Sök i Ratio Lex

om anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m.m.

23 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:109, om anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:109 Regeringens proposition

1975/76:109

om
anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m. m.

beslutad
den 19 februari 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

BENGT
NORLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås anslag till AB Atomenergi om sammanlagt 56,5 milj. kr.
för budgetåret 1976/77.

Vidare
föreslås atl en fordran på AB Atomenergi om 26 milj. kr. omvandlas till eget
kapital.

1 Riksdagen 1975176.1 saml Nr 109

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109

' " ' Uldrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-02-19

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, AspUng,
Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande:
statsrådet Norling

Proposition
om anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m. m.

I
prop. 1975/76: 100 (bU. 15 s. 246) har regeringen föreslagil riksdagen all, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, tUl Aktiebolaget Atomenergi: Stöd tiU
svensk kärnkraftindustri och till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för
budgetåret 1976/77 beräkna två reservationsanslag om resp. 24,1 och 13,1 milj.
kr.

Jag
anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Verksamheten
vid AB Atomenergi

AB
Atomenergi bUdades år 1947 med huvudsaklig uppgift att handha det målbundna
forsknings- och utvecklingsarbetet på kämenergiområdet. Det stod redan från
början klart att verksamheten skuUe kräva sådana insatser att staten måste
träda in som huvudintressent. För att underlätta samarbetet med uidustrin och
samtidigt ge det en effektiv och flexibel organisationsform beslöts att
verksamheten skulle bedrivas inom ramen för ett aktiebolag med enskilda företag
som delägare (prop. 1947: 313, SU 1947: 217, rskr 1947: 403). Av det
ursprungliga aktiekapitalet på 3,5 mUj. kr. tecknade staten fyra sjundedelar
och 24 industri- och kraftföretag tre sjundedelar. Är 1956 höjdes
aktiekapitalet tUl 14 milj. kr. med bibehåUande av relationen mellan staten och
enskilda aktieägare (prop. 1956: 99, SU 1956: 75, rskr 1956:199). Dessas antal
ökades tiU ca 70 genom att ett antal kommuner, försäkringsbolag m. fl. inträdde
som mtressenter. Staten övertog år 1969 samtliga aktier i Atomenergi (jfr prop.
1969:101, SU 1969: 99, rskr 1969: 245).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 3

Riksdagen
godkände år 1956 (prop. 1956: 176, 3 LU 1956: 22, rskr 1956: 344) allmänna
riktlinjer för bolagets verksamhet. Dessa riktlinjer har vid flera tUlfällen
modifierats i samband med riksdagens prövning av anslag lill bolaget.

Till följd av ett konsortialavtal
år, 1968 meUan staten och Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (ASEA)
överfördes Atomenergis resurser för tUlverkning av bränsleelement och vissa
projekteringsresurser den 1 januari 1969 till ett av staten och ASEA samägt
företag, AB Asea-Atom (prop. 1968: 160, SU 1968: 199, rskr 1968: 408). EnUgt detla
konsortialavtal ålar sig staten att verka för att foirsknings- och utvecklingsresurserna
hos Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på
kärnenergiområdet. Asea-Atom skuUe liksom andra intressenter få möjUghet att
inom ett särskilt programråd delta i utformningen av Atomenergis
utvecklingsprogram inom reaktor- och reaktorbränsleområdet. Asea-Atom, andra tUlverkande
företag och kraftindustrin förutsattes vidare kunna utnyttja Atomenergis
resurser i form av betalda uppdrag.

Riksdagen
godkände år 1970 (prop. 1970: 1, bil. 15 s. 97, SU 1970: 13, rskr 1970:13) särsldlda
riktlinjer för bolagets kärnenergiverksamhet under femårsperioden
1970/711974/75. Dessa riktlinjer innebar bl.a. att bolaget skulle utgå från en
anslagsram för perioden om 290 milj. kr. inberäknat kostnadsökningar. I samband
med utbyte av vissa skuldförbindelser har bolagets ränteutgifter till staten
minskats. Den förutsedda anslagsramen reducerades med hänsyn härtUl (prop.
1971: 1 bU. 15 s. 114, NU 1971: 13, rskr 1971:120).

De
av riksdagen år 1970 godkända riktUnjerna innebar alt bolaget i samarbele med
kraftföretagen och verkstadsindustrin skulle bedriva såväl forsknings- och utvecklUigsarbete
beträffande reaktorer och bränsleelement som arbeten inom olika avsnitt av bfänslecykeln.
Bolaget skulle även upprätthålla resurser på säkerhetsområdet och i den utsträckning
särskUda medel ställdes till förfogande bedriva viss långsiktig forskning.
Härjämte skulle bolaget sträva efter att i ökad omfattning ställa sina resurser
tUl förfogande för andra verksamheter. Bolaget skulle intensifiera
ansträngningarna atl uppnå en mera mark-nadsinriktad verksamhet och öka volymen
betalda uppdrag.

Atomenergi
hade intill den 31 december 1969 för vissa investeringar i anläggningstUlgångar
erhåUit lån från statens uUåningsfonder på sammanlagt 120 milj. kr. mot
skuldförbindelser på motsvarande belopp. Lånen löpte med normalränta för lån
från statens utlåningsfonder. För att bolaget skulle kunna göra planenliga
avskrivningar på sina anläggningstUlgångar utbyttes dessa skuldförbindelser
per den 1 juli 1971 mot en icke räntebärande skuldförbindelse tUl staten på 120
milj. kr. I den mån bolaget har gjort avskrivningar på anläggningstUlgångar i sma
bokslut har skuldförbindelsens belopp årligen justerats genom att staten

It
Riksdagen 1975176. 1 saml Nr 109

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 4

efterskänkt
den del av sin fordran på bolaget som svarat mot verksläUd

avskrivning. I anslutning till lånevillkorens ändring minskades den tidi

gare nämnda anslagsramen för femårsperioden 1970/711974/75 med

7,2 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1971/721974/75. Bolagets

icke räntebärande skuldförbindelse lUl staten uppgår f.n. till 51,7 milj.

kr. .

Under
sexårsperioden 1969/701974/75 har Atomenergi erhållit särskilda medel för
utvecklingsarbeten rörände utvinning av uran ur skifferfyndighelerna vid Ranstad.
Under senare delen av denna period har även statens vattenfalisverk bidragit lUl
kostnaderna för dessa arbeten. VattenfaUsverkets bidrag har lämnats inom ramen
för ett av statsmakterna godkänt avtal (prop. 1972:57, NU 1972: 39, rskr 1972:
200). På grundval av dessa arbeten har Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
budgetåret 1975/76 inlett projektering av ett uranverk vid Ranstad i samarbele
med Atomenergi och vallenfallsverket. Verksamheten finansieras genom ett särskiU
statligt lån (prop. 1975:30 bU. 1, NU 1975: 30, rskr 1975: 202).

I
enlighet med elt i oktober 1972 träffat avtal mellan statens vattenfallsverk,
Sydsvenska Kraft AB och Oskarshamnsverkets kraitgrupp AB genomfördes under åren
19731975 ett särskUt program för forsknuig och UtveckUng kring frågor av
betydelse för bedömning av kraftreaktorers, främst lättvattenreaktorers,
säkerhet öch inverkan på miljön såvitt avser radioaktiva utsläpp. Den närmare
inriktningen och omfattningen av programmet fastställdes av ett särskilt
organ, delegationen för forsknuig rörande kämkraftens säkerhels- och mUjöfrågor
(Kärnsäkforsk). Huvuddelen av arbetena inom programmet har utförts vid Atomenergi.
För särskilda säkerhetsarbeten inom kämenergiområdet har utgått även direkta
statsanslag (jfr prop. 1974: 1 bU. 15 s. 151).

Atomenergis
sedan många år bedrivna tillverkning av radiofarmaka överfördes den 1 juli 1975
tUl ett nytt förelag, AB Kabi Diagnostica, med Atomenergi och KABIsom delägare.

Räkenskapsåret
för Atomenergi sammanföll t. o. m. år 1973 med kalenderåret. Påföljande
räkenskapsperiod förlängdes efter framställning från bolaget till atl omfatta
18 månader. Fr. o. m. den 1 juli 1975 överensstämmer bolagels räkenskapsår med
det statUga budgetåret.

Enligt
riksdagens beslul. i anledning av regeringens proposition om energihushållning m.
m. (prop. 1975: 30 bU. 1, NU 1975: 30, rskr 1975: 202) ändrades med ingången av
budgetåret 1975/76 vissa delar av finansieringen av arbetena vid Atomenergi.
Till Atomenergi utgår f. n. direkta statsanslag dels över anslaget Aktiebolaget
Atomenergi: Stöd tUl svensk kämkraftindustri, dels över anslaget Aktiebolaget
Atomenergi: Övrig verksamhet.

TUl
Atomenergi utgår vidare medel från anslaget Energiforskning inom ramen för
programmet Energiproduktion och från anslaget Gmnd-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 5

läggande
forskning för energiområdet. Dämtöver utför bolaget bl. a. arbeten av
betydelse för bedömning av säkerheten hos kämkraftverk för vilka koncession
har beviljats eller koncessionsansökan ingivits. Dessa arbeten beställs av
statens kämkraftinspektion, som för ändamålet disponerar särskilda
avgiftsmedel från kärnkraflproducentema.

Regeringen
har beträffande Atomenergis arbeten iriom delprogram

met Fissionsenergi inom programmet Energiproduktion meddelat sär

skUda föreskrifter belräffande bl. a. arbetets inriktning och samråd med

nämnden för energiproduktionsforskning. .

Bolagets
verksamhet är koncentrerad till Studsvik. Här ligger bolagets huvudkontor och forskningsstalion
med , bl. a. reaktorerna R 2, R 2-0 och Kritz samt olika laboratorier.
Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran bedrivs vid .uranverket i Ranstad.
Kostnadema härför bestrids fr. o. m. budgetåret 1975/76 av LKAB (jfr prop.
1975/76:100 bU. 15 s. 300).

Atomenergis
verksamhet har kraftigt förändrats under den senåste femtonårsperioden. Ar 1963
hade bolaget ca 1560 personer anstäUda medan antalet anställda den 1 januari
1976 var 994. Personalminskningen hänger samman bl. a. med att vissa verksamhetsgrenar
överförts till andra huvudmän. Andelen direkt statsfinansierad verksamhet i bolaget
har sjunkit.

Atomenergi
har i bokslut för 18-månadersperioden deh 1 januari 1974den 30 juni 1975
redovisat underskott i den löpande verksamheten. Genom bl. a. ianspråktagande
av realisationsvinster och vissa bokslutsdispositioner har dock detla
underskott kunnat utjämnas.

Såsom
fömtskickades i prop. 1975:30 (bU. 1 s. 486) har regeringen beslutat att låta
göra en översyn av Atomenergis verksamhet och arbetsformer. För detta ändamål
har tUlkallals särskilda sakkunniga (Studsviksutredningen, I 1975: 05). De
sakkunnigas arbete skall vara slutfört senast vid halvårsskiftet år 1977.

Aktiebolaget
Atomenergi

Utöver
de framställningar från AB Atomenergi som redovisats i årets budgetproposition (prop.
1975/76: 100 bU. 15 s. 182, 227228 och 245) har bolaget för budgetåret 1976/77
i augusti 1975 hemställt om medel m. m. under följande mbriker.

1.
Stöd lUl svensk kämkraftindustri

2.
Forsknings- och
bestrålningstjänster, viss produktutveckling m. m.

3.
Driftkostnader för
forskningsrådens laboratorium i Studsvik Framställningarna 1 och 2 ansluter i
huvudsak tiU de under trettonde

huvudtiteln
för budgetåret 1975/76 uppförda anslagen Aktiebolaget

Atomenergi: Stöd tUl svensk kämkraftmdustri och Aktiebolaget Atom

energi: Övrig verksamhet. .....

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 6

Stödlillsvenskkärnkraftindustri

Enligt
konsortialavtalet mellan staten och ASEA åtar sig staten att verka för att
forsknings- och utvecklingsresursema hos Atomenergi kan stödja svensk industris
kommersiella verksamhet på kämenergiområdet. Enligt riksdagens beslut i maj
1975 om energihushållning m. m. (prop. 1975: 30 bU. 1 s. 487, NU 1975: 30, rskr
1975: 202) bör i fortsätlnmgen forsknings- och utvecklingsarbeten på lättvattenreaktorområdet,
som inte är direkt säkerhetsinriklade, ske inom ramen för samarbetsavtal, där kostnadema
delas mellan kämkraftindustrin och bolaget. Den övervägande delen av dessa
arbeten fömtsätts bli utförd av bolaget.

Regeringen
har i beslut den 12 juni 1975 föreskrivit alt arbeten får finansieras från
detta anslag endast på villkor att samarbetsavlal utformas enligt vissa av
Atomenergi föreslagna riktlinjer. FörhandUngar i syfte att sluta erforderliga
samarbetsavtal pågår.

Enligt
Atomenergi är det en viktig förutsättning för programmets genomförande att
medelsbehovet för drift av de tunga kämenergitekniska resurserna i Studsvik (R2-reaktoni,
bränslelaboratoriet, värmelaborato-riel) säkras. Dessa kännetecknas av höga
fasta kostnader, som måste kunna täckas om anläggningama i rimlig utsträckning skaU
kunna ställas lill de svenska intressentemas förfogande. Det är bolagets mål
att för budgetåret 1975/76 använda anvisade statsmedel 24,1 mUj. kr. så atl ca
7 mUj. kr. utnyttjas som driftbidrag för dessa lunga resurser och resterande 17
milj. kr. för bolagets andelar av etablerade samarbetsuppgifter.

För
budgetåret 1976/77 bedömer bolaget att det kommer atl råda en fortsatt stark
efterfrågan på forsknings- och utvecklingsinsatser inom lättvattenreaktorområdet,
speciellt vad avser bränslefrågor. Bolaget föreslår ett anslag om 31,8 mUj.
kr. I detta belopp ingår ränte- och amor-teringskoslnader med 1,8 milj. kr.

Forsknings-
och bestrålningstjänster m. m.

Beträffande
forsknings- och bestrålningstjänster framhåller Atomenergi alt bolaget i många
fall åtar sig en värdfunktion åt forsknings- och utvecklingsgrupper, vilkas
arbete finansieras och leds av andra huvudmän. Detta kan innebära att bolaget
tillhandahåller lokaler, utrustnuig, personal och teknisk service inkl.
strålskyddsservice samt även bistår med förvaltnings- och
redovisningstjänster. Verksamheten inriktas på gmpper inom t. ex. mUjövård och
fysikforskning, där bolagets tillgång på utrustning och kompetens är av
betydande värde.

Dessa
gmppers forskare får suia anslag tUldelade av olika forskningsråd i konkurrens
med forskare från universitet och högskolor. Dessa senare har, menar
Atomenergi, fö.rdelen av att endast behöva ta upp en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 7

mindre
del av de totala kostnadema i sina ansökningar. Av den anledningen debiterar
bolaget dessa gmpper mindre än de totala kostnadema för ovan exempUfierad
service. Som viktigaste exempel på detta förhållande anger bolaget
forskningsrådens laboratorium i Studsvik.

Förutom
bestrålningstjänsler för forskningsgrupper som arbetar vid reaktorema utnyttjas
R2 och R2-0 för framställning av isotoper för medicinsk eller industriell
användning. Stöd tUl dessa områden är enligl bolaget av väsentligt nationellt
intresse.

Under
denna rubrik upptas också anslag till drift av bolagels van de Graaff-generator.
Verksamheten kring denna har flera likheter med den vid forskningsrådens
laboratorium. Även generalom utnyttjas av forskare från universitet och
högskolor.

Behovet
av statsmedel för forsknings- och bestrålningstjänster under budgetåret 1976/77
beräknas av bolaget till 15,4 mUj. kr.

Beträffande
produktutveckling framhåller Atomenergi att det är väsentligt atl resurser
avsätts för bearbetning av uppslag som kan leda till värdefulla produkter eller
meloder inom bolagets arbetsområde. Som exempel anges bl. a. kontroll av
utsläpp i vatten och luft, elektromagnetisk flödes- och hastighelsmätning m. m.
Behovet av statsmedel beräknas för budgetåret 1976/77 till 3 milj. kr. I det
totalt äskade beloppet under delta anslag, 18,4 milj. kr., ingår ränle- och amorte-ringskoslnader
med 1,1 milj. kr.

I
förhållandet till vad som innevarande budgetår är upptaget under anslaget
Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet har i bolagets beräkningar inte
inkluderats kostnader för långsiktig kärnteknisk forskning. Dessa har bolaget
redovisat i framställnmgen om medel för grundläggande forskning för
energiområdet. Anslagsbehovet anges där lUl 2,3 milj. kr. (jfr prop. 1975/76:
100 bU. 15 s. 245).

Drift
av f o r s k n i ng s r åd e n s 1 ab o r a tor ium

Verksamheten
vid forskningsrådens laboratorium finansieras genom driftanslag från statens
råd för atomforskning och styrelsen för teknisk utveckling. Atomenergi och
laboratoriets styrelse anser denna finansieringsform OtUlfredsställande, bl.
a. därför att verksamheten har fått en mer permanent prägel än vad som från
början fömtsågs och att del i en hårdnande anslagskonkurrens är svårt för råden
all säkerställa drift-anslag lUl den minoritet av anslagssökande, som inte har
sina driftkostnader täckta av anslag över statsbudgeten.

Atomenergi
och styrelsen för forskningsrådens laboratorium hemställer att
forskningsrådens laboratorielokaler den 1 juli 1976 överförs från statens
allmänna fastighetsfond till bolaget och att det för budgetåret 1976/77 tUl
Atomenergi anvisas 1,7 mUj. kr. för drift av forskningsrådens laboratorium och
täckande av de berörda grundforskningsgruppernas avgifter för utnyttjande av
reaktorerna R2 öch R2-0.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 8

Reviderad
anslagsframställning

Atomenergi
har i skrivelse deri 26 januari 1976 kommit in med en. kompletterad och
överarbetad anslågsframställnirig i vad avser bolagets direkta statsanslag. I
skrivelsen redovisas bl. a. följande resultatprognos för bolagets löpande
verksamhet budgetåret 1975/76 (milj. kr.).

Statsanslag 68

övriga intäkter 72

140

Lön 95

Material
och övriga extema

tjänster 59

154

Underskott 14

Atomenergi
anmäler att en rad kortsiktiga åtgärder har vidtagits för att förbättra det
ekonomiska resultatet. För att skapa fömtsättningar för en målmedveten och
långsiktig marknads- och produktutveckling har en omfattande långsiktsplanering
inletts. Ett nytt budget- och redovisningssystem har tagits i bmk.
Anställningsstopp råder sedan sommaren 1975.

AvAlomenergiföreslagnaåtgärder

Atomenergi
föreslår i sin reviderade anslagsframställning, att den vid. utgången av
budgetåret 1975/76 kvarvarande delen av den räntefria reversskulden tUl staten skaU
omvandlas till eget kapital. Vidare föreslås att den av regeringen tidigare
medgivna rätten för bolaget att belåna anläggningstUlgångar skall utökas från f.
n. 10 milj. kr. tUl 50 milj. kr.

Vad
gäUer direkta statsanslag till Atomenergi föreslås att för bud

getåret 1976/77 medel för stöd lUl svensk kämkraftindustri skall utgå

med 30 mUj. kr. och atf medel för övrig verksamhet skall utgå med-

22 milj. kr. . \

Atomenergi
beräknar vidare behovet av investeringar under budgetåret 1976/77 till
sammanlagt 15,2 milj. kr. Härav avser 6,7 milj. kr. teknisk utrustning för den
löpande verksamheten, 3,9 mUj. kr. fortsatt uppmstning av bränslelaboratoriet
samt 4,6 milj. kr. anläggningsinvesteringar.

För
finansiering av de planerade investeringama föreslår Atomenergi att bolaget
skall få uppta lån. från fonden för låneunderstöd. Vidare föreslås alt
Atomenergi skall beviljas ett årligt driftanslag för täckande av bolagets
räntenetto och bokförda avskrivningar. Delta anslag syftar till alt ge bolaget
den kapitalkostnadsersättning som det inte, på gmnd av den med staten
överenskomna prissättningen, erhåller för anslags-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:109 9

baserade
och övriga statliga uppdrag och söm det inte heUer erhåller

för uppgifter inom ramen för samarbetsavtalen med svensk kärnkraft-

industri. Anslaget föreslås för budgetåret 1976/77 utgå méd 14. milj. kr.

Sammanlagt föreslår Atomenergi 66 milj. kr. i direkta statsanslag: för

budgetåret 1976/77. -. ,

De
av Atomenergi föreslagna åtgärdema och anslajgen skulle enligl bolaget ge
följande beräknade resultaträkning för budgetåret 1976/77 (milj. kr.).

Statsanslag

82

övriga
intäkter

83

165

Rörelsekostnader

169

Rörelseresultat

4

FinansieUt
netto

2

Kapitalkostnadsersättning

+ 14

Bruttoresultat

.+.
i

Bokförda
avskrivningar

12

Nettoresultat

4

Föredraganden

Verksamheten
vid AB Atomenergi har alltsedan bolaget bUdades år 1947 huvudsakligen varit
inriktad på att stödja de svenska forsknings-och utvecklingsinsatserna inom kämkfaftområdet.
Dessa insalser har varit motiverade av främst energi- och industripoUtiska
skäl. Den närmare inriktningen av Atomenergis arbete har starkt kommit att
präglas av den snabba tekniska ulvecklingen och av marknadsmässigl motiverade
strukturella förändringar. Dessa successiva förändringar har inneburit bl. a.
alt antalet anställda i bolaget har varierat kraftigt och också atl olika
former för finansiering av verksamheten har använts.

Atomenergi
har under en följd av år verkat huvudsakligen inom käm-kraftområdet. Till följd
av senare års utveckling har efterfrågan på bolagets tjänster emellertid
ändrat karaktär, öch denna utveckling väntas fortsätta. Är 1979 utlöper det konsortialavtal
mellan slalen och ASEA enligt vilket staten åtar sig alt verka för alt
forsknings- och utvecklingsresursema hos Atomenergi kan stödja'svensk
industris kommersiella verksamhet på kärheriergiområdet. Mot denna bakgmnd har
såsom fömtskickades i prop. 1975: 30 (bU.l s. 486) med stöd av regeringens
bemyndigande den 18 september 1975 tillkallats sakkunniga, Studsviksutredningen
(I 1975: 05), för att utreda Atomenergis framtida verksamhel. En huvuduppgift
för utredningen är atl på grundval av alternativa antaganden om den framtida kärnkraftutbyggnaden
i Sverige göra en bedömning av den sannolika och möjUga efterfrågan på bola-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 10

gets
tjänster främst fr. o. m. verksamhetsåret 1978/79. Härvid skall bl. a. klarläggas
i vUken omfattning personal och andra resurser i Studsvik kan utnyttjas för
verksamhet utanför det nuvarande kämenergiområdet. Till ulredningens uppgifter
hör också att bl. a. analysera vissa kapitalförsörjnings- och kapitalkostnadsfrågor
samt frågan om lämplig verksamhetsform. Enligt direktiven skall utredningen
lämna en samlad slutredovisning av sitt arbete senast den 1 juli 1977. Jag har
erfarit att vissa delar av arbetet avses rapporteras etappvis före detta datum.

I
det tidigare nämnda femårsprogrammet för budgetåren 1970/71 1974/75
fastställdes en ekonomisk ram om sammanlagt 290 milj. kr. i löpande priser för
bolagets kämenergiverksamhet. Bl. a. kostnadsutvecklingen under åren 19701975
medförde att bolagels ekonomi kom atl bli mycket hårt ansträngd trots att vissa
ytterligare medel tillfördes under perioden. Vid utgången av femårsperioden
redovisade Atomenergi ett underskott i den löpande verksamheten om ca 40 milj.
kr., som belastade bokslutet för 18-månadersperioden den 1 januari 1974den 30
juni 1975. Rörelseunderskottet täcktes främst genom realisationsvinster på
avyttrad egendom. Även för mnevarande budgelår fömtses ett underskott i
bolagets löpande verksamhet, vilket likaså torde täckas av realisationsvinster.

De
senaste årens rörelseunderskotl i bolaget och behovet att genomföra vissa
underhållsinvesleringar i syfte atl vidmakthålla anläggningarna i Studsvik
nödvändiggör alt vissa åtgärder vidtas utan awaktan på resultatet av Sludsviksulredningens
arbete. För att underbygga förslag om ålgärder har personal inom industridepartemenlet
med biträde av utomstående konsulter och med Atomenergis och personalorganisationernas
medverkan gjort en detaljerad genomgång av bolagets ekonomiska situation på
kort sikt. I anslutning till vad som framkommit har Atomenergi kommit in med en
reviderad anslagsframställning för budgetåret 1976/77.

Jag
vill i detta sammanhang peka på att Atomenergi har till uppgift att dels utföra
arbeten av allmänt samhällsintresse t. ex. olika forsknings- och
utvecklingsprojekt inom kärnsäkerhetsområdet dels fungera som ett företag
som har atl konkurrera med andra företag på en internationell konsultmarknad.
Till en del kan de senaste årens resultatutveckling hänföras till de
samhällsuppgifter som bolaget utför. Den genomgång av bolagels ekonomiska
situation som gjorts visar dock atl vissa företagsekonomiska ålgärder krävs för
att Atomenergi skall kunna uppnå ett tUlfredsställande ekonomiskt resultat.

Mol
bakgmnd av vad jag nu redovisat får jag framlägga följande förslag, vilka med
hänsyn tUl pågående utredningsarbete i första hand avser budgetåren 1976/77 och
1977/78.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 II

Riktlinfer
för Atomenergis verksamhet

I
avvaktan på dels de förslag som successivt kan komma att läggas fram av Studsviksutredningen,
dels resultatet av inom Atomenergi pågående långsiktiga planeringsarbete anser
jag det inte vara lämpligt att nu föreslå väsentligt ändrade riktlinjer för
verksamheten vid Atomenergi.

Jag
anser att Atomenergis huvudsakUga verksamhet t. v., liksom hittills, bör falla
inom följande områden

Forsknings- och
utvecklingsarbete inom kämenergiområdet där Atomenergi i dag har för landet
centrala uppgifter på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer.

Forsknings- och
utvecklingsarbete inom energiområdet i övrigt med utnyttjande av inom bolaget tUlgängliga
personella och materieUa resurser och i övrigt i den utsträckning som
efterfrågan på bolagets tjänster gör sådana insatser motiverade.

Kommersiell verksamhet med
anknytning tUl bolagets huvuduppgifter.

Inom
dessa tre områden faller f.n. huvuddelen av verksamheten vid Atomenergi.

Vad
gäller verksamheten inom kämenergiområdet vUl jag erinra om den uppdelning som
jag redovisade i prop. 1975: 30 (bU. 1 s, 484) mellan energipolitiskt resp. industripolitiskt
motiverade arbeten vid Atomenergi.

Den energipolitiskt
motiverade forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Atomenergi utgör en del
av. energiforskningsprogrammet och medel härför utgår under anslaget Energiforsknuig.
Jag beräknar att Atomenergi jämte samarbetande forskningsorganisationer
under budgelårel 1976/77 kan komma att ulföra arbeten för ca 29 milj. kr. inom energiforskningsprograiiimel.

Till
den energipolitiskt motiverade verksamheten vid Atomenergi hör också de delar
av bolagels omfattande arbeten inom kärnsäkerhetsområdet, vilka finansieras av
statens kämkraftinspektion och som gäUer säkerheten hos sådana kämkraftanläggningar
för vilka koncession beviljats eller koncessionsansökan ingivits.

Enligt
konsortialavtalet mellan slateui och ASEA åtar sig staten alt verka för alt
forsknings- och utvecklingsresurserna hos Atomenergi kan stödja svensk
industris kommersiella verksamhet på kämenergiområdet. Enligt riksdagens
beslut (prop. 1975: 30 bil. 1, NU 1975: 30, rskr 1975: 202) har ett särskilt
anslag förts upp för de statsmedel som anvisas till Atomenergi för slöd till
svensk kämkraftindustri. Jag anförde vid min behandling av denna fråga (prop.
1975: 30 bil. 1 s. 487) att det tekniska utvecklingsarbete på lättvattenreaktorområdet
som inte är direkt säkerhetsinriklat bör ske inom ramen för samarbetsavtal
mellan Atomenergi och industri- resp. kraftföretag. Regeringen har i beslul den
12 juni 1975 föreskrivit att arbeten får finansieras från detla anslag en-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:109 12

dast
under vUlkor att samarbetsiivtal utformas i enlighet med vissa av

Atomenergi föreslagna riktlinjer. .

Enligt
riksdagens beslut med .anledning av prop. 1972: 57. angående Sveriges
försörjning med-kärnbränsle (NU ,1972:39, rskr 1973:.200) har väsentliga delar
av ansvaret för upphandling hi. m. inom kämbrärisle-området lagts på ett
särskilt bolag, Svensk kärnbränsleförsörjning AB. I propositionen angav
föredraganden emellertid alt Atomenergi även fortsättningsvis borde ha
huvudansvaret för den statliga verksamhet som syftar tUl att främja den
tekniska och industrieUa ulvecklingen:inorn,den svenska kämbränsleindustrin.
Detta ansvar har genom.de
senaste årens utveckling fått en mer
begränsad omfattning. Således har de titveck-lingsinsatser som bolaget har
bedrivit rörande utvinning av uran 'i Ranstad nu nått en industriell karaktär.
Huvudansvaret för detta projekt;har därvid övergått på LKAB. Atomenergi utför
dock alltjämt vissa uppgifter inom området. Likaså yUar det energipolitiska 'programansvaret
för utvecklingsarbeten inom andra delar av kärnbränslecykeln på andra organ,
vilka dock kan beräknas komma alt anlita Atomenergi i betydande uisträckning.

Sålunda
har regeringen, på förslag av utredningen (I 1972: 08) om radioaktivt avfall,
under hösten 1975 inrättat ett programråd för radioaktivt avfall (jfr prop.:
1975/76: 100 bU. 15 s. 193) med; uppgift att an. svara för att pågående
utvecklingsarbete rörande radioaktivt avfall fullföljs och att nödvändigt
ytterligare sådant' utvecklingsarbete kommer till stånd, i den mån sådant arbele
finansieras av kärnkraflproducentema.

Jag vill här också kort
beröra vissa speciella grenar av Atomenergis verksamhet, vUkas anknytning till
bolaget har diskuterats i olika sam-' manhang. Jag syftar härvid på den gmndläggande
forskningen i Studsvik, dels inom Atomenergi,, dels vid forskningsrådens
laboratorium, samt biblioteksverksamheten vid Atomenergi.

Jag
har erfarit alt Studsviksutredningen med förtur avser att behandla dessa
frågor. Med den arbetsplan som har anlagits.av utredningen bör det bli möjligt
att i 1976/77 års budgetproposition anmäla eventuella förslag på dessa punkler.

Den
inslruinenltUlverkning sorn drivs av Atomenergi och som under flera år visat
mindre god fönsamhet har behandlats i olika sammanhang, senast i prop. 1974: 1 (bU.
15 s. 150). Jag har erfarit att bolaget nu ser över denna verksamhet och jag
utgår från att Atomenergi därvid noga prövar i vilken utsträckning som instmmenltillverkning.
i fortsättriingeh bör bedrivas inom bolaget. Denna fråga bör ges hög prioritet
i Atom-: energis planering.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:109 , 13

Kapitalförsörjning

Atomenergis
kapitalbehov har väsentligen tUlgodoselts genom statliga anslag eller lån.
Huvuddelen av anläggningarna i Studsvik finansierades under den tid bolaget
var endast delvis statsägt med statliga lån om sammanlagt 120 milj. kr. För bl.
a. de anläggningar som under åren 19591965 uppfördes' i. Ranstad har likaså
anvisats särskUda, statsmedel.

Atomenergi
har tUl staten lämnat skuldförbindelser som motsvarar det bokförda värdet av
huvuddelen av bolagets anläggningstillgångar. Skuldförbindelserna utgörs av
dels ett räntefritt lån om f.n. 517 milj., kr., dels räntebärande f. n. amorteringsfria
lån om 11,7 mUj. kr.

Det räntefria lånet
avskrivs i samma takt som bolaget gör avskrivningar på sina anläggnuigstillgångar
(jfr prop. 1971:1 bU. 15 s. 114). Lånet ökas vidare med belopp motsvarande av
bolaget gjorda investeringar i den mån dessa inte finansieras med särskUda
lånemedel.. Jäg- beräknar alt den räntefria reversens belopp genom
tillämpning av hittUlsvarande nedskrivningsregler vid utgången av innevarande
budgetår kommer att uppgå tUf ca 36 milj. kr.

De
av riksdagen år 1970 godkända riktlinjerna för Atomenergis kärn

energiverksamhet under femårsperioden 1970/711974/75 angav eri

ram för bolagels rörelsekostnader men innebar att prövning av bolagets

investeringar och finansiering av dessa i huvudsak fick ske i särskild

ordning. . .

Under
budgetåren 1970/71 öch 1971/72 anvisades således från fonden för låneunderstöd
sammanlagt 6,5 milj. kr. som lån till Atomenergi för uppförande av ett materialforskningslaboratorium
i Studsvik.' Särskilda invesleringsmedel har därefter inte utifrån tUlförls
bolaget. Vid flera tillfällen i samband med anmälan ay anslag tUl Atomenergi,
senast i prop. 1975: 30 (bil. lis. 486), har frågan om Atomenergis behov av investeringsmedel
behandlats. I den nämnda propositionen uttalades att den nettointäkt som
erhålls vid den avsedda försäljningen av bolagets fastighet på Liljeholmen i
Stockholm och de medel som frigjordes genom nedläggningen av Agestaverket
borde kunna användas för utmst-nings- och anläggningsinvesleringar i Studsvik.

Genom
att bolaget sedan år 1970 inte utifrån har tillförts nämnvärda
investeringsmedel har de kapitalvärden som under tidigare år byggdes upp i
bolaget för de då avsedda forsknings- och utvecklingsinsatserna successivt
minskals. Sedan dessa insatser delvis antingen slutförts eUer överförts till
annat huvudmannaskap har det varit önskvärt att anpassa Atomenergis realkapital
till deii verksamhetsvolym som kunnat förutses. Denna process har påskyndats
genom att det blivit nödvändigt alt del: vis utnyttja de genom försäljningar
frigjorda kapitalmedlen för. att täcka kostnader i bolagets rörelse. Bolaget
disponerar inle längre över några

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:109 14

mera
betydande realkapitalreser\'er av sådan art alt del nu kan anses aktuellt att
avyttra dem.

För
att fortsättningsvis vidmakthålla forskningsstationen i Studsvik är det nu
nödvändigt att tUlföra Atomenergi medel för underhåll och viss uppmstning av
anläggningar och för viss modernisering av utrustningen i Studsvik. I avvaktan
på de förslag som kan komma att framläggas av Studsviksutredningen bör
Atomenergi under budgetåren 1976/77 och 1977/78 få anslag över driftbudgeten
för dessa ändamål. Jag beräknar medelsbehovet under budgetåret 1976/77 tUl 8,5
milj. kr.

I
samband med det tidigare nämnda räntefria lånet tUl Atomenergi har bolaget
förbundit sig att inte utan regeringens medgivande ta upp lån mot inteckning i
bolaget tillhörig egendom. Sådant medgivande har lämnats för lån intill f. n.
10 milj. kr. För sådana investeringar som beräknas bli lönsamma även i
beaktande av kapitalkostnaderna avses bolaget även framgent få vissa
möjligheter alt på marknadsmässiga villkor ta upp ytterligare lån. Det
ankommer på regeringen alt besluta om villkor härför.

Atomenergi
föreslog i augusti 1974 vissa nya principer för finansieringen av bolagets verksamhel
och därmed sammanhängande frågor beträffande bolagets aktiekapital m. m. I prop.
1975: 30 (bil. 1 s. 486) anfördes emellertid att ställning lill det förslag som
Atomenergi hade lagt fram inte borde tas i awaktan på den avsedda översynen av
Atomenergis verksamhet.

Jag är av samma skäl inte
heller nu beredd att föreslå genomgripande ändringar i de för Atomenergi
gällande finansieringsförhållandena. Jag vill i sammanhanget erinra om att konsortialavtalet
mellan staten och ASEA förutsätter att tidigare tillämpade gmnder för
Atomenergis debitering av utförda arbeten för svensk industri inom kärnenergiområdet
i huvudsak skall fortsätta att gälla. Debiteringsgrunderna innebär bl. a. atl
kapitalkostnader ej debiteras beställaren. Avtalet gäller intUl utgången av år
1979.

Atomenergi
har även i övrigi, tUl följd av beslul av statsmakterna i annan ordiung, inte
möjlighet att från vissa statiiga uppdragsgivare begära full täckning av
kapitalkostnaderna. Jag utgår emellertid från att betydande delar av
Atomenergis kommersieUa verksamhet ger full kapitalkostnadstäckning och att
bolaget i sin intema kalkylering beaktar kalkylmässiga kapitalkostnader.

Atomenergis
egna kapital är f. n. begränsat till ett aktiekapital av 14 milj. kr. Härutöver
har bolaget givils långfristiga lån från staten. De principer som har kommit
att tillämpas beträffande omräkningen av Atomenergis räntefria reversskuld till
staten med hänsyn till gjorda avskrivningar och investeringar försvårar
emellertid ett normalt företagsekonomiskt länkande i bolaget. Härtill kommer
att bolagets egna kapital är påtagligt lågt i förhållande till nuvarande
omsättning. Jag föror-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:109 15

dar
därför att huvuddelen av den vid utgången av budgetåret 1975/76 kvarvarande räntefria
reversskulden till staten omvandlas till eget kapi-, tal på så säll att staten
genom eftergivande av motsvarande fordran tecknar ytterligare aktier i bolaget.
Bolagets aktiekapital bör på så sätt höjas från 14 lill 30 milj. kr. Aktierna
bör tecknas tUl en överkurs av 62,5 % och skillnaden mellan denna överkurs och
aktiernas nominella värde tillföras en reservfond i bolaget. Reservfondens
storlek blir därvid 10 mUj. kr. Sammanlagt bör alltså statens fordran skrivas
ned med 26 milj. kr. Den del av den räntefria skulden till staten som efter
aktieteckningen återstår bör t. v. få kvarstå som ett långfristigt lån till bolaget.
Lånet bör liksom hittills t. v. vara ränte- och amorteringsfritt. Jag vill i
detta sammanhang framhålla alt den förordade ökningen av Atomenergis egna
kapital statsfinansiellt inte innebär någon budgetbelastning.

Utöver de ålgärder jag här
har angivit lorde Atomenergi lidvis behöva la upp kortfristiga lån för all
möta skiftande likviditetsbehov.

Den
löpande verksamheten

Atomenergi
har uppskattat rörelsekostnaderna under budgetåren 1976/77 och 1977/78 tUl 169
milj. kr. resp. 183 milj. kr. Härav beräknar bolaget att 83 milj. kr. resp. 94
milj. kr. skall täckas av andra intäkter än statsanslag. Med statsanslag avses
här dels de två anslag som direkt utgår lill AB Atomenergi för stöd tUl svensk
kärnkraftindustri och för övrig verksamhet, dels de medel som utgår inom
huvudprogram Energiforskning, programmet Energiproduktion, samt medel som anvisas
till Atomenergi inom anslaget Grundläggande forskning för energiområdet. Jag
beräknar att Atomenergi inom sistnämnda två områden skall kunna ulföra arbeten
för totalt ca 30 milj. kr. under budgetåret 1976/77.

Statens
stöd tiU svensk kärnkraftindustri utgår dels i form av direkta bidrag till
projekt som utförs i samarbete mellan Atomenergi och kämkraftindustrin, dels i
form av att staten direkt finansierar vissa delar av verksamheten vid
Atomenergi. För bidrag lill kostnader för samarbetsprojekt bör under
budgetåret 1976/77 utgå anslag med 20 mUj. kr.

Jag
har beräknat kostnaden för driften av R2-reaktorn i Studsvik till ca 21 milj.
kr. under budgetåret 1976/77. Reaktorn är av utomordentlig betydelse för den
övervägande delen av verksamheten vid Atomenergi och för det svenska
kärnkraftprogrammet, bl. a. för en mängd säkerhetslekniska undersökningar. Det intemationella
konkurrensläget medger emellertid inte att fulla kostnader för bestrålnUigstjänster
i reaktorn debiteras kunderna. Vid överväganden om Atomenergis verksamhet på
längre sikt är frågan om det framtida utnyttjandet av R2-reaklorn av avgörande
betydelse. I Sludsviksulredningens arbete ingår

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 16

alt
överväga på vad sätt en förändring av verksamhetsområdet för Atomenergi
påverkas av livslängden hos de tunga basresurserna i Studsvik.

I
avvaktan på bl. a. .utrednmgens förslag och de förslag som kan komma att
framläggas belräffande riktlinjer för energihushållningen under senare delen
av 1980-lalet bör under de två närmaste budgetåren visst bidrag utgå till
Atomenergis reaktorkostnader. Jag har funnit det lämpUgt att bolaget ges
möjlighet alt täcka högst halva kostnaden för reaktom direkt med statsmedel.
Detta bör möjliggöra en. rimligt konkurrenskraftig laxesältning av bestrålriingstjänslema.

Atomenergis
ställning som centralt kämforskningscenlrum har inneburit att i bolaget har
kommit alt rymmas även sådan verksamhel som vid en rent företagsekonomisk
bedömning inte kan motiveras. Hit hör t. ex. driften av viss forskningsni mstning
och av etl stort bibliotek liksom vissa kostnader för nationeU
strålskyddsberedskap m. m. Även vissa av bolagets lokalisering betingade
kostnadsfördyringar måsle hänföras till denna kategori. För dessa kostnader bör
bolaget liksom hittUls ges särskild ersättning. Jag beräknar behovet av
ersättning för dessa ändamål till 12,5 milj. kr. under budgetåret 1976/77.
Ersättningen bör utgå under anslaget Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet.
Denna ersättning till bolaget innebär redovisningsmässigt att de . för bolaget
gemensamma omkostnaderna muiskar. Detla förbättrar bolagets konkurrenskraft
och bör kunna göra del möjligt för bolaget alt för övriga delar av verksamheten
uppvisa elt tillfredsställande ekonomiskl resultat.

För
budgetåret 1977/78 bör enligt mUi mening en anslagslUldelning av i huvudsak
samma storlek som jag nu redovisat för budgetåret 1976/77 vara tillfyllest.

De
riktiinjer och anslagsberäkningar jag har redovisat innebär krav på en påtaglig
begränsning och rationalisering av verksamheten vid Atomenergi. Jag bedömer
det emellertid inle som möjligt för Atomenergi att omedelbart och utan extra
kostnader genomföra alla de åtgärder som härvid kan erfordras. Därför anser jag
atl särskUda medel bör utgå för att bestrida vissa omställningskoslnader m. m.
Jag beräknar behovet av sådana medel till 5 milj. kr. för budgetåret 1976/77.

Jag
vill i detta sammanhang framhålla att jag räknar med atl Atomenergis styrelse
och bolagsledning löpande anpassar bolagets resurser och kostnader lUl den
faktiska efierfrågan på bolagets tjänster från stalsmaklema och andra
beställare. Med de anslag som jag nu föreslår för budgetåret 1976/77 utgår jag
från att Atomenergis löpande verksamhet inte skall komma alt uppvisa underskott
eller överskott av någoii betydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanfattning , .,;-.

De av
mig beräknade behoven av direkta statsanslag till Atomenergi

under budgetåret 1976/77 jämte motsvarande uppgifter från Atomener

gis reviderade anslagsframställning och om anslag för budgetåret 1975/76

framgår av följande sammanställning (milj. kr.). '

s. 14 Kontrollera mot PDF

Stöd till svensk kärnkraft-industri, samarbetsbidrag
Bidrag till drift av R 2-reaktom Omställningskostnader Övrig verksamhet

Summa anslag för rörelsen

Avskrivningar och räntenetto Underhåll

Summa

1975/76 Anslag

1976/77 beräknar

Atom-

Föredra-

energi

ganden :;

24,1

30

20

n,. } 22

10,5

5' 12,5

37,2

52

48

,. ___ 1

14

__

____ 1

8,5.

66

56,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Finansierat i särskild ordning.

' Anslaget Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag.

Hemställan

Med hänvisnmg till vad jag har anfört hemställer jag all
regeringen föreslår riksdagen alt

1.
godkänna vad
jag har anfört om verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi.

2.
medge att 26
000 000 kr. av per den 30 juni 1976 återstående del av tiU AB Atomenergi lämnat
räntefritt lån från fonden för låneunderstöd används för teckning av aktier i
bolaget i enlighet med vad jag har angivit i det föregående.

Anslagsfrågor för budgetåret 1976/77

Aktiebolaget
Atomenergi: Stöd till svensk kämkraftindustri

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76
Anslag 1976/77 Förslag

24 100 000
20 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enligt konsortialavtalet meUan staten och ASEA åtar sig slalen
atl verka för atl forsknings- och utvecklingsresursema hos Atomenergi kan
stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kämenergiområdet. Bolagets
forsknings- och utvecklingsarbete ined detta syfte utförs, i huvudsak dels inom
ramen för samarbetsavtal med Asea-Alöm och:

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:109 18

annan industri på kämkraftomrädel, dels genom helt slalsfinansierat
arbete med mer långsiktig inriklruiag.

Under detta anslag beräknar jag för budgetåret 1976/77
medel endasl för direkta bidrag till projekt som utförs i samarbete mellan Atomenergi
och svensk industri eller kraftförelag. Jag beräknar medelsbehovet till 20
milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk
kärnkraftindustri för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtUeln anvisa ett
reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet

1975/76 Anslag 13 100 000 1976/77 Förslag 12
500 000

Anslaget avser bidrag till sådan verksamhet inom
Atomenergi, som är motiverad av olika nationella skäl och vars kostnader inte
kan bestridas av bolaget inom ramen för dess huvudsakUga verksamhet.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört beräknar
jag medelsbehovet under anslaget till 12,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för
budgetåret 1916111 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 12 500 000 kr.

Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag

Nytt anslag (förslag) 24 000 000

I enlighet med vad jag tidigare har redovisat föreUgger
under budgetåren 1976/77 och 1977/78 behov av atl i särskUd ordning finansiera
vissa delar av Atomenergis verksamhet. Jag förordar därför atl elt särskUt
reservationsanslag förs upp på statsbudgeten för delta ändamål.

Jag beräknar medelsbehovet under anslaget lill 24 milj.
kr. med följande fördelnmg på skUda ändamål (mUj. kr.).

Bidrag till drift av forskningsreaktorn R 2 10,5

Underhåll och upprustning av anläggningar och utrustning i
Studsvik 8,5

Ersättning för omställningskostnader m. m. 5,0

24

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Aktiebolaget Atom.energi: Särskilt bidrag för
budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 24 000 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:109 19

Beslut

Regeringen
ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM l « 76 760101

Doktrin (1)

  1. Johanna Chamberlain, JO 2022/23 s. 280. Polismyndigheten har med tvång fotograferat en persons mc-väst och körkort utan stöd i lag och därigenom kränkt hans rätt till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen, FT 2023 nr 1 s. 123, på s. 128 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar i 9 dokument.

  1. Prop. 1990/91:184 om verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. i texten
  2. Bet. 1986/87:BoU1 om en ny plan- och bygglag m.m. (prop. 1985/86:1 och prop. 1984/85:207) i texten · dokumentnivå
  3. Bet. 1976/77:FiU21 Med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser avskrivning av oreglerade k… i texten
  4. Bet. 1975/76:NU43 Med anledning av propositionen 1975/76:109 om anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m. m. jämte motioner s. 1 · s. 2 · s. 7 · s. 8 · och 2 till i texten
  5. Prop. 1976/77:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1977/78 om s. 18 i texten

Visa alla 9

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 2023 s. 123 Johanna Chamberlain, JO 2022/23 s. 280. Polismyndigheten har med tvång fotograferat en persons mc-väst och körkort utan stöd i lag och därigenom kränkt hans rä… s. 128 i texten