efterfrågan på utbildningen kräver (mot. 1971r850, UbU 1971r27, rskr
1971:275). Det finns alltjämt ett stort intresse för denna utbildning. Jag
utgår därför från att denna utbildning kommer att finnas kvar och har beaktat
detta i de förslag jag redovisat i det föregående.

7 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl.
Majrt föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer i fråga om skolledning vid
skolenheter med gymnasieskola med utbildning för jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring samt med konsumtionsutbildning av den art som anordnas vid
lanthushållsskola vilka jag här förordat.

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordar Hans Majrt Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollelr Agneta Heide

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r82 21

Innehåll

Sida SkoUedningen
vid gymnasieskolenheter med utbUdning för jordbruk,

skogsbruk och trädgårdsnäring m. m............................. .... 1

1
Inledning ..................................................................... .... 2

2
Gällande
bestämmelser ............................ ,................ 3

3
Aktuella
förhållanden i fråga om skoUedningen .......... .... 5

4
Skolöverstyrelsens
förslag .......................................... .... 7

5
Remissyttranden
......................................................... .. 12

6
Föredraganden
.......................................................... .. 15

7
Hemställan .................................................................. .. 20

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar i 3 dokument.

  1. Rskr. 1974:261 i texten
  2. Bet. 1974:UbU29 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:82 angående skolledningen vid gymnasieskolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk o… s. 1 · s. 4 · s. 6 i texten
  3. Prop. 1975/76:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 i texten