med överlämnande av 1976 års kommittéberättelse
784 sidor, varav 641 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 641 av 784 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:103, med överlämnande av 1976 års kommittéberättelse
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens skriveLse Skr 115/76:103
1975/76:103
med
överlämnande av 1976 års konunittéberättelse ;
beslutad
den 29 december 1975.
Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1976
års kommittéberättelse.
OLOF PALME
LENNART GEUER
/
Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Skr
1975/76:103 2
Utdrag
JUSTEDEPARTEMEJTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-12-29
Närvarande:
statsministem Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Limdkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson,
Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande:
statsrådet Geijer
Anmälan
av 1976 års konmiilttéberätteise
1 INLEDNING
Det
stathga kommittéväsendet har som huvuduppgift att förbereda regeringens
förslag tUl reformer inom skilda områden av samhäUsUvet. Komtittéväsendet har i
vårt land en mer framskjuten stäUning än i de flesta andra länder. Flertalet
reformprojekt utarbetas i en första omgång i fristående utredningar och inte
inom regeringskansliet, som har en förhåUandevis fåtalig personal.
Ett
smidigt ocb effektivt konunittéväsende är under sådana förhåUanden en
väsentiig betingelse för att regeringen skaU kunna fuUgöra sina uppgifter. Inom
regeringskansliet har sedan början av år 1974 pågått arbete med en översyn av
formema för konmiittéverksamheten. I januari 1974 tiUsattes en särskild
arlbetsgrupp med uppdrag att undersöka möjlighetema tUl reformer inom området.
Gruppen bestod av statssekreterarna Ame Alderstam, Sven Andersson och Göte
Svenson ocb utökades senare med statssekreteraren Lennart Sandgren. Gruppen
lämnade i april 1975 en rapport (Ds Ju 1975:14) om utredningsväsendet.
Rapporten bar remissbehandlats.
I
det följande skall jag kort redogöra för rapportens innehåU och för
remissutfallet. Jag skall också lämna en redogörelse för de åtgärder som har
vidtagits med anledning av förslagen i rapporten och för arbetet i övrigt inom
regeringskansliet i syfte att förbättra och rationalisera kommittéväsendet.
2 RAPPORTEN
OM UTB:EDNINGSVÄSENDET
Arbetsgruppen
förklarar att dess uppgift har varit att undersöka vUka uppslag tiU reformer av
utredrungsväsendet som förefaller fruktbara och möjliga att utveckla vidare.
Gmppen har gjort en genomgång av de förslag tUl ändringar i konrniittéväsendet
som tidigare har lagts fram i skilda sanmianhang.
3 Skr 1975/76:103
Gmppen
anser att man bör stäUa sig avvisande både tiU tanke på en centralisering inom
regeringskansliet av den politiskt betonade ledningen av utredningsverksamheten
och tiU förslag om ett centralt utredningsinstitut eller utredningskansli.
Däremot anser arbetsgmppen att goda skäl talar för att man utan att bygga upp
någon ny organisatorisk enhet söker utöka den service som länmas
kommittéerna. Det föreslås att ser-vicefrågoma och vad som sammanhänger med dem
undersöks i särskilda arbetsgmpper med uppgift att föreslå konkreta åtgärder.
Enligt
statssekreterargmppens mening är det parlamentariska deltagandet i
kommittéarbetet från skilda synpimkter fördelaktigt. Att minska inslaget
partiengagerade konunittéledamöter bör därför inte konrnia i fråga.
Arbetsgmppen
har granskat några modeller efter vilka verksamheten i en kommitté kan planeras
och som skidle kunna tjäna som altemativ tUl nuvarande förfarande. Av fyra
angivna modeller har gmppen fimnit den mest fördelaktig som innebär att
utredningen efter relativt kort tid i en offentUg promemoria presenterar några
altemativa lösningar av utredningsuppgiften, varefter promemorian
remissbehandlas. En sådan lägesrapport och remissyttrandena över den kan bilda
grund för mera preciserade direktiv tiU utredningen. I dessa, liksom i de
iu'sprungliga direktiven, kan StäUas upp tidsramar för arbetet. Arbetsgmppen
föreslår att några utredningar får i uppdrag att arbeta efter den angivna
modeUen.
Enligt
arbetsgmppens åsikt är det inte lämpligt att offentUggöra och formellt
remissbehandla direktivutkast.
En
ny kommittéförordning bör enligt rapporten utfärdas. Där bör bl.a. lämnas
föreskrifter om vissa befogenheter som tUlkommer olika medverkande i
kommittéarbetet. Gmppen förordar att man fortsättnigsvis skiljer meUan
ledamöter, sakkunniga och experter. De sakkunniga får, fastän de inte själva är
kommittéledamöter och alltså saknar beslutanderätt, delta i arbetet på väsentiigen
samma viUkor som ledamot. Bl.a. har de "reservationsrätt".
Experterna, dvs. de utpräglade speciaUstema, får mera begränsade befogenheter.
Gmppen förordar återhåUsamhet med förordnande av experter och anvisar som ett
ofta bättre altemativ myndighetsutredning av delprojekt.
I
rapporten framhåUs att kommittéerna i högre grad än hittiUs bör sträva efter
ett koncentrerat skrivsätt. De bör också på andra sätt göra det lättare för
allmänheten att ta del av det väsentUga iimehållet i utredningsförslagen, t.ex.
genom att dela upp redovisningen i skilda bokband och genom att ge ut
fristående, populärt hållna sanmianfattningar. Arbetsgmppen vUl stryka under
det betydelsefulla i att språket i betänkandena är enkelt och lättfattligt.
Statssekreterargmppen
föreslår, slutiigen, att rapporteringen från kommittéerna tiU departementen
skaU få fastare form och att registreringen av olUca uppgifter inom
konunittéväsendet bör rationaUseras. Konmiittéema bör två gånger om året ge in
arbetsplaner tUl departementen.
Skr
1975/76:103 4
3
REMISSYTTRANDENA
Efter
remiss har yttranden över rapporten avgivits av hovrätten över Skåne och
Blekinge, överbefälhavaren, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens
jämvägar, statens trafiksäkerhetsverk, statskontoret, byggnadsstyrelsen,
statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, riksskatteverket,
universitetskanslersämbetet, skolöverstyrtelsen, statens naturvårdsverk, pris-
och karteUnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, statens
industriverk, skadeståndskommittén, massmedieutredningen,
konsumenttjänstutredningen, 1972 års vämpliktsutredning, socialutredningen,
1972 års skatteutredning, utredningen om skolan, staten och konmiunema,
folkhögskoleutredningen, 1972 års jordbruksutredning, utredningen rörande nuläge
och utvecklingstendenser m.m. inom hotell-och restaurangbranschen,
arbetsmiljöutredningen, utredningen om radioaktivt avfaU, länsstyrelser i
Stockholms, Uppsala, Östergödands, Blekinge, Malmöbus, Kopparbergs,
Västemorrlands och Västerbottens län, Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbimdet. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statsvei:enskapliga förbimdet,
HSB:s riksförbund. Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukamas riksförbund. Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbimd och Sveriges köpmannaförbund.
Länsstyrelsema har bifogat yttranden från Norrtälje, Stockholms, Uppsala,
Norrköpings, Helsingborgs, Sjöbo, Borlänge, SimdsvaUs, Öm-sköldsviks och
Vilhelmina kommimer samt Östergötiands läns. Malmöhus läns, Kopparbergs läns
och Viisterbottens läns landsting.
Så
gott som samtUga remissinstanser delar i stort de synpunkter som förs fram i
promemorian och tillstyrker i det väsentiiga förslagen eller lämnar dem utan
erinran.
Samtiiga
remissinstanser aAisar i Ukhet med rapporten tanken på en centralisering inom
regeringskMnsliet av den politiskt betonade ledningen av utredningsväsendet. LO
påpekar dock att den samordnande uppgift som statsrådsberedningen har i dag bör
förstärkas. Hotell- och restaurangutredningen. Statsvetenskapliga förburulet
ocb Lantbrukamas riksförbund anser att en bättre samordning av
utredningsväsendet är behövlig.
I
likhet med rapportens författare avvisar remissinstansema i allmänhet tanken
på ett utredningskansli med fast anstäUda sekreterare. KF anser dock att dels
kraven på sekretariatens kvalitet, dels frågan om anställningsskydd för
sekretiiriatspersonal talar för att man bör inrätta en central utredningsenhet.
Tjänstemännens centralorganisation betonar att anstäUnings- och trygghetsfrågor
för den personal som arbetar i konrniittéväsendet bör behandlas i diskussionen
om kommittéväsendets organisation.
De
remissinstanser som hiir yttrat sig i frågan tUlstyrker en utökning av den
service som länmas dU konunittéema och stäUer sig i huvudsak
5 Skr 1975/76:103
positiva
tiU de konkreta uppslag som lämnas i rapporten.
Vad
som sägs i rapporten om det parlamentariska inslaget i konmiittéema instämmer
remissinstansema helt i.
Ett
antal remissinstanser tar upp frågan om direktivens tillkomst och behandling. I
likhet med arbetsgmppen anser bl.a. statskontoret ocb länsstyrelsen i Blekinge
län att det är mindre lämpligt att offentiiggöra och formellt remissbehandla
direktivutkasten. Svenska kommunförbundet anser dock att detta förfaringssätt
kan vara lämpligt ibland. ÖB, statens pris- och kartellnämnd, länsstyrelsen i
Kopparbergs län, FISBis riksförbund, m.fl. delar rapportens syn på att
uppläggningen av utredningsarbetet bör ägnas större uppmärksamhet vid direktivens
tiUkomst. Skadestårulskommittén, Svenska kommunförbundet och Lantbrukarnas
riksförbund anser dock att direktiven i möjligaste mån bör utformas så att
utredningama kan bli förutsättningslösa.
Flertalet
remissinstanser fiimer den av arbetsgmppen rekommenderade modellen för
utredningsarbetets uppläggning lämplig och tiUstyrker att den prövas i ett
antal utredningar. KF ocb Sveriges industriförbund anser att modellen är den
mest fördelaktiga av dem som diskuteras i rapporten. Riksrevisionsverket framhåller
att modellen normalt bör användas i uttedningar, i synnerhet om de har stor
politiskt betydelse. EnUgt HSB bör modellen kunna medföra ett effektivare
utredningsarbete. Sveriges köpmannaförbund anser att den är väl ägnad att ge
en större insyn i utredningsarbetet, och Laruistingsförbundet uttalar att
modeUen medför att den offentiiga debatten kommer igång på ett tidigt stadium,
vUket ses som en stor fördel.
Ett
antal remissinstanser bar emeUertid vissa invändningar mot modellen.
Folkhögskoleutredningen framhåUer vikten av att kommittén inte blir sysslolös,
medan den väntar på remissvar och eventueUa tiUäggsdi-rektiv. LO bar inget att
erinra mot modellen, när det gäUer utredningar med utpräglat parlamentariskt
inslag, men vUl påpeka att för de remissinstanser, som handlägger många
remisser, kommer modellen att innebära ett betydande merarbete. TCO framhåUer
vikten av att remissinstansema får ett sådant underlag och sådan tid tiU sitt
förfogande att ett StäUningstagande bUr meningsfuUt. Svenska kommunförbundet
anser att modellen är lämplig endast i de faU, då det ter sig rimligt att
arbeta med flera huvudalternativ.
Den
i rapporten föreslagna kategoriindelningen av de medverkande i kommittéarbetet
berörs i några yttranden. Statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelsen i
Blekinge län, m.fl. anser det vara väsentUgt att de olika medverkandes ansvar
och befogenheter slås fast samt att regler därom tas in i den nya
kommittéförordningen. Den nya kategoriindelningen stöds av bl.a.
riksrevisionsverket, utredningen om skolan, staten och kommunerna.
Statsvetenskapliga förbundet ocb KF. Däremot anser bl.a. statens järnvägar,
statskontoret, statens planverk och 1972 års jordbruksutredning att den
föreslagna kategoriindelningen inte är lämplig.
Skr 1975/76:103 6
Samtiiga
remissinstanser understryker rapportens syn på att kommittéerna i högre grad
än hittiUs bör sträv., efter ett koncentrerat skr ut samt ett enkelt och
lättfattiigl språk.
Vad
därefter gäller förslagen om rapportering och registrering inom
kommittéväsendet delar riksrevisionsverket och Sveriges industriförbund
rapportens uppfattning om att: en ordning med ingivande av arbetsplaner två
gånger om året ger departementen bättre möjlighet än f.n. att följa
utredningsarbetet. Statens industriverk och 1972 års skatteutredning anser
däremot att de redan i dag normalt finns stort utrymme för berörda departement
att följa pågående utredningsarbete. Statskontoret anser att ett system för
registrering av data kring kommittéväsendet är av stort värde. TCO säger i
detta sammanhang att kommittéväsendets funktioner, sedda mot bakgrunden av
datateknikens möjUgheter tiU samlad information om vad som över huvud taget är
föremål för utredning, planering eller forskning i landet, bör ifrågasättas.
Ett
stort antal remissinstanser tar också upp frågan om remisstidens längd och
anser att den normalt är för kort.
4
DET FORTSATTA ARBETET
Flera
av de förslag som redovisas i rapporten om utredningsväsendet har tagits upp
under det fortsatta arbetet med kommittéfrågoma inom regeringskansliet. Också i
andra hänseenden övervägs åtgärder för att effektivisera utredningsväsendet.
Arbetet bedrivs närmast imder ledning av den statssekreterargmpp somi avlämnade
rapporten om utredningsväsendet.
I
rapporten om utredningsväsendet föreslogs, som framgår av min tidigare
redogörelse, att särskilda arbetsgmpper borde tUlsättas för att pröva vissa
frågor om service åt konmiittéema och därtiU angränsande spörsmål. Förslaget
har resulterat i att två arbetsgmpper har tUlsatts i maj 1975. Arbetsgmppema
består i huvudsak av tjänstemän från regeringskansliet.
Huvuduppgiften
för den ena arbetsgmppen är att utarbeta en handbok för kommittésekreterare ocb
annan kommittépersonal. Därvid ägnar gmppen särskild uppmärksamliiet år frågor
om utredningsbetänkandenas språk och uppläggning. I handboken kommer även att
behandlas frågorna om formema för att i kommittéarbetet anlita
projektadministrativ sakkunskap och bistånd i vissa sakfrågor från
myndigheterna samt om myndighetsutredning som led i kommittéutredning.
Synpunkter på ett utkast tiU handboken har inhiamtats från ett antal
kommittésekreterare m.fl., och en slutiig version väntas föreUgga i början av
februari 1976. Arbetsgmppen överväger i ö/rigt spörsmål om klassificering av
kommittéerna. Dessa överväganden har lett tUl vissa ändringar i 1976 års
kommittéberättelse. HärtiU återkommer jag i följande avsnitt.
Den
andra arbetsgmppen hiu- i uppdrag att se över kommittéarbetets administrativa
sida. Bland uppgiftema ingår att analysera behovet av
7 Skr 1975/76:103
registrering
av ocb information om kommittéfakta av skilda slag, att föreslå riktlinjer för
kommittéemas lokalförsörjning och att föreslå förbättringar av servicen tiU
kommittéerna i fråga om litteratur, expeditionstjänst, skrivhjälp o.d. Arbetet
är uppdelat på olika huvudfrågor ocb väntas beträffande vissa av frågoma pågå
under hela år 1976.
Som
har nänmts tidigare förordade statssekreterargmppen i sin rapport att försök
borde göras att tiUämpa en modeU för uppläggning av kommittéarbetet som innebär
att kommittén efter en relativt kort tid i en offentUg promemoria lägger fram
några altemativ tUl lösning av utted-ningsuppgiften. Tanken var att regeringen
skulle kunna återkomma med närmare anvisningar för kommittéarbetet efter att ba
tagit del av promemorian och de remissyttranden som kan ha inhämtats över
denna. Regeringen har, efter det att rapporten lades fram, i direktiven till
några utredningar förordat en uppläggning av utredningsarbetet i huvudsaidig
överensstämmelse med den angivna modeUen. Jag kan hänvisa tiU direktiven för
utredningen (U 1975:16) om det studiesociala stödet och för
SINF-DOK-utredningen (I 1975:04). Man torde kunna räkna med att också vissa av
de kommittéer som tiUkallas under år 1976 kommer att anbefaUas att följa en
arbetsplan i enlighet med modellen i fråga.
I
rapporten föreslogs att nuvarande kommittékungörelse (1946:394) skulle ersättas
av en ny författning i änmet. En mera genomgripande omreglering av
författningsbestämmelserna om kommittéväsendet bör få anstå till dess de
tidigare nämnda arbetsgrupperna i del väsentliga bar fullgjort sina uppdrag. I
väntan på detta övervägs emeUertid inom justitiedepartementet lämpligheten av
att genom ändringar i kommittékungörelsen införa den kategoriindelning av de
medverkande i komnuttéarbe-tet som bar föreslagits i utredningsrapporten och
alt i samband därmed meddela vissa bestämmelser om de medverkandes befogenheter
i kommittéarbetet. En partieU översyn av kommittékungörelsen kan komma att
gälla också ersätlningsreglema. Den framtida utfornmingen av dessa bestämmelser
övervägs f.n. inom finansdepartementet.
En
ofta uppmärksammad fråga gäller utredningstidens längd. Det är givetvis
angeläget att kommittéarbetet leder till slutresultat med den snabbhet som är
förenlig med kravet på hög utredningskvalitet. Det bör också tillses att sådant
konimittéarb>ete avslutas, som inte längre framstår som fndctbart med tanke
på utvecklingen inom det berörda ämnesområdet efter den tidpunkt då kommittén
tiUkaUades. Mot denna bakgnmd övervägs f.n. inom departementen att förelägga
kommittéer, vars arbete bar pågått under förhållandevis lång tid, att avsluta
sitt arbete senast vid viss angiven tidpukt. En sådan åtgärd bör kunna medverka
lill att antalet arbetande kommittéer inte blir opåkallal högt.
Skr 1975/76:103 8
5 1976
ÅRS KOMMnTEBERÄTTELSE
Enligt
tilläggsbestämmelse 3.6.2 till riksdagsordningen skaU regeringen årligen
samtidigt med budgetpropositionen lämna riksdagen redogörelse för verksamheten
inom de kommittéer som har tillsatts på gmnd av regeringens beslut. Jag får
däi-för föreslå att redogörelse för kommitté-verksamheten nu lämnas till
riksdagen. Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
1976 års
kommittéberättelse är i huvudsak redigerad och upplagd på samma sätt som 1975
års kommittéberättelse. Frågan om ändringar av redovisningen i
kommittéberätlelsen bör anstå i avvaktan på det arbete med kommittéfrågor som
bedrivs inom regeringskansliet. Vissa smärre justeringar bar dock företagits i årets
berättelse. Dessa sammanhänger med de fömt nämnda övervägandena om
klassificeringen av kommittéer. ÅtskiUiga organ som bmJ:ar redovisas i
kommittéberättelsen har inte utredande uppgifter i vederlagen mening. För att
inte bilden av det statliga utredningsväsendet skall bli missvisande bör
därför särskilt anges vilka "kommittéer" eller andra i
kommittéberättelsen angivna organ som inte bör betraktas som egentliga
utredningar. Detta sker för varje departement i ingressen tiU redogörelsen för departementets
kommittéer. Vidare bar i samma syfte ur kommittéberättelsen uteslutits redovisningen
av sakkunniga som är utsedda att delta i intemationellt samarbete eller som
har aimat liknande uppdrag. Kostnadema för detta sakkunnigarbete anges dock i
kostnadsbilagan.
6 HEMSTÄLLAN
Med
hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen överlämnar
1976 års kommittébierättelse tiU riksdagen.
7 REGERINGENS
BESLUf
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Kommittéberättelse 1976
Skr 1975/76:103
Bilaga
Skr
1975/76:103 10
Redaktionell
anm.
För
varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande nummerserie för
år. Nummerbeleckningen anges med förkortning för departement saml
årtal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart efter ordet
kommitté (motsvarande). Exempel: x-utredningen (Ju 1975:(X))och utred
ningen (Ju 1975:00) om . Beteckningen är avsedd atl användas vid
såväl
hänvisningar i löpande lext som i kamerala sammanhang.
För
kommitté (moisvarande) som tillkommit före år 1971 används som löpnummer del
nummer i riksdagsberältelsen under vilket kommittén försia gången redovisats.
De
uppgifter som ingår i berätl«;lsen registreras fortlöpande i ell datorstött
informalionssökningssystem. Kommittéberättelsen framställs med hjälp av
systemet. Under löpande år kan uppgifier om kommittéernas verksamhet erhåUas w
detta system efter hsinvändelse tiU justitiedepartementet.
Il Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju:2
Justitiedepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975:1,3,7,9,11,23,28,33,35,37,39,41 och 43
Följande kommittéer inom avsmttet fullgör inte, resp. har
inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 6,25,26,37,40 och 46
1. Utredningen (Ju 1956:42) rörande specialstraffrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande derj 2
december 1955 för förberedande undersökning för reformering av specialstraff
rätten (se Post-och Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Utredningsman: Thomstedt, Hans G., professor
Expert: Danelius, Hans C. Y., utrikesråd
Direktiven för utredningen, se 1957 års riksdagsberätlelse
Ju 34.
Utredningsmannen beräknas avge sitt betänkande vid
årsskiftet 1975/76.
2. Köplagsutredningen (Ju 1963:51)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 28 juni
1962 för att följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har i uppdrag
att utarbeta förslag lill lag om köp av lös egendom, samt atl, under beaktande
av pågående arbete att åstadkomma en intemationell köplag, överväga om
anledning föreligger atl föreslå ändring i den svenska köplagen (se Post- och
Inrikes tidn. den 18 juU 1962).
Genom beslut den 25 maj 1967 har Kungl. Maj:t vidgat
uppdraget till att avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post-
och Inrikes tidn. den 2 juni 1967). Ytterligare utvidgning skedde genom beslut
den 20 november 1%8 då utredningen även fick i uppdrag att se över de allmänna
reglema om dröjsmålsränta m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1968):
Utredningsman: Hellner, Jan E-, professor
Ju: 2 Skr 1975/76:103 12
Experter: Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör
Cedercrantz, Bror O. C, direktör
Hillbom, Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 5 november
1974) Johansson, Sven-Erik N., professor Josephsson, Leif E., förbundsjurist
Köhler, Nils G., advokat Persson, Per Gustav, bankdirektör SUjeström, Sten G.
L., direktör Wiberg, G. Lennart E:son, direktör
Sekreterare:
Carbell, Leif E., hovrättsassessor Nöteberg, Rolf
M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 november 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 111 28 Stockholm, tel. 763
23 45 (Carbell), 763 23 61 (Nöteberg)
Direktiven för utredningen, se 1%3 års rikdagsberätlelse
Ju 51 och 1968 års riksdagsberätlelse Ju 30. Tilläggsdirektiv, se 1969 års
riksdagsberätlelse Ju 24.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden.
Nordiska överläggningar angående översynen av köplagen har
hållits i Köpenhamn under februari och i Stockholm under september 1975.
Utredningen beräknas slutföra sill arbete i slutet av år
1976.
3. 1965 års valtekniska utredning (Ju 1966:61)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15
januari 1965 för att utreda vissa tekniska valfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 mars 1965):
Ordförande: Widegren, Björn G., lagman
Ledamöter: Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av
riksdagen Lundgren, Stig H. E., direktör NUsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av
riksdagen Nyberg, J. Olaus, redaktör, f.d. led. av riksdagen Svanström, K. Ivan
H., lantbrukare, led. av riksdagen
Experter: Carlsson, Ulf V., avdelningschef Ekstam, Gunnar
E., avdelningschef Eriksson, Karl Axel, byrådirektör
13 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 4
Nilsson, N. Per-Erik, rättschef
Thärnström, Kenny U. H., avdelningsdirektör
Wentz, Nils O., kammarrättspresidenl
Sekreterare: Boström, John E., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse
Ju 61. Tilläggsdirektiv, se 1%9 års riksdagsberätlelse Ju 39 och 1970 Ju 27.
Ändrade direktiv, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 12.
Uiredningen bar under tiden november 1974 - febmari 1975
hållit tre sammanträden.
Uiredningen har den 21 februari 1975 avgett betänkandet
(SOU 1975:8) Utlandssvenskamas rösträtt.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj
1966 för alt utreda frågor om förstärkt integrilelsskydd på personrättens
område (se Post- ocb Iru-ikes tidn. den 14 juni 1%6):
Ordförande: Lännergren, E. Bengt, f.d. justitiekansler
Ledamöter: Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av
riksdagen Kristensson, Astrid M., jur. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16
november 1974)
Larfors, E. V. Tage, direktör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 16 november 1974)
Litzén, Anders G., hovrättslagman
Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den
16 november 1974)
Expert: Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist
Sekreterare: Rangnitt, F. Harald O., hovrättsassessor
(t.o.m. den 31 januari 1975) Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
februari 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763
14 50 (ordföranden) och 763 23 53 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberätlelse
Ju 62.
Ju:4
Skr 1975/76:103 14
Kommittén
bar under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tolv
sammanträden. Därutöver har en särskild arbetsgrupp hållit tre
sammanträden. >
Koinmitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
5.
Skadeståndskommittén (Ju 1%7:68)
Tillkallade
enligt Kungl. M;ij:ts bemyndigande den 4 november 1966 för att tillsammans med
sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor om skadestånd för framtida
förluiit av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt tiU skadestånd (se Post-
och Inrikes tidn. den 12 december 1966):
Ordförande:
Conradi, Erland G. F., juslitieråd
Ledamöter:
Bengtsson, T. Bertil, professor Lindahl, Cari Erik T., advokat
Experter:
Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos LO Förstadins, Erik L. W., direktör
Kihlbom, J. O. Niklas, assuiansdirektör Land, Johan, kanslichef Lindstedt, Hans
G., direktör Oldertz, Carl M., bitr. direktör Petri, Carl Axel H., kammarrätlslagman
Rydberg, Olle, försäkringsdireklör
Strömland,
Lennart V. E., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 februari 1974) Svensson, Åke E.
F., avdelningsdirektör Widding, N. Åke W., cbefsr.ådman
Sekreterare:
Bengtsson, T. BertU, professor (fr.o.m. den 23 april 1974)
Bitr.
sekreterare: Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 april 1974)
Lokal:
Lilla Nygatan 1, 2 tt., 111 28 Stockholm, tel. 763 23 61 (Nöteberg)
Direktiven
för kommittén, se 1%7 års riksdagsberätlelse Ju 68. Tilläggsdirektiv, se 1972
års riksdagsberätlelse Ju 30.
Kommittén
har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden.
Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1976.
15 Konunittéer: Justitiedepartementet Ju: 6
6. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för ADB inom
rättsväsendet
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30
december 1966 för all bereda fråga om omläggning av rutiner inom
rättsväsendet för automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor:
Ordförande:
Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
Ledamöter: Börjesson, Mats R., generaldirektör (fr.o.m.
den 3 september 1975) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober
1975) Englund, K. Svante I., departementsråd Fischier, Sven G. O. M., t.f.
överdirektör Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef Ohlsson, P. T. Ingvar,
generaldirektör Persson, Carl J. G., rikspolischef Romander, Holger A. G.,
riksåklagare Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (t.o.m. den 30
september 1975) Ersättare för ledamot:
BoUn, Lars A., avdelningschef (fr.o.m. den 13 maj 1975)
Carlsson, Ulf V., avdelningschef (för Persson)
Carnhagen, Göran E. T., departementssekreterare (för
Englund) (fr.o.m. den 22 januari 1974)
Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (för Ohlsson)
Ericsson, Carl-Henrik, avdelningschef (för Fischier) (t.o.m. den 12 maj 1975)
Forthuber, Béla T., organisationsdirektör (för Trotzig)
(t.o.m. den 30 september 1975)
Herrlin, S. G. Sigvard, byråchef (för Romander) Åhlén,
Lars, byråchef (för Börjesson) (fr.o.m. den 5 september 1975) Åkesson, Hans
C, avdelningsdirektör (för Ekstam) (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Expert: Grönvall, S. Gunnar, hovrättsråd (fr.o.m. den 1
januari 1974 t.o.m. den 30 juni 1975)
Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd
Ordförande i arbetsgrapp eller kontaktmän: Bolin, Lars A.,
avdelningschef, kriminalvårdsstyrelsen Carlsson, Ulf V., avdelningschef,
rikspolisstyrelsen Elmhammer, Nils E. I., statistikchef, statistiska
centralbyrån Ericsson, Christer T., förste aktuarie, försvarsstaben Frenning,
Lars W., riksskatteverket
Ju:
6 Skr 1975/76:103 16
HeUström,
Jan E., avdelningsdirektör, statskontoret
Hillbo,
Arne O., byråchef, riksskatteverket
Källberg,
K. N. Ingemar, avdelningschef, statens invandrarverk
Magnusson,
B. Arne A., ADB-direktör, dateimaskincentralen för
administrativ
dalabehandling - DAFA
Munlzing,
Lars, avdelningsdirektör, statens naturvårdsverk
Ringström,
Björn M., revisionsdirektör, riksrevisionsverkel
Sandqvist,
Ingrid R. J., byrådirektör, generallullslyrelsen
Söderlund,
A. Göran, avdelningsdirektör, socialstyrelsen
Vallerö,
Rolf A. T., förste arkivarie, riksarkivet
de
Woul, Bert T., länsåklagare, riksåklagaren
Österlund,
Tord H:son, bitr. skattedirektör, riksskatteverket
Lokal:
Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 57 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Samarbetsorganet
har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden saml hafl
ijverläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
samarbetsorganels verksamhet. Arbetet har liksom tidigare varit inriktat på
ADB-system för broltmålsförfarandel hos poliis, åklagare och domstolar saml
rutiner för kriminalvårdens myndigheler men också på syslem för
lagstiftningsförfarandet saml rättspraxis och diarieföring hos vissa domstolar.
Samarbetsorganets
verksamhet beräknas pågå under hela år 1976.
7.
Utredningen (Ju 1968:63) om författningspublicering m. m.
TiUkallade
erdigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 25 maj 1967 med uppdrag atl utreda frågan
om publicering av författningar m.m. och den 7 februari 1969 med uppdrag; att
utreda frågan om internationella överenskommelsers införlivande med svensk rätt
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1%7 och den 19 mars 1969):
Ordförande:
Ericsson, K. Georg V., regeringsråd
Ledamöter:
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd Nordenson, Ulf K., justi ieråd
Sekreterare:
Ericsson, Brit-Marie L. B. M., hovrättsråd Huldén, N. O. Tomas, rådman
17 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 8
Direktiven för uiredningen, se 1968 års
riksdagsberätlelse Ju 63. Tilläggsdirektiv, se I970års riksdagsberät elseJu42.
Utredningen har med avgivande av betänkandet
(SOU 1974:100) Internationella överenskommelser och svensk rätt slutfört sitt
uppdrag.
8. Vattenlagsutredningen (Ju 1969:58)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
november 1968 för att se över vattenlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 21
december 1%8):
Ordförande: Dyrssen, Gösta P. T., hovrättsråd
Ledamöter: Andersson, Sven G. V., f.d. överinspektör
Annevall, Sture, direktör Hult, N. E. Jöran, f.d. överdirektör
Jadesiig, Thure R., arbetsförmedlingsföreslåndare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 11 februari 1974) Slerne, Bengt G., direktör Turesson,
Bo, överlantmätare, led. av riksdagen
Experter: Heimbiirger, H. Peter, byråchef Helmerson, Bo 1.
H., direktör von Möller, C. G. Peter, hyresråd Sjölander, J. Bertil,
överingenjör Thorngren, S. Bertil, docent, t.f. professor Wallin, Sten-Erik J.,
avdelningsdirektör Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Sekreterare: Baag0e, N. Peder H., hovrättsassessor
Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 1 tr., 111 27 Stockholm, tel.
växel 763 1000 (ordförande och sekreterare)
Direktiven för uiredningen, se 1%9 års riksdagsberätlelse
Ju 58 och 1974 ärs riksdagsberätlelse Ju 18. Tilläggsdirektiv, se 1975 års
kommittéberättelse Ju 14.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
håUit åtta sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
2 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Ju: 9
Skr 1975/76:103 18
9. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (Ju
1970:49)
(OSK)
Tillkallade enligt Kungl. M;ij:ls bemyndigande den 11
april 1969 för att utreda frågor om offentlighet och sekretess beiräffande
allmänna handlingar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj 1969):
Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (fr.o.m.
den 3 oktober 1974)
Ledamöter: Adamsson, Erik S. J., riksgäldsfullmäklig, led.
av riksdagen Eriksson, B. Allan, departementssekreterare Hugosson, Kurt 1.,
byråchef, led. av riksdagen Larsson, Sven-Erik, chefredaktör
Polslam, K. Åke S., kriminalinspektör, led. av riksdagen
Svedberg, Erik D., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen
Expert: Lidin, Karl-Olof, rådman
Sekreterare: Nordling, Kjell O., tf. rådman
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberätlelse
Ju 49. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse Ju 38.
Kommittén har under tiden november 1974 - april 1975
hållit nio sammanträden varav ett under fem dagar.
Kommittén har den 25 april 1975 avgelt betänkandet (SOU
1975:22) Lag om allmänna handlingar.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Familjelagssakkunniga (.Iu 1970:52)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15
augusti 1%9 med uppdrag atl verkställa utredning angående den familjerällsliga
lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1969):
Ordförande: Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident
Ledamöter: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av
riksdagen Hansson, Lilly E., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 februari
1974) Maltson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Romanus, Gabriel,
led. av riksdagen
19 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 11
Sundberg, Ingrid E., fU. kand., led. av riksdagen
Svensson, Evert I., förbundsordförande, led. av riksdagen
Experter: Grabe, A. Gerhard, försäkringsdireklör (fr.o.m.
den 11 mars 1974) Magnusson, Staffan E., departementsråd (fr.o.m. den 28
januari 1974) Tröst, Jan L. E., docent Wahlström, Bror A., advokat
Witlorp, I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den
28 januari 1974) Åkesson, Hans O., professor
Sekreterare: Tottie, Lars W., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Ekman, Lena B., hovrättsassessor
Engström, Lars-Göran, hovrällsfiskal
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel
763 10 00 (Tottie ocb Ekman)
Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års
riksdagsberätlelse Ju 52.
Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 21.
De sakkunniga bar under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tolv sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av de sakkunnigas arbete. Ordföranden och
sekreterarna har därjämte deltagit i nordiska överläggningar i Köpenhamn och
Malmö.
De
sakkunniga har under våren 1975 i samlad form (SOU 1975:24) Tre sociologiska
rapporter publicerat dels två undersökningsrapporter, den ena om allmänhetens
inställning i några familjeekonomiska frågor och den andra om vårdnad och
underhåll vid hemskillnad och äktenskapsskillnad, dels en sammanställning från
sociologiska institutionen vid Uppsala universitet rörande sammanlevande ogifta
personers situation.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1976.
11. Förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970:53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15
augusti 1969 med uppdrag alt utreda frågan om avskaffande av förvandlingsstraff
för böter (se Post- och Inrikes tidn. den 28 augusii 1969):
Utredningsman: Mannerfelt, Nils O. G., juslitieråd
Ju: 11
Skr 1975/76:103 20
Experter: Kvarnsmyr, Lars F. H., byrådirektör Steffner,
Bengt G., kronofogde Wilhelmsson, Arne E., rådman
Sekreterare: Wikström, C. Arne, byråchef
Direktiven för uiredningen, se 1970 års riksdagsberätlelse
Ju 53.
Utredningen bar under tiden november 1974 - juni 1975
hållit fyra sammanträden.
Uiredningen har den 20 augusti 1975 avgelt betänkandet
(SOU 1975:55) Bötesverkställighet.
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Massmedieutredningen (Ju 1970:59)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 6 maj
1970 med uppdrag atl utreda frågan om enhetlig reglering i grundlag av
yttrandefriheten i massmedier m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj
1970):
Ordförande: Romanus, Sven E., f.d. justitieråd och högsta
domstolens ordförande
Ledamöter: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av
riksdagen Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen Jonnergård, Gustaf,
partisekreterare, led. av riksdagen Mallson, Lisa, förbundsordförande, led. av
riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Wiklund, Bengt
O., journalist, led. av riksdagen
Experter: Ekberg, Karl-Henrik, direktör (fr.o.m. den 11
januari 1974) Ekström, Margareta, författare (fr.o.m. den 11 januari 1974)
Hansson, K. Gunnar, chefsjurist
Hernlund, Cari Hugo H., förste ombudsman (fr.o.m. den 11
januari 1974) Lindgren, Göran, direktör (fr.o.m. den 28 januari 1974) Petrini,
Olle, redaktör (fr.o.m. den 11 januari 1974)
Sekreterare: Sandström, Per T. M., hovrättsråd
Bitr. sekreterare: Nisser, Carl Wilhelm B. G.,
hovrättsassessor (t.o.m. den 31 december 1975)
21 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 13
Lokal: Mellby, 312 00 Laholm, tel. 0430/23 380 (Sandström)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse
Ju 51. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Ju 20.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 16 sammanträden, därav elt under fyra dagar.
Utredningen har den 29 juli 1975 avgelt belänkandet (SOU
1975:49) Massmediegrundlag.
Utredningens fortsatta arbete avser följdförfattningar
till den föreslagna grundlagen.
Utredningen beräknas slutföra detla arbete under år 1976.
13. Nordiska upphovsrättskommittén (Ju 1970:62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni
1970 för att dellaga i en samnordisk kommitté för översyn av den
upphovsrättsUga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti
1970):
Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Ledamot: Danelius, Hans C. Y., utrikesråd
Experter: Andersson, A. Yngve, skulptör Bengtsson, H.
Jörgen Y., advokat Berger, Bo R., byrådirektör Eberslein, Christian H.,
direktör Ekberg, Karl-Henrik, direktör Gehlin, Jan H. M., förbundsdirektör
Hansson, K. Gunnar, chefsjurist Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman
Holming, Klas J. L., direktör Landquist, Eddie L., direktör Rembe, Rolf D.,
förbundsdirektör Törneman, J. Algol G., intendent Wilson, Sven T., direktör
Sekreterare: Äkne, L. Roland, hovrättsråd
Lokal: Hovrätten för Övre Norrland, Fack, 901 01 Umeå,
tel. växel 090/11 82 70 (sekreteraren)
Direktiven för de svenska sakkunniga i kommittén, se 1971
års riksdagsberättelse Ju 54.
Ju: 13 Skr 1975/76:103 22
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
kartlagt vissa upphovsrättsUga problem bl. a. inom den högre undervisningen
saml i samband med bruket av datorer.
I övrigt har utredningsarbetet vilat i avbidan på
ytterligare direktiv.
14. Åtalsrättskommittén (Ju 1970:63)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27
november 1970 med uppdrag alt utreda frågan om underlåtande av åtal m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1970):
Ordförande: Mannerfelt, Nils O. G., juslitieråd
Ledamöter: Dahl, R. Birgitta, förste byråsekrelerare, led.
av riksdagen Friberg, K. Göte, f.d. polismästare
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av
riksdagen Zeime, Claes A., byråchef
Experter: Fitinghoff, Georg O., skyddskonsulenl Krantz, P.
Gunnar, direktör Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Wikström, C.
Arne, byråchef
Sekreterare: Werner, J. Bertil H., hovrättsassessor
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel.
7631454 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse
Ju 55.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
håUit 13 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sill arbete under år 1976.
15. Kreditköpkommittén (Ju 1971:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni
1971 med uppdrag all verkställa utredning angående den rättsliga regleringen av
avbetalningsköp och andra former av konsumlionskredit (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 juni 1971):
Ordförande: Westerlind, N. Peter, f.d. justitieråd,
ordförande i marknadsdomstolen
23 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 16
Ledamöter: Björling, K. Göran E., jur. kand. (t.o.m. den 1
december 1975) Fraenkel, Ingegärd C. E., studiereklor, led. av riksdagen
(t.o.m. den 1 december 1975)
Landberg, Maj-Lis H. A., överförmyndare, led. av riksdagen
(t.o.m. den 1 december 1975) Lundgren, Lennart, förbundsdirektör (t.o.m. den 1
december 1975)
Experter: Andréen, Catharina, jur. kand. (fr.o.m. den 2
december 1975) Ankers, Mikael, kanslisekreterare (t.o.m. den 1 december 1975)
Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 december 1975)
Brandberg, C. Arvid, direktör (t.o.m. den 1 december 1975) Cason, Sven Åke,
bankdirektör
Herlzman, A. Olov, hovrättsassessor (t.o.m. den 1 december
1975) Malmström, C. Gösta, byråchef (t.o.m. den 1 december 1975) Nilsson, K. F.
Lennart, kansliråd (t.o.m. den 1 december 1975) Rydén, Sven-Erik A., kronofogde
(t.o.m. den 1 december 1975) Wallberg, Ursula, avdelningsdirektör Öslling, Olle
I., direktör (t.o.m. den I december 1975)
Sekreterare: Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor
(t.o.m. den 31 augusii 1975)
Bitr. sekreterare: Qwist, Lars S. E., hovrättsassessor
(t.o.m. den 31 augusii 1975)
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel.
växel 763 10 00
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberätlelse
Ju 53.
Kommittén har den 29 augusti 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:63) Konsumenlkredillagm. m.
Kommitténs arbete med återstående delar av uppdraget
beräknas pågå under hela år 1976.
16. Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni
1971 för översyn av konkurslagsliftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 4
september 1971):
Ordförande: Rydin, Bengt C. K. A., bovrättslagman
Ju: 16
Skr 1975/76:103 24
Ledamöter: Gabrielsson, A. Edmund B., kansliråd Ävall,
Sven K., direktör Öhman, Anders R., advokat
Experter: Asp, K. Äke, t.f. bovrättslagman Eneslröm, Tord
O. C, rådman Wilhelmsson, Arne E., rådman
Sekreterare: Äkerdahl, Magnus F., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Jerrstedl, Lars-Göran, hovrällsfiskal
(fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Munkbron 17,5 tr., tel. 763 20 34(Åkerdahl), 763 20
32(Jerrstedl). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för kommittén, se 1972 ärs riksdagsberätlelse Ju
54.
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit tio sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
17. 1971 års utredning (Ju 1S)71:08) om behandling av
psykiskt avvikande
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april
1971 för översyn av påföljdssyslemet för psykiskt avvikande lagöverträdare m.
m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1971):
Ordförande: Bexelius,T. Alfred, f.d. justitieombudsman
Ledamöter: Andersson, Lennart F. H., snudieombudsman, led.
av riksdagen Bergkwisl, H. Ulla E., överinspektör Ernulf, T. Gudmund,
borgmiislare, f.d. led. av riksdagen Hedlund, A. Rune, landstingsråd
Kristensson, Astrid M., jur. kand., led. av riksdagen Sälde, K. A. Henry,
avdelningschef
Experter: Cronholm, L. Börje, professor Johanson, Eva A.
M., överläkare Lindelius, K. Rolf K., bitr. överläkare
25 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 18
Sekreterare: Meyerson, Anita E., hovrättsassessor
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 11128 Stockholm, tel. 763
23 57 (ordföranden) och 763 23 58 (sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberättelse
Ju 56.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden samt två sammanträden med en särskild arbetsgrupp för
de psykiatriska frågorna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första
halvåret 1976.
18. Sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19
november 1971 för att se över brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1972):
Utredningsman: Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident
Experter: Alström, Carl-Henry, professor emeritus (fr.o.m.
den 27 september 1974) Gustavii, S. I. Birgitta, kurator Hansson, Bertil E. A.,
bitr. överläkare Holmsledt, Yngve D., överläkare Rodhe, Gösta, f.d.
skolöverläkare Sveri, Knut O., professor Wallén, Per-Edwin M., professor
Sekreterare: Engström, Lars-Göran, hovrällsfiskal
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen
17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Ju 47.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden. Tryckning av utredningens belänkande pågår.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.
Ju: 19 Skr 1975/76:103 26
19. Utredningen (Ju 1972:04) angående ny
lagstiftning om befordran
med järnväg
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj
1972 för att lägga fram förslag lill ny lagstiftning om befordran med järnväg
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):
Utredningsman: Weidstam, Åke, hovrättsråd
Experter: Blom, K. A. Birgitta, departementsråd (t.o.m.
den 6 mars 1975) lacobaeus, Anders G., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 7 mars 1975)
Leffler, Sven B., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1974) Torgils, A. Gunnar,
lagman
Lokal: Umeå tingsrätt. Box 138, 90103 Umeå, tel. 090/1182
70 (utredningsmannen)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Ju 50.
Utredningsmannen har under liden november 1974 - oktober
1975 hållit tre sammanträden med experterna. Utredningens arbete beräknas pågå
under hela år 1976.
20. Utredningen (Ju 1972:05) angående inskrivning av
rätt till
luftfartyg m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni
1972 för alt företa en översyn av reglerna om regislrering av och inskrivning
av rätt till luftfartyg m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1972):
Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättsriid
Experter: Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor
Hedqvisl, Sven A., byrådirektör Heuman, Jan G. M., rådman
Jantze, Siv I. G., rådman (fr.o.m. den 11 september 1974)
Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd Nilsson, Bengt G., hovrättsassessor
Törnell, Inga-Britt, bostadsdomare (fr.o.m. den 11 september 1974)
Sekreterare: Dryselius, Harald S., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 19 juni 1974)
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 24 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
27 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 22
Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
Ju 51.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit elt sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
21. Namnlagsutredningen (Ju 1972:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 maj
1972 med uppdrag atl verkställa översyn av namnlagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 14JUU1972):
Utredningsman: Höglund, Olof A., justitieråd
Experter: Dahlslen, Gösta O. L., kyrkoherde (fr.o.m. den
14 februari 1975) Hiljding, Stig G. O., avdelningsdirektör Uggla, Claes A.,
palenträtlsråd Ålander, Birgit V., byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1975)
Sekreterare: Ericsson, Brit-Marie L. B. M., hovrättsråd
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tt., 11127 Stockholm, tel. 763
14 28 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Ju 52.
Utredningsmannen har under tiden november 1974 - oktober
1975 hållit elva sammanträden med experterna. Uiredningen har överlagt med
statistisk expertis. På utredningens uppdrag har sociologiska institutionen i
Uppsala under ledning av docenten Jan Tröst utfört en opinionsundersökning
rörande allmänhetens inställning i släktnamnfrågor.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
22. Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 juni
1972 för att verkställa utredning angående lagstiftning om konsumentskydd vid
privat serviceverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):
Utredningsman: Bernilz, Ulf, professor
Experter: Almström, Bjarne A., departementssekreterare
(fr.o.m. den 8 januari 1974)
Ju: 22 Skr 1975/76:103 28
Bergqvist, Hans A., hovrättsråd,
konsumentombudsmannens
ställföreträdare
Edling, N. Axel, hovrättsassessor (fr.o.m. den 27
september 1974)
Hellner, Jan E., professor
Hillbom, Lars H., civilekonom
Holm, Ernst Olaf, direktör
Johansson, Hans F. G., bitr. direktör (fr.o.m. den 20
januari 1975)
Lundvall, Leif K. G., avdelningsdirektör
Steneby, Jan, jur. kand.
Sundberg-Weilman, Brita F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27
september
1974)
Wallin, Per J., direktör
Sekreterare: Herlzman, A. Olov, hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Sundberg-Weilman, Brita F.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 januari 1975)
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 37 (Herlzman), 763
20 35 (Sundberg-Weilman). Postadress: Justiliedeparlementet, Fack, 103 10
Stockholm
Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Ju 53.
Utredningsmannen har under tiden november 1974 - oktober
1975 hållit elva sammanträden med experterna samt haft överläggningar med den
norska forbrugertjenestekomitén och med del danska och det finska
justitieministeriet. Utredningsmannen har härutöver hafl bl. a. fem hearings
med olika organisationer som berörs av utredningsarbetet.
Uiredningen beräknas avge ett huvudbetänkande under år
1976.
23. Utredningen (Ju 1972:10) om översyn av
delgivningsbestämmelserna ni. m.
TillkaUad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
september 1972 för att se över delgivningsbestämmelserna m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 oktober 1972):
Utredningsman: Stangenberg, Harriet S. T., f.d.
expeditionschef
Experter: Eriksson, Karl Axel, byrådirektör (fr.o.m. den
27 mars 1974) Larsson, Jan L., polisintendent Stenberg, S. Härje, borgmästare
Werner, J. Bertil H., hovrättsassessor
29 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 24
Sekreterare: Lindskog, Claes M., tingsfiskal (t.o.m. den
28 februari 1975) Öhrling, N. Erik, polissekreterare (fr.o.m. den 7 april 1975)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Ju 56.
Utredningen har den I september 1975 avgelt promemorian
(Ds Ju 1975:19) Förenklad delgivning 2. Delgivningscentralerna. Uppdraget är
därmed slutfört.
24. Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
september 1972 för att verkställa översyn av lagstiftningen om
förelagsinteckning (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1972):
Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättsråd
Experter: Heuman, Jan G. M., rådman
Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 juli
1974) Löfberg, Karl Axel, kansliråd Norden, Joar, bankdirektör Törnell,
Inga-Britt, bosiadsdomare Åsbring, Lars-Göran G., bosiadsdomare (t.o.m. den 28
oktober 1975)
Sekreterare: Dahlgren, Rolf O., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 juli 1974)
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 27 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Ju 58.
Utredningsmannen bar under liden november 1974 - oktober
1975 hållit nio sammanträden med experterna.
Utredningen har i januari 1975 avgett delbetänkandel (Ds
Ju 1975:4) Löneprivilegium och förmånsrätt för företagsinteckning. Utredningen
har vidare i en till justitiedepartementet den 2 september 1975 ingiven
promemoria (Rätt på grund av företagsinleckning vid avveckling av små
aktiebolag) föreslagil ändringar i bl. a. lagen (1966:454) om
företagsinleckning.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
Ju: 25 Skr 1975/76:103 30
25. Delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan män
och kvinnor
Tillkallade enligl Kungl. Mai:ts bemyndigande den 28
december 1972 för alt ingå i en delegation för att åstadkomma jämställdhet
mellan män och kvinnor:
Ordförande: Leijon, A. M. M. (Anna-Greta), statsråd
(fr.o.m. den 21 augusti 1974)
Ledamöter:
Carlsson, May-Britl, ombudsman
Persson, Gustav B., kommunalråd
Sandberg, Elisabel, sekreterare
Westman, Helny I., landstingsråd Ersättare för ledamot:
Rollen, Berit, sekreterare
Sandlund, Maj-Britt L., länsråd
Experter: Ährland, Karin M., förste länsassessor
Ämrén, P. Ragnar, bitr. socialchef (fr.o.m. den 1 december
1974) Bartley, A. Osborne, professor Bodslröm, T. Lennart, ordfiirande i TCO
Brännström, Gurli (Gullan) E., fru
Carlesiam, Margareta E., fil. kand. (fr.o.m. den 1
november 1974) Carlqvist, Gunnel, t.f. förste byråsekreterare (t.o.m. den 1
november 1975)
Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 2 maj
1974) Eriksson, Lars E., förbundssekreterare (fr.o.m. den 9 september 1974)
Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av riksdagen Fredgardh, K. Sonja,
redaktör, led. av riksdagen
Frykholm, K. Christina, informationssekreterare
(fr.o.m. den 9 september 1974)
Furst, S. Gunilla, e. lektor (t.o.m. den 30 september
1975) Giesecke, Curl-Sleffan, verksl. direktör Himmelslrand, Karin B., (fr.o.m.
den 25 oktober 1974) Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Kistner, Inger, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 augusii
1974) Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 9 september 1974)
Liljeström-Svensson, Gunilla (Gillan) M., fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober
1975)
Lundberg, Elisabeth, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars t.o.m.
den 19 maj 1975)
Löwbeer, Hans, universitetskansler Mallson, Lisa,
förbundsordförande, led. av riksdagen
31 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 25
Millgårdh, K. Marianne, informationssekreterare (fr.o.m.
den 1 januari
1974)
Mogård, Britt E. T., fru, led. av riksdagen
Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO
Orring, Jonas A., generaldirektör
Palmaer, S. G. Eva, fil. lic.
Pripp, Nina M. E., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 22 mars
1974)
Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör
Rexed, Bror A., generaldirektör
Strand, Bengt H., fU. kand. (t.o.m. den 31 maj 1975)
Tillfors, Lars T. L., kansUsekrelerare (fr.o.m. den 9
september 1974)
Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör
Ersättare för expert:
Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led.
av riksdagen (för
Fredgardh)
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör (för Uggla)
Baude, Annika M. C, avdelningschef (för Rexed)
Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg)
Dahlgren,ElsaB.,byrådirektör(förKistner)(fr.o.m.den 1
augusii 1974)
Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (för Mogård)
(fr.o.m. den 28
augusii 1975)
Eriksson, B. Sune, direktör (för Järdler)
Fjällslröm, B. Harry, avtalssekrelerare (för Nilsson)
(t.o.m. den 16 maj
1975)
Gjötlerberg, Tora-Britta, redaktör (för Ährland) (t.o.m.
den 24 oktober
1975)
Gradin, Anita I., departementssekreterare, led.
av riksdagen (för
Mattson) (fr.o.m. den 25 oktober 1975)
Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för Bodström)
Lewén-EIiasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen (för
Mattson) (t.o.m.
den 24 oktober 1975)
Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer)
Linde, I. Gertie, farm. kand. (för Brännström)
Royen, Sverre N. H., direktör (för Carlsson)
Rugfelt, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke)
Troedsson, Ingegärd, pol. mag., led. av riksdagen (för
Mogård) (t.o.m.
den 27 augusti 1975)
Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (för Bartiey)
Vestin, Aina V. H., funktionär (för Nilsson) (fr.o.m. den
17 maj 1975)
Vestin, F. E. Margareta, undervisningsråd (för Orring)
Wahlberg, E. Marianne, avdelningschef (för Fraenkel)
Waldén, G. Louise, fil. kand. (för Palmaer)
Wistrand, Birgitta M., informationschef (för Ährland)
(fr.o.m. den 25
oktober 1975)
Ju: 25 Skr 1975/76:103 32
Sekreterare: Kjellberg, Bo A., förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 15 oktober 1975) Lindberg, S. Ingemar, kansliråd (t.o.m. den 14
oktober 1975)
Bitr. sekreterare: Krausz, Elisabet, fil. kand.
Lokal: Stora Gråmunkegränd 8, tel. växel 763 1000
(sekretariatet). Postadress: Statsrådsberedningen, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för delegationen, se 1974 års
riksdagsberätlelse Ju 45.
Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med oHka myndigheter,
organisationer och andra som berörs av delegationens arbete. Därutöver har fyra
sammanträden hållits med hela delegationen och fem sammanträden med särskilt
kallade referensgrupper.
Åtta sammanträden har hållits med en särskilt kallad
arbetsgrupp med anledning av FN:s internationella kvinnoår.
Delegationen har i februari 1975 avgelt promemorian (Ds Ju
1975:7) PM lill frågan om lagstiftning mot könsdiskriminering.
Delegationen har den 5 september 1975 avgett betänkandet
(SOU 1975:58) Målet är järns älldhel.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
26. Sekretariatet (Ju 1973:05) för framtidsstudier
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 26
januari 1973 för att leda arbetet inom ett sekretariat för framtidsstudier (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1973).
Genom Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 har en
referensgrupp tillkallats för kontakt och information rörande
projektverksamheten på f ramtidssludieområdel.
Utredningsman: Ingelstam, Lars E., professor (t.o.m. den
16 oktober 1975)
Experter: Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare
Esping, Hans G., revisionsdirektör (fr.o.m. den 26 september 1974) Hallman,
Katrin, redaktör (fr.o.m. den 1 juni 1975) Johansson, L. Ola, pol. mag.
(fr.o.m. den 1 september 1975) Johansson, Thomas B., tekn. dr (fr.o.m. den 1
augusti 1975) Karlsson, Lars Erik, civilekonom (fr.o.m. den 1 februari 1975
t.o.m. den 30 juni 1976)
Niblaeus, Kerstin S. E., civilingenjör (t.o.m. den 31 mars
1975) Persson, I. Christina, kansUsekrelerare (t.o.m. den 31 juli 1975)
33 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 27
Sohlman, Staffan, departementsråd (fr.o.m. den I maj 1975)
Tägil, Sven O., professor (fr.o.m. den 1 november 1974)
Referensgruppen (Ju 1973:05:01):
Ordförande: Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av
riksdagen (t.o.m. den 16 oktober
1975)
Medlemmar: Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen
(t.o.m. den 16 oktober 1975) Biörck, C. Gunnar W., professor (t.o.m. den 16
oktober 1975) Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen (t.o.m.
den 16 oktober 1975)
Israelsson, Per J., apparalskölare, led. av riksdagen
(t.o.m. den 16 oktober 1975) Johansson, S. Olof H., led. av riksdagen (t.o.m.
den 16 oktober 1975)
Direktiven för sekretariatet, se 1974 års
riksdagsberättelse Ju 47.
För framtidsstudieverksamheten finns numera en särskild
kommitté under utbildningsdepartementet (U 1975:17). Sekretariatets och
referensgruppens verksamhet har upphört.
27. Produktansvarskommittén (Ju 1973:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december
1972 för utredning angående ersällning för produklskador (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 januari 1973):
Ordförande: Conradi, Erland G. F., justitieråd
Ledamöter: Bengtsson, T. Bertil, professor Sturkell,
Carl-Edvard, lagman
Experter: Ählslröm, Iwan, direktör
Bottiger, Lars Erik J., professor (fr.o.m. den 2 juli
1974) Dufwa, BiU W., universitetslektor (fr.o.m. den 17 oktober 1975)
Göransson, Lars G., direktör (fr.o.m. den 17 april 1974) Heurgren,SvenC. O.,
konsumenlombudsman(fr.o.m. den25 mars 1975) Lindstedt, Hans G., direktör
Oldertz, Cari M., bitr. direktör
Rosén, Carl Olof, apotekare (fr.o.m. den 21 april 1975)
Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör
3 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Ju: 27 Skr 1975/76:103 34
Swarén, Ulla M., byråchef
Tancred, J. Bengt O., rådman (t.o.m. den 21 februari 1975)
Wahlqvisl, Stig, med. lic. (fr.o.m. den 21 april 1975)
Sekreterare: Nöleberg, Rolf M., hovrättsassessor
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tr., 11128
Stockholm, tel. 763 23 61 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1974 ärs riksdagsberätlelse
Ju 50.
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden. Kommitténs arbetfe beräknas pågå under hela år 1976.
28. Utredningen (Ju 1973:09) om de s. k. suveränitetshohnarna
i Torne, Muonio och Könkämii älvar
TUlkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars
1973 för utredning om de s. k. suveränilelsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä
älvar (se Post- och Inrikes tidn. den 5 maj 1973):
Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
Experter: Hedström, A. Jan-Olof, bitr överlantmälare
Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare Persson, Börje A., byråchef Simu,
K. Birger E., distriklslantmätare
Sekreterare: Beckman, Lars K. A. G., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
Ju 51.
Uiredningen bar under liden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden, varav två med motsvarande finska utredning.
Utredningsmannen har i december 1975 avgett betänkandet
(NU 1975:26) Suveränilelsholmarna i Torne, Muonio och Könkäma älvar.
Uppdraget är därmed slutfört.
29. Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)
TUlkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 23 mars
1973 för atl verkställa översyn av reglerna om hemförsäljning m. m. (se Post-
och
35 Konunittéer: Justitiedepartementet Ju: 30
Inrikes tidn. den 7 april 1973):
Ordförande: Äg, Lars E., generaldirektör
Ledamöter: Bemilz, Ulf, professor Hillbom, Lars H.,
civilekonom Schierbeck, Per W., direktör Walldén, G. Rudolf, direktör
Experter: Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 17 februari 1975) Borg, Per, kansliråd HeUsladius, Jan R.,
direktör
Holm, Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 17 februari 1975)
Huldl, Jan F., revisionssekreterare (fr.o.m. den 17 februari 1975)
Sekreterare: Swahn, Jan-Olov, hovrättsassessor
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 28 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse
Ju 52.
Genom beslut den 9 januari 1975 har regeringen till
kommittén överlämnat konsumentverkets promemoria angående återlämningsrätt m.
m. vid köp av begagnad personbil saml remissyttranden över denna för alt -
såvitt gäller frågorna om återlämningsrätt och ställande av säkerhet vid
försäljning av begagnade personbilar - beaktas vid fullgörande av
utredningsuppdraget. Inom kommittén har en särskild arbetsgrupp bUdats för
behandlingen av dessa frågor.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden, varav etl ivådagarssammanträde. Därutöver har den
särskilda arbetsgruppen sammanträtt tre gånger.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
30. Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av
det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april
1973 för utredning om eventuell reformering av del ekonomiska sanktionssyslemet
inom straffrätten:
Utredningsman: Bergström, S. Gunvor M., kansliråd
Ju: 30 Skr 1975/76:103 36
Lokal: Munkbron 17,6 tr., 111 28 Stockholm, tel. 763 20 51
Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 53.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
31. Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april
1973 för att utreda indelningsfrågor och arbetsformer inom kriminalvårdens
frivårdsdistrikt i Stockholm, (iöteborg och Malmö (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 maj 1973):
Utredningsman: Mehr, Hjalmar L., landshövding
Experter: Burman, Olof, direktör Dahlslen, Ulf L.,
byråchef Granath, Karl-Erik, f.d. barriavårdsdirektör
Nordell, J. Olof C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
september 1974) Nyberg, Carl-Erik B., skyddskonsulenl (fr.o.m. den 30 januari
1974) Nyman, E. Linnea V., skyddskonsulenl (fr.o.m. den 30 januari 1974)
Slenkvisl, E. Arne, kriminalvårdsinspeklör (fr.o.m. den 30 januari 1974)
Sekreterare: Brännström, Hans A., kriminalvårdsinspektör
Lokal: Regionkansliet, Storgatan 41, 871 00 Härnösand,
tel. 0611/178 24 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
Ju 54.
Utredningsmannen har under tiden november 1974 - oktober
1975 hållit åtta sammanträden med experterna. Utredningen beräknas slutföra
sitt arbete i början av år 1976.
32. Utredningen (Ju 1973:13) om arbetsbelastningen i
tingsrätterna
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 april
1973 för att utreda frågan om metoder för alt mäta arbetsbelastningen i
tingsrätterna (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1973):
Ordförande: Hillerudh, G. Lars-Olov E., expeditionschef
37 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 33
Ledamöter: Alexanderson, K. Erik, f.d. häradshövding, f.d.
led. av riksdagen Arfwidsson, F. Gunnar, rådman (fr.o.m. den 1 september 1975)
Fergenius, G. Torbjörn, avdelningsdirektör (t.o.m. den 16 oktober 1975) Olsson,
R. Ingeborg, assistent
Tengwall, Sven-Erik G., departementssekreterare (t.o.m.
den 31 augusti 1975) Åhlén, Lars, byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1975)
Experter: Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (fr.o.m.
den 25 januari 1974) Spak, Carl-Anton, lagman
Sekreterare: Fischerström, N. Johan A., hovrättsfiskal
Lokal: Kammarrätten i Stockholm, Fack, 103 10 Stockholm,
tel. växel 22 41 80 (sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
Ju 55.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har under tiden den 22 januari - den 4 mars
1975 vid tingsrätterna genomfört en undersökning av tidsålgången för
handläggning av vissa vid tingsrätt förekommande mål- och ärendetyper.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
33. Övervakningsnämndutredningen (Ju 1973:15)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 juni
1973 med uppdrag atl utreda övervakningsnämndernas och de centrala nämndernas
uppgifier och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juU 1973):
Utredningsman: Larsson, Sven A. A., bovrättslagman
Experter: Allahr-Cederberg, Nils M., kriminalvårdsdireklör
Colliander, Per G., anstaltsdireklör Leche, Johan H., departementsråd Odhammar,
J. E. Ivan, lagman
Sekreterare: Åhlén, Lars, byråchef
Ju: 33
Skr 1975/76:103 38
Bitr. sekreterare: Noltorp, Lars G. N., hovrällsfiskal
(fr.o.m. den I november 1974)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
Ju 57.
Utredningen har under tiden november 1974 - juni 1975
hållit fem sammanträden.
Utredningen har den 30 juni 1975 avgett belänkandet (SOU
1975:16) Kriminalvårdens nämnder.
Uppdraget är därmed slutfört.
34. Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av
svenska företag
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 10
augusti 1973 alt utreda frågan om utländska övertaganden av svenska företag (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1973):
Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding
Ledamöter: Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av
riksdagen (t.o.m. den 1 oktober 1975) .
Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Engman,
Hans O. R., utredningssekreterare Hagdahl, K. Thomas, direktör
Johansson, S. Olof H., led. av riksdagen (fr.o.m. den 2
oktober 1975) Larsson, Malts Bergom, direktör Lundin, Bert G.,
förbundsordförande
Experter: Ätlerwall, Göran L., kammarrättsassessor (t.o.m.
den 14 juli 1975) Edling, A. Roland, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 20 augusti
1975) Lind, Johan A. L., departementsråd (fr.o.m. den 11 januari 1974) Olsson,
Hans I., pol. mag. (fr.o.m. den 11 januari 1974)
Sekreterare: Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 1
november 1974) Malmström, BengtG. V., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 januari
1974)
Bitr. sekreterare: Josefsson, Jim L. H., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 11128 Stockholm, tel. 763
23 43 (Malmström), 763 23 48 (Josefsson)
Direktiven för utredningen, ;;e 1974 års
riksdagsberättelse Ju 59.
39 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 35
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
håUil sju sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
35.1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju 1973:19)
TUlkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2
november 1973 med uppdrag atl utreda frågan om regleringen i grundlag av
skyddet för enskildas fri- och rättigheter m. m. (se Post- ocb Inrikes tidn.
den 10 november 1973):
Ordförande: Mehr, Hjalmar L., landshövding
Ledamöter: Ahlmark, Per A., fil. kand., led. av riksdagen
Boo, Karl G. H., assistent, led. av riksdagen Herlitz, Lars, docent
Hernelius, J. Allan, bankofullmäklig, led. av riksdagen
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Svensson, Olle F. S.,
chefredaktör, led. av riksdagen
Experter: Broomé, N. G. Bo, hovrättsassessor Dahlslen, Ulf
L., byråchef Eklundh, Claes G. B., hovrättsassessor Stjernquist, Nils,
professor
Sekreterare: Bergh, Carl Herman, försäkringsdomare
Bitr. sekreterare: Regner, Göran I. F., hovrällsfiskal
(fr.o.m. den 1 juU t.o.m. den 30 september 1975) Örn, Claes H. G.,
hovrättsfiskal (t.o.m. den 30 september 1975)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
Ju 61.
Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975
håUit 19 sammanträden, varav sex ivådagarssammanträden. Därjämte har en
expertgrupp inom utredningen sammanträtt sju gånger.
Utredningen har i mars 1975 avgelt översikter (SOU
1975:29) över grundlagsskyddet för de medborgerliga fri- och rättighetema i
vissa länder.
Uiredningen har den 21 oktober 1975 avgelt betänkandet
(SOU 1975:75) Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen.
Uppdraget är därmed slutfört.
Ju: 36 Skr 1975/76:103 40
36. Utredningen (Ju 1973:20) om personalens
arbetsuppgifter vid
kriminalvårdens anstalter
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 juni
1973 med uppdrag att utreda personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens
anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1973):
Utredningsman: Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos LO
Experter: Bishop, Norman, byråchef Dahlsjö, Lars A.,
anstaltsdireklör Holmström, L. Bror, ombudsman
Holtsberg, P. Christer, departementssekreterare (t.o.m.
den 31 juli 1975) Karlsson, K. Harry, anstallscUrektör Karlström, Vilhelm H.,
byråchef Selin, Sven, ombudsman
Sekreterare: Nilsson, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 12 februari 1974)
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 11128 Stockholm, tel. 763
23 46 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
Ju 62.
Utredningsmannen bar under liden november 1974 - oktober
1975 hållit elva sammanträden med e):perlerna. Studiebesök har företagits i
Nederländerna, Storbritannien och Danmark.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
37. Energipolitiska delegationen (Ju 1973:22)
TiUkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14
december 1973:
Ordförande: Graf ström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör
Ledamöter: Dennis, Bengt, statssekreterjire Hagström, Tony
G., statssekreterare Larsson, Y. AHanG., statssekreterare Sandgren, C. Lennart,
statssekreterare Svenson, S. Göte, statssekreterare Thunborg, Anders I.,
statssekreterare
Vinde, Pierre L. V., statssekreterare (fr.o.m. den 1 mars
1974) Åslröm, C. Sverker, kabinettssekreterare
41 Konunittéer:
Justitiedepartementet Ju: 38
Experter: Bergman, Lars O., civilekonom (t.o.m. den 9
september 1975) Ingelstam, Lars E., professor (fr.o.m. den 22 februari 1974)
Lönnroth, Måns, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1974)
Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civiUngenjör (fr.o.m.
den 1 mars 1974)
Arbetsgruppen (Ju 1973:22:01) för rationellare
energianvändning inom hushåll m. m.:
Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den
4 november 1974)
Experter: Asker, E. A. Gunnar, faslighelschef (fr.o.m. den
4 november 1974) Lindvall, S. Thomas I., docent (fr.o.m. den 4 november 1974)
Östman, Alvar G., ingenjör (fr.o.m. den 4 november 1974)
Sekreterare: Wallin, A. A. AUan, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 4 november 1974)
Särskilda direktiv bar ej meddelats.
Uppdraget är slutfört.
38. Utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid
beslag och husrannsakan
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4
januari 1974 för alt utreda frågan om skydd för meddelares anonymitet vid
beslag och husrannsakan (se Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1974):
Ordförande: Nyman, Erik O., justitieråd
Ledamöter: Nyqvist, Ola, docent, led. av riksdagen
Svensson, OUe F. S., chefredaktör, led. av riksdagen
Expert: Rabenius, Lars E. R., ombudsman (fr.o.m. den 11
januari 1974)
Sekreterare: Grobgeld, Lennart M., revisionssekreterare
(fr.o.m. den 16 januari 1974)
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel. 763
14 48 (sekreteraren)
Ju: 38 Skr 1975/76:103 42
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 54.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden och gjort fem studiebesök hos olika nyhelsorgan.
Överläggningar har vidare ägt rum med olika myndigheter och andra som berörs av
utredningens arbete.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år
1976.
39. Utredningen (Ju 1974:02) angående brottsbalkens
bestämmelser om brott mot rikets säkerhet
Tillkallad enligl Kungl. Mai:ts bemyndigande den4 januari
1974föratl se över brottsbalkens bestämmelser om broll mol rikets säkerhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1974):
Utredningsman: Sjöberg, K. G. Magnus, regeringsråd
Sekreterare: Erenius, E. GiUis, revisionssekreterare
(fr.o.m. den 14 januari 1974)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 55.
Utredningen har den 5 juni 1975 avgelt belänkandet (Ds Ju
1975:16) Spioneribrottet m. m. Uppdraget är därmed slutfört.
40. Energirädet (Ju 1974:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14
december 1973:
Ordförande: Palme, S. Olof J., statsminister
Ledamöter: Andersson, Torsten Ch., direktör Anér, Kerstin,
fil. dr, led. av riksdagen Bengtsson, Folke L., direktör (fr.o.m. den 1 april
1974) Berg, Folke L. V., direk ör Björnström, Björn S., direktör Boalt, Carin
M., professor Bodslröm, T. Lennart, ordförande, TCO Claeson, Tore M.,
ombudsman, led. av riksdagen Edberg, Rolf F., landshövding Ekberg, J. Göran,
direktör Engqvist, Lars F., förbundsordförande
43 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 40
Eskel, Arvid N., landstingsråd
Essen, Ingemar, direktör
Falk, Hans G., direktör
Feldl, Kjell-Olof, statsråd
Gerholm, Tor R., professor
Grafström, Erik O. Hj., f .d. generaldirektör
Grenander, Nils, direktör
Hagson, Carl A., direktör
Hambraeus, S. Birgitta, fU. kand., led. av riksdagen
Hambraeus, Gunnar A., professor
Holmqvist, Sture L., kommunalråd
Johansson, Rune B., statsråd
Kypengren, Sven H., direktör
Lantz, A. Benne, direktör
Lindahl, Lars O. H., direktör
Lindell, Bo G., professor
Lundkvist, K. Svante, statsråd
Molin, N. Rune, sekreterare
Nilsson, Alde E., direktör
Norland, Sven-Anders, civUingenjör (fr.o.m. den 2
september 1974)
Norrby, Jonas V., generaldirektör
Olsson, E. BiUy, förbundsordförande (fr.o.m. den 24
oktober 1974)
Palmstiema, Hans A. K., docent (avliden)
Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september
1974)
Rylander, Nils B., direktör
Schierbeck, Per W., direktör
Sjunnebo, K. Ivan L., direktör
Sundblad, K. Erik, disponent
Svensson, S. Erik, förbundsordförande
Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 24 april
1974)
Tågmark, Sven G., lantbrukare
Waldenby, Torbjörn, direktör
Walin, Gösta A., f.d. justitieråd
Weinehall, Lars E. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 24
oktober 1974)
Wellerberg, Gunnar, studerande
Wiberg, Ragne, kanslichef
Experter: Dennis, Bengt, statssekreterare Hagström, Tony
G., statssekreterare Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare Larsson, Kjell I.,
sekreterare Levin, P. Tage, sekreterare Peterson, Thage G., statsråd, led. av
riksdagen
Ju: 40 Skr 1975/76:103 44
Sekreterare: Levin, P. Tage, sekreterare (fr.o.m. den 22
aprU 1974)
Lokal: Statsrådsberedningen, Fack, 103 10 Stockholm, tel.
763 12 68 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Energirådet har under lid(;n november 1974 - oktober 1975
hållit fyra sammanträden. Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1976.
41. Utredningen (Ju 1974:04) om förfarandet vid brott i
tjänsten av polismän
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20
december 1973 för all utreda frågan om förfarandet vid utredning om brott eller
förseelser begångna i tjänsten av tjänstemän inom polisväsendet (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 februari 1974):
Utredningsman: Joelsson, V. Arnold, kammarrätlslagman
Experter: Ekman, Rolf G. E., ombudsman Erlandsson, Bengt
H., polismästare de Woul, Bert T., länsåklagare Öhm, K. Joel G., byråchef
Sekreterare: Ogvall, Dan O., tf. rådman (fr.o.m. den 16
april 1974)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 57.
Utredningen har den 21 maj 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:20) Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Uppdraget
är därmed slulfcirt.
42. Fastighetsdatakommittén (Ju 1974:06) (FADAK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars
1974 för att pröva frågan om etl syslem för fastighetsregislrering m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 april 1974):
Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör
45 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 43
Ledamöter: Jadesiig, Thure R.,
arbetsförmedlingsföreslåndare, led. av riksdagen Johansson, N. Filip,
lantbrukare, led. av riksdagen Landberg, Maj-Lis H. A., överförmyndare, led. av
riksdagen Wacbtmeister, Hans W. A:son, civiljägmäslare, led. av riksdagen
Experter: Andersson, L. Sune J., överdirektör (fr.o.m. den
3 maj 1974) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj 1974)
Eriksson, T. Hans-Yngve, bitr. överlantmälare (fr.o.m. den I oktober 1975)
Gustafsson, Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj 1974)
Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M. E:son, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 15 maj 1974)
Bitr. sekreterare: Burman, K. Åke, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 juli 1974)
Lokal: Datainspektionen, Fack, 103 60 Stockholm, tel.
växel 22 79 80 (sekretariatet)
Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 59.
Kommittén bar under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden samt hafl överläggningar i form av hearings med olika
myndigheler, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Därutöver har kommittén företagit studiebesök vid berörda myndigheter i Uppsala
och Gävle, vid länsstyrelsen och bilregisternämnden i Örebro samt vid
rikspolisstyrelsen.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
43. Utredningen (Ju 1974:08) om telefonavlyssning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8 mars
1974 för att utreda frågan om översyn av bestämmelserna om telefonavlyssning
vid förundersökning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 maj 1974):
Ordförande: Nyman, Erik O., justitieråd
Ledamöter: Guslafsson, Stig G., förbundsjurisl, led. av
riksdagen Jonäng, Gunnel M., studieinstruktör, led. av riksdagen Mattsson,
Bengt F. R., ombudsman
Sekreterare: Ekeberg, Kari-Gunnar T., hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 29 maj 1974)
Ju: 43
Skr 1975/76:103 46
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 61.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 15 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter som
berörs av utredningens arbete.
Utredningen har i december 1975 avgelt betänkandet (SOU
1975:95) Telefonavlyssning.
Uppdraget är därmed slutfört.
44. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 april
1974 med uppdrag atl göra en översyn av försäkringsavtalslagen m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):
Ordförande: Hellner, Jan E., professor
Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d. led. av
riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, led. av riksdagen Larsson, B.
Roland, förbundsordförande Schönmeyr, C. Richard A. C, direktör Skantz,
Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen
Experter: Odelgard, Bengt K. G., avd
Sekreterare: Assarson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 15 maj 1974)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen
17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju
62.
Kommitténs ledamöter har under tiden november 1974 -
oktober 1975 hållit tre sammanträden medan kommittén i dess helhet hållit två
sammanträden.
Kommittén planerar all under hösten 1976 avge elt
delbetänkande om konsumentförsäkringsfrågor.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
47 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 46
45. Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april
1974 för att verkställa översyn av varumärkeslagstiflningen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 maj 1974):
Ordförande: Knulsson, P. Anders, justitieråd
Ledamöter: Göransson, Lars G., direktör Niltzell, Gunnar
O., direktör Ström, Turid, avdelningschef, led. av riksdagen Uggla, Claes A.,
palenträtlsråd
Experter: Carlman, J. Holger, f.d. palenträtlsråd (fr.o.m.
den 1 augusti 1974) Holmqvist, Lars J. H., docent Lundberg, Bengt I., byråchef
Ohlson, Olof S., departementssekreterare
Sekreterare: Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel.
763 1105 (sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 63.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden. Vidare har utredningens sekreterare deltagit i två
sammanträden med sekreterarna i de övriga nordiska ländernas motsvarande
utredningar i avsikt att samordna utredningsarbetet.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
46. Samarbetskommittén (Ju 1974:11) för
långsiktsmotiverad
forskning m. m.
Tillkallade enligl Kungl. Maj :ls bemyndigande den 7 juni
1974 all ingå i en kommitté för långsiktsmotiverad forskning i anslutning till
verksamheten inom forskningsråden och moisvarande organ:
Ordförande: Hägerslrand, S. Torsten E., professor
Ledamöter: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen
Fehrm, E. Martin, tekn. dr
Ju: 46 Skr 1975/76:103 48
Tham, Carl G. W., parlisekirelerare Thunberg, S. Anne
Marie, teol. lic.
Experter: Eriksson, E. Olof, professor Hjelm, K. G.
Lennart, professor, rektor Hökfell, Bernt M., professor Ingelstam, Lars E.,
professor Landberg, Hans W., docent Lönnroth, N. Erik M., professor
Oscarsson, Bo S. I., kanslichef (fr.o.m. den 13 september
1974) Rydberg, H. Jan A., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Svensson,
Nils-Eric, direktör
Huvudsekreterare: Karlqvisl, Anders, tekn. lic. (fr.o.m.
den 13 september 1974)
Sekreterare: Öberg, N. Sture, fil. lic. (fr.o.m. den 13
september 1974)
Lokal: Sveavägen 166, 113 46 Stockholm tel. 31 76 28, 32
51 71, 31 76 62 (sekreterarna)
Direktiven för kommittén, ise 1975 års kommittéberättelse
Ju 64.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden. Därutöver har 30 sammanträden hållils med särskilda
arbetsgrupper för atl förbereda s. k. kunskapsöversikter över väsentliga forskningsområden.
Huvudmannaskapet
för kommittén, vars arbete beräknas pågå under hela år 1976, avses bli överfört
lill utbildningsdepartementet.
47. Bostadsförvaltningsutredningen (Ju 1974:12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj
1974 för atl företa översyn av lagstiftningen om ivångsförvaltning av
bosladsfaslighet (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):
Ordförande: Gad, Ulf H., bovrättslagman
Ledamöter: Berg, Folke L. V., direktör
Henmark, Martin R. C:son, major, led. av riksdagen
Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen Järlelius, Gösta E., advokat
49 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 48
Experter; Didön, Lars-Uno, hovrättsassessor Söderström,
Erik V., direktör
Sekreterare: Lindqvist, N. Inge A., hyresråd
Bitr. sekreterare: Samuelson, Lars P., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 november 1975)
Lokal: Hyresnämnden i Göteborg, Fack, 401 10 Göieborg,
tel, växel 031/17 83 80 (Lindqvist), Departementens kommittéer. Box 347, 40125
Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (Samuelson)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 65.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1976.
48. Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni
1974 för att pröva frågan om särskilda regler för kontroll av
företagskoncentralion inom massmediebranschen (se Post- och Inrikes tidn. den
12 juli 1974):
Ordförande: Rainer, A. Ove, generaldirektör
Ledamöter: Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen
Hernelius, J. Allan, bankofullmäklig, led. av riksdagen Hirschfeldt, S.
Lennart, chefredaktör Nordin, Sven-Erik, lantbrukare, led. av riksdagen
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Ström, Turid,
avdelningschef, led. av riksdagen
Expert: Lind, Johan Ä. L., departementsråd (fr.o.m. den 21
augusii 1974)
Sekreterare: Qvislröm, N. Jörgen, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 juli 1974)
Lokal: Justitiedepartemenlets kommiltélokaler. Lilla Nygatan
1, 2 tr,, 111 28 Stockholm, tel. 763 23 52 (sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1975 års
komnruttéberätlelse Ju 66.
Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
håUit tre sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
4 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Ju:
49 Skr 1975/76:103 50
49. Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)
Tillkallade enligt Kungl. M.aj:ls bemyndigande den 7 juni
1974 för alt utreda användningen av reklam i videogram (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1974):
Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding
Ledamöter: Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av
riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, led. av riksdagen
Experter: Fagerlind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8 april
1975) Knulsson, P. Anders, juslitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)
Sekreterare: Slenefeldt, Ulf J., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 september 1974)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen
17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 ärs kommittéberättelse
Ju 67.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
50. Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15)
TUlkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni
1974 för att utreda frågan om översyn av tyestämmelserna om ordningsvakter (se
Posi-och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):
Utredningsman: Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av
riksdagen
Experter: Gunnarsson, Bror E., ombudsman (fr.o.m. den 17
oktober 1974) Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974)
Johannesson, Rune S., polisintendent (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Johannesson,
Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Schill, Åke I.,
ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974)
Sekreterare: Heino, Martti O., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 14 oktober 1974)
51 Konunittéer: Justitiedepartementet
Ju: 51
Lokal: LiUa Nygatan 1, 2 tt., 11128
Stockholm, tel. 763 23 47 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 68.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1976.
51. Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni
1974 för all utreda frågor i anslutning lill avskaffande av påföljden
ungdomsfängelse (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):
Ordförande: Landahl, E. Tore, hovrättslagman
Ledamöter: Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen
Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen
Experter: Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den 1 november
1975) Colliander, Per G., anstaltsdireklör (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Håkansson, Sven-Olof H., länsåklagare (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Sekreterare: Älva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
november 1974)
Bitr. sekreterare: Adielsson, Lennart H., hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 29 februari 1975)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen
17, 211 20 Malmö, tel. 040/749 50 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 69.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden saml besökt och haft överläggningar med olika
myndigheter, kommittéer och institutioner som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har därjämte företagit studiebesök i Danmark och England.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
Ju: 52 Skr 1975/76:103 52
52. Utredningen (Ju 1974:17} angående översyn av
häktningsbestämmelserna
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni
1974 för atl ulföra översyn av beslämmelserna om de personella tvångsmedlen i
slraffprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusii 1974):
Ordförande: Larsson, Sven A. A., hovrättslagman
Ledamöter: Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av
riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen
Experter: Bolin, Lars A., t.f. avdelningschef (fr.o.m. den
1 januari 1975) Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 1 januari 1975)
Nilsson, N. Krister, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni
1976)
Nobel, Peter, advokat Zeirne, Claes Ä., byråchef
Sekreterare: Stahre, L. G. Tomas, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 17 september 1974)
Lokal: Göta hovrätt. Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel
036/11 94 30 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 70.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler ocb
andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
53. Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni
1974 för alt utreda frågan om vidgad ersättning lill brottsoffer m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 augusii 1974):
Ordförande: Romander, Holger A. G., riksåklagare
Ledamöter: Johansson, Sven A. B., led. av riksdagen
Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen
53 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 53
Experter: Nilsson, B. R. Edvard, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 22 oktober 1974) Slrömbäck, Erland H. D. D:son, direktör (fr.o.m. den 22
oktober 1974) Sturkell, Cari-Edvard, lagman (fr.o.m. den 22 oktober 1974)
Sekreterare: Sidenbladh, Karl H., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 25 september 1974)
Lokal: Lilla Nygatan I, 2 tr., tel. 763 23 51
(sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 71.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lidbom till
protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1975):
Enligl nuvarande regler är förmyndare skyldig alt ersätta
skada som han uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndar den omyndige.
Moisvarande skyldighet åvilar god man i förhållande till hans huvudman. Delta
skydd för den enskilde är naturligtvis bristfälligt i de fall där skadan
orsakas genom förskingring av den enskildes medel, eftersom förmyndaren resp.
den gode mannen då ofla saknar medel atl betala skadeståndet. Detta förhållande
har lett till att del i skilda sammanhang har framställts krav på förstärkt
skydd för den enskilde vid förmyndarförskingringar o. d.
Frågan om ett förstärkt skydd i del angivna hänseendet har
tagits upp i prop. 1974:142 med förslag lill ändringar i föräldrabalken m. m.
(s. 164). I propositionen uttalades all olika alternativ skulle kunna komma i
fråga, om man ville bättre skydda de enskilda mot förskingringar o. d. Del
framhölls emellertid alt förluster på grund av förskingringar lorde ha
förekommit i mycket liten utsträckning inom ifrågavarande områden och att de
konlrollföreskrifter som redan fanns eller som föreslogs i propositionen
ylterligare torde förebygga risken för förskingringar. På grund därav ansågs
det inte finnas tillräckliga skäl för att införa bestämmelser om skydd för de
enskildas medel genom försäkring eller på annat liknande sätt.
I samband med riksdagsbehandlingen av prop. 1974:142
framställdes i en motion (mot. 1974:1947) krav på införande av statligt ansvar
för ekonomiska förluster som omyndig åsamkas genom förmyndares förskingring
eller oaktsamhet. Med anledning därav anförde lagutskottet (LU 1974:38 s. 70)
all frekvensen av förluster på grund av förmyndares förskingring torde vara
ringa. Den reform av förmynderskapslagsliftningen som föreslagits i prop.
1974:142 innebar enligt utskottet vidare all kontrollen över förmyndare och gode
män skärptes och effektiviserades, något som borde leda till all skyddet för
omyndigs medel ytterligare ökades. Utskottet underströk dock att hur effektiv
kontrollen än är går del självfallet inle atl helt utesluta risken för alt
förmyndare och gode män kan förskingra anförtrodda medel.
Ulskollel framhöll vidare all även om således risken för
förskingringar i och för sig är liten kan förlusten för den som drabbas av
förskingring likväl bli betydande. Den drabbade är ofla en inle rältskapabel
person, som regelmässigt är handikappad i någon form och som är i behov av
samhällets hjälp och slöd. Den omyndige har inte heller någon möjlighet att
välja förmyndare. I den mån förmyndaren inle är legal förmyndare, dvs. förälder
lill underårig, utses förmyndaren av förmynderskapsdomstolen. När del
Ju: 53 Skr 1975/76:103 54
gäller god man skall denne i vissa fall kunna förordnas
ulan samtycke från den för vilken god man skall utses.
Sammanfattningsvis anförde utskottet atl del inte kunde
anses godtagbart från rättvisesynpunkt all den som i förevarande fall drabbas
av förskingring själv skall slå ansvaret härför. Den enda rimliga lösningen på
problemet borde enligt utskottet vara alt staten på något sätt ersatte den som
drabbas av skada lill följd av förmyndares eller god mans förskingring.
Utskottet tillstyrkte därför att riksdagen hos regeringen skulle hemställa om
förslag lill införande av statiigt ansvar för ekonomiska förluster som vållas
genom förmyndares och god mans förskingring. Utskottets hemställan bifölls av
riksdagen (rskr 1974:404).
Elt system
med statiig ersättning till den enskilde vid förmyndares eller god mans
förskingring förutsätter utredning av systemets närmare utformning. Del ligger
nära till hands atl låta utredningsarbetet ulföras av brottsskadeutredningen
(Ju 1974:18). Uiredningen, som tillkallades enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 28 juni 1974, har lill uppgift all utreda frågan om vidgad statlig
ersättning till brottsoffer, främst i fall då personskada har inträffat.
Utredningen skall också pröva om ersättningssystemet bör utvidgas till alt
omfatta ersällning även för sakskador. Däremot bör uiredningen enligl
direktiven utgå från alt ren förmögenhetsskada inle till någon del bör inrymmas
under ett statligt ersättningsansvar.
De skador som uppstår på giund av förmyndarförskingringar
o. d. lorde vara atl hänföra liU skadetypen ren förmögenhetsskada. Del innebär
alt brottsskadeutredningen inle inom ramen för sina nuvarande direktiv kan
utföra del berörda utredningsarbetet. Enligl min mening finns det emellertid
inte något hinder för atl nu utvidga utredningens uppdrag tUl alt pröva hur ell
statligt ersättningssystem bör vara utformat, om man vill ersätta förluster
till följd av förmyndares och gode mäns förskingringar. Jag förordar således
atl utredningen får ell sådanl uppdrag.
Uiredningen
bör vid sina överväganden utgå från alt skada som uppstår vid förskingring, i
den mån den skall läckas av allmänna medel, skall ersättas i huvudsak enUgt
skadeslåndsrättsliga principer. Redan av administrativa skäl kan emellertid
vissa begränsningar av ersättningsrätlen vara påkallade. Desssutom biir vid
ulformningen av ersättningsreglerna beaktas alt syftet med ell
ersättningssystem i första hand är all lillgodose de socialt mest angelägna
behoven.
Vid sidan av skada som har orsakals av förskingring kan
del finnas skäl atl låta statlig ersättning utgå också vid vissa närliggande
brott av förmyndare eller god man mot den han företräder, t. ex. trolöshet mol
huvudman. Utredningen bör särskilt överväga denna fråga.
När del gäller frågan om vilket eller vilka organ som i
ell ersättningssystem bör ha hand om ersättningsprövningen lorde del vara
lämpligt alt prövningen anförtros ål samma organ som uiredningen föreslår när
del gäller ersättning till brottsoffer i övrigt.
Med hänvisning lill del anförda hemställer jag att
broltsskade-utredningens uppdrag utvidgas till att avse även frågan om statiig
ersättning för skada lill följd av förmyndares eller god mans förskingring e.d.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden, varav ett med representanter för justitieministeriet
i Danmark, Finland och Norge och ell med företrädare för försäkringsbolagen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
55 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 55
54. Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)
TiUkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 6
september 1974 för atl utreda frågan om ändrad valkretsindelning och ökat
inslag av personval vid val tiU riksdagen (se Post- och Inrikes tidn. den 9
november 1974):
Ordförande: Åman, O. Valter, f.d. landshövding
Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor,
led. av riksdagen Hammarbäck, E. Rune, organisalionssekrelerare Håvik, I. Doris
H., assistent, led. av riksdagen Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av
riksdagen Olsson, E. Billy, förbundsordförande Wacbtmeister, Knut G. N.,
lantmäslare, led. av riksdagen
Sekreterare: Birgersson, Bengt Owe, föredragande i
riksdagens konstilutionsulskotl (fr.o.m. den 15 november 1974)
Lokal: Riksdagens konstitutionsutskott, 100 12 Stockholm,
tel. växel 14 20 20 ankn. 12 33 (sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 72.
Utredningen har t.o.m. oktober 1975 hållit fyra
sammanträden samt företagit studieresor till Danmark och Finland.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
55. JK-utredningen (Ju 1974:20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 11
oktober 1974 för alt utreda frågan om justitiekanslerns arbetsuppgifter m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1974):
Ordförande: af Geijerstam, Sven O,, landshövding
Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor,
led. av riksdagen Mossberg, K. Holger, led. av riksdagen
Expert: Nöleberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
januari 1975)
Sekreterare: Nilsson, Lars O., hovrättsassessor (fr.o.m.
den I januari 1975)
Ju: 55 Skr 1975/76:103 56
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 11128
Stockholm, tel. 763 23 50 (sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 73.
Utredningen har under liden januari -
oktober 1975 hållit sju sammanträden.
Utredningens arbete beräknjis pågå under hela år 1976.
56.1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11
oktober 1974 för att utreda frågor om handelsbolag m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 december 1974):
Ordförande: Stark, Hans O., f .d. justitieriid, ordförande
i arbetsdomstolen
Ledamöter: Hammarberg, Sven O., ombudsman, led. av
riksdagen Löfgren, N. Sigfrid J., disponent, led. av riksdagen
Experter: Eriksson, Bo I., jur. kand. (fr.o.m. den 17 juni
1975) Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist (fr.o.m. den 17 juni 1975) Johanson,
Lars R., länsråd (fr.o.m. den 10 mars 1975) Lindström, J. Christian,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1975) Norén, Alf-Erik, ombudsman
(fr.o.m. den 10 mars 1975) Strand, Åke P. E., revisor (fr.o.m. den 10 mars
1975)
Sekreterare: Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 januari 1975)
Bitr. sekreterare: Zethraeus, Sten Åke, hovrätt sfiskal
(fr.o.m. den 1 januari 1975)
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tt., 11127 Stockholm, tel. 763
14 29 (Pettersson)
Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 74.
Kommittén har under tideo november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden.
Kommittén avser all under senare delen av år 1976 avge
delbetänkande angående ifrågasatt ny företagsform för de mindre företagen.
Kommitténs arbete i övrigt beräknas pågå under hela år
1976.
57 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
57. Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20
februari 1975 för översyn av lagstiftningen om stiftelser (se Post- och Inrikes
tidn. den 19 april 1975):
Ordförande: Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd
Ledamöter: Ährland, Karin M., förste länsassessor
Atlerwall, Göran L,, kammarrättsassessor (t.o.m. den 14
juli 1975) von Bahr, Stig V., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 20 augusti 1975)
Hammarberg, Sven O., ombudsman, led. av riksdagen Sandberg, Hans A. S.,
landstingsdirektör
Experter: Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör
Olhans, P. Björn, civilekonom (fr.o.m. den 17 juni 1975)
Sekreterare: Peterson, Staffan A. A., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 28 maj 1975)
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel. 763
14 53 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till protokoll
vid regeringssammaniräde den 20 februari 1975):
Svensk rätt saknar en sådan detaljerad civilrätlslig
lagstiftning i fråga om stiftelser som finns beträffande aktiebolag och
ekonomiska föreningar. Man brukar skilja mellan självständiga och
osjälvständiga stiftelser. En självständig stiftelse anses komma till genom att
egendom ställs under särskild förvaltning för att såsom självständig
förmögenhet fortvarande tjäna visst ändamål. Sedan förvaltare för stiftelsen,
vanligen en styrelse, har utsetts, anses stiftelsen vara en juridisk person som
kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Något erkännande av
myndighet eller regislrering behövs inte. En osjälvständig stiftelse uppkommer
genom att elt existerande rättssubjekt ofla en statlig eller kommunal
myndighet tillförs medel som skall bilda en fond och användas för visst av
stiftaren angivet ändamål. En osjälvständig stiftelse är inle juridisk person.
Antalet stiftelser är i dag okänt. Till stiftelserna hör i
första hand den stora grupp av stiftelser, tidigare kallade "fromma
stiftelser", som uppkommit främst genom donationer av enskilda för
allmännyttiga ändamål såsom understöd av falliga, barnavård och sjukvård,
undervisning och vetenskaplig forskning m. m. Många av dessa stiftelser har
myckel begränsade lillgångar, medan ett mindre antal har betydande
förmögenheter. Förvallningen är ibland frislående och i andra faU anförtrodd
kommuner, sjukvårdsinrättningar, utbildningsanstaller eller liknande. Vidare
finns etl stort antal pensions- och personalstiftelser. Stiftelseformen har
även kommit till användning för ekonomisk verksamhet av olika slag.
Ju: 57
Skr 1975/76:103 58
Del finns etl stort antal huvudsakligen kommunala
stiftelser, som har till ändamål alt förvärva fastigheter och tomträtter för
uppförande och förvallning av bostadshus m., m. Även annan verksamhet bedrivs
av kommunala och andra allmänna stiftelser. Stiftelseformen används också för
verksamhet som staten bedriver i samarbete med enskilda, t. ex. Stiftelsen
Norrlandsfonden för att lillgodose forskningsändamål och behov av ekonomiskt
slöd lill näringslivet i de nordligaste länen. Inom regionalpolitiken bedrivs
statlig stödverksamhet dessutom genom Stiftelsen Industricentra. Inom försvars-
och utbildningsområdena saml på del fackliga området förekommer likaledes i
inte obetydlig omfattning statlig och kommunal verksamhet resp. i enskild regi
anordnad allmännyttig verksamhet i stiftelseform. Slutligen finns ett antal
stiftelser som på olika säll är knutna till förelag inom del enskilda
näringslivet och vars förmögenheter stundom uppgår till betydande belopp.
Stiftelsens förhållanden är i olika avseenden reglerade i
lagstiftningen. 1 lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (lillsynslagen)
föreskrivs beiräffande vissa stiftelser anmälningsskyldighet till och
övervakning (tillsyn) genom länsstyrelse. Lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. innehåller vissa specialbestämmelser för pensions- och
personalstiftelser. Vissa föreskrifter ges även i 191 § lagen (1955: 183) om
bankrörelse och i 97 § lagen (1955:416) om sparbanker. Permulalionslagen
(1972:205) innehåller regler om ändring av sådana för stiftelser givna villkor
som har blivit föråldrade, orimliga eller annars inle kan iakttas. Lagen
(1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser
ger möjlighet för samhället alt utse ledamot i styrelsen för vissa stiftelser.
Enligl handelsregislerlagen (1974:157) är stiftelse som bedriver
näringsverksamhet skyldig alt registrera sin firma hos länsstyrelsen. Vissa
bestämmelser om stiftelser finns även i skattelagstiftningen.
Enligl tillsynslagen skall stiftelser i princip anmälas
lill länsstyrelsen. Undantagna från anmälningsskyldighet och därmed från
tillsyn är stiftelser som genom anknytning liU staten eller särskilda
institutioner antas vara förvaltade på ett betryggande sätt. Undantagna är även
stiftelser, som har av regeringen fastställda stadgar och enligl dem står under
särskilt anordnad tillsyn, stiftelser som är anförtrodda ål ideella föreningar
och andra samfund saml stipendiestiftelser vid enskilda undervisningsanstalter.
Vidare undantas s. k. familjestiftelser, dvs. stiftelser lill förmån för
medlemmar av viss släkt eller vissa släkter, saml stiftelser, vars förmögenhet
inle överstiger 20 000 kr. Slutligt undantas stiftelser som enligt regeringens
förordnande eller stiftarens föreskrift inle skall vara underkastade tillsyn
enligl lillsynslagen.
Alla anmälningsskyldiga stiftelser omfattas inte av
tillsyn enligl lillsynslagen. Tillsyn är föreskriven endast för sådana
stiftelser som främjar elt allmännyttigt ändamål. Tillsynen innebär en
övervakning av all stiftelsens förvallning sköts i enlighet med lagen och de
föreskrifter som gäller för vederbörande stiftelse. Vid granskningen skall
främst ses lill all stiftelsens medel inte undandras de ändamål för vilka de
har anslagits och atl förmögenheten är nöjaktigt placerad. Länsstyrelsen skall
även tillhandagå stiftelsen med råd och upplysningar. Det åligger vidare
länsstyrelsen atl se till alt det finns en styrelse för stiftelsen saml all, om
omständigheterna påkallar det, vid uppkommen ledighet i styrelsen uppdra åt
lämplig person att tjänstgöra såsom ledamot till dess ny ledamot i behörig
ordning utses.
Som underlag för länsstyrelsens granskning skaU
stiftelsens styrelse
59 Konunittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
årligen lill länsstyrelsen insända ekonomisk redovisning.
Lagen innehåller inte några föreskrifier rörande ulformningen av stiftelses
räkenskaper och redovisning. Vissa anvisningar rörande utformningen av den
redovisning som skall insändas lill länsstyrelsen ges i kungörelsen (1930:217)
med vissa bestämmelser i anledning av lagen om tillsyn över stiftelser den 24
maj 1929.
Om
stiftelses styrelse har faltal beslut som strider mot lag eller för styrelsen
gällande föreskrifter, får länsstyrelsen förbjuda verkställighet av beslulel
eller, om verkställighet redan har skett, förelägga styrelsen atl vidta
rättelse. Även i övrigt får länsstyrelsen förelägga styrelsen all fullgöra sina
åligganden. Föreläggande och förbud kan i vissa fall förenas med vite.
Länsstyrelsen får vidare förordna om skadeståndstalan mol styrelseledamot
eller, vid vanvård av stiftelsens angelägenheter, om anordnande av annan
förvallning. I sistnämnda fall får länsstyrelsen förordna om annan förvallning
av stiftelsen intill dess domstolen slutligen har prövat saken eller bestämt
annorlunda.
Lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. innehåller
beträffande pensions- och personalstiftelse detaljerade föreskrifier om val av
ledamöter och suppleanter i styrelse, utseende av styrelseordförande och
revisor, beslulsförhet och omröstning i styrelsen, arvoden åt styrelseledamöter
och revisorer samt likvidation m.m. Tillsynsmyndighet är även enligl denna lag
länsstyrelsen. Om tillsynsmyndighetens befogenheter och åligganden gäller i
tillämpliga delar beslämmelserna i tillsynslagen. I 191 § lagen om bankrörelse
finns regler rörande bankaktiebolags pensions- och personalstiftelser, som bl.
a. föreskriver all bankinspektionen skall tillse alt sådan stiftelses
lillgångar är placerade på ell säll som med beaktande av stiftelsens ändamål
och med hänsyn lill vad som i lagen är föreskrivet beiräffande placering av
bankbolags medel bereder skälig säkerhet. Motsvarande regel för sparbanks
pensionsstiftelse finns i 97 § lagen om sparbanker.
Permulalionslagen ger som redan nämnts möjlighet att genom
permutalion ändra bestämmelse som enskild stiftare meddelat rörande stiftelse.
Permutalion får meddelas om en bestämmelse på grund av ändrade förhållanden
inle längre kan iakttas eller om bestämmelsen blivit uppenbart onyttig eller
uppenbart stridande mol ulfärdarens avsikter eller om annat särskilt skäl
föreligger. Fråga om permutalion prövas av fideikommissnämnden, om frågan rör
fideikommissförordnande, och i övrigt av kammarkollegiet. Ärende som avser
ändrad ändamålsbestämning för egendom av mera betydande värde eller i vilket
uppkommer fråga av särskild vikt från allmän synpunkt skall dock prövas av
regeringen.
I lagen om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag
och stiftelser föreskrivs atl regeringen får förordna en s. k. offentlig
styrelseledamot och suppleant för denne i styrelsen för bl. a. sådan
allmännyttig stiftelse som har tillgångar överstigande fem miljoner kronor.
Offentlig styrelseledamot skall särskilt verka för all samhällets intressen
beaktas i stiftelsens verksamhet. Lagen gäller lill utgången av juni 1976.
Som inledningsvis har nämnts finns del inle någon
detaljerad civilrätlslig lagstiftning i fråga om stiftelser såsom beträffande
aktiebolag och ekonomiska föreningar. Frågan om en sådan lagstiftning har
emellertid tidigare diskuterats. Under förarbetena lill lillsynslagen
diskuterades en relativt utförlig reglering av stiftelser i civilrättsligt
hänseende. De av kommittén föreslagna reglerna beskars emeUertid i betydande
ulslräckning i det lagförslag som sedermera remitterades till lagrådei. Enligl
elt uttalande av dåvarande departementschefen avsåg del remitterade förslaget i
första hand alt anordna en bättre kontroll över stiftelser och förslagel upptog
Ju: 57 Skr 1975/76:103 60
därför civilrätlsliga bestämmelser endast i den mån de
ansågs utgöra en nödvändig förutsättning för de föreslagna
kontrollbestämmelserna. I det lagförslag som förelades riksdagen utmönstrades
på förslag av lagrådet ytterligare en del civilrätlsliga regler rörande
stiftelses uppkomst, rättskapacitet och förvallning (prop. 1929:83 s. 102).
Förslagel antogs av 1929 års riksdag (rskr 96).
Frågor som
rör stiftelseinstilutel har därefter vid åtskilliga lillfällen behandlals i
riksdagen. Vid 1963 och 1970 års riksdagar aktualiserades frågan om översyn av
lagstiftringen rörande stiftelser, men den föranledde då inle någon åtgärd av
riksdagen (BeU 1963:5, ILU 1970:57). Frågan har på nytt behandlals av 1973 års
riksdag i anledning av två motioner (mot. 1973:623 och 1089).
I sitt utlåtande över motionerna framhöll lagutskottet (LU
1973:32) atl stiftelseinstitutet kommit alt utnyttjas i en omfattning och för
syften som knappast hade förutsatts vid tillsynslagens tillkomst. De ändringar
i lagstiftningen som därefter skett hade enligl utskottets uppfattning inle
medfört att behovet av en samlad lagstiftning på området minskal. Utskottet
ansåg atl liden nu var mogen för en mera genomgripande översyn av den
lagstiftning som reglerar sliftelseinstilulel. Behov förelåg enligt utskottets
mening av lagbesliimmelser beiräffande bl. a. frågor som rör styrelse, stadgar,
medelsförvallning, revision, talan mot styrelsebeslut, likvidation, upplösning
och fusion. Vidare ansåg utskottet alt del behövs en modern och effektiv
reglering av spörsmålen om insyn och offentlig redovisning. Utskottet hemstäUde
all riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t hemställa om all lagstiftningen om
stiftelser i lämpligt sammanhang blir föremål för allmän översyn. Riksdagen
följde utskotlets förslag (rskr 320).
I likhet med riksdagen anser jag all liden nu är mogen för
en mera genomgripande översyn av lagstiftningen rörande stiftelser. Arbetet bör
anförtros särskilt tillkallade sakkunniga. Till ledning för utredningsarbetet
vill jag anföra följande.
Del är en
uppgift för samhället att se lUl alt de medel som har upplåtits för all i form
av stiftelse främja vissa ändamål förvallas under betryggande former. Detla
gäller särskilt om stiftelsen skaU främja allmännyttiga ändamål. En
förutsättning för atl samhällets kontroll av stiftelserna skall bli effektiv är
atl vederbörande myndigheter får kännedom om vilka stiftelser som finns. Från
denna synpunkt är det nuvarande systemet för tillsyn av stiftelser
otillfredsställande, eftersom det innebär alt endast en del av stiftelserna är
skyldiga att anmäla sin existens hos offentiig myndighet. Del finns därför inga
samlade offentliga uppgifier om förekommande stiftelser, deras ändamål, stadgar
och styrelseledamöter. Med den ökade användning som sliflelseinslilutet fåtl
inom skilda områden är delta en allvarlig brist.
En försia uppgifl för de sakkunniga bör vara all söka
kartlägga hur många stiftelser som finns och av vilket slag stiftelserna är.
Det är dock troligl atl någon fullständig kartläggning inle kan ske ulan myckel
omfattande arbetsinsatser och all man därför får hålla sig lill
stickprovsundersökningar och överslagsberäkningar. De sakkunniga bör själva
avgöra hur långt uiredningen härvidlag lämpligen bör drivas.
Enligl min mening bör utgångspunkten för en ny
lagstiftning vara den all alla stiftelser både självständiga och
osjälvständiga skall anmälas för regislrering. Vissa undanlag kan behöva göras
från denna huvudregel exempelvis beiräffande stiftelser med så små tillgångar
alt värdet av en konlroll av dem inle slår i rimlig proportion till det
administrativa arbete som registreringen skulle medföra. Däremot bör del vara
ulan betydelse för
61 Konunittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
registreringsplikten vilken inställning stiftaren har till
frågan.
Med ett system som bygger på principiell
registreringsplikl för stiftelser och då även äldre sådana skapas f
örutsättni ngar för en fastare konlroll av stiftelserna och deras verksamhet.
Detla väcker frågan hur man skall kunna förmå dem som företräder stiftelser att
begära registrering. Enligl rådande praxis anses självständig stiftelse få rättskapacitet
när egendomen har ställts under förvaltning för alt såsom självständig
förmögenhet fortvarande tjäna visst ändamål samt förvaltare för egendomen
utsetts. Enligt min mening bör en ny lagstiftning dessutom kräva alt stiftelsen
har registrerats. Därmed får man ett incitament för stiftelser att begära
registrering. Beträffande redan bildade självständiga stiftelser, liksom även
beträffande osjälvständiga stiftelser, måste dock någon annan metod lillgripas
för att åstadkomma en registrering. De sakkunniga bör överväga om vite för den
som förvaltar stiftelsen kan vara etl lämpligt medel. En annan möjlighet kan
vara atl efler en övergångstid låta förvaltaren bära personligt ansvar för
stiftelsens förbindelser.
En viklig
fråga som de sakkunniga bör ta ställning lill är om stiftelse självständig
eller osjälvständig i framliden skall tillåtas för varjehanda ändamål. Starka
skäl talar enligl min mening för alt stiftelseinstitutet skall förbehåUas
ändamål som främjar elt allmänt intresse. Till denna grupp bör givetvis räknas
ändamål .som nu anses vara allmännyttiga. Även ändamål som utan att vara
allmännyttiga främjar en vidare krets såsom är fallet beträffande många
pensions- och personalstiftelser bör räknas dit.
De ändarnål som inte bör godlas för stiftelsebildning är
främst sådana som går ul på alt främja endast en snävt begränsad personkrets
såsom fallet är med familjestiftelse. Familjestiftelse har normaU bildats för
att förhindra uppdelning av en förmögenhet samt för att uppnå skattemässiga
fördelar. Till följd av fideikommissförbudet i 9 kap. 2 § ärvdabalken får de
förmåner som stiftelsen bereder släktmedlemmarna inte vara beroende av enbart
släkltillhörigheten utan även av andra omständigheter, t. ex. studielämplighet
eller behov av ekonomiskt slöd. Intet hindrar emellertid alt
ändamålsbestämningen är så vid atl det praktiska resultatet av stiftelsens
verksamhet blir att fideikommissförbudel kringgås. Den utveckling som inom
samhället ägt rum i fråga om studiestöd, socialvård, barnavård och sjukvård får
anses ha minskat familjestiftelsernas betydelse för släktmedlemmarna. Mot
bakgrund av del anförda kan familjestiftelsernas berättigande starkt
ifrågasättas. Jag anser för min del att sådana stiftelser inte längre bör
godtas.
Det förekommer att stiftelseformen används i privat
näringsverksamhet i stället för de gängse förelagsformerna såsom aktiebolag.
Som regel kan emellertid i sådana fall andra företagsformer såsom aktiebolag,
handelsbolag, ekonomisk förening och enkla bolag lika gärna användas. Jag vill i
detta sammanhang peka på all ett aktiebolags ändamål inte behöver vara alt
åstadkomma vinst lill fördelning mellan aktieägarna. Syftet kan vara atl gynna
politiska, vetenskapliga, kulturella, välgörande och andra ändamål. De
sakkunniga bör närmare överväga i vilken utsträckning stiftelse lämpligen bör
tillåtas driva näring. Enligt min mening talar mycket för att denna möjlighet
bör begränsas för andra än statliga eller delvis statliga samt kommunala
stiftelser.
En stiftelse kan utöva näringsverksamhet via annat
rättssubjekt exempelvis i den formen att stiftelsen äger del i majoriteten i
ett rörelsedrivande bolag. De sakkunniga bör uppmärksamma detta om de stannar
för att föreslå begränsningar i rätten för vissa stiftelser all driva näring.
Ju: 57
Skr 1975/76:103 62
Normall lorde det redan av stiftelseurkunden framgå hur
stiftelses förvaltning skall vara anordnad. Stundom innehåller urkundenäven
stadgar för stiftelsen med bestämmelser om förvallningen, vem som skall vara
stiftelsens förvaltare eller vilka som skali ingå i stiftelsens styrelse, hur
nya ledamöter i styrelsen skall utses etc. 1 annal fall ankommer del på den
tillträdande förvaltaren (styrelsen) atl utarbeta och anta stadgar.
Om
stiftelseinstitutet på det angivna sättet begränsas så alt del förbehålls
ändamål av mera allmänt intresse uppkommer frågan om del är lämpligt all
stiftaren och förvaltaren eller styrelsen skall ha fria händer atl bedöma hur
förvaltningen skall vara anordnad. Enligl min mening är det nödvändigt alt
samhället lar på sig ansvaret för alt förvaltningen verkligen tillvaratar
stiftelsens ändamål. En konlroll härav kan utövas genom granskning av
räkenskaper och andra handlingar men för alt kontrollen skall bli effektiv bör
krävas att företrädare för det allmänna har möjlighet atl löpande följa hur
stiftelsen sköls. Också den privilegierade ställning som allmännyttiga
stiftelser intar i skattehänseende utgör elt starkt argument för atl
företrädare för del allmänna ges god insyn i och möjlighet att påverka
förvallningen. De anförda skälen talar för att samhället bör tillerkännas rätt
alt genom en av statlig myndighet utsedd representant delta i stiftelsens
förvallning när det är fråga orn självständiga stiftelser med mer betydande
tillgångar. Beiräffande moisvarande kommunala stiftelser lorde dock behovel av
insyn redan vara tillfredsstäUande tillgodosett.
Del kan
också vara lämpligt alt överväga begränsningar i de nuvarande möjligheterna atl
anordna en stiftelses förvaltning så atl förvallarna själva utser sina
efterträdare.
I detta
sammanhang vill jag även erinra om den försöksverksamhet med offentliga
styrelseledamöter i vissa stiftelser som pågår enligl lagen om offentliga
styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser. Denna lag är som förut har
nämnts tidsbegränsad och löper ul den I juli 1976. Del är för dagen inte
möjligl all säga om denna lagstiftning kommer alt förlängas såvitt den gäller
stiftelser. De sakkunniga bör emellertid söka ledning i de erfarenheter som har
vunnits vid ulformningen av en mera permanent lagstiftning om räll för
samhället all ta del i stiftelses förvallning.
Om
samhället ges rält att detta i mera betydande stiftelsers förvaltning krävs
sannolikt en närmare reglering av hur förvallningen skall vara ordnad och vilka
förvaltningsorgan som skall finnas. De sakkunniga bör undersöka om del kan vara
lämpligt att för sådana stiftelsers del föreskriva att förvallningen skall
skötas av en styrelse med minst tre ledamöter. De sakkunniga bör också överväga
om det i de fall där stiftelse förvallas av annan juridisk person, t. ex.
aktiebolag eller ideell förening, finns anledning att låta del allmänna ta del
i stiftelsens förvaltning genom av offentlig myndighet utsedda representanter.
I fråga om stadgarnas innehåll bör uppställas vissa
minimikrav. De sakkunniga bör överväga om nuvarande regler i ämnet är
tillfredsställande.
Den
offentliga kontrollen av stadgarnas innehåll bör ske i samband med att
stiftelsen registreras hos offentlig myndighet. I samband därmed bör frågan om
utseende av offentlig styrelseledamot kunna las upp. De sakkunniga bör
förutsättningslöst överväga om registrering bör ske hos en för ändamålet
tillskapad regislreringsmyndighet eller hos redan befintlig myndighet, t. ex.
länsstyrelsen i del län där stiftelsens styrelse har sitt säte.
En särskild fråga är om stiftelse bör åläggas atl lämna
bidrag till bestridande av kostnaden för registreringsmyndighetens verksamhet.
Enligl min mening bör man överväga införandet av en sådan skyldighet. De
63 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
sakkunniga bör därför la ställning lill hur
bidragsskyldigheten lämpligen bör utformas. Föreskrifterna om vissa
kreditinstituts bidrag till bestridande av kostnaden för bankinspektionens
verksamhet lorde därvid kunna tjäna som förebild.
F. n. är stiftelse inle bokföringsskyldig i annat fall än
när stiftelsen driver någon i 1 § bokföringslagen (1929:117) angiven rörelse.
Någon saklig ändring härvidlag har inte gjorts i del förslag till bokföringslag
som den 30 januari 1975 remitterades till lagrådet. Tillsynslagen uppställer
dock vissa krav i fråga om redovisning. Enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse
skall arbetsgivaren utse revisor om inle stiftelsen stadgar anger annorlunda.
Även bosladslånekungörelsen (1967:552) innehåller vissa regler om revision.
En på betryggande sätt anordnad redovisning och revision
är en viklig förutsättning för effektiv kontroll av stiftelses verksamhet.
Särskilt i fråga om stiftelser med mera betydande tillgångar framstår det som
angeläget alt utforma regler om bokföringsplikl och revision. Den offentliga
insynen och kontrollen av stiftelser blir knappast tillfredsställande om inle i
varje fall mera betydande självständiga stiftelser avger offentlig
årsredovisning. Alt offentlig årsredovisning avges har särskilt betydelse för
borgenärer, anställda och även för stiftelsens förmånstagare. Enligt min mening
skulle det dock föra alltför långt atl ålägga alla stiftelser alt avge
offentlig årsredovisning. Undanlag bör göras för stiftelser med obetydlig
förmögenhet såvida inte särskilda förhållanden påkallar annat. Vidare bör
undanlag kunna göras för sådana stiftelser som genom anknytning till statlig
myndighet eller annan inrättning (jfr 2 § lillsynslagen) redan är underkastad
en betryggande kontroll. De sakkunniga bör överväga vilka stiftelser som
lämpligen bör kunna undantas från skyldigheten atl avge offentiig
årsredovisning. Beträffande de kommunala stiftelserna lorde årsredovisning
regelmässigt avges till kommunfullmäktige eller motsvarande organ. De
sakkunniga bör i sina överväganden beakta delta och söka anpassa kraven på
årsredovisning härtill. Jag vill i detla sammanhang påpeka atl frågan om i
vilken utsträckning rörelsedrivande stiftelser kan undantas från skyldigheten
atl avge offentlig årsredovisning prövas av utredningen (Ju 1974:21) med
uppdrag att utreda frågor om handelsbolag m. m. De sakkunniga bör därför
samräda med denna utredning i fråga om skyldighet för stiftelse att avge
offentlig årsredovisning.
I likhet med vad som gäller enligl tillsynslagen bör det
finnas möjligheter för myndighet, lämpligen registreringsmyndigheten, att
föranstalta om skadeståndstalan mol styrelseledamot i stiftelse och, vid
vanvård av stiftelses angelägenheter, om annan förvaltning av stiftelsen.
Registreringsmyndigheterna bör även ha rätt att hindra verkställighet av
styrelsebeslut som strider mot lag eller för stiftelsen gällande föreskrifier
saml, när sådant beslut redan verkställts, förelägga styrelsen att vidtaga
rättelse.
Förbud eller föreläggande bör kunna förenas med vite.
Försuttet vite bör kunna dömas ul av registreringsmyndigheten. De sakkunniga
bör noga överväga om delta är tillräckligt för all tillsynsmyndigheten skall
kunna effektivt inskrida mot otillfredsställande förvaltning av stiftelse.
Gällande lag upptar inte några bestämmelser om likvidation
eller fusion av stiftelse. De sakkunniga bör undersöka om det kanske främst
beiräffande slörre självständiga stiftelser finns behov av sådana regler.
Kulturrådet framförde i betänkande (SOU 1972:66) Ny
kulturpolitik. Del
Ju: 57
Skr 1975/76:103 64
I vissa synpunkler på frågan om stiftelse kan vara en
lämplig organisationsform för statliga och kommunala kulturinstitutioner.
Kulturrådet uttalade (s. 229) i detla sammanhang att det var önskvärt atl komma
fram till en organisationsform som kunde tillgodose behovet av rörelsefrihet i
såväl kulturpolitiskt avseende som vad gäller ekonomin. Samtidigt måste insyn
garanteras för samhället bl. a. med hänsyn till de stora ekonomiska insatserna.
Organisationsformen behövde sannolikt inte begränsas lill kulturområdet. Frågan
om en sådan ny organisationsform borde enligt kulturrådet prövas av en särskild
utredning. I prop. 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken framhölls (s.
325) att det av kulturrådet framförda önskemålet om en särskild utredning om
en lämplig organisationsform för statligt eller kommunalt stödda
kulturinstitutioner borde beaktas i sainband med översynen av lagstiftningen om
stiftelser. De sakkunniga bör i enlighet härmed överväga hur dessa
kulturinstitutioner bör utformas i organisatoriskt avseende. Därvid kan skilda
organisationsformer behöva utarbetas alltefter de behov som olika typer av
kulturinstitutioner har. Stiftelseformen torde inle genomgående vara att
föredra. 1 de fall stiftelseformen är lämpligast kan dessutom finnas behov av
särskilda regler.
Om stiftelseinstitutels användningsområde begränsas lill
vissa ändamål i enlighet med vad jag har anfört förut uppkommer frågan vad som
bör ske med befintliga stiftelser, vilkas ändamål inle är sådant att en
stiftelse kan bildas enligl nya lagen. Mycket talar för att sådana stiftelser
antingen bör avvecklas eller också få en ändamålsbestämning som överensstämmer
med de nya reglerna. I mänga fall lorde emellertid en avveckling innebära stora
problem bl. a. eflersom det kan vara svårt att avgöra vem eller vilka som i så
fall skall övertaga stiftelseförmögenheten. En lämpligare utväg synes vara atl
sådan stiftelse åläggs alt inom viss tid genom permutationsförfarande ändra
ändamålsbestämmelsen till elt ändamål som främjar ell allmänt intresse och som
så nära som möjligt ansluter sig till stiftarens intentioner. Etl sådant
förfaringssätt kan förutsätta vissa ändringar i permulalionslagen. I många fall
lorde det vara möjligt att genom fusion sammanföra stiftelser och på så sätt
möjliggöra elt bätlre utnyttjande av förmögenheterna. De sakkunniga bör dock
vara oförhindrade att pröva andra lösningar.
Om del behövs bör de sakku nniga kunna ta upp även andra
frågor rörande stiftelser än dem jag nu har beiört.
Utöver det samråd som tidigare har nämnts bör de
sakkunniga även samråda med föreiagsskatteberedningen (Fi 1970:77) och
utredningen (C 1970:29) rörande den kommunala demokratin. Vidare bör kontakt
hållas med motsvarande kommittéer i de andra nordiska länderna.
Utredningen har under tiden april - oktober 1975 hållit
två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som
berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
58. Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)
Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 mars
1975 angående förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 26 april 1975):
65 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 58
Ordförande: Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd
Ledamöter: Bernilz, Ulf, professor
Hjalmarsson, H, Yngve J., utredningssekreterare Lindkvist,
Oskar W., organisationschef, led. av riksdagen Oskarsson, Ingegärd J., fru,
led. av riksdagen
Experter: Hagman, Jan-Erik R., jur. kand. (fr.o.m. den 2
december 1975) Lidvall, Johan E., projektsekreterare (fr.o.m. den 2 december
1975)
Sekreterare: Drangel, BoF. E., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 21 maj 1975)
Lokal: LiUa Nygatan 1, 2 tr., 11128 Stockholm, tel.
7632359 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till protokoll
vid regeringssammanträde den 6 mars 1975):
På det konsumentpolitiska området har det under senare är
förekommit ett omfattande lagstiftningsarbete, som har varit inriktat på att
skapa ett förbättrat skydd för de enskilda människorna. Syftet har bl. a. varit
att sanera reklamen, få bort olämpliga marknadsföringsmetoder och stödja
konsumenterna i deras rättsliga mellanhavanden med näringsidkare. Reformerna
har framför allt gällt varu- och tjänsteområdena. Fastighetsmarknaden har
hittills inte varit föremål för samma intensiva uppmärksamhet.
På senare tid har behovet av skydd för konsumenterna i
samband med förvärv av småhus alltmer kommit i blickpunkten. Det är naturligt
att denna fråga tilldrar sig stort intresse. Avtal om uppförande eller köp av
eget hem rör ofta värden av sådan storlek att den enskildes ekonomi påverkas på
ett avgörande sätt. Följderna av att oskäliga avtalsvillkor o. d. används kan
därför bli särskilt förödande just på fastighetsområdet. Del har också under
senare tid kommit fram missförhållanden när det gäller uppförande och köp av
småhus som gör det befogat att ingående undersöka hur etl skydd för
konsumenternas intressen på detta område skall kunna byggas upp. Inte minst har
det mänga gånger visat sig svårt att få rättelse av fel på nybyggda småhus.
Även om byggnadsföretaget i och för sig är villigt att rätta felet, kan
företaget sakna de ekonomiska resurser som behövs. Problemen har naturligtvis
fått ökad aktualitet genom den senaste tidens omfattande småhusbyggande.
Den särskilda lagstiftning till skydd för konsumenterna
som redan har införts eller som förbereds har i viss omfattning tillämpning
även vid uppförande och köp av småhus. Marknadsföring på fastighetsområdet
torde i princip falla under lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring.
Denna lag, som ger konsumentombudsmannen (KO) och marknadsdomstolen möjlighet
atl ingripa mot reklam och andra marknadsföringsmetoder som är ohederliga
eller skadliga, har visat sig vara av stort värde när det gäller att förbättra
konsumentskyddet. En annan viktig lag på
5 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Ju: 58 Skr 1975/76:103 66
konsumentskyddsområdel är lagen (1971:112) om förbud mot
oskäliga avtalsvillkor, som ger KO och marknadsdomstolen befogenhet atl
inskrida mot sådana bestämmelser i standardkontrakt e. d. som otillbörligt
gynnar näringsidkare pä konsumentens bekostnad. Avtalsvillkorslagen gäller inte
köp av fastighet men är tillämplig bl. a. på avtal om uppförande av hus
(entreprenadavtal). Vidare gäller lagen vid köp av byggnadsvaror, t. ex.
monteringsfärdigt Irähusmaterial.
En begränsning som gäller såväl marknadsföringslagen som
avtalsvillkorslagen är alt de skyddar konsumenterna endast som kollektiv. De
ger alltså inte den enskilde konsumenten elt skydd när etl avtal redan
föreligger. Föratt konsumenten skall få ett sådanl skydd krävs civilrättsliga
regler. H iltills har sådana regler getts i bl. a. konsumentköplagen
(1973:877). Lagen reglerar i första hand konsumenternas ställning när varor
inte levereras i rätt tid eller när varor är behäftade med fel. Bestämmelserna
är tvingande till konsumenternas förmån, vilket betyder att det grundskydd som
konsumenterna får genom lagen inle kan berövas dem genom villkor i
köpekontrakt, ordersedlar, garantibevis e. d.
Eftersom konsumentköplagen gäller vid köp av varor, är den
som köper exempelvis monteringsfärdigt trähusmaterial skyddad av lagen. Däremot
omfattar lagen inte köp av fasl egendom. Vid sådana transaktioner är den
enskilde i stäUet hänvisad lill i första hand reglerna i 4 kap. jordabalken.
Dessa regler behandlar ingående säljarens och köparens rättigheter och
förpliktelser gentemot varandra. Till skillnad mol konsumentköplagens
bestämmelser är emellertid de obligationsrältsliga reglerna i 4 kap.
jordabalken inte tvingande. De rättigheter som köparen ges genom dessa
bestämmelser kan alltså berövas honom genom avtal.
Äv betydelse när det gäller konsumentskyddet pä
fastighelsområdet är naturligtvis också de regler i byggnadslagen (1947:385)
och byggnadsstadgan (1959:612) som rör byggnads egenskaper och de särskilda
föreskrifter som planverket utfärdar i anslutning därtill. Genom dessa regler
och den tillsyn som utövas av byggnadsnämnderna m. fI. får den som träffar
avtal om uppförande av hus ett visst grundskydd när det gäller byggnadens
egenskaper.
Den lagstiftning som hittills har genomförts på
konsumentskyddsområdet får ses som steg på vägen. Del pågår etl omfattande
utredningsarbete, och tanken är att detla arbete skall läggas till grund för
ytterligare lagstiftning under de kommande åren.
Bland de utredningar som sysslar med konsumentskyddsfrågor
kan här nämnas konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07), som har i uppdrag att
utarbeta en motsvarighet till konsumentköplagen på serviceområdet. I försia
hand skall utredningen söka fä till ständ en reglering av avtal om arbete på
lös sak. Utredningen skall emellertid också överväga lagregler beiräffande
underhålls- och reparationsarbeten m. m. på hus. Nyligen har en annan
utredning, generalklausulutredningen, föreslagit en central regel om att
beslämmelse i avtal skall kunna jämkas eller lämnas ulan avseende av domslol,
om bestämmelsen är att anse som otillbörlig (SOU 1974:83). Det blir bl. a.
möjligt att med stöd av generalklausulen ogiUigförklara eller jämka avtal
rörande fast egendom. Avsikten är atl proposition på grundval av
generalklausulutredningens förslag skall läggas fram för riksdagen senare i år.
I prop. 1974:150 angående rikllinjer för bostadspolitiken
anfördes bl. a. att den centrala bosladsmyndighelen i ökad grad borde lämna
information och råd till småhusköpare i fråga om t. ex. finansiering,
upphandling och
67 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 58
kontraktsfrågor. Hithörande problem övervägs av den
nyligen tillsatta byggadministrationsutredningen (B 1974:04). Nämnas bör också
att det inom bostadsdepartementet pågår en översyn av byggnadslagstiftningen.
Bl. a. övervägs fråganom vilken typ av regler rörande byggnads egenskaper som
skall ingå i den nya lagstiftningen.
Av betydelse för både köpare och säljare av fastigheter är
de regler som gäller beträffande fastighetsmäklarnas verksamhet. F. n.
uppställs från samhällets sida inte några särskilda krav på den som vill arbeta
som fastighetsmäklare. Enligt kungörelsen (1947:336) om auktorisation av
fastighetsmäklare kan dock den som utövar mäklarverksamhel erhålla
auktorisation av handelskammare. Vissa krav ställs upp för alt auktorisation
skall beviljas. Vidare utövar handelskamrarna tillsyn över de auktoriserade
mäklarnas verksamhet. Äv landets drygt 800 företag i fastighetsmäklarbranschen
är det dock endast ca 200 som har auktoriserade mäklare.
Fastighetsmäklarna har elt visst civilrättsligt ansvar
gentemot både säljare och köpare för hur uppdraget utförs. Den närmare
omfattningen av detta ansvar är dock oklar.
Den översikt som jag nu har lämnat om lagstiftningsarbetet
på konsumentskyddsområdet och andra förhållanden av intresse visar atl
konsumenterna i viss utsträckning skyddas eller kommer att beredas skydd även
när del gäller förvärv av småhus. Översikten visar emellertid också att delta
skydd är bristfälligt, jämfört med det skydd som finns på andra områden. Av
redogörelsen framgår vidare att kontrollen av fastighetsmäklarnas verksamhet är
begränsad. De angivna förhållandena är onekligen betänkliga med hänsyn lill
fastighetsförvärvens stora ekonomiska betydelse för den enskilde. Förhållandena
har också föranlett flera framställningar.
I skrivelse till justitiedepartemenlet i september 1974
har KO föreslagit atl avtalsvillkorslagens tillämpningsområde skall utvidgas.
Genom anmälningar och övriga kontakter med allmänheten har KO kunnat konstatera
att det i de kontrakt som används på fastighelsområdet förekommer bestämmelser
som är oskäliga mot konsumenten. Bl. a. är det fråga om sädana
avtalsbestämmelser som medför att jordabalkens dispositiva regler sätts åt
sidan. Enligl KO är det t. ex. inte ovanligt alt del i köpekontrakten tas in
klausuler vars syfte är atl friskriva säljaren från ansvaret för fel. Vidare
förekommer avtalsbestämmelser utanför det av jordabalken reglerade området som
ensidigt tillgodoser säljarens intressen. Köparen blir t. ex. ofla ulan
inflytande när det gäller valet av besiktningsman.
Mot den angivna bakgrunden anser KO det angeläget att
vägen öppnas för en effektiv sanering av de avtalsvillkor som förekommer på
fastighetsområdet. KO föreslår sålunda alt tillämpningsområdet för
avtalsvillkorslagen utvidgas så att det kommer att omfatta också avtalsvillkor
som används vid erbjudande av fast egendom till konsument. Vidare anser KO att
del skulle innebära en väsentlig förstärkning av konsumentskyddet om
avlalsvillkorslagen gjordes tillämplig även på sådan försäljning från
privatpersoner som förmedlas av näringsidkare.
Inom konsumentverket har i december 1974 färdigställts en
rapport som omfattar konsumenlproblem vid köp av småhus. Rapporten, som har
överlämnats till handelsdepartementet, innehåller en rad förslag som syflar
till all förbättra konsumentens situation som småhusköpare. Bl. a. sägs det i
rapporten att köparens reklamationsmöjligheter bör byggas ut. Det
Ju: 58 Skr 1975/76:103 68
hänvisas till den försöksverksamhet pä reklamationsomrädel
som skall inledas vid konsumentverket under år 1975. Tanken är att
försöksverksamheten skall kunna ge underlag för en utbyggnad av allmänna reklamationsnämndens
verksamhet till alt omfatta vissa faslighetsreklamationer.
1 rapporten föreslås också att konsumenten skall få ett
ökat skydd genom lagregler vid förvärv av småhus. På denna punkl föreslås bl.
a. att avtalsvillkorslagen skall utvidgas till att gälla även avtal om förvärv
av fast egendom samt att jordabalken skall kompletteras med vissa tvingande
regler motsvarande dem som finns i konsumentköplagen. Vidare föreslås ett
tillägg till byggnadsstadgar i syfle att möjliggöra en effektivare kontroll och
besiktning av småhusbyggen m. m.
Vissa
frågor som gäller faslighetsmäklarnas verksamhet har tagits upp av
Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund i en promemoria som har
överlämnats till justitiedepartementet i mars 1974. Förbundet påpekar i promemorian
alt dess arbete med atl stärka allmänhetens förtroende för yrkesmäklaren
försvåras av att det finns en okontrollerad etableringsrätt i landet. Detta
medför att vem som helst kan ägna sig åt fastighetsförmedling oavsett om han
har de kunskaper som är nödvändiga för yrket. I vissa fall har detta enligt
förbundets uppfattning medfört atl personer som är mindre lämpade för yrket har
etablerat sig som mäklare, vilket i sin tur har haft till följd att konsumenter
har blivit ekonomiskt lidande. På grund av det sagda hemställer förbundet att
sakkunniga skall tillkallas för alt utreda under vilka förutsättningar
yrkesmässig fastighelsförmedling får bedrivas.
Frågan om en ökad kontroll av fastighetsmäklarnas
verksamhet har också tagils upp av KO i en skrivelse till justilie- och
handelsdepartementen i februari 1975. KO framhåller atl det med jämna mellanrum
kommer fram missförhållanden när det gäller mäklarverksamhel. Bristande
kunskaper eller ansvarskänsla hos mäklare orsakar inte sällan tvister mellan
säljare och köpare. Enligt KO:s mening bör det vara ett minimikrav att den som
ämnar bedriva mäklarverksamhel kan visa att han har vissa grundläggande
kunskaper i fråga om byggnadsteknik, fastighetsrätt, fastighetskredit,
skatterätt m. m. Det finns också skäl atl ställa vissa krav både pä
fastighetsmäklares allmänna vandel och ekonomiska skötsamhet och på de metoder
mäklare tillämpar i samband med uppdragen.
En annan fråga som enligt KO:s mening har väsentligt
intresse gäller mäklarens civilrättsliga ansvar i samband med
mäklarverksamheten. Detta ansvar är i dag oklart och i praktiken ytterst
begränsat. KO finner det böra övervägas om inle mäklaren i varje fall när han
tar aktiv del i en överlåtelse bör ha ett fastiagt civilrättsligt ansvar för
bl. a. uppgifter om fastighetens skick och om de gravationer som åvilar den.
Sammanfattningsvis anser KO atl man bör utreda vilka krav
samhället bör ställa pä fastighetsmäklare, hur deras verksamhet lämpligen skall
kontrolleras samt vilket ansvar de har och bör ha gentemot säljare och köpare.
I samband därmed aktualiseras också frågan huruvida särskild reglering behövs
av grunderna för mäklarnas arvodesdebitering.
Mot bakgrund av vad jag har anfört om konsumenternas
ställning på fastighelsområdet och de gjorda framställningarna anser jag att en
utredning nu bör sättas i gång i syfte att åstadkomma ett förbättrat
konsumentskydd på det berörda området. Jag förordar att särskilda sakkunniga
tillkallas för denna uppgift.
De sakkunnigas uppdrag bör i första hand avse de problem
som uppstår vid köp av småhus och vid förvärv av tomtmark som är avsedd för
69 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 58
småhusbebyggelse. Vidare bör de sakkunniga, som jag strax
skall återkomma till, ta upp frågor om uppförande av småhus. I viss omfattning
bör utredningsuppdraget också omfatta problem som rör större fastigheter.
Sålunda bör de sakkunniga vid sina överväganden beträffande fastighetsmäklarnas
verksamhet behandla även förmedlingen av andra fastigheter än småhus. Jag
återkommer till frågor om fastighetsförmedling i det följande.
Vid sidan
av de problem som uppkommer vid köp eller uppförande av fastigheter är även
frågor om förvärv av bostadsrätt av intresse i detta sammanhang.
Bostadsrättshavarnas skyddsinlressen torde i huvudsak vara tillgodosedda genom
bostadsrättslagen (1971:479) och anslutande författningar. De sakkunniga torde
sålunda i huvudsak sakna anledning att gå in på hithörande problem. Det bör
emellertid inte föreligga något hinder att diskutera även frägor som rör
förvärv av bostadsrätt, i den mån frågorna har samband med utredningsarbetet i
övrigt.
Avtal om
reparations- och underhällsarbeten på hus bör i princip lämnas utanför
utredningsarbetet. Uppgiften att åstadkomma ett konsumentskydd vid sådana
arbeten ligger, som tidigare har nämnts, i första hand på
konsumenttjänstulredningen. Denna utredning har också fått i uppdrag alt
överväga huruvida lagreglerna om reparations- och underhållsarbeten bör omfatta
även nybyggnads- och ombyggnadsarbeten. Enligt vad jag har inhämtat kommer
emellertid konsumenttjänstulredningen att föreslå bestämmelser endast för
mindre byggnadsarbeten. Reglerna i den tillämnade konsumenttjänstlagen passar
mindre väl för större entreprenader o. d., och uppförande av byggnad för
bostadsändamål torde därför komma att undantas från lagens tillämpningsområde.
Det är
uppenbart att den enskilde konsumenten har elt minst lika stort skyddsbehov vid
entreprenader av större omfattning som då det är fråga om mindre
byggnadsarbeten. De problem som är förknippade med mera omfattande
byggnadsarbeten hänger emellertid nära samman med de frågor som uppstår vid köp
av fastigheter. Vid nybyggnader torde det sålunda i många fall vara svårt att
dra någon skarp gräns mellan entreprenad- och köpavtal. I praktiken är dessa avtal
ofta kombinerade. Med hänsyn härtill bör det ankomma på de sakkunniga att pröva
frågan om lagregler till skydd för konsumenterna vid sådana byggnadsarbeten
beiräffande småhus som inte behandlas av konsumenttjänstutredningen. Givetvis
bör de sakkunniga i denna del nära samräda med konsumenttjänstutredningen.
Med småhus
bör i detta sammanhang avses en- eller tvåfamiljshus som skall användas för
bostadsändamål. Huruvida det är fråga om hus avsett för permanent boende eller
fritidshus bör i princip vara utan betydelse. Uppförande av uthus, exempelvis
garage, bör omfattas av samma regler som skall gälla småhus, om uppförandet
sker i samband med småhus-produktionen, och i andra fall av den tillämnade
korisumenttjänstlagen.
Innan jag
går närmare in på de sakkunnigas uppgifier vill jag påpeka atl de problem som
kan uppkomma vid förvärv av småhus är delvis olika, beroende på vad slags
förvärvslyp del är fråga om. I praktiken förekommer i huvudsak fyra
förvärvstyper, nämligen köp eller avtal om uppförande av nyckelfärdiga
gruppbyggda småhus, köp eller avtal om uppförande av nyckelfärdiga enstyckshus,
förvärv av enslyckshus som uppförs i egen regi samt köp av äldre småhus. Av
dessa förvärvstyper skiljer sig köp av äldre småhus avseväri frän de övriga. I
det följande kommer därför denna kategori atl behandlas särskilt, när det
gäller vissa av de ifrågasatta reglerna.
Ju: 58
Skr 1975/76:103 70
Oavsett vad slags förvärvstyp det är fråga om kan det vid
förvärv av småhus förekomma standardavtal som ensidigt tillgodoser säljarens
intressen och som på grund diirav kan vara oskäliga mot förvärvaren. För att få
till stånd en effektiv sanering av avtalsvillkoren anser jag att
tillämpningsområdet för avlalsvillkorslagen bör utvidgas till alt omfatta också
villkor som används vid försäljning av småhusfastigheter eller tomtmark som är
avsedd för småhusbebyggelse. Mycket talar därvid för att man inte bör stanna
vid fall då säljaren är näringsidkare. Vid försäljning av äldre småhus är del i
många fall en privatperson som slår som säljare. Som KO har framhållil i den
tidigare berörda skrivelsen i september 1974 är det i så fall mycket vanligt
att säljaren anlitar en fastighetsmäklare som medhjälpare vid försäljningen.
Härvid kommer vanligen kontraktet mellan säljaren och köparen atl avfattas på
formulär som tillhandahålls av mäklaren. Det är i dessa fall mäklaren som i
huvudsak bestämmer vilka klausuler som skall las in i kontraktet. Olika typer
av standardvillkor kommer härvid till användning. Från konsumentsynpunkt är det
uppenbarligen angelägel all köp som förmedlas på delta sätt kan granskas enligl
avtalsvillkorslagen.
Med hänsyn till det sagda bör de sakkunniga utgå från atl
avlalsvillkorslagen skall utvidgas lill alt omfatta även villkor som används
av annan än näringsidkare vid erbjudande av småhus eller tomtmark, om
erbjudandel förmedlas av näringsidkare. 1 sådana siluationer bör eventuella
förbud enligt avlalsvillkorslagen riktas mot den näringsidkare som har
förmedlat erbjudandet och inle mot den enskilde säljaren. Däremot bör
avialsviUkorslagen lika litet som nu gälla i fall då både säljare och köpare är
privatpersoner och transaktionen sker ulan medverkan av näringsidkare.
Som
tidigare har nämnts tar avlalsvillkorslagen endast sikte på atl skydda
konsumenterna som kollektiv. Även om lagen byggs ut i enlighet med vad jag nyss
har föreslagil, hjälper den inte den enskilde konsumenten i fall då han redan
har ingått elt avtal vars innehåll helt eller delvis är oskäligt. Med slöd av
avlalsvillkorslagen kan endast del fortsatta användandet av sådana villkor
förbjudas. För att den enskilde konsumenten skall skyddas krävs civilrätlsliga
regler.
Vid köp av småhusfastighet gäller f. n. bestämmelserna i 4
kap. jordabalken. Som tidigare har berörts innehåller kapitlet en rad
bestämmelser om säljarens och köparens rättigheter och förpliktelser gentemot
varandra. Äv intresse är framför allt de regler som handlar om fel hos
köpeobjektet, dvs. fall då fastigheten på något sätt avviker negativt från vad
köparen och säljaren har kommit överens om eller får anses ha kommit överens
om.
Liksom den förmögenhetsrättsliga lagstiftningen i
allmänhet har jordabalkens regler utformats med utgångspunkt i atl säljaren och
köparen är jämbördiga parter, som i lika män kan ta till vara sina intressen. I
de fall då detla antagande stämmer med verkligheten kan reglerna i huvudsak
anses tillfredsställande. I andra fall är de mindre lämpliga. Nackdelen är
framför allt alt bestämmelserna är dispositiva. De kan med andra ord sättas ur
spel genom avtalsklausuler som ensidigt tillgodoser den ena partens intressen.
Som har berörts av bl. a. KO förekommer det också i stor utsträckning att
jordabalkens regler åsidosätts på ett sätt som gynnar säljaren.
När det gäller avtal om uppförande av småhus saknas
särskilda bestämmelser som ger konsumenten civilrättsligt skydd. Däremot faller
köp av byggnadsmaterial o. d. under konsumentköplagen.
71 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 58
De rådande förhållandena lorde i någon mån förbättras, om
generalklausulutredningens förslag genomförs. Domstolarna får i så fall vidgade
möjligheter atl i det särskilda fallet ogiltigförklara eller jämka
avtalsvillkor vars tillämpning framstår som otillbörlig. Det skydd som
därigenom kan beredas den enskilde förvärvaren av småhus kan emellertid inte
anses tillräckligt. I stället bör införas vissa tvingande regler om förvärv av
småhus och tomtmark som är avsedd för småhusbebyggelse. Självklart bör dessa
regler liksom konsumentköplagens bestämmelser gälla endasi när förvärvaren är
konsument och fastigheten huvudsakligen är avsedd för enskilt bruk.
Den tvingande lagstiftning som del nu är fråga om bör
utformas så att den som förvärvar ett nytt hus tillförsäkras vissa
grundläggande befogenheter i förhållande till säljaren resp. entreprenören.
Viktigast är givetvis atl införa regler för det fall att fastigheten är
behäftad med fel. Som elt minimum bör gälla alt säljaren resp. entreprenören
inte skall kunna friskriva sig från ansvar för fel som hänför sig lill egenskap
som kan anses utfäst. De sakkunniga bör emellertid överväga om man inle bör gå
längre. Eflersom förvärv av nytt hus så gott som alltid sker från näringsidkare
kan det finnas skäl att införa ell ansvar som gäller oberoende av eventuell
garanliutfäslelse och oavsett om säljaren resp. entreprenören har känt lill
eller bort känna lill felet eller ej. Införs etl så långtgående ansvar för fel,
bör del dock lämpligen begränsas till att gälla viss tid efter tillträdesdagen.
Det kan därvid finnas skäl att låta olika tidsfrister gälla för olika delar av
fastigheten, t. ex. grund och VVS-installation. Vidare kan det finnas anledning
all ställa upp vissa begränsningar med hänsyn till felels beskaffenhet.
Tidsfristerna torde emellertid regelmässigt böra vara längre än den ettåriga
garantilid som nu är vanlig vid förvärv av nytt hus. Säljarens resp.
entreprenörens ansvar bör gälla även mol ny ägare som förvärvar fastigheten
under garantitiden.
Beaktas bör också del angelägna i att köparen resp.
beställaren, när han träffar avtal om förvärv av elt nytt hus, kan säkerslälla
all de önskemål han har beträffande den färdiga produktens funktioner blir
tillgodosedda. Frågan huruvida fel föreligger skulle i så fall få bedömas mera
med hänsyn till husets funktioner än till om det motsvarar vissa tekniska
specifikationer. De sakkunniga bör utforma sina förslag så all de kan tillämpas
också i en sådan situation.
När det gäller de påföljder som köparen bör kunna göra
gällande vid fel bör de sakkunniga kunna hämta ledning i konsumentköplagens och
jordabalkens bestämmelser. Om felet ej är av ringa betydelse, bör köparen i
princip ha rätt all häva köpet. Han bör också ha rätt att söka framtvinga en
riktig prestation, om felet är sådanl att detta låter sig göra. Ändra påföljder
bör vara rätt till avdrag på köpeskillingen och skadestånd.
Vid sidan av regler om fel bör de sakkunniga också
överväga behovet av tvingande bestämmelser som skyddar förvärvaren vid andra
typer av kontraktsbrott, främst dröjsmål från säljarens sida med att lämna
förvärvaren tilllräde till fastigheten resp. försummelse av entreprenören att
färdigställa huset i lid. Även här kan jordabalkens och konsumentköplagens
regler las som en lämplig ulgångspunkt.
Som nyss nämnts faller köp av byggnadsmaterial o. d. under
konsumentköplagen. Den som köper elt monteringsfärdigt hus har alltså redan nu
ett visst skydd i fall då varan är behäftad med fel osv. Om del emellertid vid
förvärv av fast egendom införs ett skydd för köparen som går längre än
motsvarande skydd enligt konsumentköplagen, finns det anledning alt överväga om
inte samma regler helt eller delvis bör gälla även
Ju: 58
Skr 1975/76:103 72
vid köp av byggnadsmaterial som skall användas för
montering av hus. De sakkunniga bör särskilt pröva denna fråga.
Vad jag hittills har anförl om tvingande regler beträffande
fel m. m. har avsett nybyggda fastigheter. När det gäller förvärv av äldre
småhusbebyggelse får beaktas att säljaren ofla är en privatperson och att
parterna i så fall är mera jämställda. Som jag redan tidigare har antytt är det
också denna situation som jordabalkens regler tar sikte på. I huvudsak torde
dessa regler utgöra en lämplig avvägning mellan säljarens och köparens
intressen. Det förekommer emellertid en rikhaltig flora av
friskrivningsklausuler som syftar lill alt sätta jordabalkens regler ur spel.
De sakkunniga bör i belysning av det resultat de kommer fram till beträffande
nybyggda fastigheter överväga om rättsläget när det gäller förvärv av äldre
småhus är tillfredsställande.
Jag har tidigare nämnt att fastighetsförsäljningar ofla
förmedlas av mäklare. Denna ordning är naturlig från mänga synpunkler och
mäklarnas service till såväl köpare som säljare torde många gånger vara en
förutsättning för en fungerande fastighetsmarknad.
Det bör emellertid också framhållas atl mäklarna har en
mycket ansvarsfull uppgifl genlemcit den enskilde köparen och säljaren. De
sakkunniga bör därför överviiga vilka krav som bör ställas på dem som är
verksamma som fastighetsförmedlare samt pröva på vilket sätt mäklarverksamhel
skall bedrivas för att bäst tillgodose olika intressen.
På vissa
områden har samhället ställt upp särskilda krav på den som vill driva
yrkesverksamhet. Del kan t. ex. krävas atl den som vill utöva en viss
verksamhet inte är olämplig på grund av personliga förhållanden. Sådana villkor
gäller för den som önskar driva tillfällig handel och skrothandel. Ett krav på
personlig lämplighet bör uppenbarligen gälla även i fråga om dem som skall
driva fastighetsmäklarverksamhet. Delta får emellertid anses vara ell
minimikrav.
Såväl KO som Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund
har framhållit betydelsen av att fastighetsmäklarna är väl kvalificerade för
sitt uppdrag. Härvid har nämnts krav på kunskaper på bl. a. det juridiska och
det bank-, byggnads- och skattetekniska området samt kännedom om den lokala
fastighetsmarknaden.
De sakkunniga bör överväga vilka krav på kunskaper och
erfarenheter som bör ställas på fastighetsmäklare. Härvid bör utgångspunkten
vara att dessa krav inte får ställas så högt atl de utesluter i och för sig
lämpliga personer från denna yrkesverksamhet. En lång praktisk erfarenhet och
ingående lokal kännedom kan många gånger vara fullt tillfredsställande.
Från en del håll har också rests krav på alt mäklare skall
ha en fri och oberoende ställning gentemot bl. a. banker och försäkringsbolag.
För egen del anser jag att det inte bör föreligga något principiellt hinder för
banker ocb andra kreditinstitut att bedriva faslighetsförmedlingsverksamhet.
Del kan emellertid finnas berättigade krav på att mäklare intar en oberoende
ställning i andra avseenden. De sakkunniga bör vara oförhindrade alt diskutera
dessa frågor.
En fråga som är av stort intresse när det gäller
fastighetsmäklarnas verksamhet är deras civilrätlsliga ansvar gentemot säljare
och köpare. F. n. torde de i viss omfattning svara för skada som de och deras
anställda vållar genom fel eller försummelse i verksamheten. Det är dock oklart
hur långt ansvaret sträcker sig. De sakkunniga bör kartlägga nuvarande
rättsläge saml överväga i vad mån fastighetsmäklarnas ansvar bör preciseras och
eventuellt utvidgas genom lagregler.
73 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 58
Det skadeståndsansvar som jag nu har talat om gäller all
slags mäklarverksamhel, oavsett vad för typ av fastighet det är fråga om.
Ansvaret riktar sig i dessa fall mot både säljaren och köparen. Det kan
emellertid ifrågasättas om inte mäklaren därutöver bör ha etl särskilt ansvar
gentemot köparen vid förmedling av småhus. I de fall då både säljaren och
köparen är privatpersoner är det ofta mäklaren som ensam har ekonomiska och
juridiska kunskaper. Härtill kommer alt mäklaren ofla är köparens egentlige
kontaktman.
Uppenbarligen kan man inte lägga samma slags ansvar på
mäklaren som på säljaren. Mäklarens ansvar torde företrädesvis få bestå i en
skadeståndsskyldighel när det föreligger elt rättsligt fel. De sakkunniga bör
därvid särskilt pröva i vad mån mäklaren bör ansvara solidariskt med säljaren
eller ha etl subsidiärt ansvar i förhållande till denne.
Om man i enlighet med del sagda inför ekonomiska
förpliktelser för fastighetsmäklare, finns del naturligtvis en risk för att de
i del enskilda fallet inle förmår att fullgöra förpliktelserna. Detsamma gäller
säljare och entreprenörer i fall då de blir ersättningsskyldiga. Särskilt när
en fastighet visar sig vara behäftad med väsentligt fel, kan det bli fråga om
atl utge avsevärda belopp. För alt den ersättningsberättigades intressen skall
säkerställas kan det därför finnas skäl att införa någon form av garantisyslem
genom att t. ex. ställa upp regler om skyldighet för säljare som är
näringsidkare samt för entreprenör och mäklare att teckna ansvarsförsäkring.
Del får ankomma på de sakkunniga all pröva denna fråga och överväga hur etl
eventuellt garantisyslem bör vara utformat.
Vid sidan av de hittills berörda frågorna beträffande
fastighels-mäklarverksamheten finns det också skäl atl överväga huruvida det
behövs särskilda regler för att förhindra oskälig arvodesdebilering. I det
sammanhanget vill jag erinra om den rapport som år 1974 har tagits fram av
statens pris- och kartellnämnd. De sakkunniga bör i första hand undersöka hur
nuvarande system för arvodesdebitering verkar. Vid övervägandena i hithörande
frågor bör de sakkunniga samråda med näringsfrihelsombudsmannen och pris- och
kartellnämnden.
Jag har nu angett några av de krav som bör ställas på den
som driver fastighetsmäklarverksamhet. Det får ankomma på de sakkunniga alt
överväga om ylterligare krav bör ställas. Det kan gälla sådant som att mäklare
skall lämna viss information till köpare, alt la visst ansvar vid reklamation
osv. En särskild fråga gäller mäklarnas kompetens i fall då de sysslar med
fastighetsvärderingsfrågor.
Givetvis måste samhället utöva någon form av konlroll över
atl fastighetsmäklarna fyller de krav som bör ställas på dem. För utformningen
av en sådan konlroll är flera möjligheter tänkbara. Elt alternativ är att bygga
på det auktorisationssystem som i dag handhas av handelskamrarna. En annan
möjlighet är alt införa krav på lillslånd för att driva mäklarverksamhel.
Villkoren för tillstånd bör i så fall vara förhållandevis liberala. Tillstånd
skulle inte nödvändigtvis behöva meddelas av central myndighet. Som elt
komplement lill elt sådant tillståndssyslem kan övervägas alt utforma vissa
allmänna regler för hur mäklarverksamhel skall bedrivas. I första hand bör
sädana regler ta sikte på att tillgodose köparens intressen. Införs regler av
detla slag bör någon form av påföljd övervägas för den som bryter mot reglerna,
t. ex. återkallelse av tillståndet i allvarligare fall.
Jag vill i det sammanhanget påpeka att om det införs en
försäkrings-skyldighet e. d. för mäklare, så får det åvila tillstånds- eller
tillsyns-
Ju: 58 Skr 1975/76:103 74
myndigheten att särskilt kontrollera all behövlig
försäkring har tecknats. När det gäller den försäkringsplikt e. d. som
eventuellt åläggs säljare och entreprenörer får det ankomma på de sakkunniga
alt särskilt överväga vilken myndighet som skall utöva motsvarande kontroll av
alt försäkringsplikten har fullgjorts.
I sin rapport om småhus har konsumentverket, som tidigare
nämnts, bl. a. tagit upp frågan om reklamation vid fastighetsköp. Onekligen är
denna fråga av slor betydelse från konsumentskyddssynpunkt. Frågan bör
emellertid inte prövas i detta sammanhang. I stället bör man avvakta resultaten
av den försöksverksamhet med faslighetsreklamationer som nu inleds vid
konsumentverket. Självfallet kan emellertid denna försöksverksamhet ge de
sakkunniga värdefullt underlag för deras överväganden.
Anledning finns inte heller alt nu la upp frågan om och i
vad mån lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden bör göras
tillämplig på tvister som härrör från fastighetsförvärv. Denna fråga hänger f.
ö. nära samman med frågan om reklamationsf örf ärandet, eftersom den nyssnämnda
Ivistemålslagen gäller oavsett ivisleföremålets värde, om reklamalionsorgan som
regeringen besiämmer har utlåtit sig i saken.
Däremot kan del finnas skäl atl undersöka om användande av
skiljeförfarande enligt lagen (1929:145) om skiljemän bör kunna ske i tvister
som rör konsumenters fastighetsförvärv. Framför allt kan skyldigheten för
konsumenten alt i sådana fall svara för arvoden till skiljemän hindra honom
från alt göra sin rätt gällande.
I den berörda rapporten om småhus har konsumentverket
också lagt fram olika förslag som syftar till en effektivare konlroll och
besiktning av småhusbyggen m. m. De sakkunniga bör emellertid inle gä in på
dessa frågor. De får övervägas i annat sammanhang.
Vid sidan av det tidigare berörda samrådet med
konsumenltjänstut-redningen, näringsfrihelsombudsmannen och statens pris- och
kartellnämnd bör de sakkunniga särskilt samråda med byggadministrationsutredningen.
Nära kontakt bör också hållas med konsumentombudsmannen, konsumentverket och
bostadsslyrelsen.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. De sakkunniga
bör vara oförhindrade atl, om det befinns lämpligt, lägga fram delförslag. Del
kan t. ex. finnas skäl att behandla frågan om en utvidgning av
avlalsvillkorslagen med förtur.
Kommittén har t. o. m. oktober 1975 hållit två
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av
kommitténs arbete. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
59. Tystnadspliktskommittén (Ju 1975:03)
Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 7 maj 1975
för att utreda offentliga funktionärers tystnadsplikt (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 september 1975):
Ordförande: Holmberg, Erik G., bovrättslagman
75 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 59
Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 juni 1975) Johansson, Kurt Ove, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 24 juni 1975)
Expert: Lidin, Karl-Olof, rådman (fr.o.m. den 17 oktober
1975)
Sekreterare: Nordling, Kjell O., tf. rådman
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer lill protokoll
vid regeringssammanträde den 7 maj 1975):
Offentlighetsprincipen har gammal hävd i svensk
rättskipning och förvaltning. Allmänheten och massmedierna har en vidsträckt
insyn i de offentliga organens verksamhet. Av särskild betydelse i sammanhanget
är den grundsals om allmänna handlingars offentlighet som slås fast i
tryckfrihetsförordningen (TF). Del är emellertid uppenbart att offentlighetsprincipen
inle har kunnat råda helt utan begränsning. Del föreligger ibland motstående
intressen som har sådan betydelse att offentlighels-principen måste vidkännas
inskränkningar. Såvitt gäller tillgången till allmänna handlingar anges dessa
intressen i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF). Av denna beslämmelse
framgår atl inskränkningar kan komma i fråga av hänsyn till rikets säkerhet och
dess förhållande till främmande makt eller i anledning av myndighets verksamhet
för inspektion, konlroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande och
beivrande eller lill skydd för statens, menighelers och enskildas behöriga
ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd, personlig
säkerhet, anständighet och sedlighet.
De inskränkningar som görs i offentlighetsprincipen kan ta
sig formen antingen av handlingssekretess eller av tystnadsplikt för offentliga
funktionärer. Dessa två slag av inskränkningar skyddar samma intressen och har
även i övrigt nära samband med varandra. I den konstitutionella lagstiftningen
behandlas emellertid handlingssekretessen som en del av regleringen av
tryckfriheten, medan tystnadsplikten ses som en begränsning av den allmänna
medborgerliga yttrandefrihet som slås fast i 2 kap. I § RF. Vidare skiljer sig
de två regelkomplexen radikalt från varandra i fråga om uppbyggnad och
utformning. Såvitt gäller handlingssekretessen har ett genomtänkt regelsystem
byggts upp i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar (sekretesslagen) med anslutande kungörelser.
Tyslnadspliklsregleringen, å andra sidan, består av elt stort antal delvis
ganska disparata beståndsdelar. Kompetensen alt besluta tystnadspliklsföreskrifler
har fram till årsskiftet 1974/75 varit splittrad på ell mycket stort antal
offentliga organ. Inte bara de högsta statsorganen ulan också
förvaltningsmyndigheter och kommuner har kunnat besluta sådana föreskrifier med
rättsligt bindande verkan. Man har vidare ansett det möjligt atl i
anställningsavtal med det allmänna som arbetsgivare ta in klausuler om
lystnadsplikt. Elt särpräglat inslag i systemet är den s. k. oreglerade
tystnadsplikt som fram lill den 1 januari 1975 har gällt på vissa områden.
Innan den nya RF trädde i lillämpning fanns således
lystnadsplikter för den som är anställd eller fullgör uppdrag i stat eller
kommun vilka hade
Ju: 59
Skr 1975/76:103 76
uppkommit på många olika säli:. Tystnadsplikt kunde
föreligga på följande grunder;
1. Genom föreskrift i grundlag.
2. Genom föreskrift i lag.
3. Genom föreskrift i annan
författning, vilken avser befattningshavare hos viss myndighet eller vissa
myndigheter, tillhörande viss yrkeskår eller verksamma inom ett visst fält.
4. Genom föreskrift i arbetsordning
eller annan allmän föreskrift utfärdad av statlig eller kommunal myndighet
beiräffande dess befattningshavare.
5. Genom särskild tjänsteföreskrift
utfärdad av statlig eller kommunal myndighet om tystnadsplikt för en eller
flera befattningshavare vid myndigheten rörande viss fråga.
6. Genom av förman meddelad tjänsteföreskrift till
underordnad
befattningshavare.
7. Genom föreskrift i kollektivavtal
eUer enskilt tjänsteavtal.
8. Till följd av tjänstens
beskaffenhet eller sakens natur.
9. Till följd av del sekretesskydd som
en allmän handlings innehåll kan vara tillförsäkrat.
1 en del bestämmelser om tystnadsplikt har tagils in
slrafföreskrifter. I övrigt beivras överträdelse av lystnadsplikt med stöd av
det allmänna straff stadgandet om brotl mot tystnadsplikt i 20 kap. 3 §
brottsbalken eller som tjänstefel.
Äv intresse i detta sammanhang är sambandet mellan
tystnadsplikt och TF:s regler om det s. k. meddelarskyddet. Föreskrifterna i 7
kap. 3 § TF innebär atl en offentlig funktionärs brott mot tystnadsplikt om
meddelandet sker för publicering i tryckt skrift kan bestraffas endast under
förutsättning att tystnadsplikten är föreskriven i grundlag eller annan lag.
Har tystnadsplikten annan grund föreligger straffrihet. Radioansvarighetslagen
(1966:756) ger motsvarande skydd åt den som lämnar uppgifter för
offentliggörande i ljudradio- eller televisionsprogram.
Införandet av nya RF har medfört vissa förändringar i
rättslägel såvitt avser regleringen av tystnadsplikt. Till de frågor som löstes
under arbetet med den nya regeringsformen hörde fördelningen av
normgivningsmakten mellan regering och riksdag. Lösningen innebar alt
gränsdragningen skulle ske i två steg. Det försia togs genom att
regeringsformen antogs. Man drog då upp huvudlinjerna. Nästa steg en närmare
precisering av dessa huvudlinjer var avsett att tas genom lagstiftning.
Regleringen i nya RF innebär alt normgivningen om
offentliga funktionärers tystnadsplikt primärt läggs hos riksdagen. Vid
tillkomsten av dessa regler förutsattes emellertid att hittills rådande
kompetensfördelning i huvudsak skulle beslå. En kompletterande reglering skulle
alltså tillkomma. Enligt grundlagberedningen (SOU 1972:15 s. 156) borde i lag
endasi tas in en straffbestämmelse och det huvudsakliga angivandel av de
intressen som skulle skyddas, medan regeringen däremot skulle genom
verkställighetsföreskrifter kunna i detalj ange de fall dä tystnadsplikt skulle
iakttas. I proposilionen med förslag till nya RF anförde jag (prop. 1973:90 s.
21 1) alt det borde vara möjligt för
regeringen all besluta föreskrifter om tystnadsplikt i ungefär den utsträckning
som hade angivits av beredningen. Detta borde dock inte ske genom verkställ
ighetsf öreskrifter. Jag föreslog av denna anledning alt det i 8 kap. 7 §
tredje stycket skulle tas in en bestämmelse enligl vilken regeringen efter
bemyndigande i lag skulle genom förordning kunna meddela föreskrifter om förbud
att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av
tjänsteplikt. Liksom
77 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 59
övriga delegationsregler i RF kompletterades denna
föreskrift av bestämmelserna om subdelegation i 8 kap. 11 S. Riksdagen biföll
regeringsförslaget i de delar som jag nu har nämnl, och de nyss återgivna
uttalandena i propositionen föranledde inte några erinringar under
riksdagsbehandlingen.
Även i ett annat hänseende har grundlagsreformen fått
återverkningar på tystnadspliktsområdet. Nya RF betraktar nämligen, som jag
redan har nämnt, all tystnadsplikt som en begränsning av den medborgerliga
yttrandefriheten. Eftersom RF inte medger alt de medborgerliga fri- och
rättigheterna begränsas på annat sätt än genom föreskrifier meddelade i
enlighet med RF:s bestämmelser, är del efter ingången av år 1975 inle möjligt
att upprätthålla tystnadsplikt ulan uttryckligt författningsstöd. Detta innebär
att de typer av tystnadsplikt som jag har nämnt i del föregående under
punkterna 5, 6, 8 och 9 inle längre gäller sedan RF har börjat tillämpas vid
årsskiftet.
I överensstämmelse med vad som hade förutsatts under
förarbetena på
den nya RF förelade regeringen i januari i år riksdagen elt lagförslag som var
avsett att göra det möjligl alt i huvudsak behålla tidigare rättsläge på
tystnadspliktsområdel (prop. 1975:8). Detta förslag till lag om offentliga
funktionärers tystnadsplikt innehöll huvudsakligen
delegationsbestämmelser (1, 3 och4§§). Iförslaget fanns
också en materiell föreskrift om tystnadsplikt som var avsedd alt gälla inom
domstolsväsendet (2 §). Lagförslaget innehöll vidare en straffbestämmelse (5
§).
Det grundläggande delegationsstadgandet, som återfanns i I
§, var utformat i nära anslutning till 2 kap. 1 § TF. Enligt förslagel skulle
regeringen få meddela föreskrifter om tystnadsplikt för offentliga funktionärer
om tystnadsplikten påkallades av vissa närmare angivna intressen. Dessa var
rikets säkerhet, rikets förhållande till annan stat eller mellanfolklig
organisation, privatlivets helgd, enskilds personliga säkerhet och det
allmännas eller enskilds behöriga ekonomiska intresse. Vidare skulle
föreskrifier få meddelas om tystnadsplikten påkallades i anledning av
myndighets verksamhet för inspektion, konlroll eller annan tillsyn eller för
förebyggande eller beivrande av brott. Enligt förslaget skulle regeringen
vidare få överlåta åt statlig förvaltningsmyndighet eller åt kommun eller
landstingskommun alt meddela föreskrifter om lystnadsplikt. Syftet med
bestämmelserna i I § var dels alt ge regeringen samma kompelens som den
tidigare hade haft atl besluta tystnadspliklsföreskrifler i instruktioner,
statsbidragsförfattningar etc, dels att göra det möjligt att utan att bryta
igenom meddelarskyddet och utan all belasta riksdagen med detaljfrågor
förfatlningsreglera vissa tidigare oreglerade lystnadsplikter.
Subdelegationsmöjligheten skulle enligl uttalanden i propositionen användas
mycket restriktivt.
Bestämmelserna i 3 och 4 §§ var avsedda atl göra det
möjligl alt genom regeringsföreskrifter ersätta tidigare oreglerad
lystnadsplikt i ett par särskilt betydelsefulla hänseenden. Enligt 3 § skulle
regeringen kunna meddela föreskrifter om förbud för funktionärer vid
myndigheter alt yppa innehållet i ännu ej meddelade beslut som gällde
myndighetsutövning mot enskild i särskilda fall samt vad någon hade yttrat i
förtroende under överläggning i sådana frågor. Bestämmelserna i 4 § skulle ge
regeringen möjlighet att generellt förbinda handlingssekretessen med
tystnadsplikt.
1 förslagel hade vidare bland övergångsbestämmelserna
tagits in etl generellt bemyndigande för regeringen att upphäva andra tystnadspliklsföreskrifler
än sådana som hade tillkommit genom beslut av
Ju: 59
Skr 1975/76:103 78
regering och riksdag gemensamt eller av riksdagen ensam.
Till denna beslämmelse var knuten en viss begränsad subdelegalionsmöjlighet.
Tyslnadspliktsfrågorna berörs i viss utsträckning av de
utredningsuppdrag som har anförtrotts ål massmedieutredningen (MMU) och
offentlighels- och sekretesslagstiftningskommillén (OSK). I MMU:s uppdrag ingår
att utreda frågan om sambandet mellan tystnadsplikt och meddelarskydd. OSK, som
nyligen har avgett sitt slutbetänkande, har bl. a. haft atl överväga frågorna
om tystnadsplikt beträffande innehållet i hemlig handling samt beträffande
innehållet i ännu ej meddelade domar och beslut. På grund av sålunda pågående
utredningsarbete skulle, som jag framhöll i propositionen (s. 60), den däri
föreslagna regleringen i viss utsträckning komma alt få provisorisk karaktär.
När slutresultatet av det nämnda utredningsarbetet förelåg, fick
tyslnadspliktsfrågorna las upp till förnyat övervägande.
1 belänkandet med anledning av propositionen (KU 1975:10)
förordade konstitulionsutskottel en utredning rörande tystnadsplikten. Enligl
utskottet, som på denna punkt var enhälligt, borde i utredningsarbetet ingå all
inventera, klassificera och rättsligt systematisera tystnadsplikterna samt alt
med denna bakgrund göra principiella överväganden med sikte på en framlida
reglering. Arbetet borde på lämpligt sätt samordnas med del pågående arbetet
inom MMU och OSK och bedrivas så skyndsamt atl utredningsresultatet kunde
bedömas i samband med förslagen från dessa utredningar enligl deras nuvarande
direktiv.
En majoritet i utskottet uttalade också att uiredningen
kunde ligga till grund för en lagreglering som i preciserad form anger de ramar
inom vilka regeringen bemyndigas röra sig. Majoriteten intog vidare den
ståndpunkten att lagstiftningen om offentiiga funktionärers tystnadsplikt borde
uppskjutas lill dess tystnadsplikterna närmare hade karllagts och frågan kunde
ses i elt större sammanhang i samband med förslagen från MMU, OSK och 1973 års
fri- och rättighelsutredning. Med hänvisning till bl. a. denna ståndpunkt
avstyrkte utskottet lagförslaget. Riksdagen följde utskottet (rskr 1975:62).
Den utredning som riksdagen har hemställt om bör nu
tillsättas. Jag kan nämna atl visst förberedande utredningsarbete rörande
tystnadspliktsfrågorna redan har utförts inom justiliedepartemenlet.
I utredningens uppdrag bör först och främst ingå att
inventera de föreskrifter om tystnadsplikt som f. n. förekommer inom de
statliga och kommunala verksamhelsområidena. Uiredningen bör vidare i
görligaste mån kartiägga omfattningen av och innehållet i de oreglerade
tystnadsplikter som förelåg vid årsskiftet 1974/75. Mot bakgrund av vad som kan
framkomma vid dessa undersökningar bör utredningen bedöma vilka intressen som i
fortsättningen över huvud tagel skall kunna föranleda föreskrifier om
tystnadsplikt saml ange efter vilka grunder och i vilken utsträckning
offentlighetsprincipen bör vika av hänsyn till dessa intressen.
En huvuduppgift för utredningen bör vara alt med
utgångspunkt i de överväganden som jag nu har nämnl ta ställning till hur
regelsystemet på tystnadspliktens område bör vara uppbyggt och hur reglerna kan
förenhelligas. Av särskilt intresse i detla sammanhang är frågan hur kompetensen
att besluta föreskrifter om tystnadsplikt skall fördelas mellan olika
offentliga organ, i försia hand mellan riksdagen och regeringen. Uiredningen
bör lägga fram förslag till lämplig delegationslagstiftning.
Som jag tidigare har nämnt kan den som har lämnat
meddelande för offentliggörande i tryckt skrift eller i ljudradio- eller
televisionsprogram
79 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 60
straffas för brotl mol tystnadsplikt endast om
tystnadsplikten är föreskriven i grundlag eller annan lag. Utredningen bör
överväga om föreskriftens konstitutionella beskaffenhet på detta sätt bör vara
avgörande för om meddelarskydd skall föreligga. I denna fråga bör uiredningen
samråda med MMU. Denna utredning har i ett yttrande i lagstiftningsärendet om
offentliga funktionärers tystnadsplikt förklarat att den överväger alt i
förslagel till ny grundlag om yttrandefriheten i tryckt skrift, radio,
television och film ta upp en bestämmelse atl meddelarskyddet skall genombrytas
av lagsladgad tystnadsplikt endast i de fall som anges i särskild lag. Även
såvilt gäller förhållandet mellan tystnadsplikt och meddelarskydd bör
utredningen lägga fram erforderliga författningsförslag. Den bör härvid beakta
också sådan lystnadsplikt som gäller för andra än offentliga funktionärer.
Utredningen bör också överväga det särskilda spörsmål som
gäller möjligheterna atl i kollektivavtal eller individuella anställningsavtal
med staten eller kommun som arbetsgivare ta in klausuler om tystnadsplikt.
Visst samband med den senast nämnda frågan har del syslem
med tystnadspliktsförbindelser och tystnadspliktsbevis som hittills har
tillämpats inom vissa förvaltningsområden. Utredningen bör överväga om dokument
av sådanl slag bör förekomma även i fortsättningen och hur dessa i förekommande
fall bör vara utformade.
Det nuvarande rättsläget i fråga om offentliga
funktionärers tystnadsplikt är otillfredsställande i flera hänseenden. Framför
allt är det betänkligt all det efler de oreglerade tystnadsplikternas
bortfallande inle går att upprätthålla någon generell tystnadsplikt beiräffande
innehållet i hemlig handling samt att det på vissa vikliga områden saknas
tystnadsplikt till skydd för enskildas personliga integritet. Vidare är det
från praktiska synpunkter olämpligt atl regeringen inte kan meddela några som
helst föreskrifter om tystnadsplikt och inte ens kan upphäva eller begränsa
föreskrifter om tystnadsplikt som den själv har beslutat. Del är därför av vikt
att utredningsarbetet bedrivs med stor skyndsamhet. För att frågan skall kunna
behandlas av riksdagen under våren 1976 samtidigt med de förslag som kan
föranledas av övriga på området verksamma utredningars arbete bör
utredningsuppdraget vara slutfört senast vid utgången av år 1975.
Kommittén har under tiden maj - oktober 1975 hållit fem
sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och
andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén beräknas avge sitt betänkande i december 1975.
60. Arrendelagskommittén (Ju 1975:04)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni
1975 för översyn av vissa delar av arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 juni 1975):
Ordförande: Eckersten, Ivan E., f.d. statssekreterare
Ju: 60
Skr 1975/76:103 80
Ledamöter: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, led. av
riksdagen Larsson, L. Thorsten, led. av riksdagen
Sekreterare: Ohlsson, K. Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 4 augusti 1975)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen
17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom
till protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 1975):
Det svenska jordbruket kännetecknas f. n. av att den
odlade arealen och antalet brukningsenheter minskar. Under tiden 1956 1973
har den totala åkerarealen minskal med omkring 500 000 hektar. Arealen åker,
som brukas av ägaren, har under perioden minskat med 29 %, medan den
arrenderade åkern har ökat med 24 %. Den. relativa andelen arrenderad åker ökar
med gärdsstorlek upp t.o.m. gruppen 50-100 hektar inom vilken arrenderad åker
år 1971 utgjorde 49 % av hela åkerarealen. Inom den minsta storieksgruppen, 2-5
hektar, utgjorde andelen samtidigt endast 10%.
De pågående strukturförändringarna inom jordbruket kan
belysas med följande tal. Under perioder 1956 1973 ökade den genomsnittliga
åkerarealen per företag med omkring 65 %. Ökningen för helt och delvis
arrenderade förelag var 63 resp. 60 %, medan den var endast 35 % för företag
som brukas av ägaren. Vidare har helt arrenderade förelag i genomsnitt slörre
åkerareal än delvis arrenderade som i sin tur är i medeltal betydligt större än
förelag som brukas av ägaren.
Tillgängligt statistiskt material ger otvivelaktigt vid
handen att arrendeformen har fått ökande betydelse inom den svenska jordbruksnäringen.
Särskilt påtaglig är dess roll när det gäller att åstadkomma större
brukningsenheter. Mycket talar för att denna utveckling kommer atl fortsätta.
Genom 1907 års nytljanderätlslag lades grunden till den
moderna arrenderätten. Redan i sin ursprungliga utformning innebar lagen
åtskilliga tvingande bestämmelser lill skydd för arrendatorns intressen. Är
1943 tillkom de s. k. sociala ariendereglerna, som gav vissa
jordbruks-arrendalorer möjlighet alt sitta kvar på arrendestället efter den
avtalade arrendetidens utgång (optionsrätt). Detla innebar en avsevärd
förbättring för många arrendalorer. När jordabalken (JB) tillkom, omarbetades
beslämmelserna om jordbruksarrende. De sociala arrendereglerna avskaffades och
ersattes av bestämmelser om direkl besittningsskydd, moisvarande det som redan
fanns för bostadshyresgäst och bostadsarrendalor. För atl besittningsskyddet
inte skulle kunna sättas ur spel genom arrendevillkor infördes normer för
bestämmande av arrendeavgiften och andra villkor för fortsalt upplåtelse.
Vidare infördes bestämmelser om minsta tid vid upplåtelse
av jordbruksarrende saml om uppsägning av arrendeavtal och verkan av underlåten
uppsägning. Reformen innebar vidare vikliga nyheter i fråga om bestämmande av
arrendeavgiften, arrendeställets skick och underhåll, jordägarens
byggnadsskyldighet samt om avräkning mellan jordägaren och arrendalorn.
81 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 60
Vid jordbruksarrende skiljer JB mellan gårdsarrende, vid
vilket upplåtelsen avser också bostad åt arrendalorn, och andra jordbruksarrenden,
s. k. sidoarrenden. Mellan de båda arrendeformerna föreligger det avgörande
skillnader i fråga om den rättsliga regleringen. Sålundagäller för sidoarrende
i motsats till gårdsarrende inget krav på minimitid för upplåtelsen. Vid
sidoarrende finns dessutom besittningsskydd för arrendalorn bara om
arrendetiden överstiger elt år. Gårdsarrende kan föreligga bara när arrendalorn
är fysisk person (prop. 1970:20 del B 2 s. 861).
Genom tillkomsten av JB omgestaltades förfarandet i arrendetvister.
Bl. a. inrättades efter förebild av förfarandet i hyreslvisler särskilda
statliga arrendenämnder med representanter för partsorganisalionerna.
Arrendenämnds uppgift är i första hand alt medla i arrendetvister men också att
pröva vissa tvister, t. ex. tvist om rätt till förlängning av avtalet eller om
villkoren för fortsatt arrende i de fall förlikning inte kan träffas. Part som
är missnöjd med nämndens beslut kan i allmänhet klandra beslutet genom att
väcka talan vid fastighetsdomstol.
De allmänna beslämmelserna om arrende ålerfinns i 8 kap.
JB, medan 9- 1 1 kap. upptar de särskilda
bestämmelserna om jordbruks-, bostads- resp. anläggningsarrende. För samtliga
former av arrende gäller dessutom bestämmelserna i 7 kap. JB om nyttjanderätt i
allmänhet. Bestämmelser om förfarandet vid arrendenämnd har meddelats i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. På grund av lagen (1970:995) om
införande av nya jordabalken är den nya arrendelagstiftningen i viss
utsträckning tillämplig också på avtal som har ingåtts före år 1972, och då JB
trädde i kraft.
Riksdagen har nyligen uttalat sig för utredning och
översyn dels av vissa arrenderättsliga frågor som tagits upp i motioner, dels
av frågan om överprövning av arrendenämnds avgöranden (LU 1974:35, rskr
1974:343, LU 1975:18, rskr 1975:134, jfr LU 1975:6 och II).
De nya arrendebestämmelserna har tillämpats under
begränsad tid. Erfarenheterna av hur de fungerar i praktiken är knapphändiga.
Såvitt känt synes dock den nya arrendelagstiftningen i stort sett ha fungerat
väl.
Vad som har förekommit vid riksdagsbehandlingen av de
motioner som väckts på detta rättsområde visar emellertid att det finns
anledning att närmare undersöka om arrendelagstiftningen kan förbättras på
vissa punkter. Någon allmän översyn av arrendelagstiftningen som syftar till
djupare ingrepp i lagstiftningens grunder är dock inte påkallad. Jag förordar
därför alt en begränsad översyn av den aktuella lagstiftningen görs. Översynen
bör anförtros särskilt tillkallade sakkunniga.
Till ledning för utredningsarbetet vill jag anföra
följande.
En av de
mest diskuterade frågorna på det arrenderättsliga området gäller normerna i 9
kap. 9 § JB för fastställande av arrendeavgift och andra villkor vid
förlängning av avtal om jordbruksarrende. Vid tillkomsten av bestämmelserna
framhölls att de utgör ett komplement till besittningsskyddet och att de inle
är avsedda att fungera som ett skydd mot befogade ändringar av gällande
avtalsvillkor. Arrendalorn borde därför vara skyldig att finna sig i en sådan höjning
av arrendeavgiften som med hänsyn till prisutvecklingen och andra
omständigheter framstår som skälig. Vid sin bedömning av jordägarens krav har
arrendenämnden således att utgå från rådande marknadsförhållanden och i första
hand söka ledning av vad som gäller vid jämf öriiga arrenden.
De normer för bestämmande av arrendeavgiften vid
förlängning som jag översiktligt har redogjort för har kritiserats bl. a. i
motionen 1974:975.
6 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Ju: 60 Skr 1975/76:103 82
Bristen på jordbruksarrenden i förening med etl ökande
antal sidoarrenden och s. k. specialarrenden, som båda kännetecknas av att
arrendalorn ofla får sina fasta kosinader läckta i annan rörelse, sägs leda
till en orimligt hög prisnivå som inte speglar den skäliga marknadsnivån. I
motionen anförs alt avgiftsnormen bör utformas så att med skälig arrendeavgift
avses en avgift som är anpassad efter arrendeställets karaktär och
avkastningsförmåga.
Vid sin behandling av motionen 1974:975 fann lagutskottet
på grundval bl. a. av uppgifier som lämnals under remissbehandlingen av
motionen att prisutvecklingen visserligen gav anledning till oro men all
remissutfallet i övrigt var sådanl alt utskottet för sin del inte ansåg sig
kunna tillstyrka det ändringsförslag som framförts i motionen. I stället borde,
så som förulskickals i direktiven till den nyligen tillsatta
jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07), en utredning av frågan om ökade
möjligheter lill skälighetsprövning av arrendevillkor komma till stånd snarast
(LU 1974:35 s. 46). Utskottets hemställan i denna del bifölls av riksdagen
(rskr 1974:343).
För de sakkunniga blir del en viktig uppgift atl överväga
de frågor som har aktualiserats vid riksdagsbehandlingen av motionen 1974:975.
1 denna del bör utredningsarbetet till att börja med inriktas på alt la fram
uppgifter om hur beslämmelserna i 9 kap. 9 § JB har tillämpats. Äv särskilt
intresse är därvid alt få utrett i vad mån utgående arrendeavgifter, baserade
på marginalkostnadsberäkningar, har inverkat på avgiftsnivån i allmänhet.
Som chefen för jordbruksdepartementet anförde i direktiven
för jordförvärvsulredningen är del av slor betydelse all del finns lillgång
till arrendemark på skäliga viUkor när det gäller alt skapa förutsättningar för
jordbruksintresserade personer ulan egel kapital all ägna sig åt jordbruk. Om
del vid översynen av arrendelagstiftningen visar sig atl arrendeavgifterna
stigit i så hög grad alt detta önskemål inle tillgodoses, bör de sakkunniga
överväga vilka ändringar som bör företas i de nuvarande villkorsnormerna. I
denna del bör det stå de sakkunniga fritt att lägga fram de ändringsförslag som
de finner vara mest ändamålsenliga för att dämpa prisutvecklingen vid
upplåtelse av jordbruksarrende.
En lösning som de sakkunniga bör undersöka närmare är den som
föreslagits i motionen 1974:975 och som innebär en anknytning av vederlagets
storlek till bl. a. arrendeställets avkastningsförmåga. Därvid bör självfallet
de synpunkler beaktas som har framförts vid remissbehandlingen av motionen. Men
också andra lösningar bör prövas.
Självfallet bör de sakkunniga i denna del av
utredningsarbetet ägna särskild uppmärksamhet åt frågan vilka följder för
utbudet av jordbruksarrenden som en ändring av JB:s villkorsnormer kan föra
med sig. Görs de nya reglerna alltför restriktiva, kan del få negativa effekter
i fråga om utbudet.
Som har framhållits i de förut nämnda direktiven för
jordförvärvsutredningen finns det etl samband mellan
jordförvärvs-lagstiftningen och därmed sammanhängande markfrågor, på ena, och
jordbruksarrende på andra sidan. De sakkunniga bör därför hålla nära kontakt
med jordförvärvsutredningen.
Enligl JB gäller inle reglerna om gårdsarrende ifall
dödsbo är arrendator. 1 stället skall reglerna om sidoarrende tillämpas. Detta
har kritiserats i motionen 1974:976. Enligt motionärerna bör dödsboarrenden
betraktas som gårdsarrenden. Med anledning av motionen har riksdagen hemställt
om utredning av frågan om stärkande av dödsbos besittningsskydd för det fallet
atl jordarrendator avlider under löpande arrendeperiod (LU 1974:35, rskr
1974:343). De sakkunniga bör överväga denna fråga med beaktande av vad
83 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 60
som förekommit vid riksdagsbehandlingen av motionen i
denna del och lägga fram förslag lill de ändringar som kan befinnas påkallade.
I detta sammanhang bör de sakkunniga också överväga vad som bör gälla i
motsvarande situation vid bostadsarrende.
Genom uppsägning kan såväl jordägaren som
jordbruksarrendatorn begära ändring av arrendevillkoren. Uppsägningen gäller
oberoende av från vilken sida den görs i princip avtalets upphörande. Om
arrendalorn i uppsägningen har begärt förlängning av avtalet på ändrade
villkor, har han emellertid kvar sin rält till förlängning av avtalet. Själva
besiltningsskyddsproceduren inleds med att jordägaren tillställer arrendalorn
ett s. k. avflyttningsmeddelande, dvs. ett skriftligt meddelande av innehåll
att arrendalorn skall hänskjuta tvisten lill arrendenämnden inom viss tid, om
han inte går med på all flytta (jfr 9 kap. 10 § JB). JB innehåller inle någon
beslämmelse om när avflyttningsmeddelande senast skall ha lämnals arrendalorn.
Del kan således lämnas efter arrendetidens utgång. Hänskjuter arrendalorn inle
tvisten lill arrendenämnden inom föreskriven tid efter del han fått del av avflytlningsmeddelandel,
förfaller arrendatorns rätt lill förlängning. Detta gäller även i del fallet
all arrendalorn har sagt upp avtalet för omreglering av villkoren.
De bestämmelser för vilka jag här har redogjort
översiktligt har blivit kritiserade bl. a. i motionen 1974:975. Parterna sägs
ha svårt alt förstå varför avtalet skall behöva sägas upp lill upphörande, när
de är överens om förlängning och endast vill ha de fortsatta arrendevillkoren
prövade. Även proceduren med dubbla meddelanden uppsägning och
avflyttningsmeddelande ter sig i det åsyftade fallet för många
svårförståeligt. Vidare anser motionärerna atl det är mindre tillfredsställande
alt del saknas bestämmelser om lid för lämnande av avflyttningsmeddelande vid
arrende.
Motsvarande bestämmelser vid hyra, vilka har tjänat som
förebild för reglerna om förfarandet i besitlningsskyddstvisler på
arrendeområdet, har ändrats genom 1973 års hyreslagsreform. Bl. a. infördes då
bestämmelser om när avflyttningsmeddelande senast måste ha lämnats för all uppsägning
skall vara giltig (12 kap. 49 § andrastycket JB).
Jag ämnar denna dag begära bemyndigande alt tillkalla
särskilda sakkunniga för att göra en översyn av vissa delar av hyresrätten. I
det lagstiflningsuppdragel kan frågan om skilda procedurer i förlängnings- och
villkorsfrågor komma att aktualiseras. De sakkunniga som jag nu föreslår
tillkallade för alt se över delar av den arrenderältsliga lagstiftningen bör
vara oförhindrade att överväga motsvarande spörsmål på sitt
lagslift-ningsområde. En lösning som ligger nära till hands för atl nå en
förenkling av regelsystemet både inom arrende- och hyresrätten är atl ställa
upp krav pä atl i uppsägningen skall anges om den avser avflyttning eller
villkorsändring. Etl sådant system fordrar dock någon form av skyddsregel för
arrendalorn för det fallet atl upplålaren får bifall till sitt yrkande om
villkorsändring men arrendalorn eller hyresgästen finner sig inle kunna
fortsätta avtalet på de nya villkoren. I en sådan situation måste m. a. o.
rättighetshavaren kunna frigöras från avtalet. Jag är medveten om att en sådan
lösning inrymmer åtskilliga problem men den förtjänar enligl min mening alt
övervägas förutsättningslöst, eftersom den nära torde ansluta inte minsl till
parternas egna värderingar. Utredningarna bör i denna del ha fria händer all
söka andra lösningar. Om arrendatorns uppsägning för omreglering av
arrendevillkoren utformas efler mönster av vad som gäller Om bostadshyresgäsls
uppsägning för samma ändamål, bör de sakkunniga
Ju:
60 Skr 1975/76:103 84
beakta vad lagutskottet framhållit om att del även vid
jordbruksarrende bör gälla en tidsfrist inom vilken avflyttningsmeddelande
skall lämnas så att man undviker att förlängningsfrågan hålls svävande under
lång tid efter arrendetidens utgång. 1 detta sammanhang bör de sakkunniga
överväga också den vid riksdagsbehandlingen av motionen 1974:975 aktualiserade
frågan om uppsägnings innehåll.
I denna del av lagstiflningsuppdragel bör den nu aktuella
utredningen hålla nära kontakt med utredningen för översyn av
hyreslagstiftningen.
Vid utformningen av nya regler för jordbruksarrende bör de
sakkunniga överväga om man bör behålla det samband som nu finns mellan jordbruksarrende
och bostadsarrende i olika hänseenden eller om detta samband i något hänseende
sorn berörs av de sakkunnigas förslag bör brytas (jfr 10 kap. 6 §JB).
Del besittningsskydd som tillkommer jordbruksarrendalor
får enligt 9 kap. 8 § första stycket 3 JB vika, om jordägaren gör sannolikt att
han skall ta arrendestället under eget bruk. Jämställt med delta fall är att
jordägarens make eller avkomling skall bruka arrendestället. Någon prövning av
det lämpliga i att arrendestället övertas av jordägaren eller hans anhöriga
skall inle ske i förlängningslvislen.
Frågan om besittningsskyddet vid jordägarens självinlräde
har nyligen behandlats av riksdagen (LU 1975:6). Lagutskottet har därvid
förutsatt att frågan ägnas uppmärksamhet i samband med atl andra delar av
arrenderätten ses över. De nu tillkallade sakkunniga bör la under övervägande
också denna fråga och med beaktande av de synpunkter som förts fram vid
riksdagsbehandlingen lägga fram de förslag de sakkunniga finner påkallade.
Till JB har från 1907 års nyttjanderättslag ulan större
ändringar i sak förts över bestämmelserna om arbetsavtal i samband med arrende
(9 kap. 36-39 §§ JB). De gäller emellertid endast vid jordbruksarrende och
fiskearrende. Syftet med beslämmelserna är bl. a. att arrendalorn i förväg
skall veta i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt han skall arbeta åt
annan. Beslämmelserna om arbetsavtal framstår som otidsenliga och kan i vissa
fall få stötande effekter. Bl. a. torde regleringen ha den verkan att en
beslämmelse i etl arrendeavtal om skyldighet för arrendalorn att utföra arbete
i form av sådana dagsverken knappast kan anses vara obillig mot arrendalorn
eller anses strida mot god sed i arrendeförhållanden. Det får ankomma på de
sakkunniga att se över de aktuella bestämmelserna. Det är dock möjligt att man
inte bör helt slopa beslämmelserna, eftersom vissa av dem utgör elt skydd för
arrendalorn, nämligen genom atl garantera honom rätt till arbete hos
jordägaren.
Det direkta besittningsskyddet vid bostadsarrende gäller
bara om det finns hus som åsatts taxeringsvärde då avtalet senast kan sägas upp
av jordägaren (10 kap. 4 § första stycket 1 JB). Frågan om en ändring av
bestämmelserna härom, har nyligen behandlals av riksdagen (LU 1975:18, rskr
1975:134). Del bör ankomma på de sakkunniga alt med beaktande av de synpunkler
som har framförts vid riksdagsbehandlingen pröva den i ärendet aktualiserade
frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet för bestämmelserna om
besittningsskydd vid bostadsarrende. Skulle de sakkunniga därvid komma fram
till att det nuvarande kravet på att arrendestället skall vara bebyggt med hus
som åsatts taxeringsvärde måste jämkas för atl tillgodose rimliga krav på
besittningsskydd, bör de sakkunniga försöka finna en lösning som inte leder
lill att en från början ej besiltningsskyddad upplåtelse kommer in under
besittningsskyddet eller en
85 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
ursprungligen besiltningsskyddad upplåtelse faller utanför
besittningsskyddet uteslutande till följd av att byggnadens värde ökat resp.
minskat på grund av förändringar i penningvärdet.
Den 1 juli
1975 inrättas en ny myndighet, boslädsdomstolen, för överprövning av
hyresnämnds avgöranden. I samband med att boslädsdomstolen inrättades uttalade
jag att mycket talar för att motsvarande instans- och fullföljdsordning också
genomförs beträffande arrendeärenden men att frågan behövde utredas närmare
(prop. 1974:151 s. 86). Riksdagen har nyligen uttalat att det är angeläget alt
en sådan utredning kommer till stånd (LU 1974:35, rskr 1974:343).
De
sakkunniga bör mot bakgrunden av den beslutade hyresprocessreformen överväga
hur instans- och fullföljdsordningen i arrendetvister bör vara utformad. En
möjlighet är att låta en ny överinstans visserligen bli en självständig
myndighet, men knyta den kanslimässigt till någon befintlig myndighet,
exempelvis bostadsdomstolen eller någon av hovrätterna. Jag vill inte heller
utesluta alt det kan vara lämpligt att låta boslädsdomstolen överpröva
arrendetvister. Den omständigheten att överprövningen av hyresnämnds avgöranden
har lagts på myndighet utanför del allmänna domstolsväsendet bör dock inle hindra
de sakkunniga från att söka andra lösningar av frågan för arrendetvisternas
vidkommande. Det är inte säkert atl den fullföljds- och instansordning som har
införts på hyressidan lämpar sig på arrenderättens område. Det bör därför stå
de sakkunniga fritt att försöka finna en lösning inom ramen för det allmänna
domstolsväsendet.
De
sakkunniga bör vidare överväga frågan om räntebestämmelser, motsvarande dem som
ålerfinns i 12 kap. 53 § andra stycket JB, bör meddelas på arrenderättens
område (jfr prop. 1975:102 s. 137).
De
sakkunniga bör vara oförhindrade att, om del befinnes lämpligt, lägga fram
delförslag.
I detta
ärende har samråd ägt rum med chefen för jordbruksdepartementet.
Kommittén har t.o.m. oktober 1975 hållit elt sammanträde.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
61. Utredningen (Ju 1975:05) om väktarutbildning
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 april
1975 för att utreda frågan om utbildning av väktare (se Post-och Inrikes tidn.
den 28 juni 1975):
Utredningsman: Jansson, Paul G., elektriker, led. av
riksdagen
Sekreterare: Ogvall, Dan O., tf. rådman (fr.o.m. den 18
november 1975)
Lokal: Departementens kommittéer. Box 347,401 25 Göieborg,
tel. växel 031 /17 38 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet
Geijer till prolokoll vid regeringssammanträde den 17 april 1975):
Ju: 61 Skr 1975/76:103 86
Genom lagen (1974:191) om bevakningsföretag har införts
etl krav på obligatorisk auktorisation för alla som yrkesmässigt åtar sig att
för andras räkning utföra bevakningsuppgifler. Lagen trädde i kraft den I juli
1974 (prop. 1974:39, NU 1974:12, rskr 1974:125). Den är tillämplig på alla slag
av bevakningsföretag men gäller inte statliga och kommunala myndigheler.
F. n. finns i Sverige två större bevakningsföretag.
Bevaknings AB Securilas som är privatägt och Allmänna Bevaknings ÄB (ABAB) som
genom Statsföretag ÄB ägs av staten. Securilas och ABAB svarar tillsammans för
ca 75 % av marknaden. Övriga företag är mindre eller medelstora och har mestadels
elt lokall begränsat verksamhetsområde. Som exempel på uppdrag sorn dessa
förelag brukar åta sig kan nämnas bevakning av fastigheter, byggnadsplalser,
anläggningar, fartyg osv. samt övervakning av kunder i varuhus och butiker.
Avsikten bakom den nya lagstiftningen var främst alt
lillgodose samhällets intresse av atl bevakningsförelagens verksamhet blir
föremål för viss kontroll och sker under betryggande former. När jag i början
av förra året anmälde förslaget lill lagen framhöll jag sålunda atl den som
anlitar ett bevakningsförelag bör få en viss garanti för alt företaget på elt
seriöst sätt kan fullgöra sitt uppdrag och alt dess personal uppfyller vissa
krav bl. a. med avseende på pålitiighel och laglydnad. Jag betonade också
betydelsen av alt samhället har insyn i och kontroll över bevakningsförelagen
för all i tid kunna hindra uppkomsten av eller utvecklingen mol något som
närmast kan uppfattas som privata poliskårer eller bevakningskårer.
Lagen om bevakningsförelag innehåller bl. a. följande
föreskrifier. Som förutsättning för auktorisation gäller alt sådan får beviljas
bara om verksamheten kan antas bli bedriven på ell sakkunnigt och omdömesgillt
säll. Vid prövningen därav skall särskilt beaktas atl företagel har en lämplig
organisation och planläggning av sin verksamhet (3 §). All personal hos
auktoriserat bevakningsföretag liksom också föreståndare för verksamheten och
styrelseledamöter i företaget skall vara godkänd vid prövning med avseende på
laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt (4 §). Fråga om
auktorisation prövas av länsstyrelsen (5 § första stycket), som också utövar
tillsyn över auktoriserat bevakningsförelag (8 §). Länsstyrelsen är skyldig atl
inhämta yttrande från rikspolisstyrelsen (RPS) i ärende om auktorisation (5 §
andra stycket). Den prövning som skall ske beiräffande personalen i fråga om
laglydnad m. m. görs i vissa polisdistrikt av polisstyrelsen och i övriga fall
av länsstyrelsen (6 §). Den som är godkänd för anställning i auktoriserat
bevakningsföretag och har till uppgifl all utföra bevakningstjänst (väktare)
åtnjuter skydd som avses i 17 kap. I § brottsbalken (7 §). Sistnämnda
bestämmelse får bl. a. lill följd alt våld mot väktare i hans yrkesutövning i
princip skall bedömas enligt de strängare regler i brottsbalken som gäller för
våld mot tjänsteman.
När del gäller utbildning av väktare bygger lagen på
förutsättningen alt det liksom tidigare skall ankomma på de enskilda
bevakningsföretagen att själva sörja för utbildningen av sin personal. I 12 §
har emellertid föreskrivits atl RPS efler samråd med berörda arbetsmarknads-
och branschorganisationer skall meddela närmare föreskrifier om utbildningen av
väktare samt om väktares uniform och utrustning i övrigt. I motiveringen till
denna föreskrift framhöll jag i proposilionen den stora betydelsen av att den
personal som fullgör bevakningsuppgifter av olika slag och som därvid kan
ställas inför en rad skiftande problem och svårigheler har fåll en i
förhållande till dessa uppgifter lämpligt avpassad utbildning. Jag ansåg det
därför betydelsefullt alt söka nå fram till mera enhetliga normer än tidigare
på detla område.
87 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
Lagen om bevakningsföretag innehåller inte någon
beslämmelse som medför atl en väktare i denna sin egenskap får några särskilda
befogenheter i fråga om möjligheten atl ingripa mot andra personer eller atl
använda våld för att genomföra i arbetsuppgifterna ingående åtgärder. En
ordningsvakt dvs. en person som med stöd av 90 § polisinslruktionen (1972:511)
har fått förordnande all utföra polisbevakning utan atl vara anställd inom
polisväsendet har däremot en del sådana befogenheter. Om inte annat framgår
av förordnandet får en ordningsvakt sålunda i vissa fall tillgripa våld för att
lösa en uppgift som faller inom ramen för hans uppdrag samt tillfälligt
omhänderta bl. a. den som uppträder ordningsstörande. Väktare ulan
Ordningsvaktsförordnande har däremot i detla hänseende bara den rätt som enligt
24 kap. 7 § rättegångsbalken tillkommer envar, nämligen att gripa bl. a. den
som ertappas på bar gärning eller flyende fot när del är fråga om brott som kan
bestraffas med fängelse.
I ärendet angående bevakningsförelagen togs inle upp
frågor beträffande ordningsvakternas verksamhet. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
har jag emellertid senare tillkallat en sakkunnig med uppdrag alt göra en
översyn av bestämmelserna om ordningsvakter (Ju 1974:15). Bland de ämnen som
särskilt borde uppmärksammas under denna översyn framhölls i direktiven
frågorna om ordningsvakternas utbildning. De föreskrifier som nu gäller i detta
hänseende har utfärdats av RPS och avser utbildning av sådana ordningsvakter
som anlitas för ordningshållning vid offentliga tillställningar o. d.
Polisväsendet svarar för denna utbildning som f. n. omfattar, förutom
självstudier, en instruktörsledd kurs på minst 16 timmar. Kursdeltagarna får
ingen ersättning från statsverket för förlorad arbetsförtjänst under
utbildningen eller för kostnader för resor, kost eller logi.
Med stöd av bestämmelserna i 12 § lagen om bevakningsf
öretag har RPS, efter samråd med berörda arbetsmarknads- och
branschorganisationer, samtliga länsstyrelser samt vissa andra myndigheter och
organisationer, den 1 oktober 1974 utfärdat provisoriska föreskrifter för
utbildning av väktare samt föreskrifter angående väktares umformering ocb
utmstning. De provisoriska föreskrifterna för utbildningen fömtsätter för både
hel- och deltidsanställd personal en grundutbildning som omfattar dels en
introduktionskurs, dels undervisning i ämnena allmän väktarkunskap,
brandförsvar, väktartjänst och skyddsljänsl samt kunskapsprov i anslutning till
utbildningen. Härtill kommer enligl föreskrifterna praktisk yrkesträning.
Grundutbildningen omfattar sammanlagt 217 timmar. För särskilda bevakningsuppgifler
förutsätts specialutbildning" t. ex. hund-förarulbildning. De kunskaper
som erhåUs genom grund- och specialutbildning skall enligt föreskrifterna
vidmakthållas och förbättras genom fortbildning. För korttidsanslälld personal,
dvs. personal som under högsl tre månader företrädesvis sommarlid anlitas under
ordinarie väktares ledighet, ställs kraven på utbildning lägre.
I anslutning lill utfärdandet av de nu berörda
provisoriska föreskrifterna har RPS i en skrivelse till juslitiedepartemenlel
den 3 oktober 1974 hemställt att regeringen föranstaltar om en särskild
utredning angående samhällets ansvar och principerna i övrigt för utbildning av
väktare. Enligl vad som anförs i skrivelsen har RPS inte ansett det möjligt att
f. n. ålägga företagen en utbildning som faktiskt skulle svara mot behovet. 1
skrivelsen framhålls all vid det samrådsförfarande som ägt rum starka
betänkligheter har framförts beträffande kostnadsfrågorna, varvid
särskilt pekats pä
Ju: 61 Skr 1975/76:103 88
svårigheterna för små och medelstora förelag atl
administrativt och
ekonomiskt kunna genomföra utbildningen. Från
arbetstagarorganisationernas sida har man enligl
skrivelsen hävdat att väklarutbildningen bör integreras och jämställas med
annan yrkesutbildning som samhället har ansvaret för. Även från andra håll har
förslag väckts om någon form av centraliserad utbildning. Vidare framhålls i
skrivelsen bl. a. att de problem som är förknippade med utbildningen av
deltids- och korttidsanslälld personal är svårlösta samt att praktiska
svårigheler föreligger att anpassa utbildningen till olika förelags
verksamhetsinriktning. I skrivelsen anförs sammanfattningsvis alt RPS inte
anser del möjligt alt under nuvarande förhållanden få till stånd en
tillfredsställande utbildning. Hela denna fråga lorde, sägs det i skrivelsen,
kräva en närmare utredning angående själva grundprinciperna om ansvaret för
utbildningen m. m.
Frågan om väklarutbildningen har aktualiserats även av
Svenska transportarbetareförbundet och Sveriges arbetsledareförbund genom
skrivelser den 28 januari och den 6 februari 1975 lill chefen för
justitile-departementet. Även i dessa skrivelser betonas svårigheterna för små
och medelstora företag att kunna genomföra en tillfredsställande
yrkesutbildning.
Som framgår av mina uttalanden i propositionen till lagen
om bevakningsföretag anser jag att frågan om väktarnas utbildning har stor
betydelse. Delta hänger inte samman enbart med synpunkten att den som vänder
sig lill elt bevakningsföretag som är auktoriserat och alltså underkastat
konlroll från det allmännas sida bör kunna lita på alt standarden på förelagets
personal är betryggande. Vad som dessutom gör utbildningsfrågan särskilt viklig
är den speciella ställning i förhållande till allmänheten och till polisen och
andra myndigheter som kan följa med en bevakningstjänstgöring av det slag som
det här är fråga om. Det är enligt min mening därför angelägel alt
utbildningsfrågan följs upp redan från början sä att den praktiska
tillämpningen får en utformning som motsvarar de syften och värderingar som
ligger till grund för den nya lagstiftningen. Mot bakgrund av det anförda och
med hänsyn lill de framställningar som har gjorts i ärendet anser jag att en
utredning i frågan nu bör komma till stånd. Jag förordar alt en särskild sakkunnig
tillkaUas för att göra denna utredning.
Huvuduppgiften för den sakkunnige blir att lägga fram
förslag till en utformning av utbildningen som är ägnad atl göra
väktarpersonalen väl skickad att utföra uppdrag av sådant slag som normalt
brukar anförtros bevakningsföretag. Det utmärkande för de uppdrag som det här
är fråga om är i allmänhet atl behovel av bevakningen har sin grund i något
speciellt förhållande, t. ex. den aktuella byggnadens eller platsens karaktär
och läge, den där bedrivna verksamhetens inriktning och omfattning eller andra
liknande faktorer som gör att behovet av en fortlöpande kontroll och bevakning
blir mera framträdande än normalt. Med hänsyn till det samband som råder mellan
arbetsuppgifternas arl och behovet av utbildning synes det emellertid i
förevarande sammanhang finnas anledning att företa en närmare karlläggning av
omfattningen och frekvensen av olika förekommande typer av bevakningsuppdrag.
Det är därvid angeläget att se efler i vad mån bevakningsföretagen under senare
lid kommit alt ägna sig åt uppgifter av annal slag än som tidigare hört lill
deras normala verksamhet samt att söka få en uppfattning om den framlida
utvecklingen för branschen. Även om det skulle visa sig att i
bevakningsföretagens nuvarande verksamhet i vissa, fall kan ingå
arbetsuppgifter eller moment
89 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 61
som i första hand bör ankomma på något samhälleligt organ,
främst polisväsendet, kan målet för utbildningen självfallet inte få bli alt
sätta väktarpersonalen i stånd att mera allmänt svara för upprätthållandet av
ordning och säkerhet eller eljest fullgöra sådana uppgifter som av sakliga
eller principiella skäl rimligen skall höra till polisens verksamhetsområde.
Det är därför angeläget att frågan om gränsdragningen mellan
bevakningsföretagens verksamhet och sådana arbetsuppgifter som bör ankomma på
polisväsendet uppmärksammas särskilt. Det synes sålunda lämpligt atl den
sakkunnige som en utgångspunkt för sina överväganden söker kartlägga och
avgränsa de arbetsuppgifter för bevakningsföretagen som man mot bakgrund av del
anförda bör räkna med vid utbildningsfrågans bedömning.
Jag vill också i detta sammanhang peka på den viktiga
skillnad som föreligger mellan å ena sidan väktare, dvs. en person som är
godkänd för anställning i bevakningsföretag och har till uppgift atl ulföra
bevakningstjänst, och å andra sidan ordningsvakt med förordnande enligl
90 § polisinstruktionen. Del har tidigare inle varit
ovanligt alt sådan
personal i bevakningsföretag som hafl direkta bevakningsuppgifler sökt
och fått förordnande som ordningsvakter. Delta torde väsentligen ha haft
sin grund i att vederbörande därmed fåtl det skydd som ligger i all våld mol
en ordningsvakt kan komma alt bedömas som våld mot tjänsteman. Enligl
lagen om bevakningsföretag gäller emellertid numera som förut har nämnts
att väktare genom en särskild föreskrift har tillförsäkrats samma skydd. 1
motiveringen till denna föreskrift framhöll jag i proposilionen till lagen atl
det kunde förväntas att det i fortsättningen kommer att bli mindre vanligt än
f. n. att väktare förordnas till ordningsvakt. Sådant förordnande bör, enligl
vad jag vidare framhöll, komma i fråga endast när det finns elt klart
dokumenterat behov för en väktare att få de befogenheter som följer därav.
Även om man måste räkna med att väktare i viss ulslräckning även
fortsättningsvis får ordningsvaktsförordnanden, bör mol bakgrund av det
anförda den utbildning som krävs för ett sådant förordnande i princip inle
tillgodoses inom ramen för väklarutbildningen.
Av vad jag tidigare anfört framgår att frågan om
utbildningen av ordningsvakter skall behandlas av ordningsvaktsutredningen. 1
dess direktiv har förutsatts att utredningen först bör ta ställning till såväl
det allmänna behovel av som de principiella och praktiska aspekterna på en
ordning som innebär att personer som inte är polismän åläggs att utföra vissa
polisiära uppgifter. Även i detla sammanhang framhöll jag det angelägna i att
det noga tillses att ordningshållning genom särskilt förordnad personal inte
tillgrips i fall där denna uppgifl av sakliga eller principiella skäl rimligen
bör ankomma på polisväsendet. Med hänsyn bl. a. härtill förutsätter jag att det
finns behov av ett nära samråd mellan den sakkunnige och nämnda utredning.
Efler en inledande karlläggning och avgränsning av
arbetsuppgifterna i enlighet med vad jag nyss har anförl bör den sakkunnige
lägga fram förslag lill en utformning av väklarutbildningen som ger denna ett
adekvat innehåll. Därvid bör hänsyn las lill såväl de allmänna intressen som
gör sig gällande i detta sammanhang som de önskemål som kan ställas upp från
företagens och deras kunders sida. Av särskild vikt är vidare all
utbildningsfrågan får en lösning som tillgodoser befogade krav från de
anställdas sida.
I samband med att utbildningens innehåll närmare övervägs
bör den sakkunnige också undersöka i vad mån del kan vara ändamålsenligt atl
söka nå fram till elt system med differentierade utbildningsplaner. I sakens
natur
Ju: 61
Skr 1975/76:103 90
ligger alt de uppgifter som anförtros väktare kan ha
mycket skiftande karaktär. Del kan här röra sig om bevakning av slörre
industrianläggningar och liknande uppdrag som ställer särskilda krav på brand-
och skydds-tjänstutbildning. Ä andra sidan kan det också vara frågan om uppdrag
av mera begränsad innebörd såsom övervakning av kunder i varuhus och butiker.
Med hänsyn härtill kan det övervägas om det finns anledning att i viss
utsträckning fastställa skilda krav exempelvis för väktare anställda vid
företag med olika typer av verksamhetsinriktning. Vidare bör beaktas de
särskilda svårigheter som kan föreligga all genomföra en mera allsidig
utbildning för personal som har deltidstjänstgöring eller arbetar endast
tillfälligtvis såsom under semesterlider. Häremot får vägas önskemålet att så
långt del är praktiskt möjligt undvika en ordning som innebär en personalmässig
kalegoriklyvning. Även om man väljer etl system med i viss utsträckning
differentierade utbildningsplaner måste det också tillses att utbildningens
innehåll motsvarar de anspråk som i detla hänseende kan ställas från de olika
synpunkter som jag har berört i del föregående. Vidare bör förulsällningar
finnas för all bestämmelsen om tillsyn över auktoriserat bevakningsföretag
skall kunna tillämpas på ell enhetligt sätt när del gäller uppföljning och
kontroll av väklarutbildningen.
En annan fråga som synes böra undersökas närmare är i vad
mån möjlighet till dispens från föreskrivna ulbildningskrav bör finnas, t. ex.
för personer som har lång erfarenhet av väktartjänslgöring.
Med hänsyn till vad som har framkommit om svårigheterna
särskilt för små och medelstora förelag att genomföra en tillfredsslällande
utbildning synes den sakkunnige också böra undersöka i vad mån del behövs
åtgärder för all centralisera utbildningen eller delar av denna. Jag vill i
detta sammanhang erinra om atl jag i proposilionen till lagen om bevakningsföretag
uttalade som min mening alt det allmänna inte behöver omhänderha den direkta
administrationen av utbildningen för att tillförsäkra sig elt avgörande
inflytande över denna. Jag framhöll därvid att samhället genom bestämmelsen om
tillsyn över de auktoriserade bevakningsförelagen får möjlighet att se till alt
förelagen följer meddelade föreskrifier om utbildning. Att utbildningen sålunda
ankommer på bevakningsförelagen själva behöver dock inte utesluta elt system
som innebär alt man skapar en möjlighet för de förelag som så önskar alt låta
personalen genomgå kurser som anordnas mera centralt. Detta kan le sig särskilt
naturligt i fråga om sådana från allmän synpunkt vikliga ämnesområden som
exempelvis förutsättningarna för och begränsningarna i rätlen lill ingripanden
av skilda slag, åtgärder i samband med upptäckt av brotl liksom vad i övrigt
skall gälla angående kontakten med allmänheten och olika samhällsorgan. Den
sakkunnige bör, om en lösning efler dessa riktlinjer anses påkallad, söka nå
fram till en ändamålsenlig avgränsning av de utbildningsmoment som kan lämpa
sig för en mera centraliserad kursverksamhet av delta slag. Därvid bör också
övervägas om en sådan verksamhet lämpligen bör bedrivas i del allmännas regi,
exempelvis genom polisväsendet som f. n. svarar för utbildningen av
ordningsvakter, eller om den kan ordnas i andra former, t. ex. genom någon
branschorganisation. I detta sammanhang bör naturligtvis kostnadsfrågorna
uppmärksammas särskilt. Oavsett vilken form som väljs bör utgångspunkten därvid
vara atl företagen själva skall svara för de kostnader som är förenade med
utbildningen av deras personal.
Den sakkunniges uppdrag bör inte vara begränsat till att
avse enbart utbildningen av den personal hos bevakningsförelagen som har
direkta bevakningsuppgifter. Även behovel av utbildning och vidareutbildning
för
91 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 62
personal i arbelsledande ställning, främst då personer som
har till uppgift alt leda och instruera väktare, bör uppmärksammas under
uiredningen. Den sakkunnige bör vara oförhindrad att la upp även andra frågor
som aktualiseras under utredningsarbetet. Målet för utredningen bör vara alt nå
fram till en lösning av utbildningsfrågan som tillgodoser de olika intressen
som gör sig gällande i denna fråga. Den sakkunnige bör därför samråda med de
myndigheter, i första hand RPS, samt de arbetsmarknads- och
branschorganisationer som är berörda. Som jag tidigare har nämnt bör samråd ske
också med ordningsvaktsulredningen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
62. Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)
Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 5 juni
1975 för översyn av hyreslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1975):
Ordförande: Vängby, Staffan O. S., rättschef
Ledamöter: Berg, Folke L. V., direktör Hjalmarsson, E.
Birgit, kurator, led. av riksdagen Jansson, Sven I., direktör
Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen
Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande
Expert: Andersson, Hans (Hasse) G., sekreterare
Josephsson, Leif E., förbundsjurisl (fr.o.m. den 15
september 1975) Åsbring, Lars-Göran G., bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september
1975)
Sekreterare: Svahn, Bertil A., hovrättsfiskal
Lokal: LiUa Nygatan I, 2 tt., 11128 Stockholm, tel. 763 23
49 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom lill protokoll
vid regeringssammaniräde den 5 juni 1975):
Statsmakterna beslöt år 1968 en genomgripande reform av
hyreslagen (SFS 1968:346). Ändringarna trädde i krafl den 1 januari. När
hyresbestämmelserna fördes över till 12 kap. jordabalken (hyreslagen), gjordes
endasi mindre ändringar i sak. 1968 ärs reform innebar bl. a. alt man införde
ett direkl besittningsskydd för bostadshyresgäslerna, dvs. en rält alt i
princip få hyresavtalet förlängt efler den avtalade hyresperiodens utgång. Som
elt komplement lill besittningsskyddet infördes normer för fastställande av
hyresvillkoren vid fortsatt förhyrning. Utanför bostadssektorn valdes elt
annal syslem för all trygga hyresgästens
Ju: 62 Skr 1975/76:103 92
besittning. Besittningsskyddet upprätthålls här genom
ersättningsregler och genom bestämmelser som gör det möjUgt för hyresgästen att
få skäligt rådrum med avflyttning från den förhyrda lägenheten.
Genom 1968 års reform inrättades också de nuvarande
statliga hyresnämnderna. De grundläggande beslämmelserna om förfarandet inför
nämnd ålerfinns numera i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder (omtryckt
1974:1090). Hyresnämnds uppgift är i första hand alt medla i hyreslvisler, men
det ankommer också på nämnd alt pröva vissa slags tvister, om medlingen
misslyckas.
Efter 1968 års reform har åtskilliga viktiga ändringar
vidtagits i hyreslagen. År 1973 (SFS 1973:187) stärktes bl. a.
besittningsskyddet för både bostads- och lokalhyresgiisterna genom alt
hyresgäst gavs rält alt med bibehållet besittningsskydd säga upp avtalet för
omreglering av hyresvillkoren. Vidare infördes i hyreslagen ell principiellt
förbud mot s. k. rörliga hyror på bostadssektorn. Åtskilliga ändringar vidtogs
även i fråga om förfarandet i hyreslvisler.
År 1974
beslutade statsmakterna om två reformer på del aktuella rättsområdet. Den ena
reformen, som har genomförts vid årsskiftet 1974/1975, innebär bl. a. all
hyresgästernas ställning har ytterligare stärkts enligt hyreslagen (SFS
1974:820). Den andra reformen rör förfarandet vid prövning av hyreslvisler och
innebär alt överprövningen av hyresnämnds avgöranden skall ske hos en ny myndighet,
bostadsdomstolen, som inrättas den 1 juli 1975 (SFS 1974:1082 1092).
Samtidigt träder delvis nya bestämmelser om förfarandet vid hyresnämnd i krafl.
Bl. a. får nämnderna befogenhet att ta upp muntlig formell bevisning till alla
ärendekalegorier som nämnd har alt pröva i försia instans.
Hyreslagen bygger på atl villkoren vid förhyrningen
bestäms mellan de enskilda hyresparterna genom hyresavtalet. I princip
förutsätter således ändring av eller tillägg till etl redan ingånget hyresavtal
all ny överenskommelse träffas. Ellt undantag från denna princip utgör
bestämmelserna i hyreslagen om befogenhet för hyresnämnd att vid tvist
fastställa hyresvillkoren för fortsalt förhyrning med bindande verkan för
hyresparterna.
Vid sidan
av hyreslagens system, som kan betecknas som individualistiskt, har på
bostadssektorn utbildats ett kollektivav-talsliknande syslem. Ett sådant
tillämpas så gott som undantagslöst på det allmännyttiga området. Systemet är i
huvudsak uppbyggt enligt följande. Mellan Hyresgästernas riksförbund och de
allmännyttiga bostadsföretagens organisation, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag, SABO, har upprättats ett avtal, som innehåller en
rekommendation lill de lokala hyresgästföreningarna och bostadsföretagen atl
teckna lokala förhandlingsöverenskommelser. Del centrala avtalet innehåller
också en överenskommelse om inrättandet av en mellan parterna gemensam, central
kommitté. Dess uppgifl är dels att pröva uppkomna tvister som inte har kunnat
biläggas lokall, dels atl utfärda generella rekommendationer i olika frågor som
rör hyres- och andra boendevillkor.
Lokalaförhandlingsordningar som träffas mellan lokal
hyresgästförening och bostadsförelaget innehåller uppgift om i vilken ordning
och under vilka villkor förhandlingsverksamheten skall bedrivas. Antalet lokala
förhandlingsordningar på den allmännyttiga sektorn uppgår enligt uppgift lill
drygt 400 i hela landet och berör ett betydande antal bostadslägenheter.
Överenskommelser mellan bostadsförelag och
hyresgästförening blir bindande för de enskilda hyresgästerna genom alt i
hyresavtalen tas in s. k.
93 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 62
kollektiv- eller förhandlingsklausuler. Sådana klausuler
innebär alt hyresgästen förbinder sig att följa bostadsföretagets och
hyresgästföreningens överenskommelser beträffande hyra m. m.
Även utanför den allmännyttiga bostadssektorn finns
frivilliga förhandlingsordningar. Utvecklingen sägs här gå i riktning mot en
ökad användning av kollektivklausuler i de enskilda avtalen.
De kollektivavlalsliknande system som på frivillighetens
väg har införts inom stora delar av bostadssektorn har fått tjäna som förebild
för de förhandlingsordningar som gäller enligt lagen (1942:429) om
hyresreglering m. m. i lydelsen fr. o. m. den 1 oktober 1972 och lagen (1974:1080)
om avveckling av hyresregleringen.
Erfarenheterna av de kollekliva förhandlingssystemen är
goda. Utan tvekan fyller de ett praktiskt behov. Ett belägg härför utgör det
faktum alt lokala förhandlingsordningar etableras i ökande utsträckning inom
den nu inte hyresreglerade sektorn och att antalet ärenden i vilka träffad
förhandlingsöverenskommelse har underställts hyresnämnds prövning är
jämförelsevis litet. Enligt min mening förtjänar det därför atl närmare
övervägas om etl legalt kollektivavlalsliknande syslem för fastställande av
hyresvillkoren bör införas i hyreslagen. Denna fråga bör utredas av särskilda
sakkunniga. Dessa bör även pröva vissa andra hyresrältsliga frågor som jag
strax skall ange närmare. Jag förordar därför att en översyn av hyreslagstiftningen
kommer till stånd.
Till ledning för utredningsarbetet får jag anföra
följande.
Skall i hyreslagen föras in bestämmelser om ell kollektivt
förhandlingssystem, förutsätter det bestämmelser om den ordning i vilken
hyresvillkoren får fastställas eller ändras. Det ligger då nära till hands atl
efter mönster av t. ex. hyresregleringslagen ha en ordning, innebärande i
huvudsak att villkoren skall fastställas i första hand genom överenskommelse
mellan hyresgästerna, företrädare av sin organisation, på ena, och hyresvärden
eller hans organisation på den andra sidan. Skulle överenskommelse inte nås,
bör villkoren kunna fastställas av ell opartiskt organ, i första hand
hyresnämnd. De närmare förutsättningarna för att hyresnämnd skall få pröva
frågan bör övervägas av de sakkunniga, liksom frågan om förhandlingsordningen
bör avse endast hyran eller också andra hyresvillkor.
Införs en legal förhandlingsordning, behövs uppenbarligen
bestämmelser av innebörd att överenskommelse mellan de enskilda hyresparterna om
hyresvillkoren inte är bindande i den mån den strider mot förhandlingsordningen
och med slöd därav träffade avtal. Som sanktion mol privata överenskommelser
lorde emellertid en sådan ogiltighetsregel inte ensam vara tillräcklig.
Regelsystemet torde därför behöva byggas ut med bestämmelser om skyldighet för
hyresvärden att betala åter till hyresgästen värdet av dennes inle tillåtna
prestation och atl utge ideellt skadestånd till den hyresgästorganisation med
vilken förhandlingsöverenskommelsen har träffats. Däremot finns knappast
anledning alt, närmast efter mönster av hyresregleringslagen, föreskriva straff
för hyresvärd som åsidosätter förhandlingsordningen. En eventuell lagstiftning
med denna innebörd bör emellertid utformas så att det blir möjligl för de
enskilda hyresparterna att träffa överenskommelse om hyresvillkor som är
förmånligare för hyresgästen än förhandlingsöverenskommelsen.
Åtskilligt talar enligt min mening för alt
förhandlingsrätten skall gälla åtminstone alla bostadshyresgäsler i huset eller
eventuellt i det fastighetsbestånd som tillhör en och samma hyresvärd för alt
den legala
Ju: 62
Skr 1975/76:103 94
förhandlingsordningen skall kunna få den åsyftade
praktiska funktionen. De sakkunniga bör närmare överväga frågan om
förhandlingsrättens innebörd i delta avseende.
En särskild fråga som de sakkunniga bör ta ställning till
är hur en förhandlingsöverenskommelse skall föras över till de enskilda
hyresavtalen. Den närmast lill hands liggande lösningen som överensstämmer
med vad som nu tillämpas på den allmännyttiga sektorn bygger på atl del i de
enskilda hyresavtalen finns en förhandlings- eller kolleklivklausul,
innebärande alt hyran och eventuellt andra hyresvillkor bestäms genom
förhandlingar mellan hyresvärden eller hans organisation och
hyresgästorganisation eller av myndighet. De sakkunniga är emellertid
oförhindrade atl överväga iiven syslem som ligger närmare det som tillämpas på
arbetsmarknaden.
En annan fråga av central betydelse är hur hyresgästerna
bör företrädas i elt syslem av det slag som i sina huvuddrag har beskrivits i
del föregående. Hyresregleringslagen och lagen om avveckling av
hyresregleringen anger som avlalsslutande part på hyresgästsidan
riksorganisation av hyresgäster eller hyresgästförening som är ansluten lill
sädan organisation. Enligt de frivilliga förhandlingsordningarna är ulan
undanlag lokal hyresgästförening under Hyresgästernas riksförbund avtalspart.
En annan ordning gäller emellertid enligl 19 a § hyresilagen som utgår från atl
förhandlingsrätt kan lillkomma även annan organisation av hyresgäster (jfr
prop. 1973:23 s. 160). Den nu aktualiserade frågan bör övervägas av de
sakkunniga. Skulle deras överväganden i denna del mynna ut i förslag lill alt
även annan hyresgästorganisation än sådan som är ansluten till riksorganisation
bör kunna ges förhandlingsrätt enligt del nya systemet, bör de sakkunniga
ingående överväga vilka kriterier som bör gäUa för alt en organisation skall
anses fyUa de krav som bör kunna ställas på en förhandlingsberättigd hyresgästorganisation.
Självfallet kan etl legalt förhandlingssystem av den lyp
som har angetts inle i etl slag göras tillämpligt över hela
bosladshyresseklorn. I många fall skulle tillämpningen av del legala
förhandlingssystemet le sig främmande för båda hyresparterna, t. ex. då ingen
eller bara elt litet fåtal av de boende önskar förhandlingsordning. En viktig
fråga blir därmed hur och när den legala förhandlingsordningen skall kunna
utlösas.
Till alt börja med måste det kravet ställas på
regelsystemet alt förhandlingsordningen inte sätts i tillämpning, om del från
hyresgästernas sida skulle le sig obilligt. Stannar de sakkunniga för att
behålla den nuvarande ordningen med förhandlingsklausul i de enskilda
hyresavtalen torde denna prövning kunna ske på samma sätt som f.n., dvs. i form
av en villkorslvisl vid hyresnämnd. Å andra sidan måste förhandlingsrätt kunna
etableras även om hyresvärden motsätter sig förhandlingsordningen. Kan enighet
inte nås, bör frågan därför kunna prövas av ell opartiskt organ, i försia hand
hyresnämnd. Är del hyresvärden som viU atl den legala förhandlingsordningen
skall tillämpas, bör del dock bli beroende av att överenskommelse därom träffas
mellan värden och hyresgästorganisationen. Hyresgästorganisation bör alltså
inte mol sin vilja kunna tvingas alt ansluta sig lill förhandlingsordning.
Del är vidare angeläget atl regelsystemet får en sådan
utformning atl del främjar strävandena att successivt öka de boendes inflytande
över den egna lägenheten, gemensamma anläggningar i flerfamiljshus och miljön i
bostadens närmaste omgivning. De sakkunniga bör lägga särskild vikt vid studiet
av dessa aspekter på regelsystemet.
95 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 62
Utöver de frågor som jag har aktualiserat i det föregående
bör de sakkunniga överväga bl. a. frågan om frän vilken lidpunkt en
förhandlingsordning kan bli tillämplig och under vilka förutsättningar beslut
om förhandlingsordning skall kunna omprövas. De sakkunniga bör vidare la
ställning till vilka rutiner som behövs för atl de boende skall få kännedom om
planerna på tillämpning av den legala förhandlingsordningen och, om sådan
etableras, hur de skall få reda på detla och innehållet av de
förhandlingsöverenskommelser som därefier ingås. Dessa frågor är delvis
beroende av om den lösning som de sakkunniga föreslår innefattar krav på
förhandlingsklausul i de enskilda hyresavtalen.
En fråga
för de sakkunniga bör vara hur existerande frivilliga
förhandlingsöverenskommelser bör anpassas till elt legalt förhandlingssystem.
Det är möjligl alt dessa kan bestå vid sidan av hyreslagens syslem, men del
finns skäl som talar för atl de frivilliga förhandlingsöverenskommelserna förs
in under del legala systemet. Det bör i så fall kunna ske utan alltför stor
omgång.
Om en
legal förhandlingsordning skall kunna vinna allmänt godkännande, torde det vara
nödvändigt all de enskilda hyresparterna bevaras vid sin nuvarande möjlighet
all få hyrans skälighet prövad av elt opartiskt organ, i första hand
hyresnämnd. De sakkunniga bör därför inle föreslå någon mera genomgripande
ändring i den nuvarande ordningen för omprövning av hyresvillkoren.
Flertalet
bestämmelser i hyreslagen är tvingande antingen bara till hyresgästens förmån
eller för båda hyresparterna, t. ex. bestämmelserna om sättet för uppsägning
och om förfarandet i hyreslvisler. Elt införande av etl kollektivt avtalssyslem
i hyreslagen aktualiserar emellertid frågan om inte vissa av de tvingande
skyddsbestämmelserna i hyreslagen skulle kunna lösas upp på så sätt atl
överenskommelse om avvikelse från bestämmelsen skulle kunna tillålas, om
hyresgästorganisation ingår överenskommelsen. Förebilder till en sådan ordning
kan hämtas från arbetsrätten. Del bör ankomma på de sakkunniga alt närmare
överväga denna fråga.
Enligl
nuvarande ordning kan både hyresvärden och hyresgästen normalt säga upp
hyresavtal avseende bostadslägenhet för omreglering av hyresvillkoren.
Hyresvärdens uppsägning är också i detta fall i princip en uppsägning för
avflyttning och hans uppsägning kan således utlösa frågan om hyresförhållandets
fortsatta bestånd. I uppsägning för villkorsändring skall hyresgästen ange all
uppsägningen sker för detta ändamål. Uppsägningen gäller inte frågan om
hyresförhållandets fortsatta bestånd. Oavsett om uppsägningen från hyresvärdens
sida avser avtalels upphörande eller i första hand bara omreglering av
hyresvillkoren, skall hyresvärden tillställa hyresgästen s. k.
avflyttningsmeddelande, som skall innehålla att hyresgästen har alt hänskjuta
tvisten till hyresnämnden inom viss lid, om han inte går med på atl flytta.
Sådant meddelande behövs däremot inle när hyresgästen säger upp avtalet för
villkorsändring. Det har ansetts att systemet med avflyttningsmeddelande är
svårförståeligt för många i fall då hyresparterna är ense om förlängning och
tvisten bara rör villkoren.
1 olika sammanhang och senast i del lagstiftningsärende
som ledde till inrättandet av bostadsdomstolen den I juli 1975 har förslag
förts fram om olika procedurer beroende på om part vill all hyresförhållandet
skall upphöra eller om han endast vill ha villkorsändring lill stånd. Genom
införandet av rätlen för bosladshyresgäst all med en uppsägningslid av i
princip tre månader säga upp hyresavtalet lill upphörande under löpande
Ju: 62
Skr 1975/76:103 96
hyresperiod har i väsentlig mån förutsättningarna för en
förenkling av förfarandet i villkorslvisler ökat på bostadssektorn. De
sakkunniga bör därför ta frågan om proceduren i förlängnings- och
villkorsprövning under övervägande. En lösning som ligger nära till hands är
att ställa upp krav på att även i hyresvärdens uppsägning skall anges, om den
avser avflyttning eller villkorsändring. Det bör emellertid stå de sakkunniga
fritt alt söka andra lösningar.
Jag har denna dag begärt bemyndigande alt tillkalla
särskilda sakkunniga med uppgift all företa en översyn av vissa delar av den
arrenderättsliga lagstiftningen, däribland bestämmelserna om proceduren i
förlängnings-och villkorstvister. Den nu aktuella utredningen bör i denna del
av lagstiflningsuppdragel hålla nära kontakt med utredningen för översyn av
arrendelagstiftningen. 1 görligaste mån bör lösningarna på de båda
rättsområdena harmoniera.
1 den allmänna debatten har förslag förts fram om all
hyresgäst som hyr bostadslägenhet i andra hand borde ges en starkare ställning
än han har f.n. Bl. a. har diskuterats möjligheten att införa bestämmelser som
medför atl andrahandshyresgästers hyresavtal omvandlas till etl avtal direkt
med fastighetsägaren efter viss tid. För en förstärkning av
andrahands-hyresgäsiernas ställning talar onekligen vissa skäl. Man kan dock
inte se bort från att del finns andra skäl som talar i motsatt riktning, t. ex.
att en förstärkning av andrahandshyresgäslernas ställning kan leda till en inte
önskvärd utveckling mot ökal antal andrahandsupplåtelser. Som jag har förutskickat
i annal sammanhang (prop. 1973:23 s. 101) bör frågan emellertid övervägas
närmare. Den uppgiften bör anförtros de sakkunniga.
Som jag har nämnt inledningsvis är besittningsskyddet för
lokalhyresgäster utformat efter en annan princip än pä bostadssektorn.
Lokalhyresgäslernas besittningsskydd är vad man brukar kalla indirekt och
innebär i princip en rätt för hyresgästen alt få ersättning av hyresvärden om
dennes vägran atl förlänga avtalet är obefogad, t. ex. därför alt han för
förlängning kräver en hyra som ej är skälig. En konsekvens av det indirekta
besittningsskyddet är atl det inte ankommer på hyresnämnd att med bindande
verkan för hyresparterna fastställa hyran eller andra villkor för fortsatt
förhyrning. Kan med andra ord hyresvärden och lokalhyresgästen inle enas om de
fortsatta hyresvillkoren och om förlängning av avtalet efter uppsägning, blir
hyresgästen skyldig alt flytta. Han får i så fall hålla sig till sin
ersältningsrätt.
Frågan om besittningsskyddels utformning på
lokalhyressektorn var en central fråga vid 1%8 års reform av hyreslagen. Frågan
har därefter aktualiserats i olika lagstiftningsärenden (jfr prop. 1971:103, CU
1971:18, prop. 1972:70, prop. 1972:94, CU 1972:29 och prop. 1973:23). Frågan om
en effektivisering av besitlningsskyddsbestämmelserna har vidare föranlett en
framställning i mars 1975 till juslitiedepartemenlel av organisationer som
företräder lokalhyresgäsler. 1 organisationernas framställning föreslås alt
gällande ordning modifieras på så sätt att hyresnämnd ges rätt atl efter
medlingsförfarande ulan bindande verkan för parterna- pröva vad som kan anses
vara högsta skäliga hyra för den aktuella lokalen. Det av hyresnämnden angivna
beloppet skulle så till vida få betydelse i en eventuell ersättningstvist atl
del skulle ankomma på hyresvärden alt förebringa bevisning om alt hyran bör
utgå med högre belopp.
Till att börja med vill jag framhålla alt del knappast
finns anledning att ompröva valet av skyddsform på lokalhyressektorn.
Lösningarna av frågan om en förstärkning av lokalhyiesgästernas ställning får i
första hand sökas
97 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 62
inom ramen för det indirekta besittningsskyddet. De
sakkunniga bör således inte gå in pä frågan om den principiella ulformningen av
lokalhyresgästernas besittningsskydd.
De sakkunniga bör försöka bilda sig en uppfattning om
utvecklingen hittills på lokalhyresmarknaden. Skulle de sakkunniga vid en
analys av inhämtade uppgifter finna att de nuvarande beslämmelserna i ett eller
annal hänseende inte fungerar tillfredsställande, bör de sakkunniga överväga
vilka ändringar som bör företas för att garantera även lokalhyresgästerna
skäliga hyror och därmed trygghet i besittningen.
Som anfördes vid 1968 års reform är det förenat med
betydande svårigheter ätt fastställa en lokals värde utan alt ha tillgång till
uppgifier om de hyror som seriösa spekulanter erbjuder sig att betala för
lokalen. Det kan därför vara tveksamt om det är möjligt att modifiera nuvarande
ordning på det sätt organisationerna föreslagit i sin framställning till
justitiedepartementet. Frågan bör emellertid övervägas förutsättningslöst av
de sakkunniga i den mån de finner att det finns skäl alt föreslå ändring av
nuvarande bestämmelser.
För lokalhyresgäster gäller inle någon i lag fastställd
minsta uppsägningstid. Tvingas en lokalhyresgäsl lämna lokalen efter en kort
uppsägningstid, uppkommer betydande svårigheter för honom atl finna en annan
lokal i vilken rörelsen kan drivas vidare. Det finns i sådana fall risk för att
han måste lägga ned rörelsen, i varje fall temporärt. Detta kan medföra
betydande påfrestningar för dem som är anställda i rörelsen. Mot bakgrund av
alt de anställda tillförsäkrats rätt till både varsel och minsta uppsägningstid
när anställning skall upphöra pä grund av driftsinskränkning ter det sig
naturligt att de sakkunniga närmare överväger behovet av lagregler om minsta
uppsägningstid på lokalhyressektorn.
Under senare år har allt fler uppgifier lagts på
hyresnämnderna. Senast skedde detta genom 1974 års reformer på hyresrättens område.
Fortfarande skall emellertid vissa hyreslvisler prövas av de allmänna
domstolarna. Till dessa tvister hör bl. a. tvist om hyresavtal beslår eller ej
och tvist om förverkande av hyresrätt liksom även åtskilliga skadeståndsfrågor.
Enligt min mening är tiden nu inne att undersöka om inte samtliga tvister på
hyresrättens område bör prövas av hyresnämnderna som första instans och med
bostadsdomstolen som slutinstans. En sådan ordning får dock inte medföra att
det nuvarande enkla och smidiga förfarandet i hyresnämnderna kompliceras.
På grund av de ändringar som har vidtagits i hyresiagen
efter 1968 års reform har lagen kommit att bli mindre överskådlig. Del är
tydligt alt hyreslagen inte längre kan anses lillgodose de anspråk på
lättillgänglighet som man bör kunna ställa på en modern författning, särskilt
då den nära angår elt stort antal medborgare. Till detta kommer att hyreslagens
bestämmelser är delvis komplicerade, bl. a. på grund av atl det råder ett inte
alltid lätt urskiljbart samband med regler i olika delar av lagen. För de
sakkunniga bör det vara en viktig uppgift alt överväga vilka ändringar som bör
göras i fråga om hyreslagens systematik för atl nå större överskådlighet och
lättillgänglighet. De sakkunniga bör därvid vara oförhindrade att lägga fram
förslag också till andra förenklingar i regelsystemet än som jag har berört i
det föregående. Självfallet förutsätter jag att de lösningar som de sakkunniga
kan komma fram lill i denna del står i överensstämmelse med de principer
hyreslagen är uppbyggd på.
Det bör stå de sakkunniga fritt att ta upp andra frågor
som de sakkunniga finner ha samband med de frågor som jag har nämnt i det
föregående.
7 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Ju: 62
Skr 1975/76:103 98
Utredningen har under tiden september - oktober 1975
hållit två sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
63. Rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975
för en all män översyn av rältshjälpssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 8
september 1975):
Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
Ledamöter: Bergström, Britta J., universitetslektor
Larfors, E. V. Tage, direktör, led. av riksdagen Spak, Carl-Anton, lagman
Experter: Joelsson, V. Arnold, kammarrätlslagman (fr.o.m.
den 5 december 1975) Lund, Wiggo T., advokat (fr.o.m. den 5 december 1975)
Reulerwall, Lennart S., advokat (fr.o.m. den 5 december 1975) Sehlstedt, K.
Annika M., byrådirektör (fr.o.m. den 5 december 1975)
Sekreterare: Werner, J. Bertil H., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 23 oktober 1975)
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel.
7631454 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer tiU protokoll vid
regeringssammanträde den 7 maj 1975):
Åren 1972-73 beslöt statsmakterna en genomgripande reform
av samhällets rättshjälp. Reformen syftade till alt komma till rätta med vissa
brister i det tidigare rådande systemet på området. Kritiken mot den äldre
ordningen gällde främst alt endast de ekonomiskt sämst ställda i samhället
kunde fä rättshjälp med slöd av det allmänna medan flertalet vanliga
inkomsttagare stod utanför möjligheten att få sädan rättshjälp. En annan brist
i det tidigare systemet var alt det allmännas insatser i stor utsträckning var
inriktade på att ge rättshjälp i mål och ärenden vid allmän domstol. Behovet av
allmän rådgivning och rättshjälp i utomprocessuella angelägenheter och ärenden
hos förvaltningsdomstolar och förvaltningsmyndigheter var däremot inte
tillräckligt tillgodosett. Del allmännas insatser var vidare splittrade genom
att de handhades av en rad olika myndigheler (statiiga såväl som kommunala)
utan central samordning. Det nya rättshjälpssystemel, vars grunddrag är
fastslagna i rältshjälpslagen (1972:429), innebär i huvudsak följande.
Rättshjälp kan i princip utgå i alla slag av rättsliga
angelägenheter där behov av sådan hjälp föreligger. Del är utan betydelse om
angelägenheten
99 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 63
skall prövas av domslol eller annan myndighet eller om det
är fråga om elt ärende av utomprocessuell natur. Rättshjälp kan med andra ord
erhållas redan på konsultationsstadiet. Det nya systemet är således i motsats
till den tidigare ordningen inte särskilt inriktat på process vid domstol.
Det finns
fyra olika former av rättshjälp. Huvudformen utgörs av al män rättshjälp. Denna
lyp av bistånd kan erhållas både inom- och utomprocessuellt, om inle
rätishjälp ulgår i annan form. Den inkluderar rätt till ersättning för såväl
biträde som kostnad för bevisning m.m. Allmän rättshjälp lämnas i regel efter
beslut av rättshjälpsnämnd. Sådant beslut krävs dock inle om den rättssökande
anlitar advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå och kostnaderna för
rättshjälpen inle överstiger del koslnadsbidrag som sökanden har att betala.
Vid sidan av allmän rättshjälp finns rättshjälp åt misstänkt i brottmål, som
innefattar offentlig försvarare samt kostnad för bevisning vid domstol och för
resa och uppehälle m.m. Denna rätlshjälpsform är exklusiv för broltmålsområdel.
På moisvarande sätt är rättshjälp genom offentligt biträde en exklusiv form av
bistånd i vissa ärenden om administrativa fribetsberövanden o.d., t.ex. ärenden
om förpassning eller utvisning av utländsk medborgare ur rikel. Den fjärde
typen av rättshjälp, rådgivning, innefattar räll till kortare konsultation
eller därmed jämförlig åtgärd i rättslig angelägenhet mot en fast mindre
avgift. Rådgivning kan förekomma inom hela rällshjälpsområdel.
I det nya
rättshjälpssystemel har kretsen av personer som kan få rättshjälp vidgats
betydligt. 1 fråga om andra rätlshjälpsformer än allmän rättshjälp gäller (med
undanlag för viss rättshjälp ål misstänkt i brottmål) över huvud inte någon
begränsning med hänsyn lill sökandens ekonomiska förhållanden. Allmän
rättshjälp får lämnas fysisk person vars beräknade årsinkomst inte överstiger
ell gränsbelopp som motsvarar åtta basbelopp, dvs. för år 1975 68.000 kr. Vid
försörjningsbörda är gränsbeloppet högre. Bara personer i de högsta
inkomsiskikten saknar således lillgång lill allmän rätishjälp. Rättshjälpssystemel
slår i princip inle öppet för bolag, föreningar och andra juridiska personer.
Undantag gäller dock för dödsbo, som har möjlighet att få allmän rättshjälp.
Näringsidkare kan endasi undanlagsvis få sådan rättshjälp för angelägenhet som
rör hans näringsverksamhet. I fråga om rådgivning upprätthålls dock inga
begränsningar av nu angivet slag. Beträffande tillämpningsområdet för allmän
rättshjälp och rådgivning kan ylterligare anmärkas att vissa frekventa typer av
ärenden (massärenden) har ställts utanför dessa former av bistånd.
Ett
karakteristiskt drag i den nya ordningen är att den rättssökande har att efter
förmåga själv bidra till koslnaderna för den juridiska hjälpen.
Bidragsskyldigheten beräknas enligt vissa schabloner med utgångspunkt från i försia
hand inkomslförhållanden och försörjningsbörda. En grundavgift utgår vid
allmän rättshjälp med f.n. 60 kr. Denna avgift kan efterges eller sättas ned
för de ekonomiskt sämst ställda. Av andra rätlshjälpsbe-rättigade tas ut ett
kostnadsbidrag enligt en stigande avgiftsskala. Den avgift som skall betalas av
den rältssökande vid rådgivning uppgår f.n. till 60 kr. Också denna avgift kan
sättas ned eller efterges om särskilda skäl föreligger.
Den som beviljas rättshjälp behöver inte betala annat än
eventuellt kostnadsbidrag själv. 1 övrigt betalas uppkommande kostnader
advokatarvoden, kostnad för bevisning, utredningskostnader etc- av statsmedel.
Centralmyndigheten för rättshjälpen, domstolsväsendets organisalionsnämnd
(DON), har undersökt möjligheterna alt för mer frekventa ärendetyper konstruera
vissa normaltaxor för beräkningen av
Ju:
63 Skr 1975/76:103 100
advokaternas arvoden. 1 den taxa som har fastställts för
ersättning till offentlig försvarare i vissa brottmål vid tingsrätt ingår en på
visst sätt bestämd timkostnadsnorm, som f.n. är 175 kr. Denna norm har i praxis
tagits till utgångspunkt ocksåi vid bestämmandet av biträdesersätlning i andra
fall.
Rättshjälp kan lämnas antingen av jurist på enskild
advokatbyrå eller av jurist på någon av de f.n. 30 allmänna advokatbyråer som
har inrättats i samband med rättshjälpsreformen. De senare byråerna har ersatt
de tidigare främst i landstingskommunal regi drivna rättshjälpsanslallerna. Det
står den rättssökande fritt att välja vem han vill vända sig lill. De allmänna
byråerna har sålunda inte något företräde framför de enskilda. Tanken är alt de
båda kategorierna av advokatbyråer skall konkurrerat ritt på lika villkor.
Detta har bl.a. ansetts ägnat atl begränsa kostnaderna för rättshjälpen.
De administrativa uppgifterna på rättshjälpsområdet sköts
regionalt av sex rättshjälpsnämnder. De centrala tillsynsfunktionerna på
området ankommer på DON. Den 1 juli 1975 övertas de av domstolsverket.
Hittillsvarande erfarenheter från tillämpningen av del nya
rättshjälpssystemet, vilket trädde i kraft den 1 juli 1973, visar enligt min
mening alt detta allmänt sett har fungerat tillfredsställande. Genom reformen
har rättsskyddet förbättrats för stora grupper av medborgare. Under inledningsskedet
utsattes visserligen organisationen för vissa påfrestningar genom den stora
tillströmningen av ansökningar om rättshjälp. Delta medförde jämförelsevis
snabba utgif Isstegringar för statsverket. Medan del allmännas totala kostnad
för rättshjälpen under budgetåret 1973/74 var drygt 56 milj. kr beräknas den
för budgetåret 1975/76 uppgå till 90 milj. kr. De påfrestningar som det nya
systemet medfört kan i stor utsträckning karakteriseras som initialsvårigheter.
Dessa har numera i allt väsentligt kunnat bemästras, men vissa problem kvarstår.
Till belysande av allmänhetens efterfrågan pä de olika
formerna av rättshjälp kan nämnas följande. Antalet ärenden om allmän
rättshjälp efter beslut av rättshjälpsnämnd uppgick under budgetåret 1973/74
till 98.051. I 82 % av de ärenden där rättshjälp beviljats fastställdes
kostnadsbidraget till högst grundavgiften 60 kr. I 411 % av dessa ärenden
eftergavs bidraget helt. Antalet ärenden om allmän rättshjälp utan beslut av
rättshjälpsnämnd kan för nämnda tid uppskattas till 2.000. Rättshjälp genom offentligt
biträde begärdes i 986 fall. Som ett mått på antalet tilltalade med offentlig
försvarare kan nämnas alt förordnande av sådan försvarare under år 1974
meddelades i drygt 28.000 fall. Under första halvåret 1974 beviljades 405
personer annan rättshjälp åt misstänkt i brottmål. Rådgivningsinstitutet
tillämpades i omkring 25.000 fall under budgetåret 1973/74. 1 12.300 av fallen
nedsättes eller eftergavs rådgivningsavgiften.
Det är svårt att f.n. göra någon säker prognos om den
fortsatta utvecklingen. Ärenden om allmän rättshjälp har hittiUs förekommit i
större utsträckning än vad som ursprungligen beräknades. Härvid är dock att
märka att möjligheten till allmiin rättshjälp utan beslut av rättshjälpsnämnd
inte har utnyttjats i väntad omfattning. Även i fråga om övriga rättshjälpsformer
har man kunnat göra en liknande iakttagelse. Det gäller framför allt rådgivning
och offentligt biträde. Båda dessa rätlshjälpsformer har tillämpats i avsevärt
mindre utsträckning än vad som ursprungligen beräknades.
Vid rättshjälpsreformens tillkomst förutsatte riksdagen
att lagstiftningen på området skulle ses över, sedan tillräcklig erfarenhet
hade vunnits av dess tillämpning (JuU 1972:12 s. 30, 36, 38 och 40 saml JuU
1973:1 s. 38). Frågan
101 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 63
om en sådan översyn aktualiserades redan förra året i
samband med att riksdagen behandlade prop. 1974:71 medförslagom vissa smärre
ändringar i rättshjälpslagen. 1 det sammanhanget uttalade jag att det med
hänsyn lill den korta tid som det nya systemet då hade varit i tillämpning inte
var möjligt att göra någon samlad bedömning av utvecklingen på rättshjälpsområdet.
I avvaktan på en sådan översyn borde endast tas upp sådana frågor där speciella
olägenheter hade visat sig föreligga (prop. s. 16). Riksdagen anslöt sig i
princip till denna uppfattning (JuU 1974:18 s. 7).
Tanken på
en allmän översyn av rättshjälpssystemet har fått ny aktualitet genom en
undersökning som har företagits av DON under hösten 1974. Undersökningen,
vilken har redovisats i en till justitiedepartemenlet överlämnad promemoria
(dnr 425.74), belyser inte bara ärendelillströmning och ärendestruktur utan
också olika problem som har gett sig till känna vid tillämpningen av den nya
lagstiftningen. På grundval av en genomgång av de praktiska erfarenheterna från
rältshjälpssystemet föreslår DON ett antal ändringar i rättshjälpslagen.
Beträffande rätlshjälpsnämndernas organisation föreslås sålunda en minskning
av antalet ledamöter i nämnderna eller i vart fall en ändring i beslulförhetsreglerna.
För atl förenkla handläggningen av ärenden om rättshjälp i en del fall föreslås
vidare rättshjälpsnämnd få rätt att delegera beslutanderätten i ärenden av
enklare beskaffenhet till tjänsteman vid nämnden som inle är jurist. I fråga om
förmånerna vid allmän rättshjälp förordas viss ändring beiräffande kostnad för
expedition vid allmän domstol. Vidare föreslås att en del förvaltningsdomstolar
och förvaltningsmyndigheter får befogenhet att fastställa ersättning till
biträde enligt rättshjälpslagen i mål eller ärende vid domstolen eller
myndigheten. Också vissa andra mindre justeringar i lagen föreslås. Vid sidan
härav tar DON även upp frågor av mer allmän natur. Sålunda diskuteras olika
möjligheter att effektivisera instituten allmän rättshjälp ulan beslut av
rätlshjälpsnämnd och rådgivning. Det förra institutet har kritiserats främst
för att det inle fyller sitt syfte att förenkla förfarandet vid allmän
rättshjälp. 1 fråga om rådgivning har rådgivningstiden ansetts vara alltför
snäv (20-25 minuter). DON lämnar emellertid inte några konkreta förslag till
ändringar av dessa rättshjälpsformer ulan förutsätter alt problemen görs till
föremål för ytterligare överväganden. Även reglerna om rättshjälp genom
offentligt biträde behandlas i DON:s promemoria. Enligt DON:s mening krävs f.n.
inte någon ändring i gällande regler, utan dessa anses ge utrymme för en
liberalare praxis än vad som nu är fallet.
Promemorian
har remissbehandlats. Därvid har allmänt vitsordats all behov föreligger av
vissa jämkningar i rättshjälpslagen för alt råda bot på sådana mindre brister i
systemet som har gett sig lill känna vid den praktiska tillämpningen. Också de
av DON framförda propåerna om en längre gående översyn av instituten allmän
rättshjälp ulan beslut av rätlshjälpsnämnd och rådgivning har vunnit gehör på
de flesta håll. En del remissinstanser anser dock all ändring i
rådgivningsinslitutel bör göras snarast, l.ex. genom höjning av
rådgivningsavgiften. Vad DON har uttalat rörande rättshjälp genom offentligt
biträde har också mottagits positivt av remissinsianserna. Flertalet anser
emellertid att gällande bestämmelser bör ändras för att man skall nå den
avsedda effekten.
Såväl
DON:s promemoria som remissyttrandena över denna ger otvetydiga belägg för att
man nu bör göra en samlad bedömning av hur rältshjälpsreformen har utfallit.
Som framgår av det redan anförda är reformönskemålen i huvudsak av två slag. Å
ena sidan framträder ett visst behov av mindre justeringar i systemet. Dessa
kräver inle någon vidlyftigare
Ju: 63 Skr 1975/76:103 102
undersökning för all kunna genomföras. Å andra sidan har
dokumenterats elt klart behov av all se över bl.a. rätlshjälpssystemels
konstruktion i flera vikliga hänseenden. Frågor av del senare slaget påkallar
mera omfattande utredningar. Enligl min mening räcker inle det nu tillgängliga
materialet för all la upp sådana spörsmål till omedelbar omprövning. Såväl DON
som det stora flertalet remissinstanser har också avvisat tanken på en genomgripande
revision av lagstiftningen på föreliggande material. Jag förordar därför alt
särskilda sakkunniga tillkallas för all se över rättshjälpssystemel. Jag
återkommer senare lill frågan i vad mån vissa mindre jämkningar låter sig
genomföras utan att man avvaktar en sådan allmän översyn.
En given utgångspunkt för översynen är alt det rättsskydd
som avsågs med rältshjälpsreformen skall vidmakthållas. Målet bör vara all
samhällets rättshjälp i större utsträckniing än nu anpassas efler den
rältssökande allmänhetens behov. Det innebär all uiredningen i försia hand bör
inriktas på all effektivisera de olika rätlshjälpsformerna. Härvid kommer både
dessas tillämpningsområde och innehåll i blickpunklen. Också de organisatoriska
aspekterna på rättshjälpen måsle emellertid beaktas. Det gäller inle minst fördelningen
av myndighetsfunktionerna.
Vad gäller rätlshjälpssystemels konstruktion vill jag
först nämna att huvudformen allmän rättshjälp liksom hittills bör utgöra den
grund på vilken systemet bör vila. Vid sidan härav bör rättshjälp ål misstänkt
i brottmål och rättshjälp genom offentligt biträde vara två vikliga
beståndsdelar i systemet. Särsldlt beiräffande den senare rällshjälpsformen bör
emellertid undersökas förutsättningarna för en något vidare lillämpning av
institutet genom en ändring av reglerna om hur prövningen av bilrädesbehovel
skall ske (jfr JuU 1974:18 s. 13). I sammanhanget kan erinras om all statens
invandrarverk i en år 1974 inkommen skrivelse har hemställt om ändring i
rältshjälpslagen rörande offentligt biträde i avlägsnandeärenden.
En av de viktigaste frågorna för de sakkunniga blir atl la
ställning lill om institutet allmän rättshjälp ulan beslut av rätlshjälpsnämnd
alltjämt bör beslå. Nära samband härmed har spörsmålet hur rällshjälpsformen
rådgivning skall vara utformad. All vissa ändringar måsle ske i dessa delar är
enligt min mening uppenbart. För rådgivningens del lyder erfarenheterna på alt
syftet med denna typ av bistånd inle blir tillfredsställande tillgodosett med
nuvarande regler. Flertalet enklare juridiska förfrågningar och därmed
jämförliga åtgärder hinner inle slutföras inom den lidram som den nuvarande
fasta avgiften om 60 kr medger. Den rältssökande får alltså inte den åsyftade
rättshjälpen. Härtill kommer all den som meddelar rådgivning i viss
utsträckning åsamkas förlust av verksamheten, eftersom rådgivningstiderna
tenderar alt sträckas ut. Detta drabbar i försia hand de allmänna
advokatbyråerna, vilka svarar för två tredjedelar av alla rådgivningar enligt
rättshjälpslagen. Men del minskar naturligtvis även de enskilda byråernas
benägenhet atl meddela sådan rådgivning och därigenom allmänhetens möjlighet
alt få hjälp. Institutet allmän rättshjälp utan beslut av rätlshjälpsnämnd
syftade till att förenkla förfarandet i rällshjälpsärenden.
Rällshjälpsnämnderna skulle befrias från all ta befattning med ärendena, så
länge kostnaderna täcktes av den enskildes kostnadsbidrag och rättshjälpen
följaktligen inte medförde några kostnader för det allmänna. Nödvändiga
garantier mot missbruk ansågs ligga i atl rättshjälp fick lämnas av endasi
advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå och all biträdesersätlningen,
där den inle fastställdes av domstol, kunde komma all prövas av
rätlshjälpsnämnd. Den förenkling
103 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 63
som eftersträvades med rätlshjälpsinstitutet har
uppenbarligen inte uppnåtts vid lagens hittillsvarande lillämpning. Antalet
ärenden som har handlagts i denna ordning har blivit ganska litet. En viktig
förklaring härtill är atl koslnadsbidragen i regel är myckel låga.
Vid översynen bör de sakkunniga överväga olika alternativ
lill ändring av de nu behandlade rättshjälpsformerna som leder tiU att
lagstiftarens ursprungliga intentioner bättre tillgodoses. En möjlighet är alt
ersätta båda instituten med en ny rätlshjälpsform som är bättre anpassad till
allmänhetens behov av bistånd i enklare ärenden än de tvä nuvarande typerna.
De sakkunniga bör dock vara oförhindrade atl föreslå även andra lösningar. De
bör även överväga en höjning av den fasta avgifien vid rådgivning för att
effektivisera detla institut.
Också den närmare ulformningen av institutet allmän
rättshjälp efter beslut av rätlshjälpsnämnd bör granskas av de sakkunniga.
Erfarenheterna av nuvarande regler lyder på alt vissa ojämnheter i
tillämpningen inle har kunnat undvikas. Vad gäller tillämpningsområdet bör
bl.a. undersökas om nuvarande regel såvilt avser näringsidkares möjlighet alt
få rättshjälp bör vidmakthållas. F.n. gäller all allmän rätishjälp inle får
lämnas näringsidkare i angelägenhet som har samband med hans näringsverksamhet,
om inte särskilda skäl föreligger för rättshjälp med hänsyn till hans
ekonomiska förhållanden eller sakens beskaffenhet. Redan vid rällshjälpslagens
tillkomst diskuterades i vad mån näringsidkare borde komma i åtnjutande av
allmän rättshjälp i angelägenhet som hade samband med hans näringsverksamhet.
Undantagsregeln tillkom för atl undvika slötande konsekvenser av alt rättsliga
angelägenheter i näringsverksamhet ställdes utanför rättshjälpens
tillämpningsområde. Frågor om rättshjälp åt näringsidkare har under den tid
rältshjälpslagen har varit i krafl prövats i ell stort antal fall. Som har
framhållits vid 1974 års riksdag (JuU 1974:18 s. 10) har det härvid uppstått
åtskilliga gränsdragningsproblem. En omprövning av nuvarande regel kräver emellertid
alt hänsyn tas till främst de principiella aspekter som kan läggas på frågan.
En annan fråga beiräffande tillämpningsområdet för allmän rättshjälp är om den
i lagen inskrivna begränsningen i fråga om massärenden leder till elt helt
ändamålsenligt resultat. Undanlagsvis kan inträffa atl dessa ärenden är
rällsligl myckel komplicerade och således i och för sig av sådan art alt
rättshjälp skulle kunna vara befogad. Det förtjänar övervägas om inte möjlighet
bör öppnas atl i vissa faU medge rättshjälp i sådana siluationer, l.ex. i
inskrivningsärenden vid domstol. Självfallet måste en beslämmelse härom
utformas så atl den hindrar missbruk. Någon omprövning av undantaget
beträffande upprättande av självdeklaration bör inle ske i detta sammanhang.
De sakkunniga
bör vidare överväga om förmånerna vid allmän rättshjälp i tillräcklig grad
tillgodoser de anspråk på bistånd som kan ställas i skilda hänseenden. Önskemål
om vidgad rätishjälp har framsläUts bl.a. i remissyttrandena över DON:s
promemoria och avser l.ex. rese- och uppehålls-kostnad för föräldrar vid
inställelse i samband med läkarundersökning enligl 21 kap. 10 § föräldrabalken.
Del bör undersökas om anledning tiU komplettering finns i delta och liknande
hänseenden. Därvid bör beaktas atl reglerna om förmånerna bör utformas så atl
bätlre förutsällningar skapas för uppgörelser ulan rättegång. Det speciella
spörsmålet om förmånerna bör omfatta också kostnadsansvaret för motparts
rättegångskostnad bör dock inte behandlas av de sakkunniga.
Vid rällshjälpslagens tillkomst diskuterades om
rättshjälpen borde omfatta även kostnad för särskiU förordnad skiftesman vid
bodelning med
Ju: 63
Skr 1975/76:103 104
anledning av äktenskapsskillnad eller boskillnad. Så blev
emellertid inle faUel. Med hänsyn lUl det av riksdagen uttalade önskemålet atl
rättshjälpssystemel bör kompletteras med bestämmelser, enligt vilka ersättning
lill skiftesman i princip betalas av allmänna medel (JuU 1972:12 s. 31 och
1974:18 s. II),
har inom
juslitiedepartemenlel gjorts en närmare undersökning av frågan. Resultatet av
undersökningen har redovisats i en särskild departementspromemoria.
Den enskildes koslnadsbidrag vid allmän rättshjälp kan som
jag tidigare redovisat nedsättas eller efterges om särskilda omständigheter
föreligger. Av DON:s promemoria framgår att koslnadsbidragel i 82 % av ärendena
fastställts till högsl grundavgiften 60 kr. 141 % av ärendena eftergavs
grundavgiften helt. Man kan visserligen inle på nu föreliggande underlag med
fog hävda all kostnadsbidraget eftergivits eller nedsatts i icke avsedd
omfattning, men en viklig uppgift för de sakkunniga blir atl undersöka den
praxis som utvecklats vid uttagandet av koslnadsbidrag. De sakkunniga bör
vidare utarbeta förslag till kontrollrutiner och klara rikllinjer för de fall
då koslnadsbidragel bör nedsättas eller efterges.
De sakkunniga bör också ägna uppmärksamhet åt hur själva
förfarandet bör vara utformat vid de olika slagen av rätishjälp. Kravet på
enkelhet bör ges en framträdande plats. Dubbelarbete och onödig pappershantering
bör undvikas. Vad gäller allmän rätishjälp bör särskilt prövas om
föreskrifterna om beräkning av koslnadsbidrag kan förenklas. Det bör exempelvis
övervägas om en längre gående schablonisering i fråga om beräkningen kan
införas. De sakkunniga bör också vara oförhindrade att pröva om de nuvarande
reglerna om kosttiadsbidrag i sakligt hänseende är lämpligt utformade. Även
rutinerna vid s.k. slutreglering i rätlshjälpsärende bör ses över.
Som jag har påpekat tidigare bör översynen också beröra
rättshjälpens organisation. Härvid finns anledning utgå från atl
rättshjälpsnämnderna även i fortsättningen skall svara för handläggningen av en
stor del av alla rättshjälpsärenden. Det gäller bl.a. ärenden där behovet av
kostnadskontroll talar för att nämndernas kapacitet tas i anspråk. Det är även
naturligt atl rätlshjälpsärende, som inle blir föremål för handläggning av
annan myndighet, handläggs av rätlshjälpsnämnd. I fråga om rättshjälp i mål och
ärenden i andra fall bör emellertid övervägas, om inte rätls-hjälpsfrågorna i
vidgad ulslräckning kan överlåtas på den myndighet som har hand om
sakprövningen i målet eller ärendet. Redan nu svarar vissa domstolar för
avgörandet av åtskilliga rättshjälpsfrågor. DON har föreslagit alt befogenheten
beiräffande prövning av biträdesarvoden sträcks ut till en del andra
myndigheler, huvudsakligen förvaltningsdomstolar. Enligt min mening bör de
sakkunniga med ledning av vad jag sagt nu överväga hur prövningen av
rältshjälpsfrågor på lämpligaste säll skall fördelas mellan rätlshjälpsnämnd
och andra myndigheter. De sakkunniga bör vara oförhindrade all härutöver också
la upp andra frågor rörande rättshjälpens organisation.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Som framgått av
den tidigare redovisningen har kostnaderna för rättshjälpen stigit
jämförelsevis snabbt. Jag har tidigare anförl att uiredningen bör lämna förslag
som bl.a. syftar till alt förenkla och därmed förbilliga rättshjälpen. Genom
sådana åtgärder bör det bli möjligl att hålla det allmännas kostnader för rättshjälpen
på en rimlig nivå. De förslag som uiredningen framlägger och som har ekonomiska
konsekvenser skall åtföljas av kostnadsberäkningar.
Som jag tidigare har berört kan vissa av de frågor som
behandlas i DON:s
105 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju:64
promemoria behöva tas upp till omedelbar behandling. Jag
avser alt inom kort ta ställning till frågan i vad mån sådana spörsmål liksom
den nyss nämnda frågan om rättshjälpen bör omfatta kostnad för skiftesman vid
bodelning bör behandlas i särskild ordning.
Vid undersökningen av hur den nuvarande ordningen har
fungerat och hur rättshjälpen skall vara utformad i fortsättningen bör de
sakkunniga samråda med domstolsverket.
Utredningen har hållit ett sammanträde. Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
64.1975 års polisutredning (Ju 1975:08)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni
1975 för att utreda polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1975):
Ordförande: Andersson, J. Sven G., statssekreterare
Ledamöter: Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gustavsson,
Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Nygren, Arne J., redaktör, led. av
riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen Polstam, K. Äke
S., kriminalinspektör, led. av riksdagen Segerström, Ingrid B., borgarråd
Experter: Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den
1 oktober 1975) Erling, E. Harald, polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Erstam, Sven-Erik F., länspolischef (fr.o.m. den I oktober 1975) Nyqvist, N.
Tore, länsöverdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Persson, Carl J. G.,
rikspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Welander, Gösta, kansliråd (fr.o.m.
den 1 oktober 1975) Wendin, Sture E. W., förbundsordförande (fr.o.m. den 1
oktober 1975)
Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd
Bitr. sekreterare: Carlsson, N. Ebbe K.,
informationssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel.
763 10 57 (Alpsten), 763 10 54 (Carisson)
Ju: 64
Skr 1975/76:103 106
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till prolokoll
vid regeringssammanträde den 26 juni 1975):
I del moderna samhället fyller polisen många funktioner.
Vid sidan av sin primära uppgift att förebygga och bekämpa brotl, skall den ge
människorna service och hjälp i skilda hänseenden och angelägenheter. Polisens
verksamhet är väsentlig för den allmänna välfärden, framför allt i fråga om
trygghet och ordning.
Fram till år 1965 låg ansvaret för polisen och
polisverksamheten i huvudsak på kommunerna. Fr. o. m. detta år överlog staten
delta ansvar. Bakom reformen låg uppfattningen alt den dittillsvarande
organisationsformen mindre väl svarade mot de krav som ell samhälle i snabb
utveckling ställer på sin polis. SärskiU bilismens snabba tillväxt hade visat
på svagheterna i den gamla ordningen. Brottsligheten hade inte minst på grund
av bilismen kommit alt förändra karaktär. Syftet med reformen var att genom
förbättringar av polisens organisation, utbildning, utrustning och rörlighet
skapa en i alla avseenden effektivare polis. Detta syfte har i allt väsentligt
också uppnåtts genom det i stor enighet genomförda förstatligandet.
En väsentlig svaghet i den tidigare ordningen var all det
saknades etl för hela landet gemensamt organ med rådgivande och samordnande
uppgifier. Med inrättandet av rikspolisstyrelsen den 1 juli 1%4 tillskapades
ell sådant organ.
Förstatligandet medförde en koncentration av resurserna
lill större och färre enheter och innebar inledningen till en alltjämt pågående
omfattande ralionaliseringsverksamhel, vars syfle är atl öka polisens
effektivitet och åstadkomma enhetlighet och konsekvens i polisverksamheten.
Antalet polisdistrikt och slationeringsorter har sålunda minskal kraftigt.
Samtidigt har antalet polismän ökal. På ulruslningssidan har betydande
förbättringar skett.
Några siffror kan belysa utvecklingen. Antalet
polisdistrikt har minskat från 554 år 1964 till 118 idag. Antalet
slationeringsorter har under samma tid gått ned från omkring 980 till 413. Vid
förstatligandet fanns det 11 600 polismän och 2 170 övriga tjänstemän.
Motsvarande siffror den 1 juli i år är drygt 15 000 resp. 3 200. Antalet
polismansljänsler har ökal med 3 440 och andra tjänster med I 000. År 1964
fanns det ca 950 polisbilar. Den Ijuli 1975 kommer del all finnas ca 2 330. Ell
nytt polisradionät har byggts upp. Försök med att ytterligare utveckla
radiokommunikationerna pågår. Ett sextiotal nya polishus har uppförts under
åren efter förstatligandet. Förutom atl denna upprustning av polishusen, som
har dragit en kostnad av över 500 milj. kr., har underlätlat polisens arbete
har den medfört en bättre arbetsmiljö för de anställda inom polisväsendet.
Äv den utveckling som sålunda skett får man en bild genom
en jämförelse mellan kostnaderna för polisväsendet sådana de redovisas på driftbudgeten.
Budgetåret 1965/66 uppgick kostnaderna till 472 milj. kr. På driftbudgeten för
nästa budgetår 1975/76 tas samma kosinader upp till I 859 milj. kr. Av denna
summa går den allra största delen till förvaltningskostnader, främst löner, för
den lokala polisorganisationen (399 milj. kr. budgetåret 1965/66 mol 1 547
milj. kr. budgetåret 1975/76). Även med beaktande av de förändringar som
penningvärdet undergått under åren efler 1965/66, så visar redan dessa siffror
all polisens resurser ökat påtagligt under den gångna tioårsperioden.
Det ligger i sakens natur atl polisens verksamhet liksom
all annan
107 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 64
samhällsverksamhet kontinuerligt måste anpassas till
utvecklingen inle bara inom del område för vilket den svarar utan även inom
samhället i stort. Del finns redan mol den bakgrunden anledning atl ställa
frågan om polisens organisation och riktlinjerna för verksamheien sådana de
lades fasl i anslutning lill beslutet alt förstatliga polisen svarar mot de
krav som nu ställs. Enligt min mening bör en granskning med detla syfte nu
komma till stånd. Därvid bör också undersökas om de uppgifier som polisen har
och de arbetsmetoder som den tillämpar är anpassade till etl modernt samhälles
krav och värderingar. På grundval härav bör då också övervägas om den
utbildning som idag ges polismännen är riktigt avvägd. Genom en översyn av
polisverksamheten i detta syfte skapas förutsättningar för all bibehålla och
förbättra del förtroende mellan polis, statsmakter och allmänhet som är av
väsentlig betydelse inte minst för polisen själv.
Den översyn av i första hand polisens uppgifier,
utbildning och organisation som sålunda bör göras, bör anförtros särskilda
sakkunniga. Till ledning för de sakkunnigas arbete vill jag ytterligare anföra
följande.
De grundläggande reglerna för polisen och dess verksamhet
finns i polisinslruktionen (1972:511). 1 2 § instruktionen anges de allmänna
riktlinjerna för polisverksamheten. Enligl denna bestämmelse skall polisen
upprätthålla allmän ordning och säkerhet och därvid särskilt förebygga och
uppdaga brotl samt lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp.
I de allmänna strävandena att skapa förståelse och respekt
för de regler som gäller för samvaron i ett demokratiskt samhälle måste polisen
spela en betydelsefull roll. Del är därför viktigt alt polisen fortiöpande får
kunskap och information om de åtgärder som vidtas av andra samhällsorgan i
syfte all uppnå delta mål. Med ökad kännedom om innebörden av dessa åtgärder
och de värderingar som ligger bakom dem, ökas förutsättningarna för etl
förtroendefullt samarbete mellan polisen och främst de samhällsorgan som har
lill uppgifl atl svara för ungdomsverksamhet, socialt hjälparbete, frivård och
återanpassning saml underlättas samordningen av de insalser som samhäUel gör
bl. a. inom kriminalpolitiken.
De sakkunniga bör därför överväga åtgärder för atl
förbättra informationen till och kunskapen hos polisen i de hänseenden som jag
nu har nämnt. Äv betydelse härvidlag blir atl pröva vilka åtgärder som i detta
syfte kan vidtas i fråga om polisulbildningen. Till frågan om
polisutbildningens inriktning och utformning återkommer jag i del följande.
Del är vidare angelägel alt den verksamhet som polisen
redan nu på sina håll bedriver bland ungdom och som avser atl undanröja de
faktorer som kan leda till brottslighet kan fortgå. I sin dagliga verksamhet
kommer polisen i kontakt med och uppmärksammar problem i samhället som är av
väsentlig betydelse för andra myndigheler och organisationer, som arbetar inom
delta område. De sakkunniga bör överväga formerna för och inriktningen av denna
verksamhet och därvid särskilt pröva hur samarbetet mellan polisen och berörda
myndigheler och organisationer i dessa och med dem sammanhängande frågor skall
kunna utvecklas.
En gren av polisverksamheten som särskilt under senare lid
har uppmärksammals gäller den som utövas av de s. k. kvarterspoliserna. Denna
verksamhet har upplevts som myckel positiv av både allmänhet och de polismän
som tjänstgör i verksamheten. Den underlättar för polis och allmänhet att komma
i kontakt med varandra och främjar därigenom ömsesidig förståelse.
Det är naturligtvis viktigt atl polisen disponerar sina
resurser så alt
Ju: 64
Skr 1975/76:103 108
kontakterna med allmänheten underlättas. Kvarterspoliserna
är etl säll att åstadkomma detta. Samtidigt bör konstateras att polisen även i
andra former t. ex. genom särskilt utstationerade arbetsgrupper arbetar i
nära kontakt med allmänheten. De sakkunniga bör undersöka vilka möjligheter som
finns för all genom en omfördelning av ordningspolisens resurser förbättra de
nämnda kontakterna. Jag vill dock framhålla atl en sådan omfördelning inle får
ske på bekostnad av polisens möjligheter atl fullgöra en tillfredsställande utryckningsverksamhel.
Det är väsentligt all polisens beredskap är sådan jitt allmänheten vid behov
snabbi kan få den hjälp den har räll atl kräva.
I delta sammanhang är del på sin plats atl erinra om den
betydelsefulla roll som polisen spelar för atl skapa en tryggare och säkrare
trafik. Del lorde förhålla sig så atl olyckorna i trafiken är ett vida slörre
problem samhällsekonomiskt och socialt än den s. k. "vanliga"
brottsligheten, dvs. främst gärningar som är belagda med straff i brottsbalken.
Den omständigheten atl polisen utgör elt av de viktigaste instrumenten i
trafiksäkerhetsarbelel bör beaktas vid övervägandena om polisens verksamhet.
Vad jag nu har sagt har i huvudsak gällt verksamheten inom
ordningspolisen. Beiräffande kriminalpolisen bör de sakkunniga utvärdera
effekterna av de åtgärder som har vidtagits för atl stimulera intresset för s.
k. yttre tjänst. På sina håll anses dessa åtgärder fått till resultat all
rekryteringen till kriminalavdelningarna försvårats. De sakkunniga bör därför,
om deras undersökningar bekräftar all rekryteringssvårigheler uppstått,
undersöka olika möjligheter för atl trygga rekryteringen till
kriminalavdelningarna.
Vid sina överväganden i sistnämnda avseende bör de
sakkunniga undersöka möjligheterna alt effektivisera kampen mot den allra
grövsta brottsligheten. De sakkunniga bör därvid bl. a. överväga frågan om
direkl rekrytering av personal för vissa arbetsuppgifter inom
kriminalavdelningarna, t. ex. för utredning av skattebrott eller andra grova
ekonomiska brott och vissa tekniska utredningar.
Äv vad jag nu har anfört berör åtskilligt den
serviceverksamhet som polisen bedriver. Del framstår som angeläget att få en
samlad bild av omfattningen av denna del av polisverksamheten. De sakkunniga
bör därför kartlägga serviceverksamhetens omfattning och med utgångspunkt i en
bedömning av de behov som gör sig gällande på detta område föreslå vilka
serviceuppgifter som det bör åligga polisen all svara för.
Rekryteringen till polisen kan f. n. betecknas som god.
Utbildningen har på del hela taget varit ändamålsenlig och riktigt avvägd. Till
polisskolan söker ungdomar med god teoretisk utbildning. Ell problem är att
många polisaspiranter inte har någon erfarenhet från arbetslivet utan kommer
från skola och värnpliktstjänstgöring. Etl annal problem är, alt de nu gällande
viUkoren för antagning till polisyrket enligl min mening i för hög grad
begränsar urvalet.
De krav som f. n. gäller för antagning till polisyrkel
avser bl. a. ålder, fysisk konstitution, värnpliktstjänstgöring och utbildning.
De sakkunniga bör studera verkningama av dessa
antagningsvillkor. Särskilt beträffande kravet pä viss fysisk konstitution
lorde det finnas anledning all överväga mindre rigorösa regler. De sakkunniga
bör föreslå åtgärder för atl fler kvinnor skall kunna antas lill polisyrkel.
En slor del av de manliga ungdomarna gör av olika skäl
inle värnplikt. De sakkunniga bör pröva det lämpliga i att för
manlig sökande även
109 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 64
fortsättningsvis kräva fullgjord värnplikt som vapenför
som villkor för tillträde lill polisutbildning.
Skulle de sakkunniga finna att kravet påfullgjord
värnplikt bör slopas får detta konsekvenser för de uppgifter som polisen i dag
har inom totalförsvaret. De sakkunniga bör bl. a. av denna anledning också
pröva frågan om polisens ställning i krig.
Polisens grundutbildning består f. n. av en 40 veckors
(från den Ijuli 1975 av en 41 veckors) kurs vid polisskolan i Ulriksdal samt
två års s. k. alterneringstjänstgöring, dvs. en introduktion i arbetet vid
olika avdel ningar inom polisväsendet, först etl år vid kriminalavdelning och
sedan ett år vid ordningsavdelning. Under de senaste åren har i genomsnitt ca
650 polisaspiranter per år antagits till grundutbildning.
Vidare genomgår alla polismän efler ca 5 år den s. k.
assislentkursen på 10 veckor. Befälsutbildningen består av inspeklörskurs I på
13 veckor, samt inspektörskurs II på 8 veckor. Den första kursen genomgår
400-600 polismän årligen, och den andra kursen 150-200 polismän årligen.
Kommissarier genomgår kommissariekurs på 15 veckor. 40-80
kommissarier utbildas varje år. Slutligen anordnas speciell
polischefs-utbildning. Härtill kommer en hel rad specialkurser för olika
kategorier. Assistentkursen och befälsutbildningen m. m. är förlagd till
polisskolan i Solna.
De sakkunniga bör söka åstadkomma att polisutbildningen
bringas i samklang med den utveckling som äger rum i samhället i övrigt. Ökad
tonvikt bör därvid läggas på polisens roll som allmänt serviceorgan i
samhället. Ellt av utbildningens allra viktigaste mål bör vara att lära
polismännen att på ett naturligt sätt komma i kontakt med människor och all
lösa uppkommande problem på ell så smidigt säll som möjligt.
För alt nå detla mål står olika vägar öppna. En sådan som
allvarligt bör övervägas är att ge polisaspiranter efter del inledande
alterneringsåret vid kriminalpolisavdelning mer självständiga uppgifier i sådan
ordningspolisverksamhet där kontakten med allmänheten och service betonas.
Introduktionen vid ordningspolisavdelningarna bör syfta lill alt polismännen så
tidigt som möjligt får tillfälle att ägna sig ål kontaktskapande verksamhet med
huvudvikten lagd på service.
De goda resultaten i den nuvarande utbildningen kan
förmodligen tillskrivas det stora inslaget av praktiska övningar, som gör det
möjligt för polismännen alt under lugna förhållanden träna sina färdigheter. De
praktiska inslagen i utbildningen bör inte minskas. Men man bör i utbildningen
sträva efter all i ökad utsträckning kombinera den praktiska verksamheten med
studier i sociologi, kriminologi, kriminalvård, psykiatri, ungdomsledning och
samhällskunskap. Med sådana åtgärder bör polismännen bli bättre förtrogna med
arbetsmetoderna inom andra samhällsorgan och polismännens kontaktytor breddas.
De sakkunniga bör också undersöka om en del sådan praktisk verksamhet praktik
kan och bör ske vid institutioner och organisationer utanför polisväsendet.
Utöver de organisatoriska frågor som aktualiseras av vad
jag hittills har anfört, bör de sakkunniga även överväga hur olika funktioner
bör vara fördelade mellan de lokala, regionala och centrala nivåerna i
organisationen. Utgångspunkten bör därvid vara att tyngdpunkten i
polisverksamheten bör ligga på det lokala planet. Särskilt ansvaret för de
operativa funktionerna bör ligga lokalt, om inte starka skäl talar för
samordning inom större områden eller andra särskilda omständigheter
Ju:
64 Skr 1975/76:103 110
föranleder annal. Det ligger i sakens natur att en allmänt
samordnande funktion måste finnas centralt.
Mol bakgrund av den allmänna inriktningen av
polisverksamheten som jag tidigare har antytt och särskilt behovet av service
till allmänheten bör de sakkunniga studera om den nuvarande lokala
polisorganisationen är ändamålsenlig.
De sakkunniga bör vidare överväga åtgärder för all stärka
del kommunala inflytandet över polisens verksamhet. Det bör vara möjligl alt
polisen åläggs atl samråda med kommunala instanser vid viktigare beslut som rör
en kommun. Vidare bör övervägas en förstärkning av det förlroendemannainflylande
som utövas genom polisstyrelsen. Utgångspunkten bör därvid vara atl
förtroendemännen i slörre utsträckning än vad som nu är fallet skall kunna
delta i besluten om bl. a. resursernas fördelning och användning.
Det lorde i delta sammanhang stå klart alt den rent
operativa verksamheien, dvs. chefsskapet över polisstyrka under pågående
arbete, varken kan eller bör utövas av en styrelse i plenum. De sakkunniga bör
emellertid överväga om inte de uppgifier som är förenade med "utövande av
polisledning" kan avgränsas så, alt polisstyrelsen ändå skall ha möjlighet
atl fatta vissa vikliga beslut, t. ex. om mera omfatlande eller från annan
synpunkt känsliga kommende ringar och om placering av polispersonal inom
distriktet. Vidare bör de sakkunniga överväga om förtroendemännen i
polisstyrelsen bör delta i beslut om vissa s. k. myndighetsärenden, t. ex.
frågor om tillstånd alt hålla aUmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Vid förstatligandet betonades starkt länsstyrelsens
regionala ledningsuppgifter. I praktiken är det emellertid inte så vanligt all
länspolischefen leder och samordnar polisverksamheten i länet på det säll som
var avsett. Orsakerna till denna utveckling kan vara flera.
Det har sålunda från länspolischefernas sida hävdals all
de inle fått de organisatoriska resurser som krävts för atl de skall kunna
fullgöra de uppgifier som ursprungligen var avsett. Det har vidare gjorts
gällande att länen i många fall är för små för regional ledning och samordning.
Rikspolisstyrelsen
har i juru 1974 efter samråd med Föreningen Sveriges länspolischefer.
Föreningen Sveriges polismästare. Svenska polisförbundet och
Slatstjänstemannaförbundet underställt regeringen elt förslag som innebar
delegation av vissa funktioner från rikspolisstyrelsen lill länsstyrelserna
samt samordning av delar av den regionala polisverksamheten mellan flera län
under en försöksperiod av två år. Den föreslagna delegationen och samordningen
avsåg trafikövervakningen, spanings- och utredningsverksamheten rörande viss
brottslighet, vissa förslärkningsrörelser och utnyttjande av viss utrustning,
regional utbildning, rekryteringsverksamhel och personalvård. Förslagel har
remissbehandlats. Något regeringsbeslut i frågan har inle tagits. De sakkunniga
bör pröva den regionala polisverksamhetens uppgifter och organisation
förutsättningslöst.
Den samordnande funktion som tilldelas rikspolisstyrelsen
har i praktiken lett till all styrelsen indirekt har fåtl elt betydande
inflytande över hur polisverksamheten bedri\'s i distrikten. Styrelsen utfärdar
anvisningar och föreskrifier för verksamhetens bedrivande, leder utbildning,
tillsätter vissa tjänster, fördelar ulrustn ing och administrerar ekonomi och
personal.
Ansträngningar görs i dag på en rad områden alt
decentralisera besluten. De sakkunniga bör pröva om del också på polisväsendets
område finns förutsättningar alt till regional eller lokal nivå föra över
uppgifier, som nu
111 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 64
ligger på rikspolisstyrelsen, utan atl den nödvändiga
samordningen eftersatts.
De
sakkunniga bör i detta sammanhang, såvitt angår uppgiften alt meddela
anvisningar och föreskrifier, också pröva i vad mån anvisningar och
föreskrifter som är av väsentlig betydelse för polisverksamheten bör
underställas regeringen.
När del gäller rikspolisstyrelsen bör de sakkunnigas
uppdrag inte omfatta den verksamhet som styrelsen bedriver genom sin
säkerhetsavdelning.
Ett
särskilt problem är polisverksamheten vid mycket allvarliga händelser, t. ex.
terrorislhandlingar och lagande av gisslan. De sakkunniga bör analysera de
organisatoriska och tekniska problem som sådana händelser kan aktualisera. Vid
utarbetandet av sina förslag bör de sakkunniga genomgående sträva efler att
öka förtroendemannainflylandet på alla nivåer inom polisväsendet. De bör också
överväga hur ett stärkt förlroendemannainflylande över rekryterings- och
utbildningsfrågorna kan ordnas.
Den förvallningsdemokratiska utveckling som pågår inom
polisväsendet och i samhället i övrigt bör beaktas i utredningsarbetet.
Etl system med avlönade förhörs vittnen, s. k.
medborgarviltnen, finns sedan år 1957 i Göieborg. Vittnena utses och avlönas av
kommunen. De tjänstgör enligt turlista vid förhör under förundersökning i
brottmål, är närvarande vid husrannsakan och vid införandet av omhändertagna
eller gripna personer.
De sakkunniga bör, med utgångspunkt i erfarenheterna av
medborgarviltnen i Göteborg, överväga behovel av medborgarviltnen och undersöka
möjligheterna alt införa etl liknande syslem i övriga polisdistrikt. Jag är
medveten om alt man inte ulan vidare kan överföra erfarenheterna av dessa
vittnens verksamhet frän ett stort polisdistrikt till elt mindre, men det bör
ändå vara möjligl alt finna en form som gör del möjligl för polisen att få
lillgång till ell medborgarvitlne när detta framstår som angeläget.
Det är stora och delvis komplicerade frågor som de
sakkunniga har all behandla. En del frågor kan möjligen behandlas för sig,
andra måste ses i ett slörre sammanhang. De sakkunniga får redovisa resultatet
av sitt arbete etappvis, om de så finner lämpligt.
Det skall inte ankomma pä de sakkunniga alt föreslå
ökningar eller minskningar av de totala resurserna inom polisväsendet. Deras
uppdrag i denna del bör alltså vara alt pröva om polisverksamheten är räll
avvägd inom ramen för nuvarande resurser.
De förslag som de sakkunniga lägger fram och som har
ekonomiska konsekvenser skall åtföljas av kostnadsberäkningar.
De sakkunniga bör samråda méd andra utredningar som
behandlar frågor som har anknytning lill deras uppdrag.
Uiredningen har under oktober 1975 hållit etl sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
UD: 1 Skr 1975/76:103 112
Utrikesdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975: 3 och 4
Följande
kommitté inom avsmttet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1
1. Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens
regler om humanitet i krig
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juli
1972 för atl utveckla folkrättens regler om humanitet i krig:
Ordförande: Lidbom, Carl G., statsråd, led. av riksdagen
Vice ordförande: Blix, Hans M., utrikesråd (fr.o.m. den 25
april 1974)
Sakkunniga: Blom, K. A. Birgitta, departementsråd (fr.o.m.
den 13 juni 1974) Hellström, Mals J., fil. kand., led. av riksdagen Skarstedt,
Carl-Ivar S., rättschef (fr.o.m. den 25 april 1974) Tammelin, Lars, docent
Thunborg, Anders I., statssekreterare Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av
riksdagen Wulff, Torgil H., kommendör Åslröm, C. Sverker, kabinettssekreterare
Experter: Heyman, Ove F., ambassadör (t.o.m. den 21
oktober 1975) Karlsson, Bror A. S., hovrättsassessor (t.o.m. den 13 maj 1975)
Liljegren, Carl-Henrik S., kansliråd (fr.o.m. den 21 oktober 1975) Prawitz,
Jan, laborator
Rosenblad, Esbjörn C. A., departementssekreterare (fr.o.m.
den 25 april 1974)
Sekreterare: Hjertonsson, Karin, jur. dr (fr.o.m. den 25
april 1974)
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för delegationeni, se 1973 års riksdagsberätlelse
UD 5.
113 Kommittéer: Utrikesdepartementet UD: 2
Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer och
andra som berörs av delegationens arbete. Därutöver har sammanträden hållits
med en särskild arbetsgrupp för frågan om förbud mot vissa vapen.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
2. Sakkunniga (UD 1972:03) med uppdrag att företa en
utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8
december 1972 för att företa en utredning angående Sveriges
utvecklingssamarbete med u-länderna:
Ordförande: Nilsson, H. Torsten L., förutvarande
utrikesminister, led. av riksdagen
Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen
Gustavsson, Äke E. G., redaktör, led. av riksdagen Johansson, Knut B. M., f.d.
förbundsordförande, led. av riksdagen Korpås, B. G. Sture, folkhögskolereklor,
led. av riksdagen Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Måbrink,
Bertil U., ombudsman, led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, fru, led. av
riksdagen Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Wirmark, B. David
I., fil. kand., f.d. led. av riksdagen
Sekreterare: Anell, Lars E. R., departementsråd
Bitr. sekreterare: Oden, C. Bertil, avdelningsdirektör
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm,
tel. växel 763 10 00
Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års
riksdagsberätlelse UD 3.
De sakkunniga har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 22 sammanträden och företagit en studiresa. De sakkunniga beräknar lämna
sitt huvudbetänkande under år 1976.
8 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
UD: 3
Skr 1975/76:103 114
3. Utredningen (UD 1974:01) rörande utrikesdepartementets
organisation
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj
1974 för att utreda utrikesdepartementels organisation:
Utredningsman: Kellberg, Love G.-A., utrikesråd
Experter: Berg, Bertil G., expeditionsförman (fr.o.m. den
15 augusii 1974) Bruno, Gösta F., överdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1974)
Johansson, Bengt A. W., departementsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974)
Mårtensson, Jan P. G., kansliråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Nerman, Rigel
B., kontorist (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Palme, Thomas O. V., departementssekreterare
(fr.o.m. den 15 augusti 1974)
Rosqvist, Nils O., arkivarie (fr.o.m. den 15 augusti 1974)
Ryding, Göran P. G., ambassadör (fr.o.m. den 15 augusii 1974) Ström, Per L.,
förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Ternslröm, Olov A.,
utrikesråd (fr.o.m. den 15 augusii 1974)
Sekreterare: Dinkelspiel, Ulf A. R., kansliråd
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen., se 1975 års
kommittéberättelse UD 4.
Utredningen har under tiden november 1974 - april 1975
hållit 17 sammanträden med experterna.
Utredningen har den 8 april 1975 avgett betänkandet (Ds UD
1975:2) Utrikesdeparlementels organisation.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredningen (UD 1974:02) rörande rekrytering,
utbildning och tjänstgöringsförhållanden inom utrikesförvaltningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj
1974 för att utreda frågor rörande rekrytering, utbildning och
tjänstgöringsförhållanden inom utrikesförvaltningen:
Ordförande: Geijer, K. Arne, f.d. ordförande i LO, led. av
riksdagen
115 Kommittéer: Utrikesdepartementet UD: 4
Sakkunniga: Håvik, I. Doris H., assistent, led. av
riksdagen Ingemarsson, J. Svante, departementsråd Korpås, B. G. Sture,
folkhögskolerektor, led. av riksdagen Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av
riksdagen
Experter: Berg, Bertil G., expeditionsförman (fr.o.m. den
15 augusti 1974) Bergkvist, Arne B. S., departementssekreterare (fr.o.m. den 15
augusti 1974)
Kellberg, Love G.-A., utrikesråd (fr.o.m. den I november
1974) Mårtensson, Jan P. G., kansliråd (fr.o.m. den 15 augusii 1974) Nerman,
Rigel B., kontorist (fr.o.m. den 15 augusii 1974) Rosqvist, Nils O., arkivarie
(fr.o.m. den 15 augusti 1974) Ryding, Göran P. G., ambassadör (fr.o.m. den 15 augusti
1974) Ström, Per L., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1974)
Ternslröm, Olov A., utrikesråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974)
Sekreterare: Dinkelspiel, Ulf A. R., kansliråd
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
UD 5.
Uiredningen har under tiden november 1974 - juli 1975
hållit 24 sammanträden.
Utredningen
har den 17 juli 1975 avgett betänkandet (Ds UD 1975:3) Personalpolitik i utrikesförvaltningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
Fö:l
Skr 1975/76:103 116
Försvarsdepartementet
Inom detta avsnitt har följjande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975: 1, 3, 9 och 11
Följande
kommitté inom avsmttet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 6
1.1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning (Fö
1968:19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13
januari 1967 för atl överse rekvisitions- och förfogandelagstiftningen m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 februari 1967):
Utredningsman: Lundberg, N. Ragnar W., f.d.
generaldirektör
Expert: Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef
Sekreterare: Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberätlelse
Fö 19.
Utredningen har under tiden november 1974 - juli 1975
hållit tolv sammanträden samt hafl överliiggningar med vissa kontaktmän hos
berörda myndigheter.
Utredningen har den 29 september 1975 avgelt betänkandet
(SOU 1975:65) Förfogandelagstiftningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3
februari 1967 för att utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens
fredsorganisation (se Post-och Inrikes tidn. den 9 februari 1967):
Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, led.
av riksdagen
Sakkunniga: Björk, Gunnar E., bankkons.ulent, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)
117 Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 2
Gustavsson, Gusti L. A., el-installatör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1
juni 1974)
Hylländer, K. Gunnar E., köpman, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 juni
1974)
Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen
(fr.o.m. den I
juni 1974)
Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den
I juni 1974)
Experter: Bergstrand, Per-Erik, överste (fr.o.m. den 15
april 1975) Franzén, Nils P., organisationsdirektör (t.o.m. den 30 november
1975) Hansson, NUs O., överste Höljer, Gunnar, krigsråd
Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör Larsson,
Sven E., departementsråd Lugn, P. E. Robert, överste Månsson, E. O. Sigvard,
överste av 1. graden Nilsson, Alice H. Ch., kansliråd (fr.o.m. den I juni 1974)
0'Konor, Bengt G. W., kommendörkapten (t.o.m. den 30 juni 1975) Persson,
Ragnar, överste (fr.o.m. den I augusti 1975) Strand, Karl-Erik, kansliråd
(fr.o.m. den 15 februari 1975) Thufvesson, Bengt E., departementsråd
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd Wigardt, Hans G. T.,
organisationsdirektör (fr.o.m. den I december 1975)
Sekreterare: Cederwall, Ulf C, byrådirektör (fr.o.m. den 1
december 1975) Lundbergh,HansP.N.J., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 december
1975) Wigardt, Hans G. T., organisationsdirektör (t.o.m. den 30 november 1975)
Bitr. sekreterare: Lundbergh, Hans P. N. J.,
överstelöjtnant (t.o.m. den30november 1975) Lyckeberg, Nils,
departementssekreterare
Lokal: Fredsgatan 2, 11152 Stockholm, tel. 1139 35 och
1142 85 (sekreterarna), 11 88 25 (expeditionen)
Direktiven för utredningen, se 1%8 års riksdagsberättelse
Fö 20. Tilläggsdirektiv se 1972 års riksdagsberättelse Fö 10 samt 1975 års
kommittéberättelse Fö 2.
Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 38 sammanträden samt gjort studieresor till Storbritannien,
Nederländerna och Finland under sammanlagt 13 dagar. Utredningen har besökt tio
förband och skolor inom armén och marinen, två regionala staber och en skola i
armén.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
Fö: 3 Skr 1975/76:103 118
3. Utredningen (Fö 1970:23) rörande systemet för förmåner
åt värnpliktiga m. fl.
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16
oktober 1970 för att företa utredning rörande systemet för förmåner ål
värnpliktiga m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november 1970):
Utredningsman: Mellqvist, Sven A., expediter, led. av
riksdagen
Experter: Boberg, S. Lennart M., slabskonsulenl Creutzer,
Bertil R., generalmajor Domvall, E. Göte, byrådirektör van der Heeg, Nils H.,
avdelningsdirektör Hellmér, Åke, byrådirektör Hultan, Ivan, personaldirektör
Hårleman, Tord P. R., major (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Karlsson, Ulf G., departementssekreterare
Norström, Gunilla K. B., generalsekreterare (fr.o.m. den I
juni 1974) Olof son, Erik G., byrådirektör
Reuterswärd, Carl R., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni
1974) Ternemar, J. Tommy, konsulent Terstad, J. Gösta A., kansliråd
Thorslensson, Per-Gunnar H., överstelöjtnant (fr.o.m. den
1 juni 1974) Törnquisl, Leif J. O., major (fr.o.m. den 1 juni 1974) Virdeslen,
Sten G., avdelningsdirektör Wassén, Brita E., kammarrättsråd
Sekreterare: Virdeslen, Sten G., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Ershammar, Mats O. T., förste
byråinspeklör Högberg, C. Johan H., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse
Fö 17.
Utredningen har under liden november 1974 - september 1975
hållit tolv sammanträden.
Utredningen har den 26 september 1975 avgelt belänkandet
(SOU 1975:73) Frivilligförsvarets förmåner.
Uppdraget är därmed slutfört.
119 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 5
4. Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö 1971:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 26
februari 1971 föratt utreda och inkomma med förslag till förvallningsulbildning
inom krigsmakten:
Utredningsman: Nihlfors, Folke U., organisationsdirektör,
f.d. led. av riksdagen
Experter: Branlberger, Per-Gunnar, överste
Grahm, A. Folke, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Knöös, Erik O., kapten Lindberg, R. Greger, överste Magnusson, Lennart C. O.,
avdelningsdirektör Nyberg, Stig K., studiereklor
Skedinger, Arne H. E., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1
oktober 1974) Torfgård, Sven H. C. T., överste av 1. graden (fr.o.m. den 1
november 1974)
Sekreterare: Dinell, Jan A. C, departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler,
Sehlsledlsgalan 9, 115 28 Stockholm, tel. 60 25 35 (utredningsmannen), växel
763 1000 (sekreteraren), 67 60 71 (sekretariat)
Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse
Fö 19.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 102 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första
kvartalet 1976.
5. Ledningsgruppen (Fö 1971:03) för fortsatt utveckling av
försvarets planerings- och programbudgetsystem (PPBG)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 maj
1971 för att framlägga förslag rörande den slutliga ulformningen av försvarets
nya planerings- och budgeteringssystem samt all leda och samordna det fortsatta
utvecklingsarbetet inom förenämnda område:
Ordförande: Ehrling, G. O. Ingvar, kansliråd (fr.o.m. den
1 januari 1975)
Ledamöter: Grape, S. Lennart, departementsråd Petri,
Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den I augusii 1974)
Fö: 5
Skr 1975/76:103 120
Experter: Andersson, O. Inger S., förste byråsekreterare
(t.o.m. den 2 november 1975)
Andrén, Nils B. E., professor (t.o.m. den 17 juni 1975)
Bergelin, Peter, överstelöjtnant
Bovallius, Lars K. R., avdelningsdirektör (t.o.m. den 2
november 1975) Broström, Ulf T. F., avdelningsdirektör (t.o.m. den 17 juni
1975) Dahlén, Rune B., avdelningsdirektör (t.o.m. den 2 november 1975) Edman,
Kurt E., krigsråd Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant Ekelund, Jan C.
byrådirektör (t.o.m. den 17juni 1975) Eriksson, Kurt L. F., laborator (t.o.m.
den 17 juni 1975) Faugerl, Sven J. E., byrådirektör (t.o.m. den 2 november
1975) Folke, U. Ingemar, överstelöjtnant Holmberg, Gunnar E.,
planeringsdirektör Kangerl, Håkan, byrådirektör (t.o.m. den 17 juni 1975)
Lahrman, A. Ebbe, byråintendent (t.o.m. den 2 november 1975) Lalin, Per Olof,
revisionsdirektör (t.o.m. den 17 juni 1975) Muld, Andres, byrådirektör (t.o.m.
den 17 juni 1975) Nilsson, Stig Å., organisationsdirektör
Olhede, Torleif E., departementssekreterare (t.o.m. den 2
november 1975)
Olsson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den 22
februari 1974) Pellnäs, Bo, major (t.o.m. den 2 november 1975) Persson, Lars
Bertil, överstelöjtnant (t.o.m. den 17 juni 1975) Rangne, Bo,
avdelningsdirektör
Ringh, Per Arne, överstelöjtnant (t.o.m. den 17 juni 1975)
Sandberg, A. Palle G., kommendörkapten (t.o.m. den 17 juni 1975) Stefenson,
Bror P. H., kommendörkapten (t.o.m. den 17 juni 1975) Strand, Karl-Erik,
kansliråd
Wettemark, Oskar G., kapten (t.o.m. den 2 november 1975)
Österdahl, Lars-Erik O., byråchef (t.o.m. den 17 juni 1975)
Sekreterare: Edgren, Claes A. W., överste (fr.o.m. den 1
januari 1975)
Bitr. sekreterare: HeUman, Sven R., överingenjör
Lönnbom, Bengt A. V., överstelöjtnant (t.o.m. den 17 juni
1975) Moberg, Sten L.. t.f. organisationsdirektör (t.o.m. den 15 april 1975)
Sondén, Jan A., kommendörkapten
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 25 35 (sekreteraren)
Direktiven för ledningsgruppen, se 1972 års
riksdagsberättelse Fö 20.
121 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 6
Ledningsgruppen har under tiden november 1974 - oktober
1975 hållit 13 sammanträden.
Arbetet har under ledningsgruppen bedrivits i fem
projektgrupper. Antalet sådana har under perioden minskat från fem till en.
Ledningsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första
halvåret 1976.
6. Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24
september 1971 med uppgift alt till Kungl. Maj:t lämna förslag i frågor som hör
samman med genomförandet av höjningen av pensionsåldern för militär personal
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1971):
Ordförande: Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör
Ledamöter: Bodin, K. Berndt, departementssekreterare
Bäcklin, Lars R., ombudsman Wiberg, N. Ola R., förste ombudsman Winéus, Bengt
G., departementssekreterare
Ersättare för ledamöter: Liedberg, Anders J. B., ombudsman
(för Bäcklin) Sandberg, K. G. Ulf, ombudsman (för Wiberg)
Experter: Lindahl, Carl-Fredrik H., överstelöjtnant Sjöö,
Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den I juli 1975) Tamfeldt, BengtG.,
överstelöjtnant (t.o.m. den 30 juni 1975)
Sekreterare: Stålhandske, O. Lennart, överstelöjtnant
Bitr. sekreterare: Otlerberg, L. Håkan, kapten
Lokal: Försvarsdepartementels kommiltélokaler,
Sehlsledlsgalan 9, 115 28 Stockholm, tel. 62 28 07 (sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1972 års
riksdagsberättelse Fö 21.
Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
Fö:
7 Skr 1975/76:103 122
7. 1972 års värnpliktsutredning (Fö 1972:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april
1972 för atl utreda de värnpliktigas utbildning och utnyttjande m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 27 maj 1972):
Ordförande: Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av
riksdagen
Sakkunniga: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av
riksdagen Enskog, Carl-Gustav B., personalchef, f.d. led. av riksdagen
Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen Gustavsson, Äke E.
G., redaktör, led. av riksdagen Hedin, Carl Eric, lantbrukare, f.d. led. av
riksdagen
Experter: Berggren, Alf, kommendör av 1. graden Borgquisl,
Frithiof, byråchef Creutzer, Bertil R., generalmajor Hörnquisl, K. Iwan E.,
överste av 1. graden Karlsson, Ulf G., departementssekreterare Lindgren,
Carl-Ivar, överste Lugn, P. E. Robert, överste Lyth, K. Erik, överste av 1.
graden Magneberg, Stig E., överste Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef Wagner,
G. F. Wilhelm, överste
Huvudsekreterare: Engman, O. Ingemar, departementsråd
Sekreterare: Jansson, K. Erik, kapten Nystedt, Stig H.,
t.f. avdelningsdirektör
Lokal: Försvarsdepartementels kommiltélokaler,
Sehlsledlsgalan 9, 115 28 Stockholm, tel. 67 18 08, 61 35 03 (sekreterarna)
Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Fö 18.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 13 sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheter och andra
som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 6 mars 1975 avgett delbetänkandel (Ds
Fö 1975:1) Konsekvenser för lolalförsvaret av förändringar av värnpliklstidens
längd m. m. samt den 26 november 1975 en promemoria (Ds Fö 1975:6)
123 Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 8
Överväganden rörande grundutbildningstid till
vissa befattningar för värnpliktiga inom försvarsmakten m. m.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första
halvåret 1976.
8. 1973 års vapenfriutredning (Fö 1973:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13
september 1973 för översyn av lagen om vapenfri tjänst och sanktionerna vid
vägran alt fullgöra värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst:
Ordförande: Holmberg, Carl V., justitieråd
Sakkunniga: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen
Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 december 1974)
Möller, S. A. Birger, f.d. led. av riksdagen Norrby,
Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Werner, N. Mårten S., komminister,
led. av riksdagen
Experter: Sjöholm, Eric G. R., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 15 mars 1974) Suneson, Karl-Henrik A., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars
1974)
Sekreterare: Janson, Björn C, hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Körlof, Björn H. B., kanslisekreterare
(fr.o.m. den 4 juni 1974) Linde, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den
1 augusii 1975)
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterarna)
Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
Fö 14.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
Fö: 9 Skr
1975/76:103 124
9. Sakkunnig (Fö 1973:02) fiir studier avseende
utvecklingen efter år 1977 av de delar av totalförsvaret som inte omfattas av
militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt försvar
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 december
1973 för studier avseende utvecklingen efler år 1977 av de delar av
totalförsvaret som inle omfattas av militärt försvar, civilförsvar och
ekonomiskt försvar (se Post- och Inrikes tidn. den 2 februari 1974):
Utredningsman: Gyllö, Sture A., avdelningschef
Sekreterare: Lundquist, David, departementssekreterare
Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års
kommittéberättelse Fö 11.
Den sakkunnige har under tiden november 1974 - oktober
1975 hållit 43 sammanträden med sekreteraren samt hafl överläggningar med olika
myndigheter och organisationer som berörs av utredningsuppdraget.
Den sakkunnige har den 1 april 1975 avgett rapporten
ÖTF-studierna, lägesrapport 1975-04-01.
Visst underlag har inhämtats från de myndigheter som
berörs av studierna.
Den sakkunnige har i december 1975 avgett en rapport
Övrigt totalförsvar efter 1977-07-01.
Uppdraget är därmed slutfört.
10.1974 års underrättelseutredning (Fö 1974:01)
TiUkallade eidigt Kungl. Mai:ts bemyndigande den 4 januari
1974för att utreda riktlinjer för den militära underrättelsetjänsten m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1974):
Ordförande: Rosén, Nils Gustav K. G., f.d.
universitetskansler
Sakkunniga: Axell, H. Göran, ombudsman Clason, Anders E.
V., chefredaktör Eriksson, Nancy M., fru, f.d. led. av riksdagen Hedlund,
Gunnar, förutvarande statsråd, led. av riksdagen Himmelstrand, J. Ulf I.,
professor
Experter: Ekman, C. H. Stig, docent (fr.o.m. den 1 april
1974) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 6 februari 1974)
125 Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 11
Wenblad, L. Bertil A., överstelöjtnant (fr.o.m. den I
oktober t.o.m. den 31 december 1975)
Sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 6 februari 1974)
Bitr. sekreterare: Nilsson, E. Sören, departementssekreterare
(fr.o.m. den 24 januari 1974)
Lokal: Handelsdepartementet, Rosenbad 2, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Fö 12.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
håUit 13 sammanträden. Uiredningen har därutöver hållit samman raden med
särskilda arbetgrupper samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra
som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1976.
11. Expertutredningen (Fö 1974:02) angående prisreglering
av försvarsutgifterna
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 17 maj
1974 för atl utreda system för prisreglering av försvarsutgiflerna (se Post-
och Inrikes tidn. den 28 maj 1974):
Ordförande: Nordbeck, S. E. Gunnar, departementsråd
Sakkunniga: Hjalmarsson, S. Åke, departementssekreterare
Maler, Karl-Göran, docent
Experter: Billström, P. O. Frithiof, statistikchef
(fr.o.m. den 27 maj 1974) Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör Hägg, Y. O. Sture,
planeringsdirektör (fr.o.m. den 27 maj 1974) Linder, F. Georg, inköpsdireklör
Thyberg, P. Erik, byråchef Wigur, J. T. Rolf, överste
Sekreterare: Strand, Karl-Erik, kansliråd
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Fö 13.
Fö: 11 Skr 1975/76:103 126
Utredningen har under liden november 1974 - april 1975
hållit tolv sammanträden.
Uiredningen har den 7 april 1975 avgelt betänkandet (Ds Fö
1975:2) Prisreglering av försvarsutgiflerna.
Uppdraget är därmed slutfcirt.
12. Försvarsmaktens lednirigsutredning (Fö 1974:03)
(FLU-74)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20
september 1974 för att utreda det militära försvarets centrala och högre
regionala ledningsorganisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28
september 1974):
Ordförande: Guslafsson, Hans L., landshövding
Sakkunniga: Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av
riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Göransson, J.
Olle, verkmästare, led. av riksdagen Lindblad, Hans B., redaktör Träff, Sven-Olov
A., direktör, led. av riksdagen
Experter: Bodin, K. Berndt, departementssekreterare
Högberg, Lars G., fil. lic. (fr.o.m. den 12 december 1974) Jarmar, L. Håkan,
organisa.tionsdirektör
Larsson, J. Krister L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 15
januari 1975) Olhede, Torleif E., departementssekreterare
Samuelson, Ulf G., kommendörkapten (fr.o.m. den 15 januari
1975) Skoglund, Claes G., generalmajor Winblad, Harry W., överste (fr.o.m. den
15 januari 1975)
Sekreterare: Ludvik, Klaus, organisationsdirektör
Bitr. sekreterare: Moberg, Sten L., t.f.
organisationsdirektör (t.o.m. den 31 augusii 1975) Nyman, Bengt O. P.,
byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1975)
Lokal: Fredsgatan 2,111 52 Stockholm, tel. 763 37 80
(sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö
14.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 20 sammanträden.
127 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 13
Uiredningen har den 22 oktober 1975 lill berörda
myndigheter remitterat en arbetspromemoria Organisationsalternativ för
försvarsmaktens centrala ledning.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
13.1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25
oktober 1974förall utreda totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 9 november 1974):
Ordförande: Thunborg, Änders I., statssekreterare
Sakkunniga: Bengtsson, Karl F., verkmästare, led. av
riksdagen Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, led. av riksdagen (t.o.m. den
30 juni 1975)
Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led. av riksdagen
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Göransson, J. Olle,
verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen
Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen
Experter: Broström, Ulf T. F., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 21 november 1974) Ehrling, G. O. Ingvar, kansliråd (fr.o.m. den 21 november
1974) Eklund, C. Gunnar, generallöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Grape,
S. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Hellman, Sven R.,
överingenjör (fr.o.m. den 21 november 1974) Karlsson, Ulf G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1974)
Leifland, Leif, utrikesråd (fr.o.m. den 21 november 1974)
Nordbeck, S. E. Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1974)
Orrö, Sven-Erik O., kansliråd (fr.o.m. den 21 november
1974) Petri, Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Thyberg, P.
Erik, byråchef (fr.o.m. den 21 november 1974) Wigur, J. T. Rolf, överste
(fr.o.m. den 21 noyember 1974)
Huvudsekreterare: Engman, O. Ingemar, departementsråd
Fö: 13
Skr 1975/76:103 128
Sekreterare: Bergquist, Mats F. Th.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1974)
Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant (fr.o.m. den 21
november 1974) Sagrén, K. Åke, överstelöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974)
Sondén, Jan A., kommendörkapten (fr.o.m. den 21 november 1974)
Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 763 37 86
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Fö 15.
Kompletterande direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist
till prolokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1975):
Regeringen har genom beslut den 25 oktober 1974 bemyndigat
chefen för försvarsdepartementet atl tillkalla höst sju sakkunniga för att
överväga och lämna förslag om totalförsvarets fortsalla utveckling m. m. De
sakkunniga som tillkallats genom beslut den 25 oktober 1974 arbetar under
namnet 1974 års försvarsutredning.
Riksdagens försvarsutskott har (FöU 1975:13) bl. a. anförl
alt frågan om särskilda åtgärder för alt underlätta investeringar i
rationaliseringssyfte återspeglar del planeringsproblem som uppkommer när man
vill ändra fredsorganisalionen i syfle atl prioritera utbildning och
materielanskaffning. Inom en bestämd ekonomisk ram uppkommer en besvärande
konkurrens mellan medelsbehoven för rationaliseringsinvesteringar och för bl.
a. anskaffning av betydelsefull materiel. Del var mol denna bakgrund utskottet
i samband med 1972 års försvarsbeslut uttalade all särskilda åtgärder borde
vidtas för all underlätta investeringar i rationaliseringssyfte.
Utskottet anförde vidare alt enligt de anvisningar som
regeringen den 6 mars 1975 har lämnat för programplaneringen för perioden
1976/77 1980/81 skall vid planeringen för del militära försvaret förutsättas
alt något medelstillskott till utgiftsramen för investeringar i form av
långsiktig kredit e. d. inte kommer atl erhållas. Enligl vad ulskollel hade
inhämtat var syftet med detla alt i de nya programplanerna få underlag för att
bedöma vilka senareläggningar av investeringar som blir aktueUa och vilka
malerielanskaffningar m. m. som inle kan planeras in med denna förutsättning.
Utskottet ville för sin del godta alt man försl under
hösten 1975 lar ställning till behovet av en särskild kredit eller andra
åtgärder i syfte all underlätta de personalbesparande omorganisationer som är
aktuella. Frågan borde redovisas för riksdagen senast under våren 1976.
Utskottet anförde vidare alt frågan från
planeringssynpunkt har anknytning till systemet med särskilda försvarsbeslut
vart femte år och angivande av horisontella planeringsramar även när
kostnadskrävande omstruktureringar förestår. Vidare finns ell samband bl. a.
med de kommande övervägandena inom 1974 års försvarsutredning såvilt gäller
planeringsinriktningen inom del militära försvaret efler år 1977. Som
försvarsutskottet tidigare hade anförl är det inle minst fråga om atl skapa
klarhet och stadga när det gäller förutsättningarna för den långsikliga
planeringen. Mol denna bakgrund förordade utskottet nu att regeringen uppdrar
åt försvarsulredningen alt överväga frågan och redovisa resultaten härav i
sådan lid alt de kan ligga till grund för regeringens anvisningar när
129 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 14
det gäller programplaneringen för perioden 1977/78
1981/82.
Riksdagen har som sin mening givit regeringen tillkänna
vad utskottet anförde (rskr 1975:122).
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen uppdrar åt 1974 års försvarsutredning atl överväga om behov
föreligger av särskilda åtgärder för att underlätta personalbesparande
omorganisationer i enlighet med vad försvarsutskottet anfört i sitt förenämnda
belänkande 1975:13.
Utredningens överväganden och förslag bör föreligga vid
utarbetande av regeringens ansvisningar avseende programplaneringen för
perioden 1977/781981/82.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 25 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
14. Utredningen (Fö 1974:05) om översyn av
tjänstereglementet för krigsmakten
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november
1974 för översyn av tjänstereglemenlel för krigsmakten (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 december 1974):
Ordförande: Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef
Ledamöter: Hårdefell, S. Börje, tf. rättschef Peyron,
Gustaf F. C, generalmajor
Huvudsekreterare: Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor
Sekreterare: Andersson, Jan-Åke L., major Pettersson,
Lars-Olov, departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till
statsrådsprotokollet den 22 november 1974):
Kungl. Maj:t har i olika kungörelser, instruktioner,
reglementen m. m. meddelat föreskrifier för verksamheten inom krigsmakten.
Föreskrifterna avser oftast särskilda verksamhetsområden, såsom operaliv
verksamhet, verksamhet rörande mobilisering, utbildning, taktik, organisation,
utrustning, personal, långsiktsplanering, särskilda åtgärder för atl hävda
landels oberoende m. m. Vissa grundläggande och för aU personal gällande
9 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Fö: 14 Skr 1975/76:103 130
förskrifter finns i Tjänslereglemenle för krigsmaklen
(TjRK) som har utfärdats av Konungen i kommandoväg. Nu gälllande TjRK trädde i
krafl den I oktober 1960. I reglementet har därefier vidtagits flera ändringar.
TjRK gäller i princip för hela krigsmakten. I fråga om
sådan civil personal vid krigsmakten som inte är krigsmän samt för verksamheten
vid krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter och gemensamma institutioner
gäller dock reglementet bara i begränsad omfattning. Reglementet gäller också
för personal som inte tjänstgör vid krigsmaklen, om personalen är all hänföra
tiU krigsmän. Det tillämpas i såväl fred som krig.
TjRK innehåller förutom en avdelning med definitioner
och beteckningar samt etl inledande avsnitt 27 kapitel som vart och ell
beslår av flera moment. Reglementet innehåller vidare etl flertal bilagor.
Sedan år 1960, då TjRK faistställdes, har många och stora
förändringar skett inom det civila samhällslivet, inte minst på utbildningsväsendets
område. BI. a. har de studerande fått etl större inflytande vilket har
förbättrat samarbetet och skjipat friare umgängesformer mellan lärare och
elever. Detta förhållande har i sin lur påverkat ungdomens attityd lill de
militära formerna, vilka i många fall upplevs som otidsenliga. Värnpliktiga som
fullgör sin grundutbildning har också riktat kritik mol TjRK för atl del på
många punkter inte slår i samklang med moderna tänkesätt.
Också den fasl anställda personalen har fört fram kritik.
Sålunda har plulonsofficersförbundel i en skrivelse den 12november 1974liU
chefen för försvarsdepartementet bl. a. framhållil all utvecklingen kräver atl
individen får möjligheter all påverka sin arbetsmiljö och arbetssituation men
atl dessa möjligheter begränsas av gällande reglementen.
Föreskrifterna i TjRK är av skiftande karaktär och spänner
över stora områden. Många bestämmelser rör frågor som har nära samband med vad
som brukar hänföras till privatlivet. Jag tänker här på föreskrifier om
klädsel, hälsning, personlig hygien m. m. Regler av denna typ bör stå i
överensstämmelse med rädainde uppfattningar i samhället i övrigt. Det måsle
dock beaktas all tjänsten under fältförhåUanden i hög grad påverkar de inre
förhållandena i krigsfiirbanden.
Som jag nämnde inledningsvis har nuvarande TjRK ändrats på
många punkter och anledningen till flera av dessa ändringar har varit just en
strävan alt anpassa reglerna till utvecklingen i samhället. Förutom de
synpunkler som avser del sakliga innehållet har också från flera håll uttalats
alt TjRK är omodernt såväl i fråga om språket som lill sin allmänna utformning.
Även jag anser att TjRK trots de ändringar som
fortlöpande har ägt rum inle fyller tidens krav. Del är i många delar till
både innehåll och utformning föråldrat och svarar inte mot de anspråk som man
har räll alt ställa på elt reglemente som är av så grundläggande betydelse för
den dagliga verksamheten inom krigsmakten. Jag finner därför alt en total
översyn av TjRK bör ske. Uppgiften bör anförtros åt särskilda sakkunniga.
De sakkunniga bör lägga fram förslag lill ell nytt
tjänslereglemenle för krigsmaklen. Utgångspunkten bör vara alt reglementet
liksom i dag skall gälla såväl i krig som i fred. Vid utformningen av
reglementet bör särskild hänsyn lagas till all krigets krav också påverkar
krigsmaktens verksamhet i fred. Å andra sidan bör del vara en strävan all så
långl del är möjligl anpassa föreskrifterna lill motsvarande regler inom
samhället i övrigt. Särbestämmelser för den militära verksamheten bör förekomma
endasi i den mån de är nödvändiga för all upprätthålla krigsmaklens
effektivitet.
131 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 14
Särskild omsorg bör läggas ned på alt få fram moderna
föreskrifter på sådana områden som har samband med privatlivet.
De sakkunniga
bör utöver vad jag nyss framhöll inte bindas genom några mera preciserade
direktiv. Jag skall emellertid i det följande ange några frågor som jag anser
atl de sakkunniga särskilt bör beakta.
Utvecklingen i samhället präglas av en fortgående demokratisering
inom skilda områden. Under senare lid har uppmärksamheten i hög grad inriktats
på all öka de anställdas inflytande över förhållandena på sina arbetsplatser.
Moisvarande uppmärksamhet har som jag tidigare framhållil riktats på de
studerandes inflytande på sina förhållanden. Nyligen har lagts fram förslag som
syflar lill alt öka de boendes inflytande över bostadsproduktionen och
miljöulformningen. Vikliga åtgärder har vidtagits för alt stärka konsumenternas
ställning.
Mol bakgrund av de olika åtgärder som sålunda vidtagits
för atl bredda och fördjupa förelagsdemokratin, inle minsl för de anställda, är
det naturligt alt man också uppmärksammar möjligheterna för de värnpliktiga alt
påverka sina förhållanden. Detta har också i viss mån skett genom bl. a.
pågående försök med fördjupad företagsdemokrati. Formerna för medinflytandet
måste givelvis ha sin utgångspunkt i elt regelsystem. Del faller sig därför
naturligt atl de sakkunniga överväger möjligheterna atl ta in bestämmelser om
elt sådanl medinflytande i tjänstereglemenlel. Elt särskilt problem när del
gäller medinflytandefrågor inom krigsmaklen är de skilda förhållanden som
gäller för å ena sidan de anställda och å andra sidan de värnpliktiga. Detla
kan ibland skapa intressekonflikter. De sakkunniga bör överväga behovet av
samarbete i f örelagsdemokraliska frågor mellan dessa båda kategorier.
Som jag förut angav spänner föreskrifterna i TjRK över
stora områden. Åtskilliga föreskrifier rörande den fast anställda personalen
griper in på området för slalsljänslemannalagstiflningen. Det bör ankomma på de
sakkunniga all pröva behovel av sådana föreskrifier i TjRK.
TjRK innehåller också föreskrifier om tystnadsplikt.
Enligt den nya regeringsformen får yttrandefriheten mot allmänheten inle
inskränkas annal än genom lag eller i fråga om offentliga funktionärer
genom förordning av regeringen efter bemyndigande i lag. Föreskrifterna i TjRK
om tystnadsplikt bör sålunda transformeras om lill lag eller förordning. De
sakkunniga bör särskilt undersöka om TjRK innehåller andra föreskrifier som på
grund av regeringsformen eller av andra skäl bör utfärdas i annan ordning.
Många
beslut som fattas i ärenden rörande tillämpningen av TjRK kan i sista hand
överldagas till Kungl. Maj:t. På senare år har strävandena varit alt minska
antalet regeringsärenden genom delegation till underordnad myndighet. De
sakkunniga bör mot bakgrund härav pröva om inte full-följdsrätten i ärenden som
här avses bör inskränkas så att prövningen i sista hand förläggs tUl annan
instans än Kungl. Maj:t.
Utredningsarbetet bör bedrivas så alt de sakkunniga i
försia hand kan överlämna förslag till nya föreskrifter. Särskild vikt bör
läggas vid att utforma föreskrifterna på etl lättillgängligt språk. Utformning
av delaljerade motiv bör förekomma endast i den ulslräckning som kan anses
nödvändig för regeringens forlsalla handläggning av ärendet.
De sakkunniga bör bedriva sill arbete i nära kontakt med
berörda personalorganisationer och representanter för de värnpliktiga.
Utöver vad jag har nämnl bör det stå de sakkunniga fritt
all också föreslå ändringar i andra reglementen eller bestämmelser som de
sakkunniga finner ha samband med översynsarbetet.
Fö; 14 Skr 1975/76:103 132
Uiredningen har under liden december 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden. Uiredningen har haft överläggningar med särskilt
utsedda kontaktmän bos myndigheter och organisationer som berörs av
utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
15. Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om
kvinnan i försvaret (BKF)
TillkaUade erdigt regeringens bemyndigande den 27 februari
1975 för del fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 mars 1975):
Ordförande: Frändås, S. G. Berit, adjunkt, led. av
riksdagen
Sakkunniga: Barke, Christine, vice ordförande i
Riksförbundet Sveriges lotlakårer Larsson, Carl-Otto, överste
Experter: Adolfsson, Jens, förste ombudsman (fr.o.m. den 1
juli 1975) Ershammar, Mats O. T., förste byråinspeklör (fr.o.m. den 15 april
1975) Granath, Solve O., förste ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1975) Hultan,
Ivan, personaldirektör (fr.o.m. den 6 maj 1975) Sjöö, Curt O., överstelöjtnant
(fr.o.m. den 18 april 1975)
Lokal: Kommendörsgalan 28, 5 tr., 11448 Stockholm, tel.
6158 16 (Ershammar)
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till prolokoll
vid regeringssammanträde den 27 februari 1975):
Antalet anställda på hel- och deltid inom försvarsmakten
utgjorde i slutet av 1974 ca 49 000. Av dessa var ca 11 200 kvinnor, vilka
praktiskt tagel uteslutande var civilanställda. Antalet utgjorde ca 40 % av den
civila personalen inom försvaret.
Under de senasie åren har frågan om all skapa ökade
möjligheter för kvinnor alt få anställning inom försvarsmakten behandlals i
åtskilliga sammanhang. 1972 års värnpliksutredning har i belänkandet (Ds Fö
1973:1) Kvinnor i det militära försvaret gjort en översiktlig studie av
hithörande frågor. Delta betänkande har remissbehandlats.
Utredningen har i sitt belänkande belyst tre problem,
nämligen
a)
konsekvenserna
av att låta den utbildningsplikt inom totalförsvaret som nu hänför sig till män
även avse kvinnor,
b)
möjlighetema
att ge erfoirderlig militär utbildning åt de kvinnor som vill skaffa sig
kompetens; för anställning som befäl inom försvaret samt
133 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 16
c) förutsättningarna att genom utbildningsplikt fylla det
personalbehov
inom krigsorganisationen som f. n. tillgodoses
genom frivilligt
utbildade avtalsbundna kvinnor ur de kvinnliga
frivilligorganisationerna.
Utredningen
har för sin del avvisat såväl tanken på en kvinnlig värnplikt (punkt a) som
förslagel om alt införa en tjänsteplikt (punkl c). När del gäller möjligheterna
att låta kvinnor anställas som befäl förordar utredningen en översyn av
gällande bestämmelser angående rekrytering och utbildning för anställning som
befäl inom försvaret.
Remissinstanserna har på del hela tagel tillstyrkt
utredningens förslag.
På skilda
områden markeras i dag strävandena lill ökad jämställdhet mellan män och
kvinnor. Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor (Ju 1973:03) är
regeringens instrument för alt samordna dessa strävanden. Utbildningsväsendets
utbyggnad och utformning underlättar kvinnornas möjligheter all få
yrkesutbildning. Genom en utbyggnad av barntillsynen har i allt fler familjer
båda föräldrarna kunnat ta förvärvsarbete.
Jag har i
skilda sammanhang framhållit att man inom försvarsmakten, trots de särpräglade
förhållanden som i vissa avseenden gäller för verksamheten, måste anpassa sig
till reformsträvandena på övriga områden av samhällslivet. Jag anser därför all
man nu, i enlighet med värnpliktsulred-ningens förslag, bör föra del påbörjade
arbetet atl skapa möjligheter för kvinnor atl få anstäUning i det militära
försvaret vidare. Med hänsyn till all denna fråga har viss anknytning till bl.
a. arbetet med den framlida befälsordningen bör den forlsalla beredningen
ulföras av särskilt tillkallade sakkunniga inom försvarsdepartementet.
Såväl värnpliklsuiredningen som den övervägande delen av
remissinsianserna har tagit avstånd från tanken all införa allmän värnplikt för
kvinnor. Även jag anser alt frågan om en allmän värnplikt för kvinnor bör
uteslutas från del kommande beredningsarbetet. Inle heUer bör uppdraget
innefatta frågan om atl skapa ell ijänstepliklssystem för uppgifter som nu
fullgörs genom frivilliga insatser.
Beredningsarbetet bör i en försia etapp avse tjänster där
uppgifterna inle är av stridande karaktär och därför bör kunna besättas även av
kvinnor. Beredningen bör i detla sammanhang överse fördelningen av tjänster på
militära civilmilitära och civila tjänster.
Beredningsarbetet måste även innefatta frågor om den
utbildning som kan behövas och vilka organisatoriska och övriga konsekvenser
som förslagen medför. Uppdraget avser hela försvarsmakten.
Särskilda kostnadsberäkningar skall upprättas.
Beredningen har under tiden mars - oktober 1975 hållit
åtta sammanträden.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
16. Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975
för utredning om försvarels gymnasiala utbildning (se Post- och Inrikes tidn.
den 31 maj 1975):
Fö: 16 Skr 1975/76:103 134
Ordförande: Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av
riksdagen
Experter: Hammarström, P. Rickard, studiereklor (fr.o.m.
den 16 juni 1975) Lundin, Åke E., överstelöjtnant (fr.o.m. den 16 juni 1975)
Nicklasson, Stina, skolinspektör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Norenberg, Bertil
W., studiereklor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nyberg, Stig K., studierektor
(fr.o.m. den 16 juni 1975) Palm, Hans G. G., departementssekreterare (fr.o.m.
den 16 juni 1975)
Sekreterare: Ekberg, S. Britta, deparlerrcnlssekrelerare
(fr.o.m. den 16 juni 1975)
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvisl till prolokoll
vid regeringssammaniräde den 7 maj 1975):
Inom försvaret bedrivs gymnasial utbildning huvudsakligen
vid försvarets gymnasieskola (F'GS) i Uppsala, marinens tekniska skola i
Karlskrona (MTS) och Herrevadsklosterskola (Hvks) i Ljungbyhed. Eleverna vid
försvarets gymnasieskolan kommer från alla tre försvarsgrenarna. Förutom u
tbildningen vid de tre nämnda skolorna sker s. k. kompletterings- och
påbyggnadsulbildning på huvudsakligen grundskolenivå saml yrkesinriktad
utbildning på gymnasial nivå i resp. försvarsgrens regi på etl flertal orter.
Riksrevisionsverkel (RRV) har i en skrivelse i mars 1973
föreslagil all den gymnasiala utbildningen inom försvaret omprövas. Förslagen
bygger på en genomförd förvaltningsrevision vid FGS, MTS och Hvks.
Försvarets skolnämnd har yttrat sig över RRV:s skrivelse.
Av RRV:s rapport och försvarels skolnämnds yttrande
framgår atl del finns flera skäl som talar för atl försvarets särskilda
gymnasie-skoleulbildning avvecklas.
Det allmänna skolväsendet kan i dag ge den utbildning i
allmänna ämnen som behövs för bl. a. försvarels personal. Gymnasieskola med
treåriga linjer och tvååriga teoretiska linjer finns i dag på ca 120 orter.
Kommunal vuxenutbildning med gymasiala kurser anordnas dessutom på etl
betydligt större antal orter. Slutiigen finns två riksrekrylerande statliga
vuxenskolor, varav en även ger möjligheter lill brevskolesludier.
Nuvarande centralisering av gymnasieskoleulbildningen för
försvarels del leder lill besvärande omställningar för de studerande och deras
familjer. Regeringen har i flera fall haft atl pröva ansökningar från enskilda
elever om atl få fullgöra sin gymnasieskoleulbildning på hemorten.
Även från kostnadssynpunkter finns skäl atl överväga en avveckling
av den särskilda gymnasieskoleulbildningen inom försvaret. För försvarels
gymnasieskola tillkommer alt arméns kompaniofficersskola, som ger
gymnasieskolan administrativ service, skall omlokaliseras till Skövde (prop.
1973:135, FÖU 1973:26, rskr 1973:382).
Mol här angiven bakgrund bör uppdras ål en sakkunnig all
utreda möjligheterna och föreslå åtgärder och tidpunkter för atl överföra hela
eller delar av den gymnasiala utbildningen vid försvarets gymnasieskola.
135 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 17
marinens tekniska skola och Herrevadsklosterskolan till
det allmänna utbildningsväsendet. Härvid bör övervägas vilken skolform som bäst
kan till godose försvarets behov av gymnasial utbildning.
I
uppdraget bör även ingå alt se över behovel av kompletterings- och
påbyggnadsutbildning (K-P utbildning) i allmänna ämnen på grundskolenivå och i
vissa fall på gymnasial nivå samt om och hur detta behov kan tillgodoses genom
det aUmänna skolväsendel. I dessa frågor bör samråd ske med skolöverstyrelsen.
Härvid bör även klargöras hur berörda studerande skall kunna beredas plals i
gymnasieskolan.
Om
studierna förläggs lill hemorten kan det föreligga ell behov från förbandels
sida alt kontinuerligt ha kontakt med den studerande. Även detta förhållande
bör beaktas i utredningsarbetet.
Konsekvenserna för elever och för anställd personal vid
försvarels skolor bör redovisas. Samråd kan här behöva ske med försvarels personalnämnd,
berörda personalorganisationer och statens personalnämnd.
Eventuell påverkan på rekryteringen och elevernas
praktikljänstgöring bör belysas.
Den nuvarande utbildningen i allmänna ämnen är anpassad
lill försvarels särskilda behov. Del bör därför redovisas i vilken utsträckning
elevernas studietid förändras genom att denna utbildning måste ges som
komplettering utöver det allmänna utbildningsväsendets kurser. Samtidigt bör
undersökas om alla förekommande ämnen i det allmänna utbildningsväsendet är
nödvändiga för försvarets behov.
Kostnadsberäkningar i övrigt och förslag lill eventuella
författningsändringar bör upprättas.
Om förslag lämnas lill avveckling av FGS, bör lidpunkter
för denna avveckling tidsmässigt samordnas med omlokaliseringen av arméns
kompaniofficersskola. Om ell sådanl förslag inle lämnas eller samordning av
olika skäl inle är möjlig måsle behovet av åtgärder för atl lösa skolans
administrativa service m. m. beaktas.
Uppdraget bör fullgöras i nära kontakt med
försvarsdepartementels befälsordningsgrupp (BOG) för att dess överväganden
rörande den framlida befälsslrukluren inom försvarsmakten skall kunna beaktas.
Uppdraget bör slulredovisas före 1977 års utgång. Förslag
till delåtgärder bör dock kunna lämnas fortlöpande.
Uiredningen har under tiden juni - oktober 1975 hållit två
sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
17. Utredningen (Fö 1975:03) om skyddsrumsfrågor
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni
1975 för att länrma förslag lill bestämmelser för övergången till ändrat
skyddsrumssystem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juU 1975):
Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör
Ledamöter: Welin, E. Gösta, direktör
Fö: 17 Skr 1975/76:103 136
Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen WiUiamsson,
Uno E. I., länsråd
Experter: Janson, Björn C., hovrättsassessor
Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1975)
Lagerblad, J. Peter, departementssekreterare Terstad, I. Gösta A., kansliråd
Sekreterare: Tjörneryd, John E. E., byråchef
Lokal: Civilförsvarsstyrelsen, Fack, 162 10 VäUingby, tel.
37 2600 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till prolokoll
vid regeringssammanträde den 18 juni 1975):
Enligl beslut av riksdagen skall etl nytt syslem införas
för skyddsrumsbyggandel och finansieringen av detta (prop. 1975:21, FöU
1975:17, rskr 1975:174). Civilförsvarslagens regler om skyddsrum har ändrats i
enlighet härmed.
Det nya
systemet innebär bl. a. all tillkomsten av nya skyddsrum skall grundas på en
planläggning som utförs av kommunerna. Skyddsrum skall sålunda inte som f. n.
anordnas i varje enskild anläggning eller byggnad. Planläggningen skall
samordnas med bebyggelseplaneringen i kommunen och redovisas i
skyddsrumsplaner. I skyddsrumsplan skall bl. a. anges del antal
skyddsrumsplatser som behövs, de skyddsrum som redan finns och behovel av nya
skyddsrum. Skyddsrum skall anordnas i samband med alt nya anläggningar och
byggnader uppförs.
Kommunerna
fär genom det nya systemet inflytande över hur skyddsrumsfrågorna löses och
ansvar för alt de resurser som ställs till förfogande utnyttjas på etl
ändamålsenligt sätt. Skyddsrummen skall alltjämt betalas av dem som uppför nya
anläggningar och byggnader i skyddsrumsorlerna. En särskild skyddsrumsavgift
skall, utom för bosläder, tas ut av anläggningens eller byggnadens ägare. Ell
schablonmässigt bidrag skiill vidare utgå till den som anordnar skyddsrumsplals
enligl skyddsrumsplan.
I enlighet
med tidigare principer har bara de grundläggande beslämmelserna om skyddsirum
och deras anordnande tagils in i civilförsvarslagen. Den närmare regleringen
skall som förut ske bl. a. genom verkställighetsföreskrifter lill lagen.
Sålunda måsle civilförsvarskungörelsen (1960:377) ändras och
tillämpningsföreskrifter i övrigt utarbetas. Vidare skall skyddsrumsplaner vara
uppgjorda av kommunerna för atl den nya ordningen skall kunna liUämpas.
Anvisningar och normer för planläggningen bör utformas i vad avser indelning av
tätort i skyddsrumsområden, beräkning av skyddsbehov i sådana områden,
placering av skyddsrum med hänsyn till deras utnyttjande, lämpliga
skyddsrumslösningar m. m. Vidare måste underlag tas fram för bestämning av den
ersättning som skall utgå till dem som anordnar skyddsrum och den däremot
svarande särskilda skyddsrumsavgifl som skall erläggas. Normer eller
genomarbetade exempel bör även finnas för atl främja goda skyddsrumslösningar.
137 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 18
Förberedelserna för det nya systemet är omfattande och
berör olika intresseområden. Bl. a. bör aktuell utveckling på
samhällsplaneringens område beaktas och kommunal erfarenhet utnyttjas när
anvisningar för kommunernas planläggning utarbetas. Jag föreslår atl sakkunniga
lillkallas för att förbereda införandel av det nya systemet.
De sakkunniga skall utarbeta och till
försvarsdepartementet inkomma med förslag till anvisningar för upprättande av
skyddsrumsplaner samt normer för beräkning av ersättning till dem som anordnar
skyddsrum och för beräkning av däremot svarande skyddsrumsavgift. Ersättningen
till den som anordnar skyddsrum skall endast utges för de skyddsrumsspecifika
merkostnaderna. Till ledning för dessa beräkningar skall de sakkunniga lämna
förslag till schabloner. De skall vidare lämna förslag lill ändringar i
civilförsvarskungörelsen och bestämmelser i övrigt som behövs för det nya
systemets införande. I uppgiften bör också ingå atl förbereda de frågor som har
samband med den administrativa tillämpningen av systemet. De sakkunniga bör
vidare i samråd med civilförsvarsslyrelsen verka för all myndigheter, kommuner
och byggnadsföretag m. fl. informeras om det nya skyddsrumssystemel och om de
förberedelser som pågår för dess införande.
De sakkunniga bör särskilt beakta alt normal kostnaden för
skyddsrumsplals och skyddsrumsavgiflens slorlek anpassas så att eventuella
risker för regionala olikheter undviks när del gäller den ekonomiska belastningen.
Vidare bör anvisningarna för skyddsrumsplanläggningen utarbetas med hänsyn
till det pågående arbetet på en ny byggnads- och planlagsliflning. De
sakkunniga bör också med beaktande av vad försvarsutskottet (FöU 1975:17)
anförl belysa de frågor som har samband med kommunernas medverkan vid
skyddsrumsbyggandel saml hur det nya finansieringssystemet skall kunna
samordnas med del system som gäller för bostadsfinansieringen.
De sakkunniga bör avge sina förslag successivt med hänsyn
lill all det nya systemet skall i sin helhet vara infört den I juli 1979. De
bör i sill arbete särskilt beakta erfarenheterna av den försöksverksamhet som
pågår inom civilförsvarsstyrelsens verksamhetsområde. Jag räknar med all
styrelsen och särskilt dess tekniska expertis biträder de sakkunniga vid
beredningen av de frågor som skall lösas.
Utredningen har under tiden augusti - november
1975 hållit tre sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela
år 1976.
18. Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m. inom
värnpliktsutbildningen
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni
1975 för översyn av medbestämmande och inflytande inom utbildningen i det
militära försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juU 1975):
Ordförande: Larsson, Ulf O., t.f. statssekreterare
Fö: 18 Skr 1975/76:103 138
Ledamöter: Andersson, Uno, sekiionsordförande Johansson,
O. Mauritz, förste ombudsman Månsson, E. O. Sigvard, överste av 1. graden
Sandberg, Ulf K., ombudsman Selö, Christer, värnpliktig Svensson, Raymond,
värnpliktig
Sekreterare: Höglund, G. Z. Margrethe, sekreterare
(fr.o.m. den I november 1975)
Bitr. sekreterare: Ekberg, Britta S.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1975)
Pettersson, Lars-Olov, departementssekreterare
(fr.o.m. den 25 september 1975)
Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 763 37 83
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvisl till protokoll
vid regeringssammanträde den 18 juni 1975):
Utvecklingen i vårt samhälle präglas bl. a. av all den politiska
och sociala
utvecklingen i ökad omfattning leds av strävandena atl praktiskt förverkliga
gemensamma demokratiska ideal. Därvid slår individen och individens räll
och möjligheter till självförverkligande och utveckling i förgrunden.
Förändringarna inom bl. a. utbildningsväsendet och arbetslivet visar detta.
Inom skolans område slår individen i centrum för verksamheten. Ändrade
relationer mellan de i skolan verksamma och ansvarsfördelningen mellan
dessa och de för skolan ansvariga diskuteras. Inom arbetslivet finns
paralleUt med förstärkningen av tryggheten för de anställda en ökad strävan
alt vidga den enskildes inflytande. Dessa strävanden har bl. a. kommit lill
ullryck i bestämmelser om anställdas representation i förelags och
myndigheters styrelser saml skyddsombudens och de fackliga
förtroendemännens ställning på arbetsplatsen. Genom
arbelsrällskommitléns förslag har etl flertal
reformförslag aktualiserats som avser alt öka de anställdas inflytande över
arbetsmiljö och arbetsvillkor. Denna utveckling präglar också försvaret.
För alt kunna bevara och utveckla försvarets förankring i
samhällslivet måste strävan vara alt utveckla arbetsformer och
tjänstgöringsvillkor inom försvaret i takt med och under påverkan av den
allmänna samhällsutvecklingen. Förutsättningarna för all värnpliksf örsvaret
skall ge den önskade värnkrafien är direkl beroende av i vilken usträckning den
enskilde känner sig engagerad och delaktig i ansvaret för försvaret.
Värnpliksulbildningens utformning liksom de övriga villkor som gäller för de
värnpliktiga måste ständigt kritiskt granskas och omprövas. Särskild hänsyn
måsle las till nya faktorer som påverkar värnpliklsutbildningen.
Den fast anställda personalen som har hand om
värnpliklsutbildningen möter krav på utbildningens utformning och uppläggning
från värnpliktiga som i mänga fall kommer direkt från del allmänna
skolväsendel. För både de militära lärarna och de värmplikliga eleverna måsle
former utvecklas för ell ökal inflytande över bl. a. utbildningens planering
och utformning på
139 Konunittéer: Försvarsdepartementet Fö: 18
lokal nivå.
Jag vill i detta sammanhang erinra om de riktlinjer för
värnpliktspolitiken som redovisades hösten 1974 och som ansluter liU de här
inledningsvis redovisade principerna. Vidare anordnades i
försvarsdepartementets regi tidigare i år en konferens om demokratin inom
försvaret. Därvid framfördes önskemål om en fortsall utveckling av formerna för
inflytande över arbets-och utbildningsförhållandena inom försvaret.
Sedan elt par år tillbaka har viss försöksverksamhet med
ökal inflytande för de värnpliktiga bedrivits inom försvarsmakten. Försöken har
framför allt gällt en utvidgning av informations- och nämndverksamhelen till
fler nivåer inom utbildningsenheterna. Med utgångspunkt i erfarenheterna av de
hittills genomförda försöken kommer denna verksamhet alt fortsätta och
vidareutvecklas.
För den fasl anställda personalen pågår inom ramen för de
allmänna demokratislrävandena inom statsförvaltningen viss försöksverksamhet.
Denna ingår i den försöksverksamhet som bedrivs under ledning av delegationen
för förvallningsdemokrati.
Även försvarels centrala företagsnärrmd har på olika sätt
spelat en aktiv roll i syfle all förbättra och utveckla samarbetet inom
försvaret. Genom sin sammansättning representerar nämnden en bred och kunnig
erfarenhet. Den utbildning i personalsamverkan inom försvaret som Stiftelsen
Gällöfsla kurscentrum genomför förtjänar även alt uppmärksammas. Under de år
som kursverksamheten har bedrivits har den rönt uppskattning av elever från
olika förband och myndigheler inom försvaret samt intresse från andra
samhäUsseklorer. Dessa erfarenheler lorde kunna bidra lill ulformningen av en
förbättrad arbetsmiljö på försvarets olika arbetsplatser.
Inriktningen mot ökat inflytande och medbestämmande avser
även utbildnings- och övningsverksamhelen. Etl nära samband finns med
moisvarande önskemål inom det allmänna utbildningsväsendet. Läroplanerna för
grundskola och gymnasieskola understryker alt skolan skall ge eleverna
möjlighet atl påverka sina arbetsvillkor.
Inom högskoleväsendet är de studerandes medverkan i olika
rådgivande och beslutande organ av gammall datum. På grundval av prop. 1975:9
om reformering av högskoleutbildningen m. m. har bl. a. beslutats att i de
särskilda styrelserna för högskoleenheterna liksom i organ för planering av s.
k. utbildningslinjer vid dessa enheter skaU finnas företrädare för de
studerande.
Inom det
allmänna utbildningsväsendet har läraren en betydande frihet att i samverkan
med skolledning, andra lärare och elever välja del arbetssätt som med hänsyn
till det åsyftade resultatet är bäst för eleverna och läraren. Denna frihet i
arbetet medför naturligtvis också ell stort ansvar för en kontinuerligt
förbättrad undervisning.
Jag har ansett det angeläget atl peka på dessa tendenser
inom utbildningsväsendet, vilka entydigt ger bilden av en skola där
detalj-reglerandet liksom det centrala inflytandet minskar och där det lokala
inflytandet och ansvarslagandel därmed ökar. De värnpliktiga kommer all bära
med sig dessa erfarenheler när de påbörjar sin tjänstgöring. Del bör i detta
sammanhang nämnas all även arbetslivets villkor präglar försvarsmaktens
utbildnings- och övningsverksamhel. Jag viU erinra om atl försvarels
planerings- och ekonomisystem syflar lill atl möjliggöra ett ökat
ansvarstagande vid de enskilda förbanden för verksamhetens genomförande. Del
är angeläget all delta system får ökad genomslagskraft när del gäller
utbildningens planering och genomförande.
Fö: 18 Skr 1975/76:103 140
I olika sammanhang har krav framförts om förändringar av
formerna för bl. a. utbildningsverksamheten inom försvaret, bl. a. i en
skrivelse till chefen för försvarsdepartemcintel i november 1974 från
plulonsofficersförbundel. På värnpliktskonferenser och i de värnpliktsprogram
som har antagits av dessa konferenser har de värnpliktiga framfört liknande
krav. På senare lid har de värnpliktiga också aktualiserat frågan om
utbildningstidens omfattning bl. a. genom krav om 40-limmars arbetsvecka.
I slutet av 1974 tillsattes en utredning med syfte att
göra en översyn av Tjänstereglemenlel för krigsmaklen. Översynen skall enligt
direktiven bl. a. syfta lill atl anpassa de i reglementet ingående
beslämmelserna lill utvecklingen i samhället. Utredningsarbetet skall vidare
bedrivas i nära samarbete med berörda personalorganisationer och representanter
för de värnpliktiga. Försvarets ledningsutredning har all överväga införandel
av lekmannainflytande på olika nivåer inom försvaret. 1972 års
vämpliktsutredning har tiU uppgifl all se över vissa särskilda frågor om
värnpliktsulbildningen. Inom armén pågår bl. a. en översyn av formerna för
ledarskap och ledarskapsutbildning. När det gäller utbildningen sker en
utvärdering av denna på olika sätt, bl. a. genom försöksverksamhet.
Enligl min mening finns del nu skäl atl ta elt mera samlat
grepp på frågan om medinflytande inom utbildningen i försvaret. En särskild
utredning för arbetet med den fortsatta utvecklingen bör därför lillkallas. I
denna bör ingå representanter för myndigheter, personal och värnpliktiga.
Uiredningen bör följa pågående försöksverksamhet och
föreslå åtgärder i anledning av dessa. Vidare bör den särskilt belysa frågor i
anslutning till UtbUdningens genomförande, innehåll och former samt anpassning
lill lokal påverkan.
Utredningen bör samarbeta intied de utredningar som verkar
inom delar av del område som uiredningen har atl belysa.
En reformverksamhet av delta slag måsle givetvis bedrivas
successivt. Jag räknar därför med atl utredningen fortlöpande tar initiativ i
olika delfrågor och inle väntar med att presentera sina förslag i ett enda och
samlat sammanhang. Utredningen bör efter viss tids verksamhet lämna etl
slutbetänkande och därvid också ta upp frågan om vilka organisatoriska insatser
som ytterligare kan behövas för all främja ökat medinflytande i fråga om
utbildningen inom försvaret.
Uiredningen har under liden augusii -
oktober 1975 hållit fem sammanträden. Utredningens arbete beräkmis pågå
under hela år 1976.
141 Kommittéer: Socialdepartementet
S:l
Socialdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975: 4, 5, 7, 8, 10, 12, 13, 14 och 26
Följande
kommittéer inom avsnittet fullgör inte resp. har inte fullgjort egentligt
utredningsuppdrag: 2, 5, 21 och 27
1. Handikapputredningen (S 1966:38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni
1965 för atl utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juli 1965):
Ordförande: Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen
Ledamöter: Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av
riksdagen Fors, Åke Hj., kansliråd Gustafsson, Åke G., avdelningschef Jonsson,
Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen Nilsson, K. Börje,
förbundsordförande, led. av riksdagen Åkerlind, Allan J. G., led. av riksdagen
Experter: Brallgård, Sven-Olof, professor
Boman, Lars H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 februari
1974) Carlsson, Barbro L., fil. mag. (fr.o.m. den 15 januari 1974) Dalen,
Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 november 1975) Eriksson, I.
Seved, byråchef Gardeström, Linnea, sekreterare
Hanson, Göte, bitr. professor (fr.o.m. den 4 november
1975) Hansson, Nils, direktör (fr.o.m. den 4 november 1975) Lindqvist, Bengt,
direktör (fr.o.m. den 4 november 1975) Lundström, Karin E., f.d.
undervisningsråd Madebrink, Rut, rektor (fr.o.m. den 14 oktober 1974) Sundmark,
Bo V., avdelningsdirektör Utberg, Rolf, kanslichef (fr.o.m. den 4 november
1975)
Sekreterare: Ekvall, Gunilla M., sludiekonsulent Mattsson,
Bengt-Olof T., departementssekreterare Nolte, Lennart R. J., anpassningslärare
S:l Skr 1975/76:103 142
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för uiredningen, se 1966 års riksdagsberättelse
S 38. Tilläggsdirektiv, se 1971 års riksdagsberätlelse S 13. Kungl. Maj:t har
den 25 maj 1973 till uiredningen överlämnat riksdagens skrivelse den 9 maj
1973, nr 180, jämte socialutskotlets belänkande 1973:12, såvitt avser frågan om
flerhandikappades problem, för atl prövas av uiredningen vid fullgörandet av
dess uppdrag.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden.
Elt betänkande om vissa kulturfrågor kommer atl avlämnas
under första halvåret 1976.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
2. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls beslut den 30 juni 1965
för alt som en till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av
sjukvårdsresurserna i landet och verka för en samordning av
sjukvårdsplaneringen:
Ordförande: Fridh, K. Göte, statssekreterare
Ledamöter: AIsén, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 13
juni 1975) Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (fr.o.m. den 13 juni 1975)
Berg, C. G. Håkan, departementsråd (fr.o.m, den 13 juni 1975) Carlsson, G:
Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 13 juni 1975) Englund, K. Svante I.,
departementsråd (fr.o.m. den 13 juni 1975) Ericsson, BengtG., direktör (fr.o.m.
den 13 juni 1975) Ericsson, Nils E., ombudsman (fr.o.m. den 13 juni 1975) Eriksson,
Evert G., landstingsråd (fr.o.m. den 13 juni 1975) Hansson, Stig F.,
landstingsråd (fr.o.m. den 13 juni 1975) Heideman, Gunnar A., kommunalråd
Holmsledt, Igor, landstingsledamot (fr.o.m. den 13 juni
1975) Höglund, K. Thure, sjukvårdsdirektör (fr.o.m. den 13 juni 1975) Höök,
Erik S. V., professor (t.o.m. den 12 juni 1975) Kärnek, Ruth I. C,
landstinigsledamol (fr.o.m. den 13 juni 1975) Larsson, Y. Allan G.,
statssekreterare (t.o.m. den 12 juni 1975) Lindström, Alice M. F.,
undervisningsråd (fr.o.m. den 13 juni 1975) Nelander, OUe M. V., direktör
(fr.o.m. den 13 juni 1975)
143 Kommittéer: Socialdepartementet
S:2
Orring, Jonas A., generaldirektör (t.o.m. den 12 juni
1975)
Petersson, Olof H. E., kansliråd (fr.o.m. den 13 juni
1975)
Peterson, Thage G., statsråd led. av riksdagen (t.o.m. den
12 juni 1975)
Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör (t.o.m. den 12 juni
1975)
Rexed, Bror A., generaldirektör
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare (t.o.m. den 12 juni
1975)
Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Ward, Kurt K. B., landstingsråd
Westerborn, Olle O. A., docent (fr.o.m. den 13 juni 1975)
Zelterström-Lagerwall, Gerd M., direktör (fr.o.m. den 13
juni 1975)
Ersättare: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (t.o.m.
den 12 juni 1975) AIsén, Sven, avdelningschef (t.o.m. den 12 juni 1975)
Bergstedi, Tord L. H., sjukvårdsdireklör (t.o.m. den 12 juni 1975) Carlsson, G.
Rune, förbundsdirektör (t.o.m. den 12 juni 1975) Englund, K. Svante I.,
departementsråd (t.o.m. den 12 juni 1975) Fröjd, S. Arne, länsråd (t.o.m. den
12 juni 1975) Gårdstedt, H. Birger, skolråd (t.o.m. den 12 juni 1975) Höglund,
K. Thure, sjukvårdsdireklör (t.o.m. den 12 juni 1975) Nelander, Olle M. V.,
direktör (t.o.m. den 12 juni 1975) Nygren, G. Ingemar, kansliråd (t.o.m. den 12
juni 1975) Ulvhammar, E. E. Birgitta, kansliråd (t.o.m. den 12 juni 1975) Vogt,
Viktor L., byråchef (t.o.m. den 12 juni 1975)
Experter: Bergstedi, Tord L. H., sjukvårdsdireklör
(fr.o.m. den 13 juni 1975) Eländer, Kurt O., direktör (t.o.m. den 31 december
1975) Ericsson, BengtG., direktör (t.o.m. den 12 juni 1975) Fredriksson, H.
Einar, byråchef
Häggquist, Harald, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
november 1975) Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Kim, Lillemor A. B., t.f. avdelningsdirektör (t.o.m. den31
oktober 1975) Lindgren, S. Åke, generalläkare
Nygren, G. Ingemar, kansliråd (fr.o.m. den 13 juni 1975)
Orava, Olavi A. (Olle), byråchef
Petersson, Olof H. E., kansliråd (t.o.m. den 12 juni 1975)
Royen, Sverre N. H., direktör (t.o.m. den 12 juni 1975) Sjöström, Åke B., byråchef
(t.o.m. den 12 juni 1975) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wictorson,
Karl-Eric A., avdelningschef Zellerblad, Ulf, planeringschef (t.o.m. den 12
juni 1975)
Sekreterare: Bralthall, Birgitta, departementssekreterare
(fr.o.m. den 13 juni 1975) Wikman, C. Gunnar, departementssekreterare (avliden
den 11 maj 1975)
S:2 Skr
1975/76:103 144
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 1000
Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden.
Under året har delegationen bl. a. behandlat olika frågor
beiräffande läkarfördelningsprogrammet, hälso- och sjukvård inför 1980-talet
saml sjukvårdsplanering. Delegationen har vidare angett riktiinjer för
prioritering av nya byggnadsinvesteringar inom sjukvårdssektorn för åren
1976-1977.
En av delegationen liUsatt arbetsgrupp med uppgifl atl i
anslutning tiU sysselsällningsulredningen utairbeta material som underlag för
alternativa bedömningar av personalbehovet inom olika vårdområden år 1985 har avgett
tre rapporter.
En arbetsgrupp har tillsalts med uppgift all utreda frågor
rörande s. k. hälsocenter. I denna arbetsgrupp ingår representanter för
socialdepartementet. Landstingsförbundet och Spri.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
3. Socialutredningen (S 1969:29)
TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
december 1967 för allmän översyn av den sociala vårdlagstiflningen (se Post-
och Inrikes tidn. den 2 februari 1968):
Ordförande: Andersson, Thure G., f.d. landshövding, f.d.
led. av riksdagen
Ledamöter: Ahlgren, Sven H. J., förbundsordförande
(fr.o.m. den 13 juni 1975) Albinsson, N. GiUis, landstingsdirektör Andersson,
G. Ingemar, byråchef
Blomdahl, Bengt O., förbundsordförande (fr.o.m. den 13
juni 1975) Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen Krantz, P. Gunnar,
direktör Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen
Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 16 september 1974) Mangård, Nils, hovrättsråd Troedsson, Ingegärd,
pol. mag., led. av riksdagen Sylvander, Inga M., förbundsordförande (fr.o.m.
den 13 juni 1975) Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av
riksdagen
Experter: Carlson, K. Sören, f. borgarråd Forslund, E.
Birger, kansliråd
145 Kommittéer: Socialdepartementet S:4
Gisslen, Axel, personaldirektör
Grönwall, Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 14
november 1975)
Hedlén, Bengt R., socialdireklör
Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd
Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 1 mars
1975)
Holmberg, Sten E., socialdireklör
Lindblom, Paul, direktör
Nelson, Alvar F. A., professor
Ottoson, Ivan, tf. byråchef
Rigbäck, Berndt G., direktör
Stark, K. Birger, socialchef
Sturkell, Carl-Edvard, lagman (t.o.m. den 13 november
1975)
Sverne, Tor E., lagman
Sekreterare: Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent (fr.o.m. den
1 april 1975) Fredelius, Bengt, hovrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1975)
Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Söderberg, Bengt W., socialchef
Thunved, Anders E., hovrättsassessor Vrede, Björn E., sekreterare (fr.o.m. den
1 april 1975)
Bitr. sekreterare: Ritter, Krislin, socionom (fr.o.m. den
1 juli 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel
763 10 00
Direktiven för uiredningen, se 1969 års riksdagsberätlelse
S 29. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberätlelse S 9.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tio sammanträden under sammanlagt 16 dagar.
Utredningen
beräknas under år 1976 framlägga lagförslag rörande socialvården. Under
redovisningsperioden har huvuduppgiften gällt arbete på ifrågavarande
lagförslag och underlag till delta. Vid sidan härav genomgås det omfattande
remissmaterialet och en sammanställning är under utarbetande.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
4.1968 års barnstugeutredning (S 1969:31)
TillkaUade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april
1968 för utredning om barnslugeverksamhelen närmast före och under de första
skolåren (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1968):
Ordförande: HeUström, Mals J.,fn. kand., led. av riksdagen
10 Riksdagen 1975/16. saml. Nr 103
S:4 Skr
1975/76:103 146
Ledamöter: Granath, Karl-Erik, f.d. barnavardsdirektör
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen Mossberg, Elin K. E.,
f.d. ombudsman Orehag, N. Lennart H., skoldirek ör Sandblad, Carl-Erik V.,
kommunalråd
Experter: Baude, Annika M. C, avdelningschef Carlsson,
Gunnel E., seminarielärare
Charpentier, Agneta, departementssekreterare (fr.o.m. den
1 september 1974)
Flodin, Cari-Erik T., arkitekt Gruda-Skard, Åse, docent
Isling, B. Åke J., skolråd
Javelte, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 20 februari 1975)
Jonsson, Gerd G., fritidspedagog Lundberg, Lars-Olov, sekreterare Nordin, Inga
L., seminarieliirare
Schyl-Bjurman, Gertrud S., föredragande i socialstyrelsen
Strömberg-Lind, Karin E., förvaltningschef Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör
Thorslenson, R. Billy, t.f. kansliråd (fr.o.m. den 18
januari 1974) Valtersson, Bert E., sekreterare
Sekreterare: Rosengren, Bodil, sekreterare
Bitr. sekreterare: Ahlberg, Birgitta I., barnavårdslärare
(t.o.m. den 31 augusii 1975) Askling, Berit, fil. lic. (t.o.m. den 31 oktober
1975) Asplund, Olle, fil. kand. (t.o.m. den 31 augusti 1975) Block, Lars B.,
sekreterare (fr.o.m. den 15 juli 1974) von Euler, Göran, seminarieadjunkt
(t.o.m. den 31 oktober 1975) Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör
(t.o.m. den 31 oktober 1975) Hudner, Tor, rektor (t.o.m. den 31 oktober 1975)
Malmqvrsl, Stig, socionom
Stenberg, Leif, civilekonom (t.o.m. den 31 augusti 1975)
Wester-Hjelmstedt, Kristina, fil. kand. (t.o.m. den 31 augusii 1975)
Direktiven för utredningen, se 1%9 års riksdagsberätlelse
S 31. Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse 1970 S 26, 1973 S 11. Ytterligare
tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberätlelse S 6.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 20 sammanträden. Uiredningen har den 25 september 1975 avgett
belänkandet (SOU
147 Konunittéer: Socialdepartementet
S:5
1975:67) Utbildning i samspel. Vidare har uiredningen i
augusti 1975 publicerat en fristående forskningsrapport (Ds S 1975:7)
Förskolebarn på sommargård. Två enkätundersökningar har genomförts dels om de
studerandes ålder och utbildningssituation vid förskoleseminarier och vid
gymnasieskolor med barnskölarutbildning, dels om skolbarns omsorgssituation
sommartid i Landskrona och Täby kommuner. Utredningen har i december 1975
avgett sitt slutbetänkande (SOU 1975:94) Barns sommar. Uppdraget är därmed
slutfört.
5. Samarbetskommittén (S 1970:31) för social forskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls beslut den 18 april 1%9
(ändr. 28 juni 1974) med uppgifl alt biträda socialdepartementet för samråd i
principiella frågor rörande forsknings- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet inom departementets område och i frågor om utveckling på
längre sikt av denna verksamhet:
Ordförande: Aspling, Sven G., statsråd, led. av riksdagen
Ledamöter: Carlson, K. Sören, f. borgarråd Engström, Arne
V., professor, generaldirektör Fridh, K. Göte, statssekreterare Hedlén, Bengt
R., socialdirektör Karlsson, Anders, soc. stud. Lindblom, Paul, direktör
Nelander, Olle M. V., direktör Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör Poppius,
Hans D., byråchef Rexed, Bror A., generaldirektör Sandgren, C. Lennart,
statssekreterare Segerstedt, Torgny, professor, rektor Åslröm, Lars-Åke E.,
generaldirektör
Experter: Börjeson, Bengt O., docent Larsson, Karl G.,
sektionschef Ringborg, S. Erland, kansliråd
Sekreterare: Forslund, E. Birger, kansliråd
Bitr. sekreterare: Uggla,G. Inga-LiU,fU.lic.
S:5 Skr 1975/76:103 148
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
inle hållit något sammanträde.
Kommitténs uppgifter har genom regeringsbeslut den 13
november 1975 överförts lill delegationen för social forskning (S 1974:05)
fr.o.m. den 1 december 1975.
Kommitténs verksamhet har därmed upphört.
6. Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32)
TUlkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 juni
1969 för all utreda vissa frågor rörande sjukvårdskostnader, innefattande dels
en samhällsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling, dels en
teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och kollektivt av
nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering:
Utredningsman: Höök, Erik S. V., professor
Experter: Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Lindgren,
S. Åke, generalläkare Skogsberg, P. Gösta, f.d. avdelningschef Slenfors, Bo I.
L., departementssekreterare Svenonius, Rolf H., ekonomichef
Sekreterare: Hjorth, Lars E. A., kansliråd
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel.
växel 763 10 00
. Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit elt sammanträde. Utredningen har under samma tidsperiod haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper
för frågan om irafikolycksfallens sjukvårdskostnader resp. de totala
sjukvårdskostnadernas fördelning.
Utredningen har i juni 1975 avgett belänkandet (SOU
1975:13) Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
7. Hjälpmedelsgruppen (S 1970:33)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28
november l%9för översyn av verksamheien med hjälpmedel för handikappade:
149 Kommittéer: Socialdepartementet S:8
Ordförande: Fors, Äke Hj., kansliråd
Ledamöter: Nilsson, K. F. Lennart, kansliråd Wennerberg,
Sigfrid B., överingenjör
Experter: Brattgård, Sven-Olof, professor Danielsson, G.
Gunnar, förste sekreterare Hedin, Bernt, avdelningsdirektör Lagerstedt, Per,
apotekare (fr.o.m. den 18 mars 1974) Lindstedt, G. Eva A., docent Johansson, P.
Bertil, föreståndare Malm, B. Svante, avdelningsdirektör Roos, Birger,
civilingenjör Wedmalm, Per O. R., avdelningsdirektör
Sekreterare: Gardeström, Linnea, sekreterare
Direktiven för gruppen, se 1971 års riksdagsberätlelse
S 27. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse S 22 och 1973 S 16.
Gruppen har i januari 1975 avgelt
betänkandet (Ds S 1975:2) Statsbidragsfrågor inom
hjälpmedelsverksamheten. Uppdraget är därmed slutfört.
8. Arbetsgruppen (S 1970:36) rörande försöksverksamhet
inom barna- och ungdomsvården (AFBU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars
1970 för att planera och framlägga förslag rörande försöksverksamhet för
metodutveckling inom barna- och ungdomsvården:
Ordförande: Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen
Ledamöter: Gordan, Kurt, rektor Guslafsson, Nils,
övertullsynsman Göransson, Bertil, landstingsråd Jonsson, Gustav A., docent
Larnstedt, A. Ossian G, departementsråd Larsson, Karl G., sektionschef Nilsson,
Göte, intendent Rosén, Göta, f.d. avdelningschef
S:8 Skr 1975/76:103 150
Sjöberg, Tage B., departememtssekrelerare Vestlund, A. G.
(Gösta), undervisningsråd
Sekreterare: Thyblad, Tom F. F. T:son, byråchef
Bitr. sekreterare: Björklund, Rolf, sekreterare
Direktiven för arbetsgruppen, se 1971 års
riksdagsberätlelse S 30.
Arbetsgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit två sammanträden. Arbetsutskottet har under samma tid sammanträtt 14
gånger.
Arbetsgruppen har avgelt betänkandet (Ds S 1974:11)
Försöksverksamhet med utbildning av fosterföräldrar. Gruppen har vidare
utarbetat en rapport med förshig till fortbildning för hemlerapevler.
Arbetsgruppen avlämnar sin slutrapport vid årsskiftet
1975/76.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Pensionskommittén (S 1970:40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 maj
1970 för alt utreda frågan om pensionsåldc;rn m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 juni 1970):
Ordförande: Granqvist, Liss M., president
Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av
riksdagen Danielson, Gunnar H., generaldirektör (t.o.m. den 30 september 1975)
Jönsson, Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Karlsson, F.
Göran, redaktör, led. av riksdagen Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör,
led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, organisationssekreterare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Persson, E. Yngve, f.d. förbundsordförande, f.d. led. av
riksdagen (t.o.m. den 31 maj 1975) Regnéli, Carl Göran, bankdirektör, led. av
riksdagen
Experter: Bralthall, Kenneth, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 juni 1975) Danielson, Gunnar H., generaldirektör (fr.o.m. den 1 oktober
1975) Haglund, Sven, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1975)
Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör (t.o.m. den 20 februari 1975) Nilsson, K. F.
Lennart, kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1975)
151 Kommittéer: Socialdepartementet S:10
Persson, Gustav B., kommunalråd
Petri, Carl Axel H., kammarrätlslagman
Strandberg, Sten Erik, försäkringsdomare (t.o.m. den 31
oktober 1975)
Svensson, Inge G., direktör
Ödman, Margot, ombudsman (fr.o.m. den 21 februari 1975)
Sekreterare: Alkman, Leif A., kammarrattsfiskal (fr.o.m.
den 23 augusii 1974) Bralthall, Kenneth, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 maj
1975) Nordborg, Kjerslin M., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Wilhelmsson, A. Börje, rådman (t.o.m. den 31 maj 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tt., 111 28 Stockholm, tel. 21
52 82 (Alkman) och 21 41 94 (Nordborg)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberätlelse S
34.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 14 sammanträden.
Kommittén
har i januari 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:10) Rörlig pensionsålder och i
september 1975 belänkandet (SOU 1975:74) Socialförsäkringsavgifter på
uppdragsinkomster m. m.
Kommittén
avser alt i slutet av år 1976 avge etl betänkande om intjänande av
pensionspoäng inom tilläggspensioneringen, avgiftsreglerna inom
socialförsäkringarna saml standardsäkring av pensionssystemet.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
10. Nykterhetsvårdens anstaltsutredning (S 1970:43)
TiUkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27
november 1970 med uppdrag alt utreda platsbehovet vid de allmänna
vårdanstalterna för alkoholmissbrukare:
Utredningsman: Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd
Experter: Elfvén, Jan, avdelningsdirektör Nilsson, Edgar
O. M., direktör Nordström, Gösta, byråchef Rigbäck, Berndt G., direktör
Sekreterare: Wilhelmsson, Bengt V.,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Söderblom, Monica C, utredningssekreterare
(t.o.m. den 31 augusti 1975)
S:10 Skr 1975/76:103 152
Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse
S 31. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse S 18.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden.
Utredningen har i augusti 1975 avgelt belänkandet (Ds S
1975:8) Inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01)
TillkaUade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 april
1971 för att företa en översyn av yrkesskadeförsäkringen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juni 1971):
Ordförande: Ekberg, Leif, kammarrätlslagman (fr.o.m. den 1
november 1975) Samuelsson, G. Yngve, generaldirektör (t.o.m. den 31 oktober 1975)
Ledamöter: Andersson, M. Älvar, lantbrukare, led. av
riksdagen Fredriksson, K. Torslen, gruvarbetare, led. av riksdagen Gustafsson,
Olof, direktör Karlsson, Henry, förbundssekreterare Svensson, Inge G., bitr.
direktör Walander, Håkan I., ombudsman
Experter: Dahlström, Lars E., försäkringsdomare
Ekberg, Leif, kammarrätlslagman (t.o.m. den 31 oktober
1975) Forssberg, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1975) Grönwall,
Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 11 juni 1974) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman
(fr.o.m. den 11 juni 1974) Maritz, Arvo A., byråchef
Sandell, Arne, bitr. direktör (fr.o.m. den 1 december
1974) Söderberg, Åke M., byråchef (fr.o.m. den 21 februari 1975)
Sekreterare: Gustavsson, Bengt, kammarrattsfiskal (fr.o.m.
den 22 september 1975) Hessmark, Lars-Göran, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Odencranls, Carl J. E., rådman (t.o.m. den 31 oktober 1975)
Wallenberg, Jarl-Erik, byrådirektör (t.o.m. den 15 november 1975)
Lokal: Departementens utredningsavdelning. Box 347,401 25
Göteborg, tel. 031/17 38 00(BengtGustavsson); Socialdepartementet,
Jakobsgatan26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 10 00 (Hessmark)
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse
S 32.
153 Kommittéer: Socialdepartementet S: 13
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 16 sammanträden.
Kommittén har i oktober 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:84) Ersättning vid arbetsskada.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
12. Socialpolitiska bidragsutredningen (S 1972:02)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni
1972 för att kartlägga det socialpolitiska bidragssystemet i syfle alt
klarlägga eventuella brister i avseende på samordningen av olika bidragsformer:
Utredningsman: Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare
Experter: Andersson, Bengt E., socialdirektör Bengtson,
Sven F., byråchef Dahlström, Lars E., försäkringsdomare Olsson, K. R. Bertil,
statistikchef
Sekreterare: Korpi, Sture H., informationssekreterare
Bitr. sekreterare: Eriksson, Ingemar, fil. kand.
Hörnqvist, Sten-Åke, fil. kand. (t.o.m. den 6 april 1975)
Ritter, Kristin, socionom Uggla,G. lnga-LUl,fU.lic.
Utredningsmannen tillkallad med anledning av skrivelse
från arbetsgruppen för låginkomslfrågor den 8 juni 1972.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har i juni 1975 avgett rapporten (Ds S 1975:4)
Kartläggning av samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet.
Uppdraget är därmed slutfört.
13. Utredningen (S 1973:02) angående lokalisering av
statens bakteriologiska laboratorium
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 16
februari 1973 för all utreda de närmare förutsättningarna samt formerna för en
omlokalisering av statens bakteriologiska laboratorium till Umeå:
S:13 Skr 1975/76:103 154
Ordförande: Karlen, Göran H., med. dr
Sakkunniga: Beckman, Lars E. A., bitr. professor (fr.o.m.
den 3 april 1974) Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd Lundbäck, B. Holger,
professor
Experter: Kjellander, Jan O., överläkare Nygren, G.
Ingemar, kansliråd
Sekreterare: Lindström, Berndt E., avdelningsdirektör
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Uiredningen har under liden november 1974 - juni 1975
håUit sex sammanträden.
Uiredningen har den 4 juni 1975 avgett belänkandet (Ds S
1975:5) Förutsättningarna för en flyttning av statens bakteriologiska
laboratorium (SBL) till Umeå.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Arbetsgruppen (S 1973:04) för att undersöka
pensionsfrågorna för entreprenöranställda på fartyg
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 juni
1973:
Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef
Ledamöter: Björne, B. Gunnar, kansliråd Grenander, Nils,
direktör Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande Rude, Karl R., verksl.
direktör Sjöquist, Hans E., hovrättsassessor Sjöstedt, K. Lennart T.,
hovrättsråd
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har i januari 1975 avgelt betänkandet (Ds S
1975:1) Pensions- och beskatlningsfrågor för entreprenöranställda på fariyg.
Uppdraget är därmed slutfört.
155 Kommittéer: Socialdepartementet S:16
15. Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni
1973 förfrågor rörande verksamheten för barn med särskilda behov av
stödåtgärder m. m.:
Ordförande: Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av
riksdagen
Ledamöter: Baude, Annika M. C, avdelningschef Henriksson,
E. Sture F., avdelningsdirektör Johansson, Karl-Axel, sekreterare (fr.o.m. den
1 februari 1974) Toner, E. Mari-Anne, skolkonsulenl Viklund, Margareta,
sekreterare
Experter: Bergfors, Per-Gösta, överläkare (fr.o.m. den 1
juli 1974) Fändriks, Ann-Louise, förskollärare (fr.o.m. den 1 april 1975)
Gardeström, Linnea, sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1975) Stjerna, Kenneth H.,
sekreterare Svensson, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1975)
Sekretariat: Spörndly, Barbro I., departementssekreterare
Sävenslrand, Inger E., sjukvårdslärare (fr.o.m. den I juli 1974)
Bitr. sekreterare: HeUström, I. Agneta, assistent (fr.o.m.
den 1 juli 1975)
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00
Tilläggsdirektiv till utredningen, se 1975 års
kommittéberättelse S 19.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 14 sammanträden.
Utredningen har i oktober 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:87) Samverkan i barnomsorgen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
16. Barnmiljöutredningen (S 1973:08)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni
1973 för att undersöka barnens levnadsförhållanden:
Utredningsman: Rexed, Bror A., generaldirektör
Sekreterare: Lund, Karin, socionom Witlorp, I. Birgitta,
departementssekreterare
S:16 Skr 1975/76:103 156
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
S 31.
Utredningen har under lidein november 1974 - oktober 1975
sammanträtt 2-3 gånger per månad.
Uiredningen har i december 1975 avgelt belänkandet (SOU
1975:30) Barnens livsmiljö jämte bakgrundsrapporler (SOU 1975:31-38).
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år
1976.
17. Familjestödsutredningen (S 1974:01)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 januari
1974 för atl pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 januari 1974):
Utredningsman: Odhnoff, Camilla, landshövding
Experter: GrönwaU, Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 8
mars 1974) Hellman, Lars, förbundssekreterare Johansson, Karl-Axel, sekreterare
Jönsson, E. Gustav, departementsråd Persson, Gustav B., kommunalråd Sjöberg,
Margit E., avdelningsdirektör Svensson, Inge G., direktörsassislenl
Sekreterare: Kindlund, A. Sören, departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Arve-Par!s, Birgit E., fil. kand.
(fr.o.m. den 1 juU 1974) Etzler, Cecilia E. M., byrådirektör (fr.o.m. den 1
september 1974) Karlsson, Vanja M., seminarielärare
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
S 22.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 14 sammanträden.
Uiredningen har i augusii 1975 avgett delbetänkandel (SOU
1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
157 Kommittéer: Socialdepartementet S:19
18. Medicinalansvarskommittén (S 1974:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
januari 1974för atl utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och sjukvården
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1974):
Ordförande: Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd
Sakkunniga: Hjern, Bo, verksl. direktör Hjerne, Gunnar,
landstingsråd Karisson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Larsson, Erik,
lantbrukare, led. av riksdagen Wilander, Sven E., landstingsman
Experter: Ahlberg, Jan Erik, förbundsdirektör (t.o.m. den
18 november 1975) Herner, N. Birger E., överiäkare Hultstrand, Lars R.,
hovrättsassessor
Kullberg, Gunni V., förste förbundssekreterare (fr.o.m.
den 11 februari 1974)
Langton, Börje, byråchef
Lundqvist, Lilly M., förste skötare (fr.o.m. den 27
februari 1974) Malmqvist, Jan, landläkare (fr.o.m. den 19 november 1975) Roos,
Kurt H. G., medicinalråd Royen, Sverre N. H., direktör
Sekreterare: Prom, Peter F. G., hovrättsassessor (fr.o.m.
den I februari 1974) Wistrand, Birgitta M., informationschef (fr.o.m. den 1 maj
1974)
Lokal: Lilla Nygatan 1, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21
64 43 (Prom), 21 58 99 (Wistrand)
Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse S
23.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden saml hafl överläggningar och annan kontakt med
patient-och personalorganisationer. Studiebesök har gjorts vid vissa
sjukvårdsinrättningar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
19. Utredningen (S 1974:03) angående översyn av
besvärsorganisationen inom socialförsäkringen m. m.
Tillkallad erUigl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 18
januari 1974 för att företa en översyn av besvärsorganisationen inom
socialförsäkringen m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1974):
S:19 Skr
1975/76:103 158
Utredningsman: Wentz, Nils O., kammarrättspresidenl
Experter: Forstadius. Erik L. W., direktör Karlsson, K.
Henry, ombudsman Lundberg, E. AUan, försäkringsdomare Lundin, N. Tore H., bitr.
skatledireklör Sjöberg, N. Björn V., rättschef Sjönell, L. Marianne, byråchef
Ödman, Margot, ombudsman
Sekreterare: Kärrslröm, Margit E. V., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 mars 1974)
Lokal: Departementens utredningsavdelning. Box 347, 401 25
Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
S 24.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden.
Uiredningen har i november 1975 avgelt delbetänkandel (Ds
S 1975:9)
Övergångsfrågor beträffande besvärsorganisationen inom
yrkesskadeförsäkringen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
20. Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters
personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25
januari 1974 med uppdrag atl företa en översyn av personalorganisationen vid
erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utredningsman: Jonsson, Folke A., byråchef
Experter: Blixt, Olov, ombudsman Danielsson, Birger,
direktör Nordström, Gösta, byråchef Söderman, Elis A., ombudsman .
Sekreterare: Bysledt, Nils, byrådirektör
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 1000
159 Kommittéer: Socialdepartementet S:21
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tio sammanträden saml företagit resor till vårdanstalter för
alkoholmissbrukare. Ett stort antal anställda har intervjuats om sina
arbetsförhållanden. Två enkätundersökningar har utförts. Den försia enkäten var
ställd lill samtlig personal och den andra till anstaltsledningarna.
Kommittén beräknas slutföra sill arbete under år 1976.
21. Delegationen (S 1974:05) för social forskning
TiUkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1974 för
atl som en tiU socialdepartementet knuten delegation ha lill uppgifl dels att
med utgångspunkt i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och
samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings-och
utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels alt
initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken:
Ordförande: Fridh, K. Göte, statssekreterare (t.o.m. den
14 november 1975) Lindberg, Ingemar, kansliråd (fr.o.m. den 15 november 1975)
Ledamöter: Berfenslam, Ragnar A. G., professor Engström,
Arne V., professor, generaldirektör Hedberg, J. Anund, kommunalråd Hedlén,
Bengt R., socialdireklör
Lindberg, Ingemar, kansliråd (t.o.m. den 14 november 1975)
Kärnek, Ruth I. C, landstingsråd Lindahl, Hedda, landstingsledamot Rehn, L.
Gösta, professor Rexed, Bror A., generaldirektör Wiklund, Svea S. S., fru, led.
av riksdagen Ås röm, Lars-Åke E., generaldirektör
Ersättare: Ericsson, Bengt G., direktör (för Lindahl)
Gardell, Bertil G. T. B., docent (för Engström) Göransson, G. Bertil,
landstingsråd (för Fridh resp. Lindberg) Janson, Carl-Gunnar, professor (för
Berfenslam) Järnbrink, Hans G., överdirektör (för Åslröm) Korpi, F. Walter,
professor (för Rehn) Larsson, Karl G., sektionschef (för Hedberg)
S:21 Skr 1975/76:103 160
Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (för Kärnek) Stark,
K. Birger, socialchef (för Hedlén) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (för
Rexed) Åstrand, Göran, kommunalkonsulenl (för Wiklund)
Experter: Forslund, E. Birger, kansliråd Nelander, Olle M.
V., direktör Wallberg, Klas H. S., avdelningschef
Sekreterare: Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic.
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20Stockholm, tel.
växel763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden. Dessutom har delegationens arbetsutskott under samma
lid hållit fem sammanträden.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
22. Pensionärsundersökningen (S 1974:06)
Tillkallad enligl Kungl. Maj :ls bemyndigande den 28 juni
1974 för att göra en undersökning angående åldringsvården m.m.:
Utredningsman: Forslund, E. Birger, kansliråd
Experter: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare
Ekberg, Valter, sekreterare Englund, K. Svante I., departementsråd
Larsson, Gustav, f. d. kommunalråd (fr.o.m. den 12
december 1974) Petersson, Kerstin, sekreterare Skalin, E. Douglas, förste
sekreterare Svanborg, Alvar, överläkare Sälde, K. A. Henry, avdelningschef
Widman, Mona G. U-B., socialassistent
Sekreterare: Hedin, Bernt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den
16 oktober 1974) Redgerl, Jan I. G., avdelningschef (fr.o.m. den 15 november
1974)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20Stockholm, tel.
växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
S 27.
161 Kommittéer: Socialdepartementet S:24
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 14 sammanträden och genomfört två studieresor.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
23. Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni
1974 för att utreda regionsjukvårdens organisation m. m.
Ordförande: Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Sakkunniga: AIsén, Sven, avdelningschef Eskel, Arvid,
landstingsråd Göransson, G. Bertil, landstingsråd Wedin, Nils J., landstingsråd
Experter: Ericsson, BengtG., direktör (fr.o.m. den 4
oktober 1974) Fredriksson, H. Einar, byråchef
Gremner, Kjell, organisationschef (fr.o.m. den 5 november
1974) Hamberger, Carl-Axel, professor (fr.o.m. den 5 november 1974) Hjern, Bo
G., direktör (fr.o.m. den 5 november 1974) Nygren, G. Ingemar, kansliråd
Werkö, Lars, professor (fr.o.m. den 5 november 1974)
Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef (fr.o.m. den 5 november 1974)
Sekreterare: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20Stockholm, tel.
växel763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att analysera
regionsjukvårdens innehåll och avgränsning gentemot länssjukvården.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit
sex sammanträden. Elt flertal samman raden har därutöver hållits i
arbetsgrupper.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
24. Utredningen (S 1974:08) angående översyn av
hälsovårdsstadgan
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni
1974 för alt göra en översyn av hälsovårdsstadgan:
11 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
S:24 Skr
1975/76:103 162
Ordförande: Sundström, E. Thorsten, borgarråd
Sakkunniga: Andersson, Karl-Gustav, rörverksarbelare, led.
av rikdagen Andersson, Roland 1., länsihälsovårdskonsulenl Johansson, J. Erik,
lantbrukare, led. av riksdagen Rinder, K. Lennart, medicinalråd Törnquisl,
Harry E., byggnadsråd Ågren, Lars O. T., direktör
Experter: Eriksson, Sune, avdelningsdirektör Hallbäck,
Thore, hälsovårdsdirektör Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor Mollstedt,
Bengt O., stadsläkare Petrelius, Torsten, avdelningschef Swarén, Ulla M.,
byråchef
Sekreterare: Meyer, Lennart S. G., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Berglund, Bengt I., byrådirektör
(fr.o.m. den 15 maj 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 58
39
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
S 29.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen
sammanträtt åtta gånger.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
25. Sakkunniga (S 1974:09) med uppdrag att utreda vissa
frågor beträffande sjukvård i liveits slutskede (SLS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 november
1974för att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livels slutskede:
Ordförande: Rexed, Bror A., generaldirektör
Sakkunniga: Biörck, C. Gunnar W., professor Einhorn,
Jerzy, professor Giertz, Gustav B., professor Göransson, G. Bertil, landstingsråd
163 Kommittéer: Socialdepartementet
S:26
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Kärnek, Ruth I. C, landstingsledamot
Linder, Lars G., överläkare
Zetterslröm-Lagervall, Gerd M., direktör '
Willig, Anna, undersköterska
Experter: I
Carlheim-Gyllensköld, Karin, fil. dr. (fr.o.m. den 6
december 1974) Feigenberg, Loma, bitr. överläkare (fr.o.m. den 6 december 1975)
Langlon, Börje, byråchef (fr.o.m. den 6 december 1975)
Sekreterare: Björkman, Marie-Louise (Malou) K., fil. kand.
(fr.o.m. den 1 april 1975)
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 106 30 Stockholm, tel. växel
14 06 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden.
Studier
pågår vid Serafimerlasarettet, Radiumhemmet och Kungsgärdets sjukhus. Dessa
beräknas vara slutförda under våren 1976. Ytterligare en undersökning om
mänskliga relationer i livels slutskede har påbörjats.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
26. Sakkunnig (S 1974:10) för utredning av vissa frågor
rörande utbildningen av läkare med utländsk medicinsk examen
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15
november 1974 för utredning av vissa frågor rörande utbildningen av läkare med
utländsk medicinsk examen:
Utredningsman: Hamberger, Carl-Axel, professor
Experter: Sjölin, C. Stig B., professor Skoglund, S. Owe,
byråchef
Sekreterare: Palmstiema, Carl Oswald, f.d. byråchef
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Under år 1975 har två sammanträden hållits med experterna.
Arbetet har i övrigt skett i form av överläggningar mellan utredningsmannen och
sekreteraren.
S:26 Skr 1975/76:103 164
Utredningsmannen lämnar sitt slutbetänkande
omkring årsskiftet 1975/76. Uppdraget är därmed slutfört.
27. Ledningsgruppen (S 1974:11) för försöksverksamhet inom
socialvården
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20
december 1974 för försöksverksamhet inom socialvården:
Ordförande: Göransson, G. B. Bertil, landstingsråd
(fr.o.m. den 1 januari 1975)
Ledamöter: Larsson, Karl G., sektionschef (fr.o.m. den 1
januari 1975) Nilsson, Göte, intendent (fr.o.m. den 1 januari 1975) Ottoson,
Ivan, rektor (fr.o.m. den I januari 1975) Thorslenson, R. Billy, t.f.
kcinsliråd (fr.o.m. den 1 januari 1975) Wiklorin, Bengt, sektionschef (fr.o.m. den
1 januari 1975)
Expert: Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd (fr.o.m.
den 1 januari 1975)
Bitr. sekreterare: Haeggström, Ingrid M., assistent
Lamnevik, Gunilla, socionom (fr.o.m. den 1 augusti 1975)
Lokal: Landslingshuset, Box 1003, 22102 Lund, tel. 046/15
34 77 och 15 34 85
Ledningsgruppen har till uppgift att bedriva
försöksverksamhet inom socialvården, främst barna- och ungdomsvården i syfte
att ge praktiska erfarenheler inför föreslående reformarbete på grundval av
socialutredningens och foslerbarnsulredningens intentioner.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Ledningsgruppen har under tiden december 1974 - oktober
1975 hållit sju sammanträden. Den referensgrupp med företrädare för de fackliga
organisationerna, som knutits till ledningsgruppen har under samma tid
sammanträtt två gånger.
Ledningsgruppen har utsett Skåne till försöksområde och
bedriver där försöksverksamhet, som innefattar särskilda projekt i elva
kommuner, ändrat utnyttjande av inom regionen befintliga institutioner samt
utbildnings- och konferensverksamhet i anslutning härtill. Projekten i
kommunerna' omfattar bl. a. försök med hemma-hos-arbetare,
konlraklering av familjehem, kommunala familjehem samt aktivitelsskapande
verksamhet för ungdomar och missbrukargrupper.
Ledningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
165 Kommittéer: Socialdepartementet S:28
28. Arbetsgruppen (S 1975:01) för social information
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20
februari 1975 föratt utarbeta samt ombesörja tryckning och distribution i
början av år 1976 av en ny upplaga av socialkatalogen:
Ordförande: Korpi, Sture H., informationssekreterare
Ledamöter: Appelgren, J. Äke H., informationssekreterare
Björck, Berndt H., informationschef Edström, J. Lennart, informationschef
Janzon, Bengt, presschef Norrman, Inger K., informationssekreterare Walander,
Håkan I., ombudsman
Experter: Fors, Åke Hj., kansliråd
Lersäther, Anna Margareta (Anna-Greta), lokalkonlorsf öre
ståndare Trygve, Jan S., byråchef
Sekreterare: Thunberg, Torsten I., informationssekreterare
Bitr. sekreterare: Hedenslröm, Bengt, sekreterare Rydbeck,
Margareta A., informationssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden mars - oktober 1975 hållit
två sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och
andra som berörs av arbetsgruppens arbete.
Arbetsgruppen
har låtit översälta den år 1974 utgivna socialkatalogen till finska, tyska,
grekiska och serbokroatiska språken för invandrare. Dessa har givits ul under
oktober 1975.
Arbetsgruppen
kommer att utarbeta en ny upplaga av socialkalalogen som beräknas utkomma i
början av år 1976. Samtidigt deltar arbetsgruppen i etl försök med
informalionssamverkan inom Östergötlands län. Inom delta område kommer
socialkalalogen atl ges ut i kommunalt anpassade upplagor.
Arbetsgruppen beräknar slutföra sitt arbete under år 1976.
S:29 Skr 1975/76:103 166
29. Socialpolitiska samordniingsutredningen (S 1975:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni
1975 om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet:
Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef
Ledamöter: Carlsson, C. Eric, bonde, led. av riksdagen
Ekberg, Leif, kammarrättslagman Håvik, I. Doris H., assistent, led. av
riksdagen Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen Mundebo, K. A.
Ingemar, avdelningsdirektör, led. av riksdagen Ringaby, Per-Eric, godsägare,
led. av riksdagen
Experter: Björne, B. Gunnar, kansliråd (fr.o.m. den I
oktober 1975) Edvardsson, Einar, byråchef (fr.o.m. den I oktober 1975)
Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Nordin, Ingvar, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Pårud, Nils
G., universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Smedmark, Göran G:son,
byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Svensson, Inge G., bitr. direktör
(fr.o.m. den 1 oktober 1975) Walander, Håkan 1., ombudsman (fr.o.m. den 1
oktober 1975)
Sekreterare: Eriksson, C. Ingemar, fil. kand. (fr.o.m. den
I september 1975) Schering, Per E., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)
Wiegerl, Bo, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Socialdepartementet. Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till protokoll
vid regeringssammaniräde den 18 juni 1975):
En kartläggning av olika samordningsfrågor i
del socialpolitiska
bidragssystemet
har nyligen redovisais i en rapport (Ds S 1975:4) av en särskilt tillkallad
expertgrupp. Rapporten mynnar i kapitel 9 ul i en redovisning av frågor som
bör prövas i etl fortsatt utredningsarbete med inriktning på en samordning av
olika bidragssystem. I rapporten pekas därvid på frågor avseende
administration, prövningsregler, författnings-mässig samordning, bidragsmässig
samordning och information.
Jag föreslår alt en översyn av det socialpolitiska
bidragssystemet från samordningssynpunkt nu kommer till stånd på grundval av
del i rapporten redovisade materialet. Därvid bör undersökas vilka
förbättringar i samordningsavseende som kan genomföras inom ramen för
befintliga bidragsformer och för dessa fastlagda principer i fräga om bidragens
167 Kommittéer: Socialdepartementet S:30
inriktning och omfattning. Arbetet med en sådan översyn av
gällande bestämmelser bör bedrivas med ulgångspunkt i den totala
resurstilldelning och den huvudsakliga fördelning mellan olika områden som är
faslslälld av statsmakterna. Målsättningen för översynen bör vara atl klarlägga
hur långt del socialpolitiska bidragssystemet kan samordnas i en allmän
socialförsäkring. En huvudfråga i utredningsarbetet kommer därigenom att bli
en systematisk genomgång av lagen om allmän försäkring med beaktande av
samordningsfrågorna både inom denna lag och i förhållande lill andra
bidragsförfatlningar. Utredningen bör ske i en parlamentariskt sammansatt
kommitté och bedrivas med ledning av den sammanfattning av hithörande
frågeställningar som anges i rapportens avslutande kapitel. Kommittén bör vid
behandlingen av nämnda samordningsfrågor i detta avseende samråda med pågående
utredningar som har i uppdrag alt pröva olika delar av det socialpolitiska
bidragssystemet.
Uiredningen har i oktober 1975 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
30. Sakkunnig (S 1975:03) med uppdrag att utreda vissa
frågor rörande kronisk toxicitet
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 j uni
1975 för alt utreda vissa frågor rörande kronisk toxicitet:
Sakkunnig: .-...
Lönngren, Rune, farm. dr
Lokal: Apoteksbolaget AB, Humlegårdsgalan 14, 105 14
Stockholm, tel. växel 24 08 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1976.
K: 1 Skr 1975/76:103 168
Kommunikationsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975: 2, 4, 9, 11, 13, 14, 19, 23, 25, 27, 28 och 30
Följande
kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 12 och 21
1. Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)
Tillkallad enligt Kungl. Ma]i:ls bemyndigande den 23 april
1964, den 24 november 1967 och den 7 september 1971 atl ingå i en
trafikpolitisk delegation:
Ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter: Björkman, N. G. Folke, redaktör, f.d. led. av
riksdagen Ericson, Hans E., förbundsordförande Grafström, Erik O. Hj., f.d.
generaldirektör Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen Himmelstrand,
Gunnar G. F., direktör Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör Kolare, Gustav C.
K., f.d. förste förbundsordförande Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen
Mellqvist, Sven A., expediter, led. av riksdagen Persson, N. Arne, lantbrukare,
led. av riksdagen Sellgren, Rolf O. M., iransporlplaneringschef, led. av
riksdagen Sundblad, Lars G., disponent Thorell, K. Arne B., direktör Öhrn, J.
Bruno, kansliråd
Experter: Kritz, Lars O., fil. lic. Ranhem, Lars H.,
civilingenjör Sjöberg, E. Arne, direktör Sjökvist, Stig A. R., ingenjör
Sekreterare: Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd
169 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 2
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom)
Direktiven för delegationen, se Kungl. Maj:ts beslut den
23 april 1964. Tilläggsdirektiv, se 1972 ärs riksdagsberätlelse K 6.
Med hänsyn till bl. a. det pågående arbetet inom den
trafikpolitiska uiredningen (K 1972:07) ligger arbetet tills vidare nere.
2. Flygtrafikledningskommittén (K 1967:44)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11
november 1966 för utredning angående flygtrafikledningens organisation och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1966):
Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led.
av riksdagen
Ledamöter: Görs, L. Folke, drifldireklör Johansson, S. K.
Lennart, generaldirektör Nilsson, Jan H., expeditionschef Wagner, G. F.
Wilhelm, överste
Experter: Bengtsson, O. Lennart, avdelningsdirektör
Hörberg, Olof Hj., överingenjör Johansson, Caj-Aage, kanslichef Nordström,
Sven-Bertil, förste slabsmeteorolog Olsson, Carl Olov, civilingenjör Persson,
S. Anders V., förste statsmeteorolog
Sekreterare: Nordström, Lars-Erik, överingenjör
Bitr. sekreterare: Ahrenstedt, Bengt-Arne, slabsmeteorolog
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberätlelse K
44.
Kommittén sammanträdde i december 1974 för slutjusiering
av sitt iredje delbetänkande (Ds K 1974:15) Flygväderljänsl 1980. Sedan
orientering lämnats berörda personalorganisationer överlämnades betänkandet den
20 februari 1975 till departementschefen.
Uppdraget är därmed slutfört.
K: 3
Skr 1975/76:103 170
3. Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj
1969 för översyn av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post-och Inrikes tidn.
den 16 juni 1969):
Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör
Experter: Colldahl, Gunnar, rektor Forssblad, N. Douglas,
direktör Hadrup, Knut E. H., verksl. direktör
Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 mars 1975)
Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande Wiebe, Stig W. O., direktör
Sekreterare: Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd
Bitr. sekreterare: Palm, Anders K., rådman
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (Sjöstedt), 11 17 28 (Palm)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberätlelse
K 29.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden om 13 dagar samt haft överläggningar med olika
myndigheter Och organisationer som berörs av utredningens arbete.
Uiredningen har den 2 september 1975 avgelt ett andra
delbetänkande (Ds K 1975:6) Praktik för sjöbefälsyrken.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
4. Trafikolycksstatistikkommittén (K 1970:30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj
1969 för översyn av trafikolycksslatistiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 17 juni 1969):
Utredningsman: Westerlind, Erik A., landshövding
Experter: Alexandersson, Stig R., förste byråsekreterare
Englund, S. Änders J., avdelningschef Erlander, Sven B., professor
171 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 5
Imre, M. Erdem, avdelningsdirektör Kappelin, Carl-Erik,
byråchef Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör Lanteli, A. Gunnar A., direktör
Lehmann, F. Margareta, aktuarie Räf, Lars E., bitr. överläkare Sande, Jens, byrådirektör
Sekreterare: Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (fr.o.m.
den I maj 1974)
Bitr. sekreterare: Dahlström, Rolf E., byrådirektör
Lokal: Statistiska centralbyrån, Karlavägen 100, Fack, 102
50 Stockholm, tel. växel 14 05 60
Direktiven för uiredningen, se 1970 års riksdagsberättelse
K 30.
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit tre plenarsammanträden. Vidare har kommittén haft löpande överläggningar
med de olika experterna. Därjämte har överläggningar hållits med företrädare
för myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén
har i december 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:40) Trafikolyckor och
statistik.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Trafikbullerutredningen (K 1970:33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 juni
1969 för utredning om normer för trafikbuller (se Post- och Inrikes tidn. den 3
juli 1969):
Ordförande: Jansson, Paul G., elektriker, led. av
riksdagen
Ledamöter: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av
riksdagen Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av riksdagen Hansson, Torslen B.
G., arkitekt SAR, f.d. led. av riksdagen Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av
riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Nilsson, Bernt
1., ombudsman, led. av riksdagen
Experter: Abrahamsson, Ulf G., civilingenjör (t.o.m. den
21 september 1975) Bergendahl, Göran H., professor (t.o.m. den 21 september
1975)
K: 5 Skr
1975/76:103 172
Bliicher, Gösta E. O., avdelningsdirektör
Boheman, H. C. Fredrik, överstelöjtnant (t.o.m. den 21
september 1975)
Ingemansson, N. Stig P., civilingenjör
Jonsson, A. Ingemar G., bitr. länsarkitekt (fr.o.m. den 1
oktober 1974)
Kajland, Anders R., laborator
Kihiman, Tor S. D., professor
Köhimark, Bo R., överingenjör (t.o.m. den 21 september
1975)
Liden, Gunnar K. O., docent (t.o.m. den 21 september 1975)
Ljungström, Claes G., rådman
Möller, Lennart, avdelningsdirektör (t.o.m. den 21
september 1975)
Nilsson, Lars E., avdelningsdirektör (t.o.m. den 21
september 1975)
Olerud, Eric Hj., sekreterare
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd (fr.o.m. den 1
november 1975)
Skjönberg, Guldbrand, byrådirektör
Wahlström, Sten K. J., överingenjör (fr.o.m. den 22
september 1975)
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Wängberg, Hans-Åke, bostadsdomare
Sekreterare: Sundberg, Kjell M., departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1975) Wängberg, Hans-Åke, bostadsdomare (t.o.m. den 15
oktober 1975)
Bitr. sekreterare: Isoz, N. G. Henning, hovrättsfiskal
(t.o.m. den 15 augusti 1975) Sundberg, Kjell M., departementssekreterare
(t.o.m. den 31 oktober 1975)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse
K 33.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 15 sammanträden. Därutöver har ett stort antal sammanträden hållits med
olika arbetsgrupper, sammansatta av utredningens experter och företrädare för
olika myndigheter, som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har i augusti 1975 avgelt delbetänkandet (SOU
1975:56) Trafikbuller, flygbuller.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
6. 1969 års vägutredning (K 1970:35)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
december 1969 med uppdrag alt verkställa översyn av lagen om enskilda vägar (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1969):
173 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 7
Ordförande: Körlof, Voldmar, regeringsråd
Ledamöter: Persson, Fritz J. H., byrådirektör, f.d. led.
av riksdagen Pettersson, Karl, fabrikör, f.d. led. av riksdagen Stridsman,
Torslen U., ombudsman, led. av riksdagen Svensson, Erik O., kommunalråd
Experter: Hagelstam, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 8 november 1974) Hellström, P. N. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8
november 1974) Jaensson, Sverker, överlantmälare (fr.o.m. den I december 1974)
Lindström, K. E. Ingemar, byrådirektör Nordell, Jan Olof C sekreterare Öberg,
Alf, byrådirektör (avliden)
Sekreterare: Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (fr.o.m.
den I december 1974)
Bitr. sekreterare: Borgström, Ove, länslantmätare
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 11128 Stockholm, tel. växel
763 1000 (sekreteraren), Lantmäterikonlorel, Kyrkogatan 13, 302 42 Halmstad,
tel. 035/11 83 20 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse
K 32.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
7. Trafikplaneringsutredningen (K 1970:41)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
september 1970att ingå i en arbetsgrupp för att leda utarbetandet av modellplan
för regional trafikplanering:
Ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter: Bäckström, A. Ingemar, direktör (t.o.m. den 3
april 1975) Enberg, L. Rune, teknisk direktör (fr.o.m. den 4 april 1975)
Godlund, Sven A. I., professor Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör
Jönsson, Per O., departementsråd (fr.o.m. den 7 maj 1975)
K: 7 Skr 1975/76:103 174
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd
Olsson, Rune I., departementsråd
Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör
Thufvesson, Bengt E., departementsråd
Westlund, J. Georg, ekonomidirektör (fr.o.m. den 4 april
1975)
Experter: Nordström, Lars E., docent Schurmann, E. Äke J.,
irafikinspektör (fr.o.m. den 18 mars 1974)
Sekreterare: Berg, Hans E., departementssekreterare
Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen, som avslutat utarbetandet av modellplaner för
regional trafikplanering, har fått utvidgat uppdrag att medverka vid
utvärderingen av de slutliga förslagen till regionala trafikplaner.
Uiredningen i sin helhet har under tiden november 1974 -
november 1975 hållit fyra sammanträden. E»ärjämte har elt stort antal
sammanträden ägt rum med delar av uiredningen.
Utredningen har medverkat vid utarbetandet av dels
rapporten (Ds K 1975:4) Transporter i Sverige, dels betänkandena (Ds K 1975:9)
Planering av de svenska hamnarna och (Ds K 1975:10) Planering av de svenska
flygplatserna.
Som ett led i de fortsatta kontakterna med
länsstyrelsernas planeringsavdelningar har utredningen bl. a. medverkat vid en
trafikplaneringskonferens.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
8. Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25
september 1970 för att företa en översyn av sjöriiddningens organisation m. m.:
Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding
Sekreterare: Hävermark, K. Gunnar J:son, organisationsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementel, Vasagatan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. 763 36 17
175 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 10
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
9. Utredningen (K 1970:43) angående åtgärder mot övergivna
fartyg m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27
november 1970 för alt se över och i erforderlig utsträckning komplettera
författningsbestämmelserna om åtgärder i fråga om övergivna fartyg m.m.:
Utredningsman: Nordström, Clas G., chefsjurist
Experter: Hedborg, Per Erik, direktör Lindencrona, Gustaf,
sjöfartsråd Torgils, A. Gunnar, lagman
Sekreterare: Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse
K 37.
Utredningen har den 20 oktober 1975 avgett betänkandet
(SOU 1975:81) Farliga vrak. Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredningen (K 1970:45) om samordning av lotsningen i
Göteborgsområdet m.m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
december 1970 för
att i samråd med berörda intressenter överväga och lägga fram förslag till en
samordning under sjöfartsverkels huvudmannaskap av
lotsningsverksamheten
till och i Göteborgs hamn, i Trollhätte kanal och i Vänern:
Utredningsman: Hellner, Eskil M., regeringsråd
Sekreterare: Hävermark, K. Gunnar J:son,
organisationsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. 763 36 17
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år
1976.
K: 11 Skr 1975/76:103 176
11. Kommittén (K 1971:01) lör utredning om kollektivtrafik
i tätorter
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14
januari 1971 föratt utreda möjligheterna alt förbättra förutsällningarna för
kollektivtrafiken i tätorter (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1971):
Ordförande: Vahlberg, Gustav E., f.d. generaldirektör
Ledamöter: AIsén, Hans O., ombudsman, led. av riksdagen
Bäckström, A. Ingemar, direktör Grabö, Paul E., borgarråd
Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen Häll,
Karl-Erik, ombudsman, led. av riksdagen Johnsson, John E., ombudsman, led. av
riksdagen Landström, Sten-Sture H., direktör Norling, S. Åke, kommunalråd
Ström, H. Bertil, överdirektör Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Experter: Edsjö, Tor A., avdelningsdirektör Eriksson, Tor
U., avdelningsdirektör Köhimark, Bo R., överingenjör Lekberg, E. E. Olov,
oppositionsråd Lind af Hageby, Gösta, kansliråd
Sekreterare: Stenman, Bo M., civilingenjör
Bitr. sekreterare: Hanno, Stig Å., socionom
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse K
37.
Kommittén har under liden november 1974 - juni 1975 hållit
elva sammanträden. Därjämte har ett ljugotal sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper för beredning av kommitténs arbete.
Kommittén har i juni 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:47)
Kollektivtrafik i tätort.
Uppdraget är därmed slutfört.
177 Kommittéer: Kommuiukationsdepartementet K: 13
12. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-
och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
februari 1972 för alt leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om
metoder för märkning av olja i fariyg:
Ordförande: Sleen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör
Sakkunniga: Carlbom, Lars E., överingenjör Engdahl, O.
Roland, gränschef Fahlin, Per G., avdelningsdirektör
Sekreterare: Ägnedal,P. 0.,fil. lic.
Lokal: Sjöfartsverket, Fack, 601 01 Norrköping, tel. växel
011/10 84 00 (ordföranden). Atomenergi AB, Fack, 61101 Nyköping, tel. växel
0155/80000 (Agnedal)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
K 38.
Uiredningen har under iden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden.
Under de sakkunnigas ledning har i sjöfartsverkets regi
ett försök i större skala av märkning av lasloljerester i tankfartyg i svenska
hamnar under liden febrari - juni 1975 utförts.
Redovisning av den svenska märkningsmeloden har gjorts vid
MEPC:s tredje session i London juni 1975. Dessutom har värdefullt samråd skett
med representanter för OCIMF, London.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
13. Sakkunniga (K 1972:03) med uppdrag att utreda vissa
frågor beträffande Göta kanal
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april
1972 för alt utreda vissa frågor beträffande Göta kanal:
Utredningsman: Hjalmarsson, Jarl, f.d. landshövding, f.d.
led. av riksdagen
Experter: Bökmark, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
februari 1974) Linghag, Nils, direktör
12 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
K: 13 Skr 1975/76:103 178
Rickard, Bengt O., ekonomidirektör Thufvesson, Bengt E.,
departementsråd Wärneryd, Olof 1., professor
Sekreterare: Selen, Jan Olof, fil. kand. (fr.o.m. den 1
februari 1974)
Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberätlelse K
40.
Uiredningen har under liden januari - mars 1975 håUil 13
sammanträden. Utredningen har den 14 mars 1975 avgelt betänkandet (Ds K 1975:3)
Utredning om utbyggnad av Gröta kanals väslgötaled. Uppdraget är därmed
slutfört.
14. Utredningen (K 1972:04) med uppgift att utreda vissa
frågor i anslutning tiil den långsiktiga vägplaneringen m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 maj
1972 för atl utreda vissa frågor i anslutning liU den långsiktiga
vägplaneringen, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1972):
Ordförande: Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör
Sakkunniga: Johansson, Bengt A. W., departementsråd
(fr.o.m. den 26 augusti 1974) Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör
Experter: Brandborn, Jan, avdelningsdirektör Ivarsson,
Sven Ivar, avdelningschef Lundin, Christer K. O., departementssekreterare
Lundin, Ingemar, civilingenjör (fr.o.m. den 20 januari 1975) Strömberg,
Hjalmar, departementssekreterare (fr.o.m. den 9 januari 1974) Svanlemark,
Lennart S. T., byrådirektör (fr.o.m. den 26 augusii 1974)
Sekreterare: Vieweg, Lars I., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
K 41.
Uiredningen har i oktober 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:85 och 86) Vägplanering.
Uppdraget är därmed slutfört.
179 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 16
15. Leasingutredningen (K 1972:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29
september 1972 för a» utreda vissa frågor om långtidsuthyrning av motorfordon
och släpvagnar (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1972):
Utredningsman: Palm, Böret, expeditionschef
Experter: Lindstam, Leif E., kammarrattsfiskal Nilsson, K.
Valter, hovrättsassessor Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör
Sekreterare: Nyström, Carl Rudolf P., hovrättsassessor
Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
K 43.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden.
Utredningen har den I november 1975 avgelt betänkandet (Ds
K 1975:11) Billeasing.
Uppdraget är därmed slutfört.
16. Trafikpolitiska utredningen (K 1972:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29september I972för alt utreda vissa trafikpolitiska frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 december 1972):
Ordförande: Nelander, Olle M. V., direktör
Vice ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter: Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av
riksdagen Ericson, Hans E., förbundsordförande Larson, Rune, förste ombudsman
(fr.o.m. den 15 mars 1974) Lothigius, Carl-WUhelm, lantbrukare, led. av
riksdagen Magnusson, John, konduktör, led. av riksdagen Mellqvist, Sven A.,
expedilör, led. av riksdagen Nicklasson, Lars-Erik, andre förbundsordförande
Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen Sellgren, Rolf O. M.,
iransporlplaneringschef, led. av riksdagen
K: 16 Skr 1975/76:103 180
Åberg, Carl Johan, planeringschef Öslling, Sven, direktör
Experter: Appelgren, L. S. Göran, kanslidireklör (t.o.m.
den 30 november 1975) Berglund, Å. Erik R., utredningschef (fr.o.m. den 12
december 1974) Boström, N. Erik, byrådirektör (t.o.m. den 30 september 1975)
Bäckström, A. Ingemar, direktör (t.o.m. den 30 november 1975) . Henriksson, Jan
E., civ. ing. (t.o.m. den I augusti 1975) Hållslen, E. Bertil,
planeringsdirektör (fr.o.m. den 4 juni 1974) Jobin, Bengt, direktör (t.o.m. den
30 november 1975) Johnsson, Jan G., rättschef (fr.o.m. den 1 december 1974)
Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör (t.o.m. den 30 november 1975) Kritz,
Lars 0.,fU. lic. (t.o.m. den 30 november 1975) Levin, Jan, hovrättsassessor
(t.o.m. den 30 november 1975) Lindahl, Lars O. H., direktör (t.o.m. den 30
november 1975) Nordström, Lars E., docent (t.o.m. den 30 november 1975)
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (t.o.m. den 30 november 1975)
Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (t.o.m. den 30 november 1975) Saretok, Paul,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 augusti 1975) Selen, Jan Olof, fil. kand.
(t.o.m. den 30 september 1975) Sellsledl, Bo I., fil. dr (fr.o.m. den I juH
1975)
Sparring, G. Lennart, avdelningsdirektör (t.o.m. den 30
november 1975) Strömberg, Hjalmar, departementssekreterare (t.o.m. den 30
november 1975)
Thorell, K. Arne B., direktör (t.o.m. den 30 november
1975) Westerberg, Bengt, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1975) Wickberg, Arne
W., direktör (t.o.m. den 30 november 1975) Wredenfors, H. E. Walter, direktör
(fr.o.m. den 1 december 1974)
Sekreterare: Ernmark, L. Göran G., avdelningschef
Lokal: Drottninggalan 7-9, 3 tt., 11151 Stockholm, tel.
205951 (sekreteraren) och 20 59 47 (kansli)
Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
K 44. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse K 28.
Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden. Därutöver har- experterna hållit 48 sammanträden i
skilda arbetsgrupper.
Uiredningen har den 2 september 1975 avgelt delbetänkandet
(SOU 1975:66) Trafikpolitik - behov och möjligheter.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
181 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 18
17. Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24
november 1972för att verkställa översyn av lagstiftningen om arbets- och
vilotid i vägtrafik:
Ordförande: Hamdahl, Bengt, regeringsråd
Sakkunniga: Ericson, Hans E., förbundsordförande Jansson,
Olov, ombudsman Seger, S. Walter, direktör Thorell, K. Arne B., direktör
Experter: Ekeberg, Lars-Olof, byråchef Falkenmark, Per A.,
byrådirektör Tiger, Bo S., avdelningsdirektör
Unghagen, Harry, polisintendent (fr.o.m. den 17 maj 1974)
Werne, Gösta A. K., byråchef (fr.o.m. den 13 mars 1975)
Sekreterare: Isberg, Tord A., hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr.. Fack, 103 10 Stockholm,
tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
K 45.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
18. Flaggutredningen (K 1973:01) (FU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars
1973 för atl utreda vissa frågor sammanhängande med regislrering av svenskägda
fariyg under utländsk flagg:
Ordförande: Voss, Bertil G. P., departementsråd
Sakkunniga: Dybeck, Clarence, direktör
Hadrup, Knut E. H., verksl. direktör (fr.o.m. den 23
januari 1975) Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande
K: 18 Skr 1975/76:103 182
Rickard, Bengt O., ekonomidirektör Rude, Karl R., verksl.
direktör
Experter: Cullemo, Tommy, bankrevisor (fr.o.m. den 1 maj
1974) Francke, Jan, kammarrättsassessor
Hyllengren, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 14
oktober 1974) Nordström, K. Erik G., direktör (fr.o.m. den 26 maj 1975) Rune,
Christer L., hovrättsriid
Sekreterare: Olsson, Tor, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14
oktober 1974)
Lokal: Drottninggatan 11,11151 Stockholm, tel. 11 17 21
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
K 34.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1976.
19. Sakkunniga (K 1973:03) med uppdrag att utreda vissa
frågor rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till de
handikappades behov (HAKO-utredningen)
Tillkallade erdigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 aprU
1973 för alt utreda vissa frågor rörande det aUmänna kommunikationsväsendets
anpassning till de handikappades behov:
Ordförande: Furbäck, Bengt L., departementsråd
Ledamöter: Back, P. E. Anders, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 juni 1974) Björk, Jimmy, sekreterare Bladh, Karl-Axel, chefsarkilekt
Dahlström, Åke, byråchef Friberger, Tomas, byråchef Gedin, Hans, ombudsman
Leine, Erik, avdelningsdirektör Utberg, Rolf F., kanslichef Wallin, Nils,
kanslichef
Experter: Maslhagen, K. Roger, teknisk direktör
Sleen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 1
februari 1975) Söderberg, Per Olof, sekreterare
183 Kommittéer: Konununikationsdepartementet K: 20
Sekreterare: Maslhagen, K. Roger, teknisk direktör
(fr.o.m. den 1 januari 1974)
Bitr. sekreterare: Andersson, L. Christer T., departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års
riksdagsberättelse K 36.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har i september 1975 avgelt betänkandet (SOU
1975:68) Handikappanpassad kollektivtrafik. Betänkandet har dessutom getts ut i
sammandrag på svenska, engelska och tyska (SOU 1975:76).
Uppdraget är därmed slutfört.
20. Fartygsmiljöutrednmgen (K 1973:04)
TillkaUad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 juli
1973 för alt utreda frågor som hänger samman med de ombordanställdas arbets-
och miljöförhållanden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 augusii 1973,
den 10 februari 1975 och den 25 oktober 1975):
Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör
Experter: Baecklund, Lars I., sjökapten Eliasson, Rolf E.,
skeppsredare
Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 17 september 1974)
Gullberg, Hans E., hovrättsråd Hadrup, Knut E. H., verkst. direktör
Johansson, Bertil E., ombudsman (fr.o.m. den 4 augusti
1975) Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (t.o.m. den 3 april 1975)
Rude, Karl R., verkst. direktör (fr.o.m. den 23 januari 1974) Sjöstedt, K.
Lennart T., hovrättsråd Sleen, Göran A., sjösäkerhelsdireklör Thornström, J. H.
Torgny, civilingenjör Wahlström, Per E., avtalssekrelerare (fr.o.m. den 4 april
1975)
Sekreterare: Stenmark, Bengt-Erik, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Grönsledl, Gert T. V., länsnotarie
(fr.o.m. den 16 september 1974)
Lokal: Drottninggatan 11,11151 Stockholm, tel. 11 17 24
K: 20 Skr 1975/76:103 184
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
K 37.
Tilläggsdirektiv (anförande av slalsrådel Lidbom lill
prolokoll vid regeringssammanträde den 30 januari 1975). Tilläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Norling lill protokoll vid regeringssammanträde den 16
oktober 1975):
Sedan år 1970 arbetar arbetsmiljöutredningen (S 1970:35)
med en översyn av arbelarskyddslagen (1949:1) och tillhörande författningar.
Översynen syftar lill en lagstiftning sorn svarar mol en breddad målsättning
för arbetarskyddet. Eftersom arbelarskyddslagen inle är tillämplig på
skeppsljänsl, omfattar arbetsmiljöutredningens arbete inle de ombordanställdas
arbets- och miljöförhållanden. På grund härav beslöt Kungl. Maj:l den 5 juli
1973 att bemyndiga chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla en
sakkunnig att utreda sistnämnda frågor (fartygsmiljöutredningen K 1973:04).
Genom regeringens beslut den 16 januari 1975 meddelades
tilläggsdirektiv liU arbetsmiljöutredningen. 1 dessa uttalades bl. a. all i de
ursprungliga direktiven inle hade berörts frågor med anknytning till den senare
tillkomna lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor. Tilläggsdirektiven
innebär atl uiredningen i samband med sin översyn av
arbelarskyddslagsliflningen skall undersöka hur produktkonlrollen enligl
lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor fungerar från
arbelarskyddssynpunkt. Härvid skall närmare analyseras frågan om samordningen
mellan en ny arbelsmiljölagsliftning och lagstiftningen om hälso-och
miljöfarliga varor.
Lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor
behandlar bl. a. frågor om transport av ämnen som är alt hänföra lill sådana
varor. I kungörelsen (1973:334) om hälso- och miljöfarliga varor anges (58 §
tredje stycket och 64 §) i fråga om transport av hälso- och miljöfarlig vara
med fartyg alt tillsynen över efterlevnaden av nyssnämnda lag och med stöd av
lagen meddelade föreskrifier skall utövas av vederbörande centrala
förvaltningsmyndighet, dvs. sjöfartsverket.
Jag anser att de skäl som talar för en närmare
undersökning av arbetarskyddsproblem och samordningsfrågor i samband med
hantering av hälso- och miljöfarliga varor till lands gör sig gällande också
när det gäller farlygstransporl av sådant gods. Det bör ankomma på fartygsmiljöutredningen
all i sitt utredningsarbete rörande de ombordanställdas arbets-och
miljöförhållandlen la upp nu berörda problem.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen utfärdar tilläggsdirektiv till fartygsmiljöutredningen i
enlighet med vad jag har förordat.
Regler om begränsning av arbetstiden har funnits i vårt
land sedan länge. Arbetstiden på svenska fariyg har varit reglerad i särskild
lag sedan år 1920. Numera gäUer sedan den 1 januari 1971 för huvudparten av de
landanstäUda allmänna arbetstidslagen (1970:103, ändrad senast 1975:728) och
för ombordanställda sjöarbelstidslagen (1970:105, ändrad senast 1975:729). Beslämmelserna
i sjöarbelstidslagen kompletteras av sjöarbelslids-kungörelsen (1970:550) och
av tillämpningsföreskrifter utfärdade av sjöfartsverket.
Enligt den allmänna arbetstidslagen får den ordinarie
arbetstiden, exkl. raster, uppgå till högsl 40 limmar/vecka. Någon
dygnsbegränsning förekommer inle. När del behövs med hänsyn lill arbetets natur
eUer
185 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 20
arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden dock
beräknas med utgångspunkt i all den under en period av högst fyra veckor inle
får överstiga 40 timmar i veckan i genomsnitt. I förarbetena (prop. 1970:5 s.
41 och 108) uttalades bl. a. all nämnda bestämmelser kan få tillämpning på t.
ex. skiftarbete, detaljhandel som bedrivs såväl vardag som söndag samt hotell-,
restaurang- och kaférörelse.
Övertidsarbete enligl den aUmänna arbetstidslagen kan
förekomma i två typer av fall. Den ena avser det fall när en oförutsedd
omständighet som natur- eller olyckshändelse har vållat avbrott i verksamheien
eller medfört överhängande fara för avbrott eller för skada på liv, hälsa eller
egendom. Arbetet får inle fortsättas i mer än två dygn om inte tillstånd eller
dispens ges av arbelarskyddsstyrelsen. Den andra typen av övertidsarbete avser
förberedelse- eller avslutningsarbete, som nödvändigtvis måsle utföras före
eller efter ordinarie arbetstid. I detta senare fall fär övertid tas ut med
högst 6 timmar i veckan eller med högst 24 limmar under en tid av fyra veckor
om nyssnämnda fyraveckorsregel för ordinarie arbetstid tiUämpas. När särskilda
skäl föreligger får övertiden utöver vad jag nyss har nämnt ökas med högsl
48 limmar under en fyraveckorsperiod, dock högst 150 timmar per kalenderår.
Föreligger synnerliga skäl, kan arbetarskyddsstyrelsen medge s. k. extra
överlid med högst 150 timmar per år.
Från begränsningen av den ordinarie arbetstiden och
övertiden kan göras avsteg genom koUeklivavlal. Dessutom kan
arbelarskyddsstyrelsen om det stora flertalet av berörda arbetstagare
samtycker eller annars särskilda skäl föreligger göra avsteg från
begränsningen av den ordinarie arbetstiden.
Sjöarbetstidslagen gäller skeppsljänsl. Härmed förslås
enligl lagen arbete som person, vilken är anställd på svenskt fariyg, för
fartygels räkning eller eljesi på grund av förmans uppdrag utför ombord på
fartyget eller på annal ställe. Lagen begränsar såväl den ordinarie arbetstiden
som övertidsarbete. Huvudreglerna för ordinarie arbetstid bygger på
trevaklindelning, dvs. tre sjömän löser av varandra i en befattning under
dygnet. För dagman, dvs. sjöman som tillhör däcks- eller maskinavdelningen och
som inte är vaklindelad utgör arbetstiden högst 8 timmar/dygn och 40
timmar/vecka. För vaktindelad däcks- och maskinpersonal och för radiopersonal
är arbetstiden högst 8 timmar/dygn. Veckoarbetstiden för sådan personal kan
alltså i normala fall uppgå till högst 56 timmar/vecka. Om elt fartyg under
arbetsveckan ligger i hamn under hela tiden, får veckoarbetstiden inle
överskrida 40 limmar. För ekonomipersonal får arbetstiden på passagerarfartyg
uppgå till högsl 9 timmar/dygn och 56 timmar/vecka. På lastfartyg får
ekonomipersonalens arbetstid uppgå till högsl 8 limmar/dygn och 56
timmar/vecka. Från dessa huvudregler finns vissa undanlag för fariyg som går i
närfarl och som har en bruttodräktighet under 500 regislerton. Om den ordinarie
arbetstiden överstiger 40 limmar/vecka eller 80 timmar under en fasl period
av två veckor för fartyg under 500 bruttoton i närfart utgår vederlag i form
av fritid i hamn eller på annat säll som kan överenskommas kolleklivavtalsvägen.
Övertidsarbete bör enligt sjöarbetstidslagen inle
förekomma regelbundet och får inle tas ul under mer än 13 timmar/vecka eller,
om så medges i kollektivavtal, med ytterligare högst 5 timmar/vecka. Vissa
former av skeppsljänsl undantas från övertidsbegränsningen. Del gäller framför
allt när hotande fara föreligger för fartyget.
Sjömannens totala skeppsljänsllid får inle överstiga 16
limmar under
K: 20 Skr 1975/76:103 186
varje 24-timmarsperiod. I lagen ges ytterligare
bestämmelser om viloperioder.
Lagen är disposiliv på så siitl all arbetsmarknadens
parter har rätt att genom kollektivavtal göra avsteg helt eller delvis från
lagreglerna.
De ombordanställdas organisationer Svenska
maskinbefälsförbundel. Svenska sjöfolksförbundet och Sveriges
fartygsbefälsförening har i gemensam skrivelse i oktober 1974 framfört
synpunkter på och önskemål om ändringar i reglerna om arbetstiden på fariyg.
Organisationerna har föreslagit bl. a. att en utredning tillsälls för all
utarbeta sådana ändringar i sjöarbelstidslagen all samma regler om den
ordinarie arbetstidens längd kommer all gälla för ombordanställd som för
arbetstagare i land. Organisationerna har i sin skrivelse anfört bl. a. all man
vid gällande sjöarbetstidslags tillkomst strävade efler all få regler för de
ombordanställda som så nära som möjligl anslöt till dem för landanstäUda. Äv
hänsyn till de speciella förhållandena på fartygen kunde detta inte uppnås i
väsentliga avseenden för vaklindelad däcks- och maskinpersonal och för ekonomipersonal.
För arbete pä fartyg i närfarl tillkom särskilt stora avvikelser från de
landanslälldas förhållanden. Särbestämmelserna för ombordanstäUda innebar en
diskriminering av en yrkesgrupp och de anses också ha medverkat till slor
personalavgång och svårigheler med nyrekrytering.
I sin skrivelse förutsätter personalorganisationerna all
sjöarbelslidslagens dispositiva karaktär behålls oförändrad.
Sjöfartsverket tillstyrker i yttrande över
arbetstagarorganisationernas skrivelse all en översyn sker av sjöarbelstidslagen.
Verket understryker all frågan om arbetstidens längd och förläggning också kan
vara en arbelsmiljöfråga.
Rederiföreningen för mindre fariyg. Svenska
arbetsgivareföreningens AUmänna Grupp och Sveriges redareförening uttalar i
gemensamt yttrande över personalorganisationernas skrivelse bl. a. atl
arbetstiden inle är längre för de ombordanställda an för andra arbetstagare.
Full kompensation utgår nämligen för all arbetad tid över 40 limmar i veckan.
Den fråga som personalorganisationerna tar upp borde ha aktualiserats redan när
gällande lagstiftning tillkom och kan lösas genom kollektivavtal inom
branschen.
Etl
omfatlande utredningsarbete som rör arbetslidsfrågor pågår i en rad kommittéer,
arbetsgrupper och delegationer. Jag kan här nämna arbetsmiljöutredningen (S
1970:35), sysselsällningsulredningen (A 1974:02), delegationen (Ju 1973:03) för
jämställdhet mellan män och kvinnor, fartygsmiljöutredningen (K 1973:04) och
bilarbetstidsutredningen (K 1972:08). Utredningarna hcir i aUmänhet tillsatts
efler framställningar från löntagarorganisationerna. Förslag har också väckts
om ylterligare förkortningar av 40-timmarsveckan. Mol denna bakgrund har
tillsalls en delegation (A 1974:09) för arbetslidsfrågor (DELFA). DELFA följer
övriga utredningars arbete rörande arbelstidsfrågorna och lar därutöver
initiativ för att få fram det ytterligare utredningsmaterial som erfordras för
all kunna la ställning till en generell arbetstidsförkortning.
Kolleklivavtalsvägen har arbetsmarknadens parter under
senare år kommil överens om betydelsefulla förbättringar när del gäller
arbetstiden. Dessa avtal omfattar också de ombordanställda.
De nuvarande reglerna om arbetstid lades fast så sent som
år 1970. En viktig princip i det arbetet liksom i annan lagstiftning på del
arbetsrältsliga området var all land- och ombordanställda arbetstagare skulle
ha så likartade förhållanden som möjligl. Betydelsefulla skillnader
finns
187 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 20
emellertid. Jag vill dock erinra om alt så också är
förhållandet när del gäller skilda branscher inom landarbetslivet. Detta kommer
till uttryck i den allmänna arbetstidslagen bl. a. genom atl den generella
principen om högst 40 timmars ordinarie veckoarbetstid kan frångås pä sätt som
jag tidigare har berört, när del behövs med hänsyn lill arbetets natur eller
arbetsförhållandena i övrigt.
Bestämmelserna
om arbetstiden för de ombordanställda är visserUgen relativt nytillkomna men
med hänsyn till arbetstidsfrågornas stora betydelse för den enskilde arbetslagaren
finner jag mol bakgrund av den kritik av reglerna som har kommil fram från de
anställdas organisationer angelägel all reglerna ses över. Härvid bör
särskilt uppmärksammas de skillnader som föreligger mellan reglerna för land-
och ombordanställda och om dessa skiljakligheter går all helt eller delvis
eliminera. En riktpunkt för arbetet bör vara atl söka åstadkomma så likartade
regler som möjligt. En jämförelse bör emellertid ske inte bara mellan
grundprinciperna för arbelslidsullaget i den allmänna arbetstidslagen och
sjöarbelstidslagen utan också mellan farlygsarbelels villkor och dem för olika
landbranscher, vars arbetsvillkor kan sägas vara näraliggande sjöfartens.
Syftet bör alltså vara all med beaktande av de särskilda arbets- och levnadsförhållandena
för dem som arbetar och bor ombord på fariyg få regler som i den praktiska
tUlämpningen så långl möjligl eliminerar skillnaderna mellan landarbelslagare
och ombordanställda. Uiredningen bör vara oförhindrad atl pröva om särskilda
regler för de ombordanställda bör arbetas in i den allmänna arbetstidslagen
eller behållas i en särskild lag. Ändringar i arbetslidsultaget kan få inverkan
på fartygens bemanning och utrustning med bosläder och andra uppehållsrum för
de ombordanställda. Också dessa frågor bör belysas under arbetet.
I samband
med atl lagstiftningen om arbetstid för ombordanställda övervägs från nu
angivna utgångspunkter bör också beaktas några andra frågor som inle las upp i
arbetstagarorganisationernas skrivelse ulan aktualiserats på annal säll. Jag
syflar härvid på dels det förhållandel all sjöarbelstidslagen inle är
lillämplig på viss personal ombord, nämligen sådana som är ägare helt eller
delvis av fartyget, vilket innebär särskilda problem, dels de brister i
efterlevnaden av arbelslidsbeslämmelserna som har kunnat konstateras i fråga om
vissa fartyg.
Utöver vad jag här har nämnt bör sådana spörsmål tas upp
som aktualiseras under arbetets gång och som faller inom ramen för en allmän
översyn av de ombordanställdas arbelslidsförhållanden.
1 direktiven till arbetsmiljöutredningen (S 1970:35)
anförde föredragande departementschefen bl. a. all arbelstidsfrågorna är av
stor betydelse för arbetstagarna. Proposilionen med förslag om en ny allmän
arbetstidslag hade då nyligen förelagts riksdagen. Däri reglerades frågor om
arbetstidens längd. Spörsmål som gäller arbetstidens förläggning fordrade nu
enligl departementschefen en grundlig genomgång. Skyddssynpunkter borde ägnas
stor uppmärksamhet vid översynen av gällande regler om dygnsvila, veckovila,
raster och arbelspauser. I direktiven lill fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)
erinras om all dessa frågor bör las upp också när det gäller de ombordanställda
och all man bör sträva efler att finna samma lösningar som till lands.
Åtskilliga av de problem som jag har tagit upp här berör
arbetstagarnas arbets- och miljöförhållanden. Frågor om del totala
arbetslidsutlagets begränsning och viloperioder under dygnet hänger nära samman
och las båda upp i sjöarbelstidslagen. Som sjöfartsverket har framhållit finns
ell
K: 20 Skr 1975/76:103 188
nära samband meUan arbetsmi Ijö och arbetstid. Enligl min
uppfattning talar väsentiiga skäl för att dessa frågor utreds gemensamt. Ett
lämpligt forum härför är fartygsmiljöutredningen. Utredningen har ännu inte
börjat behandla frågorna om arbetstidens förläggning och dygnsvila. Uiredningen
överväger också bostadsfrågorna på fartygen, vilka frågor som jag redan har
sagt kan påverkas av arbetstidsreglerna, särskilt när det gäller del mindre
tonnaget.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har i januari 1975 avgelt delbetänkandel (Ds K
1975:2) Bätlre farlygsmiljö. I början av 1976 väntas utredningens nästa
delbetänkande rörande bosläder på fariyg kunna avges.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
21. Sakkunniga (K 1973:06) med uppdrag att ingå i en
delegation för att tills vidare samordna up])byggnaden av det framtida
flygkontrollsystemet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 juli
1973 för atl ingå i en delegation för att tills vidare samordna uppbyggnaden av
del framlida flygkonlrollsystemet:
Ordförande: Bruno, Gösta F., överdirektör
Ledamöter: Görs, L. Folke, driftdirektör (t.o.m. den 30
november 1975) Johansson, Caj-Aage, Irafikdirektör (fr.o.m. den 1 december
1975) Lagerström, Sven A., överingenjör Lilja, Sven-Åke, avdelningschef Wagner,
G. F. Wilhelm, överste
Sekreterare: Danielsson, Jan P. T., administrativ direktör
Lokal: Luftfartsverket, Ulvsundavägen 153, 161 89 Bromma,
tel. växel 98 00 20
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under liden november 1974 - oktober 1975
håUit två sammanträden.
I enlighet med statsmakternas beslut med anledning av
prop. 1975:81 om ny organisation för luftfartsverket, m. m. förutsätts
delegationen finnas kvar lill den tidpunkt då den militära traf
ikledningspersonalen överförts till luftfartsverket. Enligl föreliggande planer
skall detla ske med början den I
189 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 22
juli 1976. 1 vilken takt överförandet skall ske är föremål
för närmare överväganden mellan luftfartsverket och chefen för flygvapnet. F.
n. kan därmed inte med bestämdhet beömas huruvida delegationens arbete kan
komma att fortgå under hela år 1976 eller ej.
22. Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli
1973 för att utreda vissa irafiksäkerhelsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den
25 augusti 1973):
Ordförande: Tjällgren, Per Olov L., generaldirektör
Sakkunniga:
Backman, Gösta B., kansliråd
Gustafson, Carl Erik, teknisk direktör (t.o.m. den 28
september 1975)
Håkansson, Alfred L., lantbrukare, led. av riksdagen
Hörlén, E. Linnea, adjunkt, led. av riksdagen
Komstedt,
P. L. Wiggo, disponent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 april .. 1974)
Magnusson, N. Åke, överdirektör
Nilsson, Elvy I., fru, led. av riksdagen
Rosqvist, G. Birger, mäslerlots, led. av riksdagen
Ryding, Gunvor I., induslritjänsleman, led. av riksdagen
Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör (fr.o.m. den 29
september 1975)
Experter: Douglas, Jacob L., byråchef
Grönsledl, J. Olle, sekreterare (fr.o.m. den 11 juni 1975)
Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 april 1974) Kronberg, F.
Sture, skolkonsulenl (fr.o.m. den 11 juni 1975) Lundin, K. Ingemar, sekreterare
(fr.o.m. den 11 juni 1975) Martiing, Per-Roland M., poliskommissarie (fr.o.m.
den 11 juni 1975) Mohlin, Hans H., förste aktuarie (fr.o.m. den 1 oktober 1974
t.o.m. den 31 mars 1976)
Möller, Lennart, avdelningsdirektör Nilsson, Jan-Erik L.,
major (fr.o.m. den 11 juni 1975) Pettersson, Bengt G., byrådirektör (fr.o.m.
den 11 juni 1975) Thorson, G. Älvar, f. verksl. direktör (fr.o.m. den 11 juni
1975)
Sekreterare: Magnusson, A. I. Göran, t.f. polismästare
(t.o.m. den 31 januari 1975) Roosmark, G. Per-Olov, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 17 februari 1975)
K: 22 Skr 1975/76:103 190
Bitr. sekreterare: Rindlöw, Leif G.,
departementssekreterare Sjöstedt, T. H. Christer, byrådirektör
Lokal: Trafiksäkerhelsverkel, Svetsarvägen 7, Fack, 171 20
Solna, tel. växel 98 13 20
Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
K 40.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
hållils sju sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om särskilt
körkort för motorcykel och fyra sammanträden med en särskild arbetsgrupp för
barns säkerhet i trafiken.
Utredningen har den 15 februari 1975 avgelt delbetänkandet
(Ds K 1975:1) Körkort för motorcykel.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
23.1974 års tidningstaxeutredning (K 1973:08)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2
november 1973 för översyn av avgifterna i postverkets tidningsrörelse, m. m.:
Utredningsman: Oredsson, Malte, generaldirektör
Experter: Bergling, N. Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 15 mars 1974) Gustafsson, Karl-Erik, docent (fr.o.m. den 5 april 1974)
Sekreterare: Strand, Karl-Olof G., förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 15 mars 1974)
Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års
riksdagsberätlelse K 41.
Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975
hållit 18 sammanträden.
Utredningen har bedrivit sill arbete i nära samarbete med
företrädare för postverket och tidningsutgivarna saml hafl utfrågningar med
tidningsföretag och distribulionsföretag.
Uiredningen har den 3 september 1975 avgett betänkandet
(SOU 1975:80) Postens roll i tidningsdistributionen - kostnader och priser.
Uppdraget är därmed slutfört.
191 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 25
24, Utredningen (K 1974:01) avseende regionalt gällande
generella trafikrabatter
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
januari 1974föralt utreda regionalt gällande generella trafikrabalter (se Post-
och Inrikes tidn. den 31 januari 1974):
Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding
Sakkunniga: Berg, Bengt Åke, budgetchef Björnström, Björn
S., direktör Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare Jonsson, Anders E.,
möbelhandlare, led. av riksdagen Moberg, Sven T., generaldirektör Nilsson, Elvy
I., fru, led. av riksdagen Wacbtmeister, Knut G. N., lantmäslare, led. av
riksdagen Wedin, Nils J., landstingsråd Vinthagen, Rolf, landstingsråd
Experter: Ährland, Karin M., förste länsassessor (fr.o.m.
den 20 maj 1974) Johansson, Sven-Erik, direktör (fr.o.m. den 31 oktober 1974)
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (fr.o.m. den 20 maj 1974)
Sekreterare: Finnveden, Bengt A., byråchef (fr.o.m. den 20
maj 1974) Liljegren, Ingemar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 september 1974)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. 763 36 16 (Finnveden) och 763 36 20 (Liljegren)
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
K 38.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
25. Sakkunnig (K 1974:02) med uppdrag att utreda den
framtida verksamheten inom televerkets verkstadsrörelse, m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8 mars
1974 för alt utreda den framtida verksamheten inom televerkets
verkstadsrörelse, m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars 1974):
Utredningsman: Huss, Erik J., landshövding
K: 25 Skr 1975/76:103 192
Sekreterare: Formgren, J. Holger, universitetslektor
(fr.o.m. den 1 september 1974)
Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års
kommittéberättelse K 39.
Den sakkunnige har i augusti 1975 avgelt betänkandet (Ds K
1975:5) TELI-TEFAB utredning rörande den framlida verksamheten inom televerkels
verkstadsrörelse m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
26. Trafiknämndsutredningen (K 1974:03)
Tillkallad enligl Kungl. Maj;ls bemyndigande den 18 oktober
1974 för att utreda vissa kommunala trafik- och Irafiksäkerhetsfrågor (se Post-
och Inrikes tidn. den 26 oktober 1974):
Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
Experter: Bjelking, S. Arne, byråchef (fr.o.m. den 22
januari 1975) Björk, Jimmy, sekreterare (fr.o.m. den 22 januari 1975)
Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 22 januari 1975) Ljungkvist,
Sture C. O., polismästare (fr.o.m. den 22 januari 1975) Thorson, G. Älvar, f.
verksl. direktör (fr.o.m. den 22 januari 1975)
Sekreterare: WaUin, John-Olof A., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 18 november 1974)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 111 28 Stockholm, tel. 763 22
70
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
K 40.
Den sakkunnige har under tiden februari - oktober 1975
hållit tio sammanträden med experterna saml haft överläggningar med olika
myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Uiredningen beräknas slutföra sill arbete i början av år
1976.
27. Sakkunnig (K 1975:01) mied uppdrag att utreda frågan
om den framtida organisationen och finansieringen av den verksamhet som bedrivs
av handelsflottans välfärdsråd
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 januari
1975 för att utreda frågan om den framlida organisationen och finansieringen av
dfen verksamhet som bedrivs av handelsflottans välfärdsråd:
193 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 27
Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör
Experter: Ählkvist, Ture W., ombudsman (fr.o.m. den 29
januari 1975) Arvedson, Solve, sjökapten Björne, B. Gunnar, kansliråd
Carlzon, Lars A., pastor primarius (fr.o.m. den 29 januari
1975) Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 29 januari 1975) Hurdén, Ragnar H.
G., ombudsman (fr.o.m. den 29 januari 1975) Lindh, Jörgen E. A.,
departementssekreterare Lundström, Glenn, ombudsman (fr.o.m. den 29 januari
1975) Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd Wahlström, Per E., avtalssekrelerare
(fr.o.m. den 29 januari 1975)
Sekreterare: Tammelin, Paul A. V., f.d. överdirektör
Direktiv (PM upprättad den 16 januari 1975 inom
kommunikationsdepartementet):
Handelsflottans välfärdsråd, vars verksamhet pågått sedan
år 1948, har enligt sin instruktion (1965:700, ändrad senast 1971:518) alt
planlägga och samordna välfärdsarbelel för sjöfolk. Till finansieringen av verksamheten
ulgår enligt lagen (1948:495, ändrad senast 1966:54) om avgifter till
välfärdsanordningar för sjöfolk en särskild välfärdsavgift, som uppgår till
visst öretal för dag och sjöman under den tid sjömannen är för utrikes fart
påmönstrad svenskt handelsfartyg. Avgiften betalas lill hälften av sjömannen
och lill hälften av redaren. Av staten lämnas årligen från särskilt anslag på
riksstaten bidrag lill välfärdsarbetet, vilket uppgår lill samma belopp, som
inflyter i avgifter från sjömän och redare.
De ifrågavarande medlen, som närmast har varit avsedda för
den löpande verksamheten, tillförs en särskild fond handelsflottans
välfärdsfond som dessutom med hänsyn lill utgifter av invesleringskaraklär
tillförts särskilda medel, vid tvä tillfällen över riksstaten och vid ett
tillfälle genom överföring av vissa krigsförsäkringsmedel.
Den löpande verksamhet som drivs genom handelsflottans
välfärdsråd har under tidigare år i huvudsak kunnat finansieras genom dels
angivna välfärdsavgifier, dels de häremot svarande av staten årligen gjorda
avsättningarna till välfärdsfonden, dels avkastningen från denna.
Genom den successiva minskningen av antalet
ombordanställda har välfärdsavgifterna och därmed också del statliga bidraget
efterhand minskat. Samtidigt med atl antalet ombordanställda har gått ned har
genom bl. a. utvecklingen i samhäUel i övrigt kraven på en bättre arbets-och
fritidsmiljö för denna arbetstagarkalegori kommit atl ställa ökade anspråk på
välfärdsverksamhelen. De successivt minskade intäkterna har därför under senare
år inle kunnat läcka koslnaderna för verksamheten, utan medel för alt läcka
underskoll i den löpande verksamheten har fåtl lagas Ur välfärdsfonden. Delta
tillsammans med en viss avtappning av fonden för investeringsändamål har haft
lill följd atl även avkastningen från fonden minskal år från år. För
innevarande budgetår beräknas underskottet lill ca 2,6 milj. kr. Del
förhållandevis stora underskottet beror i försia hand
13 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
K: 27 Skr 1975/76:103 194
på den videobandservice (kassetl-TV-verksamhel) som
påbörjats under år 1974. Med hänsyn härtill beräknas fondbehållningen vid
utgången av budgetåret 1974/75 ha gått ned till ca 400 000 kr.
Mot bakgrund av bl. a. den nämnda utvecklingen är del
motiverat att som föreslagits av handelsflottans välfärdsråd verkställa en
skyndsam översyn av rådels verksamhet. En sådan översyn är också motiverad med
hänsyn lill de successivt ändrade förutsättningar som inträffat i fråga om
sjöfolkets arbetsbetingelser och som i ökad utsträckning motiverar en
inriktning av välfärdsarbelel på miljön ombord på fartygen. Översynen bör ske
genom en särskild tillkallad sakkunnig, som i sill arbete bör ha nära kontakt
med företrädare för pa.rtsinlressena.
Vid översynen bör den sakkunnige bilda sig en uppfattning
om den huvudsakliga inriktningen och omfattningen av del fortsalta
välfärds-arbetet. Med hänsyn härtill bör sedan frågan om organisationen och
finansieringen av verksamheien prövas. Övervägande skäl synes tala för all verksamheien
även framgent handhas av ell frislående organ, vars styrelse innefattar
företrädare för intressenterna i välfärdsarbelel. I fråga om finansieringen
skall övervägandena inriktas på lösningar, som innebär atl koslnaderna för
verksamheten framgent läcks genom arbetsgivarbidrag.
Vad avser verksamheien under budgetåret 1975/76 har
medelsbehovel i budgetpropositionen preliminärt beräknats till drygt 4 milj.
kr. utöver den regelmässiga avsättningen till välfärdsfonden, som beräknas till
500 000 kr. Genom atl fondens slorlek vid ingången av budgetåret 1975/76 som
nämnts beräknas uppgå lill endasi ca 400 000 kr. krävs etl relativt betydande
fondlillskotl. Härvidlag bör den sakkunnige snarast ta upp diskussioner med
företrädare för redare och ombordanställda om den kortsiktiga finansieringen av
verksamheten för det kommande budgetåret och till chefen för
kommunikationsdepartementet inkomma med därav betingade förslag.
Den sakkunnige har under tiden januari - september 1975
hållit tio sammanträden med experterna.
Den sakkunnige har i september 1975 avgelt betänkandet (Ds
K 1975:7) Kultur och fritidsverksamhet inom handelsflottan.
Uppdraget är därmed slutfört.
28. Sakkunnig (K 1975:02) med uppdrag att verkställa
översyn av sjöfartsverkets förslag rörande utvidgad skyldighet att anlita lots
m.m.
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5 februari
1975 för all verkställa Översyn av sjöfartsverkets förslag rörande ulvdigad
skyldighet all anlita lots m. m.:
Utredningsman: Sleen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör
Experter: Baecklund, Lars I., sjökapten Eliasson, Rolf E.,
skeppsredare (fr.o.m. den 7 maj 1975)
195 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 28
Ericsson, L. Torsten, lotsdirektör
Heiroth, Ulf O., avdelningsdirektör
Holmgren, Gösta M., förste lots
Lasson, Knut-Inge L., f. överdirektör
Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den I april
1975)
Sparring, G. Lennart, avdelningsdirektör
Wickman, Tore S., lolsplalschef
Wiebe, Stig W. O., direktör
Direktiv (PM upprättad den 6 februari 1975 inom kommunikationsdepartementet):
Enligl den år 1970 utfärdade lots- och fyrkungörelsen
(1970:698) råder i princip lotsfrihet i svenska farvatten. Kungl. Maj:l kan
emellertid föreskriva skyldighet alt anlita lots "med hänsyn lill rikels
säkerhet eUer lill förhållanden, som hänför sig lill fartygels lasl eller
farvattnens beskaffenhet, eller av andra skäl". Med slöd härav har Kungl.
Maj:l i september 1971 föreskrivit skyldighet all anlita lots
dels för tankfartyg med en bruttodräktighet överstigande 1
600 regislerton med last av råolja och närmare angivna mineraloljeprodukler m.
m. vid gång i svenskt inre vatten inom vissa uppräknade kustområden,
dels tankfartyg med en bruttodräktighet överstigande I 200
registerlon med nyssnämnda slag av last vid gång i Öregrunds, Stockholms och
Göieborgs skärgårdar samt i Mälaren och Vänern,
dels fariyg med allmänfarlig lasl i bulk enligt särskild
bilaga vid gång i svenskt inre vatten utanför kusterna med undanlag för
genomfartsleden i Kalmarsund nord och syd om djuprännan saml i Mälaren och
Vänern.
I anslutning härtill har sjöfartsverket getts bemyndigande
all efler säkerhelsmässig prövning ge dispens från skyldigheten alt anlita
lots.
Sjöfartsverket har i mars 1974 lagt fram förslag angående
utvidgad
skyldighet alt anlita lots. Förslagel innebär i huvudsak all loisskyIdighel
skulle föreligga \
dels för tankfartyg med en brutlodräktighet överstigande 1
600 regislerton med last av råolja och närmare angivna mineraloljeprodukter m.
m. vid gång i svenskt inre vatten utefter kusterna med undanlag av
genomfartsleden i Kalmarsund nord och syd om djuprännan,
dels för tankfartyg med en bruttodräktighet överstigande 1
200 regislerton med nyssnämnda slag av lasl vid gång i vissa leder i Öregrunds,
Stockholms och Göieborgs skärgårdar saml i lederna från Hävringe till Oxelösund
och Norrköping,
dels för fartyg med en brutiodräktighei överstigande 1 600
regislerton vid gång i vissa leder i Luleå, Öregrunds, Stockholms och Göieborgs
skärgårdar samt i lederna från Pater Nosler lill Vallhamn, Stenungsund och
Uddevalla saml från Hävringe lill Oxelösund och Norrköping,
dels för fartyg med en brutlodräktighet överstigande 1 200
registerlon vid gång i Mälaren och Vänern,
dels för utländskt fariyg med en brutlodräktighet
överstigande 400 registerlon vid gång i svenskt inre vatten med undantag av
Falslerbokanalen och tidigare nämnd del av Kabnarsund.
Nu gällande skyldighet all anlita lots för svenska och
utländska fariyg med särskilt angivna allmänfarliga laster i bulk föreslås
utvidgad liU att också omfatta fartyg med förpackade sådana laster.
opaginerad Kontrollera mot PDF
K: 28 Skr 1975/76:103 1%
Sjöfartsverket förutsätts enligl förslaget få bemyndigande
atl efler säkerhelsmässig prövning ge dispens från skyldigheten all anlita
lots.
Sjöfartsverket redovisar i anslutning liU förslagel en
inom verket utarbetad promemoria med sammanställning av erfarenheterna av nu
gällande bestämmelser om skyldighet all anlita lots. Promemorian innehåller bl.
a. en analys av sjöolyckor i svenska och angränsande farvatten under åren
1970-1973. Av analysen framgår atl varken antalet eller karaktären av
sjöolyckorna ändrats under de senasie fyra åren. Etl beslut om utvidgad
lolsskyldighel bör emellertid enligl verket med dess grundsyn alt satsa på en
förebyggande verksamhet framför allt grundas på erfarenheterna hos
trafikanterna i en led och deras bedömning av föreliggande risker med hänsyn
lill gällande loisfrihet.
I anslutning lill förslaget om en utökad skyldighet all
anlita lots anger verket närmare behovet av nyrekrytering av lotsar och
bålsmän.
Yttranden
över förslagel har avgetls av chefen för marinen, statens
järnvägar, generallullslyrelsen, riksrevisionsverket, fiskeristyrelsen,
statens naturvårdsverk, statens valtenfallsverk, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötiands, Kalmar, Gollands,
Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göieborgs och Bohus,
Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs,
Västernorriands, Västerbottens och Norrbollens län. Föreningen för inre
vattenvägar, Kusliankers intresseförening. Näringslivets Irafikdelegation,
Rederiföreningen för mindre fartyg, SACO:s allmänna tjänstemanna-
förbund, Sjöassuradörernas förening, SR-lolsdislriktsbefälets förening,
Slatstjänstemannaförbundet, Svenska hamnförbundel. Svenska
maskinbefälsförbundel. Svenska petroleum institutet. Svenska
sjöfolksförbundei, Sveriges
fartygsbefälsförening, Sveriges
redareförening, Sveriges skeppsklarerare- och
skeppsmäklareförening, Sveriges ångfartygs assurans förening och Vänerns
seglationsförening. Länsstyrelserna har bilagt yttranden från bl. a. kommuner
och hamnstyrelser. Svenska hamnförbundet från regionala hamnförbund och
hamnstyrelser saml statens vatlenfaUsverk från Trollhätte kanalverk. Härutöver
har vissa skrivelser inkommit i ärendet.
Remissinsianserna
vitsordar allmänt loisens betydelse som säkerhelsfaktör, och flertalet av dem
är positiva lill en skärpning av beslämmelserna. I fråga om graden av skärpning
är emeUertid meningarna delade. En del uttalar sig för en skärpning helt eller
delvis i enlighet med sjöfartsverkets förslag. En del är positiva lill alt
sedan frågan ylterligare övervägts en skärpning sker efter andra riktiinjer.
Några remissinstanser förordar elt mera långtgående lolslvång än som
föreslagils av sjöfartsverket, medan andra menar alt nuvarande regler visat
sig svara mot föreliggande behov.
En del
remissinstanser förutom vissa sjöfartsorganisationer bl. a.
generallullslyrelsen, ell antal länsstyrelser och Svenska hamnförbundel har
framhållit atl vid övervägandena med sikte på en höjd sjösäkerhet även
alternativa åtgärder bör beaktas. I stort sell samma remissinstanser liksom
även riksrevisionsverkel har vidare påtalat, alt de betydande kostnader som
följer med den föreslagna utvidgade skyldigheten all anlita lots kan medföra,
all redan säkra sjötransporter överförs till landlransporter i inle önskvärd
omfattning.
Åtskilliga remissinstanser ifrågasätter, om
sjöfartsverkets analys av sjöolyckor kan läggas till grund eUer las lill intäkt
för den föreslagna utformningen av lolsskyldighelen. En del
remissinstanser bl. a.
197 Konunittéer: Konununikationsdepartementet K: 28
generallullslyrelsen, riksrevisionsverkel, några
länsstyrelser och Svenska hamnförbundet ifrågasätter eller ställer sig
negativa lill särbehandlingen av utländska fartyg. Vidare har kritiserats atl
förslaget inte gjorts mera differentierat med hänsyn till fartyg och farleder.
Bl. a.
några myndigheter och sjöfartsorganisationer har hänvisat till den nuvarande
betydande bristen på sjöbefäl och till atl en nyrekrytering av loisar i den
omfattning sjöfartsverkets förslag förutsätter skulle få allvarliga
återverkningar för handelsflottan och genom avgången av kvalificerat
seniorbefäl även för den totala sjösäkerheten.
I fråga om behovel av lolsningspersonal med hänsyn till
skärpta krav på lotsning hänvisar riksrevisionsverket till nuvarande
överkapacitet i lolsorganisalionen. SR-lotsdislriktsbefälets förening
konstaterar, att sjöfartsverket vid bedömningen av personalbehovet tagit hänsyn
lill den kapacitet som redan finns. Denna kan enligt föreningen dock antas vara
något större än vad verket räknat med. Beredskapen för en ökad
lotsningsverksamhet skulle därmed vara bättre än vad verket bedömt.
Som framgår av årets budgetproposition (1975:1, bil. 8 s.
134) har sjöfartsverkets förslag bedömts inle direkl kunna läggas till grund
för beslut i lotsningsfrågan. En översyn av förslaget är nödvändig. Denna bör
verkställas av en särskilt tillkallad sakkunnig, som i sitt arbete har all
samråda med företrädare för olika berörda myndigheler och organisationer.
En
utgångspunkt för översynen är de successivt ändrade förhållanden som under
senare år inträtt inom sjöfarten. Utvecklingen har bl. a. inneburit all
fartygens storlek, konstruktion, utrustning och farlegenskaper väsenlligl
förändrats, att andelen specialiserat tonnage har ökal och all traf
ikinlensiteten i takt med ett ökal varuutbyte och de Iransporlmönster som
gäller för detta tilltagit i olika farleder saml att fartygslransporter av
oljor och andra allmänfarliga laster ökal i omfattning. Samtidigt har också
navigationsmedlen ombord på fartygen, i farleder och på land utvecklats.
I sjösäkerhelssystemel ingår lotsningstjänslen som en
betydelsefull del. Säkerheten i farled och risken för miljöförstöring kräver
sålunda under olika förutsättningar atl fariyg, vars befäl har ingen eller
begränsad kännedom om förhållandena i berörda leder, har lots ombord.
Sjöfartsverket liksom flertalet remissinstanser hyser uppfattningen, alt
utvecklingen inom sjöfarten liksom de krav samhället ställer i fråga om
miljöskydd motiverar en utvidgad skyldighet alt anlita lots.
Det blir
en uppgifl för den sakkunnige atl närmare överväga den lämpliga fortsatta
ulformningen av lolsningsskydigheten. Behovet av lotsning får därvid avvägas
med hänsyn lill sjösäkerhelssystemel överhuvud och den samlade effekten av
olika insatta åtgärder eller tänkbara förändringar i systemet. Del kan gälla
farledsutmärkning, separering av trafikleder, trafikövervakning och
trafikledning, sjömälning, användning av tekniska navigeringshjälpmedel osv. I
sammanhanget skall beaktas förutom erfarenheterna från de senare årens
lolsningssystem de särskilda krav som olika farleder och vattenområden
ställer med avseende på riskerna i säkerhets- och miljöhänseende vid olika
fartygsstoriekar och olika slag av laster etc.
Utifrån en
sådan mera samlad syn på sjösäkerhelssystemel får övervägandena inriktas på
vilka mera generella begränsningar som i förekommande fall skall gälla.
Samtidigt bör bedömas i vad mån och i vilken ulslräckning del kan tänkas atl
för berörda farleder tillämpa en dispensordning med tillslåndsbevis, som kan
meddelas i första hand med hänsyn lill befälels kännedom om förhållandena i
resp. farleder men även
K:
28 Skr 1975/76:103 198
till
de tekniska säkerhelsförutsällningarna. För en sådan ordning, som måsle bygga
på atl den kan göras administrativt någorlunda lätthanterlig, talar den under
senare år pågående utvecklingen mol systemtransporter med specialfartyg på
bestämda trader och den kraftigt ökade färjelrafiken. Övervägandena skall inle
bygga på någon principiell särbehandling av utiändska fariyg utan på en
bedönrming av de faktiska riskerna i olika hänseenden.
Övervägandena
i fråga om skyldigheten atl anlita lots skall inriktas på ell mera rationellt
utnyttjande av lotsningsorganisationen. Den kan i dagens läge bedömas inrymma
en överkapacitet. Den tidigare nämnda brislen på sjöbefäl från vilket
lotspersonalen rekryteras får också beaktas. 1 sammanhanget skall bedömas
möjligheterna all genom olika åtgärder främja en mera planmässig och jämn
uppläggning av verksamheien på lolsplalserna. Del kan tänkas ske genom en
ordning med längre gående krav på förhandsbeställning av lots, genom en lämplig
differentiering av avgifterna med hänsyn bl. a. härtill, genom eventuella
möjligheter i vissa fall på lolsplalserna lill en på säkerhelsmässiga grunder
gjord prioritering av lolsningsuppgiflerna etc.
Den
angivna översynen skall genomföras skyndsamt och med sikte på atl förslag skall
kunna framläggas till den I juli 1975.
Den
sakkunnige har under tiden maj - september 1975 hållit sex sammanträden.
Den
sakkunnige har i september 1975 avgelt betänkandet (Ds K 1975:8) Säkerhet i
farled.
Uppdraget
är därmed slutfört.
29.
Sakkunnig (K 1975:04) med uppdrag att behandla frågan om huvudmannaskaps- och
ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet
Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för atl behandla frågan om
huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland
och fastlandet:
Sakkunnig:
Sjönander, Bo Jonas, direktör
Experter:
Linghag, Nils, direktör (fr.o.m. den 26 maj 1975) Nilsson, Knut M.,
överinspektör (fr.o.m. den 26 maj 1975)
Direktiv
(anförande av statsrådet Norling lill protokoll vid regeringssammaniräde den 24
april 1975):
Vid
föreläggande för 1974 års riksdag av förslag lill utvidgat transportstöd lill
färjetrafiken mellan Golland och fastlandet (prop. 1974:140, TU 1974:27, rksr
1974:347) framhöll jag med hänsyn liU del väsenlligl vidgade statliga
engagemanget, alt det finns vägande skäl som talar för all frågan om
199 Kommittéer: Konununikationsdepartementet K: 30
huvudmannaskaps- och ägarförhållanden las upp till närmare
överväganden. Jag uttalade min avsikt att hos Kungl. Maj:l hemställa om
bemyndigande all tillkalla en särskild sakkunnig för all handha denna uppgifl.
Den sakkunnige har under tiden juni - oktober 1975 haft
överläggningar
med olika företag och myndigheter som berörs av den
sakkunniges arbete.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1976.
30. Sakkunniga (K 1975:05) för granskning av 1975 års
separatredovisning vid statens järnvägar
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975
för granskning av 1975 års separatredovisning vid statens järnvägar:
Sakkunniga: Pellijeff, F. H. Alexej, direktör Rosqvist, G.
Birger, mäslerlots, led. av riksdagen
Expert: Berg, Hans E., departementssekreterare (fr.o.m.
den 24 juni 1975)
Sekreterare: Norman, L. Äke, departementssekreterare
(fr.o.m. den 24 juni 1975)
Bitr. sekreterare: Smilterberg, Einar B. D.,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)
Direktiv (anförande av statsrådet Norling till protokoll
vid regeringssammanträde den 5 juni 1975):
Enligt prop. 1963:191 (S3LU 1963:1, rksr 1963:424)
angående riktiinjer förden statliga trafikpolitiken m. m. skall ersättningen
lill statens järnvägar för drift av trafiksvaga järnvägslinjer grundas på en
vart tredje år förnyad och av särskilda sakkunniga granskad beräkning av dessa
linjers driftunderskott. Sådan granskning skedde senast av den för år 1971
utförda redovisningen av driftunderskottet.
De sakkunniga har under tiden juni - november 1975 hållit
tolv sammanträden samt därutöver haft överläggningar med företrädare för
statens järnvägar.
De sakkunniga har i november 1975 avgelt sin
granskningsredogörelse (Ds K 1975:12).
Uppdraget är därmed slutfört.
K:
31 Skr 1975/76:103 200
31.1975 års öresundsdelegation (K 1975:06)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni
1975 för att utreda om fasta förbindelser över Öresund m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 5 juli 1975):
Ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter: Hjelmqwist, Karl-Gustaf H., länsråd Rosqvist,
C. Gunnar, trafikdirektör Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör Wennerhorn, Karl
Otto L., departementsråd
Experter: Alm, Ove J. G., vägdirektör (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Asp, Kenneth O. P., fil. dr (fr.o.m. den 20 oktober 1975)
Blomberg, A. J. Lennart, gatuchef
Frisen, E. Rune, t.f. professor (fr.o.m. den 1 december
1975) Godlund, Sven A. I., professor (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Halloff, Ulf
V. V., byrådirektör (fr.o.m. den 7 november 1975) Källsbo, H. Arne, kanslichef
Larsson, G. Nils-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20
oktober 1975) Myrenberg, B. Sverker R., överingenjör (fr.o.m. den 20 oktober
1975) Widén, Lars R., byrådirektör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Winberg, Tage
K. V., byråchef (fr.o.m. den 20 oktober 1975)
Sekreterare: Lundin, Christer K. O.,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Jonasson, Holger L., t.f.
planeringsdirektör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Werner, Sven V.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 november 1975)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Norling till prolokoll
vid regeringssammanträde den 26 juni 1975):
De danska och svenska regeringarna undertecknade den 8
juni 1973 två överenskommelser mellan Danmark och Sverige, nämligen en om fasta
förbindelser över Öresund och en om flyglrafikledningsljänsl m. m. med
anledning av planerna på alt anlägga en flygplats på Sallholm. Avsikten med
överenskommelserna var atl nå en samlad lösning av Öresundsfrågorna. Denna
innebar att den tänkta bro- och lunnelförbindelsen över Öresund mellan Köpenhamn
och Malmö (KM-leden) skulle samordnas med anläggandet av en flygplats på
Sallholm, vilket skulle medföra anläggningsekonomiska fördelar och samtidigt
möjliggöra en samordnad lösning för den genomgående Öresundslrafiken och
flygplalstrafiken. Lösningen innebar vidare all i nära anslutning lUI
vägförbindelsen i KM-
201 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 32
läget en järnvägsförbindelse skulle komma till slånd genom
en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör (HH-leden).
Den svenska riksdagen godkände överenskommelserna den 13
december 1973. I det danska folkelinget har del emellertid inle gåtl alt samla
en majoritet för ett godkännande av överenskommelserna.
1 det uppkomna läget har jag vid etl möte i Köpenhamn den
21 april 1975 med den danske trafikministern behandlat frågan om den fortsatta
beredningen av Öresundsfrågorna.
I anslutning härtill har den danske trafikministern
meddelat, att den danska regeringen avser atl liUsätla etl särskilt udvalg med
uppgifl alt företa en förnyad utredning av flygplatsfrågan. En samlad värdering
skall ske av de ekonomiska, miljömässiga och andra konsekvenserna av all
anlägga en ny flygplats på Saltholm eller alternativt att bygga ut den
nuvarande flygplatsen i Kastrup.
I fråga om Öresundsförbindelserna har vid mötet enighet
uppnåtts om att del bör tillsättas en dansk och en svensk delegation med
uppgifl all gemensamt verkställa en förnyad genomgång av frågan om
Öresundsförbindelserna, deras trafikmässiga förutsättningar och deras lämpliga
utformning med hänsyn bl. a. härtill. En översyn bör ske av det material som
legal lill grund för den senasie regeringsöverenskommelsen om fasta
förbindelser. Materialet bör kompletteras och revideras i den utsträckning som
bedöms nödvändig. Härvid bör förutom en aktualisering av trafikprognoser en
prövning ske av tekniska lösningar, kostnader och lönsamhet avseende de olika
förbindelserna. Vidare bör bedömas förbindelsernas konsekvenser i olika
hänseenden. Vid översynen av materialet bör vidare övervägas de ylterligare åtgärder
som kan vidtas i syfle alt främja kollektivtrafiken.
Vid den hiltiUsvarande lösningen av frågan om
Öresundsförbindelserna har planerna på en ny slorflygplals på Sallholm utgjort
ell betydelsefuUt inslag med hänsyn bl. a. tiU del vidgade trafikunderlag som
därigenom skapas för KM-leden. Även vid de fortsatta övervägandena bör uppmärksamhet
ägnas frågan om det samband en KM-led kan ha med lösningen av flygplalsfrågan.
Konsekvenserna för en KM-led av de lösningar av flygplatsfrågan som man på
dansk sida kommer att överväga bör prövas av delegationerna.
Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att det skall
vara slutfört inom två år.
Avsikten är att det material som delegationerna
sammanställer skall tjäna som underlag för nya regeringsöverläggningar om
Öresundsfrågorna.
Delegationen har under tiden juni - november 1975 hållit
tre sammanträden. Därjämte har etl flertal sammanträden ägt rum med delar av
delegationen och möten håUils med vissa expertgrupper.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
32. Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa
säkerhetsfrågor vid användning av truckar
Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 26
j uni 1975 för alt utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar:
K: 32 Skr 1975/76:103 202
Sakkunnig: Lundbergh, Per C, hovrättsråd
Expert: Svensson, Gösta E., ingenjör
Lokal: Koncessionsnämnden för Miljöskydd,
Näckslrömsgalan2, Fack, 103 80 Stockholm, tel. växel 14 19 35
Direktiv (PM upprättad den 26 juni 1975 inom
kommunikationsdepartementet):
1 GäUande regler
Med truckar avses som regel fordon som är avsedda för
lastnings-, lossnings- och slaplingsarbelen. Emellertid ingår också i bilden
alt truckar utför vissa transporter av gods. Transportarbetet är oftast av
begränsad omfattning men kan ibland komma att avse ganska långa sträckor,
delvis i kontakt med allmän trafik.
Mol bakgrund av den tveksamhet som ditintills rått om
truckarnas rätta klassificering utfärdades kungörelsen (1952:45) angående
klassificeringen av vissa gaffeltruckau". I kungörelsen stadgas alt
gaffeltruck varmed förstås sådant med höj- och sänkbar godsbehållare försett
motordrivet fordon, som är byggt för all användas för lossning, lastning och
stapling av gods ävensom för av dylikt arbete föranledda korta transporter
skall hänföras till motorredskap om fordonet är konstruerat för en haslighel av
högsl 30 km/lim. och endasi med svårighet kan ändras lill högre hastighet och
om fordonet med hänsyn lill sin konstruktion uppenbarligen inle är lämpat för
andra transporter än sådana som nyss nämnts.
Truckar har liksom de flesta molorredskap i huvudsak
lämnats utanför regleringen i vägtrafiklagstiftningen. Orsaken till delta
förhållande torde slå atl finna i atl man vid tillkomsten av bestämmelserna
inte räknade med alt dessa fordon skulle komma alt användas annat än som rena
arbetsredskap och atl de alltså endasi i obetydlig omfattning skulle förekomma
i trafik.
När del gäller molorredskapens utrustning och beskaffenhet
gäller självfallet den allmänna regeln i 7 § fordonskungörelsen (1972:595) (FK)
all fordon får brukas i trafik endasi om del är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt
och i övrigt lämpligt för trafik. I 20 § FK finns vidare vissa bestämmelser om
utrustning. Delaljföreskrifler lill utrustningsbestämmelserna kan vidare
enligl 102 § FK utfärdas av statens trafiksäkerhetsverk (TSV). Möjligheten att
kontroUera efterlevnaden av dessa bestämmelser är emeUertid begränsad eftersom
motorredskap inte underkastas registreringsbesiktning eller regelbunden
konlrollbesiklning.
Det är vidare all märka alt molorredskap i dag inte är
föremål för registrering, vilket också försvårar kontrollen över fordonen.
När det gäller förarbehörighel saknas regler. Delta
innebär all inga krav på ålder, utbildning eUer erfarenhet ställs upp för den
som skall föra molorredskap. 1 sammanhanget kan anmärkas atl många truckar är
stora och svårmanövrerade. Det bör också observeras alt beslämmelserna i 4 § 1
mom. Iredje stycket och 4 § 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott (TBL) (promilleraltfylleri och rattonykterhet) inle kan tillämpas
på förare av molorredskap.
Slutligen kan det erinras om atl frågan om truckars
trafikskadeansvar och
203 Konunittéer: Kommunikationsdepartementet K: 32
trafikförsäkringsplikt är i viss mån oklar. I två
rättsfall (NJA 1965 s. 468 och
1973 s. 100) har högsta domstolen funnit all en gaffeltruck och en hjullaslare
var underkastade regleringen i lagen (1916:312) angående ansvarighet för
skada i följd av automobiltrafik. Del är emellertid svårl atl av rättsfallen
dra
mera vittgående slutsatser om trafikskadeansvaret för truckar eflersom
högsta domstolen grundat sina avgöranden på den omständigheten atl
transporter ingick som elt väsenlligl led i del arbete som utfördes med
fordonen. '
2 Motorredskapsutredningen
2.1 Utredningens överväganden och förslag
Motorredskapsutredningen har haft till uppgift all göra en
total översyn av reglerna om motorredskap. I utredningens slutbetänkande (SOU
1974:26) Molorredskap föreslås en reglering av molorredskapen efler
huvudsakligen samma rikllinjer som gäller för andra motordrivna fordon. Sålunda
föreslås t. ex. alt motorredskap skall registreras och alt regler om
förarbehörighel införs. I huvudsak knyts reglerna lill redskapels konstruktiva
hastighet. För molorredskap med konstruktiv hastighet under 30 km/tim. föreslås
endasi mindre förändringar. Enligl utredningens mening bör de emellertid
registreras och vissa grundkrav bör uppställas för förarbehörighel. Vidare
lägger uiredningen fram vissa förslag när det gäller utrustning för
molorredskap.
Beiräffande bl. a. Iruckfordonen har
motorredskapsutredningen ullalal:
Mol bakgrund av alla exempel utredningen sett eller fåll
sig förelagda på den ofta ytterst begränsade sikten från förarplatsen på många
redskapslyper bör kraven på sådan sikt anges i detalj i TSV:s föreskrifter. I
dessa krav bör också beaktas inverkan av atl ytterligare eller annat aggregat
monteras eller kan monteras på etl redskap.
Uiredningen har slutligen föreslagil all 1952 års kungörelse
även fortsättningsvis skall gälla.
2.2 Remissyttrande över motorredskapsutredningens
betänkande
Frågan om truckars säkerhet och användning har under
remissbehandlingen av motorredskapsutredningens belänkande inle tilldragit sig
särskild uppmärksamhet. Det kan dock anmärkas att några remissinstanser, såsom
arbelarskyddsstyrelsen och Svenska transportarbetareförbundet, lar upp de
problem som föreligger med siklförhållandena, särskilt när truckar framförs
lastade. Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter om inte bestämmelser borde
införas om utmärkning eller skydd för anordningar som skjuter ut framför
fordonet såsom gafflar, skopor och lyflanordningar.
3 Framställning från Svenska transportarbetareförbundet
I en framställning till chefen för kommunikationsdepartementet
den 28 januari 1975 har Svenska transportarbetareförbundet aktualiserat de
säkerhetsproblem som föreligger vid användning av truckar. Förbundet
konslalerar all del främst är två huvudfrågor som behöver lösas. Den första är
frågan om lämpligheten av all truckar framförs i allmän trafik. Den andra
frågan, som delvis hänger samman med den första, rör de speciella
siklsvårigheter som föreligger vid användande av åtminstone vissa Irucklyper.
Förbundet konstaterar, all dessa speciella problem inle närmare
behandlats av motorredskapsutredningen. Vidare konstaterar förbundet alt
K: 32 Skr 1975/76:103 204
del efler initiativ av Ingenjörsvelenskapsakademiens
transporlforsknings-kommission bUdals en särskild arbetsgrupp med uppgift all
inventera och analysera inträffade olycksfall med truckar, inventera i dag
förekommande skyddsutrustning på truckar, utarbeta förslag till utbildning av
förare och ansvarspersonal för truckkörning i trafik, utarbeta förslag till
säkerhetsföreskrifter dels med avseende på Iransporldonets utformning,
utrustning och manövrering, dels med avseende på trafikplatsens utformning,
utrustning och organisation.
Förbundet finner emellertid atl de nu aktualiserade
frågorna varken genom motorredskapsutredningen eller den nämnda arbetsgruppen
trots all såväl utredningens som arbetsgruppens verksamhet medfört atl vissa
av truckproblemen kommit närmare sin lösning blivit föremål för överväganden
som lett till förslag om konkreta åtgärder.
Mol denna
bakgrund hemställer förbundet i framställningen atl en statlig utredning
tillsätts för alt överväga de nu berörda problemen jämte övriga
säkerhetsproblem vid användning av truckar.
4 Överväganden
De av transportarbetareförbundet aktualiserade problemen
är sådana som i och för sig faller inom det område som motorredskapsutredningen
behandlat. Problemen rörande truckar är emellertid delvis av speciell karaktär
och hänger samman med dessa fordons särskilda konstruktion och
användningsområde. Konstruktionen medför i viss utsträckning atl siklförhållandena
blir mindre goda. Vidare kommer truckar i en inte helt oväsentiig omfattning i
kontakt med allmän trafik, där de antydda siktproblemen kan få svåra
konsekvenser. Truckarnas konstruktion, som hänger samman med all de i försia
hand är avsedda för lastnings-, lossnings-och staplingsarbete inom begränsade
områden, medför också att de har manöveregenskaper som gör dem mindre lämpade
all föras i allmän trafik. De nu beskrivna problemen torde också få betydelse
när det gäller atl överväga frågor rörande förarkompetensen.
Mot denna bakgrund torde del vara lämpligt alt en särskild
sakkunnig får i uppdrag alt överväga de säkerhetsproblem som föreligger vid
användning av truckar.
Den sakkunnige har under tiden juli - oktober 1975 hållit
två sammanträden med experten. Därutöver har överläggning håUils med viss
organisation som berörs av den sakkunniges arbete.
Den sakkunnige beräknas slutföra sill arbete under år
1976.
33. Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08)
Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 juni
1975 för att utreda om den framlida lokaliseringen av allmänflygel i
Stockholmsregionen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1975):
Ordförande: Swanstein, Stig N. S., generaldirektör
205 Kommittéer: Kommuniliationsdepartementet K: 33
Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J., regionplanedirektör
Andersson, Hans E. A., chefsinslruktör Borg, Claes E., civilingenjör
Florman, Bertil, direktör (fr.o.m. den 18 september 1975)
Hansson, P. Inge, kanslichef Hällgren, John A., planeringschef Johansson,
Caj-Aage, trafikdirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd Magni, Tore L.,
stadsarkitekt Nordberg, Anders E., utredningschef Oterdahl, Jan A., överste
Sekreterare: Nilsson, Nils Johnny, förste trafikledare
(fr.o.m. den 28 juli 1975)
Lokal: Luftfartsverket, Ulvsundavägen 153, 161 89 Bromma,
tel. växel 98 00 20
Direktiv (anförande av statsrådet Norling
till prolokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 1975):
I samband med behandlingen år 1972 av Linjeflyg AB:s
ansökan om användning av jetflygplan av lyp Fokker F-28 i inrikes trafik på
Bromma flygplats gjordes en samlad värdering av de problem som sammanhänger med
flygtrafiken där. Som resultat härav beslöt Kungl. Maj:l i juni 1972 att
skyndsamt utreda flygplatsfrågan med sikte på en avveckling av flygverksamheten
senast under år 1978 och bemyndigade chefen för kommunikationsdepartementet atl
tillkalla sakkunniga med uppdrag atl utreda den fortsalla lokaliseringen av
flygverksamheten på Bromma flygplats.
Luftfartsverket fick samtidigt i uppdrag all på kort sikt
vidta vissa åtgärder för alt begränsa störningarna av flygverksamheten på
Bromma. Bl. a. skulle verket i samverkan med ifrågakommande landsting och
kommuner samt med chefen för flygvapnet omgående överväga möjligheterna att på
kort sikt överföra vissa delar av allmänflyget på Bromma till andra lämpliga
flygplatser inom regionen.
I fråga om Linjeflygs ansökan, som besvärsvägen hade
underställts regeringens prövning, innebar ställningstagandet alt Linjeflyg
under en försöksperiod av två och ett halvt år fick använda de ifrågavarande
jetplanen för trafik på Bromma.
Med anledning av uppdraget lill luftfartsverket fattades
beslut om all från Bromma till Arlanda överflytta inrikes och utrikes
chartertrafik med jetflygplan med vissa undanlag vidare taxi- och
affärsflyg med i utlandet registrerade flygplan. Luftfartsverket införde
härjämte vissa trafikrestriktioner för den kvarvarande trafiken på Bromma.
Senare i januari 1975 beslöt verket, all Bromma fr. o. m. den 1 juli 1975 skall
hållas stängt nattetid med undanlag för ambulans- och räddningsflyg.
De sakkunniga som hade all utreda den forlsalla
lokaliseringen av flygverksamheten på Bromma flygplats ULF förordade i sitt
betänkande (Ds K 1974:1) Brommaflygel, atl en ny flygplats för
K: 33
Skr 1975/76:103 206
inrikeslrafiken anläggs i Tullinge/Gelarenområdel.
Uiredningen fann emellertid, alt även Arlanda var ett tänkbart alternativ.
Beträffande de problem som sammanhänger med allmänflygels lokalisering föreslog
ULF ytterligare utredning, sedan beslut hade fattats om vart inrikesflyget
skulle förläggas.
I januari 1975 uppdrog regeringen ål luftfartsverket atl
inför den förestående behandlingen av frågan om fortsatt användning vid Bromma
flygplats av Fokker F-28 med hänsyn till miljö- och hälsovårdsaspeklerna
skyndsamt utreda frågan hur snart före 1978 en överflyttning av Linjeflygs
verksamhet från Bromma lill Arlanda flygplats är praktiskt möjlig. Verket har
redovisat resultatet av sitt arbete i rapporten Flyttning av LIN lill Arlanda
alternativa lösningar. Äv rapporten framgår alt en överflyttning av Linjeflygs
verksamhet lill Arlanda inle kan ske förrän tidigast den 1 juli 1977
alternativt den 1 mars 1978 beroende på vilken lösning Linjeflyg väljer för sin
tekniska tjänst.
Allmänflyget i Stockholmsregionen är f. n. lokaliserat
lill huvudsakligen flygplatserna Bromma, Arlanda, Barkarby och Skå-Edeby. I
fråga om del till Bromma knutna allmänflygel bedriver elt tiotal flygförelag s.
k. bruksflyg (bl. a. taxiflyg) med sammanlagt ca 40 flygplan, etl tiotal
flygskolor utbildningsverksamhet med ca 15 flygplan saml förelag och
privatpersoner s. k. privalflyg med ca 100 flygplan. På Bromma finns dessutom
fem verkstadsförelag för allmäntlygverksamhelen.
Av del totala antalet flygplansrörelser år 1974 på Bromma
flygplats svarade den inrikes linjefarten för ca 30 %, aUmänflyget för ca 68 %,
moisvarande ca 73 000 flygplansrörelser, saml återstående flygaktivileter för
ca 2 %. Antalet allmänflygrörelser år 1974 på Arlanda, Barkarby, Skå-Edeby och
övriga mindre flyg))lalser i regionen var ca 8 000, ca 25 000, ca 50 000 resp.
ca 35 000. Av det totala antalet allmänflygrörelser i Stockholmsregionen ca
193 000 hänförde sig således ca 38 % till Bromma flygplats.
Den föreslående avvecklingen av Bromma flygplats
förutsätter, att frågan om alternativ förläggning av det där lokaliserade
allmänflygel snarast las upp lill övervägande. Enligl av riksdagen beslutade
rikllinjer för huvudmannaskapet för flygplatser är frågan om flygplatser för
allmänflyget en angelägenhet för landsting, kommun eller enskild intressent.
Även lokaUseringsfrågan måste givetvis primärt knyta an lill regionens markanvändningsplanering.
Trots detta framstår det som naturligt all låta frågan om den framlida
lokaliseringen av allmänflygel i Stockholmsregionen bli föremål för
överväganden i former, som medger alt de berörda landslings-och primärkommunala
intressena kan samordnas med de statliga såväl ci vUa som militära luf tf
artsinlressena. Jag tänker då bl. a. pä de samband som finns inom
flygplalsorganisalionen i vid bemärkelse och på den avvägning som måsle ske i
förhållandel mellan flygplatsers lokalisering och luftrummets utnyttjande.
Angivna förhållanden talar för alt särskilda sakkunniga
tillkallas för all utreda den angivna lokaliseringsfrågan. Bland de sakkunniga
bör ingå företrädare för landstingskommunen och länsstyrelsen i Stockholms län
saml vissa primärkommuner, vidare för luftfartsverket och chefen för
flygvapnet. Även allmänflyget skall vara representerat.
En utgångspunkt för de sakkunniga bör vara, all del
nuvarande aUmänflyget på Bromma flyttas bort i så nära anslutning som möjligl
lill avvecklingen av inrikesflyget på flygplatsen. I fråga om inrikesflygels
fortsatta lokalisering har jag vid mina överväganden av bl. a.
207 Konunittéer: Kommunikationsdepartementet K: 33
föreliggande utrednings- och remissmaterial funnit att
en förläggning till Arlanda är en realistisk ulgångspunkt för planeringen.
Övervägandena i fråga om den framlida lokaliseringen av aUmänflyget bör
förutsättningslöst avse olika alternativa lägen inom regionen. En ingående
avvägning bör i sammanhanget ske mellan å ena sidan kraven från regionplane-
och miljösynpunkt och å andra sidan de krav på utvecklingsmöjligheter, på
tekniskt-operativt gynnsamma betingelser och på ändamålsenliga
verk-sladsanordningar som allmänflyget ställer. I detta sammanhang bör bl. a.
också beaktas behovel av sysselsättningstillfällen i den södra delen av länet.
De sakkunniga bör med hänsyn lill det anförda bedriva sill arbete skyndsamt och
såvitt möjligl grunda sina överväganden på redan i andra sammanhnag framtaget
underlag.
Uiredningen har under tiden juli - oktober 1975 hållit två
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler och organisationer
som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
Fi: 1 Skr 1975/76:103 208
Finansdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975:3, 5,14,18,23,25,29,31 och 38
Följande kommittéer inom avsmttet fullgör inte egentligt
utredningsuppdrag: 1 och 9
1. Markdelegationen (K 1957:30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 november
1956 för alt ingå i en delegation med uppgifl alt företräda staten vid
förhandlingar med Stockhohns stad rörande vissa mellan staten och staden
föreliggande byggnads- och markfrågor saml inkomma med de förslag som
förhandlingarna kan föranleda:
Ledamöter: Johansson, J. Henry, kanslidirektör Larsson,
Sixten, f.d. generaldirektör Renlund, R. Gösta, bankdirektör
Experter: Elghufvud, E. Gösta, faslighelschef Enberg, L.
Rune, teknisk direktör Smith, A. Åke, planeringsdirektör Slagg, A. Ivan E.,
byrådirektör
Sekreterare: Nyreröd, K. Svein G., avdelningsdirektör
Lokal: Kungsträdgårdsgatan 16, 11147 Stockholm, tel. 10 55
91 och 11 46 88
Direktiven för delegationen, se 1957 års
riksdagsberätlelse I K 30 och 1965 K 11. Tilläggsdirektiv, se
riksdagsberättelse 1971 Fi 18 och 1972 Fi 16.
Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tolv sammanträden. Överläggningar och förhandlingar har pågått
kontinuerligt med myndigheter och de kommuner som berörts av de av delegationen
handlagda plan-, mark- och byggnadsfrågorna.
Förhandlingarna med Stockholms kommun har avsett mark- och
planfrågor rörande kvarteren Björnen och Loen som elt led i den markreglering
som är en förutsättning för om- och nybyggnad i kvarteren.
209 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:2
Därjämte har diskuterats kommunens ev. intresse att
disponera kv. Kungl Myntet och förutsättningarna härför.
I fråga om statens del av Järvafället har överläggningar
och förhandlingar avsett planeringen för bl. a. gods- och postterminal samt
frågor om marköverlåtelser.
Delegationen bar vidare tillsammans med byggnadsstyrelsen
träffat avtal med Stockholms läns landsting om överdäckning av tunnelbanans
spårområde genom Kymlinge.
Regeringen har den 16 januari 1975 med anledning av
riksdagens skrivelse nr 314 i anledning av motioner om ändring av 1%6 års avtal
angående försäljning av statlig mark på Järvafället m. m. uppdragit ål
markdelegationen atl under förbehåll av regeringens godkännande Iräffa avtal om
de ändringar i 1966 års ramavtal som fordras för all berörda kommuner skall
beredas anstånd med amorteringen av de köpeskillingsreverser på vilka
amortering inte påbörjats vid tiden för riksdagens beslut. Regeringen har
vidare uppdragit ål markdelegationen att med iakttagande av vad riksdagen
beslutat verkställa erforderlig utredning och ta upp i beslutet avsedda
förhandlingar i frågan huruvida förutsättningarna för planeringen m. m.
undergått sådana förändringar i förhållande lill vad som kunde förutsättas vid
tillkomsten av nämnda avtal all uppskov med fullgörandet av löpande
avbetalningar på köpeskillingsreverserna skäligen bör komma ifråga.
Med anledning av uppdraget har delegationen i skrivelse
den 27 maj 1975 redovisat förslag lill avtal med Sollentuna kommun om anstånd
med amortering av den revers om 54,2 milj. kr. som kommunen utställde i samband
med kommunens förvärv av del av Järvafället år 1966.
Härjämte har delegationen biträtt vissa statliga
myndigheler i markfrågor.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
2. Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens
egendomsförvaltning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars
1958 för utredning om universitetens egendomsförvallning m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding
Ledamöter: Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Resare, Bengt
C. M., f.d. överdirektör Welinder, P. E. Carslen, professor
14 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Fi:2 Skr
1975/76:103 210
Experter: Johnsson, Jan G., rättschef Uhlin, Karl-Erik,
kanslichef
Sekreterare: Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Fagerberg, Arne B., hovrättsassessor
Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm, tel. växel 54
02 00
Direktiven för utredningen, se 1959 års riksdagsberätlelse
I Fi 37.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit två sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av
år 1976.
3. Utredningen (Fi 1965:26) om redovisning i
skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning av vissa fondmedel
TillkaUad enligt Kungl. Majits bemyndigande den 23 oktober
1964 för alt utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i
fartygsinleckning av fondmedel, som avses i 274 lagen om försäkringsrörelse och
19 lagen om understödsföreningar saml därmed sammanhängande spörsmål (se Post-
och Inrikes tidn. den 4 december 1964):
Utredningsman: Lindstedt, Anders, kommerseråd
Expert: Jonsson, Gösta D. V., f.d. byråchef (fr.o.m. den
11 februari 1974)
Sekreterare: Personne, Jon M., avdelningsdirektör
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Slalsrådel Sträng har den 28 november 1975, efter
framstäUning av utredningen, förklarat all utredningens arbete skall anses
slutfört.
4. Fondbörsutredningen (Fi 1967:32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:tsbemyndigandenden4februari
ochden21 oktober 1966 saml den 17 november 1972 för översyn av börslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1966):
211 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:5
Ordförande: Wulff, Kurt E., f.d. generaldirektör
Ledamöter: Älgolt, Stig A., börschef Aronson, S. Albert,
f.d. borgarråd, Dahlström, Gösta E., fil. lic. (t.o.m. den 31 januari 1975)
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör Grönquist, Bengt J., bankdirektör Hanner, Per
V. A., auktoriserad revisor Langenskiöld, Carl G. L., direktör Lindencrona,
Alvar, direktör Stern, Torkel E., direktör Wahlgren, E. Göran, departementsråd
Åhslröm, N. Åke A:son, hovrättsråd
Experter: Hessler, S. Henrik, juslitieråd Loheman, Arne,
hovrättsråd
Olsson, Hans G., hovrättsråd (fr.o.m. den I januari 1974)
Werding, Jan A., byrådirektör
Sekreterare: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör
Lokal: Bankinspektionen, Box 40045, 103 42 Stockholm, tel.
växel 24 21 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberätlelse
Fi 32. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberätlelse Fi 8.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 15 sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
5. Förhandlingsutredningen (C 1968:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 april
1967 för alt utreda vissa frågor i förhandlingsrättssyslemel för de offentliga
tjänstemännen (se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1967):
Ordförande: Aldestam, N. Arne, statssekreterare
Ledamöter: Ericsson, K. Georg V., regeringsråd
Fi:5 Skr 1975/76:103 212
Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av
riksdagen Gustafsson, Äke G., avdelningschef Montelius, Jan-Christian O. A.,
departementsråd
Experter: Björkman, K. Eugen, direktör
Holtsberg, P. Christer, departementssekreterare (t.o.m.
den 31 juli 1975) Johansson, Eric G. E., direktör
Sekreterare: Hårdefelt, S. Börje, t.f. rättschef
Direktiven för uiredningen, se 1968 års
riksdagsberätlelse Ci 16. TUläggsdirektiv, se riksdagsberätlelse 1970 Fi 39
och 1971 Fi 32.
Slalsrådel Feldt har den 17 november 1975, efler
framställning av utredningen, förklarat all utredningens arbete skall anses
slutfört.
6. Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 17 mars
1967 för utredning om konstruktion av prisindex på byggnads- och
anläggningsområdet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Ordförande: Fastbom, E. Lennart, planeriingschef
Ledamöter: Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare
Ericson, Gösta, byggnadsråd Hinno, Rein, departementssekreterare Mildner, Erwin
A., fil. lic.
Experter: Fredriksson, Georg N., avdelningsdirektör
Linden, Yngve T., byråchef
Sekreterare: Hahr, Änders L. H. A., civilingenjör
Lokal: Statistiska centralbyrån. Karlavägen 100, Fack, 102
50 Stockholm, tel. växel 14 05 60 (ordföranden)
Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberätlelse
Fi 43.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fyra sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år
1976.
213 Kommittéer: Finansdepartementet
Fi:8
7.1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13
september 1968 för översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober 1968):
Ordförande: Wickman, H. Krister, riksbankschef, f.d. led.
av riksdagen
Ledamöter: Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av
riksdagen Back, Klas H., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Browaidh, Tore,
tekn. dr Höök, Erik S. V., planeringschef Iverolh, C. Axel, direktör
Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av
riksdagen Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Mehr, Hjalmar L., landshövding
Nilstein, Arne H., förbundsdirektör
Experter: Atlerwall, Göran L., kammarrättsassessor (t.o.m.
den 3 augusii 1975) Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör (fr.o.m. den 1 januari
1974) Karlsson, Erik L., bankokommisarie (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 11 april 1974)
Sekreterare: Hansson, Lars R., bankokommissarie
Bitr. sekreterare: Andersson, I. Berit, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 januari 1974) Sahlén, Anders F., avdelningsdirektör
Lokal: Sveriges Riksbank, Helgeandsholmen, Box 2119, 103
13 Stockholm, tel. växel 22 82 00
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberätlelse
Fi 59.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
håUit tolv sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1976.
8.1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 21 mars
l%9förallse över gällande bestämmelser på punktskatteområdet i de delar som
inte nu ses över i annat sammanhang eller som nyligen varit föremål för översyn
(se
Fi:8 Skr 1975/76:103 214
Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1969) samt enligl
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för alt behandla frågor rörande
beskattning av spelautomaler o.d. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober
1970):
Ordförande: Fridolin, Hans R.;departementsråd
Ledamöter: Jakobsson, Tage H. E., direktör Thulin, Einar
E:son, f.d. skattedirektör Willart, N. Bo, byråchef
Expert: Schullz, J. Allan S., f .d. bitr. skatledireklör
Sekreterare: Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(ordföranden), 22 3600 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 24 sammanträden.
Uiredningen har den 28 februari 1975 avgett betänkandet
(Ds Fi 1975:2) Beskattningen av icke alkoholhaltiga drycker m.m.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
9. Delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
19september l%9för att utreda frågor om försöksverksamhet med fördjupad
företagsdemokrati inom statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 14
november 1%9):
Ordförande: Vahlberg, Gustav E., f.d. generaldirektör
Ledamöter: Asplund, C. Christer, ombudsman Gothefors, Per
L., ombudsman Hessleborn, Olle K-A., sekreterare Johansson, Arne G., förste
förbundssekreterare Qvarnström, Björn O., administrativ direktör Rosenblad,
Urban S., generaldirektör Rydén, Jan E., avdelningschef
215 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:10
Experter: Bäck, Lars, byråchef Fjellslröm, Carl Gustaf F.,
byråchef Mattson, N. Morgan, ombudsman (t.o.m. den 31 juli 1975) Näsholm,
Birger, byråchef
von Otter, Casten H., universitetslektor (fr.o.m. den 1
april 1974) Sjöberg, Erik, skyddskonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1975)
Tunevall, Carl Magnus, fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1975) Vingård, Bo,
pol. mag. (fr.o.m. den 1 februari 1975) Vogel, Lorentz W., byråchef (fr.o.m.
den 1 juni 1974)
Sekreterare: Ström, K. Fingal, kansliråd
Bitr. sekreterare: Pedersson, T. Svante, direktör
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr.
sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1970 års
riksdagsberätlelse Fi 67.
Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 13 sammanträden saml hafl överläggningar med myndigheler och
personalorganisationer som berörs av delegationens arbete.
Delegationen har i juli 1975 publicerat sin rapport 6,
Medbestämmande i statsförvaltningen - en översikt, innehållande en redogörelse
över pågående försök med medbestämmande i 20 myndigheter, samt i november 1975
sin rapport 7, Försök med förvallningsdemokrati - en sociologisk utvärdering av
DEFF:s försöksverksamhet , innehållande en delrapport från utvärderingen av den
försöksverksamhet som redovisas i rapport 5.
Delegationen har vidare publicerat en debattskrift Ledning
och chefsroll under medbestämmande, av kanslirådet Fingal Ström (augusti 1975).
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
10. Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgiftsplikt
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12
december 1969, den 14 maj 1970 och den 5 oktober 1973 för att se över
bestämmelserna om förelagens och andra arbetsgivares uppgifts- och
uppbördsskyldighet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1970):
Ordförande: Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 1
juli 1974)
Fi:10 Skr 1975/76:103 216
Ledamöter: Eklund, Erik G., direktör KjeUgren, Ove I.,
direktör Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör Olsson, Hans I., pol. mag.
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Experter: Johansson, Östen B., byråchef Lagerkvist, A.
Claes G., byråchef Lindberg, Sven Ä. L., direktör Persson, Staffan, bitr.
professor Slerle, Rudolf H., pol. mag. Söderberg, Åke M., byråchef
Sekreterare: Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Hullkvisl, Anders M., e. byrådirektör
Lokal: Statistiska centralbyrån, P-SAM, Fack, 102 50
Stockholm, tel. växel 14 05 60 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberätlelse
Fi 69.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden. Därutöver har 28 sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1976.
11. Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet mellan
bankgiro och postgiro
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
december 1969 för atl utreda förhållandet mellan bankgiro och postgiro (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1970):
Utredningsman: Malmgren, Kurt K-G., rättschef
Sekreterare: Persson, G. Bertil, riksbanksdirektör
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(utredningsmannen)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse
Fi 56.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under första
halvåret 1976.
217 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:13
12. Hemvistsakkunniga (Fi 1970:71)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 23
januari 1970 för översyn av bestämmelserna om folkbokföring m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 31 mars 1970):
Ordförande: Edström, Kjell S., överdirektör
Ledamöter: Boström, Tage R., f.d. kammarrättslagman
(fr.o.m. den 1 januari 1975) Hadding, Cari Fredrik, hovrättslagman Järnbrink,
Hans G., överdirektör Zetterström, Sven N., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen
Experter: Allvall, Hans-Erik, byrådirektör
Baekkevold, Arne E., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 1
januari 1975) Gavatin, M. Charles, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 22 september
1975) Karlström, K. G. Bengt, bitr. skalledirektör (fr.o.m. den 11 april 1974)
Rahm, Håkan M., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1975)
Sekreterare: Wennerholm, Peter H. B., kammarrättsassessor
Bitr. sekreterare: Ahlquisl, Änders C, kammarrattsfiskal
(fr.o.m. den 28 juni 1974)
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 1000
(ordföranden, sekreteraren och bitr. sekreteraren). Postadress:
Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för de sakkunniga, se 1971 års
riksdagsberätlelse Fi 57.
De sakkunniga har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 13 sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av de sakkunnigas arbete. Därutöver har
elva sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under första
halvåret 1976.
13. Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni
1970 för översyn av företagsbeskattningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
10 juli 1970):
Ordförande: Wärnberg, Erik G., bankofullmäklig, led. av
riksdagen
Fi:13 Skr 1975/76:103 218
Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av
riksdagen Brodén, Sven E., regeringsråd Helmers, Dag, docent
Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen Molin, N. Rune, sekreterare
Nettelbrandt, A. Cecilia, jur. kand., Iredje vice talman
(t.o.m. den 8 december 1975)
Stadling, J. Otto V., hemmansägare, led. av riksdagen
Tidefell, J. Sune, förbundsordförande Tislad, Eskil G. D., lulldireklör
(fr.o.m. den 9 december 1975)
Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den
5 april 1974) Ätterwall, Göran L., kammarrättsassessor (t.o.m. den 3 augusii
1975) von Bahr, Stig V., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 27 oktober 1975) Crabo,
Sven, direktör (fr.o.m. den 1 september 1975) af Klercker, E. Bertil T:son,
direktör (fr.o.m. den 5 april 1974) Langborn, Nils E., bitr. skattedirektör
Petersson, Carl-Gustaf, länsråd (fr.o.m. den 5 april 1974) Slahl, Ivar,
byråassislent
Thornell, Anders B., revisionsdirektör (fr.o.m. den 20
oktober 1975) Walberg, Sten S., generaldirektör (fr.o.m. den 5 april 1974)
Werding, Jan A., byrådirektör
Sekreterare: Colvér, Mats T., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 juli 1975) Thornell, Anders B., revisionsdirektör (t.o.m. den 30 juni
1975)
Bitr. sekreterare: Colvér, Mats T., avdelningsdirektör
(t.o.m. den 30 juni 1975) Virin, C. Niclas, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
mars 1975)
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000 (sekreteraren
och bitr. sekreteraren)
Direktiven för beredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse
Fi 61. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 18 samt (anförande
av statsrådet Sträng lill protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1975):
Enligt sina omfatlande direktiv har
företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) som huvudfråga alt la ställning lill
huruvida avvägningen mellan skatt på redovisad nettovinst och skatteförmånerna
via avskrivnings- och nedskrivningsreglerna ger det bästa resultatet från
slabiliseringspoliliska, tillväxlpolitiska och fördelningspoliliska synpunkter.
Beredningen skall även överväga alt jämsides med en bibehåUen
neltovinstbeskatlning i ökad ulslräckning använda produklionsfaklorskaller
för olika ekonomiskt-
219 Konunittéer: Finansdepartementet Fi: 14
politiska syften. I direktiven framhålls del vidare atl
investeringsfonderna är det väsentliga skaitepolitiska instrumentet för alt
påverka förelagens investeringsaktivitet. Systemet med investeringsfonder har
en så väsentlig roll i slabiliseringspoliliken atl del inle bara bör bibehållas
ulan, om möjligl, också byggas ul. Beredningen skall därvid göra en översyn med
syfle bl. a. all mer effektivt än f. n. inordna lagerinvesteringarna i systemet
och även la upp frågan om att förbättra möjligheterna att använda
investeringsfonds-systemet för andra ändamål, t. ex. för alt främja forskning.
Däremot ingår det inte i beredningens uppdrag alt utreda frågan om en
geografisk differentiering av företagsbeskattningen.
Riksdagen har begärt utredningar om dels en
differentiering av beskattningen i regionalpolitiskt syfle (SkU 1974:49, rskr
1974:291), delsen differentiering av den allmänna arbetsgivaravgiften även
efler andra grunder än regionala (SkU 1974:54, rskr 1974:329).
Det bör lämpligen överlämnas ål förelagsskatleberedningen
all göra utredning i de hänseenden som riksdagen sålunda har begärt.
Beredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 15 sammanträden. Därutöver har elt flertal sammanträden hållils med två
särskilda arbetsgrupper inom beredningen.
Beredningen har den 8 augusii 1975 avgett delbetänkandel
(SOU 1975:54) Fåmansbolag och den 21 oktober 1975 belänkandet (SOU 1975:77)
Allmän skatteflyklsklausul.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
14. Realisationsvinstkommittén (Fi 1970:79)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20
november 1970för alt se över inkomstbeskattningen av realisationsvinst vid icke
yrkesmässig avyttring av fastigheter, värdepapper och annan egendom (se Post-
och Inrikes tidn. den 4 december 1970):
Ordförande: Lundell, Sture V., regeringsråd
Ledamöter: Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen Sandström, Cari Olof,
kammarrättsråd
Experter: Dahlström, Gösta E., fil. lic. (t.o.m. den 31
januari 1975) Fries, Ingmar F., departementssekreterare Helmers, Dag, docent
Johansson, Sven-Erik N., professor
Sekreterare: Thomaeus, Bertil E. R., avdelningsdirektör
Fi: 14 Skr 1975/76:103 220
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberätlelse
Fi 63.
Kommittén har under tiden november 1974 - augusii 1975
håUit sex sammanträden. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp inom kommittén.
Kommittén har den 12 augusti 1975 avgelt belänkandet (SOU
1975:53) Beskattning av realisationsvinster.
Uppdraget är därmed slutfört.
15. Utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av utländska
artister
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
februari 1971 med uppdrag alt utreda frågan om regler för beskattning av i
utlandet bosatta artister m. fl. (se Post-och Inrikes tidn. den 13 april 1971):
Utredningsman: Edström, Kjell S., överdirektör
Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den
5 november 1975) Andersén, Börje L., byrådirektör
Johannesson, Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 1
april 1975) Järnklev, Erik, f.d. direktör (t.o.m. den 31 mars 1975) Nystedt,
Curt L., bitr. skattedirektör Peyron, Ulf C. C, förelagsjurist Widmark, P.
Sverker V., kammarrättsråd (t.o.m. den 21 oktober 1975)
Sekreterare: Ström, Ivan S., länsassessor
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(utredningsmannen och sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103
10 Stockholm
Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberättelse
Fi 49.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med enskilda experter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1976.
16. DatasamordningskomirJttén (Fi 1971:03)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni
1971 med uppdrag alt svara för utredning av frågor rörande samordning och
kontroll av databanker, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november
1971):
221 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:16
Ordförande: Hermansson, Rune, direktör
Ledamöter: Alpsten, A. Börje, departementsråd Bruno, Gösta
F., överdirektör Fastbom, E. Lennart, planeringschef Haglund, F. Anders, f.d.
ombudsman, led. av riksdagen Larsson, Torslen A., drifldireklör Lindberg, S.
Lennart, direktör Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Sundström, Monica
E., kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1974) Vinge, Per-Gunnar, direktör
Vinthagen, Rolf, landstingsråd (fr.o.m. den 27 mars 1974)
Virgin, G. Ivar, major, andre vice talman
Expert: Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör
Sekreterare: Johansson, Hans I., organisationsdirektör
Bitr. sekreterare: Lundberg, Bengt T., e.
avdelningsdirektör
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(sekreteraren och bitr. sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberätlelse
Fi 50.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén
har den 17 februari 1975 i samband med sitt remissyttrande över
riksskatteverkets principförslag om ADB för folkbokföring och beskattning
avgett en promemoria (Ds Fi 1975:1) Samordning av statliga administrativa
ADB-syslem, i vilken kommittén behandlat och redovisat sin syn på uppbyggnaden,
utvecklingen och samordningen av de riksomfattande statliga administrativa
ADB-syslemen, däribland frågan om dessa skall vara utformade som centrala eller
regionala system. Kommittén har vidare den 15 september 1975 efter samråd med
statskontoret, riksskatteverket och datainspektionen överlämnat etl förslag
till regeringen om inrättande av etl centralt personregister för uppdatering av
namn- och adressuppgifter m. m. Elt antal rapporter har dessutom under året
framtagits på uppdrag av eller i samråd med kommittén, bl. a. en rapport (Ds Fi
1975:3) om ADB och juridik - en problemöversikt.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
Fi: 17 Skr 1975/76:103 222
17. Mervärdeskatteutredniingen (Fi 1971:05)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober
1971 med uppdrag alt verkställa teknisk översyn av mervärdeskatten (se Post-
och Inrikes tidn. den 11 november 1971):
Utredningsman: Fridoirn, Hans R., departementsråd
Experter: Allslröm, B. Greger B:son, bitr. skatledireklör
Crabo, Sven, direktör Hebners, Dag, docent Lindslam, Leif E.,
kammarrättsassessor Mellbin, B. Lennart,byråchef
Sekreterare: Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor
Bitr. sekreterare: Skarell, Gunnar E. A.,
departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget
7-9, Fack, 103 lOStockholm, tel. växel 763 1000 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tolv sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
18. Föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 12
november 1971 med uppdrag atl verkställa en översyn av gällande
beskattningsregler rörande ideella föreningar (se Post- och Inrikes tidn. den 4
december 1971):
Utredningsman: Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av
riksdagen
Experter: von Bahr, Stig V., kammarrattsfiskal Brodd, Tore
G., generalsekreterare Göransson, Bengt, direktör Lundgren, A. Carl-Eric,
förbundssekreterare, led. av riksdagen
Sekreterare: Elmgren, Bo A., utredningssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse
Fi 53.
223 Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 19
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden.
Uiredningen har den 11 december 1975 avgett betänkandet
(Ds Fi 1975:15) Beskattning av ideella föreningar.
Uppdraget är därmed slutfört.
19. Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 10
december 1971, den 28 januari 1972 och den 28 juni 1974 för alt se över
beskattningen av livförsäkringslagare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8
februari 1972):
Ordförande: Ekman, S. Gösta, generaldirektör
Sakkunniga: Engkvrsl, J. Gunnar V., målarmästare, f.d.
led. av riksdagen Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Helmers, Dag, docent (fr.o.m. den 3 juli 1974) Johansson, O. Mauritz, förste
ombudsman Lindwall, Lars E., direktör
Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av riksdagen
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen Schönmeyr, C. Richard A. C,
direktör
Experter: Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skalledirektör
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Elmstedl, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 3 juli 1974)
Huss, K. J. Lennart, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Sagnert, Stig E., länsråd Stening, F. Birger, kammarrättsråd von Willebrand,
Karin M., avdelningsdirektör
Sekreterare: Andersson, K. O. Martin, förste
laxeringsintendenl
Lokal: Riksskatteverket, Tritonvägen21,171 94 Solna, tel.
växel98 15 20 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberätlelse
Fi 39. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 25.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 15 sammanträden. Dessutom har en särskild arbetsgrupp hållit 45
sammanträden.
Kommittén har den 24 april 1975 avgelt delbetänkandel (SOU
1975:21)
Fi:19 Skr 1975/76:103 224
Pensionsförsäkring - Avdragsrätt vid inkomstbeskattningen
för försäkringspremie och kontoavsättning m. m. och den 5 augusti 1975
delbetänkandet (Ds Fi 1975:8) Beskattning av skadestånd i form av engångsbelopp
och livränta vid personskada.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
20. Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08)
TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 17
december 1971 och den 26 april 1974 för atl utreda kommunernas ekonomi (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1972):
Ordförande: Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef,
led. av riksdagen
Sakkunniga: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av
riksdagen Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974) Höök,
Erik S. V., planeringschef (t.o.m. den 30 november 1975) Johansson, Knut B. M.,
f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Josef son. Stig A., lantbrukare,
led. av riksdagen Järdler, Sven A., förbundsdirektör Krislenson, E. Valter,
metatlarbetare, led. av riksdagen Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led.
av riksdagen Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26
augusti 1974) Åberg, Carl Johan, planeringschef
Experter: Älexandersson, Rune J., sekreterare Bergsten, E.
Rune, kansliråd Carling, Alf G., docent
Engström, Odd E. L., departementsråd (fr.o.m. den 16 april
1974) Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Esaieson, ErikR. A., statistikchef
Hagberg, Ann-Charlolle, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juli
1974) Hinno, Rein, departementssekreterare
Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 28
februari 1974) Johansson, Karl-Erik, sekreterare Myhiback, Lennart, fil. lic.
Nilsson, Alf G., departementssekreterare Skalin, E. Douglas, förste sekreterare
Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 23
augusii 1974) Werbell, Bror I., avdelningsdirektör Östman, Lars J. O., e.
universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1974)
225 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:21
Sekreterare: Höök, Erik S. V., planeringschef (t.o.m. den
30 november 1975) Wetterberg, Ulf G., kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1975)
Lokal: Malmtorgsgatan 5, 3 tr., tel. 10 62 78
(sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Fi 40. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 26.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter och
andra statliga utredningar som berörs av utredningens arbete. Därutöver har nio
sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper som behandlar dels kommunernas
verksamhet under tiden efter är 1960, dels den framlida efterfrågan på
kommunala tjänster, dels former för statsbidrag till kommunerna.
Utredningen har den 28 maj 1975 avgelt delbetänkandel (SOU
1975:39) Statsbidrag till kommunerna.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
21.1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 14 april
1972 för atl se över skattesystemet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19
maj 1972):
Ordförande: Brandl, Erik R., f.d. ombudsman, f.d. led. av
riksdagen
Sakkunniga: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av
riksdagen Bartley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 1 april 1974) Björne, B.
Gunnar, kansliråd
Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen
Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1974) Hermansson,
Carl-Henrik, chefredaktör, led. av riksdagen Holgerson, Nils H., direktör
(fr.o.m. den 26 februari 1975) Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen Krönmark, Eric A.,
lantbrukare, led. av riksdagen
Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974) Svensson, StigR., direk ör (avliden)
Tidefelt, J. Sune, förbundsordförande
Experter: Edlund, C. Bertil, kansliråd
15 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Fi:21 Skr 1975/76:103 226
Garke, Hans B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 augusii
1974)
Höök, Erik S. V., planeringschef (fr.o.m. den 5 juni 1974)
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Lindslam, Leif E., kammarrättsassessor
Persson,
E. Annika, kanslisekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Expert i frågor
som gäller faktisk sambeskattning och därmed sammanhängande frågor:
Andersson, Karl Olov, direktör Expert i frågor som rör
viss deklarationsundersökning:
Nilsson,
J. Ove G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 september 1974) Expert i frågor
som rör utländsk rätt:
Laurén, Reidunn M. B., regeringsrättssekrelerare (t.o.m.
den 15 juni
1975) Expert i frågor som rör progressiv utgiftsskall:
Lodin, Sven-Olof G., professor (fr.o.m. den 21 augusii
1975)
Sekreterare: Laurén, Reidunn M. B.,
regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 16 juni 1975) Swartling, Anders J. A.,
regeringsrättssekrelerare
Bitr. sekreterare: Alderin, Robert B.,
regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 12 augusti 1974) Walander, Änders,
kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 12 augusti 1974)
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna
och bitr. sekreterarna)
Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1973 års
riksdagsberätlelse Fi 42. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberätlelse Fi
32 saml 1975 års kommittéberättelse Fi 27.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 20 sammanträden. Därutöver har sammanträden hållils med särskilda
arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen har den 27 december 1974 avgelt delbetänkandel
(SOU 1974:103) Skatteomläggning 1976 samt den 8 september 1975 delbetänkandet
(Ds Fi 1975:9) Existensminimireglerna och delbetänkandet (Ds Fi 1975:10)
Faktisk sambeskattning.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
227 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:23
22. Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni
1972 för att utreda vilka frågor om arbetsoch anställningsvillkor för
tjänstemän som skall underställas Kungl. Maj:t och vilka som därutöver skall
underställas riksdagens lönedelegation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1972):
Utredningsman: Foyer, Lars O., kanslichef
Lokal: Riksdagens näringsulskotl, 100 12 Stockholm, tel.
växel 14 20 20
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Fi 46.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
23.1972 års pressutredning (Fi 1972:07)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 juni
1972 för att utreda pressens förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 22
juli 1972):
Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led.
av riksdagen
Sakkunniga: Berg, Bengt Åke, budgelchef (fr.o.m. den 12
februari 1974) Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Hallvig, P.
Ivar V., direktör Karlsson, Urban, sekreterare Nilsson, E. Bertil V., direktör
Pettersson, N. Allan I., kanslichef Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av
riksdagen Wikström, Jan-Erik, förlagschef, f.d. led. av riksdagen Winberg, S.
Håkan, rådman, led. av riksdagen
Experter: Ahlqvist, Anders T., redaktör Anderson, S. Arne
M., universitetslektor Bodin, Gösta N., direktör Borin, Leif H., ekon. lic.
Brännström, Per E. E., direktör Daschek, Antti E., ekonomichef Djurberg, Åke
L., chefredaktör Engwall, Lars O. V., universitetslektor Fredriksson, Stig G.,
chefredaktör Frisch, Paul, redaktör Gustafsson, Karl-Erik, docent
Fi:23 Skr 1975/76:103 228
Hallin, N. Erik Anund, direktör
Hansson, Olof B., förbundskassör
Heddelin, Bertil, huvudredaktör
Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman
Ivre, IvarG.E., planeringschef
Johansson, S. Östen, redaktör
Jönsson, Erik, civilingenjör
Lambert-Olsson, Håkan, direktör
Larmen, Evert, direktör
Lindskog, Nils-Pelter, direktör
Ljung, C. H. T. Johan, direktör
Lundberg, Dan 1., ekon. dr
Lundh, Sune, direktör
Malmgren, Björn C. N. E:son, redaktör (avliden)
Maltsson, Thure R., redaktör
Nilsson, Stig B. A., andre ordförande
Nowak, Kjell, docent
Nycop, Carl-Adam, förlagsdirektör
Olofsson, Sören, chefredaktör
Petersson, Per-Axel J. O., direktör
Pränlare, Bo L. O., direktör
Ringdahl, Jan, fU. lic.
Rosengren, Karl-Erik B:son, universitetslektor
Schein, Harry, direktör
Ståhl, Ingemar O. L., professor
VineU, Lars G., docent
Weibull, G. Lennart, fil. kand.
Wendel, Folke L. Ä., direktör
Wennerslröm, Ragnar, direktör
Westerberg, Erik J., direktör
Weslerståhl, H. Jörgen, professor
Wickslröm, Bo G., professor
Österberg, Rolf V., direktör
Sekreterare: Hadenius, Stig G., docent
Bitr. sekreterare: Fransson, Bill G., e. kanslisekreterare
Olsson, Claes Olof, forskningsassistent (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Fi 47. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 30.
Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit tolv sammanträden. Därutöver har etl flertal sammanträden hållits med
fem expertgrupper och särskilda arbetsgrupper inom dessa.
229 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:24
Utredningen har den 11 december 1974 avgelt
forskningsrapporten (SOU 1974:102) Svensk press. Presstödet och lidningskonkurrensen,
den 20 mars 1975 rapporten (SOU 1975:1 1) Svensk press. Tidningar i samverkan och den 14 oktober 1975
forskningsrapporten (SOU 1975:78) Svensk press. Pressens funktioner i
samhället. Utredningen har den 14 oktober 1975 även avgelt belänkandet (SOU 1975:79)
Svensk press. Statiig presspolitik.
Uppdraget är därmed slutfört.
24. Bostadsskattekommittén (Fi 1972:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndiganden den 8
september och den 6 oktober 1972 med uppdrag att överse bostadsbeskattningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1972):
Ordförande: Walberg, Sten S., generaldirektör
Sakkunniga: Almgren, Hans G., departementssekreterare
Carlslein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Dahl, C. E. Harry,
förbundsordförande (avliden) Fridell, G. Ingvar, universitetslektor (fr.o.m.
den 21 maj 1975) Hellstedt, Ernst L., civilingenjör Jansson, Sven I., direktör
Landgren, Per C. D. E., direktör Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av
riksdagen Leo, P. Gunnar, direktör Lindh, Åke H., andre förbundsordförande
Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor Edlund, C.
Bertil, kansliråd Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Sekreterare: Herrlin, Klas G. E., kammarrattsfiskal
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 1000
(sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 lOStockholm
Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse
Fi 48.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 16 sammanträden. Därutöver har tre sammanträden hållits med en
arbetsgrupp.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
Fi:25 Skr 1975/76:103 230
25. Utredningen (Fi 1972:09) angående kvinnornas situation
inom den statligt lönereglerade offentliga förvaltningen
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
december 1972 för atl utreda kvinnornas situation inom den statligt
lönereglerade offentiiga förvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars
1973):
Utredningsman: Lindberg, S. Ingemar, kansliråd
Experter: Aabye-Nielsen, Hans, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1974)
Borgström, Siv U. E., postkassör Buckau, Anne-Marie A. L.,
ombudsman Jansson, Kurt S., avdelningschef Klintslam, Solvig A. L.,
direktörsassislenl Major, Anders, socionom (fr.o.m. den 1 mars 1975) Ulfhielm,
Monica H. V., sekreterare
Sekreterare: Kjellberg, Bo A., förste byriisekreterare
(t.o.m. den 30 juni 1975)
Bitr. sekreterare: Edman, UUa A., utbildningssekreterare
(t.o.m. den 31 augusti 1975) Löfblom, Ingeborg J., assistent (t.o.m. den 14 maj
1975)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
Fi 39.
Utredningen har under tiden november 1974 - maj 1975
hållit elva sammanträden.
Utredningen har den 2 juni 1975 avgelt betänkandet (SOU
1975:43) Kvinnor i statlig tjänst.
Uppdraget är därmed slutfört.
26. Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i
skatteprocessen
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 16
februari 1973 för att utreda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m.
m. i skaiteprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):
Ordförande: Nordenadier, Anders, länsåklagare
Sakkunniga: Bergh, Sten, länsråd Johansson, S. Olof H.,
led. av riksdagen
231 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:27
Welander, Gösta, kansliråd
Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen
Experter: Andréasson, Bill E., bitr. skattedirektör
(fr.o.m. den 22 april 1974) Bjernsiad, S. L. Börje, kronofogde Björnesjö, Sven
G., laxeringsrevisor Jarenius, J. Christer I., direktör Widmark, P. Sverker V.,
kammarrättsråd (t.o.m. den 30 november 1975)
Sekreterare: Erling, E. Martin H., hovrättsfiskal (fr.o.m.
den 22 april 1974)
Bitr. sekreterare: Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal
(t.o.m. den 31 juli 1975)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen
17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
Fi 40.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 34 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen avser atl i början av år 1976 avge etl andra
delbetänkande.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
27. Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan
om förvaltningen av Drottningholms kungsgård
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj
1973 för att utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1973):
Utredningsman: Lindberg, N. Olof, expeditionschef (fr.o.m.
den 20 september 1974)
Sekreterare: Sellvall, L. Göran, departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven för den sakkunnige, se 1974 års
riksdagsberätlelse Fi 41.
Den sakkunnige har under liden november 1974 - oktober
1975 tagit del av kungsgårdens ekonomiska förhållanden och på platsen besett
ägorna. Vidare har den sakkunnige hafl överläggningar med företrädare för
domänverket, Drottningholms kungsgård och ståthållarämbetet på Drottningholms
slott.
Den sakkunnige beräknas slutföra sill arbete under år
1976.
Fi:28 Skr 1975/76:103 232
28. Varusmugglingsutredniugen (Fi 1973:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12
oktober 1973 för all företa en översyn av lagen om straff för varusmuggling och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1973):
Utredningsman: Klackenberg, O. Henrik, f.d. regeringsråd
Experter: Carlson, Ä. Lennart, avdelningsdirektör Persson,
Lars E. H., hovrättsassessor Rundlöf, G. Arne M., t.f. byråchef Widmark, P.
Sverker V., kammarrättsråd (t.o.m. den 21 oktober 1975)
Sekreterare: Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 10 januari 1974)
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, te), växel 763 10 00
(utredningsmannen och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
Fi 43.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 20 sammanträden samt haft överläggningar med de centrala
tullmyndigheterna i Danmark, Finland och Norge angående
varusmugglingslagstiftningen i dessa länder.
Utredningen beräknas slutföra sill arbete under första
halvåret 1976.
29. Fastpriskommittén (Fi 1974:01)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 mars
1974 för alt utreda vissa frågor rörande upphandling till fasl pris ulan
indexreglering (se Post- och Inrikes tidn. den 16 rnars 1974):
Ordförande: Tilert, C. Reidar, generaldirektör
Sakkunniga: Faslbom, E. Lennart, planeringschef
Gustafsson, Äke G., avdelningschef Walck, K. Janne, ekonomidirektör Weslin, J.
Olle, ekonomidirektör
Expert: Arlhursson, Anders I., byrådirektör (fr.o.m. den 1
juni 1974)
Sekreterare: Ericson, Gösta, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 juni 1974)
233 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:31
Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse
Fi 38.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden.
Kommittén har den 21 november 1975 avgelt promemorian (Ds
Fi 1975:14)
Uppdraget är därmed slutfört.
30. Sakkunniga (Fi 1974:02) med uppdrag att utreda
frågan om
gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och
rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m.
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni
1974 för att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och
ralionaliseringsverksamhel inom statsförvaltningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 juli 1974):
Ordförande: Andersson, J. Sven G., statssekreterare
Sakkunniga: Berggren, G. Rune, generaldirektör Moberg,
Sven T., generaldirektör Resare, Alf C. R., överdirektör
Sekreterare: Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den I
juli 1974)
Lokal: Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Box 12258,
102 26 Stockholm, tel. växel 13 17 20 (sekreteraren)
Direktiven för de sakkunniga, se 1975 års
kommittéberättelse Fi 39.
De sakkunniga har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1976.
31. Jury (Fi 1974:03) för bedömning av förslag till
ny prägel på rikets
mynt m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
augusii 1974 för bedömning av förslag lill ny prägel på rikels mynt m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 oktober 1974):
Medlemmar: Forsberg, Karl-Erik, grafiker Gråte, Eric, f.d.
professor Malmer, Brita I. M., avdelningsdirektör Marklund, Bror, f.d.
professor Scheffer, C. Gunnar U., f.d. stalsheraldiker
Fi:31 Skr 1975/76:103 234
Sekreterare: Lagerström, Ulf Å., departementssekreterare
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Juryn har under tiden november 1974-maj 1975 hållit nio
sammanträden. Juryn har den 29 maj 1975 avgelt promemoria (Ds Fi 1975:4)
angående bedömning av förslag till ny prägel på rikets mynt. Uppdraget är
därmed slutfört.
32. Kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:is bemyndigande den 27
september 1974 för atl utreda vissa frågor rörande samordning m. m. inom den
civila övervakningen tiU sjöss (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december
1974):
Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding
Experter: Andersson, Rolf A., ombudsman Häggslröm, K.
Harald V., kusltullmästare Kappelin, Carl-Erik, byråchef Svensson, C. Bertil,
avdelningsdirektör
Sekreterare: Rydstedl, BoS., hovrättsassessor
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 lOStockholm
Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års
kommittéberättelse Fi 41.
Uiredningen har under liden januari - oktober 1975 håUil
sju sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
33. Utredning (Fi 1974:05) angående den statliga
personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13
september 1974för alt utreda frågan om den statliga personalutbildningens
fortsalla inriktning och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 5
november 1974):
Utredningsman: Martinsson, Bo N. O., generaldirektör
Experter: Andersson, L. Ingemar, ombudsman Asplund, C.
Christer, ombudsman
235 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:34
Eriksson, K. Änders, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 9 juni
1975) Gothefors, Per L., ombudsman
Sekreterare: Jeding, Lars G., byrådirektör
Bitr. sekreterare: Claeson, Bo, assistent (fr.o.m. den 22
september 1975)
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års
kommittéberättelse Fi 42.
Uiredningen har under liden december 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sill arbete under år
1976.
34. Utrikeshandelsstatistikutredningen (Fi 1974:06) (USU)
TUlkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 oktober
1974 för alt företa en översyn av utrikeshandelsstatistiken och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1974):
Utredningsman: Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör
Experter: Bejbom, Hans O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den
15 januari 1975) Casselmark, Sven-Eric, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15
januari 1975) Jansson, B. E. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari
1975) Leuf, Nils Börje, kansliråd (fr.o.m. den 15 januari 1975) Ljungwall, N.
E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1975) Tislad, EskUG. D.,
tulldirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975)
Sekreterare: Lindblom, Hans I., byrådirektör
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 (X) (utredningsmannen och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Fi 43.
Uiredningen har under tiden januari - oktober 1975 hållit
åtta sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 24 september 1975 avgelt
delbetänkandel (Ds Fi 1975:11) Tidslokaliseringen i ulrikeshandelsstalistiken.
Utredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1976.
Fi:35 Skr 1975/76:103 236
35. Besparingsutredningen (Fi 1975:01)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 januari
1975 för att utreda möjligheterna alt göra besparingar inom statsverksamheten
(se Posl-och Inrikes tidn. den 18 januari 1975):
Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding
Sakkunniga: Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av
riksdagen Burenslam Linder, H. M. Staffan, professor, led. av riksdagen
Eliasson, E. Ingemar, kanslichef Engström, Odd E. L., departementsråd Karlsson,
F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kristiansson, N. Axel, lantbrukare, led.
av riksdagen Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Pettersson, S.
Arne, sekreterare, led. av riksdagen
Sekreterare: Fransson, Bo-Gunnar L., revisionsdirektör
(fr.o.m. den 28 april 1975)
Bitr. sekreterare: Annerberg, Rolf G., byrådirektör
(fr.o.m. den 15 oktober 1975)
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till protokoll
vid regeringssammaniräde den 3 jainuari 1975):
Frågan om statsutgifternas utveckling och dessas
fördelning på olika ändamål är av naturliga skäl en central fråga för den
politiska debatten och för de politiska besluten. En slor del av arbetet i
regeringens kansli ägnas åt atl förbereda del budgetförslag som varje år
föreläggs riksdagen. Ett huvudsyfte med detta arbete är att, genom att vägra
olika utgiftskrav mol varandra, söka inrikta resurserna så att.de ger största möjliga välfärd för
medborgarna till den lägsta möjliga kostnaden. Detla innebär också ett krav på
hög effektivitet vid resursernas användning. På samma sätt ägnas riksdagsarbelet
i hög grad åt att pröva dels regeringens budgetförslag, dels de motioner med
krav på ökade statsutgifter som regelmässigt framläggs.
Riksdagen har nu begärt hos regeringen att en
parlamentarisk besparingsulredning skall tillsättas (FiU 1974:25, rksr
1974:279). Beiräffande inriktningen av utredningens arbete uttalar
finansutskottets majoritet i sitt av riksdagen godkända betänkande följande:
"Arbetet bör omfatta en karlläggning av möjligheterna
till omedelbara besparingar, en analys av resursansvändningen på längre sikt
samt åtgärder för atl få till slånd en snabbare rationalisering och en
förbättrad planering i den offentliga verksamheien. Ett viktigt led i arbetet
bör också vara att försöka skapa effektivare instrument för statsmakternas
planering och styrning av den offentliga verksamheten och för att mäta
effektiviteten inom den offentliga sektorn. En självklar utgångspunkt för
utrednings-
237 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:35
arbetet måste vara, att den uppnådda välfärdsnivån
bibehålls och att de förslag som arbetet mynnar ut i på sikt höjer
välfärdsnivån. Arbetet bör omfatta hela det statliga utgiftsområdet och utgå
från en helhetssyn på de offentliga utgifterna. Sådana samhällsekonomiskt
angelägna frågor bör prövas, som innebär väsentliga kostnadsbesparingar för
kommuner, företag eller enskilda utan att det leder till utgiftsökningar för
staten. Även transfereringarna och bidragsgivningen till enskilda,
sammanslutningar och företag bör granskas från motsvarande synpunkter.
Omprioriteringar som höjer välfärdsnivån bör eftersträvas genom att utredningen
undersöker om vissa förmåner kan bytas mot andra av större värde förden
enskilde."
Riksdagens önskemål om tillsättande av en parlamentarisk
besparingsutredning bör nu tillgodoses. Innan jag går in på frågan om vilka
uppgifter denna utredning enligt min mening bör ha vill jag erinra om
erfarenheterna av tidigare liknande utredningar.
Senaste gången vi hade en utredning med uppdrag att
allmänt undersöka förutsättningarna för besparingar inom statsverksamheten var
i slutet av 1950-taIet. Utredningen 1958 års besparingsutredning avlämnade
sitt betänkande (SOU 1959:28) år 1959. Den konstaterade att utgiftsutvecklingen
på den statliga budgeten i myckel hög grad betingades av utvecklingen av några
få, stora utgiftsposter. Om några nämnvärda resultat i besparingssträvandena
skulle kunna uppnås måste i första hand dessa poster angripas. De förslag i
dessa hänseenden som utredningen kunde enas om innebar reduceringar beträffande
driftbidraget till statens järnvägar, skatteersättningen till kommunerna samt
bostadspolitiken, vilka tillsammans vid fulll genomslag skulle ge en besparing
av ca 300 milj. kr. Härtill kom besparingsförslag om tillsammans 30 milj. kr.,
vilka hänförde sig till diverse mindre utgiftsposter under olika huvudtitlar.
Sålunda föreslogs att bidragsgivningen lill anskaffning av inventarier för
allmänna samlingslokaler skulle upphöra, att räntan på statliga bosättningslån
och studielån skulle höjas, alt lantbruksatlachéorganisalionen skulle
begränsas, att stödet till den varmblodiga hästaveln skulle minskas, att
anslaget för bidrag till byggande av fiskehamnar skulle dras ned etc.
De förslag som 1958 års besparingsutredning kunde enas om
var alltså begränsade och innebar till betydande del endasi en övervältring av
kostnader från staten till andra subjekt. De kunde bl. a. därför genomföras
endast i begränsad utsträckning (prop. 1960:1 bil. 1 s. 13). Från riksdagens
sida har inte heller de nämnda besparingsförslagen aktualiserats med yrkande på
deras genomförande.
I
finansutskottets betänkande talas om behovet av åtgärder för att få till stånd
en snabbare rationalisering i den offentliga verksamheten. Önskemålet om en
kontinuerligt ökad effektivitet i statsverksamheten är oomslrilt. Elt uttryck
härför är de ämbetsverk med uppgifter på detta område som inrättats, nämligen
riksrevisionsverket, statskontoret och försvarets rationaliseringsinstitut. De
två förstnämnda har fått sina uppgifter preciserade och har omorganiserats
under 1960-taIet. De har också fåll ökade resurser. Riksrevisionsverkets
huvuduppgift är bl. a. att genom förvaltningsrevision kontinuerligt följa
arbetet i den statliga förvallningen och i statsunderstödd verksamhet i syfte
atl tillse att denna fungerar rationellt och effektivt. Verket skall härvid
föreslå och stimulera lill åtgärder för att öka effektiviteten. Statskontoret
och försvarets rationaliseringsinstitut arbetar i sin tur med konkreta
rationali-seringsprojekl, ofta efter uppslag som kommil fram genom
förvaltningsrevisionen. Med hänsyn till det arbete som fortlöpande bedrivs
Fi:35 Skr 1975/76:103 238
av de nu berörda ämbetsverken bör det inte ankomma på nu
ifrågavarande utredning att behandla frågor om statsförvaltningens
organisation, uppgifier och funktionssätt. Jag vill i sammanhanget erinra om
att jag nyligen tillkallat sakkunniga för att se över vissa frågor om
gränsdragningen mellan ämbetsverken på revisions- och rationaliseringsområdet.
Det bör inte heller ankomma på utredningen att behandla
frägor som rör metoder för planering och styrning av den statliga verksamheten.
Detta område har nyligen utförligt behandlats av budgetulredningen, vars
betänkande (SOU 1973:43-46) remissbehandlats och f. n. är under beredning.
Redan 1958 års besparingsutredning konstaterade enligt
min mening med rätta att nämnvärda resultat av besparingssträvanden kunde nås
endast om de stora ugiftsposterna i budgeten angreps. Utredningens huvuduppgift
måste därför bli atl pröva om några statliga verksamheter kan läggas ned eller
kraftigt reduceras saml om några statliga transfereringsutgifter kan upphöra
eller betydligt minskas. Prövningen måsle naturligtvis ske med beaktande av det
ansvar staten har som arbetsgivare för de statsanställda.
Med utgångspunkt ifrån vad tidigare besparingsutredning
konstaterade, nänligen atl någon påtaglig besparing endast är möjlig om de
stora utgiftsposterna angrips, vill jag som en illustration av problemels
karaktär redovisa följande fakta. Innevarande års budget för budgetåret
1974/75 slutar på en utgiftssumma av 81 600 milj. kr. De stora utgifterna
fördelar sig sålunda:
Folkpensioner och övriga sociala försäkringar 15900 milj.kr.
Utbildning och forskning 11 700
Totalförsvaret 8800
Kommunikationer och energiförsörjning 7 000
Stöd lill barnfamiljer 5 200
Arbetsmarknads-
och lokaliseringspolitik 4 700
Skattebidrag
till kommunerna 4 000
Hälso-, sjuk- och socialvård 3 300
Stöd till näringslivet 3 200
Bostadsstöd 3 500
Statsskuldräntor 3 500
Rätts- och polisväsende 3 200
U-hjälp 2 100
Livsmedelssubventioner 2100
Dessa 14 poster representerar således ca 96 % av budgetens
totala utgifter. De kvarvarande 4 % fördelas på ell mycket stort antal
användningsområden, bl. a. statliga förvaltningskostnader, kulturstöd,
jordbrukels rationalisering, beredskapslagring, anslag till idrott,
ungdomsverksamhet, alkoholistvård, pressslöd m. m.
Jag är medveten om det grannlaga i uppgiften att
åstadkomma besparingar på dessa områden som ur riksdagens och allmänhetens
synpunkl i allmänhet betraktas som i stort behov av ytterligare utbyggnad och
förstärkning. En betydande del av statsutgifterna består numera av
inkomstöverföringar av olika slag till de enskilda medborgarna och kommunerna.
Utredningen har dock atl undantagslöst pröva hela utgiftssidan utan några
speciella områdesbegränsningar. Det är endast genom en sådan radikal omprövning
av fattade beslut som verkligt betydande begränsningar i staibudgetens utgifler
kan åstadkommas.
239 Konunittéer: Finansdepartementet Fi:36
Jag vill ylterligare peka på ett område, där det bör
finnas förutsättningar för att på ett konstruktivt sätt angripa frågan om
besparingar inom statsverksamheten. Det gäller det statiiga utredningsväsendet.
Många av dessa utredningar har tillsatts på beställning av riksdagen. Enbart
under vårsessionen år 1974 beslutade riksdagen ett 50-tal beställningar
avseende frågor som skulle bli föremål för offentlig utredning eller översyn i
annan ordning. Kostnaderna för kommittéväsendet har ökat starkt under
efterkrigstiden. En begränsning av det statliga kommittéväsendet bör kunna ge
väsentliga såväl direkta som indirekta besparingseffekter på statsutgifterna.
Uiredningen bör undersöka möjligheterna att begränsa utredningsexpansionen.
Uiredningen har under liden januari -
oktober 1975 hållit tre sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå
under hela år 1976.
36. Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
oktober 1974 för samordning av betalningsbalansslatisliken (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 mars 1975):
Ordförande: Åberg, Carl Johan, planeringschef
Ledamöter: Hansson, Lars R., bankokommissarie Lönnqvist,
Åke S. G., avdelningschef Ersättare för ledamot:
Andersson, I. Berit, byrådirektör (för Hansson) (t.o.m.
den 18 juni 1975) Esaieson, Erik R. A., statistikchef (för Lönnqvist) Nyström,
Lars A., byrådirektör (för Hansson) (fr.o.m. den 19 juni 1975) Wahlsledt, Bengt
L., departementssekreterare (för Åberg)
Sekreterare: Svensson, Hans O., förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 19 juni 1975)
Lokal: Sveriges Riksbank, Helgeandsholmen, Box 2119, 103
13 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren)
Direktiv (PM upprättad den 30 oktober 1974 inom
finansdepartementet):
Betalningsbalansutredningen har mol bakgrund av
överväganden om principiellt möjliga alternativ för den framtida svenska
betalnings-balansslalisliken och de krav som kan ställas på denna gjort en
genomgång av hela betalningsbalansen post för post. På grundval härav redovisar
uiredningen en rad förslag till förbättringar av den nuvarande statistiken,
vilka i vissa fall numera genomförts. Uiredningen diskuterar vidare analys och
prognosarbetet på betalningsbalansområdet saml frågor rörande statistikens
presentation och publicering. I anslutning härtill behandlas även vissa
organisatoriska konsekvenser av förslagen.
Fi:36 Skr 1975/76:103 240
Utredningen erinrar inledningsvis om den definition av
begreppet betalningsbalans som tillämpas av Internationella valutafonden (IMF)
och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Enligt denna
är betalningsbalansen elt konlosyslem som avser alt systematiskt registrera
dels flöden av reala resurser mellan etl lands inhemska ekonomi och resten av
världen, dels förändringar i landels utländska fordringar och skulder, dels
transfereringar som lämnats lill eller erhållits från resten av världen ulan
någon motprestation. Uiredningen anser atl man kan betrakta det av IMF och OECD
tillämpade definitionssysiemel som en restriktion vid uppbyggandet av den
svenska betalningsbalansen.
En principfråga som utredningen tar upp lill diskussion
gäller gränsdragningen mellan å ena sidan de transaktioner som skall anses ge
upphov till under- eller överskoll i betalningsbalansen och å andra sidan de
transaktioner som finansierar detla. Härvid aktualiseras olika balansbegrepp,
främst bytesbalans, grundbalans ("basic balance") saml del
balansbegrepp som definieras av valutareservens förändring. I Sverige, liksom
för övrigt i flertalet andra industriländer, har huvudvikten sedan gammall
lagts vid bylesbalansbegreppel. Riksbanken har dock under senare år redovisat
vissa beräkningar avseende grundbalansen.
En annan övergripande fråga avser valet mellan brutto- och
nettoredovisning av de olika transaktionerna i betalningsbalansen. Utredningen
anser alt brultosiffror bör redovisas på alla punkter där dessa är av
analytiskt intresse.
Etl centralt avsnitt i utredningens betänkande behandlar
frågan om alternativa system för betalningsbalansslatisliken. Uiredningen
konstaterar där atl statistiska data över utlandstransaktionerna kan fångas på
olika säll och avse olika aspekter på transaktionerna. En viktig skiljelinje
går därvid mellan dala som återspeglar preslalionsströmmarna och data som
återspeglar betalningsströmmarna. Oavsett var informationen fångas kan datainsamlingen
vidare ske på olika säll: antingen i form av individuell registrering av varje
transaktion respektive betalning eller i form av samlingsrapporter för aUa
transaktioner och betalningar av visst slag under en viss period. Renodlade
syslem kan därvid främst bygga på antingen den administrativa,
valutakonlrollerande proceduren, på bankrapporleringeller på direktrapporlering
från allmänheten. De flesta länder, däribland Sverige, tillämpar dock blandade
system, där statistiken bygger på etl antal olika typer av källmaterial.
Mol den
angivna allmänna bakgrunden diskuterar uiredningen utförligt frågan om vilket
system som bör väljas för den framtida svenska betalningsbalansslatisliken.
Valet slår enligl uiredningen meUan det nuvarande blandade systemet och elt
frislående enhetligt syslem, enbart uppbyggt för betalningsbalansslalistiska
ändamål. Utredningen redovisar fördelar och nackdelar med dessa syslem och
stannar för all förorda all del blandade systemet bibehålls och
vidareutvecklas. Som motiv åberopas bl. a. all ell sådant system erbjuder stora
möjligheter all frän område till område välja den lyp av databärare och det
syslem för dalainsamling som bäst passar för de informationsbehov som skall
tillgodoses. Det ger sålunda också goda möjligheter atl registrera de reala
resursslrömmar eller transaktioner, som betalningsbalansen enligl IMF:s
rekommendationer skall mäta. Del blir även lättare alt foga in statistiken i
del totala ekonomiskt-statistiska systemet, vilket skapar goda förulsällningar
för analyser och tolkningar.
Mol bakgrund av sina allmänna överväganden gör uiredningen
en genomgång av belalningsbalansstatistiken post för post och framlägger
241 Kommittéer: Finansdepartementet
Fi:36
förslag lill förbättringar som berör praktiskt taget alla
poster. Vissa av dessa förslag genomfördes redan under utredningsarbetets gång.
Andra anses av uiredningen kunna förverkligas utan dröjsmål. En Iredje kategori
avser utvecklingsarbete och reformer som kan genomföras först på längre sikt.
Utredningen
understryker behovet av all betalningsbalansslatisliken och analyserna därav
presenteras på elt snabbi och instruktivt sätt. Statistiken bör även göras
offentligt tillgänglig så snabbt som möjligl. Uiredningen föreslår bl. a. atl
de preliminära kvarialsvisa betalningsbalanser som sammanställs inom riksbanken
bör offentliggöras löpande. Detta föreslås ske i en kvartalspublikalion i
vilken även skulle redovisas en kommentar lill och analys av
belalningsbalansutvecklingen. Uiredningen anger i anslutning härtill vissa
synpunkter på den tabellmässiga presentationen av statistiken, varvid särskilt
understrykes viklen av alt transaktions-strömmarna så långl som möjligl
redovisas brutto.
Avslutningsvis
behandlar uiredningen frågan om värdet slutiiga ansvaret för betalningsbalansslatisliken
saml för presentationen och analysen härav skall ligga. Uiredningen erinrar om
atl statisliska centralbyrån enligl sin instruktion är central
förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen. Redan nu ligger
också ansvaret för och bearbetningen av en stor del av det statistiska
grundmaterialet hos centralbyrån. Uiredningen anser all centralbyrån bör ha ett
övergripande ansvar för den statistiska metodik som skall tillämpas vid
insamlingen och bearbetningen av hela primärmaterialet till betalningsbalansen.
Uiredningen anser vidare all en chefstjänsteman inom centralbyrån bör få i
uppdrag att där verka som samordnare för belalningsbalansstatistiken. Den
fortlöpande analysen av belalningsbalansutvecklingen bör däremot enligt uiredningen
ankomma på riksbanken. Utredningen förordar atl en särskild analysgrupp skapas
inom riksbanken. Utredningen understryker lill sist nödvändigheten av en nära
samverkan mellan de institutioner som producerar och analyserar
betalningsbalansslatisliken.
Belalningsbalansulredningens
överväganden och förslag har över lag mottagits positivt vid
remissbehandlingen. Några remissinstanser anser del dock vara en svaghet all
förslagen inle kostnadsberäknats och endasi i begränsad utsträckning
prioriterats inbördes. Det forlsalla arbetet på atl utveckla och samordna
belalningsbalansstatistiken bör i sina huvuddrag kunna anknyta lill
belalningsbalansulredningens överväganden och förslag. Därvid bör särskilt
beaktas de synpunkler som anges i del följande.
Som angavs
i direktiven för uiredningen och som utredningen också för egen del framhåller
måsle uppläggningen av belalningsbalansstatistiken och kvaliteten på denna
statistik i betydande utsträckning styras av den ekonomiska politikens krav på
etl aktuellt och adekvat beslutsunderlag. Till dessa krav hör bl. a. all det
skall vara möjligt alt följa de reala iransaktionsslrömmarna mellan vårt land
och omvärlden. Betalningsbalansslatisliken bör vidare kunna inordnas i det
samlade ekonomiskt-statistiska systemet, varvid särskilt nationalräkenskaperna
är av intresse. Mot denna bakgrund bör, som utredningen föreslår, vårt
nuvarande blandade system för betalningsbalansslatisliken bibehållas och
utvecklas. Härvid måsle också beaktas det krav på information som stäUs av valutaregleringen.
Ell ytterligare krav på statistiken som ställs från ekonomisk-politisk
analyssynpunkl och som numera i betydande utsträckning är tillgodosett är all
de olika transaktionslyperna skall redovisas brutto.
1 den ekonomisk-politiska diskussionen om utrikesbalansen
är del i regel
16 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Fi:36
Skr 1975/76:103 242
bytesbalansen som står i centrum för intresset. Under
senare år har ell annal balansbegrepp, den s. k. grundbalansen ("basic
balance"), fåll aktualitet. Denna avser de transaktioner som sell över en
längre lidsperiod måsle vara i jämvikt för alt elt land inle skall råka ul för
en belalnings-balanskris. Möjligheterna alt i betalningsbalansstatistiken
innefatta beräkningar även av den grundläggande balansen bör karlläggas.
Då del gäller värderingen av utrikeshandeln innebär IMF:s
rekommendationer atl såväl import som export bör kunna redovisas fob, dvs.
bortsett från försäkrings- och fraktkostnader. Del bör övervägas all i den
svenska statistiken fortsättningsvis redovisa kvarlalsberäkningar av importens
fob-värde.
Del är
självfallet av slor betydelse atl den ekonomiska politikens utformning kan
bestämmas med ledning av statistiskt underlag som är så aktuellt som möjligt.
Det är därför angelägel all ansträngningar görs för atl den löpande
betalningsbalansslatisliken skall kunna redovisas snabbare än vad som nu är
fallet. Denna statistik bör även göras offentligt tillgänglig så snabbi som
möjligt. Numera sammanställer och publicerar riksbanken preliminära kvarialsvisa
betalningsbalanser.
Vad gäller
frågan om var ansvaret för betalningsbalansstatistiken skall ligga bör
utgångspunkten vara att ansvarsfördelningen mellan berörda verk och myndigheter
beiräffande insamling och bearbetning av primärmalerial t. v. inte bör ändras.
Frågor om den statistiska metodik som härvid skall tillämpas bör avgöras i
samråd mellan statistiska centralbyrån och riksbanken. Det synes ligga närmast
till hands alt riksbanken påtar sig ansvaret för atl slutligt sammanställa
betalningsbalansslatisliken saml för alt publicera och på lämpligt säll
kommentera denna. Statistiska centralbyrån måsle givelvis ha tillgång till
statistiskt basmaterial av betydelse för ulformningen av verkets
nationalräkenskaper och finansräkenskaper samt bör få den information i övrigt
i del praktiska arbetet med belalningsbalansberäkningarna som erfordras med
hänsyn lill verkets uppgifter på den statliga statistikens område. I frågor av
principiell betydelse för betalningsbalansslatisliken bör berörda verk, myndigheler
samt kommittéer samråda med en för ändamålet inrättad delegation för samordning
av belalningsbalansstatistiken. Denna delegation bör också förutsättningslöst
pröva i vad mån förändringar i den här angivna ansvars-och arbetsfördelningen
är motiverade och i sådant fall inkomma till Kungl. Maj:l med förslag härtill.
Delegationen för samordning av betalningsbalansslatisliken
bör ha tiU uppgift atl med beaktande av vad som här anförts verka för en
fortsall utveckling och samordning av denna statistik. Delegationen bör härvid
även la del av och pröva de synpunkler på belalningsbalansulredningens
betänkanden som framkommit vid remissbehandlingen härav.
En försia
uppgifl för delegationen bör vara alt med utgångspunkt i
belalningsbalansulredningens förslag prioritera och kostnadsberäkna önskvärda
förbättringar av betalningsbalansslatisliken. Resuhalel av delta arbete jämte
delegationens ställningstaganden och förslag i anledning härav bör redovisas
för Kungl. Maj:ii före den 1 mars 1976.
Det bör i övrigt åligga delegationen all fortlöpande för
Kungl. Maj:t framlägga de förslag som föranleds av delegationens arbete och som
kräver Kungl. Maj:ls ställningstagande. Delegationen bör årligen före den 1
september inkomma lill Kungl. Maj:i med en redogörelse för sin verksamhet under
närmast föregående budgetår.
243 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:37
Delegationen har under tiden januari -
oktober 1975 hållit tre sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå
under hela år 1976.
37. Utredning (Fi 1975:03) om löntagarna och
kapitaltillväxten
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 januari
1975 för atl utreda frågor om löntagarfonder (se Post- och Inrikes tidn. den 8
februari 1975):
Ordförande: Mehr, Hjalmar L., landshövding
Sakkunniga: Landberg, Maj-Lis, överförmyndare, led. av
riksdagen Meidner, Rudolf A., fil. dr. Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör
Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen Rämgård, Rolf 1.,
köpman, led. av riksdagen Waldenström, Erland, direktör Wirtén, Rolf G. S.,
led. av riksdagen Önnesjö, Karl Erik A., direktör
Experter: Linderoth, Karl-Axel, direktör (fr.o.m. den 17
juni 1975) Magnusson, K. B. Ingemar, sekreterare (avliden)
Sekreterare: Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m.
den 1 december 1975)
Bitr. sekreterare: Nordell, Olof, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 juni 1975)
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län. Box 22067,104 22
Stockholm, tel. växel 24 55 00 (ordföranden)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till protokoll
vid regeringssammanträde den 30 januari 1975):
Under efterkrigstiden har det svenska näringslivet
utvecklats kraftigt. Betydande investeringar har skett i förelagen. Stora delar
av investeringarna har finansierats av förelagen själva, vilket bl. a. har
underlättats genom företagsbeskattningens utformning. Genom de snabba
invesleringsökningarna har del svenska näringslivet kunnat väl hävda sin
position på den internationella marknaden bl. a. tack vare en internationellt
sett anmärkningsvärt stark produktivitetsökning. Sysselsättningen har också
kunnat hållas på en internationellt sell myckel hög nivå.
Emellertid skall man ha klart för sig atl en hög
självfinansieringsgrad inom näringslivet är förenad med vissa problem. Ell av
dem är risken för vidgade förmögenhelsklyftor.
Den fackliga rörelsen i vårt land driver sedan lång lid
tillbaka en solidarisk lönepolitik i syfle all ge låglönebranschernas anställda
lönelyft minsl i takt
Fi:37 Skr 1975/76:103 244
med genomsnittet för lönlagarna. Denna lönepolitik medför
att hela utrymmet vid löneförhandlingarna ofla inte kan las i anspråk inom
högvinslföretag. Den avtalsmiässiga lönestegringsiaklen kan därför inom vissa
delar av näringslivet bli lägre än vad den skulle kunna vara, om
marknadskrafterna fick ge sill fulla utslag i varje enskild bransch resp.
förelag. Skillnaden mellan del löneuttag som skulle vara möjligl i de mest
vinstrika företagen och det uttag som svarar mot en solidarisk lönepolitik
tillfaller nu företagen i form av vinst eller lönlagarna inom dessa förelag i
form av löneglidning. När vinstutvecklingen är speciellt god inom vissa
branscher eller förelag är det naturligt alt löntagarna inle kan acceptera en
lönepolitisk återhållsamhet om den ensidigt gynnar kapitalägarna. Om löntagarna
får andel i förelagens kapitalbildning kan detta underlätta genomförandet av
den solidariska lönepolitiken på samma säll som del naturligtvis också kan
motverka risken för vidgade förmögenhelsklyftor.
Lönlagarna kräver nu med allt slörre styrka reellt infl
ylande på alla nivåer i företagen. För att nå detla mitl måsle man gå fram på
flera olika vägar. En central linje är löntagarnas inflytande i företagen i
deras egenskap av arbetstagare. Av särskild betydelse är i detta sammanhang
förslaget lill en genomgripande förnyelse av arbetsrätten, som nyligen har
presenterats av en offentlig utredning och sänts ul på remiss. Regeringens
förslag till förändringar i arbetsrätten i syfle att ersätta arbetsgivarnas
ensidiga bestämmanderätt med en förhandlingsskyldighet kommer all presenteras
till hösten.
Samtidigt är del i olika sammanhang aktuellt all ge
lönlagarna del i kapitalbildningen i företagen. Under senare år har i ökad
utsträckning det för näringslivet och samhällets utbyggnad nödvändiga sparandel
skett i koUektiva former, framför allt i de allmänna pensionsfonderna. Får
lönlagarna del i kapitalbildningen i företagen kan de förvärva det inflytande
som i allmänhet följer med ägande eller kreditgivning.
Mol
bakgrund av de förhållanden som nu har berörts är del naturligt att löntagarnas
organisationer under senare år med allt slörre intresse har diskuterat frågan
om andel för löntagarna i företagens kapitalbildning. Frågan utreds f. n. inom
Landsorganisationen i Sverige på uppdrag av 1971 års kongress.
Utredningsförslaget skall behandlas på LO-kongressen i juni 1976. Även
Tjänstemännens centralorganisation har intresserat sig för frågan om
löntagarfonder och organisationens arbetsgrupp för skattefrågor menar att man i
stället för att diskutera en skärpning av företagsbeskattningen bör diskutera
inrättandet av löntagarfonder i syfle att säkerslälla en fortsatt hög
produktionstillväxt, rättvisare fördelning och ökal löntagarinflytande.
En grundläggande fråga när det gäller ulformningen av ell
syslem med löntagarfonder är den ordning i vilken fondavsättningarna skall
bestämmas. Detla kan länkas ske antingen genom förhandlingar mellan parterna på
arbetsmarknaden eller genom lagstiftning. Även om fondbildning sker på grundval
av resultatet av förhandlingar kan del emellertid i enlighet med vad som skett
på andra områden bli nödvändigt alt stärka löntagarorganisationernas ställning
vid sådana förhandlingar genom lagstiftning.
Självfallet är del löntagarna själva som genom sina
organisationer har att la ställning till frågan om de vill använda sig av
löntagarfonder som medel för all med bibehållande av den solidariska
lönepolitiken nå en jämnare inkomst- och förmögenhelsfördelning saml en ökad
medbestämmanderätt. Löntagarfonder kan emellertid tekniskt utformas på många
olika säll och del är angeläget alt de olika möjligheter som i detla hänseende
slår
245 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:38
löntagarna lill buds blir föremål för närmare utredning.
Debatten
om löntagarfonder av olika konstruktion har förts i många länder och under lång
lid. En lång rad synpunkler har förts fram. Förslag rörande fondsystem med
eller ulan inslag av individuellt löntagarägande har skisserats både hos oss
och i andra länder. Det är i detta läge svårt all ta ställning lill alla de
argument, motargument och motiv som har redovisais i olika sammanhang. Jag
förordar därför atl sakkunniga tillkallas för alt utreda frågor rörande
löntagarfonder.
De sakkunniga bör inleda utredningsarbetet med en
kartläggning av olika system för löntagarfonder, som har diskuterats här i
landet och utomlands, och i mån av material erfarenheler av befintliga
syslem som kan vara av intresse. 1 de sakkunnigas arbete bör ingå atl
konstruera en eller ell par modeller för löntagarfonder. Modellerna bör
konstrueras så alt de är ägnade alt förebygga risken för vidgade
förmögenhelsklyftor, stärka den solidariska lönepolitiken och främja
utvecklingen mol ökad företagsdemokrati. Vid utformandet av modellerna bör de
sakkunniga diskutera inle bara principfrågor ulan också sådana tekniska
frågeställningar som grunderna för vinstberäkning, alternativa
beräkningsgrunder för fondavsättning och former för konvertering av visst
belopp till eget kapital. TUI de frågor som bör uppmärksammas hör också
principerna vid eventuell avgränsning av vilka förelag som bör omfattas av
fondsystemet saml grunderna för vinstberäkning i koncernföretag.
Som framgår av det föregående blir införandel av
löntagarfonder beroende av löntagarorganisationernas inställning. Mol bakgrund
av organisationernas ställningstaganden bör uiredningen redovisa elt betänkande
som beskriver tänkbara modeller. Efter sedvanlig remissbehandUng får ståndpunkt
las lill principfrågan om löntagarfonder. Del lorde därför försl i en andra
etapp bli akluelll atl närmare utreda vilka lagstiftnings- och andra åtgärder
som krävs från samhällets sida. För en sådan andra etapp av utredningsarbetet
fordras tilläggsdirektiv.
Utredningen har under liden juni - oktober 1975 hållit tre
sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
38. Checklönekommittén (Fi 1975:04)
Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 mars
1975 angående utbetalning av löner åt statstjänstemän:
Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör
Sakkunniga: Simonsson, Nils V., generaldirektör Vinde,
Pierre L. V., statssekreterare
Expert: Modig, E. Widar, f.d. avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 14 april 1975)
Sekreterare: Edsla, Björn O., byrådirektör
Fi:38
Skr 1975/76:103 246
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under liden april - juni 1975 hållit nio
sammanträden. Kommittén har den 16 juni 1975 avgelt betänkandet (Ds Fi 1975:6)
Avgifter för utbetalning av statiiga löner och pensioner. Uppdraget är därmed
slutfört.
39. Sakkunnig (Fi 1975:05) ined uppdrag att utreda DAFA:s
ekonomiska situation m. m.
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 april
1975 för alt utreda DÄFA:s ekonomiska situation m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1975):
Utredningsman: Dahlberg, Benkt C. I., direktör
Sekreterare: Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng lill prolokoll
vid regeringssammanträde den 24 april 1975):
Dalamaskincentralen för administrativ dalabehandling
(DAFA) tillskapades den 1 juli 1970 (prop. 1970:1 bil. 9, SU 1970:7, rskr
1970:7) genom en utbrytning ur statistiska centralbyråns dalamaskincentral av
servicebyråverksamheten för administrativ dalabehandling. DAFA har främst lill
uppgifl alt inom det statliga området på uppdrag ulföra administrativ
databehandling samt metod- och utvecklingsarbete i samband därmed. I mån av
resurser fär DAFA även åla sig uppdrag från annan uppdragsgivare än statligt
organ. Med statskontoret som chefsmyndighet leds DAFA av en särskild styrelse.
Statskontoret avgör bl. a. större frågor av principiell natur samt frågor om
förslag till anslagsframställning och fastställande av taxor. Chef för DAFA är
en överdirektör. Inom centralen finns fyra huvudenheter, nämligen en kundserviceenhet,
en driftenhet, en teknisk enhet och en administrativ enhet samt en stabsenhet
för planering och samordning. DAFA bedriver verksamhet även i Gävle. Antalet
anställda vid DAFA, uttryckt i årsarbetskrafter, uppgår f. n. lill ca 330.
Verksamheten omfattar, förutom maskinbearbetningar med databeredning,
syslemupplä{',gning och programmering samt teknisk konsultation. Den totala
omsättningen för budgetåret 1973/74 uppgick lill 44,7 milj. kr. Intäkterna
härrör lill ca 96 % från statliga kunder.
Den 2
oktober 1974 överlämnade den s. k. SDS-utredningen betänkandet (Ds Fi 1974:11)
Översyn av uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan statskontoret. Statskonsult
AB och DAFA m. m. Betänkandet innehöll bl. a. förslag till gränsdragning mellan
nämnda organ och om ändrad organisationsform för DAFA. Vid min anmälan av
frågan i 1975 års budgetproposition (prop. 1975:1 bil 9 s. 45-48) förordade
jag bl. a. all statskontorets chefsmyndighelsskap skulle upphöra och all DAFA
skulle
247 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:39
göras lill en direkt under regeringen lydande myndighet.
Vidare anförde jag att DAFA borde utnyttjas för syslemulvecklingsuppdrag som
avser modifieringar av vid DAFA i drifl varande system och som är av begränsad
betydelse för berörd myndighets manuella rutiner eller organisation. DAFA borde
vidare ha möjlighet all vid behov delta i syslemulvecklingsprojekt på ett
sådant sätt att driftaspekterna kunde tillgodoses i ett tillräckligt tidigt
skede. 1 de fall DAFA kunde erbjuda användare standardsystem eller liknande
framstod del vidare som naturiigt all DAFA svarade för nödvändig anpassning av
sådana syslem lill användarnas krav. För övriga uppdrag inom administrativ
utveckling och systemutveckling för ADB borde Statskonsult AB eller annal
lämpligt konsultföretag anlitas. När del gäller upphandling av driftuppdrag för
statiiga ADB-system förordade jag, i avvaktan på dalasamordningskommilléns
slutbetänkande, all myndighet som önskar utnyttja privat servicebyrå för all
tillgodose sitt behov av ADB-kapacilel skulle samråda med statskontoret.
Statskontoret förutsattes därvid skola undersöka om dessa driftuppdrag med
fördel kunde placeras vid en statlig datacentral. Riksdagen har sedermera (FiU
1975:12, rskr 1975:64) godkänt vad jag förordat.
Vid min anmälan i årets budgetproposition (prop. 1975:1
bil. 7 s. 54-56) av anslag till DAFA redovisade jag atl DAFA:s verksamhet under
budgetåret 1973/74 resulterade i elt underskott om inemot 2,6 milj. kr., varav
ca 1,5 milj. kr. hänför sig till dalaregislrering. Verksamheten i Gävle
resulterade i etl underskott på ca 1,4 milj. kr., medan verksamheien i övrigt
gav elt mindre överskoll. Härigenom uppgick DÄFÄ:s totala balanserade
underskoll per den 1 juli 1974 till drygt 6,6 milj. kr. Vid tidpunkten för
DAFÄ:s anslagsframställning beräknades verksamheten ekonomiskt balansera
budgetåren 1974/75 och 1975/76. Uppgifter avseende andra halvåret 1974 pekar
dock mot ell visst underskott även budgetåret 1974/75, vari dock är inräknat
del förväntade underskottet i Gävleanläggningen.
DÄFA:s ekonomiska situation har kartiagls i flera
sammanhang. Riksrevisionsverkel redovisade den 22 januari 1973 en laxeöversyn
vid DAFA. Vidare har statskontoret i samarbete med DAFA ulfört en
kostnadsintäktsanalys av centralens olika verksamhetsområden (Rapport den 20
februari 1974 om koslnads-/inläktsulvecklingen vid DAFA budgetåren 1971/72 och
1972/73). Inom DAFA pågår f. n. visst arbete för att genomföra förändringar i
syfte alt förbättra lönsamheten. Vissa åtgärder har redan vidtagits i detta syfle.
Bl. a. har kostnaden för datamaskinul-rustningen sänkts genom övergång från
hyra lill köp av en av datamaskinerna i Stockholm.
Del föreföll enligt min mening inte realistiskt att räkna
med all verksamheten för den närmaste tidsperioden skulle komma atl resultera i
ett överskott av en onnfaltning som möjliggör en reglering av de balanserade
underskotten inom rimlig lid. Jag föreslog därför i 1975 ärs budgetsproposition
atl de balanserade underskotlen i DAFÄ:s verksamhet skulle regleras med ett
engångsanslag för budgetåret 1975/76 om 6 630 000 kr. Riksdagen har (FiU
1975:12, rskr 1975:64) anvisat dessa medel.
Beträffande den framlida ekonomiska utvecklingen för DAFA
lorde vad jag har föreslagil i årets budgetsproposilion beträffande
uppgiftsfördelning m. m. mellan statskontoret. Statskonsult AB och DAFA komma
att få vissa positiva effekter på DAFA:s verksamhet. Del kvarstår dock en del
problem. DAFA har bl. a. i samband med remissbehandlingen av SDS-utredningen
anmält alt vissa frågor rörande DAFA:s ekonomiska situation, verksamhet m.
m. behöver ylterligare utredas. Jag förordar alt en
Fi:39 Skr 1975/76:103 248
utredningsman tillkallas med uppgift alt se över DAFA:s
ekonomiska situation m. m.
Den sakkunnige bör mol bakgrund av del anförda studera
lönsamheten i olika verksamhetsgrenar och därefier föreslå vilka konkreta
åtgärder som kan vidtas för att nä förbättrad ekonomi vid DAFA.
Del bör slå ulredningsmaimen fritt all lämna förslag både
i interna organisationsfrågor och i laxel:rågor.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Den sakkunnige har under tiden maj - oktober 1975 håUit
tolv sammanträden med externa experter.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1976.
40. Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13
februari 1975 för att utreda frågan om det skatteadministrativa
sanktionssyslemet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1975): Ordförande:
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Sakkunniga: Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av
riksdagen Wesiberg, H-O. (OUe), svarvare, led. av riksdagen
Experter: Baekkevold, Arne E., kammarrattsfiskal (fr.o.m.
den 1 augusti 1975) Burs röm, Brita A., byråchef (fr.o.m. den 1 augusti 1975)
Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Johansson, Bo G. H.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusii 1975) Lundholm, Eric L. O., bitr.
skatledireklör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Matsson, Tommy, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den I augusti 1975)
Sekreterare: Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal (fr.o.m.
den 1 augusii 1975)
Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng lill protokoll
vid regeringssammanträde den 13 februari 1975):
Del administrativa sanklionssyslem, som omfattar
förseningsavgift vid underlåtenhet atl lämna självdeklaration eller moisvarande
handling och skattetillägg m. m. vid oriklig uppgifl i deklaration etc,
infördes år 1971. Samtidigt reformerades reglerna om skatlebrotl genom en ny
lag, skallebrottslagen (prop. 1971:110, SkU 1971:16, rskr 1971:72, SFS
1971:69-98).
Genom dessa reformer avsågs atl skapa etl sanklionssyslem
på skalte-och avgiftsområdet som var effektivare ocb rättvisare än del tidigare
samtidigt som del öppnade möjligheter lill mer differentierade sanktioner.
Reformerna innebar också att lindrigare förseelser på dessa områden
avkriminaliserades.
249 Konunittéer: Finansdepartementet Fi:40
Tyngdpunkten av sanktionerna ligger numera på det
administrativa området. De särskilda avgifterna har ell brett
tillämpningsområde. Systemet med förseningsavgift och skattetillägg gäller
sålunda beiräffande skatter som avses i taxeringslagen (1956:623), TL, lagen
(1968:430) om mervärdeskatt (ML) och lagen (1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning (FL) samt i fråga om de skatter enligl
Slämpelskattelagen (1964:308) som fastställs av riksskatteverket. Motsvarande
syslem gäller för avgifter som avses i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m. (AvgL).
Enligl TL, som avser de centrala inkomstskatterna och
förmögenhetsskatten, gäller sålunda alt skattetillägg ulgår dels vid oriklig
uppgift i självdeklaration, dels i skönslaxeringsfallen, dvs. när man
skönsmässigt avviker från avgiven deklaration eller skönslaxering åsätls på
grund av atl deklaration inle har lämnals. Skattetillägg ulgår med 50 % av den
skall som skulle ha undanhållils om den orikliga uppgiften följts resp. av den
skall som utgår på grund av den skönsmässiga uppskattningen.
Skattetillägg ulgår inle om avvikelsen innebär rättelse av
uppenbar felräkning eller misskrivning eller avser bedömning av framställt
yrkande. Rättas felaktigheten frivilligt kan skattetillägg inte påföras.
Skattetillägg får efterges om det är fråga om ringa belopp saml när felet eller
underlåtenheten med hänsyn lill den skallskyldiges ålder, sjukdom, bristande
erfarenhet eller den orikliga uppgiftens särskilda beskaffenhet eller därmed
jämförlig omständighet är all anse som ursäktlig.
Skattetillägg vid skönslaxering på grund av utebliven
deklaration skall undanröjas av skatterätten om deklaration inkommer inom två
månader efter det att den skatlskyldige fåtl del av beslutet om tillägget.
Skattetillägg av detta slag, som avser fysisk person, skall jämkas av
skatterätten om den skatlskyldige ger in sin deklaration efter
tvåmånadersfrislen men före utgången av året efler del då skattetillägget
beslutades. Del jämkade tillägget ulgår med 10 % av det tillägg som annars
skulle ha utgått, dock med högst 10 000 kr. Taxeringsintendenten har skyldighet
all lill länsskatterätien anmäla fråga om undanröjande eller jämkning av
skattetillägg.
Förseningsavgift ulgår vid underlåtenhet all lämna
deklaration eller vid för sent avlämnad deklaration. Avgiften utgör i regel en
procent av den högsta beskattningsbara inkomsten, dock högsl 300 kr. För
aktiebolag gäller en fast avgift om 500 kr. Om deklaration inle lämnas efler
anmaning fördubblas förseningsavgiften och är således för aktiebolag I 000 kr.
För andra skattskyldiga är den i sådana fall högst 600 kr. och lägst 100 kr.
Avgiften får liksom skattetillägg efterges i vissa fall när underlåtenheten är
ursäktlig eller ringa.
Prövning av frågan om skattetillägg och förseningsavgift
sker hos lokal
skattemyndighet såvilt gäller
taxeringsnämndens beslut.
Skallemyndighetens beslut kan överklagas lill
skalledomslolarna, i försia hand till skatterätten.
Del administrativa påföljdssyslemet enligl ML och FL har i
stort sell utformats efter samma mönster som TL:s. Skattetillägg enligl ML och
FL utgår dock med 20 % av del skattebelopp som genom den oriktiga eller
bristfälliga uppgiften kunde ha undandragits resp. av den efter skälig grund
fastställda skatten. Förseningsavgiften utgår med en fasl avgifl av 100 kr. Om
deklaration inle lämnas efler anmaning och vid upprepad deklarationsförsummelse
är avgifien 200 kr. För stämpelskattens del tillämpas avgiftsbestämmelserna i
FL. Enligt AvgL utgår den avgift som motsvarar skattetillägg med 20 % och
förseningsavgift med 5 % av den slutiiga avgiften, dock med högsl 300 kr.
Förseningsavgiften fördubblas om uppgifl inle kommer in efler anmaning.
Beslutande myndighet är enligt ML
Fi:40 Skr 1975/76:103 250
länsstyrelsen, enligt FL riksskatteverket och enligt AvgL
riksförsäkringsverket.
Del administrativa sanktionssyslemet började tillämpas år
1972 och har alltså nu gällt i drygt tre år. Den nya ordningen har
otvivelaktigt medfört atl de skatt- och avgifisskyldiga fullgör de skyldigheter
del här gäller på etl bättre sätt än tidigare. Enligl upplysningar från
beskaitningsmyndigheterna har det resulterat i alt antalet
deklarationsförsummelser minskal avsevärt. Beslämmelserna om de nya avgifterna
synes på del hela tagel ha fungerat väl.
Det är
emellertid angeläget all man efter en genomgripande reform av denna art, med
inslag av helt nya sanktionsformer, låter värdera de erfarenheler som har
vunnits i den praktiska tillämpningen. En sådan åtgärd har f. ö. aktualiserats
genom riksskatteverkets och statskontorets betänkande Rationalisering av
skatteadministrationen. Där föreslås all beslutsfunktionen beiräffande
skalletillägg och förseningsavgift enligt TL förs över från lokal
skallemyndighet till taxeringsnämnd. Förslaget har mottagits positivt av
flertalet remissinstanser. Del bereds f. n. i finansdepartementet. Avsikten är
all regeringen skall la ställning lill förslaget under våren.
Vid
remissbehandhngen av RS-ulredningens betänkande har från flera håll framförts
önskemål om en översyn av de materiella reglerna beiräffande skattetillägg och
förseningsavgift oavsett ställningstagandet lill frågan om beslutande
myndighet. Jag biträder denna uppfattning och föreslår därför alt en översyn
sker av dessa bestämmelser. Översynen bör anförtros åt särskilda sakkunniga. De
sakkunniga bör anpassa sitt arbete liU statsmakternas kommande
slällningslagande till frågan om vilken myndighet som skall faslsläUa de
särskilda avgiflerna på TL:s område. Med den begränsningen bör uppdraget
innefatta en översyn av både materiella och formella bestämmelser i del nu
ifrågavarande administrativa sanktionssyslemet på hela skatte- och
avgiftsområdet.
Systemet
med skattetillägg och förseningsavgift är en väsentlig nyhet för del svenska
rättsväsendet. Sanktionerna träffar många gånger med betydande belopp. Vid
utfornmingen av lagstiftningen har man som har framgått av min tidigare
redogörelse på olika sätt sökt styra rättstillämpningen så atl sanktioner inte
skall iräffa skallskyldiga som uppfyllt vad man rimligen kan begära i fråga om
noggrannhet och förmåga alt tillgodogöra sig skattereglerna. Vidare har genom
myndighels anvisningar närmare beskrivits efter vilka grunder bedömningen skall
ske. En uppgifl för de sakkunniga blir all klarlägga hur dessa regler och anvisningar
tillämpats i praktiken och komma med förslag som ytterligare kan bidra lill en
enhetlig och riklig rättstillämpning. De bör därvid särskilt uppmärksamma de
problem som har uppstått vid avgörandet av frågan huruvida vederbörande bar
framställt etl yrkande eller lämnat en oriktig uppgift. Utredningen bör bl. a.
undersöka om det är lämpligt alt i gränsfall av detla slag möjlighet öppnas för
beslutsmyndighelen atl överlämna ärendet till laxeringsinlendenls bedömande. I
del sammanhanget bör särskUt uppmärksammas förhållandena på den indirekta
beskattningens område. Där framgår yrkanden i regel inte på annal sätt än i
form av redovisade skattebelopp. Det kan finnas skäl atl överväga om detla förhållande
motiverar specialreglering. De sakkunniga bör ha kontakt med
mervärdeskatleulredningen och punklskalteulredningen. De bör vidare samråda med
varusmugglingsulredningen, som har all behandla frågan om administrativa
sanktioner på tullområdet.
251 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:41
Skattetillägg vid skönslaxering på grund av utebliven
deklaration har särskilda aspekter. Skattetillägget fungerar i dessa fall som
etl vite, avsett all förmå den skatlskyldige all lämna deklaration. Avsikten är
alt endasi den som av ren tredska eller för att dölja sin verkliga ekonomiska
situation försummar sin deklarationsskyldighet skall slutligen drabbas av detta
tillägg. Bestämmelser om undanröjande resp. jämkning av sådant skattetillägg
har därför införts för det fall deklaration lämnas inom vissa tidsfrister. Del
bör ankomma på de sakkunniga alt överväga om beslämmelserna har en
tillfredsslällande effekt mot bakgrund av del syfte som de skall tillgodose.
De sakkunniga bör vara oförhindrade all pröva om storleken
av sktleliUägg och motsvarande avgift enligl AvgL slår i rätt förhållande lill
de förseelser som de generellt skall träffa, liksom att i övrigt lägga fram
förslag liU förbättring av del administrativa sanktionssystemet.
Utredningen har under tiden augusti - oktober 1975 hållit
tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
41. Sakkunniga (Fi 1975:07) med uppdrag att utreda frågan
om energibeskattningen
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober
1975 för all utreda frågan om energibeskattningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 november 1975):
Ordförande: Löfberg, Bertil A. F., landshövding (fr.o.m.
den 29 oktober 1975)
Sakkunniga: Carlslein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 29oktober 1975)
Fridolin, Hans R., departementsråd (fr.o.m. den 29 oktober
1975) Normark, Hagar M., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober 1975)
Sljerns röm, Per Z., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober
1975)
Svensson, Erik O., kommunalråd (fr.o.m. den 29 oktober
1975) Virgin, G. Ivar, lantmäslare, andre vice talman (fr.o.m. den 29 oktober
1975) Winander, Bo G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 29 oktober 1975)
Lokal: Länsstyrelsen i Västernorriands län. Fack, 871 01
Härnösand, tel. växel 0611/290 00 (ordföranden)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till protokoll
vid regeringssammanträde den 16 oktober 1975):
Fi:41 Skr 1975/76:103 252
Genom riksdagens beslut i maj 1975 (prop. 1975:30, NU
1975:30, rskr 1975:202) om energihushållningen m.m. har riktlinjerna dragits
upp för vår framlida energihushållning. Beslutet innebär bl.a. atl vi inriktar
vår energiförsörjning på en mer planmässig hushållning med energiresurserna. Vi
skall allvarligt pröva möjligheterna att hälla tillbaka och på längre sikt
hejda tillväxten av energiförbrukningen. Beslutet innebär vidare, att vi skall
föra en aktiv oljepolitik, atl vi skall fortsätta med en försiktig utbyggnad av
kärnkraft och vattenkraft och atl vi skall öka produktionen av mottryckskraft.
Genom en rad säväl kortsiktigt som långsiktigt verkande
åtgärder skall dessa mål nås. 1 syfte atl hålla tillbaka energikonsumtionen
skall bl.a. slöd utgå till energibesparande åtgärder inom byggnader av olika
slag och i anslutning till industriella processer. Etablering och utbyggnad av
energikrävande industri skall prövas av regeringen. Bebyggelse skall planeras
och byggnader utformas med särskilt beaktande av behovet av energihushållning.
Ett omfattande energiforskningsprogram skall genomföras. Dessutom skall
möjligheterna utnyttjas att genom information, rådgivning och utbildning uppnå
besparingar och ökad effektivitet i fråga om energianvändningen.
I prop. 1975:30 (bilaga 1 s. 343-344) framhöUs också, atl
energibeskattningens roll i strävandena att minska ökningen av
energikonsumtionen borde övervägas. I sammanhanget hänvisades till vissa
uttalanden i frågan av energikommittén i dess betänkande (SOU 1970:13) Sveriges
energiförsörjning och av energiprognosulredningen i dess betänkande (SOU
1974:65) Energi 1985 2000.1 anslutning härtill anmäldes att min avsikt var atl
tillkalla en utredning för all se över energiskatten med särskilt beaktande av
frågan om det mer långsiktiga utnyttjandet av energibeskattningen i
energipolitiskt syfte. Vidare angavs att uiredningen borde vara oförhindrad atl
i de stycken som berörs av utredningsuppdraget diskutera även vissa
skattetekniska aspekter på frågan om kollektivdebitering av el. Här skall
ocks.å erinras om att riksdagen med anledning av förslag i prop. 1975:92 har
beslutat om en höjning, i princip från halvårsskiftet 1975, av energiskatten
på motordrivmedel, oljebränslen och elkraft i förening med en omläggning av
skattens konstruktion i fråga om elkraft.
De sakkunniga för den aviserade utredningen bör nu
tillkallas. Den primära uppgiften för dem bör som redan har antytts vara att
undersöka möjligheterna atl utnyttja energibeskattningen som ett
energipolitiskt spar-och styrinstrument och lägga fram förslag härom. Arbetet
bör bedrivas med ulgångspunkt i att energibeskattningen liksom nu skall vara av
generell karaktär. Härav följer att det inte ankommer på de sakkunniga att
föreslå någon inskränkning i beskatlningsområdets omfattning eller någon skattefrihet
för viss energiförbrukning. Det ankommer inte heller på de sakkunniga att ta
upp frågan om alt ersätta den nuvarande särskilda energibeskattningen med en
beskattning inom mervärdeskattens ram. De bör dock vara oförhindrade aitt
behandla frågan om den nedsättning av allmän energiskatt som gäller i vissa
fall, bl.a. i fråga om industriell tillverkning med mera betydande bränsle-
och energikostnader, samt nedsättning av energiskatt när energihushåUningsskäl
motiverar detla som elt led i strävandena att underlätta införandet av nya
organiska bränslen på den svenska marknaden.
Mot bakgrund av vad nu anförts bör de sakkunniga överväga
sådana ändringar i energiskattens avvägning som kan verksamt stimulera en
övergång till produktion, distribution och förbrukning av sådan energi som
253 Kommittéer: Finansdepartementet
Fi:42
är ägnad att bidra till en bättre energihushållning. Jag
vill i detta sammanhang särskilt peka på möjligheterna att utnyttja
överskottsenergi vid olika produktionsprocesser, exempelvis överhettad ånga,
för framställning av elkraft i s.k. mottrycksanläggningar och att kombinera
fjärrvärmeverk med kraftvärmeverk för alstring av både hetvärme för
uppvärmningsändamål och elkraft. Utnyttjandet av elkraft under nattetid eller
annars under lågbelastning för ackumulering av värme är en annan fråga som det
finns anledning för de sakkunniga atl uppmärksamma. Jag hänvisar till vad
riksdagens skatteutskott har uttalat i denna fråga i dess betänkande över prop.
1975:92 (SkU 1975:30 s. 19).
De
skattetekniska aspekterna på frågan om kollektivdebitering av elavgif ter bör
kunna tas upp i del vidare perspektivet som har samband med frågan om det finns
skäl och förutsättningar att frångå den för energiskatten på elkraft speciella
konstruktionen med skattskyldigheten knuten lill ett tidigare led, t.ex. redan
i produktionsledet. Uppenbarligen skulle betydande praktiska fördelar stå alt
vinna vid en beskattning av den från kraftverken utlevererade elkraften. Vid
prövningen av denna fråga bör de sakkunniga även beakta om vinster i
energibesparande syfle kan erhållas vid en övergång från kollekliv till
individuell debitering av avgifter för elkraft och värme som förbrukas i
hushåll.
De
sakkunniga bör vidare belysa konsekvenserna vid alternativa nivåer för
energibeskattningen såväl totalt sett som i det inbördes förhållandet mellan
bränsle och elkraft liksom mellan på olika sätt producerad elkraft och
drivmedel. En utgångspunkt för dessa överväganden bör vara ett minst oförändrat
totalt energiskatleuttag.
Den
allmänna energiskatten omfattar förutom kolbränslen, eldningsoljor och elkraft
även motorbränslena bensin, gasol och molorbrännolja. Motorbränslena belastas
även av särskilda för vägväsendet specialdestinerade punktskatter.
Punktskatten på molorbrännolja slopades vid årsskiftet 1973/74 och ersattes med
en s.k. kilometerskatt för dieseldrivna bilar. Denna kilometerskatt kommer från
juni 1976 atl omfatta även släpvagnar till dieselbilar enligt beslut av 1975
års riksdag.
Det ankommer inte på de sakkunniga att behandla frågan om
de till vägväsendet specialdestinerade skatterna. De bör dock ta upp den mer
begränsade frågan som avsågs i reservation nr 3 till riksdagens skatteutskotts
betänkande över prop. 1974:164 med förslag lill ändringar i
vägtrafikbeskattningen (SkU 1974:59). Genom riksdagens beslut (rskr 1974:385)
bifölls reservationen, vilket innebar att riksdagen hos regeringen begärde en
Översyn av vägtrafikskalteförordningen, numera vägtrafikskattelagen
(1973:601), i syfte alt skattemässigt gynna användningen av energisnåla och
miljövänliga fordon. I denna del bör de sakkunniga ha samråd med
trafikpolitiska uiredningen (K 1972:07).
Utredningsarbetet bör bedrivas med skyndsamhet.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
42. Utredning (Fi 1975:08) om finansieringsbolagen m. m.
Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för utredning om finansieringsbolagen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 november 1975):
Fi:42 Skr 1975/76:103 254
Ordförande: Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Sakkunniga: Jansson, Paul G., elektriker, led. av
riksdagen Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen
Sekreterare: Klangby, Lars-Erik, byrådirektör
Lokal: Sveriges Riksbank, Helgeandsholmen, Box 2119, 103
13 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng lill protokoll
vid regeringssammanträde den 25 september 1975):
Samhället har ett betydande inflytande över bankernas
verksamhet bl.a. via banklagstiftningen med den tillsyn som utövas av
bankinspektionen och via kreditpolitiska åtgärder som sker med slöd av en
särskild kreditpolitisk lagstiftning. Även kredilakliebolagen står under
tillsyn av bankinspektionen och omfattas av den kreditpolitiska
lagstiftningen. Är 1974 genomfördes en översyn av den kreditpolitiska
lagstiftningen som ledde till att tidigare gällande lagar ersattes med lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel (prop. 1974:168, FiU 39, rskr 357). Den
gällande lillsynslagstiflningen liksom den kredilpoliliska lagstiftningen
omfattar enbart institut som uppträder på den s.k. organiserade
kreditmarknaden. I det belänkande (Ds Fi 1974:2) som låg till grund för den nya
lagen om kredilpoliliska medel, erinras om atl kreditgivning också sker via
andra slag av institut, bl.a. fondmäklare och s.k. finansieringsföretag. Med
finansieringsföretag avsågs bl.a. factoring- och leasingbolag och olika typer
av konsumtions-kreditföretag. Om kreditgivningen från sådana företag skulle öka
mera väsentligt, borde enligt utredningen prövas på vilket sätt dessas kreditgivning
skulle kunna regleras. Utredningen pekade på möjligheten alt låta lagen
(1963:76) om kreditakliebolag omfatta även finansieringsbolagen. Skedde det
skulle vissa bestämmelser i den kredilpoliliska lagstiftningen automatiskt bli
tillämpliga på dessa företag. Vidare skulle finansieringsbolagen i likhet med
de nuvarande kredilakliebolagen komma under bankinspektionens tiUsyn.
Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande
förordade bankinspektionen, konjunkturinstitutet saml majoriteten av riksbanksfullmäktige
en utredning i syfte att göra den kreditpolitiska lagstiftningen tilllämplig
också på finansieringsföretag och andra utanför den organiserade
kreditmarknaden. I prop. 1974:168 uttalade jag atl även jag ansåg alt del fanns
goda skäl för en sådan vidgning av den kreditpolitiska lagstiftningens
tillämpningsområde och atl jag inom den närmaste framliden avsåg att ta
ställning till den fortsalla handläggningen av frågan.
De kredilpoliliska åtgärder som kan vidtas med slöd av
lagen om kreditpolitiska medel kan riktas endast mol institut på den
organiserade lånemarknaden. Erfarenheterna har visat atl kreditslrömmarna på
den okontrollerade marknaden ökar väsentligt i tider då en hårdare
kredit-politisk styrning sker. Detta bidrar till att de kreditpolitiska
ålgärderna minskar i effektivitet. En sådem okontrollerad marknad kan också
medföra atl de kreditpolitiska åtgärderna i vissa lägen måsle bli hårdare än
som
255 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:42
annars hade varit nödvändigt. Med hänsyn till
kreditpolitikens betydelse för strävandena att upprätthålla balans i
samhällsekonomin är det självfallet viktigt att den eftersträvade styrningen av
kreditgivningen i samhället blir så effektiv som möjligt. Den reform av den
kreditpolitiska lagstiftningen som genomfördes förra året avsåg närmast en
teknisk översyn av lagstiftningen byggd på erfarenheterna av användningen av
kredilpoliliska åtgärder och med hänsyn tagen till vissa ändringar som ägt rum
på kreditmarknaden. Översynen var däremot inle inriktad på en vidgning av
lagstiftningens tillämpningsområde till institut och andra som dittills inte
omfattats av den kredtipolitiska lagstiftningen. Jag anser atl frågan om en
sådan vidgning nu bör utredas och att särskilda sakkunniga bör tillkallas för
uppgiften. Utredningsarbetet bör i första hand avse finansieringsbolagen. Dessa
bolags verksamhet är som jag närmare skall belysa i det följande av sådan
art och omfattning atl det finns skäl att låta bolagen omfattas inle bara av
den kreditpolrtiska kontrollen utan även av den tillsyn från det allmänna som
genom bankinspektionen sker i fråga om banker och andra kreditinstitut.
Behovel av tillsyn gör sig särskilt märkbart beträffande finansieringsföretag
som i en eller annan form har nära anknytning till bankinstitut. Den av
samhället eftersträvade insynen i och kontrollen över bankväsendet gör det
naturligt att också de bankanknutna finansieringsbolagen omfattas av
bankinspektionens direkta tillsyn. En sädan tillsyn kan emellertid även vara
påkallad i fråga om övriga finansieringsföretag. Kreditköpkommiltén har i sitt
nyligen avlämnade belänkande Konsumentkreditlag m.m. (SOU 1975:63) lagt fram
förslag lill regler som syftar lill att stärka konsumentskyddet vid olika
former av konsumenlkrediter och vid långtidsuthyrning av vara. Enligt förslaget
skall myndighet som regeringen bestämmer Övervaka att kreditgivare, bl.a.
finansieringsförelagen, följer de föreslagna reglerna. De sakkunniga bör pröva
frågan huruvida även allmänna konlroll-och tillsynsregler av det slag som
gäller för kreditinstituten bör införas också i fråga om finansieringsbolagen.
De åsyftade finansieringsföretagen är av olika slag. En
grupp utgör de företag som är anknutna lill bankinstitut och driver finansiell
verksamhet genom factoring, dvs. belåning eller köp av kundfordringar,
och/eller s.k. finansiell leasing. Med finansiell leasing avses att företagel
finansierar inköp av maskiner och annan utrustning sedan avtal om uthyrning
därav träffals. Flertalet av de bankanknulna factoring- och leasingföretagen
ägs numera helt eller delvis av ell eller flera bankinstitut. En av de privata
storbankerna samarbetar med factoring- och leasingföretag utan atl banken äger
företagen. Den totala balansomslutningen för de bankanknulna factoring-och
leasingförelagen uppgick år 1974 till mer än 1.500 milj. kr. De ändringar i
banklagstiftningen som genomfördes efler beslut av 1975 års riksmöte innebar
bl.a. en viss liberalisering av kapilaltäcknings- och blancokreditreglerna i
fråga om bankinstiluts kreditgivning till sidobolag som driver factoring- och
leasingrörelse (prop. 1975:73, NU 24, rskr 152, SFS 1975:227-229). Med
anledning av atl riksbanksfullmäktige i ett remissyttrande hade anfört att
kapitaltäckningsreglerna för banks placeringar i sådana företag inle borde
ändras förrän det hade utretts bl.a. i vad mån dessa företag borde kunna
påverkas av kredilpoliliska åtgärder framhöU jag i prop. 1975:73 att en
kommande utredning om finansieringsföretagen kunde antas resultera i förslag
om en bättre kontroll över dessa.
En annan grupp utgör de s.k. konlokorlsföretagen och en
tredje grupp beslår av finansieringsförelag som är knutna till förelag inom
bilbranschen
Fi:42
Skr 1975/76:103 256
eller andra produktionsföretag och som i huvudsak är
inriktade på diskontering av avbetalningskontrakt. Även andra typer av
finansieringsföretag än de nu nämnda finns.
Finansieringsföretagen har efter hand blivit allt flera
och omfattningen av företagens verksamhet har under senare år ökal kraftigt.
Statistiska centralbyrån gör fortlöpande för varje räkenskapsår en
sammanställning av finansieringsf örelagens rörelseresultat. Redovisningen för
år 1974 omfattar 76 finansieringsföretag. Vid utgången av nämnda år var den
totala omslutningen för dessa företag 6.200 milj. kr., vilket innebar en ökning
från föregående räkenskapsår med 1.700 milj. kr. Företagens utestående krediter
uppgick till 4.900 milj. kr. Anskaffningen av kapital till verksamheien
omfattas av den kredilpoliliska regleringen i den mån den skulle ske genom
obligations- eller förlagsupplåning. Vidare berörs finansieringsföretagens
krediter frän bankinstitut indirekt av kredilpoliliska åtgärder riktade mol
banksektorn. Företagen finansierar emellertid sin verksamhet i huvudsak på
annat sätt. Av statistiska centralbyråns sammanställning framgår atl vid
utgången av år 1974 uppgick den totala upplåningen till 4.239 milj. kr. Av
sistnämnda belopp kom 837 milj. kr. från bankinstitut, 709 milj. kr. från
finansförelag och återstoden i huvudsak från andra företag.
De
sakkunniga bör närmare belysa finansieringsföretagens kreditgiv-ningsverksamhel
och hur den finansieras samt göra en bedömning av företagens betydelse på
kreditmarknaden i framtiden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt atl undersöka
hur verksamheten har utvecklats under perioder då skärpta kreditrestriktioner
har gällt för banker och andra kreditinstitut. Mot bakgrund av vad som kommer
fram beiräffande finansieringsföretagens verksamhet bör de sakkunniga lägga
fram de förslag som bedöms som nödvändiga för alt kreditpolitiska åtgärder med
önskvärd effekt skall kunna användas också i fråga om dessa förelag.
Som jag redan har framhållit har finansieringsbolagens
verksamhet numera sådan betydelse och omfattning på kreditmarknaden atl del bör
prövas på vad sätt det allmänna bör ha möjlighet inte bara till kreditpolitisk
styrning utan också till en mera allmän konlroll av och insyn i verksamheten.
Det ligger nära till hands alt göra en jämförelse med vad som gäller för
kreditaktiebolagen. Lagen om kreditaktiebolag är lillämplig på aktiebolag som har
till ändamål att driva lånerörelse och alt genom utgivande av obligationer
eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar upplåna för
verksamheten erforderliga medel men i vars rörelse bankrörelse inle ingår.
Lagen har karaktär av lillsynslagstiflning innebärande bl.a. alt bolagens
bolagsordningar skall prövas av regeringen och all bolagen slår under tillsyn
av bankinspektionen, om dispens från sådan tillsyn inle lämnas av regeringen. I
de factoring- och leasingbolag som bankinstitut efter regeringens medgivande
har fåtl förvärva, har bankinspektionen f.n. indirekt insyn via den tillsyn som
inspektionen har över ägarbankerna. De övriga finansieringsföretagen drivs utan
någon motsvarighet tiU sådan tillsyn från det allmänna som gäller för andra
institut som driver kreditgivningsrörelse. De sakkunniga bör lägga fram de
förslag lill lagstiftningsåtgärder som behövs för att det allmänna skall få
behövligt inflytande över finansieringsbolagens verksamhet. En möjlighet är alt
genom en ändrad definition av begreppet kreditaktiebolag fånga in
finansieringsbolagen under krediiakliebolagslagens tillämpningsområde.
Härigenom skulle samtidigt nås den effekten atl den kredilpoliliska
lagstiftningens regler om kreditaktiebolag skulle komma att gälla för
257 Konunittéer: Finansdepartementet Fi:43
finansieringsbolagen. Väljs den vägen är utredningen
oförhindrad att överse och anpassa kreditaktiebolagslagen till det vidgade
tillämpningsområdet. Ändra lösningar kan emellertid visa sig lämpligare.
Sammanfattningsvis bör de sakkunniga mot bakgrund av finansieringsbolagens
ökande betydelse på kreditmarknaden lägga fram förslag till lagstiftningsåtgärder
som ger samhället behövliga möjligheter till såväl kreditpolitisk styrning av
finansieringsbolagens verksamhet som allmän kontroll av och insyn i
verksamheten.
Bankverksamhet
får enligt lag här i landet drivas endast av bankinsliluten, dvs.
bankaktiebolagen, sparbankerna och föreningsbankerna. Med bankverksamhet
förstås därvid sådan verksamhet vari ingår inlåning från allmänheten på räkning
som av bank allmänneligen begagnas. Lagen om kreditpolitiska medel ger
möjlighet att använda kreditpolitiska medel förutom i fråga om bankinstitut
också beiräffande försäkringsinstitut, kreditaktiebolag och hypoteksinstilutionerna.
Förordnande om räntereglering, såvitt gäller möjligheten att fastställa högsta
eller lägsta ränta för inlåning, kan dock användas även i fråga om annan som
driver inlåning på räkning av det slag bank allmänneligen begagnar. Den
sparkasseverksamhel som drivs inom t.ex. Kooperativa förbundet och
Hyresgästernas sparkasse-och byggnadsföreningar kan sålunda omfattas av sådant
förordnande. Lagen om kreditpolitiska medel är däremot inte tillämplig på den
inlånings-och ullåningsverksamhet som sedan lång tid tillbaka drivs av de fondkommissionärer
som inte är banker. Verksamheien bedrivs antingen av fondkommissionärerna
själva eller genom sidoordnade bankirföretag och innebär att
fondkommissionärerna från sina kunder lånar medel som tillsammans med medel som
lånas upp i banker eller på annat sätt används för krediter åt andra kunder som
behöver lån för att finansiera sina förvärv av aktier och andra värdepapper.
För de åtta fondkommissionärer som i nämnvärd omfattning sysslar med
bankirverksamhet uppgick vid utgången av år 1974 inlåningen till 224 milj. kr.
och utlåningen till 308 milj. kr. Det totala antalet kundkonlon i
bankirverksamheten var ca 4.000. De sakkunniga bör jämväl överväga i vad mån
ifrågavarande in- och utlåningsverksamhet bör omfattas av åtgärder som kan
vidtas med stöd av lagen om kredilpoliliska medel. Jag vill i sammanhanget
erinra om att fondbörsutredningen (Fi 1967:32) i sitt slutbetänkande, som avses
föreligga nästa år, kommer att se över den lagstiftning som gäller i fråga om
drivande av fondkommissionsrörelse. De sakkunniga har självfallet att beakta de
nya regler som kan bli resultatet av fondbörsutredningens arbete.
Lagen om
kreditpolitiska medel har inte heller tillämpning på bankirer och andra
privatpersoner som yrkesmässigt bedriver finansieringsverksamhet eller på
företag i allmänhet som använder likviditetsöverskott för utlåning. 1 tider med
kredilrestriktioner i bankväsendet kan sådan utlåning uppgå till betydande
belopp. De sakkunniga är oförhindrade att överväga även härmed sammanhängande
frågor.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
43. Utredning (Fi 1975:09) om skatteutjämningsbidragen
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20
november 1975 för att utreda om skatteutjämningsbidragen:
17 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Fi:43 Skr 1975/76:103 258
Ordförande: Gustafsson, Hans I., statsråd
Sakkunniga: Bergqvist, G. Holger, kommunalråd Bergsten, E.
Rune, kansliråd Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen Boo, Karl G.
H., kontr. assistent, led. av riksdagen Carlslein, Rune A., stadskassör, led.
av riksdagen Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen/s Hörlén, S. I. (Inge),
borgarråd Nordberg, S. Ivar, led. av riksdagen/s Ohlin, T. M. Maja,
skolkanslisl, led. av riksdagen Troedsson, Ingegerd, pol. mag., led. av
riksdagen Ward, Kurt K. B., landstingsråd
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng tiU prolokoll vid
regeringssammaniräde den 20 november 1975):
För alt utjämna de stora skillnader i utdebitering och
standard, som förelåg mellan kommunerna, infördes år 1966 elt system för skatteutjämningsbidrag.
Genom beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973:44, FiU 1973:23, rskr 1973:249)
genomfördes väsentliga förändringar av skatleutjämningssystemet med verkan fr.
o. m. år 1974. Revideringen av systemet innebar, utöver ändrade bidragsregler,
en betydande ökning av bidragen från staten till kommunerna. Den innebar också
en förskjutning i målsättningen för skatleutjämningssystemet från det
tidigare dominerande syftet atl minska skillnaderna i utdebitering till angelägenheten
av att även utjämna kostnadsskillnader. Skatteutjämningssystemets stora
regionalpolitiska betydelse betonades också vid förslagets behandling i
riksdagen. De ändringar i systemet som gjordes år 1973 var emellertid
provisoriska. Skatteutjämningssystemet har över huvud taget varit ett viktigt
medel i jämlikhelspoliliken. Skatteutjämningsbidragen har gett kommuner med
svagt inkomstunderlag möjligheter att klara den kommunala service- och
trygghetspolitiken. Genom alt skaiteutjämningsmedlen överförs från stal till
kommun utan bindning till särskilt ändamål förstärks den kommunala
självstyrelsen.
Skatleutjämningssyslemet regleras av lagen (1973: 433) om
skatteutjämningsbidrag. Systemet innebär i huvudsak följande.
Sktteutjämningsbidrag ulgår till landstingskommuner, kommuner och kyrkliga
kommunenheler. Landstingskommuner och kommunergaranteras viss skattekraft, som
relateras till medelskattekraflen i riket. Skaltekraftsgarantin varierar med
den geografiska belägenheten. Den lägsta garantin ges i södra och mellersta
Sverige varefter den i princip ökar ju längre norrut kommunerna är belägna.
Landet är i bidragshänseende indelat i fem relativt väl sammanhängande områden,
inom vilka kommunerna tillförsäkras etl skatteunderlag som motsvarar resp. 95,
100, 110, 120 och 130 % av medelskattekraflen. Vidare har Gotiand garanterats
115 %. Särskilda regler har införts för atl förbättra bidragen lill
avfolkningskommuner och s. k. sommarstugekommuner. De kyrkliga kommunema får
samma bidrag i kronor räknat som utgick under år 1973,
259 Kommittéer: Finansdepartementet
Fi:43
men med en åriig femprocenlig uppräkning av nästföregående
års bidragsbelopp.
På grund
av ändringarna i systemet kom vissa landstingskommuner och kommuner att få
vidkännas bidragsminskningar. För att ge dem möjUgheter att anpassa sin
verksamhet till den ändrade bidragsgivningen utgår en särskild
övergångskompensation under åren 1974-1978.
Kommunernas
möjligheter att få extra skatteutjämningsbidrag har ökat väsenlligl efter
omläggningen. Extra skatteutjämningsbidrag beslutas av regeringen efter
prövning från fall lill fall av den bidragssökande kommunens situation.
Kostnaderna
för skatteutjämningsbidragen, som år 1966 uppgick till 1 052 milj. kr., har
successivt ökat framförallt skedde som jag tidigare har nämnt en kraftig
ökning år 1974 i samband med ändringar i bidragssystemet och uppgår för år
1975 till 2 658 milj. kr. Av bidragsbeloppet för år 1975 faller 62 % på
kommunerna, 34 % på landstingskommunerna och 4 % på de kyrkliga kommunerna.
Alla landstingskommuner och samtliga kommuner utom 24 uppbär
skatteutjämningsbidrag i någon form år 1975.
Som jag
tidigare har nämnt har skatleutjämningssystemet dels till syfte att utjämna
utdebiterings- och kostnadsskillnader, dels en regionalpolitisk målsättning.
Det kan därför vara av intresse alt något belysa effekterna av nuvarande
system. De relativt sett största bidragen utgår till Gotiand och de fyra
nordligaste länen. Mätt i samma mått som kommunalskatten, dvs. i kronor per
skattekrona, redovisas för år 1975 del högsta beloppet, 15:99 kr./skr., för
Golland och därefier följer Jämtlands län med 14:24, Norrbottens län med 10:50,
Västerbottens län med 9:48 och Västernorrlands län med 6:84 kr./skr. För länen
i övrigt varierar beloppen melln 0:10 och 4:32 kr./skr. Medelvärdet för landet
som helhet uppgår till 2:32 kr./skr. Med hjälp av skatteutjämningsbidragen
inkl. de extra bidragen och lill följd av förmånliga regler för
avfolkningskommuner uppnår vissa norrlandskommuner en skattekraft, som ligger i
nivå med några av de kommuner, som har den högsta skattekraften i landet.
Således får för år 1975 Överkalix och Pajala en skattekraft av 214 resp. 213
skr. per invånare. Endast fyra kommuner i landet, nämligen Danderyd, Lidingö,
Stockholm och Solna har en högre skattekraft. Ulan skatteutjämningsbidrag
skulle Bergs kommun, som uppbär det högsta bidraget per skattekrona för år
1975, ha haft en utdebitering på 58:45. Tack vare skatleutjämningen har en
avgörande förändring i kommunernas skattekraft ägt rum. Sålunda har exempelvis
Norrbottens läns kommuner en högsta resp. lägsta skattekraften om 214 resp. 181
skattekronor per invånare. Medelskattekraflen i rikel var vid samma tid,
kalenderåret 1975, 147 kr.
År 1965
uppgick skillnaden mellan den högsta och lägsta utdebiteringen i landet till
10:23 per skattekrona och har sedan minskat lill 6:95 år 1975. Bortses från de
tre lägsta utdebiteringarna reduceras skillnaden innevarande år till 5:65. Till
denna utjämning torde dock även andra faktorer än skalleutjämningssystemet ha
bidragit framförallt har de genomförda kommunsammanläggningarna starkt verkat
i skatleutjämnande riktning.
Jämförs medeluldebileringen år 1975 i de fem
primärkommunala skaltekraftsområdena kan man konstatera att i området med den
lägsta skattekraftsgarantin, 95 %, uppgår medeluldebileringen lill 25:13, i
området med 100 % garanti till 26:19, i området med 110 % till 25:63, i området
med 120 % lill 26:72 och i området med den högsta skaltekraftsgarantin, 130 %,
till 25:72 per skattekrona. Gotlands utdebitering utgör 26:12/skr.
Fi:43 Skr 1975/76:103 260
Inom de olika regionerna föreligger fortfarande stora
utdebiteringsskillnader mellan kommunerna. I Stockholms län varierar
utdebiteringarna mellan 27:10 och 21:65, dvs. en differens på 5:45/skr.
Göteborgs och Bohus län uppvisar en skillnad mellan högsta och lägsta
utdebitering på 4:01/skr. Beträffande Stockholms län var skillnaden 7:09 år
1965. Den minskade sedan successivt lill 4:31 år 1971, men har sedan åter ökal
till nuvarande 5:45/skr.
Under de år som skatteutjämningssystemet har varit i
funktion har den kommunala sektorns ekonomi expanderat kraftigt. De kommunala
konsumtionsutgifterna har stigit från ca 14 miljarder kr. år 1966 till ca 46
miljarder kr. år 1975. Investeringsutgiftema har under samma tid ökat från 5,5
miljarder till 10 miljarder kr.
Vid finansieringen av denna utgiftsexpansion har
kommunernas egna skatteintäkter resp. statsbidragen i huvudsak behållit sina
relativa andelar av de totala kommunala inkomsterna. Skatteunderlaget har i
genomsnitt ökat med ca 10 % årligen samtidigt som utdebiteringen successivt har
höjts. Men utan en samtidig kraftig ökning av statsbidragen hade expansionen
inte kunnat genomföras. För år 1975 beräknas statsbidragen uppgå till ca 18
miljarder kr., varav skatteutjämningsbidragen som tidigare har nämnts utgör ca
2,7 miljarder kr. Återstoden av de statliga bidragen domineras av stödet till
grundskolan och den gymnasiala utbildningen.
Den kommunala expansionen var kraftigast under åren kring
1970. Detta medförde såväl kraftiga höjningar av utdebiteringen som en
betydande ökning av kommunernas upplåning. Mol denna bakgrund tillsattes den
kommunalekonomiska uiredningen (Fi 1971:08) som enligt sina direktiv har atl
genomföra en allsidig utredning av kommunernas ekonomiska situation. Arbetet
inom denna utredning, som hittills har resulterat i två delbetänkanden (SOU
1974:41) Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och
familjedaghemsverksamhet saml (SOU 1975:39) Statsbidrag till kommunerna,
beräknas inte vara avslutat förrän år 1977. Utredningen prövar i sitt arbete
inte i första hand frågan om de interna kommunala skatleskillnaderna ulan ägnar
sig framförallt åt den kommunala sektorns ekonomi i stort och det samlade
kommunkollektivets samband med samhällsekonomin i den allmänna utvecklingen.
Svenska kommunförbundets länsavdelningar i åtta sydsvenska
län har till regeringen överlämnat en av dem gemensamt gjord utredning om
ändrade fördelningsgrunder för skatteutjämningsbidrag. Länsavdelningarna
hemställer atl statsmakterna i överensstämmelse med regionalpolitikens mål
kompletterar skatleutjämningssystemet med fördelningsregler, som garanterar alt
strukturella skillnader mellan kommunerna bättre kan beaktas i systemet. Utöver
geografiskt läge anser länsavdelningarna att hänsyn bör las till vissa
strukturellt betingade faktorer främst åldersfördelningen som är för
kommunerna opåverkbara men som har väsentiig betydelse för den enskilda
kommunens utgiftsnivå. Landstingens förvaltningsutskott i Kronobergs, Kalmar,
Blekinge och Kristianstads län har följt upp länsavdelningarnas utredning med
en undersökning efter samma modell som länsavdelningarna har tillämpat, omsatt
på landstingskommunala förhållanden.
Representanter för kommunerna har i andra sammanhang framfört
krav på en snabb översyn av skatteutjämningsreglerna med i allmänhet likartade
motiveringar.
Jag vill erinra om att nuvarande regler för
skatteutjämningen är provisoriska med sikte på en översyn i anslutning till att
resultaten från den
261 Kommittéer: Finansdepartementet Fi:43
kommunalekonomiska utredningens arbete föreligger. Jag
anser dock att en undersökning om möjligheterna att förbättra systemet bör
komma till stånd redan nu och föreslår att sakkunniga tillkallas för en översyn
av skatteutjämningssystemet. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och i
nära samarbete med kommunalekonomiska utredningen.
En utgångspunkt för de sakkunnigas arbete bör vara att
skatteutjämningssystemet fortfarande skall utgöra en viktig del av
regionalpolitiken. En vägledande målsättning för samhällets välfärdspolitik är
att denna skall omfatta alla medborgare i alla delar av landet. Verksamheten
landstingskommuner och kommuner är av central betydelse för genomförandet av
välfärdspolitiken.
Statens bidrag till kommunerna är ett viktigt medel för
att ge dem tillfredsställande ekonomiska arbetsvillkor. För att åstadkomma en
rimlig likställighet mellan kommunerna, trots de stora variationerna i skatteunderlag,
är skatteutjämningsbidragen av särskild betydelse. Behovet och omfattningen av
kommunal service inom skilda verksamhetsområden varierar emellertid från kommun
till kommun, likaså kostnaderna för atl uppnå viss standard. Därför finns det
idag, trots skatteutjämningsbidragen, skillnader i kommunernas servicenivå och
skatteuttag. Skillnaderna kan vara stora även mellan kommuner inom en begränsad
region. 1 den män skillnaderna återspeglar en självvald ambition inom
kommunernas beslutande församlingar får man acceptera dem som ett resultat av
den kommunala självbestämmanderätten. Det bör emellertid ankomma på de
sakkunniga att överväga om man bör ta ytterligare steg för atl åstadkomma
större likhet kommunerna emellan inom en region beträffande kommunernas
förutsättningar och möjligheter att tillgodose olika servicekrav. Detta kan bl.
a. ske genom ett större hänsyntagande lill de faktorer, som leder till
skillnader på utgiftssidan. Utgifterna för stora delar av den kommunala
verksamheten påverkas av ålderssammansättningen. Kommuner med hög andel
pensionärer har således stora kostnader för kommunala bostadstillägg och andra
former av service åt äldre. Likaså har kommuner med stor andel barn och ungdom
höga kostnader för barnomsorg och utbildning.
På kostnaderna inverkar även andra faktorer, som
kommunerna själva i ingen eller ringa grad kan påverka geografiskt läge,
bebyggelsestruktur, avstånd, topografiska förhållanden, inkomststruktur m. fl.
De sakkunniga bör undersöka möjligheterna att i skatteutjämningssystemet arbeta
in någon eller några sädana objektivt mätbara faktorer, som ärav betydelse
förden enskilda kommunens kostnadsnivå.
På grund av en framgångsrik lokaliserings- och
regionalpolitik kan också grunderna för den tidigare fastställda regionala
spännvidden mellan högsta och lägsta skattekraftsgaranti ha förändrats under
senare år. De sakkunniga bör pröva denna fråga och föreslå den reformering av
indelningen i skatteutjämningssammanhang som motiveras av utvecklingen.
I nuvarande system finns en särskild regel för
avfolkningskommuner. Behov av särskilt stöd till sådana kommuner finns även i
fortsättningen. De sakkunniga bör undesöka om speciellt stöd behövs även till
snabbt växande kommuner och om bidragsregler härför kan byggas in i skatteutjämningssystemet.
Den ordinarie bidragsgivningen bör även i fortsättningen kompletteras
med extra skatteutjämningsbidrag till kommuner med behov av särskilt stöd. De
sakkunniga bör undersöka om skäl inle föreligger att disponera en relativt
större andel av de totala skatteutjämningsbidragen än f. n. för extra bidrag.
Fi:43 Skr 1975/76:103 262
Samordningen mellan skatteutjämningsbidragen å ena sidan
och de specieUa driftbidrag, som staten ger kommunerna för bedrivande av viss
verksamhet, å andra sidan, måste uppmärksammas. Konstruktionen och omfattningen
av de speciella driftbidragen kan påverka den vikt, som i
skatleutjämningssystemet bör ges åt tidigare nämnda kostnadsfaklorer,
exempelvis åldersstrukturen. De sakkunniga bör därför samarbeta med utredningen
(U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna, som enligt sina direktiv arbetar
på ett nytt statsbidragssystem för grundskolan, och gymnasieskolan. Samarbete
bör även etableras med socialutredningen (S 1969:29), som f. n. arbetar med en
översyn av driftbidragen till primärkommunal socialvård. Den kommunalekonomiska
utredningen har i SOU 1975:39 lämnat en redovisning över den statliga
bidragsgivningen till kommunerna och därvid redogjort för omfattningen och
konstruktionen av de skilda bidragen. Utredningens översyn av
statsbidragssystemet fortsätter. Som jag tidigare har anfört bör ett nära
samarbete med denna utredning bedrivas.
Riktpunkten
för de sakkunniga bör vara att söka åstadkomma slörre individuell rättvisa
kommunerna emellan utan alt systemet blir alltför detaljbelonat. Del är också
av vikt inte minst i planeringssammanhang alt man både centralt och på
kommunal nivå lätt kan beräkna hur bidraget påverkas av förändringar av de
faktorer, varpå systemet är uppbyggt.
Utredningsarbetet
bör omfatta bidragsgivningen till landstingskommuner och kommuner. Däremot bör
det inte ankomma på de sakkunniga atl föreslå förändringar i de regler som
gäller för skatteutjämningsbidrag lill de kyrkliga kommunenhelerna.
263 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U: 1
Utbildningsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975: 1,8,11,12,13,17,19,22,23,31,34,40,42 och 44
Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte, resp. har
inte fuUgjort egentligt utredningsuppdrag: 1,2,3, 5,12,15,18,20,34,45,
46,47,50,51,52,53,54,55 och 62
1. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (E
1945:30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti
1944:
Ordförande: Woxén, Ragnar, professor em.
Ledamöter: Ahrbom, Nils O., f.d. professor
Alexanderson, K. Erik, f.d. häradshövding, f.d. led. av
riksdagen Borg, L. Göran, professor Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Österberg, David V., professor em.
Sekreterare: Norrman, Lars-Olof, avdelningsdirektör
Arkitekt: Henriksson, Gunnar A., f.d. professor
Direktiven för kommittén, se 1945 års riksdagsberältelse I
E 30 och I E 1947:21 saml instruktion den 20 juni 1946.
Kungl. Maj:t har den 3 september 1970 dels uppdragit ål
kommittén att ulföra ny- och ombyggnad för sektion V vid högskolan, dels
föreskrivit all kommitténs uppdrag skall upphöra sedan dess arbete med nämnda
ny- och ombyggnad slutförts. På kommittén hittills ankommande lokalplanering
samt planering och upphandling av inredning m. m. skall föras över till
byggnadsstyrelsen i den ordning varom kommittén och styrelsen kommer överens.
Kommitténs uppdrag upphör med utgången av kalenderåret
1975.
U:2 Skr 1975/76:103 264
2. Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54)
för universitet och högskolor (LUP-kommittéerna)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 juni
1964 för att utarbeta lokalprogram och ulruslningsprogram för universitet och
högskolor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
Samarbetsnämnden (E 1965:54:01) för LUP-kommittéerna:
Ordförande: Löwbeer, Hans, universitetskansler
Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Beckman, Lars E.
A., bitr. professor Hammar, Stig H., universitetsråd Hultin, S. Erland V.,
tekn. lic. (t.o.m. den 30 juni 1977) Konnander, Benkt A. V., överdirektör
Lindstrand, Leif, byggnadsråd Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Norberg,
Dag L., professor
Philipson, Lars H. G., civilingenjör (t.o.m. den 30 juni
1977) Törnquisl, Harry E., byggnadsråd Wijkman, E. Gunnar B., universilelsråd
Experter: Abel, Enno, professor Ällander, Claes C. G.,
professor Andersson, A. Owen, tekn. lic. Ärrhenius, N. Erik A., docent
Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Fors, Sixten R., byråchef
Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie (fr.o.m. den 1
februari 1975) Johansson, Bertil C. Å., förste forskningsingenjör Kjellén,
Bengt I., civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1975) Lindquist, B. Rune L.,
byråchef Lustig, Gunnar, intendent Mårtensson, Skotte, universitetslektor
Olsson, R. Lennart, förste forskningsingenjör Ottosson, N. Sigurd, förste
forskningsingenjör Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari
1975) Steenberg, Aage, förste instiumentmakare Waller, Tage E., veterinär
Öbrink, Karl Johan, professor
Huvudsekreterare: Moll, Olof G., byråchef
265 Kommittéer: Utbildiungsdepartementet U:2
Bitr. sekreterare: Älbertsson, E. Birgitta, fil. kand.
Hallgren, Margaretha, fil. kand. (fr.o.m. den 1 november
1974) Johnsson, Roland G., avdelningsdirektör Kjellén, Bengt 1."
civilingenjör (t.o.m. den 30 juni 1975) Kugelberg, Otto, fil. lic. (fr.o.m. den
1 april 1975) Norell, Thomas, fil. stud. (t.o.m. den 28 februari 1975) Nygren,
Jan B., avdelningsdirektör Vallin, Karl Ivar, docent (fr.o.m. den 1 januari
1975)
Lokal: Drottninggatan 7-9, Box 16085, 103 22 Stockholm,
tel. växel 24 85 60
Direktiven för kommittéerna, se 1965 års
riksdagsberältelse E 54.
Samarbetsnämnden har under tiden november 1974 - oktober
1975 hållit fem sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:02) för Uppsala:
Ordförande: Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Ledamöter: Eriksson, Gunnar S. I., förste fotograf (t.o.m.
den 30 juni 1975) Hagquist, Curt E. 1., soc. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1975
t.o.m. den 30 juni 1977)
Jalmsell, Rune, studerande (t.o.m. den 30 juni 1975) Ling,
Lars, insliluiionstekniker (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1977)
Lindquist, B. Rune L., byråchef MoU, Olof G., byråchef
Rosén, Nils-Arne, arkitekt Rydén, Jan E., avdelningschef Ödman, Mats O., fil.
stud. (t.o.m. den 30 juni 1977)
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:03) för Lund:
Ordförande: Hammar, Stig H., universitetsråd
Ledamöter: Broberg, K. Bertram, professor
Fagerholm, Per Anders L., fil. kand. (t.o.m. den 30 juni
1977) Hellgren, G. Bertil, maskinist (t.o.m. den 30 juni 1977) Juthagen, Leif
R., byggnadsråd
U:2 Skr 1975/76:103 266
Lindquist, B. Rune L., byråchef
MoU, Olof G., byråchef
Rydén, Jan E., avdelningschef
Thulin, C. Nils-Åke, fU. stud. (t.o.m. den 30 juni 1977)
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:04) för Göteborg:
Ordförande: Lundgren, Georg E. H., professor, rektor
Ledamöter: Haglind, Per, med. kand. (t.o.m. den 30 juni
1975) Henriksson, J. Lars G., fil. stud. (t.o.m. den 30 juni 1977) Juthagen,
Leif R., byggnadsråd Lindquist, B. Rune L., byråchef MoU, Olof G., byråchef
Rydén, Jan E., avdelningschef
Rydin, Roland Y., fU. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1975
t.o.m. den 30 juni 1977)
Thun, K. Ragnar, byråchef Wemminger, Lars V., förste
forskningsingenjör (t.o.m. den 30 juni 1975)
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
håUit sex sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:05) för Stockholm:
Ordförande: Norberg, Dag L., professor
Ledamöter: Bergström, K. Sune D., professor
Eklund, K. Ronnie, jur. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1975
t.o.m. den 30 juni 1977)
Ekman, Stig-Rune, forskningsingenjör (t.o.m. den 30 juni
1977) Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd (fr.o.m. den 15 januari
1974) Moll, Olof G., byråchef
Persson, Ann, teknolog (t.o.m. den 30 juni 1975) Rasmuson,
Anders, professor, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Rydén, Jan E.,
avdelningschef
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden.
267 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:3
LUP-kommittén (E 1965:54:06) för Umeå:
Ordförande: Beckman, Lars E. A., bitr. professor
Ledamöter: Fors, Sixten R., byråchef (t.o.m. den 28
februari 1975) Lindquis , B. Rune L., byråchef (fr.o.m. den I mars 1975)
Lögdahl, Kent, fil. stud. (t.o.m. den 30 juni 1977) Moll, Olof G., byråchef
Nordlander, N. Arne, universitetslektor (t.o.m. den 30
juni 1977) Rosén, Nils-Arne, arkitekt (fr.o.m. den 15 januari 1974) Rydén, Jan
E., avdelningschef
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:07) för Linköping:
Ordförande: Almefelt, Paul V., byråchef
Ledamöter: Bondeson, Lennart, fil. stud. (fr.o.m. den 1
juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1977)
Gustavson, Göran E., pol. mag. (t.o.m. den 30 juni 1975)
Lindell, Mals G., avdelningsdirektör Lindquist, B. Rune L., byråchef MoU, Olof
G., byråchef
Olsson, Björn E., förste driftingenjör (t.o.m. den 30 juni
1977) Rydén, Jan E., avdelningschef
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden.
LUP-nämndens
och LUP-kommiltéernas arbete beräknas pågå under hela år 1976.
3. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966:52)
(MUS 65)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars
1965 för att verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamheien med
riksutställningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965 och den
30 mars 1%7):
Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör
U:3 Skr 1975/76:103 268
Ledamöter: Biörnslad, Margareta, överantikvarie Hubendick,
Bengt L., museichef
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör (t.o.m. den 15
aprU 1975) Lagercrantz, Bo U., fil. lic. Meyerson, K. Åke W., överintendent
Noreen, Sven E., landsantikvarie Ullberger, Kurt, konstnär Weslin, Gunnar A.
E., chef för Riksutställningar
Expert: Sandesledt, Birger, byrådirektör
Huvudsekreterare: Meyerson, K. Åke W., överintendent
Bitr. sekreterare: Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Unnerbäck, K. E. Eyvind, antikvarie (t.o.m. den 31 januari 1975)
Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel. 62 01 16
(Meyerson), Riksutställningar, Sandhamnsgalan 63, 115 28 Stockholm, tel. växel
63 51 80 (Hjorth)
Direktiven för de sakkunniga, se 1%6 års
riksdagsberätlelse E 52. Tilläggsdirektiv, se 1968 års riksdagsberätlelse U 30.
De sakkunniga har den 25 mars 1975 avgett slutbetänkandet
(Ds U 1975:2) Kulturhistoriskt museum för södra Sverige. Förslag om en gemensam
organisation för Kulturhistoriska museet i Lund och Lunds universitets
historiska museum.
Utredningsuppdraget är diirmed slutfört. De sakkunniga
kvarstår emellertid ills vidare som styrelse för försöksverksamheten med Riksutställningar.
4. Dataarkiverlngskommittén (U 1968:48)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 juni
1967 för att utreda arkivfrågor för den moderna informationsbehandlingens
databärare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Ordförande: Kromnow, E. Åke, riksarkivarie
Ledamöter: Berglund, K. Gustaf, driftschef Frank, S.
Torsten, organisationsdirektör Holmberg, Erik G., hovrättslagman
269 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:5
Experter: Ahl, Gunnar A., avdelningsdirektör
Cnallingius, Claes M., arkivchef (t.o.m. den 12 december
1974) Fredberg, Birgit A. M., förste arkivarie Grage, Elsa-Britta, fil. lic.
Körner, Sten G., landsarkivarie Lagerqvist, Åke, byrådirektör Sand, Hans,
arkivarie (fr.o.m. den I december 1975) Slenefeldt, Ulf J., hovrättsassessor
(t.o.m. den 12 december 1974)
Sekreterare: Haverling, Sven G. I., förste arkivarie
Bitr. sekreterare: Brunnberg, R. K. Charlotte,
departementssekreterare
Lokal: Riksarkivet, Fyrverkarbacken 13-17, 10026
Stockholm, tel. 54 02 00
Direktiven för uiredningen, se 1968 års riksdagsberältelse
U 42. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberätlelse U 9.
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
sammanlagt sju sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper för frågorna om
arkivering av mikrofilm och av magnetband.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
5. Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om
avtalsreglering av upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet
(AUU-sakkunniga)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni l%7
med uppgifl alt förhandla om en avtalsreglering av de upphovrällsliga frågorna
på undervisningsområdet:
Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Ledamot: Bergström, Svante B., professor
Experter: Ählslröm, Bengt, avdelningsdirektör Dahlbom,
Bengt S., avdelningsdirektör Eliasson, Per-Erik, byråchef (fr.o.m. den 1 mars
1974) Landström, Sten-Sture H., direktör Sandberg, A. Birger,
förhandlingsdirektör
U:5
Skr 1975/76:103 270
Sekreterare: Griiting, Britt M., departementssekreterare
Lokal: Högsta domstolen. Riddarhustorget 8, Box 2066,
11128 Stockholm, tel. 23 67 20 (ordföranden)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fyra sammanträden.
De
sakkunniga har i december 1974 avgett ell förslag till avtal om grafiskt och
fotografiskt mångfaldigande inom vissa högre utbildningsanstalter. Avsikten är
all därefier undersöka möjligheten av etl avtal om bandinspelning av skyddade
verk inom skolväsendet.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1976.
6. Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968:52) (KUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 1
september l%7 för utredning av konstnärsutbildning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 september 1%7):
Ordförande: Lindblom, Paul, direktör
Ledamöter: Äcking, Carl-Axel, professor Bergman, Hans R.,
designer Brunnberg, Hans A., professor Larsson, Mårten J., arkitekt SAR Linde,
Ulf H., professor Meyerson, K. Åke W., överinlendent Nemes, Endre, professor
Persson, Sigurd F., ädelsmed von Schanlz, K. Philip G., professor
Experter: Bohman, Jan A., grafiker Hallström, Björn H.,
fil. lic. Lindgren-Fridell, A. Marita G., förste intendent Myrenberg, Bo K. M.,
arkitekt SAR Myrenberg, Lars E. T., arkitekt SAR Nilsson, I. Pål-Nils, fotograf
Wahrby, Hans O., fortbildningsledare
Sekreterare: Johansson, Nils J. O., byrådirektör
271 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:7
Bitr. sekreterare: Erikson, M. Birgitta, kansUsekrelerare
(t.o.m. den 30 juni 1975) Jansson, Björn S., byrådirektör
Lokal: Mäster Samuelsgatan 42. Postadress: Statens
kulturråd. Fack, 103 40 Stockholm 40, tel. 24 72 60 (sekreteraren)
Direktiv, se 1%8 års riksdagsberätlelse U 52.
Tilläggsdirektiv, se 1969 års riksdagsberältelse U 41.
De sakkunniga beräkas slutföra sitt arbete i början av år
1976.
7.1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)
TillkaUade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars
1%8 för all inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska
kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en
handboksrevision:
Ordförande: Askmark, K. F. Ragnar, biskop
Ledamöter: Andrén, Äke, professor Edwall, Pehr A. R.,
kontraktsprost Göransson, Harald O., musikdirektör Hallqvist, Britt G.,
författare
Experter: Ahrén, Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den I
januari 1975) Andersson, Torsten N., prost Böhlin, Folke, docent Eckerdal, Lars
H., docent Erneholm, Berndt I., expeditionschef Gerhardsson, Birger, professor
Guslafsson, Berndt G. E., direktor (t.o.m. den 20
september 1975) Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare Holte, K. Ragnar,
professor Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganist Molde, F. Bertil, professor
Nilsson, Torsten, musikdirektör Simonsson, Tord L. W., kyrkoherde
Sekreterare: Ahrén, Per-Olov A., domprost (t.o.m. den 31
december 1974) Eckerdal, Lars H., docent (fr.o.m. den 1 januari 1975)
U:7 Skr
1975/76:103 272
Bitr. sekreterare: AIdén, Lars O. T., pastoralsadjunkt
Eckerdal, Lars H., docent (t.o.m. den 31 december 1974)
Lokal: Lanlmannavägen 1, 222 38 Lund, tel. 046/13 82 94
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fyra sammanträden.
Kommittén har den 28 januari 1975 avgett betänkandet (SOU
1974:98) Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster.
Band 3. Gudstjänslmusik II.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
8. Kommittén (U 1969:51) för studiestöd åt vuxna (SVUX)
TillkaUade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni
1968 för atl utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 juli 1968 och den 25 mars 1972):
Ordförande: Wiklund, Bengt O., journalist, led. av
riksdagen
Ledamöter: Andersson, Johnny, kansliråd (fr.o.m. den 7
november 1974) Dahlgren, Margareta B., direktör Holmgren, Herman, studierektor
Hultqvist, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 december 1974)
Karlson, Tore E., ombudsman Källstad, Thorvald E., rektor, f.d. led. av
riksdagen Söder, Karin A-M., yrkesvalslärare, led. av riksdagen Wallmark, Nils
S. B., adjunkt (fr.o.m. den 7 december 1974)
Experter: Engberg, Peter O., sekreterare Hellström, E.
Emil, undervisningsråd
Jacobson, Bengt, undervisnmgsråd (fr.o.m. den 22 april
1975) Jakobsson, Kent O., studieombudsman Johansson, Kjell V., rektor Olsson,
H. S. Artur, skolråd
Sanmark, P. Arvid L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
januari 1974) Sjöqvist, Eric G., rektor
Sekreterare: Sjöqvist, Eric G., rektor (t.o.m. den 30 juni
1975)
273 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:9
Bitr. sekreterare: Berg, Fred, ämneslärare (fr.om. den I
februari t.o.m. den 30 juni 1975) Lindroth, Annica M., fil. kand.
Stagh, Marina L., pol. mag. (t.o.m. den 31 december 1974)
Sundström, Björn G., utredningssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1975)
Direktiven för kommittén, se 1969 års
riksdagsberätlelse U 51. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberätlelse U
17.
Kommittén har under liden november 1974 - september 1975
hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har den 24 september 1975 avgelt betänkandet
(SOU 1975:59) Utbildning för vuxna.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars
1%9 för alt planera och samordna m. m. restaurangverksamheten vid universiteten
och högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1969 och den 29 juli
1972):
Ordförande: Hagbergh, Göran G. E., kanslichef (fr.o.m. den
15 september 1975) Ivarsson, Sven Ivar, avdelningschef (t.o.m. den 14 september
1975)
Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Brundell,
Nils-Erik, direktör Eskilsson, Per H., organisationsdirektör Fors, Sixten R.,
byråchef Hagbergh, Göran G. E., kanslichef Julhagen, Leif R.,
avdelningsdirektör Magnusson, Leif, divisionschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Philipson, Lars H. G., civilingenjör
Experter: Johansson, Sjunne, ombudsman Moberg, Kaj, l:e
stadsveterinär Söfelde, Karin, socialinspektör
Sekreterare: Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Magnusson, Leif, divisionschef (t.o.m. den 30 september 1975)
18 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
U:9 Skr 1975/76:103 274
Bitr. sekreterare: Holmgren, Kjell, fil. kand. (t.o.m. den
30 september 1975) Olsson, Hans B., pol. mag. Pavliska, Petr, civilingenjör
Ryberg, Marianne G., byggnadsingenjör
Lokal: Gölabergsgatan9,2 tr., 411 34Göteborg. Postadress:
Box530 38, 400 14 Göteborg 53, tel. 031 /17 99 50
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U
46. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 21.
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden samt fortlöpande hafl överläggningar och samråd med
olika myndigheler, organisationer, driflbolag (motsvarande) och andra som
berörs av kommitténs arbete.
Kommittén beräknas under 1976 avge förslag till framlida
drif tf ormer och huvudmannaskap för restauranger och kafféer vid, universitet
och högskolor.
Kommitténs arbete med ulbyggnadsplanering, funktions- och
lokalprogram, utrustningsprogram, medverkan vid projektering, prioritering av
byggobjekt, driftfrågor m. m. enligl 1969 års direktiv beräknas pågå under hela
år 1976.
Kommitténs arbetsuppgifter inom ramen för en provisorisk
handläggningsordning i anslutning till subvenlioneringen av
universilelsreslauranger beräknas också pågå under hela år 1976.
10.1969 års psalmkommitté (U 1970:47)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars
1%9 för att inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av etl
tillägg till Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexler och
psalmmelodier, alt prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän
revision av Den svenska psalmboken företagits:
Ordförande: Björkman, Ulf L., kontraktsprost
Ledamöter: Belfrage, H. Esbjörn G., docent Frostenson,
Anders, f.d. kyrkoherde -Göransson, Harald O., musikdirektör Nisser, Per Olof,
utbildningssekreterare
Experter: Boden, Anna-Brita, sekreterare Erneholm, Berndt
I., expeditionschef
275 Konunittéer: Utbildningsdepartementet U:ll
Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör Hallin, L. Bertil,
musikdirektör Harlman, C. Olov, teol. dr Löfström, U. Inge, kontraktsprost
Sörenson, Torslen N., tonsättare
Sekreterare: Erneholm, Berndt I., expeditionschef
Bitr. sekreterare: Bexell, Göran, teol. dr Boden,
Anna-Brita, sekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. 10 19 46, 763 34 80 (Erneholm)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden.
Kommittén
har den 27 februari 1975 avgelt betänkandena (SOU 1975:2) Psalmer och visor.
Tillägg lill Den svenska psalmboken Del 1:1, (SOU 1975:3) Psalmer och visor.
Tillägg till Den svenska psalmboken Del 1:2 samt (SOU 1975:4) Psalmer och
visor. Tillägg till Den svenska psalmboken Del 1:3.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
11. Sakkunnig (U 1970:54) för utredning av förfarandet vid
professorstillsättning m.m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 12
december 1969 för atl utreda frågan om förfarandet vid tillsättning av tjänst
som professor eller bitr. professor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 16
februari 1970):
Ordförande: Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd
Experter: Ährland, Sten, bitr. professor Henriksson,
Christer, jur. kand. Marcusson, Sten G., sekreterare Nilsson, Lars G.,
ombudsman Nöleberg, Rolf M., hovrättsassessor Orava, Olavi A. (Olle), byråchef
Ringborg, S. Erland, kansliråd Rudhe, Rolf S., byråchef
U: 11
Skr 1975/76:103 276
Sandqvist-Örnberg, Berit M-L., avdelningsdirektör
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Sekreterare: Svensson, Roger G. 1., förste byråsekreterare
Direktiven för den sakkunnige, se 1971 års riksdagsberätlelse
U 41.
Den sakkunnige har den 17 april 1975 överlämnat en
skrivelse jämte bilagor rörande förfarandet vid tillsättning av tjänster
moisvarande professor och biträdande professor vid de statliga forskningsråden
och vid andra myndigheler där sådana tjänster i huvudsak tillsätts efler samma
regler som vid universiteten.
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Särskilt uppdrag (U 1970:55) åt förutvarande
statsministern Tage Erlander
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1969 uppdrogs
ål förutvarande slalsministern Tage Erlander att för forskningsändamål
sammanställa uppgifter och sammanföra handlingar från sin verksamhet som
statsminister:
Erlander, Tage F., förutvarande statsminister, f.d. led.
av riksdagen
Uppdraget är slutfört.
13. Kommittén (U 1970:56) Iför försöksverksamhet med
vuxenutbildning (FÖVUX)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23
januari 1970 för försöksverksamhet med vuxenutbildning (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 februari 1970):
Ordförande: Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef,
led. av riksdagen
Ledamöter: Brandgård, Evert, ulbildningsinlendent
Dahlgren, Margareta B., direktör Johansson, Berndt O. L.,
departementssekreterare Johansson, Inge K., studierektor Persson, Henry A.,
ombudsman Sanell, Åke P., avdelningschef Vestlund, A. G. (Gösta),
undervisningsråd
277 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:14
Experter: Danvind, Eva-Maria, utbildningsassistent
Johansson, Solveig B., forskningsassistent Svanfeldt, Göran H., statistikchef
Sekreterare: Engberg, Peter O., sekreterare
Bitr. sekreterare: Ärenbro, Ewa M., fil. kand. (t.o.m. den
31 augusii 1975) Liljeqvist, Siw E., fil. kand.
Direktiv för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U
43.
Kommittén har under tiden november 1974 - september 1975
hållit fyra sammanträden. Därutöver har ett antal sammanträden ägt rum med en
särskild utvärderingsgrupp.
Kommitténs försöksverksamhet har avvecklats i och med
utgången av budgetåret 1974/75.
Kommittén har den 4 september 1975 avgelt sin slutrapport
(Ds U 1975:10) Uppsökande verksamhet.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Organisationskommittén (U 1970:60) för högre
musikutbildning (OMUS)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 10 april
1970 för atl ulföra fortsatt planeringsarbete för en reform av den högre musikutbildningen:
Ordförande: Tapper, Karl-Herman, rektor (fr.o.m. den 1
oktober 1974)
Ledamöter: Andersson, Sigfrid A., sludiesekreterare
(fr.o.m. den 1 oktober 1974) Dormnique, Carl-Axel, musikdirektör (fr.o.m. den 1
oktober 1974) Hansson, J. Bertil, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Irving,
Dorothy, konsertsångerska (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Karlsson, Fritz W. I.,
sludieombudsman(fr.o.m. den I oktober 1974)
Experter: Abenius, C. S. Folke, teaterchef
Ahlqvist, Barbro S. M., studierektor (fr.o.m. den 1
oktober 1974) Älldahl, Per Gunnar, lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Andersson,
Bernt, musiker (fr.o.m. den 1 maj 1975) Andersson, Sam, musikintendenl Annmo,
Erland, rektor (fr.o.m. den I maj 1975)
U: 14
Skr 1975/76:103 278
Arnér, E. Ä. Gotthard, kyrkomusiker
Assarson, Birgit, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
oktober 1974)
Bark, Jan, tonsättare (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Bell, Daniel, musikdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Bengtsson, L. Ingmar O., professor
Bengtsson, Per, förste byråsekrelerare
Bergendal, Göran, l:e producent (fr.o.m. den I december
1974)
Bergendahl, Ingela, pianopedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Berggren, Lennart, lektor (fr.o.m. den I maj 1975)
Bergström, Änders, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Bertolotlo, Italo, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Bladh, Slephan, musikpedagog (fr.o.m. den I maj 1975)
Böhlin, Folke, docent (fr.o.m. den 19 december 1974)
Bondeman, Anders, kyrkomusiker
Brodin, Lena, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)
Bucht, Gunnar H., universitetslektor (fr.o.m. den 1
december 1974)
Burman, Eskil, rektor
Bäverbäck, Mette, musikdirektör (fr.o.m. den I maj 1975)
Cederberg, Ingvar, musikchef (fr.o.m. den 1 mars 1975)
Colldén, Anders, musiksluderande (fr.o.m. den I maj 1975)
Deak, Csaba, tonsättare
Dominique, Kåge, pianopedagog (fr.o.m. den 15 maj t.o.m.
den 6 juni
1975)
Diiring, Bertil, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december
1974)
Ek, Lars, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6
juni 1975)
Eklund, Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Engdahl-Tegeslam, Eva, musiklärare (fr.o.m. den 1 december
1974)
Engström, Bengt-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 december
1974)
Erdmann, Bengt, fil. mag.
Ericson, Eric, professor (fr.o.m. den 1 september 1975)
Eriksson, Birger, musiklärare (fr.o.m. den I maj 1975)
Eriksson, Gunnar, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september
1975)
Eriksson, Nils-Erik, byrådirektör
Eriksson, B. Sune, direktör
Falk, Johan, violinpedagog (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Faxén, Nils-Bertil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
oktober 1974)
Ferneborg, Slieg, skolkonsulenl (fr.o.m. den 1 oktober
1974)
Fjellstedt, Lars, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli
1975)
Fulep, Tibor, violinpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Gabrielsson, H. Ingemar, professor (fr.o.m. den 1 oktober
1974)
Genetay, Claude M., violincellist
Granmar, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Gunér, Otto, utbildningsledare (fr.o.m. den 3 februari
1975)
Göransson, Harald O., musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli
1975)
279 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U: 14
Hall, Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Hallhagen, Gunnar, professor (fr.o.m. den 15 maj t.o.m.
den 6 juni 1975)
Hedvall, Lennart, tonsättare (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Hjorth, Ole, kammarmusiker (fr.o.m. den I maj 1975)
Holecek, Josef, gitarrpedagog
Håkansson, Greta, danspedagog
Ingelf, Sten, musikpedagog (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Irwing, Dorothy, konsertsångerska
Jansson, Bertil, kulturchef (fr.o.m. den 1 december 1974)
Jespersson, Knut, regionmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Johansson, Hans, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m.
den 6 juni
1975)
Johnsson, Per-Olof, gitarrpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Karlsson, Fritz W. I., studieombudsman
Kaufelt, Eje, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Landfors, Curt, byrådirektör
Larsson, Carl Rune, direclor musices (fr.o.m. den I
december 1974)
Larsson, Eva-Katharina, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli
1975)
Larsson, Felix, studieombudsman (fr.o.m. den I februari
1975)
Leander, Sven, assessor
Liljeholm, Thomas, regionmusiker (fr.o.m. den 1 december
1974)
Lindblad, Rune, tonsättare
Lindborg, Per, musikstuderande (fr.o.m. den 1 februari
1975)
Linden, IngaliU, sångpedagog (fr.o.m. den 15 maj t.o.m.
den 6 juni 1975)
Lindgren, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 1 december
1974)
Lindgren, Kerstin, rylmikpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Lindgren, Kurt, musiker
Lindholm, Inge, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Ling, Jan H., docent
Lundgren, StigH. E., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Lundin, Morgan, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december
1974)
Lundqvist, Gun, avdelningschef (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Löfcranlz, Vigo, rektor (fr.o.m. den 15 februari 1975)
Malm, Krister, fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1975)
af Malmborg, Lars, kapeUmäslare (fr.o.m. den 1 december
1974)
Milchell, Red, musiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Moll, Olof G., byråchef
Morberg, Gösta, musiker (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Mårtensson, Torgerd, musikstuderande (fr.o.m. den I juni
1975)
Nerelius, Hans, skoldirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Nilsson, Anita, musikpedagog (fr.o.m. den I maj 1975)
Nilsson, Gösta, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september
1975)
Nilsson, Kaj Åke, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
(fr.o.m. den
1 september 1975)
U: 14
Skr 1975/76:103 280
Nilsson, Olle, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m.
den 6 juni 1975)
Nilsson, Reinhold, folkskollärare (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Nordgren, Bo, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Nordlander, Ralf, fortbildningskonsulenl (fr.o.m. den 1
maj 1975)
Nordström, Sixten, musikkonsulent
Oberg, Donald, lektor (fr.o.m. den 1 september 1975)
Ohlin, Gösta, sångpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Olofsson, K. Oscar, skoldirektör (fr.o.m. den 1 oktober
1974)
Olsson, Bengt, ämneslärare (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Pahnqvist, Gunno, musikdirektör (fr.o.m. den I december
1974)
Persson, Einar, musikdirektör
Persson, Elisabeth, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober
1975)
Pettersson, Claes-Merithz, klarineltpedagog (fr.o.m. den 1
maj 1975)
Rabe, Folke, artistchef (fr.o.m. den 1 december 1974)
Ramsby, Waller, musiklärare (fr.o.m. den I oktober 1975)
Rehnborg, Bertil, kulturchef (fr.o.m. den 1 december 1974)
Riedel, Georg M. L., musiker
Ringmar, R. Torgil, avdelningschef
Rosell, Lars-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Rudin, Hans-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Samuelsson, Hans, assistent (fr.o.m. den 1 februari 1975)
Sandell, Ulla, kommunalråd (fr.o.m. den 19 december 1974)
Schele, Märta, musikdirektör
Scherwin, Olle, musikdirektör
SeUergren, Lars, konsertpianisl (fr.o.m. den 1 oktober
1974)
Sernklef, Harry T. W., intendent (fr.o.m. den 1 april
1974)
Sjögren, Björn, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Sjöholm, Monika, artist (fr.o.m. den I maj 1975)
Sjöqvist, Gunnar A. H., rektor (fr.o.m. den 1 oktober
1974)
Sjöqvist, Gustaf, musikdirektör (fr.o.m. den 15 oktober
1975)
Sjöström, N. Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Spångberg, Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juni
1975)
Strandberg, Göran, rektor (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Strandsjö, Göte, sångpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Sundberg, Johan, docent (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Svegelius, Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj
t.o.m. den 6 juni
1975)
Svärd, Stig, studiesekreterare (fr.o.m. den I maj 1975)
Söderholm, Waldemar, professor (fr.o.m. den 15 maj t.o.m.
den 6 juni
1975)
Tagg, Philip, fil. mag.
Teveborg, Lennart, skolråd
Thover, Berit, pianopedagog (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den
6 juni 1975)
Thunander, Karl Axel, musikdireklör.(fr.o.m. den 1
december 1974)
Thyrenius, Ingegerd, sångpedagog
281 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:15
Thyresson, Maria, musiksluderande (fr.o.m. den I februari
1975)
Uggla, Madeleiiie, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Wargert, Sigurd, studierektor (fr.o.m. den 15 mars 1975)
Warmboe, Thorleif, förbundsombudsman (fr.o.m. den 1 maj
1975)
Wedar, Folke, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den
6 juni 1975)
Werner, Odd, avdelningsdirektör
Wessman, Sven A., kantor
Weslin, Lars, redaktör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör (fr.o.m. den 1
oktober 1974)
Wiggen, Knut, tonsättare
Wistrand, Carl, musikintendenl (fr.o.m. den I maj 1975)
Wahlberg, Rune, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m.
den 6 juni
1975)
Åberg, Lennart, musiker (fr.o.m. den 1 december 1974)
Åstrand, Hans, akademisekreterare (fr.o.m. den 1 december
1974)
Sekreterare: Halling, Nils-Olov, utbildningsledare
Bitr. sekreterare: Ozolins, Berit, fil. kand.
Lokal: Storgatan 13, 41124 Göteborg, tel. 031/139924
(Halling), 031/139925 (Ozolins), 031/1399 26 (Per Bengtsson), 031/1399 38
(kansU och ordföranden)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberätlelse U
46. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 22.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 14 sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
15. Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk
utbildning och forskning i övre Norrland
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 24 april
1970 med uppgifl atl under universitelskanslersämbelet planera för högre
teknisk utbildning och forskning, som avses komma lill slånd med anledning av
riksdagens beslut över i prop. 1970:88 framlagda förslag. Genom Kungl. Maj:ts
beslut den 27 maj 1971 fungerar kommittén som ledningsorgan för högskolan i
Luleå saml som lokal- och utruslningsprogramkommitté för Luleå:
U: 15
Skr 1975/76:103 282
Ordförande: Edström, John Olof, disponent
Ledamöter: Björling, K. Gotthard E., professor (t.o.m. den
5 november 1975) Fors, Sixten R., byråchef Hedberg, E. Torbjörn,
universitetslektor (fr.o.m. den 6 november 1975)
Henningsson, Lars-Åke, teknolog
Lassinantli, I. Ragnar, landshövding, f.d. led. av riksdagen
Lundberg, Bengt Å., bitr. professor (fr.o.m. den 6
november 1975)
Malmgren, Nils, kommunalråd
MoU, Olof G., byråchef
Nordström, Lars, professor
Paul, Karl-Gustav, professor
Poppius, Hans D., byråchef (t.o.m. den 5 november 1975)
Pusch, Roland, professor (fr.o.m. den 6 november 1975)
Rosén, Nils-Arne, arkitekt
Wellenius, Lennart, direktör (t.o.m. den 5 november 1975)
Östiund, Zolo, kanslichef
Experter: Andersson, Rune, civUingenjör (fr.o.m. den 15
maj 1974) Bylund, B. Erik M., professor Enquist, Daniel N., förvaltningschef
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Johansson, Karl-Åke, teknolog (fr.o.m. den 13 mars 1974)
Larsson, Leif, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Lundqvist, Bo Christer,
civilingenjör Pettersson, N. Ove, professor Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare
Tennberg, Klas, byrådirektör
Sekreterare: Enquist, Daniel N., förvaltningschef (fr.o.m.
den 15 maj 1974)
Lokal: Högskolan i Luleå, 951 87 Luleå, tel. 0920/680 00
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 48.
Kommittén bar under liden november 1974 - oktober 1975
hållit två sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
sammanträden hållits med arbetsgrupper, expertgrupper m.m.
Kommittén har den 28 februari 1975 avgetl delbetänkandel
Samhällsbyggnadsteknik i Luleå.
Kommittén har dessutom avgetl skrivelse lill
283 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 16
universitelskanslersämbelet den 21 maj 1975 med förslag om
inrättande av interimsslyrelse för högskolan i Luleå.
Utredningsuppdraget
är slutfört men kommittén kvarstår som ledningsorgan för högskolan i
Luleå till dess regeringen förordnar annat.
16. Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj
1970 för alt utreda frågan rörande åtgärder för elever med särskilda
svårigheter i skolan och därmed sammanhängande frågor, bl. a. skolans
arbetsmiljö (se Posl-och Inrikes tidn. den 15 juli 1970):
Ordförande: Orring, Jonas A., generaldirektör
Ledamöter: Beckius, Carin E., kanslichef Larsson, L.
Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen Mogård, Britt E. T., fru, led. av
riksdagen Mårtensson, Alvar G. G., telearbetare, f.d. led. av riksdagen
Richardson, N. Gunnar E., docent, f.d. led. av riksdagen Svenningsson, S. Levi
H., fil. kand.
Experter: Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist
Andersson, Bengt Hj., skolinspektör Anveden, Per Olov, förbundsordförande
Axelsson, Alf W., rektor Bergman, Folke, skoldirektör
Bergqvist, Bertil, skolinspektör (fr.o.m. den 23 december
1974) Björk, John G. T., skoldirektör Dahlquisl, Lars, studierektor Danemar,
Anton, rektor Du Rietz, Lars B. Hj., rektor
Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (t.o.m. den 31
januari 1975) Edmark, Birger, rektor Elam, Lars, skolinspektör Ehrenfreid,
Monica, barnavårdslärare Ericsson, Tord, rektor Fredin, Curt,
folkbildningskonsulent Fredriksson, Ella, rektor Gillslröm, Åke K., rektor
Granlund, Börje, studerande Grunewald, Karl R., förbundsordförande Gustafson, K.
G. Jan, lektor
U: 16
Skr 1975/76:103 284
Haga, Ingegerd, ombudsman
Hallberg, Lars, sekreterare
Hansson, Bengt, skolkonsulenl
Hansson, NUs H., rektor
Hasselquist, Ulla, skolkurator
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande
Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd
Hildeberg, Lars, förbundssekreterare
HäUnen, Erkki I., rektor
Jansson, I. A. Gunnar, adjunkt
Javelte, Bo, ombudsman
Johannesson, Ingvar, professor
Johansson, Gun, ordförande i Riksförbundet Hem och skola i
D-län
Johansson, Lillemor, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den
15 januari 1974)
Jonsson, Lars-Eric, rektor
Jönsson, Claes-Göran, speciallärare
Keil, Hans, studerande
KjeUgren, Kjell, t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 23
december 1974)
Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1975)
Krantz, Gösta, styrelseledamot i Riksförbundet Hem och
skola
Könberg, Björn, rektor (fr.o.m. den 23 december 1974)
Lindgren, Göte, sekreterare
Lindkvist, Gunnar, folkskollärare
Lundberg, Arne, rektor
Löfqvist, Gert E., lektor
Mattson, Ingemar, rektor
Maltsson, Marly, fritidspedagog
Norberg, Randolph, rektor (fr.o.m. den 23 december 1974)
Nordin, Inga L., seminarielärare
Näslund, Stig, studierektor
Olsson, Elisabeth, småskollärare
Paulsson, Solveig, rektor
Philipson, Leif, avdelningsdirektör
Rönnelid, Kjell, adjunkt
Selinder, Inge, fil. kand.
Silenstam, Erik, bibUotekarie
Sjögren, Kerstin, bibliotekarie
Sjöstedt, Karl-Gösta, studierektor
Slangvik, Gunnar, universitetslektor
Stenlund, Francis, bitr. skoldirektör
Sundberg, Kjell, byrådirektör
Svensson, Ella, lektor
Törnblom, Sten, ombudsman
Törnslröm, Kjell, studierektor
285 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:17
Wahlström, Tommy, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Waltersson, Bert, sekreterare
Westrup, C. Richard, bitr. skoldirektör
Wiking, Barbro, avdelningsdirektör
Zetterlund, Sven, skoldirektör
Östlund, Harry, bitr. skoldirektör
Sekreterare: Johansson, Sven-Åke S., rektor (t.o.m. den 15
augusti 1975)
Bitr. sekreterare: Knocke, Wuokko, fil. kand. (fr.o.m. den
1 september 1974 t.o.m. den 30 juni 1975)
Lokal: Skeppargaian 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 68 34
(sekretariat)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberältelse
U 49.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit fyra sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1976.
17. Sameutredningen (U 1970:68)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:is bemyndigande den 11
december 1970 för atl utreda frågan om åtgärder till slöd för samernas språk
och kultur m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1971):
Ordförande: Elfving, O. Gösta C, f.d. landshövding
Ledamöter: Köhl, Olof F. E., hovrättsassessor Rönslröm, B.
Thomas, departementssekreterare Thomasson, Lars M., förste rektor Utsi, Lars,
renägare
Experter: Eek, Hilding, professor (fr.o.m. den 18 januari
1974) Henrysson, Sten, professor Johansson, Henning, forskningsassistent Ruong,
Israel, professor (fr.o.m. den 18 januari 1974)
Sekreterare: Israelsson, Ragnar, f.d. undervisningsråd
Bitr. sekreterare: Silén, Ulla-Britta,
departementssekreterare
U:17 Skr
1975/76:103 286
Direktiven för uiredningen se 1972 års riksdagsberältelse
U 49.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigbeter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Uiredningen har i december 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:99 och 100) Samerna i Sverige. Slöd åt språk och kultur.
Uppdraget är därmed slutfört.
18. Uppsala domkyrkas resltaureringskommitté (U 1971:09)
TiUkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1971
med uppgifl alt dels leda arbetena med Uppsala domkyrkas inre restaurering,
dels avge förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder, som är nödvändiga
för det fortlöpande underhållet av domkyrkans yttre, dels i samråd med byggnadsstyrelsen
undersöka möjligheterna av och beräkna koslnaderna för sådana åtgärder som
krävs för atl de provisoriska skyddsåtgärderna vid kyrkans huvudingång skall
kunna slopas:
Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led.
av riksdagen
Ledamöter: Bergvall, Bengt H., avdelningsdirektör Bohrn,
Erik A., avdelningsdirektör Hovsladius, O. Sigvard., disponent Nilsson, S.
Clarence, domprost
Expert: Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör
Sekreterare: Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör (fr.o.m.
den I juli 1974) Arkitekt: Porne, G. Åke, arkitekt
Lokal: Odinslund 3, 752 20 Uppsala, tel. 018/12 24 04,
018/12 04 60 (ordföranden), 08/20 54 00 (sekreteraren), 08/20 00 88 (Porne)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse U
55.
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
håUit nio sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
287 Konunittéer: Utbildningsdepartementet U:20
19. Sakkunnig (U 1971:11) för att utarbeta förslag till
restaurering av Vadstena klosterkyrka
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 10
december 1971 för att utarbeta förslag lill restaurering av Vadstena
klosterkyrka:
Sakkunnig: Ahrbom, Nils O., f.d. professor
Experter: AUander, Claes C. G., professor Anderson, Iwar,
f.d. antikvarie Bergvall, Bengt H., avdelningsdirektör Holmström, Ingmar,
ingenjör
Sekreterare: Kask, Hando, arkitekt
Direktiven för den sakkunnige, se 1973 års
riksdagsberättelse U 46.
Den sakkunnige har den 18 april 1975 avgetl belänkandet
(Ds U 1975:6) Förslag lUl restaurering av Vadslena klosterkyrka. Uppdraget är
därmed slutfört.
20. Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta
verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet
TiUkaUade erUigl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
december 1971 för att utreda den fortsatta verksamheten med radio och
television inom utbildningsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari
1972):
Ordförande: Andersson, Leif G., t.f. statssekreterare
(t.o.m. den 31 mars 1975) Hammar, Carl-Filip, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
april 1975)
Ledamöter: Äg, Lars E., generaldirektör Marcus, Lars E.
P., direktör Persledt, Ulf E., fortbildningsledare
Experter: Böhlin, Elsa, sekreterare (fr.o.m. den 15
februari 1974) Eliasson, H. Torsten Y., lektor Flinck, N. Rune I., universitetslektor
Fornsledt, Ulf H., departementssekreterare Hammar, Carl-Filip,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 mars 1975) Hammarberg, Peter, studierektor
U:20 Skr
1975/76:103 288
Hoffman, Margit, redaktör
Hultqvist, Tore, ombudsman
Johansson, K. Inge, förbundsordförande
Larsson, Gösta H. F., sekreterare
Larsson, Helmer E., avdelningsdirektör
Lindal, Kurt G., intendent
Lindblom, Carin, rektor
Lundgren, Rolf A., programdirektör
Lundgren, Stig H. E., direktör
Olsson, H. S. Artur, skolråd
Persson, Henry A., ombudsman
Rosengren, Bodil, sekreterare
Schyl-Bjurman, Gertrud S., föredragande i socialstyrelsen
Sundqvisl, Allan, bitr. studiereklor
Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör
Vestiund, A. G. (Gösta), undervisningsråd
Warby, ElsaM., skolkonsulenl
Åkerblom, Dick M., adjunkt
Österberg, Olle, lektor
Sekreterare: Pettersson, Sten-Åke E., sekreterare
Lokal: TRU-kommittén, Stockholms vägen 30, 182 74
Stocksund, tel. växel 08/85 04 20
Uiredningen har den 27 maj 1975 avgetl belänkandet (SOU
1975:28) Program för ljud och bild i utbildningen, den 15 augusti 1975
betänkandet (Ds U 1975:8) Kabelvision Kiruna - försök med en ny kanal samt den
24 september 1975 betänkandet (SOU 1975:72) Distansundervisning.
Lägesbeskrivning saml organisatoriska alternativ för högskolan.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 16 sammanträden. Härjämte har litredningens olika expert- och
arbetsgrupper hållit 39 sammanträden.
Utredningen ansvarar för verksamheten vid
produktionsenheten i Stocksund. Regeringen har den 26 juni 1975 fastställt
produktionsplanen för budgetåret 1975/76.
Uppdraget är slutfört men utredningen fortsäller tills
vidare sitt arbete som styrelse för produktionsenheten.
21. Forskningsrådsutredningen (U 1972:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 april
1972 för utredning rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1972):
289 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:21
Ordförande: Rosén, Nils Gustav K. G., f.d. universitetskansler
Ledamöter:
Ekelund, Ulla G., tiUsynslärare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 maj 1975)
Gustafsson, Bengt E., professor
Gustafsson, Lars 1., universitetslektor, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1
maj 1975)
Ingelstam, Lars E., bitr. professor
Jordan, Kerstin R., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 1 maj 1975)
Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor
Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m.
den I maj 1975)
Richardson, N. Gunnar E., docent, f.d. led. av riksdagen
Segerstedt, Torgny, professor, rektor
Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen
Experter: Eskilsson, Per H., revisionsdirektör (fr.o.m.
den 17 maj 1974 t.o.m. den 29 april 1975)
Friborg, Göran O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 november
1974 t.o.m. den 29 april 1975)
Sekreterare: Landberg, Hans W., docent
Bitr. sekreterare: Holmborn, Börje, avdelningsdirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 18 95
(sekreteraren), 763 18 96 (bitt. sekreteraren), 763 18 97 (kansli)
Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberältelse
U 51. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 32 samt (anförande av
statsrådet Zachrisson till protokoll vid regeringssammanträde den 10 april
1975):
Med Slöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972
tillkallade dåvarande slalsrådel Moberg sakkunniga för utredning rörande forskningsråden
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (forskningsrådsutredningen, U
1972:02). Enligl sina direktiv skall de sakkunniga se över bl. a.
forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning. Med slöd av
Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 juni 1974 har jag uppdragit ål
forskningsrådsulredningen all i samband med sina överväganden även behandla bl.
a. frågan om planering, prioritering och medelstilldelning avseende
framtidsmotiverad grundforskning.
Under år 1974 aktualiserades en rad forskningsfrågor i
riksdagen. Förslag lades sålunda fram bl. a. om den långsikliga
forskningsplaneringen, organisation m. m. av framtidsforskning resp.
teknikvärdering, forskningsinformation lill riksdagen saml ekonomiskt slöd tiU
forskning för
19 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
U:21
Skr 1975/76:103 290
löntagarorganisationer. Förslagen hade förts fram dels av
riksdagens revisorer, dels i flera motioner (1974:169, 235, 297, 1055, 1372,
1374 och 1485).
Utbildningsutskottet (UbU 1974:37) framhöll med anledning
härav atl revisorernas synpunkler i fråga om en mera aktiv och långsiktig
planering av de statliga insatserna för forskning och utvecklingsarbete samt
förslagel i motionen 1974:1372 om elt forskningspolitiskt handlingsprogram
borde bli föremål för en samlad bedömriing i forskningsrådsutredningen eller i
annan ordning. Vid denna bedömning borde också prövas revisorernas förslag om
atl regeringen årligen till rik:sdagen skall avge särskild berättelse över
utvecklingen på forskningsområdet. Utskottet fann vidare vissa skäl tala för
att även frågan om framtidsstudier inklusive teknikvärdering innefattas i
samma utredningsarbete.
Utskottet förutsatte att forskningsrådsutredningens
parlamentariska inslag skulle vidgas om uppdraget lämnades lill denna utredning
och alt arbetet även i annat fall skulle komma atl ske under medverkan av
parlamentariker. Enligl utskottet borde också frågan om ekonomiskt slöd till
löntagarorganisationerna för forskningsuppdrag ingå i utredningsuppdraget.
Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle
ge Kungl. Maj:t till känna vad utbildningsutskottet hade anförl. Riksdagen
beslutade i enlighet med hemstäUan (rskr 1974:337).
Stora belopp satsas ärligen på forsknings- och
utvecklingsarbete i Sverige. Innevarande budgetår kan storleken av de medel som
för delta ändamål anvisas över statsbudgeten beräknas uppgå lill ca 2,3
miljarder kr. Det är självfallet angelägel alt forskningsresurserna utnyttjas
så effektivt som möjligt och atl information om forskningsresultat så snabbi
som möjligl sprids till aUmänheten och liU myndigheler m. f I. som är verksamma inom olika
samhällssektorer. För alt så skall kunna ske krävs all de statiiga insatserna
inom forskningsområdet planeras och organiseras på etl ändamålsenligt sätt.
Flera statliga utredningar arbetar f. n. med frågor som ytterst gäller
möjligheterna aitt förbättra planering och organisation av forskningsresurserna.
Bl. a. forskningsrådsutredningen, STU-ulredningen (I 1974:06) och
forskarulbildningsutredningen (U 1974:06) arbetar med dessa frågor. De frågor
angående bl. a. den långsiktiga forskningsplaneringen som enligt riksdagen bör
prövas närmare har anknytning bl. a. till det arbete som bedrivs av dessa
utredningar. Frågorna torde liU största delen höra samman med
forskningsrådsulredningens uppgifter. Forskningsrådsulredningen bör därför få i
uppdrag all pröva nämnda frågor. Delta innebär enligl min mening inle någon
inskränkning i de övriga ifrågavarande utredningarnas uppdrag.
Forskningsrådsutredningen bör således undersöka och bedöma
förutsällningarna för en långsiktig forskningsplanering.
I
tilläggsdirektiv den 7 juni 1974 har forskningsrådsulredningen, som jag
redovisat inledningsvis, fått i uppdrag alt vid sina överväganden även behandla
bl. a. frågor om planering, prioritering och medelstilldelning avseende
framtidsmotiverad grundforskning. Forskningsrådsutredningen bör i samband
härmed även kunna överväga frågor rörande organisatorisk form för
framtidsstudier sarnt frågor rörande s. k. teknikvärdering. Utredningen bör
härvid särskilt belysa forskningsrådsorganisationens roll i dessa sammanhang.
Enligt sina direktiv skall forskningsrådsulredningen
behandla vissa frågor rörande information om forskning. I sill forlsalla
arbete bör
291 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:22
uiredningen även behandla frågor rörande
riksdagsledamöternas behov av information i forskningsfrågor.
Vidare bör uiredningen behandla löntagarorganisationernas
möjligheter all initiera forskning.
Forskningsrådsutredningen
bör samråda med STU-ulredningen och forskarulbildningsutredningen i frågor som
har anknytning till dessa utredningars uppdrag och i frågor om information om
forskning med riksdagens informationsulredning.
Uiredningen har den 29 april 1975 avgelt betänkandet (SOU
1975:26) Forskningsråd.
Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler,
utredningar och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
22. Studiereseutredningen (U 1972:03)
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 juni
1972 för all utreda vissa frågor rörande svensk skolungdoms internationella
kontakter m. m.:
Utredningsman: Håvik, I. Doris H., assistent, led. av
riksdagen
Experter: Åhlén, Sune, ombudsman Ganneby, George L. V.,
informationschef Göthberg, Bo, folkhögskoleinspektör Holmberg, Gunnar,
skolkonsulenl Johansson, Sven G., skolkonsulenl Löwdin, Inga, skolkonsulenl
Malmberg, Rolf, skolkonsulenl Salin, Sven, skolkonsulenl Westerlund, Uno,
ombudsman
Sekreterare: Näslund, NUs-Eric, socionom
Bitr. sekreterare: Thomasson, Björn E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 16 juni 1974)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
U 52..
Utredningsmannen har under tiden november 1974 - september
1975 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
U:22 Skr
1975/76:103 292
Utredningen har den 4 septeber 1975 avgett betänkandet
(SOU 1975:64) Språkresor.
Uppdraget är därmed slutfört.
23. Studerandehälsovårdsutredningen (U 1972:05)
Tillkallad enligt Kungl.Maj:ls bemyndigande den 8 september
1972föralt utreda studerandehälsovården:
Utredningsman: Wennström, K. Gunnar, avdelningschef
Experter: Backström, Esbjörn, sludenlläkare Bengtsson,
Sven, byråchef Björklund, Rolf, sekreterare Jonsson, Benny, byrådirektör
Magnusson, Bertil, jur. stud. Norlén, Sverker, kanslichel!
Sekreterare: Wilow, Kay Gunnar A., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Rundquist, Åsa I., t.f. byrådirektör
Skoglund, Caj U., fil. kand.
Direktiven för den sakkunnige, se 1973 års
riksdagsberältelse U 54.
Utredningen har den 17 mars 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:7) Framtida studerandehälsovård. Uppdraget är därmed slutfört.
24. Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och
kommunerna
(SSK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8
september 1972 för att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i
fråga om grundskolan och gymnasieskolan (se Post- och Inrikes tidn. den 22
september 1972):
Ordförande: Orring, Jonas A., generaldirektör
293 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:24
Ledamöter: Andersson, Lennart F. H., sludieombudsman, led.
av riksdagen Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 13 februari
1975) Gillslröm, Åke K., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari
1975) Göthberg, Kerstin V., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari
1975) Karlsson, K. J. Urban, internationeU sekreterare (fr.o.m. den 13 februari
1975)
Landström, Sten-Sture H., direktör
Larsson, Ulf O., t.f. statssekreterare (t.o.m. den 12
februari 1975) Nyhage, Hans B., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13
februari 1975) Olsson, A. Maj Britt, fru (fr.o.m. den 13 februari 1975)
Wikström, Jan-Erik, förlagschef, f.d. led. av riksdagen
Experter: Andersson, Uno, ombudsman
Alexandersson, Rune J., sekreterare (fr.o.m. den 12
september 1974) Backman, Sven, sekreterare (fr.o.m. den 10 april 1975)
Bengtsson, Sture, skolinspektör (t.o.m. den9aprU 1975) Bergman, Folke,
skoldirektör Carlsson, Lennart, skolinspektör
Cornelius, Claes, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 5
april 1974) Edström, Änders, byrådirektör (t.o.m. den 30 juni 1975) Ekberg,
Britta S., departementssekreterare Ekelius, Wåge, skolsekrelerare (fr.o.m. den
26 augusti 1974) Eklund, Karl, intendent (fr.o.m. den 18 mars 1974) Eriksson,
Hilding, bitr. skoldirektör
Fagerström, Jan Peter, studierektor (fr.o.m. den 29 april
1974) Fleischer, B. Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974) Furumark,
Ann-Marie, rektor Grendin, Kurt, undervisningsråd Gårmark, Thore O., direktör
Hagman, Anders, sekreterare Hamber, Hans, rektor Hedberg, Anders, sekreterare
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande Helsing, Gunnar, rektor (t.o.m. den 9
aprU 1975) Henrysson, Sten, professor HUdeberg, Lars, förbundssekreterare
Hjabnarsson, Sven, rektor Holm, Lennart, avdelningsdirektör Holmberg, Bo, bitr.
skoldirektör Höglind, Lars O., bitr. skoldirektör
Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 3 september
1974) Johansson, Anna-Greta, folkskollärare (t.o.m. den 9 april 1975) Jonsson,
Birger, studierektor (t.o.m. den 9 april 1975)
U:24 Skr
1975/76:103 294
Kalin, Göran, adjunkt
Karlin, Bengt, organisationsdirektör
Karlsson, John-Evert, sekreterare
Karlsson, Åke, förste sekreterare
Karlsson, Torsten, sekreterare
Kebbon, Lars, direktör
KeU, Hans, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975)
Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 16
april 1975)
Larsson, Lennart, ulbildningschef
Levén, Sören, skolkonsulenl
Lindsledt-Pillz, Inga, advokat
Liren, Gösta, förbundsdirektör (t.o.m. den 15 april 1975)
Lukkari, Bror, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)
Lundborg, Ingrid, rektor (t.o.m. den 9 april 1975)
Lundgren, Ulf, docent
Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd
Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd
Mårtensson, Stig, förvaltningschef (fr.o.m. den 7 maj
1974)
Nicklasson, Stina, skolinspektör (t.o.m. den 31 augusti
1975)
NUsson, Gotthard, f.d. landstingsdirektör
NUsson, Jonny, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975)
Ohlsson, Sigyn, fil. kand. (t.o.m. den 25 juli 1975)
Palmkvist, Kurt, l:e byråsekrelerare (fr.o.m. den 16 april
1975)
Persson, Henry A., ombudsman
Persson, Mårten, fU. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1975)
Reuterswärd, Claes, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 april
1974)
Sahlén, Hans, ombudsman
Silfverberg, Bengt, lektor (t.o.m. den 9 aprU 1975)
Slegö, Eskil, rektor
Slenhem, Bengt, kamrer (fr.o.m. den 7 maj 1974)
Sletier, Emil, avdelningsdirektör
Sälgström, Leif, adjunkt
Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den 1 september 1975)
Thorsell, Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 december 1975)
Trozell, Bertil, skolintendenl
Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd
Wandén, Stig, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
september 1974)
Wester, Jan, skolkonsulenl
Wik, Lars, avdelningsdirektör
Wikell, Göran, avdelningsdirektör (t.o.m. den 14 november
1975)
Wrigert, Anders, l:e byråsekrelerare (t.o.m. den 15 april
1975)
Sekreterare: Nicklasson, Stina, skolinspektör (fr.o.m. den
1 september 1975) Teveborg, Lennart, skolråd (t.o.m. den 31 augusti 1975)
295 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:25
Bitr. sekreterare: Lukkari, Bror, byråchef (t.o.m. den 31
augusii 1975)
Lokal: Svarlmangatan 9, 3 tr., 11129 Stockholm, tel. 20 98
93 (seksekreleraren), 20 13 57 (kansliet)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
U 55. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 36.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer, utredningar och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 24 januari 1975 avgelt delbetänkandel
(SOU 1975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. En redovisning
av tidigare diskussioner om och ställningstaganden lill huvudmannaskapen för
specialskolan och särskolan samt skäl för och emot framlida primärkommunalt
huvudmannaskap för dessa skolformer.
Den 4 mars 1975 har utredningen avgetl delbetänkandel (SOU
1975:9) Individen och skolan. Ramlimplaner och förslärkningsanordningar. Till
ledning för del fortsalta arbetet vill uiredningen med detla betänkande om
individen och skolan få lill stånd en allmän diskussion, främst kring
ansvarsfördelningen i pedagogiska och organisatorska frågor. Dessa frågor
hänger naturligt samman med ansvaret för skolans administration och ekonomi,
varför även dessa områden något berörs. Belänkandet innehåller inga färdiga
förslag.
Vidare har utredningen den 19 juni 1975 publicerat en
diskussionspromemoria med titeln Ramtimplaner och
förstärkningsanordningar för specialskolan.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
25. Bibelkommissionen (U 1972:07) med uppgift att
nyöversätta Nya testamentet
TillkaUade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 1
december 1972 för all nyöversätta Nya testamentet (se Post- och Inrikes tidn.
den 19 januari 1973):
Ordförande: Rodhe, Birgit, rektor
Ledamöter: Björck, Staffan, professor Forkman, Göran,
teol. dr Lindström, Harry, fil. lic.
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen
Martiing, Carl Henrik, direktor
opaginerad Kontrollera mot PDF
U:25 Skr 1975/76:103 2%
Mallsson, S. M. Lennart, dislriklssiudieledare, led. av
riksdagen Narrowe, Morton, rabbin (fr.o.m. den 1 juU 1975) Vallquisl, Gunnel, författare
Experter: Aglerl, Per Arne, pastor (fr.o.m. den 1 juli
1974) Älexanderson, Eva, författare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bergman, Kerstin,
lektor
Block, Per H. L., teol. lic. (t.o.m. den 31 augusti 1975)
Blomqvisl, Jerker, t.f. professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Braw, Christian,
t.f. komminister (fr.o.m. den 1 juli 1974) Dewailly, Leon N. G., teol. dr
(fr.o.m. den I september 1975) Enquist, Per Olov, författare (fr.o.m. den 1
juli 1974) Fabricius, Cajus, professor Forsbeck, Rune, pastor
Fries, Ingegerd, fil. mag. (fr.o.m. den I juli 1974)
Gerhardsson, Birger, professor Hartman, Lars, professor (fr.o.m. den 1 juli
1974) Helander, Sven, docent (fr.o.m. den 1 juli 1974) Johansson, Erland,
rektor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Lönnebo, Martin, domkyrkokaplan (fr.o.m. den 1
juli 1974) Molde, F. Bertil, professor
Nerman, Bengt, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli
1974) Nilsson, Lilian, melodikleklor
Nilsson, Nils Gunnar, redaktör (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Nilsson, Sven, pastor
Orsladius, Else, komminister (fr.o.m. den I juli 1974)
Rodhe, Sten, lektor
Smith, Jan, pastor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Stolt,
Birgit, docent (fr.o.m. den 1 juli 1974) Trotzig, Birgitta, författare Weman,
Gunnar, kyrkoherde (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Översätlningsenheten för Nya testamentet:
Ordförande: Björck, Staffan, professor
Ledamöter: Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m. den I
september 1975) Jonason, Olov, översättare Olsson, Birger, docent (t.o.m. den
30 juni 1975) Palm, Jonas, professor Riesenfeld, Harald, professor Vennberg,
Karl, författare
297 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:25
Översätlningsenheten för Gamla testamentet:
Ledamöter: Albreklson, Bertil, professor (fr.o.m. den 1
juli 1975) Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den I juli 1975) Malmström,
Sten, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Koordinator: Olsson, Birger, docent
(fr.o.m. den I juli 1975)
Experter: Brandl, Krister, komminister (fr.o.m. den 1
september 1975 t.o.m. den 31 januari 1976)
Gerleman, J. GiUis H., professor (fr.o.m. den 15 november
1975) Kronholm, B. Tryggve, docent (fr.o.m. den 15 november 1975 t.o.m. den 15
januari 1976)
Ringgren, K. V. Helmer, professor (fr.o.m. den 1 oktober
1975) Vitestam, N. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Sekreterare: Åsberg, Christer, fil. mag.
Bitr. sekreterare: Fornberg, Tord, fil. kand. och teol.
kand. Jonsson, K. E. Johnny, (t.o.m. den 30 juni 1976) Nilsson, Herbert,
kanslisekreterare Secher, Jörgen, fil. lic. Wiklander, Bertil, fil. mag., teol.
kand. (fr.o.m. den 1 november 1975)
Lokal: Åsgränd 1, 1/2 tt. ög., 752 35 Uppsala, tel. 018/12
83 96 (sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)
Direktiven för kommissionen, se 1974 års
riksdagsberättelse U 46.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Gustafsson till
protokoll vid regeringssammanträde den 18 juni 1975):
Efter elt omfattande förberedelsearbete tillsalte Kungl.
Maj:t i december 1972 en bibelkommission (U 1972:07) med uppgifl atl
nyöversätta Nya testamentet. Även frågan om en nyöversättning av Gamla
testamentet har övervägts länge. Den 16 april 1971 tillkallade dåvarande
statsrådet Myrdal enligl bemyndigande av Kungl. Maj:l särskilda sakkunniga med
uppgifl alt förbereda en sådan nyöversättning (U 1971:05). De sakkunniga som
enligl direktiven kunde ulgå från all en översättning av Gamla testamentet
skulle göras, skulle begränsa sill arbete tiU frågan om det textkritiska
underlaget för en ny svensk versron och till vissa översällningsteoreiiska
frägor som betingas av del hebreiska språket och del gammaltestamentliga forskningslägel.
Elt urval texter skulle vidare nyöversätlas och förslag lill organisation av
del fortsatta arbetet avges. För all binda samman arbetet med Gamla och Nya
testamentet skulle utredningen samråda med den
U:25 Skr 1975/76:103 298
kommission som beräknades komma alt tiUsättas för Nya testamentet,
dvs. den nyssnämnda bibelkommissionen.
De sakkunniga, som antog namnet 1971 års bibelkommitlé för
Gamla testamentet, avlämnade i juni 1974 betänkandet (SOU 1974:33) Atl översätta
Gamla testamentet. Texter, kommentarer, riktlinjer. De föreslår atl
bibelkommissionen utökas med en enhet som bar till uppgift atl översälla hela
Gamla testamentet. Enheten föreslås beslå av en fast grupp om tre personer,
nämligen en översättare som är expert på Gamla testamentet, en översättare som
är expert på svenska språket och en koordinator som skall samordna hela
arbetet. De två översättarna avses skola bilda elt permanent översätlarpar och
koordinatorn fungera bl. a. som enhetens huvudsekreterare och föredragande
inför kommissionens styrelse. Enheten bör förstärkas med tillfälliga
översätlarpar för vissa texter. Textkritiska, exegeliska, filologiska och
stilistiska experter bör vidare kunna anlitas för speciella uppgifier. På grund
av de många tolkningsproblemen i Gamla testamentet anses del nödvändigt atl varje
text genomarbetas av minst två eUer tre personer som är förtrogna med
originalet (exegeter eller semitisler). Översättningen av de 39 böckerna i
Gamla testamentet beräknas ta minsl 15 år, om de sammanlagda personalresurserna
i enheten under denna lid blir 4 5 personer på heltid. De oUka bibelböckerna
bör publiceras efter hand, sedan företrädare för olika intressegrupper
(referensgrupper) har fåll tillfälle alt yttra sig om översättningen.
De sakkunniga föreslår vidare alt den nya översättningen,
i motsats till den nu gällande, skall baseras på en text som har fastställts
enligl gängse textkritiska regler. Som huvudprincip bör gälla att den medellida
hebreiska standardtexlen skall utgöra grundvalen. Avsteg från denna skaU dock
ske om en variant kan antas företräda en ursprungligare texl, men sådana
ändringar skall göras restriktivt. Hänsyn bör därvid las lill resultat och
tendenser i nutida forskning och, i svårbedömda fall, även tiU svensk
översätlningstradition. Avvikelserna från den hebreiska standardtexlen bör
redovisas.
Den nya översättningen bör enligt de sakkunniga inle
utformas i någon mer eller mindre särspråklig bibelslil av genomgående
högtidlig karaktär med arkaiserande inslag. De emotionella värden som för vissa
läsare kan vara knutna liU del traditionella bibelspråket bör få vika till
förmån för en språkform som öppnar en lätta re väg till textens innehåll. Detla
gäller också s. k. hebraismer, dvs. osvenska uttryck som uppslår vid
ord-tör-ord-översällning av vissa hebreiska uttryckssätt. Slilidealel bör vara
en idiomatisk, begriplig, naturlig nutida svenska. Detla erbjuder en ganska vid
ram och inrymmer många stillägen och möjligheter tiU stilistisk profiliering i
anslutning till originaltextens helhetskaraklär (genre, brukssituation i
gammaltestamentlig miljö, framslällningsmässig och stilistisk grundkaraktär
osv.). De stUvarialioner som finns i originalet bör i möjlig mån återspeglas i
en ny översättning.
Texten i en kommande utgåva föreslås av de sakkunniga bli
redigerad efter de regler som anges i direktiven för det nyleslamenlliga
arbetet (text tryckt i löpande följd, avdelad i mindre stycken efter
innehållet, kapitel- och versindelning i marginalen, rubriker i texten i
stället för kapilelsummarier, noter till texten). Mindre justeringar av namnformerna
bör kunna övervägas. Översällningsenhetens arbete bör enligl de sakkunniga
utmynna i en standardulgåva, försedd med en begränsad mängd hjälpinformation.
Särskilda krav kan, som framgår av betänkandet, ställas på
en nyöversättning av Psallaren utifrån dess användning i olika liturgiska
299 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:25
sammanhang. De sakkunniga förordar atl de principer som
följs vid översättningen av övriga skrifter i Gamla testamentet skall gälla
också för Psallaren i ell fortsatt arbete inom bibelkommissionens ram. De
sakkunniga bedömer de liturgiska kraven vara av den karaktären atl de bäst
tillgodoses genom en särskild Ulurgisk version utarbetad av andra, eventueUt i
samarbete med kommissionen. De sakkunniga anser alt även de s. k. apokryfiska
böckerna i Gamla testamentet, vilka av tradition hör lill den svenska
kyrkobibeln, bör översällas och föreslår atl frågan om en sådan översättning
utreds.
Efler remiss har yttranden över kommitténs belänkande
avgetls av en rad instanser som företräder religiösa samfund, skola, forskning
och litterär verksamhet m. m. inom svenskt språkområde (se
remissammanställningen DsU 1975:1, Nyöversättning av Gamla testamentet).
Remissinstanserna är i regel myckel positiva lill kommitténs förslag. Många,
bland dem skolöverstyrelsen, stryker under behovet av en helt ny översättning.
Några domkapitel anser del räcka med en revision av den nu gällande
översättningen. Förslagel om två versioner av Psallaren avstyrks av nästan alla
som har yttrat sig i denna fråga. Kommittén har, menar man, överdrivit
svårigheterna alt i en version tillgodose alla krav. Från samfund, skola och
universitet framförs önskemål om all även Gamla testamentets apokryfer skall
nyöversätlas.
En mera allmänt omfattad kritisk inställning kommer lill
synes i två hänseenden. Sålunda hävdar de flesta samfunden och de leologiska
fakulteterna, all den nya översättningen måste ha en sådan form all den ger
läsaren möjlighet all tolka vissa textställen som profetior om Kristus.-Annars
skapas onödiga klyftor mellan bibelns två testamenten. Grundtextens innebörd
får självfallet inle åsidosättas lill förmån för kravet på en sådan
kristologisk tolkning, men i de fall där man har lillgång lill olika
översätlningsallernaliv, varav elt ger kristologiska associationer, bör detla
senare kunna väljas. Vidare finns i alla läger företrädare för den åsikten all
traditionella ullryck och hebraismer bör kunna bevaras i något slörre
ulsläckning än de principiella övervägandena i betänkandet ger vid handen. Vissa
hebraismer är, menar man, fortfarande vitala element i svenskan, inle minst när
det gäller den känslomässiga funktionen hos språket. En kommande
översältningsenhels uppgifl bör därför vara att i varje enskilt fall med hänsyn
till textens helhetskaraklär avgöra om hebraismer är motiverade eller ej.
De sakkunnigas förslag till organisation tillstyrks i
regel utan närmare kommentar. Bibelkommissionen anser all en företrädare för
judisk tradition bör ingå i dess styrelse, om den får uppgiften atl översälla
Gamla testamentet, och atl antalet medlemmar i dess referensgrupper bör utökas
så, alt det blir möjligt för dessa all i samråd med kommissionen vid varje
tillfälle välja mellan elt nylestamenlligt och elt gammaltestamentligt
över-sättningsprov för granskning. Flera remissinstanser framhåller atl arbetet
bör komma igång snarast, så atl en samordning kan ske mellan det
nyleslamenlliga och del gammaltestamentliga arbetet. Skolöverstyrelsen anser
atl arbetet bör slutföras inom så kort tid som möjligl och nämner tidrymden 10
12 år.
Jag delar den mening som kom lill uttryck i direktiven
till bibelkommissionen, nämligen atl staten från allmänkultureUa utgångspunkter
har ett intresse av alt tillse att en användbar bibelöversättning finns
tillgänglig. Som framgår av direktiven lill 1971 års bibelkommitlé föreligger
ell behov av en nyöversättning även av Gamla testamentet. Jag
U:25 Skr 1975/76:103 300
förordar därför all en sådan nu kommer till slånd. De
sakkunnigas förslag lill riktlinjer och organisation finner jag väl
underbyggda. Förslagen bör därför läggas till grund för översättningsarbetet
under beaktande av de i del föregående angivna smärre modifikationer som
remissinstanserna förordat i fråga om öppenhet mol kristologiska tolkningar och
bruk av hebraismer. Liksom flertalet remissinstanser anser jag att endasi en
version av Psallaren bör utarbetas. Denna bör bygga på de principer som gäller
för arbetet i stort. Frågan om en nyöversättning av apokryferna bör enligl min
mening överlämnas till bibelkommissionens styrelse för närmare utredning.
Arbetet bör inriktas på en standardulgåva med en begränsad
mängd informationsmaterial utöver själva texten. Del material som därutöver kan
komma fram vid översättningsarbetet bör dock i möjlig mån samlas, registreras och
systematiseras för en eventuell publicering. De avgörande besluten om textens
redigering bör fallas av kommissionens styrelse.
Med hänsyn liU kommissionens arbete med Gamla testamentet
bör dess styrelse utökas med en ledamot som har ingående kännedom om judisk
tradition.
Översättningsarbetet bör kunna påbörjas den 1 juU 1975.
Del beräknas både enligl uiredningen och enligl bibelkommissionen i dess
remissvar ta minsl 15 år. Enligl min mening bör arbetet om möjligl ulföras på
kortare tid. Kommissionens styrelse bör därför inom den givna organisationens
ram söka planera arbetet så, atl liden för arbetet reduceras.
Kommissionen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden i styrelsen, nio sammanträden i översätlningsenheten
för Nya testamentet och två sammanträden i översätlningsenheten för Gamla
testamentet.
Kommissionen har i januari 1975 publicerat översättningar
ur Nya testamentet. Fyra bibelböcker.
Kommissionens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
26. Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8
december 1972 för atl utreda folkhögskolans framtida uppgifter (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 januari 1973):
Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolereklor, led. av
riksdagen
Ledamöter: Bengtsson, Marianne, kurator Hercules, Jan,
ombudsman Högemark, Karl H., folkhögskolerektor Johansson, Berndt O. L.,
departementssekreterare Kalle, Erik A., landstingsråd Lindell, Carl Gustaf,
folkhög:5kolerektor Stålhammar, Bert E. J., rektor, f.d. led. av riksdagen
301 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:27
Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd Walldin, Carin,
ombudsman
Experter: Bjerlöw, Jan T., hovrättsassessor (fr.o.m. den
18 juni 1975) Göthberg, Bo, folkhögskolinspeklör (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Johansson, Sigurd, t.f. folkhögskolerektor (fr.o.m. den 2 juni 1975) Jonsson,
Erland, docent
Löwkranlz, Bo, folkhögskollärare (t.o.m. den 31 maj 1975)
Svärd, Stig, sludiesekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1974) Söderbäck,
Helmer, folkhögskolereklor (fr.o.m. den 1 maj 1974) Wadbeck, Wilhelm, revisor
Sekreterare: Johnson, Inez, byrådirektör
Bitr. sekreterare: Kihlén, Margrel, folkhögskollärare
Lokal: Vasagalan 36, 3 tr., 111 20Stockholm, tel. 11 91
14(sekreteraren), 11 91 02 (bitr. sekreteraren), 10 39 25 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
U 47.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 24 sammanträden.
Utredningen har den 27 november 1975 avgett en rapport (Ds
U 1975:17) Folkhögskolan och dess lärare.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
27.1973 års betygsutredning (U 1973:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 16
februari 1973 för att pröva frågan om betygsällningen i grundskola och
gymnasieskola (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973):
Ordförande: Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Ledamöter: Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av
riksdagen Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Hörlén, E. Linnea,
adjunkt, led. av riksdagen Jönsson, Hans E., ombudsman, led. av riksdagen
Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen Strindberg, Per-Olof J.,
länsombudsman, led. av riksdagen
U:27 Skr
1975/76:103 302
Experter: Arvidsson, Olof (Olle), rektor
Berglind, Claes G., yrkesvalslärare (fr.o.m. den 19augusti
1975) Breidensjö, Monica, ombudsman Båvenholm, Siv, redaktör Carlsson, Leif,
lektor Dihlström, Klas, lektor
Elfving, Arne, rektor (fr.o.m. den 30 april 1974)
Elinebrand, Rolf, ombudsman Fleischer, B. Lennart, sekreterare Georén, Sven,
ingenjör
Gullberg, Bo, forskningsassistent (fr.o.m. den 30 januari
1975) Kaslan, Agnes, byrådirektör (fr.o.m. den 30 aprU 1974) Kjellberg, Lars,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 april 1974) Klason, Lars-Erik, ombudsman
Langby, Elisabeth, studerande (fr.o.m. den 21 november
1974) Lönnroth, Ann Mari, redaktör
Niléhn, Kerstin, psykolog (fr.o.m. den 27 september 1975)
Nilsson, Sven, sekreterare Schelin, Leif, fil. mag. Sjöström, Hans,
redaktionschef Svensson, Anders, rektor
Svensson, Johnny, sekreterare (fr.o.m. den 19 augusti
1975) Sääf, Birger, rektor (fr.o.m. den 30 april 1974) Thoursie, Kerstin A.,
skolkonsulenl (fr.o.m. den 1 september 1975)
Sekreterare: Löfqvist, Gert E., lektor
Bitr. sekreterare: Farm, Gunnel, kanslisekreterare
(fr.o.m. den 2 mars 1974)
Lokal: Lärarhögskolan, Munkhätlegatan 3, Fack, 2(K)45
Malmö, tel. 040/92 40 60
Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
U 48.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
håUit elva sammanträden saml haft överläggningar med lärargrupper och
arbetsgrupper.
Uiredningen publicerade hösten 1974 en
diskussionspromemoria om belygsätlning i grundskola och gymnasieskola samt
intagning lill gymnasiala utbildningar.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
303 Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U:29
28. Obligatoriekommittén (U 1973:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars
1973 för utredning rörande det obligatoriska medlemskapet i
studerandesammanslutningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1973):
Ordförande: Berg, CG. Håkan, departementsråd
Ledamöter: Eliasson, Anna B., f il. mag., led. av
riksdagen Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Honeth, Peter, jur.
stud. (fr.o.m. den 29 maj 1974) Weibull, Martin C, docent Öhlund, Per T., byrådirektör
Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare
Ringborg, S. Erland, kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1974) Sandqvist-Örnberg,
Berit M-L., avdelningsdirektör Söderberg, Karl, f.d. skoldirektör (fr.o.m. den
15 december 1974)
Sekreterare: Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den 18
februari 1974)
Lokal: Gölabergsgatan 9, 2 tt., 41134 Göteborg, tel.
031/179950 (Holmgren)
Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse U
50.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 14 sammanträden. Två av dessa sammanträden har utgjorts av
tvådagarsöverläggningar.
Kommittén har vid tre tillfällen haft gemensamma
överläggningar med
företrädare för berörda studerandesammanslutningar,
högskolemyndigheter, kommunala myndigheter m. m.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
29.1973 års expertgrupp för konstutbildning (U 1973:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars
1973 för alt utreda vissa frågor som rör utbildning inom bildkonst,
konsthantverk och design (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1973):
Ordförande: Virdebrant, Carl-Erik B., kanslichef
U:29 Skr 1975/76:103 304
Ledamöter: Furumark, Ann-Marie, rektor Jansson, K. Rune,
professor von Schanlz, K. Philip G., professor
Experter: Beckman, Eyvind, inredningsarkitekt (fr.o.m. den
1 februari 1974) Bejemark, Karl Göte, professor (fr.o.m. den I februari 1974)
Bergman,'Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1974) Berndal, Bo,
grafiker (fr.o.m. den 1 februari 1974) Borgström, Tomas, studerande (fr.o.m.
den 1 februari 1974) Edlund, Nils H., studerande (fr.o.m. den I februari 1974)
Edvinsson, Behnn, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ekström, Annika,
studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Fleming-Borgström, GuniUa,
textilkonslnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) Gelfius, Ann Sofie, studerande
(fr.o.m. den I februari 1974) Goltsén, Bertil, konstnär (fr.o.m. den 1 februari
1974) Hassner, Rune, fotograf (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Hedin, Svante,
fotograf (fr.o.m. den 27 september 1974) Kleréus, Arne, expeditionsförman
(fr.o.m. den 1 februari 1974) Lindkvist, Lennart, direktör (fr.o.m. den 15
november 1974) Ljungberg, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1974)
Melanlon, Kaisa, textilkonslnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) Mörck,
Niels-Henry, bitr. rektor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Netlerberg, Jonas,
studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Nordenfelt, Kerstin M., socionom
(fr.o.m. den 12 februari t.o.m. den 15 april 1975)
Ostwald, Jan, designer (fr.o.m. den 1 februari 1974)
Ottander, Chris, rektor (fr.o.m. den 1 september 1975) Pederson, Mona,
studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Pettersson, Håkan, studerande (fr.o.m.
den 1 februari 1974) Sullner, Georg, konstnär (fr.o.m. den I februari 1974)
Svantesson, Gustav, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ultvedt, Per-Olof,
professor (fr.o.m. den I februari 1974) Wennberg, Ulla, studerande (fr.o.m. den
1 februari 1974) Zetterström, Harald, studerande (fr.o.m. den I februari 1974)
Åkerström, Olof, fotograf (fr.o.m. den 1 augusii 1974)
Sekreterare: Uhlin, J. Åke, departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Nordenfelt, Lennart, t.f. professor
(t.o.m. den 28 februari 1975) Palme, M. Elisabeth, förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 12 maj 1975) Simon, Doroihée, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april
1974)
305 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:30
Lokal: Svarlmangatan9,111 29Stockholm, tel. 1023 71
(Simon), 10 24 59 (kansli)
Direktiven för expertgruppen, se 1974 års
riksdagsberältelse U 52.
Expertgruppen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av gruppens arbete. Därutöver har
sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om den högre
fotografiska utbildningen samt med lärare och elever vid berörda skolor.
Expertgruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
30. Tidningsfilmningskommittén (U 1973:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 18 maj
1973 med uppgifl alt svara för planering m. m. av verksamheten med mikrofilmning
av den svenska dagspressen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1973):
Ordförande: Konnander, Benkt A. V., överdirektör
Ledamöter: Backelin, Måns V., förste bibliotekarie
Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Sönnerlind, Kerstin I., t.f. byråchef
Torbacke, Jarl, docent
Experter: Andrén, B. Göran, avdelningsdirektör Johnsen, K.
Gösta, bibliotekarie (fr.o.m. den 16 maj 1975) Jutagård, Carl, f.d.
byrådirektör Lagerstedt, Lars G. W., f.d. redaktionschef Olsson, Agne Henry O.,
hovrättsassessor Tell, Olof W., avdelningsdirektör Tollin, Sven, direktör
Wedel, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Sekreterare: Körner, Sten G., landsarkivarie
Bitr. sekreterare: Wedel, Bengt, departementssekreterare
(t.o.m. den 30 juni 1975) Wäslfelt, Tom H., fil. kand. (t.o.m. den 30 juni
1975)
Lokal: Utrustningsnämnden för universitet och högskolor.
Tysta Marigången 2, Box 726, 101 30 Stockholm. Tel. 08/23 81 80 (ordföranden),
tel. 0498/105 14 (sekreteraren)
20 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
U:30 Skr 1975/76:103 306
Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse U
54.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tolv sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler och
andra organ som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har den 14 februari 1975 avgetl en rapport (Ds U
1975:4) Dagspress på mikrofilm. Tidningsfilmningens omfattning och organisation
m. m.
Kommittén avser att lägga fram en andra rapport i juni
1976.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
31. Joumalistutbildningsuti'edningen (U 1973:08)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj
1973 för översyn av utbildningen vid journalisthögskolorna (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juU 1973):
Utredningsman: Östiund, Hans-Erik, departementsråd
Experter: Fagerström, Lars, chefredaktör (fr.o.m. den 12
februari 1974) Gunnmo, Alf, rektor (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 31 maj 1975)
Harrysson, Lennart, chefredaktör (fr.o.m. den 12 februari 1974) Lindström,
Magnus, ombudsman (fr.o.m. den 12 februari 1974) Thurén, Torsten,
universitetslektor (fr.o.m. den 12 februari 1974) Ward, Bengt, lektor (fr.o.m.
den 12 februari 1974)
Sekreterare: Gunnmo, Alf, rektor (t.o.m. den 30 april
1975)
Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års
riksdagsberältelse U 55.
Utredningen bar den 21 maj 1975 avgelt betänkandet (SOU
1975:25) A jour. Om journalistutbildning. Uppdraget är därmed slutfört.
32. Dansarutredningen (U 1!)73:09)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars
1973 för att utreda utbildning av dansare (se Post- och Inrikes tidn. den 29
mars 1973):
Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f.d. skolråd
307 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:32
Ledamöter: Borg, Conny, baleltchef Hilton, Hans, direktör
Kåge, Maria, danspedagog Obert, Gunilla, förbundssekreterare von Rosen,
Elsa-Marianne, baletlchef Runestam, Lilian, rektor Svalberg, Gösta, dansare
Thulin, Karin, dansare
Experter: Andersson, Siv, dansös (fr.o.m. den 21 januari
1975) Arovén, Bessie, danspedagog (fr.o.m. den 1 maj 1974) Arvidson, Gunilla,
förste byråsekreterare (t.o.m. den 31 januari 1975) Beck-Friis, Regina,
operadansös (fr.o.m. den 11 februari 1975) Boman, Birgit, danspedagog (fr.o.m.
den 17 januari 1974) Cramér, Ivo, baleltchef (fr.o.m. den 21 januari 1975)
Fränckel, Pierre, rektor (fr.o.m. den 21 januari 1975) Geddis-Zetlerberg, Jean,
danspedagog (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Gray, Barbara, danspedagog (fr.o.m.
den 1 maj 1974) Hedman, Rune, universitetslektor (fr.o.m. den 26 maj 1975)
Karina, Lilian, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Lingons, Björn,
ämneslärare (fr.o.m. den 17 januari 1974) af Malmborg, Lars, kapellmästare
(fr.o.m. den 26 maj 1975) Malmsjö, Lena, sludieledare (fr.o.m. den 15 oktober
1974) Sjöberg, Britta, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Sköld-Winqvist,
Berit, premiärdansös (fr.o.m. den 21 januari 1975) Strahl, Gunnel, adjunkt
(fr.o.m. den 15 oktober 1974) Thorén, Claes, docent (fr.o.m. den 13 januari
1975) Wester, Lars, lärare (fr.o.m. den 21 januari 1975) Zetterberg, Jan,
dansare (fr.o.m. den I maj 1974) Zielfelt, Inger, teaterlärare (fr.o.m. den 21
januari 1975) Äsberg-Håfström, Margareta, koreograf (fr.o.m. den 21 januari
1975) Åstrand, Per-Olof, professor (fr.o.m. den 13 januari 1975)
Sekreterare: Norborg, Anne-Charlotle, förste byråsekreterare
Lokal: Svarlmangatan 9, 4 tr., 11129 Stockholm, tel.
112181 (sekreteraren), 10 53 54 (kansli)
Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberältelse
U 56.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden. Därutöver har 13 sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp för frågan om gymnasial utbildning av dansare.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
U:33
Skr 1975/76:103 308
33.1974 års skolhälsovårdsutredning (U 1974:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
februari 1974 för att utreda skolhälsovårdens innehåll, organisation ocb
huvudmannaskap (se Post- och Inrikes tidn. den 23 febmari 1974):
Ordförande: Wikström, Jan-Erik, förlagschef, f.d. led. av
riksdagen
Ledamöter: Berglund, Frida J., fru, led. av riksdagen
Charpentier, Agneta, departementssekreterare
Experter: Brandl, Per-Åke, rektor (fr.o.m. den 11 oktober
1974) Blomqvist, Helga, skolkurator (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Eek-Fock,
Karin, skolöverläkare (fr.o.m. den 30 mars 1974) Fellenius, Greta,
skolkonsulenl (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Greber, Ann Charlotte, studerande
(t.o.m. den 25 november 1975) Guslafsson, Stig, studerande (fr.o.m. den 11
oktober 1974) Holmgren, Jacomien, (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Kåräng, Gösta,
länsskolpsykolog (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Lindberg, Ulf, leg. läkare
(fr.o.m. den 2 aprU t.o.m. den 30 juni 1975) Lindgren, Gunilla,
forskningsassistent (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Ljung, Bengt-Olov, professor
(fr.o.m. den 1 juli 1974) Möller, Tage, docent (fr.o.m. den 30 mars 1974)
Nilsson, Håkan, ombudsman (t.o.m. den 30 september 1975) Nilsson, Åke,
sekreterare (fr.o.m. den 30 mars 1974) Nolander, Gudrun, skolhälsoassistent
(fr.o.m. den 4 maj 1974) Rollof, Sven-Ivar, skolöverläkare (fr.o.m. den 4 maj
1974) Royen, Sverre N. H., direktör (fr.o.m. den 30 mars 1974) Rådmark, Johan,
studerande (fr.o.m. den 26 november 1975) Wallgårda, Anna, studerande (fr.o.m.
den 1 oktober 1975) Åslröm, KjeU, gymnaslikdirektör (fr.o.m. den 11 oktober
1974) Örne, Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 11 oktober 1974)
Sekreterare: Lindahl, Lars, folkskollärare (fr.o.m. den 30
mars 1974)
Bitr. sekreterare: Ahlgren, Rose-Marie, gymnastikdirektör
(fr.o.m. den 1 juU 1974)
Lokal: Svarlmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 08/10 19 18
(Lindahl och Ahlgren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
U 48.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 15
309 Konunittéer: Utbildningsdepartementet U:35
sammanträden
samt hafl överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av utredningens arbete.
Enkätundersökning
rörande skolpersonalens inställning till skolhälsovården är genomförd.
Uiredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
34.
Arbetsgruppen (U 1974:02) för beredande av vissa radio- och televisionsfrågor
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1974 för beredande av vissa
radio- och televisionsfrågor:
Ordförande:
Svensson, Gunnar, departementsråd
Ledamöter:
Andersson, Leif G., t.f. statssekreterare Rollen, Berit, sekreterare
Tjernström, Sune, direktör
Sekreterare:
Hansson, Oloph A., direktör (fr.o.m. den 16 april 1974)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen
slutförde sitt uppdrag i januari 1975.
35.
UUandsskoleutredningen (U 1974:03)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för utredning rörande svensk
undervisning i utlandet (se Post- ocb Inrikes tidn. den 8 juni 1974):
Ordförande
Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen
Ledamöter:
Karlsson, K. Gösta, rektor, led. av riksdagen Rönnung, Catarina E. M., led. av
riksdagen
Sekreterare:
Berggren, Anne Marie, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1974)
Lokal:
Svarlmangatan 9, 11129 Stockholm, tel. 08/1175 73 (sekreteraren), 08/11 80 01
(kansli)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 50.
U:35 Skr
1975/76:103 310
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
håUil 17 sammanträden samt företagit två studieresor omfattande skolorna i
Paris, Madrid, Fuengirola, GenWe, Gdiinia, Rom och Alger.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
36.1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj
1974 för atl utreda lärarutbildningens mål, struktur och innehåll (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 juni 1974):
Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f.d. skolråd
Ledamöter: Ärfwedsson, Anders J., sekreterare (fr.o.m. den
I september 1974) Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen
Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen Hansson, BertU,
lektor
Larsson, Lennart, utbildningschef (fr.o.m. den 1 september
1974) Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen Persson, Henry A.,
ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1974) Persson, Sten, sekreterare Rogestam, Christina,
avdelningschef, led. av riksdagen
Experter: Berggren, Lennart, lektor (fr.o.m. den 1
september t.o.m. den 31 oktober 1975)
Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975)
Christofferson, Birger, rektor (fr.o.m. den 20 mars 1975) Eklund, Solveig,
fritidspedagog (fr.o.m. den 20 mars 1975) From, Hans-Sören, studerande (fr.o.m.
den 29 april 1975) Gleisner, Margareta, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september
t.o.m. den 15 november 1975)
Gran, Bertil, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975) Javelte,
Bo, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975) Karlsland, Bernt, adjunkt (fr.o.m.
den 27 oktober 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)
Knocke, Wuokko, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september t.o.m.
den 15 november 1975)
Kristoffersson, Tord, lektor (fr.o.m. den 27 oktober 1975
t.o.m. den 30 juni 1976)
Lareke, Carl-Axel, lektor (fr.o.m. den 2 januari 1975)
Lunde, Ingrid, kanslichef (fro.m. den 2 januari 1975)
311 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:36
Nilsson, Ingemar, skolkonsulenl (fr.o.m. den 27 oktober
1975 t.o.m. den
30 juni 1976)
Nilsson, Lars G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 2
januari 1975)
Nordin, Karl-Anders, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)
Pettersson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 27 oktober
1975 t.o.m.
den 30 juni 1976)
Slahle, Gun, fil. lic. (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Svingby, GuniUa, fU. Uc. (fr.o.m. den 1 september 1975)
Vikhoff, Brita, mellanstadielärare (fr.o.m. den 27 oktober
1975 t.o.m. den
30 juni 1976)
WaUin, Erik, bitr. professor (fr.o.m. den 1 september
1975)
Zetterlund, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 29 april 1975)
Åberg, Gertrud, småskollärare (fr.o.m. den 27oktober 1975
t.o.m. den 30
juni 1976)
Åkerström, Göran, vik. metodiklärare (fr.o.m. den 27
oktober 1975 t.o.m.
den 30 juni 1976)
Sekreterare: Österling, A. Olov (OUe), rektor (fr.o.m. den
15 augusti 1974)
Bitr. sekreterare: Eklund, Harald, lektor (fr.o.m. den 1
november 1974) Lekander-Isacsson, Gunilla, fil. mag. (fr.o.m. den I september
1975) Ternslröm, Anders, skolkonsulenl (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Lokal: Skeppargaian 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 68 33
(Ösleriing), 63 68 36 (Eklund), 63 68 35 (Ternslröm), 63 68 34 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
U 51.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Hjelm-Wallén
till prolokoll vid regeringssammaniräde den 20 november 1975):
I direktiven (1975 års kommittéberättelse s. 387 ff) lill
1974 års lärarulbUdningsutredning förutsatte jag atl vissa frågor om
utredningens uppdrag skulle preciseras senare, nämligen dels frågan om vilka
lärarutbildningar som skulle omfattas av uppdraget, dels frågan om huruvida
utredningen skulle kunna framlägga förslag till en genomgripande förändring av
lärarutbUdningens sladieinriktning. Jag avser nu all la upp dessa frågor och
vissa andra frågor som har aktualiserats av statsmaktemas beslut under våren
1975.
Utredningens uppdrag omfattar enligt direktiven frågor om
mål, struktur, innehåll och inre organisation i klass- och
ämneslärarutbildningen. För atl nå enhetlighet i lärarutbildningen bör dock
utredningens överväganden i fråga om allmänna mål och struktur avse utbildning
av lärare för alla stadier och ämnen i skolan. Personalutbildningen för
förskola och fritidsverksamhet har behandlals av 1%8 års barnstugeutredning i
belänkandet (SOU 1975:67) Utbildning i samspel. Lärarulbildningsuiredningens
allmänna överväganden bör avse även dessa utbildningar.
I direktiven liU lärarulbildningsulredningen anfördes alt
utbildningen av lärare i barnkunskap, dramatik, hemkunskap, gymnastik, musik,
slöjd och
U:36 Skr
1975/76:103 312
teckning hade behandlats av 1968 års
lärarulbildningskommitté i belänkandet (SOU 1972:92) Fortsatt reformering av
lärarutbildningen, saml atl denna kommittés förslag då bereddes i
utbildningsdepartementet. Statsmakterna har under våren 1975, med utgångspunkt
i detta förslag, beslutat om försöksverksamhet med Ivåämnesutbildning av
gymnastik- och hushållslärare (prop. 1975:24, UbU 1975:14, rskr 1975:159).
Riksdagen har i samband därmed också uppdragit ål regeringen att anordna sådan
försöksverksamhet även för slöjdlärare.
1. I proposilionen anförde jag all, mot bakgrund av den
syn på lärarutbildningen som jag redovisade i direktiven till lärarutbildningsutredningen,
del är naturligt alt uiredningen nu även behandlar de utbildningar som hade
utretts av lärarutbildningskommiltén. Riksdagen hade inte något all erinra mol
detta uttalande. Uiredningen bör således, inom ramen för sill uppdrag, behandla
utbildningen av lärare i barnkunskap, barn- och ungdomskunskap,
bostads/miljökunskap, dramalik, ergonomi, familjekunskap, formgivning,
gymnastik, hemkunskap, konsument-kunskap, kostkunskap, slöjd, teckning och
textilkunskap, saml i delar av ämnena ekonomi, konst och konst-och
musikhistoria. Det material som har framlagts av lärarutbildningskommiltén i
betänkandena (SOU 1972:92) Fortsatt reformering av lärarutbildningen och (SOU
1972:92) Förslag till studieplaner bör ligga lill grund för arbetet. I fråga om
dessa utbildningar bör utredningen ta upp frågor om mål, struktur, innehåll och
inre organisation saml de övriga frågor som har angivits i direktiven.
Utredningen bör även avge förslag till förändringar i fråga om behörighet,
urval och antagning på grundval av statsmakternas beslut om reformering av
högskoleutbildningen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179). Jag avser atl
senare återkomma med precisering av uppdraget i detta avseende.
Musiklärarutbildningen utreds f. n. av organisationskommittén för högre
musikutbildning (OMUS) som beräknas framlägga förslag under våren 1976.
Lärarulbildningsulredningen bör dock, som tidigare nämnts, innefatta
musiklärarulbildningen, liksom övrig lärarutbildning och även utbildningen av
fritidspedagoger i sina allmänna överväganden. Därvid bör självfallet samråd
äga rum med OMUS.
2 I direktiven till lärarulbildningsulredningen anförde
jag alt frågan
huruvida lärarutbildningen i framliden i lika hög grad som nu skulle åter
spegla stadiestrukluren var en given uppgifl för de sakkunniga. Samtidigt
framhöll jag emellertid att de sakkunniga, om de skulle finna skäl för mer
genomgripande förändringar i fråga om sladieinriktningen, borde anmäla
delta för Kungl. Maj:t. Därvid borde skäl för och emot en sådan förändring
redovisas liksom länkbara konsekvenser för de redan utbildade lärarna.
Utredningen har i skrivelse den 24 april 1975 anhållit alt
regeringen godkänner alt uiredningen i sin fortsatta verksamhet mer detaljerat
utreder frågan om lärarutbildningens sladieinriktning. De sakkunniga lar i
skrivelsen inte stäUning till frågan huruvida en förändring av lärarutbildningens
sladieinriktning bör göras men anser del angelägel att i sitt fortsatta arbete
få pröva frågan närmare. Uiredningen understryker också att frågan hänger nära
samman med andra centrala problem på lärarutbildningens område.
För egen del anser jag mol denna bakgrund att de
sakkunniga i sitt fortsatta arbete bör närmare utreda en förändring av
nuvarande sladieinriktning inom lärarutbildningen.
3 Jag övergår nu från de frågor som har berörts i
direktiven till
lärarulbildningsulredningen till frågor som har aktualiserats
av
313 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:36
statsmakternas beslut under våren 1975.
Lärarutbildningskommiltén föreslog i sill betänkande atl minsl etl års
erfarenhet av förvärvsarbete skulle vara särskilt behörighetskrav för tillträde
till lärarhögskolas ämneslärarlinje. I prop. 1975:24 anförde jag alt jag i
likhet med kommittén anser alt lärare genom arbetslivserfarenhet kan öka sin
förståelse för bl. a. sociala förhållandens inverkan på elevernas utveckling
saml atl erfarenhet från arbetslivet är särskilt väsentlig för lärare, eflersom
dessa annars kanske aldrig får tillfälle att lära känna andra arbetsplatser än
skolan. Utbildningsutskottet instämde i sitt belänkande i denna uppfattning.
Med detla synsätt är erfarenhet från arbetslivet lika betydelsefull för alla
lärarkategorier. Landsorganisationen i Sverige (LO) har i skrivelse den 25
september 1975 framhållil atl de som kommer atl fungera som lärare bör ha en så
god bild som möjligt av hur arbetslivet utanför skolan verkar i praktiken,
eftersom de skall förbereda eleverna för kommande verksamhet i samhället och
arbetslivet. LO föreslår därför att lärare obligatoriskt skall ha något års
erfarenhet av arbetslivet innan de kan erhålla tjänst i skolan.
Enligl
riksdagens beslut om reformering av högskoleutbUdningen skall
arbetslivserfarenhet ges meritvärde vid antagningen till i princip all högre
utbildning. En hel del svårigheler är emellertid förknippade med alt införa
arbetslivserfarenhet som etl ovillkorligt behörighetskrav Jör tillträde lill
all lärarutbildning. Problemen gäller både förhållanden inom utbUdningen och
effekterna på arbetsmarknaden. Jag anser ändå att det vore värdefullt för
skolan om lärarna hade erfarenhet från arbetslivet utanför skolan. Därför bör
lärarulbildningsulredningen pröva möjligheterna att införa obligatorisk
arbetslivserfarenhet som ett led i all lärarutbildning. Alternativt bör prövas
om krav på arbetslivserfarenhet skall uppställas för tillträde lill
lärarutbildning eller för behörighet lill lärartjänst.
4 I
direktiven till lärarulbildningsulredningen anförde jag vidare alt de
sakkunniga borde lägga fram de förslag till förändringar av den inre
organisationen av lärarutbildningarna som kunde behövas för alt förverkliga de
sakkunnigas förslag. Uiredningen bör även, enligt direktiven, beakta vilka
åtgärder som behöver vidtas för t. ex. en återkommande fortbildning av
lärarutbildare. Lärarutbildningskommiltén lade i sitt slutbetänkande Utbildning
av lärarutbildare (SOU 1973:42) fram förslag bl. a. lill befattningsutbildning
av lärarutbildare. I prop. 1975:24 anförde jag atl lärarulbildningsulredningen
i sitt arbete bör beakta dessa förslag och alt jag avser att ta ställning till
dem i samband med behandlingen av utredningens förslag. Riksdagen hade i sitt
ställningslagande inle någon erinran häremot.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har elva sammanträden
hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om planering av en eventuell
inledande praktisk-pedagogisk ulbildningsdel gemensam för olika
lärarutbildningar (IPP).
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
U:37
Skr 1975/76:103 314
37. Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06)
TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april
1974 för atl utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 8 juni 1974):
Ordförande: Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av
riksdagen
Ledamöter: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen
Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen Lindahl-Kiessling,
Kerstin M., professor Magnusson, David, professor Karlberg, Bengt, docent
Lagneborg, Rune, professor
Experter: Adamson, Rolf E., professor (fr.o.m. den 12maj
1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Ärfwedsson, Anders J., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Axelsson, Sigbert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars 1976)
Bengtsson, Erik B., tekn. dr (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Berndt, Sune B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars 1976)
Bjerninger, Sigfrid, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Bolhnark, Per Å., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Brink, Inge, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Bylund, B. Erik M., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Dahl, Sonja M., departementssekreterare (fr.o.m. den I2maj
1975 t.o.m. den31 mars 1976)
Eberson, Lennart, bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Edin, Karl Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Edwardsson, Einar P., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
315 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:37
Egardt, Peter A. N., studievägledare (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Erlander, Sven B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Emgren, Birgit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den 31
mars 1976)
Friborg, Göran O., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Graninger, B. E. Göran, utbildningsledare (fr.o.m. den 22
augusti 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Guslafsson, Gunnel R. J., universitetslektor (fr.o.m. den
12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976) '
Hammarland, L. E. Thore, universitetslektor (fr.o.m. den
12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Hansson, K. Gabriella, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Hedelin, Per H., civilingenjör (fr.o.m. den 12maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Hebnfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Hemlin, H. Egon, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Henriksson, J. Lars G., fU. stud. (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Holmberg, Åke E. V., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Härnqvisl, Kjell, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Janson, Tore, t.f. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Jennische, Per, assistent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars
1976)
Jiewertz, Bengt K. O., tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Jonson, Göte K., sekreterare (fr.o.m. den I2mai 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Kirsebom, Bjarne A., kanslisekreterare (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m.
den 31 mars 1976)
Klelte, Hans, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
U:37 Skr
1975/76:103 316
Lager, Ingegerd E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m.
den 31 mars 1976)
Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars
1976)
Larsson, Hans F., ombudsman (fr.o.m. den 22 augusti 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Lind, K. Ingemar B., universitetslektor (fr.o.m. den 12
maj 1975 t.o.m.
den 31 mars 1976)
Lindqvist, F. Ingvar, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Lundqvist, Dick O. R., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Malmer, Nils J., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars
1976)
Marcusson, Sten G-, sekreterare (fr.o.m. den 12.maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Meijer, Hans A. G., professor, rektor (fr.o.m. den 12maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Munkhammar, Inger M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Nilsson, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Nyström, Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Oden, A. Birgitta, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Ohlsson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 12maj
1975 t.o.m.den
31 mars 1976)
Poppius, Hans D., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars
1976)
Rubenowilz, Sigvard, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Rundgren, G. Frithiof, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Sköld, Mauritz, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Sollén, Åke, fU. kand. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Starfelt, NUs G., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars
1976)
Slarkerud, Lars, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Stråby, Kerstin B., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Svartvik, Jan L., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
317 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:37
Thiberg, Sven O. R., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Thorén, S. Marianne F., departementssekreterare (fr.o.m.
den 22 augusii
1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Thun, John-Erik, um"versitetslektor (fr.o.m. den 12
maj 1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Täljedahl, Inge-Bert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Uhler, Jan E., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Unger, Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den 31
mars 1976)
Wahlgren, U. Iwan B., avdelningschef (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m.
den31 mars 1976)
Wessman, B.-M. Yvonne, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m.
den31 mars 1976)
Westerlund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31
mars 1976)
Westin, Gunnar T., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Wijkman, E. Gunnar B., universilelsråd (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m.
den 31 mars 1976)
Wikman, Sven, tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m,
den 31 mars
1976)
Zachrisson, Uno, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars
1976)
Åhgren-Lange, Ulla H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12
maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Öhlund, Per T., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Sekreterare: Franzén, S. Anders, departementssekreterare
(fr.o.m. den 19 september 1974)
Bitr. sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand.
(fr.o.m. den 28 augusii 1975) Major, Anders, socionom (fr.o.m. den 1 april
1975) Svensson, Roger G. 1., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975)
Lokal: Svarlmangatan 9, 2 tr., 11129 Stockholm, tel.
08/2159 27 (Franzén), 2156 24 (Andersson), 20 8127 (Major), 118002 (Svensson),
10 24 83 och 20 97 37 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1975 ärs kommittéberättelse
U 53.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Zachrisson till
prolokoll vid regeringssammanträde den 14 augusti 1975):
U:37 Skr
1975/76:103 318
Med slöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974
tillkaUade jag sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande
forskarutbildningen m. m. (Forskarulbildningsutredningen, U 1974:06). Enligl
sina direktiv skall de sakkunniga beträffande utbildningen efler grundexamen
(motsv.) behandla fem huvudområden, nämligen dimensionering, rekrytering,
differentiering, sludiefinansiering saml anknytningen lill forskning utanför
högskolan. De sakkunniga skall också la upp frågan om ulformningen av
forskarkarriären. I direktiven framhöll jag att vissa tilläggsdirektiv till de
sakkunniga skulle kunna bli aktuella sedan regeringen och riksdagen tagit
stäUning till de förslag 1968 års ulbildningsutredning lagt fram.
Riksdagen har sedermera fattat beslut med anledning av
regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m. m. (prop.
1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179).
Riksdagens beslut innebär bl. a. atl högskoleutbildningen
fr. o. m. den 1 juli 1977 kommer atl omfatta också en rad utbildningslinjer som
f. n. inte har någon naturlig fortsättning ovanför grundulbildningsnivån. Denna
nya struktur hos högskoleutbildningen förändrar förutsättningarna föv
vekry-leringen lill forskarutbildning och annan utbildning efler grundexamen
(motsv.). Det är enligt min mening angeläget all man inom hela högskolan
utvecklar möjligheter atl gå vidare lill sådan utbildning. Detla är, som jag
berört i prop. 1975:9 (s. 424), av betydelse både för atl bredda inriktningen
av högskolans forskning och forskarutbildning och för atl ge även andra
grundutbildningar än dem som ålerfinns inom den traditionella universilets-och
högskoleorganisationen en naturlig anknytning till vetenskaplig verksamhet.
Den önskvärda utvecklingen kan med all sannolikhet i många
fall förverkligas inom ramen för utbildning som redan nu anordnas på forskarutbildningsnivå.
Härvid uppstår dock särskUda problem vad gäller behörighei, förkunskaper och
urval. Man måsle emellertid också räkna med atl det för en del
högskoleutbildningar inle finns någon lämpligt utformad påbyggnadsulbildning
inom den nuvarande organisationen. I debatten har exempelvis ofta pekats på
behovet av forskning och forskarutbildning inom de för socionomutbildningen
centrala melodämnena.
Forskarutbrldningsutredningen bör mot denna bakgrund pröva
i vUken utsträckning åtgärder bör vidtas för att inom den nya högskolan
möjliggöra övergång till befintiig utbildning över grundexamensnivå från
utbildningslinjer som i dag inte har någon naturlig fortsättning. Uiredningen
bör också pröva frågan om åtgärder för att säkerslälla förutsättningarna för
att nya påbyggnadsutbildningar kommer till stånd inom områden där behov härav
finns. En viktig fråga vid sistnämnda prövning är om en ordning, där
forskningens och forskarutbildningens planering m. m. är knuten till nuvarande
fakulleter/sektioneT, ger en ändamålsenlig grund för den önskade utvecklingen.
De organisatoriska ramarna för forskning och forskarutbildning inom högskolan
blir sålunda aktuella i sammanhanget.
Riksdagens förut nämnda beslut innebär att vissa mindre
förändringar skall göras i planerings- och ledningsorganisationen för forskning
och forskarutbildning inom högskolan såvilt avser utbildningsdepartementets
område. Tills vidare skall emellertid fakullets/sektionsindelningen ligga till
grund för organisationen i denna del. I prop. 1975:9 framhöll jag (s. 524) att
frågan om utredning av högskolans organisation för forskning och
forskarutbildning borde övervägas mol bakgrund av bl. a. den år 1972
tillkallade forskningsrådsutredningens (U 1972:02) numera avgivna förslag och
också med beaktande av forskarutbildningsulredningens arbete. Vad
319 Konunittéer:
UtbUdningsdepartementet U:37
jag anförde på denna punkt lämnades utan erinran av
riksdagen.
Forskarulbildningsutredningen
har enligl sina direktiv i uppdrag all utarbeta förslag till etl syslem för
dimensionering av utbUdningen ovanför grundexamensnivån vid universitet och
högskolor. Denna fråga har samband med kompetensfördelningen mellan olika
nivåer och organ inom högskoleorganisationen. Den berör också systemet för
fördelning av resurser och utformningen av den administrativa regleringen av
forskarutbildningen. Inom många områden påverkar dimensioneringen av
forskarutbildningen direkl forskningsvolymen, eflersom de studerande i sådan
utbildning utför en inte oväsentlig del av forskningsarbetet. Del finns också i
andra avseenden etl nära samband mellan forskning och forskarutbildning när del
gäller ulformningen av högskolans organisation och verksamhet.
Man kan, som jag berörde i prop. 1975:9 (s. 524),
ifrågasätta om den nuvarande fakultets/sektionsorganisationen svarar mol de
krav man bör ställa på högskolans planerings- och ledningsorganisation för
forskning och forskarutbildning i perspektivet av det senaste årtiondets
vetenskapliga utveckling. Det är inle minsl önskvärt alt finna ändamålsenliga
former för atl stimulera framväxten av mångvelenskapliga forskningsprojekt inom
universitetsorganisationen. Jag vill i delta sammanhang erinra om att
regeringen nyligen uppdragit åt universitetet i Linköping all utreda frågan om
en tvärvetenskapligt och tematiskt orienterad forskningsorganisation inom i
första hand de områden som representeras av den filosofiska fakulteten där.
Forskningsrådsutredningen har i sitt i april 1975
avlämnade belänkande (SOU 1975:26) Forskningsråd föreslagil vissa
sammanföranden av befintliga forskningsråd. Uiredningen har också tagit upp
frågan om de möjligheter lill samverkan och samplanering i forskningsfrågor som
finns på olika nivåer inom universitetsorganisationen. Utredningen konslalerar
all den starka decentraUsering av ansvaret för forskning vid universitet och
högskolor som nuvarande organisation innebär har en rad fördelar men all
behovet av gränsöverskridande, sammanhållande och samplanering inom denna
organisation också nära berör rådsorganisalionen och dess möjligheter att
arbeta med universitetsorganisationen som bas.
Enligl min mening bör mol den angivna bakgrunden
ulformningen på längre sikt av planerings- och ledningsorganisationen för
forskning och forskarutbildning inom högskolan nu tas upp lill överväganden,
såvitt gäller utbildningsdepartementets område. Dessa överväganden bör
innefatta såväl frågan om vilken indelning av verksamhetsområdet forskning och
forskarutbildning som bör ligga lill grund för organisationen som frågan om
omfattningen av och formerna för inflytande för olika intressen. Med hänvisning
liU vad jag anfört om sambandet mellan forskarutbildningsulredningens uppgifier
och de nu aktuella frågorna anser jag alt utredningsarbetet även i dessa frågor
bör anförtros forskarulbildningsutredningen. Jag erinrar i sammanhanget om atl
den centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen har i
uppdrag all överväga frågor om nämnder för forskning och forskarutbildning inom
ramen för den nuvarande fakultets/sektionsorganisationen. Kommittén skall i
dessa frågor samråda med forskarulbildningsutredningen .
Riksdagens beslut med anledning av prop. 1975:9 innebär
bl. a. atl ell samspel mellan grundläggande utbildning och
forskning/forskarutbildning bör komma till stånd över hela fältet av
högskoleutbildning samt alt de
U:37 Skr 1975/76:103 320
organisatoriska
förutsättningarna för elt sådanl samspel bör karlläggas (UbU 1975:17 s. 23).
Frågan om den grundläggande
utbildningens forskningsanknytning berör på flera områden
forskarutbildningsulredningens arbete. Den hänger för det första samman med
förekomsten av för den grundläggande utbildningen relevant forskning och
forskarutbildning. I detla avseende anknyter frågan till vad jag i det
föregående anfört med anledning av vidgningen av högskolebegreppet. Den är
vidare sammankopplad med ulformningen av planerings- och ledningsorganisationen
inom högskolan och de förutsättningar för samband mellan grundläggande utbildning
och forskning/forskarutbildning som denna organisation ger. Frågan om
grundutbildningens forskningsanknytning berör slutligen tjänsteorganisationen
inom högskolan. Som utbildningsutskottet framhållil är del viktigt alt en
översyn av tjänsteorganisationen utgår från att så långl möjligt alla lärare i
grundutbildningen skall ha anknytning tiU forskning.
Forskarutbildningsulredningen
bör i anslutning till sitt arbete inom de
nämnda områdena särskilt beakta frågan om den grundläggande
högskoleutbildningens forskningsanknytning. Vad
beträffar
tjänsteorganisation
bör utredningens arbete utgå från att de betydande vinster för den pedagogiska
verksamheten vid universitet och högskolor inte skall äventyras, vilka
uppnåddes genom statsmakternas beslut år 1958 om inrättande av lärartjänster,
för vilka vetenskaplig kompetens krävs men vilka samtidigt i första hand är
avsedda för grundläggande utbildning (prop. 1958: 104, SU 1958:B 48, rskr
I958:B 76).
Utredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden saml hafl
överläggningar med berörda läroanstalter. Därutöver har utredningens sju
referensgrupper hållit vardera tre sammanträden. Utredningen har företagit en
studieresa till Storbritannien.
Uiredningen
har den 18 juni 1975 avgett betänkandet (Ds U 1975:11) Utbildningsbidrag för
doktorander. Förslag lill provisorisk förstärkning av studiestödet inom
forskarutbildningen.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
38.
Organisationskommittén (U 1974:07) för riksantikvarieämbetet och vissa museer
Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 12 juH 1974 för riksantikvarieämbetet och
vissa museer:
Ordförande:
Svensson, S. Gunnar, departementsråd
Ledamöter:
Engman, Jan G., avdelningschef Petri, Gunnar G. B., kansliråid
Experter:
Biörnstad, Margareta, överantikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974)
321 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:39
Bjurslröm, Per G., förste intendent (fr.o.m. den 15 mars
1975) Eriksson, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Gyllensvärd, Bo
V., museidireklör (fr.o.m. den 15 mars 1975) Hedqvisl, Eric H., förste
byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 mars 1975) Inger, Björn J. P. B.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Isaksson, P. Olov, museidireklör
(fr.o.m. den 7 oktober 1974) Ljungberg, Sven H., byrådirektör (fr.o.m. den 15
mars 1975) Norberg, Dag L., professor (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Nordenson,
Eva V., t.f. överintendent (fr.o.m. den 15 mars 1975) Olsson, Anthe,
hantverkare (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Pålsson, E. Roland, riksantikvarie
(fr.o.m. den 7 oktober 1974) von Schanlz, K. Philip G., professor (fr.o.m. den
15 mars 1975) Slyrenius, Carl-Gustaf Y., museiföreståndare (fr.o.m. den 7
oktober 1974) Trotzig, C. J. Gustaf, förste antikvarie (fr.o.m. den 7 oktober
1974)
Sekreterare: Rönslröm, B. Thomas, departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Jonsson, Anita L., kansUsekrelerare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynltorget 1, Fack, 103
10 Stockholm, tel. 08/763 17 43 (Rönström), 763 17 59 (Jonsson)
Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse U
54.
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 19 sammanträden.
Kommittén har i december 1975 avgett betänkandet (Ds U
1975:16) Statens konstmuseer.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
39. Radioutrednmgen (U 1974:08)
TUlkallade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni
1974 för utredning om radions och televisionens fortsatta utveckling (se Post-
och Inrikes tidn. den l9juU 1974):
Ordförande: Andersson, Leif G., t.f. statssekreterare (t.o.m.
den 31 mars 1975) Löwbeer, Hans, universitetskansler (fr.o.m. den 1 april 1975)
Ledamöter: Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av
riksdagen Engman, Barbro B., led. av riksdagen/s Ferm, Anders, förlagschef
21 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
U:39 Skr
1975/76:103 322
Leander, B. E. Ingemar, folkskollärare, led. av riksdagen
Maltsson, Kjell A., led. av riksdagen Molin, Björn A., docent, led. av
riksdagen
Experter: Assarson, Per, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15
november 1974) Boethius, A. V. Monica, redaktör (fr.o.m. den 15 november 1974)
Byggdal, G. Torsten, redaktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Carlson,
John-Sune, producent (fr.o.m. den 20 januari 1975) Dahlberg, Hans,
redaktionschef (fr.o.m. den 20 januari 1975) Enquist, Per Olov, författare (fr.o.m.
den 15 november 1974) Eurenius, Birgitta I., byrådirektör (fr.o.m. den 15
oktober 1975) Forsell, Torbjörn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober
1975) Furuhagen, Hans (Halte) F. G., redaktör (fr.o.m. den 15 november 1974)
Gerie, Hans E., budgelchef (fr.o.m. den 15 november 1974) Göransson, Bengt,
direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Hadenius, Stig G., docent (fr.o.m. den
15 november 1974) Hammar, Carl-Filip, revisionsdirektör (fr.o.m. den 15
november 1974) Hansson, Oloph A., direktör (fr.o.m. den 1 september 1975)
Hemberg, B. S. Eskil, tonsättare (fr.o.m. den 15 november 1974) Holmbäck, M.
Bure O., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Höijer, Björn, fil. dr
(fr.o.m. den 15 november 1974) Ivre, Ivar G. E., planeringschef (fr.o.m. den 15
november 1974) Jackert, Claes Sluresson, organisationsdirektör (fr.o.m. den 15
aprU 1975)
Kampmann, Hack, programredaktör (fr.o.m. den 15 november
1974) Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15
november 1974)
Kranz, Leif, regissör (fr.o.m. den 1 maj 1975) Körner,
Sten G., landsarkivarie (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Lannegren, Göran S.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1974)
Larsson, P. Härje, informationschef (fr.o.m. den 15
november 1974) Lång, Carl-Olof A., programråd (fr.o.m. den 15 november 1974)
Mannheimer, Carin B., regissör (fr.o.m. den 15 november 1974) Nilsson, Olle,
chefredaktör (fr.o.m. den 1 september 1975) Olsson, Agne Henry O.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1975) PenrUöv, Jan I., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 10 september 1975) Sanfridsson, K. I. Arne, driflschef (fr.o.m.
den 15 november 1974) Sjögren, Henrik A. S., informationschef (fr.o.m. den 15
november 1974) Stenbeck, I. Magnus (Manne) G., planeringschef (fr.o.m.
den 15 november 1974)
Svensson, Bo E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november
1975) Tjernström, Sune, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Weslerståhl, H.
Jörgen, professor (fr.o.m. den 15 november 1974)
323 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:40
Wärneryd, Karl-Erik, professor (fr.o.m. den 15 november
1974)
Sekreterare: Göransson, Lars O., byrådirektör (fr.o.m. den
15 september 1974)
Bitr. sekreterare: Hultén, A, Olof, ekon. lic. (fr.o.m.
den 7 oktober 1974) Källqvist, Åke, ulredningsledare (fr.o.m. den 15 april
1975) Nilsson, S. Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den I december 1974)
Sundkvist, Leif, civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 lOStockholm, tel. växel08/763 1000
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
U 55.
Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 14 sammanträden. Därutöver har elt 60-lal sammanträden hållils inom
utredningens olika arbetsgrupper.
Uiredningen har företagit en studieresa till Österrike och
Storbritannien.
Uiredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1976.
40. Arbetsgruppen (U 1974:09) för beredande av vissa
frågor rörande samarbetet mellan staten och Hermods korrespondensinstitut
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 26 juli
1974 för beredande av vissa frågor rörande samarbetet mellan staten och Hermods
korrespondensinslilul:
Ordförande: Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av
riksdagen
Ledamöter: Andersson, Leif G., tf. statssekreterare
Jacobson, Bengt, undervisningsråd
Experter: Andersson, Johnny, kansliråd (fr.o.m. den 26
augusti 1974) Beijer, Elof, utredningschef (fr.o.m. den 10 september 1974)
Holmberg, Börje, direktör (fr.o.m. den 10 september 1974) Lundh, Jan Henrik,
direktör (fr.o.m. den 10 september 1974)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har den 15 april 1975 avgelt en rapport (Ds
U 1975:7) Samverkan mellan staten och Hermods. Uppdraget är därmed slutfört.
U:41
Skr 1975/76:103 324
41. Utredningen (U 1974:10) om andlig vård
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli
1974 för utredning rörande den andliga vården vid sjukhusen och vid
kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):
Ordförande: Guslafsson, M. Gunnar, generaldirektör, led.
av riksdagen
Ledamöter: Aglerl, Per Arne, pastor Danielson, Åke,
kriminalvårdsdirektör Farm, Hilding G. E. A., landstingsråd Grape, Karl Gunnar,
kontraktsprost Göransson, BertU, landstingsråd Jacobsson, Ulla, biträdande
professor, led. av riksdagen
Sekreterare: Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare
(fr.o.m. den 12 december 1974)
Lokal: Domkapitiet i Lund, Kraftstorg 12, Fack, 221 01
Lund, tel. växel 046/13 50 50 (sekreteraren), 08/37 26 00 (ordföranden)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
U 57.
Utredningen har under iden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden. Den har även anordnat en "hearing" med
sjukvårdspersonal m. fl. inom Malmöhus läns landstingsområde samt studerat
sjukhuskyrkans verksamhet i Göteborg vid studiebesök där.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
42. Arbetsgruppen (U 1974:11) för vissa kulturminnesvårds-
och museifrågor
TillkaUade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25
oktober 1974 för vissa kulturminnesvårds- och museifrågor:
Ordförande: Lindahl, Jan-Mals, departementssekreterare
Ledamöter: Biörnslad, Margareta, överantikvarie
Gustafsson, Stig A., ombudsman Hallerdl, Björn, landsantikvarie Tornborg, Curt
G. F., kansliråd Wandén, Stig, departementssekreterare
325 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:43
Experter: Hedqvisl, Eric H., förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 20 januari 1975) Inger, Björn J. P. B., hovrättsassessor (t.o.m.
den 30 juni 1975) Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den
10 april 1975)
Sekreterare: Rönslröm, B. Thomas, departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Anneli, G. Kristina, kammarrattsfiskal
Jonsson, Anita L., kanslisekreterare
Direktiven för arbetsgruppen, se 1975 års
kommittéberättelse U 58.
Arbetsgruppen har under tiden november 1974 - juni 1975
hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörts av arbetsgruppens arbete.
Arbetsgruppen har den 13 juni 1975 avgelt betänkandet (Ds
U 1975:9) Regional kulturminnesvård och museiverksamhet.
Uppdraget är därmed slutfört.
43. Utredningen (U 1975:01) rörande viss klinisk
odontologisk verksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20
december 1974 för atl utreda organisationen av den kliniska verksamhet som
bedrivs i anslutning lill odontologisk utbildning och forskning (se Pöst- och
Inrikes tidn. den 31 januari 1975):
Ordförande: Olsson, Bengt K., landshövding
Ledamöter: Egelstedt, Ingemar, förste sekreterare Hedlin,
John W. A., medicinalråd Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd Lundberg, K. Max,
professor Rydback, Lennart, överdirektör
Experter: Arlbäck, Erland, intendent (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Sjöström, Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975)
Wedel, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Sekreterare: StrandeU, Hans V., departementssekreterare
(fr.o.m. den 15 maj 1975)
U:43 Skr
1975/76:103 326
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress:
Utbidlningsdeparlementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 10 00 (växel), 763
23 96 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet ZachrissontiU
statsrådsprotokollelden 20 december 1974):
Fr. o. m. den I januari 1974 regleras folktandvården i en
särskild lag, f olklandvårdslagen (SFS 1973:457). Enligl denna lag har
landstingskommun och kommun som ej tillhör landstingskommun landvårdsansvar för
alla barn och ungdomar upp lill och med det år då de fyller nitlon år, tills
vidare begränsat till åldrarna sex lill och med sexton år, saml ansvar för
specialisttandvården. För barnen skall landvården vara avgiftsfri. Huvudmännen
skall i övrigt tillhandahålla landvård för vuxna i lämplig omfattning.
Samtidigt
har en allmän tandvårdsförsäkring införts. Den omfattar alla försäkrade över
nitton år, i ell inledningsskede även åldersgruppen sjutton till och med nitton
år. Patienten och försäkringen betalar i regel hälften vardera av beloppen i en
av Kungl. Maj:t särskild faslslälld tandvårdstaxa (1973:638).
Åtgärder
har vidtagits för en förstärkning av folktandvårdens resurser så all en allt
slörre del av vårdefterfrågan skall kunna tillgodoses inom den av samhället
organiserade landvården.
En hög
utbildningskapacitet vid de odontologiska fakulteterna har varit av
grundläggande betydelse vid ulbyggnaden av folktandvården. Under den senasie
tioårsperioden har antalet inlagningsplalser till tandläkarutbildning i landet
nära fördubblats och uppgår f. n. lill 500 per läsår.
Vid de
läroanstalter som har odontologisk fakultet bedrivs landvårdande verksamhet som
etl led i utbildningen och forskningen. För del vetenskapliga och pedagogiska
arbetet är del av slor betydelse all läroanstalterna därvid har en
tillfredsställande patienllillströmning. De studerande måsle få möjlighet atl i
tillräcklig omfattning se och behandla olika slag av sjukdomsfaU, som möter den
yrkesverksamme tandläkaren. Även lärare och forskare måste få tillfälle atl
utöva kliniskt arbete.
I syfle alt säkerställa en tillräcklig patienltillgång för
den kUniska verksamheien äger samarbete rum med huvudmännen för folktandvården
på orter med landläkarutbildning. Sålunda har mellan staten, å ena, samt resp.
Stockholms läns landstingskommun, Västerbottens läns landstingskommun, Malmö
kommun och Göieborgs kommun, å andra sidan, träffats avtal om samordnande av
läroanstalternas patienlvårdande verksamhet med berörda huvudmäns folktandvård.
Enligl de avtal som gäller fiir år 1974 utförs vid
läroanstalterna barn- och specialisttandvård för folklandvårdshuvudmännens
räkning. Därvid skall läroanstalterna anses som distrikts- och
specialisllandpoUkliniker. Vidare ombesörjer läroanstalterna allmän landvård ål
vuxna. För denna landvård skall huvudmännen i mån av behov och efler förmåga
medverka lill palientrekryteringen. Vid e\'enluell utbyggnad eller
omorganisation av folktandvården skall läroanstalterna betraktas som
distriktsland-polikliniker. Läroanstalternas resurser för barn- och
specialisttandvård skall ingå i vederbörande huvudmans tandvårdsplan. Vad
beträffar annan landvård ål vuxna än specialisttandvård skall den tandvård som
utförs vid läroanstalterna beaktas vid upprättande av planen. Huvudmännen
erlägger ersällning lill staten för landvård som läroanstalterna utför på barn
och inneliggande patienter. För övrig tandvård uppbärs ersättning från patient
och försäkringskassa.
327 Konunittéer: Utbildningsdepartementet
U:43
Ansvaret för den kliniska verksamhet som bedrivs i
anslutning lill odontologisk utbildning och forskning ligger helt på
universitets-myndigheterna. Den kliniska verksamheten bedrivs emellertid enligt
två skilda syslem, som skiljer sig främst genom verksamhetens organisation och
lärarnas medverkan i och ansvar för landvården. Del ena och äldre systemet, som
innebär att landvård meddelas dels vid lärarklinik, dels vid kandidatklinik,
tiUämpas vid universitetet i Lund och vid karolinska institutet (enheten vid
Holländargatan). Del andra och nyare systemet, som gäller för verksamheien vid
universiteten i Göieborg och Umeå (jfr. prop. 1962:104 och 1964:161) och även
skall gälla för den enhet för odontologisk utbildning och forskning som är
under uppbyggnad i anslutning till Huddinge sjukhus (jfr prop. 1970:122),
innebär all den kUniska verksamheien hålls samman inom en organisatorisk enhet
benämnd landsjuk vårdscenlral.
Gemensamt för de två organisationsformerna är, som
framgått, all den kliniska verksamheien helt drivs av läroanstalterna. För den
medicinska utbildningen och forskningen däremot har den kliniska anknytningen
skett antingen genom inrättande av statliga undervisningssjukhus under egen
styrelse och förvaltning eller genom samarbete med kommunala sjukhus.
Frågan om
organisationen för den kliniskl-odonlologiska verksamheien har tidigare berörts
av de odontologiska förhandlingssakkunniga, som i sitt belänkande (SOU 1961:36)
Tandsjukvården vid de odonlologiska läroanstalterna föreslog, att den kliniska
tandläkarutbildningen skulle organiseras efter i stort sett samma principer som
den kliniska läkarutbildningen. I belänkandet förordades, att den kliniska
utbildningen och forskningen förlades till undervisningssjukhus eller andra
högspecialiserade sjukhus och all tandvården koncentrerades lill en särskild
enhet vid sjukhuset. För den landvårdande verksamheten räknade de sakkunniga
med kommunalt huvudmannaskap.
Vid sin anmälan av frågan om ökad utbildning av läkare och
tandläkare (prop. 1%2:104, SU 1962: 144, rskr 1962:322) framhöll dåvarande
departementschefen atl med hänsyn främst lill vad som framkommit vid
remissbehandlingen organisationsformen med staten som huvudman borde
bibehållas tills vidare.
Universitelskanslersämbelet (UKÄ) har i skilda sammanhang
berört denna fråga, bl. a. i skrivelse den 14 mars 1973 angående
tandläkarutbildningens dimensionering och organisation. UKÄ har därvid
ifrågasatt om nuvarande statliga huvudmannskap för tandvårdsverksamheten vid de
odonlologiska läroanstalterna är ändamålsenligt. Samma synpunkl har framförts
av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande.
Som framgått av del föregående är förevarande
landvårdsverksamhel organiserad enligl två skilda syslem. UKÄ har i sina
förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1975/76 framhållil, alt del nyare
systemet, dvs. det som tillämpas vid universiteten i Göteborg och Umeå, anses
innebära avsevärda fördelar jämfört med del äldre. UKÄ har därför med
instämmande i ett förslag från fakulteten för den odonlologiska utbildnings-
och forskningsverksamheten vid universitetet i Lund föreslagit en organisation
liknande den som nu finns vid nämnda universitet och som kommer all finnas vid
karolinska institutet, enheten i Huddinge.
1 och med den allmänna tandvårdsförsäkringens genomförande
och del i samband därmed införda vårdansvaret för folktandvårdshuvudmännen har
förutsättningarna för tidigare beslut i frågor som rör organisationen av
landvårdsverksamhelen vid läroanstalter med odontologisk fakultet delvis
U:43 Skr
1975/76:103 328
ändrats. Mot denna bakgrund bör formerna för den kliniska
verksamhet, som bedrivs i anslutning liU odontologisk utbildning och forskning
vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå saml vid karolinska institutet ses över.
Jag förordar atl sakkunniga lillkallas för en sådan översyn.
De sakkunniga bör undersöka olika organisatoriska modeller
under dels statligt, dels kommunalt huvudmannaskap och föreslå den
organisatoriska lösning som skapar de bästa förutsättningarna för såväl klinisk
utbildning och forskning som tandvårdande verksamhet. Koslnaderna vid olika
alternativ och vid olika dimensionering av verksamheien bör belysas. 1 samband
härmed bör även de personalorganisatoriska frågorna, såsom de
kUniskt-odonlologiska lärarnas ställning, behandlas.
De sakkunniga bör vara oförhindrade atl ta upp lill
behandling även andra för den kliniskl-odonlologiska verksamheien vid
universiteten (motsv.) väsentliga frågor än dem jag bitr berört i del
föregående.
De sakkunniga bör samråda med vederbörande huvudman,
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande, statens förhandlingsnämnd och UKÄ. Samråd bör vidare äga rum med
1971 års utredning om tandläkarnas specialistutbildning m. m. och andra
utredningar som har anknytning till de sakkunnigas arbete.
Utredningen påbörjade sitt arbete den 23 maj 1975 och har
t. o. m. oktober 1975 hållit tre sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
44. Invandrargruppen (U 1975:02)
Tillkallade enligl Kungl. Mai:ts bemyndigande den 13
december 1974 för fortsatt utredning av invandrarelevernas utbildningssituation
i grundskolan och gymnasieskolan:
Ordförande: Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd
Ledamöter: Karlerö, Lars-Ingemar, undervisningsråd
Nordberg, Randolph, sekreterare Rudhe, Catharina, departementssekreterare
Thorslenson, R. BiUy, tf. kansliråd Widgren, Jonas O., departementssekreterare
Experter: Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den
24 juni 1975) Reinans, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 16 juli 1975)
Schyl-Bjurman, Gertrud S., föredragande i socialstyrelsen (fr.o.m. den 20 maj
1975)
Sekreterare: Serdén, Hugo, bitr. skoldirektör (t.o.m. den
26 september 1975)
329 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:44
Bitr. sekreterare: Svensson, I. Ann-Christin, soc. stud.
(t.o.m. den 14 augusti 1975)
Direktiv (anförande av statsrådet Hjelm-Wallén lill
statsrådsprotokollet den 13 december 1974):
Vid årsskiftet 1973/74 fanns i Sverige inemot 138 000 barn
i åldrarna O 17 år med utländskt medborgarskap. Dessa utgjorde 7,4 procent av
alla barn i motsvarande ålder i Sverige. Ca 60 000 utländska barn var vid samma
tidpunkt i skolpliktig ålder. Den ojämförligt största gruppen av inflyttade
barn kommer från Finland. Av samtliga invandrarbarn är vartannat av finländsk
härkomst och' vart tionde av jugoslavisk härkomst. Härtill kommer ell okänt
antal barn lill naturaliserade svenska medborgare, som har annal hemspråk än
svenska saml invandrare av andra generationen.
Den geografiska fördelningen av invandrare är ganska
ojämn. De återfinns framför allt i tätorter med hög industrisysselsältning. I
Stockholms, Södermanlands och Västmanlands län är vart tionde barn utiändsk
medborgare, medan andelen är avsevärt lägre i t. ex. norrlandslänen. Vissa
kommuner och vissa kommundelar har en invandrartäthet som svarar uppemot 25
lill 50 procent av befolkningen.
En grundprincip i vår invandrarpolitik är atl invandrare
så långt möjligl skall ha samma rättigheter och skyldigheter som övriga
invånare. Bland samhällets åtgärder för invandrare intar stödet lill utbildning
en central plals och syflar bl. a. lill alt ge invandrarbarnen en utbildning
som är likvärdig med de svenska barnens och atl samtidigt i görligaste mån ge
dem möjlighet att bibehålla och utveckla den ursprungliga kulturella och
språkliga identiteten. Målet är att skapa en gemenskap mellan
befolkningsgrupper med olika etnisk, social och kulturell bakgrund. Åtgärder
för atl förbättra invandrarbarnens skolsituation bör tillgodoses inom ramen för
det svenska skolväsendel. I invandrarulredningens slutbetänkande (SOU 1974:74)
Invandringen 3 har målen för den svenska invandrarpolitiken angivits vara
jämlikhet, valfrihet och samverkan.
En rad insatser har redan gjorts för alt invandrarbarnen
på bästa sätt skall kunna tillgodogöra sig utbildningen i grundskola och
gymnasieskola. De mest omfattande insatserna gäller stödundervisning och
hemspråksundervisningen i grundskolan. Stödundervisningen beräknas under
innevarande budgetår kosta ca 21 milj. kr. Inom gymnasieskolan har särskilda
kurser anordnats för invandrare, av såväl yrkesinriktad som allmän karaktär.
Särskilda medel för stödundervisning för invandrarelever i gymnasieskolan ulgår
fr. o. m. detta budgetår. En särskild folkhögskola, som kan ge ulbildningslillfällen
för en del av den talrika finska ungdomen i vårt land, startade sin verksamhet
fr. o. m. läsåret 1973/74.
Inom förskolans område pågår sedan några år
försöksverksamhet med språkträning för invandrarbarn. För att lillgodose
förskolans behov av utbildade personer för sådan språkträning har Kungl. Maj:t
gett skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag all utreda förutsällningarna för att
anordna en särskild förskollärarutbildning för sökande med finska eller annat
minoritetsspråk som modersmål.
Åtskilligt
har sålunda gjorts och görs för atl hjälpa invandrarbarnen till rätta med deras
särskilda anpassningsproblem i skolan. Flera av de nu gällande bestämmelserna
och rekommendationerna har karaktären av försöksverksamhet och har utformats
mol bakgrund av de erfarenheter som efler hand har vunnits av etl ökat antal
invandrarbarn i del svenska
U:44 Skr
1975/76:103 330
skolväsendel. Dessa erfarenheter jämte det förhållandet
alt förflyttningar över landels gränser även i framtiden kan väntas vara
vanliga, talar för alt denna undervisning nu bör bli föremål för utvärdering
och översyn. Invandrarutredningen har bl. a. föreslagit en allmän översyn av
undervisningen i grund- och gymnasieskolan av invandrarbarn. Betänkandet har
remissbehandlats. Sveriges Lärarförbund har i skrivelse föreslagil en
förstärkning av hemspråksundervisningen och en utredning av lärarbehörighel och
ijänsteunderlag för hemspråkslärare.
En särskild arbetsgrupp bör därför nu lillkallas för alt
verkställa en översyn av invandrarelevernas utbildningssituation i grundskolan
och gymnasieskolan. En naturlig utgångspunkt för detta arbete bör vara atl
konkretisera Invandrarulredningens förslag bl. a. mol bakgrund av
remissyttrandena. Vissa av de frågor med anknytning lill utbildningsområdet
som uiredningen behandlat utreds i särskild ordning av andra kommittéer.
1. Arbetsgruppen bör kartlägga nuvarande omfattning och
utnyttjande av
de specialdestinerade resurserna för invandrarundervisning i
ungdomsskolan. Statistiska centralbyrån, SÖ och Svenska kommun
förbundet genomför f. n. en slörre undersökning om dessa förhåUanden.
Arbetsgruppen bör utnyttja detla material i sitt arbete. Gruppen bör vidare
kartlägga i vilken utsträckning de särskilt anvisade medlen för särskilda
åtgärder på skolområdet har använts för invandrarbarnens skolgång och
anpassning i skolan.
2. Möjligheterna
lill undervisning i del egna modersmålet, s. k.
hemspråksundervisning, i grundskolan skapades genom statsmakternas
beslut 1968. Del är dock försl under senare år som denna undervisning fått
en slörre omfattning. En ökad medvetenhet om betydelsen för eleverna alt
få tillfälle alt utveckla sitt egel modersmål präglar i slörre ulslräckning
skolans undervisning i dag. Invandrarutredningen har föreslagil att
kommunerna åläggs skyldighet atl anordna hemspråksundervisning men all
denna bör vara frivillig för eleverna. Uiredningen har vidare föreslagit att
antalet undervisningstimmar för hemspråk utökas för all ge invandrar
eleverna möjlighet alt utveckla en aktiv tvåspråkighet. Uiredningen
konstaterar att en utökning kan vara svår atl åstadkomma inom ramen för
nuvarande läroplaners totala undervisningsvolym. Utredningen anvisar två
möjliga vägar all lösa detta problem, nämligen antingen alt utöka antalet
veckolimmar för denna grupp elever eller atl en del av
hemspråksundervisningen förläggs lill icke schemalagd tid. Arbetsgruppen
bör mol denna bakgrund överväga efler vilka rikllinjer
hemspråksundervisningen skall ordnas, bedöma om behov föreligger av en
utökning av antalet undervisningstimmar i hemspråk samt länma förslag
om gruppen finner atl antalet hemspråkslimmar bör utökas hur
undervisningen bör infogas i elevens arbetsdag.
En annan fråga som arbetsgruppen närmare bör belysa är
hemspråkels ställning på högstadiet. Kung;l. Maj:t har nyligen medgivit all
försöksverksamhet får bedrivas i Norrbollens län med finska eller samiska som
ytterligare lillvalsämne på grundskolans högstadium. Gruppen bör pröva om en
sådan modell även kan utnyttjas för andra minoritetsspråk.
3. Genom
beslut den 16 juni 1%6 har Kungl. Maj:l meddelat
bestämmelser om statsbidrag till stödundervisning åt utländska barn i den
obligatoriska skolan. Av bestämmelsen framgår bl. a. atl statsbidrag får
beräknas för ifrågavarande stödundervisning under högsl sex veckolimmar
per undervisningsgrupp. Stödundervisningen kan innebära antingen
331 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:44
undervisning i svenska som främmande språk eller
studiehandledning på elevens modersmål. Stödundervisningen i svenska skall enligt
läroplan för grundskolan ha till mål all bereda eleverna bästa möjliga
förutsättning för svensk skolgång.
I kommuner
med förhållandevis många invandrare och större invandring medger limresurserna
för stödundervisning möjlighet alt anordna den försia lidens undervisning i s.
k. förberedelseklass. I vissa fall sker den försia läs- och skrivundervisningen
i sådan klass på elevernas modersmål.
Flertalet
kommuner med ett större antal invandrarelever bedriver f. n. stödundervisning
främst i svenska för dessa barn. Det finns emellertid kommuner som inle alllid
eller endasi i begränsad omfattning utnyttjar de möjligheter alt anordna
stödundervisning som nuvarande bestämmelser medger.
Arbetsgruppen
bör mol bakgrund av erfarenheterna av slödundervisningsresursens användning i
skolan undersöka behovel av ändring i reglerna så all klarare förutsättningar
skapas för all alla barn som är i behov därav får sådan undervisning oavsett
bosällningsort. Vidare bör arbetsgruppen kartlägga behovet av enhetliga regler
för upprättande av s. k. förberedelseklass saml under vilka förulsällningar
sådan skall drivas.
Invandrarutredningen
har föreslagil en utökning av limresurserna för stödundervisning i svenska.
Arbetsgruppen bör bedöma behovet och nödvändigheten av en eventuell utökning.
Denna fråga bör vägas mot de möjligheter lill ökade insalser som en förändring
av reglerna för nuvarande stödundervisning kan ge inom ramen för de gränser som
sätts av huvudregeln om sex veckotimmar per grupp.
4. Insatserna för invandrarbarn har av
naturliga skäl varit koncentrerade till den obligatoriska skolan. Åtgärderna på
det gymnasiala stadiet har varit mer begränsade. Fr. o. m. innevarande budgetår
ulgår emellertid statsbidrag för stödundervisning. Kungl. Maj:t härden 8mars
1974givit SÖ i uppdrag all, efler särskild utredning, inkomma med förslag till
åtgärder som ökar invandrarbarnens möjligheter lill fortsatta studier efler
grundskolan. Arbetsgruppen bör i detla avseende hålla nära kontakt med SÖ.
5. Den geografiska fördelningen av
invandrare i landet är tämligen ojänm. Som framgått av del föregående är
invandrarna koncentrerade till orter med hög industrisysselsältning, men
invandrarna finns givelvis i slörre eller mindre grad utspridda över hela
landet. Kommuner med ell litet antal invandrarelever har av naturliga skäl
mindre möjligheter att anordna stödundervisning och hemspråksundervisning i den
utsträckning som från den enskildes sida skulle bedömas vara behövligt.
Arbetsgruppen bör undersöka dels i vad mån underlaget för sådan undervisning i grundskolan
kan skapas genom en samordning inom kommunen, dels möjligheter som finns till
inlerkommunal samverkan i sådan undervisning. Delta kan gälla i fråga om såväl
elever som lärare.
6. Tillgången på lämpligt utbildade
lärare utgör ofla ell hinder för att anordna stödundervisning och
hemspråksundervisning i önskad omfattning. I många kommuner kan sådan
undervisning inle komma lill slånd just på grund av atl lärare saknas. Behovel
av s. k. tvåspråkiga lärare för finsklalande elever har lillgodosetls främst genom
rekrytering av lärare i Finland men även bland finländska medborgare bosalla i
Sverige. Rekrytering av lärare för undervisning i andra minoritetsspråk sker
uteslutande här i landet. För atl ytterligare öka rekryteringsunderlaget av
tvåspråkiga finskspråkiga lärare har Kungl. Maj:l gett SÖ i uppdrag alt
U:44 Skr
1975/76:103 332
utreda förutsättningarna för en särskild utbildning av
klasslärare med finska som modersmål. Arbetsgruppen bör på grundval av de
beslut som kan komma att fallas i anledning av SÖ:s förslag tillsammans med
överstyrelsen utreda förutsättningarna för och behovel av särskild utbildning
av klasslärare med annat minoritetsspråk än finska som modersmål. Arbetsgruppen
bör först noga pröva det framtida behovet av klasslärare med utbildning i annat
minoritetsspråk än finska.
Del bör även utredas i vad mån lärare i hemspråk i
grundskolan kan användas i förskolans språklräning för utländska barn.
Arbetsgruppen bör vidare kartlägga fortbildningsbehovet
för sådana lärare som nu är verksamma i invandrarundervisningen i grundskolan
och gymnasieskolan. Gruppen bör efter samarbete med SÖ framlägga förslag om
fortbildningsprogram.
7. Elt särskilt problem utgör frågan om behörighei och
anställningsform
för de lärare som undervisar invandrarbarn i hemspråket och ger
stödundervisning. Generella regler om anställningsform och behörighet
finns inte, men däremot finns särskilda bestämmelser om behörighet för de
lärare som undervisar finskspråkiga elever. Dessa lärare kan enligt beslut av
Kungl. Maj:lden 17 juni 1970under vissaförutsättningarfåanställningsom
extra ordinarie lärare 2 och även, med stöd av beslut av statens avialsverk,
tillgodoräkna anstäUningslid som lärare i Finland för uppflytlning i
befordringsgång och löneklassuppflytlning. Kungl. Maj:l har genom
särskilda beslut för enskilda lärare, som undervisar jugoslaviska
invandrarbarn, medgett dem löneförmåner men inle behörighet på
samma sätt som de finska lärarna. Övriga invandrarlärare är i regel anställda
som timlärare.
Som tidigare nänmts har Sveriges Lärarförbund i skrivelse
hemställt om utredning av dessa problem. SÖ och invandrarverket har efter
remiss avgivit yttranden över skrivelsen. Arbetsgruppen bör nu utreda de
problem som sammanhänger med hemspråkslärares behörighet och tjänsteunderlag m.
m. och framlägga förslag till utbildningsprogram för de lärare som här avses.
Behörigheten bör därvid utredas först.
8.
LämpUga
läromedel för såväl stödundervisningen i läroämnen som hemspråksundervisningen
är en nödvändighet för att nå upp tiU målsättning med denna undervisning.
Arbetsgruppen bör undersöka och framlägga förslag om hur
läromedelsförsörjningen på olika sätt skall kunna förbättras genom t. ex.
inlerkommunal samverkan och samarbete med invandrarnas ursprungsländer.
9.
Arbetsgruppen
bör i övrigt beakta de frågor som invandrarutredningen har uppmärksammat i vad
avser undervisning av invandrare och barn inom grundskolan och gynmasieskolan
såvitt delta inte ankommer på annan.
f
10. Arbetsgruppen bör även redovisa behovel av olika
informationsinsatser inom skolans ram för all hos invandrarelevernas
föräldrar öka kännedomen om skolans undervisning, arbete och miljö.
11. Arbetsgruppen bör i sin verksamhet på lämpligt sätt
ha kontakt med
personalorganisationer och organisationer som företräder invandrare och
språkliga minoriteter.
Gruppen har under tiden december 1974 - september 1975
hållit 18 sammanträden.
Gruppen har den 3 oktober 1975 avgett belänkandet (Ds U
1975:13)
333 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:46
Förslag till åtgärder för invandrarbarnen i förskola,
grundskola och gymnasieskola.
Uppdraget är därmed slutfört.
45. Skeppsholmsgruppen (U 1975:03)
Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 27
februari 1975 för alt fortlöpande medverka i den fortsalta planeringen av
Skepps- och Kaslellholmarna:
Ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd
Ledamöter: Morling, Bertil, departementssekreterare
Zellerquisl, Urban G., departementssekreterare
Sekreterare: Sjöberg, Svante, departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Dillner, Monica A. M.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynltorget 1, Fack, 103
10 Stockholm, tel. 763 21 67 (Sjöberg), 763 18 66 (Dillner)
Kommitténs uppgift är all - med utgångspunkt i vad som
anförts i prop. 1974:34 (s. 19) - i samråd med byggnadsstyrelsen och statens
förhandlingsnämnd samt i samverkan med berörda kommunala organ fortlöpande
medverka i den fortsatta planeringen av Skepps- och Kaslellholmarna.
Några särskilda direktiv därutöver har ej meddelats.
Gruppen har under tiden februari - oktober 1975 hållit
fyra sammanträden.
Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
46. Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för
högskolereformen (H 75)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj
1975 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1975):
Ordförande: Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
U:46 Skr
1975/76:103 334
Ledamöter:
Ärfwedsson, Anders J., sekreterare
Egardt, Peter A. N., sludievägledare
Forsberg, Wilhelm, landstingsråd
Gebart-Andersson, ThorborgS., lektor, t.f. rektor
Guslafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen
Haidén, J. O. Folke, direktör
Landslröm, Sten-Sture H., direktör
Larsson, A. Lennart, ulbildningschef
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led av riksdagen
Lundgren, Georg E. H., professor, rektor
Löwbeer, Hans, universitetskansler
Nilsson, Sven, sekreterare
Sköld, Lars G., överdirektör Ledamöter vid behandlingen
av frågor om centrala och regionala
myndigheters kansli- och personalorganisation:
Berglund, Erik Å. R., utredningschef (fr.o.m. den 15 juU
1975)
Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör
Löfroth, Inger B., byrådirektör
Experter: Brinning, Inger E., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 september 1975) Hälleberg, Allan, sekreterare (fr.o.m. den 1 september
1975) Karlsson, Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975) Larsson,
Helmer E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1975) Törnqvist, Ingvar
B., studierektor (fr.o.m. den 1 september 1975)
Sekreterare: Ringborg, S. Erland, kansliråd
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 19 04 (ordföranden),
763 19 02 (sekreteraren), 763 19 05 (kansU)
Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson lill
prolokoll vid regeringssammanträde den 29 maj 1975):
I. Inledning
Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av
regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m. m. (prop.
1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179). I nämnda proposition anförde jag bl. a.
atl en central och sex regionala organisationskommittéer borde lillkallas för
atl medverka i planerings- och förberedelsearbetet för genomförandel av
statsmakternas beslut (s. 576). Vad jag sålunda hade anförl lämnade riksdagen
ulan erinran. Dessa kommittéer bör nu tillkaUas. Jag vill upplysa om att jag
under beredningen av delta ärende har samrått med dels statsrådet
Hjelm-Wallén, dels chefen för jordbruksdepartementet. Den sistnämnde avser atl
senare föreslå regeringen atl uppdra ål styrelsen för jordbrukels högskolor och
statens veterinärmedicinska anstalt atl, i samråd med den centrala
organisationskommittén, utarbeta förslag lill de föränd-
335 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:46
ringar i jordbrukels högskolors organisation m. m. som
föranleds av del nämnda riksdagsbeslutet.
Det ligger i sakens natur all de myndigheter både
ämbetsverk (motsv.) och läroanstalter som nu har ansvaret för olika delar av
verksamheten inom högskolan också kommer atl få väsentliga uppgifter när del
gäller alt förbereda högskolereformen i olika avseenden. Pågående
utredningsarbete rörande olika slag av högskoleutbildning skall vidare
självfaUet slutföras enligt meddelade direktiv, även i de fall arbetet berör
frågor som blir aktuella för organisationskommittéerna för högskolereformen.
Detla gäller t. ex. beträffande organisationskommittén (U 1970:60) för högre
musikutbildning (OMUS) och 1973 års expertgrupp (U 1973:05) för konstutbildning
(K 73).
Samtidigt är del klart atl planeringen för den nya
högskolan i vissa avseenden kräver samordning av insatserna såväl centralt som
inom var och en av de sex högskoleregionerna. Del blir en viklig uppgifl för
organisationskommittéerna för högskolereformen atl svara för denna samordning.
I försia hand gäller behovel av samordning den del av planeringen som avser högskoleutbildningens
dimensionering och lokalisering saml fördelningen av resurser.
I vissa avseenden krävs vidare inför högskolereformens
genomförande särskilda överväganden med utgångspunkt i de rikllinjer som har
angetts i proposilionen och i utbildningsutskottets belänkande. Det gäller i
första hand elt antal punkter i den institutionella organisationen. Med hänsyn
tiU alt reformen bl. a. syflar lill förändringar i nuvarande
myndighets-organisation är det naturligt all etl huvudansvar här läggs på organisationskommittéerna,
som givelvis bör samverka med berörda myndigheler. I andra frågor, bl. a. om
studieorganisation och kompetensregler, finns del också anledning att vid
konkretiseringen av de principer som har lagts fast genom statsmakternas beslut
låta organisationskommittéerna, då främst den centrala, medverka.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört finner jag det
ändamålsenligt alt den centrala organisationskommittén får vissa samordnande
funktioner i förhållande till dels berörda centrala myndigheter och organ med
motsvarande uppgifter, dels de regionala organisationskommittéerna. De
sistnämnda bör i sin lur få vissa samordningsuppgifter i förhållande lill
berörda läroanstalter.
Det är angeläget alt kommittéerna så långl det är möjligl
ulnylljar den sakkunskap och den personal som finns inom de berörda
myndigheterna. Dessa bör, inom ramen för sina ordinarie uppgifter, biträda
organisationskommittéerna. Särskilda förordnanden atl biträda kommittéerna bör
bli aktuella endasi i begränsad omfattning såvitt gäller personal inom
utbildningsdepartementet, universitelskanslersämbelet (UKÄ), skolöverstyrelsen
(SÖ) och övriga berörda centrala myndigheter med uppgifter avseende
högskoleutbildning samt de lokala universitets- och högskoleförvaltningarna
(motsv.). Frågan om resurstillskott till berörda myndigheler för uppgifter i
anslutning lill kommittéarbetet får prövas från faUliUfall.
Q. Organisationskommittéernas uppgifter 1
Högskoleutbildningens avgränsning
Inom utbildningsdepartementet har upprättats en förteckning
över dels offentiig utbildning som fr. o. m. den 1 juli 1977 bör utgöra
grundläggande
U:46 Skr 1975/76:103 336
högskoleutbildning,
dels enskild utbildning med statsbidrag vilken bör betraktas som grundläggande
högskoleutbildning. Förteckningen bör fogas till regeringsprolokollel i detta
ärende som bilaga 1. Planeringsarbetet bör utgå från denna avgränsning av
högskolan. Om modifieringar aktualiseras i organisationskommittéernas arbete,
bör den centrala organisationskommittén lägga fram förslag härom.
2 Behörighet
och urval
Inom
utbildningsdepartementet har upprättats en förteckning över högskoleutbildning
för vilken under alla förhållanden de principer för behörighei och urval, som
har lagts fast genom 1972 och 1975 års riksdagsbeslut, bör tillämpas.
Förteckningen bör fogas lill regeringsprotokoUet i detla ärende som bilaga 2.
Den bör tills vidare ligga till grund för planeringsarbetet. Pågående
utrednings- eller beredningsarbete rörande olika utbildningar kan ge anledning
alt införa de nya behörighets- och urvalsreglerna för ytterligare utbildningar
redan läsåret 1977/78.
Den
centrala organisationskommittén bör med utgångspunkt i vad som har anförts i
propositionen (s. 413-417, 451-458 och 471-480) och i utbildningsutskottets
belänkande (s. 34-39 och 42-46) utarbeta förslag till de bestämmelser om
behörighet och urval vilka bör gälla för i vart fall de utbildningar, som har
tagits upp i bilaga 2, och vilka fordras för dels fastställandet av särskilda
förkunskapskrav, dels antagningen inför höstterminen 1977.
3 Högskoleutbildningens
innehåll och studieorganisation
Inom
utbildningsdepartementet har upprättats en på 1%8 års utbildningsulrednings (U
68) förslag grundad preliminär förteckning över allmänna utbildningslinjer. I
denna har linjerna fördelals på yrkesulbild-ningssektorer med utgångspunkt i
vad som har anförts i proposilionen (s. 429-430) och i utbildningsutskottets
betänkande (s. 23). Förteckningen bör fogas lill regeringsprolokollel i detta
ärende som bilaga 3. Den bör ligga till grund för överväganden om vilka
utbildningslinjer som bör finnas inrättade den 1 juli 1977. Det bör ankomma på
den centrala organisationskommittén atl, i samråd med berörda centrala
myndigheter och de regionala organisationskommittéerna, avge förslag om allmänna
utbildningsUnjer i sådan tid alt regeringen kan meddela uppdrag alt fastställa
utbildningsplaner m.m. enligt den nya ordningen i god tid före höstterminen
1977. Arbetet med utbildningsplaner bör tills vidare bedrivas med utgångspunkt
i den redovisade förteckningen.
När
del gäller all utveckla nya utbildningslinjer och förändra befintliga liksom
när det gäller atl utarbeta utbildnings- och kursplaner enligt den nya
studieorganisationen måste huvudansvaret ligga på berörda centrala och lokala
myndigheler. Organisationskommittéerna bör i princip behandla frågor om
enskilda utbildningslinjers innehåll och organisation endasi då sådana frågor
aktualiseras i kommittéernas överväganden om högskoleutbildningens geografiska
fördelning och utbyggnad saml i övrigt då två eller flera befintliga
myndigheler skall medverka i en och samma utbildningslinje. Kommittéerna bör
dock generellt åläggas alt verka för alt återkommande utbildning utvecklas.
Den
centrala organisationskommittén bör med utgångspunkt i vad som har anförts i
propositionen (s. 419-423 och 438-446) och i utbildningsutskottets betänkande
(s. 20-21 och 48) utarbeta förslag till sådana bestämmelser om utbildningsmål
och studieorganisation som skall gälla för
337 Konunittéer: UtbUdningsdepartementet U:46
hela högskolan. För all dessa bestämmelser skall medge
hänsyn till särskilda förhållanden vid olika utbildningar bör dels de
myndigheter, som i dag fastställer utbUdningsplaner (motsv.), och berörda organ
inom dem, dels de särskilda kommittéer, som har uppgifter avseende vissa slag
av högskoleutbildning, beredas lUlfäUe all, innan den centrala organisationskommittén
avger sitt förslag, lämna synpunkler på ell av kommittén utarbetat utkast tiU
rambestämmelser utifrån en tänkt lillämpning av bestämmelserna på den
utbildning som hör till vederbörande myndighets eller kommittés ansvarsområde.
Den centrala kommitténs förslag bör avse också de
förändringar i gällande bestämmelser om studieorganisationen i gymnasieskolan
som föranleds av atl viss utbildning som f. n. tillhör gymnasieskolan kommer
att föras till högskolan.
4 Antalet studerande i högskoleutbildning. Fördelning av
utbildningskapaciteten på orter m.m.
Som bakgrund till organisationskommittéernas överväganden
i dimensionerings- och lokaliseringsfrågorna har inom ubildnings-departementel
sammanställts uppgifter om berörd utbildning läsåret 1975/76. Såvitt avser
utbildning med anlagningsbegränsning redovisas antalet nybörjarplatser. Såvitt
avser utbildning vid de fria fakulteterna har kapaciteten uppskattats på
grundval av inskrivningen av studerande samt dessas deklarerade sludieavsikler
de senaste läsåren. Sammanställningen bör fogas lill regeringsprotokollet i
detla ärende som bilaga 4.
När det gäller sluderandeantalet bör
organisationskommittéerna tills vidare utgå från vad som har angetts i
propositionen (s. 462-468 och 4%) och i utbildningsutskollets belänkande (s.
29-30). Del kan senare bli akluelll all ge ytterligare förutsättningar för
arbetet, t. ex. vad avser sektorn för utbildning för undervisningsyrken på
grundval av de förslag som den inom utbildningsdepartementet tillkallade
arbetsgruppen för lärarhögskolefrågor samt 1968 års bamstugeutredning (S
1969:31) kommer att lägga fram.
Den centrala organisationskommittén bör, i samverkan med
berörda centrala myndigheler (motsv.) och med de regionala kommittéerna,
utarbeta ett samlat förslag till planeringsramar för antagningen lill
grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1977/78 med fördelning på dels 1)
allmänna utbildningslinjer inom var och en av de fem
yrkesutbildningssektorerna, 2) lokala och individuella utbildningslinjer och 3)
enstaka kurser, dels de sex högskoleregionerna.
De regionala kommittéerna bör, i samarbete med berörda
statliga läroanstalter och kommunala huvudmän för högskoleutbildning samt
enligt de riktlinjer den centrala kommittén har angett, utarbeta förslag till
fördelning på orter och läroanstalter av planeringsramarna för de olika
högskoleregionerna för budgetåret 1977/78. De bör härvid bygga på bedömningar
av vilka aUmänna utbildningslinjer samt översiktiiga planer för vilka lokala
utbildningslinjer och enstaka kurser som bör anordnas vid läroanstalterna i
resp. region nämnda budgetår.
Med utgångspunkt i de förutsättningar för den fortsatta
utbyggnaden av högskoleutbildningen som har angetts (prop. s. 487-496, UbU
65-69) bör de regionala kommittéerna vidare särskilt överväga frågor om
utbyggnad på de orter som i första hand är aktuella i sammanhanget, nämligen
Sundsvall/Härnösand, Falun/Borlänge, Jönköping och Kalmar. Övervägandena bör
inordnas i kommittéernas samlade planeringsförslag. För att säkerslälla en
samordning av den fortsatta utbyggnaden i
22 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
U:46 Skr 1975/76:103 338
riksperspektivet
bör de regionala kommittéerna i dessa frågor bedriva sitt arbete i kontakt med
den centrala kommittén.
Del
syslem för planering och resursfördelning för den grundläggande
högskoleutbildningen som skall tillämpas enUgt riksdagens beslut (UbU s. 25-30)
innebär en kombination av dels central, dels lokal antagning och regislrering
av anmälningar. Dessa olika inslag i systemet måste, som utbildninsulskotlet
har berört (s. 28 och 29), samordnas på etl sätt som är tiUfredsstäUande med
hänsyn både tiU enskilda utbUdningssökande och tiU högskolemyndigheternas
planerings- och budgetarbete. Del bör ankomma på den centrala
organisationskommittén all med beaktande av detta samordningsbehov konkretisera
det nya systemet för planering, resursfördelning, antagning och anmälan och
härvid ef tersträva en så enkel och för den enskilde överblickbar organisation
som möjligt'. Arbetet med att samordna nuvarande centrala antagningsförfaranden
och utveckla nya system och nya rutiner i övrigt för antagning och registrering
av anmälningar har i flera avseenden nära anknytning lill arbetet med
informationssystem. Den särskilda arbetsgrupp för informationssystem för
gmndläggande högskoleutbildning, som jag kommer atl föreslå senare i dag, bör
därför få i uppdrag alt biträda organisationskommittén i denna del.
Organisationskommittén
bör också utarbeta förslag lill de bestämmelser om antagning, besvär över
beslut om antagning m. m., som fordras inför antagningen lill studier
höstterminen 1977 för i försia hand de utbUdningar som har tagits upp i bilaga
2. Kommittén bör vidare pröva vilka allmänna utbildningslinjer som,
inledningsvis och på längre sikt, bör omfattas av ett gemensamt centralt system
för antagning och anmälningsregistrering, knutet till UHÄ. Härvid bör beaktas
vad utbildningsutskottet har anfört (s. 30).
Jag
ulgår från alt kommittén för mer tekniska delar av här berörda uppgifier kommer
atl anlita särskild expertis.
5
Institutionell organisation
Den
centrala organisationskommittén bör med utgångspunkt i vad som har anförts i
propositionen (s. 497-542 och 546-569) och i utbildningsutskottets betänkande
(s. 58-63 samt, vad avser reservation nr 18,101) utarbeta förslag till
grundläggande bestämmelser om högskolans institutionella organisation, med
undantag för de särskUda bestämmelser som skall gäUa för jordbrukets högskolor.
Kommitténs
förslag bör avse också de förändringar i gällande bestämmelser om
institutionell organisation för gymnasieskolan som föranleds av alt viss
utbildning som f. n. tillhör gymnasieskolan kommer all föras till högskolan.
De
regionala organisationskommittéerna bör, som jag slrax återkommer till, på ett
antal punkter utarbeta förslag till lokala och regionala tillämpningar av
centralt meddelade bestämmelser. Del är därför lämpligt atl den centrala
kommittén inledningsvis utarbetar etl utkast till rambestämmelser för
organisationen i dessa delar bl. a. beiräffande de huvudsakliga uppgifterna
för olika organ och principerna för dessas sammansättning. Utkastet bör läggas
till grund för arbetet i de regionala kommittéerna och också i de särskilda
kommittéer som har uppgifier avseende institutionell organisation för vissa
delar av högskolan. Kommittéerna bör få redovisa synpunkter på utkastet lill
rambestämmelser utifrån en tänkt tillämpning av dem på organisationen inom
vederbörande kommittés ansvarsområde. Därefter bör den centrala kommittén
utarbeta sitt slutliga förslag till
339 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:46
generella bestämmelser om den lokala och regionala
institutionella organisationen.
Vid sidan
av den senast beskrivna proceduren bör den centrala organisationskommittén
utarbeta förslag till bestämmelser om organisationen av
fakultets/sektionsnämnder och sammansättningen av dessa nämnder (prop. s. 526,
UbU s. 62). Delta arbete bör bedrivas i former som möjliggör atl, innan förslag
avges, synpunkter inhämtas från närmast berörda universitets- och
högskolemyndigheter. Kommittén bör också samråda med
forskarubildningsulredningen (U 1974:06).
Den
centrala organisationskommittén bör ägna särskild uppmärksamhet åt de problem
som hänger samman med den nya organisationens genomförande för den del av
högskolan som kommer atl ha kommunal huvudman (prop. s. 527-528 och 550-551).
Kommittén bör bl. a. utarbeta erforderliga förslag till justeringar i
stalsbidragsreglerna för berörd utbildning. I dessa frågor bör kommittén arbeta
i kontakt med förutom SÖ Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
saml, innan förslag avges, samråda med utredningen (U 1972:06) om skolan,
staten och kommunerna (SSK).
I skrivelse i april 1975 har SÖ föreslagil atl frågor om
mål, innehåll och organisation av fortbildningen av lärare för skolväsendet
vilka inom SÖ behandlals av en särskild arbetsgrupp (SMIOF) i olika delar
skall överlämnas liU dels lärarulbildningsulredningen, dels SSK. Statsrådet
Hjelm-Wallén kommer atl i annal sammanhang la upp dessa frågor.
I avvaktan
på den mera långsikliga prövningen av lärarfortbildningsfrågorna bör, enligl
min mening, minsta möjliga förändringar i nuvarande organisation och
verksamhetsformer för fortbildningen göras som följd av atl, i samband med
högskolereformen, det centrala ansvaret för grundutbildningen av lärare förs
över från SÖ till UHÄ och lärarhögskolorna blir en del av organisationen av
statliga högskoleenheter inom UHÄ:s ansvarsområde (jfr SOU 1973:2 s. 484).
Resurserna vid de nuvarande fortbildningsavdelningarna vid de sex slörre
lärarhögskolorna bör sålunda rent administrativt tills vidare, på i princip
samma sätt som nu, vara knutna lill berörda statliga högskoleenheter. SÖ
förutsätts även i fortsättningen ha det sakliga ansvaret för
lärarfortbildningen. Om reformeringen av den lokala statliga
högskoleorganisationen ger anledning till rent tekniska förändringar i formerna
för de nuvarande fortbildningsavdelningarnas anknytning lill SÖ, bör den
centrala organisationskommittén i nära samverkan med SÖ lägga fram förslag
härom.
I fråga om
den centrala organisationen för högskolan bör den centrala
organisationskommittén med ulgångspunkt i vad som har anförts i proposilionen
(s. 536-542) utarbeta förslag till bestämmelser om UHÄ:s uppgifter, styrelse,
övriga permanenta organ och kansliorganisation samt om den närmare
ansvarsfördelningen meUan UHÄ och SÖ i fråga om kommunal högskoleutbildning.
Innan förslag avges på sistnämnda punkt bör kommittén samråda med SSK (prop. s.
538). Vidare bör kommittén i samråd med OMUS och K 73 lägga fram förslag om när
dessa kommittéers lUlsynsuppgifler m. m. skall föras över till UHÄ (prop. s.
539). Kommittén bör slutligen pröva behovet av att under de fem planeringsberedningarna
ha rådgivande organ för skilda slag av utbildning (prop. s. 541).
Vad gäller redovisningsorganisationen varierar f. n.
ansvarsfördelningen mellan myndighet och redovisningscenlral något mellan olika
delar av högskolan. Den centrala organisationskommittén bör i samråd
med
U:46 Skr
1975/76:103 340
riksrevisionsverket (RRV) utarbeta principer för
arbetsfördelningen mellan myndighet och redovisningscenlral. De regionala
kommittéerna bör i samband med sin behandling av frågor om indelningen i
högskoleenheter som jag strax återkommer till utarbeta erforderliga förslag
om redovisningsgruppernas sammansättning och i övrigt beträffande den närmare
organisationen för redovisning vid de statliga högskoleenheterna. Även i dessa
frågor bör samråd ske med RRV.
De regionala organisationskommittéerna bör, med
utgångspunkt i vad som har anförts i propositionen och i utbildningsutskottets
belänkande saml i den centrala kommitténs förut nämnda utkast till
rambestämmelser, utarbeta förslag på följande punkter i fråga om den lokala och
regionala inslitutioneUa organisationen:
1. Indelningen i och benämningen av högskoleenheter
(prop. s. 512, UbU
s. 61). Vad beträffar nuvarande statens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor (SIHUS) bör kommittéerna utgå från alt institutets verk
samhet och resurser på resp. ort skall tillhöra samma högskoleenhet som
nuvarande lärarhögskola. I fråga om musikhögskolorna bör kommittéerna
samråda med OMUS. För Stockholms del bör vad gäller konsthögskolan
beaktas de förhandlingar med Akademien för de fria konsterna som
aviserats i propositionen (s. 506-507).
2. Sammansättningen m. m. av varje
högskoleenhets styrelse (prop. s. 514-515 och 561-563, UbU s. 60-61 saml, i
fråga om reservation nr 18, IOl).
3. Utformningen av rektorsämbetet och
huvuddragen i organisationen av förvallningen vid varje högskoleenhet (prop. s.
514).
4. Ordningen för att avge förslag till
rektor vid varje högskoleenhet (prop. s. 563).
5. Organisationen av linjenämnder
(prop. s. 515-519 och 527-528).
6. Förekomsten av
institutionsorganisalion vid högskoleenhet ulan fast organisation för forskning
och forskarutbildning; indelningen i institutioner i fall där två eller flera
befintliga läroanstalter föreslås sammanförda; frågor om för två eller flera
högskoleenheter gemensamma institutioner och resurser (prop. s. 520).
7. Varje regionstyrelses närmare
uppgifter och sammansättning (prop. s. 532-534).
8. Förekomsten av utbildningsnämnder
och organisationen av sådana nämnder (prop. s. 535).
9. Den yttre organisationen av de
vetenskapliga biblioteken på orter med fler än en statlig högskoleenhet (prop.
s. 543-545). För Stockholms del bör beaktas de särskilda frågor som las upp i
proposilionen beiräffande dels Vetenskapsakademiens bibliotek, dels kungl.
biblioteket. På sistnämnda punkt bör samråd ske med den utredning om etl
centralt biblioteksorgan m. m. som jag kommer all föreslå senare i dag.
Arbetet med de institutionella frågorna bör, särskilt vad
avser den lokala organisationen, bedrivas i nära kontakt med berörda läroanstalter
och kommunala utbildningshuvudmän. Den centrala kommittén bör yttra sig över de
regionala kommittéernas förslag i här berörda delar.
6 Högskolelag m.m.
I det föregående har jag förordat alt den centrala
organisationskommittén skall få i uppgift all i en rad olika avseenden utarbeta
förslag till grundläggande bestämmelser för högskolan. De viktigaste
beslämmelserna bör som jag anförl i proposilionen (s. 577) sammanfattas i
en högskolelag. Den centrala kommitténs bestämmelseförslag bör innefatta
341 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:46
förslag
till sådan lag. I arbetet bör förutom vad jag förut anförtbeaktas vad som
kan bli resultat av obligatoriekommilléns arbete och statsmakternas
ställningstaganden till denna kommittés förslag.
7
Personalfrågor m.m.
Den
centrala organisationskommittén bör med utgångspunkt i vad som har anförts i
proposilionen (s. 578-579) utarbeta förslag om dels UHÄ:s, dels de regionala
kansliernas personalorganisation och resurser. I fråga om de regionala kanslierna
bör detta arbete bedrivas i samråd med de regionala kommittéerna. Kommittén bör
i sammanhanget också utarbeta erforderliga förslag om hur den inom SÖ
befintiiga personalen för redovisning för lärarhögskolorna skall inordnas i den
nya organisationen (jfr SOU 1973:47 s. 65).
De
regionala organisationskommittéerna bör utarbeta förslag om den lokala
högskoleförvaltningens lednings- och personalorganisation i de fall två eller
flera befintliga läroanstalter föreslås bli sammanförda.
I
kommittéernas arbete med personalfrågor bör berörda personalorganisationer
beredas tillfälle atl deltaga.
8
Genomförande av högskolereformen
Den
centrala organisationskommittén bör, i kontakt med berörda myndigheler,
utarbeta en plan för genomförande av högskolereformens olika delar. Denna plan
bör med beaktande av krav på planeringstid för berörd personal klargöra när
och i vilka former olika behövliga åtgärder bör vidtas och beslut fattas för
att reformen skall förverkligas enligt den tidsplan som angetts i proposilionen.
Planen bör innefatta de särskilda anordningar som behövs vid övergången från nu
gällande ordning lill den nya organisationen m. m. Slutligen bör i planen
beaktas behovel av informationsinsatser för olika berörda grupper.
m.
Organisationskonunittéemas arbetsformer m.m.
Som
jag tidigare har 'antytt ulgår jag från all den centrala organisationskommittén
skall utnyttja en särskild expertgrupp för frågor om antagningssystemet m. m.
Även för andra frågor torde det vara ändamålsenligt för kommittén alt använda sig
av särskilda expertgrupper, t. ex. beiräffande UHÄ-kansliel och beträffande den
kommunala högskoleorganisationen. Jag räknar med all kommittén inledningsvis
bedömer behovet av expertgrupper och kommer med förslag om tillkallande av
sådana. Också de regionala kommittéerna bör kunna arbeta med särskilda
expertgrupper. Del bör ankomma på kommittéerna all bedöma behovel av sådana
grupper och komma med förslag. I detta sammanhang bör erinras om alt befintliga
myndigheler även lokalt förutsätts, inom ramen för sina ordinarie
uppgifier, biträda organisationskommittéerna utan särskilda anordningar.
Som
jag redan har framhållit bör de regionala kommittéernas arbete, särskilt vad
beträffar den lokala organisationen, bedrivas i nära kontakt med berörda
läroanstalter och intressenter. Varje kommitté måste här finna de kontakt- och
samverkansformer som är lämpligast med hänsyn till förutsättningarna i
regionen. Kommittéerna bör såväl formellt genom
U:46 Skr 1975/76:103 342
remisser
av preliminära förslag som informellt, t. ex. genom gemensamma diskussioner
sträva efler atl få en allsidig belysning av de aktueUa frågorna som grund för
sina förslag. I samband med atl kommittéerna avger sina förslag bör också de
bedönmingar redovisas som har gjorts vid de berörda läroanstalterna. Allmänt
får de regionala kommittéerna en viktig uppgift i alt svara för information
till berörda anställda och studerande i anslutning lill reformarbetet.
Jag
har redan tidigare på elt antal punkter angett all del bör ankomma på den centrala
organisationskommittén att precisera förutsättningar för bl. a. de regionala
kommittéernas arbete. Del är enligl min mening lämpligt alt den centrala
kommittén också i övrigt får möjlighet all ange de förutsättningar, t. ex. i
fråga om den kvantitativa planeringen för det regionala kommiltéarbelel, som
den bedömer vara nödvändiga för all reformen skall kunna genomföras enligl
statsmakternas beslut.
Som
har angetts i propositionen bör den centrala kommittén under hösten 1975 avge
förslag i två avseenden: dels om plan för genomförande av högskolereformen,
dels om UHÄ:s och regionkansliernas organisation och resurser. Dessa förslag
bör kunna redovisas för resp. föreläggas riksdagen i början av år 1976.
Förslaget beträffande UHÄ, som bör avse också den exakta tidpunkten för det nya
verkets inrättande, bör ha karaktär av anslagsframställning för budgetåret
1976/77. Efler statsmakternas ställningstaganden tiU kommitténs förslag bör den
i propositionen (s. 579) beskrivna ordningen följas.
Beiräffande
de delar av den centrala organisationskommitténs uppgifter i övrigt, vilka inte
direkt hänger samman med uppgifier som ankommer på de regionala kommittéerna,
bör förslag avges så snart som möjligt. Detla gäller bl. a. grundläggande
bestämmelser om behörighei, urval och antagning. Här bör beaktas behovet av
snabb information till sökande till högskoleutbildning samt lill berörd
personal inom skolväsendet, arbetsmarknadsverket och högskolan.
När
det slutligen gäller de uppgifier för organisationskommittéerna som direkl
berör såväl den centrala som de regionala kommittéerna bör det ankomma på den
förra atl närmare precisera de tidsmässiga förutsättningarna för de senares
arbete. Den centrala kommitténs förslag resp. yttranden över de regionala
kommittéernas förslag i berörda delar bör föreligga senast den 15 oktober 1976.
Kommittén bör dessförinnan ha fullgjort del samråd med centrala myndigheter m.
f 1. som behövs främst i de kvantitativa frågorna. Organisationskommittéernas
förslag om bl. a. dimensionering, lokaUsering och institutionell organisation
bör presenteras för riksdagen i början av år 1977.
En
förutsättning för atl den angivna lidsplanen skall kunna hållas är, som redan
har angetts, att frågan om berörda myndigheters och gruppers medverkan löses
inom ramen för kommittéarbetet på ell sådanl sätt alt remissbehandling i
huvudsak inte behövs.
Kommittén
har under tiden juni - oktober 1975 hållit fem sammanträden. Ordföranden och
sekretariatet har därutöver haft överläggningar med företrädare för myndigheler
och organisationer som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén
har den 28 oktober 1975 dels avgetl förslag till anslagsframställning för
universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1976/77, dels redovisat en
plan för genomförande av högskolereformen.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
343 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:47
47. Beredningen (U 1975:05) för försöksverksamhet rörande
utbildningssamarbete med vissa utvecklingsländer
Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 maj
1975 för försöksverksamhet rörande utbildningssamarbete med vissa
utvecklingsländer:
Ordförande: Östlund, Hans-Erik, tf. departementsråd
Ledamöter: Beckius, Sven-Erik, kansliråd Döös, Sten-Olof,
avdelningschef Johansson, Bengt A. W., departementsråd Palmlund, Thord G.,
departementsråd Ringholm, Bosse 1. K., sakkunnig Sjöström, Leif H. A.,
departementssekreterare
Experter: Andersson, Christian, departementssekreterare
(fr.o.m. den 21 - 30 november 1975)
Beijer, Rolf A. V., byråchef (fr.o.m. den28 juli t.o.m.
den 15 september 1975)
Sekreterare: Karlen, Ingvar, byrådirektör
Bitr. sekreterare: Alton, Finn, byrådirektör (fr.o.m. den
18 augusti 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 lOStockholm, tel. växel08/763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Beredningen har under tiden juli - oktober 1975 hållit två
sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och
företag som berörs av beredningens verksamhet. Vidare har beredningen tagit
inledande kontakter med de berörda utvecklingsländerna. Därutöver har
beredningen påbörjat vissa för verksamheten nödvändiga utredningar.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
U:48
Skr 1975/76:103 344
48.
Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén (U 1975:06) (BIDOK)
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för att utreda etl centralt
biblioteksorgan m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juU 1975):
Ordförande:
Moberg, Sven T., generaldirektör
Ledamöter:
AlmefeU, Paul V., byråchef Janson, D. Birgitta, förste bibliotekarie Nilsson,
Jan A. B., länsbibliolekarie Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av
riksdagen Tell, Björn V., överbibliotekarie Willers, Uno E. W.,
riksbibliotekarie
Experter:
Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Sandgren,
Folke, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 1 december 1975) Wedel, Bengt,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975)
Sekreterare:
Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)
Bitr.
sekreterare: Sträng, Arne, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 8 september 1975)
Lokal:
Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10
Stockhoirn, tel. växel 08/763 10 00, 763 18 96 (Holmborn), 763 1891 (Sträng)
Direktiv
(anförande av statsrådet Zachrisson till prolokoll vid regeringssammaniräde den
29 maj 1975):
Riksdagen
har fattat beslut med anledning av regeringens proposition om reformering av
högskoleutbildningen m. m. (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179). I
proposilionen behandlas de vetenskapliga bibUotekens organisation (s. 543-546).
De
vetenskapliga biblioteken möter ett allt större utbud av vetenskaplig
information. Enligl tillgängliga uppgifier har den samlade mängden av vetenskaplig-teknisk
information fördubblats under det senasie årtiondet. Denna utveckling har
medfört atl elt lokall forskningsbibliotek endasi kan förvärva ett begränsat
urval av nyutkommen vetenskaplig litteratur. Om den viktigaste informationen
inom vetenskap och teknik över huvud laget skall kunna skaffas lill vårt land,
krävs en specialisering och samordning mellan biblioteken.
Del
senasie årtiondets utveckling har också kännetecknats av all tekniska
hjälpmedel, såsom automatisk dalabehandling (ADB), telekommunikation, mera
utvecklade kopieringsmeloder etc, har tagils i anspråk i allt större
345 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:48
utsträckning. Den nya tekniken har bl. a. underlättat
möjligheterna atl få lillgång tiU del internationella informationsutbudet inom
vetenskap och teknik. En förutsättning för all förbättra de möjligheter lill
informationsutbyte som den nya tekniken erbjuder är dock atl de skilda länderna
samordnar sina informationssystem. Jag vill i sammanhanget erinra om Unescos
och Europarådets strävanden på detla område under senare år.
Det är av väsentlig betydelse att de vetenskapliga
bibliotekens organisation anpassas lill denna snabba utveckling. Statskontoret,
som på Kungl. Maj:ls uppdrag har utrett hithörande frågor, har med skrivelse
den 29 november 1973 lagt fram en rapport benämnd De vetenskapliga biblioteken
Organisation och adminislration (stencil). I rapporten föreslås bl. a. all
etl särskUl ledningsorgan inrättas för vissa gemensamma biblioteksfunktioner
såsom planering och samordning av de vetenskapUga bibliotekens verksamhet,
frågor avseende bibliografisk information och dokumentation samt driften av del
datorbaserade informationssystemet LIBRIS. I rapporten diskuteras möjligheter
all organisera detla organ. Den enklaste lösningen synes enligt statskontoret
vara all ombilda forsknings-biblioleksrådel. Ändra möjligheter är atl knyta en
nänmd lill del av 1%8 års ulbildningsutredning (U 68) föreslagna universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) eller alt inrätta en särskild myndighet med egen
styrelse. Den senare lösningen aktualiserar enligl statskontoret frågan om bl.
a. den framtida organisationen för de uppgifter som f. n. fullgörs av statens
råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK).
Vid min
anmälan av frågor om de vetenskapliga bibliotekens organisation i prop. 1975:9
(s. 545) framhöll jag, all jag fann det väl motiverat med ett centralt
ledningsorgan för gemensamma biblioteksfunktioner på detta område och alt ett
sådant organ borde bygga på den kärna av nationella biblioleksuppgifter som f.
n. fullgörs av kungl. biblioteket och forskningsbiblioteksrådet. Även ansvaret
för drifl m. m. av del datorbaserade informationssystemet LIBRIS borde,
framhöll jag, föras över från statskontoret till ett sådanl ledningsorgan
liksom visst ansvar för den verksamhet som ofla med internationell anknytning
byggts upp vid universitet och högskolor med slöd av bl. a. bidrag från
SINFDOK. Jag betonade att elt ledningsorgan av här antytt slag även skulle
kunna skapa förutsättningar för en utbyggd samverkan mellan forskningsbibliotek
och folkbibliotek.
Frågan om elt centralt biblioleksorgan av här berört slag
bör nu, i enlighet med vad jag anförde i propositionen, utredas av särskilda
sakkunniga.
De
sakkunniga bör utarbeta förslag om ell centralt organ för sådana gemensamma
funktioner inom biblioteksverksamheten som aktualiserats i statskontorets
rapport. Av de i rapporten nämnda gemensamma funktionerna fullgörs f. n.
huvuddelen av kungl. biblioteket och forskningsbiblioteksrådet. Vissa
funktioner, framför allt driften av LIBRIS, bar ännu inte fåll en slutgiltig
organisatorisk förankring. Som har framhållits i en av
forskningsbiblioleksrådel i maj 1975 lill iitbildningsdeparlementel ingiven
lägesrapport över det svenska informations- och biblioteksområdet föreligger
ylterligare en rad uppgifter som är av den arten all de bör hänföras till elt
centralt biblioleksorgan.
De sakkunniga bör inventera vilka ytterligare
arbetsuppgifter som bör åligga etl dylikt centralt biblioleksorgan. De bör utgå
från all universilets-och högskoleämbetet (UHÄ) skall ha i vart fall det ansvar
för anslagsframställningar m. m. i fråga om de vetenskapliga biblioteken som f.
U:48 Skr
1975/76:103 346
n. åvilar universitelskanslersämbetet (jfr prop. 1975:9 s.
545) och alt styrelsen för jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt skall ha moisvarande ansvar i fråga om biblioteken
vid nämnda högskolor. De sakkunniga bör i fråga om samordningen mellan del
centrala biblioleksorganel och UHÄ samråda med den centrala organisationskommittén
för högskolereformen.
De sakkunniga bör särskilt uppmärksamma de
gränsdragningsproblem som kan uppkomma vid fördelningen av uppgifier mellan elt
centralt biblioteksorgan av här berört slag och nuvarande kungl. biblioteket.
Del sistnämndas uppgifter avseende biblioteksservice tUl utbildning och
forskning bör, som jag anförde i prop. 1975:9 (s. 45), så långt möjligt
inordnas i biblioteksorganisationen för högskolan i Stockholm. I dessa frågor
bör de sakkunniga samråda med organisationskommittén för Stockholms
högskoleregion.
De sakkunniga bör utarbeta förslag till hur sådana
arbetsuppgifter, främst av kulturbevarande karaktär, vid kungl. biblioteket,
vilka inte på ett naturligt sätt kan inordnas vare sig i den lokala
biblioteksorganisalionen i Stockholm eller i ett centralt biblioleksorgan,
skall organiseras.
De sakkunniga bör samråda med statskontoret saml med den
utredning av verksamheien inom området teknisk och vetenskaplig information och
dokumentation som chefen för industridepartementet inom kort kommer alt föreslå
regeringen.
Kommittén har under tiden juni - oktober 1975 hållit tre
sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
49. Utredning (U 1975:07) av LUP-organisationen m. m.
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975
för utredning av LUP-organisationen m.m.;
Utredningsman: Rydback, Lennart, överdirektör
Expert: Eskilsson, Per H., revisionsdirektör
Sekreterare: Lindfors, Leif W., t.f. avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 29 oktober 1975)
Lokal: Statens förhandlingsnämnd. Sturegatan 24, 2 tr.,
114 36 Stockholm, tel. växel 08/67 96 50
Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson till
protokoll vid regeringssammaniräde den 29 maj 1975):
Med anledning av riksdagens beslut angående universitetens
och högskolornas organisation och förvaltning m. m. (prop. 1964:50, SU 119,
rskr 293) tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet år 1964
etl antal lokal- och utrustningsprogramkommittéer (LUP-kommittéer) för de olika
universitets- och högskoleorterna. På motsvarande säll har senare
347 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:50
tillkallats en särskild LUP-kommitlé för jordbrukels
högskolor. För alt samordna de olika kommittéernas verksamhet tillkallades
redan från början en samarbetsnämnd för LUP-kommittéerna (LUP-nämnden).
Kommittéernas uppgifter har successivt vidgats så atl de numera omfattar
flertalet högskolor inom utbildnings- och jordbruksdepartementens
verksamhetsområden med undantag av dels lärarhögskolorna, där skolöverstyrelsen
har programansvarel, dels flertalet av högskolorna inom kulturområdet, för
vilka byggnadsstyrelsen upprättar lokalprogram.
Som jag redovisat i prop. 1975:9 (s. 543) föreslog 1968
års ulbildningsutredning (U 68) alt LUP-kommittéerna skulle inordnas i den av
uiredningen förordade lokala högskoleorganisationen. Vidare skulle del av U 68
föreslagna universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) överta de centrala
samordningsuppgifter som f.n. ankommer på LUP-nänmden.
I yttranden över U 68:s förslag från statskontoret,
riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen förordades ylterligare överväganden i
dessa frågor. Mot bakgrund av de nämnda remissyttrandena anförde jag i
propositionen all LUP-organisationen borde utvärderas, innan ställning tas lill
den framlida organisationen för högskolans planering i denna del. En sakkunnig
bör nu lillkallas för alt göra en sådan utvärdering samt pröva vilka
förändringar den kan ge anledning till.
Den sakkunnige bör med utgångspunkt i dels den nuvarande
LUP-organisationen och erfarenheterna av den, dels de synpunkler i hithörande
frågor som anförts i yttrandena över U 68:s förslag, lägga fram förslag om hur
uppgifier motsvarande dem som f. n. fullgörs av LUP-kommittéerna och
LUP-nämnden skall organiseras för den framtida högskolan. Övervägandena bör
härvid utgå från att samma principer för lokal- och utruslningsplaneringen
skall gälla för den statiiga delen av högskolan och all dessa principer skall
vara anpassade lill den nya organisation för högskolan som statsmakterna faltal
beslut om (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179).
Den sakkunnige bör samråda med den centrada
organisationskommittén för högskolereformen saml bedriva sitt arbete i kontakt
med berörda myndigheler saml personal- och sluderandeorganisalioner, främst de
som f. n. är företrädda i LUP-kommittéerna. Arbetet bör bedrivas skyndsamt och
förslag avges senasiden 1 oktober 1977.
Utredningen har under liden juli - oktober 1975 hållit
fyra sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
50. Organisationskommittén (U 1975:08) för Umeå
högskoleregion
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj
1975:
Ordförande: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen
Ledamöter: Back, Pär-Erik, professor Beckman, Lars E. A.,
bitr. professor, rektor Burman, Erik-Gustav, direktör Edvinsson, Sven-Olov A.,
läkare
U:50 Skr 1975/76:103 348
Gunnmo,
Alf, rektor Hammarsten, Erik M., landstingsråd Jonsson, J. Alvar, skoldirektör
Marklund, J. Sören, ombudsman Nilsson, Gunnar V., ombudsman Nordström, Lars V.,
professor, rektor Rydén, O. Evert, skoldirektör Sligsäter, Kjell J., teknolog
Sundrn, O. Helge, landstingsman Ledamöter vid behandlingen av
frågor om den lokala högskoleorganisationen: Gustafsson, Björn H.,
laboratorieassistent Nordlander, N. Arne, universitetslektor Selander, K.
Bertil, tekniker
Sekreterare:
Johnson, O. J. Gunnar, förste byråsekrelerare
Lokal:
Umeå universitet, 901 87 Umeå, tel. 090/12 56 00 ankn. 604
Direktiv
(se Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen):
Kommittén
har under tiden september - oktober 1975 hållit två sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
51.
Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala högskoleregion
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:
Ordförande:
Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, Jan-Erik, typograf Björnegård, Gudrun, rektor Franzén, Lars G.,
verksladsarbetare Hammarland, L. E. Thore, universitetslektor Hansson, E.
Ingmarie, kommunalråd Lie, C. Nils D.H., lektor Lundh, A. Hans Lennart, rektor
Magnusson, NUs A., fritidsdireklör Nerdram-Ullman, Wencbe M., rektor Olsson,
Arne J. A., utbildningschef
349 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:52
Segerstedt,
Torgny, professor, rektor Stener, P. H. Robert, rektor Thun, John-Erik,
universitetslektor Westerlund, Uno, ombudsman Westman, Helny I., landstingsråd
Ödman, Mals O., fU. stud. Ledamöter vid behandlingen av
frågor om den lokala högskoleorganisationen: Gozzi, A. Sören,
forskningsingenjör Holmquist, Stig A. B., universitetsadjunkt Ling, Lars,
insliluiionstekniker
Sekreterare:
Hemlin, H. Egon, avdelningsdirektör
Bitr.
sekreterare: Åhlén, Gunnar, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal:
Vasagatan 1 A, 752 24 Uppsala, tel. 018/11 60 28 (sekreteraren), 11 60 48
(bitr. sekreteraren)
Direktiv
(se Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen)
Kommittén
har under tiden september - oktober 1975 hållit två sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
52.
Organisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms högskoleregion
Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:
Ordförande:
Lewén-EUasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen
Ledamöter:
Bergström, K. Sune D., professor, rektor Blix, Erik O., rektor Carlsson, Eric
O. G., kommunalråd Gabrielsson, H. Ingemar, professor, rektor Grabö, Paul E.,
borgarråd Hellström, Gunnar J., rektor Hoppe, E. Gunnar, professor, rektor
Karleby, Olle, styrelseordförande Lunde, Ingrid, kanslichef
U:52 Skr
1975/76:103 350
Magnusson, David, professor Nilsson, Lars G.,
utredningssekreterare Pettersson, E. Henry, socionom Qvicker, E. Rune,
ombudsman Rasmuson, Anders, professor, rektor Tannenberg, Tord O., pol. stud.
Utberg, Rolf F., kanslichef Wigren, Karin(Kajsa)M., rektor Ledamöter
vid behandlingen av frågor om den lokala
högskoleorganisationen: Ekman, Stig-Rune, forskningsingenjör Eriksson, Åke E.,
intendent Söderholm, Anders E., universitetsadjunkt
Experter: Stenberg, Inga E., förste byråsekrelerare
(fr.o.m. den 1 november 1975) Tottie, Thomas, förste bibliotekarie (fr.o.m. den
1 november 1975) Widgren, Greger G., departementssekreteiare (fr.o.m. den november 1975)
Sekreterare: Kim, Lillemor A. B., avdelningsdirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 1000, 763
23 97 (Kim), 763 23 95 (kansli)
Direktiv (se Centrala organisationskommittén (U 1975:04)
för högskolereformen)
Kommittén har under tiden september - oktober 1975 hållit
två sammanträden. Dessutom har sekreteraren haft överläggningar med
läraoanstalter, myndigheter och utredningar som berörs av kommitténs arbete.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
53. Organisationskommittén (U 1975:11) för Linköpings
högskoleregion
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj
1975:
Ordförande: Nilsson, H. Christer, socionom, led. av
riksdagen
Ledamöter: Anderberg, Olle Y., adjunkt Farm, Hilding G. E.
A., landstingsråd
351 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:54
Glennow,
Yngve G. G., rektor Johansson, B. Einar D., landstingsman Johnson, O. Bertil,
direktör Jonsson, Stig G. T., bitr. skoldirektör Lundberg, P. J. Thorsten,
rektor Meijer, Hans A. B., professor, rektor Nyman, Mikael, förskollärare
Plalin, Ulla-Britta, utredningssekreterare Sjögren, Håkan, universitetslektor
Sjölund, P. John A., rektor Thyrsson, Ulf T. K., teletekniker Ledamöter
vid behandlingen av frågor om den lokala
högskoleorganisationen: Eriksson, K. Bertil, expeditionsvakt Graninger, B. E.
Göran, utbildningsledare Wahlberg, Leif M., intendent
Sekreterare:
Karlsson, Curt K. A., byrådirektör
Lokal:
Universitetet i Linköping, 58183 Linköping, tel. växel 013/11 17 00
Direktiv
(se Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen)
Kommittén
har under tiden t. o. m. oktober 1975 hållit tre sammanträden samt företagit en
rundresa i regionen, varvid överläggningar skett med myndigheter och andra som
berörs av kommitténs arbete.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
54.
Organisationskommittén (U 1975:12) för Göteborgs högskoleregion
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:
Ordförande:
Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen
Ledamöter:
Alfvegren, Lars B., rektor Axelsson, Karl-Erik A., landstingsman Bergermo, Arne
H., rektor Gustafsson, Stig A., ombudsman Hellström, Kajsa M., rektor Hemlin,
Peter W., ekon. stud.
U;54 Skr
1975/76:103 352
Hultin, S. Eriand V., tekn. lic. Härnqvisl, Kjell,
professor Jansson, K. Olof (Olle), direktör Lennander, Bengt, rektor Noréus, E.
Halvard, rektor Olsson, K. Olle, ombudsman Olving, Sven, professor, rektor
Rosell, Sten, direktör
Sörensson,
Lars-Ingvar, lokförare, led. av riksdagen Widing, S. Lennart, redaktör
Ledamöter vid behandlingen av frågor om den lokala
högskoleorganisationen: Hultén, Bengt E., fU. mag. Olsson, Claes Olof,
forskningsassistent Oscarson, O. Sigfrid J., verkmästare
Sekreterare: Andersson, E. Lennart, universitetslektor
Lokal: Gölabergsgatan 9. Postadress: Box 53038,400
14Göteborg53, tel. 031/17 99 50
Direktiv (se Centrala organisationskommittén (U 1975:04)
för högskolereformen)
Kommittén har under tiden september - oktober 1975 hållit
två sammanträden saml haft överläggningar med olika utbildningsanstalter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
55. Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund/Malmö
högskoleregion
TiUkallade erUigt regeringens bemyndigande den 29 maj
1975:
Ordförande: Elmsledt, Claes Y., lantbrukare, led. av
riksdagen
Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor Brinck, K. Inge
G., universitetslektor Ekholm, Torsten I., landstingsråd Eriksson, Mar in H.
V., skoldirektör Göhlman, Gunnar, ombudsman Hafström, Jonas, jur. kand.
Isacson, Dan S., rektor
353 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:56
Johansson, Sven A. E., professor, rektor Johansson, Tor
H., direktör Lind, K. Åke, landstingsman Lövdén, Lars-Erik, studerande Persson,
L.-Ove L., ombudsman Rausing, Hans A., direktör Schullz, J. Harry S.,
skolinspektör Svensson, S. Allan, redaktör Waldebrand, Gösta W., kommunalråd
Wieslander, Hans J. M., universitetslektor Ledamöter vid
behandlingen av frågor om den lokala
högskoleorganisationen: Hellgren, G. Bertil, maskinist Nordström, Olof A.,
universitetslektor Olsson, Olle E., forskningsingenjör
Expert: Hjort, Christer A., byrådirektör (fr.o.m. den 20
oktober t.o.m. den 31 december 1975)
Sekreterare: Storm, P. David G., byråchef
Bitr. sekreterare: Granegård, Christer, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1975)
Lokal: Universitetet i Lund. Postadress: Box 1059, 221 04
Lund, tel. växel 046/12 41 00
Direktiv (se Centrala organisationskommittén (U 1975:04)
för högskolereformen):
Kommittén har under liden september - oktober 1975 hållit
två sammanträden. I samband med sammanträdel i oktober hade kommittén
överläggningar med länskommrllén för eftergymnasial utbildning i Kalmar län.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
56. Utredningen (U 1975:14) rörande studiedokumentation
och statistik för högskolan
Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 maj
1975 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1975):
Ordförande: Berg, C. G. Håkan, departementsråd
23 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
U: 56
Skr 1975/76:103 354
Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor Ekholm, Lars V.,
byråchef Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Sandström, L. Annika, jur.
stud. Sanner, Leif H., utbildningsledare Sannersledl, Lars T. G.,
universitetsadjunkt Schneider, Werner, driftschef Svanfeldt, Göran H.,
statistikchef
Sekreterare: StrandeU, Hans V., departementssekreterare
(fr.o.m. den I september 1975)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 23 96 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson till
prolokoll vid regeringssammaniräde den 29 maj 1975):
Både för den kvantitativa planeringen, för det pedagogiska
och studieorganisaloriska utvecklingsarbetet saml för utbildningens administration
i övrigt inom högskolan krävs vissa systematiska uppgifter om de studerande och
deras studieresultat. Sådana uppgifier krävs också som underlag för planering
och administration inom andra områden, t. ex. del studiesociala och
arbetsmarknadsområdet. Flertalet högskoleutbildningar berörs redan i dag av
informationssystem, där uppgifier av nämnda slag samlas in och ställs samman.
Utformningen och omfattningen av dessa informationssystem varierar dock
avsevärt. Innan den av statsmakterna beslutade nya högskoleorganisationen
(prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) träder i krafl bör en översyn och
utveckling av nuvarande informationssystem komma till stånd. Som jag anfört i
nämnda proposition (s. 486) bör detla uppdras ål en särskild arbetsgrupp.
Som en utgångspunkt för arbetet bör gruppen precisera de
krav på uppgifier och slalistik om studerande och studieresultat som kommer atl
ställas lokalt, regionalt och centralt bl. a. av de nya behörighetsreglerna,
den nya studieorganisationen och de nya principerna för planering och
resursfördelning samt av behovel av uppföljning och utvärdering av
högskolereformen. Mol denna bakgrund bör gruppen göra en bedömning av
möjligheterna all på kort och på lång sikt förändra de befintiiga
informationssystemen så all de nya kraven tillgodoses och lägga fram de förslag
som delta kan föranleda. Såväl högskolemyndigheternas behov som behovet av
högskolestalislik för myndigheler, organisationer m. fl. utanför
högskoleväsendet bör härvid beaktas. Förändringar som syflar lill alt
tillgodose de lokala högskolemyndigheternas informationsbehov bör ges hög
prioritet.
Som jag berörde, då jag anmälde frågan om
organisationskommittéer, är informationssystemen av stor betydelse för det nya
systemet för planering, resursfördelning, antagning och anmälan inom högskolan.
Arbetsgruppen bör biträda den centrala organisationskommittén för
högskolereformen så alt en tillfredsställande samordning mellan planerings-,
antagnings- och anmälningsruliner och informationssystem säkras.
355 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:56
Underlaget för den lokala planeringen måsle i huvudsak
inhämtas och bearbetas lokalt, genom rutiner anpassade lill de skiftande förutsättningarna
vid olika utbildningar och högskoleenheter av olika storlek. Arbetsgruppen bör
som ledning för det lokala arbetet lägga fram förslag om vilka rutiner som bör
vara gemensamma för alla utbildningar och högskoleenheter.
Vidare bör gruppen lägga fram förslag om vilka uppgifier
som bör ingå i riksomfattande enhetlig statistik för ulbUdningsadminislrativa
behov och därför bearbetas centralt för alla utbildningar samt om förfarandet
vid insamling av sådana uppgifier. Därvid bör övervägas möjligheterna alt samla
in vissa uppgifier endast genom undersökningar stickprovsvis.
Arbetsgruppen bör även pröva skälen för och emot en
samordning med informationssystem på studiemedelsområdel.
Förslag bör också läggas fram om hur sådana uppgifter, som
av bl. a. inlegritelsskäl inle bör tas in i administrativa informationssystem
men likväl är nödvändiga för högskolemyndigheternas planering eller för
statistiska och vetenskapliga ändamål, bör samlas in, lagras och bearbetas.
Gruppen bör utarbeta förslag lill enhetiiga definitioner
av begrepp som används i informationssystemen för högskolan. Härvid bör så
långt möjligt samordning ske med andra informationssystem, t. ex. inom den
löpande statistiken för gymnasieskolan och folkhögskolan.
Under senare år har en utbyggnad av lokala informationssystem
ägt rum. Dessa syslem, som drivs av läroanstalterna, producerar såväl
individuppgifter som statistiska sammanställningar. Vidare produceras centralt
statistiska sammanställningar av statistiska centralbyrån (SCB). Arbetsgruppen
bör överväga hur en fördelning mellan lokal och central löpande
statistikproduktion skall utformas, varvid självklart en samordning måste
säkras med systemet för antagning och anmälan till grundläggande utbildning.
För dagens lokala informationssystem utförs i vissa fall
etl gemensamt system- och programmeringsarbete under central ledning. Gruppen
bör lägga fram förslag till organisation för systemansvar och drifl och därvid
utgå ifrån all elt gemensamt systemarbete och en regional driftsamverkan skall
äga rum.
Gruppen bör vidare analysera behovel av datorkapacitet för
informationssystem saml utarbeta förslag om hur del skall tillgodoses. Vidare
bör gruppen beakta möjligheterna atl utnyttja den regislreringsul-ruslning som
finns vid redovisningsenheterna inom högskoleväsendet.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kraven på
informationssystemen i samband med övergången från nuvarande organisation till
den nya ordningen.
Arbetsgruppen skall samverka med berörda myndigheler och
kommittéer, främst universitelskanslersämbelet, statistiska centralbyrån,
statskontoret och dess standardiseringsråd, arbetsmarknadsstyrelsen, centrala
sludiestödsnämnden, dalainspektionen och forskarutbildningsulredningen saml
som jag redan berört med den centrala organisationskommittén för högskolereformen.
Uiredningen har under liden september - oktober
1975 hållit tre sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under
år 1976.
U:57
Skr 1975/76:103 356
57. Utredning (U 1975:15) om elektronmusikens framtida
utveckling i Sverige
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni
1975 för utredning om eleklronmusikens framtida utveckling i Sverige (se Post-
och Inrikes tidn. den 29 september 1975):
Utredningsman: Bucht, Gunnar H., professor
Lokal: Musikhögskolan i Stockholm, Valhallavägen 103-109,
115 31 Stockholm, tel. 08/63 1190
Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson till
prolokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 1975):
En av de viktigaste insatserna till slöd för
eleklronmusiken som under senare år gjorts från statlig sida har varit
medverkan i uppbyggnaden av Stiftelsen Elektronmusikstudion (EMS) i Stockholm.
EMSbUdadesår 1969 då Sveriges Radio på stiftelsen överlät den studioanläggning
som byggts inom företaget. En av förutsättningarna för alt stiftelsen skulle bildas
var atl StatUga medel ställdes till förfogande för att komplettera studion med
en dalamaskin. Genom beslut den 27 juni 1969 anvisade Kungl. Maj:l av särskilda
lotterimedel 1,5 milj. kr. för denna komplettering.
Stiftelsen EMS bildades av Sveriges Radio och Musikaliska
akademien som huvudmän. Enligt stadgarna har EMS till ändamål alt svara för
förvallning och drifl av studion i enlighet med de riktlinjer som dragits upp
av stiftelsens styrelse saml alt genom undervisning och forskning främja
utvecklingen av det konstnärliga skapandet inom den elektroniska musiken och
den elektroniska bilden.
EMS har från starten fåtl årliga statliga driftbidrag ur
anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål. Innevarande budgetår uppgår
det statliga driflbidragel till 580 000 kr. Dessutom har EMS årligen intill
budgetåret 1975/76 fått bidrag av särskilda lotterimedel för fortlöpande
investeringar i apparatur och program. För budgetåret 1975/76 har EMS
tilldelats etl statligt bidrag om 800 000 kr., i vilket bidrag också ingår
medel för invesleringsändamål. EMS har därjämte sedan stiftelsen började sin
verksamhet fåtl etl årligl fast bidrag från Sveriges Radio. EMS har upplyst all
Sveriges Radio innevarande budgetår minskat sitt bidrag från 300 000 tiU 200000
kr.
Önskemål om en utredning om eleklronmusikens framlida
utveckling i Sverige har under senare år förts fram från flera håll. Senast har
statens kulturråd i sitt yttrande över- framställningen från stiftelsen EMS om
statsbidrag för verksamheien under budgetåret 1975/76 framhållil viklen av en
sådan utredning. Enligl kulturrådet bör då även den roll som EMS har i
sammanhanget närmare studeras. Också organisationskommittén för högre
musikutbildning har nyligen framfört önskemål om en utredning bl. a. i fråga om
sludioresurserna för den elektroniska musiken. Även från EMS och från dess
personal har kommit önskemål om en utredning, i försia hand av stiftelsens
verksamhelsomrilde.
Som redan framgått av mina uttalanden i propositionen om
den statliga kulturpolitiken 2 (prop. 1975:20) delar jag uppfattningen om
behovel av en utredning om eleklronmusikens situation och
utvecklingsmöjligheter
357 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:57
liksom
om de speciella frågor som rör EMS. Denna utredning bör komma lill slånd nu. En
sakkunnig bör tillkallas för ändamålet. Del ligger i sakens natur att den
sakkunnige bör arbeta i nära kontakt med statens kulturråd;
Vad
som ingår i begreppet eleklronmusik är inle entydigt. Den sakkunnige bör arbeta
med en vid definition av begreppet och således ta hänsyn till alla de skiftande
former i vilka elektronisk teknik används för all framställa eller bearbeta
musikaliskt ljudmaterial. Detta förutsätter alt den sakkunnige också anlägger
en helhetssyn på musiklivet som innefattar både del seriösa och del populära
området.
Som
ulgångspunkt för utredningsarbetet bör den sakkunnige göra en samlad bedömning
av elektronmusikens situation och utvecklingsmöjligheter. Utvecklingen på
elektronmusikens område präglas i vissa avseenden av kommersiella krafter genom
musikindustrins snabbi växande intresse för all arbeta med elektroniskt
framställda eller bearbetade klanger. I andra avseenden påverkas utvecklingen
på området av ell snävt konstnärligt synsätt som gjort atl musikformen
behandlats och också kommit att betraktas som etl intresse enbart för del
experimentella konstmusikaliska nyskapandet. Diskussionen om de praktiska
handlingslinjerna kännetecknas av myckel starka motsättningar mellan olika
intressen. Det visar bl. a. den debatt som förts kring stiftelsen EMS och dess
roll och uppgifier.
Enligl min mening är det
väsenlligl att diskussionen om den elektroniska musiken vidgas så alt
musikformens alla kulturpolitiskt intressanta utvecklingsmöjligheter bUr
belysta. Det är en av den sakkunniges viktigaste uppgifier all bidra till en
sådan vidgning av diskussionen. Den sakkunnige bör således bedöma
utvecklingsmöjligheterna för eleklronmusiken i etl brett kulturpolitiskt
perspektiv. Arbetet bör grunda sig på de mål och riktlinjer för den kulturpoliliska
utvecklingen som statsmakterna fastställt på grundval av 1974 års
kulturproposilion (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248). Den sakkunnige
bör bl. a. ta fasta på de uttalanden som gjordes i samma proposition rörande
del statliga ansvaret för etl fortsall stöd till eleklronmusiken. Enligt
proposilionen (s. 338) bör stödet bl. a. syfta lill en spridning av
produktionsmöjligheterna och ökade möjligheter alt ute i landet få kontakt med
den elektroniska musiken.
En
av de kulturpolitiskt intressanta aspekter på elektronmusiken som den
sakkunnige bör la upp är de speciella möjligheter denna musikform har som
samarbetsområde mellan konst och teknik. Enligt min uppfattning är det av
allmänt intresse atl la lill vara alla praktiska möjligheter till etl sådant
samarbete som kan bidra till atl överbrygga de alltför fasta gränserna mellan
del konstnärliga och tekniska området och därmed också lill all vidga del snäva
konstbegreppet. För den elektroniska musikens del är ett sådanl samarbete
naturligt och nödvändigt.
Den
sakkunnige bör också ägna intresse åt distributionsproblemen för den
elektroniska musiken och då särskilt elektronmusik av seriös natur.
Möjligheterna att lyssna till elektronisk musik av detta slag och därmed att
skaffa sig kännedom om och intresse för musikformen är f. n. starkt begränsade.
Elt utomordentligt viktigt medel för att förbättra dessa möjligheter bör
grammofonskivan vara. Sveriges Radios roll i sammanhanget bör också särskilt
belysas.
Den
sakkunnige bör även bedöma behovel av sludioresurser och därvid bl. a. redogöra
för vilka sådana resurser som redan finns tillgängliga. Den sakkunnige bör
uppmärksamma atl det finns behov av sludioresurser av olika slag ocb för olika
ändamål. Det är nödvändigt att ta hänsyn till de
U:57 Skr
1975/76:103 358
skilda krav på arbetsmöjligheter som finns hos tonsättare
och andra skapande krafter på det eleklronmusikaliska området. Förutom för
produktionsändamål behövs och finns sludioresurser för bl. a. undervisning.
Olika behov måsle avvägas mot varandra. Del bör vara av intresse all
apparaturen är utformad så alt den kan användas på ell flexibelt säll. Den
sakkunnige bör lägga vikt vid all studioresurserna kan utnyttjas gemensamt för
olika ändamål och pröva vilka samarbetsformer som av detta skäl behöver
utvecklas. När del gäller den högre musikutbildningens behov bör den sakkunnige
samråda med organisationskommittén för högre musikutbildning.
Som jag tidigare nämnt har staten redan tagit etl avseväri
ansvar för stiftelsen EMS. Huvudfrågan för den sakkunnige när det gäUer EMS är
all placera in och bedöma stiftelsens roll och uppgifier i del vida sammanhang
som uppdraget täcker. Samtidigt bör den sakkunnige pröva vissa frågor som rör
bl. a. stiftelsens organisation och finansiering. Utredningsarbetet bör bedrivas
i nära kontakt med stiftelsens huvudman/huvudmän och med personalen vid EMS.
I sina överväganden om uppgifterna för stiftelsen EMS bör
den sakkunnige se lill all EMS nyttiggörs på ell sätt som svarar mol de konstnärliga
och tekniska förulsiillningar och resurser som nu finns och utvecklats inom
EMS. Den sakkunnige bör också uppmärksamma del arbete som där lagts ner på att
utifrån den allmänna ändamålsbeskrivning som finns i stiftelsens stadgar
konkretisera uppgifterna. Arbetet bör syfta till all åstadkomma etl praktiskt
handlingsprogram för verksamheien inom EMS med en avvägning mellan olika typer
av uppgifter. En central uppgifl för EMS bör även i fortsättningen vara atl
skapa möjligheter lill avancerat komposilionsarbele och produktion av musik. Den
sakkunnige bör emellertid också beakta de förutsättningar som EMS har för
medverkan i arbetet med atl utveckla den elektroniska bilden saml även belysa
den roll EMS kan spela inom forskning och undervisning.
I detta
sammanhang är det nödvändigt för den sakkunnige alt också precisera
verksamhetsformerna för EMS. I fråga om sättet atl utöva sin verksamhet avviker
EMS f. n. ganska avsevärt från andra jämförbara statliga eller statsunderstödda
institutioner på kulturområdet. I förhållande lill produktionen vid studion kan
EMS sägas ha fåtl en förhållandevis passiv roll med huvudsaklig uppgifl all
ställa sludiotid till förfogande för tonsättare, institutioner och andra
intressenter. Den sakkunnige bör pröva på vilket sätt EMS i fortsättningen bör
verka för att på bästa säll kunna fullgöra sina uppgifier. Vid sin prövning bör
den sakkunnige beakta de principiella ställningstaganden beträffande
ansvarsförhållanden och verksamhetsformer för kulturinstitutioner som finns
redovisade i 1974 års kulturproposilion. I detla sammanhang bör den sakkunnige
också la upp förutsättningarna och formerna för samarbetet mellan EMS och andra
institutioner m. m. med närbesläktad verksamhet, både när del gäller
utnyttjande av studioresurser och i andra syften.
I handlingsprogrammet för EMS bör även ingå frågan om den
forlsalla utvecklingen av kompositionsteknik, programvara och apparatur. Den
sakkunnige bör väga behovel av en fortsatt utbyggnad av de tekniska resurserna
vid EMS mot nackdelarna med en alltför stor koncentration av studioresurser
till en institution och en orl.
I den sakkunniges uppdrag bör ingå atl pröva de
organisatoriska formerna för verksamheten vid EMS. Den sakkunnige bör härvid
bedöma behovel av all som en följd av ulredningsförslagen ändra de nuvarande
stadgarna för
359 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:58
EMS och även utforma eventuella ändringsförslag. Den
sakkunnige bör hålla kontakt med sliflelseulredningen (Ju 1975:01).
Det bör slutligen ankomma på den sakkunnige alt pröva
frågan om finansieringen av verksamheien vid EMS. Den sakkunnige bör därvid
ulgå från alt den ekonomiska ram som del nuvarande statsbidraget utgör i
huvudsak bör bibehållas. Vid bedömningen av del forlsalla behovel av medel för
invesleringsändamål bör den sakkunnige i försia hand se till atl de
investeringar som hittills gjorts i studion följs upp och nyttiggörs. Det
statliga driflbidragel bör liksom nu användas för alt ge EMS vissa basresurser
och för atl bidra lill alt tonsättare kan arbeta i studion på ekonomiskt
rimliga villkor. Möjligheterna att finansiera den varierande, rörliga delen av
verksamheten med bidrag från annal håll bör särskilt prövas.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
58. Studiestödsutredningen (U 1975:16)
Tillkallade erUigt regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för alt utreda det studiesociala stödet (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 oktober 1975):
Ordförande: Andersson, Johnny, kansliråd
Ledamöter: Diesen, Ingrid E., fil. mag., led. av riksdagen
Fogelström, Hans, ombudsman Granstedt, Pär E., sekreterare, led. av riksdagen
Hansson, S. Olof (Olle), förbundsordförande (fr.o.m. den
27 november 1975)
Håvik, I. Doris, assistent, led. av riksdagen Lundin, Ulf
W., utredningssekreterare Nilsson-Schiitze, Eva B., ombudsman Rydin, Roland Y.,
fil. kand. (fr.o.m. den 27 november 1975) Westerberg, Sten, utredningschef
Westerlund, Uno, ombudsman Wiklund, Bengt O., journaUst, led. av riksdagen
Sekreterare: Lagercrantz, Richard C. H.,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Ekholm, Birgitta Maria (Brillmari),
byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1975)
Sundström, Björn G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1
november 1975)
U:58 Skr
1975/76:103 360
Lokal: Svarlmangatan 9, 1 tt., 11129 Stockholm, tel. 1018
96 (sekreteraren), 10 20 68 (kansli)
Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson till
protokoll vid regeringssammaniräde den 25 september 1975):
Sedan de nuvarande studiestödssystemen infördes har
betydande förändringar skett på den arbetsmarknad som möter de studerande efter
deras studier. På familjepolitikens område har omfattande reformer genomförts
som delvis förändrat förutsättningarna för studiestödet. Bl. a. till följd
härav har delta underkastats en rad delreformer som lett till alt studiestödets
regelsystem blivit svåröverskådligt. Vidare kommer utbildningen enligl
riksdagens beslut om en reformering av högskolan (UbU 1975:17, rskr 1975:179)
efterhand all aUlmer inriktas mol elt system med återkommande ulbUdning.
Riksdagen har också uttalat atl de sludiesociala systemen
bör göras till föremål för en aUsidig och förutsättningslös utredning (SfU
1974:19 s. 67, rskr 1974:265). Socialförsäkringsutskottet framhöll i
sammanhanget alt man särskilt borde undersöka om och i vad mån förenklingar i
nuvarande system är möjliga. Till övriga frågor som kunde bli aktuella hörde
enligt utskottet frågor om studiemedlens maximibelopp och om behovsprövning mot
egen och makes inkomst och förmögenhet vid tilldelning av studiemedel.
Som jag anmält i prop. 1975:23 (s. 188) om vidgad
vuxenutbildning och studiestöd åt vuxna bör mol denna bakgrund studiehjälps-
och studiemedelssystemet nu få en övergripande översyn. Denna uppgift bör
anförtros särskilda sakkunniga.
Jag lar i det följande försl upp utvecklingen av de
studiesociala systemen efler år 1964 och behandlar diirefler de frågor om
studiestöd för studerande både på gymnasial nivå och högskolenivå som de
sakkunniga i första hand bör utreda.
Studiehjälpssystemets utveckling
1964 års riksdag fattade beslut om nya former för
studiesocialt stöd lill dels studerande vid gymnasium, fackskola, yrkesskola m.
fl. skolformer, dels studerande i eftergymnasial utbildning (prop. 1964:138,
SäU 1964:1, rskr 1964:290). För den första gruppen infördes
studiehjälpssyslemel och för den senare gruppen studiemedelssystemet. I studiehjälpssyslemel
drogs en gräns mellan "yngre" och "äldre" elever. Gränsen
gick vid dåvarande myndighetsålder. För äldre elever som hade barn utgick
studiestöd enligt regler som i många avseenden anslöt tiU studiemedelssystemet.
För dessa elever togs t. ex. ingen hänsyn lill föräldrarnas ekonomi. Yngre
elever i studiehjälpssystemet förutsattes däremot tillhöra föräldraekonomin och
studiestödet för dem utformades med hänsyn härtiU. Den 1 juli 1973 överfördes
äldre studerande dvs. studerande som f yUer lägst 20 år under del kalenderår
läsåret börjar vid studievägar inom studiehjälpssystemets område tiU
studiemedelssystemet (prop. 1973:63, SfU 1973:17, rskr 1973:240).
Reglerna för studiehjälp och studiemedel har efter 1964
års beslut kompletterats i skilda avseenden.
Studiehjälp utgår i form av studiebidrag, resetillägg,
inackorderingstillägg samt inkomstpröval tillägg och behovsprövat tillägg.
Dessutom kan återbetalningspliktiga studiemedel utgå.
361 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:58
Studiemedlen
är indexreglerade och utgår per läsår om nio månader med 140 % av basbeloppet
enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring. Dessutom kan barnlillägg utgå med
25 % av basbeloppet per år för varje barn under 16 år. Studiemedlen består av
dels ell bidrag om högsl ca 2 000 kr. per läsår, dels återbelalningspliktiga
medel. Studiemedlen är behovsprövade mol egen och makes inkomst och
förmögenhet.
Ett av de viktigaste
syftena vid utformningen av studiehjälpssystemet var atl åstadkomma ett sådanl
studiestöd som kunde minska de sociala faktorernas betydelse vid valen efler
den obligatoriska skolan dels mellan fortsatt utbildning och annan verksamhet,
dels meUan yrkesinriktad utbildning och utbildning som förberedelse för högre
studier.
1964 års reform innebar en
betydande förenkling av del studiesociala slödel för ungdomar i gymnasial eller
motsvarande utbildning. Stödformerna utformades så atl alla ungdomar skulle ha
möjlighet atl fortsätta sina studier efler grundskolan. Åtskilliga förmåner i
studiehjälpssyslemel har avseväri förbättrats sedan reformen trädde i krafl, t.
ex. studiebidrag, resetillägg och behovsprövat tillägg. Riksdagen har numera
fattat beslut om hemreseersättning för inackorderade elever i gymnasial
utbildning (SfU 1975:14, s. 63, 81 rskr 1975:176).
När
studiehjälpssyslemel infördes avvägdes de olika stöden inom detta mol de
allmänna familjepolitiska stöd som då fanns. Detta var en naturlig följd av atl
de yngre elever som omfattades av studiehjälpen ansågs tillhöra
föräldraekonomin. Sedan år 1964 har betydande förändringar skett på de
familjepolitiska och skaitepolitiska områdena. Som exempel kan nämnas all
barnbidragels årliga belopp höjts från 700 kr. år 1964 till 1 500 kr. år 1975.
Därutöver har bl. a. förbättrade statliga och statskommunala bostadstillägg
införts. Reglerna för del inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen har sedan
år 1973 anpassats lill de regler som gäller för del statliga bostadstillägget
och har därigenom förbättrats i moisvarande takt.
Ell
av målen för studiehjälpssyslemel har varit att de studerande inle i någon
nämnvärd ulslräckning skall behöva utnyttja studielån eller återbetalningsplikliga
studiemedel för all finansiera sina studier. Studiestödet skall med andra ord
utgöra ell sådant komplement till föräldraekonomin all denna så långl möjligt
inte blir styrande för valet av utbildningsväg i gymnasieskolan.
Sedan år 1964 har de
arbelsmarknadspolitiska ålgärderna kraftigt förstärkts. Bl. a. har en
omfattande utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningen ägt rum. Svårigheterna
under senare år för ungdomar i åldern 16 lill 24 år atl komma ul på
arbetsmarknaden har gjort det nödvändigt all låta även personer under 20 år
till viss del omfattas av arbetsmarknadsutbildning och andra
arbelsmarknadspolitiska stödåtgärder. Riksdagen har numera beslutat alt
utbildningsbidrag till personer under 20 år skall utgå med 45 kr./dag både lill
dem som erdigt nu gällande regler kan få utbildningsbidrag för viss utbildning
och till sådana ungdomar som är berättigade lill kontant arbetsmarknadsstöd
(rskr 1975:178). De ungdomar som har vårdnaden om barn föreslås dock få samma
belopp som vuxna i moisvarande situation. Detla gäller också ungdomar som
förvärvsarbetat i sådan utsträckning att de omfattas av
arbetslöshetsförsäkringen. Berättigade lill kontant arbetsmarknadsstöd är
sådana ungdomar som antingen arbetat fem månader under det senaste året eller
efter avslutad ungdomsutbildning varit arbetslösa och slår till
arbetsmarknadens förfogande i tre månader.
1974
års riksdag beslöt om en sänkning av myndighetsåldern från 20 år till
U:58 Skr
1975/76:103 362
18 år. Detta innebär all den åldersgräns som f. n. gäller
för studiehjälpen inle längre överensstämmer med myndighetsåldern.
Studiemedelssystemets utveckling
När studiemedelssystemet infördes var syftet all de
studerande som fick studiemedel skuUe kunna täcka sina levnadskostnader.
Maximibeloppet för studiemedel bestämdes även med hänsyn lill konsumtionsnivån
hos övriga grupper i samhället. Genom alt studiemedlen är anknutna lill
basbeloppet har de studerande i huvudsak kompenserats för prisstegringarna i
samhället. Samtidigt har inom det allmänna familjeslödet bostadstillägg införts
dels för gifta eller sammanboende, dels för ensamstående. Sedan år 1964 har som
nyss nämnts ytterligare grupper fått del av förmånerna i studiemedelssystemet,
nämligen s. k. äldre studerande i gynrmasial utbildning och studerande inom
vuxenutbildning som bedriver längre studier. I studiemedelssystemet finns som
nänmts ell barnlillägg på 25 % av basbeloppet för barn under 16 år. När
barnlillägget infördes var barntillsynen dåligt utbyggd. Dessutom fanns inte de
statiiga och stats-kommunala bostadstilläggen för barnfamiljer. Barntillsynen
har på senare år byggts ut kraftigt även om den ännu inle svarar mot alla de
behov som föreligger. Nu nämnda reformer har likväl avsevärt förbättrat
sluderandefamiljernas möjligheter all få lillgång tiU barntiUsyn, vilket bl. a.
beror på atl denna ofla är behovsprövad. En ytterligare fördel för de
studerande är atl studiemedel, i delta sammanhang som regel inte räknas som
inkomst, varigenom avgifterna blir tämligen låga.
Vid sidan av den nyssnämnda höjningen av bidragsdelen inom
studiemedelssystemet har förbättringarna av detla vidare gällt reglerna för
återbetalningen, som gjorts avseväri mer förmårUiga för de studerande. Bl. a.
har den totala ålerbetalningsskyldighelen begränsats. Dessutom har de sociala
trygghelsreglerna vid återbetalning av studiemedel förbättrats. Regler har
också införts som medger atl studerande under vissa förhållanden får uppbära
studiemedel under sjukdom och atl därvid de återbetalningsplikliga medlen
avskrivs.
Allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet
En utgångspunkt för de sakkunnigas arbete bör vara all de
sludiesociala systemen även framdeles bör bestå av dels stödet till de s. k.
yngre eleverna inom gymnasieskolan (motsvarande), dels slöd lill studerande i
högskoleutbildning. Med hänsyn till de studerandes olika situation vid
gymnasiala studier respektive högskolestudier är del naturUgt med en skillnad mellan
dessa två syslems totala nivåer. Således är de förra studerandena normall
beroende av föräldrarnas ekonomi och har endast undantagsvis försörjningsbörda.
En utgångspunkt bör vidare vara all det vid sidan av elt generellt stödsystem
för högskolestudier som till sin huvuddel är förenat med
ålerbelalningsskyldighet skall finnas ell Iredje, förmånligare system i
enlighet med del förslag om vuxenulbildningsstöd som riksdagen nyligen har
beslutat om (prop. 1975:23, SfU 1975:14, rskr 1975:176).
Studiehjälps- och studiemedelssystemen har varit i bruk
under en
tioårsperiod. Som jag tidigare redovisat har sedan de infördes en rad
förändringar genomförts på familjepolilikens och
arbetsmarknadspolitikens områden, vilka i varje fall
indirekt påverkar effekterna av studiestödet. Samtidigt hair främst inom
studiemedelssystemet en rad partiella utredningar genomförts som lett lill
nödvändiga delreformer. En naturlig följd härav har blivit alt reglerna för
studiemedelssystemet stegvis byggts ut. De har nu nått en sådan omfattning all
del med fog kan hävdas alt de är svåröverskådliga. En översyn av
363 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:58
reglerna i syfte all förenkla dem blir därför en viktig
uppgifl för de sakkunniga.
Bidragshöjningar inom det studiesociala systemet blir med
nödvändighet myckel kostnadskrävande reformer och måste därför alltid avvägas i
elt vidare socialpolitiskt sammanhang, främst inom familje- och
bostadspolitiken. Sådana avvägningar görs fortlöpande inom ramen för de årliga
budgetbesluten. Bedömningar av delta slag bör alltså inle ankomma på de
sakkunniga. Deras översyn bör därför i försia hand inriktas på den reformering
av nuvarande sludiesociala syslem som utveckUngen på utbildningsområdet
motiverar.
Jag lar i del följande först upp slödel till studerande
inom gymnasieskolan och därefter slödel lill studerande i högskoleutbildning.
Studiestöd till studerande i gymnasieskolan
De uppgifter som föreligger om elevernas val av verksamhet
efter grundskolan tyder på atl detla alltjämt är socialt betingat och starkt
köns-bundet. Eleverna från lägre socialgrupper väljer oftare än övriga elever
all inte fortsätta sina studier eller att genomgå kortare yrkesinriktade utbildningar.
Den lu-valsprocess som därigenom uppstår utgör alltjämt ett grundläggande
hinder för möjligheterna att jämna ul skillnaderna i rekryteringen till högre
studier från skilda socialgrupper och alt förändra den könsuppdelade
arbetsmarknaden.
Enligl min mening bör därför etl mål för studiestöd till
ungdomar i gymnasieskolan och utbildning på moisvarande nivå alltjämt vara atl
främja rekryteringen av ungdom lill studier över grundskolenivå samt all minska
ekonomiska, sociala och geografiska hinder för sådana studier. Studier på denna
nivå bör därför även i fortsättningen normall kunna genomföras ulan att de
studerande ådrar sig återbetalningsskyldighet av nänmvärd omfattning.
Många
ungdomar väljer i dag all inle direkt fortsätta sina studier efler genomgången
grundskola. Till en del kan detla antas bero på all ungdomar i 16-20-årsåldern
i etl läge, då utsikterna på arbetsmarknaden är ovissa, föredrar all snarast
söka sig etl förvärvsarbete i förhoppning om all senare kunna komma tillbaka
lill utbildning i någon form. Till en del kan del röra sig om en strävan hos
ungdomarna att frigöra sig från f öräldraberoendet. Till en del åter förklaras
beteendet av atl ungdomarna inle kan få den utbildning i gynmasieskolan som de
helst skulle vilja ha. TiU en del slutligen kan det röra sig om en aUmänt
bristande studiemotivation. Familjens ekonomiska situation spelar fortfarande
en stor roll vid ungdomarnas val av utbildning, särskilt när det gäller att
välja mellan kortare yrkesinriktad utbildning och längre teoretisk utbildning.
Av tillgängliga uppgifier all döma förekommer också del slag av studieavbrott
som nyss berörts i slörre utsträckning bland ungdomar som kommer från miljöer
med ringa eller ingen studietradilion än bland övriga ungdomar. Samtidigt kan
konstateras atl arbetslösheten i åldersgruppen 16-20 år är förhållandevis hög.
Det är angeläget att de sakkunniga försöker ge en klarare bild över vilken roll
studiestödet spelar i dessa sammanhang.
Ur såväl den enskildes som samhäUets synvinkel kan det i
många fall vara en klar fördel atl ungdomarna skjuter in perioder av
förvärvsarbete i sin studiegång. Studiestödet bör utformas så all del smidigt
kan anpassas till ell studiesyslem i vilket ungdomarna varvar studier med
yrkesverksamhet eller bedriver gymnasiala studier på deltid. En sådan
utveckling ligger också i linje med strävandena atl främja återkommande
utbildning som jag inledningsvis berört.
U:58 Skr
1975/76:103 364
De sakkunniga bör mot denna bakgrund närmare analysera
vilken betydelse familjeekonomin hair för ungdomarnas val av utbildning och
deras val mellan utbildning och annan verksamhet. Om analysen motiverar del,
bör de sakkunniga föreslå sådana förändringar i studiestödet som kan motverka
alt den enskilda familjens ekonomi styr ungdomarnas sludieval eller valet
mellan studier och annan verksamhet. I detta sammanhang bör de sakkunniga också
uppmärksamma de problem som kan uppslå när studerande med i övrigt likartaide
förhållanden men med skilda studiesociala förmåner deltar i samma utbildning.
Genom att myndighetsåldern har sänkts från 20 år lill 18
år är många studerande i gynmasieskolan numera myndiga. Gränsen mellan
studiehjälpssystemet och studiemedelssystemet går vid 20 år. Om denna gräns
ändras så atl den kommer all sammanfalla med den nya myndighetsåldern kommer
alla studerande över 18 år all omfattas av studiemedelssystemet. Del skulle
innebära all många studerande inom gymnasieskolan i betydande ulslräckning
skulle få finansiera sina studier med återbetalningsplikliga medel. Det är
enligt min mening inte självklart att gränsen mellan studiestöd för yngre och
studiestöd för äldre studerande bör följa myndighetsåldern, när denna inle
längre motsvarar en naturlig skiljelinje mellan olika nivåer i
utbildningssystemet. Avgränsningen mellan de skilda studiestödsformerna
påverkar således också tillämpningen av den tidigare angivna principen all de
studerande i gymnasieskolan och i utbildning på moisvarande nivå i huvudsak
skall kunna fullfölja sina studier utan alt behöva la återbelalningspliktiga
medel i anspråk. Vidare har de viktigaste ålgärderna för atl motverka social
snedrekrytering förlagts till studiehjälpssyslemel. Tyngdpunkten i detla
avseende bör enligl min mening alltjämt ligga på gymnasieskolans nivå. En
förändrad gränsdragning måsle alltså förenas med sådana åtgärder som motverkar
social snedrekrytering. De sakkunniga bör analysera denna fråga och bedöma
konsekvenserna för den enskilde studerande av en sänkt åldersgräns.
I del föregående har jag redogjort för del samband som
finns mellan del familjepoUliska stödet och delar av studiehjälpen. Så är t.
ex. studiebidrag och inkomstpröval tillägg knutna lill olika former av
familjeslödet. I sitt arbete bör de sakkunniga utreda vilka effekter denna
anknytning har för rekryteringen lill studier och pröva om den bör kvarstå
oförändrad. De sakkunniga bör också belysa iröskeleffekterna i föräldraekonomin
av de olika tilläggen och undersöka vilka åtgärder som skulle kunna dämpa eller
röja undan dessa utan atl studiestödet därigenom blir svårl all överbUcka eller
förlorar sin socialt uljänmande effekt. Del är betydelsefullt all åtgärder med
detla syfte står i samklang med de allmänna fördelningspoliliska strävandena.
De sakkunniga bör därför också belysa vilka konsekvenser en beskattning av
bidragen får för skilda slag av familjer. I sitt arbete bör de sakkunniga vara
oförhindrade alt behandla även andra former av tillägg inom
studiehjälpssyslemel än dem som här har nämnts. De bör också beakta de olika
sludiesociala förmåner av indirekt karaktär som förekommer. Målet bör vara att
skapa en helhetsbild av samhällets totala stöd till ungdomsstuderande i
gymnasieskolan och i utbildning på motsvarande nivå. Det är slutligen, som
nämnts, angeläget att de sakkunniga söker utforma elt regelsystem för
studiestödet som är lättfattligt och överskådligt.
Studiestöd till studerande i högskolan
Studiemedelssystemet har successivt kommil alt omfatta
allt flera grupper studerande. Nya utbildningar har vid skilda tillfällen förts
till detta.
365 Konunittéer: Utbildningsdepartementet U:58
och
sedan den 1 juli 1973 tillhör, som nämnts, också studerande över 20 år i
gymnasial utbildning studiemedelssystemet. Därmed representerar de utbildningar
för vilka studiemedel kan ulgå en betydligt bredare kontaktyta mot
arbetsmarknaden än vad som tidigare varit fallet. Del innebär bl. a. alt för
dem som fått studiemedel uppvisar lönerna när de går ut i arbetslivet en Slörre
spännvidd än under t. ex. slutet av 1960-lalel. Därtill kommer all i varje fall
vid universitetens filosofiska fakulteter antalet deltidsstuderande och
studerande i åldrarna över 25 år ökal kraftigt.
De
familjepolitiska åtgärder, som nämnts i det föregående, har haft betydelse även
för sludiemedelstagarna. För en familj med barn där båda föräldrarna studerar
är situationen förhållandevis gynnsam när del gäller levnadsnivån under
studietiden. Förutom studiemedel lill båda föräldrarna kan även barntillägg
ulgå. Därtill kommer det allmänna familjeslödet i form av barnbidrag samt
statligt och slatskommunalt bostadstillägg. Detta kan i vissa fall medföra alt
en studerandefamilj med barn har en bättre konsumlionsstandard än en annan
jämförbar barnfamilj där ingen av föräldrarna studerar. För ensamslående
studerande med enbart studiemedel har den ekonomiska situationen under
studietiden inle förbättrats i samma mån som för studerandefamiljer med barn.
Ett
av de viktigare syftena med studiemedelssystemet var när det infördes atl
göra del möjligl för studerande från familjer med svag ekonomi all bedriva
högskolestudier. Studiemedelssystemet förutsattes därigenom främja en jämnare
rekrytering lill högre utbildning från olika socialgrupper. Under senare delen
av 1%0-talel och de försia åren under 1970-talet fortsatte en viss utjämning i
detta avseende. Del är emellertid inle möjligl all med säkerhet särskilja den
roll bland andra faktorer som studiemedelssystemet spelade i denna utveckling.
Därefter har utjämningen avstannat. Enligt min mening bör målet för
studiestöds-systemet på högskolenivå alltjämt vara all motverka att grupper
tvingas avslå från studier. Riksdagen har i anledning av prop. 1975:9 beslutat
om en rad åtgärder som syflar till all underlätta för nya grupper atl vinna
tillträde till högskoleutbildning. Elt viktigt steg mol ell system med
återkommande utbildning har vidare tagils genom riksdagens beslut om etl
särskilt vuxenstudiestöd för längre studier. Denna nya stödform avser
emellertid främst något äldre studerande med arbetslivserfarenhet som studerar
på lägre utbildningsnivåer. Under överskådlig tid kommer därför behov att
finnas av andra slags studiestöd för merparten av de studerande på
högskolenivå.
De
sakkunniga bör analysera studiemedlens rekryteringseffekt och skillnader i
ulnyltjandefrekvens mellan olika studerandegrupper. På grundval av analyser av
detta slag bör de sakkunniga pröva vilka åtgärder som bör vidtas inom studiemedelssystemet
för all åstadkomma en bättre social rekrytering. Riktpunkten skall vara atl de
återbetalningsplikliga medlen skall utgöra huvuddelen av studiestödet och all
förslag om höjning av bidragsdelen bör åtföljas av en redovisning av effekterna
vid en beskattning av denna. En förbättring av förmånerna inom studiemedelssystemet
kan alternativt ske genom förändringar av ålerbelalningsreglerna. De sakkunniga
bör undersöka möjligheterna till elt mjukare inträde av återbetalningen än som
nu sker saml om en sådan förändring kan länkas påverka rekryteringen av skilda
grupper lill högskoleutbildning.
Kommittén
(U 1969:51) för studiestöd ål vuxna (SVUX) förde i sitt betänkande (SOU
1974:62) fram förslag om förenklingar av studiemedels-
U:58
Skr 1975/76:103 366
systemet. De sakkunniga bör pröva SVUX' förslag i dessa
delar i syfle att förenkla reglerna för studiemedlen. Jag vill här särskilt
peka på prövningen mot egen och makes inkomst och förmögenhet. När det gäUer
den s. k. makeprövningen har denna stegvis avvecklats i inkomstklasser upp lill
en makeinkomsl på ca 47 000 kr. per år vid elt basbelopp om 9 400 kr. De
sakkunniga bör överväga all vid sludiemedelsutbelalningen på sikt gradvis
avveckla sambandet mellan makars ekonomi på samma säll som sker inom skattelagstiftningen.
F. n. gäller en övre åldersgräns på 45 år för rätt atl
uppbära studiemedel. Denna tillämpas förhållandevis generöst. Med hänsyn lill
all stora grupper studerande inom studiemedelssystemet utgörs av personer som
påbörjar sina studier försl efler många års förvärvsarbete och all deras
studier ofla är inriktade på korta utbildningar bör de sakkunniga överväga
SVUX' förslag all höja den övre åldersgränsen.
Övriga frågor
1972 års riksdag fattade beslut om nya regler för
utländska studerandes principiella räll lill svenskt studiestöd. De sakkunniga
bör belysa erfarenheterna av tillämpningen av dessa regler samt, om de anser
detta påkallat, även i övrigt se över de utländska studerandenas sludiesociala
situation.
Lärarkandidaterna som genomgår ämnes- och
klassläramtbildning har under sin praktiktid ofta resekostnader för resor
mellan lärarhögskoleort och praktikort. De bestämmelser som därvid gäller,
missgynnar vissa lärarkandidater. De sakkunniga bör utreda om liknande
förhållanden råder inom andra utbildningar samt undersöka möjligheterna alt
läcka de merkostnader som studerande får beroende på att praktik förläggs till
annan ort än studieorten.
De sakkunniga bör vara oförhindrade atl ta upp även andra
frågor rörande studiestödets tekniska utformning och de administrativa rutiner
det för med sig. Så bör de t. ex. kunna överväga möjligheterna att låta
utbetalningen av studiestödet handhas av de aUmänna försäkringskassorna.
De sakkunniga bör bedriva arbetet så att de senast under
första halvåret 1977 kan lägga fram alternativa principförslag om studiestödets
utformning för såväl studerande inom gymnasieskolan som studerande i högskolan.
Dessa förslag bör åtföljas av kostnadsberäkningar. Jag avser alt därefter
återkomma till regeringen med förslag om ytterligare riktlinjer för
utredningsarbetet.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
59. Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för
framtidsstudier
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober
1975 med uppgifl att leda verksamheten på framtidssludieområdel (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 november 1975):
Ordförande: Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av
riksdagen
367 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:59
Ledamöter: Anér, Kerstin, led. av riksdagen Biörck, C. Gunnar
W., professor
Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av
riksdagen Ingelstam, Lars E., bitr. professor Israelsson, Per J.,
apparatskötare, led. av riksdagen Johansson, S. Olof H., led. av riksdagen
Experter: Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare
Esping, Hans G., revisionsdirektör Hallman, Katrin, redaktör Johansson, Ola,
pol. mag.
Lönnroth, Måns, avdelm'ngsdireklör (fr.o.m. den 30 oktober
1975) Sohlman, Staffan, departementsråd Tägil, Sven O., professor
Huvudsekreterare: Ingelstam, Lars E., bitr. professor
Lokal: Stora Gråmunkegränd 8. Postadress: Fack, 103
lOStockholm, tel. 08/763 1000 (växel), 763 37 62 (Ingelstam), 763 37 64
(Bäckstrand), 763 37 65 (kansli)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom lill protokoll
vid regeringssammaniräde den 16 oktober 1975):
Arbelsgrupppen för framtidsforskning avlämnade i augusii
1972 belänkandet (SOU 1972:59) Alt välja framtid ell underlag för diskussion
och överväganden om framtidsstudier i Sverige. Betänkandet ger en överblick
över framtidsstudieområdet och anger vissa allmänna utgångspunkter för det
fortsatta arbetet inom framtidsstudieområdet. Enligt arbetsgruppens mening
borde del inrättas etl tillfälligt sekretariat med uppgift bl. a. all på
grundval av arbetsgruppens betänkande och remissvaren över det dra upp
rikllinjer för den fortsatta verksamheten inom detta område.
Den 26 januari 1973 fick jag Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tiUkalla en sakkunnig med uppgifl alt föra utredningsarbetet på
framtidsstudieområdet vidare på grundval av bl. a. remissvaren över
arbetsgruppens betänkande. Till sin hjälp fick den sakkunnige etl antal
experter. Den sakkunnige och experterna utgör sekretariatet för
framtidsstudier. Sekretariatet är i formellt avseende en kommitté för vilken
statsrådsberedningen är huvudman. Sekretariatet har sammanställt remissvaren
och genom kontakter av olika slag bl. a. genom anordnandet av symposier
ytterligare belyst och preciserat framtidsstudiernas innehåll och organisation.
Såväl utfallet av remissbehandlingen som de diskussioner
som därefier har förts har visat på behovet av långsikliga studier. Som jag
framhöll i prop. 1974:1 (bil. 4, s. 53 och 54) var det inte möjligt atl på del
underiag som stod till buds la definitiv ställning till frågan i vilka former
dessa studier borde bedrivas. Etl sådant ställningstagande borde, anförde jag,
bygga på
U:59 Skr
1975/76:103 368
erfarenheterna från ett begränsat antal konkreta projekt
inom framtidsstudieområdet. Medf ramtidsstudiesekrelariatel som samordnande
organ föreslog jag därför att medel skulle anvisas för detta ändamål. Jag
erinrade samtidigt om att arbetsgruppen i sitt betänkande hade pekat på behovet
av särskilt stöd lill långsiktsmotiverad forskning. Även delta behov borde nu
tiUgodoses. Föv de angivna ändamålen föreslog jag att sammanlagt 4 milj. kr.
skulle anvisas. Av dessa beräknades 2 milj. för projektverksamheten och 2
milj. för stöd åt den långsiktsmoliverade grundforskningen.
Vid sin behandling av propositionen i denna del
tillstyrkte utbildningsutskottet att för budgetåret 1974/75 4 milj. kr.
anvisades för de ändamål jag hade angett. Med stöd av Kungl. Maj:ls
bemyndigande tillkallade jag den 24 juni 1974 sex medlemmar att ingå i en lill
sekretariatet för framtidsstudier knuten referensgrupp för kontakt och information
rörande projektverksamheten. Vidare tillkallades särskUda sakkunniga för all
i samarbete med forskningsråden fördela stödet lill den långsiktsmotiverade
grundforskningen.
I samband med sin behandling av motioner i ämnet uttalade
utbildningsutskottet (UbU 1974:37) alt frågan om de statliga insatserna för
forskning och utvecklingsarbete liksom frågan om ett långsiktigt
forskningspolitiskt handlingsprogram borde bli föremål för en bedömning i
forskningsrådsulredningen eller i annan ordning. Utskottet fann all skäl talade
för att även frågan om framtidsstudier innefattades i detla utredningsarbete.
Riksdagen följde utskottet (rskr 1974:337).
Med utnyttjande av de medel som riksdagen har ställt till
förfogande har sekretariatet för framtidsstudier startat tre projekt inom
fram-tidsstudieområdel. Projekten har getts rubrikerna Arbetslivet i framliden.
Resurser och råvaror saml Sveriges internationella villkor.
I detta sammanhang vill jag erinra om all regeringen den
10 april 1975 i tilläggsdirektiv tiU forskningsrådsutredningen (U 1972:02) gett
uiredningen i uppdrag atl bl. a. "överväga frågor rörande organisatorisk
form för framtidsstudier samt frågor rörande s. k. teknikvärdering".
I prop. 1975:1 (bil. 4, s. 21-22) föreslogs all anslaget
tiU projektverksamheten och till den långsiktmoliverade forskningen för
budgetåret 1975/76 skulle föras upp med oförändrat belopp.
I sitt belänkande med anledning av sistnämnda proposition
lillslyrkle utbildningsutskottet (UbU 1975:18) bifall till förslagel i propositionen.
I anslutning lill av proposilionen föranledda motioner (1975:1347, 1428 och
1432) anförde utskottet dessutom följande. Enligt utskottets mening borde i
avvaktan på forskningsrådsutredningens förslag och statsmakternas
ställningslagande till dem den lill sekretariatet för framtidsstudier knutna
referensgruppen ombildas lill en styrelse för sekretariatet. Härigenom kunde,
framhöll utskottet, garantier skapas för atl framtidsstudierna bedrivs i former
som tillförsäkrar hög grad av oberoende och ges en så bred värderingsmässig
grund som möjligt. För alt uppnå delta var del enligt utskottet nödvändigt atl
redan nu ge sekretariatet för framtidsstudier en från statsrådsberedningen
frislående ställning. Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle
ge regeringen tiU känna vad utskottet sålunda hade anfört i de organisatoriska
frågorna.
Vad utskottet hade föreslagit godtogs av riksdagen (rskr
1975:235).
Med anledning av riksdagens ställningslagande bör vissa
förändringar göras i den nuvarande, provisoriska framtidssludieorganisationen.
Den hittillsvarande referensgruppen bör upplösas. I stället bör särskilda
sakkunniga tillkallas med uppgift alt leda verksamheten på framlids-
369 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:61
sludieområdet. Jag har därvid förutsatt atl den
projektverksamhet som redan har inletts inle ändras vare sig lill inriktning
eller innehåll. Mol bakgrund av alt frågan om framlidsstudiernas definitiva
organisation övervägs av forskningsrådsulredningen bör arbetet t. v. formellt
bedrivas i kommittéform. I sak kommer kommittén atl fungera som en styrelse för
f ramtidssludieverksamhelen i enlighet med riksdagens intentioner.
Den
verksamhet för vilken de sakkunniga sålunda kommer atl ansvara kräver betydande
sekrelarialsresurser. Dessa bör tillföras de sakkunniga genom alt det nuvarande
sekretariatet för framtidsstudier förs över till kommittén och får fungera som
dess sekretariat.
Framlidsstudieverksamhelen bör fortsättningsvis bedrivas
med utbildningsdepartementet i stället för statsrådsberedningen som huvudman.
Jag vill avslutningsvis framhålla att samarbetskommittén
för långsiktsmotiverad forskning inte berörs av mina förslag i detla
sammanhang.
60. Sakkunniga (U 1975:18) för översyn av formerna för
förvaltningen av Svenskhemmet Voksenåsen
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober
1975 med uppgift att se över formerna för förvaltningen av Svenskhemmet
Voksenåsen:
Ordförande: Berg, C. G. Håkan, departementsråd
Ledamöter: Böhlin, Birgitta, departementssekreterare Thomasson,
Björn E., departementssekreterare
Sekreterare: Sköld, Carl G., kanslisekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynltorget 1, Fack, 103
10 Stockholm, tel. 08/763 18 50 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
61. Utredningen (U 1975:19) om vissa folkbildningsfrågor
m. m.
Tillkallade etUigl regeringens bemyndigande den 30 oktober
1975 för atl utreda vissa folkbildningsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 29 november 1975):
Ordförande: Guslafsson, Lars I., universitetslektor, led.
av riksdagen
24 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
U:61 Skr 1975/76:103 370
Ledamöter:
Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande, led. av riksdagen Edelholm, Olof
Gunnar (Olle), studierektor Eriksson, Maria Kristina (Maj-Stina),
sludiekonsulent Frändås, S. G. Berit, adjunkt, led. av riksdagen Gustavsson,
Åke E. G., reaktor, led. av riksdagen Johansson, K. Inge, förbundsordförande
Karlsson, K. Gösta, folkhögskolereklor, led. av riksdagen Mundebo, K. Lillemor,
förbundssekreterare Nyhage, Hans B., rektor, led. av riksdagen
Lokal:
Utbildningsdepartementet, Mynttorget I, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel
08/763 10 00
Direktiv
(anförande av slalsrådel Zachrisson till protokoll vid regeringssammanträde den
30 oktober 1975):
I
prop. 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen (prop. s. 447, UbU 1975:17,
rskr 1975:179) ainmälde jag atl jag avsåg alt föreslå regeringen all tillkalla
en utredning rörande kompetensfördelningen mellan det offentliga
ulbUdningsväsendet och studieförbunden. I prop. 1975:23 om vidgad
vuxenutbildning saml studiestöd lill vuxna m. m. anmälde jag alt en översyn
borde göras dels av gränsdragningen mellan folkbildningsarbete och annan
vuxenutbildning, dels av formerna för stödet lill studiecirkelverksamheten
(prop. s. 174 och 175). Riksdagen (UbU 1975:16 s. 6, II och 12,
rskr 1975:177) hade ingen erinran mol vad jag hade anfört om behovel av
översyn. Enligl riksdagen borde uiredningen bl. a. få i uppdrag alt definiera
vad som skall anses vara cirkelstudier och behandla grunderna för glesbygdsstöd,
insatser för atl underlätta för handikappade atl delta i cirkelstudier och
bidrag till kosinader för barntiUsyn vid föräldrarnas cirkelstudier.
Särskilda sakkunniga bör
nu tillkallas för alt utreda de frågor som jag har angett. I del följande
kommer jag att närmare gå in på några av de problem som de sakkunniga bör la
upp. Frågor som gäller folkhögskolan behandlas av folkhögskoleutredningen (U
1972:08) och bör därför inle las upp av de sakkunniga.
1
Utgångspunkter
1.1
Nuvarande mål och riktlinjer
Studieförbunden
växte fram i början av 1900-lalet inom nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och
jordbrukarrörelsen. Under 1930-och 1940-talen tiUkom studieförbund också för
andra folkrörelser, t. ex. de religiösa folkrörelserna, tjänstemännens fackliga
organisationer och vissa politiska partier. Folkuniversitetet skiljer sig från
övriga studieförbund genom sin anknytning till universiteten. F. n. finns 10
studieförbund som får statsbidrag för sin verksamhet.
I
prop. 1963:36 angående ökat slöd till föreläsnings- och studiecirkel verksamhet
m. m., som legat till grund för nuvarande statsbidragsbestämmelser, redovisades
folkbildningsarbetets mål och uppgifter. Chefen för dåvarande
ecklesiastikdepartementet betonade bl. a.
371 Konunittéer: Utbildningsdepartementet U:61
värdet
av alt studieförbunden har en stark folkrörelseförankring (s. 7):' 'Om det fria
och frivilliga folkbildningsarbetet är en avgörande förutsättning för atl
folkrörelserna skall kunna fungera som demokratins speciella opinionsförmedlare
och debattforum, kan folkrörelsernas idéer, mål och uppgifter å andra sidan
sägas spela en betydelsefull roll som stimulerande och sammanhållande faktor
för bildningsarbelel." Om studieförbundens förhållande till folkrörelserna
framhöll han också atl lill de gemensamma principerna för allt
folkbildningsarbete hör "friheten och rätlen alt kritisera och ifrågasätta
idéer och värderingar oavsett varifrån de kommer. Den omständigheten att
folkrörelsernas idéer och mål betyder myckel som stimulans för folkbildningsarbetet
betyder alltså inte atl de betraktas som sakrosankla. För våra möjligheter att
bevara och utveckla demokratin är det ytterst väsenlligl atl del inom
folkrörelser och folkbildningsarbete skapas förutsättningar för elt fritt och
förutsättningslöst meningsutbyte med omutlig respekt för fakta och en ärlig
vilja till allsidig belysning.''
1 prop. 1963:36 framhölls
också principen om att folkbildningsarbetet skall vara "fritt och
frivilligt". Med detta avsågs alt "folkbildningsarbetet skall vara
helt oberoende av direktiv från stat och kommun, organisationer och enskilda,
och atl del fritt skaU kunna utvecklas och anpassas efter behov och
förutsällningar hos de människor det vänder sig lill." (s. 9) Det fanns en
på samma gång pedagogisk och demokratisk motivering för delta. Genom att
folkbildningsarbetet var oberoende av fastställda kursplaner kunde del smidigt
anpassas lill deltagarnas intressen, önskemål och behov. Genom att deltagarna
kunde påverka studiernas inriktning och arbetsformer stärktes deras motivation
och arbetet blev i sig självt en övning i praktisk demokrati "där
dellagarna får la initiativ, gemensamt med sina kamrater ta ansvar och fatta
beslut och också lära sig all tolerera och visa förståelse för andras behov,
förutsättningar och egenart."
Riksdagen
(SU 1963:74, s. 1, rskr 1963:10) hade ingen erinran mot vad departementschefen
hade anfört om folkbildningsarbetets anknytning lill folkrörelserna, principen
om folkbildningsarbetets frihet och frivillighet m. m.
I senare beslut av statsmakterna
om kulturpolitik och vuxenutbildning har folkbildningsarbetets roll betonats,
bl. a. när det gäller att nå eftersatta grupper och bidra lill ekonomisk,
social och kulturell jämlikhet. I prop. 1974:28 om den statiiga kulturpolitiken
(s. 291-300, KrU 1974:15, rskr 1974:240) betonades bl. a. alt insalser för atl
öka människors möjlighet till egen kulturell aktivitet bör ges en framträdande
roll i den framlida kulturpolitiken. Vidare framhölls att insalser för
eftersatta grupper och i kulturfattiga miljöer bör prioriteras.
Organisationer och
föreningar som har kontakt med och erfarenhet av verksamhet bland kulturellt
eftersatta grupper måsle ha en central roll i detta arbete. Äv stor betydelse
är alt organisationerna får möjlighet alt arbeta utifrån sin idémässiga särart.
I den förut nämnda
propositionen om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna betonas
särskilt vuxenutbildningens roll för människors möjligheter alt själva påverka
sina levnadsvillkor. Det reformarbete som genomförts och förbereds inom
arbetslivets område kan antas leda till ökad motivation hos arbetstagarna att
tillägna sig de nödvändiga kunskaperna för att kunna utnyttja sina nya
rättigheter. Del bör vara naturligt för vuxenutbildningen alt stå till tjänst
med de kunskaper som fordras. Den uppsökande verksamhet som kommittén för försöksverksamhet
med vuxenutbildning (FÖVUX) bedrivit har, liksom
U:61 Skr 1975/76:103 372
tidigare erfarenheter, visat alt studiecirkeln är en
myckel lämplig studieform för vuxna som har liten eller ingen sludievana.
Folkbildningsorganisalionernas förmåga alt föra in aktuella och viktiga frågor
i studieverksamheten saml deras nära kontakter med bl. a. de stora
löntagarorganisationerna gör dem väl ägnade atl föra ul utbildningen till de
grupper som vanligen inle söker sig till utbildning. Samhällets stöd till
folkbildningsorganisalionerna bör ges en sådan form atl del främjar del
folkbildningsarbete som vänder sig till ulbildningsmässigl och kulturellt
eftersatta grupper samtidigt som folkbildningens frihet och studieförbundens
folkrörelsekaraklär bevaras (Prop. 1975:23, s. 171, 181 och 182, UbU 1975:16,
rskr 1975:177).
1.2 Folkbildningsarbetets möjligheter
Studieförbunden har, bl. a. genom sitt sätt alt arbeta,
stor räckvidd och genomslagskraft. Studie- och kulturaktiviteter som
studieförbunden svarar för kan, bl. a. genom studieförbundens förankring i
folkrörelser, snabbi nå ut i nya miljöer, t. ex. nybyggda bostadsområden,
arbetsplatser och vårdinstitutioner. Studieförbunden kan också snabbi och
okonventionellt fånga upp och möta nya behov av utbildningsinsatser och
kulturell aktivitet. Detla är betydelsefullt i en tid med snabba förändringar
som bl. a. medför nya ulbildnignsbehov hos enskilda eller grupper av människor.
Del är också viktigt för samhället all studieförbunden har funnit det förenligt
med sina uppgifier alt medverka i allmän orientering och information av olika
slag för atl på kort tid nå många människor med ny kunskap.
Studieförbunden kan vidare i sin verksamhet förena studier
och andra kulturaktiviteter med ideellt organisationsarbete och underlättar
därmed alt studie- och kulturarbetet leder fram lill aktiv handling för atl
påverka olika förhållanden i samhället.
Folkbildningsarbetet är avgörande för folkrörelsernas
möjligheter atl väcka opinion och påverka utvecklingen. Från demokratisk
synpunkl är det därför väsentligt atl det finns studieförbund med olika
ideologisk förankring. De kan medverka lill alt ge grupper som inle har
tillgång lill massmedier eller andra uttrycksmedel möjligheter att föra fram
åsikter och erfarenheler.
Den
verksamhet som studieförbunden bedriver är av slor betydelse i arbetet med att
förverkliga de kulturpoliliska målen. I studieförbunden ges många människor
tillfällen till egen skapande verksamhet. Här finns möjligheter att utveckla
och förnya de konstnärliga uttrycksmedlen och atl utvidga deras
användningsområde. Kontaktema mellan studieförbundens kulturverksamhet och
deras skolning av medlemmar i organisationer ger förutsättningar för en
intressant och ömsesidigt utvecklande samverkan mellan olika slag av
verksamhet. I en sådan samverkan är del möjligl all använda de konstnärliga
uttrycksformerna som hjälpmedel för alt förtydliga och nyansera problemområdena
i studierna.
Studiecirkeln dominerar sorn arbetsform i studieförbundens
verksamhet. Atl studiecirkeln spelar en myckel stor roll visas bl. a. av alt
antalet studietimmar och deltagare har ökat starkt under senare år. Mellan en
och en och en halv miljon människor beräknas delta i studiecirklar varje år.
Eftersom samma person ofla deltar i flera cirklar är antalet deltagare
betydligt högre. Verksamhetsåret 1974/75 utgjorde dellagarna ca 2,6 miljoner.
Antalet statsbidragsberättigade studietimmar (inkl. svenska för invandrare) var
ca 8 miljoner. Omfattningen beror bl. a. på alt studiecirkeln är lätt alt
organisera genom atl deltagarna har stor frihet atl bestämma
373 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:61
arbetsformerna och formella kompetenskrav inle ställs på
ledarna i allmänna studiecirklar. Studiecirkeln är inle heller bunden till en
traditionell ämnesindelning. Därigenom kan problem som anknyter till många
områden las upp inom cirkelns ram. Studiecirkeln ger alltså studieförbunden
stor räckvidd och genomslagskrafl, men även andra verksamhetsformer, t. ex.
kulturarrangemang, utgör en viktig del i deras arbete.
1.3 Utredningsarbetet
En utgångspunkt för de sakkunnigas arbete bör vara att de
mål som utgör grund för statsbidrag till folkbildningsarbetet fortfarande skall
gälla. Folkbildningsarbetet bör alltså också i framliden behålla sin särart och
sin folkrörelseförankring och inle utvecklas i former som närmar sig del
allmänna skolväsendel eller på annal sätt inslilulionaliseras. De sakkunniga
bör dock pröva om målen i vissa fall bör preciseras eller på elt tydligare säll
komma tiU ullryck i förordningar och anvisningar. Delta bör ske med
utgångspunkt i de mål för vuxenutbildningen och kulturpolitiken som har
fastställts under senare år.
De sakkunniga bör överväga vilka krav som bör ställas på
ett studieförbund för alt del skall kunna få statsbidrag. 1 delta sammanhang
bör de också pröva om annan organisation än studieföbund skall kunna få
statsbidrag för studiecirkel. De sakkunniga bör vidare överväga innebörden av
kravet på objeklivUet och allsidighel och hur delta skall uttryckas. De bör
särskilt uppmärksamma avvägningen mellan å ena sidan detla krav och å andra
sidan behovel av atl sludiecirkelverksamheten kan präglas av den ideologi som
studieförbundens medlemsorganisationer ansluter sig till och all vissa
studieförbund med hänsyn tUl sin förankring bör kunna rikta verksamheten till
speciella målgrupper. Även formuleringen av det viUkor för folkbildningsarbetet
som avses med uttrycket "fritt och frivilligt" bör prövas av de
sakkunniga. De bör vidare analysera om vissa uppgifier som studieförbunden har
fåtl under senare tid, t. ex. undervisning för invandrare i svenska,
utbildningsverksamhet som stimulerats av Arbetarskyddsfonden m. m., kommer i
konflikt med denna princip.
En ulgångspunkt för arbetet med gränsdragnings- och
slatsbidragsfrågor bör också vara att studieförbundens folkrörelseanknulna
verksamhet skall prioriteras. Statsbidraget tiU studiecirklar bör endasi få
användas i enlighet med målen för folkbildningsarbetet och inte t. ex. utnyttjas
för kommersiellt inriktad verksamhet.
2 Gränsdragningsfrågor 2.1 Gällande bestämmelser
Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) redovisade i
betänkandet (SOU 1975:59) Utbildning för vuxna vissa gränsdragningsproblem inom
vuxenutbildningen och gav en översikt över utvecklingen från år I%3 och framåt
(s. 69-81). Gällande bestämmelser om gränsdragning mellan statsbidragsberättigad
studiecirkelverksamhel och annan verksamhet framgår bl. a. av förordningen
(1963:463, omtryckl senast 1974:455, ändrad senast 1975:889) om statsbidrag
till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (folkbildningsförordningen)
och skolöverstyrelsens (SÖ) anvisningar liU den (se Utbildningsväsendets
förfaltningsbok 1975/76, del 2). SÖ:s anvisningar bygger framför allt på de
riktUnjer som ges i prop. 1963:36, i prop. 1967:85 (s. 91 och 92, SU 1%7:I17,
s. 18 och 19, rskr 1967: 277) och, genom beslut av Kungl. Maj:t den 27 maj
1970, i en departements-
U:61
Skr 1975/76:103 374
promemoria (U 1970:6) Elidragsvillkor och avgränsningsfrågor
i sludiecirkelverksamheten. De sakkunniga bör undersöka hur dessa riktiinjer
har tolkats och tillämpats i praktiken och med utgångspunkt i målen för
folkbildningsarbetet pröva om de bör förändras eller förtydligas. Jag kommer i
del följande alt ta upp några av de viktigaste gränsdragningsproblemen.
2.2 Folkbildning arbetsmarknadsutbildning, kommunal
vuxenutbildning
Under de senasie årtiondena har andra former av
vuxenutbildning vuxit fram vid sidan av folkbildningsarbetet inom folkhögskolor
och studieförbund. Den kommunala vuxenutbildningen skall bl. a. rikta sig lill
människor med kort utbildning (se bl. a. prop. 1971:37, UbU 1971:13, rskr
1971:170) och liksom grundskolan och gymnasieskolan sträva efler att utveckla
demokratiska och aktiverande studieformer. I den särskilda utbildningen inom
arbetsmarknadsutbildningens ram har stegvis ett allt slörre inslag av allmänna
ämnen införts för dem som har kort grundutbildning. Många elever studerar också
inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen vid den kommunala vuxenutbildningen.
De särskilda kurserna inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU-kurser) och den
kommunala vuxenutbildningen skiljer sig från folkbildningsarbetet bl. a. genom
att de i regel är arbetsmarknads- och kompetensinriktade och genom all läroplaner,
behörighetskrav för lärare m. m. fastställs centralt. Del finns behov av alt
dels få en klarare gräns meUan framför aUt studieförbundens verksamhet och
kommunal vuxenutbildning, dels finna former för samverkan på villkor som båda
parter kan godta.
Bestämmelser om kommunal vuxenutbildning finns i
förordningen (1971:424, ändrad senast 1975:362) om kommunal och statlig
vuxenutbildning. (Övriga bestämmelser om kommunal vuxenutbildning, se
statsliggaren 1975/76 för utbildningsdepartementet s. 297 och 298). Genom
regeringens beslut den 16 januari 1975 har SÖ bl. a. fått i uppdrag att före
den 1 januari 1976 inkomma rned förslag till enhetliga bestämmelser för
samtliga kurser inom kommunal vuxenutbildning.
Enligt gällande bestämmelser skall den kommunala
vuxenutbildningen endast anordna utbildning enligt läroplanerna för
grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Dessutom får s. k. särskild
yrkesinriktad utbildning anordnas. Många kurser som anordnas enligl
läroplanerna, t. ex. i hemtekniska ämnen, ligger nära studieförbundens
verksamhet. De sakkunniga bör studera förhållandena i olika kommuner och komma
med förslag om nya gränsdragningsregler.
Inom SÖ pågår f. n. ett arbete med att ersätta den
särskilda yrkesinriktade utbildningen inom den kommunala vuxenutbildningen med
kurser som är anpassade till gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och
linjeanknutna specialkurser. 1 detta arbete eftersträvas en flexibel utformning
av kursplanerna så atl utbildningen kan ske i etapper och anpassas till vuxnas
forlbUdningsbehov. För denna utbildning har regeringen genom beslut den 16
januari 1975 meddelat provisoriska bestämmelser atl gälla för budgetåret
1975/76. Jag avser alt senare föreslå regeringen att meddela provisoriska
bestämmelser även för budgetåret 1976/77. För utbildningen gäller enligl 1975
års beslut atl den skall vara arbelsmarknadsinriktad eller alt den krävs för
behörighet till fortsalta studier. De nya bestämmelserna kan i fråga om vissa
ämnen innebära nya gränsdragningsproblem. De sakkunniga bör därför följa SÖ:s
läroplansarbete och senast i februari 1976 anmäla lill regeringen om de anser
att vissa begränsningar eller undanlag tills vidare
375 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:61
bör göras i de provisoriska beslämmelserna för atl
resultatet av de sakkunnigas arbete inte skadi föregripas.
En speciell fråga som de sakkunniga bör belysa gäller hur
arbetsfördelningen mellan folkbildning, kommunal vuxenutbildning och AMU-kurser
fungerar på fångvårdsanstaher. Jag vill i detla sammanhang erinra om vad jag
framhöll i prop. 1974:1 (bil. 10 s. 404, UbU 1974:20, rskr 1974:185). Jag vill
också erinra om vad slalsrådel Leijon anförl i prop. 1975:45 om rikllinjer för
arbetsmarknadsutbildningen angående utbildning inom kriminalvården (s. 87, InU
1975:14, rskr 1975:178).
Vissa statsbidragsberättigade studiecirklar som
studieförbunden i dag anordnar ligger nära den kursplanebundna, behörighels-
och yrkesinriktade utbildning som ges inom kommunal vuxenutbildning och
arbetsmarknadsutbildning. De sakkunniga bör kartlägga vilka slag av
kompelensinriktad och yrkesbelonad utbildning som studieförbunden anordnar och
i vilken utsträckning läroplaner, prov, betyg, ordnade studiegångar etc.
förekommer. Med utgångspunkt i undersökningen bör de sakkunniga föreslå de ändringar
som krävs för atl utbildningen inom studieförbunden skall slå i
överensstämmelse med de mål som uppställts för folkbildningsarbetet.
2.3 Folkbildning högskoleutbildning
Universilelscirkel är en studiecirkel vars utbildning
ligger på i stort sett samma nivå som utbildningen vid universitet och
högskolor. Universitetscirkeln behöver däremot inte följa de kursplaner som
gäller vid universitet m. m.
För den som hittills har önskat studera erUigl
universitetens kursplaner men saknat formeU behörighei har studiecirklar, i
vilka formella behörighetskrav för deltagarna inte uppställs, ofla varit den
enda möjligheten. Under senare år har försöksverksamhet m. m. breddat
möjligheterna till universitetsutbildning inom vissa områden. Genom
högskolereformen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) vidgas tillträdet
till högskoleutbildning ytterligare och förutsättningar skapas för en
utveckling av kurser och kursplaner som kan lillgodose nya gruppers behov.
Delta kommer att medföra nya problem för gränsdragningen mellan studieförbund
och högskola. I sitt arbete med dessa frågor bör de sakkunniga utgå från de
riktiinjer som har angetts i statsmakternas beslut om reformering av
högskoleutbildningen (prop. s. 422, 446-447 och 468, UbU s. 50). Jag vill i
detta sammanhang erinra om atl universitelskanslersämbelet i skrivelse till
utbildningsdepartementet den 12 juni 1974 ingående behandlat vissa frågor om
förhållandet mellan universiteten och studieförbundens
universitelscirkelverksamhet.
2.4 Folkbildning intern utbildning
Beträffande avgränsning mol intern utbildning betonades i
den förut nämnda departementspromemorian (U 1970:6) att i den mån studiecirklar
med yrkesutbildande syfle skulle erhålla statsbidrag borde verksamheien
"vara helt oberoende av de förelag vars anställda verksamheten kan vända
sig till. Studiecirklarna bör således inte anordnas i samarbete med något
företag". Detsamma gällde personalutbildning som anordnas av t. ex.
landsting, primärkommuner och kyrkliga församlingar. Etl annat villkor för statsbidrag
till sådana studiecirklar var enligl promemorian atl verksamheten skulle vara
öppen för alla och ha ett allmängiltigt syfte och innehåll. De sakkunniga bör
ingående undersöka hur dessa rikthnjer har
U:61
Skr 1975/76:103 376
tolkats och tillämpats i praktiken och med utgångspunkt i
målen för folkbildningsarbetet föreslå åtgärder som kan förbättra
möjligheterna till en fungerande gränsdragning.
Vissa forskningsresultat tyder på etl stort intresse hos
människor med kort utbildning för utbildning i del egna yrket, även när del
inte är fråga om utbildning för alt avancera. För att lillgodose detla
utbildningsbehov har det i den allmänna debatten framförts förslag om
yrkesrelalerade studiecirklar som skulle kunna nå nya grupper och kanske också
kunna kombineras med facklig utbildning. De sakkunniga bör närmare analysera
dessa tankegångar. I detla sammanhang bör de sakkunniga samråda med
utredningen (Fi 1975:05) om den statliga personalutbildningen och med
uiredningen (A 1975:01) om utbildning i företaig m. m. Den senare uiredningen
tillsattes bl. a. med motiveringen atl en kartiäggning behövdes för atl få en
bättre grund för samverkan och ansvarsfördelning mellan förelag och samhälle
och för atl nå elt vidgat inflytande från de anställdas sida över internulbildningen
i företagen. Jag vill erinra om alt yrkesrelalerade studiecirklar vars
uppläggning de anställda beslutar om i och för sig bör kunna anordnas ulan atl
koslnaderna belastar statsbudgeten.
2.5 Folkbildning vuxenundervisning för psykiskt
utvecklingsstörda
Antalet vuxna utvecklingsstörda som är förtecknade enligt
lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda är ca 20
000. Därutöver finns elt stort antal personer som på grund av bristande
intellektuella förutsättningar möter betydande svårigheler i vardagslivet.
Många vuxna utvecklingsstörda har inte fåll den undervisning som numera är
lagsladgad och som ges i särskolan. En mycket stor grupp behöver utbildning för
atl uppehålla kunskaper och för att förvärva nya som behövs för deras sociala
anpassning.
Vuxenutbildning av utvecklingsstörda förekommer i
studiecirklar, folkhögskola, arbetsmarknadsutbildning samt försöksverksamhet
med s. k. vuxensärskola med landstingskommunalt huvudmannaskap. Under
verksamhetsåret 1973/74 anordnades ca 7 000 studiecirklar för utvecklingsstörda
både inom och utom institutioner och verksamheten tenderar att öka snabbt. De
sakkunniga bör studera i vilka former denna studiecirkelverksamhel bedrivs och
bl. a. belysa frågan om gränsdragning och samarbete mellan folkbildning och s.
k. vuxensärskola. En utgångspunkt för de sakkunnigas arbete bör vara alt de
utvecklingsstörda i så stor ulslräckning som möjUgt skall få möjlighet alt
delta i samma former av vuxenutbildning som andra medborgare. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för socialdepartementet.
2.6 Folkbildning annan fritidsverksamhet
I prop. 1963:36 (s. 14) framhöUs att ämnesvalet skuUe vara
fritt och helt betingat av dellagarnas intressen och behov. Det fick därför
inle vara belastat med värderingar som kunde ge dellagarna en känsla av alt
vissa ämnen skuUe vara mindre värda än andra. Vidare framhöU departementschefen
(s. 13) att de praktiskt inriktade studierna inte stod i motsatsställning till
de teoretiska ulan tvärtom borde samordnas med och komplettera dessa. För all
en aktivitet skulle kunna kallas bildningsarbele måste dock vissa krav ställas
på den. Den skulle kunna ge deltagarna möjlighet till någon form av personlig
utveckling utöver vad samvaron med andra deltagare kunde innebära. Om
verksamheien i en grupp endast hade tiU syfle alt vara en förevändning för
människor atl vara tillsammans eller
377 Konunittéer:
Utbildningsdepartementet U:61
om den var en mekaniskt utövad sysselsättning av något
slag, t. ex. tillverkning av föremål ulan möjlighet alt i djupare mening
engagera tankar, känslor eller fantasi hos deltagarna, kunde den inle betraktas
som folkbildningsarbete hur värdefull den från andra synpunkler än kunde
anses vara. Studiematerialets innehåll och utformning och ledarens pedagogiska
och kunskapsmässiga kvalifikationer var avgörande för om en grupp från
slatsbidragssynpunkt skulle anses ha förutsättningar för studier och bildande
aktivitet. Det var alltså inle fråga om ämnesval. Jag anser alt dessa principer
fortfarande bör gälla. En viktig utgångspunkt bör således vara atl studiecirkel
verksamheten har ell reellt studiearbete till huvudsyfte. De sakkunniga bör
studera hur principerna har tillämpats och" vilka anvisningar och beslut
som har varit vägledande i praktiken.
Med utgångspunkt i de mål som uppställts för
folkbildningsarbetet bör de sakkunniga pröva om del verksamhetsområde som
enligl gällande praxis är stalsbidragsberätligat bör utvidgas resp. begränsas.
I detta sammanhang bör de sakkunniga beakta vad som anförts om fritt koUektivt
skapande verksamhet i den förut nämnda proposilionen om den statliga
kulturpolitiken. I prop. 1963:36framhölls atl naturvetenskaplig orientering av
tradition ansetts höra till folkbildningsarbetet (s. 1 1). De sakkunniga bör belysa om senare formuleringar av
mål, statsbidragsbestämmelser, anvisningar etc. har verkat hindrande för att ge
det tekniska och naturvetenskapliga området, som bl. a. har betydelse för
arbelsmiljöfrågorna, energifrågorna m. m., en väsentlig roll i den studieverksamhet
som studieförbunden anordnar.
2.7 Genomförande
Klart utformade bestämmelser är en förutsättning för alt
gränsdragningen skall kunna fungera på det lokala planet. De sakkunniga bör
belysa hur man skall kunna förbättra informationen och utbildningen av dem som
lokalt har ansvaret för atl gränsdragning och samarbete fungerar, och hur de
ansvariga skall kunna få ytterligare hjälp och slöd när del gäller tolkning och
tillämpning av anvisningarna.
3 Statsbidragsfrågor
3.1 Statsbidrag till studiecirkelverksamhet
Sludiecirkelverksamheten finansieras i huvudsak genom
statsbidrag, kommunala bidrag och deltagaravgifter. Bestämmelser om statsbidrag
till studiecirkelverksamhet finns i folkbildningsförordningen och i
ämbetsskrivelserna den 7 juni 1974 angående studiecirklar i vissa ämnen inom
kulturområdet och den 31 maj 1974 angående statsbidrag till avgifter från
arbetsgivare enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring m. m. för handledare
i studiecirkel. De grundläggande principerna för statsbidraget fastställdes i
prop. 1963:36 och innebär atl statsbidrag utgår med 75 % av kostnaderna för
ledararvode och studiematerial, dock högst med ett visst belopp per
studietimme. Genom senare beslut av riksdagen har också vissa schablonbidrag
införts. För undervisningen av invandrare i svenska gäller särskilda
bestämmelser (senaste beslut den 25 maj 1973, ändrat den 17 maj 1974).
Ett av skälen till atl statsbidraget för studiecirklar
knöls tiU vissa redovisade kosinader i stället för atl ges formen av ett
generellt bidrag var enligt prop. 1963:36 att ett sådanl syslem skulle
stimulera lill kvalitetsfrämjande åtgärder. De sakkunniga bör pröva om dessa
och andra
U:61
Skr 1975/76:103 378
motiv för nuvarande konstruktion av statsbidraget till
studiecirkelverksamhel fortfarande kan anses giltiga. I detta sammanhang bör de
sakkunniga studera utvecklingen av studieförbundens ekonomi. De bör även
studera sådana företeelser som indirekt kan ha betydelse för studieförbundens
möjligheter alt utnyttja statsbidraget, t. ex. egna förlag. De sakkunniga bör
vidare särskilt uppmärksamma grunderna för glesbygdsstöd och frågan om
åldersgränsen i statsbidragsberättigade studiecirklar (UbU 1975:16 s. 11 och
12).
De
sakkunniga bör inom den kostnadsram som nuvarande statsbidragssystem ger pröva
vilka förändringar av utformningen av statsbidraget till studiecirklar som bör
göras. Det är därvid angelägel all försöka förenkla bidragsbestämmelserna så
alt förbundens redovisningsskyldighet underlättas och deras administrativa
insalser för delta begränsas. I detla sammanhang bör de sakkunniga också pröva
om en ökning av den revisionella kontrollen genom elt stickprovsförfarande kan
komma tiU stånd med tiUgängliga resurser (se SOU 1975:59, s. 80 och 81). Etl
nytt redovisningssystem för sludiecirkelverksamheten har införts fr. o. m.
budgetåret 1975/76. Vidare har SÖ i samarbete med studieförbunden och Svenska
kommunförbundet låtit utarbeta förslag lill kontoplan. De sakkunniga bör nära
följa utvecklingen på detla område.
Tilläggsbidraget till s. k. prioriterade cirklar, dvs.
allmänna cirklar i vissa ämnen, infördes genom riksdagens beslut år 1970 (prop.
1970:35, SU 1970:107, rskr 1970:273). I 1975 års beslut om vidgad
vuxenutbildning bestämde riksdagen att de prioriterade cirklarna skulle omfatta
fler ämnen än tidigare. De prioriterade studiecirklarna omfattar f. n. svenska,
engelska, matematik och samhällskunskap på högst grundskolans nivå, hemspråk
för invandrare, studiecirklar som har lill syfle att meddela facklig utbildning
och studiecirklar som har lill syfte all utveckla handikappades färdigheter att
meddela sig. Av sikten med atl införa ett tilläggsbidrag var bl. a. alt, inom
ramen för de resurser som kunde avsättas för studiecirkelverksamhel, grupper
med kort utbildning skulle prioriteras så alt de ulbildningsmässigl missgynnade
i försia hand skuUe kunna erbjudas avgiftsfria studier eller studier med låga
deltagaravgifter. De sakkunniga bör belysa fördelar och nackdelar med denna
bidragskonslruklion och pröva om målet bättre skulle kunna nås på annat sätt.
3.2 Statsbidrag till studieförbund
Utöver statsbidraget till studiecirkelverksamhet utgår
också statsbidrag till studieförbundens centrala verksamhet m. m. De sakkunniga
bör med utgångspunkt i de mål som fastställts för folkbildningsarbetet överväga
om också formerna för detta statsbidrag bör förändras. Det särskilda bidraget
till studieförbundens pedagogiska verksamhet liUkom bl. a. för att stimulera
tiU kvalitetsfrämjande åtgärder (prop. 1963:36,'s. 71-77). De sakkunniga bör
pröva om en uppdelning på bidrag till organisatoriska kostnader och bidrag till
pedagogisk verksamhet fortfarande är motiverad. Även de grundläggande
principerna för fördelning av dessa bidrag mellan studieförbunden bör prövas,
bl. a. med hänsyn tiU de uppgifier som studieförbunden numera anförtrolts i det
kulturpoliliska arbetet.
De
sakkunniga bör också studera hur de särskilda bidragen till handikappades
studieverksamhet används. En utgångspunkt bör vara alt en förändring av
bidragen för handikappades studieverksamhet endast skall göras om garantier
finns för att resurser av minst samma storleksordning ulgår också i
fortsättningen även om del sker i andra former. I dessa frågor
379 Konuiuttéer:
Utbildningsdepartementet U:61
bör de sakkunniga samråda med handikapputredningen (S
1966:38) som bl. a. utreder frågor om statsbidrag för olika åtgärder för
handikappade. De bör pröva vilka ytterligare insalser som kan behövas för atl
underlätta för handikappade alt delta i cirkelstudier (UbU 1975:16, s. 12).
De sakkunniga bör också pröva om bidrag till kostnader för
barntillsyn vid föräldrarnas cirkelstudier skall ulgå (UbU 1975:16 s. 12). Bl.
a. i detla sammanhang bör frågan om kostnadsfördelningen mellan stal och kommun
belysas.
3.3 Konsekvenser av full kostnadstäckning
FÖVUX föreslog i sitt huvudbetänkande (SOU 1974:54) Vidgad
vuxenutbildning alt studiecirklarna efler hand skulle bli avgiftsfria för
deltagarna. Det ökade statliga slödel skulle i första hand syfta till atl
utjämna skillnaderna mellan prioriterade och icke prioriterade studiecirklar.
Vidare borde de årliga anslagen anpassas tiU löne- och prisförändringar. I
anslutning till prop. 1975:23, som behandlade FÖVUX' förslag, uttalade
riksdagen (UbU 1975:16 s. II, rskr
1975:177) att målsättningen borde vara alt på sikt utjämna skillnaderna mellan
bidraget till de prioriterade och de icke prioriterade cirklarna och att så
småningom kunna erbjuda kostnadsfria cirkelstudier.
FÖVUX motiverade sina förslag bl. a. med alt
studieförbundens verksamhet i framliden skulle komma all få samma betydelse i
utbildningsverksamheten som de kommunala och statliga institutionerna. De
sakkunniga bör närmare analysera konsekvenserna av FÖVUX' förslag.
Statsbidragen till statliga och kommunala utbildningsinstitutioner styrs av
ramar, kursplaner, limplaner och andra detaljerade bestämmelser. Lönerna
fastställs i allmänhet genom avtal mellan staten och de fackliga
organisationerna. Nya former för statsbidrag prövas av uiredningen (U 1972:06)
om skolan, staten och kommunerna. De sakkunniga bör belysa om full
kostnadstäckning genom statsbidrag skulle komma atl leda till liknande krav på
statlig kontroll och styrning av studieförbunden som gäller eller kan komma alt
gälla för statliga och kommunala skolor och vilka konsekvenser detta i så fall
skulle kunna få för möjligheterna atl uppfylla de mål som fastställts för
folkbildningsarbetet.
De sakkunniga bör i denna del begränsa sig till en
principiell diskussion och analys. Koslnaderna för olika alternativ med full
kostnadstäckning bör dock belysas. De sakkunniga bör också redovisa vilka
möjligheter som finns alt prioritera så alt kostnadstäckning i ett försia steg
skulle kunna införas på vissa områden. Därvid bör de sakkunniga se över
förutsättningarna för full kostnadsläckning för studieförbundens arbetsplatsorienterade
verksamhet.
4 Tidsplan m. m.
Många av de frågor som de sakkunniga har fåll i uppdrag
alt behandla har stort allmänt intresse och del är därför önskvärt atl de på
ett tidigt stadium kan föras ul till en bred debatt som kan komma atl ge
uppslag och impulser för del fortsatta utredningsarbetet. De sakkunniga bör
därför senast under försia halvåret 1977 lill regeringen överlämna en
promemoria där de viktigaste problemen redovisas. Även om del
karlläggningsarbele som kommer alt ligga till grund för de sakkunnigas slutliga
ställningstaganden då inte avslutats, bör de eftersträva alt preliminärt
redovisa tänkbara
U:61 Skr 1975/76:103 380
alternativa
lösningar. Promemorian bör vara kortfattad och skriven på elt klart och enkelt
språk så atl den utan förändringar kan användas som utgångspunkt för den
allmänna debatten.
Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt. Vid den slutliga utformningen av de sakkunnigas förslag
bör gränsdragningsfrågorna prioriteras. De kan eventuellt presenteras i etl delbetänkande.
Förslagen bör åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar. De slutliga förslagen
bör också uttryckas i form av utkast till bestämmelser och exempel på
anvisningar.
62.
Sakkunnig (U 1975:20) för förhandlingar med Akademien för de fria konsterna
Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 13 november 1975 med uppdrag att föra
förhandlingar med Akademien för de fria konsterna med anledning av
statsmakternas beslut om reformering av högskoleutbildningen m.m.:
Sakkunnig:
Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör
Sekreterare:
Uhlin, J. Äke, departementssekreterare
Lokal:
Utbildningsdepartementet, Mynltorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 17
51 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
63.
Utredning (U 1975:21) om riksinternatskolornas ställning i utbildningssystemet
Tillkallad
erUigt regeringens bemyndigande den 13 november 1975 med uppdrag att utreda
riksinternatskolomas ställning i utbildningssystemet (se Post- och Imikes tidn.
den 3 december 1975):
Sakkunnig:
Hilding, Ingrid Ragnarsdolter, regeringsråd
Lokal:
Svarlmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel.
Direktiv
(anförande av statsrådet Hjelm-Wallén till prolokoll vid regeringssammanträde
den 13 november 1975):
Vid
1970 års riksdag fattades beslut om att bl. a. Grännaskolan, Sigtunastiflelsens
Humanistiska läroverk och Sigtunaskolan skulle inrättas som riksinlernalskolor
fr. o. m. läsåret 1970/71 (prop. 1970:53, SU 1970:134, rskr 1970:297).
Skolornas uppgift skulle vara att meddela utbildning motsvarande utbildningen
enligt läroplanerna för grundskolan
381 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:63
och gymnasieskolan för dels internatelever, dels
exlernatelever. F. n. bedrivs grundskoleutbildning endasi vid
Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk. Även de andra skolorna har emellertid
grundskoleelever men de Ulnylljar endast inlernalen vid skolorna. Sin
undervisning får de vid den kommunala grundskolan i resp. kommun. På det
gymnasiala stadiet bedrivs undervisning moisvarande de treåriga linjerna i
gymnasieskolan. Vid Sigtunaskolan finns även den tvååriga sociala linjen. Några
mera utpräglat yrkesinriktade linjer finns inle vid dessa skolor. Grännaskolan
erbjuder emellertid sina elever sådan utbildning men den får då bedrivas vid
Jönköpings kommuns gymnasieskola. Som internatelever får genom en för
skolorna gemensam intagningsnämnd knuten till skolöverstyrelsen intagas barn
och ungdomar som antingen har utlandssvenska föräldrar, eller som av sociala,
psykologiska och/eller pedagogiska skäl är i behov av miljöbyle eller som är
från glesbygd och inte kan beredas en tillfredsställande inackordering. Äv
antalet internatplatser vid skolorna bör erUigt 1970 års beslut högsl 60
procent förbehållas barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar.
För
skolorna gäller kungörelsen (1970:333) om riksinlernalskolor (ändrad senast
1974: 707). Verksamheten regleras även genom särskilda avtal mellan staten och
vederbörande skolors ägare. Till skolverksamheten vid riksinlernalskola ulgår
statsbidrag erUigt i huvudsak samma grunder som tiU kommunal gymnasieskola.
Därutöver utgår statsbidrag för vissa tjänster vid internal verksamhet saml för
skolhälsovård. För utlandssvensk elev utgår statsbidrag till kosinader för
skolgång och skolmåltider med belopp som gäller för moisvarande ersättning vid
kommunal samverkan på skolväsendels område. Enligt gällande avtal mellan staten
och ägarna till skolorna skall övriga kosinader för driften av skolorna läckas
genom elevavgifter.
En viklig
utgångspunkt för 1970 års riksdagsbeslut var de bedömningar som 1964 års utlands-
och inlernalskoleulredning gjorde i fråga om det framtida behovel av
inackordering och undervisning för barn och ungdom som hade utlandssvenska
föräldrar. Denna utredning hade under hänvisning till bl. a. etl ökat
internationellt samarbete saml till expansionen av biståndsverksamheten bedömt
alt efterfrågan på internatplatser skulle öka i framliden. Av detla skäl
föreslog uiredningen all elt antal riksinlernalskolor skulle inrättas i landet
saml tre s. k. rikselevhem. En annan utgångspunkt för 1970 års riksdagsbeslut
var uppfattningen atl kommunerna i ökad utsträckning skulle placera barn som av
sociala, psykologiska och/eller pedagogiska skäl var i behov av byte av miljö i
en internatskola med särskilt statligt stöd. Vidare var en utgångspunkt atl kommunerna
hade behov av atl placera elever från glesbygd vid sådana skolor. Det
förutsattes att kommunerna betalade etl belopp som lägst motsvarade
inlerkommunal ersättning för sådan elev som fick plats på riksinlernalskola på
grund av styrkt behov av miljöbyle eller var från glesbygd.
Under de
år riksinternaten har funnits har nämnda förutsättningar i väsentliga
hänseenden förändrats. Jag vill här i korthet redogöra för huvuddragen i denna
förändring.
Sedan
starten av riksinlernalskolor år 1970 har samhällets möjligheter alt genomföra
en tillfredsställande undervisning för elever från glesbygd och för elever med
behov av miljöbyte successivt förstärkts. Exempelvis kan här nämnas den
utbyggnad av den gymnasiala skolorganisationen som har ägt rum och inle minsl
då de anordningar som vidtagits för alt förbättra
U:63 Skr 1975/76:103 382
tillgången
på gymnasial undervisning i glesbygd. Genom åtgärder av olika slag har vidare
samhällets resurser vad avser både grundskolan och gymnasieskolan byggts ul för
atl underlätta skolgången för barn som av sociala, psykologiska och/eller
pedagogiska skäl är i behov av miljöbyle. Kommunerna har också ofta varit
obenägna alt betala inlerkommunal ersättning för intagna elever i
riksinlernalskola. Delta kan troligen till slor del förklaras av alt berörda
kommuner ansett att de själva kunnat svara för en tillfredsställande
undervisningssituation även för dessa elever. En av huvudtankarna i förslagen
från utredningen (U 1970:63) om Skolans inre arbete är alt skapa bättre förutsättningar
för kommunerna atl ytterligare förbättra situationen för elever med olika slag
av handikapp. Utvecklingen mol atl kommunerna önskar lösa svårigheler i en
elevs skolgång lokalt inom kommunen kan beräknas komma atl fortsätta.
Det
internationella samarbetet, biståndsarbetet och den svenska handeln och
exportnäringen har expanderat som utredningen förutsåg. Däremot har efterfrågan
på elevplatser vid riksinlernalskola inle motsvarat denna expansion. Det tycks
finnas en tendens alt föräldrar som endasi för några år bosätter sig utomlands
hellre tar med sig sina bam för alt låta dem gå i skola på den nya
bosättningsorten än all inackordera dem för skolgång i hemlandet. Ulbyggnaden
av de statsunderstödda svenska ullandsskolorna liksom de internationeUa skolorna
har därvid förbättrat möjligheterna för föräldrarna atl vara tillsammans med
sina barn även under skoltiden. Jag vill i detta sammanhang erinra om del
utredningsarbete som bedrivs inom utredningen (U 1974:03) rörande svensk
undervisning i utiandet.
Mol
bakgrand av vad jag sålunda här redovisat finns enligl min mening skäl för alt
låta utreda riksinternatskolomas ställning i del svenska skolsystemet. En
särskild sakkunnig bör tillkallas för alt utföra detta arbete. I del följande
anger jag några riktlinjer för den sakkunniges arbete.
Den
sakkunnige bör inleda sill arbete med all göra en karlläggning av de
förändringar av betydelse för riksinlernatskolorna som har ägt rum sedan år
1970. Särskild vikt bör därvid fästas vid sådana förändringar i det allmänna
skolväsendel som har gjort del möjligt för elever att trots speciella
svårigheter bedriva sina studier i hemkommunen.
Mot
den bakgrunden bör den sakkunnige undersöka vilka elevkategorier som har
funnits vid riksinlernatskolorna sedan starten år 1970, vilka eventuella
förändringar som därvid har kunnat iakttagas saml vilka behov av
internatplatser som i övrigt har framkommit under åren. Beiräffande de
utiandssvenska eleverna bör den sakkunnige samråda med utredningen (U 1974:03)
rörande svensk undervisning i utlandet. Om så är möjligl bör den sakkunnige
även söka kartlägga om och i vilken omfattning utiandssvenska föräldrar
inackorderat sina barn i kommuner med ett rikt utvecklat och väl differentierat
skolväsende med de ökade valmöjligheter i fråga om fortsatt utbildning som
delta innebär.
Den
sakkunnige bör därefter pröva frågan om det även i fortsättningen finns behov
av särskilda av staten subventionerade internal för speciella elevkategorier.
Om den sakkunnige därvid finner alt etl sådanl behov föreligger skall den
sakkunnige överväga hur detta i framtiden på bästa sätt skall tillgodoses.
Vägledande för den sakkunnige skall vara att även elever med behov av
internalvistelse under sin studietid bör få möjlighet atl på det gymnasiala
stadiet välja bland elt allsidigt utbud av studievägar. Den erfarenhet och
sakkunskap som i dag finns representerad vid riksinlernatskolorna i fråga om
internalverksamhet bör i försia hand tillvaratas.
383 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:63
Den
sakkunnige bör slutligen överväga vilken närmare utformning, organisation,
ekonomisk förvallning, ledning m. m. som bör eftersträvas i en sådan eventuell
internalverksamhet särskUt subventionerad av staten, samt i vilken ordning
elever i framliden skall las in vid ett sådanl internal. Den sakkunniges
förslag bör vara åtföljt av kostnadsberäkningar.
Under
utredningsarbetet bör kontakt hållas med huvudmännen för riksinternalskolorna,
berörda kommuner och personalorganisationer samt med utredningen rörande svensk
undervisning i utlandet.
Utredningsarbetet
bör bedrivas med skyndsamhel och redovisas senast den 15 maj 1976.
Jo:l
Skr 1975/76:103 384
Jordbruksdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975:2,3,16 iKh 22
Följande
kommittéer inom avsmttet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1 och 14
1. Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för
jordbrukets högskolor
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 juni
1965 för alt utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för
lantbrukshögskolan, skogshögskolan och velerinärhögskolan m.fl. (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 juni 1965):
Ordförande: Törnquisl, Harry E., byggnadsråd
Ledamöter: Bendz, C. Mårten E:son, professor, rektor
Hansen, Hans-Jörgen, professor, föreståndare (fr.o.m. den
1 januari 1975)
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor Lindquist, B. Rune
L., byråchef
Lothigius, Björn E. S., skog. stud. (t.o.m. den 30 april
1975) Mellslröm, Claes B., skog. stud. (fr.o.m. den 1 maj 1975) Rydén, Jan E.,
avdelningschef Schmileriöw, Cari G., professor, rektor Söderman, S. Olof,
ingenjör
Expert: Eriksson, Harald, avdelningsföreslåndare
Sekreterare: Eliasson, Per-Erik, byråchef
Bitr. sekreterare: Ehrengren, K. Lennart, t.f.
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1975)
Fovssman, Äke V., avdelningsdirektör Olsson, J. Malte,
departementssekreterare
385 Konunittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 2
Lokal:
Centrala förvallningen för jordbrukels högskolor och SVA, 750 07 Uppsala 7,
tel. växel 018/10 20 00 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1966 års riksdagsberätlelse Jo 31. TiUäggsdirekliv, se kungl.
brev den 30 juni l%7.
Kommittén
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden. Därutöver
har ordföranden och sekretariatet haft överläggningar med företrädare för
institutioner och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén
har under samma tidsperiod framlagt lokalprogram för växtskyddet i Alnarp,
tillbyggnad av statens maskinprovningar på Ultuna, institutionen för skoglig
mykologi på Ultuna, skogsmeteorologisk forskningsstation i Vindeln m. fl.
mindre lokadprogram. Kommittén har vidare prövat vissa lokalärenden i
anslutning lill pågående omlokalisering av jordbrukels högskolor och SVA.
Ulruslningsprogram
har lagts fram för bl. a. fällstalion i Skara, skogshögskolans förläggning till
Uppsala och Umeå, SV A:s centralblock på Ultuna och husdjursförsöksstation i
Alnarp.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
2.
Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968:32)
Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för atl utarbeta förslag
rörande den fortsatta utformningen av prisregleringen för fisk (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 november 1967):
Ordförande:
Eckersten, Ivan E., f.d. statssekreterare
Ledamöter:
Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Lindskog, Carl P. F.,
direktör Magnusson, Nils B., lantbrukare, led. av riksdagen Åberg, Ch. Georg,
förbundsordförande, led. av riksdagen
Experter:
Hedström, BoS., generaldirektör Lundblad, Bjöm O., avdelningschef Säkk, Karl,
byråchef Versländig, Sigmund, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Säkk, Karl, byråchef
Direktiven
för uiredningen, se 1%8 års riksdagsberättelse Jo 32. 25 Riksdagen 1975/76.
saml. Nr 103
Jo: 2 Skr 1975/76:103 386
Utredningen
har under tiden november 1974 - juni 1975 hållit nio sammanträden.
Uiredningen
har den 25 juni 1975 avgelt betänkandet (Ds Jo 1975:8) Statligt slöd till
fisket.
Uppdraget
är därmed slutfört.
3. Fiskeadministrativa
utredningen (Jo 1970:25)
TiUkallade
erUigt Kungl. M£ij:ls bemyndigande den 26 september l%9för utredning av den
regionala fiskeriadministrationens uppgifter och organisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 oktober 1969):
Ordförande:
Senning, Claes O., kansliråd
Ledamöter:
Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreslåndare, led. av riksdagen Kåhre, M.
Lillemor, avdelningsdirektör
Experter:
Hansson, H. Arne, studierektor Siöalth, G. Birger, byråchef Sörensen, S.
Ingemar K., byråchef Widerberg, BertU R., redaktör Åberg, Ch. Georg,
förbundsordförande, led. av riksdagen
Sekreterare:
Wesiberg, Swen E. G. A., hovrättsassessor
Bitr.
sekreterare: Muhlenbock, KjeU I. O., länsassessor
Direktiven
för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 25. Tilläggsuppdrag, se
1972:Jo 16
Utredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden.
Utredningen
har i juni 1975 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1975:7) Åtgärder för att främja
svensk fiskodling.
Utredningen
bar i december-1975 avgett slutbetänkandet (Ds Jo 1975:14) Ny organisation av
fisketillsynen.
Uppdraget
är därmed slutfört.
4. Naturvårdskommittén
(Jo 1970:28)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 februari 1970 för översyn av
naturvårdslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1970):
387 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 5
Ordförande:
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen Hjorth, Nils T.,
förrådsförvallare, led. av riksdagen Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led.
av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Lönnqvist, Ulf R.,
statssekreterare Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen
Experter:
Delin, Lars A., rättschef Holm, J. Lennart, generaldirektör Lindskog, J.
Lennart, länsråd Wenker, Slig-Eric, hovrättsråd
Sekreterare:
Björnberg, Bengt I. A., revisionssekreterare
Bitr.
sekreterare: Sandler, Hans E., lantmätare (fr.o.m. den 1 mars 1975)
Lokal:
Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763
10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 21. TUläggsdirektiv, se
riksdagsberältelse 1973 Jo 12 samt 1974 Jo 10.
Kommittén
har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt hafl
överläggiungar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
5.
Utredningen (Jo 1971:06) om kontrollanstaltema på jordbrukets område
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 18 juni 1971 för atl utreda frågor
rörande kontrollanstaltema på jordbrukels område (se Posl-och Inrikes tidn. den
15 juli 1971):
Ordförande:
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter:
Hedström, Bo S., generaldirektör Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen
Jo; 5 Skr 1975/76:103 388
Kuylenstjerna,
C. Göran J., direktör
Mossberger,
Eric G. V., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr Esbo, Harald V. O., professor
Gränsbo,
N. Gunnar B., byrådirektör (fr.o.m. den 27 september 1975) Lindström, Ingvar
A., departementsråd (fr.o.m. den 17 januari 1974) Moberg, Harald A:son,
professor Nygård, Bengt A. V., professor Sylvén, N. Edvard H., professor
(t.o.m. den 26 september 1975)
Sekreterare:
Jeppsson, O. Gunnar, t.f. lantbmksdireklör
Bitr.
sekreterare: Hansson, N. Olle R., departementssekreterare Liden, B. Carl Johan,
byrådirektör
Lokal:
Lantbruksnämnden i Uppsala län, Dragarbrunnsgatan 35, Box 87, 751 03 Uppsala,
tel. 018/10 01 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse Jo 26.
Uiredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden samt hafl
överläggningar med myndigheter och organisationer som berörs av utredningen
arbete.
Utredningen
har den 29 september 1975 avgett delbetänkandel (Ds Jo 1975:10) Statens
lantbrukskemiskalaboratorium-orgarusation och uppgifter m. m.
Utredningen
beräknas slutfijra sitt arbete under år 1976.
6.
Utredningen (Jo 1971:08) om kostnadema för miljövården
TiUkallade
erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 oktober 1971 för utredning rörande
kostnadema för miljövården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1971):
Ordförande:
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
Ledamöter:
Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen
Burenslam
Linder, H. M. Staffan, professor, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 december
1974)
Norrby,
J. Sören, byggnadsingenjör, f.d. led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil.
kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 juni 1974)
389 Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 7
Rosqvist, G. Birger, mäslerlots, led. av riksdagen
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 januari
1975)
Åkerfeldl, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen
Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den I
december 1974) Grafström, Erik O. Hj., f .d. generaldirektör Helmerson, Bo I.
H., direktör
Hjorth, Lars E. A., kansliråd (t.o.m. den 22 augusti 1975)
Höök, Erik S. V., planeringschef (t.o.m. den 20 november 1975) Johansson, Bengt
A. W., departementsråd Lönnqvist, Ulf R., statssekreterare
Lövgren, Torsten H., departementssekreterare (fr.o.m. den
23 augusti 1975)
Moreau, Jan-Erik, pol. mag. Nilsson, Olof, direktör
Olerud, Eric Hj., sekreterare Svensson, Kjell R., kansliråd Söderberg, Jan,
departementssekreterare (t.o.m. den 3 april 1975)
Sekreterare: Ovegård, Lars O., byråchef (fr.o.m. den 1
december 1974)
Bitr. sekreterare: Almgren, A. Richard, civUingenjör
Edwinson, Vanja A. M., departementssekreterare Hannerz, R. Christer, socionom
(fr.o.m. den 1 december 1974) Olsson, Inger M-A., byrådirektör
Lokal: Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20
Solna, tel. växel 98 18 00 (sekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberättelse
Jo 28.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden. Dessutom bar vissa arbets- och referensgrupper hållit
sammanträden.
Uiredningen har justerat rapporten Miljövård i Sverige
1975-1980.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
7.1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 juni
1972 för att utreda vissa frågor inom jordbrukspolitiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 juU 1972):
Jo: 7 Skr 1975/76:103 390
Ordförande:
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter:
Eliasson, Rolf A. E., lantmäslare, f.d. led. av riksdagen ErUund, Eric P.,
lantbrukare, led. av riksdagen Israelsson, Per J., apparatskötare, led. av
riksdagen Kristiansson, N. Axel, lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Marta
S., försäkringskassetjänsteman, f.d. led. av riksdagen Persson, Sven G. F.,
lantarbetare, f.d. led. av riksdagen Rask, Karl A., fabrikör, led. av riksdagen
Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen
Experter:
Borg, Sune S. B., avdelningsdirektör Brangmo, K. Waller, direktijr Cederberg,
Thomas O., direktör Elm, Torsten J. W., avdelningschef Hillbom, Lars H.,
civilekonom Hulting, K. R. Georg, f.d. byråchef Jansson, N. Ewald, f.d.
förbundsordförande Johannesson, Erik, direktör Knulsson, P. Gösta, byråchef
Kristenson, Arne, byråchef
Larson,
Sten E., byråchef (fr.o.m. den 5 april 1974) Lindberger, Lars, överdirektör
Lindman, Karl S. S., f.d. byråchef Lindström, Ingvar A., departementsråd
Nilsson, Olof, direktör
Nilsson,
N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Ohlsson, K. Börje,
lantbmksdireklör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Olsson, Bengt M., byråchef
Renborg,
Ulf B:son, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Svärdström, Karl-Fredrik,
professor (fr.o.m. den 5 april 1974) Swedborg, Erik H., direktör (fr.o.m. den 5
april 1974) Säkk, Karl, byråchef Tiberg, Lennart F., direktör
Huvudsekreterare:
Lindström, Ingvar A., departementsråd
Bitr.
sekreterare: Ingemansson, Jan H. 1., lantbrukskonsulent (fr.o.m. den 1 juU
1974) Lindqvist, S.-O. Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Ågren, Carl-Henrik, t.f. avdelningsdirektör
Lokal:
Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
391 Kommittéer:
Jordbruksdepartementet Jo: 8
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (huvudsekreteraren)
Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Jo 27. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Jo 16.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tio sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har etl
stort antal sammanträden hållils inom utredningens olika expertgrupper.
Uiredningen bar den 16 juni 1975 avgett rapporten (Ds Jo
1975:2) Produktionsmål och livsmedelsberedskap saml i november 1975 rapporten (Ds
Jo 1975:6) Världsmarknadsprislinje på livsmedel och rapporten (Ds Jo 1975:12)
Svenskt jordbruk i inlemalionelll perspektiv.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
8. Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för
renskötselanläggningar (FFR)
TUlkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 9
februari 1973 föratt förhandla med samebyama om renskötselanläggningar m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):
Ordförande: Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led.
av riksdagen
Sakkunniga: Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd Landahl,
O. Sixten H., lanlbruksdirektör
Experter: Bohman, Bengt A. H., länsråd Lundberg, J. Iwan,
avdelningsdirektör Lundvall, A. Göran, avdelningsdirektör Lithander, Per H.,
avdelningsdirektör Stenberg, Bruno, renägare Stenberg, Nikolaus, renägare
Åhrén, Anders, renägare
Sekreterare: Ekendahl, Bengt G. M., byrådirektör
Lokal: Lanlbruksslyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping,
tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)
Direktiven för förhandlingsgruppen, se 1974 års
riksdagsberättelse Jo 22.
Förhandlingsgruppen har under liden november 1974 -
oktober 1975 förhandlat med samebyar i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands
län
Jo: 8 Skr 1975/76:103 392
samt
haft sammanträden med olika myndigheter och organisationer som berörs av
gruppens arbete.
Förhandlingsgruppen
har den 11 mars 1975 avgelt rapporten (Ds Jo 1975:4) Redogörelse angående
förhandlingar med samebyar om renskölselanläggningar m. m. Delrapport I,
Jämlands län och i december rapporten (Ds Jo 1975:13) Förhandlingar om
renskötselarUäggningar m. m. Delrapport 2.
Förhandlingsgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
9.
Genbankutredningen (Jo 1973:04)
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1973 för att utreda frågan om
bevarande av genetiskt material (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):
Sakkunniga:
Palmstiema, Hans A. K., docent (avliden den 27 maj 1975) Ehrenberg, Carin M. S.
H., docent (fr.o.m. den 5 september 1975)
Experter:
Bergman, Axel T., jägmästare (fr.o.m. den 5 september 1975) Ehrenberg, Carin M.
S. H., docent (t.o.m. den 4 september 1975) Gullberg, H. Urban, fil. lic.
(fr.o.m. den 28 februari 1975) Julen, A. Gösta J., avdelningsföreslåndare
(t.o.m. den4september 1975) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare
(fr.o.m. den 28 februari 1975)
Kåhre,
E. Lennart J., professor (t.o.m. den 4 september 1975) Myreslen, Sven-Olof,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 4 september 1975)
Lokal:
Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763
1000
Direktiven
för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Jo 23.
Utredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden.
Utredningen
har den 25 april 1975 avgetl delbetänkandel (Ds Jo 1975:5) Genbank för jordbruk
och trädgårdsnäring.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
10.1973
års skogsutredning (Jo 1973:06)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 28 september 1973 för alt utreda vissa
frågor inom skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1973):
393 Kommittéer:
Jordbruksdepartementet Jo: 10
Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding
Sakkunniga: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av
riksdagen Dahlgren, P. Anders B., lantbrukare, led. av riksdagen Hedström, Bo
S., generaldirektör Hjorth, Ragnar, f.d. byråchef Nilsson, Nils-Erik, professor
Experter: Bäckström, Sixten, förbundsordförande Carlsson,
T. E. Roine, förbundsordförande Edlund, Erik O. A., utvecklingschef
Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 17 april
1975) Jansson, Sven E., lantbrukare (fr.o.m. den I april 1974) Pettersson,
Karl-Henrik, planeringschef (t.o.m. den 7 juli 1975) Rydbo, Folke,
generaldirektör (fr.o.m. den 1 aprU 1974) Rydh, Olof G. G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 8 juli 1975) Sundberg, Carl Gustaf, skogsdirektör
(fr.o.m. den 1 april 1974) Toll, J. Magnus, lantmäslare
Huvudsekreterare: Köhl, Olof F. E., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare
Jacobson, S. E. Olof, forskarassistent
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterare)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberältelse
Jo 25.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tio sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har tre
sammanträden hållils med en särskild arbetsgrupp för frågan om grunddata för
det fortsatta beräkningsarbetet rörande den framtida skogsproduktionen.
Uiredningen har den 28 februari 1975 avgelt delbetänkandet
(Ds Jo 1975:1) Virkesbehov och virkestillgång.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
Jo: 11 Skr
1975/76:103 394
11.1973
års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)
Tillkallade
erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 9 november 1973 för alt utreda
fiskelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1973):
Ordförande:
Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen
Sakkunniga:
Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Johansson, Ty ra A. S.,
kontorist, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen
Morell, Roland, direktör
Pettersson,
A. Georg, ombudsman, led. av riksdagen Rydén, N. Rune G., köpman, f.d. led. av
riksdagen
Experter:
Dyhre, A. Gunnar, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 september 1974) Ericson, E.
Gerhard H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Grebäck,
Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1974)
Johansson,
Bertil E., ombudsman
Johansson,
Stig E., överdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Kihlström, BengtG.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Puke, Carl G. M.,
fiskeriinlendent (fr.o.m. den 1 december 1974) Runnslröm, Hans K. L., kansUchef
(fr.o.m. den 1 aprU 1974) Silow, C. Ivan H., t.f. byråchef (fr.o.m. den I
december 1974) Wenker, Stig-Eric, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 april 1974)
Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Sekreterare:
Wendt', Curt A. G., fiskeriinlendent (fr.o.m. den 5 februari 1974)
Bitr.
sekreterare: Edlund, S. Lisbeth, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1975)
Lokal:
Fiskeristyrelsen, Otterhällegatan 12, Fack, 403 10 Göteborg, tel. växel 031/17
63 80 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Jo 26.
Utredningen
har under tiden januari - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt hafl
överläggningar med olika myndigheler, orgaiusationer och andra som berörs av
utredningens arbete.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
395 Konunittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 13
12. Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 aprU
1974 för att undersöka möjligheterna att begränsa översvämiungarna i Emån:
Utredningsman: Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Experter: Alvelid, Sven R. E., lantbruksdirektör (fr.o.m.
den 1 aprU 1975) Andersson, K. Göran, naturvårdsdirektör Sjöborg, N. Elvir,
lantbruksdirektör
Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8
oktober 1974) Svensson, Sven Äke, naturvårdsdirektör Wallin, Sten-Erik J.,
avdelningsdirektör
Sekreterare: Petersson, Bengt-Eve A., förste byråingenjör
Lokal: Länsstyrelsen i Kalmar län. Fack, 381 01 Kalmar,
tel. växel 0480/222 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Jo 24.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 18 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
kraftintressenterna, Emåns vattendragsförbund, berörda kommuner m. fl.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
13. Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april
1974 för att utreda den statliga administrationen på skogsbrukels område (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 maj 1974):
Ordförande: Hedström, Bo S., generaldirektör
Sakkunniga: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, led. av
riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen
Experter: Andersson, Gösta R., skogsvårdskonsulenl
(fr.o.m. den 7 september 1974)
Falk, Eric G. R., byråchef (fr.o.m. den 7 september 1974)
Lindgren, K. Erik, organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1975) Nilsson,
Nils-Erik, professor (fr.o.m. den 2 april 1975)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jo: 13 Skr 1975/76:103 3%
Sekreterare:
Holmgren, Anders F., jägmästare
Lokal:
Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763
10 CK) (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 25.
Utredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden saml haft
överläggningar med representanter för myndigbeter och organisationer som berörs
av utredningens arbete.
Utredningen
har i december 1975 avgetl delbetänkandel (Ds Jo 1975:11) Frö- och
plantverksambet i skogsvårdsorganisationen.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
14.
Organisationskommittén (Jo 1974:06) för beredning av vissa frågor om den
framtida organisationen av växtskyddsverksamheten
TiUkallade
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 14 juni 1974 för beredning av vissa
frågor om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juli 1974):
Ordförande:
Eckersten, Ivan E., f .d. statssekreterare
Ledamöter:
Eliasson, Per-Erik, byråchef Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Henriksson,
Rune I., kansliråd
von
Rosen, Hans J. D., t.f. föreståndare (fr.o.m. den 27 september 1975) Stenmark,
C. G. Arnold, försöksledare Sylvén, N. Edvard H., professor (t.o.m. den 26
september 1975)
Experter:
Beckman, Ame, byrådirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Björling, Karl J. E.,
professor Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr
Johnsson,
Inez M., byrådirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Kroeker, Göran H., agronom
(fr.o.m. den 21 oktober 1974) Lekänder, BerlU K. F., professor
Linden,
Hans G., försöksintendent (fr.o.m. den 21 oktober 1974) von Rosen, HansJ. D.,
tf. föreståndare (t.o.m. den 26 september 1975) Sanner, Lars-Erik,
överbibliotekarie (fr.o.m. den 21 oktober 1974)
Sekreterare:
Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare
397 Kommittéer:
Jordbruksdepartementet Jo: 15
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fyra sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom kommittén.
Kommittén har under den aktuella tiden avgetl bl. a.
förslag lill organisationen av växt- och skogsskyddel vid jordbrukels
högskolor.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1976.
15. Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni
1974 för atl se över jordförvärvslagstiflningen (se Post- och Inrikes tidn. den
11 juli 1974):
Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Sakkunniga: Johansson, Gunnar A., häradsdomare, led. av
riksdagen Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen Larsson, K. Einar A.,
lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen
Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Sljema, G. Henry, lantbrukare
Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m.
den 7 september 1974) Andreasson, A. Osvald, utredningssekreterare (fr.o.m. den
7 september 1974)
Gunsell, Tor A., överingenjör (fr.o.m. den 7 september
1974) Henriksson, Rune I., kansliråd (fr.o.m. den 4 april 1975) Jansson,
Harald, fastighetsdireklör (fr.o.m. den 7 september 1974) Johansson, S. Ame H.,
länsjägmästare (fr.o.m. den 7 september 1974) Lindström, Ingvar A., departementsråd
(fr.o.m. den 7 september 1974) Millgård, E. Olof (OUe), teknisk direktör
(fr.o.m. den 7 september 1974) Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m.
den 7 september 1974) Romson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 7 september 1974)
Wessén, VUhelm, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Åkerman, N. Håkan, överdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Jo: 15
Skr 1975/76:103 398
Sekreterare: Köhl, Olof F. E., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 14 oktober 1974) Warensjö, J. A. Folke, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 7 september 1974)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Jo 29.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
16. Ren-bil-utredningen (Jo> 1974:08)
Tillkallad eiUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni
1974 för att utreda bilistemas kostnader vid sammanstötning med ren (se Post-
ocb Inrikes tidn. den 21 augusti 1974):
Utredningsman: Ovegård, Lars O., byråchef
Expert: Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
september 1974)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Jo 30.
Utredningen har under året haft fortlöpande överläggningar
med olika myndigheter och andra som berörs av litredningens arbete. Vissa
studiebesök har ägt rum.
Utredningen har i december 1975 slutjusteral sitt
betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.
17.1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13
september 1974 för att utreda trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den
5 oktober 1974):
Ordförande: Henriksson, Rune I., kansliråd
Sakkunniga: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av
riksdagen
399 Kommittéer:
Jordbruksdepartementet Jo: 18
Björk, Villiam E., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen
Carlström, A. Valdo, direktör, led. av riksdagen
Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av
riksdagen
Experter: Guslafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m.
den 19 oktober 1974) Moberg, C. E. Ragnar, direktör (fr.o.m. den 19 oktober
1974) Nyström, Holger R. B., direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Svensson,
S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 19oktober 1974)
Sekreterare: Donelius, H. Göran, t.f. universitetslektor
(fr.o.m. den 19 oktober 1974)
Bitr. sekreterare: Boberg, L. Håkan,
departementssekreterare (fr.o.m. den 21 december 1974)
Lokal: Lantbrukshögskolan, 230 53 Alnarp, tel. 040/4644 10
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har i skrivelse den 28 januari 1975 föreslagit
vissa åtgärder till stöd för trädgårdsnäringen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
18. Västerdalälvsutredningen (Jo 1975:01)
Tillkallad erUigt regeringens bemyndigande den 27 februari
1975 för att utreda möjligheterna att begränsa översvämningarna i
Västerdalälven (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1975):
Utredningsman: Holmström, G. Sven E., fastighetsråd
Experter: Ahlmark, Sten O., bitr. överlantmätare
Andersson, Ingvar H. D., ingenjör Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd Rosén, Sven
A., byrådirektör Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör Wetterhall, Sven C.
E., byråchef
Sekreterare: Änder, C. Peter E., hovrättsassessor
Jo: 18 Skr 1975/76:103 400
Lokal:
Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763
10 00 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Lundkvist till protokoll vid regeringssammanträde den
27 februari 1975):
I
skrivelse den 20 januari 1975 har länsstyrelsen i Kopparbergs län hemställt alt
regeringen låter utreda möjligheterna atl hindra översvämningar längs
Västerdalälven.
Översvänmingair
i Västerdalälven bar tiU följd av höga vårflöden inträffat sedan mycket lång
tid tillbaka och förorsakat omfattande skador och förluster. Från senasie
sekelskiftet då regelbundna observationer av vattenföringarna började utföras
finns uppgifter om översvämningarna. Frågan om skyddsåtgärder har diskuterats
vid flera lillfällen. En lösning på problemet har ansetts vara att i
kombination med ell kraftverk skapa etl nytt regleringsmagasin vid Hälla i
älvens övre del. Statens valtenfallsverk utredde denna fråga år 1968.
Översvämningsfrågan har därefter behandlats i särskUda undersökningai- i
samband med utredningen rörande vattenkraftutbyggnader i södra Norrland och
norra Svealand som år 1974 avgav betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och
miljö. I olika sammanhang har dock framhiillits att frågan om alternativ till
Hälladammen för atl åstadkomma skydd mot översvämningarna utretts på etl
otillräckligt sätt. Denna uppfattning kom också lill uttryck i det nyssnämnda
betänkandet. Utredningsmannen bedömde Hällaprojeklet enbart med hänsyn till
kraftproduktionen och de redovisade bevarandeintressena. Del område som skulle
komma att påverkas av projektet hänfördes till de objekl som ansågs angelägnast
atl bevara. Enligt utredningsmannen kunde risken för översvämningar längs
Västerdalälven inle tillmätas avgörande vikt vid bedömning av Hällaprojektet
förrän möjligheterna lill alternativa skyddsåtgärder tillfredsställande hade
utretts.
Enligt
min mening bör en särskild sakkunnig därför lillkallas för all utreda
översvänmingsproblemen i Västerdalälven och överväga möjligheterna tiU lösning
av dessa. Syftet med uiredningen bör vara alt ange om del finns realistiska
alternativ till HäUaprojektel med hänsyn lill såväl kostnads- som
miljöaspekterna.
Den
sakkunnige bör undersöka omfattningen av de skadeverkningar som orsakas av
översvämningarna och med ledning därav bedöma rimligheten av olika
skyddsåtgärder. Alternativ lill Hälladammen som bör undersökas är bl. a.
rensningar i Väslerdalälven, skyddsreglering av Vanan samt invallningar av
känsliga partier. Likaså bör undersökas möjligheterna att utföra mer begränsade
åtgärder. Sådana åtgärder fömtsätter självfallet att översvämningar sker
relativt sällan och att skadorna efter del alt åtgärderna har genomförts kan
förutses bli av begränsad omfattning.
Den
sakkunnige bör arbeta snabbi. Som målsättning bör gälla atl remissbehandlingen
av de förslag den sakkunnige kan komma all lägga skall kunna vara avslutad
samtidig;t som remissbehandlingen av det kommande slulbetänkandet från
utredningen (B 1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norrland.
Utredningen
har under tiden maj - oktober 1975 hållit sex sammanträden med experterna.
Dessutom har utredningen företagit fyra studie- och informationsresor längs
Västerdalälven.
Utredningen
beräknar slutföra sill arbete under våren 1976.
401 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 19
19. Utredningen (Jo 1975:02) om omhändertagande av
sjukhusavfall
Tillkallade erdigt regeringens bemyndigande den 10 april
1975 för omhändertagande av sjukhusavfall (se Post- och Inrikes tidn. den 27
maj 1975):
Ordförande: Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av
riksdagen
Sakkunniga: Holmberg, Nils V., direktör Johansson, S. Lars
A., ombudsman Magnusson, S. Arne E., lantbrukare, led. av riksdagen Tjerneld,
Nils C. L., sektionschef
Experter: Adolfsson, B. Göran E., civUingenjör von
Heidenslam, G. Olov, avdelningsdirektör Hugoson, Göran H., t.f. byråchef
(fr.o.m. den 11 september 1975) Skjönberg, P. Guldbrand, byrådirektör TennevaU,
B. Erik, avdelningsdirektör
Sekreterare: Kardell, J. Arne, hovrättsassessor Lindgren,
I. Lennart, departementssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till prolokoll
vid regeringssammaniräde den 10 april 1975):
Avfall från sjukvårdsinrättningar tillhör de mera
svårhanterliga avfallsslagen. Sjukhusavfallet innehåller såväl konventionellt
avfall som s. k. riskavfall. Det konventionella avfallet är i princip av samma
typ som hushållsavfallet. Riskavfallet är av olika slag t. ex. smilloförande
avfall, radioaktivt avfall, engångsspmtor, gifter och läkemedelsresler. Detla
komplicerar hantering och slutbehandling.
Underlag för en tiUfredsställande bedömning av
avfallsmängden vid olika sjukvårdsinrättningar saknas i dag. Vissa
undersökningar har emellertid gjorts under senare år viUca visar att
avfallsmängden ökar med ca 4 % per år. Under 1%0-talel var ökningen särskilt
slor på gmnd av en omfattande övergång till engångsartiklar.
Socialstyrelsen utgav år 1970 råd och anvisningar för
omhändertagande av detta avfall. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (SPRI) kompletterade och kommenterade år 1973 dessa
råd och anvisningar. Beträffande riskavfallet har socialstyrelsen rekommenderat
slutbehandling genom förbränning. SPRI har bl. a. gett rekommendationer om
konferenser och kurser i syfte att få en enhetlig bedömning av riskavfallet
samt rekommendationer beträffande samarbetsformer mellan olika berörda organ i
samhället.
26 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Jo: 19
Skr 1975/76:103 402
Frågan om sjukhusavfallet har senast uppmärksammats av den
inom jordbruksdepartementet tillsatta arbetsgruppen för avfallsfrågor i betänkandet
(Ds Jo 1974:10) Ävall, ökad återvinning bättre omhändertagande. Del har inle
varit möjligl för arbetsgruppen all mera ingående behandla sjukvårdens
avfaUsfrågor. Arbetsgruppen har dock kunnat konstatera alt avfallshanteringen
inom sjukvården i dag inle är helt tillfredsslällande från vare sig miljö-
eller arbelarskyddssynpunkt. Arbetsgruppen har därför förordat all formerna för
hanteringen av sjukhusavfallel blir föremål för en översyn, vars resultat skall
kunna läggas lill grund för en från miljösynpunkt tillfredsställande hantering.
Vid remissbehandlingen av arbetsgruppens belänkande har
förslagel om en utredning rörande sjukhusavfallel fåll elt kraftigt slöd.
Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan har på olika sätt
understrukit angelägenheten av alt en bred översyn kommer lill slånd snarast
möjligl. Del har också påpekats att avfallsfrågorna hör nära ihop med övriga
miljöstörande ulsläpp från sjukhusinrältningar. Flera remissinstanser har också
tagit upp arbetarskyddsfrågorna och framhållit all dessa bör lösas på elt
tillfredsstäUande sätt.
Avfallshanteringen är en viklig del av miljövården. Del är
angelägel atl alla typer av avfall i samhället tas om hand på ett från hälso-
och miljösynpunkt tillfredsställande sätt. Regeringen har nyligen i prop.
1975:32 om återvinning och omhändertagande av avfall föreslagil förbättrad
hantering av olika avfallsslag, främst hushållsavfall, miljöfarligt kemiskt
avfall och skrotbilar.
I anslutning härtill anser jag del angeläget alt också
sjukvårdsinrättningarnas avfallsfrågor blir föremål för en översyn. Särskilda
sakkunniga bör lillkallas för detla ändamål.
De sakkunniga bör kartlägga mängd och sammansättning av
sjukhusavfallet samt redovisa de i dag gängse metoderna för omhändertagande och
behandling av avfallet. Del bör ankomma på de sakkunniga att belysa evenlueUa
brister i nuvarande hantering samt föreslå de åtgärder som behövs för atl
sjukhusavfallet skall kunna omhändertas på etl från såväl hälso- som
miljösynpunkt riktigt sätt. De sakkunniga bör i sitt arbete lägga slor vikt vid
arbelarskyddsaspeklerna.
De sakkunniga bör vara oförhindrade alt pröva också andra
frågor som hänger samman med de problem jag här berört. De sakkunniga bör
samråda med andra utredningar som behandlar frågor med anknytning lill
utredningsarbetet.
De sakkunniga bör bedriva sitt arbete skyndsamt och
framlägga sina förslag före 1976 års utgång.
Utredningen har under tiden april - oktober 1975 hållit
två sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
20. Utredningen (Jo 1975:03) om åtgärder för att motverka
de negativa effekterna av svavelutsläpp
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj
1975 för all motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp (se Post- och
Inrikes tidn. den8juU 1975):
403 Konunittéer:
Jordbruksdepartementet Jo: 20
Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., statssekreterare
Sakkunniga: Gustafsson, N. Henry, avdelningschef
Jondelius, Bo E., byråchef Lind, Carl-Erik, byråchef Persson, Göran A.,
avdelningschef Rinder, Lennart K., medicinalråd Sörensen, S. Ingemar K.,
byråchef
Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 september 1975)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till protokoll
vid regeringssammanträde den 29 maj 1975):
Förbränningen av fossila bränslen, dvs. olja och kol,
medför stora ulsläpp av bl. a. svaveldioxid. Dessa utsläpp medför risker för
människans hälsa och skador på byggnader och material m. m., liksom
miljöeffekter av olika slag främst i form av försurning av mark, sjöar och
vattendrag.
Elt omfattande forsknings- och undersökningsarbete pågår
för all närmare kartlägga svavelutsläppens omfattning, spridning och effekter.
En rad åtgärder har vidtagits för att begränsa
svavelutsläppen i landet. Sålunda gäller generellt för hela landet alt
eldningsolja med en svavelhalt som överstiger 2,5 viktprocent inte får
förbrännas. Inom vissa särskilt angivna områden gäller vidare förbud atl
förbränna eldningsolja med en svavelhalt som överstiger en viktprocent.
Utsläppen från industrier och viss annan verksamhet prövas enligt miljöskyddslagen
(1969:387).
Statens naturvårdsverk har i skrivelse den 13 december
1974 lagt fram förslag till utvidgning av de områden inom vilka förbud råder
atl förbränna eldningsolja med högre svavelhalt än en viktprocent. I förslaget
prioriteras de från försurningssynpunkt känsligaste delarna av landet.
I skrivelser den 4 mars och den 4 april 1975 från
fiskeristyrelsen resp. länsstyrelsen i Kronobergs län har redovisats vissa
aktuella undersökningar rörande försurningen av sjöar och vattendrag.
Skrivelserna har remissbehandlats.
Regeringen har tidigare denna dag beslutat om ändring i
kungörelsen (1970:621) om begränsning av svavelhalten i eldningsolja. Därigenom
kommer fr. o. m. den 1 januari 1976 förbudet att förbränna eldningsolja med
högre svavelhalt än en viktprocent all omfatta samtliga kommuner i Kronobergs,
Blekinge, Hallands, Göieborgs och Bohus samtÄlvsborgs län.
De uppgifier som redovisats rörande de allvarliga
effekterna av svavelutsläppen gör det emellertid enligt min uppfattning
nödvändigt att skyndsamt pröva behovet av ytterligare åtgärder. SärskUda
sakkunniga bör tillkallas för atl pröva dessa frågor.
Jo: 20
Skr 1975/76:103 404
De sakkunniga bör ställa samman det material som i olika
sammanhang redovisats dels i fråga om svavelutsläppens omfattning, spridning
och effekter, dels rörande åtgärder för atl motverka effekterna av utsläppen.
Mot bakgrund av en sådan sammanställning bör de sakkunniga
överväga lämpliga åtgärder för att ylterligare minska svavelutsläppen. De
sakkunniga bör vidare pröva vilka åtgärder i övrigt som kan vidtas för atl
minska svavelutsläppens negativa miljöeffekter. De sakkunniga bör analysera
såväl dé lekniskt-ekonomiska och energipolitiska förutsättningarna för
åtgärdernas genomförande som åtgärdernas effekter från miljösynpunkt.
De sakkunniga bör arbeta skyndsamt.
Uiredningen har under tiden augusti - oktober 1975 hållit
tre sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år
1976.
21. Utredningen (Jo 1975:04) om jordbruksnämndens
organisation
Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 12 juni
1975 för atl se över statens jordbruksnämnds organisation:
Sakkunnig: Lindström, Ingvar A., departementsråd
Sekreterare: Adler, Hans V., byråchef (fr.o.m. den 8
september 1975)
Bitr. sekreterare: Granlund, U. Kristina,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 8 september 1975)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till protokoll
vid regeringssammaniräde den 12 juni 1975):
Statens jordbruksnämnd är enligt sin instruktion (SFS
1%5:799) central förvaltningsmyndighet för ärenden om prisreglering och
marknadsföring på jordbrukels och fiskets områden, i den mån sådana ärenden
inte ankommer på annan myndighet. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska
försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för
skördeskadeskyddet. Ledamöter av nämnden är generaldirektören, som är nämndens
ordförande, och högsl fem andra ledamöter, som regeringen utser särskilt. Därtill
kommer två företrädare för personalorganisationerna. Vid handläggning av ärende
som rör fiske ingår i nämnden ytterligare en ledmol, som regeringen utser
särskilt. Hos nämnden finns fem byråer, nämligen ani maliebyrån,
vegelabiliebyrån, administrativa byrån, ulredningsbyrån och
ulrikeshandelsbyrån, saml två särskilda sektioner, nämligen fiskeseklionen och
beredskapssektionen. Till nämnden är knutna en konsumentdelegation och ett
beredskapsråd.
Jordbruksnämndens organisation har i huvudsak varit oförändrad
alltsedan nämnden inrättades år 1950. Under den tid som förflutit har
405 Kommittéer:
Jordbruksdepartementet Jo: 22
verksamheten fått anpassas till de beslut som
statsmakterna efler hand fattat och som berört nämndens förvaltningsområde.
Nämnden skall enligt riksdagens beslut onrUokaliseras lill Jönköping.
Riksdagens beslut innebär bl. a. att överläggningarna med jordbrukets och
fiskels organisationer kommer att bedrivas på denna ort. Enligt min mening bör
nämndens organisation och arbetsformer nu ses över. Jag förordar därför alt en
särskild sakkunnig lillkallas för detta ändamål.
En
ulgångspunkt för översynen bör vara alt jordbruksnämnden i huvudsak skall ha de
uppgifter den f. n. har enligt gällande instruktion. Den framlida
jordbmkspoUtiken är f. n. föremål för överväganden inom 1972 års
jordbmksuttedning. Nämndens arbetsuppgifter kan komma att beröras av
utredningens förslag. Den sakkunniga bör därför fortlöpande under arbetets gång
samråda med jordbruksulredningen. Vid översynen bör särskUl övervägas
konsumentdelegationens ställning och uppgifter. Vidare bör den sakkunnige hålla
kontakt med berörda personalorganisationer.
Utredningen har under liden september - oktober 1975
hållit sju sammanträden.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
22. Sakkunniga (Jo 1975:05) för förhandlingar om
inrättande av ett företag för behandling av miljöfarligt avfall
Tillkallade erUigl regeringens bemyndigande den 3 juli
1975 för all för statens räkning föra de förhandlingar och ingå de överenskommelser
som behövs för atl inrätta del behandlingsförelag som avses med riksdagens
beslut (se Post- och Inrikes tidn. den 26 augusti 1975):
Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., statssekreterare
Sakkunniga: Johansson, Bengt A. W., departementsråd
KardeU, J. Arne, hovrättsassessor Lövgren, Torsten H., departementssekreterare
Sekreterare: Kardell, J. Arne, hovrättsassessor
Direktiv (Regeringens beslut den 3 juU 1975):
De sakkunniga bör vid uppdragels fullgörande beakta de
riktlinjer som i prop. 1975:32 redovisats rörande behandlingsförelagets
inrättande och framtida verksamhet.
I skrivelse den 17 oktober 1975 har de sakkunniga anmält
att överenskommelse och avtal träffals.
Uppdraget är därmed slutfört.
Jo: 23 Skr 1975/76:103 406
23.
Utredningen (Jo 1975:06) om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten
Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 9 oktober 1975 för utredning om vissa
frågor inom växlförädlingsverksamhelen:
Sakkunnig:
Guslafsson, Åke C. T., professor
Experter:
Ekström, E. Sören, kansliråd Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Hansson, N.
Olle R., departementssekreterare Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare
Sekreterare:
Denward, C. M. Thore,
Lokal:
Lantbrukshögskolans institution för frukt- och bärodling. Balsgård, Pl 550, 291
00 Kristianstad, tel. 044/75041 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Lundkvist tiU protokoll vid regeringssammanträde den
31 oktober 1975):
Växtförädlingen
har en central betydelse för livsmedelsförsörjningen. Så har t.ex. under
1900-tadet de svenska veteskördarna ökat ca 40 %liU följd av bl.a. insatser på
förädUngsområdet.
Kraven
på växtförädlingen kommer sannolikt att öka i framtiden. Bl.a. av detta skäl
bar redan nu växtförädlingsföretag världen över insett nödvändigheten av att
samverka i olUut former för att därmed bättre utnyttja sina resurser. De
möjligheter som en avancerad växtförädling ges i en värld där livsmedelsfrågoma
spelar en central roU torde också vara en bidragande orsak tiU att
kapitalstarka intressenter, bl.a. inom oljeindustrin, har engagerat sig i
växtförädlingen. Farhågor har uttalats för att ett fåtal stora intemationella
företag kan komma att dominera handeln med växtförädlingspro-diikter.
Den
praktiska svenska växtförädlingen bedrivs främst vid Sveriges utsädesförening
saml Hilleshögs Frö ÄB och W. WeibuU AB. Vid en särskild avdelning inom
lanlbrukshögskolan bedrivs växtförädling av frukt och bär. Med stöd av
betydande insatser från samhällets sida har genom åren goda resultat uppnåtts.
Vid en internationell jämförelse står den svenska växtförädlingen på en hög
nivå.
Innevarande
budgetår ger staten bidrag med ca 8 milj. kr. till del praktiska
växtförädlingsarbetet i landet. Staten svarar bl.a. för en stor del av
kostnadema för verksamheten vid Sveriges utsädesförening i Svailöv. Föreningen
bedriver all form av växtförädling med jordbruksväxter och trädgårdsväxter utom
bär och frukt. Till utsädesföreningens uppgifter hör all se lill att odlare i
olika delar av landet skall få lillgång lill ett lämpligt odlingsmaterial.
Detla har medfört alt etl från strikt förelagsekonomiska synpunkler mindre
lönsamt förädlingsarbete har bedrivits. Föreningen arbetar vidare med forskning
och metodutveckling. Utsädesföreningen deltar också, via
Förenta nationernas livsmedels- och
407 Konunittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 24
jordbruksorganisation
(FAO) och styrelsen för internationell utveckling (SIDA), i
biståndsverksamheten.
W.
Weibull AB arbetar vid Weibullsholms växtförädlingsanstall i Landskrona med
förädling av såväl jordbruks- som trädgårdsväxter. Hilleshögs Frö AB bedriver
huvudsakligen förädling av sockerbetor.
Utöver
del nämnda praktiska växlf örädlingsarbetel bedrivs en betydande
grunclforskning och tillämpad forskning på området vid våra forsknings-och utbildningsanstaller,
främst vid lantbrukshögskolan.
ErUigl min mening måsle
svensk växtförädling också fortsättningsvis ges goda förutsättningar all
bedriva sitt arbete. För atl ge underlag lill en bedömning av huruvida den
svenska växtförädlingen bedrivs på elt ändamålsenligt sätt är en samlad analys
av de nuvarande formerna för växtförädlingen inom jordbruk och trädgårdsnäring
nödvändig. Därvid bör den nuvarande inriktningen och omfattningen av den
svenska växtförädlingen studeras. Växtförädlingens roll i biståndsarbetet bör
också prövas liksom möjligheterna alt genom växtförädling åstadkomma
sjukdomsresislens och i samband därmed pröva möjligheterna atl minska
användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Den
svenska utsädesmarknaden är liten. Förädlingsarbetet är kapitalkrävande. Den
sakkunnige bör därför pröva förutsättningarna för etl utvidgat samarbete såväl
inom Sverige som mellan Sverige och de övriga nordiska länderna och med länder
vilkas klimat liknar vårt. Nödvändigheten av en nära kontakt mellan den
praktiska växtförädlingen och det långsiktiga forskningsarbetet bör beaktas vid
denna prövning.
Del
statliga stödet till växtförädling liksom effekterna av den gällande
lagstiftningen på området bör utvärderas.
En
särskild sakkunnig bör lillkallas för atl utreda dessa frågor. Den sakkunnige
bör vara oförhindrad alt ta upp de ylterligare frågor som kan komma atl
aktualiseras under arbetets gång.
Den
sakkunnige bör ulföra sitt uppdrag i nära kontakt med berörda organisationer
och företag. Vidare bör den sakkunnige samråda med bl.a. 1972 års
jordbruksutredning (Jo 1972:04) och 1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo
1974:09).
Utredningsarbetet
bör i sina huvudsakliga delar redovisas under första halvåret 1977.
24.
Fiskerikommittén (Jo 1975:07)
TilUcallade
enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för alt utreda fiskets
kort- och långsikliga problem:
Ordförande:
Lönnqvist, Ulf R., statssekreterare
Sakkunniga:
Hannerz, D. G. Lennart, överdirektör Hedin, Carl Eric, kapten Johansson, Bengt
A. V., departementsråd Lindström, Ingvar A., departementsråd
Jo: 24 Skr 1975/76:103 408
Mattsson,
Thure J. E., ombudsman
Säkk,
Karl, byråchef
Versländig,
Sigmund, avdelningsdirektör
Åberg,
C. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen
Experter:
Hansson, N. O. (Olle) R., departementssekreterare Johansson, Bertil E.,
ombudsman Nilsson, Kaj A. W., fiskare
Sekreterare:
Berglund, Sven-Olof, departementssekreterare
Lokal:
Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Kommittén
har i skrivelse den 2 december 1975 avgett förslag till lösningar av akuta
problem inom fisket.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
409 Kommittéer: Handelsdepartementet
H:l
Handelsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975:2,3,5,8 och 9
Följande
kommitté inom avsmttet har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 13
1. Patentpolicykommittén (H 1969:10)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15
december 1%7 för utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 januari 1968):
Ordförande Borggård, Göran R., generaldirektör
Ledamöter: Bergling, NUs B. V., direktör Ekstam, Gunnar E.,
avdelningschef Körner, F. Lennart, direktör Larfeldl, Nils J., ingenjör
Wallerius, Olof, förste forskningsingenjör
Experter: Jonson, Lars, departementsråd Lewin, Saul,
överingenjör Persson, R. Eskil, rådman Uggla, Claes A., palenträtlsråd
Sekreterare: Törnrolh, N. Lennarth, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor
Tersmeden, G. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1974)
Lokal: Patent- och registreringsverket. Valhallavägen 136,
Box 5055, 102 42 Stockholm, tel. växel 22 55 40
Direktiven för uiredningen, se 1969 års riksdagsberätlelse
H 10. Tilläggsdirektiv I-III, se 1975 års kommittéberättelse H 1.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden. Företrädare för kommittén har dessutom under samma tid
H:l
Skr 1975/76:103 410
hafl överläggningar med motsvarande kommittéer i Danmark,
Finland och Norge vid fyra olika lillfällen. Kommittén beräknas slutföra sitt
arbete under år 1976.
2. Distributionsutrednmgen (H 1970:14)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23
januari 1970föratt göra en utredning om varudistributionen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 februari 1970):
Ordförande: Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av
riksdagen
Ledamöter: Andersson, K. Sigvard V., direktör
Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av
riksdagen Forsberg, Eric R., direktör Gillberg, Karl-Erik, direktör
Hulterström, Sven Å., kommunadråd Lloyd, Bengt E., andre förbundsordförande
Myren, K. G. Lennart, direktör Persson, Lars H., professor Sundquisl, A. Äke,
direktör
Experter: Hagman, H. Christer, byrådirektör (t.o.m. den 31
mars 1975) Lagerås, Jan, arkitekt (fr.o.m. den 1 april 1975)
Lundvall, Leif K. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11
februari 1974) Wikström, Solveig R., docent
Sekreterare: Sahlström, Sven C, departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Anell, Barbro 1., civilekonom Norman,
Roland V., pol. mag.
Direktiven för uiredningen, se 1971 års riksdagsberättelse
H 11.
Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975
hållit 15 sammanträden.
Uiredningen har den 25 september 1975 avgetl betänkandet
(SOU 1975:69-70) SamhäUel och disttibulionen.
Uppdraget är därmed slutfört.
411 Konunittéer: Handelsdepartementet H:4
3.
Försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:01)
Tillkallad
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 aprU 1971 för att utreda beredskapen i
fråga om viss varuförsörjning (se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1971):
Ordförande:
Frithiof son, Karl A. F., landshövding
Sakkunniga:
Bengtsson, Karl F., verkmästare, led. av riksdagen Bursledl, I. Åke,
sekreterare Carlslein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Lanner, B. O.
Vilgot, direktör
Experter:
von Bahr, Stig V., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 15 aprU 1975) Erlander, Bo,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1975) Gustafson, Arne, direktör
(fr.o.m. den 1 mars 1975) Halldin, John, apotekare Holmbeck, Kai A.,
civilekonom Isacson, Lennart, apotekare Krislenson, Ame, byråchef Orrö,
Sven-Erik O., kansliråd Österberg, Gunnar R., tf. kansliråd (t.o.m. den 28 februari
1975)
Sekreterare:
Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör
Bitr.
sekreterare: Sundrn, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Direktiven
för utredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse H 10.
Utredningen
har under tiden november 1974 - juni 1975 hållit fem sammanträden samt hafl
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.
Utredningen har den 22
augusti 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:57) Varuförsörjning i kristid.
Uppdraget
är därmed slutfört.
4.1972
års lotteriutrednmg (H 1972:03)
Tillkallade
erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 med uppdrag all utreda
regleringen av lotleriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni
1972):
H:4 Skr
1975/76:103 412
Ordförande: Heurgren, Sven C. O., konsumentombudsman
(fr.o.m. den 1 maj 1975) Thuresson, Erik O., kansliråd (t.o.m. den 30 april
1975)
Sakkunniga: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av
riksdagen Bergérus, K. Holger E., direktör
Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen
Nordberg, S. Ivar, organisalionssekrelerare, led. av riksdagen Norrby,
Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Rosén, S. Åke, förste länsassessor
Experter: Ankers, Mikael, kanslisekreterare
Bergqvist, Hans A., hovrättsråd,
konsumentombudsmannens ställföreträdare
Sekreterare: Stenström, Sture B., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Regardl, BertU, fil. kand. (fr.o.m. den
10 november 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 4, Ur., 11128 Stockholm, tel. 763 19
65 (sekreteraren), 14 29 00 (ordföranden)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
H 10.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden saml hafl överiäggningar med olika myndigheter som
berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 21 februari 1975 avgelt delbetänkandel
(Ds H 1975:1) Statligt spelaulomatföretag.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
5. Låsutredningen (H 1972:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj: ts bemyndigande den 20
oktober 1972 för att utreda behovel av utökat konsumentskydd beträffande lås
och låsinstallationer (se Post- och Inrikes idn. den 2 december 1972):
Ordförande: Äg, Lars E., generaldirektör
Sakkunniga: Nyberg, Olle, låssmedsmästare Tranell, Olof,
hovrättsråd
413 Konunittéer: Handelsdepartementet
H:6
Experter: Efraimsson, Olof, byrådirektör Lundberg, Åke,
byrådirektör Ringstedt, Nils A. E., avdelningsdirektör
Sekreterare: Lundberg, Leif G. A., förste byråsekrelerare
(fr.o.m. den 1 februari 1974)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberältelse
H 11.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sju sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen överlämnade i december 1975 betänkandet (SOU
1975:19) Konsumentskydd på låsområdet.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredningen (H 1973:01) rörande översyn av patent- och
registreringsverkets besvärsavdelning
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni
1973 rörande översyn av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1973):
Sakkunnig: Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd
Experter: Borggärd, Göran R., generaldirektör Holm, Sture
K. V., patenlrättsråd Persson, R. Eskil, rådman Sköldefors, Walter G.,
avdelningsdirektör
Sekreterare: Persson, R. Eskil, rådman (fr.o.m. den 12
mars 1974)
Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
H 10.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden med experterna.
Utredrungen beräknar lägga fram sitt betänkandet kring
årsskiftet 1975/76.
H:7
Skr 1975/76:103 414
7. Utredningen (H 1974:01) rörande nuläge och
utvecklingstendenser m. m. inom hotell- och restaurangbranschen
TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22
februari 1974 rörande nuläge och utvecklingstendenser m. m. inom hotell- och
restaurangbranschen:
Ordförande: Heurgren, Sven C. O., konsumentombudsman
Sakkunniga: Gradin, Anita I., departementssekreterare,
led. av riksdagen Hellström, G. F. Ingemar, direktör Neymark, Marit H. E., f.d.
avdelningschef Nyström, Sigvard E. V., förbundsordförande Stjernslröm, Per Z.,
led. av riksdagen Wärme, Ulf B., ombudsman Örtengren, Jan Henrik, direktör
Experter: Gustavsson, S. A. Göran, civilingenjör Herland,
Erik, byrådirektör (fr.o.m. 5 september 1974) Storm Roxman, Karin M.,
departementssekreterare (t.o.m. den 20 september 1975)
Sekreterare: Mindus-Widén, Lena, civilekonom (fr.o.m. den
1 september 1974)
Bitr. sekreterare: Nilsson, Torbjörn, fil. kand. (fr.o.m.
den 1 augusti 1975)
Lokal: Rosenbad 2, tel. växel 763 1000. Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
H 11.
Utredningen har antagit namnet hotell- och restaurangutredningen.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden samt haft hearings om branschens utbildning,
arbetsmiljö ocb tekniska utveckling med representanter för olika myndigheter
och organisationer. En studie av hotellens struktur m. m. har genomförts och en
undersökning av kundstrukturen m. m. i hotell- och restaurangbranschen pågår.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia
delen av år 1977.
415 Konunittéer: Handelsdepartementet H:9
8.
Översyn (H 1974:02) av allmänna ransoneringslagen
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för översyn av allmänna
ransonerrngslagen:
Sakkunnig:
Lindström, Stig, hovrättsråd (fr.o.m. den I maj 1974)
Experter:
Bernström, Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 augusti 1975) Danielsson,
Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 maj 1974) Krislenson, Ame, byråchef
(fr.o.m. den 16 maj 1974) Lundmark, NUs A. J., byråchef (fr.o.m. den 16 maj
1974) Parding, Sven, kraftverksdirektör (fr.o.m, den 16 maj 1974) Rasmusson,
Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 16 maj 1974)
Sekreterare:
Holgersson, Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 juni 1974)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 12.
Den
sakkunnige har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden
med experterna.
Den sakkunnige överlämnade
i november 1975 belänkandet (Ds H 1975:3) Ny ransoneringslag.
Uppdraget
är därmed slutfört.
9.
Utredningen (H 1974:03) rörande vissa beredskapsfrågor inom energiområdet
TiUkallade
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för utredning rörande vissa
beredskapsfrågor inom energiområdet:
Ordförande:
Frithiof son, Karl A. F., landshövding
Sakkunniga:
Bengtsson, Karl F., verkmästare, led. av riksdagen FaUc, Hans G., direktör
Sundkvist,
K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen Svensson, S. Erik,
förbundsordförande Swarting, Sven E. V., direktör Tengro h, Karl-Erik, direktör
Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen
Experter:
Almqvist, Dan, byrådirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
H:9 Skr 1975/76:103 416
Bemström,
Folke, byråchef (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Björk,
Jan E., departmenlssekreterare
Danielsson,
Nils-Guslaf F., byråchef
Danielsson,
Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Ericson,
Jan-Olov, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 oktober
1974)
Hagson,
Carl A., direktör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Johansson,
Östen B., byråchef (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Landahl,
Per-Axel, kanslichef (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Lindgren,
Claes, direktör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Lundmark,
Nils A. J., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1974)
Nyqvist,
Tore, länsöverdireklör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Nordström,
Sören, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Ohlsson,
Åke, överingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Orrö,
Sven-Erik O., kansliråd
Parding,
Sven, kraftverksdireklör
Pehrzon,
Lars, direktör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Slålebrant,
Rolf, civUingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Waern,
Per Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)
Wiberg,
Ragne, kanslichef
Sekreterare:
Sköldefors, Waller G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Bitr.
sekreterare: NeUdahl, Bo-Lennart, fil. kand (fr.o.m. den 1 november 1974)
Nilsson, Torbjörn, fil. kand. (fr.o.m. den 18 november 1974) Norrman, Staffan,
byrådirektör (fr.o.m. den 16 september 1974)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 13.
Utredningen
har under liden november 1974 - september 1975 hållit nio sammanträden samt
haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och företag som
berörs av utredningens arbete. Därutöver har sammanträden hållils med särskilda
referens- och arbetsgrupper för frågor om organisation, information,
värmelaxering, varmvallenreglering, reglering av överuttag av viss energi,
överlåtelse av ransoneringsbevis samt reglering av drivmedelsförbrukningen. För
utredrungen har konsulter arbetat med vissa speciella projekt.
Utredningen
har i september 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:60-61) Energiberedskap för
kristid.
Uppdraget
är därmed slutfört.
417 Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 11
10. Utredningen (H 1974:04) rörande översyn av
skrothandelsförordningen
Tillkallad erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni
1974 för översyn av skrothandelsförordningen:
Utredningsman: Öhman, Frank G. H., f.d. regeringsråd
Sekreterare: Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 10 september 1974)
Lokal: Rosenbad 2, tel. växel 763 1000. Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
H 14.
Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden och överläggningar med företrädare för myndigheter,
organisationer och sammanslutningar som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
11. Utredningen (H 1974:05) rörande översyn av
konkurrensbegränsningslagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13
september 1974för utredning rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1974):
Ordförande: Jonson, Lars E., departementsråd
Sakkunniga: Mattsson, KjeU A., led. av riksdagen Nyqvist,
Ola, docent, led. av riksdagen Radesjö, G. Wivi-Anne, fru, led. av riksdagen
Ulander, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen
Experter: Bernilz, Ulf, professor (fr.o.m. den 15 april
1975) Hallman, Åke, byråchef (fr.o.m. den 15 april 1975) Olhans, Björn,
civilekonom (fr.o.m. den 5 juni 1975) Sahlin, Eric, byråchef (fr.o.m. den 28
oktober 1974)
Sekreterare: Cederblad, Carl Olof, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Holgersson, Jörgen, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 15 aprU 1975)
27 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
H:ll
Skr 1975/76:103 418
Lokal: Rosenbad 2, 3 tr., tel. växel 763 10 00
(sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
H 15.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden, varav två med en referensgrupp med företrädare för
berörda organisationer. Därutöver har fyra sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp för frågan om en undersökning av företagsfusioner.
Utredrungens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
12. Tobaksreklamutredningen (H 1974:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20
december 1974 för atl utreda vissa frågor om formerna för förbud mol
lobaksreklam m. m.:
Sakkunnig: Sturkell, Carl-Edvard, lagman
Experter: Johanson, Krister, avdelningsdirektör Norberg,
Sven, hovrättsassessor Nygren, G. Ingemar, kansliråd Tottie, Malcobn,
medicinalråd Unger, Klaus, marknadsdireklör Warnergård, Erik, direktör
Sekreterare: Sandström, Staffan, hovrättsassessor
Lokal: Lilla Nygatan 1, 111 28 Stockholm, tel. 763 23 38
(sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden februari - oktober 1975 hållit
sju sammanträden. Utredningsmannen har därlUl gjort ell studiebesök vid del
norska socialdepartementet.
Utredningen har den 30 juni 1975 avgelt delbetänkandel (Ds
H 1975:2) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
13. Organisationskommitté (H 1975:01) för Sveriges
turistråd
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27
februari 1975 för Sveriges turistråd:
Ordförande: Dennis, Bengt, statssekreterare
419 Kommittéer: Handelsdepartementet H:13
Vice ordförande: Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Ledamöter: Ekholm, Edvin, landstingsman (fr.o.m. den 3
november 1975) Slunge, G. Walter R., direk ör
Sundström, Thorsten, borgarråd (fr.o.m. den 3 november
1975) Pettersson, Ame, sekreterare, led. av riksdagen
Experter: Mattsson, Ingvar, direktör (fr.o.m. den 1 maj
1975) Noréus, Anneli, kanslichef (fr.o.m. den 1 maj 1975) Svegrell, Thomas,
sekreterare (fr.o.m. den 3 november 1975)
Sekreterare: Palm, Jan, departementssekreterare
Direktiv (anförande av statsrådet Feldt till protokoll vid
regeringssammanträde den 27 februari 1975):
I prop. 1975:47 har regeringen föreslagit alt den skall
bemyndigas atl tillsammans med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
inrätta etl organ för lurismf rämjande verksamhet, Sveriges turistråd. Rådet
föreslås organiserat som en stiftelse. Rådet skall som centralt organ planera,
samordna och genomföra åtgärder för alt främja marknadsföring av turism i
Sverige. Sveriges turistråd skall, enligt förslaget, den I januari 1976 överta
den verksamhet Svenska turisltrafikförbundet f. n. bedriver.
Eftersom förberedelsearbetet kan förutses bli omfattande,
förordar jag, atl en organisationskommitté tillkallas redan innan riksdagen
fattal sitt beslut med arUedning av propositionen. Kommittén bör bestå av
representanter för bl. a. staten. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet
och Svenska lurisllrafikförbundel.
Kommittén bör planera reformen och förbereda inrättandet
av den stiftelse som enligl proposilionen skall utgöra Sveriges turistråd samt
handha del praktiska överförandet av lurisllraf ikförbundels verksamhet till
stiftelsen.
Kommittén bör vidta de förberedelser som behövs för alt
Sveriges turistråd skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1976.
Kommittén bör utarbeta förslag till stadgar för turistrådet saml i övrigt
särskilt
- organisera turistrådets övertagande
av lurisllraf ikförbundels personal
- förbereda rekrytering av
verkställande direktör för rådet och kartlägga behovet av nyrekrytering av
annan personal
- planera för turistrådets arbete
under år 1976 och därvid ägna särskild uppmärksamhet ål turistrådels interna
organisation, lägga upp personal-och ekonomiadministration saml utveckla och
formalisera det i propositionen förutsatta samarbetet mellan turistrådet och
statisliska centralbyrån och riksskatteverket.
Kommittén skall senast den I november 1975 länma en plan
för verksamheien för år 1976 och för första halvåret 1977.
Kommittén har under liden mars - oktober 1975 hållit sju
sammanträden. Arbetet har lill stor del bedrivits med hjälp av konsulter för
organisation.
H:13 Skr
1975/76:103 420
administration, personalplanering och personval.
Kommittén
har den 2 september 1975 ingivit anslagsberäkning för Sveriges turistråd.
Kommitténs arbete avslutades med utgången av år 1975.
14. Utredningen (H 1975:02) rörande städbranschen
TUlkallade erUigt regeringens bemyndigande den 27 februari
1975 rörande städbranschen:
Ordförande: Bjömström, Bjöm S., direktör
Sakkunniga: Ingvar-Svensson, Inger, fiar, led. av
riksdagen Landberg, Maj-Lis, överförmyndare, led. av riksdagen Lundqvist, Åke,
kommundirektör Mannerstråle, Nils-Guslaf, direktör Nilsson, Karl-Henry,
ombudsman Sahlén, Evert, ombudsman
Direktiv (anförande av statsrådet Feldl till prolokoll vid
regeringssammanträde den 27 februari 1975):
De totala utgifterna för städning av kontor, skolor,
sjukhus, affärer, industrier, hotell och restauranger etc. uppgår lill
betydande belopp. I vissa sammanhang har uppgivils att kostnaderna för
yrkesmässig städning uppgår till 3 ä 4 miljarder kronor per år. En tredjedel av
beloppet beräknas falla på stat, kommun och landsting, som i regel bedriver
städning i egen regi. Inom näringslivet lämnar företagen i betydande utsträckning
ul slädarbetet på entreprenad lill särskilda slädföretag.
Det antal personer som yrkesmässigt utför städning har
uppskattats lill meUan 100 000 och 150 000. Det är mer än en fördubbling av
antalet sysselsatta inom branschen sedan år 1960. Till den helt övervägande
delen är del fråga om kvinrUig arbetskraft. Många är invandrare. Andelen
fackligt organiserade är låg. Enligl en undersökning av deltidsarbetet som
statistiska centralbyrån utfört på uppdrag av delegationen för jämställdhet
mellan män och kvinnor är 100 000 personer sysselsatta med slädarbele på
deltid. Många av dem har myckel korta arbetstider.
Enligt den officiella statistiken fanns det 854 företag
med städrörelse år 1972. Av dessa var över hälften myckel små förelag med
endasi en eller mindre än en årsanslälld. De två största företagen svarade för
närmare 40 % av antalet redovisade årsverken. 39 slädföretag, huvudsakligen de
större, är anslutna till Sveriges städentreprenörers förbund och samtidigt
medlemmar i Svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp.
Slädföretagen åtar sig olika städuppdrag i regel på
årskonlrakt. Vid offertgivningen görs ell slädprogram upp som ligger lill grund
för kostnadsförslaget. Den helt övervägande kostnaden är löner. Städarbetet
bedrivs sedan efler del utarbetade slädprogrammet med städmeloder och städf
rekvens angivna.
421 Konunittéer: Handelsdepartementet
H:14
De till arbetsgivareföreningen anslutna förelagen med
sammanlagt över 20 CKK) anställda träffar kollektivavtal med
Fastighetsanställdas förbund. Vid sidan av dessa företag följer ytterligare etl
antal förelag bestämmelserna i det nämnda avtalet genom s. k. hängavtal. Etl
stort antal företag arbetar dock utan avtal.
Anställningsvillkoren för städpersonal vid samtliga
statliga myndigheler och institutioner regleras genom kollektivavtal mellan
statens avialsverk och Slalsanställdas förbund. Lokalvårdare inom del kommunala
området är anslutna lill Svenska kommunalarbetareförbundet.
Städpersonalen vid entreprenadföretagen arbetar i
allmänhet på ackord. Det är vanligtvis det s. k. belingssyslemel som ligger
till grund för löneberäkningarna. Beting innebär i princip alt det är
arbetstiden och inte lönerna som varierar.
Av vad jag nu har anfört framgår atl städbranschen
kännetecknas av en myckel heterogen företagsstruktur med etl fåtal stora
förelag och med ett stort antal medelstora och små förelag. Vidare finns
företag som bedriver städverksamhet mer eller mindre tillfälligt. Uppkomsten
och tillväxten av städförelag är en effekt av all industrier, hotell och restauranger,
affärer m. fl. i allt slörre utsträckning lämnar ul sitt slädarbele på
entreprenad. Vidare kännetecknas städbranschen av en under det senasie
årtiondet successivt ökad sysselsättning.
Vid 1974 års riksdag väcktes en motion (mot. 1974:70) med
begäran om en utredning om förhållandena inom städbranschen. Riksdagen (NU
1974:44, rskr 1974:312) delade motionärernas uppfattning att del är en
angelägen uppgifl all komma lill rälla med de missförhållanden som finns inom
städbranschen. Med hänsyn bl. a. till branschens helerogena sammansättning fann
riksdagen del påkallat med en allmän översyn av städbranschen.
Den
utredning som riksdagen har begärt bör nu komma lill stånd. Jag föreslår därför
atl sakkunniga tillkallas för en kartläggning av städbranschen. Frågor som
gäller de anställdas arbetsvillkor ankommer självfallet på arbetsmarknadens
parter atl lösa. Det kan emellertid från allmän synpunkl vara värdefullt atl få
en kartläggning av hela branschen. Härvid skall särskilt de anställdas
arbetsförhållanden i olika avseenden uppmärksammas. Till ledning för
utredningsarbetet viU jag framhålla följande.
Bedömning av förhållandena inom städbranschen försvåras av
bristen på sakuppgifter. Med hänsyn härtill bör de sakkunniga inleda sitt
utredningsarbete med en allmän studie av branschens struktur och
organisatoriska uppbyggnad. De sakkunniga bör även söka kartlägga
efterfrågeutvecklingen i fråga om städtjänster samt undersöka hur denna
påverkal sysselsättning, organisation, ekonomi etc. i branschen. De viktigaste
orsakerna bakom utvecklingen bör beskrivas närmare. Med denna studie av
utvecklingen och strukturen i branschen som ulgångspunkt bör de sakkunniga
analysera städf öretagens faktiska beteende. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
valet av konkurrensmedel.
I den
allmänna debatten har särskilt uppmärksammals del förhållandel att företag m.
fl. i ökande utsträckning övergått till städning på entreprenad. Förelagens
motiv härför kan vara av olika slag. Elt vägande skäl lorde dock vara de
företagsekonomiska fördelar som kan stå all vinna genom atl
slädentreprenadföretag tillämpar effektivare städmeloder och utnyttjar bättre
slädutrustning. I samma riktning verkar alt förelagens kosinader för
administration och planering av städverksamheten kan minska. Mol dessa
H: 14
Skr 1975/76:103 422
argument har ofta från grupper av städpersonal och andra
löntagarorganisationer hävdals att dessa fördelar skulle vara starkt överdrivna.
Klart är dock atl företagens politik alt anlita städentreprenörer i stället för
all anställa egen städpersonal har framkallat proolem av olika slag. Mot denna
bakgrund finner jag del vara av stor betydelse atl de sakkunniga belyser
effekterna av denna utveckling och då framför allt från samhälls- och
löntagarsynpunkt.
Del
förhållandet all en arbetsgivare uppdrar ål särskilt städförelag all utföra
slädarbete har för städpersonalen medfört ändrade anställnings- och
arbetsvillkor. Problem har framträtt särskilt då elt förelag övergått från
städning i egen regi till städning på entreprenad. I många fall har talats om
etl medvetet kringgående av det gängse arbelsgivar-arbels-lagarförhållandel. De
sakkunniga bör därför utreda rådande arbetssituation för städarbetarna och
undersöka hur denna kan variera från företag till företag. Del bör vidare vara
angeläget alt få klarlagt om del föreligger sådana kringgående tendenser som
nyss har berörts. Särskild uppmärksamhet bör ägnas skillanden i
arbetsförhållanden mellan dem som är anställda av del förelag där städningen
bedrivs och dem som arbetar för entreprenadföretag.
Del har hävdats att det inom städbranschen förekommer elt
mycket stort antal små städförelag, vilka ofta är av tillfällig natur och som
genom sin anonymitet i stor utsträckning undandrar sig de kostnader och del
ansvar som enligt lagstiftning och avtal åvilar företag. De sakkunniga bör
närmare undersöka den verksamhet som dessa små förelag bedriver. De särskilda
problem som kan vara förenade med sådana företag bör även analyseras.
Utredningsarbetet bör i första hand syfta till att få fram
underlag för statsmakternas slällningslagande lill frågan om särskilda åtgärder
behöver vidtas beträffande städbranschen. De sakkunniga bör emellertid kunna
dra egna slutsatser av vad som kommer fram i utredningsarbetet och även kunna
ange olika vägar all komma lill rätta med de problem som man anser föreUgga i
branschen.
Frågor rörande städning av lokaler vid statliga
myndigheler har behandlals av statens städutredning i betänkandet (Ds Fi
1970:13) Den statliga lokalvårdens organisation. I prop. 1972:1 (bil. 2 s. 16-22)
anslöt sig chefen för finansdepartementet i huvudsak till utredningens förslag.
Riksdagen godkände förslagen (FiU 1972:11, rskr 312). De sakkunniga skall inte
närmare överväga de frågor som där behandlades.
Utredningen har under tiden februari -
oktober 1975 hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå
under hela år 1976.
15. Oljelagringskommittén (H 1975:03)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27
februari 1975:
Ordförande: Hermansson, Rune, direktör
Sakkunniga: Helmerson, Bo I. H., direktör
423 Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 15
Holm, H. Thorsten, kanslichef (t.o.m. den 8 september
1975)
af Klintberg, Rolf, direktör
Nyström, Lennart, civilekonom
Slålebrant, Rolf, överingenjör
Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen
Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 8 september 1975)
Experter: Angeberg, Nils H. R., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 3 november 1975) Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den
10 juni 1975) Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975)
Höjeberg, Mats, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Krislenson, Arne,
byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1975) Lindgren, Claes, direktör (fr.o.m. den 10
jum' 1975) Lindholm, Ingemar, teol. lic. (fr.o.m. den 10 juni 1975) Lundmark,
NUs A. J., byråchef (fr.o.m. den 10 juni 1975) Nordbeck, S. E. Gunnar,
departementsråd (fr.o.m. den 10 juni 1975) Norberg, Sven, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 10 juni 1975) Orrö, Sven-Erik O., kansliråd (fr.o.m. den 10 juni
1975) Pehrzon, Lars, direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Rockström, Hans,
direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Sköldefors, Walter G., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 10 juni 1975) Slerne, BengtG., direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975)
Thyberg, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 juni 1975) Uddgren, Lars,
advokat (fr.o.m. den 10 juni 1975) Waldenby, Torbjörn, direktör (fr.o.m. den 10
juni 1975) WaUin, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 juni 1975)
Sekreterare: Brunner, Mals, överstelöjtnant (t.o.m. den 27
augusti 1975) Neuman, Håkan, byrådirektör (fr.o.m. den 28 augusti 1975)
Lokal: Norrmalmstorg 1, 2 tr., tel 100684 (sekreteraren).
Postadress: Box 7117,103 83 Stockholm
Direktiv (anförande av statsrådet Feldt lill protokoll vid
regeringssammaniräde den 27 februari 1975):
Regeringen har tidigare i dag beslutat atl förelägga
riksdagen proposition om energihushållning m. m. I denna pekas bl. a. på vårt
stora oljeberoende och energiförsörjningens känslighet för olika slag av
störningar. För alt förbättra uthålligheten vid sådana störningar i
oljetillförseln som beror på andra händelser än krig inom eller vid Sveriges
gränser, s. k. fredskriser, har regeringen i nämnda proposition föreslagil alt
pågående utbyggnad av beredskapslager av råolja och eldningsolja för främst f
redskrisbehov senast år 1985 utökas med en lagring av råolja och oljeprodukter
motsvarande 3 milj. m råolja. I min anmälan av nämnda fråga har jag uttalat alt
särskilda sakkunniga borde tUlkallas med uppgift att lägga fram förslag till
program för beredskapslagring av oljeprodukter m.m. efler utgången av år 1976.
Jag
H: 15
Skr 1975/76:103 424
vill nu återkomma till frågan om denna utredning och avser
då att först redogöra för nuvarande reglering.
Skyldighet atl beredskapslagra olja infördes redan år 1938
och reglerades genom förordningen (1938:367) angående handel med vissa
mineraloljor. Enligt förordningen förelåg skyldighet för oljehandeln och de
inhemska oljeraffinaderierna att hålla lager moisvarande en viss procentuell
del av försäljningen under närmast föregående år. Något statsbidrag till denna
lagring utgick inte.
Genom beslut av 1957 års riksdag (prop. 1957:144, BeU
1957:45, 2LU 1957:34, rskr 1957:322 och 1957:329) antogs ett nytt system för
oljelagringen och fastställdes etl program för lagring av mineralolja under
femårsperioden 1958-1962. Programmet innebar en övergång lill fasta lagringsmål
för olika varuslag. När dessa lagringsmål faststäUdes beaktades dels den mängd
oljeprodukter, som i krig beräknades komma alt behövas under en viss
tidsperiod, den s. k. krigsreserven, dels vad som kunde behövas med hänsyn lill
olika länkbara störningar i oljelillförseln under fredstid, den s. k.
försörjningsreserven. Kretsen av lagringsskyldiga utvidgades alt omfatta även
vissa förbrukare och återförsäljare av olja. Krigsreserven skulle förvaras i
skyddade lagringsutrymmen.
För lagringsprogrammet lämnade staten lill viss del bidrag
i form av ränte-och amorleringsfria lån.
Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1962 års riksdag
riktlinjer för beredskapslagring av olja, innefattande ell program för ökad
lagring av mineraloljor under sjuårsperioden 1963-1969(prop. 1962:194, BeU
1962:68, 2LU 1%2:45, rskr 1962:418 och 1962:420). Den försörjningsreserv som
ingick i tidigare program ersattes av en avspärrningsreserv, avsedd all såvitt
möjligl täcka en starkt beskuren konsumtion under lika lång lid för alla
oljeprodukter. Oljelagringsprogrammet omfattade bestämda kvantiteter för varje
oljeslag, fastställda med hänsyn till det beredskapsbehov för såväl krigs- som
avspärrningsfallel som beräknades föreligga vid lagringsperiodens utgång. I
likhet med vad som gällde för lagrings-programmet under perioden 1958-1962
utgick statliga bidrag i form av ränle-och amorleringsfria lån för cirka
hälften av programmets investeringar.
Nu löpande lagringsprogram omfattar sjuårsperioden
1970-1976. Programmet, som godkändes av 1969 års riksdag på förslag av Kungl.
Maj: t (prop. 1969:136, BeU 1969:66, 2LU 1969:86, rskr 1969:375 och 1969:398),
innebär inle några principiella avvikelser från tidigare program i fråga om
målsättningen för beredskapslagringen. Lagringsskyldighelen har dock vidgats
atl omfatta också sladsgasinduslrins råvaror samt gasol. Planeringen avser två
skilda fall, krigsfallet och avspärrningsfallet. Lagringsmålen skall vara
uppnådda vid ingången av år 1977.
Utbyggnaden av krigsreserven för drivmedel sker liksom
tidigare i skyddade arUäggningar. Vad beträffar lagringen av eldningsoljor har
del ansetts påkallat med en viss styrning av lokaliseringen av cislernbeståndel
till sådana platser som är lämpliga från beredskapssynpunkl.
Den totala investeringskostnaden för det år 1969
fastställda lagringsprogrammel beräknades i 1969 års priser till cirka 760
milj. kr. Merkostnaden för den skyddade och lokaliserade lagringen uppskattades
tiU sammaiUagt cirka 80 milj. kr. Finansieringen sker lUl övervägande delen
genom atl en speciell avgifl tas ul vid försäljningen av oljeprodukter. Till
merkostnaderna för den skyddade och lokaliserade lagringen lämnar dock staten
bidrag i form av ränte- och amorleringsfria lån som skrivs av under 20
425 Kommittéer: Handelsdepartementet
H:15
I enlighet med riksdagsbeslutet år 1969 tillkallades i
januari 1973 sakkunniga med uppgifl alt pröva del löpande
oljelagringsprogrammet. De sakkunniga avlämnade betänkandet (Ds H 1973:2)
Råolja i beredskap Förslag om utökad beredskapslagring inom
oljelagringsprogrammet 1970/76. Med anledning härav lade Kungl. Maj :t fram elt
förslag till 1973 års riksdag om bl. a. en särskild statlig beredskapslagring
av 3 milj. m råolja (prop. 1973:194, FöU 1973:27, rskr 1973:366). Riksdagen
beslöt i enlighet med förslagel. Lagren skulle byggas ul under en treårsperiod.
Kostnaderna för programmet beräknades i 1973 års priser lill 485 milj. kr.
Finansiering sker genom en särskild beredskapsavgift för oljeprodukter som
erläggs av konsumenterna under tiden I juli 1974 lill 30 juni 1977. Den
statliga lagringen av råolja avser huvudsakligen försörjning i en fredskris.
Mol bakgrund av erfarenheterna från oljekrisen 1973/74
antog riksdagen år 1974 etl förslag av Kungl. Maj :t om all öppna en möjlighet
atl lUlf örsäkra överstyrelsen för ekonomiskt försvar vissa lagringsutrymmen
för eldningsolja i syfte atl inköpsverksamheten vid överstyrelsen skulle kunna
bedrivas ännu effektivare som ett led i vår försörjningspolitik (prop. 1974:85,
FöU 1974:17, rskr 1974:142).
Bestämmelser om den nuvarande oljelagringsskyldigheten
finns i förordningen (1957:343) om oljelagring m. m., ändrad senast 1971:665.
Bestämmelser om finansiering av råoljelagringen finns i förordningen
(1973:1216) om särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter.
Sveriges stora beroende av importerade flytande bränslen
och drivmedel saml risken för avbrott i tillförseln av dessa har motiverat etl
starkt engagemang i del arbete som Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) bedriver i syfle alt förbättra f örsörjningslrygghelen för de
europeiska medlemsländerna. Sverige biträdde den av OECD:s råd år 1971 länmade
rekommendationen om utbyggnad av elt beredskapslager som motsvarar 90 dagar av
förbrukningen under senast förflutna kalenderår.
Regeringen har i dag beslutat all föreslå riksdagen atl
godkänna Sveriges anslutning lill avtalet om ett internationellt energiprogram
m. m. (lEP) inom ramen för OECD. En huvudbeståndsdel i del internationella
energiprogrammet (lEP) är alt elt system inrättas för fördelning av olja mellan
medlemsländerna i krissituationer. En förulsällning för fördelningssystemet är
bl. a. alt varje land åtar sig att bygga upp egna beredskapslager moisvarande
minsl 60 dagars normal konsumtion utan import. Senast den 1 juli 1975 skall med
särskild majoritet beslutas när beredskapslagren skall uppgå till 90 dagars
normal konsumtion.
De sakkunniga som enligt vad jag tidigare har anmält nu bör
tillkallas bör företräda bl. a. staten och övriga som berörs av
lagerhållningen. Utredningsarbetet bör bedrivas så atl frågan om den fortsatta
beredskapslagringen kan underställas riksdagen vid 1976/77 års riksmöte.
TUl vägledning för utredningsarbetet vill jag framhålla
följande.
Sveriges energiförsörjning är sedan länge beroende av
import av fossila bränslen och drivmedel stenkol, koks och olika
petroleumprodukter. Numera omfattar importberoendet även försörjningen med
kärnbränslen. Planerad utbyggnad av järn- och stålindustrin medför atl behovel
av kol och koks ökar kraftigt.
Eftersom kärnkraften nu börjar få en mer betydande andel
av den svenska energiförsörjningen aktualiseras frågan om en reglerad
beredskapslagring av kärnbränsle. De sakkunniga bör särskilt pröva denna fråga.
Om de sakkunniga finner att skäl föreligger för beredskapslagring bör
H:15 Skr
1975/76:103 426
förslag lämnas med avseende på lagringsmål. I enlighet med
de rikllinjer som statsmakterna fastställt för verksamheten på kärnbränsleförsörjningens
område (prop. 1972:57, NU 1972:39, rskr 1972:200) bör Svensk
kärnbränsleförsörjning ÄB vid en eventuell statiig beredskapslagring av
kärnbränsle fungera som utredande och verkställande organ åt del
lagringsansvariga organet. Vidare bör de sakkunniga beakta de särskilda villkor
som gäller för anskaffning och innehav av kärnbränsle enligl såväl
internationella överenskommelser som de ledande exportländernas föreskrifter.
De sakkunniga bör i dessa frågor samråda med statens kärnkraftinspektion och
Svensk kärnbränsleförsörjning AB.
Vid sidan
av kärnbränsleförsörjningen bör de sakkunniga utreda behovel av
beredskapslagring av övriga för energiförsörjningen nödvändiga bränslen.
Drivmedel är i detla sammanhang all betrakta som bränsle. Vidare bör de
sakkunniga pröva vilka grupper av bränsleförbrukare som skall vara
lagringsskyldiga. HitliUs har t. ex. lagringsskyldighel inle varit ålagd
industriella storförbrukare av kol men däremot storförbrukare av eldningsoljor.
En ökad kolanvändning genom övergång från eldningsolja till kol vid
energiframställningen skulle innebära en nedgång i försörjningsberedskapen vid
oförändrade bestämmelser för beredskapslagring. De sakkunniga bör bl. a. pröva
om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare. För de
lagringsskyldiga förbrukarna baseras lagerstorleken f. n. på normaUconsumtionen
under en viss period. Detta gäller även krafl- och värmeverk. Med hänsyn till
sistnämnda förbrukares betydelse för energiproduktionen i etl krisläge finns det
anledning för de sakkunniga atl pröva huruvida lagringsskyldigheten för dem bör
fastställas individuellt. Del bör härvid övervägas om lagringsskyldighelen kan
fastställas på grundval av sådana faktorer som installerad effekt och specifik
förbrukning per effektenhet. Tekniska förutsättningar för omställning till
användning av etl alternativbränsle bör beaktas i delta sammanhang samtidigt
som förslag kan lämnas rörande den driftlid, som beredskapslagringen bör
säkerställa. Frågan om skyldighet för oljeraffinaderierna att lagra råolja bör
övervägas.
Med skrivelse den 11 december 1974 har riksdagen som sin
mening gett lill känna vad jordbruksutskottet har anfört i anledning av motion
om befrielse för fiskefartyg i utrikes trafik från avgiflsskyldighel beiräffande
oljelagring (JoU 1974:48, rskr 1974:381). Mol bakgrund härav bör de sakkunniga
överväga frågan om lagringsskyldighet för olja till olika farlygskategoriers
drift i utrikes trafik.
Hrtlills har lagringsskyldighel inte förelegal för
oljeprodukter och koks som används som råvaror i den petrokemiska industrin
samt järn- och stålindustrin. Med hänsyn till dessa båda industrigrenars
specieUa betydelse för försörjningsberedskapen och deras känslighet för
störningar i tillförseln av råvaror bör de sakkunniga överväga frågan om
lagringsskyldighet för förbrukare av sådana råvaror samt lämna förslag om dels
den närmare utformningen av en sådan lagringsskyldighel dels finansieringen av
en sådan beredskapslagring. I dessa frågor bör samråd äga rum med försörj-ningsberedskapsutredningen
(H 1971:1).
De sakkunniga bör pröva fördelningen mellan staten och
näringslivet av ansvaret för beredskapslagringen. Utgångspunkten bör vara alt
den nuvarande ordningen behålls enligt vilken beredskapslagringen lill
övervägande delen ombesörjs av andra än staten.
De sakkunniga bör utreda lagringsbehoven för både krigs-
och avspärrningsfallel. Krigs- och avspärrningsreservernas storlek bör anges
427 Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 15
vid olika grader av uthållighet. I denna fråga bör samråd
äga rum med 1974 års försvarsutredning (Fö 1974:4).
Inom ramen
för den av mig tidigare denna dag föreslagna ökningen av beredskapslagren av
råolja och oljeprodukter bör de sakkunniga utarbeta förslag till fördelning av
lagringen såväl mellan råolja och oljeprodukter som mellan olika slag av
oljeprodukter.
I fråga om
kostnaderna för etl nytt lagringsprogram bör de sakkunniga utgå från atl dessa
skall finansieras genom avgifter på beredskapslagrade produkter. Om de
sakkunniga finner atl det föreligger behov av ytterligare utbyggnad av skyddad
eller särskild s. k. lokaliserad lagring bör de beräkna merkostnaderna för
sådan lagring. De bör överväga, om dessa kosinader liksom hittills bör
finansieras med statliga bidrag.
De sakkunniga bör pröva frågan om skäl föreligger att
behålla möjligheten till s. k. vinterdispens för beredskapslagring av
eldningsoljor. Om beredskapslagringsskyldighet föreslås för fasta
importbränslen bör samma bestämmelser gälla för dessa med avseende på
vinlerdispens som för eldningsoljor.
De sakkunniga bör med utgående från de riktlinjer för
energipolitiken som beslutas av riksdagen lägga fram förslag om lämplig
lidsperiod för ell nytt lagringsprogram och tidpunkt för en eventuell kontroll
eller revidering av programmet under dess gång.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar bedriver f. n.
perspektivsludier avseende perioden 1977/78 1981/82 inom ramen för den
långsiktiga planeringen av ekonomiskt försvar. De sakkunniga bör samråda med
överstyrelsen i de frågor som är gemensamma eUer har väsentliga
beröringspunkter med perspektivsludierna.
Oljelagringsrådets
uppgifier är upptagna i instruktionen (1957:346) för oljelagringsrådet, ändrad
senast 1957:520). De sakkunniga bör ompröva dessa uppgifier, jämte rådels
sammansättning och ställning i anslutning till atl etl nytt program för
beredskapslagring utarbetas.
Den nuvarande oljelagringsförordningen saml övriga
förordningar och låneföreskrifler som rör beredskapslagringen bör ses över mot
bakgrund av de erfarenheter som har vunnits under den hittillsvarande
tillämpningen och anpassas till det program för beredskapslagring som föreslås.
De
sakkunniga bör särskilt studera och lägga synpunkter på de beräkningsprinciper
som tillämpas vid fastställande av de avgifter för beredskapslagring som
uppbärs av Stiftelsen Pelroleumindustriens Beredskapsfond.
I anslutning till de sakkunnigas förslag till etl nytt
lagringsprogram bör förslag till nya förordningar och övriga föreskrifier och
övergångsbestämmelser utarbetas.
De sakkunniga är oförhindrade atl ta upp de övriga
spörsmål, som aktualiseras i samband med utredningsarbetet.
Kommittén har under tiden juni - oktober 1975 hållit tre
sammanträden. Därutöver har hållits två sammanträden med en särskild
arbetsgrupp för frågan om beräkningsteknik för kraftverkens och värmeverkens
lagringsskyldighet, etl sammanträde med en särskild arbetsgrupp för frågan om
beredskapslagring av kärnbränsle, två sammanträden med en särskild arbetsgrupp
för frågan om beredskapslagring av olja och kol för bl. a. den petrokemiska
industrin respektive järn- och stålindustrin saml etl sammanträde med en
särskild arbetsgrupp för utarbetande av prognoser
H:15 Skr 1975/76:103 428
avseende
förbrukningen av bränslen och drivmedel. Dessutom har tillsatts en särskild
arbetsgrupp för uthållighetsfrågor.
Kommitténs
arbete beräknas bli slutfört under år 1976.
16.
Sakkunniga (H 1975:04) för översyn av överstyrelsens för ekonomiskt försvar
organisation m. m.
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för översyn av överstyrelsens
för ekonomiskt försvar organisation m. m.:
Ordförande:
Bruno, Gösta F., överdirektör
Sakkunniga:
Hemborg, Bo, departementssekreterare Hertz, Olof, avdelningsdirektör Söderberg,
Olof, departementssekreterare
Experter:
Croneborg, Rutger, kommerseråd (fr.o.m. den 23 juni 1975) Johansson, Östen B.,
byråchef (fr.o.m. den 23 juni 1975) Lundquist, David, departementssekreterare
(fr.o.m. den 23 juni 1975)
Sekreterare:
Qvarlander, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 23 juni 1975)
Lokal:
Statskontoret, Birger Jarls Torg 10. Postadress: Box 2106, 103 13 Stockholm,
tel. 22 08 60 (ordförande och sekreterare)
Direktiv
(anförande av statsrådet Feldt till protokoU vid regeringssammanträde den 24
april 1975):
Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF) skall enligl sin instruktion (SFS 1965:659,
omtryckt 1971:234) samordna landets försvarsföreberedelser på del ekonomiska
området för alt vid krig eller utomordentliga, av krig eUer krigsfara
föranledda förhåUanden del totala försvarets behov av förnödenheter skall kunna
tillgodoses. Om det inte ankommer på annan myndighet skall ÖEF ombesörja alt
förberedelser i detta syfte vidtas. ÖEF skall vidare upprätta
organisationsplaner för de särskilda förvaltningsorgan som behövs vid sådana
förhållanden som nu har nämnts.
ÖEF
skall skaffa sig kännedom om landels näringsliv och om dess lillgång på
bränsle, kraft, råvaror och andra förnödenheter samt andra förhållanden av
betydelse för den ekonomiska försvarsberedskapen. ÖEF skall också främja
samordningen mellan del ekonomiska försvaret och totalförsvarets övriga grenar
och hålla sig underrättad om planeringsarbetets fortgång inom det ekonomiska
beredskapsområde och tillhandahålla andra beredskaps-planerande myndigheter
underlag för deras planering. ÖEF skall vidare, i den mån det inte ankommer på
annan myndighet, utarbeta produktions- och konsumtionsplaner som kan ligga lill
grund för regleringen av försörjningen
429 Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 16
inom viktigare försörjningsområden, samt upprätta planer
för lagring av och svara för inköp, lagerhållning och i viss ulslräckning
produktion av sådana varor som del är angelägel att ha lillgång till inom
landet vid krig eller avspärrning i varutillförseln. ÖEF skall äver följa och
främja forskning som är av betydelse för landels ekonomiska försvarsberedskap.
Chef för
ÖEF är en generaldirektör. ÖEF ledes av en styrelse. Styrelsen består av
generaldirektören, som är dess ordförande, och minst sex andra ledamöter, som
regeringen utser särskilt saml två personalförelrädare. Till ÖEF är knutet etl
råd för ekonomiskt försvar med uppgifl att verka för samordningen av landets
ekonomiska försvarsberedskap. Rådet består av cheferna för överstyrelsen,
försvarsstaben, civilförsvarsstyrelsen, statens jordbruksnämnd och
arbetsmarknadsstyrelsen saml ordföranden i transportnämnden. Genom ett
provisoriskt tillägg lill instruktionen är tills vidare ett särskiU råd knutet
lill ÖEF med uppgifl att bistå ÖEF i beredskapsplaneringen för varor som
baseras på den kemiska industrin.
ÖEF är
organiserad på en planeringsavdelning, bestående av en ulredningsbyrå och en
varubyrå saml en bränslebyrå, en affärsbyrå, en administrativ byrå och en
informationssektion. Dessutom finns ell sekretariat för studier och
långsiktplanering, som lyder under chefen för planeringsavdelningen och en
bränsleregleringsenhet. Sekretariatet och enheten är inrättade tills vidare.
Hos ÖEF tjänstgör en militärassislent.
ÖEF:s nuvarande organisation innebär att myndigheten i
huvudsak är uppbyggd efler funktioner i beredskapsprocessen och endasi delvis
efler försörjningsområden.
ÖEF har f. n. i uppdrag alt i samråd med berörda
myndigheler bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska
försvaret. Långsiktsplaneringen syftar till atl analysera hur del ekonomiska
försvaret skall verka i olika framtida konfliktsituationer. Redogörelse skall
lämnas för de krav som kan komma atl ställas på del ekonomiska försvaret i
olika typer av fredskriser för olika försörjningsområden. I denna
planeringsverksamhet används en indelning av del ekonomiska försvaret i sex
olika försörjningsområden, nämligen livsmedel, beklädnad, energi, övriga
försörjningsviktiga varor, transporter och tjänster. Planeringsarbetet bedrivs
i form av studier av tänkbara utvecklingar i fråga om olika beredskapsålgärder,
planläggning, beredskapslagring etc, inom vart och ell av de sex områdena.
ÖEF deltar vidare i utrednings- och försöksverksamheten
med programbudgetering inom statsförvaltningen och kommer fr. o. m. budgetåret
1975/76 alt få medel anvisade i programtermer. Härvid indelas ÖEF:s verksamhet
i sju olika program med nära anknytning till vissa slörre, relativt homogena
försörjningsområden. Inom programmen redovisas som en underindelning de olika
funktionerna inom beredskapsprocessen t. ex. övergripande planering,
förelagsplanläggning och beredskapslagring.
Den
indelningsgmnd, försörjningsområden, som nu tillämpas för såväl
långsiktsplanering som programbudgetering medför all mål för verksamheten inom
varje försörjningsområde kan formuleras på elt väsentligt bätlre sätt än vid en
indelning efter funktioner i beredskapsprocessen. Dessutom kan kostnaderna för
och effekterna av insatta resurser direkt relateras tiU dessa mål.
F. n.
bedrivs två utredningar, försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:01) och
energiberedskapsutredningen (H 1974:03), som behandlar frågor rörande det
ekonomiska försvaret och ÖEF. Försörjningsberedskapsutredningen skall bl. a.
belysa frågan om avvägning
H:16 Skr
1975/76:103 430
mellan produktionsålgärder och beredskapslagring samt
ansvarsfördelningen i dessa sammanhang mellan staten och näringslivet.
Energiberedskapsutredningen skall utreda beredskapsfrågor inom energiområdet
med särskild inriktning på förbrukningsregleringar under fredskriser.
Utredningen skaU, om ÖEF föreslås bli den myndighet som centralt skall handha
krisuppgjflerna avseende energiförsörjning, redovisa de förändringar i
organisation och instruktion som bedöms nödvändiga mol bakgrund av utredningens
förslag.
De nämnda utredningarna, som väntas avge sina betänkanden
i början av budgetåret 1975/76, kan komma all föreslå sådana förändringar som
påverkar ÖEF:s framlida verksamhet och organisation.
I direktiven till 1974 års försvarsutredning framhålls alt
utredningen skall studera hur bästa balans skall nås i våra samlade försvarsansträngningar.
Det förutsätts atl utredningen därvid även får anledning att beröra beredskapen
för fredskriser. Försvarsulredningen bör vidare på grundval av de olika
lotalförsvarsgrenarnas perspeklivplaner (moisvarande) överväga och lämna
förslag om de olika lotalförsvarsgrenarnas uppgifier i stort och principiella
inriktning på längre sikt.
Statens industriverk, som är central förvaltningsmyndighet
för ärenden rörande bl. a. industri, hantverk och enrgiförsörjning, har framför
allt vad gäller utredningar rörande industri- och energifrågor vissa
arbetsuppgifter, som ligger myckel nära ÖEF:s utredningsuppgifter. Enligt
industriverkets instruktion (SFS 1974:476) skall ÖEF underrättas om sådana
resultat av verkets utredningsverksamhet, som är av betydelse för planeringen
av landets ekonomiska försvar. Gränsdragningen meUan ÖEF:s och industriverkets
arbetsuppgifter kan dock i vissa fall ge upphov till tveksamhet om vilken av
myndigheterna som bär det primära ansvaret.
Enligt instruktionen för kommerskollegium (SFS 1973:610)
skall kollegiet, i den mån det inte ankommer på annan myndighet, förbereda
regleringar som hänför sig till import och export av varor saml handlägga
ärenden rörande lillslånd till sådan import och export. Även ÖEF arbetar med
förberedelser för handelsregleringar under krisförhållanden. Gränsdragningen
mellan myndigheternas ansvarsområden är emellertid oklar, vilket bl. a. visade
sig i samband med regleringarna på del petrokemiska området under den
internationella oljekrisen hösten 1973.
Vad jag nu har anfört visar atl det behövs en översyn av
ÖEF:s organisation m. m. En sådan översyn bör nu komma tiU slånd. Särskilda
sakkunniga bör lillkallas för ändamålet. De sakkunniga bör särskUt överväga
efter vilka grunder som ÖEF:s organisation bör byggas upp. De sakkunniga bör
pröva dels alternativ som innebär alt organisationen anpassas efter de olika
försörjningsområdena, dels alternativ som bygger på en indelning efler olika
funktioner i beredskapsprocessen. Vid sistnänmda prövning bör de sakkunniga
analysera hur de försörjningsområdesindelade programmen skall förankras i
organisationen.
De sakkunniga bör med utgångspunkt i den ansvarsfördelning
som enligt resp. myndighets instruktion gäller mellan ÖEF, kommerskollegium och
statens industriverk dels pröva del behov som föreligger av alt ytterligare
klarlägga den konkreta ansvarsfördelningen vad avser uppgifier rörande det
ekonomiska försvaret mellan dessa myndigheter, dels överväga vilka smärre
ändringar i ansvarsfördelningen som kan bli en följd härav. De sakkunniga bör
klarlägga ansvarsfördelningen såvitt avser dels planeringsarbetet, dels
genomförandel av de planerade ålgärderna såväl vid ett avspärrnings- eller
krigsläge som under oUka fall av fredskriser. Bl. a.
431 Konunittéer: Handelsdepartementet
H:17
mot bakgrund av vad energiberedskapsutredningen kan komma
alt föreslå bör de sakkunniga överväga om ÖEF, kommerskollegium och statens
industriverk skall verka som myndigheter vid krig eller utomordentliga, av krig
eller krigsfara föranledda förhållanden eller om de skall ersättas av särskilda
krisorgan eller kompletteras med sådana organ. Eventuella förslag till
förändringar i organisation och instruktioner till följd härav bör redovisas.
De sakkunniga bör samråda med försörjningsberedskapsutredningen
och energiberedskapsutredning så att de kan la del av dessa utredningars
överväganden lill den del de behandlar ÖEF:s uppgifter och organisation. De
sakkunniga bör vidare samråda med 1974 års försvarsutredning, så all de kan ta
del av utredningens överväganden vad avser det ekonomiska försvaret.
De sakkunniga bör under utredningsarbetet hålla kontakt
med de berörda personalorganisationerna.
För energiområdet åligger del energiberedskapsutredningen
alt föreslå krisorganisation. De sakkunnigas uppdrag innefattar därför inle
denna uppgifl.
De sakkunniga bör bedriva sitt arbete skyndsamt.
Deras uppdrag bör i sin helhet vara slutfört senast våren
1976.
Uiredningen har under tiden juni - oktober 1975 hållilfyra
sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och
andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första
halvåret 1976.
17.1975 års affärstidskommitté (H 1975:05)
TUlkallade enligl regeringens bemyndigande den 5 juni
1975:
Ordförande: Englund, Åke, generaldirektör
Sakkunniga: Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av
riksdagen Gradin, Anita, fru, led. av riksdagen Granlund, Karl-Åke,
förbundsordförande Johansson, Sven, direktör Romanus, Gabriel, led. av
riksdagen Sandell, UUa, kommunalråd Sundewall, Bengt, direktör
Experter: Dedorson, Gunnar, direktör Melin, Bertil,
direktör Samuelsson, Erland, direktör Skarp, Arne, direktör Tellinger, Gotle,
direktör
H:17 Skr
1975/76:103 432
Sekreterare: Hallman, Åke, byråchef
Bitr. sekreterare: Jargenius, Carl-Johan, byrådirektör
(fr.o.m. den 21 augusii 1975)
Direktiv (anförande av statsrådet Feldt till prolokoll vid
regeringssammanträde den 5 juni 1975):
Affärstidslagen (l%6:668), som reglerade
öppelhållandetiden för detaljhandeln, upphörde att gälla vid utgången av år
1971. Inför giltighetstidens utgång meddelade jag riksdagen den 10 november
1971, atl regeringen efter atl ha prövat de synpunkter som förts fram i affärs
tidsfrågan hade funnit övervägande skäl tala för alt affärstidsregleringen
borde upphöra och alt därför någon förlängning av lagen eUer annan motsvarande
reglering inle skulle föreslås. De frågor som hade aktualiserats under
affärstidskommitténs arbete och vid remissbehandlingen av betänkandet (SOU
1971:33) Fri affärstid, nämligen följderna av fria affärstider med avseende på
prisnivån, strukturomvandlingen och de anställdas arbetsförhållanden, var
emellertid så väsentliga och så svårbedömda, atl det fanns skäl atl släppa
affärslidsregleringen endasi på försök och tills vidare. Utvecklingen inom
detaljhandeln i nämnda avseende borde noga följas och bedömas sedan regleringen
upphört. Jag meddelade riksdagen atl jag för detta ändamål ämnade vidta
åtgärder för all inrätta en särskild nämnd.
Riksdagen (NU 1971:53, rskr 1971:359) anslöt sig till
uppfattningen att väsentliga fördelar kunde väntas uppkomma till följd av att
affärstiderna blev fria men däremot inga större nackdelar. Riksdagen fann del
emellertid välbetänkt alt en särskild nämnd tillsattes. Nämnden borde enligt
riksdagens mening kunna bli ell effektivt instrument för att uppspåra och
påtala eventuella negativa följder av systemet med fria affärslider.
I enlighet
med riksdagens beslut inrättades den 30 december 1971 en affärstidsnämnd med
uppdrag alt under en lid av i försia hand tre år följa UtveckUngen av
affärstiderna och undersöka verkningarna för konsumenterna och för de
handelsanslällda av det friare öppethållandet i detaljhandeln, som
affärstidsregleringens slopande innebär. I medelandel lill riksdagen anförde jag
bl. a. att om nämnden fann att utvecklingen i något avseende gick i en från
allmän synpunkl ogynnsam riktning det borde åligga nämnden att anmäla
förhållandet lill Kungl. Maj :t. Nämnden, vari har ingått företrädare för de
anställda och för konsumenterna, har den 30 maj 1975 till regeringen överlämnat
en sammanfattande rapport över sill arbete.
Affärstidsnänmden
har löpande utfört en serie undersökningar rörande förändringar av
affärstiderna och av de handelsanställdas anställningsförhållanden. Härutöver
har nänmden genomfört en rad undersökningar avseende avvikelser i
öppethållandet mellan olika orter och strukturella skillnader i utvecklingen av
buliksbeslåndet i dessa orter saml undersökt kostnaderna och lönsamheten i
söndagsöppna butiker i syfle alt klarlägga fria aiffärstiders påverkan på
prisnivån. Nämnden har även undersökt förekomsten av s. k. jippon i
söndagshandeln och utbredningen av ambulerande handel. Vidare har nämnden gjort
en undersökning av kund-strukturen i söndagsöppna butiker.
ErUigl nämnden har del sedan årsskiftet 1971-72 då
afffärstidslagen upphörde att gälla för handeln som helhet inträffat små
förändringar i det
433 Konunittéer: Handelsdepartementet
H:17
kontinuerliga öppethållandet på söndagar, dvs.
öppethållande vid minsl tre lillfällen per månad, och i del förlängda
öppethållandet på vardagar, dvs. efter kl. 20.00. Utvecklingen har dock inte
varit enhetiig och påtagliga avvikelser förekommer från vad som totalt sett
gäller. Sålunda varierar förekomsten av söndagsöppethållande kraftigt såväl
mellan olika orter som inom orterna mellan olika branscher och butiksformer.
Det
framgår av nämndens material alt del är bland varuhusen som de fria
affärstiderna har lett lill de största förändringarna. Sålunda gäller all
andelen varuhus med kontinuerligt öppethållande på söndagar ökade från 7 % i
november 1971 tiU 21 % i november 1974. Under 1973 och 1974 skedde dock med
vissa säsongmässiga variationeren stabilisering av nivån till meUan 16 och 20
%, dvs. mellan 60 och 75 varuhus hade kontinuerligt söndagsöppet. Av dessa
varuhus höll praktiskt taget samtliga hela varuhuset öppet. Varuhusens
kontinuerliga öppethållande på vardagar efter kl. 20.00 har dock inle
förändrats under den tid som de fria affärstiderna har gällt.
Ändra butiksformer än varuhus inom olika branscher visar
genomgående en låg frekvens söndagsöppna butiker. I de fall ett ökal
öppethållande har kunnat konstateras rör sig förändringen om någon enstaka
procentenhet.
Förändringarna
i öppethållandet på söndagar vid varuhusen har dock enligl affärstidsnänrmdens
undersökningar inte lett lill någon slörre förändring av antalet
öppethållandelimmar per vecka. Del ökade söndagsöppethållandel har varuhusen
kompenserat genom elt minskat öppethållande på vardagar. Även för övriga butiksformer
inom flertalet branscher har förändringar ägt rum i öppnings- och
stängningslider på vardagar på så sätt atl butiken har öppnats senare och
slängts tidigare.
Av nänmdens lokala undersökningar framgår atl del
huvudsakligen är del slörre varuhusen och butikerna som har kontinuerligt
söndagsöppet. De söndagsöppna varuhusen är framför allt belägna i förorternas
köpcentra eller utanför tätorterna (stormarknader). Del har sålunda framkommit
all varuhus med sådana lägen har en slörre benägenhet att hålla söndagsöppet än
andra varuhus.
Äffärslidsnämnden
har utfört flera undersökningar av de handelsanställdas
anställningsförhållanden med inriktning på lägel vid varuhusen. Det framgår bl.
a. atl för den fast hellidsansläUda personalen vars andel av all bulikspersonal
är densamma i november 1974 som i november 1971 har andelen arbetstid av
total butikslid minskat sedan lagen slopades. Del sammanhänger i viss
ulslräckning med den arbetstidsförkortning som genomfördes år 1972. Även
andelen arbetstid på obekväm tid och övertid har minskat, vilket bl. a. beror
på att varuhusen och livsmedelshallarna har anställt särskild personal för all
arbeta på söndagar eller under förlängt öppethållande på vardagar.
ErUigl
nänmdens uppfattning har de fria affärstiderna inle påverkal prisnivån i
butikerna i en för konsumenterna ogynnsam riktning. Det kan inte heller hävdas
all slrukturutvecklingen i handeln skulle ha påverkats negativt. Nämnden
framhåller dock att tre år är en för kort tid för att kunna koslalera
eventuella förändringar i strukturen.
I
anslutning lill nämndens slutrapport förordar en majoritet av nämndens
ledamöter all öppethållandet på nytt regleras genom lag. Del sker med
hänvisning till alt del inom varuhusseklorn har skett påtagliga förändringar
till etl ökal öppethållande på söndagar och atl det ökade öppethållandet
inträffat även på förhållandevis små orter. Vidare hänvisas till all
arbetstiden för den fasl heltidsanställda personalen har minskat väsentligt
28 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
H: 17
Skr 1975/76:103 434
och alt arbetslösheten inom handeln torde kunna minska
avseväri om den arbetstid som disponeras av tiUfällig och extra personal
omsätts i fasta hel-' och deltidstjänster. Slutligen heter det atl endasi etl
obetydligt antal konsumenter förklarat atl de inle kunnat göra sina inköp på
vardagar.
En minoritet inom äffärslidsnämnden framhåller alt nämnden
inte har haft i uppdrag atl la ställning till huruvida affärstiderna skall bli
föremål för reglering. Under den treåriga försöksperioden med fria affärstider
har inle utvecklingen i något avseende gått i en sådan från allmän synpunkt
ogynnsam riktning atl den föranlett någon anmälan till regeringen. Nänmden har
därför inte haft anledning atl närmare överväga ulformningen av eventuellt
erforderliga åtgärder.
1974 års riksdag har ullalal all, efler del all
äffärslidsnämnden lämnat redovisning över de fria affärstidernas verkningar och
eventuella förslag, en utredning bör analysera nämndens utredningsmaterial och
även anvisa åtgärder som behövs (NU 1974:27, rskr 197). Då nämnden nu har
avgivit sin slutliga rapport förordar jag, alt särskilda sakkunniga lillkallas
för denna uppgifl.
Till grund för frågan huruvida fri affärslid skall
fortsätta atl gälla eller om någon form av affärstidsreglering skall införas
bör vara de erfarenheter som har gjorts och de synpunkter som har anlagts
beträffande fri affärslids lillämpning och verkningar. De skäl som talar för
att affärstiden även i fortsättningen lämnas fri bör ställas mol de ölägenheter
som bedöms ha uppkommit sedan affärslidslagen slopades och som anses vara
följder av en oreglerad affärstid. En utgångspunkt för dessa bedömningar och
prövningar skall vara affärstidsnämndens utredningsmaterial. Ytterligare
utredningar bör endast i undantagsfall utföras.
Jag vill i detta sammanhang påpeka atl nämnden inle haft i
uppdrag all studera sortimenlsutvecklingen. Del kan emellertid konstateras att
det har skett markanta förändringar i förelagens sorlimentspolilik inom flera
branscher. Sålunda kan märkas att bensinstationer ofla vid sidan av biltUlbehör
även saluför andra varor såsom livsmedel etc. Även del ordinarie
kiosksorlimentet har utvidgats och ändrat karaktär. Denna UtveckUng av
sortimentet bör beaktas av de sakkunniga.
Vid sin bedömning av de fria affärstidernas effekter bör
de sakkunniga beakta konsumentintresset. De bör bilda sig en uppfattning om hur
affärerna har tillgodosett och kan komma att lillgodose skilda
konsumentgruppers önskemål om öppethållande. Det är härvid av särskild vikt atl
de sakkunniga försöker klarlägga i vilken ulslräckning utvecklingen har styrts
av å ena sidan konsumenternas önskemål om atl handla på olika lider och å andra
sidan affärernas fria användning av öppethållandet som elt konkurrensmedel. I
delta sammanhang bör de sakkunniga uppmärksamma de stora avvikelser i
öppethållandet som finns mellan olika orter.
På senare tid har från de handelsanstäUdas sida framförts
allt kraftigare kritik mol det kontinuerliga öppethållandet på sön- och
helgdagar. De sakkunniga bör mol bakgrund av de synpunkter som har uttalals
även beakta utvecklingen av de handelsanställdas arbetsförhållanden och bedöma
dess konsekvenser.
Om de sakkunniga vid en samlad bedönrming av
hittillsvarande och möjliga framlida effekter av fri affärstid kommer fram lill
alt viss begränsning av butikernas öppethållande bör införas, skall de lämna
förslag lill reglering. Därvid bör frågan om vad som skall anses vara normal
affärstid särskilt uppmärksammas. Del bör därvid beaktas all en alltför snävt
tilltagen normal affärstid på vardagar kan medföra ölägenheter för
435 Kommittéer: Handelsdepartementet
H:18
flera konsumenlkalegorier, främst hushåll där alla vuxna
förvärvsarbetar.
Vid
bedömningen av vad som skall betraktas som normal affärslid aktualiseras också
frågan om det finns behov av öppethållande utöver dessa tider. Erfarenheterna
vid tillämpningen av den tidigare gällande affärslidslagen gav vid handen atl
en lagstiftning med dispensmöjlighet var svårhanterlig. Allmän enighet rådde då
om att lagen ledde till avsevärda problem vid tillämpningen. De sakkunniga bör
vid diskussionen om utformningen av en eventuell reglering ha detta i åtanke
och förutsättningslöst söka alternativa lösningar. Härvid bör övervägas om del
är möjligt att undanta vissa typer av försäljningsställen från en eventuell
reglering. En möjlighet alt tillgodose konsumentens intresse av närhetsservice
och öppethållande utöver normal affärslid kan vara alt från regleringen undanta
försäljningsställen med etl begränsat antal sysselsatta eller med begränsad
butiksyla. De undersökningar som distributionsutredningen (H 1970:14) har
utfört bör vara av intresse för bedömningen av denna fråga.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Kommittén har under liden juni - oktober 1975 hållit två
sammanträden. Kommitténs arbete beräknas avslutas under år 1976.
18. Sakkunniga (H 1975:06) för utvärdering av
prispolitiken
Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 24 juli
1975 för utvärdering av prrspoliliken:
Sakkunnig: Åberg, Carl Johan, planerrngchef
Experter: Borg, Per, kansliråd Hallman, Åke, byråchef
Sekreterare: Hallström, Torbjörn, civilekonom
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 lOStockholm, tel.
763 1000
Direktiv (anförande av statsrådet Feldl lill prolokoll vid
regeringssammanträde den 24 juli 1975):
Allmänna prisregleringslagen (1956:236) ändrades senast år
1973 (1973:301). I anslutning lUI beslutet om ändring i lagen (prop. 1973:58;
FiU 1973:20; rskr 1973:154) gjordes bl. a. en genomgång av verkningarna i olika
hänseenden av den prisreglering som varit i kraft under åren 1970 och 1971 (Ds
H 1972:04).
Under tiden 1972-1975 har vid skUda tillfällen beslutals
om direkta ingripanden i prisbildningen med stöd av allmänna
prisregleringslagen. Redogörelser för hur lagen har tillämpats har årligen
lämnals till riksdagen (prop. 1973:7, 1973:165 bil. 5,1974:160).
Enligt beslut av Kungl. Maj:l den 17 december 1971 skall
SPKbedrivaen
H:18 Skr 1975/76:103 436
utvidgad
och intensifierad prisövervakning avseende utvecklingen av priser och
marginaler för varor och tjänster inom samtiiga förädlings- och
distributionsled.
Den
sakkunnige har under liden september - oktober 1975 hållit sex sammanträden med
experterna samt haft överläggningar med myndigheler och organisationer som
berörs av arbetet.
Den
sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1976.
437 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:l
Arbetsmarknadsdepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år
1975:3,6,8,9,11,13 och 14
Följande kommittéer
inom avsmttet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1,2 och 19
1.
Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet (ERU)
TillkaUade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1%5 för atl i anslutning till
lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid uppläggning av den
regionada utredningsverksamheten, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning saml
metodologisk samordning och utveckling, dels biträda forskningsberedningen med
atl samla informationer om och föreslå koordinering av forskningsverksamheten
samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor:
Ordförande:
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter:
Canarp, Curt S. T., byråchef Holm, J. Lennart, generaldirektör Hägerslrand, S.
Torslen E., professor Karlsson, Bengt Olof, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Ljung, Lars U., utredningssekreterare Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1
juli 1974) Thufvesson, Bengt E., departementsråd
Experter:
Andersson, Åke E., docent
Back,
Pär-Erik, professor (fr.o.m. den 4 mars 1975) Bergendahl, Göran H., professor
(t.o.m. den 3 mars 1975) Berglund, Bernt, planeringsdirektör (t.o.m. den 3 mars
1975) Bylund, B. Erik M., professor
Bäck,
Lars E. I., t.f. planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Carlsson, N.
Gösta, professor
Dahmén,
Erik V. H., professor (t.o.m. den 3 mars 1975) Dalgård, P. J. Ingemar, byråchef
Godlund, Sven A. I., professor
A: 1
Skr 1975/76; 103 438
Hedberg, K. Anders, planeringsdirektör (fr.o.m. den 28
oktober 1975)
Herlitz, Claes A., planeringsdirektör (t.o.m. den 3 mars
1975)
Isaksson, Nils-Ivar, bitr. professor (fr.o.m. den 28
oktober 1975)
Holm, A. O. Per, professor
Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober
1975)
Jungen, Rune, fil. lic. (t.o.m. den 3 mars 1975)
von Malmborg, C. Göran A. F., professor (fr.o.m. den 4
mars 1975)
Nordström, Lars E., docent (t.o.m. den 3 mars 1975)
Olsson, Rune I., departementsråd
Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare (fr.o.m. den
4 mars 1975)
Petersson, Bo E., statistikchef (t.o.m. den 3 mars 1975)
Petrini, Frank S. D., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)
Rundblad, Bengt G., docent
Samuelsson, Kurt O., docent (t.o.m. den 3 mars 1975)
Siven, Claes-Henric, fil. lic.
Strandberg, Margit I., avdelningsdirektör (t.o.m. den 3
mars 1975)
Tryggvesson, G. Rune, byråchef (t.o.m. den 3 mars 1975)
Törnqvist, Gunnar E., professor
Weslerståhl, H. Jörgen, professor (t.o.m. den 3 mars 1975)
Wirén, Erik T., bitr. professor (fr.o.m. den 3 mars 1975)
Wärneryd, Olof I., professor
Öberg, N. Sture, fil. lic. (fr.o.m. den 4 mars 1975)
Sekreterare: Guteland, Gösta A., fil. lic.
Bitr. sekreterare: Felländer, Ingela K., fil. kand. Grahm,
Leif, fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Herlitz, Ulla, fil. kand.
(fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 31 augusti 1975) Lidslröm, P. Ivar, pol. mag.
(fr.o.m. den 1 juli 1974) Ohlsson, Lennart Å., fil. dr (fr.o.m. den I november
1974) Persson, Annie V., pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974) Stighäll, L. B.
Christer, fil. kand. (t.o.m. den 1 maj 1974) Öberg, N. Sture, fil. lic. (t.o.m.
den 31 december 1974)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 ir.. Postadress:
Arbelsmarknadsdeparlemenlel, Fack, 10310
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden. Inom expertgruppens kansli pågår planering av etl nytt
forskningsprogram, som kommer att behandla ortsbundna bosättningsvillkor, den
offentliga sektorns roll i regionala utvecklingsförlopp, de regionala
struktursambandens betydelse samt
439 Konunittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: 2
effekter av Stålverk 80. Dessutom pågår uppföljning av den
regionala stödverksamheten.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
2. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i
arbetsmarknadsfrågor
TiUkadlade erUigl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20
januari 1967 för att i anslutning till sysselsätlningsberedningens verksamhet
ta initiativ till och biträda beredningen vid uppläggning av
utredningsverksamhet i frågor rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:
Ordförande: Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den I
juni 1975) Carlsson, G. Arne V., departementsråd (t.o.m. den 31 maj 1975)
Ledamöter: Carlsson, G. Arne V., departementsråd (fr.o.m.
den 1 juni 1975) Högberg, K. Gunnar, direktör (t.o.m. den 31 december 1974)
Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 28 november 1974) Marcusson, Sten G.,
sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Niklasson, Ö. O. Harald,
universitetslektor Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 augusti 1974)
Rydén, Jan E., avdelningschef
Silenstam, N. Per A., byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1974)
Sundström, Olof G., utredningschef Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den
1 januari 1975)
Experter: Dahlberg, L. Åke, forskarassistent Persson, Inga
K., pol. mag. Wadensjö, Eskil W., forskarassistent
Sekreterare: Niklasson, Ö. O. Harald, universitetslektor
(t.o.m. den 30 juni 1975)
Bitr. sekreterare: Johannesson, Jan G., byrådirektör
Lokal: Statens industriverk. Planerings- och
utredningsenheten. Box 16315, 103 26 Stockholm, tel. växel 14 1000(Johannesson)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fem
sammanträden. Efter avgivandet av belänkandet (SOU 1974:29) All
utvärdera arbetsmarknadspolitik har gruppen initierat tre
utvärderingsstudrer Ekonomisk analys av integrerad
A: 2 Skr 1975/76:103 440
arbersmarknadsplilik.
En studie kring indirekt sysselsättningsskapande medel. En uppföljning av
undersökningen rörande effekterna av geografiska flyttningsstimulander) samt en
undersökning kring arbetslöshet och arbetssökande i Sverige. Av dessa beräknas
studien kring indirekta sysselsättningsskapande medel bli slutförd under år
1976. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
3.1968
års lokaliseringsutredning (In 1969:20)
TUlkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1967 för att verkställa
utredning rörande den fortsatta lokaliseringspolitiska stödverksamheten m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 febmari 1968):
Utredningsman:
Lemne, Mats H., landshövding
Experter:
Andersson, Bernt E. L., byrådirektör Berggren, Göte B., byråchef
Sekreterare:
Rydbolm, Bjöm, regeringsrättssekreterare
Bitr.
sekreterare: Levin, Tage P., sekreteraire
Medlemmau:
i rådgivande nämnd: Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av riksdagen
Hamrin, Mac T. P., överlantmälare, f.d. led. av riksdagen Kahlin, Tage H. G.,
direktör Ljung, Lars U., utredningssekreterare Svanberg, U. Ingvar,
skoldirektör, led. av riksdagen Turesson, Bo, överlantmätare, led. av riksdagen
Direktiven
för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse In 20.
Utredningen
bar under tiden november 1974 - januari 1975 hållit fem sammanträden med expert
och skreterare samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och
andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
bar den 27 januari 1975 avgett promemorian (Ds A 1975:1) Frågor om
handläggningen av ärenden om lokaliseringsstöd.
Uppdraget
är därmed slutfört.
4.
Expertgruppen (In 1970:28) för vissa zigenarfrågor
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1969 med uppgift att skyndsamt
utreda levnadsförhållanden m. m. för de zigenare
441 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: 4
som hittills under 1960-talet fått tillstånd atl vistas i
rikel saml överväga och la initiativ till åtgärder som gör det möjligl för dem
att få en med övriga invandrare jämförbar ställning i samhället enligl de
riktlinjer som gäller för den reglerade invandringen.
Genom
beslut den 12 februari 1971 har expertgruppen fått i uppdrag att överväga och
till chefen för inrikesdepartementet inkomma med förslag dels om lämpliga
former för utlagning och överföring lill Sverige av socialt handikappade
zigenare, dels ock om etl handlingsprogram för deras omhändertagande,
utbildrung och anpassning här i landet
Genom beslut
den 21 januari 1972 har expertgruppen fått i uppdrag atl handha sådana frågor
om utbyte med finska myndigheter av erfarenheler rörande förbättring av
zigenarnas levnadsförhållanden i Finland och Sverige som föranleds av Nordiska
rådets rekommendation nr 23/1969.
Genom
beslut den 19 april 1974 har expertgruppen fåll i uppdrag alt under budgetåret
1974/75 erUigl bemyndigandena den 24 oktober 1969 och den 12 februari 1971
fortsätta sin verksamhet med samordning och uppföljning av pågående
försöksverksamhet rörande utomnordiska zigenare.
Genom
beslut den 15 maj 1975 har expertgruppen för vissa zigenarfrågor fåtl i uppdrag
atl tills vidare under budgetåret 1975/76 enligl bemyndigandena den 24 oktober
1969 och den 12 februari 1971 fortsätta sin verksamhet med samordning och
uppföljning av pågående försöksverksamhet rörande utom-nordiska zigenare.
Ordförande: Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av
riksdagen
Ledamöter: Andersson, G. Ingemar, byråchef, f.d. led. av
riksdagen Guslafsson, IngaL., psykolog
Håkansson, Håkan E., byråchef (fr.o.m. den 1 november
1974) Isacsson, Karin, byråchef
Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 15 augusti
1974) Olderin, Gunnar O., byråchef (fr.o.m. den 15 augusii 1974) Vrelhammar, K.
Harald, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 november 1974)
Sekreterare: Stargård, E. Hugo, rektor Kurator:
Hjelm, Orvar M., socialinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1975
t.o.m. den 30 juni 1976)
Lokal: Storkyrkobrinken 13,4 tr., 111 28 Stockholm, tel.
växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse
In 28. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse In 9.
Expertgruppen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 18
A: 4 Skr
1975/76:103 442
sammanträden. Därutöver har sammanträden och konferenser
hållits med representanter för statiiga och kommunala myndigheter rörande
bostads-och utbildningsfrågor för zigenare. Expertgruppen har vidare deltagit i
konferenser och kurser rörande zigenarfrågor för fanuljepedagoger,
socialarbetare och lärare.
Anpassningskurser för utomnordiska zigenare har under år
1975 bedrivits på tio platser i landet.
Expertgruppen har den 4 september 1975 avgett redogörelse
över försöksverksamhet för utomnordiska zigenare samit förslag lill åtgärder
(Ds A 1975:8).
Uppdraget är därmed slutfört vad avser redogörelse över
hittills bedriven försöksverksamhet. Uppdraget fortsätter till utgången av
budgetåret 1975/76 vad avser uppföljning och samordning av pågående
försöksverksamhet.
5. Arbetsmiljöutredningen (S 1970:35)
Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20
februari 1970 med uppdrag all företa en allmän översyn av
arbetarskyddslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 mars 1970):
Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör
Ledamöter: Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande,
led. av riksdagen Gustafsson, Kerstin, förbundsjurisl Guslafsson, G. Olov,
direktör KjeUstrand, Leif, ombudsman Lindström, Gunnar, direktör Westling, Otto
J., f.d. generaldirektör
Experter: Ahlqvist, G. Börje, avdelningschef Bartley, A.
Osborne, professor
Björkman, A. Fredrik M., förste länsassessor (t.o.m. den
31 oktober 1975)
Bolinder, S. Erik G., med. lic.
Ericsson, Bo I., förbundsjurisl (fr.o.m. den 11 februari
1975) ForseUus, Hans F., direktör (fr.o.m. den 19 mars 1974) Forssman, Sven P.
M., professor
Johansson, Bengt K. Å., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 19
januari 1974) Lönngren, D. Rune, farm. dr Malmsköld, A. J. Bertil,
yrkesinspeklör Masreliez, NUs G., med. lic.
443 Konunittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: 6
Nissen, L. S. Veronika, byråchef (fr.o.m. den 15 oktober
1974)
Olson, Sven-Olof, generalmajor (fr.o.m. den 19 mars 1974)
Rambe, Sven O. F., byrådirektör (t.o.m. den 31 oktober
1975)
Rundqvisl, Karl-Ingvar, försäkringsdomare
Starland, Hilding, f.d. överingenjör
Westlin, E. Arne, avdelningschef
Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28
november 1974)
Sekreterare: Gullberg, Hans E., hovrättsråd
Bitr. sekreterare: Lindström, Jöns A.,
departementssekreterare Paulsson-Nordling, Kerstin E., hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 10310
Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberältelse
S 29.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 22 sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under januari
1976.
6. Arbetsrättskommittén (In 1971:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
december 1971 för att göra en allmän översyn av arbetsf redslagstiflningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1972 och den 4 januari 1975):
Ordförande: Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande (fr.o.m.
den 4 januari 1975)
Ledamöter: Aldestam, N. Arne, statssekreterare Bratt,
Lennart, direktör Edlund, Sten E., docent
Ekinge, Bemt A., ombudsman, led. av riksdagen Fransson,
Arne A. E., kamrer, led. av riksdagen Guslafsson, Stig G., förbundsjurist, led.
av riksdagen Hansson, LiUy E., fru, led. av riksdagen Lindberg, Sven J.,
ombudsman, led. av riksdagen Lindström, Gunnar, direktör Oskarson, K. F.
Gunnar, major, led. av riksdagen Westerberg, Lars G. I., andre ordförande i LO
(fr.o.m. den 30 januau-i 1974)
A: 6 Skr 1975/76:103 444
Experter:
Baecklund, B. Göran, infomiationssekreterare (fr.o.m. den 14 januari 1975)
Eskilsson,
Sture B., direktör (fr.o.m. den 1 febmari 1975) Fagerlund, Bengt O. H.,
assistent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 januari 1975)
von
Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör Larsson, P. Härje, informationschef
(fr.o.m. den 14 januari 1975)
Sekreterare:
Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1975) Ljungar, Jan A.
B., hovrättslagman (t.o.m. den 31 januari 1975)
Bitr.
sekreterare: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 januari 1975)
Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor
Direktiven
för kommittén, se 1973 års riksdagsberältelse In 25.
Tilläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprolokoU den 20 december
1974):
Arbelsrättskommittén
fick i slutet av år 1971 Kungl. Maj:ts uppdrag all lägga fram förslag tiU
lagstiftning som ger löntagarna det stöd som behövs för alt få till stånd en
demokratisering av arbetslivet. Detta uppdrag beräknas vara slutfört i början
av år 1975.
I
en skrivelse i maj 1974 har statsrådsberedningen framhållit vikten av atl de
statliga utredningarna också tar upp informationsfrågan, om ell genomförande av
utredningsförslagen korrmier alt göra del nödvändigt med mer betydande
informationsinsatser.
De reformer, som kan komma
alt beslutas på grundval av arbetsrättskommitténs förslag, leder till betydande
förändringar på den svenska arbetsmarknaden. Förändringarna kommer inle bara
alt gälla organisationernas ställning utan också förhållandet mellan den
enskilde arbetsgivaren och arbetstagaren.
Arbelsrättskommittén bör
därför uppmärksamma de informationsfrågor som hänger samman med arbelsrätlsreformen.
Kommittén bör föreslå riktUnjer för sådana informations- och
utbildningsinsatser från samhällets sida som bedöms nödvändiga. Komnuttén bör
även komma med förslag rörande den lämpliga tidpunkten för verksamheten och
överväga behovet av särskilda åtgärder för mindre arbetsplatser, invandrade
arbetstagare osv. Beträffande utbildningsinsatserna bör bl. a. studieförbundens
roll uppmärksammas.
Det
finns anledning alt räkna med att arbetsmarknadens organisationer kommer att ta
en viktig del av ansvaret för den information och utbildning, som är en
nödvändig förutsättning för reformens genomförande. Inte minst gäller detta
lill den del lagstiftningen kommer alt kompletteras genom kollektivavtal.
Kommittén bör därför också överväga hur en samordning skall komma till stånd
mellan de insatser som görs av statsmakterna resp. arbetsmarknadens
organisationer.
Kommittén
bör, i de nu behandlade frågorna, samråda med nämnden för samhällsinformation.
445 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A: 7
Frågan
om politisk verksamhet på arbetsplatserna uppmärksammades i två motioner till
1969 års riksdag. Motionärerna uttalade bl. a. att del i samband med
strävandena mot företagsdemokrati förtjänade övervägas vilket inflytande de
anställda borde ha i hithörande frågor. Motionärema uttalade vidare all del var
långl ifrån säkert atl del fanns behov av preciserade rättsregler men att de
faktiska förhållandena och rättslägel borde undersökas bl. a. för alt främja en
debatt i frågan och bidra till en mordernare ocb mindre restriktiv praxis. Även
riksdagen uttalade sig för att en karlläggning skulle komma till stånd för atl
sedermera utgöra grundval för en bedömning av om några åtgärder var påkallade.
Med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande tillkallade chefen för dåvarande inrikesdepartementeti mars 1973
en sakkunnig jämte experter alt utföra den begärda kartläggningen. Detta arbete
beräknas vara slutfört i börjanavår 1975.
Det bör nu ankomma på
arbetsrättskommittén att på grundval av den sakkunniges arbete bedöma om de av
kommittén framlagda reformförslagen för en demokratisering av arbetslivet
tillgodoser de synpunkter som har framförts av riksdagen rörande politisk
verksamhet på arbetsplatserna.
Det
nya utredningsarbetet bör påbörjas så snart kommittén har avslutat sitt
utsprungliga uppdrag.
Kommittén
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 16 sammanträden. Därutöver
har tre sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågor rörande
information och utbildning kring arbelsrätlsref ormen.
Kommittén
har den 16 januari 1975 avgett huvudbetänkandet (SOU 1975:1) Demokrati på
arbetsplatsen. Förslag till ny lagstiftning om förhandlingsrätt och
kollektivavtal. Vidare har kommittén den 13 november 1975 avgelt betänkandet
(Ds A 1975:11) Information och utbildning kring arbetsrättsreformen, politisk
verksamhet på arbelsplatsema.
Uppdraget
är därmed slutfört.
7.
Yrkesskadestatistikutrednuigen (S 1972:04)
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 december 1972 för utredning angående
yrkesskadestatistikens utformning m. m.:
Utredningsman:
Gunnarsson, S. Olle G., överdirektör
Experter:
Eriksen, Tor E., byråchef Gerhardsson, Gideon, professor Kjellstrand, Leif,
ombudsman
Modig,
Lars E., t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 5 juni 1975) Thorsson, Jan A., leg.
läkare (fr.o.m. den 10 april 1975) Ulfward, E. Bertil, överingenjör (fr.o.m.
den 7 maj 1974)
A: 7 Skr
1975/76; 103 446
Wallberg, KlasH. S., avdelningschef
Sekreterare: Lagerlöf, K. Elisabeth, forskningsassistent
Wikman, C. Gunnar, departementssekreterare (t.o.m. den 31 maj 1975)
Bitr. sekreterare: Jensen, Inga-Lill I.,
forskningsassistent
Ohlsson, E. Lennart, kansUsekrelerare (fr.o.m. den 5 juni
1975) Olsson, Berit E., l:e aktuarie (fr.o.m. den 1 januari 1975)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr.. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
S 23. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse A 13.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
båUit åtta sammanträden samt haft överläggiungar med olika myndigheter,
organisationer och andra, som berörs av utredningens arbete. Därutöver har tolv
sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om
yrkesskadeanmälningsblankellens innehåll och klassificering.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år
1976.
8. Utredningen (In 1973:01) om politisk propaganda på
arbetsplatser
Tillkallad enligtKungl. Maj:ls bemyndigande den 23 mars
1973 för alt undersöka under vilka förutsättningar och i vilken omfattning
politisk informationsverksamhet och propaganda förekommer på arbetsplatser m.
m.
Utredningsman: Sigeman, Tore I., forskardocent
Experter: Gustavsson, Sverker, docent Lundberg, Leif T.
E., fU. kand.
Särskilda direktiv bar ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1974 - april 1975
hållit två sammanträden.
Utredningen har den 29 april 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:27) Politisk propaganda på arbetsplatser, rättsläge och förekomst.
Uppdraget är därmed slutf ör-t.
447 Konunittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A:9
9.1974 års semesterkommitté (A 1974:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 mars
1974 för alt företa en aUlmän översyn av semesterlagsliftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 mars 1974):
Ordförande: HaUström, H. Gunnar F., f.d.
förbundsordförande
Ledamöter: Arrbäck-Falk, Gunnel, fil. mag. (t.o.m. den 20
maj 1975) Axelsson, K. Bertil J., förbundssekreterare Cronqvisl, Sven-Olof H.,
direktör (fr.o.m. den 31 januari 1975) Forstadius, Erik L. W., direktör
Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av
riksdagen Håkansson, P. Harald, ombudsman (t.o.m. den 30 januari 1975)
Johansson, Eric G. E., direktör Karlsson, H. K. Göran, ombudsman
Nyquist, P. Ola G. B., jur. dr, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 21 maj 1975) Olsson, Holger S., avtalssekrelerare
Experter: Edvardsson, P. Einar, byråchef (fr.o.m. den 31
januari 1975) GrönwaU, Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Johansson, Bengt K. Å., t.f. kansliråd Jönsson, Ingeborg, avdelningsdirektör
Normark, Georg R., chefsjurist Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 28 november 1974)
Sekreterare: Eriksson, Lars Göran, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 16 april 1974)
Bitr. sekreterare: Öström, Klasgöran, byrådirektör
(fr.o.m. den 31 januari 1975)
Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse A
16.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 22 sammanträden.
Kommittén har i december 1975 avgelt betänkandet (SOU
1975:88) Fem veckors semester.
Uppdraget är därmed slutfört.
A: 10
Skr 1975/76:103 448
10. Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)
TillkaUade eiUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars
1974 för att utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1974):
Ordförande: Sandberg, Lars G., förbundsordförande
Ledamöter: Beckius, Carin E., kanslichef Carlsson, G.
Rune, förbundsdirektör Edin, Per-Olof, utredningschef
Eliasson, E. Ingemar, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Eriksson, Karl Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Eriksson, B. Sune, direktör
Faxén, Karl-Olof, docent Hellström, Mals J., fil. kand., led. av riksdagen
Meidner, Rudolf A., fU. dr
Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen Rehn,
L. Gösta, professor Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör Sandebring, Hans E.,
direktörsassislenl af Ugglas, G. S. Bertil, partisekreterare, led. av riksdagen
Werner, Lars H., parlUedare, led. av riksdagen ÅsHng, Nils G., lantbrukare,
led. av riksdagen Östlund, John O., förste ombudsman
Experter: Adlercreutz, Gustaf L. H., civilekonom (fr.o.m.
den 15 oktober 1974) Almryd, Hans G. B., informationschef (fr.o.m. den 24
september 1974) Askeslig, H. Bertil S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25
februari 1975)
Breidensjö, Monica, ombudsman (fr.o.m. den 24 september
1974) Broms, Jan T. R., bitr. direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Dahl,
Gerd B., fm (fr.o.m. den 24 september 1974) Daimar, Margot, fru (fr.o.m. den 24
september 1974) Farm, Ante T., tekn. lic. (fr.o.m. den 10 aprU 1975) Göransson,
G. Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Hansson, Stig G. E.,
agronom (fr.o.m. den 24 september 1974) Henriksson, Runa M., fru (fr.o.m. den
15 oktober 1974) Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansUråd (fr.o.m. den 24 september
1974) Ivarsson, Anna-Lisa, fru (fr.o.m. den 24 september 1974) Jacobson, Bengt,
undervisningsråd (fr.o.m. den 25 februari 1975) Johansson, Inga-BrillB., fru
(fr.o.m. den 24 september 1974) Jönsson, Ruth V., fru (fr.o.m. den 24 september
1974)
449 Konunittéer: Arbetsmarknadsdepartementet
A: 10
Kahlin, Tage H. G., direktör (fr.o.m. den 24 september
1974) Larsson, E. Åke, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Leimar,
A. Tord M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 september 1974) Lindblad, Gullan
B. K., utredningsassislenl (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Lindvall, Karl-Erik,
andre förbundsordförande (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 24
september 1974) Lundquist, G. Jan-Eric, förste inspektör (fr.o.m. den 1 mars
1975) Nygren-Söderberg, Laila E., verkställande direktör (fr.o.m. den 15
oktober 1974)
Persson, A. Henry, ombudsman (fr.o.m. den 24 september
1974) Persson, Lena A-M., laboratoriebilräde (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Pet
ersson, Björn G., ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974) Pettersson, Erik
B., generaldirektör (fr.o.m. den 24 september 1974) Plalin, Ulla-Britta,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974) Ringholm, Bosse I. K.,
sakkunnig (fr.o.m. den 24 september 1974) Slunge, G. Waller R., avdelningschef
(fr.o.m. den 24 september 1974) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den
24 september 1974) Sundström, Olof G., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober
1974) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)
Wilén, S. Krislina (Kerstin), förskollärare (fr.o.m. den 24 september 1974)
Winther, S. I. Eva, sjuksköterska (fr.o.m. den 24
september 1974) Åberg, Carl-Johan, planeringschef (fr.o.m. den 14 januari 1975)
Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Österberg, Gunnar
R., tf. kansUråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Östlund, Hans-Erik,
departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)
Sekreterare: Persson, Gustav B., kommunalråd (fr.o.m. den
1 juli 1974)
Bitr. sekreterare: Bernhardsson, K. Göte, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 juli 1974) Carling, Jan L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
november 1974) Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 24 september
1974) Eriksson, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974)
Guteland, Gösta A., fil. lic. (fr.o.m. den 1 juU 1974)
Stångberg, OUe H., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 februari 1975)
Svensson, Leif Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juU 1974)
Lokal: Drottninggatan 6,4 tr., 111 51 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
A 17.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 19
29 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
A: 10
Skr 1975/76; 103 450
sammanträden. Utredningen har delvis arbetat i sex olika
arbetsgrupper. Tolv sammanträden har hållits med arbetsmarknadspolitiska
gruppen, tre med finansieringsgruppen, tio med näringspolitiska gruppen, åtta
med planeringsgruppen, elva med regionaipolitiska gruppen samt tio sammanträden
med utbildningsgruppen.
I arbetet har bl. a. ingått att göra en första utvärdering
av
försöksverksamheten med intensifierade kommunala
sysselsättningsinsalser. Dessutom genomförs en
försöksverksamhet med intensifierad arbetsförmedling m. m. för ungdom.
Utredningen har i december 1975 avgetl ett delbetänkande
(SOU 1975:90) Arbete ål alla.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
11. Organisationskommittén (A 1974:03) för skyddat arbete
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars
1974 för översyn av vissa former av arbetsmarknadspolitiskt motiverad
induslriell verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1974):
Ordförande: Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av
riksdagen
Ledamöter: Johansson, Bengt K. Å., t.f. kansliråd
Pehrsson, Maj R., kassör, led. av riksdagen Wikstrand, Rolf A. I.,
avdelningschef Ågren, Lars O. T., direktör
Experter: Agnelöw, J. Arne, ombudsman Engs röm, Odd E. L.,
t.f. departementsråd Eriksson, I. Seved, byråchef Ettarp, Lars G.,
departementssekreterare Fredriksson, Bernt A., avdelningschef Pårud, Nils G.,
förbundsordförande (fr.o.m. den 16 maj 1974) Sundberg, Kurt M., ombudsman
Sekreterare: Högberg, Göran, sekreterare (fr.o.m. den 16
maj 1974)
Direktiven för kommittén, se 1975 års komnultéberättelse A
18.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden.
Kommittén har den 15 oktober 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:82) Organisation för skyddat arbete.
Uppdraget är därmed slutfört.
451 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A: 13
12.
Utredningen (A 1974:04) om den yrkesinriktade rehabiliteringen
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för översyn av den
yrkesinriktade rehabiliteringen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1974):
Ordförande:
Kärnek, Ruth I. C, landstingsråd
Ledamöter:
Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef
Experter:
Adolfsson, Bo R., ombudsman Eriksson, I. Seved, byråchef Ettarp, Lars G.,
departementssekreterare Holmbäck, Inga G. M., utredningssekreterare Johansson,
B. Gunnar, konsulent Lindholm, P. Charles, avdelningsdirektör Lundgren,
Karl-David, överläkare Sandström, Carl-Eric D., sekreterare Swahn, Georg G. H.,
arbetsvårdsdirektör Utberg, Rolf F., kanslichef (fr.o.m. den 28 november 1974)
Wallner, Calle J., psykolog (fr.o.m. den 10 maj 1974)
Sekreterare:
Dahlén, Agneta A. D., sekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974)
Bitr.
sekreterare: Petrén, Finn M., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet,
Fack, 10310 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för uiredningen, se 1975 års komnruttéberätlelse A 19.
Uiredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden. En mindre
arbetsgrupp inom utredningen har dessutom sammanträtt fem gånger under
perioden.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
13.
Byggsysselsättningsdelegationen (A 1974:05)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1974 för att planera åtgärder i
fråga om sysselsättningen inom byggnadsverksamheten:
A; 13
Skr 1975/76:103 452
Ordförande: Larsson, Y. Allan G., statssekreterare
Ledamöter: Berg, Owe R. J., ombudsman EUson, Magnus L.,
byråchef Jönsson, N. Börje, förste förbundsordförande Ohlsson, K. Olle,
ombudsman Spendrup, K. Aksel, avdelrungschef Sleen, Jan O. R., arkitekt
Sekreterare: Appelgren, A. Gunnar, ingenjör (fr.o.m. den 4
juni 1974)
Särskilda direktiv bar ej meddelats.
Delegationen bar under tiden november 1974 - juni 1975
hållit fyra sammanträden.
Genom beslut av regeringen den 18 juni 1975 har
delegationen gått upp i det samtidigt inrättade arbetsmarknadsrådet.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Stimulansutredningen (A 1974:06)
Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj
1974 för att förbättra arbetsmiljön inom industrin (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 maj 1974):
Ordförande: Johansson, Bengt K. Å., t.f. kansliråd
Ledamöter: Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen
Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen
Sekreterare: Hammarström, Olof, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
A 21.
Utredningen bar under tiden november - december 1974
hållit 10 sammanträden.
Utredningen har den 18 december 1974 avgetl betänkandet
(Ds A 1974:8) Stimulansåtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
Uppdraget är därmed slutfört.
453 Kommittéer;
Arbetsmarknadsdepartementet A: 16
15. Lagerstödsutredningen (A 1974:07)
TUlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj
1974 för utvärdering av stödet lill lagerinvesleringar (se Post- ocb Inrikes
tidn. den7 juni 1974):
Ordförande: HeUström, Mats J., fil. kand, led av riksdagen
Ledamöter: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Pettersson,
Bengt A. G., avdelningschef
Experter: Bertmar, Lars M. I., civilekonom (fr.o.m. den 15
oktober 1974) Dahlerus, BoH. C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1975)
Öhman, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Sekreterare: Reuterswärd, Anders P. E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 16 augusii 1974)
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack,
103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1975 ärs kommittéberättelse
A 22.
Utredningen har under iden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden. Den har också haft överläggningar med företrädare för
arbetsmarknadsverket och företag som fått lagerstöd.
Utredningen har den 29 maj 1975 avgett delbetänkandel (Ds
A 1975:6) Lagerstöd I med preliminära synpunkter på utformningen av ett stöd
till lageruppbyggnad i industrin.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
16.1974 års utredning (A 1974:08) om eii alhnän ar betsl
öshetsf örsäkring
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni
1974 för att utreda frågan om allmän arbetslöshetsförsäkring m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 24 juni 1974):
Ordförande: Magnusson, Erik, förbundsordförande
Ledamöter: Ärfwedsson, Anders J., sekreterare (t.o.m. den
27 oktober 1975) Bodström, T. Lennart, ordförande
A: 16 Skr 1975/76:103 454
Bäck,
Karl-Axel, ombudsman
Ekinge,
Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen
Elmstedl,
Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen
Johansson,
Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av riksdagen
Ludvigsson,
Ingrid M., fru, led. av riksdagen
Marcusson,
Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975)
Olsson,
Sune B. B., led. av riksdagen
Petersson,
Olof H. E., kansliråd
Svensson,
Inge G., direktör
Tobisson,
Lars F., partisekreterare
Walander,
Håkan I., ombudsman
Experter:
Bratthall, Kenneth, hovrättsassessor
Cosmo,
O. Ingemar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Erici, Bemt H.,
byråchef (fr.o.m. den 8 oktober 1974) WadeU, Ulla G. S., kammarrättsråd
Sekreterare:
Bengtson, Sven F., byråchef
Bitr.
sekreterare: Cronmark, Lars K.-H., departementssekreterare (t.o.m.
den 31 december 1975) Harriman-Hernborn, Anita C., byrådirektör (fr.o.m. den
8 oktober 1974)
Nitare,
J. Gideon H., byrådirektör (fr.o.m. den I maj 1975)
Lokal:
Munkbron 11, 3 tr. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm, tel. 11 66 51 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 23.
Utredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 båUit elva sammanträden och
företagit studiebesök hos länsarbetsnämnderna i Västerås och Göteborg.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
17.
Delegationen för arbetstiidsfrågor (A 1974:09)
TiUkallade
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 juni 1974 för vissa uppgifter inom
arbetstidsområdet:
Ordförande:
Larsson, Y. Allan G., statssekreterare
455 Kommittéer; Arbetsmarknadsdepartementet A; 18
Sakkunniga:
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör Axelsson, K. BertU J.,
förbundssekreterare Björkman, K. Eugen, direktör Håkansson, P. Harald,
ombudsman Högberg, K. Gunnar, direktör Karlsson, H. K. Göran, ombudsman
Suppleanter:
Andersson,
Tryggve E., sektionschef (för Björkman) Eriksson, Kjell E., ombudsman (för
Håkansson) NUsson, A. Erik, lönedirektör (för Andrén) Sandberg, K. Bertil,
ombudsman (för Axelsson) Tydén, Christian F., direktör (för Högberg) Westin, Aina
V. H., ombudsman (för Karlsson)
Expert:
Åberg, J. Yngve, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31
december 1975)
Sekreterare:
Westin, Aina V. H., ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Bitr.
sekreterare: Lidbeck, Åse, kansUsekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1975) Rollen,
Berit, sekreterare (fr.o.m. den 14 januari 1975)
Lokal:
Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel
763 10 00
Direktiven
för delegationen, se 1975 års kommittéberättelse A 24.
Delegationen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden varav etl
varit offentligt. Delegationen har hafl överläggningar med myndigheler,
organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
18.
Utredningen (A 1974:10) av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och
trädgårdsnäringen
TUlkallade
enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13 september 1974 för utredning av
arbetskraflsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 september 1974):
Ordförande:
Andersson, J. Gunnar D., överdirektör
A: 18
Skr 1975/76; 103 456
Ledamöter: Kvarnström, Olof E., hortonom Svensson, Börje,
förbundsordförande
Experter; Gårdstedt, H. Birger, skolråd (fr.o.m. den 14
januari 1975) Knulsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 14 januari 1975)
Ringholm, Bo I. K., sakkunnig (fr.o.m. den 17 december 1974) Skoglösa, Erling
T., ombudsman (fr.o.m. den 11 november 1975) Wessén, VUhelm, direktör (fr.o.m.
den 28 november 1974)
Sekreterare: Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef (fr.o.m. den
16 november 1974)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 10310
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
A 25.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden. Uiredningen har i studiesyfte besökt förelag och
regionala myndigheter i Östergötlands och Malmöhus län. Överläggrungar har ägt
rum med centrala myndigheler och organisationer samt andra utredningar inom
jordbruks- och trädgårdsnäringens område.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1976.
19. Referensgruppen (A 1974:11) för glesbygdsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8
november 1974 för att biträda vid arbetet med glesbygdsfrågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 november 1974):
Ordförande: Petersson, Olof H. E., kansliråd
Ledamöter: Berglund, Frida J., fru, led. av riksdagen
Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen Turesson, Bo,
överlantmälare, led. av riksdagen Westberg, H-O. (Olle), rektor, led. av
riksdagen Ågren, Lars O. T., direktör Åkerlund, Hans E., byråchef
Sekreterare: Rangrost, Johny A. P.,
departementssekreterare
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm, tel.
457 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A; 20
växel 08/763 10 00 (ordföranden och sekreteraren)
Direktiven för referensgruppen, se 1975 års kommittéberättelse A 26.
Referensgruppen har under tiden november 1974 - oktober
1975 hållit åtta sammanträden. Härvid har glesbygdsspecifika problem belysts
inom olika serviceområden. Referensgruppen har biträtt den interdepartementala
arbetsgruppen för glesbygdsfrågor vid utarbetandet av en särskild promemoria i
anslutning till länsplanering 1974.
Referensgruppens arbete kommer atl pågå t. v.
20. Utredningen (A 1975:01) om företagsutbildningen
Tillkallade erUigt regeringens bemyndigande den 27
februari 1975 föratt utreda frågor om utbildning i företag (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 mars 1975):
Ordförande: Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör
Sakkunniga: Berglund, Frida J., fru, led. av riksdagen
Pettersson, Karl Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen
Experter: Andersson, Tryggve E., sektionschef
Berggren, Sören V., ulbildningsinlendent (fr.o.m. den 5
november 1975) Brandgård, Evert, ulbildningsinlendent Christiani, F.-O. Gunnar,
ombudsman Fogels röm, Siv E., ombudsman
Gårmark, Thore O., direktör (fr.o.m. den 5 november 1975)
Landqvisl-Weslh, Inga-Lill, ombudsman
Larsson, Hans F. L., ombudsman (fr.o.m. den 5 november
1975) Lindström, Lars E., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Jungbeck,
Gunilla M., sekreterare Murray, U. Mac, departementssekreterare Persson, A.
Henry, ombudsman Rask, Lars G., civiUngenjör Ringholm, Bo I. K., sakkunnig
Sahlén, G. Anna-Stina P., ombudsman (fr.o.m. den 5
november 1975) Wärn, Bo H., sektionschef
Sekreterare: Gussing, N. Ragnar J., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 8 oktober 1975)
Bitr. sekreterare: Eliasson, Kerstin E., fU. kand.
(fr.o.m. den 1 december 1975)
A: 20
Skr 1975/76:103 458
Rangrosl, Johny A. P., departementssekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Leijon tiU protokoll vid
regeringssammaniräde den 27 februari 1975):
De sysselsältningspoliliska ambitionerna har successivt
höjts. I direktiven till sysselsättningsutredningen (A 1974:02) framhölls
sålunda all det är elt övergripande mål för samhällets politik att skapa arbete
ål alla. Delta är uttryck för en strävan att upprätthålla full sysselsättning
och alt göra det möjligt för allt fler all delta i arbetslivet.
Olika åtgärder har vidtagits i syfte all stärka den
enskildes ställning på arbetsmarknaden. Utbildningen har därvid utgjort elt
viktigt medel.
Samhället har ansvaret för den grundläggande utbildningen
och för den allmänna yrkesutbildningen. Företagen svarar för den mera
specialiserade yrkesutbildningen (färdigutbildning och inskolning) samt den
yrkesinriktade fortbildningen.
En förskjutning av ansvaret har skett under senare år.
Detla har inneburit alt samhället har tagit över en del av det ansvar som
tidigare vilade på förelagen.
Genom den nya gymnasieskolan har den allmänna
yrkesutbildningen breddats. Därigenom underlättas företagens rekrytering och
individens möjUgheter till byte av arbetsplats och arbetsuppgifter. Den
kraftiga expansionen av gymnasieskolan och den högre utbildningen tillför
numera arbetsmarknaden en en helt annan ulslräckning än tidigare personer med
kvalificerad utbildning. Även utbyggnaden av arbetsmarknadsutbildningen har
inneburit en kraftig förstärkning härvidlag. Vidare utgår statsbidrag till
driften av enskild yrkesutbildning bl. a. i form av företagsskolor.
Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen stöder samhället
utbildning i företag. Därigenom har samhället delvis övertagit kostnader, som
företagen tidigare svarat för. Jag har för riksdagen i prop. 1975:45 redovisat
mina ställningstaganden när del gäller arbetsmarknadsutbildning och föreslagil
en reformering och utbyggnad av verksamheten. Propositionen bygger på det
utredningsarbete, som har utförts av kommittén för översyn av
arbelsmarknadsutbUdningen, KAMU (In 1972:04). I enlighet med direktiven har
kommittén belyst frågan om arbetsmarknadsutbildning i företag. I belänkandet
lämnas en översikt över de kartläggningar som har gjorts av omfattningen och
inriktningen av företagens personalutbildning.
En undersökning från år 1%7 visar att den intema
utbildningen i industriföretag till ca en tredjedel bestod av grundutbildning
och lill varedera en fjärdedel av fort- och vidareutbildning.
Utbildningsinsatserna storlek skilde sig väsentligt mellan olika branscher. Etl
genomgående drag var att ju längre tjänsteställning de anstäUda hade desto
mindre gavs de möjlighet att deltaga i utbildning.
Enligt en enkät från år 1970 till 375 företag inom
SAF-området med mer än 50 anställda tjänstemän uppgick de totala
utbildningskostnaderna i dessa förelag lill 0,21 procent av omsättningen.
Tjänstemännens andel av utbUdningskostnaderna uppgick till 60 procent.
Förelagens utbildningskostnader per anställd tjänsteman var ca 600 kr. och per
arbetare knappt 150 kr.
459 Konunittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: 20
Den företagsinterna utbildningens omfattning är myckel
varierande mellan olika branscher och mellan olika företag inom branscherna.
Överlag får de anställda med den bästa utbildningsbakgrunden en förhållandevis
större del av den företagsinterna utbildningen än de som hau- en kort
utbildning.
Som jag
har nämnl bedrivs en del av utbildningen i företag som arbetsmarknadsutbildning
och ges därmed statligt slöd. De varierande former i vilket detta sker har sin
utgångspunkt i klart avgränsade syften som samhället ansett sig böra främja.
Företagsutbildning med statligt slöd sker bl. a. för all underlätta för äldre
och handikappade all få en fasl förankring på arbetsmarknaden. Bidrag ulgår
även lill förelag som anställer och utbildar män resp. kvinnor för yrken som
domineras av motsatt kön. Samhället stimulerar också vissa förelag med
avsältningsproblem atl utbilda i stället för alt permittera personal. Stöd kan
vidare ulgå lill förelag i vissa regioner som anställer och utbildar personal.
Denna s.
k. förelagsulbildning har expanderat snabbi under senare år. 1969 berördes 7
735 personer av sådan utbildning medan över tre gånger så många (23 920)
genomgick förelagsulbildning inom arbetsmarknadsutbildningens ram år 1973. Mer
än hälften av dessa fick utbildning inom ramen för lokaliseringsutbildning
eller med stöd av den s. k. fem-kronan.
KAMU
konstaterade all del inte finns något samlat material om den s. k.
internulbildningen (personalutbildningen) i näringsliv och offentlig
förvaltning. Därför rekommenderar KAMU att en särskild utredning görs om
"omfattningen och inriktningen av företagens inlernulbildning (inkl. de
statliga och kommunala sektorerna)". Kommittén framhåller vidare ätten
sådan utredning krävs för alt få en bätlre grund för samverkan och ansvarsfördelning
mellan företag och samhäUe och för att nå ell vidgat inflytande från de
anställdas sida över internulbildningen i företagen.
Jag delar
kommitténs uppfattning om behovet av en kartläggning av personalutbildningen.
När det gäller personalulbUdning inom den statUga sektorn har en utredning (Fi
1974:05) nyligen tillsatts. Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas för att
utreda frågan om personalutbildningen i företag. Därvid bör också
personalutbildning i kommuner behandlas.
De sakkunniga bör belysa personalutbildningens omfattning
och inriktning från främst tre utgångspunkter.
För del
första bör personalutbildningen belysas mol bakgrund av de
arbelsmarknadspolitiska strävandena att åstadkomma en jämn och trygg
sysselsättning. Statsmakterna söker med en lång rad olika medel atl motverka
konjunkturvariationer och arbetslöshet. Som etl led i strävandena alt motverka
arbetslösheten kan arbetsmarknadsutbildningen utvidgas. Del innebär all
perioder med låg efterfrågan på arbetskraft används för alt ge de arbetssökande
en utbildning, som ökar deras möjligheter alt få arbete och motsvarar de krav
på yrkeskunskaper, som kan väntas ställas inom företagen. När del gäller
företagens personalutbildning finns det åtskilligt som tyder på att denna inte
har en sådan önskvärd förläggning i tiden. Det förefaller snarast som om
utbildningen i många företag ulbidgades i högkonjunkturer och minskades lill
sin omfattning under lågkonjunkturer. Om så är fallet, bidrar
personalutbildningen till att förstärka konjunkturvariationerna och försämra
möjligheterna atl upprätthålla en hög och jämn sysselsättning. Del är angeläget
atl få en bild av personalutbildningens betydelse för företagens
arbetskraftsefterfrägan i olika konjunkturlägen.
Möjligheterna att låta personalutbildningen
spela en aktiv
A; 20
Skr 1975/76; 103 460
sysselsättningspolitisk roll i olika konjunkturlägen bör
studeras.
För det andra bör personalutbUdningen belysas med hänsyn
tiU den enskilde arbetstagarens behov av utbildning för all dennes ställning på
arbetsmarknaden skall stärkas. Som framgått av de undersökningar som refererats
i betänkandet från kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen
förefaller det som om de som har en kort grundutbildning och ingen eller mycket
begränsad yrkesutbildning, missgynnas vid fördelningen av personalutbildningen.
Denna utbildning skulle således knappast medverka till den allmänt
eftersträvade utjämningen i utbildningshänseende, utan snarare förstärka de
rådande skillnaderna. Det tillgängliga undersökningsmaterialet är emellertid
myckel bräckligt, varför det är svårl all dra några mera bestämda slutsatser,
innan en noggrann karlläggning har skett.
För det tredje bör personalutbildningen belysas med hänsyn
till förelagens behov av personal med yrkeskunskaper. Del förekommer
regelmässigt alt förelag redovisar brist på yrkesarbetare, oavsett
konjunkturläge. Det är önskvärt all få inderlag för en bedömning av hur
personalutbildningen svarar mol företagens efterfrågan och tillgång på
yrkesutbildad personal.
En undersökning av personalutbildningen i enlighet med vad
jag här anfört, kommer alt kräva insamling av information direkl från företag
och kommuner. Med hänsyn till önskvärdheten atl förenkla företagens
uppgiftslämnande, bör de sakkunniga genomföra denna undersökning i samarbete
med parterna på arbetsmarknaden. Uppgifterna bör därvid kunna samlas in
samtidigt med annan information.
Vid sidan av utvärderingen av förelagens
personalutbildning bör en utvärdering göras av de olika former för
arbetsmarknadsutbildning i förelag som förekommer och som jag tidigare
redovisat.
De sakkunniga skall inte lägga fram förslag lill åtgärder,
som innebär statsf inansieUa åtaganden.
De sakkunniga bör samråda med utredningen om den statliga
personalutbildningen liksom med sysselsällningsulredningen (A 1974:02).
Utredningen har under tiden juni - oktober 1975 håUit fyra
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
21. Utredningen (A 1975:02) om näringshjälp m. m.
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 7 oktober
1975 för utredning om näringshjälp m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20
september 1975):
Utredningsman: Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande
Experter: Lundqvist, J. Erling, ingenjör Petrén, Finn H.,
förste byråsekrelerare
461 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: 21
Sekreterare: Rågfeldt, B. Gunnar, förste byråsekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 13, Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 10310
Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Leijon till protokoll
vid regeringssammanträde den 7 oktober 1975):
Under senare år har de arbelsmarknadspolitiska ålgärderna
för personer med arbetshandikapp av skilda slag med ökad kraft inriktats på atl
lösa dessa personers sysselsättningsproblem inom det ordinarie arbetslivet.
Lagarna om anställningsskydd resp. vissa anställningsfrämjande åtgärder, som
båda trädde i kraft den 1 juli 1974, är exempel på detta. Sistnämnda lag ger
arbetsförmedlingen ökade befogenheter alt bereda anställning på den reguljära
arbetsmarknaden åt arbetssökande som av skilda skäl är svårplacerade. I detla
arbete har anpassningsgrupperna en viklig uppgift.
För alt anpassa arbetsplatserna till de arbetssökandes
skilda förulsällningar förfogar arbetsförmedlingen över en rad hjälpmedel.
Bidrag kan sålunda utgå till arbetsbiträde, särskilda anordningar på
arbetsplatsen och specieUa arbetstekniska hjälpmedel. Bidrag och lån kan också
utgå till motorfordon. Bidrag till arbetsbiträde får beviljas även sådan egen
företagare eller fri yrkesutövare som p.g.a. svårt handikapp åsamkas utgifter
för fortlöpande arbetsbiträde i en utsträckning som väsentligen överstiger vad
som kan anses vara normall för verksamheten. Egen företagare eller fri
yrkesutövare kan också beviljas bidrag till särskilda anordningar på
arbetsplatsen och, sedan den I juli 1975, bidrag till speciella arbetstekniska
hjälpmedel. Under vissa förutsättningar kan även bidrag och lån lill
motorfordon utgå lill egen företagare som p.g.a. handikapp är beroende av bil
för färd mellan bostad och arbetsplats.
De nämnda stödåtgärderna och bidragsformerna har, med
undanlag för bidrag till arbetsbiträde, vuxit fram ur den s.k. näringshjälpen.
Näringshjälp var tidigare elt samlande begrepp för skilda åtgärder men är
numera en bidragsform som syftar lill alt genom ekonomiskt slöd ge arbete och
försörjning åt handikappade m.fl. som inle kan beredas arbete genom andra
lämpliga arbetsvårdande åtgärder men som har förmåga och kunnande atl driva en
mindre rörelse.
Näringshjälp enligt arbelsmarknadskungörelsen (1966:368;
omtryckt 1972:300) består av bidrag eller lån lill kostnader för atl anskaffa
eller ersätta arbetsmaskin eller verktyg eller till annan kostnad för all börja
eller fortsätta verksamhet som egen företagare.
För start av verksamhet som egen företagare utgår
näringshjälp till handikappad, medelålders eller äldre arbetstagare som inte på
annat sätt kan få lämpligt arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.
Näringshjälp för att fortsätta verksamhet som egen företagare utgår till handikappad
om synnerliga skäl föreligger och den fortsatta verksamheien med sådan hjälp
kan antas bli lönsam och ge honom goda försörjningsmöjligheter. Näringshjälp
utgår med högst 15000 kr. helt eUer delvis som bidrag eUer räntefritt lån.
Om särskilda skäl föreligger kan handikappad som börjar
verksamhet som egen företagare, för vilken kreditslöd inte kan utgå enligt
kungörelsen (1960:372) om statiigt kreditstöd lill hemslöjd, hantverk och
småindustri.
A: 21 Skr 1975/76:103 462
utöver
näringshjälp erhålla lån med högst 30(X)0 kr. På sådant lån utgår ränta från
dagen för utbetalningen efler samma räntesats som i allmänhet tillämpas för
induslrigarantilån med rörlig räntefot enligl nämnda kungörelse.
Antalet
personer som har beviljats näringshjälp har minskal under senare år. Under
budgetåret 1971/72 beviljades 767 personer näringshjälp saml under budgetåren
1972/73 och 1973/74 613 resp. 545 personer.
Bakom
denna utveckling kan ligga flera orsaker. Strukturella förändringar i
näringslivet och i samhäUet i förening med den allmänna kostnadsutvecklingen
har lett till ökade krav vid rörelseetableringar av del slag det här gäller.
Utbyggnaden under senare år av del arbelsmarknadspolitiska ålgärdssystemel i
övrigt torde också ha påverkat behovel av näringshjälp. Vid sidan av tidigare
nämnda arbetshjälpmedel ål handikappade kan nämnas de ändrade bidragsvillkor
för halvskyddad sysselsättning som gäller sedan den 1 juli 1972 och den
utbyggnad av den halvskyddade sysselsättningen som har ägt rum sedan dess. inte
minsl genom anpassningsgruppernas arbete.
Det
för näringshjälp anvisade beloppet uppgick under budgetåret 1974/75 lill 15,5
milj. kr., vilket beräknades medge bidrag och lån lill ca 850 personer. Under
budgetåret beviljades dock inte mer än 403 bidrag och 90 lån för totalt 7,1
milj. kr. Sammanlagt 409 personer erhöU näringshjälp. Av dessa påbörjade 224
verksamhet som egen företagare, medan 185 fick näringshjälp tiU fortsalt
verksamhet.
För
budgetåret 1975/76 har anvisats 15,5 milj. kr. för näringshjälp, dvs. samma
belopp som disponerades för verksamheten under föregående budgetår.
Maximibeloppen för bidrag och lån är oförändrade.
I
belänkande (InU 1975:3) till 1975 års riksdag med anledning av motioner
förklarade inrikesutskoltet alt en justering av näringshjälpens maximibelopp i
och för sig kunde te sig motiverad med hänsyn till de prisförändringar som
inträffat sedan bidragsbeloppet senast höjdes år 1970. Utskottet var emellertid
inte berett alt förorda en höjning av beloppet. ErUigl utskottets mening borde
näringshjälpsverksamhelen allmänt utvärderas. En undersökning av näringshjälpen
redovisades år 1965 av arbetsmarknadsutredningen i betänkandet (SOU 1965:9)
Arbetsmarknadspolitik. Sedan dess har näringshjälpen byggts ut med vidgade
lånemöjligheter. Utskottet fann del angelägel atl få etl grepp om effekten av
verksamheten som underlag för elt ställningstagande till stödels framtida
dimensionering och fortsalta inriktning.
En
översyn av näringshjälpen, innefattande en utvärdering av stödformen såsom den
hittills har använts, bör nu komma till slånd. En särskild sakkunnig bör
tillkallas för ändamålet.
Vid
översynen bör, utöver vad inrikesutskottet bar anfört, övervägas i vad mån den
tidigare berörda utbyggnaden av de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna för
personer med arbetshandikapp har påverkat behovel av näringshjälp som en
särskild arbetsvårdsåtgärd. Samtliga former av bidrag till arbetshjälpmedel åt
handikappade slår sålunda numera öppna för egna företagare och fria
yrkesutövare.
Näringshjälp
som bidrag eller lån är i dag en stödform som har till uppgift att täcka
kapitalbehov vid start eller fortsatt drift av egen rörelse. Kapital kan
behövas för inköp av maskiner, mindre tUlbyggnader, inredningsarbeten eller för
atl lillgodose behov av rörelsekapital. För att täcka sådana behov erbjuder
dock samhället även andra kreditmöjligheter. Jag vill här särskilt nämna
statens hantverks- och industrilånefond som
463 Konunittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A: 21
började
sin verksamhet år 1%0. Syftet med lånen ur denna fond är att de skall utgöra
komplement lill den verksamhet som bedrivs av traditionella kreditinstitut,
företrädesvis affärs- och sparbanker samt föreningsbanker. Enligt gällande
bestämmelser skall stöd därför inte lämnas då tillräckUga lån från dessa kan
erhåUas. Den övre gränsen för hantverks- och industrilån är satt tiU 200000 kr.
Sådana lån beviljas av företagareföreningarna ute i länen.
Den
sakkunnige bör även uppmärksamma all del under 1960-talet har tillkommit vissa
särskilda kreditmöjligheter. Dels finns inrättade etl antal institut med
uppgift alt lämna lån lill detaljhandelsföretag, dels finns särskilda institut
med uppgifl alt ställa garantier för lån lill handelsförelag. Som exempel på
finansieringsinstitut inom detaljhandeln kan nämnas Kiosk- och Servicehandelns
Kreditinstitut AB.
På
grundval av utvärderingens resultat bör den sakkunnige överväga dels huruvida
näringshjälpen i sin nuvarande utformning och med nuvarande inriktning bör
behållas som en särskild stödform inom arbetsmarknadspolitiken, dels i vilken
form och utsträckning andra nu existerande stödåtgärder kan komma lill
användning. Den sakkunnige bör härvid särskilt studera samspelet mellan
arbetsmarknadsverket och företagareföreningarna i ärenden rörande stöd till
mindre förelag och de möjligheter lill fördjupad samverkan som här kan finnas.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
B: 1 Skr 1975/76:103 464
Bostadsdepartementet
Inom
detta avsnitt har följande konunittéer avslutat sin verksamhet under år 1975:
4, 6 och 10
Följande
kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1, 2, 3,
9, 12, 13 och 14
1.
Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)
Tillkallade
enUgt Kungl. Maj:ls beslut den 29 oktober 1964 för att inom
inrikesdepartementet biträda med utredning rörande förhållandet mellan
låneunderlag och pantvärde för bostadslån samt däremot svarande
produktionskostnader:
Ordförande:
Carlsson, G. Arne V., departementsråd
Ledamöter:
Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare Bernhard, Harry B., överingenjör
(t.o.m. den 11 november 1975) Billström, P. O. Frithiof, statistikchef
Eriksson,
Bjöm G., departementssekreterare (t.o.m. den 11 november 1975)
Ivarsson,
I. Holger, t.f. överingenjör (fr.o.m. den 12 november 1975) MUdner, Erwin A.,
fil. lic.
Nordberg,
S. Ivar, riksdagsman/s (fr.o.m. den 12 november 1975) ThuneU, Sten H. A.,
ombudsman (fr.o.m. den 12 november 1975)
Experter:
Högberg, Bernt L., ingenjör (fr.o.m. den I januari 1975) Ivarsson, Holger I.,
t.f. överingenjör (t.o.m. den II november 1975) Jargin, Ingvar, ingenjör
Johnsson, Sten B., ingenjör Linden, Yngve T., byråchef
Lindh,
Åke H., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 8 maj 1974) Mongård, Erik E.,
ingenjör
Stahre,
N. Gunnar, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1975)
Sekreterare:
Rosberg, K. Gustav A., byrådirektör
465 Kommittéer; Bostadsdepartementet
B: 3
Lokal: Statistiska centralbyrån. Avdelningen för areell
statistik. Enheten för bostäder och fastigheter. Karlavägen 100, 102 50
Stockholm, tel. växel 14 05 60 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fyra sammanträden. Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år
1976.
2. Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering
Tillkallade erUigl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30
september 1966 med uppgifl all bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål
och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:
Ordförande: Svenson, S. Göte, statssekreterare
Ledamöter: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Berg,
Bengt Åke, budgetchef (fr.o.m. den 1 januari 1975) Eklöf, Kurt G. A.,
bankdirektör Elison, Magnus L., byråchef Vinde, Pierre L. V., statssekreterare
(t.o.m. den 31 december 1974)
Sekreterare: Jussil, Sune K., kansliråd
Bitr. sekreterare: Grundwall, K. Ricard, kansUsekrelerare
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1967 års
riksdagsberätlelse In 30.
Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden samt kontinuerligt hafl överläggningar med
kreditinstituten i olika frågor om krediförsörjningen lill bostadsbyggandet.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
3. Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk
riksplanering
TUlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9
oktober 1969 och den 26 oktober 1973 för all såsom rådgivande expertgrupp i den
omfattning departementschefen bestämmer biträda vid den pågående utrednings-
och
30 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
B:
3 Skr 1975/76:103 466
försöksverksamheten
beträffande fysisk riksplanering:
Ordförande:
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Sakkunniga:
Ahlberg,
Cari-Fredrik J., professor
Biörnstad,
Margareta, överanlikvarie
Björk,
Sven E. J., professor
Bräsch,
Erik, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)
Esping,
F. Lars-Erik, avdelningschef
Falk.
Erik G. R., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)
Fladvad,
J. Arne, direktör
Helmfrid,
Staffan, professor (fr.o.m. den 1 september 1975)
Hägerslrand,
S. Torslen E., professor (t.o.m. den 31 augusti 1975)
Johansson,
Östen B., byråchef
Kragh,
Börje R. V., professor
Malsson,
Sven-Arne, överlantmälare
Sörensen,
S. Ingemar K., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)
Ågren,
Lars O. T., direktör
Sekretariat:
Bostadsdepartementets enhet för fysisk riksplanering. Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. 763 10 00
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
4.
Boendeutredningen (ln 1970:36)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 6 november 1970 för utredning rörande det
framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 november 1970 och den 30 juni 1973):
Den 25 maj 1973 har
uiredningen fåtl i uppdrag att överväga frågan om möjligheten och lämpligheten
av åtgärder beiräffande kapitalinsatser vid försäljning av statsbelånade
småhus.
Ordförande:
Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Källenius, Sten I. R.,
direktör, f.d. led. av riksdagen Leo, P. Gunnar, direktör
467 Kommittéer: Bostadsdepartementet
B; 5
Lindström, S. Olle, direktör
Nordberg, S. Ivar, organisalionssekrelerare, led. av
riksdagen
Sandlund, Maj-Britt L., länsråd
Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande
Turesson, Bo, överlantmätare, led. av riksdagen
Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen
Experter: Ek, Marie Louise K., sekreterare (fr.o.m. den 1
december 1974) Elg, Marianne, byrådirek ör (fr.o.m. den 21 januari 1974)
Guslafsson, Stig G., förbundsjurisl, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 januari
1974)
Josefsson, Jim L. H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 17
mars 1975) Lindberg, Göran, universitetslektor (fr.o.m. den 21 januari 1974)
Smedmark, Göran G:son, byråchef (fr.o.m. den 1 december 1974) Åsbring,
Lars-Göran G., bosiadsdomare (fr.o.m. den 7 augusii 1974)
Huvudsekreterare: Olsson, Esbjörn, utredningschef (fr.o.m.
den 1 mars 1975)
Sekreterare: Andersson, Sven Åke V.,
departementssekreterare (fr.o.m. den I december 1974)
Dalen, Ingrid K.., departementssekreterare Johansson,
Ralph I., avdelningsdirektör
Reimer, B. Ingemar, kommunalrådssekreterare (fr.o.m. den 1
december 1974) Wiklund, Karin, civilekonom
Direktiven för uiredningen, se 1971 års riksdagsberältelse
In 29. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberältelse In 13.
Utredningen har under liden november 1974 - augusti 1975
hållit elva
sammanträden, samtliga gemensamma. med
bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03).
Utredningen har gemensamt med
bostadsfinansieringsulredningen (In 1972:03) den 11 mars 1975 avgett
betänkandet (SOU 1975:12) Tolalfinansiering och den 19 augusti 1975 betänkandet
(SOU 1975:51-52) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m. i
vissa industriområden
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 18
februari 1972 för alt utreda särskUda problem m. m. i samband.med utbyggnad av
vissa stora
B:
5 Skr 1975/76; 103 468
industrianläggningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1972):
Ordförande:
Gunnarsson, S. Olle G., överdirektör (t.o.m. den 6 november 1975) Spendrup, K.
Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 7 november 1975)
Sakkunniga:
Daglund, Sven B., ombudsman (fr.o.m. den 13 november 1975) Eriksson, B. Sune,
direktör Jönsson, N. Börje, förste förbundsordförande Kahlin, Tage H. G.,
direktör Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör Svensson, Kjell R., kansUråd
Expierter:
Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 7 november 1975) Heimburger, H.
Peter E., byråchef (fr.o.m. den 7 november 1975) Spendrup, K. Aksel,
avdelningschef (t.o.m. den 6 november 1975) Önnesjö, Mats S. G. E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 aprU 1974)
Sekreterare:
Swanson, Owe, departementssekreterare
Bitr.
sekreterare: Lilja, Elisabeth M., socionom (t.o.m. den 31 mars 1975)
Lokal:
Linnégatan 7,114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse C 12.
Uiredningen
bar under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden.
Utredningen
har den 18 juni 1975 avgetl delbetänkandet (SOU 1975:44) Etablering av
miljöstörande industri.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
6.
Bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 augusti 1972 för alt utreda
bostadsfinansieringen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1972):
Ordförande:
Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Dahl, R. Birgitta, förste byråsekrelerare, led. av riksdagen
469 Konunittéer; Bostadsdepartementet
B; 7
Henningsson, H. Einar G. M., elektriker, f.d. led. av
riksdagen
Maltsson, Kjell A., led. av riksdagen
Nordberg, S. Ivar, organisalionssekrelerare, led. av
riksdagen
Näverfelt, Arne S., direktör
Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande
Turesson, Bo, överlantmälare, led. av riksdagen
Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen
Experter: Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare
Didön, Lars-Uno, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 januari 1974) Elison, Magnus
L., byråchef (fr.o.m. den 21 januari 1974) Olsson, Esbjörn, utredningschef
Bitr. sekreterare: Karlberg, Björn A., fU. kand.
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberältelse
In 28.
Utredningen bar under tiden november 1974 - augusti 1975
hållit elva sammanträden, sauntliga gemensamma med boendeutredningen (In
1970:36).
Uiredningen har gemensamt med boendeutredningen (In
1970:36) den 11 mars 1975 avgetl belänkandet (SOU 1975:12) Totalfinansiering
och den 19 augusti 1975 belänkandet (SOU 1975:51-52) Bostadsförsörjning och
bostadsbidrag.
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende
allmänna kartläggningen
Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj
1973 för atl utreda vissa uppgifier avseende allmänna karlläggningen (se Post-
och Inrikes tidn. den 14 juni 1973):
Utredningsman: Andersson, L. Sune J., överdirektör
Sekreterare: Persson, Sture, kansliråd
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
SärskUda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden.
B; 7 Skr 1975/76:103 470
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
8.
Utredningen (B 1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norrland
Tillkallad
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att utreda
vattenkraftutbyggnader i norra Norrland (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni
1974):
Utredningsman:
Ekström, E. Sören, kansliråd
Experter:
Cederslam, Lennart H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1975) Hjorth,
Lars E. A., kansliråd
Jönsson,
Per Ivan, vattenrältsråd (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Oscarsson, Gösta H.,
departementssekreterare Rönström, B. Thomas, departementssekreterare
Söderström, Bengt H. T:son, departementssekreterare Wetterhall, Sven C. E.,
byråchef
Sekreterare:
Nyström, Örjan N. Th., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Bitr.
sekreterare: Anefall, Bengt, arkitekt (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Lokal:
Linnégatan 7, 114 47 Stockholm, tel. 67 57 42 (sekreteraren)
Direktiven
för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 12.
Utredningen
har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt hållit
överläggningar med de myndigheter och institutioner som har i uppdrag att
redovisa underlagsmalerial till utredrungen. Överläggningar har även skett med
företrädare för kraftindustrien.
Uiredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
9.
Rådgivande expertgruppen (B 1974:02) för översyn av byggnadslagstiftningen
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för atl såsom rådgivande
expertgrupp i den omfattning som departementschefen bestämmer biträda vid det
fortsatta arbetet inom departementet med översyn av byggnadslagstiftningen:
471 Kommittéer; Bostadsdepartementet B; 10
Ordförande:
Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen
Sakkunniga:
Bergegren, Astrid, led. av riksdagen Bouvin, J. Åke, rättschef Delin, Lars A.,
rättschef Holm, J. Lennart, generaldirektör Hörlén, S. Ingemar (Inge),
borgarråd Lauritz, L. Yngve, kommunslyrelseordförande Lidgard, H. Bertil I.,
jur. kand., led. av riksdagen Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av
riksdagen Tobé, Erik I., f.d. överlantmälare, f.d. led. av riksdagen
Sekretariat:
Bostadsdepartementets rättssekretariat. Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 10 00
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
10.
Utredningen (B 1974:03) avseende översyn av lantmäteritaxan
Tillkallad
enligl Kungl. Maj :ls bemyndigande den 12 juli 1974 för översyn av
lantmäteritaxan (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):
Utredningsman:
Wikström, Harry J., generaldirektör
Experter:
Nilsson, Göran J. H., överlantmälare (fr.o.m. den 1 september 1974) Kleist, Åke
O., revisionsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1974)
Sekreterare:
Spännar, E. Gunnar, lantmätare (fr.o.m. den 1 september 1974)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 14.
Uiredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden.
Uiredningen
har den 25 juni 1975 avgett betänkandet (Ds B 1975:2) 1974 års utredning
angående lantmäteritaxan.
Uppdraget
är därmed slutfört.
B: 11
Skr 1975/76:103 472
11. Byggadministrationsutredningen (B 1974:04)
TUlkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 oktober
1974 för alt utreda den statliga organisationen för uppgifier avseende
byggnadsväsen, fysisk planering och bosladpolilik (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 november 1974):
Utredningsman: Svenson, S. Göte, statssekreterare (fr.o.m.
den 1 november 1974)
Experter: Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare
(fr.o.m. den 20 augusii 1975)
Berggren, Göte B., byråchef (fr.o.m. den 12 november 1974)
Larsson, Elis R., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1974) OrreU, P.
Krister, departementssekreterare (fr;0.m. den 12 november 1974)
Yngvesson, NUs H., kommunalråd (fr.o.m. den 12 november
1974) Åberg, Fritz A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1974)
Sekreterare: Myhiback, Lennart, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1974) Wisén, Jan H., byrådirektör (fr.o.m. den 1
december 1974)
Lokal: Vasagatan 36, 3 tr., 111 20 Stockholm, tel.
208960(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
B 15.
Utredningen har under tiden novmber 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden samt haftöverläggningamed kommuner, organisationer och
andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1976.
12. Komnuttén (B 1974:05) för de svenska förberedelserna
för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö
Tillkallad erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 25
oktober 1974 med uppdrag all svara för de svenska förberedelserna inför FN:s
konferens om bostads- och bebyggelsemiljö i Vancouver, Kanada, år 1976:
Ordförande: Carlsson, G. Ingvar, statsråd, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 25 oktober 1974)
Ledamöter: Belfrage, Frank, departementsråd (fr.o.m. den 1
juli 1975)
473 Konunittéer: Bostadsdepartementet B; 13
Bergman, Per R., led. av rUcsdagen (fr.o.m. den 19 augusti
1975)
Bernhard, Harry, överingenjör (fr.o.m. den I december
1974)
Brilrng, Knut, sekreterare (fr.o.m. den 19augusti 1975)
Eriksson, OUe E., professor (fr.o.m. den 1 december 1974)
Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 december
1974)
Krantz, Birgit, arkitekt (fr.o.m. den 19 augusii 1975)
Lindgren, Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
december
1974)
Olsson, Elvy E., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den
19augusti 1975)
Sohlman, Staffan, departementsråd (t.o.m. den 30 juni
1975)
Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 19
augusti 1975)
Svenson, S. Göte, statssekreterare (fr.o.m. den 1 december
1974)
Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen
(fr.o.m, den 1
december 1974)
Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Årlin, Ingrid S., arkitekt (fr.o.m. den 1 december 1974)
Sekreterare: Persson, Sture, kansliråd (fr.o.m. den 1
december 1974) Wetlergren, B. M. Elisabeth, fil. kand. (fr.o.m. den I december
1974)
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20
Slockhobn, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit sex saunmanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år
1976.
13. Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk
planering och bebyggelse
TUlkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20
december 1974 för forskning om fysisk planering och bebyggelse (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 februari 1975):
Ordförande: Olsson, Rune 1., departementsråd
Ledamöter: Agius, Roland H., kommunalråd Antoni, Nils A.
T., professor Boalt, Carin M., professor Borelius, M. Anna B., överingenjör
B: 13
Skr 1975/76; 103 474
Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd Ericsson, E. Olof,
professor Heimburger, H. Peter, byråchef Karlsson, Bengt Olof, kansliråd Svensson,
Nils-Eric, direktör Thufvesson, Bengt E., departementsråd Törnqvist, Gunnar E.,
professor Welin, E. Gösta, direktör
Sekreterare: Häggroth, R. Sören, I :e byråsekrelerare
Lokal: Bosladsdeparlementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till
statsrådsprotokollet den 20 december 1974):
Inom bostadsdepartementet har utarbetats promemorian (Ds B
1974:5) Forskning om fysisk planering och bebyggelse. Promemorian har remissbehandlats.
I promemorian har föreslagits all del skall inrättas en
till bostadsdepartementet knuten expertgrupp för forskning om fysisk planering
och bebyggelse. Expertgruppen skall erUigl promemorian ha viss samordnande
funktion inom forskningsområdet genom att medverka vid problemformulering och
genom atl göra sammanfattande analyser av forskningsresultat. Expertgruppen
skall vidare medverka vid initiering och prioritering av forskningsinsatser
saml vid information om och utnyttjande av forskningsresultat.
Yttranden över departementspromemorian har efter remiss
avgetls av
statskontoret, riksrevisionverket, rikantikvarieämbetel,
universitelskanslersämbelet,
(efter hörande av åtta rektorsämbeten), statens råd för samhällsforskning,
statens naturvårdsverk, bostadsslyrelsen, statens råd för byggnadsforskning,
statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, statens
lantmäteriverk, statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling,
forskningsrådsutredningen och Svenska kommunförbunder.
Förslag i promemorian om att tillsätta en expertgrupp har
vunnit starkt stöd bland remissinstanserna med undanlag av riksrevisionsverkel
och naturvårdsverket.
Även jag finner förslagel i departementspromemorian
vähnoliverat. Den föreslagna expertgruppen bör alltså inrättas. Expertgruppen
bör som det föreslagits i promemorian som en första uppgift utarbeta förslag
tiU ett mera detaljerat program för sitt arbete. Jag vill understryka vikten av
atl expertgmppen bygger upp sin verksamhet successivt och i samråd med berörda
parter och därvid utnyttjar de erfarenheter som har vunnits vid uppbyggnaden av
expertgruppen för regional utredningsverksamhet inom nuvarande
arbetsmarknadsdepartementet, vilken både i promemorian och i remissyttrandena
har framhållits som en förebild för den nu aktuella expertgruppen.
Remissreaktionerna visau- erUigl min mening atl materialet i promemorian utgör
en god grund för expertgruppens programarbete. Jag gör därför i del
följande endasi några kommentarer till vissa av
475 Konunittéer; Bostadsdepartementet B: 14
remissyttrandena.
Elt flertal
remissinstanser, däribland statens råd för byggnadsforskning och statskontoret,
har varnat för en alltför snäv avgränsning av expertgruppens arbetsområde och
framhållit behovel av kontakter med bl. a. de sociala och ekologiska
forskningsområdena. I samma riktning pekar de krav på representation för de
egna verksamhetsområdena som framförts av riksantikvarieämbetet, styrelsen för
teknisk utveckUng m. fl. instanser. För min egen del har jagförståelse för
dessa önskemål. Kravet på en allsidig sammansättning får dock inte leda lill
atl ett alltför stort organ inrättas. Jag vill i sammanhanget betona atl
expertgruppen vid uppläggningen av sill arbete bör beakta behovel av kontakter
med sådana organ och myndigheter som inle är företrädda i gruppen.
I
likhet med flera remissinstanser bedömer jag all kommunal representation är av
väsentlig betydelse för etl närmande mellan forskningen och dess avnämare i
praktisk samhällsplanering. I expertgruppen bör ingå två företrädare för den
kommunala verksamheien.
I
promemorian har föreslagils att expertgruppen i samråd med byggforskningsrådet
skadl studera behovet av och formerna för fortlöpande redovisning av
forskningsprojekt. I detla avseende bör, som forskningsrådsulredningen
framhållil, samråd äga rum mellan expertgruppen och uiredningen.
Expertgruppen
har under tiden april - oktober 1975 hållit fem sammanträden.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
14.
Delegationen (B 1975:01) för beredning av frågor angående särskilda åtgärder i
vissa bostadsområden med uthyrningssvårigheter
Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 3 april 1975 för beredning av frågor
angående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med uthyrningssvårigheter
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):
Ordförande:
Dahl, R. Brigilla, förste byråsekreterare, led. av riksdagen
Ledamöter:
Bergqvist, G. Holger, kommunalråd Elgfelt, Göran, kommunalråd Jinnegård, O.
Eskil A., kommunalråd Magnusson, K. E. Göran, kommunalråd Persson, John-Olof,
borgarråd Samuelsson, Ingvar A. V., kommunalråd Yngvesson, Nils H., kommunalråd
Åriin, Ingrid S., arkitekt
Experter:
Eckerdal, A. Ingmar, skolinspektör (fr.o.m. den 22 maj 1975) Hallberg, Bengt O.
L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975)
B: 14 Skr 1975/76:103 476
HoUmann,
Sture L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975)
Jansson,
Sven I., direktör (fr.o.m. den 22 maj 1975)
Loven,
John T., socialchef (fr.o.m. den 22 maj 1975)
Pettersson,
Bert-Ove G., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 22 maj
1975)
Ramnek,
Lennart J., direktör (fr.o.m. den 22 maj 1975)
Sekreterare:
Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 2 juni 1975)
Lokal:
Storkyrkobrinken 13, 3 tr. Postadress: Bostadsdepartementet, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Carlsson till prolokoll vid regeringssammanträde den 3
april 1975):
På
senare år har uthyrningssvårigheter uppstått i vissa bostadsområden. Del kan
vara etl tecken på att del finns brister i boendemiljön eller atl
bostadsområdet bar andra negativa egenskaper som gör alt människor undviker
området om de har möjlighet all välja bostad. Andelen människor med sociala
problem är ofta stor i sådana områden.
De bakomliggande
förhållandena är tämligen osluderade. Det är därför angeläget alt inom några
bostadsområden närmare studera dessa förhållanden och de möjligheter som
föreligger all förbättra boendeförhållandena och göra miljön mera attraktiv.
Det kan också visa sig angeläget atl i anslutning lill studierna få vissa
intresserade kommuner och fastighetsförvaltare alt genomföra viss
försöksverksamhet under medverkan av kommunens olika berörda organ, olika
folkrörelser, berörda bostadsföretag och de boende. Erfarenheterna bör spridas
till andra kommuner i lämpliga former.
Jag förordar därför att en
särskild delegation tillsätts med uppgift alt genomföra dessa studier och där
så är motiverat också ta initiativ till försöksverksamhet som genomförs av
intresserade kommuner och fastighetsförvaltare i elt begränsat antal
boendemiljöer med stora uthyrningssvårigheter. Inledningsvis bör ställas samman
erfarenheler från tidigare insatser och försök på delta område.
Försöksverksamheten skall syfta till att skapa gynnsamma sociala och
miljömässiga förhållanden i de berörda bostadsområdena sarnt underlätta
kommunal aktivitet i dessa frågor. Försöksverksamheten bör inriktas mol en
bätlre samordning av bl. a. insalser inom frilidslrvels, kulturlivets och
socialvårdens områden och särskilda insatser från faslighelsförvaltarnas sida
för atl förbättra boendemiljön. Delegationens studier liksom
försöksverksamheten skall syfta till lösningar där förbättringar av miljön
åstadkommes genom etl idérikt, samordnat utnyttjande av de resurser som stat,
kommun och fastighetsförvaltare avsatt för insatser på de verksamhetsfält som
kan komma all ingå i försöken. Arbetet bör bedrivas i nära samråd med de
boende. Del ankommer på delegationen att finna former för detla samråd.
Delegationens
centrala uppgift skall vara alt sammanfatta och medverka till spridning av
resultaten av studierna och erfarenheterna av verksamheten inom
försöksområdena på sådant sätt all de kan nyttiggöras vid lösandet av likartade
problem i andra bostadsområden.
Fr.
o. m. den 1 juli 1975 skall särskilda bidrag utgå till förbättring av
477 Kommittéer: Bostadsdepartementet
B: 15
befintliga bebyggelsemiljöer. Det bör vara en uppgifl för
delegationen atl i samband med sin verksamhet också studera effekterna av dessa
bidrag.
Delegationen har under tiden maj - oktober 1975 hållit tre
sammanträden saml hafl överläggningar med kommuner med uthyrningsproblem.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
15. Gatukostnadsutredningen (B 1975:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 maj
1975 om avgiftssystem för kommunalt gatubyggande m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 juni 1975):
Sakkunnig: Åmark, Sven O. F., kansUråd (fr.o.m. den 24 maj
1975)
Experter: Johansson, N. Gunnar, förste ingenjör (fr.o.m.
den 1 oktober 1975) Nordell, J. Olof C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
november 1975) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Bosladsdeparlementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (utredningsmannen)
Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till prolokoll
vid regeringssammanträde den 15 maj 1975):
Såväl egentlig samhällsbebyggelse som i vissa fall även
annan bebyggelse kräver betydande kommunala investeringar. I mer utvecklade
bebyggelseområden blir även koslnaderna för drifl och underhåll av de
anläggningar som inrättats betydande. Investerings- och driftskostnaderna måsle
därför med nödvändighet beaktas vid den planläggning som skall föregå tillkomst
och förändring av all bebyggelse. Reglerna om kommunernas ansvar för åtgärder
och rält alt la ul avgifter i detta sammanhang har därför fått sin plals i
planlagsliflningen.
I gällande rält regleras hithörande frågor i byggnadslagen
(1947:385) (BL) genom bestämmelser rörande de skilda detaljplaneinslilulen,
stadsplan och byggnadsplan.
Beiräffande stadsplan gäller enligt 49 § BL atl kommun är
skyldig all ställa i ordning och till allmänt begagnande upplåta gala eller
annan allmän plats inom område som ingår i stadsplan. I 50-54 §§ BL ges närmare
regler om delta. Av 55 § BL följer alt, om staten är väghållare inom område med
stadsplan, ansvaret för all allmän väg iordningställs och upplåts som gala inte
vilar på kommunen utan på staten.
156-66 §§ BL meddelas bestämmelser om ersättning för
galumark. Ägare av fastighet som är belägen vid gata och som överensstämmer med
tomtindelning är skyldig all ersätta kommunen värdet av galumarken framför
fastigheten intill gatans mitt. Ersättningsskyldigheten är dock så till vida
begränsad alt den inle omfattar slörre bredd än fem åttondelar av den enligt stadsplanen
tillåtna högsta hushöjden på fastigheten. Ersättningen
B: 15
Skr 1975/76:103 478
skall i princip beräknas efler medelvärdet på all galumark
framför fastigheten. På framställning av kommunen får dock länsstyrelsen
besluta all galumarksersätlning som sammaiUagl belöper på fastighetsägarna inom
visst område skall fördelas mellan dem efter omfattningen av den enligl
stadsplanen på fastigheterna medgivna bebyggelsen eller efler fastigheternas
slorlek eller annan skälig grund. Galumarksersätlning kan jämkas, om
fastighetens nytta av gala inte svarar mot den ersättningsskyldighet som
enligt de nu berörda bestämmelserna vilar på fastighetsägaren. Skyldighet all
betala galumarksersätlning inträder i mån av galas upplåtande till allmänt
begagnande. Ersättningsskyldigheten avser galumark saml med viss begränsning
även torg, parker och andra allmänna platser.
Enligt 67
§ BL får kommunfullmäktige för kommunen i dess helhet eller för viss del därav
meddela bestämmelser om skyldighet för ägare av fastighet, som överensstämmer
med lomtindelning, alt bidra lill kostnaden av iordningställande av gala
(galubyggnadskoslnad). Sådana bestämmelser skall erUigt andra stycket i
paragrafen underställas länsstyrelsens prövning om fastighetsägare åläggs
skyldighet som tidigare inle har ålegat honom. Föreligger särskild arUedning,
kan länsstyrelsen med eget utlåtande överlämna ärendet till regeringen för
avgörande. 168 och 69 §§ finns regler om grunderna för beräkning av den kostnad
som skall påföras fastighetsägarna och för kostnadens fördelning mellan dem
saml bestämmelser om tid och ordning för ersättningens erläggande.
Fastighetsägare får i princip inte belastas med galubyggnadskoslnad i slörre
omfattning än som gäller för skyldigheten alt belaila galumarksersätlning. Den
för sådan ersättning gällande begränsningen lill en bredd om högsl fem
åttondelar av den tiUålna hushöjden gäller alltså också för skyldigheten atl
bidra liU galubyggnadskoslnad. Skyldighet all bidra lill kostnad för anläggande
av annan allmän plats än gata föreligger inte.
Särskilda bestämmelser om marks avstående och
iordningställande finns i 70-73 §§ BL för sådana fall då stadsplan läggs över
område som är i en ägares hand. Regeringen kan i dessa fall på ansökan av
kommunen vid planens fastställande förordna att mark som för områdets
ändamålsenliga användning behövs för gala eller annan allmän plals eller lill
allmän byggnad utan ersättning skall tillfalla kommunen i den mån det med
hänsyn liU den nytta ägaren kan förväntas få av planens genomförande och övriga
omständigheter prövas skäligt. I förordnande kan regeringen, i den mån så
prövas skäligt, på kommunens begäran även föreskriva alt områdets ägare skall
vara skyldig alt bekosta anläggning av galor samt anordningar för
vattenförsörjning och avlopp inom området.
Enligt 74 § BL åligger del kommunen atl underhålla gala
eller annan allmän plats inom område med stadsplan. Är staten väghållare inom
sådanl område, skall underhållet av allmän väg som har upplåtils till gata i
princip åvila staten. Delsamma gäller i fråga om gata som förklaras tillika
vara allmän väg.
Bestämmelser om byggnadsplan finns i 107-118 §§ BL. Någon
skyldighet för kommun alt svara för vägar inom område med byggnadsplan finns
inte. Likaså saknas i BL regler om inlösen av mark. Genomförandel av
byggnadsplan ankommer i allt väsentligt på markägarna. I stor utsträckning sker
detta genom bildande av vägföreningar enligl 3 kap. lagen (1939:608) om
enskilda vägar. BL innehåller inte några regler om ersättning för
vägbyggnadskostnader. Däremot finns bestämmelser om rätt lill ersättning i
vissa fall då mark i byggnadsplan har lagts ul till väg eller annan allmän
479 Konunittéer: Bostadsdepartementet B: 15
plats.
Vidare finns regler om skyldighet atl i vissa fall upplåta mark för väg eller
annan allmän plats ulan ersättning.
Gällande
rält innebär således alt valet av planform påverkar ansvaret för vägar, galor
och parker och alt reglerna om uttag av kosinader i stort sett endasi omfattar
kostnaden för lösen av gatumark och viss annan allmän-platsmark samt byggandet
av galor.
Bygglagulredningen har i
sill år 1974 avlämnade betänkande (SOU 1974:21) Markanvändning och byggande
lagt fram principer för en ny lagstiftning rörande markanvändning och byggande
och i anslutning därtill dragit upp riktlinjer för elt nytt plansyslem som
syflar till bl. a. en förstärkning av den översiktliga planläggningens
ställning. Enligl förslagel bör de särskilda planinsliluten inte förenas med
skyldighet för kommun eller annan alt genomföra de i planerna upptagna ålgärderna.
Enligl bygglagutredningens mening bör samhällsbyggandel även i fortsättningen i
slor utsträckning ske på sådant sätt alt kommunen påtar sig ansvar för
utbyggnad av galor, parker, o. d. Skyldigheten i detla hänseende anses
emellertid inte böra regleras genom all visst eller vissa planläggningsinstilut
medför sådan skyldighet. Kommunens skyldighet anses i stället böra föreligga
företrädesvis i sarnband med de egentliga tälortsbildningarna medan avlägset
liggande smärre bebyggelseområden inle bör omfattas av kommunens skyldighet.
Inom ramen för etl system för obligatorisk översiktlig planläggning som är
uppbyggt på del sätt som föreslås i betänkandet bör det enligl
bygglagulredningens mening vara möjligt atl i de översiktliga planerna klargöra
inom vilka delar av kommunen sådan skyldighet skall finnas.
Med den utformning som
bebyggelsemiljöerna f. n. ges är enligt utredningen del nuvarande
avgiftssystemet, som bygger på elt direkt kostnadsansvar för de enskUda
fastigheterna, föråldrat. Etl framlida avgiftssystem bör enligl utredningen
inriktas på att åstadkomma en fördelning av kostnaderna efler nytta inom större
sammanhängande områden, varvid avgifter skulle kunna las ul efter taxor.
Utredningen har emellertid inle utarbetat några mera delaljerade regler för elt
sådanl avgiftssystem utan bara angivit vissa huvudlinjer.
Vid remissbehandlingen av
bygglagulredningens betänkande har åtskilliga remissinstanser tillstyrkt de
angivna huvudlinjerna för avgiftsuttag eller förklarat all de kan läggas lill
grund för det fortsalta utredningsarbetet. I vissa remissyttranden uttalas
tveksamhet beiräffande vissa delfrågor inom ramen för del föreslagna systemet.
En betydande del av
väghållningen i dag sker genom vägföreningar enligt 3 kap. lagen om enskUda
vägar. 1%9 års vägutredning (K 1970:35) arbetar f. n. med en översyn av
reglerna för de enskilda vägarnas förvallning och anläggande. I
principbetänkandet (Ds K 1974:7) Kommunal och enskUd väghållning har
vägutredningen föreslagit en presumtionsregel enligt vilken kommunen skall
handha väghållningen inom områden med detaljplan såvida inle annat bestämls i
planen. Möjligheter bör härvid skapas för kommunerna alt la ul avgifter för den
väghållning som de ombesörjer i egen regi. Avgift föreslås utgå enligl av
kommunen antagen taxa.
Vägutredningens
förslag har remissbehandlats och vidareutvecklas f. n. av utredningen.
Frågan om
väghållningsansvaret berörs av länsberedningen i betänkandet (SOU 1974:84) Stat
och kommun i samverkan. Länsberedningen har föreslagil all en särskild
utredning kommer till stånd för alt behandla gränsdragningen meUan statlig och
kommunal väghållning saml frågan om
B: 15
Skr 1975/76; 103 480
elt kommunalt övertagande av det statsbidragsberättigade
enskilda vägnätet. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.
Utformningen av etl framtida avgiftssystem är beroende av
del arbete som bedrivs av kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08), som gör
en mer principiell översyn av olika kommunala finansieringsformer, samt av
resultatet av den fortsatta bearbetning av bygglagutredningens förslag som f.
n. pågår inom bostadsdepartementet.
Behovet av en översyn av BL:s regler om avgifter för
gatubyggande o. d. slår sedan länge klart. Om vägutredningens förslag genomförs
skulle detta innebära att kommunerna får ett presumtivt ansvar för
väghållningen inom framför allt byggnadsplanelagda områden med möjligheter till
i princip full kostnadstäckning. Då återstår emellertid att få fram ett
rationellare regelsystem för stadsplanelagda områden. Översynen av delta
regelsystem bör göras av en särskilt förordnad sakkunnig som biträds av
experter, varvid del är angeläget att man så långt möjligt tar till vara
sakkunskap från kommunalt håll.
Ett nytt
regelsystem bör ges elt sådant innehåll atl de ekonomiska förhållandena
gestaltas på i huvudsak samma sätt oberoende av vilken planform som används.
Vissa av de principer som bygglagutredningen föreslagit bör kunna läggas till
grund för ett framtida system. Sålunda bör utredningsmannen pröva skälen för
att inrikta avgiftssystemet på atl åstadkomma en fördelning av kostnaderna
efter nytta inom större sammanhängande områden saml möjligheterna att låta
avgiftssystemet utvidgas till att omfatta mer än gatumark och gatubyggande. Om
praktiska möjligheter föreligger bör avgiftssystemet omfatta såväl
anläggningskostnader som driftskostnader. Det nuvarande regelsystemet i
byggnadslagstiftningen är emellertid mycket komplicerat och det är föga
klarlagt hur det fungerar i praktiken. Innan jag kan ta ställning lill vilka
utgångspunkter som bör gälla för det fortsatta utredningsarbetet bör nuvarande
system kartläggas och utvärderas och dess brister klarläggas. Utredningsmannen
bör därför i en första etapp klarlägga dessa förhållanden.
Sedan utredningsmannen slutfört arbetet i denna försia
etapp kan det finnas anledning att överväga den närmare inriktningen av utredningsmannens
forlsalla arbete och atl precisera denna genom tilläggsdirektiv.
Utredningen har företagit studiebesök hos etl antal
kommuner och har haft överläggningar med myndigheter och organisationer som
berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
481 Kommittéer: Industridepartementet 1:1
Industridepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1975; 1,2,7,8,9,14 och 17
Följande kommittéer inom avsmttet fullgör inte egentligt
utredningsuppdrag; 3, 5, 11, 12, 18, 20 och 21
1. Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 10
november 1%1 för utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
i det privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december 1961):
Ordförande: Lindberger, Lars, överdirektör (fr.o.m. den 1
januari 1974)
Ledamöter: Faxén, Karl-Olof, docent
Hagnell, Hans, landshövding, f.d. led. av riksdagen
Olsson, K. Helmer, f.d. generaldirektör TidefeU, J. Sune, förbundsordförande
Experter: Carling, Alf G., docent Grassman, Sven H. W.,
fil. lic. Lundgren, Nils, fil. dr
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen
Ribranl, Gunnar C. H., kansliråd
Sekreterare: Hjorth, Lars E. A., kansUråd
Direktiven för uiredningen, se 1962 års riksdagsberätlelse
I Fi 37. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberältelse I 2.
Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975
hållit 14 sammanträden.
Utredningen har. den 25 september 1975 avgetl betänkandet
(SOU 1975:50) Internationella koncerner i industriländer Samhällsekonomiska
aspekter.
Uppdraget är därmed slutfört.
31 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
1:2 Skr 1975/76; 103 482
2.
Företagsdemokratidelegationen (Fi 1969:64)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november l%8för frågor rörande
försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de statiiga aktiebolagen:
Ordförande:
Pettersson, Eric B., generaldirektör
Ledamöter:
Cox, Arne J., direktör Janérus, R. Inge, ombudsman Lind, F. Olof, direktör
Modig, Karl-Erik V., ombudsman Ström, K. Fingal, kansliråd Wehlin, Sven, andre
förbundsordförande
Experter:
Andersson, Alf Å. H., fil. kand. Hammarström, Olof M., departementssekreterare
Karlsson, Lars Erik, civilekonom
Sekreterare:
Brodén, E. Bertil, socionom
Direktiven
för delegationen, se 1%9 års riksdagsberättelse Fi 64.
Delegationen
bar under tiden november 1974 - mars 1975 hållit två sammanträden.
Regeringen har den 6 mars
1975 beslutat att delegationens uppdrag skall vara avslutat och samtidigt lämna
bemyndigande att tUlkalla företagsdemokratirådet (11975:01).
Uppdraget
är därmed slutfört.
3.
Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 med huvudsaddig uppgift att
främja internationellt ekonomiskt, industrieUt och tekniskt-vetenskapligt
samarbete inom områdena för byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri,
främst då det gäller bostadsbyggande:
Ordförande:
Cederwall, Gustav F. E., landshövding
Ledamöter:
Antoni, NUs A. T., professor BergvaU, K. Lennart, arkitekt
483 Konunittéer; Industridepartementet 1:4
Bernhard,
Harry B., överingenjör
Ek,
C. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Eriksson,
Olof E., professor
Essunger,
N. Gunnar R., överingenjör
Johnson,
Arne I., professor
Karlen,
F. Ingvar G. D., direktör
Källenius,
Sten I. R., direktör, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 30
september
1975)
Leo,
P. Gunnar, direktör
Liljefors,
B. Änders, byggnadsråd
Lindström,
S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 aprU 1974)
Myrlöv,
Åke E., direktör
Näverfelt,
Arne S., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Olsson,
Esbjörn, utredningschef
Orlando,
A. N. Henning, arkitekt
Sekreterare:
Bouveng, Richard E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1975)
Grenestedt, E. Lennart N., departementsråd (t.o.m. den 31 januari 1975)
Bitr.
sekreterare: Barenlhin, K. Willi S., departementssekreterare (t.o.m. den 31
januari
1975)
Lokal:
Statens industriverk. Gamla riksdagshuset. Box 16315, 103 26 Stockholm, tel. 14
10 00 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Inom
ramen för ingångna samarbelsöverenskommelser med Förenta staterna. Japan,
Polen, Sovjetunionen och Ungern har representanter för kommittén deltagit i
överläggningar i Sverige och utomlands med förettädare för vederbörande lands
bostads- ocb byggnadsmyndigheter m.fl. organ.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
4.
Elutredningen (11971:01)
Tillkallad
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för att utreda frågor rörande
eldistributionens och elproduktionens organisation (se Post- och Inrikes tidn.
den 24 juni 1971):
Utredningsman:
Lemne, Mals H., landshövding
Experter:
Håkansson, Hans E. V., verkställande ledamot
1:4
Skr 1975/76:103 484
Lindmark, Lars E., försäkringsdomare
Peterson, Tore E. S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
oktober 1974)
Bitr, sekreterare: Björk, Jan E., departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 september 1974)
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack,
103 10 Stockholm, tel. 763 22 22 (ordföranden), 763 21 98 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberältelse
114.
Utredningen har itnder tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 20 sammanträden.
Utredningen
har den 27 januari 1975 avgetl en rapport angående vissa allmänna riktlinjer
avsedda atl ligga till grund för del fortsatta arbetet med en omorganisation av
eldistributionen.
Utredningens uppdrag avses bli avslutat i januari 1976.
5. Verkstadsindustridelegationen (11971:03)
TUlkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 juni
1971 för samordning av utredrungsverksamhelen rörande verkstadsindustrin (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1972):
Ordförande: Österberg, Gunnar R., t.f. kansliråd
Ledamöter: Björck, Olle, direktör
Edin, Per-Olof, utredningschef (fr.o.m. den 1 oktober
1974) Hellström, K. Birger, direktör Söderberg, Stig J. F., ombudsman
Expert: Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 1
oktober 1974)
Sekreterare: Franson, Thomas P., departementssekreterare
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack,
10310 Stockholm, tel. 763 21 09 (ordföranden), 763 21 05 (sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1972 års
riksdagsberättelse I 16.
Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fyra sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år
1976.
485 Kommittéer: Industridepartementet 1:6
6.
Petroindustriutredningen (11972:04)
TUlkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april och den 7 juni 1972 för all
utreda frågan om transport, raffinering och förädling av olja och naturgas (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 maj 1972).
Ordförande:
Grafström, Erik O. Hj., f .d. generaldirektör
Sakkunniga:
Carlsson, Arne R., direktör Eidem, Ingmar, tekn. dr
Gustafson,
Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen HäU, Karl-Erik, ombudsman, led. av
riksdagen Nettelbrandt, Alfred, direktör Paulsson, G. Valfrid V.,
generaldirektör Tengroth, Bengt T., direktör Ågren, Enar, förbundsordförande
Experter:
Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 7 januari 1974) Fredenmark, Gunnar L.,
direktör Gustavsson, S. A. Göran, civilingenjör Hjorth, Lars E. A., kansliråd
(t.o.m. den 31 augusti 1975) Kignell, Jan-Erik, direktör
Sjöström,
Leif H. A., kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Thyberg, P. Jan,
departementssekreterare
Sekreterare:
Löfgren, Torsten Hj., t.f. departementssekreterare
Bitr.
sekreterare: Sedvallson, B. Gunnar H., civilingenjör Widell, Lennart G.,
civilekonom (t.o.m. den 30 september 1975)
Lokal:
Industrideparlementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel
763 10 00
Direktiven
för utredrungen, se 1973 års riksdagsberättelse I 19.
Kungl.
Maj :t har den 5 april 1974 uppdragit åt utredningen att inom ramen för
direktiven med förtur behandla frågan om den fortsatta raffinaderiutbyggnaden.
Uiredningen har under
liden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredrungens arbete.
Utredrungen företog i maj
1975 en studieresa till Storbritannien och Irland.
1:6 Skr 1975/76:103 486
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första
kvartalet 1976.
7. Pyroteknikutredningen (H 1972:05)
TillkaUad eiUigl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 24
november 1972 för att utreda frågan om den samhälleliga regleringen på det
pyrotekniska området (se Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1972):
Utredningsman: Hybbinetle, Anna-Greta, fU. lic.
Sekreterare: Ägnell-Rahde, Anna-Lisa, byrådirektör
Direktiven för utredrungen, se 1974 års riksdagsberätlelse
115.
Utredningen har den 2 april 1975 avgetl betänkandet (Ds I
1975:2) Pyrotekniska varor. Risker och regler. Uppdraget är därmed slutfört.
8.1972 års försöksdjursutrednmg (11972:06)
TiUkaUad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni
1972 för utredning rörande försörjning med djur för vetenskapliga försök (se
Post-och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):
Utredningsman: Tidblad, Bengt G. V., länsveterinär
(fr.o.m. den 22 mars 1974)
Experter: Bierke, Pär N., veterinär Juhiin, Rolf,
överingenjör Salensledl, Carl-Rune, professor Sundberg, L. Nore, civilekonom
Wass, Lars A., försöksdjurskonsulent
Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
121.
Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975
hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörts av utredningens arbete.
Utredningen
har den 17 oktober 1975 avgett betänkandet (Ds I 1975:4) Framtida försörjning
med försöksdjur m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
487 Kommittéer; Industridepartementet
1:10
9. Utredningen (11972:07) rörande vissa frågor inom järn-
och stålområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31
augusti 1972 för utredning rörande vissa frågor inom järn- och stålområdet (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1972):
Ordförande: Ekström, John E., ekon. lic.
Sakkunniga: Andersson, K. Börje, kommunalråd Larsson, Y.
Allan G., statssekreterare Lundqvis , Nils, direktör Nabseth, Lars G., direktör
Söderberg, Johan, direktör Åberg, Gunnar, chefingenjör
Experter: Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd Forslund,
Sten H. C, direktör Magnusson, Egon S. I., ingenjör Thörnberg, Ove V.,
ombudsman Wohrne, Vulf O., direktör
Sekreterare: Rydh, Olof G. G., departementssekreterare
Direktiven för utredrungen, se 1973 års riksdagsberätlelse
I 22.
Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit tre sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågor rörande
stålindustrins arbetsmUjö.
Utredningen har den 24 november 1975 avgetl belänkandet
(SOU 1975:83) Stålindustrins arbetsmiljö.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredningen (11972:08) om radioaktivt avfall
(Aka-utredningen)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
december 1972 och den 28 december 1973 för att utreda frågor om högaktivt
avfall från kärnkraftverk och om låg- och medelaktivt avfall (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 mars 1973 och den 31 maj 1974):
Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led.
av riksdagen
1:10 Skr
1975/76:103 488
Sakkunniga: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av
riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Larsson,
Lars-Gunnar, professor Takman, John O., överläkare, led. av riksdagen Westlin,
E. Arne, avdelningschef Wijkman, Anders I. S., sekreterare, led. av riksdagen
Wååg, NUs Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Ångström, Rune T.,
direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Experter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör
Hjärne, Leif R. D., fil. kand. (fr.o.m. den 1 november
1974) Hullgren, Åke V., fil. lic. Larsson, Alf H., civUingenjör Lindell, Bo G.,
professor
Lindgren, I. Lennairt, departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 januari 1974)
Mandahl, K. Bertil G., ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Svenke, J. Erik K., direktör
Sekreterare: Moding, A. Philip V., planeringsdirektör
Bitr. sekreterare: Fransson, Hans G. V., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 maj 1974)
Lokal: Humlegatan I A, 211 27 Malmö, tel. 040/97 35 50
(ordföranden), 97 35 70 (sekreteraren), 97 35 60 (kansliet)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberältelse
I 19. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse I 17.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit 14 sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
grupper inom uiredningen besökt anläggningar och myndigheter i de nordiska
ländema, Västeuropa och Förenta statema. Utredningen ordnade den 30 september i
Malmö en nordisk dag om radioaktivt avfall.
Utredrungen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
11. Delegationen (11973:01) för informationssystemet
företag -samhälle
Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 23
februari 1973 för att utveckla informationssystemet samt
leda och utvärdera
489 Konunittéer;
Industridepartementet 1:11
försöksverksamheten enligt lagen (1972:826) om
uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31
mars 1973):
Ordförande: Ribranl, Gunnar C. H., kansliråd (fr.o.m. den
15 februari 1974)
Ledamöter: Frid, Sven Rune, byråchef Holmqvisl, Åke H.,
departementssekreterare Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen
Karlsson, Bengt Olof, kansliråd Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef Oscarsson,
Gösta H., departementssekreterare Ledamöter i rådgivande nämnden: Ahlgren, Nils
U., avdelningsdirektör Bergnéhr, Bosse, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Faxén, Kari-Olof, docent
Hjalmarsson, Yngve H. J., utredningssekreterare Martin,
Gerard E. K., revisor Paulsson, Gustav V., direktör Pettersson, Bengt A. G.,
avdelningschef Ridal, Håkan, länsarkitekt Royen, Sverre N. H., direktör
Sandebring, Hans E., direktörsassislenl (fr.o.m. den 1
mars 1974) Sillen, BoS. A., direktör Spendrup, K. Aksel, avdelningschef
Wehlin, Sven, andre förbundsordförande (t.o.m. den 30
september 1975) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1974)
Experter: Eriksson-Bergström, Solveig M., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 mars 1974) Leander, Bo T. I., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli
1975) Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1974) Öh, E.
Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1974)
Sekreterare: Rydberg, N. G. Harald, byråchef
Bitr. sekreterare: Jakoby, Rein, byrådirektör (fr.o.m. den
16 oktober 1974) Melin, S. Ingemar, fil. kand.
Lokal: Induslridepartemenlel, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för delegationen, se 1974 års
riksdagsberältelse 120.
Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 16
1:11 Skr 1975/76:103 490
sammanträden
inom delegationen och sju sammanträden med den rådgivande nämnden saml hafl
överläggrungar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
verksamheien. Därutöver har 18 sammanträden hållits i mindre arbetsgrupper för
rapporlsystemel samt för informationen från och mellan samhällsorganen.
Delegationen har utarbetat
rekommendationer och instruktioner saml sammanställt promemorior lill ledning
för arbetet vid de myndigheter, främst länsstyrelserna, som berörs av
informationssystemet. Enkäter har genomförts under våren 1975 omfattande alla
större och medelstora företag inom industri och partihandel. De senare har även
tillställts en enkät under hösten 1975. Tabellredovisningar av höstenkäten 1974
och av vårenkäten 1975 har utarbetats och tillställts berörda förelag.
Delegationen initierade under våren 1975 en information från regionala och
lokala samhällsorgan till företagen. Skriftiig information har hittills utsänts
av flertalet länsstyrelser och kommuner.
Delegationen
har den 20 november 1975 avgetl rapporten (Ds I 1975:5) Företag - samhälle
Rapport från försöksverksamheten.
Delegationens
arbete avslutas i och med den av statsmakterna beslutade försöksperiodens
utgång den 30 juni 1976.
12.
Delegationen (11973:03) för naturgasfrågor
Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 mars 1973 för att samordna den svenska
utrednings- och förhandlingsverksamheten m. m. avseende import av naturgas till
Sverige:
Ordförande:
Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör
Ledamöter:
Ekberg, J. Göran, direktör Glimstedl, Ulf K. J., direktör Gradin, Rolf U.,
civilingenjör Holmqvist, Sture L., kommunalråd Nordström, Bengt,
planeringsdirektör Philipson, P. Göran, direktör Sköld, Per I., direktör
Experter:
Berling, Sven, direktör Ekberg, Erik G., direktör Elmberger, Per G., direktör
Lindgren, Claes, direktör Persson, Emst G., jägmästare Thyberg, P. Jan,
departementssekreterare
491 Kommittéer: Industridepartementet
I; 13
Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör
Lokal: Statens valtenfallsverk. Jämtlandsgalan 99,162 87
Vällingby, tel. växel 87 00 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit två sammanträden.
Arbetsgrupper för dels särskilda marknadsundersökningar
rörande Nordsjögas, dels fartygslransporterad kondenserad naturgas har hållit
sex sammanträden och företagit ett antal utrikes resor för sammanträffande med
företrädare för utländska gasleveranlörer och -intressenter.
Delegationen
har vidare medverkat i del nordiska arbetet på gasområdet som har bedrivits
inom nordisk ämbetsmannakommitté för industri- och energipoUtik.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
13. Teknikupphandlingskommittén (11973:05)
Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni
1973 för att utreda frågor om offentlig upphandling och teknisk utveckling (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 juli 1973):
Ordförande: Aler, Bo A. A., direktör
Ledamöter: Gustavsson, Åke G., avdelningschef Ribranl,
Gunnar C. H., kansliråd Uhler, Jan E., docent
Experter: Bergström, Lars E. R., direktör Larsson, Torsten
A., drifldireklör
Lubeck, S. A. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den 1
januari 1974) Rey, Lars H., verkställande ledamot Smedsfelt, K. Sigvard,
överingenjör
Wallin, H. Roland, hovrättsassessor (t.o.m. den 10 oktober
1975) Wiik, Curt H., avdelrungsdireklör Wikstrand, Rolf A. I., avdelningschef
Sekreterare: Haegermark, C. Harald, civilingenjör (fr.o.m.
den 1 januari 1974)
Bitr. sekreterare: Eklund, Ulf R., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 10 februari 1975)
1:13 Skr 1975/76; 103 492
Lindgren, E. Folke, avdelningsdirektör (avliden den 12
december 1974)
Lokal: Styrelsen för lekrusk utveckling, Liljeholmsvägen
32, Fack, 100 72 Stockholm, tel. 19 01 50 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse
124.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden saml hafl överläggningar med myndigheler, utredningar,
primär- och landstingskommunala organ samt företag, som berörs av komnUtténs
arbete. Vidare har elt antal sammanträden hållits i mindre grupper för
speciella frågor.
Kommittén har i samarbete med styrelsen för teknisk
utveckling arrangerat tre s. k. planeringskonferenser varvid elt tiotal
statliga myndigheter samit olika primärkommunala organ medverkat.
Kommittén beräknas slutför-a sitt arbete under år 1976.
14. Energiprogramkommittén (11973:06)
Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
november och den 28 december 1973 för all utarbeta förslag till forsknings- och
utvecklingsprogram inom energiområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 5 januari
och den 23 november 1974):
Ordförande: Wennerberg, Sigfrid B., överingenjör (fr.o.m.
den 1 november 1974)
Ledamöter: Burenstam Linder, H. M. Staffan, docent, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 januari
1974) NUsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
januari 1974)
SjöneU, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 1 januari 1974)
Svensson, Jörn, planeringsdirektör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 januari 1974)
Tham, Carl C. W., partisekreterare (fr.o.m. den 1 januairi
1974) Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
januari 1974) Ysander, Bengt Christer A., docent (fr.o.m. den 25 mars 1975)
Experter: Adamson, Bo L., professor (t.o.m. den 31 mars
1975) Broms, Bo K. F., direktör (t.o.m. den 31 mars 1975) Danielson,
Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1974) Eidem, Ingmair, tekn. dr
(t.o.m. den 31 mars 1975)
493 Kommittéer; Industridepartementet 1:15
Eriksson, Olof E., professor (fr.o.m. den 1 mars 1974)
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den
9 januari
1974)
Hidemark, Bengt Å. H., professor (t.o.m. den 31 mars 1975)
Karsberg, Åke L., teknisk direktör (t.o.m. den 31 mars
1975)
Lind, L. Carl-Erik, tekn. lic. (fr.o.m. den 9 januari
1974)
Lundqvist, Dick O. R., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1974)
Margen, Peter H. E., överingenjör (fr.o.m. den 9 januari
1974)
Nordström, Bengt, planeringsdirektör (fr.o.m. den 9
januari 1974)
Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 11 mars
1974)
Rundblad, Bengt G., docent (fr.o.m. den 15 mars 1975)
Schutt, Torgny S. R., docent (fr.o.m. den 15 mars 1975)
Starfelt, Nils G., professor (fr.o.m. den 9 januari 1974)
StrandeU, Per-Olof, professor (t.o.m. den 31 mars 1975)
Söderström, Lars I. V., t.f. professor (fr.o.m. den 15
mars 1975)
Wilhelmsson, K. Hans B., professor (fr.o.m. den 1 mars
1974)
Sekreterare: Boysen, Arne, civilingenjör (fr.o.m. den 1
februari 1974) Hedén, Kurt B., förste byråingenjör (t.o.m. den 31 mars 1975)
Nordlöf, Gunnar A. N., civUingenjör (t.o.m. den 31 mars 1975)
Bitr. sekreterare: Johanson, Bo C, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 januari 1974) Sidenbladh, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m.
den I januari 1974)
Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse I
25. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse 123.
Kommittén har under tiden november 1974 - juni 1975 hållit
14 sammanträden.
Kommittén har den 15 januari 1975 avgetl rapporten (Ds I
1975:1) Energiforskning Behov av prototyper och demonslralionsanläggningar.
Kommittén har vidare den 4 juni 1975 avgett betänkandet (Ds I 1975:3)
Energiforskning Förslag till Plan för Allmänna energisyslemstudier m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
15. Forskningsavgiftskommittén (11974:01)
Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 mars
1974 för utredning rörande finansiering av slöd till induslriell forskning och
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 18 april 1974):
Ordförande: Resare, Bengt C. M.,f.d. överdirektör (fr.o.m.
den I7april 1974)
1:15 Skr
1975/76; 103 494
Ledamöter: Hammarberg, Sven O., ombudsman, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Jordan, Kerstin R., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 17 april 1974) Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 17 april
1974) Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
PetzäU, Ingvar A., direktör (fr.o.m. den 17 aprU 1974) Träff, Sven-Olof A.,
direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 aprU 1974)
Experter: Bredin, Lars A. G., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 17 aprU 1974) Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Hjorth, Lars E. A., kansliråd (t.o.m. den 13 april 1975) Lindeborg, E. G.
Lennart, överingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Olhans, P. Björn, civilekonom
(fr.o.m. den 14aprU 1975) Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, t.f. direktör (fr.o.m.
den 1 juli 1974)
Sekreterare: Cederlund, Lars Johan O. B., civilekonom
(fr.o.m. den 1 juli 1974) SneUman, Bo K., byrådirektör (fr.o.m. den I juli
1974)
Lokal: LiUa Nygatan 4, 1 tt., 11128 Stockholm, tel. växel
763 1000 (ordföranden även 20 34 28)
Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse
124.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter,
organisationer och industriföretag. Kommitténs ordförande och sekreterare har
företagit kortare studieresor lill Norge, Nederländerna och Frankrike.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
16. Mineralpolitiska utredningen (11974:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 mars
1974 för alt utreda den långsiktiga hushållrungen med nuneralresurser (se Post-
och Inrikes tidn. den 26 april 1974):
Ordförande: Frithiofson, Karl A. F., landshövding (fr.o.m.
den 17 april 1974)
Sakkunniga: Ekeväm, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den
17 april 1974) Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den
17 aprU 1974)
Lorenlzon, B. Gustav L., ombudsman, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 17 april 1974)
495 Kommittéer; Industridepartementet
1:16
Neyman, Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 17 april
1974) Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april
1974) Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Ribranl, Gunnar C. H., kansUråd (fr.o.m. den 17 april 1974) Strömberg,
Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Experter: Almgren, E. E. Gunnar, professor (fr.o.m. den 1
december 1974) Arvidsson, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1974)
Asplund, E. Olof I., direktör (avliden i september 1975) Bergdahl, Tommy K.,
överingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Björling, K. Gotthard E., professor
(fr.o.m. den 1 april 1975) Blomkvist, N. Magnus, överingenjör (fr.o.m. den 1
oktober 1974) Boman, Jan E., direktör (fr.o.m. den 15 juru 1974) Börresen, Tom
B., direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Fernheden, Gölhe A. S., direktör
(fr.o.m. den 1 oktober 1974) Forssberg, K. S. Eric, professor (fr.o.m. den 1
december 1974) Hall, Bo A., tekn. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1975) Hubner,
Helmuth, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Kautsky, Gunnar F. H., fil.
dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Ljunggren, Sven E., överingenjör (fr.o.m. den
19 augusii 1974) Norén, NUs-Erik, fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974)
Parasnis, Dallratray S., professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Shaikh, Naz
Ahmed, l:e slalsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Skantze, Hugo, direktör
(fr.o.m. den 23 oktober 1974) Svensson, Sven H., fil. kand. (fr.o.m. den 23
oktober 1974) Vinell, Lars G., docent (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Wallman,
Folke V., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Wredenfors, H. E. Waller,
direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Öslensson, Olle, kansUsekrelerare
(fr.o.m. den 1 maj 1974)
Sekreterare: Sundström, S. Åke A.,
departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1974)
Bitr. sekreterare: Anell, Kerstin, byrådirektör (fr.o.m.
den 1 november 1974) Hallgren, Ulf, l:e slalsgeolog (t.o.m. den 31 december
1975) HoUander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m. den 17 september 1974)
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
125.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1:16 Skr 1975/76:103 4%
Utredrungen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden. Därutöver
har hållits 29 sammanträden i olika arbetsgrupper.
Utredrungens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
17.
Varvskreditutredningen (11974:03)
TilUcallade
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 april 1974 för all utreda
varvsfinansieringsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 maj 1974 och
den 13 september 1975):
Ordförande:
Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Sakkunniga:
Andrén, Sven G., direktör (fr.o.m. den 7 augusti 1975) Enerolh, Bengt M.,
direktör (t.o.m. den 30 aprU 1975) Hallenborg, NUs-HugoL., verkställande
direktör (fr.o.m. den 1 maj 1975) Joge, Sven F., f.d. vice riksbankschef
(fr.o.m. den 1 juni 1974) Nyberg, Jan-Erik F., utredningssekreterare (fr.o.m.
den I juni 1974) Olsson, Jan E. A., fil. kand. (fr.o.m. den 1 juru 1974)
Wallén, Axel O. A., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 augusti 1975) Ödner, E. P. Sture,
direktör (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Experter:
Andrén, Lars K.-G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1974) Löfgren,
Torsten Hj., t.f. departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1975)
Mabner,
Einar A. E., bankdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Ringblom, Erland N.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 7 augusti 1975)
Svedberg,
Karl-Erik, direktör (fr.o.m. den 1 juni 1974) Söderström, N. Torsten, direktör
(fr.o.m. den 1 oktober 1974) Österberg, Gunnar R., t.f. kansUråd (t.o.m. den 3
augusti 1975)
Sekreterare:
HeUström, Lars T., direktör (fr.o.m. den 13 maj 1974)
Bitr.
sekreterare: Kårfalk, Björn, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1975)
Direktiven
för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse I 26.
Tilläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Johansson lill prolokoll vid regeringssammaniräde den
7 augusti 1975):
Med
stöd av Kung. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974 tillkallade jag den 30
maj 1970 sex sakkunniga för atl utreda varvsfinansie-
497 Kommittéer; Industridepartementet I;
17
ringsfrågor m.m. De sakkunniga har antagit namnet
varvskreditutted-ningen.
I utredningens uppdrag låg bl. a. atl förutsättningslöst
söka finna en lösning för refinansiering av varvsförelagens kundkrediter. En
utgångspunkt för utredningsuppdraget var all statens finansiella åtaganden
gentemot varven väntades öka påtagligt de närmaste åren inom ramen för del
existerande statliga fartygskreditgarantisystemet.
Under del år som gått sedan varvskreditutredningen
tillkallades har rederi- och varvsnäringarna internationellt sell hamnat i en
krisartad situation, som är djupgående. Den huvudsakliga orsaken härtill är
omstäUningarna på energiområdet. Även de svenska rederi- och varvsnäringarna
har drabbats av påfrestningar. Krisen vid Eriksberg Mekaniska Verkstads AB är
delvis etl uttryck för detla.
Utvecklingen under senare lid inom varvsnäringen ger
erUigl min meing ökad anledning atl ifrågasätta om den nuvarande ulformningen
av del statliga finansiella slödel till varvsindustrin är ändamålsenlig. Det
statliga fartygskreditgarantisystemet innebär atl varje enskilt varv, med hjälp
av på schablonmässiga grunder tilldelade årliga statliga garanlibdopp, lånar
upp kapital inom och utom landet enligt villkor varvet finner ändamålsenliga
saml lånar ul delta kapital till kunderna. Denna finansiering av redarnas
farlygsinköp är ofla tämligen långfristig och förenad med för redaren
förmånliga räntevillkor. Säkerheterna beslår i regel av farlygsinteckningar.
Dessa säkerheter ligger i sin lur helt eller delvis som säkerhet för de
statsgaranlerade lån som resp. varv lar upp. Den risk för staten och resp. varv
som är förenad med varvens kundfinansiering är således avhängig av redarens
kreditvärdighet och betalningsförmåga. Om varvet inte kan fullgöra sina
betalningsförpliktelser får staten överta ansvaret gentemot kreditinstituteten
för varvets statsgaranlerade upplåning.
Varje varv bedriver sålunda en omfattande bankverksamhet
vid sidan av den egentliga varvsproduktionen. Denna bankverksamhet möjliggörs
lill slörre delen av de statliga f artygskredilgarantierna. Det kan noteras alt
de av staten utställda fartygskredilgarantierna nu uppgår lill ca 5 200 milj.
kr. och därmed med betydande marginal överskrider de åtaganden som t. ex.
exportkreditnämnden i dag har. Systemet med fartygskreditgarantier innebär atl
varven engagerar sig i en finansieringsverksamhet, vars risker för staten
uppenbarar sig försl i efterhand.
Mot bakgrund av erfarenheterna från bl. a.
Eriksbergskrisen anser jag del vara angeläget all staten får en bättre kontroll
över och styrning av den finansieringsverksamhet som i dag bedrivs med hjälp av
statliga fartygskredilgarantier. En onrrläggning av det statliga finansiella
stödet lill varvsindustrin bör syfta till att minska de risker som är förenade
med dels varvens upplåning, dels varvens kundkrediler. En bättre överblick i
fråga om del statliga risklagandel och bättre möjligheter atl begränsa
valutarisker bör eftersträvas.
Vid sin prövning av olika alternativ lill dagens f
arlygskreditgaranlisyslem bör uiredningen försöka finna en lösning som inte
innebär inrättandet av elt nytt kreditinstitut. Det finns enligl min mening
starka skäl som talar mol atl inrätta etl särskilt kreditinstitut för
varvsindustrin. Vid utredningens överväganden om det nuvarande garantisystemel
bör ersättas av någon annan ordning bör även prövas etl alternativ som innebär
alt en nämnd med företrädare för berörda departement och
kreditmarknadsmyndigheler prövar redarnas kreditvärdighet i den ulslräckning
åtaganden från dessa utgör säkerhet för varvens refinansiering med statlig
hjälp.
32 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
1:17 Skr
1975/76:103 498
Varvskreditutredningen bör inle särskilt pröva frågan om
valulakurs-riskförsäkringar. Denna fråga är numera föremål för prövning i annat
sammanhang.
I direktiven lill varvskreditutredningen angavs atl
uiredningen skulle redovisa sina förslag under första halvåret 1975. Med här
föreslagna tilläggsdirektiv kommer oundvikligen utredningsarbetet att
förlängas. Utredningen bör därför få förlängd lid och redovisa sina
överväganden och förslag före utgången av år 1975.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit åtta sammanträden.
Utredningen har i december 1975 avgett betänkandet (SOU
1975:101) Fartygsf inansiering.
Uppdraget är därmed slutfört.
18. Energisparkommittén (11974:05)
TUlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25
oktober 1974 för alt samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser
och vid behov planera och genomföra egna informationsåtgärder i
energibesparande syfte (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1974 och den
8 juli 1975):
Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör
(fr.o.m. den 1 november 1974)
Vice ordförande: Gradin, Rolf U., civilingenjör (fr.o.m.
den 1 september 1975) Hagström, Tony G., statssekreterare (t.o.m. den 31
augusii 1975)
Sakkunniga: Breitholz, Claes J. E. C:son, direktör
(fr.o.m. den 1 november 1974) Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande
(fr.o.m. den 1 november 1974)
Engersiam, Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1
november 1974)
Francke, Per E. S., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974)
Gustafson, Nils-Eric, småbrukare, led. av rikdagen (fr.o.m. den 1 november
1974)
Hebnerson, Bo I., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974)
Holm, Thorsten H., kanslichef (t.o.m. den 28 oktober 1975) Hugosson, Kurt I.,
byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)
Lewenhaupt, Krister G., direktörsassislenl (fr.o.m. den 1
november 1974)
Nilsson, KjeU O. H., metallarbetare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 november 1974)
499 Kommittéer: Industridepartementet
1:18
Norrby, J. Sören, byrådirektör, f.d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1
november 1974)
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m.
den I
november 1974)
Turesson, Bo, överlantmälare, led. av riksdagen (fr.o.m,
den 1 november
1974)
Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975)
Experter: Äg, Lars E., generaldirektör (fr.o.m. den 1
november 1974) Björck, Berndt H., informationschef (fr.o.m. den 1 november
1974) Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september
1975)
Gradin, Rolf U., civilingenjör (t.o.m. den 31 augusti
1975) Hammarkvist, Stefan S. E., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974)
Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974) aif Klintberg,
Rolf, direktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Lundmark, Nils A. J., byråchef
(t.o.m. den 3 september 1975) Löfgren, Torslen Hj., t.f.
departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1975)
Nordström, Sören, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I
december 1974) Persson, Kurt Inge, departementssekreterare (fr.o.m. den I
november 1974)
Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 1
november 1974) Schierbeck, Per W., direktör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Sterne, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Strand, Karl-Erik,
kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1974) Slålebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m.
den 1 december 1974) Waern, Per Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 4 september
1975)
Huvudsekreterare: Karlsson, Ulf G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975)
Löfgren, Torslen Hj., t.f. departementssekreterare
(t.o.m. den 31 oktober 1975)
Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m.
den I november 1974)
Bitr. sekreterare: Byman, Disa K. G., redaktör (fr.o.m.
den 1 november 1974)
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för kommittén, se 1975 års komnUltéberältelse
128.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Johansson till
prolokoll vid
1:18 Skr
1975/76:103 500
regeringssammanträde den 18 juni 1975):
Den 25 oktober 1974 tiUkallade t. f. chefen för
industridepartementet, statsrådet Löfberg, med slöd av Kungl. Maj:ls
bemyndigande sakkunniga all svara för planeringen och biträda vid genomförandel
av en energisparkampanj vintem 1974/75. De sakkunniga, som antog namnet
energisparkommittén, har i maj 1975 överlärrmat en rapport med redogörelse för
sparkampanjen.
Vid min anmälan tiU prop. 1975:30 om energihushåUning m.
m. (bil. 1 s. 334-335) framhöll jag bl. a. nödvändigheten av alt inrikta den
svenska energiförsörjningen på en mer planmässig hushållning med
energiresurserna. Genom bl. a. en särskild sparundersökning hade en relativt
optimistisk syn kommit fram beträffande möjligheterna alt spara energi ulan alt
behöva eftersätta centrala samhällspolitiska mål. Jag förordade därför alt
möjligheterna atl sänka energikonsumtionens ökningslakt borde prövas och atl
som ell av energipolitikens mål ställa upp alt begränsa ökningen av
energikonsumtionen i Sveige lill 2 % per år i genomsnitt t. o. m. år 1985. En
ytterligare nedpressning av liUväxten borde eftersträvas under de följande
åren, så att landets totala energikonsumtion om möjUgl skulle kunna
stabiliseras på en konstant nivå omkring år 1990.
Jag framhöll vidare (s. 352-355) atl en väsentlig
förutsättning för alt nå dessa mål är all en allmän, långsiktig strävan lill
rationell energianvändning och energi sparande kommer till stånd hos alla
grupper av energikonsumenier. Delta kräver i sin lur ökade insatser beträffande
bl. a. information och rådgivning till konsumenterna. I första hand bör
information och rådgivning till energianvändare åUgga de organ, som på resp.
område har reguljära kontakter med energianvändarna.
Därutöver skulle emellertid komma att föreligga behov av
en samordnad informationsverksamhet, innefattande bl. a. samordning av och stöd
lill myndigheternas informationsinsatser, planering och genomförande av
sparkampanjer, uppföljning av och information om energisparandets utveckling
samt initiativ med anledning därav.
Med hänvisning tiU den verksamhet som redan bedrevs i
energisparkommittén framhöll jag alt kommittén var etl lämpligt organ för den
samordnade och mer övergripande informationen, och anmälde alt jag avsåg atl
föreslå en utvidgning och förlängning av kommitténs uppdrag.
Sedan riksdagen godkänt regeringens proposition i bl. a.
denna del (NU 1975:30, rskr 1975:202) får jag anmäla fråga om tilläggsdirektiv
till energisparkomnUttén.
Rikllinjer för kommitténs fortsatta verksamhet har, som
redan har framgått, redovisais i nänrnda proposition. Jag vill i detta
sammanhang även erinra om vad näringsutskotlel har anförl i sill utlåtande (NU
1975:3 s. 37). Jag vill därutöver framhålla följande.
Kommittén bör med ulgångspunkt i erfarenheterna av den
sparkampanj som bedrevs vintern 1974/75 samordna och stödja myndigheternas
informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna
informationsåtgärder under i försia hand vintern 1975/76. Del är angelägel alt
kommittén därvid samråder med berörda myndigheter och branschorganisationer som
planerar för liknande verksamheter för atl konmia fram lill lämpligaste
arbetsfördelning, behov av gemensamma aktioner m. m. Komnuttén bör på förfrågan
vara myndigheterna behjälplig i fråga om uppläggning av sparinformalion, val av
informationsmedium m. m.
501 Kommittéer: Industridepartementet 1:19
Som
jag redan har framhållit bör det åligga kommittén att i sparstimulerande syfle
sprida information liU allmänheten om bl. a. energikonsumtionens utveckling. För
all ge avsedd effekt bör sådan information vara relativt aktuell i liden,
vilket i sin tur förutsätter lillgång på aktuella statistiska uppgifier. För
vissa delar av energiområdet är emellertid sådana uppgifier f. n. svåra atl få.
Statistiska
centralbyrån har tidigare denna dag fåtl i uppdrag alt föreslå åtgärder för
förbättring av energistatisliken. Centralbyrån skall därvid samråda med bl. a.
energisparkommittén. Det blir en viktig uppgifl för kommittén att vid sin
utvärdering av hittillsvarande verksamhet även definiera de behov som kan
föreligga av utvidgad statistik och snabbare rapportering.
Regeringen
har den 16 oktober 1975 uppdragit ål kommittén alt dels bedöma och redovisa den
aktuella utvecklingen i fråga om energikonsumtionen och utvecklingen för
kalenderåret 1976, dels undersöka förutsättningarna för införande av en mera
regelbunden inspektion av eldningsanläggningar, dels undersöka
förutsällningarna för atl på vissa områden införa direkta restriktioner eller
förbud för vissa slag av energianvändning.
Kommittén
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.
Därutöver
har åtta sammanträden hållits med arbetsgrupperna för hushållssektorn,
näringslivsseklorn och offentliga sektorn. Arbetsgrupperna har vidare hafl
löpande kontakter och överläggningar med myndigheter, orgarusationer och
experter.
Kommittén
har vidare svarat för utåtriktad informationsverksamhet genom annonsering,
ulomhusreklam, radio och TV-spots samt via utställningar. Vidare har foldrar
och broschyrer för hushåll och näringsliv tagits fram.
Kommittén
har i maj 1975 avgetl en rapport Energisparkommitténs kampanj vintern 1974/75.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
19.
STU-kommittén (11974:06)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för alt utreda
styrelsens för teknisk utveckling organisation och verksamhetsformer (se Post-
och Inrikes tidn. den 23 november 1974):
Ordförande:
Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974)
Sakkunniga:
Ahnryd, Hans G. B., informationschef (fr.o.m. den 18 november 1974)
1:19 Skr 1975/76; 103 502
Andersson,
Sven G., frisör-mästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18
november
1974)
Göransson,
J. OUe, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18
november
1974)
Ljung,
Lau-s U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 november 1974)
Pettersson,
Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974)
Pettersson,
N. Lennart, fU. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 18
november
1974)
PetzäU,
Ingvar A., direktör (fr.o.m. den 18 november 1974)
Siegbahn,
Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18
november
1974)
SjöneU,
P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november
1974)
Ström,
Turid, avdelningschef, ersättare för led. av riksdagen (fr.o.m. den
18
november 1974)
Experter:
Båveryd, S. J. Lennart, civUingenjör (fr.o.m. den 18 november 1974) Carlsson,
Jan Olof, bergsingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975) Haeffner, Erik A., tekn.
lic. (fr.o.m. den 18 november 1974) Jarness,DagB.J., direktör (fr.o.m. den 1
januari 1975) Rasmuson, Anders, professor, rektor (fr.o.m. den 18 november
1974) Richert, C. Gustaf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni t.o.m. den 31
augusii 1975)
Palmer,
S. A. Anders, departementssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1975)
Sidenbladh,
Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975)
Tomner,
J. Sigvard, generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974) Wedell, N. Gunnar,
direktör (fr.o.m. den 18 november 1974) Åberg, C. Anders, civilingenjör
(fr.o.m. den 18 november 1974) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 18
november 1974)
Sekreterare:
Brenner, Rune E., byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari 1975)
Bitr.
sekreterare: Håkansson, B. Staffan H., byrådirektör (fr.o.m. den 14 januari
1975)
Lokal:
Munkbron 17, 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse 129.
Kommittén
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av
komnrutléns arbete. Därutöver har tre sammanträden hållits med arbetsgmpper för
styrelsens för teknisk
503 Konunittéer; Industridepartementet 1:20
utveckling seklorpoliliska, induslripolitiska och
forskningspolitiska roll. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
20. Företagsdemokratirådet (11975:01)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 mars
1975 för alt följa företagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):
Ordförande: Johansson, Rune B., statsråd
Sakkunniga: Lind, F. Olof, direktör Nilsson, Gunnar E.,
ordförande i LO Seregard, B. Ingvar V., ordförande i PTK
Expert: Andersson, Alf Å. H., fil. kand.
Sekreterare: Brodén, E. Bertil, socionom
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack,
10310 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till prolokoll
vid regeringssammanträde den 6 mars 1975):
Delegationen (Fi 1969:64) för försöksverksamhet med
fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen
(företagsdemokrati-delegationen) tillsattes i november 1%8. Delegationens
uppgift har i försia hand varit atl i samarbete med företagsledningen, de
anställda och deras fackliga organisationer ta initiativet tiU och medverka vid
genomförande av sådana försök och utvecklingsprojekt som förväntas ge
vägledning för en fördjupad företagsdemokrati inom hela del svenska
näringslivet. Delegationen har bl. a. medverkat i fem försöksprojekt och
publicerat etl antal rapporter, däribland en lägesrapport med vissa
principiella ställningstaganden i förelagsdemokralifrågan.
Statsföretag AB bildades den 1 januari 1970. I den
proposition (prop. 1969:121) som låg lill grund för bildandel framhölls bl. a.
att vid sidan av de ekonomiska målsättningarna bolagets mål skulle gälla även
större arbetstillfredsställelse för de anställda. Del betonades vidare att
detta var en fråga som nära hänger samman med spörsmålet om de anställdas
medinflytande. I avsikl alt stimulera och vägleda denna utveckling utgav
Statsföretag hösten 1971 ett ramprogram med riktiinjer för den
företags-demokratiska utvecklingen i statsföretagsgruppens företag.
Vid sin kongress hösten 1971 antog Landsorganisationen i
Sverige (LO) en rapport Demokrati i företagen. En kommitté inom Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) hade dessförinnan i ett antal rapporter framlagt
1:20 Skr 1975/76:103 504
synpunkter
och förslag rörande företagsdemokratifrågan. De stora
arbetsmarknadsorganisationernas handlingsprogram bildade därmed nytt underlag
för handlandet i fråga om företagsdemokratins utveckling.
År
1970 bildades Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO) av elt antal
statliga bolag. Bland SFO:s uppgifier ingår all arbeta för sådana förehållanden
i medlemsföretagen att arbetstillfredsställelse och goda arbetsresultat
erhålls. SFO:s styrelse bar uttalat all insalser för all påskynda den
företagsdemokrati ska utvecklingsprocessen har hög angelägenhetsgrad i
organisationens verksamhet.
År
1973 bildades Utvecklingsrådet för statsägda bolag (URDEM) av SFO och de
berörda fackliga organisationerna såsom etl parlssammansalt organ med uppgifl
all verka för bl. a. en påskyndad utveckling inom del företagsdemokratiska
området inom den statliga företagssektorn.
Mot
bakgrund bl. a. av vad som sålunda hade förekommit föreslog
företagsdemokratidelegationen i skrivelse lill chefen för industridepartementet
den 18 december 1973 att överläggningar skulle las upp med berörda
arbetsmarknadsorganisationer för all under deras gemensamma ledning skapa en
permanent organisation för de arbetsuppgifter som delegationen svarat för.
Överläggningar
i enlighet med förslaget har senare förts mellan å ena sidan SFO och å den andra
LO och Privalljänstemannakarlellen (PTK) inom TCO.
Den
22 januari 1975 slöts mellan dem ett avtal angående åtgärder som syftar lill
ökal inflytande för de anställda inom SFO-området. Parterna åtar sig enUgt
avtalet att fullfölja redan tidigare bedrivna försöksprojekt saml medverka lill
nya försök bl. a. inom något tjänslemannadomineral förelag. Vidare innefattar
avtalet regler för hur projekten skall handläggas, de anställdas rätt atl
arUila specialister, ekonomisk information och utbildning saml uppföljning och
redovisning. Genom avtalet synes syftet att få en mer permanent och partsnära
praktisk verksamhet ha uppnåtts på det statliga bolagsområdel.
I
och med alt partsorganisationerna nu har tagit ansvaret för den fortsatta
praktiska verksamheten saknas anledning all bibehålla
före-tagsdemokratidelegationen i dess nuvarande form.
Vid
sidan av den fortsatta praktiska verksamheten som partsorganisalionerna nu har
tagit ansvar för har del uttryckts intresse för etl organ med uppgift att
utifrån mera allmänna utgångspunkter följa den företagsdemokraliska
utvecklingen inom den statliga företagssektorn.
Jag
förordar således atl sakkunniga tUlkallas med uppgifl att under mill
ordförandeskap följa den företagsdemokratiska utvecklingen inom den statliga
förelagssektorn. Som ell led i arbetet bör de sakkunniga följa även motsvarande
privat och kooperativ verksamhet liksom den internationella utvecklingen. I
uppdraget bör ingå att sprida information till de statliga företagen om
nationella och internationeUa erfarenheler saml alt överväga och lämna förslag
till åtgärder som kan bidra till alt föra de företagsdemokratiska frågorna
framåt inom de statliga företagen.
Rådet
har under tiden mars - oktober 1975 hållit ett sammanträde.
Rådet
har till sitt sekretariat överlämnat ell antal utredningsuppslag samt uppdragit
ål sekreteraren att hålla kontinuerlig kontakt med berörda organisationer.
Rådets
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
505 Kommittéer; Industridepartementet 1:21
21.
Delegationen (11975:02) för energiforskning
TiUkallade
erUigl regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 för övergripande analys av
FoU-insatser på energiområdet och för uppföljning av dem (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 juli 1975):
Ordförande:
Hagström, Tony G., statssekreterare
Ledamöter:
Anér,
Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen
Helmerson,
Bo I. H., direktör
Nyström,
Lennart, sekreterare
Pettersson,
N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen
Sjönell,
P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen
Thorsson,
Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen
Wångby,
Erik, ombudsman Verkställande ledamot:
Wennerberg,
Sigfrid B., överingenjör
Experter:
Appelgren, L. Göran S., kanslidireklör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Bernard,
Carl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 1 december 1975) Bolin, Bert R. J., professor
(fr.o.m. den 1 oktober 1975) Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Danielsson, Nils Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Edin,
Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Eriksson,
Karl-Erik E., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Eriksson, Olof E.,
professor (fr.o.m. den 15 augusii 1975) Faugerl, Sven J. E., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den I oktober 1975) Frigren, Suzanne M., departementssekreterare
(fr.o.m. den 15 augusti 1975)
Hambraeus,
Gunnar A., professor (fr.o.m. den I oktober 1975) Johanson, Bo C,
departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Luthman, Gösta, direktör
(fr.o.m. den 15 augusti 1975) Persson, Göran A., avdelrungschef (fr.o.m. den 15
augusii 1975) Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 15 augusii
1975) Rasmuson, Anders S. H., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Rey, Lars
H., verkställande ledamot (fr.o.m. den 15 augus i 1975) Schutt, Torgny S. R.,
laborator (fr.o.m. den 1 december 1975) Tomner, S. Sigvard, generaldirektör
(fr.o.m. den 15 augusii 1975)
Sekreterare:
Josefsson, J. Thomas, civilingenjör (fr.o.m. den 20 oktober 1975)
Bitr.
sekreterare: Johanson, Bo C, departementssekreterare (t.o.m. den 19 oktober
1975)
1:21 Skr 1975/76:103 506
Lokal: Sveavägen 13-15,111 57 Stockholm, tel. växel 763 10
00
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till protokoll
vid regeringssammanträde den 12 juni 1975):
I samband med min anmälan av frågor rörande
energihushållning m. m. (prop. 1975:30 bil. 1) berörde jag även vissa frågor
rörande organisation av forskning och utveckling (FoU) inom energiområdet. Till
grund för mina överväganden låg de förslag i ämnet som hade lagts fram i
energi-programkommitténs belänkande (SOU 1974:72) Energiforskning och i
departementspromemorian (Ds I 1974:10) Organisation av forskning och utveckling
inom energiområdet.
I den nämnda proposilionen uttalade jag alt jag anslöt mig
lill förslagel atl en delegation för energiforskning inrättas för den
övergripande analysen av FoU-insatser på energiområdet och för uppföljning av
dem (s. 460 f). Delegationens uppgifier borde i huvudsak vara de som hade
angivils i nyssnärrmda departementspromemoria. Den borde sålunda bl. a. la fram
underlag för planering av energi-FoU i elt mera långsiktigt perspektiv. Dén
borde även följa upp, analysera och utvärdera FoU-program. Likaså borde
ansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier m. m. under
huvudprogrammet Energiforskning falla på delegationen. Jag anförde även atl
delegationen, som avsågs knytas till industridepartementet, borde organiseras
som en kommitté och påbörja sin verksamhet den 1 juli 1975.
Riksdagen har sedermera anslutit sig lill vad jag sålunda
anförl (NU 1975:30, rskr 1975:202). Delegationen bör nu tiUsättas.
Delegationen bör ta fram underlag för planering av FoU
inom energiområdet i ett långsiktigt perspektiv. Till grund härför bör
delegationen fortlöpande följa utvecklingen inom FoU-området och värdera den
verksamhet som bedrivs inom och utom landet. Underlaget bör redovisas på sådant
sättatl del kan tjäna som underlag för statsmakternas beslut om omfattning och
inriktning av FoU-verksamheten på energiområdet sedan del nu beslutade treåriga
programmet genomförts.
Som jag framhöll i den tidigare nämnda proposilionen bör
ansvaret för programmet Allmänna energisyslemstudier m. m. under
huvudprogrammet Energiforskning vila på delegationen. Jag avser alt återkomma
lill regeringen med förslag lill riktlinjer för verksamheten under programmet
AUmänna energisyslemstudier.
Resultaten
av den forskning som genomförs under detta program kommer atl utgöra en del av
del underlag för den långsikliga FoU-planeringen som delegationen bör la fram.
Energiprogramkommitlén har föreslagit all verksamheten inleds med en tvåårig
förstudie. Genom tilläggsdirektiv den 8 november 1974 har kommittén fåtl i
uppdrag alt utarbeta elt förslag till plan för en sådan förstudie. Förslaget
har redovisais den 10 juni 1975.
Delegationen bör genom fortlöpande samråd med de organ på
vilka ansvaret har lagts för enskilda program under huvudprogrammet Energiforskning
verka för samordning av den totala FoU-verksamheten inom energiområdet. Därvid
bör delegationen även tillse atl möjligheterna lill nordiskt och övrigt
internationellt samarbete, däribland inom del internationella energiorganet
(lEA), las lill vara av såväl FoU-be ställande som FoU-utförande organ.
Delegationen har under liden juli - oktober
1975 hållit fyra
507 Kommittéer: Industridepartementet
1:22
sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå under
hela år 1976.
22. Utredningen (11975:03) om kommunal energiplanering
Tillkallade etUigt regeringens bemyndigande den 5 juni
1975 för all utarbeta förslag lill lag om kommunal energiplanering m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1975):
Ordförande: Wickbom, Sten G., generaldirektör
Ledamöter: Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gradin, Rolf U.,
civilingenjör
Guslafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av riksdagen
Svensson, J. Erik O., kommunalråd Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av
riksdagen
Experter: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 3
november 1975) Danielsson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 3 november
1975) Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 3 november 1975) Lind, Carl-Eric,
byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Nordström, Bengt, planeringsdirektör
(fr.o.m. den 3 november 1975) Olsson, K. Äke, överingenjör (fr.o.m. den 3
november 1975)
Sekreterare: Andersson, Ulf L., byrådirektör (fr.o.m. den
13 augusti 1975)
Bitr. sekreterare: Molin, Olof E. O.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 13 augusti 1975)
Lokal: Statens lantmäteriverk, 801 12 Gävle, tel. växel
026/10 03 40
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till protokoll
vid regeringssammanträde den 5 juni 1975):
Vid min anmälan liU prop. 1975:30 om energihushållning m. m.
(bil. 1 s. 341) redogjorde jag bl. a. för vissa förslag rörande lokal värme-
och energiförsörjning. I samband härmed meddelade jag efter samråd med chefen
för kommundeparlementet alt jag avsåg alt begära regeringens bemyndigande alt
tillkalla en särskild utredning för atl utarbeta förslag till lag om kommunal
energiplanering m.m. Jag återkommer nu lill denna fråga.
Den lokala försörjningen med ledningsbunden energi ligger
huvudsakligen på kommunerna. De har sedan länge hafl hand om all produktion och
distribution av stadsgas. Tätorternas eldistribution handhas huvudsakligen av
kommunerna. I viss utsträckning producerar kommunerna också elkraft men en
väsentlig del av de kommunala elverkens
1:22 Skr
1975/76:103 508
kraftbehov tillgodoses av icke-kommunala
kraftleverantörer.
Under efterkrigstiden har del kommunala engagemanget i
tätorternas energiförsörjning vidgats genom utbyggnaden av fjärrvärmenäl och
därtill knutna anläggningar för hetvallenproduktion. Sådana anläggningar för
uppvärrrming av byggnader och av varmvallen för hushållsbruk har inom områden
med koncentrerad bebyggelse visat sig ha fördelar i flera avseenden framför
oljepannor i varje byggnad. Genom alt helvaltnel produceras i större
anläggningar är det möjligt att till rimliga kostnader förse dem med filter för
rökgasrening och vidta andra luftvårdande åtgärder. Vidare kan i dessa
anläggningar den tillförda energin omvandlas med väsentligt högre verkningsgrad
än i små oljepannor. Viktigt är också alt drift och underhåll underlättas i centraliserade
anläggningar vilket kan minska luftföroreningar och bränsleåtgång. Det kan
nämnas alt energiprognosulredningen (I 1972:03) i sitt betänkande (SOU
1974:64) Energi 1985 2000 räknar med att verkningsgraden för fjärrvärme år 1972
var 85 %, för oljepanna i småhus 58 % och för oljepanna i flerfamiljshus 65 %.
Fjärrvärmens fördelar har lett till atl den utvecklats snabbi i Sverige sedan
den försia anläggningen logs i bruk 1948. År 1973 var drygt 600 000 lägenheter
i 37 olika kommuner anslutna till fjärrvärmenät. Ulbyggnaden fortgår med en
ökning av den anslutna värmeeffeklen om ca 17 % per år.
Om hetvaltenproduktionen samlas i tillräckligt stora
enheter uppkommer tekniska och ekonomiska förutsättningar för atl kombinera den
med elkrafialstring i s. k. kraflvärmeverk. Jag har i prop. 1975:30 (bil. I s.
361-362) räknat med att år 1985 30 TWh» elkraft av totalt 159 TWh behöver
produceras i anläggningar baserade på fossila bränslen, främst olja. Av dessa
30 TWh förutsätts kraflvärmeverk svara för 15 TWh, industriella
mottrycksanläggningar för 8 TWh och kondenskraflverk för 7 TWh. F. n. finns
utbyggda eller beslutade kraflvärmeverk med en kapacitet av 8,5 TWh el/år.
Därutöver behöver således den årliga kapaciteten ökas med 6,5 TWh till år 1985.
Detta mål för ulbyggnaden måste betecknas som mycket ambitiöst. Del är
emellertid ytterst angelägel all del kan nås, eflersom del alternativ som
närmast kommer i fråga är kondenskrafl. Sådan produceras med betydligt sämre
verkningsgrad än krafl från kraflvärmeverk.
Frågor om planeringen och samordningen av
energiförsörjningen har under senare tid behandlals av flera utredningar. Jag
vill härom nämna följande.
Värmeförsörjningen i tätbebyggda områden bar behandlats
bl. a. av energikommittén i betänkandet (SOU 1970:13) Sveriges
energiförsörjning Energipolitik och organisation. Med hänsyn till alt
värmeförsörjningen utgör en så avsevärd del av den svenska energibalansen är
del enligl kommitténs mening angeläget all se till atl den sker på rationellast
möjliga säll. Del är inle bara de olika värmekonsumenternas ekonomi som berörs
härav. De konsekvenser som värmeförsörjningen för med sig på beredskaps- och
miljövårdsområdena är också en betydelsefull faktor i sammanhanget.
Den samordnade planering på företags- och myndighetsnivå
som krävs för en på sikt rationell utbyggnad av värmeförsörjningen saknas
enligt kommittén i väsentlig utsträckning f. n. Del kan t. ex. finnas risk för
att en från teknisk-ekonomisk synpunkl önskvärd centralisering av
värmeproduktion inle kan komma till stånd på grund av att ett antal enskilda
fastighetsägare och andra genom individuella beslut har bundit sig för andra
' 1 TWh (teravattimme) = 1 miljard kWh (kilowattimme)
509 Kommittéer; Industridepartementet
1:22
lösningar varigenom värmeunderlaget har blivit för svagt.
Kommittén pekar på alt distribution av fjärrvärme f. n. synes ske på grundval
av mycket olika avtals- och regelsystem i olika kommuner och även för skilda
slag av bebyggelse inom samma kommun.
Kommittén
framhåller all kommunerna har en nyckelroll när del gäller värmeförsörjning för
tälortsbebyggelse. Även om de var för sig skulle ha en ändamålsenlig planering
på del här berörda området är del enligt kommittén väsentligt atl underlag
skapas för en central energipolilisk bedömning av den fortsalla ulbyggnaden av
värmeförsörjningen. Kommittén hänvisar bl. a. till möjligheterna att utnyttja
kylvatten från stora krafl-produktionsanläggningar. Med hänsyn till fördelarna
från exempelvis miljö- och beredskapssynpunkt bör sådana möjligheter las lill
vara så långl del är lekniskt och ekonomiskt försvarbart.
Mot denna
bakgrund föreslår energikommittén atl kommunerna skall åläggas ansvar för alt
värmeförsörjningen inom tätbebyggelse sker enligl en av kommunen utarbetad
värmeplan. Kommittén anser vidare all koncessionslagstiflningen för
energiproduktion och energidislribulion bör kompletteras och utvidgas till alt
omfatta alla anläggningar av väsentlig betydelse för energiförsörjningen.
Svenska
kommunförbundet har i skrivelse den 10 april 1972 framhåUit all det kommunala
engagemanget i uppvärnmingsfrågor det gäller uppvärmning med såväl fjärrvärme
som elvärme är betydande och all del utvecklas i allt snabbare takt. Enligt
förbundet möter kommunernas ambitioner atl verka för en rationell värmeförsörjning
emellertid åtskilliga svårigheler beroende bl. a. på atl varken kommunerna
eller staten har några speciella rättsliga möjligheter alt bestämma formen för
uppvärmningen. Förbundet anser det därför angeläget att kommunerna genom ny
lagstiftning får ökade möjligheter atl lösa uppvärmningsfrågorna på elt mera
rationellt sätt.
De frågor som har aktualiserats genom kommunförbundels
skrivelse har behandlals av värmeanläggningsulredningen (Ju 1973:06). Den
tillkallades år 1973 för att utreda vissa frågor som har samband med valet av
uppvärnmingsform och som rör förhållandel mellan kommuner och andra värme- och
eldistributörer å ena sidan och berörda värmekonsumenler å andra sidan. Arbetet
skulle enligt direktiven redovisas i form av förslag till lagstiftning i ämnet.
I fråga om behovel av en samordnad planering av värmeförsörjningen anslöt sig
direktiven till energikommitténs tidigare nämnda uppfattning.
Uiredningen har i augusti 1974 avlämnat betänkandet (SOU
1974:77) Värmeförsörjning enligt värmeplan med förslag till lagstiftning om
allmänna värmesystem.
Enligt
förslaget kan värmeförsörjning för bostadshus eller annan bebyggelse ordnas
genom allmänt värmesystem. Allmänt värmesystem inrättas genom värmeplan, som
syflar lill en optimal fördelning mellan de skilda kollektiva
uppvärmningsformerna elvärme, fjärrvärme och gas värme inom det område som
omfattas av planen. Den som svarar för allmänt värmesystem inom visst område är
huvudman för verksamheien. Huvudmannen skall vara skyldig atl tillhandahålla
energi för behövlig uppvärmning åt envar som är ansluten till värmesystemet.
Värmeplan upprättas av kommun och antas av kommunfullmäktige. Planeringen blir
frivillig och skall endast omfatta värmeförsörjningen i kommunens tätorter.
Utredningens förslag avser endasi den lokala
distributionen av energi för uppvärmning. Utredningen understryker emellertid
att del finns behov av
1:22
Skr 1975/76:103 510
planering av den lokala energiförsörjningen i dess helhet.
Del ömsesidiga beroendet mellan värmefrågor och andra energifrågor har enligl
utredningen blivit starkare och ökat komplexiteten inom energiområdet.
Energiförsörjningen måsle därför bli föremål för en samlad bedömning i
samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och skilda organisationer för
producenter, distributörer och konsumenter. För detla krävs enligl utredningen
en översiktlig energiplanering. Vad gäller den del av en sådan planering som
avser lokal verksamhet anser utredningen att behov föreligger av lagstiftning.
En i lag reglerad energiplanering på lokal nivå skulle komma atl bilda
underlaget för den planering beiräffande värmeförsörjningen som utredningen har
föreslagit. Grundläggande energipolitiska frågor bör därmed bli avgjorda genom
energiplaneringen. Hit hör exempelvis frågor om produktion eller anskaffning på
annat sätt av energi.
Utredningens betänkande har remissbehandlats. I yttrandena
understryks allmänt behov av energiplanering som grund för värmeplanerna.
Även energiprognosulredningen hävdar i belänkandet Energi
1985 2000 atl den lokala energiförsörjningen måste ses i ett sammanhang och atl
värmeplaner bör ingå i fullständiga energiplaner, dvs. planer som behandlar
produktion av alla energislag för alla konsumtionsändamål. En sådan lokal
energiplanering får enligl energiprognosulredningen betydelse inle minst som
underlag för den långsikliga prognosverksamheten på energiområdet. Uiredningen
föreslår därför alt samordningen mellan energiplanering på riksnivå och den
lokala energiplaneringen utreds, varvid särskilt bör beaktas hur värmeplanerna
kan inordnas i den lokala energiplaneringen.
Svenska kommunförbundet anför i remissyttrande över
energiprognosutredningens belänkande atl utredningens syn på den kommunala
planeringen sorn ett medel att bättre kunna beakta de samhälleliga aspekterna vid
valet av uppvärmningsform helt överensstämmer med förbundets uppfattning.
Förbundet stöder också utredningens förslag alt samordningen mellan
energiplanering på riksnivå ocb lokal energiplanering utreds och att härvid
beaktas hur värmeplanerna i framtiden kan inordnas i den lokala
energiplaneringen.
För egen del vill jag anföra följande.
Flera av de möjligheter som står lill buds för att
förbättra utnyttjandet av tillförd energi kräver atl energiförsörjningen för
ell större område utreds och beslutas i etl sammanhang. FjärrvärmearUäggningar
utgör elt exempel härpå. I sådana anläggningar kan bränslet utnyttjas med
betydligt bätlre verkningsgrad än i enskilda mindre värmepannor.
Fjärrvärmeanläggningar fordrar å andra sidan en stor och koncentrerad avsättning
av värmen. Fjärrvärmesystem öppnar vidare möjligheter lill kombinerad
produktion av elkraft och hetvatten för uppvärmning. I sådana anläggningar
alstras inle bara helvaltnel utan också elkraften med god verkningsgrad. Jag
vill understryka atl vår planering för landets framtida elförsörjning
förutsätter en avsevärd utbyggnad av kraftvärmeverk.
Samarbete mellan angränsande kommuner kan i flera fall
förbättra förutsättningarna för att utnyttja de möjligheter till en rationell
energihushållning som fjärrvärmesystem och kraftvärmeverk erbjuder. Sådanl
samarbete har också etablerats mellan olika kommuner i Storstockhohnsområdet.
Samarbete mellan kommuner och industrier i fråga om utnyttjandet av industriell
överskottsenergi kan likaledes medföra betydande fördelar för
energihushållningen. Samarbete av delta slag
511 Konunittéer: Industridepartementet 1:22
diskuteras
bl. a. mellan Norrbottens Järnverk ÄB, Luleå kommun och statens
valtenfallsverk. Jag vill framhålla all en god planering av lätorlernas energiförsörjning
behövs för att projekt av dessa slag skall kunna komma lill slånd i den
omfattning som är motiverad från allmänna samhälleliga synpunkler.
Jag vill vidare som ett
skäl för lokal energiplanering peka på alt planerna kan utgöra underlag för den
prognos- och utredningsverksamhet inom energiområdet som bedrivs för hela
landet. Genom alt övrigt prognosmaterial kompletteras med uppgifier från den
lokala energiplaneringen kan kommande anspråk på försörjningen med energi i
olika former, investeringsbehov m. m. bedömas säkrare. Genom att prognosernas
tillförlitlighet förbättras, ökar möjligheterna atl styra utvecklingen i
önskvärd riktning.
Enligl min mening talar
starka skäl för alt en lokal energiplanering omfatlande i princip produktion
och distribution av alla energislag för alla konsumtionsändamål bör genomföras.
En sådan planering bör kunna bli etl betydelsefullt medel för alt förbättra
hushållningen med energiresurserna.
Kommunerna är som jag
tidigare har nämnl redan starkt engagerade i den lokala energiförsörjningen.
Utformningen av den lokala energiförsörjningen har vidare påtaglig beröring
med annan samhällsplanering, med bostadsförsörjningen, med vatten- och
avloppsfrågorna och med andra uppgifier som redan hör lill kommunernas
ansvarsområde. Bl. a. dessa faktorer talar för atl energiplaneringen bör vara
en kommunal angelägenhet. Åtskilliga kommuner bedriver också en ambitiös sådan
planering.
För
atl närmare utreda omfattning, inriktning och genomförande av energiplanerna
saml för atl föreslå behövlig lagstiftning i ämnet bör särskilda sakkunniga
lillkallas.
Vid energiplaneringen
måsle kraven på energi för olika användningsområden och valet mellan olika
energiformer bedömas i etl sammanhang för all åstadkomma en god
energihushållning. Därvid måste också andra relevanta faktorer som
miljöeffekter, försörjningsberedskap och markanspråk beaktas.
I energiplan bör anges bl.
a. fördelningen i huvuddrag inom kommunen av olika energiformer och hur
energitillförseln skall ordnas vare sig produktion inom kommunen eller
leveranser utifrån väljs som lösning. De beräknade behoven av energi i olika
former för bl. a. bosläder, industrier, övrigt näringsliv och offentlig
verksamhet bör framgå av planen. De sakkunniga bör lägga fram förslag om
minimikrav för planernas innehåll i fråga om redovisningen av exempelvis
utfornmingen av distributionsnät och produktionsanläggningar saml
energiförbrukning, ulbyggnadslidpunkter, kosinader och miljöeffekter. De bör
däremot inle sakbehandla frågor om hur planerade utbyggnader skall finansieras
eller vem som skall äga och driva dem. I etl itUedande skede bör minimikraven
på planerna inle ställas högre än som kan anses lämpligt med hänsyn till att
verksamheten är ny.
De sakkunniga bör överväga
möjligheterna atl låta minimikraven för planerna skifta efler exempelvis
kommunernas invånarantal och bebyggelsetäthet och vilka kriterier som bör vara
vägledande för en sådan differentiering. Vidare bör på samma sätt övervägas
önskvärda differentieringar beiräffande planernas innehåll mellan olika delar
av en kommun. Sådana anpassningar lill skilda förutsättningar får dock inle
drivas så långl alt den avsedda överblicken över och målen för planläggningen
äventyras. Allmänt sell bör gälla atl kraven på planerings-insatser hålls inom
ramen för kommunernas resurser.
1:22 Skr 1975/76:103 512
Vid
bedömningen av om ett fjärrvärmesystem bör inrättas eller inte måsle en
jämförelse göras med alternativa uppvärmningsmöjligheter, i försia hand elvärme
och mindre oljepannor. Likaså måste möjligheterna undersökas att ordna
uppvärnmingen genom att utnyttja överskoltsenergi från närbelägna industrier
och att samverka med andra kommuner. Där fjärrvärme väljs kan utbyggnad av
kraftvärmeverk komma i fråga. Vad gäller sådana anläggningar bör möjligheterna
till samordning inom ramen för landets totala kraftproduktionssystem beaktas.
De sakkunniga bör bedöma vilka fordringar som bör ställas på planeringen i
dessa avseenden. Detsamma gäller fordringarna på planeringen av den lokala
eldistributionen och av tillförseln av högspänd ström. Vidare bör beaktas hur
konsumenternas synpunkler skall kunna tillvaratas i planeringen.
Det
är väsentligt att planeringen på energiområdet utformas så atl gällande
riktiinjer för den kommunala planeringen i övrigt kan beaktas. De sakkunniga
bör överväga behovet av regler för atl tillgodose sådana krav på
energiplaneringen. De bör också överväga i vUken takt energiplaneringen bör
genomföras och vilket behov som finns av regler om löpande översyn av planerna.
Värmeplan
enligt värmeanläggningsutredningens förslag innefattar enbart
energidistribution för uppvärmning. Utredningen har emellertid hävdat alt lokal
energiplanering, om den kommer till stånd, bör bilda underlag för den av
utredningen föreslagna värmeplaneringen. De sakkunniga bör eftersträva en
lösning som gör del möjligt atl inordna ett system för värmeplanering av det
slag värmearUäggningsutedningen hair föreslagit i den kommunala
energiplaneringen i dess helhet.
De
grundläggande reglerna för energiplaneringen bör anges i lag. De närmare
riktlinjer för planeringen som behövs därutöver bör utfärdas i en form som gör
del möjligt alt löpande anpassa dem till vunna erfarenheter av verksamheten och
till ändrade omständigheter som exempelvis nya tekniska metoder.
Riktlinjerna
bör vara utformade så all betydande hänsyn kan las till skiftande lokala
förhåUanden vid upprättandet av energiplanerna. Det bör vidare utformas så atl
de främjar anpassningen av den lokala energiplaneringen tiU den övergripande
energipolitiken. Del bör lämpligen ankomma på statens industriverk all utfärda
sådana riktlinjer. De sakkunniga bör efler samråd med industriverket utarbeta
konkreta förslag till lämpliga rikllinjer. Därvid bör i erforderlig
utsträckning även beaktas verkets behov av uppgifter om de lokala
energiplanerna som underlag för arbetet medden centrala prognos- och
utredningsverksamheten.
Energiplan
bör i regel underkastas någon form av prövning av statlig myndighet. En
huvuduppgift därvid bör vara all bedöma om energiplanen i fråga är förerUig med
riktlinjerna för den övergripande energipolitiken samt att möjligheterna alt
samverka med andra kommuner och atl utnyttja induslriell överskoltsenergi
beaktats. De sakkunniga bör närmare överväga i vilken utsträckning och i vilka
former en sådan prövning bör ske.
Vid
prövningen av energiplanerna skall bl. a. miljöaspekter saml sambandet med den
fysiska planeringen och kraven på försörjningsberedskap kunna beaktas. De
sakkunniga bör emeUertid utforma prövningen av energiplanerna så att inle
prövning i annan ordning föregrips.
För
uppförande av vatlenkraftslation och kärnkraftreaklor krävs sedan lång tid
tillbaka tillstånd enligt särskilda lagar. Även för att dra fram och begagna
elektrisk starkslrömsledning behövs koncession av statiig myndighet. Det bör inte
ingå i de sakkunnigas uppdrag att pröva den
513 Kommittéer; Industridepartementet 1:23
reglering som sålunda gäller. De sakkunniga bör däremot
överväga om vid sidan av energiplaneringen krav på koncession bör införas
för anläggande och drifl av fjärrvärmenät i likhet med vad som gäller för
eldistributionen. Även energikommitténs förslag om införande av
koncessionsplikl för alla anläggningar av väsentlig betydelse för
energiförsörjningen bör prövas av de sakkunniga.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Uiredningen har under tiden augusti - oktober 1975 hållit
två sammanträden samt hafl överläggningar med företrädare för olika myndigheler
och organisationer som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
23. SINFDOK-utredningen (11975:04)
Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 26 juni
1975 för utredning rörande organisation av verksamheten inom området teknisk
och vetenskaplig information och dokumentation (se Post- och Inrikes tidn. den
12 juli 1975):
Sakkunnig: Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led av
riksdagen
Experter: Håkansson, Hans E. V., verkställande ledamot
Lindström, J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den
15 september 1975) Marlin-Löf, C. Johan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1
november 1975)
Sekreterare: Bagge, Peter, konsuU (fr.o.m. den 1 augusti
1975)
Bitr. sekreterare: Berg, Nils G., departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Munkbron 11, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av t.f. chefen för
industridepartementet statsrådet Norling lill protokoll vid
regeringssammanträde den 26 juni 1975):
Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation
(SINFDOK) inrättades den 1 juli 1968 som ett självständigt organ administrativt
knutet tiU styrelsen för teknisk utveckling (STU), som samtidigt inrättades
(prop. 1968:68, SU 1968:131, rskr 1968:304). SINFDOK är ell centralt organ för
vetenskaplig och teknisk information och dokumentation och har tiU uppgifl bl.
a. alt samordna resurserna inom området för vetenskaplig och teknisk
information och dokumentation, ta initiativ och främja forsknings- och
utvecklingsarbete, svara för den långsiktiga planeringen saml fungera som
nationellt och internationellt
33 Riksdagen 197S/76. saml. Nr 103
1:23 Skr 1975/76; 103 514
kontaktcentrum.
De operativa funktionerna, dvs. driften av informations-och
dokumentationssystem, handhas av vederbörande fackorgan.
SINFDOK
har sedan starten bedrivit en verksamhet med betydande bredd. Omslutningen, som
hela tiden ökal, uppgick budgetåret 1974/75 till ca 5,7 milj. kr. Verksamheien
finansieras över anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling. Programmässigt ingår SINFDOK:s verksamhet i STU:s delprogram
Inforamtions- och dokumentationsverksamhet tillsammans med STU:s egen
moisvarande verksamhet. SINFDOK:s personaladministration och medelsförvaltning
sköts av STU.
I
sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 lade SINFDOK fram en femårsplan
för sin verksamhet. Som övergripande mål för verksamheien angavs därvid att
SINFDOK skulle bidraga lill elt effektivt utnyttjande av den samlade kunskapen
inom vetenskap och teknik. SINFDOK har hittills främst satsat på utveckling av
effektivare system för lagring och sökning av datorbaserad information.
Tyngpunkten för det utvecklingsarbete som stöds av SINFDOK väntas nu komma atl
förskjutas till syslem med decentraliserade dalorternunaler och kommunikation
via telefonnätet mellan dessa och de centrala datorer i vilka informationen har
lagrats.
En
betydande andel av SINFDOK: s utgifter avser operativ verksamhet vid
inforamlionscenlraler, främst vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek och
karolinska institutets biomedicinska dokumentationscental. Denna verksamhet
finansieras till en del med användaravgifter. SINFDOK har i de två senasie
årens anslagsframställningar framhållil all utgiflerna för
informationscentralerna innebär en minskad handlingsfrihet för SINFDOK och en
snedbelastning i budgeten lill förfång för det mera renodlade utvecklingsstödet.
Institutionella
förändringar har ägt rum eller planeras inom områden av väsentlig betydelse för
SINFDOK:s verksamhet. Statens industriverk har inrättats som sammanhållande
organ för mol industrin inriktade statliga slöd- och serviceålgärder. Den
översyn av STU, forskningsråden och de vetenskapliga bibliotekens organisation
m. m. som har genomförts eller genomförs av skilda utredningar kan komma alt
påverka SINFDOK:s verksamhet. Detta påkallar en översyn av förutsättningarna
för SINFDOK:s insatser och roll utöver den anpassning SINFDOK självt har gjort
och kan komma alt göra.
Den
verksamhetsform som valdes för SINFDOK vid starten år 1968 hade provisorisk
karaktär och det förutsattes alt en utvärdering skulle ske efler någon tid. Del
bör nu efler sju års verksamhet vara möjligt atl göra en samlad bedömning av
uppnådda resultat. Inriktning, ambitionsgrad och omfattning hos den nu
planerade verksamheten ökar behovel av en sådan prövning.
Jag
vill vidare peka på den tekniska utveckling som har ägt rum inom dataområdet.
Tekniken att hanlera datorbaserad information har utvecklats mycket snabbt
under SINFDOK:s verksamhetstid. Vissa av de organ som har behov av att utnyttja
sådan teknik för sin informations- och dokumentationsverksamhet har i dag bättre
möjligheter att själva bedöma olika tekniska lösningar än då SINFDOK
inrättades. Detla förhållande kan påverka förutsättningarna och motiven för
SINFDOK:s insalser.
Som
jag har nämnl redan i prop. 1975:1 (bil. 15 s. 143) anser jag atl frågan om
SINFDOK:s uppgifter och verksamhet bör utredas. Jag förordar att en sakkunnig
lillkallas med uppgifl att klau-lägga vilka förutsättningar som föreUgger för
SINFDOK :s verksamhet och vilka verksamhetsformer som i
515 Konunittéer: Industridepartementet 1:23
dagens
läge är ändamålsenliga inom området teknisk och vetenskaplig information och
dokumentation. 1 anslutning härtill vill jag anföra följande.
För
elt industriland som Sverige, som svarar för endast en liten del av världens
totala forsknings- och utvecklingsarbete, har utnyttjandet av tillgänglig
kunskap särskUd betydelse. En hög ambitionsnivå är därför önskvärd vad gäller
utvecklingen av de speciella metoder och system som hänför sig till den
vetenskapliga och tekniska inforamtionsbehandlingen.
Del
avgörande skälet för att ha ett särskilt organ för teknisk och vetenskaplig
information och dokumentation är att organet i fråga utför uppgifter som inte
annars skulle bli utförda. Den sakkunnige bör undersöka om STU,
forskningsråden, statskontoret, försvarets forskningsanstalt, de vetenskapliga
biblioteken och industriverket i utövandet av sina normala funktioner kan täcka
delar av SINFDOK:s nuvarande insatsområde. Den sakkunnige bör på grundval av en
analys av mål, medel och rollfördelning för dessa organ inom det aktuella
området identifiera eventuellt återstående behov av insalser för att stödja
utvecklingen inom området teknisk och vetenskaplig information och
dokumentation.
Då
del gäller mot industrin inriktad informations- och dokumentationsverksamhet
bör den sakkunnige kunna anlita industriverket för en delutredning som kan
ligga till grund för den sakkunniges vidare anailys. Härvid bör beaktas även de
problem som gäller utnyttjandet av patent- och registreringsverkets tekniska
information. Delutredningen bör syfta till att bestämma dels lämplig utformning
av och ambilionsgrad för insatserna, dels i vilken utsträckning industriverket
kan genomföra insatserna i fråga. Motsvarande gäller STU i fråga om stöd lill
teknisk utveckling och forskning och statskontoret då del gäller system- och
dalasamordningsfrågor i anslutning till datorbaserade informations- och
dokumentationssystem.
De
verksamheter som SINFDOK finansierar vid informationscentralerna vid tekniska
högskolans i Stockholm bibliotek och karolinska institutets biomedicinska
dokumentationscentral har i dag nått en sådan mognad alt de kan ses som etl
normall inslag i berörda läroanstalters verksanUiel. De bör därför kunna
finansieras och administreras i enlighet därmed. Chefen för
ulbildningsdepartemenlel har den 29 maj 1975 fått bemyndigande atl tillkalla en
utredning med uppdrag bl. a. att utarbeta förslag om etl centralt organ för
vissa gemensamma biblioteksfunktioner (jfr prop. 1975:9 s. 545). Den
sakkunnige bör i samråd med denna utredning överväga hur den operativa
verksamheten vid tekniska högskolans bibliotek och biomedicinska
dokumentationscentralen bör inordnas i organisationen för den vetenskapliga
biblioteksverksamheten i övrigt.
Den
sakkunnige bör särskilt beakta de krav det internationella samarbetet inom
området ställer och SINFDOK:s nuvarande funktioner då det gäller informations-
och dokumentationsarbetet inom olika internationella organisationer och i
Norden.
Tekniska
nomenklaturcentralen får i dag statliga bidrag genom SINFDOK. Den sakkunnige
bör i utredningsarbetet innefatta frågan om planering, samordning och
finansiering av verksamhet inom området vetenskaplig och teknisk nomenklatur
och terminologi.
Om
den sakkunnige finner övervägande skäl tala för all det även i framtiden behövs
elt särskilt organ för statliga insatser inom området teknisk och vetenskaplig
information och dokumentation, bör en översyn göras av SINFDOK:s uppgifter,
verksamhetsformer, organisation och
1:23 Skr 1975/76:103 516
finansiering. Finner den sakkunnige däremot alt
tillräckliga skäl saknas för atl ha etl särskilt organ bör förslag utarbetas
tiU hur SINFDOK:s samtliga nuvarande uppgifter skall fördelas på befintliga
eller nya organ. Samråd bör i båda fallen ske med STU-ulredningen (I 1974:06),
forskningsrådsutredningen (U 1974:02) och forskningsavgiftskommittén (I
1974:01) samt med den tidigare nänrnda uiredningen om elt centralt
biblioteksorgan.
Den sakkunnige bör vara oförhindrad alt ta upp de övriga
frågor som kan aktualiseras i samband med utredningsarbetet.
Om den sakkunnige finner det lämpligt bör
utredningsarbetet kunna bedrivas etappvis på så sätt alt de två nämnda
alternativen i organisationsfrågan redovisas i en promemoria. Denna bör kunna
remissbehandlas varefter den sakkunnige kan utarbeta sitt förslag.
Utredningen har under liden juli - oktober 1975 hållit
fyra sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
24. Utredningen (11975:05) om verksamheten vid AB
Atomenergi (Studsviksutredningen)
Tillkallade erUigt regeringens bemyndigande den 18
september 1975 för utredning om verksamheien vid AB Atomenergi (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 oktober 1975):
Ordförande: Lemne, Mals H., landshövding (fr.o.m. den 1
november 1975)
Ledamöter: Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1
november 1975) Landqvist, Nils D., direktör (fr.o.m. den 1 november 1975)
Experter: Aler, Bo A. A., direktör (fr.o.m. den I november
1975) Liibeck, S. A. Lennart, civUingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975) Rey,
Lars H., civilingenjör (fr.o.m. den I november 1975) Rundquist, Gerhard I. A.,
departementsråd (fr.o.m. den I november 1975) Svansson, Lennart A.,
civUingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975)
Bitr. sekreterare: Johanson, Bo C, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1975)
Lokal: Munkbron 11, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till prolokoll
vid regeringssammanträde den 18 september 1975):
517 Kommittéer; Industridepartementet
1:24
AB Atomenergi bildades år 1947 med huvudsaklig uppgifl all
handha del målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet
och i anslutning därtiU driva industrieU och kommersieU rörelse (prop. 1947:313,
SU 1947:217, rskr 1947:403). Äv aktiekapitalet på 3,5 milj. kr tecknade staten
fyra sjundedelar medan återstoden tecknades av 24 enskilda och kommunala
förelag.
År 1956 höjdes aktiekapitalet lill 14 milj. kr med
bibehåUande av relationen mellan andelarna hos staten och de enskilda
aktieägarna (prop. 1956:99, SU 1956:75, rskr 1956:199). Dessa senare utökades
liU ca 70 genom att elt antal kommuner, försäkringsbolag m. fl. ingick som
intressenter. Samtidigt ökades statsanslaget till bolagel.
Samma år fastställde statsmakterna vissa rikllinjer för
utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet (prop. 1956:176, 3 LU 1956:33, rskr
1956:394). Riktlinjerna förutsatte atl kärnenergiverksamhelen t. v. skulle
komma atl finansieras huvudsakligen av staten. ÄB Atomenergi borde få elt
avgörande inflytande på utvecklingsarbetet, bl. a. i fråga om konstruktion av
reaktorer. Framslällning av kärnbränsle och bränsleelement borde t. v.
förbehållas bolagel. Riktlinjerna har vid flera tillfällen modifierats i
samband med riksdagens prövning av anslag lill bolagel.
Under perioden 1957-1964 uppfördes forskningsstationen i
Studsvik, innefattande bl. a. materialprovningsreaklorn R 2. Investeringarna
uppgick totalt lill ca 250 milj. kr. En central konlorsanläggning och en
bränsle-elemenlfarbrik uppfördes på Liljeholmen i Stockholm. AB Atomenergi
engagerade sig också i de tre stora projekten kraflvärmeverket i Ågesla,
uranverkel i Ranstad och kraftstationen i Marviken. Bolagels personalstyrka
ökade snabbt i samband med den omfattande anläggnings verksamheien under denna
period. Sitt största antal anställda 1 600 hade bolaget år 1963.
Del industriella utvecklingsarbetet som enskilda företag
bedrev på kärnenergiområdet gjorde det efterhand önskvärt atl finna en ny form
för samarbetet mellan staten och industrin. Bl. a. mot denna bakgrund träffades
år 1968 mellan staten och Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (ASEA) etl
konsortialavlal om samarbete mellan staten och ASEA på kärnkraftområdet i ett
nytt bolag, AB Asea-Atom (prop. 1968:169, SU 1968:199, rskr 1968:408). Avtalet
gäller t. o. m. utgången av år 1979.
Asea-Atom
började sin verksamhet den 1 januari 1969. Verksamheien omfattar utveckling,
konstruktion och marknadsföring av kärnreakloran-läggningar baserade på
lermiska reaktorer och komponenter till dessa saml reaklorbränsle. TUl
Asea-Atom överfördes dels huvudparten av personalen vid ASEA:s
kärnkrafIverksamhel, dels AB Atomenergis personal vid bränsleelementfarbriken i
Stockholm. Även viss utrustning, patent- och licensrättigheter saml ASEA:s och
Atomenergis inneliggande order på reaktor- och bränsleområdel exkl.
Marvikenanläggningen överfördes till del nya bolaget.
Det nänrnda avtalet innehåUer ell åtagande från statens
sida att även i fortsättningen verka för alt de forsknings- och
utvecklingsresurser hos Atomenergi som inte omfattas av avtalet skall kunna
stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet.
Jämsides med konsorlialavtalet träffades även ett avtal
mellan staten och AB Atomenergi. I detla avtal slås fast att AB Atomenergi
sedan bränsleelemenlfabriken och vissa projekteringsresurser har förts över
lill Asea-Atom fortfarande skall bedriva såväl visst reaktor- och
bärnslelekniskt utvecklingsarbete som mera långsiktig forskning.
1:24 Skr 1975/76:103 518
huvudsaklingen
i Studsvik. Resurserna där skall stå lill förfogande både för Asea-Atom och för
andra förelag. Beträffande uppdrag från svensk industri anges som en
förutsättning alt tidigare tillämpade debiteringsgrunder alltjämt skall gälla
och alt eventuella brister i kostnadstäckningen skall uppvägas genom
statsanslag.
År
1%9 övergick samtliga aktier i AB Atomenergi i statens ägo Gfr. prop. 1969:101,
SU 1969:99, rskr 1969:245). Året därpå antog riksdagen särskilda riktlinjer för
bolagels kärnenergiverksamhet under femårsperioden 1970/71 1974/75 (prop.
1970:1 bil. 15, SU 1970:13, rskr 1970:13). Bolagel skulle enligt riktlinjerna
utgå från en anslagsram under hela perioden på 290 milj. kr, inräknat
kostnadsökningar och med en fördelning som innebar en fortlöpande minskning av
det årliga statsanslaget. Bolaget skulle vidare ge prioritet ål sådanl
forsknings- och utvecklingsarbete som är av betydelse för genomförandel av del
svenska utbyggnadsprogrammei för känrkraft under 1970-talet.
Under
år 1970 fattades också beslut om nedläggning av tungvattenprojeklel Marviken
(prop. 1970:194, SU 1970:220, rskr 1970:435). Bolagels arbeten till slöd ål den
kommersiella utvecklingen av lättvattenreaklorer, som redan år 1965 reglerades
i avtal mellan bolagel och ASEA, har därefier aUtmer kommit alt dominera
verksamheien.
Utöver
den nämnda anslagsramen på 290 milj. kr. har AB Atomenergi tillförts medel bl.
a. från delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhels- och
miljöfrågor och från ett anslag för särskilda säkerhetsarbetetn på
kärnenergiområdet budgetåren 1973/74 och 1974/75. Vidare har bolagel mottagit
anslag från styrelsen för teknisk utveckling bl. a. för malerialteknisk
forskning och för utvecklingsarbete rörande urananrikning. På uppdrag av
industri- och kraftföretag bedriver bolagel arbeten inom värme-, material- och
miljöteknik för konventionella energiproduktionsmetoder.
I
prop. 1972:57 angående Sveriges försörjning med kärnbränsle angavs all AB
Atomenergi även fortsättningsvis borde ha huvudansvaret för den statliga
verksamhet som syflar till atl främja den tekniska och industriella
utvecklingen inom den svenska kärnbränsleinduslrin. De utvecklingsinsatser som
bolagel under senare år har bedrivit i samarbete med statens valtenfallsverk
och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) rörande ulvinnig av uran i Ranstad har
emellertid nu nått en mera industriell karaktär, och ansvaret för detla projekt
har därvid övergått på LKAB.
AB
Atomenergi hade år 1974 en omsättning av ca 130 milj. kr. varav cirka hälften
utgjordes av anslag och uppdrag från staten och hälften av intäkter av uppdrag
från svensk industri och andra inhemska och utländska kunder. Bolagel har för
närvarande drygt 1 000 anställda. Verksamheien har koncentrerats till Studsvik
och Ranstad. Till Studsvik har i huvudsak saunlats de svenska resurserna för
hantering av radioaktiva material inklusive plutonium och olika former av
avfall i fast och flytande form.
Av
min redovisning framgår att AB Atomenergis roll i den svenska forsknings- och
ulvecklingsorganisationen har undergått väsentliga förändringar. Även den miljö
i vilken bolaget verkar har förändrats. Den svenska kärnkraflindustrin har
sålunda kommit in i ett skede av kommersiell exploatering och den tekniska
utvecklingen sker i lugnare takt än tidigare. Flera statliga organ har
inrättats eller fått ändrade uppgifter inom områden som berör bolagets
verksamhet. Exempel på sådana organ är statens kämkraftinspektion, statens
strålskyddsinstitut, statens naturvårdsverk och statens industriverk.
519 Konunittéer: Industridepartementet 1:24
Också
de senaste årens utveckling på det energipolitiska området har ändrat
förutsättningarna för Atomenergis verksamhet. På kärnenergiområdet har en rad
olika säkerhetsfrågor kommit alt sättas i förgrunden. De kraftiga
prishöjningarna på energi och de nyligen fastslagna riktlinjerna för den
svenska energipolitiken har medfört behov av nya forsknings- och
utvecklingsinsatser inom energiområdet i stort. Denna utveckling kommer till
starkt uttryck i det treåriga program för energiforskning som riksdagen nyligen
fattat beslut om (prop. 1975:30bil. 1, NU 1975:30, rksr 1975:202) och som
innebär bl. a. att en nämnd för energiproduktionsforskning har inrättats.
Vissa
delar av Atomenergis verksamhet kommer genom energiforskningsprogrammel alt få
en ändrad inriktning. De säkerhelslekniska arbetena på kärnkraflområdel ökar
kraftigt i omfattning, medan det allmänt inriktade utvecklingsarbetet på
reaktorområdet, bl. a. för framlida reaktorsyslem, minskau-. Den del av
bolagets verksamhet som avser slöd lill svensk kärnkraftinduslri kommer
huvudsakligen atl bedrivas inom ramen för samarbelsavlal med Asea-Atom och
kraftinduslrin. Omfattningen av detla arbete kan bedömas endasi för de närmaste
åren medan den långsikliga planeringen i viss mån försvåras av den osäkerhet
som råder om kärnkraftens framtida utbyggnad i Sverige. Vidare utlöper år 1979
del tidigare nämnda konsorlialavtalet mellan staten och ASEA som i stor
utsträckning påverkar AB Atomenergis verksamhet.
Bolagel
har i skrivelse den 18 juni 1975 lill regeringen anmäll atl en
otillfredsställande intäkts- och kostnadsutveckling har givit upphov till
underskoll i den löpande verksamheten under den räkenskapsperiod som slutade
den 30 juni 1975. Etl underskott förutses även för innevarande räkenskapsår. AB
Atomenergi har i tidigare skrivelse den 30 augusti 1974 till regeringen tagit
upp frågan om bolagels ekonomiska mål, beräkning av kapitalkostnader,
aktiekapitalet storlek m. m.
Mot
den angivna bakgrunden börsom jag har förulskickal redan i prop. 1975:30 (bil.
1 s. 486) frågan om AB Atomenergis framlida verksanUiel utredas. Jag föreslår
all sakkunniga tillkallas härför. Enligt vad jag har inhämtat är bolagel berett
alt lärrma del biträde som behövs för genomförande av utredningen.
En
huvuduppgift för de sakkunniga bör vara att göra en bedömning av den sannolika
och möjliga efterfrågan på bolagets tjänster främst fr. o. m. verksamhetsåret
1978/79. De sakkunnigas bedömning bör grundas på alternativa anlaganden om den
framlida kränkraftutbyggnaden i Sverige. Del är enligt min mening sannolikt att
den sandade efterfrågan på AB Atomenergis tjänster på kärnenergiområdet
väsentligt kommer att förändras redan under de närmaste åren, oavsett vilken
utbyggnad av svensk kärnkraft som beslutas. Frågan om anpassning av resurserna
till efterfrågans volym och inriktning på lång sikt blir härmed av stor vikt.
De sakkunniga bör undersöka även vilka åtgärder som kan vidtas för att öka
flexibUiteten i delta avseende.
AB
Atomenergis personal och utrustning vid forskningsstalionen i Studsvik är
landet största samlade resurs på energiforskningsområdel och bör kunna
utnyttjas för väsentliga insatser på en lång rad verksamhetsområden och
härigenom spela en viktig roll vid genomförandel av energipolitiken i dess
olika avsnitt. De sakkunniga bör därför söka bedöma i vilken omfattning
personal och andra resurser i Studsvik kan utnyttjas för verksamhet utanför del
nuvarande kärnenergiområdet, företrädesvis för annan energiteknisk forskning
och utveckling. En viss
1:24 Skr 1975/76:103 520
sådan
omorientering har som jag tidigare har nämnl redan påbörjats. Nya aktiviteters
lönsamhet bör noga studeras, varvid hänsyn bör tas också till den eventuella
extra kostnadsbelastning som lokaliseringen lill Studsvik kan innebära. De
sakkunniga bör överväga även på vad sätt en förändring av verksamhetsområdet
påverkas av Uvlängden hos de tunga basresurserna i Studsvik.
Mot
bakgrund av den bedömda efterfrågeutvecklingen bör de sakkunniga kairtlägga
bolagets resurser och överväga hur dessa bör förändras för att efterfrågan på
tjänster skall kunna mötas på ett tillfredsslällande sätt. De sakkunniga bör i
detta sammanhnag även undersöka hur kapitalkostnaderna bör beräknas och
formerna för debitering av dessa kosinader på olika uppdragsgivare.
Mol
bakgrund av överväganden rörande den framlida verksamhetens inriktning och
omfattning bör de sakkunniga pröva under vilken form den bör bedrivas och
överväga om ändringar i den nuvarande verksamhetsformen är motiverade. De
sakkunniga bör härvid undersöka bl. a. förutsättningarna inom delar av
verksamheien för samarbete eller samgående mellan staten och företag eller
andra organisationer med intresse för den typ av arbeten som kan utföras i
Studsvik.
Även
om vissa ändringar i verksamhetsformen skulle befinnas vara motiverade får man
räkna med alt staten kommer atl spela en dominerande roll som ägare och som
beställare av tjänster. De sakkunniga bör se över förhållandet till staten, bl.
a. mot bakgrund av statsmakternas beslut atl inrätta en delegation för
energiforskning och en nänmd för energiproduktionsforskning den 1 juli 1975.
Översynen bör avse statens roU dels som beställare av tjänster, dels som ägare.
Förändringar beiräffande bestäUarroUen kan avse exempelvis programstrukturen
för statsanslaget och en ökad användning av offerter och beställningar.
Behandlingen av ägarroUen bör utmynna i förslag om bl. a. finansieringsformer
för investering m. m. och kapilalförsörjningsvillkor i övrigt.
De
sakkunniga bör vara oförhindrade all ta upp övriga frågor som kan aktualiseras
i samband med utredrungsarbetet. De sakkunniga bör om de finner del lämpligt
kunna redovisa resultatet av sill arbete etappvis. En sandad slutredovisning
bör lämna senast den I juli 1977.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
25.
Utredningen (11975:06) om inrättande av ett organ för havsresursfrågor
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för utredning om
inrättande av ell organ för havsresursfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 30
oktober 1975):
Ordförande:
Edenman. Ragnar H. L., landshövding (fr.o.m. den 11 november 1975)
Sakkunniga:
Engqvist, Lars F., förbundsordförande (fr.o.m. den 11 november 1975) Johansson,
Tyra A. S., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)
521 Kommittéer; Industridepartementet 1:25
Torwald,
G. A. Rune, personadchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)
Åberg,
Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den II november 1975)
Lokal:
Fredsgatan 2,111 52 Stockhohn, tel. växel 763 10 00
Direktiv
(anförande av statsrådet Johansson lill prolokoll vid regeringssammaniräde den
25 september 1975):
I
havsresursutredningens belänkande (SOU 1972:43) Utnyttjande och skydd av havet
föreslogs bl. a. all en särskild delegation för havsresursfrågor skulle
inrättas.
Vid min anmälan av denna
fråga i 1974 års statsverksproposition anförde jag atl jag inte var beredd all
biträda utredningens förslag i den nämnda delen (prop. 1974:1 bil. 15 s. 94).
I riksdagen väcktes
motioner (1974:842 och 1974:858) med yrkanden som Syftade lill alt en
delegation för havsresurser skulle inrättas enligl det förslag som
havsresursulredningen hade lagt fram.
Näringsutskotlel anförde
(NU 1974:32) all den samordning av skilda verksamheter rörande havsfrågor som
hade påbörjats enligt utskottets mening var värdefull. Utskottet delade
motionärernas uppfattning om behovel av elt i fastare former bedrivet samarbete
inom området. För en sådan samordning lorde enligt utskottet den av havsresursulredningen
föreslagna delegationen vara en ändamålsenlig form. Ulskollel förutsatte därför
alt denna fråga skulle komma atl prövas av Kungl. Maj:l och förslag föreläggas
nästa års riksdag. Utskottet hemställde atl riksdagen som sin mening skulle ge
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet hade anförl om tillsältande av en
delegation för havsresurser.
Riksdagen
biföll utskottets hemställan (rskr 1974:224).
Frågan om samordning av
skilda verksamheter som berör havet togs också upp i 1975 års
budgetproposition. Jag erinrade därvid (prop. 1975:1 bil. 15 s. 98) om all
havsresursutredningens betänkande hade varit föremål för elt omfattande
remissförfarande och uttalade all remissinstanserna har tillfört diskussionen
en rad värdefulla synpunkter, men att några entydiga slutsatser som grundas på
en klar renrussopinion knappast kan dras. Min uppfattning var att det inte
fanns förutsättningar atl inrätta ett organ med uppgifl alt samordna alla de
aktiviteter som är eller kommer all vara knutna till havet. En avgränsningsbar
del ansåg jag emellertid vara den tekniska forskningen och utvecklingen med
anknytning lill havsområdena och deras naturresurser, inbegripet mineraliska
ämnen på och under havsbottnen. Behovet av samordning och ökal
informationsutbyte på detla område ansåg jag vara stort, varför jag förordade
att ett särskilt organ, en delegation för havsleknisk forskning och utveckling,
skulle inrättas. Delegationen avsågs inle ha några verkställande uppgifter utan
endast fungera som elt samordningsorgan-. Delegationen skulle vidare svara för
utbyte av information mellan myndigheter ocb näringsliv och ta initiativ liU
eller verka för projekt av samordningskaraktär.
I
motionen 1975:1649 hemställdes atl i stället en delegation med uppgifl alt
samordna arbetet med utnyttjande och skydd av havsområden skulle inrättas.
Näringsutskotlel uttalade
(NU 1975:15) kritik mol förslaget om inrättande av en delegation för
havsteknisk forskning och utveckling. Den
1:25 Skr 1975/76; 103 522
tilltänkta snäva avgränsningen av delta organs uppgifter
syntes enligt utskottet olämplig. Utskottet vidhöll sin tidigare uppfattning
alt del behövdes elt i fastare former bedrivet samarbete mellan skilda
verksamheter rörande havsfrågor. Utskottet fann att en förnyad prövning borde
göras av frågan om vilka verksamheter avseende havsresurserna i första hand
då forsknings- och utvecklingsarbete som borde tillhöra del planerade
samordningsorganets ansvarsområde. Utskottet hemställde all riksdagen med
anledning av regeringens förslag och motionen 1975:1649 som sin mening skulle
ge regeringen lill känna vad utskottet hade anförl om inrättandet av elt organ
för havsresursfrågor.
Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1975:99).
Frågan om inrättande av ell organ för havsresursfrågor är
invecklad och kräver ytterligare utredning. Uppgiften bör uppdras ål särskilda
sakkunniga.
Till ledning för utredningsarbetet vill jag anföra
följande.
Havsresursutredningens betänkande innehåller en relativt
utförlig genomgång av alla de frågor som har med havels utnyttjande alt göra
och som är av intresse för svensk del. Även remissbehandhngen har gett
åtskilliga värdefulla synpunkler. Också i övrigt finns etl omfattande
utredningsmaterial med anknytning till det aktueUa ämnesområdet.
I delta sammanhang bör nänmas vissa pågående eller nyligen
sluförda undersökningar med anknytning till havsresursfrågor. Sålunda uppdrog
Kungl. Maj:l den 5 april 1974 dels åt styrelsen för teknisk utveckling (STU)
atl utreda behovel av och formerna för havstekniska forsknings- och utvecklingsinsatser,
dels åt statens industriverk (SIND) att utreda vissa frågor rörande utvinning
av sand och grus, särskilt från havsområden. Resultatet av förslnänrmda
utredningsuppdrag har redovisais i STU:s anslagsframställning för budgetåret
1976/77, medan SINDS:s utredningsarbete pågår.
Vidare avgav miljöforsknrngsulredningen i november 1974
belänkandet (Ds Jo 1974:8) Samordnad miljöforskning. Uiredningen föreslår
inrättandet av en delegation för samordning av miljövårdsforskningen, bl. ä.
den forskning som gäller havens naturmiljö. Frågan bereds f. n. inom
jordbruksdepartementet.
Forskningsrådsutredningen
(U 1972:02) har till uppgift bl. a. all se över forskningsrådsorganisalionen
inom utbildningsdepartementets område. Översynen omfattar bl. a. dessa forskningsråds
befogenheter och ställning i relation lill andra forskningsråd saml myndigheter
och organ som har att planera, stödja eller bedriva forskning. Utredningen har
i april 1975 avgivit delbetänkandet (SOU 1975:26) Forskningsråd, viUcet f.n.
remissbehandlas. Uiredningen har genom tiUäggsdirektiv den 7 juni 1974 och den
10 april 1975 fåll i uppdrag atl bl. a. pröva vissa frågor rörande långsiktig
forskningsplanering, framtidsstudier och information i forskningsfrågor m. m.
STU-ulredningen (11974:06) skall bl. a. studera hur
samordningen meUan STU och andra statliga och enskilda organ bör ske.
Uiredningen skall vidare lämna principförslag lill programstruktur,
arbetsformer och organisation för STU. Eftersom STU f. n. stöder havstekniska
projekt lorde verksamheten vid ett organ för havsresursfrågor komma alt påverka
STU: s verksamhet.
Del lill regeringen knutna sekretariatet för
framtidsstudier (Ju 1973:05) arbetar med ett särskilt projekt som behandlar
råvaror och naturresurser. Vidare har jag den 27 maj 1975 tillkallat en till
näringspolitiska rådet knuten
523 Konunittéer:
Industridepartementet 1:26
arbetsgrupp för råvarufrågor, vilken skall vara ett forum
för diskussion och ömsesidigt informationsutbyte mellan regeringen,
näringslivet och de anställdas organisationer. Det bör också nämnas alt inom
den fysiska rikspianeringen f. n. förbereds etl program för studier av sådana
havsmiljöfrågor som kan föranleda konflikter mellan olika intressen.
De sakkunniga bör pröva vUka konkreta arbetsuppgifter som kan
åläggas elt organ för havsresurser. I samband härmed bör de sakkunniga överväga
om vissa arbetsuppgifter, somf. n. fullgörs av existerande myndigheter, bör
övertas av detta organ och vilka effektivitets- och kostnadsbesparingar som
härigenom kan uppnås. Särskild uppmärksamhet bör ägnas ål forsknings-och
utvecklingsarbete med anknytning till havet. Sådant arbete bedrivs inom en lång
rad sinsemellan åtskilda verksamhetsområden miljövård, fiske,
mineralförsörjning, fritid etc. Som en allmän utgångspunkt bör därför gälla atl
elt eventuellt nytt organ bör få sådana arbetsuppgifter att del kan antas
iHlföra statsmakterna ett förbättrat underlag för prioritering mellan olika
insatser på dessa områden.
Övervägandena bör innefatta etl förslag till lämplig organisation
av ell eventuellt nytt organ med detaljerat angivande av hur organets uppgifter
bör avgränsas gentemot existerande organ på området.
De sakkunniga bör utnyttja del utredningsarbete som har
utförts eller är under utarbetande med beaktande av de ställningstaganden som
kan komma att föranledas härav, samt samråda med forskningsrådsutredningen,
STU-ulredningen, sekretariatet för framtidsstudier och den till näringspoUtiska
rådet knutna arbetsgruppen för råvarufrågor.
De sakkunnigas uppdrag bör vara slutfört senast den 1 juli
1977.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
26. Utredningen (11975:07) onfi vissa frågor rörande
byggnadsmaterialindustrin
Tillkallade erUigt regeringens bemyndigande den 9 oktober
och den 13 november 1975 för utredning om vissa frågor rörande
byggnadsmaterialindustrin (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1975):
Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding (fr.o.m.
den 13 november 1975)
Sakkunniga: Ehrner, Bo, direktör (fr.o.m. den 13 november
1975) Gadd, P. E. Ame, fil. lic, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november
1975)
Källenius, Sten I. R., direktör (fr.o.m. den 13 november
1975) Odhnoff, Jan E., docent (fr.o.m. den 13 november 1975) RegnéU, Carl
Göran, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1975)
Whinberg, F. R. Bertil, andre förbundsordförande
(fr.o.m. den 13 november 1975)
1:26 Skr 1975/76:103 524
Experter: HaUman, L. Äke G., byråchef (fr.o.m. den 1
december 1975) Nilsson, Bengt-Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december
1975) Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1975)
Lokal: Fredsgalan 2, 111 52 Stockholm, tel. växel 763 10
00
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till prolokoll
vid regeringssammanträde den 9 oktober 1975):
I marknadshushållningens natur ligger atl konkurrensen
mellan företagen inom de ramar som släUls upp av statsmakterna styr bl. a.
prisbildning och investeringar. På längre sikt blir konkurrensen även
bestämmande för strukturen inom en bransch och för relationerna mellan olika
led i en förädlingskedja.
Såsom framgår av bl. a. koncentrationsulredningens (Fi
1962:37) undersökningar och det s. k. storföretagsregistret vid statens pris-
och kartellnämnd har det sedan början av 1960-talel skett en myckel påtaglig
utveckling mot färre och slörre enheter inom många näringsgrenar. Denna process
behöver nödvändigtvis inle vara av ondo. För att hävda sig i den
internationella konkurrensen kan sålunda de ofla, internationellt sell, små
svenska exportföretagen behöva gå samman i slörre enheter. En ökad
koncentration inom en viss bransch kan också ha positivt värde genom atl den
skapar möjlighet till ökad planmässighel. Mot sådana eventuella positiva
effekter får ställas länkbara negativa i form av exempelvis tendenser lill
monopolvinster och lägre produklivitetsökningstakt.
Byggnadsmaterialinduslrin
har sedan länge varit föremål för
statsmakternas intresse. Olika delar av materialindustrin har studerats eller
håller på att studeras. Statens industriverk har nyligen gjort en studie över
den träbearbetande industrin saml håller på alt slutföra en undersökning om
plastindustrin. Statens pris- och kartellnänmd, som följer pris- och
marknadsutvecklingen inom bl. a. materialindustrin, har även gjort en rad
anadyser av olika delbranscher inom materialindustrin. Bl. a. hair vissa
studier gjorts i samråd med inslaUalionsulredningen (I 1970:21) som i sitt
belänkande (SOU 1974:47) InstaUalionsseklorn har redovisat förhållandena
även inom installationsbranschernas materialindustrier.
Konkurrensutredningen
(H 1974:05), som har lill uppdrag all göra en översyn av
konkurrensbegränsningslagen, har uppdragit åt pris- och kairtellnämnden alt
undersöka vissa förelagsfusioner. Undersökningen berör också
byggnadsmaterialindustrin. Någon aktuell kartläggning av hela
materialindustrins omfattning, struktur och verksamhet finns emellertid inte.
Det är svårt att generellt ange vad som utifrån
induslripolitiska, sysselsättningspolitiska och konkurrenspolitiska synpunkter
är lämplig struktur inom en bransch. Bedömningarna får göras från fall till
fall. Inom byggnadsmaterialindustrin och då särskilt vissa delar av den, har
emellertid utvecklingen nu gått så långl atl del finns anledning atl noga
överväga för-och nackdelar av nuvarande förhållanden.
Till
frågan om en kartläggning av materialindustrin ämnar jag återkomma i annat
sammanhang. Jag finner det dock motiverat att redan nu utreda effekterna av
koncentrations- och inlegralionstendenserna inom vissa delar av
byggnadsmaterialinduslrin. Jag förordar därför alt sakkunriiga lillkallas för
en sådan utredning. I de sakkunnigas uppdrag bör ingå även alt ana-
525 Kommittéer: Industridepartementet 1:26
lysera
och redovisa alternativa vägar atl minska eller eUminera de effekter, vilka
framstår som påtagligt negativa från samhälleliga synpunkler.
Koncentrationsulvecklingen
inom näringslivet är en central fråga även för konkurrensulredningen. En
särskild utredning om byggnadsmaterialindustrin kan dock med fördel göras
samtidigt med konkurrensulredningens arbete och delvis samordnas med detta.
De
sakkunniga bör inrikta sitt arbete främst på sådana delar av
byggnadsmaterialinduslrin där koncentrationsprocessen gåtl långl och där
imporlkonkurrensen är av relativt begränsad omfattning. De delar av
byggnadsmaterialinduslrin inom vilka Euroc-koncernen har en stark ställning hör
självfallet hit.
En
uppgifl för de sakkunniga bör vara atl kartlägga förelagens beleende inom de
nämnda delama av byggnadsmaterialinduslrin. Kartläggningen bör omfatta bl. a.
försäljningspoUtik, inköpspolitik, investeringspolitik, forsknings- och
utvecklingspolitik, eventuella överenskommelser med andra företag och
prisledarskap. De sakkunniga bör undersöka även sådana ägandeförhållanden och
beslutsformer, som kan antas vara av betydelse för ifrågavarande förelags
beteende. De tendenser lill integration som förmärkts under senare år bör
därför kartläggas och analyseras. Detta arbete bör omfatta både den horisontala
integrationen inom vissa materialbranscher och den vertikala integrationen inom
materialindustrin och mellan denna industri och andra led i byggprocessen.
På
grundval av denna kartläggning bör de sakkunniga göra en bedömning av för- och
nackdelar av förhållandena utifrån konkurrenspolitiska, industripolistiska,
sysselsättningspolitiska och förelagsdemokratiska synpunkler. De
konkurrenspolitiska bedönmingarna bör göras i huvudsak utifrån de riktlinjer
som i dag ligger till grund för konkurrenslagstiftningen och i samråd med
konkurrensutredningen. De induslripolitiska bedömningarna bör göras med ulgångspunkt
i strävandena all uppnå en rationell industristruktur och en tillfredsställande
hög utvecklingstakt på lång sikt. I fråga om de sysselsältningspoliliska
bedömningarna bör utgångspunkten vara alt produktionsanpassningar och
strukturomvandlingar skall ske på elt säll som tillgodoser de anställdas
berättigade krav på anställningstrygghet och samhällets krav på långsiktig
regionalpolitisk planering. De företagsdemokraliska bedömningarna bör utgå från
att de anställda skall ha reella möjligheter all påverka beslut inom
ifrågavarande företag, bl. a. genom styreiserepresentation.
De
sakkunniga bör utifrån denna allsidiga bedömning analysera och redovisa
alternativa handlingslinjer som syftar till all ge samhället och de anställda
det inflytande som kan visa sig motiverat för all minska eller eliminera sådana
effekter, vilka framstår som påtagligt negativa från samhälleliga synpunkler.
De
sakkunniga bör samråda med förutom konkurrensutredningen statens pris- och
kartellnänmd, statens industriverk, arbetsmarknadsverket och byggbranschrådet.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1976.
1:27 Skr 1975/76; 103 526
27.
Utredningen (11975:08) om samordning mellan LKAB och NJA
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1975 för atl utreda om
samordning mellan Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Norrbottens järnverk
AB (NJA) (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1975):
Ordförande:
Löfberg, BertU A. F., landshövding (fr.o.m. den 14 november 1975)
Ledamöter:
Orrenius, Jan E. A., direktör (fr.o.m. den 14 november 1975) Sundberg, L. Nore,
civilekonom (fr.o.m. den 14 november 1975)
Lokal:
Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel
763 1000
Direktiv
(anförande av statsrådet Johansson till prolokoll vid regeringssammanträde den
30 oktober 1975):
Riksdagen
har hos regeringen begärt en utredning av förutsättningarna för en samordning
av Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Norrbottens järnverk AB (NJA). (NU
1975:18, rskr 1975:148).
LKAB
med dess innehav av fasl egendom och gruvor i de norrbottniska malmfälten
ägdes, då gruvdriften på 1880-lalel på allvar började, i sin helhet av privata
intressen. Vid 1900-lalets början uttrycktes från statsmakternas sida önskemål
om att staten skulle komma i besittning av mabnfällen. Önskemålet infriades
till en del genom 1907 års malmavlal, etUigt vilket staten erhöll hälften av
aktiekapitalet i LKAB. År 1957 begagnade staten en avtalad irUösenrätl till atl
lösa in huvuddelen av de återstående aktierna. Statens aktier i LKAB överläts
den 1 januari 1970 till Statsföretag AB som nu innehair 95,67 % av
aktiekapitalet medan resterande andel ägs av Gränges AB.
Vid
tillkomsten av 1907 års malmavtad uttalades från statsmakternas sida bl.a. att
malmen från de norrländska mahnfälten borde förädlas inom landet. Ett första
steg mol förverkligande av dessa tankegångar logs då 1939 års riksdag beslöt
atl etl statligt järnverk, NJA, skulle uppföras i Luleå. Hittills har dock en
myckel ringa del av LKAB:s malm förädlats vid NJA. Även efter de utbyggnader av
järnverket som i etapper har skett t.o.m. år 1974 är det fortfarande bara en
mindre del av den norrländska malmen som förädlas till järn och stål inom
landet. Av LKAB:s mahnförsäljning år 1974 om 31,2 milj. ton gick sålunda inte
fuUt 1,3 milj. lon till NJA.
LKAB
och NJA är efler svenska förhållanden stora företag. År 1974 hade LKAB en
försäljning av 2 013 milj. kr. och NJA av 994 milj. kr. Antalet anställda var
samma år i genomsnitt 7 786 vid LKAB och 4 770 vid NJA. För NJA:s del kommer
såväl omsättning som antalet anställda atl starkt öka när de pågående
utbyggnaderna har avslutats.
NJA:s
behov av malm kommer atl öka starkt genom de utbyggnader av järnverket som
nyligen har genomförts och som kommer atl göras fram till år 1980, varvid här
särskilt skall nänmas del nya ämnesslålverkel. Stålverk 80. Sedan dessa
utbyggnader bar gjorts beräknas det årliga malmbehovet vid NJA vid fiUl drift
uppgå tUl mellan 8 ocb 9 mUj. ton. Den ökande
527 Kommittéer: Industridepartementet 1:27
förbrukningen
av malm vid NJA kommer att öka behovel av samordning mellan verksamheterna vid
LKAB och NJA.
Den
av riksdagen begärda uiredningen bör nu komma lill stånd. Jag förordar atl
särskilda sakkunniga lillkallas för all fullgöra uppgiften. De sakkunniga bör främst
inrikta sitt arbete på sådana områden där ett ökat behov av samordning kan
föreligga. Detta gäller bl.a. frågor om malmkvantileler, -kvaliteter och -pris,
behov av gemensam produktionsstyrning och invesleringsplanering saml
transportfrågor. Slutligen bör de sakkunniga studera de organisatoriska
konsekvenser man kan dra med anledning av. samordningsbehovet.
De sakkunniga bör utgå
från att NJA:s järnmalmsbehov i huvudsak skall läckas genom leveranser från
LKAB och inhämta uppgifter om NJA:s framtida malmbehov i fråga om kvantiteter
och kvaliteter. I detta sammanhang bör de sakkunniga göra sig underrättade om
de målsättningar och intentioner som statsmakterna under årens lopp kan ha
uttalat beiräffande malmförsörjningen till NJA. De bör även studera i vad mån
NJA:s långsiktiga malmbehov bör påverka den totala brylningsintensileten och
försäljningen från LKAB. De sakkunniga bör också studera hur de båda företagen
tillsammans handlägger frågor som rör malmförsörjningen saml överväga behovet
av gemensamma organ i dessa frågor.
Med utgångspunkt i del
konstaterade malmbehovet för NJA bör de sakkunniga hos de båda företagen
inhämta uppgifter om den långsikliga planeringen för investeringar i
malmförädlingsanläggningar såsom sinterverk och Uknande samt i fråga om ttansport-
ocb lagerhanteringsanläggningar. Särskilt bör därvid studeras planerade och
befintliga sjötransportsystem för transporter till och från NJA samt
transporter från LKAB.
Slutligen
bör de sakkunniga inhämta information om på vilket säll LKAB och NJA har
förhandlat och slutit avtal med Statens järnvägar om malm-frakterna på
malmbanan samt resultatet av slutna avtal.
De
sakkunniga skall i utredningsarbetet inte ta egen ställning lill vad som behövs
i fråga om malmkvantileler och -kvaliteter, transportkapacileler etc. ulan
därvid utgå från vad de båda förelagen uppger i dessa hänseenden.
De
sakkunniga bör göra en bedömning av behovel av och lämpliga metoder för en ökad
samordning mellan de båda företagen på de områden jag nu har berört, samt den
uppskattade effekten av dessa samordningsåtgärder. De sakkunniga bör vara
oförhindrade att överväga samordning mellan LKAB och NJA även på andra områden
än de jag har nämnl. Effekterna av en ökad samordning bör belysas från såväl
samhällsekonomiska som förelagsekonomiska synpunkter.
De
sakkunniga bör utifrån denna bedömning lämna konkreta förslag lill de
organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av samordningen.
Ell alternativ jag härvid vill peka på är, i enlighet med tankegångarna i min
skrivelse till Statsföretag AB:s styrelse den 21 oktober 1974, inordnandet av
LKAB och NJA i en sammanhållen företagssektor inom Slalsförelagsgruppen med en
särskild seklorledning som utövar den överordnade styrningen av de båda
företagens verksamhet. Etl annal alternativ kan vara en fusion mellan LKAB och
NJA. De sakkunniga bör emellertid vara oförhindrade att överväga även andra
organisatoriska åtgärder för samordningen mellan de båda förelagen. Vid
utarbetandet av organisationsförslagen bör de sakkunniga beakta den eventuella
tillkomsten av två delvis statsägda valsverk, som f.n. utreds och förutsätts
försörjas med stålämnen från NJA.
1:27 Skr 1975/76; 103 528
De sakkunniga bör vid sin sida ha en referensgrupp i
vilken bör ingå representanter för Statsföretag AB, LKAB, NJA, Kiruna kommun,
Gällivare kommun och Luleå kommun saml representanter för de anställda vid LKAB
och NJA. De sakkunnigas arbete bör bedrivas skyndsamt.
Regeringen har tidigare denna dag, i enlighet med vad
riksdagen uttalat (NU 1975:18, rskr 1975:148), uppdragit åt expertgruppen för
regional utredningsverksamhet (ERU) alt låta utföra en vetenskaplig studie av
ulvecklingsproblematiken kring Stålverk 80. De sakkunniga bör i erforderlig
utsträckning samråda med denna expertgrupp. De bör vidare samråda med
mineralpolitiska utredningen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
28. Läkemedelsindustridelegationen (11975:09)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för samordning av svensk läkemedelsindustri (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 november 1975):
Ordförande: Sjönander, Bo Jonas, verkställande direktör
(fr.o.m. den 24 november 1975)
Ledamöter: Eklund, Lennart S. G., ombudsman (fr.o.m. den
24 november 1975) Fridh, K. Göte, statssekreterare (fr.o.m. den 24 november
1975) Lennholm, B. Gunnar O., förbundsdirektör (fr.o.m. den 24 november 1975)
Linnergren, Erik J. G., departementssekreterare
(fr.o.m. den 24 november 1975)
Lönngren, D. Rune, farm. dr (fr.o.m. den 24 november 1975)
Persson, Carl J. G., rikspolischef (fr.o.m. den 24 november 1975) Ryné, S.
Olle, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Vegis, Peter, fil. mag. (fr.o.m.
den 24 november 1975) Virding, Gösta A., verkställande direktör (fr.o.m. den 24
november 1975) Ward, Kurt K. B., landstingsråd (fr.o.m. den 24 november 1975)
Wegerfelt, Karl Arne, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Werin, Gun,
palentingenjör (fr.o.m. den 24 november 1975) Ålander, Nils-Erik (fr.o.m. den
24 november 1975)
Sekreterau-e: Swarén, Ulla M., byråchef (fr.o.m. den 24
november 1975)
Lokal: Munkbron 17, 5 tt., 111 28 Stockholm, tel. växel
763 1000
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till protokoll
vid regeringssammanträde den 25 september 1975):
529 Konunittéer; Industridepartementet 1:28
Genom beslut av statsmakterna infördes med verkan fr.o.m.
den I januari 1971 en ny organisation av läkemedelsförsörjningen (prop.
1970:74, SU 1970:98, rskr 1970:223). Beslulel innebar att del nybildade
Apoteksbolaget AB överlog ansvaret för upphandling och distribution av
läkemedel i landet och alt apoteksväsendet förstatligades. Enligl avtal med
staten skall Apoteksbolaget svara för detaljhandeln med läkemedel och för all
en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet. Bolagels priser på
läkemedel skall vara enhetliga för hela landet. I Apoteksbolagets uppgifter
ingår alt svara för prisförhandlingar med läkemedelsproducenterna.
Apoteksbolaget har också till uppgift atl svara för en av producentinlressen
obunden läkemedelsinformation och för en fortlöpande statistik över
läkemedelsförbrukningen.
Apoteksbolaget har genom sitt dotterföretag Apolekarnes
Droghandel AB ADA övertagit merparten av partidislributionen av läkemedel inom
landet. Sedan den 1 maj 1975 svarar Apoteksbolaget för ca 70 % av
partidislributionen genom egna kanaler. Apoteksbolaget har nyligen tagit upp
frågan om ell överlagande även av den återstående privata partidistributionen
av läkemedel.
Även läkemedelstillverkningen sker lill viss del hos av
staten ägda företag. År 1969 förvärvade staten huvuddelen av aktierna i AB Kabi
och återstående aktier år 1972. År 1%9 förvärvade staten även huvuddelen av
aktierna i Vilrum AB. Den 1 januari 1972 överlog AB Kabi de båda
läkemedelsföretagen ACO Läkemedel AB och Vitrum AB. Arbetet inom Kabigruppen har
sedan dess inriktats på alt bredda produktprogrammel och rationalisera
tillverknings- och marknadsföringsresurserna.
Samordningen av Kabi, ACO och Vilrum i en koncern har
medfört fördelar i fråga om gemensamt utnyttjande av knappa och dyrbara
resurser. Parallellt med koncernens arbete med atl på bästa sätt tillvarata de
gemensamma resurserna har företagsdemokraliska arbetsformer börjat utvecklas.
Utvecklingen mot en vidgad och fördjupad företagsdemokrati håller på alt
förändra beslutsprocesserna inom företagsgruppen.
Kabigruppen slår nu inför en omfattande utbyggnad och
modernisering av tillverkningen. Under en följd av år kommer omfattande
investeringar i byggnader och utrustningar alt behöva göras. Etl nära samarbete
med andra företag i branschen framstår därvid som önskvärt.
Behovel av ett breddat produktprogram, modernisering och
utbyggnad av tillverkningen saml ökade insalser på den internationella marknadsföringen
utmärker mer eller mindre samtliga svenska läkemedelsförelag. De förelag som
utöver Kabi är sammanslutna i Läkemedels-induslriföreningen är Astra, Ferrosan,
Leo och Pharmacia. Internationellt sett är dessa svenska läkemedelsförelag
relativt små. De har vunnit sina främsta framgångar inom vissa begränsade
produktområden. Ur etl vidare samhällsekonomiskt perspektiv är del mycket som
talar för en långtgående samordning av de ledande svenska läkemedelsföretagen.
Den biokemiska forskningen har en stark ställning i Sverige. Sjukvårdens
vetenskapligt och organisatoriskt höga nivå och landels väl utvecklade tekniska
kunnande medför goda förutsättningar för en vidareutveckling av
läkemedelsindustrin. En fortsall utveckling är samtidigt beroende av om den
svenska läkemedelsindustrin kan hävda sig på världsmarknaden. Ulan tvivel
skulle möjligheterna härtiU öka genom en organiserad samverkan, eflersom delta
medger etl bättre utnyttjande av de sandade resurserna.
Gemensamma insatser inom forskningen bör således kunna
leda till en utveckling av nya värdefulla läkemedel. Framför allt
gäller delta
34 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
1:28 Skr 1975/76:103 530
forskningsområden, som är mycket resurskrävande. Sådana
insatser skulle tillåta en slörre ekonomisk riskspridning för samtliga företag
än vad som nu är möjlig. Vid modernisering och utbyggnad av förelagens
produktionsresurser bör också en bättre samordning kunna ske. Elt exempel på en
sådan samordning finns redan i det av Astra och Kabi gemensamt bildade
produktionsbolaget ÄB Fermenta. I detla företag produceras råpenicillin och
andra antiobiolikasubstanser för försäljning eller vidareförädling hos Kabi och
Astra. Samarbetet inom ramen för Fermenta bör kunna följas av andra projekt,
där produktionsresurserna samordnas. Också etl samarbete i fråga om
internationell marknadsföring bör vara av intresse för de svenska
läkemedelsföretagen.
De positiva erfarenheterna av sammanförandet av Kabi,
Vilrum och ACO i en koncern visar enligt min mening alt myckel kan vinnas på en
samordning av svensk läkemedelsindustri. Det är självfallet i samhällets intresse
att forsknings- och produktionsresurserna utnyttjas på bästa sätt, inle minsl
mol bakgrund av atl samhället svarar för merparten av läkemedelskostnaderna.
Läkemedelsbranschens direkta samband med hälso- och sjukvården motiverar också
etl betydande samhällsinflytande över den svenska läkemedelsindustrin.
Kontakter med svenska läkemedelsföretag har visat atl del finns etl uttalat
intresse för etl närmare samarbete i de nu berörda frågorna.
Jag föreslår alt särskilda sakkunniga inkallas atl ingå i
en delegation med uppgift att närmare utreda möjligheterna lill en samordning
av resurserna inom svensk läkemedelsindustri och alt ta initiativ i dessa
frågor. I delegationen bör utöver representanter för Kabi och övriga företag
tiUhörande Läkemedelsindustriföreningen ingå företrädare för berörda fackliga
organisationer, industridepartementet, socialdepartementet. Apoteksbolaget samt
Landstingsförbimden. I den mån delfrågor som berör de enskilda
läkemedelsföretagen kommer att behandlas i särskilda arbetsgrupper bör lokala
fackliga företrädare ges möjlighet atl delta i delta arbete. Delegationens
huvuduppgift kommer atl bli atl la initiativ till samordningsprojekl avseende
produktion och forskning liksom sådana samordningsprojekl avseende
marknadsföring som inle hänför sig till uppgifier som enligl riksdagsbeslut
åvilar Apoteksbolaget. Arbetet bör bedrivas med särskild inriktning på att
tillgodose samhällets krav på inflytande över läkemedelsindustrin. Projekten
kan beröra verksamheten inom två eller flera läkemedelsföretag och kan ges
formen av samarbelsavlal, gemensamma bolag eller förelagsfusioner. En
övergripande målsättning bör vara alt i samhällets regi sammanföra
läkemedelsindustrins verksamhet.
Det bör ankomma på de parter som berörs av
samordningsprojekt som tagits upp i delegationen alt överenskomma om ekonomiska
och andra villkor för samgåendet. SkuUe berörda parter inte kunna träffa
uppgörelse om lösningar som förordals av delegationen skall delta anmälas till
regeringen. Delegationen bör genom rapporter till regeringen successivt
redovisa resultaten av sitt arbete.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
531 Kommittéer: Industridepartementet 1:29
29.
Utredningen (11975:10) om vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältet
Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för att utreda vissa
frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältel:
Ordförande:
Lyberg, Bengt, landshövding
Sakkunniga:
Edin, L. Åke, sekreterare Larsson, E. Åke, departementsråd Neyman, Thorsten L.,
kommerseråd
Experter:
Berglund, Karl-Ymer, kommunalråd Forslund, Bo G., mätningstekniker Gustavsson,
Sven Anders, övermontör Lundström, Fritz E., gruvarbetare Spendrup, K. Aksel,
avdelningschef Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare
Sekreterare:
Öquist, Berndt E., byrådirektör
Lokal:
Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel
763 10 00
Direktiv
(anförande av statsrådet Johansson lill prolokoll vid regeringssammaniräde den
27 november 1975):
Sedan
början av 1940-falet har brytningen av vissa staten tillhöriga gruvräller inom
del s. k. Adakfältel varit utarrenderad till Boliden AB. Staten företräds sedan
den 1 juli 1973 av nämnden för statens gruvegendom. Medel för statens utgifler
för den s. k. Adakentreprenaden anvisas från trettonde huvudtitelns anslag
Statens gruvegendom. Inkomsterna av Adakentreprenaden redovisas under
inkomsttiteln Inkomster av statens gruvegendom.
De gruvförvallande
myndigheternas utgifter för gruvdriften i Adakfältel jämte vissa i tidigare
avtal inbegripna gruvfält har intill utgången av budgetåret 1974/75 uppgått liU
ca 159 milj. kr. I beloppet är inle utgifter för mervärdeskatt och kommunala
skatter medräknade. Statsverkets inkomster (inkl. mervärdeskatt) av gruvdriften
under samma period har uppgått till ca 266 milj. kr.
Arbetet
inom Adakentreprenaden lämnade budgetåret 1973/74 elt överskott av 18,2 milj.
kr. Därefier har resultatet försämrats. För budgetåret 1974/75 har nämnden för
statens gruvegendom redovisat ett överskott om 3,5 milj. kr. De närmaste åren
kan befaras medföra underskott på entreprenaden om sammanlagt ca 35 milj. kr.
t. o. m. år 1978.
I
statsverkspropositionen 1973 (prop. 1973:1, bil. 15 s. 48) anmälde jag att den
tidpunkt närmade sig då brytningen i Adakgruvorna inte längre kunde
1:29 Skr
1975/76:103 532
upprätthållas på grund av brist på malm. Eflersom
sysselsättningen på orten då bedömdes vara beroende av atl gruvdrift kunde
fortsättas i i trakten, fann jag det angeläget atl medel kunde ställas lill
förfogande för att söka finna brylvärda ersätlningsmabner i området. Vid min
beräkning av medelsbehovet under anslaget Statens gruvegendom beaktade jag
behovet av medel för vissa utredningar rörande avveckling av gruvdriften. Dessa
medel har använts bl. a. för prospektering.
Den prospektering som har utförts inom Adakfältel under
budgetåret 1973/74 och 1974/75 har emellertid inte gett positivt resultat.
Fortfarande utförs dock prospekteringsarbete i området. Nämnden har senast i
sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 anmält all brytningen skall
nedlrappas successivt for att upphöra år 1978.
Utarrenderingen av driften vid Adakfältel innebär atl
personalen är anstäUd av Boliden AB. Det får i första band anses ankomma på
företagel alt inför en nedläggning av gruvdriften medverka lill alt de
anställda kan beredas annan sysselsättning. Med hänsyn till atl gruvdriften
sker på uppdrag av staten, anser jag dock att staten har elt ansvar för atl
medverka till alt lösa vissa omställningsproblem som kan uppslå vid en nedläggning
av gruvdriften.
Jag tillsalle därför redan den I mars 1974 en grupp om tre
personer med uppgift atl bevaka sysselsättningsfrågor i Mala. I gruppen, som
leds av landhövdingen i Västerbottens län, ingår företrädare för
arbelsmarknads-och industridepartementen.
För atl lösa omställningsproblem av det slag som kan
uppslå i samband med en successiv inskränkning och slutlig nedläggning av
gruvdriften i Adakfältel disponerar samhället olika arbelsmarknadspolitiska
medel. Mol bakgrund av storleken av de väntade underskotten på
Adakentreprenaden under de närmaste åren bör arbetet med att lösa dessa problem
nu intensifieras. Jag förordar efler samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet
alt särskilda sakkunniga tilUcallas för alt fullgöra uppgiften. Bland de
sakkunniga bör ingå företrädare för bl. a. länsstyrelsen i Västerbottens län,
nämnden för statens gruvegendom och Boliden AB. De sakkunniga bör samverka med
företrädare för bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, Norsjö kommun och de anställda.
En huvuduppgift för de sakkunniga är alt inventera möjligheterna atl finna
annan sysselsättning i regionen i sådan ulslräckning att det befarade
underskottet på Adakentreprenaden kan reduceras.
De sakkunniga bör redovisa en första rapport om resultatet
av sitt arbete senast den 1 september 1976.
Koslnaderna för de sakkunnigas arbete bör delas lika
mellan staten och Boliden AB. Enligt vad jag har inhämtat är företagel berett
att bidraga med 100 000 kr. Staten bör sålunda bidra med ett motsvarande
belopp. Härav lorde inom ramen för anslaget Statens gruvegendom finnas vissa
medel, som kan användas för alt bestrida kostnader för undersökningar i samband
med de sakkunnigas arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
533 Kommittéer: Kommundepartementet Kn;2
Kommundepartementet
Inom
detta avsnitt har följande konunittéer avslutat sin verksamhet under år 1975:
1, 4, 5 och 9
Följande kommitté inom
avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 2
1.
Landstingens arkivutredning (In 1964:26)
TiUkallade
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni 1963 för utredning rörande
gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1%3):
Ordförande:
Petrini, K. H. (Hasse), f.d. landsarkivarie (avliden den 31 augusii 1975)
Ledamot:
Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare
Expert:
Hall, Paul F. L., överläkare
Sekreterare:
Frisk, Jan, arkivarie
Direktiven
för uiredningen, se 1964 års riksdagsberältelse In 26.
Uiredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden.
Utredningen
har den 21 oktober 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:71) Landslingens arkiv.
Uppdraget
är därmed slutfört.
2.
Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap.
Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ls beslut den 9 juni 1967 för atl handlägga vissa centrala
samordrungsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen:
Ordförande:
Gustafsson, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975) Sundelin, Äke,
generaldirektör (t.o.m. den 30 juni 1975)
Kn;2 Skr 1975/76:103 534
Vice
ordförande: Lundberg, Sten G. J., generaldirektör (t.o.m. den 30 juni 1975)
Ledamöter:
Krona, Kurt, sektionschef
Lindencrona,
Fredrik W. K., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Nyqvist, N. Tore,
länsöverdirektör Tengroth, Karl-Erik, direktör
Expert:
Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 september 1974)
Sekreterare:
Falkehed, Sven A. L., avdeliUngsdirektör
Kansli:
Civilförsvarsstyrelsen, Jämtiandsgatan 97, Fack, 16210 VälUngby,tel.37 2600
Direktiven
för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.
Riksnämnden
för kommunal beredskap har under tiden november 1974 -oktober 1975 hållit åtta
sammanträden. HittiUs hair ett 150-tal kommuner planlagts. Under innevarande
budgetår planläggs ytterligare ett 30-tal. Ungefär 95 kommuner återstår därefter
att planlägga.
I
Kungl. Maj:ts skrivelse den 15 febrari 1974 uppdrogs åt nämnden att i samarbete
med berörda centrala fackmyndigheter samt Landstingsförbundet låta göra en
provplarUäggning av den landstingskommunala beredskapen. Planläggningen har nu
genomförts inom Östergötlands läns landstingskommun, vars landsting godkände
beredskapsplanen den 21 oktober 1975. Redovisning av uppdraget och därav
förarUedda förslag konuner att lämnas under budgetåret 1976/77.
Efter
framstäUrung den 11 september 1975 från överbefälhavaren,
civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har nämnden
påtagit sig uppgifterna att ta de iiutiativ som kan erfordras för att uppnå
önskvärd inriktning och omfattning av de gemensamma ledningsöviungar för totalförsvau'et
på lokal nivå som beräknas komma igång inom den närmaste tiden.
Nämndens
arbete beräknas päå under hela år 1976.
3.
Utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin
TiUkaUade
erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för att göra en översyn av
den kommunala demokratin (se Post-öch Inrikes tidn. den 21 maj 1970 och den 6
maj 1972):
Ordförande:
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen
535 Kommittéer: Kommundepartementet Kn;4
Ledamöter: Blomdahl, Bengt O., förbundsordförande Boo,
Karl G. H., assistent, led. av riksdagen Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led.
av riksdagen Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor Hörberg, Nils A.,
försäkringstjänsteman, led. av riksdagen HörrUund, Gördis K., fru, led. av
riksdagen Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Åstrand, Göran,
kommunadkonsulent
Experter: Edström, J. Lennart, informationschef Ericsson,
Lars Eric, statssekreterare
Sekreterare: Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd (t.o.m. den
31 december 1975)
Bitr. sekreterare: Alberlson, Bertil, fil. kand. (t.o.m.
den 31 juli 1975) Ek, Anders, fU. lic. (t.o.m. den 17 augusti 1975) Högdahl,
Lars, kommunsekreterare (t.o.m. den 31 juli 1975) Lewensjö, Äke R.,
förbundsjurisl (fr.o.m. den 15 oktober 1975)
Lokal: Munkbron 11, 2 tr. Postadress: Kommundepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 27 38, 20 76 39,20 18 75
Direktiven för uiredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse
C 20. TUläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse C 10.
Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit 17 sammanträden.
Utredningen har i januari 1975 avgett betänkandet (Ds Kn
1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin.
Under
våren 1975 har utredningen avgelt sitt huvudbetänkande (SOU 1975:41) Kommunal
demokrati saml en separat sammanfattning av detta betänkande (SOU 1975:42).
Undersökningsresultat och annal bakgrundsmaterial har även publicerats i
rapporten (SOU 1975:18) Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting
samt i rapporten (SOU 1975:46) Kommunal organisation och information.
Därmed är huvuddelen av utredningens uppdrag slutfört.
Återstoden beräknas kunna slutföras under år 1976.
4. Kommunallagsutredningen (C 1970:30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 mars
1970 för lagleknisk översyn av kommunallagarna m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 maj 1970):
Kn:4 Skr 1975/76:103 536
Utredningsman:
Nordlund, Stig F., regeringsråd
Experter:
Kaijser, Fritz, bitr. professor
Riberdahl,
Curt S., förbundsjurisl (fr.o.m. den I oktober 1974) Romson, Rolf, direktör
Sahlin, Jan, förste sekreterare
Sekreterare:
Roos, A. G. Thorbjörn, kanslichef (t.o.m. den 31 juli 1975)
Direktiven
för utredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse C 21. Tilläggsdirektiv, se 1972
års riksdagsberätlelse C 18.
Uppdraget
alt göra en lagleknisk översyn av lagen om ändring av kommunal och ecklesiastik
indelning har överförts till en särskild utredning (Kn 1974:04) tillkallad
enligl Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 september 1974.
Uiredningen
har under tiden november 1974 - maj 1975 håUit 13 sammanträden.
Utredningen har den 4
februari 1975 avgett sitt huvudbetänkande (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag.
Vidare har utredningen i 10 kap. av betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal
demokrati, avgetl av uiredningen om den kommunada demokratin, redovisat
förfatiningsförslag som föranleds av sistnämnda utrednings överväganden.
Uppdraget
är därmed slutfört.
5.
Indelningsutredningen (C 1972:03) berörande Håbo kommun m.m.
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ls beslut den 30 juni 1972 för atl utreda hur indelningen av
Stockholms och Uppsala län i kommuner lämpligen bör ske såvitt avser
Upplands-Bro och Håbo kommuner:
Utredningsman:
Malsson, Sven-Ame, överlantmätare
SärskUda
direktiv har ej meddelats.
Utredningsmannen
har under liden november 1974 - september 1975 hållit ett sammanträde med
berörd länsstyrelse.
Utredningsmannen
har den 17 september 1975 avgetl betänkandet (Ds Kn 1975:5) Indelningsutredning
Håbo - Upplands-Bro.
Uppdraget
är därmed slutfört.
537 Konunittéer: Kommundepartementet
Kn;7
6. Utredningen (C 1973:04) för översyn av frågan om
skorstensfejarmästarnas ställning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni
1973 för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 juni 1973):
Ordförande: Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av
riksdagen
Sakkunniga: Andersson, M. Alvar, lanlbmkare, led. av
riksdagen Pettersson, Alf S., ombudsman, f.d. led. av riksdagen
Experter: Carlström, O. Bertil, brandingenjör (fr.o.m. den
25 januari 1974) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 25 januari
1974) Lindroth, Harry W. B., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari 1974)
Sjöqvis , Erik S., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari 1974) Wahlström,
Per K. V., försäkringsdireklör (fr.o.m. den 25 januari 1974)
Sekreterare: Scheutz, Claes-Herman, förste länsassessor
Lokal: Länsstyrelsen i Kronobergs län, 35186 Växjö, tel.
växel 0470/200 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej utfärdats.
Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fyra sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1976.
7. Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av
brandförsvarsutbildningen m. m.
TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12
oktober 1973 för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 november'1973):
Ordförande: Holmqvist, Sture L., kommunalråd
Sakkunniga: Gustafsson, K. G. Allan, led. av riksdagen
Nilsson, E. Arne, brandmästare
Kn;7 Skr 1975/76:103 538
Experter:
Anderberg, Carl-Gustav B., direktör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Bucht, Sven F.
V., kansliråd (fr.o.m. den 14 mars 1974) Domvall, E. Göte, byrådirektör
(fr.o.m. den 8 november 1974) Hultqvist, Swen E. H., överdirektör (fr.o.m. den
14 mars 1974) Knulsson, A. Ingemar, vice brandchef (fr.o.m. den 14 mars 1974)
Lundin, Hans-Erik V., ombudsman (fr.o.m. den 14 mars 1974) Renning, Torslen,
utbildningschef (fr.o.m. den 8 november 1974) Stavréus, Sven O. A.,
sektionschef (fr.o.m. den 14 mars 1974)
Sekreterare:
Andréasson, B. S. Hiibert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 januari 1974)
Lokal:
Statens brandnämnd, Observaloriegatan 20. Postadress: Box 6029, 102 31
Stockholm, tel. 34 06 10
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberältelse C 19.
Utredningen
har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt hafl
särskilda överläggningar med representanter för brandförsvaret i vissa
kommuner. En särskild arbetsgrupp med uppgifl atl se över de i den centrala
brandförsvarsutbildningen nu tillämpade läroplanerna samt all avge förslag till
ändringar däri, med huvudvikten lagd vid brandmanna-, brandförmans- och
brandmästarklasserna, har under samma period haft sju sammanträden.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.
8.
ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)
TUlkallade
enligt Kungl. Maj:lsbeslul den 2 november 1973 för atl behandla frågor om
utveckling och utnyttjande av automatisk databehandling (ADB) med anknytning
till samhällsplaneringen inom länsstyrelserna m. m.:
Ordförande:
Ericsson, Lars Eric, statssekreterare
Ledamöter:
BoUn, Åke E. J., avdelningsdirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd Lundmark, E.
Gunnar, kanslichef Olsson, Rune I., departementsråd Ridal, Håkan, länsarkitekt
Sandberg, Sture A., planeringsdirektör Sundström, Monica E., kansliråd
539 Konunittéer: Kommundepartementet
Kn;9
Thufvesson, Bengt E., departementsråd
Experter: Chamberl, Henrik B., arkitekt (fr.o.m. den 25
september 1974) Rosborg, A. A. Charlotte, arkitekt (fr.o.m. den 20 januari
1975)
Sekreterare: Sjöberg, Arne, avdelningsdirektör (fr.o.m. den
8 februari 1974)
LokaU: Länsstyrelsernas organisationsnämnd. Drottninggatan
17, Box 16304,103 26 Stockholm, tel. 24 01 70
Direktiven för beredningsgruppen, se 1975 års
kommittéberättelse Kn 13.
Beredningsgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit sex sammanträden. Därutöver har tre resp. elva sammanträden hållits med
två särskilda arbetsgrupper för atl utreda frågor om den regionalpolitiska
resp. den fysiska planeringens behov av datorkraft.
Beredningsgruppen
har lämnat en PM lill statskontoret angående samhällsplaneringens behov av de
regionala ADB-anläggningarna inom ÄDB-systemet för folkbokföring och
beskattning.
Beredningsgruppen
avlämnade i december 1975 en lägesrapport (Ds Kn 1975:8) saml avser att avlämna
en slutrapport under hösten 1976, då beredningsgruppens arbete beräknas
avslutas.
9. Rösträttsutredningen (Kn 1974:02)
TillkaUade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj
1974 för att utreda frågan om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare:
Ordförande: Ahlvarsson, Lars I., borgarråd
Sakkunniga: Andersson, K. Börje, kommunalråd Benko, Mirko,
taxichaufför Berglund, Frida J., fru, led. av riksdagen Hormia, Osmo E.,
professor
Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen
Marklund, Eivor I., fru, led. av riksdagen Olsson, N. Martin, bankkamrer, led.
av riksdagen Söderström, Kurt I. W., ingenjör, led. av riksdagen
Experter: Högberg, P. J. Wohnar, folkbokföringsdireklör
Neergaard, Erik A., expeditionschef-rättschef Persson, KeU H., byrådirektör
Kn;9 Skr 1975/76; 103 540
Reinans, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 22 augusti 1974)
Sekreterare: Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd
Direktiven för utredrungen, se 1975 års kommittéberättelse
Kn 15.
Utredningen har under tiden november 1974 - februari 1975
hållit fyra samimanträden.
Uiredningen har i mars 1975 avgelt betänkandet (SOU
1975:15) Kommunal rösträtt för invandrare.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
november 1974 för översyn av distrrklsindelrung, arbets- och
personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet:
Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör
Sakkunniga: Normark, Hagar, fm, led. av riksdagen Schötl,
Lars E., fögderidireklör, led. av riksdagen Svanström, K. Ivan H., lantbrukare,
led. av riksdagen
Experter: Frenning, Lars W., bitr. skatledireklör (fr.o.m.
den 20 december 1974) Grufberg, A. Lennart, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Helhiers, E. Trygve, departementsråd (fr.o.m. den 20 december
1974) Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (t.o.m. den
30 september 1975)
Prinlz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den
20 december 1974)
Runesledl, Gösta R., kronokommissarie (fr.o.m. den 20
december 1974) Sjöberg, Leif H., länsråd (fr.o.m. den 1 december 1975)
Steffner, Bengt G., kronofogde (fr.o.m. den 20 december 1974) Tornborg, Curt G.
F., kansliråd (fr.o.m. den 20 december 1974)
Sekreterare: Jensen, Birger, organisationsdirektör
(fr.o.m. den 5 maj 1975) Törnkvisl, Olof S., kronofogde (fr.o.m. den 20
december 1974)
Lokal: Munkbron 17, 1 tr. Postadress: Kommundepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 1949
Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års
kommittéberättelse Kn 16.
541 Konunittéer: Kommundepartementet Kn;ll
Utredningen har under tiden december 1974 - oktober 1975
hållit nio sammanträden, varav två med gruppen av experter. Därutöver har två
sammanträden hållits med en särskild beredningsgrupp.
Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare
hälften av år 1976.
11. Indelningslagskommittén (Kn 1974:04)
TUlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27
september 1974 för översyn av lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1974):
Ordförande: Nordlund, Stig F., regeringsråd
Sakkunniga: Andersson, Kerstin G., folkskoUärare, led. av
riksdagen Hansson, Ingmarie, kommunalråd
Jadesiig, Thure R., arbetsförmedlingsföreslåndare, led. av
riksdagen Karlsson, K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen Leuchovius, Karl G.
W., led. av riksdagen Westberg, H-O. (Olle), rektor, led. av riksdagen
Experter: Arfvidson, Agnar, kammarråd (fr.o.m. den 12 maj
1975) Dahlberg, Helge, sektionschef (fr.o.m. den 12 maj 1975) Kaijser, Fritz,
bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975)
Sekreterare: TörnvaU, Peder H., regeringsrättssekreterare
(fr.o.m. den 7 oktober 1974)
Bitr. sekreterare: Hermansson, K. Gunnar L., l:e
byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10
Stockhohn, tel. 763 13 94
Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Kn 17.
Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975
hållit fyra saunmanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.
Kn; 12 Skr 1975/76;
103 542
12.
Decentraliseringsutrednlingen (Kn 1975:01)
Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 13 mars 1975 för alt utreda frågan om ökad
decentralisering inom förvallningen:
Ordförande:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Sakkunniga:
Dahlgren, P. Anders B., lantbrukare, led. av riksdagen Henricsson, Sven R., l:e
järnvägsexpedilör Persson, John-Olof, borgarråd Ringaby, Per-Eric, godsägare,
led. av riksdagen UUenhag, Jörgen U., fil. dr Westman, Helny I., landstingsråd
Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen
Experter:
Asplund, C. Christer, ombudsman (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Bergström, Olof
W., avdelningschef (fr.o.m. den 20 november 1975) Brandborn, Jan E.,
vägdirektör (fr.o.m. den 20 november 1975) Ehrman, Carl E. G., gatudirektör
(fr.o.m. den 20 november 1975) Etsare, Åke G. E., länsråd (fr.o.m. den 20
november 1975) Fröjd, S. Arne, länsråd (fr.o.m. den 1 april 1975) Gustavsson,
Ola, byråchef (fr.o.m. den I maj 1975) Högvall, E. Gunnar, admiruslrativ
direktör (fr.o.m. den 20 november 1975)
Larsson,
E. Åke, departementsråd (fr.o.m. den 1 maj l975) Lundmark, E. Gunnar,
kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1975) Olsson, Magnus F. E., länsarbetsdirektör
(fr.o.m. den 20 november 1975) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 20
november 1975) Sjölin, Nils A., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975)
Sekreterare:
Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1975)
Direktiv
(anförande av statsrådet Guslafsson till protokoll vid regeringssammanträde den
13 mars 1975):
Inom
samhällsverksamheten sker en fortlöpande decentralisering. Med decentralisering
avses vanligtvis överflyttning av beslutanderätt från en högre myndighet lill
en lägre. Rent arbetsorganisatoriska skäl motiverar ofta decentraliseringar.
Decentraliseringsfrågan
har tidigare behandlals av olika utredningar. 1947 års
decentraliseringsulredning syftade lill förenklingar inom förvaltningen och
den år 1963 tillsatta departementsutredningen hade till uppgift atl medverka
lill decentralisering av sådana ärenden, som avgjordes av regeringen.
Departemenlsutredningens förslag har lett till att beslutanderätten i etl
betydande antal ärenden överflyttas från regeringen
543 Kommittéer: Kommundepartementet Kn: 12
till
lägre myndighet. Arbetet med decentralisering av regeringsärenden sker numera
bl. a. genom en fortlöpande bevakning inom statsrådsberedningen.
Den
kommunala självstyrelsen som har långvarig tradition i vårt land innebär alt
beslutanderätten i viktiga samhäUsf rågor ligger nära de enskilda människorna.
Även den statliga sektorn kännetecknas sedan lång lid av en strävan atl
förlägga ansvar i betydelsefulla frågor lill regionala och lokala organ.
Exemplen på detla är många. Ett exempel är inrättandet av de olika statiiga
länsnänmderna som påbörjades under 1940-lalet. Etl annat är riksdagens beslut
år 1964 om lokaliseringspolitiken som bl. a. inneburit alt utrednings- och
planeringsfunklionerna inom lokaliseringsverksamhelen fåtl sin tyngdpunkt i
länen. Beslutet år 1963 om naturvårdspolitiken hör också hit.
Under
senare tid har genomförts reformer som i avsevärd mån har förbättrat
möjligheterna till ökad decentralisering i beslutsfattandet. I försia hand
gäller detta den nu genomförda kommunindelningsreformen saml den partiella
omorganisationen av den statliga länsförvaltningen som genomfördes år 1971.
Den
kommunstmklur som har skapats genom kommunindelningsreformen har givit
förutsättningar för alt medborgarna skall kunna ta ansvar för viktiga
samhällsfrågor genom kommunada beslut. Den kommunala indelningens anpassning
efter samhällsutveckUngen har sålunda skapat förutsättningar för att vidga den
kommunala självstyrelsen. I takt med den kommunala verksamhetens expansion har
kommunernas förvaltningsorganisation byggts ul. Kommunerna har nu tillgång lill
kvalificerad sakkunskap på olika områden. Behovet av statlig tillsyn och
kontroll över kommunernas säll atl fullgöra sina uppgifier har därför minskat.
Bl. a. mol denna bakgrund pågår inom kommundepartementet i samråd med andra
departement en successiv översyn av statens lillsyns-och kontrollfunktioner i
syfte att mönstra ut sådana föreskrifier som inte längre kan anses behövliga.
Vidare har i samband med statsmakternas beslut om reformer på olika områden där
kommunerna har viktiga uppgifter åtgärder vidtagits för att minska eller
avskaffa den statliga tillsynen.
Viktiga
statliga uppgifter fullgörs genom länsförvaltningen. Härigenom
underlättas ofta nödvändiga kontakter med kommuner och enskUda
medborgare. Samtidigt innebär decentralisering av beslutanderätt till de
regionala organen ofta en direkl stimulans för den regionala utvecklingen i
landet. Genom den år 1971 beslutade omorganisationen av den statliga
länsförvaltningen togs etl betydande steg för alt få till stånd en förbättrad
samordning av de statliga länsorganens planeringsarbete. De nya
länsstyrelserna fick samtidigt förtroendemannamed verkan.
Omorganisationen
innebar bl. a. att alla väsentliga beslutsfunktioner inom den statliga
länsförvaltningen i fråga om översiktiig planering av större regionalpolitisk
betydelse samlades hos länsstyrelsen.
Länsberedningen,
som avlämnat betänkandet (SOU 1974:84) Stat och kommun i samverkan, har hafl i
uppdrag atl göra en sammanfattande bedömning av den regionala
samhällsförvaltningens uppgifter och organisation. Enligt beredningens direktiv
skuUe övervägandena även innefatta principiella frågor rörande lämplig
decentralisering inom den statliga förvaltningen. Efler kontakter med centrala
och regionala myndigheler har beredningen för sin del kommit till den
uppfattningen att ylterligare uppgifter bör kunna anförtros länsmyndigheterna.
Beredningen anser atl länsstyrelserna genom sina förelroendemannaslyrelser och
den organisatoriska uppbyggnaden har goda förutsättningar för atl i ökad
Kn; 12 Skr 1975/76; 103 544
utsträckning
kunna ta över beslutanderätt. Beredningen har särskilt pekat på
näringslivsfrågor, vägplanering samt miljö- och naturvårdsfrågor, vilka har
stor betydelse för samhällsplaneringen inom länen. Länsberedningens
överväganden i dessa avseenden utmynnar i ett förslag atl decentraliseringsfrågan
skall utredas i särskild ordning.
Decentraliseringsålgärder
övervägs f. n. inom bl. a. uiredningen (U 1972:06) om skolan, staten och
kommunerna (SKK-utredningen), som behandlar uppgiftsfördelningen inom
skolsektom. Den nyligen tillsatta utredningen (B 1974:04) av den statliga
organisationen för uppgifter avseende byggnadsväsen, fysisk planering och
bostadspolitik skall bl. a. undersöka möjligheterna alt flytta över flera
uppgifter till kommunala organ och ge dessa ökad självständighet och större
befogenheter vid handhavandet av uppgifter som de redan förut har anförtrotts.
Vidare skall utredningen undersöka i vad mån ytterligare arbetsuppgifter kan
föras över från bostadsstyrelsen till organ på länsnivå.
Frågan
om viUca arbetsuppgifter inom regionalpolitikens ram som regionalt skall
ankomma på de tre organen länsstyrelse, länsarbetsnänrmd och
företagareförening, liksom samordningen av dessa uppgifter och härmed
sammanhängande spörsmål övervägs f. n. inom regeringens kansli. Även frågan om
delegering lUl regional nivå av beslutanderätten i vissa ärenden om
regionalpolitiskt stöd övervägs.
I
elt demokratiskt samhälle bör beslutsfattandet läggas så nära medborgarna som
möjligt. Del är därför enligt min mening angelägel all möjligheterna till
ytterligare decentralisering inom förvaltningen blir tillvaratagna. En sådan
decentralisering är motiverad i de fall den innebär ökad effektivitet eller
förbättrad service till allmänheten.
Genom decentralisering kan
den centrala statsförvaltningen avlastas arbetsuppgifter och därmed få bättre
tid för planeringsuppgifler och andra övergripande frågor. Också för den
regionala och lokala förvaltningen kan en decentralisering innebära fördelar.
Det kan ofta vara mindre arbetskrävande för den statliga förvaltningen som
helhet om myndigheter på denna nivå själva beslutar i stället för atl endast
delta i beredningen och sedan vara beroende av avgörande i högre instans.
-Att
regionala och lokala myndigheter genom sin lokalkännedom ofla bättre än
centrala myndigheter känner till bakonUiggande förhållanden i enskilda ärenden
talar också för decentralisering. En decentraliserad förvaltning ger
medborgarna bätlre möjligheter till kontakt med dem som fattar besluten, viUcet
ofta kan underlätta lösandet av många problem.
Det
ligger emellertid i sakens natur atl del finns en gräns för hur långt
decentraliseringen kan drivas. Kravet på enhetlighet i tillämpningen och
behovet av alt tillförsäkra medborgarna sysselsättning och lillgång till en
lika samhällsservice oavsett bostadorl gör att åtskiUiga uppgifter bör handhas
av centrala statiiga organ.
För
alt göra en samlad bedömning av de olika aspekterna på frågan om
decentralisering bör som länsberedningen har föreslagil särskilda
sakkunniga tillkallas.
De
sakkunniga bör pröva decentraliseringsfrågan över hela det statliga
förvaltningsområdet. Domstolarna, utrikesförvaltningen och det militära
försvaret samt de affärsdrivande verken bör dock av lätt insedda skäl undantas.
Frågan
om uppgiftsfördelningen i stort mellan staten, landstingskommunerna och kommunerna
bör inte heller prövas av de sakkunniga. Länsberedningen, som haft atl överväga
bl. a. denna fråga har.
545 Kommittéer; Konunundepartementet Kn:12
som jag nyss nämnt, överlämnat sitt betänkande.
Betänkandet som är ett principbetänkande remissbehandlas f. n. Som också
framgått av vad jag anfört är även andra frågor som rör arbetsfördelningen
mellan staten och kommunerna föremål för utredning.
För alt de sakkunniga skall få elt underlag för sin
bedömning av möjlig ytterligare decentralisering inom förvaltningen bör de
inledningsvis göra en detaljerad genomgång av alla de författningar och
bestämmelser som reglerar uppgiftsfördelningen mellan centrala, regionala och
lokala organ inom det statliga verksamhetsområdet. I samband därmed bör de
sakkunniga också ta del av det material som länsberedningen tagit fram i detla
avseende.
Den genomgång av länsorganens arbetsuppgifter som behövs
för att förslag om decentralisering dit från centrala myndigheter skall kunna
läggas fram, bör också användas som underlag för bedönmingar huruvida vissa
uppgifier som länsorgan nu har lämpligen bör decentraliseras till t. ex.
kommunerna.
De
sakkunniga bör i grova drag ange förslagens inverkan på såväl de centrala som
de regionala och lokala myndigheternas personalbehov. Det bör däremot inte
ankomma på de sakkunniga att redovisa mera konkreta förslag till
organisationsstruktur. Härvid bör också övervägas en vidgad
förtroendemannamedverkan i de regionala myndigheternas verksamhet.
De
sakkunniga bör redovisa förslag till sådana förf attningsändringar som
föranleds av deras förslag.
Utöver vad
jag nu har anförl bör de sakkunniga vara oförhindrade att ta upp andra frågor
som aktualiseras under utredningsuppdraget och som har nära samband med delta.
De sakkunniga bör hålla sig underrättade om arbetet i
andra utredningar som berör här aktuella frågor och samråda med dessa
utredningar.
De sakkunniga bör överväga om förslagen beträffande visst
sakområde lämpligen bör redovisas separat så snart arbetet med detla sakområde
har avslutats.
Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975
hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver bar sju
sammanträden hållits med en särskUd arbetsgrupp för frågan om decentralisering
av beslutanderätt i ärenden om regionalpolitiskt stöd.
Utredningen har den 5 november 1975 avgett delbetänkandel
(Ds Kn 1975:4) om decentralisering ay beslut om regionalpolitiskt stöd.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.
35 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
KOMMITTÉKOSTNADER JUSTITIEDEPARTEMENTET
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kom mitténs nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t. o. m. 1974-07-01
-1975-06-30
1974-06-30
Dagarvoden'
Lön
m. m.'
opaginerad Kontrollera mot PDF
22,3
68,1
63,8 27,1
34,7 24,9
26,4
30,5
117,4
15,4
25,5
28,3 5,6
490,0
1976:
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet undei 1975
1965 ärs valtekniska utredning (Ju 1966: 61) Utredningen
(Ju 1968:63) om författningspublicering m. m. Offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommittén
(Ju
1970:49) (OSK) Förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970: 53) Utredningen (Ju
1972:10) om översyn av delgivningsbestämmelserna m. m. Sekretariatet (Ju 1973:
05) för framtidsstudier Utredningen (Ju 1973:09) om de s. k.
suveränitets-holmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar
Övervakningsnämndutredningen (Ju 1973:15) 1973 års fri- och rättighetsutredning
(Ju 1973:19) Energipolitiska delegationen (Ju 1973: 22) Utredningen (Ju 1974:
02) angående brottsbalkens
bestämmelser
om brott mot rikets säkerhet Utredningen (Ju 1974:04) om förfarandet vid brott
i tjänsten
av polismän Utredningen (Ju 1974: 08) om telefonavlyssning
Tystnadspliktskommittén (Ju 1975: 03)
Summa
Kommittéei som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1976
Utredningen (Ju 1956:42) rörande specialstrafT-
rätten Köplagsutredningen (Ju 1963: 51)
Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62) Skadeståndskommittén (Ju 1967:68)
Samarbetsorganet (Ju 1968: 59) för ADB inom
rättsväsendet Vattenlagsutredningen (Ju 1969: 58)
Familjelagssakkunniga (Ju 1970: 52) Massmedieutrednirigen (Ju 197f): 59)
Nordiska upphovsrättskommittén (Ju 1970: 62) Aialsrätiskommittén (Ju 1970: 63)
Kreditköpkommittén (Ju 1971:05) Konkurslagskommittén (Ju 1971: 06) 1971 års
utredning (Ju 1971:08) om behandUng
av psykiskt awilcande
1976: 3
889,6
5,8
7
975,8
60,1
9
923,3
94,2
11
413,1
1,7
23
284,9
182,0
26
651,2
550,8
28
39,8
3,2
33
112,9
113,3
35
189,9
364,8
37
2,8
342,3
39
19,6
16,2
41
23,5
74,6
43
59
-
17,6
4 526,4
1 826,6
; 1
195,2
2
1 130,0
123,8
19,2
4
860,3
201,5
49,2
5
858,4
24,8
25,0
6
5 680,3
16,1
54,2
8
1 607,7
363,1
46,1
10
1 586,9
245,4
56,5
12
874,2
309,0
74,9
13
434,8
116,3
16,6
14
508,0
123,2
52,9
15
591,6
238,6
49,8
16
716,9
259,0
27,8
161,2
17
51,3
425,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
547,
Konunittékostnader:
Justitiedepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
tiU
sättning ning tationer ministrativa myndighet
kostnader
institution m. m.
1975-07-01-12-31
Summa' VerkstäUda Beräknade
utgifter' utgifter
07-01 - 11-01 -
10-31 12-31
Beräknad
totalkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 och 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,9
23,7
12,5
0,5
0,6
38,8
-
.-
13,4 0,8
50,0
-
6,5
20,5 12,9
12,2 0,5
2,7 60,6
2,3 26,6
4,4 22,1 56,7 17,4
30,9 0,3
1,6 20,0
5,5 1,2 3,1
14,4
-
-
-
0,2
-
-
-
168,3
156,4
97,4
45,7
25,0
25,0
68,7
167,6
227,9 29,6
254,4 676,3
34,0 173,0 571,0 423,5
41,7
117,3
5,6
17,8
2 808,4
65,9
96,6 304,9
19,8
85,4
297,8
242,0
8,0
13,3
101,9
1 235,6
11,8
2,0 47,6
61,4
958,3
1 143,4
1 151,2 508,6
635,9 1 632,4
105,4
371,3
1 058,7
668,3
61,3
148,8
20,9
167,3
8 631,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
6,0
31,1
0,1
10,6
20,8
-
0,6
2,1
-
-
-
8,8
3,2
376,2
_
11,2
0,3
24,1
_
33,0
3,5
33,9
-
9,4
7,1
5,0
_
-
3,2
3,0
-
_
. -
5,7
0,1
0,4
6,9
0,8
0,4
0,2
2,1
8.2
165,2
-
-
-
195,2
180,2
55,1
15,5
1 380,8
282,7
83,1
25,0
1251,1
51,9
18,9
3,4
932,6
623,7
266,3
110,0
6 680,3
420,7
166,4
55,2
2 250,0
362,5
150,2
43,1
. 2
142,7
434,3
203,1
38,0
1 549,6
141,1
21,4
597,3
179,1
64,4
26,9
778,4
294,6
53,6
-
939,8
295,1
96,9
37,0
1 145,9
222,8
88,2
27,5
764,3
Skr 1975/76; 103 548
1 2 3 4 5
18
233,1
83,2
26,4
19
250,5
126,7
12,9
20
385,4
124,9
19,0
21
5,9
61,7
20,5
22
267,0
158,1
61,6
24
67,6
99,3
16,4
25
630,7
784,2
57,6
27
120,8
119,3
21,0
29
106,7
140,9
30,8
30
145,4
124,9
10,8
31
71,6
96,2
44,0
32
9,1
-
13,4
34
2,4
197,1
52,5
36
33,8
100.9
47,3
38
20,6
100,4
26,2
40
19,2
11,5
16,1
42
9,6
220,2
99,9
44
108,3
11,1
45
-
31,7
39,4
46
_
3,4
_
47
45,3
13,5
48
89,5
22,8
49
-
84,0
22,4
50
-
67,1
15,3
51
-
66,0
22,6
52
_
57,5
10,6
53
71,6
21,6
54
-
35,3
3,4
55
-
51,9
5,4
56
51,9
5,4
57
-
58
_
_
_
60
-
61
_
_
_
62
-
-
63
64
-
-
-
Sexualbrottsutredningen (Ju 1972: 01)
Utredningen (Ju 1972:04) ang. ny lagstiftning om befordran
med järnväg
Utredningen (Ju 1972: 05) ang. inskrivning av rätt till
luftfartyg m.m.
Namnlagsutredningen
(Ju 1972: 06)
Konsumenttjänstulredningen
(Ju 1972: 07)
Utredningen
(Ju 1972: 12) ang. företagsinteckrung
Delegationen (Ju 1973: 03) för jämställdhet mellan män och
kvinnor
Produktansvarskommittén
(Ju 1973: 08)
Hemförsäljningskommittén
(Ju 1973: 10)
Utredningen (Ju 1973: 11) om eventuell reformering av det
ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten
Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12)
Utredningen (Ju 1973: 13) om arbetsbelastningen i
tingsrätterna
IJtredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av
svenska företag
Utredningen (Ju 1973: 20) om personalens arbetsuppgifter
vid kriminalvårdens anstalter
Utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid beslag
och husrannsakan
Energirådet (Ju 1974: 03)
Fastighetsdatakommittén (Ju 1974:06) (FADAK)
Försäkringsrättskommittén
(Ju 1974: 09)
Varumärkesutredningen
(Ju 1974: 10)
Samarbetskommittén (Ju 1974: 11) för långsiktsmotiverad
forskning m. m.'
Bostadsförvaltiungsutredningen
(Ju 1974: 12)
Massmediekoncentrationsutredningen
(Ju 1974: 13)
Utredningen
(Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)
Ordningsvaktsutredningen
(Ju 1974: 15)
Ungdomsfängelseutredningen
(Ju 1974: 16)
Utredningen (Ju 1974:17) ang. översyn av häktningsbestämmelserna
Brottsskadeutredningen
(Ju 1974: 18)
Personvals-
och valkretsutredningen (Ju 1974:19)
JK-utredningen
(Ju 1974: 20)
1974 ärs bolagskommitté (Ju 1974: 21)
Stiftelseutredningen (Ju 1975: 01) Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)
Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) Utredningen (Ju 1975: 05) om väktarutbildning
Hyresrättsutredningen (Ju 1975: 06) Rättshjälpsutredningen (Ju 1975: 07)
1975 års poUsutredning (Ju 1975: 08)
Summa 17 849,5 5 495,0 1 293,4
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
1974:
2
8
13
3 342,1
449,2
1 236,7
7,6 7,5 7,5
28
354,1
-
34
73,6
-
44
14,5
-
1956 ärs klientelundersökning (Ju 1957: 40) rörande
ungdomsbrottslingar
Förpassningsutredningen (Ju 1966: 68)
Tillsynsutredningen
(Ju 1967: 69)
1971 ärs utredning (Ju 1971:02) om bokföringslagstiftningen
Utredningen (Ju 1972:03) ang. poUsen i Stockhohn (UPS)
Utredningen (Ju 1973:02) om ett centralt råd för
samordning av samhällets insatser mot brott 44 14,5 - 0,4
549 Konunittékostnader:
Justitiedepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
opaginerad Kontrollera mot PDF
10,0
-
-
0,1
4,4
24,5
-
0,1
6,2
-
-
1,1
9,6 8,1
-
-
0,2 0,4
84,4 0,4 0,2
127,5
58,2 67,3
37,4 2,2
13,2
-
0,6
5,5
11,8
-
40,0
-
3,0
-
1,5
1,7
59,6
-
-
-
2,2 13,0 17,5
4,9 10,6
-
84,4
0,1 19,0 2,7 0,4 1,8
0,8 4,6
0,2
7,3
20,4
-
0,4
12,5
0,1
0,1
0,'2
8,9 0,2 0,7 1,5
-
0,7
1,1 0,3
119,7
45,6
20,0
418,4
168,6
51,6
20,0
490,7
151,2
52,1
18,5
607,2
82,2
67,5
19,0
174,6
229,5
106,9
40,9
644,3
124,2
48,9
16,7
257,4
1 149,3
610,2
110,0
2 500,2
140,7
57,5
17,0
336,0
241,4
88,0
36,0
472,1
135,7
52,1
18,5
351,7
159,5
39,1
6,5
276,7
65,2
-
5,0
79,3
255,8
67,9
40,0
366,1
207,8
65,2
3,0
309,8
128,9
55,1
23,4
228,0
59,6
11,9
90,7
424,7
316,6
110,0
860,9
124,7
55,4
22,0
202,1
83,5
40,4
19,5
143,4
16,7
_
387,9
404,6
63,4
64,5
18,0
145,9
112,6
49,7
20,0
182,3
113,8
52,4
17,5
183,7
82,8
47,2
15,5
145,5
109,2
69,0
8,0
186,2
78,8
30,9
16,0
125,7
93,4
75,4
19,0
187,8
39,4
24,5
32,9
96,8
58,8
53,0
18,0
129,8
57,6
64,1
15,5
137,2
-
43,5
18,2
61,7
41,2
16,5
57,7
30,1
21,4
51,5
-
8,5
8,5
-
28,8
17,0
45,8
-
-
3,3
3,3
-
-
20,0
20,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
429,2 207,9 672,2 104 165,2 8 367,4 3 773,9 1600,8 31
591,6
60,0 0,7 - - 68,3 - - 3 410,4
-
-
- - - 7,5 - - 456,7
-
-
- - - 7,5 - - 1244,2
16,9 - - 16,9 - - 371,0
0,6 - - - - 0,6 - - 74,2
- - - - - 0,4 - - 14,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakkunnig (Ju 1965: 62) ang. lagstiftningen om skifte
; 4
-
-
2,3
7
1 153,5
-
0,4
13
1028,2
-
22,5
18
506,8
21,5
19,2
19
219,6
46,6
4,2
31
385,1
42,9
18,8
35
92,2
8,6
12,2
37
253,5
65,8
8,1
38
172,0
1,1
-
45
658,4
12,4
87,7
47
112,3
45,9
10,5
49
68,4
_
_
52
73,4
6,3
3,7
58
95,6
67,1
29,7
av dödsbo 1975
Mutansvarskommittén (Ju 1967:63) 1968 ärs
brottmålsutredning (Ju 1969:54) Kommittén (Ju 1970:54) för kriminologisk
behand-
lingsforskning Generalklausulutredningen (Ju 1970: 58)
1972 års domarutredning (Ju 1972:08) Steriliseringsutredningen (Ju 1973: 04)
Väimeanläggningsutredningen (Ju 1973:06) Hyresprocesskommittén (Ju 1973: 07)
Brottsförebyggande rådet (Ju 1973:14) Utredningen (Ju 1973: 16) ang. åtgärder
för att
minska personalomsättningen inom polisväsendet
Häktesutredningen (Ju 1973:18) för Stockholms
län m. m. Domstolsstyrelseutredningen (Ju 1973: 21)
Trafikskadeutredningen (Ju 1974: 05)
Summa 10 289,2 340,8 219,7
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Sakkunniga i nordiskt lagstiftningssamarbete m. m. 206,3 15,9- 5,1
Diverse myndigheter m. m. - 176,2 -
Diverse personer - 0,6 -
Gemensamma kostnader - 71,5 -
Summa 206,3 232,4 5,1
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare
beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.) 16,7 har belastat II ht: s kommittéanslag och övriga
kostnader anslaget Framtidsstudier (11 A 12)
opaginerad Kontrollera mot PDF
551
Konunittékostnader;
Justitiedepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
1,9
19,9 33,8
-
-
0,2 1,0 9,7
0,5
31.4 27,8 21,1 35,6
-
0,3 0,"l
1.5
-
-
62,9
0,5
6,2 68,0
-
0,1
15,9
303,8
17,6
63,4
2,3
-
20,3
-
58,2
-
40,9
_
83,2
_
99,5
_
41,9
110,1
1,1
-
164,5
-
56,4
0,2
0,1 .
_
16,2
-
165,3
1,2
961,2
1,4
2,3 1 173,8 1 086,4
547,7 302,8 484,6 134,1 363,6 173,1 822,9
168,9
68,5
89,6
262,1
11 251,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
1,2
3,2
4,4
889,4 889,4
302,7
302,7
0,8 134,0
223,9
310,0
-8,8
923,1
3,8
1
184,6
358,7
310,0
2
102,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs
nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t.o.m. 1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30 ---------------
Lön
m. m.'
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1975
Utredningen (1974:01) rörande utrikesdepartementets organisation
Utredningen (1974:02) rörande rekrytering, utbildning och
tjänstgöringsförhållanden inom utrikesförvaltningen
Summa
1976: 3
152,1
52,0 204,1
39,8
26,7 66,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976
Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens
regler om humanitet i krig
Sakkunniga (1972:03) med uppdrag att företa en utredning
angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-ländema'
Summa
1976: 1
103,0
78,0
11,8
2
239,1
103,4
60,6
342,1
181,4
72,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
Nationalkommittén (UD 1972: 01) för Förenta Nationernas
befolkningskonferens
Summa
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Beredniiigen för studiestöd och humanitärt bistånd tiU
afrikanska flyktingar och nationella befrielse-rörelser
Svenska
UNICEF-kommittén
Summa
1975: 1
604,2 604,2
31,7 31,7
16,4 16,4
32,0 3,8
35,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare
beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.) Kostnadema bestrids av andra medel än
korrunittéanslaget
opaginerad Kontrollera mot PDF
553
Konunittékostnader;
Utrikesdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution m. m.
1975-07-01-12-31
Beräknad to-- talkostnad t. o. m.
------------------------
1975-12-31
Verkställda Beräknade (summa av
utgifter' utgifter kolumnerna
07-01- 11-01- 3, 11, 12 och
10-31 12-31 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
29,5
9,6
231,0
51,8
282,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
19,6
49,1 9,6
98,3 329,3
100,5 152,3
198,8 481,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
2,2 4,8
6,6
103,4
29,4
15,0
250,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
2,0
4,2 4,8
2,2 8,8
168,2 271,6
42,0 71,4
40,0 55,0
489,3 740,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
17,1 1,1
17,1 1,1
59,6 59,6
3,5 3,5
129,4
129,4
733,6 733,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter (i tusentals kronor)
t.o.m. 1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30
Lön m.
m.'
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1975
1967 års rekvisitions- och förfogandeutredrring
(Fö 1968:19) 1976: 1
Utredningen (Fö 1970: 23) rörande systemet för
förmåner åt värnpliktiga m. fl. 3
Sakkunnig för studier avseende utvecklingen efter år
1977 av de delar av totalförsvaret som inte omfattas
av militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt för
svar (Fö 1973: 02) 9
Expertutredningen (Fö
1974:02) ang. prisreglering av
försvarsutgiftema 11
Summa
172,8
28,7
8,1
795,9
198,4
47,9
3,5
-
19,2
0,1
8,0
63,6
972,3
235,1
138,8
3 696,7
533,9
1 467,8
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1976
2
1 508,4
285,3
120,2
4
598,3
143,6
52,2
5 6 7 8 10
526,2
229,8
752,0
4,7
77,3
167,2
62,5
238,4
1,9
219,2
3,2
9,4
71,0
52,5
66,5
12 13
182,2 167,5
50,3 96,8
14
-
11,8
15 16 17
-
-
Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:
20) 1976: Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning
(Fö 1971:01) Ledningsgruppen för fortsatt utveckling av
försvarets
planerings- och programbudgetsystem (Fö 1971: 03)
(PPBG) Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971: 04)
1972 års vämpliktsutredning (Fö 1972:
01)
1973 års vapenfriutredning (Fö 1973: 01)
1974 års underrättelseutredning (Fö
1974: 01) Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03)
(FLU-74) 1974 års försvarsutredning (Fö 1974: 04)
Utredningen (Fö 1974: 05) om översyn av tjänstereglementet för krigsmakten
Bredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om
kvinnan i försvaret (BKF)
Försvarets gymnasieutredrring (Fö 1975:02)
Utredningen (Fö 1975: 03) om skyddsmmsfrågor
Utredningen (Fö 1975: 04) om inflytande m. m. inom
vämpliktsu tbildningen 18
Summa
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1975
Marinens befälsutredning (Fö 1965: 23) 1966 ärs
vämpliktskommitté (Fö 1967:23)
1974: 2 3
1 679,4
2 390,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
555
Kommittékostnader:
Försvarsdepartementet
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution m. m.
1975-07-01-12-31
VerkstäUda Beräknade
utgifter' utgifter
07-01 - 11-01 -
10-31 12-31
Beräknad
totalkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
15,9
0,8 3,3
0,3
0,2
-
-
2,6
3,4
7,0
0,8
18,8
3,6
7,0
4,9
37,6
11,8
-
222,2
265,5
141,1
30,0
1 232,5
19,7
8,0
6,1
37,3
85,4
-
-
85,5
408,2
160,9
36,1
1 577,5
72,0
0,5
0,9
37,6
7,0
95,0
7,4
21,0
11,0 0,2
43,5 7,1
30,9
-
2,2 4,1
3,0 20,5 22,7
0,1
2,5
32,8 27,8
-
0,1
32,3 31,9
14,7
171,6
232,3 95,5
516,5
208,6
22,0
2 255,5
326,2
80,1
35,0
1 039,6
184,4 94,8
379,7 61,6
319,1
51,6 25,1
120,4 18,3
100,5
27,8 12,0 43,0 17,0 50,0
790,0 361,7 1 295,1 101,6 546,9
297,6 324,1
175,0 322,4
75,0 100,0
547,6 746,5
11,8
19,6
10,0
41,4
:
6,0 0,5
25,0
11,0
4,0
31,0
11,5
4,0
-
0,4
15,0
15,4
515,8
1 128,5
446,8
7 787,8
2,2
2,6
0,7
4,8 0,7
1 684,2
2 391,1
Skr 1975/76:103 556
1 2 3 4 5
1975: 3
1 506,6
-
-
4
211,0
9.6
3.4
5 787,4
9,6
3,4
1968 års personalkategoriutrediung (Fö 1969:16)
Utredningen (Fö 1970:16) om befordringsförfarandet m. ni. inom krigsmakten
Summa
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse myndigheter 96,0 -
Diverse
firmor - _
Diverse
personer 299,4 35,8
Gemensamma
kostnader 14,5 _
Utestående
reseförskott - _
Summa 409,9 35,8
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
'
Hyreskostnaderna for kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för
statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och
expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj.
kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
557 Konunittékostnader: Försvarsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
-
1,0
0,2
29,4
-
0,5
29,4
3,6
1,4
1,2 - 1507,8
42,9 - 253,9
2,2 29,4 3,6 1,4 - 49,6 - 5 837,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
97,3
50,0
-
5,8
349,3
143,7
19,3
8,7
27,3
30,1
1.3 - -
14,1 _ _ _
4.4 - - 0,4
27,3 _ - _
47.1 - - 0,4 - 493,2 238,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs
nr i berättelsen
Utgifter (i tusentals kronor)
t.o.m. 1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30 ------
Lön m.
m.'
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 749,8
799,8
52,6
721,6
10
009,1 3 202,4
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975
1968 års bamstugeutredning (S 1969: 31) 1976: 4
5
7
612,7 415,2
22,1 58,1
5,8 21,2
8 10 12
270,0 356,1 181,1
33,3
65,5
168,5
58,3 27,8 42,5
13
133,3
33,7
72,6
14
109,9
1,9
34,0
26
-
0,2
-
5 828,1
1 183,1
314,8
: 1
2
3
6
9
11
15
16
17
18
1 929,7
1 628,9
3 968,1
487,0
896,5
663,4
36,7
244,6
19,5
79,3
267,1 189,8 619,2 136,1 190,8 400,8 193,4 179,0 250,0
190,2
73,1 67,8 67,7
4,6
107,2
60,9
43,3
6,9 44,8 43,6
19
41,7
109,0
36,0
20 21
22 23
13,7
92,4
69,5
128,0
18,3
35,8 24,2 19,1 41,2
24
-
94,1
29,7
25
-
5,2
6,5
27 28
-
49,3 20,2
9,2
Samarbetskommittén (S 1970: 31) för social forskning
Hjälpmedelsgruppen
(S 1970: 33)
Aibetsgruppen (S 1970: 36) rörande försöksverksamhet inom
bama- och ungdomsvården (AFBU)
Nykterhetsvårdens
anstaltsutredning (S 1970:43)
Socialpolitiska
bidragsutredningen (1972: 02)
Utredningen (S 1973:02) angående lokaUsering av statens
bakteriologiska laboratorium
Arbetsgruppen (S 1973: 04) för att undersöka pensionsfrågorna
för entreprenöranställda på fartyg
Sakkunnig (S 1974: 10) för utredning av vissa frågor
rörande utbildning av läkare med utländsk medicinsk examen
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1976
Handikapputredningen (S 1966: 38)
Socialdepartementets
sjukvårdsdelegation (S 1966: 39)
Socialutredningen
(1969: 29)
Sjukvårdskostnadsutredrungen
(S 1970: 32)
Pensionskommittén
(S 1970:40)
Yrkesskadeförsäkringskommittén
(S 1971:01)
Barnomsorgsgruppen
(S 1973: 07)
Barnmiljöutredningen
(S 1973:08)
Familjestödsutredningen (S 1974: 01)
Medicinalansvarskommittén (S 1974: 02)
Utredningen (S 1974: 03) angående översyn av besvärsorganisationen
inom socialförsäkringen m. m.
Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters
personalorganisationsutredning (S 1974: 04)
Delegationen (S 1974:05) för social forskning
Pensionärsundersökningen (S 1974: 06)
Regionsjukvärdsutredningen (S 1974: 07)
Utredningen (S 1974: 08) angående översyn av hälsovårdsstadgan
Sakkunniga (S 1974:09) med uppdrag att utreda vissa frågor
beträffande sjukvård i livets slutskede (SLS)
Ledningsgruppen (S 1974: 11) för försöksverksamhet inom
socialvården
Arbetsgruppen (S 1975:01) för social information
Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975: 02) 29
Sakkunnig (S 1975: 03) med uppdrag att utreda vissa
frågor rörande kronisk toxicitet 30
Summa
opaginerad Kontrollera mot PDF
559
Konunittékostnader;
Socialdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
tiU Summa'
sättning ning tationer ministrativa myndighet.
kostnader institution
1975-07-01-12-31
Verkställda Beräknade
utgifter' utgifter
07-01 - 11-01 -
10-31 12-31
Beräknad
totalkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
13,5
6,3
103,2
147,9
1,3 5,5
4,5
-
0,1
1,5
6,6 9,3 0,1
1,5
1,9
0,4 0,1
14,0
-
44,4
0,1
2,8
0,5
-
0,5
-
-
0,1
42,8
154,4
52,6
16,3
21,9
21,9
1 145,2
284,5
29,3 90,8
2,0
100,1 102.6 213.1
33,5 40,1 12,1
164,8
18,6
39,7
-
0,3
-
1 145,2
390,8
50,0
50,0
5 229,5
644,0 506,0
403,6 498,8 406,3
316,7
149,6
0,3 8 154,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
130,2 11,8
33,0 6,0
74,8
165,9
16,5
9,8
3,1
0,4
0,1
34,5
224,5
0,1
1,2
1,1
_
51,6
47,5
0,7
22,2
-
0,3
21,3
7,9
1,5
1,4
11,3
81,5
2,0
42,9
0,1
15,4
7,6
27,6
-
3,4
0,3
19,7
-
-
0,1
9,2
_
_
_
9,7
-
-
0,4
32,1
-
291,9
0,3
10,8
-
-
0,2
0,2
6,2
0,1
8,1 0,3
34,6
370,0
135,5
33,6
2 468,8
257,7
98,8
35,4
2 020,8
947.2
353,5
130,0
5 398,8
141,8
95,0
8,0
731,8
397,8
117,5
55,0
1 466,8
484,2
207,1
35,0
1 389,7
268,8
114,9
27,8
448,2
280,7
135,0
20,0
680,3
360,8
174,1
45,0
599,4
265,1
82,1
50,0
476,5
164,8
55,7
24,5
286,7
137.4
52,6
20,0
223,7
103,8
59,7
22,0
185,5
471,4
147,6
155,0
774,0
70,5
46,1
20,0
136,6
238,0 183,7
57,4
64,1
16,0
137,5
64,3
42,5
32,0
138,8
-
40,3
40,0
80,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
325,3
289,8 431,5 15,1
4 985,7
2 262,8
808,3
18 065,9
Skr
1975/76:103 560
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
FamiljepoUtiska kommittén (S 1966:36) 1973:6 1774,9 0,9
Fosterbamsutredningen
(S 1970:30) 1975: 6 692,1
Bosättnings1åneutredningen(S
1973:05) 17 25,3 8,8 37,3
Sakkunnig (S 1973: 06) med uppdrag att utreda frågan
om automatisk databehandling av medicinsk informa
tion vid karolinska sjukhuset 18 86,2 26,4
27,8
Arbetsgruppen
(S 1973:09) rörande social information 21 2 687,0 6,7 31,2
Summa 5 265,5 42,8 96,3
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
(NUU) 136,8 23,0
Statens Handikappråd 409,4 34,0
Diverse myndigheter - -
Diverse firmor 0,5 -
Diverse personer 375,3 48,8
Gemensamma kostnader 1,8 -
Utestående reseförskott - -
Summa 923,8 105,8
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare
beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
561
Konunittékostnader:
Socialdepartementet
3,3
5,7 20,3
-
=
0,8
3,8
68,6
0,4 0,1
4,1
29,8
68,6
0,5
0,9
5,7
69,7
59,2 106,6
242,1
1,7
14,2 15,9
1 777,5
697,8
95,0
145,4 2 807,8
5 523,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
8,3
0,1
10,0
6,5
_
184,7
35,0
58,1
2,0
66,6
0,3
605,4
-
-
28,9
-
1 795,0
1 823,9
-
0,1
3,5
16,0
-
20,1
13,9
-
0,1
438,1
-
1,5
1,6
134,0
-
138,9
12,5
-
-
-
12,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
69,7
59,8
46,0
223,2
1 795,3
3 223,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
36 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
opaginerad Kontrollera mot PDF
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs
nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t o. m. 1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30
Dag arvoden'
Lön m. m.'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975
Flygtrafikledningskommittén (K 1967:44)
Trafikolycksstatistikkommittén
(K 1970: 30)"
Utredningen (K 1970: 43) ang. åtgärder mot övergivna
fartyg m. m.
Kommittén (K 1971: 01) för utredning om kollektivtrafik i
tätorter''
Sakkunniga (K 1972: 03) med uppdrag att utreda vissa frågor
betr. Göta kanal
Utredningen (K 1972:04) med uppgift att utreda vissa
frågor i anslutning till den langsiktiga vägplaneringen m. m."
Leasingutredningen (K 1972:06)
Sakkunniga (K 1973: 03) med uppdrag att utreda vissa
frägor rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till de
handikappades behov
1974 års tidningstaxeuttedning (K 1973: 08)
Utredning (K 1974: 02) med uppdrag att utreda den framtida
verksamheten inom televerkets verkstads-rörelse m. m.
Sakkunnig (K 1975: 01) med uppdrag att utreda frågan om
den framtida organisationen och finansieringen av den verksamhet som bedrivs
av handelsflottans välfärdsråd
Sakkunnig (K 1975: 02) med uppdrag att verkställa översyn
av sjöfartsverkets förslag rörande utvidgad skyldighet att anlita lots m. m.
Sakkunniga (K 1975:05) för granskning av 1975 års
separatredovisning vid SJ'
Summa
1976: 2 4
1793,3 238,6
124,4 113,9
106,6 49,4
9
118,9
15,2
8,0
11
635,8
452,5
62,5
13
86,7
.69,6
15,4
14 15
50,3 98,9
101,4
55,2 13,7
19
23
33,0 6,4
42,3
53,4 37,6
92,2
11,8
25
17,2
3,9
27
28 30
1 028,7
417,5
3 061,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
513,9
109,4
73,3
Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976
Trafikpolitiska delegationen (K 1965: 38)
Befälsbemanningsutredningen
(K 1970: 29)
TrafikbuUerutredningen
(K 1970: 33)
1969 års vägutredning (K 1970: 35)
Tiafikplaneringsutredningen
(K 1970:41)
Sjöräddningsutredningen
(K 1970:42)
Utredningen (K 1970:45) om samordning av lotsningen i
Göteborgsområdet m. m.
Sakkunniga (K 1972: 01) för att leda visst utrednings-och
utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg'
Trafikpolitiska
utredningen (K 1972: 07)
Bilarbetstidsutredningen (K 1972: 08)
Flaggutredningen (K 1973: 01)
10
12 16 17
18
1976:
1
293,2
-
3
520,2
80,0
5
2 442,2
267,4
6
212,0
120,4
7
1 267,4
221,9
8
256,2
62,3
39,7
46,2
124,4
436,1
188,2
29,8
41,5
157,9
32,5
69,4
5,4
19,8
29,4
115,9
47,4
42,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
563
Konunittékostnader;
Konununikationsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution
1975-07-01-12-31
VerkstäUda Beräknade
utgifter' utgifter
07-01- 11-01 -
10-31 12-31
Beräknad
totalkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 och 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
8,3 10,4
28,8
9,3
1,2 18,9
2,9
-
-
-
10,2
-
-
30,7
7,6
7,4
1,7
0,1
0,8
-
1,4
10,7 1,4
6,4 8,9
53,3
278,6 192,6
25,5 162,1
28,0
26,1
-
31,0
555,9
162,1
14,0
101,8
-
-
66,7 117,9
61,3 40,0
40,0
155,4 46,5
184,2 29,5
40,0
2 097,4 621,3
176,0
1 367,8
188,5
178,3 296,8
412,6 82,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
7,6 0,8
7,0
35,7 0,8
64,0 1,0
10,1
100,7 10,9
71,6 36,2 72,7 63,0
1 689,9
790,4 154,0 5 696,2
0,1
-
_
0,3
27,7
-
25,0
4,3
34,1
179,5
34,3
3,4
8,9
17,2
-
0,4
26,5
208,5
107,9
13,3
-
-
-
0,3
0,4
0,4
-
294,0
178,5
31,7
65,0
795,4
676,6
122,6
8,0
3 249,4
179,4
57,8
32,0
481,2
647,5
145,7
160,0
2 220,6
68,0
16,3
5,0
345,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
1,8
67,8
16,0
5,0
128,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,6
- _
_
37,4
109,8
17,6
35,3
55,0
0,2
1,3
-
0,7
12,0
30,0
13,5
50,0
217,9
794,6
321,1
165,0
1 716,9
259,3
66,1
40,0
553,6
117,9
84,7
27,0
259,4
Skr 1975/76; 103 564
1 2 3 4 5
20
22
81,9 83,4
81,3 176,6
44,5 75,7
24 26
0,5
212,3 49,3
75,1 23,0
29 31
-
:
-
32 33
-
-
-
Fartygsmiljöutredningen (K 1973: 04)
Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973: 07)
Utredningen(K 1974:01) avseende regionalt gällande
generella trafikrabatter
Trafiknämndsutredningen (K 1974:03)
Sakkunnig (K 1975: 04) med uppdrag att behandla frågan om
huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland
och fastlandet
1975 års Öresundsdelegation (K 1975: 06)
Sakkunnig (K 1975: 07) med uppdrag att utreda vissa
säkerhetsfrågor vid användning av truckar
Stockhohnsregionens allmänflygutredriing (K 1975:08)
Summa 5 975,2 2 014,3 780,1
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
Hamnutredningen (K 1966:40) 1975:2 1209,8
Vägkostnadsutredningen (K 1966:41)" 3 364,6 47,4
4 8
605,3
0,7
1,4 6,2
12 17
299,6 429,6
7,3 44,0
1,7 17,7
26
390,3
31,6
-
31
34
10,7 363,5
27,3 10,9
5,1 50,0
Utredningen (K 1967:36) om beredskapslagstiftningen på
luftfartens område
Motorredskapsutredningen (K 1968: 53)
Arbetsgmppen (K 1970: 34) för upprättande av
dispo-sitionsplan för viss del av Nedre Norrmabn i Stockholm
Utredningen (K 1970:44) om mönstring av sjömän
Utredningen (K 1972:05) för lokalisering av flygverksamheten
i Stockhohnsområdet (ULF)
Sakkunniga (K 1973: 02) med uppdrag att utreda frågan om
tjänstebrev.
Luftfartsverksutredningen (K 1973:05)
Summa 4 266,0 173,1 162,5
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse personer 134,4 0,7
Gemensamma kostnader 19,4 -
Utestående reseförskotf
Summa 153,8 0,7
Sakkunniga i nordiskt lagstiftningssamarbete m. m.
Svenska sakkunniga (K 1967: 37) inom Nordisk kommitté
för traflksäkerhetsforskning (NKT) 102,7 - 18,2
Nordisk kommitté (K 1967: 38) för transportekonomisk
forskning (NKTF) 311,3 - 15,7
Nordiskt trafiksäkerhetsräd (K 1971:02) (NTR) 71,6 3,9 15,0
Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971: 04) för transport
frågor (NÄT) 33,2 - 27,2
Svenska sakkunniga (K 1971: 05) inom Nordisk kommitté
för vägtrafiklagstiftning (NKV) 73,8 - 4,3
Nordisk bilteknisk kommitté (K 1975:3) (NBK) - - -
' I beloppet ingär lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare
beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.)
Kostnadema bestrids av jordbmksdepartementet med 7,7 tkr
1974/75 samt 4,5 tkr 1975/76 Kostnaderna bestrids av kommundepartementet med
7,7 tkr 1974/75 samt 4,5 tkr 1975/76 " Kostnaderna bestrids av statens
vägverk ' Kostnaderna bestrids av statens järnvägar
opaginerad Kontrollera mot PDF
565 Konunittékostnader: Kommunikationsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12
13 14
139,2 283,4
46,2 89,2
29,0 81,0
296,3 537,0
559,0 81,7
214,5 44,5
90,0 27,0
864,0 153,2
_
0,2 1,4
40,0
0,2 41,4
-
0,1
3,0 26,3
3,0 26,4
083,3
1 272,0
853,3
12 183,9
21,0 54,9
-
-
1 230,8 419,5
1,4 6,9
-
-
1,4 612,2
10,6 62,6
-
-
310,2 492,2
36,6
-
-
426,9
37,5 327,5
-
-
48,2 691,0
9,9 1,0 - 2,5
23,5 - 7,3 0,3
39,3 - 223,9 8,4
9,2 - - 0,2
256,4 406,2 563,2 51,9 12,0
21,0
7,5
1,6
0,9
5,0
0,1 4,2 - 0,8
8,2 11,2 246,4 0,8
94,6 38,2 251,4 18,9 13,1 749,6 91,7 43,9 5 151,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
135,6
52,6
50,0
45,6
4,6
5,5
0,5 - - - - 135,6 52,6 - 188,2
30,6 - 50,0 45,6 - 95,6
4,6 - - - - 4,6 5,5 - 10,1
5,1 - - 30,6 - 190,2 103,7 - 293,9
9,3 - - - - 27,5 9,0 5,0 144,2
7,5 0,5
12,0 1,1
49,1 41,8
8,0 27,9
15,0 5,0
383,4 146,3
0,9
-
58,5
40,2
10,0
141,9
-
-
10,7 3,0
5,2 1,4
6,0 2,9
95,7 7,3
13,9
21,7 1,8
30,4
6,4 3,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs
nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t. o. m. 1974-07-01 -1975-06-30
1974-06-30---------
Lön m.
m.
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975
Utredningen (Fi 1965:26) om redovisning i skuldförbindelser
mot säkerhet i fartygsinteckning av vissa fondmedel Förhandlingsutredningen (C
1968: lö)" Realisationsvinstkommittén (Fi 1970: 79)
Föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06) 1972 års pressutredning (Fi 1972:07)
Utredningen (Fi 1972: 09) angående kvinnornas situation inom den statligt
lönereglerade offentliga förvaltningen Fastpriskommittén (Fi 1974:01) Jury (Fi
1974: 03) för bedömning av förslag till ny
prägel på rikets mynt m. m. Checklönekommittén (Fi 1975:
04)
Summa
1976: 3
5
14
18
23
3,1
341,9
423,8
49,6
1 038,4
30,4 109,6
218,6
3,4 12,2 37,1
9,9 139,5
25 29
178,3
187,6
40,0 35,9
31 38
_
81,3
35,3
2 035,1
627,5
313,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1976
Markdelegationen (K 1957: 30)' Utredningen (Fi 1959: 37)
om universitetens egendomsförvaltning Fondbörsutredningen (Fi 1967: 32)
Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43)
1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi
1969: 59)
1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:
57) Delegationen (Fi 1970:67) för förvallningsdemokrati Utredningen (Fi
1970:69) om företagens uppgiftsplikt
Utredningen (Fi 1970: 70) rörande förhållandet mellan
bankgiro
och postgiro Hemvistsakkunniga (Fi 1970:71) Företagsskatteberedningen (Fi 1970:
77) Utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av utländska artister
Datasamordningskommittén (Fi 1971:03) Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)
Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971: 07) Kommunalekonomiska utredningen (Fi
1971:08) 1972 års skatteutredning (Fi 1972: 02) Utredningen (Fi 1972:06) om
underställning av avtal Bostadsskattekommittén (Fi 1972: 08) Utredningen (Fi
1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen
28,6
100,9
1931,0
1976: 1
2
_
_
_
4
1 118,6
0,4
103,1
6
909,1
94,8
38,3
7
420,2
4,5
87,1
8
212,8
0,9
43,3
9
988,6
438,8
57,4
10
796,5
200,9
47,9
11
22,6
./. 6,0
13,3
12
525,7
210,0
59,0
13
844,9
270,1
126,0
15
143,6
106,7
39,6
16
1 040,7
322,8
47,8
17
80,4
2,8
29,9
19
396,1
237,1
122,3
20
586,8
425,8
69,2
21
766,4
337,7
176,4
22
-
-
24
317,9
84,3
66,3
26
277,2
189,4
100,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
567
Konunittékostnader:
Finansdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution m. m.
1975-07-01-12-31
Verkställda Beräknade utgifter' utgifter
11-01
12-31
07-01 10-31
Beräknad
totalkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
-
-
-
0,2
77,6
67,0
16,0
9,2
2,1
-
0,7
1,4
0,2
0,1
28,0
-
79,9
67,1
44,7
10,8
130,0
130,0
3,4
42,6
146,9
9,9 657,9
8,7
49,7
3,7
115,0
231,8 35,9
176,2 10,1
144,9
98,8 12,5
1 273,3
474,7
5,0 6,0
195,0
206,0
11,5
399,2
620,4
63,2
2 006,3
586,3 46,0
243,7 12,5
3 989,1
0,1
40,8
4,7
12,5
0,9
-
15,2
0,1
3,7
-
3,1
0,2
-
-
23,7
4,4
6,9
0,9
16,4 33,6
1,2
3,8
0,9 3,3
9,"8 2,6
0,1 0,1
398,7
1,1
6,8
37,8 12,3 17,9
53,6
7,9
14,8
579,8 28,8
9,2 0,3 2.3
3,8
-
201,0
0.3
86,0
23,7
0,4
0,6
20,0
175,1
55,1
2 181,2
_
_
5,0
5,0
116,0
6,5
19,0
1 260,1
149,2
47,9
60,0
1 166,2
98,5
23,2
14,0
555,9
44,4
2,8
6,0
266,0
532,1
230,3
115,0
1 866,0
248,8
94,2
90,5
1 230,0
7,3
_
3,0
32,9
286,3
122,9
42,1
977,0
438,0
203,7
93,0
1 579,6
147,4
49,4
22,0
362,4
786,0
168,2
58,0
2 052,9
35,4
-
12,1
127,9
460,0
114,6
46,9
1 017,6
1 095,3
278,5
116,0
2 076,6
577,9
268,2
81,0
1 693,5
-
-
1,0
1,0
355,7
62,9
44,6
781,1
400,8
99,1
71,5
848,6
Skr
1975/76:103 568
1 2 3 4 5
Sakkunnig (Fi 1973: 02) med uppdrag att utreda frågan
om förvaltningen av Drottningholms kungsgård 27 - - -
Varusmugglingsutredningen (Fi 1973:04) 28 177,5 214,6 44,3
Sakkunniga (Fi 1974: 02) med uppdrag att utreda frå
gan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision
och rationaliseringsverksamhet inom statsförvalt
ningen m. m. 30 - - 10,4
Kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04) 32 - 41,2 4,5
Utredning (Fi 1974: 05) angående den statliga personal
utbildningens fortsatta inriktning och organisation 33 - - 7,6
Utrikeshandelsstatisdkutredningen(Fi 1974:06) 34 - 47,3 10,5
Besparingsutredningen (Fi 1975:01) 35 - - -
Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02) 36 - -
Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapital
tillväxten 37 _ _
Sakkunniga (Fi 1975:05) med uppdrag att utreda
DAFA: s ekonomiska situation m. m. 39 - - -
Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) 40 - -
Sakkunniga (Fi 1975:07) med uppdrag att utreda
frågan om energibeskattningen 41 - - -
Utredningen (Fi 1975:08) om finansieringsbolagen
m. m. 42 - - -
Utredning (Fi 1975:09) om skatteutjämningsbidragen 43 - -
Summa 11556,6 3 252,7 1405,8
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
1973:33
_
0,1
1974:16
1 066,6
7,1
1975: 4
3 198,3
168,1
81,4
7
434,5
-
14,2
9
716,8
63,0
15,5
1971 års fastighetstaxeringsutredning (Fi 1970: 81)
Budgetutrednrngen
(Fi 1970:64)
Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1966: 33)
Lönesystemutredningen (C 1968: 17)"
Traktamentsbeskattningsutredningen
(Fi 1969: 53)
Arbetsgruppen (Fi 1970: 58) för utredning av vissa
. frågor
rörande tuUpackhuskarlsIagen 13 64,4 - 1,2
Sakkunnig (Fi 1973: 03) med uppdrag att se över
uppgiftsfördelningen m. m. mellan statskontoret.
Statskonsult AB och DAFA 35 15,5 1,5 20,1
Summa 5 496,1 239,8 132,4
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m, m.
1975 års långtidsutredning (Fi 1975: a) - -
Diverse myndigheter m. m. - -
Diverse firmor - -
Diverse personer 138,1 8,6
Gemensamma kostnader 11,7 -
Utestående reseförskott - -
Summa 149,8 8,6
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartemenlen ävensom vissa andra icke närmare
beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader
(ca 2,3 milj. kr.)
' Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet
fr. o. m. 1967-07-01 * Kommittén överflyttad från civildepartementet fr. o. m.
1969-07-01
opaginerad Kontrollera mot PDF
569
Konunittékostnader:
Finansdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
3,6
1,3
2,0 1,6
0,5
0,2
;63,0
1,6 84,6
1,0
32,4
2,6 557,5
10,4
47,2
52,8
5,0 21,2
15,4 121,2
9,6 59,4
15,9 53,3 61,1
111,4
17,3
53,0
4,0
136,9
130,0
114,1
4,0
-
0,3
-
0,3
-
55,1 34,4
5,1
23,7
60,2 58,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
265,9
109,8 1 275,4 34,2
6 343,8 2 186,6
1 194,8
21 281,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
8,0 250,6
3,5 66,6
0,7
0,1 7,1
508,8 14,2
148,6
1,2
8,0
0,1
I 081,7
3 707,1
448,7
865,4
65,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,1
11,5 317,3
- 0,7
21,7 701,7
8,0
37,2 6
205,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
638,2
64,6 118,2 0,1
?,8
5,6
0,3
13,2
13,5 64,6 766,2 5,7
83,3
638,2
-
182,9
33,4
147,0
52,9
27,1
5,0
13,2
32,3
206,9
1 008,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Utgifter (i tusentals kronor)
Kommitténs
nr i be- t. o. m. 1974-07-01-1975-06-30
rättelsen
1974-06-30
Lön m.
m.'
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1975
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (E 1945:
30)"
Kommittén
(LJ 1969: 51) för studiestöd åt vuxna
Sakkunnig (IJ 1970: 54) för utredning av förfarandet vid
professorstillsättning m. m.
Särskät uppdrag (U 1970: 55) åt förutvarande statsministern
Tage Erlander"
Kommittén (U 1970: 56) för försöksverksamhet med
vuxenutbildning
Sameutredningen
(U 1970: 68)
Sakkunnig (U 1971: 11) för att utarbeta förslag till
restaurering av Vadstena klosterkyrka
Studiereseutredningen
(U 1972:03)
Studerandehälsovårdsutredningen
(U 1972:05)
Journalistutbildningsutredningen
(U 1973:08)
Arbetsgruppen (U 1974: 02) för beredande av vissa radio-
och televisionsfrågor
Arbetsgruppen (U 1974: 09) för beredande av vissa frågor
rörande samarbetet mellan staten och Hermods korrespondensinstitut
Arbetsgruppen (U 1974: 11) förvissa kulturminnesvårds-
och museifrågor
Invandrargruppen
(U 1975: 02)
Summa
1976: 1
8
1 162,1
295,6
52,5
11
261,5
-
8,6
12
175,2
-
-
13 17
3 523,5 666,3
287,5 108,5
75,2 31,5
19 22 23 31
51,1 230,4 144,4
83,3
3,4
121,6
25,1
128,9
6,1 10,1 43,7 18,7
34
32,6
4,7
83,8
40
42 44
11,7
20,8 5,0
288,6
71,6 45,3
6 330,4 1171,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976 c
Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965: 54) för
universitet och högskolor
1965 års musei- och utställningssakkunniga (£1966:52)
Dataarkiveringskommittén
(U 1968:48)
Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering
av upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet
Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968: 52)
1968 års kyrkohandbokskommitté' (U
1969:44) Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)
1969 års psalmkommitté (U 1970: 47)'
Organisationskommittén (U 1970: 60) för högre
musikutbildning
Organisationskommittén (1970: 62) för högre teknisk utbildning
och forskning i övre Norrland
Utredningen
(U 1970:63) om skolans inre arbete
7 266,0
675,2
163.3
1976: 2
3 4
2 205,2 1 100,6
96,9 126,3
57,5 66,7
5 6 7 9 10
97,0 1 057,0
737,2 1621,3
426,2
85,1
32,6
389,2
17,9
32,1 13,4 58,5 33,5 25,4
14
1 799,9
473,8
139,2
15 16
1961,8 5 709,9
424,4
7,5 46,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
571 Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet
10 11 12 13 14
Beräknad to-
---------------------- talkostnad
1975-07-01-12-31 t.o.m.
1975-12-31
Reser-
Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag fill Summa Verkställda Beräknade (summa
av
sättning
ning tationer ministrativa
myndighet, utgifter' utgifter kolumnerna
kostnader institution 07-01- 11-01- 3, 11, 12 och
m. m. 10-31 12-31 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
51,0 113,9 3,5 3,2
45,2 23,5
256,0
19,8
11,5
2,3
1,5
1,8
3,0
43,8
54,2 4,5
39,1 1,4 0,2 8,2
0,9 0,7 0,4
3,7
-
519,7
83,2
-
8,6
-
700,0 44,2
1 395,2 210,0
77,4 62,9
:
51,0 135,6 126,6 207,8
62,0 0,3
52,4
10,0
1775,0
-
270,1
-
175,2
24,5 14,0
5 020,6 953,2
15,0
102,1 443,0 271,3 343,5
3,2 - - - - 91,7 - - 124,3
5,9 5,2 15,9 0,3 - 39,0 - - 39,0
35,9 - - 1,7 - 130,0 34,4 - 164,4
5,0 - - - - 55,3 57,5 - 112,8
219,8 433,8 88,1 24,7 744,2 2 970,5 430,1 63,5 9 794,5
99,9 0,5 12,4 75,8 - 1 027,1
396,6 185,0 8 874,7
215,6 285,4
1,6 42,6
2,2 30,0
2 424,6 1 458,6
34,1
98,5
315,4
614,0
67,8
27,5
166,3
134,0
4,5
10,0 20,7 95,0 25,0
131,1 1 193,0
1 239,6
2 464,3
523,5
17.6 32,8 2,5 8,3
17,0 75,4 - -
- 2,0 -
18,5 193,0 - 12,8
- - - 191,3
19,3 - - 5,2
147,5 20,7 2,0 58,9 -
842,1 418,7 140,0 3 200,7
56,3 _ _ _ _. 63,8
10,5 16,0 2 052,1
66.7 642,0 10,0 23,6 - 1
213,4 100,8 13,0 7 037,1
Skr 1975/76:103 572
i 2 3 4 5
Uppsala domkyrkas restaureringskommitlé
(U 1971:09)" 18 - -
Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta
verksamheten med radio och television inom
UlbUdningsväsendet 20 573,6 233,7 21,3
Ämbetsmannakommittén
(U 1971: 14) för nordiskt
1975:31
85,4
20,5
9,9
1976:21
374,5
244,3
50,9
24
1 735,2
1 024,6
119,1
25
980,7
674,0
49,2
26
453,8
447,9
77,6
27
325,2
137,9
40,0
28
95,7
63,9
33,8
29
192,1
141,2
31,0
30
94,4
130,7
81,1
32
63,6
122,2
54,1
33
19,5
204,1
11,7
35
-
62,1
7,6
36
-
378,9
43,6
37
-
121,5
33,5
38
_
41,4
20,6
39
-
324,0
53,9
41
-
-
5,2
43
_
12,3
0,9
45
-
_
kulturellt samarbete Forskningsrådsulredningen (U 1972:02)
Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och
kommunerna Bibelkommissionen (U 1972:07) med uppgift att
nyöversätta Nya testamentet' Folkhögskoleutredningen (U
1972: 08) 1973 ärs betygsutredning (U 1973: 01) Obligatoriekommittén (U
1973:03)
1973 års expertgrupp för konstutbildning
(U 1973:05)
Tidningsfihnningskommitlén (U 1973: 07) Dansarutredningen
(U 1973:09)
1974 ärs skolhälsovårdsutredning (U 1974: 01)
Uflandsskoleutredningen (U 1974: 03)
1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974: 04)
Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06)
Organisationskommittén (U 1974: 07) för riksantikva
rieämbetet och vissa museer
Radioutredningen (U 1974: 08)
Utredningen (U 1974:10) om andlig vård
Utredningen (U 1975:01) rörande viss klinisk odontologisk
verksamhet
Skeppshohnsgruppen (U 1975: 03)
Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för hög
skolereformen 46 - -
Beredningen (U 1975: 05) för försöksverksamhet rörande
utbildningssamarbete med vissa utvecklingsländer 47 - - -
Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén
(U 1975:06) 48 - -
Utredning (U 1975: 07) av LUP-organisationen m. m. 49 _ _
Organisationskommittén (U 1975: 08) för Umeå
högskoleregion 50
Organisationskommittén (U 1975: 09) för Uppsala
högskoleregion 51 - - -
Organisationskommittén (U 1975: 10) för Stockholms
högskoleregion 52 - - -
Organisationskommittén (U 1975: 11) för Linköpings
högskoleregion 53
Organisationskommittén (U 1975: 12) för Göteborgs
högskoleregion 54 - - -
Organisafionskommittén (U 1975: 13) för Lund/
Malmö högskoleregion 55 - - -
Utredningen (U 1975:14) rörande studiedokumenta
tion och statistik för högskolan 56 - -
Utredningen (U 1975: 15) om elektronmusikens fram
tida utveckling i Sverige 57 _ _
Studiestödsutredningen (U 1975:16) 58 - -
Styrelsen (U 1975: 17) för sekretariatet för framtids
studier" 59
Sakkunniga (U 1975: 18) för översyn av formerna för
förvaltningen av Svenskhemmet Voksenåsen 60 - - -
Utredningen (U 1975: 19) pm vissa folkbildningsfrågor
m. m. 61 - - -
Sakkunnig (U 1975: 20) för förhandhngar med Akade
mien för de fria konsterna 62 - - -
Utredningen (U 1975: 21) om riksinternatskolomas
StäUning i utbUdningssystemet 63
Summa 28 975,8 6 706,6 1 388,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
573
Konunittékostnader:
Utbildningsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
6,3
261,3
354,3
10,0
1 199,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
13,0
-
_
-
15,0
148,6
3,0
1,4
60,6
168,1
110,1
47,1
58,7
_
_
46,6
55,6
33,7
28,0
1,2
19,7
26,9
0,8
3,9
9,5
-
2,5
7,0
7,5
15,6
_
4,1
11,1
0,4
27,2
4,9
11,5
-
0,8
33,4
-
5,5
5,1
14,3
-
-
0,1
31,9
-
0,1
31,9
34,0
-
0,4
1,3
0,1
7,8
_
_
14,0
0,3
0,5
2,9
3,9
0,1
-
0,3
1,3
0,1
43,4 463,2
19,9 110,8
17,4 75,9
166,1 1 024,4
529,6
347,0
224,0
3 835,8
828,5 644,0 229,2 116,7
382,4
195,6
75,2
51,0
190,0 85,0 32,5 10,0
2 381,6
1 378,4
662,1
273,4
199,4 255,4 188,6 259,8 84,1 486,4 190,7
69,3
33,4
44,8
107,4
40,3
248,1
166,7
54,0 30,0 50,0 71,0 40,0 152,0 209,0
514,8 413,2 347,0 457,7 164,4 886,5 566,4
69,9
395,6
9,5
57,0 348,4
36,7
190,0
17,0
163,6
934,0
26,5
14,6
28,1
14,0 7,0
56,7 7,0
-
33,9
50,0
83,9
-
38,0
60,0
98,0
-
10,3
51,8
62,1
-
22,2
60,0
82,2
-
31,1
57,5
88,6
-
28,5
66,1
94,6
-
22,2
65,0
87,2
-
26,2
49,4
75,6
-
33,0
62,0
95,0
-
9,8
21,1
30,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
837,9
1 366,0 213,3 343,2
191,3
11047,1
4 238,0
2615,3
46 876,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
Utredningen (E 1965: 55) rörande sexual- och samlevnads
frågor i undervisnings-och upplysningsarbetet 1975: 3 2 176,8 3,6 6,7
1968 års utbildningsutredning (U 1969:47) 10 7 390,4 0,9 14,5
1968 ärs studiemedelsutredmng(U 1969:48) 11 1315,8 - 17,9
1968 års litteraturutredning (U 1969:49) 12 2 501,9 38,9
Fihnutredningen(U 1969:52) 14 1398,4 52,3 2,6
LärarutbUdningskommittén(U 1970:44) 1974:16 2 795,8
Kommittén (U 1970: 48) för medicinsk teknik i
Linköping 1975:17 30,1 - 2,9
Organisationskommittén (U 1970: 59) för riksinter-
natskolot 21 82,0
1971 års bibelkommitté för Gamla testamentet
(U 1971:05)' 27 310,2
Kompetenskommittén (U 1972:04) 34 868,2 64,5 18,2
Utredningen (U 1973: 04) rörande radionämndens
organisation m. m. 41 25,5 - 22,4
Läromedelsorganisationskommittén (U 1973:06) 43 275,2 - 7,7
-
3,0
12,9
11,8
73,1
107,7
Sakkunnig (U 1973: 10) för att utreda förutsätt
ningarna för att insamla material för en konti
nuerlig samlad redovisning av den s. k. kyrkUga
finansförmögenhetens samtliga kostnader och
intäkter 47 5,2
Organisationskommittén (U 1974: 05) för statens
kulturråd 52
Summa 19 175,5
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet
Diverse myndigheter 236,1 -
Diverse firmor -
Diverse personer 201,6 82,3
Gemensamma
kostnader 54,8 -
Utestående
reseförskott - -
Summa 492,5 82,3
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
'
Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids frän anslaget Gemensamma ändamål
för statsdepartementen
ävensom
vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (telefon,
städning m. m.) samt
sjukvårdskostnader
(ca 2,3 milj. kr.)
'Kostnaderna
har bestridits med förskott ur kyrkofonden
"
Kostnaderna har bestridits med andra medel än åttonde huvudtitelns
kommittéanslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
575 Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,6
21,1
1,2
1,2
43,5
0,5
3,0
10,5
-
-
-
1,0
-
-
0,7
-
-
0,8
37,2 - - 2 214,0
60,6 0,4 - 7 451,4
31,4 - - 1 347,2
39,9 - - 2 541,8
55,6 - - 1 454,0
0,8 0,1 - 2 796,7
_ - -
- - 2,9 - - 33,0
0,4
- - - - 0,4 - - 82,4
3.0
56,6
- - - 59,6 - - 369,8
2.0
89,6
- 4,9 - 179,3 - - 1 047,5
2.1
19,8
- - - 44,4 - - 69,9 2,9 8,5
- 1,5 - 20,6 - - 295,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
-
6,2
-
-
0,4
-
1,3
10,7
19,8
255,8
1,3
21,3
9,2 - - 14,4
37,1 - - 37,1
579,0 0,5 - 19 755,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,2
246,0
59,3
-
-
500,0
-
0,8
39,8
-
~
1,6
0,3
-
288,4
18,9
-
-
-
1 332,4
1 874,0
593,6
500,8
182,3
405,5
188,6
343,5
176,8
18,9
38,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
59,2 746,0 59,3 290,8 1 332,4 3 142,7 815,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämnmg
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter (i tusentals kronor)
t.o.m. 1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30
Lön m.
m.'
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1975
2
3
16
Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968: 32) 1976
Fiskeadministrafiva
utredningen (Jo 1970: 25)
Ren-bil-utredningen
(Jo 1974: 08)
Sakkunniga (Jo 1975:05) med uppdrag att förhandla
om iruättande av ett företag för behandling av mil
jöfarligt avfaU 22
Summa
460,9 359,7
820,6
1,9
1,9
82,2 76,6 10,2
169,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1976
Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966: 31) för
jordbrukels högskolor
Naturvårdskommittén (Jo 1970: 28)
Utredningen (Jo 1971:06) om kontroll-anstalterna på
jordbrukets område
Utredningen (Jo 1971: 08) om kostnaderna för mUjövården
1972 års
jordbruksutredning (Jo 1972: 04)
Förhandlingsgruppen (Jo 1973: 03) för renskötsel
anläggningar
Genbankutredningen
(Jo 1973:04)
1973 åts
skogsutredning (Jo 1973: 06)
1973 års
fiskevattensutredning (Jo 1973: 07)
Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02)
Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974: 03)
Organisationskommittén (Jo 1974: 06) för bered
ning av vissa frågor om den framtida organisationen
av växtskyddsverksamheten
Jordförvärvsutredningen
(Jo 1974: 07)
1974 års
trädgårdsnäringsutredning (1974:09)
Västerdalälvsutredrringen (Jo 1975:01)
Utredningen (Jo 1975: 02) om omhändertagande av
sjukhusavfail
Utredningen (Jo 1975:03) om åtgärder för att motverka de
negativa effekterna av svavelutsläpp
Utredningen (Jo 1975:04) om jordbruksnämndens organisation
1976: 1 4
369,4 569,9
152,2
50,8 16,8
5
255,2
-
78,2
6
7
692,4 817,1
257,7 261,3
58,6 217,7
8 9 10 11 12 13
99,4
160,6
83,4
9,0
104,9 150,5 126,7
39,4
78,2 8,8 78,6 69,1 15,7 38,6
14 15 17 18
74,6 17,5
70,4
62,6
36,7
1,6
19
20 21
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
3
056,4 1 184,8
882,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
577
Kommittékostnader:
Jordbruksdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräknade
utgifter 11-01 -12-31
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
tiU Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution m. m.
1975-07-01-12-31
VerkstäUda utgifter' 07-01-10-31
Beräknad
totalkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
20,9
16,1
0,8
61,5
0.1 0,4
166,6 93,1 11,0
74,8
22,1
5,7
16,4
2,8
702,3
491,3
19,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
37,8
61,5
0,5
270,7
102,6
6,0 25,2
6,0 1
219,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
5,7
0,3
_
_
4,9
9,7
-
0,3
3,0
1,1
-
-
7,9
61,4
3,8
4,0
27,5
11,9
171,7
4,9
53,3
_
_
2,0
1,8
1,1
_
5,1
15,3
40,2
420,1
1,2
64,2
-
0,2
1,7
5,8
2,5
36,5
0,4
6,1
-
-
3,8
30,4
16,7
0,7
0,1
0,2
9,1
_
0,3
-
6,9
-
0,6
2,0
106,0
56,8 183,9
81,4 94,6
11,5 58,0
519,1 906,4
82,3
29,8
12,4
379,7
393,4 801,0
167,4 179,6
96,3 174,0
1 349,5 1971,7
133,5 121,7 705,9 261,9 60,9 84,1
56,9 0,1 49,8 137,2 19,5 39,1
32,0 5,0 157,3 60,1 68,0 21,5
321,8 287,4 996,4 468,2 148,4 144,7
104,6
154,9
46,1
28,6
23,7 56,0 12,7 57,3
10,0
22,2
57,0
242,0
138,3 233,1 115,8 327,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
232,0 128,9 663,7 21,8
106,0
3 219,6
3,8
1 012,7
2,6 1 029,9
3,8
2,6
8 318,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
37 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av år
1975
Trädgårdsnäringsutredningen (Jo 1959: 29)
Jaktmarksutredningen
(Jo 1968: 32)
MUjökontroUutredningen
(Jo 1970: 20)
Kommittén (Jo 1970:22) för planering av turistanläggningar
och friluftsområden
Sambruksutredningen
(Jo 1970:24)
Organisationskommittén (Jo 1970: 30) i anledning av
veterinärhögskolans och statens veterinärmedicinska anstalts omlokalisering
Fritidsbåtutredningen
(Jo 1970: 33)
Utredningen (Jo 1971:01) rörande omhändertagande och
behandling av kemiskt avfaU
Utredningen (Jo 1972:01) om spridning av kemiska medel
MUjöforskningsutredningen
(Jo 1972: 02)
Sakkunniga (Jo 1972:03) för vissa överläggningar rörande
Hjälmarens reglering
Jästuö:edningen(Jo
1973:02)
Utredningen (Jo 1973:08) om huvudmannaskapet för
svinstamkontroUen
Avbytarutredningen
(Jo 1974:01)
Sakkunniga (Jo 1974:04) för behandling om stöd tUl
koUektiv skogsteknisk forskning m. m.
Sakkunniga (Jo 1974:05) för förhandlingen om stöd tiU
kollektiv forskning rörande skogsträdsförädUng och skogsgödsUng
Summa
1975: 1 3 5
23,8 1 131,0 1 454,1
68,0 1,0
22,8 22,8 16,4
1974: 7 1975: 6
2 602,1 310,1
-
12,5
9 10
1 090,9 988,5
1,2 112,3
63,6 48,3
11
2 211,4
37,6
38,6
12 15
227,0 227,8
2,3 1,8
12,1 36,0
1974:18 1975:17
20,1 66,8
-
4,4 19,8
22 23
34,0 0,7
-
22,6 23,6
26
-
19,2
27
-
15,6
10 388,3
224,2
378,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
MUjövårdsberedningen 141,3 34,8
Miljödatanämnden 274,1 8,2
Diverse myndigheter m. m. 2,0 -
Diverse firmor - -
Diverse personer - -
Gemensamma
kostnader 5,7 -
Utestående reseförskott - -
Summa 423,1 43,0
' I beloppet ingår lönekostnadspälägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer bestlids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare
beräknade lokal- och expenskostnader (telefon, städning m. m.) samt sjukvårdskostnader
(ca 2,3 mUj. kr.)
Ang. Sakkunniga K72:01 för att leda visst utrednings- och
utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg är
jordbruksdepartementets andel 7,7 tkr 1974/75 samt 4,5 tkr 1975/76, se
redogörelsen tiU kommunikationsdepartementet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
579
Konunittékostnader;
Jordbruksdepartementet
0,2 0,2
0,6
10,5
0,8
59,2 0,7
23,5
_
1,3
11,8 30,7
-
-
4,4 4,3
48,0
17,6
0,3 0,4
3,7
28,7
-
0,1
1,2
5,3
44,7 23,7
1,7
-
0,5 2,6
0,4
-
-
4,1
0,2
25,5
68,3
1,2
39,3 248,1
23,4
184,0
18,9
0,6
11,8 44,5
-
87,1 213,3
5,1 0,8
108,7
-
60,3 68,5
-
4,9
22,8
-
26,9 49,5
-
19,2
-
15,6
-
959,4
6,5
47,2 1 315,6 1 473,0
2 613,9 354,6
1 183,1 1 202,6
2 320,1
287,3 296,3
25,0 89,6
60,9 50,2
19,2
15,6
11 354,2
44,0
8,6 5,1
0,1
1,3
15,1
0,1
1,8
186,6
459,4
2,9
2 335,0
3 128,7
-
-
635,1
637,1
52,4
3,9
-
56,3
_
-
0,1
0,8
5,0
11,5
-
-
-
1,3
4
021,6
2
970,1
44,0 512,7 13,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs
nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t. o. m. 1974-07-01
- 1975-06-30
1975-06-30
Dagai-voden'
Lön m. m.'
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1975
Distributionsutredningen (H 1970: 14)
Försörjningsberedskapsutredningen
(H 1971: 01)
Affärstidsnämnden
(H 1971:03)
Utredningen (H 1974: 02) rörande översyn av allmänna
ransoneringslagen
Utredningen (H 1974: 02) rörande vissa beredskapsfrågor
inom energiområdet
Summa
1 493,2
517,5
1 064,8
206,4
78,2
9,9
84,1
75,3 59,4
20,1
101,7
39,5
10,8
301,4
79,2
3 106,4
697,6
337,5
679,8
Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976
Patentpolicykommittén (H 1969: 10)
1972 års lotteriutredning (H 1972: 03)
Låsutredningen
(H 1972:04)
Översyn (H 1973: 01) av patent- och registreringsverkets
besvärsavdelning
Utredningen (H 1974: 01) rörande nuläge och utvecklingstendenser
m. m. jnom hotell- och restaurangbranschen
Utredningen (H 1974: 04) rörande översyn av skrothandelsförordningen
Utredningen (H 1974: 05) rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen
Utredningen (H 1974: 06) om formerna för förbud mot
tobaksreklam
Organisationskommittén (H 1975: 01) för Sveriges turistråd
Utredningen (H 1975:02) ang. städbranschen
Oljelagringskommittén
(H 1975:03)
Översyn (H 1975: 04) av överstyrelsen för ekonomiskt
försvar organisation m. m.
Utredningen (H 1975: 05) rörande affärstider
Utvärdering
av prispolitiken (H 1975: 06)
Summa
220,3
110,4
62,1
355,3
263,5
48,8
88,6
36,0
28,5
15,6
28,4
74,5
14,4
115,4
7,2
59,8
10,2
42,9
13,9
8,8
2,0
215,5
711,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
Utredningen (H 1973: 02) om informationsverksamheten vid
statens pris- och kartellnämnd m. m.
Utredningen (H 1973:03) rörande översyn beträffande
samordning och organisation av handelssekreterar-verksamheten
Utredningen (H 1973: 04) rörande vidareutbildning i
internationell marknadsföring
Summa
6,8
24,3
83,5
-
1,9
122,4
79,2
1,1
230,2
86,0
11,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
581
Konunittékostnader:
Handelsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Beräknad totalkostnad t. 0. m, 1975-12-31 (summa av
kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
1975-07-01-
-12-31
Reser-sättning
Tryckning
Konsultationer
Övriga
administrativa kostnader
Bidrag
fUl myndighet, institution m. m.
Summa'
Verkställda utgifter' 07-01 -10-31
Beräknade
utgifter 11-01 -12-31
21,3 5,9 6,7
-
59,2
0,3
152,7
8,9 1,9
-
379,9 159,7 230,6
103,6
127,2 28,1
205,4 0,2
2 182,1
804,6
1 323,5
6,0
-
-
-
-
147,2
79,2
19,2
265,7
52,8
-
206,5
13,9
55,0
708,8
223,1
264,8
1 207,5
92,7
-
418,7
24,7
55,0
1 626,2
561,2
489,6
5 783,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
29,7
43,1 95,;
1,5
1,0 0,8
0,7
312,4
109,7
28,4
315,3
95,2
63,4
64,5
12,7
48,3
28,3
28,4
670,8 829,2 214,1
102,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
1,1
0,6 1,0
12,7
1,0 0,2 0,4 0,7 0,9
91,0
63,6
104,0
258,6
122,8
107,2
51,0
281,0
71,0
53,6
34,8
159,4
58,5
63,4
23,9
145,8
24,4
68,3 25,1 38,8
104,7 14,0
22,2
197,4 39,1 61,0
-
36,2 10,4 12,2
29,3 12,5 13,5
65,5 22,9 25,7
47,3 95,8 14,5 3,9
1 088,3
724,7
579,7
3 072,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
-
-
256,2
9,7
-
95,2
9,7
9,1
353,5
1,8
258,1
-
187,0
41,0
471,9
41,0
341,6 350,4 743,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr
1975/76:103 582
Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse myndigheter - - -
Diverse
firmor - 1,4 -
Diverse
personer - 101,3 -
Gemensamma
kostnader - - -
Utestående reseförskott - - -
Summa 1597,6 564,8
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
'
Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för
statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och
expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj.
kr.)
583 Konunittékostnader: Handelsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
110,0
100,0
1,7
-
104,5
43,3
3,3
3,3
3,7
3,4
- - - - 110,0
-
-
0,3 -
-
-
3,2 -
1,4 1,9
3,7 - - -
153,4 104,9 791,6 32,3
165,0 3 409,6 1476,9
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET
1
2
3 4 5
Kommitténs
benämning
Kommitténs m i berättelsen
Utgifter (i tusentals kronor)
t. 0. m. 1974-07-01 - 1975-06-30 107/1 r\f. -t)
Lön Dagar-m. m.'
voden'
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1975
1968 års lokaliseringsutredning (In 1969: 20)
Nordkalottkommittén (ln 1971:01)' Arbetsrättskommittén (ln 1971: 03)
Utredningen (In 1973: 01) om politisk propaganda
på arbetsplatserna
1974 års semesterkommitté (A 1974: 01) Organisationskommittén (A 1974: 03) för
skyddat
arbete Byggsysselsättningsdelegationen (A 1974:05)
Stimulansutredningen (A 1974:06)
Summa
: 3 6
439,9 147,7 801,6
217,5
9,2
8,7
92,6
8 9
150,9 25,9
75,0 187,2
8,8 63,7
11 13 14
9,4
7,7
87,5
109,7
2,0
47,2
6,8
26,5
263,5
678,9
1 583,1
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1976
Expertgruppen (In 1967: 24) för regional utredningsverksamhet
Expertgruppen (ln 1968: 14) för utredningsverksamhet
i
arbetsmarknadsfrågor Expertgruppen (ln 1970: 28) för vissa zigenarfrågor
Arbetsmiljöutredningen (S 1970: 35) Yrkesskadestatistikutredningen (S 1972; 04)
Sysselsättningsutredningen (A 1974:02) Utredningen (A 1974: 04) om den
yrkesinriktade
rehabUiteringen
Lagerstödsutredningen (A 1974:07) 1974 års utredning (A 1974: 08) om en aUmän
arbetslöshetsförsäkring Delegationen (A 1974: 09) för arbetslidsfrågor
Utredningen (A 1974: 10) om arbetskraftsförhåUandena
inom jordbruks- och trädgårdsnäringen Referensgruppen (A
1974: 11) om glesbygdsfrågor Utredningen (A 1975:01) om utbildning i företag
Utredningen (A 1975: 02) om näringshjälp
Summa
1976: 1
2 4 5 7 10
12 15
16
17
18 19 20 21
514,5
58,0
6 061,9
838,0 1051,9 1 398,9
116,3 47,3
1,0 235,6 350,0 176,6 338,3
23,7 34,3
176,3 55,6
141,0
2,9
80,8 29,8
33,0 34,5
263,4 41,0
27,6 5,7
28,4
2
059,4
589,7
9 517,2
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
Invandrarutredningen (ln 1969: 22)
Utredningen (ln 1970: 30) rörande ökad anstäUnings-trygghet
och vidgad behörighet för arbetsdomstolen
Utredningen (ln 1972: 02) om regionalpohtiska styrmedel
Kommittén (ln 1972: 04) för översyn av arbetsmarknadsutbildningen
Utredningen (S 1973:03) angående lokaler för
arbetarskyddsstyrelsen m. m.
Summa
1975: 4
10
12 15
2 143,3
94,7
1 324,1
-
502,6
64,5
481,3
62,4
83,2
-
4
534,5
221,6
62,1
32,1 33,6
127,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
585
Kommittékostnader:
Arbetsmarknadsdepartementet
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
tUl Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution m. m.
1975-07-01 - 12-31
VerkstäUda Beräknade utgifter' utgifter
11-01
12-31
07-01 10-31
Beräknad
totalkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
4,6
2,8 10,1
202,6
-
1,2 0,6
0,2 27,7
34,7
19,0 169,6
2,6 0,1
47,5 1,6 3,8
-
-
0,1
93,7 237,3 188,6
9,2
12,7
523,4
140,3 448,3
182,3 118,1
32,3
I 466,6
4,3 58,5
3,7 135,9
66,8 39,2
308,4
5,0
51,0
10,0 23,8
89,8
449,1
164,7
1 388,5
294,9 661,1
268,5
188,8
32,3
3 447,9
1 556,8
93,8
373,7
406,1
29,8
4,4 24,3 54,3 14,9 36,4
88,5
0,1
7,2
10,0
0,9 0,4 8,3 0,8 22,9
13,6 4,4
-
11,4
0,4
9,9 1,4
-
-
0,2
6,2
2,0
-
-
0,3
81,0
763,3
141,0
8 523,1
118,6 294,6 596,1 247,9 548,6
3,9
118,2
191,1
95,4
264,4
2,4
47,0
429,0
85,0
91,0
962,9
1511,7
2 615,1
544,6
951,3
127,8 80,1
37,4 16,4
45,3 11,0
213,4 107,5
301,1 48,1
195,6 36,9
96,0
35,7
592,7 120,7
34,9 2,0
24,4 1,6 1,3
23,9 2,0 2,0
11,0
83,2 5,6 3,3
11,0
265,6
462,2 434,8
64,0
81,0
3 956,6
1 749,9
1 022,3
16
246,1
8,4
139,3
54,8
15,5
-
-
-
0,4
9,2
211,0
0,6
4,0
20,0
92,1
93,3
2,7
-
7,6
-
-
37,6
450,0
148,7
22,6
33,6
33,6
408,4
0,4
321,4
304,1
7,6
1 041,9
2 551,7
1 324,5
824,0
785,4
90,8
5 576,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr 1975/76:103 586
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse firmor - -
Diverse
personer 133,9 29,7
Gemensamma
kostnader 31,0 6,3
Utestående reseförskott - -
Diverse
myndigheter - -
Summa 164,9 36,0
' I beloppet ingär lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från
anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen
ävensom
vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning,
telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.)
' Nordisk
utredning
587 Kommittékostnader: Arbetsmarknadsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
6,9
14,9
_
21,8
216,2
19,9
_
1,5
_
185,0
52,7
1,2
6,5
7,2
146,9
-
199,1
55,3
1,8
-
-
-
-
1,8
10,6
0,9
-
-
-
500,0
500,9
-
30,7
6,5
22,1
148,4
500,0
908,6
334,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Utgifter (i tusentals kronor)
Kommitténs
nr i be- t. o. m. 1974-07-01-1975-06-30
rättelsen
1974-06-30
Lön m.
m.'
Dagarvoden'
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975
1976: 4 6
1 984,4 730,2
758,4 134,4
89,0 48,1
10
-
87,1
12,5
2 714,6
979,9
149,6
1976: 1
2
1 392,9 673,7
39,1
24,1 39,6
3
1 157,5
-
11,2
5
833,0
269,7
39,1
7
0,9
-
6,5
8
5,4
259,6
31,0
9 11
-
119,5
0,1 19,6
12
-
65,6
2,9
13
-
17,6
2,9
14
15
-
13,2
0,9
4 063,4
784,3
177,9
Boendeutredningen (In 1970: 36)
Bostadsfinansiermgsutredningen (ln 1972:03) Utredning (B 1974: 03) om översyn
av lantmäteritaxan
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1976
Låneunderlagsgruppen (ln 1966: 27) Delegationen (ln 1967:
30) för bostadsfinansiering Rådgivande expertgruppen (C 1970: 24) för fysisk
riksplanering Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem
m. m
i vissa industriområden Utredningen (C 1973:01) för vissa
uppgifter avseende
allmänna kartläggningen Utredningen (B 1974: 01) rörande
vattenkraftutbyggnader
i norra Norrland Rådgivande expertgruppen (B 1974:02) för
översyn av
byggnadslagstiftningen Byggadministrationsutredningen (B
1974: 04) Kommittén (B 1974: 05) för de svenska förberedelserna
för FN: s konferens om bostads- och bebyggelsemUjö
Expertgruppen (B 1974: 06) för forskning om fysisk
planering och bebyggelse Delegationen (B 1975:01) för
beredning av frågor angående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med
uthyrningssvårigheter Gatukostnadsutredningen (B 1975: 02)
Summa
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
Bygglagutredningen (K 1969: 55) Utredningen (C 1972:02)
rörande vattenkraftutbyggnader i södra Norrland och norra Svealand
TUlsättningsnämnden för lantmäteriverket (C 1973: 08)
Summa
1975: 3
7 11
2 237,5
670,1 100,1
3 007,7
-3,7
12,7 21,5
30,5
5,5
31,0 16,3
52,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse myndigheter Gemensamma kostnader Utestående
reseförskott
Summa
' I beloppet ingär lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare
beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 2,3 mUj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
589
Kommittékostnader;
Bostadsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution
1975-07-01-12-31
Beräknad
to
talkostnad
t. o. m.
1975-12-31
Verkställda Beräknade (summa av
utgifter' utgifter kolumnerna
07-01- 11-01- 3, 11, 12 och
10-31 12-31 13)
994,5
27,8 19,8
15,0 34,7
808,2 4,5
29,5 19,7
2,2
23,5
7,3
-
49,8
73,2
820,0
49,2
258,0
0,5
-
0,3
-
14,7
16,9
12,5
24,7
0,1
-
-
-
59,0
13,7
46,0
12,6
20,1
-
0,3
2,1
11,1
-
58,5
11,1
1,6
-
-
-
1,0 0,2
_
-
0,1
08,3
30,6
375,6
50,6
55,0
55,0
1 727,9 261,2
344,1 135,8
132,6
17,2
2 121,7
497,1
321,2 39,6
43,3 10,9
12,0
0,5
377,6
105,2
6,6
1,6
476,9
261,6
0,1 161,6
62,7 102,1
149,2
246,3
22,1
47,3
1,0 14,4
50,5 62,5
1 582,3
10,0 7,0
5,0 50,0
2,0
65,0
0,5 60,0
35,0
30,0
25,0 41,4
330,9
4 056,4
1 127,2
149,8
5 333,4
1 767,4 731,2
1 175,0
1 365,8
11,1
808,9
63,3 323,7
430,5
99,4
76,5 118,3
6 971,1
13,7
4,3 7,1
265,9 59,3
25,1 325,2
16,0 16,0
29,1 30,1
59,2
281,4
152,4 75,0
508,8
2 518,9
822,5 175,1
3 516,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,7 0,7
0,5 0,5
-500,0
-500,0
500,0
-
0,5
2,5
0,7
0,5
3,0
-498,8
-500,0 3,0 1,2
-495,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t.o.m. 1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30
Lön m.
m.'
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
12,4
10,5
3,3
17,7
13,6
189,8
31,2
278,5
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under år 1975
Koncentrationsutredningen (Fi 1962: 37)'
Företagsdemokratidelegationen (Fi 1969: 64)* 1972 ärs försöksdjursutredning (1
1972:06) Utredningen (I 1972: 07) rörande vissa frägor inom
järn- och stålområdet Pyrotekniska utredningen (H 1972:
05)' Energiprogramkommittén (1 1973:06) Varvskreditutredningen (I 1974:03)
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
år 1976
Sveriges internationeUa byggnadskommitté (In 1970: 34)'
Elutredningen
(I 1971:01)
Verkstadsindustridelegationen
(I 1971:03)
Petroindustriutredningen
(I 1972: 04)
Utredning (I 1972:08) om radioaktivt avfaU (Aka-utredningen)
Delegationen (I 1973: 01) för informationssystemet
företag-samhäUe
Delegationen (1 1973: 03) för naturgasfrågor
TeknikupphandUngskommittén
(1 1973: 05)
Forskningsavgiftskommittén
(1 1974: 01)
Mineralpolitiska
utredningen (l 1974: 02)
Energisparkommittén
(1 1974: 05)
STU-kommittén
(I 1974: 06)
Företagsdemokratirådet
(1 1975:01)
Delegation
(1 1975: 02) för energiforskning
Utredningen (1 1975: 03) om kommunal energiplanering
Summa
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
år 1975
Kraftledningsinträngsutredningen (1 1969: 52)
Närförläggningsutredningen (I 1970: 16) Delegationen (I 1970: 17) för de mindre
och medelstora företagen Grafiska kommittén (I 1970:18)
Metallmanufakturutredningen (1 1970:19) InstaUationsbranschutredningen (I 1970:
21) Dataindustriutredningen (1 1971: 02) 1972 ärs FFV-utredning (I 1972:02)
Energiprognosulredningen (1 1972: 03) Utredningen (1 1972: 05) angående den
tiUämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen
1976: 1
2 8
3 597,4
2 150,6
280,1
123,5 158,7
9
7 14 17
103,7
86,9
163,5
0,5
19,7
16,2
157,9
4,5
476,5
6 382,7
1976: 3
97,8
14,8
4
221,1
21,4
8,4
5
147,5
27,0
6
517,0
230,2
13,2
10
316,9
611,6
50,3
11
280,1
293,3
43,9
12
5,0
-
9,4
13
21,5
-
37,7
15
2,8
259,6
28,8
16
0,8
301,0
62,6
18
108,0
6,8
19
82,8
29,2
20
22,8
-
21
-
22
1 610,5
332,1
1 930,7
1975: 2
_
_
4
2 250,5
-
36,1
1974: 5
997,3
_
_
1975: 5
920,1
18,2
28,7
1974: 7
665,9
2,9
-
1975: 6
1 021,4
39,6
9,5
9
1653,8
12,3
-
11
1 628,5
-
0,7
12
906,5
34,1
37,2
186,9
1974:16
opaginerad Kontrollera mot PDF
591
Konunittékostnader:
Industridepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975-07-01-12-31
Reser- Tryck Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa' VerkstäUda Beräknade
sättning
ning tationer ministrativa
myndighet, utgifter' utgifter
kostnader institution 07-01 - 11-01 -
m.m. 10-31 12-31
Beräknad
totalkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
2,6
-
18,0
0,1
7,3
4,6
31,5
4,5
0,9
-
0,7
1,1
12,5
3,4
_
-
-
0,3
-
19,9
245,4
434,2
41,6
11,3
-
138,2
4,7
43,1
262,5 625,6 51,6
156,6
217,1
0,9
54,4
30,1
1 088,8
189,9
1 737,8
40,3
400,5
24,5
465,3
76,0 11,0 63,3
100,0 250,3
3 870,3
2 367,7
292,0
221,4
117,0
1 652,8
314,9
8 836,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
253,3
24,8 2,9 3,0
10,3
3,4
8,3 15,0
0,8 12,3
57,6
38,2
292,3
57,6
12,7 3,5
42,8
1 125,7 37,0
9,5
6,4 29,9 1,8 0,3 0,1
20,4
20,4
4 501,1
3,0
13,1
12,8
34,1
8,6
0,5
104,8 6 002,8 149,3
1,5
0,3
-
_
-
80,0
-
-
0,7
_
_
0,3
1,5
51,4
2,7
0,6
-
-
1,8
0,6
0,1
120,1
-
1,0
0,5
91,4
-
6,6
-
28,9
-
0,6
;2,3
260,8
43,0
45,0
45,0
20,0
40,0'
-
-
137,8
41,8
9,4
4,7
277,0
90,0
21,5
88,0
347,0
269,4
102,6
218,0
1 107,0
1 207,6
716,1
483,3
2 723,9
1 527,9
175,2
1257,8
3 241,0
49,9
-
80,0
134,9
37,7
21,1
15,0
95,3
307,9
132,0
85,0
527,7
426,7
216,9
90,0
734,4
4 672,2
492,0
500,0
5 664,2
123,9
143,2
100,8
367,9
22,9
27,4
15,5
65,8
0,5
143,3
100,0
243,8
-
17,1
37,5
54,6
8
818,4
2 217,8
3 075,6
15
722,3
1,8
17,5
19,3
116,1
-
320,0
2 686,6
21,0
_
_
1018,3
103,1
-
-
1 023,2
5,3
-
671,2
170,3
-
1 191,7
110,8
69,5
-
1834,1
30,2
-
-
1658,7
328,1
-
~
1 234,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Organisationskommittén
(I 1973: 02) för statens
industriverk
och SIFU Organisationskommittén (I 1973: 04) för Sveriges
geologiska
undersökning Referensgruppen (1 1974:04) för energiinformation
Summa
Kostnader frän kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet
:19
237,3
2,5
-
21 27
72,2
2,1
37,1
10 540,4
111,7
149,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
NäringspoUtiska
rådet (I 1969: A)
Delegationen (1 1972: A) för forskning rörande kärnkraftens
säkerhets- och mUjöfrägor
Dispensnämnden (1 1973: A) för arbetstagarrepresenta-tion
Byggbranschrådet
(I 1973: B)
Skogsbranschrädet
(I 1973: C)
Svensk delegation (I 1974: A) att ingå i svensk-finsk
arbetsgrupp för främjande av ekonomiskt samarbete meUan Sverige och Finland
Stålbranschrådet
(1 1974: B)
1975 års varvskommission (1 1975: A)
Diverse
myndigheter m. m.
Diverse
firmor
Diverse
personer
Gemensamma
kostnader
Utesrående
reseförskott
Summa
0,6
-
5,0
440,3
-
47,4
31,5
0,3
19,1
33,4 75,9
11,3 20,4 11,2
-
5,5
1,8 70,1
5,0
86,4 7,8
10,3
876,0
2 794,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från
anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen
ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och
expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 2,3 mUj. kr.)
' Kommittén överflyttad från finansdepartementet fr. o. m.
den 1 aprU 1971
'' Kommittén överflyttad från finansdepartementet fr. o.
m. den 1 juli 1969
' Kommittén överflyttad från handelsdepartementet fr. o.
m. den 1 oktober 1973
' Kommittén överflyttad från arbetsmarknadsdepartementet
fr. o. m. den 1 juli 1974
' Varav 14,4 frän arbetsmarknadsdepartementets
kommittéanslag
° TUl statens vattenfaUsverk för uUägg för
elransoneringsnämndens verksamhet
' TiU Statsföretag AB för förstudie rörande
petroindustrieU verksamhet
593 Konunittékostnader: Industridepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
- - - - - 2,5 - - 239,8
- - 0,8 - 0,8 - - 73,0
11,6 38,1 - - - 88,9 - - 88,9
38,2 671,0 47,5 -58,5 20,0 979,3 87,0 320,0 11926,7
5,7
-
47,7
0,1
11,3
2,2
73,3
25,2
99,2
87,7
13,6
6,1
0,7
21,7
9,1
56,7
5 423,0»
1 848,5'
180,6
638,5
96,7
60,5
31,1
37,6
28,8
9,0
0,7
0,3 - - - - 47,7 0,1 17,4 505,5
5 423,8
5 488,0 18 098,4 5 563,9
45,0
6,0
7,2
0,9
13,5 2,6
1,4
8,1 0,7 6,5 1,0
180,6
450,3
0,8 16,2
28,8
-
-
23,3
393,2
1 219,8
7
142,3
184,8
38 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Kommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t. o. m. 1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30---------
Lön
m. m.'
Dagarvoden'
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1975
Landstingens arkivutredning (In 1964: 26)
KommunaUagsutredningen (C 1970: 30) Indelningsutredningen (C 1972: 03)
berörande Håbo
kommun m.
m. Arbetsgruppen (Kn 1974:01) för utredning av frågan
om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet Rösträttsutredningen
(Kn 1974:02)
Summa
976: 1 4
400,0 317,4
2,1 116,2
10,4 41,4
5
-
2,0
9
0,1
76,6
1,6 48,1
717,5
194,9
103,5
Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976
Riksnämnden (K 1968: 57) för kommunal beredskap
Utredningen (C 1970: 29) om den kommunala demokratin Utredningen (C 1973: 04)
för översyn av frågan om
skorstensfejarmästarnas stäUning Sakkunniga (C 1973: 05)
för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m. ADB-beredningsgruppen (C 1973:
06) Kronofogdemyndigjietsutredningen (Kn 1974: 03) Indelningslagskommittén (Kn
1974:04) Decentriiseringsutredningen (Kn 1975: 01)
Summa
: 2
298,7
4,2
48,1
3
1 287,8
581,0
37,6
6
13,1
3,7
16,5
7
8
10
11
12
8,9
1,4
3,1
53,0
60,4
20,7
17,3
5,7
8,0
I 608,5
706,8
153,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
19,7
5,2 83,6
4,6
8,0 1 626,7
1,8
129,6
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1975
1
116,8
1,7
19,4
4
1 493,8
126,1
31,2
8
3,5
-
8,1
Göteborgsutredningen (In 1963:49) 1975:
Länsberedningen
(C 1970: 28)
Mullsjö-utredningen
(C 1972:04)
Kommittén (C 1973: 02) för kommunal bistånds
verksamhet 9
Sakkunnig (C 1973: 03) i fräga om utvidgat samarbete
meUan Malmöhus läns landstingskommun och Malmö
kommun 10
Summa
opaginerad Kontrollera mot PDF
595
Konunittékostnader:
Konunundepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
tiU Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution m. m.
1975-07-01-12-31
Beräknad totalkostnad t. o. m. 1975-12-31
VerkstäUda
Beräknade (summa av
utgifter'
utgifter kolumnerna
3, 11,
12 och 13)
07-01- 11-01 -
10-31 12-31
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,4 13,7
'~
0,2
-
6,3
7,3
33,8
27,9
33,8
0,8 0,1
0,9
13,7 171,4
9,3 171,8
2,2
0,8
7,9 165,8
4,2 17,3
361,0 203,4
32,2
32,2
455,2 660,6
3,0
12,2 183,1
1314,1
7,4
63,5
9,5
9,9 4,9 3,4 0,3 1,9
439,2 6,1
6,1
1,2
17,2
59,7
35,0
15,0
408,4
50,7
278,3
25,0
2 741,8
29,7
8,2
2,1
53,1
11,3 29,9 73,7 6,0 70,3
17,1
36,7
44,8
1,9
115,4
14,0
60,3
34,7
8,6
57,5
51,3 126,9 153,2
16,5
243,2
100,8
439,2 6,1
7,3
17,2
1 431,3
537,4
217,2
3 794,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,4 1,1
23,0 95,1
1,2
13,5
0,9
22,6
276,3
8,1
34,4
18,1
139,4
1 788,2
11,6
39,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
24,6 109,7
0,9
7,0 348,4
18,1
15,0 1
993,2
Skr
1975/76; 103 596
Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret 1974/75
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse firmor -
Diverse personer 13,2 23,7
Gemensamma kostnader - -
Utestående reseförskott - -
Summa 13,2 23,7
Ang. Sakkunniga (K 1972: 01) för att leda visst utred
nings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder
för märkning av olja i fartyg är kommundepartementets andel 7,2 tkr 1974/75
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för departementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade
lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader
(ca 2,3 mUj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
597 Konunittékostnader: Konunundepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
-
- - - - - 38,5 1,9 - - - - 38,8
-
- - 0,1 - 0,1
8,7 - - - - 8,7 4,3
10,6 0,1 47,6 42,8
samt 4,5 tkr 1975/76, se redogörelse till kommunikationsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Betänkanden
utkomna från trycket under år 1975
Statens
offentliga utredningar 1975
Kronologisk förteckning
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Demokrati pä arbetsplatsen. A
2. Psalmer och vicor. Del 1:1. U.
3. Psalmer och visor. Del 1:2. U.
4. Psalmer och visor. Del 1:3. U.
5. Bättre bosättning för flera. S.
6. Huvudmannaskapet för specialskolan
och särskolan. U.
7. Framtida studerandehälsovård. U.
8. Utlandssvenskamas rösträtt. Ju.
9. Individen och skolan. U.
10. Rörlig pensionsålder. S.
11. Svensk press. Tidningar i
samverkan. Fi.
12. Totalfinansiering. B.
13. Vägtrafikolyckor och
sjukvärdskostaader. S.
14. Konstnärerna i samhället. U.
15. Kommunal rösträtt för invandrare.
Kn.
16. Kriminalvårdens nämnder. Ju.
17. Markanvändning och byggande.
Remissammanställning utgiven av bostadsdepartementet. B.
18. Förtroendevalda och partier i kommuner
och landsting. Kn.
19. Konsumentskydd på låsområdet. H.
20. Särskilda regler för handläggning
av anmälan mot polisman. Ju.
21. Pensionsförsäkring.
Fi.
22. Lag om allmänna handlingar. Ju.
23. JO-ämbetet. Uppgifter och
organisation. R.
24. Tre sociologiska rapporter. Ju.
25. A jour. Om journalistutbildm'ng. U.
26. Forskningsråd. U.
27. Politisk propaganda på
arbetsplatser. A.
28. Program för ljud och bild i
utbildningen. U.
29. Medborgerliga fri- och rättigheter
i vissa länder. Ju.
30. Bamens livsmiljö. S.
31. Samhället och bams utveckling.
Bammiljöutredningens rapport 1. S.
, S.
, S.
32. Barns hälsa. Bammiljöutredningens
rapport 2. S.
33. Bams uppfostran och utveckling.
Bammiljöutredningens rapport 3. S.
34. Förskolan, skolan och fritiden.
Bammiljöutredningens rapport 4. S.
35. Barnfamiljemas ekonomi. Bammiljöutredningens
rapport 5. S.
36. Bamen och den fysiska miljön.
Bammiljöutredningens rapport 6.
37. Bam och föräldrars arbete.
Bammiljöutredningens rapport 7.
38. Barnkultur. Bammiljöutredningens
rapport 8. S.
39. Statsbidrag till kommunerna. Fi.
40. Trafikolyckor och statistik. K.
41. Kommunal demokrati. Kn.
42. Komm>mal demokrati.
Sammanfattning. Kn.
Kvinnor i statlig tjänst. Fi. Etablering av miljöstörande
industri. B. Vidareutbildning i intemationell marknadsföring. H. Kommunal
organisation och information. Kn. Kollektivtrafik i tätort. K. Kollektivtrafik
i tätort. Bilagor. K. Massmediegrundlag. Ju. Internationella koncerner i
industriländer. I.
Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. B.
Bostadsförsörjning
och bostadsbidrag. Bilagor. B.
Beskattning
av realisationsvinster. Fi. Fåmanstmlag. Fi. Bötesverkställighet. Ju.
Trafikbuller. Del II. Flygbuller. K. Varuförsörjning i kristid. H. Målet är jämställdhet.
Ju. Utbildning för vuxna. U. Energiberedskap för kristid. H.
Energit>eredskap för kristid. Bilagor. H. Förkortad arbetstid för
småt>amsföräldrar. S. Konsumentkredidag m. m. Ju. Språkresor. U.
Förfogandelagstiftningen.
Fö. Trafikpolitik - behov och möjligheter. K.
Utbildning
i samspel. S. Handikappanpassad kollektivtrafik. K. Samtiället och
distributionen. H. Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda
och hushåll. H. Landstingens arkiv. Kn. Distansundervisning. U.
Frivilligförsvarets förmåner. Fö. Socialförsäkringsavgifter på
uppdragsinkomster m. m. S. Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen.
Ju. Handikappanpassad kollektivtrafik. Sammandrag ur SOU 1975:68 (svensk,
engelsk och tysk version). K. Allmän skatteflyktsklausul. Fi. Svensk press.
Pressens funktioner i samhället. Fi.
Svensk
press. Stadig presspolitik. Fi. Postens roll i tidningsdistributionen. K.
Farliga vrak. K.
Organisation
för skyddat arbete. A. Stålindustrins art>etsmiljö. I. Ersättning vid
arbetsskada. S. Vägplanering. K. Vägplanering. Bilagor. K. Samverkan i
t>amomsorgen. S. Fem veckors semester. A. Långtidsutredningen 1975. Fi.
Arbete åt alla. A.
599 Skr 1975/76:103
91. Politik för regional balans. A.
92. Politik för regional balans. Bilaga 1. A.
93. Politik för regional balans. Bilaga 2. A.
94. Barns sommar. S.
95. Telefonavlyssning. Iu.
96. Energiförsörjningen 1975-1980. Bilaga 3 till 1975 års
långtidsutredning. Fi.
97. Varuhandeln 1975-1980. Bilaga 4 till 1975 års långtidsutredning. Fi.
98. Miljövård i Sverige 1975-1980. Bilaga 6 till 1975 ärs
långtidsutredning. Fi.
99. Samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur. U.
100. Samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur. Bilagor. U.
101. Fartygsfinansiering. I.
102. Tystnadsplikt och yttrandefrihet. Ju.
103. Skadestånd. VI. Försäkringsgivares
regressrätt m. m. Ju.
104. Betahiingssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Fi.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens
offentUga utredningar 1975 Systematisk förteckning
Siffrorna
inom klämmer betecknar utredningamas nummer i den kronologiska förteckningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagen
JO-ämbetet. Uppgifte: och organisation. [23]
Justitiedepartenientet
Udandssvenskamas rösträtt. [8] Kriminalvårdens nämnder.
[16] Särskilda regler för handläggning av
anmälan mot polisman. [20] Lag om allmäima handlingar.
[22] Tre sociologiska rapporter. [24] 1973 ärs fri- och rättighetsutredning. 1.
Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa
länder. [29] 2. Medborgerliga fri- och
rämgheter. Regeringsformen. [75] Massmediegrundlag. [49]
Bötesverkställighet. [55] Målet är jämställdhet. [58] Konsumentkreditlag m. m.
[63] Telefonavlyssning. [95] Tystnadsplikt och yttrandefrihet. [102] Skadestånd
VI. Försäkringsgivares
regressrätt m.m. [103]
Försvarsdepartementet
Förfogandelagstiftningen. [65] Frivilligförsvarets
förmåner. [73]
Sodaidepartementet
Bättre tmsättning för flera. [5] Pensionskommittén. 1.
Rörlig pensionsålder.
[10] 2. Socialförsäkringsavgifter på
uppdragsinkomster m. m. [74] Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader.
[13] Barnmiljöutredningen. 1. Bamens livsmiljö.
[30] 2. Samhället och barns utveckling.
Bammiljöutredningens rapport 1. [31] 3.
Barns hälsa. Bammiljöutredningens
rapport 2. [32] 4. Bams uppfostran och
utveckling. Bammiljöutredningens rapport
3. [33] 5. Förskolan, skolan och fritiden.
Banuniljöutredningens rapport 4. [34] 6.
Barnfamiljernas ekonomi.
Bammiljöutredningens rapport 5. [35] 7.
Bamen och den fysiska miljön.
Bammiljöutredningens rapport 6. [36] 8.
Bam och föräldrars arbete.
Bammiljöutredningens rapport 7. [37] 9.
Barnkultur. Bammiljöutredningens
rapport 8. [38] Förkortad arbetstid for småbarnsföräldrar.
[62] Utbildning i samspel. [67] Ersättning vid
arbetsskada. [84] Samverkan i bamomsorgen. [87] Bams sommar. [94]
Kommunikationsdepartementet
Trafikolyckor och statistik. [40] Utredningen om
kollektivtrafik i tätorter. 1.
Kollektivtrafik i tätort. [47] 2.
Kollektivtrafik
i tätort. Bilagor. [48] Trafikbuller. Del II. FlygbuUer. [56] Trafikpolitik -
behov och möjligheter. [66] HAKO-utredningen. 1. Handikappanpassad
kollektivtrafik. [68] 2.
Handikappanpassad kollektivtrafik.
Sammandrag ur SOU 1975:68 (svensk,
engelsk
och tysk version). [76] Postens roll i tidningsdistributionen. [80] Fariiga
vrak. [81] Kommittén för den långsiktiga
vägplaneringen. 1. Vägplanering. [85] 2.
Vägplanering. Bilagor. [86]
Finansdepartementet
1972 års pressutredning. 1. Svensk press. Tidningar i
samverkan. [11] 2. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. [78] 3.
Svensk press. Statlig presspolitik. [79]
Pensionsförsäkring.
[21]
Statsbidrag
till kommunema. [39]
Kvinnor
i stadig tjänst. [43]
Beskattning
av realisationsvinster. [53]
Fåmansbolag.
[54]
Allmän
skatteflyktsklausul. [77]
1975 års långtidsutredning. 1. Långtidsutredningen 1975.
[89] 2. Energiförsörjningen 1975-1980. Bilaga 3 till 1975 års
långtidsuU-edning. [96] 3. Varuhandeln 1975-1980. Bilaga 4 till 1975 års
långtidsutredning. [97] 4. Miljövård i Sverige 1975-1980. Bilaga 6 till 1975
års långtidsutredning. [98]
Betalningssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen.
[104]
UtblldnlngHlepartementet
1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och
visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor.
Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del
1:3. [4] Utredningen om skolan, staten och
kommunema. I. Huvudmannaskapet för
specialskolan och särskolan. [6] 2.
Individen och skolan. [9] Framtida studerandehälsovård.
[7] Konstnärerna i samhället. [14] A jour. Om journalistutbildning. [25]
Forskningsråd. [26] Program för ljud och bild i utbildningen.
[28] Utbildning för vuxna. [59] Språkresor. [64]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Distansundervisning. [72]
Sameutredningen. 1. Samema i Sverige. Stöd åt språk och
kultur. [99] 2. Samema i Sverige. Stöd åt språk och kultur. Bilagor. [100]
Handelsdepartementet
Konsumentskydd på låsområdet. [19] Vidareutbildning i
internationell
marknadsföring. [45] Varuförsörjning i kristid. [57]
Energit>eredskapsutredningen. 1.
Energiberedskap för kristid. [60] 2.
Energiberedskap för kristid. Bilagor. [61]
Distributionsutredningen. 1. Samhället och
distributionen. [69] 2. Samhället och
distributionen. Bilagor om företag,
anställda och hushåll. [70]
Artietsmarknadsdepartementet
Demokrati på arbetsplatsen. [1]
Politisk
propaganda på arbetsplatser. [27]
Organisation
för skyddat arbete. [82]
Fem
veckors semester. [88]
Arbete
åt alla. [90]
Länsplaneringsutredningen 1974. 1. Politik för regional
balans. [91] 2. Politik för regional balans. Bilaga 1. [92] 3. Politik för
regional (»lans. Bilaga 2. [93]
Bostadsdepartementet
Totalfinansiering. [12] Markanvändning och byggande.
Remissammanställning utgiven av
bostadsdepartementet. [17] Etablering av miljöstörande
industri. [44] Boende- och
bostadsfinansieringsutredningama. 1.
Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.
[51] 2. Bostadsförsörjning och
bostadsbidrag. Bilagor. [52]
Industridepartementet
Intemationella koncemer i industriländer.
[50] Stålindustrins arbetsmiljö. [83] Fartygsfinansiering.
[101]
Kommundepartementet
Kommimal rösträtt för invandrare. [15] Förtroendevalda och
partier i kommuner
och landsting. [18] Utredningen om den kommunala
demokratin. 1. Kommunal demokrati.
[41] 2. Kommunal demokrati.
Sammanfattning. [42] 3. Kommunal
organisation och information. [46] Landstingens arkiv.
[71]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Betänkanden
avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberättelsen, eller upprättade
inom departement (Ds-serie) under år 1975
(Inom
klämmer anges det nummer i kommittéberättelsen, under vilket vederbörande
kommitté redovisas)
Justitiedepartementet
1.
PMi ang. vissa
ändringar i rättegångsbalken m.m.
2.
PM med förslag
till lag om erkännande av verkställighet av utländskt avgörande ang.
underhållsskyldighet m.m.
3.
PM med förslag
till vissa ändringar i brottsbalkens bestämmelser om gäldenärsbrott
4.
Löneprivilegium
och förmånsrätt för företagsinteckning [27]
5.
PM ang. publicering
av referat av rattsfall med utnyttjande av ADB-teknik
6.
PM
Dödsboanmälan. Förslag till ändringar i lagstiftningen om bouppteckning m.m.
7.
PM till frågan
om lagstiftning mot könsdiskriminering
8.
PM ang. ny
lagstiftning om behandlingen av häktade m.fl.
9.
PM ang. utkast
till internationell överenskommelse om ändringar i Warszawakonventionens bestämmelser
ang. luftbefordran av post och gods
10.
Förslag till
lag om tillståndsprövning av förvärv av vissa tx)stadsfastighe- ter m.m.
11.
PM med förslag
till preskriptionslag
12.
Tekniktjedömning.
En lägesrapport och några förslag rörande studiet av teknikens roll i samhället
[29]
13.
PM ang.
införsel i sjukpenning m.m.
14.
Rapport om
utredningsväsendet
15.
Rättshjälp för
skiftesman vid bodelning
16.
Spioneribrottet
m.m. |42]
17.
PM Faderskap
och vårdnad
18.
PM ang. utkast
till internationell konvention om ansvarighet för ska-d# orsakad av förorening
genom olja i samband med oljeborming på havsbottnen
19.
PM Förenklad
delgivning 2. Delgivningscentralerna |26]
20.
Sverige i
världen. Sverige och de internationella resursfrågor som formulerats under
FN:s sjätte extra generalförsamling och 1974 års konferenser rörande
befolkning och livsmedel [29]
Utrikesdepartementet
1. Intemationellt handhavande av klyvbart material
2.
Utrikesdepartementets
organisation [31
3.
Personalpolitik
i utrikesförvaltningen (4]
Försvarsdepartementet
1.
Konsekvenser
för totalförsvaret av förändringar av vämpliktstidens längd m.m. [7]
2.
Prisreglering
av försvarsutgifterna. [11]
3.
'
4.
'
5.
6.
Överväganden
rörande grundutbildningstid till vissa befattningar för värnpliktiga inom
försvarsmakten m.m. [7]
Sodaidepartementet
1.
Pensions- och
beskattningsfrågor för entreprenöranställda på fartyg [14]
2.
Statsbidragsfrågor
inom hjälpmedelsverksamheten [7]
3.
Verksamheten
med ortopediska skor med särskild belysning av produktionsförhållandena inom
Stockholms läns landsting [7]
4.
Kardäggning av
samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet [121
5.
Förutsättningama
för en flyttning av statens bakteriologiska latx>rato-rium (SBL) till Umeå
[13]
6.
Rapport till
nordiska socialpolitiska ministermötet i Aarhus 1975. Om den svenska
socialpolitiken åren 1973-1975
7.
Förskolebarn på
sommargård. Forskningsrapport från 1968 års bamstugeutredning [4]
8.
Inackorderingshemmen
för alkoholmissbrukare. Kartläggning av nykterhetsvårdens anstaltsutredning
[10)
9.
(Jvergångsfrågor
beträffande besvärsorganisationen inom yrkesskadeförsäkringen [19]
10. Statlig företagshälsovård
11. Barnmiljö och samhällsekonomi [16]
12. Barntillsynen i historisk belysning
[16]
Betänkandena kommer att redovisas i 1977 års
kommittéberättelse.
13. Statsvetenskaplig analys av barnens
politiska resurser - teoretisk diskussion och historisk tillbakablick [16]
14. Tandläkarnas utbildning (socialstyrelsen)
Kommunikationsdepartementet
1.
Körkort för
motorcykel [27]
2.
Bättre
fartygsmiljö [25]
3.
Utredning om
utbyggnad av Göta kanals västgötaled [18]
4.
Transporter i
Sverige (Bilagor) [9]
5.
TELI-TEFAB
Utredning rörande den framtida verksamheten inom televerkets verkstadsrörelse
m.m. [30[
6.
Praktik för
sjöbefälsyrken [5]
7.
Kultur- och
fritidsverksamhet inom handelsflottan, riktlinjer, organisation och
finansiering [32]
8.
Säkerhet i
farled [33]
9.
Planering av de
svenska hamnarna [91
10. Planering av de svenska flygplatserna
[10]
11. Billeasing [20]
12. Granskningsredogörelse [36]
13. Organisation av trafikplaneringsnämnden
[9]
Finansdepartementet
1.
PM Samordning
av statliga administrativa ADB-system [16]
2.
Betänkandet
Beskattningen av icke alkoholhaltiga drycker m.m. [8]
3.
Rapport till
datasamordningskommittén av Peter Seipel. ADB och juridik. En problemöversikt
[16]
4.
PM angående
bedömning av förslag till ny prägel på rikets mynt [31]
5.
PM Beskattning
av rennäringen, m.m.
6.
Betänkandet
Avgifter för utbetalning av statliga löner och pensioner [38]
7.
PM Förslag till
lag om identitetskontroll vid inlösen av check
8.
Betänkandet
Beskattning av skadestånd i form av engångsbelopp och livränta vid personskada
(19)
9.
Betänkandet
Existensminimireglerna [21]
10. Betänkandet Faktisk sambeskatt
ning [211
11. Betänkandet Tidslokaliseringen i ut
rikeshandelsstatistiken [34]
12. PM angående utökad offentlig representation
i affärsbankerna
13. PM Konjunkturutsiktema. Hösten 1975
14. PM angående upphandling till fast
pris utan indexreglering [29]
3.
Promemoria om
översyn och provisorisk ändring av bestämmelserna om boställsränta
4.
Dagspress på
mikrofilm. Tidningsfilmningens omfattning och organisation m.m. [30]
5.
Församlings
rätt till ersättning av kyrkofondsmedel för byggnadsvirke
6.
Förslag till
restaurering av Vadstena klosterkyrka [19]
7.
Samverkan
mellan staten och Hermods [40]
8.
Kabelvision Kimna
- försök med en ny kanal [20]
9.
Regional
kulturmirmesvård och museiverksamhet [42]
10. Uppsökande verksamhet. Slutrap
port [13]
11. Utbildningsbidrag för doktorander.
Förslag till provisorisk förstärkning
av studiestödet inom forskarutbild
ningen [37]
12. Rapport från arbetsgruppen för vissa
lärarhögskolefrågor
13. Förslag om åtgärder för
invandrar-bamen i förskola, grandskola och gymnasieskola [44]
15.
Utbildning och
forskning. Debatten om den högre utbildningens forskningsanknytning 1957-1973.
Göran Andolf
16.
Statens
konstmuseer [38]
17.
Folkhögskolan
och dess lärare [26]
18.
Utbildning m.m.
för 16 till 19-åringar, rapport från gynmasiesko-legrappen
Jordbruksdepartementet
1.
Virkesbehov och
virkestillgång 110)
2.
Produktionsmål
och livsmedelsberedskap [7]
3.
Jordbruk:
trädgårdsodling och fiske
4.
Redogörelse
angående förhandlingar med samebyar om renskötselanläggningar m.m. Delrapport
I, Jämtlands län [8]
5.
Genbank för
jordbruk och trädgårdsnäring [9]
6.
Världsmarknadsprislinje
på livsmedel [7]
7.
Åtgärder för
att främja svensk fiskodling [3]
8.
Statligt stöd
till fisket [2]
9.
PM med förslag
till ändringar i lagen (1950) och rätt till fiske och lagen (1%0:130) om
fiskevårdsområden
10. Förslag rörande statens lantbrukskemiska
laboratoriums organisation och uppgifter m.m. [5]
Utbildningsdepartementet
Betänkanden avgivna i Ds-serien under år 1975
1.
nyöversättning
av Gamla testamentet. Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet
(SOU 1974:33) Att översätta Gamla testamentet
2.
Kulturhistoriskt
museum för södra Sverige. Förslag om en gemensam organisation för
Kulturhistoriska museet i Lund och Lunds universitets historiska museum [3]
Handelsdepartementet
1. Statligt spelautomatföretag [4]
2.
Delbetänkande
om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror 1121
3.
Ny
ransoneringslag [8]
Arbetsmarluiadsdepartementet
1.
PM ang. frågor
om handläggningen av ärenden om lokaliseringsstöd [3]
2.
PM ang. vissa
ändringar i terroristlagen
3.
PM ang.
arbetstidslagens tilllämpning
4.
PM ang.
översyn av lönegarantisystemet vid konkurs
5.
PM
beträffande arbetsförmedling på kulturområdet
6.
PM. ang.
Lagerstöd I [15]
7.
PM ang.
Hjälpmedel vid utlänningskontroll och spaning-alternativ till
arbetsgivaranmälningarna
8.
Zigenare
i Sverige, redogörelse över försöksverksamhet för utomnordiska zigenare samt
förslag till åtgärder |4]
9.
PM
lekmän i arbetsförmedlingen
10. PM ang. översyn av bestämmelser
na om bidrag och lån till motorfor
don för handikappade
11. Information och utbildning kring ar-
tjetsrättsreformen. Politisk verksam
het pä art>et5platserna. Utrednings
rapport av arbetsrättskommittén. [6]
Bostadsdepartementet
1. PM med förslag till ändring i 46 §,
47 § och 53 § 4 mom byggnadsstadgan
2. ,1974 års utredning ang. översyn av
lantmäteritaxan [10]
3.
Förslag
till lagstiftning om påföljder vid olovligt byggande
4.
Dispens
från nybyggnadsförbud
Industridepartemenlet
I. Energiforskning, Behov av prototyper
och demonstrationsanläggningar [14]
2.
Pyrotekniska
varor, risker och regler [7]
3.
Energiforskning-Förslag
till plan för allmänna energisystemstudier m.m. [14]
4.
Framtida
försörjning med försöksdjur m.m. |8]
5.
Företag-sanihälle,
Rapport från försöksverksamheten [11]
Kommundepartementet
1.
Minskad
statlig detaljreglering av kommunema. PM 1 Avgifter hos byggnadsnänmd
2.
Småpartier
i den kommunala demokratin
3.
Minskad
statlig detaljreglering av kommunema. PM II Nämndorganisationen,
underställning m.m.
4.
Delt>etänkande
om decentralisering av beslut om regionalpolitiskt stöd [12]
5.
Indelningsutredning
Håbo-Upplands-Bro [5]
6.
Minskad
statlig detaljreglering av kommunema. PM III Övriga spe-cialreglerade kommunala
nämnder m.m.
7.
Minskad
statlig detaljreglering av kommunema. PM IV Landstingskommunemas
spedalreglerade nämnder
8.
Lägesrapport
från ADB-beredningsgruppen (8]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nordisk
utredningsserie (Nu) 1975
Kronologisk
förteckning
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Nordisk överenskommelse om förmåner
vid sjukdom, havandeskap och
bamsbörd
2. Peruskoulu pohjoismaissa
3. Litteratur om nordiskt
samart>ete
4. Nordisk kommimal rösträtt och
valbarhet
5. Bötesstraffet
6. Nordic C:ooperation for Toivism.
Proposals for Action
7. Voksenopplaering i de nordiske
land. En konferanse rapport
8. Översikt över forsknings- og
utviklingsart>eid som gjelder engelskundervisningen i de nordiske land -
1974
9. Fort- och vidareutbildning för
teaterarbetare
10. Nordisk samarbeid om billedkimst
11. STINA. Arbetsrapport, allmän del
12. STINA. Arbetsrapport, bilagor
13. Turistkonferens
14. Langtidsbed0mmelse for det
allmenkulturelle område
15. F0rskole og skole i samvirke
16. Nordisk kontaktmandsseminar i Århus
17. Fotografisk kemi
18. Arbetsmiljöfrågor. Seminarium i
Porsgnmn
19. Industriellt samartKte i Norden.
Joumalistseminarium i Århus
20. Kvarkenkonferens
21. Nordinfo
22. Revision av den nordiska
trygghetskonventionens bestämmelser om gnmdpension
23. Merenkurkimkonferenssi
24. Nordiska tobaksarbetsgmppens
betänkande
25. Översikt över projekt rörande
integrerad specialundervisning i förskolan och grundskolan i de nordiska
ländema
26. Suveränitetsholmama i Tome, Muonio
och Könkämä älvar
27. Tomion- ja Muonionjokien sekä
Könkämäenon suvereniteettisaaret
28. Sprogvidenskab og
modermålspacdagogik
29. Lukioasteen koulutus pohjoismaissa
30. Samnordisk forskning, utveckling
och teknologisk förmedling på energionuådet
31. Arbeidets
tilpassing til mennesket
opaginerad Kontrollera mot PDF
Personregister
till konunittéer
Aabye-Nielsen,
Hans Fi 25
Abel, Enno U 2
Abenius,
C. S.Folke U 14
Abrahamsson,
Ulf G. K 5
Acking,
Carl-Axel U 6
Adamson,
Bo L. 1 14
Adamson,
Rolf E. U 37
Adamsson,
Erik S. J. Ju 9
Adielsson,
Lennart H. Ju 51
Adler, Hans V. Jo 21
Adlercreutz, Gustaf L. H. A 10
Adolfsson,
B. Göran E. Jo 19
Adolfsson, Bo R. A 12
Adolfsson, Jens Fö 15
Ag,LarsE. Ju 29, U 20, H 5,1 18
Agebro, Albins. Jo 15
Agius,
Roland H. B 13
Aglerl, Per Arne U 25 41
Agnedal, P.O. K 12
Agnell-Rahde, Anna-Lisa 1
7
Agnelöw, J. Arne A 11
Ahl, Gunnar A. U4
Ahlberg, Birgitta I. S4
Ahlberg, CarUFredrikJ. K 33, B 3
Ahlberg, Jan Erik S 18
Åhlén, Gunnar U 51
Åhlén, Sune U 22
Ahlgren, Nils U. Jo 6, B 5,1 11
Ahlgren, Rose-Marie U 33
Ahlgren, Sven H.J. S3
Ählkvist, Ture W. K 27
Ahlmark, Per A. Ju 35
Ahlmark, Sten O. Jo 18
Ahlquisl, Anders C. Fi 12
Ahlqvist, Anders T. Fi 23
Ahlqvist, Barbro S.M. U 14
Ahlqvist, G. Börje A 5
Ählslröm, Bengt U 5
Ählslröm, Iwan Ju 27
Ahlvarsson, Lars I. Kn 9
Ahrbom, Nils O. U 1 19
Ahrén, Per-Olov A. U7
Ahrenstedt, Bengt-Arne K
2
Ährland, Karin M. Ju 25 57, K 24
Ährland, Sten U II
Alberlson, Bertil Kn 3
Albertsson, E. Birgitta U 2
Albinsson, N.Gillis S3
Albreklson, Bertil U 25
Aldén,LarsO.T. U7
Fi2l
Fi5,A6
U26 35
I 13 24
U25
Alderin, Robert B. Aldestam, N. Arne Alemyr, StigR. Aler,
Bo A. A. Alexanderson, Eva
Alexanderson,
K. Erik Ju 32, U 1
Alexanderson,
R. Birgitta Ju 5 36
Alexandersson, Rune J.
Fi 20, U
24
Alexandersson,StigR. K 4
Alfredsson, Karl-Erik N. U 16
Alfvegren,
Lars B. U 54
Algott, StigA. Fi 4
Alkman, Leif A. S 9
Ällander, Claes C. G. U
2 19
Alldahl, Per Gunnar U 14
Allslröm, B. Greger B:son Fi 17
Alm, Ove J. G. K 31
Almefelt, Paul V. U 2 9 48
Almgren, A. Richard Jo 6
Almgren, E. E.Gunnar 116
Almgren, Hans G. Fi 24
Almqvist, Dan H9
Almryd, Hans G. B. A 10, I 19
Almström, Bjarne A. Ju 22
Alpslen, A. Börje Ju 6 64, Fi 16
AIsén, Hans O. K 11
AIsén, Sven S 2 23
Alström, Carl-Henry Ju 18
Altahr-Cederberg,NilsM. Ju
33
Alton, Finn U 47
Altvall, Hans-Erik Fi 12
Alvelid, Sven R.E. Jo 12
Alva, Jan A. Ju 51
Amrén, P. Ragnar Ju 25
Anclow,PerR. Fi 13 15 24
Änder, C. Peter E. Jo 18
Anderberg, Carl-Gustav B. Kn 7
Anderberg, Olle Y. U 53
Andersén, Börje L. Fi 15
Anderson, Iwar U 19
Anderson, S. Arne M. Fi 23
Andersson, A. Gösta J. Ju
49
Andersson, A. Owen U2
Andersson, A. Yngve Ju 13
Andersson, Alf Ä.H. 12 20
Andersson,B. E.Christer U
37
Andersson, B. Sivert U61,A5
Andersson, Bengt E. S 12
Andersson, Bengt Hj. U 16
607
Personregister
Andersson,
Bernt
U 14
Andrén, B. Göran
U 30
Andersson,
Bernt
E.L.
A3
Andrén, Lars K.-G.
1 17
Andersson,
Christian
U47
Andrén, Nils B. E.
Fö 5
Andersson,
E.
Lennart
U 54
Andrén, Sven G.
I 17
Andersson,
Fritz A. R.
Fi8
Andrén, Äke
U 7
Andersson,
G.
Ingemar
S 3, A 4
Anefall, Bengt
B 8
Andersson,
Georg L.
Anell, Barbro 1.
H2
UD 2,
Fö 8
,U 50
Anell, Kerstin
I 16
Andersson,
, Gösta
R.
Jo 13
Anell, Lars E.R.
UD 2
Andersson, Hans (Hasse) G. Ju 62
Andersson, Hans E. A. K 33
Andersson,
I. Berit Fi 7 36
Andersson,
Ingvar H. D. Jo 18
Andersson,
J. Gunnar D.
S2,A 18,B2
Andersson, J. Sven G. Ju 64, Fi 30
Andersson, Jan-Erik U 51
Andersson,
Jan-Åke L. Fö 14
Andersson,
Johnny U 8 40 58
Andersson,
K. Börje I 9, Kn 9
Andersson,
K. Göran Jo 12
Andersson,
K. O. Martin Fi 19
Andersson, K. Sigvard V. H 2
Andersson, Karin E. Ju 25, H 2
Andersson, Karl-Gustav S 24
Andersson,
Karl Olov Fi 21
Andersson, Kerstin G. Knll
Andersson,
L. Arne Jo 11
Andersson, L. Christer T. K 19
Andersson, L. Ingemar Fi 33
Andersson, L. Sune J. Ju 42, B 7 Andersson, Leif G. U 20
34 39 40 Andersson, Lennart F. H.
Ju 17,U 24 Andersson, M. Alvar
S9 11,Fi 13 21,B 4,Kn6
Andersson, O. Inger S. Fö 5
Andersson, Roland I. 8 24
Andersson, Rolf A. Fi 32
Andersson, Rune U 15
Andersson, Sam U 14
Andersson, Sigfrid A. U 14
Andersson, Siv U 32
Andersson, Sven G. K 5, H 4,119
Andersson, Sven G. V. Ju 8
Andersson, Sven Äke V.
Fi 6,B 1 4 6 11
Andersson, Thure G. S 3
Andersson, Torsten Ch. Ju
40
Andersson, Torslen N. U 7
Andersson, Tryggve E. A 17 20
Andersson, Ulf L. 122
Andersson, Uno Fö 18, U 24
Andersson, Äke E. Al
Andreasson, A. Osvald Jo
15
Andréasson, B. S. HiJbert Kn 7
Andréasson, Bill E. Fi 26.
Andréen, Catharina Ju 15
Andrén, A. Gunnar Ju 25, A 17
Anér,
Kerstin Ju 26 40, U 59,1 21
Angeberg,
Nils H.R. H 15
Ankers,
Mikael Ju 15, H 4
Anneli, G.
Kristina U 42
Anneli,
Johan G. U 44
Annerberg,
Rolf G. Fi 35
Annevall,
Sture Ju 8
Annmo,
Erland U 14
Antoni,
Nils A. T. B 13,1 3
Anlonsson, Johannes M.
Ju 34, S
1,Fi7
Anveden,
Per Olov U 16
Appelgren,
A. Gunnar A 13
Appelgren,
J. Äke H. S 28
Appelgren, L. Göran S. 1
21, K 16
Arenbro,
EwaM. U 13
Arfvidson,
Agnar Knll
Ärfwedsson, Anders J.
U 36 37
46, A 16
Arfwidsson,F.Gunnar Ju 32
Arnér, E.Ä.Gotthard U 14
Aronson,
S. Albert Fi 4
Arovén,
Bessie U 32
Arrbäck-Falk,
Gunnel A 9
Ärrhenius, N. Erik A. U 2
Arlbäck,
Erland U 43
Arthursson, Anders I. Fi 29
Arve-Parés,
Birgit E. S 17
Arvedson, Solve K 27
Arvidson,
Gunilla U 32
Arvidsson, Olof (Olle) U 27
Arvidsson,
Sven I 16
Asker, E. A. Gunnar Ju 37
Askeslig,
H. Bertils. A 10
Askling, Berit S 4
Askmark,
K. F. Ragnar U7
Asp, K. Äke Ju 16
Asp,
Kenneth O. P. K 31
Aspling,
Sven G. S5
Asplund, C. Christer
Fi9 33,Kn
12
Asplund,
E. Olof 1. 1 16
Asplund, Olle S 4
Assarson, Birgit U 14
Assarson, Per U 39, Ju 44
Assarsson, Bo S. G. Jo
20,1 22
Atlerwall, Göran L.
Ju 34 57,
Fi 7 13
Axell, H.
Göran Fö 10
Axelsson,
Alf W. U 16
Skr
1975/76:103
608
Axelsson,
K. Bertil J.
A 9 17
Berg,
Folke L. V.
Ju 40 47
62
Axelsson,
Karl-Erik A.
U 54
Berg, Fred
U 8
Axelsson,
Sigbert
U 37
Berg,
Hans E.
K 7 30
Berg,
Nils G.
123
B
Berg,
Owe R.J.
A 13
Baag0e,N.
Peder H.
Ju 8
Bergdahl, Tommy K.
I 16
Back,
Klas H.
Fi7
Bergegren,
Astrid
B9
Back,
P.E.Anders
K 19
Bergelin, Peter
Fö 5
Back,
Pär-Erik
U 50, A
1
Bergendahl, Göran H.
K5,A 1
Backelin,
Måns V.
U 30
Bergendahl, Ingela
U 14
Backman,
Gösta B.
K 22
Bergendal,
Gunnar S.
U55 56
Backman,
Sven
U24
Bergendal, Göran
U 14
Backström,
Esbjörn
U23
Berger, Bo R.
Ju 13
Baecklund,
B. Göran
A6
Bergermo, Arne H.
U 54
Baecklund,
Lars I.
K 20 28
Bergérus, K. Holger E.
H4
Baekkevold,
Arne E.
Fi 12 40
Bergfors, Per-Gösta
S 15
Bagge,
Peter
123
Berggren, Alf
Fö 7
von
Bahr, Stig V.
Berggren, Anne Marie
U 35
Ju 57, Fi 13 18, H 3
Berggren, G. Rune
Fi 30
Barenlhin,
K. Willi S.
13
Berggren, Göte B.
A3,B 11
Bark,
Jan
U 14
Berggren, Lennart
U 14 36
Barke,
Christine
Fö 15
Berggren, Sören V.
A 20
Bartley,
A. Osborne
Bergh, Carl Herman
Ju 35
Ju 25
,Fi21,A5
Bergh, Sten
Fi26
Baude,
Annika M. C. Ju 25, S 4 15
Bergkvist, Arne B. S.
UD 4
Beck-Friis,
JörgenÅ. E.
Ju 15
Bergkwisl, H. Ulla E.
Ju 17
Beck-Friis,
Regina
U32
Berglind, Claes G.
U27
Beckius,
Carin E.
U 16,A
10
Bergling, N. Olof
K 23
Beckius,
Sven-Erik
U47
Bergling, Nils B. V.
H 1
Beckman,
Arne
Jo 14
Berglund, Bengt I.
S24
Beckman,
Eyvind
U29
Berglund, Bernt
A 1
Beckman,
Lars E. A. S 13, U 2 50
Berglund, Erik Ä.R.
U46
Beckman,
Lars K. A.
Ju 28
Berglund, Frida J.
Beijer,
Elof
U 40
U33,A 19
20,Kn9
Beijer,
Rolf A.V.
U47
Berglund, K. Gustaf
U4
Bejbom,
Hans O.
Fi34
Berglund, Karl-Ymer
129
Bejemark,
Karl Göte
U 29
Berglund, Sven-Olof
Jo 24
Belfrage,
Frank
B 12
Berglund, Ä. Erik R.
K 16
Belfrage,
H. Esbjörn G.
U 10
Berglöf, J.Sigvard C.
Fi 19
Bell,
Daniel
U 14
Bergman, Axel T.
Jo 9
Bendz,
C. Mårten E:son
Jo 1
Bergman, Björn
U29
Bengtson,
Sven F.
S 12,A
16
Bergman, Folke
U 16 24
Bengtsson,
Erik B.
U 37
Bergman, Hans R.
U 6
Bengtsson,
Folke L.
Ju 40
Bergman, Kerstin
U 25
Bengtsson,
H. Jörgen Y.
Ju 13
Bergman, Lars O.
Ju 37
Bengtsson,
Karl F. Fö 13, H 3 9
Bergman, PerR.
B 46 12
Bengtsson,
L. Ingmar O.
U 14
Bergman, S. Christer
Ju 2 29
Bengtsson,
Marianne
U26
Bergman, Sven-Eric
B 14
Bengtsson,
O. Lennart
K2
Bergnéhr, Bosse
1 11
Bengtsson,
Per
U 14
Bergquist, Mals F. Th.
Fö 13
Bengtsson,
Sture
U24
Bergqvist, Bertil
U 16
Bengtsson,
Sven
U23
Bergqvist, G. Holger
Fi 43, B
14
Bengtsson,
T. Bertil
Ju 5 27
Bergqvist, Hans A.
Ju 22, H
4
Benko,
Mirko
Kn9
Bergqvist, Jan G.
Berfenslam,
Ragnar A. G
;.
S21
Ju 34
46,Jo 6 17,1 10
Berg,
Bengt Äke K 24
,Fi23,B2
Bergqvist, Olof
A6
Berg,
Bertil G.
UD 3 4
Bergqvist, Sven-Runo
Kn3
Berg, C.
G. Håkan
Bergstedt, Tord L. H.
S2
S2,
U 28 56
60
Bergsten, E. Rune
Fi 20 43
Bergstrand,
Per-Erik Fö 2
Bergström,
Anders U 14
Bergström, Britta J. Ju 63
Bergström,
K. Sune D. U 2 52
Bergström,
Lars E. R. I 13
Bergström,
Olof W. Ju 25, Kn 12
Bergström, S. Gunvor M. Ju
30
Bergström, Svante B. U5
Bergvall, Bengt H. U 18 19
Bergvall,
K. Lennart 13
Berling, Sven I 12
Bernard, Carl-Gustaf 121
Berndal, Bo U 29
Berndt, Sune B. U 37
Berndtson, Nils A. Fi 35 43
Bernhard, Harry B 12 1,13
Bernhardsson, K, Göte A 10
Bernitz,Ulf Ju 22 29 58, H 11
Bernström, Folke H 8 9
Bertmar, LarsM.l. A 15
Bertolotto, Italo U 14
Bexelius, T. Alfred Ju 17
Bexell, Göran U 10
Bierke, Pär N. 18
Billing,Knut B 12
Billström, P. O. Frithiof Fö 11, B 1
Birgersson, Bengt Owe Ju
54
Bishop, Norman Ju 36 51
Biörck, C. Gunnar W.
Ju 26,8 25, U 59 Biörnslad, Margareta
U 3 38 42, B 3
Bjelking, S. Arne K 26
Bjerlöw, JanT. U 26
Bjerninger, Sigfrid U 37
Bjernsiad, S. L. Börje Fi 26
Bjurström,PerG. U 38
Björck, Anders P.-A. K
5, U 39
Björck, Berndt H. S28,I 18
Björck, Olle 15
Björck, Staffan U 25
Björk, Gunnar E. Fö 2
Björk,JanE. H 9,1 4
Björk, Jimmy K 19 26
Björk, John G. T. U 16
Björk, Sven E.J. B 3
Björk, Villiam E. Jo 17
Björklund, Rolf S8,U23
Björkman, A. Fredrik M. A 5
Björkman, Jerker U 36
Björkman, K, Eugen Fi
5, A 17
Björkman, Marie-Louise (Malou)
K. S 25
Björkman, N.G.Folke Kl
Björkman, Ulf L. U 10
Björling, K. Gotthard E. U 15,1 16
Björling, K. Göran E. Ju 15
Björling, Karl J.E. Jo 14
Björnberg, Bengt LA. Jo 4
Björne, B.
Gunnar
S 14 29, K 27, Fi 21
Björnegård,
Gudrun U 51
Björnesjö,
Sven G. Fi 26
Björnström, Björn S.
Ju 40, K 24, H 14
Bladh,
Karl-Axel K 19
Bladh, Stephan U 14
Blix, Erik
O. U 52
Blix, Hans
M. UD 1
Blixt,
Olov S 20
Block, Lars B. S 4
Block,Per
H.L. U 25
Blom, K. A. Birgitta Ju
19, UD 1
Blom, S.
T. Lennart Ju 64,1 22
Blomberg,
A. J. Lennart K 31
B lomdahl,
Bengt O. S 3, Kn 3
Blomkvist, N. Magnus 116
Blomqvist,
Helga U 33
Blomqvist, Jerker U 25
Bliicher,
GöstaE. O. K 5
Boalt, Carin
M. Ju 40, B 13
Boberg, L.
Håkan U 28, Jo 17
Boberg, S. Lennart M. Fö 3
Boden,
Anna-Brita U 10
Bodin, Gösta N. Fi 23
Bodin, K. Berndt Fö 6 12
Bodström, T. Lennart
Ju 25 40,
A 16
Boethius, A. V. Monica U
39
Boheman, H. C. Fredrik K 5
Böhlin, Elsa U 20
Böhlin, Folke U 7 14
Bohman, Bengt A. H. Jo 8
Bohman,
Jan A. U6
Bohrn, Erik A. U 18
Bolin, Ben R.J. 121
Bolin, Lars A. Ju 6 52
Bolin, Äke E.J. Kn 8
Bolinder, S.Erik G. A 5
Bollmark, Per Ä. U 37
Boman, Birgit U 32
Boman, Jan E. I 16
Boman, Lars H. S I
Bondeman, Anders U 14
Bondeson, Lennart U 2
Boo, Karl G. H.
Ju 35, Fi 43, Kn 3
Borelius, M.Anna B. B 13
Borg, Claes E. K 33
Borg, Conny U 32
Borg, L. Göran U 1
Borg, Per Ju
29, H 18
Borg, Sune S.B. Jo 7
Borggård, Göran R.
K 3 20 27, H 1 6
Borgquisl, Frithiof Fö 7
Borgström, Ove K 6
Borgström, Siv U. E. Fi 25
39 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Borgström, Tomas U 29
Borin, Leif H. Fi 23
Bosson-Nordbo, Maj U
32 36
Boström, John E. Ju 3
Boström, N. Erik K 16
Boström,
Tage R. Fi 12
Bouveng, Richard E. F. 13
Bouvin, J.
Äke B 9
Bovallius, Lars K. R. Fö 5
Boysen, Arne I 14
Brandberg, C. Arvid Ju 15
Brandborn, Jan K14,Knl2
Brandgård, Evert U 13, A 20
Brandl,ErikR. Fi 21
Brandl, Krister U 25
Brandl, Per-Äke U 33
Brangmo, K. Walter Jo 7
Branlberger,
Per-Gunnar Fö 4
Bräsch, Erik B 3
Bratt,
Lennart A 6
Brallgård, Sven-Olof S 1 7
Bralthall,
Birgitta S 2 22 23
Bralthall, Kenneth S9,A16
Braw, Christian U 25
Bredin, Lars A. G. I 15
Breidensjö, Monica U 27, A 10
Breitholz, Claes J.E. 118
Brenner, Rune
E. I 19
Brinck, K. Inge G. U 55 37
Brinning,
Inger E. U 46
Broberg,
K. Bertram U 2
Brodd,ToreG. Fi 18
Brodén, E. Bertil I 2 20
Brodén,
Sven E. Fi 13
Brodin, Lena U 14
Broms,BoK,F. I 14
Broomé, N. G. Bo Ju 35
Broström, Ulf T.F. Fö 5 13
Browaidh, Tore Fi 7
Brundell, Nils-Erik U9
Brunnberg, Hans A. U 6
Brunnberg, R. K. Charlotte U 4
Brunner, Mats H 15
Bruno, Gösta F.
UD 3, K 21, Fi 16, H 16 Brännström, Gurli (Gullan) E.
Ju 25
Brännström, Hans A. Ju 31
Brännström, Per E. E. Fi 23
Brännström, Roland J.
Fö 7, Jo 10
Broms, JanT. R. A 10
Bucht, Gunnar H. U 14 57
Bucht,
Sven F. V. Kn 7
Buckau,
Anne-Marie A. L. Fi 25 Burenslam Linder, H. M.
Fi 35, Jo
6,1 14
Burman, Erik-Gustav U 50
Burman,
Eskil U 14
Burman, K. Äke Ju 42
Burman, Olof Ju 31
Bursledl,!. Äke H3
Burström, Brita A. Fi 40
B y ggdal,G. Torslen U39
Bylund, B. Erik M. U 15 37, Al
Byman, Disa K. G. I 18
Bysledt, Nils S 20
Båvenholm, Siv U 27
Båveryd, S.J.Lennart 119
Bäck, Karl-Axel A 16
Bäck, Lars Fi 9
Bäck, Lars E.I. A I
Bäcklin, Lars R. Fö 6
Bäckstrand, K. Göran M.
Ju 26, U 59 Bäckström, A. Ingemar K 7 11 16
Bäckström, Sixten Jo 10
Bäverbäck, Mette U 14
Bäärnhielm, G. Mauritz Jo 8
Böhlin, Birgitta U 60
Bökmark, Jan K 13
Börjeson, Bengt O. S5
Börjesson, Fritz A. K 16, H 17
Börjesson, Mats R. Ju 6
Börresen, Tom B. I 16
Bottiger, Lars Erik J. Ju 27
Canarp, Curts. T. U 37, A 1 2
Carbell,
Leif E. Ju 2
Carlbom,
Lars E. K 12
Carlesiam, Margareta E. Ju
25
Carlheim-Gyllensköld, Karin S 25
Carling, Alf G. Fi 20,1 16 21
Carling, Jan L. A 10
Carlman, J. Holger Ju 45
Carlqvist, Gunnel Ju 25
Carlshamre, Nils O. G.
Ju 12,Fi20
Carlson, John-Sune U 39
Carlson, K. Sören S 3 5
Carlson, Ä. Lennart Fi 28
Carlsson, Arne R. 1 6
Carlsson, Barbro L. S 1
Carlsson, C. Eric S 29
Carlsson, Eric O. G. U 52
Carlsson, G. Arne V. A
2, B 1
Carlsson, G. Ingvar B 12
Carlsson, G. Rune
Ju 25, S 2, Fi 20, A 10
Carlsson, Gunnel E. S4
Carlsson, Jan Olof I 19
Carlsson, Leif U 27
Carlsson, Lennart U 24
Carlsson, May-Britt Ju 25
Carlsson, N.Ebbe K. Ju 64
A 1
S3
Jo 10,1 18
Ju 3 6
41 43,H 3
Jo 17
Kn6
K 1 7
K 27
Ju 6
Ju 15
Fi 34
U 14
Jo 7
H II
Ju 2
1 15
B8
1 3 26
Fö 2
Kn8
S4,U 33
A 20
U 36
Fi 33
Ju 40
Fö JO
U4
K3
U 14
Ju 33 51
Fi 13
Ju 5 27
U24
A 16
1 2
Fi 13 17
U 32
Fö 3 7
I9,H 16
Ju 17
A 16
A9
K 18
Carlsson, N. Gösta Carlsson, Sven-Gunnar Carlsson, T. E.
Roine Carlsson, Ulf V. Carlslein, Rune A.
Fi 24 Carlström, A. Valdo Carlström, O. Bertil Carlsund,
H. BoH. Carlzon, Lars A. Carnhagen, Göran E. T. Cason, Sven Äke Casselmark,
Sven-Eric Cederberg, Ingvar Cederberg, Thomas O. Cederblad, Carl Olof
Cedercrantz, Bror O. C. Cederlund, Lars Johan O Cederslam, Lennart H.
Cederwall, Gustav F. E. Cederwall, Ulf C. Chamberl, Henrik B. Charpentier,
Agneta Christiani, F.-O. Gunnar Christofferson, Birger Claeson, Bo Claeson,
Tore M. Clason, AndersE. V. Cnallingius, Claes M. Colldahl, Gunnar Colldén,
Anders Colliander, PerG. Colvér, Mats T. Conradi, Erland G. F. Cornelius, Claes
Cosmo, O. Ingemar Cox, ArneJ. Crabo, Sven Cramér, Ivo Creutzer, Bertil R.
Croneborg, K. O. Rutger Cronholm, L. Börje Cronmark, Lars K.-H. Cronqvisl,
Sven-Olof H. Cullemo, Tommy
D
Daglund, Sven B. B 5
Dahl,C. E.Harry Fi 24
Dahl, Gerd B. A 10
Dahl, R.Birgitta
Ju 14 26, U 36 59, B 6 14
Dahl, Sonja M. U 37
Dahlberg, Benkt C. I. Fi 39
Dahlberg, Hans U 39
Dahlberg, Helge Kn 11
Dahlberg, K. Thure Ju 3 4
Dahlberg,
L. Ake A 2
Dahlbom,
Bengt S. U 5
Dahlén, Agneta A. D. A 12
Dahlén, Rune B. Fö 5
Dahlerus, BoH. C. A 15
Dahlgren, Elsa B. Ju 25
Dahlgren, Margareta B. U
8 13
Dahlgren, P. Anders B.
Jo 10, Kn 12
Dahlgren, Rolf O. Ju 24
Dahlquisl, Lars U 16
Dahlsjö, Lars A. Ju 36
Dahlslen, Gösta O. L. Ju 21
Dahlsten, Ulf L. Ju 31 35
Dahlström, Gösta E. Fi 4 14
Dahlström, Lars E. S 11 12
K4 K 19
A 1 A 10
B4
A 1
B 13
Ju 1 13
U 16
S9,A5
S 1,
Dahlström, Rolf E. Dahlström, Äke Dahmén, Erik V. H.
Daimar, Margot Dalen, Ingrid Dalgård, P. J. Ingemar Damgren, H. G. Fredrik
Danelius, Hans C. Y. Danemar, Anton Danielson, Gunnar H. Danielson, Nils-Gustaf
F.
H9 15,1 14 21 22
Danielson,
Äke Danielsson, Birger Danielsson, G. Gunnar Danielsson, Jan P. T.
Danielsson, Äke Danvind, Eva-Maria Daschek, Antti E. Davidsson, David Deak,
Csaba Dedorson, Gunnar Delin, Lars A. Dennis, Bengt Denward, C. M. Thore
Dewailly, Leon N. G. Didiin, Lars-Uno Diesen, Ingrid E. Dihlström, Klas
Dillner, Monica A. M. Dinell, Jan A. C. Dinkelspiel, Ulf A. R. Djurberg, Äke
L. Dominique, Carl-Axel Dominique, Kåge Domvall, E. Göte Donelius, H. Göran
Douglas, Jacob L. Drangel, BoF. E. Dryselius, Harald S. Du Rietz, Lars B.
Dufwa, Bill W. Diiring, Bertil
U41
S20
S7,Kn I
K 21
H89
U 13
Fi23
H 15
U 14
H 17
Jo 4, B 9
Ju 37 40,H
13
Jo 23
U 25
Ju 47,B 6
U58
U 27
U45
Fö 4
UD 3 4
Fi23
U 14
U 14
Fö 3, Kn 7
Jo 17
K 22
Ju 58
Ju 20
U 16
Ju 27
U 14
Dybeck,
Clarence
K 18
Ehrner, Bo
126
Dyhre,
A. Gunnar
Jo 11
Eidem, Ingmar
16 14
Dyrssen,
Gösta P. T.
Ju 8
Einhorn, Jerzy
S25
Döös,
Sten-Olof
U 47
Ek, Anders
Kn3
Ek, C. Olle
13
Ek, Lars
U 14
Ek, Marie Louise K.
B4
Eberson, Lennart U 37
Eberslein,
Christian H. Ju 13
Eckerberg,
Per A. Ju 34, Fi 35
Eckerdal,
A. Ingmar B 14
Eckerdal, Lars H. U7
Eckersten, Ivan E. Ju 60, Jo 2 14 Edam, Carl Tomas
H:son
U 16 24 44
Edberg, Rolf F. Ju 40
Edelholm,
Olof Gunnar (Olle)
U61 Edenman, Ragnar H. L.
Fi23,U 18,125
Edgren, Claes A. W. Fö 5
Edin, Karl Axel U 37,1 21
Edin, L. Äke 1 29
Edin, Per-Olof A 10,1 5
Edling, A. Roland Ju 34
Edling,N.Axel Ju 22
Edlund, C. Bertil Fi 19 21 24
Edlund, Erik O. A. Jo 10
Edlund, Nils H. U 29
Edlund, S. Lisbeth Jo 11
Edlund, Sten E. A 6
Edman, Kurt E. Fö 5
Edman, Ulla A. Fi 25
Edmark, Birger U 16
Edner, T. Margareta Ju 25
Edsjö, Tor A. K 11
Edsla, Björn O. Fi 38
Edström, Anders U 24
Edström, J. Lennart S 28, Kn 3
Edström, John Olof U 15
Edström, Kjell S. Fi 12 15
Edvardsson, Einar S 29, A 9
Edvinsson, Behnn U 29
Edvinsson, Sven-Olov A. U
50
Edwall, Pehr A. R. U7
Edwardsson, EinarP. U 37
Edwinson, Vanja A. M. Jo 6
Eek, Hilding U 17
Eek-Fock, Karin U 33
Efraimsson, Olof H5
Egardt, Peter A. N. U 37 46
Egelstedt, Ingemar U 43
Ehrenberg, Carin M. S. Jo 9
Ehrenfreid, Monica U 16
Ehrengren, K. Lennart Jo 1
Ehrling,G. O. Ingvar Fö 5 13
Ehrman, Carl E. G. Kn 12
Ekberg,
Britta S. Fö 18, U 24
Ekberg,
Erik G. I 12
Ekberg,J.Göran Ju 40,1 12
Ekberg,
Karl-Henrik Ju 12 13
Ekberg,
Leif S 11 29
Ekberg, S.
Britta Fö 16
Ekberg,
Valter S 22
Ekeberg,
Karl-Gunnar T. Ju 43
Ekeberg,
Lars-Olof K 17
Ekelius,
Wåge U 24
Ekelund, Jan C. Fö 5
Ekelund,
Sigvard F. A. Jo 5 14
Ekelund, Ulla G. U 21
Ekendahl,
BengtG. M. Jo 8
Ekevärn,
Gunnar 1 10 16
Ekholm, Birgitta Maria (Brillmari)
U 58
Ekholm,
Edvin H 13
Ekholm, Lars V. U 56
Ekholm, Torslen I. U 55
Ekinge, Bernt A. A 6 16
Eklund, C.
Gunnar * Fö 13
Eklund,
Christer U 14
Eklund,
Erik G. Fi 10
Eklund,
Harald U 36
Eklund, K.
Ronnie U 2
Eklund,
Karl U 24
Eklund,
Lennart S. G. 1 28
Eklund,
Solveig U 36
Eklund,
Ulf R. I 13
Eklundh,
Claes G. B. Ju 35
Eklöf, Kurt G. A. Fi 4 7 42, B 2
Ekman, C.
H. Stig Fö 10
Ekman,
Lena B. Ju 10
Ekman,
Rolf G.E. Ju 41
Ekman, S.
Gösta Fi 19
Ekman,
Stig-Rune U 2 52
Ekstam, Gunnar E. Ju 3 6 42, H 1
Ekström,
Annika U 29
Ekström, E. Sören Jo
23, B 8
Ekström,
John E. 19
Ekström,
Margareta Ju 12
Ekström,
Sven E. A. Fi 20, U 13
Ekvall,
Gunilla M. S 1
Elam, Lars U 16
Eländer, Kurt O. S2
Elfvén,
Jan S 10
Elfving, Arne U 27
Elfving,
O. GöstaC. U 17
Elg, Marianne B 4
Elgfelt,
Göran B 14
Elghufvud, E. Gösta Fi 1
Eliasson, Anna B. U 28 37
Eliasson, Bengt E. K 6
Eliasson,
E. Ingemar Fi35,A10
Eliasson,
H. Torsten Y. U 20
Eliasson,
Kerstin E. A 20
Eliasson,Per-Erik U 5,Jo 1 14
Eliasson,
Rolf A. E. Jo 7
Eliasson,
Rolf E. K 20 28
Elison,
Magnus L. A13,B2 6
Ellnebrand, Rolf U 27
Elm,Torsten J.W. Jo 7
Elmberger, Per G. I 12
Elmgren, Bo A. Fi 18
Elmhammer, Nils E. I.
Ju 6 32, K 4 Elmstedl, Claes Y.
U 27 55, Jo 2, A 16,Kn3
Elmstedl, K. Erik Fi 19
Enberg, L. Rune K 7, Fi I
Enerolh, Bengt M. 1 17
Eneslröm, Tord O. C. Ju 16
Engberg, Peter O. U 8 13
Engdahl, O. Roland K 12
Engdahl-Tegeslam, Eva U
14
Engersiam, Claes M. 1 18
Engkvist, J.Gunnar V. Fi 19
Englund, K. Svante I. Ju
6, S 2 22
Englund, Lars-Erik Fö 5 13
Englund ,S.AndersJ. K4
Englund, Äke H 17
Engman, Barbro B. U 39
Engman, Hans O. R. Ju 34
Engman, Jan G. U 38
Engman, O. Ingemar Fö
7 13
Engqvist, Lars F. Ju
40,1 25
Engström, Arne V. S 5 21
Engström, Bengt-Olof U 14
Engström, Lars-Göran Ju
10 18
Engström, Odd E. L.
Fi 20 35,
A II
Engwall, Lars O. V. Fi 23
Enlund,EricP. Jo 7
Enquist, Daniel N. U 15
Enquist, Per Olov U 25 39
Enskog, Carl-Gustav B. Fö
7
Erdmann, Bengt U 14
Erenius, E.Gillis Ju 39
Erici, Bernt H. A 16
Ericson, E. Gerhard H. Jo
11
Ericson, Eric U 14
Ericson, Gösta Fi 6 29
Ericson, Hans E. K 1 16 17
Ericson, Jan-Olov H 9
Ericson, Sture T. Ju
48, U 28
Ericsson, BengtG. S
2 21 23
Ericsson, Bo I. A 5
Ericsson, Brit-Marie L. B.
Ju 7 21
Ericsson, Britta M. U
37, A 10
Ericsson, Carl-Henrik Ju 6
Ericsson,
Christer T. Ju 6
Ericsson,
K. Georg V. Ju 7, Fi 5
Ericsson,
Kjell U. S 6, Fi 20
Ericsson,
L. Torslen K 28
Ericsson,
Lars Eric Kn 3 8
Ericsson,
Nils E. S 2
Ericsson,
Tord U 16
Eriksen,
Tor E. A 7
Erikson,
M. Birgitta U 6
Eriksson,
Arne U 38
Eriksson,
B. Allan Ju 9
Eriksson, B. Sune
Ju25,U 14,
A 10, B 5
Eriksson, Birger U 14
Eriksson, Björn G. A 10, B 1
Eriksson, Bo 1. Ju 56
Eriksson, C. Ingemar S 29
Eriksson, E. Olof Ju 46, B 13
Eriksson, Evert G. S2
Eriksson, Gunnar U 14
Eriksson, Gunnar S. 1. U2
Eriksson, Harald Jo 1
Eriksson, Hilding U 24
Eriksson, I. Seved S I, A 11 12
Eriksson, Ingemar S 12
Eriksson, K. Anders Fi 33
Eriksson, K. Bertil U 53
Eriksson, Karl Axel Ju 3 23
Eriksson, Karl Erik A 10
Eriksson, Karl-Erik E. 121
Eriksson, Kjell E. A 17
Eriksson, Kurt L. F. Fö 5
Eriksson, Lars E. Ju 25
Eriksson, Lars Göran A 9
Eriksson, Maria Krislina (Maj-
Stina) U 61
Eriksson, MartinH. V. U 55
Eriksson, Nancy M. Fö 10
Eriksson, Nils-Erik U 14
Eriksson, Olle E. B 12,1 3 14 21
Eriksson, Sune S 24
Eriksson, T. Hans-Yngve Ju 42
Eriksson, Tor U. K 11
Eriksson, Äke E. U 52
Eriksson-Bergström, Solveig M.
I 11
Erlander, Bo H 3
Erlander, Sven B. K 4, U 37
Erlander, Tage F. U 12
Erlandsson, Bengt H.
Ju 41 52
64, K 26
Eriing, E. Harald Ju 64
Erling, E. Martin H. Fi 26
Erneholm, Berndt 1. U 7 10
Erngren, Birgit U 37
Ernmark, L. Göran G. K 16
Ernulf, T. Gudmund Ju
17 44
Erséus, L. G. Torgny U 10
Ershammar, Mals O. T. Fö 3 15
Skr
1975/76:103
614
Erstam,
Sven-Erik F.
Ju 64
Flodin, Carl-Erik T.
S4
Esaieson,
ErikR. A.
Fi 20 36
Florman, Bertil
K 33
Esbo,
Harald V. 0.
Jo 5
Fogelström, Hans
U 58
Eskel,
Arvid
S 23,Ju 40
Fogelström, Siv E.
A 20
Eskilsson,
Per H.
U 2 9 21
49
Folke, U.Ingemar
Fö 5
Eskilsson,
Sture B.
A6
Forkman, Göran
U25
Esping,
F. Lars-Erik
Jo 10, B 3
Formgren, J. Holger
K 25
Esping,
Hans G.
Ju 26, U
59
Fornberg, Tord
U25
Essen,
Ingemar
Ju 40
Fornstedt,UlfH.
U 20
Essunger,
N. Gunnar R
13
Fors, Sixten R.
U29I5
Etsare,
Äke G.E.
Kn 12
Fors, Äke Hj.
S 1 728
Ettarp,
Lars G.
A 11 12
Forsbeck, Rune
U25
Etzler,
Cecilia E.M.
S17
.Forsberg,
EricR.
H2
von
Euler, Göran
S4
Forsberg, Karl-Erik
Fi 31
Eurenius,
Birgitta!.
U39
Forsberg, Wilhelm
U46
Forselius, Hans F.
A5
Forsell, Torbjörn
U39
Forslund, Bo G.
129
Fabricius, Cajus U 25
Fagerberg,
Arne B. Fi 2
Fagerholm,
Per Anders L. U 2
Fagerlind,
Östen Ju 49
Fagerlund,
Bengt O. H. A 6 11
Fagerslröm, Jan Peter U 24
Fagerström,
Lars U 31
Fahlin, PerG. K 12
Falk,
EricG.R. Jo 13, B 3
Falk, Hans
G. Ju 40, H 9
Falk,
Johan U 14
Falkehed,
Sven A. L. Kn 2
Falkenmark,
Per A. K 17
Farm, Ante
T. A 10
Fastbom,
E. Lennart Fi 6 16 29
Faugerl,
Sven J. E. Fö 5,1 21
Faxén,
Karl-Olof A 10,1 1 11
Faxén,
Nils-Bertil U 14
Fehrm, E.
Martin Ju 46
Feigenberg,
Loma S 25
von Feilitzen, Styrbjörn O. R. A 6
Feldl,
Kjell-Olof Ju 40
Fellenius,
Greta U 33
Felländer, Ingela K. A 1
Fergenius,
G. Torbjörn Ju 32
Ferm, Anders U 39
Ferneborg, Slieg U 14'
Fernheden, Gölhe A. S. 116
Finnveden, Bengt A. K 24
Fischerström, N.Johan A. Ju 32
Fischier,
Sven G. O. Ju 6
Fiskesjö, Bertil A. N. Ju
54 55 59
Fitinghoff,
Georg O. Ju 14
Fjellstedt, Lars U 14
Fjellslröm,
Cari Gustaf F. Fi 9
Fjällström, B. Harry Ju 25
Fladvad,J.Arne B 3
Fleischer,
B. Lennart U 24 27
Fleming-Borgström, Gunilla U 29
Flinck, N.Rune I. U 20
Forslund, E. Birger S
3 5 21 22
Forslund, Sten H. C. 19
Forssberg,
E.Olof Fö 1 14
Forssberg, K. S. Eric I 16
Forssberg,
Olof S 11
Forssblad, N. Douglas K 3
Forssman,
Sven P. M. A 5
Forssman,
Äke V. Jo 1
Forstadius, Erik L.W.
Ju5,S 19,
A 9
Forlhuber,BélaT. Ju 6
Foyer, Lars O. Fi 22
Fraenkel,
Ingegärd C. E. Ju 15 25
Francke,Jan K 18
Francke,
Per E.S. I 18
Frank,
S.Torsten U4
Franson,
Thomas P. 15
Fransson,
Arne A. E. A 6
Fransson,
Bill G. Fi 23
Fransson,
Bo-Gunnar L. Fi 35
Fransson,
HansG. V. 1 10
Franzén, Lars G. U 51
Franzén,
Nils P. Fö 2
Franzén, S. Anders U 37
Fredberg,
Birgit A. M. U 4
Fredelius, Bengt S 3
Fredenmark,
Gunnar L. I 6
Fredgardh, K. Sonja Ju 25
Fredin, Curt U 16
Fredriksson, Bernt A. A 11
Fredriksson,
Ella U 16
Fredriksson,
Georg N. Fi 6
Fredriksson, H. Einar S
2 23
Fredriksson, K. Torsten S
11
Fredriksson,
Stig G. Fi 23
Frenning, Lars W. Ju
6, Kn 10
Friberg,
K. Göte Ju 14
Friberger, Tomas K 19
Friborg,
Göran O. U 21 37
Frid, Sven Rune Ju 34,1 11,
Kn 12
Fridell,
G. Ingvar Fi 24
Fridh, K. Göte S 25 21,1 28
Fridolin, Hans R. Fi 8 17 41
Fries, Ingegerd U 25
Fries, Ingmar F. Fi 14 24
Frigren, Suzanne M. 1 14 18 21
Frisch, Paul Fi 23
Frisen, E.Rune K 31
Frisk, Jan Kn 1
Frithiofson, Karl A. F.
H 3 9,1 16
From, Hans-Sören U 36
Froslenson, Anders U 10
Frykholm, K. Christina Ju 25
Fränckel, Pierre U 32
Frändås, S. G. Berit Fö 15, U 61
Fröjd, S.Arne S2,Knl2
Furbäck, Bengt L. K 19
Furuhagen, Hans (Hatte) F. U 39
Furumark, Ann-Marie U 24 29
Fiilep, Tibor U 14
Fiirsl, S. Gunilla Ju 25
Fälldin, N. O. Thorbjörn A 3
Fändriks, Ann-Louise S 15
Farm, Gunnel U 27
Farm, Hilding G.E. U 41 53
Gabrielsson, A. Edmund B. Ju 16
Gabrielsson,
H. Ingemar U 14 52
Gad, Ulf
H. Ju 47
Gadd, P. E. Arne
Fi 21, U 37 51,126
Ganneby,
George L. V. U 22
Gardell,
Bertil G. T. S 21
Gardeslröm,
Linnea S 1 7 15
Garke,
Hans B. Fi 21
Gavatin,
M. Charles Fi 12
Gebart-Andersson, Thorborg S.
U 46
Geddis-Zetlerberg,
Jean U 32
Gedin,
Hans K 19
Gehlin,
Jan H.M. Ju 13
Geijer, K.
Arne UD 4
af
Geijerstam, Sven O. Ju 55
Gelfius, Ann Sofie U 29
Genetay,
Claude M. U 14
Georén,
Sven U 27
Gerhardsson,
Birger U 7 25
Gerhardsson,
Gideon A 7
Gerholm,
Tor R. Ju 40
Gerle,HansE. U 39
Gerleman,
J.GillisH. U 25
Gieriz,
Gustav B. S 25
Giesecke,
Curl-Sleffan Ju 25
Gillberg,
Karl-Erik H 2
Gillslröm,
Äke K. U 16 24
Gisslen,
Axel S 3
Gjötterberg,
Tora-Britta Ju 25
Gleisner,
Margareta U 36
Glennow,
Yngve G. G. U 53
Glimnér,
J.Erik Fö 12,1 16
Glimstedl,
Ulf K. J. I 12
Godlund,
Sven A. 1. K 7 31, Al
Gordan,
Kurt S 8
Gornitzka, Gunnar V.
Ju 37,1 12
18
Gothefors,
Per L. Fi 9 33
Goltsén,
Bertil U 29
Gozzi, A.
Sören U 51
Grabe, A.
Gerhard Ju 10
Grabö,PaulE. K II, U 52
Gradin, Anita
H 17,Ju 25,U 37,H7,A9
Gradin,
Rolf U. I 12 18 22
Grafström, Erik O. Hj.
Ju 37 40, K 1, Jo 6,1 6 12 18
Grage,
Elsa-Britta U 4
Grahm, A.
Folke Fö 4
Grahm,
Leif A 1
Gran,
Bertil U 36
Granath,
Karl-Erik Ju 31, S 4
Granath,
Solve O. Fö 15
Granegård,
Christer U 55
Graninger, B. E. Göran U 37 53
Granlund,
Börje U 16
Granlund,
Kari-Äke H 17
Granlund,
U. Krislina Jo 21
Granmar,
Jan U 14
Granqvist,
Liss M. S9
Granstedt,
Pär E. U 58
Grape,
Karl Gunnar U 41
Grape, S.
Lennart Fö 5 13
Grassman,
Sven H.W. 1 1
Gråte,
Eric Fi 31
Gray,
Barbara U 32
Greber,
Ann Chariotte U 33
Grebäck,
Erik H. K1,Jo4 11
Gremner,
Kjell S 23
Grenander, Nils
Ju40,S 14, K 20 27
Grendin,
Kurt U 24
Grenestedt,
E. Lennart N. 13
Grobgeld,
Lennart M. Ju 38
Gruda-Skard,
Äse S 4
Grufberg,
A. Lennart Kn 10
Grundwall,
K. Ricard B 2
Grunewald,
Kari R. U 16
Griiting,
Britt M. U 5
Gränsbo,
N.Gunnar B. Jo 5
Grönquist,
Bengt J. Fi 4
Grönsledl,
Gert T. V. K 20
Grönsledl,J.Olle K 22
Grönvall,S.Gunnar Ju 6
Grönwall,
Lars O. S 3 11 17, A 9
Gullberg,
Bo U 27
Gullberg,
H. Urban Jo 9
Gullberg,
Hans E. K 20, A 5
Gullnäs, S. Ingvar
Ju 6 9 28 63, K 26
Gunér, Otto U 14
Gunnarson, E. J. Ingvar Ju
20
Gunnarsson, Bror E. Ju 50
Gunnarsson, S.Olle G. A 7,B 5
Gunnmo, Alf U 31 50
Gunsell, Tor A. Jo 15
Gussing,N.RagnarJ. A 20
Gustafson, Arne H 3
Gustafson, Cari Erik K 22
Gustafson, G. Arne Fi 40
Gustafson, K. G. Jan U 16
Gustafson, Nils-Eric I 18
Gustafson, Sven H.
Ju 12,K 11,16
Gustafsson, Bengt E. U 21
Guslafsson, Berndt G. E. U 7
Guslafsson, Björn H. U 50
Guslafsson, C. E. Torsten
Ju 10, Fö 7 13
Gustafsson, F. Agne S. Kn 3
Guslafsson, G. Olov A 5
Guslafsson, Gunnar Kn 2
Guslafsson, Gunnel R. J. U 37
Gustafsson, Hans I. Fi 43
Gustaf sson, Hans L. Fö 12
Guslafsson, IngaL. A 4
Guslafsson, K. G. Allan Kn 7
Gustafsson, Kari-Erik K 23, Fi 23 Gustafsson, Kerstin Ju
56, A 5 Gustafsson, Lars 1. U 21 36 46 61 Gustafsson, M. Gunnar
Fö 2 13 17,Fi5,U 41 Guslafsson, N. Henry
Jo 14 17
20 23
Guslafsson, Nils S 8
Giistafsson,
Nils-Eric I 22
Gustaf
sson, Olof S 11
Guslafsson,
Stig U 33
Gustafsson,
StigA. U 42 54
Gustafsson,
Stig G.
Ju 43 44,
Fö 8, A 6, B 4
Gustafsson, Äke C. T. Jo 23
Gustafsson,
Äke G.
Ju42,S
I,Fi5 29,I 13
Gustavii, S. I. Birgitta Ju 18
Gustavson,
Göran E. U2
Gustavsson,
Bengt S 11
Gustavsson,
Bengt T.
Ju 64, Fö
7 13
Gustavsson, Gusti L. A. Fö 2
Gustavsson,
Ola Kn 12
Gustavsson, S. A. Göran H 7,1 6
Gustavsson, Sven Anders I 29
Gustavsson,
Sverker A 8
Gustavsson,
Äke E. G.
UD 2, Fö 7
12,Fi23,U61
Guteland, Gösta A. A 1 10
U 38
F ö 9
S2,A 18
U 24, A
20
U55
Fi 18,U
39
U7 41
U41,A 10
U 7 10 14
12 13,1
19
Ju 27 45
U 39
K 2 21
U22 26
U24
Gyllensvärd, Bo V. Gyllö, Sture A. Gårdstedt, H. Birger
Gårmark, Thore O. Göhlman, Gunnar Göransson, Bengt
Ju 50, Göransson, C. Göran N. Göransson, G. B. Bertil S8
2I 23 25 27, Göransson, Harald O. Göransson, J.Olle Fö Göransson, Lars G.
Göransson, Lars O. Görs, L. Folke Göthberg, Bo Göthberg, Kerstin V.
H
Hadding, Cari Fredrik Fi 12
Hadenius, Stig G. Fi23,U39
Hadrup, Knut E. H. K 3 18 20
Haeffner,
Erik A. 119
Haegermark, C. Harald 113
Haeggström, Ingrid M. S
27
Hafström, Jonas U 55
Haga,
Ingegerd U 16
Hagberg, Ann-Charlotte Fi
20
Hagbergh,
Göran G.E. U 9
Hagdahl, K. Thomas Ju 34
Hagelstam,
Stig L. K 6
Haglind, Per U 2
Haglund,
F.Anders Fi 16
Haglund, Sven S 9
Hagman,
Anders U 24
Hagman, H.
Christer H 2
Hagman,
Jan-Erik R. Ju 58
Hagnell,
Hans I 1
Hagquist,
Curt E.I. U2
Hagson, Cari A. Ju 40, H 9,1 22
Hagström, Tony G.
Ju 37 40,1
18 21
Hahr,
Anders L. H. Fi 6
Haidén,J.O.Folke U 46
Hall, Bo
A. 116
Hall,
Lennart U 14
Hall, Paul
F.L. Kn 1
Hallberg, Bengt O. L. B 14
Hallberg,
Lars U 16
Hallbäck,
Thore S 24
Halldin,
John H3
Hallenborg,
Nils-HugoL. I 17
Hallerdt,
Bjöm U 42
Hallgren, Margaretha U 2
Hallgren,
Ulf I 16
Hallhagen,
Gunnar U 14
Hallin, L.Bertil U 10
Hallin, N.Erik Anund Fi 23
Halling, Nils-Olov U 14
Hallman, Eric R. Fi 10
Hallman, Katrin Ju 26, U 59
Hallman, L. Äke G.
I26,H II 17 18
Halloff, Ulf V. V. K 31
Hallqvist, Britt G. U7
Hallström, Björn H. U 6
Hallström, H. GunnarF. A 9
Hallström, Torbjörn H 18
Hallvig, P.Ivar V. Fi 23
Hamber, Hans U 24
Hamberger, Carl-Axel S
23 26
Hambraeus, Gunnar A.
Ju 40,1 14 15 21 24
Hambraeus, S. Birgitta Ju
40
Hamdahl, Bengt K 17
Hammar, Cari-Filip U 20 39
Hammar, StigH. U2
Hammarberg, Peter U 20
Hammarberg, Sven O.
Ju 56 57,1 15
Hammarbäck,E.Rune Ju 54
Hammarkvist, Stefans. E.
1 18
Hammarland, L. E. Thore
U 37 51
Hammarsten, Erik M. U 50
Hammarström, Olof A
14,1 2
Hammarström, P. Rickard Fö
16
Hamrin, Mac T. P. A 3
Hanner, Per V. A. Fi 4
Hannerz, D. G. Lennart Jo
24
Hannerz, R. Christer Jo 6
Hanno, Stig Ä. K 11
Hansen, Hans-Jörgen Jo 1
Hanson, Göte S 1
Hansson, Bengt U 16
Hansson, Bertil U 36
Hansson, Bertil E. A. Ju 18
Hansson, H. Arne Jo 3
Hansson, Ingmarie U 51, Kn 11
Hansson, J.Bertil U 14
Hansson,
K. Gabriella U 37
Hansson, K. Gunnar Ju
12 13
Hansson,
Lars R. Fi 7 36
Hansson, Lilly E. Ju 10, A 6
Hansson,
N. O. (Olle) Jo 24 5 23
Hansson, Nils S I
Hansson,
Nils H. U 16
Hansson,
Nils O. Fö 2
Hansson,
Olof B. Fi 23
Hansson,
Oloph A. U 34 39
Hansson,
P. Inge K 33
Hansson,
S. Olof (Olle) U 58
Hansson,
Stig F. S2
Hansson,
Stig G.E. A 10
Hansson,
Torsten B. G. K 5
Harriman-Hernborn, Anita C.
A 16
U31 U 10
U25 U 16
Harrysson, Lennart Hartman, C.Olov Hartman, Lars
Hasselquist, Ulla Hasslev, Nils-Olov F.
Ju 40, K 1 7 16 24 31
Hassner, Rune U 29
Haverling, Sven G. I. U4
Hedberg, Anders U 24
Hedberg, E.Torbjörn U 15
Hedberg,J.Anund S 21
Hedberg, K. Anders A 1
Hedborg, Anna M. Fi 19 21
Hedborg, Per Erik K 9
Heddelin, Beriil Fi 23
Hedelin, PerH. U 37
Hedén, Kurt B. 1 14
Hedenström, Bengt S 28
Hedin, Bernt S 7 22
Hedin, Cari Eric Fö 7, Jo 24
Hedin, Svante U 29
Hedlén, Bengt R. S 3 5 21
Hedlin, John W. A. U 43
Hedlund, A. Rune Ju 17
Hedlund, Bengt N. R. S 3, U 43
Hedlund, Gunnar Fö 10
Hedman, Rune U 32
Hedqvisl,
Eric H. U 38 42
Hedqvisl, Sven A. Ju 20
Hedström, A. Jan-Olof Ju
28
Hedström, BoS. Jo 2 5 10 13
Hedström, T. Uno V. Ju 60, Jo 13
Hedvall,
Lennart U 14
van der
Heeg, Nils H. Fö 3
Heideman,
Gunnar A. S 2
von Heidenslam, G. Olov Jo 19
Heimbiirger, H. Peter Ju 8, B 13 5
Heino,
Martti O. Ju 50
Heiroth,
Ulf O. K 28
Helander,
Sven U 25
Hellers, P.A.Hans U 16 24
Hellgren,
G. Bertil U 2 53
Hellman,
Lars S 17
Hellman,
Sven R. Fö 5 13
Hellmér,
Äke Fö 3
Hellner, Eskil M. K 10
Hellner, Jan E. Ju 2 22 44
Hellners,E.
Trygve Kn 10
Hellstadius,JanR. Ju 29
Hellstedt,
Ernst L. Fi 24
Hellström,
E. Emil U 8
Hellström,
G. F. Ingemar H 7
Hellström,
Gunnar J. U 52
Hellström,
I. Agneta S 15
Hellström,
Jan E. Ju 6
Hellström,
K. Birger 15
Hellström,
Kajsa M. U 54
Hellström,
Lars T. I 17
Hellström,
Mats J.
UD 1,S4,A
10 15
Hellström, P. N. Erik K 6
Helmers,
Dag Fi 13 14 17 19
Helmerson,
Bo I.
I
18,Ju8,Jo6,H 15,121
Helmfrid, Staffan U 37, B 3
Helsing,
Gunnar U 24
Hemberg, B. S.Eskil U 39
Hemborg,
Bo H 16
Hemlin, H.
Egon U 37 51
Hemlin,
Peter W. U 54
Henmark,
Martin R. C:son Ju 47
Henningsson, H. EinarG. B 6
Henningsson,
Lars-Äke U 15
Henricson,
Sven-Eric U 16
Henricsson, Sven R. Kn 12
Henrikson,
Lars G.
Ju47,S 3,Kn6
Henriksson, Christer U II
Henriksson, E. Sture F. S
4 15
Henriksson,
Gunnar A. U 1
Henriksson, J. Lars G. U
2 37
Henriksson,
Jan E. K 16
Henriksson, Runa M. A 10
Henriksson, Rune I. Jo 14 15 17
Henrysson, Sten U 17 24
Hercules, Jan U 26
Herland, Erik H 7
Herlitz, Claes A. A 1
Herlitz, Lars Ju 35
Herlitz, Ulla A I
Hermansson, Carl-Henrik Fi 21 Hermansson, K. Gunnar
L.
Kn 11
Hermansson, Rune Fi 16, H 15
Hernelius, J. Allan Ju 35 48
Herner, N. Birger E. S 18
Hernlund, Carl Hugo H.
Ju 12 13,Fi23
Herriin, Klas G.E. Fi 24
Herrlin, S. G. Sigvard Ju 6
Hertz, Olof H 16
Herlzman, A.Olov Ju 15 22
Hesser, S. C. E. Ju 13, U 5
Hessleborn, Olle K-A. Fi 9
Hessler, S. Henrik Fi 4
Hessmark, Lars-Göran S 11
Heuman, Jan G. M. Ju 20 24
Heurgren, Sven C. O. Ju 27,H 4 7
Heyman, Ove F. UD 1
Hidemark, Bengt Ä.H. I 14
Hildeberg, Lars U 16 24
Hilding, Ingrid Ragnarsdolter
U 63
Hiljding, Stig G. O. Ju. 21
Hillbo, Arne O. Ju 6
Hillbom, Lars H. Ju 2 22 29, Jo 7
Hillerudh,
G. Lars-Olov E. Ju 32
Hilton,
Hans U 32
Himmelstrand,
Gunnar G. F. Kl
Himmelstrand,J.
Ulf I. Fö 10
Himmelstrand,
Karin B. Ju 25
Hinno,
Rein Fi 6 20
Hirschfeldt,
S. Lennart Ju 48
Hjalmarsson,
E. Birgit Ju 62
Hjalmarsson,
H. Yngve J. Ju 58
Hjalmarsson,
Jarl K 13
Hjalmarsson,
S. Äke Fö 11, Fi 30
Hjalmarsson,
Sven U 24
Hjalmarsson,
Yngve H.J. Ill
Hjelm, K. G. Lennart Ju 46, Jo 1 5
Hjelm,
Orvar M. A 4
Hjelmqvist, Ingvar K. R.
S 3,Fi20,A
10 Hjelmqwist, Kari-Gustaf H. K 31
Hjern,
Bo , S 18 23
Hjerne,
Gunnar S 18
Hjertonsson,
Karin UD 1
Hjort,
Christer A. U 55
Hjorth,
Jan L.S. U3
Hjorth, Lars E. A.
S 6, Jo 6, B 8,1 1 6 15
Hjorth, Nils
T. Jo 4
Hjorth,
Ole U 14
Hjorth,
Ragnar Jo 10
Hjärne,
Leif R.D. I 10
Hoffman,
Margit U 20
Holecek,
Josef U 14
Holgerson,
Nils H. Fi 21
Holgersson,
Jörgen H 8 11
Kolländer,
Ernst E. 116
Hollmann,
Sture L. B 14
Holm, A.
O. Per A 1
Holm,
Ernst Olaf Ju 22 29
Holm, H.
Thorsten H 15
Holm, J. Lennart
Ju 37, U 3 15, Jo 4, A 1,B 3 9 12
Holm,
Lennart U 24
Holm,
Sture K. V. H6
Holm,
Thorsten H. I 18
Holmbeck,
Kai A. H3
Holmberg,
Bo U 24
Holmberg,
Börje U 40
Holmberg,
Cari V. Fö 8
Holmberg, Erik G. Ju 59, U 4
Holmberg,
Gunnar U 22
Holmberg,
Gunnar E. Fö 5 11
Holmberg,
Nils V. Jo 19
Holmberg,
Sten E. S 3
Holmberg,
Åke E. V. U 37
Holmborn,
Börje U 21 48
Holmbäck,
Inga G. M. A 12
Holmbäck,
M. Bure O. U 39
Holmgren,
Anders F. Jo 10 13
Holmgren,
Gunnar Jo 15
Holmgren,
Gösta M. K 28
Holmgren, Herman U8
Holmgren,
Jacomien U 33
Holmgren,
Kjell U 9 28
Holming,
Klas J. L. Ju 13
Holmquist,
K. O. Rolf Fö 10
Holmquist,
Stig A. B. U 51
Holmqvisl,
Lars J.H. Ju 45
Holmqvist, Sture L.
Ju 40,1
12, Kn 7
Holmqvist,
Äke H. 1 11
Holmsledt, Igor S 2
Holmsledt,
Yngve D. Ju 18
Holmström,
G. Sven E. Jo 18
Holmström, Ingmar U 19
Holmström, L. Bror Ju 36
Holte, K. Ragnar U 7
Holtsberg, P. Christer Ju 36, Fi 5
Honeth, Peter U 28
Hoppe,E.Gunnar U 52
Hormia, Osmo E. Kn 9
Hornwall, Gert H.D. U2
Hovsladius, O. Sigvard. U
18
Hubendick, Bengt L. U3
Hudner, Tor S 4
Hugoson, Göran H. Jo 19
Hugosson, Kurt I. Ju9,ll118
Huldén,N.O.Tomas Ju 7
Huldl, Jan F. Ju 29
Hult,N.E. Jöran Ju 8
Hultan, Ivan Fö 3 15
Hultén, A. Olof U 39
Hultén, Bengt E. U 54
Hulterström, Sven Ä. H2
Hultgren,ÅkeV. 110
Hultin, S.Erland V. U 2 54
Hulting, K. R. Georg Jo 7
Hullkvisl, Anders M. Fi 10
Hultqvist, Swen E. H. Kn 7
Hultqvist, Tore U 8 20
Hultstrand, Lars R. S 18 24
Hurdén, Ragnar H. G. K
3 27
Huss, Erik J. K 25
Huss, K. J. Lennart Fi 19
Hiibner, Helmuth I 16
Hybbinetle, Anna-Greta I 7
Hyllengren, Jan K 18
Hylländer, K. Gunnar E. Fö
2
Håkansson, Alfred L. K 22
Håkansson, B. StaffanH. 119
Håkansson, Greta U 14
Håkansson, Hans E. V. I
4 23
Håkansson, Håkan E. A 4
Håkansson, P. Harald A
9 17
Håkansson, Sven-Olof H. Ju 51
Hallsten, E.Bertil K 16
Hårdefelt, S. Börje Fö 14, Fi 5
Hårleman, Tord P. R. Fö 3
Håvik, I. Doris
U 58, Ju 54, UD 4, S 29, U 22 27
Hägerhäll,
Bertil G. Jo 20
Hägerstrand,
S. Torsten E.
Ju 46, A
I, B 3
Hägg, Y. O. Sture Fö 11
Häggquist,
Harald S 2
Häggroth,
R.Sören B 13
Häggslröm, K. Harald V. Fi
32
Hälinen,ErkkiI. U 16
Häll,
Karl-Erik K11,Fi43,16
Hälleberg, Allan U 46
Hällgren, John A. K 33
Härnqvisl, Kjell U 37 54
Hävermark, K. Gunnar J:son
K 8 10
Högberg, Bernt L. B 1
Högberg, C. Johan H. Fö 3
Högberg, Göran A 11
Högberg, K.Gunnar A 2 17
Högberg, Lars G. Fö 12
Högberg, Mats J. G. K 1
Högberg, P.J.Wolmar Kn 9
Högdahl, Lars Kn 3
Högemark, Kari H. U 26
Höglind, Lars O. U 24
Höglund, E. Olov U 30 56
Höglund, G. Z. Margrethe Fö 18
Höglund, K. Thure S 2
Höglund, Olof A. Ju 21
Höglund, Olov U 48
Högvall, E.Gunnar Kn 12
Höijer, Björn U 39
Höijer, Gunnar Fö 2
Höjeberg, Mats H 15
Hökfeh, Bernt M. Ju 46
Hörberg, Nils A. Kn 3
Hörberg, Olof Hj. K 2
Hörjel, Nils J. Ju 49, K 24, Fi 2
Hörlén, E. Linnea K 22, U 27
Hörlén, S.l. (Inge) Fi43,B9
Hörnlund, Gördis K.
S 8, Fi 21, Kn 3
Hörnquisl, K. Iwan E. Fö 7
Hörnqvist, Sten-Äke S 12
Höök, Erik S. V.
S 2 6, Fi 7 20 21, Jo 6
I
lacobaeus, Anders G. Ju 19
Imre, M. Erdem K 4
Ingelf, Sten U 14
Ingelstam, Lars E.
Ju 26 37 46, U 21 59
Ingemansson, Jan H. I. Jo
7
Ingemansson, N. Stig P. K
5
Ingemarsson, J. Svante UD
4
Inger, Björn J.P. U 38 42
Ingvar-Svensson, Inger H
14
Irving, Dorothy ' U 14
Isacson, Dan S. U 55
Isacson,
Lennart
H3
Jennische, Per
U 37
Isacsson,
Karin
A4
Jensen, Birger
Kn 10
Isaksson,
Nils-Ivar
A 1
Jensen, Inga-Lill I.
A7
Isaksson,
P. Olov
U 38
Jeppsson, O. Gunnar
Jo 5
Isberg,
Tord A.
K 17
Jerdenius, K. Elof
U3
Isling,
B. Äke J.
S4
Jerrstedl, Lars-Göran
Ju 16
Isoz,
N.G.Henning
K5
Jespersson, Knut
U 14
Israelsson,
Per J. Ju 26, U 59, Jo 7
Jiewertz, Bengt K. 0.
U 37
Israelsson,
Ragnar
U 17
Jinnegård, 0. Eskil A.
B 14
Ivarsson,
Anna-Lisa
A 10
Jobin, Bengt
K 16
Ivarsson,
Holger I.
B 1
Joelsson, V. Arnold
Ju 41 63
Ivarsson,
Sven Ivar
K 14,U9
Joge, Sven F.
I 17
Iverolh,
C. Axel
Fi7
Johannesson, Erik
Jo 7
Ivre,
IvarG.E.
Fi 23, U 39
Johannesson,Ingvar
U 16
Johannesson,
Jan G.
A2
J
Johannesson,
Rune S.
Ju 50
Jackert, Claes Sturesson U 39
Jacobson, Bengt
U 8 24 40, A 4 10
Jacobson, S. E. Olof Jo 10
Jacobsson, A. Torvald Fi 2
Jacobsson, Måns Hl
Jacobsson, Ulla U 41
Jadestig, Thure R. Ju 8 42, Kn 11
Jaensson,
Sverker K 6
Jakobsson,
Kent O. U 8
Jakobsson,TageH. E. Fi 8
Jakoby,
Rein I 11
Jalling,
Hans G. T. U 46
Jalmsell,
Rune U 2
Janérus,
R. Inge I 2
Janson,
Björn C. Fö 8 17
Janson,
Carl-Gunnar S 21
Janson, D.
Birgitta U 48
Janson,Tore U 37
Jansson,
B. E. Gunnar Fi 34
Jansson,
Bertil U 14
Jansson,
Björn S. U6
Jansson,
Harald Jo 15
Jansson,I.
A.Gunnar U 16
Jansson,
K. Erik Fö 7
Jansson, K. Olof (Olle) U 54
Jansson,
K. Rune U 29
Jansson,Kurts. Fi 25
Jansson,
N. Ewald Jo 7, A 21
Jansson, Olov K 17
Jansson, Paul G.
Ju 61, K 5, Fi 14 42
Jansson,
Sven E. Jo 10
Jansson, Sven I. Ju 62, Fi 24, B 14
Jantze,
Siv I. G. Ju 20
Janzon,
Bengt S 28
Jarenius,
J.Christer I. Fi 26
Jargenius,
Carl-Johan H 17
Jargin,
Ingvar B 1
Jarmar, L.
Håkan Fö 12
Jarness,DagB.J. 1 19
Javelte,
Bo S 4,''U 16 36
Jeding,
Lars G. Fi 33
Johannesson,
Sven-Olof (Olle)
Ju 50, Fi
15
Johanson, Bo C. 1 14 21 24
Johanson,Eva
A. M. Ju 17
Johanson,
Krister H 12
Johanson,
Lars R. Ju 56
Johansson,
Anna-Greta U 24
Johansson,
Arne G. Fi 9
Johansson,
B. Einar D. U 53
Johansson,
B. Gunnar A 12
Johansson,
B. Östen A 1,1 5
Johansson,
Bengt A. V.
Jo 24, UD
3, K 14U47,Jo6 22 Johansson, Bengt K, Ä.
A59 11 14
Johansson, Berndt O.L. U 13 26
Johansson, Bertil C. Ä. U 2
Johansson,
Bertil E. K 20, Jo 11 24
Johansson, Bo G. H. Fi 40
Johansson,
Caj-Aage K 2 21 33
Johansson, Eric G. E. Fi 5, A 9
Johansson,
Erik V. Jo 3, A 16
Johansson,
Erland U 25
Johansson,
Gun U 16
Johansson,
Gunnar A. Jo 15
Johansson,
Hans U 14
Johansson,
Hans F. G. Ju 22
Johansson,
Hans I. Fi 16
Johansson,
Henning U 17
Johansson,
Inga-Britt B. A 10
Johansson,Inge
K. U 13
Johansson,
J. Erik S 24
Johansson,
J. Henry Fi 1
Johansson,
K. Hilding
Ju 26 35
54, Kn 3
Johansson, K. Inge U 20 61
Johansson,
Karl-Axel S 15 17
Johansson,
Karl-Erik Fi 20
Johansson,
Karl-Åke U 15
Johansson,
Kjell V. U8
Johansson,
Knut B. M.
UD2,Fi7 20
Johansson, Kurt Ove Ju 59
621
Personregister
Johansson,
L. Ola
Ju 26
Jonsson, Benny
U23
Johansson,
Lillemor
U 16
Jonsson, Birger
U 24
Johansson,
N.Filip
Ju 42,Jo
5
Jonsson, Bo E.
U 37, A
2
Johansson,
N. Gunnar
B 15
Jonsson,
Elver A. D.
S 1,A 14
Johansson,
Nils J. O.
U 6
Jonsson,
Erland
U 26
Johansson,
O. Mauritz
Jonsson,
Folke A.
S 20
Fö 18,
Fi 19
Jonsson,
Gerd G.
S4
Johansson,
Ola
U 59
Jonsson,
Gustav A.
S8
Johansson,
P.Bertil
S7
Jonsson,
Gösta D. V.
Fi3
Johansson,
Ralph 1.
B4
Jonsson,
J. Alvar
U50
Johansson,
Rune B.
Ju 40,I
20
Jonsson,
K. E. Johnny
U25
Johansson,
S. Arne H.
Jo 15
Jonsson,
Lars-Eric
U 16
Johansson,
S. K. Lennart
Jonsson,
Stig G. T.
U53
K27 14 16
Jonäng,
Gunnel M.
Ju 43
Johansson,
S. Lars A.
Jo 19
Jordan,
Kerstin R.
U 21,1
15
Johansson,
S. Olof H.
Josefson,StigA.
Fi20
Ju 26 34.
, Fi 26,
U 59
Josefsson,
J. Thomas
121
Johansson,
S. Östen
Fi 23
Josefsson, Jim L. H.
Ju 34,B
4
Johansson,
Sigurd
U 26
Josephsson, Leif E.
Ju 2 62
Johansson,
Sjunne
U9
Juhiin, Rolf
18
Johansson,
SolveigB.
U 13
Julen, A. Gösta J.
Jo 9
Johansson,
Stig E.
Jo 11
Junback, Carl Gunnar
Jo 9 14
23
Johansson,
Sven
H 17
Jungbeck,
Gunilla M.
A 20
Johansson,
Sven A. B.
Ju 53
Jungen, Rune
A 1
Johansson,
Sven A. E.
U55
Jussil, Sune K.
B2
Johansson,
Sven-Erik
K 24
Julagård, Carl
U 30
Johansson,
Sven-Erik N
1.
Julhagen, Leif R.
U 29
Ju 2,Fi
14
Järdler, Sven A.
Johansson,
Sven G.
U22
Ju 25
,Fi20,H
13
Johansson,
Sven-Åke S
U 16
Järnbrink, Hans G.
S21,Fi
12
Johansson,
Tage N.
Fi 13,A
12
Järnklev, Erik
Fi 15
Johansson,
Thomas B.
Ju 26
Järlelius, Gösta E.
Ju 47
Johansson,
Tor H.
U55
Jönsson, Claes-Göran
U 16
Johansson,
Tyra A. S.
Jo 11,1 25
Jönsson,
E. Gustav i
S2 17,Fi21
Johansson,
Östen B.
Jönsson, EricL.
Ju51,K5
Fi 10, H 9 16, B 3
Jönsson, Erik
Fi 23
Johnsen,
K. Gösta
U 30
Jönsson, Gustav
S9
Johnson,
Arne I.
I 3
Jönsson, Hans E.
U27
Johnson,
Inez
U26
Jönsson, Ingeborg
A9
Johnson,
O. Bertil
U53
Jönsson, J. Ove
A 12 18
Johnson,
0. J. Gunnar
U 50
Jönsson, N.Börje
A 13,B5
Johnsson,
Inez M.
Jo 14
Jönsson, Per Ivan
Jo 18, B
8
Johnsson,Jan
G.
K 16,Fi2
Jönsson, Per O.
K7
Johnsson,
John E.
Jönsson, Ruth V.
A 10
K 11
,Jo 15,A
14
Johnsson,
Per-Olof
U 14
Johnsson,
Roland G.
U 2
K
Johnsson,
Sten B.
B 1
Kahlin, Tage H. G.
A3 I0,B5
Jonason,
Olov
U25
Kaijser, Fritz
Kn4 11
Jonasson,
Holger L.
K 31
Kajland, Anders R.
K5
Jonasson,J.
E.Bertil
A 19
Kalin, Göran
U24
Jonasson,
Sven G. J.
Ju 25
Kalle, Erik A.
U26
Jondelius,
Bo E.
Jo 20
Kampmann, Hack
U 39
Jonnergård,
Gustaf
Ju 12
Kangerl, Håkan
Fö 5
Jonson,
Göte K.
U 37
Kappelin, Cari-Erik
K4,Fi32
Jonson,
Lars
H 1 11
Kardell, J.Arne
Jo 19 22
Jonsson,
A. IngemarG.
K5
Karina, Lilian
U32
Jonsson,
Anders E.
K 24
Karlberg, Bengt
U 37
Jonsson,
Anita L.
U 38 42
Karlberg, Björn A.
B6
Karleby, Olle U 52
Karién, F.Ingvar G. 13
Karlen, Göran H. S 13
Karién, Ingvar U 47
Karlerö, Lars-Ingemar U
44
Kariin, Bengt U 24
Karlqvisl, Anders Ju 46
Karisland, Bernt U 36
Karison, Tore E. U8
Karlsson, Anders S 5
Karlsson, Bengt Olof
A 1,B 13,1
11
Karisson, Bror A. S. UD 1
Karisson, Curt K. A. U 53
Karlsson, Erik L. Fi 7
Karlsson, F. Göran
S9 18 25,Fi 35, Jo 4
Karisson, Fritz W. I. U 14
Karisson, GunnarB.S.
S 14,K3 18 20 Karlsson, H. K. Göran
S 11,A9 17
Karisson, Helge G. S 29
Karisson, Henry S 11
Karlsson, John-Evert U 24
Karisson, K. Gösta U 35 61
Karlsson, K. Harry Ju 36
Karisson, K. Henry S 19
Karisson,K. J.Urban U 24
Karisson, K. Ove Kn 11
Karlsson, Lars Erik Ju
26,1 2
Karisson, Torsten U 24
Karlsson, Ulf G. Fö 3 7 13,1 18
Karlsson, Urban Fi 23
Karisson, Vanja M. S 17
Karisson, Äke U 24 46
Kariström,K.G.Bengt Fi 12
Karislröm, Vilhelm H. Ju 36
Karsberg, Äke L. I 14
Kask, Hando U 19
Kaslan, Agnes U 27
Kaufelt, Eje U 14
Kautsky, GunnarF. H. 116
Kebbon, Lars U 24
Keil, Hans U 16 24
Kellberg, Love G.-A. UD 3 4
Kignell, Jan-Erik I 6
Kihlbom,J.O.Niklas Ju 5
Kihlén,
Margret U 26
Kihiman, Tor S.D. K 5
Kihlström,
BengtG. Jo 11
Kim, Lillemor A. B. S2,U52
Kindlund,
A. Sören S 17
Kirsebom, Bjarne A. U 37
Kistner,
Inger Ju 25
Kjellander,
Jan O. S 13
Kjellberg, Bo A. Ju 25, Fi 25
Kjellberg,
Lars U 27
Kjellén,
Bengt I. U2
Kjellgren, Kjell U 16
Kjellgren, Ove I. Fi 10
Kjellin, Björn T. M. Ju 10 18
Kjellstrand,Leif A 57
Klackenberg, O. Henrik Fi
28
Klangby, Lars-Erik Fi 42
Klason, Lars-Erik U
16 24 27
Kleberg, Carl-Johan V. E.
Ju 57, U 39 42
Kleist, Äke O. B 10
af Klercker, E.Bertil T:son Fi 13
Kleréus, Arne U 29
Klelte, Hans U 37
af Klintberg, Rolf H 15,1 18
Klinlstam, Solvig A. L. Fi 25
Knocke, Wuokko U 16 36
Knulsson, A. Ingemar Kn 7
Knutsson, P. Anders Ju
45 49
Knulsson, P. Gösta Jo
7, A 18
Knutsson-Hall, Torsten K.
Fö 2
Knöös, Erik O. Fö 4
Kolare, Gustav C. K. Kl
Komstedt, P. L. Wiggo K 22
Konnander, Benkt A.V. U
2 30
Korpi, F. Walter S 21
Korpi, Sture H. S 12 28
Korpås, B. G. Sture UD 2 4
Kragh, BörjeR. V. B 3
Krantz, Birgit B 12
Krantz, Gösta U 16
Krantz, P. Gunnar Ju
14, S 3
Kranz, Leif U 39
Krausz, Elisabet Ju 25
Krislenson, Arne Jo 7, H 3 8 15
Kristenson, E. Valter Fi
20 21
Kristensson, Astrid M. Ju
4 17
Kristiansson, N. Axel Fi
35, Jo 7
Kristoffersson, Tord U 36
Kritz, Lars-Bruno K 4 22
Kritz,
Lars O. K 1 16
Kroeker, Göran H. Jo 14
Kromnow,
E. Äke U4
Krona, Kurt Fö 17, Kn 2
Kronberg,
F. Sture K 22
Kronholm,
B. Tryggve U 25
Krönmark,
Eric Å. Fi 21
Kugelberg,
Otto U 2
Kullberg,
Gunni V. S 18
Kuylenstjerna,
C. Göran J. Jo 5
Kvarnsmyr,
Lars F. H. Ju 11
Kvarnström,
Olof E. A 18
Kypengren,
Sven H. Ju 40
Kåge,
Maria U 32
Kåhre,E.Lennart
J. Jo9
Kåhre, M.
Lillemor Jo 3
Kårfalk,
Björn 117
Kåräng,
Gösta U 33
Källberg,
K. N. Ingemar Ju 6
Källenius,
Sten I. R. B 4,1 3 26
Källqvist,
Ake U 39
Källsbo, H.Arne K 31
Källstad, Thorvald E. U8
Kärnek, Ruth I. C.
S 2 21 25, A 12
Kärrström, Margit E. V. S
19
Köhl, Olof F.E. U 17, Jo 10 15
Köhler, Nils G. Ju 2
Köhimark,BoR. K 5 II
Könberg, Björn U 16
Körlof, Björn H. B. Fö 8
Köriof, Voldmar K 6
Körner, F. Lennart H 1
Körner, Sten G. U 4 30 39
Lager,
Ingegerd E.
U 37
Lagerblad,
J.Peter
Fö 17
Lagercrantz,
Bo U.
U3
Lagercrantz,
Richard C. H.
U58
Lagerkvist,
A. Claes G.
Fi 10
Lageriöf,
K. Elisabeth
A7
Lagerqvist,
Äke
U 4
Lagerstedt,
Lars G. W.
U 30
Lagerstedt,
Per
S7
Lagerström,
Sveii A.
K 21
Lagerström,
Ulf Å.
Fi31
Lagerås,
Jan
H2
Lagneborg,
Rune
U 37
Lahrman,
A. Ebbe
Fö 5
Lalin,
Per Olof
Fö 5
Lambert-Olsson,
Håkan
Fi 2?
Lamnevik,
Gunilla
S27
Land,
Johan
Ju 5
Landahl,
E.Tore
Ju 51
Landahl,
O. Sixten H.
Jo 8
Landahl,
Per-Axel
H9
Landberg,
Hans W. Ju 46,
U21 37
Landberg,
Maj-Lis
Fi37,H
14, Ju 15 42
Landfors,
Curt
U 14
Landgren,
Per CD.
Fi 24
Landquist,
Eddie L.
Ju 13
Landqvist,
Nils D.
1 24
Landqvisl-Weslh,
Inga-Lill
A 20
Landström,
Sten-Sture H.
K 11, U
5 24 46
Langborn,
Nils E.
Fi 13
Langby,
Elisabeth
U 27
Langenskiöld,
Cari G. L.
Fi4
Langton,
Börje
S 18 25
Lannegren,
Göran S.
U 39
Lanner,
B. 0. Vilgot
H 3
Lanteli,
A. Gunnar A.
K4
Lantz,
A. Benne
Ju 40
Lareke,
Carl-Axel
U 36
Larfeldl,
Nils J.
H 1
Larfors,
E.V.Tage Ju 4 63
Larmen,
Evert Fi 23
Larnstedt,
A. Ossian G S 8 10 27
Larson,
Rune K 16
Larson,
Sten E. Jo 7
Larsson,
A. Lennart U 46
Larsson,
Alf H. 1 10
Larsson,
B. Roland Ju 44
Larsson,
Carl-Otto Fö 15
Larsson, Carl Rune U 14
Larsson, E. Åke
A 10, I 29, Kn 12
Larsson, ElisR. B 11
Larsson,
Erik S 3 18
Larsson,
Eva-Katharina U 14
Larsson,
Felix U 14
Larsson,
G. Nils-Olof K 31
Larsson,
Gustav S 22
Larsson, Gösta H. F. U 20
Larsson,
Hans F. U 37, A 20
Larsson,
Helmer E. U 20 46
Larsson,
J. Krister L. Fö 12
Larsson,
Jan L. Ju 23
Larsson, K. Einar A.
K 5, Jo
15,1 10
Larsson,
K. S. Sigvard Fi 20 24
Larsson,
Kari G. S 5 8 21 27
Ju 40
Larsson, Kjell I. Larsson, L. Thorsten
U
16 46
I 10
U 15
U24 36
Ju 34
U6
U 39,A6
Fi 1
Ju 33 52
Fö 2
Ju 9
Fi 16,1
13
Fö 18, U
24
A 13 17,19
U 15
K 28
Fi 21
B9
U 39
I 11
U 14
Ju 33
Ju 19
K4
Fö 13
Ju 25
A 10
K 19
Jo 14
Ju 60 Larsson, Lars-Gunnar Larsson, Leif Larsson, Lennart
Larsson, Matts Bergom Larsson, Mårten J. Larsson, P. Härje Larsson, Sixten
Larsson, Sven A. A. Larsson, SvenE. Larsson, Sven-Erik Larsson, Torsten A.
Larsson, Ulf O. Larsson, Y. Allan G.
Ju 37, S 2, Lassinantli, I. Ragnar Lasson, Knut-Inge L.
Laurén, Reidunn M. B. Lauritz, L. Yngve Leander, B. E. Ingemar Leander, Bo T.
I. Leander, Sven Leche, Johan H. Leffler, Sven B. Lehmann, F. Margareta Leif
land, Leif Leijon, A. M. M. Leimar, A. Tord M. Leine, Erik Lekänder, Bertil K.
F.
Lekander-Isacsson, Gunilla U 36 Lekberg, E. E. Olov
Ju58,S
13,K II Lemne, Mals H.
K8,Fi32,A3,I4
24
Lennander, Bengt U 54
Lennholm,
B. Gunnar O. I 28
Leo, P. Gunnar Fi 24, B 4,1 3
Lersäther, Anna Margareta (Anna-
Greta) S 28
Leuchovius, Karl G. W. Knll
Leuf, Nils Börje Fi 34
Levén, Sören U 24
Levin, Jan K 16
Levin, P. Tage Ju 40, A 3
Lewén-Eliasson, Anna Lisa
Ju 25, UD 2, Fi 35, U 52, H 2, Kn 3
Lewenhaupt, Krister G. I 18
Lewensjö, Äke R. Kn 3
Lewin, Saul H 1
Lidbeck, P. Ingmar S 18
Lidbeck, Äse A 17
Lidbom, Cari G. UD 1
Liden, B. Carl Johan Jo 5
Liden, Gunnar K. O. K 5
Lidgard, H.Bertil I. B 9
Lidin, Kari-Olof Ju 9 59
Lidslröm, P. Ivar A 1
Lidvall, Johan E. Ju 58
Lie, C. Nils D. U 51
Liedberg, Anders J. B. Fö 6
Lilja, Elisabeth M. B 5
Lilja, Sven-Åke K 21
Liljefors, B. Anders I 3
Liljegren, Carl-Henrik S. UD 1
Liljegren, Ingemar K 24
Liljeholm, Thomas U 14
Liljeqvist, Rolf A.
Ju 20 24, K 9
Liljeqvist, Siw E. U 13
Liljeström, Rita Ju 25
Liljeström-Svensson, Gunilla (Gil
lan) M. Ju 25
Lind, Cari-Erik Jo 20,1 22
Lind, F. Olof I 2 20
Lind, Johan A. L. Ju 34 48
Lind, K. Ingemar B. U 37
Lind, K. Äke U 55
Lind, L. Carl-Erik 114
Lind af Hageby, Gösta K 11
Lindahl, Cari Erik T. Ju 5
Lindahl, Cari-Fredrik H. Fö 6
Lindahl, Hedda S 21
Lindahl, Jan-Mats U 42
Lindahl, Lars U 33
Lindahl, Lars O. H. Ju 40, K 16
Lindahl, Torkel R.N. Kn 9
Lindahl-Kiessling, Kerstin M.
Ju25,U 21
37
Lindal,
Kuri G. U 20
Lindberg,
Göran B 4
Lindberg,
Ingemar S 21
Lindberg,
Marta S. Jo 7
Lindberg,
N. Olof Fi 27
Lindberg,
R. Greger Fö 4
Lindberg, S. Ingemar
Ju25,Fi 25
Lindberg, S. Lennart Fi 16
Lindberg, Sven J.
K l,Jo 11 15,A6
Lindberg, Sven Ä.L. Fi 10
Lindberg, Ulf U 33
Lindberger, Lars ' Jo 7,1 1
Lindblad, Gullan B. K. A 10
Lindblad, Hans B. Fö 12
Lindblad, Rune U 14
Lindblad, Sven J.H. Fi 2 7
Lindblom, Carin U 20
Lindblom, Hans I. Fi 34
Lindblom, Paul S35,U6
Lindborg, Per U 14
Linde, I. Gertie Ju 25
Linde, Lars B. Fö 8
Linde, Per Gunnar A. Fi 10
Linde, Ulf H. U6
Lindeborg,.E. G. Lennart 115
Lindelius, K. Rolf K. Ju 17
Lindell,BoG. Ju 40,1 10
Lindell, Cari Gustaf U 26
Lindell, Mats G. U2
Linden, Hans G. Jo 14
Linden, Ingalill U 14
Linden, Yngve T. Fi 6, B 1
Lindencrona," Alvar Fi 4
Lindencrona, Fredrik W. K. Kn 2
Lindencrona, Gustaf K 9
Linder, F. Georg Fö 11
Linder, Lars G. S 25
Linderoth, Karl-Axel Fi 37
Lindfors, Leif W. U 49
Lindgren, Carl-Ivar Fö 7
Lindgren,Claes H 9 15,1 12
Lindgren, E. Folke I 13
Lindgren, Gunilla U 33
Lindgren, Gunnar U 14
Lindgren, Göran Ju 12
Lindgren, Göte U 16
Lindgren, I. Lennart
Ju 28,Jo 19, B 12,1 10
Lindgren, K. Erik Jo 13
Lindgren, Kerstin U 14
Lindgren, Kurt U 14
Lindgren, S. Åke S 2 6
Lindgren-Fridell, A. Marita G. U 6
Lindh, Jörgen E. A. K 27
Lindh, Åke H. Fi 24, B 1
Lindholm, Inge U 14
Lindholm, Ingemar H 15
625
Personregister
Lindholm,
P. Charles
A 12
Ljungberg,
Sven H.
U 38
Lindkvist,
Gunnar
U 16
Ljungdahl,
Olle
U7
Lindkvist,
Lennart
U 29
Ljunggren,
SvenE.
I 16
Lindkvist,
Oskar W.
Ju 58
Ljungkvist,
Sture C. 0.
K 26
Lindman,
Karl S.S.
Jo 7
Ljungström, Claes G.
K5
Lindmark,
Lars E.
14
Ljungwall,
N.E. Folke .
Fi 28 34
Lindquist,
B. Rune L.
Lloyd, Bengt E.
H2
U2 14, Jo 1
Lodin,
Sven-Olof G.
Fi21
Lindquist,
Inger G.
Ju 51
Loheman,
Arne
Fi4
Lindquist,
Ulf W.E.
Kn269
Lonaeus,
G. HåkanN.
Lindqvist,
Bengt
S 1
Fi 39,
Kn 10
Lindqvist,
F.Ingvar
U37
Lorenlzon,
B. Gustav L.
I 16
Lindqvist,
N. Inge A.
Ju 47
Lothigius,
Björn E. S.
Jo 1
Lindqvist,
S.-O. Lennart
Jo 7
Lothigius,
Carl-Wilhelm K 16, Jo 4
Lindroth,
Annica M.
U8
Loven, John T.
B 14
Lindroth,
Harry W. B.
Kn6
Ludvigsson,
Ingrid M.
Lindskog,
Cari P. F.
Jo 2
Jo 4 15,
A 16
Lindskog,
Claes M.
Ju 23
Ludvik,
Klaus
Fö 12
Lindskog,
J. Lennart
Lugn, P.
E. Robert
Fö 2 7
K 33,
Jo4,Kn8
Lukkari,
Bror
U24
Lindskog,
Nils-Pelter
Fi 23
Lund, Karin
S 16
Lindstam,
Leif E. K 1
5,Fi 17
21
Lund,WiggoT.
Ju 63
Lindstedt,
Anders
Fi 3
Lundberg, Arne
U 16
Lindstedt,
G. Eva A.
S7
Lundberg,
Bengt I.
Ju 45
Lindstedt,
Hans G.
Ju 5 27
Lundberg, Bengt T.
Fi 16
Lindstedt-Piitz,
Inga
U 24
Lundberg, Bengt Å.
U 15
Lindstrand,
Leif
U2
Lundberg, Dan I.
Fi23
Lindström,
Alice M.F.
S2
Lundberg, E. Allan
S 19
Lindström,
Berndt E.
S 13
Lundberg, Elisabeth
Ju 25
Lindström,
Gunnar
A56
Lundberg,!.
Iwan
Jo 8
Lindström,
Harry
U25
Lundberg, K. Max
U43
Lindström,
Ingvar A.
Lundberg,
Lars-Olov
S4
Jo 5 7 15 21 24
Lundberg, Leif G. A.
H5
Lindström,
J. Christian
Lundberg,
Leif T. E.
A8
Ju 56,1
23
Lundberg, N. Ragnar W.
Fö 1
Lindström,
Jöns A.
A5
Lundberg,
P. J. Thorsten
U53
Lindström,
K. E. Ingema
ir
K 6
Lundberg, Sten G. J.
Kn2
Lindström,
Lars E.
A 20
Lundberg, Åke
H5
Lindström,
Magnus
U 31
Lundbergh, Hans P. N.
Fö 2
Lindström,
S.Olle
B 4,1 3
Lundbergh, Per C.
K 32
Lindström,
Stig
H8
Lundblad, Björn 0.
Jo 2
Lindvall,
Karl-Erik
A 10
Lundblad,
Grelhe S 3 15, Fi 19
Lindvall,
S. Thomas 1.
Ju 37
Lundborg, Ingrid
U24
Lindwall,
Lars E.
Fi 19
Lundbäck,
B. Holger
S 13
Ling,
Jan H.
U 14
Lunde, Ingrid
U36 52
Ling,
Lars
U2 51
Lundell,
Sture V.
Fi 14
Linghag,
Nils
K 13 29
Lundgren, A. Carl-Eric
Fi 18
Lingons,
Björn
U32
Lundgren,
Georg E. H.
Linnergren,
Erik J. G.
128
Fi 16, U
2 46
Liren,
Gösta
U24
Lundgren,
Karl-David
A 12
Lithander,
Per H.
Jo 8
Lundgren, Lennart
Ju 15
Litzén,
Anders G.
Ju 4
Lundgren,
Nils
1 1
Ljung,
Bengt-Olov
U 33
Lundgren,
Rolf A.
U20
Ljung,
C. H. T.
Fi23
Lundgren,
StigH. E.
Ljung,
Lars U. A 1 3
10,1 15
19
Ju 3
, U 14
20
Ljungar,
Jan A. B.
A6
Lundgren,
Ulf
U24
Ljungberg,
Blenda M.
S4,U 25
Lundh, A. Hans Lennart
U51
Ljungberg,
Göran L. D.
Ju 4
Lundh,
Jan Henrik
U40
Ljungberg,
Sven
U 29
Lundh,Sune
Fi23
40 Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
Lundholm,
Eric L.O. Fi 40
Lundin,
Bert G. Ju 34
Lundin,
Christer K. O. K 14 31
Lundin,
Hans-Erik V. Kn 7
Lundin,
Ingemar K 14
Lundin, K.
Ingemar K 22
Lundin,
Morgan U 14
Lundin, N.
Tore H. S 19
Lundin,
Ulf W. U 58
Lundin,
Åke E. Fö 16
Lundkvist,
K. Svante Ju 40
Lundmark,
E. Gunnar Kn 8 12
Lundmark, Nils A. J.
H 89 15,1
18
Lundquist,
David Fö 9, H 16
Lundquist,
G. Jan-Eric A 10
Lundqvist,
Bo Christer U 15
Lundqvist,
Dick O. R. U 37,1 14
Lundqvist,
Gun U 14
Lundqvist,
J. Erling A 21
Lundqvist,
Lilly M. S 18
Lundqvist,
Nils I 9
Lundqvist,
Åke H 14
Lundström,
Fritz E. 129
Lundström,
Glenn K 27
Lundström,
Karin E. S1,U24
Lundvall,
A. Göran Jo 8
Lundvall,
Leif K. G. Ju 22, H 2
Lustig,
Gunnar U 2
Luthman,
Gösta 121
Liibeck, S. A. Lennart
Fi 16,1 13
24
Lyberg,
Bengt Jo 10,1 29
Lyckeberg,
Nils Fö 2
Lyth, K. Erik Fö 7
Lång,
Carl-Olof A. U 39
Lännergren,
E. Bengt Ju 4
Löfberg,
Bertil A. F. Fi 41,1 27
Löfberg,
Karl Axel Ju 24
Löfblom,
Ingeborg J. Fi 25
Löfcranlz,
Vigo U 14
Löfgren,
N. Sigfrid J. Ju 56
Löfgren, Torsten Hj. I
6 17 18
Löfqvist,
Gert E. U 16 27
Löfroth, Inger B. U 46
Löfström,
U.Inge U 10
Lögdahl, Kent U2
Lönnbom, B
engt A.V. Fö 5
Lönnebo,
Martin U 25
Lönngren, D. Rune
A 5,1 28, S 30
Lönnqvist,
Ulf R. Jo 4 6 20 22 24
Lönnqvist,
Åke S. G. Fi 36,1 11
Lönnroth,
Ann Mari U 27
Lönnroth,
Måns Ju 37, U 59
Lönnroth,
N. Erik M. Ju 46
Lövdén,
Lars-Erik U 55
Lövgren,
Torslen H. Jo 6 22
Löwbeer, Hans Ju 25, U 2 39 46
Löwdin,
Inga
U22
Löwkranlz,
Bo
U 26
M Madebrink, Rut
S 1
Magnander,
Ebbe E. A.
Ju 6
Magneberg,
Stig E.
Fö 7
Magni,
Tore L.
K 33
Magnusson,
A. 1. Göran
K 22
Magnusson,
A. Tage
Fi 13 19
Magnusson,
B. Arne A.
Ju 6
Magnusson,
Bertil
U 23
Magnusson, David U 37 52
Magnusson, Egon S. 1. 19
Magnusson, Erik A 16
Magnusson, John K 16
Magnusson, K. B. Ingemar Fi 37
Magnusson,K. E.Göran B
14
Magnusson, Leif U 9
Magnusson, Leif R. I 11
Magnusson, Lennart C. O. Fö 4
Magnusson,N. Äke K 22
Magnusson, Nils A. U 51
Magnusson, Nils B. Jo 2
Magnusson, S. Arne E. Jo
19
Magnusson, Staffan E. Ju
10
Major, Anders Fi 25, U 37
Malm, B. Svante S7
Malm, Krister U 14
Malmberg, Rolf U 22
von Malmborg, C. Göran A. A 1
af Malmborg, Lars U 14 32
Malmer, Brita I. M. Fi 31
Malmer, Einar A. E. I 17
Malmer, Nils J. U 37
Malmgren, Björn C. N. Fi 23
Malmgren, Kurt K-G. Fi 11
Malmgren, Nils U 15
Malmqvist, Jan S 18
Malmqvist, Stig S 4
Malmsjö, Lena U 32
Malmsköld, A. J. Bertil A 5
Malmström, Bengt G. V. Ju
34
Malmström, C. Gösta Ju 15
Malmström, Sten U 25
Mandahl, K. Bertil G. I 10
Mangård, Nils S 3
Mannerfelt, Nils O. G. Ju
11 14
Mannerstråle, Nils-Guslaf H 14
Mannheimer, Carin B. U 39
Marcus, Lars E.P. U 20
Marcusson, Sten G.
Ull 37, A 2 16
Margen, Peter H. E. I 14
Maritz, Arvo A. S 11
Marklund, Bror Fi 31
Marklund, Eivor I. Kn 9
Marklund,J.Sören U 50
Marklund, O. Sixten A. U 24
Fi
5 Netzén, K. Gösta K 2. B 9,1 10
Martin, Gerard E. K. I 11
Marlin-Löf,
C. Johan E. 123
Martinsson,
Bo N. O. Fi 33
Martiing,
Carl Henrik U 25
Martiing,
Per-Roland M. K 22
Masreliez,
Nils G. A 5
Masthagen,
K. Roger K 19
Matsson,
Sven-Arne B3,Kn5
Matsson, Tommy Fi 40
Mattson,
Ingemar U 16
Mattson,
Lisa Ju 10 12 25 52
Mallson,
N. Morgan Fi 9
Mattsson,
Bengt F. R. Ju 43
Mattsson,
Bengt-Olof T. SI
Mattsson,
Ingvar H 13
Maltsson,
Kjell A.
U 39,H
11,B6
Mattsson, Marly U 16
Mattsson,
S. M. Lennart U 25
Mattsson, Thure J. E. Jo 24
Maltsson,
Thure R. Fi 23
U53 37
U 29
H 17
1 11
Fi 17
K 1 16
Jo 1
S24
Ju 17
U 36
Fi 6,B I
Jo 15
Ju 25
H7
U 14
Jo 17
Jo 5
U9
Fö 5 12
FÖ3,K 1
Mehr,
Hjalmar L. Ju 31 35, Fi 7 37 Meidner, Rudolf A. Fi 37, A 10 Meijer, Hans A. B.
Melanlon, Kaisa Melin, Bertil Melin, S. Ingemar Mellbin, B. Lennart Mellqvist,
Sven A. Mellslröm, Claes B. Meyer, Lennart S. G. Meyerson, Anita E. Meyerson,
K. Äke W. Mildner, Erwin A. Millgård, E.Olof (Olle) Millgårdh, K. Marianne
Mindus-Widén, Lena Mitche11,Red Moberg, C. E. Ragnar Moberg, Harald A:son
Moberg, Kaj Moberg, Sten L. Moberg, Sven T.
Kn 10
Fi 38
I 2
A 7
I 10
Ju25,U
16
K 22
U7 25
U 39
Ju 42, K 24, Fi 30 38, U 48 Modig, E. Widar Modig,
Kari-Erik V. Modig, Lars E. Moding, A. Philip V. Mogård, Britt E. T Mohlin,
HansH.
Molde,
F.Bertil
Molin,
Björn A.
Ju40,Fi 13
I 22
U 2 14 15
S24
B 1
Molin, N.
Rune
Molin,
Olof E. O.
Moll, Olof
G.
Mollstedt,
Bengt O.
Mongård,
Erik E.
Montelius,
Jan-Christian O. A.
Morberg,
Gösta U 14
Moreau,
Jan-Erik Jo 6
Morell,
Roland Jo 11
Morling,
Bertil U 45
Mossberg,
Elin K. E. S 4
Mossberg,
K.Holger Ju 55
Mossberger,
Eric G. V. Jo 5
Muld,
Andres Fö 5
Mundebo, K. A. Ingemar
S9 29,Fi 21
Mundebo,
K. Lillemor U 61
Munkhammar,
Inger M. U 37
Murray, U.
Mac A 20
Muhlenbock,
Kjell I. O. Jo 3
MUntzing,
Lars Ju 6
Myhiback, Lennart Fi 20, B 11
Myren, K.
G. Lennart H 2
Myrenberg,B.
SverkerR. K 31
Myrenberg,
Bo K. M. U 6
Myrenberg,
Lars E. T. U6
Myresten, Sven-Olof Jo 9
Myrlöv, Äke E. I 3
Myrsten, J. Lennart Ju 7
Måbrink,
Bertil U. UD 2
Månsson,E. O. Sigvard Fö
2 18
Mårtensson,
Alvar G. G. U 16
Mårtensson, Jan P. G. UD
3 4
Mårtensson,
Skotte U2
Mårtensson, Stig U 24
Mårtensson, Torgerd U 14
Maler, Karl-Göran Föll
von
Möller, C. G. Peter Ju 8
Möller, Lennart K 5 22
Möller, S. A. Birger Fö 8
Möller, Tage U 33
Mörck, Niels-Henry U 29
N
Nabseth, Lars G. 19
Narrowe,
Morlon U 25
Nasenius, B. Jan V.
Ju 14, S 3 12 29
Neergaard, Erik A. Kn 9
Nelander, Olle M. V.
S252I,K 16
Nelander, Sven S 29
NeUdahl,
Bo-Lennart H 9
Nelson, Alvar F. A. S 3
Nemes, Endre U 6
Nerdrum-Ullman, Wenche M.
U51 U 14
U25 UD 3 4 Fi 13 16 U 29
Nerelius, Hans Nerman, Bengt Nerman, Rigel B.
Nettelbrandt, A. Cecilia Nettelbrandt, Alfred Netlerberg, Jonas
juman,
Håkan H 15
;yman,
Thorsten L. 116 29
;ymark,
Marit H. E. H 7
blaeus, Kerstin S. E. Ju
26
cklasson, Lars-Erik K 16
cklasson, Stina Fö 16, U 24
hlfors, Folke U. Fö 4
klasson, Ö. O. Harald A 2
léhn, Kerstin U 27
Isson, A. Erik A 17
lsson,AldeE. Ju 40
Isson, Alf G. Fi 20
Isson, Alice H.Ch. Fö 2
Isson, Anita U 14
Isson, Anna-Lisa UD 2, Jo 17
Isson, B. R. Edvard Ju 53
Isson, BengtG. Ju 20
Isson, Bengt-Göran I 26
Isson, Bengt-Åke Ju 36
Isson, Bernt I. K 5
Isson, E. Ame Kn 7
Isson, E. Bertil V. Fi 23
Isson, E. Sören Fö 10
Isson, Edgar O. M. S 10
Isson, Elvy I. K 22 24
Isson, Gotthard U 24
Isson,GunnarE. Ju 25,1 20
Isson, Gunnar V. U 50
Isson, Göran J.H. B 10
Isson, Gösta U 14
Isson, Göte S
8 27
Isson, H. Christer U
27 53
Isson, H. Torslen L. UD 2
Isson, Herbert U 25
Isson, Håkan U 33
Isson, I. Pål-Nils U6
Isson, Ingemar U 36
Isson, J.Ove G. Fi 21
Isson, Jan A. B. U 48
Isson, Jan-Erik L. K 22
Isson, Jan H. K 2
Isson, Jan-Ivan N. B 9
Isson, Jonny U 24
Isson, K. Börje S l,H4,A4
Isson, K. F. Lennart
Ju 15,S7 9
Isson, K. Valter K 15
Isson, Kaj A. W. Jo 24
Isson, Kaj Äke U 14
Isson, Karl-Erik S 9, Fi 37, B 5
Isson,
Karl-Henry H 14
Isson, Kjell O. H. Fi 37,1 14 18
Isson,
Knut M. K 29
Isson, Lars E. K 5
Isson, Lars G. U 11 36 37 52
Isson, Lars O. Ju 55
Isson, Lilian U 25
Isson, N. Krister Ju 52
Isson, N. Per-Erik Ju 3
Nilsson, N. Thorsten G. Jo
7 15
Nilsson, N. Yngve Ju 3, Fi 14 42
Nilsson,
Nils-Erik Jo 10 13
Nilsson,
Nils Gunnar U 25
Nilsson,
Nils Johnny K 33
Nilsson,
Olle U 14
Nilsson,
Olle U 39
Nilsson,
Olof Jo 6 7
Nilsson,
Reinhold U 14
Nilsson,
S. Clarence U 18
Nilsson,
S. Lennart U 39
Nilsson,
SligB. A. Fi 23
Nilsson,
Stig Å. Fö 5
Nilsson, Sven U 25
Nilsson, Sven U 27 46
Nilsson, Torbjörn H 7 9
Nilsson, Torbjörn M. E:son Ju 42
Nilsson, Tore U. I 16
Nilsson, Torsten U7
Nilsson, Äke U33,A6
Nilsson-Schiitze, Eva B. U 58
Nilstein,
Ame H. Fi 7
Nissen, L. S. Veronika A 5
Nisser,
Carl Wilhelm B. Ju 12
Nisser, Per Olof U 10
Nitare, J. Gideon H. A 16
Niltzell, Gunnar O. Ju 45
Nobel, Peter Ju 52
Nolander, Gudrun U 33
Nolte, Lennart R.J. S 1
Noltorp, Lars G. N. Ju 33
Norberg, Dag L. U 2 38
Norberg, Randolph U 16
Norberg, Sven H 12 15
Norborg, Anne-Charlotte U 32
Nordbeck, S. E. Gunnar
Fö 11 13,
H 15
Nordberg, Anders E. K 33
Nordberg, Randolph U 44
Nordberg, S. Ivar
S9,Fi 43,H4,B 1 46
Nordborg, Kjerslin M. S 9
Nordell, J.Olof C.
Ju 31,B l5,K6,Fi37
Norden, Joar Ju 24
Nordenadier, Anders Fi 26
Nordenfelt, Kerstin M. U 29
Nordenfelt, Lennart U 29
Nordenson, Eva V. U 38
Nordenson, Ulf K. Ju 7
Nordgren, Bo U 14
Nordin, IngaL. S4,U16
Nordin, Ingvar S 29
Nordin, Karl-Anders U 36
Nordin, Sven-Erik Ju 48
Nordlander, N.Arne U 2 50
Nordlander, Ralf U 14
Nordling, Kjell O. Ju 9 59
Nordlund, Stig F. Kn4 11
Nordlöf, Gunnar A. N. 114
Nordstrandh, Ove H. U
21 36
Nordström, Bengt I
12 14 22
Nordström, Clas G. K 9
Nordström, Gösta S 10 20
Nordström, K. Erik G. K 18
Nordström, Lars U 15 50
Nordström, Lars E. K 7 16, A 1
Nordström, Lars-Erik K 2
Nordström, Olof A. U 55
Nordström, Sixten U 14
Nordström, Sven-Bertil K 2
Nordström, Sören H9,118
Noreen, SvenE. U3
Norell, Thomas U2
Norén, Alf-Erik Ju 56
Norén, Nils-Erik 1 16
Norenberg, Bertil W. Fö 16
Noréus, Anneli H 13
Noréus, E. Halvard U 54
Norland, Sven-Anders Ju
40
Norlén, Sverker U 23
Noriing, S. Åke Kil
Norman,L.Åke K 30
Norman, Roland V. H 2
Normark, GeorgR. A 9
Normark, Hagar
K 16, Kn 10,Fi41
Norrbom, N. Claes-Eric
K 1 7 16 24
Norrby, J.Sören Jo 6,1 18
Norrby, Jonas V. Ju 40
Norrby, Karl-Eric
Fö 8, Jo 13, H 4
Norrman, Inger K. S 28
Norrman, Lars-Olof Ul
Norrman, Staffan H 9
Norström, Gunilla K. B. Fö
3
Nowak, Kjell Fi 23
Nyberg, Carl-Erik B. Ju 31
Nyberg, J. Olaus Ju 3
Nyberg, Jan-Erik F. I 17
Nyberg, Olle H 5
Nyberg, Stig K. Fö 4 16
Nycop, Carl-Adam Fi 23
Nygren, ArneJ. Ju 53 64,116
Nygren, G. Ingemar
S2 13 23, H 12
Nygren, Jan B. U2
Nygren-Söderberg,
Laila E. A 10
Nygård, Bengt A. V. Jo 5
Nyhage,
Hans B. U 24 61
Nyman, Bengt O. P. Fö 12
Nyman, E.
Linnea V. Ju 31
Nyman, Erik O. Ju 38 43
Nyman,
Mikael U 53
Nyquist,
P.Ola G. A 9
Nyqvist,
N. Tore Ju 64, Kn 2
Nyqvist,
Ola Ju 38, H 11
Nyqvist, Tore H9
Nyreröd, K. Svein G. Fi 1
Nystedt, CuriL. Fi 15
Nystedt,StigH. Fö 7
Nyström, Cari Rudolf P. K
15
Nyström, Holger R. B. Jo 17
Nyström, Lars A. Fi 36
Nyström, Lennart
U 37,H 15,121
Nyström, Sigvard E. V. H 7
Nyström, Örjan N. Th. B 8
Näsholm, Birger Fi 9
Näslund,Nils-Eric U 22
Näslund, Stig U 16
Näverfelt, Arne S. B 6,1 3
Nöteberg, Rolf M.
Ju 2 5 27 55, U 11
O
Fö 2 U 14 U32 Ju 44 U37 UD 2
S 11 Ju 33
S 17
126
Ju 41 61
U 14
Fi43
Ju 45
A7 U 37 Ju 60
Jo 7 A 13
A 1
0'Konor, BengtG. W. Oberg, Donald Obert, Gunilla Odelgard,
Bengt K. G. Oden, A. Birgitta Oden, C. Bertil Odencranls, Carl J. E. Odhammar,
J. E. Ivan Odhnoff, Camilla Odhnoff, Jan E. Ogvall, Dan O. Ohlin, Gösta
Ohlin,T. M.Maja Ohlson, Olof S. Ohlsson, E. Lennart Ohlsson, J. S. Ragnar
Ohlsson, K. Agneta Ohlsson, K. Börje Ohlsson, K. Olle Ohlsson, Lennart Ä.
Ohlsson, P. T. Ingvar
Ju 6, S 5,
A 1
Ohlsson, Sigyn U 24
Ohlsson,
Äke H 9
Olderin,
Gunnar O. A 4
Oldertz,
Cari M. Ju 5 27
Olerud,
Eric Hj. K 5, Jo 6
Olhans,
Björn H 11, Ju 57,1 15
Olhede, Torleif E. Fö 5 12
Olof son,
Erik G. Fö 3
Olofsson,
K. Oscar U 14
Olofsson,
Sören Fi 23
Olson,
Sven-Olof A 5
Olsson, A.
Maj Britt U 24
Olsson,
Agne Henry O.
Ju45,U 30
39
Olsson, Anthe U 38
Olsson,
ArneJ. A. U 51
Olsson,
Bengt U 14
Olsson,
Bengt K. U 43
Olsson,
Bengt M. Jo 7
Olsson,
Berit E. A 7
Olsson,
Birger U 25
Olsson,
Bjöm E. U2
Olsson,
Cari Olov K 2
Olsson, Claes Olof Fi 23, U 54
Olsson, E.
Billy Ju 40 54
Olsson,
Elisabeth U 16
Olsson,
Elvy E. B 12
Olsson,
Esbjörn B 4 6,1 3
Olsson, H.
S. Artur U 8 20
Olsson,
Hans B. U9
Olsson,
Hans G. Fi 4
Olsson, Hans I. Ju 34, Fi 10
Olsson,
Holgers. A 9
Olsson,
Inger M-A. Jo 6
Olsson,
J.Malte Jo 1
Olsson,
Jan E. A. 117
Olsson,
Jan O. Fö 5
Olsson,
Johan A. I 15
Olsson, K.
Helmer I 1
Olsson, K.
Olle U 54
Olsson, K.
R. Bertil S 12
Olsson, K.
Åke I 22
Olsson,
Magnus F. E. Kn 12
Olsson, N.
Martin Kn 9
Olsson,
Olle E. U 55
Olsson,R.Ingeborg Ju 32
Olsson, R.
Lennart U 2
Olsson, Rune I.
K7,A 1,B 13,Kn8
Olsson,
Sune B. B. A 16
Olsson,
Tor K 18
Olving,
Sven U 54
Orava,
Olavi A. (Olle) S 2, U 11
Oredsson,
Malte K 23
Orehag, N.
Lennart H. S 4
Oriando,
A. N. Henning I 3
Orrell, P.Krister B 11
Orrenius, Jan E. A. I 27
Orring, Jonas A.
Ju25,S2,U 16 24 Orrö, Sven-Erik O.
Fö 13,H 3
9 15
Orsladius, Else U 25
Oscarson, O. Sigfrid J. U 54
Oscarsson, BoS. I. Ju 46
Oscarsson, Gösta H.
A 1,B8,I
11
Oskarson, K. F. Gunnar A 6
Oskarsson, Ingegärd J. Ju
58
Ostwald, Jan U 29
Oterdahl, Jan A. K 33
Ottander, Chris U 29
von Olter, Casten H. Fi 9
Otlerberg, L. Håkan Fö 6
Ottoson,
Ivan S 3 27
Ottosson,
N.Sigurd U2
Ovegård,
Lars O. Jo 6 16
Ozolins,
Berit U 14
Palm, Anders K. K 3
Palm,
Böret K 15
Palm, Hans
G. G. Fö 16
Palm, Jan H 13
Palm,
Jonas U 25
Palmaer,S.G.Eva Ju 25
Palme, M.
Elisabeth U 29
Palme, S.
Olof J. Ju 40
Palme, Thomas O. V. UD 3
Palmer,
S.A.Anders I 19
Palmkvist, Kurt U 24
Palmlund,
Thord G. U 47
Palmqvisl, Gunno U 14
Palmstiema,
Carl Oswald S 26
Palmstiema,
Hans A. K. Ju 40, Jo 9
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm I 15
Parasnis,
Dallratray S. I 16
Parding,
Sven H 8 9
Paul,Kari-Guslav U 15
Paulsson,
G. Valfrid V. Jo 6,1 6
Paulsson, Gustav V. I 11
Paulsson,
Kurt-Inge Ju 40
Paulsson, Solveig U 16
Paulsson-Nordling, Kerstin E. A 5
Pavliska, Petr U 9
Pederson, Mona U 29
Pedersson, T. Svante Fi 9
Pehrsson, Maj R. A 11
Pehrzon, Lars H 9 15
Pellijeff, F.H. Alexej K 16 30
Pellnäs, Bo Fö 5
Pennlöv,JanI. U 39
Personne, Jon M. Fi 3
Persson, A. Henry A 10 20
Persson, Ann U 2
Persson, Annie V. A 1
Persson, Börje A. Ju 28
Persson, Cari J. G. Ju
6 64,1 28
Persson, E. Annika Fi 21
Persson, E.Yngve S9
Persson, Einar U 14
Persson, Elisabeth U 14
Persson, Ernst G. 1 12
Persson, Fritz J.H. K 6
Persson, G. Bertil Fi 11
Persson, Gustav B.
Ju 25, S 9 17, A 10
Persson, Göran A. Jo
20,1 14 21
Persson, Henry A. U
13 20 24 36
Persson, I. Christina Ju 26
Persson, Inga K. A 2
Persson, John-Olof B14,Knl2
Persson, Keil H. Kn 9
631
Personregister
Persson,
Kurt Inge
I 18
Pettersson, Per A.
Ju 56
Persson,
L.-Ove L.
U55
Pettersson,
S.Arne Fi
18 35, A
10
Persson,
Lars Bertil
Fö 5
Pettersson,
Sten-Äke E.
U20
Persson,
Lars E. H.
Fi 28
PetzäU, Ingvar A.
I 15 19
Persson,
Lars H.
H2
Peyron,
Gustaf F. C.
Fö 14
Persson,
Lena A-M.
A 10
Peyron, Ulf C. C.
Fi 15
Persson,
Mårten
U 24
Philipson,
Lars H. G.
U 29
Persson,
N. Arne
K 1
Philipson, Leif
U 16
Persson,
N.Ingvar B15,Knl2
Philipson,
P.Göran
I 12
Persson,
Per Gustav
Ju 2
Plalin,
Ulla-Britta
U53,A 10
Persson,
R. Eskil
H 1 6
Polstam,
K. Åke S.
Ju 9 64
Persson,
R. Kjell-Åke
Ju 44
Poppius,
Hans D. ',
S5,U 15
37
Persson,
Ragnar
Fö 2
Porne,
G. Äke
U 18
Persson,
S. Anders V.
K2
Prawitz,
Jan
UD 1
Persson,
Sigurd F.
U6
Prinlz,
Bengt-Åke L.
Kn 10
Persson,
Staffan
Fi 10
Pripp, Nina M. E.
Ju 25
Persson,
Sten
U 36
Prom,
Peter F. G.
S 18
Persson,
Sture
B 7 12
Pränlare,
Bo L.O.
Fi23
Persson,
Sven G.E.
Jo 7 8
Puke,
Cari G. M.
Jo 11
Persledt,
Ulf E.
U20
Pusch,
Roland
U 15
Peterson,
Staffan A. A.
Ju 57
Pålsson,
E.Roland
U 38
Peterson,
Thage G.
Ju 40, S
2
Pårud, Nils G.
S 29, A
11
Peterson,
Tore E.S.
14
Petersson,
Bengt-Eve A.
Jo 12
Q
Qvarlander, Hans Qvarnström, Björn 0. Qvicker, E.Rune
Qvislröm, N. Jörgen Qwist, LarsS. E.
Petersson,
Bo E. A 1 Petersson, Cari-Guslaf Fi 13
Petersson, Hans E. Ju 52 64 Petersson, Kerstin
S 22 Petersson, Olof H.E. S 2, A 16 19
H 16 Fi9
U 52 Ju 48 Ju 15
Petersson,
Per-Axel J. O.
Fi23
Petersson,
Per M. UD 2, Fö 13
Petrelius,
Torsten
S24
R
Petrén,
Finn H.
A21 12
Rabe,
Folke
U 14
Petri,
Cari Axel H.
Ju5,S9
Rabenius,
Lars E.R.
Ju 38
Petri,
Gunnar G. B. Fö5l3,U38
Radesjö,
G. Wivi-Anne
H 11
Petrini,
Frank S.D.
A 1
Rahm, Håkan M.
Fi 12
Petrini,
.K. H. (Hasse)
Kn 1
Rainer, A. Ove
Ju 48
Petrini,
Olle
Ju 12
Rambe,
Sven O. F.
A5
Pettersson,
A. Georg
Jo 11
Ramnek, Lennart J.
B 14
Pettersson,
Alf S.
Kn6
Ramsby, Walter
U 14
Pettersson,
Arne
H 13
Rangne, Bo
Fö 5
Pettersson,
Bengt A. G.
A 15,1
11
Rangnitt,
F. Harald 0.
Ju 4
Pettersson,
BengtG.
K 22
Rangrost, Johny A. P.
A 19 20
Pettersson,
Bert-Ove G.
B 14
Ranhem,
Lars H.
K 1
Pettersson,
Björn G.
A 10
Rask, Kari A.
Jo 7
Pettersson,
Claes-Merithz U 14
Rask,
Lars G.
A 20
Pettersson,
E. Henry
U52
Rasmuson,
Anders U 2 52,1 19 21
Pettersson,
Eric B.
Rasmusson,
Anders
H8
12 18 19 21,A 10
Rausing, Hans A.
U 55
Pettersson,
Håkan
U 29
Redgerl,
Jan I. G.
S22
Pettersson,
Karl
K6
Regardl, Bertil
H4
Pettersson,
Karl Anders P. A 20
Regnéli,
Cari Göran
S 9,I 26
Pettersson,
Karl-Henrik
Jo 10
Regner, Göran I. F.
Ju 35
Pettersson,
Lars-Olov
Fö 14 18
Rehn,L.Gösta
S 21,A 1 2 10
Pettersson,
Lennart
U 36
Rehnberg, K. Bertil
Pettersson,
N. Allan I.
Fi23
Ju 25,;
S2,A 10
20
Pettersson,
N. Lennart
Rehnborg, Bertil
U 14
Ju48,U 40 48, Jo 6,1
1 19 21
23
Reimer,
B. Ingemar
B4
Pettersson,
N.Ove
U 15
Reinans. Sven
U 44, Kn
9
Skr 1975/76; 103
Rembe, Rolf D.
Ju 13
Renborg, Ulf B:son
Jo 7
Renlund, R.Gösta
Fi 1
Renning, Torslen
Kn7
Resare, Alf C. R.
Fi30
Resare, Bengt CM.
Fi2,I 15
Reuterswärd, AndersP. E. A 15
Reuterswärd, B. Edvard U 62
Reuterswärd, Carl R. Fö 3
Reuterswärd, Claes U 24
Reuterwall, Lennarts. Ju 63
Rexed, Bror A.
Ju25,S2 5 16 21 25
Rey, Lars H. I 13 21 24
Riberdahl,Curts. Kn 4
Ribranl, Gunnar C. H. I 1 11 13 16
Richardson, N. GunnarE. U 16 21
Richert, C. Gustaf I 19
Rickard, Bengt O. K 13 18 28
Ridal, Håkan Ill,Kn8
Riedel, Georg M.L. U 14
Riesenfeld, Harald U 25
Rigbäck, Berndt G. S 3 10
Rinder, K. Lennart S
24, Jo 20
Rindlöw, Leif G. K 22
Ringaby, Per-Eric S
29, Kn 12
Ringblom, Erland N. I 17
Ringborg, S. Erland
S5,U II 28
46
Ringdahl, Jan Fi 23
Ringgren, K. V. Helmer U
25
Ringh, Per Arne Fö 5
Ringholm, Bo I. K.
A 18 20, U 47, A 10
Ringmar, R. Torgil U 14
Ringstedi, Nils A. E. H5
Ringström, Bjöm M. Ju 6
Ritter, Krislin S 3 12
Rockström, Hans H 15
Rodhe, Birgit U 25
Rodhe, Gösta Ju 18
Rodhe, Sten U 25
Rogestam, Christina U
36 54
Rollen, Berit Ju 25, U 34, A 17
Rollof, Sven-Ivar U 33
Romander, Holger A. G. Ju 6 53
Romanus, Gabriel Ju 10, H 17
Romanus, SvenE. Ju 12
Romson, Rolf Jol5,Kn4
Roos, A. G. Thorbjörn Kn 4
Roos, Birger S 7
Roos, Carl-Martin Ju 44
Roos, Kurt H. G. S 18
Roosmark, G. Per-Olov K
22
Rosberg, K. Gustav A. B 1
Rosborg, A. A. Chariotte Kn 8
Rosell, Lars-Erik U 14
Rosell, Sten U 54
Rosén, Cari Olof Ju 27
632
von Rosen, Elsa-Marianne U 32
Rosén,
Göta S8
von Rosen,
HansJ. D. Jo 14
Rosén,
Nils-Arne U 2 15
Rosén, Nils Gustav K. Fö 10,U 21
Rosén,
S.Åke H4
Rosén,
Sven A. Jo 18
Rosenblad, Esbjörn C. A. UD 1
Rosenblad,
Urban S. Fi 9
Rosengren, Bodil S 4, U 20
Rosengren, Karl-Erik B:son Fi 23
Rosqvist,
C. Gunnar K 31
Rosqvist, G. Birger K 22 30, Jo 6
Rosqvist, Nils O. UD 3 4
Royen, Sverre N. H.
Ju 25, S 2 18, U 33,1 11
Rubenowilz,
Sigvard U 37
Rude, Karl R. S 14, K 18 20
Rudhe,
Catharina U 44
Rudhe,
Rolf S. U 11
Rudholm,
Sten J. G. Ju 6
Rudin,
Hans-Erik U 14
Rugfelt, K. E. Lennart Ju 25
Rundblad,
BengtG. A 1,1 14
Rundgren,
G. Frithiof U 37
Rundlöf,
G. Arne M. Fi 28
Rundquist,
Gerhard I. A. I 24
Rundquist,
Åsa I. U 23
Rundqvisl,
Karl-Ingvar A 5
Rune, ChristerL. Ju 20 24, K 18
Runeslam, Lilian U 32
Runesledl,
Gösta R. Kn 10
Runnslröm, Hans K. L. Jo
11
Ruong,
Israel U 17
Ryberg, Marianne G. U9
Rydback,
Lennart U 43 49
Rydbeck, Margareta A. S
28
Rydberg,
H. Jan A. Ju 46
Rydberg, Karl-Evert H. Fi
34, H 3
Rydberg,
N.G.Harald I 11
Rydberg, Olle Ju 5
Rydbo, Folke Jo 10
Rydén, Jan E. Fi 9, U 2, Jo 1, A 2
Rydén,
N.Rune G. Jo II
Rydén, O. Evert U 50
Rydén, Sven-Erik A. Ju 15
Rydh, Olof G. G. Jo 10,19
Rydholm,
Björn A 3
Rydin, Bengt C. K. Ju 16
Rydin, Roland Y. U 2 58
Ryding, Gunvor 1. K 22
Ryding, Göran P. G. UD 3 4
Rydstedl,BoS. Fi 32
Rylander, Nils B. Ju 40
Ryné, S. Olle I 28
Rådmark, Johan U 33
Rågfeldt, B. Gunnar A 21
Räf, Lars E. K 4
Rämgård, Rolf I. Fi 37
Rönnelid,
Kjell U 16
Rönnung,
Catarina E. M. U 35
Rönslröm,
B. Thomas
U 17 38 42, B 8
Sagnert, Stig E. Fi 19
Sagrén, K.
Åke Fö 13
Sahlén,
Anders F. Fi 7
Sahlén,
Everi H 14
Sahlén, G.
Anna-StinaP. A 20
Sahlén,
Hans U 24
Sahlin,
Eric H 11
Sahlin,
Jan Kn 4
Sahlström,
Sven C. H2
Salenstedl,
Cari-Rune I 8
Salin,
Sven U 22
Samuelson,
Lars P. Ju 47
Samuelson,
Ulf G. Fö 12
Samuelsson,
Erland H 17
Samuelsson,
G. Yngve S 11
Samuelsson,
Hans U 14
Samuelsson,Ingvar
A. V. B 14
Samuelsson, Kurt O. A I
Sand, Hans U 4
Sandberg, A. Birger U 5
Sandberg,
A. Palle G. Fö 5
Sandberg, Elisabet Ju 25
Sandberg, Hans A. S. Ju 57
Sandberg, K. Bertil A 17
Sandberg, K. G. Ulf Fö 6
Sandberg, Lars G. A 10
Sandberg, Sture A. Kn 8
Sandberg, Ulf K. Fö 18
Sandblad, Carl-Erik V. S4
Sande, Jens K 4
Sandebring, Hans E. A 10,1 11
Sandell, Arne Ju 44, S 11
Sandell, Ulla U14,H17
Sandesledt, Birger U 3
Sandgren, C. Lennart
Ju 37,S2 5,U 27 46,Kn 12
Sandgren, Folke U 48
Sandler, Hans E. Jo 4
Sandlund, Maj-Britt L. Ju 25, B 4
Sandqvist, Ingrid R.J. Ju 6
Sandqvist-Örnberg, Berit M-L.
U II 28
Sandström, Carl-Eric D. A
12
Sandström, Cari Olof Fi 14
Sandström, L. Annika U 56
Sandström, PerT. M. Ju 12
Sandström, Staffan H 12
Sanell, Äke P. U 13
Sanfridsson, K. I. Arne U
39
Sanmark, P. Arvid L. U8
Sanner, Lars-Erik U 2, Jo 14
Sanner, Leif H. U 56
Sannersledl,
Lars T. G. U 56
Saretok,
Paul K 16
von Schanlz, K. Philip G.
U 6 29 38
Scheffer,
C. Gunnar U. Fi 31
Schein,
Harry Fi 23
Schele,
Märla U 14
Schelin, Leif U 27
Schering,
Per E. S 29
Scherwin,
Olle U 14
Scheutz,
Claes-Herman Kn 6
Schierbeck, PerW. Ju 29 40,1 18
Schill,
Åke I. Ju 50
Schmiterlöw,
Carl G. U 11, Jo 1
Schneider,
Werner U 56
Schullz,
J. Allan S. Fi 8
Schullz,
J. Harry S. U 55
Schurmann,
E. Åke J. K 7
SchiJlt,
Torgny S.R. I 14 21
Schyl-Bjurman, Gertrud S.
S 4, U 20 44
Schönmeyr, C. Richard A.
Ju 44, Fi
19
Schötl,
Lars E. Kn 10
Secher;
Jörgen U 25
Sed
vallson, B. Gunnar H. 16
Seger, S.
Waller K 17
Segersledl,'Torgny S5,U215I
Segerström,
Ingrid B. Ju 64
Sehlstedt,
K. AnnikaM. Ju 63
Selander,
K. Bertil U 50
Selen, Jan
Olof K 13 16
Selin,
Sven Ju 36
Selinder,
Inge U 16
SeUergren,
Lars U 14
Sellgren,
Rolf O. M. K 1 16
Sellstedt,BoI. K lé
Sellvall,L.Göran Fi 27
Selö,
Christer Fö 18
Senning,
Claes O. Jo 3
Serdén,
Hugo U 44
Seregard,
B. Ingvar V. I 20
Sernklef, Harry T. W. U 14
Shaikh,
Naz Ahmed 1 16
Sidenbladh, Kari H. Ju 53
Sidenbladh,
Thomas P. I 14 19
Siegbahn, Bo L. G. I 19
Sigeman, Tore I. A 8
Silén, Ulla-Britta U 17
Silenstam, Erik U 16
Silenstam, N. Per A. A 2
Silfverberg, Bengt U 24
Siljeslröm, SlenG. L. Ju 2
Sillen, BoS. A. Ill
Silow, C. Ivan H. Jo 11
Simon, Doroihée U 29
Simonsson, Nils V. Fi 38
Simonsson, Tord L.W. U 7
Simu, K. Birger E. Ju 28
Skr
1975/76:103
634
Siven,
Claes-Henric
A 1
Skoglund, S. Owe
S26
Siöalth,
G. Birger
Jo 3
Skoglösa, Eriing T.
A 18
Sjunnebo,
K. Ivan L.
Ju 40
Skogsberg, P. Gösta
S6
Sjöberg,
Arne
Kn8
Sköld, Cari G.
U 60
Sjöberg,
Britta
U32
Sköld, Lars G.
U46
Sjöberg,
E. Arne
K 1
Sköld, Mauritz
U 37
Sjöberg,
Erik
Fi9
Sköld, Per I.
I 12
Sjöberg,
K. G. Magnus
Ju 39
Sköld-Winqvist, Berit
U 32
Sjöberg,
Leif H.
Kn 10
Sköldefors, Waller G.
H69 15
Sjöberg,
Margit E.
S 17
Sköllerholm, S. Ove J?
A6
Sjöberg,
N.Björn V. S 14 19 29
Sjöberg,
Svante U 45
Sjöberg,
Tage B. S8
Sjöborg,
N. Elvir Jo 12
Sjögren,
Björn U 14
Sjögren,
Henrik A. S. U 39
Sjögren,
Håkan U 53
Sjögren,
Kerstin U 16
Sjöholm,EricG.R. Fö 8
Sjöholm,
Monika U 14
Sjökvist,
Stig A. R. K 1
Sjölander,
J. Bertil Ju 8
Sjölin, C.
SligB. S 26
Sjölin, Nils
A. Kn 12
Sjölund, P.John A. U 53
Sjönander, Bo Jonas
K29,Fi7,I 17 28
Sjönell, L. Marianne S 19
Sjönell,
P. BengtG. I 14 19 21
Sjöquist,
Hans E. S 14
Sjöqvist,
Eric G. U8
Sjöqvist,
Erik S. Kn 6
Sjöqvist, Gunnar A. H. U 14
Sjöqvist, Gustaf U 14
Sjöstedt, K. Lennart T.
S 14, K 3
5 20 27
Sjöstedt, Karl-Gösta U 16
Sjöstedt, T. H. Christer K 22
Sjöström, Folke U 43
Sjöström, Hans U 27
Sjöström, Leif H. A. U47,I6
Sjöström, N. Gunnar U 14
Sjöström, Äke B. S2
Sjöö, Curt O. Fö 6 15
Skaar, Nils Ju 44
Skalin, E. Douglas S 21 22, Fi 20
Skantz, Anna-Greta
Ju44,S l,Jo 19,1 18
Skantze, Hugo 1 16
Skarell, Gunnar E. A. Fi 17
Skarp, Arne H 17
Skarstedt, Cari-Ivar S.
UD l,Fö I
7 14
Skarvall, Kari-Erik Fö 10
Skedinger, Arne H. E. Fö 4
Skjönberg, Guldbrand K
5, Jo 19
Skoglund, Caj U. U 23
Skoglund, Claes G. Fö 12
Skoglund, Olof A. U 18
Slunge, G.
Waller R.
Fi20,H
13,A10 Smedmark, Göran G:son
S 29, B 4
Smedsfelt, K. Sigvard I 13
Smith, A.
Äke Fi 1,U 1
Smith, Jan U 25
Smilterberg,
Einar B. D. K 30
Snellman,
BoK. I 15
Sohlman,
Staffan Ju 26, U 59, B 12
Sollén, Äke U 37
Sondén,JanA. Fö 5 13
Spak,
Cari-Anton Ju 32 63
Sparring,
G. Lennart K 16 28
Spendrup,
K. Aksel
A 10 13 15, B 5,1 11 29
Sprinchorn, K. Göran Jo 12 18
Spångberg, Lennart U 14
Spännar,
E.Gunnar BIO
Spörndly,
Barbro I. S 15
Stadling,
J. Otto V. Fi 13
Slagg, A.
Ivan E. Fi 1
Stagh, Marina L. U8
Slahl, Ivar Fi 13
Slahle, Gun U 36
Stahre, L.
G.Tomas Ju 52
Stahre, N.Gunnar B 1
Stangenberg,Harriets.T. Ju 23
Slangvik, Gunnar U 16
Starfelt, Nils G. U 37,1 14
Stargård, E. Hugo A 4
Stark, Hans O. Ju 56
Stark, K. Birger S 3 21
Slarkerud, Lars U 37
Stariand, Hilding A 5
Stavréus, Sven O. A. Kn 7
Sleen, Göran A. K
12 19 20 28
Sleen, Jan O. R. A 13
Steenberg, Aage U 2
Stefenson, Bror P. H. Fö 5
Steffner, Bengt G. Ju 11, Kn 10
Stegö, Eskil U 24
Stenbeck, I. Magnus (Manne)
U 39
Stenberg, Bruno Jo 8
Stenberg, Hans O. Ju 44
Stenberg, Inga E. U 52
Stenberg, Leif S 4
Stenberg, Nikolaus Jo 8
Stenberg, S. Härje Ju 23
Steneby,Jan Ju 22
Slenefeldt, Ulf J. Ju 49, U 4
Stener, P.H. Robert U 51
Slenfors, Bo LL. S6
Slenhem, Bengt U 24
Stening, F. Birger Fi 19
Slenkvisl, E. Arne Ju 31
Stenlund, Francis U 16
Stenman, Bo M. K 11
Stenmark, Bengt-Erik K 20
Stenmark, C. G. Arnold Jo
14
Stenström, Sture B. H4
Stern, Torkel E. Fi 4
Slerne,BengtG. Ju 8,H 15,1 18
Sterte, Rudolf H. Fi 10
Sletier, Emil U 24
Stighäll, L.B.Christer A 1
Sligsäter, Kjell J. U 50
Stjerna, G. Henry Jo 15
Stjerna, Kenneth H. S 15
Stjernquist, Nils Ju 35
Stjernslröm, Per Z. Fi41,H7
Stolt, Birgit U 25
Storm, P.David G. U 55
Storm Roxman, Karin M. H
7
Strahl,
Gunnel U 32
Strand, Bengt H. Ju 25
Strand,
Karl-Erik Fö 2 5 11,1 18
Strand, Karl-Olof G. K 23
Strand, Åke P.E. Ju 56
Strandberg, Göran U 14
Strandberg, Margit I. Al
Strandberg, Sten Erik S 9
StrandeU, Hans V. U 43 56
Stranden, Per-Olof I 14
Strandsjö, Göte U 14
Stridsman,
Torsten U. K 6
Strindberg, Per-Olof J.
Fö 2, U 27
Stråby,
Kerstin B. U 37
Sträng,
Arne U 48
Ström, H.
Bertil K 11
Ström, Ivan S. Fi 15
Ström, K.
Fingal Fi 9,1 2
Ström, Per
L. UD 3 4
Ström,
Turid Ju 45 48 49,1 19
Strömberg,
Hjalmar K 14 16
Strömberg, Karl-Erik J.
Ju 62, B 12,1 16
Strömberg,
Rolf E. Ju 8
Strömberg-Lind,
Karin E. S 4
Slrömbäck, Erland H. D.
Ju 27 53,
K 15
Strömland,
Lennart V. E. Ju 5
Sturkell, Cari-Edvard
Ju 27 53, S 3, H 12
Slyrenius,
Cari-Guslaf Y. U 38
Ståhl,
Ingemar O.L. Fi 23
Stålebrant, Rolf H 9 15,1 18
Slålhammar, Bert E.J. U 26
Stålhandske, O. Lennart Fö
6
Stångberg, Olle H. A 10
Sundberg, Cari Gustaf Jo
10
Sundberg, Ingrid E. Ju
10, Jo 6
Sundberg, Johan U 14
Sundberg, Kjell U 16
Sundberg, Kjell M. K 5
Sundberg, Kurt M. A 11
Sundberg, L. Nore I 8 27
Sundberg-Weilman, BritaF. Ju 22
Sundblad, K. Erik Ju 40
Sundblad, Lars G. K 1
Sundelin, Äke Kn 2
Sundewall,
Bengt H 17
Sundgren, E. Roland U 21
Sundin,O.Helge U 50
Sundin, Äke H 3
Sundkvist,
K. R. Tage Fi 40, H 9
Sundkvist, Leif U 39
Sundmark, Bo V. SI
Sundquisl, A. Äke H 2
Sundqvisl, Allan U 20
Sundström, Björn G. U
8 58
Sundström,
E. Thorsten S 24
Sundström,
Kerstin M. H 10
Sundström, M. Gudrun
Fö2,Fi
20,1 16 Sundström, Monica E.
Fi 16,Kn8
Sundström,
Olof G. A 2 10
Sundström, S. Åke A. 116
Sundström, Thorsten H 13
Suneson, Karl-Henrik A. Fö
8
Sullner, Georg U 29
Svahn, Bertil A. Ju 62
Svalberg, Gösta U 32
Svanberg, U.
Ingvar A 3
Svanborg,
Alvar S 22
Svanfeldt,
Göran H. U 13 56
Svansson,
Lennart A. 124
Svanslröm, K. Ivan H.
Ju 3,Kn 10
Svantemark,
Lennarts. T. K 14
Svanlesson,
Gustav U 29
Svartvik,
Jan L. U 37
Svedberg,
Erik D. Ju 9
Svedberg,
Kari-Erik I 17
Svegelius,
Lennart U 14
Svegrell,
Thomas H 13
Svenke,
J.Erik K. I 10
Svenningsson,
S. Levi H. U 16
Svenonius,
Rolf H. S6
Svenson,
S. Göte Ju 37, B 2 11 12
Svensson,
Anders U 27
Svensson,
Bo E. U 39
Svensson,
Börje A 18
Svensson,
C. Beriil Fi 32
Svensson, Ella U 16
Svensson,
Erik O. K 6, Fi 41
Svensson,
Evert I. Ju 10
Svensson,
Gunnar U 34 38 45
Svensson,
Gösta E. K 32
Svensson, Hans O. Fi 36
Svensson, I. Ann-Christin U 44
Svensson, Inge G.
S 9 11 17 29, A 16
Svensson,
J. Erik O. I 22
Svensson,
Johnny U 27
Svensson,
Jörn I 14
Svensson, Kjell R. Jo 6, B 5
Svensson, Leif Å. A 10
Svensson, Nils-Eric Ju
46, B 13
Svensson, Olle F. S.
Ju 12 35 38, Fi 23
Svensson, Raymond Fö 18
Svensson, Roger G. I. U
II 37
Svensson, S. Allan U 55
Svensson, S. Börje F. Jo
15 17
Svensson, S. Erik Ju
40, H 9
Svensson,S. I.R. Ju62,B4 6
Svensson, Sten S 15
Svensson,StigR. Fi 21
Svensson, SvenH. I 16
Svensson, Sven Äke Jo 12
Svensson, Äke E.F. Ju 5
Sveri, Knut O. Ju 18
Sverne, Tor E. S 3
Svingby, Gunilla U 36
Svärd, Stig U14 26
Svärdström, Karl-Fredrik Jo 7
Swahn, Georg G. H. A 12
Swahn, Jan-Olov Ju 29
Swanson, Owe B 5
Swanstein, Stig N.S. K 33
Swarén,UllaM. Ju27,S24,l28
Swarting, Sven E. V. H 9
Swartling, Anders J. A. Fi
21
Swedborg, Erik H. Jo 7
Sylvander, Inga M. S3
Sylvén, N. Edvard H. Jo
5 14
Säkk, Kari Jo 2 7 24
Sälde, K. A. Henry Ju
17, S 22
Sälgström, Leif U 24
Sävenstrand, Inger E. S 15
Sääf, Birger U 27
Söder, Karin A-M. U8
Söderberg, Bengt W. S3
Söderberg, Bo K. G. U
15,1 29
Söderberg, Jan Jo 6
Söderberg, Johan 1 9
Söderberg, Karl U 28
Söderberg, Olof H 16
Söderberg, Per Olof K 19
Söderberg, Stig J.E. 15
Söderberg, Åke M. S
11, Fi 10
Söderblom, Monica C. S 10
Söderbäck,
Helmer
U 26
Söderholm,
Anders E.
U 52
Söderholm,
Waldemar
U 14
Söderlund,
A. Göran
Ju 6
Söderman,
Elis A.
S20
Söderman,
S. Olof
Jo 1
Söderqvist,
Bengt 0. A.
S2 23
Söderström,
Bengt H. T:
son
B 8
Söderström,
Erik V.
Ju 47
Söderström,
Kurt I. W.
Kn9
Söderström,
Lars I. V.
I 14
Söderström,
N. Torsten
I 17
Söfelde,
Karin
U9
Sönnerlind,
Kerstin I.
U 30
Sörensen,
S. Ingemar K.
Jo 3 20,
B 3
Sörenson,
Torsten N.
U 10
Sörensson,
Lars-Ingvar
U54
T
Tagg,
Philip
U 14
Takman,
John 0.
I 10
Tamfeldt,
BengtG.
Fö 6
Tammelin,
Lars
UD 1
Tammelin,
Paul A. V.
K 27
Tancred,
J. Bengt 0.
Ju 27
Tannenberg,
Tord 0.
U 52
Tapper,
Karl-Herman
U 14
Tell,
Björn V.
U48
Tell,
Olof W.
U30
Tellinger,
Gotle
H 17
Tengroth,
Bengt T.
16
Tengroth,
Karl-Erik
H 9,Kn2
Tengwall,
Sven-Erik G.
Ju 32
Tennberg,
Klas
U 15
Tennevall,
B. Erik
Jo 19
Ternemar, J. Tommy Fö 3
Ternryd, Carl-Olof K 7 14 22 31
Ternslröm, Anders U 36
Ternslröm, Olov A. UD 3 4
Tersmeden, G. Erik H 1
Terstad, I. Gösta A. Fö
17 3
Teveborg, Lennart U 14 24
Tham, Cari C. W. I
14, Ju 46
Theorin, K. Maj Britt
Fö 13, H 9 15
Thiberg, Sven O. R. U 37
Thomaeus, Bertil E. R. Fi 14
Thomasson, Björn E. U
22 60
Thomasson, Lars M. U 17
Thorell, K. Arne B. K
1 16 17
Thorén, Claes U 32
Thorén, S. Marianne F. U
37
Thornell, Anders B. Fi 13
Thorngren,S.Bertil Ju 8
Thomstedt, Hans G. Ju 1
Thornström, J. H. Torgny K 20
Thorsell, Gunnar U 24
Thorsell, Siv M. S4,U20
Thorson, G. Alvar K 22 26
Thorsson, Inga M.
U59,1 14 21, B 12
Thorsson, Jan A. A 7
Thorslenson, R. Billy S
4 27, U 44
Thorslensson, Per-Gunnar H.
Fö 3
Thoursie, Kerstin A. U 27
Thover, Berit U 14
Thufvesson, Bengt E.
Fö 2, K 7 13, A 1 10, B 13,Kn8
Thulin, C. Nils-Åke U2
Thulin, Einar E:son Fi 8
Thulin, Karin U 32
Thun, John-Erik U 37 51
Thun, K.Ragnar U2
Thunander, Kari Axel U 14
Thunberg, S. Anne Marie Ju 46
Thunberg, Torsten I. S 28
Thunborg, Anders I.
Ju 37, UD 1,Fö 13
ThuneU, Sten H. A. B 1
Thunved, Anders E. S 3
Thurén, Torsten U 31
Thuresson, Erik O. H 4
Thyberg, P. Erik Fö 11 13
Thyberg, P. Jan H 15,16 12
Thyblad, Tom F.F. S8
Thyrenius, Ingegerd U 14
Thyresson, Maria U 14
Thyrsson, Ulf T. K. U 53
Thärnström, Kenny U. H. Ju
3
Thörn, Lars-Olof Fi 4
Thörnberg, Ove V. I 9
Tiberg, Lennart F. Jo 7
Tidblad, Bengt G. V. 18
Tidefelt,J.Sune Fi 13 21,1 1
Tiger, BoS. K 17
Tilert, C. Reidar Fi 29
Tillfors, Lars T. L. Ju 25
Tislad, Eskil G. D. Fi 13 34
Tjerneld, Nils CL. Jo 19
Tjernström, Sune U 34 39
Tjällgren, Per Olov L. K 22
Tjörneryd, John E.E. Fö 17
Tobé, Erik I. B 9
Tobisson, LarsF. Ju
40, A 16
ToU, J.Magnus Jo 10
Tollin, Sven U 30
Tomner, J.Sigvard I 19 21
Toner, E.Mari-Anne S 15
Torbacke, Jari U 30
Torfgård,
Sven H. C. Fö 4
Torgils, A. Gunnar Ju
19, K 9
Tornborg, Curt G. F. U
42, Kn 10
Torwald,
G. A. Rune 125
Tottie,
Lars W. Ju 10
Tottie,
Malcolm H 12
Tottie, Thomas U 52
Tranell, Olof H 5
Troedsson,Ingegerd
Fi43,Ju25,S3
Tröst, Jan L. E. Ju 10
Trotzig, Birgitta U 25
Trotzig, C. Fredrik J. Ju 6
Trotzig,
C. J. Gustaf U 38
Trozell, Bertil U 24
Tryggvesson,
G. Rune A 1
Trygve, Jan S. S 28
Träff,
Sven-Olof A. I 15, Fö 12
Tunevall, Carl Magnus Fi 9
Turesson, Bo
Ju 8, A 3 19, B 4 6,1 18
Tydén, Christian F. A 17
Tågmark, Sven G. Ju 40
Tägil, Sven O. Ju 26, U 59
Täljedahl, Inge-Bert U 37
Törnblom, Sten U 16
Tömell, Inga-Britt Ju 20 24
Törneman, J. Algol G. Ju 13
Törnkvisl, Olof S. Kn 10
Törnquisl, Harry E. S 24, U 2, Jo 1
Törnquisl, Leif J. O. Fö 3
Törnqvist,GunnarE. A
I,B 13
Törnqvist, Ingvar B. U 46
Törnroth, N. Lennarth Hl
Tömström, KjeU U 16
Törn vall, Peder H. Kn 11
U
Uddgren, Lars H 15
Uggla, Claes A. Ju
21 45, H 1
Uggla,G.Inga-LiU S 5 12 21
Uggla,
Karl-Lennart Ju 25
Uggla,
Madeleine U 14
afUgglas,G.
S.Bertil A 10
Uhler, Jan
E. U 37,1 13
Uhlin,
J.Åke U 29 62
Uhlin,
Karl-Erik Fi 2
Ulander,
Lars G. H 11
Ulfhielm,
Monica H. V.
Ju 25, Fi
25
Ulfward,E.Bertil A 7
Ullberger,
Kurt U 3
UUenhag,
Jörgen U. Kn 12
UHslen, S.
K. Ola UD 1 4, B 4 6
Ultvedt, Per-Olof U 29
Ulveson, H. N. Ingemar Ju
57
Ulveson,
H.N.Ingemar Ull
Ulvhammar,
E. E. Birgitta S 2
Unger,
Klaus H 12
Unger, Lars E. U 37
Unghagen,
Harry K 17
Unnerbäck,
K. E. Eyvind U 3
Utberg,Rolf
S 1,K 19,U 52,A 12
Utsi, Lars U 17
K 11
Fi9 Ju 6
U2
U25
S4
128
U 25
Jo 2 24
Ju 25
Ju 25
Vahlberg, Gustav E. Vallerö, Rolf A. T. Vallin, Karl Ivar
Vallquisl, Gunnel Valtersson, Ben E. Vegis, Peter Vennberg, Karl Versländig,
Sigmund Vestin, Aina V. H. Vestin, F. E. Margareta Vestlund, A. G. (Gösta)
S8,U 13 20 24 26
Vieweg, Lars I. K 14
Vikhoff, Brita U 36
Viklund, Margareta S 15
Vinde, Pierre L. V.
Ju 37, Fi 38, B 2
VineU, Lars G. Fi23,116
Vinge, Per-Gunnar Fi 16
Vingård, Bo Fi 9
Vinthagen, Rolf K 24,Fi 16
Virdebrant, Cari-Erik B. U 29
Virdeslen, Sten G. Fö 3
Virding, Gösta A. 128
Virgin, G. Ivar Fi 16 41
Fi 13
U 25 Fi 9 S2
K 18 S3 A4
Ju 62
Virin, C. Niclas Vitestam, N.Gösta Vogel, Lorentz W. Vogt,
Viktor L. Voss, BertU G. P. Vrede, Björn E. Vrelhammar, K. Harald Vängby,
Staffan O. S.
W
Wacbtmeister, Hans W. A:son
Ju 42
54, K 24
U26
A 16
A2
H9,I 18
7, K 2 21 Ju 25 U 53 Fi4 U37 Ju 27 Fi36
Wachtmeister, Knut G. N. Ju Wadbeck, Wilhelm WadeU,
UllaG.S. Wadensjö, Eskil W. Waern, Per Axel Wagner, G. F. Wilhelm
Fö Wahlberg, E. Marianne Wahlberg, Leif M. Wahlgren, E.
Göran Wahlgren, U. IwanB. Wahlqvisl, Stig Wahlstedi, Bengt L,
Wahlström,
Bror A. Wahlström, Per E. Wahlström, Per K. V. Wahlström, Sten K. J. Wahlström,
Tommy Wahrby, Hans O. Walander, Anders Walander, Håkan I.
S 1
Walberg, Sten S. Walck, K. Janne Waldebrand, Gösta W. Waldén, G. Louise
Waldenby, Torbjörn Waldenström, Erland Walin, Gösta A. Wallberg, Klas H.S.
Wallberg, Ursula Walldén, G. Rudolf Walldin, Carin Wallén, Axel O. A. Wallén,
Per-Edwin M. Wallenberg, Jari-Erik Waller, Tage E. Wallerius, Olof Wallgårda,
Anna Wallin, A. A. AUan Wallin, Erik Wallin, H. Roland WaUin, John-Olof A.
Wallin, Kerstin Wallin, NUs Wallin, Per J. Wallin, Sten-Erik J. Wallman, Folke
V. Wallmark, Nils S.B. Wallner, Calle J. Waltersson, Bert Wandén, Stig Warby,
ElsaM. Ward, Bengt Ward, Kurt K. B. S Warensjö, J. A. Folke Wargert,
Sigurd Warholm, M. Birgit Warmboe, Thorleif Warnergård, Erik Wass, Lars A.
Wassén, Brita E. Wedar, Folke Wedel, Bengt WedeU, N.Gunnar Wedin, NUs J.
Wedmalm, PerO.R. Wegerfelt, Karl Arne Wehlin, Sven Weibull, G. Lennart WeibuU,
Martin C. Weidstam, Åke
Ju 10
K 20 27
Kn6
K5 U 16
U6 Fi 21
1 28 29, A 16
Fi 13 24
Fi29
U 55
Ju 25
Ju40,H 15
Fi 37
Ju 40
S21,A7
Ju 15
Ju 29
U 26
I 17
Ju 18
S 11
U2
H 1
U33
Ju 37
U 36
I 13
K 26
H 15
K 19
Ju 22
Ju8,Jo 12
I 16
U 8
A 12
U 16
U 24 42
U 20
U31
2, Fi 43,1 28
Jo 15
U 14
Ju 44
U 14
H 12
I 8
Fö 3
U 14
U 30 43 48
I 19
S 23, K 24
S7
I 28
12 11
Fi23
U28
Ju 19
Weinehall,
Lars E. J. Ju 40
Welander,
Gösta Ju 64, Fi 26
Welin,
E.Gösta Fö 17, B 13
Welinder,
P. E. Carslen Fi 2
Wellenius,
Lennart U 15
Weman,
Gunnar U 25
Wemminger,
Lars V. U2
Wenblad,
L. Bertil A. Fö 10
Wendel,
Folke L.Ä. Fi 23
Wendin, Sture E. W. Ju 64
Wendt,
Curt A. G. JoU
Wenker, Slig-Eric Jo 4 11
Wennberg, Ulla U 29
Wennerberg, Sigfrid B.
S 7,1 14 21 Wennerholm, Peter H. B. Fi 12 Wennerhorn, Karl
Otto L.
Fö 2, K 5 11 31
Wennerslröm, Ragnar Fi 23
Wennström, K. Gunnar
S2 2I,U 23
Wentz, Nils O. Ju 3, S 19
WerbeU,BrorI. Fi 20
Werding, Jan A. Fi 4 13
Werdinius, Claes A. Fi 26 40
Werin, Gun I 28
Werkö, Lars S 23
Werne, Gösta A. K. K 17
Werner, J. Bertil H. Ju 14 23 63
Werner, Lars H. A 10
Werner, N. Mårten S. Fö 8
Werner, Odd U 14
Werner, Sven V. K 31
Wessén, Vilhelm Jo 15, A 18
Wessman, B.-M. Yvonne U 37
Wessman, Sven A. U 14
Wesiberg, H-O. (Olle)
Fi 26 40, A 19, Kn 11
Wesiberg, Swen E. G. Jo 3
Wester, Jan U 24
Wester, Lars U 32
Wester-Hjelmstedt, Krislina S4
Westerberg, Bengt K 16
Westerberg, Erik J. Fi 23
Westerberg, Lars G. I. A 6
Westerberg, Sten U 58
Westerborn, Olle O. A. S 2
Westeriind,ErikA. K 4
Wesleriind, N.Peter Ju 15
Westeriund, Uno U 22 37 51 58
Westermark,J.Gunnar A 2
Weslerståhl, H. Jörgen
Fi23,U 39, A 1
Weslin, Aina V. H. A 17
Weslin,Gunnar A. E. U3
Westin, Gunnar T. U 37
Weslin,J.Olle . Fi 29
Weslin, Lars U 14
Wesllin, E. Arne A 5,1 10
Westling,
Otto J. A 5
Westlund,J.Georg K 7
Westman, Helny I.
Ju25,U51,Kn 12
Westrup,
C. Richard U 16
Wettemark,
Oskar G. Fö 5
Wetterberg,
Gunnar Ju 40
Wetterberg,
Ulf G. Fi 20
Wetterblad, R. Ingmar T.
FÖ6,U 14 Wetlergren, B. M. Elisabeth B 12 Wetterhall, Sven
C. E.
Ju 8, Jo 12 18, B 8
Whinberg,
F.R: Bertil 126
Wiberg, G.
Lennart E:son Ju 2
Wiberg, N.
OlaR. Fö 6
Wiberg, Ragne Ju 40, H 9
Wickberg,
Arne W. K 16
Wickbom, SlenG. 122
Wickman,
H. Krister Fi 7
Wickman,
Tore S. K 28
Wickslröm,BoG. Fi 23
Wictorson,
Kari-Eric A. S 2 23
Wictorsson, Äke V.
Ju 50, Jo 7 11, Kn 12
Widding,
N. Äke W. Ju 5
Widebäck, Ulf M. Ju 4
Widegren,
Björn G. Ju 3
WideU,LennariG. 16
Widén, K.
A. Ingvar Jo 5 7 15
Widén, Lars R. K 31
Widerberg,
BerlU R. Jo 3
Widgren, Greger G. U 52
Widgren,
Jonas O. U 44
Widing, S. Lennart U 54
Widman, Mona G. U-B. S
22
Widmark,?. Sverker V.
Fi 10 15
26 28 40
Wiebe, Stig W. O. K 3 28
Wiegerl,
Bo S 29
Wieslander, Hans J. M. U
55
Wieslander,
K. H. Bengt H 6
Wigardt, Hans G. T. Fö 2
Wiggen, Knut U 14
Wigren, Karin (Kajsa) M. U 52
Wigur, J.T.Rolf Fö 11 13
Wiik, Curt H. I 13
Wijkman,
Anders I. S. I 10
Wijkman, E. Gunnar B. U
2 37
Wik, Lars U 24
WikeU, Göran U 24
Wiking,
Barbro U 16
Wiklander, Bertil U 25
Wiklund,
Bengt O. Ju 12, U 8 58
Wiklund, Karin B 4
Wiklund, S. A. Daniel Ju
14, S 3
Wiklund, Svea S.S.
Ju 4, Fö
17,S2I
Wikman, C. Gunnar S
2, A 7
Wikman,
L.Åke Jo 11 16
Wikman, Sven U 37
Wikrén, R.
O. Gerhard A 5 9
Wikstrand,
Rolf A. I. A 11,1 13
Wikström,
C. Arne Ju 11 14
Wikström,
Harry J. B 10
Wikström, Jan-Erik Fi23,U24 33
Wikström,
Solveig R. H2
Wiklorin,
Bengt S 27
Wilander, SvenE. S 18
Wilén, S.Kristina (Kerstin) A 10
Wilhelmsson,
A. Börje S 9
Wilhelmsson,
Arne E. Ju 11 16
Wilhelmsson,
Bengt V. S 10
Wilhelmsson,
K. Hans B. 114
Willart, N. Bo Fi 8
von Willebrand, Karin M. Fi 19
Willers,
Uno E.W. U 48
Williamsson,
Uno E.I. Fö 17
Willig, Anna S 25
Wilow, Kay Gunnar A. U 23
WUson,SvenT. Ju 13
Winander,BoG. Fi 41
Winberg,S.Håkan Fi 23
Winberg,
Tage K. V. K 31
Winblad,
Harry W. Fö 12
Winéus,BengtG. Fö 6
Winther, S. I. Eva A 10
Wirén,
ErikT. Al
Wirmark,
B. David I. UD 2
Wirtén,
Rolf G. S. Fi37,Jo4
Wisén, Jan
H. B II
Wistrand,BirgittaM. Ju 25,S 18
Wistrand, Cari U 14
Witlorp,
I. Birgitta Ju 10, S 16
Wohrne, Vulf O. 19
de Woul,
Bert T. Ju 6 41
Woxén, Ragnar U 1
Wredenfors, H. E. Walter
K 16,1 16
Wrigert,
Anders U 24
Wulff,
Kurt E. Fi4
Wulff,
Torgil H. UD 1
Wahlberg, Rune U 14
Wångby, Erik H 15,1 18 21
Wååg, Nils Erik Fö 16,1 10 22
Wängberg,
Hans-Åke K 5
Wärme, Ulf B. H7
Wärn,BoH. A 20
Wärnberg,
Erik G. Fi 13
Wärneryd,
Kari-Erik U 39
Wärneryd,
Olof L K 13, Al
Wäslfelt,
Tom H. U 30
Yngvesson, NUs H. B 11 14
Ysander,
Bengt Christer A. I 14
Zachrisson,
Uno
U37
Zeime,
Claes A.
Ju 14 52
Zethraeus,
Sten Åke
Ju 56
Zetterberg,
Jan
U 32
Zetlerblad,
Ulf
S2
Zetterlund,
Sven
U 16 36
Zetlerquist,
Urban G.
U 45
Zetterström,
Harald
U29
Zetterström,
Sven N.
Fi 12
Zetterslröm-Lagervall,
Gerd M.
S25 2
Zielfelt,
Inger
U32
Åberg, C. Anders I 19
Åberg, Carl Johan
K 16,Fi20 36,H 18, A 10 Åberg, Ch. Georg Jo 2 3 24,1
25
Åberg, Fritz A. B 11
Åberg, Gertrud U 36
Åberg, Gunnar I 9
Åberg, Hilding Ju 44
Åberg, J.Yngve A 17
Åberg, Lennart U 14
Ågren, Carl-Henrik Jo 7
Ågren, Enar I 6
Ågren, Lars O. T.
S 24, A 10 11 19, B 3 12,1 II
Ågren, Lars O. T. I 19
Åhgren-Lange, Ulla H. U 37
Åhlén, Lars Ju
6 32 33
Ahrén, Anders Jo 8
Åhslröm, N. Äke A:son Fi 4
Åkerblom, Dick M. U 20
Äkerdahl, Magnus F. Ju 16
Åkerfeldl, Sven Eric Jo 6
Åkerlind, Allan J. G. SI
Åkerlund, Hans E. A 19
Åkerman, N.Håkan Jo 15
Åkerström, Göran U 36
Åkerström, Olof U 29
Åkesson, Hans C. Ju 6
Åkesson, Hans O. Ju 10
Äkne, L. Roland Ju 13
Ålander, Birgit V. Ju 21
Ålander, NUs-Erik I 28
Åman, O. Valter Ju 54
Åmark, Sven O. F. B 15
Ångström, Rune T. I 10
Årlin, Ingrids. B 12 14
Åsberg, Christer U 25
Äsberg-Håfström, Margareta U 32
Åsbring, Lars-Göran G.
Ju 24 62,
B 4
Äsling,NnsG. . A 10
Åstrand, Göran S 21, Kn 3
Åstrand, Hans U 14
641 Personregister
Åstrand,
Per-Olof U 32
Åslröm,
C. Sverker Ju 37, UD 1
Åslröm, Kjell U 33
Åslröm,
Lars-Äke E. S 5 21
Ävall,
Sven K. Ju 16
O
Öberg,
Alf
K6
Öberg,
N.Sture
Ju 46,A
1
Öbrink,
Karl Johan
U2
Ödman,
Margot
S9 19
Ödman,
Mats 0.
U 251
Ödner,
E. P. Sture
I 17
Öh,
E.Tage
I 11 26
Öhlund,
PerT.
U28 37
Öhman,
Anders R.
Ju 16
Öhman,
Berndt
Fi37
Öhman,
Christer
A 15
Öhman,
Frank G. H.
H 10
Öhrling,
N.Erik
Ju 23
Öhrn,
J.Bruno
K 1
Öhrn, K.
Joel G.
Ju 41
Önnesjö,
Karl Erik A.
Fi37
Önnesjö,
Mals S. G.
B5
Öquist,
Berndt E.
129
Örn,
Claes H. G.
Ju 35
Örne,
Ingegerd
U33
Örtengren,
Jan Henrik
H7
Öslensson,
OUe
I 16
Österberg,
David V.
U I
Österberg,
Gunnar R.
H3,A
10,15 17
Österberg,
OUe
U20
Österberg,
Rolf V.
Fi23
Österdahl,
Lars-Erik 0.
Fö 5
Ösleriing,
A. Olov (Olle)
U 36
Ösleriund,
Tord H:son
Ju 6
Öslling,
Olle I.
Ju 15
Öslling,
Sven
K 16
Östlund,
Hans-Erik U 31 47, A 10
Ösdund,
Harry
U 16
Östlund,
John 0.
A 10
Östlund,
Zolo
U 15
Östman,
Alvar G.
Ju 37
Östman,
Lars J. O.
Fi 20
Öström,
Klasgöran
A9
41
Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakregister
till kommittéer
AB Atomenergi I 29
Adakfältel 124
ADB se Databehandling
AFBU S 8
Affärstidskommittén, 1975års H 17
Aka-utredningen 1 10
Aktiebolag Ju 56
Aktiemarknad Fi 4
Alkoholistanstalter S 20
Alkoholmissbrukare S 10
AUmänflyg K 33
Allmän försäkring S 17
Allmän ordning Ju 50
Allmän rättshjälp Ju 63
Allmänna advokatbyråer Ju 63
Allmänna energisystemstudier 121
Allmänna handlingar Ju 9, 59
Allmänna kommunikations
väsendet K 19
Amanuenser U 37
Andlig vård U 41
An/äggningsarrende Ju 60
Anonymitetsskydd Ju 12, 38, 43
Anstaltspersonal Ju 36
Anstaltsvård S 10
Ansvarsnämnden S 18
Arbetare Fi 5
Arbetarskydd K 32, A 14
Arbetsförhållanden Fö 14, K 20
Arbetsgivaravgifter A 16
Arbetsklinik, Statens A
12
Arbetslöshetsförsäkring A 16
Arbetsmorilcna/
Arbetsförmedling A 16
Byggmaterialindustrin 126
Byggsysselsättning A 13
Företagsutbildning A 20
Handelsanställdas arbets
förhållanden H 17
Informations- och utbild
ningsfrågor A 6
Jordbruk och trädgårdsnäring A 18
Näringshjälp A 21
Politisk verksamhet på
arbetsplatserna A 6
Skyddat arbete m.m. All
Statsföretagsgruppen I
20
Sysselsättningsutredningen A 10
Utredningsverksamhet A
2
Väktarutbildning Ju 61
Arbetsmiljö A 5, 14
Arbetsrättskommittén A
6
Arbetstid K 17, A 9, A 17
Arbetstillfredsställelse 120
Arbetsvärd A 12
Arkiv V 4, 30, Kn 1
Arrendelagskommittén Ju 60
Artistbeskattning Fi 18
Arv Ju 10
Arvsskatt Fi 13
Assistenter U 37
Atomenergi I 10, 24
AUU-sakkunniga U 5
Avbetalningsköp Ju 15
Av/aH Jo 19, 22, I 10
Avgiftssystem
Ju 8, K 23, B 15,1 15, 17
Avtalsgodkännande Fi 22
Avtalsrätt Ju 44, 58
B
Bakteriologiska laboratoriet S 13
Balansbegrepp Fi 36
Bankväsen Fi 7, 11
Se även Kreditväsen
Bama- och ungdomsvård
Barnmiljöutredningen S 16
Barnomsorgsgruppen S 15
Barnstugor S 4, 17
Försöksverksamhet S 8, 27
Skolans inre arbete U 16
Socialutredningen S 3
Barnstugeutredningen, 1968års S 4
Bebyggelseplanering Fö 17
Befäl Fö 7
Begagnade föremål H 10
Behandlingsföretag för avfall Jo 22
Behörighet K 3
Beredskapsarbete A 11
Beredskapslagar H 8
Beredskapslagring H 9
Besittningsskydd Ju 60, 62
Beslag Ju 38
Beslutsfattande Kn 12
Besparingsutredningen Fi 35
Besvärsorganisation S 19
Betalningsbalansstatistik Fi 36
Betalningssystem Fi 11
Betygsutredning, 1973 års U 27
Bevakningsföretag Ju 61
Bibetöversäftning U 25
Biblioteksfunktioner U 48, I 23
B/DOK U 48
Bidragssystem S 29
Bilarbetstidsutredningen K 17
Bildskivor Ju 49
Bilister Jo 16
Biluthyrning K 15
Biståndspolitik UD 2
BiO;' Fö 15
Boendeinflytande Ju 62
B 4 Ju 56 Ju 60
Ju 47 8 24
B 4
Fi24
B2, 6
B 16 Ju 62 B 1
B 11
Kn 7
H 7, 10,
I 26, 28
Ju 12, 14, 43, 63
Ju 18,
39, 51, Fö 8
Ju 53
Ju 53
Ju 17,
30
Ju 53
Ju 38, 41
Fö 5
K 5, 20
H 2
B 9, 15
Boendeutredningen
Bolagsform
Bostadsarrende
Bostadsförvaltningsutredningen
Bostadshygien
Bostadspolitik Boendeutredningen Bostadsbeskattning
Bostadsfinansiering FN:s konferens om bostads-och bebyggelsemiljö
Hyresrättsutredningen Uthyrningssvårigheter
Se även Byggnadsväsen
Bostadsstyrelsen
Brandförsvar
Branschstruktur
Brottmål
Brottsbalken
Brottsersättning
Brottsoffer
Brottspåföljder
Brottsskadeutredningen
Brottsutredning
Budgetering
Buller
Butikskoncentration
Byggnadslagstiftning
Byggnadsväsen
B 11
Fi 6
126
B 15
I 3 Fö 17 A 13 Fi29 A 13 Fi 4 Ju 11,30
Bostads- och planmyndigheter
Byggnadsindex Byggnadsmaterialindustrin
Gatukostnadsutredningen Intemationella byggnadskommittén Skyddsrum
Sysselsättning Upphandling
Byggsysselsättningsdelegationen
Börslagstiftning
Bötesstraff
Centrala organisationskom
mittén för högskolereformen U 46
Checklönekommittén Fi 38
Civilförsvar Fö 9, 17, Kn 2
Dagstidningar Fi 23
Dansarutredningen U 32
Databehandling
ADB-beredningsgruppen Kn
8
DAFA Fi 39
Dataarkivering U 4
Datasamordningskommittén
Fi 16
Länsstyrelsema Kn 8
Rättsväsendet Ju 6
Decentralisering Kn 12
DEFF Fi 9
Delegering Fö 14, B 11
Delgivning Ju 23
Demokrati Kn 3
Detaljhandel H 2
Dikningsföretag Ju 8
Disciplinstraff S 18
Distributionsutredningen H 2
Distriktsindelning Kn 10
Djurskötsel I 8
Doktorandstipendier U 37
Dokumentation U 21, I 23
Domstolar Ju 32
Drivmedelsförsörining H 9
Drottningholms
kungsgård Fi 27
Dödsbegreppet S 25
Kn 11 Fi
2 Fi 21 Fi20 Ju 56 Ju 30 H S, 8, 9, I 16 U57 U 16 B 8, I 4 U57 Jo 12
Ju 58,
Ecklesiastik indelning Egendomsförvaltning
Egnahemsfastigheter Ekonomisk politik Ekonomiska föreningar Ekonomiska
sanktioner Ekonomiskt försvar Elektronmusik Elevvård Elkraft EMS
Ernå
utredningen
Energifrågor
AB Atomenergi I 24
Beredskapslagring H 9, 15
Delegationen för energi
forskning I 21
Elutredningen I 4
Energipolitiska delegationen Ju 37
Energiprogramkommittén I 14
Energirådet Ju 40
Energisparkommittén I 18
Kommunal energiplanering I 22
Natiu-gas I 12
Oljelagring H 9
Ransoneringslagen H 8
Statistik I 18
Svavelutsläpp Jo 20
Vattenkraftutbyggnader B 8
Engångsbelopp Fi 19
Enskilda vägar K 6
Entreprenörsanställda S
14
Erlander, T. U 12
Ersättningsprövning Ju 53
ERU A 1
Etableringsregler Ju 48
Europeiska patentkonventionen H 1
Exekutionsväsen Kn 10
Expropriation Ju 47
F
Factoring Ju 24
FADAK Ju 42
Familjedaghem Fi 20
Familjeföretag Fi 13
Familjelagssakkunniga Ju 10
Familjepolitik S 4, 15, 16, 17
Fartygsinteckning Fi 3
Fartygskreditgarantier I 17
Fartygsmiljöutredningen K 20
Fartygsvrak K 9
Fast egendom Ju 58
Fastighetsbildningsförrättningar B 10
Fastighetsdata J;i 42, Kn 8
Fastighetsförvaltning Ju 47
Fastighetsmäklare Ju 58
Skr 1975/76:103
Fastpriskommittén
Fi29
Feriehem
S 4
Ferieresor
U22
FFR
Jo
8
Film
Ju 12
Finska
gränsen
Ju 28
Fiskeavgift
Ju 8
Fiskerinäringen
Jo
2, 3
Fiskevattensutredningen, 1973 års Jo 11
FLU Fö 12
Flygkontrollsystem K 21
Flygplatser K 33
FN-konferenser UD 1, B 12
Folkbokföring Fi 12
Folkhögskoleutredningen U 26
Folkpension S 9
Folkrätt UD 1
Folktandvård U 43
Fondbörsutredningen Fi 4
Fondmedel Fi 3, 37
Fondsystem Fi 37
Fordonsuthyrning K 15
Forskarutbildningsutredningen U 37
Forsfening
AB Atomenergi I 24
Delegationen för
energiforskning 121
Energiprogramkormnittén I 14
Forskningsavgiftskommittén I 15
Framtidsstudier Ju 26, 46, U 59
Fysisk planering och
bebyggelse B 13
Havsresursfrågor, organ för
Ju 26, U2I, 125
Industriell forskning 115,28
Långsiktsmotiverad forsk
ning Ju 46, U 59
Läkemedelstillverkning I 28
Medicinsk forskning I 8
Odontologisk verksamhet U 43
Regional utrednings
verksamhet A 1
SINFDOK 123
Social forskning S 5, 21
Teknisk forskning U 15
Forskningsrådsutredningen U 21
Frakträtt Ju 19
Framtidsforskning Ju 26, 46, U 21, 59
Fredsorganisationsutredningen Fö 2
Fri- och rättigheter Ju 35
Fritidspedagogutbildning S 4
Fritidsverksamhet S 4
Frivårdsdistrikt Ju 31
FU K 18
Fyrverkeripjäser I 7
Fysisk riksplanering B 3
Fängelsestraff Ju 51, Fö 8
Färdtjänst Fi 20
Färjetrafik K 29
Förband Fö 2
Förenings-och förhandlingsrätt A 6
Föreningsskatteutredningen Fi 18
Företagsdemokrati
Fö 14, Fi9, A 6, 12, 21, Kn 2
Företagsform Ju 56
Företagsförvärv Ju 34
Företagshälsovård A 5
Företagsinformation Fi 10, I 11
644
Företagsinteckning Ju 24
Företagskoncentration Ju 48, H 11
Företagsskatteberedningen Fi 13
Företagsstruktur
Byggmaterialindustrin I 26
Detaljhandel H 2
Enskilt näringsliv I 1
Hotell-och restaurang; H 7
Jordbruk och trädgårdsnäring A 18
Skrothandel H 10
Stålindustri I 9
Städbranschen H 14
Författningspublicering Ju
7
Förfogandelagstiftningen Fö
1
Förhandlingsutredningen Fi
5
Förköpslagen Ju 51
Förmyndare Ju 53
Förmögenhetsskatt Fi 13
Förskingring Ju 53
Förskolor S 4
Försurning av sjöar m. m. Jo 20
Försvarets fredsorganisations
utredning Fö 2
Försvarsmaktens lednings
utredning Fö 12
Försvarsväsen (allmänt)
Beredskapslagring av olje
produkter H 15
Ekonomiskt försvar H 16
Fredsorganisationen Fö 2
Försvarsutredning, 1974 års Fö 13
Kommunal beredskap I 22, Kn 2
Medinflytande Fö 18
Ledningsfrågor Fö 12
Planering och budgetering Fö 5, 13
Msreglering Fö 11
Rationalisering Fö 13
Rekvisition och förfogande Fö 1
Totalförsvarsgrenar Fö 9
Underrättelseutredning,
1974 års Fö 10
Försvarsväsen (personal)
Arbetsförhållanden Fö 14
Delegering Fö 14
Försvarets gymnasieutredning Fö 16
Förvaltningsutbilditing Fö
4
Kviiman i försvaret Fö 15
Omorganisation Fö 13
Ordningsvakter Ju 50
Pensionsålder Fö 6
Personalbesparing Fö 13
Tjänstereglemente Fö 14
Tystnadsplikt Fö 14
Underrättelsepersonal Fö
10
Vapenfri tjänst Fö 8
Värnpliktiga Fö 2, 3, 7, 14
Vämpliktsutbildning Fö 18
Försäkring Fi 3, 19, Jo 16
Försäkringsdomstolen S
19
Försäkringskassor S 19
Försäkringsrättskommittén Ju 44
Försöksdjursutredning, 1972 års I 8
Försöriningspolitik H 3, 8, 9, I 16, 22
Förtroendemannainflytande Ju 64
Förundersökning Ju 38, 41, 43, 64
Förvaltningsdemokrati Fi
9
Förvaltningsrevision Fi
30
Förvaltningsrättskipning Fi 26
Förvaltningsutbildning Fö 4
Förvandlingsstraffutredningen Ju 11
Föräldraförsäkring S 17
FÖVUX V 13
G
Gas I 20
Gatukostnadsutredningen B 2
Genbanksutredningen Jo 9
Girosystem Fi 11
Gisslan Ju 64
Glesbygdsfrågor A 19
Godstransport Ju 19
Gotlandstrafik K 29
Grundforskning U 21
Grundlagar Ju 12, 35
Grustäkt Jo 4
Gruvrätt I 10, 15
Gåvoskatt Fi 13
Göta kanal K 13
Göteborgs hamn K 10
Industriprodukter Ju 27, I 26, 28
Information
se Upplysnings
verksamhet
Informationssystem Ju 6, U 48, I 11, 23
Inkomstskatt se Skatteväsen
Innehållsdeklaration på tobaks
varor H 12
Inskrivningsväsen Ju 20, 24, 42
Inteckning Ju 24, Fi 3
Integritetsskydd Ju 4, 9, 43, 44
Ju 10 H 11 UD 1
I 3
Ju 7, 19
UD 2
Ju 33
U 44,
Kn 9
K 12
Internationell familjerätt
Internationell konkurrens
Internationell rätt
Internationella byggnads
kommittén
Internationella överens
kommelser
Intemationellt bistånd
Interneringsnämnden
Invandrarfrågor A 4,
Isotopmärkning
Ju 55
Ju 55
A 18 Ju 60 Jo 9
Jo
7
A 18
Jo
5
Jo 1
Jo 21
Jo 15
S 18
U31
Ju 63
Ju 55
Ju 55
Fi25
I 9
Ju 19
K 13 Fi37 Fi 19
Fi 7
Fi 13
H 10
B 7
K 11, 19,24
Fi 22, A 6
Ju 45
Fi35
I 22, Kn 2
Kn 3
122
Kn 11
Kn
9
Jo 15
K 26
Fi20 Ju 59, B 11
H
H75
U46
/M
KO-utredningen
K 19
Handel
Ju 2,
H2,
10
Handelsbolag
Ju 56
Handelsflottans
välfärdsråd
K 27
Handikappade
S 1, 7, K 19, A 12
Handlingssekretess
Ju 59
Havsresurser
Ju 26, :
I 19,
25
Hemförsäljningskommittén
Ju 29
Hemvistsakkunniga
Fi 12
Hermods
korrespondensinstitut
U40
Hjälpmedelsgruppen
S 7
Hotell-
och restaurangbranschen
H 7
Humanitet
UD
1
Husrannsakan
Ju 38
Hygien
S24
Hyresrättsutredningen
Ju 62
Häktning
Ju 52
Hälsovård
U 23, 33, A 5
Hälsovårdsstadgan
S24
Högskolereformen
U46
Högskoleregionernas
orga-
nisationskommittéer
för
Umeå
USO
Uppsala
U51
Stockholm
U52
Linköping
U53
Göteborg
U54
Lund/Malmö
U55
I
Fö 10 Fi 18 S 10 H 10
Kn 11
IB
Ideella föreningar Inackorderingshem Inbyteshandel
Indelning
Industri A 11, I 5, 6, 17, 26, 28
Industriell forskning I 15, 28
Industriellt rättsskydd Ju 45, H 1
Industriellt utvecklingsarbete
I 13, 26, 28
Industriföretag A 15, I 26, 28
Industrilokalisering B 5
Industrimiljö A 14
J
JK
JO
Jordbruk Arbetskraftsförhållanden Arrendelagskommittén
Genbanksutredningen Jordbruksutredningen Jordbnjk och trädgårdsnäring
Kontrollanstalter
Jordbrukshögskolor
Jordbruksnä mnder
Jordförvärvsutredningen
Journaler
Journalistutbildning
Juridisk
hjälp
Justitiekanslern
Justitieombudsmannen
Jämställdhet Ju 25,
Järn-
och stålindustri
Järnvägsbefordran
K
Kanaltrafik Kapitalbildning Kapitalförsäkring
Kapitalmarknadsutredning,
1968 års Kapitalskatt Kapitalvaror Kartläggning
Kollektiv trafik Kollektivavtal Kollektivmärkeslagen Kommittéväsendet Kommunal
beredskap Kommunal demokrati Kommunal energiplanering Kommunal indelning
Kommunal rösträtt Kommunala förköpslagen Kommuruila trafikfrågor Kommunalekonomiska
utredningen Kommunalförvaltning
Kommunallagsutredningen Kn 4
Kommunalt
gatubyggande B 15
Kommunaltjänstemän Ju 59
Kommunalval ICn 3
Kommunikationsväsen
K 19, 26, 29, 30. 31
KommunimieMmg Ju 24, Kn 5
Koncentration
Ju 48, H 11,1 1, 26
Koncessionslagstiftning I
16, 22
Konlcurrensbegränsning H 11
Konkurslagskommittén Ju 16
Konstnärsutbildningssakkunniga
V 6
KonitutWWning U 29
Konsumentfrågor
Ju 29, 44, 58, H 2, 5, 17,1 18
Konsumenttjänstutredningen Ju 22
Konsumtionskredit Ju 15
KontroUanstalter Jo 5
Korrespondensundervisning U 40
Kostnadsbesparing Fi 35
Kreditköpkommittén Ju 15
Kreditväsen Fi 7,
B 1, 2, 6, I 17
Krigslagar UD 1
Krigsmaktens fredsorganisations
utredning Fö 2
Krigsmaktens förvaltnings-
utbildningsutredning Fö 4
Krigsmaktens tjänstereglemente Fö 14
Kriminalwärd
Andlig vård U 41
Anstaltspersonal Ju 36
Frivårdsdistrikt Ju 31
Övervakningsnämnder Ju 33
Kronofogdemyndigheter Kn 10
Kronojord Fi 1, 2
KultureU verksamhet
Dansarutbildning U 32
Konstnärsutbildning U 6, 29
Kulturmitmesvård- och
museifrågor U 42
Musei- och utställnings-
sakkunniga U 3
Musikutbildning U 14
Satneutredningen U 17
Upphovsrätt Ju 13
Kulturminnesvård U 18, 19, 42
Kulturväxter Jo 9
KUS V 6
Kustövervakningsutredningen Fi 32
Kvarstad Fi 26
Kvinnan i försvaret Fö 15
Kvinnor och män Ju 25, Fi 25
Kyrkoväsen
Andlig vård vid sjukhus och
kriminalvårdsanstalter U 41
Bibelöversättning U 25
Kyrkohandbok U 7
Psalmkommittén U 10
Uppsala domkyrka U 18
Kärakra/tverfc I 10, 24
Köplagsutredningen Ju 2
Köprätf Ju 2, 29, 58
Lagerstödsutredningen A 15
Landskapsvård Jo 4
Kn 1 A 18 Jo 1 BIO K 17 K 15
Landsting
Lantarbetare
Lantbrukshögskolan
Lantmäteritaxan
Lastbilsförare
Leasingutredningen
Liv/örsäfcringsskaffefcommiftn Fi 19
Livräntor Iu 5
Ljudupptagningar U 4
Lokalisering
Bakteriologiska laboratoriet S 13
Lokaliseringsutredning, 1968 års A 3
Miljöstörande industri B 5
Se även Regionalpolitik
Lokalprogram U 2, Jo 1
Lokaltrafik K II, 26
Lofsmng K 10, 28
Lotteriutredning, 1972 års H 5
Luftfart
Buller K 5
Flygkontrollsystem K 21
Flygtrafikledning K 2
Luftfartyg Ju 20
LUP-organisationen U 2, 49, Jo 1
Låneunderlagsgruppen B 1
Långsiktsmotiverad forskning
Ju 46,I 16
Låsutredningen H 5
Läkarutbildning S 26
Läkemedelsindustri 128
Läns/örva/tning Kn 8
Länsmuseer U 42
Lärare U 16
Lärarutbildningsutredning,
1974 års V 36
Läromedel V 5
Lönefrågor
Avtalsgodkännande Fi 22
Checklönekommittén Fi 38
Förhandlingsutredningen Fi
5
Löntagarfonder Fi 37
Löntagama och kapital
tillväxten Fi 37
Lös egendom Ju 2
M
Madridunionen Ju 45
Malmförädling 127
Malmtillgångar I 16
Markdelegationen Fi 1
Markförvärv Fö 2
Marklagstiftning Jo 15
Marknadsföring Ju 49
Markägare Jo 4
Massmedier. Ju 12, 48, Fi 23
Medborgarvitfnen Ju 64
Medborgerliga rättigheter Ju 35
Meddelarskydd Ju 12, 38, 43
Mediaföretag Ju 48
Medicinalansvarskommittén S 18
Medicinsk forskning I 8
Medicinsk utländsk examen S 26
Medinflytande
Ju 64, Fö 18, Fi 9, I 20, 26, 28
Medicinsk utbildning S 26
Mervärdeskatteutredningen Fi 17
Mikrofilmning U 30
647
Sakregister
Militära
pensionsålders-
Hotell- och restaurang-
delegationen
Fö
6
branschen
H 7
Miljöeffekter
av svavelutsläpp
Jo 20
Industrilokalisering
B 5
Miljöfarligt
avfall Jo 19, 22, I 10
Jordbruks-
o trädgårdsnäringen A 18
MUjöstörande
industri
B 5
Koncentrationsutredningen
I 1
Miljövård
S24
Lagerstödsutredningen
A 15
Se
även Naturvård
Läkemedelsindustrin
128
Mineralpolitiska
utredningen
I 16
Malmförädling
127
Minoriteter
U 17
Näringshjälp
A 21
MMU
Ju 12
Petroindustri
I 8
Monopol
Ju 48
, H
11
Skrothandel
HIO
Motorredskap
K 32
Stålindustri
I 9
Multinationella
företag Ju 34
,H 11
Trädgårdsnäring
Jo 17
MUS
65
U3
Varvskreditutredningen
I 17
Museer
U 3,
38,42
Verkstadsindustri
I 5
Musikformer
U57
Näringsrätt
Ju 22, H 1, 11
Musikutbildning
U 14
O
Myntprägel
Mäklarverksamhel
Män
och kvinnor Ju 25
Fi31
Ju 58
, Fi25
Obligationsmarknad Obligatoriekommittén Odontologisk
verksamhet
Fi 4 U28 U43
N Namnlagsutredningen
Offentlig
tjänst Ju 59, UD 4,
Fi
25, 33
Ju 21
Offentliga tillställningar Offentlighet
Ju 50
Ju 9, 59
Nationalfonoteket
Naturgas Naturtillgångar Naturvård
Miljöstörande
industri
Miljövårdskostnader
Naturvårdskommittén
Radioaktivt
avfall
Tätortemas
energiförsörjning
U 4
I 12 I 16
B 5
Jo
6
Jo
4
I 10
122
Offentligt biträde
Oligopol
Oljebolag
Oljeindustri
Oljelagringskommittén
Oljemärkning
Ombordanställda
Omlokalisering
OMUS
Ju 63 Hll H 9
I 6 H15 K 12 K 20
S 13 U 14
Vattenlagsutredningen NEPO Nomenklatur,
vetenskaplig
och
teknisk
Ju
8 S20
123
Omyndig Opinionsbildning Optionsrätt
Ordningsvakter
Ju 53 Ju 48 Ju 60 Ju 50
Nordiskt
samarbete
OSK
Ju
9
Brottsskadeersättning
Ju 53
Energiforskning
121
P
Försäkringsrätt
Ju 44
Patent-
och registreringsverket
t H
6
Konsumenttjänstutredningen
Ju 22
Patentpolicyko mmittén
H 1
Kreditköp
Ju 15
Patienter
S 18
Köplagsutredningen
Ju
2
Pedagogik
S 4, U
16
Medborgarviltnen
Ju 64
Pension
S 14
Patentpolicykommittén
H 1
Pensionsförsäkring
Fi 19
Produktansvarskommittén
Ju 27
Pensionsålder
Fö 6, S 9
Påföljder
Ju 17
Pensionärsundersökningen
S22
Radioaktivt avfall
I 10
Permutation
Ju 57
Skadeståndskommittén
Ju
5
Personalpolitik
UD
4
Stiftelseutredningen
Ju 57
Personalutbildning
Suveränitetsholmama
Ju 28
Ju
36, Fö 4, Fi 33, A 6, 20
Ungdomsfängelse
Ju 51
Personskador
Ju 53
Upphovsrätt
Ju 13
Persontransport
Ju 19, K 19
Varumärkesutredningen
Ju 45
Personval
Ju 58
Norrland
U 15
,
Jo 7
Perspektivstudier
Fö 9
Norrlandsälvar
B 8
Petroindustriutredningen
I 6
Norrländska
malmfält
127
Planering
Norrmalm
Fi
1
Fö 5, 9, 17, K 14, Fi 35,
U 45,
I 22
Nya
testamentet
U25
Planverket
Bil
Nykterhetsvård
S 3,
10,20
Polistjänstemän
Ju
41, 64
Nyttjanderätt
Ju 60
Polisutredning, 1975 års
Ju 64
Näringspolitik
Polisväsen
Ju 64, Fö 9, Fi 22
Byggnadsmaterialindustrin
126
Politisk
verksamhet på arbets-
Forskningsavgiftskommittén
I 15
platserna
A 6
Företagsutbildning
A 20
Politiska fri- och rättigheter
Ju 35
Gruvdrift
129
Postgiro
Fi 11
Postverkets
tidningsrörelse
K 23
Riksrevisionsverket
Fi30
PPBG
Fö
5
Riksutställningar
U 3
Pressutredning,
1972 års
Fi23
RIV
Ju 49
Prisindex
Fi 6
Rymlingar
Ju 53
Prisreglering
Fö 11, Jo 2, H 18
Räddningstjänst
K 8
Produktansvarskommittén
Ju 27
Rättegång
Produktionsbidrag
Fi23
Anonymitetsskydd
Ju 38
Professorstillsä
ttning
Fi 11
Arrendetvist
Ju 60
Programbudgetering
Fö
5
Brottmål
Ju 12
Psykiskt
avvikande
Ju 17
Delgivning
Ju 23
Psykiskt
lidande
Ju 17
Häktning
Ju 52
Psykologiskt
försvar
Fö 9
Hyrestvister
Ju 62
Publicering
Ju 7
Rättshjälpsutrednifigen
Ju 63
Punktskatteutredning,
1969 års
Fi 8
Telefonavlyssning
Ju 43
Pyroteknikutredningen
I 7
Tjänstebrott inom
Påföljder
Ju 17, 30
polisväsendet
Ju 41
Tryckfrihetsprocess
Ju 12
Åtalsrätt
Ju 14
Rä
ttshjälpsutredningen
Ju 63
R
Rättsväsendets
informations-
Rabattsystem
K 24
system
Ju
6
Radio
Rörelsehindrade
K 19
Radio- och televisionsfrågor.
Röstning
Ju
3
Vissa
U34
Rösträtt
Kn
9
Radioutredningen
U39
Utbildningsradio
U20
Yttrandefrihet
Ju 12
Radioaktivt
avfall
110
S
Ransoneringslagen
H 8
Sakskador
Ju 53
Rationalisering
Samer
U 17
Ju64,
FÖ13, K25, Fi30, Jo7,
I 26,
28
Samebyar
Jo
8
Realisationsvinst
Fi 14
Samhällsforskning
Rederier
117
Ju
26, 46, S21,B 13
Redovisning
Fi 3
Samhällsinflytande
I 26,
28
Regelsystem
för statsplane-
Samhällsinformation
Ju
7
lagda områden
B 15
Samhällsplanering
Regional
fiskeriadministration
Jo 3
Besparingsutredningen
Fi35
Regionalpolitik
Databehandlingsfrågor
Kn
8
Beslutsfattande
Kn 12
ERU
A 1
Decentralisering
Kn 12
Kommimal energiplanering
122
Kommunal energiplanering
122
Riksplanering
B 3
Kulturmirmesvård och musei-
Statlig organisation
B 11
frågor
U42
Trafikplanering
K 7
Lokaliseringsutredningen
A 3
Sanitär olägenhet
S24
Sysselsättningsutredningen
A 10
Sanktionssystem
Ju 30
Trafikplanering
K 7
Sedlighetsbrott
Ju 18
Trafikrabatter
K 24
Sekretess
Ju 9,
44
Utredningsverksamhet
A 1
Semesterkommitté, 1974 års
A 9
Regionsjukvårdsutredningen
S23
Service
Ju 22
Rehabilitering
A 12
Sexualbrott
Ju 18
Reklam
Ju 49
SIA
U 16
Reklamförbud
för tobak
H12
SINFDOK
123
Rekvisitions-
och förfogande-
Sjukförsäkring
U35
utredning, 1967 års
Fö 1
Sjukhus
U 41, Jo 19
Ren-bil-utredningen
Jo 16
Sjukvård
Fö 9, S 2, 6, 18, 23, 25, 26
Renhållning
S24
Sjöfart
Renskötselanläggningar
Jo 8
Befälsbemanning
K 3
Restauranger
U 9, H 7
Fartygsmiljö
K 20
Resursanvändning
Fi35
Fartygsregistrering
K 18
Rl-Systemet
Ju 6
Färjetrafik Gotland och
Riksantikvarieämbetet
U38
fasUandet
K 29
Riksdagens
lönedelegation
Fi22
Göta kanal
K 13
Riksdagens
ombudsmän
Ju 55
Kustövervakningsutredningen
Fi 32
Riksdagsval
Ju 54
Lotsning
K 10,
28
Riksförsäkringsverket
S 19
Olja i fartyg
K 12
Riksplanering
B 3
Pensionsfrågor
för entrepre-
nörsanställda på fartyg
S 14
Sjöräddning
K 8
Övergivna fartyg
K 9
Sjöfolk
S 14
Sjöpolis
Fi32
Skadeersättning
Ju 53
Skadestånd Ju 5, 19, 27, 44, 58, Fi 19
Skatteprocess Fi 26
Skatteutjämning Fi 20
Skatteutredning, 1972 års Fi 21
Skafteväsen
Administrativa sanktions
systemet Fi 40
Artister Fi 15
Bostäder Fi 24
Företag Fi 13
Ideella föreningar Fi 18
Livförsäkringar Fi 19
Mervärdeskatt Fi 17
Punktskatter Fi 8
Skattetilläggsutredningen Fi 40
Skatteuu-edning, 1972 års Fi 21
Skepps- och Kastellholmarna U 45
Skeppshypotekskassan I 17
Skingringsförbud Fi 26
Skodon H 3
Skogsadministrativa utredningen Jo 13
Skogshögskolan Jo 1
Skogsutredning, 1973 års Jo 10
Skolhälsovårdsutredning,
1974 års U 33
Skolungdomsresor U 22
Skolväsen
Ansvarsfördelning
stat-konmiun U 24
Betyg U 27
Hermods korrespondens
institut U 40
Högskolereformen U 46
Högskoleregionernas organisations
kommittéer U 50, 51, 52, 53, 54, 55
Invandrarelevemas utbild
ningssituation U 44
Läromedel U 5
Skolans inre arbete U 16
Studiedokumentation och
statistik för högskolan U
56
Studiesocialt stöd U 58
Utlandsimdervisningen U
35
Skorstensfejarmästare Kn
6
Skrothandelsförordningen H 10
Skyddat arbete A 11
Skyddsrum Fö 17
SLS S 25
Smuggling Fi 28
Småbarnsföräldrar S 17
Småföretag Fi 13
Småhusköpkommittén Ju 58
Småpartier Kn 3
Smällare I 7
Social forskning S 5, 21
Social hemhjälp Fi 20
Social information S 28
Sociala förmåner Fö 3
Socialdepartementets sjukvårds
delegation S 2
Socialförsäkring S 19, A 16
Socialkatalog S 28
Socialpolitiska
samordnings
utredningen S 29
Socialutredningen S 3
Socialvård S 27
Sommarbarnsverksamhet S 4
Sparavdrag Fi 21
Specialstraffrätt Ju 1, S 18, Fi 28
Specialundervisning U 16
Spel H 4
Spioneri Ju 39
SSK U 24
Stat och kommun Fi 20, U 24
Statistik K 4, Fi 34, 36, U 56, A 7
Statlig egendom Fi 1, 2, 27, I 13
Statlig näringshjälp A 21
Statlig personalutbildning Fi 33
Statlig upphandling Fi 29
Statliga fartygskreditgarantier I 17
Statliga företag K 25, I 2, 20
Statsförvaltning
Beslutanderätt Kn 12
Besparingsutredningen Fi 35
Bevakningsföretag Ju 61
Bostads- och planmyndig
heter B 11
Checklönekonimittén Fi 38
DAFA Fi 39
Decentralisering Kn 12
Fastighetsdata Ju 42
Förhandlingsrätt Fi 5
Förvaltningsdemokrati Fi 9
Justitiekanslerns uppgifter Ju 55
Jordbruksnämndens orga
nisation Jo 21
Justitiekanslerns uppgifter Ju 55
Kvirmomas situation Fö 15, Fi 25
Lokalisering S 13
Nedre Norrmalm Fi 1
Offentlighet och sekretess Ju 9, 59
Patentverket H 6
Personalutbildning Fö 4, Fi 33
Polisutredning, 1975 års Ju 64
Revision och rationalisering Fi 30
Riksantikvarieämbetet U 38
Riksförsäkringsverket S 19
Skogsadministrativa
utredningen Jo 13
Statens Jämvägar K 30
Statskontoret Fi 30
Styrelsen för teknisk
utveckling I 19
Telekonununikationer K 25
Tystnadsplikt Ju 59, Fö 14
Tystnadspliktskonrniittén Ju 59
Utrikesförvaltningen UD 3, 4
Väktare Ju 61
Växtskyddsverksamheten Jo 14
Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar H 16
Statstjänstemän Ju 59, UD 3, 4,
Fö 14, Fi 5, 9, 25, 33, 38, I 20
Stiftelser Ju 57, U 57
Stiftelseutredningen Ju 57
Stimulansutredningen A 21
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm Fi 1
Stockholmsregionens
allmänna
flygutredning K 33
Strafflagstiftning Ju 1, 11, 17, 18, 30,
39, 51, Fö 8, S 18, Fi28
Strukturomvandling 126
Studentkårer U 28
Studerandehälsovård U 23, 33
Studiecirklar U 13
Studiedokumentation U 56
Studiereseutredningen U 22
Studiestöd U 8, 37, 58
Styrelsen för teknisk utveckling I 19
Stålindustri I 9
Städbranschen H 14
Stämningsmän Ju 23
Suveränitetsholmama Ju 28
Sysselsättningsutredningen A 10
Svavelutsläpp Jo 20
Sveriges Turistråd H 13
SVUX U 8
Säkerhet i farled K 28
Säkerhetsbrott Ju 39, 59
Säkerhetspolitik Fö 10
T
Tandvård
U43
Taxering
S 19
, Fi26
Teknisk
nomenklatur
123
Teknisk
utbildning
U15
Teknisk
utveckling
I 13,
14,
15,
19
Tekniska
hjälpmedel
S 7
Tekniska
högskolan
U 1
TEKO-varor
H 3
Telefonavlyssning
Ju 43
Telefonförsäljning
Ju 29
Televerkets
verkstadsrörelse K 25
Television Ju 12, U 20, 34, 39
Textilvaror H 3
Terroristhandlingar Ju 64
Tidningsfilmningskommittén U 30
Tidningsstöd Fi 23
Tidningstaxeutredning, 1974 års K 23
Tillsynslagen Ju 57
Tilläggspension S 9
Tmgsrätter Ju 32
Tjänsteföreskrift Ju 59
Tjänster Ju 22
Tjänstereglementet för krigs
makten Fö 14
Tjänstetillsättningar U
11
Tobaksreklamutredningen H 12
Tomedalen Ju 28
Torrläggningsbestämmelser Ju
8
Totalförsvar Fö 9, 13
Totalvägran Fö 8
Toxicitet S 30
Trafikbullerutredningen K
5
Tra/ikpo/ifik
Kollektiv trafik K 11
Kommimala trafikfrågor K 26
Nordiskt samarbete K 13
Separatredovisning vid SJ K 30
Trafikplanering K 7
Trafikpolitiska delegationen K 1
Trafikpolitiska utredningen K 16
Trafikrabatter K 24
Trafiksvaga järnvägslinjer K 30
Öresundsdelegationen, 1975 års K 31
Trafiksäkerhet K 17, 22, 26
Transportväsen K 19, 32
Truckar K 32
Tryckfrihetsförordningen
Ju 38, 43, 48, 59
Tryckfrihetsprocess Ju 12
Trädgårdsnäringen Jo 17, A 18
Tullverket Fi 32
Turistfrämjande verksamhet H 13
TV-reklam Ju 49
Tvångsförvaltning Ju 47
Tvångsmedel Ju 38, 43, 52
Tystnadspliktskommittén Ju 59
Täktsamfällighet Jo 4
Tätortstrafik K 11
U
U-länder UD 2
OMOF U 12
Underrättelseutredning, 1974 års Fö 10
Underställning av avtal Fi 22
Ungdomsbrottslighet Ju 14
Ungdomsfängelse Ju 51
Ungdomsfängelsenämruien Ju 33
Ungdomsvårdsskolor S 8
Uniformer Ju 50
Universitet
Egendomsförvaltning Fi 2
Forskningsutbildning U 37
Kårobligatoriet U 28
Lokalprogram U 2
Professorstillsättning U 11
Restauranger U 9
Teknisk utbildning i Norrland U 15
Uppbörd S 19, Fi 10
Uppfinningar H 1
Uppgiftsskyldighel Fi 10, I 11
Upphandling Fi 29, I 13
Upphovsrätt Ju 13, U 5
Upplysningsverksamhet
Ju 7, S 28, A 6, I 11, 18,23
Uppsala domkyrka U 18
Uppsala län Kn 5
Uppsåt Ju 39
Utbildning av vissa läkare S 26
Utbildning inom försvaret Fö 16, 18
Utbildning inom statsförvalt
ningen Fi 33
Utbildningsradio U 20
Uthyrningssvårigheter av
bostäder B 14
Utlandssvenskar Ju 3
Utlandsundervisning U 35
Utländsk flagg K 18
Utländska artister Fi 15
Utländska företag Ju 34
Utländska läkare S 26
Utlänningar Kn 9
Utrikesdepartementet UD 3, 4
Utrikesförvaltningen UD 4
Utrikeshandel Fi 34
opaginerad Kontrollera mot PDF
651
Sakregister
Utrikespolitik
UD 2,
Fö 2
Väktarutbildning
Ju 61
Utställningar
U 3
Välfärdsråd
inom handelsflottan
K 27
Utvecklingsarbete
UD
2
Värdepapper
Fi
4
Utvecklingslä nder V
U47
Värmeplaner
Värnpliktiga se Försvarsväsen (personal)
122
Vadstena
klosterkyrka
U 19
Västerdalälvsutredningen
Jo 18
Val
Ju 3,
Kn
3
Växtförädling
Jo
9
Valbarhet
Kn
9
Växtskydd
Jo 14
Valkretsindelning
Ju 54
Valsystem
Ju 54
Y
Valteknik
Ju
3
Yrkesinspektionen
A 5
Vapenfri tjänst Varningstext på tobaksvaror
Fö 8 H 12
Yrkesskadeförsäkring Yrkesskadestatistikutredningen
S 11
A 7
Varudistribution
H 2
Yrkesutbildning
U32
Varumärkesutredningen
Ju 45
Yttrandefrihet
Ju 12, 59
Varusmuggling
Fi28
Varvskreditutredningen
I 17
Vattenkraftsutbyggnader
B 8
Z
Vattenlagen
Ju 8
,
Jo 4
Zigermre
A4
Vattenreglering
Jo 12
Vattenvägar
K 13
Verkstadsindustri
I 5
k
Vetenskaplig
dokumentation, informa-
Åldringsvård
S22
tion och nomenklatur
123
Åtalsrättskommittén
Ju 14
Veterinärhögskolan
Jo
1
Videogram
Ju 49
Ä
Villaschablonen Vuxenutbildning
U8,
Fi21 13,26
Ägandeförhållanden Äktenskapsrätt
I
1,26 Ju 16
Vårdanstalter
S 10,
20, U 41
Vårdlagstiftning
S 3
i:
Vårdpersonal
Ju 36
O
Vårdutbildning
S 4
Öppethållandetider
H 17
Väghållning
K 6
Öppet köp
Ju 29
Vägplanering
K 14
Oresundsdelegationen, 1975 års
K 31
Vägtrafik
Övergivna fartyg
K 9
Bilarbetstid
K 17
Överstyrelsen för ekonomiskt
Buller
K 5
försvar
H16
Ren-bil-utredningen
Jo 16
Översvämningar
Jo 12, 18
Trafiksäkerhet
K 22
Övervakningsnämmisutredmngefi
1 Ju
33
Trafikolycksstatistik
K 4
Övningsfält
Fö
2
Skr
1975/76:103 652
Innehåll
Uldrag ur regeringsprotokollet.......................................... 2
Bilaga, kommittéberättelse 1976
Justitiedepartementet (Ju)............................................. ... 11
Utrikesdepartementet (UD)............................................ . 112
Försvarsdepartementet (Fö).......................................... . 116
Socialdepartementet (S)................................................ . 141
Kommunikationsdepartementet (K)................................ . 168
Finansdepartementet (Fi)............................................... 208
Utbildningsdepartementet (U)....................................... . 263
Jordbruksdepartementet (Jo)......................................... . 384
Handelsdepartementet (FO............................................ 409
Arbetsmarknadsdepartementet (A)............................... . 437
Bostadsdepartementet (B)............................................. 464
Industridepartementet (I).............................................. 481
Kommundepartementet (Kn).......................................... 533
Uppgifl på kostnader för kommittéer................................ 546
Betänkanden utkomna från trycket under år 1975........... 598
Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberät
telsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1975.. 602
Nordisk utredningsserie.................................................... 605
Personregister till kommittéer........................................... 606
Sakregister lill kommittéer................................................. 642
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.