Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av konvention rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten
1974 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:9, Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av konvention rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten
Dokumentets text
Kungl. Majrts
proposition nr 9 år 1974 Prop. 1974: 9
Nr 9
Kungl.
Maj:ts proposition angående godkännande av konvention rörande fisket och bevarandet
av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten; given den 9 januari 1974.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars
avlåtande tUl riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
SVANTE
LUNDKVIST
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en konvention rörande fisket
och bevarandet av de levande tUlgångama i Östersjön och Bälten. Konventionen,
som har undertecknats av samtliga Östersjöstater, omfattar Östersjön och
Bälten, däri inbegripet Öresund. EiUigt konventionen skall de fördragsslutande
staterna nära samarbeta i syfte att bevara och föröka de levande tUlgångarna
och att få bästa möjliga avkastning av dem. En särsldld kommission bUdas för
att leda detta samarbete och i övrigt uppfylla konventionens syften.
1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr
Prop.
1974: 9
Utdrag
av protokoUet över jordbruksärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 januari 1974.
Närvarande:
ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST,
ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN,
GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN
Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av konvention
rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten
och anför.
Inledning
Sverige
har sedan länge deltagit i samarbete med övriga Östersjöstater om fisket i
Östersjön. Sålunda träffades år 1932 en överenskommelse med Danmark bl. a. om sUlfisket
i vissa delar av Östersjön. Ar 1962 träffades en överenskommelse mellan Sverige,
Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland rörande laxfisket. Polen har senare
anslutit sig till denna överenskommelse. Frågan om en allmän fiskerikonvention
har Övervägts i skUda sammanhang. Sveriges fiskares riksförbund har sålunda i
skrivelse den 31 augusti 1972 hemställt om initiativ till en konvention för
att bevara fiskresurserna i Östersjön. Arbetet på en sådan konvention inleddes
år 1972. Efter ett förberedande expertmöte i Sopot, Polen, den 1215 juni 1973
i vilket samtliga Östersjöstater deltog, hölls på polsk inbjudan under tiden
den 414 september 1973 i Gdaiisk en diplomatisk konferens, vid vUken texten
till en konvention rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i
Östersjön och Bälten antogs. Konventionen och konferensens slutakt
undertecknades den 13 september 1973 av samtliga Östersjöstater, nämhgen
Danmark, Finland, Polen, Sovjetunionen, Sverige, Tyska Demokratiska Republiken
och Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen skall ratificeras eller godkännas.
Konventionen
och konferensens slutakt torde i svensk originaltext få fogas tUl
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Yttranden
över frågan om Sveriges tUlträde tUl konventionen har avgetts av
rikspolisstyrelsen, chefen för marhien, generaltullstyrelsen, fiskeristyrelsen
och Sveriges fiskares riksförbund.
Prop. 1974:9
Nuvarande
bestämmelser m. m.
Sverige
är part i en multUateral och två bilaterala fiskeriöverens-kommelser
beträffande Östersjön. Således finns en överenskommelse mellan Sverige och
Danmark om sUlfisket i vissa områden av Östersjön. Konventionen den 31 december
1932 angående fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande
farvattnen (SÖ 1933: 13, ändrad SÖ 1956: 19) omfattar i fråga om Östersjön den
svenska kusten från Falsterbo fyr till Simrishamns fyr samt Bornholms och
ögruppen Kristiansös kuster. Inom dessa områden skall sillfisket med drivgarn
vara gemensamt för de båda ländernas fiskare fr. o. m. den 1 maj t. o. m. den
31 augusti. Konventionen innehåller också föreskrifter om fiskets bedrivande
inom de områden konventionen avser. Med anledning av konventionen har Kungl. Maj:t
utfärdat kungörelsen (1933: 282) med vissa bestämmelser rörande fiskeriförhållandena
i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen.
I
detta sammanhang bör också nämnas den överenskommelse som Sverige år 1962
träffat med Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland rörande skydd för beståndet
av lax i Östersjön (prop. 1963: 7, UU 1963: 1, rskr 1963: 77). Till denna
överenskommelse har Polen senare anslutit sig. Överenskommelsen omfattar
Östersjön, vari inbegrips Finska viken, Bottenhavet och Bottniska viken men
inte Öresund eller Bälten. Överenskommelsen innebär att endast större lax får
fångas och att endast redskap av viss angiven typ får användas.
Fiskeristyrelsen
har bemyndigats meddela de bestämmelser, bl. a. om storleken av nätmaskor i
fiskeredskap och om minimimått på fisk, som betingas av Sveriges anslutning
till bl. a. 1962 års laxfiskeöverenskora-melse. Även i övrigt meddelar
styrelsen bestämmelser i samma hänseenden för det svenska havsfisket.
Föreskrifterna härom finns i kungörelsen (1965: 500) om bestämmelser angående
storleken av nätmaskor i fiskeredskap och minimimått på fisk m. m. Fiskeristyrelsen
har i ämnet utfärdat kungörelsen (1971: 100) med vissa bestämmelser rörande
fisket i Östersjön (ändrad senast 1973: 151).
Enligt
lagen (1971: 850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september
1971 mellan Sverige och Finland gäller särskilda bestämmelser om fiske inom det
område som utgörs av gränsälvarna med sidogrenar och utflöden jämte den inom
finska och svenska Nedertorneå socknar norr om latitudsparallellen 65°35'N belägna
delen av Bottniska viken (Torne älvs fiskeområde). Bestämmelserna om fiske i
gränsälvsöverenskommelsen avser bl. a. fredningszoner och vissa andra
fiskeförbud i havsområdet. Vidare gäUer kungörelsen (1971: 1018) om tUlämpning
av stadgan för fisket inom Tome älvs fiskeområde.
It
Riksdagen 1974.1 saml Nr 9
Prop.
1974:9
Konventionen
I
konventionens inledning förklaras att en avkastning av de levande tillgångarna
i Östersjön och Bälten vari inbegrips Öresund, Finska viken, Bottenhavet och
Bottniska viken på en bibehållen högsta nivå är av stor betydelse för
staterna i Östersjöområdet. Det betonas att Östersjöstaterna har ett gemensamt
ansvar för bevarandet av de levande tillgångarna och deras ändamålsenliga
utnyttjande. De fördragsslutande staterna har därför kommit överens om att
nära samarbeta i syfte att bevara och öka de levande tillgångarna i Östersjön
och Bälten och att få bästa möjliga avkastning av dem. Särskilt skall
undersökningar i dessa hänseenden ökas och samordnas. Organisatoriska och
tekniska åtgärder för att bevara och öka de levande tillgångarna skall
förberedas och genomföras (art. 1).
Enligt
artikel 2 är konventionen tiUämplig på alla vattenområden i Östersjön och
Bälten intill baslinjerna, i väster begränsade av en rät linje från Hasen0re Hoved
till Gniben Ödde, från Korshage till Spodsbjerg och från GUbjerg Hoved tUl
Kullen.
Ingen
bestämmelse i konventionen berör fördragsslutande stats rättigheter, anspråk
eller uppfattning i fråga om territorialvattengränsen eller utsträckning av fiskerijurisdiktionen
enligt folkrätten (art. 3).
En
fiskerikommission skall upprättas för Östersjön (art. 5). Varje fördragsslutande
stat får utse högst två ombud såsom medlemmar av kommissionen. Därutöver kan
också utses sakkunniga och experter.
Kommissionen skall ha sitt
säte i Warszawa (art. 6). Kommissionens finansiella bestämmelser och budget
behandlas i artikel 7. Budgetens totalbelopp skall bestridas av de
fördragsslutande staterna i lika delar. Kostnader för ombud, sakkunniga och
experter som deltar i kommissionens arbete skall vederbörande stat själv
bestrida.
Kommissionen skall som
regel sammanträda vartannat år i Warszawa. Varje stat skall ha en röst i
kommissionen. Beslut och rekommendationer skall antas med två tredjedelars
majoritet av närvarande och röstande fördragsslutande stater. Kommissionens
arbetsspråk skall vara engelska medan kommissionens officiella språk är signatärstaternas
språk, dvs. danska, fuiska, polska, ryska, svenska och tyska. Kostnader för
översättning till fördragsslutande stats eget språk vid kommissionens
förhandlingar skall bestridas av den staten (art. 8).
Kommissionen har enligt
artikel 9 till uppgift att samla in, sammanställa, analysera och sprida statistiska
data i fråga om fångster m. m. Kommissionen skall också utarbeta förslag som
syftar tUl att samordna forskningen i konventionsområdet. Vidare skall
kommissionen förbereda och lägga fram rekommendationer beträffande reglering
av fiskeredskap, utrustning, fångstmetoder och minimimått på fisk som får
Prop. 1974: 9 5
ilandföras.
Även frågor om fredningstider och fredningsområden samt förbättring och
utökning av havets levande tUlgångar kan omfattas av rekommendationer (art.
10).
Fördragsslutande
stat kan inom nittio dagar efter tillkännagivandet av en rekommendation göra
invändningar mot densamma. Rekommendationen är då inte gällande för staten i
fråga. Görs en invändning inom nämnda tid kan varje annan fördragsslutande stat
på samma sätt göra invändning under en ytterligare period om sextio dagar. Om
invändningar görs av tre eller flera fördragsslutande stater, befrias de
övriga staterna från skyldighet att genomföra rekommendationen (art. 11).
Enligt
artikel 12 ankommer det på fördragsslutande stat att säkerställa tillämpningen
av bestämmelserna i konventionen och av de rekommendationer som är gällande
för staten. I händelse av överträdelse skall lämpliga åtgärder vidtas. De
rekommendationer av kommissionen som är bindande för en stat skall genomföras
på dess territorialhav och inom de vattenområden över vilka den utövar fiskerijurisdiktion.
Kommissionen skall tillställas tillgängliga statistiska data och upplysningar.
Kommissionen
skall, när den så finner lämpligt, underrätta stat som inte är ansluten tUl
konventionen om sådant fiske i konventionsområdet som bedrivs av den statens
medborgare eller fartyg och som kan inverka negativt på kommissionens arbete
eller genomförandet av konventionens syften (art. 13).
Konventionens
bestämmelser skall inte tillämpas på fiske som uteslutande bedrivs för
vetenskapliga ändamål (art. 14).
Kommissionen
skall samarbeta med andra internationella organisationer med likartad
verksamhet (art. 15).
Artikel
16 anger förfarandet vid ändring av konventionen.
Konventionen
skall ratificeras och ratifikationsinstmmenten deponeras hos Polens regering.
Stat som är intresserad av att vårda och ändamålsenligt utnyttja de levande tUlgångama
i Östersjön och Bälten kan av de fördragsslutande staterna inbjudas att ansluta
sig tUl konventionen (art. 17).
Konventionen
träder i kraft den nittionde dagen efter det att det fjärde ratifikations-
eller godkärmandeinstrumentet deponerats (art. 18).
Enligt
artikel 19 kan konventionen frånträdas när som helst efter det att fem år
förflutit från tidpunkten för dess ikraftträdande.
Konferensens
slutakt
I
konferensens slutakt bör två punkter särskUt uppmärksammas. Sålunda förklarade
sig konferensen enig om att Bälten och Öresund skall i kommissionsarbetet
betraktas som ett särskUt område vUket från biologisk synpunkt utgör ett
övergångsområde mellan egentliga Östersjön och Nordsjön.
Prop.1974: 9 6
Vidare
antecknades att ingen av de fördragsslutande staterna f. n. hävdar jurisdiktion
utanför en gräns om tolv nautiska mil från de linjer från vilka de
fördragsslutande staterna beräknar bredden av sitt territorialhav, dvs.
baslinjerna. Statema var överens om att konventionen bör ses över för det fall
någon av dem i framtiden kommer att hävda en vidare jurisdiktion.
I slutakten hänvisades
vidare till en av konferensen antagen resolution, i vilken uttalades att de
fördragsslutande staterna skall fortsätta att studera de förslag till
fiskeregler som behandlades under konferensen och ha gemensamma överläggningar
om dem. Konferensen begärde hos Internationella havsforskningsrådet (ICES)
bistånd för att utreda beskattningen av sill, skarpsill, torsk och plattfisk.
Vidare begärdes råd om regleringar som kan användas för att uppnå bästa möjliga
avkastning av de nämnda arterna.
Konferensen ansåg det
nödvändigt att sammankalla ett möte med experter från de fördragsslutande
staterna så tidigt som möjligt år 1974. Syftet med detta möte skulle i första
hand vara att detaljgranska de föreslagna fiskereglerna.
Konferensen uttryckte
vidare förhoppningen att de fördragsslutande staterna skulle vidta åtgärder på
nationell basis för att skydda de levande tillgångarna i Östersjön till dess
internationella regleringar trätt i kraft.
Remissyttrandena
Samtliga
remissinstanser förordar eller godtar att Sverige ansluter sig till
konventionen.
Fiskeristyrelsen
framhåller att nödvändigheten av en överenskommelse mellan Östersjöstaterna
beträffande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och
Bälten framträtt allt tydligare de senaste åren tiU följd av fiskets
intensifiering. En konvention i syfte att skydda Östersjöns levande marina
tillgångar får därför betraktas som nödvändig. Styrelsen betonar i sitt
yttrande även de ökade krav som ställs på havsfiskelaboratoriets
undersökningsverksamhet till följd av konventionen. Styrelsen understryker
starkt behovet av en förstärkning av laboratoriets resurser om man skaU kunna
uppfylla de krav konventionen ställer på medlemsländerna. Sveriges fiskares
riksförbund ser med tillfredsställelse att en konvention tUlskapas för
Östersjön och Bälten. Förbundet anser emellertid att det på något sätt bör
förtydligas vad som menas med "alla vattenområden i Östersjön" för
att missförstånd ej skall uppkomma, bl. a. beträffande avgränsningen i norr.
Även chefen för marinen anser att begreppet Östersjön bör definieras närmare. Rikspolisstyrelsen
har från polisiär synpunkt inte något att invända mot innehållet i
konventionen.
Prop. 1974: 9
Departementschefen
Fisket
i Östersjön har intensifierats under senare år. Förbättrade fångstmetoder och
redskap har därvid kommit till användning. Vikande fiskbestånd i angränsande
havsområden har tidvis också lett till ökat fiske i Östersjön.
De
ökade fiskeansträngningarna har bl. a. medfört risk för överfisk-ning av vissa
fiskslag. Det har mot denna bakgrund framstått som nödvändigt att söka vidta
åtgärder för att bevara och öka de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten
och därigenom främja fisket. Såsom jag anfört i det föregående har denna fråga
även tagits upp av Sveriges fiskares riksförbund, som begärt att initiativ
skulle tas till en konvention i syfte att skydda Östersjöns levande tUlgångar.
Det är uppenbart att aUa Östersjöstater måste samverka om åtgärderna skall få
önskvärd effekt. Grunden för en sådan samverkan har nu lagts genom att samtliga
Östersjöstater den 13 september 1973 undertecknat en konvention om fisket och
bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten.
Konventionen
omfattar Östersjön, Bälten och Öresund med undantag för inre vatten. Sålunda undantas
bl. a. insjöar och skärgårdsområden. Jag vUl framhålla att Östersjön i detta
sammanhang anses omfatta även Finska viken, Bottenhavet och Bottniska viken.
Enligt konventionen skall de fördragsslutande staterna nära samarbeta för att
bevara och öka de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten och för att få
bästa möjliga avkastning av dem.
För
att leda detta samarbete och även i övrigt verka för konventionens syften
skall en fiskerikommission upprättas. Kommissionen skall ha sitt säte i
Warszawa. Kostnaderna för kommissionens verksamhet skall bestridas av de
fördragsslutande staterna i lika delar. Kommissionen, som skall hålla
ordinarie sammanträden vartannat år, har tUl uppgift att samla in, sammanstäUa,
analysera och tUlhandahålla statistiska data i fråga om fångst,
fiskeansträngningar o. d. Den skall också utarbeta förslag för att åstadkomma
samordning av forskningen i konventionsområdet samt förbereda och lägga fram
rekommendationer. Kommissionen kan också rekommendera konventionsstaterna att
vidta åtgärder för t. ex. reglering av fisket, utrustning, fångstmetoder och minimimått
på fisk som får ilandföras. Rekommendationerna kan också gälla fredningstider
och fredningsområden samt andra åtgärder för att förbättra och öka havets
levande tillgångar. Enligt konventionen förpliktar sig varje fördragsslutande
stat att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa tillämpningen av
bestämmelserna i konventionen och de rekommendationer som gäher för staten i
fråga. Fördragsslutande stat skall på sitt territorialhav och inom de
vattenområden över vilka den utövar fiskerijurisdiktion genomföra för den
staten bindande rekommendationer.
Prop. 1974: 9 8
Samtliga
remissinstanser är positiva till att Sverige tillträder konventionen. En
konvention i syfte att skydda Östersjöns levande marina tillgångar anses
nödvändig. Jag delar denna bedömning. Att förbättra och öka de levande
tillgångarna i Östersjön och Bälten är en angelägen uppgift för Östersjöns aUa
strandstater. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att det pågår
förberedelser för att få till stånd en miljökonvention för Östersjön. Genom att
i en sådan konvention angripa föroreningsproblemen torde ytterligare
förutsättningar för ett fortsatt långsiktigt och allsidigt utnyttjande av
Östersjöns levande tillgångar skapas. Den nu aktuella konventionen utgör ett
betydelsefullt led i detta arbete. Jag förordar därför att Sverige tillträder
densamma. Det ankommer på Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer
att meddela de föreskrifter som behövs vid ett svenskt tillträde till
konventionen.
Fiskeristyrelsen har i
sitt remissyttrande pekat på nödvändigheten att förstärka
havsfiskelaboratoriets resurser om man på svensk sida vUl uppfylla de krav som
konventionen ställer på medlemsländerna. Jag vUl härtUl anföra att denna fråga
bör behandlas först när man säkrare kan bedöma omfattningen och inriktningen av
kommissionens verksamhet.
De
kostnader som Sveriges tillträde tUl konventionen medför kommer i huvudsak att
avse dels en andel av kommissionens sekretariatskostnader, dels kostnader för
resor m. m. för dem som företräder Sverige vid kommissionens sammanträden.
Storleken av dessa kostnader kan f. n. inte anges. De torde få täckas från
nionde huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till vissa internationella
organisationer m. m.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tUlgångarna
i Östersjön och Bälten.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Prop.
1974:9
Bilaga
Konvention rörande fisket och bevarandet av de levande
tillgångarna i Östersjön och Bälten
Till denna konvention anslutna stater,
som anser
att en avkastning av Östersjöns och Bältens levande tillgångar på en
bibehållen högsta nivå är av stor betydelse för staterna i
Östersjöområdet,
som erkänner sitt gemensamma ansvar för bevarandet av de
levande tillgångarna och deras ändamålsenliga utnyttjande,
som är övertygade om att bevarandet av de levande
tillgångarna i Östersjön och Bälten påkallar ett närmare och utvidgat samarbete
i detta område,
har kommit överens om följande.
Artikel I
De fördragsslutande staterna skall
nära samarbeta i syfte att bevara och föröka de levande tUlgångarna
i Östersjön och Bälten och att erhålla en optimal avkastning av dem samt
särskilt utöka och samordna undersökningar i dessa hänseenden,
förbereda och genomföra organisatoriska och tekniska
åtgärder för att bevara och föröka de levande tillgångarna, däri inbegripet
åtgärder för artificiell reproduktion av värdefulla fiskslag och/eller
finansiellt bidra till sådana åtgärder på en jämställd och rättvis grundval
samt vidta andra åtgärder för att uppnå ett ändamålsenligt och effektivt utnyttjande
av de levande tillgångarna.
Artikel II
1.
Det område inom
vilket denna konvention äger tiUämpning, nedan kallat
"konventionsområdet", omfattar alla vattenområden i Östersjön och
Bälten med undantag för inre vatten, i väster begränsade av en rät linje från Hasen0re
Hoved till Gniben Ödde, från Korshage tUl Spodsbjerg och från GUbjerg Hoved tUl
Kullen.
2.
Denna
konvention skall gälla för alla fiskarter och andra levande havstillgångar inom
konventionsområdet.
Artikel IH
Ingen bestämmelse i denna konvention skall anses beröra
fördragsslutande stats rättigheter, anspråk eller uppfattning i fråga om
territorialvattengränsen eUer utsträckning av fiskerijurisdiktionen enligt
folkrätten.
Artikel IV
I denna konvention avses med "fartyg" varje
fartyg eller båt, som brakas för fångst eUer beredning av fisk eller av andra
levande havsorganismer och vilken är registrerad eller hemmahörande i fördragsslutande
stat eUer vilken för sådan stats flagga.
Prop.
1974:9 10
Artikd V
1.
För denna
konventions syften upprättas härigenom en fiskerikommission för Östersjön,
nedan kallad "kommissionen".
2.
Fördragsslutande
stat får utse högst två ombud såsom medlemmar av kommissionen jämte de
sakkunniga och experter att biträda dem som staten beslutar.
3.
Kommissionen
skall bland sina medlemmar utse en ordförande och en vice ordförande för en
period av fyra år. De skall kunna omväljas, dock inte för närmast följande
fyraårsperiod.
Ordföranden och vice ordföranden skall väljas från olika
fördragsslutande stater.
4. Kommissionsmedlem som väljs tUl ordförande i
kommissionen
upphör därigenom att företräda sin stat och skaU heller inte rösta.
Ifrågavarande stat har rätt att utse annat ombud att tjänstgöra i ord
förandens ställe.
Artikd VI
1.
Kommissionen
skall ha sitt säte i Warszawa.
2.
Kommissionen
skall utse sin sekreterare och vid behov erforderlig personal att bistå
sekreteraren.
3.
Kommissionen
skall anta sin egen arbetsordning liksom de övriga bestämmelser den anser
erforderliga för sitt arbete.
Artikel VII
1. Kommissionen skall anta sina finansiella bestämmelser.
2.
Kommissionen
skall göra upp en budget för två år, omfattande föreslagna utgifter och
uppskattade inkomster under därefter följande räkenskapsår.
3.
Budgetens
totalbelopp, inbegripet förekommande tilläggsbudget, skall bestridas av de
fördragsslutande staterna i lika delar.
4.
Fördragsslutande
stat skall själv bestrida sådana kostnader som hänför sig till dess ombud,
sakkunniga och experter som deltar i kommissionens arbete.
Artikd VIH
1.
Om kommissionen
inte beslutar annat, skall den sammanträda vartannat år i Warszawa på tid som
den finner lämplig. På begäran av företrädare i kommissionen för
fördragsslutande stat och under förutsättning att kravet stöds av ombud för
annan fördragsslutande stat, skall kommissionens ordförande så snart som
möjligt och inte senare än tre månader räknat från dagen för framställningen
sammankalla extra ordinarie möte på tid och plats som han bestämmer.
2.
Kommissionens
första sammanträde skall utlysas av denna konventions depositarieregering att
äga rum inom nittio dagar från den dag som följer på konventionens
ikraftträdande.
3.
Varje
fördragsslutande stat skall ha en röst i kommissionen. Kommissionens beslut
och rekommendationer skall antas med två tredjedelars röstövervikt av
närvarande och röstande fördragsslutande stater.
4.
Kommissionens
arbetsspråk skall vara engelska. Signatärstaternas språk är kommissionens
officiella språk. Endast kommissionens rekommendationer, beslut och
resolutioner skall avfattas på dessa språk.
Vid kommissionens möten har fördragsslutande stat rätt att
få förhandlingarna översatta till sitt eget språk. Samtiiga kostnader som är
förenade med sådan översättning skaU bestridas av den staten.
Prop.
1974:9 H
Artikel IX
1. Det åligger kommissionen
a)
att fortlöpande
håUa sig underrättad om de levande tillgångarna och fisket i konventionsområdet
genom att samla in, sammanställa, analysera och sprida statistiska data,
exempelvis i fråga om fångst, fiske-ansträngningar och annat,
b)
att arbeta ut
förslag som syftar till att samordna den vetenskapliga forskningen i
konventionsområdet,
c)
att förbereda
och för de fördragsslutande statemas övervägande lägga fram rekommendationer
som såvitt möjligt skall bygga på resultat av vetenskapliga undersökningar
beträffande de frågor som avses i artUtel X.
2.
Vid
fullgörandet av sina uppgifter skaU kommissionen när den så bedömer lämpligt
begära bistånd av internationella havsforskningsrådet (ICES) och andra intemationella
tekniska och vetenskapliga organisationer samt använda sig av de uppgifter som
lämnas av de offentliga myndighetema i de fördragsslutande statema.
3.
För att utföra
sina uppgifter kan kommissionen sätta till arbetsgrupper och andra
undergrupper och bestämma deras sammansättning och befogenheter.
Artikel X
Åtgärder med avseende på denna konventions syften som
kommissionen kan överväga och i fråga om vilka den kan göra rekommendationer
till de fördragsslutande staterna är
a)
åtgärder för
reglering av fiskeredskap, utrustning och fångstmetoder,
b)
åtgärder för
reglering av minimimått på fisk som får behållas ombord på fartyg, ilandföras, saluhållas
eUer utbjudas,
c)
åtgärder för
genomförande av fredningstider,
d) åtgärder för införande av fredningsområden,
e) åtgärder för att förbättra och öka havets levande
tillgångar, däri
inbegripet artificiell reproduktion och överflyttning av fisk och andra
organismer,
f) åtgärder för reglering och/eller kvotering mellan
fördragsslutande
stater av sammanlagd fångstkvantitet och fiskeansträngningarna i fråga
om föremål, slag, områden och fiskeperioder,
g) andra åtgärder som är att hänföra till bevarandet
och ett ända
målsenligt utnyttjande av havets levande tillgångar,
h) åtgärder som rör kontrollen över verkställande av
rekommendationer som förpliktar de fördragsslutande statema.
Artikd XI
1.
Om inte annat
följer av bestämmelserna i denna artikel förbinder sig de fördragsslutande
staterna att genomföra varje rekommendation som avgetts av kommissionen enligt
artikel X i konventionen från den tidpunkt
som beslutats av kommissionen, vilken inte skall vara före utgången av den
frist för invändningar som anges i förevarande artikel.
2.
Fördragsslutande
stat kan inom nittio dagar efter tUlkännagivandet av en rekommendation göra
invändning mot den och är i sådant fall inte skyldig att genomföra
rekommendationen.
Fördragsslutande stat kan också när som helst ta tillbaka
en invändning och genomföra rekommendationen.
Prop.
1974: 9 12
Görs invändning inom de nittio dagarna, kan varje annan
fördragsslutande stat på samma sätt göra invändning under en ytterligare frist
om sextio dagar.
3.
Görs
invändningar mot en rekommendation av tre eller flera fördragsslutande stater,
befrias de övriga fördragsslutande statema genast från skyldighet att genomföra
rekommendationen.
4.
Kommissionen
skall snarast underrätta varje fördragsslutande stat om mottagandet eller
återtagandet av en invändning.
Artikd xn
1.
Fördragsslutande
stat skall i fråga om sina medborgare och fartyg vidta erforderliga åtgärder
för att säkerställa tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention och av
de rekommendationer från kommissionen som förpliktar den fördragsslutande
staten samt i händelse av överträdelse vidta lämpliga åtgärder.
2.
Utan förfång
för de fördragsslutande staternas suveräna rättigheter beträffande deras territorialhav
och rättigheterna i deras fiskezoner skall varje fördragsslutande stat genom
sina inhemska myndigheter på sitt territorialhav och inom de vattenområden,
över vilka den utövar fiskerijurisdiktion, genomföra sådana rekommendationer
av kommissionen som är bindande för den.
3.
Fördragsslutande
stat skall på tid och sätt som kommissionen bestämmer tillhandahålla
kommissionen sådana tillgängliga statistiska data och upplysningar som avses i
artikel IX paragraf la) liksom redogörelse för
alla åtgärder som vidtagits i överensstämmelse med paragraferna 1 och 2 i
förevarande artikel.
Artikd XIH
Kommissionen skall när den så finner lämpligt underrätta
stat som inte är ansluten till denna konvention om sådant fiske i konventionsområdet,
som bedrivs av den statens medborgare eller fartyg och som kan inverka negativt
på kommissionens arbete eller fullgörandet av konventionens syften.
Artikd XIV
Bestämmelserna i denna konvention skall inte tUlämpas på
fiske som uteslutande bedrivs för vetenskapliga undersökningar med fartyg som
bemyndigats därtill av fördragsslutande stat eller beträffande fisk eller andra
havsorganismer som fångats vid sådant fiske. Sådan fångst får inte säljas,
uppvisas för eller utbjudas till försäljning.
Artikd XV
1.
Kommissionen
skall samarbeta med andra internationella organisationer med likartad
verksamhet.
2.
Kommissionen
kan bjuda in berörd internationell organisation eller regering i stat som inte
är ansluten till denna konvention att delta som observatör vid kommissionens
sammanträden eller vid möten med dess undergrupper.
Artikd XVI
1. Fördragsslutande stat kan föreslå ändringar i denna
konvention. Varje föreslagen ändring skall översändas till depositarieregeringen
som
Prop. 1974: 9 13
skall underrätta alla fördragsslutande stater därom.
Fördragsslutande stat skall så snart möjligt efter mottagandet av
underrättelsen meddela depositarieregeringen om den godtar ändringen eller
inte.
Ändringen träder i kraft nittio dagar efter det att depositarieregeringen
mottagit underrättelse att alla fördragsslutande stater godkänt ändringen.
2. Varje stat som ansluter sig till denna konvention efter
det att en ändring trätt i kraft enligt bestämmelserna i paragraf 1 i denna
artikel är skyldig att iaktta konventionen i dess ändrade lydelse.
Artikd XVH
1.
Denna
konvention skall ratificeras eller godkännas av signatärsta-terna.
Ratifikations- eller godkännandeinstrumenten skall deponeras hos Folkrepubliken
Polens regering som skall vara depositarieregering.
2.
Denna
konvention skall stå öppen för anslutning av stat som är intresserad att vårda
och att ändamålsenligt utnyttja de levande tillgångarna i Östersjön och
Bälten, under förutsättning att staten inbjudits därtill av de fördragsslutande
staterna. Anslutningsinstrumenten skall deponeras hos depositarieregeringen.
Artikel XVIII
1.
Denna
konvention träder i kraft den nittionde dagen efter det att fjärde
ratifikations- eller godkännandeinstrumentet deponerats.
2.
Sedan denna
konvention trätt i kraft enligt paragraf 1 i denna artikel, träder den i kraft
för varje annan stat, vars regering deponerat ratifikations-, godkännande-
eller anslutningsinstrument, den trettionde dagen efter dagen för deponeringen
hos depositarieregeringen.
Artikel XIX
När som helst efter det att fem år förflutit från
tidpunkten för denna konventions ikraftträdande kan fördragsslutande stat frånträda
konventionen genom skriftiigt meddelande tUl deposharieregeringen. Frånträ-dandet
träder i kraft för den fördragsslutande staten den 31 december året efter det
år, under vilket depositarieregeringen underrättades om uppsägningen.
Artikd XX
1. Depositarieregeringen skall underrätta alla signatärstater
och an
slutna stater
a)
om
undertecknanden av denna konvention och om deponeringar av ratifikations-,
godkännande- och anslutningsinstrument liksom om överlämnade förklaringar,
b)
om dagen för
konventionens ikraftträdande,
c)
om förslag att
ändra konventionen, om mottagna underrättelser om godkännanden och om
ikraftträdandet av sådana ändringar,
d) om underrättelser om frånträdande.
2.
Originalet tiU
denna konvention skall deponeras hos Folkrepubliken Polens regering som skall
översända bestyrkta avskrifter tUl regeringarna i alla signatärstater och i
alla stater som anslutit sig tUl denna konvention.
3.
Depositarieregeringen
skall registrera denna konvention hos Förenta Nationernas sekretariat.
Prop. 1974:9 14
TUl
bekräftelse varav undertecknade befullmäktigade, därtill vederbörligen
bemyndigade, underskrivit denna konvention.
Som skedde i Gdaiisk den
13 september 1973 i ett exemplar på danska, finska, polska, ryska, svenska,
tyska och engelska språken, vilka alla texter har samma vitsord.
För
Konungariket Danmark
För
Republiken Finland
För
Tyska Demokratiska Republiken
För
Förbundsrepubliken Tyskland
För
Folkrepubliken Polen
För
Konungariket Sverige
För
Socialistiska Rådsrepublikernas Union
Prop. 1974: 9 15
Slutakt
rörande Östersjöstaternas diplomatiska konferens, håUen i Gdansk i september
1973 för utarbetande av en konvention rörande fisket och bevarandet av de
levande tillgångarna i Östersjön och Bälten
1.
På inbjudan av Folkrepubliken
Polens regering ägde en konferens rum i stadshuset i Gdahsk från den 4 till den
14 september 1973 för att utarbeta en konvention rörande fisket och bevarandet
av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten.
2.
Nedanstående stater var
representerade med delegationer vid konferensen:
Konungariket
Danmark,
Republiken
Finland,
Folkrepubliken
Polen,
Socialistiska
Rådsrepublikernas Union,
Konungariket
Sverige,
Tyska
Demokratiska Republiken,
Förbundsrepubliken
Tyskland.
3. Observatörer
från nedanstående internationella organisationer var
närvarande under konferensen:
Förenta
Nationernas ekonomiska kommission för Europa, Förenta Nationemas livsmedels-
och jordbruksorganisation, Förenta Nationemas miljövårdsprogram.
Internationella havsforskningsrådet, Nordvästatlantiska fiskerikommissionen.
Sydostatlantiska fiskerikommissionen. Förenade fiskerikommissionen.
4.
Ordföranden i den polska
delegationen. Dr. Romuald Pietraszek, valdes till konferensens ordförande.
5.
Ordförandena i delegationerna
utsågs till vice ordföranden under konferensen.
6.
Konferensens sekreterare var
den polske delegaten Przemyslaw Anders.
7. Konferensen
tillsatte nedanstående underordnade organ:
Huvudkommittén
Ordförande:
Herr Gero Möcklinghoff, Förbundsrepubliken Tyskland
Redaktionskommittén
Ordförande:
Herr Andrzej Olszöwka, Folkrepubliken Polen
Arbetsgruppen
för fiskeriregler
Ordförande:
Herr Zinovij Evientov, Sovjetunionen.
8.
Till underlag för konferensens
överläggningar förelåg ett konventionsutkast, ett protokoll från expertmötet
som ägde rum i Gdahsl Sopot från den 12 tUl den 15 juni 1973 samt synpunkter
och förslag framförda av de i konferensen deltagande staterna.
9.
När konventionsområdet
diskuterades var konferensen överens om att området norr om en linje dragen
enligt följande:
Prop. 1974: 9 16
a)
Falsterbo fyrStevns fyr,
b)
Jungshoved-B0genaessand,
c)
Hestehoved fyr Måddes Klint,
d) Skelby
kyrka Flinthorne Ödde,
e) Kappel
kyrka Gulstav,
f) Ristingehals
./Er0hale,
g) Skjoldnass
P0ls Huk,
h)
Christian X:s bro i S0nderborg,
och
söder om en linje dragen enligt följande:
a)
Hasen0re Hoved Gniben
Ödde,
b)
Korshage Spodsbjerg,
c)
GUbjerg Hoved Killien,
skulle
av kommissionen i dess arbete betraktas som ett särskilt område.
Konferensen
var också överens om att kommissionen, när den avger sina rekommendationer, bör
beakta det faktum att från biologisk synpunkt nämnda område utgör ett
övergångsområde mellan egentliga Östersjön och Nordsjön.
10.
Som ett resultat av de
överläggningar som återges i kommittéernas och arbetsgmppens rapporter samt av plenarmötena
förberedde och öppnade konferensen för undertecknande en konvention rörande
fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten.
11.
De fördragsslutande statema
uppmärksammade att ingen av dem för närvarande hävdar jurisdiktion utanför en
gräns om tolv nautiska mil från de linjer, från vUka de fördragsslutande
staterna beräknar bredden av sitt territorialhav.
De
fördragsslutande staterna var överens om att konventionen bör ses över för det
fall någon av dem i framtiden kommer att hävda en vidare jurisdiktion.
12.
Konferensen antog också en
resolution på grundval av sina överläggningar.
13.
Vid konferensens avslutning
riktades ett uppriktigt tack till Folkrepubliken Polens regering för dess
stora gästfrihet.
14.
Texten till denna slutakt, som
i ett originalexemplar avfattats på danska, finska, polska, ryska, svenska,
tyska och engelska språken, skall jämte bifogade text av konventionen rörande
fisket och bevarandet av de levande tiUgångama i Östersjön och Bälten deponeras
hos Folkrepubliken Polens regering. Folkrepubliken Polens regering skall sända
en bestyrkt avskrift av denna slutakt samt av konventionen till var och en av
de stater som inbjudits att sända ombud till konferensen.
Prop. 1974:9 17
TUl
bekräftelse varav ombuden för de deltagande staterna underskrivit denna
slutakt.
Som
skedde i Gdaiisk den 13 september 1973.
För
Konungariket Danmark
För
Republiken Finland
För
Folkrepubliken Polen
För
Socialistiska Rådsrepublikemas Union
För
Konungariket Sverige
För
Tyska Demokratiska Republiken
För
Förbundsrepubliken Tyskland
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 730567
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (6)
6 kopplingar.
- Bet. 1975/76:JoU39 Med anledning av propositionen 1975/76:130 om stödåtgärder på fiskets område, m. m. jämte motioner s. 10 i texten
- Bet. 1975:JoU1 Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 inom jordbruksdepartemente… s. 27 i texten
- Rskr. 1974:17 i texten
- Bet. 1974:JoU4 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:9 angående godkännande av konvention rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna… i texten
- Prop. 1976/77:118 om utvidgning av den svenska fiskezonen s. 9 i texten