Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) angående skattefrihet för viss stiftelse m.m.

1974 · 20 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 10 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:94, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) angående skattefrihet för viss stiftelse m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 94 år 1974 Prop. 1974r94

Nr 94

Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928r370) angående skattefrihet för viss stiftelse m.m.;
given den 29 mars 1974.

Kungl. Majrt vill härmed, under åberopande av bUagda
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås skattefrihet för Apotekarsocietetens
stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m. och för Sveriges
exportråd.

1 syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna för
aktieägare i fåmansbolag, som till följd av ändrad praxis för redovisning av å-conto-belopp
fått sin taxering höjd vid 1974 års taxering föreslås vidare regler om anstånd
under två år med skatteinbetalningen under vissa förutsättningar.

1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 94

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. I974r94

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928r370)

Härigenom
förordnas att 5 § 1 mom. och 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928r370)
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5§ 1 mom.' Frän skatteplikt undantagasr

a)
nationalparker;

b)
staten samt
kommun eller annan menighet tillhöriga allmänna platser, så ock
begravningsplatser;

c)
staten tUlhörig
för försvarsändamål avsedd fastighet, i den mån den för sådant ändamål nyttjas,
försåvilt fastigheten ej är att anse som en fristående industriell anläggning;

d) statens
samt kommuns eller annan menighets byggnader för allmän

styrelse eller förvaltning ävensom för kultur- eller rättsvård, ordning eller

säkerhet, barnavård, sundhetsvård, religionsvård eller undervisning, så ock

byggnader, som avses i 18 § lagen om socialhjälp;

opaginerad Kontrollera mot PDF

e)
byggnader som tillhöra följande institutioner, nämligen akademier,
Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna
undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets
universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro
skyldiga att vara medlemmar samt sam arbetsorgan för sådana sammanslutningar
med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på
sammanslutningarna, sjömanshus, kyrkor och trossamfund som avses i 53 § 1 mom.
e), sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar samt sådana stiftelser och föreningar som avses i
nyssnämnda lagrum, därest byggnaderna äro avsedda

'Senaste lydelse 1973:1099.

e)
byggnader som tUlhöra följande institutioner, nämligen akademier,
Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond samt Apotekarsocietetens
stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., så ock allmänna
undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets
universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro
skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar
med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på
sammanslutningarna, sjömanshus, kyrkor och trossamfund som avses i 53 § I mom.
e), sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar samt sådana stiftelser och föreningar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r94 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för nämnda institutioners verk- som avses i nyssnämnda
lagrum,

samhet såsom sådana, ävensom därest byggnaderna äro avsedda

dylika institutioner tillhöriga all- för nämnda institutioners verk-

männa platser; samhet såsom sådana, ävensom

dylika institutioner tillhöriga aUmänna platser;

f) regementens, officerskårers och
underofficerskårers vid mötesplat

ser uppförda byggnader, avsedda till begagnande under tjänstgöring

därstädes;

g) nykterhetsföreningars byggnader, därest byggnaderna
äro avsedda

för nämnda föreningars verksamhet såsom sådana;

h) sådana sammanslutningar eller enskUda tillhöriga
kyrkobyggnader och bönehus, vari offentlig gudstjänst förrättas, i den mån
desamma icke kunna anses hänförliga under e) här ovan, samt museer och så
kallade soldathem;

i) post- och televerkens för driftens omedelbara behov
avsedda byggnader.

Därest under d)-i) angiven fastighet jämväl användes för
industriellt eller därmed jämförligt ändamål eller mot vederlag upplåtes åt
annan till begagnande, föreligger skatteplikt för däremot svarande del av
fastighetens värde.

Från skatteplikt undantages vidare prästgård, som avses i
lagen (1970r939) om förvaltning av kyrklig jord.

53 §

1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger
så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägsr

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket b o s a t tr

för all inkomst,'som av honom här i riket eller å utländsk
ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381)
om allmän

Senaste lydelse 1973:1109.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r94 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

försäkring eller pension på grund av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för ersättning enligt lagen (1954r243) om
yrkesskadeförsäkring och lagen (1956r293) om ersättning åt smittbärare samt
enligt annan lag eller författning, som utgått tiU någon vid sjukdom eller olycksfaU
i arbete eller på grund av mUitärtjänstgöring;

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör till sädan fastighet eUer rörelse; samt

för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller
avskriven socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 §
lagen (1962r381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift
eller allmän arbetsgivaravgift och med vUket avdrag enhgl 46 § 2 mom. åtnjutits
vid tidigare års taxeringar;

b) statenr

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller
med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller
försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom
hushållnings

sällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som

Konungen bestämmerr

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammar- samt stiftelsen Dag Hammar

skjölds Minnesfond, så ock all- skjölds Minnesfond, så ock all

männa undervisningsverk, sådana manna undervisningsverk, sådana

sammanslutningar av studerande sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och hög- vid rikets universitet och hög

skolor i vilka de studerande enligt skolor i vUka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att gällande stadgar äro skyldiga att

vara medlemmar samt samarbets- vara medlemmar saml samarbets

organ för sådana sammanslut- organ för sådana sammanslut

ningar med ändamål att fullgöra ningar med ändamål att fullgöra

uppgifter som enligt nämnda stad- uppgifter som enligt nämnda stad

gar ankomma på sammanslut- gar ankomma på sammanslut

ningarna, sjömanshus, svenska ningarna, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, skeppsfar- skeppshypotekskassan, skeppsfar

tens sekundäriänekassa, norriands- tens sekundärlånekassa, norrlands

fonden, statens utvecklingsfond, fonden, statens utvecklingsfond,

järnkontoret, så länge kontorets Apotekarsocietetens stiftelse för

vinstmedel användas till allmänt främjande av farmacins utveckling

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt
sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om
tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor,
understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom
eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning
till friställd arbetstagare ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som
avses i lagen om yrkesskadeförsäkringr

Föreslagen lydelse

för
inkomst av fastigliel;

m. m., Sveriges exportråd, järnkontoret, sä länge
kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke
lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänsl, svenska
penninglotteriet aktiebolag, aUmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser
som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna
försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av
pensionsutfästelse ni. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid
arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal
mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva
avgångsersättning till friställd arbetstagare ävensom sådana ömsesidiga
försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkringr för inkomst av
fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest
de utöva

kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i

vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsak-

Ugt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet

stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa

familjer eller bestämda personer, främja värd oeh uppfostran av barn eller

lämna understöd för beredande av undervisning eller utbUdning eller

utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forsk

ning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet

tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för

ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna artr

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund,

stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig

verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,

därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade

besparingsskogar, häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r94 6

som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma
räkning, samtliga i den män de ej inbegripas under punkterna d) och e)r

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolagr

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör tiU sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden r

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av
fjärde fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket
må, om särskUda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller
förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i
fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses
jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives.
Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket
återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må
klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, och tillämpas första gången vid 1974 års taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973r323) om ikraftträdande av lagen

(1973r322)
om ändring i kommunalskattelagen (1928r370), m. m.

Härigenom förordnas att i lagen (1973r323) om
ikraftträdande av lagen (1973r322) om ändrmg i kommunalskattelagen (1928r370), m.
m. skall införas en ny paragraf, 5 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§ Skattskyldig, som är aktieägare i fåmansbolag vars
räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, har rätt till anstånd med erläggande
av skatt enligt 4 § andra stycket om hans till statlig inkomstskatt taxerade
inkomst vid 1974 års taxering ökat med minst 5 000 kronor till följd av löneuttag
efter räkenskapsårets utgång men före utgången av år 1973.

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r94

Utdrag av protokoUet över finansärenden hållet inför Hans Majrt
Konungen i statsrådet den 29 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG,
JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om skattefrihet
för Sveriges exportråd m. m. och anför.

Inledning

I samband med avlösningen av dåvarande apotekssystem
bildades år 1970 Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins
utveckling m. m. Stiftelsen har bl. a. till ändamål att främja en god
läkemedelsförsörjning.

Den 1 juli 1972 bildades Sveriges exportråd genom avtal
mellan staten och Sveriges Allmänna Exportförening. Rådet skall som centralt
organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja Sveriges export.

Stiftelsen och exportrådet har i framställningar till
finansdepartementet hemställt att de måtte få åtnjuta skattefrihet med hänsyn
till deras allmännyttiga ändamål.

Efter remiss har riksskatteverket (RSV) och länsstyrelsen
i Stockholms län avgett yttranden över framställningarna.

GäUande beskattningsregler

Stiftelser av det slag, varom här är fråga, samt andra
juridiska personer är oinskränkt skattskyldiga, om de inte kan hänföras till
något av de rättssubjekt som uppräknas i 53 § 1 mom. d) och e) kommunalskattelagen
(1928r370), KL, oeh 7 § e) och f) förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, SI.

1 53 § 1 mom. d) KL uppräknas vissa rättssubjekt med så
starkt allmännyttigt ändamål att skattefrihet ansetts motiverad. Dessa
rättssubjekt utgör inle någon enhetlig grupp. Flertalet bedriver en verksamhet
som berör eller har nära anknytning till vitala samhällsfunktioner såsom UtbUdning.
Av gammal hävd har sädana rättssubjekt varit helt eller delvis befriade från
skattskyldighet till stat och kommun. 1 senare tid har vissa andra
institutioner med allmännyttigt ändamål fått samma skatterättsliga status, t.
ex. Nobelstiftelsen och Dag Hammarskjölds Minnesfond. De i 53 § 1 mom. d) KL
och 7 § e) SI uppräknade rättssubjekten är inte skattskyldiga för någon inkomst
vid den statliga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r94 9

beskattningen men väl för inkomst av fastighet vid den
kommunala beskattningen.

Enligt 53
§ 1 mom. e) KL är stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att - utan
begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer främja
vetenskaplig forskning, skattskyldig endast i begränsad omfattning. Sådan
stiftelse är skattskyldig till statlig inkomstskatt endast för inkomst av
rörelse och till kommunal inkomstskatt endast för inkomst av fastighet och av
rörelse. Om emellertid stiftelse under längre tid inte bedrivit och inte kan
väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot
avkastningen på stiftelsens tillgångar, skall stiftelsen, oavsett dess ändamål,
enligt punkt 8 av anvisningarna till 53 § KL anses hänförlig under 53 § 1 mom. f)
samma lag och i följd härav vara oinskränkt skattskyldig.

Byggnader som tillhör stiftelse som avses i 53 § e) KL är
undantagna från skatlephkl för fastighet, om byggnaderna är avsedda för
stiftelsens verksamhet som sådan (5 § 1 mom. e) KL). Detsamma gäller till
byggnaderna hörande tomtområden. Ägare till sådan fastighet är enligt 54 § d)
KL befriad . från skattskyldighet för inkomst av fastigheten genom dess
begagnande för stiftelsens verksamhet.

Beträffande skattskyldighet för förmögenhet föreskrivs i 6
§ I mom. b) förordningen (1947r577) om statlig förmögenhetsskatt, SF, att
stiftelse som avses med bestämmelsen är skyldig erlägga förmögenhetsskatt
endast om och i den mån stiftelsen är skyldig erlägga skatt för inkomst. En
stiftelse som avses i 7 § f) SI är i följd härav skyldig erlägga
förmögenhetsskatt endast för sådan förmögenhet som är nedlagd i av stiftelsen
bedriven rörelse.

Framställningarna

Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling
m.m. har i sin framställning anfört i huvudsak följande. 1 överenskommelse den
17 september 1969 mellan staten oeh Apotekarsocieteten om formerna för
avlösning av det dåvarande apotekssystemet ingick bl. a. bestämmelser om
bildandet av en stiftelse, till vilken societeten skulle överföra 15 milj. kr.

Enligt överenskommelsen skulle stiftelsens kapital
användas för att per den I januari 1971 teckna aktier i Apoteksbolaget AB och
avkastningen av egendomen skulle sedan avdrag gjorts för stiftelsens
förvaltning - tillföras en särskild organisationsenhet med uppgift bl. a. att
främja information och statistik på läkemedelsområdet. Stadgar för stiftelsen
antogs av Apotekarsocietetens fullmäktige den 2 5 september 1970 och
fastställdes av Kungl. Majrt den 30 oktober samma år. Den tidigare nämnda
särskilda organisationsenheten har i överensstämmelse med vad som anfördes i prop.
1970:74 förlagts inom Apoteksbolaget.

Stiftelsen framhåller att vid de förhandlingar som
föregick överenskommelsen mellan staten och Apotekarsocieteten berördes inte
uttryckligen frågan om den planerade stiftelsens skallskyldighet.
Kontrahenterna torde emellertid ha utgått ifrån att stiftelsen på grund av sitt
kvalificerade

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:94 10

ändamål skulle åtnjuta skattefrihet.

1 samband med att stiftelsen erhållit utdelning på sina
aktier i Apoteksbolaget för räkenskapsåret 1972 har frågan om dess eventuella
skattskyldighet aktualiserats. Stiftelsen anser visserligen att den utan
särskild lagstiftningsåtgärd borde komma i åtnjutande av skattefrihet enligt 53
§ I mom. e) KL. Det är emellertid inte säkert att taxeringsmyndigheterna utan
vidare skulle dela denna uppfattning. 1 vart fall är en skatteprocess, som
under längre tid lämnar frågan oavgjord, trolig.

Stiftelsen hemställer att bli inräknad bland de
rättssubjekt som nämns i 53 § 1 mom. d) KL. Härigenom kommer stiftelsen också i
åtnjutande av skattefrihet enligt 7 § e) SI oeh 6 § 1 mom. b) SF.

Av framställningen från Sveriges exportråd framgår bl. a.
följande. Exportrådet bildades den 1 juli 1972 genom avtal mellan staten och
Sveriges Allmänna Exportförening. Rådets verksamhet regleras av detta avtal
samt genom stadgar som godkänts av Kungl. Majrt och Sveriges Allmänna
Exportförening. Inrättandet av exportrådet motiverades i prop. 1972:31 med
behovet av att få till stånd en bättre samordning av de exportfrämjande
insatserna. Den dåvarande exportfrämjande verksamheten vid Sveriges Allmänna
Exportförening förutsattes överflyttad till ett centralt organ som skulle
byggas upp på grundval av bl. a. Exportföreningens serviceaktiebolag.

Exportrådet äger f. n. samtliga aktier i
serviceaktiebolaget. Detta bolag finns fortfarande kvar men kommer inom kort
att upphöra med sin verksamhet. Därefter skall all verksamhet bedrivas i
exportrådet. Av det mellan staten och Sveriges Allmänna Exportförening träffade
avtalet och exportrådets stadgar framgår att rådet skall som centralt organ
planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja Sveriges export. Det
åligger rådet särskilt att insamla, bearbeta och förmedla marknadsinformation,
a// lämna råd i internationell marknadsföring iawif flf stimulera och stödja
exportansträngningar. Endast den som har tecknat abonnemangsavtal har rätt att
anlita rådets tjänster. Sådana abonnemangsavtal kan tecknas av företag, organisationer
och enskilda affärsmän med verksamhet i Sverige. Rådet är emellertid även
skyldigt att mot avgift utföra tjänster för svensk myndighets räkning. Rådets
verksamhet finansieras genom abonnemangsavgifter, statliga bidrag samt andra
inkomster, som uppbärs i verksamheten. Upphör det mellan staten och Sveriges
Allmänna Exportförening träffade avtalet att gälla, delas rådets tillgångar och
skulder lika mellan parterna såvitt ej annat avtalas för särskild egendom.
Avtalet trädde i kraft den I juli 1972 och gäller t.o.m. den 30 juni 1976. Uppsägs
inte avtalet senast ett år före avtalstidens utgång, skall det anses förlängt
med ytterligare fyra år.

Enligt exportrådets uppfattning är dess verksamhet av
sådan allmännyttig karaktär alt den bör anses ingå bland de rättssubjekt som
uppräknas i 53 § I mom. d) KL. Rådet hemställer att gällande skattelagstiftning
ändras så att rådet helt befrias från skatt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:94 11

Remissyttrandena

Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins
utveckling m. m.

RSV framhåller i sitt yttrande att enligt verkets
uppfattning övervägande skäl talar för att stiftelsen kan anses som sådan
stiftelse som avses i 53 § I mom. e) KL. Om så är fallet blir stiftelsen helt frikallad
från skattskyldighet, om den inte placerar sina tillgångar i fastigheter eller
driver rörelse. Det är således möjligt att stiftelsen redan enligt gällande
bestämmelser är frikallad från skatt på sådan inkomst och förmögenhet som
stiftelsen kan antas komma att erhålla. För att undvika tveksamhet beträffande
bestämmelsernas innebörd och därav föranledda skattetvister bör dock
stiftelsens skattskyldighet uttryckligen regleras i lag. RSV anser att det är
angeläget att meddela stiftelsen skattebefrielse och vUl för sin del i
beskattningsavseende närmast jämställa stiftelsen med norrlandsfonden. RSV
tillstyrker därför att stiftelsen tas upp bland de rättssubjekt som omfattas av
53 § 1 mom. d) KL.

Motsatt uppfattning redovisar länsstyrelsen i Stockholms
län. Länsstyrelsen anser inte att stiftelsens ändamål är sådant att stiftelsen
enligt gällande bestämmelser i 53 § 1 mom. e) KL skall betraktas som begränsat
skattskyldig. Att speciella bestämmelser i beskattningshänseende införts för
Nobelstiftelsen och stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond sammanhänger med
deras internationella karaktär och den uppmärksamhet dessa stiftelser röner i
stora delar av världen. Något sådant skäl kan den nu ifrågavarande stiftelsen
inte åberopa. Länsstyrelsen avstyrker därför framställningen, då stiftelsens
ändamål även om det får anses allmännyttigt dock inte enligt länsstyrelsens
uppfattning är av så hög valör, alt det finns anledning att medge stiftelsen en
vid beskattningen privilegierad ställning. Om stiftelsen skulle anses böra
medges rätt till begränsning av skattskyldigheten anser länsstyrelsen att sådan
begränsning bör medges enligt 53 § I mom. e) KL.

Sveriges exportråd

Även när det gäller exportrådet redovisar
remissinstanserna skilda uppfattningar. RSV anser sig inte kunna tiUstyrka
rådets framställning, då den verksamhet som rådet enligt stadgar och avtal
skall bedriva med hänsyn till arten och finansieringen härav enligt verkets
uppfattning inte nämnvärt skUjer sig från annan verksamhet som bedrivs av
enskilda företag inom marknadsföring och därmed besläktad konsultverksamhet.
Denna bedömning påverkas inte av att bidrag till finansieringen lämnas av
staten. Med hänsyn till att rådet upplyst att servicebolaget skall upphöra och
den däri bedrivna verksamheten överflyttas till rådet finner RSV att det bl. a.
ur konkurrenssynpunkt är betänkligt om rådet befrias från skyldighet att
erlägga skatt. Även om rådets verksamhet ur ekonomisk synpunkt kan anses
värdefull för samhället, utgör detta enligt verkets uppfattning inte
tillräckligt bärande skäl för skattebefrielse. En skattebe-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r94 12

frielse för rådet skulle kunna åberopas av andra skattskyldiga
för en hkartad behandhng.

Länsstyrelsen i Stockholm län tiUstyrker framställningen,
då exportrådets verksamhet synes vara av sådan samhällsnytlig karaktär att
anledning föreligger att ge rådet samma skatterättsliga status som en del andra
institutioner som uppräknas i 53 § 1 mom. d) KL.

Departementschefen

Skattebefrielse för Apotekarsocietetens stiftelse och
exportrådet

Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins
utveckling m. m. bildades år 1970 och har till ändamål att främja farmacins
utveckling och en god läkemedelsförsörjning. Bildandet av stiftelsen ingick som
ett led i överenskommelsen mellan staten och Apotekarsocieteten om avlösning
av dåvarande apotekssystem. Stiftelsens stadgar har fastställts av Kungl. Majrt
och ändring av stadgarna skall underställas Kungl. Majrt för fastställande.
Stiftelsens kapital, som utgör 15 milj. kr., har tUlskjutits av Apotekarsocieteten
och använts för att teckna aktier i Apoteksbolaget. Avkastningen av stiftelsens
aktier skall - efter avdrag för förvaltningskostnader tUlföras en
organisationsenhet med uppgift att bl. a. främja information och statistik på
läkemedelsområdet. Organisationsenheten har i enlighet med departementschefens
uttalande i prop. 1970r74 förlagts inom Apoteksbolaget.

Jag vill
till en början framhålla att urvalet av rättssubjekt, som skall erhålla
skattefrihet, bör vara restriktivt. Detta betyder att frågan om skattefrihet
för ett rättssubjekt med hänsyn till dess allmännyttiga ändamål bör prövas i
varje särskilt fall. En skattebefrielse för ett visst rättssubjekt behöver inte
medföra att andra rättssubjekt med närbesläktad eller likartad verksamhet
nödvändigtvis bör medges samma skattefrihet.

När det gäller Apotekarsocietetens stiftelse för främjande
av farmacins utveckling m. m. går avkastningen av stiftelsens egendom helt och
hållet till forskningsändamål. Avkastningen består av utdelning på stiftelsens
aktier i Apoteksbolaget och går efter avdrag för förvaltningskostnader
tillbaka till den organisationsenhet som finns inom Apoteksbolaget. Med hänsyn
härtill och då stiftelsens ändamål får anses i hög grad allmännyttigt anser jag
mig kunna tillstyrka att stiftelsen ges en vid beskattningen privilegierad
ställning. Möjligt är att stiftelsen, som riksskatteverket anfört, redan enligt
gällande bestämmelser är frikallad från skatt på inkomst och förmögenhet. För
att undvika tveksamhet i denna fråga bör dock stiftelsens skattskyldighet
uttryckligen regleras. Del synes då naturligt att hänföra stiftelsen till de
rättssubjekt som omfattas av bestämmelserna i 5 § 1 mom. e) och 53 § 1 mom. d)
KL samt 7 § e) SI. Detta innebär att stiftelsen blir frikallad från
skattskyldighet för inkomst och förmögenhet med undantag av kommunalskatt för
inkomst av fastighet. En sådan skattskyldighet får ingen praktisk
betydelse,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r94 13

eftersom stiftelsens egendom består av aktier. Jag
föreslår således att stiftelsen medges skattefrihet i enlighet med vad nu
sagts.

Sveriges exportråd bildades den 1 juli 1972 genom avtal
mellan staten och Sveriges Allmänna Exportförening. Rådet skall som centralt
organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja Sveriges export.
Det åligger rådet särskUt att insamla, bearbeta och förmedla marknadsinformation,
att lämna råd i internationeU marknadsföring samt att stimulera och stödja
exportansträngningar. Rådets verksamhet finansieras genom abonnemangsavgifter,
statliga bidrag saml andra inkomster, som uppbärs i verksamheten. Avtalet
trädde i kraft den I juli 1972 och gäller t. o. m. den 30 juni 1976. Uppsägs
inte avtalet senast ett år före avtalstidens utgång, skall det anses förlängt
med ytterligare fyra är.

För egen del vUl jag framhålla att bildandel av
exportrådet skedde för att få en bättre samordning av statens och näringslivets
insatser för att främja svensk export. Därigenom skapades förutsättningar för
att exporten skulle kunna utvidgas och vidareutvecklas. För allt fler svenska
företag är en vidgning av marknaden utöver hemmamarknaden aktuell och nödtvungen.
För vissa branscher är exporten en förutsättning för fortsatt verksamhet.
Rådets verksamhet som centralt organ för exportfrämjande åtgärder är därför
ett starkt samhällsintresse. Enligt min mening är det önskvärt att den bereds
en gynnsam skattemässig ställning. Som jag tidigare anfört behöver mitt
ställningstagande beträffande exportrådet inte nödvändigtvis medföra alt
rättssubjekt med likartade allmännyttiga ändamål medges denna skattefrihet. Jag
förordar att exportrådet tas upp bland de rättssubjekt som anges i 53 § I mom. d)
KL och 7 § e)SI.

Bestämmelserna om skattefrihet för Apotekarsocietetens
stiftelse och exportrådet bör träda i kraft snarast möjligt och tillämpas
första gången vid 1974 års taxering.

Anstånd med inbetalning av skatt för huvudaktieägare m.
fl.

1 detta sammanhang vill jag ta upp en gemensam
framställning från Föreningen auktoriserade revisorer, Lantbrukarnas
riksförbund. Svenska revisorsamfundet, Sveriges hantverks- och
industriorganisation, Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaförbund.
Organisationerna hemställer att åtgärder vidtas för att mildra de
beskattningseffekter, som i ett stort antal fall kan förväntas drabba enskilda
skattskyldiga till följd av RSVrs uttalande den 22 januari 1974 angående
tidpunkten för beskattning av å-contouttag m. m. från aktiebolag.

Organisationerna anför att belopp som t. ex.
huvudaktieägaren i ett bolag lyft å conto har enligt praxis i normalfallet inte
behövt avräknas förrän i samband med bolagets bokslut. Detta innebär att om ett
bolag exempelvis haft räkenskapsår, som utgått den 30 juni, har den del av
under räkenskapsåret å-contoförda belopp som först vid bokslutet redovisats som
lön tagits till beskattning hos den fysiska personen som inkomst under det
kalenderår då bokslutet färdigställts. Enligt RSV:s nu

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:94 14

gjorda uttalande skall ä-contouttagen i stället upptas som
inkomst för det kalenderår, under vilket beloppen lyfts. RSV har som stöd för
sitt uttalande åberopat de under år 1973 beslutade ändringarna i aktiebolagslagen,
varigenom förbud införts för aktiebolag att lämna lån tUl aktieägare m.fl. (prop.
1973:93, LU 1973:19, rskr 1973:238, SFS 1973:303).

En beskattning vid 1974 års taxering i enhghet med RSV:s
uttalande innebär att den skattskyldige beskattas för dels de ä-contoredovisade
belopp, som avräknats som lön i samband med bolagets bokslut under år 1973,
dels de å-contobelopp som lyfts därefter och fram tUl 1973 års utgång. Detta
betyder att den skattskyldige år 1974 blir beskattad för ett belopp som ofta är
väsentligt större än vad som för honom utgör en årsinkomst. Han drabbas därvid
såväl av progressiviteten i den statliga skatteskalan som av en
likviditetspåfrestning som kan få aUvarliga följder.

RSV har i sitt uttalande ansett sig kunna medge att
skattskyldig, som efter utgången av år 1973 finner att å-contouttagen blivit
för höga med hänsyn till bolagets resultat, får betala tillbaka det för höga
uttaget med verkan på hans taxering 1974 om återbetalningen sker senast då den
skattskyldige skall ha avlämnat självdeklaration för 1973 års inkomster. Sker
återbetalning efter detta datum bör det återbetalade beloppet beaktas först vid
1975 års taxering.

Enbart återbetalningsmöjligheten är emellertid enligt
organisationerna inte tillräcklig för att man i rimlig grad skall kunna mUdra
de beskattningseffekter som tidigare nämnts. För att så skall kunna ske krävs
att övergången till beskattning av kalenderårets å-contouttag får ske
successivt under några år. Organisationerna vill här erinra om den är 1973
beslutade övergången från s. k. kontantmässig till bokföringsmässig redovisning
av rörelseinkomst och de övergångsregler som gavs i samband därmed. Enligt
deras mening är behovet av övergångsregler i förevarande fall väl så stort. De å-contoredovisade
belopp, som uppburits under tiden från bolagets bokslut år 1973 till 1973 års
utgång, skulle alltså fä fördelas till beskattning med en tredjedel vid vardera
19741976 års taxeringar. Vidare bör gälla att om kvarstående eller
tillkommande skatt uppkommer tiU följd av att ifrågavarande å-contobelopp inkomstbeskattas
skall anstånd med skattens erläggande kunna erhållas enligt bestämmelsema i 48
§ 4 mom. uppbördsförordningen (1953:272), UF, innebärande fördelning av
skattebetalningen på tre år, ävensom befrielse från påförd ränta på kvarstående
skatt.

Organisationerna utgår från att skattskyldiga och
arbetsgivare, som år 1974 lämnat uppgifter i överensstämmelse med hittUls
tillämpad praxis beträffande beskattningen av ä-eontouttag inte kommer att
drabbas av påföljd i form av skattetillägg e. d.

Sammanfattningsvis hemställer organisationerna att
åtgärder i enlighet med vad de ovan föreslagit snarast vidtas till förhindrande
av alt enskilda skattskyldiga drabbas av de skatleskärpningar som i många fall
blir följden av en beskattning vid 1974 års taxering av å-contouttag enligt den
av RSV anvisade ordningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974
r94 15

För egen del vill jag anföra följande. Bakgrunden tiU
organisationernas förslag är den skattesituation som kan uppstå vid 1974 års
taxering för vissa skattskyldiga till följd av 1973 års ändringar i
aktiebolagslagen. RSV har i ett uttalande den 22 januari 1974 redogjort för hur
dessa ändringar påverkar tidpunkten för beskattningen av å-contouttag.
Organisationerna hävdar att detta uttalande kommit så sent till de
skattskyldigas kännedom att de till följd härav kan komma att drabbas av en
ökad skattebelastning, som inte kunnat förutses och som kan leda till
allvarliga likviditetspåfrestningar. Den skattesituation som här avses kan i
korthet beskrivas på följande sätt. En person äger ett aktiebolag vars
räkenskapsår utgår exempelvis den 30 juni. Vid 1974 års taxering skall
aktieägaren beskattas för dels de ä-contoredovisade belopp, som avräknats som
lön i samband med bolagets bokslut den 30 juni 1973, dels de å-contobelopp som
lyfts därefter och fram till 1973 års utgång.

Jag har
förståelse för organisationernas uppfattning att man bör mildra den
skattesituation som kan uppstå för vissa skattskyldiga med hänsyn tiU RSVrs
ovan redovisade uttalande. Organisationerna har föreslagit dels att de ä-contoredovisade
belopp, som uppburits under tiden från bolagets bokslut år 1973 till 1973 års
utgång, skall få fördelas till beskattning med en tredjedel vid vardera
19741976 års taxeringar, dels att om kvarstående eller tillkommande skatt
uppkommer till följd av all ifrågavarande ä-contobelopp inkomstbeskattas skall
anstånd med skattens erläggande kunna erhållas enligt 48 § 4 mom. UF. Vidare
har hemställts om befrielse från påförd ränta på kvarstående skatt. Enligt min
mening utgör likviditetspåfrestningen det största problemet för de
skattskyldiga som får sin taxerade inkomst höjd vid 1974 års taxering i
enlighet med RSVrs uttalande. Den lämpligaste lösningen på detta problem är att
medge anstånd med inbetalning av skatt för de här avsedda fallen. Jag förordar
således att regler efter förebild från de år 1973 införda anståndsreglerna
vid övergång tUl bokföringsmässig redovisning införs om anstånd med
inbetalning av skatt. Som förutsättning för anstånd bör gälla att den till
statlig inkomstskatt taxerade inkomsten ökats med minst 5 000 kr. på grund av ä-contouttagen
och att kvarstående eller tillkommande skatt på grund härav debiterats med
minst 5 000 kr. Fråga om anstånd prövas av lokal skattemyndighet. 1 övrigt bör
48 § 4 mom., 50 och 51 §§ UF gälla i tillämpliga delar. Anståndet får avse
högst två tredjedelar av den kvarstående eller tillkommande skatten. Det
belopp, för vilket anstånd medges, skall erläggas med halva beloppet före
utgången av aprU månad under ettvart av de två år som följer närmast efter det
år då skatten enligt debiteringen skulle ha erlagts. Några skäl att för dessa
fall medge befrielse från ränta på kvarstående skatt föreligger enligt min
mening inte. Med anledning av uttalade farhågor om att den ändrade praxis för
redovisning av å-contobelopp skulle kunna föranleda skattetiUägg vill jag
framhålla att RSV i föreskrifter den 14 februari 1974 angående bl.a.
skattetillägg uttalat att skattetillägg inte bör påföras i de här avsedda
fallen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r94 16

HemstäUan

Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer
jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag tUl

1.
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928r370),

2.
lag om ändring
i lagen (I973r323) om ikraftträdande av lagen (1973r322) om ändring i
kommunalskattelagen (1928r370),

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Majrt Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollelr Agneta Heide

GOTAB 74 7308 S Stockholm 1974

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar i 4 dokument.

  1. Prop. 1999/2000:61 Internationell rättslig hjälp i brottmål Prop. 1999/2000:61 s. 129 i texten · dokumentnivå
  2. Prop. 1975:62 Regeringens proposition om kilometerskatt för vissa släpvagnar, m.m. s. 23 i texten
  3. Rskr. 1974:199 i texten
  4. Bet. 1974:SkU30 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:94 angående skattefrihet för viss stiftelse m. m. jämte motioner s. 1 · s. 6 · s. 9 · s. 10 i texten