om omdisponering av allmänna barnhusets tillgångar
30 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 27 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:137, om omdisponering av allmänna barnhusets tillgångar
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:137
Regeringens proposition
1975/76:137
om
omdisponering av allmänna barnhusets tillgångar;
beslutad
den 5 februari 1976,
Regeringen föreslår
riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
På regeringens vägnar OLOF
PALME
SVEN
ASPLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I
propositionen föresläs alt allmänna barnhuset skall upphöra som institution
och all dess tillgångar skall överföras lill en särskild fond, benämnd Allmänna
barnhusets fond, under förvaltning av kammarkollegiet. Avkastningen av fonden
föreslås bli använd till forskning och försöksverksamhel rörande barn och
ungdom, företrädesvis inom del sociala området, efter beredning i
socialdepartementets delegation försocial forskning. Allmänna barnhusets
Stockholmsfond föreslås kvarstå som en särskild fond under förvaltning av
kammarkollegiet med ändamål alt stödja forskning och försöksverksamhet
beträffande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, i
Stockholms kommun.
1
Riksdagen 1976. I saml. Nr 137.
Prop. 1975/76:137
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-02-05
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande:
statsrådet Aspling
Proposition
om omdisponering av allmänna barnhusets tillgångar
1 Inledning
Fosterbarnsutredningen'
har i betänkandet (SOU 1974:7) Barn- och ungdomsvård lagl fram förslag om bl,
a, inordnande av allmänna barnhuset i samhällets sociala barna- och
ungdomsvård.
Efter
remiss har yttranden över betänkandet i denna del avgetls av justitiekanslern,
socialstyrelsen, kammarkollegiet, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen,
riksarkivet, länsstyrelserna i Stockholms och Skaraborgs län, allmänna
barnhuset, sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Karisborgs, Malmö och Örebro kommuner, landstingen i
Malmöhus, Blekinge och Göteborgs och Bohus län. riksförbundet Hem och Skola och
riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Vissa remissinstanser har
bifogat yttranden som de har inhämtat.
Efter
remissbehandlingen har frägan beretts inom socialdepartementet av en särskild
arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bl. a. samrått med personalen vid Sätra Bruk i Karisborgs
kommun, Skaraborgs län, vilket ingår bland barnhusets tillgångar.
Kammarkollegiet har samtidigt medverkat med utredning av vissa ekonomiska
frågor och problem rörande permutation av barnhusets donationer m, m. Kollegiets
utredningar bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
2 Allmänna
barnhusets ändamål och verksamhet
Allmänna
barnhuset leder sitt ursprung från 1600-talet. Drottning Kris-linas
förmyndarregering utfärdade sålunda den 30 oktober 1633 privilegium '
Utredningsman riksdagsledamoten Gördis Hömiund,
Prop.1975/76:137 3
föratt i Stockholm inrätta ell "Orphanolropium"
för "fattige och Faderlöse Barns Lärdom och uptuchielse". Genom siiftelsebrevei
ställdes egendom till förfogande för barnhusets drift. Staten har därefter vid
olika tilirällen och på skilda sätt tillfört barnhuset ytterligare medel. Från
enskilda har barnhuset mottagit donationer, framförallt under 1800-laleis
senare hälft.
Förvaltningen av barnhusets angelägenheter har skett enligl
instruktioner och reglementen som har utfärdats av Kungl. Maj:l tid efter
annan. Det nuvarande reglementet utfärdades den 20 december 1957, Enligt
reglementet är allmänna barnhuset ett institut för social barnavård, som har lill
ändamål all såsom särskild stiftelse verka för god vård och uppfostran av
värnlösa och eljest vårdbehövande barn och en i övrigt förbättrad social
barnavård. Barnhuset skall i detta syfte bl, a, bedriva, understödja eller
eljest främja upplysning och forskning samt pröva nya åtgärder.
Särskilda beslämmelser som har fastställts av Kungl, Maj:t
gäller beträffande en i barnhusets räkenskaper avskild fond, kallad "Allmänna
barnhusets Stockholmsfond" (Stockholmsfonden) vars avkastning används
till bidrag för viss barnavårdande verksamhet inom Stockholms kommun.
Barnhuset förvaltas av en direktion som består av högst
sju ledamöter som regeringen förordnar för fyra är i sänder! Regeringen utser
en av ledamöterna att vara ordförande i direktionen. Under senare år har
direktionen tillsatts för ett år i taget.
Med nya bestämmelser i 1957 års reglemente skedde en
förskjutning av barnhusets verksamhet från ett tidigare direkt praktiskt
vårdarbete till en verksamhet mera inriktad på upplysning och forskning m, m, I
reglementet föreskrivs att barnhusets verksamhet skall ske i samarbete med
socialstyrelsen, länsstyrelserna och statens socialvårdskonsulenter.
Barnhusets verksamhet omfattar enligt årsberättelsen för räkenskapsåret 1 juli
1974-30 juni 1975, upplysning och information allmänt, upplysning genom
länsförbund och skrifter m. m.. kontaktkonferenser, forsknings- och försöksverksamhet,
bidrag till fosterbarn och föräldralösa barn samt till handikappade barn och
ungdomar. För dessa ändamål hade under räkenskapsåret anslagils ca 550 000 kr.
Det kan nämnas all den fosterhemsförmedling genom barnavårdsombud som barnhuset
lämnat stöd till tidigare upphörde år 1973,
Allmänna barnhuset har förhållandevis stora tillgångar i
form av bl, a, fastigheter i Stockholm och värdepapper. Tillgångarnas bokförda
värde uppgick år 1974 till ca 20 milj, kr. och det reella värdet enligt
försiktigt gjorda beräkningar till drygt 50 milj, kr. Bland tillgångarna kan
särskilt nämnas Sätra Bruk AB inom Karisborgs kommun i Skaraborgs län vars
aktier helt ägs av barnhuset. Bruket drivs som skogsbruk och har ett fyrtiotal
anställda. Barnhuset är också huvudman för sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet
i Stockholm, som utbildar social pedagoger för tjänster vid barnhem m, fl,
institutioner för barn och ungdom.
I* Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 137.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:137
3
Fosterbarnsutredningen
Fosterbarnsulredningen
erinrar om all allmänna barnhuset vid sin tillkomst för över 300 är sedan
tillgodosåg behov som dittills inte hade varit föremål för samhällets
uppmärksamhet i nämnvärd omfattning. Utredningen framhåller all barnhuset under
en lång följd av år har ulfört ell värdefullt arbete för att i olika hänseenden
främja den sociala barnavården. Samtidigt konstaterar utredningen emellertid
att förutsättningarna för barnhusets verksamhet i dag är väsentligt annoriunda
än tidigare. Numera är den sociala barna- och ungdomsvården en samhällsuppgift
av väsenilig betydelse och verk.samhelen har reglerats genom lagstiftning.
Ansvaret
för barna- och ungdomsvården vilar i dag på kommunerna. Staten har genom
socialstyrelsen och länsstyrelserna samordnande, rådgivande och övervakande
uppgifter, Slalen driver också bl, a, ungdomsvårdsskolor liksom vissa
institutioner för utbildning av personal inom barna-och ungdomsvården, F, n,
medverkar även landstingen som huvudmän för barnhem. För att fullgöra
samhällets åtaganden inom den sociala barna-och ungdomsvården anvisas de medel
som med hänsyn också till övriga behov bedöms böra ställas till förfogande för
ändamålet.
Utredningen
understryker att allmänna barnhusets uppgifter i huvudsak är desamma som de vilka
enligl gällande beslämmelser vilar pä samhället. Det framstår med hänsyn
härtill enligt utredningen som naturiigt att allmänna barnhusets verksamhet inle
längre bedrivs självständigt utan inordnas i samhällets verksamhet i detta
hänseende. Barnhusets tillgångar bör därför enligt utredningens uppfattning
överföras till det allmänna.
Fosterbarnsutredningen
påpekarail frägan om allmänna barnhusets rättsliga ställning har diskuterats vid
flera tillfällen. Eftersom det råder olika meningar om huruvida barnhusei är en
enskild eller statlig institution, bör överförandet enligt utredningens
uppfattning ske genom samfällt beslut av regeringen och riksdagen.
De
tillgångar barnhuset disponerar har ursprungligen ställts till dess förfogande
för att främja barna- och ungdomsvården. Ett överförande till det allmänna bör
därför enligt utredningens mening ske på ett sådant sätt att tillgångarna och
deras avkastning även i fortsätlningen kan användas för detta ändamål. Enligt
utredningen torde också en sådan lösning stå i överensstämmelse med syftet med
de privata donationer som gjorts lill barnhusei under årens lopp.
Olika
lösningar är enligl utredningen tänkbara när det gäller alt överföra barnhusets
tillgångar till del allmänna. Utredningen har funnit ett överförande till
allmänna arvsfonden som det från olika synpunkter lämpligaste.
Utredningen
behandlar härefter barnhusets olika verksamhetsgrenar. Beträffande den
upplysningsverksamhet genom länens barnavårds- och socialvårdsförbund som barnhusei
i viss utsträckning har lämnat stöd till anför
Prop. 1975/76:137 5
utredningen
att upplysnings- och kursverksamhet av motsvarande slag numera bedrivs i allt
större utsträckning av Svenska kommunförbundets länsavdelningar, Enligl
utredningens uppfattning bör denna verksamhet kunna täcka det föreliggande
behovet. Även kontaktkonferenser bör enligt utredningen i erforderiig
omfattning kunna anordnas inom ramen för förbundets, länsavdelningarnas och
kommunernas verksamhet, Närdet gäller utgivande av lämpliga publikationer bör
socialstyrelsen medverka även i fortsäitningen.
Inom
det nordiska samarbetet utgör allmänna barnhuset bl, a, en sektion av den
nordiska sammanslutningen för barnavård och ungdomsskydd. Utredningen
framhåller att erforderiiga internationella kontakter kan ske inom ramen för de
förbindelser som socialstyrelsen och andra organ, t, ex, kommunförbundet, har
etablerade med de nordiska länderna och andra länder,
I
fråga om forskningsverksamhet gäller att sådan ingår i den verksamhet socialstyrelsen
bedriver. Vidare finns i socialdepartementels budget ell särskilt anslag för
forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet bl, a, inom barna- och
ungdomsvården. Från detta anslag utgår bidrag till offentliga och enskilda
institutioner. Även från allmänna arvsfonden kan medel beviljas för forskning
och försöksverksamhet. Forskning på hithörande område bedrivs också vid vissa
universitet och högskolor. Utredningen framhåller angelägenheten av alt medel
som enligl utredningsförslaget tillförs allmänna arvsfonden i viss ulsträckning
används till forskning och försöksverksamhel rörande barna- och ungdomsvården,
I
samband med omdiponeringen av barnhusets tillgångar bör prövas i vilken mån
kostnadsansvaret för då inle färdiga undersökningar, som bedrivits med
barnhusets stöd, bör övertas av det allmänna.
Sociala
barna- och ungdomsvårdsseminariei bör enligt utredningen inordnas i det
allmänna skolväsendel. Man bör härvid kunna vinna betydande fördelar om
seminariet i, ex, förenas på lämpligi sätt med eti förskoleseminarium.
Dispositionen
av Siockholmslöndcn är en särskild fråga. Denna fond utgörs av en barnhusets
fordran på Stockholms kommun till ett belopp av 4 milj, kr,. Avkastningen av
fonden tillgodoförs kommunens barnavård vid sidan av de ordinarie anslagsmedlen.
Utredningen anser att fonden bör avvecklas genom att fordringen på Stockholms
kommun efterges samtidigt som de utbetalningar som svarar mot avkastningen
upphör.
Allmänna
barnhusets arkiv är enligt utredningen av stort intresse från kulturhistorisk
synpunkt och för forskningsändamål och börenligt utredningen bevaras som en enhel.
Barnhusei har också åtskilliga värdefulla inventarier. Av inventarierna har
barnhusets nattvardssilver deponerats hos Stockholms stadsmuseum. Övriga
inventarier förvaras f n, i anslutning till barnhusets expedition, 1 samband
med att barnhusets tillgångar överläs av det allmänna bör arkivet enligl
utredningens uppfattning överföras till riksarkivet. Härvid
Prop. 1975/76:137 6
blir
sekretesslagen (1937:249) tillämplig på handlingarna i arkivet. Det innebär
normalt att handlingarna i vad de angår enskild persons förhållanden inle ulan
hans samtycke får utlämnas lill annan tidigare än sjuttio år efter handlingens
datum. Genom bestämmelsen torde skälig hänsyn las lill enskilds intresse att
få personliga förhållanden skyddade från insyn. Härtill kommer alt
arkivmyndigheten vid utlämnande har luöjlighei all göra erforderliga
förbehåll. Övriga inventarier med ekonomiskt eller kulturhlsloriskl värde bör enligl
utredningens mening övertas av socialstyrelsen som bör förlbga över dessa för
egen räkning eller genom deposition.
Utredningen
framhåller att personalens och den förutvarande personalens intressen givelvis
bör tillvaratas vid ett överförande av barnhusets tillgångar lill det allmänna.
Enligl utredningens uppfattning bordel således vara möjligt att bereda
barnhusets saml sociala barna- och ungdomsvårdsseminariets ansiiillda i aktiv
ålder likartad sysselsättning, om de så önskar. För dem som inträtt i
pensionsåldern bör statens personalpensionsverk svara för de pensionsförpliklelser
som nu vilar på barnhusei. Regeringen bör enligt utredningens förslag
bemyndigas att vidta de övergångsåtgärder som kan behövas,
4
Remissyttrandena
Av
de remissinstanser som har anmodats eller beretts tillfälle att yttra sig över
fosterbarnsutredningens betänkande har eu tjugotal behandlat frågan om att
överföra allmänna barnhusets tillgångar till det allmänna och därmed
sammanhängande frågor,
Foslerbarnsulredningens
förslag att allmänna barnhusets verksamhel skall inordnas i samhällets verksamhel
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av bl.a. iiisiitickanslern. kammarkollegiet,
riksrevisionsverket. Svenska kommitn-förbimdci och Malmö kommun.
En
del remissinstanser är kritiska lill utredningens förslag. Länsslyrelsen i Stockholms
län. allmänna barnhuset, likslörbundet Hem och Skola och riks-lörbiindet lör
hjälp ål läkemedelsmissbnikare avstyrker utredningens förslag.
Landstingsförbundet anser att utredningsförslaget inte är tillräckligt underbyggt,
eftersom det inle finns några garantier för alt medlen även i forl-säilningen
kommer au användas lill understödjande verksamhel för barn och ungdom om de
förs över lill allmänna arvsfonden. Liknande synpunkter framförs av bl, a.
landstingen i Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län.
Socialsiyrcl.wn
anser all frågan om allmänna barnhusets fortsalla verksamhel i ett större
vårdsammanhang är en fråga av marginell betydelse och avstår därför från att la
slällning till foslerbarnsulredningens förslag. Styrelsen framhåller dock alt
den verksamhel som bedrivits under årens lopp varil ett värdefullt komplement lill
den samhälleliga barnavården. Oavsett hur den framlida organisationen utformas
bör dess resurser lillhan-
Prop. 1975/76:137 7
dahållas
pä liknande sätt.
Kammarkollegiet
konstaterar att förslaget innebär att allmänna barnhuset som institution
bringas alt upphöra och att dess egendom förs över till en av staten förvaltad
fond. Kollegiet har ingen erinran mot detta och ställer sig positivt till
förslaget att barnhusets förmögenhet förs över till den förvaltning som
ombesörjs av kollegiets fondbyrå.
Vid
en omdisponering av barnhusets tillgångar måste de enskilda donationsfonderna
bli föremål för permutation i därför stadgad ordning.
Kammarkollegiet
anser det önskvärt att nå en lösning som innebär att egendomen kan komma till
användning på ett sätt som så nära som möjligt motsvarar barnhusets ändamål.
Enligt lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden är dess ändamål att främja
barns och ungdoms vård och fostran samt omsorg om handikappade. Enligl
kollegiets mening måste del anses strida mol barnhusels ändamål, både det
nuvarande och del ursprungliga, att dess medel skulle komma lill användning
även till åtgärder för vuxna personer.
Kammarkollegiet
finner den lämpligaste lösningen vara att allmänna barnhusets tillgångar
bildar en egen fond under fondbyråns förvaltning. För fonden bör därvid
fastställas särskilda regler rörande ändamål, utdelning och placering av
tillgångar. Ändamålsbestämmelserna bör utformas så alt största möjliga
överensstämmelse med barnhusels nuvarande verksamhet inom den sociala
barnavården och fosterbarnsvården uppnås. Beslutanderätten i frågor om
användning av avkastningen bör tillkomma regeringen eller organ som regeringen
utser.
Vad
gäller frågan om placering av en sådan fonds tillgångar är kollegiet inte
främmande för tanken att dess fondförvaltning vidgas som konsekvens av ett
överlagande av allmänna barnhusets fasligheter i Stockholm. Beträffande en
vidgning av fondbyråns förvaltning till rörelse av det slag som den vilken
bedrivs vid Sätra Bruk AB uttalar kollegiet vid remissbehandlingen dock viss
tvekan.
Länsstyrelsen
I Skaraborgs län framhåller att del i den bygd där Sätra Bruk är beläget är ont
om arbetsiillfällen för den fasta befolkningen, och att det följaktligen för
bygden är mycket beiydelsefulll om sysselsättningen i Sätra kan upprätthållas
vid nuvarande nivå. Länsstyrelsen understryker därför viklen av all den arbetsmarknadsmässiga
situationen, som är av speciell art, noga beaktas i samband med en eventuell
avveckling av allmänna barnhusets verksamhel.
Allmänna
barnhuset anför bl.a. följande. Del finns f n. stort utrymme för nya och
varierande insatser inom barna- och ungdomsvården. Försöksverksamheter behövs
i ökad omfattning för att finna och pröva nya vägar alt möta och bemästra
problemen. Åtgärder krävs för en ökad samverkan mellan olika organ. Forsknings-
och utvecklingsarbete - enskilt och inom samhällsinstanser - behöver stödjas
och stimuleras, föräldrautbildning i olika former prövas och utvecklas, stöd
och utbildning ges fosterföräldrar - något
2* Riksdagen 1976. I saml. Nr 137.
Prop. 1975/76:137 8
som
barnhuset med sitt långa engagemang i fosterbarnsfrågorna känner starkt för. I
denna situation bör en institution som allmänna barnhuset ha en plats att
verka. Den relativa frihel barnhusei har i sitt arbeie - inom ramen för av Kungl.
Maj:l givna regler och direktiv - måste i sammanhanget bedömas som en tillgång.
Från ekonomisk synpunkt bör dess verksamhet ses som fördelaktig genom den
självfinansiering som sker via avkastningen av fondmedel.
Riksarkivet
förordar dels att allmänna barnhusets arkiv överförs i statlig ägo i samband
med del allmännas övertagande av barnhusets övriga tillgångar, dels all
arkivet överlämnas åt stadsarkivet i Stockholm för förvaring eller att ål
riksarkivet uppdras att beslula om arkivets framlida förvaring och om grunderna
för utlämnande av handlingar, tillhörande arkivet.
Utredningens
förslag att sociala barna- och ungdomsvårdsseminariei inordnas i det allmänna
skolväsendet tillstyrks uttryckligen av Blekinge läns landsting, Göteborgs och
Bohus läns landsting. Svenska kommunförbundet och socialstyrelsen.
5
Kammarkollegiets utredning
Kammarkollegiet
har under ärendets fortsatta beredning utrett dels vissa frågor rörande
allmänna barnhusets ekonomi, fondbildning och förvaltning, dels frågor om
permutation av barnhusels donationer m. m.
Barnhusets
tillgångar består främst av fem fasligheter i Stockholm, aktier i ett antal
börsnoterade förelag, obligationer och föriagsbevis samt samtliga aktier i Sätra
Bruk AB i Karisborgs kommun i Skaraborgs län.
Sätra
Bruk AB bedriver skogsskötsel och jordbruk. På bruket finns också ett sågverk.
Bolaget som har ett 40-tal anställda förvallas av Skogssällskapeis Förvaltning
AB som är ett belagt dotterbolag lill stiftelsen Skogssällskapet i Göteborg.
Allmänna
barnhusets tillgångar var enligt bokslutet för räkenskapsåret 1974/75 bokförda till
närmare 20 milj. kr. Enligt kammarkollegiet kan tillgångarnas reella värde vid
en försiktig beräkning uppskattas till drygt 50 milj. kr. när hänsyn tas till
de övervärden som finns.
Kammarkollegiet
anger tvä huvudskäl för att föra över barnhusets tillgångar till en särskild
fond hos kollegiet i stället för lill allmänna arvsfonden. Egendomen kommer
uteslutande lill användning för sådana ändamål som barnhusei har haft lill uppgifl
att främja, och tillgångarna kan behållas utan au behöva skingras.
Kollegiet
föreslår att den nya fonden, förslagsvis kallad Allmänna barnhusets fond, fär lill
ändamål alt främja forskning och försöksverksamhet rörande barn och ungdom,
företrädesvis inom det sociala området, och att den fär sådana placeringsregler
att en direkt överflyttning av tillgångarna frän barnhuset kan ske. Fonden bör
i möjligaste mån förvallas i samma former som kollegiets övriga fonder.
Eftersom den genom överföringen bil-
Prop.
1975/76:137 9
dade
fonden varaktigt skall tjäna sitt ändamål bör den civil- och skatterättsligt
uppfattas som ett särskilt subjekt.
Avkastningen
av fondmedlen disponeras enligt kollegiets mening lämpligen för utdelning -
sedan minst 10 ''n avsatts till kapitalet - av regeringen efter beredning i
socialdepartementets delegation för social forskning eller annat statligt
organ som regeringen bestämmer. 1 överensstämmelse med vad som gäller
beträffande allmänna arvsfonden och gällande permutationspraxis bör i stadgarna
finnas en regel som föreskriver att bam-husfondens medel inte får lämnas till
åtgärd som del åligger stal eller kommun alt bekosta.
I
fråga om förvaltningen av egendomen hos kollegiet framhålls att det ingår som ell
led i kollegiets ordinarie fondförvaltande uppgifter att la över donationsmedel
och liknande i form av banktillgodohavanden och värdepapper m. m.
Kammarkollegiet anser att vissa rationaliseringseffekter kan vinnas genom samförvallning
av barnhusets likvida medel och värdepapper med de tillgångar av samma slag som
kollegiet redan förvaltar. När del gäller barnhusets faslighetsinnehav
förklarar kollegiet all det, mot bakgrund av del positiva intryck som kollegiet
har fått av fastigheterna i Stockholm, är villigt att la över ansvarel för
deras förvaltning.
1
fråga om Sätra Bruk har kammarkollegiet låtit en särskild sakkunnig göra en
utredning om framför allt den hittillsvarande skötseln av förelagels skogar och
sågverksrörelse. Den sakkunnige har inte funnit skäl lill en förändring av
gällande drift- och förvaltningsformer vid förelaget ulan har i stället ansett
att det skulle vara vissa fördelar med att överföra bruket till en i kollegiet
förvaltad fond. Skogssällskapet har förklarat sig villigt att fortsätta sitt
engagemang i företagets förvaltning, om kollegiet övertar huvudmannaskapet för
bruket. Kollegiet anför vidare att man från de anställdas sida har deklarerat sin
anslutning till tanken att fortsätta rörelsen utan annan förändring än att
kollegiet efterträder barnhuset som huvudman. På grundval av vad som har
framkommit ställer sig kammarkollegiet positivt till att även ta över
huvudmannaskapet för Sätra Bruk och låta det ingå i fondförvaltningen.
Om
allmänna barnhusets tillgångar förs över till den föreslagna Allmänna barnhusets
fond, måste bestämmelserna för donationsfonderna ändras (permuteras) i härför
stadgad ordning. Kammarkollegiet har närmare övervägt förutsättningarna härför.
1 fråga om Slockholmsfonden har kollegiet funnit att den bör behållas och lillsammans
med några andra fonder läggas ihop till en samfond. Avkastningen från samfonden
föreslås bli använd för bidrag till forskning och försöksverksamhet beiräffande
barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, i Stockholms kommun.
Kollegiet
anser alt nästa budgetårsskifle kan vara en lämplig lidpunkt för all föra över
barnhusets tillgångar lill den nybildade fonden.
Prop. 1975/76:137 10
6
F ö redraganden
Allmänna
barnhuset leder sitt ursprung från 1600-talel. Verksamheien finansieras genom
avkastningen av medel som vid skilda tillfällen har tillförts barnhuset från
staten eller donerats av enskilda personer. Enligt det reglemente som gäller
sedan 1958 är allmänna barnhuset ett institut för social barnavård, som har till
ändamål att som särskild stiftelse verka för "god vård och uppfostran av
värnlösa eller eljest vårdbehövande barn och en i övrigt förbättrad social
barnavård". Barnhuset skall i detta syfte bl, a. bedriva, understödja
eller på annat sätt främja upplysning och forskning samt pröva nya åtgärder.
För understödjande av barnavård i Stockhom finns en i barnhusels räkenskaper
avskild fond kallad "Allmänna barnhusets Slockholmsfond".
Allmänna
barnhusets tillgångar utgörs främst av fastigheter i Stockholm och värdepapper.
Tillgångarnas reella värde har kammarkollegiet försiktigt uppskattat till drygt
50 milj. kr. Bland allmänna barnhusels tillgångar kan särskilt nämnas Sätra
Bruk AB vars aktier helt ägs av barnhusei. Bruket drivs som skogsbruk och har
ett fyrtiotal anställda.
Allmänna
barnhuset förvaltas av en direktion som består av högst sju ledamöter som
regeringen förordnar. Bland dessa utser regeringen en att vara ordförande i
direktionen.
Med
del nu gällande reglementet skedde en förskjutning av barnhusets verksamhet
från tidigare direkt praktiskt vårdarbete till verksamhet mera inriktad på
upplysningsarbete m. m. I reglementet föreskrivs att barnhusets verksamhet
skall ske i samarbete med socialstyrelsen, länsstyrelserna och slatens
socialvårdskonsulenter.
Numera
omfattar barnhusets verksamhet enligl direktionens årsberättelse för 1974/75
upplysning och information allmänt, upplysning genom länsförbund och skrifter m.
m., kontaktkonferenser, forsknings- och försöksverksamhel, bidrag till
fosterbarn och föräldralösa barn saml till handikappade barn och ungdomar. För
dessa ändamål disponerades räkenskapsåret 1974/75 ca 550 000 kr. Barnhuset är
vidare huvudman för sociala barna-och ungdomsvårdsseminariei i Stockholm som
utbildar socialpedagoger för tjänster vid barnhem m. fl. inslilutioner för bam
och ungdom.
Fosterbarnsulredningen
har i betänkandet (SOU 1974:7) Barn- och ungdomsvård föreslagit all allmänna
barnhuset inordnas i samhällets sociala barna- och ungdomsvärd och att dess
tillgångar därvid överförs till allmänna arvsfonden.
Vid
remissbehandlingen av fosterbarnsutredningens betänkande har bl. a. justitiekanslern,
kammarkollegiet, riksrevisionsverket. Svenska kommun-förijundel och Malmö
kommun lillslyrkl utredningens förslag angående allmänna barnhusei eller
lämnat detta utan erinran. En del remissinstanser, bl.a. länsslyrelsen i
Stockholm, allmänna barnhuset, Landsiingsförbundet
Prop. 1975/76:137 11
och
några enskilda landsting, har avstyrkt utredningens förslag. 1 remissyttrandena
från bl. a. Landsiingsförbundet framfördes invändningar mot utredningens
förslag vad gäller överförandet av tillgångarna lill allmänna arvsfonden. Med
anledning av bl. a. de vid remissbehandlingen framförda synpunkterna har en
kompletterande utredning gjorts av kammarkollegiet.
Jag vill
liksom fosterbarnsutredningen understryka att allmänna barnhuset under en lång tid
har utfört ett värdefullt arbete för barn och ungdom. Samtidigt har den sociala
barna- och ungdomsvården numera utvecklats till en väsentlig samhällsuppgift
som är reglerad genom lagstiftning. Allmänna barnhusels uppgifter har
därigenom i huvudsak kommit att sammanfalla med de uppgifter som enligt
gällande bestämmelser vilar på samhället. Det framstår då som naturiigt att
allmänna barnhuset upphör som institution och att barnhusets tillgångar
omdisponeras.
När
det gäller den framlida förvaltningen av allmänna barnhusets tillgångar är det
enligt min mening angelägel att finna former som garanterar att avkastningen
går till ändamål som svarar mol de ursprungliga syftena. Detta har också
betonats vid remissbehandlingen, bl.a. av Landstingsförbundet. Kammarkollegiet
har i sitt remissyttrande uttalat sig föratt allmänna barnhusets tillgångar
därvid får bilda en egen fond, ställd under kammarkollegiets förvaltning.
Som
jag har nämnt har kammarkollegiet efter remissbehandlingen medverkat i en
närmare utredning om de ekonomiska, fondtekniska och per-mutalionsrätlsliga
frågor som uppkommer om barnhusets tillgångar förs över lill en särskild fond.
Kollegiet har därvid funnit all en sådan fond, kallad Allmänna barnhusels fond,
bör fä lill ändamål att främja forskning och försöksverksamhet rörande barn och
ungdom, företrädesvis inom det sociala området. Kollegiet har föreslagit att
avkastningen - sedan minst 10 96 avsatts till kapitalel - skall disponeras av
regeringen efter beredning i socialdepartementets delegation för social
forskning eller annat statligt organ som regeringen bestämmer. Som jag
tidigare har anfört bör kammarkollegiets utredningar fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga.
Jag
föreslår att omdisponeringen av allmänna barnhusels tillgångar sker i de former
som har föreslagils i kammarkollegiets utredning. Därigenom tillgodoses bl. a.
de vid remissbehandlingen framförda synpunkterna om ändamålsbestämningen. Genom
kammarkollegiets förvaltning av fonden kommer del också att finnas
förutsättningar för att tillgångarna skall ge en marknadsmässig avkastning. Del
blir genom den av mig förordade lösningen vidare möjligt att genom
delegationen för social forskning få till stånd en samordning med övriga
resurser för forskning och försöksverksamhet rörande barn och ungdom. I
delegationen finns bl. a. företrädare för forskningen, för Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet, för socialvården på fältet liksom för
socialstyrelsen och riksförsäkringsverket. Inom ramen för de ändamål som har
förordats för Allmänna barnhusets
Prop. 1975/76:137 12
fond
bör det också finnas möjlighet att i samma ordning i begränsad omfattning
bevilja bidrag till vissa angelägna konferenser i frågor som rör barn och
ungdom.
Under
frågans beredning har samråd skett med personalen vid Sätra Bruk. Från
personalens sida har man därvid understrukit del angelägna i alt driften av
bruket får fortsätta i nuvarande former. Kammarkollegiet härefter särskild utredning
av brukets skötsel, ekonomi m. m. ställt sig positivt lill att ta över
huvudmannaskapet för Sätra Bruk med bibehållande av nuvarande förvaltningsformer.
Jag föreslår därför att driften får skötas som tidigare genom Skogssällskapets
försorg och att aktierna i bruket skall ingå bland den nya fondens tillgångar.
Kammarkollegiet
har vid sin utredning av frågorna om permutation funnit att Stockholmsfonden
bör läggas samman med vissa av barnhusets donationsfonder till en samfond.
Denna föreslås bli ställd under förvaltning av kollegiet och användas lill
forskning och försöksverksamhel rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det
sociala området, i Stockholms kommun. Jag ansluter mig till kollegiets förslag
även i denna fråga.
Vid
den nu föreslagna omdisponeringen av allmänna barnhusets tillgångar måste
givelvis personalens och den förutvarande personalens intressen tillvaratas.
Del bör ankomma på regeringen att vidta de övergångsålgärder som behövs. De
kostnader som är förenade med dessa åtgärder bör betalas av fonden.
Beiräffande
sociala barna- och ungdomsvårdsseminariei har fosterbarns-utredningen
föreslagit att det skall inordnas i det allmänna skolväsendet. Enligt
riksdagens beslut (prop 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) tillhör emellertid
utbildning till socialpedagog de utbildningsvägar som fr. o. m. den 1 juli 1977
förs lill högskolan. Vidare föreligger numera vissa förslag rörande
utbildningar inom barna-och ungdomsvårdsområdet vilka kan komma att beröra
såväl innehållet i som organisationen av utbildningen av socialpedagoger. I
avvaktan på ställningstagandena till dessa förslag kan särskilda
övergångsåtgärder komma alt erfordras för den vid sociala barna-och ungdomsvårdsseminariei
bedrivna utbildningen efler den 1 januari 1977. Enligt vad jag har inhämtat avser
statsrådet Lena Hjelm-Wallén alt föreslå regeringen att vidta sådana särskilda
åtgärder.
Till
allmänna barnhusels verksamheter hör alt barnhuset deltar som en svensk sektion
av den nordiska sammanslutningen för barnavård och samhällsskydd. Jag finner
det naturiigt att barnhusets uppgifter i detta och andra avseenden som rör det
nordiska samarbetet övertas av socialstyrelsen.
1
samband med att allmänna barnhusets verksamhet upphör bör dess arkiv föras över
lill det allmänna. Det bör uppdras åt riksarkivet att beslula om arkivets
framlida förvaring (K;h om grunderna för utlämnande av handlingar tillhörande
arkivet. Sekretesslagen (1937:249) blir då tillämplig på handlingarna och de
kommer när det gäller enskild person inte att kunna
Prop. 1975/76:137 13
utlämnas
lill annan utan hans samtycke tidigare än sjuttio år efler handlingens datum.
Övriga
inventarier med ekonomiskt eller kulturhistoriskt värde bör övertas eller
deponeras av kammarkollegiet efter samråd med socialstyrelsen.
Jag föreslär att allmänna
barnhusets tillgångar förs över till den nybildade fonden den 1 januari 1977.
Även övriga åtgärder som föranleds av omdisponeringen av allmänna barnhusets
tillgångar bör ske från nämnda lidpunkt. Övergångsålgärder för den utbildning
som bedrivs vid seminariet kan, som jag i det föregående har anfört, dock visa
sig erforderiiga. Kostnader för att slutföra undersökningar som bedrivs med
bidrag från allmänna barnhuset när omdisponeringen äger rum bör bekostas av
den nybildade fonden.
7
Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att
1.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för all föra över allmänna barnhusets tillgångar till en särskild
fond, benämnd Allmänna barnhusets fond, under förvaltning av kammarkollegiet,
2.
godkänna den av mig förordade
användningen av fonden,
3.
godkänna de riktlinjer jag i övrigi
har förordat för en omdisponering av allmänna barnhusels tillgångar,
4.
bemyndiga regeringen alt vidta
de åtgärder som behövs för att omdisponeringen skall kunna genomföras.
8 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1975/76:137 14
KAMMARKOLLEGIET gnaga
Fondbyrån PM
Kammarrådet
C.-E. Nordling 1975-12-15 Dnr Ö 21/31 1975
Allmänna
barnhuset (ekonomi, fondbildning, förvaltning)
Inledning
1
sitt betänkande Barn- och ungdomsvård (SOU 1974:7) har fosterbarns-utredningen
bl. a. föreslagit alt allmänna barnhusets olika verksamhetsgrenar skall
inordnas i den av samhället bedrivna barna- och ungdomsvården. Som en
konsekvens härav har föreslagits ell överförande av barnhusets tillgångar lill
del allmänna, varvid den lämpligaste lösningen enligl utredningen skulle vara
att egendomen lämnades över till den av kammarkollegiet förvaltade allmänna
arvsfonden.
Kollegiet
har i ytirande över betänkandet 1974-09-10 funnit hinder inte föreligga mol alt
barnhusets egendom överflyttas till ämbetsverkets förvaltning. Härvid har
förutsatts all de kända enskilda donationsfonderna blir föremål för permutation
i därför stadgad ordning. Mot förslaget att barnhusets tillgångar skulle
läggas samman med arvsfonden har kollegiet rest vissa invändningar av både perrnutationsrältslig
och förvaltningsteknisk art. Ämbetsverket har i stället föreslagit att
egendomen bildar en egen fond med för denna särskilt gällande regler och
förvaltad av kollegiets fondbyrå.
För
att närmare analysera de frågeställningar angående barnhuset vilka tagils upp i
betänkandet har tillsatts en särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet. Efler
överiäggningar med gmppen har kollegiet utlovat sin medverkan i det fortsatta
arbetet vad gäller kartläggning av barnhusets ekonomiska situation, förberedelser
för bildande av en fond under ämbetsverkets förvaltning, lill vilken egendomen
kan föras över, m. m. Till fullgörande av detta uppdrag får kollegiet anföra
följande.
Barnhusets
ekonomiska ställning
Av
senaste bokslut för barnhusei avseende budgetåret 1974/75, bilaga /,' framgår
att tillgångarna per Ixikslutsdagen uppgick till ett bokfört värde av inemot 20
mkr. Härav utgjordes 1,3 mkr av bankmedel och motsvarande, 9,1 mkr av aktier,
obligationer och andra värdepapper (däribland 1,9 mkr i inleckningslån), 5,5 mkr
av fem fasligheter i Stockholm samt återstoden av diverse fordringar, varav 4 mkr
i revers, tillhörig barnhusets Stockholmsfond, med Stockholms kommun som gäldenär.
Aktieinnehavet
bestod av dels aktier i 23 börsnoterade förelag med ett bokvärde av 1,8 mkr,
dels samtliga aktier i Sätra Bmk AB, Karlsborg, bokförda till barnhusets
anskaffningskostnad år 1935 av drygt 1,6 mkr. Bokfört värde på obligationer och
föriagsbevis, utfärdade av svenska staten, stads-
'
Bilagan är utesluten här.
Prop. 1975/76:137 15
hypotekskassan,
SPINTAB, SIGAB, Norrbottens läns landsting och ell anlal börsnoterade förelag,
uppgick till 3,8 mkr. Marknadsvärdet på aktieportföljen - exklusive aktierna i Sätra
Bruk - var per bokslutsdagen 2,0 mkr, överstigande bokvärdet med 0,2 mkr
Obligations- och föriagsbevisinnehavets bokförda värde understeg däremot
marknadsvärdet med ett inte obetydligt belopp. Hur mycket detta undervärde
uppgick lill kan vara något vanskligt att närmare precisera, eftersom
börskurserna för dessa slag av värdepapper inte på samma sätt som för aktier är
vägledande vid köp och försäljningar, i varje fall inte vid större affärer. Om
börskurserna emellertid las till utgångspunkt för en marknadsvärdering av
obligationerna och .föriagsbevisen blir undervärdet 0,8 mkr vid bokslulstillfället.
Enligt
bolagsordningen för Sätra Bruk skall bolaget ha till föremål för sin verksamhel
all driva bruksrörelse och i samband därmed slående skogsskötsel och jordbruk.
Bolaget äger skogs- och jordbruksegendomar i Karisborg och Töreboda kommuner
med en sammanlagd areal av drygl 4 900 ha, varav över 4 200 ha produktiv
skogsmark. Delar av den egna skogsavverkningen används vid ell på bruket
befintligt sågverk med två ramar och en kapacitet av 2 000 stds per säsong, omfattande
ca tre månader varje vår och sommar. Vid bruket finns vidare två mindre
kraftverk, uppförda i början av 1940-talel, vilka ger en produktion av mellan
2,5 och 3 miljoner kWh per år. I övrigt mä hänvisas till bifogade analys
avseende bolagels räkenskaper för perioden 1969/70-1973/74, bilaga 2. Av
analysen framgår bl. a. alt del sammanlagda egna kapitalel i bolaget per
1974-09-30 - beräknat på i bilagan närmare angivet sätt - kunde uppskattas till
drygt 14,5 mkr. Därvid bör emellertid beaktas alt denna beräkning av eget
kapital bygger på 1970 års laxeringar av bolagets fasligheter m.m., vilkel i
förhållande lill dagens marknadsvärden på skog torde innebära en underskattning
av det egna kapitalet på i varje fall 20-25 mkr. Även om analysen alltså inte ger
någon ledning för en aktuell substansvärdering av aktierna i Sätra Bruk,
framkommer ändock genom densamma en klar bild av ett synneriigen väl-konsoliderat
företag med mycket god likviditet och - under slutet av perioden - hygglig
lönsamhet.
Fastigheterna
i Stockholm har liksom övriga tillgångar bokförts till sina respektive
anskaffningskostnader. Sammanlagda taxeringsvärdet efter 1975 års allmänna
fastighetstaxering är 6,4 mkr och brandförsäkringsvärdet 25,9 mkr. Fastigheten Danderydsgalan
11 inrymmer lokaler för sociala barna-och ungdomsvårdsseminariet. Övriga fyra
fastigheter har förvärvats i ka-pitalplaceringssyfle och innehåller till
alldeles övervägande del bosläder av olika storiek men också i viss
utsträckning kontor, butiker, lageriokaler m.m. Tolalhyran för hela
fastighetsinnehavet uppgick budgetåret 1974/75 lill 1,3 mkr. Under den senaste
tioårsperioden har barnhusels genomsnittliga behållning av fastigheterna efler
avdrag för förbättringar, underhåll, repara-
2
Bilagan är utesluten här.
Prop. 1975/76:137 16
tioner
och övriga kostnader inklusive låneräntor legal mellan drygl 40 och 50 % av tolalhyran.
Fastighetema är myckel välbdägna och i synnerligen gott skick varför ell
betydande övervärde - sannolikt uppgående lill lägst 5 mkr - här torde finnas.
Beträffande de individuella fastigheternas byggnadsår, anskaffningsvärde etc.
må hänvisas till sammanställning i bilaga 3.
På
skuldsidan av balansräkningen redovisade barnhuset per senaste budgetårsskifle
- förutom en del mindre belopp avseende diverse skulder -ell inteckningslån i
fastigheten Pelargatan 19 å 0,6 mkr, likaledes 0,6 mkr i skulder till
sammanlagt 30 donations- och liknande fonder samt eget kapital å tillsammans
14,5 mkr, varav bortemot 0,6 mkr i pensionsfonder för barnavårdsombud och
befattningshavare vid barnhusei. Härtill kommer 4 mkr vilka redovisades som
Stockholmsfondens kapital. Pelargatan 19 är den enda av barnhusels fasligheter
som är belånad, vilket delvis förklarar alt genom-sniitsbehållningen av tolalhyran
blivit så hög som tidigare angivits, trots de förhållandevis slora kostnader
som varje år nedlagts på förbättrings- och underhållsarbeten.
Om
hänsyn tas lill de betydande övervärden som enligt vad förut sagts torde finnas
i framför alll aktierna i Sätra Bruk och fastighetsinnehavet i Stockholm,
uppgår barnhusels eget kapital till ett belopp som försiktigt beräknai kan
uppskattas lill drygt 50 mkr.
Den
planerade fondbildningen hos kollegiet
Såsom
kollegiet påvisat i sill ytirande över foslerbarnsulredningens belänkande är
del förenat med vissa fördelar alt föra över barnhusets tillgångar till en
särskild fond hos ämbetsverket i slällel för att, som utredningen föreslagit,
överförandet sker till arvsfonden. Fördelarna är främst två: egendomen kommer
uteslutande till användning för sådana ändamål som barnhuset haft till uppgift
att främja; tillgångarna kan behållas som en enhel utan att behöva skingras.
Med
dessa utgångspunkter framstår det som naturiigt alt den särskilda fonden,
förslagsvis kallad "Allmänna barnhusels fond", dels får lill ändamål att
främja forskning och försöksverksamhel rörande barn och ungdom, företrädesvis inom
det sociala området, dels erhåller sådana placeringsregler att en direkt
överflyttning av tillgångarna från barnhuset kan ske. (Jfr för barnhusei
gällande reglemente, utfärdat av Kungl. Maj:t 1957-12-20,1 och 14 §§).
Barnhusfonden bör i möjligaste mån förvaltas i samma former som kollegiets
övriga fonder, innebärande bl. a. att någon separat styrelse eller motsvarande
för handhavande av fondförvaltningen inte är motiverad. Likväl bör fonden både
civil- och skauerältsligt enligt kollegiets mening uppfattas som ett särskilt
subjekt. Den genom överföringen bildade fonden skall nämligen varaktigt tjäna
det förut angivna ändamålet. Egendomen
3
Bilagan är utesluten här.
Prop.1975/76:137 17
kommer
vidare att förvaltas utan sammanblandning med andra av kollegiet omhänderhavda
fonders medel och i den statliga redovisningen bör tillgångarna - med hänsyn till
alt det här i relativt stor omfattning rör ursprungligen av enskilda personer
tillskjutna donationer - inte bokföras såsom en del av statskapitalet.
Avkastningen
av fondmedlen disponeras lämpligen för utdelning -sedan minsl tio procent
avsatts till kapitalet - av regeringen efter beredning i socialdepartementets
delegation för social forskning eller av statligt organ som regeringen
bestämmer. Om den för utdelning disponibla avkastningen ett visst år helt eller
delvis inte används för fondändamålet, bör i första hand beloppet reserveras
för utdelning kommande år. Möjlighet bör dock finnas att om ett alltför stort
belopp härigenom kommer att ackumuleras för utdelning, hela eller delar av
denna summa får överföras lill fondkapitalet. Beslul i sådana frågor liksom
beträffande en högre kapilaliseringsprocent än tio fattas av den som disponerar
över fondens avkastning för utdelning. Fondering överstigande tjugo procent av
fondavkastningen synes inle böra ifrågakomma, eftersom därmed fondens
privilegierade slällning enligl 53 § 1 mom e) kommunalskaltelagen torde kunna
äventyras; jfr anvisningarna lill samma § punkt 8.
I
överensstämmelse med lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden och gällande permutationspraxis
bör vidare i stadgarna finnas en regel som föreskriver att barnhusfondens
utdelning inle flr lämnas lill åtgärd, vars bekostande åligger stat eller
kommun. Utbetalning av beslutad utdelning ombesörjes av kollegiet efter
skriftligt besked från beslutsorganet; redovisningen och förvaltningen i övrigt
handlägges självständigt av kollegiet. Slutligen bör fondbeslämmelserna
innehålla ett stadgande om rätt för barnhusfonden all upptaga lån och teckna
borgen. En dylik rält är väl motiverad framför allt med hänsyn till att det
måhända kan visa sig lämpligt all fondens di-rektägda fastigheter i samband med
ombyggnader eller större reparationsarbeten belånas för all läcka kostnadema.
Även i andra situationer kan en upplåning eller borgensleckning vara
fördelaktig, t. ex. i samband med köp eller försäljning av fastighet.
På
grundval av ovanstående synpunkter har kollegiet utarbetat ett förslag till stadgar
för barnhusfonden alt fastställas av regeringen sedan riksdagen beslutat om
överförandel, bilaga 4.
Förvaltningen
av barnhusfonden hos kollegiet
Lämplig
tidpunkt all föra över barnhusets tillgångar till den nybildade fonden är
nästkommande budgetärsskifte under förutsättning att riksdagsbeslut på förslag
av regeringen dessförinnan hunnit fattas i ärendet. Något särskilt bokslut i
samband med överförandel blir då inle erforderiigt för barnhusei ulan
tillgångarna kan invärderas på fonden enligl de värden egendomen upptagils lill
i del ordinarie bokslutets utgående balans.
Prop. 1975/76:137 18
Vad
härefter beträffar själva förvaltningen av egendomen hos kollegiet vill ämbetsverket
anföra följande. Övertagande av donations- och liknande medel i form av
banktillgodohavanden och motsvarande samt värdepapper ingår som ett led i
kollegiets ordinarie fondförvaltande uppgifter. Sålunda har under den lid av
nästan tre år som fondbyrån tillhört kollegiet från ett 40-tal offentliga organ
övertagils fonder till ett sammanlagt bokfört värde av över 27 mkr. Även under
den föregående statskonlorstiden har under denna verksamhet utgjort ett myckel
betydelsefullt inslag i fondhanteringen; jfr statskontorets cirkulär om överiämnande
av donations- och liknande medel till förvaltning hos statskontorets fondbyrä,
intagen i SFS 1968:773. Några problem i samband med överförandet av barnhusets
likvida medel och värdepapper bör därför inte uppstå. I stället kan vissa
rationaliseringseffekter vinnas genom samförvallning av dessa tillgångar med
den slora förmögenhetsmassa av samma slag som kollegiet redan förvaltar.
För
övertagande av barnhusets fastigheter i Stockholm finns i dagslägel inle -
såsom framgår av kollegiets yttrande över fosterbarnsutredningens betänkande -
någon organisation inom ämbetsverket. Placering av medel i fastighet, framför allt
i stadsfastigheter innehållande bosläder, kontor och butiker, torde emellertid
vara en tämligen vanlig form av investering för såväl större som mindre fonder
och stiftelser. Under de senaste årtiondenas i alll snabbare takt fortskridande
inflation har dessa investeringar i många fall visat sig utgöra ett av de
bättre .sätten all skydda fondkapitalens realvärde. Del har därför varil naturiigt
att man internt diskuterat om inte i varje fall en mindre del av det kapital
som fondbyrån placerar borde investeras i fastighet för alt erhålla ett visst
skydd mol penningvärdeförändringen. Mot bakgrund härav och det positiva intryck
som kollegiet fält av barnhusets fastighetsinnehav är ämbetsverket villigt all
övertaga ansvaret för dessa fastigheters förvaltning. Det dagliga bestyret
härmed kan liksom f. n. ombesörjas av någon i dessa frågor sakkunnig person
med biträde av faslig-helsskötare. Skulle av någon anledning den nuvarande
organisationen inte kunna bibehållas, finns andra goda alternativ för skötseln
av fastigheterna, exempelvis genom ett välrenommerat fastighetsförvaltande
bolag eller liknande. Ett överförande av fastigheterna från barnhuset bör
därför inte rimligen vålla några större problem för kollegiet. Eftersom den
aktuella fonden blir att anse som en särskild juridisk person synes
fastigheterna böra lagfaras av ämbetsverket för fondens räkning.(Jfr NJA 1972
sid 573.) Spörsmålet om fonden skall ha kvar fastigheten Danderydsgalan 11, där
sociala bama-och ungdomsvårdsseminariet är inrymt, kan lämpligen avgöras i
samband med lösningen av frågan om seminariets inordnande i det allmänna skolväsendet.
Inför
spörsmålet om ett övertagande av Sätra Bruk har kollegiet i sitt yttrande över
fosterbarnsutredningens betänkande uttryckt viss tveksamhet. Kollegiet har
därför i detta sammanhang försökt alt bilda sig en närmare uppfattning om vad ell
till ämbetsverket överfört huvudmannaskap för bru-
Prop. 1975/75:137 19
ket
skulle komma att innebära. Utgångspunkten har därvid varit alt brukets förvaltning
skulle bedrivas efter samma principer och i samma former som i nuläget då
barnhuset är huvudman.
Såsom
förut nämnts förvärvade barnhusei Sätra Bruk år 1935 för en köpeskilling av
drygt 1,6 mkr. Förvärvet skedde i kapitalplaceringssyfte och affären
genomfördes med biträde av det år 1912 i Göteborg grundade skogs-sällskapet.
Under barnhusets sammanlagt 40-åriga innehavstid har sällskapet - numera dess helägda
dotterbolag Skogssällskapets Förvaltning AB - haft hand om brukets förvaltning.
Skogssällskapet är enligl sina stadgar en ideell stiftelse med ändamål att
främja skogshushållningen och naturvården. Stiftelsens styrelse utses av
Skogs- och Lantbruksakademien, Stiftelsen Norrländska Skogsfonden, Svenska
naturskyddsföreningen,Göteborgs kommun. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundei.
Skogssällskapeis Förvaltning AB med ett aktiekapital av 2 mkr bedriver
skogsbruk och naturvård dels på sällskapets egna fastigheter, dels på
skogsegendomar tillhöriga uppdragsgivare. Är 1974 hade bolaget slutit förvallningsavial
med ett drygl 500-lal skogsägare av skilda slag - enskilda personer och bolag,
kommuner och hushållningssällskap, stiftelser saml församlingar och stiftsnämnder
-avseende ett sammanlagt markinnehav inom olika delar av landet om ca 360 iha,
varav 260 Iha skogsmark. Förvaltningsuppdragen kan vara mer eller mindre
omfattande, men ersättningen skall alltid i princip motsvara självkoslnaderna.
För
Sätra Bruk gäller att förvallningsbolagets regionchef i Skövde under brukets
styrelse ansvarar för den löpande driften av rörelsen, inkluderande främsl
skogsbruket och sågverket. Regionchefen är anställd vid förvaltningsbolaget
medan övriga tjänstemän och arbetare avlönas av bruket. Försäljning av produkterna
frän rörelsen ombesörjes till vissa delar (sågat virke) direkt från bruket och till
andra delar (massaved och specialsortiment) via för-vallningsbolagel.
Anskaffning av erforderiiga maskiner och annan materiel sker i brukels namn pä
förslag från förvaltningsbolagel. Till egendomen hörande jordbruk är numera
utarrenderat. Säsom riktmärke för verksamheten vid bruket tjänar en av dess
styrelse för ett år i sänder fastställd budget, grundad på en långsiktig skogsbruksplan.
Förslag till budgetarna utarbetas av regionchefen som i dessa liksom övriga
frågor är föredragande i styrelsen. Innan större avsteg fär ske från den
fastställda budgeten liksom i spörsmål av principiell natur eller av större
vikt inhämtas styrelsens beslut. Över verksamheten vid bmket lämnar förvaltningsbolagel
en fortlöpande redovisning. Förvaltningsbolagel upprättar också varje är
förslag till årsredovisning och till inkomstdeklaration för bruket. Nuvarande
förvaltningsavtal avseende Sätra Bruk närslutes såsom bilaga 4.
Enligt
samstämmiga uppgifter från ledande representanter för såväl barnhuset som
skogssällskapet har samarbetet om Sätra Bruk fungerat mycket
'
Bilagan är utesluten här.
Prop. 1975/76:137 20
väl.
Skogssällskapet har uttryckligen förklarat sig villigt att - om kollegiet övertager
huvudmannaskapet för bruket - fortsätta sitt mångåriga engagemang i företagels
förvaltning. De anställda vid bruket har vid upprepade tillfällen både muntligen
och skriftligen uttalat sin stora oro för vad ett genomförande av foslerbarnsulredningens
förslag skulle kunna medföra för deras eget och bygdens vidkommande. Bland de
anställda finns ett starkt önskemål alt verksamheten vid bruket kommer att
drivas efler samma riktlinjer som hittills och under skogssällskapeis
omedelbara ledning. Frän de anställdas sida har man därför deklarerat sin
anslutning till tanken att fortsätta rörelsen utan annan förändring än alt
kollegiet efterträder barnhuset såsom brukets huvudman.
Mot
denna bakgrund har kollegiet givit professorn i skogslaxering vid skogshögskolan,
Nils-Erik Nilsson, i uppdrag all göra en närmare utredning om Sätra Bruk,
framför allt den hittillsvarande skötseln av företagels skogar och
sågverksrörelse. Utredningsuppdraget har särskilt avsett att belysa om det från
den tilltänkta fondens synpunkt vore anledning att i väsentligt hänseende ändra
inriktningen av brukets nuvarande verksamhel eller det sätt på vilket denna f n.
bedrives. 1 pm 1975-12-08, bilaga 6, anför utredningsmannen sammanfattningsvis
bl. a. att han inle kunnat finna något bärande skäl till en förändring av
gällande drift- eller förvaltningsformer vid företaget. Fastmer" har
utredningsmannen funnit att ett överförande av bruket till en av kollegiet
förvaltad fond är förenat med vissa i promemorian närmare utvecklade förddar.
På
grundval av vad sålunda framkommit ställer sig ämbetsverket positivt lill ell
övertagande av huvudmannaskapet för Sätra Bruk. Ett dylikt överlagande skulle
på sikt tillföra kollegiet värdefulla kunskaper och kontakter av intresse för
de mångahanda fastighetsfrågor som handläggs inom ämbetsverket. Även för
bruket borde del inte vara ofördelaktigt alt till huvudman fä ett organ som
kollegiet, vilket genom sin fondförvaltning har både finansiella resurser och
ekonomiskt kunnande.
Såsom
förvaltare av barnhusfonden och därmed ensam legitimerad att företräda
samtliga aktier i bruket skulle kollegiet bl. a. ha att ulse slyrelse i
företaget. Med ämbetsverket som huvudman skulle styrelsen komma all beslå av
generaldirektören och chefen för kollegiet säsom ordförande, verkställande
direktören i skogssällskapet, eventuellt ytteriigare någon skogssakkunnig
person samt en representant för de anställda - om dessa har intresse härför -
såsom ledamöter. Verkställande direktör, tillika styrelseledamot, skulle vara
kammarrådet och chefen för kollegiets fondbyrå. Liksom hittills skulle skogssällskapeis
regionchef tjänstgöra som föredragande i styrelsen. Någon kursverksamhet
motsvarande den barnhusei f n. bedriver på Sätra skulle i varje fall inte
fortsättas i kollegiets regi ulan frågan om uthyrning av brukets huvudbyggnad
och övriga gästulrymmen för sådan
5
Bilagan är utesluten här.
Prop. 1975/76:137 21
verksamhet
eller annal lämpligt ändamål fick upptagas till närmare övervägande. I övrigi
skulle bruket bli i alll väsentligt oförändrat under kollegiets huvudmannaskap.
Sammanfattningsvis anser
kollegiet att ett överförande av barnhusels tillgångar till en särskild för
ändamålet bildad fond hos ämbetsverket utgör det från olika synpunkter bästa
alternativet att förvalta egendomen i samband med en integrering av barnhusels
verksamhet i samhällets barn- och ungdomsvård. Önskvärd resursförstärkning hos
kollegiet för alt klara den merbelastning som blir följden har ämbetsverket
bedömt inskränka sig lill en assistenttjänsi för kvalificerade kamerala
arbetsuppgifter. Till en dylik tjänst bör lämplig befattningshavare hos
barnhuset i första hand komma i fråga. Härigenom underiättar man dels en
positiv lösning av sysselsättningsfrågan för barnhusets anställda i aktiv
ålder, dels ell bevarande av kontinuiteten i tillgångarnas förvaltning. De direkla
kostnaderna för förvaltningen av fastigheterna i Stockholm och av Sätra Bruk,
såsom kommunalskatt och förvaltningsarvoden, bör däremot inte belasta
kollegiets anslag utan får påföras den aktuella fonden.
Prop.1975/76:137 22
Bilaga
4 till PM 1975-12-15 Dnr Ö 21/31 1975
Allmänna
barnhusets fond
1 §
Fonden har bildats genom regeringsbeslut 1976-00-00 av egendom tillhö-
rig
allmänna barnhusei.
2 § Fondens avkastning
skall, sedan minst tio procent därav varje år lagts till
kapitalet,
användas att främja forskning och försöksverksamhel rörande barn och ungdom,
företrädesvis inom det sociala området.
3 § Beslul om användning
av den för utdelning disponibla avkastningen och
om
eventuell kapitalisering av mer än tio procent av avkastningen fattas av regeringen
eller av statligt organ som regeringen utser.
4 § Utdelning från fonden
får inte lämnas lill åtgärd, vars bekostande åligger
stat
eller kommun.
5 § För utdelning
disponibel avkastning som inte används visst år reserveras
föranvändning
kommandeår; dock äger den som faitarbeslut enligt 3 § bestämma att sådan
avkastning helt eller delvis skall läggas lill kapitalel.
6 § Förvaltning och
redovisning av fondens medel - inklusive utbetalning av
beslutad
utdelning- handhas av kammarkollegiets fondbyrå.
7 § Fondens tillgångar
skall vara placerade i
a)
sådan egendom som överförts till
fonden från allmänna barnhuset i samband med dettas avveckling,
b)
ersättning för sådan egendom
som under a) sägs och som till sin art och till den säkerhet egendomen erbjuder
kan anses därmed jämföriig.
8 § I den mån så prövas
lämpligt äger kammarkollegiet för fondens räkning
upptaga
lån eller teckna borgen.
Prop. 1975/76:137 23
KAMMARKOLLEGIET PROMEMORIA Dnr 1917/75
Allmänna avdelningen 1975-12-15
Byrådirektören M. Cedermark
Allmänna
barnhuset (donationsfonder m. m.)
Inledning
Direktionen
för allmänna barnhuset förvaltar 30 st enskilda donationsfonder. Deras
sammanlagda kapital uppgick enligt balansräkning 1975-06-30 lill 616,545 kr.
För
dessa donationsfonder gäller permulalionsrällens regler i fråga om förändring
av de bestämmelser som reglerar deras ändamål, förvaltning o, d. En avveckling
av allmänna barnhusels verksamhet och överföring av dess egendom lill en
särskild,därigenom bildad fond. Allmänna barnhusets fond, under
kammarkollegiets förvaltning får således lill följd all bestämmelserna för
dessa donaiionsfonder måste ändras (permuteras) i därför lagstadgad ordning,
Enligl
permutationslagen (1972:205) åligger det kammarkollegiet att pröva fråga om permutation
utom i sådana ärenden som rör avveckling av fideikommiss.
Inom
kollegiet har verkställts en utredning rörande barnhusets donationsfonder samt
Allmänna barnhusets Stockholmsfond, Därvid har utretts hur dessa fonder kommit lill,
deras ursprungliga ändamål, tidigare meddelade beslut om permutation, nuvarande
användning, storlek m, m. Vidare har undersökts förutsättningarna för
permutation av fonderna för den händelse riksdagen beslutar, på förslag av
regeringen, om avveckling av allmänna barnhusei och bildandet av en särskild
fond av dess tillgångar.
Resultatet
av den sålunda gjorda utredningen redovisas i det följande. Vidare redovisas
kollegiets överväganden såvitt rör riktlinjerna för en permutation av
donationsfonderna samt för ändring av bestämmelserna för Stockholmsfonden
under angivna förutsättningar. Sedan riksdagens beslut i ärendet föreligger,
torde kammarkollegiet sålunda kunna beslula om permutation m. m. enligt de
nedan redovisade riktlinjerna.
Allmänna
barnhusets donationsfonder
1
det följande lämnas en översiktlig redogörelse för barnhusets donationsfonder,
deras ändamål samt nuvarande användning. Det hänvisas även lill en över
fonderna upprättad tablå, bilaga /*. För varje fond lämnas dessutom närmare
upplysningar om tillkomst, donator, ursprungliga ändamålsbestämmelser,
beslutade ändringar m. m. i särskild redogörelse härför, bilaga 2'.
'
Bilagan är utesluten här, Bilagan är utesluten här.
Prop. 1975/76:137 24
Den
äldsta fonden grundades är 1732 medan den senast tillkomna är från 1962, De
flesta fonderna har donerats till allmänna barnhuset under 1800-talets senare
hälft.
Huvudparten
av fonderna har ursprungligen givits lill barnhuset för att avkastningen skulle
utgöra bidrag till verksamheten eller delas ut som understöd i olika former lill
barnhusbarn. Många fonder saknar närmare föreskrifter om användningen. Ett
fåtal av dem har destinerats till speciella ändamål.
Under
senare decennier har flertalet av fonderna blivit föremål för permutation. Kungl.
Maj:t har sålunda vid olika tillfällen meddelat beslut om ändrad
ändamålsbestämning beträffande dessa.
Med
hänsyn lill den nuvarande faktiska användningen av fonderna -på grund av permutation
eller direktionens egna beslul härom - kan de indelas enligl följande.
Grupp
1 (fonderna n:ris 1.1-1.14) beslår av 14 fonder vars avkastning utdelas som
bidrag till yrkesutbildning åt ungdomar. Del föreskrivs i allmänhel att
mottagarna skall vara fosterbarn eller f d, fosterbarn. Dessa fonders
sammanlagda kapital uppgick enligt balansräkning 1975-06-30 till 252.001 kr.
Den sammanlagda räntan för budgetåret 1974/75 var 13.143 kr, vartill kom
kvarstående räniemedel från tidigare år på 20.683 kr. För budgetåret 1975/76
beräknas ränleavkastningen lill 14.128 kr. Direktionen har beslutat om
utdelning av bid rag delta budgetär till ett sammanlagt belopp av 20.358 kr
Grupp
2 utgörs av fyra fonder (n:ris 2.1-2.4) vars avkastning utdelas enligt Kungl. Maj:ts
beslul 1933-05-19 som understöd till f d. barnhusbarn. Fondernas sammanlagda
kapital uppgår lill 33.900 kr och ränieavkastning innevarande budgetår till
1.356 kr. Denna utdelas genom direktionens beslut till sex personer, till var
och en med belopp på 200 eller 250 kr. Bidragen brukar utdelas lill jul.
Nuvarande mottagare har fått dessa bidrag under en följd av år.
Till
grupp 3 har förts fem fonder (3.1-3.5) vars avkastning utbetalas till Stockholms
sociala centralnämnd (tidigare barnavårdsnämnd). För den första fonden, 3.1 M. Wincklers
fond, gäller enligl Kungl. Maj:ls beslut 1933-05-19 alt avkastningen skall utgå
som understöd för utbildning ål fosterbarn från Stockholm. För de fyra övriga,
3.2-3.5, gäller enligt Kungl. Maj:ts beslut samma dag all avkastningen skall
användas på säu som föreskrivits beträffande barnhusels Stockholmsfond. De fem
fondernas sammanlagda kapital uppgår till 58.420 kr och ränta för 1974/75 till
3.047 kr. Räntan används av kommunen, tillsammans med den disponibla avkastningen
av Stockholmsfonden, som bidrag till fonikning inom social bam- och
ungdomsvård.
Under
gr«/7/7 4 har samlats fonder som är destinerade lill eller eljest används för
speciella ändamål. Avkastningen från fyra av dem (4.2-4.5) används lill inköp
av julgåvor eller till andra trivselbefrämjande åtgärder för vissa bam, m. m.
Deras sammanlagda kaptial uppgår till 20.551 kr och ränte-
Prop.
1975/76:137 25
avkastningen
var föregående budgetår 1.252 kr.
Avkastningen
av 4.1, Gåvomedel, som är en samlingsfond för diverse gåvor, bidrag m. m, och
som uppgår lill 6,655 kr, används till smärre utgifter inom direktionens
kansli.
Fond
4.6, Wennerqvistska fonden, skall användas för bidrag lill handikappade barn
och ungdomar under 21 är, vilka inte lär socialhjälp eller är omhändertagna av
barnavårdsmyndighet. Fondkapitalet uppgår till 234.364 kr och ränteavkastningen
var 1974/75 18.375 kr. Vid budgetårels slut fanns dessutom ackumulerad ränta
från tidigare år till ett belopp av 73.364 kr.
Fond
nr4.7, Kari J, Höjers fond, på 10 650 kr och med en åriig avkastning av 650 kr,
har under senare år använts som bidrag till studieresor för elever vid Sociala barna-
och ungdomsvårdsseminariei.
Allmänna
barnhusets Slockholmsfond
Slockholmsfonden
utgörs av en barnhusets fordran på Stockholms kommun till ett belopp av 4
milj. kr. Fonden har uppkommit på följande sätt.
Fram
till år 1930 disponerade barnhuset egendomen Råiambshov på Kungsholmen i
Stockholm. Området, som ursprungligen bl. a. användes till tegelbruk, hade
genom Kungl. Maj:lsbrev 1647-03-27 donerats till Stockholms stad. 1 skrivelse
1647-05-24 hade Kungl. Maj:t förklarat i huvudsak
all ehumväl
tegelbruket lill stadens nytta är förbundl och donerat Kungl. Maj:t likväl
därmed icke staden allena velat förstå utan ock jämväl barnhuset.
I
samband med att Kungl. Maj:t fastställde nytt reglemente för barnhuset
1930-11-21 bemyndigades barnhusets direktion alt träffa avtal med Stockholms
stad angående egendomen Råiambshov. Avtalet innebar bl. a. att Stockholms stad överiämnade
reverser på sammanlagt 5 milj. kr lill barnhuset mol att barnhuset avstod all rält
lill egendomen. Barnhuset förband sig alt i sina räkenskaper avsälla delta
belopp lill en särskild fond. Allmänna barnhusets Stockholmsfond, vars
avkastning skulle komma Stockholms stad till godo. 1 milj. kr av fondmedlen
användes sedermera enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:l meddelade i
samband med förenämnda beslul, som bidrag lill kostnaderna för inrättandet av
den pediairiska kliniken vid Karolinska sjukhuset.
Avkastningen
av Stockholmsfonden skall enligt nämnda beslämmelser, som alltjämt gäller,
komma Stockholms kommun till godo för bidrag lill viss barnavårdande
verksamhet. Sedan år 1967 har avkastningen efler samråd mellan
barnavårdsnämnden och barnhusets direktion använts som bidrag till forskningsverksamhet
och vissa undersökningsprojekt inom barnavården.
Enligt
en överenskommelse, som år 1955 träffats mellan Stockholms stads kammarkontor
och barnhusels direktion, löper den ifrågavarande reversen pä 4 milj. kr med 3
1/2 % ränta. Den åriiga avkastningen uppgår följaktligen
Prop.1975/76:137 26
till
140.000 kr. Av denna äger barnhuset tillgodogöra sig ersättning för de-posilionsavgift
och vissa pensionskostnader. Det under budgetåret 1974/75 lill Stockholms
barnavårdsnämnd utbetalade beloppet uppgick sålunda till 133,663 kr
Överväganden
om permutation av donationsfonderna
Kammarkollegiet
har övervägt frågan om permutation av barnhusets donationsfonder vid ett
upphörande av barnhuset som institution och överförande av dess tillgångar till
den planerade fonden. Därvid har kollegiet anseft att åtgärder kan vidtagas
beträffande fonderna enligl följande riktlinjer.
De
14 fonder som enligt föregående redogörelse förts till grupp 1 och vilkas
nuvarande ändamål är alt användas som bidrag till yrkesutbildning, bör kunna
läggas samman med Allmänna barnhusets fond. Därmed kommer fondernas kapital att
föras över till barnhusfonden och användas för det ändamål som föreskrivs
beträffande denna, nämligen att främja forskning och försöksverksamhet rörande
barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området.
Ändamålet
med de under grupp 2 upptagna fyra fonderna, nämligen att användas för
understöd lill f d. barnhusbarn, bör inte ändras med hänsyn till nuvarande bidragstagare.
I stället kan dessa fyra fonder läggas samman lill en särskild samfond som
ställs under kammarkollegiets förvaltning. Avkastningen av samfonden bör i fortsätlningen
delas ut som understöd till de nuvarande mottagarna, så länge dessa lever.
Föreskrift kan meddelas om maximering av de utdelade beloppens storiek.
De
fem fonderna under grupp 3 äger samband med Slockholmsfonden, Som ovan
redovisats skall avkastningen av dem användas på samma sätt som gäller beiräffande
Stockholmsfondens avkastning. Såsom närmare utvecklas nedan anser kollegiet
att Stockholmsfonden bör bibehållas. Därvid hörde häraktuella fem donationsfonderna
kunna läggas samman med Stockholmsfonden och ställas under kollegiets
förvaltning. Den sålunda bildade samfondens avkastning bör tillställas
Stockholms centrala socialnämnd för att användas som bidrag till forskning och försöksverksamhel
rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, inom
Stockholms kommun.
Fonderna
i grupp 4 kan ges följande utformning. Fonderna 4,1, Gåvomedel, och 4,7, Kari J,
Höjers fond, kan föras över till barnhusfonden. De avkasiningsbeloppsom åriigen
betalas ut till allmänna barnhusei från två särskilda fonder under annan
förvaltning och som bokförs på Gåvomedel bör inte längre utgä. Dessa belopp kan
i slällel, efler ve-derböriiga permulalionsbeslul, användas för andra ändamål.
Fyra
fonder (4.2-4.5) som nu används till julgåvor, förplägnad m. m. bör utgöra en
egen samfond under kollegiets förvaltning. Avkastningen av denna
Prop. 1975/76:137 27
samfond
bör utbetalas till en institution, lämpligen Karolinska sjukhusels pediairiska klinik,
för att användas till trivselbefrämjande åtgärder där. Givetvis mäste
klinikens inställning till detta förslag först inhämtas.
Nr
4.6, Wennerqvistska fonden för handikappade barn och ungdomar bör även i
fortsättningen förbehållas dessa grupper. Den bör läggas samman med Norrbacka-Eugeniastiftdsen
som bl. a. bedriver underslödsverksamhet för handikappade barn och ungdomar.
Ändamålet för Wennerqvistska fonden bör då ändras så att det överensstämmer
med vad som i detta hänseende gäller för nämnda stiftelse. Detta förslag
förutsätter givetvis att stiftelsens slyrelse förklarar sig villig att ta emot
fonden för förvaltning på angivna villkor. Alternativt kan fonden föras över lill
kollegiets förvaltning medan avkastningen utbetalas lill sådan institution som
nu nämnts för beslul om utdelning.
Överväganden
i fråga om Stockholmsfonden
Fosterbarnsulredningen
har föreslagit att Stockholmsfonden bör avvecklas vid barnhusets upphörande
genom att fordringen på Stockholms kommun efterges samtidigt som de mot
avkastningen svarande utbetalningarna upphov. 1 yttrande 1974-06-10 över foslerbarnsulredningens
betänkande har barnavårdsnämnden i Stockholm gjort invändningar mot detta
förslag. Barnavårdsnämnden ullalar därvid alt del varit en uppenbar fördel för
nämnden all åriigen ha tillgång lill en betydande penningsumma all kunna
fördela på forsknings- och undersökningsprojekt som synts angelägna. Nämnden anser
därför att Slockholmsfonden bör kvarstå som en särskild fond vars avkastning
kan disponeras för samma uppgifter som tidigare.
Avsikten
med det avial, som år 1930 träffades mellan Stockholms stad och barnhusets
direktion, varigenom Stockholmsfonden grundades, var att slutligt reglera
barnhusels förhållande lill staden. Fonden synes ha tillkommit såsom
ersättning för den då mislade dispositionsrätten lill egendomen Råiambshov, som
barnhusei innehaft alltsedan 1600-talei.
Med
hänvisning lill nu angivna förhållanden och lill de av Stockholms barnavårdsnämnd
uttryckta önskemålen beträffande Stockholmsfonden föreligger starka skäl att
denna fär bibehållas vid barnhusets upphörande. Som tidigare påvisats bör Slockholmsfonden
läggas samman med de till grupp 3 förda donationsfonderna till en samfond. Den
av kommunen utställda reversen på 4 milj. kr bör sålunda invärderas på en sådan
samfond. Ränta på reversen skall därvid även i fortsätlningen betalas av
Stockholms kommun. De kostnader för vissa smärre pensionsbelopp som nu
belastar Stockholmsfonden bör övertas av den nybildade samfonden.
Disponibel
avkastning av samfonden bör, som tidigare nämnts, tillställas Stockholms
sociala centralnämnd för att användas som bidrag lill forskning och försöksverksamhel
rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, inom
Stockholms kommun.
Prop. 1975/76:137 28
Sammanfattning
Under
förutsättning att riksdagen beslutar, på förslag av regeringen, att allmänna barnhusei
skall upphöra som institution och alt dess tillgångar skall föras över till en
särskild, därigenom bildad fond. Allmänna barnhusets fond, ställd under
kammarkollegiets förvaltning och med ändamål alt främja forskning och försöksverksamhet
rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, torde
kollegiet komma att beslula - huvudsakligen enligt ovan redovisade riktlinjer -
om permutation av barnhusets donationsfonder samt om ändrade bestämmelser för
Stockholmsfonden.
Gotab, Stockholm 1976 50.181
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar i 4 dokument.
- Bet. 1975/76:SoU38 Med anledning av propositionen 1975/76:137 om omdisponering av allmänna barnhusets tillgångar jämte motioner s. 3 · s. 5 i texten
- Prop. 1977/78:102 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 20 i texten
- Skr. 1976/77:102 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 24 i texten
- Skr. 1978/79:102 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 22 i texten