om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.
90 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 50 av 90 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:133, om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:133
Regeringens proposition
1975/76:133
om utbyggnad av
föräldraförsäkringen m. m.;
beslutad den 12 februari
1976.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
SVEN
ASPLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen läggs fram förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen.
Samtidigt föresläs en ny lagstiftning om rätt till föräldraledighet med anknytning
till förmånsreglerna i föräldraförsäkringen. De-nuvarande reglema om
sjukpenning vid vård av sjukt barn ersätts av ett nytt system med rätt till
föräldrapenning i samband med sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare.
Liksom nu skall ersättning också utgå när fadern stannar hemma för att ta hand
om barn vid annat barns födelse i familjen. Den nya föräldrapenningen föreslås
vidare utvidgad till att omfatta besök inom den förebyggande barnhälsovården
och förälders kontakt med förskoleverksamheten. Antalet dagar med rätt till
föräldrapenning i dessa situationer föreslås ökat till 12 dagar om året i
familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med två barn och 18 dagar i familjer
med tre eller flera barn. Vidare föreslås att föräldrar skall lå rätt till
resekostnadsersättning från den allmänna sjukförsäkringen när de besöker barn
som vårdas på sjukhus.
Adoptivföräldrar
har utöver föräldraförsäkringens övriga förmåner f. n. en särskild rätt till
föräldrapenning i 20 dagar vid adoption av barn som är äldre än nio månader.
Ersättningstiden för den särskilda föräldrapenningen till adoptivföräldrar
föreslås då båda föräldrarna förvärvsarbetar ökad till 90 dagar om barnet är
under sex år och till 45 dagar om barnet är mellan sex och tio år.
Kostnaderna
för den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till ca
100 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari
1977.
1
propositionen läggs också fram förslag om fosterförälders rätt till sjukpenning
och föräldrapenning och om vissa andra ändnngar i lagen om allmän försäkring.
I Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 133
Prop.1975/76:133 2
1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1962:381) om
allmän försäkring'
dels att 3 kap. 9 och 14 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 3 kap. 8, 10, 12, 13 och 16-18 5§, 4 kap. 1-6 S§,
7 kap. 3 S, 10 kap. 2 och 4 ijij, 18 kap. 7 §, 19 kap. 1 S och 20 kap. 2 och 3 SS
samt rubrikerna till 3 och 4 kap. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas tio nya paragrafer, 2 kap.
10-14 SS och 4 kap. 7-11 SS, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
10 S
Sjukvårdsersättning utgives av den allmänna
försäkringskassa, hos vilken den, försäkrade är Inskriven eller skulle hava
varit inskriven, därest han uppfyUt åldersvillkoret i 1 kap. 4 i.
Sjukvårdsersättning dt försäkrad, som icke är och ej
heller under förutsättning som sagts i första stycket skulle hava varit
inskriven hos allmän försäkringskassa, utgives av den kassa, inom vars
verksamhetsområde vården erhållits.
11 §
Har ersättning för sjukhusvård utgivits för nittio dagar
i följd eller föreligger eljest skälig anledning, skaU den allmänna
försäkringskassan, i den utsträckning riksförsäkringsverket så föreskriver,
undersöka huruvida skäl föreligger att vidtaga åtgärd, som är ägnad att
förkorta sjukdomstiden eller att eljest heh eller delvisförebygga eller häva
nedsättning av den försäkrades
Lagen omtryckt 1973:908. Sen.äste lydelse av 3 kap. 14 5
1974:87.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:133
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse arbetsförmåga. Befinnes åtgärd som nu
sagts erforderlig, skall kassan tillse att lämplig sådan vidtages.
För
utgifter för läkarundersökning och läkarutlåtande som föranledes av undersökning
enligl första stycket utgår ersättning i enlighet med vad regeringen
förordnar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt
sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligt denna
lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för högst trehundrasextiofem dagar.
Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning för tid, varunder den försäkrade
åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande
tid, därest förtidspensionen upphört att utgå med månaden näst före den,
varunder den försäkrade börjat åtnjuta hel ålderspension.
Vad i första stycket stadgas med avseende på
förtidspension äger motsvarande tillämpning där den försäkrade skulle hava
kommit i åtnjutande av sådan pension, om han varit svensk medborgare.
13 §
Drabbas någon, som är försäkrad enligt denna lag, av skada
för vilken han är obligatoriskt försäkrad enligl lagen om yrkesskadeförsäkring,
må för tid efter utgången av den i 11 sistnämnda lag omförmälda samordningstiden
sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av skadan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:133
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Omfattas skadan av frivillig försäkring enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring, må för tid efter det den skadade blivit berättigad till
livränta enligt sagda lag sjukvårdseisättning ej utgivas med anledning av
skadan.
Vid sjukdom, som enligl annan lag än lagen om
yrkesskadeförsäkring eller enligt särskild författning eller enligt regeringens
förordnande medför rätt till motsvarande ersättning, som bestämmes av eller
utbetalas från riksförsäkringsverket, utgives sjukvårdsersättning endast i
den mån beloppet därav överstiger vad som i motsvarande hänseende utgår enligt
den andra lagen, den särskilda forfattningen eller förordnandet.
Vad i tredje stycket sägs skall äga motsvarande
tillämpning vid sjukdom, som medför rätt till ersättning enligt utländsk
lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 S
Harförsäkrad. utan att beslämmelserna i 12 }! första
stycket äro tillämpliga, efter ingåhgen av den månad, varunder han uppnått
sextiofem års ålder, åtnjutit ersättning för sjukhusvård under
trehundrasextiofem dagar, må all-män.försäkringskassa besluta att sådan ersättning
Icke längre skall utgå.
3 kap.
Om sjukpenning och föräldriipen- Om sjukpenning ning
8 S
Vid bedömande huruvida fullständig nedsättning av
arbetsförmågan föreligger skall, om sjukdomen kan antagas vara kortvarig,
särskilt beaktas
Prop. 1975/76:133 5
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
huruvida
den försäkrade på grund av sjukdomen är urståndsatt att utföra
sitt
vanliga eller därmed jämföriigt arbete.
Är
den försäkrade föremål för åt- Är den försäkrade föremål för åt-
gärd
av beskaffenhet, som angives gärd av beskaffenhet, som angives
i-itop. 2.s*>, skall arbetsförmågan an- \ 2 kap. 11, skall arbetsförmågan
ses nedsatt i den mån den försäkrade anses nedsatt i den mån den försäk-
på grund av åtgärden är hindrad att rade på grund av åtgärden är hindrad
utföra förvärvsarbete. att utföra förvärvsarbete.
Åtnjuter
den försäkrade förtidspension enligt denna lag, skall vid prövning av den
försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende
från den nedsättning av arbetsförmågan, som ligger till grund för utgående
pension.
10 S
För
den dag då sjukdomsfallet in- För den dag då sjukdomsfallet inträffade utgår/flnMO/./ö//Än
som avses träffade utgår sjukpenning endast ; 91 sjukpenning endast om
den för- om den försäkrade på grund av sjuk-säkrade på grund av sjukdomen gått
domen gått miste om dagpenning miste om dagpenning från erkänd ar- från erkänd
arbetslöshetskassa eller betslöshetskassa eller kontant ar- kontant
arbetsmarknadsstöd enligt betsmarknadsstöd enligt lagen lagen (1973:371) om
kontant arbets-(1973:371) om kontant arbetsmark- marknadsstöd eller
sjukperioden nadsstöd eller sjukperioden börjar börjar inom tjugu dagar efter
föreinom tjugu dagar efter föregående gående sjukperiods slut. sjukperiods
slut.
Varar
sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet inträffade, utgår
sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava utfört förvärvsarbete i
sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån antalet sådana dagar, den dag
då sjukdomsfallet inträffade oräknad, överstiger två.
Utan
hinder av andra stycket utgår
a) sjukpenning för semesterdag;
b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa dier kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
c) sjukpenning till försäkrad, som avses i 1 S andra
stycket.
Sjukpenning
må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos den allmänna
försäkringskassan, där ej hinder mött för sådan anmälan eller eljest särskilda
skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.
Såsom
sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som
avses i 7 S-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:133
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkrad förälder som Icke för-väivsarbetar äger I
samband med barns födelse rätt till föräldrapenning.
Föräldrapenning utgår om föräldern varit inskriven hos
allmän försäkringskassa under minst etthundraåttio dagar i. följd närmast
före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna. Föräldrapenning
får utgå även om föräldern icke varit inskriven hos försäkringskassa enligt vad
nu sagts men skulle ha varit inskriven om kassan ägt kännedom om samtliga de
förhållanden som förelegat.
Hel föräldrapenning utgår med tjugufem kronor om dagen (garantinivå).
Har föräldern under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd före barnets födelse eller
den beräknade tidpunkten härför vant, eller skulle föräldern, om försäkringskassan
haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varit försäkrad för
en sjukpenning överstigande nämnda belopp, utgårföräldrapenningen med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning enligt 4 §.
Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår
föräldrapenning över ga-ranlinivån till fadern endast under förutsättning all
även modern är eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för
sjukpenning överstigande garanti-nivån. Undantag från vad nu sagts får medgivas
när det visas alt modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl
icke kan anses ha möjlighet att vårda barnet.
Villkor om inskrivning hos försäkringskassa eller
försäkring för viss sjuk-
Vårdar
försäkrad annans barn under aderton år i hemmet som fosterbarn eller under
därmed jämförliga förhållanden och utgår ersättning för vården för tid då
sjukpenning kommer ifråga, bedömes rätten tiU sjukpenning med bortseende från
ersättningen. Sjukpenningens storlek fastställes därvid på grundval även sjukpenninggrun
-dande inkomst som ej omfattar sådan ersättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
penning som angives i denna paragraf anses uppfylh om det
berott på åldersregeln i I kap. 4 ,s'i att villkoret ej kunnat uppfyllas.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
13 S
Bestämmelserna i 2 kap. 10 § första stycket, II och 13 ,sH äga motsvarande tillämpning
ifråga om sjukpenning.
Bestämmelserna
i 3, 5 och 8 ,s4 / .fråga omförtidspension äga motsvarande tillämpning där
den försäkrade skulle ha kommit i åtnjutande av sådan pension, om han varit
svensk medborgare.
Harförsäkrad, utan att bestämmelserna 13 kap. 3 .första
stycket äro tilllämpliga, efter ingången av den månad, varunder han uppnått
sextiofem års ålder, åtnjutit sjukpenning under etthundraåttio dagar, må
allmän försäkringskassa besluta att sjukpenning icke längre skall utgå.
Moder äger rätt till föräldrapenning tidigast från och med
den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnetsfödelse. För tiden
efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del
ombesörjer vården om barnet berättigad ull föräldrapenning. Moder äger dock
rätt till föräldrapenning till och med den tjugu-nlonde dagen efter
förlossningsdagen även om hon ej har barnet i sin vård.
Föräldrapenning utgår under högst tvåhundratio dagar
sammanlagt för föräldrarna. Den får utgå längst till tvåhundrationde dagen
efter den då barnet fölls eller, då föräldrarna till följd av barnets sjukdom
under viss del av denna tid varit förhindrade att vårda barnet, däremot
svarande längre tid. dock längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter barnets
födelse.
I fråga om föräldrapenning skota bestämmelserna i 7 §
första och andra styckena äga motsvarande tillämpning. Föräldrapenning får ej
utgå i den mån den försäkrade uppbär sjukpenning enligt denna lag.
Föräldrapenning utgår ej till båda föräldrarna för samma
dag. Utan hinder härav får dock halv föräldrapenning utgå till båda
föräldrarna för samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.
2 Senaste lydelse 1974:87.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Förestagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beträffande
arbetstagare, som enligt statliga föreskrifter eller på grund av bestämmelse,
som beslutats av kommun dier landstingskommun, är berättigad att uppbära lön
vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns
födelse, äger regeringen fcire-skriva undantag helt eller delvis från vad som
är stadgat om rätt till sjukpenning och föräldrapenning.
Har
undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits eller gäller det endast
delvis, äger arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer från allmän
försäkringskassa erhålla arbetstagaren tillkommande sjukpenning eller
föräldrapenning, i den mån nämnda förmåner icke överstiga den utbetalda lönen.
Överenskommelse
att arbetsgivare, som vid arbetstagares sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse utgivit lön till
arbetstagaren, skall hos allmän försäkringskassa äga uppbära arbetstagaren
tillkommande sjukpenning eUerföräldrapenning är bindande för kassan endast
såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal och å arbetstagarsidan
slutits eller godkänts av organisation, som enligt lagen om förenings-ochförhandlingsrätt
är att anse såsom huvudorganisation. Föreligger dylikt kollektivavtal, må det
av arbetsgivare, som är bunden av avtalet, efter överenskommelse åberopas
Beträffande
arbetstagare, som enligt statiiga föreskrifter eller på grund av bestämmelse,
som beslutats av kommun eller landstingskommun, är berättigad att uppbära lön
vid sjukdom, äger regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från vad som
är stadgat om rätt till sjukpenning.
Har
undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits eller gäller det endast
delvis, äger arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer från allmän
försäkringskassa erhålla arbetstagaren tillkommande sjukpenning, i den mån denna
icke överstiger den utbetalda lönen.
Överenskommelse
att arbetsgivare, som vid arbetstagares sjukdom utgivit lön till
arbetstagaren, skall hos allmän försäkringskassa äga uppbära arbetstagaren
tillkommande sjukpenning är bindande för kassan endast såframt överenskommelsen
har form av kollektivavtal och å arbetstagarsidan slutits eller godkänts av
organisation, som är att anse såsom huvudorganisation. Föreligger dylikt
kollektivavtal, må det av arbetsgivare, som är bunden av avtalet, efter
överenskommelse åberopas jämväl beträffande arbetstagare, vilken icke omfattas
av avtalet men sysselsattes i sådant arbete för vilket avtalet gäller.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'
Senaste lydelse 1974:510.
Prop. 1975/76:133 9
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
jämväl
beträffande arbetstagare, vilken icke omfattas av avtalet men sysselsattes i
sådant arbete för vilket avtalet gäller.
Har
försäkrad, som drabbats av sjukdom utom nket, därvid erhållit underhåll genom
utrikesförvaltningens försorg, äger förvaltningen i den ordning regeringen
bestämmer frän allmän försäkringskassa erhålla den försäkrade tillkommande
sjukpenning, i den mån sjukpenningen icke överstiger utgivet underhåll.
Sjukpenning
må indragas eller skäligen nedsättas, om försäkrad
a) vägrar att mottaga besök av person, som av den
allmänna försäkringskassan erhållit uppdrag att verkställa sjukkontroll;
b) under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta den allmänna
försäkringskassan därom eller avreser till utiandet, där ej kassan medgivit att
sjukpenning må utgå under vistelse därstädes;
c) utan giltigt skäl undedåter att på sätt stadgas i 6
S första stycket, anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som är av
betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens stoHek.
Vad
i första stycket sägs äger motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning.
Angående nedsättning eller
indragning i andra fall av ersättning som här avses stadgas i 20 kap. 3S.
opaginerad Kontrollera mot PDF
På
framställning av nykterhets- På framställning av nykterhets
nämnd eller styrelse för vårdanstalt nämnd eller styrelse för vårdanstalt
för alkoholmissbrukare äger allmän för alkoholmissbrukare äger allmän
försäkringskassa besluta, att sjuk- försäkringskassa besluta, att sjuk
penning eller föräldrapenning till- penning tillkommande försäkrad,
kommande försäkrad, som är hem- som är hemfallen åt alkoholmiss
fallen åt alkoholmissbruk och beträf- bruk och beträffande vilken förelig-
fande vilken föreligger omständig- ger omständighet i övrigt som i 15 S
het i övrigt som i 15 S lagen lagen (1954:579) om nykterhetsvård
(1954:579) om nykterhetsvård sägs, sägs, helt eller delvis skall utbetalas
Senaste lydelse 1974:244.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
helt eller delvis skall utbetalas till kommunal myndighet
eller den försäkrades make eller annan person att användas till den
försäkrades samt, vad angår sjukpenning, hans familjs och, I fråga om
föräldrapenning, barnets nytta.
Beträffande föräldrapenning, som tillkommer försäkrad
vilken ej uppnått aderton års ålder, må försäkringskassan på framställning av
barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt vad i första stycket
sägs.
Ar kvinna vid tiden för barnetsfödelse inlagen i barnhem,
ungdomsvårdsskola, fångvårdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare, må
försäkringskassan på framställning avföreståndare för inrättningen besluta, an
kvinnan tillkommande föräldrapenning skall utbetalas till honom att användas
Ull kvinnans och barnets nytta.
Föreslagen lydelse
till kommunal myndighet eller den försäkrades make eller
annan person att användas till den försäkrades och hans familjs nytta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 kap.
Om föräldrapenning
Särskilda
bestämmelser om sjukförsäkring
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ersättning
enligt 2 och 3 kap. utgives av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den
försäkrade är Inskriven eller skulle hava varit inskriven, därest han uppfyllt
åldersvillkoret i 1 kap. 4 s'>. Sjukvårdsersättning åt försäkrad, som icke
är och ej heller under förutsätming som nyss sagts skulle hava varit inskriven
hos allmän försäkringskassa, utgives av den kassa, inom vars verksamhetsområde
vården erhållits.
Försäkrad förälder som är inskriven hos allmän försäkringskassa
har rätt till föräldrapenning enligt detta kapitel.
Föräldrapenning
utgår ej för tid då föräldern förvärvsarbetar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har sjukpenning eller ersättning för sfukhusvård utgivits
för nittio dagar i följd eller föreligger eljest skälig anledning, skaU den
allmänna försäkringskassan, I den utsträckning riksförsäkringsverket så
föreskriver, undersöka huruvida skäl föreligger att vidtaga åtgärd, som är
ägnad att förkorta sfuk-domstiden eller att eljest heh eller delvisförebygga
eller häva nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga. Befinnes åtgärd som
nu sagts erforderlig, skall kassan tillse att lämplig sådan vidtages.
För utgifter för läkarundersökning och läkarutlåtande som föranledes
av undersökning enligl första stycket utgår ersättning i enlighet med vad regeringen
förordnar.
Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under
högst tvåhundratio dagar sammanlagt för föräldrarna.
Moder har rätt Ull föräldrapenning tidigast från och med
den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnetsfödelse. För tiden
efter barnetsfödelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer
vården om barnet berättigad tlU föräldrapenning.
Förälder
som ej har barnet I sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda
skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med
den tjugunlonde dagen efter förlossningsdagen, även om hon ej har barnet i sin
vård.
Föräldrapenning får utgå längst till tvåhundrasjuttionde
dagen efter den då barnet fötts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För tid
efter ingången av den månad, varunder försäkrad fylh sjuttio år eller
dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag, må ersättning
för sjukhusvård utgå för högst trehundrasextiofem dagar. Vad nu sagts äger
motsvarande tillämpningför tid, varunder den försäkrade åtnjuter hel
förtidspension och skaU med sådan lid jämställas efterföljande tid, därest
förtidspensionen upphört att utgå med månaden näst före den, varunder den
försäkrade börjat åtnjuta hel ålderspension.
Föräldrapenning
enligt 2 ,s'> utgår ej till båda föräldrarna för samma dag. Halv
föräldrapenning får dock utgå till båda föräldrarna för samma dag, när de
avlösa varandra i vården av barnet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'Senaste lydelse 1975:1155. 6 Senaste lydelse 1975:379.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:133
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
12
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad i 3
kap. 3, 5 och 8 §§ ävensom 3 § detta kapitel stadgas med avseende påförtidspension
skall äga motsvarande tillämpning där den försäkrade skulle hava kommit i
åtnjutande av sådan pension, om han varit svensk medborgare.
Hel
föräldrapenning enligl 2 utgår med tjugufem kronor om dagen (garantinivå).
Har föräldern under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd före barnets .födelse
eller den beräknade tidpunkten härför varit, eller skulle föräldern, om
försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varit
försäkrad för en sjukpenning överstigande nämnda belopp, utgår
föräldrapenningen med belopp motsvarande förälderns sfuk-penning enligt 3 kap.
4 §.
Ha föräldrar gemensamt barn I sin vård, utgår föräldrapenning
över garantinivån till fadern endast under förutsättning att även modern är
eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning som
överstiger garantinivån. Undantag från vad nu sagts får medgivas när det visas
att modern tillföljd av sjukdom eller av andra särskilda skäl icke kan anses
ha möjlighet att vårda barnet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Drabbas någon, som är försäkrad enligt denna lag, av skada
för vilken han är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,
måför tid efter utgången av den i 11 § sistnämnda lag omförmälda samordningstiden
ersättning enligt 2 och 3 kap. ej utgivas med anledning av skadan.
Omfattas
skadan av frivillig försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäk-
Som
villkor för föräldrapenning enligt 2 § gäller att föräldern varit inskriven
hos allmän försäkringskassa under minst eithundraåttio dagar I följd närmast
före barnetsfödelse eller den beräknade tidpunkten för denna.
Föräldrapenningfår utgå även om föräldern icke har varit inskriven hos försäkringskassa
enligt vad nu sagts men skulle ha varit inskriven om kassan hade ägt kännedom
om samtliga de
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 Senaste lydelse 1974:510.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
ring, måför tid efter det den skadade blivit berättigad
till livränta enligl sagda lag ersättning enligt 2 och 3 kap. ej utgivas med
anledning av skadan.
Vid
sjukdom, som enligl annan lag än lagen om yrkesskadeförsäkring eller enligl
särskild författning eller enligt regeringens förordnande medför rätt till
motsvarande ersättning, som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket
eller bolag varom sägs i 1 lagen om yrkesskadeförsäkring, utgives ersättning enligl
2 och 3 kap. endast i den mån beloppet därav överstiger vad som I motsvarande
hänseende utgår enligt den andra lagen, den särskilda författningen eller förordnandet.
Vad i
tredje stycket sägs skaU äga motsvarande tillämpning vid sjukdom, som medför
rätt till ersättning enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.
Föreslagen lydelse
förhållanden som förelegal.
Villkor om Inskrivning hos försäkringskassa eller försäkringför
viss sjukpenning enligt 4§ anses uppfylh om det har berott på åldersregeln i 1
kap. 4 § att villkoret ej har kunnat uppfyllas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Harförsäkrad,
utan au bestämmelserna i 3 kap. 3 § första stycket eller 4 kap. 3 § äro
tillämpliga, efter Ingången av den månad, varunder han uppnått sextiofem års
ålder, åtnjutit sjukpenning under etthundraåttio dagar eller ersättningför
sjukhusvård under trehundrasextiofem dagar, må allmänförsäkringskassa besluta
att förmån som nu sagts icke längre skall utgå.
Fosterföräldrar likställas med föräldrar vid
tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning i samband med barns
födelse.
Föräldrapenning
till foster- eller adoptivföräldrar utgår ej för tid innan de har fått barnet i
sin vård och får utgå längst till tvåhundrasjuttlonde dagen efter den då
barnet fötts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 Senaste lydelse 1975:379.
7 S
/ den mån föräldrapenning ej har utgått till
adoptivföräldrar enligt be-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:133
Nuvarande lydelse
14
Föreslagen lydelse
stämmelserna i 6 § ha de rätt till föräldrapenning under
sammanlagt tjugu dagar i anslutning till att de.få adoptivbarn som ej har
fyllt tio år i sin vård.
Ha båda adoptivföräldrarna under minst tvåhundrasjuttio
dagar i följd närmast före barnets ankomst varit eller enligt vad som sägs i 4
§ första stycket bort vara försäkrade for en sjukpenning som överstiger
garantinivån, skaU det i första stycket angivna antalet dagar ökas till nittio
om barnet ef har fyllt sex år och tiU fyrtiofem om barnet har fyllt sex men ej
tio år. Vad nu sagts gäller även ensamstående adoptivförälder som under nämnda
tid har varit eller bort vara försäkrad för en sjukpenning som överstiger garan-tinivån.
Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i
fråga om fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 §
Förälder har rätt tillfö rä Id ra -penning
för t i 11 fä 11 ig vård av barn om barnet ej har fylh tio år och
föräldern behöver avstå från förväivsarbete i samband med
1.
sjukdom
hos barnet,
2.
sjukdom
hos barnets ordinarie vårdare,
3.
besök i
samhällets förebyggande barnhälsovård,
4.
annat
barns födelse,
5.
besök I
förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg I vilken barnet deltar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:133
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 S
Föräldrapenning enligt 8 § utgår för förälder som har
barnet i sin vård eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för
föräldrarna lillsammans varje år under högst
1.
tolv
dagar om i familjen finns ett barn,
2.
femton
dagar om i familjen finns två barn,
3.
aderton
dagar om I familjen finns tre eller flera barn.
Av det antal dagar som anges iför-sia stycket får varje
förälder använda en dag för ändamål som avses I 81 5. Vid beräkning av antalet
dagar med rätt till föräldrapenning enligt första stycket anses två dagar med
halv föräldrapenning som en dag.
Förälder, som vanligen ej har barn I sin vård men som liltfalllgl
vårdar barn, har rält till föräldrapenning Inom ramen för del antal dagar för vilket
föräldrapenning kan utgå Ull den andre av föräldrarna enligl första stycket.
10 §
Föräldrapenning enligt 8§ utgår med belopp som motsvarar
förälderns sfukpenning enligt 3 kap. 4 . Bestämmelserna i 3 kap. 10 § fjärde
stycket och 15 § äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt 8 §.
11 §
Föräldrapenning utgår ej i den mån föräldern för samma dag
uppbär sfukpenning enligl denna lag eller lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:133
Nuvarande lydelse
16
Föreslagen lydelse
eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av regeringens förordnande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12 S
Bestämmelserna 12 kap. fO saml
3 kap. 7 y) första och andra
styckena, 12 och 16-18 i) äga motsvarande tUlämpning i fråga om
föräldrapenning. I fall som avses i 3 kap. 12 skaUföräldrapenning enligl 4
kap. 2 alltid utgå med minst eti belopp som motsvarar garaniinivån enligl 4
kap.
4 vj" minskad med den sfukpenning
som skulle belöpa på vårdersäiiningen.
Beträffande föräldrapenning, som tillkommer förälder
vilken ej har uppnått aderton års ålder, får försäkringskassan på
framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligl 3
kap. 18 §.
Ar moder vid tiden för barnets födelse Intagen i barnhem,
ungdomsvårdsskola, fångvårdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
får försäkringskassan på framställning av föreståndare för inrättningen
besluta, all den föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas tilf
foreståndaren för all användas Ull kvinnans och barnets nytta.
1 kap.
3 S
Vid bedömande i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall
beaktas den försäkrades förmåga att vid den nedsättning av prestationsförmågan,
varom är fråga, bereda sig inkomst genom sådant arbete, som motsvarar hans
krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till
hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och
därmed jämföriiga omständigheter. I fråga om äldre försäkrad skall
Prop.
1975/76:133 17
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
bedömningen
främst avse hans förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom
sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt
lämpligt arbete. Med inkomst av arbete likställes i skälig omfattning värdet av
hushållsarbete i hemmet.
Är
den försäkrade föremål för åt- Är den försäkrade föremål för åt
gärd av beskaffenhet, som angives gärd av beskaffenhet, som angives
i-//tap. 2 ,', skall arbetsförmågan un- i 2 kap. 11 §, skall arbetsförmågan
der tiden för åtgärden anses nedsatt under tiden för åtgärden anses ned-
i den mån den försäkrade på grund satt i den mån den försäkrade på
av åtgärden är hindrad all utföra för- grund av åtgärden är hindrad att ut-
värvsarbete. föra förvärvsarbete.
10
kap
2 r
Därest
pensionsberättigad under hel månad är intagen i fångvårdsanstalt eller är
häktad eller eljest är pä statens bekostnad intagen i anstalt eller ock tilirälligt
vistas utom anstalten, må av hans å månaden belöpande folkpension ej utgå
högre belopp än regeringen bestämmer.
Allmän
försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt uppehälle är
beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis uppbära sådan
del av folkpension, som enligt vad i första stycket sägs icke skall utgivas. Åtnjuter
barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller eljest kost och
bostad, må barnpension eller barntillägg ej utgå för den månaden; dock må
sådan förmån utgå för tid då barnet är inackorderat vid nomadskola.
I fråga om elev i specialskola må pensionsförmån utgå utan hinder av
bestämmelserna I första och tredje styckena för tid då eleven vistas utom
skolan. För sådan tid äga beslämmelserna om vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje stycket
motsvarande tillämpning.
4 S
Är
någon för samma månad berättigad till flera änkepensioner, utgives endast den
största av dem eller, om de äro lika stora, pensionen efter den sist avlidne
mannen.
9
Senaste lydelse 1974:510.
2
Riksdagen 1976. I saml. Nr 133
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreligger
för samma månad rätt till två eller flera av förmånerna barnpension,
förtidspension, änkepension eller hustrutillägg, utgives endast en av
förmånerna. Utgives i enlighet härmed änkepension eller hustrutillägg, skall
vid tillämpning av 3 kap. 3,5 och 8 SS samt 4 kap. 3 § anses som om den
försäkrade kommit i åtnjutande av förtidspension.
Föreslagen
lydelse
Föreligger
för samma månad rätt till två eller flera av förmånema barnpension,
förtidspension, änkepension eller hustrutillägg utgives endast en av
förmånerna. Utgives i enlighet härmed änkepension eller hustrutillägg ////
någon som är berättigad till förtidspension, skall vid till-lämpning av 2 kap.
12 och 3 kap. 3, 5, och 8 SS anses som om den försäkrade kommit i åtnjutande
av förtidspension.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelse förallmän
försäkringskassa består av ordförande och vice ordförande som utses av
regeringen samt fyra ledamöter som utses av landstinget eller, där fråga är
om kassa vars verksamhetsområde utgöres av kommun, av kommunfullmäktige.
Härutöver 11 i styrelsearbetet deltaga två personalföreträdare. Dessa utses
av regeringen på .forslag av arbetstagarorganisation. I styrelsen för Stockholms
läns allmänna försäkringskassa utser landstinget sex ledamöter.
Styrelse
förallmän försäkringskassa består av ordförande och vice ordförande som utses
av regeringen samt fyra ledamöter som utses av landstinget eller, där fråga är
om kassa vars verksamhetsområde utgöres av kommun, av kommunfullmäktige.
Härutöver få i styrelsearbetet deltaga två personalföreträdare. 1 fråga om
dessa äger lagen (1976:000) om rätt för arbetstagarorganisation att utse och
entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid statlig
myndighet motsvarande tilf-lämpnlng. 1 styrelsen för Stockholms läns allmänna
försäkringskassa utser landstinget sex ledamöter.
Personal
företrädare är ledamot i den omfattning som framgår av särskilda bestämmelser.
För
annan ledamot än ordfönmde och vice ordförande utses en suppleant.
19
kap.
1 S"
Arbetsgivare
skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för
'»Senaste
lydelse 1974:962.
"
Lydelse enligt prop. 1975/76:77.
Prop.
1975/76:133 19
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
tilläggspension.
Avgift
till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan av vad
arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningareller naturaförmåner
i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller,där fall som avses i 3 kap.
2 § andra stycket sista punkten är för handen,annan ersättning för utfört arbete.
Avgift
till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren
under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form
av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 §
andra stycket är för handen, annan ersättning för utfört arbete, sedan från
nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande
basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare
hos arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året
varit anstäUd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och
arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i
motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses
motsvara full arbetstid fastställes av regeringen efter förslag av
riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en
decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på sätt som
avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.
Vid
beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare,
vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor. Vad gäller
sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare bortses från arbetstagare,
som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,
eller, där fråga är om arbete som utförts för annans räkning utan att
anställning förelegat, från arbetstagare som varit bosatt utomlands och utfört
arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall hänsyn
icke tagas till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat
överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.
Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall vidare bortses från
arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från
arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 11
kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av anställning
eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosatt härstädes,
avser arbete utom riket.
Avgift
eriägges icke för arbetsta- Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid
sjukdom eller ledighet gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt bam
eller med an- för vård av barn eller med anledning ledning av barns födelse till
den del av barns födelse till den del lönen lönen motsvarar sjukpenning eller
motsvarar sjukpenning eller föräld-föräldrapenning, som arbetsgivare rapenning,
som arbetsgivare äger
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
äger
uppbära enligt 3 kap. 16 §. Avgift eriägges ej heller för lön sorn arbetsgivare
utgivit till bam för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag
för lönen ej fär ske vid inkomsttaxeringen eller för ersättning för vilken
bevillningsavgift erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter.
Föreslagen
lydelse
uppbära
enligt 3 kap. 16 S eller 4 kap. 12 §. Avgift erlägges ej heller för lön som
arbetsgivare utgivit till bam för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de
fall avdrag för lönen ej fär ske vid inkomsttaxeringen eller för ersättning
för vilken bevillningsavgift erlagts enligt lagen (1908:128 s. I) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid tillämpning av
bestämmelse i 3 kap. 1 och 9§§ samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor med
barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.
Med förälder skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 9 och 12-14 §§ samt 9 kap. 4 §
likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har
haft barn, om de stadigvarande sammanbo.
Vid tillämpningen av
bestämmelse i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§ samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som
sammanbor med barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.
Med förälder skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. och 9 kap. 4 S likställas den, med
vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft bam, om de
stadigvarande sammanbo.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 §
Ersättning
enligt denna lag må indragas eller skäligen nedsättas, om den som är berättigad
till ersättningen
a) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som
orsakat den utgift eller nedsättning av arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;
b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för vilken
ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;
c) vägrar att underkasta sig imdersökning av läkare
eller att följa läkares föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov
ovarsamhet ur hälsosynpunkt;
d) medvetet
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhällande, som är av betydelse för rätten till ersättning.
Vägrar
försäkrad utan giltig anled- Vägrar försäkrad utan giltig anled
ning att underkasta sig åtgärd av be- ning att underkasta sig åtgärd av be
skaffenhet som avses i 4 kap. 2§, skaffenhet som avses i 2 kap. II $,
må sjukpenning eller förtidspension må sjukpenning eller förtidspension
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:133
Nuvarande
lydelse
helt
eller delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han erinrats
om denna påföljd.
21
Föreslagen
lydelse
helt
eller delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han erinrats
om denna påföljd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Denna lag träderikraft,såvittavserl0kap.2 Soch 18kap.7
§den Ijuli 1976, och i Övrigt den 1 januari 1977.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 S i sin nya lydelse och
i 4 kap. 12 § första stycket andra punkten äger motsvarande tillämpning i fråga
om sjukpenning och föräldrapenning för tid från och med den 1 juli 1976.
3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.
Prop. 1975/76:133 22
2
Förslag till
Lag
om rätt till föräldraledigiiet
Härigenom
föreskrives följandi;.
Inledande bestämmelser
1 §
Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt
denna lag.
Som
förälder anses vid tillämpning av denna lag även fosterförälder samt den med
vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de
stadigvarande sammanbor.
2 §
Avtal som innebär att arbet5;tagares rättigheter enligt denna lag upphäves
eller inskränkes är ogiltigt i den
Ledighet
i samband med barns födelse m. m.
3 §
Arbetstagare har rätt till ledighet undertid dä han enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkringärberättigad till föräldrapenning i samband med barns fö
delse eller adoption, om han vid ledighetens början har varit anställd hos
arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv må
nader under de senaste två åren.
Vid
bestämmande av anställningstid enligt första stycket har 4 S lagen (1974:12) om
anställningsskydd motsvarande tillämpning.
4 § Kvinnlig arbetstagare som ej är berättigad till ledighet enligt 3 S
har rätt till ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex
veckor efter nedkomsten.
5 § Ledighet som avses i 3 och 4 SS får delas upp på två perioder.
Arbetstagare
som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 eller 4 S skall anmäla detta
till arbetsgivaren minst en månad före ledighetens början.
Andra
stycket gäller ej, om behovet av ledighet föranledes av sjukdom hos andre
föräldern eller annan omständighet som arbetstagaren icke har kunnat råda över.
1 sådant fall skall arbetstagaren anmäla behovet av ledighet till arbetsgivaren
utan dröjsmål.
Ledighet
för tillfällig vård av barn
6 §
Arbetstagare har rätt till ledighet för tillfällig vård av barn under tid
då han enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är berättigad till för
äldrapenning för sådant ändamål.
Prop.1975/76:133 23
7 §
Ledighet enligt 6 S skall,om ledighetenej föranledesavsjukdom,anmälas
till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början.
Återgång
i arbete
8 §
Avbryter arbetstagare ledighet som avses i 3, 4 och 6 SS, har han rätt
att åter börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten.
Vill
arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket, skall han underrätta arbetsgivaren
om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock ej skyldig att låta
arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det att han mottog
underrättelsen.
Andra
stycket gäller ej i fråga om ledighet som har varit avsedd att pågå kortare tid
än en månad.
Anställningsskydd
9 §
Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att
han begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.
Sker
uppsägning eller avskedande i strid mot denna lag, skall åtgärden förklaras
ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid har 34-37 §§,39 § samt 41 § första
och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande
tillämpning.
10 §
Vid ledighet enligt denna lag är arbetstagare ej skyldig att vidkännas
minskning av de förmåner som är förenade med anställningen i annan mån
än som följer av uppehället i arbetet. Arbetstagares arbetsförhållanden får
ej försämras på grund av att han begär eller tar i anspråk sin rätt till
ledighet.
Övriga
bestämmelser
11 § Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser
enligt denna lag skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner
vartill arbetstagaren på grund av lagen kan vara berättigad, ersättning för den
skada som har uppkommit. Härvid har38 §tredje och fjärdestyckena samt40§lagen(1974:12)oman-ställningsskydd
motsvarande tillämpning.
12 § Mål om tillämpningen av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1977. Lagen gäller ej om ansökan om ledighet
har gjorts före ikraftträdandet.
Genom
lagen upphäves lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av
arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. Har uppsägning
eller avskedande skett före ikraftträdandet, tillämpas alltjämt den äldre
lagens regler.
Prop, 1975/76:133 24
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-02-12
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Noriing, Lidbom, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén
Fiiredragande:
statsrådet Aspling
Proposition
om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.
1
Inledning
Samtidigt
med att föräldraförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1974 tillkallades en
sakkunnig' (S 1974:01) för att göra en första sammanställning och bedömning av
erfarenheterna av de nya reglerna. Den sakkunnige fick också i uppdrag att bl.
a. utreda förutsättningarna för att i vissa avseenden utvidga förmånema inom
föräldraförsäkringen.
I
delbetänkande (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar har
utredningen, som har antagit namnet familjestödsutredningen, redovisat erfarenheterna
från föräldraförsäkringens första tillämpningsår och lagt fram förslag till
dess fortsatta utbyggnad.
Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket, slatens
avialsverk, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen (S
1973:07), syssdsättningsutredningen (A 1974:02), 1974 års semesterkommitté (A
1974:01), länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs, Älvsborgs, Örebro och
Jämtlands län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riksförbund och
Försäkringskasseförbundet. Yttranden har dessutom kommit in från ett flertal
andra organisationer och kommuner samt från enskilda, bl. a. Ensamståendes intresseorganisation,
Arkitektförijundet, Kristen demokratisk ungdom, Fred-rika-Bremer-förbundet, Folkpa:rtiets
ungdomsförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Adoptionscentrum och Rädda barnens
riksförbund.
Den
18 december 1975 öveiiämnade familjestödsutredningen vidare en promemoria om
fosterföräldrars m. fl. rätt till föräldrapenning och sjuk-
'
Landshövdingen Camilla Odhnoff.
Prop,1975/76:133 25
penning.
Remissyttranden över promemorian har inhämtats från riksförsäkringsverket.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Familjestödsutredningens
betänkande innehåller ett omfattande förslag till att vidga stödet till
barnfamiljerna och öka föräldrarnas möjligheter till kontakt med sina barn.
Utredningen föreslår att utredningsförslaget skall genomföras etappvis med
början den 1 januari 1977.
Som
har förutskickats i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100, bilaga 7) kommer
jag i detta sammanhang att ta upp de delar av utredningsförslaget beträffande
föräldraförsäkringen som gäller ersättningsrätten vid vård av sjukt barn m. m.,
vid kontakter med förskolan, vid adoption och vid resor tili barn på sjukhus. I
samband därmed kommer jag också att lägga fram förslag beträffande ny
lagstiftning om rätt för förälder till ledighet när föräldrapenning utgår och
om särskilda regler för sjukpenning och föräldrapenning för fosterföräldrar.
Utredningen
har i sitt betänkande även föreslagit en föriängning av ersättningstiden från
sju till åtta månader i samband med barns födelse samt införande av en
delföräldrapenning som skall ge småbarnsföräldrar möjlighet att för tiden
därefter förkorta sin arbetsdag till sex timmar.
Vid
remissbehandlingen har bl. a. från löntagarnas organisationer framhållits att
beslut i denna fråga förutsätter alt de praktiska problemen på arbetsmarknaden
kan lösas och att åtgärder kan vidtas för att slå vakt om småbarnsföräldrarnas
situation i arbetslivet. Som ett led i den fortsatta behandlingen av denna del
av utredningsförslaget har regeringen efter överläggningar med dessa
organisationer tillsatt en arbetsgrupp (S 1975:05) med uppgift att närmare klariägga
de vid remissbehandlingen aktualiserade frågorna.
Utredningen
har vidare i betänkandet föreslagit utvidgning av den s. k. privilegierade
frånvarotiden i semesteriagen i samband med föräldraledighet. Ifrågavarande
regler berörs också av det förslag till ny semesteriagstiftning som 1974 års
semesterkommitté nyligen har framlagt i betänkandet (SOU 1975:88) Fem veckors
semester. Med hänsyn härtill finns det inte anledning att i detta sammanhang ta
upp familjestödsutredningens förslag i de frågor som har samband med
semesterlagen.
2
Gällande bestämmelser
2.1
Föräldrapenning i samband med barns födelse
Bestämmelserna
om föräldrapenning finns i 3 kap. 12-14 SS lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL). En förutsättning för rätt tili ersättning är att föräldern
inte samtidigt förvärvsarbetar. Vidare fordras att föräldern har varit eller
rätteligen borde ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst
180 dagar i följd före nedkomsten eller den be-
Prop.1975/76:133 26
räknade
tidpunkten för denna.
För
föräldrapenningen gäller en garantinivå, som innebär att ersättning alltid utgår
med minst 25 kr. om dagen. Den som är eller borde ha varit försäkrad för en
sjukpenning som överstiger garantinivån har emellertid rätt till
föräldrapenning som motsvarar hans sjukpenning under förutsättning att han
varit berättigad till den högre ersättningen under en kvalifikationstid av 270dagar.
Om föräldrar barbarn gemensamt i sin vård utgår föräldrapenning till fadern över
garantinivån enda;rt om modern är eller bort vara försäkrad för en sjukpenning
över den nivån. Undantag härifrån får dock göras om modern av särskilda skäl
inte har möjlighet att själv vårda barnet.
Som
en förutsättning för att få föräldrapenning gäller att föräldern tar vård om
barnet. Modern har dock rätt att få föräldrapenning t. o. m. tjugonionde dagen
efter föriossningsdagen, även om hon inte har barnet i sin vård. För modern
gäller också att hon kan börja uppbära föräldrapenning innan barnet är fött.
Sådan ersättning är begränsad till 60 dagar före den beräknade tidpunkten för
barnets födelse.
Föräldrapenning
utgår under högst 210 dagar sammanlagt för föräldrarna. Den kan utgå längst till
dess barnet är 210 dagar gammalt, såvida inte föräldrarna har varit förhindrade
att vårda barnet på grund av att det har varit sjukt. I så fall föriängs tiden till
270 dagar efter barnets födelse.
Föräldrapenning
och sjukpenning kan inte utgå samtidigt. Som huvudregel gäller att
föräldrapenning inte heller får utgå till båda föräldrarna för samma dag. Om
föräldrarna avlöser varandra i vårdnaden av barnet har de emellertid var och en
rätt till halv föräldrapenning. I så fall måste båda vara förvärvsarbetande.
Liksom
i fråga om sjukpenning finns beträffande föräldrapenning bestämmelser om s. k.
arbetsgivarinträde, indragning och nedsättning av förmånen samt om utbetalning till
annan än den ersättningsberättigade. Med förälder likställs vid tillämpning av bestämmelsema
om föräldrapenning den med vilken förälder är eller har varit gift eller har
eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.
2.2
Sjukpenning vid vård av sjukt barn m. m.
Förälder
har rätt till sjukpenning om han helt eller delvis behöver avstå från
förvärvsarbete för alt vårda ett sjukt barn (3 kap. 9 S AFL). Detta innebär att
förmånen i princip bara gäller i familjer där båda föräldrarna förvärvsarbetar
och i familjer med en ensamstående förvärvsarbetande förälder. Sjukpenning för
vård av sjukt barn utgår under högst tio dagar per år och familj. Fader har
rätt att ta dessa dagar i anspråk även om sjukdom inte föreligger, om det
behövs för att han skall ta vård om barn i anslutning till annat barns födelse.
Även till förälder som vanligen inte har barn i sin vård men tilirälligt
handhar vårdnaden kan sjukpenning utgå under angivna
Prop.1975/76:133 27
förutsättningar.
Sjukpenning vid vård av sjukt barn utgår redan fr. o. m. den första
frånvarodagen. I övrigt gäller samma bestämmelser som för sjukpenning vid egen
sjukdom. Med barn likställs adoptivbarn, fosterbarn, styvbarn och barn till
någon av sammanboende om de tidigare har varit gifta eller har eller har haft
gemensamt barn.
2.3 Föräldrapenning
vid adoption
Vid
tillämpning av bestämmelsema om föräldrapenning likställs foster-och
adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. Ersättning kan utgå tidigast frän
det den försäkrade har fått barnet i sin vård och längst till dess barnet är
270 dagar gammalt. Är barnet äldre vid ankomsten till sina nya föräldrar har
adoptivföräldern eller fosterförälder, som har för avsikt att adoptera barnet,
en särskild rätt tiil föräldrapenning under 20 dagar. Barnet får dock inte ha
fyllt tio år.
2.4 Anställningsskydd
vid havandeskap m, m.
Enligt
lagen (1974:12) om anställningsskydd gäller en anställning tills vidare, om
inte annat har avtalats. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt
grundad. Avskedande får ske bara om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina
åligganden mot arbetsgivaren. Lagen om anställningsskydd gäller alla
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med undantag för arbetstagare i
företagsledande ställning, arbetsgivares familjemedlemmar, husligt anställda
och personer som sysselsätts i beredskapsarbete e. d. Lagens bestämmelser är i
huvudsak tvingande. I särskilt angivna frågor får avvikelse från lagen göras
genom kollektivavtal. Även avvikande föreskrifter i andra författningar tar
över anställningsskyddslagens regler.
Ett
särskilt anställningsskydd fmns i lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning
eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m.m.
Denna lag gäller för alla arbetstagare utan undantag. Enligt lagen får
arbetstagare inte sägas upp eller avskedas på grund av att han har slutit
trolovning eller ingått äktenskap. Vidare gäller att sådana åtgärder inte fär
vidtas mot kvinnlig arbetstagare på den grund att hon har blivit havande eller
fött barn, om hon har haft stadigvarande anställning sedan minst ett år hos
arbetsgivaren. Lagen innehåller även bestämmelser om anställningsskydd för
arbetstagare vid föräldraledighet vid barns födelse enligt reglerna i AFL.
Arbetsgivaren fär inte med vetskap om orsaken till bortovaron säga upp eller
avskeda arbetstagare på den grund att denne är borta från arbetet i högst sju
månader eller den längre tid som föräldrapenning utgår. Även här gäller att
anställningstiden skall ha varat i minst ett år. Skyddet gäller emellertid inte
om arbetstagaren på arbetsgivarens förfrågan underiåter att utan dröjsmål lämna
besked om när han önskar återinträda i arbetet efter bortovaron. Arbetsgivaren
är inte skyldig att låta arbetstagaren
Prop.1975/76:133 28
återinträda
tidigare än tre veckor från det han fick beskedet eller, om sådant inte har
lämnats, från det arbetstagaren inställde sig hos honom. Anställningsskyddet
gäller vidare endast om arbetstagaren är borta från arbetet i högst två
perioder.
För
arbetstagare som mottar tiarn såsom adoptiv- eller fosterbarn äger motsvarande
bestämmelser tiUämpning. Ledigheten far dock inte utsträckas till längre tid än
270 dagar efter barnets födelse. Arbetstagaren är inte heller skyldig att
vidkännas inskränkning i sina anställningsförmåner utöver vad som föranleds av
bortovaron som sådan. De rättigheter som lagen ger arbetstagaren kan inte
inskränkas genom avtal och de påverkas inte heller av att företaget överlåts.
Om arbetsgivaren vidtar åtgärd i strid mot lagen skall den förklaras ogiltig på
yrkande av arbetstagaren. Arbetsgivaren kan bli skyldig att utge skadestånd. 1
fråga om tvister om giltigheten av uppsägning eller avskedande, skadestånd m. m.
enligt lagen och förfarandet därvid hänvisas till bestämmelser i lagen om
anställningsskydd.
2.5
Vissa bestämmelser om tjän
För
löneplansanställda tjänstemän med statligt reglerade tjänster har i cirkuläret
(1970:388, omtryckt 1974:1018, senast ändrat 1975:440) om tjänstledighet med C-avdrag
m. m. meddelats vissa bestämmelser om tjänstledighet och om prövning av
ansökan om sådan ledighet. Vilka förmåner som utgår under tjänstledighet regleras
dock i allmänhet i avtal. Sålunda innehåller det allmänna avlöningsavtal för
statliga och vissa andra tjänstemän (AST), som har slutits den 25 juni 1975,
regler i detta hänseende. Avtalet gäller för åren 1975 och 1976.
Vid
tjänstledighet utgår lön utan avdrag, med sjukavdrag eller med s. k. A-, B-
eller C-avdrag. Arbetsgivaren prövar om och för hur lång tid tjänstledighet
skall beviljas. Prövningen begränsas av vissa lagregler, bl.a. de om förbud mot
att säga upp eller avskeda arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring
eller havandeskap. Tjänstemannen har möjlighet att under vissa förutsättningar
byta ut tjänstledigheten med C-avdrag - dvs. helt löneavdrag - mot ledighet för
sjukdom eller barnsbörd, om behov av sådan ledighet föreligger. 1 cirkuläret
ges allmänna riktlinjer för beviljande av tjänstledighet med C-avdrag.
Ledigheten bör inte beviljas så att svårigheter uppstår vid återinträde i
tjänsten. Viss återhållsamhet föreskrivs i fråga om längre tids tjänstledighet
och för tjänstemän med kortare anställningstid. Vidare finns särskilda normer
för vissa slag av tjänstledighet. Sålunda sägs bl. a. att tjänstledighet med C-avdrag
i allmänhet bör beviljas förälder eller fosterförälder för spädbarnsvård till
dess barnet uppnår ett och ett halvt års ålder. Partiell tjänstledighet med C-avdrag
bör dessutom i allmänhet medges för tillsyn av barn under 12 år.
Vilka
förmåner som skall utgå under tjänstledighet regleras i AST. Vid ledighet för
tillsyn av barn under IO är görs B-avdrag för dag då sjukpenning
Prop.
1975/76:133 29
eller
föräldrapenning inte utgår, dock högst 10 dagar per kalenderår. I övrigt görs C-avdrag.
Adoptiv- eller fostermoder har rätt till ledighet med B-avdrag vid vård av
adoptivbarn eller fosterbarn under sju års ålder som mottagits i adoptionssyfte.
B-avdrag utgår därvid för dag då sjukpenning eller föräldrapenning inte utgår,
dock längst t. o. m. 90:e dagen efter den då barnet kom under adoptiv- eller
fostermoderns vård. 1 övriga fall görs även här C-avdrag.
2.6 Ersättning
för sjukresor m. m.
Enligt
sjukreseförordningen (1975:964) kan resekostnadsersättning utgå från
sjukförsäkringen i samband med sjukvård som är ersättningsberättigad enligt AFL
och i samband med viss annan vård eller rådgivning. Ersättning utgår under
förutsättning att resan huvudsakligen har föranletts av behovet av vård.
Ersättning utgår för den verkliga kostnaden. Hänsyn skall dock tas till valet
av färdväg och färdsätt sett i relation till den försäkrades tillstånd, resans
längd och övriga omständigheter. I regel ersätts endast kostnad för resa till
närmaste allmänna mottagning för öppen vård eller närmaste allmänna sjukhus.
Om den försäkrade har vårdats inom det sjukvårdsområde där han är bosatt,
ersätts återresa till bostaden eller till den plats varifrån resan till
sjukinrättningen företogs. Vid vård utanför sjukvårdsområdet gäller särskilda
regler.
För
rätt till resekostnadsersättning gäller vissa karensbelopp. Således ersätts
endast resekostnaden till den del den vid varje vårdtillfälle sammanlagt överstiger
8 kr. Vid tandvård och preventivmedelsrådgivning är karensbeloppet 15 kr.
Även
övernattningskostnader kan under närmare angivna förutsättningar ersättas, dock
högst med 40 kr. per natt. Om den försäkrades ålder eller tillstånd påkallar
hjälp av följeslagare, kan ersättning utgå för dennes rese-och
övernattningskostnader enligt samma grunder som gäller för den försäkrade
själv.
Förälder
eller annan anhörig till barn under 16 år har rätt till resekostnadsersättning
för besök som görs i offentlig öppen vård med anledning av barnets sjukdom.
Förutsättning är att besöket ingår som en del i behandlingen av barnet.
Ersättning kan utgå även om barnet inte självt deltar i besöket.
2.7 Fosterbarnsersättning
m, m.
För
vården av barn och ungdomar som är omhändertagna för samhällsvård eller som på
annan grund är placerade i enskilda hem utgår ersättning till fosterföräldrarna
från barnavårdsnämnd.
Fosterbarnsersättningen
består i princip av två delar. En del avser ersättning för kostnader i samband
med vården och en del utgör arvode för
Prop.1975/76:133 30
det
utförda arbetet. Omkostnadsdelen är skattefri medan arvodesdelen beskattas som
andra inkomster. Storleken på både omkostnadsdelen och arvodet bestäms från
fall till fall beroende på de särskilda omständigheter som föreligger. Svenska
kommunförbundet har dock utfärdat en rekommendation som syftar till en
enhetlig bedömning av ersättningsfrågorna. Arvodet behandlas i skatte- och avgifissammanhang
som andra inkomster av förvärvsarbete.
Likartade
regler gäller vid vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever där ersättning
till det enskilda hemmet utgår av statliga medel och vid vård av psykiskt
utvecklingsstörda barn och ungdomar som genom landstingets försorg är
placerade i enskilt hem.
Fr.
o. m.den I januari 1976 är alla uppdragsgivare skyldiga att pä ersättning som
utges till uppdragstagare for utfört arbete erlägga socialförsäkringsavgifter,
dvs. avgifter till ATP, folkpensionering, sjukförsäkring, delpensionsförsäkring,
arbetslöshetsförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetsmarknadsutbildning,
vuxenutbildning och arbetarskydd m. m. Detta innebär att fosterföräldrar som
vårdar annans barn i sitt hem inte längre skall betala egen-avgifter på det
arvode som utgår som ersättning för vården. Det ankommer på kommunen,
landstinget resp. staten att svara för socialförsäkringsavgifterna på dessa
uppdragsinkomster.
Att
vårda annans barn i sitt hem betraktas inom den allmänna sjukförsäkringen som
förvärvsarbete. För att föräldrapenning eller sjukpenning skall kunna utgå
krävs att den försäkrade avstår från förvärvsarbete. Till den som arbetar halva
arbetstiden eller mindre kan halv föräldrapenning eller halv sjukpenning utgå.
2,8
Övriga frågor
2.8.1
Regler om .förtidspension Ull psykiskt utvecklingsstörda
Folkpension
i form av förtidspension kan utgå till den som har fyllt sexton år och ej
uppbär ålderspension, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med
minst hälften (7 kap. 1 § AFL). I de fall den pensions-berättigade på bekostnad
av landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun är intagen på
anstalt eller i enskilt hem enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda har -enligt kungörelsen (1962:393) om rätt i vissa fail
för kommun eller annan att uppbära folkpension - den som driver anstalten eller
eljest svarar för kostnaden för vården rätt att som ersättning uppbära den
försäkrades förtidspension. Liknande bestämmelser gäller också när barn, för
vilka barntillägg utgår, vårdas på anstalt. Om den pensionsberättigade vistas
utom anstalten äger enligt kungörelsen han själv eller, i fråga om barntillägg.
Prop. 1975/76:133 31
förmyndare
eller annan anhörig rätt att uppbära så stor del av pensionen eller
barntillägget som belöper på vistelsetiden. Vistelsen måste dock avse en tid av
minst två veckor i följd.
Delvis
andra bestämmelser gäller för den som vårdas vid inrättning som helt drivs med
statliga medel. Det är här fråga om främst specialskolor som inrättats för
syn-, hörsel- eller talskadade. För elever i specialskolan gäller en tioårig
obligatorisk grundskola. Efter särskild prövning kan skolplikten förlängas.
Den som är elev vid specialskola och har förtidspension har, i enlighet med vad
regeringen särskilt förordnat med stöd av särskilda bestämmelser i AFL, rätt till
så stor del av pensionen som svarar mot garantibeloppet enligt 2 § första
stycket kungöreisen(1971:830)om avgifter vid ålderdomshem medan han vistas i
eller tillfälligt vistas utom inrättningen. 1 praxis har ansetts att vistelse
utom inrättningenärtillfällig om den understiger30 dagar. Överstiger
vistelsetiden 30 dagar utgår således pensionen oavkortad. Barntillägg utgår -
utom i ett särfall -överhuvudtaget inte för barn som är intaget i en statlig anstalt..
Till
försäkrad förälder kan utgå vårdbidrag för barn som ej har fyllt 16 år och på
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov
av tillsyn (9 kap. 4 § AFL). Vårdas barnet i anstalt utgår inget vårdbidrag. Detsamma
gälletom barnet vårdas utom anstalten genom dess försorg. Däremot kan
vårdbidrag enligt regler som gäller fr. o. m. den 1 juli 1975 utgå för varje
dag som barnet i annat fall vistas utomanstalten. Det krävs dock att vistelsetiden
uppgår till sammanlagt minst tio dagar per kvartal.
2.8.2
Regler för utseende av personalföreträdare i aUmän försäkringskassas styrelse
Allmän
försäkringskassas styrelse består av sex ledamöter, varav ordföranden och vice
ordföranden utses av regeringen och övriga ledamöter av landstinget eller, i
vissa fall, kommun. I styrelsearbetet får dessutom delta två företrädare för de
anställda vid försäkringskassan (18 kap. 7 S AFL). Dessa företrädare utses av
regeringen på förslag av den arbetstagarorganisation som företräder de
anställda. För varje personalföreträdare utses i samma ordning en suppleant. De
fiesta anställda vid försäkringskassorna är organiserade i Försäkringsanställdas
förbund och det är således denna organisation som lämnar förslag på
personalföreträdare i de olika kassornas styrelser. I fråga om personalrepresentantens
befogenheter vid handläggning av ärende i styrelsen finns närmare bestämmelser
i kungörelsen (1974:963) om personalföreträdare i allmän försäkringskassas
styrelse, vilken också hänvisar till kungörelsen (1974:224) om
personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.
Prop.1975/76:133 32
3
Familjestödsutredningen:; förslag m. m.
3.1 Inledning
Som
en utgångspunkt för sina överväganden i delbetänkandet anger utredningen att
en kraftig utbyggnad av samhällets barnomGorg f n. är den viktigaste åtgärden
för att stödja barnfamiljerna. Utredningen noterar med tillfredsställelse att
frågan om en planmässig utbyggnad av kommunernas barnomsorg för att täcka
behovet av daghemsplatser har tagits upp av regeringen. De åtgärder inom
föräldraförsäkringen som presenteras i betänkandet är avsedda att utgöra eti
komplement till en utbyggd barnomsorg.
Utredningsförslaget
innefattar en utvidgning av föräldraförsäkringens ersättningsregler i olika
avseenden. Vidare föreslås en ny lag om rätt till föräldraledighet i samma
omfattning som ersättningsreglerna i föräldraförsäkringen. Utredningen anger
att förslagen bör genomföras stegvis från den 1 januari 1977.
3.2 Utbyggnad
av föräldraförsäkringen vid sjukdom m. m.
Familjestödsutredningen
föreslår att rätten till sjukpenning vid vård av sjukt barn och i anslutning till
annat barns födelse skall byggas ut på två sätt. Dels bör ersättningstiden
förlängas, dels bör ersättning utgå i fler situationer än f. n. Bl. a. med hänsiyn
till de föreslagna utvidgningarna föreslår utredningen att förmånen i
fortsättningen skall utgå som föräldrapenning. Utredningen pekar på att många
föräldrar har upplevt det som en brist i försäkringens konstruktion att
ersättning kan utgå endast när barnet blir sjukt och inte när svårigheter att
ordna tillsynen beror på att den som normalt svarar för barnets tillsyn är
sjuk. Utredningen föreslår att föräldraförsäkringen skall utsträckas till de
fall då förälder behöver stanna hemma från förvärvsarbete pä grund av att
barnets ordinarie värdare är sjuk. Rätten att få ersättning skall enligt
förslaget avse både de fall då tillsynen sköts av någon utanför familjekretsen
och i de fall då t. ex. hemmamake blir förhindrad att ta hand om bam på grund
av sjukdom.
Förvärvsarbetande
föräldrar kan behöva stanna hemma från arbetet också för att följa med när
barnen skall undergå hälsokontroll o. d. Utredningen föreslår att föräldraförsäkringen
skall utvidgas till att omfatta rätt till ersättning också i dessa
situationer. Ersätlningstiden vid ledighet för dessa ändamål skall innefattas i
det totala antalet dagar som står till familjens förfogande.
Utredningen
föreslär att denna ersättningstid skall föriängas från tio till femton dagar
per år. Hur föräldrarna skall disponera dessa dagar bör de själva få avgöra.
Utredningen har inte funnit skäl att föreslå någon differentiering av
ersättningstiden efter antalet barn i familjen.
Prop.1975/76:133 33
Utredningen
erinrar om de uttalanden som gjordes vid föräldraförsäkringens införande att
ersättning från försäkringen inte får utgöra ett alternativ till eller medföra
ett minskat behov av insatser i kommunernas barnavår-darverksamhet. Enligt vad
utredningen har erfarit har emellertid i vissa kommuner föräldraförsäkringens
förmåner tagits till intäkt för sådana begränsningar. Utredningen påpekar att
försäkringens syfte är att täcka vårdbehovet när de kommunala insatserna inte
räcker till, t. ex. i perioder med infektionstoppar, eller när det är
lämpligast ur barnets synpunkt att en förälder tar hand om det. Utredningen
uttalar som sin bestämda uppfattning att kommunerna normalt bör ha en barnvärdarverksamhet
av sådan omfattning att förvärvsarbetande och studerande föräldrar kan fl
hjälp när barnen insjuknar.
3.3 Föräldrars
kontakt med förskoleverksamheten
Utredningen
konstaterar att det är viktigt för såväl föräldrar och utomstående vårdare som
för barnet självt att ett samarbete kommer till stånd mellan hemmen och
barnomsorgen. För att förverkliga detta behöver föräldrarna ges möjlighet att
ta del i förskolans verksamhet. Utredningen föreslår att föräldrarna skall få
rätt att i viss utsträckning ta ledigt från arbetet för att följa och delta i
verksamheten i förskolan. Förslaget innebär att varje förälder med barn i den
kommunala förskoleverksamheten skall ha rätt till föräldrapenning en dag per år
Föräldrarna skall om de vill kunna byta ut denna dag mot två halva dagar per
år.
Rätten
till ledighet skall enligt förslaget inte vara förknippad med att det
förekommer någon särskild aktivitet, utan förälder skall fä vara ledig för att
delta i de ordinarie mtinerna i förskolan. När det gäller familjedaghem framhåller
utredningen att det inte är möjligt att ställa samma krav på innehåll i föräldrasamverkan
som i förskolan.
En
fråga som ägnas särskild uppmärksamhet i betänkandet är de problem som knyter
an till barnets introduktion i barnomsorgen. Det är enligt utredningen viktigt
att barnet gradvis får vänja sig vid den nya miljön och att positiva kontakter
mellan föräldrar och personal byggs upp som en grund för det fortsatta
samarbetet. Utredningen uttalar att den avser att återkomma till frågan om en
utbyggnad av föräldraförsäkringen för att särskilt tillgodose behovet av
ledighet för föräldrar när barnet skall börja i daghem e. d.
3.4 Föräldrapenning
vid adoption
Utredningen
konstaterar att den statistik och de undersökningar om adoptioner som finns i
Sverige är bristfälliga. Under år 1973 beräknas emellertid knappt 1 400 barn
under tio år ha adopterats. Drygt två tredjedelar av barnen var utländska.
Flertalet barn var i åldrarna 2-7 år. Drygt 20 % var under ett år när de
adopterades. Utredningen anser att man inte generellt kan
3 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 133
Prop.1975/76:133 34
jämställa
en adoption med alt det föds barn i familjen. Med hänsyn till att adoptivbarnen
har speciella och varierande anpassningsproblem bl. a. beroende på åldern är
det inte möjligt att bestämma en enhetlig tidsperiod som behövs för att ett
adoptivbarn skall anpassa sig i den nya familjen och miljön. Man fär enligt utredningen
också beakta att det även i familjer med egna barn förekommer problem av
liknande slag som i adoptivfamiljer. Utredningen avser att senare återkomma
till dessa frågor.
Utredningen
anser det dock motiverat att förlänga ersättningstiden för föräldrapenning vid adoption
av äldre barn utöver nuvarande 20 dagar. Utredningen föreslår att
ersättningstiden sätts till 90 dagar, vilket är samma tid som en kvinnlig
statstjänsteman enligt kollektivavtal har rätt att vara ledig i samband med
adoption. Denna tid anser utredningen bör ge goda möjligheter till att sköta
såväl praktiska frågor som att påbörja en anpassning av barnet till de nya
förhållandena. En uppdelning av ersättningstiden bör enligt utredningen göras
sä att ersättning utgår till var och en av föräldrarna under högst 45 dagar.
3.5
Rätten till föräldraledighet
Familjestödsutredningen
framhåller att den nuvarande lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av
arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. framstår som ålderdomlig
vid jämförelse med nyare arbetsrättslig lagstiftning till skydd för de
anställda, t. ex. lagen om anställningsskydd. Oklarhet har uppstått I vissa
frågor vid den praktiska tillämpningen av lagen. Bestämmelsernas utformning kan
ha bidragit till detta. 1 vissa fall är anställningsskyddet för ledighet när
föräldrapenning utgår inte reglerat i lagen. Det gäller rätten till ledighet
för vård av sjukt barn samt faders möjlighet att fä ledigt i anslutning till
barns födelse.
För
att bryta det motstånd som mer eller mindre uttalat finns på arbetsplatserna
mot att fäder tar ledigt menar utredningen vidare, att det är viktigt att av
lagen klart framgår vilka regler som gäller. Dessutom bör skyddet avse alla de
olika situationer dä en förälder har rätt till ledighet med föräldrapenning.
Utredningen anser att 1945 års lag bör ersättas med en helt ny lag.
Lagstiftningen bör därvid i stället för att innehålla förbud mot uppsägning
eller avskedande ha bestämmelser om en positiv rätt till ledighet av samma karaktär
som t. ex. den nya lagstiftningen om arbetstagares rätt till ledighet för
utbildning.
Utredningen
anser att sambandet mellan föräldraförsäkringen och rätten till ledighet klart
bör slås fast i den nya lagen. Liksom i den nuvarande lagstiftningen bör möjlighetema
till ledighet inskränkas i vissa fall i jämförelse med föräldraförsäkringens
regler. Således bör även i fortsättningen föräldrarnas rättighet att byta av
varandra i vården av barnet i ledighetslagen vara begränsad till två perioder
vardera för föräldrarna. Givetvis bör dock ingenting hindra att föräldrarna
kommer överens med sina arbetsgivare om
Prop.
1975/76:133 35
tätare
byten. Förälder som vill ta sin rätt till ledighet i samband med barns födelse
i anspråk skall anmäla detta för arbetsgivaren. F. n. gäller en varseltid på
tre veckor. Utredningen föreslåren föriängning av denna tid till en månad. Då flr
arbetsgivaren bättre tid att planera arbetet inför ledigheten. Vissa undantag
från anmälningsskyldigheten anser utredningen emellertid nödvändiga att göra.
1
1945 års lag föreskrivs att arbetstagaren skall ha varit anställd minst ett år
för rätt till föräldraledighet vid barns födelse. Avsikten härmed var vid
bestämmelsens tillkomst att karenstiden skulle täcka hela graviditetstiden.
Utredningen anser att det inte längre kan vara tillräcklig anledning att
behålla kravet på en så lång anställningstid, eftersom barnledigheten ju numera
gäller båda föräldrarna. Utredningen föreslår att den nya ledighetslagen skall
få samma karenstid som annan nyare arbetsrättslig lagstiftning, dvs. i
allmänhet sex månader.
3.6 Resekostnadsersättning
vid besök hos barn pä sjukhus
Utredningen
hänvisar till de regler som gäller frän den I januari 1976 i fråga om
resekostnadsersättning och som bl. a. innebär att förälder eller annan anhörig
i vissa fall har rätt att fä ersättning för resekostnader i samband med barns
sjukdom även om barnet inte självt är med vid besöket. Ersättningsrätten är
främst av betydelse när barnet behandlas inom den psykiska barna- och
ungdomsvärden (PBU). Utredningen konstaterar vidare att förälder har rätt till
resekostnadsersättning som följeslagare åt barnet vid läkarbesök.
F. n.
föreligger emellertid ingen rätt till resekostnadsersättning för föräldrar som
besöker barn som vårdas på sjukhus. Kostnaderna för sådana besök kan ofta bli
betungande, särskilt om familjen bor i glesbygd eller om barnet t. ex. får
specialistvård vid annat sjukhus än hemortssjukhuset. Utredningen framhåller
att det är viktigt att kontakterna mellan barn och föräldrar upprätthälls när
barn värdas på sjukhus. Särskilt gäller detta vid längre sjukhusvistelser.
Föräldrarnas besök kan betyda mycket för barnets tillfrisknande.
Utredningen
föreslår att sjukréseförordningens bestämmelser kompletteras så att ersättning
kan utgå för föräldrars resekostnader vid besök hos barn under tio års ålder
som vistas pä sjukhus. För ersättningen bör tillämpas samma grunder som gäller
för andra sjukresor. Ersättning föresläs kunna utgå för högst en resa i veckan
fram och åter.
3.7 Kostnader
Den
utvidgade föräldrapenningen för vård av barn vid barnets eller ordinarie
vårdares sjukdom har av utredningen beräknats öka försäkringens kostnader med
ca 60 milj. kr. om året. Föräldrapenning vid kontakt med
Prop. 1975/76:133 36
förskolan
beräknas kosta ca 20 milj. kr. och den föriängda ersättningstiden vid adoption
av äldre barn ca 13 milj. kr. per år. Förslaget om resekostnadsersättning vid
besök hos barn på sjukhus har av utredningen beräknats kosta högst 2 milj. kr.
om året.
3.8
Fosterföräldrars m. fl. ränt till sjukpenning och föräldrapenning
I
en särskild promemoria behandlar familjestödsutredningen fosterföräldrars m.
fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning.
Utredningen
konstaterar att placering i fosterhem används i en ökande omftning. F. n.
vårdas mer än 16 000 barn och ungdomar i enskilda hem. Genom att
fosterföräldrarna uppbär ersättning för värden och därför anses vara
förvärvsarbetande går de i vissa fall miste om sjukpenning och föräldrapenning
som skulle ha kommit dem till del om det hade varit sina egna barn som de
vårdat. Utredningen redogör för två situationer där fosterföräldrarna kan
missgynnas. Den ena avser fallet att den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst helt utgörs av fosteriönen och motsvarar en sjukpenning eller
föräldrapenning som understiger garantinivän 25 kr. per dag. Eftersom
fosterföräldern anses vara förvärvsarbetande och fosteriönen fortsätter att
utgå under föräldraledigheten kan föräldrapenning enligt garantinivän inte
utgå. Föräldern går då miste om skillnaden mellan ersättning enligt garantinivän
och den sjukpenning som motsvarar fosteriönen. Det andra fallet avser
fosterförälder vars sjukpenninggrundande inkomst består av både fosteriön och
annan förvär>'sinkomst. 1 sådant fall kan halv sjukpenning eller
föräldrapenning utgå om fiiräldern avstår från det andra förvärvsarbetet men
fortsätter vården av fosterbarnet. Detta gäl ler dock endast under fömtsättning
att inkomsten från det andra arbetet är minst lika stor som fosteriönen och att
mer än hälften av arbetstiden avserdet andra arbetet. I annat fall utgår ingen sjukpenning
eller föräldrapenning alls.
Familjestödsutredningen
anser det otillfredsställande att fosterföräldrar i vissa lägen kan gå miste om
ersättning från den allmänna försäkringen i samband med sjukdom ellei- eget
barns födelse. Arbetet med att vårda fosterbarn i det egna hemmei skiljer sig
föga från vården av eget barn. Det är dessutom i hög grad önskvärt att
fosterbarnet slipper byta miljö om det inte är nödvändigt och att värden kan
ske utan avbrott. Utredningen föreslår därför en särskild regel för
fosterföräldrar och motsvarande, som innebär att den sjukpenninggrundande
inkomsten i dessa fall skall delas upp i en del som avser fosteriön och en del
som avser inkomst av annat arbete. Vid sjukdom eller vård av eget barn skall
föräldern kunna fortsätta vården av fosterbarnet med bibehållen fosteriön.
Inkomstbortfallet från förälderns övriga arbete skall enligt förslaget täckas
av sjukpenning eller föräldrapenning från den allmänna försäkringen.
Fosterförälder
som på grund av sjukdom är helt oförmögen att ta vård om fosterbarnet - barnet
flyttar till annan familj eller vårdas helt av en
Prop. 1975/76:133 37
annan
person - bör liksom f. n. ha rätt till oavkortad sjukpenning.
Vidare
föreslår utredningen kompletterande regler i fråga om rätten till föräldrapenning
enligt garantinivån. Fosterföräldern föreslås således bli berättigad till en
föräldrapenning vars garantinivå har minskats med den sjukpenninginkomst som
vården av fosterbarnet berättigar till.
Åldersgränsen
för fosterbarn är 16 år. Även ungdomar över 16 år som är omhändertagna för samhällsvård
placeras emellertid i enskilda hem. Vidare förekommer det att ungdomar över 16
års ålder som är inskrivna hos omsorgsnämnd eller i ungdomsvårdsskola placeras
i enskilt hem. Mot bakgrund därav föreslår utredningen att de nya reglerna
skall gälla för den som har annans bam under 18 är i sin värd.
3.9
Särskild framställning angående regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda
Riksförbundet
för utvecklingsstörda barn har hemställt om vissa ändringar i reglerna för rätt
till förtidspension för psykiskt utvecklingsstörda som vårdas i elevhem eller
vårdinstitution. Enligt gällande regier äger den som driver anstalten eller
inrättningen eller svarar för kostnaderna för vården rätt att uppbära
förtidspensionen. Vistas den pensionsberättigade utom anstalten under en tid av
minst två veckor i följd äger han rätt till så stor del av pensionen som
belöper på denna tid.
Förbundet
framhåller att en motsvarande tvåveckorstid som tidigare gällt i fråga om
vårdbidrag för värd av handikappat barn numera ersatts med en bestämmelse om
att vårdbidrag utgår för varje dag under året som barnet vistas utom anstalten,
förutsatt att antalet dagar uppgår till minst tio per kvartal. Förbundet anser
att samma tidsregel bör gälla för psykiskt utvecklingsstörda med
förtidspension. Den utvecklingsstördes bostadskostnad i föräldrahemmet minskas
nämligen inte genom att han under vissa dagar av året bor på elevhem eller
vårdinstitutioner. Övriga levnadskostnader i föräldrahemmet är i stort sett
relaterade till det antal dagar han vistas i föräldrahemmet.
4
Remissyttrandena
4.1
Föräldrapenning vid barns sjukdom m. m.
Utredningens
förslag att den ersättningsberättigade tiden skall ökas från tio till femton
dagar vid vård av sjukt bam och att ersättning skall kunna utgå även när
förälder behöver avstå från arbete på grund av att den ordinarie vårdaren är
sjuk har fått ett genomgående positivt mottagande av remissinstanserna.
Detsamma gäller förslaget att föräldrapenningen skall utsträckas till att avse
även tilirällen då barnet skal! genomgå hälsokontroll m. m.
Riksförsäkringsverket
framhåller allmänt att utredningens förslag utgör na-
Prop.1975/76:133 38
turiiga
påbyggnader på den föräldraförsäkring som infördes den 1 januari 1974.
Försäkringskasseförbundet
anser att de nuvarande avgränsningarna för rätt till sjukpenning vid vård av
sjukt barn har varit svårtolkade såväl för föräldrarna som för
kassapersonalen. Förbundet hälsar därför med tillfredsställelse den utvidgning
av ersättningsrätten som nu föreslås.
Några
remissinstanser - arbetsmarknadsstyrelsen, LO och SACOISR - betonar att den
utvidgade rätten till föräldrapenning för vård av barn vid barnets eller
värdarens sjukdom inte fär leda till att den kommunala barn-värdarservicen
försämras. Liknande synpunkter framförs av TCO.
SACOISR
anser att åldersgränsen bör höjas till 16 år när det gäller föräldrapenning
för att förälder skall kunna delta då barnen genomgår hälsokontroller eller fär
annan fiirebyggande hälsovård.
Utredningens
förslag om en föriängning av ersättningstiden frän tio till femton dagar per
familj tillstyrks av riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket,
arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen, LO, SACOISR, SAF, Lantbrukarnas
riksförbund och Försäkringskasseförbundel. Några remissinstanser anser dock att
antalet ersättningsberättigade dagar för vård av barn bör knytas till antalet
barn i familjen. Sä.dana synpunkter framförs av statskontoret, riksrevisionsverket,
länsstyrelsen I Södermanlands län. Försäkringskasseförbundet, Fredrika-Bremer-förbundet,
Rädda barnens riksförbund och Folkpartiets kvinnoförbund. Länsstyrelsen i
Jämtlands län ifrågasätter om inte antalet dagar borde utökas till tjugo. Även
socialstyrelsen anser att det föreslagna antalet dagar är för knappt tilltaget.
SACOISR förordar att antalet dagar knyts till föräldrarna var för sig och inte till
familjen. Barnomsorgsgruppen menar att det vid vård av barn på sjukhus i vissa
fall kan finnas behov av ytteriigare ersättningsdagar utöver de 15 dagar som
utredningen föreslär. Gruppen framhåller betydelsen av ait föräldrar till ett
svårt sjukt barn inte av ekonomiska skäl hindras från att delta i vården av
barnet pä sjukhuset. Statskontoret anser sig inte ha undertag för att bedöma
behovet av den föreslagna fem-tioprocentiga ökningen av antalet
ersättningsdagar.
4.2
Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten
Utredningens
förslag om att införa rätt till föräldrapenning vid föräldrars kontakt med den
kommunala förskoleverksamheten tillstyrks av socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, barnomsorgsgruppen, länsstyrelserna
i Södermanlands. Kronobergs och Jämtlands län, TCO, Svenska kommunförbundet.
Försäkringskasseförbundet, Folkparilets kvinnoförbund och Lantbrukarnas
riksförbund.
Statskonioret
avstyrker förslaget med hänvisning till att det knappast tillgodoser det behov
av kontinueriig kontakt mellan föräldrar och förskola som utredningen
eftersträvar. 5.4f föreslär att ett genomförande av förslaget skall anstå tills
vidare och prövas först i samband med ställningstagande
Prop. 1975/76:133 39
till
den utredning om föräldrapenning för introduktion i förskolan som aviseras i
betänkandet.
Socialstyrelsen
påpekar att styrelsen i skilda sammanhang har framhållit hur avgörande
samverkan mellan personal och föräldrarärföratt förskolan skall bli ett
betydelsefullt komplement till familjen. Förskolans arbete måste inriktas både
pä barnen och deras föräldrar. Förskolan bör tillsammans med föräldrarna ta ett
gemensamt ansvar för barnet och dess utveckling. Styrelsen ser utredningens
förslag som ett första steg för att underiätta den föräldrasamverkan som redan
prövas i många kommuner. Även barnomsorgsgruppen anser att förslaget innebären
principiell nyhet med stora utvecklingsmöjligheter.
Riksförsäkringsverket
och riksrevisionsverket anser att ersättning för medverkan i samhällets
barnomsorg bör inkluderas i den föreslagna utvidgade rätten till
föräldrapenning i anslutning till barns sjukdom m. m. Försäkringskasseförbundel
anför liknande synpunkter.
4.3
Föräldrapenning vid adoption
Samtliga
remissinstanser som har berört denna fråga delar utredningens uppfattning att
den ersättningsberättigade tiden för föräldrapenning vid adoption bör utökas.
Däremot råder delade meningar om under hur läng tid ersättning bör utgå.
Utredningens förslag om en utvidgning till 90 dagar biträds av
riksförsäkringsverket, LO, SAF, länsstyrelserna I Södermanlands och Jämtlands
län. Lantbrukarnas riksförbund och Försäkringskasseförbundet.
Flera
remissinstanser menar att ett adoptivbarn fär anses ha samma behov av kontinueriig
kontakt med föräldrarna som ett nyfött barn och att ersättning därför bör utgå
under åtta månader liksom avses gälla för eget barn. Tiden för föräldrapenning
skall därvid räknas med utgångspunkt frän mottagandet av barnet. Till de
remissinstanser som hävdar denna mening hör socialstyrelsen, nämndenför
internationella adoptioner, statskontoret, TCO, SACOISR, Folkpartiets
ungdomsförbund och Adoptionscenirum. Svenska kommunförbundet anser att den
föreslagna tiden 90 dagar bör förlängas avsevärt.
Adoptionscentrum
betonar att adoptivbarnen ofta har behov av en tämligen lång anpassningsperiod
för att etablera nära och djupa relationer till den nya krets av människor de
knutits till och för att fä trygghet i sin nya miljö. Generellt torde behövas
längre tid ju äldre barnen är vid ankomsten. Ersättningstidens längd kan
däremot inte bedömas enbart med utgångspunkt i. behovet att lösa praktiska
problem vid barnets ankomst.
Nämnden
för internationella adoptioner framhåller att situationen för svenska barn som
adopteras ter sig annoriunda än den som gäller för det stora antal utländska
barn som adopteras i Sverige. Även dä det gäller de svenska barnen bör tiden
för föräldrapenning räknas med utgångspunkt från barnets ankomst till adoptivhemmet,men
i vissa fall kan det dock vara motiverat med en reducering av förmånen. Nämnden
anser att föräldrapenning under 240 da-
Prop.
1975/76:133 40
garintebörutgå
till adoptivföräldrarna om ersättningavseendedet barn det gäller utgått under
lika långdler i det närmaste lika lång tid enligt reglerna om föräldrapenning
i samband med eget barns födelse.
Utredningens
förslag om en uppdelning av den ersättningsberättigade tiden med 45 dagar pä
var och en av föräldrarna tillstyrks av länsstyrelsen i Örebro län. Av motsatt
uppfattning är länsstyrelsen i Kronobergs län och Adoptionscentrum som anser,
att tiden är förkort för att det skall vara lämpligt med en sådan uppdelning.
4.4
Rätten till föräldraledighet
Förslaget
att ersätta den nuvarande lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av
arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. med en lag om
rätt till föräldraledighet tillstyrks av alla remissinstanser som berört
frågan, bl. a. SAF, LO. TCO och Försäkringskasseförbundet. LO har för sin del
inte något att erinra mot en föriängning av varseltiden för föräldraledighet
vid barns födelse från tre veckor till en månad.
SAF
och statens avtalsverk påpekar att olika instansordningar kommer att gälla i
mål som avser föräldrapenning och mäi som gäller föräldraledighet. De förra
målen avgörs i sista instans av försäkringsdomstolen och de senare av
arbetsdomstolen. SAF hävdar vidare att rätten till ledighet i samband med barns
födelse liksom f n. bör inträda först efter ett års anställning.
4.5
Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus
Utredningens
förslag om att sjukförsäkringens regler om ersättning för resekostnader skall
utvidgas till att gälla förälders besök hos barn under tio år som vistas pä
sjukhus får allmän anslutning bland remissinstanserna. Förslaget tillstyrks av
bl. a. socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statskontoret, riksrevisionsverket,
barnomsorgsgruppen, länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands län. Svenska
kommunförbundet, TCO, Lantbrukarnas riksförbund och Försäkringskasseförbundel.
Socialstyrelsen betonar att ekonomiska skäl inte bör fä hindra föräldrarna från
att hälla en nära och tät kontakt med sitt barn under sjukhusvistelsen.
Riksförsäkringsverket
uttalar sin särskilda tillfredsställelse med utredningens förslag till
ersättning för föiräldrars resekostnader. Barnomsorgsgruppen ser utredningens
förslag som en första etapp när det gäller att lösa frågan om ekonomisk
ersättning till föräldrar i samband med barns vistelse på sjukhus. Fredrika-Bremer-fÖrbundet
menar att i fråga om rätt till resekostnadsersättning för besök av barn på
sjukhus åldersgränsen bör kunna bestämmas till 12 i stället för 10 är.
Prop. 1975/76:133 41
4.6 Fosterföräldrars
m. fl, rätt tUl sjukpenning och föräldrapenning
Över
familjestödsutredningens promemoria angående fosterföräldrars m. fi. rätt till
sjukpenning och föräldrapenning har yttrande inhämtats från riksförsäkringsverket.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Den
av utredningen föreslagna principlösningen att fosterförälderns inkomst skall
delas upp på en del som avser fosteriön och en del som avser annan
förvärvsinkomst godtas av remissinstanserna. Riksförsäkringsverket och
Landstingsförbundet anser vidare att föräldrapenning vid värd av eget nyfött
barn inte bör understiga garantinivån oberoende av en eventuell fosteriön och
att någon avräkning från garantinivån således inte bör ske. Svenska
kommunförbundet framhåller att de högsta rekommenderade normalbeloppen för
fosterföräldrarnas arvodesersättning (22, 27, 32 resp. 39 kr. per dag) i de flesta
fallen motsvarar en föräldrapenning som överstiger garantinivån. I dessa fall
kommer med avräkning enligt utredningens förslag någon föräldrapenning i
realiteten inte att utgå. En möjlig lösning är enligt förbundet att
fosterföräldern utöver föräldrapenning enligt garantinivän fär uppbära en viss
del av arvodet.
4.7 Regler
om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda
Framställningen
från Riksförbundet för utvecklingsstörda barn har remitterats för yttrande till
riksförsäkringsverket. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och
Handikappförbundens centralkommitté. Förslaget att utvidga den pensionsberättigades
möjligheter att själv fä tillgodogöra sig pensionen vid vistelse utom anstalt
biträds i huvudsak av remissinstansema.
Landstingsförbundet
finner den föreslagna ändringen vara motiverad för utvecklingsstörda som är skolpliktiga
enligt omsorgslagen, dvs. under 21 eller i vissa fall 23 är. När det gäller
icke skolpliktiga utvecklingsstörda anser förbundet att frågan bör ytteriigare
övervägas. Föräldrarnas möjligheter att fä ersättning vid en tids besök i
hemmet bör i de senare fallen ses i ett vidare sammanhang. Hänsyn bör tas till
att en målsättning inom omsorgsverksamheten är att vuxna utvecklingsstörda så
långt som möjligt skall ha sysselsättning och ett eget boende, skilt frän
föräldrar och andra anhöriga.
Riksförsäkringsverket
framhåller att ändringar nyligen har vidtagits i fråga om ferie vårdbidrag så
att bidrag kan utgå även under kortare perioder. Med hänsyn till att värdbidrag
ofta avlöses av förtidspension anser verket det rimligt att i princip samma
regler gäller för båda ersättningsformerna. Ändringen bör omfatta inte endast
huvudförmånen (pension) utan även barntillägg.
Prop.1975/76:133 42
5
Föredraganden 5.1 Inledning
Föräldraförsäkringen
infördes den 1 januari 1974 och ersatte den tidigare moderskapsförsäkringen.
Reformen innebar att fiera principiellt viktiga förändringar genomfördes i det
ekonomiska stödet till barnfamiljerna.
Föräldraförsäkringen
är inriktad på att ersätta inkomstbortfall i vissa situationer när en förälder
behöver stanna hemma för att vårda barn. Till förälder som stannar hemma i samband
med barns födelse utgår en föräldrapenning som motsvarar 90 % av
förvärvsinkomsten. Genom den nya föräldrapenningens garantinivå pä 25 kr. per
dag har också de grupper som tidigare har haft det svagaste försäkringsskyddet
fått en betydligt förbättrad grundtrygghet vid barns födelse. Det gäller främst
unga föräldrar som inte hunnit få en anknytning till arbetsmarknaden och fierbarnsföräldrar
som har varit hemarbetande en tid före barnets födelse. Ersättningstiden för
föräldrapenning i anslutning till barns födelse, som vid införandet var sex månader,
har fr. o. m. den 1 januari 1975 ökats till sju månader. För fosterföräldrar
och adoptivföräldrar gäller motsvarande regler som för biologiska föräldrar.
Vid adoption av bam i åldern från nio månader och upp till tio är har
adoptivföräldrarna dessutom en särskild rätt till föräldrapenning under 20
dagar i anslutning till barnets ankomst till sitt nya hem.
1
föräldraförsäkringen ingår också rätt till sjukpenning för förvärvsarbetande
förälder som stannar hemma för att ta hand om ett sjukt barn under tio års
ålder. Ersättning kan utgå för tio dagar per år och familj. Inom ramen för
dessa tio dagar kan ei-sättning också utgå till fader som stannar hemma för att
ta hand om barn i familjen i samband med att ytteriigare barn föds.
Ersättningsreglerna
inom föräldraförsäkringen gäller för både män och kvinnor. Det innebär att
männen nu i princip har samma möjligheter som kvinnorna att stanna hemma och
vårda barnet under de första månaderna efter dess födelse eller när det är
sjukt. Föräldraförsäkringen är därför en viktig faktor när det gäller att bryta
det traditionella könsrollsmönstret i fråga om föräldrarnas omvårdnad av
barnen. Det kommer givetvis att ta tid att helt ändra sekelgamla traditioner. I
november 1974 uppgick andelen fäder som utnyttjade föräldraförsäkringen någon tid
under barnets första månader till bara 2,7 % men motsvarande siffra har sedan
stigit och var i slutet av år 1975 ca 6 96. De andra förmånerna i
föräldraförsäkringen har redan från början lätt ett ganska kraftigt genomslag
hos fäderna. Möjligheten att med ersättning från föräldraförsäkringen vara
ledig föratt ta hand om hemmavarande barn i samband med annat barns födelse
utnyttjades under är 1974 av närmare hälften av deaktuella fäderna. 1
genomsnitt tog de ledigt 6-7 dagar. I de tvåförälderfamiljer som under år 1974
utnyttjade försäkringen i fråga om sjukpenning vid vård av sjukt bam uppbar 35
% av fäderna sådan ersättning under minst en dag.
Prop. 1975/76:133 43
Samtidigt
med att de nya reglerna om föräldraförsäkring trädde i kraft tillsattes familjestödsutredningen
för att göra en första utvärdering av försäkringen och bl. a. pröva frågan om
ersättningstidens längd. Utredningen har i ett delbetänkande (SOU 1975:62)
redovisat erfarenheterna frän försäkringens första tillämpningsär och
samtidigt lagt fram förslag till en fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen.
Utredningsförslaget är avsett att genomföras stegvis med början den 1 januari
1977 jämsides med en planmässig utbyggnad av barnomsorgen.
Utgångspunkten
för familjestödsutredningens överväganden har varit att en kraftig utbyggnad av
samhällets barnomsorg f n. är den viktigaste åtgärden för att stödja
barnfamiljerna. Utredningsförslagen beträffande föräldraförsäkringen avser
åtgärder som är komplement till en utbyggd barnomsorg. Åtgärderna tar sikte på
att göra det möjligt för i första hand småbarnsföräldrar att fä en rimlig tid
att umgås med sina barn, att förbättra den ekonomiska tryggheten för
föräldrarna i samband med sjukdom m. m. och att skapa förutsättningar för en
bättre kontakt mellan föräldrarna och förskoleverksamheten.
Jag
ansluter mig till de allmänna bedömningar som ligger till grund för familjestödsutredningens
förslag i fråga om föräldraförsäkringen. Som utredningen har framhållit är en
kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg f n. den viktigaste åtgärden för att
stödja barnfamiljerna. Detta har också kommit till uttryck i den proposition
(1975/76:92) om utbyggnad av barnomsorgen som nyligen har lagts fram.
Genom
utbyggnaden av samhällets barnomsorg skall barnen ges möjlighet till en god och
trygg uppväxtmiljö samtidigt som föräldrarna fär möjlighet att på lika villkor
förena förvärvsarbete och familjeliv. Allt fler kvinnor önskar fortsätta sitt
förvärvsarbete utanför hemmet även när barnen är små och redan nu är den
vanligaste situationen i unga barnfamiljer att båda föräldrarna
förvärvsarbetar. Vid de tillfällen då någon av föräldrarna behöver stanna hemma
för att ta hand om barnet eller följa med vid besök hos barnhälsovården eller
liknande kommer föräldraförsäkringen in som ett viktigt komplement till den
utbyggda barnomsorgen. Därför bör vi genom en utbyggnad av föräldraförsäkringen
nu gå vidare med reformarbetet även inom denna del av familjepolitiken jämsides
med att barnomsorgen byggs ut. Därigenom skapas ökade förutsättningar för en
god uppväxtmiljö för barnen i förening med social trygghet för barnfamiljerna.
Jag
kommer i det följande att föreslå en ny utbyggnadsetapp för föräldraförsäkringen
med ikraftträdande den 1 januari 1977. Reformen avser en utvidgning av den
nuvarande rätten till ersättning vid vård av sjukt bam till att gälla även värd
av barn när ordinarie vårdaren är sjuk, besök inom den förebyggande barnavården
samt föräldrarnas kontakt med förskoleverksamheten. Dessa förmåner bör därvid
inordnas i ett sammanhållet ersättningssystem och utgå i form av
föräldrapenning. Antalet ersättningsberättigade dagar för dessa ändamål
föreslås öka och göras beroende av
Prop.1975/76:133 44
antalet
barn i familjen. Vidare föireslås att viss resekostnadsersättning skall kunna
utgå till föräldrar som besöker barn på sjukhus. Förslaget om en utbyggnad av
föräldraförsäkringen innefattar även en föriängning av ersättningstiden för
adoptivföräldrar som går miste om förvärvsinkomst i samband med adoption av
barn under tio års ålder. Jag kommer också att föreslå särskilda regler i fråga
om fosterföräldrarnas rätt till sjukpenning och föräldrapenning. I anslutning till
förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen kommer jag vidare att lägga
fram förslag till en ny lag om rätt till föräldraledighet som anknyter till
föräldraförsäkringens förmånssystem. Utredningens förslag till utbyggnad av
föräldraförsäkringen innefattar även en föriängning av ersättningstiden från
sju till åtta månader för föräldrar som stannar hemma i samband med barns
födelse och införandet av en ny ersättningsform som avser att ge småbarnsföräldrar
möjlighet att förkorta sin arbetsdag till sex timmar. Förslagets syfte är att
ge föräldrarna ökade möjligheter att umgås med sina barn och att begränsa långa
vistelsetider för barn i daghemmen. Det är därför också en angelägen reform.
Vid remissbehandlingen av utredningsiförslaget har bl. a. frän löntagarnas
organisationer framhållits att ett beslut i denna fråga förutsätter att de
praktiska problemen pä arbetsmarknaden kan lösas och att åtgärder kan vidtas
för att slå vakt om småbarnsföräldrarnas situation i arbetslivet. Som ett led i
den fortsatta behandlingen av denna del av utredningsförslaget har regeringen
efter överiäggningar med löntagarnas organisationer tillsatt en arbetsgrupp
med representanter för arbetsmarknadens parter för att klariägga de frågor som
har aktualiserats vid remissbehandlingen. Arbetsgruppens arbete pågår f n. Jag
vill understryka betydelsen av att en sådan reform kan göras tillgänglig för alla
grupper av förvärvsarbetande småbarnsföräldrar och avser att återkomma till de
därmed sammanhängande frågorna sä snart resultatet av arbetsgruppens
undersökningar föreligger.
5.2
Nytt ersättningssystem i föriildrarörsäkringen för tilirällig värd av barn
5.2.1
Sjukdom hos barn
Förälder
har f. n. rätt till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen i form av
sjukpenning om han behöver avstå från förvärvsarbete för att stanna hemma och
ta värd om sjukt bam under tio års ålder. Förmånen gäller i princip familjer
där båda fiiräldrarna eller den ensamstående föräldern förvärvsarbetar.
Ersättning kan utgå under högst tio dagar per år och familj. Om fadern stannar
hemma för att ta värd om barn i anslutning till annat barns födelse har han
också rätt till ersättning inom ramen för dessa tio dagar.
Rätten
till sjukpenning vid vård av sjukt bam som infördes genom föräldraförsäkringen
innebar en principiell nyhet därigenom att ersättning kan utgå även när det är
en annan än den försäkrade själv som har drabbats
Prop.1975/76:133 45
av
sjukdomen. Erfarenheterna hittills av den nya stödformen motiverar enligt min
mening en fortsatt utbyggnad. Jag kommer i det följande att föreslå att den
nuvarande ersättningstiden förlängs och att ersättning frän föräldraförsäkringen
skall kunna utgå även i andra fall dä det är särskilt viktigt att en av
föräldrarna kan stanna hemma från arbetet för att ta hand om barnen.
Det
föresläs också att den ersättning som utgår vid vård av sjukt barn och i de
övriga fall som i fortsättningen skall vara ersättningsberättigade skall ha
formen av föräldrapenning i stället för sjukpenning.
5.2.2 Sjukdom
hos ordinarie vårdaren
Familjestödsutredningens
material visar att andelen förvärvsarbetande kvinnor med barn ökar och att det
blir allt vanligare att båda föräldrarna i en familj förvärvsarbetar. Det är
uppenbart att den nuvarande förmånen av sjukpenning vid värd av sjukt barn
fyller ett stort behov. Utredningen har funnit det angeläget med en
komplettering av ersättningssystemet så att ersättning kan utgå även när en
förälder måste vara hemma från arbetet för att ta hand om sina bam därför att
den ordinarie vårdaren insjuknat. Familjestödsutredningen har därför föreslagit
att det nuvarande stödet utvidgas till att avse även de fall där den som
normalt svarar för barnets omvårdnad blir sjuk.
Förslaget
har tillstyrkts av remissinstanserna. Också jag ansluter mig till förslaget och
förordar att ersättning i form av föräldrapenning skall utgå när förälder
behöver avstå frän förvärvsarbetet för att värda sitt barn i samband med att
barnets ordinarie vårdare blir sjuk.
Jag
vill i detta sammanhang understryka familjestödsutredningens påpekande att
förbättringar i föräldraförsäkringen inte fär leda till begränsningar i den
kommunala barnvärdarverksamheten. Föräldraförsäkringens förmåner bör ses som
ett komplement till den kommunala servicen i dessa avseenden.
5.2.3 Besök
inom förebyggande barnhälsovården
Familjestödsutredningen
har ansett det befogat att utvidga ersättningsmöjligheterna till att avse även
de fall då en förälder måste ta ledigt frän arbetet för att följa med barnet
när det skall genomgå hälsokontroll e. d. Förslaget har fått ett positivt
mottagande vid remissbehandlingen.
Jag
delar utredningens uppfattning att det är motiverat att införa en ersättningsrätt
i dessa fall. Jag föreslär att förvärvsarbetande förälder som behöver ta ledigt
frän arbetet för att följa sitt bam vid besök inom samhällets förebyggande
barnhälsovård skall fä rätt att uppbära föräldrapenning inom ramen för den
utvidgade nya stödformen. Åldersgränsen bör här liksom i övriga fall när
föräldrapenning utgår vara 10 är.
Prop. 1975/76:133 46
5.2.4
Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten
Familjestödsutredningen
konstaterar att de flesta föräldrars kontakt med förskolan inskränker sig till
att lämna och hämta barnet där. Utredningen anser det angeläget att föräldrarna
i viss omfattning deltar aktivt i förskolans verksamhet och skapar ökad kontakt
med denna verksamhet. Det senare gäller även i fråga om familjedaghemmen. För
att föräldrarna i en ökad utsträckning skall kunna delta i förskolans
verksamhet föreslår utredningen att föräldrapenning skall kunna utgå under en
hel eller två halva dagar om året för kontakt med förskoleverksamheten i
samhällets barnomsorg. Utredningen avser att senare åtsrkomma till de särskilda
frågor som är förknippade med barnets introduktion i förskola och annan
barnomsorg.
Förslaget
om föräldrapenning vid kontakt med förskoleverksamheten har tagits emot
positivt av de flesta remissinstanserna. För egen del vill jag understryka
betydelsen av en nära samverkan mellan föräldrar och den personal som är
sysselsatt i barnomsorgen. Utredningens förslag ger enligt min mening goda
möjligheter ati i ökad omfattning få till stånd en samverkan och att ge
föräldrarna tillfällen att uppleva barnets miljö i förskoleverksamheten. Jag
föreslår därför at( det nya ersättningssystemet skall innehålla en rätt till
föräldrapenning när föräldern tar ledigt frän sitt förvärvsarbete för kontakt
med förskoleverksamheten inom samhällets barnomsorg, dvs. daghem,
deltidsgrupper och kommunala familjedaghem. I enlighet med utredningens
förslag bör ersättning därvid kunna utgå för en hel dag eller två halva dagar
om året för varje förälder som har barn i förskoleverksamheten.
5.2.5
Förlängd ersättningstid
Den
ersättningsberättigade tiden föresläs av familjestödsutredningen förlängd från
tio till femton dagar jämte en dag per förälder som har barn i
förskoleverksamheten. Under remissbehandlingen har olika meningar framförts om
ersättningstidens längd. Flera remissinstanser har förordat att antalet ersättningsberättigade
dagar skall differentieras efter hur mänga barn under tio år som finns i familjen.
Det
är enligt min mening angeläget att genomföra en föriängning av ersättningstiden
i samband med att förmånen vidgas till att täcka flera behov. Som jag förut har
anfört bör ersättningen regleras i ett nytt ersättningssystem och ges formen av
föräldrapenning. Detta bör även omfatta den föreslagna rätten till
föräldrapenning vid föräldrars kontakt med förskoleverksamheten. Med hänsyn till
arten och omfatiningenav de utvidgningar i stödet som jag i del föregående har
föreslagit anser jag - i likhet med flera remissinstanser - det motiverat att i
samband med en föriängning av ersättningstiden differentiera dagantalet så att
flerbarnsfamiljerna totalt färett större antal dagar till sitt förfogande. Jag
föreslär att den nuvarande ersättningstiden föriängs sä att familjer
Prop.
1975/76:133 47
med
ett barn får rätt till ersättning högst 12 dagar,familjer med två barn högst 15
dagarochfamiljermedtreellerflerabarnhögst 18 dagarperår. Därav boren dag per förälder
fä användas för föräldrakontakt med förskoleverksamheten. 1 övrigt bör
föräldrarna inom de angivna ramarna själva fä avgöra fördelningen på de angivna
ändamålen och vem av föräldrarna som skall ta ut föräldrapenning.
5.3
Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus
Familjestödsutredningen
har betonat betydelsen av att ett barn som vårdas på sjukhus upprätthäller
kontakten med sina föräldrar, särskilt vid längre sjukhusvistelser. Förälder
har nu inte möjlighet att fä ersättning för resekostnader som uppkommer när
han skall besöka barn som vårdas på sjukhus. Utredningen framhåller att
resekostnaderna för att besöka barnet ofla kan bli mycket kännbara för
föräldrarna, i synnerhet om resvägen är lång, t. ex. då föräldrarna bor i
glesbygd eller då barnet fär specialistvård på ett sjukhus långt frän hemorten.
Utredningen föreslår därför att ersättning skall kunna utgå för förälders
resekostnader som föranleds av besök hos ett barn som vistas på sjukhus.
Ersättningen skall enligt förslaget utgå efter samma grunder som gäller för den
försäkrade själv. Förmånen skall avse besök hos barn som är under tio år och
kunna utgå för en resa fram och åter per vecka.
Förslaget
om en utvidgning av sjukförsäkringens regler om resekostnadsersättning till
att avse även föräldrars besök hos barn som värdas pä sjukhus har vunnit allmän
anslutning vid remissbehandlingen. Även jag finner det angeläget att föräldrar
inte av ekonomiska skäl hindras från att besöka barn som ligger pä sjukhus. Som
både familjestödsutredningen och barnmiljö-utredningen har framhållit är det av
stor betydelse för barnets tillfrisknande och för relationerna inom familjen
att föräldrarna regelbundet besöker barnet pä sjukhuset. Jag föreslär därför
att en rätt till resekostnadsersättning i dessa fall införs. Jag ansluter mig
därvid till utredningens förslag att ersättning skall kunna utgå för en resa i
veckan och att förmånen skall avse barn under tio års ålder.
Resekostnadsersättning
i dessa fall bör främst ta sikte pä de fall där resekostnaderna uppgår till sä
höga belopp att de hindrar eller allvariigt försvårar för föräldrarna att
besöka sina sjuka barn. Med hänsyn härtill anser jag att ersättning från
försäkringen bör utgå med den del av förälderns resekostnader som överstiger 30
kr. för varje besök hos barnet. Med förälder bör därvid jämställas adoptiv-
eller fosterförälder. 1 övrigt bör gälla samma regler som de som f. n. finns
för resekostnadsersättning vid besök i offentlig öppen värd för behandling av
sjukt barn. Det ankommer på regeringen att fastställa grunderna för
resekostnadsersättning.
Prop. 1975/76:133 48
5.4
Föräldrapenning vid adoption
Adoptivföräldrar
jämställs inom föräldraförsäkringen med biologiska föräldrar. Det innebär att
föräldrapenning för vård av nyfött barn kan utgå under sju månader från det
barnet kommit i den försäkrades vård. Ersättning kan dock, liksom för egna
barn, utgå längst till barnet är nio månader. Är barnet äldre än nio månader
men under tio års ålder vid mottagandet finns en särskild rätt till
föräldrapenning under 20 dagar. Fosterföräldrar som mottar barn i
adoptionssyfte är jämställda med adoptivföräldrar.
Familjestödsutredningen
uttalar att det inte ärgenerdltmöjligtatt jämställa adoptivbarn i olika åldrar
med nyfödda barn. Utredningen anser det vara svårt att ange en enhetlig
tidsperiod som kan behövas för att ett adoptivbarn skall anpassa sig till sin
nya miljö. Liknande behov av anpassning kan föreligga också i familjer med egna
barn. Vid en avvägning av hithörande frågor har utredningen stannat för att nu
föreslå en föriängning av den nuvarande särskilda ersättningstiden för
adoptivföräldrar pä högst 20 dagar till högst 90 dagar. Ersättningstiden
föreslås samtidigt uppdelad mellan adoptivföräldrarna så att var och en av dem
fär rätt till föräldrapenning under högst 45 dagar. Förslaget om uppdelning av
ersättningstiden har samband med andra förslag av utredningen med liknande
innebörd och las därför inte upp till behandling i detta sammanhang.
Alla
remissinstanser som har yttrat sig om den särskilda föräldrapenningen vid
adoption har ansett det angeläget att ersättningstiden föriängs. Utredningens
förslag om en föriängning från 20 till 90 dagar tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flera remissinstanser. Flera andra remissinstanser framhåller däremot
att förhållandena vid en adoption är likartade med dem som uppkommer vid ett
eget barns födelse och förordar därför att adoptivföräldrar skall fä rätt till
ersättning under samma tid som gäller vid eget barns födelse även i de fall
barnet är äldre än nio månader. Utgångspunkten för beräkning av
ersättningstiden föreslås dä vara den dag barnet tas emot i den nya familjen.
Jag
ansluter mig till utredningens uppfattning att det inte går att generellt -
oberoende av åldern - jämställa adoptivbarns behov av anpassning till den nya
familjen med vårdbehovet hos nyfödda barn. Adoptivföräldrarnas ställning inom
föräldraförsäkringen och frågor som sammanhänger härmed kommer att behandlas ytteriigare
av utredningen i dess fortsatta arbete. Jag vill också erinra om att även
adoptivföräldrarna omfattas av del tidigare berörda utredningsförslaget om en
delföräldrapenning för barn under treårs ålder.
Om
adoptivbarnet vid ankomiiten är under nio månaders ålder gäller samma rätt för
adoptivföräldrarna till föräldrapenning som vid eget barns födelse. För
adoptivbarn som är äldre än nio månader men under tio års ålder finns skäl för
en utvidgad rätt till föräldrapenning. Detta gäller särskilt för familjer där
båda föräldrarna förvärvsarbetar om någon av dem behöver stanna hem-
Prop. 1975/76:133 49
ma
från arbetet, bl. a. för hälsokontroller och sjukvård av barn som kommer från
utlandet. För sädana ändamål kan adoptivföräldrarna också ta i anspråk den
utvidgade rätten till föräldrapenning förbi. a. besök inom förebyggande
barnhälsovården som jag har föreslagit i det föregående. Det är också viktigt
att ge barnet möjlighet att anpassa sig till den nya miljön. Barnets inskolning
i samhällets barnomsorg kan i dessa fall också kräva särskilda insatser från adoptivföräldrarna.
Jag vill i anslutning härtill framhålla att bland adoptivbarnen kan finnas de
som bör fä förtur i samhällets barnomsorg i likhet med vad som gäller för andra
barn med särskilda stödbehov.
Ersättningstiden
för adoptivförälders särskilda rätt till föräldrapenning bör enligt min mening
i högre grad anpassas till de behov som föreligger Vid den avvägning som här
måste ske fär också kostnadsaspekterna beaktas. Den nuvarande särskilda rätten till
föräldrapenning under 20 dagar i samband med all barn adopteras eller tas emot
i en familj i adoplionssyfle bör vara en grundnivå för familjer där en av
föräldrarna är hemarbetande. I familjer där båda föräldrarna är
förvärvsarbetande finns behov av en väsentligt förlängd ersättningstid. Detta
gäller särskilt vid adoption av barn som inte har börjat i skolan eller i den
allmänna förskolan. Jag föreslår därför att föräldrapenning skall utgå under en
tid av 90 dagar om adoptivbarnet är under sex års ålder och båda
adoptivföräldrarna är förvärvsarbetande och försäkrade för en föräldrapenning
som överstiger garantinivån. Vid adoption av äldre barn bör ersättningstiden
för den särskilda rätten till föräldrapenning ål adoptivföräldrar bestämmas till
45 dagar om barnet har fyllt sex men inte tio år och båda föräldrarna är
förvärvsarbetande. Kostnadsökningen för de ändrade ersättningsreglerna för
adoptivbarn kan beräknas till 15 milj. kr.
5,5
Rätt till föräldraledighet
I
tagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med
anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. finns bestämmelser om
anställningsskydd vid ledighet i samband med havandeskap eller barns födelse.
Genom ändring i samband med att föräldraförsäkringen infördes omfattar lagen
numera även fäderna. Det betyder att inte heller en far kan sägas upp eller
avskedas om han stannar hemma och uppbär föräldrapenning. Däremot omfattar
anställningsskyddet inte ledighet föraU vårda sjukt barn eller faders ledighet
för att vårda äldre barn i samband med ett nytt barns födelse. Det har inte
ansetts nödvändigt att lagfästa detta anställningsskydd. Inte heller omfattar
lagen adoptivförälders ledighet under 20 dagar vid mottagande av äldre
adoptivbarn.
Familjestödsutredningen
framhåller att 1945 ärs lag i dag framstår som ålderdomlig inte minst vid
jämförelse med den lagstiftning till skydd för de anställda som har genomförts
under de senaste åren. Utredningen har också kunnat konstatera att oklarhet i
vissa hänseenden råder beträffande
4 Riksdagen 1976. I saml. Nr 133
Prop,
1975/76:133 50
lagens
tillämpning sedan reglerna blivit gällande också för fäder som värdar nyfödda
barn. Bestämmelsernas nuvarande utformning kan enligt utredningen ha bidragit till
de tillämpningssvärigheter som har uppstått. Utredningen föreslår mot den
angivna bakgrunden att 1945 års lag skall ersättas med en lag om rätt tili
föräldraledighet som täcker alla de fall dä den anställde är berättigad till
föräldrapenning.
Förslaget om en ny lag om
rätt till föräldraledighet har godtagits eller lämnats utan erinran av samtliga
remissinstanser. Det är även enligt min mening angeläget att vi får en lagstiftning
som klarare och mera fullständigt än 1945 ärs lag slår fast föräldrarnas rätt till
ledighet från anställningen under den tid de med ersättning frän
föräldraförsäkringen stannar hemma frän arbetet för att vårda sina barn. Jag
förordar därför, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, att
reglerna om rätt till föräldraledighet i enlighet med familjestödsutredningens
förslag tas in i en helt ny lag. I fråga om den närmare utformningen av det till
föräldraförsäkringen anknutna förslaget till lag om rätt till föräldraledighet
hänvisar jag till specialmotiveringen.
Riksdagen har tidigare
under innevarande riksmöte uttalat sig för att i lagstiftningen införa regler
om rätt till ledighet från anställning för föräldrar med barn under tre ärs
ålder. I riksdagsbeslutet anges att ett utredningsarbete dessförinnan måste till
för att närmare belysa de frågor som dä uppkommer (InU 1975/76:9, rskr
1975/76:26). Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vill jag
i denna fråga anföra följande. För offentligt anställda pä det statliga
avtalsområdet finns redan nu till anställningsavtalen knutna tjänstledighetsreglerförvärd
av barn. Enligt dessa reglerbeviljas tjänstledighet i allmänhet för vård av
barn upp till ett och ett halvt årsålder. Vidare kan partiell tjänstledighet
medges för tillsyn av barn under 12 ärs ålder. Det finns således möjlighet för
arbetsmarknadens; parter att träffa avtal om längre tids ledighet för värd av
barn. Om bestämmelserom sådan ledighet utan anknytning till ersättningsreglerna
i föräldraförsäkringen skall kunna ges i lagstiftningen, behöver de frågor som
är förknippade med denna typ av tjänstledighet närmare undersökas i samråd med
arbetsmarknadsparterna. Bl. a. är det uppenbart att längre lagstadgad ledighet
i mindre och medelstora företag kan innebära problem som är av delvis annan
art än de som uppkommer i statlig tjänst. Det bör vidare uppmärksammas att
sådan lagstadgad ledighet måsteanpassas till de be-stämmdsersom finns i lagen
om anställningsskydd.exempelvis i fräga om turordningen vid uppkommande
arbetsbrist. De frågor om ledighet som det här gäller har också samband med den
fortsatta behandling av utredningsförslaget om en utbyggnad av
föräldraförsäkringens ersättningsregler för småbarnsföräldrar som r n. pågår i
en särskild arbetsgrupp med representanter för arl)ets-marknadsparterna. Med
beaktande av de synpunkter som har framförts kommer regeringen att tillsätta
en utredning rörande föräldrars rätt till ledighet frän anställning.
Prop. 1975/76:133 51
5,6
Fosterföräldrars m, fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning
Ersättning
för vård av fosterbarn betalas av kommunen. Ersättningen är i allmänhet uppdelad
i en arvodesdel som beskattas och grundar rätt till sjukpenning och ATP och en
skattefri del som avser att täcka de kostnader som värden av barnet för med sig
för fosterföräldrarna. Motsvarande gäller i huvudsak även vid andra former av
vård av barn i enskilt hem, t. ex. av psykiskt utvecklingsstörda barn som av
landstinget har placerats i ett enskilt hem eller ungdomsvårdsskoleelever som
värdas utom skolan.
En
förutsättning för att sjukpenning eller föräldrapenning skall kunna utgå är att
den försäkrade avstår från förvärvsarbete. Familjestödsutredningen har i en
särskild promemoria som har remissbehandlats redogjort för de konsekvenser
beträffande fosterföräldrarnas rätt till sjukpenning och föräldrapenning som de
nuvarande bestämmelserna ger upphov till. Har fosterföräldern inte någon annan
inkomst än fosteriönen kan varken sjukpenning eller föräldrapenning utgå.
Samma gäller om fosteriönen är större än inkomsten av annat arbete. Överstiger
inkomsten av annat arbete fosteriönen utgår endast halv sjukpenning eller
föräldrapenning. Fosterföräldrarna går således miste om sjukpenning eller
föräldrapenning som de skulle ha fatt om det hade varit ett eget barn som de
hade vårdat under sjuk-eller föräldraledigheten.
För
att undanröja dessa olägenheter har utredningen föreslagit vissa kompletterande
regler i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) när del gäller
fosterföräldrar och andra som uppbär ersättning för värd av annans barn i det
egna hemmet.
Utredningens
förslag innebär i princip en uppdelning av fosterförälderns sjukpenninggrundande
inkomst i en del som avser fosteriön och en del som avser annan
förvärvsinkomst. Vid sjukdom eller vård av eget barn skall fosterföräldern enligl
förslaget fä sjukpenning eller föräldrapenning som svarar mot den uteblivna
inkomsten av del andra förvärvsarbetet samtidigt som han uppbär ersättningen
för värden av fosterbarnet. När det gäller förälder vars inkomster inte är
högre än att föräldrapenning skall utgå enligt garantinivån på 25 kr., föreslär
utredningen att föräldern skall vara berättigad till föräldrapenning som
motsvarar skillnaden mellan garantinivån och den sjukpenninginkomst som vården
av fosterbarnet berättigar till.
Som
familjestödsutredningen har framhållit skiljer sig vården av fosterbarn i
huvudsak inte från vården av eget barn. Det är dessutom i hög grad önskvärt att
fosterbarnet slipper byta miljö under fosterförälderns sjukdom eller
föräldraledighet. Jag delar därför i likhet med riksförsäkringsverket. Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet utredningens uppfattning att reglerna
i AFL bör kompletteras för att undvika nuvarande olägenheter. Jag föreslär att
detta sker genom att fosterförälderns sjukpenninggrundande inkomst delas upp
på sätt utredningen har föreslagit. Fosterförälder som behåller värden av
fosterbarnet under sin sjukdom eller
Prop.
1975/76:133 52
föräldraledighet
bör fä sjukpenning eller föräldrapenning som beräknas med hänsyn till den
uteblivna inkomsten frän det andra förvärvsarbetet. Jag ansluter mig också till
utredningens förslag om att föräldrapenning alltid skall utgå med minst ett
belopp som motsvarar garantinivån minskad med den sjukpenning som skulle belöpa
pä ersättningen för fosterbarnsvården.
De
kompletterande bestämmelserna bör gälla vid värd i hemmet av annans
barn
under 18 år.
5.7 Kostnader
och ikraftträdande
Kostnaderna
för de förslagna förbällringarna av föräldraförsäkringen kan beräknas till ca
100 milj. kr. för helt år. Av dessa faller med gällande finansieringsregler 15
milj. kr. på staten medan återstoden bekostas av gällande
socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen inkl. föräldraförsäkringen. Medel
för statens kostnader under budgetåret 1976/77 har beräknats i budgetpropositionen
(prop. 1975/76:100, bilaga 7) under anslaget C 3 Bidrag till sjukförsäkringen
för föräldraförsäkringen.
Som
jag tidigare har anfört bör de nya reglerna för föräldraförsäkringen träda i
kraft den 1 januari 1977. De kompletterande reglerna i fräga om fosterföräldrars
m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning bör gälla från den 1 juli
1976.
5.8 Övriga
frågor
5.8.1
Ändring i reglerna om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda m. fl.
För
den som har förtidspension och vårdas vid inrättning som bekostas med statliga
medel gäller att pensionen skall sättas ned om vistelsen vid inrättningen
uppgår till hel månad. Endast om den pensionsberättigade under värdtiden vistas
utanför inrättnimgen i minst 30 dagar kan pensionen utgå oavkortad.
För
den som på kommuns eller landstingskommuns bekostnad under hel månad värdas i
anstalt för psykiskt utvecklingsstörda och har förtidspension gäller f. n. att
anstalten äger uppbära pensionen som ersättning för vårdkostnaderna. Pensionen
utgår oavkortad vid vistelse utanför anstalten, om vistelsen uppgår till minst
två veckor i följd. Även sådana psykiskt utvecklingsstörda som vårdas i
enskilt liem pä kommuns eller landstingskommuns bekostnad omfattasav
bestämmelserna. Liknande regiergäller i frägaom barntillägg som utgär för den
som vistas i anstalt som drivs i kommunal eller landstingskommunal regi.
Riksförbundet
för psykiskt utvecklingsstörda har hemställt om ändring i reglerna för rätt till
förtidspension vid vistelse utom anstalt i överensstämmelse med de ändringar
som nyligen vidtagits i regierna för vårdbidrag till förälder som vårdar
handikappat barn vid tillfällig vistelse i hemmet. Dessa regler innebär att
vårdbidrag fär utgå för varje dag barnet vistas utom anstalten under förutsättning
att antalet dagar uppgår till minst tio per kvar-
Prop. 1975/76:133 53
tal.
Framställningen har vid remissbehandling tillstyrkts av riksförsäkringsverket.
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.
Jag
förordar att reglema beträffande förtidspension och barntiUägg i dessa avseenden
ändras så att de kommer att överensstämma med motsvarande regler för
värdbidraget. Dä det gäller handikappade vid institutioner som drivs pä statens
bekostnad förutsätter detta ändringar i 10 kap. 2 § AFL. De institutioner som
här avses är specialskolor för syn-, hörsel- eller tal-skadade. Jag föreslär
att den som är elev i sådan skola, liksom när del gäller vårdbidrag, får rätt till
hela pensionen för varje dag som han vistas utom skolan,om antalet dagar uppgår
till minst tio per kvartal. De föreslagna reglerna bör även gälla för elever i
specialskola som har barnpension.
När
del gäller handikappade som värdas i anstalt pä kommuns eller landstingskommuns
bekostnad förutsätter del av mig förordade systemet ändringar i kungörelsen
(1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension.
I enlighet med vad som vid remissbehandlingen har anförts av
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet bör de ändrade reglerna gälladem
som ärskolpliktiga enligt lagen(1967:940)angäende omsorgerom vissa psykiskt
utvecklingsstörda. Jag avseratt senare föreslå regeringen att vidta de
ändringar som behövs i kungörelsen.
Ändringarna
bör genomföras den I juli 1976.
5.8.2
Reglerna för utseende av personalföreträdare i allmän försäkringskassas styrelse
Allmän
försäkringskassas styrelse består av tvä ledamöter som utses av regeringen och
som regel fyra ledamöter som utses av landstinget. Härutöver fär i
styrelsearbetet delta tvä personalföreträdare. Dessa utses av regeringen på förslag
av arbetstagarorganisation. Personalföreträdare har utsetts i alla försäkringskassor.
Ordningen för att utse personalföreträdarna följer samma regler som f n. gäller
personalrepresentationen i statlig myndighets styrelse.
1
årets budgetproposition (1975/76:100, bilaga 2, p. 5, s. 7, och bilaga 2.1, s.
15) har lagts fram förslag om en lag om rätt för arbetstagarorganisation att
utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ
vid de statliga myndigheterna. Lagen skall enligt förslaget träda i krafl den I
juli 1976. Föredragande statsrådet anför att sedan systemet med
styrelserepresentation för de anställda i statliga myndigheter nu varit i
tillämpning en viss tid en fast rutin har etablerats inom berörda personalorganisationer
för handläggningen av dessa ärenden. Vidare har organisationerna uttryckt
önskemål om att nu fl överta uppgiften att slutligt utse personalföreträdarna.
Jag
finner det naturiigt att samma ordning som har föreslagits för de statliga
myndigheternas styrelser fär gälla för att utse och entlediga personalföreträdare
i de allmänna försäkringskassornas styrelser. Jag föreslär att de behövliga
ändringarna vidtas i 18 kap. 7 § AFL med verkan fr. o. m. den 1 juli 1976.
5 Riksdagen 1976- 1 saml. Nr 133
Prop.1975/76:133 54
6 Upprättade
lagförslag
I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag tili
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. lag om rätt till föräldraledighet.
Förslaget
under punkten 2 har upprättats efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.
7 Specialmotivering
till lagförslagen
7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
7.1.1 Inledning
De
nuvarande bestämmelserna om sjukpenning vid vård av sjukt bam och
föräldrapenning finns intagna bland övriga bestämmelser om sjukpenning i 3
kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Med hänsyn till de ändringar
och tillägg i föräldraförsäkringen som nu föreslås anser jag i likhet med familjestödsutredningen
det lämpligt att sammanföra bestämmelserna om föräldrapenning i ett kapitel, 4
kap. AFL. Regelsystemet blirdärigenommeröverskädligi ochgördel lagtekniskt
enklare att genomföra framtida ändringar i reglerna om föräldraförsäkringen. De
nuvarande bestämmelserna i 4 kap. -särskilda bestämmelserom sjukförsäkring -
kan föras över till 2 och 3 kap. AFL.
7.1.2 Ändringar
i AFL
De
nuvarande bestämmelsema i 4 kap. 1, 2 och 5 §§ har för sjukvärdser-sättningens
del förts över till tre nya paragrafer, 2 kap. 10, 11 och 13 SS-För
sjukpenningens vidkommande har i 3 kap. 13 § tagits in en hänvisning i
tillämpliga delar till de nya lagrummen. Innehållet i nuvarande 4 kap. 3 § har
förts över till en ny paragraf, 2 kap. 12 §. De nuvarande beslämmelserna i 4
kap. 4§ har förts över till 2 kap. 12 § andra stycket och 3 kap. 13 § andra
stycket. Slutligen har de nya bestämmelserna i 4 kap. 6 § som gäller fr. o. m.
den I juli 1976 förts över till 2 kap. 14 § och 3 kap. 13 § tredje stycket. Ändringama
är som framgår av del anförda av rent redaktionell karaktär.
Som
en följd av förslaget att föra över samtliga bestämmelser om föräldrapenning till
4 kap. kommer nuvarande 3 kap. 9 och 14 SS att upphöra att gälla.
Omredigeringen leder vidare till följdändringar i fräga om rubriken tUl 3 kap.
samt i 3 kap. 8, 10, 16-18 §§, 7 kap. 3 §, 10 kap. 4 S, 19 kap. 1 § och 20 kap.
2 och 3 §§.
Prop. 1975/76:133 55
3
kap. 12§
I
den nya lydelsen av denna paragraf ges kompletterande bestämmelser i fräga om
rätlen till sjukpenning för den som mot ersättning vårdar annans barn i sitt
hem som fosterbarn eller underdärmed jämföriiga förhållanden. Genom en hänvisning
i 4 kap. 12 § äger paragrafens bestämmelser motsvarande tillämpning på
föräldrapenning. Motiveringentill de kompletterande bestämmelserna har lämnats
i avsnitt 5.6. Bestämmelsema tar framför allt sikte pä fosterbarn men skall
också gälla annan värd a v barn i hemmet under jämföriiga förhållanden, t. ex.
av ungdomsvärdsskoleelever som värdas utanför skolan i enskilt hem och av
psykiskt utvecklingsstörda bam som genom landstingels försorg är placerade i
enskilt hem. Däremot är bestämmelserna inte tillämpliga närdag-barnvärdare
eller and ra värdar barn under viss del av dygnet.
Om
sjukpenning kommer i fråga under lid dä ersättning fortsätter att utgå för
fosterbarnsvården skall rätlen till sjukpenning bedömas med bortseende frän
ersättningen. Med ersättning avses vad som utgör vederlag för det arbete som
värden innebär. Ersättning som utgår för att täcka omkostnader som är förenade
med värden har inte betydelse i detta sammanhang.
Sjukpenningens
belopp skall vidare fastställas pä grundval av en sjukpenninggrundande inkomst
som inle omfattar ersättning för värden. Bestämmelserna innebär alt den
sjukpenninggrundande inkomsten för fosterförälder som också har inkomst frän
ett annat arbete delas upp pä en del som avser fosteriönen och en del som avser
inkomsten från det andra arbetet. Fosterförälder som under sjukdom fortsätter
att vårda barnet och följaktligen uppbär ersättning för vården under
sjukdomstiden kan med de nya reglerna fä en sjukpenning som avser den uteblivna
inkomsten frän det andra arbetet. Om sjukdomen helt hindrar fosterföräldern
frän att fortsätta vården av barnet - detta las t. ex. tillfälligt omband i
något annat hem -skall sjukpenning utgå med belopp som avser både den uteblivna
fosterlönen och den förlorade inkomsten från det andra arbetet.
4
kap.
1 §
Förutsättning
för rätt till föräldrapenning är att föräldern är försäkrad enligt AFL och
inskriven i försäkringskassa. Vem som är försäkrad framgår av I kap. 3 §. För
rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse gäller särskilda regler
beträffande inskrivning i allmän försäkringskassa. Dessa återfinns i 5 §.
I
likhet med vad som nu gäller skall föräldrapenning inte kunna utgå om den
försäkrade samtidigt förvärvsarbetar. En bestämmelse om detta finns i andra
stycket.
Prop.1975/76:133 56
2 §
Den
tid för vilken föräldrapenning kan utgå i samband med barns födelse anges i
första stycket till 210 dagar, dvs. samma tid som f n.
Ändra
och tredje styckena motsvarar i sina huvuddrag 3 kap. 13 § första stycket i
dess nuvarande lyddse.
Enligt
beslämmelserna i tredije stycket har modern rätt till föräldrapenning under 29
dagar efter föriossningen även om hon inte har barnet i sin värd för all hon
skall hinna återhämta krafterna. 1 tredje stycket har vidare -i huvudsaklig
överensstämmelse med nuvarande praxis - tagits in en regel enligt vilken
föräldrapenning när särskilda skäl föreligger skall kunna utgå även senare till
en förälder sorn inte har barnet i sin vård. Sådana särskilda skäl kan vara att
barnet vistas på sjukhus under obestämd lid och föräldern inte tillfälligt kan
återgå i förvärvsarbete eller att föräldern ammar eller i övrigt behöver hälla
kontakt med barnet medan det vistas på sjukhus.
När
det gäller den längsta lid under vilken föräldrapenning i samband med barns
födelse kan utgå föreslåsen förenkling i förhållande till nuvarande bestämmelser.
Enligt dessa fär föräldrapenning utgå längst till 210:e dagen efter den dä
barnet fötts eller, då föräldrarna till följd av barnets sjukdom under viss del
av denna tid varit förhindrade att vårda barnet, däremot svarande längre tid,
dock längst till 270.e dagen efter barnets födelse. Familjestödsutredningen
framhåller efter kontakter med riksförsäkringsverket att det inte finns något praktiiäkt
behov av att behälla tidsgränsen pä 210 dagar. I enlighet med utredningens
förslag bör de nya reglerna i fjärde stycket utformas så alt den gräns pä 270
dagar som nu gäller i undanlagsfall skall gälla för alla ersättningsfali.
3 §
Hit
har förts bestämmelsema i nuvarande 3 kap. 13 § sista stycket. Enligt första
punkten utgår inte föräldrapenning till båda föräldrarna för samma dag. Det
förtjänar nämnas all någon motsvarande bestämmelse inle gäller för
föräldrapenning enligt 8 § för tillfällig vård av barn. Förutsättningen för
föräldrapenning i de fallen är att förälder behöver stanna hemma för alt värda
barn. Ett sådant fall är när fadern vårdar barn i samband med annat barns
födelse. I övrigt torde det inte finnas behov av föräldrapenning för tillfällig
vård av barn under tid dä andra föräldern uppbär föräldrapenning enligt denna
paragraf Enligt andra punkten har föräldrarna rätt till halv föräldrapenning
för samma dag, om de avlöser varandra i vården av barnet. Liksom hittills
avräknas då bara en dag av den sammanlagda ersätlningstiden.
Prop,1975/76:133 57
4-6 § S
Till
4 och 5 §§ har förts innehållet i nuvarande 3 kap. 12 § och innehållet i 6S
från 3 kap. 14 S AFL.
7 §
Paragrafen
innehåller nya bestämmelser om särskild rätt till föräldrapenning vid
adoption. Beslämmelserna har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt
5.4).
Bestämmelsen
i tredje stycket har förts över från 3 kap. 14 § tredje stycket AFL.
8§
Beslämmelserna
i denna och följande paragraf om föräldrapenning för tillfällig värd av barn
ersätter de nuvarande beslämmelserna i 3 kap. 9 S om sjukpenning vid värd av
sjukt barn. Samtidigt som antalet dagar utökas (se 9 §) föresläs nya grunder
för rätt till ersättning.
Följande
kan anmärkas om de olika ersätlningsgrunderna.
1. Sjukdom hos barnet. Denna ersätlningsgrund
överensstämmer med den som nu gäller för rält till sjukpenning vid vård av
sjukt barn. Del förutsätts i princip att barnet har behov av förälderns
omvårdnad. I vissa fall bör föräldrapenning kunna utgå när förälder besöker t.
ex. den psykiska barna-och ungdomsvärden (PBU) även om barnet inte är med vid
besöket. Besöket skall dä vara föranlett av barnets sjukdom och efter kallelse
ingå som ett led i behandlingen. Ligger barnet pä sjukhus är det givet alt
kravet på förälderns omvårdnad fär lov att fattas mycket vidsträckt. Det bör
vara tillräckligt att förälderns besök är ägnat att upprätthälla kontakten
mellan barnet och föräldrarna.
2. Sjukdom hos barnets ordinarie vårdare. Rätt till
föräldrapenning gäller såväl när barnet vårdas av en hemarbetande förälder som
när vårdaren är någon tredje person, t. ex. dagbarnvärdare, barnpraklikant
eller nära släkting. Något särskilt krav på att försäkringskassan i förväg
skall känna till vem som är barnets ordinarie vårdare har inte uppställts. I allmänhet
bör förälderns uppgift i den försäkran som skall avges till kassan vara
tillräcklig.
3. Besök i samhällets förebyggande barnhälsovård.
Härmed avses besök hos barnavårdscentral, skolhälsovård eller PBU.
4. Annat barns födelse. Ersättningsgrunden
överensstämmer med nuvarande rätt till sjukpenning i anslutning till annat
barns födelse.
5. Besök i förskoleverksamhet Inom samhällets
barnomsorg i vilken barnet deltar. Som framgår av reglerna i 9 § andra stycket
har varje förälder -inom den ram som anges i 9 § första stycket - rätt til!
föräldrapenning för delta ändamål en dag om aret. Det innebär i regel två dagar
per är
Prop. 1975/76:133 58
och
familj. En dag med hel föräldrapenning kan också, liksom i övriga situationer,
bytas ut mot två halva dagar. Den närmare innebörden av begreppet
förskoleverksamhet framgår av det förslag till lag om barnomsorg som har lagts
fram i prop. 1975/76:92.
När
den försäkrade begär sjukpenning vid värd av sjukt barn har han f. n. skyldighel
att uppge om han har försökt fä biträde av den kommunala hemhjälpen. Familjestödsutredningen
har i sitt betänkande föreslagit att denna uppgifl skall tas bort frän den
försäkran som föräldern skall avge och ersättas med en upplysning om
möjligheterna att erhålla hemhjälp. Jag ansluter mig till förslaget.
I
anslutning till de nya reglerna om föräldrapenning för lillfällig vård av bam
kan till sist erinras om att riksdagen méd anledning av förslag i prop. 1975:45
beslutat om vissa förmåner vid arbetsmarknadsutbildning som innebär en
anpassning till nuvarande regler i AFL. Efter samråd med statsrådet Leijon
förordas att frågan om en justering av nämnda förmåner las upp först sedan en
utredning som pägär inom riksförsäkringsverket om stödet vid sjukdom för
deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fi. harslulförls. Utredningen beräknas
vara färdig under sommaren 1976.
9§
Bestämmelserna
i denna paragraf-som delvis motsvarar nuvarande 3 kap. 9 S tredje stycket AFL -
innebär ändring av gällande regler genom att ersättningstiden föriängs och
görs beroende av antalet barn i familjen. Dessa förändringar har berörts
närmare i den allmänna motiveringen. Av bestämmelsernas avfattning följeratl
rätten till ett högre antal dagar inträder redan fr. o. m. det är som antalet
barn i familjen ökar.
Föräldrapenning
för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg utgär som tidigare har
nämnts under högst en dag per år och förälder inom ramen för det antal dagar
som familjen har till sitt förfogande enligt första stycket. Detta framgår av
första punkten i andra stycket.
Regeln
i andra punkten aren nyhet i förhällande till vad som i dag gäller för sjukpenning
vid värdavsjuktbarn. Den innebäratt familjen inte behöver räkna av mer än en
dag från den disponibla ersätlningstiden om föräldrarna haft två dagar med halv
föräldrapenning. Den nya regeln ökar familjernas möjligheter att utnyttja
förmånerna pä ett flexibelt sätt. Det torde exempelvis ofla vara tillräckligt
att avsätta en halv dags besök för hälsokontroll o. dyl.
10§
Föräldrapenningens
storiek beräknas enligt de regler som gäller för sjukpenning i 3 kap. 4 § AFL.
Äv hänvisningen till 3 kap. 10 S fjärde stycket
Prop,1975/76:133 59
följer
anmälningsskyldighet till den allmänna försäkringskassan för rätt till
föräldrapenning. Anmälan måste således ske även i de fall som anges i 8§.
ll§
Paragrafen
har delvis sin motsvarighet i nuvarande bestämmelser. Regeln om samordning med
sjukpenningen enligt AFL i första stycket har kompletterats i förhällande till
nuvarande bestämmelser sä att föräldrapenning inte heller fär utgå samtidigt
som föräldern uppbär sjukpenning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt annan författning m.m.,
t.ex. militärersäuningsförordningen (1950:261).
12
§
Hänvisningarna
föranleds av den omredigering som föreslås av innehållet i 2-4 kap. Motsvarande
bestämmelser återfinns i den nu gällande lydelsen av dessa kapitel i 3 kap. 13
§ tredje stycket, 16 §första,andra och tredje styckena, 17-18 §§ samt 4 kap. 1
§.
I
paragrafen hänvisas vidare till den nya bestämmelsen i 3 kap. 12 § som rör
fosterföräldrars m. fi. rätt till sjukpenning. Denna bestämmelse skall således
äga motsvarande tillämpning i fräga om rätten till föräldrapenning. Det innebäratt
om fosterföräldern har kvar fosterbarnet i sin vård underden tid han uppbär
föräldrapenning skall föräldrapenningen beräknas pä en inkomst sominteomfattarersältningförfosierbarnsvården.Av
andra punkten i denna paragraf framgår vidare att föräldern alltid har rätt till
en föräldrapenning som motsvarargarantinivån minskad med den sjukpenning som
skulle belöpa på vårdersättningen. Om föräldern t. ex. haren sjukpenning pä 15
kr. som helt grundarsig på fosteriön,harhan rätt till föräldrapenning med (25
-15)= 10kr. när han fortsätter alt värda fosterbarnet.
10
kap. 2§ Se den allmänna motiveringen (avsnitt 5.8.1).
Prop. 1975/76:133 q
18
kap.
7S
Den
lag till vilken hänvisas i paragrafen avses enligt prop. 1975/76:100, bilaga 2,
föreskriva alt företrädare för de anställda vid statlig myndighet, som enligt
särskild föreskrift fiir ingå i styrelsen eller annal organ vid myndigheten, får
utses och entledigas av den eller de arbetstagarorganisationer som är
företrädda hos myndigheten, om ej annat följer av avtal eller särskild föreskrift.
Ikraftträdande
De
nya bestämmelserna om föräldrapenning föresläs träda i kraft den I januari
1977. I de fall föräldrapenning vid adoption börjat att utgå och alltjämt utgär
vid ikraftträdandet bör givetvis den förlängda ersättningstiden gälla såvida
villkoren i övrigt för den föriängda ersättningstiden är uppfyllda. Därvid bör
de dagar ersättning utgått före årsskiftet avräknas frän det totala antalet ersättningsberättigade
dagar.
De
särskilda bestämmelserna om fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och
föräldrapenning, om förtidspension m. m. för elever i specialskola och om reglema
för utseende av personalföreträdare i allmän försäkringskassas styrelse
föresläs träda i kraft den 1 juli 1976.
7.2
Förslaget till lag om rätt till föräldraledighet
Inledande
bestämmelser
1§
I
den inledande paragrafen slås fast att arbetstagare har rätt till ledighet från
sin anställning enligt lagens bestämmelser. I överensstämmelse med lagen
(1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning
av äktenskap eller havandeskap m. m. men till skiUnad frän t.ex. lagen
(1974:12) om anställningsskydd görs således inte inskränkning för någon grupp
av anställda. Elegreppet arbetstagare definieras inte i lagen utan avses
ansluta sig till den praxis som gäller beträffande lagar om anställningsskydd
och rätt till ledighet.
Lagen
gäller arbetstagare i hans egenskap av förälder. Som förälder anses enligt
andra stycket vid lagens tillämpning även fosterförälder. Enligt 4 kap. 8 § föräldrabalken
gäller lagens bestämmelser också adoptivförälder om inte annat är särskilt
föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur. Här kan erinras om de
särskilda föreskrifter beträffande adoptivföräldrars rätt till föräldrapenning
som föreslås meddelade i 4 kap. 6 och 7 §§ AFL. I överensstämmelse med 20 kap.
2 § AFLanses vid lagens tillämpning som förälderock-sä den med vilken förälderäreller
har varit gift eller harellerharhaftbarnom de stadigvarande sammanbor.
Prop.
1975/76:133 61
2 §
Paragrafen,
som innebär att lagens bestämmelser är tvingande, överensstämmer med 4 § i
1945 års lag och ansluter sig till föreskrifter som har meddelats i likartad
lagstiftning.
Ledighet
i samband med barns födelse m. m.
3§
I
första stycket regleras arbetstagares rätt till ledighet i samband med barns
födelse eller adoption. Rätten till föräldraledighet är anknuten tili föräldraförsäkringens
förmänssystem. Arbetstagare har således rätt till ledighet under tid då
föräldrapenning utgår, dvs. f. n. under högst sju månader i samband med barns
födelse eller vid adoption av barn under tio månaders ålder. Vid adoption av
äldre barn är rätten till ledighet beroende av barnets ålder och av om bada adoptivföräldrarna
är förvärvsarbetande. Enligt 4 kap. 7 § sista stycket AFL har bestämmelserna om
föräldrapenning till adoptivföräldrar motsvarande tillämpning pä
fosterföräldrar som lar emot barn i avsikt att adoptera. Fosterföräldrarna
avses ha motsvarande rätt liii ledighet. Detta har ansetts framgå utan
uttrycklig bestämmelse i ledighetslagen.
En
förutsättning för rätt till föräldraledighet enligl första styckei är att arbetstagaren
har uppnått en viss anställningstid. Det nuvarande kravet i 1945 ärs lag på ett
ärs anställning har på familjestödsutredningens förslag i den nya lagen ersatts
med krav på sex månaders anställning omedelbart före ledigheten eller
sammanlagt tolv månaders anställning under de senaste tvä åren. Detta
överensstämmer med bestämmelser i annan arbetsrättslig lagstiftning.
Av hänvisningen i andra
stycket till anslällningsskyddslagen följer att vid bestämmande av
anställningslid skall medräknas tid under vilken arbetstagaren har varit
anställd hos annat företag inom koncern som arbetsgivaren tillhör. Har företag
eller del av företag övergått till ny arbetsgivare, skall vid bestämmande av
anställningstid hos den nye arbetsgivaren medräknas tid under vilken
arbetstagaren har varit anställd hos förutvarande arbetsgivaren eller hos
företag inom koncern som förutvarande arbetsgivaren tillhörde. Det kan nämnas
att staten i dessa sammanhang anses som en arbetsgivare.
4 §
Enligt
denna paragraf har kvinnlig arbetstagare alllid räti till ledighet i samband
med barns födelse under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten,
således oberoende av om hon uppbär föräldrapenning eller inte under tiden.
Bestämmelsen har tillkommit efter förslag av arbelsmil-jöutredningen som i
betänkandet (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag har föreslagit
Prop.1975/76:133 62
alt
en bestämmelse av denna innebörd skall tas in i 1945 års lag eller i en lag om rält
till föräldraledighet. Inte heller reglerna i 3 S om viss minsta i>nställningstid
för rätt till ledighet påverkar rätten till ledighet enligt 4 S. Genom regeln i
4 § kommer svensk lagstiftning att även formellt uppfylla kravet i den
europeiska sociala stadgan' om möjlighet till en viloperiod om sammanlagt tolv
veckor före och efter barnsbörd.
5S
I
första stycket föreskrivs, i likhet med vad som nu gäller enligt 1945 års lag,
att ledighet i samband med barns födelse eller adoption fär delas upp på två
perioder. Inget hindrar dock att arbetstagaren delar upp ledigheten på fler
perioder om arbetsgivaren går med pä det. Föräldrapenning utgär oberoende av
hur ofta arbetslagaren skiftar mellan ledighet och arbete.
Arbetstagare
som vill vara föräldraledig i samband med barns födelse eller adoption måste
enligt de nu gällande bestämmelserna i 1945 ärs lag meddela arbetsgivaren detta
minst tre veckor i förväg. I enlighet med familjestödsutredningens förslag har
varseltiden i den nya lagen fastställts till en månad. Denna lid överensstämmer
med varseltiden i annan arbets-rättslig lagstiftning. Enligt andra stycket
gäller ej varseltiden om ledigheten föranleds av sjukdom eller annan
omständighet som arbetslagaren inte har kunnat råda över. Med annan
omständighet avses bl. a. för tidig födsel eller andra komplikationer under
graviditetens senare del som kvinnan inte har kunnat förutse. Arbetstagaren är
emellertid enligl de föreslagna bestämmelserna skyldig att anmäla behovet av
ledighet utan dröjsmål.
Ledighet
för tillföltig vård av barn
6 §
Rätt
till ledighet tiUkommer enligt denna paragraf arbetstagare för lillfällig värd
av barn. Äv 4 kap. 8 § AFL framgår i vilka fall det utgår föräldrapenning för
tillfällig vård av barn. Även här gäller som en förutsättning för rält till ledighet
att föräldrapenning utgär. Föräldrapenning utgär enligt den föreslagna
lydelsen av AFL (4 kap. 9 §) för tillfällig värd av bam för föräldrarna sammanlagt
i högst tolv dagar om i familjen finns ett barn, 15 dagar om i familjen finns
tvä barn och 18 dagarom i familjen finns treeller flera barn. Enligt reglema
räknas vidare tvä dagar med halv föräldrapenning som en dag vid beräkning av
det totala antalet dagar som en förälder har rätt att vara ledig. Genom att
rätten till ledighet är knuten till föräldrapenningen kan det -närdet gäller
både ledighet i samband med barns födelse eller adoption och ledighet för
'Se prop. 1962:175.
Prop.1975/76:133 63
tillfällig
vård av barn - finnas ett behov hos arbetsgivare att fä reda på det antal dagar
som en arbetstagare har rätt att vara ledig. Del kan förutsägas att sådan
information kan ges av den allmänna försäkringskassa som handlägger
arbetstagarens föräldrapenningförmåner.
7 §
Arbetstagares
skyldighet att varsla arbetsgivaren om att han behöver vara ledig för
tillfällig värd av barn har i överensstämmelse med familjestödsutredningens
förslag satts till en vecka. Föranleds ledigheten av sjukdom -hos barnet eller
dess ordinarie vårdare -gäller ingen varseltid.
Återgång
i arbete 8§
1
denna paragraf regleras arbetstagares rätt att vid avbrott i ledigheten börja
arbeta. Paragrafen har sin motsvarighet i annan arbetsrättslig lagstiftning, t.ex.
10§ lagen (1974:981) om arbetstagares rält till ledighet för utbildning.
Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om alt han vill återgå i arbete.
Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta honom återinträda i arbetet
tidigare än en månad efter anmälan. Har ledigheten varit avsedd att pågå
kortare tid än en månad har arbetstagaren dock rätt att återgå i arbete utan
någon väntetid. Någon varselskyldighet före återgång i arbete föreligger alltså
inte vid ledighet för tillfällig vård av barn.
A
nställningsskydd
9-10
§§
I
dessa paragrafer tillförsäkras arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt
till föräldraledighet skydd mot uppsägning,avskedande och försämradear-betsförhällandendleranställningsförmåner.Bestämmelsernaansluter
väsentligen till annan arbetsrättslig lagstiftning.
Övriga
bestämmelser 11-12SS
Dessa
bada paragrafer har samma lydelse som 6 § och 7 § första stycket i 1945 ärs
lag.
Ett
par remissinstanser har ansett del olämpligt all försäkringsdomstolen är högsta
instans i mål om föräldrapenning medan mål om föräldraledighet handläggs av
arbetsdomstolen. Förslaget alt mål om tillämpningen av lagen om rätt till föräldraledighet
skall handläggas enligl lagen (1974:371)om rättegång i arbetstvister och att
talan således skall föras i arbetsdomstolen avviker emellertid
Prop. 1975/76:133 64
intefråndenordningsomnugällerenligt
1945 års lag. Del tordeenligt min mening också vara naturiigt att
tillämpningen av ledighetsreglema,som nära ansluter till den övriga
lagstiftningen om anställningsskydd, ytterst skall kunna prövas av
arbetsdomstolen.
Övergångsbestämmelserna
Lagen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1977 samtidigt med de ändrade reglerna
inom föräldraförsäkringen.
Den
nya lagen ersätter i allt väsentligt bestämmelserna i lagen (1945:844) om
förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av
äktenskap eller havandeskap m. m. 1945 års lag innehåller vissa regler om
anställningsskydd vid giftermål, havandeskap och barnafödsel som inte för någon
motsvarighet i den nya lagen. I stället täcks dessa situationer av lagen (1974:12)
om anställningsskydd, eftersom de angivna omständigheterna inte utgör saklig gmnd
enligt 7 § nämnda lag för uppsägning eller avskedande. Lagen om
anställningsskydd gäller inte arbetstagare i företagsledande ställning,
arbetsgivares familjemedlemmar, husligt anställda och personer som sysselsätts
i beredskapsarbete e. d. Efter samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet föreslås att 1945 års lag ändå helt upphävs eftersom
det i varje fall strider mot god sed på arbetsmarknaden att säga upp eller
avskeda en arbetstagare pä någon av de angivna grunderna och en uppsägning
eller ett avskedande därför likväl kan förklaras ogiltigt.
8 HemstäUan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. lag om rätt till föräldraledighet.
9 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop.1975/76:133 65
Innehåll
Propositionen.................................................... 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... ...... 1
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring 2
2 Förslag till lag om rätt till föräldraledighet............ ..... 22
Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1976-02-12 24
1 Inledning...................................................... 24
2 Gällande bestämmelser.................................... 25
2.1 Föräldrapenning i samband med barns födelse. .... 25
2.2 Sjukpenning vid värd av sjukt barn m. m........ .... 26
2.3 Föräldrapenning vid adoption....................... .... 27
2.4 Anställningsskydd vid havandeskap m. m........ .... 27
2.5 Vissa bestämmelser om tjänstledighet m. m. för offentliganställda
28
2.6 Ersättning för sjukresor m.m........................ 29
2.7 Fosterbarnsersättning m. m......................... ..... 29
2.8 Övriga frågor............................................ 30
2.8.1 Regler om förtidspension till psykiskt
utvecklingsstörda 30
2.8.2 Regler för utseende av personalföreträdare i allmän
försäkringskassas styrelse 31
3 Familjestödsutredningens
förslag m. m................ 32
3.1 Inledning.................................................. 32
3.2 Utbyggnad av föräldraförsäkringen vid sjukdom m. m.... 32
3.3 Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten. 33
3.4 Föräldrapenning vid adoption....................... 33
3.5 Rätten till föräldraledighet........................... 34
3.6 Resekostnadsersättning vid besök hos barn på
sjukhus .. 35
3.7 Kostnader................................................ 35
3.8 Fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och
föräldrapenning 36
3.9 Särskild framställning angående regler om
förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda 37
4 Remissyttrandena........................................... 37
,4.1
Föräldrapenning vid barns sjukdom m. m...... 37
4.2 Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten. 38
4.3 Föräldrapenning vid adoption....................... 39
4.4 Rätten till föräldraledighet........................... 40
4.5 Resekostnadsersättning vid besök hos bam på sjukhus
.. 40
4.6 Fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och
föräldrapenning 41
Prop. 1975/76:133 66
4.7
Regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda.. 41
5 Föredraganden............................................... 42
5.1 Inledning................................................. 42
5.2 Nytt ersättningssystem i föräldraförsäkringen för
tillfällig vård
av
barn................................................... .... 44
5.2.1 Sjukdom hos barn............................... 44
5.2.2 Sjukdom hos ordinarie vårdaren............. 45
5.2.3 Besök inom förebyggande barnhälsovården 45
5.2.4 Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten 46
5.2.5 Förlängd ersällningslid.......................... .... 46
5.3 Resekostnadsersättning vid besök hos barn pä
sjukhus .. 47
5.4 Föräldrapenning vid adoption....................... .... 48
5.5 Rätten till föräldraledighet........................... .... 49
5.6 Fosterföräldrars m. fl. rätt lill sjukpenning och
föräldrapenning 51
5.7 Kostnader och ikraftträdande....................... 52
5.8 Övriga frågor............................................ 52
5.8.1 Ändring i reglerna om förtidspension till psykiskt
utvecklingsstörda m. n 52
5.8.2 Reglerna för utseende av personalföreträdare i
allmän försäkringskassas styrelse 53
6 Upprättade lagförslag...................................... ... 54
7 Specialmotivering till lagförslagen....................... ... 54
7.1......................................................... Förslaget
till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring................................................ ... 54
7.1.1 Inledning.......................................... ... 54
7.1.2 Ändringar i AFL.................................. ... 54
7.2 Lag
om rält till föräldraledighet..................... 60
8 Hemställan..................................................... 64
9 Beslut........................................................... ... 64
Doktrin (3)
- Lotta Vahlne Westerhäll, Är tillfällig föräldrapenning en funktionshinderrättslig förmån?, FT 2019 nr 2 s. 223, på s. 228, 234, 236 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
- Ruth Mannelqvist, Trafikförsäkring ersätter sjukförsäkring, FT 2008 nr 3 s. 331, på s. 335 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
- Rune Lavin, Rätten till sjukpenning, FT 1982 nr 5 s. 201, på s. 222 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
72 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (54)
54 kopplingar i 32 dokument.
- SOU 2023:23 Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida s. 251 om s. 56 · s. 533 i texten
- SOU 2023:66 För barn och unga i samhällsvård s. 530 om s. 30 · s. 1125 i texten
- SOU 2022:31 Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB s. 225 om s. 57 · s. 226 om s. 57 · s. 254 om s. 46 · s. 517 i texten
- SOU 2018:24 Tid för utveckling s. 229 om s. 42 · s. 514 i texten
- SOU 2017:101 Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen s. 132 om s. 42 · s. 133 om s. 49 · s. 727 · s. 728 i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- HFD 2019 ref. 3 om s. 51 i texten
Doktrin (17)
17 kopplingar i 10 dokument.
- FT 2019 s. 223 Lotta Vahlne Westerhäll, Är tillfällig föräldrapenning en funktionshinderrättslig förmån? s. 228 · s. 234 · s. 236 i texten
- Westerhäll, Den svenska socialrätten, 1990 s. 119 om s. 56 · s. 124 · s. 387 i texten
- Carlson, Searching for equality, 2007 s. 120 · s. 406 i texten
- Henning, Tidsbegränsad anställning, 1984 s. 138 · s. 584 i texten
- Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 73 · s. 327 i texten