Sök i Ratio Lex

om omorganisation av förenade fabriksverken, m.m.

55 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:122, om omorganisation av förenade fabriksverken, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 Regeringens proposition

1975/76:122

om
omorganisation av förenade fabriksverken, m. m.

beslutad
den 26 februari 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

G.
E. STRÄNG

RUNE
B. JOHANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås rikllinjer för inriktningen av förenade fabriksverkens
verksamhet samt ny organisation för verket. Vidare föreslås alt verksamheien
vid Centrala beklädnadsverksladen i Karlskrona och Åkers krutbruk avvecklas. Elt
invesleringsanslag på 65 milj. kr. föreslås till investeringar hos verket
budgetåret 1976/77.

I
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 122

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-02-26

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden
Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson,
Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Peterson

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om omorganisation av förenade fabriksverken, m.
m.

I prop. 1975/76:100 (bil. 15 s. 260) har regeringen
föreslagit riksdagen atl, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet lill
Byggnader och utrustning inom fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77
beräkna ett invesleringsanslag av 32,2 milj. kr. Jag anhåUer att nu få ta upp
dessa frågor.

1 Inledning

Förenade fabriksverken (FFV) är ett affärsdrivande verk,
som inrättades under namnet försvarels fabriksverk genom beslut av 1943 års
riksdag (prop. 1943:180, SäU 1943: 2, rskr 1943: 319). Inom verket sammanfördes
vissa till försvarsväsendet hörande fabriker och industriella anläggningar m. m.
Sålunda överfördes ammunitionsfabrikema i Marieberg (Stockholm), Karlsborg och Zakrisdal
(Karlstad) samt Åkers kralbruk, Carl Gustafs stads gevärsfaktori (Eskilstuna)
och Centrala torpedverksladen (Motala). TUl verket fördes också tre av armén
och marinen drivna tvätt- och reparalionsanslaller samt två beklädnadsverkstäder.

Verksamheten vid FFV har sedan verket bildades starkt
ökats. Detta har skett såväl genom en utökning av de från början befintliga
verksamheterna som genom alt nya verksamhetsgrenar har tagils upp och nya
arbetsuppgifter har tiUförts verket. Vidare har till FFV loiutits några
företag, för vilka verket förvallar statens aktier och ägarandelar.

Med stöd av givna bemyndiganden tillkallade jag i aprU
1972 sex sakkunniga med uppdrag att utreda den framtida verksamhetsinriktningen
m. m. för FFV. De sakkunniga fick i uppdrag all utreda frågor

» Ledamöter förbundsordföranden Knut Johansson,
ordförande, förste ombudsmannen Solve Granath, generaldirektören Eric
Malmberg, direktören Holge Ottosson, förbundsordföranden Lars Sandberg och
departementsrådet Nore Sundberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 3

om
såväl produktion och produkter som organisation och företagsform för FFV.

De
sakkunniga, som antog benämningen 1972 års FFV-utredning, avlänmade i juni 1974
sitt betänkande (SOU 1974: 38) FFV Förenade fabriksverken.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren (ÖB),
försvarets materielverk (FMV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
statens avtalsverk, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), förenade fabriksverken (FFV),
affärsverksdelegationen, Försvarets civUa tjänstemannaförbund (FCTF),
Landsorganisationen i Sverige (LO), som bifogat yttranden från Beklädnadsarbetamas
förbund, Svenska Fabriksarbetareförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet
och Svenska Melallindustriarbetareförbundet, Landstingsförbundet, Statsanställdas
förbund (SF), Statsföretag AB, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges arbetsledareförbund (SALF),
Sveriges industriförbund, Telub AB, som bifogat yttrande från de fackliga organisationema
vid företaget, och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Dessutom har
yttranden kommit in från statens personalnämnd (SPN), riksarkivet,
länsstyrelsen i Östergötlands län, Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun, Kalmar
läns landsting, Eskilstuna arbetarekommun och EskUsluna fackliga centralorganisation.

2
Nuvarande organisation 2.1 Ledning och uppgifter

Enligt
gällande instmktion för FFV (1965:840, ändrad senast 1975: 1026) förvaltar FFV
under fabriksverkens fond redovisade fabriker, verkstäder och Ivälterier saml
andra under fonden upptagna statliga kapilallUlgångar. Det ankommer på FFV alt
bedriva utveckling, tillverkning, försäljning och underhåll av
försvarsmateriel. Vidare ankommer del på FFV alt bedriva utveckling,
tillverkning och försälj-nmg av civila verkstadsprodukter samt bedriva tvätlerirörelse
och försäljning av övertalig och kasserad materiel m. m. FFV uppbär och redovisar
verkets inkomster samt bestrider därmed och med medel som i Övrigt står till förfogande
verkels utgifter. FFV uppför de anläggningar och byggnader som verket behöver.

FFV
leds av en styrelse. Ledamöter i denna är verkels generaldirektör och fem
andra ledamöter som regeringen utser särskilt. Härtill kommer representanter
för de anställda. Bland ledamöterna förordnar regeringen en ordförande och en
vice ordförande. Generaldirektören är chef för FFV. Vid FFV finns en teknisk
direktör som är generaldirektörens ställföreträdare.

Huvudkontoret
är sedan år 1965 förlagt till EskUsluna. Enligt fastställd organisation är
huvudkontoret indelat i avdelningar. F. n. till-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 4

lämpas
på försök en organisation där huvudkontoret är indelat i ett antal koncemstaber.
I Eskilstuna finns också elt Ivätteriernas centralkontor, som är en särskild driflsledning
för FFV:s Ivälteriverksamhet. FFV skall följa de direktiv som ÖB meddelar för
krigsplanläggningen i fråga om de verkstäder regeringen bestämmer.

2.2 Lokala
enheter

De
lokala enhetema beslår, av fabriker, i fortsättningen benämnda' tillverkande
enheter, av underhållsverksläder, Ivälterier och överskotts-försäljningen.
Enheterna har, i en del fall sammanförda i grupper, indelats i
produktionsenheter och resultatenheter. En produktionsenhet har direkt ansvar
för koslnaderna i sin verksamhet, medan ansvaret för intäkterna från
verksamheten och därmed förenade funktioner och i regel även produktutveckling
åvilar huvudkontoret. En resultatenhet har ansvar för både kostnader och
intäkter i sin verksamhet. Del inne-' bär all sådan enhet som regel har
funktioner för både marknadsföring och produktuveckling.

2.3 Tillverkning

Ammunitionsgruppen
beslår av Zakrisdalsverken i Karlstad, som är huvudförelaget inom gruppen, och
av Vingåkersverken, Vingåker, och Gällöverken, Gällö. Vid Zakrisdalsverken
tillverkas ammunition för närpansarvapen, minor, raketer, ammunitionshylsor, ländrör,
tändhaltar, pyroteknisk materiel m. m. Dessutom förekommer viss
legotillverkning. År 1970 förvärvade FFV elt mindre företag, AB Avimal, som tUlver-kade
ländrör (prop. 1970:105 bU. 8, SU 1970: 111, rskr 1970: 289). Den inom bolaget
bedrivna verksamheien fördes över lill Zakrisdalsverken. Ca 700 personer var
anställda vid Zakrisdalsverken under budgetåret 1974/75.

Vingåkersverken
utför sammansättning av ammunition och gjutning av laddningar saml förstöring (störlning)
av äldre ammunition. Gällöverken utför huvudsakligen hylsrevidering.
Vingåkersverken hade 87 personer anställda under föregående budgetår och Gällöverken
24.

Ammunilionsgrappen
är en produktionsenhet. Faktureringen från gruppen var 93,4 milj. kr. under
budgetåret 1974/75.

Vanäsverken,
Karlsborg, tillverkar och sätter samman finkalibrig och viss mellankalibrig
ammunition samt spårljusammunition. Vanäsverken, som är en produktionsenhet,
hade under budgetåret 1974/75 ca 290 personer anställda och en fakturering av
40,2 milj. kr.

Gevärsfaktoriet,
Eskilstuna, tillverkar finkalibriga vapen såsom gevär, automalkarbiner och kulspnitor.
Vidare tillverkas granatgevär och pansarvärnspjäser. Bland civUa produkter
märks främst jakt- och sport-skyttevapen samt komponenter tUl kylkompressorer.
Därutöver förekommer viss legotillverkning avseende bl. a. styrspindelhus till
bUar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 5

Gevärsfaktoriet
är en produktionsenhet. Antalet anställda under budgetåret 1974/75 var ca 420.
Faktureringen uppgick till 55,5 milj. kr.

Torpedverkstaden
(CTV), Motala, bedriver utveckling och tillverkning av torpeder samt utför
även reparationer, översyner och modemi-seringar av torpeder. CTV är en resultatenhet.
Antalet anställda var ca 325 under förra budgetåret. Faktureringen uppgick till
50,4 milj. kr.

Åkers
krutbruk, Åkers Slyckebruk, tillverkar främst krut och vissa andra kemisk-tekniska
produkter. Krutbruket tillverkar även vissa läkemedel och har produktion av
försöksdjur. Åkers kralbruk är en produktionsenhet. Under förra budgetåret var
antalet anställda ca 130. Faktureringen uppgick till 21,8 milj. kr.

Beklädnadsverkstaden
(CBV), Karlskrona, tillverkar militära och civila uniformer saml vissa
persedlar för användning inom sjukvården. CBV är en resultatenhet. Under
budgetåret 1974/75 var antalet anställda 130 och faktureringen 10,8 milj. kr.
I samband med en ökning av orderingången vid CBV övertog FFV i början av år
1970 lokaler, maskiner och personal från etl konfektionsförelag i Ängelholm.
Verksamheten bedrivs där i samverkan med CBV inom ramen för etl av FFV för
ändamålet bildal aktiebolag, Trivab konfektions AB.

2.4
Underhåll

Verksamhetsområdet
underhåll omfattar teknisk konsultverksamhet och materielunderhåll avseende
huvudsakligen försvarsmateriel och då främst flygmateriel. Verksamheien är
inriktad på olika materielområden, nämligen flygplan, apparater och instrument
i flygplan, robotar och vapen, motorer, marklelemaleriel, basmaleriel och lelemätinslrument.

Underhållsverksläderna
finns i Arboga (CVA), med filial i Östersund (CVAÖ) och i Malmslält (CVM), med
filial i Visby. CVA överfördes från dåvarande flygförvallningen till FFV den 1 juli
1967 enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 114, SU 1963: 135, rskr
1963: 319). Ett år senare, den 1 juli 1968, överfördes CVM och den centrala
flygverkstaden i Västerås (CVV) till FFV enligt beslut av 1968 års riksdag (prop.
1968: 109, SU 1968: 124, rskr 1968: 282). Verkstaden i Västerås har sedermera
avvecklats i enlighet med samma riksdagsbeslut..

Underhållsarbetet är
fördelat på verkstäderna så all CVA huvudsakligen utför underhåll av jet- och turboaxelmolorer
lill flygplan, helikoptrar och stridsvagnar samt radarutrustningar, apparater
för robotar, elektroniska mätinstrument m. m.

Vid
CVAÖ utförs främst underhåll av markbunden telemateriel, basmaleriel och
specialfordon.

Underhåll
och översyn av flygplan och helikoptrar, instrument och apparater lill dessa
utförs vid CVM. I denna verkstad sker också viss tUlverkning, bl. a. av kapslar
och balkar för flygplansbeväpning, av bränsletankar, flyghjälmar, m. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 6

Verkstädema
har i en organisatorisk försöksverksamhet slagils samman tUl en imderhållssektor
under gemensam ledning. Sektom har ålagts resultatansvar. Under budgetåret
1974/75 hade sektorn drygt 3 000 personer anställda. Faktureringsvärdet uppgick
till 308 mUj. kr.

TUl underhållsverksamheten
hör också Telub AB, Växjö, som enligt beslut av 1963 års riksdag (prop.
1963:114, SU 1963:135, rskr 1963: 319) bildades samma år under namnet AB TeleunderhåU.
Aktiema i bolaget ägs till 51 % av staten. De förvaltas av FFV. Övriga 49 % av aktiema
ägs av ett antal företag inom teleindustrin. Bolaget bedriver bl. a. teknisk
konsultverksamhet huvudsakligen åt försvarels materielverk. Vidare utför
bolaget underhåll av marklelemaleriel för försvaret. och har även viss
tillverkning av egna produkter. Bolaget har en organisation för regional
service för underhåll av datoratruslningar m. m. Bolaget hade ca 700 anställda
år 1974 och hade en omsättning av 66 milj. kr.

2.5
Tvätterier

FFV:s
Ivälteriverksamhet bedrevs från början i tre Ivätlerier främst för försvarets
behov. Det förutsattes från början att tvälterierna till en del skulle kunna
utföra tvätt åt vissa sjukvårdsinrättningar. Verksamheten har efter hand
starkt ökat i omfattning. Den bedrivs nu i 15 tvätterier, som finns i Boden,
Umeå, Långsele, Östersund, Ockelbo, Karlstad, Hagfors, EskUsluna, Norrköping,
Visby, Ödeshög, Alingsås, Karlskrona, Lund och Malmö. Av dessa tvätterier ägs
fyra av olika landsting. Dessa tvätterier artenderas av FFV som svarar för
driften.

Verksamheten
avser såväl vatlenlvätlning som kemisk tvättning. Vidare utförs lagning av
behandlade persedlar och även uthyrning av persedlar. Vid ett par av tvälterierna
utförs skoreparationer m. m. för försvarets behov. Av verksamheten faller
numera ca 85 % på sjukvårds-inrältnmgarna, som sålunda på ett markant sätt har
kommit att bli den dominerande kundgruppen.

Den
samlade tvätteriverksamheten hålls samman inom en sektor med resultatansvar.
Inom denna finns fömtom tvätterierna ett tvälleriernas centralkontor i
Eskilstuna med vissa centrala ledningsfunktioner. En samarbetsorganisation med
rådgivande funktioner har bildals. Den omfattar elt centralt tvätteriråd, elt
försvarets tvätteriråd och ett antal lokala tvätteriråd. I dessa är FFV,
försvaret och landstingen representerade.

Under
budgetåret 1974/75 var drygt 2 300 personer anstäUda inom tvättseklorn. På
grund av att antalet deltidsarbetande är stort, motsvarar detla ca 1 700
heltidsanställda. Faktureringen under samma budgetår uppgick till 161,1 milj.
kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 7

2.6
Överskottsförsäljning

År
1960 bildades en enhet inom FFV för försäljning av krigsmaklens övertaliga och
kasserade tygmateriel. Verksamheien har sedan dess breddats och omfattar nu
även överlahg och kasserad materiel från statliga myndigheler och andra.
Dessutom säljs nytillverkade produkter från skyddade verkstäder och andra s. k.
samhällsverksläder.

Enligt
kungörelsen (1973: 1210) om försäljning av övertalig eller kasserad materiel
och inventarier skall i princip all försäljning av delta slag för statsverkets
räkning ske genom försorg av FFV. Vidare skall i vissa fall enligt lag (1974:
1066) om förfarande med förverkad egendom och hiltegods m.m. sådanl gods
säljas av FFV.

Överskollsförsäljningen
är en resultatenhet. Dess försäljning sker från försäljningsställen i Solna,
Göteborg, Kävlinge, Arboga, Sundsvall och Luleå. Försäljningen uppgick under
budgetåret 1974/75 till 57,5 milj. kr. Antalet anställda var 126.

2.7
Civila produkter

Till
verksamhetsområdet civila produkter hör dels sådan verksamhet som syftar till atl
utveckla och föra ul egna produkter på den civila marknaden och dels sädan
tillverkning, häri inräknad legotillverkning, som är mer eller mindre
integrerad med produktionen för försvaret. Tillverkning av civila produkter,
som har bedrivits sedan början av 1960-talet, togs upp främst för alt utnyttja
överkapacitet av personal och utrustning men också för att kompensera
förutsedda minskande bestäU-ningar från det svenska försvaret.

Det
största utvecklingsprojektet avser den s. k. stirlingmotorn. Detta projekt
drivs inom ett för ändamålet bildat företag, KB United Stirling (Sweden) AB
& Co. Förelaget ägs till hälften vardera av staten, företrädd av FFV, och
av Kockums Mekaniska Verkstads AB. Huvudsyftet med företaget är att utveckla en
slirlingmotor av en storleksklass främst lämpad för lastbilar och bussar.

ETP-sektorn,
där ETP slår för Energy Transfer Products, organiserades i slutet av år 1973
med syfte atl ha hand om utveckling, tillverkning och marknadsföring av sådana
produkter inom områdena energiomvandling och energiöverföring, som bygger på
den teknik som kommer till användning i den s. k. stirlingmotorn. TUl ETP-sektorn
har förts samman de funktioner för styrning och ledning av ett projekt för
utveckling av stirlingmotorer och applikationer för sådana, som tidigare har ingått
direkt i verksamheien vid huvudkontoret, saml de funktioner och resurser för
utveckling och produktion inom detta projekt som är placerade vid CVM i Malmslält.
Vidare handhar sektom utveckling och tillverkning av den s. k. ETP-bussningen,
vilken används för att fästa maskinelement på axlar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 8

För utveckling, produktion och marknadsföring av jakt- och
sport-skyttevapnen har en särskUd resultatenhet bildats inom FFV. I denna ingår
Industri AB Gelfa, Gällö, som tillverkar gevärsstockar, och FFV Sport AB
(tidigare Kredit AB G. M. Flink & Co), som i huvudsak svarar för
marknadsföringen. De båda bolagen bildades resp. förvärvades genom beslut av
1970 års riksdag (prop. 1970: 105 bU. 8, SU 1970: 111, rskr 1970: 289). TUlverkningen
av vapnen sker vid gevärsfaktoriet och är i hög grad integrerad med den där
bedrivna mUitära vapenproduk-lionen.

Andra civUa produkter är bl. a liUverkning av läkemedel,
kemisktekniska produkter, elektroniska mätdon saml uppfödning av försöksdjur.

Verksamhet för alt finna nya lämpliga produkter och
material bedrivs inom Innovations AB Projection KB. Staten äger genom FFV en
sjundedel av andelarna i bolaget.

FFV bedriver även viss tillverkning såsom underleverantör lill
andra företag. Som exempel härpå kan nämnas tUlverkning av detaljer lill bilindustrin.

3 Utredningen

FFV-utredningen lägger tiU grund för sina förslag vissa
principiella överväganden. De gäller dels speciella förutsättningar som kan
anföras för vissa verksamheter, dels företagsekonomiska och samhälleliga krav
som bör stäUas på verksamheten, dels den inriktning, omfattning och struktur
som kan komma i fråga för verksamheten, dels den företagsform som bör
tillämpas.

3.1 Speciella förutsättningar för verksamheten

Utredningen konstaterar att tillverkningen av
försvarsmateriel vid FFV väsentligen utgör sådan produktion som enligl givna
förutsättningar för den svenska säkerhets- och försvarspolitiken bör bedrivas
inom landet. I fråga om vissa slag av materiel, såsom torpeder, vissa pansar-värnsmateriel
och finkalibriga handeldvapen är FFV den enda tillverkaren i landet. Uiredningen
anser därför att del är i hög grad angelägel atl väsentliga delar av den
produktion och produktionskapacitet i fråga om försvarsmateriel som f. n. finns
vid FFV kan upprätthållas även i en framtid.

När del gäller underhåll av försvarsmateriel finner
utredningen att statsmakterna genom såväl sina allmänna ställningstaganden som
särskilda föreskrifier och beslut har tagit klar ställning för att det även i
framtiden skaU finnas särskilda och i första hand statiiga företag för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 9

underhåll
av försvarsmateriel. Av betydelse i sammanhanget torde inte minsl vara olika försvarsberedskapsskäl.

Tvätteriverksamheten har
en dominerande ställning såväl inom sin bransch som ännu mer när del gäller all
tillgodose tvältbehoven inom den offentliga sektorn. Alternativ tvällkapacitel
finns inte tillgänglig och kan inte komma lill stånd under avsevärd lid. Uiredningen
konstaterar atl detla i och för sig utgör skäl för alt verksamheten måsle
drivas vidare under överskådlig lid. Däratöver anser emellertid uiredningen alt
ett sammanhållande av en slor del av tvätteriverksamheten för den offentliga
sektorn i en enhet av det slag som nu finns inom FFV medför betydande fördelar
såväl för de olika uppdragsgivarna som i etl vidare samhäUsekonomiskl perspektiv.
Uiredningen anser därför att del är angelägel alt så långt som möjligt hålla
samman ivälteriverksamhet för den offentliga sektorn i etl förelag med
betydande kapacitet och resurser.

Uiredningen framhåller att
utvecklingen av FFV har inneburit atl verksamheien har kommil alt få en i allt
väsentligt helt företagsekonomisk inriktning. Uiredningen finner atl denna
utveckling är naturlig och anser alt verksamheien vid FFV så gott som helt kan
hänföras till sådan industriell och affärsmässig verksamhet som inom såväl de enskUda
som statiiga sektorerna av näringslivet drivs enligl vedertagna förelagsekonomiska
principer.

Med denna utgångspunkt
anser utredningen att den verksamhet som nu bedrivs inom FFV skall tiUgodose
sådana krav på avkastning som normall gäller för moisvarande verksamheter inom
den svenska industrin i övrigt. Delta är från såväl företagsekonomisk som
samhällsekonomisk synpunkt en förutsättning för atl verksamheien på lång sikt
skall kunna upprätthållas och la lill vara olika möjligheter till expansion.
Eftersom avkastningskraven inom den svenska industrin normalt varierar mellan
olika verksamhetsområden och mellan olika tiUfällen är det inte möjligt alt
närmare precisera ell avkastningskrav för verksamheten inom nuvarande FFV. Del
väsentliga i detla sammanhang bör vara alt betingelserna för verksamheten och
redovisningen av den är sådana att avkastningskrav kan formuleras enligt
företagsekonomiska principer och atl de kan jämföras med vad som gäller för
andra industriföretag.

Samhälleliga krav på
verksamheten skulle enligt utredningen främst kunna avse sådana som motiveras
av försvarspolitiska samt sysselsättnings- och lokaliseringspolitiska skäl.

För FFV gäller numera inle
några andra krav än för övriga delar av den svenska försvarsmaterielindustrin i
fråga om bl. a. krigsproduk-lionsålaganden och vidmakthållande av viss
produktionskapacitet. Utredningen anser alt det är en riklig princip att den försvarsmaterielin-riktade
verksamhet som nu bedrivs vid FFV inle behandlas annorlunda

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 10

än
motsvarande verksamheter vid andra svenska företag. Det innebär att det inte
bör utgå någon särskUd ersättning till FFV för olika åtaganden utöver vad som
normalt utgår tUl alla företag vid moisvarande åtaganden eller åligganden. Med
hänsyn till de företagsekonomiska krav som bör gäUa för verksamheten innebär
det emellertid också att i de fall verksamheten belastas med ålägganden av
speciell omfattning eller karaktär bör den kompenseras för kostnadema härför.

De
fall där sysselsättnings- och lokaliseringspoliliska skäl direkt och formellt
har inverkat på utformning och förläggning av verksamheten inom FFV är få och
relativt små tUl sin omfattning. Däratöver har dock FFV fortlöpande tagit
betydande hänsyn till ohka sysselsättningsfrågor. I stort sett synes ålägganden
oeh åtaganden av sysselsättnings- och lokaUseringspolitisk art för FFV inte ha
varit av annan karaktär eller omfattning än vad som gäUer för andra statliga
företag.

Utredningen
anser atl det är angeläget alt någon ändring av detta förhållande inte sker. De
krav på särskilda åtaganden av sysselsätlnings-och lokaliseringspolilisk art som
ställs på den verksamhet som nu bedrivs inom FFV bör således även i framliden
överensstämma med de som ställs på verksamhet vid andra jämförbara statliga
företag.

3.2
Verksamhetens inriktning, omfattning och struktur

Uiredningen
framhåller att utvecklingen av FFV har inneburit att en rad verksamhetsområden
med olika karaktär, inriktning och omfattning har förts samman inom den
organisatoriska ram som utgörs av ett statiigt affärsverk.

Utredningen
anger att ell skäl för sammanhållning av skilda verksamhetsområden inom elt
företag kan vara av finansiell art.

Variationer
i lönsamheten mellan de olika verksamhetsområdena kan härvid utjämnas.
Utredningen anser dock alt elt sammanhållande av de olika verksamhetsområdena
inom FFV av finansiella skäl har mindre praktisk betydelse när det gäller FFV
som statligt affärsverk och de särskilda finansieringsformer som gäller för
detta.

Lämpligheten
av att av finansiella skäl hålla samman de nuvarande verksamhetsområdena inom FFV
kan enligt utredningen bedömas även med utgångspunkt i FFV:s ställning inom
hela den statiiga företagssektorn. Utredningen anser all de olika
verksamheterna inom FFV i fråga om industriell och affärsmässig inriktning är
av väsentligen samma karaktär som de verksamheter som hålls samman inom ramen
för Statsförelag AB. Utredningen finner det vara naturligt att se verksamhetsområdena
inom nuvarande FFV som mer eller mindre integrerade delar i den statliga
företagssektorn under industridepartementet. Det kan då hävdas att principen om
uppdelning av verksamheten på skilda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 11

områden,
där variationer i lönsamhet kan utjämna varandra, bör tilllämpas mera på hela
den statliga företagssektorn än på den del därav som nu ryms inom FFV.
Affärsverksformen för FFV hindrar dock genomförandet av en del åtgärder av bl.
a. finansiell och organisatorisk arl, som kan bli en praktisk följd av en sådan
principiell syn på den statliga företagssektorn som en helhet.

Andra
skäl för att hålla samman olika verksamhetsområden inom ett företag kan vara
strävanden att ta till vara sådana positiva effekter synenergieffekler i
fråga om t. ex. förelagsledning, produktutveckling, produktion, marknadsföring
och administration som kan uppnås genom alt olika verksamheter har vissa
gemensamma föratsättningar eller på något sätt kompletterar varandra. Samband
av detta slag föreligger enligt uiredningen endast i begränsad utsträckning
mellan de olika verksamhetsområdena inom FFV. De positiva effekter som kan las
till vara härur är därför små.

I
vissa fall anser utredningen alt någon form av avveckling av ett
verksamhetsområde kan vara riktig. Ett väsentligt skäl för avveckling av ett
verksamhetsområde är att det inte bedöms kunna ge elt tUlfredsställande
ekonomiskt resultat inom överskådlig lid. Andra skäl kan vara alt
verksamhetsområdet inle har några påtagliga samband med övriga
verksamhetsområden eller har större samband med verksamheten inom andra
företag.

En avveckling av ett
verksamhetsområde kan ges olika form och innebörd. I vissa fall kan det enda
möjliga alternativet vara en nedläggning av verksamheien. I andra fall kan
avvecklingen innebära alt en verksamhet med i princip oförändrad inriktning och
omfattning förs över i annan form.

Inom
FFV har fortlöpande fram liU början av 1970-talet skett en utvidgning av
verksamhetsområden. I huvudsak har det skett genom alt olika verksamheter med i
princip oförändrad inriktning har fått ökad omfattning.

En
särskUd karaktär har de strävanden inom FFV som har gått ul på alt la upp en
civilt inriktad verksamhet i mer eller mindre direkt anslutning lUl
tillverkning och underhåll av försvarsmateriel. Syftet har varit att motverka
förekommande variationer i beläggningen av befintliga resiu-ser för den försvarsmaterielinriktade
verksamheten. Det har emellertid inle gått att uppnå någon mera betydande
omfattning på en kompletterande civilt inriktad verksamhet av detta slag eller
att göra den företagsekonomiskt lönsam.

Utvecklingen
inom FFV bekräftar erfarenheter från andra försvars-materielproducerande
förelag i Sverige och andra länder. De innebär att en mera omfattande civilt
inriktad verksamhet vid sådana företag inle kan byggas upp och drivas med
framgång om den inte hänförs till

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 12

en
organisation, som är i stort sett helt skild från den försvarsmaterielinriktade
verksamheten.

Uiredningen
anser alt en effektiv användning av resurser och etl tiUfredsställande
ekonomiskt resultat i den verksamhet som nu bedrivs inom FFV i första hand bör
kunna uppnås inom de befintliga verksamhetsområdena. När del gäller en civUt
inriktad verksanihet för utjämning av variationer i beläggningen av produktionsresurser
och i del ekonomiska UtfaUet av verksamheten bör denna enligt utredningen i
första hand ske inom ramen för en särskUd organisation vid sidan av försvars-malerielproduktionen.
Uiredningen anser vidare atl det är tveksamt om en civUl inriktad verksamhet
bör knytas tUl försvarsmaterielproduktio-nen inom ramen för en förelagskonstraklion
av det slag som del nuvarande FFV utgör. Utredningen ulgår härvid från
uppfattningen att de olika verksamhetsområdena inom FFV bör ses som mer eUer
mindre integrerade delar i den statliga företagssektom under induslridepartemenlel.
Möjligheter all uppnå eftersträvade.utjämningar bör då sökas inom hela denna
företagssektor.

När
det gäller verksamhetens framtida struktur och organisation anser utredningen
sammanfattningsvis att det kan vara naturligt att överväga inte endast ett
sammanhållande av nuvarande verksamheter vid FFV inom ett förelag ulan även en
uppdelning av verksamheterna på flera företag.

Utredningen
anser alt följande riktlinjer bör gäUa för den framlida ulformningen av de
verksamheter som nu bedrivs inom FFV.

De
båda inom nuvarande FFV dominerande verksamheterna avseende tillverkning av
försvarsmateriel och underhåll av försvarsmateriel bör drivas vidare med i
huvudsak nuvarande inriktning och syfle alt främst tUlgodose behov hos del
svenska försvaret.

Tvätteriverksamheten
bör även drivas vidare med i huvudsak nuvarande inriktning och med syfle atl i
första hand tillgodose tvältbehov hos del svenska försvaret och hos statiiga,
landstingskommunala och primärkommunala vårdinstitutioner.

Övriga
verksamheter bör drivas vidare, avvecklas eller utvidgas efler bedömningar och
ställningstaganden, som för varje verksamhet beaktar bl. a. angelägenheten av
de behov som verksamheten tillgodoser, verksamhetens förutsällningar från
förelagsekonomisk synpunkt och dess möjligheter alt komplettera de försvarsmaterielinriktade
verksamhelema genom att bl. a. utjämna förekommande variationer i beläggningen
av därför erforderliga resurser.

De
olika verksamhelema bör tillgodose sådana krav på avkastning som normalt gäller
för motsvarande verksamheter inom den svenska industrin i övrigt.

De
försvarsmaterielinriktade verksamheterna bör inle behandlas an-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 13

norlunda
än motsvarande verksamheter vid andra företag inom den svenska försvarsmaterielindustrin
i fråga om beredskapsåtgärder och ersättning för härav betingade kostnader.

Verksamheterna bör- inte
åläggas sysselsättnings- och lokaliserings-politiskt betingade hänsynstaganden
och insatser av annat slag och i annan form än jämförbara statliga
verksamheter.

Verksamheterna bör
bedrivas inom en företagskonslruklion som, med beaktande av de samband som
finns mellan olika verksamheter såväl inom som utom nuvarande FFV, ger
möjligheter all dels skapa effektiva företagsenheter, dels la lill vara de
fördelar som kan uppnås genom olika slag av samordning av skUda verksamheter.
Härvid bör särskUt eftersträvas alt åstadkomma en samordning med de verksamheter
som bedrivs inom övriga delar av den statiiga företagssektorn under industridepartemenlet.

Utredningen redovisar
därefter sina bedömningar av förutsättningarna för framtida verksamhet inom de
olika verksamhetsområdena vid nuvarande FFV. Utrednmgen föreslår vidare olika
åtgärder som bör vidtagas inom ramen för dessa verksamhetsområden.

Tillverkningen av försvarsmateriel
vid FFV representerar enligl utredningen elt stort och specialiserat kunnande,
som delvis är unikt inom Sverige. I tekniska och kvalitativa avseenden uppfyller
de framställda produkterna högt ställda krav.

Del ekonomiska resultatet
av försvarsmalerieltillverkningen som helhet innebär emellertid f. n. betydande
årliga underskott. Dessa avser inte hela tillverkningen utan hänför sig till
vissa produkter och tiU-verkningsenheter.

Utredningen anger en
väsentlig orsak härtill vara att FFV under flera år av olika skäl har hafl en
betydande överkapacitet i fråga om såväl personal som anläggningar och
utrustning för tUlverkning av vissa slag av försvarsmateriel. Vidare har
priserna för lill försvaret levererad materiel inte helt kunnat anpassas tiU
kostnadsutvecklingen. Lönekostnaderna för FFV har varit högre än för
konkurrerande företag, vilket har bidragit till att FFV inte har kunnat hävda
sig i konkurrensen om vissa beställningar från försvaret.

Inom FFV har företagits en
omfattande utredning den s. k. FMS-ulredningen avseende målsättning för
tillverkningen av försvarsmateriel och utformning av en ändamålsenlig
organisation för denna verksamhet. En särskild utredning har ulförts även i
fråga om den framtida verksamheten vid Åkers kratbrak.

Utredningen
ansluter sig i stort till den i FMS-ulredningen framförda uppfattningen alt en tUlverkning
av försvarsmateriel av det slag som nu bedrivs vid FFV under vissa
förutsättningar bör kunna effektiviseras så att den uppnår rimlig lönsamhet
inom en femårsperiod. Det

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 14

krävs
emellertid betydande insatser för att åstadkomma elt bättre kapacitetsutnyttjande
genom samtidig ökning av produktionsvolymerna och minskning av resurserna.

En
viktig förutsättning för ökning av produktionsvolymerna i försvarsmalerieltillverkningen
anför utredningen är alt en ökad export kan komma till slånd. Detta kräver
enligt utredningen intensifierade marknadsföringsinsatser på olika
exportmarknader.

Utredningen
anser i övrigt att alla möjligheter att sänka kostnadema i tiUverkningen av
försvarsmateriel måsle tas till vara. Med anslutning till de förslag som har
förts fram i FMS-ulredningen förordar utredningen alt produktionen av
försvarsmateriel koncentreras tUl ett färre antal enheter. Vidare bör
utvecklingsarbete och tUlverkning samordnas organisatoriskt och lokalmässigt i
högre grad än vad som nu är faUet. Möjlighetema att genomföra rationaliseringar
i olika led av produktionen måsle givetvis fortiöpande tas till vara. På
längre sikt blir det även nödvändigt alt skapa nya konkurrenskraftiga
produkter. Det kräver betydande utvecklingsinsatser.

Med
anslutning tUl förslag som har lagts fram i utrednmgen om Åkers kratbrak
förordar uiredningen alt produktionen av försvarsmateriel vid Åkers kralbruk
successivt avvecklas. Utredningen anser att den relativt långa awecklingstiden
och Åkers för industrilokaUsering lämpliga läge bör ge goda möjligheter att
bereda fortsalt sysselsättning för personalen i annan verksamhet på orten.

FMS-ulredningen
har föreslagit atl produktionen av försvarsmateriel inom FFV organisatoriskt
skall föras samman i en försvarsmateriel-sektor med ställning som
resultatenhet.

Utredningen
förordar i samma syfle som har kommit till uttryck i FMS-ulredningens förslag
att den produktion av försvarsmateriel som nu bedrivs inom FFV hänförs till ett
särskilt företag.

Verksamheten
i fråga om jakt- och sportskyttevapen har huvudsakligen tUlkommit och
upprätthållits för att ge viss kompletterande beläggning av de resurser som
krävs för produktionen av finkalibriga militära vapen.

Beräkningar
av det ekonomiska resultatet av verksamheten visar enligt utredningen att den
under en lång följd av år har medfört relativt betydande underskott. På grundval
av förutsedda resultat av en ändrad uppläggning och mycket kraftig
rationalisering av produktionen samt ett inlett samarbete med ell intemationellt
verksamt förelag i jakt- och sportskyltevapenbranschen i fråga om
marknadsföringen av. produkterna har inom FFV tagils fram en prognos för
verksamhetens resultat under femårsperioden 1973/741977/78. Enhgt prognosen
förutses underskott även under dessa år. De bedöms dock komma alt successivt minska,
så all verksamheten eventuellt skulle kunna bära sina egna kosinader fr. o. m.
verksamhetsåret 1977/78.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 15

Även
om det kan vara i hög grad osäkert om den angivna resullat-förbätlringen kan
uppnås helt, anser utredningen alt de nu inledda åtgärdema i fråga om
produktion och marknadsföring bör ge goda möjligheter till en sådan
förbättring att en avveckling ändå framstår som ofördelaktig. Med beaktande
även av verksamhetens betydelse för upprätthållande av en produktionskapacitet
för finkalibriga vapen och för verksamheten vid Industri AB Gelfa förordar uiredningen
alt verksamheten avseende jakt- och sportskyttevapen drivs vidare ytterligare elt
par år. Under denna tid bör utveckUngen av verksamhetens resultat noga följas.
Därefter bör ställning på nytt tas tUI frågan om avveckling eller fortsalt
verksamhet.

Underhållsverksamheten
vid FFV har en mycket stark anknytning lill det svenska försvaret. En viss
minskning av verksamheten kan enligt utredningens bedömning bli aktuell som en
följd av minskade underhållsbehov för försvarsmateriel. En civilt inriktad underhållsverksamhet
av någon större omfattning än den hittillsvarande bör däremot kunna uppnås.
Utredningen bedömer dock att den underhållsverksamhet som nu bedrivs vid FFV
även i framtiden till huvudsaklig del kommer att avse försvarsmateriel.

De
redovisade ekonomiska resultaten av underhållsverksamheten innebär att denna
ger betydande årliga överskott. TUl slor del hänger delta samman med det system
för ersättning av tUlhandahållna underhålls-tjänster som tillämpas i fråga om
avsevärda delar av verksamheten och som innebär att ersällning utgår for
redovisade självkostnader med visst tillägg.

Utredningen
finner det angeläget alt framhålla, alt den relativa säkerhet för verksamhetens
fortbestånd och positiva ekonomiska resultat, som anknytningen till försvaret
och härvid tUlämpade avtal innebär, inle får leda till att kraven på största
möjliga effektivitet i verksamheten eftersträvas. Förekommande rationaliseringsslrävanden
inom underhållsverksamheten bör därför intensifieras.

Utredningen
anser all det inle nu finns någon anledning alt pröva frågan om ett återförande
av verkstädema till försvaret. Utredningen förordar i stället att
underhållsverksamheten ges ökade möjligheter till effektivisering och
affärsmässigt handlande.

En
fråga i detta sammanhang är om underhållsverksamheten bör drivas inom ett
särskilt bolag eller inordnas i samma bolag som bedriver tillverkning av
försvarsmateriel. Uiredningen finner alt de båda verksamhelema var för sig är
av sådan omfattning att de med fördel bör drivas som två skilda företag. De
samband som föreligger mellan de båda verksamheterna i operativa avseenden är
vidare relativt obetydliga. Utredningen anser att erforderlig samverkan bör
kunna bedrivas mellan två skilda förelag som hålls samman inom något slag av koncemförhål-lande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 16

Utredningen
föreslår atl den verksamhet som nu bedrivs inom den s.k. Underhållsseklorn vid FFV
hänförs tiU ell särskilt aktiebolag.

Verksamheten
vid Telub AB har haft och har fortfarande flera gemensamma drag med verksamheien
inom Underhållsektorn vid FFV. Den planerade utvecklingen för Telub AB innebär
dock alt dessa kommer att minska relativt snabbi. Verksamheten vid Telub AB
avses väsentligen få en civU inriktning. Om utvecklingen kan fullföljas torde
verksamheten på längre sikt övergå till att i betydande omfattning avse tillverkning
av olika produkter. Del ekonomiska resultatet är och förutses även under de
närmast kommande åren bli relativt tillfredsställande.

Uiredningen
föreslår atl Telub AB bibehåUs som ett särskUt företag. Det pågående samarbetet
med den nuvarande Underhållssektorn bör dock fortsätta och så långt som möjligt
byggas ul när det gäller det nya underhållsföretagel.

Strävandena
atl vid FFV skapa en lämplig kompletterande produktion av olika produkter för civil
användning har inte varit framgångsrika. Det gäller såväl möjligheterna alt i nämnvärd
utsträckning uppnå en utjämning av beläggningen av produktionsresurserna som
del ekonomiska utfallet. Detia har i flertalet fall inneburit underskott.

Utredningen
förordar alt direkta insatser för atl utveckla civila produkter och bygga upp en
produktion av dessa inom de föreslagna huvudsakligen försvarsmaterielinriktade
företagen inle bör ske. Detta bör dock inte utesluta alt verksamheien vid dessa
kan omfatta viss utveckling och produktion av sådana produkter eller tjänster
för civila användningar som kan erhållas som följdresullal ("spin-off")
av den försvarsmaterielinriktade verksamheten. Det samma bör givetvis gäUa
sådana produkter och tjänster i den försvarsmaterielinriktade verksamheten som utan
nämnvärd anpassning kan tillhandahållas även av civila användare. Exempel härpå
kan vara underhåll av flygmotorer för civila flygföretag och en elektronisk utmstning
för civUa myndigheler och enskUda förelag.

I
den mån en mera omfattande vidareutveckling, produktion, marknadsföring m.m.
kommer i fråga beträffande en produkt, som är speciellt inriktad på civil
användning, bör enligt utredningens mening förläggningen av sådana insalser
ske med hänsyn till vad som anses lämpligt från fall till fall och med
beaktande av bl. a. föratsättningarna inom alla delar av den statliga
företagssektorn.

Utredningen
framhåller alt en ökad integrering av de föreslagna försvarsmaterielinriktade
företagen i den statliga företagssektom kan underlätta för dessa företag all
från andra delar av denna sektor erhålla kompletterande verksamhet avseende
viss utveckling, produktion m. m. som de kan vara särskilt lämpade för.

När
det gäUer det projekt som avser den s. k. stiriingmotom kan ul-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 17

redningen
konstatera att FFV på uppdrag av KB United Stirling (Sweden) AB & Co har
bedrivit och bedriver ett omfatlande utvecklingsarbete. Detta har givit
betydande kunskaper och praktiska erfarenheler i fråga om den speciella teknik
som kommer liU tillämpning inom detla område. Utredningen anser atl delta
utvecklingsarbete bör fortsätta i den omfattning som bestäms av fortsatta
uppdrag från United Stirling och slatsmaktemas ställningstaganden lUl
projektets framtida utveckling. Den fortsatta verksamheten bör knytas lill del
föreslagna aktiebolaget för försvarsmaterieltillverkning.

Underleveranser
och legotillverkning med civU inriktning kan enligt utredningen endast bli av
marginell betydelse för utnyttjande av produktionsresurserna i de försvarsmaterielinriktade
verksamheterna. I enlighet med vad som nu tiUämpas inom FFV bör det kunna
ankomma på ledningarna för de olika produktionsenheterna att avgöra om och i
vilken mån åtaganden i fråga om underleveranser och legotillverkning skall ske.

Konfektionsverksamhelen
inom FFV har under flera år drivits med förlust. Föreliggande prognoser för
verksamheten anger fortsalta underskott för i försia hand beklädnadsverkstaden
i Karlskrona men även för Trivab konfektions AB.

Orsakema lill delta lorde
vara flera. Enligl utredningens bedömning är enheterna för små för atl kunna
bära de fasta kostnaderna för adminislration, marknadsföring och utveckling.
Produktionsmöjligheterna i Karlskrona är inte ändamålsenliga och produktionen
torde inle kunna bära kostnadema för en flyttning tUl moderna, men betydligt
kostsammare lokaler.

Utredningen
har också kunnat konstatera alt konkurrensen på de marknader del här gäller är
mycket hård.

Utredningen
bedömer utsikterna atl varaktigt uppnå ett tillfredsställande ekonomiskt
resultat för CBV som myckel små och anser all CBV bör läggas ned. Nedläggningen
bör därvid ske i en sådan takt och på ett sådant sätt atl de anstäUdas intresse
tiUgodoses i största möjliga utsträckning.

För
Trivab ser utredningen vissa möjligheter till fortsatt drifl, då nuvarande
prognoser pekar på förbättrad lönsamhet. Uiredningen anser emellertid alt en
förutsättning för fortsalt drift är att företaget passas in i etl större
företag i branschen, då företaget i dag är för litet för att kunna existera på
egen hand. Denne nye huvudman finns enhgt utredningens bedömning inte inom den
statliga sektom.

Överskottsförsäljningen
har med elt enstaka undanlag, som kan hänföras till speciella förhållanden,
varje år redovisat elt ekonomiskt överskott. Det ekonomiska resultatet
förutses även i fortsättningen bli positivt. Vid sidan av atl överskollsförsäljningen
i och för sig drivs med elt positivt ekonomiskt resultat torde verksamheien
medföra

2
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 122

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 18

betydande
fördelar för de olika uppdragsgivarna bland statliga myndigheter, samhällsverksläder
m. fl.

Utredningen
förordar alt verksamheien avseende försäljning av övertalig och kasserad
materiel saml nytillverkade produkter från samhällsverksläder drivs vidare med
i huvudsak oförändrad inriktning.

Tvätteriverksamheten vid FFV
tUlgodoser väsentliga behov av tvätt inom den offentliga sektorn. De
ekonomiska förutsättningarna för tvätteriverksamheten bestäms av den samverkan
som sker med berörda landsting och de långsiktiga avtal eller moisvarande som tillämpas
för så gott som hela verksamheien. De principer som härvid tillämpas innebär
att tvätteriverksamheten skall erhålla full täckning av sina självkostnader.

Inom tvätteriverksamheten
har ett omfattande program för utveckling och rationalisering börjat
genomföras. Det fömtses leda till avsevärda kostnadsbesparingar och effektiviseringar
och avses även medföra att vissa balanserade "underskott" skall ha
undanröjts i slutet av 1970-talet. Strävanden pågår vidare alt söka belägga
befintlig överkapacitet med tvätt från nya uppdragsgivare bland primärkommuner
och enskilda industriföretag.

Utredningen anser det vara
angeläget att påbörjade utvecklings-och ralionaliseringsinsatser fullföljs.
Möjligheterna att i allt väsentiigt uppnå avsedda kostnadssänkningar och effektiviseringar
bedömer utredningen vara stora. Del är väsentligt att tvätleriverksamhetens
konkurrensförmåga kan ökas om strävandena alt belägga förekommande
överkapacitet med tvätt från nya uppdragsgivare skaU lyckas. Det kan dock
enligt utredningens mening vara tveksamt om del blir möjligl att i erforderlig
utsträckning finna avsättning för överkapaciteten. Det bör därför även kunna
övervägas alt anpassa kapaciteten lill föreliggande behov genom avveckling av
ett eller etl par Ivälterier.

Tvätteriverksamheten är av
sådan omfattning och karaktär, att den med fördel kan utgöra underlag för ett
fristående förelag.

I detla sammanhang
framhåller uiredningen de samband som föreligger mellan tvätt av
sjukvårdspersedlar och användningen av dessa vid landstingens
sjukvårdsinrättningar. Dessa samband och landslingens dominerande ställning
som beställare av tjänster från tvätteriverksamheten har redan lett till en
viss samverkan mellan FFV och landslingen i särskilda organisatoriska former.
Utredningen anser all del nu finns anledning alt överväga en utveckling av
denna samverkan eller elt överförande av tvätteriverksamheten till
landslingen.

Uiredningen finner det
vara angelägel alt så långl som möjligl hålla samman tvätteriverksamheten i en
enhet av i princip nuvarande omfattning. Det innebär atl tvätt av militära
persedlar och sjukvårdspersedlar även i fortsättningen till slor del bör kunna
ske i samma anläggningar. Utredningen anser inte alt verksamhetsform eller
huvudmannaskap bör ha någon avgörande betydelse i dessa avseenden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 19

Uiredningen
föreslår att överläggningar tas upp mellan staten och landstingen angående
formerna för fortsatt drift av en sammanhållen Ivälteriverksamhet av det slag
som nu drivs inom FFV. Syftet bör vara alt få tUl slånd en tvätteriverksamhet
som i lämplig form drivs antingen helt av landstingen eller gemensamt av staten
och landstingen.

3.3
Företagsform

Valet
av företagsform för de verksamheter som nu bedrivs inom FFV anser uiredningen
bör slå mellan affärsverksformen och aktiebolagsformen. Den s. k. "tredje
formen" för statlig verksamhet finns inte utformad för praktisk
tillämpning. Den skuUe inle heller enligl utredningen kunna erbjuda
möjligheter alt tUlgodose olika krav på en lämplig form för verksamheten inom
affärsverksformen med däri möjliga modifieringar eller aktiebolagsformen.

Utredningen
konstaterar att en ulgångspunkt för tidigare överväganden om lämplig
företagsform för de verksamheter som nu bedrivs inom FFV ända från början ofta
har varit möjligheterna alt bedriva verksamheten på i stort sett samma villkor
som konkurrerande förelag. Utredningen ansluter sig i princip till
uppfattningen att verksamheterna bör bedrivas på samma viUkor som vid
konkurrerande företag. De största förutsättningama att uppnå detta föreligger
allmänt om de drivs i aktiebolagsform.

Efter
genomgång av dels olika skillnader mellan affärsverksformen och
aktiebolagsformen, dels olika tillämpade modifieringar av affärsverksformen,
dels förslag som har framlagts av affärsverksulredningen i betänkandet (SOU
1968: 45 och 46) Affärsverken ekonomi, konkurrens, effektivitet och affärsverkskommiltén
i belänkandet Affärsverken målsättning och styrformer samt budgetulredningen
i betänkandet (SOU 1973: 43) Budgetreform anser sig uiredningen kunna konstatera
atl affärsverksformen med förekommande modifieringar inle kan erbjuda de
möjligheter som krävs för att verksamheterna vid nuvarande FFV i olika väsentiiga
avseenden skall kunna jämställas med verksamheien vid konkurrerande förelag.

Etl
genomförande av affärsverksulredningens förslag i fråga om verksamheterna vid FFV
skulle i avsevärt högre grad kunna erbjuda sådana möjligheter. Vissa
grandläggande skillnader skulle dock kvarstå och medföra sämre förulsällningar
för verksamheterna vid FFV atl uppnå full förelagsekonomisk effektivitet och
konkurrensförmåga. Etl genomförande av förslagen innebär vidare vissa ändringar
i det statliga budgetsystemet och torde böra tas upp generellt för samtliga
affärsverk. Det synes för övrigt vara tveksamt om affärsverksulredningens
förslag över huvud taget kan komma att genomföras, i varje fall inom
överskådlig tid.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 20

Utredningen
framhåller vidare att ett fullgörande av vissa av de intentioner som har angetts
i betänkande från budgetutredningen kan minska möjlighetema att bedriva
verksamheterna vid FFV efter företagsekonomiska principer.

Utredningen förordar att i
försia hand aktiebolagsformen används för de verksamheter som nu bedrivs inom FFV.
Inga sådana principiella förhållanden som utpräglad monopolställning, särskilda
försvarspolitiska, syssselsättningspolitiska och liknande krav, specifika
myndighels-funktioner m. m. kan enligt utredningens uppfattning anföras för ett
bibehåUande av något slag av affärsverksform. I varje faU har de inte sådan
karaktär och omfattning att de inte likaväl kan förenas med aktiebolagsformen.
Aktiebolagsformen underlättar vidare en samordning med de delar av den övriga
statliga företagsektorn, som verksamheterna vid FFV har vissa samband med och
som redan bedrivs i aktiebolagsform.

3.4
Organisation

Utredningen
behandlar därefter frågan om lämplig företagskonstruktion. Uiredningen anser
härvid alt de två föreslagna aktiebolagen för produktion av försvarsmateriel
och för underhållsverksamhel bör placeras i den statliga företagsgruppen under
Statsföretag AB. Delsamma bör gälla Telub AB. En eftersträvad komplettering av
den militärt inriktade verksamheten med civilt inriktad sådan bör enligt
utredningens uppfattning kunna underlättas i avsevärd mån inom en gmpp av företag
som samverkar och fördelar olika uppgifter mellan sig.

Utredningen
framhåller även alt en effektiv samordning mellan de tre företagen, som alla
får en verkstadsindustrien inriktning, och mellan dessa och andra
verkstadsföretag inom Statsföretaggruppen är en väsentlig förulsättnmg för att
avsedda syften skall kunna tillgodoses. Utredningen förutsätter därför alt en
särskild verkstadssektor organiseras inom Slalsföretaggmppen, dit berörda
förelag hänförs. Samordningsuppgifterna bör lämpligen handläggas av en
särskilt organiserad seklorledning inom företagsgruppen.

Det
särskilda bolaget för överskollsförsäljning kan enligt utredningens mening skUjas
från övriga delar av det ombildade FFV och placeras inom Statsföretagskoncernen
inom den konsumenlvaruseklor som f. n. är under bUdande och där Svenska Tobaks
AB med dotterbolag ingår. Härigenom kan överskottsförsäljningen dra fördel av
de samordningsfördelar som denna sektor erbjuder.

Vad
gäller stirlingprojektet och frågan om en framtida produktion av delar till stirlingmotorer
blir aktuell i Sverige konstaterar uiredningen alt del åligger United Stirlings
styrelse att fatta beslut i denna fråga. Det är utredningens åsikt att det
nuvarande FFV:s möjligheter för-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 21

stärks
avsevärt i konkurrens om delta lillverkningsobjekt vid övergång till bolagsform
och inpassning i Statsföretagskoncernen.

Den företagskonslruklion
som utredningen föreslår innebär alt det inte kommer alt finnas utrymme för en
organisatorisk enhet av det slag som det nuvarande huvudkontoret utgör. De
funktioner inom huvudkontoret som avser de olika verksamhetsområdena bör
hänföras tUl de föreslagna nya företagsenheterna eller i förekommande fall avvecklas.
Vissa samordnande funktioner bör vidare övertas av Statsföretag AB och av
ledningen av den verkstadssektor som utredningen anser bör komma till stånd.

3.5
Genomförande

Utredningen
föreslår alt statsmakterna snarast möjligt fattar ell principbeslut om att de
tre företagen skaU komma till slånd och överta berörda delar av verksamheten
vid FFV. Efter principbeslutet bör tillsättas en arbetsgrapp som får
karaktären av interimstyrelse för vart och ett av de blivande aktiebolagen.
Arbetsgruppen bör ges i uppdrag atl lägga fram preciserade förslag till de
åtgärder som erfordras för att företagen skall kunna bildas och träda i
verksamhet. Vid fullgörandet av sina uppgifier bör gruppen ha ansvar för alt
erforderliga förhandlingar med berörda personalorganisationer kommer tiU slånd.
Bolagen bör kunna träda i verksamhet tidigast den 1 juli 1976. Samtiiga aktier
i förelagen bör tecknas av staten.

För
de blivande tre aktiebolagen bör vidare ske en reglering av pensionskostnaderna.
Härvid bör kunna tillämpas samma principer som tidigare vid motsvarande övergång
till aktiebolagsform för Karlskronavarvet AB och för Svenska Reproduktions AB.
Principema innebar bl. a. att staten helt svarar för kostnadema för infriande
av de pensionsförpliktelser som gäller anställda som övergåll till anstäUning
hos de nybildade bolagen och som hänför sig lill liden före övergången lill bolagen.

För
behandlingen av frågor om förmåner för den personal som övergår till
anställning vid de blivande aktiebolagen bör tillämpas sådana principer som
innebär att ingen enskUd person, som är anstäUd vid lillfället för
verksamhetens övergång lill aktiebolagsform, skall vidkännas en försämring av
då utgående förmåner. De villkor som skall gäUa för personalen vid övergång lill
anställning vid de blivande bolagen och som kan avse bibehållande av vissa
förmåner eller avlösning av dessa genom någon form av engångsersättning bör
bestämmas genom förhandlingar och överenskommelser mellan staten och personalens
organisationer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 22

Utredningen
framhåUer vidare att all den personal som är sysselsatt inom berörda
verksamhetsområden, när dessa överförs lill aktiebolagsform, bör erbjudas
anställning vid de nya bolagen.

3.6
Reservation

Två
av ledamölernai i FFV-utredningen har avgivit reservation mot utredningens
förslag i vissa delar. Reservanterna anser att den verksamhet FFV bedriver
även framdeles skall ske inom affärsverksformen. Ställningstagandet grandar sig
främst på de konsekvenser valet av företagsform får för de anställda.
Reservanterna förordar att reglerna och de ekonomiska förutsätlnmgarna för
affärsverken regleras i huvudsak enligt affärsverksutredningens och affärsverkskommilténs
förslag. Endast under denna förutsättning kan bibehållen anställningstrygghet
och oförändrade anslällningsviUkor garanteras.

Reservanterna
anser vidare alt valet av företagskonstruktion bör grundas på det starka
allmänna samhälls- och försvarsinlresset av all ha en sammanhållen statlig
verksamhet för produktion, underhåll, service och tjänster för försvarsändamål.
Endast genom affärsverksformen medges full parlamentarisk insyn i verksamheien.

Med
hänvisning till regional- och sysselsältningspoliliska skäl avstyrker
reservanterna majoritetens förslag vad gäller konfektionsverksamhelen. De av
majoriteten åberopade skälen för en eventuell förändring av huvudmannaskapet
för tvätteriverksamheten anses inte tillräckligt bärande av reservanterna.
Reservanterna anser vidare alt en reorganisa-tion är nödvändig av den år 1970
inrättade affärsverksdelegalionen för alt åstadkomma ökad samordning mellan
statliga verk och Statsföretag AB.

4
Remissyttranden

4.1
Allmänna synpunkter

ÖB
framhåller att 1972 års försvarsbeslut och de därefter givna förutsättningarna
för planeringen har framtvingat långtgående begränsningar av verksamheten på
de flesta områden inom försvarsmakten. Detla innebär beträffande
nyanskaffningen för viss materiel kortare serier och längre intervall mellan seriema.
Till följd av reduceringen kommer underhåll av försvarsmateriel totalt sett
att minska i omfattning. FMV räknar med en successiv nedgång i efterfrågan av
materiel och tjänster från FFV till följd av 1972 års försvarsbeslut. Även i
fråga om materielunderhåll räknar FMV med en viss nedgång. FMV framhåller

'
Ledamöterna Granath och Sandberg

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 23

vidare
atl de tiUämpade principerna för materielunderhållels uppläggning och fördelning
och princip- och ramavtalen saml FFV:s dominerande ställning och delvis unika
kunnande inom försvarsmaterielsek-lorn innebär stor säkerhet för att dessa
verksamhetsgrenar kommer att bestå under överskådlig tid.

LO framhåller alt elt
enstaka samhällsägt företags verksamhetsform, arbetsuppgifter och målsättningar
inte bör bedömas isolerat från statens övriga agerande inom det industriella
och näringspolitiska området. LO anser således alt de olika statliga
affärsföretagen måste hållas samman inom ramen för en genomtänkt politik samt
en rationell och effektiv organisation av den statliga industriella
verksamheten. LO instämmer i utredningens syn på att verksamheien måsle få
sådana former att konkurrenskraftiga enheter skapas. TCO framhåller atl
verksamhetsinriktningen i stora drag är given av det svenska försvarets materielbehov.
Verksamheten måste i stor utsträckning underordnas det allmänna försvarspolitiska
intresset t. ex. av atl viss tillverkning bedrivs eller viss kunskap upprätthålls
inom landet. Företagsekonomiska lönsamhetskrav i konventionell bemärkelse kan
därför endast i begränsad utsträckning tillämpas i fråga om FFV:s verksamhet.
SF och FCTF anför i sitt gemensamma yttrande alt genom att bibehålla
affärsverksformen tillgodoses såväl den parlamentariska insynen vad avser
försvarsproduktionen som statsmakternas möjligheter att trygga att en
tillfredsställande produktionsberedskap upprätthålls inom landet även om denna
ur en snävt företagsekonomisk aspekt innebär en ekonomisk belastning. Det är enligt
organisationens uppfattning angeläget all statsmakterna av sysselsättnings-
och lokaliseringspoliliska skäl även i framliden kan påverka utformningen och
förläggningen av verksamheien inom FFV på samma sätt som skett hittills.

Ett par remissinstanser
har anfört synpunkler på utredningens arbete. Sålunda ser RRV utredningens
förslag som ett kraftfullt försök att komma tUlrätta med problem inom FFV:s
verksamhet. De konkreta förslagen ligger i huvudsak väl i linje med de slutsatser
RRV tidigare dragit i sin förvallningsrevisionella verksamhet. SPN anser att
utredningsarbetet inle bedrivits på elt sådant sätt alt ell tillfredsställande
beslutsunderlag framtagits i fråga om personalkostnader och personalavveckling.

4.2
Speciella förutsättningar för verksamheten

Statskontoret
konstaterar atl verksamheien vid FFV i allt väsentligt är affärsmässig och
drivs i konkurrens med andra företag. Den företagsekonomiska inriktningen av verksamheien
har under senare år starkare markerats genom uttalanden och åtgärder från
statsmakterna. De

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 24

speciella
krav, t.ex. av försvarspolitisk art som gäller, bör inte begränsa möjlighetema
till uppnående av på företagsekonomiska grunder uppställda mål för verksamheien.
FFV anför liknande synpunkler. RRV anför som sin mening atl de samhälleliga
målen för underhållsverksamheten är av betydligt högre dignitet än de
företagekonomiska. SF och FCTF förklarar sig inte dela utredningens uppfattning
att den övergripande målsättningen skall vara all FFV skall kunna redovisa en
sådan vinst och avkastning som gäller inom moisvarande delar av den privata
industrin. Den väsentliga målsättningen för FFV måste vara att nå ell så
effektivt utnyttjande som möjligt av i företaget befintiiga resurser.

4.3
Verksamhetsinriktning

I
fråga om FFV:s tillverkning av försvarsmateriel tUlstyrker ÖB förslagel atl den
skall drivas vidare med i huvudsak nuvarande inriktning. Produktionen måsle i
första hand inriktas på all tiUgodose behovet hos det svenska försvaret.
Möjligheter atl förbättra lönsamheten genom ökad export bör få tillvaratas i syfle
atl för del svenska försvaret åstadkomma lägre priser, större valmöjligheter
och bättre förutsättningar att bibehåUa kapacitet för krigsproduktion.
Liknande synpunkter anförs av FFV som framhåUer all betydande resurser skapats
inom FFV för utveckling, tillverkning och underhåll av kvalificerad försvarsmateriel.
RRV pekar på atl verksamheien lill stor del sker i konkurrens med övriga försvarsmaterielproducerande
företag såväl inom som utom landet. Genom tUlgången på ahernativ bedömer RRV
att del samhälleliga behovel av en säker försörjning av försvarsmateriel inte
är låst till FFV och därmed försvagas behovel av konlroll och inflytande över
verksamheten.

Såväl
ÖB som FMV tar upp frågan om finkalibrig ammunition och framhåller att det av
beredskapsskäl behövs kapacitet för inhemsk produktion av sådan ammunition.
Båda anser att ett samgående mellan FFV och AB Norma projeklilfabrlk skulle
från samhällelig synpunkl vara en fördelaktig lösning.

I
fråga om underhållsverksamhelens framtida inriktning, organisation och
struktur biträder ÖB och FMV utredningens förslag. RRV pekar på att underhåll
av försvarsmateriel i dag bedrivs inom ell flertal organisatoriskt skilda
enheter. De militära förbandens primära underhåll tillgodoses av de
förbandsbundna verkstäderna vars verksamhet leds och samordnas av en
verkstadsledning inom FMV. Del kvalificerade flygmaterielunderhållet handhas
huvudsakligen av FFV:s underhållsverkstäder. Vidare noterar RRV alt
utredningen inle närmare prövat möjligheten atl bedriva underhåUsverksamhelen
inom ramen för etl under försvaret samordnat underhåll. RRV förordar alt
alternativet med

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 25

elt
återförande av FFV:s underhållsverksamhet till en under försvaret lydande
organisation utreds innan slutlig ställning las till den framtida
organisationen för FFV:s nuvarande underhållsverksamhet.

FFV
delar inle utredningens uppfattning att samband mellan tillverkning och
underhåll av försvarsmateriel endast föreligger i begränsad omfattning. FFV
anser tvärtom alt delta väsentligt kan utvidgas. UnderhåUsverksamhelen
representerar en bred kontaktyta med olika tekniska områden,
utvecklingsmöjligheter, personer och företag inom del Verkstadstekniska fältet.
Denna kontaktyta kan i kombination med den erfarenhet av produktion och
utveckling av verksladsprodukter som finns inom försvarsmaterielområdet ge goda
föratsättningar för utveckling av civila produkter. SF och FCTF framför
liknande synpunkter. SACO framhåller att underhållssidans engagemang med
försvaret i nuläget är inriktat och även i framtiden i huvudsak inriktas på
flygunderhåll och viss telemateriel. Detta engagemang borde kunna utökas till
att avse även annan försvarsmateriel.

Vad gäUer
Telub AB anser såväl ÖB, FMV som RRV alt förutsättningama bör utredas all på
sikt överföra det mUitära underhållel som bedrivs av Telub lill
underhållsförelaget. FMV:s kontakter skulle härigenom begränsas lill ell enda
statligt underhållsföretag. SACO framför liknande synpunkler.

Telub
AB framhåller all bolaget har behov av atl under en längre tid framåt ha en
militär basproduklion på grund av svårigheterna alt snabbt bygga upp en civU
produktion. Telub anser vidare atl FFV-utredningens material dokumenterar
uppfattningen atl en sammanslagning av Telub med det föreslagna underhållsbolagel
skulle försämra Telubs möjligheter att bygga upp en effektiv verksamhet och inle
heller medföra några nämnvärda fördelar. Däremot anser Telub atl det finns ett
naturligt samarbetsbehov mellan bolagel och FFV:s underhållsseklor. Till Telubs
yttrande har fogals etl uttalande från fackklubbarna vid Telub som anser atl
verksamheten vid bolaget bör inom överskådlig framtid baseras på
försvarsproduktion kombinerad med civilproduktion och att Telub bör behåUas som
elt särskUt bolag.

Utredningens
förslag att lägga ned Åkers krutbruk anser sig ÖB nödsakad godta mot bakgrund
av alt fortsalt tillverkning vid krutbruket skulle medföra behov av betydande
investeringar. Liknande synpunkter förs fram av FMV. Även SACO anser alt de
motiv som anförts för nedläggningen kan accepteras. SF och FCTF anser däremot
att förslaget inte skall genomföras på gmnd av sysselsältningspoliliska skäl.
Strängnäs kommun framhåller vikten av att annan verksamhet lokaliseras lill
Åker för att upprätthålla sysselsättningen vid nuvarande nivå.

ÖB,
FMV, RRV, FFV och SACO har inga invändningar mot utredningens förslag om
nedläggning av Centrala beklädnadsverkstaden (CBV) och försäljning
av Trivab kon fe k-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 26

tions
AB. SF och FCTF anser alt om utredningens förslag genomförs skuUe det medföra
en oacceptabel sysselsättningspolitisk situation i Karlskrona. Organisationerna
föreslår i stället alt en särskUd resultatenhet bildas inom affärsverket FFV
genom alt Trivab upphör som bolag och verksamheien samordnas med CBV. En ökad
samordning av de olika affärsverkens uniformsupphandlingar skulle vidare
medföra ökade möjligheter för CBV att genom längre orderserier ytterligare förbättra
sin ekonomiska situation påpekar organisationerna. SALF föreslår alt CBV och Trivab
ombildas lill elt gemensamt statligt bolag.

I fråga om civila produkter-
delar RRV utredningens uppfattning om de svårigheler som föreligger alt
samordna militär och civil produktion och tillstyrker därför avveckling av den
civila verksamheten. FFV delar den av uiredningen framförda uppfattningen att försvarsmaterielinriktad
verksamhet och civUt inriktad verksamhet bör organiseras i skilda
resultatenheter. FFV framhåller vidare att en på längre sikt osäker efterfrågan
på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel nödvändiggör att FFV
expanderar på civila produktområden. FFV finner del angeläget med komplettering
med nya förelag inriktade på civil produktion och noga anpassade lUl koncernens
framtida struktur, målinriktning och karaktär av verkstadsindustri. Vid valet
av kompletterande verksamhet bör främst beaktas möjligheterna till lönsamhets-
och sysselsältningstillskotl samt expansionsförmåga. SACO anser att utredningen
inle i tiUräcklig utsträckning beaktat de sysselsättnings-politiska skälen för
möjligheten till en ökad satsning på civil verksamhet. SACO nämner i detta
sammanhang atl en ökad civil satsning bör ske genom såväl egen utveckling som
genom förvärv av licenser eUer hela företag. Den civila verksamhet inom FFV som
SACO anser måste komma lill stånd bör enligt organisationens uppfattning
sammanhållas inom en separat civU sektor inom FFV. Telub AB bekräftar utredningens
uppfattning om svårigheler att bygga upp en civil verksamhet i en från början
för försvarsändamål inriktad industri, men pekar på att med nuvarande
utveckling av marknaden för sådana produkter är nödvändiga med en civil
komplementärverksamhet för alt möta nedgången i sysselsättning och lönsamhet.
Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller att det är synnerligen angelägel
all näringslivet omstruktureras så alt försvarsberoendet minskar. En sådan
förändring torde bl. a. kunna ske genom alt civU produktion i större
omfattning än nu bedrivs inom FFV:s anläggningar.

ÖB, FMV, FFV och SACO
tillstyrker utredningens förslag atl bilda elt separat bolag av den nuvarande överskottsförsäljning-e
n. RRV bedömer de marknadsmässiga föruisäiiningarna för en betydande expansion
av överskollsförsäljningen som goda. Under förutsättning alt affärsverket FFV
i övrigt avvecklas tUlstyrker RRV att överskollsförsäljningen överförs till ell
aktiebolag under Statsförelag

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 27

AB.
SF och FCTF anser det väsentiigt att den ekonomiskt kontinuerligt förbättrade verksamheien
vid överskollsförsäljningen bibehålles inom affärsverkels ram.

Tvätt-
och textilreparationsverksamheten bör enligt ÖB och FMV drivas vidare med i
huvudsak nuvarande inriktning. De framhåller alt det ur försvarsmaktens
synvinkel är mmdre lämpligt alt denna organisation drivs helt av landstingen.
Statskontoret, FFV och SALF anser däremot alt en närmare anknytning av tvätteriverksamheten
till landstingen bör ske. Sålunda framhåUer FFV att landstingen bör vara
huvudmän för en sammanhållen tvätteriverksamhet för alt dessa därigenom skulle
kunna påverka och oplimera försörjningen av persedlar till sjukvården. Om
någon form av samverkan i stället blir aktuell mellan staten- och landstingen
vad gäUer driften av tvätteriverksamheten bör denna ske helt avskUt från FFV.

SF,
FCTF och Kommunalarbetareförbundet delar inte utredningens uppfattning av tvätteriverksamheten
skall överföras till annan huvudman. Även SACO ställer sig tveksam lill
förslaget om ändrat huvudmannaskap. Landstingsförbundet framhåller atl man ser
utredningens förslag som bestående av två delar, dds övergång tUl bolagsform
för tvätteriverksamheten, dels överförande av verksamheten under landstingskommunalt
huvudmannaskap. Vid eventuella förhandlingar bör båda förslagen prövas
förutsättningslöst med hänsyn lill varje tvälteris lokala förhållanden. TUls
vidare bör dock affärsverket FFV behåUas för tvätteriverksamheten.
Avslutningsvis framhåller förbundet atl man är beredd att uppta förhandlingar
om tvätleriverksamhetens framtida utformning. Kalmar läns landsting ställer sig
mycket tveksam till de eventuella fördelar som ett bibehållande av en
sammanhållen tvätteriverksamhet skulle kunna medföra för de enskilda
landstingen, oavsett huvudmannaskapets fördelning på olika intressenter.

I
fråga om verksamheten vid huvudkontoret i Eskilstuna understryker FFV alt det
vid kontoret finns resurser inom bl. a. områdena företagsledning,
produktutveckling, produktion, marknadsföring och adminislration. FFV bedömer
att den blivande koncernledningen, koncerngemensamma servicefunktioner, ledningen
för försvarsmateriel-sektorn och delar av dess operativa verksamhet med fördel
fortfarande kan lokaliseras till Eskilstuna. SACO framför en liknande
uppfattning och betonar vikten av att organisatoriska omplaceringar kan göras
ulan alt omlokalisering av personal behöver vidtagas. SF och FCTF delar utredningens
uppfattning att en decentralisering bör ske av de delar som handlägger direkt
operativa uppgifier som kan hänföras lill någon av sektorerna inom verket. Vid
en omorganisation måste mycket stor hänsyn las tUl de problem som härigenom kan
uppstå för den berörda personalen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 28

4.4
Företagsform

Frågan
om ändrad företagsform behandlas ingående i flertalet av remissyttrandena. I
praktiskt taget samtiiga myndigheters yttranden tillstyrks eller lämnas utan
erinran FFV:s omvandling helt eller delvis tiU aktiebolag.

ÖB
har ingenting att erinra mot av uiredningen föreslagen förelagsform under
förutsättning att ÖB kan erhåUa tillräcklig insyn i förelagen. FMV anser alt
de ekonomiska utgångspunkterna för FFV:s enheter skall likställas med dem som
gäller för enskUda företag och finner därför den föreslagna aktiebolagsformen
lämplig. Statskontoret delar utredningens uppfattning att affärsverksformen i
nuvarande utformning och med förekommande slag av modifieringar som skett för
vissa affärsverk inle kan erbjuda de möjligheter som krävs för att verksamheten
vid FFV skall kunna jämställas med verksamheten vid konkurrerande förelag och
kunna drivas efter företagsekonomiska principer. Statskontoret anser starka
skäl föreligga för en ombUdning av FFV till aktiebolag.

RRV
anser att förelagsformen endast i mindre utsträckning påverkar
förutsättningarna för en effektiv drift av FFV:s verksamhet. Andra faktorer än
förelagsformen kommer att avgöra det ekonomiska utbytet. Val av företagsform
bör enligt RRV:s uppfattning i första hand grundas på överväganden angående
verksamhetens art och det därmed sammanhängande behovet för slatsmaktema all
ha ett större eller mindre direklinflytande över verksamheten. I de fall de
samhälleliga målen är av primär betydelse för en verksamhet ökar kraven på
insyn, styming och kontroll från slatsmaktemas sida. Del önskvärda direktinflylandet
från statsmakternas sida tUlgodoses enligt RRV:s uppfattning i regel bäst om verksamheien
i dessa fall bedrivs inom den egentliga statsförvaltningen. Affärsverksdelegatiotien
och Statsföretag ansluter sig till uppfattningen alt verksamheten kan bedrivas
i former som möjliggör konkurrens på samma vUlkor som gäller för övrigt
näringsliv.

FFV
konstaterar alt såväl utredningens majoritet som reservanterna är överens om atl
den nuvarande affärsverksformen inle är lämplig för vare sig den verksamhet som
f. n. bedrivs eller som avses att bedrivas av den nya FFV-koncernen. FFV
ansluter sig därför till utredningens förslag i denna fråga. Ombildningen lill
aktiebolag utgör enligt FFV:s uppfattning en grundförutsättning för att det nya
företaget skaU kunna tillvarata möjligheterna till expansion och därigenom
utvecklas till ett lönsamt företag. En av ledamöterna i FFV:s styrelse
reserverade sig mot yttrandet med uttalandet alt FFV även i fortsättningen
skall bedrivas i verksform, men i modifierad sådan. Även Sveriges industriförbund.
Svenska arbetsgivareföreningen och SALF tillstyrker utredningens förslag om FFV:s
övergång från affärsverk lill bolag. Beklädnads-,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 29

fabriks-
och metallindustriarbetareförbundet har inle något att invända mol förslaget.

De
yttranden, i vilka aktiebolagsformen avstyrks, kommer praktiskt taget alla från
de anställdas organisationer. Sålunda anför SF och FCTF alt det från såväl
samhällsekonomiska som statliga företagsekonomiska synpunkler bör vara riktigt atl
åstadkomma en organisationsform för de statliga företagen som möjliggör för dem
att kunna uppnå och bibehålla en från produktionsekonomisk synpunkt lönsam
verksamhet. Från organisationernas sida har således tillstyrkts förslag som
skulle innebära omorganisationer, rationaliseringar eller strukturförändringar
av den statliga företagsamheten. Organisationerna anser att ett genomförande av
affärsverksutredningens och affärsverkskommilténs förslag i slor utsträckning
skulle innebära att förulsällningar skapas för affärsverken atl driva sin
verksamhet efter med privatinduslrin likartade normer. Organisationerna anser
att ell genomförande av dessa förslag innebär stora möjligheter och god lönsam
verksamhet. En för organisationema väsentlig och framträdande grund är atl en
övergång lUl bolag skulle innebära all anställningstryggheten och
anställningsvillkoren för de nu anställda och de som kommer alt anställas
försämrades.

LO
framhåller att valet av företagsform för affärsverken givelvis inle får ses som
helt eller ens huvudsakligen en fråga om anställningsvillkor för personalen.
Det väsentligaste är att finna sådana verksamhetsformer att företagen kan
utvecklas så all konkurrenskraft och sysselsättning vidmakthålles. LO
instämmer därför i den föreliggande utredningens syn på att verksamheien måsle
få sådana former atl konkurrenskraftiga enheter skapas. Men det är angeläget
alt detta sker i samordning med och under beaktande av all övrig statlig
verksamhet i såväl bolag som affärsverk. LO vidhåUer sin tidigare uppfattning
alt enstaka ingrepp i systemet inle löser några problem. Del finns enligt LO:s
uppfattning ingenting som säger att inte samma fördelar som aktiebolagsformen
ger skulle kunna vinnas genom modifierad affärsverksform. Reservanterna
framhåller i detta sammanhang atl sådana möjligheter skulle finnas om
affärsverksutredningens och affärsverkskommilténs förslag genomförs helt eller
delvis. LO anser alt det gäller att finna en verksamhetsform för förelagen inom
samhällssektorn som svarar mot framtidens krav och problem.

SACO
anför all bolagsformen enligt SACO:s principiella uppfattning utgör den
lämpligaste formen för den fortsatta verksamheten. Den fortsatta nära
anknytningen tUl försvaret kan dock motivera ett bibehållande av
affärsverksformen. SACO föreslår därför att FFV skall arbeta efter den
modifierade affärsverksform som affärsverksutredningen och affärsverkskommiltén
skisserat.

TCO
framhåller att det visserligen kan hävdas att affärsverksformen i vissa
avseenden är osmidigare än bolagsformen men att åtskilliga av

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 30

dessa
nackdelar kan elimineras genom en reformering av affärsverks-systemet. En
väsentlig fördel med affärsverksformen just när det gäller FFV med dess
betydelse i försvarspolitiken är alt den medger en helt annan parlamentarisk
insyn än vad som är möjligt i fråga om aktiebolag.

Eskilstuna arbetarekommun
stöder ulredningsreservanternas synpunkler. Även SPN anser reservanternas
invändningar så allvarliga alt de bör föranleda ylterligare utredning om konsekvensema
för personalens del vid ombildning lUl bolag.

Det är framför allt de
fackliga organisationerna som lämnat utförliga synpunkter på uppkommande
personalfrågor i samband med ändring av företagsform. SF och FCTF finner det
angeläget framhålla att utredningens uppfattning om personalkostnadernas roll
som avgörande faktor vid konkurrensjämförelser inle är riklig. Den avgörande
faktorn är i stället den grad av rationalitet och effektivitet som förelaget
har. Organisationerna ansluter sig också till reservanternas uppfattning att en
ombildning av FFV lill aktiebolag skulle innebära ett underkännande av den
statliga löne- och personalpolitiken, då den besparingsvinst man i delta
avseende anser sig uppnå helt faUer inom den lägre avlönade personalens
område. Även TCO och SALF finner alt de gjorda personalkostnadsjämförelserna
delvis är missvisande. TCO påpekar att en övergång till bolagsform dock innebär
försämrade anställningsvUl-kor. TCO kan inte medverka till en sådan förändring.
LO finner det oacceptabelt att söka lösa enstaka affärsverks konkurrensproblem
på ett sådant sätt att det får till konsekvens en likriktning nedåt av anställningsvUlkoren.

Bland de myndigheler som
yttrat sig om personalfrågorna framhåller statskontoret atl det är svårl att på
utredningens underlag bedöma personalkostnadernas inverkan på FFV:s
möjligheter att uppnå tillfredsställande ekonomiskt resultat. FFV anser all
det finns en allvarlig risk för alt personalkoslnadsfrågan, som motiv och
problem vid val av förelagsform, får alltför slor vikt i den framtida
behandlingen av FFV-utredningen. Personalkoslnadsfrågan måste därför värderas
så, att den ej ensam får vara avgörande för valet av företagsform. RRV betonar
all lönenivån endast är en av många faktorer som påverkar ett förelags
konkurrensförmåga. En viss skillnad i enbart lönenivå bör ej tillmätas någon
avgörande betydelse vid val av företagsform.

4.5
Organisation

I
fråga om företagskonslruklion tillstyrker affärsverksdelegationen och
Statsföretag alt de föreslagna bolagen förs över till Statsföretag. FMV har den
uppfattningen att det inte är ändamålsenligt alt underhållsbolaget inordnas i
en verkstadssektor, men har i övrigt ingen erin-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 31

ran
mot en anknytning lill slalsföretaggmppen. FFV föreslår en mer sammanhållen företagskonslruklion
än vad uiredningen antytt. FFV förordar därför alt tUlverkning och underhåll av
försvarsmateriel sammanhålls i elt bolag, direkl inordnat under Statsföretag.
I likhet med utredningen anser FFV att Telub bör ingå som dotterbolag i den nya
FFV-koncernen. SALF anför liknande synpunkter. Telub ifrågasätter starkt
lämpligheten och möjligheten av att bilda en verkstadssektor på av utredningen
föreslaget sätt.

SF och FCTF, som vill bibehåUa
affärsverksformen, anser sig inte kunna lillslyrka den föreslagna
uppsplittringen av FFV. Organisationerna delar helt reservanternas uppfattning
alt valet av företagskonslruklion måste grundas på det starka allmänna
samhälls- och försvarsintresset av atl ha en sammanhållen statlig verksamhet
för produktion, underhåll och tjänster för försvarsändamål. En fortsall sektorisering
av verksamheten inom FFV bör ske. De båda organisationerna anser vidare att
affärsverksdelegationen bör reorganiseras så all den får reeUa möjligheter alt
aktivt samordna den statliga företagsamheten. Olika förelagsformer utgör därvid
inle något hinder för en sådan förbättrad samordning. Även SACO förordar en
sammanhållen organisation, indelad i sektorer och med en långtgående delegering
av ansvar och befogenheter.

5
Förslag till ny organisation m. m.

FFV
har i skrivelse den 17 februari 1976 tagit upp vissa frågor rörande
verksamhetsinriktning, organisation, ekonomiska befogenheter och kapitalbehov
för FFV:s framtida verksamhet. FFV anför i huvudsak följande.

Frågan
om FFV:s framtida verksamhetsinriktning, organisation och befogenheter har
varit föremål för ingående utredningar inom FFV alltsedan FFV-utredningen
avlämnade sitt belänkande.

FFV anser att dess
verksamhet huvudsakligen bör vara inriktad på tillverkning och underhåll av
försvarsmateriel för såväl det svenska försvaret som för export. Verksamheten
bör vidare omfatta utveckling, produktion och försäljning av civila produkter
och tjänster. Målet för denna verksamhet är i försia hand alt utnyttja den
överkapacitet som finns och som beräknas öka inom försvarsmaterielområdet. FFV
bedömer att verkets tillverkningsresurser och den såväl breda som djupa tekniska
kompetensen tillsammans med personalens yrkeskunnande utgör en betydande tUlgång
som är granden för en utveckling av FFV.

Verksamheien vid FFV bör
organiseras i sektorer med resultatansvar. Varje sektor bör ha elt internstyre,
i vilket bl. a. bör ingå representanter för personalen. De ökande
företagsekonomiska kraven på FFV:s verksamhet medför behov av alt såväl
lönsamhet som kapitalbildning

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 32

bättre
kan följas inom de olika verksamhetsgrenarna. Det är därför naturligt att FFV
nu genomför en fullständig sektorisering av hela verksamheten.

Verksamheten
bör i första hand omfatta de nuvarande verksamhels-grenarna för tillverkning
och underhåll av försvarsmateriel samt försäljning av överskottsmateriel.
Därutöver bör finnas kompletterande verksamhet med civil inriktning som i försia
hand tar tUlvara överkapaciteten i den försvarsmaterielinriktade verksamheien.
FFV anser att överskottsförsäljningen bör bibehållas som en sektor inom FFV
huvudsakligen av del skälet all lämpligare alternativplacering inle föreligger
f. n.

FFV
bör även fortsättningsvis förvalta statens aktier och andelar i
Industriaktiebolaget Gelfa, AB Avimal, FFV Sport AB, Telub AB, United Stirling (Sweden)
AB, Innovations AB Projection och Swe-develop Hospital Equipment AB.

Tvättverksamhelen
bör skUjas från FFV för alt drivas i' annan form i huvudsak med anknytning till
landstingen. Konfektionsverksamheten bör avskiljas från FFV i samband med atl
den nya organisationen träder i kraft. FFV framhåller vidare alt för Åkers
krutbruk är en fortsatt lönsam drift möjlig till omkring år 1980. Därefier bör
krutbraket nedläggas och annan verksamhet etableras.

Den
organisation som FFV föreslår för verket bör beslå av en koncernledning och t.
v. fyra sektorer.

Koncernledningen
bör indelas i sex staber och en grupp för konsult-och servicetjänster. Koncernstaberna
kommer i framtiden endast alt ha hand om koncernövergripande frågor. Följande
koncernstaber föreslås ingå i koncemledningen: administration med uppgifter
inom budgetering, redovisning, finansiering och organisation; juridik;
personal med uppgifier rörande personalpolitik, förhandlingar saml formerna för
samverkan och medinflytande; information med uppgifl alt handha såväl den
externa som interna informationen; revision; koncernplanering med uppgift alt
utarbeta riktlinjer och hålla samman sektorernas långsikliga planering främst
i investeringsfrågor. För att erhålla en bättre planering och kontroll över
gemensamma serviceorgan grupperas denna typ av tjänster, t. ex. databehandling
i en gemensam enhet betecknad konsult- och servicetjänster.

1.
Försvarsmateridsektorn med seklorledning och fyra resultatenheter benämnda
grovkaliber, finkaliber, torpeder samt t. v. Åkers kratbrak. 2.
Underhållssektorn med seklorledning och sex resultatenheter benämnda flygplan,
elektronik, motor, liUverkning, basmaleriel samt materiellaboratorium. 3.
Sektor för civila produkter. 4. Sektor för överskottsmateriel. FFV framhåller atl
det för de angivna sektorerna finns planer utarbetade som belyser resp. sektors
mål, policy, organisation och förväntade lönsamhetsutveckling.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 33

FFV
framhåller atl verket har gjort en kapitalbehovsprognos och ell finansieringsförslag
för verksamheten under perioden 1976/77 till 1980/ 81. Dessa uppgifter är en
del av den femårsplan FFV utarbetat för den aktuella perioden. Planeringsmalerialet
bygger på ingående studier av inneliggande orderslockar och prognoser över
marknadsförutsättningarna för perioden. Vidare har tillverkningskostnader och
marginaler för nuvarande och kommande produktsortiment noggrant analyserats. FFV
framhåller atl de i planen upptagna investeringarna är nödvändiga för att säkerstäUa
FFV:s konkurrensförmåga.

Som
fömtsättningar för beräkningarna har gällt att de har ulförts i det
penningvärde som gällt under hösten 1975 samt att tvätt- och kon-fektionssektorema
har undantagits. Underskott och eventuella avvecklings- och eller omstmklureringskostnader
för dessa sektorer är därför inte tagna med i beräkningarna. Investeringama
under perioden har med dessa förutsällningar beräknats till 420 milj. kr.
Investeringarna fördelar sig på sektorer enligt följande:

(milj.
kr.)

Försvarsmateriel 195

Underhåll 145

Överskollsförsäljningen 10

CivUa
produkter 65

Huvudkontoret 5

420
Investeringarna har fördelats på kategorier enligt följande:

(milj.
kr.)

Eftersläpande investeringar 50

Miljöbetingade
investeringar 50

Kapacitelsbevarande
investeringar 135

Kapacitetshöjande investeringar 80

Nya
produkter (försvarsmateriel och

civila
produkter) 105

420

FFV:s
ackumulerade kapitalbehov med hänsynslagande lUl självfinansiering och
inleverans av ränta på statskapitalet uppgår för perioden till 357 milj. kr.
Efter avdrag av beräknade likvida medel vid planeringsperiodens ingång, ca 100
mUj. kr., återstår etl nettokapitalbehov på 257 milj. kr.

FFV
påpekar alt med hänsyn tUl den osäkerhet som är förknippad med denna lyp av
beräkningar har en reserv på 30 milj. kr. inkalkyle-rals för den senare delen
av femårsperioden. FFV påpekar vidare att beräkningarna förutsätter att
avskrivningsmedel fr. o. m. budgetåret 1976/77 behålles i FFV:s rörelse och får
användas för investeringar. Dessutom har förutsatts att de rörelsemedel som f. n.
ianspråktages av FFV:s tvätlseklor är disponibla för FFV:s övriga verksamhet.

3
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 122

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 34

FFV
föreslår alt kapitalbehovet täcks enligt följande:

(milj.
kr.)

Investeringsanslag
för eftersläpande och

mUjöbetingade
investeringar 100

Investeringsanslag
1976/77 enligt av FFV

avlämnad
petita 82

Investeringsanslag
för rörelsemedel 50

Utökning
av rörlig kredit hos riksgäldskonloret

från 170 milj. kr. till 225 milj. kr. 55

287

FFV
anser att verket alltmer fåtl karaktären av en industrikoncern, som inom
flertalet områden arbetar i en allt hårdare konkurrenssituation och med
förelagsekonomiska avkastningskrav. Delta innebär alt FFV i avseende på
ekonomiska befogenheter, finansiering och redovisningsprinciper måsle erhålla
en högre grad av självständighet och jämställas med övrig konkurrerande
industri.

Verket
föreslår därför att verksamheien bör bedrivas inom övergripande finansierings-
och andra ramar. Del skall ankomma på FFV alt upprätta en rullande femårsplan som
årligen skall fastställas av regeringen. Verket bör befrias från skyldigheten
att avge förslag till drift-stat.

FFV anser sig böra erhålla
följande ekonomiska befogenheter, nämligen atl

1.
göra för verksamheten
erforderliga investeringar inom etablerade områden,

2.
förvärva och försälja fasl
egendom lill ett värde av högst 1 milj. kr. om syftet med förvärvet slår i
överensstämmelse med verkets uppgifter,

3.
lämna koncernbidrag och lån
till dotterbolag,

4.
teckna borgen lUl dotterbolag inlUl
20 milj. kr.,

5.
placera likviditetsöverskoll på
räntebärande bankkonto,

6.
teckna sådana försäkringar som
är lämpliga eller nödvändiga föi FFV:s verksamhet,

7.
lämna lån lUl anställda för
bostadsanskaffning.

Vidare
föreslår FFV atl regeringen i varje särskilt fall skall kunna medge verket alt

1.
förvärva och försälja fast
egendom till värde överstigande 1 milj. kr. om syftet slår i överensstämmelse
med verkets uppgifter,

2.
etablera nya
verksamhetsområden,

3.
för statens räkning bilda
aktiebolag för särskilt ändamål eller förvärva aktier i redan befintliga bolag
samt försälja aktier, som förvallas av verket.

FFV
har successivt anpassat såväl värderings- som redovisningsprin-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 35

ciper
i stort tUl vad som kan sägas vara praxis inom svensk industri. Nu gällande
regler för FFV ger inte tillräckligt preciserade anvisningar i t. ex.
värderingsfrågor. Del är därför angeläget atl mera definitiva regler skapas och
att anpassning sker till vad som gäller industrieU verksamhet bedriven i
aktiebolagsform. FFV föreslår därför alt aktiebolagslagens regler beiräffande
värdering av samtliga lillgångar och skulder skall vara normgivande men med
möjligheter att lillämpa kommunalskaltelagens nedskrivnings- och
avskrivningsregler.

Inom
personalområdel har FFV rätt alt inrätta extra ordinarie tjänster t. o. m.
lönegrad F 18 och extra tjänster t. o. m. lönegrad F 20. FFV har rält all
tillsätta tjänster i lönegrader under lönegrad F 23/24.

FFV har liksom de flesta
andra företag ekonomiska ramar i form av 1. ex. budget och långlidsplaner för
de olika delarna av verksamheten. Delta gäller även inom personalområdel, där
personalbudgets faststäUs en gång per år. Det åvUar resp. ansvarig chef atl
inom budgetens ram anstäUa och omplacera personal. De nämnda begränsningarna i
rätlen alt inrätta och lUlsätta tjänster anser verket vara ett stort hinder i
det praktiska arbetet.

FFV
anser starka skäl föreligga all ge verket större befogenheter inom
personalområdet. Dessa bör innebära, atl FFV får inrätta tjänster t. o. m.
högst lönegrad F 27 och tillsälta dessa utan kungörelseförfarande.

FFV
har i likhet med andra verk ingen beslutanderätt i fråga om
kontraktsanställning. Proceduren med föredragning inför kontrakts-delegationen
och beslut av regeringen är enligt verkets uppfattning tungrodd och tidsödande
och kan som yttersta konsekvens innebära, alt personer som FFV vill knyta lill
sig, föredrar all välja andra arbetsgivare, då besked inte kan ges
tillräckligt snabbt. Detta begränsar väsentiigt FFV:s möjligheter alt kunna
konkurrera med andra svenska industriförelag om kvalificerad personal.

Befogenheterna
för FFV bör därför utökas lill rält för verket att teckna kontrakt. I
konsekvens med det sagda, bör FFV få rätt all själva föra de förhandlingar som
föranleds av FFV:s omorganisation och som ryms inom ovan föreslagna ramar.

SACO/SR
klubben vid FFV har i skrivelse den 19 januari 1976 anfört liknande
synpunkter.

6
Anslagsframställning för budgetåret 1976/77.

FFV
redovisar i sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 det ekonomiska
resultatet av verksamheten under de senaste budgetåren enligt följande (milj.
kr.).

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 36

1972/73

1973/74

1974/75

Rörelseintäkter

698,0

745,7

831,2

Rörelseresultat
efter avskrivningar

1,3

20,9

44,3

Resultat
efter extraordinära intäkter

och kostnader men före boksluts-

dispositioner och kommunalskatt

-14,4

31,3

34,4

Avsättning
till lagerreserv

-9,2

Kommunalskatt

- 0,7

-0,8

-0,8

Nettoresultat

-15,1

30,5

24,4

Rörelseresultatet
efler avskrivningar blev för budgetåret 1974/75 en förbättring gentemot
föregående budgetår med ca 20 milj. kr. Nettoresultatet motsvarar en
förräntning av statskapitalet på 7,25 %, vUket överensstämmer med den för
ifrågavarande budgetår gällande normalräntan för lån från statens
utlåningsfonder. 23,6 milj. kr. av netloöver-skottet har disponerats för
täckning av från tidigare år kvarstående förlust. Till statsverket har
inlevererats dels det överskjutande överskottet av 800 000 kr. och dels 22,1
milj. kr. i avskrivningsmedel. Kapitalbehållningen i fabriksverkens fond
uppgick den 30 juni 1975 tUl 348,6 mUj. kr.

Den
totala faktureringen vid FFV uppgick under budgetåret 1974/75 till 809 milj.
kr. vilket innebär en ökning med 74,9 milj. kr. i förhållande lill föregående
år. Av faktureringen hänförde sig 252,9 mUj. kr. till försvarsmaterielseklom,
308,1 mUj. kr. till underhållssektorn, 161,1 milj. kr. till tvättseklorn, 57,5
milj. kr. till överskollsförsäljningen och 29,9 milj. kr. till övrig
verksamhet. Faktureringsvärdet av material och tjänster till försvaret, exkl. Ivälleriverksamheten
och överskoltsförsälj-ningens verksamhet, uppgick under budgetåret 1974/75 lill
446,3 mUj. kr. Faktureringen på exportmarknader uppgick till 116,3 milj. kr.,
varav 2,2 milj. kr. för civila produkter.

Den totala
orderingången för FFV uppgick under budgetåret 1974/ 75 lill 913 milj. kr.,
vilket innebär en ökning med 71,7 milj. kr. i förhållande tUl föregående år.
Beställningarna från det svenska försvaret, exkl. tvätt, minskade härvid med
30,9 mUj. kr. till 487,3 milj. kr. samtidigt som exportbestäUningarna ökade
med 75,8 milj. kr. till 163,3 milj. kr. Beställningarna av civila produkter
ökade med 6,8 milj. kr. tUl 51,9 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1974/75
uppgick orderstocken vid försvarsmaterielseklom lill ca 690 mUj. kr. och vid underhållssek-tom
tUl ca 290 mUj. kr.

Vid
ingången av budgetåret 1974/75 var den ingående behållningen av anslagsmedel lUl
investeringar 21,8 milj. kr. Investeringsanslagel för samma budgetår uppgick tUl
14,9 milj. kr. Den faktiska medelsförbmk-ningen uppgick tUl 28,9 mUj. kr.,
varför den utgående behåUningen vid slutet av nämnda budgetår uppgick tUl 7,8 mUj.
kr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 37

För
budgetåret 1975/76 har investeringsramen fastställts till 49,4 milj. kr. Del
outnyttjade beloppet på anslaget uppgick som nämnts vid utgången av budgetåret
1974/75 till 7,8 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. reserverats för
rationalisering av tvättransporter. Eftersom anslaget för budgetåret 1975/76
utgör 47,6 milj. kr., varav 15,4 milj. kr. på tilläggsbudget, står tillsammans
55,4 milj. kr. till förfogande under innevarande budgetår. FFV räknar med atl
investeringsramen liksom de medel som reserverats för rationalisering av Ivättransporler
kommer att utnyttjas helt. En behållning av 4,5 milj. kr. (55,450,9) kan
alltså förutses vid budgetårets utgång den 30 juni 1976.

FFV
framhåller i sin anslagsframsläUning för budgetåret 1976/77 alt verksamheten
under budgetåret 1974/75 har kännetecknats dels av en ökad orderingång för
främst försvarsmateriel vilket medfört ökade krav på FFV:s produktionsresurser
dels atl det fortfarande ställs stora krav på underhållsverksamheten. För dessa
sektorer räknar FFV med en fortsatt god orderingång även under resten av
1970-talet. För vissa enheter föreligger dock behov av kompletterande civila
produkter för att erhålla ett bättre kapacitetsutnyttjande.

Investeringarna
under budgetåret 1974/75 har inom FFV i stor omfattning varit knutna lill
ersättningar, rationaliseringar och miljöförbättringar. Större kapacitetsförändrade
Investeringar har hållits tillbaka inom ammunitions- och mekaniska verkstäder i
avvaktan på principbeslut om FFV:s framtida inriktning. För budgetåret 1976/77
räknar FFV med alt behöva medel för investeringar tUl etl belopp av 90,4 milj.
kr.

I
följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och beräknad meddsanvändning
budgetåren 1974/751976/77 (i 1 OOO-tal kr).

Faktisk 1974,/75

Beräknad

utgift

1975/761

1976/77

Tillverkade enheter Underhällsverkstäder Tvätterier

Överskottsförsäljning Reinvesteringar i utrustn.

1500 9 500 1 500 1000 15 400

28 900

14 700

10 100

1 500

2 100

15 000

49 400

39 000

18 400

5 000

28 000 90 400

15,4 milj. kr. anvisade pä tilläggbudget I.

Av
de föreslagna investeringarna utgör 6,6 milj. kr. följdinvesteringar. Dessa
framgår av följande sammanställning.

4
Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 122

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

.Beräknad

Tidigare

Beräknad

kostnad

anvisade

utgift

medel

1976/77

1. Marketenteri
(MZ)

1900

1700

200

2.
Komplettering av spräng-

ämnesgjuteri (MÅ)

10 000'

3 200

4 000

3. Omläggning
av värmekulvert-

ledning (CVA)

900

500

400

4.
Rationalisering av

tvättransporter

10 000

8 000

2 000

1 Den tidigare beslutade ombyggnaden har kompletterats med
en nybyggnad. Redovisning av dessa objekt har lämnats i föregående års
budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 15 sid. 179).

För
nya investeringar har FFV beräknat 54,8 milj. kr. enligt följande
sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Beräknad kostnad

Beräknad

utgift

1976/77

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.
Kontor (MZ)

2.
Godsterminal (MZ)

3.
Vaktlokal m. m.
(MZ)

4.
Sammansättningsbyggnad
(MÅ)

5.
Komplettering
av störtningsanläggning (MÅ)

6.
Förråd (MÄ)

7.
Teknikbyggnad (CVA)

8.
Teknikbyggnad (CVM)

9.
Byggnad för elektronikavd.
(CVA)

10. Verkstad för telekomponenter (CVA)

11. Byggnad för vakttjänst och
hälsovård (CVA)

12. Sorteringsanläggning Tvätteriet
Alingsås

13. Pjäshylsutrustning (MZ)

14. Kapacitetshöjande
maskininvesteringar (MZ)

15. Kompletterande utrustning (GF och CTV)

16. Utrustning för kallsprutsmide (MV)

6 500

4 500

12 000

5 000

1 800

1800

3 200

1000

2 400

2 400

1 100

600

9 000

4 500

8 000

4 500

13 000

6 000

2 500

1500

2 000

1 500

3 000

3 000

4 000

4 000

6 000

6 000

7 000

7 000

2 000

2 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om nyinvesteringarna anför FFV i huvudsak
följande.

Zakrisdalsverken har starkt behov av nya lokaler och
skyddsrum (1).

Godshanteringen vid Zakrisdalsverken bör koncentreras från
nuvarande 14 förråd lill en godsterminal med lager (2).

Nytt uirymme för vakt, ny telefonväxel och molionsutrymme
för personalen behövs vid Zakrisdalsverken (3).

Med hänsyn till behövlig ökning av sammansättningskapacilel
för ammunhion fordras ny byggnad för delta ändamål (4).

Störlning (förstöring) av ammunition ökar i omfattning och
anläggningen behöver bl. a. av säkerhetsskäl förnyas (5).

Rationalisering av förrådshanleringen kräver nya förråd
(6).

Kontorslokalerna för den tekniska konsultverksamheten
vid CVA

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 39

och
CVM behöver ersättas, så nuvarande miljömässigt icke godtagbara provisorier kan
elimineras (7, 8).

Eleklronikavdelningen
vid CVA sysselsätter 320 personer av vUka 190 personer arbetar i en mer än 30
år gammal hangarbyggnad vilken är mycket hårt nedsliten och brandfarlig (9).

Telekomponentverksladen
bör koncentreras till en byggnad för all medge rationell produktion (10).

Nuvarande
lokaler för vakt och läkarmottagning är hårt nedsliten och behöver fömyas (11).

En
betydande ökning av tvätlgods medför elt behov av utbyggnad av
sorteringsanläggningen för smutsgods (12).

Ny utmstning
för tillverkning av pjäshylsor, för att ersätta en föråldrad och myckel underhållskrävande
maskinpark (13).

För
att kunna öka resurserna i fråga om tillverkning av grovkalibrig ammunition
behövs utrustning vid Zakrisdalsverken (14).

För
att komplettera nuvarande maskinutrustning vid GF och CTV för bl. a.
tillverkning av civila produkter krävs ytterligare maskiner (15).

Resurserna
för kallsprutsmide behöver ökas på grund av ökad efterfrågan (16).

För
reinvesteringar i maskiner och utrustningar begärs 28 mUj. kr.

För
budgetåret 1976/77 räknar FFV med en medelsförbmkning av 90,4 milj. kr. för
investeringar. Sedan delta belopp ökats med 10 % för konjunkturreserv och
därefter avdrag gjorts med 4,5 milj. kr. motsvarande den vid budgetårets
ingång beräknade behållningen saml reservering gjorts med 660 000 kr. för
projektering av Ivätleri i Norrland uppgår anslagsbehovet för budgetåret
1975/76 till 95,5 milj. kr. Detta innebär en ökning av anslaget med 47,9 milj.
kr. jämfört med innevarande budgetår.

7
Föredraganden 7.1 Inledning

Förenade
fabriksverken (FFV) inrättades genom slatsmaktemas beslut år 1943 (prop. 1943:
180, SäU 1943:2, rskr 1943:319) såsom etl statligt affärsverk med namnet
försvarels fabriksverk. Verket överfördes den 1 januari 1970 från
försvarsdepartementet till induslridepartemenlel. Verkets namn ändrades i
samband därmed till förenade fabriksverken.

Till
FFV fördes från början vissa statliga fabriker för tillverkning och underhåll
av försvarsmateriel. Dessa fabriker hade tidigare sorterat direkt under de
olika försvarsgrensförvaltningarna. Till FFV fördes också tvätterier och beklädnadsverksläder
inom försvaret. År 1960 började FFV med försäljning av överskottsmateriel från
främst försvaret. Genom beslut av 1963 och 1968 års riksdagar (prop. 1963: 114,
SU 1963:-135,

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 40

rskr
1963:319 resp. prop. 1968:109, SU 1968:124, rskr 1968:282) fördes de centrala flygverksläderna
i Arboga, Malmslält och Västerås över tiU FFV.

Verksamheten
har dels genom expansion inom de urspmngliga verksamhetsområdena och dels
genom tUlkomsten av nya verksamhetsområden expanderat starkt. FFV sysselsatte
under verksamhetsåret 1974/75 ca 8 000 personer och hade en omsättning på 809
milj. kr. Exklusive tvätteriverksamheten uppgick antalet anställda till ca 5
700 personer och omsättningen till 648 milj. kr. Större delen av verksamheien
vid FFV avser att tillgodose behov hos del svenska försvaret genom produktion
av försvarsmateriel och tjänster. Verksamhetsåret 1974/75 uppgick den samlade
faktureringen gentemot det svenska försvaret lUl ca 450 milj. kr. Detta
motsvarade 70 % av verkets omsättning, exklusive tvätteriverksamheten.

SärskUda
sakkunniga tillkallades år 1972 för att utreda den framlida
verksamhetsinriktningen m. m. för FFV. Uppdraget omfattade frågor om såväl
produktion och produkter som organisation och företagsform för FFV.

De
sakkunniga, som antog benämningen 1972 års FFV-utredning, avlämnade i juni
1974 sitt belänkande (SOU 1974: 38) FFV Förenade fabriksverken. Betänkandet
har remissbehandlats.

7.2
Verksamhetsinriktning

FFV
bedriver dels utveckling, liUverkning, försäljning och underhåll av
försvarsmateriel, dels utveckling, liUverkning och försäljning av civila verksladsprodukter
och dels tvätlerirörelse. Därutöver bedriver FFV även försäljning av övertalig
och kasserad materiel m. m. (överskottsmateriel) för statens och andras
räkning. För FFV gäller i princip alt verksamheten i sin helhet skall lämna ett
överskott som täcker statens ränteutgifter för de i verkels anläggningar m. m.
investerade medlen. F. n. gäller alt hela det uppkomna överskottet skall
inlevereras till staten.

FFV-utredningen
framhåller alt FFV:s utveckling har inneburit alt verksamheten har kommil all
få en i allt väsentiigt förelagsekonomisk inriktning. Utredningen finner alt
denna utveckling är naturlig och anser atl verksamheten bör drivas enligt
vedertagna företagsekonomiska principer. Jag delar utredningens uppfattning på
denna punkt.

En
central uppgift för FFV är atl bidra till atl läcka den svenska försvarssekloms
behov av försvarsmateriel och underhåU. I likhet med FFV-utredningen anser jag
alt andra krav inte bör ställas på FFV än på övriga företag inom den svenska försvarsmaterielindustrin
i fråga om bl. a. krigsproduktionsåtaganden och vidmakthållande av viss produktionskapacitet.

FFV-utredningen
konstaterar att ålägganden och åtaganden av regio-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 41

nalpolitisk
art för FFV har varit få och inte av större omfattning än vad som gäller för
andra statliga förelag. Utredningen anser det väsentligt atl någon ändring av
detta förhållande inte sker. Jag anser alt FFV, liksom övrig statlig eller
statsägd verksamhet, bör kunna medverka i de regionalpolitiska insatsema. I
sådana fall bör dock, såvida de företagsekonomiska målen för enhetema inte kan
uppnås frågan avgöras av regeringen.

I prop.
1972: 75 angående försvarets fortsatta inriktning m. m. slås fasl atl det är
väsentligt för försvaret alt det inom landet finns tiUgång till sådan
produktionskapacitet som FFV representerar. Utredningen finner också att
statsmakterna genom tidigare beslut har tagit ställning för att del även i
framtiden skall finnas särskilda och i första hand statliga företag för
underhåll av försvarsmateriel. De remissinstanser som har yttrat sig i frågan
framhåller vikten av att FFV:s produktionskapacitet inom områdena tillverkning
och underhåll av försvarsmateriel upprätthålls främst av beredskapsskäl.

Jag
anser i likhet med utredningen och flera remissinstanser att produktionskapaciteten
inom FFV bör upprätthållas på en sådan nivå att FFV kan tillgodose försvarets
efterfrågan på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel som FFV har på
sitt tillverkningsprogram.

Enligt
vad som framgår av överbefälhavarens (ÖB) och försvarets materielverks (FMV)
remissyttranden är i fredstid efterfrågan på längre sikt på tillverkning och
underhåll av försvarsmateriel till del svenska försvaret minskande. Detta
förhållande bör beaktas vid dimensioneringen av verksamheten. Vidare bör den
tillgängliga kapaciteten i än högre grad användas för andra kunder än det
svenska försvaret. I de nämnda yttrandena framhålls som önskvärt alt FFV kan
exportera sina produkter för att därigenom kunna öka serielängden och därmed minska
inköpskostnaderna for det svenska försvaret. FFV har nått viss framgång på exportmarknadema
för sina egentillverkade produkter, bl. a. ett granatgevärssyslem.
Exportmarknaderna är emellertid svårbearbetade eftersom inköp av
försvarsmateriel i många länder ofla görs på andra grunder än efler en rent
objektiv bedömning av varornas kvalitet och pris. För FFV liksom för andra försvarsmalerielexporteran-de
företag gäller vidare atl exporten är underkastad licenstvång.

FFV
disponerar inom försvarsmaterielseklom viss nödvändig' produktionskapacitet
som inte helt kan utnyttjas för den försvarsmaterielinriktade verksamheien.
Möjligheterna främst på kort sikt atl genom avveckling av personal, utmstning
och anläggningar minska den outnyttjade kapaciteten är av tekniska skäl
begränsade. FFV anser atl del för alt undanröja den belastning på verksamhetens
ekonomiska resultat som den outnyttjade kapaciteten utgör är nödvändigt att få
till stånd en lönsam, kompletterande produktion som utnyttjar den tillgängliga
kapaciteten. FFV har sedan början av 1960-talet försökt atl skapa

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 42

en
kompletterande, civilt inriktad produktion. Ansträngningama har hiltUls i stor
utsträckning inriktats på legoarbeten för främst andra verkstadsförelag.
Möjligheterna alt genom sådana arbeten läcka behovet av kompletterande
produktion lorde med hänsyn till FFV:s kostnadssituation och förutsällningar i
övrigt vara mindre goda. FFV har vidare genom egel utvecklingsarbete inom
vissa områden tagit fram prototyper av vissa civUa produkter. Om pågående
utvärdering utfaller positivt skall dessa enligt verket kunna ge beläggning hos
FFV från verksamhetsåret 1977/78.

Jag anser i likhet med FFV
att verket bör kunna utnyttja den överkapacitet som av säkerhetspolitiska skäl
inte kan minskas för att i viss utsträckning producera civila produkter. För en
viss begränsad civil produktion talar också möjlighetema att härigenom utjämna
beläggningen från den mihtära sidan. Detla bör enligt min mening kunna leda
till ökad sysselsätlningstrygghet vid verket och till atl verkets lönsamhet på
sikt kan stärkas.

Mol
bakgmnd av del anförda anser jag atl verksamheten vid FFV huvudsakligen bör
vara inriktad på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel för såväl det
svenska försvaret som för export. Dimensioneringen av de två
verksamhetsgrenarna bör ske med hänsyn främst till säkerhetspolitiska krav, men
bör också bestämmas av kraven på att en lönsam och rationell drift skall kunna
upprätthållas. Verksamheien vid FFV bör kunna omfatta även viss kompletterande,
lönsam civU produktion av varor och tjänster, som är väl lämpad för de slag av resurser
och den kompetens som används i den försvarsmaterielinriktade verksamheten och
som i övrigt passar väl in i FFV:s struktur. Affärsidéer, som grandas på unik
kompetens inom FFV, bör sålunda kunna förverkligas om detta kan bidra tUl atl
tillfredsställande lönsamhet uppnås i den samlade verksamheten.

De
verksamheter vid FFV som inte ryms inom den angivna verk-samhelsramen bör
enligt min åsikt avskiljas från FFV. Om sådan verksamhet bedöms inle kunna
drivas bätlre av annan huvudman, bör dock en fortsatt anknytning lill FFV kunna
övervägas.

Om
något civilt projekt, som utvecklas inom FFV, kommer alt leda lill en verksamhet
av större omfattning lorde denna sällan med framgång kunna bedrivas som
supplement till FFV:s övriga verksamhet. I sådana fall bör förutsältningslöst
prövas var projektet bäst passar inom den statliga förelagssektorn. Del kan på
förhand inte uteslutas all projektet lämpligen bör bedrivas inom etl bolag med
anknytning till FFV. Sådana bolag torde dock normalt komma att falla utanför FFV:s
naturiiga verksamhet.

FFV-utredningen
föreslår i sill betänkande att förhandlingar inleds med de landstingskommuner
som är kunder lill FFV:s tvätterier om bl. a. del framlida huvudmannaskapet för
dessa. En arbetsgrupp med

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 43

företrädare för bl. a. industridepartementet, FFV och
landstingen har på mitt uppdrag utrett frågan om vilka alternativ som är
lämpliga för den fortsatta verksamheten vid Ivätterierna. Efter det att
utredningen färdigställts har landstingsförbundets styrelse förklarat att
landstingskommunerna är intresserade att ta upp förhandlingar med staten rörande
ett förändrat huvudmannaskap. Jag anser att sådana förhandlingar bör inledas
med företrädare för landstingskommunerna i syfte att klarlägga villkoren för
en sådan förändring. Jag räknar med att dessa förhandlingar skall kunna
avslutas under innevarande år. I avvaktan härpå bör tvätteriverksamheten drivas
som hittills. Om förhandlingama resulterar i fömtsättningar för ändrat
huvudmannaskap avser jag att återkomma i denna fråga.

Konfektionsverksamheten
inom FFV har under de senaste åren fått vidkännas betydande förluster.
Verksamheten vid Centrala beklädnadsverkstaden (CBV) i Karlskrona har främst
varit inriktad på beställningar från statliga myndigheter. Detta har medfört
all CBV inte har någon egen modeinriktad profil i sitt produktsortiment utan
tillverkar standardprodukter, vilka är känsliga för såväl svensk som utländsk
konkurrens. För att kunna upprätthålla sysselsättningen vid CBV har FFV
tvingats alt i vissa fall la order till priser som har legat i nivå med de
priser som gäller vid import från lågprisländer. I likhet med FFV-utredningen
anser jag att det saknas ekonomiska förutsättningar för att långsiktigt kunna
upprätthålla produktionen vid CBV. Jag anser därför att verksamheien vid CBV
bör avvecklas. Driften vid CBV bör dock upprätthållas tiU den 30 juni 1977.
Självfallet skall alla ansträngningar göras för att bereda de anställda annan
sysselsättning.

Trivab
konfektions AB, som tillverkar sjukhus- och skyddskläder, har under senare år
uppvisat en mera gynnsam utveckling. Eftersom FFV:s konfektionsverksamhet bör
avvecklas, bör i konsekvens härmed Trivab avskiljas från FFV och försäljas. Jag
utgår från att vid en försäljning av Trivab möjligheten atl sammanföra bolagel
med annan statlig konfektionsindustri kommer att beaktas. Trivabs aktiekapital
uppgår f. n. till 5 000 kr. Med hänsyn till att den nya aktiebolagslagen (1975:
1385) föreskriver ett aktiekapital av minst 50 000 kr. bör Trivabs aktiekapital
nu höjas till detta belopp. Jag förordar atl medel för ändamålet får tas från FFV:s
investeringsanslag.

Uppfödning
av försöksdjur bedrivs f. n. vid Åkers krutbruk. 1972 års försöksdjursutredning
har i sitt betänkande (Ds I 1975: 4) Framtida försörjning med försöksdjur m.m.
föreslagit ny huvudman för denna uppfödning. Frågan bereds f. n. inom jordbmksdepartementet.
Jag räknar med att uppfödningen skall avskiljas från FFV och beslut i frågan
kunna fattas under budgetåret 1976/77.

Överskottsförsäljningen bildades och inlemmades med FFV
vid en tidpunkt då dess uppgifter främst var alt sälja militär överskottsmateriel.
Den försäljning som nu sker är emellertid endast till mindre del

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 44

på uppdrag från militära myndigheter. Försäljningen av
materiel från övriga statliga myndigheter här alltsedan mitten av 1960-lalet ökal.
Andelen produkter från de s. k. samhällsverksläderna har också ökal, främst
under senare år. Denna verksamhet faller utanför den verksamhetsinriktning jag
har angivit för FFV. Det lorde dock f. n. inte bland övriga statliga
myndigheter finnas annan lämplig huvudman. Med hänsyn härtill förordar jag att
överskottsförsäljningen t. v. behålls inom FFV.

Del finns också inom FFV verksamheter som visserligen inle
är art-främmande men som av andra skäl bör avvecklas från FFV.

FFV-utredningen förordar alt produktionen vid Åkers
krutbruk avvecklas under budgetåret 1980/81. Förslagel godtas av ÖB. Jag delar
utredningens mening. En drifl på lång sikt skulle enligl min mening göra del
nödvändigt med betydande investeringar som bedöms inte bli lönsamma.
Tidpunkten för avvecklingen bör dock anpassas till möjligheterna att bereda
berörd personal annan sysselsättning. Alla ansträngningar skall självfallet
göras för att åstadkomma andra sysselsättningstillfällen. En särskild
arbetsgrupp bör bildas för detta ändamål.

FFV har beslutat att inom de närmaste åren lägga ned den
egna tillverkningen av jakt- och sportskyttevapen. Etl samarbelsavlal har slutits
med etl tyskt företag som i fortsättningen kommer all producera sådana vapen. FFV
kommer att tillverka viss del av vapnen och kommer dessutom alt under eget
namn sälja vapen på den nordiska marknaden.

Industri AB Gelfa tillverkar f. n. gevärsstockar till
jakt- och sport-skyttevapen i Gällö i Jämtiand. I och med att FFV upphör med
tillverkningen av vapnen uppkommer behov av ny produktion vid Gelfa. Med tanke
på sysselsättningsläget i östra Jämtiand ser jag del som angeläget alt
sysselsättningen vid detta förelag i framliden kan upprätthållas vid nuvarande
nivå. Företaget bör överlåtas lill annan huvudman om detta kan medföra att
sysselsättningen vid företaget garanteras.

Den fraintida inriktningen av verksamheten vid FFV innebär
enligl min mening att vissa andra bolag i vilket FFV förvallar statens aktier
och andelar bör avvecklas från FFV. Detta kan ske genom att resp. bolag upphör
eller säljs. De företag som berörs är Avimat AB, FFV Sport AB och Swedevdop
Hospital Equipment AB.

Med hänsyn till vad jag tidigare har framhållit om FFV:s
verksamhetsinriktning anser jag det lämpligt atl FFV t. v. förvaltar statens
aktier och andelar i Telub AB och Innovations AB Projection. Vad gäller
pågående arbete inom KB United Stirling (Sweden) AB & Co vill jag erinra om
atl nästa beslutstidpunkt för en eventuellt fortsatt utveckling av stirlingmotorn
satts till början av år 1977 (prop. 1975/76: 25, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76:
135). I avvaktan härpå bör ingen ändring ske vad gäller FFV:s förvaltning av
statens andelar i företaget.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 45

Inom
ramen för vad jag anfört bör regeringen bemyndigas att försälja statens aktier
och andelar i bolag, som förvaltas av FFV.

7.3
Företagsform

FFV-utredningen
har utförligt behandlat frågan om lämplig företagsform för FFV. Betydelsen av konkurrensliksläUighelen
har enligl utredningen kommil all framhållas allt mer under senare år.
Utredningen framhåller atl verksamheien inom FFV bör bedrivas på samma vUlkor
som gäller för konkurrerande förelag. Uiredningen anser att inga sådana
förhållanden som monopolställning, särskUda försvarspolitiska, sysselsättningspolitiska
och liknande krav, specifika myndighetsfunktioner m. m. kan anföras för ell
bibehållande av affärsverksformen. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att FFV
ombildas till aktiebolag.

Remissinstansernas
inställning till utredningens förslag om ändrad företagsform för FFV är delad.
I princip har myndigheterna godtagit eller lämnat utan erinran förslaget om FFV:s
övergång tiU bolagsform, medan huvuddelen av de anställdas organisationer vill
bibehålla FFV som affärsverk. Huvudskälet lill organisationernas inställning är
alt de anser atl en övergång lill aktiebolagsform skulle medföra sämre anställningsvillkor
än om FFV blev kvar i affärsverksform.

Jag delar i princip
utredningens uppfattning atl verksamheten vid FFV utifrån företagsekonomiska
bedömningar med fördel skulle kunna bedrivas i aktiebolagsform. Jag vill i detla
sammanhang särskUl framhålla all FFV inte har myndighetsuppgifter utan är elt
företag, som i huvudsak bedriver sin verksamhet i konkurrens med andra inhemska
och utländska industriföretag.

Mot detta står det förhåUandet
att flertalet av de anställda motsätter sig att FFV ombildas lill bolag. Detta
är ett starkt skäl för alt ytterligare en tid behålla affärsverksformen för FFV.
Jag förordar atl så sker.

E.xempel från andra
områden visar att affärsverksformen, räll använd, medger hög effektivitet i
verksamheten. Med olika åtgärder som entydigare mål, avskiljande av
artfrämmande och förlustbringande verksamheter, ny organisation och väl avvägda
investeringar bör det finnas möjligheter alt uppnå en avsevärd effektivisering
av FFV:s verksamhet. Jag anser alt en säkrare bedömning av dessa möjligheter
bör föreligga innan beslut fallas om ändring av FFV:s verksamhetsform.

FFV bör ges tUlfälle all
som affärsverk en tid verka under dessa nya förutsättningar. FFV bör under
denna lid utveckla sin verksamhet och organisation så att största möjliga
handlingsfrihet föreligger vid etl eventuellt beslut att förändra FFV:s
företagsform om fem år. Etl sådanl beslut föratsätter enligt min mening alt
frågan om FFV:s företagsform prövas på nytt om ca tre år.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 46

De
remissinstanser, som förordar atl FFV skall bibehållas som affärsverk,
föreslår modifieringar av affärsverksformen. Med hänsyn tiU den lösning jag har
stannat för, är jag inle nu beredd föreslå några ändringar i affärsverksformen
som sådan för FFV. Eventuella sådana förändringar bör anstå lill dess FFV:s
företagsform på nytt blir föremål för prövning.

Jag vill här erinra om atl
förslag angående målsättning och styrformer för affärsverken har lagts fram av
affärsverkskommiltén och affärsverksulredningen (SOU 1968: 4546). Vidare har
budgetutredningen (SOU 1973: 4346) lagt fram förslag med anknytning till
affärsverkens verksamhet. Som chefen för finansdepartementet anfört i 1976 års
finansplan (prop. 1975/76: 100 bil. 1 s. 55) kräver ställningstagande till dessa
frågor ett noggrant och komplicerat förberedelsearbete, vilket f. n. pågår inom
regeringens kansli. Jag vUl i detta sammanhang understryka nödvändigheten av
att de nämnda ulredningsförslagen blir föremål för en samlad bedömning. Etl
ställningstagande nu till större förändringar i FFV:s affärsverksform skulle
försvåra en sådan bedömning.

Inom ramen för
affärsverksformen bör dock vissa modifieringar övervägas. Jag syftar bl. a. på
frågan om avkastningskrav och frågan om försäkring av inte statlig egendom som FFV
disponerar. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

7.4
Organisation

FFV:s
organisation fastställdes av riksdagen år 1965 (prop. 1965: 119, SU 1965: 163, rskr
1965:398). Därvid bestämdes aU inom FFV skulle finnas ell huvudkontor, indelat
i avdelningar samt ett tvätteriernas centralkontor, fabriker, verkstäder,
tvätterier och en enhet för överskottsmateriel. Genom atl de förutsättningar
som gällde vid denna organisations tillkomst successivt har förändrats har FFV
försöksvis förändrat organisationen. Förändringarna innebär atl verksamheten
inom huvudkontoret har fördelats på koncernstaber och atl flera lokala enheter
har sammanförts i grupper.

I skrivelse den 17
februari 1976 har FFV hemstäUt atl en ny organisation fastställs för verket.
Organisationen bör enligl FFV i huvuddrag omfatta styrelse, koncernledning saml
sektorer för försvarsmateriel, underhåll, civila produkter och överskollsförsäljning.

Förslaget till ny organisation
har kommit fram efter ett långvarigt internt utredningsarbete i vilket
personalen har deltagit med representanter i samtliga utredningsgrupper.
Syftet med den föreslagna organisationen är bl. a. att skapa bättre fSmlsältningar
för planering och uppföljning av lönsamhet och kapitalbehov inom de olika
verksamhetsområdena. Den föreslagna organisationen skapar vidare enligt FFV
förutsättningar för ett fördjupat lönsamhelsansvar.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 47

TUl koncernledningens förfogande ställs enligt förslaget
ett antal kon-cernstabsenheler nämligen administration, personal, juridik,
information, revision saml koncernplanering. Härtill kommer vissa serviceorgan.
Som redan har framgått avses vissa sektorer bli indelade i resultatenheter.

Jag bedömer del väsentligt all FFV ges en organisation som
medger en i förhållande lill nuläget ökad delegering av operativa beslut. De
föreslagna sektorerna kommer atl få ansvar för såväl utveckling och
tillverkning som försäljning inom verksamhetsområdet, vilket enligt min mening
medför en bättre fördelning av ansvar och befogenheter än i gällande
organisation. Den föreslagna organisationen överensstämmer med vad som är vanligl
inom svensk industri. Jag förordar alltså att FFV organiseras i enlighet med
del framlagda förslaget.

Enligl vad jag har erfarit innebär den föreslagna
organisationen atl anställda vid det nuvarande huvudkontoret i EskUsluna endast
i enstaka fall behöver byta stationeringsort. Huvuddelen av de anställda vid
det nuvarande huvudkontoret kommer alt i den nya organisationen placeras
antingen inom koncemledningen eller inom försvarsmaleriel-sektorns
ledningsorgan, vilka båda kommer att lokaliseras till Eskilstuna.

En plan över den förordade organisationen för FFV bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. För överblickens skull
redovisas i denna även indelningen i resultatenheter, fördelningen av
produktionsställen och koncernledningens organisation. I enlighet med var jag
tidigare har anfört bör utöver de fyra föreslagna sektorerna vid FFV ingå
sektorer för Ivälterier och konfektion tills en avveckling från FFV sker.

Organisationen bör emellertid i fortsättningen snabbi
kunna anpassas lill utvecklingen. Regeringen bör därför inhämta riksdagens
medgivande att besluta om sådana ändringar i organisationen som den framtida utvecklingen
kan ge anledning lill.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor
avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

FFV har i sin skrivelse påtalat behovet av att verket
behöver öka sina befogenheter inom personalområdel och framhåller att verket
måste kunna konkurrera med andra svenska industriföretag om kvalificerad
personal.

I likhet med FFV anser jag det väsentiigt att FFV kan
anställa kvalificerad ledningspersonal. Detta är en väsentlig föaitsättning
för atl FFV skall kunna genomföra den effektivisering jag har förordat i det
föregående. Erforderliga möjligheter härtUl finns inom ramen för gällande
bestämmelser. Jag är därför inle beredd att nu aktualisera några ändringar i
verkets befogenheter i detta aVseende.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:122 48

7.5
Anslagsfrågor

FFV
har i skrivelse den 17 februari 1976 anmäll sitt investeringsbehov för den
kommande femårsperioden. Det presenterade investeringsprogrammet är enligt FFV
nödvändigt för att skapa en konkurrenskraftig industri. Investeringsbehovet
uppgår för femårsperioden till 420 milj. kr. beräknat i det penningvärde som
gällde hösten 1975. Av dessa investeringar avser 195 milj. kr. försvarsmaterielseklom,
145 milj. kr. underhållsseklorn, 10 milj .kr. överskollsförsäljningen, 5 milj.
kr. huvudkontoret och 65 milj. kr. civila produkter. Av investeringarna
beräknas 100 milj. kr. vara eftersläpande eller miljöbetingade investeringar.

I
anslagsframställning den 29 augusti 1975 har FFV begärt 90,4 milj. kr. lill
investeringar under det kommande budgetåret. Detta belopp är 41 milj. kr. slörre
än vad som anslagits, inkl. på tilläggsbudget, för verkets investeringar under
innevarande år. Av de begärda medlen avser enligt verket ca 34 milj. kr.
eftersläpande och miljöbetingade investeringar.

För reinvesteringar
i utrustning har FFV begärt 28 milj. kr. av vUka 26 mUj. kr. enligl vad jag
erfarit beräknas motsvara de kalkylmässiga avskrivningarna.

För försvarsmaterielseklom
begärs sammanlagt 39 milj. kr., varav 4,5 milj. kr. lill ell nytt kontor med
skyddsrum vid Zakrisdalsverken, 5 milj. kr. till en ny godsterminal vid Zakrisdalsverken,
10 milj. kr. till maskininvesleringar vid Zakrisdalsverken, 4 milj. kr. lill
ny- och tillbyggnad av sprängämnesgjuteri vid Vingåkersverken, 7 milj. kr.
till utrustning för vissa kompletterande produkter och 8,5 milj. kr. till etl
antal mindre investeringar.

För
underhållssektorn begär FFV sammanlagt 18,4 milj. kr. Av dessa avses 9 milj.
kr. till kontorsbyggnader för teknikerpersonal vid centrala verkstaden i
Arboga (CVA) och centrala verkstaden i Malmslält (CVM), 6 milj. kr. till
verkstads- och kontorslokaler för elektronikavdelningen vid CVA och 3,4 milj.
kr. till vissa mindre investeringar.

TUl
investeringar inom tvättsektorn begärs sammanlagt 5 milj. kr.

FFV
har i senare skrivelse begärt 2 milj. kr. till utrustning för civilt helikopterunderhåll.

Jag
beräknar för investeringar inom FFV för nästa budgetår 62,5 milj. kr. Jag har i
delta belopp inte inräknat några medel för investeringar i kontorsbyggnader vid
Zakrisdalsverken och CVM, inle heller till godsterminal vid Zakrisdalsverken, lill
utrustning för vissa kompletterande produkter eller investeringar i tvätteriverksamheten.
Jag har däremot i beloppet räknat in 2 milj. kr. till utmstning för civilt helikoplemnder-håll.
Till reinvesteringar bör verket använda så stor del av medlen som motsvarar de
kalkylmässiga avskrivningarna under budgetåret.

Anslagsbeloppet
för budgetåret 1976/77 bör på sedvanligt sätt beräk-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 49

nas
med en marginal av 10 % utöver investeringsramen för atl möjliggöra en av konjunklurmässiga
eller andra skäl påkallad ökning av medelsanvändningen. Av den behållning på
4,5 milj. kr. som förutses finnas under anslaget vid utgången av detta
budgetår bör reserveras 660 000 kr. för projektering av nytt Ivätleri i
Norrland. Sedan övriga 3,8 milj. kr. dragils av förordar jag ett anslag av (62,5-r6,3
3,8 = ) 65 milj. kr.

8
Hemställan

Jag
hemstäUer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna vad jag har förordat
om förenade fabriksverkens verksamhetsinriktning,

2.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om förenade fabriksverkens organisation och medge regeringen rätt att i
fortsättningen besluta om ändring i denna,

3.
bemyndiga regeringen att
vidtaga de övergångsåtgärder och ål-gärder i övrigt som behövs för förslagets
genomförande,

4.
bemyndiga regeringen atl
besluta om försäljning av statens aktier och andra andelar i företag, som
förvaltas av förenade fabriksverken,

5.
medge att 45 000 kr. får tas i
anspråk från anslaget Byggnader och utrustning under fabriksverkens fond för
teckning av aktier i Trivab konfektions AB,

6.
tiU Byggnader och utrustning
under fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77 anvisa etl investeringsanslag
av 65 000 000 kr.

9
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.2 "S-S

.:4

3 O

o

Z

u

>

Z

O H

z

a: n

Q

2 S.i£

> >
o

" Ö - o

a

rf *-

.3 ??-

N>0

( Ä > 13 -* 1 « o c « :c :ra Q.
t-

' U

> C

c

£ Ö B

c ö

3

o-S& Ö

U

i.S d.5

PS

DP:,H °

So

2,ca o, 3

«i- S. 2i..E [«

j

o

00

c

i

c

c

c

o

(

u

trt

o

hf)

B

JU

u

o

>

ca

lij

%

UhWH

S

CQ

C c o
o

o

n

i-.

Q-CU

mm

f/1

v\

r.

r

«

o

o

m

« t

n

>

>

o

o

c

c

c

c

o u

_,T3 -?« O) 5

a
c/3 u -'

? 60

BO ."5

.t: "O

o

'c
n

PQ

t

a

.Q,

'3

cp

CQU

Crt -I-.

O'

mS:r
Ii PO » c a

« .3 O

'i « w XI £

_ .:z >

opaginerad Kontrollera mot PDF

pi

UJ

H

Ä

3 0 O

CO

ai

oi

tu

Z O

ai

Ph

H

W

Uh

>

S

o

L

)

}

H 1

1

1 1

1

c « >

Ph

u :0

O

2

o c

IL)

O

60

C

'c

c 8

C

1

B

Vi

c

i-i

c o

c 2 2 ( Ä '5

g
o

60

_c *C u

c ca

a

c;

8

c o

'C

3

C O 1-,

Ph

C «

s

Ut

a

c

HH

C O

">
Ht

oi

1~l

"oj

-C

c a>

(U

*>

å

"3 « i c o

60

5 c ca

j=

.g

Q

(U

o

'E

t/1

c c

E

ca

Pi

ca

60

C

i

:ca

"c

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:122 51

Innehåll

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ ... 1

1
Inledning ....................................................... 2

2
Nuvarande organisation ...................................... ... 3

2.1
Ledning och uppgifter.................................... ... 3

2.2
Lokala enheter............................................. ... 4

2.3
TUlverkning ............................................... ... 4

2.4
Underhåll .................................................. ... 5

2.5
Tvätterier ................................................. ... 6

2.6
Överskottsförsäljning..................................... ... 7

2.7
CivUa produkter ......................................... ... 7

3 Uiredningen...................................................... ... 8

3.1
Speciella förutsättningar för
verksamheten ...... 8

3.2
Verksamhetens inriktning,
omfattning och struktur 10

3.3
Företagsform ............................................ .. 19

3.4
Organisation ............................................. .. 20

3.5
Genomförande ........................................... .. 21

3.6
Reservation................................................. .. 22

4 Remissyttranden ............................................. .. 22

4.1
Allmänna synpunkter .................................... .. 22

4.2
Speciella förulsällningar för verksamheien
......... 23

4.3
Verksamhetsinriktning ................................. .. 24

4.4
Företagsform ............................................. 28

4.5
Organisation ............................................. 30

5
Förslag lUl ny organisation m. m........................... .. 31

6
AnslagsframsläUning för
budgetåret 1976/77 .......... .. 35

7
Föredraganden.................................................. 39

7.1
Inledning .................................................. .. 39

7.2
Verksamhetsinriktning.................................... .. 40

7.3
Företagsform ............................................ .. 45

7.4
Organisation ............................................. .. 46

7.5
Anslagsfrågor............................................... .. 48

8
Hemställan....................................................... .. 49

9
Beslut............................................................. 49

Bilaga................................................................ 50

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760134

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

34 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (34)

34 kopplingar i 27 dokument.

  1. Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten
  2. Bet. 1985/86:TU3 om vissa trafikpolitiska frågor m. m. s. 14 i texten
  3. Bet. 1984/85:NU32 om statliga företag s. 13 i texten
  4. Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten
  5. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten

Visa alla 27