Sök i Ratio Lex

om ändring i vallagen (1972:620)

56 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:111, om ändring i vallagen (1972:620)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Prop. 1975/76:111 Regeringens proposition

1975/76:111

om
ändring i vallagen (1972:620);

beslutad
den 29 januari 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga del förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

LENNART
GEIJER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås en vidgning av kretsen röstberättigade utlandssvenskar.
Enligl förslaget skall svensk medborgare som inle är bosalt i Sverige ha
rösträtt vid val lill riksdagen om han har varit kyrkobokförd här någon gång
under de senast förflutna sju kalenderåren.

Vidare
innehåller propositionen förslag som innebär alt del blir lättare att rösta
utomlands. Del föreslås sålunda all möjlighelerna atl hos utlandsmyndighet
lämna valsedel genom bud skall vidgas och atl del nuvarande kravel all man hos
utlandsmyndigheten skall förete röstkort slopas.

1
propositionen föreslås också lättnader när del gäller ansökan alt bli upptagen
i den särskilda röstlängd som upprättas över röslberätligade utlandssvenskar.

De
nya reglerna är avsedda atl liilämpas första gången vid 1976 års riksdagsval.

/ Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 111

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 2

Förslag
till

Lag
om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrives
atl 4 kap. 11-13 SS, 8 kap. 3 och 5 SS, 10 kap. 8 och 14 SS samt 11 kap. 3 och
4 SS vallagen (1972:620) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
kap. 11 S'

Svensk medborgare som ej
är bosatt i riket har rösträtt vid val till riksdagen, om han varit kyrkobokförd
här någon gång under de senast förflutna /ew kalenderåren och ej på grund av 3
kap. 2 S regeringsformen är utesluten från rösträtt.

Svensk medborgare som ej
är bosatt i riket har rösträtt vid val till riksdagen, om han varit kyrkobokförd
här någon gång under de senast förflutna sju kalenderåren och ej på grund av 3 kap.
2 S regeringsformen är utesluten från rösträtt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Svensk
medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt länsstyrelsens
personband ej är kyrkobokförd här.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12
S

1 särskild röstlängd
upptages, efter ansökan, den som den 1 juni har rösträtt enligt 11 S- Även
den som den 1 juni ej fyllt aderlon år upptages i den särskilda röstlängden,
om han fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller
sjutton år och hinder ej möter i övrigi. För den som ej fyllt aderton år den
1 september del år röstlängden 'upprättas antecknas den dag då han blir
röstberättigad.

Särskild
röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje valkrets av
centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juni.

1
särskild röstlängd upptages, efter ansökan, den som den 1 juni har rösträtt
enligt 11 S- Den som upptagits I särskild röstlängd som upprättats under år då
ordinarie, val ilU riksdagen äger rum. upptages dock utan ansökan I särskild
röstlängd som upprättas under de två följande åren, om han fortfarande har
rösträtt enligt 11 §. Även den som den 1 juni ej fyllt aderton år upptages i
den särskilda röstlängden, om han fyllt eller före den 1 september det år
röstlängden upprättas fyller sjutton år och hinder ej möter i övrigt. För den
som ej fyllt aderton år den 1 september det år röst-' Senaste lydelse
1974:215. 2 Senaste lydelse 1974:215.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

längden
upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad. Framgår i
anmärkningsärende atl någon upphört atl vara röstberättigad

på
grund av omständighet som inträffat efter den I juni, skall han ej vara

upptagen
i särskild röstlängd.

13
S

Ansökan
atl bli upptagen i särskild röstlängd göres skriftligen hos centrala valmyndigheten
senast den 1 juni. Ansökan som göres för sent upptages ej till prövning.

Blanketter till ansökan
skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndigheten saml hos svensk
beskickning och annan svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten beslämmer.

Vid ansökningshandling skaU fogas intyg som visar alt sökanden har
giltigt svenskl pass och enligl passet är svensk medborgare. Intyget skall vara
utfärdat av svensk beskickning, annan svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten
bestämt eller svensk polismyndighet samma år som röstlängden upprättas. Är
ansökningshandlingen ej åtföljd av sådant intyg, upptages ansökningen ej tiU
prövning.

Blanketter
lill ansökan och intyg skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndigheten saml
hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten
bestämmer.

8
kap.

3 S

opaginerad Kontrollera mot PDF

Väljare bör vid röstning i
vallokal Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fariyg får
icke ske utan atl röstkortet avlämnas. Väljare som innehar sjöfartsbok får
dock rösta på fartyg utan all röstkort avlämnas. 1 sådant fall skall rösimoilagaren
upprätta ett adress-kort för honom.

/* Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 111

medföra
sill röstkort.

Röstning på postanstalt,
hos utlandsmyndighet eller på fariyg får icke ske utan att röstkortet avlämnas.
Väljare som vill rösta hos ullands-myndighet eller på fartyg får dock I stället
för atl avlämna röstkort förete giltigt svenskt pass. Vidare får väljare som
innehar sjöfartsbok rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. 1 fall då
väljaren ej.avlämnar röstkort skall rösimoilagaren upprätta etl adress-kort för
honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fariyg lägger väljaren
för varje val in sin valsedel i elt valkuvert och lämnar kuverten till röstmoltagaren.
Denne lägger in mottagna kuvert tillsammans med väljarens röstkort i ett ytterkuvert
som lillslutes.

Vid
röstning på posianslall, hos utlandsmyndighet eller på fartyg lägger väljaren
för varje val in sin valsedel i elt valkuvert och lämnar kuverten till
röstmottagaren. Denne lägger in mottagna kuvert tillsammans med väljarens
röstkort eller adresskort i etl ytterkuvert som tillslutes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Röstning hos utlandsmyndighet När väljaren visat upp sitt
röstkort för röstmotiagaren,får han av denne elt valkuvert för vart och ett av
valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för
varje val in sin valsedel i elt valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren.
Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för
varje val och atl kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefier lägger
röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuver-tets
fönster, och tillsluter ytterkuver-tel. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet
samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till
vilken ytterkuvertet skall sändas och det värdepostnummer som finns på
kuvertet.

går till
på följande sätt.

När väljaren visal upp sitt röstkort eller giltigt svenskt
pass för rösimoilagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och etl av
valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för
varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel lär ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet lill
röstmottagaren. Kan väljaren ej förete röstkort skall röstmoltagaren med
ledning av väljarens pass och de uppgfier denne kan lämna upprätta ell adresskori.
Rösimoilagaren kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast etl valkuvert
för varje val och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter
lägger rösimoilagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort, vilket placeras närmast ytlerkuvertels
fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet
samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

den valnämnd till vilken ytterkuvertet
skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet. Väljare som ej är
känd för röstmoltagaren skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke
rösta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 S

1
fråga om röstning på fartyg äger 8-10 SS motsvarande tillämpning. Röstmottagare
på fartyg får dock lämna mottagna ytterkuvert till svensk utlandsmyndighet
som centrala valmyndigheten bestämmer för vidare befordran lill centrala
valmyndigheten.

Kan
väljaren ej förete röstkort

men innehar han
sjöfartsbok, skall röstmottagaren i stället upprätta ell adresskori för honom
med ledning av sjöfartsboken och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges
in i ytterkuvertet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit.

Kan
väljaren ej förete röstkort eller giltigt svenskt pass men innehar han sjöfartsbok,
skall röstmottagaren i stället upprätta ett adresskort för honom med ledning
av sjöfarisboken och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges in i ytterkuvertet
tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Väljare,
som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i
vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader,
moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse
anordnas på följande sätt.

Väljaren
lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl. 1 närvaro av
budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda in-

Väljare, som på grund av
sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för
det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd eller, om han vistas utomlands,
hos närmaste utlandsmyndighet där röstning äger rum, får lämna valsedel genom
bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller
syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse
anordnas på följande sätt.

Väljaren
lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. 1 närvaro av
budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda in-

opaginerad Kontrollera mot PDF

kens barn får ej vara
vittne. Valsedelsförsändelse fär vara anordnad tidigast 24 dagar före
valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

Prop.
1975/76:111

Nuvarande
lydelse

nerkuverl
i etl ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluler detla. Därefier
tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete alt han
förfarit på delta säll saml atl han av anledning som anges i första stycket ej
kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet. Budet och
vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran
samt all något förhållande som strider mol innehållet ej är känt för dem.
Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej
vara vittne.

Föreslagen
lydelse

nerkuverl
i elt ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluler detla. Därefier
tecknar väljaren på ytlerku-veriet försäkran på, heder och samvete att han
förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ej
kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos
utlandsmyndigheten. Budet och vittnet intygar skriftligen alt väljaren
egenhändigt undertecknat försäkran saml alt något förhållande som strider mot
innehållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller
barn eller ma-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Valsedelsförsändelse
enligt 3 S lämnas i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upplagen i
röstlängd. Sådan försändelse får lämnas även på posianslall där röstning äger rum.

Valsedelsförsändelse enligl
3 S lämnas i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd.
Sådan försändelse får lämnas även på posianslall eller hos utlandsmyndighet
där röstning äger rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligl uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 7

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Uldrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde

1976-01-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Geijer

Proposition om ändring i vallagen (1972:620)

1 Inledning

Efter bemyndigande av Kungl. Majit tillkallades år 1965
sakkunniga' med uppgift enligl de ursprungliga direktiven (Ju 1966i61) atl
utreda vissa valfrågor av teknisk natur. De sakkunniga har antagit namnet 1965
års valtekniska utredning (VTU).

I skrivelse den 25 februari 1970 (nr 79) gav riksdagen Kungl.
Majit till känna vad konstitutionsutskottet anfört (KU I970il0) med anledning
av vid 1970 års riksdag väckta motioner om en förutsättningslös prövning av
möjligheterna alt vidga den krets av utlandssvenskar som kan delta i val lill
riksdagen. Sedan skrivelsen genom beslut den 6 mars 1970 överlämnats lill Ulredningen
har dess återstående uppdrag sedermera genom tilläggsdirektiv den 8 september
1972 (Ju 1973ill) begränsats till alt avse frågan om vidgad rält för
utlandssvenskar att delta i val till riksdagen.

VTU har genom betänkandet (SOU 1975i8) Utlandssvenskarnas
rösträtt slutfört sitt utredningsuppdrag. 1 betänkandet föreslås dels en
vidgning av kretsen röstberättigade utlandssvenskar, dels vissa lättnader för
de röstberättigade vad angår förutsättningarna för alt bli upptagen i
röstlängd och atl delta i val. Vidare behandlas i betänkandet vissa
informationsfrågor. Vad angår förslaget att vidga kretsen röstberältigade är
utredningen inle enig.

Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av
rikspolis-

'Numera lagmannen Björn Widegren, ordförande,
riksdagsledamoten Thure Dahlberg, numera direktören Stig Lundgren,
riksdagsledamoten N. Yngve Nilsson, dåvarande ledamoten av riksdagens andra
kammare, redaktören Olaus Nyberg och riksdagsledamoten Ivan Svanström.

2* Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 111

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 8

styrelsen
(RPS), riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Slockholms, Blekinge,
Göteborgs och Bohus, Gävleborgs och Jämtlands län, hemvistsakkunniga (Fi 1970i71),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Centralorganisationen S.ACO/SR, Utlandssvenskarnas Förening och Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandel. Länsstyrelsen i Stockholms [än har lill sitt
remissyttrande fogat yttranden av Stockholms kommunstyrelse och lokala
skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) har förklarat sig avstå från atl yttra sig.

2
Gällande regler

2.1
Rösträtt och röstlängdsförfarande m. m.

Den
grundläggande bestämmelsen om rösträtt vid val till riksdagen finns i 3 kap. 2 S
regeringsformen (RF). Enligl paragrafens första stycke tillkommer rösträtt vid
riksdagsval svensk medborgare som är bosatt i riket. 1 fråga om rösträtt för
svensk medborgare som inte är bosatt här hänvisas till bestämmelser i lag.
Generellt gäller att den som inte har uppnått 18 års ålder senast på valdagen
eller som är omyndigförklarad av domstol inle har rösträtt.

1
paragrafens andra stycke föreskrivs vidare att frågan huruvida rösträtt föreligger
avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Bestämmelserna
om röstlängd ålerfinns i 4 kap. vallagen (1972i620). Vallagen skiljer mellan
allmän och särskild röstlängd. 1 fråga om båda typerna av röstlängd gäller att
de upprättas årligen. 1 4 kap. I-IO SS ges regler om allmän röstlängd som
avser-i landet kyrkobokförda personer. 1 de följande paragraferna, 11-21 SS.
som rör särskild röstlängd, anges i vilken utsträckning svensk medborgare som
inte är bosalt i riket har rösträtt och under vilka förut.sättningar sådan
svensk medborgare las upp i särskild röstlängd. Bestämmelserna om
utlandssvenskarnas rösträtt har, i allt väsentligt oförändrade, hämtats från
den numera upphävda lagen (1920i796) om val till riksdagen där de infördes år
1967 (se prop. 1967:145, KU 1967i55, rskr 1967i379). Innebörden av dem är i
huvudsak följanae.

Svensk medborgare som är
bosatt utom riket - vilket han i förevarande sammanhang anses vara om han
enligt länsstyrelsens personband inte är kyrkobokförd här (11 S andra stycket)
- har rösträtt vid val till riksdagen, om han har varit kyrkobokförd här någon
gång under de senast förflutna fem kalenderåren och i övrigi uppfyller rösträllsvillkoren
i 3 kap. 2 S RF (11 S första stycket).

Till
skillnad från röstberältigade personer som är kyrkobokförda i landet las i ullandet
bosatta svenska medborgare, som har rösträtt enligl 4 kap. 11 S vallagen, inte
utan egen medverkan upp i röstlängd. Utlandssvensken måste således ansöka om
att bli upptagen i särskild röstlängd (12 S andra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 9

slyckel).
Ansökan skall göras skriftligen till centrala valmyndigheten, dvs. RSV, och
vara inkommen dit senast den 1 juni del år röstlängden upprättas (13 S första slyckel).
I princip tas endast den som nämnda dag har rösträtt enligt II S upp i särskild
röstlängd (12 S andra stycket).

De
särskilda röstlängderna upprättas inte som de allmänna valdistrikisvis av de
lokala skattemyndigheterna ulan centralt av RSV, en för varje valkrets (12 S
första slyckel). Liksom allmän röstlängd skall särskild röstlängd vara upprättad
senast den 15 juni.

Det
är således RSV som prövar huruvida den som har ansökt om atl bli upplagen i
särskild röstlängd uppfyller rösträttsvillkoren. Därvid skall RSV bl. a.
kontrollera alt sökanden inle den 1 juni är kyrkobokförd i landet men atl han
har varit kyrkobokförd här någon gång inom föreskriven tid och alt han är
svensk medborgare.

Frågan
huruvida sökanden är kyrkobokförd i landet avgörs som redan har nämnts med
ledning av länsstyrelsens personband. Vad gäller kontrollen av tidigare
kyrkobokföring görs denna i huvudsak med ledning av elt manuellt kortregister
som förs av RSV. Detta register upptar dels sådana personer som har flyttat lill
Sverige och kyrkobokförts här, dels personer som har varit kyrkobokförda i
landet men som har flyttat utrikes och därvid avregislrerats i
kyrkobokföringen. Registret, som kontinuerligt hålls aktuellt, är upplagt så atl
det för varje registrerad person finns ett kort med uppgift om personnummer,
namn, medborgarskap och eventuell omyndighetsförklaring saml, såvitt angår utflyttade,
uppgift om utflyltningsdalum, församling varifrån utflyttningen skedde och utflyttningsland.
Registret är på så sätt ofullständigt atl del inte omfatiar personer som har
flyttat utrikes före år 1947.

I
fråga om medborgarskapskontrollen innebär vallagens bestämmelser alt sökande
för att fä sin ansökan bifallen måsle vara innehavare av giltigt svenskl pass
av vilket framgår att han är svensk medborgare. För att tillförsäkra RSV
erforderligt underiag för prövningen av sökandens medborgarskap föreskrivs att
vid ansökningshandlingen skall fogas elt intyg som visar atl sökanden är
innehavare av sådanl pass (13 S andra stycket). Intyget skall vara utfärdat av
svensk beskickning, annan svensk utlandsmyndighet som RSV har bestämt eller
svensk polismyndighet samma år som röstlängden upprättas. Ansökningshandling
som inle är åtföljd av sådant intyg tas inte upp lill prövning.

Vid
bifall lill ansökan atl bli upplagen i särskild röstlängd förs sökanden upp i
röstlängden för den valkrets där han senast har varit kyrkobokförd. Skulle
ansökan däremot lämnas utan bifall, skall RSV genast underrätta sökanden.om
beslutet. 1 delta skall anges lid och plats för prövning av anmärkning (4 kap.
14 Svallagen).

Vad
gäller den del av röstlängdsförfarandet som vidtar sedan röstlängd senast den
15 juni har upprättats skiljer sig reglerna för allmän och särskild röstlängd
mycket litet åt. Röstlängd skall vara utlagd för granskning under

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 10

sista
veckan i juni månad, allmän röstlängd hos lokala skattemyndigheten och särskild
röstlängd hos länsstyrelsen (3 och 15 SS)- Anmärkning mot röstlängd skall göras
skriftligen och vara länsstyrelsen lill hända senast den 15 juli (4 och 16 SS)-
Länsstyrelsen prövar anmärkning mot röstlängd vid offentligt sammanträde den 22
juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag, närmast påföljande måndag
och meddelar senast dagen efter sammanträdets slut beslul över varje särskild
anmärkning (5 och 17 SS). Allmän röstlängd såväl som särskild sådan gäller från
och med den 1 september det år röstlängden upprättas lill och med den 31
augusti påföljande år (7 och 19 SS).

Röstlängd
kan rättas sedan det egentliga röstlängdsförfarandel har avslutats. Har
röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av talan mol beslut över
anmärkning skall länsstyrelsen nämligen rätta längden i enlighet med
förklaringen (7 och 19 SS)- Av 8 S följer vidare att det finns ytteriigare en
möjlighet lill rättelse. Denna avser emellertid endast allmän röstlängd.
Innebörden av dessa beslämmelser är följande. Har någon inle blivil upptagen i
allmän röstlängd eller har det i längden beträffande honom antecknats atl han
blir röstberättigad viss dag efter den 1 september det år röstlängden upprättas
eller att rösträtt inle föreligger vid val till riksdagen kan han eller lokala
skattemyndigheten - förutsatt all anmärkning inle har framställts enligt 4 S -
hos länsstyrelsen ansöka om rättelse. Länsstyrelsen skall beslula om rättelse
om det är uppenbart all fel till den enskildes nackdel föreligger. Ansökan
skall föratl tas upp till prövning ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1
september det år då röstlängden upprättas.

Som
har framgått av det föregående anknyter reglerna rörande såväl allmän som
särskild röstlängd till kyrkobokföringen. Endast den som den 1 juni är kyrkobokförd
i landet tas sålunda upp i allmän röstlängd medan den som inte är men har varit
det någon gång under de senast förflutna fem kalenderåren kan las upp i
särskild röstlängd efter ansökan. Efiersom rösträtt vid de kommunala valen alltid
förutsätter kyrkobokföring i landet är utlandssvenskarna uteslutna från
rösträtt vid dessa val. Den särskilda röstlängden gäller endast riksdagsval.

Förutsättningarna
för kyrkobokföring i landel ges i folkbokföringsförordningen (1967il89).
Enligt 11 S förordningen är huvudregeln den att var och en kyrkobokförs i den
församling och på den fastighet där han är bosatt. Som elt undanlag från huvudregeln
gäller emellertid att den som är anställd på utländsk ort i svenska statens tjänsl
kyrkobokförs i Storkyrkolörsam-lingen i Stockholm (20 S förordningen). Detsamma
gäller hans familj och svenska betjäning. Den kategori som omfattas av undanlagsbestämmelsen
kvarstår alltså i den svenska kyrkobokföringen trots bosättning ulomlands. 1
och med detta tas röstberältigade personer inom denna kategori automatiskt upp
i allmän röstlängd.

I
anslutning lill det nyss sagda om medborgarskapskontroll vid röstlängdsförfarandel
bör nämnas atl som allmän regel gäller alt svensk med-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 11

borgare
inte får resa ul ur landet om han inte innehar giltigt pass. Detta framgår av
kungörelsen (1941:836) om skyldighel för svensk medborgare att vid utresa ur
riket inneha giltigt svenskl pass. Något passtvång råder emellertid inte inom
Norden.

Pass
utfärdas dels av inrikes passmyndigheter enligt kungörelsen (1940i471)om utfärdande
inom riket av passat svensk medborgare för utrikes resa (passkungörelsen), dels
av utlandsmyndigheter enligt kungörelsen (1940i548) om utfärdande av pass å
beskickningar och konsulat (utrikesförvaltningens passkungörelse). Enligt båda
passkungörelserna får pass utfärdas att gälla för en tid av högst 10 år eller,
om passökanden inte har fyllt 18 år, för högst 5 år från utfärdandet.

Del
förtjänar atl nämnas att RPS enligt passkungörelsen skall föra elt centralt
passregister. Registret, som är ett ADB-register, omfatiar inte bara uppgifter
om pass utfärdade av inrikes passmyndighet utan också uppgifter om pass, som
utlandsmyndighet har utfärdat. Del centrala passregistret innehåller således
uppgifter om samtliga giltiga svenska pass. Uppgifter om des. k. diplomatpassen
ingår dock inle i registret.

2.2
Röstkort och röstning

Vad
angår röstkort, röstning och därtill anknytande frågor uppställer inte vallagen
några egentliga särregler för dem som har lagils upp i särskild röstlängd. För
var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad upprättas således
röstkort med uppgifter om den röstberättigade. För röstberättigad som inte har
känd adress upprättas emellertid sådanl kort endast om han begär det (7 kap. I S)-

Röstberättigad
utlandssvensk som befinner sig här i landet kan självfallet utöva sin rösträtt
i vallokal eller på posianslall där röstning äger rum. Särskild röstlängd skall
finnas tillgänglig i vallokalen för det valdistrikt inom valkretsen som
länsstyrelsen har bestämt.

Liksom
varje annan röstberättigad har röstberättigad utlandssvensk också möjlighet all
avge sin röst hos utlandsmyndighet. Bestämmelserna om röstning hos
utlandsmyndighet ålerfinns i 10 kap. 7-11 SS.

Av
intresse i förevarande sammanhang är att det är RSV som efter samråd med
utrikesdepartementet bestämmer hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning
skall äga rum och att det är utlandsmyndighetens chef som bestämmer när och var
röstning äger rum hos myndigheten. Röstmollagare hos utlandsmyndighet är myndighetens
chef eller den han utser (10 kap. 7S).

Röstning
hos utlandsmyndighet fär inte ske ulan alt röstkort avlämnas (8 kap. 3 S)-
Väljare som har sjöfartsbok får emellertid rösta på fartyg utan atl avlämna
röstkort. 1 sådant fall skall röstmoltagaren upprätta ett adresskori med
ledning av sjöfartsboken och de uppgifter som väljaren kan lämna (10 kap. 4S).

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 12

Väljare
som inte själv kan uppsöka sin vallokal för alt rösta har enligl vallagen olika
möjligheter all rösta genom bud. Väljare som är gift fär således lämna valsedel
genom sin make (11 kap. 1 S)- Väljare som på grund av sjukdom, rörelsehinder
eller hög ålder inte kan inställa sig i sin vallokal har möjlighet atl lämna
valsedel också genom annat bud än make (11 kap. 3 S)- Enligl en nyligen anlagen
regel (prop. 1975i27) får väljare som betjänas av lantbrevbärare även lämna
valsedel genom denne, förutsatt att lantbrevbäraren är knuten till
postanstalt, vid vilken röstning äger rum (11 kap. 5S).

Valsedelsförsändelse
enligt 11 kap. 1 och 3 SS får lämnas inle bara i vallokal för det valdistrikt
där väljaren är upptagen i röstlängd ulan också på post-anstalt. Försändelse
enligt 11 kap. 1 S kan dessuiom lämnas hos ullands-myndighet och på fartyg.
Detta gäller däremot inle försändelse enligl 11 kap. 3 S. Den som t. ex. på
grund av sjukdom avser atl rösta hos utlandsmyndighet med valsedelsförsändelse
kan således inte använda annat bud än make.

1
fråga om de rent praktiska möjligheterna atl utöva rösträtt hos ullands-myndighet
kan följande tilläggas. Vid 1973års allmänna val värdet möjligl att rösta vid
ett stort antal utlandsmyndigheter, dock inle vid någon utlandsmyndighet i
Schweiz eftersom statsmakterna där inte är beredda att medge röstmottagning
inom landets gränser.

Som
har framgått av det tidigare anförda uppställer inte vallagen något krav alt
röstmottagning hos utlandsmyndighet lär ske endast på den ort där
utlandsmyndigheten är stationerad. 1 viss uisträckning förekom det också vid
1973 års val att röstmottagning anordnades på annan ort.

3
Valtekniska utredningen

3.1
Inledning

Utredningen
anger lill en början att den har uppfattat sitt uppdrag att förutsättningslöst
pröva frågan om vidgad rätt för utlandssvenskar att delta i val till riksdagen
så alt detla omfattar inte bara frågan om och i vilken uisträckning en vidgning
av kretsen röstberättigade bör ske. Utredningen har därför också undersökt
vilka ålgärder som kan och bör vidtas för atl underlätta för dem, som är
röstberättigade, atl utöva sin rösträtt. Betänkandet innehåller sålunda dels etl
förslag som innebär en vidgning av kretsen röstberättigade, dels etl antal
förslag av valteknisk natur som rör upprättandel av röstlängd och
röstmottagning. 1 den mera principiella frågan hur kretsen röstberättigade
skall bestämmas är utredningen inte enig. Vidare har utredningen uttalat
allmänna rekommendationer som tar sikte på en vidgad information kring val
förfarandet. Som bilaga till betänkandet ingår en re-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 13

dovisning
för en enkätundersökning rörande utlandssvenskarna och de svenska riksdagsvalen
som ulredningen har genomfört.

3.2
Enkätundersökningen

1
syfte alt skaffa sig en uppfattning om intresset bland utlandssvenskarna för
deltagande i val lill riksdagen samt att söka kartlägga de svårigheter som kan
vara förenade med valdeltagande för svenska medborgare bosatta i ullandet har
utredningen som nyss nämnts genomfört en enkätundersökning bland i utlandet
bosatta svenska medborgare som vid undersökningstillfället hade uppnått
rösträttsålder. Arbetet med uppläggningen och genomförandet av undersökningen
har letts av en särskild av utredningen anlitad utredningsman.

För elt
närmare studium av enkätens uppläggning och metoder kan här hänvisas till
redovisningen i betänkandet (s. 99-105). 1 detta sammanhang kan nämnas att
undersökningen i stort genomfördes på så sätt att ett under ulredningens ledning
utarbetat frågeformulär (se bil. 2 lill utredningens belänkande) under i
huvudsak oktober månad 1973 tillställdes ca 3 000 personer. Från dessa erhöll
utredningen omkring 2 000 besvarade frågeformulär i retur, vilka sedermera
bearbetades. Resultatet av bearbetningen finns utförligt redovisat i
tabellform (se bil. 3 lill utredningens betänkande).

Såväl
under fältarbetet som vid bearbetningen av svaren har enkäten behandlats som
två, från varandra frislående undersökningar. Den ena avsåg etl slörre
befolkningsurval av sådana utlandssvenskar som i och för sig var
röstberättigade vid 1973 års val - dvs. som hade utvandrat under åren 1968-1972.
Den andra avsåg ell mindre urval av sådana utlandssvenskar som vid
undersökningstillfället hade föriorat rösträtten, därför alt de hade utvandrat
före år 1968, närmare bestämt under åren 1948-1967.

1
frågeformuläret - som var gemensamt för båda enkäterna - ställdes elt stort
antal frågor rörande bl. a. den intervjuades relation till och kontakter med
Sverige (via besök, släktingar, massmedier m. m.), anknytning lill bosättningslandel
(medborgarskap, giftermål, längden av utlandsvistelsen), kontakter med svenska
utlandsmyndigheter och lokala svenska eller andra föreningar på orten,
deltagande i svenska val 1973 och tidigare, uppfattning om vikten av deltagande
i sådana val, upplevda svårigheter i samband med röstning samt om deltagande i
val i bosättningslandet.

1
det följande återges några iakttagelser och slutsatser från den sammanfattande
redovisningen i belänkandet.

Vad
först gäller de röstberättigade utlandssvenskarnas antal så uppgår del enligt
utredningsmannens uppskattning lill ca 15 000 personer. Av de tillfrågade
röstade ca 25 % vid 1973 års val. Av de utlandssvenskar som utnyttjade sin
rösträtt hade 96 ?

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 14

röstat
i Sverige före utflyttningen. Utredningsmannen konstaterar vidare atl det finns
etl klart markerat intresse hos de röstberättigade utlandssvenskarna atl delta
i svenska val. 86 % av dem som var med och röstade 1973 anser det "myckel
viktigt". Av dem som inte röstade 1973 har 43 % samma uppfattning. Framför
alll är intresset för deltagande i svenska val klart slörre än för deltagande i
bosättningslandels val. Störsi intresse för deltagande i svenska val har de som
har bosatt sig i Nordamerika. De som har stannat i Norden är nästan lika
intresserade av atl rösta i bosättnings-landet som i Sverige.

Elt
förmodande från utredningsmannens sida är att antalet röstande utlandssvenskar
skulle maximalt fördubblas om rösträtten bibehålls som nu men svårigheterna alt
skaffa röstkort (inklusive eventuella brister i informationen om valet)
nedbringas lill etl minimum. 1 sammanfattningen sägs vidare att, av enkäten all
döma, upplysningar som tränger ut ordentligt och sker i tid om alt svenskl val
är förestående och som även anger när och hur begäran om röstkort skall göras
och när och hur själva röstningen skall ske skulle medföra en påtaglig ökning
av utlandssvenskarnas valdeltagande. Själva "krånglet" med
röstningen, röstningssystemet, framhävs som elt verkligt motstånd bara från de
håll där ointresset förefaller vara störst.

Vad
gäller frågan vilken betydelse längden av utlandsvistelsen har för intresset
att delta i svenska val uttalar utredningsmannen bl. a. följande. Redan 4-5 år
efter utvandringen har intresset att delta i svenska val avtagit bland
utlandssvenskarna (här avses också de som flyttat ut före 1968). D.et tycks
vidare som om intresset vore lägst bland dem som emigrerade för 6-9 år sedan
(alltså alldeles efter det alt de förlorat rösträtten), medan det bland dem som
har varit utlandssvenskar ännu längre tid sedan tycks sakta öka igen. Totalt setl
lyder materialet på att del verkliga intresset ("mycket stora") alt
delta i svenska val efter mer än 15 års utlandsvistelse är ungefär lika utbrett
som det var i slutet av femårsperioden med bibehållen rösträtt, utom
beträffande personer som är bosatta i våra nordiska grannländer hos vilka intres.sel
dock är växande efter en nedgång.

En
annan fråga som utredningsmannen söker besvara är med vilka medier man bäst kan
sprida informaiion om atl val förestår m. m. Den viktigaste informationskällan
förefaller att vara de rikssvenska tidningarna. Som näst viktigast
informationskälla anges brev från släktingar och vänner i Sverige. 30 % av dem
som röstade uppger sig ha fått valinformation direki från myndigheterna.
Detsamma uppger 6 96 av dem som inte röstade. De dagstidningar som ges ul i
Sverige betyder mycket överallt, de svenska hemmaprogrammen i radio mycket
framför allt i grannländerna.

Ju
längre borl utlandssvenskarna är bosatta desto mer tycks släktingars och
vänners brev och myndigheternas information betyda. Det förefaller utredningsmannen
som de allra flesla nåddes av valinformation i en eller annan form före valet
1973. Han noterar emellertid att många i svaren

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 15

på
frågorna klagar på alt den nådde dem alltför sent.

Utlandssvenskar i
rösträttsåldern som inte är röstberättigade i Sverige skiljer sig enligt
utredningsmannen demografiskt och geografiskt en del från de röstberättigade
utlandssvenskarna. De båda grupperna äremellertid ungefär jämnslora, troligen
med någon övervikt för icke röstberättigade (ca 15(K)0 röstberättigade och ca
18 000 icke röstberättigade). De som har varil borta mer än fem år - de icke
röstberättigade - är talrikare framför allt i USA och Norge, medan de som
flyttat ul under senare år i större utsträckning finns i Spanien, Portugal,
Schweiz, Afrika och Asien.

Genom
olika medier håller sig de icke röstberättigade utlandssvenskarna mer eller
mindre å jour med vad som händer i Sverige. 55 % prenumererar på en eller flera
rikssvenska tidningar (62 % av de röslberätligade). De flesla av dem läser dem
också regelbundet. 15 % lyssnar regelbundet på svenska hemmaprogram (14 % av de
röstberättigade), 9 % på svenska utlandsprogram i radiod 1 % av de röstberältigade).

Av
de icke röstberättigade som har flyttat till något av de nordiska länderna
tycks de som därigenom anser sig ha fält del bättre vara något fler än de som
anser atl de fäll del sämre när det gäller den allmänna laglydnaden, umgänget
människor emellan och möjlighelerna alt få elt bra arbele. 1 övriga Europa är
del fler som tycker all del är bättre där de nu bor med avseende på
beskattningen, umgänget, klimatet och möjligheterna all driva ell företag. I
Nord- och Sydamerika är det en klar övervikt för dem som anser all de har fall
en "bättre" beskattning, bättre möjligheler atl driva ell förelag, bättre
klimat, bättre möjligheler att fä etl bra arbele och bättre umgänge. Vad man
anser sig ha förlorat genom utvandringen är omvårdnaden om de gamla,
sjukvården, levnadsstandarden och - på sina håll - skolutbildningen. En
jämförelse mellan dem som har flyttat ut för mer än fem år sedan och dem som
flyttat ul senare visar i dessa delar en påfallande överensslämmelse i
attityderna lill del gamla hemlandet.

Åtskilliga
utlandssvenskar som har varil borta frän Sverige mer än fem år räknar fortfarande
med all ha kvar sin svenska rösträtt (17 %). Lika många uppger all de också har
rösträtt i bosättningslandel. Före utflyttningen från Sverige hade 69 % röstat
vid etl eller flera tillfällen, efter utflyttningen hade 18 % deltagit i något
svenskt val. Av de ej röstberättigade anser 40 % det mycket viktigt all rösta
vid svenska val (molsvarande siffra för de röstberättigade, 53 %), medan 43 %
(31 %) anser del myckel viktigt alt rösta i bosättningslandel. Utredningsmannen
noterar alt intresset all rösta i de svenska valen växer med utlandsvistelsens
längd såvitt gäller personer bo-salta i de nordiska länderna och övriga Europa
och är mer oförändrat genom åren beträffande dem som lever på andra håll. De
som är mycket angelägna bland de icke röstberättigade är lalaligasl i de
nordiska ländema och Amerika och betydligt talrikare i Europa utanför Norden
(46 % anser del myckel viktigt all få rösta i Sverige, 65 % är myckel
intresserade av atl fä rösta i bosättningslandel).

3* Riksdagen 1976. I saml. Nr 111

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 16

3.3
Kretsen röstberättigade

Utredningen
har som en allmän utgångspunkt för vidare resonemang kring frågan om kretsen
röstberättigade bör vidgas intagit den ståndpunkten alt en eventuell vidgning
inte kan göras så långtgående atl varje krav på tidigare bosättning i Sverige
(kyrkobokföring) efterges. Vilken lösning man än väljer måste sålunda det kravel
upprätthållas atl den som tillerkänns rösträtt också har någon anknytning lill landet
och intresse för de politiska beslut som fallas där.

Ulredningen
har övervägl om del finns möjlighet atl urskilja och beskriva kategorier av
personer som kan antas ha särskild anknytning till Sverige och som därför bör
bibehållas vid sin rösträtt, eller om en begränsning bör sökas efter mera
generella kriterier. 1 sitt resonemang kring dessa frågor konstaterar
utredningen atl en kategori utlandssvenskar redan f n. kan sägas vara
särbehandlad, nämligen de tjänstemän som tjänstgör vid landets utlandsmyndigheter.
Dessa personer kvarstår i kyrkobokföringen med resultat att de förs upp i den
allmänna röstlängden. Utredningen erinrar om att en möjlighet som diskuterades
i samband med införandet av nu gällande regler men som då avvisades är att för
ytterligare yrkeskategorier införa samma reglering. Även om man bortser från
all elt kvarstående inom kyrkobokföringen medför oöverblickbara konsekvenser
också på andra områden är, enligl utredningen, en lösning efter denna linje
förenad med avsevärda nackdelar. Det är sålunda förenat med stora svårigheter
att dra gränserna mellan olika persongrupper efter deras yrke eller
tjänstgöring och åstadkomma en avgränsning som är så klar alt den inte ger
upphov lill svårigheter för myndigheler och enskilda vid tillämpningen. Även om
gränserna dras så alt några tolkningssvårigheter inle uppkommer kvarstår med
stor sannolikhet också invändningen att de är godtyckligt dragna. En härmed
sammanhängande synpunkt är den att del ständigt sker en utveckling som medför
alt en gång dragna gränser med tiden ter sig som orättvisa och all grupper av
medborgare kommer i den situationen alt de med lika slor rätl som redan
röstberättigade kategorier kan påstå atl de bör bibehållas vid sin rösträtt.

Nämnda
svårigheter föreligger enligl utredningen oavsett om man väljer att införa
kategoribestämmelser i folkbokföringsförordningen eller vallagen. Utredningen
påpekar vidare alt bestämmelserna om folkbokföring är föremål för översyn av hemvisisakkunniga
(Fi 1970i7l). Utredningen har inhämtat att de sakkunniga arbetar efter den
linjen all fortsättningsvis endast den som har verkligt hemvist i landet skall
tas med i kyrkobokföringen. Inte heller utlandssvenskar i diplomatisk tjänsl
skall således kunna kvarstå i kyrkobokföringen om de inle har hemvist i landet
ulan är bosatta i utlandel under sin tjänstgöring.

De
nu redovisade övervägandena anser utredningen innefattar skäl nog för atl
avvisa en lösning enligt tanken på en kategoriindelning. Ytterligare

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 17

en
utgångspunkt för utredningens vidare överväganden är således alt, om en
vidgning av kretsen röstberättigade skall genomföras samtidigt som kravel på
någon begränsning upprätthålls, denna vidgning bör sökas efter generella
kriterier.

Enligt
ulredningen kan den principiella, mera politiskt betonade frågan om en vidgning
av kretsen röstberältigade inte ses helt isolerat från de grundläggande
riktlinjerna för hur röstlängden lämpligen bör upprättas.

En
fråga som ulredningen har ställt sig är om man med utgångspunkt endast från de
uppgifter som kan erhållas från RPSis centrala passregister och RSVis
kortregister över ul- och inflyttade personer kan upprätta en röstlängd, som
upptar alla svenska medborgare som vid en given lidpunkt inte är men tidigare
har varil kyrkobokförda i landet, eller om man måste kräva viss medverkan från
de personer som skall tas med.

Till
belysning av denna fråga har ulredningen inhämtat yttrande från RSV. Av yttrandet
framgår bl. a. alt verkels kortregister, som omfattar ca 1,5 miljoner kort, inle
ar helt tillförlitligt ulan måsle betecknas som etl hjälpregister för
kyrkobokföringen. Enligl föreliggande planer kan registret komma atl överföras
på ADB höslen 1979. Om del nuvarande registret skall användas för upprättande
av särskild röstlängd utan ansökningsförfarande är det nödvändigt atl
kontrollera registrets innehåll beträffande utvandrade svenska medborgare.
Kontrollarbetet blir omfattande men är av engångskaraktär, eftersom aktualiseringen
av del nyupprätlade ADB-regi-stret kommer alt ske automatiskt efter varje ny
anmälan om utvandring eller invandring. Överförandet av registret till ADB
kommer emellertid inle att eliminera den brist som består däri alt registret inle
innehåller uppgifter om utflyttningar före år 1947. RSV är av den uppfattningen
att kortregistret inte kan användas för upprättande av särskild röstlängd utan
ansökningsförfarande åren 1976 och 1979.

Efter
att ha granskal olika system för upprättande av röstlängd konstaterar ulredningen
att det inte är möjligt att framställa röstlängd som avser utlandssvenskar med
samma grad av automatik som då det gäller allmän röstlängd. Delta har sin grund
i det faktiska förhållandel atl det för de svenskar som har flyttat till utlandel
inle finns tillgång lill någon registrering liknande den som sker inom ramen
för folkbokföringen. Del röst-längdsunderiag som med automatik kan åstadkommas
genom en samkör-ning av olika register - RSVis register över utflyttade och RPSis
centrala passregisier - och länsstyrelsernas rösträitsband för allmän röstlängd
ger med viss säkerhet uppgift om vilka utlandssvenskar som har varit kyrkobokförda
här år 1947 eller senare men som inte är det nu och som är innehavare av
giltiga svenska pass. Varje syslem som bygger på automatik kommer emellertid
att vara behäftat med brister, beroende på atl underiagei inle alltid ger en
korrekt bild. Bland de personer som har lagils fram genom en sådan samköming av
register och rösträitsband för allmän röstlängd måste därför en sållning
företas. Utredningen pekar bl.a. på del förhållandel att

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 18

passregislrel
lika litet som RSVis register över utflyttade aktualiseras vid dödsfall och all
passregislrel belräffande viss person kan innehålla uppgift att denne är
innehavare av giltigt svenskt pass trots alt vederbörande i verkligheten har föriorat
sitt svenska medborgarskap. Anledningen kan vara alt passmyndigheterna inte har
fåll kännedom om saken och all därför beslul om återkaUelse av pass inte har
fattats.

Utredningen
kan inle acceptera ell syslem som är så uppbyggt alt också personer som har
avlidit eller föriorat sill svenska medborgarskap las upp i röstlängd.
Utgångspunkten bör vara den att den röstlängd som läggs fram för granskning
enbart upptar personer som vid gällande kvalifikalionsdalum - f n. den I juni
del år röstlängden upprättas -är röstberättigade. De brister som är förenade
med ell syslem som bygger på automatik är enligt ulredningen så allvariiga all
de inle kan anses botade genom förekomsten av en efterföljande gransknings- och
anmärkningsprocedur. Utredningen utgår därför från atl upprättandet av
röstlängd även i fortsättningen bör kräva viss medverkan från de
röstberättigade utlandssvenskarna. 1 praktiken innebär kravel på medverkan all endasl
den som har ansökt om alt bli upptagen i röstlängd och vars ansökan bifalls las
upp i längden. Ulredningen understryker emellertid del angelägna i alt kravel
på medverkan ges sådanl innehåll och en sådan utformning all valdeltagandet
inte i onödan hämmas eller hindras.

I
anslutning till sin granskning av möjlighelerna atl framställa röstlängd avseende
utlandssvenskarna utan någon form av ansökningsförfarande har utredningen också
haft anledning atl ta ställning lill etl av RSV framlagt förslag med ell
modifierat ansökningsförfarande. Förslaget innebär alt del nuvarande ansökningsförfarandel
för den särskilda röstlängden slopas, atl svensk medborgare ulomlands får rösta
om han kan visa giltigt svenskl pass och att rösten som sådan betraktas som
ansökan om rösträtt, alt en särskild röstlängd upprättas av RSV med ledning av
mottagna utlandsröster samt all ullandsröslningen påbörjas tidigare än nu,
förslagsvis den trettioförsta dagen före valdagen, och avslutas senast åttonde
dagen före valdagen. RSV är inle berett all förorda en molsvarande lösning för
de utlandssvenskar som vill försäkra sig om all kunna rösta i Sverige. Försådana
personer bör nu gällande ordning i huvudsak behållas och således röstkort utfärdas.

Den
av RSV förordade lösningen har enligt ulredningen den inle obetydliga fördelen
framför nu gällande system all den enskilde utlandssvensken inför valet inle
behöver la kontakt med utlandsmyndighet mer än en gång, nämligen då han besöker
myndigheten för all avge sin röst. Även om det rent formellt kan hävdas atl
röstlängden med denna lösning är upprättad och föreligger före valdagen och
därmed också före valet, finner utredningen dock för sin del atl lösningen
innebär ell alltför märkbart avsteg från gällande valordning och särskilt fömtsättningama
för regeringsformens beslämmelse om röstlängden som exklusivt bevismedel. Hela
ändamålet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 19

med
den gransknings- och anmärkningsprocedur som ingår i röstlängdsförfarandel
skulle i verkligheten gå föriorad. Allmänt sell finns del enligl utredningen inle
någon anledning alt ställa mindre långt gående krav på säkerhet och kontroll då
del gäller upprättandet av röstlängd som upptar i utlandel bosalla svenska
medborgare. Snarare skulle man kunna påslå all de möjligheler lill kontroll som
erbjuds bör tas lill vara i slörsla möjliga mån, efiersom det här är fråga om
en grupp personer som inle konlinueriigt är föremål för registrering inom ramen
för folkbokföringen.

Vad
gäller de i det föregående redovisade uttalandena alt anknytning lill Sverige
bör vara en förutsättning för rösträtt och all varje begränsning som ell krav
på anknytning för med sig måsle ha generell giltighet är utredningen enig. Belräffande
den mera politiskt färgade frågan rörande den grad av anknytning som bör krävas
för rösträtt och del sätt varpå anknytningen skall dokumenteras har
diskussionen däremot förts efter olika linjer inom ulredningen.

Utredningens
majoritet tolkar för sin del de svar som har framkommit i enkäten så, all
utlandssvenskarnas intresse för deltagande i svenska val kvarstår på en i stort
sett oförändrad nivå också då utlandsvistelsen har varat väsentligt mer än fem
år. Inlresseni vån är inle bara tämligen oförändrad ulan också relativt hög.
Nämnda förhållanden utgör enligl majoritetens mening ell slöd för
uppfattningen atl del inle är ovanligt atl utlandssvensken stannar utomlands
längre sammanhängande perioder än fem år ulan all därför mista kontakten med
hemlandet. Att intresset för Sverige avtar vid viss tidpunkt kan inle utläsas
ur enkäten. I varje fall synes inte utgången av den första femårsperioden av
utlandsvistelsen utgöra någon avgörande skiljelinje härvidlag.

Mot
denna bakgrund har utredningsmajorileten intagit den ståndpunkten alt en sådan
lösning bör eftersträvas som bättre än nuvarande schematiska regler låter den
enskildes intresse för det politiska livet i Sverige vara avgörande för frågan
om rösträtt.

Majoriteten
erinrar om atl - enligt vad utredningen har konstaterat -det inte är möjligt
att upprätta en röstlängd avseende utlandssvenskar helt ulan den enskilde
utlandssvenskens medverkan. Majoriteten anser sig vidare kunna utläsa av
enkätundersökningen alt del krav på medverkan som det nuvarande
ansökningsförfarandet innebär inte uppfattas som särskilt besvärande eller
hindersamt. Enkätundersökningen ger å andra sidan vid handen atl antalet
utlandssvenskar som inför 1973 års val skulle ha kunnat ansöka om att bli
upptagna i särskild röstlängd kan uppskattas lill ca 15 000 personer. Siffran
kan jämföras med antalet personer som verkligen ansökt härom - inte fullt 5 000
personer. Av ansökningarna lämnades emellertid i runt tal 1 000 utan bifall, ca
850 av den anledningen att sökanden var kyrkobokförd i landet den 1 juni och
därför inte var alt betrakta som utlandssvensk. Majoriteten nämner vidare att,
av enkäten alt döma, det förhållandet att information inte nått fram får ses
som en i högre grad bidragande

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 20

orsak
lill det förhållandevis låga antalet ansökningar än ansökningsförfarandet som sådanl.
Långt ifrån hela skillnaden mellan antalet i och för sig röstberättigade och
antalet sökande kan emellertid förklaras härav.

Även
med beaktande av informationens betydelse anser utredningens majoritet sig
därför kunna dra den slutsatsen atl redan elt krav på medverkan, som har
utformats så att endasl måttliga ansträngningar begärs av den enskilde,
fungerar som en tröskel, som inte passeras av andra än sådana som har elt så
uttalat intresse för dellagande i del svenska riksdagsvalet atl de bör
bibehållas vid sin rösträtt.

Av
principiella skäl finner majoriteten det önskvärt alt den nuvarande
femårsgränsen slopas utan alt ersättas av någon annan tidsgräns. Den bedömningen
görs också att tidsgränser från valleknisk synpunkt kan undvaras utan några
egentliga nackdelar.

Sammanfattningsvis
innebär majoritetens förslag att en vidgning av kretsen röslberätligade
utlandssvenskar bör komma till stånd. Den ändringen i gällande ordning föreslås
atl den gällande femårsgränsen slopas. Ansökningsförfarandet skall emellertid
i princip behållas. Röstberättigad enligt förslagel är varje svensk medborgare
som inte är kyrkobokförd i Sverige men som har varil del någon gång. En
förutsättning för utövandet av rösträtt är emellertid liksom för närvarande att
den röstberättigade utlandssvensken efter ansökan har tagils upp i röstlängd.
Därtill kommer givetvis regeringsformens generella krav på uppnådd ålder och
frånvaro av beslut om omyndighetsförklaring.

Två
av ulredningens ledamöter (herrar Dahlberg och Lundgren) har i denna del
reserverat sig. Bortsett från alla andra invändningar som enligl deras
uppfattning kan resas mot slopande av gällande regler anser de atl ulredningsmajoritetens
tolkning av enkätundersökningen såvitt angår utlandssvenskarnas intresse all
delta i svenska val är diskutabel. Det allvariiga enligl deras mening är
emellertid frågan om del är rimligt att ge svenskar som varaktigt har bosatt
sig utomlands rösträtt i svenska riksdagsval. Den allmänna rösträtten är ju en
politisk rättighet med vars hjälp man kan påverka samhällsutvecklingen i det
land där man stadigvarande bor. De svenskar som av många olika skäl har lämnat
vårt land har i själva verket avstått från denna rätt. Skulle de senare i livet
återvända till del gamla landet får de enligl gällande regler tillbaka denna
rätt. Vad gäller de medborgare som av olika skäl vistas utomlands under
begränsade perioder men som har för avsikt att återvända hem torde gällande
lagstiftning som ger dem möjlighet alt behålla rösträtten under fem år i de
allra fiesta fall vara fullt tillräcklig.

Reservanterna
erinrar vidare om den principiella syn som har kommil lill uttryck vad gäller
kommunal rösträtt och valbarhet till kommunala församlingar för invandrare.
Denna bygger på tanken att var och en skall få möjlighet alt påverka
samhällsutvecklingen där han vistas. Reservanterna delar denna principiella
syn, som enligt deras mening svåriigen kan förenas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 21

med
den egendomliga uppfattningen att utvandrare samtidigt och under elt helt liv
skall kunna påverka utvecklingen i det gamla landet där de kanske inte ens vill
bo. Reservanterna hävdar sammanfattningsvis alt ingenting har inträffat som
motiverar en ändring av gällande lagstiftning när det gäller utlandssvenskarnas
rösträtt i Sverige.

3.4
Röstlängdsförfarande och valdeltagande

Enligt
ulredningens mening finns del - vare sig kretsen röstberättigade bestäms på det
sätt som utredningsmajoriteten har förordal eller på annal sätt - anledning att
undersöka om inle de regler som gäller upprättande av särskild röstlängd kan
förenklas eller på annat sätt modifieras till lättnad för den enskilde.
Motsvarande gäller de regler som direkt tar sikte på avlämnande av valsedlar
hos utlandsmyndighet.

Vad
gäller röstlängdsreslerna är ulredningen av den uppfattningen all dessa bör
vara så långt möjligt likartade vare sig fråga är om röstlängd som avser utlandssvenskar
eller röstlängd avseende i landet bosatta svenska medborgare. Ulredningen
konstaterar atl de båda nu förekommande röstlängdsförfarandena på det hela
tagel löper parallellt efter likartade bestämmelser. Någon ändring som skulle
innebära en mindre grad av principiell överensstämmelse mellan de två
förfarandena bör inte eftersträvas.

Redan
den omständigheten atl utlandssvensk varken enligt gällande ordning eller med
den lösning som utredningsmajorileten har förordat skall tas med i röstlängd annal
än efter ansökan måste medföra alt vissa av de nu förekommande skillnaderna i
förfarandet för upprättande av röstlängd för hemmavarande svenskar och de i
ullandel bosatta kommer all kvarstå. Den gällande ordningen enligl vilka
ansökningarna från utlandssvenskar prövas centralt av RSV bör sålunda behållas
liksom principen alt röstlängderna upprättas valkretsvis av denna myndighet.
Utredningen delar den av RSV i dess förut nämnda yttrande uttalade uppfattning
all övervägande skäl talar för att särskilda röstlängder fortfarande upprättas
för de utlandssvenskar som befinns vara röstberättigade och att dessa inte i
särskild ordning slussas in i de allmänna röstlängderna.

Utredningen
anser vidare att liksom hittills en sista dag för ansökan måste fixeras. Mol
bakgrund av uttalanden bl. a. i riksdagsmotioner av innebörd alt valdagen är
alltför avlägsen - och intresset för valet i motsvarande mån dåligt - då tiden
för ansökan går ut har utredningen undersökt, om det är möjligt att beslämma
sista ansökningsdag till senare datum än den I juni. Utredningen har därvid
funnit att det inte är någon framkomlig väg att genom en avkortning av den
tidsfrist som vallagen ger för upprättande av röstlängd, dvs. 1-15 juni, senarelägga
sista dag för ansökan. Enligl ulredningens mening finns det inte heller skäl
all avvika från nuvarande regler såvitt angår övriga tidsfrister. Skall en senareläggning
av sista dag för ansökan ske, måste med andra ord en motsvarande senareläggning
ske

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 22

över
hela linjen så alt tidsmässigt samma utrymme ges för granskning och anmärkning
som hittills. Som har framgått av det föregående är del sålunda ulredningens
uppfattning all ordningen vid upprättandet av röstlängd måsle ge utrymme för elt
gransknings- och anmärkningsförfarande som innefattar reella möjligheter lill
demokratisk insyn.

Enligl
ulredningens mening skulle det i och för sig vara möjligl atl utsträcka
ansökningstiden två veckor. Delta skulle medföra en molsvarande förskjutning i
liden av gransknings- och anmärkningsproceduren och samlidigl innebära all den
lid som slår lill förfogande för framtagande och utsändande av röstkort
förkortas. Utredningen framhåller emellertid att det särskilt i förhållande till
utlandssvenskar måsle vara av värde att röstkort når den röstberättigade i god tid
före valet. All utsträcka ansökningstiden längre än till den 15 juni vill ulredningen
därför inle rekommendera.

Ulredningen
anser inte all en så blygsam ulslräckning av ansökningstiden som två veckors senareläggning
av sista ansökningsdagen skulle innebära kan vara av någon slörre betydeLse.
Det förefaller ulredningen mindre troligt atl intresset för valet är mera
påtagligt den 15 än den 1 juni. Utredningen föreslår därför atl liksom enligl
nuvarande ordning ansökan om all bli upptagen isärskild röstlängd skall göras
sist den 1 juni och atl försent inkommen ansökan inle las upp lill prövning.

Rörande
själva röstlängsförfarandet ullalar utredningen vidare alt del inte finns något
skäl att frångå regeln att särskild röstlängd skall upprättas åriigen så länge inle
annat övervägs belräffande allmän röstlängd. Vad som däremot kan diskuteras är
om ansökan atl bli upplagen i särskild röstlängd skall behöva göras varje år.
Utredningen har förståelse för atl den som är bosalt i utlandel upplever del
som onödigl att ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd måste förnyas
varje år och därför underlåter det under icke ordinarie valår, såvida inle
fråga om exlra val aktualiseras och information härom når ut före
ansökningstidens utgång. Den situationen måste emellertid kunna uppkomma att
frågan om extra val aktualiseras så sent, att ansökningstiden redan har gått
ut, då intresset för det förestående valet har väckts till liv. Den skisserade
situationen är enligt utredningen sällan förekommande men kan i sådana fall ha
desto större betydelse. Mot denna bakgrund förordar utredningen följande
ordning.

År
då ordinarie val äger rum måste var och en som vill bli upptagen i särskild
röstlängd göra ansökan om del. I detta sammanhang kontrolleras alltså
kyrkobokföring, medborgarskap m. m. Den prövande myndigheten, dvs. RSV, får då
också i flertalet fall uppgift om aktuella adresser. Den, vars ansökan har
bifallils, behöver inte under de två följande åren ansöka om att bli upptagen i
särskild röstlängd. Också under dessa år skall emellertid särskild röstlängd
upprättas av RSV. Till grund för röstlängderna under mellanvalsåren läggs den röstlängd
som upprättades närmast föregående ordinarie valår. Den som har tagits upp i
denna röstlängd tas också upp i den nya, förutsatt att han alltjämt uppfyller
övriga villkor för att tas upp

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 23

i
särskild röstlängd. I denna nya särskilda röstlängd las dessuiom den upp som
före den 1 juni samma år har gjort ansökan och som uppfyller kraven för
rösträtt.

Vad
gäller kontrollen av tidigare kyrkobokföring och av att sökanden är myndig har
denna hittills skett med hjälp av RSVis kortregister. Kontrollen av all
sökanden inle på grund av kyrkobokföring i landel las med i allmän röstlängd
har skett mot ell särskilt rösträitsband, avseende hela rikel. Denna ordning,
som innebär atl underiagei för kontrollen finns tillgängligt för den rösllängdsupprältande
myndigheten utan några åtgärder från sökandens sida, bör enligl ulredningens
mening behållas. Utredningen påpekar dock i sammanhanget all korlregistret är
behäftat med vissa bristfälligheter och atl del ibland kan finnas anledning
alt begära kompletterande undersökning från pastorsämbetet i den församling där
sökanden senast har varit kyrkobokförd. Sådan undersökning måsle alllid göras
då sökanden har flyttat ut före 1947 och således inle förekommer i RSVis
register.

Vad
angår kontrollen av medborgarskap har denna hittills skett utifrån underiag som
sökanden själv har ålagts alt införskaffa. Ulredningen hänvisar till vallagens beslämmelser
om alt ansökan all bli upplagen i särskild röstlängd skall vara åtföljd av
intyg som visar alt sökanden är innehavare av giltigt svenskl pass vilkel anger
atl han är svensk medborgare. Ansökan som inle är åtföljd av sådant intyg tas inle
upp lill prövning. Nämnda ordning innebär enligt utredningen en extra omgång
för sökanden. Någon form av kontroll av sökandens medborgarskap måste
emellertid ske.

Vid
sina överväganden i frågan hur sökandens svenska medborgarskap skall kunna
kontrolleras har ulredningen funnit att man egentligen endast har alt välja
mellan två vägar. Den ena vägen innebär atl sökandens egna uppgifter godtas
utan vidare utredning. Denna utväg har valts i den norska vallagsliftningen.
Den andra möjliga vägen är att liksom hittills i röstlängd ta med endast den
som enligt förebragd utredning är innehavare av giltigt pass, som visar atl han
är svensk medborgare.

Enligl
ulredningen är det inte nödvändigt att underiagei för kontroll av passinnehav
utgörs av intyg, som har utfärdats av myndighet efter granskning av sökandens
pass. Kontrollen bör inte bli mindre säker om man i stället litar till det
centralt förda passregislrel. Har ett pass återkallats, bör registret ha
underrättats om detta och ha aktualiserats i enlighet härmed. Om någon däremot
skulle hä föriorat sitt svenska medborgarskap utan att detta har föranlett
återkallande av passet, kommer.visseriigen passregislrel att lämna felaktig
uppgift. Risken är emellertid inle större än i del fallet att passinnehavaren
med nuvarande regler påstår att han är svensk medborgare och inför
utlandsmyndigheten styrker detta med ett pass som rätteligen bort vara
återkallat. Snarare skulle det enligt utredningen innebära vissa fördelar från
kontrollsynpunkt atl lita till passregislrel, nämligen om någon har föriorat
sitt svenska medborgarskap och detta i sin tur har föranlett

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 24

etl
beslul om återkallande av pass, som har rapporterats till registret. Har passinnehavaren
trots beslutet passet i behåll, kan han nämligen med nuvarande ordning
inställa sig hos intygsutfärdande myndighet och få denna alt intyga atl han
enligt företett pass är svensk medborgare.

Utredningen
vill i och för sig inte överdriva riskerna med ett system som enbart bygger på
sökandens egna uppgifter om medborgarskap. 1 flertalet fall skulle säkeriigen
riktiga uppgifter lämnas. Det kan emellertid inte uteslutas atl sökande på
grund av missuppfattning eller av annan orsak felaktigt påstår att han alltjämt
ar svensk medborgare. Sådana risker bör i största möjliga mån elimineras.
Enligt utredningens mening sker detta bäst genom alt kontrollen utförs mot det cenirala
passregistret.

Utredningen
föreslår sålunda alt medborgarskapskontrollen i princip skall ske mot det
centrala passregislrel och atl sökanden inte längre i ansök-ningsärendel skall
behöva förete något intyg rörande passinnehav. Ulredningen har emellertid inte
helt kunnat släppa tanken på att utnyttja också sökandens egna uppgifter i
medborgarskapsfrågan. Anledningen härtill är att passregistret inte alltid
korrekt återspeglar den aktuella situationen. Den i etl ansökningssystem
föreliggande möjligheten alt avkräva sökanden också uppgifter rörande
medborgarskap bör därför inte lämnas outnyttjad. Ulredningen föreslår att den
skriftliga ansökningshandling, som sökanden har att ge in om han vill bli
upptagen i röstlängd, skall innehålla en försäkran att han alltjämt är svensk
medborgare. För atl föreskriften härom skall få någon egentlig effekt föreslår ulredningen
att denna försäkran skall avges på heder och samvete. Härigenom kopplas en
sanktionsmöjlighet till föreskriften (15 kap. 10 S brottsbalken). Utredningen
föreslår vidare att ansökningshandling som saknar sådan försäkran inle skall
las upp lill prövning.

Som
framgår av det nu sagda är det utredningens uppfattning att kravet på skriftlig
ansökan måste upprätthållas också fortsättningsvis. 1 och för sig bör inte
andra krav ställas på sökanden än att han i skriftlig form ger till känna att
han önskar bli upptagen i särskild röstlängd, samt att han i
ansökningshandlingen försäkrar att han alltjämt är svensk medborgare och i
övrigt lämnar de uppgifler som erfordras. Utredningen nämner här uppgifter om
senaste kyrkobokföring, personnummer och aktuell adress. Utredningen anser atl uppgift
om senasle kyrkobokföring bör lämnas av varje sökande, vare sig han flyttat ut
så tidigt atl han inte återfinns i RSVis kortregister eller senare. 1 det förra
fallet är det en nödvändig uppgift för kontroll av kyrkobokföringen. Också i
fråga om den som fiyttat ut år 1947 eller senare kan emellertid som tidigare
nämnts kompletterande utredning behöva inhämtas från pastorsämbetet i utnyttningsförsamlingen,
eftersom kortregistret än så länge är behäftat med vissa bristfälligheter och
inte kan betraktas som annal än ett hjälpregister vid
kyrkobokföringskontrollen. Det förutsätts dock inte att eventuella brister med
avseende på nu nämnda uppgifter skall leda lill att ansökan inte tas upp till
prövning. Däremot riskerar sökanden att ansökan kan komma att avslås på grund
av bristande möj-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 25

ligheler
till kontroll av rösträllsvillkoren eller att - såvitt angår underlåten adressanmälan
- hans röstkort inte når honom.

1
fråga om ansökningshandlingen uttalar utredningen slutligen atl ansökan inle
behöver avfattas på särskild blankett. Självfallet bör emellertid blanketter till
ansökan finnas tillgängliga och kunna rekvireras från såväl samtliga utlandsmyndigheter
som RSV.

Som
redan har nämnts har ulredningen undersökt om inle också de regler som direkt
tar sikte på avlämnande av valsedlar hos utlandsmyndighet kan jämkas eller
ändras till lättnad för den enskilde väljaren.

Hittills
har flertalet utlandssvenskar som har deltagit i val till riksdagen röstat vid
besök hos utlandsmyndighet. Ingenting talar enligt utredningen för att
förhållandet skulle bli ett annat om kretsen röstberättigade vidgas i enlighet
med majoritetens förslag. Utredningen utgår ifrån att avlämnandet av valsedlar ulomlands
inle heller kan förenklas så att någon medverkan från utlandsmyndighet inte
längre behövs. Några acceptabla alternativ står inte atl finna. Vill man göra
del lättare för utlandssvensken att rösta i utlandet återstår utvägen att öka
antalet röstmottagande utlandsmyndigheter eller alt öppna flera särskilda röstmottagningsslationer.

Ulredningen
påpekar alt gällande regler i vallagen inte lägger hinder i vägen för alt
särskilda röslmottagningsstalioner anordnas utanför ullands-myndighetens stationeringsort.
1 vilken utsträckning så skall ske är självfallet beroende av dels ekonomiska
överväganden, dels en bedömning om det i del särskilda fallet finns ett
tillräckligt underiag för en sådan station. Enligt utredningens uppfattning bör
de extra kostnader som inrättandet av en särskild röstmoltagningsstalion
innebär inte annat än undantagsvis få spela den avgörande rollen, om det framslår
som klart att en sådan station skulle för ett inte obetydligt antal personer
innebära en beaktansvärd besparing av tid och pengar. Utredningen ulgår ifrån
att så inte heller är fallet. Utredningen vill emellertid understryka vikten
av att frågan om inrättande av särskilda röstmottagningsslationer verkligen tas
upp till bedömning inom utlandsmyndigheten så snart anledning föreligger till
det samt av att till utlandsmyndighetens förfogande ställs medel så att inie
frågan får förfalla enbart av det skälet alt erforderiiga medel saknas.

Ulredningen
noterar vidare alt vallagen inle synes lägga hinder i vägen för
utlandsmyndighetens chef att förordna också annan än anställd vid myndigheten
som röstmollagare. Utredningen har inte kunnat erhålla några säkra besked
huruvida del också i praktiken förekommer atl förordnande som röstmollagare
meddelas för person, som inte normalt är knuten till en utlandsmyndighet. Även
om så inte har skett bör möjligheten för framtiden utnyttjas i t. ex. fall då
inrättande av särskild röstmoltagningsstalion är motiverat men då
utlandsmyndighetens personal inte räcker till för att bemanna en sådan station.

Vid
sidan av nu nämnda allmänna rekommendationer lägger utredningen fram ett par
förslag till ändringar som rör möjligheten alt rösta genom val-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 26

sedelsförsändelse
och kravel atl den som inställer sig för all rösta hos utlandsmyndighet skall
kunna förete röstkort.

Principiellt
är del enligt ulredningens mening otillfredsställande atl utlandssvensk, som till
följd av sin bosättning måhända har lång väg till röslmoltagningsslällel, skall
ha sämre möjligheler alt lämna valsedelsförsändelse med bud än den som bor i
Sverige eller tillfälligt uppehåller sig här. Utlandssvensk som är gift kan enligl
11 kap. 1 och 2 SS vallagen utnyttja sin make för atl avlämna
valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet. Väljare som på grund av sjukdom,
rörelsehinder eller hög ålder inte kan inställa sig hos utlandsmyndigheten för
all rösta kan däremot inle utnyttja annan än make som bud om han vill rösta med
valsedelsförsändelse (11 kap. 3 och 4 SS vallagen). Enligt ulredningen bör del
uppmärksammas all utlandssvenskar och andra som önskar rösta ulomlands många
gånger har avsevärt svårare och får underkasta sig större besvär för alt
uppsöka röstningslokalen än om de hade uppehållit sig i Sverige. Redan etl
jämförelsevis lindrigt handikapp kan alltså komma atl avhålla utlandssvensken
från all ge sig i väg till röslmoltagningsstället.

Mol
denna bakgrund föreslår utredningen atl valsedelsförsändelse med annal bud än
make från sjuk och därmed jämställd person får avlämnas - inte bara i
vallokalen och på postanstalt där röstning äger rum - utan också hos röstmollagande
utlandsmyndighet. Rätten att begagna sig av sådan valsedelsförsändelse bör
givetvis tillkomma varje svensk medborgare som vistas utomlands och på grund av
t. ex. sjukdom inte kan inställa sig hos närmaste utlandsmyndighet där röslmottagning
äger rum. Ulredningen anser sig kunna förutsätta atl den som anlitas som bud
och vittne behärskar svenska språket i sådan mån att några problem på grund av
språksvårigheter inle uppkommer. Några uttryckliga regler som anger atl vittne
som anlitas vid iordningställande av valsedelsförsändelse enligl 11 kap. 1 S
vallagen från den som är gift skall vara svenskspråkig finns inle. Lika litet
behövs det enligt ulredningen några särskilda regler för det fall det också tillåts
atl valsedelsförsändelse med bud från en sjuk eller i förevarande hänseende därmed
jämställd väljare får avlämnas på röstmottagningsställe i ullandet.

Enligt
gällande regler måste den som vill avge sin röst hos utlandsmyndighet kunna
förete röstkort, vilket sedan medföljer den avgivna valsedeln till RSV.
Utredningen erinrar om att den som röstar på fariyg men som inte kan förete
röstkort i stället kan förete sjöfartsbok. Med ledning av denna och de
uppgifter som väljaren kan lämna upprättas ett adresskort som i röstkortets
ställe får åtfölja valsedeln.

Enligl
ulredningen måste man räkna med att det inträffar alt väljare som är bosatta i
utlandet antingen inte alls eller också för sent erhåller röstkort. Tillgängliga
adresser kan visa sig vara felaktiga och den internationella postbefordran kan
fungera mindre tillfredsställande. Utredningen har därför övervägt om inte
också väljare som inställer sig hos utlandsmyndighet bör kunna avge sin röst,
även om väljaren inte kan överiämna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 27

sill
röstkort till röstmoltagaren. Ulredningen har därvid som en möjlighet tänkt sig
ell syslem som innebär atl adresskori upprättas av utlandsmyndigheten på gmndval
av pass och de uppgifter som väljaren kan lämna. Rent tekniskt innefattar ell sådanl
system, såvitt ulredningen kunnai finna, inle några egentliga nackdelar. Ulredningen
påpekar all RSV i del förutnämnda yttrandet fömtsatt all pass skulle kunna
tjäna som underiag för adresskort. Självfallet kan, påpekar utredningen, den
situationen inträffa all någon som inle är upplagen i röstlängd inställer sig
för all rösta och också lyckas avge sin röst efler all ha företett sill pass.
En molsvarande risk föreligger emellertid med nuvarande regler vid röstning på
fartyg. Eftersom utlandsmyndigheten inte företar någon prövning av frågan
huruvida den som inställer sig för alt rösta är röstberättigad är ölägenheterna
härav inle särskilt påfallande.

Ulredningen
föreslår sålunda all varje svensk medborgare som inställer sig hos
utlandsmyndighet för all rösta tillåts atl göra del även om han inle kan förete
röstkort, förutsatt att han i slällel kan förete giltigt svenskl pass.

Förslagel
innebär vidare all röstmoltagaren hos utlandsmyndigheten som ersättning för
röstkortet upprättar elt adresskort med ledning av passet och uppgifler som
väljaren lämnar. Förslagel gäller emellertid endasl del fallet all väljaren
personligen inställer sig inför röstmoltagaren. Ulredningen är inle beredd atl
öppna en molsvarande möjlighet för det fall all väljaren röstar medelst
valsedelsförsändelse och således röstar genom make eller annal bud.

3.5
Informationsfrågor

Som
redan har nämnts lar utredningen i betänkandet upp också frågor som hänger
samman med informationen kring valdeltagandet. Innehållsmässigt och
tidsmässigt kan informationen indelas i två perioder, varav den första avser
tiden under vilken ansökan all bli upptagen i särskild röstlängd kan ske och
den andra liden därefier fram lill dess all röslmottagningen äger mm. Enligl ulredningen
ärdet - vare sig ulredningsmajoritetens förslag belräffande en vidgning av
kretsen röslberätligade genomförs eller inle -av särskild vikt atl upplysning i
lid sprids om ansökningsförfarandel och villkoren atl bli upptagen i särskild
röstlängd. Med enkätundersökningen som underiag anser sig utredningen nämligen
kunna konstalera att informationens betydelse är störst då det gäller själva ansökningsförfarandel.
Att informationen inte har nått fram förefaller sålunda ha utgjort etl slörre
hinder än ansökningsförfarandel som sådant när del gällt för utlandssvenskarna
alt bli upptagna i särskild röstlängd.

Betänkandet
innehåller i denna del bl. a. en redovisning för informationen inför 1973 års
val. Härav framgår atl informationen i huvudsak har bedrivits genom RSVis och
Sveriges Radios försorg men atl också andra - Riks-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 28

föreningen
för svenskhetens bevarande. Utlandssvenskarnas Förening och enskilda företag
med verksamhet i utlandet - har spritt information till medlemmar resp.
anställda huvudsakligen genom förenings- och företags-tidningar
och-tidskrifter.

1
fråga om RSVis informationsverksamhet konstaterar ulredningen att denna har
pågått under liden januari-september och lagil sig uttryck i huvudsak på del
sättet att RSV dels annonserat i de större dagliga tidningarna (Dagens Nyheter,
Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet och Göte-borgsposlen)och i lidningarnaSverige-Nyll(ulgiven
av redaktören E. V. Hum-melgrenjoch Utlandssvenskarna (utgiven av
Utlandssvenskarnas Förening), dels ställt redaktionellt material lill
förfogande för Sveriges Radio, tidningarna Sverige-Nytt och Utlandssvenskarna saml
58 svenska företag, främst exportförelag, dels distribuerat den för allmän
spridning avsedda valbroschyren till ambassader och konsulat i 12 OOOexemplar.
Vidare har RSV låtit producera etl särskilt TV-inslag som sändes i
televisionens båda program under tiden 6-12 maj. Häri lämnades upplysningar om
särskild röstlängd, ansökningsförfarandel, sista ansökningsdag osv. Samma typ
av uppgifter spreds från april månad genomtidningsannonseringen. Annonseringen införsjälva
valdeltagandet pågick under augusti och september månader. Denna annonsering
var del vis spe-ciellt inriktad på utlandssvenskarna och dem som tänkte sig atl
rösta hos utlandsmyndighet.

Om
Sveriges Radios verksamhel anger utredningen bl. a. all sändningar med
anknytning lill valet förekom i utlandsradion från årels början dels i form av
korta meddelanden insprängda i ordinarie program, s. k. trailers, med faktiska
upplysningarom ansökningsförfarandet samt efter ansökningstidens utgång om
röstning och val, dels i form av meddelanden med inrikespolitiskt kommunikématerial
och genom utförligare program rörande bl. a. riksdagen och dess arbete.

Enligt
ulredningens mening har såväl RSV som Sveriges Radios utlandsprogram på ett
förtjänstfullt sätt skött informationen inför 1973 års val. Inför kommande val
bör informationen i huvudsak bedrivas efter samma principer som hittills. Av
enkäten kan emellertid utläsas att det informationsmedium som bäst når
utlandssvenskarna är pressen, framför alll de större dagliga tidningar som
kommer ut i Sverige. Del finns också anledning atl tro alt föreningstidningarna
Utlandssvenskarna och Sverige-kontakt (den senare utgiven av Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandel) liksom Sverige-Nytt har en vid läsekrets. Ulredningens
nu redovisade uttalanden rörande informationskanaler tar främst sikte på
spridandet av ren sakinformalion om ansökningsförfarande, tid och plats för röslmottagning
och dylikt.

Utredningen
understryker vidare det angelägna i att RSV också i fortsättningen förser
press, radio och enskilda företag med redaktionellt material.

Utredningen
tar också upp frågan i vilken ulslräckning del är möjligl alt nå ut med
direktinformation till utlandssvenskarna och konstaterar där-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 29

vid
att olika möjligheler står till buds. Bl. a. pekar utredningen på möjligheten att
utnyttja röstkortet och den försändelse varmed röstkortet tillställs väljaren.
Av särskilt värde vore enligt utredningen om upplysningar i detta sammanhang
kunde meddelas rörande de utlandsmyndigheter vid vilka röstmottagning äger rum
samt om tid och plats för röstmottagning vid dessa. Inför 1973 års val fanns
dessa uppgifter tillgängliga i RSVis meddelanden Av 1973i2 i juni månad
(ändringar och tillägg den 21 augusti i Av 1973i3). Utredningen ser del som en
framkomlig väg atl i en försändelse tillsammans med röstkortet sända ut utdrag
ur RSVis motsvarande förteckning.

En
annan kanal för direktinformation till utlandssvenskarna är utlandsmyndigheterna.
Enligt utredningens mening är det av vikt att utlandsmyndigheterna inför val
kan fungera som informationscentraler. 1 största utsträckning bordel överiämnas
till vederbörande utlandsmyndighet all avgöra hur informationsverksamheten
skall bedrivas. Del är självfallet av värde om information kan spridas genom
direktkontakter. Ulredningen påpekar att utlandsmyndigheterna dock inte har
någon exakt uppfattning om vilka svenska medborgare som finns inom myndighetens
område, än mindre om de utlandssvenskar inom området som är röstberättigade
eller har tagits upp i särskild röstlängd. 1 sammanhanget anför utredningen atl
viklen av den informalionsskälla som ortens press utgör inte bör underskattas.
Vare sig informationsverksamheten sker genom annonsering i tidningar på orten,
genom spridande av informationsmaterial till enskilda, föreningar etc. eller genom
direktkontakter är det enligt utredningen dock väsentligt alt utlandsmyndigheterna
har erforderliga ekonomiska och personella resurser för ifrågavarande ändamål.

4
Remissyttrandena

Ulredningens
förslag vad gäller kretsen röstberättigade har fått ett blandat mottagande av
remissinstanserna. Förslagel att slopa den nuvarande femårsgränsen utan att
ersätta den med någon annan tidsgräns har sålunda tillstyrkts av länsstyrelserna
i Göteborgs och Bohus saml Gävleborgs län. Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF). Centralorganisationen SACO-SR, Utlandssvenskarnas Förening och
Riksföreningen JÖr svenskhetens bevarande i Ullandel. Ändra remissinstanser har
varit kritiska till förslaget. Länsstyrelserna i Slockholms och Blekinge län
samt Slockholms kommunstyrelse har liksom Landsorganisationen i Sverige (LO)
helt avslyrkl förslagel. Länsslyrelsen I Jämtlands län har förordat att den
nuvarande femårsgränsen ersätts med en tioårsgräns. Länsstyrelsernas och
kommunstyrelsens yttranden har emellertid inte varit enhälliga. Tre ledamöter i
länsstyrelsen i Stockholms län och en i länsslyrelsen i Blekinge län har
sålunda reserverat sig och förklarat sig biträda utredningens förslag att femårsregeln
slopas. Samma inställning har tre ledamöter av kommunstyrelsen gett uttryck
för. Fem ledamöter i länsstyrelsen i Jämtlands län har anslutit sig till
reservationen

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 30

till
utredningens betänkande och motsatt sig varje vidgning av kretsen röstberättigade.

De
remissinstanser som har tillstyrkt förslagel accepterar i stort utredningens
resonemang och slutsatser såvitt angår kretsen röslberätligade. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län släller emellertid den principiella frågan om del är
rimligt alt en person har rösträtt i mer än ell land. Ulredningen visar all
åtskilliga utlandssvenskar är medborgare i bosättningslandel och även har
rösträtt där. Enligl länsslyrelsen bör det vara administrativt möjligl atl
undanta dessa från rösträtt i Sverige.

Utlandssvenskarnas
Förening framhåller all varje lidsgräns framslår som en godtycklig inskränkning
i svenska medborgares poliiiska rättigheter. Föreningen vill därför livligt
förorda ulredningens förslag alt den nuvarande femårsgränsen slopas utan all
ersättas av någon ny gräns. Föreningen kan däremot inle instämma i förslaget
alt del för rösträtt skall krävas, all man någon gång skall ha varil kyrkoskriven
i Sverige, delta av såväl principiella som praktiska skäl. Principiellt sell
bör en stalsrättslig funktion som rösträtten följa medborgarskapet och inte
folkbokföringen. Vad angår den praktiska sidan av saken är enligl föreningens
uppfattning antalet svenska medborgare som aldrig har varil skrivna i Sverige
ganska blygsamt. Av intresse i sammanhanget är dels de som är mellan 18 och 22
år - en grupp som inte rimligtvis kan räkna med något störte anlal medlemmar -
dels de som behåller sill svenska medborgarskap efler uppnådda 22 år därför att
de har uppehållit sig i Sverige under förhållanden som lyder på samhörighet
med vårt land eller därför atl de har erhållit dispens. Av naluriiga skäl
brukar dispens medges endasl då en relativt hög grad av samhörighet med Sverige
har styrkts. All denna lilla grupp, som alltså beslår av personer med
dokumenterad samhörighet med Sverige, får bli delaktig av rösträtten är enligl
föreningens mening naturiigt och rimligt.

De
remissinstanser som har motsatt sig elt genomförande av utredningens förslag
vad angår kretsen röslberätligade ansluter sig i huvudsak lill den uppfattning
som kommer till uttryck i reservationen till utredningens belänkande.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser bl. a. all del är av principiell vikt alt
kretsen röstberättigade bestäms på etl sådanl säll att medborgarna så långt
som möjligl kan påverka samhällsutvecklingen där de sladigvarande vistas.
Principen kan inte förenas med uppfattningen all utvandrare under elt hell liv
skall kunna påverka ulvecklingen i del gamla landet. Vid de överväganden som måsle
göras för alt bestämma kretsen av röstberättigade kommer länsslyrelsen lill den
slutsatsen all för de utlandssvenskar, som enbart för en kort lid vistas i
ullandel, rösträtten bör beslå. Å andra sidan ler del sig för länsstyrelsen
föga rimligt all utvandrare, som varaktigt bosätter sig i främmande land men
bibehåller sitt svenska medborgarskap, skall kunna utöva rösträtt och påverka
förhållandena i Sverige. Även om del, enligl länsstyrelsens mening, är svårt
all peka på någon objektivt riklig lidsfrist, t. ex. fem år, från vilken
utlandssvensken ej bör

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 31

vara
röstberättigad, anser länsstyrelsen alt de synpunkter som kan läggas på frågekomplexet
ej ger vid handen atl någon ändring i nuvarande lagregler är påkallad.

Länsstyrelsen
i Blekinge län förklarar att den delar reservanternas invändningar mot
utredningsmajoritetens förslag, särskilt som svaren i den enkätundersökning
som utredningen har genomfört bland utlandssvenskarna inte kan anses ge ett
entydigt svar på frågan hur länge utlandssvenskarnas intresse atl delta i
svenska val kvarstår. Också länsstyrelsen föreslår därför atl den nuvarande femårsgränsen
behålles.

LO framhåller lill en
början alt femårsgränsen motiverades mycket noggrant i prop. 1967:145. Vad
angår utredningens förslag finner LO det anmärkningsvärt alt utredningen inte
närmare preciserar varför den vall alt föreslå kyrkobokföringskravel framför
andra tänkbara former fören begränsning. - Då ulredningen hänvisar lill
resultaten i en enkät, där etl stort anlal tillfrågade utlandssvenskar uppger
att de är mycket intresserade av alt delta i svenska val, bortser utredningen
enligt LO från följande förhållanden. Vid 1973 års val var valdeltagandet lågt
bland de då röstberättigade (23 "(i). Vidare visar enkätsvaren att
intresset alt delta i svenska val avtar 4-5 år efter utvandringen. Enkäten
visar dessuiom elt klart samband mellan starkl negativa attityder till Sverige
och uttryckt intresse för svenska val. Enligt LO är det föga sannolikl alt
benägenheten att återvända inom en snar framlid är särskilt stor bland
utlandssvenskar med starkl negativa attityder till hemlandet. LO finner därför
inle att utredningen påvisat skäl som skulle motivera elt slopande av
femårsgränsen. LO påpekar vidare att organisationen i tidigare remissyttrande
tillstyrkt införande av kommunal rösträtt för invandrare. En vägledande tanke har
varit atl människor skall ha möjlighet atl påverka samhällsutvecklingen i del
land där de sladigvarande bor. Denna princip börjar bli erkänd även i andra
länder. Enligt LO visar enkäten även all flertalet av de utlandssvenskar som
vistals mer än fem år utomlands är mest intresserade av atl rösta i bosättningslandel,
jämfört med intresset av atl delta i svenska val.

Länsslyrelsen I Jämtlands
län anser att del måste ligga i sakens natur atl ju längre en sammanhängande -
eller blott av korta hemlandsbesök avbruten - utlandsvistelse varar desto
säkrare är det atl intresset för vad som på det poliiiska planet tilldrar sig i
hemlandet om än långsamt så likväl stadigt avtar. Det synes därför
länsstyrelsen föga rimligt atl - vilkel skulle bli följden av utredningens
förslag - exempelvis den som utvandrar med sina föräldrar som nyfödd skulle få,
förutsatt alt han inte förlorat sitt svenska medborgarskap, utöva rösträtt vid
hur hög ålder som helst. - Den hittillsvarande femårsgränsen infördes vid en tidpunkt
då svenska pass blott hade fem års giltighetstid och ett skäl till kopplingen
med passens giltighetstid var atl företeende av giltigt svenskl pass är det
enklaste sättet atl tillgodose kravet på att den som önskar utöva rösträtt
måste visa alt han har svenskt medborgarskap. Enligt utredningens förslag
skall kontrollen huruvida

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 32

svenskt
medborgarskap föreligger ske mot RPSis riksomfattande passregister. Länsstyrelsen
finner såväl vad som har anförls om avtagande intresse för hemlandets sanihällsförhållanden
som de rent praktiska konlrollkraven tala för atl som en rimlig kompromiss den
gällande femårsfrislen utsträcks lill tio år. - Enligt länsstyrelsen bör vidare
tanken prövas all som ett komplement till förslaget om en tioårsgräns införa
rösträtt för en mycket lätt definierbar kategori medborgare, nämligen sådana
som trots atl de är bosatta ulomlands likväl har alt på grund av gällande
skattelagstiftning inklusive eventuella dubbelbeskattningsavtal erlägga direki
skatt lill stat eller kommun i Sverige. Länsstyrelsen är medveten om den i och
för sig nära till hands liggande invändningen att del är länge sedan man som etl
led i strävandena atl demokratisera rösträtlsreglerna upphävde tidigare i
Sverige gällande regler om samband mellan skatt och rösträtt såvitt avser inom
landet bosatta medborgare. Enligt länsstyrelsens mening måste det emellertid
anses myckel rimligt att en svensk medborgare som - trots att han har varil sladigvarande
bosatt utomlands i kanske mer än ett årtionde likväl påföres skatt i Sverige

- genom atl utöva rösträtt vid val lill riksdagen ges
en reell möjlighet all

-
om än i ringa mån - påverka
dispositionerna av det allmännas skatteinkomster. Villkoret skulle i så fall
enklast bestämmas så, atl åsalt taxering till statlig eller kommunal
inkomstskatt eller statlig förmögenhetsskatt visst år skulle medföra rösträtt vid
val närmast efterföljande år. Eftersom RSV är högsta valmyndighet och samtidigt
via länsstyrelsernas datasystem har uppgift om alla åsatta taxeringar blir
kontrollen atl rösträtt föreligger enkel. En ledamot har reserverat sig mol
länsstyrelsens förslag i denna del.

Vad gällerde
delar av ulredningens förslag som rör röst längdsförfarande och valdeltagande har
de av remissinstanserna som har yttrat sig i dessa delar i stort setl hell
biträtt förslagen eller lämnal dem utan erinran.

1 fråga om den, med utgångspunkt
i uppfattningen atl del inte är möjligl att framställa röstlängd avseende
utlandssvenskar med samma grad av automatik som då det gäller allmän
röstlängd, av utredningen redovisade ståndpunkten att kravet på medverkan från
den enskildes sida inte'kan ges upp, vitsordar Utlandssvenskarnas Förening att
ett ansökningsförfarande som föregår själva röstningen alltjämt är erforderiigt,
så länge den osäkerhet som för närvarande vidlåder RSVis register över
utflyttade och RPSis passregister ännu består. Sedan det förra setts över och
förts över på data och det senare kompletterats med anteckningarom dödsfall m. m.,
bör emellertid enligt föreningen förutsättningar föreligga att i förväg
upprätta särskilda röstlängder för utlandssvenskar på grundval av dessa
register. På något längre sikt bör därför ansökningsförfarandet kunna
avskaffas. Det krav på särskild motivation som utredningen vill ställa när del
gäller i ullandet bosatta svenskars deltagande i val skulle i alla fall, menar
föreningen, bli tillgodosett genom att det rent praktiskt alltid kommer all
vara förenat med betydligt större besvär för utlandssvenskar än för
hemmasvenskar att rösta.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 33

Länsstyrelsen
i Jämtlands län tar upp det av utredningen i betänkandet redovisade förslagel
från RSV som innebär all det nuvarande ansökningsförfarandet slopas och
ersätts med ett nytt där väljarens avgivna röst också betraktas som en ansökan
om rösträtt. Länsstyrelsen återger i korthet ulredningens invändningar emot förslagel
- den nuvarande gransknings- och anmärkningsproceduren med dess möjligheter lill
insyn från allmänheten är ur demokratisk synpunkt en värdefull garanti - möjlighelerna
härtill skulle bortfalla om särskild röstlängd upprättades först omedelbart
före valdagen och därigenom inte medgav ett gransknings- och besvärsförfarande.
Enligt, länsstyrelsen är emellertid i verkligheten antalet anmärkningar mot upprättade
röstlängder myckel ringa. Länsstyrelsen anser att intresset av atl förenkla för
utlandssvenskarna att begagna den rösträtt de äger bör ta över rent formella
kriterier. RSVis förslag bör därför ytteriigare övervägas. Länsslyrelsen I
Blekinge län däremot förklarar att den i alla avseenden delar utredningens invändningar
mol de förslag som RSV har lagt fram.

Med
ulgångspunkl i del förhållandet atl personer som avregistrerades från den
svenska kyrkobokföringen före år 1947 inte finns registrerade hos RSV tar
lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi upp etl par frågor som rör kontrollen
av kyrkobokföring. Skattemyndigheten påpekar lill en början alt personer som inle
fyllt 15 år, eller i vissa fall 18 år, vid utvandringsiillfället i allmänhet
var kyrkobokförda tillsammans med sina föräldrar. De var då registrerade i
Stockholm eller Göteborg på föräldrarnas folkregisterkort och i landet i övrigt
på föräldrarnas uppslag i församlingsboken. För alt kunna återfinna sådana
personer måste folk-bokföringsmyndighelen veta både föräldrarnas namn och
bostadsadress vid uinyttningstillfället. För Stockholms vidkommande har äldre
register överlämnats till stadsarkivet. Detta gäller folkregister för liden
före år 1940 och mantalslängder för tiden före år 1960. 1 vissa fall måsle utflyttningsböcker
hos pastorsämbetena användas. Eftersom tre lokala myndigheter i vissa fall måste
anlitas för utredningar av detta slag ifrågasätter skattemyndigheten om
undersökningarna kan hinnas med under den korta tid som slår till förfogande
mellan den 1 och den 15 juni. För den händelse utredningen för viss person ej
skulle hinnas med under denna lid bör ärendet överiämnas av RSV till länsstyrelsen
som i vallagen bör ges möjlighet atl eventuellt tillskriva personen i
röstlängden i samband med det i 4 kap. 17 S vallagen föreskrivna anmärkningssammanirädet.
Länsstyrelsen I Stockholms län ansluter sig till skattemyndighetens
uppfattning. Skattemyndigheten uttalar vidare att sökande som flyttade från
Sverige före år 1947 i ansökan bör uppge inte bara den senaste kyrkobokföringsorten
i Sverige ulan också tidpunkt för utflyttningen, senaste bostadsadress och
föräldrarnas namn och födelsetid. Skattemyndigheten föreslår vidare, också med
instämmande av länsstyrelsen i Stockholms län, atl i vallagen bör föreskrivas
alt den som inte kan äterflnnas i folkbokföringen med ledning av uppgifter
lämnade i ansökan ej skall tas upp i röstlängd. 1 annal fall torde enligt skaltemyn-

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 34

digheten
en sökandesom inte har blivil upptagen i särskild röstlängd men som senare
visar att han verkligen har varit kyrkobokförd i Sverige kunna anföra detta i
valbesvär, vilket i värsta fall kan medföra valets upphävande.

Länsslyrelsen
I Göteborgs och Bohus län anknyter till utredningens uttalande all de regler
som gäller för upprätlande av röstlängd så långt som möjligt skall vara
likartade vare sig fråga är om röstlängd som avser utlandssvenskar eller
röstlängd avseende i landel bosatta svenska medborgare. Länsstyrelsen påpekar
att enligt 4 kap. 8 S vallagen länsstyrelse kan besluta om r ä 11 e I s e i
allmän röstlängd om det är uppenbart alt fel till någons nackdel föreligger och
anmärkning inte har framställts på sätt som föreskrivs i 4 kap. 4 § första
stycket. Sådan regel om rättelse saknas beträffande särskild röstlängd. Länsstyrelsen
föreslår därför att möjlighet ges lill rättelse i särskild röstlängd, om någon
på grund av uppenbart fel inte har tagits upp i denna och anmärkning inte har
framställts under ordinarie tid.

Enligt
utredningen skall nuvarande krav atl sökande skall förete intyg rörande
medborgarskap ulgå. I stället skall kontrollen av medborgarskap göras av RSV
mot RPSiscenlrala passregister. Sökanden skall i ansökan på heder och samvete
intyga all han är svensk medborgare. Varken/?SK eller RPS har haft några
egentliga invändningar emot utredningens förslag i denna del. RPS förutsätterdärvid
att körning av passregisterband mot rösträttsband sker hos RSV. Styrelsen kan
utan nämnvärd resursinsats lämna kopior av de magnetband som utgör
passregistret. Om körningen däremot skulle utföras av RPS kräver detta atl
erforderliga resurser ställs till förfogande för program-och utvecklingsarbete.

Enligt
RSV bör de närmare detaljerna kring bearbetningen kunna lösas genom
överenskommelse mellan RPS och RSV. Eftersom kvalificerings-lidpunkten för
upptagande i särskild röstlängd föreslås oförändrad, dvs. den 1 juni, måste en slutlig
kontroll ske efter nämnda datum. Den utredning som erfordras vid en eventuell
misstämning mellan sökandens försäkran rörande medborgarskap och passregistret
torde enligt vad RSV inhämtat av RPS kunna ske utan större tidspillan genom
kontakt med den myndighet som utfärdat sökandens pass.

Också
länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län tar upp frågan om bristande överensstämmelse
mellan sökandens uppgift om medborgarskap och passregister. Utlandsmyndighet
kan t. ex. ha försummat atl meddela att pass utfärdats, varför passregislrel
saknar uppgift om att sökanden har giltigt pass. För atl undvika risken atl
sökanden i en sådan situation inte tas upp i röstlängden anser länsstyrelsen
alt man av sökanden bör kräva att han i ansökningshandlingen lämnar uppgift om
passinnehav, passnummer, giltighetstid och utfärdande myndighet.

Vad
gäller de av utredningen påtalade möjlighelerna alt underlätta röstningen i utlandel
genom att bl. a. öka antalet röstmottagningslo-kaler uttalar RSV att
myndigheten självfallet kommer alt verka för atl antalet röstmotiagningsställen
ökas om kretsen röstberättigade ökas. Enligt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 35

RSV
torde del inte heller möta några problem att i enlighet med utredningens påpekande
förordna även utomstående personer som röstmottagare.

Ulredningens
förslag atl den som inställer sig hos utlandsmyndighet för alt rösta skall
kunna göra det utan röstkort om han i slällel kan visa upp pass har föranlett
lokala skattemyndiglieien i Slockholms fögderi all diskutera orn inte förslagel
kräver viss medverkan från lokal skattemyndighet, som upprättar allmän
röstlängd. Skaltemyndigheten förutsätter alt röster från utlandsmyndigheterna
liksom hittills skall distribueras via RSV till valnämnderna. Det far vidare
enligt skattemyndigheten förutsättas att väljaren vid röstningen får uppge
personnummer och den kommun där han är kyrkobokförd. Med ledning av dessa
uppgifter kan valnämnden ej återfinna väljaren i röstlängden. Lokal
skattemyndighet eller pastorsämbete bör då på förfrågan av valnämnden ge
information om var dessa väljare är kyrkobokförda. Med hänsyn till den
ytterligt korta tidsfrist som står till förfogande för röstsammanräkningen bör
därför lokal skattemyndighet la en rösträttsförteckning kommunvis, i vilken personerna
upptas i personnummerordning. För varje person anges valdistriktstillhörighet.
Förteckningen skulle f ö. betydligt underlätta myndighetens arbete med
utfärdandet av duplettröstkort. Under valdagen kan den underlätta arbetet med att
hänvisa väljaren till rätt vallokal. Efter valet kan förteckningen lämnas till
valnämnderna för att säkerställa en riktig distribution av röster från
utlandet.

Också
vad ulredningen anförl rörande information lill utlandssvenskar rörande val och
valdeltagande har vunnit anslutning från de remissinstanser som har yttrat sig
härom.

RSV
påpekar att verket sänder ut information direkt lill alla dem som fr. o. m.
1973 har ansökt om atl bli upptagna i särskild röstlängd. Informationen avser
gällande regler för alt bli upplagen i särskild röstlängd. RSV uttalar vidare atl
verket avser atl i övrigt bedriva sin informaiion till utlandssvenskarna inför
valet 1976 på samma sätt som år 1973. Enligt RSV bör frågan om utökade resurser
för utlandsmyndigheterna atl sprida såväl valinformation som annan informaiion
tas upp. De svenska företagens expansion i utlandet anses väl motivera delta.

Länsstyrelsen
i Slockholms län förutsätter att behovet av information ökar om utredningens
förslag genomförs. Länsstyrelsen vill understryka vikten av all erforderiiga
informationsinsatser görs.

Också
länsstyrelsen i Blekinge län vill understryka det angelägna i att utlandsmyndigheterna
ges ekonomiska möjligheter när det gäller information i valfrågor lill utlandssvenskar,
exempelvis genom annonsering i tidningar på orten. Lansstyrelsen tillägger att
med den begränsning av kretsen röstberältigade som länsstyrelsen förordar inte
heller ekonomiska skäl synes böra lägga hinder i vägen fören utvidgning av direktinformationen
till utlandssvenskarna.

Länsslyrelsen
IGöieborgsoch Bohuslän framhålleratt speciell omsorg i fråga om information bör
ägnas den grupp av utlandssvenskar som erhåller rösträtt

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 36

om
utredningens förslag angående en vidgning av kretsen röstberättigade genomförs.

Utlandssvenskarnas
Förening vill gärna framhålla att de svenska myndigheterna - såväl den
centrala valmyndigheten som utrikesförvaltningen -alltifrån början har visal stort
intresse och gjort värdefulla insatser när det gällt att sprida kännedom om
utlandssvenskarnas rösträtt och sättet för dess utövande. Enligl föreningen är
det nu angeläget att ansträngningarna intensifieras att verkligen nå
utlandssvenskarna med information. Inte minst viktigt är att medverkande
myndigheter erhåller erforderliga anslag till täckande av uppkommande
kostnader för utsändning av meddelanden, annonsering osv.

5
Föredraganden

Frågan
i vilken utsträckning i ullandet bosatta svenska medborgare skall ha rösträtt vid
allmänna val här i landet har diskuterats sedan lång tid tillbaka. Till en
början var utgångspunkten för diskussionen den atl utlandssvenskarna helt
saknade rösträtt. Efler ett långvarigt utredningsarbete antogs emellertid år
1967 (prop. 1967:145, KU 1967i55, rskr 1967i379) regler som öppnade viss
möjlighet för utlandssvenskarna att delta i riksdagsval men inle i landstings-
eller kommunalval. Reglerna har i alll väsentligt oförändrade förts över till
nu gällande vallag (1972i620).

Den huvudsakliga
innebörden av gällande ordning är följande. Svensk medborgare som är bosatt
utom riket har rösträtt vid val till riksdagen, om han har varil kyrkobokförd
här någon gång under de senast förflutna fem kalenderåren, förutsatt att han i
övrigt uppfyller rösträttsvillkoren i 3 kap. 2 S regeringsformen. Han skall
således ha uppnått 18 års ålder senast på valdagen och får inle vara
omyndigförklarad av domslol. Bosatt utom riket anses den vara som enligt
länsstyrelsens personband inte är kyrkobokförd här. Som ytteriigare
förutsättning gäller att han efter ansökan har tagits upp i särskild röstlängd.
- Det kan anmärkas atl dessa regler inle är tillämpliga på vissa svenskar som
rent faktiskt är bosatta utomlands. Detta gäller bl. a. diplomater. Enligt
folkbokföringsförordningen kyrkobokförs nämligen de som är anställda på
utrikes ort i svenska siatens tjänst här i landet. De anses därmed också
bosatta här.

Vallagen
skiljer mellan allmän och särskild röstlängd. Båda typerna av röstlängd
upprättas åriigen. 1 den allmänna röstlängden tas sådana personer upp som är
kyrkobokförda i landet och som är röstberättigade medan röstberättigade
utlandssvenskar redovisas i den särskilda röstlängden. Till skillnad från de
medborgare som är bosatta i Sverige tas utlandssvenskarna inte upp i röstlängd
utan eget initiativ. Förutsättningen för att en utlandssvensk skall tas upp i
röstlängd är sålunda inte bara att han är röstberättigad utan också att han
skriftligen hargjort ansökan hos centrala valmyndigheten.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 37

dvs.
riksskatteverket (RSV).

De
särskilda röstlängderna upprättas valkretsvis av RSV. Ansökan om

atl bli upptagen i särskild röstlängd skall göras senast den 1 juni det år

röstlängden upprättas. För alt slyrka sitt svenska [medborgarskap skall sö

kanden till ansökan foga elt intyg som visar atl han är innehavare av giltigt

svenskl pass och enligt passet är svensk medborgare. Intyget skall vara

utfärdat av svensk utlandsmyndighet eller svensk polismyndighet samma

år som röstlängden upprättas. ]

Liksom
allmän röstlängd är den särskilda längden föremål för en gransknings- och
anmärkningsprocedur, sedan den har upprättats. Denna procedur är i allt
väsentligt utformad på samma sätt somi den som gäller allmän röstlängd.

De
nuvarande reglerna om utlandssvenskarnas rösträtt har tillämpats vid tre val,
1968 års andrakammarval samt 1970 och |1973 års val till enkammarriksdag.
Antalet röstande utlandssvenskar varde olika åren I 540, 1 461 resp. 3 414. Anlalel
röstberättigade vid 1973 års väl har uppskattats till ca 15 000.

Alltsedan
de nuvarande reglerna infördes har årligen i motioner till riksdagen krav
förts fram atl kretsen röstberättigade utlandssvenskar skall vidgas ytterligare.
Kraven har gällt rösträtt vid riksdagsval. 1 stort sett kan två grupper av
motionsyrkanden urskiljas. 1 den ena gruppen är huvudtanken den atl rösträtt
skall föreligga oberoende av kyrkobokföring (mantalsskrivning) i landel. 1 den
andra gruppen motioner framställs kravet att kyrkobokföring i landet någon
gång jämte innehav av giltigt svenskt pass skall vara tillräckligt. Dessuiom
har i några motioner mindre långtgående krav framställts såsom alt femårsgränsen
skall ersättas med en tioårsgräns och att den kategori svenska medborgare som
utgörs av tjänstemän vid internationella organisationer, vari Sverige är
medlem, bör vara röstberättigade även efter femårsperiodens utgång.

Som
har nämnts inledningsvis har riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit år 1970
uttalat sig för en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den
krets av utlandssvenskar som kan delta i val lill riksdagen (KU I970il0, rskr 1970i79).
Riksdagens skrivelse överlämnades samma år till 1965 års valtekniska utredning.

Utredningen
har nu i sitt slutbetänkande (SOU I975i8) Utlandssvenskarnas rösträtt
redovisat sina överväganden i frågan. 1 betänkandet diskuteras inle bara hur
kretsen röstberättigade utlandssvenskar skall bestämmas utan också vilka
åtgärder som kan och bör vidtas förl att underlätta för röstberättigade
utlandssvenskar att utöva sin rösträtll 1 dessa delar förordar ulredningen
vissa ändringar i gällande ordning. Utredningen tar också upp frågor om
informationen kring val och valdeltagande och uttalar i samband härmed vissa
rekommendationer. Några förfaltningsförslag lägger utredningen inle fram.

Vad
först angår den principiella frågan hur kretsen röstberättigade utlandssvenskar
skall bestämmas föreslår utredningen den ändringen i gällande

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 38

ordning
att femårsgränsen slopas. Röstberättigad enligt utredningens förslag är den som
någon gång har varit kyrkobokförd i landet. En ytterligare förutsättning för
rösträtt skall alltjämt vara att den röstberättigade efter ansökan har tagits
upp i särskild röstlängd. Utredningen uttalar att rösträtt bör förutsätta viss
anknytning till Sverige - etl minimikrav är kyrkobokföring i landet någon gång
- och alt redan ansökningsförfarandet fungerar som en tillräckligt avgränsande
faktor. Utredningens förslag i denna del är inte enhälligt. Två av
utredningens ledamöter har motsatt sig varje vidgning av kretsen
röstberättigade.

Vid remissbehandlingen har
majoritetsförslaget fått ett blandat mottagande. Ungefär hälften av
remissinstanserna har tillstyrkt förslaget medan de övriga har ställt sig
avvisande. Till dem som avstyrker förslaget hör länsstyrelserna i Stockholms
och Blekinge län, Stockholms kommunstyrelse och Landsorganisationen i Sverige.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har föreslagit atl den nuvarande femårsgränsen
ersätts med en tioårsgräns. Länsslyrelsen framför också tanken att vid sidan
härav regler införs som innebär att i utlandet bosatt svensk medborgare som
påförs skatt i Sverige skall ha rösträtt.

Som min företrädare
framhöll när nuvarande ordning infördes (prop. 1967:145) utgör
utlandssvenskarna en mycket heterogen grupp. I gruppen ingår sålunda personer
som emigrerat i egentlig mening, dvs. definitivt lämnat Sverige för att skapa
sig en ny framlid i ett annat land. Men det finns också utlandssvenskar som bor
i ett främmande land under ett begränsat antal år, t. ex. för studier eller som
representanter för svenska företag eller som tjänstemän i internationella
organisationer. Enligl de uppskattningar som utredningen redovisar skulle
antalet röstberättigade utlandssvenskar vid 1973 års val som tidigare nämnts ha
uppgått till ca 15 000. Om femårsgränsen inte hade gällt skulle antalet ha
varit 30-35 000. Säkra hållpunkter för hur dessa siffror fördelar sig på de
båda nyssnämnda grupperna föreligger inte.

1 1967 års proposition
uttalades beträffande emigranterna att det knappast ter sig rimligt att de
skall ha rösträtt vid svenska val, eftersom de inte alls eller endast i mycket
ringa utsträckning påverkas av de beslut som riksdagen och svenska kommunala
församlingar fattar. 1 fråga om övriga utlandssvenskar uttalades däremot att
starka skäl talar för att bortovaro hemifrån under några få år inte skall
behöva medföra ens temporär föriusl av rösträtt. Det hänvisades till att
antalet svenskar som vistas utomlands en kortare period för att sedan återvända
hem hade ökat under de senaste decennierna och sannolikt också skulle komma att
öka i framtiden i takt med den ekonomiska integrationen i Europa och
vidareutvecklingen av våra internationella förbindelser.

Enligt min mening har
dessa uttalanden alltjämt full giltighet. Det är sådana utlandssvenskar som kan
väntas återvända till Sverige inom en relativt nära framtid som kan anses ha
ett berättigat intresse av att delta

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 39

i
svenska riksdagsval. Det är ju dessa utlandssvenskar som på ett mera påtagligt
sätt berörs av de beslut den svenska riksdagen fattar. Detta synsätt är väl
förenligt med de överväganden som har lett till att riksdagen nyligen har
beslutat att medge invandrare här i landet rösträtt vid kommunala val (prop.
1975/76:23, KU-l975/76i25, rskr 1975/76i78).

Av
det sagda framgår alt jag inle är beredd att godta utredningens uppfattning atl
som enda förutsättning för rösträtt -I vid sidan av uppnådd rösträttsålder,
frånvaron av omyndighetsförklaring samt kyrkobokföring vid något enda tillfälle
- bör gälla att utlandssvensken genom alt ansöka om att bli upplagen i
röstlängd visat sig intresserad av att rösta. Jag anser emellertid atl skäl
finns för en viss vidgning av utlandssvenskarnas rösträtt. Riksdagen har för sin
del också uttalat att det finns anledning till antagande att de uppdragna
gränserna har varit för snäva (KU I974i21). Jag är av samma uppfattning. Allt slörre
grupper svenskar har på senare tid engagerat sig för att under några år
tjänstgöra ulomlands antingen för internationella organisationer eller i
svenska företag. Det har därvid blivil tämligen vanligt med tjänstgöringstider
som något överskridit den 'nuvarande tidsgränsen.

1
1967 års proposition diskuterades olika metodei- att avgränsa den krets av
utlandssvenskar som borde ha rösträtt. Bl. a. övervägdes en avgränsning efler
yrke eller annal liknande kriterium. Slutsatsen blev att en sådan avgränsning
måste bli godtycklig och atl det skulle vara svårt att göra kriterierna tillräckligt
konturskarpa. Föratl förbehålla rösträtten åt sådana utlandssvenskar som kunde
vänias återvända inom en inte alltför avlägsen framlid fäste man i stället
avgörande vikt vid utlandssvenskens anknytning till Sverige i del förflutna.
Den som varit bosalt i Sverige något av de närmast förflutna fem åren skulle fä
delta i de svenska riksdagsvalen. Det framhölls all ovissheten om
utlandssvensken någonsin skulle återvända blev slörre ju längre han varit
borta. Vidare måsle del förutsättas atl förtrogenheten med den svenska
samhällsutvecklingen och med de problem som är aktuella i den svenska dagspoliliken
generellt sett blir mindre ju längre lid som har förflutit från det
utlandssvensken lämnade Sverige.

För
min del flnner jag även i fråga om avgränsningsmetoden alt de överväganden som
gjordes i 1967 års proposition fortfarande har full giltighet. I likhet med
utredningen flnner jag det förenat med stora svårigheter alt dra gränser mellan
olika persongrupper efter deras yrke och tjänstgöring eller andra liknande
kriterier. Varje kategori som låter sig beskrivas med någon grad av precision blir
antalsmässigt alltför liten. En vidgning av kretsen röstberältigade till t.
ex. sådana anställda vid internationella organisationer som har varit bosatta
utomlands mer än fem år skulle sålunda inle ge merän elt eller annal hundratal ytteriigare
röslberätligade. Varje länkbar gränsdragning av detla slag skulle dessutom
framstå som godtycklig. Som framhölls i 1967 års proposition ger en tidsgräns eii
viss garanti för att de röstande verkligen uppfyller rösträllsvillkoren.
Förändringar av betydelse

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 40

för
rösträtten som inträffar sedan utlandssvensken lämnat Sverige, t. ex. förlust
av medborgarskap, är nämligen ofta svåra all la besked om för de svenska
myndigheterna. Som framgår av remissyttrandena finns även i övrigt vallekniska
skäl för en tidsgräns. Enligt min mening bör alltså den nuvarande avgränsningsmetoden
behållas och en vidgning av utlandssvenskarnas rösträtt alltså ske genom en
jämkning av den tidsgräns som nu gäller.

Givetvis är det en omöjlig
uppgift atl finna en lidsgräns som är från alla synpunkter invändningsfri. Som
framgår av det föregående'har en remissinstans förordat att gränsen ändras till
tio år. För min del anser jag att tio år är en alltför lång tid. Anknytningen till
hemlandet bör generellt setl ha försvagats avsevärt för den som vistals
utomlands så länge. Det är i sammanhanget av visst intresse att sju års hemvist
här i landet enligt vår medborgarskapslagstiftning utgör en av
förutsättningarna för förvärv av svenskt medborgarskap. Atl denna tidsgräns har
valts beror uppenbarligen på att en sjuårig bosättning ansetts i regel ge en tillräcklig
anknytning för förvärv av medborgarskap. Omvänt torde man ha ansett alt
anknytningen till hemlandet generellt setl försvagas avsevärt på sju år. Även
om en sänkning av kvalifikationstiden lill fem år f n. övervägs (jfr SOU 1974i69,
prop. 1975i26 och Ds A I975il4) anser jag mol denna bakgrund alt man i dessa sammanhang
kan uppnå en rimlig avgränsning med en tidsgräns på sju år. Jag förordar
sålunda alt rösträtt vid riksdagsval skall tillkomma den som har varit kyrkobokförd
i landet någon gång under de senast förflutna sju åren.

Jag
övergår härefter till de av utredningens förslag som rör röstlängdsförfarandet
och valdeltagandet. Samtliga förslag bör enligt utredningen kunna genomföras
vare sig kretsen röstberättigade bestäms enligt utredningens majoritetsförslag
eller inte.

Som jag redan har nämnt är
det ulredningens mening att ansökningsförfarandet i princip skall behållas.
Ansökan skall således göras skriftligen hos RSV senast den 1 juni. Utredningen
anser vidare atl de regler som gäller för upprättande av röstlängd så långt möjligt
skall vara likartade vare sig fråga är om allmän eller särskild röstlängd. Från
denna utgångspunkt har utredningen bl. a. avvisat ett förslag av RSV till
modifierat ansökningsförfarande, enligt vilket den avgivna rösten också skulle
fungera som ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd. Med etl sådant
system skulle nämligen utrymmet för en gransknings- och anmärkningsprocedur gå
förlorad.

De regler som föranleds av
själva ansökningsförfarandet bör enligt utredningen i görligaste mån utformas så
att de innebär elt så litet hinder som möjligt för utlandssvenskarna atl utöva sin
rösträtt. Utredningen har därför föreslagit att ansökan att bli upplagen i
särskild röstlängd i princip inte skall behöva göras annal år än då ordinarie
riksdagsval äger rum. Den som efter ansökan sådant år har tagits upp i särskild
röstlängd skall således utan egen medverkan tas upp i sådan röstlängd också de
två följande åren.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 41

förutsatt
att han då alltjämt uppfyller rösträttsvillkoren. Vidare föreslår utredningen
alt kravet på intyg rörande medborgarskap slopas. 1 stället skall kontrollen av
att sökanden är svensk medborgare göras mot det centrala passregistret.
Sökanden skall emellertid i ansökningshandlingen på heder och samvete försäkra
att han alltjämt är svensk medborgare. Ansökan som saknar sådan förklaring
skall inte tas upp till prövning. 1 fråga om ansökan uttalar ulredningen att
denna inte behöver göras på särskild blankett men att det självfallet bör
finnas tillgång till blanketter hos såväl RSV som samtliga svenska
utlandsmyndigheter, liksom på pastorsexpeditionerna.

Enligt
nuvarande regler om röstning med valsedelsförsändelse i 11 kap. lSS vallagen
kan den som är gift lämna sin valsedel genom sin make. Detta gäller vare sig
röstningen sker inom landet eller hos utlandsmyndighet. Också den som inle är
gift kan rösta med valsedelsförsändelse om han på grund av sjukdom eller därmed
jämställt förhinder inte kan inställa sig i vallokalen (11 kap. 3 S)-
Valsedelsförsändelse enligl 3 S får lämnas genom bud i vallokalen eller på posianslall
men däremot inte hos utlandsmyndighet. Utredningen föreslår all sådan valsedelsförsändelse
skall få lämnas också hos utlandsmyndighet.

Utredningen
föreslår vidare att det nuvarande kravet i 8 kap. 3 S och 10 kap. 8S vallagen
att den som inställer sig för alt rösta hos utlandsmyndighet måste kunna
förete röstkort slopas. Efter mönster av vad som nu gäller för väljare med
sjöfartsbok som röstar på fartyg (8 kap. 3 S och 10 kap. 14 S) föreslår ulredningen
att röstkortet skall kunna ersättas med ett adresskort som röstmottagaren
upprättar med ledning av giltigt svenskt pass för väljaren och uppgifter som
denne kan lämna. Utredningens förslag avser det fallet att väljaren personligen
inställer sig inför utlandsmyndigheten för att rösta. Vid röstning med
valsedelsförsändelse måste alltså liksom hittills röstkort företes.

De nu nämnda förslagen har
vid remissbehandlingen fått ett på det hela taget positivt mottagande. 1
princip råder enighet om att det nuvarande ansökningsförfarandet måste behållas
och att röstlängdsförfarandet i princip bör utformas i så nära anslutning som möjligl
till det som gäller allmän röstlängd. En av remissinstanserna har dock
ifrågasatt om inte RSVis förslag till modifierat ansökningsförfarande bör las
upp till vidare överväganden, eftersom det trots alll är förenat med avsevärda
fördelar för den enskilde utlandssvensken.

För egen del anser jag det
vara mycket väsentligt atl reglerna om utlandssvenskarnas rösträtt är så
utformade att rösträtten verkligen utnyttjas. I likhet med utredningen anser
jag emellertid att huvuddragen i gällande ordning bör behållas. Det nuvarande
kravet att utlandssvensken skall ansöka om att bli upptagen i särskild
röstlängd bör alltså upprätthållas. Att slopa detla förfarande eller införa ett
ansökningsförfarande som inte lämnar utrymme för granskning av och
anmärkningar mot röstlängd samt prövning av eventuella anmärkningar före valet
är enligt min mening uteslutet. Som

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 42

utredningen
har konstaterat finns emellertid inom denna ram utrymme för att underiätta för
utlandssvensken att utöva sin rösträtt. De förslag till ändringar som ulredningen
i dessa delar har lagt fram synes väl underbyggda. Samtidigt som de erbjuder
lättnader som inte är oväsentliga är de val tekniskt relativt okomplicerade att
genomföra. Jag förordar därför atl de föreslagna ändringarna kommer till stånd.
1 elt avseende förordar jag dock en modifikation. Del föreslagna kravel alt
ansökan om atl bli upplagen i särskild röstlängd skall åtföljas av en försäkran
på heder och samvete angående medborgarskapet synes kunna undvaras med hänsyn till
den förhållandevis begränsade vidgning av kretsen röslberätligade som jag
föreslår. Till den laglekniska ulformningen av förslagen återkommer jag i specialmoliveringen.

Ulredningen
har i ett särskilt avsnitt uppehållit sig tämligen utföriigt vid frågan om
information till utlandssvenskarna införallniänna val. Det konstateras där att
valdeltagandet bland utlandssvenskarna är i hög grad beroende av att
information i god lid når ut till de röstberättigade rörande det instundande
valet och i första hand om tiden för ansökan att bli upptagen i särskild
röstlängd. Vidare sägs att informationen - som hillills ombesörjts av RSV och
Sveriges Radio - inför 1973 års val skötts på ett förtjänstfullt sätt. Enligt
utredningens mening bör den också inför etl kommande val bedrivas i huvudsak efler
samma principer som hittills. De viktigaste informationsåtgärderna har varit
annonsering i den svenska dagspressen och olika inslag i radio och TV.

Enligl
min mening är det angeläget all frågan om informaiion till utlandssvenskarna
inför allmänna val ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Jag är ense med ulredningen
om atl informationen inför kommande val bör bedrivas efler i huvudsak samma
principer som hittills.

6 Upprättat
lagförslag

1
enlighet med del anförda har inom jusiiiiedepariemenlet upprättats förslag
till Lag om ändring i vallagen (1972:620).

7 Specialmotivering

1
4 kap. 11-21 SS ges regler om särskild röstlängd. Vad jag har förordal i den
allmänna motiveringen i fråga om sådan röstlängd leder till ändringar i 11-13
SS. 1 ett remissyttrande har dessuiom föreslagits den ändringen att särskild
röstlängd på samma sätt som allmän i uppenbara fall skall kunna rättas efler
ansökan hos länsstyrelse, om möjligheten till anmärkning inte har utnyttjats.
Med det för särskild röstlängd speciella ansökningsförfarandel torde behov av
en sådan möjlighet till rättelse i särskild röstlängd tidigare inte ha bedömts
föreligga. Enligt min mening är de ändringar i gällande ordning som jag har förordal
inte av den omfattningen att det finns skäl

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:111 44

partementsförslaget
det undantaget att väljare som vill rösta hos ullands-myndighet eller på fartyg
i slällel för atl avlämna röstkort får förete giltigt svenskt pass. Det kan
anmärkas att undantaget inte avser det fallet att röstningen sker genom bud.
Ändringarna i de övriga paragraferna har karaktären av följdändringar. De
innebär bl. a. atl röstmottagare skall upprällf adresskort för väljare som inte
kan förete röstkort. Vad som under remissbehandlingen har anförts om behovelav
bistånd från lokal skaltemyndighets sida åt valnämnderna med att återfinna
vissa väljare i de allmänna röstlängderna har inte bedömts påkalla några
särskilda föreskrifter i lag. Behövliga föreskrifter kan meddelas av RSV i
dess egenskap av ceniral valmyndighet.

11
kap. 3 och 4 SS

1
paragraferna ges beslämmelser angående röstning genom valsedelsförsändelse.

1
3 S första stycket anges nu som förutsättning för sådan röstning all väljaren
på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inle kan inställa sig i
vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd. I departemenlsförslaget
har en komplettering gjorts för del fallet atl väljaren vistas utomlands.
Röstning genom valsedelsförsändelse fär i så fall ske om han på grund av
sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder är förhindrad alt inställa sig hos
närmaste utlandsmyndighet där röstning äger rum. Det kan anmärkas atl
bestämmelsen är tillämplig även på andra än utlandssvenskar.

1
3 S andra stycket har en följdändring gjorts.

Enligt
4 S i dess nya lydelse får valsedelsförsändelse enligt 3 S lämnas även hos
utlandsmyndighet där röstning äger rum.

8
Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
antaga inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
vallagen (1972i620).

9
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som föredraganden har lagt
fram.

Gotab, Stockholm 1976 50.137

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:111 43

till
annan bedömning. Jag är därför inte beredd att förorda en ändring i enlighet
med förslaget.

4
kap. 11 S

I
denna paragraf anges villkoren för rösträtt för svensk medborgare som ej är
bosall i riket. Här har endast den ändringen gjorts alt villkoret om kyrkobokföring
någon gång under de senast förflutna fem kalenderåren ändrats till att avse
sju kalenderår.

4
kap. 12 S

1
12 S andra stycket anges f n. vem som skall tas upp i särskild röstlängd. 1
sådan röstlängd skall, efter ansökan, den tas upp som den 1 juni har rösträtt
enligt 11 S. Vidare innehåller stycket en särbestämmelse angående den som den I
juni ännu inte har fyllt arton år.

Som
framgår av den allmänna motiveringen förordar jag alt den som har tagits upp i
särskild röstlängd som har upprättats under år då ordinarie riksdagsval äger
rum skall las upp ulan ansökan i sådan röstlängd också de två följande åren. En
bestämmelse av denna innebörd har tagits in i 12 S andra stycket.

4
kap. 13 S

1 13
S andra stycket föreskrivs alt vid ansökningshandling skall fogas intyg som
visar atl sökanden har giltigt svenskl pass och enligt passet är svensk
medborgare. Vidaregesdär närmare bestämmelser angående intygets innehåll och om
påföljden för underiålenhet att förete ett sådant intyg.

Jag har i den allmänna
motiveringen förordat att det nuvarande kravet på intyg slopas och att medborgarskapskontrollen
i stället sker mot rikspolisstyrelsens centrala passregister. Denna ändringar
har i deparlementsförslaget genomförts på det sättet att 13 S andra stycket
har upphävts. En följdändring har vidtagits i paragrafens nuvarande tredje stycket.
Någon föreskrift i lag om att medborgarskapskontroll skall ske mot det centrala
passregislrel har inle ansells påkallad. Del har inte heller ansetts nödvändigt
att i lagen meddela närmare föreskrifter om vad ansökningshandling skall innehålla.
Vad som bör gälla i detla hänseende lorde liksom hittills få avgöras av RSV.

8
kap. 3 och 5 SS samt 10 kap. 8 och 14 SS

Ändringarna
i dessa paragrafer är föranledda av den föreslagna lättnaden för de röstande i
fråga om skyldigheten att vid röstningen förete röstkort. Den grundläggande
ändringen görs i 8 kap. 3 S andra stycket. Från den nuvarande huvudregeln att
röstning på postanstalt', hos utlandsmyndighet eller på fartyg inte får ske
utan att röstkort avlämnas görs sålunda i de-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 10 dokument.

  1. SOU 2004:49 Engagemang, mångfald och integration Del 1 s. 38 · s. 46 i texten
  2. Bet. 1983/84:KU13 om vissa författningsfrågor, m.m. s. 3 i texten
  3. Bet. 1981/82:KU14 om information till röstberättigade utlandssvenskar s. 1 · s. 4 i texten
  4. Bet. 1976/77:KU31 med anledning av propositionen 1976/77:75 om ändring i vallagen (1972:620) avseende utlandssvenskarnas rösträtt jämte motioner s. 2 · s. 4 i texten
  5. Bet. 1975/76:KU50 Med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 30 · s. 48 i texten

Visa alla 10