Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilliggsstat 111 till riksstaten för budgeåret 1973/74

1974 · 57 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:85, Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilliggsstat 111 till riksstaten för budgeåret 1973/74

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 85 år 1974 Prop. 1974: 85

Nr 85

Kongl.
Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1973/74; given den 8 mars 1974.

Kungl.
Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till
riksdagen föredragande departementschefen hera-ställt.

CARL GUSTAF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåU

I
propositionen föreslås ytterligare utgifter på tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.

De
anslag sora begärs uppgår tUl ca 249 railj. kr., varav cä 233,6 raUj. kr. på
driftbudgeten och 15,4 railj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen föreslås
tUl sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa och särskilda åtgärder för
arbetsanpassning särat till FN-styrkors verksamhet utomlands och nedskrivning
av statens järnvägars statskapi-tah

1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85

Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, rainislern för ulrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för finansdeparteraenlet, statsrådet Sträng, anför efler gemensara beredning raed
statsrådels övriga ledamöter.

De
anslag som 1973 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1973/74
fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1973r 144, 145, 165 och 170,
KU 1973r 51, FiU 1973r 43, rskr 1973r 401). Vidare har vid början av
innevarande års riksdags vårsession begärts anslag på tUläggsstat II till
nämnda riksstat (prop. 1974r 2 och 1974r 25).

Ytterligare
anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår har nu ansetts
erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensara proposition avseende
utgifter på tilläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74.

De
framställningar om anslag på tiUäggsstal som Kungl. Majrt beslutar om denna
dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över utrikes-, försvars-, social-, koraraunikations-,
finans-, utbildnings-, jordbmks-, handels-, arbetsraarknads- och
industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör bUäggas den geraensararaa
propositionen som bUagor I13. En sammanställning över de av Kungl. Majrt i
denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i
detta ärende som bilaga 14.

Jag
hemställer att Kungl. Majrt i en geraensara proposition förelägger riksdagen de
förslag ora anslag på tilläggsstat III lUl riksstaten för budgetåret 1973/74 sora
framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten alt till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur
protokollelr Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85

Bilaga
1

KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA

Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Knngl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler under första huvudtiteln
hörande ärende angående utgifter på tUläggsstat III tUl riksstaten för
budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FÖRSTA
HUVUDTITELN

A.
Kungl. hov- och slottsstaten

[1]
A 3. Kostnader för framlidne Hans Maj:t Konung Gustaf VI Adolfs
begravning. I skrivelse den 21 december 1973 har chefen för framlidne Konung
Gustaf VI Adolfs hovförvaltning anmält alt kostnaderna för
Konung Gustaf VI Adolfs begravning uppgick tUl 492 291 r 65 kr.
Kostnaderna fördelade sig på 270 268 kr. enligt räkning från statens transporlkontor,
13 625 r 25 kr. enligt kostnadsräkning från djurgårdsförvaltningen samt 208 398
r 40 kr. i omkostnader för hovraar-skalksärabetet.

Departementschefen

Staten
har tidigare i vissa fall bestritt kostnader för begravning av avlidna kungliga
personer. Så skedde bl. a. vid Konung Gustaf Vrs begravning. Det är uppenbart
att konungens ställning som statschef ställer särskUda krav på arrangemangen
kring begravningen. Den del av kostnadema som enligt rain raening bör bestridas
av statsverket uppgår tUl avmndat 460 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 4

Jag
herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
till Kostnader för framlidne Hans Maj:t Konung Gustaf VI Adolfs
begravning på tUläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett
anslag av 460 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda raed instäramande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85

Bilaga
2

UTRIKESDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Ministern
för utrikes ärendena anmäler de ärenden under utrikesdepartementets
handläggning sora angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TREDJE
HUVUDTITELN

A.
Utrikesdepartementet m. m.

[1]
A 1. Utrikesförvaltningen. På riksstaten för uinevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik förts upp ett förslagsanslag av 169 016 000 kr.

I
Tripoli har Sverige f. n. ett arabassadkansli, vUket förestås av en konsul. Bl.
a. raed hänsyn tUl det ökande behovet av politisk och ekonoraisk bevakning av
Nordafrika bör denna myndighet ställas under ledning av en tjänsteman i Cr 1 saml
förslärkas raed en förste arabassad-sekreterare och ett biträde. Därvid kan en
tjänst som konsul dras in. Förstärkningen skulle för innevarande budgetår raedföra
en raerkostnad av ca 150 000 kr.

Jag
herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
berayndiga Kungl. Majrt att i utrikesförvaltningen inrätta en tjänst i Cr 1.

[2]
A 9. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik förts upp ett reservationsanslag av 305 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 6

1100-årsrainnet
av den första bosättningen på Island högtidlighålls soraraaren 1974. JubUeumsfirandet
koramer att i stor utsträckning knytas tUl det isländska nationalbiblioteket Landsbokasafn.

Den traditionella
samhörigheten mellan Sveriges och Islands folk kommer till uttryck ej minst inora
det kulturella utbytets rara. Efter samråd med chefen för
utbildningsdepartementet angående lämplig utforraning av en svensk uppvaktning
föreslår jag att Sveriges regering och riksdag geraensamt uppvaktar Island raed
en nationalgåva som i huvudsak får anknytning tUl det isländska nationalbiblioteket.
I gåvan bör ingå ett antal representativa bokverk, svenska talskivor jämte
uppspelningsapparatur särat vidare vissa raedel för engångsstipendier för studier
för islänningar i Sverige. Studierna bör ligga på forskar- eller fors-karutbUdningsnivå.
Jag beräknar raedel raotsvarande fyra årsstipendier raen föratsätter att de
individuella stipendielidema inora denna rara anpassas av den instans sora
förvallar stipendierna.

Totalt
uppgår kostnaderna för gåvan tUl 200 000 kr.

Jag
herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
tUl Extra utgifter på tUläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter
hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur
protokoUetr Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85

Bilaga
3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över försvarsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, rainislern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för försvarsdeparteraentet, statsrådet Holraqvist, anraäler de ärenden under försvarsdeparteraentets
handläggning sora angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE
HUVUDTITELN

A.
Försvarsdepartementet m. m.

[1]
A 4. Extra utgifter. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrabrik
uppfört ett reservationsanslag av 900 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns
på anslaget en reservation av 6 193 kr. Under budgetårets sju första månader
uppgick belastningen till 608 200 kr. Det belopp om knappt 300 000 kr. sora
återstår av anslaget för innevarande budgetår koraraer inte att förslå.
Belastningen kan för tiden februarijuni 1974 uppskattas till ca 500 000 kr.
Därtill kommer de ökade kostnader som de nya bestämmelsema ora utraärkelsen För
nit och redlighet i rikets tjänst kan komma att medföra. Dessa bestämraelser
är betydligt generösare än de regler som hittUls har gällt och utraärkelsen koramer
i fortsättningen att kunna tilldelas fler personalgrupper än tidigare,
exempelvis militärer och civUmililärer. Bestämmelserna har även retroaktiv
verkan. Jag räknar med att ytterligare sammanlagt 300 000 kr. lorde behövas.
Medelstillskottet bör belasta utgiftsramen för det militära försvaret.

Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
till Extra utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74
anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 8

H.
Övrig verksamhet

[2]
H 10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst
anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57
(prop. 1956r 198, SU 1956r 179, rskr 1956r 359). Därefter har årligen
ytterligare raedel anvisats för svenska FN-styrkors verksarahet. Fr. o. m.
budgetåret 1965/66 har medel för de årliga utgiftema inora Sverige för att
rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsslyrkan m. m. anvisats
under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, raedan utgifter för FN-styrkornas
verksarahet utora Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation
i FN särat : fr. o. ra. den 1 juli 1967 för observatörer i FN-tjänst har
betalats från reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor ra. ra.
Medel för FN-styrkornas verksarahet utora Sverige har fr. o. ra. budgetåret
1972/73 anvisats under anslaget FN-styrkors verksarahet uloralands. Sararaanlagt
har för svenska FN-styrkors verksarahet hittills anvisats 501 965 000 kr. på tUläggsstat.
Därav har 10,6 railj. kr. anvisats under innevarande budgetår dels för att
täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden den 15 juniden 15 decera-ber
1973 och för FN-observatörer under julideceraber 1973, dels för vissa oförutsedda
utgifter (prop. 1973r 170 bU. 2, FöU 1973r 24, rskr 1973r 365).

Huvuddelen
av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den 1 januari 1974
har från FN influth 337 222 217 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills
framlagda krav uppgår f. n. tUl 37 122 034 kr. Ersättningar som flyter in från
FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom
beslut den 14 december 1973 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypem
förlängts t. o. ra. den 15 juni 1974. Fr. o. ra. slutet av april 1974 beräknas
styrkan minska raed ca 40 raan. Utgifterna för liden den 15 deceraber 1973den
15 april 1974 beräknas till ca 2,2 railj. kr. för raånad och för tiden den 15
april 1974den 15 juni 1974 till 2 025 000 kr. för raånad eUer sararaanlagt 12
850 000 kr.

Genom
beslut den 26 oktober 1973 har en svensk FN-slyrka salts in för tjänstgöring i
Mellersta Östern. Utgifterna för denna beräknas till ca 4 090 000 kr. för månad
eller för tiden januarijuni 1974 sammanlagt 24 540 000 kr.

En
allmän medelsreserv av 3 railj. kr. bör beräknas raed hänsyn tUl eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter, eftersläpande traktamentskostnader
för kontingenten i Mellersta Östern särat vissa utgifter sora kan bli
nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Antalet
observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1974 till 37. Medelsbehovet för
dessa kan beräknas till 420 000 kr. för månad eller för liden januarijuni 1974
sararaanlagt ca 2 520 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 9

Vid
utgången av deceraber 1973 förelåg en brist på ca 6 066 000 kr. under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands.

Behovet av ytterligare
medel för FN-styrkor på Cypern, i Mellersta Östern och för observatörer uppgår
alltså tiU (12 850 000-+-24 540 000-f 3 000 000-f 2 520 000-}-6 066 000) 48 976
000 kr., avmndat 49 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför
utgiftsramen för det militära försvaret.

Med hänsyn till att många osäkra
faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i
fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från
anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta
anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas
upp framdeles.

Under åberopande av det
anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat III tUl riksstaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 49 000 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter
hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:85 11

BUaga
4

SOCIALDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över socialärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de ärenden under
socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE
HUVUDTITELN

A.
Socialdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. Under denna mbrik har på riksstaten för budgetåret
1973/74 anvisats ett reservationsanslag av 10,8 milj. kr. Behållningen på
anslaget vid ingången av budgetåret 1973/74 uppgick till 526 000 kr. Den
utredningsverksamhet som bekostas från detta anslag har under budgetåret
blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som föratsågs vid
anslagsberäkningen. Jag rälcnar med ett ytterligare medelsbehov av 1,4 raUj.
kr. under anslaget för innevarande budgetår. Jag hemställer att Kungl. Majrt
föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för

budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000

kr.

£.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2]
£ 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag. Till ändamålet har för
budgetåret 1973/74 anvisats ett reservationsanslag av 1 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 12

Statens
bakteriologiska laboratorium (SBL) föreslår att ytterligare 1 835 000 kr.
anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Laboratoriets hela
verksamhet har hittills betraktats som skattepliktig vid avräkning av skatt
enligt 17 § förordningen (1968r 430) om mervärdeskatt. Detta har lett liU att
länsstyrelsen i Stockholms län har återbetalat raervärdeskatleraedel till SBL.
Dessa medel har bl. a. tiUgodoförts förevarande reservationsanslag.
Riksskatteverket har emellertid lämnat ett förhandsbesked att de diagnostiska
undersökningarna vid SBL inte är att anse såsora skattepliktig verksarahet. Med
hänsyn härtill får SBL fr. o. ra. november 1972 endast göra avdrag för ingående
skatt, sora i princip hänför sig till preparatförsörjning (prograiri 2).

Detta
innebär att för SBL uppkommit en merkostnad för utgifter, som eljest skulle ha beslrilts
raed anlitande av återbetalade skatterae-del. Kostnaden beräknas uppgå till sararaanlagt
2 864 000 kr., varav 1 294 000 kr. hänför sig till budgetåret 1972/73.
Merkostnaden fördelar sig med 1 835 000 kr. för diagnostiska undersökningar och
663 000 kr. för centrallaboratorieuppgLfter (program 1), 202 000 kr. för
epidemiologisk verksamhet (program 3) samt 164 000 kr. för försvarsraedicinsk verksamhet
(program 4).

När
det gäller förslagsanslagen E 9. Statens bakteriologiska laboratorium r
Centrallaboratorieuppgifter och E10. Statens bakteriologiska laboratorium r Försvarsraedicinsk
verksarahet ankoraraer det på Kungl. Majrt att raedge erforderliga
överskridanden.

Merkostnaden
för diagnostiska undersökningar belastar detta reservationsanslag. Ett
ytterligare medelsbehov ora 1 835 000 kr. föreligger således.

Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag på tUl-läggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 835
000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[3]
10. Yissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Under denna rabrik har för budgetåret 1973/74 anvisats ell investeringsanslag
av 9 milj. kr. avseende vissa byggnadsarbeten ra. ra. vid kliniker för psykiskt
sjuka ra. ra., för rättspsykiatriska kliniker, vid ungdomsvårdsskolorna, vid
statens vårdanstalter för alkoholraiss-brukare, vid statens bakteriologiska laboratoriura
saml vid statens rätts-läkarstalioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 13

10.7
Yissa byggnadsarbeten för socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

Genom beslut den 13 mars
1970 uppdrog Kungl. Majrt åt byggnadsstyrelsen att utarbeta förslag tUl
byggnadsprogram m. m. för lokaler till den statiiga läkemedelskonttollen vid en
utflyttning till Uppsala (prop. 1970r 74, SU 1970r 98, rskr 1970r 223).
Byggnadsstyrelsen har den 21 januari 1974 redovisat prelirainärt byggnadsprograra
för nybyggnad på ArtUlerifältet i Uppsala för socialstyrelsens läkeraedelsavdelning
och därvid bl. a. heraställt om uppdrag all inora en koslnadsrara av 2,5 railj.
kr. i prisläget den 1 aprU 1973 utföra schakt och grund ra. m. för ifrågavarande
nybyggnad. Styrelsen räknar raed att påbörja arbetena raed schakt och grand
under septeraber 1974 och övriga byggnadsarbeten under december 1974.
Beredningen av ärendet är inte avslutad. När så har skett avser jag att återkoraraa
lUl Kungl. Majrt raed elt förslag tUl kostnadsram för nybyggnaden. För att det
skall bli raöjligt att påbörja arbetena raed schakt och grand på sätt
byggnadsstyrelsen föreslagit, föreslår jag att en kostnadsrara av 2,5 mUj. kr.
förs upp för detta ändamål. Jag förordar att de utgifter som hänger samman med
dessa arbeten får bestridas av tillgänghga raedel under förevarande anslag. Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna
för vissa byggnadsarbeten för socialstyrelsens läkeraedelsavdelning.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter heraställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur
protokoUetr Britta Gyllensten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 15

Bilaga
5

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av HaUand, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
slatsrainistern PALME, ministern för ulrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
for komraunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de ärenden under
kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tUläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1973/ 74 och anför.

KAPITALBUDGETEN

I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A.
Postverket

[1]
1. Posthus m. m. I skrivelse den 14 febraari 1974 har postverket föreslagit
nyteckning av aktier i Tidningstjänst AB. Aktiekapitalet föreslås höjt från
900 000 kr. tUl 2,5 mUj. kr. Aktieteckningen föreslås ske till en kurs av 120 %
för att bolagets reservfond skall bibehållas vid 20 % av aktiekapitalet. Det
erforderliga beloppet för aktieteckning skuUe således vara 120 % X 1
600 000= 1 920 000 kr.

Tidningstjänst bUdades
efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969r 55, SU 1969r 108, rskr 1969r 252)
med uppgifi att organisera och administrera samdistribulion av dagstidningar
och i sararaanhanget förraedla statiig saradistributionsrabatt. Tidningstjänst
är ett helägt dotterföretag tUl postverket. Företaget har expanderat snabbt. I
nedanstående tabell visas utvecklingen t. o. m. senaste verksamhetsåret, den 1
juli 1972den 30 juni 1973.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85

16

Bokslutsuppgifter

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

(milj.
kr)

Omsättning

3,5

28,3

59,7

80,5

Nettoresultat

-0,2

0

0,2

0,1

Balansomslutning

1,9

8,6

14,8

17,0

Eget
kapital

0,9

0,9

1,1

1,1

varav aktiekapital

0,9

0,9

0,9

0,9

Verksamhetsuppgifter

(30
juni)

Med bud
utdelade dagstidningar per

utgivningsdag

270 000

560 000

800 000

940 000

Antal
tidningsbud

1250

3 200

5 200

5 010

Antal
orter

194

470

620

670

Sora
fraragår av tabellen uppgick omsättningen det senaste verksamhetsåret till
80,5 milj. kr. och balansomslutningen tUl 17 milj. kr. För verksamhetsåret
1973/74 föratses en ökning av omsättningen raed 10 15 milj. kr. och en ökning
även av balansoraslutningen.

Mot
en orasättning innevarande budgetår på över 90 railj. kr. står ett eget kapital
på endast 1,1 railj. kr. Med ett så litet eget kapital löper förelaget risk all
även vid i förhållande till orasätlningen relativt sraå förluster tvingas träda
i likvidation.

Starka
skäl finns enligt min mening för att öka det egna kapitalet i Tidningstjänst.
Jag tillstyrker således postverkels förslag ora teckning av aktier för 1,6 railj.
kr. raed 20 % överkurs. Jag föratsätter härvid att Tidningstjänsts taxor
fastställs så att postverket erhåller norraal statlig avkastning på sitt
kapital i bolaget.

Postverket
räknar med att aktieteckningen skall ske under budgetåret 1974/75. I prop. 1974r
1 (bil. 8 s. 194) föreslås ett investermgs-anslag till Posthus ra. ra.
budgetåret 1974/75 av 71,8 railj. kr. Under förutsättning att riksdagen anvisar
ett anslag av denna storlek räknar jag raed att erforderliga medel för
aktieteckningen 1 920 000 kr. kan täckas från anslaget. Något tUläggsanslag
erfordras således inte.

Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag förordat angående nyteckning av aktier i Tidningstjänst AB.

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Sjöfartsverkets
fond

[2]
3. Sjöfartsmateriel m. m. TiU detta ändaraål har innevarande budgetår
redovisats ett invesleringsanslag av 49,3 railj. kr., varav 2 railj. kr. på tUläggsstat
I. Behållningen på anslaget uppgår tUl 884 000 kr. Genora Kungl. Majrts beslut
den 12 oktober 1973 har investeringsramen för sjöfartsverkets fond fastställts
till 47 850 000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 17

Av sjöfartsverket i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
utförda investeringar i sysselsättningsfrärajande syfte beräknas under
innevarande budgetår uppgå till 5,2 milj. kr. Av beloppet avser 4 710 000 kr.
investeringar i fyrar, lotsplatser m. ra. särat 490 000 kr. industribeställningar.
I enlighet med de riktlinjer för finansiering av ifrågavarande slag av
investeringar, för vilka chefen för finansdepartementet redogjort i prop. 1969r
1 bU. 19, bör medel härför beräknas under sjöfartsverkets fond.

I enlighet med det anförda och med hänsyn till vissa
eftersläpande faktureringar från föregående budgetår beräknar jag den totala
medelsförbrukningen på anslaget till 53,6 railj. kr. Då det tUlgängliga anslaget
uppgår tUl (49,3-1-0,9) 50,2 milj. kr. uppgår behovet av ytterligare medel till
3,4 railj. kr.

Jag herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 3 400 000
kr.

Vad föredraganden sålunda med instäraraande av statsrådets
övriga ledaraöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokoUetr Britta Gyllensten

2 Riksdagen 1974.1 saml Nr 85

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 19

Bilaga 6

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, rainislern för utrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler
ärende under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på
till-läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under
denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 190 milj. kr. Planeringen av lokaler ra. ra. i samband
med omlokaliseringen av statiig verksarahet har redovisats senast i prop. 1974r
1 (bil. 9 s. 107). Med hänsyn till gällande tidplaner för omlokaliseringen
vilka redovisats i prop. 1973r 55 bör följande byggnadsobjekt nu redovisas
för riksdagen.

Norrköping. Nybyggnad i Oxelbergen för luftfartsverket och
statens invandrarverk. Enligt gällande tidplaner skall statens invandrarverk
och luftfartsverket omlokaliseras till Norrköping under försomraaren och hösten
1976. Redogörelse för nybyggnaden läranades senast i prop. 1973r 1 (bil. 9 s.
104). Kungl. Majrt uppdrog den 29 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att raed
beaktande av vad sora anförts i prop. 1973r 27 ora luftfartsverkets uppgifter
avseende flygsäkerhetsljänst och radioteknisk tjänst projektera även de delar
av nybyggnaden sora avsåg luftfartsverket t. o. m. bygghandlingar.
Byggnadsstyrelsen har därefter heraställt ora bygguppdrag för en första etapp ora
ca 15 300 ra- rurasyta till en beräknad kostnad av 40 milj. kr. i prisläget den
1 april 1973. Nybyggnaden planeras i denna del innehålla ca 740 arbetsplatser
särat härutöver restaurang och vissa andra servicelokaler. Byggnadsstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 20

avser
att senare redovisa förslag ora en andra etapp för vissa tillkoraraande
lokalbehov vid luftfartsverket.

Kungl.
Majrt har den 22 februari 1974 uppdragit åt byggnadsstyrelsen all företa den
upphandling och utföra de förberedande arbeten för den första etappen sora
krävs för att lidplanerna skall hållas.

Gävle. Nybyggnad i
kvarteren Låsman och Vulcanus för statens institut för byggnadsforskning.
Institutet sora enligt gällande tidplan skall oralokaliseras till Gävle under
sommaren 1976 föreslås få lokaler i kvarteren Låsman och Vulcanus i västra
delen av Brynas, huvudsakligen genora nybyggnad. Byggnadsstyrelsen har
redovisat byggnadsprograra och systemhandlingar omfattande en sammanlagd programyla
av nära 6 400 m. Nybyggnaden föreslås innehålla kontors-, service- och laboratorielokaler
de senare raed delvis speciella krav ora ca 6 000 ra rurasyta. Kostnaderna
beräknas till 14 railj. kr. i prisläget den 1 april 1973, därav för nybyggnaden
13,5 railj. kr.

Gävle. Nybyggnad i Mårtsbo
för geodetiskt observatorium för statens lantmäteriverk. Enligt gällande tidplan
skall lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk sora den 1 juli 1974
förs sararaan till en geraensara organisation, statens lantraäteriverk oralokaliseras
till Gävle soraraaren 1975. Kungl. Majrt uppdrog den 18 maj 1973 ål byggnadsstyrelsen
att på grandval av redovisat lokalprogram upprätta sy-stemskisser ra. m. för
ett geodetiskt observatorium i Gävle för rikets allraänna kartverk.
Systeraskisser har nu redovisats för en nybyggnad i Mårtsbo i Gävle koraraun,
ca 10 km söder om Gävle centrum. Nybyggnaden föreslås få en rumsyta av 265 m
och beräknas kosta 1 railj. kr. i prisläget den 1 april 1973, inkl. torat.

Kartverket disponerar f. n.
ett raotsvarande observatoriura på Lovön, vilket koraraer att behållas för
vissa astronoraiska ortsbestäraningar som förutsätter kontinuitet. Observatoriet
i Mårtsbo avses ersätta Lovö-observatoriet för rutinmässiga kalibreringar och instrumentundersök-ningar
samt för utvecklings-, försöks- och vetenskapligt arbete i samband med verkets
övriga uppgifter.

Departementschefen

Sora
jag redovisat i det föregående föreligger nu byggnadsprograra och syslerahandlingar
för nybyggnad i kvarteren Låsman och Vulcanus i Gävle för statens institut för
byggnadsforskning. Beredningen av ärendet är ännu inte avslutad. När så har
skett rälcnar jag med all återkoraraa med elt slutligt förslag till
kostnadsrara. I avvaktan härpå bör av hänsyn till den gällande tidplanen en prelirainärt
beräknad kostnadsram i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag föras upp i
investeringsplanen.

Med
hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i investeringsplanen
föras upp följande nya och ändrade kostnadsramar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Kosmads- Ber. medels- Byggstart Färdig

ram förbrukning år-mån ställande

1973-04-01 för 1973/74 år-mån.

(1 OOO-tal kr.) (1 OOO-tal kr.)

s. 21 Kontrollera mot PDF

Norrköping

Nybyggnad
i Oxelbergen

Gävle

Nybyggnad
i kv. Låsman

och Vulcanus
Nybyggnad i Mårtsbo

40 000

14 000 1000

7 000

74-04

74-10 74-08

76-10

76-06 75-05

s. 22 Kontrollera mot PDF

Jag förordar att de utgifter sora hänger samraan med de nu
redovisade byggnadsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under förevarande
invesleringsanslag.

Vid min anraälan av frågan ora anslag för budgetåret
1974/75 till byggnadsarbeten för statiig förvaltning (prop. 1974 r 1 bU. 9 s.
107) föreslog jag att i investeringsplanen för nästa budgetår skulle föras upp
en geraensara kostnadsram för vissa återstående, ännu inte särskilt redovisade
byggnadsobjekt inom etapp I av omlokaliseringen av statlig verksamhet. Inora
denna ram beräknade jag medelsförbrukningen under nästa budgetår prelirainärt
till 40 railj. kr. I det föregående har jag föreslagit att separata
kostnadsramar för vissa av de däri ingående objekten förs upp i
investeringsplanen redan för innevarande budgetår. Chefen för jordbruksdepartementet
komraer senare denna dag att föreslå att en kostnadsrara för vissa
byggnadsarbeten i saraband raed ora-lokaliseringen av skogshögskolan till Garpenberg
förs upp i investeringsplanen under anslaget Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
ra. m. Medelsförbrukningen under nästa budgetår under förevarande
investeringsanslag för de objekt för vilka således särskUda kostnadsramar
föreslås kan beräknas till sammanlagt ca 20 milj. kr. För de återstående
objekt inora etapp I av oralokaliseringen av statlig verksamhet som bör
bekostas från delta anslag, näraligen nybyggnader för Sveriges geologiska
undersökning i Uppsala och Umeå, skogshögskolan i Umeå, statens provningsanslalt
i Borås samt den arbetsraedicinska verksaraheten i Umeå, bör därmed
medelsförbrukningen under nästa budgetår beräknas till ca 20 railj. kr. inora
en sammanlagd kostnadsrara för objekten av preliminärt 160 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag har förordat i det föregående
angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig
förvaltning.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledaraöter heraställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:85 23

Bilaga
7

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över utbildningsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av HaUand, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anmäler de ärenden under
utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III tUl
riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ÄTTONDE
HUVUDTITELN

A.
Utbildningsdepartementet m. m.

[1]
A 2. Konimittéer m. m. För budgetåret 1973/74 anvisades på riksstaten under
reservationsanslaget Kommittéer m. m. 17,2 milj. kr. Vid ingången av budgetåret
redovisades under anslaget en reservation av drygt 0,8 milj. kr., vUken i
huvudsak utgjorde debiterade, icke betalda fordringar.

I
syfte alt begränsa kostnaderna för kommittéernas utredningsverksamhet
fastställde utbildningsdepartementet vid budgetårets början individuella kostnadsramar,
vUka dels bidragit till att nå syftet att begränsa utredningsverksamhetens
kostnader och dels gjort det möjligt att närmare uppskatta medelsbehovet för
tiden frara till budgetårs-skiftet.

Under
budgetårels 1973/74 första hälft uppgick belastningen på anslaget till nära
9,5 railj. kr. Ett belopp av drygt 8,6 raUj. kr. återstår för budgetårets andra
hälft av riksdagen anvisat anslag. Tillgängliga raedel kommer, trots nämnda
planeringsåtgärder, då dessa får fuU genom-slagskrafl först på längre sikt, ej
alt täcka kostnaderna för pågående utredningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 24

Belastningen
för tiden januarijuni 1974 kan uppskattas till i genora-snitt drygt 1,9 railj.
kr. per månad. Således föreligger ett medelsbehov av ytterligare 3 railj. kr.
De åtgärder sora nu vidtagits för att påverka kostnadsutvecklingen under
förevarande anslag medför, såvitt nu är möjligt alt överblicka, en
medelsbelastning under anslaget av i stort sett samraa orafattning som
budgetåret 1972/73.

Jag
hemställer alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

B.
Kulturändamål

[2]
B 8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Statsmakterna har beslutat att
arbetsgivare från den 1 januari 1974 skall påföras en socialförsäkringsavgift (prop.
1973r 144, SfU 1973r 28, rskr 1973r 339). Vid anslagsberäkningen för 1973/74 har
inte denna kostnadsökning kunnat beaktas för teatrarnas del. Operan och
Dramatiska teatern har gjort framställningar om alt få sina merkostnader täckta
huvudsakligen till följd av den nya socialförsäkringsavgiften under första
halvåret 1974. Över teatramas framställningar har teater- och musikrådet
avgivit yttrande. Rådet godtar i stort sett teatrarnas beräkningar.

Departementschefen

Med
hänsyn till den särskilda avtalsperiod som gäller för Operan och Dramatiska
teatern bör bidragen till dessa institutioner ökas med 457 000 kr. resp. 221
000 kr. för att täcka kostnadsökningar till följd av den nya socialförsäkringsavgiflen
fr. o. m. den 1 januari 1974.

Det
av raig beräknade raedelsbehovet om sammanlagt 678 000 kr. bör täckas genom
anvisande av ett anslag på tUläggsstat III till riksstaten för innevarande
budgetår.

Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 678 000 kr.

[3]
B 9. Bidrag till Svenska riksteatem. Svenska riksteatern har hemställt att
fördelningen av lönekostnadema för budgetåret 1973/74 ändras så att
ytterligare 635 000 kr. får användas för löner, att tilläggsanslag utgår för
täckande av den nya socialförsäkringsavgiften samt att ett tilläggsanslag
anvisas för täckande av ökade traktamentskostnader. Teater- och musikrådet har
yttrat sig häröver.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 25

Departementschefen

Jag räknar raed att de kostnadshöjningar som följer med
den nya socialförsäkringsavgiflen och de höjda traktamentsersättningama kan inrymmas
i de medel sora tidigare anvisats för budgetåret 1973/74.

Jag har inhämtat att Riksteatern har planerat sin verksamhet
under innevarande budgetår så alt ett överskridande av den i staten för Riksteatern
upptagna posten för löner koraraer att uppstå. Med hänsyn till i detta
speciella fall förevarande oraständigheter vill jag föreslå ett till-lägg ora
500 000 kr. avseende ytterligare raedel till löner för Riksteaterns verksarahet
budgetåret 1973/74.

Det av mig beräknade medelsbehovet bör täckas genom
anvisande av ett anslag på tilläggsstat III till riksstaten för innevarande
budgetår.

Jag hemställer alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kr.

E. Högre utbildning och forskning

[4] E 24 a. Vissa merkostnader för renhållning och
städning. I riksstaten för innevarande budgetår har under vart och ell av
fakulteternas driftkostnadsanslag samt under reservationsanslagen E 24.
Teknisk utbildning och forskning ra. ra.r Chalmers tekniska högskola och
högskolan i Linköping och E 35. Vetenskapliga bibliotekr Bokinköp ra. ra. beräknats
raedel för bl. a. renhållning och städning.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har i skrivelser i
januari 1974 hemställt om medel på tilläggsstat för budgetåret 1973/74 för
läckande av merkostnader för löner för städpersonal. UKÄ hänvisar till nytt
prisavtal för statligt anställd städpersonal med giltighet från den 1 oktober
1972, vilket avtal inte kunnat beaktas vid medelsberäkningen för budgetåret
1973/74.

Merkoslnadema till följd av avtalet beräknar jag till sararaanlagt
1 400 000 kr. Anslaget för täckning av merkostnader för löner och pensioner m.
m. under sjunde huvudtiteln har ej beräknats för kostnadsökningar av detta
slag.

Medel för de merkostnader sora ifrågavarande avtal raedför
bör anvisas på tilläggsstat III tUl riksstaten för innevarande budgetår.

Jag herastäUer alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Vissa merkostnader för renhållning och städning
på till-läggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett
reservationsanslag av 1 400 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[5]
16. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 180 railj.
kr. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick tiU drygt 18 raUj. kr.
Någon raedelsanvisning på tilläggsstat beräknas f. n. inte bli erforderlig.
För att byggnadsarbetena för nybyggnad för högre utbildning, etapp II, i Örebro och nybyggnader för högskolan
i Luleå, etapp VII, skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår bör
följande ändrade kostnadsraraar i 1 OOO-tal kr. föras upp i investeringsplanen.
För dessa objekt har jag lämnat utförliga redogörelser vid min anmälan i prop.
1974r 34 av frågan ora anslag för budgetåret 1974/75 till byggnadsarbeten ra.
ra. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

Kostnads- Faktisk Beräknad för Bygg- Färdig

ram t.o.m. ------ start ställande

73-04-01
73-06-30 73/74 74/75 år-mån. år-mån.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Örebro Försörjningsåtgärderr

Övriga åtgärder.. 10 000 4 963

Nybyggnad
för

högre utbildning,

etapp II ........
26 000

Luleå Försörjningsåtgärder:

Anslutningsavgifter Ig Q(jQ \i\5

Övriga
åtgärder .. J

Nybyggnader för

högskolan....... 77 500 20 567

500 3 000 69-10 75-09

5 000 15 000 74-03 75-06

4 100 3 000 successivt

25 000 25 000 72-08 75-09

s. 26 Kontrollera mot PDF

Jag förordar att de ökade kostnader som hänger samman med
nämnda objekt får bestridas av tillgängliga raedel under förevarande
anslag. Jag hemställer all Kungl. Majrt föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag förordat angående bestridande av
utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m. ra.

Vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 27

Bilaga
8

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de ärenden under jordbruksdeparteraentets
handläggning sora angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

E.
Fiske

[1]
E 12. Fiskeriundersökningsfartyg. På riksstaten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 6,5 milj. kr.

Fiskeristyrelsen

Med
stöd av Kungl. Majrts bemyndigande den 13 augusti 1971 har fiskeristyrelsen den
27 augusti 1971 tecknat kontrakt raed Kalmar Varv AB om byggande av ett nytt fiskeriundersökningsfartyg.
Enligt kontraktet skall styrelsen tUl varvet erlägga elt fast belopp av 16 119
650 kr. Därtill kommer visst ytterligare belopp på grund av under leveranstiden
inträffade prisförändringar, s. k. rörhgt pris, samt raervärdeskatt. Med stöd
av Kungl. Majrts bemyndigande den 5 november 1971 pågår i styrelsens regi
upphandling av utrustning tUl fartyget inora en kostnadsrara av 1,9 railj. kr.
Fartyget väntas kunna levereras i juni 1974. Varvet väntas kunna lämna sluträkningen
för fartygsbygget först i septeraber 1974.

T.
o. m. innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 28

anvisats
sararaanlagt 18,5 milj. kr. Nämnda belopp innefattar dels det i kontraktet med
varvet angivna fasta beloppet jämte kostnadsramen för styrelsens egen
upphandling av utrastning, dels vissa kostnader för administration och
oförutsedda utgifter i saraband raed fartygsbygget. Styrelsen bedömer f. n. att
ytterligare ca 9 milj. kr. behövs för att täcka återstående kostnader för
fartygsbygget enligt kontraktet inkl. mervärdeskatt. Eftersom styrelsen får
kännedom om det exakta beloppet först hösten 1974, bör raedel för slutiig
reglering av kostnaderna anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75. Ora hela beloppet anvisas då, kan statsverket bli skyldigt
alt betala dröjsraålsränta för tiden septeraberdeceraber 1974. Varvet har
emellertid förklarat sig kunna avstå från dröjsmålsränta under förutsättning
att varvet i juni 1974 erhåller en förskottslikvid av 3 railj. kr. utöver vad sora
enligt kontraktet skall betalas vid leveransen. Styrelsen herastäUer att
anslaget tillförs ytterligare 3 railj. kr. för innevarande budgetår.

Departementschefen

Under
detta anslag har anvisats sararaanlagt 18,5 raUj. kr. I årets
statsverksproposition har tagits upp ett belopp av 1 railj. kr. Den hittills
gjorda medelsanvisningen täcker bl. a. det belopp av ca 16,1 milj. kr. som i
avtalet raed varvet angetts sora grundpris för fartygsbygget. Jag biträder fiskeristyrelsens
förslag att en förskottslikvid av 3 railj. kr. utöver vad sora följer av
avtalet får betalas till varvet vid leveransen av fartyget. Delta belopp bör anvisas
på tilläggsstat för innevarande budgetår. Till frågan ora behovet av raedel
för slutlig reglering av kostnaderna för fiskeriundérsökningsfartyget torde
jag få återkoraraa i senare samraanhang.

Jag
hemställer all Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
till Fiskeriundersökningsfartyg på tilläggsstat III till riksstaten

för
budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av

3
000 000 kr.

G.
Utbildning och forskning

[2]
G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbmkets högskolor m. m. På riksstaten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 11,5 railj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen
4,1 railj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för
universitet och högskolor 7,4 mUj. kr. enligl en särskild ulrustningsplan.
Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick för byggnadsstyrelsens del
till ca 2 milj. kr. och för ulrustningsnämndens del till ca 700 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 29

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen anför att arbetena raed de i
inredningsplanen upptagna objekten beräknas raedföra utgifter budgetåret
1973/74 tUl ett samraanlagt belopp av ca 10 railj. kr. Under budgetåret
tillgängliga raedel uppgår till ca 6 railj. kr. Med anledning härav herastäUer
styrelsen att ett belopp av 4 railj. kr. anvisas på tilläggsstat.

Departementschefen

Jag godtar byggnadsstyrelsens beräkning av utgifterna för
inredning budgetåret 1973/74 och föreslår att 4 railj. kr. anvisas på
tilläggsstat för bestridande av kostnader för inredning av lokaler vid
jordbrakets högskolor ra. m.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning av lokaler vid
jordbrukets högskolor m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 17. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På
riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
investeringsanslag av 45 railj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en
investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i
planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer dels att följande
byggnadsobjekt tas upp i investeringsplanen, dels att på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisas ett belopp av 12 milj. kr. under
förevarande anslag.

Lantbrukshögskolan och veterinär högskolan Ultuna

Försörjningsanläggningar, etapp II. För rabricerade objekt har i 1974 års
statsverksproposition föreslagits en kostnadsrara av 9 875 000 kr. i
investeringsplanen. Raraen omfattar inte kostnader för värmeförsörjning. Efter
förhandlingar raellan statens förhandlingsnärand och Uppsala industriverk har
träffals avtal ora att ansluta hela Ultunaorarå-det till koraraunens fjärrvärraenät.
Anslutningsavgiften uppgår till 3 railj. kr. Byggkostnaderna för en anpassning
av del befintliga byggnadsbeståndet på Ultuna till fjärrvärme samt för en
utbyggnad av anslut-ningskulvert uppgår till 600 000 kr. Kostnadsraraen bör
således höjas

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 30

raed sararaanlagt 3,6 railj. kr. i prisläget den 1 april
1973 för värmeförsörjningen. Kostnadsramen bör vidare höjas raed 1 050 000 kr.
i prisläget den 1 april 1973 för rastgårdar och betesraarker för de djur som koramer
att finnas vid kliniskt centrum. Byggnadsstyrelsen erhöll i juni 1973
lokalprogram för rastgårdar och betesraarker från organisationskoramit-tén för omlokalisering
av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt. För att klara
angivna tidsraraar krävs att medel för byggande nu släUs till
byggnadsstyrelsens förfogande.

Återuppbyggnad av ladugård. Byggnadsstyrelsen har med
medel från styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond påbörjat
återuppbyggnaden av en ladugård vid Kungsängen. Ladugården förstördes genom
brand i juli 1973. Återuppbyggnadsarbetena beräknas vara avslutade under
oktober 1974. Ladugårdens olika funktioner får efter återuppbyggnaden något
annorlunda placering. Utrymmena för höförvaring ra. m. flyttas av bl. a.
brandtekniska skäl till fristående lager och silotorn m. ra. Cenlralkroppen
uppförs i ett plan i stället för tidigare i fyra. I denna del förläggs kölldjursstallarna
raedan provberedningsut-rymmena samförläggs raed befintligt laboratoriura. De
båda slallängor-na har kunnat bibehållas och har återställts under hösten 1973
i en första etapp, som också omfattat grund för centralkroppen m. m. En av nyttjarna
föreslagen hörsal ingår inte i objektet. Styrelsen återkommer till denna i annat
saramanhang. Styrelsen föreslår att objektet tas upp i investeringsplanen med
en kostnadsram av 4,3 railj. kr. i prisläget den 1 aprU 1973.

Utemjölkningsanläggning, Kungsängen. Organisationskoramittén
för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska
anstalt har den 12 juni 1973 upprättat lokalprogram för en utemjölkningsanläggning
på Kungsängen. De nya djurstallarna på Kungsängen beräknas tas i bruk soraraaren
1974 och utemjölkningsanläggningen bör stå klar vid samraa tidpunkt.
Kostnaderna för anläggningen, inkl. försörjningsåtgärder, beräknas tUl 600 000
kr. i prisläget den 1 aprU 1973.

Skogs högskolan Garpenberg

Maskinhall. Byggnadsstyrelsen har den 28 januari 1974
redovisat lokalprograra för de delar av skogshögskolan sora skall lokaliseras tiU
Garpenberg. Bl. a. förutsätts en genoragripande utvidgning och renovering av
befintliga köks- och raatsalsulrymmen. Styrelsen förordar därför att arbetena
med en i lokalprogramraet föreslagen om- och tillbyggnad av raaskinhall för
institutionen för skogsleknik tidigareläggs. Maskinhallen skulle därefter kunna
tjänstgöra sora tillfälhg bespisningslokal. Styrelsen uppskattar ora- och tUlbyggnadskostnaderna
till 450 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1973.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 31

Departementschefen

Kungl. Majrt uppdrog den 5 november 1971 åt statens
förhandlingsnämnd att föra de förhandlingar som fordras beträffande värmeförsörjningen
för Ultunaområdet i Uppsala. Avtal har nu träffats mellan förhandlingsnämnden
och Uppsala industriverk ora en anslutning av Ultunaområdet lUl kommunens
fjärrvärmenät och förhandlingsnämnden kommer inom kort att underställa avtalet
Kungl. Majrts prövning. Den första utbetalningen av anslutningsavgiften fömtsatts
ske i juli 1974. Den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen för försörj-ningsanläggningar,
etapp II, bör därför nu räknas upp för
kostnaderna för värmeförsörjningen. Kostnadsramen i fråga bör vidare höjas med
avseende på utgifterna för anläggning av rastgårdar och betesmarker. Enligt min
mening bör kostnadsramen höjas för nämnda ändamål med samraanlagt 4,4 raUj. kr.
lUl 14 275 000 kr. i prislägel den 1 april 1973.

Jag har
ingen erinran mol den av byggnadsstyrelsen föreslagna kostnadsberäkningen för
återuppbyggnad av den ladugård, som förstördes genom brand i juli 1973. I
investeringsplanen för budgetåret 1973/74 bör för detta ändamål en kostnadsram
av 4,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973 föras upp.

Byggnadsstyrelsen har hemställt om uppdrag att tUl
sommaren 1974 färdigställa en utemjölkningsanläggning vid Kungsängen. Jag anser
behovet av en sådan anläggning vara motiverat raed hänsyn till den utbyggnad av
djurslallarna som nu sker vid Kungsängen. Inom kort koraraer också nötkreatur
från Wiad att flyttas dit. Anläggningen bör dock kunna ges en enklare utforraning
än vad byggnadsstyrelsen föreslår. Jag förordar alt en kostnadsram av 300 000
kr. i prisläget den 1 april 1973 förs upp i investeringsplanen för innevarande
budgetår för objektet utemjölkningsanläggning. Kungsängen.

Frågan om
skogshögskolans lokalförsörjning i bl. a. Garpenberg är f. n. under beredning i
jordbruksdepartementet. Under byggnadsskedet måste vissa provisoriska anordningar
komraa till stånd. Jag har inget att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag om tidigareläggning
av om- och tillbyggnad av maskinhall, som sedan under en övergångstid kan användas
som bespisningslokal. För ändamålet bör en kostnadsram av 450 000 kr. i prisläget
den 1 april 1973 föras upp i investeringsplanen.

Med hänsyn till medelsförbmkningen under första halvåret
innevarande budgetår bör 12 milj. kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. m.
på till-läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa elt
investeringsanslag av 12 000 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 32

Vad
föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur
protokollelr Britta Gyllensten

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 33

Bilaga 9

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans
KungL Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för uttikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler
ärende under handelsdepartementets handläggning sora angår utgifter på tUl-läggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

F. Ekonomiskt försvar

[1] F 2. Ersättning för beredskapslagring m. ni. De
beredskapslager av oljeprodukter som finns inom landet har huvudsakligen byggts
upp inom ramen för av riksdagen godkända oljelagringsprogram med tvångslagring
hos oljehandel och större förbrukare. Den statliga lagringen har i stort
begränsats till lagring av flygdrivmedel, gasbensin och gasol.

Oljelagringsprograramen för perioderna 19581962 (prop. 1957rl44,
BeU 1957r 45, 2 LU 1957r 34, rskr 1957r 322 och 329), 19631969 (prop. 1962r
194, BeU 1962r 68, 2 LU 1962r 45, rskr 1962r 418 och 420) samt 19701976 (prop.
1969r 136, BeU 1969r 66, 2 LU 1969r 86, rskr 1969r 398 och 375) har utgått från
krigs- och avspämiingsfallen. I prop. 1973r 194 angående beredskapslagring av
råolja, m. m., konstaterade jag att vi också måste beakta sådana störningar i oljelUlförseln
som beror på andra händelser än krig inom eller vid Sveriges gränser. Det kan
gälla störningar på grund av såväl mer avlägsna krigshandlingar som
utförselhinder från oljeexporterande områden. Jag anförde vi-

3 Rikidagen 1974. 1 saml Nr 85

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:85 34

dåre att alla de åtgärder bör vidtas sora är praktiskt raöjliga
och ekonomiskt rimliga för alt skydda samhället raot skadeverkningar som beror
på avbrott i oljelUlförseln. Riksdagen godkände i december 1973 Kungl. Majrts
förslag ora en statiig lagring av 3 railj. ni- råolja (FöU 1973r 27, rskr 1973r
366).

Under deceraber
1973 ställde Kungl. Majrt sammanlagt 300 milj. kr. till överstyrelsens för
ekonomiskt försvar (ÖEF) förfogande av den rörliga kredit i riksgäldskontoret
som får disponeras bl. a. i situationer av synnerlig vikt för rikets
försvarsberedskap. Krediten skulle användas för köp av råolja och oljeprodukter
för vidare försäljning på den svenska marknaden. Kungl. Majrt föreslog i prop.
1974r 8 angående rörlig kredit för oljeköp, ra. ra., riksdagen en ökning av den
rörliga krediten till 1 000 railj. kr. varav 650 railj. kr. för köp av råolja
och oljeprodukter. Riksdagen biföU förslaget (FöU 1974r 8, rskr 1974r 34). T.
o. m. februari månad 1974 har ÖEF med anlitande av krediten köpt eller
förmedlat köp av totalt över 800 000 m oljeprodukter, huvudsakligen
eldningsolja. Erfarenheterna från inköpsverksamheten ger vid handen att denna
som ett led i vår försörjningspolitik bör kunna bedrivas ännu effektivare om ÖEF
disponerade vissa egna lagringsutrymmen. Dessa utrymmen skulle ulnyttjas som
depåer för en vidare distribution av produkterna på den svenska marknaden med
anpassning till försörjningslägets utveckling.

Mot
bakgrund av erfarenhetema från den försörjningskris sora inträdde under hösten
1973 har ÖEF börjat undersöka möjlighetema att snabbt utöka den statliga
lagringskapaciteten. ÖEF har inkommit med en preliminär redovisning av
möjligheterna liU en gemensam utbyggnad med enskilda företag och kommuner av
berganläggningar för eldningsoljelagring som företagen redan tidigare
projekterat. Möjligheter finns för ÖEF att få disponera ett antal sådana
lagerutrymmen om 100 000200 000 m vardera på väst-, syd- och ostkusten.
Kostnaden för varje anläggning kan bedömas till mellan 614 milj. kr. beroende
på anläggningens storlek.

Kostnaderna för nu ifrågavarande anläggningar bör enligt
gällande riktiinjer bestridas av förbrukama. Metoderna härför behöver dock
övervägas närmare. Övergångsvis bör därför en finansiering över statsbudgeten
kunna ske.

ÖEFrs del
av lagringsanläggningarna avses finansieras genom erläggande av engångshyra
för en i avtal fastställd period. Medel för engångshyra bör disponeras från
tionde huvudtitelns förslagsanslag F 2. Ersättning för beredskapslagring ra.
ra. I den mån engångshyra behöver erläggas under innevarande budgetår torde
anslaget få överskridas med erforderligt hyresbelopp.

Jag anser alltså all en möjlighet bör öppnas att
tillförsäkra ÖEF vissa lagringsutrymraen för eldningsolja. I 1975 års stalsverksproposi-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:85 35

tion
bör för riksdagen redovisas de raedel tUl engångshyra som Kungl. Majrt ställt
till ÖEFrs förfogande.

Jag
hemställer alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat i
det föregående.

Vad
föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter
hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur
protokoUetr Britta Gyllensten

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 37

Bilaga
10

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över arbetsmarknadsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
slatsrainistern PALME, rainislern för utrikes ärendena ANDERSSON, slatsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för arbetsraarknadsdeparteraentet, statsrådet Bengtsson, anraäler de ärenden
under arbetsraarknadsdeparteraentels handläggning sora angår utgifter på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ELFTE
HUVUDTITELN

B.
Arbetsmarknad m. m.

Arbetsmarknadsstyrelsen

AMS
har i skrivelse den 8 februari 1974 begärt ytterligare medel för allmänna och
särskilda beredskapsarbeten samt för anskaffning av viss utrustning och därvid
anfört bl. a. följande.

Den
gynnsamma utveckling av sysselsättningen som ägde rum under år 1973 har inte
undgått att bromsas upp av den inträffade energikrisen. Även om verkningarna
av denna har kunnat begränsas kan sysselsättningsproblemen under återstoden av
budgetåret väntas få större omfattning än vad som förutsågs under hösten 1973.
Genomförda inventeringar av inneliggande ansökningar om beredskapsarbeten
visar på en betydande reserv av arbeten som kan påbörjas med kort varsel och
som även i övrigt kan bedöraas lärapliga under föreliggande omständigheter. En
inventering av ytterligare sådana projekt pågår. För att i skälig utsträckning
kunna tUlgodose de behov av sysselsättningsskapande åtgärder under första
halvåret 1974 sora f. n. kan förutses inora olika län

4
Riksdagen 1974.1 saml Nr 85

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 38

koramer enligt AMS' bedömning att krävas en höjning av
hittills anvisade medel raed sammanlagt 75 milj. kr.

Departementschefen

[1] B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa.
Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett
reservationsanslag av 360,2 milj. kr. varav 331,2 milj. kr. avser allmänna beredskapsarbeten
och 8 railj. kr. detaljplaneringsbidrag. För särskilda beredskapsarbeten har
vidare under anslaget B 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning beräknats
367,8 milj. kr. På Kungl. Majrts förslag beslutade 1973 års riksdag (prop. 1973r
165 bil. 6, FiU 1973r 40, rskr 1973 r 344) att på tilläggsstat I för
innevarande budgetår anvisa ytterligare 300 railj. kr. för allraänna
beredskapsarbeten och 400 railj. kr. för särskilda beredskapsarbeten.
Sammanlagt slår därigenom 1 399 mUj. kr. till förfogande för beredskapsarbeten.

I likhet med AMS bedömer jag det nödvändigt att bedriva
beredskapsarbeten i förhållandevis stor orafattning även under återstoden av
budgetåret 1973/74. Jag förordar därför att ytterligare 50 milj. kr. anvisas
för allraänna beredskapsarbeten under budgetåret. Jag hemställer att Kungl. Majrt
föreslår riksdagen

att tUl Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.

[2J B 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under
denna rabrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett
reservationsanslag på 931,9 milj. kr. varav 367,8 railj. kr. avser särskilda
beredskapsarbeten. Sora jag nyss närande anvisade 1973 års riksdag på till-läggsstal
I för innevarande budgetår ytterligare 400 milj. kr. för särskUda
beredskapsarbeten.

Med hänvisning till vad som har anförts tidigare herastäUer
jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ell reservationsanslag av 25
000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets
övriga ledamöter heraställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 39

Bilaga
11

INDUSTRIDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över industriärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
slatsrainistern PALME, rainislern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler de ärenden under induslrideparteraentets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE
HUVUDTITELN

A.
Industridepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 350 000 kr. Vid ingången av
budgetåret fanns på anslaget en reservation av 1 541 274 kr. Detta innebar att
det vid budgetårets början fanns ett disponibelt belopp av samraanlagt 5 891
274 kr.

Under
tiden den 1 juli 1973den 12 februari 1974 har utbetalats 4 039 000 kr.
Återstoden av anslaget, 1 852 000 kr., bedöras inte förslå för alt täcka
kostnaderna för utredningsverksamheten under innevarande budgetår.

De
ökade kostnaderna hänger i huvudsak samman med utredningsverksamheten rörande
den fraratida energiförsörjningen. Således avses vissa kostnader för
undersökningar rörande landets oljeförsörjning bli bestridda från detta anslag.
Vidare genoraförs omfattande undersökningsprogram av energiprognosutredningen
(I 1972 r 03), utredningen (I 1972r 08) om högaktivt avfall från kärnkraftverk
och programkommittén (I 1973r 06) för utarbetande av förslag tUl forsknings-
och utvecklingsprogram inom energiområdet. Arbetet syftar tUl alt ge under-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 40

lag
till det förslag om långsiktigt energipolitiskt handlingsprogram som regeringen
har beslutat att förelägga 1975 års riksdag.

Statistiska
centralbyrån genomför vidare enligl Kungl. Majrts uppdrag i samarbete med
tullverket och i samråd raed koncentrationsutredningen (Fi 1962r 37) en
undersökning av de finansiella förhållandena i samband raed svensk export och iraport
år 1973. Undersökningen avser att belysa bl. a. de raullinalionella företagens
roll i vår utrikeshandel. Belastningen på anslaget för återstoden av budgetåret
har beräknats till sararaanlagt 5,1 railj. kr. Det ökade raedelsbehovet uppgår
alltså till (5,11,8 = ) 3,3 railj. kr. Anslaget bör räknas upp med detta
belopp. Jag herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
tUl Kommittéer m. m. på tiUäggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74
anvisa elt reservationsanslag av 3 300 000 kr.

E.
Teknisk utveckling m. m.

[2]
E 17. Europeiskt rymdsamarbete m. m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har
under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 20 269 000 kr. Vid anraälan
av tilläggsstat II till riksstaten för detta budgetår har redovisats
att en merbelastning av anslaget med 2 230 000 kr. beräknas uppkoraraa raed
anledning av Sveriges deltagande i ett bärraketprojekt inora den europeiska ryradorganisalionen
(ESRO), Ariane-projektet. Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a.
Sveriges deltagande i ESROrs tUlärapningsprojekt för telekoraraunikation, flygtrafikkontroll
och meteorologi samt det nyss nämnda Ariane-projektet.

Vid min anmälan av ESROrs
flygtrafikkontrollprojekt (prop. 1972r 48 s. 29) anförde jag att del var
osäkert om del planerade samarbetet raed Förenta staterna ora projektet kunde korama
till stånd på tidigare avsett sätt. Förhandlingar om ett samarbetsavtal mellan ESRO,
Förenta staterna och Canada gällande detta projekt har nu slutförts. Avtalet
om projektet, som riksdagen godkänt (prop. 1972r 48 s. 29, NU 1972r 37, rskr 1972r
216) och sora Sverige ratificerat, kvarstår oförändrat, men de annex till
avtalet, vari bl. a. raedlemsländernas bidragsandelar fastslås, måste anpassas tUl
det näranda saraarbetsavlalet. Därvid har Sverige möjhghet alt förändra sin
bidragsandel. I prop. 1972r 48 uppskattades Sveriges andel av kostnaderna för
projektet tUl ca 25 railj. kr. i 1971 års prisnivå.

I saraband raed avtalet ora
Ariane-projektet slöts ett avtal raellan vissa av ESROrs raedlerasstaler, dock inle
Sverige, om elt projekt för en maritira telekoraraunikationssalellit (Marols-projektet).
Kostnaderna för detta projekt har uppskattats till 75 milj. räkneenheter,
motsvarande ca 415 raUj. kr. i 1973 års priser. Projektet kan förutses bli av
stort värde för svensk sjöfart. Beslut har fatlats om alt utnyttja samma
grund-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 41

konstmktion
för satelliten i della projekt som för satelliten i ESROrs
telekommunikationsprojekt. Om Sverige ansluter sig till Marols-projektet
öppnas raöjligheter till intressanta leveranser från svensk industri, sora redan
har kontrakt på leveranser tUl telekommunikationsprojektet.

En jämförelse meUan
Sveriges intressen, både på industri- och på avnämarsidan, i flygtrafikkontrollprojektel
och i Marots-projektet visar att det är fördelaktigt ora en del av de raedel
som avsatts för flygtrafik-kontrollprojektet förs över tUl Marols-projektet.
Jag förordar att denna överföring görs. För att möjliggöra det har Sverige den
15 februari 1974 anmält sin avsikt att deltaga i Marols-projektet med en
bidragsandel av 3 %, motsvarande ca 12,4 railj. kr. Kungl. Majrt bör inhämta riksdagens
godkännande av anslutningen tUl avtalet om Marols-projektet.

Den
sararaanlagda kostnaden för deltagande i Marots- och
flygtrafik-kontrollprojekten skall inle överstiga den i prop. 1972r 48 angivna
kostnadsnivån för enbart flygtrafikkontrollprojektel. Det bör ankomma på Kungl.
Majrt alt fastställa Sveriges nya bidragsandel i sistnämnda projekt.

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
godkänna Sveriges anslutning till avtalet ora ett maritimt telekoraraunikationssalellitprojekt.

KAPITALBUDGETEN

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[3]
Försäljning av aktier i AB Gullhögens bruk och förvärv av aktier i Cementa AB.
Den svenska cementindustrin omfattar sju produktionsenheter av vilka en drivs
av AB Gullhögens bruk (i fortsättningen kallat Gullhögen) och sex av Cementa AB
(i fortsättningen kaUat Cementa).

Staten
innehar 73 578 aktier i GuUhögen, motsvarande 14,6 % av aktiekapitalet och 10,5
% av aktiernas sammanlagda röstvärde. Statens förvärv av aktierna har beslutats
av 1969 och 1973 års riksdagar (prop. 1969rll, SU 1969r33, rskr 1969r 98, prop.
1973r 170, NU 1973r71, rskr 1973 r 384).

Av
cementleveranserna på den svenska raarknaden svarar Cementa för ca 80 % och Gullhögen
för ca 20 %. Utvecklingen inom ceraent-industrln kännetecknas av att
avsättningen inora landet slagnerar, vilket förväntas kunna korapenseras med
ökad export. Vissa långsiktiga kostnadsökningar tillstöter, särskilt för
bränsle. Samtidigt öppnar tekniska framsteg nya möjligheter alt brorasa
kostnadsstegringen i produktion och distribution. Cementindustrin har
huvudsakligen använt den

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 42

s. k. våtprocessen i produktionen. Nya ugnar byggs
emellertid för den s. k. torrprocessen sora är raindre energikrävande.
Torrprocessen förbrukar endast 6070 % av den energi som åtgår för våtmetoden.
De tekniska framstegen har raedfört alt den optiraala storleken på nya ugnar
ligger vid en kapacitet på minst en railj. ton, vilket är raer än Gullhögens
hela nuvarande avsättning och raotsvarar nästan en tredjedel av Ceraentas
nuvarande avsättning. Investeringskostnaden för en sådan ugn kan beräknas tUl
minst 250 raUj. kr. i 1973 års penningvärde.

Utvecklingen pekar på en koncentration av produktionen
till färre och större anläggningar. Dessa strukturförändringar märks redan i
hög grad inom cementindustrin i Västeuropa, vilket kommer alt medföra en reell fraratida
iraportkonkurrens. Svensk ceraentindustri raåste rationalisera på raotsvarande
sätt så att konkurrenskraften bibehålls och sysselsättningen inora branschen
skyddas.

För att följa raed i utvecklingen måste cementindustrins
investeringspolitik ha som raål att dels undvika dubbelinvesteringar och
kapacitets-överskoll, dels la tillvara alla raöjligheter till raodernisering
och rationalisering. Utan saraordning raellan Ceraenta och Gullhögen kan raan
befara dubbelinvesteringar med stor överkapacitet som följd eller investeringar
i för små och olönsamma anläggningar.

Del var sådana överväganden som föranledde Cementa och
dåvarande majoritetsaklieägarna i Gullhögen alt under soraraaren 1973 träffa
avtal som innebar alt Cementa förvärvade ca 84 % av aktiema i Gullhögen. Staten
äger som förat nämnts 14,6 % av aktierna i Gullhögen.

Helt vid sidan om förhandlingarna mellan Cementa och
majoritetsaktieägarna i Gullhögen fördes under större delen av år 1973 förhandlingar
mellan staten och Industriaktiebolaget Euroc (i fortsättningen kallat Euroc),
vilket äger Cementa, om statens fortsatta engagemang i den svenska ceraentindustrin.
Förhandlingarna ledde den 7 december 1973 till elt avtal mellan Euroc och befuUmäktigad
företrädare för staten enligt vilket staten med förbehåll för Kungl. Majrts
godkännande överlåter sina aktier i Gullhögen till Cementa för en köpeskUling
av 29 872 668 kr. och Euroc överiåler till staten 50 000 B-aklier i Cementa för
samma belopp. Överlåtelserna är avsedda all ske senast den 30 juni 1974.
Avtalet torde fä fogas till statsrådsprotokollet i della ärende som bilaga.

Ett genoraförande av avtalet innebär att Gullhögen blir helägt
dotterbolag till Cementa och alt staten kommer alt inneha 5 % av aktierna i Cementa.
Ur statens synvinkel var en pådrivande faktor vid förhandlingarna den oraständigheten
att Ceraenta redan köpt aktieraajoriteten i Gullhögen varigenora ett enda
cementföretag bildats. Staten får genom det nu träffade avtalet med Euroc
insyn i hela den svenska cementindustrin i stället för som tidigare i endast
20 %.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 43

De företagsekonomiska fördelama av att samla den svenska
cementindustrin i ett företag är uppenbara. Även samhällsekonoraiska motiv
talar för att en saraordning bör ske. På så sätt kan bl. a. dubbelinvesteringar
undvikas. Genora att en slagkraftig enhet bildas ökar raöj-ligheterna att
upprätthålla en konkurrenskraftig ceraentindustri inora landet och därraed
också trygga sysselsättningen inora branschen. En fullständig saraordning
mellan de båda företagen kan också raedföra nackdelar genom den
marknadsdominans som uppslår. En förutsättning för att staten skulle medverka
till att elt sådant saramanslaget företag bUdas var då att staten fick en tUlräcklig
grad av insyn och inflytande i företaget. Vid sidan av de rent industriella
aspekterna är det från allmän synpunkt viktigt alt bevaka att förelaget i såväl
sin prispolitik som sin investerings- och strukturpolitik inte missbrukar sin
ställning tUl förfång för kunder resp. anställda.

Genora reglerna i avtalet får staten enligt rain raening
ett avsevärt inflytande i förhållande till den ringa andelen av Ceraentas
aktiekapital. Staten koramer i såväl Cementa som Gullhögen alt få lUlsälla två
ledamöter i styrelserna och en revisor jämte suppleanter. Dessutom har staten
tillförsäkrats en plats i styrelsen i Euroc.

I avtalet finns stadgat vissa riktlinjer för verksamhetens
bedrivande i Ceraenta och Gullhögen. Jag anser att staten därvidlag nått
lösningar som tillvaratar både de anställdas och konsumenternas intressen på
ett tillfredsställande sätt.

Ceraenta förbinder sig enligt avtalet att tillärapa en
prissättning som innebär alt företagels ställning inte kommer att missbrukas. Cementa
skall tUl statens pris- och kartellnämnd meddela och utförligt raotivera planer
på prishöjningar senast 30 dagar före ikraftträdandet. Härigenom har statens
pris- och karteUnämnd möjlighet att uppta förhandlingar om planerade
prisändringar. I sista hand har Kungl. Majrt enligt allmänna
prisregleringslagen (1956r 236) raöjlighet att utfärda bestämmelser om
prisstopp. Vidare förbinder sig Cementa att inte diskriminera några kunder
eller kategorier av kunder. Ceraentas försäljningsvillkor skall vara offentliga
och tillgängliga för samtliga kunder. Cementa skaU utarbeta elt sådant system
för försäljningsstatistik att eventuella avvikelser från prislistor kan
konstateras. De pris- och konkurrensövervakan-de myndigheterna kommer härigenom
att få möjlighet att utöva en effektiv kontroll över att diskriminering inte
förekommer.

Den strukturrationalisering som utgör ett av syftena med
sammanslagningen av Gullhögens och Ceraentas rörelser kan komraa att innebära
nedläggning av delar av existerande produktionskapacitet, sora visar sig inte
längre motsvara rationella och ekonomiska krav. Om dylika nedläggningar
aktualiseras, skall vederbörlig hänsyn las till de anställdas och samhällets
intressen. Avveckling av rörelsegrenar eller enskilda fabriksförvaltningar
skall genoraföras enligt en kontinuerligt reviderad

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:85 44

plan,
sora fastställs efter sararåd raed företrädare för de anställda. Dessa skall
också äga rätt att delta i det utredningsarbete sora föregår besluten. Ceraenta
har dessutora förbundit sig alt vid eventuella nedläggningar aktivt verka för
att bereda friställd personal annan sysselsättnmg inom företaget eller Euroc-koncernen
i övrigt samt genom lämpliga åtgärder aktivt verka för all ny sysselsättning
skapas på berörd ort för den händelse alternativa anställningsmöjligheter skuUe
saknas.

Enligt
avtalet garanteras staten en genomsnittlig utdelning på sina aktier i Ceraenta
av lägst 12 kr. per aktie och år för räkenskapsåren 19741993. Ur ekonoraisk
synvinkel får uppgörelsen raed Euroc betecknas som tillfredsställande. Jag
avser alt i denna del ställa visst hem-ligstäraplal raaterial till riksdagens näringsutskolts
förfogande.

Med
hänvisning tiU del anförda förordar jag alt de i avtalet angivna aklieöverlåtelserna
genoraförs. Båda överlåtelserna skall ske raot kontant betalning.
Transaktionerna bör tillgå så att staten först säljer sitt innehav av Gullhögenaklier
till Ceraenta för det angivna priset 29 872 668 kr. och därefter sararaa dag av
Euroc köper det avtalade antalet Ceraenla-aktier för sarama pris, näraligen 29
872 668 kr., och därvid sora betalning för dessa aktier använder de vid den
första transaktionen erhållna medlen. Med detta tillvägagångssätt behöver särskUda
raedel inte anvisas för förvärvet av Ceraenlaaktierna. Del belopp vartill såväl
försäljning som inköp sker är högre än det under fonden för statens aktier
bokförda värdet av Gullhögenaktierna, sora är 23 926 600 kr. I saraband med försäljningen
av Gullhögenaktierna bör därför det bokförda värdet av bolagets aktier
uppskrivas till försäljningsvärdet eller raed ca 6 railj. kr.

Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag förordat angående försäljning av statens innehav av aktier i
AB Gullhögens bruk och förvärv av 50 000 aktier i Cementa AB.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 45

Bilaga
till bilaga 11

Avtal

A.
Samlandet av den svenska cementindustrin

1. Euroc-koncernens
ceraent- och kalkrörelse har under senare år

drivits dels i koncernraoderbolaget Euroc (f. d. AB Cementa) dels i dess

helägda dotterbolag Cementa AB (f. d. Ölands Cement AB). Från och

raed den 1 januari 1973 drivs näranda rörelse helt och hållet i Ceraenta

AB. Detta bolag kaUas nedan Ceraenta.

Rörelsen
består av

tillverkning
av cement vid cementfabrikerna i Limhamn, Hällekis, Köping, Stora Vika, Slite
och Degerharan;

brytning
av kalksten vid kalkslensbrolten i Liraharan, Hällekis, Forsby, Stora Vika, Slite,
Degerharan och Oaxen;

brytning
av lerskiffer (för cementfabriken i Limhamn) vid lerskiffer-brottet i Odarslöv;

tillverkning
av kalkprodukter vid kalkfabrikema i Liraharan och Oaxen;

distribution
och försäljning av ceraent- och kalkprodukter.

2.
Ceraentas (dåvarande
Ölands Ceraent AB) balansräkning per den 31 deceraber 1972 och resultaträkning
för 1972 fraragår av bilaga 1.

3.
Euroc garanterar beträffande i
bilaga 1 intagen balansräkning

att
balansräkningen är riktig och icke upptager andra tillgångar än sådana sora är
bolagets egendora;

att
tillgångarna totalt inle upptagits över sina verkliga värden;

att
bolaget per balansdagen icke hade andra skulder eller förpliktelser än de, som
medtagits i balansräkningen;

att
dessa skulder i balansräkningen inklusive pensionsavsätlningar icke upptagits
lägre än de faktiska skuldema och de faktiska pensionsreserverna; staten är
dock införstådd med att från överstyrelsen för ekonomiskt försvar erhållna oljelagringslån
redovisats på så sätt att skillnaden mellan kvarstående oavskrivet belopp och
redovisad skuld upptagits såsora ansvarsförbindelse;

att
endast för bolaget inom ramen för dess utökade verksamhet normala
affärstransaktioner förekommit under tiden fr. o. ra. den 1 januari 1973 och frara
till i p. B 2 nedan angiven tUlträdesdag, såvida icke annat uttryckligen
angivits i detta avtal raed bilagor; samt

att
bolaget icke har andra debiterade skatteskulder än de sora angivits i
balansräkningen och att bolaget icke har några anhängiga ouppklarade
skattetvister.

4. Euroc
skall i den raån så ej redan skett till Cementa överföra

de per den 31 december 1972 till Eurocs ceraent- och kalkrörelse hö

rande tillgångar, rättigheter och förpliktelser, sora anges i bilaga 2 raed

tillhörande specifikationer bilaga 36. I överlåtelsen skall järaväl ingå

de under 1973 tillkomna tillgångar, rättigheter och förpliktelser som li

kaledes anges i bilaga 36.

Överlåtelserna
har skett respektive skall ske till bokförda värden.

'
I avtalet angivna bilagor bifogas inte. 5 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 85

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 46

TUl
cement- och kalkrörelsen vid envar tid hörande fastigheter, maskiner och
inventarier, som ägs av Euroc, skall utarrenderas till Ceraenta mot en
arrendeavgift som årligen fastställs tUl sådant belopp att Euroc och Ceraenta i
resullathänseende sätts i samma situation sora om Cementa efter inköp från Euroc
innehaft egendomen med äganderätt under sararaa villkor, på vilka den ägs av Euroc.
De fastigheter som för närvarande omfattas av arrendet specificeras i bilaga
7.

5. Euroc
garanterar att i p. A 4 avsedda överlåtelser och arrenden

omfattar de tillgångar och rättigheter som är nödvändiga för att ce

ment- och kalkrörelsen i Ceraenta skall kunna drivas på samma sätt som

den under senare år drivits inora Euroc.

Parterna
är dock införstådda med att Eurocs koncernledning och dess koncerncentrala
organ för ekonomi, medelsförvaltning, finanser och EDB, personaladministration,
långsiktsplanering och samhällskontakt, juridik och centralarkivering, centrala
inköp och internrevision betjänar även ceraent- och kalkrörelsen och att deras
uppgifter i vad avser cement- och kalkrörelsen sålunda icke utövas av organ
inom Cementa.

Vidare
utnyttjar Ceraenta lokaler och inventarier i Euroc-koncernens
huvudkontorsfastighet i Mahnö.

6. Euroc
garanterar beträffande i p. A 4 avsedda överlåtelser

att
de överlåtna tillgångamas bokförda värde totalt ej är högre än deras verkliga
värde; och

att
de överförda skuldernas (inklusive pensionsavsättningarnas) bokförda värde
icke är lägre än de faktiska skuldema och de faktiska pen-sionsförpliktelsema sora
Ceraenta övertar; vad ovan under p. A 3 sagts rörande oljelagringslån äger raotsvarande
tUlärapning beträffande från Euroc överförda sådana lån.

7. Parterna
är medvetna ora att överförande av tillgångar, rättigheter

och förpliktelser på tilläranat sätt i åtskiUiga fall är beroende av att

raedgivande härtill läranas av tredje man och/eller olika myndigheter. I

de fall tillämnad överföring ej komraer till stånd på grund av att erfor

derligt raedgivande ej läranas eller annat hinder föreligger skall parterna

söka finna en sådan annan lösning av den uppkorana situationen att av

talets syfte kan fullföljas.

Parterna
är vidare raedvetna ora att i p. A 4 näranda överlåtelser är av så
genomgripande omfattning all raan vid genomförandet därav kan komraa att möta
frågor sora icke låtit sig uppfångas eller kunnat förutses vid upprättandet av
detta avtal och dess bilagor. Partema skall även härvidlag söka finna skähga
samförståndslösningar.

Kan
enighet i ovannänmda hänseenden ej uppnås skall den uppkorana frågan hänskjutas
tiU avgörande genom skUjedom enligt p, D 3 nedan.

8.
Skulle Euroc ej kunna uppfyUa
de lämnade garantierna skall Cementa erhålla ersättning för konstaterad brist.

9.
Euroc skall genom nyemission
öka aktiekapitalet i Ceraenta till etthundra mUjoner kronor, varav tio mUjoner
kronor skall utgöras av B-aklier.

10.
Euroc skall ge Ceraentas
bolagsordning den lydelse sora framgår av bilaga 8.

11.
Cementa skall på i p. B 3
angiven tiUträdesdag av staten förvärva 73 578 aktier i AB Gullhögens Bruk för
en kontant köpeskilling ora totalt 29 872 668 kronor. Med aktierna skall följa
rätt till utdelning fr. o. ra. för verksarahetsåret 1 april 197331 deceraber
1973.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 47

12.
1973 års resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Cementa tillfaller Euroc.
Som bokslutsdisposition skall även betraktas under året gjorda avskrivningar på
fartygskontrakt.

B.
Överlåtelse av aktier i Cementa AB

1. Sedan
i p. A9 angiven nyemission skett, överlåter Euroc till sta

ten 50 000 st B-aktier i Cementa på norainellt tillhopa fera miljoner

kronor, utgörande 5 % av aktierna i bolaget.

Aktierna
överlämnas till köparen, transporterade på denne på i p. B 3 angiven tUlträdesdag.
Aktierna medför rätt till utdelning fr. o. m. för räkenskapsåret 1974.

2.
Köpeskillingen utgör 29 872 668
kronor och erläggs kontant på i p. B 3 angiven tUlträdesdag.

3.
Aktiema tUllräds så snart i p.
A 9 angiven nyemission genomförts dock senast den 30 juni 1974.

4.
Så snart aktierna tillträtts
skall bolagsstämma hållas i Ceraenta för val av styrelse och revisorer med
beaktande av vad nedan sägs i p. C7.

C.
Riktlinjer för det framtida samarbetet i Cementa

1.
Partema är överens om att
rörelsen i Ceraenta skaU drivas efter norraala företagsekonoraiska principer.

2.
Ceraenta skall tillämpa vid
varje tUlfälle rådande marknadspriser på varor vid leveranser tUl företag inora
Euroc-koncemen. Delta skall gälla även vid leveranser från sådana företag tUl Ceraenta.
Priset på tjänster åt Cementa från koncerncentrala organ i Euroc skall sältas
efter sararaa principer som gäller för motsvarande tjänster tUl övriga företag
inom Euroc-koncemen.

3.
Ceraenta skall tiUärapa en
prissättning sora innebär att dess ställning på den svenska marknaden ej
missbrakas. Sålunda skall de rationaliseringsmöjligheter, som kommer att
uppstå, tUlvaratas i den utsträckning sora kan anses vara riralig raed hänsyn
till Euroc-koncernens finansiella resurser. De ekonoraiska effektema härav
skall i skälig utsträckning påverka prissättningen.

Cementa
förbinder sig att fortlöpande informera statens pris- och karteUnämnd (SPK) ora
sin kostnads- och raarknadssituation och tUl näranden meddela planer på
prishöjningar på cement tUl den svenska raarknaden särat skälen för dessa. Anraälan
om planerad prishöjning skall göras senast 30 dagar före ikraftträdandet. I
denna anmälan skall Cementa redogöra för vilka kostnadsfaktorer eller andra förhåUanden
sora raoliverar prishöjningen.

Partema
är raedvetna om att därest föreliggande rationaliseringseffekter ej utnyttjas eUer
ej slår igenom i prissättningen delta kan föranleda att SPK tUl Kungl. Majrt anraäler
att utvecklingen av prisnivån påkallar särskild åtgärd. Beslut om ändringar i
prislistor, generella rabattsatser och allmänna försäljningsvUlkor för cement
på den svenska marknaden fattas av Ceraentas styrelse.

4. Ceraenta
äger icke i sin cementförsäljning alt ifråga ora pris, leve

ranstid, leveransvillkor i övrigt eller på annat sätt diskriminera några

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 48

kunder
eller kategorier av kunder i Sverige. Delta innebär dock inte något förbud mot
en från Ceraentas synpunkt, fristående från Euroc-koncernen i övrigt, på
affärsmässiga grunder motiverad differentiering av priserna. Cementa förbinder
sig att låta alla prislistor, generella rabattsatser och allmänna försäljningsvUlkor
vara öppna och tillgängliga.

För att möjliggöra
konkurrens- och prisövervakande myndigheters kontroll att diskriminering ej
sker förbinder sig Cementa att senast den

1 juli
1975 upprätta ett sådant system för försäljningsslatistik att av

vikelser från prislistor och i erforderlig orafattning övriga försäljnings

villkor kan konstateras. På fakturorna skall fraktkostnaden separat an

ges såvitt ej annan överenskoraraelse senare träffas på grund av änd

rade förhållanden.

5. Den
strukturrationalisering, sora utgör elt av syftena raed sara-

manslagningen av Gullhögens och Ceraentas rörelser kan korama att

innebära nedläggning av delar av existerande produktionskapacitet, som

visar sig ej längre raolsvara rationella och ekonomiska krav. Dylika ned

läggningar skall ske under vederbörligt hänsynslagande till de anställ

das och samhällets intressen.

Avveckling av
rörelsegrenar eller enskilda fabriksförvaltningar inom Ceraenta förutsätts ske
i enhghet raed en kontinuerligt reviderad plan sora fastställs av Ceraentas
styrelse efter sararåd med företrädare för de anställda. Sådana företrädare
vilka förutsätts utses bland de anställda vid Cementa skall även äga rätt
att löpande medverka i det utredningsarbete som föregår beslut. Skulle av särskUda
skäl avsteg från den vid elt givet tillfälle gällande planen påkallas skall
samråd likaledes ske raed företrädare för de anställda.

Ceraenta äger ålägga de i
utrednings- och sararådsförfarandet deltagande personerna att icke annat än
i saraförslånd raed företagsledningen för annan i förtid yppa vad sora frarakoramer
under nämnda förfarande. De anställdas representanter skall dock i frågor sora
avses i föregående stycke vara oförhindrade att inforraera och rådgöra med
ledningarna för sina fackliga organisationer under förutsättning alt även de
senare accepterar tystnadsplikt.

Vid nedläggningar skall Cementa
aktivt verka för att bereda friställd personal annan sysselsättning inora
företagel eller Euroc-koncernen i övrigt särat genom lämpliga åtgärder aktivt
verka för alt ny sysselsättning skapas på berörd ort för den händelse alternativa
anställningsmöjligheter där saknas.

6. Euroc förbinder sig
att ej utnyttja sin raöjlighet att järalikt aktie

bolagslagen inlösa de av staten ägda aktierna i Ceraenta. Staten av

slår från sin möjlighet att påkalla sådan inlösen. Skulle Ceraentas bo

lagsordning under avtalstiden ändras utan alt staten härtUl läranat sitt

godkännande skall staten dock ha rätt alt påkalla inlösen järalikt 174 §

2 mom. aktiebolagslagen.

7. Staten äger rätt att
efter samråd med Euroc anvisa två personer

att ingå såsom ordinarie ledaraöter i Ceraentas slyrelse;

två personliga suppleanter
för dessa;

en
person såsora ordinarie revisor i Ceraenta;

särat en personlig
suppleant för denne; revisor järate suppleant skaU

vara auktoriserad revisor.

Euroc
förbinder sig att på bolagsstäraraa raedverka till att de personer staten
sålunda anvisat blir valda tUl respektive befattningar.

8. Parterna
är överens ora att styrelsen skall saramanträda minst fyra

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 49

gånger
per verksamhetsår, samt att i den raån styrelsen utser ett arbetsutskott en av
statens representanter skall ingå däri.

9. Varje
aktie skall medföra lika rätt till avkastningen ur Cementa.

Innehavare av B-aktier skall dock äga rätt till en genorasnitllig utdel

ning för räkenskapsåren 19741993 av lägst 12 kronor per aktie och år.

B-aktieägare
uppbär sin avkastning i förra av utdelning på aktierna. A-aktieägaren äger
uppbära sin avkastning antingen i form av utdelning eller i form av koncembidrag.
Ora avkastningen utgår i förra av koncernbidrag, och således blir
skattepliktig hos Euroc i stället för hos Ceraenta, skall bidraget uppräknas raed
den skatt sora skulle ha utgått hos Ceraenta ora avkastningen läranals i form
av aktieutdelning.

10.
Euroc skall liksom tidigare
kunna utnyttja av Ceraenta ägda fastigheter och andra tillgångar ävensora dess
borgen såsora säkerhet för Euroc-koncemens externa upplåning och dess andra
förpliktelser. I gengäld förbinder sig Euroc att ej kräva säkerhet för de
medel Euroc-koncernen utlånar till Cementa för all bidra tUl förverkligandet
av inora delta företag erforderliga investeringar. För de lån sora Ceraenta upptar
hos Euroc och sora Euroc i sin tur upplånat på av Ceraenta tiU-handahållna
säkerheter betalar Ceraenta lika hög ränta som Euroc betalar till långivaren.

11.
Såvitt parterna nu kan bedöraa
synes det vara lärapligt att även Gullhögens ceraentrörelse överförs till Ceraenta.
Eventuellt bör detta ske genora att Gullhögen fusioneras raed Cementa. Så länge
cementrörelsen till någon del kvarstår i Gullhögen skall vad i p. C 15, 7, 8
och 10 sägs gälla även för detta bolag.

D.
Allmänna bestämmelser

1. Staten äger överlåta sina aktier i Ceraenta tUl åv
staten direkt eller . indirekt helägt bolag. Denna rättighet gäller även för
statligt bolag till vilket staten överlåtit sina aktier. Det fömtsatts härvid
att samtliga statens aktier omfattas av överlåtelsen. Staten skall oavsett
sådan överlåtelse kvarstå sora part i detta avtal.

2. Detta avtal gäller så länge staten eller av staten
direkt eller indirekt helägt bolag är ägare av de i p. B 1 omnäranda 50 000 st
aktierna i Cementa. Skulle Euroc avyttra aktiemajoriteten i Ceraenta åligger
det Euroc att tillse att köparen inträder i Eurocs ställe i detta avtal.

3. Tvister på grund av detta avtal och därur
härflytande rättsförhållanden skall avgöras av skiljemän enligt vid envar tid gäUande
lag om skiljemän. Dock skall den av de tvistande partemas skiljemän utsedde
ledamoten, ordföranden, vara ordinarie lagfaren ledaraot av svensk civil
dorastol.

Detta
avtal har upprättats i tre exemplar varav staten, Euroc och Cementa tagit var
sitt.

Stockholm
den 7 deceraber 1973

För
svenska staten med förbehåll Induslriakliebolaget EUROC för Kungl. Majrts
godkännande

Ovannämnda
avtal biträdes såvitt på Ceraenta ankoraraer Stockholm den 7 december 1973 CEMENTA
AB

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 50

Bilaga
12

AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
slatsministem PALME, ministem för uttikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anraäler fråga om anslag tUl
avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tiUäggsstat III tiU riksstaten för
budgetåret 1973/74 och anför.

Under
innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tiUäggsstat I tiU
gällande riksstat, dels på tiUäggsstat II, dels
på tUläggsstat III. I enhghet med de principer som hittUls tillämpats bör nu,
när avskrivningsbehovet för de olika investeringama kan överbhckas, förslag om
erforderliga avskrivningsanslag föreläggas rUcsdagen. Skulle nya avskrivningsbehov
uppkoraraa eUer ändring ske i de tUl grand för här beräknade avskrivningar
liggande förhåUandena föratsätter jag att vederbörliga tUlägg och jämkningar
vidtas av riksdagen.

Statens
allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allraänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för
förvaltningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för
kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i
mark avskrivs inte.

Med
tillärapning av dessa grander bör avskrivningsanslag på tUläggsstat uppföras i
enlighet med följande sammanställning.

Anslag

Investering
kr.

Avskrivning kr.

Justitiedepartementetr

Polishus
m. m.

35
700 000

8 925 000

Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet

950
000

237 500

Vissa
byggnadsarbeten för krhnmal-

vården

12
000 000

6 000 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 51

Nybyggnad
i kvarteret Kronoberg i

Siockholm 19 000 000 4 750 000

Försvarsdepartementetr

Anskaffning
av vissa skyddsramsan

läggningar 3 873 000 3 873 000

Utbildningsdepartementet
r

Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål 8 000 000 4 000 OOOO

Jordbraksdepartementet
r

Byggnadsarbeten
vid jordbrukets hög

skolor m. ra, 12 000 000 6 000 000

Industrideparteraentet
r

Byggnadsarbeten för teknisk utveckling

ra. ra. 1200 000 600 000

Fonden
för låneunderstöd. På tUläggsstat II har anvisats 900 000 kr. tUl
lån tUl nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholraissbm-kare ra. ra.
Avskrivningsanslaget bör tas upp raed 900 000 kr.

Fonden
för statens aktier. På tiUäggsstat II har anvisats ett anslag av
24 240 000 kr. för tecknmg av aktier i bolag för projektering, byggande och
drift av fast vägförbmdelse raellan Köpenharan och Malmö. Av anslaget avser 4 railj.
kr. ett i förhållande lUl aktiemas nominella värde överskjutande belopp, 240
000 kr. avser stämpelskatt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 4 240 000 kr.

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
tUl Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder på tUläggsstat
III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Statens
allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementetr

Polishus
m. ra. 8 925 000

Byggnadsarbeten
för doraslolsväsendet 238 000

Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården 6 000 000

Nybyggnad
i kvarteret Kronoberg i Stockholm 4 750 000

Försvarsdepartementetr

Anskaffnmg
av vissa skyddsramsanläggningar 3 873 000

Utbildningsdepartementetr

Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål 4 000 000

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 52

Jordbruksdepartementetr

Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor ra. ra. 6 000 000

Industrideparteraentetr

Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling ra. m. 600 000

Fonden
för låneunderstöd

Socialdeparteraentetr

Lån
till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för
alkoholmissbrukare ra. ra. 900 000

Fonden
för statens aktier

Komraunikationsdeparteraenlelr

Teckning av aktier i bolag för projektering, byg

gande och drift av fast vägförbindelse mellan

Köpenhamn och Malmö 4 240 000

Vad
föredraganden sålunda med instäraraande av statsrådels övriga ledaraöter heraställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur
protokollelr

Britta
Gyllensten

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 53

Bilaga
13

AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER

Utdrag
av protokollet, över finansärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, 1 statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärende under komimunikationsdepartementels
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1973/74 och anför.

Nedskrivning
av statens järnvägars statskapital. I regleringsbrev den 30 mars 1973 för
budgetåret 1973/74 avseende investeringsanslaget Järnvägar m. m. har Kungl. Majrt
med stöd av riksdagens beslut (prop. 1973r 1 bil. 8, TU 1973r 2, rskr 1973r 68)
medgett att statens jämvägar kompenseras för en räntekostnad av ca 3,4 raUj.
kr. sora är att hänföra till vissa försvarsberedskapsålaganden. Korapensationen
fömtsattes ske genom en nedskrivning av det förräntningspliktiga statskapitalet
raed ca 50 milj. kr.

Statens
järnvägar har i skrivelse den 9 januari 1974 läranat underlag för bestämning
av de tillgångar om samraanlagt 50 milj. kr. sora bör skrivas ned.
Nedskrivningen föreslås ske per den 30 juni 1974 med nedsättning av förräntningsphkten
med 3,5 railj. kr. för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Riksdagen
har den 14 raars 1973 beslutat att statens järnvägar skall kompenseras för
vissa försvarsberedskapskostnader samt att kompensationen sker genom
nedskrivning av statens jämvägars statskapital.

Efter
sararåd raed chefen för kommunikationsdepartementet föreslår jag att det förräntningspliktiga
statskapitalet för statens järnvägar skrivs ned genom anlitande av fonden för
oreglerade kapitalmedelsförluster. Nedskrivningen bör ske per den 30 juni 1974
och förräntningskravet för innevarande budgetår sältas ned med ell belopp raotsvarande
räntan på det kapital som skriv ned.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 54

Jag
förordar därför att 50 raUj. kr. anvisas som en avsättning tUl fonden för
oreglerade kapitalmedelsförluster.

Under åberopande av det
anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att
till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på till-läggsstat III tUl
riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 50 000 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur
protokollelr

Britta
Gyllensten

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 85 55

Bilaga
14

Förteckning

över
av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1974: 85 begärda anslag på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1973/74.

DRIFTBUDGETEN

A.
Egentliga statsutgifter

/.
Kungl. hov- och slottsstaten

A
3 Kostnader för framlidne Hans Majrt Konung

Gustaf
VI Adolfs begravnmg 460
000

III. Utrikesdepartementet

A
9 Extra utgifter, reservationsanslag 200 000

IV. Försvarsdepartementet

A
4 Extra utgifter, reservationsanslag 300 000

H
10 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations

anslag 49 000 000

V. Socialdepartementet

A
2 Kommittéer ra. m., reservationsanslag 1400 000

E 8
Statens bakteriologiska laboratoriura r Drifibi

drag, reservationsanslag 1 835 000

VIII. Utbildningsdepartementet

A
2 Koramittéer ra. ra., reservationsanslag 3 000 000

B 8
Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, re

servationsanslag 678 000

B 9
Bidrag tUl Svenska riksteatem, reservationsan

slag 500 000

E
24 a Vissa merkostnader för renhållning och städ

ning, reservationsanslag 1 400 000

IX. Jordbruksdepartementet

E
12 Fiskeriundersökningsfartyg, reservationsanslag 3 000
000 ,

G
14 Inredning och utmstning av lokaler vid jordbm

kets högskolor ra. ra., reservationsanslag A 000 000

XI. Arbetsmarknadsdepartementet
B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa,

reservationsanslag 50 000 000

B 4
SärskUda åtgärder för arbetsanpassning, reserva

tionsanslag 25 000 000

XIII.
Industridepartementet

A 3 Koraraittéer ra. ra., reservationsanslag 3 300
000

Summa
egentliga statsutgifter 144 073 000

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 56

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighetsfond Justitiedepartementetr

1
Polishus m.
ra., reservationsanslag 8 925 000

2
Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet, reservationsanslag 238
000

3
Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag 6 000 000

4
Nybyggnad i
kvarteret Kronoberg i Stockholm, reservationsanslag 4 750 000

Försvarsdepartement et r 7 Anskaffning av vissa skyddsramsanläggningar,

reservationsanslag 3 873 000

Utbildningsdeparteraentelr

13 Byggnadsarbeten för vissa kulturändaraål, reser

vationsanslag A 000 000

Jordbruksdeparteraentetr 15 Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor

m. ra., reservationsanslag 6 000 000

Industrideparteraentetr 17 Byggnadsarbeten för
teknisk utveckling ra. m.,

reservationsanslag 600 000

E. Fonden för låneunderstöd Socialdeparteraentetr

1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrakare ra. ra., reservationsan

slag 900 000

Ea. Fonden för statens aktier

Koraraunikations departementetr

1 Teckning av aktier i bolag för projektering, byg

gande och drift av fasl vägförbindelse mellan

Köpenham.n och Malmö, reservationsanslag A 240 000

III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
50 000 000

Summa
utgifter för statens kapitalfonder 89 596 000

Summa
för driftbudgeten 233 599 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 85 57

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens
allmänna fastighetsfond

Jordbruksdeparteraentetr

17
Byggnadsarbeten vid jordbrukels högskolor

ra.
m. 12 000 000

IX. Diverse
kapitalfonder

Komraunikationsdeparteraenlelr

3 Sjöfartsverkets fondr Sjöfartsraateriel ra. ra. 3 400
000

Summa
för kapUalbudgeten 15 400 000

MARCUSBOKTR. STOCKHOLM 1974 740138

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

58 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (58)

58 kopplingar i 48 dokument.

  1. SOU 2021:74 Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet s. 271 i texten
  2. Bet. 1985/86:NU2 Näringsutskottets betänkande om cement- och kalkproduktion s. 4 i texten
  3. Bet. 1982/83:NU28 om fortsatt cementproduktion i Degerhamn s. 6 i texten
  4. Bet. 1978/79:FöU5 med anledning av motion om decentraliserad beredskapslagring av olja s. 1 i texten
  5. Bet. 1975/76:NU9 Med anledning av motioner om förstatligande av vissa företag s. 12 i texten

Visa alla 48