Sök i Ratio Lex

om ändring i föräldrarbalken, m.m.

653 sidor, varav 190 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 190 av 653 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:170, om ändring i föräldrarbalken, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 Regeringens proposition

1975/76:170

om
ändring i föräldrabalken, m. m.;

beslutad
den 11 mars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

LENNART
GEIJER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa ändringar i föräldrabalkens regler om faderskap
och om vårdnad om barn m. m.

Om
modern till ett barn är gift vid barnels födelse eller om hon kort dessförinnan
har blivit änka, skall maken liksom f n. anses vara far till barnet. För det
fallet att modern har skilt sig före barnets födelse föreslås emellertid att
faderskapet alllid skall fastställas genom erkännande eller dom, på samma sätt
som när modern är ogifl vid barnets födelse.

Liksom
nu skall en äkta make ha rält att föra talan om att han inte är far till ett
barn som hans hustru har fött. De tidsfrister som f. n. gäller för väckande av
sådan talan föreslås emellertid slopade.

För
sådana fall då såväl modern som hennes make har klart för sig att det är en
annan man som är far till barnet och denne vill ta på sig faderskapet föreslås
ett förenklat förfarande. Då skall den äkta mannens faderskap kunna hävas genom
att den andre mannen erkänner faderskapet till barnet. Erkännandet skall
godkännas av både modern och maken samt av barnavårdsnämnden.

När
del gäller vårdnadsreglerna behålls den nuvarande regeln om att gifta föräldrar
har gemensam vårdnad om sina barn. Till skillnad mot vad som nu är fallel skall
emellertid den gemensamma vårdnaden inte nödvändigtvis behöva upplösas vid en
skilsmässa. Är föräldrarna ense om att även i fortsättningen utöva vårdnaden
gemensamt, skall domstolen förordna i enlighet med deras önskemål, om del inte
skulle uppenbart strida mot barnets bästa.

Även
föräldrar som inte är eller har varit gifta med varandra föreslås kunna få
gemensam vårdnad om sina barn, oberoende av om de bor tillsammans eller inte.
Fömtsättning är också här att föräldrarna är ense om

I Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 2

att
vårdnaden skall utövas gemensamt och att domstol inte finner att detta skulle
uppenbart strida mot barnets bästa.

Skulle
det visa sig att en ordning med gemensam vårdnad inte fungerar, har vardera
föräldern rätt att gå till domstol och begära att den gemensamma vårdnaden
upplöses. Domstolen skall då bestämma vem som skall vara vårdnadshavare. På
denna punkt behålls nuvarande principer. Vägledande blir alltså vad som är
skäligt med hänsyn till barnets bästa,

I
fråga om rättegångskostnadernas fördelning i vårdnadsmål föreslås som
huvudregel att vardera parten skall stå för sin egen rättegångskostnad.

I
samband med ändringama av faderskaps- och vårdnadsreglerna föreslås alt
termerna barn i äktenskap och barn utom äktenskap slopas.

1 detta sammanhang
föreslås också ändringar i lagen om vård av omyndigs värdehandlingar.
Ändringama rör bl, a. de avgifter som bankerna har rätt att ta ut för sitt
förvaltningsarbete.

Den
nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

I Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrives i fråga om föräldrabalken'

dels att 1-3 kap., 4 kap. 5 och 8 5;, 6 kap., 7 kap. 2, 4,
7 och 10 >;>;,

II kap. 1 och 2 SS, 12 kap. 1 S, 15 kap 7 S, 20 kap., 21 kap
12 § samt

rubrikerna till 1-3 och 20 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

delsatt i
balken skall införas nya paragrafer,4 kap. 9-11 SS, 7 kap. 11-14 SS, 10 kap.
9-17 SS, 11 kap. 12-17 SS samt 18 kap. 12 och 13 SS, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 kap.
Om barnets börd

1 kap.
Om faderskapet till bam

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn,
som födes under äktenskap eller å sådan tid efler dess upplösning att det kan
vara avlat dessförinnan, har äktenskaplig börd (barn i äktenskap), såvida ej, i
den ordning som sägs i2 kap. .förklaras att barnet icke har sådan börd.

År vid
barns födelse modern gift, skaU mannen i äktenskapet anses som barnels fader,
om ej annat .följer av 2 . Detsamma gäller, om modern är änka och barnet födes
inom sådan tid efter mannens död att det kan vara avlat dessförinnan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Faderskapet
till barn som el har äktenskaplig börd (barn utom äktenskap) fastslälles
enligt 3 kap.

Rätten skaU förklara att mannen i äktenskapet ej är fader
tiU barnet, om

1. det är utrett att modern har haft
samlag med annan än mannen under tid då barnet kan vara avlat och det med
hänsyn lUI samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av den
andre,

2. det på grund av barnets arvsanlag
eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att mannen ej är barnets
fader, eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Balken omtryckt 1974:1038.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

'Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. barnel har avlats före äktenskapet eller under del att
makarna levde åtskilda och det ej är sannolikt an makarna ha hqfl samlag med
varandra under tid då barnet kan vara avlat.

Godkänner
mannen I äktenskapet skriftligen annan mans erkännande av faderskapet och har i
fråga om erkännandet iakttagits bestämmelserna i 4 \V skaU därigenom anses
faststäUt att mannen I äktenskapet ej är barnets .fader. Erkännandet skaU dock
i detta faU aUtId vara skriftUgen godkänt av modern.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn
utom äktenskap erhåller äktenskaplig börd, om föräldrarna Ingå äktenskap med
varandra.

Föreligger
ejfaUsom avses i I eller har rätten meddelat förklaring enligt 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Erkännande av faderskap sker skriftUgen och skaU bevittnas
av två personer. Erkännandet skaU skriftligen godkännas av barnavårdsnämnden
och av modern eller särskiU förordnad förmyndare för barnel. Har barnet uppnått
myndig ålder, skall erkännandet i stället godkännas av barnet självt. Barna
vårdsnäm/iden får lämna sitt godkännande endasl om del kan antagas all mannen
är läder UU barnel.

Erkännande kan ske även före barnets födelse.

Visas senare alt den som har lämnat erkännande ej är fader
liU barnet, skall rätlen förklara att erkännandet saknar verkan mot honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5S

SkaU
faderskap lastställas genom dom. skall rätten förklara en man vara fader, om
det är utrett att han har haft samlag med barnets moder under tid då barnel kan
vara avlat och del med hänsyn Ull samtliga omständigheter är sannolikl all
barnel har avlats av honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 kap.
Om talan angående äktenskaplig börd

2 kap.
Om barnavårdsnämnds medverkan vid fastställande av faderskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

ViU
nianiien vinna lörklaring, all barn som avses i I kap. I Icke har äktenskaplig
börd, skall han väcka lalan mol barnet eller, om barnet avlidit, dess arvingar
inom tre år från del han fick kunskap om barnets födelse. Har mannen ei
varaktigt sammanbon med barnet, vare han dock ej förlustig sin talan förrän ett
år förflutit från det att lalan. som grundats på alt barnel har äktenskaplig
börd. blivit väckt mot mannen och han erhåUil del därav.

Talan
enligt lörsta slycket må ej äga rum. om mannen, sedan han fåll kunskap om att
modern haft samlag med annan under lid. då barnel kan vara avlat, efter
barnetsfödelse erkänt barnet såsom sitt.

Skall
ej enligt I kap. 1 S viss man anses som barns fader, åligger det barnavårdsnämnden
att försöka ulreda vem som är fader UU barnet och sörja för alt faderskapet
fastslälles, om den som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd i riket eller
vistas här eller om i annat faU vårdnadshavaren begär det och barnet är svensk
medborgare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

År
mannen död, och har han varken jörsutllt tid UU lalan enligl I | eller eller
barnets lödelse erkänt barnet så-

Uppgift
enligt I åvilar barnavårdsnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om
barnet är kvrko-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

som sill, må envar, som jämte eller näst efter barnet är
berättigad liU aiv efter honom, väcka sådan talan inom ett år från det han
erhdUii kännedom om barnels lödelse och om mannens död. Har mannen el varaktigt
sammanbott med barnet, vare arvinge dock ei löiiuslig sin talan förrän en år
lörjlutlt från det att anspråk, som grundats på all barnel har äktenskaplig
börd, framställts mot dödsboet. Efterlämnar den avlidne. Jämte maka, arvingar
som avses i 3 kap. I äir-dabalken. äge envar av dem sådan rätt.

Föreslagen lydelse

bokförd. År vårdnadshavaren ej kyr-kobokjörd I riket,
åvilar uppgiften barnavårdsnämnden i den kommun där han vistas eller, om han
ej vistas i riket, barnavårdsnämnden i Siockholm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill
barn som avses i I kap. I vinna lörklaring. all del icke har äktenskaplig
börd, äge barnet väcka talan därom mol mannen eller, om han är död, hans
arvingar. Efteriämnar mannen. Jämte maka. arvingar som avses i 3 kap. I jj
ärvdabalken, skall talan, såvitt dessa angår, riktas mol dem som då lalan
väckes äro närmast Ull arv.

Andras föl hållande som anges i 2 sedan barnavårdsnämnden
inlett sin ulredning. är nämnden ändock skyldig att slutföra sin uppgift.

Barnavårdsnämnden kan jlytia över ärendet IlU
barnavårdsnämnden i annan kommun, om det skulle avsevärt underlätta
utredningen. Om sådant beslin skall den andra barnavårdsnämnden genast
underrättas.

Talan mol barnavårdsnämnds beslul enligt andra stycket
föres hos länsslyrelsen genom besvär. Mot länsstyrelsens beslul föres lalan hos
kammarrätien genom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan
som avses i 1-3 W få et bifallas, med mindre det är iiireit, all modern haft
samlag med annan än mannen och det måste antagas an barnet avlats vid samlaget,
eller ock, på grund av barnets arvsanlag eller annan särskild omständighet,
det eljest

Barnavårdsnämnden
skaU vid sin utredning inhämta upplysningar från modern och andra personer
som kunna lämna uppgifter av betydelse för utredningen.

På nämndens begäran skall barnavårdsnämnden i annan
kommun läm-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

kan hållas lor vissl. all mannen ej är barnets läder. År
barnet avlat före äktenskapet eller under del makarna efter domstols beslut
eller eljest på grund av söndring levde åtskilda, må dock talan bifallas,
såvida del eJ göres sannoUkt alt makarna haft samlag med varandra å lid. då
barnel kan vara avlat.

Föreslagen lydelse

na biträde vid utredningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om låderskapsfrågan kan bedömas med tillräcklig säkerhet
på .iirund av barnavårdsnämndens utredning, bör nämnden bereda den som antages
vara fader UU barnet tillfälle alt erkänna faderskapet.

6S

Barnavårdsnämnden bör verka för an blodundersökning äger
rum beträffande modern, barnel och den som kan vara fader lUI barnet,
omdennebe-gär del eller anledning fmns till antagande all modern haft samlag
med mer än en man under lid då barnel kan vara avial.

7S

Barnavårdsnämnden lår lägga ned påbörjad ulredning
angående faderskapet, om det

1. visar sig omöjligt an få
erjbrder-liga upplysningar för bedömning av låderskapsfrågan.

2. framstår som ulsiklslösl alt försöka
få faderskapet fasisiälli av dotn-siol.

3. föreligger samtycke av modern
eller särskill förordnad förmyndare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

enligl 4 kap. 5 i) UU adoption av barnet, eller

4. av särskilda skäl linns anledning lill antagande all
Ibrtsall utredning eller rättegång skulle vara Ull men lÖr barnet eller
utsätta modern tor påfrestningar som innebära lära lör hennes psykiska hälsa.

Talan mot barnavårdsnämnds beslul all lägga ned påböljad
laderskaps-utrednlngföres hos länsstyrelsen genom besvär. Mot länsstyrelsens
beslul föres talan hos kammairättengenom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9S

Vid
barnavårdsnämnden skaU föras protokoU över vad som förekommer vid utredningen
av betydelse lör låderskapsfrågan. I protokollet antecknas även sådana
uppgifter som kunna ha betydelse lör skyldigheten all utge bidrag lill barnets
underhåll.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt. Den skaU vara
slutförd Inom ett år från barnetsfödelse, om ej särskilda skäl föranleda annat.

SkaU viss man enligt I kap. 1 .\"> anses som barns
fader och är vårdnadshavare för barnet kyrkobokförd i riket eller vistas
vårdnadshavare här eller är barnet svensk medborgare, skall barnavårdsnämnden,
om vårdnadshavare eller mannen begär det och det fn nes lämpligt, utreda om
annan man kan vara fader till barnet.

Beiräffande utredningen skola 2-6 och 8: äga motsvarande
tillämpning, varvid dock vad som sägs I 2 ,| om vårdnadshavare skaU gälla modern,
när vårdnaden om barnet utövas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gemensamt av henne och mannen. Utredningen får läggas
ned, om del föreligger skäl som anges i 71 första stycket 1 eller 4 eller det
annars finnes lämpligt.

Talan mot barnavårdsnämnds beslut att icke påbörja
utredning enligt denna paragraf eller att lägga ned påbörjad ulredning föres
hos länsstyrelsen genom besvär. Mot länsstyrelsens beslut föres talan hos
kammarrätten genom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 kap. Om faderskapet till barn utom äktenskap

3 kap. Vissa bestämmelser om rättegängen i mål om
faderskap

Mål om förklaring att viss man ej är fader

opaginerad Kontrollera mot PDF

Faderskapet
UU barn utom äktenskap fastslälles genom erkännande eller dom.

VUI man som enligl 1 kap. 1 skaU anses som barns fader
vinna lörklaring enligt 1 kap. 2 jörsta styckei alt han Icke är fader liU
barnet, skaUhan väcka talan härom mol barnet eller, om barnet har avlidit,
dess arvingar.

År mannen död och har han icke varaktigt sammanbott med
barnet och heller icke efter barnetsfödelse erkänt barnet som sUt, har var och
en som jämte eller näst efter barnet är berättigad IlU arv efter mannen rån
att väcka talan om att mannen ej är fader UU barnet. Efterlämnar den avlidne
förutom maka arvingar som avses i 3 kap. I s'> ärvdabalken, har var och en
av dem rån an väcka talan under här angivna förutsättningar.

Rätt för aivinge an väcka talan föreligger ej. om vid
mannens död mer än ell år har förflitUi från del alt lalan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

10
Föreslagen lydelse

som grundats på an mannen är fader liU barnet, väckts mol
honom och han fåll del därav eller om mer än ell år harjör-jluiit sedan anspråk
på samma grund framställts mol mannens dödsbo.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Erkännande
av faderskapet lill barn utom äktenskap sker skriftligen. Erkännandet skall
bevittnas av två personer och skriftligen godkännas av barnavårdsnämnden saml
av modern eller särskilt förordnad förmyndare för barnel. Har barnel uppnått
myndig ålder, skall erkännandet I stället godkännas av barnel självt. Erkännande
kan ske även löre barnets lödelse.

Barnavårdsnämnden
får lämna sitt godkännande endasl om det kan antagas all mannen är fader tiU
barnel.

Visas
senare alt mannen ej är fader lill barnel. skall rätten jörklara. all erkännandet
saknar verkan.

VUI
barn vinna förklaring enligt I kap. 2 if första slyckel an viss man ej är dess
foder, skaU barnet väcka lalan härom mot mannen eller, om han är död, hans
arvingar. Efieiiämiiar mannen förutom maka arvingar som avses i 3 kap. 1
äivdabalken. skall talan, såvitt angår dessa, riktas mot dem som då lalan
väckes äro närmast Ullan'.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätten
skall jörklara en man vara låder liU barn utom äktenskap, om del är utrett att
han haft samlag med barnets moder under lid då hornet kan vara avlat och det
med hänsyn till samtliga omsländigheler är sannolikl all barnel avlats av
honom.

Talan
som avses I I eller 2 lår väckas vid rätten i den ort där barnet har sill
hemvist eller, om det har avlidit, vid den räll som har att upplaga ivlst om
arv efter barnet. Målel upplages av Stockholms lliigsräll. om ej annan
behörig domstoljiniis.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Del
åligger barnavårdsnämnden all sörja lör all faderskapet till barn utom
äktenskap fastslälles. om den som har vårdnoden om barnel är kyrkobokförd

År part
i mål som avses i I eller 2 § underårig. får förmyndaren eller god man, om
sådan enligl 18 kap. skall förordnas. föra talan för honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

i riket eller eljest vistas här. Barnavårdsnämnden skall
söija för att faderskapet UU annal barn utom äktenskap lä.slsiälles. om
vårdnadshavaren begär del och barnel är svensk medborgare.

Närmare
bestämmelser om förlä-randei vid faslslällande av faderskapet Ull barn utom
äktenskap I fall som avses i forsla slyckel meddelas i särskild lag.

Föreslagen lydelse

Modern skall höras I målet, om del kan ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mål
om faststäl av faders kap

lande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgiften
an söija for att barnets börd lästslälles åvilar barnavårdsnämnden i den
kommun där den som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd. År vårdnadshavaren
ej kyrkobokförd i riket, åvilar uppgiften barnavårdsnämnden i den kommun där
han vistas eller, om han ej vistas i riket, barnavårdsnämnden i Siockholm.

Talan om faststäUande av faderskap väckes av barnel.

I fall
som avses I 2 kap. 1 föres barnets lalan av barnavårdsnämnden. Har modern
vårdnaden om barnel, får hon alllid föra barnets lalan, även om hon ej har
uppnått myndig ålder. Talan får vidare aUiid föras av särsklU förordnad
förmyndare för barnel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inträder ändring i förhåUande som anges i 5 I sedan
barnavårdsnämnden inlett Ulredning för alt få barnels börd lästsiälld. är
nämnden ändock skyldig all slutföra utredningen.

Barnavårdsnämnden kan förordna all ärendel skall
öveijlyllas Ull barnavårdsnämnden i annan kommun, om det skulle avsevärt
underlätta uiredningen. Om sådani beslul skall den andra barnavårdsnämnden
ofördröjligen underrättas.

Talan mot barnavårdsnämnds be-

År mål om
faslslällande av faderskap anhängigt, kan frågan om faderskapet till barnel
prövas endast I det målet. Talan får i målet föras mot flera män. I avliden
mans ställe stämmas de arvingar till den döde som anges /2.nV.

/ faU då barnavårdsnämnd har att sörja för alt faderskap
fastslälles skall nämnden föra lalan mot den man eller de män som enligl nämndens
ulredning eller vad som framkommit under målels handläggning skäligen kunna
komma I fråga som fader till barnet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slut enligt andra styckei föres hos På ansökan av svarande
skaU rätlen

länsstyrelsen genom besvär. Mot utförda stämning på man, som ej re-

länsstyrelse/is beslut föres lalan hos dan är instämd i målet, och pröva om

kammarrätten genom besvär. mannen ärfader tiU barnet. Om sådan

ansökan gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet
om stämningsansökan.

7S

I fäU då barnavårdsnämnd har all sörja lör att faderskap
lästslälles väckes talan vid rätten i den ort där barnavårdsnämnden linns.
Rätten kan flytta över målet tUl annan domstol, om del skulle avseväri
underlätta handläggningen av målet.

I andra fall än som avses i törsta stycket väckes talan om
fastställande av faderskap vid den räti där mannen skaU svara i tvistemål i
allmänhet eller, om talan föres mot fiera män, en av dem har alt svara. Talan
mot avliden mans arvingar får väckas vid den rätt där dödsboet svarar. Finns ej
behörig domstol enligt vad som nu har sagts, upplages målel av Siockholms tingsrätt.

8S

/ samband med att barnavårdsnämnden väcker lalan skaU
protokollet över nämndens utredning ges In Ull rätten. Väckes lalan av annan
och har barnavårdsnämnden gjort ulredning I frågan, skall rätten infordra barnavårdsnämndens
protokoU.

Svarande skall delges protokollet I samband med
stämningen.

Rätten kan förelägga barnavårdsnämnden att fullständiga
uiredningen om faderskapet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätten skaU se Ull att frågan om faderskapet Ull barnel
blir lillböriigen utredd. Var och en som kan föra talan på barnets vägnar skaU
beredas lillfälle att ynra sig i målet.

Vittnesförhör fårej äga rum i syfte alt siyrka att vitinei
har haft samlag med modern under lid då barnel kan antagas vara avlat.

Talan får ej prövas slutligt före barnetsfödelse.

10 S

Återkallas lalan mot en av fiera män. får målel avskrivas
i den delen endast om alla samtycka. Avser återkallelse den som har stämts
enligt 6 tredje stycket, krävs samtycke även från barnel.

Samtidigt med an målel avskrives I viss del skaU rätten
fatta beslut om rättegångskostnaden i den delen.

11 S

Ifall då barnavårdsnämnd för talan om faslslällande av
faderskap gälla I .fråga om rättegångskostnad andra och tredje styckena i
stället för 18 kap. 1-7 i) räiiegångsbalken.

Part skall bära sin rättegångskostnad. Svarande kan dock
förpliktas att heh eller delvis ersätta annan pari dennes rättegångskostnad, om
han har .förfarit på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 rättegångsbalken eller
om annars särskilda skäl föreligga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

14

Föreslagen Ivdelse

Har parts siälllörelrädare. ombud eller biträde förfarit
på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 i) rättegångsbalken, kan han förpliktas
ersätta kostnad som därigenom vållats annan part. Rätten kan besluta härom även
ulan yrkande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 S

FiUlföljes lalan. skaU den högre rät-len pröva
låderskapsfrågan i hela dess vidd. Erinran härom skall intagas I jö-reläggande
att inkomma med genmä-le.

Finner högre rätt all någon som icke är part i målet
skäligen kan komma i fråga som fader till barnel. skall domen på yrkande av
pari undanröjas och målel i dess helhet visas åter lill den domstol som försl
har dömt i målel.

Beslämmelserna i 9 och 10 .sVs äga moisvarande tillämpning
vid målels handläggning i högre rätt. IfaU då barnavårdsnämnd för lalan äga
även 8 Iredje slyckel och 11 moisvarande lillämpning i högre rätt.

Förening av mål

13 S

Ulan hinder av alt viss man enligl 1 kap. 1 i skall anses
som barns fader får. under förulsällning an talan som avses i I kap. 2. första
slyckel har anhängiggjorts och ännu ej prövats, vid samma domstol väckas lalan
om faslslällande av aii annan man är barnels fader, öm så sker, skola målen
handläggas i en rättegång.

Bifalles såväl lalan om förklaring enligt 1 kap. 2 jörsia
stycket som talan om jasisiällande av faderskapet och fullföljes lalan
beiräffande den försi-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

nämnda frågan, skaU den högre rätten pröva också den andra frågan,
även om lalan ej har fullföljts i den delen.

4
kap.

5.S

Ulan
eget samtycke må den som fyllt tolv år ej adopteras; dock må. Ulan hinder av
alt samtycke ej föreligger, adoption ske av den som är under sexton år, därest
det kan antagas lända honom lill skada alt han tillfrågas.

Den som ej fyllt
aderton år må ej adopteras utan föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall
hava lämnats sedan hon hunnit tillräckligt återhämta sig efter nedkomsten. Vid
adoption av adoptivbarn skall i stället inhämtas samtycke av adoptanten eller,
om make adopterat andre makens barn, av makarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Samtycke fordras ej av den
som är sinnessjuk, sinnesslö, ulan del i vårdnaden eller å okänd ort. Är sådant
fall för handen beiräffande envar av dem som enligl andra styckei skall
samlycka lill adoptionen, skall i Slällel samtycke inhämias från barnels
förmyndare.

Samtycke enligt andra
stycket fordras ej av den som är sinnessjuk, sinnesslö, utan del i vårdnaden
eller å okänd ort. Är sådani fall för handen beiräffande envar av dem som
enligl andra styckei skall samtycka till adoptionen, skall i slällel samtycke
inhämtas från barnets förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som är
förklarad omyndig må ej adopteras ulan förmyndares samtycke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
tillämpning av bestämmelse i lag eller annan författning som till-lägger
släktskap eller svågerlag rättslig betydelse skall adoptivbarn anses som
adoptantens barn / äktenskap och icke som barn till sina biologiska föräldrar.
Har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn, skall dock barnet anses
som makarnas gemensamma.

Första slycket gäller ej,
om annat rättsförhållandets natur.

Vid tillämpning av
bestämmelse i lag eller annan författning som tilllägger släktskap eller
svågeriag rättslig betydelse skall adoptivbarn anses som adoptantens barn och
icke som barn lil| sina biologiska föräldrar. Har make adopterat andre makens
barn eller adoptivbarn, skall dock barnet anses som makarnas gemensamma, är
särskilt föreskrivet eller följer av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lyddse

16

opaginerad Kontrollera mot PDF

Laga domstol i ärende om anlagande av adoptivbarn är
rätten I den ort där adoptanten har sill hemvist. Finns ej behörig domstol
enligt vad som nu har sagls, upptages ärendel av Siockholms tingsrätt.

10;

/ ärende om antagande av adoptivbarn skall rätten inhämta
upplysningar om barnet och sökanden samt huruvida vederiag eller bidrag lUI
barnels underhåU är givet eller ulfäsl. Har barnel ej fy Ut aderton år, skall
yttrande inhämias från barnavårdsnämnden i den kommun där sökänder) är
kykobokförd och från barnavårdsnämnden I den kommun där den som har vårdnaden
om barnet är kyrkobokförd.

Fader eller moder, vars samtycke lUI adoptionen ej
erfordras. skaU ändock höras, om det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn skaU
vad nu sagls i stället gälla adoptanten eller, om make adopterat andre makens
barn. var och en av makarna. Finns särskild förmyndare vars samtycke ej
erfordras. skaU även han höras:

11

Mot rättens beslul I ärende om anlagande av adoptivbarn
får talan fuUföljas av sökanden eller den som skall höras i ärendel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse 6 kap.

IS

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn i äktenskap står
under föräldrarnas vårdnad enligl vad nedan sägs lill dess det fyllt aderton
år eller ingått äktenskap.

Barn står under vårdnad av
bägge eller den ene av sina föräldrar diet av särskUt förordnad förmyndare till
dess det fyllt aderton år eller ingått äktenskap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föräldrarna
äro plikllga att sörja för barnets person och an giva det sorgfällig
uppfostran. De skola tillse, att bamet erhåller uppehälle och utbildning efter
vad med hänsyn till föräldramas villkor och de tillgångar bamet kan äga ävensom
bamets anlag må finnas tiUbörllgt.

Den som har vårdnad om
barn skaU sörja för barnets person och giva det sorgfällig uppfostran.
Vårdnadshavare skall tillse att barnet erhåller uppehälle och utbildning
efter vad som är tillbörligt med hänsyn lill föräldrarnas villkor och de
tillgångar barnet kan äga samt bamets anlag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föräldrarna skola utöva
den uppsikt över barnet som är erforderlig med hänsyn till barnets ålder och
övriga omständigheter.

Vårdnadshavare skall utöva
den uppsikt över barnet som är erforderlig med hänsyn lill barnets ålder och
övriga omständigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
vårdnadshavare låtit barnet taga tjänst eller annat arbete, varigenom barnet
blivit i stånd att försörja sig, får barnet, sedan det fyllt sexton år,
själv säga upp avtalet samt sluta avtal om annat arbete av liknande art.

Vårdnadshavare har räll
an häva avtal som barnet har slutit enligl första styckei, om det är
erforderiigt med hänsyn lill barnets uppfostran eller välfärd. Har avtalet
hävts, får barnel ej därefter själv sluta arbetsavtal.

Hava
föräldrarna låtit barnet taga tjänst eller annat arbete, varigenom barnel
blivit i slånd att försörja sig, äge barnel, sedan det fyllt sexton år, själv
uppsäga avtalet ävensom sluta avtal om annat arbeie av liknande art.

Avial,
som barnet slutit efter vad i försia stycket sägs. äge föräldrania häva. om det
må anses erforderligl med hänsyn till barnets uppfostran eller välfärd. Har
avtalet hävts, äge barnet ej därefter själv sluta arbetsavtal.

1 fråga om verkan av
avtal, som barnet slutit utan erforderligt samtycke, stadgas i 9 kap.

2
Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aren av
föräldrarna i följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak hindrad att deltaga
i beslut rörande vårdnaden, vilkel icke ulan olägen-hel kan uppskjutas, utövas
bestämmanderätten av den andre. Denne må dock icke ensam fatta beslut av
ingripande betydelse för barnets framtid, med mindre bamets bästa
uppenbariigen kräver det.

Slår barn
under vårdnad av bägge föräldrarna, skaU vad som sägs i 2-4 § gälla föräldrarna
i förening. Är en av föräldrarna i följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak
hindrad att deltaga i beslut rörande vårdnaden, vilket icke utan olägenhet kan
uppskjutas, utövas bestämmanderätten av den andre. Denne får dock icke ensam
fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, med mindre barnets
bästa uppenbariigen kräver det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gör en
av föräldrarna sig skyldig liU grovt missbruk eller UU grov försummelse vid
vårdnadens utövande, eller är han hemfallen åt missbruk av rus-givande medel,
eller JÖr han ett lastbart liv, eller är han UU följd av frånvaro, sjukdom
eller annan orsak för längre lid jörhlndrad an deltaga i vårdnaden, äge rätten
på ansökan av den andre eller på anmälan av allmän åklagare eller barnavårdsnämnd
jör-ordna, all vårdnaden skall tUlkomma allenast den andre. Inträffar sådant
fäll Ifråga om bägge föräldrarna, äge rätten öveifiytia vårdnaden å särskilt
förordnad förmyndare.

Barnet står från födelsen under vårdnad av bägge
föräldrarna, om dessa äro gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam.
Ingå jör-äldrariia senare äktenskap med varandra. Slår barnet från den tidpunkten
under vårdnad av dem bägge.

Första styckei gäller ej, om annal följer av 7-10 )f.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Leva
föräldrarna på grund av söndring åtskUda. har rätten på ansökan av endera att
förordna, vilken av dem skall hava vårdnaden om barnen eller, om ej alla
barnen böra stå under den enes vårdnad, huru de skola fördelas mellan
föräldrarna. Äro föräldrarna ense, give rätlen sitt beslul i

Slå barn
under vårdnad av bägge föräldrarna och vilja föräldrarna eller en av dem all
vårdnaden icke längre skaU tillkomma dem gemensamt, har rätten på ansökan av
endera att förordna vem av dem som skall ha vårdnaden om barnen eller, om ej
alla barnen böra slå under den enes vård-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

överensslämmelse med vad de önska, såframt det ej är
uppenbart stridande mot barnens bästa; åsämjas de ej. bestämme rätten efter
vad med hänsyn lill barnens bästa finnes skäligt. Finnes med hänsyn till
barnens bästa uppenbart, att ingendera av föräldrarna bör utöva vårdnaden,
skall denna anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.

Dömes till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna, meddde
rätlen tiWikajÖrordnande angående vårdnaden om barnen; och skall dänid vad i
första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

nad, hur de skola fördelas mellan föräldrarna. Äro
föräldrarna ense, skaU rätten besluta i överensstämmelse med vad de önska, om
det ej är uppenbart stridande mot barnens bästa. / annat faU beslutar rätten
efter vad som finnes skäligt med hänsyn UU barnens bäsla. Finnes med hänsyn
till barnens bästa uppenbart att ingendera av föräldrama bör utöva vårdnaden,
skall denna anförtros åt särskill förordnad förmyndare.

Dömes
till äktenskapsskillnad mellan föräldrama,sW/rätten tillika förordna angående
vårdnaden om barnen. Härvid äger första stycket motsvarande tillämpning. Åro
föräldrarna ense om att vårdnaden skaU tillkomma dem gemensamt, skaU dock
rätten besluta i överensstämmelse därmed, om det ej är uppenbart stridande mol
barnens bäsla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dör en
av föräldrarna, tillkommer vårdnaden den andre. Åro bägge föräldrarna döda.
utövas vårdnaden av förmyndaren.

Slår
barn under vårdnad av endast den ene av föräldrarna. skaU rätten på ansökan av
den andre överjöra vårdnaden till honom, om det finnes skäligt med hänsyn tiU
barnets bäsla. Åro föräldrarna ense alt vårdnaden skaU över lör as UU den andre
eller alt vårdnaden skaU tillkomma dem gemensamt, skall rätlen på ansökan beslula
I överensstämmelse därmed, om det ej är uppenbart stridande mot barnets bästa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
vårdnaden enligt 7 ,* lillerkänls den ene av jöräldrarna. och
Inträffar i fråga om honom fall. varom i 6 sägs, eller dör han, förordne
rätten den andre all uiöva vårdnaden, såvida ej denna med hänsyn lill barnets
bästa

Står
barn under vårdnad av bägge föiäldiarna och gör sig en av dem skyldig Ull
grovt missbruk eller grov försummelse vid vårdnadens utövande eller innebär
hans deltagande i vårdnaden eljest fara för barnets utveckling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

finnes böra anförtros åt särskill for-ordnad förmyndare.

Föreslagen lydelse

skaU rätten på anmälan av barnavårdsnämnd förordna all
vårdnaden skall tillkomma endasl den andre, om det ej är uppenbart med hänsyn
lill barnets bäsla all vårdnaden bör anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.

Står barn under vårdnad av endast den ene av jöräldrarna
och inträffar i. fråga om honom sådan omständighet som avses i första stycket,
skall rätten på anmälan av barnavårdsnämnd förordna den andre alt utöva
vårdnaden, om det ej är uppenbart med hänsyn till barnets bäsla an vårdnaden
bör an -förtros ål särskilt förordnad förmyndare.

10 S

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fader
eller moder, sotn är skild från vårdnaden, må ej betagas tlllfålle Ull umgänge
med barnet, med mindre särskilda omständigheter föranleda därtiU. Nöjes han ej
med vad som härom bestämmes av den som har vårdnaden, skilje rätten dem
emellan.

Slår
barn under vårdnad av bägge föräldrarna och dör en av dem. tiUkommer vårdnaden
den andre.

Slår barn under vårdnad av endast den ene av föräldrarna
och dör han. skall rätten på ansökan av den andre eller på anmälan av
barnavårdsnämnd förordna den andre att utöva vårdnaden, om det ej är uppenbart
med hänsyn till barnets bästa an vårdnaden bör anfön ros ål särskUt förordnad
förmyndare.

Åro bägge föräldrarna döda. utövas vårdnaden av
förmviidaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 S

Fader eller moder som är skild från vårdnaden får ej
betagas lillfålle Ull umgänge med barnet, med mindre särskilda omständigheter
föranleda det. Nöjes han ej med vad som härom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

21

Föreslagen lydelse

bestämmes av den som har vårdnaden, skall rätten beslula
I frågan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn utom äktenskap står under moderns vårdnad ull dess
det fyllt adenon år eller ingått äktenskap. På ansökan av fadern skaU dock
rätten överföra vårdnaden lill honom, om del finnes skäligt med hänsyn till
barnets bäsla. Åro föräldrarna ense. alt vårdnaden skall överföras till
fadern, skall länen på anmälan beslula I enlighel därmed, om det el är
uppenbart siri-dande mot barnets bäsla.

Inträffar i fråga om den av föräldrarna som har vårdnaden
om barnel sådani fall som avses i 6 § eller dör han, skaU rätten på ansökan av
den andre eller på anmälan av allmän åklagare eller barnavårdsnämnd jör-ordna
den andre att utöva vårdnaden, såvida 'ij denna med hänsyn liU barnets bästa
linnes böra aiiförlros ål särskill förordnad förmyndare.

Vad i 2 och 10

Fråga rörande vårdnad om barn upplages av rätten i den ort
där vårdnadshavare har sin hemvist. Vad nu sagls Ulgör dock ej hinder alt
upplaga fråga om vårdnad i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i första
styckei, upptages vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utan
hinder av vad rätten be.sliiiii I fråga som avses i detta kapitel äge rätten
annoriunda jörordna därom, när väsentligt ändrade förhåUanden påkalla del.

I mål eller ärende angående vårdnad om barn kan rätten
för liden IntiU dess laga kraft ägande dom eller beslul föreligger jörordna om
vårdnaden eller vad som linnes skäligt.

Förordnande enligt törsta slyckel kan påyrkande meddelas
utan hiiviid-jörhaiidliiig. Innan förordnande med-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

22

Föreslagen lydelse

delas, skall motparten beredas litl/älle all ytlra sig
över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten när målel eller
ärendet avgöres. om ålgärden skall bestå.

Förordnande som nu nämnts går i verkstäUighet lika med
laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14S

/ mål eller ärende angående vårdnad om barn gälla i fråga
om rättegångskostnad andra och iredje styckena i stället för 18 kap. 1-7
\S'> rättegångsbalken.

Vardera panen skall bära sin rättegångskostnad. Part kan
dock förpliktas an heh eller delvis ersätta motparten dennes
rättegångskostnad, om han har förfarit på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6
rättegångsbalken eller om annars särskilda skäl föreligga.

Skall part enligl andra stycket helt eller delvis ersäiio
motpartens räiie-gångskostnad och har partens siälllörelrädare. ombud dier
biträde förfarii på sätl som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken och
därigenom vållat kostnaden eller del därav, kan han förpliktas an jämte parten
ersätta kostnaden. Rätten kan beslula härom även ulan yrkande.

Försia-ircdje styckena äga motsvarande tillämpning vid
målels eller ärendets handläggning i högre räll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

23

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
kostnaden för barnels underhåll tage envar av föräldrarna del efter sin
förmåga.

Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om bamet, skall betala underhållsbidrag.
Tillkommer vårdnaden om barn i bestående äktenskap endast den ene av
föräldrarna och leva de ej efter domstols beslul eller eljest på grund av
söndring åtskilda, gälle dock vad I 5 kap. giftermålsbalken stadgas.

Det
åligger barnavårdsnämnd, som enligl 3 kap. 4 § skall sörja för att faderskapet
till barn utom äktenskap fastställes, att tillse att barnet tillförsäkras
underhåll.

I
kostnaden för barnels underhåll skaU var och en av föräldrarna taga del efter
sin förmåga.

Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag,
.Aro föräldrarna gifta med varandra men tillkommer vårdnaden om barnet endast
den ene av dem och leva de ej åtskilda, gäller dock 5 kap. giftermålsbalken.

Del
åligger barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. 1 § skall sörja för att faderskapet
till barn fastställes, att tillse att bamet tillförsäkras underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad nu sagts medför ej
ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnets
föräldrar.

Har make under sin vårdnad
barn / tidigare gifie
eller mom äktenskap, vare andra maken
jämte honom skyldig alt efler sin förmåga bidraga till barnets underhåll, så
länge äktenskapet består.

Har make under sin vårdnad
barn som ej är även
andra makens barn. är andra maken
jämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga till barnels underhåll, så
länge äktenskapet består.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avtal
angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs uigöre
ej hinder för den underhållsberälligade att göra gällande rätt till högre
underhållsbidrag.

Gäller
avtalet underhåll enligl I S

Avtal angående fullgörande
för framliden av underhållsskyldighet som ovan sägs uigöreji hinder för den
underhållsberälligade att göra gällande rätt lill högre underhållsbidrag.

Gäller
avtalet underhåll enligl I S

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

till barn utom äktenskap, vare det dock bindande förden
underhållsbe-rätligade, om avtalet slutits genom skriftlig, av två personer
bevittnad handling och godkänts av barnavårdsnämnden. Har modern vårdnaden om
barnet, äge hon sluta avtal som nu sagts, ändå all hon ej uppnått myndig ålder.
Innefattar avtalet åtagande att till barnets underhåll utgiva vissi belopp en
gång för alla, skall beloppet betalas lill barnavårdsnämnden, och varde med
beloppet så förfaret som i 4 kap. 6 S sägs med avseende å där nämnt engångsbelopp.

Avial angående underhållsbidrag till barn
mflslulas/öwraVföre bamets födelse.

Föreslagen lydelse

till bam vars föräldrar varken vid dess födelse voro eller
därefter ha varit gifta med varandra, är det dock bindande för den
underhållsberälligade, om avtalet slutits genom skriftlig, av två personer
bevittnad handling och godkänts av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får sluta
avtal som nu har angetts. även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder.
Innefattar avtalet åtagande att till barnets underhåll utge visst belopp en
gång för alla, skall beloppet betalas till barnavårdsnämnden, och skaU med
beloppet såjörfaras som i 4 kap, 6 S sägs med avseende på där nämnt engångsbelopp.

Avtal angående underhållsbidrag till barn kan slutas även
före barnets födelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fader lill barn uiom äktenskap vare skyldig, att efter vad
med hänsyn liU hans och moderns vUlkor må anses skäligt, bidraga liU hennes
underhåU under ses veckor före och sex veckor efter nedkomsten. Vid beräknande
av dena underhållsbidrag skall hänsyn lagas Jämväl till de särskilda kostnader
som orsakas av förlossningen. Medför havandeskap eller amning eller annan vård
om barnel avseväri hinder i moderns jörvärvsverksamhei. eller ådrager hon sig
sjukdom genom havandeskapet eller nedkomsten, må fadern kunna förpliktas an
bidraga till hennes underhåll under längre lid än nu sagts, dock högsl under
fyra månader före och nio månader efter nedkomsten.

Dör fadern, äge modern rätt att av

Talan om underhåll lill barn upplages av rätten i den ort
där svaranden har .sitt hemvist. Sådan jråga kan väckas även i samband med mål
rörande fastställande av faderskapet Ull barn.

Första stycket utgör ej hinder att upptaga fråga om
underhåU i samband med äklenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i försia
eller andra stycket, upptages målet av Stockholms lings-

r ä ll.

Har rätten att avgöra vilken av fiera män som ärfader till
barnet, får talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt Innan faderskapsfrågan
har avgjorts genom dom som vunnil laga kraft.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 25

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

behållningen i boet. Innan arvs- och testamentslotter
utgå, erhålla del belopp som erfordras UU fiillgöraiide av
uiiderhållsskyldigheten emot henne för liden efter dödsfallet.

Vad i lörsta och andra styckena sägs om fadern skaU, där
barnet födes dött eller havandeskapet avbruliis. i den mån det linnes skäligt
gälla den som haft samlag med modern å Ud då barnet kan vara avlat, om det ef
framstår såsom osannolikt alt han är barnets fader.

Vad i 7 första slyckel. andra stycket försia punkten saml
iredje slycket ävensom 8 § är stadgat om avtal eller dom rörande underhåU lill
barn utom äktenskap skall äga motsvarande lill-lämpning med avseende å
underhåU. som enligl vad i förevarande paragraf sägs illlkommer modern.

II S

/ mål om underhåU till barn får vårdnadshavare föra talan
för barnet, även om vårdnadshavaren ej har uppnåli myndig ålder. År särskild
förmyndare förordnad lör barnet, har han samma rält an föra talan jör barnel.
Å ven barnavårdsnämnd som enligl 2 s'> iredje stycket skaU tillse all barnet
tUlförsäkras underhåll lår föra sådan talan. Var och en som kan föra talan
jÖr barnet skall beredas lillfälle att yttra sig i målet.

Underhållsbidrag får bestämmas lill olika belopp jör
särskilda delar av un-deiiiållstiden.

UnderhåU till barn får ej mot den underliållsskyldiges
bestridande bestämmas för tid efter det barnet fyllt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26

opaginerad Kontrollera mot PDF

adenon år. innan det kan lUlföiiiiligen bedömas huruvida
underhållsskyldighet föreligger därefter.

12 S

I mäl om underhåU UU barn kan rätten för tiden IntiU dess
laga kraft ägande dom eller beslut /ÖreliggerJiirordna om underhållet efter
vadsomfinnes skäligt. Skyldighet att utge bidrag får dock ej åläggas någon, om
icke sannolika skäl Jöreligga an han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåll
väckts i samband med mål omjasiställaiide av.faderskap tiU barn. får förordnande
som nu nämnts et meddelas, om flera män äro instämda i målel.

Förordnande enligt första stycket kan påyrkande meddelas
utan htivud-förhandliiig. Innan förordnande meddelas. skaU motparten beredas
lillfälle an yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelais. prövar rätten
när målel avgöres. om åtgärden skaU bestå.

Förordnande som nu iiämnis går I vcrksiällighei lika med
laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten.

Har någon genom skriftlig, av två personer bevittnad
handling åtagit sig all lill barn för vilkel faderskapet skall fastställas utge
underhållsbidrag lör lid iniill dess resiiliatet av hlodundcrsök-ning om
faderskapet föreligger, gäller i fråga om verkställighet på grund av handlingen
vad som är föreskrivet om verkställighet på gnmd av förbindelse an utge
underhåll enligt denna balk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

27

Föreslagen Ivdelse

Beiräffande
åtagande enligl första styckei skall i övrigi I tillämpliga delar gälla vad som
i lag eller annan för-Jänning är föreskrivet för faU då rätten enligt 12 § har
meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn.

Om län an i vissa fall få ersäiiniiig av aUmänna medel för
utgivna underhållsbidrag finnas särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 S

Har viss man enligt I kap. 1

10 kap.

Ansökan an någon skall förklaras omyndig skaU. då fråga är
om den som har uppnått myndig ålder, upptagas av rätten i den ort där den som
avses med ansökningen har sitt hemvist. Finns ej behörig domstol enligt vad som
nu har sagts, upptages målet av Stockholms llngsräii.

Avser ansökningen all underårig skaU förbli omyndig även
efter uppnådd myndighetsålder, hör målet Ull den räll där fönnynderskopei är
inskrivet eller, om inskrivning icke ägl rum. lill den rätt där inskrivning
skall ske.

Ansökan om hävande av omyndig-heistörklaring upplages av den
räll där

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

28

Föreslagen lydelse

förmynderskapet för den omyndige är

inskiivel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 S

Ansökan om omyndighetsförklaring får göras, förutom av den
som ansökningen gäller, av hans make och närmaste fränder så ock av överförmyndaren
samt, IfaU som avses i 2 , av förmyndaren.

Hävande av omyndighetsförklaring får sökas av den omyndige
själv, hans förmyndare eller överförmyndaren.

11 S

Har ansökan om omyndighetsförklaring gjorts av den. vars
försättande i omyndighet del är fråga om. eller har denne medgivit ati
omyndighetsförklaring meddelas, får rälten inan huvudförhandling omedelbart
företaga målet IlU avgörande.

I annat faU än som avses i lörsta stycket skaU rätten
ulfärda föreläggande lör den. vars försättande i omyndighet det är fråga om.
alt svara i målel. Angående sådant löreläggande gäller vad som är föreskrivet
om stämning.

Om den. vars försättande i omyndighet det är fräga om.
uppenbariigen ej förstår vad saken gäller eller skulle lida allvarlig skada av
att lå del av ansökningen om omyndighetsförklaring, skall rånen förordna god
man varom sägs i 18 kap. alt i målel företräda honom och bevaka hans rätt.
Ifråga om ersäitning UU sådan god man äga bestämmelserna i 13 § andra styckei
om ersättning ilU biträde motsvarande liU-lämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

29

opaginerad Kontrollera mot PDF

12i

Ansökan av den som försatts i omyndighet an bli
förklarad myndig får. om den finnes uppenbart ogrundad, avslås omedelbart utan
huvudförhandling. Har ansökan om hävande av omyndighetsförklaring gjorts eller
tUlstyrkts av såväl förmyndaren som överförmyndaren, får målel också företagas
tlU avgörande omedelbart ulan hu-viidförliandling, om förmyndarens eller
överförmyndarens inställelse ej finnes vara behövlig för målets utredning. I
annat faU än som avses I försia slycket skaU rätten utfärda föreläggande för
den som ansökningen gäller, förmyndaren och överförmyndaren att svara i målet,
alU i den mån de ej ha gjort eller tillstyrkt ansökningen. Angående sådant
föreläggande gäller vad som är föreskrivet om stämning.

13 S

Har ansökan gjorts att någon skaU förklaras omyndig och
föreligger ejföU som avses i 11 iredje stycket, skaU rätten förordna biträde
att bevaka hans räll i målet, om del et är uppenbart all biträde ei erfordras.
Begär den som lörsaiis i omyndighet alt förklaras åter myndig, skaU
rätiegångsbiiräde också förordnas, om det ej är uppenbart all biträde ei
erfordras.

Den som förordnats tiUräiiegångsbl-träde har efter rättens
prövning rätt lUl skälig ersättning av aUmänna medel lor arbeie. tidsspillan
och utlägg som uppdraget krävt. Ersät I ni ngen skaU stanna på statsverket,
såvida ei motparten UU den, för vilken rättegångsbiträde förordnats, finnes
böra åläggasan gottgöra statsverket kostnaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lyddse

30

opaginerad Kontrollera mot PDF

14;

Kan dom I mål om omyndighetsförklaring ej ges omedelbari.
får rälten. om dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara för den vars
försättande i omyndighet del är fråga om eller för hans egendom, förordna alt
han skaU vara omyndig för liden IntiU dess målet avgöres av rätten. Förordnande
som nu nämnts lår meddelas ulan huvud-förhandling.

Innan förordnande enligl första stycket meddelas, skaU, om
det kan ske ulan märklig tidsutdräkt, den vars försättande i omyndighet del är
fråga om beredas lillfälle alt yttra sig. Förordnandet kan när som helst
återkallas av rätten.

Rätlen får ej förklara någon omyndig eller förklara någon
åter myndig utan att läkarintyg angående hans sinnestillstånd har företetts.
Närmare beslämmelser om sådant Intyg meddelas av regeringen.

16

Har den som förklarats omyndig bUvit förklarad åter
myndig, får talan mol domen fulllöljas av var och en som enligt 10 § är behörig
alt föra talan om hans försättande i omyndighet, så ock av förmyndaren.

17 S

Dom varigenom någon förklarats omyndig saml förordnande
som avses i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

31

Föreslagen lydelse

14 § skall ofördröjligen genom rånens försorg kungöras i
Post- och Inrikes Tidningar.

Har dom. varigenom någon förklarats omyndig. bllvU ändrad
I högre rån genom dom som vunnit laga kraft, eller har den som förklarats
omyndig jörklarais åter myndig genom laga kraft ägande dom. eller har förordnande
som avses i 14 återkallats eller I högre räll upphävis, skaU kungörelse därom
ske enligt jörsta stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För underårigt barn / äktenskap vare föräldrarna
förmyndare. Dör en av föräldrarna, eller kan någon av dem enligt 4 S icke vara
förmyndare, eller varder någon av dem entledigad från förmynderskapet, vare den
andre barnets förmyndare.

Dömes tiU äktenskapsskUlnad mellan föräldrarna, vare den
barnetsförmyndare, som skaU hava vårdnaden om det. Varder eljest förordnat all
vårdnaden skall tillkomma allenast den ene av föräldrarna, vare han ock
förmyndare.

För barn
som står under vårdnad av bägge föräldrarna äro föräldrama förmyndare. Dör en
av föräldrarna eller kan någon av dem enligt 4 S icke vara förmyndare, eller
bUr någon av dem entledigad från förmyn-derskapet, är den andre bamets förmyndare.

För
barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam
förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
underårigt barn utom äktenskap vare modern förmyndare. Har vårdnaden om barnet
tillagts fadern, vare han dess förmyndare.

Ingår
underårigt barn äktenskap, skall den som vid äktenskapets ingående var
förmyndare för barnel allljämt vara barnels förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Fråga om förordnande av förmyndare för underårig upplages
av den rån där förmynderskapet är inskrivet eller, om inskrivning av
förmynderskapet icke ägt rum. av den rält där inskrivning skaU ske.

Då någon som uppnått myndig ålder förklaras omyndig. skaU
förmyndare förordnas av den rält där ansökningen om omyndighetsförklaring gjordes.
Erfordras ny förmyndare, skall sådan förordnas av den rätt där förmynderskapet
är Inskrivet.

Fråga om entledigande av förmyndare upptages av den rält
där förmynderskapet är Inskrivet eller skaU inskrivas.

13 S

/ ärende om förordnande av förmyndare skaU länen bereda
överförmyndaren tllllälle alt lämna jörslag på person som är lämplig lor
uppdraget.

14!

Ingen får förordnas UU förmyndare eller entledigas från
sådan belättning utan att ha fån llUfälle att yttra sig i ärendel.

15'

Kan shitllgi beslut ej ges omedelbari I ärende om
förordnande av förmyndare, får rätten, om omedelbar vård erfordras om den
omyndiges angelägenheler. förordna förmyndare för liden

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

IntiU dess ärendel avgöres av rönen.

Har i mål om omyndighetsförklaring rätten meddelat beslin
enligt 10 kap. 14 om all den. vars försättande i omyndighet det är fråga om,
skall vara omyndigför liden intill dess målet avgöres. skall rätten I där
angiven ordning förordna förmyndare för honom för nämnda tid.

16:

Uppkommer fråga om förmyndares entledigande av orsak som
anges i 9;!} och kan slutligt beslul ej ges omedelbart, lår rätten, om
dröjsmål skidle medföra fara for den omyndiges rätt och bäsla. lörordna om
förmyndarens skiljande från utövningen av förmynderskapet för liden iniill
dess ärendel avgöres av rätten.

Innan beslut fanas om förmyndarens skiljande från
utövningen av förmynderskapet. skall, om det kan ske man märklig tidsutdräkt.
förmyndaren beredas tillfälle att yttra sig.

Il-

Ansökan om jörmyndares förordnande eller enUedigandc får
göras, förutom av överförmyndaren och för myndare, av den omyndig.e själv, om
han fyllt sexton år, samt av hans make och närmaste fränder. Förmyndare, som
gjon sig skyldig till försummelse i vårdnaden om underårig, får entledigas
även på ansökan av barnavårdsnämnd. Fråga som avses i denna paragraf skall
rälten också taga upp självmant, när anledning förekommer därtUl.

1
ärende som avses i försia stycket

3 Riksdagen 1976. I saml. Nr 170

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

34

Föreslagen lydelse

skall rätten, när del rör omyndig som fy Ut sexton år.
bereda denne tllllälle alt ytlra sig. om det kan ske.

Mot
rättens beslut i ärende som avses I första stycket får talan töras, förulom av
den som beslulel särskilt rör. av var och en som har räti att göra ansökan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förmynderskap för underårig skall inskrivas, då

1.
särskild
förmyndare förordnas för den underårige,

2.
den underårige
annorledes än genom upptagande av lån har förvärvat egendom, som skall stå
under förmyndarens förvaltning och som lill sitt värde överstiger ett belopp
motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

i den
ort, där den som utövar förmynderskapet har hemvist inom riket eller, om
inskrivningen föranledes av att fader eller moder som ensam utövat
förmynderskapet avlidit, där denne senast haft sådant hemvist. Hava
föräldrar till barn I äktenskap, som utöva förmynderskapet gemensamt,
skilda hemvist, skall inskrivningen ske där fadern har hemvist eller, om
den föranledes av fråga om moderns entledigande från förmynderskapet, där
hon har hemvist. Finnes ej domstol som efler vad ovan stadgas är behörig att
verkställa inskrivningen, skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

3. rätten av annan särskild anledning finner att
inskrivning bör ske.

Inskrivningen skall ske hos rätten Inskrivningen skall ske hos rälten

i den ort, där den som utövar förmynderskapet har hemvist
inom riket eller, om inskrivningen föranledes av alt fader eller moder som ensam
utövat förmynderskapet avlidit, där denne senast haft sådant hemvist. Utöva
föräldrar förmynderskapet gemensamt och ha de skilda hemvist, skall
inskrivningen ske där fadem har hemvist eller, om den föranledes av fråga om
moderns entledigande från förmynderskapet, där hon har hemvist. Finns ej
domstol som enligt vad nu har sagls är behörig all verkställa inskrivningen,
skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 15 kap,

7S

opaginerad Kontrollera mot PDF

Penningar eller
värdepapper, som av förmyndaren innehavas för den omyndiges räkning, skola av
honom så förvaras, att de ej sammanblandas med penningar eller värdepapper,
som tillhöra förmyndaren själv eller eljest innehavas av honom.

Har
den omyndige aktier eller andra därmed jämföriiga värdepapper, över vilka
enligt lag bok eller förteckning föres, skall förmyndaren tillse, att den
omyndige, så snart ske kan, där upptages som ägare. I fråga om aktier i
aktiebolag, på vilket lagen (1970:596) om förenklad akUe-hantering är
tillämplig, skall förmyndaren därjämte göra anmälan till förteckning enligl
12 S nämnda lag.

Andra
stycket äger ej tillämpning i fråga om aktier som har förvaltar-registrerats
enligt 16 S första stycket lagen om förenklad aktiehantering.

18

Har
den omyndige aktier eller andra därmed jämföriiga värdepapper, över vilka
enligt lag bok eller förteckning föres, skall förmyndaren tillse, att den
omyndige, så snart ske kan, där upptages som ägare. I fråga om aktier i avslämningsbolag
eller sådant bolag på vilket lagen (1970:596) öm förenklad aktiehantering är
tilllämplig skall förmyndaren därjämte göra anmälan till förteckning enligt 3
kap. 12 § aktiebolagslagen (1975: 1385) respektive 12 lagen om förenklad
aktiehantering.

Andra
slyckel äger ej tillämpning i fråga om aktier som har förvaltar-regislrerats
enligt 3 kap. 10 andra sty eket försia pimkten aktiebolagslagen eller 16 S
första stycket lagen om förenklad aktiehantering, kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 S

Fråga om förordnande eller entledigande av god man som avses 11 eller
2 sf upplages av den rält där förmynderskapet för den omyndige är inskiivel
eller skall Inskrivas. SkaU jÖr-mynderskapel ej vara inskrivet, avgöres frågan
om behörig domstol med moisvarande lillämpning av 12 kap. 1 s'i andra styckei.

Uppkommer vid ulredning av dödsbo fråga om förordnande av god man
enligl 4 . hör ärendet liU den räll var-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

36

opaginerad Kontrollera mot PDF

under boet lyder. SkaU god man eljesi förordnas enligt
nämnda lagrum eller enligl 3 . ankommer del på rätten i den ort där den för
vilken god man förordnas har egendom eller eljesi behov av god man har yppat
sig. Erfordras ny god man eller uppslår fråga om entledigande av god man.
upptages ärendet av den räll där godmanskapel är Inskrivet.

13 S

Bestämmelserna i 11 kap. 14-17 s4 om jörmyndare gälla i
tillämpliga delar i fråga om god man. Hänid skola bestämmelserna i 11
kap. 17 § om omyndig, hans make och närmaste fränder. då fråga är om
godmanskap som avses i 3 eller 41, gälla den, för vilken god man förordnats,
saml dennes make och närmaste fränder. Då .fråga är om godmanskap jör omyndig,
har även förmyndaren sådan behörighet som anges i 11 kap. 17 |. I faU som
avses i 2 § första styckei får dock förmyndaren ej föra talan mol rättens beslul.

20
kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vissa bestämmelser om rättegången

Mål och ärenden rörande äktenskaplig börd, adoption,
vårdnad och underhåll

I

Vissa gemensamma bestämmelser om rättegången

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan
angående äktenskaplig börd må väckas vid rätten i den ort, där barnel har sin
hemvist, eller, om del av-

l mål om faderskap, vårdnad, um-gängesräii. underhåll och
omyndighetsförklaring eller dess hävande äga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

lidit, vid den rätt som har alt upplaga tvist om arv efter
barnel.

37

Föreslagen lydelse

15 kap. 29, 30 och 30 a § giftermålsbalken motsvarande
tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

År part
i mål som avses i 1 underårig, äge förmyndaren eller god man, där sådan
enligl 18 kap. skaU förordnas. föra lalan för honom.

Modern
skall höras i målel. om det kan ske.

Vistas den. mol vilken talan enligl denna balk riktas, på
okänd ort. skaU hans räll i saken bevakas av god man enligl 18 kap. Detsamma
gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar
i målel ej kunna delges honom eller han underlåter att ställa ombud för sig och
särskilda skäl föreligga att förordna god man. Gode mannen skall samråda med
part för vilken han har förordnats. I den mån det kan ske.

I fråga om ersättning lill god man som avses i törsta
slyckel gäller vad som föreskrives i 10 kap. 13 s"> om ersättning åt
räliegångshiiräde.

Rättegångsbalkens beslämmelser om hämtning av part äga
motsvarande tUlämpning på den som i annan egenskap än vittne eller sakkunnig
skaU höras i mål eller ärende som avses i denna balk.

Då fråga är om omyndighetslörkla-ring. bör iakttagas all
förordnande om skyldighet all Inställa sig personligen ej ges beträffande den
som avses med ansökningen, om inställelsen skulle kunna medföra men eller fara
för honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansökan om annan rättens ålgärd med avseende på
förmynderskap än förmyndares förordnande eller entledigande får. såvida fråga
ej dr om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

38

opaginerad Kontrollera mot PDF

ärende enligl 9 kap. 2 a §. göras, lör-utom av
överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv, om han fyUi sexton år.
saml av hans make och närmaste Jiäiuler. Fråga som avses I denna paragraf skaU
rätten också taga upp självmant, när anledning förekommer därtiU.

I ärende som avses i första slycket skall rälten. när det
rör omyndig som fyllt sexton år. bereda denne tiUfälle all yttra sig. om det
kan ske.

Mot rättens beslul i ärende som avses i försia Slycket
får talan föras, förulom av den som beslutet särskill rör. av var och e/i som
har räll all göra ansökan.

Mot beslut, varigenom det förelagts förmyndare all vid
vile fullgöra visst åliggande, får lalan föras endast i samband med klagan över
rättens beslul om utdömande av viiei.

Öyerförmyndaivns lillslånd lill ålgärd beträffande omyndigs
egendom får sökas endasl av förmyndaren. Mol överjörmyiidarens beslut i sådani
ärende och mol överförmyndarens förordnande, an jörbeliåll enligl 15 kap. 9
andra slycket ej skall gälla, lår lalan jöras endasl av förmyndaren samt.
såvida ärendel angår omhändertagande av egendom, varöver den omyndige råder,
eller återkallelse ov förmyndarens eller överförmyndarens tillstånd för
omyndig all driva näring, av den omyndige själv, om han jvlli sexton år.

Mot överförmyndarens beslut i fall som avses i 13 kap. 8
iredje slyckel får lalan ej jöras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

39

opaginerad Kontrollera mot PDF

Laga
domstol I ärende om antagande av adoptivbarn vore rällen i den on. där
adoptanten har sill hemvist.

Beslämmelserna
I 3 och /Is'' om förmyndare och förmynderskap gälla I tillämpUga delar
beträflände god man och godmanskap. Hänid skola beslämmelserna om omyndig,
hans make och närmaste fränder. då fråga är om godmanskap som avses i 18 kap. 3
eller 4 . gälla den. för vilken god man förordnats, samt dennes make och
närmaste fränder. Då fråga är om godmanskap för omyndig, har i ärende som avses
i 3 även förmyndaren sådan behörighet som anges där.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/ ärende om antagande av adoptivbarn skall rätten Inhämta
upplysningar om barnet och sökanden ävensom huruvida vederlag eller bidrag
lill barnets underhåU är givet eller utläst. Har barnet ej Ivlll adenon år.
skall yttrande inhämias från barnavårdsnämnden i den kommun där sökanden är
kyrkobokförd och från barnavårdsnämnden i den kommun där den som har vårdnaden
om barnel är kyrkobokförd.

Fader
eller moder, vars samtycke lill adoptionen ej erfordras, varde ändock hörd. där
det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn skall vad nu sagts i slällel gälla
adoptanten eller, om make adopterat andra makens barn. envar av makarna. Finnes
särskild lörmyn-dare. vars samtycke ej erfordras, skall ock han höras.

Talan
mot överförmyndarens beslut i ärende enligt denna balk föres skriftligen hos
rätten inom två veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

40

opaginerad Kontrollera mot PDF

I mål eller ärende, där överförmyndaren fön talan, får
räileii. när skäl föreligga, vid målels eller ärendets avgörande tillerkänna
öyeifönnyndaren ersättning av allmänna medel för del arbete han nedlagt tm
målets eller ärendets utförande samt för nödiga utgifter. Rälten prövar också
huruvida ersättningen skall återgäldas av överförmyndarens motpart eller
stanna på statsverket.

Överförmyndaren
får anlita ombud i mål eller ärende där han jör lalan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mol
rättens beslul i ärende om antagande av adoptivbarn må talan fuU-lölias av
sökanden eller den som skall höras i ärendet.

Beslut
eller dom. som i mål om omyndighetsförklaring eller i ärende om rörmvnderskap
eller godmanskap enligl denna balk meddelas av överför-inyndarcn eller rätten,
länder till efterrättelse ulan hinder av all talan föres däremot. Vad som nu
har .sagts gäller ej länens avgörande, varigenom avtal om sammanlevnad i
oskiftal bo häves eller förmyndare eller god man dömes till utgivande av
försuttet vite.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fråga rörande vårdnaden om barn upplages av rätten i den
ort. där den som har vårdnaden om barnet har .sitt hemvist.

Talan angående underhåll lill barn

I jråga
om mål eller ärende, där barnavårdsnämnd eller överförmyndare har rätt alt
föra talan, skall 20 lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken äga
moisvarande lillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

upplages
av rällen i den ort. där svaranden har sill hemvist. Sådan fråga kan väckas
även i samband med mål rörande faderskapet liU barn utom äktenskap. .Angående
lalan om underhåll enligt 7 kap. 10 )f åt modern lill barn- utom äktenskap
skall vad angående lalan om underhåll till barnet är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Vad i första och andra styckena stadgas utgör ej hinder all
upplaga fråga som där avses i samband med äktenskapsmål.

Försia
stycket gäller cj mål om fastställande av faderskap eller underhåU till barn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I mål eller ärende som angår vårdnaden äge rätten all lör
liden intill dess laga krafl ägande dom eller beslut föreligger lörordna därom
efier vad som finnes skäligt.

Förordnande, varom i forsla slyckel sägs. må på yrkande
meddelas man huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall lillfälle an vttra
sig över yrkandet beredas motparten. Har förordnande meddelats, pröve rälten
när målet eller ärendet avgöres. om ålgärden skall beslå.

Förordnande,
varom ovan .sagts, gånge i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men
kan när som helst av rätten återkallas.

I mål
etter ärende som avses i denna balk kan rätten, när det linnes lämpligt,
förordna all förhandling skall ske inom stängda dörrar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/ mål
om underhåll lill barn får modern, om hon har vårdnaden om barnet, fora talan
för barnel. även om hon ei uppnått myndig ålder. År särskild förmyndare för
barnet förordnad, har

Mol
beslul som underrätt har meddelat under rättegången i jråga. som avses i 6
kap. 13 f 7 kap. 12 |. 10 kap. 14 '. 11 kap. 15 eller 16 eller 18 kap. 13.
skall lalan jöras särskilt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

han samina rätt an föra lalan för barnel. 1 faU som avses
i 7 kap. 2 § iredje styckei får även barnavårdsnämnden föra sådan talan. Var
och en som kan föra talan för barnel skall tå lillfälle alt yttra sig i målet.

Underhållsbidrag må beslämmas till olika belopp för
särskilda delar av underhållstiden.

Underhåll till barn må ej mol den underhållsskyldiges
bestridande bestämmas för lid efler det barnet fyUt aderton år. innan det kan
tillförlilligen bedömas, huruvida underhållsskyldig-hel föreligger därefier.

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

/ mål
angående underhåU äge rällen all för liden Iniill dess laga kraft ägande dom
eller beslut föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt. Skyldighet
att utgiva bidrag må dock ej åläggas någon, med mindre sannolika skäl föreligga
att han är bidragsskvl-dig.

I fråga
om förordnande som här avses skall vad i 10 § andra och iredje styckena
stadgas äga moisvarande till-lämpnlng.

Mot
hovrättens beslul i fråga som avses i 11 får talan ej föras. Detsamma gäller
ärende som först har handlagts av överförmyiularen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslut
enligt detta kapitel som ej avser utdömande av vile eller ersättning för parts
kostnad länder omedelbart till efterrättelse, om ej annal lörordnas.

Länsrätten
kan förordna all beslut enligt detta kapitel som ej avser utdömande av vite
eller ersäitning för parts kostnad skaU lända lill omedelbar efterrättelse.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 43

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977, dä
lagen (1969:618) om faslslällande av faderskapet till barn utom äktenskap skall
upphöra au gälla,

2. Talan som avses i 3 kap. I S får icke väckas, om
rällen till motsvarande talan på grund av äldre bestämmelser har gått föriorad
före ikraftträdandet av denna lag.

3. Har arvinge lill man som enligl äldre bestäminelser
skall anses som fader lill vissl barn väckt talan angående barnets
äktenskapliga börd och är målet anhängigt vid ikraftträdandet av denna lag,
skall talan slutligt prövas utan hinder av all motsvarande rätt att föra talan
ej föreligger enligl de nya beslämmelserna, 1 fråga om förutsättningarna för
bifall till lalan gäller 1 kap. 2 S första stycket i dess nya lydelse.

4. I fråga om barn som har fölls före utgången av år
1969 gäller beträffande barnavårdsnämndens skyldighet att sörja för att
faderskapet fastställes vad som före utgången av år 1969 var föreskrivet om
barnavårdsmans skyldighet i sådant avseende. Den nya bestämmelsen i 3 kap. 6 S
andra slyckel äger dock tillämpning även i sådant fall.

5. I mål om fastställande av faderskap till barn kan
talan om barnels egenskap av trolovningsbarn enligl äldre rätt upplagas lill
prövning, om barnel är fött före utgången av år 1969 eller den uppgivne fadem
har avlidit dessförinnan.

6. Bestämmelserna i 7 kap. 10 S i dess äldre lydelse
om skyldighet för fader till barn utom äktenskap att bidraga till underhåll av
barnets moder äger fortfarande tillämpning, om barnel har fölls före
ikraftträdandet av denna lag.

7. Har någon, före ikraftträdandet av denna lag,
enligt 20 S lagen (1969:618) om fastställande av faderskapet lill barn utom
äktenskap skriftligen åtagit sig att utge underhållsbidrag lill moder till
barn utom äktenskap, gäller äldre beslämmelser i fråga om verkställighet på
grund av handlingen. I övrigt gäller i fråga om sådant åtagande i tillämpliga
delar vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätlen
enligt 7 kap. 12 S föräldrabalken i dess nya lydelse har meddelat förordnande
om underhållsbidrag till bam.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 44

2
Förslag till

Lag
om ändring i brottsbalken

Härigenom
föreskrives all 7 kap, 4 S brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Skiljer
någon obehörigen bam under femton år från den som har vårdnaden, dömes. om det
ej är broll mol frihel, för egenmäktighel med barn lill böler eller fängelse i
högst sex månader.

Detsamma
skall gälla, om make Deisammaskall gälla,om/flc/c/c/-

ulan beaktansvärt skäl egenmäktigt ler moder utan beaktansvärt skäl

bortför bam under femlon år, som egenmäktigt bortför barn under fem

står under båda makarnas vårdnad, lon år, som står under båda föräld-

eWer om make eller annan, som skaW rårnas vårdnad, eller om den som

hava vårdnaden, obehörigen bemäk- skall hava vårdnaden obehörigen be-

tigar sig barnet och därigenom själv mäktigar sig barnet och därigenom

tager sig räll, själv lager sig räll.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1977,

3
Förslag till

Lag
om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom
föreskrives alt 54a S utsökningslagen (1877:31 s, I) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

54
a S'

På
grund av skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse får utmätning äga rum
för bidrag, som någon enligl förbindelsen skolat utgiva lill fullgörande av underhållsskyldighet
jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken eller skolat erlägga lill
barnavårdsnämnd såsom ersättning för barns vård jämlikt

'Senaste
Ivdelse 1968:623,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

barnavårdslagen. Beträffande underhållsbidrag lill make
skall dock vad nu sagls ej äga lillämpning, med mindre makarna under den lid
bidraget avser levde och alltjämt leva åtskilda på grund av söndring eller
efter hemskillnad.

Har
bidrag som avses i I mom. förfallit lill betalning tidigare än tre år innan
ansökan gjordes, får utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären
påstår alt bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn lill
omständigheterna i övrigi lämnas ulan avseende. Vid tillämpning av vad nu sagls
skaU bidrag, varom sägs i 7 kap. 10 | föräldrabalken, icke anses förjallei
Ull be-lalniiig innan del blivit genom förbindelsen IiU beloppet bestämt.

Har bidrag
som avses i 1 mom. förfallil till betalning lidigare än tre år innan ansökan
gjordes, får utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären påstår
all bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn till omsländighelerna i
övrigt lämnas utan avseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna
förordna, all utmätning på grund av förbindelsen tills vidare ej får äga rum.

Den som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i
huvudskrift till utmätningsmannen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. I fråga om
sådant underhållsbidrag som avses i 7 kap. 10 S föräldrabalken i dess intill
den 1 januari 1977 gällande lydelse äger äldre bestämmelser fortfarande
tillämpning.

4 Förslag till

Lag om ändring 1 lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar

Härigenom
föreskrives att 2 och 8 SS lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga
om inhemska värdehandlingar vare banken pliktig

l)alt, om
nedsättning skett av omyndigs aktier eller andra därmed jämföriiga värdepapper,
över vilka enligt lag bok eller förteckning föres, dels ombesörja, all den
omyndige där som ägare upplages, varvid till-

l)att, om
nedsättning skett av omyndigs aktier eller andra därmed jämföriiga värdepapper,
över vilka enligt lag bok eller förteckning föres, dels ombesörja, att den
omyndige där som ägare upplages, varvid till-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1970:1010.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

lika anmälan om förmyndarens namn och adress skall
göras, dels i fråga om aktier i aktiebolag, på vilket lagen (1970:596) om
förenklad aktiehantering än lillämplig, göra anmälan till förteckning
enligt 12 S nämnda lag; dock att detta icke äger till-lämpning i fråga om
aktier som har förvaltarregislrerats enligl 16 S försia slyckel lagen om
förenklad aktie-hantering.

Föreslagen lydelse

lika anmälan om förmyndarens namn och adress
skall göras, dels i fråga om aktier i avslämningsbolag eller sådani bolag på
vilket lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering är tillämplig göra
anmälan till förteckning enligt 3 kap. 12 aktiebolagslagen (1975:1385)
respektive 12 lagen om förenklad akliehanie-ring; dock att detta icke äger
tillämpning i frågaom akiiersom förvaliarre-gistrerats enligt 3 kap. 10
andra styckei första punkten aktiebolagslagen eller 16 S första styckei lagen
om förenklad aktiehaniering. 2) att lyfta ränta å obligation sam t, där
uppgift om tid och ort för vinstutdelning å aktie eller annat därmed
jämföriigt värdepapper kan av banken ulan väsentlig omgång eller
tidsutdräkt inhämias eller eljest på förfrågan meddelas av förmyndaren, lyfta
jämväl sådan utdelning,

3) att, om utlollning eller uppsäg- 3) att, om utloltning eller
uppsäg-

ning av obligation tillkännagives i ning av
obligation tillkännagives i

aUmänna
tidningarna, därom underrätta förmyndaren samt i sådant fall, så ock då
underrättelse om utloltning eller uppsägning meddelas av förmyndaren, uppbära
betalning för utlottad eller uppsagd obligation,

4) att, då
enligl kungörelse i aUmänna tidningarna företrädesrätt lill teckning av ny
aktie tillkommer den omyndige, därom underrätta förmyndaren samt efter
framställning av denne verkställa teckningen och jämväl i övrigt lämna
erforderligt biträde lill aktiernas utbekommande eller ock föranstalta om
försäljning av teckningsrätten.

5)att, då enligt kungörelse i aUmänna tidningarna ny
aktie tillkommer den omyndige lill följd av ak-tlekaplialets ökning medelst
överföring

Post- och Inrikes Tidningar, därom underrätta förmyndaren
samt i sådant fall, så ock då underrättelse om ullotlning eller uppsägning
meddelas av förmyndaren, uppbära betalning för utlottad eller uppsagd
obligation,

4) alt, då enligt kungörelse i
Post-och Inrikes Tidningar företrädesrätt lill teckning av ny aktie eller sådan
obligation som avses i 5 kap. aktier bolagslagen (1975:1385) tillkommer den
omyndige, därom underrätta förmyndaren samt efter framställning av denne
verkställa teckningen och jämväl i övrigt lämna erforderligt biträde till
aktiernas eller obligationernas utbekommande eller ock föranstalta om
försäljning av teckningsrätten,

5) alt, då enligl kungörelse i
Posi-och Inrikes Tidningar ny aktie tillkommer den omyndige lill följd av
fondemission, vidtaga erforderiiga åt-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 47

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

av
besparade vinstmedel, vidtaga er- gärder för aktiernas utbekommande,
forderiiga åtgärder för aktiernas utbekommande,

6) att
å skuldebrev eller annat fordringsbevis uppbära betalning av förfallna räntor
och kapitalbelopp, då betalning frivilligt eriägges, så ock, där uppgift om
gäldenärens adress kan av banken utan väsenilig omgång eller tidsutdräkt
inhämtas eller eljest på förfrågan meddelas av förmyndaren, hos gäldenären vid
utebliven betalning verkställa enskilt krav och efter framställning av
förmyndaren jämväl uppsägning,

7) att,
när å pantbrev eller annan inteckningshandling belöper betalning vid fördelning
av köpeskillingen efter exekutiv auktion eller av löseskilling eller annan
ersättning med avseende å den intecknade egendomen, på framslällning av
förmyndaren förete handlingen och uppbära betalningen,

8) att,
då eljest betalning belöper å nedsatt värdehandling, på framslällning av
förmyndaren förete handlingen, om det erfordras, och uppbära betalningen,

9) att,
då å värdehandling uppburits kapitalbelopp, därom ofördröjligen underrätta
såväl förmyndaren som överförmyndaren och, då medel eljest uppburits av banken,
underrätta förmyndaren i den ordning, varom överenskommelse träffats med
honom,

10) att,
där uppgift om gäldenärens adress kan av banken utan väsentlig omgång eller
tidsutdräkt inhämtas eller eljest på förfrågan meddelas av förmyndaren,
vidtaga laga åtgärder för fordrans vidmakthållande,

11) att
ombesörja anieckning om innehav av pantbrev eller annan inteckningshandling
och, när överförmyndaren medgivit inteckningshandlings uttagande för annan
åtgärd av inskrivningsmyndigheten, förete handlingen hos myndigheten,

12) att,
när överförmyndaren samtyckt till att värdehandling eljesi uttages för alt
företes hos myndighei eller tjänsteman, förete handlingen hos myndigheten
eller tjänstemannen, samt

13) att,
då enligt kungörelse i aU- 13) alt, då enligl kungörelse! Pos/-männa
tidningarna offentlig stäm- och Inrikes Tidningar offentlig stämning utfärdats
angående dödande av ning utfärdats angående dödande av värdehandling, så ock då
banken värdehandling, så ock då banken genom meddelande från överexeku- genom
meddelande från överexekutor erhållit underrättelse, att exeku- tor erhållit
underrättelse, att exekutiv auktion å intecknad egendom bli- tiv auktion å
jnlecknad egendom blivit utlyst, därom underrätta förmyn- vit utlyst, därom
underrätta förmyndaren, dåren.

Beträffande
utländska värdehandlingar vare banken ansvarig allenast för handlingarnas
förvaring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

48

opaginerad Kontrollera mot PDF

För den
vård av omyndigs värdehandlingar, som enligt denna lag åligger banken, må
banken betinga sig en årlig avgift, icke överstigande i fråga om inhemska
värdehandlingar tre kronor och uUändska värdehand-Ungar två kronor för varje
påbörjat tusental kronor av handlingarnas värde. Hava underåriga syskon
gemensam förmyndare, skola syskonens värdehandlingar sammanräknas.

För den vård av omyndigs värdehandlingar, som enligt
denna lag åligger banken, får banken betinga sig en årlig grundavgift, icke
överstigande fyra kronor för varje påbörjat lusental kronor av handlingarnas
värde, saml därutöver en tilläggsavgift icke överstigande tolv kronor dets tor
varje vid avgifisperiodens början inneliggande handling, post av ensartade
handlingar eller slutet konvolut, dels för varje deponering eller ullag under
avglfisperioden av sådana handlingar. Ha underåriga syskon gemensam förmyndare,
skola syskonens värdehandlingar sammanräknas.

Den avgift, varom i första slycket sägs, innefattar ej
ersättning för bankens särskilda utgifter lill följd av uppdraget, ej heller
för åtgärd, som banken efter särskilt avtal vidtagit.

För fordran å avgift eller ersättning, varom ovan sägs,
äge banken innehålla vad av de nedsatta handlingarna i värde svarar mol
fordringen. Banken äge ock för sådan fordran uttaga betalning av medel, som för
den omyndiges räkning uppburits av banken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om sådan vård av omyndigs
värdehandlingar som har ägt rum före ikraftträdandet.

2Senastelydelse 1974:1042,

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrives
att 4 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätten att uppbära
allmänt barnbidrag för visst barn tillkommer, där barnet står under
föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder eller, om modern till följd
av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är för längre tid förhindrad att
deltaga i vårdnaden, barnets fader samt i annat fall den som har vårdnaden
om barnet.

Rätten
att uppbära allmänt barnbidrag för visst bam tillkommer, där barnel står under
föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder eller, om föräldrarna giort
anmälan härom UU allmän försäkringskassa, barnets fader. År fader eller moder
som uppbär bidrag enligt vad nu har sagls till följd av frånvaro, sjukdom eller
annan orsak för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden, iAa// rätten an
uppbära bidraget istället tillkomma den andre av föräldrarna. Slår barnel ej
under föräldrarnas gemensamma vårdnad, tillkommer rätten all uppbära bidraget
den som har vårdnaden om bamet.

Allmän
försäkringskassa för på framställning av barnavårdsnämnd förordna att allmänt
barnbidrag för barn, som genom barnavårdsnämndens försorg placerats i enskilt
hem, skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnet placerats i enskilt
hem av annan än barnavårdsnämnd, för sådant förordnande meddelas på
framställning av den som enligt första stycket uppbär bidraget.

Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1977,

'
Lagen omtryckt 1973:449. 4 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
Förslag till

Lag
om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

Härigenom
föreskrives i fråga om mililärersällningsförordningen (1950:261)

delsatt
rubriken lill förordningen och 7 S 3 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels
alt ordet "förordning" skall bytas ul mol "lag",

dels
all i I S 2 mom. ordet "krigsmakten" skall bytas ut mot
"försvars-maklen",

dels
alt i 11 S 3 mom, ordel "Konungen" skall bytas ul mol
"regeringen".

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Förordning
om ersättning i anled- IMIIItärersättningslag

ning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
(militärer-sättningsförordning)

7 S

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom.' Varje barn till
den avlidne äger lill och med den månad, under vilken det fyller nitton år,
uppbära livränta med belopp, som motsvarar en sjättedel av den avlidnes årliga
arbetsförtjänst. Är barnet efler sagda tidpunkt till följd av sjukdom eller
annan dylik orsak ur stånd alt själv försörja sig skall livräntan utgå, så
länge anledningen till den bristande försörjningsförmågan fortfar, dock längst
till och med den månad, under vilken bamet fyller tjuguett år. Livränta skall
dock ej utgå tiU barn utom äktenskap, därest den avlidne enligl avtal som är
bindande för barnel åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en
gång för alla.

Var
den avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl makens barn / lidigare
gifte eller utom äktenskap, såvida barnet stod under makens vårdnad; dock
skall livränta till

3
mom. Varje barn lill den avlidne

äger lill och med den
månad, under

vilken
det fyller nitlon år, uppbära

livränta
med belopp, som motsvarar en sjättedel av den avlidnes årliga

arbetsförtjänst. Är barnel
efter sagda lidpunkt lill följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur slånd alt
själv försörja sig, skall livräntan utgå, så länge anledningen till den
bristande försörjningsförmågan fortfar, dock längst lill och med den månad, under
vilken bamet fyller tjuguett år. Livränta skall dock ej ulgå, om den avlidne
enligl avtal som är bindande för barnet åtagit sig all lill dess underhåll
utgiva vissl belopp en gång för alla.

Var
den avlidne gift, skall med eget bam likställas jämväl makens barn, såvida
barnet stod under makens vårdnad; dock skall livränta till bam som nu nämnts
ej utgå efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste
lydelse 1971:897,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

barn
som nu nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle
kommer att sakna erforderiigt underhåll.

Föreslagen
lydelse

kvinna,
med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer att sakna erforderligt
underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom
föreskrives alt 21 S lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varje barn till den
avlidne äger lill och med den månad, under vilken del fyller nitton år, uppbära
livränta med belopp, som motsvarar en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst.
Är barnet efter sagda tidpunkt lill följd av sjukdom eller annan dylik orsak
ur stånd att själv försörja sig, skall livräntan utgå. så länge anledningen
till den bristande försörjningsförmågan fortfar, dock längst till och med den
månad, under vilken barnel fyller tjuguett är. Livränta skall dock ej utgå
//// barn utom äktenskap, därest den avlidne enligt avtal som är bindande för
barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för
alla.

Var
den avlidne gift,.skall med eget barn likställas jämväl makens barn / lidigare
gitte eller utom äktenskap, såvida barnet stod under makens vårdnad; dock
skall livränla till

Varje
barn lill den avlidne äger till och med den månad, under vilken det fyller
nitton år, uppbära livränta med belopp, som motsvarar en sjättedel av den
avlidnes åriiga arbetsförtjänst. Är barnet efler sagda tidpunkt till följd av
sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig. skall
livräntan utgå, så länge anledningen till den bristande försörjningsförmågan
fortfar, dock längst till och med den månad, under vilken barnet fyller
tjuguett år. Livränta skall dock ej ulgå, om den avlidne enligl avtal som är
bindande för barnet åtagit sig alt lill dess underhåll utgiva vissl belopp en
gång för alla.

Var
den avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl makens barn, såvida
barnet stod under makens vårdnad; dock skall livränta till barn som nu nämnls
ej utgå efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste
lydelse 1971:882,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

barn som nu nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet
genom hennes frånfälle kommer att sakna erforderiigt underhåll.

Föreslagen lydelse

kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer
att sakna erforderiigt underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:642) angående
blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning av
faderskapet till barn utom äktenskap

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1958:642) angående
blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning av
faderskapet till barn utom äktenskap'

dels alt 7 S skall upphöra att gälla,

dels
att rubriken lill lagen samt 1, 5 och 6 SS skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Lag angående blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig
börd eller vid utredning av faderskapet till barn utom äktenskap

Föreslagen
lydelse .

Lag om blodundersökning m. m. vid utredning av faderskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

I mål
om äktenskaplig börd eller om faderskapet lill barn utom äktenskap äger rälten,
därdet yrkas av part eller eljest finnes erforderiigt, förordna att
blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper, som
kan ske utan nämnvärt men, skall äga rum med avseende å modern och barnel
ävensom, såvitt angår mål om äkienskaplig börd.

1 mål
om faderskap enligt 3 kap. föräldrabalken kan rätlen, där det yrkas av part
eller eljest finnes erforderligt, förordna att blodundersökning eller annan
undersökning rörande ärftliga egenskaper, som kan ske utan nämnvärt men, skall
äga rum med avseende på modern och barnet saml. såvitt angår mål om förklaring
att viss man ej är fader, man-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse av lagens rubrik 1969:619.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

mannen i äktenskapel och,
i mål om faderskapet tUl barn utom äktenskap, man mot vilken talan föres. Förekommer
anledning till antagande, att annan haft samlag med modern å tid, då barnel kan
vara avlat, må förordnande om undersökning avse jämväl honom.

Innan
förordnande meddelas, skall tilllälle alt ynra sig lämnas den som förordnandet
skulle avse.

nen i äktenskapet och, i
mål om fäst-siällande av faderskap, man mot vilken talan föres. Förekommer
anledning till antagande att annan haft samlag med modern under tid då barnet
kan vara avlat, får förordnande om undersökning avse jämväl honom.

Innan
förordnande meddelas, skall den som förordnandet skulle avse öe-redas lillfölle
all yttra sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har blodundersökning eller
annan undersökning rörande ärftliga egenskaper utförts på anmodan av barnavårdsnämnd
för utredning av faderskapet till barn utom äktenskap. skall nämnden ersätta
kostnad som avses i 4 S.

Har blodundersökning eller
annan undersökning rörande ärftliga egenskaper utförts på anmodan av barnavårdsnämnd
för utredning av faderskap, skall nämnden ersätta kostnad som avses i 4 S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föres lalan om faderskapet
liUbarn utom äktenskap, äger 18 kap, 13 S rättegångsbalken motsvarande lillämpning
i fråga om parts skyldighel att återgälda barnavårdsnämnd kostnad

Föres
talan om faslslällande av faderskap, äger 18 kap, 13 S rättegångsbalken
motsvarande tillämpning i fråga om parts skyldighet alt återgälda
barnavårdsnämnd kostnad som ersatts enligt 5 S-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I januari 1977.

-Senaste
lydelse 1973:804,

'Senaste
lydelse 1969:619.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 54

9
Förslag till

Lag
om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom
föreskrives att 12 S barnavårdslagen (1960:97)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

12
S

Om
kommunfullmäktige så bestämma, äger barnavårdsnämnden uppdraga åt särskild
avdelning, beslående av ledamöter eller suppleanter i nämnden, eller ål
ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen all på nämndens vägnar
avgöra vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i
fullmäktiges beslut. Nämnden må dock icke annorledes än genom samfällt beslut

1, utdöma förelagt vile,

2, vidtaga ålgärd enligl 26 S, 2, 3 eller 4 eller enligt 29 eller 30 S
eller göra framställning om intagning i ungdomsvårdsskola,

3, meddela beslut som avses i 46 S andra slycket. lillslånd eller
förhandsbesked som avses i 47 S eller förbud som avses i 50 eller 51 S,

4, fullgöra vad som ankommer på 4. fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt
föräldrabalken i nämnden enligl föräldrabalken i andra avseenden än som sägs i
i kap. andra avseenden än som sägs i / kap. 2 eller 4 §. 1 kap. 2 eller 7 S, om
av- 4§, 2 kap. 1, 7 eller 9§. 1 kap. 2 talet ej innefattar åtagande att utge
eller 7 S, om avtalet ej innefattar åta-engångsbelopp,eller20A(7p. 11
S.c"- gande alt utge engångsbelopp, eller ligt 5 ii lagen (1969:618) om
faststäl- 7 jap. US, enligl 5S lagen lande av läderskapei IiU barn utom äk-
(1947:529) om allmänna barnbidrag lenskap. enligl 5 S lagen (1947:529) eller
enligt 9, 11 eller 18 S lagen om allmänna barnbidrag eller enligl (1964:143) om
bidragsförskott eller 9, II
eller 18 S lagen (1964:143) om

bidragsförskott
eller

5, göra
framställning eller avgiva yttrande till kommunfullmäktige,

Beslulsomfaltatspågrund av uppdragenliglförslasiyckeiskall anmälas vid

nämndens
näsla sammanlräde.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977,

'
Lagen omtryckt 1971:308. 'Senaste lydelse 1973:808.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrives att 8 kap. 5!; lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha
nedan angivna lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse 8 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5S

Rält
lill folkpension i forrn av barnpension tillkommer bam, vars fader eller moder
eller båda föräldrar avlidit och som icke fyllt aderton år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
avliden förälder enligt avtal, som är bindande för barn utom äktenskap, åtagit
sig alt lill dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla. föreligger
rätt till barnpension endasl i den mån pensionen överstiger en livränta, som
inköpts eller kunnat inköpas ål barnel för engångsbeloppet.

Har
avliden förälder enligl avtal som är bindande för barnet åtagit sig att till
dess underhåll utgiva vissl belopp en gång för alla, föreligger räll lill
barnpension endasl i den mån pensionen överstiger en livränla, som inköpts
eller kunnat inköpas ål barnet för engångsbeloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1977,

Lagen omtryckt 1973:908.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 Förslag till

Lag om ändring i namnlagen (1963:521)

Härigenom
föreskrives att 1, 2, 15, 37 och 38 SS namnlagen (1963:521) skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn i
äktenskap förvärvar vid födelsen/ät/ez-ns släktnamn.

År vid
barns födelse modern gift, förvärvar barnet vid födelsen mannens släktnamn, om
det ej dessförinnan har faststäUts att mannen icke är barnets fader. Detsamma
gäller, . om modern är änka och barnet födes Inom sådan tid efter mannens död
att det kan vara avlat dessförinnan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn under
aderton år. som erhåller äktenskaplig börd genom all föräldrarna ingå
äktenskap med varandra, förvärvar därvid faderns släktnamn. Får barn
äktenskaplig börd sedan det fyllt aderton år, äger barnet genom anmälan hos
pastor antaga faderns släktnamn.

Barn /
äktenskap, som eJ.lyUt aderton år, må genom anmälan hos pastor antaga det
släktnamn modern hade som ogift, såframt rälten funnit namnbytet vara förenligt
med barnels bästa. Har barn i äktenskap fyllt aderton år må barnel, om
särskilda skäl äro dänUI. efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla släktnamn
som nu sagls.

Barn vars föräldrar ingå äktenskap med varandra förvärvar
därvid faderns släktnamn, om barnel är under adenon år. Ingå föräldrarna äktenskap
sedan barnel fyllt aderton år,/öV barnet genom anmälan hos pastor antaga
fadems släktnamn.

Barn, som har föivärvai släktnamn enligl försia eller
andra styckei och som är under aderton år, får genom anmälan hos pastor antaga
det släktnamn modem hade som ogift, om rällen funnii namnbytet vara förenligt
med barnets bästa. Har barnet fyllt aderton år kan barnet, om särskilda skäl
jöreligga. efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla moderns släktnamn som
ogifl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

57

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn utom
äktenskap förvärvar vid födelsen moderns släktnamn. Har modern förvärvat sitt
namn genom vigsel eller genom anmälan som avses i 6 S andra stycket, må barnet
genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn modem hade som ogift.

Barn utom äktenskap må genom anmälan hos pastor antaga
faderns släktnamn.

I annat fall än som avses i I § första slyckel förvärvar
barn vid födelsen moderns släktnamn. Har modern förvärvat sitt namn genom
vigsel eller genom anmälan som avses i 6 S andra stycket,./«/ barnel
genom anmälan hos pastor antaga del släktnamn modern hade som ogift. Barnet
får också genom anmälan hos pastor antaga fadems släkiiiamii.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förklaras någon Icke hava äktenskaplig börd och har hans
moder annat släktnamn än mannen, föriorar han dennes släktnamn och förvärvar i
stället moderns släktnamn. Om synneriiga skäl äro därtiU. må dock rätlen
tillåta att han behåller mannens namn.

FaststäUes
an viss man icke ärfader lUI barn, som enligl 1 försia eller andra slyckel
föiväivai hans släktnamn, och har barnets moder annat släktnamn än mannen,
föriorar barnet mannenssläktnamn och förvärvar i stället moderns släktnamn.
Föreligga synneriiga skäl, /aV dock rälten tillåta att barnet behåller mannens
släktnamn. Sådant tillstånd meddelas, om frågan angående mannens faderskap
prövas av rälten, i samband med rättens dom och i annal fall efler särskild
ansökan, som skall ha inkommil till rätten inom en månad efter fast-siällelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

37 S

Ansökan om förklaring att namnbyte, som avses i I S Iredje
styckei, 3 S andra stycket, 4, 5 eller 12 S, är förenligt med barnets bäsla
upptages av den rätt som har att upptaga fråga rörande vårdnaden om barnet.

Ansökan enligl 15 if om rättens tiUstånd
anfåbehållasläktnamn upptages

' Senaste lydelse 1969:622, Senaste lydelse 1973:657,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

av
den rätt som har an upptaga fråga rörande vårdnaden om barnet eller, om barnet
ej står under vårdnad, av rätten I den ort där barnel har sitt hemvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 ärende som avses i 37 S
skall rätten, där så kan ske, höra den vars släktnamn barnet har och den vars
släktnamn barnet avses skola förvärva, även om de icke äro vårdnadshavare.
Har barnet fyllt tolv år skall om det finnes lämpligt, jämväl barnet höras.
Äro skäl därtill, skall yttrande inhämtas från barnavårdsnämnden.

I
ärende som avses i 37 S .första slycket skall rätten, där så kan ske, höra den
vars släktnamn barnet har och den vars släktnamn barnet avses skola förvärva,
även om de icke äro vårdnadshavare. Har barnet fyllt tolv år skall, om det
finnes lämpligt, jämväl barnel höras. Äro skäl därtill, skall ytirande
inhämtas från barnavårdsnämnden.

/ ärende som avses I 37
if andra slycket skall rätten, där så kan ske, höra modern och den vars
släktnamn barnet avses skola behålla. I övrigt gäller vad som sägs i första
stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977,

12
Förslag tili

Lag
om ändring i införsellagen (1968:621)

Härigenom
föreskrives att 5 och 15 SS införsellagen (1968:621) skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Införsel
för underhållsbidrag får äga rum, om bidraget är fastställt genom skriftlig, av
två personer bevittnad förbindelse eller genom lagakraftvunnen dom eller beslul
som får verkställas lika med sådan dom. Vidare förutsattes, att antingen
bidragsbelopp, som enligt andra Slyckel får ullagas, utestår obetalt eller
gäldenären vid ivåeller flera lillfällen under del våsenasle åren före
införsel-beslulel har underlåtit au betala i rätt lid och dei är anledning
antaga att detta skall upprepas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Genom införsel får utlagas endasl bidragsbelopp som
förfallit till betalning tidigast två år före början av den kalendermånad
under vilken verkställigheten skall ske.

Nuvarande lydelse

Genom införsel får ullagas endasl bidragsbelopp som
förfallit till betalning tidigast två år före början av den kalendermånad
under vilken verkställigheten skall ske. Vid lillämpning av vad som nu sagls
skall bidrag som avses i 7 kap. 10 i; föräldrabalken ej anses förfallet Ull
betalning innan del blivit beslämi till beloppet.

Genom införsel fårej uttagas annat bidragsbelopp än sådant
som är förfallet när verkställighet skall ske ellersom förfaller näst därefter.

15 S

Vid
samtidig införsel för två eller fiera underhållsberälligade fördelas
innehållet belopp efter de löpande bidragens storiek. Om mera innehållits än
som svarar mol de löpande bidragen, har bidrag som stått ute längre
företräde vid fördelningen av det överskjutande beloppet.

Är fråga om införsel för olika slags fordringar, har de
gruppvis företräde i den ordning vari de upptagils i I S-

Vid samtidig införsel för två eller ftera
underhållsberälligade fördelas innehållet belopp efter de löpande bidragens
storiek. Bidrag som avses i 7 kap. 10 ii föräldrabalken räknas häivid som
löpande på sex månader. Om mera innehållits än som svarar mot de löpande
bidragen, har bidrag som stått ute längre företräde vid fördelningen av del
överskjutande beloppet.

Delbetalning,
som infiyter på viss underhållsberättigads fordran, avräknas i första hand på
det belopp som stått ute längst och alltjämt kan uttagas genom införsel.

Av fordringar som avses i 1 S 2- har inom varje grupp vad
som stått ute längst företräde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. 1 fråga om
sådant underhållsbidrag som avses i 7 kap. 10 S föräldrabalken i dess intill
den 1 januari 1977 gällande lydelse äger äldre bestämmelser fortfarande
lillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa
fall för utgivna underhållsbidrag

Härigenom
föreskrives att I och 2 SS lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för
utgivna underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som
på grund av förordnande enligt 7 kap. 12 : föräldrabalken / mål om
fastställande av faderskap utgivit underhållsbidrag till barn har rält att
av allmänna medel återfå vad han utgivit, om domstolen genom dom eller beslut
som vunnit laga kraft skilt målel från sig utan att mannen blivit
underhållsskyldig.

Den som på grund av förordnande en\\g{ 20kap. 12
föräldrabalken utgivit underhållsbidrag till barn utom äkicnskiip eller lill
barnets moder har rält att av allmänna medel återfå vad han utgivit, om
domstolen genom dom eller beslut som vunnit laga kraft skilt målet från sig
utan alt mannen blivit underhållsskyldig.

Vad som
siigs i första styckei om rätt till ersättning av allmänna medel gäller också
fördel fall att underhållsbidrag utgivits pågrund av att mannen i skriftlig, av
två personer bevittnad handling, som godkänts av barnavårdsnämnden, åtagit sig
att utge underhåll för tid, intill dess resultatet av blodundersökning om
faderskapet föreligger, och blodundersökningen visar att han icke kan vara
fader till barnet. Är hans faderskap enligt blodundersökningen osannolikt, har
han rält till ersättning för utgivna underhållsbidrag, såvida talan om
faderskapet icke väckes mot honom inom sex månader från det utlåtandet över
blodundersökningen förelåg. Oavsett resultatet av blodundensökningen föreligger
rält lill ersättning, om han genom lagakraftvunnen dom friats från,
faderskapet eller om annan man på grund av lagakraftvunnen dom eller erkännande
är att anse som fader lill barnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
faderskapet till barn utom öA-/CTKAo/jfaslslälltsgenom erkännande och detta
förklarats ogiltigt genom lagakraftvunnen dom, har mannen rätt att av allmänna
medel återfå vad han enligl dom eller avtal utgivit i underhållsbidrag till
barnel och modern. Detsamma gällerom faderska-

Om
faderskapet till barn fastställts genom erkännande och detta förklarats ogiltigt
genom lagakraftvunnen dom, har mannen räll alt av allmänna medel återfå vad
han enligt dom eller avtal utgivit i underhållsbidrag lill barnet. Detsamma
gäller om faderskapet fastställts genom dom och

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Scna.sic lydelse 1973:805.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 61

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

pel
lästställts genom dom och man- mannen efter anlitande av särskilt

nen
efter anlitande av särskilt rätts- rättsmedel friats från faderskapet

medel
friats från faderskapet genom genom lagakraftvunnen dom.

lagakraftvunnen dom.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre beslämmelser gäller dock allljämt
i fråga om underhållsbidrag som har utgivits till barnets moder på grund av
förordnande eller åtagande som anges i bestämmelserna.

14
Förslag tiil

Lag
om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom
föreskrives att 9,19 och 26 §S rättshjälpslagen (1972:429)' skall ba nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

9e

Vid
allmän rättshjälp betalar staten kostnadema i den rättsliga angelägenhet som
rättshjälpen avser. Bestämmelser om att den rättssökande har att själv helt
eller delvis betala kostnad för rättshjälp finns i 16 S andra stycket och 27 S
första stycket andra punkten.

Såsom
kostnad för rättshjälpen anses den rättssökandes kostnad för

1, biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rätissökandes
rätt,

2, bevisning vid allmän domstol, krigsrätt, arbetsdomstolen eller
bo-siadsdomstolen samt nödvändig utredning i angelägenhet, som kan komma under
sådan domstols prövning eller som skall prövas av skiljemän,

3, utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol eller
förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för tillvaratagande
av den rättssökandes rält och ej kan erhållas genom myndigheten,

4, resa och uppehälle förden rätts- 4. resa och upphälle för den rättssökande eller
hans ställföreträdare sökande eller hans ställföreträdare och för vårdare
eller annan, som och för vårdare eller annan, som måste anlitas i
samband med instäl- måste anlitas i samband med inställelse inför
domstol eller annan myn- lelse inför domstol eller annan myndighet, om
personlig inställelse dighei. om personlig inställelse

ålagts,
eller i samband med instäl- ålagts, eller i samband med instäl-' Lagen
omtryckt 1973:247. 2 Senaste lydelse 1975:1302.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

lelse
för blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper i
mål om äktenskaplig börd eller faderskopei Ull bam utom äktenskap.

Föreslagen lydelse

lelse
för blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper i
mål om faderskap enligt 3 kap. föräldrabalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5. avgift som enligt expedilionskungörelsen (1964:618) utgår för ansökan
och expedition vid allmän domstol, krigsrätt, arbetsdomstolen eller
bo-stadsdomslolen, dock ej i fråga om sådan rättens expedition som utfärdas
endast på särskild begäran om icke expeditionen begäres innan avgörandet i
huvudsaken vunnit laga kraft, samt avgift som utgår enligl
exekutions-avgiftskungörelsen (1971:1027),

6.
kungörelse i mål eller ärende vid
allmän domstol, krigsrätt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7, vad av allmänna medel
utgått i ersättning för översättning eller i ersättning enligt 4 eller 5 S
lagen (1958:642) angående blodundersökning m. m. / mål om äktenskaplig
hörd eller vid ulredning av faderskapet lUI barn utom äktenskap eller enligt
föreskrift i rättegångsbalken eller 3 S försia stycket nämnda lag för bevisning
som rällen självmant föranstaltat om.

7, vad av allmänna medel
utgått i ersättning för översättning eller i ersäitning enligt 4 eller 5 S
lagen (1958:642) om blodundersökning m. m, vid ulredning av faderskap
el-lerenligt föreskrift i rättegångsbalken eller 3 S förstastycket nämnda lag
för bevisning som rätten självmant föranstaltat om.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Såsom kostnad
förbevisningenligt andra slycket 2 anses ej den rätissökandes kostnad för
blodundersökning ellerannan undersökning rörande ärftliga egenskaper i mål
om,/fl(/c/- 5Ay7/) enligt 3 kap.
föräldrabalken.

8,
skiftesman som av domstol förordnats att verkställa bodelning med anledning av
äktenskapsskillnad eller boskillnad.

Såsom kostnad förbevisningenligt andra stycket 2 anses ej den rätissökandes
kostnad för blodundersökning ellerannan undersökning rörande ärftliga
egenskaper i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet till barn utom
äktenskap.

19 S

Bifalles
ansökan om allmän rättshjälp, fastställer rättshjälpsnämnden samtidigt det för
sökanden gällande maximibeloppet.

Kan
sökanden ej själv eller genom någon som i tjänsteställning eller annars lämnar
honom bistånd behörigen tillvarataga sin rätt, får rättshjälpsnämnden

'Senaste
lydelse 1975:1302,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

på
sökandens begäran förordna biträde.

I
angelägenhet, som kan antagas bli prövad enligt lagen (1974:8) om rättegången
i tvistemål om mindre värden, får biträde förordnas endast om särskilda skäl
föreligger med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller sakens
beskaffenhet, I ärende om bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller
boskillnad får biträde förordnas endast om särskilda skäl föreligger med hänsyn
till makarnas förhållanden eller boets beskaffenhet.

När
biträde kan förordnas enligt När biträde kan förordnas enligt

20 kap. 19 if
föräldrabalken, förord- 10 kap. /i.s'> föräldrabalken, förord

nas ej biträde enligt denna lag. nas ej biträde enligt denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Ersättning
som avses i 9 S andra som regeringen meddelar.

Ersättning
enligt första slycket bestämmes av den myndighei inför vilken inställelsen
sker. Vid. inställelse för blodundersökning eller annan undersökning rörande
ärftliga egenskaper i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet liU barn utom
äktenskap bestämmes ersättningen av domstolen.

slycket
4 utgår enligt bestämmelser

Ersättning
enligt första stycket bestämmes av den myndighet inför vilken inställelsen
sker. Vid inställelse för blodundersökning eller annan undersökning rörande
ärftliga egenskaper i mål om faderskap enligt 3 kap. föräldrabalken bestämmes
ersättningen av domstolen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.

* Senaste lydelse 1974:1091.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom
föreskrives att 3 kap. 28 S studiestödslagen (1973:349)' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap. 28 S

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har make
under sin vårdnad barn / tidigare gifie eller utom äktenskap. skall vid
prövning av fråga om barnets rätt lill studiehjälp andra makens inkomst och
förmögenhet beaktas i stället för inkomst och förmögenhet hos den av barnets
föräldrar som är skild från vårdnaden.

År make
ensam vårdnadshavare för barn som ej är även andra makens barn, skall vid
prövning av fråga om barnets rätt till studiehjälp andra makens inkomst och
förmögenhet beaktas! slällel för inkomsl och förmögenhet hos den av barnets
föräldrar som är skild från vårdnaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1977.

'Lagen omtryckt 1975:359,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 65

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-10-23

Närvarande:
statsråden Sträng, ordförande, Andersson, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carisson, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Lidbom

Lagrådsremiss
med förslag om ändring i föräldrabalken m. m.

1 Inledning

Föräldrabalken
(FB) innehåller regler om bl. a. faderskap till barn och vårdnad om barn. I
promemorian (Ds Ju 1975:17) Faderskap och vårdnad, som har upprättats inom
justitiedepartementet i maj 1975, föreslås vissa ändringar i dessa regler. De i
promemorian upptagna lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 1.

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksåklagaren, hovrätten för
Nedre Norriand, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Västerås tingsrätt,
domstolsverket, rättshjälpsnämnden i Stockholm, socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån, riksskatteverket, domkapitlet
i Stockholms stift, skolöverstyrelsen, centrala studiestödsnämnden, statens
invandrarverk, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i
Norrbottens län, familjelagssakkunniga, namnlagsutredningen,
socialulredningen, barnmiljöutredningen, familjestödsutredningen. Svenska
kommunförbundet, Landsiingsförbundet, Stockholms läns landstings psykiska
barna- och ungdomsvård, sociala centralnämnderna i Stockholms och Malmö
kommuner, Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund. Föreningen
kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare. Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Fredrika-Bremer-förbundet, Familj

5 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 66

och
rätt. Husmodersförbundet Hem och samhälle. Yrkeskvinnors klubbars
riksförbund,Centerns kvinnoförbund. Folkpartiels kvinnoförbund. Moderata
samlingspartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.
Svenska kvinnors vänsterförbund. Folkpartiets ungdomsförbund och Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttrande från Göteborgs
socialförvaltning. Yttrande i ärendet har dessutom inkommit från Iredje kretsen
av Stockholms arbetarekommun.

1
detta sammanhang bör också tas upp en skrivelse från Svenska bankföreningen
den 27 juni 1975. I skrivelsen hemställer bankföreningen om viss höjning av de
förvaringsavgifter som skall ulgå enligt lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar. Över framställningen har efter remiss yttranden avgetts av
socialstyrelsen, bankinspektionen, överförmyn-darnämnden i Stockholm,
överförmyndarna i Göteborg, Föreningen Sveriges överförmyndare och Svenska
sparbanksföreningen.

2 Gällande rätt

2.1 Faderskap till barn

2.1.1
Barns börd

Reglerna
i FB skiljer mellan barn som har äktenskaplig börd och barn som inte har sådan
börd. Äktenskaplig börd tillkommer bam som föds under äktenskap eller på sådan
lid efter äktenskaps upplösning all barnet kan vara avlat dessförinnan (1 kap.
1 S FB). Alt barnet har äktenskaplig börd innebär alt mannen i äktenskapet
automatiskt anses som barnets far.

I
vissa fall kan enligt lagens ordalydelse män i olika äktenskap samtidigt anses
som far till barnet. Om en frånskild kvinna eller änka ingår nytt gifte och i
äktenskapet föder ett barn på sådan tid att barnet kan ha avlats i det föregående
äktenskapet har barnet nämligen enligt lagens ordalydelse äkienskaplig börd
såväl i det upplösta som i det nya äktenskapet. 1 rättstillämpningen anses
emellertid barnet självfallet ha äktenskaplig börd i endast ett av
äktenskapen. 1 samband med alt bestämmelserna om väntetid för kvinna att ingå
nytt äktenskap togs bort år 1968 diskuterades frågan om det fanns något behov
av särskilda bördsregler för omgiftesfallen. I propositionen (prop. 1968:136)
uttalades att folkbokföringsmyndigheterna i dessa fall enligt gällande
anvisningar hade att hänföra bamet till del senare äktenskapet och att så borde
ske även i fortsättningen. Med hänsyn härtill fann departementschefen (prop. s.
77) att något mera påtagligt praktiskt behov av särskilda bördsregler för dessa
fall inte fanns.

För
barn som inte vid födelsen får äktenskaplig börd skall faderskapet fastställas
genom erkännande eller dom (1 kap. 2 S FB). Dessa barn kallas i lagen för barn
utom äktenskap. Ingår föräldrarna till ett utomäktenskapligt

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 67

barn
äktenskap med varandra erhåller barnet härigenom äktenskaplig börd (1 kap. 3 S
FB), För att barnel genom föräldrarnas giftermål skall få äktenskaplig börd
fordras alltså att faderskapet till barnet fastställts genom erkännande eller
dom enligt de särskilda reglerna därom.

2.1.2
Talan om äktenskaplig börd

Den
äktenskapliga börden ger barnet en legal status som barn till mannen i
äktenskapet, Mannens faderskap till barnet är ett rättsligt faktum. Det innebär
t. ex. att en annan man inte kan erkänna faderskapet till barnet. Inte heller
kan det t. ex, i en arvstvist göras gällande att mannen inte är barnels rätte
far. Den enda möjligheten att angripa faderskapet är att föra talan om
äktenskaplig börd. Genom en sådan talan kan mannen eller barnel utverka
förklaring av domstol att barnet saknar äktenskaplig börd. Det bör dock
observeras att den äktenskapliga börd som kan angripas på detta sätt endast är
den börd som barnet har erhållit genom födelsen. Har ett barn som fölls utom
äktenskap och vartill faderskapet har fastställts genom erkännande eller dom
erhållit äkienskaplig börd genom föräldrarnas giftermål kan faderskapet till
barnel angripas endast genom talan om att erkännandet skall förklaras sakna
verkan eller genom ändring av domen med extraordinärt rättsmedel.

Bördstalan
kan i första hand väckas av den man som har ansetts vara far till barnel. Talan
skall i så fall riktas mot bamet eller, om barnet har avlidit, mot dess
arvingar.

Det
har ansetts lida barnet till skada om frågan om dess börd hålls öppen under
längre lid. Vissa talefrister har därför ställts upp. Enligt 2 kap. 1 S FB
måste mannen väcka sin talan inom tre år från det han fick kunskap om barnets
födelse. Har han inte varaktigt sammanbott med barnet föriängs fristen. Mannen
har i sådant fall alltid ett år på sig från det att talan som grundas på att
barnet har äktenskaplig börd har väckts mot honom och han har fåll del av denna
lalan.

Har
mannen emellertid erkänt barnet som sitt efter del att barnel fötts och efter
det att han fått vetskap om att modern under tid då barnet kan ha avlats haft
samlag med annan är han avskuren från möjligheten alt väcka talan om
äktenskaplig börd. Erkännandet behöver inte ha viss form eller ens vara
uttryckligt. Det måste emellertid innefatta ett bestämt uttryck för mannens
vilja att bamet skall anses som hans.

Har
mannen avlidit har hans arvingar vissa möjligheter att väcka talan mot barnet
eller, om bamet har avlidit, dess arvingar. För att mannens arvingar skall ha
rätt att väcka talan fordras att mannen själv inte vid sin död hade hunnit
försitta sin lid för väckande av talan. Även om mannen vid sitt frånfälle inte
hade försuttit sin rätt att väcka talan är hans arvingar avskurna från sin
talerätt, om mannen efter barnels födelse har erkänt barnet

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 68

som
sitt. Om mannens arvingar efter vad nu har sagts är berättigade att väcka talan
mot barnel måsle de instämma sin talan inom ell år från det de fick kunskap om
mannens död och barnets födelse. Tiden kan emellertid föriängas fördel fall att
mannen inte hade varaktigt sammanbott med barnet. Då föriorar mannens arvingar
inte sin rätt till talan förrän ett år har gått från det att anspråk grundat på
att barnet har äktenskaplig börd har framställts mot dödsboet.

Taleberättigad
är envar av de arvingar till mannen som näst efter eller jämte barnel är
berättigade lill arv efler honom. Var mannen gift men efterlämnar han förutom
barnet inga andra bröstarvingar, är hans efterarvingar berättigade att jämte
hustrun föra talan om barnets börd (2 kap. 2 S FB).

Vid
sidan om mannen och hans arvingar kan inga andra väcka bördstalan mot barnet.
En annan man som anser sig vara barnets rätte far har alliså inte sådan
talerält.

Även
barnet kan väcka talan om äktenskaplig börd. Barnets talan skall väckas mot
mannen eller, om han är död, hans arvingar. Barnels talan är inte inskränkt
till viss tid (2 kap, 3 S FB), Någon möjlighet för barnets arvingar att, om
barnet är avlidet, väcka talan om att barnet skall förklaras sakna äktenskaplig
börd ger lagen inte.

För
att talan om äkienskaplig börd skall kunna vinna bifall måste del utredas att
modem till barnet vid lid då barnet kan ha avlats har haft samlag med annan än
mannen. Vidare måsle det antas att barnet har avlats vid samlaget. Om
förhållandena inte är sådana att viss person, annan än den äkta mannen, måste
antas vara far till bamet fordras för vinnande av bifall till talan att det på
grund av barnets arvsanlag eller någon annan särskild omständighet kan hållas
för visst att den äkte mannen inte är far till barnet (2 kap, 4 S FB). Från de
nu återgivna bestämmelserna finns ett undantag för det fall att barnet har
avlats före äktenskapet eller under det att makarna efter domstols beslut eller
annars på grund av söndring har levt åtskilda.

1 sådant
fall får lalan bifallas, såvida det inle görs sannolikt att makarna

har haft samlag med varandra på tid då barnet kan ha avlats,

2.1.3
Faderskap till barn utom äktenskap

Som
nämnts i avsnittet 2,1,1 fastställs faderskapet till barn utom äktenskap genom
erkännande eller genom dom (1 kap. 2 S och 3 kap. 1 § FB). Erkännande, som kan
ske även före barnets födelse, skall göras skriftligen och bevittnas av två
personer. Om barnet inle har uppnått myndig ålder, skall erkännandet också
skriftligen godkännas av barnavårdsnämnden och av modern eller särskilt
förordnad förmyndare för barnet. Har barnet uppnått myndig ålder skall
erkännandet i stället godkännas av barnet självt (3 kap.

2 S
försia styckei FB). Barnavårdsnämnden får lämna sitt godkännande en

dast om det kan antas att mannen är far till barnet (3 kap. 2 S andra slycket

FB).

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 69

Ett
i behörig ordning avgivet faderskapserkännande kan enligt allmänna regler
förklaras ogiltigt av domstol på grund av tvång, föriedande eller villfarelse,
t. ex,, villfarelse om tiden för barnets födelse. Även om en sådan särskild
ogiltighetsgrund inte föreligger kan rätten förklara att erkännandet saknar
verkan, om det visas att mannen inte är far lill bamet.

För
fastställande av faderskap genom dom förutsätts i lagen att bamet eller dess
ställföreträdare instämmer den presumtive fadern till rälten med yrkande om att
han skall förklaras vara far lill bamet. Någon uttrycklig lagbestämmelse om att
en man är förhindrad att föra talan om att bli förklarad som far lill ett utomäktenskapligt
barn finns inte. Någon rält för honom att föra sådan talan har emellertid inte
ansetts föreligga (jfr NJA 1970 s. 347).

Rätten
skall förklara en instämd man vara far till barnel, om det är utrett att han
har haft samlag med barnets mor under tid då barnet kan ha avlats och det med
hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom
(3 kap. 3 S FB).

Regelmässigt
skall barnavårdsnämnden medverka vid utredningen och fastställandet av
faderskap till bam som ännu inte har nått myndig ålder. Det åligger nämligen
barnavårdsnämnden att sörja för all faderskapet till barn utom äktenskap
fastställs, om den som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd i riket eller
annars vistas här. Barnavårdsnämnden skall också sörja för att faderskapet till
annat barn utom äktenskap fastställs, om vårdnadshavaren begär del och bamet
är svensk medborgare (3 kap. 4 S FB). Enligt 12 S barnavårdslagen (1960:97)
finns möjlighet att delegera nämndens beslutsfunktioner till viss tjänsteman
hos nämnden.

Närmare
bestämmelser om förfarandet vid fastställande av faderskap till barn utom
äktenskap i fall då barnavårdsnämnd skall medverka är meddelade i en särskild
lag, lagen (1969:618) om fastställande av faderskapet till bam utom äktenskap.
För mål om fastställande av faderskap i andra fall gäller de allmänna
bestämmelserna om indispositiva mål i rättegångsbalken. Dessa bestämmelser blir
tillämpliga främst i sådana fall där barnet är myndigt. Vissa andra fall kan
också tänkas, t. ex. mål där bamet är utländskt och där vårdnadshavaren varken
är kyrkobokförd eller vistas i Sverige, men där svensk domstol dock anses
behörig att ta upp talan lill prövning enligt svensk rätt. Vissa av
bestämmelserna i faderskapslagen måste anses analogi tillämpliga i fall då
barnavårdsnämnd inte medverkar.

1
faderskapslagen anges närmare vad som åligger barnavårdsnämnden med avseende på
faderskapets fastställande. Där föreskrivs att barnavårdsnämnden skall försöka
ulreda vem som är far till barnet. För detta ändamål skall nämnden höra modem
och andra personer som kan ha upplysningar all lämna som är av belydelse för
uiredningen. Barnavårdsnämnden har rätt att vid utredningen erhålla biträde av
barnavårdsnämnd i annan kommun (2 5).

Om
faderskapsfrågan kan bedömas med tillräcklig säkerhet på grund av
barnavårdsnämndens utredning, bör barnavårdsnämnden bereda den man

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 70

som
enligt nämndens uppfattning är far till barnet tillfälle alt erkänna faderskapet
(3 §).

Enligt
4 S bör barnavårdsnämnden verka för att blodundersökning äger rum beträffande
modern, barnet och den som kan vara far till barnet, om denne begär det eller
anledning finns till antagande att modem haft samlag med mer än en man under
den tid då barnet kan vara avlat.

Barnavårdsnämnden
får under vissa i 5 S särskilt angivna förutsättningar lägga ned påbörjad
ulredning. Sålunda kan det finnas skäl att avbryta undersökningen om det visar
sig omöjligt att över huvud taget få några upplysningar till vägledning för
utredning av faderskapsfrågan (1). Del kan också vara så att modern under
konceptionstiden har haft samlag med fiera män och det redan tidigt står klart
att del inte går att ange vem som är far lill barnet (2). Även i fall
därsamtycke till adoption föreligger får utredningen avbrytas (3). Slutligen
får utredningen avbrytas, om denna eller en rättegång skulle vara till men för
bamet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes
psykiska hälsa (4).

Det
åligger barnavårdsnämnden att föra protokoll över vad som har förekommit vid
uiredningen och som är av betydelse för faderskapels fastställande (6 S).

Barnavårdsnämnden
skall bedriva utredningen skyndsamt. Om inte särskilda skäl föranleder annat
skall utredningen vara avslutad inom ett år från barnets födelse (6 S).

Kan
faderskapet inte fastställas genom erkännande åligger det barnavårdsnämnden
alt väcka talan mot den man eller de män som enligt den företagna utredningen
kan komma i fråga som far till barnet. Om det under målets handläggning kommer
fram att modern under konceptionsliden har haft samlag med man som inte stämts
in, skall som regel barnavårdsnämnden ansöka om stämning även på honom.
Tidigare kunde i samma rättegång talan riktas endast mot en man, även om ftera
män kunde komma i fråga för faderskapet. Med de nu gällande reglerna prövas
faderskapsfrågan i samma process beträffande alla män som kan komma i fråga (7
S).

Barnavårdsnämndens
taleplikt innebär en skyldighet för nämnden att väcka och utföra talan mot den
eller de män som enligt nämndens utredning kan komma ifråga. Den som blivit
stämd har rätt alt dra in utomstående som svarande i målet. Domstolen skall på
begäran av den instämde stämma den utpekade mannen och pröva frågan om hans
faderskap (8 S). 1 avliden mans ställe skall hans arvingar instämmas (9 S).

Barnavårdsnämnden
får inte utan skäl återkalla sin talan i faderskapsmål. Omständighetema kan
emellertid vara sådana att talan bör återkallas. Så kan t. ex. vara fallet om
endast en man kan komma i fråga och faderskapet erkänns under rättegången
elierom en av flera svarandeparter är oanlräfftar och av denna anledning
tillfredsställande utredning i målet inte går att få (14§).

Vid
sidan av barnavårdsnämnden är barnets vårdnadshavare eller för bar-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 71

net
förordnad särskild förmyndare behöriga att föra talan (7 §). Var och en som kan
föra lalan på barnets vägnar skall beredas lillfälle att yttra sig i målet (12
S). Det åligger rätten att vaka över att frågan om barnets börd blir
lillböriigen utredd (13 S).

I 15
S finns vissa bestämmelser om rättegångskostnad som gäller i stället för
motsvarande regler i 18 kap. rättegångsbalken. Enligt 15 S skall vardera parten
stå för sin kostnad i målet. Detta innebär att barnet inte blir skyldigt att
ersätta motparten för hans rättegångskostnad ens om käromålet ogillas. Då
barnet oftast torde vara berättigat att få sina egna kostnader ersatta genom
rättshjälpslagen torde processen alltså i de fiesta fall kunna genomföras utan
att barnet drabbas av någon ekonomisk uppoffring. Vidare meddelas i 15 S vissa
specialbestämmelser om ersättningsskyldighet försvarande och för parts ombud,
ställföreträdare eller biträde vid illojal eller försumlig processföring.

När
mål om fastställande av faderskap fullföljs till högre räll skall denna pröva
målet i hela dess vidd. Den högre rälten har också möjlighet att undanröja
lägre rätts dom och återförvisa målel till den domstol som först dömt i det, om
del befinns alt någon som inte är part i målet skäligen kan komma i fråga som
far lill barnet (16 S).

Faderskapslagen
innehåller också vissa bestämmelserom underhållsbidrag till barnet och modem
(19 och 20SS).

2.2
Vårdnad och underhåll 2.2.1 Vårdnad

Bestämmelserna
om vårdnad om bam återfinns i 6 kap. FB. Vårdnaden innefattar enligt dessa
bestämmelser en plikt för vårdnadshavaren att sörja för barnets person och ge
det sorgfällig uppfostran. Barnet skall erhålla uppehälle och utbildning efter
vad som är tillböriigt med hänsyn till föräldrarnas villkor, barnets egna
tillgångar och dess anlag (2 §), 1 vårdnaden ingår vidare plikten att utöva den
uppsikt över barnet som behövs med hänsyn till barnets ålder och övriga
omständigheter (3 S)- Vårdnaden om barn upphör när barnet har fyllt 18 år eller
ingått äktenskap (1 och 12 SS). 1 viss utsträckning har barnet redan före 18-årsåldern
getts behörighet att bestämma i ett för vårdnadsfrågan viktigt hänseende,
nämligen beträffande arbete (4 S).

I
vårdnaden ingår befogenhet och plikt att, i den omfattning lagen anger, besluta
i barnets personliga angelägenheter, Vårdnadshavaren kan besluta att lämna den
rent faktiska vården lill annan, exempelvis fosterföräldrar. Därigenom sker
ingen ändring i vårdnadshavarens bestämmanderätt för barnet. Det i lagen
använda begreppet vårdnad är alltså inte identiskt med den faktiska vården.
Vårdnadshavaren kan återta den faktiska vården om barnel, om han finner det
lämpligt.

För
barn i äktenskap är föräldrarna gemensamt vårdnadshavare (1 S). Be-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 72

stämmanderätten
tillkommer alltså dem båda i förening. Om en av föräldrarna på grund av
frånvaro, sjukdom eller annan orsak är hindrad att delta i beslut rörande
vårdnaden, vilket inte utan olägenhet kan uppskjutas, får bestämmanderätten
utövas av den andre. Denne för dock inte ensam fatta beslut av ingripande
betydelse för bamets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det (5
S). Vid längre tids förhinder för den ene av föräldrarna kan domstolen på
ansökan av den andre förordna att vårdnaden skall tillkomma honom ensam.
Detsamma gäller om den ene av föräldrarna gör sig skyldig till grovt missbruk
eller grov försummelse vid vårdnadens utövande, är hemfallen åt missbruk av
rusgivande medel eller för ett lastbart liv. Förordnande som nu nämnts kan
meddelas också på anmälan av allmän åklagare eller barnavårdsnämnd. Är båda föräldrarna
för längre tid förhindrade att delta i vårdnaden eller är båda på nyss angivet
sätt olämpliga som vårdnadshavare, kan domstolen överflytta vårdnaden på
särskilt förordnad förmyndare (6 S).

Reglerna
om föräldrarnas gemensamma vårdnad om barn i äktenskap bygger på
förutsättningen att de lever tillsammans. Upplöses familjegemenskapen skall
enligt 7 S domstolen bestämma vem av föräldrarna som skall ha vårdnaden om
barnen eller, om inte alla barnen bör stå under den enes vårdnad, hur de skall
fördelas mellan föräldrarna. 1 samband med dom på äktenskapsskillnad skall
domstolen självmant förordna angående vårdnaden om makarnas barn. Redan den
omständigheten att föräldrarna lever åtskilda på grund av söndring kan utlösa
sådant förordnande, men det krävs i så fall ansökan av endera.

I
7 S ges också vissa riktlinjer för domstolens avgörande av vårdnadsfrägan. Är
föräldrarna ense, skall domstolen meddela beslut i överensstämmelse med deras
önskan, såvida det inte är uppenbart stridande mot bamets bästa. Är föräldrarna
inte ense, skall domstolen besiämma "efter vad med hänsyn till barnets
bästa finnes skäligt". Om det med hänsyn till barnets bästa är uppenbart
att ingendera av föräldrarna bör utöva vårdnaden, skall denna anförtros åt
särskilt förordnad förmyndare.

När
vårdnaden om barn i äktenskap tillkommer föräldrarna gemensamt och den ene dör,
blir den efterievande automatiskt ensam vårdnadshavare (8 S). Om vårdnaden
tillagts den ene av föräldrarna och denne dör, skall domstolen förordna den
andre till vårdnadshavare, såvida inte vårdnaden med hänsyn till barnets bästa
bör anförtros åt särskilt förordnad förmyndare. Motsvarande gäller om den av
föräldrama som ensam har vårdnaden blir för längre tid förhindrad att utöva
vårdnaden eller gör sig skyldig till grov försummelse etc. (9 S)-

Barn
utom äktenskap står enligl 12 S under moderns vårdnad. Är föräldrarna ense om
att fadern i stället skall ha vårdnaden, skall domstolen på anmälan förordna
honom till vårdnadshavare, om det inle är uppenbart stridande mot barnets
bäsla. Är föräldrarna inte ense skall rätten på ansökan av fadern överföra
vårdnaden till honom, om det finnes skäligt med hänsyn

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 73

till
barnets bästa. Finnes den av föräldrama som har vårdnaden inte vara lämplig alt
utöva vårdnaden eller dör han, skall domstolen på ansökan av den andre
föräldern eller på anmälan av allmän åklagare eller barnavårdsnämnd överflytta
vårdnaden på den andre, såvida inte med hänsyn till barnets bästa vårdnaden
finnes böra anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.

1
fråga om såväl barn i som utom äktenskap gäller att förälder som är skild från
vårdnaden har rätt till umgänge med barnet, om inte särskilda omständigheter
föranleder annat. Kan överenskommelse inte träffas med vårdnadshavaren, för
domstolen bestämma om umgängesrätten (10 S)-

Av
domstol meddelade beslut i vårdnadsfrågor kan omprövas när väsentligt ändrade
förhållanden påkallar det (13 S),

Vårdnaden
är att skilja från förmynderskapet, vilket avser förvaltningen av barnets
egendom, till den del denna inte tillkommer barnet självt eller annan, saml
befogenheten att företräda barnet i ekonomiska angelägenheter. Beslämmelser om
vem som skall vara barns förmyndare finns i 11 kap. FB. 1 lagen har de båda
funktionerna förmyndare och vårdnadshavare i princip kopplats samman. För
underårigt barn i äktenskap är sålunda enligt huvudregeln föräldrarna gemensamt
förmyndare (II kap. I S första stycket) och för barn utom
äktenskap är modern förmyndare (II
kap. 2S första punkten). Förordnas att
vårdnaden om bam i äktenskap skall tillkomma endast den ene av föräldrarna
eller överflyttas vårdnaden om barn utom äktenskap på fadern, blir den sålunda
utsedde vårdnadshavaren också ensam förmyndare (11 kap. I S andra stycket och 2
S andra punkten). Förmyndare kan entledigas, om han prövas vara olämplig som
förmyndare (11 kap. 9 S). Vårdnaden och förmynderskapet kan i sådant fall komma
alt utövas av olika personer. Detsamma blir fallet om vårdnadshavaren själv är
omyndig och av denna anledning inte kan vara förmyndare (11 kap. 4 S) samt om
det bestämls att en av flera särskilt förordnade förmyndare endast skall ha
vårdnaden om barnel och inte delta i handhavandet av barnets övriga
angelägenheler (13 kap. 8S andra stycket andra punkten).

2.2.2
Underhållsskyldighet

Bestämmelser
om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn finns intagna i 7 kap. FB.
Enligt 1 S detta kapitel skall föräldrarna stå för kostnaden för barnets
uppehälle och utbildning i den mån barnet inte har egna tillgångar.
Underhållsskyldigheten upphör inte i något fall förrän barnet har fyllt 16 år.
Den kan utsträckas längre beroende på föräldrarnas ekonomiska möjligheter och
barnets förmåga att tillgodogöra sig vidare utbildning. Någon maximiålder finns
inte angiven men enligt 20 kap. 11 S FB för domstol inte mot den
underhållsskyldiges bestridande fastställa underhållsbidrag för tiden efter det
att barnet har fyllt 18 år, innan det kan tillföriitligen bedömas om
underhållsskyldighet föreligger därefter. 1 kostnaden för barnets un-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 74

derhåll
skall var och en av föräldrarna ta del efter sin förmåga (7 kap. 2 S första
styckei). Är del bara den ena av föräldrarna som har vårdnaden om barnet skall
den andra betala underhållsbidrag (2 S andra styckei). Ett undantag från denna
regel gäller för del fall all endast den ena av två makar är vårdnadshavare för
makarnas barn och makarna lever tillsammans. Då gäller de allmänna reglerna i
giftermålsbalkens 5 kap, om att båda makama är skyldiga att efter förmåga bidra
till familjens uppehälle. Make som underiåter detta kan på ansökan av den
andre av domstol förpliktas att utge bidrag. Detta bidrag är emellertid tänkt
att tillkomma vederbörande make och kan avse en summa för hela familjens
underhåll.

Även
gentemot styvbarn föreligger underhållsskyldighet. Så länge äktenskapet består
är nämligen make skyldig att i mån av förmåga jämte andra maken bidra till
underhållet för den andre makens barn, om den maken har vårdnaden om barnel (7
kap, 4 S FB), Den underhållsskyldighet som på detta sätt åvilar styvförälder
innebär inte någon ändring i underhällsskyldigheten för den av bamets
föräldrar som inle har vårdnaden om del (4 S andra stycket).

Betalning
av underhållsbidrag skall erläggas i förskott för kalendermånad, om inte annat
har bestämts av domstol eller, såvitt gäller barn utom äktenskap, i avtal om
underhållsbidrag som har slutits under medverkan av barnavårdsnämnd (6 S).
Underhållsskyldig som erlägger bidrag i förskott utöver vad han är skyldig att
betala blir inte därigenom befriad från alt betala bidrag för varje period som
den extra förskottsbetalningen avser.

Underhållsbidraget
kan fastställas genom avtal mellan representant för barnet och den
underhållsskyldige. Ett sädant avtal medför inte hinder för barnet att, såvitt
gäller underhållsbidrag i framtiden, fordra högre underhållsbidrag (7 S första
stycket). Gäller avtalet underhåll lill barn utom äktenskap, är det dock
bindande för barnet om det har slutits genom skriftlig och bevittnad handling
och godkänts av barnavårdsnämnd (7 S andra stycket).

Om
parterna inte kan träffa frivillig uppgörelse om underhållsbidrag finns
möjlighet för den underhållsberälligade alt vid domstol yrka förpliktande för
den underhållsskyldige all utge underhållsbidrag. Har bidraget bestämts av
domstol blir del givelvis bindande för bägge parter.

Även
om underhållsbidraget har bestämls genom dom eller under medverkan av
barnavårdsnämnd enligt 7 S andra styckei, har båda parter möjlighet att hos
domstol påfordra ändring av bidraget under åberopande av väsentligt ändrade
förhållanden. Den underhållsskyldige kan under samma förutsättning begära
jämkning av bidraget i fall då del föreligger ett avtal om underhållsbidrag som
är bindande endasl för honom och inte för den underhållsberälligade (8 S),

Även
om underhållsbidrag har fastställts alt ulgå lill dess barnet har nått viss
ålder, medför detta inte hinder att begära underhållsbidrag för tid därefter,
oberoende av om det föreligger väsentligt ändrade förhållanden eller inte (8
S).

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 75

När
del gäller underhållsbidrag till barn utom äktenskap kan bidraget bestämmas att
utgå med ett belopp en gång för alla. Det krävs i så fall avtal som har
godkänts av barnavårdsnämnd (7 S andra stycket). Ett sådant avtal är bindande
för båda parter och kan inle jämkas ens vid väsentligt ändrade förhållanden (8
S andra stycket).

Har
avtal om underhållsbidrag till barn slutits mellan makar inför förestående
äktenskapsskillnad kan avtalet jämkas av domstol, om det är uppenbart obilligt
mol ena maken. Talan härom måste emellertid väckas inom ett år från del
äktenskapsskillnaden meddelades (9 S).

Alla
underhållsbidrag som enligt det sagda utgår lill barn enligt avtal eller dom
förändras automatiskt i takt med penningvärdet enligl bestämmelserna i lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. Statistiska centralbyrån
beslutar varje år om och med vilket procenttal bidragen skall ändras. Hittills
har höjningar skett åren 1967(7 %), 1970(10 96), 1971 (9 96), 1973 (10 96),
1974 (6 96) och 1975 (11 %).

Enligl
lagen (1964:143) om bidragsförskott skall bidragsförskott av allmänna medel i
vissa fall utgå då barn står under vårdnad av bara den ena eller ingen av
föräldrarna.

Bidragsförskottet
utgår i förhållande till den av föräldrarna som inte har vårdnaden om barnel
och som därför är underhållsskyldig gentemot barnet. Det uppgår till ett åriigt
belopp motsvarande 40 % av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. F. n. utgör bidragsförskottet alltså 3 760 kr. Har ingen av
föräldrarna vårdnaden om barnet utgår bidragsförskott i förhällande till båda
föräldrama. I så fall utgör förskottet 30 % av basbeloppet, eller f. n. 2 820
kr om året, i förhållande till vardera föräldern.

Om
den underhållsskyldige betalar underhållsbidrag i faslställd ordning utgår
förskoll med ett belopp motsvarande skillnaden mellan underhållsbidragels
belopp och det belopp som motsvarar 40 resp. 30 % av basbeloppet. Betalar den
underhållsskyldige i underhållsbidrag ett belopp som för år överstiger 40
resp. 30 96 av basbeloppet utgår således inte något bidragsförskott.

För
att förebygga missbruk gäller vidare att bidragsförskottet inte utgår med högre
belopp än det fastställda underhållsbidraget, om vårdnadshavaren utan giltigt
skäl underiåter all medverka lill att fö underhållsbidraget höjt.

Bidragsförskott
utgår vidare inte alls om vårdnadshavaren utan giltigt skäl underiåter att
medverka till att få underhållsbidrag eller faderskapet lill barnet fastställt.
Inte heller utgår bidragsförskott, om det finnes uppenbart att den underhållsskyldige,
även om han inte betalar underhållsbidrag, på annat sätt sörjer för att barnet
erhåller moisvarande underhåll. Viktigt i sammanhanget är också att
bidragsförskott inte ulgår om den underhållsskyldige bor tillsammans med
barnet,

Familjelagssakkunniga
(Ju 1970:52), som enligt sina direktiv har till uppdrag att se över nuvarande
regler om familjerättslig underhållsskyldighet, har låtit göra en skattning av
anlalel underhållsberälligade barn i landet. Denna visar att det år 1973 fanns
ungefär 371 000 sådana barn samt att bidragsförskott samtidigt helt eller
delvis utbetalades till 190 000 barn.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 76

2.3
Överflyttning av barn

Den
rättsliga vårdnaden innefattar befogenhet att bestämma om barnets vistelseort.
Vårdnadshavaren kan lämna barnet till annan för den rent faktiska vården men
har alltid rätt att ta barnet till sig, om inle annat föreskrivs i lag. Vidare
gäller att förälder som är skild från vårdnaden och som har utverkat domstols
beslut om viss umgängesrätt har rätt att få barnet utlämnat till sig för
umgängesrättens utövande.

Lämnas
barnet inte ut till vårdnadshavaren eller den umgängesberältigade föräldem när
dessa enligt vad här har sagts har rätt till det kan de begära medverkan av
myndighei för att få bamet överfiyttat lill sig. Beslämmelser härom finns
intagna i 21 kap, FB som handlar om verkställighet av dom eller beslut rörande
vårdnad m. m. Närmare föreskrifter om tillämpningen av 21 kap. är meddelade i
kungörelse (1967:715),

Överflyttning
av barn kan få formen av verkställighet av domstols dom eller beslut om vårdnad
eller umgängesrätt eller om överiämnande av barn i annal fall (I S). Ansökan om
verkställighet görs hos länsrätten och riktas mot motparten i det mål eller
ärende vari domen eller beslutet har meddelats. Vistas barnet hos annan än
motparten kan domen eller beslutet inte åberopas som grund för verkställighet
mot denne. Vårdnadshavaren har emellertid i delta fall möjlighet alt jämlikt 6
S påkalla länsrättens åtgärd för att genom handräckning få barnet överflyttat
till sig. På samma sätt har den ena av två föräldrar som gemensamt har
vårdnaden om sitt barn möjlighet alt enligl 7 S påkalla åtgärd för barnets
överiämnande av länsrätten, om den andre har fört bort barnet egenmäktigt eller
håller kvar barnet utan beaktansvärt skäl.

1
samtliga fall skall länsrätten verka för att överfiyiiningen av barnet sker
frivilligt. För det ändamålet kan länsrätten uppdra åt ledamot i barnavårdsnämnden
eller åt tjänsteman inom barnavården att verka för att den som har hand om
barnet frivilligt överlämnar del.

Om
frivillig överflyttning från början anses utsiktslös eller om försök att få
barnet överiämnat på frivillig väg har misslyckats, kan länsrätten förordna om
verkställighet enligt 1 S eller om överflyttning enligt 6 eller 7 S-
Förordnandet kan förenas med ett vitesföreläggande eller med ett beslut om att
barnet skall hämtas genom polismyndighets försorg (3 S). Om särskilda skäl
föreligger, får länsrätten också för att underiätta barnets överflyttning
föreskriva att barnet tillfälligt skall omhändertas på lämpligt sätt.

Verkställighet
eller handräckning skall vägras, om barnet har fyllt femton år eller nått sådan
mognad att dess vilja bör beaktas och barnet motsätter sig överflyttning,
såvida länsrätten inte finner sådan nödvändig av hänsyn till barnets bästa (4
S). Verkställighet kan vidare vägras om det är uppenbart att förhållandena
ändrats väsentligt sedan allmän domstols dom eller beslut meddelades och det av
hänsyn lill bamets bästa är påkallat alt ändring beträffande vårdnad eller
umgängesrätt prövas av allmän domstol (5 S första stycket). Verkställighet och
handräckning för även i annat fall vägras, om

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 77

risk
som ej är ringa föreligger för skada på barnets kroppsliga eller själsliga
hälsa (5 S andra stycket).

Länsrättens
beslut skall lända till omedelbar efterrättelse om ej annat förordnas (12 S)-
Besvär över länsrätts beslul prövas av kammarrätt. Enligt 28 S
förvaltningsprocesslagen (1971:291) kan kammarrätten förordna att det
överklagade beslutet tills vidare inte skall gälla (beslut om inhibition) och
även i övrigt förordna rörande saken. Efter prövningstillstånd kan besvär över
kammarrättens beslut prövas av regeringsrätten. Besvär över kammarrätts beslut
angående inhibition prövas utan prövningstillstånd.

Det
åligger länsrätten att genast underrätta polismyndigheten om sådani beslut om
hämtning som omedelbart länder till efterrättelse. Anförs besvär över ett
sådant beslut, skall länsrätten omedelbart underrättas härom och i sin tur
underrätta polismyndigheten. Har denna då ännu inte hunnit verkställa
hämtningsbeslutet, för åtgärd för verkställighet inte vidtas förrän
in-hibitionsfrågan avgjorts. Länsrätten skall underrättas om utgången i
inhi-bitionsfrågan och vidarebefordra meddelande härom till polismyndigheten
(17, 18, 20 och 24 SS tillämpningsföreskrifterna).

2.4
Rättegångskostnad i vårdnadstvister

1
vårdnadsmål liksom i andra tvistemål ådrar sig parterna ofta rättegångskostnader.
Det gäller bl. a, kostnader för bevisning i målet, för rättegångsombud och för
partens resor till och från domstolsförhandlingarna. Åtnjuter denenskildeallmän
rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429) betalar staten helt eller delvis
dessa kostnader. Härmed är emellertid inle sagt att staten slutgiltigt skall
slå för kostnaderna. Bestämmelserna i lag om parts rättegångskostnad äger
nämligen tillämpning i fråga om kostnaderna för rättshjälpen. Detta innebär
bl, a. att motparten kan förpliktas att ersätta staten för utgiven rättshjälp.

De
allmänna bestämmelserna om rättegångskostnader vid domstol återfinns i 18 kap.
rättegångsbalken. De anger hur parternas rättegångskostnader slutligt skall
fördelas mellan dem. Huvudregeln är alt part som föriorar målet, den tappande,
skall ersätta motparten för hans kostnader (1 S). Det innebär att den tappande
för betala både sina egna rättegångskostnader och motpartens. Åtnjuter den
tappande parten allmän rättshjälp betalar staten visseriigen hell eller delvis
hans egna rättegångskostnader men parten måsle likväl ersätta motparten dennes
kostnader. Åtnjuter ock.så motparten allmän rättshjälp för den tappande parten
ersätta staten för vad som har utgått som rättshjälp till denne,

I
vissa fall kan rätten emellertid göra avsteg från huvudregeln och förordna att
vardera parten skall bära sin kostnad, dvs, förordna om kvittning av
kostnaderna. Det gäller sådana mål där rättsförhållandet inte kan bestämmas på
annat sätl än genom dom (2 S), t-ex. mål om äktenskapsskillnad, äktenskaplig
börd och vårdnad om barn. Även om parterna är ense i den fråga som målet rör
måste de gå till domstol, efiersom de inte själva kan

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 78

upplösa
sitt äktenskap, förklara att barnet saknar äktenskaplig börd eller förordna om
vårdnaden. Rättegångskostnaderna framstår i dessa fall som en utgift som
parterna måste åta sig för att uppnå det av dem gemensamt eftersträvade målet.
Av förarbetena till bestämmelsen framgår alt avsikten är att möjligheten att
kvitta kostnaderna enligt 2 S skall användas mycket sparsamt och att
huvudregeln även i sådana mål som avses i paragrafen skall vara att den
lappande skall ersätta den vinnande för hans rättegångskostnader. Detta bör
även i fiertalet fall gälla kostnadema i högre rätt i sådana mål (NJA II 1943
s. 227-228 och 241),

Bestämmelserna
i 1 och 2 SS kompletteras av bl, a, vissa regler i 3 och 6 SS om
ersättningsskyldighet för part som gör sig skyldig lill illojal eller försumlig
processföring och därmed onödigtvis åsamkar motparten rättegångskostnader. 3 S
avser fall då vinnande part uppsåtligen eller genom försummelse har föranlett
onödig rättegång. Rätten skall i sådani fall förordna att den vinnande skall
betala motpartens rättegångskostnader eller också att vardera parten skall bära
sin kostnad. 6 S gäller försumlighet under själva rättegången. Ena parten kan
t. ex. genom alt utebli från rätten eller genom att göra invändning eller
påstående som han insett eller bort inse saknar fog eller på annat sätt genom
vårdslöshet eller försummelse vålla kostnad för motparten. Sådan kostnad blir
den försumlige skyldig att ersätta, oberoende av hur kostnaderna i målet i
övrigt skall fördelas mellan parterna.

Bestämmelserna
i 3 och 6 SS gäller oberoende av om det är parten själv eller hans biträde,
ombud eller ställföreträdare som har vållat den onödiga kostnaden. I del senare
fallet kan emellertid representanten åläggas att jämte parten solidariskt svara
för kostnaderna (7 S).

18
kap. 5 S innehåller bestämmelser om rättegångskostnadernas fördelning då målet
inte har prövats i sak. Avvisas kärandens talan, skall han anses som tappande
och alltså ersätta svaranden för hans rättegångskostnader.

Förlikas
parterna skall vardera parten bära sin kostnad, om inte annat har avtalats.
Denna bestämmelse kan inte bli aktuell i ett vårdnadsmål, eftersom parterna
inte kan träffa förlikning om vårdnaden.

Målel
kan också avskrivas, sedan käranden återkallat sin lalan eller uteblivit. Han
blir då skyldig att ersätta motparten för hans rättegångskostnader, om inte
särskilda skäl föranleder annat. Att käranden återkallar sin talan kan bero på
alt han funnit att han inte kan vinna bifall till den. 1 så fall bör han
förpliktas all betala svarandens kostnader. Beror återkallelsen i stället på
att svaranden har medgivit käromålet, t, ex. gått med på alt betala den fordran
som käromålel gäller, har käranden i princip vunnit målet. 1 ett sådani fall
bör sådana särskilda omständigheter anses föreligga att käranden inte skall
förpliktas ersätta svarandens rättegångskostnader.

18
kap. 4 S behandlar det fallet att parterna har ömsom vunnit och föriorat.
Käranden kan t. ex. ha framställt fiera yrkanden och vunnit ett och föriorat
det andra. Om det som ena parten tappat är av endast ringa betydelse skall

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 79

han
ha full kostnadsersättning. I annat fall kan domstolen välja mellan två olika
alternativ. Kan kostnaderna för de olika yrkandena klart särskiljas, skall
ersättningsskyldigheten bestämmas med hänsyn därtill. Om detta inte går för
vardera parten bära sin kostnad eller den ene av dem tillerkännas jämkad
ersäitning (4 S första stycket). Motsvarande regler skall gälla för det fall
att ett yrkande har endast delvis bifallits (4 S andra stycket).

Högre
rätts befattning med rättegångskostnaderna i ett mål avser fördelningen mellan
parterna av dels kostnaderna i underrätten, dels kostnaderna i den högre
rätten. Vad gäller underrättskostnaderna blir fördelningen av dessa beroende
på utgången i målel i den högre rätten. Har käranden vunnit i försia instans
och därför enligt 18 kap. 1 S fött ersäitning för sina rättegångskostnader där
men föriorat i hovrätten, skall denna alltså ålägga käranden att ersätta
svaranden för dennes kostnader i första instans. Vad gäller kostnaderna i den
högre instansen gäller alt skyldigheten att ersätta dessa skall bestämmas med
hänsyn till den utgång målet får där (18 kap. 15 S).

Det
bör slutligen också nämnas att domstolen inte kan ingå i prövning av frågan vem
av parterna som skall stå för rättegångskostnaderna, om inte detta har yrkats i
målet. Domstolen kan inte heller döma ut mer än vad som har yrkats eller mindre
än vad som har medgivits.

Emellertid
skall rätten självmant se till att statsverket tillerkänns ersättning, då
delta är föreskrivet. Om t, ex. den vinnande parten har beviljats allmän
rättshjälp i målet skall den lappande föreläggas att utge ersättning härför
till statsverket (18 kap. 13 S RB jämfört med 31 S rätlshjälpslagen). Rätten
prövar också självmant om rätiegångskostnadsersättningen skall sättas ned med
hänsyn exempelvis till att käromålel har bifallits endasl delvis (4 S) eller
alt den vinnande parten har gjort sig skyldig till vårdslöshet (6 S).

2.5
Avgift för vård av omyndigs värdehandlingar

Aktier,
obligationer, pantbrev, skuldebrev och andra sådana värdehandlingar som
tillhör omyndig skall enligt 15 kap, 8 S föräldrabalken (FB) sättas ned i öppet
förvar i den omyndiges namn hos riksbanken eller annan bank. Nedsättning
behöver dock ske endast om handlingarnas sammanlagda värde överstiger 5 000 kr.
Om fiera underåriga syskon har gemensam förmyndare, skall värdehandlingarna
räknas samman. Fr, o, m, den 1 januari 1976 gäller (SFS 1974:1038) alt
nedsättning behöver ske endast om handlingarnas sammanlagda värde överstiger
ett belopp moisvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring saml all förmyndaren därvid skall räkna samman
värdehandlingarna i samtliga förmynderskap som han innehar.

De
nedsatta handlingarna skall under överförmyndarens tillsyn vårdas i enlighel
med bestämmelserna i lagen (1924:322) om vård av omyndigs

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 80

värdehandlingar
(VL).

Jämlikt
1 S VL ansvarar banken för de nedsatta värdehandlingarnas förvaring och
förvaltning enligl de närmare bestämmelsema i 2-7 SS VL. För sin vård av
värdehandlingarna för banken tillgodoräkna sig en åriig avgift som inte får
överstiga, när del gäller inhemska värdehandlingar två kronor och när det
gäller utländska värdehandlingar en krona för varje påbörjat tusental kronor av
handlingarnas värde (8 S VL).

Beträffande utländska
värdehandlingarär banken ansvarig endast förderas förvaring medan bankens
åligganden i fråga om inhemska värdehandlingar är mycket omfattande och innebär
att banken generellt sett är skyldig all vidla alla de åtgärder som krävs för
iakttagande av den omyndiges rätt i avseende på värdehandlingarna, dock endast
under förutsättning alt erforderiiga uppgifter kan anskaffas av banken utan
väsenilig omgång eller tidsutdräkt. Inom ramen för denna skyldighet anses
depositionen medföra rält för banken alt företräda den omyndige. Åtgärder som
banken vidtar inom området för sitt uppdrag blir således bindande såväl för den
omyndige som för iredje man utan all förmyndaren givit banken särskilt bemyndigande.

De
nu gällande förvaringsavgifterna fastställdes år 1963. Genom en lagändring år
1974 (SFS 1974:1042) har emellertid bestämts att de skall höjas till tre kronor
resp. två kronor för varje påbörjat tusental kronor av handlingarnas värde.
Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1976.

3 Reformkrav

3.1
Faderskap till barn

När
det gäller de nuvarande bördsreglerna har kritik bl. a. i riksdagen riktats mol
att en frånskild man skall anses som far till ett barn som föds efler
äktenskapets upplösning men på sådan tid att det kan ha avlats dessförinnan. I
en motion lill 1974 års riksdag (mot. 1974:650) yrkades att bördsreglerna i
dessa delar skulle bli föremål för utredning.

I motionen framhölls all
gällande bördsregler och anvisningar för folkbokföringsmyndigheterna i
praktiken medför alt ett barn, som har fötts efter del att modern fött
äktenskapsskillnad, kan bli antecknat som fött i hennes äktenskap, även om det
förfiutit avsevärd lid sedan hon sammanbodde med sin förre man. Detta
förhållande måste anses högst otillfredsställande från såväl humanitär som
rättslig synpunkt. Kvinnan måste

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 81

i
den angivna situationen nämligen konfronteras med sin förre make inför domstol
för att fö förklarat att barnet saknar äktenskaplig börd. Till dess
domstolsutslagel blivit klart är barnet kyrkobokfört som barn till den f d,
äkta mannen, vilket innebär att det har arvsrätt och skulle fö barnpension
genom ATP, grupplivförsäkring m. m. efter honom, om han avlider innan,
bördsfrågan hunnit klaras upp. Däremot saknar barnet arvsrätt, rätt till pension
m. m. efter den "rätte" fadern till dess domen har vunnit laga kraft
och denne därefter hunnit i laga ordning erkänna faderskapet.

I
motionen påpekades vidare att ett nytt äktenskap klart prioriteras i förhållande
till ett sammanboende i sådana fall som det härar fråga om. Gifter nämligen en
frånskild kvinna om sig så snart efter äktenskapsskillnaden att barn som föds
under det nya äktenskapet kan vara avlat i det gamla antecknar
folkbokföringsmyndigheten mannen i det senare äktenskapet som far till barnet.
Flyttar hon däremot samman med annan man utan att ingå nytt äktenskap antecknas
i moisvarande fall mannen i det upplösta äktenskapet som far till barnet.
Enligt motionen måste det anses.rimligt att samma regler skall gälla för gifta
som för ogifta i bördsfrågor. Reglerna borde därför ändras så att ett barn som
föds efter det att äktenskapsskillnaden vunnil laga kraft alltid betraktas som
fött utom äktenskapet.

Lagutskottet
inhämtade utlåtande över motionen från hovrätten över Skåne och Blekinge samt
socialstyrelsen. På begäran av utskottet avgavs därjämte yttranden av Sveriges
advokatsamfund, Sveriges socialtjänsteman-naförbund. Centerns kvinnoförbund.
Folkpartiets kvinnoförbund, Moderata samlingspartiets kvinnoförbund, Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund och Svenska kvinnors vänsterförbund.

Samtliga
remissinsianser med undantag för Moderata samlingspartiets kvinnoförbund
tillstyrkte att reglerna för äktenskaplig börd blev föremål för utredning.
Några remissinsianser underströk att en utredning borde omfatta reglema i
stort och inle vara avgränsad på det sätt som förordats i motionen. Hovrätten
över Skåne och Blekinge ansåg bl. a. att det å ena sidan borde beaktas att den
gällande regeln om bördspresumtion allmänt sett kan vara till barnels bästa och
därför inle bör uppges, Å andra sidan bildar denna regel ett hinder, när del
gäller alt bestämma det biologiskt rikliga faderskapet. Genom uppdelningen i
vissa situationer av denna bestämning på en bördsprocess och en
faderskapsprocess försvårades stundom ett utnyttjande av de förbättrade metoder
att bestämma faderskapet som den medicinska vetenskapen under de senaste
decennierna har tillhandahållit. Med hänsyn härtill ansåg hovrätten det
påkallat att bördsreglerna i sin helhet sågs över och att därvid värdet och
omfattningen av en presumtion på detta område övervägdes. I samband härmed
måste processuella regler för tvister om faderskap i och utom äktenskap också
granskas.

Socialstyrelsen
framhöll bl.a. att det säkerligen förhåller sig så att barn

6 Riksdagen 1976. I saml. Nr 170

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 82

som
föds efter det att äktenskap har upplösts i mycket liten utsträckning har
moderns förre make till far. Genom att alltid betrakta sådana barn som födda
utom äktenskap skulle förfarandet med alt faslslälla faderskapet förenklas.
Eventuellt skulle kunna övervägas att på svagare indikationer än vad som nu
gäller för fastställande av faderskap till barn utom äktenskap presumera att f.
d. make är far till barn som föds efter äktenskapels upplösning, i de fall då
ingen annan man kan utpekas som far till bamet. I sådana fall borde det
eventuellt inte tillåtas den f. d. maken att föra processen mot bamet på samma
villkor som annan man.

Sveriges
advokatsamfund underströk att gällande bördsregler är givna väsentligen till
skydd för barnel. Den ifrågasatta äktabördspresumiionen är ägnad att sätta barn
i äktenskap i en bättre ställning än barn utom äktenskap. För att nå en ökad
likställighet borde man enligt samfundet eftersträva en förbättring av de
utomäktenskapliga barnens rättsställning framför en försämring av de
inomäktenskapliga barnens. Samfundet underströk också all man borde beakta
verkningarna av de nya reglerna om äktenskapsskillnad.

Folkpartiets
kvinnoförbund ansåg bl. a. att man i skilsmässofall borde kunna betrakta bamet
som avlat inom äktenskapet, om barnet föds inom nio månader efter det att
makarna eller en av dem har begärt äktenskapsskillnad och makama är ense om
faderskapet. Om endera maken däremot bestrider faderskapet, borde detta
fastställas på samma sätt som för utomäktenskapliga barn.

Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund påpekade att den nya äktenskapslagstiftningen
genom den nedkortade tiden för skilsmässoförfarandet visseriigen kunde komma
att minska de problem som aktualiserades i motionen men att detta inte gjorde
svårigheterna mindre för dem som problemen ändå kom att gälla. Samhället
strävar i princip efter att ställa sig neutralt till olika samlevnadsformer.
Förbundet ansåg att samhället också i denna situation måste ha regler som
möjliggör en neutral bedömning av faderskapet, vilket skulle bli fallet med den
i motionen föreslagna lösningen.

Svenska
kvinnors vänsterförbund tillstyrkte motionsförslaget men tillfogade att
utredningen även borde omfatta de fall där modern ännu ej är frånskild men
sammanbor med en annan man och fått barn med denne som vill erkänna
faderskapet.

I
sill belänkande (LU 1974:27) påpekade lagutskottet att de nackdelar som
påtalats i motionen viserligen i någon mån minskal genom att hemskillnadsåret
fr.o.m. den 1 januari 1974 har avskaffats och ersatts med en sex månaders
betänketid, som dessutom inte behöver tillämpas om makarna saknar barn och är
ense om att skiljas. Härtill kom att frågan numera komplicerades av att makarna
under betänketiden kan leva samman. Det kunde då synas naturligt att utgå från
att äkta mannen är far till bam, som föds kort tid efter det att äktenskapet
har upplösts. Nackdelarna med

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 83

gällande
regler om bördspresumtion var enligl utskottets mening likväl så betydande alt
reglerna enligt utskottets mening borde bli föremål för en översyn. Utskottet
framställde att riksdagen hos regeringen skulle begära en sådan översyn.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottels hemställan (rskr 1974:292).

Även
mol bestämmelserna om lalan angående äktenskaplig börd har det riktals kritik i
riksdagen. I en motion innevarande år (1975:455) har yrkats att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av 2 kap. 1 S föräldrabalken att
bördstalan för föras utan tidsbegränsning. I motionen framhölls att det
inträffar att mannen först efter preklusionstiden utgång, ofta i samband med
skilsmässa, misstänker att han ej är far till barn som fötts inom äktenskapet.
Mannen saknar då möjlighet att väcka talan mot barnet men undgår inte sin
underhållsskyldighet. Vidare behåller barnet sin arvsrätt, I sådana fall är det
bara barnet som har rätt att väcka talan, I motionen framhölls att samma
grundprincip som förestavat reglerna i faderskapslagen, nämligen det allmänna
intresset att ett faderskap blir rätt fastställt, borde gälla även talan om
äkienskaplig börd. Om en man genom blodprov kan bevisa alt han inte är far till
ett i äktenskapet fött barn borde han enligl motionen ha samma möjlighet som
barnet att utan tidsbegränsning föra bördstalan.

I
sitt belänkande över motionen erinrade lagutskottet (LU 1975:14) om att
riksdagen tidigare hemställt hos regeringen att bördsreglerna i sin helhet
skulle ses över. Med anledning av att den begärda översynen hade påbörjats inom
justitiedepartementet och till att resultatet av översynen snart kunde väntas
bli redovisat fann utskottet det inle påkallat med någon ytteriigare åtgärd
från riksdagens sida med anledning av motionen. Riksdagen anslöt sig lill
utskottets uppfaltning,

3.2
Vårdnad och underhåll

Den
partiella reform av den familjerätlsliga lagstiftningen som trädde i kraft den
1 januari 1974 (SFS 1973:645-660) medförde betydelsefulla ändringar i fråga om
vårdnaden om barn utom äktenskap. Tidigare gällde att modem automatiskt var
barnels vårdnadshavare och alt fadern kunde tillerkännas vårdnaden endast om
han visade att modern var olämplig som vårdnadshavare. Enligt de nya
bestämmelsema är däremot föräldrarna likställda när det gäller rätten att
efter särskild prövning fö sig tillerkänd vårdnaden om barnet. Den nya
lagstiftningen har däremot inte medfört några förändringar med avseende på
frågan om ogifta föräldrars möjlighet att gemensamt fö den rättsliga vårdnaden
om sina barn. Delta hade emellertid föreslagits i familjelagssakkunnigas
betänkande (SOU 1972:41) Familj och äktenskap I, som låg till grund för
propositionen (1973:32) i ämnet. De sakkunniga föreslog att samlevande
frånskilda föräldrar och samlevande

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 84

föräldrar
till barn utom äktenskap skulle fö möjlighet att gemensamt handha vårdnaden om
och förmynderskapet för sina barn på samma sätt som föräldrar som är gifta med
varandra. Föräldrar som önskade utnyttja denna möjlighet skulle enligt
förslaget kunna anmäla detta till myndighet som regeringen bestämde (betänk, s.
208 f.). De sakkunniga var emellertid inte eniga på denna punkt, utan en
minoritet hade reserverat sig mot förslaget (betänk, s. 271 ff).

Även
under remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag var meningarna delade i den
berörda frågan (prop. 1973:32 s. 258 fO- I propositionen (prop. s. 129 O
anförde föredragande statsrådet att det praktiskt sett knappast innebär några
egentliga olägenheter att ogifta föräldrar inte kan utöva vårdnaden gemensamt,
särskilt inte så länge förhållandet mellan dem är gott. Skulle de däremoi utöva
vårdnaden gemensamt kunde komplikationer av olika slag uppträda, om familjen
upplöstes. Föredraganden pekade också på de svårigheter som skulle förorsakas
av att tidigare domar eller avtal om underhåll skulle föriora sin verkan tjll
följd av en anmälan om gemensam vårdnad. En annan komplikation utgjordes av det
förhållandet att bidragsförskott inte utgick om båda föräldrarna hade
vårdnaden. Vid en samlad bedömning fann föredraganden därför att nackdelarna
med en ordning som gav ogifta föräldrar möjlighet till gemensam vårdnad
övervägde fördelarna.

Även
lagutskottet (LU 1973:20) ansåg att nackdelarna med en ordning där ogifta
föräldrar hade gemensam vårdnad översteg fördelarna. Utskottet uttalade vidare
att det var ovisst i vilken ulsträckning det kunde föreligga önskemål hos
samboende om att få gemensam vårdnad om barnen. Skulle det sä småningom bli ett
mer allmänt önskemål om gemensam vårdnad borde emellertid enligt utskottet
saken kunna tas upp till förnyad prövning, varvid reglerna om underhållsbidrag
och bidragsförskott fick ses över. Även ändringar i barnavårdslagen kunde då
bli aktuella.

Utskottets
ställningstagande var ej enhälligt. 1 en vid betänkandet fogad reservation
förordades sådana lagändringar att samboende föräldrar till barn utom äktenskap
och föräldrar, som sammanbor efter dom på äktenskapsskillnad, skulle få
möjlighet att gemensamt handha vårdnaden om och förmynderskapet för sina bam
(LU 1973:20 s. 138 f.). Enligt reservanternas mening fanns det inte något skäl
att förmena den ene av två samlevande föräldrar vårdnaden om barn för vilka de
gemensamt önskade ta ansvar. Utgångspunkten borde vara att förhållandet mellan
barn och deras föräldrar i samma faktiska familjesituation också rättsligt
skulle vara densamma vare sig föräldrarna var gifta eller inte.

Vid
omröstningen i riksdagen vann utskottets mening med 199 röster mot 102 för
reservationen. 14 ledamöter avstod från att rösta.

Frågan
om införande av möjlighet för ogifta föräldrar att gemensamt få vårdnaden om
sina barn har senare behandlats av 1974 års riksdag i anledning av en motion i
frågan, I sitt av riksdagen godkända betänkande ansåg lagutskottet (LU 1974:1)
att det inte fanns skäl att frångå uppfattningen att

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 85

ett
system med gemensam rättslig vårdnad för samboende ogifta föräldrar rymmer
vissa nackdelar som vid en bedömning grundad uteslutande på omtanken om barnets
bästa måste anses överväga de med systemet förenade fördelarna. Skulle det
emellertid visa sig alt det framträder ett mer allmänt önskemål om gemensam
vårdnad för samboende ogifta föräldrar borde frågan emellertid tas upp till
förnyad prövning. Utskottet förutsatte att utvecklingen på området med
uppmärksamhet följdes från regeringens sida.

Inte
heller denna gång var utskottets ställningstagande enhälligt. Reservanterna
förordade även denna gång sådana lagändringar att samboende föräldrar till barn
utom äktenskap och föräldrar som sammanbor efter döm på äktenskapsskillnad
skulle få möjlighet till gemensam vårdnad om och förmynderskap för sina barn.
Reservanterna framhöll bl. a. att det både praktiskt och psykologiskt var en
belastning att endast den ena av två föräldrar som samarbetade i
vårdnadsangelägenheterna skulle vara rättsligt kompetent att företräda barnet.
Följden kunde lätt bli en bristande balans i relationen föräldrarna emellan. I
händelse av separation kunde vidare den förälder som inte hade den rättsliga
vårdnaden komma att bedömas mindre positivt än den andre. Ett system med
gemensam vårdnad hade dessutom den fördelen att vissa praktiska problem som
det nuvarande rättsläget ger upphov till kunde undvikas, t. ex. i det fall att
den rättslige vårdnadshavaren avlider eller av annan anledning blir förhindrad
att utöva vårdnaden. De problem som ett system med gemensam vårdnad kunde föra
med sig vid en separation mellan föräldrarna borde enligt reservanterna inte
vara svåra att komma till rätta med. Ansökan om ändring lorde då komma att
göras, varvid situationen skulle bli densamma som vid separation mellan gifta
föräldrar.. Om föräldrarna trots separationen emellertid önskade behålla den
gemensamma vårdnaden torde detta knappast behöva befaras innebära något
socialt problem vare sig för bamet eller föräldrarna.

Vid
omröstningen i riksdagen bifölls utskottets hemställan av 191 ledamöter, medan
116 ledamöter röstade för reservationen. 18 ledamöter avstod från att rösta.

Även
innevarande år har frågan om gemensam vårdnad för ogifta föräldrar väckts i
motioner i riksdagen. I motionen 1975:201 yrkades sådan lagändring att
föräldrar till barn utom äktenskap som är ense om.att gemensamt utöva vårdnaden
skulle kunna erhålla rätlens förordnande härom. I motionen 1975:1130 yrkades
att föräldrar, som i samband med skilsmässa förklarar all de fortsättningsvis
önskar dela det juridiska ansvaret för barnen, skulle kunna få denna möjlighet.

I
motionen 1975:201 framhölls bl. a. att antalet utomäktenskapliga barn stiger
och att del faktum att förevarande fråga berör ett stort och växande antal
människor är ett starkt argument för en ändring av lagstiftningen. Det är vidare
ur praktisk synvinkel en klar olägenhet att endasl den ene av två samboende,
ogifta föräldrar kan företräda barnet rättsligt, eftersom detta försvårar
möjligheterna att dela på föräldrauppgifterna. Nackdelarna

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 86

med
den nuvarande ordningen är särskilt framträdande vid den rättslige
vårdnadshavarens död. Barnen ställs då utan vårdnadshavare samtidigt som den
efterievande föräldem tvingas till ett rättsligt förfarande i ett läge där
trygghet och återhämtning för familjen är del angelägnaste behovei. Gifta
föräldrar är automatiskt garderade mot en sådan situation. 1 motionen förordades
inte något generellt införande av gemensam rättslig vårdnad för ogifta
föräldrar, utan det förutsattes att varje särskill fall skulle efter ansökan av
föräldrarna prövas av domstol, som skulle kunna vägra bifall om gemensam
vårdnad bedömdes vara uppenbart stridande mot barnets bäsla.

I
motionen 1975:1130 framhölls att det vid skilsmässor ofta uppstår onödigt
konfiiktskapande diskussioner om vem av föräldrarna som skall fö vårdnaden om
barnen. Detta förhållande drabbar i synnerhet barnen, som behöver och
självfallel önskar goda relationer lill båda föräldrama men ofta tvingas ta
ställning för en av dem.

1
sitt betänkande med anledning av motionerna (LU 1975:14) hänvisade lagutskottet
lill att frågan om gemensam vårdnad för ogifta föräldrar var föremål för
översyn inom justitiedepartementet. På gmnd därav fann utskottet det inte
erforderiigt med något initiativ från riksdagens sida i den berörda frågan.
Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning.

3.3
Överflyttning av barn

Justitieombudsmannen
(JO) har i skrivelse till regeringen kritiserat bestämmelsen i 21 kap. 12 § FB
om att länsrättens beslut i fråga om överlämnande av barn omedelbart länder till
efterrättelse, om inte annal förordnas. Enligt JO:s mening är denna
bestämmelse myckel betänklig. Den för nämligen till följd att överflyttning
tvångsvis kan genomföras innan besvärsinstansen kunnat pröva frågan om
inhibition. Närdetta förekommer omöjliggör det ett återställande av sakläget i
målet. Om överiämnandet sker till en umgängesberättigad är konsekvenserna
visseriigen inte slutliga på samma sätt som då överiämnandet sker till
vårdnadshavaren men även i sådana fall kan det enligt JO många gånger vara
olyckligt att överlämnande sker innan saken hunnit prövas i besvärsmålet.

JO
hemställde att regeringen måtte överväga en ändring av 21 kap. FB och dess
tillämpningsföreskrifter. Ändringen borde enligt JO ske så alt huvudregeln
blir att ett beslut om Överfiyttning av barn inte länder till efterrättelse
innan del vunnit laga kraft. Emellertid måste enligt JO beaktas att det i
åtskilliga fall, bl. a, då det är fråga om en nära föreslående
um-gängesrättsperiod, kan vara påkallat att länsrätten förordnar om omedelbar
efterrättelse. Länsrätten borde därför vid behov kunna förordna all dess beslut
skall lända till omedelbar efterrättelse.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 87

3.4
Rättegångskostnad 1 vårdnadstvister

Kritik
har i olika sammanhang riktats mot att de nuvarande bestämmelsema i RB kan
medföra all tappande part för betala motpartens rättegångskostnader i tvistiga
vårdnadsmål. Bl. a. har frågan om en ändring av reglerna väckts i riksdagen
innevarande år. 1 två motioner (1975:444 och 446) har yrkats att riksdagen hos
regeringen anhåller om lagändring så att den tappande parten i en vårdnadstvist
inte skall kunna förpliktas att betala motpartens kostnader. Som skäl har bl,
a. anförts att varje förälder bör kunna processa om vårdnaden, när vederbörande
anser alt omsorgen om barnens bästa kräver det, utan att behöva riskera att få
betala både sina egna och motpartens kostnader. Motionerna har
remissbehandlats.

3.5
Avgift för vård av omyndigs värdehandlingar

Bankföreningen
hemställer i sin skrivelse all de avgiftsbesiämmelser som skall träda i kraft
den 1 januari 1976 kompletteras med en föreskrift om att bank får, utöver
avgiften tre kronor för varje påbörjat tusental kronor av handlingarnas värde,
betinga sig särskild tilläggsavgift med hänsyn till de i vården ingående
enheternas antal och förvaltningsarbetets omfattning. Bank skall dock alltid fö
ta ul en sammanlagd åriig avgift per omyndigförvar om 100 kr. De förordade
avgifterna föreslås gälla oberoende av om det är fråga om inhemska eller
utländska värdepapper.

Som stöd för sin
hemställan anför bankföreningen att kostnadsutvecklingen på bankområdel medför
att avgifter baserade enbart på inneliggande handlingars värde numera inte
förslår att täcka kostnaden för bankernas förvaltningsarbete. Denna
grundläggande tendens i notariatverksamhetens inläktsstruktur framgår entydigt
av en omfallande notariaitjänstuiredning som under åren 1970-1973 har utförts
inom bankföreningen. Huvuddelen av bankernas nolariatdepåer skulle vid
tillämpning av ett renodlat värde-grundat avgiftssystem uppvisa bristande
kostnadstäckning. Särskilt ogynnsamt blir resultatet beträffande förvar med
lågl värde och i synnerhet när innehållet är fördelat på ett flertal poster.
Varje värdepapperspost ulgör nämligen ur förvaltningssynpunkt en särskild
enhet som var för sig kräver individuella insatser i fråga om bevakning,
emissionsåtgärder, uppbörd av utdelningar och räntor etc. insatser som i mindre
grad är beroende av postens värde.

Mot
bakgrund av de uppgiftersom framkom genom notariattjänstutred-ningen
genomfördes vid årsskiftet 1973/74 en allmän höjning av bankernas
noiariaiavgifter. Härvid ökade framförallt andra avgifter än de värdebaserade
grundavgifterna. Minimiavgiften per förvar, 100 kr,, behölls.

Tilläggsavgifterna
uttas i regel dels som en avgift per värdepapperspost, dels som en särskild
avgift vid inlägg eller uttag av värdehandling. F. n, Uttas 12 kr. dels för
varje vid avgiftsperiodens början inneliggande handling.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 88

post
av ensartade handlingar eller slutet konvolut, dels för varje deponering eller
uttag under avgiftsperioden av sådana handlingar.

Bankföreningen
beräknar att 65-70 % av omyndigförvaren har ett värde som understiger 25 000
kr. med ett medelvärde på 8 000-9 000 kr. och ined ett genomsnittsvärde per
aktiepost på mindre än 2 000 kr. Bankföreningen finner det angelägel alt
bankerna bereds inöjlighel alt i ökad utsträckning belasta omyndigförvaren med
avgifter som står i relation till kostnaderna för förvaltningsarbetet. Med
hänsyn till de fasta kostnader för uppläggning och underhåll av varje enskilt
förvar som bankerna åsamkas även om inga värdepappersrörelser äger rum anser
bankföreningen det vidare vara befogat att i lagen skriva in en bestämmelse om
minimiavgift. Den föreslagna minimiavgiften, 100 kr,, motsvarar vad som i
bankerna allmänt lillämpas,som lägsta avgift för vanliga öppna notariatförvar.

Motivet
för slopandet av en lägre avgift för utländska värdepapper är

enligt bankföreningen att i den mån utländska värdepapper ingår i omyn

digförvar de i praktiken blir föremål för bevakningsåtgärder och utdelnings

uppbörd. ,

4 Promemorian

4.1 Faderskap till barn

4.1.1
Äkta makes faderskap m.m.

I
promemorian påpekas att de nuvarande bördsreglerna bör ses mol bakgmnd av att
barn i äktenskap tidigare har haft en i rättsligt avseende mer gynnad slällning
än andra barn. Genom att barn i stor utsträckning har presumerats ha
äkienskaplig börd har reglerna därmed också tjänat som skydd för barnen. 1 och
med att de utomäktenskapliga barnens situation numera har förbättrats, så all
de i alla väsentliga avseenden har en rättsställning som motsvarar andra
barns, finns emellertid enligt promemorian inte längre så stor anledning att i
barnens intresse ställa upp regler som presumerar att de är födda i äktenskap
och alt sålunda modems make är att anse som far. I stället bör reglerna utformas
så att del så enkelt och samtidigt så säkert som möjligt skall kunna
faslslällas vem som är ett barns far.

Enligt
promemorian kunde det övervägas att hell slopa beslämmelserna om att en man i
vissa fall skall automatiskt anses som far och i stället införa regler om att
faderskapet för alla barn skall fastställas genom erkännande eller genom dom.
Tanken härpå avvisas emellertid främst av del skälet att en sådan ordning
skulle medföra åtskilligt onödigt arbete för både myndigheter och enskilda, 1
fall då barnels mor är gift vid födelsen lorde också enligt promemorian de
nuvarande presumtionsreglerna ge ett materiellt riktigt resultat. Detsamma
torde vara fallel då modern vid bamets födelse så nyligen har blivit änka att
barnel kan vara avlat före mannens

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 89

död.
Faderskapspresumtionen bör därför enligl promemorian behållas i dessa fall.

Då
barn föds efler en skilsmässa torde emellertid enligl promemorian de nuvarande
presumtionsreglerna ofta slå fel och det föreslås därför att den nuvarande
presumtionen för den frånskilde makens faderskap slopas. Faderskapet för barn
som föds efler en äktenskapsskillnad bör sålunda enligt promemorian fastställas
genom erkännande eller dom.

Om
man, sägs det vidare i promemorian, behåller den legala faderskapspresumtionen
i fall då barnets mor är gift eller nyss har blivit änka, måsle lagen givetvis
även i fortsättningen innehålla bestämmelser enligt vilka det blir möjligt att
häva presumtionen. Det kan emellertid ifrågasättas om lagen alltjämt bör
innehålla bestämmelser om vissa frister inom vilka mannen eller hans arvingar
måsle väcka talan om hävande av faderskapspresumtion. Att i lagen behålla
bestämmelser om all mannen måste väcka sådan talan inom viss tid kan inte
längre grundas på tanken att barnet har ell väsentligt intresse av alt inte fö
sin slällning som barn lill gifta föräldrar ifrågasatt och undanröjd. Enligt
promemorian bör del tvärtom ligga i såväl bamets som mannens intresse att det
legala faderskapet upphävs, om det visar sig all det inte stämmer överens med
det verkliga. Det föreslås därför att man i lagen inte har någon
tidsbegränsning för mannens rätt att väcka lalan i hithörande fall.

1
promemorian behandlas också nuvarande regler om all mannen, oavsett hur lång
tid som har förflutit från bamets födelse, är avskuren från sin rält att väcka
lalan angående äkienskaplig börd, om han har erkänt barnet som sitt efter del
att bamet har fötts och efler det att han fött kunskap om att modern haft
samlag med annan under tid då barnet kan vara avlat. Det framhålls bl, a. att
mannens intresse av att i ett sådant fall även i fortsättningen gälla som far
till barnel måste vara starkt beroende av att samhörigheten mellan honom, å
ena sidan, och barnet och dess mor å andra sidan består. Om denna samhörighet
brister är det naturiigt att mannen önskar få klariagt om han verkligen är far
till barnet eller ej. Även från barnels synpunkt synes det i ett sådant fall
vara värdefullt att frågan om mannens faderskap blir utredd. Sammanfattningsvis
föreslås därför i promemorian att mannen skall få rätt alt väcka talan om att
han inle är far till barnet även i de fall då han först har erkänt del som
sitt.

Vad gäller mannens
arvingars rält alt väcka talan om hans faderskap till barnel fastlås i
promemorian att arvingarna liksom nu bör vara uteslutna från talerätt, om
mannen har erkänt barnel som sill utan att därefter själv väcka någon talan mot
barnel. Vad därefier gäller del fallet att den avlidne mannen inle har erkänt
barnet som sitt bör enligt promemorian huvudregeln vara att arvingarna till
mannen inle har någon talerätl. Dock bör arvingarna ha rätt att väcka talan, om
mannen har dött före barnets födelse. Talerätl bör vidare föreligga, om mannen
visseriigen avled efter barnets födelse men inte kände lill födelsen. Om mannen
inte har varaktigt sammanbott med

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 90

barnel
och heller inle har erkänt barnet, föreslås att arvingarna, i enlighet med vad
som gäller f, n,, får rätt att föra talan mot barnel om mannens faderskap.
Deras rätt härtill föreslås dock utesluten, om talan som grundats på att mannen
är far lill bamet har väckts mot honom under hans livslid och det därefter vid
hans död har förflutit mer än ett år från det han fick del av bamets talan utan
att han själv väckt talan mot bamet angående sill faderskap. Vidare föreslås
att arvingarna liksom nu bör vara skyldiga att väcka talan mot barnet inom ett
år från det att talan som grundas på att mannen är far till barnet har väckts
mot dödsboet.

Kretsen
av arvingar som har talerätt bör enligt proemorian beslämmas på samma sätl som
hittills. Talerätt bör alltså tillkomma var och en som jämte eller näst efter
barnet är berättigad till arv efter mannen. Efteriämnar mannen
sekundosuccessorer enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken, bör envar av dem ha talerätl.

Bamet
bör enligt promemorian även i fortsättningen ha rätt alt väcka talan om
faderskapet mot den man som direkt av lagen utpekas som dess far. Någon
lidsfrist för väckande av sådan talan bör inte anges. Om mannen är död bör
likaledes som enligt gällande rätt talan kunna väckas mol mannens arvingar.

De
nuvarande bestämmelserna om förutsättningarna för bifall till talan om hävande
av faderskapspresumtionen bör enligt promemorian i sina huvuddrag gälla även i
fortsättningen, I fall då modern har haft samlag med annan än maken bör del
dock anses tillräckligt all del med hänsyn till samtliga omständigheter är
sannolikl att barnel har avlats av den andre. Det framhålls att man på så sätt
uppnår överensstämmelse med de regler som f. n. gäller för fastställande av
faderskap beträffande bam utom äktenskap, I fall då makarna levt åtskilda
under konceptionsliden bör vidare talan om hävande av faderskapspresumtionen
kunna bifallas oberoende av orsaken lill att makarna bott i sär.

Alt
väcka lalan vid domstol om hävande av faderskapspresumtionen kan enligl
promemorian naturiigtvis te sig onödigt omständligt för de inblandade parterna
i sådana fall då det står helt klart för dem att annan man än moderns make är
far till barnet och denne dessutom är villig att erkänna faderskapet. Med
nuvarande regler kan ett sådani erkännande inte ges förrän presumtionen för
den äkta mannens faderskap har hävts av domstolen. Praktiska skäl talar för alt
man ändrar denna ordning och gör del möjligt att lämna ett giltigt
faderskapserkännande även i de fall då bördslalan inte har väckts eller
avgjorts. Del föreslås alltså att, i de fall då modem är gift, annan man än
hennes make skall kunna erkänna faderskapet lill barnet med verkan bl. a. att
presumtionen förden äkta mannens faderskap hävs. De nuvarande reglema om
erkännande av faderskap föreslås för dessa fall bli kompletterade med ett krav
på att såväl modem som hennes make skall godkänna erkännandet.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 91

Det
föreslås vidare all regler införs som gör del möjligt att till gemensam
handläggning med en talan om att moderns make inle är far lill hennes barn
väcka talan om fastställande av att annan man är far till barnet. Dessa regler
föreslås kompletterade med bestämmelser som gör det möjligt för
barnavårdsnämnden att redan närden äkta mannens faderskap har ifrågasatts börja
utreda vem som eljest kan vara far till barnet.

4.1.2
Fastställande av faderskap genom erkännande eller dom

När
det gäller fömtsättningarna för att ett faderskapserkännande skall vara giltigt
föreslås i promemorian inle någon ändring utöver vad som tidigare har anförts
beträffande erkännande före del att makes faderskapspresumtion har hävts, Inle
heller föreslås någon ändring i fråga om de materiella förutsällningarna för
att en man av domstol skall förklaras vara far till ett barn.

Lagen
(1969:618)om faslställandeav faderskapet lill barn utom äktenskap föreslås i
promemorian bli inarbetad i FB. Härvid anses alt de bestämmelser som handlar om
barnavårdsnämndens utredning kan flyttas över i sak oförändrade. Som lidigare
har nämnts föreslås emellertid att bestämmelserna kompletteras med en regel som
gör det möjligt för barnavårdsnämnden att inleda ulredning om vem som är ett
barns far även i sådana fall då modems make i och för sig är att anse som far
enligl FB men faderskapet har satts i fråga av maken eller barnet.

Faderskapslagens
bestämmelser föreslås i stor utsträckning bli tillämpliga även i sådan
faderskapsmål där det inte åligger barnavårdsnämnden att sörja för att
faderskapet fastställs. Det föreslås dock att undantag görs för bestämmelserna-i
15 § som innehåller vissa regler om rättegångskostnader.

4.2
Vårdnad och underhåll

Enligl
promemorian finns det flera skäl som talar för att föräldrarna bör ha möjlighet
att efter skilsmässa behålla den gemensamma vårdnaden om sina barn. Del
framhålls att skilsmässosituationen avdramatiserades väsentligt genom 1973 års
ändringar i giftermålsbalken och att den ändrade uppfattning om äktenskap och
skilsmässa som har utvecklats under en följd av år och kommit till uttryck i
1973 års reform har gett många frånskilda makar bättre fömtsättningar att på
ett mindre känsloladdat och prestige-betonat sätt se på sina relationer efter
skilsmässan inbördes och i förhållande till barnen. Därigenom har föräldrama också
fått ökade möjligheter att la ett gemensamt rättsligt ansvar för barnen efter
äktenskapets upplösning och efter det all de har flyital i sär. 1 de allra
flesta situationer måste del vara till fördel för barnen om de efler
skilsmässan kan bevara nära och goda förhållanden lill båda föräldrarna. Om en
ordning med gemensam

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 92

rättslig
vårdnad kan främja sådana goda förhållanden finns det enligl promemorian
uppenbarligen skäl att allvarligt pröva införandet av en sådan möjlighel. Det
framhålls alt en ordning med gemensam vårdnad ofla ses som betydelsefull inte
minst med tanke på den situationen att den ena föräldern skulle avlida. Även om
det enligt gällande rätt bara undantagsvis kan förekomma alt annan än den
efterlevande förordnas till vårdnadshavare, om del är den vårdnadshavande
föräldern som avlider, kan det innebära en trygghet för föräldrarna att veta
alt vid den enes död den andre automatiskt slår kvar som vårdnadshavare för
barnen.

Enligl
promemorian skulle det också många gånger kunna vara till slor fördel för
förhållandet mellan frånskilda föräldrar och deras bam om de vid skilsmässan
kunde slippa all la ställning till frågan vem av dem som skall ha den rättsliga
vårdnaden om barnen - med alla de prestigekonfiikter som kan följa därav. Detta
talar för alt domstolen inte alltid skulle behöva meddela beslul angående
vårdnaden i ett skilsmässomål. I stället skulle den lidigare gemensamma
vårdnaden fortsätta automatiskt, så länge ingen av makarna yrkade att
vårdnadsfrågan togs upp.

Om
det införs en möjlighet till gemensam vårdnad för frånskilda föräldrar, är det
enligt promemorian uppenbart att man också måste allvarligt pröva att införa en
motsvarande möjlighel för ogifta föräldrar, dvs. sådana föräldrar som inte är
eller har varit gifta med varandra. Även om del praktiskt selt i allmänhet inte
lorde innebära några egentliga olägenheteratt den rättsliga vårdnaden
tillkommer endast en av föräldrarna, kan man enligt promemorian inte bortse
från att det i många familjer där föräldrarna är ogifta finns ett starkt
önskemål att de gemensamt skall fö hand om vårdnaden om barnen. Liksom när det
gäller frånskilda föräldrar kan ett gemensamt rättsligt ansvar vara ägnat att
främja de inbördes relationerna och förhindra onödiga störningar. Vidare kan
det också för de ogiftas del vara tryggt att veta att vid den enes död den
andre slår automatiskt kvar som vårdnadshavare.

Givetvis
kan det ibland uppstå komplikationer, om föräldrar som inte bor tillsammmans
har gemensam rättslig vårdnad om ett barn. Det framhålls dock att svårigheterna
inle lorde ha avgörande belydelse och det erinras i sammanhanget om
bestämmelsen i nuvarande 6 kap, 5 § FB, som vid fall av gemensam vårdnad ger
den ene föräldern rätt att ensam fatta beslut, om den andre är förhindrad att
delta. Med denna bestämmelse torde man komma lill rätta med många av de
praktiska problem som kan uppstå på grund av all föräldrarna lever i sär.

I
promemorian diskuteras om det skulle vara tillräckligt att ena föräldern önskar
gemensam vårdnad för att en sådan ordning skall komma lill stånd. Det framhålls
emellertid att detta skulle innebära att man lade en alltför svär uppgift på
den av föräldrama som inte anser sig kunna upprätthålla de nära fortsatta
kontakter med den andra föräldern som en jgemensam vårdnad förutsätter. Enligt
promemorian bör därför ett villkor för en ordning

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 93

med
gemensam vårdnad vara att föräldrarna är ense om att de vill ha vårdnadsfrågan
ordnad på del sättet.

Sammanfattningsvis
anses enligl promemorian övervägande skäl tala för att man inför en möjlighet
för ogifta föräldrar alt gemensamt fö vårdnaden om sina barn. Denna rätt bör i
princip vara oberoende av om föräldrama bor tillsammans eller ej. Vidare bör
frånskilda föräldrar ha möjlighet att behålla den gemensamma rättsliga
vårdnaden om barnen.

När
det gäller de ogifta föräldrarna bör det enligl promemorian uppenbariigen
krävas ett beslut av myndighet föratt de skall få utöva den rättsliga vårdnaden
om barnen gemensamt. Uppgiften att meddela sådana beslut bör liksom när det
gäller övriga beslut i vårdnadsfrågor ligga på domstolama. I princip bör
domstolen förordna om gemensam vårdnad i alla de fall då föräldrarna önskar
det. På samma sätt som nu är fallet i liknande situationer bör dock domstolen
ha möjlighel att vägra att följa föräldrarnas önskemål, om del skulle uppenbart
strida mot barnets bäsla.

Har
beslut meddelats om gemensam vårdnad och visar det sig sedan att denna ordning
inte fungerar, bör enligt promemorian vardera maken kunna begära att beslutet
upphävs. Det ankommer då på domstolen att förordna vem av föräldrarna som skall
utöva vårdnaden. Är föräldrarna ense, bör rätten besluta i enlighet med deras
önskemål, såvida det ej skulle uppenbart strida mot bamens bästa. Om det med
hänsyn till barnens bästa är uppenbart att ingen av föräldrama bör ha
vårdnaden, bör vårdnaden liksom i andra motsvarande situationer anförtros åt
särskilt förordnad förmyndare. Vad beträffar frånskilda föräldrar förelås all,
om makarna före skilsmässan har haft gemensam vårdnad om barnen, så bör den
gemensamma vårdnaden fortsätta automatiskt. Visar det sig senare alt
föräldrarna inte kan enas bör var och en av dem ha rätt att påkalla domstolens
beslut i vårdnadsfrågan. 1 promemorian föreslås inte någon ändring vad gäller
barnavårdsnämndens möjlighet att ta initiativ till att vårdnaden fråntas
fösumlig vårdnadshavare. Däremot föreslås att allmänne åklagarens nuvarande
befogenhet i detta avseende upphävs.

Del
påpekas i promemorian att en ordning med gemensam vårdnad för vissa
konsekvenser i fråga om bl. a. underhållsbidrag och bidragsförskott. Ett beslut
om gemensam vårdnad för ogifta föräldrar medför sålunda att eventuella tidigare
domar eller avtal om underhåll kommer au föriora sin verkan, eftersom
skyldighel att utge underhållsbidrag inle åvilar den som själv har del i
vårdnaden. Behåller frånskilda föräldrar gemensamt vårdnaden om barnen
fastställs inte heller underhållsbidrag. Det anförs emellertid all eftersom
gemensam vårdnad förutsätter att föräldrarna är ense på denna punkt, det
normalt inte torde spela någon roll alt en dom eller ett avtal om
underhållsbidrag förlorar sin verkan eller att vid skilsmässa underhållsbidrag
inte fastställs att ulgå. Det för enligt promemorian förutsättas att
föräldrarna i de angivna fallen följer huvudprincipen i 7 kap. 2 S FB och

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 94

gemensamt
lar del i kostnaderna för barnens underhåll, var och en efter sin förmåga.
Skulle någon av föräldrarna undandra sig sin underhållsskyldighet, kan detta
vara ett skäl att upplösa den gemensamma vårdnaden.

Vad
gäller frågan om bidragsförskott börenligt promemorian fördel första beaktas
att även om det endast är den ene av föräldrarna som är rättslig vårdnadshavare
och den andre därför blir skyldig att utge underhållsbidrag, så utgår inle
bidragsförskott så länge den underhållsskyldige bor lillsammans med barnet.
Från bidragsförskottssynpunkl är det därför likgiltigt om samboende föräldrar
gemensamt har vårdnaden om barnen eller ej. Bor föräldrarna i sär är det
däremot av avgörande betydelse om vårdnaden är gemensam eller inte. Är
vårdnaden gemensam är, som tidigare nämnts, ingen av föräldrarna skyldig att
utge underhållsbidrag. Därmed saknas också den formella grunden för
bidragsförskott. Detta är enligt promemorian naturligtvis en sak som får tas
med i beräkningen när frågan om gemensam vårdnad prövas.

En
ordning med gemensam vårdnad för enligt promemorian också betydelse vid
lillämpningen av reglema om studiehjälp enligt studiestödslagen (1973:349) och
studiestödskungörelsen (1973:418) samt av bestämmelsema om barntillägg till
ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring.

1
promemorian berörs också vissa andra regler inoiri social- och skattelagstiftningen
för vilkas tillämpning del i fiera fall har betydelse om en person har barn och
om barnet bor tillsammans med föräldern. Det gäller t.ex, bestämmelsema om
bostadstillägg enligt kungörelsen (1968:425) om statliga bostadstillägg till
barnfamiljer och bestämmelserna om kommunalt bostadstillägg enligt kungörelsen
(1973:379) om statsbidrag till statskommunala bostadstillägg.

Det
påpekas vidare att del kan vara av betydelse för rätten att erhålla sjukpenning
enligt lagen om allmän försäkring om den försäkrade sam-tnanbor med barn.
Likaså påpekas att förekomsten av hemmavarande barn kan påverka rälten till
avdrag och skattereduktion enligt kommunalskaltelagen,

I
vissa situationer är det alltså enligt promemorian av betydelse om en förälder
har barn boende hos sig eller inte. Denna fråga påverkas dock enligt
promemorian i och för sig inle av de föreslagna vårdnadsreglerna. Att en
förälder har del i den rättsliga vårdnaden av ett barn betyder nämligen inle
alt barnel också renl faktiskt måste bo hos den föräldern. 1 fall då
föräldrarna har gemensam rättslig vårdnad om ett barn utan att bo tillsammans
kan det tänkas alt barnet antingen bor huvudsakligen hos den ena av föräldrarna
eller att del bor växelsvis hos båda. Det får enligt promemorian avgöras från
fall till fall var barnet vid tillämpningen av de olika bestämmelserna skall
anses ha sitt hemvist.

De
i promemorian föreslagna ändringama i vårdnadsreglerna aktualiserar

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 95

frågan
om förmynderskapet även i fortsättningen automatiskt skall följa med innehavet
av vårdnaden. Enligt promemorian bör det härvid beaktas bl. a. att de
föreslagna reglerna kan komma att medföra att vårdnaden beträffande ett och
samma barn ändras oftare än f n. En motsvarande överflyttning av
förmynderskapet mellan föräldrarna skulle kunna tänkas medföra vissa svårigheter
när det gäller t. ex. förmyndarens redovisning för förmynderskapet.
Övervägande skäl talar dock enligt promemorian för att man behåller det
nuvarande systemet och alltså i princip låter förmynderskapet följa vårdnaden,

4.3
Överflyttnmg av barn

1
21 kap, 12 S FB föreskrivs att länsrättens förordnande om verkställighet av dom
eller beslut rörande vårdnad, umgängesrält eller överlämnande av barn liksom
förordnande om handräckning för överflyttning av barn länder lill omedelbar
efterrättelse, om inte annat förordnas. Bakgrunden lill denna regel är enligt
promemorian att hilhörande ärenden har en exekutiv prägel och att det, liksom
vid andra typer av exekutiva förfaranden, är angeläget att sökanden skall fö
sin rält förverkligad utan dröjsmål. Samtidigt bördock observeras alt
länsrättens prövning inte är av rent formell karaktär utan att den omfattar
också den materiella sidan av saken. Det innebär att det inte är självklart hur
utgången i verkställighetsfrågan slutligen skall bli. Enligt promemorian kan
det med hänsyn bl, a. härtill med fog ifrågasättas om det är lämpligt alt ha en
huvudregel som innebär att avgörandena skall lända till omedelbar
efterrättelse. Visseriigen kan länsrätten förordna all dess beslut inte skall
lända till efterrättelse förrän det har vunnit laga kraft. Detta torde
emellertid i praktiken förekomma mycket sällan. Överrätten kan ocksä efter
besvär förordna om inhibition med stöd av 28 S förvaltningsprocesslagen. Av
tillämpningsföreskrifterna till 21 kap. FB följer vidare att polismyndigheten
inte får verkställa hämtning, förrän den har erhållit besked om alt frågan om
inhibition har prövats i besvärsärendet. Det fordras emellertid att länsrättens
beslut kommer den enskilde lill banda i så god tid att besvär hinner anföras och
meddelande härom nå polismyndigheten innan denna hunnit verkställa del
överklagade beslutet, vilket ingalunda alltid är fallet.

Även
då länsrätten endast har meddelat vitesföreläggande kan enligt promemorian en
otillfredsställande situation uppslå. Ofta torde den i vitesföreläggandet
utsatta frislen ha gått ul innan besvären hinner avgöras. Det blir i sådana
fall omöjligt för klaganden att förutse om han kan avvakta besvärsinstansens
prövning innan han överiämnar bamet. Han riskerar nämligen att vitet döms ut,
om hans besvär inte leder till ändring i beslutet,

1
enlighel med vad JO har föreslagit bör enligt promemorian huvudregeln vara att
beslut om överfiyttning av bam inte länder till efterrättelse förrän

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 96

det
har vunnit laga kraft. Givetvis måste länsrätten dock i det enskilda fallet ha
befogenhet att förordna att dess beslut skall lända till omedelbar
efterrättelse. Det föreslås att beslämmelserna i 21 kap, 12SFB och
lill-lämpningsföreskrifterna till 21 kap, FB ändras i enlighel med vad som har
anförts.

4.4 Rättegångskostnad i vårdnadstvister

1
promemorian framhålls alt domstolens uppgift i vårdnadsmål inte primärt är att
avgöra vem av makarna som har rält eller fel utan att träffa ett avgörande med
hänsyn uteslutande till barnets bästa. I övervägande antalet tvistiga
vårdnadsmål är förhållandena dessutom sådana att bägge föräldrama i och för sig
får anses lämpliga som vårdnadshavare. Domstolens uppgift är då att avgöra vem
av dem som med hänsyn till barnels bästa är lämpligast. Med nuvarande
ersättningsregler innebär detta att en förälder som i och för sig är lämplig
som vårdnadshavare kan komma alt ensam få stå för samtliga rättegångskostnader.
Det bör enligl. promemorian också beaklas alt högre instans inte sällan kan
komma till en annan slutsats än den lägre i vårdnadsfrågan. Part som då
förlorar i hovrätten blir tvungen att betala både sina egna och motpartens
rättegångskostnader inte bara i hovrätten utan också i underrätten. Del bör
därför enligt promemorian övervägas att ändra beslämmelserna så att
rättegångskostnaderna i vårdnadsmål kvittas, dvs. att vardera parten för bära
sin kostnad. Som skäl för en sådan ändring framhålls bl. a, att del från
barnets synpunkt kan vara angelägel att frågan om föräldrarnas lämplighet blir föremål
för en mera ingående domstolsprövning.

Man
skulle enligt promemorian eventuellt kunna tänka sig en regel enligt vilken
kvittning skall ske, om inle särskilda skäl föranleder annal. Domstolen skulle
i så fall kunna ta hänsyn till exempelvis i vad mån lappande part har haft fog
för sin talan, Mol en sådan ordning anförs emellertid att den i många fall
skulle kunna vålla problem i den praktiska tillämpningen. 1 stället föreslås
alt i vårdnadsmål skall gälla den regeln att vardera parten skall bära sin kostnad.

4.5
Följdändringar 1 andra författningar m. m.

4.5.1
Allmänt

Det
föreslås i promemorian alt termerna äktenskaplig börd, barn i äktenskap och
barn utom äktenskap rensas ut ur lagstiftningen i samband med all börds- och
vårdnadsreglerfia ändras. Del kan visserligen inte alltid undvikas all man på
olika områden har skilda regler, beroende på om ett barns föräldrar var gifta
med varandra eller inte vid tiden för barnets födelse

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 97

eller
om de senare har ingått äktenskap med varandra, 1 så fall bör emellertid enligt
promemorian del angivna förhållandet direkt anges i de berörda bestämmelserna.

Vad
som sålunda föreslagits föranleder i första hand ändringar i FB, Ändringar
behöver emellertid göras också i andra författningar.

De
lagar som tas upp i promemorian är lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,
religionsfrihetslagen (1951:680), lagen (1958:642) angående blodundersökning m.
m, i mål om äkienskaplig börd eller vid utredning av faderskapet till barn utom
äktenskap, bamavårdslagen (1960:97), namnlagen (1963:521), lagen (1969:620) om
ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag samt studiestödslagen
(1973:349). Det anmärks att de regler som behöver ändras i
religionsfrihetslagen är av kyrkolags karaktär och att ändringarna således
kräver medverkan av kyrkomötet.

Det
påpekas också att det i och för sig kan finnas skäl att ändra såväl FB som
andra av de nyss angivna författningarna, utöver vad som föreslås i
promemorian. Författningarna är emellertid f. n. föremål för visst utredningsarbete.
Sålunda har familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) i uppdrag att se över bl.a. FB:s
regler om underhåll, medan namnlagen är föremål för översyn av
namnlagsutredningen (Ju 1972:06). Vidare pågår inom arbetsmarknadsdepartementet
en översyn av lagen om svenskt medborgarskap. Resultatet av det pågående
utredningsarbetet bör enligt promemorian inte föregripas.

4.5.2
Lagen om svenskt medborgarskap

De
föreslag till ändrade regler om faderskap som föreslås i promemorian medför
vissa ändringar i medborgarskapslagen, framför allt när det gäller reglerna om
barns förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen.

Enligt
promemorian bör man i de fall då en man direkt i lagen anges som far till ett
barn i medborgarskapshänseende låta de regler gälla som f. n. är tillämpliga på
barn som föds i äktenskap. Är mannen svensk, bör alltså barnet bli svensk
medborgare. Är modern svenska, bör barnet under de förutsättningar som nu
gäller förvärva hennes medborgarskap. 1 övriga situationer, dvs. när ingen man
automatiskt anses som far enligt lagen, bör barnet bli svensk medborgare, om
modern har sådant medborgarskap. Denna regel blir alltså tillämplig inle bara
på sådana barn som enligl nuvarande bestämmelser anses som barn utom äktenskap
utan också på barn som föds kort tid efter en skilsmässa.

Förslaget
om att ur lagstiftningen rensa ut termerna barn i äktenskap och barn utom
äktenskap nödvändiggör enligt promemorian vissa ändringar i 5 S
medborgarskapslagen. Bestämmelserna i paragrafen modifieras också med hänsyn till
förslaget att även ogifta föräldrar skall kunna ha gemensam vårdnad om sina
barn. En smärre ändring föreslås i 13 a S medborgarskapslagen.

7 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170.

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 98

4.5.3 Religionsfrihetslagen

Förslagen
om ändring i de nuvarande bestämmelserna om faderskap samt om slopande av
termerna barn i äktenskap och barn utom äktenskap medför enligt promemorian
vissa ändringar i 7 och 8 SS religionsfrihetslagen. Bestämmelserna i dessa
paragrafer gäller barns inträde i svenska kyrkan och är olika beroende på bl.
a. om barnel är barn i äktenskap eller barn utom äktenskap. Enligt promemorian
bör utgångspunkten i stället vara om föräldrarna är gifta med varandra vid
bamets födelse eller ej,

4.5.4 Lagen
om blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd eller

vid utredning av faderskapet till barn utom äktenskap

Vissa
redaktionella ändringar bör enligt promemorian göras i lagen med hänsyn till
att reglerna om bams börd ändras och alt termema barn i och bam utom äktenskap
utmönstras ur lagstiftningen.

4.5.5 Barnavårdslagen

Vissa
redaktionella ändringar bör enligt promemorian göras med hänsyn till de
föreslagna ändringarna i FB och upphävandet av faderskapslagen.

4.5.6 Namnlagen

De
föreslagna ändringarna i bördsreglerna medför enligl promemorian vissa
följdändringar i vissa beslämmelser i namnlagen. Bl.a, bör termerna barn i
äktenskap, barn utom äktenskap och äktenskaplig börd slopas,

4.5.7 Lagen
om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag samt

studiestödslagen

Vissa
redaktionella ändringar bör enligl promemorian göras med hänsyn till att termen
barn utom äktenskap föreslås slopad

4.6
Ikraftträdande m. m.

Den
nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den I juli 1976, De nya reglerna om
faderskap föreslås bli tillämpliga fullt ul i fråga om bam som föds efter
ikraftträdandet. När det gäller bam som har fölls dessförinnan föreslås äldre
rätt bli tillämplig på så sätt alt om en man enligt de äldre bestämmelserna har
varit alt anse som far, skall han anses som far även efter ikraftträdandet av
de nya reglema även om han enligt dessa inte automatiskt ar att anse som
barnets far. De nya reglerna om att annan man kan erkänna faderskapet till
barn.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 99

vartill
moderns make enligt lagen är alt anse som far,bör enligt promemorian gälla,
oavsett om barnet är fött före ikraftträdandet eller ej. Mera tveksamt anses
vara i vad mån moderns make eller hennes förutvarande make skall få föra talan
om att han inte är far till barnet, i fall då det är fött före ikraftträdandet.
Har han inte försuttit de frister som tidigare gällt för väckande av sådan
talan, är det dock klart att han efter ikraftträdandet bör kunna föra talan om
faderskapet. Han börenligt promemorian kunna väcka talan även i fall då han har
försuttit en äldre talefrist, eftersom de nya bestämmelserna annars skulle fö
alltför liten räckvidd. Om däremot en tidigare väckt talan har ogillats genom
lagakraftägande dom på annan grund än att en talefrist har försuttits, bör ny
talan om samma sak i enlighet med allmänna principer vara utesluten.

Vad
gäller mål om äktenskaplig börd som är anhängigt vid tidpunkten för de nya
reglernas ikraftträdande föreslås att de nya reglerna om förutsättning för
talans bifall blir tillämpliga. Om det alltså utreds att modern har haft samlag
med annan än maken, bör talan bifallas om det med hänsyn till samtliga
omständigheter är sannolikt att bamet har avlats av den andre.

Promemorieförslaget
innebär en kraftig inskränkning i rätten för arvingar till avliden man att
väcka talan om dennes faderskap. Har talan väckts före ikraftträdandet med
iakttagande av gällande tidsfrister och är målet alltjämt anhängigt vid
ikraftträdandet bör dock enligt de föreslagna ikraftträdandebestämmelserna
talan prövas slutligt utan hinder av att rätten att föra talan har fallit bort
enligt de nya bestämmelserna. När det gäller förutsättningarna för bifall till
talan föreslås dock att de nya reglerna tillämpas.

Vad
därefter beträffar de föreslagna vårdnadsreglerna torde enligt promemorian
några övergångsproblem knappast uppstå. Reglerna föreslås gälla fullt i och med
ikraftträdandet.

I
promemorian föreslås slutligen att faderskapslagen skall upphävas i samband
med att de nya reglerna i FB sätts i kraft men att vissa övergångsbestämmelser
till faderskapslagen alltjämt skall gälla.

5 Remissyttrandena

S.l
Allmänna synpunkter

Promemorieförslagen
har i sina huvuddrag tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet
remissinstanser. Den kritik som har framförts har främst gällt förslaget om att
föräldrar som är frånskilda eller som inte är gifta med varandra skall kunna ha
gemensam vårdnad om sina barn, även om de inte sammanbor.

Hovrätten
för Nedre Norrland menar att de i promemorian framlagda för-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 100

slagen
i allt väsentligt torde överensstämma med den syn på förhållandet mellan
föräldrar och barn som har varit förhärskande i den allmänna debatten under
senare år och all en modernisering av förevarande rättsområden är motiverad.
Förslagen i promemorian är enligt hovrätten ägnade att ligga till grund för
lagstiftning.

Skolöverstyrelsen
anser det angeläget att sådana ändringar görs i FB:s regler att en större
jämställdhet åstadkoms för moder och fader i frågor om ansvar och vårdnad om
barn och ansluler sig därför till de i promemorian framlagda förslagen i denna
fråga.

Invandrarverket
är i princip positiv till de reformer som föreslås i promemorian. Verket anser
att reformerna innebär en anpassning av familjerätten till de fortlöpande
förändringarna i den allmänna uppfattningen och till den alll vanligare
förekomsten av andra samlevnadsformer än äktenskapel. kven
familjelagssakkunniga framhålleratl samhällsutvecklingen har medverkat till en
ändrad syn på fiera av de frågor som regleras i FB. De sakkunniga påpekar att
denna ändrade syn redan har lett till betydelsefulla ändringar i reglerna när
det gäller t. ex. utomäktenskapliga barns rättsliga ställning och att endast en
principiell skillnad egentligen återstår, nämligen när det gäller vårdnad och,
som en följd därav, förmynderskap.

Svenska
kommunförbimdet anser att de föreslagna ändringama kommer att leda till en
forlsalt utjämning av skillnaderna i familjerättsliga och andra avseenden
mellan barn till gifta och icke gifta föräldrar och tillstyrker av denna
anledning att de föreslagna ändringarna genomförs. Stockholms sociala
centralnämnd konstaterar att de föreslagna ändringarna i familjerätten ansluter
till angelägna önskemål och behov och därför bör tillstyrkas. Enligt TCO ligger
de föreslagna beslämmelserna i linje med TCO:s allmänna familjepolitiska
strävanden, varför TCO tillstyrker de framlagda förslagen. SACOISR framhåller
att de föreslagna förändringarna är i huvudsak nödvändiga till följd av
samhällets ändrade synsätt på det förevarande området.

Malmö
tingsrätt avstyrker uttryckligen all promemorieförslagen läggs till grund för
lagstiftning. Tingsrätten anför att huvudsyftet med de föreslagna ändringarna
synes vara dels att lagstiftningen skall vara neutral i förhållande till olika
samlevnadsformer och att därför barns börd i eller utom äktenskap inte skall
komma till uttryck i lagtext och att föräldrars civilstånd heller inte skall
påverka deras rältigheter och skyldigheter gentemot barn, dels att det
materiellt rikliga faderskapet skall fastställas i fler fall än f n. Sådana syften
är naturligtvis riktiga, anför tingsrätten. Samtidigt är det angeläget att man
vid strävan att uppnå sådana mål inle i något avseende åsidosätter den
grundläggande principen om hänsyn till barnets bästa. Denna princip synes
enligl tingsrättens mening i fiera fall ha frångåtts i promemorian. Tingsrätten
finner härutöver all några övertygande skäl för behovet av fiertalet av de
föreslagna ändringarna inte har utretts och analyserats tillräckligt. Dock
innehåller promemorian enligl tingsrätten vissa tankegångar som skulle kunna
leda till lagändringar. Tingsrätten ifrågasätter dock det lämpliga

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 101

i
att alllför ofta göra ändringar i FB och anser därför att eventuella ändringar
bör anstå tills familjelagssakkunnigas förslag kan tänkas bli genomförda.
Domareförbiindei framför liknande synpunkter. Efiersom de berörda frågorna
synes ha nära samband med vad den pågående utredningen på familjelagstiftningens
område har att la slällning lill ifrågasätter förbundet starkt lämpligheten av
att innan denna ulredning slutförts genomföra reformer av den art som nu
föreslås.

Enligl
länsstyrelsen I Göteborgs och Bohus län synes promemorieförslagen inle främsl
gå ut på att tillgodose barnens bästa utan deras föräldrars önskan om valfrihet
i fråga om levnadsform, Förslagel om gemensam vårdnad torde enligl
länsstyrelsen sakna förankring hos den breda allmänheten och synes tillkommet
för endast en exklusiv krets av föräldrar, Namnlagsutredningen anser att
underlaget när det gäller de föreslagna ändringarna i FB förefaller väl tunt i
vissa stycken. Enligl utredningens mening hade behovet av ändringar och de
praktiska verkningarna av föreslagna ändringar behövt en djupare undersökning
än som kunnat ske inom ramen för den framlagda promemorian.

Ett
par remissinstanser, hovrätten för Nedre Norriand och invandraiverkei, pekar på
de framlagda förslagens betydelse för förhållandet lill övriga nordiska
länders rättsregler på de ifrågavarande områdena. Hovrätten anser alt det
skulle ha varit värdefullt om delta hade diskuterats i promemorian.
Invandrarverket konstaterar alt eii genomförande av förslagen skulle innebära
all den samordning av lagstiftningen inom de nordiska länderna som har uppnåtts
överges. En sådan samordning är enligt invandrarverket emellertid alltjämt av
stort värde, inle minst med tanke på det stora antalet invandrare i Sverige
från övriga nordiska länder. Invandrarverket påpekar också att de
inlernationellt-rälisliga aspekterna inte berörs i promemorian. Det rör sig här
delvis om komplicerade frågor som det enligt verkets mening hade varil
värdefullt alt få belysta med tanke på det stora anlalel utländska medborgare i
Sverige,

5.2
Faderskap till barn

5.2.1
Äkta makes faderskap m.m.

Övervägande
antalet remissinstanser ansluter sig till eller lämnar ulan erinran de förslag
som gäller faderskap lill barn. Familjelagssakkunniga finner således förslagen
i dessa delar väl underbyggda i materiellt hänseende och har ingen erinran mol
dem. Den kritik som har riktats mot förslagen i dessa delar gäller främsl
slopandet av de nuvarande fristerna för mannens rätt alt väcka lalan om hävande
av den legala faderskapspresumtionen samt införandet av en möjlighet att fö
faderskapspresumtionen hävd genom att annan man erkänner faderskapet till
barnet.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 102

Ingen
remissinstans har förfäktat meningen att den legala faderskapspresumtionen bör
slopas hell. Västerås tingsrätt och familjelagssakkunniga ullalar alt en sådan
ordning hell visst skulle vara både opraktisk och orimlig. Moderata
samlingspartieis kvinnoförbund är av motsvarande uppfaltning. Socialdemokratiska
kvinnoförbundet säger sig med intresse ha tagit del av resonemangen om att
ytterligare markera barns lika ställning genom alt ersätta äktenskapets
automatiska bördsregler med ett särskilt faderskapserkännande för varje nyfött
bam men instämmer i slutsatserna i promemorian att detta av praktiska skäl inte
låter sig göra.

Praktiskl
taget samtliga remissinstanser godtar förslaget om att faderskapspresumtionen
bör behållas när modern vid barnets födelse är gift eller nyss har blivit änka
men alt presumtionen inte längre skall gälla i de fall då modern vid barnels
födelse är frånskild. Familjelagssakkunniga understryker att det inle längre
finns riktigt samma starka intresse som tidigare att presumera att den man som
är eller har varit gift med modern till barnet också är barnets far, eftersom
skillnaden både i faktiskt och rättsligt hänseende mellan utomäktenskapliga
och andra bam har suddats ut. Även Stockholms tingsrätt finner förslaget väl
grundat och framhåller att den nuvarande ordningen är mindre väl förenlig med
förhållandena i de flesta fall där barn föds efter äktenskapsskillnad. Västerås
tingsrätt anser alt det är skäl att slopa presumtionsregeln för den frånskilde
mannens faderskap, om erfarenheten visar att han sällan är far till barnet.
Riksskatteverket konstaterar att vad som i promemorian anförs om att de
nuvarande presumtionsreglerna ofta slår fel, när barn föds efter
äktenskapsskillnad men på sådan lid att det kan vara avlat före äktenskapets
upplösning, överensstämmer med folkbokföringsmyndigheternas erfarenhet.
Ändringen är enligt verkets mening välmotiverad eftersom den medföratl både
parter och myndigheter slipper ett tungrott förfarande utan att rättssäkerheten
kan antas bli eftersatt.

Även
familjestödsutredningen menar att den föreslagna ordningen lorde stå i bättre
överensslämmelse med de faktiska förhållandena än nuvarande regler, Siockholms
sociala centralnämnd tillstyrker förslaget och menar att det är väsentligt med
regler som ger möjlighet all klariägga det rätta faderskapet, även om det
någon gång kan leda till all faderskapet inte kan fastställas. Förslaget
tillstyrks också av Göteborgs socialförvaltning och Malmö sociala centralnämnd.
Centralnämnden finner erfarenheten tala för alt den frånskilde maken ytterst
sällan är far lill ett barn som föds efter skilsmässa. Även om man enligt
nuvarande regler genom bördstalan snabbt och i en enkel process kan få
faderskapspresumtionen hävd, har dessa regler enligt nämndens mening skapat
onödig irritation för alla parter. Även Yrkeskvinnors klubbars riksförbund
finner övervägande skäl tala för förslaget i denna del, eftersom i övervägande
antalet fall annan än den frånskilde maken är far till barnel. Domstolsverket
anmärker att de föreslagna ändringarna i viss ulslräckning kan förväntas
underiätta domstolsarbetet.

Sveriges
advokatsamfund, som tillstyrker förslaget, framhålleratl garantier

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 103

måste
skapas för att den frånskilde mannen blir hörd i faderskapsfrågan om barnet har
fölls på sådan lid att det kan ha avlats före äktenskajjels upplösning.

Domareförbundet
anser att de nuvarande reglema om faderskapspresumtion säkeriigen leder till
ett riktigt resultat i de allra fiesta fall då barnet föds under pågående
äktenskap eller kort tid efter dettas upplösning genom mannens död.
Presumtionen i dessa fall för att den äkta mannen är far bör därför enligt
förbundels mening behållas. Hur det i allmänhet förhåller sig med faderskapet
till barn som föds efler ett äktenskaps upplösning genom äktenskapsskillnad
anser förbundet emellertid ovisst. Att en äktenskapsskillnad kommer till stånd
under hustruns graviditet kan dock möjligen sägas vara ett indicium på att den
äkta mannen inte är far till det väntade barnet. Förbundet vill därför inle
motsätta sig all regeln om faderskapspresumtion för dessa fall utgår.

Malmö
lingsräit avstyrker att reglerna om bördspresumtion ändras på sätt som föreslås
i promemorian. Tingsrätten framhåller att bestämmelserna har tillkommit för att
tillgodose barnets bäsla och att de principer som ligger till grund för dem ej
bör uppges utan vägande skäl. Sådana skäl har enligt tingsrättens mening inte
anförts i promemorian. I promemorian tas det inte hänsyn till nuvarande
möjlighet för makar att sammanleva under betänketiden före en
äktenskapsskillnad. Mot vad som anförts i promemorian om att det inte längre
finns så stor anledning att i barnens intresse ställa upp regler som presumerar
att de är födda i äktenskap framhåller tingsrätten att det i varje fall ligger
i bamets intresse att en presumtion om faderskap bibehålls. Även om tingsrätten
avstyrker att ändring nu görs i gällande regler om bördspresumtion kan del dock
enligt tingsrättens mening finnas skäl alt så småningom ändra reglema i den
riktning som föreslås i promemorian. En sådan ändring måste emellertid enligt
tingsrätten föregås av en ordentlig ulredning och bör vara statistisk
underbyggd. Presumtionen bör anknyta inte bara till civilståndet utan också
lill sammanlevnaden,

Riksskatteverket,
domkapitlet i Stockholms stift och namnlagsutredningen framhåller slutligen i
förevarande sammanhang att del ur folkbokföringssynpunkt vore önskvärt alt en
bestämd konceptionstid angavs i FB. Verket påpekar att en regel av sådant
innehåll eventuellt lorde medföra att det blir nödvändigt med regler om
möjlighel lill positiv fastsiällelsetalan i fall då moderns make avlidit men ej
antecknats vara barnets fader.

Förslaget
om alt slopa nu gällande frister inom vilka mannen måsle väcka talan om hävande
av faderskapspresumtionen tillstyrks eller lämnas ulan erinran av fiertalet
remissinstanser. Läns.styrelsen I Norrbottens län framhåller att det
visseriigen kan hävdas att barnet har ett intresse av att det inte under
obegränsad tid skall löpa risk att dess börd angrips. Med hänsyn till att de
utomäktenskapliga barnen numera i allt väsentligt har samma rättsställning som
andra barn är detta intresse dock inte av samma storiek som tidigare och bör
enligt länsstyrelsen vägas mot intresset av att det

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 104

verkliga
bördsförhåUandel fasisVälls. All så sker framstår inte endast som ett
partsintresse utan som en angelägenhet av samhällelig betydelse. Med hänsyn
härtill anser länsstyrelsen att rätten för mannen att väcka bördstalan inte
längre bör vara tidsbegränsad. Av samma skäl bör mannen tillerkännas rätt till
bördslalan även om han tidigare erkänt barnet. Familjelagssakkunniga instämmer
i att barnets intresse all få utrett vem som i själva verket är dess far när
faderskapet sätts i fråga måste anses väga tyngre än dess intresse av att anses
som bam i äktenskap och tillstyrker alltså förslaget i denna del. Socialdemokratiska
kvinnoförbundet anser det från såväl mannens som bamets synpunkt riktigt och
rimligt inte minst av psykologiska skäl att ge möjligheter all utreda hur det
verkligen förhåller sig med faderskapet. Förbundet tillstyrker därför
förslagel om slopande av nuvarande tidsfrister.

Stockholms
läns landstings psykiska barna- och ungdomsvård anser all tidsfristerna kan
slopas men framhåller angelägenheten av all lalan angående barnets börd sker så
tidigt som möjligt eftersom man bör undvika alt en process sammanfaller med
känsliga utvecklingskriser hos barnel. Ju tidigare en bördstalan förs ju
säkrare bör även möjligheten vara att fö det rätta faderskapet klarlagt.
Stockholms sociala centralnämnd framför liknande synpunkter och påpekar vidare
att man inte kan utesluta att rätten alt efter många år väcka talan angående
faderskap kan utnyttjas för helt ogrundade misstankar.

Andra remissinstanser är
mer tveksamma lill förslaget i denna del och ifrågasätter om det med hänsyn
till barnets bäsla verkligen är lämpligt alt slopa tidsfristerna. Det framhålls
all relationen mellan far och barn inte bara är av juridisk utan ocksä av
känslomässig natur och att det måsle vara lill skada för barnet om mannen i
familjen efter lång tid skall kunna föra talan mot barnet om att han inte är
far till det. Till dessa tveksamma remissinsianser hör Göteborgs
socialförvaltning. Malmö sociala centralnämnd. .Moderata samlingspartieis
kvinnoförbund och S.ACOtSR. Malmö tingsrätt och länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län avstyrker uttryckligen förslaget i denna del.

Göteborgs
socialförvaltning, som ytteriigare påpekar alt förslaget har den nackdelen alt
det ger mannen möjlighet till obehörig påtryckning gentemot barnels mor, och
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser all den nuvarande treårsfristen
i stället för all slopas hell skulle kunna förlängas till förslagsvis fem år.

Några
remissinstanser hyser viss tvekan i fråga om lämpligheten av en ordning som
innebär alt mannen skall ha kvar sin rätt att väcka lalan om hävande av
faderskapspresumtionen även om han har erkänt barnel efter det att han har fått
kännedom om att hans hustru under konceptionstiden haft samlag med annan man,
Stockholms tingsrätt, som allmänt sett ställer sig positiv till att mannens
rätt att föra talan om barns äkta börd utvidgas, avstyrker att den angivna
ordningen införs. Det måste enligl lingsrätlen antas, och kan med fog krävas,
alt en man som erkänner eU barn som

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 105

sitt
dessförinnan noga övervägt situationen och sannolikheten av faderskapet. När
mannen erkänt faderskapet är det naturiigt all barnel tar för visst att han
verkligen är dess far. Det kan då få förödande konsekvenser i personligt
hänseende för barnel, om mannen kanske efter lång lid kan ta upp
faderskapsfrågan på nytt. Den trygghet för barnet som den nuvarande
bestämmelsen ger gäller inte bara dess intresse av att behålla sin famUjerättsliga
status utan berör frågor av betydligt känsligare och mer personlig natur.
Tingsrätten anser att det inte heller kan uteslutas att en talerätt för mannen
i sådana fall kan användas i otillbörligt syfte som påtryckning på moder eller
barn. Tingsrätten förmodar att del möjligen kan finnas vissa extrema
undantagsfall där det kan te sig stötande om mannen binds vid sitt erkännande.
När synneriiga skäl föreligger kan enligt tingsrätten möjligen en talerätt
därför vara befogad. Tingsrätten är dock närmast benägen att anse att även i
sådana situationer företräde bör ges åt barnets intresse av att frågan inte
rivs upp i efterhand.

Socialutredningen
hävdar att ett av mannen avgivet erkännande i angiven situation får ses som en
förklaring från honom all han upptar barnet som sill oaktat han har vetskap om
att ovisshet råder rörande faderskapet. Jämförelse kan enligt utredningens
mening ske med reglema för adoption där på motsvarande sätt adoptantens vilja
att dra försorg om barnet såsom vore det hans eget ulgör den rättsliga grunden
för beslutet. På samma skäl som anförts för att beslut om adoption ej får hävas
anser utredningen att mannen inte bör kunna frånfalla ell avgivet erkännande av
barnet. Att göra erkännandets bestånd beroende av de fortsalla relalionerna
mellan makama finner uiredningen klart otillfredsställande.

Hovrätten
för Nedre Norrland menar alt skäl kan åberopas till stöd för att behålla
nuvarande frister men finner inle alt dessa har sådan styrka att hovrätten vill
motsätta sig den föreslagna ändringen. Hovrätten erinrar emellertid om all
särskilda regler synes erforderliga för sådana fall då artificiell
insemination har ägl rum, Enligl gällande räll lorde vid fall av in-semination
kunna anses all sådant erkännande föreligger, att mannen inle får föra bördstalan.
Om nu mannen såsom enligt förslaget skall få föra bördstalan utan lidsfrist
och oavsett tidigare erkännande av faderskapet kan del uppenbarligen uppkomma
icke önskvärda följder för barnet i insemi-nationsfallen.

Vad
gäller mannens arvingars rätt att väcka talan om mannens faderskap anser
hovrätten för Nedre Norrland alt del i promemorian inle har anförts
lillräckliga skäl för att rätten skall vara så begränsad som har föreslagils,
Malmö tingsrätt har, å sin sida, i och för sig inte något att erinra mol att
arvingarnas talerält begränsas i den utsträckning som har föreslagits.

Förslagen
i promemorian när del gäller förutsällningarna för bifall lill lalan om hävande
av faderskapspresumtionen berörs särskill av domareförbundet och
familjelagssakkunniga. Domareförbundet tillstyrker förslaget

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 106

om
att prövningen skall ske enligl samma regler som nu gäller för faslslällande
av faderskap till bam utom äktenskap, särskill med hänsyn till att del föreslås
bli möjligt att i en och samma rättegång pröva frågan om hävande av och
faslslällande av faderskap, Familjelagssakkunniga konstaterar all förslagel om
alt man, i fall då makama har levt åtskilda vid den tid då barnel har avlats,
skall bortse från orsaken lill särievnaden står i överensslämmelse med
grundtanken bakom 1973 års ändringar i giftermålsbalken som innebär att
domstol inte skall behöva lägga vikt vid makarnas personliga relationer.

Förslaget
om all den legala faderskapspresumtionen skall kunna hävas genom en annan mans
erkännande av faderskapet har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av
övervägande antalet remissinsianser. Malmö lingsräit finner sålunda den
föreslagna ordningen både materiellt och processuellt lämplig och
socialstyrelsen anser den önskvärd, kven familjelagssakkunniga, familjestödsutredningen,
Stockholms sociala centralnämnd, Göteborgs socialföivalt-iiing,
Fredrika-Bremer-förbundet och Socialdemokratiska kvinnoförbundet är positiva
lill förslaget i denna del och anseratt det innebären praktisk lösning.

Stockholms
lingsräit har inget att invända mol att faderskapspresumtionen skall kunna
hävas utan att lalan väcks vid domstol. Förfarandet måste emellertid omgärdas
med lillräckliga garantier för alt den man som erkänner faderskapet också är
den biologiske fadern. Det bör nämligen enligt tingsrättens mening inle slå
dem som berörs fritt alt ulan vidare välja den man lill far som de själva
önskar. Enligl hovrälien jÖr Nedre Norrland kan den föreslagna ordningen i
förstone synas någol betänklig. Del skulle nämligen enligt hovrätten kunna
befaras att en möjlighet här öppnades för alllför lättvindiga avgöranden av
faderskapsfrågor. Hovrätten menar dock att skillnaden i förhållande lill
gällande räll i sådana bördsmål vari parterna är ense inle lorde vara avsevärd.
Vikten av kontroll från barnavårdsnämndens sida bör emellertid enligt
hovrättens mening understrykas ytteriigare, i varje fall i motiven. Även
Västerås tingsrätt framhåller vikten av kontroll från barnavårdsnämndens sida
och anser all blodundersökning bör vara obligalorisk i alla fall där inle den
äkta mannens faderskap kan uteslutas med säkerhet på grund av andra
omsländigheler.

Familjelagssakkunniga
påpekar att om alla parter är ense kan de disponera över faderskapet för det
fall barnet är myndigt och alltså barnavårdsnämnd inte medverkar. Risken för
ett obehörigt utnyttjande av reglerna torde dock enligt de sakkunniga vara så
gott som obefintlig.

Andra
remissinsianser är mer tveksamma till förslaget i här berörda del. Till dem hör
Malmö sociala centralnämnd, som framhåller att det ofta kan bli fråga om myckel
svåra avgöranden för barnavårdsnämnden, om de lämnade uppgifterna är sådana
att erkännandet i och för sig kan godkännas. Del förekommer nämligen ej så
sällan i faderskapsulredningar all felaktiga uppgifter lämnas lill utredare och
alt man efter flera år uppger helt nya

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 107

omsländigheler,
Mol bakgrund härav bör enligt centralnämndens uppfattning ytteriigare
övervägas om inte nuvarande regler med bördstalan vid domstol och möjligheter
lill sanningsförsäkran skall kvarstå oförändrade. Även riksskalieverket är
tveksamt och hävdar att rättssäkerhetsskäl motiverar att' frågan om hävande av
faderskapspresumtionen prövas inför domstol. Av samma uppfattning är
länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Enligt riksskatteverket tillkommer
vissa folkbokföringstekniska svårigheter i de fall erkännande görs före barnets
födelse. Meddelande om sådant faderskapserkännande kan nämligen inte
antecknas. Skulle modern före nedkomsten flytta till annan församling kan
meddelandet bli bortglömt och barnet antecknas som barn till maken.

Domkapitlet i Stockholms
stift, namnlagsutredningen, domareförbundei och Moderata sanUingspanieis
kvinnoförbund avstyrker förslaget. Domkapitlet menar att det föreslagna
tillvägagångssätlet visserligen förefaller enkelt och klart men all känslor kan
befaras komma all spela in på ett sätt som ur rättssäkerhetssynpunkt inte kan
anses tillfredsställande. Namnlagsutredningen finner det vanskligt att genom
ett utomrättsligi förfarande bryta börds-presumtionen i äktenskapsfallen,
eftersom de faderskapsärenden som avses här ofta är mer komplicerade än de
vanliga där makar inte är berörda. Utredningen erinrar också om de
komplikationer som följer då en bördsfråga är av inlernationellträitslig
karaktär, Lagtekniskt torde bestämmelsen dessutom komma alt medföra
komplikationer när fallet skall uppmärksammas i andra sammanhang.
Domareförbundet framhåller att det inte kan bortses från risken att mindre
insiktsfulla personer låter sig styras av tillfälliga känslomässiga eller
ekonomiska motiv för att åstadkomma en för dem i den föreliggande situationen
lämplig lösning. Barnets intresse av att faderskapet fastställs på ett
materiellt riktigt sätt kan komma i andra hand. En barnavårdsnämnd som ställs
inför samstämmiga uppgifter från parterna lär knappast finna anledning lill
ytterligare utredning. Nämndens medverkan kan därför inte förväntas medföra
några verkliga garantier mot ett missbruk av bestämmelsen. Även om ett
domstolsförfarande heller inte kan anses garantera en materiellt riktig lösning
av faderskapsfrågan finner förbundet dock att det ger större möjligheter
därtill.

Flera
remissinstanser lillslyrker uttryckligen den föreslagna ordningen med gemensam
handläggning av talan om hävande av bördspresumtionen och talan om
fastställande av faderskapet lill bamet. Bland dessa instanser märks Malmö
tingsrätt, socialstyrelsen, lämiljelagssakkunniga, namnlagsutredningen och
domareförbundet. Domareförbundet påpekar alt den föreslagna bestämmelsen om
förening av mål i dessa fall synes göra del erforderiigt alt
forumbestämmelserna utformas på sådani sätl att målen kan förenas utan all
överfiyttning först måste ske jämlikt 3 kap. 7 S FB. Enligl Malmö ilngsrätt
borde möjligen även mål om ogilligförklaring av faderskapserkännande kunna
kumuleras med faderskapsmål. Emellertid fordras enligt tings-

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 108

rätten
alt de processiekniska frågor som kan uppkomma i samband med dessa ändringar
utreds.

Den föreslagna möjligheten
för barnavårdsnämnden att, när den äkta mannens faderskap har salts i fråga,
börja utreda vem som eljest kan vara far till barnet berörs särskilt av
Göteborgs socialföivalining, som anser förslagel fördelaktigt ur bl. a,
processekonomisk synpunkt, Hovrälien för Nedre Norrland anmärker alt del
varken i lagtexten eller i motiven ges några anvisningar om när det kan vara
lämpligt all barnavårdsnämnden påbörjar utredning för faslslällande av
faderskap i angivna fall. Socialstyrelsen anser alt barnavårdsnämnden i de
angivna fallen inte endast skall ha möjlighet ulan också skyldighet all påbörja
ulredning. Styrelsen menar därjämte all del bör finnas möjlighet att anföra
besvär mol beslut av barnavårdsnämnden alt inie påbörja utredning eller att
lägga ner påbörjad utredning. Barnavårdsnämnden bör vidare enligt styrelsens
mening vid utredning i dessa fall verka för att blodundersökning äger rum inte
bara beträffande modern, barnel och den man som kan vara far till barnet utan
även beiräffande modems make.

Några
reinissinslanser berör särskill promemorians förslag lill bestämmelser om
rättegången i mål om faderskap. Sålunda tar hovrätten tor Nedre Norrland upp
frågan om räll för svaranden att få målel prövat trots alt käranden har
återkallat sin lalan. Hovrätten ifrågasätter om det finns anledning att i
förevarande slags mål anknyta lill all svaranden har ingått i svaromål, dvs,
uppgeil huruvida han medger eller bestrider framställt yrkande. Enligt
hovrätten bör svaranden, om käranden återkallar, ha rätt att fä målet prövat
oavsett om svaromål har avgivits eller inte. Malmö lingsräit menar all FB bör
innehålla regler även för det fallel alt käranden uteblir från förberedelsen,

Stockholms
sociala centralnämnd påpekar att domstolarna när del gäller utländska barn avvisar
bördstalan, om sådan inte är tillåten enligt lagen i barnets hemland, vilket i
vissa fall för med sig otillfredsställande konsekvenser.

5.2.2
Fastställande av faderskap jjenoni erkännande eller dom

När
det gäller fastställande av faderskap genom dom påpekar Stockholms läns
landstings psykiska barna- och ungdomsvård saml Stockholms sociala centralnämnd
att en man med nuvarande beslämmelser anses sakna möjlighet alt väcka lalan med
yrkande om att han skall förklaras vara far till ett vissl barn, vilket kan
medföra att det rätta faderskapet inte kan fastställas, om nämligen modern
vägrar att uppge mannen som far eller före barnels födelse gifter sig med en
annan man. Den biologiske fadern går i sådant fall miste om möjligheten att få
umgängesrält med barnel och att bli för-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 109

myndare-vårdnadshavare
vid moderns eventuella död. Även om situationen torde vara förhållandevis
sällsynt borde dock frågan om rätt faderskap kunna aktualiseras även i detta
fall. Familj och rätt och Folkpartiets ungdomsförbund är av motsvarande
uppfattnmg.

Socialstyrelsen
ifrågasätter mot bakgrund av att det inte sker någon officialprövning av den
äkta mannens faderskap till barn som föds av hans hustru, om del i alla lägen
är berättigat att i de fall då en ogift kvinna föder ett barn kräva en
officialprövning av ett lämnat faderskapserkännande, vilket sker genom kravei
på att erkännandet skall godkännas av barnavårdsnämnden. Styrelsen hävdar att
en sådan prövning måsle av de ogifta föräldrarna uppfattas som ett misstroende
från det allmännas sida. Enligt styrelsens mening bör det vara möjligt att
fastställa faderskapet i dessa fall utan officialprövning. Del skulle kunna ske
genom att mannen och kvinnan gjorde en gemensam skriftlig anmälan om barnets
födelse till förslagsvis barnavårdsnämnden. Nämnden skulle godta denna anmälan,
åtminstone om föräldrarna levde samman i ett stadigvarande, äktenskapsliknande
förhållande. Frågan lorde emellertid enligl styrelsen kräva ytterligare
ulredning. Folkpartiets kvinnoförbund framför liknande synpunkter och menar all
barnavårdsnämndens ulredning i de fall då parterna levt samman under
äktenskapsliknande förhållanden under konceptionstiden bör inskränkas till ett
konstaterande av detta. Barnavårdsnämnderna bör enligl förbundet få klara
direktiv för hur faderskapsutredningar bör bedrivas för att inte kränka den
enskildes integritet.

Förslagel
att arbeta in faderskapslagen i FB har berörts av familjelagssakkunniga. som
anser att förslaget innebär vissa fördelar. Även Malmö lingsräit anser det
lämpligt alt faderskapslagen arbetas in i FB,

I
anslutning till bestämmelserna om barnavårdsnämndens rält att lägga ner
påbörjad utredning framhåller FamUj och rätt att den som tror sig eventuellt
vara far till barnet bör ha rätt all framföra besvär mot all utredningen läggs
ner. SACOfSR anser att möjligheten för barnavårdsnämnden all lägga ner
uiredningen i de fall då modem eller särskill förordnad förmyndare för barnet
lämnat samtycke lill adoption bör slopas eftersom det innebär att modern
förmenar barnet rätten att i en framtid kunna få vetskap om vem som är dess
biologiske far,

Stockholms
tingsrätt konstaterar alt gällande bestämmelser i 15 S faderskapslagen
föreslås bli överflyttade till FB utan ändring och anmärker alt enligl dessa
bestämmelser svarande i eti faderskapsmål i allmänhet skall åläggas att lill
statsverket återgälda hälften av kostnaderna för blodundersökning eller annan
undersökning av ärftliga egenskaper även när käromålet ogillas eller
återkallas. Faderskapsmålen är visseriigen av speciell natur, men lingsrätlen
anser ändå alt den nuvarande ordningen inte är tillfredsställande. Detta gäller
särskilt när utgången i målel beror på att del inle ens styrkts att svaranden
haft samlag med modern. Enligt tingsrättens mening bör

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 110

domstolarna
ha möjlighet att när skäl föreligger avstå från att ålägga svaranden
återbelalningsskyldighel. Fall kan även tänkas då annan kostnad som faller
under 18 kap, 13 S rättegångsbalken skäligen inte bör belasta svaranden. Ett
sådant fall föreligger när det först sedan kostnaden uppkommit klarläggs all
käromålel exempelvis på grund av förväxling kommit att riktas mot fel person
ulan att sådant fall är för handen som avses i 18 kap. 3 eller 6 §
rättegångsbalken. Familj och rält framför liknande synpunkler och hävdar att
en felaktigt utpekad man inte borde åsamkas kostnader för att visa att han
inte är barnets far, såvida han inte bevisligen haft samlag med modern under
konceptionsliden. Om så inte har varit fallet bör det enligt Familj och rätts
åsikl vara samhällets plikt alt ersätta mannen hans kostnader och sedan
konsekvent återkräva beloppet av modern, såvida hon inte haft bärande skäl för
att ange mannen som presumtiv far.

5.3
Vårdnad och underhåll

Övervägande
antalet remissinstanser tillstyrker eller godtar under vissa förutsättningar
förslaget om gemensam vårdnad för frånskilda eller ogifta föräldrar. Rent
allmänt anses att förslaget härom i många fall kan få slor betydelse ur
psykologisk synpunkt både för föräldrarnas inbördes relationer och för deras
relationer till barnen och dessutom innebära en trygghet genom att vid den ena
förälderns sjukdom eller död den andre automatiskt står kvar som
vårdnadshavare.

Hell
avstyrks förslaget endast av Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt,
socialulredningen, domareförbundei och Moderata samUngsparilets kvinnoförbund.
Malmö tingsrätt finner inte att några bärande motiv har förebragts i
promemorian för de föreslagna djupgående ändringarna i vårdnadsreglerna.
Tingsrätten finner det särskilt betänkligt alt resonemanget huvudsakligen förs
med utgångspunkt från föräldrarnas önskemål och inlressen utan att bamens bästa
beaktas tillräckligt. Domareförbundet framhåller att en gemensam vårdnad i
enlighet med promemorieförsläget möjligen i vissa fall kan bidra till bättre
känslomässiga relationer mellan föräldrar och barn. Förbundet anser emellertid
att det finns anledning att inte se alltför optimistiskt på möjligheterna i
praktiken till gemensam vårdnad närdet gäller icke sammanboende föräldrar
eftersom de kan få svårigheter att enas när det gäller såväl ekonomiska frågor
som frägan om hos vem barnet skall vistas. Visseriigen innebär förslaget att
den gemensamma vårdnaden kan upplösas om någon av föräldrama önskar det.
Ändringar i fråga om vårdnaden kan emellertid vara en påfrestning för barnet
och det kan också befaras att en tid av gemensam vårdnad som inle fungerat
medför motsättningar mellan föräldrarna som försvårar den framtida kontakten,
Enligl förbundet torde

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 111

det
f ö. också förhålla sig så att frågan om den juridiska vårdnaden är av mindre
betydelse för föräldrar som har ett gott förhållande till varandra, vilkel
synes vara en förutsättning för att systemet skall fungera. Sammanfattningsvis
menar förbundet att gemensam vårdnad i vissa fall kan länkas medföra någonting
positivt. Innan regler härom införs måste dock enligt förbundets mening
övervägas om man inte samtidigt måste ändra reglema i frågor som hänger samman
med vårdnaden såsom underhållsbidrag och umgängesrätt. Med hänsyn härtill menar
förbundet alt förslaget om gemensam vårdnad inte kan genomföras nu.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund vänder sig mot förslaget om att föräldrarna
måste vara ense för att de skall kunna fö gemensam vårdnad och att den
gemensamma vårdnaden skall kunna upplösas på blott den ena förälderns begäran
härom. Om föräldrarna har gemensam vårdnad och ingen av dem har försummat sina
förpliktelser härvidlag och barnel inte har tagit någon skada av förhållandel,
bör enligt ungdomsjörbundet den ge-mensamina vårdnaden fortsätta, även om en av
föräldrarna önskar att den skall upplösas. Tredje distriktet av Stockholms
arbetarekommun är av motsvarande uppfattning och menar att gemensam vårdnad
bör vara huvudregeln och att förälder som motsätter sig gemensam vårdnad
därmed skall anses olämplig som vårdnadshavare.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län anser alt möjlighet till fortsatt gemensam vårdnad efter
skilsmässa bör prövas. Visseriigen kan bamet komma att påverkas ogynnsamt om
det visar sig att en ordning med gemensam vårdnad inte fungerar i det enskilda
fallet, Å andra sidan måste det åtminstone för ett något äldre barn framstå som
ett trygghetsmoment att dess förhållande till föräldrarna så långt möjligt blir
som lidigare. Även förhållandet mellan föräldrarna kan vid ett gemensamt
vårdnadskap påverkas fördelaktigt och härigenom vara till gagn för barnet. Även
beträffande: ogifta samboende föräldrar bör rätt till ett gemensamt vårdnadskap
prövas, anser länsstyrelsen. Har föräldrarna väl erhållit gemensam vårdnad bör
denna, om föräldrarna så önskar, kunna bestå även sedan sammanlevnaden har
upphört. Däremot anser länsstyrelsen det mera tveksamt om grund föreligger att
tillerkänna ogifta föräldrar som aldrig har sammanbott rält till gemensam
vårdnad.

Också
fiera andra remissinsianser menar att en möjlighet för frånskilda föräldrar att
behålla den gemensamma vårdnaden om barnen skulle kunna minska riskerna för de
svåra känslomässiga konflikter som lätt kan uppstå i fråga om vårdnaden om
barnen. Domstolsverket antar att det många gånger kan vara lill fördel för
förhållandet mellan parterna, om de vid skilsmässa slipper ta ställning lill
vem av dem som skall ha vårdnaden om barnen, och socialstyrelsen menar att en
ordning med gemensam vårdnad i dessa fall skapar bättre förutsättningar för alt
bamet efter skilsmässan skall kunna ha harmoniska relationer i förhållande till
båda föräldrarna. Liknande uppfattningar uttrycker familjelagssakkunniga,
Stockholms läns landstings psykiska

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 112

barna-
och ungdomsvård, Stockholms sociala centralnämnd. Föreningen Kommunal- och
landstingsanställda familjerådgivare, LO, Yrkeskxinnors klubbars riksförbund
och Folkpartiets k-vinnoförbund.

Familjelagssakkunniga,
Föreningen Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare och Svenska
kvinnors vänsterförbund menar också alt det måste innebära en trygghet att veta
alt då en av föräldrarna blir ur stånd alt utöva vårdnaden vid sjukdom eller
död den andre automatiskt slår kvar som vårdnadshavare.

Andra
remissinsianser menar att en ordning med gemensam vårdnad för frånskilda
föräldrar antagligen inte skulle innebära någon större skillnad mot nuvarande
förhållanden. Hovrätten för Nedre Norrland, som är av denna uppfattning,
framhåller emellertid all frågan hur en ordning med gemensam vårdnad skulle
komma att utfalla i del enskilda fallet helt naturiigt blott kan bli föremål
för lösa förmodanden. Centerns kvinnoförbund hyser uppfattningen att den
gemensamma vårdnaden kommer alt fö betydelse i sådana fall där föräldrarna
redan i dag är överens i vårdnadsfrågan och att den inte kommer alt medföra
någon minskning av antalet tvistiga vårdnadsärenden.

Sveriges
advokatsamfund vitsordar all det finns behov av regler som gör det möjligt för föräldrar
som inte är gifta med varandra att gemensamt vara vårdnadshavare för sina barn
men påpekar att man inte får underskatta svårighelen för frånskilda föräldrar
att nå enighet särskill när det gäller bidrag till kostnaden för barnets
underhåll. Enligt samfundet är risken stor för alt den make som har den
faktiska vårdnaden och därför måsle betala de nödvändiga utgifterna för barnen
inte får tillräckliga och tillböriiga ekonomiska bidrag till dessa. Delta
gäller särskilt om makama är oense i vårdnadsfrågan och den make som har
barnen hos sig accepterar gemensam vårdnad som en förlikningsöverenskommelse
till undvikande av en lång och uppslitande vårdnadsprocess.

Stockholms
lingsräit, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, socialutredningen och
Malmö sociala centralnämnd är tveksamma eller negativa till tanken att en
ordning med gemensam vårdnad för frånskilda föräldrar skulle vara ägnad att
skapa större trygghet för barnet och bättre relationer mellan bamet och
föräldrarna och mellan dessa inbördes. Stockholms tingsrätt anför att
bestämmelser rörande vårdnad om barn måste byggas upp med den målsättningen all
så goda förutsättningar som möjligt skall finnas för en lugn och harmonisk
ulveckling av bamet. Föräldrarnas personliga inlressen måsle komma i andra
hand. Tingsrätten anser att gällande rätt är väl avvägd i aktuellt hänseende
och ifrågasätter slarkt om det nuvarande regel komplexet verkligen bör
kompliceras med hänsyn till vad tingsrätten på grund av sina erfarenheter från
tingsrättens familjerättsavdelning tror vara undantagsfall. Vad
angå"-gemensam vårdnad för frånskilda tordeenligt tingsrättens mening även
makar som i samband med skilsmässa verkligen lyckats bortse från sina
eventuella känslokonflikter och som med de bästa föresatser åtar sig

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 113

gemensam
vårdnad om sitt barn ha svårt alt överblicka de problem och andra påfrestningar
som senare kan uppkomma i förhållandet både mellan dem inbördes samt mellan dem
och barnet. Införs inte en särskild reglering om hur konflikter skall lösas när
föräldrarna blir oense finns det i en konfliktsituation inte någon annan utväg
än alt den gemensamma vårdnaden löses upp. Del går härvid enligt tingsrättens
mening inte alt bortse från att den ena eller andra av föräldrarna kan i
obehörigt syfte utnyttja de möjligheler som den gemensamma vårdnaden erbjuder.
Med anledning av uttalandel i promemorian om alt barnet kan komma att växelvis
vistas hos fadern och modern ifrågasätter tingsrätten om detta från psykiatrisk
synpunkt verkligen skulle vara en godtagbar ordning för barnet. Enligt tingsrättens
mening är del knappast ägnat att skapa gynnsamma uppväxtförhållanden att bo än
hos den ena och än hos den andra av föräldrarna. Tingsrätten anser det vidare
långsökt all genomgripande ändra nuvarande regler för att ge föräldrarna den
tryggheten att vid den enes död vårdnaden automatiskt övergår på den andre. Om
gällande rält inte anses tillfredsställande i detta hänseende kan
tryggheissynpunkten tillgodoses genom ett enkelt lillägg till vårdnadsbestämmelserna.
Över huvud taget framhåller tingsrätten att gemensam vårdnad efter
äktenskapsskillnad torde ställa slora krav på föräldrarna genom alt de måste
upprätthålla livliga kontakter med varandra i fråga om bamets uppfostran och
utbildning och även komma överens närdet gäller barnets underhåll. Tingsrätten
ifrågasätterom föräldrar vilkas samliv har brutit samman verkligen i allmänhet
kommer att vara i stånd alt hålla den förtroendefulla kontakt som med hänsyn
lill barnets bästa måste vara en förutsättning för gemensam vårdnad.
Tingsrätten förmodar alt en ordning med gemensam vårdnad kan innebära att man
bara skjuter upp problemen, som då kommer att utgöra en ständig orosfaktor och
konfliktfara. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län framför liknande synpunkter
och vänder sig mot uppfattningen i promemorian att vårdnadsfrågan skulle kunna
lösas snabbt, om den gemensamma vårdnaden visar sig inte fungera. Enligt
länsslyrelsen lorde det tvärtemot kunna befaras att i sådana fall starka
motsättningar har uppkommit mellan parterna och att vårdnadsprocessen kommer
att dra ut på tiden. Mål om verkställighet enligl 21 kap, 7 § FB torde vidare
enligt länsstyrelsen bli inte sällan förekommande och lorde bli mer
svårbedömda eftersom det inte skulle finnas någon domstolsprövning av
vårdnadsfrågan:

Socialulredningen
anser inte att den föreslagna ordningen med gemensam vårdnad för frånskilda
föräldrar är förenad med tillräckliga garantier för att barnet kommer under
betryggande förhållanden då oenighet råder mellan makarna. Äktenskapels
upplösning har enligl utredningen ofta sin grund i att starka
meningsskiljaktigheter uppkommit mellan makarna. Ovisshet om hur vårdnadsfrågan
bör lösas i en sådan situation kan avhålla make från att begära rättens
prövning av vårdnadsfrågan. Det kan vara till uppenbar

8 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 114

skada
för barnet att båda föräldrarna har vårdnaden, om starka meningsmotsättningar
råder mellan dem. Om å andra sidan samförstånd råder mellan föräldrama rörande
barnet torde enligt uiredningen den omständigheten att den rättsliga vårdnaden
tillkommer endast den ene inte föranleda sådana svårigheter att en lagändring
är påkallad.

Malmö
sociala centralnämnd anser att det i vissa fall kan vara en fördel för såväl
föräldrarna som barnen att kunna undvika att ta slällning till vårdnadsfrågan
i skilsmässosituationen. Del finns emellertid enligt nämnden stor risk för att
många barn kommer att uppleva otrygghet på grund av föräldramas gemensamma
vårdnad. Det kan komma att framstå som oklart för barnet hos vem av föräldrarna
det har sitt egentliga hem. Denna oklarhet kan också komma att leda till
slitningar när föräldrarna skall fatta för barnet betydelsefulla beslut om t.
ex. skolgång och sommarvistelse. I många fall torde man få räkna med att den
gemensamma vårdnaden ej utfaller bra med en uppslitande vårdnadslvist som
följd. Enligt nämnden skulle det i sådana fall bättre ha gagnat bamet om
vårdnadsfrågan hade avgjorts i samband med skilsmässan.

Flertalet
remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran förslagel om att
föräldrar som sammanbor skall kunna ha gemensam vårdnad om sina barn, även om
de inte är gifta med varandra. Länsstyrelsen i Norrbonens län och
.familjelagssakkunniga framhåller att det för ogifta föräldrar ofta kan vara av
stor vikt alt de har ett gemensamt rättsligt ansvar för sina bam. Detta kan i
många fall hindra onödiga störningar. Enligt de sakkunniga skulle det också
innebära en trygghet för föräldrar i denna situation att veta att vid den enes död
den andre automatiskt står kvar som vårdnadshavare.

Några
remissinstanser anser att möjligheten för ogifta föräldrar att få gemensam
vårdnad om sina barn bör begränsas till fall då föräldrarna bor tillsammans.
Till dessa remissinsianser hör länsslyrelsen I Göteborgs och Bohus län,
domkapitlet i Stockholms silfi, namnlagsutredningen och Malmö sociala
centralnämnd.

Stockholms
lingsräit. Malmö lingsräit. socialulredningen och domareförbundet avstyrker som
förut nämnls helt förslaget om gemensam vårdnad och därmed även förslagel om
alt ogifta föräldrar skall kunna ha vårdnaden om sina barn gemensamt,
Stockholms tingsrätt skulle dock möjligen kunna tänka sig alt tillfälle
öppnades för ogifta föräldrar som sammanbor stadigvarande med varandra och som
har bamet hos sig att gemensamt få den rättsliga vårdnaden om detta.
Tingsrätten finner del emellertid svårt alt tillräckligt tydligt lägga fast de
kriterier som bör gälla som förutsättning för gemensam vårdnad. Tingsrätten
anser också att behovei av en särreglering i praktiken är begränsat. I allt
fall bör frågan fö anslå lill dess hela spörsmålet om de rättsliga förhållandena
för ogifta samboende las upp till övervägande. Skulle förslaget om gemensam
vårdnad likväl genomföras måste enligl tingsrättens mening regler

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 115

skapas
för det fallet att någon av föräldrama undandrar sig sin medverkan i frågor
som är att hänföra till vårdnaden och som måste kunna lösas ulan omgång. Den a
v föräldrarnasom faktiskt har hand om barnet bör få rätt att närdet behövs
ensam handla på dess vägnar utan att vårdnaden ovillkoriigen skall behöva flyttas
över på denne.

Även
Malmö lingsräit och socialulredningen finner skäl tala för all ogifta samboende
föräldrar skall kunna ha gemensam vårdnad om sina barn men anser all en sådan
ordning förutsätter att problemen särskilt vid separation emellan föräldrama
löses, Tingsräiien anser det lämpligast all låta familjelagssakkunniga utreda
dessa, Socialulredningen menar vidare all de fördelar som skulle vinnas med
förslaget är obetydliga. Enligl utredningens mening medför inte den
omständigheten alt endast en av föräldrarna är rättslig vårdnadshavare sådana
ölägenheter all den motiverar en ändrad lagstiftning.

När
det gäller förslaget om att föräldrar som inte är gifta med varandra skall
kunna fö gemensam vårdnad om sina barn, även om de inte sammanbor, anser
riksskatteverket att de svårigheter som kan uppkomma, har underskattats i
promemorian. Visseriigen finns bestämmelsen i 6 kap. 5 S FB om alt
bestämmanderätten i fråga om vårdnaden utövas av den ene föräldern, om den
andre i följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är hindrad att delta i
beslut rörande vårdnaden, Riksskatteverket framhåller dock att denna
bestämmelse är avsedd som undantag från huvudregeln om att det förutsätts
beslut av båda föräldrarna rörande bamets angelägenheler. Om bestämmelsen i 6
kap. 5 § FB blir regel, har de fördelar man avser att vinna med en gemensam
vårdnad urholkals.

Namnlagsutredningen
varnar liksom riksskatteverket för en underskattning av de problem som följer
med en ordning enligt vilken gemensam vårdnad kan anförtros även föräldrar som
inte bor tillsammans. Utredningen påpekar all vårdnaden inte bara innefattar en
räu alt ha hand om barnet utan också innebär en plikt att dra försorg om det.
En mängd praktiska frågor måste lösas, t. ex. om var barnel skall bo. Så länge
förhållandet mellan föräldrarna är gott torde detta inte medföra några
svårigheter men när så är fallet lorde det också sakna nämnvärd betydelse om
den rättsliga vårdnaden tilläggs den ena av föräldrarna eller bådadera. Samråd
sker ändå. I de fall föräldrama inte är överens kan man enligt utredningens
mening inle blunda för alt möjlighet till gemensam vårdnad kan bli ett
obehagligt påtryckningsmedel för den ena av föräldrarna mot den andre. Genom
alt vardera föräldern när som helst kan få den gemensamma vårdnaden hävd blir
de föreslagna reglernas rättsliga betydelse ringa.

I
likhet med riksskatteverket understryker namnlagsutredningen att bestämmelsen
i 6 kap. 5 § FB är avsedd endast för undantagsfall. Utredningen framhåller
också att uppkommande problem kan bli besvärande inte bara för föräldrarna
själva utan även för tredje man. Många gånger skulle tredje man behöva kräva
bevis rörande vårdnaden när en av föräldrarna vill genom-

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 116

föra
en rättslig angelägenhet rörande barnet, någol som framstår som föga
tilltalande. Särskill osäker blir situationen för iredje man i fall då den ena
av föräldrarna vill åberopa 6 kap. 5 § FB för självsiändigt beslut.

Enligt
Malmö sociala centralnämnd kan många invändningar anföras mot förslaget om
gemensam vårdnad för icke sammanboende föräldrar. Det finns t. ex. stor risk
för att många barn kommer att känna sig otrygga på grund av föräldrarnas
gemensamma vårdnad, eftersom det kan bli oklart för bamet var del har sill
egentliga hem. Nämnden befarar alt denna oklarhet kan komma att leda till
slitningar när föräldrarna skall fatta för barnet betydelsefulla beslut om t.
ex. skolgång eller sommarvisielse.

Åtskilliga av de
remissinstanser som i och för sig är positiva till förslaget om gemensam
vårdnad även i de fall då föräldrama inte sammanbor pekar på de följder i fråga
om sociala förmåner och skatter som en ordning med gemensam vårdnad kommer att
föra med sig när det gäller föräldrar som inte är gifta med varandra och som
inte bor samman. Dessa remissinstanser menar att en viktig förutsättning för
förslagets genomförande är att reglerna om sociala förmåner och skatter
anpassas till det. I annat fall befarar remissinstanserna att den föreslagna
reformen kommer att kunna utnyttjas endast av föräldrar med god ekonomi. Till
de remissinstanser som har gjort sådana uttalanden hör centrala
studiesiödsnämnden, familjelagssakkunniga, barnmiljöutredningen,
familjestödsutredningen, Stockholms läns landstings psykiska barna- och
ungdomsvård, Siockholms sociala centralnämnd. Föreningen Kommunal- och
landstingsanställda familjerådgivare, LO, Socialdemokratiska kvinnoförbundet
och Svenska kvinnors vänsterjörbund. Även domstolsverket förmodar att gällande
bestämmelser om sociala förmåner kommer att få till följd att makar med
begränsade ekonomiska möjligheter kommer all utnyttja möjligheten till gemensam
vårdnad endast i mindre omfallning.

Familjelagssakkunniga,
barnmiljöuiredningen och familjesiödsuiredningen pekar särskilt på det stöd som
bidragsförskotten i dag utgör för ett stort antal barn som har endast en av
sina föräldrar som vårdnadshavare. Bidragsförskotten ulgör för dessa barn en
belydande ekonomisk förmån, och en ordning med gemensam vårdnad skulle innebära
försämrad ekonomi för dem. Barnmiljöutredningen vill för sin del starkt förorda
att reglerna om bidragsförskott ses över, Enligl utredningens mening finns det
skäl att överväga en förändring av bidragsförskotten till ell riktat
ekonomiskt stöd till barn med föräldrar med låga inkomster och/eller många
syskon. Om vårdnadsreformen skall ha någon reell innebörd för man enligt
utredningen förutsätta att den delade rättsliga omvårdnaden också innebär
något mått av delad faktisk omsorg om barnet. Föräldrarna måste då fö råd till
dubbla bostäder som båda har en sådan standard all barnel kan vistas där. Föräldrarna
måste också ha råd till dubbla uppsättningar av möbler och leksaker. Barnet och
kanske någon av föräldrarna måste ha ekonomiska möjligheler att förflytta sig
lill den andra förälderns bostad. Detta motiverar enligt ut-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 117

redningen ett ekonomiskt stöd till barn som har föräldrar
som lever åtskilda.

Om bidragsförskottsreglerna inte anpassas till de nya
vårdnadsreglerna kan man enligt familjestödsutredningen förutse situationer där
föräldrarna har beslutat sig för gemensam vårdnad men där det efteråt visar sig
att hela ansvaret, också det ekonomiska, faller på den ena föräldern, utan att
denne för någon ekonomisk hjälp vare sig i form av det underhållsbidrag som
normall skulle ha utgått eller i form av bidragsförskott. De personliga
relationerna mellan föräldrarna kan göra det svårt för den i praktiken vårdnadshavande
föräldern att bryta arrangemanget med gemensam vårdnad. Man kan vidare tänka
sig fall när förälder hos vilken barnet inte bor visseriigen vill men i varje
fall tillfälligt inte kan utge underhållsbidrag, kanske på grund av
underhållsplikterna mot en ny familj. För att bidragsförskott skall kunna ulgå
blir det då nödvändigl att få domstol att upplösa den gemensamma vårdnaden,
nägot som i realiteten ingen av föräldrarna önskar.

Även Socialdemokratiska kvinnoförbundet tar upp frågan om
ändring av reglerna för bidragsförskott och ifrågasätterom inte dessa regler
och reglerna om skyldighet att utge underhållsbidrag skulle kunna ändras så att
någon form av garanterat underhåll utgick också i de fall då föräldrarna har
gemensam vårdnad.

Centrala studiesiödsnämnden påpekar att en ordning med gemensam
vårdnad för föräldrar som inte bor tillsammans kommer att innebära att föräldrama
jämställs med samboende föräldrar när det gäller ekonomiprövningen i
studiehjälpsärenden beträffande bamet. Detta kan i praktiken leda till att
föräldrar i dålig ekonomisk siluation tvingas avstå från gemensam vårdnad.

Flera remissinstanser, nämligen barnmiljöutredningen,
kommunförbundet, Stockholms läns landstings psykiska barna- och ungdomsvård,
Stockholms sociala centralnämnd. Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
famiUe-rådgivare. LO samt Socialdemokratiska kvinnoförbundet, understryker att
en ordning med gemensam vårdnad kräver insatser från samhällets sida i form av
information samt stöd och hjälp lill föräldrarna, särskilt i fråga om hur den
ekonomiska sidan av den gemensamma vårdnaden skall lösas och om hur den
faktiska vårdnaden skall ordnas för alt barnen skall få så trygga
uppväxtvillkor som möjligt. Stockholms läns landstings psykiska barna- och
ungdomsvård betonar vikten av en utbyggd förebyggande verksamhet med goda
resurser i form av adekvat utbildad personal för alt erbjuda familjer i kris
möjligheler lill att bearbeta konfliktsituationer och önskar alt den naluriiga
gången vid en äktenskaps- eller umgängeskonfliki i första hand borde vara samtal
exempelvis med familjerådgivning eller den psykiska barna- och ungdomsvården.

Den ökade informalions-och rådgivningsverksamheten kommer
enligt Stockholms sociala centralnämnd och kommiinlörbimdei alt medföra ökade
krav på socialvårdens kapacitet och behov av fortbildning för den hand-

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 118

läggande
personalen saml därmed krav på ökade resurser för de sociala myndigheterna.

Socialdemokratiska
kyinnojörbundet och barnmiljöutredningen menar att föräldrama borde kunna få
hjälp med att upprätta avtal om underhåll. Barnavårdsnämnden eller sociala
centralnämnden skulle kunna medverka till att en sådan överenskommelse blev
föremål för regelbunden översyn.

Sveiiges
advokatsamfund anser att man bör överväga om inle avtal om underhållsbidrag
till barn skulle kunna fastställas av domstol, även om båda föräldrarna är
vårdnadshavare.

Familj
och rätt framhåller att den rält som vårdnadshavare har enligt 1 kap. 3 a S
barnavårdslagen att få stöd och hjälp vid utövandet av vårdnaden också bör
tillkomma föräldrar som inle är vårdnadshavare men som har umgängesrätt. Familj
och rätt menar att det är en allvarlig brist i nuvarande lagstiftning att den
förälder som inle är vårdnadshavare inte kan fö samma hjälp som vårdnadshavaren
t. ex. i umgängestvister eller under en umgängesperiod. Familj och rätt
efterlyser vidare normer för underhållsbidragens storiek och framhåller alt
sådana normer otvivelaktigt skulle vara till hjälp för föräldrar som försöker
genomföra gemensam vårdnad utan att vara sammanboende.

Stockholms
läns landstings psykiska barna- och ungdomsvård anmärker att promemorian inte
berör de följder som en ordning med gemensam vårdnad kan få om en av föräldrama
är utländsk medborgare. Även invandraiverket berör denna fråga. Föreningen
Kommunal- och landstingsanstäUda familjerådgivare menar att man närmare än som
skett i promemorian måste klariägga de komplikationer som kan uppstå vid
gemensam vårdnad om den ena eller båda föräldrarna är invandrare och den ena
maken för med sig barnet lill sitt hemland, kven famUJelagssakkunniga
framhålleratl reglerna om gemensam vårdnad kan ge den ena av föräldrarna ökade
möjligheler alt utan den andres samtycke föra barnel ur landet och menar alt
reglerna om utfående av pass för barn bör ses över i sammanhanget. Familjestödsutredningen
framför motsvarande synpunkter,

Stockholms lingsräit,
riksskalieverket och familjelagssakkunniga framhåller att det förhållandet alt
barn vid gemensam vårdnad renl faktiskt kan bo hos än den ene och än den andre
av föräldrarna kan vålla svårigheter vid avgörandet av frågan hos vem av
föräldrama barnet skall anses ha sitt hemvist. Detta kan enligt tingsrätten
leda till rättsföriuster för den enskilde när det gäller alt avgöra om han har
rätt lill förmåner enligt viss sociallagstiftning eller rätt lill vissa avdrag
enligt skattelagstiftningen. Delta är enligt tingsrätten inte godtagbart och
därför måsle det i de särskilda författningar där saken aktualiseras ges klara
föreskrifier om vilka principer som skall gälla i fråga om bamets hemvist vid
gemensam vårdnad, Riksskalieverket menar all även om de föreslagna
vårdnadsreglerna inte i och för sig påverkar de skattemässiga reglerna kan
besväriiga utredningssilualioner uppkomma för

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 119

beskatiningsmyndighelerna.
Hur många ulredningsfall det kan bli fråga om finner verket dock svårt att nu
bedöma.

Även
Socialdemokratiska kvinnojörbundet framhåller att frågan om var barnet skall
anses ha sitt hemvist måste lösas.

Riksförsäkringsverket
berör bestämmelsen i 4S lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag enligl vilken
rälten att uppbära bidraget tillkommer modern i de fall då föräldrarna
gemensamt har vårdnaden om barnet och föreslår alt del införs en möjlighel för
föräldrarna att anmäla all bidraget skall betalas ut till fadem, efiersom
barnet kan komma att bo lika myckel hos sin far som hos sin mor, om
promemorieförsläget om gemensam vårdnad genomförs.

Sveriges
socialdemokraiiska ungdomsförbund anser att föräldrar med gemensam vårdnad som
bor på samma ort också bör ha den faktiska vårdnaden gemensamt. För sådana fall
bör centrala riktlinjer arbetas ul för hur olika myndigheler skall handla i
fråga om föräldrarnas rätt lill sociala förmåner. Då föräldrarna inte bor på
samma ort kan det inte alltid antas vara till barnels fördel att inte ha ett
fast hem utan alternera mellan föräldrarna, I sådana fall bör därför enligt
förbundels mening domstolen i samband med skilsmässan fastställa hos vem av
föräldrarna barnet huvudsakligen skall vistas. Vill föräldrarna i ett sådani
fall ändra det faktiska vårdnadsinnehavet, bör det räcka med en anmälan härom
lill domstol. I sådana fall bör underhållsbidrag och bidragsförskott kunna
utgå. Domstolens faslslällande av vem av föräldrarna som härden faktiska
vårdnaden skall också vara avgörande för myndighelerna i sådana frågor som
bostadsbidrag och sjukpenning m. m. 1 dessa fall kommer visseriigen en ordning
med gemensam rättslig vårdnad inte att innebära stora förändringar. Den
förälder som inte har den faktiska vårdnaden kommer dock att kunna delta i
beslut som rör barnel.

Riksskatteverket
och namnlagsiilredningen påpekar att uppgift om vårdnad f. n. saknas i
folkbokföringen och att man hittills har fått utgå från en presumtion att ej
frånskilda föräldrar till barn i äktenskap har gemensam vårdnad om barnen och
att vårdnaden om barn utom äktenskap tillkommer modern. Genomförs
promemorieförsläget om gemensam vårdnad för ogifta föräldrar är denna
presumtion ej längre användbar och det blir i stället av vikt all
vårdnadsförhållandet kommer till uttryck i något regisler, ur vilkel
myndigheler och andra kan inhämta uppgift, när förhållandet är av belydelse i
någon angelägenhet rörande bamet. Enligt riksskatteverket lorde del vara
tillräckligt all uppgift införs i församlingsliggare och församlingsbok. Verket
finner inle erforderiigt med särskild lagsliftning härom ulan menar all föreskrift
i ämnet torde kunna meddelas av verket med stöd av folkbokföringskungörelsen.

Domstolsverket
motsätter sig inie förslagel om all domstolarna i skilsmässomålen normall inte
skall ta upp vårdnadsfrågan, om inte någon av föräldrama berör den. Hovrätten
för Nedre Norrland, länsslyrelsen i Göteborgs

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 '20

och
Bohus län, socialutredningen, Stockholms läns landstings psykiska barna-och
ungdomsvård, Sveriges advokatsamfund. Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare saml Fredrika-Bremer-förbundet anser däremot att domstolen
alltid bör ta upp vårdnadsfrågan och övertyga sig om föräldrarnas inställning i
den. Härigenom ges domstolarna också enligl socialutredningen och
advokatsamfundet möjlighel alt pröva om föräldrarnas överenskommelse strider
mot bamets bästa. Socialstyrelsen anser att föräldrarnas önskan att vårdnaden
skall tillkomma dem gemensamt bör uttryckas genom en skriftlig förklaring till
barnavårdsnämnden, varvid styrelsen utgår från att nämnden dessförinnan
informerat föräldrarna om innebörden av ställningstagandet. Genom en sådan
ordning torde risken minskas att gemensam vårdnad kommer till stånd i fall där
praktiska förutsättningar saknas för föräldrarna alt klara av gemensam vårdnad
av barnet. När förklaring inte har avgivits bör det enligt styrelsen ankomma på
rällen att pröva vårdnadsfrågan,

Siockholms
läns landstings psykiska barna- och ungdomsvård framhåller i sammanhanget att
det vore önskvärt om förfaringssättet vid vårdnadskonflikter också kunde tas
upp. Möjligheter till barnpsykiatrisk kontakt borde erbjudas redan i
inledningsskedet för all man skall kunna undvika en påfrestande
vårdnadsutredning och utröna inöjligheterna till samförstånd mellan
föräldrarna.

Hovrälien
jör Nedre Norrland noterar med tillfredsställelse alt det krävs beslul av
myndighet för alt ogifta föräldrar skall få gemensam rättslig vårdnad.
Socialstyrelsen finner del emellertid svårt alt se varför vårdnaden om barn
vars mor är ogift skall tillkomma båda föräldrarna först efter det att
domstolen har prövat att arrangemanget inte är uppenbart stridande mot barnets
bäsla, medan någon sådan prövning inte föregår föräldramas gemensamma vårdnad
när modem är gift. Enligl styrelsens uppfallning borde gemensam vårdnad kunna
tillkomma ogifta föräldrar ulan rättens prövning genom en anmälan till
förslagsvis barnavårdsnämnden om att föräldrarna är ense om alt vårdnaden om
barnel skall tillkomma dem gemensamt. I de fall gemensam vårdnad bedöms vara
uppenbart stridande mot barnets bästa skulle frågan enligt styrelsens mening få
avgöras av domstol. Även Fredrika-Bremer-förbundet ifrågasätter om del är
nödvändigl med ett domstolsbeslut för att ogifta föräldrar som lever
tillsammans skall få utöva vårdnaden gemensamt. Huvudregeln börenligt
förbundet vara gemensam vårdnad. Ett faderskapserkännande skulle då innebära
att fadern tillsammans med modem gemensamt färden rättsliga vårdnaden om
barnet,såvida ingen av föräldrarna begär nägon annat. Svenska hinnors
vänsterjörbund är av motsvarande uppfattning.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län understryker viklen av all domstolarna även i sådana
fall då föräldrarna är ense i vårdnadsfrägan undersöker om inte ett förordnande
av den föreslagne vårdnadshavaren är stridande mot bamets bäsla. 1 åtskilliga
fall har det nämligen enligl länsslyrelsen visat

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 '2'

sig
att vårdnadshavare som förordnats i enlighet med föräldrarnas samstämmigaönskemål
varil olämplig. Länsstyrelsen anser därför att domstolarna vid avgörande av
vårdnadsfrågor alltid bör vara skyldiga att utreda om föräldrarnas önskemål
strider mol barnens bästa och att som en följd härav ordel uppenbart bör utgå
ur lagtexten i 6 kap. 7 och 8 S§ FB.

Hovrätten
för Nedre Norrland påpekar att den föreslagna lagtexten inte berör del fallet
att modern är gift vid bamets födelse och att annan man än hennes make redan
dessförinnan har erkänt faderskapet med den verkan att den äkta mannens faderskap
till barnet har hävts. Hovrätten ifrågasätter om inte i lagtexten klart bör
anges att modem i detta fall blir ensam vårdnadshavare.

FamUj
och rätt anser att i lagtexten bör införas en bestämmelse om att parterna i
samband med ett interimistiskt yrkande om vårdnad har rätt att förebringa
bevisning.

Riksåklagaren
framhåller alt det allmänna har ett starkt intresse av att kunna ingripa mol
försumliga vårdnadshavare och förmyndare och alt man därför ytterligare borde
överväga om åklagarens initiativrätt i dessa hänseenden bör slopas i enlighet
med vad som har föreslagits i promemorian. Då det emellertid torde vara
ytterligt sällsynt alt åklagare begagnar sin rält i detta hänseende motsätter
sig riksåklagaren inte att åklagarens befattning med vårdnadsfrågor slopas.
Riksåklagaren framhåller vidare att om förslaget om gemensam vårdnad genomförs
bör man överväga att anpassa straffbestämmelsen i 7 kap, 4S andra stycket
brottsbalken till denna situation. Gärningsbeskrivningen i lagrummet omfattar
inle det fallet att den ena av två ogifta föräldrar vilka gemensamt har
vårdnaden om barn under 15 år utan beaktansvärda skäl egenmäktigt bortför
bamet.

Vissa
remissinstanser framför synpunkler på reglerna om underhållsskyldighet.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser all underhållsskyldigheten
enligt 7 kap, 4 S FB gentemot styvbarn inte längre är motiverad av vare sig
etiska skäl eller av hänsyn till barnets behov och föreslår därför att den
slopas eller i varje fall inskränks så alt den inle omfallar barn som efter
föräldrarnas skilsmässa slår kvar under bägges vårdnad. Centrala studiesiödsnämnden
påpekar all den föreslagna ändringen i 3 kap. 28 S studiestödslagen inte
endast är av redaktionell kraktär ulan innebär att siyv-föräldrars ekonomiska
förhållanden inte skall beaklas om barnels föräldrar har gemensam vårdnad om
del. Studiesiödsnämnden lillslyrker den föreslagna ändringen i
sludiestödslagen men ifrågasätter om den står i överensstämmelse med
beslämmelserna i 7 kap, 4 S FB om siyvföräiders underhållsskyldighet. Nämnden
finner del därför angeläget alt sistnämnda lagrum blir föremål för närmare
översyn.

Malmö
sociala centralnämnd anser all den skillnad som görs mellan barn i äktenskap
och barn utom äktenskap vid avtal om underhållsbidrag enligl 7 kap, 7 S FB bör
slopas. Nämnden finner det ej moliveral att bibehålla

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 122

denna
skillnad när alla andra olikheter mellan barn i äktenskap'och barn utom
äktenskap är utjämnade. Familj och rätt berör också bestämmelserna i 7 kap, 7 §
FB och menar att den underhållsskyldige bör ha samma möjligheter att få ett
bidrag sänkt som den underhållsberälligade har att få det höjt. Familj och rätt
anser vidare att ettårsfristen i 7 kap. 9 § bör slopas.

Malmö
sociala centralnämnd, familjelagssakkunniga saml FamUj och rätt föreslår all
möjligheten för modern all erhålla förlossningsbidrag enligl 7 kap. 10 S FB bör
upphöra eftersom de socialförsäkringsförmåner som numera tillkommit har gjort
detta bidrag överflödigt.

I 7
kap, 12 S, som handlar om räll att föra talan om underhåll till barn, borde
enligl Familj och rätt införas en beslämmelse om att den som för barnets talan
skall ersätta motpartens kostnad om barnet blir lappande part.

Den
föreslagna nya bestämmelsen i 7 kap, 15 S angående ersättning för kostnader för
barns försörjning i fall dä den legala faderskapspresumtionen har hävts berörs
av familjelagssakkunniga, som finner det angeläget all hittillsvarande praxis
ändras och därför ansluler sig lill förslaget i denna del.

1
fråga om förmynderskap delar namnlagsutredningen den mening som har kommit till
uttryck i promemorian och som innebäratt förmynderskapet liksom hittills i
princip bör följa vårdnaden, FamiUoch räll förordaren ordning med gemensamt
förmynderskap även i sådana fall då vårdnaden inte är gemensam, åtminstone då
föräldrar och bam någon gång har sammanbott, SACOISR finner det tveksamt med en
ordning som innebär alt underårig som ingått äktenskap alltjämt står under
förmynderskap av sina föräldrar,

Familjelagssakkunniga
berör i sitt remissyttrande frågan om möjligheterna för ett sammanboende ogift
par att adoptera. De sakkunniga framhåller att den ena av två makar kan
adoptera andra makens barn eller adoptivbarn med verkan alt barnet blir att
anse som makarnas gemensamma bam. Om däremot en kvinna och en man bor samman
utan att vara gifta och mannen adopterar kvinnans bam medför det alt kvinnan
avslår från barnet i den meningen alt det inte längre anses som barn till
henne. En sådan konsekvens måste undvikas, menar de sakkunniga. De föreslår
därför att förutsättningarna för en ändring i delta avseende undersöks. Enligl
de sakkunnigas mening bör samlevnad i denna siluation jämställas med
äktenskap.

5.4
Överflyttning av barn

Familjelagssakkunniga
finner att starka skäl talar för den föreslagna ändringen av 21 kap, 12 S FB
och tillstyrker således ändringen, Förslagel tillstyrks i denna del även av
Malmö lingsräit, socialstyrelsen, länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs soclalföivaltning. Stockholms sociala centralnämnd, Moderata
samlingspaniels kvinnoförbund och Socialdemokraiiska kvinnotörbundet.
Domsiolsveikei förklarar sig inle ha någon erinran mot förslagel. Enligl FamUj
och räll däremoi finns del inte anledning att ändra nu-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 '23

varande
lagtext. Den ifrågasatta ändringen skulle, anser man, kunna medföra att en
iredskande vårdnadshavare får ännu slörre möjligheter att sätta um-gängesrälten
ur spel än han nu har.

5.5
Rättegångskostnad i vårdnadstvister

Den
föreslagna nya bestämmelsen om kvittning av kostnadema i vårdnadsmål
kommenteras i några remissyttranden, Förslagel tillstyrks av Socialdemokratiska
kvinnoförbundet, som finner det ur alla synpunkter rimligt all vardera parten
slår för sin egen rättegångskostnad, Hiismodersförbundet Hem och samhälle
finner det vara ett klart rätlvisekrav att kostnaden vid rättegång angående
vårdnad skall bestridas av parterna gemensamt. Även domstolsverket, Stockholms
sociala centralnämnd och Moderata samlingspartieis kvinnoförbund finner de
föreslagna ändringama i denna del lillfredsslällande.

Såväl Siockholms tingsrätt
som Malmö tingsrätt framhåller att domstolama inle i så begränsad ulsträckning
som antyds i promemorian torde ha låtit tappande part i vårdnadsmål ersätta
motpartens rättegångskostnad, Stockholms lingsräit finner emellertid den
föreslagna regeln om kvittning välmotiverad. Den bör dock enligt tingsrätten
förses med en reservation för vissa undantagsfall. Det kan förekomma mål i
vilka visserligen inte 18 kap, 3 eller 6 S rättegångsbalken kan tillämpas men
där det ändå med hänsyn till omständigheterna framstår som stötande att kvitta
rättegångskostnaderna. Tingsrätten föreslår därför all del föreskrivs all
kvittning skall ske när särskilda skäl inte föranleder annat. I motsats lill
vad som anges i promemorian anser tingsrätten att en sådan reglering inte
skulle vålla några större problem vid den praktiska tillämpningen. Malmö
tingsrätt framför moisvarande synpunkler men finner det tveksamt om kvittning
som huvudregel bör gälla även i högre instans. Enligt tingsrätten torde ofta
prestigesynpunkter och andra ovidkommande skäl ligga bakom fullföljande av
talan i vårdnadsmål, och utdragna vårdnadsprocesser bör enligt tingsrättens
mening inte uppmuntras.

Även
familjelagssakkunniga, som inte har något att erinra mol en huvudregel om
kvittning av kostnadema i vårnadsmål, anser alt del behövs ett korrektiv mol
att den föriorande parlen inleder eller föranleder onödig rättegång. De
sakkunniga ifrågasätter om inte kostnadsreglerna för vårdnadsmålens vidkommande
kunde utformas i närmare överensstämmelse med reglerna om kostnad i
faderskapsmål. Även Familj och rätt anser all den som gång på gång utan rimlig
anledning ansöker om vårdnaden bör stå inte bara sina egna utan även motpartens
kostnader.

Domareförbundet
förordar att några särbestämmelser om rättegångskostnader i vårdnadsmål inte
införs i lagstiftningen. Förbundet finner del visseriigen ur barnets synpunkt
angelägel all frågan om föräldramas lämplighet blir föremål för ingående
domstolsprövning, Å andra sidan är det önskvärt

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 124

att vårdnadsprocesser inte görs vidlyftigare eller mer
långdragna än nödvändigt. Förbundet anser att kvittning särskill i försia
instans bör ske i slor omfattning, vilkel enligt förbundets mening lorde kunna
ske ulan lagändring.

5.6 Följdändringar i andra författningar m. m. 5.6.1
Allmänt

Förslagel om alt i lagtexten slopa uttrycken barn i
äktenskap och barn utom äktenskap har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av
nästan alla remissinstanser. Bland dem som tillstyrker förslagel i denna del
märks socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, länsslyrelsen i Göteborgs och
Bohus län, familjelagssakkunniga, familjestödsutredningen, Siockholms läns
landstings psykiska barna- och ungdomsvård, Stockholms sociala centralnämnd,
Malmö .sociala centralnämnd. Yrkeskvinnors klubbars rikstörbund. Folkpanlels
kvinnoförbund. Moderata samlingspartiels kvinnoförbund. Socialdemokratiska
kvin-noförbiindel. Svenska kvinnors vänsterförbund och Folkpartiets ungdomsförbund.
Socialstyrelsen menar att det visseriigen skulle kunna vara praktiskt alt ha
kvar de gamla beteckningarna som arbetstermer. Detta praktiska önskemål måste
dock enligl styrelsens mening stå tillbaka för den strävan som kommer till
uttryck i promemorian, nämligen att moderns civilstånd skall ingå som en
beskrivning av barnets situation endast där del är juridiskt motiverat.
Slopandet av termerna kan också få betydelse när det gäller alt få bort de
fördomsfulla attityder som inte bara bam till ogifta mödrar utan även mödrarna
själva fortfarande kan bli utsatta för, Familjesiödsuiredningen understryker
att termerna barn i äktenskap och barn utom äktenskap med de nya regler som
föreslås inte längre fyller någon funktion ulan bara kan bidra till att
upprätthålla konstlade skillnader mellan barn och lill att befästa olika slag
av fördomar,

Malmö tingsrätt har inte någon erinran mol att termerna
äktenskaplig börd, barn i äktenskap och barn utom äktenskap utgår ur lagtexten
om delta kan ske utan några materiella ändringar.

Några remissinstanser är emellertid tveksamma eller direkt
avvisande lill all de här berörda termerna utgår ur lagtexten.
Hiismodersförbundet Hem och samhälle påpekar att man inle har kunnat föreslå
några adekvata er-sältningsbegrepp, varför omständliga omskrivningar används.
Då i de allra flesta fall barn inom och utom äktenskap behandlas lika i lagen
torde det enligt förbundets mening bli i ytterst få fall som termema kommeratt
behöva användas. Detta bör inle förorsaka någol större problem eftersom del
numera är relativt vanligl alt en man och kvinna sammanbor och sätter barn till
väriden utan all vilja legalisera sin förbindelse. Förbundet menar all den
känsloladdning som termerna hade för en äldre generation inte föreligger hos
den unga generationen.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 125

Riksskatteverket
anser att så länge man har skilda rättsregler beroende på om ett barns
föräldrar var gifta med varandra eller inte vid barnets födelse eller om de
senare har ingått äktenskap med varandra börden hittillsvarande terminologin
finnas kvar. Ett slopande av begreppen kommer att nödvändiggöra omfattande
ändringar i kyrkobokföringen. En ny terminologi kommer dessutom att skapa
svårigheter vid tillämpningen och kommer därigenom att vålla större
rättsosäkerhet. Svårigheterna med den nya terminologin visar sig också enligt
verkets uppfattning vid utformningen av de följdändringar i andra författningar
som blir nödvändiga om FB ändras. De lagar som del främst är fråga om,
namnlagen, medborgarskapslagen och religionsfrihetslagen, är alla av sådan art
att de i hög grad berör de enskilda medborgarna och bör därför vara
lättillgängliga för envar. Att i lagstiftning och anvisningar ersätta de
lättförståeliga uttrycken barn i äktenskap och barn utom äktenskap med
hänvisningar till FB blir lill hinder för läsaren. Domkapillei I Stockholms
stift är av motsvarande uppfallning och avstyrker bestämt att termerna
avskaffas innan de kan ersättas av andra med samma innehåll.

Enligt
namnlagsutredningen förefaller det särdeles opraktiskt att avsäga sig
användningen av sådana termer som de nu aktuella. De är enligt utredningens
mening både lättfattliga och lätthanteriiga, och att slopa dem leder till
språkliga oiympligheter som kan försvaras endast med starka skäl. Utredningen
framhåller att termerna barn i och barn utom äktenskap inte innefattar några
värderingar utan endast uttrycker del faktiska förhållandet att barnets
föräldrar är eller inte är gifta med varandra. På vissa håll kan väl ännu dröja
kvar en viss känsla av moralisk värdering i samband med de båda uttrycken men
den syn på skilda samlevnadsformer som i våra dagar bryter igenom både inom och
utom lagstiftningen torde enligl utredningens mening snart helt förta sädana
intryck. I allt fall anser utredningen det olämpligt att nu innan man vel vart
.familjelagssakkunnigas utredningsarbete leder i fråga om äktenskapet och andra
samlevnadsformer göra sig av med den praktiska terminologin. Uiredningen
avstyrker därför förslaget att slopa termerna i fråga.

Statistiska
centralbyrån framhåller att förslaget för befolkningsslatislikens del bl. a.
innebäranden redovisning av barn födda inom och utom äktenskap som registrerats
alltsedan den svenska befolkningsslatislikens begynnelse år 1749 inte längre
kan genomföras. För användarna av befolkningsslalistik torde denna förändring
dock vara relativt betydelselös, framhåller centralbyrån. Däremot föreligger
vissa rekommendationer från internationella organisationer alt redovisa födda
fördelade på födda inom äktenskap och utom äktenskap. Behoven i denna del synes
emellertid kunna tillgodoses genom att man i fortsättningen i stället redovisar
födda fördelade efter moderns civilstånd, vilket kommer att medföra endast
marginella skillnader. För år 19741. ex. uppgick andelen födda barn med gift moder
lill 68,2 %. Andelen barn, födda inom äktenskap, uppgick för samma år till 68,6
%.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 126

Riksförsäkringsverket
anmärker att lermen barn utom äktenskap bör slopas också i
militärersättningsförordningen, lagen om yrkesskadeförsäkring och lagen om
allmän försäkring.

5.6.2
Lagen om svenskt medborgarskap

De
föreslagna ändringama i medborgarskapslagen kommenteras av nks-skaileverkei,
invandraiverket. namnlagsutredningen och SACO t SR. Såväl riksskatteverket som
invandrarverket och namnlagsutredningen anmärker på utformningen av lagtexten
och menar att hänvisningen till FB är olämplig. Enligt invandrarverket bör
bestämmelser som rör förvärv och föriust av svenskt medborgarskap uttryckas i
klartext i den svenska medborgarskapslagen. Invandrarverket anmärker vidare
alt den svenska medborgarskapslagen har tillkommit i samverkan med Danmark och
Norge och att de nordiska medborgarskapslagama, numera även den finska, har i
huvudsak likalydande bestämmelser beträffande barns förvärv och förlust av medborgarskap.
En samordning av lagstiftningen är enligt verket allljämt av stort värde inte
minst med tanke på del stora antalet invandrare i Sverige från övriga nordiska
länder.

Invandraiverkei
anför vidare alt de nya bestämmelserna kommer att medföra dubbelt
medborgarskap i vissa fall, eftersom de föreslagna bördsreglema skiljer sig
från bördsreglerna i många länder, bl, a, de nordiska. Som exempel nämner
verket det fallet att en svensk kvinna skiljer sig från en dansk man. Kort
efter äktenskapets upplösning föder kvinnan ett barn som blir svensk medborgare
till följd av de nya beslämmelserna men också samtidigt dansk medborgare,
efiersom mannen enligt de danska bördsreglerna anses vara far lill barnet. Au
på della sätt införa regler som skulle medföra att nya grupper skulle kunna få
dubbla medborgarskap vid födelsen strider enligl verkets mening mot den ledande
principen inom svensk medborgarskapsrätt att undvika dubbelt medborgarskap.

Vad gäller förslaget till
ny lydelse av 5 S medborgarskapslagen anser riksskatteverket all det synes
orimligl att förvärv av svenskt medborgarskap för förälder, som inte sammanbor
med barnet, medför svenskt medborgarskap för barnel därigenom att föräldern
har del i vårdnaden. På samma sätl kan den omständigheten att föräldrarna har
gemensam vårdnad förhindra all barnel upptas till svensk medborgare gemensamt
med den förälder med vilken barnet sammanbor, Invandraiverket anser all 5 S
medborgarskapslagen bör modifieras på det sättet all barn bör kunna få svenskt
medborgarskap som biperson lill endera av föräldrarna, om föräldern antingen
ensam har vårdnaden eller har vårdnaden med den andre och denne är svensk
medborgare. 1 övriga fall där gemensam vårdnad förekommer bör barnet kunna tas
upp som svensk medborgare efter ansökan om naturalisation.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 127

5.6.3
Religionsfrihetslagen

Invandrarverket
diskuterar den föreslagna bestämmelsen i 7 S tredje styckei som innebär att
barnet inträder i kyrkan vid födelsen, om modern är ogift och tillhör kyrkan.
Enligt verket är bestämmelsen omotiverad i de fall båda föräldrarna får
vårdnaden om barnet. Än mer omotiverad är bestämmelsen i de fall där fadem
ensam blir vårdnadshavare. Verket menar alt det naluriiga vore att barnet, i de
fall endast en av föräldrarna har vårdnaden, följer vårdnadshavaren vad gäller
medlemskap i kyrkan och detta obereonde av vårdnadshavarens kön.

5.6.4
Namnlagen

Namnlagsutredningen
kritiserar de föreslagna ändringarna i namnlagen från lagteknisk synpunkt,
Bl.a. anser utredningen att den nuvarande dispositionen av lagen bör behållas.

Såväl
riksskatteverket som namnlagsutredningen anmärker att förslaget till 15 S inte
omfatiar del fall att bördspresumtionen hävs genom faderskapserkännande och
menar att paragrafen bör omfatta även detta fall. Namnlagsutredningen
påpekarail det i sådant fall dessutom krävs särskild ansökan till rätten eller
namnmyndigheten om prövning av möjligheten för barnel alt få behålla mannens
namn,

5.6.5
Studiestödslagen

Centrala
studiesiödsnämnden tillstyrker, som tidigare nämnts, den föreslagna ändringen
i 3 kap, 28 S sludiestödslagen. Nämnden finner det vidare angeläget att i
sammanhanget aktualisera frågan om styvbarns studieekonomiska situation och
menar alt man vid prövning av ansökan om inkomst-och behovsprövad studiehjälp
bör bortse från styvförälders ekonomi. Gymnasieelev bör enligl nämndens mening
inte vara beroende av ekonomiskt bidrag från slyvförälder för att direkl efter
avslutade grundskolestudier fortsätta skolgången med gymnasiestudier.

5.7 Ikraftträdande m. m.

Riksskalieverket
och kommunförbundet ifrågasätter om man inte bör skjuta på ikraftträdandet av
de nya bestämmelserna om faderskap och vårdnad lill den I januari 1977.
Riksskatteverket framhåller att förslagen kommer att nödvändiggöra
genomgripande ändringar i folkbokföringen. Kommunförbundet menar att de
utbildningsinsatser beträffande den handläggande personalen inom socialvården
som förslaget kommer att fordra svårligen kan tänkas bli genomförda i lid, om
inte ikraftträdandet skjuts fram till nyssnämnda tidpunkt. Av samma skäl anser
Stockholms sociala centralnämnd

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 128

att
dagen för ikraftträdandet inte bör ligga alltför nära dagen för beslutet om
ändrad lagstiftning.

Sveiiges
advokatsamfund berör särskilt den nya bestämmelsen i 7 kap. 15 S FB om återkrav
av underhållskostnader och anmärker att den inte bör gälla fall där talan om
regresskrav väckts före lagens ikraftträdande.

5.8
Avgift för vård av omyndigs värdehandlingar

Överförmyndarna
i Göteboig och Föreningen Sveriges överförmyndare vill ej yttra sig över
bankföreningens hemställan. De anser det dock rimligt att anta att bankernas
notariatavdelningar har fött väsentligt minskade arbetsuppgifter genom
värdepapperscentralens tillkomst och framhåller att man vid fastställande av en
eventuell minimiavgift bör beakta att depåavgifterna drabbar underåriga och
omyndigförklarade personer som i en del fall har små inkomster och som enligt
lag tvingas alt ha sina värdehandlingar nedsatta i bank.

Siockholms
överförmyndarnämnd anser att en lagändring i enlighet med bankföreningens
hemställan bör kunna accepteras. Minimiavgiften bördock fastställas lill ett
belopp motsvarande en procent av det vid varje årsskifte gällande basbeloppet
för att man skall undvika en lagändring varje gång en höjning kan bli aktuell,
Enligl nämnden kommer en höjning i enlighet med bankföreningens förslag
visseriigen att bli kännbar för de små depåerna. Till följd härav kommer
sannolikt förmyndare vars myndlingar äger sådana depåer att begära
överförmyndarens tillstånd att la ut de deponerade värdehandlingarna, I den
mån det sammanlagda värdet av dessa inte överstiger den gräns för
depositionstvång som kommer att gälla fr. o. m. den I januari 1976 lorde sådana
ansökningar bli beviljade. Avgiftshöjningen kommer därmed att medföra att
redan inskrivna förmynderskap anpassas lill den nya lagstiftningens
bestämmelser vilket i och för sig inte kan anses ha en negativ betydelse.

Socialstyrelsen
godtar bankföreningens förslag till ändring av avgifterna under förutsättning
alt i lagtexten las in en bestämmelse om maximering av tilläggsavgifternas
storlek.

Sparbanksföreningen
anser rent principiellt, i likhet med bankföreningen, att förvar av omyndigs
värdehandlingar i notariatdepå bör likställas med övriga nolariatdepåer i
avgiftshänseende, eftersom förvaltningskostnaderna beträffande s. k.
omyndigförvar är av samma storleksordning som för övriga förvar. Då inte ens de
högre avgifter som kommer alt gälla fr. o. m. den 1 januari 1976 ger full
kostnadstäckning anser även sparbanksföreningen att avgifterna bör höjas.
Sparbanksföreningen menar dock att denna höjning bör ske på annat sätt än det
som bankföreningen har föreslagit. Enligl sparbanksföreningen ligger nämligen
den av bankföreningen föreslagna ordningen inte i linje med grundtanken bakom
förmyndarlagstiftningen, eftersom den kommer att innebära att avgifterna till
sin storiek kommer att i viss

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 129

del
kunna ensidigt bestämmas av förvaltande bank. Enligt sparbanksföreningen bör i
stället en höjning av avgifterna åstadkommas genom att man
företarenjusteringavdevärdebaseradeavgifterna. Starka skäl talar enligl föreningens
mening föratt mani VL tar in en bestämmelse om särskilda tilläggsavgifter.
Dessa bördock till sin storiek inle få överstiga i lagen angivna maximibelopp.
Om lagen ändras på det sätt som föreningen föreslår framstår en
till-läggsbestämmelse om årlig minimiavgift som överflödig.

Den
värdebaserade åriiga avgiften bör vara enhetlig för svenska och utländska
värdepapper. Bevakningsåtgärderna är i princip likartade för båda slagen av
värdepapper. Förvaltningskostnaderna för utländska papper är heller inte
lägre. Sparbanksföreningen biträder därför bankföreningens hemställan, såvitt
gäller slopandet av differentieringen mellan de båda slagen av värdepapper.

Även
bankinspektionen anser del motiverat med en höjning av de avgifter som bankerna
får ta ut för vård av omyndigs värdehandlingar. Bankinspektionen anser alt den
av bankföreningen åberopade nolarialtjänstutred-ningen och andra uppgifter
tyder på att avgifterna för nolariatdepåer inte täcker de kostnader bankerna
åsamkas för denna verksamhet. Vidare är det enligt inspektionen tydligt att
kostnaderna står i proportion till antalet värdepappersposter, antalet
transaktioner o. d. Mindre depåer för vilka VL är tillämplig inbringar lägre
avgifter än andra depåer men medför motsvarande kostnader. Bankinspektionen
framhåller också att det med hänsyn till föreskrifter i banklagstiftningen till
skydd för insättarnas medel krävs att bankernas rörelse lämnar ett överskott
som kan läggas till eget kapital. Bankernas överskott har sedan år 1969 inte
varit så stort som hade erfordrats för att bibehålla oförändrad soliditet
enligt reglema om kapitaltäckning. Under det senaste året har dessutom behovet
av överskott ökat än mer till följd av den högre inflationstakten. Mot den
bakgrunden har bankinspektionen bedömt att bankerna, med nuvarande hastiga
arbetskostnadsstegring, inte i längden kan erbjuda tjänster till avgifter som
inte läcker de däremot svarande kostnaderna.

Bankinspektionen
tillstyrker därför bankföreningens framställning på så sätt att avgifterna för
vård av omyndigs värdehandlingar får höjas till den nivå som bättre motsvarar
bankernas kostnader för denna tjänst. Av sociala skäl kan det dock enligt
bankinspektionens mening vara berättigat med en försiktig anpassning av
avgifterna. Inspektionen rekommenderar därför en övergångsperiod om 2-5 år
under vilken de aktuella värdehandlingarna exempelvis kan omplaceras i
tillgångar som inte behöver förvaras i nolariatdepåer. Inspektionen utgår
slutligen från att avgifterna i sin helhet specificeras i lag eller att de
fastställs av inspektionen.

9 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 130

6 Föredraganden

6.1 Allmänna synpunkter

Regler
om vem som skall anses vara far till ett bam finns i föräldrabalken (FB).
Reglerna fäster avgörande vikt vid frågan huruvida modern vid barnets födelse
är gift eller inte. Är hon gift anses mannen i äktenskapet som barnets far.
Barnet anses i sådant fall ha äktenskaplig börd. Delsamma gäller, om modern vid
barnets födelse är änka eller frånskild men hennes äktenskap har upplösts så
kort tid före barnels födelse att barnet kan ha avlats dessförinnan. 1 andra
fall anses barnet vara fött utom äktenskap. Faderskapet skall då fastställas
genom erkännande eller dom.

Under
vissa omständigheter kan domstol förklara att den man som bördsreglerna
utpekar som far till ett visst barn inle är barnels far. Såväl bamet som mannen
kan föra talan härom, s. k. talan om äktenskaplig börd. Barnets rätt att väcka
sådan talan är lill tiden oinskränkt, medan mannens rätt enligt huvudregeln
preskriberas tre år efter barnets födelse.

FB
innehåller också regler beträffande vårdnad om barn. Reglerna är i viss mån
olika, beroende på om barnets föräldrar är gifta med varandra eller ej. Sålunda
gäller som huvudregel att barn vars föräldrar är gifta står under föräldrarnas
gemensamma vårdnad. Däremot kan ogifta föräldrar inle utöva den rättsliga
vårdnaden gemensamt.

De
berörda reglema har setts över i justitiedepartementet. Resultatet av översynen
redovisas i promemorian (Ds Ju 1975:17) Faderskap och vårdnad. Promemorian har
remissbehandlats.

För
min del anser jag all del finns ett klart reformbehov när del gäller de
nuvarande börds- och vårdnadsreglerna. Vad först beträffar reglerna om
faderskap lill barn som föds efter en skilsmässa talar starka skäl för att den
frånskilde mannen inte längre skall automatiskt anses som far till barnet.
Behovet av en ändring på denna punkt kan visseriigen sägas ha minskat i och med
de nya bestämmelser om äktenskaps upplösning som trädde i kraft den 1 januari
1974. Beslämmelserna har bl.a. medfört en avsevärd förkortning av tiden från
det lalan om upplösning av äktenskapet anhängiggörs till dess slutlig dom på
äktenskapsskillnad meddelas. Den ökade skilsmässofrekvensen kan dock verka i
motsatt riktning. Under alla omständigheter är det klart att de nuvarande
reglerna slår fel i åtskilliga fall. Jag anser därför att reglerna nu bör
ändras. Delsamma gäller beslämmelserna om den lid inom vilken en man kan väcka
lalan om all han inie är far lill ett visst barn. Det kan med fog göras
gällande att de nuvarande lidsfristerna är alllför korta.

Vad
därefter angår beslämmelserna om vårdnad har del vid upprepade tillfällen rests
krav på att även ogifta eller frånskilda föräldrar skall få möj-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 '31

lighet
att gemensamt utöva vårdnaden om sina barn. Vad som har framkommit i den
allmänna debatten tyder på alt många föräldrar rent känslomässigt upplever det
som viktigt för de inbördes relationerna att modern och fadern har samma
rättsliga ställning i förhållande till barnen. Den av föräldrarna som inte har
den rättsliga vårdnaden kan uppfatta detta som orättvist, vilket kan skapa
onödiga störningar både mellan föräldrama och i förhållande till barnen. Inte
minst gäller detta i en skilsmässosituation. Den ändrade uppfattning om
äktenskap och skilsmässa som har utvecklats under en följd av år och kommii
lill utiryck i 1973 års äktenskapsreform torde också ha gett frånskilda makar
bättre förutsättningar att ta ett gemensamt rättsligt ansvar för sina bam.

Det
sagda talar enligt min mening slarkt för att man ändrar gällande vårdnadsregler
så att frånskilda och ogifta föräldrar får möjlighet att utöva gemensam
rättslig vårdnad om sina barn. Även i övrigt, t, ex. när det gäller
rättegångskostnader i vårdnadsmål, finns det skäl att ändra nuvarande bestämmelser
om vårdnad.

Det
reformbehov som sålunda finns i fråga om FB:s börds- och vårdnadsregler tillgodoses
i allt väsentligt, om promemorians förslag genomförs. Jag förordar alltså att
förslaget läggs lill grund för lagstiftning. 1 det följande ämnar jag närmare
behandla olika detaljer i förslaget. Jag ämnar därvid bl.a. uppehålla mig vid
frågan om samordning mellan vårdnadsreglerna och bestämmelserna på
sociallagstiftningens och skattelagstiftningens område.

1
promemorian berörs inte närmare de internationellt-rättsliga verkningarna av
de olika förslagen. Enligt min mening finns det inle heller nu anledning att
gå in på sådana frågor. Hithörande problem för prövas i andra sammanhang.

Jag
vill i delta avsnitt slutligen erinra om att familjelagssakkunniga enligt sina
direktiv (Ju 1970:52) har att se över bl. a. reglerna om barns och föräldrars
inbördes underhållsskyldighet. Frågan om en eventuell ändring av dessa regler
bör i alll väsentligt anstå i avvaktan på förslag från de sakkunniga.

6.2
Faderskap till harn

6.2.1
Äkta makes faderskap m. m.

Sedan
lång tid tillbaka har det haft stor betydelse för ett barns rättsliga ställning
om det har varil fött inom eller utom äktenskap. Barn i äktenskap har haft en i
rättsligt avseende mer gynnad ställning än andra barn. De nuvarande
bördsreglerna bör ses mot denna bakgrund. Dessa regler innebär att barn anses
ha äktenskaplig börd om det föds under bestående äktenskap eller så kort tid
efter ett äktenskaps upplösning genom skilsmässa eller mannens död alt det kan
vara avlat dessförinnan. Att barnet har äktenskaplig

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 132

börd
innebär att mannen i äktenskapet anses som far lill barnet. Presumtionen om
mannens faderskap gäller i alla rättsliga sammanhang och kan brytas endasl
genom att domstol i mål om äktenskaplig börd förklarar alt barnet saknar sådan
börd. Som närmare skall beröras i det följande är vidare mannens möjligheter
att föra bördstalan mot barnet starkt begränsade.

Genom alt barn i så stor
ulsträckning har presumerats ha äktenskaplig börd och genom begränsningarna i
mannens rätt att föra talan om upphävande av den äkta börden har de nuvarande
reglerna tjänat som skydd för barnet. Det kan emellertid ifrågasättas om inte
denna grund för bördsreglerna i Slor utsträckning har fallit bort i och med
all de utomäktenskapliga bamens siluation numera har förbättrats, så att de i
alla väsentliga avseenden har en rättsställning som motsvarar andra barns.
Denna utveckling har gjort att det inte längre är så angeläget att presumera
att ett barn har äktenskaplig börd och att sålunda moderns make eller
förutvarande make skall anses som far till barnel. Viktigare är att så säkert
som möjligt kunna fastställa vem som verkligen är barnets far.

I de
fall då modem är gift vid barnets födelse kan man utgå från all de nuvarande
presumtionsreglerna i det alldeles övervägande antalet fall leder lill ett
materiellt riktigt resultat. 1 allmänhel lorde det alltså vara riktigt att anse
den äkta mannen som farlill barnel. Påsammasätt lorde presumiionsreglernai allmänhet
geett riktigt resultat i fall då modern så ny ligen har bli vit änka att bamet
kan vara avlat före mannens död.

I
de nyss angivna situationerna, dvs. när modern vid barnels födelse är gift
eller nyss har blivit änka, talar alltså starka skäl för att man behåller de
nuvarande bördsreglema. I promemorian föreslås också att faderskapspresumtionen
skall fortsätta att gälla i dessa fall. Remissinstanserna har allmänt godtagit
promemorieförsläget på denna punkt, och ävenjag ansluter mig till det.

Enligt promemorian är
situationen en annan i fall då barn föds efter en skilsmässa. I sådana fall
torde oftast en annan man än den förre maken vara far till barnet. På grund
därav föreslås i promemorian att man slopar den nuvarande presumtionen för den
frånskilde makens faderskap. Enligt promemorian skall faderskapet för barn som
föds efter en skilsmässa i stället bedömas på samma sätt som när del gäller
barn vars mor inle har varil gift. Faderskapet skall sålunda fastställas genom
erkännande eller dom.

Praktiskt
taget samtliga remissinstanser godtar promemorieförslaget på denna punkt. Från
socialnämndshåll understryks alt det erfarenhetsmässigt ytterst sällan torde
vara den frånskilde maken som är far lill ett barn som föds efter en
skilsmässa. Enligt riksskatteverket stämmer del också överens med
folkbokföringsmyndigheternas erfarenheter att den nuvarande faderskapspresumtionen
ofla slår fel i hithörande fall.

Även
jag anser att den nuvarande presumtionsregeln är mindre lämplig i fall då barn
föds efter en skilsmässa. Som har uttalals från flera håll torde

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 133

det
i den angivna situationen vara ovanligt att det är modems förre make som är far
till bamet. Hur stor frekvensen är kan det naturiigtvis vara svårt alt uttala
sig om med säkerhet, såvida man inte gör ingående sociologiska undersökningar.
Att genomföra sådana undersökningar kan av bl, a, integritetsskäl inle gärna
komma i fråga. Man kan dock ulgå från att i flertalet hithörande fall annan än
den förre maken är far till barnet. Att trots delta presumera att maken är far
kan uppenbarligen medföra avsevärda nackdelar, Visseriigen finns det möjlighet
all genom bördstalan relativt snabbt få faderskapspresumtionen hävd. Del
äremellertid självklart att de inblandade parterna ofta måste uppfatta denna
procedur som onödig och irriterande. Särskill stora problem uppstår, om maken
eller barnet skulle avlida innan en bördsprocess har hunnit inledas eller
avgöras.

Med
hänsyn till det sagda ansluter jag mig till förslagel alt man slopar den
nuvarande presumtionen för frånskild makes faderskap, I stället bör faderskapet
till barn som föds efter en äktenskapsskillnad i samtliga fall faslslällas på
samma sätl som nu sker i fråga om barn som föds av ogift kvinna. Del bör alltså
krävas antingen erkännande eller dom.

Påpekas
bör att om det i det angivna fallet skulle slå klart för såväl modern som
hennes frånskilde make att del är han som är far till barnel, så torde
faderskapet i regel kunna fastställas snabbt genom ett erkännande. Erkännande
kan dessutom ske före barnets födelse.

När
det gäller bam som föds av änka kört tid efter hennes makes död kan det naturligtvis
ibland, liksom hittills i sådana fall, uppkomma svårigheter för
folkbokföringsmyndigheterna alt avgöra om barnet verkligen är avlat på sådan
lid all mannen kan vara far. Fall då tvekan kan uppkomma i detta avseende måsle
dock antas vara mycket sällsynta. Jag finner därför inte skäl att, som ett par
remissinstanser har föreslagit, föra in regler i lagen om en bestämd tidsgräns.
Skulle i ett visst fall modem till barnet eller senare barnet självt ha en
annan uppfattning än folkbokföringsmyndighe-terna i saken, finns möjlighet att
föra lalan mol den avlidne mannens arvingar om att denne skall anses som far
resp. frånkännas faderskapet.

1 de
fall då en man direkt av lagen anges som far lill ett barn har han, som
tidigare nämnls, enligt gällande regler möjlighet att föra talan om att barnet
inte har äktenskaplig börd. Bifalls hans talan, innebär det alt faderskapspresumtionen
hävs. Bestämmelserna om talan angående äktenskaplig börd är relativt
restriktiva. Så t. ex. gäller vissa lidsfrister för mannens rätt att väcka
talan. Huvudregeln är att talan måste väckas inom tre år från det att mannen
fick kunskap om bamets födelse. Bakgrunden lill reglerna om tidsfrist är alt
det har ansetts att barnel inte onödigt länge skall löpa risk att frågan om
dess äkta börd angrips. Barnets intresse av alt behålla ställningen som barn i
äktenskap har härvid tillmätts särskild vikt.

Även
barnet kan väcka talan om äktenskaplig börd. För dess talerätl gäller däremot
inte någon lidsbegränsning.

Enligt
vad jag nyss har anfört bör den legala faderskapspresumtionen

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 134

behållas
i fall då barnels mor är gift eller nyss har blivit änka. Givetvis måste lagen
med tanke på dessa fall även i fortsättningen innehålla bestämmelser som gör
det möjligt att häva presumtionen. I första hand bör detta liksom nu kunna ske
efter förklaring av domstol. Detta är också innebörden i promemorieförslaget,
mot vilket ingen remissinstans i den delen har haft någol att invända. Frågan
är emellertid om man måste ha ett sådant relativt omständligt förfarande även i
de fall då en annan man är villig att erkänna faderskapet. 1 en sådan situation
skulle man kunna tänka sig att ett erkännande fick samma verkan som en
förklaring av domstol att moderns make inte är far lill barnet. Till denna
fråga återkommer jag i det följande.

Ett
viktigt spörsmål, när det gäller talan om hävande av faderskapspresumtion, är
om lagen allljämt bör innehålla bestämmelser om vissa frister inom vilka mannen
måste väcka sådan lalan. På denna punkt har nuvarande regler kritiserats vid
upprepade tillfällen.

Som
jag lidigare har berört kan det inte längre hävdas att ett bams rättsliga
ställning blir nämnvärt gynnsammare om föräldrarna är eller har varil gifta.
Att i lagen behålla beslämmelser om alt mannen måsle väcka lalan om hävande av
faderskapspresumtionen inom viss lid kan därför inte längre grundas på tanken
alt barnel har ell väsentligt rättsligt intresse av all inte fö sin ställning
som barn till gifta föräldrar ifrågasatt och undanröjd. Tvärtom borde det ligga
i såväl barnels som mannens intresse alt del legala faderskapet upphävs, om det
visar sig att det inte stämmer överens med det verkliga. En annan sak är att
det kan uppstå bevissvårigheter, om talan väcks efter avsevärd tid. Dessa
svårigheter är dock inte större om talan väcks av mannen än om det är bamet som
väcker talan. Och i det sistnämnda fallet gäller som nämnts inte någon
lalefrisi.

I promemorian föreslås att
man helt och hållet slopar de tidsfrister som nu är föreskrivna för mannens
rätt att väcka talan om hävande av den legala faderskapspresumtionen. Förslaget
härom tillstyrks eller lämnas utan erinran av fiertalet remissinstanser. Så
t. ex. menar familjelagssakkunniga att barnets intresse av att få utrett vem
som i själva verket är dess far när faderskapet sätts i fråga måste anses väga
tyngre än dess intresse av att anses som barn i äktenskap. Några
remissinstanser som i och för sig godtar förslaget understryker dock
angelägenheten av att bördstalan väcks relativt tidigt och inte under den
känsliga period då barnel befinner sig i puberteten. Det framhålls i
sammanhanget att förhållandel far-barn bör ses inte enbart som en juridisk
relation utan också som en relation av känslomässig natur.

För
egen del anser jag att det från flera synpunkler måste vara bäst för bamet att
det blir utrett vem som verkligen är dess far. Samtidigt är del angeläget alt
fastställelsen sker så tidigt som möjligt. Uppenbarligen kan det i vissa fall
skapa psykiska störningar hos barnel, om det under en följd av år har haft den
uppfattningen att en viss man är dess far och faderskapet

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 135

därefter
ifrågasätts. Detta förhållande kan synas tala för att man ställer upp en
tidsgräns inom vilken en äkta make måste väcka talan om alt han inte är barnets
far. Beaktas bör dock all även om man skär av makens formella möjligheler att
väcka lalan om faderskapet, så hindrar del naturiigtvis inte honom från att i
sitt umgänge med barnet och modern ge uttryck för sin uppfaltning att han inle
är far till barnet, Barnel kan alltså i vilket fall som helst utsättas för
störningar. Att talerätten är förlorad kan också helt allmänt skapa en
bitterhet hos mannen som går ut över barnel. Det för därför i allmänhet anses
bäst för samtliga inblandade parter, även barnel, alt mannen har möjlighet att
väcka lalan om faderskapet även om lång lid skulle ha gått efler barnets
födelse. Det kan därvid inte anses ändamålsenligt att, som ett par
remissinstanser har föreslagit, förlänga den nuvarande treårsfristen till fem
år. 1 stället talar starka skäl för alt mannen liksom barnet skall kunna väcka
talan inom obegränsad lid.

Farhågor
har under remissbehandlingen framförts för alt även helt o-grundade misstankar
skulle kunna föranleda mannen att väcka bördslalan. Delta har ansetts utgöra
ett skäl för att ha en begränsad lalefrisi. Mot della vill jag säga att jag i
det följande kommer att föreslå all såväl mannen som barnets vårdnadshavare i
övrigi skall kunna vända sig lill barnavårdsnämnden och begära utredning om
vem som kan vara far lill barnel. På det sättet kan mannen i viss utsträckning
fö klariagt om hans misstankar är grundade eller ej. Man undviker då också att
rättegång anställs i onödan.

Med
hänsyn till det sagda förordar jag alt man slopar de nuvarande tidsfristerna
för mannens rätt att väcka talan om sitt faderskap.

Enligt
nuvarande regler om talan angående äktenskaplig börd är mannen, oavsett hur
lång tid som har förfiuiii från barnels födelse, avskuren från sin rätt alt
väcka talan, om han har erkänt barnet som sitt efter del all barnet har fötts
och efter det att han har fått kunskap om att modem har haft samlag med annan
under lid då barnet kan vara avlat. Vissa skäl talar för att man behåller en
sådan beslämmelse även om man i övrigt slopar gällande tidsfrister. För barnet
kan del synas innebära en trygghet att mannen inte kan få till slånd en
omprövning av faderskapet sedan han en gång har erkänt barnet som sitt och
därmed gett utiryck för sin vilja lill samhörighet med barnel. Det bör
emellertid beaktas att mannens intresse av att även i fortsättningen gälla som
far till bamet måste vara starkt beroende av att samhörigheten mellan honom, å
ena sidan, och barnet och dess mor, å andra sidan, består. Det är naturiigt alt
mannen, om denna samhörighet brister, önskar få klariagt om han verkligen är
far lill barnet eller ej. I en sådan situation kan det även från barnets
synpunkt vara värdefullt att frågan om mannens faderskap blir utredd. Det
förhållandet att barnel härigenom skulle löpa risk att föriora status som barn
i äktenskap kan, i enlighet med vad som tidigare har sagls, inle tillmätas
någon avgörande betydelse.

På
de anförda skälen föreslås i promemorian att man slopar det hinder för mannens
rätt att väcka bördstalan som ett erkännande f. n, utgör. Några

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 136

remissinstanser
som annars ställer sig positiva lill en utvidgning av mannens rätt att föra
lalan om sitt faderskap avstyrker förslaget i denna del. Del måste enligl dessa
remissinstanser antas att mannen före erkännandet noga har övervägt situationen
och sannolikheten för all han är far till barnet. Erkännandet måste vidare ge
barnet uppfattningen att mannen verkligen är dess far. Tar mannen sedan efter
lång tid upp faderskapsfrågan på nytt kan det få förödande konsekvenser i
personligt avseende för barnet. En remissinstans jämför ett erkännande med
adoption och menar alt lika litet som en adoption kan hävas bör mannen kunna gå
ifrån ett erkännande i de här avsedda fallen.

Vid
en bedömning av om ett erkännande skall medföra hinder för mannen att senare
väcka talan om sitt faderskap lill barnet måste man enligl min mening beakta
att det inte finns någol krav på att erkännandet skall ges i viss form. Det
räcker alltså med ett konkludent handlande från mannens sida. Enligl min mening
kan man inte alltid räkna med att mannen noga har övervägt konsekvenserna av
detta handlande. Att jämföra ett erkännande av det slag som här diskuteras med
det omständliga förfarande som en adoption utgör, anserjag därför missvisande.
Inte heller bör man enligt min mening räkna med att erkännandet alltid skaparen
speciell känslomässig trygghet för barnel, särskilt som barnet i de fiesta fall
inle torde känna till erkännandet eller de omständigheter som har föranlett
det.

För
min del anser jag alt man måste se mannens erkännande främst som ett uttryck
för hans känsla av samhörighet med hustrun och barnel och hans önskan att inte
bryta denna samhörighet. Om vid en senare tidpunkt denna samhörighet inte
längre är för handen talar enligt min mening övervägande skäl för att mannen
skall ha möjlighet alt väcka talan om sitt faderskap. Jag har redan tidigare, i
samband med alt jag förordade ett slopande av gällande lidsgränser för väckande
av bördstalan, sagt alt det i allmänhet lorde vara bäst för bamet om mannen kan
väcka bördstalan när han har grundad misstanke om att han inte är far till
barnet, trots att lång tid har förflutit efter barnets födelse. Detsamma torde
generellt sett gälla även när mannen i och för sig har erkänt barnet som sitt.
Inte heller i detta fall torde alltså bamet normalt vara betjänt av att mannens
talerätt är avskuren.

Sammanfattningsvis
anser jag således att mannen bör ha rätt att väcka talan om all han inte är far
till barnet även i de fall då han försl har erkänt det som sitt.

Har
en man presumerats vara far till ett barn och är han avliden, har hans arvingar
enligt gällande rätt möjlighet att föra talan mot barnet om att mannen inte är
att anse som far. En förutsättning för arvingarnas talerätl är dock att mannen
vid sin död inte hade försuttit sin egen rätt till talan eller efter barnets
födelse erkänt det som sitt. Är denna förutsättning uppfylld har var och en som
jämte eller näst efler barnet är berättigad till arv efter mannen ett år på sig
att väcka talan från det han fick kännedom om mannens

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 '37

död
och om barnets födelse. Om mannen inte hade varaktigt sammanbott med barnet,
föriorar arvingarna sin talerätt först sedan ett år har förflutit från det att
talan som grundas på att barnet har äkienskaplig börd har framställts mot
dödsboet.

Enligt
min mening bör arvingarna lill en man som har presumerats vara far även i
fortsätlningen ha vissa möjligheter att föra lalan om att mannen inte skall
anses som far. Denna rätt bör dock, som har föreslagits i promemorian,
begränsas väsentligt i förhållande till vad som gäller f n. Jag återkommer till
denna fråga i specialmotiveringen.

Som
tidigare nämnts har barnet enligt gällande regler en i liden oinskränkt rätt
att väcka talan om äkienskaplig börd mol mannen eller, om han är död, hans
arvingar. Om mannen jämte maka efteriämnar efterarvingar enligt 3 kap. 1 S
ärvdabalken, skall därvid talan såvitt dem angår riktas mot dem som då talan
väcks är närmast till arv.

Barnet
bör även i fortsättningen ha rätt alt väcka talan om hävande av faderskapspresumtionen.
Lika litet som hittills bör i lagen anges någon lidsfrist för väckande av
sådan talan. Talan bör liksom enligt gällande rätt riktas mot den man som av
lagen utpekas som bamets far eller, om mannen ar död, mot hans arvingar.

När
det gäller föruisäitningarna för bifall till en lalan om hävande av
faderskapspresumtion är huvudregeln f. n. den att det i målet måste utredas att
modern haft samlag med annan än maken och att del mäsle antas att bamet har
avlats vid det samlaget. Även i annat fall kan emellertid talan bifallas, om
det på grund av bamets arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas
för visst att mannen inte är far lill barnet. Om barnet har avlats före
äktenskapet eller under det att makarna efter domstols beslul eller annars på
grund av söndring levde åtskilda, får talan bifallas, om del inte görs
sannolikt att makarna har haft samlag med varandra under konceptionsliden.

Enligt
promemorian bör de nu åiergivna beslämmelserna om förutsätl-ningarna för bifall
lill lalan om hävande av faderskapspresumtion gälla i sina huvuddrag även i
fortsättningen. Del föreslås emellertid att, om modern har haft samlag med
annan än mannen, det skall anses tillräckligt att del med hänsyn till samtliga
omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av den andre. Med ett sådant
förslag uppnår man överensslämmelse med de regler som f n. gäller för
fastställande av faderskap beträffande barn utom äktenskap. I fall då makama
har levt åtskilda under konceptionstiden föreslås vidare att talan om hävande
av faderskapspresumtionen skall kunna bifallas oberoende av orsaken lill att
makarna har bott i sär.

Förslagen
har tillstyrkts under remissbehandlingen och bör även enligt min mening
genomföras.

Att
väcka lalan vid domstol om hävande av föderskapspresumtionen kan naturiigtvis
te sig onödigt omständligt för de inblandade parterna i sådana fall då det står
hell klart för dem att annan man än moderns make är

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 138

far
till barnet och denne dessulom är villig att erkänna faderskapet. Med nuvarande
regler kan ett sådant erkännande inle ges förrän presumtionen för den äkta
mannens faderskap har hävts av doinsiol. Praktiska skäl talar för all man
ändrar denna ordning och gör det möjligt att lämna ett giltigt
faderskapserkännande även i de fall då bördstalan inle har väckts eller avgjorts.

I
promemorian föreslås också all, i de fall då modern är gift, annan man än
hennes make skall kunna erkänna faderskapet med verkan bl, a. all presumtionen
för den äkta mannens faderskap hävs.

Enligt
nuvarande regler skall faderskapserkännande för att vara giltigt bevittnas av
två personer och skriftligen godkännas dels av modern till barnel eller
särskilt förordnad förmyndare för barnel, dels av barnavårdsnämnden. Nämnden
får lämna sitt godkännande bara om del kan antas att den man som har erkänt
fiiderskapel är barnels far. Har barnet uppnått myndig ålder skall i stället
barnet självt godkänna erkännandet.

För
alt erkännande i fall då modem är gift skall få den verkan all faderskapspresumtionen
hävs bör enligt promemorian fordras att även moderns make har godkänt
erkännandet.

För
egen del anserjag i likhet med fiertalet remissinsianser att promemorians
förslag om hävande av faderskapspresumtionen genom erkännande innebär en
praktisk lösning. Genom kravei på barnavårdsnämndens godkännande skapas enligt
min mening lillräckliga garantier för att faderskapet blir riktigt fastställt.
Förslagel bör därför genomföras. Det får ankomma på socialstyrelsen att lämna
barnavårdsnämnderna närmare anvisningar i fråga om den ulredning som bör föregå
ett godkännande av nämnden i hithörande fall. Givelvis kan barnavårdsnämnden
inte ulan vidare godta ett påstående från parterna om vem som enligl deras
mening är barnets far. Föreligger minsta tvekan bör godkännande inte lämnas.
Ofta lorde emellertid denna tvekan kunna hävas genom att parterna låter
genomföra blodundersökning, 1 annal fall får lalan om hävande av den äkta
mannens faderskap föras i vanlig ordning vid domstol.

Som
har framhållits i promemorian bör kravei på alt såväl modern som hennes make
skall ha godkänt erkännandet gälla även i fall då barnet är vuxet. Är modern
eller hennes make inte längre i livet eller är de inte kapabla att lämna sitt
godkännande kan det förenklade förfarandet inte komma till användning. Även i
sådant fall får då vanlig bördslalan föras,

I
fall då man vill få fastslaget att annan man än moderns make är far till bamet
och möjlighelen med faderskapserkännande inte kan användas, måste man f. n.
dela upp förfarandet i två processer, en bördsprocess, varigenom fastställs
att den äkta mannen inte är barnets far, och en process om faslslällande av all
en annan man är far lill barnel. Från processekonomisk synpunkt framsiår della
förfarande många gånger som alltför om-siändligl. Detta gäller inte minst om
man, som jag har föreslagit, ändrar förutsättningarna för hävande av den äkta
mannens faderskap i ett av de

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 139

fall
som kan komma i fråga, så att förutsättningarna hell stämmer överens med dem
som gäller för fastställande av att annan man är barnels far. Härtill kommer
alt ett utnyttjande av de förbälirade metoder att bestämma faderskapet som den
medicinska vetenskapen under de senaste decennierna tillhandahållit stundom kan
försvåras av att bestämningen av faderskapet delas upp på en bördsprocess och
en faderskapsprocess. Vad gäller fall då barnavårdsnämnden har att sörja för
fastställande av faderskapet tillkommer ytterligare alt del givetvis kan vara
lill nytta för bördsprocessen om man där kan utnyttja den utredning som nämnden
ändå måsle ombesörja för den efterföljande processen om fastställande av
faderskapet.

Med
hänsyn till de nu anförda synpunktema föreslås i promemorian regler som gör det
möjligt att till gemensam handläggning med en talan om att moderns make inle är
far väcka lalan om fastställande av faderskapet lill barnel. Vidare föreslås en
beslämmelse som, närden äkta mannens faderskap har ifrågasatts, gördel möjligt
för barnavårdsnämnden alt börja utreda vem som eljest kan vara far lill barnet.

Promemorieförsläget
har i dessa delar tillstyrkts av remissinstanserna. Även jag anser att del bör
genomföras. Till den närmare utformningen av reglerna ålerkommer jag i
specialmoliveringen.

6.2.2
Fastställande av faderskap genom erkännande eller dom

Faderskapet
lill bam utom äktenskap fastställs enligt nu gällande regler genom erkännande
eller genom dom varigenom rällen förklarar viss man vara far lill barnet. Som
jag tidigare har föreslagit bör beslämmelserna till-lämpas också när bam föds
av frånskild kvinna och hennes äktenskap har upplösts så kort lid före barnels
födelse att barnel kan ha avlats dessförinnan.

När det gäller
förutsättningarna för alt ett faderskapserkännande skall vara giltigt bör
enligt promemorian någon ändring inte göras, utöver vad som har föreslagils
beträffande erkännande före det att makes faderskapspresumtion har hävts. Inte
heller finns det enligt promemorian skäl att ändra de materiella
föruisäitningarna för att en man av domstol skall förklaras vara far till ell
barn. Det bör alltså liksom hittills krävas dels att det är utrett att mannen
har haft samlag med barnets mor under tid då barnet kan vara avlat, dels att
det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikl att barnel har avlats
av mannen.

Vad
som sålunda anförts i promemorian har godtagits under remissbehandlingen. Även
jag anser alt man bör behålla nuvarande regler om ftiderskapserkännande och om
förutsättningarna för domstols förklaring om faderskap.

När
det gäller erkännande av faderskap måsle della för all bli giltigt godkännas
av bl, a. barnavårdsnämnden. Nämnden får lämna sitt godkännande endasl om det
kan antas att mannen är far till barnel. Givelvis måsle nämnden genom frågor
till mannen och kvinnan skaffa sig upplysningar om om-

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 140

ständigheterna
vid barnets tillkomst för all kunna bedöma om mannen kan antas vara fadern.
Lever mannen och kvinnan samman i en stadigvarande förbindelse lorde dock
barnavårdsnämnden kunna inskränka sin utredning. Nämnden måsle dock även i
detta fall ställa vissa frågor för att få underlag för en bedötnning av
faderskapsfrågan. Ett felaktigt erkännande av faderskapet kan nämligen leda
till olyckliga konsekvenser för parterna längre fram. Det får givetvis
förutsättas att undersökningen görs med all den respekt för de inblandades
integritet som ämnet kräver. Liksom hittills bör det ankomma på socialstyrelsen
alt meddela närmare anvisningar om barnavårdsnämndens förfarande i hithörande
fall.

När
det gäller rätten alt föra talan om faderskap förutsätts i gällande lag att
barnet eller dess ställföreträdare instämmer den presumtive fadern lill domstol
med yrkande om att han skall förklaras vara far till barnet. Någon uttrycklig
lagbestämmelse om alt en man är förhindrad alt föra talan om all bli förklarad
som far lill ett utomäktenskapligt barn finns inle. Någon rätt för honom att
föra sådan lalan har emellertid inle ansetts föreligga (jft NJA 1970 s. 347).

Under
remissbehandlingen har från ett par håll ifrågasatts om inte den man ,som anser
sig vara far lill ett barn bör kunna själv väcka talan om fastställande av
faderskapet. Det framhålls att mannen går miste om möjligheten alt få
vårdnaden om eller umgängesrält med bamet, om modern underlåter att uppge hans
namn vid barnavårdsnämndens ulredning av faderskapet eller om hon före barnets
födelse gifter sig med någon annan. En remissinstans anser också all en
utomstående man som anser sig vara far lill ett barn som har fötts i ett
bestående äktenskap bör ha rätt att hos barnavårdsnämnden påkalla ulredning
beiräffande faderskapet lill barnet.

För
egen del finner jag det till en början uteslutet att införa en ordning enligt
vilken en utomstående man skulle kunna påkalla utredning av faderskapet lill
ett barn som har fölls under ell äktenskap och lill vilket alltså moderns make
är all anse som far. Vad sedan gäller frågan om införande av talerätl för män
i fråga om barn som föds av en ogift kvinna kan del naturiigtvis undantagsvis
förekomma alt kvinnan underlåter att vid barnavårdsnämndens ulredning av
faderskapsfrågan uppge en person som själv anser alt han är möjlig som far.
Anledningarna härtill kan givetvis vara fiera. Vilken anledningen än kan vara
föreligger dock inle något hinder för mannen all själv anmäla lill
barnavårdsnämnden att han anser sig vara far till barnet. Barnavårdsnämnden,
som utför sin utredning i barnets intresse, har naturligtvis att vid
utförandet av denna beakta mannens uppgifter och lika noga undersöka
sannolikheten för hans faderskap lill barnel som övriga eventuella fiiders.

Enligt
min mening kan mannen alltså få sina intressen väl tillgodosedda genom alt hos
barnavårdsnämnden aninäla sin uppfattning all det är han som är barnels far.
Jag anser därför inte att del föreligger någol behov av en ord ningenligt
vilken mannen ges räll all själv väcka talan vid domstol om

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 '41

faslställandeav
faderskap.

1
redogörelsen för gällande rätt har nämnts att närmare bestämmelser om
barnavårdsnämndens medverkan vid fastställande av faderskap och om rättegången
i fall då barnavårdsnämnden medverkar finns intagna i en särskild lag, lagen
(1969:618) om fastställande av faderskapet lill barn utom äktenskap. Denna lag,
vars bestämmelser i viss utsträckning får anses analogiskt tillämpliga i de
fall då barnavårdsnämnden inle medverkar vid fastställande av faderskapet,
bör, som föreslås i promemorian, arbetas in i FB. Härvid torde de beslämmelser
som handlar om barnavårdsnämndens utredning kunna fiyttas över i sak
oförändrade. 1 enlighel med vad som har föreslagits i del föregående bör
bestämmelsema dock kompletteras med en regel som gör det möjligt för
barnavårdsnämnden att inleda utredning om vem som är ett barns far även i
sådana fall då moderns make i och för sig äratt anse som far enligl FB men
faderskapet har satts i fråga av modern eller maken.

Faderskapslagens
bestämmelserom rättegången i faderskapsmål är,som jag nyss antydde, direkt
tillämpliga endast i fall då del åligger
barnavårds-nämndenattsörjaförfastslällandeav faderskapet. Vid inarbetandetav
bestämmelserna i FB bör de i stor utsträckning kunna göras tillämpliga även i
sådana faderskapsmål där del inte åligger barnavårdsnämnden att sörja för att
faderskapet fastställs. Till hithörande frågor återkom mer jag närmare i
specialmotiveringen.

6.3
Vårdnad m. m.

Enligt
gällande rätt kan föräldrar ha gemensam vårdnad om sina barn endast om de är
gifta med varandra. Bestämmelserna om gemensam vårdnad bygger dessulom på
förutsättningen all föräldrarna lever lillsammans. Emellertid uppställer lagen
inle något uttryckligt krav på samboende. Gifta föräldrar kan alltså leva i
sär men ändå ha vårdnaden om sina barn gemensamt. Beror särievnaden på söndring
måste rätten dock på ansökan av endera maken förordna alt vårdnaden skall
tillkomma endasl den ene av dem eller eventuellt, om de har flera barn, att
vårdnaden om de olika barnen skall fördelas mellan makarna. Vidare skall rätten
självmant i samband med alt det döms lill äktenskapsskillnad i ett äktenskap
där det flnns barn förordna angående vårdnaden om barnen.

Som
framgått av den tidigare redogörelsen har det vid upprepade tillfällen rests
krav på att även ogifta eller frånskilda föräldrar skall fö möjlighet att
gemensamt utöva vårdnaden om sina barn. I första hand har man härvid yrkat att
sammanboende föräldrar skall kunna få gemensam vårdnad. Under senare tid har
emellertid framkommit önskemål om att också frånskilda eller ogifta föräldrar
som inte sammanlever skall kunna ha gemensam vårdnad om sina barn.

Genom
1973 års ändringar i giftermålsbalken avdramatiserades väsentligt

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 142

skilsmässosituationen.
Make som vill skiljas har räll att fö skilsmässa utan att inför domstol behöva
ange några skäl för sin önskan. Den nya lagen innehåller inga regler om att
domstol skall pröva makarnas inbördes personliga förhållanden. Det är inte
längre möjligt att åberopa andra makens skuld för att få skadestånd eller
vårdnaden om gemensamma barn eller för alt slippa betala underhållsbidrag.

Jag
har redan lidigare framhållil all den ändrade uppfattning om äktenskap och
skilsmässa som har utvecklats under en följd av år och kommit till uttryck i
1973 års äktenskapsreform torde ha gett många frånskilda makar bättre
förutsättningar att på ett mindre känsloladdat och prestigebetonat sätt se på
sina relationer efter skilsmässan inbördes och i förhållande till barnen.
Därigenom har föräldrarna också fått ökade möjligheler att ta ett gemensamt
rättsligt ansvar för barnen efler äktenskapets upplösning och efter del att de
har flyttal i sär. Visserligen kan det i undantagsfall vara bättre för barnen att
banden till den ena av föräldrarna definitivt klipps av efter en skilsmässa
framför att barnen skall användas som ett vapen i föräldrarnas fortsatta
inbördes stridigheter. I de allra fiesta situationer måsle det emellertid vara
till fördel för barnen om de efter skilsmässan kan bevara nära och goda
förhållanden lill båda föräldrarna. Om en ordning med gemensam rättslig
vårdnad kan främja sådana goda förhållanden finns det uppenbarligen skäl att
allvarligt pröva införandel av en sådan möjlighet.

Påpekas bör att en ordning
med gemensam rättslig vårdnad inle nödvändigtvis innebär att föräldrarna i
lika mån skall utöva den renl faktiska vårdnaden. Oavsett om barnet bor
omväxlande hos båda föräldrarna eller om det vistas mera stadigvarande endast
hos den ene, kan den rättsliga vårdnaden utövas av föräldrama gemensamt. Om den
gemensamma vårdnaden skall ha någon reell innebörd får man likväl - som
barnmiljöutredningen har påpekat - förutsätta att vårdnaden också innebär
någol mått av delad faktisk omsorg om barnet.

Vad som har framkommit i
den allmänna debatten tyder enligt promemorian på att många föräldrar rent
känslomässigt upplever del som viktigt för de inbördes relationerna alt modern
och fadem har samma rättsliga ställning i förhållande lill barnen. Den av
föräldrarna som inte har den rättsliga vårdnaden kan uppfatta detta som
orättvist, vilket kan skapa onödiga störningar. En ordning med gemensam
vårdnad ses ofta som betydelsefull inle minst med tanke på den situationen att
den ena föräldern skulle avlida. Även om del enligt gällande rätt bara
undantagsvis kan förekomma all annan än den efterlevande förordnas lill
vårdnadshavare, om del är den vårdnadshavande föräldern som avlider, kan det
innebära en trygghet för föräldrarna att veta att vid den enes död den andre
automatiskt står kvar som vårdnadshavare för barnen.

På
de anförda skälen föreslås i promemorian all frånskilda makar skall kunna
behålla den gemensamma vårdnaden om sina barn även efler skilsmässan.
Förslagel tillstyrks av flertalet remissinstanser, som anser alt en

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 143

möjlighet
för frånskilda att behålla den gemensamma vårdnaden om barnen skulle kunna
minska riskerna för de svåra känslomässiga konflikter som annars lätt kan
uppslå i vårdnadsfrågan och skapa bättre förutsättningar för att barnet efter
skilsmässan skall kunna ha harmoniska relationer till båda föräldrama. Det
framhålls också att det måste innebära en trygghet för föräldrarna att veta att
den ena av dem automatiskt står kvar som vårdnadshavare om den andre skulle
bli ur stånd att utöva vårdnaden vid sjukdom eller död.

Några
remissinstanser är emellertid tveksamma eller direkl avvisande till förslaget
om gemensam vårdnad efter skilsmässa. Det framhålls från dessa instansers sida
att gemensam vårdnad förutsätter livliga kontakter mellan makarna och att det
kan ifrågasättas om föräldrar vilkas samliv har brutit samman verkligen är i
stånd att upprätthålla förtroendefulla sådana kontakter. Det påpekas också att
en ordning med gemensam vårdnad kan innebära att föräldrarna och barnen skjuter
upp problemen som då kan komma att utgöra en ständig orosfaktor.

För egen del vill jag
försl understryka att en ordning med gemensam vårdnad om barn efler skilsmässa
självfallet inte passar alla frånskilda föräldrar. I en del fall kan
föräldrarnas inbördes förhållanden vara sådana att de inte gärna kan vara
rättsliga vårdnadshavare gemensamt. Man kan emellertid inle bortse från all
ålskilliga föräldrar som slår i begrepp att skiljas torde se relativt
lidelsefritt på sin situation och vara beredda att även i fortsättningen ta ett
gemensamt ansvar för barnen. Att föräldrar i dessa fall skall kunna ha
möjlighet till fortsatt gemensam vårdnad om barnen finner jag önskvärt. Som har
framhållits både i promemorian och under remissbehandlingen lorde ett delat
rättsligt ansvar många gånger kunna främja ett harmoniskt förhållande mellan
föräldrama och barnen. Inte minst för äldre barn kan det också framstå som en
trygghetsfaktor att de rättsliga relalionerna till båda föräldrarna förblir
oförändrade och bamet alltså inte behöver uppleva den ena föräldern som en mer
eller mindre utanförstående person.

Beaktas
bör vidare att det vid många skilsmässor är vårdnadsfrågan som vållar de
allvarligaste motsättningarna mellan makama. Del är också förklarligt att
nuvarande regler, som ju innebär att den ena maken alllid måsle förlora
föräldramyndigheten över ett barn, skapar prestigekonflikter, I många fall
torde förhållandena vara sådana all den ena maken förhållandevis lätt kan
acceptera att den andre får hand om den faktiska vårdnaden, om han bara själv
för slå kvar som rättslig vårdnadshavare jämte den andre.

Givelvis
medför en ordning med gemensam rättslig vårdnad vissa praktiska problem för de
föräldrar som bor i sär. Att vårdnaden är gemensam innebäratt föräldrarna i
princip skall fatta beslul gemensamt i angelägenheter som rör barnet. Detta i
sin tur förutsätter att föräldrarna hela tiden står i nära kontakt med
varandra. Man får emellertid förutsätla alt de föräldrar som väljer all gemensamt
ha vårdnaden om sina barn efter skilsmässan

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 144

bägge
är inställda på alt samarbeta och att de känner ett slarkt tryck på sig alt
verkligen göra det, eftersom en följd av bristande samarbete kan bli att den
gemensamma vårdnaden måsle upphöra.

Beaktas bör också att det
i praktiken inte kan krävas av föräldrarna att de skall i samråd bestämma om
varje vårdnadsåtgärd beträffande barnel. Så lorde inte heller ske beträffande
gifta föräldrar. Är det fråga om en mera vardaglig angelägenhet kan den avgöras
av den förälder som är närmast till hands, oberoende av att också den andre
föräldern har den rättsliga vårdnaden om barnet. Det är alltså bara när mera
ingripande beslut skall fattas som del krävs samråd. Även i sådant fall har
emellertid den ena föräldern viss möjlighet att ensam besluta. Sålunda gäller
redan nu enligl 6 kap. 5 S FB att en av föräldrarna kan handla på bådas vägnar,
när den andre av någon anledning är hindrad från att delta i beslut rörande
vårdnaden. Som några remissinstanser har påpekat har bestämmelserna i 6 kap. 5
S FB tillkommit för alt användas endast i undantagsfall. Om möjlighet till
gemensam vårdnad införs för frånskilda föräldrar torde bestämmelserna dock
komma att fö tillämpas i större omfattning än hittills.

Öppnar
man möjlighet lill gemensam vårdnad för frånskilda föräldrar, är del uppenbart
att man också måste allvariigt pröva att införa en motsvarande möjlighet för
ogifta föräldrar, dvs. sådana föräldrar som inte är eller har varil gifta med
varandra. Som påpekas i promemorian har det under senare år blivit allt
vanligare att föräldrar bor tillsammans utan att gifta sig, 1 sådana fall torde
de också i praktiken utöva den faktiska vårdnaden om sina bam gemensamt, även
om endast den ene av dem är rättslig vårdnadshavare, Della gäller t. ex. den
löpande uppsikten över barnen och omsorgen om bamens uppfostran och
utbildning. Beslut rörande barnens personliga förhållanden som är av mer
ingripande belydelse fattas med all sannolikhet av föräldrarna i samråd. Är det
fråga om mera vardagliga angelägenheter torde de avgöras av den förälder som
är närmast lill hands, oberoende av om han är den som är rättslig
vårdnadshavare för bamet. Över huvud tagel torde situationen inte nämnvärt
skilja sig från den som råder i en familj där föräldrarna är gifta med
varandra.

Även
om det praktiskt setl i allmänhet inte torde innebära några egentliga
olägenheteratt den rättsliga vårdnaden tillkommer endasl en av föräldrama, kan
man enligt promemorian inte bortse från att det i många familjer där
föräldrarna är ogifta finns ett starkt önskemål att de gemensamt skall få hand
om vårdnaden om barnen. Liksom när det gäller frånskilda föräldrar kan ett
gemensamt rättsligt ansvar vara ägnat att främja de inbördes relalionerna och
förhindra onödiga störningar. Vidare kan det också för de ogiftas del vara
tryggt att veta alt vid den enes död den andre står automatiskt kvar som
vårdnadshavare.

Mot
en ordning med gemensam vårdnad för ogifta föräldrar har lidigare framför alll
anförts au del uppstår problem för den händelse föräldrarna skulle separera.
Enligt promemorian kommer emellertid denna fråga i ett

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 145

nytt
läge, om man inför en möjlighel för frånskilda att behålla den gemensamma
vårdnaden om sina barn. Det är ju i sådani fall fråga om föräldrar som normall
inte bor tillsammans. På motsvarande sätt skulle man kunna låta ogifta
föräldrar få gemensamt utöva vårdnaden, även om de inte delar bosiad.

På
de anförda skälen föreslås i promemorian att man inför en möjlighel för
föräldrar som inte är eller har varit gifta med varandra all få gemensam
rättslig vårdnad om barnen. Denna rält bör i princip vara oberoende av om
föräldrama bor tillsammans eller ej.

De
allra fiesta remissinstanserna har ställt sig positiva lill förslagel om en
möjlighel till gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, åtminstone när det är
fråga om sammanboende föräldrar. Däremot är man på fiera håll tveksam till om
ogifta föräldrar som inte bor tillsammans skall kunna utöva vårdnad gemensamt.
Flertalet remissinstanser godtar dock förslagel också i den delen. Det påpekas
emellertid att en viktig förutsättning föratt förslagel skall genomföras är att
man anpassar reglema om sociala förmåner och skatter till det. 1 annat fall kan
det befaras att föräldrar med begränsade ekonomiska möjligheter kommer alt
utnyttja möjlighelen till gemensam vårdnad endast i mindre omfattning.

För
min del anserjag att de skäl som kan anföras till stöd för en ordning med
gemensam vårdnad för frånskilda föräldrar till stor del är giltiga också när
del gäller föräldrar som inte är eller har varil gifta med varandra. Också för
ogifta föräldrar kan del uppenbariigen ha stor betydelse från psykologisk
synpunkt att de delar det rättsliga vårdnadsansvaret. En sådan ordning kan
främja både föräldrarnas inbördes relationer och deras förhållande till barnen.

Skälen
för alt möjliggöra gemensam vårdnad är naturligtvis särskilt starka när del
gäller föräldrar som bor lillsammans. Sådana föräldrar kan många gånger direkt
jämställas med dem som är gifta. I båda fallen bildar föräldrama och barnen en
familj där det är naturligt alt vårdnadsansvaret är delat.

Enligl
min mening talar emellertid starka skäl för att införa en möjlighel till
gemensam vårdnad också i fall då föräldrama inte är sammanboende. Även för
föräldrar som inle vill eller har möjlighet att bo tillsammans kan det vara av
stort värde att dela det rättsliga ansvaret för de gemensamma barnen. Den av
föräldrarna som inte har den faktiska vårdnaden lorde ofta få ett större
intresse för barnet, om han är rättslig vårdnadshavare jämte den andre.
Avsevärda praktiska problem skulle också uppslå, om man ställde upp ett krav på
samboende som förulsällning för gemensam vårdnad. Myndigheterna skulle då för
att bedöma vårdnadsfrågan behöva forska i parternas privatliv på ett sätl som
inle kan anses önskvärt. Till det sagda kominer att om man, som nyss har
diskuterats, öppnar en möjlighel lill gemensam vårdnad för frånskilda
föräldrar, som ju normall inte bor tillsammans, skulle del te sig egendomligt alt
inte införa samma möjlighel för icke sammanboende, ogifta föräldrar. De förut
anförda skälen för att frånskilda föräldrar skall ha möjlighet till gemensam
vårdnad är också i stor ulsträckning till-

10 Riksdagen 1976. I .saml. Nr 170

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 146

lämpliga
beträffande ogifta föräldrar som lidigare har sammanbott och då haft gemensam
vårdnad om barnen.

Givetvis
kan det ibland uppstå komplikationer, om ogifta föräldrar har gemensam rättslig
vårdnad om ett barn utan alt bo lillsammans. Viss risk finns då för alt beslul
i vårdnadsfrågor skall fördröjas på grund av svårigheter att få ett
ståndpunktstagande från den av föräldrama som inte har hand om barnel. På samma
sätt som jag tidigare anförde beiräffande frånskilda föräldrar torde emellertid
beslul i vårdnadsfrågor många gånger kunna fattas av den förälder som är
närmast lill hands. 1 nödfall kan man även när del gäller ogifta föräldrar lösa
uppkommande problem med hjälp av bestämmelsema i 6 kap, 5 S FB,

Av
stor belydelse såväl när det gäller frånskilda som ogifta föräldrar är
naturligtvis föräldrarnas egen inställning till frågan om gemensam vårdnad, I
den allmänna debatten har ifrågasatts om del inte skulle vara tillräckligt att
den ena föräldern önskar gemensam vårdnad för att en sådan ordning skall komma
till stånd. Liknande tankar har förts fram under remissbehandlingen. Enligt
min mening skulle dock en sådan ordning innebära all man lade en alllför svår
uppgift på den av föräldrama som inle anser sig kunna upprätthålla de nära
fortsalla kontakter med den andra föräldern som en gemensam vårdnad
förutsätter. Del bör därför vara ett villkor för en ordning med gemensam
vårdnad all föräldrarna är ense om att de vill ha vårdnadsfrågan ordnad på del
sättet. Skulle det visa sig att den gemensamma vårdnaden inte fungerar, bör
vardera parten kunna utverka myndighets beslut om att vårdnaden inte längre
skall vara gemensam. Del för dä ankomma på myndigheten att utse vårdnadshavare,
Eu sädant beslul torde i allmänhel kunna meddelas så snabbi alt det inte hinner
uppkomma några egentliga olägenheter lill följd av all en ordning med gemensam
vårdnad inle fungerar. Om så behövs, kan myndigheten meddela interimistiskt
beslut i avvaktan på det slutliga avgörandet.

Av
stor belydelse är naturligtvis också de ekonomiska konsekvenserna av en ordning
med gemensam vårdnad. Jag kommer därmed in på frågorna om underhållsbidrag och
bidragsförskott.

Nuvarande
reglerom underhållsbidrag till barn innebär alt sådant bidrag skall belalas av
förälder som är skild från vårdnaden om barnet. Däremot utgår inle
underhållsbidrag orn föräldrar utövar den rättsliga vårdnaden gemensamt. I
sådant fall gäller i stället den allmänna regeln i 7 kap, 2 S FB om att var och
en av föräldrarna skall efter sin förmåga la del i kostnaden för barnets
underhåll.

Bidragsförskott
utgår lill barn som står under vårdnad av endasl den ena eller ingen av sina
föräldrar. Är del bara den ena av föräldrarna som har vårdnaden ulgår
bidragsförskott med högst ett årligt belopp som motsvarar 40 % av basbeloppet
enligl lagen om allmän försäkring, dvs. f n. omkring 3 800 kr. Avdrag görs dock
för vad den icke vårdnadsberältigade föräldem betalar i underhållsbidrag. Bor
barnel lillsammans med den un-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 147

derhållsskyldige
utgår inte något bidragsförskott.

Bidragsförskott
betalas ut av barnavårdsnämnden, som därefter har alt vända sig lill den
underhållsskyldige och återkräva så myckel av bidragsförskottet som motsvarar
fastställt men ej utgivet underhållsbidrag. Under vissa förulsällningar kan
dock länsstyrelsen beslula alt återkrav mol den underhållsskyldige skall
efterges.

F.
n, utbetalas åriigen ca 600 milj. kr, i bidragsförskott. Sammanlagt berörs
omkring 200 000 bam.

Om
man inför en möjlighel lill gemensam vårdnad för frånskilda och ogifta
föräldrar innebär de angivna reglerna för dem som väljer en sådan ordning att
ingen av dem blir skyldig att betala underhållsbidrag för bamet och att inte
heller något bidragsförskott kommer att utgä. Beaktas bör dock, såvitt gäller
bidragsförskott, att rälten lill sådant förskott redan nu faller bort om
föräldrarna bor lillsammans och har barnet hos sig. Från bidragsförskottssynpunkl
är det därför likgiltigt om samboende föräldrar utövar den rättsliga vårdnaden
gemensamt eller ej. Bor föräldrarna i sär är del däremoi av avgörande betydelse
om vårdnaden är gemensam eller inle.

Vad underhållsbidrag
beträffar har någon remissinstans fört fram tanken alt man skulle införa en
ordning med underhållsbidrag även för föräldrar som är gemensamma rättsliga
vårdnadshavare. Enligl min mening stöter del dock på stora praktiska
svårigheter all genomföra en sådan ordning. Del synes heller inte nödvändigt
all införa ett system med underhållsbidrag bara för att säkerställa all ingen
av föräldrarna undandrar sig sill ekonomiska ansvar. Som har framhållits i
promemorian får det förutsättas alt föräldrar som väljer all utöva vårdnaden
gemensamt följer huvudprincipen i 7 kap, 2 S FB och gemensamt tar del i
kostnaderna för barnens underhåll, var och en efter sin förmåga. Skulle någon
av föräldrarna undandra sig sin skyldighel au bidra, kan detta vara ett skäl
att upplösa den gemensamma vårdnaden.

Ett
slörre problem ulgör frågan om bidragsförskott. Flera remissinstanser har pekat
på alt kretsen av dem som kommer all utnyttja systemet med gemensam vårdnad kan
komma att begränsas lill följd av de villkor som gäller för räll till
bidragsförskott.

Det
är enligt min mening inle möjligt att lösa de problem i delta avseende som kan
uppkomma vid gemensam vårdnad genom en enkel ändring av bidragsförskollslagen.
Den nu akluella frågan om gemensam vårdnad kan inte heller föranleda ändring av
de grundläggande reglerna för bidragsförskotten. Frågan om bidragsförskott vid
gemensam vårdnad har ett direkl samband med reglema om underhållsbidrag eftersom
bidragsförskottens funktion äratt ersätta eller komplettera ett
underhållsbidrag. Viktigt är också alt inle skapa orättvisor i förhållande lill
samboende föräldrar med låga inkomster. Det är därför angelägel att frågan om
ekonomiskt stöd vid delad bosättning och gemensam vårdnad får ingå i en mer
allsidig prövning av de frägor rörande bidragsförskott m, m. som anknytertill
reglernaom underhållsbidrag.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 148

Som
tidigare nämnts har familjelagssakkunniga enligt sina direktiv i uppdrag all
bl. a. se över reglerna om underhållsbidrag. Detta kunde synas tala för alt man
låter de sakkunniga pröva även den nyss angivna frågan. Mol delta kan emellenid
invändas att man här kommer in på ett område som ligger uianför den
civilrältsliga lagstiftning som de sakkunniga annars har att syssla med. Del är
dessutom angeläget att de sakkunnigas arbete, som redan nu rör ett flertal
betydelsefulla frågor, inle försenas.

Med
hänsyn till det sagda har jag kommit fram till att del inom justitiedepartementet
bör tillsättas en särskild arbetsgrupp med representanter för berörda
departement och med uppgifl all i nära samråd med familjelagssakkunniga och
socialpolitiska samordningsuiredningen (S 1975:02) pröva de frågor rörande
bidragsförskott m. m, som anknyter lill reglema om underhållsbidrag och all
därvid även överväga frågan om ekonomiskt stöd i de situationersom kan uppkomma
vid delad bosättning och gemensam vårdnad.

Till
övriga regler på det sociala stödområdet liksom till skallelagstiftningen
ålerkommer jag i det följande. Jag vill emellertid redan här säga alt dessa
regler i allmänhet torde sakna belydelse för frågan om ett syslem med gemensam
vårdnad bör införas eller ej.

Mol
bakgrund av vad jag lidigare anfört om angelägenheten av all reformera vårdnadsreglema
anser jag alt de problem som möler beiräffande bidragsförskotten inte bör
hindra att man nu infören möjlighet till gemensam vårdnad för frånskilda och
ogifta föräldrar. Inte heller i övrigt harjag funnii några avgörande hinder
föreligga mot ett sådant system. Tvärtom anser jag med hänsyn till vad jag
tidigare har anfört att övervägande skäl talar för att man nu inför den berörda
möjlighelen till gemensam vårdnad.

Jag
förordar alltså att FB ändras så alt såväl frånskilda som ogifta föräldrar får
möjlighel att utöva gemensam rättslig vårdnad om sina barn. Denna möjlighel bör
gälla oberoende av om föräldrarna bor lillsammans eller inte.

Införs
en möjlighet för frånskilda att behålla den gemensamma rättsliga vårdnaden om
sina barn, uppkommer frågan om del i fall då makama önskar utnyttja denna
möjlighel bör åligga rätten all meddela ett formellt beslut i vårdnadsfrågan i
samband med skilsmässan, 1 promemorian understryks all del måste vara till stor
fördel för förhållandet mellan frånskilda föräldrar och deras barn om de i
möjligaste mån kunde slippa att vid skilsmässan ta ställning lill frågan vem av
dem som skall ha den rättsliga vårdnaden om barnen. Från både makarnas och
bamens synpunkt lorde det enligl promemorian många gånger vara bäst. om domstolen
avstår från att tvinga fram ett ställningstagande i fall då ingen av makarna
yrkar att vårdnadsfrågan skall las upp. På grund därav föreslås i promemorian
alt domstolen endasl om någon av föräldrarna yrkar upplösning av den
gemensamma vårdnaden skall ta upp frågan till prövning och att i annal fall den
gemensamma vårdnaden utan vidare skall fortsätta automatiskt.

Vad
sålunda föreslagits har i allmänhet godtagits under remissbehand-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 149

lingen.
Några remissinsianser har dock framfört invändningar mol förslaget och menat
alt det skapar risk för alt parterna ulan att tillräckligt diskulera igenom
vårdnadsfrågan låter den gemensamma vårdnaden fortsätta med senare uppkommande
problem som följd. Det har vidare hävdals all rätten måsle ha möjlighet att gå
ifrån makarnas lösning i vårdnadsfrågan i fall då den uppenbarligen måste anses
strida mot bamens bästa.

För
egen del kan jag i och för sig ansluta mig till promemorians uppfattning att
del många gånger kan innebära fördelar för de inblandade parterna om föräldrar
som vill skiljas slipper att ta upp vårdnadsfrågan inför domstol. Beaktas bör
dock att även om vårdnadsfrågan inle behöver behandlas i domstolsförfarandet,
så måste föräldrarna naturiigtvis själva ta ställning till hur de vill ha
vårdnadsfrågan ordnad efter skilsmässan. Inte minst med tanke på de ekonomiska
verkningar som kan följa av en ordning med gemensam vårdnad är det viktigt all
parterna verkligen penetrerar hilhörande problem. På denna punkt får man
självfallet bättre garantier, om vårdnadsfrågan alltid måste tas upp vid
domstolen, låt vara att domstolen i princip skall vara skyldig att meddela
beslut i enlighel med parternas önskemål.

På
grund av det sagda förordar jag att beslut i vårdnadsfrågan alltid skall
meddelas i samband med en skilsmässa. Är parterna ense om alt behålla den
gemensamma vårdnaden, skall domstolen i princip beslula i enlighet med deras
önskemål. I annal fall får en av föräldrama utses lill vårdnadshavare. Även i
en sådan situation bör domstolen i allmänhet följa parternas önskemål, på samma
sätt som gäller nu. Är föräldrarna oense, får vårdnadsfrågan avgöras efter vad
som är skäligt med hänsyn till barnens bästa. Om det med hänsyn till barnens
bästa är uppenbart att ingen av föräldrarna bör ha vårdnaden bör den liksom nu
anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.

Givelvis
kan del efter en skilsmässa visa sig att en ordning med gemensam vårdnad inte
fungerar. I enlighel med vad jag lidigare haranfört bör vardera föräldern då
kunna begära att den gemensamma vårdnaden upplöses och att en av föräldrama
utses till vårdnadshavare. Enligt min mening bör det ankomma på domstolen alt
meddela beslut i vårdnadsfrågan. Är föräldrama ense om vem som skall vara
vårdnadshavare bör domstolen på samma sätt som vid en skilsmässa besluta i
enlighet med deras önskemål, såvida det ej skulle uppenbart strida mot barnens
bäsla.

När
det därefter gäller frågan hur gemensam vårdnad skall komma till stånd för
ogifta föräldrar sägs i promemorian att del i sådant fall bör krävas beslut av
domstol. Domstolen skall enligt promemorieförslaget i princip förordna om
gemensam vårdnad i alla de fall då föräldrarna önskar det. Domstolen skall dock
kunna vägra att följa föräldrarnas önskemål, om det skulle uppenbart strida mot
barnets bästa.

Promemorieförsläget
har i denna del godtagits av de allra flesta remissinstanserna. På några håll
ifrågasätter man dock om det är nödvändigt med ett domstolsbeslut för att
ogifta föräldrar skall få utöva vårdnaden gemen-

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 150

samt,
i varje fall om föräldrarna lever lillsammans. En remissinstans anser att
gemensam vårdnad borde kunna komma lill slånd enbart genom en anmälan till
förslagsvis barnavårdsnämnden.

Föregen del ansluterjag
mig till promemorieförslaget i den nu aktuella frågan. Jag har nyss förordat
all det i en skilsmässosilualion alltid skall krävas domstolsbeslut för att
parterna efter skilsmässan skall kunna behålla den gemensamma vårdnaden om
barnen. Är situationen den alt två ogifta föräldrar vill ha gemensam vårdnad är
skälen för att alllid kräva domstolsbeslut starkare. Del är ju då fråga om
föräldrar som i princip inte tidigare har utövat rättslig vårdnad gemensamt.
Ibland kanske inte heller den faktiska vårdnaden har varit gemensam. Jag vill
emellertid betona all domstolen liksom i skilsmässosiluationen normalt bör
följa föräldrarnas önskemål och alltså förordna om gemensam vårdnad, när
föräldrarna begär del, Endasl om ett sådani arrangemang uppenbart skulle strida
mot barnets bäsla bör förordnande kunna vägras.

Skulle
del efter det att beslut om gemensam vårdnad har meddelats visa sig att en
sådan ordning inte kan fortsätta, bör. som jag tidigare har anfört, envar av
föräldrarna kunna gå till domstol och begära alt vårdnaden upplöses. Det
ankommer då på domstolen att förordna vem av föräldrarna som skall ha vårdnaden
om barnen eller eventuellt hur barnen skall fördelas mellan föräldrarna.
Domstolen skall i den situationen tillämpa samma grunder för sill beslul som
när frånskilda föräldrar begär att en gemensam vårdnad skall upplösas.

Såväl i
skilsmässosiluationen som i övriga fall när beslut skall meddelas i en
vårdnadsfråga ankommer del på domstolen att la slällning till vilken utredning
som behövs. Är parterna ense om hur vårdnaden skall ordnas, bördock några större
krav på utredning inte ställas. Sålunda lorde domstolen endasl i undantagsfall
behöva kontakta barnavårdsnämnden.

Uppenbarligen ligger det
normalt i både bamens och samhällets intresse att eu vårdnadsbeslut har en viss
stabilitet. Detta hindrar inte au ett vård-nadsbeslul ibland kan behöva ändras
efter ganska kort tid. De regler som jag nu har förordat innebär också all
exempelvis ell beslul om gemensam vårdnad skall ändras, så snart föräldrarna
eller någon av dem finner alt de inte kan fortsätta med den gemensamma
vårdnaden. Har en gemensam vårdnad en gång blivit upplöst, bör det i och för
sig inte föreligga någol hinder för parterna att på nytt få till stånd en
ordning med gemensam vårdnad, om de är ense om att göra ett nytt försök, I
praktiken torde del dock sällan bli aktuellt all upprepade gånger ändra
vårdnaden på delta sätt.

Liksom
nu bör samhället alltid ha möjlighet att gripa in, om en vårdnadshavare visar
sig vara grovt försumlig. Barnavårdsnämnden börda kunna ta initiativ till alt
vårdnaden fråntas den försumlige. Däremot kan del, som anförs i promemorian,
inte anses moliveral all behålla den nuvarande befogenheten för allmän
åklagare aii föra sådan lalan. Åklagarens initiativrätt bör alltså slopas.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 151

Utöver
de tidigare behandlade beslämmelserna om underhållsbidrag och bidragsförskott
flnns det skäl all i detta sammanhang beröra också vissa andra regler inom
social- och skattelagstiftningen. Vid tillämpningen av dessa regler har det i
flera fall betydelse om en person har barn och om barnet bor tillsammans med
föräldern. När del t.ex, gäller bostadstillägg enligl kungörelsen (1968:425) om
slalliga bostadstillägg lill barnfamiljer utgår sådani lillägg bara till
förälder eller föräldrar som har bam boende hos sig, Däremoi kan kommunalt
bostadstillägg enligl kungörelsen (1973:379) om statsbidrag till slatskommunala
bostadstillägg utgå även till personer ulan bam. Del är dock möjligt för
kommunerna alt lämna högre lillägg till barnfamiljer än lill dem som inle har
barn boende hos sig.

Del kan vidare vara av
betydelse för rätlen alt erhålla sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän
försäkring om den försäkrade sammanbor med barn. Försäkrad som är inskriven hos
allmän försäkringskassa har enligl huvudregeln rätt lill sjukpenning.om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår lill ell vissl minsta belopp. Understiger
inkomsten delta belopp föreligger ändå rält till sjukpenning i vissa fall, bl.
a. om den försäkrade sammanbor med barn under 16 år. Han har då också rält all
teckna frivillig sjukpenninglbrsiikring.

Enligl
kommunalskaltelagen (1928:370) har i vissa fall skatlskyldig med hemmavarande
barn under 16 år rätt lill förvärvsavdrag pä högst 2 000 kr. Å andra sidan får
den som har bam som inle är hemmavarande tillgodogöra sig avdrag for underhåll
som han har utgett till barnet, dock högst 2 500 kr, per bam och år.
Förekomsten av hemmavarande barn påverkar också rätlen till avdrag i andra
hänseenden, liksom rätten lill skattereduktion för ensamstående försörjare. Vid
bedömningen av barnels ålder och av om barnet är hemmavarande eller inte utgär
man från förhållandena den I november beskattningsåret.

De
nu behandlade reglerna visaratt det i vissa situationer iir av betydelse om en
förälder har barn boende hos sig eller inle. Denna fråga påverkas i och för sig
inte av de nya vårdnadsregler som har föreslagils i del föregående. Att en lar
eller mor har del i den rättsliga vårdnaden av ell barn betyder ju inte att
barnet också rent faktiskt måsle bo hos den föräldern. 1 fall då föräldrarna
har gemensam rättslig vårdnad om ett barn utan all bo lillsammans kan det
tänkas att barnet antingen bor huvudsakligen hos den ena av föräldrarna eller
att del bor växelvis hos båda. Det får avgöras från fall lill fall var bamet
vid tillämpningen av de olika bestämmelserna skall anses ha sitt hemvist. Au.
som några remissinsianser har föreslagit, införa bestämmelser enligt vilka del
skulle för alla sammanhang fastställas i förväg hos vilken av föräldrarna
barnet skall anses hemmavarande, kan enligl min mening inte gärna komma i
fråga.

Vid
sidan av de regler som nyss har berörts och som fäster avseende vid om någon
rent faktiskt har ett bam boende hos sig finns det också bestämmelser där det
är av betydelse inle bara om en person har hem-

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 152

mavarande
bam utan också om personen är rättslig vårdnadshavare. Hit hör framför alll de
lidigare behandlade reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott. Vidare
kan nämnas reglema om studiehjälp enligl sludiestödslagen (1973:349) och sludieslödsförordningen
(1973:418). Vid avgörandet av om barn skall få studiehjälp i form av
inkomstprövat eller behovsprövat tillägg lill studiebidrag eller
återbeialningspliktiga studiemedel skall hänsyn tas till föräldrarnas
ekonomiska förhållanden. Som förälder i del sammanhanget räknas fader eller
moder som är vårdnadshavare samt fader eller moder som visserligen inte har del
i den rättsliga vårdnaden men som bor tillsammans med förälder som är
vårdnadshavare. Av betydelse är även styvförälders ekonomiska förhållanden.
Vidare kan det för återbetalning av återbeialningspliktiga studiemedel ha
betydelse om den återbetalningsskyldige har vårdnaden om barn.

Del
sagda innebär att en ordning med gemensam vårdnad för frånskilda och ogifta
föräldrar kan påverka barnels möjligheter alt få studiehjälp, eftersom hänsyn
skall tas lill båda föräldramas ekonomi. Så skall emellertid ske redan nu i
fall då föräldrarna bor tillsammans. Det är alltså bara när föräldrama inle är
sammanboende och ändå vill ha gemensam vårdnad som ett nytt läge från
sludieslödssynpunkl inträffar.

Även
om nuvarande regler om studiestöd i den situation som nyss har angeils kan
innebära vissa nackdelar för de föräldrar ,som vill ha gemensam vårdnad om sina
barn, kan man enligl min mening räkna med all dessa nackdelar slår kvar endasl
övergångsvis, eftersom hela studieslödssyslemel är under utredning. Redan nu
bör emellertid vissa ändringar göras i sludiestödslagen, så att man i de
berörda fallen åtminstone inte lar hänsyn till styvförälders ekonomi. Jag
ålerkommer lill den frågan i specialmoliveringen,

1
sammanhanget kan ytterligare nämnas beslämmelserna om barntiUägg lill
ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring. Sådant
tillägg kan ulgå för barn till den försäkrade eller hans make, om den
försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet.
Pensionskommittén har emellertid i sill betänkande (SOU 1975:74) Socialförsäkringsavgifter
på uppdragsinkomsier m, m. föreslagit att barntiUägg skall utgå för varje barn
under 16 år till försäkrad förälder oberoende av om föräldern har vårdnaden om
barnet eller om barnet bor hos föräldern,

I
anslutning lill de olika frågor om sociala förmåner och skatier som jag nu har
diskuterat vill jag framhålla att den omständigheten au icke sammanboende
föräldrar har gemensam vårdnad om ett bam inle i och för sig bör leda lill all
de och barnel sammantaget kommer i åtnjutande av större ekonomiska förmåner än
som skulle ha varit fallel, om endasl endera av föräldrarna hade varit
vårdnadshavare.

Som
har påpekats under remissbehandlingen kan man räkna med au en ordning med
gemensam vårdnad för frånskilda eller ogifta föräldrar kräver insatser från
samhällets sida i form av informaiion samt stöd och hjälp

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 153

till
föräldrarna, Särskill giiller della frågoma om hur de ekonomiska problemen i
anledning av den gemensamma vårdnaden skall lösas och om hur den faktiska
vårdnaden skall ordnas för alt barnen skall få sä trygga uppväxlvillkor som
möjligt. Stöd behövs också åt föräldrar som utövar ge-r!7ensan7 vårdnad men som
överväger att begära förordnande om att vårdnaden skall upplösas. Innan
föräldrama eller nägon av dem tar ett sådant steg kan del finnas skäl au pröva
andra möjligheter all komma lill rätta med de uppkomna problemen.

Erinras
bör om au föräldrar redan nu har möjlighet alt söka räd och hjälp hos medlare
eller familjerådgivare. Varje vårdnadshavare kan ocksä, oavsett civilstånd,
vända sig lill barnavårdsnämnden för stöd och hjälp. Om vårdnadshavare begärdet,
kan nämnden i en sådan situation utse lämplig person (barnavårdsman) med
uppgift att lämna vårdnadshavaren bistånd. Ett sådani bistånd kan få formen av
ett samtal vid vilket barnavärdsmannen och vårdnadshavaren eller
vårdnadshavarna gemensamt söker vägar alt lösa de uppkomna problemen.

En
särskild fråga är vem som skall vara förmyndare för ett bam. Av redogörelsen
för gällande rätt framgår att de båda funktionerna vårdnadshavare och
förmyndare i princip har kopplats samman i lagen. Den som är vårdnadshavare för
ett barn är också barnets förmyndare, om inle vårdnadshavaren själv är omyndig
och pä den grunden inte kan vara förmyndare. Del kan också förekomma att
vårdnadshavaren entledigas från förmynderskapet utan att samtidigt entledigas
som vårdnadshavare, 1 sådani fall kommer vårdnaden och förmynderskapet all
utövas av olika personer.

Föräldrar
som gemensamt är vårdnadshavare för sina barn är också gemensamt förmyndare
för barnen, om inle den ene är omyndig eller har entledigats från förmynderskapet.
Förordnas genom beslul av domstol att endast den ena föräldem skall vara
vårdnadshavare för ett barn, skall han också ensam vara bamet.s förmyndare.

Om
vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna inte klarar av att ensam eller ensamma
vara förmyndare för ett barn skall en eller flera medförmyndare förordnas.

De
nyss föreslagna ändringarna i vårdnadsreglema aktualiserar frägan om
förmynderskapet även i fortsättningen automatiskt skall följa med innehavet av
vårdnaden. Beaklas bör bl. a. all de nya reglerna kan komma att medföra att
vårdnaden beiräffande ett och samma bam ändras oftare än f. n. En motsvarande
överflyttning av förmynderskapet mellan föräldrama skulle kunna länkas medföra
vissa svårigheter när del gäller t. ex, förmyndarens redovisning för förmynderskapet.
För all komma lill rätta med dessa svårigheter skulle man kunna länka sig att
om en av föräldrama från början har varil ensam vårdnadshavare och därmed också
förmyndare forell barn, så fortsätier den föräldern alt ensam ha hand om
förmynderskapet. trots att beslul meddelas om gemensam vårdnad. Man kan också
länka sig en ordning enligl vilken förmynderskapet alllid utövas av båda
föräldrarna,

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 154

oberoende
av om vårdnaden utövas av dem bägge eller endast en av dem, Enligl promemorian
talar emellertid övervägande skäl för att man behäller del nuvarande systemet
och alltså i princip låter förmynderskapet följa vårdnaden. Praktiskt tagel
samtliga remissinsianser har godtagit denna ordning. Även jag finner att det
nuvarande systemet bör behållas. Det kan inte bortses frän alt de båda
funktionerna vårdnad och förmynderskap är starkt beroende av varandra. Sä t,
ex, ankommer del pä förmyndaren au förvalla bamets medel, samtidigt som del är
dessa medel som i första hand skall användas för barnets upphälle och
utbildning. Det skulle också otvivelaktigt vålla irritation hos föräldrama om
de inle, samtidigt som de hade gemensam vårdnad om sina barn, ocksä gemensamt
ansvarade för barnens ekonomi. Även i fortsättningen bör alltså principen vara
att förälder som är vårdnadshavare också är barnels förmyndare.

6.4
Överflyttning av barn

Av
redogörelsen för gällande räll framgår all länsrätts förordnande om
verkställighet av dom eller beslul rörande vårdnad, umgängesrält eller överlämnande
av barn liksom förordnande om handräckning för överflyttning av bam länder lill
omedelbar efterrättelse, om inle annat förordnas. Bakgrunden till denna regel
är all hilhörande ärenden har en exekutiv prägel och att del, liksom vid andra
typer av exekutiva förfaranden, är angeläget all sökanden skall få sin rätt
förverkligad utan dröjsmål. Samtidigt bördock observeras alt länsrättens
prövning inle är av rent formell karaktär ulan alt den omfatiar också den
materiella sidan av saken. I vissa fall är prövningen nästan att jämställa med
en omprövning av den sakfråga som har avgjorts genom domen eller beslutet.
Under alla förhållanden skall länsrätten pröva om en-överflyttning är förenlig
med barnets bästa. Detta innebär all del inle är självklart hur utgången i verkställighetsfrågan
slutligen skall bli.

Med
hänsyn till all länsrättens avgöranden haren delvis materiell karaktär och till
att avgörandena ofta rör myckel känsliga frågor kan del med fog ifrågasättas om
det är lämpligt alt ha en huvudregel som innebär all avgörandena skall lända
lill omedelbar efterrättelse. Det kan visserligen invändas att länsrätten har
möjlighet all förordna all dess beslul inte skall lända till efterrättelse
förrän det har vunnil laga krafl, 1 praktiken torde det emellertid mycket sällan
förekomma att länsrätten använder sig av denna möjlighel.

Det
kan också invändas au överrälien efter besvär kan förordna om inhibition med
stöd av 28 S förvaltningsprocesslagen. För all eu inhibitions-beslut skall
kunna meddelas fordras inte obetingat att klaganden uttryckligen yrkat
inhibition. Det är tillräckligt alt del av besvären eller av handlingarna i
ärendel framgår au del överklagade beslutet i, v, inle bör få verkställas

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 155

(prop,
1971:30 s, 422 och 576),

Även
de tidigare åiergivna lillämpningsföreskriflema lill 21 kap. FB bör beaktas i
delta sammanhang, Beslämmelserna innebär bl, a. att om länsrätten har meddelat
beslul om hämtning som fär verkställas omedelbart, så skall polismyndigheten
genast underrättas härom. Inkommer besvär över beslulel skall överrälien genasi
underrätta länsrätten om detta. Länsrätten skall i sin tur genast underrätta
den polismyndighet som skall verkställa hämtningen om besvären.
Polismyndigheten får då inle verkställa hämtningen, förrän den har erhållit
besked om att frågan om inhibition har prövats i besvärsärendet.

Bestämmelserna
om att överinstansen ex officio skall pröva frågan om inhibition jämte de
refererade tillämpningsföreskrifterna kan lyckas ge lillräckliga garantier för
att ett beslut om hämtning inle blir verkställt innan överrälien har hunnit
pröva inhibitionsfrågan. Del fordras emellertid att länsrättens beslut kommer
den enskilde till hända i så god lid att besvär hinner anföras och meddelande
härom nå polismyndigheten innan denna hunnit verkställa det överklagade
beslulel, Della lorde inle alllid vara fallel. Den enskilde har heller inle
alla gånger klart för sig vikten av att omedelbart anföra besvär. Dessa blir
därför ofta ell slag i luften.

Även
i fall då länsrätten har avstått från all förordna om hämtning och i stället
meddelat vitesföreläggande kan en otillfredsställande situation uppslå. Ofta
lorde den i viiesföreläggandel utsatta fristen ha gått ut innan besvären
hinner avgöras. Del blir i sådana fall omöjligt för klaganden alt förutse om
han kan avvakta besvärsinslansens prövning innan han överlämnar barnel. Han
riskerar nämligen all vitet döms ut om hans besvär inle leder till ändring i
beslutet,

I
promemorian understryks att frågan om överflyttning av barn är en för berörda
parter mycket allvarlig och känslig fråga och att del uppenbarligen många
gånger är olyckligt om överflyttning sker innan saken har hunnit prövas i
besvärsmålel. Del föreslås därför att huvudregeln skall vara all beslul om
överflyttning av barn inte länder lill efterrättelse förrän det har vunnil laga
kraft, I det enskilda fallet bör dock länsrätten ha befogenhet att förordna all
dess beslul skall lända lill omedelbar efterrättelse.

Vad
som sålunda föreslagils i promemorian har godtagits av praktiskt taget samtliga
remissinsianser, Ävenjag anser att förslagel bör genomföras. Bestämmelserna i
21 kap. 12 S FB bör alltså ändras så, att länsrättens beslul länder till
omedelbar efterrättelse endasl om rällen särskill har förordnat om del. Ett
exempel på fall där sådant förordnande kan vara påkallat är all saken rör
umgängesrätt som skall utövas vid en nära föreslående tidpunkt.

Som
har påpekats i promemorian kräver den nu föreslagna lagändringen all man ändrar
tillämpningsföreskrifterna till 21 kap, FB, Denna fråga fär anmälas senare för
regeringen.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 156

6.5
Rättegångskostnad i vårdnadstvister

Enligt
huvudregeln i 18 kap, I S rättegångsbalken (RB) skall part som föriorar ett mål
ersätta motparten hans rättegångskostnad. Gäller målel ett rättsförhållande som
inte kan bestämmas annat än genom dom, t.ex. äktenskapsskillnad eller vårdnad
om barn, kan domstolen dock förordna all vardera parten skall bära sin kostnad,
1 praktiken torde emellertid denna möjlighet användas sparsamt. Kvittning torde
framför allt ske när parterna är ense i den fråga som målet gäller. Annars
tillämpas regeln om förlorande parts ersättningsskyldighet även i indispositiva
mål.

I
olika sammanhang, bl. a. i motioner i riksdagen, har krävts att bestämmelserna
ändras såatl rättegångskostnaderna i vårdnadsmäl alltid kvittas, dvs. att
vardera parten får bära sin kostnad.

Enligt promemorian är det
fiera omständigheter som talar för alt man vidgar domstolarnas möjligheler alt
förordna om kvittning av rättegångskostnaderna i vårdnadsmål. Det framhålls
emellertid att även om man genomför en sådan reform, så behöver man inte för
den skull föreskriva att kvittning alltid skall ske. Man skulle i stället kunna
länka sig en regel enligt vilken kvittning alltid skall ske, om inte särskilda
skäl föranleder annat. Domstolen skulle i sä fall kunna la hänsyn till
exempelvis i vad mån tappande part har haft fog för sin lalan. Tanken på en
sådan regel avvisas emellertid i promemorian. De bestämmelser som redan nu
finns i 18 kap. 3 och 6 SS RB om ersättningsskyldighet vid illojal och
försumlig processföring torde enligt promemorian ge domstolen lillräckliga
möjligheter alt ingripa, om en rättegång om vårdnad inleds helt utan skäl. Det
föreslås alltså att man i FB för in en regel om all vardera parten skall bära
sin

kostnad
i vårdnadsmål.

Remissinstanserna
har allmänt anslutit sig lill tanken alt man bör ge domstolarna större
möjligheter all förordna om kvittning av rätiegångs-kostnaderna i vårdnadsmål.
På de flesia håll godtar man också promemorieförslaget. Några remissinsianser
framhåller emellertid all del kan förekomma mål där 18 kap, 3 eller 6 S RB
inle kan tillämpas men där förhållandena ändå är sådana all del skulle framstå
som slötande att kvitta rättegångskostnaderna. De berörda remissinstanserna
föreslär därför en regel om alt kvittning skall ske när särskilda skäl inte
föranleder annal.

Även
jag anser all flera omständigheter talar för all domstolarnas möjligheler all
förordna om kvittning i vårdnadsmål vidgas. Del kan i många fall vara naturligt
att föräldrar gär lill domstol med en vårdnadsfräga och alt de därvid har olika
uppfallning om hur vårdnaden bör ordnas. Från barnets synpunkt kan det också
vara angeläget alt frågan om föräldrarnas lämplighet blir föremål för
domstolsprövning. Detta gäller både i fall då föräldrarna vill upplösa en
ordning med gemensam vårdnad och då del är fräga om att flytta över vårdnaden
från den ene föräldern till den andre.

När
en rättegång om vårdnad äger rum och vårdnadsfrågan är tvistig. är domstolens
uppgift inle primärt all avgöra vem av makarna som har

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 157

rätt
eller fel utan att träffa ett avgörande med hänsyn uteslutande till bamets
bästa. I övervägande antalet tvistiga vårdnadsmål är förhållandena dessutom
sådana att bägge föräldrarna i och för sig får anses lämpliga som vårdnadshavare.
Domstolens uppgift är då att avgöra vem av dem som med hänsyn till bamets bäsla
är lämpligasl. Med nuvarande ersättningsregler innebär delta att en förälder
som i och för sig är lämplig som vårdnadshavare kan komma att ensam få stå för
samtliga rättegångskostnader. Beaktas bör också att högre instans inte sällan
kan komma till en annan slutsats än den lägre i vårdnadsfrågan. Part som då
förlorar i överrälien blir tvungen alt betala både sina egna och motpartens
rättegångskostnader inte bara i högre utan också i lägre instans.

På
grund av del sagda anser jag att gällande regler bör ändras så, att vardera
parlen i princip skall bära sina egna kostnader i vårdnadsmäl. Samtidigt är
det uppenbart att det måste finnas ett korrektiv mot part som inleder rättegång
helt utan skäl eller som annars gör sig skyldig lill illojal eller försumlig
processföring. Domstolarna måsle alltså ha vissa möjligheler att avvika från en
huvudregel om kvittning. Jag delar på den punkten den uppfattning som har
kommit fram under remissbehandlingen om att bestämmelserna i 18 kap. 3 och 6
SS RB inte ger domstolama tillräckliga möjligheler att ingripa. Observeras bör
bl.a, att bestämmelsen i 18 kap. 3S om ersättningsskyldighet vid inledande av
onödig rättegång gäller endasl det fallet att del är den vinnande parten som
har inlett rättegången.

Enligt
min mening uppnår man en tillfredsställande ordning om man för vårdnadsmålens
del för in regler moisvarande dem som f n, gäller i sådana faderskapsmål där
barnavårdsnämnden för talan. Huvudregeln bör alltså vara att vardera parten bär
sina egna rättegångskostnader. Oberoende av utgången i målet bör dock part
kunna förpliktas alt helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnader,
om den förstnämnde har förfarit på sätl som avses i 18 kap, 3 eller 6 S RB
eller om annars särskilda skäl föreligger.

Observeras
bör att vårdnadstvister vid domstol handläggs som ärenden i sådana fall där
yrkande om vårdnad inte har framställts i mål om äk-tenskap-sskillnad eller
underhållsbidrag. Självfallel bör de nu föreslagna särskilda reglerna om
kostnader i vårdnadsmål gälla även vårdnadsärenden,

6.6
Följdändringar i andra författningar m. m.

1
promemorian föreslås att termerna äkienskaplig börd, barn i äktenskap och bam
utom äktenskap rensas ut ur lagstiftningen i samband med att börds- och
vårdnadsreglerna ändras, Enligl promemorian kan det visserligen inle alltid
undvikas att man på olika områden har skilda regler, beroende på om ett barns
föräldrar var gifta med varandra eller inle vid liden för bamets födelse eller
om de senare har ingått äktenskap med varandra. I så fall bör emellertid det
angivna förhållandet direkl anges i de berörda

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 158

beslämmelserna.

Vad
som sålunda föreslagils har hälsats med tillfredsställelse av de fiesta
remissinstanserna. Det betonas frän fiera håll att ett slopande av termerna
barn i och barn utom äktenskap kan få betydelse när det gäller att få bort de
fördomsfulla attityder som bam till ogifta mödrar fortfarande kan bli utsatta
för.

Några
remissinstanser är emellertid avvisande till alt de berörda termerna ulgär ur
lagtexten. Det framhålls alt termerna är lättfattliga och lätthanteriiga och
all ett slopande nödvändiggör omsländliga omskrivningar.

För min del ansluter jag
mig till den uppfallning som har förts fram i promemorian och i de fiesta
remissvaren. Även om det allmänna synsättet i familjefrågor har förändrats
lorde det alltjämt kvarstå en känsla av moralisk värdering i samband med
termerna barn i och barn utom äktenskap. Del är därför angeläget att termerna
rensas ut ur lagstiftningen. All man därvid, i fall då moderns civilstånd har
betydelse för en viss lagregel, tvingas använda en någol längre formulering än
f. n. får enligl min mening accepteras. Jag tillstyrker alltså
promemorieförsläget i den nu aktuella delen.

Vad nu har sagls
föranleder i första hand ändringar i FB, Ändringar behöver emellertid göras
också i andra författningar där del talas om barn i och bam utom äktenskap.
Vidare påverkas vissa regler av förslaget att en frånskild man inte automatiskt
skall anses som far till barn som föds kort tid efter äktenskapets upplösning.
Även förslaget att en utomstående man skall kunna erkänna faderskapet lill gift
kvinnas barn föranleder lagändringar.

De
författningar som bör ändras i delta sammanhang är militärersättningsförordningen
(1950:261), lagen (1954:243)om yrkesskadeförsäkring, lagen (1958:642) angående
blodundersökning m, m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning av
faderskapet till barn utom äktenskap, barnavårdslagen (1960:97), lagen
(1962:381) om allmän försäkring, namnlagen (1963:521), lagen (1969:620) om
ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag, rätlshjälpslagen
(1972:429) saml sludiestödslagen (1973:349),

Även
i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap och religionsfrihetslagen
(1951:680) behöver ändringar göras, Beaklas bör emellertid, såvitt gäller
religionsfrihetslagen, att den är av kyrkolags karaktär och alt den således
inte kan ändras ulan medverkan av kyrkomötet. Eftersom kyrkomöte inte torde
komma att äga rum under de närmaste åren innebär della ati frågan om ändring i
lagen t. v. för anstå.

Lagen
om svenskt medborgarskap är f. n. föremål för en allmän översyn inom
arbetsmarknadsdepartementet. Jag har i samråd med statsrådet Leijon kommii fram
till all de ändringar i lagen som bör göras med anledning av de nu aktuella
ändringarna i FB:s faderskapsregler lämpligen kan vidlas inom ramen för arbelel
inom arbelsmarknadsdepartementet. Något förslag om ändring i
medborgarskapslagen läggs därför inle fram i delta sammanhang.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 '

Också
de nya reglerna om vårdnad föranleder vissa följdändringar i författningar
utanför FB. Till de författningar som bör ändras nu hör, utöver
studiestödslagen, brottsbalken. Jag ämnar i della sammanhang också föreslå att
ändringar görs i utsökningslagen (1877 nr 31 s, I), lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag och införsellagen (1968:621),

Påpekas
bör all del i och för sig kan finnas skäl att ändra såväl FB som andra av de nu
angivna författningarna, utöver vad som föreslås här. Författningarna är
emellertid f. n. föremål för visst utredningsarbete. Sålunda har
familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) i uppdrag att se över bl, a. FB:s regler om
underhåll, medan namnlagen är föremål för översyn av namnlagsutredningen (Ju
1972:06).

De
följdändringar som bör göras i detta sammanhang ämnar jag kommentera närmare i
specialmoliveringen. Jag vill här endast beröra ändringarna i lagen om
allmänna barnbidrag.

Enligt 4 S lagen om
allmänna barnbidrag är del modern som har räll att uppbära sådani bidrag för
barnet, om barnet står under båda föräldrarnas vårdnad. Är modern lill följd av
frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre lid förhindrad alt delta i
vårdnaden har fadern rätt att uppbära bidraget, 1 andra fall än då föräldrarna
gemensamt är vårdnadshavare uppbärs barnbidraget av den som har vårdnaden om
barnet (4 S första slyckel).

Har
barn placerats i enskilt hem genom barnavårdsnämndens försorg kan allmän
försäkringskassa på framställning av barnavårdsnämnd förordna all barnbidraget
skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnel placerats i enskilt hem av
annan än barnavårdsnämnden, kan försäkringskassan meddela sådant förordnande
efter framställning av modern eller annan som normalt har rält alt uppbära
bidraget (4 S andra styckei).

Om
det befinns all den som enligl 4S har rält att uppbära barnbidrag inle är
skickad härför, kan försäkringskassan pä framställning av barnavårdsnämnd
förordna att bidraget skall betalas ul lill den andra av föräldrarna eller till
annan lämplig person. Om det föreligger synnerliga skäl kan försäkringskassan
förordna all bidraget skall betalas ut till nämnden att användas lill barnets
bäsla (5 S).

När
barnbidragen lillkom anfördes som skäl för all modern skulle tillerkännas rält
lill bidraget bl, a, all man dä med större säkerhel torde kunna räkna med att
bidraget verkligen kom barnel till godo och fick den slandardhöjande effekt
som avsägs, Enligl min mening speglar det principiella företrädet för modern
framför fadern en föråldrad syn på kvinnans och mannens roller i hem och
yrkesliv. Den naturliga utgångspunkten bör vara all föräldrama skall ha
valfrihet när del gäller att besiämma lill vem av dem som barnbidraget skall
betalas ut. Denna uppfattning har ocksä framförts av familjepolitiska
kommittén i betänkandet (SOU 1972:34) Familjestöd och av riksförsäkringsverket
i dess yttrande över promemorian.

Riksförsäkringsverkel
föreslår all beslämmelserna om barnbidrag ändras på så sätl au rällen alt
uppbära bidraget då föräldrarna gemensamt har vårdnaden skall tillkomma modern,
om föräldrarna inte anmäler att det

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 160

skall
betalas ut till fadem, och au del i annal fall skall ulgå lill den som har
vårdnaden om barnel. Jag finner riksförsäkringsverkels förslag lämpligt och
förordar alt det genom förs i della sammanhang.

6.7
Avgift för vård av omyndigs värdehandlingar

Aktier,
obligationer, pantbrev, skuldebrev och andra sådana värdehandlingar som tillhör
omyndig skall enligl FB sättas ned i öppet förvar hos riksbanken eller annan
bank, om handlingarnas sammanlagda värde överstiger 5 000 kr. Om underåriga
syskon har gemensam förmyndare, skall värdehandlingarna räknas samman. Fr, o,
m, den I januari 1976 gäller att nedsättning behöver ske endasl om
handlingarnas sammanlagda värde överstiger ell belopp moisvarande tvä gånger
gällande basbelopp enligl lagen om allmän försäkring samt att förmyndaren
därvid skall räkna samman värdehandlingarna i samtliga förmynderskap som han
innehar.

Nedsatta
handlingar skall värdas av banken i enlighet med bestämmelserna i lagen
(1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar (VL). För sin vård får banken
tillgodoräkna sig en årlig avgift som inie får överstiga, när del gäller
inhemska värdehandlingar två kronor och när det gäller utländska
värdehandlingaren krona för varje påbörjat tusental kronor av handlingarnas
värde (8 S VL).

De
nu gällande förvaringsavgifterna fastställdes är 1963. Genom en lagändring är
1974 (SFS 1974:1042) har emellertid bestämts att avgifterna skall höjas lill
tre resp. två kronor för varje påbörjat tusental kronor av handlingarnas
värde. Lagändringen träder i kraft den I januari 1976,

Bankföreningen
har i en skrivelse fört fram uppfattningen att de avgifter som bankerna har
rält all la ul för vård av omyndigs värdehandlingar inle förslår alt täcka
kostnaderna för bankernas förvaltningsarbete samt alt kostnadstäckning inte
heller kommer att uppnås med de högre avgifter som får las ut för förvaltning
som sker efter den I januari 1976.

Bankföreningens
uppfattning delas av flertalet av de remissinstanser som har hörts i anledning
av skrivelsen, bl. a, bankinspektionen och sparbanksföreningen. Dessa
inslanser anser det alltså moliveral med en höjning av avgifterna utöver den
som inträder vid kommande årsskifte.

För
min del anser jag all en utgångspunkt vid bestämmandet av ifrågavarande
avgifter är all bankerna skall fä kostnadstäckning för den värd av omyndigs
värdehandlingar som del enligl lag åligger dem all ulföra. Jag anser mig böra
godta bankföreningens uppfattning alt ytteriigare avgiftshöjningar behövs för
all full kostnadsläckning skall uppnås.

När
del gäller frågan om hur avgifterna närmare skall bestämmas anser jag lill en
början liksom bankföreningen att den nuvarande lägre avgiften för värd av
utländska värdehandlingar bör slopas, så au samma avgift gäller för utländska
och inhemska värdehandlingar, I praktiken lorde nämligen, som bankföreningen
har framhållil, arbelel med vården av de utländska

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 161

handlingarna
vara lika arbetskrävande som vården av de inhemska.

När
det sedan gäller själva konstruktionen av avgifterna framgår såväl av
bankföreningens skrivelse som av remissyttrandena att enbart värdebaserade
avgifter inte ger ett riktigt resultat, efiersom kostnaderna för vården till
stor del står i proportion till antalet värdeposter som var för sig ur förvaltningssynpunkt
utgör en särskild enhet och kräver individuella insatser i form av bevakning m.
m. På grund härav bör följande ändringar i systemet göras. Den värdebaserade
avgiften bör behållas som en grundavgift och härvid höjas, så att den per år
utgör högst fyra kronor för varje påbörjat lusental kronor av handlingarnas
värde. Samtidigt bör den värdebaserade grundavgiften kompletteras med ett
system av tilläggsavgifter. Lämpligen kan tilläggsavgifterna efter förebild av
vad som gäller för andra förvar än omyndigförvar bestämmas så, alt bankerna får
ta ut högst 12 kronor dels för varje vid avgiftsperiodens början inneliggande
handling, post av ensartade handlingar eller slutet konvolut, dels för varje
deponering eller uttag under avgiftsperioden av sådana handlingar. Härvid bör
begreppet post av ensartade handlingar tolkas så, att exempelvis aktier skall
anses utgöra en post, oavsett om det är fråga om aktier i ett eller flera
bolag.

1
likhet med sparbanksföreningen finner jag det överflödigt att, som bankföreningen
har föreslagit, ytteriigare komplicera avgiftsbestämmelsema med en
tilläggsbestämmelse om en minsta sammanlagd avgift.

Jag
vill betona alt samtliga de avgifter som jag nu har förordat är
maxi-miavgifter. I den mån kostnaden för ett förvar eller för en åtgärd
understiger den högsta tillåtna avgiften, bör alltså endast det lägre belopp
som motsvarar kostnaden las ut.

6.8
Ikraftträdande m. m.

Den
nya lagstiftningen bör lämpligen träda i krafl den 1 januari 1977.

Vissa
övergångsfrågor uppstår i samband med ikraftträdandet av de nya reglerna om
faderskap. Klart är naturligtvis att de nya bestämmelserna blir tillämpliga
fullt ut i fråga om barn som föds efter ikraftträdandet. När det gäller barn
som har fötts dessförinnan blir äldre rätt tillämplig på så sätt att om en man
enligt de äldre bestämmelserna har varit att anse som far, så skall han anses
som far även efter ikraftträdandet av de nya reglema. Om alltså frånskild
kvinna har fött barn före ikraftträdandet och födelsen har ägt rum så kort tid
efter äktenskapsskillnaden all barnet kan vara avlat dessförinnan, så skall den
frånskilde mannen även efter ikraftträdandet anses som far till barnel. Delta
torde inte kräva någon särskild övergångsbestämmelse.

De
nya reglerna om att en utomstående man kan erkänna faderskapet till barn,
vartill moderns make enligt lagen är att anse som far, bör gälla, oavsett om
barnet är fött före ikraftträdandet eller ej. Mera tveksamt är i vad mån
moderns make eller hennes förutvarande make skall få föra talan om alt han inte
är far till barnet, i fall då det är fött före ikraftträdandet.

II Riksdagen 1976. I saml. Nr 170.

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 162

Har
han inte försuttit de frister som tidigare gällt för väckande av sådan talan,
är det dock klart att han efter ikraftträdandet bör kunna föra talan om
faderskapet. Övervägande skäl talar för att han bör kunna väcka lalan även i fall
dä han har försuttit en äldre lalefrisi, I annal fall skulle de nya
bestämmelserna få alllför liten räckvidd. Om däremoi en tidigare väckt talan
har ogillats genom lagakraftägande dom pä annan grund än att en lalefrist har
försuttits, bör ny talan om samma sak i enlighet med allmänna principer vara
utesluten.

Är
mål angående makes faderskap anhängigt vid tidpunkten för de nya reglernas
ikraftträdande, bör de nya reglerna om förutsätining för talans bifall
tillämpas. Om det alltså utreds alt modern har haft samlag med annan än maken,
bör talan bifallas om det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt
alt barnel har avlats av den andre.

De
nya reglerna innebär en kraftig inskränkning i rätten för arvingar till avliden
man att väcka talan om dennes faderskap. Har talan väckts före ikraftträdandet
med iakttagande av gällande tidsfrister och är målet alltjämt anhängigt vid
ikraftträdandet, bör dock lalan prövas slutligt utan hinder av att rätten att
föra talan har fallit bort enligl de nya beslämmelserna. När det gäller
förutsättningarna för bifall till talan bör emellertid även i detta fall de nya
reglerna tillämpas.

Vad
därefier beträffar de nya reglerna om vårdnad torde några övergångsproblem
knappast uppstå. Reglerna bör gälla fullt ut i och med ikraftträdandet.

Vid
faderskapslagens tillkomst fogades vissa övergångsbestämmelser till lagen.
Bestämmelserna innebar till en början att i fråga om barn utom äktenskap, som
har fölls före utgången av år 1969, skulle alltjämt äldre lags bestämmelser gälla
beträffande barnavårdsmannens skyldighet att sörja för alt barnets börd
fastställs. Den nya bestämmelsen om skyldighet att föra lalan mot den man eller
de män som skäligen kan komma i fråga som far lill bamet skulle dock äga
tillämpning även i sådant fall.

I
övergångsbestämmelserna till faderskapslagen föreskrivs vidare att i mål om
faderskap till barn utom äktenskap kan talan om barnets egenskap av
trolovningsbarn enligt äldre lag tas upp till prövning, om barnet är föll före
den nya lagens ikraftträdande eller den uppgivne fadem har avlidit före
ikraftträdandet.

1
samband med barnavårdsmannainstitulionens avskaffande den 1 januari 1974
kompletterades övergångsbestämmelserna med en föreskrift om att äldre lags
beslämmelser om barnavårdsman i stället skulle gälla barnavårdsnämnden.

Tidigare
har föreslagits att de nuvarande reglerna i faderskapslagen skall arbetas in i
FB, Detta innebär att faderskapslagen bör upphävas i samband med alt de nya
reglerna sätts i kraft. De nu behandlade övergångsbestämmelserna till
faderskapslagen bör dock allljämt gälla. Lämpligen bör de tas in bland
övergångsreglerna lill ändringarna i FB.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 '63

7 Upprättade lagförslag

I
enlighet med del anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i brottsbalken,

3. lag om ändring i utsökningslagen (1877 nr 31 s. 1),

4. lagom ändring i lagen(1924:322)om vård av omyndigs
värdehandlingar,

5. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag,

6. lag om ändring i militärersättningsförordningen
(1950:261),

7. lag om ändring i lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring,

8. lag om ändring i lagen (1958:642) angående
blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning av
faderskapet till barn utom äktenskap,

9. lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),

10. lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

11. lag om ändring i namnlagen (1963:521),

12. lag om ändring i införsellagen (1968:621),

13. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i
vissa fall för utgivna underhållsbidrag,

14. lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429),

15. lag om ändring i sludiestödslagen
(1973:349).

Vid
upprättande av lagförslagen har samråd skett, såvitt gäller 5, 7, 9 och 10 med
chefen för socialdepartementet, beträffande 6 med chefen för försvarsdepartementet
och beiräffande 15 med chefen för utbildningsdepartementet.

Förslagen
bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

8 Specialmotivering

8.1
Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

De
förslag som har lagts fram i det föregående föranleder omfattande ändringar i
FB, Utöver ändringar av saklig natur är ett flertal redaktionella ändringar
påkalla''.e. Jag har härvid också ansett det lämpligt all i viss omfattning
ändra FB:s disposition. Utgångspunkten har varit att faderskapslagens
bestämmelser, som till övervägande del är av processuell natur, bör flyttas
över till FB. På grund av sammanhanget med de materiella reglerna om faderskap
har de placerats i 2 och 3 kap. För alt man skall vinna större enhetlighet och
överskådlighet har jag då ansett att också de processuella bestämmelser i 20
kap. som rör särskilda mål- eller ärendegrupper, nämligen faderskap, adoption,
vårdnad, underhåll, omyndighetsförklaring och bävan-

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 164

de
av sådan förklaring samt förordnande och entledigande av förmyndare och god
man, bör flyttas från 20 kap. och placeras i de kapitel som innehåller de
materiella reglerna om de olika instituten. Kvar i 20 kap. står enligt
departementsförslaget i huvudsak vissa allmänna rättegångsbestämmelser.

/
kap. Om faderskapet Ull barn

IS

Försia
stycket anger de fall i vilka faderskapet till ett barn följer direkl av lagen.
Som har berörts i avsnittet 6.2.1 har dessa fall inskränkts lill sådana
situationer då modem är gift vid barnets födelse eller då hon vid denna
tidpunkt är änka och maken har avlidit inom sådan tid att barnet har kunnat
avlas dessförinnan. Mannen i äktenskapet är då enligt lagrummet att anse som
far till barnet. Är modern vid barnets födelse omgift följer direkt av lagen
att det är mannen i det nya äktenskapet som är att anse som barnets far,
oberoende av om barnet har fötts på sådan tid alt det har kunnat avlas i
moderns tidigare äktenskap. Det fallet att modern vid barnets födelse är ogift
eller frånskild omfattas inte alls av lagrummet. Utanför lagrummet faller
också den situationen att modern är änka sedan så lång lid tillbaka att barnet
inte kan ha avlats före mannens död.

Med
de nu föreslagna reglerna undviker man det problem som finns i dag, nämligen
att i vissa fall två män enligt lagens ordalydelse kan vara att anse som
barnets far. Om en änka gifter om sig kort tid efter mannens död och i det nya
äktenskapet föder barn på sådan tid att del kan vara avlat i det tidigare
äktenskapet kan enligt de nya reglema endast maken i det nya äktenskapet anses
som far till barnel. Detta överensstämmer också med de anvisningar lill
folkbokföringsmyndigheterna som f n. gäller i motsvarande situation.

Lagrummet
innehåller inte någon regel om konceptionstid i fall då modern har blivit änka,
dvs. någon regel om hur lång tid efter mannens död ett barn kan födas för att
anses vara avlat av honom. Denna fråga får liksom hittills avgöras i praxis.

Presumtionen
om den äkta mannens faderskap kan hävas av domstol, som alltså kan förklara att
den äkta mannen inte är barnels far, Presumtionen om makens faderskap kan också
hävas genom att en annan man erkänner faderskapet. Närmare regler i dessa
frågor finns i 2 och 4 SS- I andra stycket av förevarande paragraf föreskrivs
därför att vad som sägs i första stycket inte gäller, om rätten enligt 2 S
förklarar all moderns make inte är far till barnet eller om annan man enligt 4
S erkänner faderskapet.

2S

I
paragrafen anges under vilka förutsättningar faderskapspresumtionen enligt 1 S
första stycket kan hävas av domstol. De olika fall som kan föranleda

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 165

hävning
av faderskapet har tagits upp i tre olika punkter, Reglema motsvarar i sina
huvuddrag beslämmelserna i nuvarande 2 kap. 4 S FB.

Den
försia punkten avser det fallet att det är utrett att modem har haft samlag med
annan man än sin make under tid då barnet kan vara avlat. Under förutsättning
att domstolen med hänsyn till samtliga omständigheter finner det sannolikt att
den andre mannen är far till barnet skall faderskapspresumtionen hävas.
Bestämmelsen skiljer sig något från motsvarande regel i 2 kap. 4 S FB. Enligt
sistnämnda lagrum krävs alt det måste antas au den andre mannen är barnets far,
1 departemenlsförslaget har kravet alltså nägot mildrats så alt det
överensstämmer med förutsättningen för att någon skall förklaras som far i mål
om fastställande av faderskap (5 §). Detta gör det bl.a. lättare att i samma
mål behandla frågan om hävande av faderskapspresumtionen enligt förevarande
paragraf och frågan om fastställande av nytt faderskap för barnet,
Möjlighelerna härtill skall behandlas

närmare
under 3 kap. 16 S-Andra och tredje punkterna tar sikle på fall då del inte är
visat alt modern

har
haft samlag med annan man än maken. Faderskapspresumtionen för

maken
skall i så fall hävas om del på grund av barnets arvsanlag eller

annan
särskild omständighet måste hållas för visst all maken inte är barnets

far
(andra punkten) eller om barnel har avlats före äktenskapet eller under

det
alt makarna levde åtskilda och det inle är sannolikt att de haft samlag

med
varandra under den lid då barnet kan ha avlats (tredje punkten). 1

nuvarande
2 kap. 4 S krävs ytterligare att den omständigheten all makarna

levde
åtskilda berodde pä söndring mellan dem eller på alt domstol förordnat

om
sammanlevnadens hävande. Enligt departementsförslaget räcker det

med att det utreds att
makarna rent faktiskt inte har levt samman.

Bestämmelser
moisvarande nuvarande 2 kap. 1-3 SS om vem som får föra talan om hävande av
faderskapspresumtionen enligt 1 S första stycket har tagits upp i 3 kap. 1 och
2 SS-

Som
närmare skall behandlas under 4 S kan faderskapspresumtionen enligl I S försia
styckei under vissa omständigheter hävas också genom att annan man erkänner
faderskapet lill barnet,

3S

Paragrafen
gäller i första hand fall då antingen förhållandena inte är sådana att make
enligl I S första slycket skall presumeras vara far till barnet eller då
faderskapspresumtionen har hävts. Enligt jörsta stycket fastställs faderskap i
sådana fall genom erkännande eller genom dom. I likhet med vad som nu gäller
enligt 3 kap. 2 S FB föreskrivs i andra slycket att erkännande kan ske även
före barnets födelse.

Som
har nämnls vid I S skall faderskap till barn som föds efter skilsmässa alltid
fastställas enligt denna paragraf och detta oberoende av om födelsen skett på
sådan tid att bamet kan ha avlats före upplösningen av moderns äktenskap.

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 166

Som
närmare skall beröras i anslutning lill 4 S kan erkännande i vissa fall komma i
fråga även om I S försia stycket är tillämpligt och modems make alltså skall
anses som far till barnet. En erinran härom har tagits upp i första styckei av
förevarande paragraf

4S

Försia
stycket motsvarar nuvarande 3 kap. 2 S FB första och andra stycke-ena med
undantag av föreskriften om att erkännande kan ske även före bamets födelse.
Denna föreskrift har som lidigare nämnls fått ny placering i 3 S andra styckei.

Andra Slyckel innehåller
en ny regel om erkännande av faderskapet i sådana fall då modern var gift vid
barnets födelse och hennes make alltså enligt 1 § försia stycket skall anses
som far lill barnel. Lagrummet är avsetl att tillämpas i sådana fall då det för
såväl modem som hennes make står klart att annan man är far till barnet och
denne är villig att erkänna faderskapet. Genom erkännandet fastställs att del
är den andre mannen och inte moderns make som är barnets far. För att
erkännandet skall vara giltigt krävs alltid, förutom vad som föreskrivs i
första slyckel, att del godkänns skriftligen av såväl modem som av den man som
var hennes make vid tiden för barnets födelse. Moderns godkännande är alliså
nödvändigl även om barnel har uppnått myndig ålder. Är barnet myndigt krävs
däremot inte godkännande av barnavårdsnämnden, utan i stället skall barnel
självt godkänna erkännandet. Det sagda innebär att det anvisade förenklade förfarandet
för hävande av presumtionen om den äkta mannens faderskap kan komma lill
användning endast om både den äkta mannen och modern är i livet och är kapabla
att avge en viljeförklaring av angivet innehåll.

I
Iredje stycket föreskrivs att rätten skall förklara erkännande sakna verKan mot
den som har avgett det, om det senare visas all han inte är far till barnet.
Bestämmelsen överensstämmer nästan hell med moisvarande regel i nuvarande 3
kap. 2 S tredje stycket FB. Uttrycket att erkännandet saknar verkan
"mol" den som har avgett det har valts med tanke på erkännanden som
har lämnats enligt paragrafens andra stycke. Härigenom förhindras att moderns
makeautomaliskl kommeratt på nytt anses som far lill barnel,om erkännandet
förklaras sakna verkan.

5S

Paragrafen,
som innehåller den materiella bestämmelsen om när domstol skall förklara en man
vara far, överensstämmer i sak hell med nuvarande 3 kap. 3 S FB.

2
kap. Om barnavårdsnämnds medverkan vid läsiställande av faderskap

s. 167 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 167

IS
Första stycket motsvarar nuvarande 3 kap. 4 S första styckei FB.

Andra
stycket är nytt. Del ger barnavårdsnämnden möjlighel att utreda frågan om vem
som är far till ett barn, även om enligt 1 kap, I § försia styckei moderns make
presumeras vara far till barnet. En förutsättning är emellertid alt
vårdnadshavare för barnet, dvs. i normalfallet modern eller hennes make, begär
att barnavårdsnämnden skall verkställa utredning. Har vårdnaden om bamet
tillagts en särskilt förordnad förmyndare är del han som är behörig alt begära
att barnavårdsnämnden skall verkställa utredning. Det krävs emellertid all
någon av vårdnadshavarna är kyrkobokförd eller vistas i landet. Om så inte är
fallet krävs att barnel är svensk medborgare. Skulle modems make inte vara
vårdnadshavare, har han ändå rätt alt påkalla barnavärdsnämndsutredning.

En
ytteriigare förutsättning för att ulredning skall sättas i gäng är i samtliga
fall att nämnden finner det lämpligt. Nämnden bör alltså göra en viss förhandsprövning
av del befogade i alt sätta i gång en utredning. Skulle exempelvis en makes
misstankar om alt han inte är far till barnet framstå som uppenbart obefogade,
bör nämnden kunna vägra att göra utredning.

Är
de nu angivna villkoren uppfyllda, skall barnavårdsnämnden börja utreda frågan
om faderskapet ulan att avvakta att del genom lagakraftägande dom har
fastställts att moderns make inte är far till bamet. Som närmare skall beröras
under 3 kap. 16 S blir det enligt departemenlsförslaget också möjligt att i samband
med en lalan om hävande av den äkte mannens faderskap föra talan mot annan man
om fastställande av faderskapet.

I
tredje slyckel föreskrivs att talan mot barnavårdsnämnds beslul alt inte
påbörja utredning då sådan har påkallats enligt andra styckei förs hos
länsstyrelsen genom besvär samt att lalan mot länsstyrelsens beslul förs genom
besvär hos kammarrätien.

2S

Paragrafen,
som i huvudsak motsvarar nuvarande 3 kap. 5 S FB, innehåller bestämmelserom
vilken barnavårdsnämnd som det åligger all fullgöra uppgift enligl I S, att
sörja för all faderskapet lill barnet fastställs eller att i övrigt göra
faderskapsuiredning. Påpekas bör all i sådana fall då ulredning skall göras
lill följd av begäran enligt 1 S andra styckei utövas vårdnaden om barnel
normall av modern och maken gemensamt. Enligt sisla punkten i förevarande
paragraf skall man då ta hänsyn lill var modem är kyrkobokförd eller vistas,
när del gäller att avgöra vilken barnavårdsnämnd som skall verkställa
ulredning.

3S

Paragrafen
motsvarar nuvarande 3 kap. 6 S FB, Den blir tillämplig också i fråga om sådan
utredning som avses i I S andra stycket.

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 168

4-7 SS

1
enlighet med vad som har föreslagits i avsnittet 6,2.2 har bestämmelserna i
lagen (1969:618) om fastställande av faderskapet lill bam utom äktenskap
(faderskapslagen) arbetats in i FB, Förevarande paragrafer motsvarar 2-5 SS
faderskapslagen och blir tillämpliga även i fråga om ulredning som avses i I S
andra Slyckel.

Vad
gäller J ). där det sägs att barnavårdsnämnden bör bereda den som kan antas
vara far lillfälle alt erkänna faderskapet, är det naturligtvis i fall då
utredning har begärts enligt I S andra slyckel en förutsättning all såväl modem
som hennes make är införstådda med alt erkännande skall ske.

Enligt
6 N- bör barnavårdsnämnden verka för att blodundersökning äger rum beträffande
modern, barnet och den som kan eller skall anses vara far till bamet, om denne
begär det eller anledning finns till antagande att modern har haft samlag med
mer än en man under tid då barnet kan vara avlat. I fall då utredningen har
begärts enligt I S andra stycket kan alltså alllid moderns make begära
blodundersökning, liksom annan man som enligt barnavårdsnämndens utredning kan
vara barnels far.

Paragrafen
motsvarar 6 S faderskapslagen. Första styckei, som handlar om
barnavårdsnämndens skyldighet att föra protokoll, är tillämpligt både när
nämnden enligt I S försia slycket har alt sörja för att faderskap fastställs
och när nämnden enligt 1 S andra stycket har påbörjat faderskapsutredning.

Andra
stycket innehåller en föreskrift om alt barnavårdsnämndens utredning bör
bedrivas skyndsamt och att den skall vara avslutad inom ett år från barnets
födelse, om inle särskilda skäl föranleder annal. Det anges uttryckligen att
denna tidsangivelse gäller endasl sådana fall då barnavärds-nämnden enligt 1 S
försia stycket har att sörja för att faderskapet till barnet fastställs,

3
kap. Vissa beslämmelser om rällegången i mål om faderskap

Mål
om lörklaring all viss man ej är fader

De
mäl som avses under denna rubrik är mål enligt I kap. 2 S om hävande av den
legala faderskapspresumtionen,

1
S

Paragrafen
motsvarar nuvarande 2 kap. 1 och 2 SS FB. 1 enlighet med vad som har
föreslagits i avsnittet 6.2.1 har emellertid i departementsförslaget de frister
som f. n. gäller för mannens rält att väcka talan om hävande av
faderskapspresumtionen slopats. I jörsta styckei föreskrivs därför endast alt
mannen, om han vill vinna förklaring att han inte är far till barnet.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 169

skall
väcka talan härom mot bamet eller mot dess arvingar, om det har avlidit.

I
andra och tredje styckena anges under vilka förutsättningar mannens arvingar,
om denne har avlidit, kan väcka lalan om att mannen inte är far lill barnet. I
enlighet med vad som gäller enligt nuvarande 2 kap. 2 S FB är det var och en
som jämte eller näst efter barnet är berättigad till arv efter mannen som under
vissa förutsättningar har rätt att väcka sådan talan. Efteriämnar mannen jämte
maka efterarvingar som anges i 3 kap. 1 S ärvdabalken har var och en av dem
moisvarande rält att väcka talan.

Arvingarnas
rätt att väcka talan om mannens faderskap har begränsats väsentligt i
förhållande lill vad som gäller f n. Bakgrunden till beslämmelserna är
följande.

Enligt
gällande rätt är arvingarna uteslutna från talerätt, om mannen efter barnets
födelse har erkänt det som sitt. Denna princip har jag ansett böra gälla även i
fortsätlningen. Principen bör gälla oberoende av om mannen har känt till eller
haft skäl att anta att modern under konceptionstiden haft samlag med annan man.

Vad
därefter gäller del fallel att den avlidne mannen inte har erkänt barnet .som
sitt bör beaklas att det vid hans frånfiille kan ha förflutit ålskilliga år
från barnets födelse. Alt mannens arvingar i en sädan situation skulle ha rätt
att väcka talan om mannens faderskap kan inte anses lämpligt. Frågan är då om
arvingarna bör ha en sådan rätt. om mannens död har inträffat kortare lid efter
barnets födelse. Olika synpunkler gör sig här gällande. Jag har dock ansett
övervägande skäl tala för att mannens arvingar inte skall ha någon rätt att
väcka talan om hans faderskap lill barnel när han själv inie har vidtagit några
åtgärder för att få detta upphävt. Huvudregeln bör därför vara alt arvingarna
till mannen inte har någon talerätl. Denna ståndpunkt intas också i
promemorian. Vidare har så gott som samtliga remissinstanser anslutit sig till
förslaget i den delen.

Fullt
ul kan emellertid den angivna huvudregeln inte gälla. I promemorian sägs att
arvingarna till en början bör ha rält att väcka talan, om mannen har dött före
bamets födelse. Talerätt bör vidare föreligga, om mannen visseriigen avled
efter barnels födelse men han aldrig kände lill födelsen.

Vad
som sålunda föreslås har allmänt godtagits under remissbehandlingen. och även
jag har ansett att förslaget pä denna punkt är lämpligt.

Enligl
gällande rält är mannen bevarad i sin talerält utan lidsbegränsning, om han
visserligen känner till barnels existens men inte har varaktigt sammanbott med
barnet. Anledningen härtill är att det i sådant fall ofta står klart för
berörda parter all mannen inte är far till barnet. Om barnet i della läge
väcker lalan mot mannen som grundas på all barnel har äkienskaplig börd, t, ex.
en talan om underhåll, prekluderas mannens rält att väcka talan mot barnel inom
ett år från det han erhåller del härav. Om emellertid barnel inte väcker sådan
talan och mannen avlider, har mannens arvingar motsvarande rätt att väcka
talan mot barnet om äktenskaplig börd. En regel

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 170

av
detta slag bör enligl promemorian finnas även i fortsättningen. Jag delar den
uppfattningen. Om mannen inie har varaktigt sammanbott med barnel och heller
inte har erkänt barnel bör alltså, om han avlider, hans arvingar ha räu au
väcka lalan mot barnel om hans faderskap. Deras rätt härtill bör dock, som
föresläs i promemorian, vara utesluten, om talan som grundats på att mannen är
far till barnet har väckts mot honom under hans livslid och del därefter vid
hans död har förflutit mer än ett år frän det han fick del av barnets lalan,

I
enlighel med det anförda föreskrivs i andra styckei att arvingarna har räu att
väcka lalan om mannens faderskap, om han inle har varaktigt sammanbott med
barnet och heller inle efter barnets födelse har erkänt det som sitt.
Arvingarnas talerält är dock utesluten, om vid mannens död mer än ell år
förfiutit från det alt han fäll del av talan som väckts mot honom och som
grundals på all han är far lill barnet.

Har
arvingarna enligt andra styckei rätt all väcka lalan om mannens faderskap och
har dödsboet utsatts för anspråk som grundas på all mannen är far lill barnel,
måste arvingarna enligt iredje styckei instämma sin lalan inom ell år frän del
att anspråket mol dödsboet framställdes. Bestämmelsen har sin moisvarighei i
nuvarande 2 kap. 2 S andra punkten FB,

2S

Paragrafen,
som handlar om barnets räll all väcka lalan om hävande av faderskapspresumtion,
motsvarar nuvarande 2 kap. 3 S FB,

3S

Paragrafen,
som innehåller forumbeslämmelser, motsvarar nuvarande 20 kap, 1 och 14 SS FB.

4S

Paragrafen,
som bl. a. reglerar frågan om vem som får föra talan för underårig part,
motsvarar nuvarande 20 kap. 2 S FB i dess lydelse enligt SFS 1974:1038.

1 promemorieförsläget har
som ett iredje stycke lagiis upp vissa beslämmelser om rätt för svaranden all
påkalla prövning av frågan om hävande av faderskapspresumtion i fall dä
käranden återkallar sin lalan. Beslämmelserna har utsatts för krilik av ell
par remissinstanser. För min del har jag ansett bestämmelsema onödiga, Nägon
moisvarighei till dem har därför inte lagils upp i departemenlsförslagei.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 '71

Mål
om faslslällande ov faderskap

5S

I
paragrafen anges vilka som är berättigade att föra talan om faslslällande av
faderskap för ett bam som är underårigt, 1 fall som avses i 2 kap. I S förs barnets
talan av barnavårdsnämnden. Härmed avses i första hand fall då ingen man enligt
1 kap. 1 S automatiskt skall anses som barnets far och då del enligt 2 kap. I S
första slyckel åligger barnavårdsnämnden att sörja för att faderskapet,
fastställs. Barnavårdsnämnden har emellertid räll all föra lalan även i fall då
visseriigen viss man skall presumeras vara far men talan har väckts om att han
skall frånkännas faderskapet. Som jag närmare skall beröra vid 16 S har då
nämnden möjlighel att - sedan faderskapsuiredning har skett-lill gemensam
handläggning med nyssnämnda lalan väcka lalan om fastställande av faderskap.

Vid
sidan om barnavårdsnämnden får bamets talan alltid föras av modern, om hon är
vårdnadshavare. Denna talerält gäller, även om modem inle har uppnått myndig
ålder. Talan får vidare alltid föras av särskilt förordnad förmyndare för
bamet. Dessa bestämmelser motsvarar dem som nu är intagna i 7 S första stycket
faderskapslagen.

Påpekas
bör att moderns resp. särskild förmyndares talerätt gäller även i andra mål om
fastställande av faderskap lill underårig än sådana där barnavårdsnämnden
enligt 2 kap. I S har att verka för faderskapels fastställande.

6
S

Paragrafens
forsla punki motsvarar delvis 7 S andra stycket faderskaps-lagen. Bestämmelsen
gäller emellertid inte bara fall då det åligger barnavårdsnämnden att verka
för faderskapels fastställande ulan också övriga situationer. Vad
barnavårdsnämndsfallen beträffar innebär bestämmelsen liksom nu att nämnden är
skyldig att föra talan mot den eller de män som skäligen kan komma i fråga som
far lill barnet. Härvid skall beaktas vad som har kommit fram vid nämndens
ulredning eller under målels handläggning vid domslolen.

Även
i läll då barnavårdsnämnden beslutar all väcka lalan om fastställande av faderskap
till gemensam handläggning med lalan om förklaring att viss man inie är far
lill barnet, skall talan föras mot den eller de män som enligl nämndens
ulredning skäligen kan komma i fråga som far till barnet. Kan flera män komma i
fråga som ftir. kan del dock ibland vara lämpligt att nämnden avslår från sådan
gemensam handläggning som nu har nämnls och i stället avvaktar utgången av den
talan som är anhängig för att, om denna talan bifalls, väcka lalan om
faslslällande av faderskapet för sig.

Andra
punkten motsvarar 9 S faderskapslagen och föreskriver att i avliden mans ställe
skall stämmas de arvingar till honom som anges i 2 S. Della torde ha gällt
redan tidigare även i mål där barnavårdsnämnden inte haft

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 172

att
föra talan. Bestämmelsen blir nu, genom placeringen i FB, lillämplig i alla mål
om fastställande av faderskap.

7 S

Första
Slyckel motsvarar helt 10 S försia stycket faderskapslagen. I lagrummet
regleras alltså vid vilken domstol talan skall väckas i sådana mäl där det
enligl 2 kap. I S första styckei åligger barnavårdsnämnden all sörja för alt
faderskapet lill bamet fastställs. Vidare innehåller lagrummet en bestämmelse
om överflyttning av mål.

Andra
slycket avser mål i vilka del inle åligger barnavårdsnämnden att sörja lor att
faderskapet fastställs. I sådana mål får talan väckas vid rätlen i den ort där
mannen eller, om del är flera män som instäms, en av dem har sitt hemvist. Har
mannen eller en av de män som talan gäller dött, får lalan väckas vid rätlen i
den ort där dödsboet efter honom svarar. Som reservforum anges Stockholms
tingsrätt.

I
fall då enligt 16 S talan om faslställandeav faderskap väcks till gemensam
handläggning med lalan enligt 1 kap, 2 S, dvs. talan om förklaring att viss man
ej är för lill barnet, skall talan om faslslällande av faderskapet givetvis
instämmas vid den domstol där talan enligl I kap. 2 S är anhängig. En
föreskrift härom har tagits in i paragrafens iredje siycke.

Paragrafen
överensstämmer med 10 S andra och iredje styckena fiider-skapslagen. Enligt
paragrafens /ö/iVfl siycke fär. då mäl om fastställande av faderskap är
anhängigt, frågan om faderskapet prövas endast i det målet. Enligt andra
stycket fär lalan inle prövas slutligt före barnets födelse. Paragrafen är
tillämplig i alla mäl om faslslällande av faderskap och alltså inle endasl i
sädana mål dä barnavårdsnämnden har all sörja för alt faderskapet fastställs.

I
paragrafen, som motsvarar 8 S faderskapslagen, föreskrivs att rätten på ansökan
av svarande skall utförda stämning pä man som inie redan är instämd i målet
och pröva om han är far lill barnel. Om sådan ansökan skall i tillämpliga delar
gälla vad som är föreskrivet om stämningsansökan. Paragrafen gäller i samtliga
mål om fastställande av faderskap och alltså inle bara i mål där barnavårdsnämnden
haratt sörja för alt faderskapet lill barnet fastställs.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 '

10 S

Paragrafen
motsvarar 11 S faderskapslagen. Är omständigheterna sådana att
barnavårdsnämnden enligl 2 kap. 1 S försia stycket har att sörja för all faderskapet
lill barnel fastställs föreligger givelvis alltid en av barnavårdsnämnden
gjord faderskapsuiredning. En utredning kan emellertid ha gjorts också lill
följd av en begäran härom enligt 2 kap, 1 S andra slycket, I bägge fallen är
barnavårdsnämnden enligt 2 kap, 8 S skyldig att föra protokoll över vad som
har förekommit av betydelse i faderskapsfrågan.

II S

I
paragrafen, som motsvarar 12 S första stycket faderskapslagen, föreskrivs

att envar som kan föra talan på barnels vägnar skall beredas tillfälle all

yttra sig i målet. Paragrafens tillämpningsområde är inte inskränkt till mål

vari barnavårdsnämnden har att föra talan utan gäller generellt i mål om

fastställande av faderskap. '

12
S

Paragrafen
motsvarar 13 S första och andra styckena faderskapslagen. Bestämmelserna har
genom överflyttningen till FB fått generell tillämpning i alla mål om
fastställande av faderskap.

Vad
gäller andra slycket. som föreskriver att vittnesförhör inle får ske i syfte
all siyrka att viunet har haft samlag med modern under den tid då barnel kan
antas vara avlat, kan följande framhållas. Om en man kan komma i fråga som far
till barnel. är det, för att frågan om faderskapet skall kunna bli så allsidigt
behandlad som möjligt i målet, lämpligare alt han stäms in som svarande än att
han hörs som vittne. Genom att barnavårdsnämnden har ålagts att stämma in alla
de män som kan komma i fråga som far till barnel, finns det garantier för att
mannen i fråga ocksä blir instämd i sådana mål där barnavårdsnämnden har alt
sörja för alt faderskapet lill barnet fastställs. 1 andra mål finns inte några
moisvarande garantier, Å andra sidan ligger del i de redan instämda svarandenas
intresse att stämma in annan man som kan misstänkas ha haft samlag med barnels
mor under konceptionstiden. 1 praktiken torde man därför även i andra mål än
sådana där barnavårdsnämnden har att sörja för faderskapets fastställande
kunna räkna med att ansökan om stämning görs mol icke instämd man under de
angivna förhållandena. Något hinder mol all låta det berörda förbudet mot
vittnesförhör gälla generellt i mål om fastställande av faderskap har därför
inle ansetts föreligga.

En
bestämmelse om att rätten kan hålla förhandling inom stängda dörrar flnns nu i
20 kap, 39 S FB, I departemenlsförslaget har bestämmelsen flyttats lill 20 kap,
10 S FB, Någon moisvarighei till 13 S tredje slyckel faderskaps-

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 174

lagen,
som innehåller en beslämmelse av motsvarande innehåll, är därför inle
erforderlig i detta sammanhang,

13 S

Paragrafen,
som motsvarar 14 S faderskapslagen, innehåller bestämmelser om avskrivning av
mål efter återkallelse. Genom överflyttningen till FB blir bestämmelsema direkl
tillämpliga i alla mål om fastställande av faderskap,

14 S

Paragrafen,
som motsvarar 15 S faderskapslagen, innehåller beslämmelser om
rättegångskostnad i mål där barnavårdsnämnden för talan om fastställande av
faderskapet till barnet, Beslämmelserna gäller i stället för 18 kap, 1-7 SS
rättegångsbalken.

Vid
tillkomsten av bestämmelserna i 15 S faderskapslagen anförde de-partementschefen
(prop. 1969:124 s. 114 och 115) att den allmänna regeln i 18 kap. 1 S
rättegångsbalken om all föriorande part skall ersätta vinnande part dennes
rättegångskostnad var mindre väl lämpad i mål enligt faderskapslagen, såvitt
angick kärandesidans ansvar. Om en av barnavärdsmannen (numera
barnavårdsnämnden) väckt faderskapstalan ogillades, borde detta inle rimligtvis
gä ul över barnet. Departementschefen anförde vidare att kravet på positiv
sannolikhet för faderskap ökade risken för att talan kunde komma alt ogillas
och att olägenheterna av de allmänna ersättningsreglerna blev särskill
framträdande i sädana fall där barnavårdsmannen blev skyldig all stämma in
flera män. Barnet borde därför aldrig kunna förpliktas alt ersätta motparts-
kostnad i faderskapsmål. Beiräffande frågan om svarandes ersättningsskyldighet
för motpartens rättegångskostnader anförde departementschefen att de nya
reglerna, bl. a, den vidgade lalepliklen för barnavärdsmannen, innebar att
faderskapsprocessen fick ell starkare inslag av officialförfarande an
indisposiliva mål i allmänhel. Mot bakgrund bl, a, härav syntes det rimligt att
svaranden i fortsättningen normalt inte skulle kunna förpliktas ersätta
kärandens rättegångskostnader. Enligt departementschefen borde därför som
huvudregel gälla att vardera parten skulle bära sin kostnad i faderskapsmäl.

Av
de nu återgivna uttalandena framgår all de särskilda
rättegängskosl-nadsreglerna i faderskapslagen har kommit lill framför allt med
hänsyn till alt en företrädare för det allmänna tillagts en laleplikt i
faderskapsmålen. Med hänsyn härtill har jag ansett att dessa särskilda
ersättningsregler bör gälla även i fortsätlningen i mål där barnavårdsnämnden
för talan, 1 andra faderskapsmäl föreligger däremoi inle samma skäl att införa
en huvudregel om all vardera parten skall bära sin kostnad. I dessa mäl gäller
alltså de allmänna bestämmelserna i 18 kap. rättegångsbalken i sin helhet.

Under
remissbehandlingen har Stockholms tingsrätt påpekat att gällande

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 175

bestämmelser
innebär att svaranden i ett faderskapsmål där barnavärds-nämnden för talan i
allmänhet skall åläggas att till statsverket återgälda hälften av kostnaderna
för blodundersökning eller annan undersökning av ärftliga egenskaper även när
käromålet ogillas eller återkallas. Enligt tingsrättens mening är denna
ordning inte tillfredsställande. Tingsrätten anser därför att domstolarna bör
ha möjlighet alt avstå från att ålägga svaranden återbelalningsskyldighel.

För
min del anserjag liksom tingsrätten att det givetvis kan förekomma fall då det
inte är skäligt att ålägga svaranden återbelalningsskyldighel beträffande
kostnader för blodundersökning m. m. Som exempel kan nämnas att modern
felaktigt har uppgett att hon har haft samlag med svaranden. Enligt min mening
erbjuder emellertid de beslämmelser som har tagits upp i förevarande paragraf
lillräckliga möjligheler att komma till rätta med den angivna situationen.
Dessa beslämmelser innebär bl. a. att barnets ställföreträdare kan förpliktas
ersätta kostnad som ställföreträdaren har vållat svaranden genom illojal eller
försumlig processföring.

15
S

Paragrafen,
som motsvarar 16 S låderskapslagen, innehåller bestämmelser för del fall att
talan i faderskapsmål fullföljs till högre rätt. Enligt försia stycket åligger
det dä den högre rätten att pröva faderskapsfrågan i hela dess vidd. Vidare
föreskrivs i andra stycket all om den högre rälten härvid finner att någon som
inle är part i målel skäligen kan komma i fräga som far lill barnet, skall pä
yrkande av part domen undanröjas och målet i dess helhet återförvisas lill den
domstol som först har dömt i det. Till följd av barnavårdsnämndens åliggande
all sörja för alt faderskapet till barnel fastställs är det i praktiken
garanterat att nämnden begär undanröjande och återförvisning för den händelse
den högre rällen skulle finna au någon som inle är part i målet skäligen kan
komma i fråga som far lill barnel. Givelvis kommer barnavårdsnämnden också all
i ell sådani fall ansöka om stämning pä den mannen,

1
ett mål där barnavårdsnämnden inte för talan har man inte samma garanti föratt
part yrkar undanröjande och återförvisning och sedan ansöker om stämning pä man
som inte tidigare har varit part i målet, Å andra sidan har den som företräder
barnet även i ett sådani mäl ett starkt tryck på sig att agera på det angivna
sätiet. Syftet med bestämmelsen, att fä faderskapsfrågan allsidigt prövad i ett
sammanhang, torde därför uppfyllas även i andra faderskapsmål än dem där
barnavårdsnämnden har att sörja för fastställande av faderskapet. Med hänsyn
till det sagda har första och andra styckena giorts generellt tillämpliga i
alla mål om fastställande av faderskap,

1
//prf/(";n'(A-('/föreskrivs att 11-13 SS äger motsvarande tillämpning i
högre rätt och all detsamma gäller 10 S iredje stycket och 14 S i fall då barnavårdsnämnd
för lalan i målel.

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 176

Förening
av mål 16 S

För
sådana fall då del för såväl modern som hennes make står klart att barn för
vilket maken enligl I kap. 1 S första stycket skall anses som far i
verkligheten är bam till annan man har det, som tidigare nämnls, öppnats
möjlighet att genom erkännande av faderskapet i ett sammanhang få den äkta
mannens faderskap hävt och den andre mannens faderskap fastställt. Beslämmelse
härom finns i 1 kap. 4 S andra stycket. Emellertid är förhållandena givetvis
inte alltid sådana alt det för de inblandade står klart vem som är barnets
verklige far. Även om så är fallet är det inte säkert att den andre mannen är
villig att erkänna faderskapet. I vissa fall kan dessutom mer än en man komma i
fråga som far till barnet. Möjligheten att genom erkännande i ett samm.anhang
fö makens faderskap hävt och den verklige faderns faderskap fastställt är då
utesluten. Det krävs i så fall att parterna går till domstol. Genom förevarande
paragraf har emellertid skapats en möjlighet att i en och samma rättegång fö
prövat frågan om hävande av den äkta mannens faderskap och frågan om
fastställande av faderskapet lill barnel. Det föreskrivs sålunda alt om lalan
som avses i I kap. 2 S har anhängiggjorts, så för till gemensam handläggning
med sådan talan väckas talan om fastställande av att annan man än som avses i 1
kap. 1 S första stycket är barnets far. Till denna bestämmelse är knuten en
forumregel i 7 S tredje styckei.

Moderns
make har inle rätt att väcka talan om alt annan man skall förklaras vara far
till barnet. Detta gäller även om han, ensam eller tillsammans med modern, är
vårdnadshavare för barnet. Maken kan bara väcka lalan med yrkande om alt han
själv inte skall anses vara far. Har han emellertid väckt sädan talan kan
barnet medge hans talan och å sin sida yrka att rätten skall fastställa att
annan man är far till barnet. Skulle modems make återkalla sin talan eller
utebli från sammanträde för muntlig förberedelse eller huvudförhandling, medför
detta att det mål vari han för talan skall avskrivas och därmed även målel om
fastställande av alt annan ,man är far till barnel. Barnet kan emellertid
förekomma att detta sker genom att självt väcka talan om hävande av makens
faderskap.

Tidigare har i anslutning
till 2 kap. I S andra stycket nämnts att barnavårdsnämnden har möjlighet att
under vissa förutsättningar börja utreda frågan om vem som är far till ell
barn, även om det föreligger fall som avses i 1 kap. 1 S första styckei, dvs.
fall då moderns make skall anses som far. Visar nämndens utredning att annan
man än den som enligt 1 kap. 1 S första stycket skall anses som far till barnet
skäligen kan komma i fråga som barnets far och väcks talan om hävande av den
legala faderskapspresumtionen, torde del i allmänhet fö anses åligga nämnden
att till gemensam handläggning med denna lalan väcka lalan om faslslällande av
faderskapet till barnet. Omständigheterna kan emellertid vara sådana att

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 177

det
är naturiigt för nämnden att först avvakta utgången av målet om lörklaring av
att viss man ej är far till barnet innan talan om faderskap väcks. Om modern
fortfarande är gift med den man som enligt I kap. I S första stycket skall
anses som barnels far, måste god man förordnas för barnet, om fråga uppkommer
att väcka talan om förklaring enligt 1 kap. 2 S. Detsamma gäller om makarna är
skilda och mannen har tillagts vårdnaden om barnel. Däremoi torde modern, om
hon är vårdnadshavare för barnel, kunna föra barnels talan om att annan man är
barnets far. Detta gäller oberoende av om hon fortfarande är gift med den man
som enligt 1 kap. 1 S försia slycket skall anses som barnets far eller om hon
är vårdnadshavare gemensamt med honom.

4 kap. Om adoption

5 S

1
iredje slycket har för tydlighetens skull gjorts ett lillägg som innebär att
bestämmelserna där om samtycke avser endast samtycke enligt andra slyckel.

I
paragrafen har endast gjorts en mindre ändring till följd av att termen barn i
äktenskap har slopats.

Jag
vill här nämna att familjelagssakkunniga i sitt remissyttrande har tagit upp
frågan om möjligheterna för sammanboende ogift parait adoptera. Denna fråga för
emellertid enligt min mening prövas i annat sammanhang,

9-11 SS

Paragrafema motsvarar nuvarande 20 kap. 5 och 14 samt 6
och 8 SS-

6 kap. Om v å rdnaden

1 S

Paragrafen
innehåller en allmän bestämmelse om att barn står under vårdnad av bägge eller
den ena av sina föräldrar eller av särskilt förordnad förmyndare, tills det
fyllt aderton år eller ingått äktenskap.

2-5 SS

Paragraferna
innehåller liksom nuvarande 2-5 SS bestämmelser om vårdnadshavares uppgifter m.
m. I departementsförslagel utgår 2-4 SS från den situationen att det är endast
en av föräldrarna som är vårdnadshavare. I 5 S sägs därefter att bestämmelserna
i de föregående paragraferna skall

12 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 178

gälla
föräldrarna i förening, om de gemensamt är vårdnadshavare för sina bam. Vidare
ges i 5 S föreskrifter om hur uppkommande värdnadsfrågor skall lösas, om den
ene av föräldrarna på grund av frånvaro, sjukdom eller liknande är hindrad att
delta i beslut rörande vårdnaden. Dessa föreskrifier överensstämmer med
moisvarande regler i nuvarande 5 S och innebär att den andre föräldern i sådant
fall ensam får utöva bestämmanderätten. Är del fråga om beslut av ingripande
betydelse för barnets framlid, får dock beslul fattas pä det sätiet endast om
barnets bästa uppenbariigen kräver del.

Bestämmelserna i 5 S får
inte tolkas så alt båda föräldrarna, om ingen är direkl förhindrad, skulle
behöva delta i alla de vardagliga avgöranden som måsle träffas när det gäller
vårdnaden om barnet. Det ligger i sakens natur att bestämmanderätten utövas än
av den ene och än av den andre föräldern, beroende på vilken av dem som för
tillfället är till hands eller på hur föräldrarna har organiserat utövandet av
vårdnaden. Någon rättslig påföljd drabbar inte den förälder som driver igenom
sin vilja i strid mot den andres. En utomstående tredje man som berörs av
värdnadsbesluiet måste ocksä i allmänhet vara berättigad att anta att den
förälder som han har att göra med handlar i samförstånd med den andre
föräldern, om del inte finns nägon särskild anledning att anta att det
föreligger meningsskiljaktighet mellan föräldrarna.

Om
föräldrarna inle sammanbor måsle det med nödvändighet bli så all den av dem som
har barnet hos sigtill stor del kommer alt träffa de vardagliga besluten i
fråga om vårdnaden. Det kan gälla frågor om barnets mal och kläder, sovtider,
hur barnet skall tillbringa sin fritid osv. Man kan utgå frän all föräldrarna i
dessa fall vanliglvis kommer överens om hur vårdnaden i slorl skall utövas och
vem som skall fatta de nödvändiga besluten.

När det gäller beslut av
mera ingripande betydelse för barnets framlid, t.ex, frågor som rör barnets
skolgång och bosättning, måste, som redan har nämnts, bägge föräldrarna della,
om inte barnets bäsla uppenbarligen kräver att beslut fallas, trots att den ene
av föräldrarna är förhindrad alt medverka. Är förhållandena inte sådana att
beslut snabbi måste fattas, lorde den förälder som inte har deltagit i beslulel
i vissa fall kunna hävda att detta inte skall gälla.

Uppenbarligen
förutsätter ett system med gemensam rättslig vårdnad att föräldrama åtminstone
i huvudsak kan komma överens i fräga om vårdnadens utövande. Är detta inte
fallet, har föräldrama möjlighet att begära att den gemensamma vårdnaden skall
upplösas. Bestämmelser härom finns i 7S,

1
paragrafen anges vem eller vilka som är vårdnadshavare för ett barn, så länge
inte något annat har förordnats. Barnet står från födelsen under

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 179

vårdnad
av bägge föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av
modern ensam. Om föräldrarna efter barnets födelse gifter sig med varandra blir
de från den tidpunkten gemensamt vårdnadshavare för barnet.

Observeras
bör att moderns make inte blir vårdnadshavare, om barnet visserligen föds under
bestående äktenskap men en annan man före födelsen har erkänt barnet som sitt.
I sådant fall är enligt reglerna i 1 kap. maken inle att anse som förälder lill
barnet. Den man som har erkänt barnet blir å andra sidan inte heller
vårdnadshavare, eftersom han inle är gift med modern. 1 det angivna fallet blir
i stället modern ensam vårdnadshavare. Detsamma gäller, om modem vid barnets födelse
är ogift eller om hon är änka eller fränskild, oberoende av tidpunkten för
äktenskapets upplösning.

Om
barnel står under vårdnad av bägge föräldrarna till följd av att dessa är gifta
med varandra kan det inträffa alt mannens faderskap senare hävs, antingen genom
en förklaring enligt 1 kap, 2 S eller genom att en annan man lämnar
faderskapserkännande enligt 1 kap. 4 S- 1 fall då föräldrama har gift sig efter
barnets födelse kan del ocksä inträffa att mannens faderskap hävs genom att ett
av honom lämnat faderskapserkännande förklaras sakna verkan mot honom eller
genom att en dom varigenom hans faderskap lill barnel har fastställts ändras. I
samtliga fall blir mannen inle längre att anse som förälder till barnet.
Indirekt innebär detta enligt paragrafen att han inte längre kan vara
vårdnadshavare för barnel. Detsamma blir förhållandet om mannen i egenskap av
far har blivit förordnad som vårdnadshavare för bamet enligt 7-10 SS och hans
faderskap senare blir hävt på sätt som nyss har sagls.

Första
stycket behandlar det fallet att ett barn står under vårdnad av bägge
föräldrarna och de eller en av dem vill att den gemensamma vårdnaden skall
upplösas. Att föräldrarna har gemensam vårdnad kan bero på att de var gifta med
.varandra vid barnets födelse eller att de senare har ingått äktenskap med
varandra ulan att del därefter har förordnats att vårdnaden skall tillkomma
endast den ene av dem. Det kan också förhålla sig sä all förordnande har
meddelats enligl 8 S om all vårdnaden frän att ha lillkommil endasl den ene
föräldern skall utövas av dem båda i förening- Enligt första styckei första
punkten måsle domstolen, om den ene eller bägge föräldrarna begär det, upplösa
den gemensamma vårdnaden, antingen sä att den ene föräldern får vårdnaden om
barnet eller barnen eller så att barnen fördelas mellan föräldrarna, I likhei
med vad som gäller enligl nuvarande 7 S skall domslolen enligt andra punkten
besluta i enlighet med vad föräldrarna önskar, om de är ense och deras önskan
inte är uppenbart stridande mot barnens bästa. Är föräldrarna inte eniga skall
rätten enligt iredje punkten fatta sitt beslul på grundval uteslutande av vad
som befinns vara skäligt med hänsyn till barnets bästa. Finner domstolen med
hänsyn härtill uppenbart att inte

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 180

någon
av föräldrarna bör utöva vårdnaden, skall denna anförtros åt en särskilt
förordnad förmyndare.

Frågan
huruvida föräldrarna bor tillsammans eller ej är i och för sig utan betydelse,
närdet gälleratt avgöra om en gemensam vårdnad skall upplösas. Det krävs alltså
inte att föräldrarna fiytlar ifrån varandra för att de skall kunna fö den
gemensamma vårdnaden upplöst. Vad nu sagts gäller också för det fall att
föräldrama är gifta. Ell krav på alt föräldrarna skall flytta i sär för att
vårdnaden skall kunna upplösas skulle vålla avsevärda svårigheter i den
praktiska tillämpningen. En begäran från den ene föräldern om alt ensam
tillerkännas vårdnaden skulle kunna mötas med påstående från den andre att
samlevnaden fortfarande bestod. Härigenom skulle domstolsprövningen kunna
fördröjas. Utredningen i vårdnadsärendet skulle dessutom inriktas på
föräldrarnas inbördes relationer, något som man i övrigt sökl undvika. Man kan
emellertid utgå frän att den ene av två samboende föräldrar i de allra fiesta
fall tar upp frågan om vårdnad bara om del är hans avsikt att samlevnaden skall
upphöra.

Enligt
andra stycket skall domstolen alltid meddela beslut om vårdnaden i samband med
att det döms lill skilsmässa. Detta stämmer överens med vad som nu gäller
enligl 7 S andra stycket. Liksom nu föreskrivs vidare alt bestämmelserna i
första stycket skall äga motsvarande tillämpning i skilsmässosituationen. Ett
lillägg har dock gjorts med anledning av förslaget i avsnittet 6.3 att
föräldrar skall kunna behålla den gemensamma rättsliga vårdnaden efter en
skilsmässa. Bestämmelsen innebär att om föräldrama är ense om att behålla
vårdnaden gemensamt, så skall domstolen i princip alltid beslula i enlighet med
deras önskemål. Bara om ett sådant arrangemang skulle uppenbart strida mol
barnels bästa för domstolen förordna på annat sätt.

Vill
föräldrama eller en av dem att den gemensamma vårdnaden om barnen skall
upplösas i och med skilsmässan, skall della ske. Domslolen skall då tillämpa
bestämmelserna i första styckei. Detta betyder bl.a. alt domstolen i princip
skall följa föräldrarnas önskemål när del gäller alt ulse vårdnadshavare.

Paragrafen
utgår från det fallel att ett barn slår under vårdnad av endast den ene av sina
föräldrar. Att så är fallet kan bero på all modern inle var gift vid barnets
födelse eller att hon då var gitt med en man, som trots äktenskapel inte skulle
anses som far lill barnet på grund av att annan man före födelsen erkänt barnet
som sitt. Del kan ocksä förhålla sig så att vårdnaden ursprungligen lillkommil
gifta föräldrar i förening men att domstol på deras yrkande i samband med dom
pä skilsmässa eller eljest meddelat förordnande enligt 7 S att vårdnaden om
bamet skall tillkomma

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 181

endast
den ene av föräldrarna.

Står
barnet under vårdnad av endast den ene av föräldrarna skall enligt jörsta
punkten domslolen på ansökan av den andre överföra vårdnaden till honom, om det
befinns skäligt med hänsyn till barnets bästa.

Är
föräldrarna, då vårdnaden tillkommer endast en av dem, ense om att vårdnaden
skall överföras till den andre eller att vårdnaden skall tillkomma dem
gemensamt, skall domstolen enligt andra punkten efter ansökan besluta i
enlighet med föräldrarnas önskan, om detta inte är uppenbart stridande mot
barnets bästa.

1
departementsförslagel ställs inle upp något krav på att föräldrarna skall bo
tillsammans för att domstolen skall kunna förordna om att vårdnaden skall
tillkomma dem gemensamt. Som har framhållits i avsnittet 6.3 bör lagstiftningen
inte lägga hinder i vägen för föräldrar att gemensamt få den rättsliga
vårdnaden om sina bam, om de är ense om att ta detta ansvar. Det är härvid i
princip ulan betydelse om föräldrarna är gifta eller ogifta och om de bor
tillsammans i en familj eller ej. Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna av
ett beslul om gemensam vårdnad hänvisas lill avsnittet 6.3.

9 S

Paragrafen
behandlar det fallet all vårdnadshavare gör sig skyldig lill grovt missbruk
eller grov försummelse vid vårdnadens utövande,

1
första stycket regleras den situationen all bägge föräldrama från början är
vårdnadshavare och någon av dem grovt missbrukar eller försummar vårdnaden.
Domstolen skall då pä anmälan av barnavårdsnämnd förordna alt vårdnaden skall
tillkomma endasl den andre, såvida det inle är uppenbart med hänsyn lill
barnets bästa att vårdnaden bör anförtros ät särskilt förordnad förmyndare,

Bestämmelsema
i första stycket motsvarar delvis nuvarande 6 S- Några ändringar har dock
gjorts i förhällande till gällande rätt. Sålunda har den omständigheten att
vårdnadshavare är hemfallen åt missbruk av rusgivande medel eller för ett
lastbart liv slopats som självständig grund för förverkande av rätten lill
vårdnad. Om emellertid ell sådant förhällande medföratl vårdnaden grovt
missbrukas eller försummas, kan vederbörande förälder fråntas vårdnaden. Som
grund för förverkande av vårdnadsrätten anges i de nuvarande bestämmelserna
också att vårdnadshavare är förhindrad för längre tid att delta i vårdnaden pä
grund av frånvaro, sjukdom eller annan orsak. Även delta rekvisit har fått ulgä
i departementsförslagel. Det förhållandet all nägon för längre tid är
förhindrad all delta i vårdnaden lorde dock i vissa fall kunna anses ulgöra
grov försummelse vid vårdnadens utövande och på del sätiet åberopas som grund
för alt vederbörande skall fråntas vårdnaden..

I
departementsförslagel har vidare gjorts den ändringen all allmänne åkla-

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 182

garens
roll som initiativtagare slopats. Del har ansetts vara tillräckligt all
domstolen kan på anmälan av barnavårdsnämnden ta upp vårdnadsfrågan till
prövning. Den nuvarande bestämmelsen om all även den ene vårdnadshavaren i
fall som avses i paragrafen kan ansöka om alt den andre skall entledigas har
dessulom slopats som överflödig, Enligl 7 S skall vid gemensam vårdnad
domstolen alltid på begäran av den ene eller båda vårdnadshavarna förordna alt
vårdnaden skall tillkomma allenast den ene av dem eller i undantagsfall
anförtros åt en särskill förordnad förmyndare.

Om
barnavårdsnämnden anmäler all den ene av ivå vårdnadshavare har gjort sig
skyldig lill grovt missbruk eller grov försummelse skall domstolen, som nyss
nämnls, normalt förordna att vårdnaden skall tillkomma den andre
vårdnadshavaren ensam, I undantagsfall kan dock domslolen överflytta vårdnaden
på särskill förordnad förmyndare. Så bör ske, om det framkommer att även den
andre vårdnadshavaren har gjort sig skyldig till grovt missbruk eller grov
försummelse eller om han är förhindrad alt utöva vårdnaden.

Andra
styckei behandlar del fallet att bamet slår under endast den ene förälderns
vårdnad. Beslämmelserna, som delvis motsvarar nuvarande 12 S andra stycket,
innebär att om den förälder som utövar vårdnaden grovt missbrukar eller
försummar den. så skall rällen på anmälan av barnavårdsnämnden förordna den
andre föräldern all utöva vårdnaden, om det inte är uppenbart med hänsyn till
barnets bästa att vårdnaden bör anförtros åt en särskill förordnad förmyndare.

Jag
får beiräffande andra slycket hänvisa till de kommentarer som jag ' har gjort
lill första stycket.

10 S

Paragrafen
behandlar frågan om vårdnaden då förälder som är vårdnadshavare dör.
Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med vad som nu gäller enligl 8S och 12
S andra slycket.

Står
barn under vårdnad av bägge föräldrarna och dör en av dem, tillkommer enligt
lörsta stycket vårdnaden den andre.

Slår
barn under vårdnad av endast den ena av föräldrama och dör han, skall rätten
enligl andra slycket förordna den andre som vårdnadshavare, om det inte är
uppenbart med hänsyn lill barnels bäsla att vårdnaden bör anförtros äl en
särskill förordnad förmyndare.

Är
bägge föräldrama döda, utövas vårdnaden enligt iredje stycket av förmyndaren.

11 S

Paragrafen,
som behandlar frågan om umgängesrält för förälder som inte är vårdnadshavare,
överensstämmer i sak med nuvarande 10 S-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 183

12 S

1
paragrafen, som motsvarar nuvarande 20 kap, 9 S första och iredje styckena
samt 20 kap, 14 S, anges vilken domstol som är behörig att pröva frågor om
vårdnad, Eniigt jörsta slyckel skall vårdnadsfrågor i första hand las upp av
rätlen i den ort där vårdnadshavare har sitt hemvist. Är bägge föräldrarna
vårdnadshavare och har de skilda hemvist är värderas forum behörig all pröva
frågan. Den angivna forumbeslämmelsen medför dock inle hinder mot alt en
vårdnadsfräga prövas i samband med äklenskapsmål.

Andra
slyckel anger Stockholms tingsrätt som reservforum.

13 S

Paragrafen,
som motsvarar nuvarande 20 kap. 10 S, behandlar frågan om interimistiska beslul
i mäl eller ärenden angående vårdnad om barn,

14 S

Bestämmelsema
i paragrafen är nya. De rör frågan om rätlegångskosl-nadernas fördelning i mäl
eller ärenden angående vårdnad om bam. Observeras bör härvid att även sådana
mål eller ärenden som bara rör umgängesrätt omfattas av paragrafen.

Som
har anförts i avsnittet 6.5 bör i mål och ärenden rörande vårdnad
huvudprincipen vara altVardera parten slår sin kosinad. Denna princip bör gälla
i stället för de huvudregler om rätiegångskosinadernas fördelning som finns i
18 kap, 1 och 2 SS rättegångsbalken (RB), Samtidigt måste det finnas ett
korrektiv mol part som inleder rättsligt förfarande helt utan skäl eller som
annars gör sig skyldig till illojal eller försumlig processföring.

Vissa
allmänna reglerom ersättningsskyldighet för part som gör sig skyldig till
illojal eller försumlig processföring finns i 18 kap, 3 och 6 SS RB. 3S avser
fall då vinnande part uppsåtligen eller genom försummelse har föranletl onödig
rättegång, 6 S gäller försumlighet under rällegången. Somjag redan har anfört i
avsnittet 6.5 bör i mål och ärenden rörande vårdnad om bam båda parter kunna
åläggas all utge ersättning för rättegångskostnader enligt de principer som
ligger lill grund för 3 och 6 SS- Även om part inte har förfarit pä sätt som
avses i de nämnda paragrafema kan ändå omständighetema vara sådana all en pari
bör förpliklas att hell eller delvis ersätta motpartens rättegångskostnader.
Jag tänker här närmast på det fallel att den förälder som inle har vårdnaden
gång på gång ulan framgång ansöker om all få vårdnaden överflyttad pä sig.
Huvudregeln om alt vardera parten skall bära sin rättegångskostnad bör alltså
kunna frångås även i sådant fall.

18
kap, 4 S RB innehäller beslämmelser för fall då parterna har ömsom vunnil och
föriorat eller då parts yrkande har bifallits endasl lill en del. Sådana
situationer kan väl i och för sig uppkomma i vårdnadsmäl, Oavsell

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 184

om
ett sådant fall är för handen eller inte bör huvudregeln om att vardera parten
skall bära sin kostnad vara tillämplig också i dessa fall. Med hänsyn härtill
har jag ansett att 18 kap. 4 S RB inte bör gälla i vårdnadssammanhang.

1
18 kap. 5 S RB finns regler om fördelning av rättegångskostnaderna i fall då
talan avvisas, målet avskrivs på grund av parts återkallelse eller utevaro
eller då parterna föriiks. Regeln beträffande föriikning saknar aktualitet i
mål eller ärenden om vårdnad, eftersom föriikning inte kan ske där. Vad gäller
de övriga regler som finns i 18 kap. 5 S harjag ansett att de inte behöver vara
tillämpliga i mål eller ärenden om vårdnad. Den tidigare förordade huvudregeln
om att vardera parten skall bära sin kostnad jämte den därtill knutna
undantagsbestämmelsen torde ge domstolarna tillräckliga möjligheter att avgöra
frågan om rättegångskostnadernas fördelning, om talan skulle avvisas eller om
målet eller ärendel skulle avskrivas.

I
18 kap. 7 S RB finns vissa specialregler rörande skyldighel för parts
ställföreträdare, ombud eller biträde all vid fall av sådan illojal eller
försumlig processföring som avses i 18 kap, 3 och 6 SS RB jämte parten utge
ersättning för rättegångskostnad. Motsvarande regler har jag ansett böra
tillämpas i mål och ärenden rörande vårdnad om bam.

I överensstämmelse med vad
jag nu har anfört föreskrivs i jörsta stycket av förevarande paragraf alt andra
och tredje styckena skall gälla i stället för 18 kap, 1-7 SS RB i mål och
ärenden rörande vårdnad om barn.

I andra slyckel föreskrivs
alt vardera parten skall bära sin kostnad men att, oberoende av utgången i
målet eller ärendet, part dock kan förpliktas att ersätta motparten dennes
rättegångskostnad, om parten har förfarit på sätl som avses i 18 kap, 3 eller 6
S RB eller om det annars föreligger särskilda skäl,

1
tredje stycket föreskrivs att om part enligl andra stycket skall förpliktas alt
hell eller delvis ersätta motpartens rättegångskostnad och parlens ställföreträdare,
ombud eller biträde har förfarit på sätt som avses i 18 kap, 3 eller 6 S RB och
därigenom helt eller delvis vållat kostnaden, han kan förpliklas att jämte
parlen ersätta denna, även om yrkande härom inle har framställts,

I
fjärde Slyckel slutligen föreskrivs att försla-tredje styckena skall äga motsvarande
tillämpning vid målets eller ärendets handläggning i högre räll.

Påpekas
bör att de regler i 18 kap, RB som inte har undantagits i förevarande
paragraf, dvs, 18 kap. 8-15 SS. blir tillämpliga i mål och ärenden rörande
vårdnad.

7
kap. Om underhållsskyldighet

2, 4
och 7 SS

1
paragraferna har gjorts en del redaktionella ändringar som i huvudsak är
föranledda av all termerna bam i äktenskap och barn utom äktenskap har slopats.
Vidare har i 2 S andra styckei gjorts en saklig ändring som innebär att om den
ene av två makar är skild från vårdnaden av ett barn

s. 185 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 185

och
makarna lever åtskilda, så skall underhållsbidrag alltid ulgå, oavsett
anledningen lill särievnaden.

10 S

Paragrafen
innehåller f. n. regler om skyldighet rör fader till bam utom äktenskap att
bidra till moderns underhåll i samband med föriossningen. Numera utgår
ekonomiskt stöd från det allmänna i samband med nedkomsten och del kan
ifrågasättas om ogifta mödrars situation verkligen är sådan att barnets far bör
åläggas alt utge underhållsbidrag. Under remissbehandlingen har också några
instanser, bl. a, familjelagssakkunniga och Malmö sociala centralnämnd
föreslagit alt ifrågavarande bestämmelser skall slopas. Som skäl har härvid
åberopats att nuvarande socialförsäkringsförmåner har gjort underhållsbidraget
från fadern överfiödigl.

Själv
delar jag de angivna remissinstansernas uppfattning och föreslår alliså att de
nuvarande bestämmelsema i paragrafen upphävs. Till följd härav bör även
beslämmelser på andra håll om sådani underhållsbidrag lill moder som avses här
upphävas. Sådana bestämmelser finns f n. bl.a. i 18 och 20 SS faderskapslagen
och 20 kap. 9 S andra stycket iredje punkten FB samt i 54 a S utsökningslagen
och 5 S andra stycket införsellagen.

1
stället för berörda underhållsbeslämmelser innehåller förevarande paragraf i
departemenlsförslaget föreskrifter om vid vilken domstol lalan om

underhåll
skall väckas. Försia Slyckel motsvarar nuvarande 20 kap, 9 S andra slycket
första och

andra
punkterna FB samt 18 S faderskapslagen, såvitt delta lagrum angår lalan om
underhållsbidrag till bam. Bestämmelserna innebär all lalan angående underhåll
till barn tas upp av rätten i den ort, där svaranden har sitt hemvist, samt all
sådan fråga också kan väckas i samband med mål rörande fastställande av
faderskap lill barn. Har rätten i sådani mål all avgöra vilken av flera män som
är far lill bamet, får talan om underhållsbidrag inie prövas slutligt, innan
faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft,

I
andra stycket, som motsvarar nuvarande 20 kap, 9 S iredje slyckel FB, sägs att
bestämmelsema om behörig domstol i paragrafens första stycke inle ulgör hinder
all ta upp fråga om underhåll i samband med äklenskapsmål.

Tredje
slycket slutligen motsvarar nuvarande 20 kap. 14 S FB. Där föreskrivs all
målel skall las upp av Stockholms tingsrätt, om del inle finns behörig domstol
enligl bestämmelserna i första eller andra slyckel.

II S

Paragrafen,
som innehåller regler om talerält och om bestämmande av underhållsbidrag,
motsvarar nuvarande 20 kap, 11 S FBoch 19 S första punkten faderskapslagen.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 186

12 S

Paragrafen
innehäller beslämmelser om interimistiska beslul i mål om underhäll,

Försia
Slyckel motsvarar nuvarande 20 kap. 12 S första styckei FB och 19 S andra
punkten faderskapslagen.

Andra och iredje styckena
motsvarar nuvarande 20 kap, 12 S andra stycket, jämfört med 20 kap. 10 S andra
och iredje styckena FB.

13 S

Paragrafen
motsvarar 20 S faderskapslagen med den ändringen att vad som där sägs om
underhäll lill barnets mor har slopats, Della har närmare berörts vid 10 S.

14 S

I
paragrafen har tagits in en ny beslämmelse som rör möjligheten för den som
presumerats vara far till ett bam, dvs. moderns make, att återkräva utgiven
ersättning till bamet från annan man, om det senare fastställs att denne är far
till barnet. Det kan härvid röra sig såväl om kostnader som mannen har haft
under äktenskapets bestånd som om underhållsbidrag som har betalats efter en
skilsmässa. Enligt förevarande beslämmelse får kostnaderna återkrävas av den
andre mannen endast om särskilda skäl föreligger. Delta innebär en ändring av
rådande praxis (se NJA 1968 s. 183).

Särskilda
skäl för återkrav torde kunna föreligga, om den andre mannen har haft skäl au
misstänka att han är far till barnel men undandragit sig att medverka lill att
faderskapsfrågan avgörs. Däremot torde återkrav normall få anses uteslutet, om
maken trots vetskap eller misstanke om del rätta förhållandet dröjer med alt
väcka lalan om all han inte skall anses som far.

10
kap. Om omyndighet [lå grund av rättens beslut

9-17
SS

Paragraferna
motsvarar nuvarande 20 kap, 15-23 SS FB,

// kap. Om f ö rmyndare

1 S

Paragrafen
motsvarar nuvarande 11 kap, I och 2 SS FB. Beslämmelserna har ändrats som följd
bl.a. av alt även föräldrar som inte är gifta med varandra kan ha gemensam
vårdnad om sina barn.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 187

Liksom
gällande regler bygger departementsförslaget på principen all förmynderskapet
följer vårdnaden. Är föräldrarna gemensamt vårdnadshavare för sina barn är de
också tillsammans förmyndare för bamet. Är endast den ene föräldern
vårdnadshavare är han ensam barnets förmyndare. Är föräldrarna gemensamt
vårdnadshavare och dör en av dem eller kan någon av dem inte vara förmyndare på
grund av att han själv är underårig eller blir en av dem entledigad från
förmynderskapet, är den andre ensam förmyndare för barnet.

De
nuvarande reglerna i 2 S har arbetats in i 1 S- 1 slällel har i 2 S en ny bestämmelse
införts för all reglera frågan om vem som skall vara barnets förmyndare, om
barnet före uppnådd myndighetsålder ingår äktenskap. Barnet slär nämligen från
den tidpunkten inte längre under någons vårdnad. Det har härvid ansetts mest
lämpligt att den som vid äktenskapets ingående var förmyndare för bamet
fortsätier alt vara barnels förmyndare. Stod barnel vid äktenskapets ingående
under vårdnad av bägge föräldrarna, fortsätter de all gemensamt utöva
förmynderskapet,

12-16
SS Paragraferna motsvarar nuvarande 20 kap. 24, 24 a och 25-27 SS FB,

17
S

Paragrafen
motsvarar nuvarande 20 kap, 28 S till den del som rör förmyndares förordnande
och entledigande. Den nuvarande 28 S innehåller en besiammel.se om alt förmyndare i fall av försumlighet får
entledigas på ansökan av bl, a. allmän åklagare och barnavårdsnämnd. 1
departemenlsförslaget har allmänne åklagarens behörighel i della avseende
slopats. 1 den situation det är fråga om torde den underäriges inlressen bli
tillräckligt tillgodosedda genom barnavårdsnämndens möjligheter au ingripa. Del
måsle dessutom anses vara en främmande uppgift för allmänne åklagaren all bevaka
att förmyndare inte är försumlig när det gäller utövande av vårdnaden om
underårig,

12
kap. Om inskrivning av förmynderskap

1 S

1
paragrafen har gjorts endasl en mindre ändring, föranledd av förslagel om att
föräldrar skall kunna gemensamt vara förmyndare för sina bam, även om de inle
är gifta med varandra.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 188

18
kap. Om god man

12 S

Paragrafen
motsvarar nuvarande 20 kap, 30 S FB.

13 S

Paragrafen
motsvarar nuvarande 20 kap. 31 S FB samt nuvarande 20 kap, 32 S i vad
bestämmelsema däri hänvisar lill föreskrifterna i 20 kap. 28 S om förordnande
och entledigande av förmyndare.

20
kap. Vissa gemensamma bestämmelser om rättegången

De
nuvarande bestämmelserna i I, 2, 5, 6, 8-12, 14-24, 24a, 25-27, 28 (delvis),
30, 31 och 32 (delvis) SS har, som framgått av del föregående, med vissa
ändringar flyttats över lill 3, 4, 6, 7, 10, 11 och 18 kap. Kvar i 20 kap. är
vissa av de bestämmelser som f. n. är iniagna i 28 och 32 SS saml
bestämmelserna i 29 och 33-41 SS- De har i förslaget placerats i 1-12 SS-De
angivna ändringama har också påverkat kapitlets rubrik, som fått lydelsen
Vis.sa gemensamma bestämmelserom rällegången. Kapitlets mellanrubriker har
slopats.

1
S

Paragrafen
motsvarar nuvarande 20 kap. 36 S FB. Enligt sistnämnda paragraf skall vad som
föreskrivs i 15 kap. 29 och 30 SS giftermålsbalken äga motsvarande tillämpning
i mål om äktenskaplig börd, vårdnad, umgängesrält, underhäll och
omyndighetsförklaring eller dess hävande. Mål om äktenskaplig börd motsvaras i
departementsförslaget av mål om förklaring all viss man ej är far lill eu barn.
Vad gäller mål om fastställande av faderskapet till barn föreskrivs i 12 S
faderskapslagen alt 20 kap, 36 S FB skall äga motsvarande tillämpning,
Beslämmelserna i faderskapslagen har i promemorieförsläget arbetats in i FB,
Förevarande paragraf bör därför avse såväl mål om förklaring alt viss man ej är
far som mål om fastställande av faderskap. Dessa båda slag av mäl har fått
samlingsbeteckningen mäl om föderskap.

2 S

Paragrafen
motsvarar nuvarande 20 kap, 37 S FB,

3 S

Paragrafen
motsvarar 20 kap, 28 S FB i den del detta lagrum inle rör förordnande och entiedigande
av förmyndare.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 189

4
S Paragrafen motsvarar nuvarande 20 kap. 29 S.

Paragrafen
motsvarar 20 kap, 32 S FB i vad bestämmelsema inte hänvisar till föreskrifterna
i 20 kap. 28 S om förordnande och entledigande av förmyndare. I sistnämnda del
motsvaras 20 kap, 32 S FB, som jag tidigare har nämnt, av beslämmelser i 18
kap, 13 S i departementsförslaget.

6
S Paragrafen motsvarar nuvarande 20 kap, 33 S FB,

Paragrafen
motsvarar nuvarande 20 kap. 34 S FB,

Paragrafen
motsvarar nuvarande 20 kap. 35 S FB. Med hänsyn till bestämmelsernas ändrade
placering hardet fått anges uttryckligen att bestämmelserna gäller endasl mäl
om omyndighetsförklaring samt ärenden om förmynderskap och godmanskap.

9
S

Paragrafen
motsvarar nuvarande 20 kap. 38 S FB, På grund av att allmänne åklagaren inte
längre skall vara behörig att ansöka om entledigande av förmyndare har viss
ändring gjorts i paragrafens/o/-s/o siycke.

Andra
stycket i 38 S föreskriver alt vad som sägs i paragrafens försia stycke inle
skall gälla mål om underhåll lill barn utom äktenskap. Denna beslämmelse har
med en redaktionell jämkning fiyilats över till andra stycket av förevarande
paragraf Lagrummet har vidare kompletterats med en bestämmelse om att första
stycket inte gäller mål om fastställande av faderskap. Sistnämnda komplettering
har föranletts av alt faderskapslagens regler har arbetats in i FB.

10-12
SS Paragraferna motsvarar nuvarande 20 kap, 39-41 SS.

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 190

21
kap. Om verkstäUighet av dom eller beslul rörande vårdnad m. m. 12 S

I
paragrafen föreskrivs f. n. alt beslul enligl 21 kap. FB som inte avser
utdömande av vite eller ersättning för parts kostnad skall lända till omedelbar
efterrättelse, om inte annat förordnas, 1 departementsförslaget har bestämmelsen
ändrats på sä sätt att ifrågavarande beslul skall lända lill omedelbar
efterrättelse endasl om länsrätten förordnar om det. Vad gäller skälen lill
denna ändring hänvisas till avsnittet 6,4.

Övergångsbestämmelserna

I
första punkten av övergångsbestämmelserna föreskrivs att lagen om ändring i FB
skall träda i krafl den 1 januari 1977 och att i samband härmed faderskapslagen
skall upphöra all gälla.

I
punklerna 2-5 har tagils upp vissa övergångsregler som är föranledda av de nya
bestämmelserna om faderskap och vårdnad. Jag för beträffande dessa
övergångsregler hänvisa till vad som har anförts i avsnittet 6,8.

Som
har framgått av specialmoliveringen lill 7 kap. 10 S FB innebär departemenlsförslaget
att de nuvarande bestämmelsema i nämnda lagrum om underhållsbidrag till mor
lill barn utom äktenskap slopas. Detta medför behov av vissa
övergångsbestämmelser för sådana fall då talan om bidrag till modern har väckts
före den nya lagstiftningens ikraftträdande men inte dessförinnan har kommit
alt slutligt prövas. I sådana fall bör gälla att talan skall prövas enligt
äldre lag. En bestämmelse härom har tagils in som en sjätte punkt bland
övergångsbestämmelserna.

I
7 kap. 7 och 8 SS FB finns vissa beslämmelser om möjlighelen att fä ändring i
avtal om underhållsbidrag. Dessa bestämmelser är tillämpliga också i fråga om
avtal rörande underhällsbidrag enligt nuvarande 7 kap. 10 S- En särskild
bestämmelse härom är intagen i fjärde stycket i sistnämnda lagrum. Upphävandet
av 7 kap. 10 S aktualiserar frågan huruvida bestämmelsema i 7 kap, 7 och 8 SS
om ändring av underhållsbidrag allljämt bör vara tillämpliga i fråga om sådana
avial om underhållsbidrag enligl 7 kap. 10 S som har slutits före
ikraftträdandet. För min del anserjag att denna fråga bör besvaras nekande.
Rent allmänt måste behovet av en möjlighet till ändring av avtal om bidrag
enligl 7 kap. 10 S vara ganska lilel, efiersom underhållsbidrag i dessa fall
torde utgå under en myckel begränsad lid. Vad särskilt gäller möjligheten att
få ett avtalat bidrag höjt, synes den mindre lämplig sedan rätten alt alls få
bidrag har upphört. Sammanfattningsvis anser jag alltså alt 7 kap. 7 och 8 SS
efter ikraftträdandet inle längre bör tillämpas i fråga om avtal om sådant
underhällsbidrag som avses i nuvarande 7 kap. 10 S- Någon övergångsbestämmelse
blir därför inte erforderlig i detta sammanhang.

Bestämmelserna
i 20 S faderskapslagen har, som förut nämnts, i depar-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 191

tementsförslagei
fiyilats över till 7 kap. 13 S FB. Första stycket i nuvarande 20 S faderskapslagen
rör verkställighet på grund av provisorisk förbindelse. Där föreskrivs att om
någon genom skriftlig, av två personer bevittnad handling har åtagit sig all
utge underhållsbidrag till barn utom äktenskap eller barnets mor för tid intill
dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, så skall i
fråga om verkställighet på grund av handlingen gälla vad som är föreskrivet om
verkställighet pä grund av förbindelse att utge underhällsbidrag enligt FB, I
andra styckei av 20 S faderskapslagen föreskrivs att beträffande sådan
provisorisk förbindelse som avses i paragrafens första stycke skall i övrigt i
tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet
för fall då rätten har meddelat interimistiskt förordnande om underhållsbidrag
till barn utom äktenskap eller barnets mor.

Vid
överfiyiiningen till FB har vad som i 20 S faderskapslagen föreskrivs om
underhållsbidrag till barnets mor slopats som en följd av upphävandet av de
nuvarande bestämmelserna i 7 kap. 10 S FB, Har emellertid någon före
ikraftträdandet jämlikt de nuvarande beslämmelserna i 20 S faderskapslagen
skriftligen åtagit sig att utge underhällsbidrag till barnets mor, bör givetvis
paragrafens bestämmelser om sådant åtagande alltjämt gälla. En särskild bestämmelse
härom har intagits i punkt 7 av övergångsbestämmelserna.

8.2 Förslaget
till lag om ändring i brottsbalken

I
brottsbalken har en ändring gjorts i 7 kap, 4 S andra slyckel. Där föreskrivs
nu att make skall dömas för egenmäktighel med barn, om maken utan beaktansvärt
skäl egenmäktigt bortför barn under 15 är, som slår under båda makarnas
vårdnad, eller om make eller annan som skall ha vårdnaden själv lar sig räll
genom att obehörigen bemäkliga sig barnet. De nya reglerna i FB innebär bl, a.
alt föräldrar kan ha vårdnaden om sina barn gemensamt, även om de inle är gifta
med varandra och alltså inle är makar. Del angivna lagrummet i brottsbalken har
med hänsyn härtill ändrats så all del avser även de fall då föräldrarna, ulan
all vara gifta med varandra, gemensamt har vårdnaden om barnet.

8.3 Förslaget
till lag om ändring i utsökningslagen

Andra
stycket i 54 a S har ändrats som följd av att reglema om underhållsbidrag till
ogift mor i 7 kap, 10 S FB upphävs. Några övergångsbestämmelser har inte
ansetts behövliga.

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 192

8.4 Förslaget
till lag om ändring i lagen om vård av omyndigs vär

dehandlingar

Avgiftsbestämmelserna
i 8 S lagen om vård av omyndigs värdehandlingar har ändrats i enlighet med vad
som har föreslagits i avsnittet 6.7 i den allmänna motiveringen.

8.5 Förslaget
till lag om ändring i lagen om allmänna barnbidrag

I
4 S lagen om allmänna barnbidrag föreskrivs som huvudregel för det fall alt
föräldrarna har vårdnaden gemensamt att rätten all uppbära allmänt barnbidrag
tillkommer modern. Som jag har anfört i avsnittet 6.6 i den allmänna
motiveringen bör möjlighet införas för föräldrarna alt anmäla till
försäkringskassan att bidraget i stället skall betalas ut till barnets far. Paragrafen
har ändrats i enlighet härmed.

8.6 Förslaget
till iag om ändring i militärersättningsförordningen

I
7 S 3 mom. har gjorts vissa smärre ändringar som en följd av att termerna bam i
och barn utom äktenskap utmönstras ur lagstiftningen. I övrigt har en del
redaktionella ändringar vidtagits i förordningen. Förordningen har vidare fått
beteckningen lag.

8.7 Förslaget
till lag om ändring i lagen om yrkesskadeförsäkring

I
21 S har gjorts ett par ändringar motsvarande dem i 7 S 3 mom, militärersättningsförordningen.

8.8 Förslaget
till lag om ändring i lagen angående blodundersökning

m. m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning av faderskapet

till barn utom äktenskap

I
rubriken saml i 1, 5 och 6 SS har gjorts vissa redaktionella ändringar lill
följd av de föreslagna ändringarna i FB, 7 S,som handlarom att regeringen eller
myndighei som regeringen bestämmer meddelar tillämpningsföreskrifter, har
upphävis som onödig,

8.9 Förslaget
till lag om ändring i bamavårdslagen

1 12
S fjärde punkten har vissa redaktionella ändringar gjorts med hänsyn till
ändringarna i FB och upphävandet av faderskapslagen.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 193

8.10
Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring

I 8
kap, 5 S har gjorts en redaktionell ändring på grund av all lermen barn utom
äktenskap har rensats ut ur lagstiftningen.

8.11
Förslaget tili lag om ändring i namnlagen

Namnlagen
innehåller olika regler för bams förvärv av släktnamn beroende på om barnet är
fött i eller utom äktenskap. Med hänsyn framför allt till förslaget om att
slopa termerna barn i äktenskap, barn utom äktenskap och äktenskaplig börd har
vissa ändringar måst göras i 1,2, 15 och 37 SS namnlagen.

1
S

första stycket föreskrivs f n. att barn i äktenskap förvärvar faderns släktnamn
vid födelsen. Departementsförslagel anknyter i stället till de nya reglerna i
1 kap. 1 S FB om i vilka fall en viss man skall presumeras vara far till ett
barn, I överensstämmelse med dessa regler föreskrivs all om modern är gift vid
barnets födelse, så förvärvar barnel vid födelsen makens släktnamn. Moisvarande
skall enligl förslaget gälla om modern vid barnets födelse är änka sedan så
kort lid tillbaka att barnet kan vara avlat före mannens död. Eftersom annan
man än moderns make enligt I kap. FB kan erkänna barnet som sitt med verkan alt
presumtionen för den äkta mannens faderskap hävs, anges vidare i förevarande
lagrum att vad som har sagts om bamets förvärv av makens släktnamn inte skall
gälla, om det före barnets födelse har fastställls att annan än maken är far
till bamet.

Andra
styckei föreskriver f. n. att bam som får äktenskaplig börd genom att
föräldrarna ingår äktenskap med varandra, härigenom automatiskt förvärvar
faderns släktnamn, om barnel är under 18 år, och i annat fall kan förvärva
faderns namn genom anmälan hos pastor, I lagrummet har gjorts vissa redaktionella
ändringar som en följd av utmönstringen av uttrycket äkienskaplig börd.

Tredje
styckei innehåller regler om hur barn i äktenskap kan förvärva moderns
släktnamn som ogifl. Lagrummet har ändrats redaktionellt till följd av all
uttrycket barn i äktenskap slopas.

2 S

Paragrafen
innehäller f. n. reglerom släktnamn för barn utom äktenskap. Huruvdregeln är
att barnel vid födelsen förvärvar moderns släktnamn. Barnel kan också genom
anmälan hos pastor anta faderns namn.

Slopandet
av uttrycket bam utom äktenskap har medfört vissa redaktionella ändringar i
paragrafen. Bl, a. har första och andra styckena slagits ihop till ett stycke.

13 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 194

15 S

Paragrafen
innehåller regler om föriust av släktnamn i vissa fall. Där föreskrivs f n, all
om barn förklaras sakna äktenskaplig börd och modem har annat släktnamn än
mannen, sä föriorar barnet mannens namn och förvärvar i stället moderns namn.
Om synnerliga skäl föreligger kan rätlen dock tillåla barnet att behälla mannens
namn.

Departemenlsförslaget
utgår frän sådana fall då barnel har förvärvat faderns släktnamn enligl 1 S
första eller andra stycket namnlagen, dvs. dels fall då barnel genast vid
födelsen har förvärvat moderns makes släktnamn, dels fall då barnets föräldrar
senare har ingått äktenskap med varandra och bamet härigenom antingen
automatiskt eller efter anmälan hos pastor har förvärvat faderns släktnamn.
Skulle det i sådant fall senare fastställas att mannen inte är far till barnet
och har barnets mor annat släktnamn än mannen, förlorar barnet dennes namn och
förvärvar i stället moderns släktnamn. Liksom hittills skall rällen dock kunna
tillåta att barnet behåller mannens namn, om det föreligger synnerliga skäl
härför.

Bestämmelsen
om fastställande av att viss man inte är far avser till en början fall då
rätten har meddelat förklaring enligt 1 kap. 2 S FB om hävande av den legala
faderskapspresumtionen. Vidare avses fall då rälten enligt 1 kap. 4 S tredje
stycket FB har förklarat ett av mannen avgivet faderskapserkännande sakna
verkan samt då dom varigenom mannens faderskap fastställts har blivit ändrad.
Slutligen omfattar bestämmelsen den situationen att barnet vid födelsen har
förvärvat moderns makes släktnamn men annan man därefter har erkänt faderskapet
med verkan att presumtionen för den äkta mannens faderskap hävs,

37 S

I
ett nytt andra stycke i paragrafen har tagits in en forumregel för fall då barn
göransökan om alt enligt 15 S få behålla släktnamn,

8.12 Förslaget
till lag om ändring i införsellagen

Andra
styckei i 5 S har ändrats som en följd av all reglema om underhållsbidrag lill
ogift mor i 7 kap. 10 S FB upphävs. Några övergångsbestämmelser har inte
ansetts behövliga.

8.13 Förslaget
till lag om ändring i lagen om ersättning i vissa fall

för utgivna underhållsbidrag

Paragrafen
innehåller regler om återbetalning av belopp som på grund av interimistiskt
beslut i mål om fastställande av faderskap utgivits till barn eller, på
grundval av reglerna i 7 kap, 10 S FB, lill barnets mor. Med hänsyn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 '5

till
att de nuvarande bestämmelserna i 7 kap. 10 S föreslås upphävda bör vad som
sägs i förevarande paragraf om underhållsbidrag lill bams mor också slopas.
Beslämmelserna härom i paragrafen har därför fött utgå. 1 övrigt har i
paragrafen gjorts vissa redaktionella ändringar med hänsyn främst till att
uttrycket barn utom äktenskap har mönstrats ut ur lagstiftningen,

2
S I paragrafen har gjorts smärre ändringar motsvarande dem i 1 S.

Övergångsbestämmelser

Till
lagen har fogats vissa övergångsbestämmelser som tar sikte på det fallet alt
underhållsbidrag enligt 7 kap. 10 S FB i dess hittillsvarande lydelse har getts
ut före lagens ikraftträdande.

8.14 Förslaget
till lag om ändring i rättshjälpslagen

1
9 S andra stycket fjärde punkten har gjorts en redaktionell ändring som följd
av all uttrycken äktenskaplig börd och bam utom äktenskap rensas ul ur
lagstiftningen.

I 9
S andra stycket sjunde punkten har gjorts en redaktionell ändring som följd av
förslaget om ändrad rubrik till den nuvarande lagen angående blodundersökning
m. m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning av faderskapet lill barn
utom äktenskap.

I
9 S tredje slycket har gjorts en redaktionell ändring som följd av att
uttrycken äktenskaplig börd och barn utom äktenskap rensas ut ur lagstiftningen,

8.15 Förslaget
till lag om ändring i studiestödslagen

I
3 kap. 28 S sludiestödslagen i dess nuvarande lydelse föreskrivs att om den ena
av två makar har vårdnaden om ett barn i lidigare äktenskap eller utom
äktenskap, skall vid prövning av frägan om barnets rätt lill studiemedel andra
makens inkomst och förmögenhet beaktas j slällel för inkomst och förmögenhet
hos den av föräldrarna som är skild från vårdnaden. Paragrafen har ändrats på
så sätl att den avser del fallet att make är ensam vårdnadshavare för barn som
ej är även andra makens barn, I sådani fall skall andra makens inkomst och
förmögenhet beaktas vid prövning av frågan om barnels rält till studiehjälp i
slällel för inkomst och förmögenhet hos den av bamets föräldrar som är skild
från vårdnaden. Däremoi skall någon hänsyn till styvförälders ekonomi inte las
i sådana fall då bamets föräldrar gemensamt har vårdnaden om det. I sådana fall
skall i stället föräldramas ekonomi beaktas.

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 196

9 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämias över förslagen lill

1-
lag om ändring i föräldrabalken,

2.
lag om ändring i brottsbalken,

3.
lag om ändring i utsökningslagen (1877
nr 31 s, I).

4.
lag om ändring i lagen (1924:322) om
värd av omyndigs värdehandlingar,

5.
lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,

6.
lag om ändring i
militärersättningsförordningen (1950:261),

7.
lag om ändring i lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring,

8.
lag om ändring i lagen (1958:642)
angående blodundersökning m. m. i mäl om äktenskaplig börd eller vid utredning
av faderskapet lill barn utom äktenskap,

9.
lag om ändring i bamavårdslagen
(1960:97),

10.
lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

11.
lag om ändring i namnlagen (1963:521),

12.
lag om ändring i införsellagen
(1968:621),

13.
lagom ändring i lagen (1969:620)om
ersäitning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag,

14.
lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429),

15.
lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349).

10 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

197
Bilaga 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Promemorieförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrives i fråga om föräldrabalken'

dets all II kap.
2S skall upphöra alt gälla.

dels att 1-3 kap., 4 kap. 8 S, 6 kap., 7 kap. 2, 4, 7 och
10 SS, II kap, I S, 12 kap, 1 S, 20 kap., 21
kap. 12 S saml rubrikerna lill 1-3 kap, skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att i balken skall införas sjutton nya paragrafer, 4 kap, 9-11 SS, 7 kap,
11-15 SS samt 10 kap. 9-17 SS, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

1 kap. Om barnets börd

Föreslagen
lydelse

1 kap. Om faderskapet till barn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn. som födes under äktenskap eller å sådan Ud efter
dess upplösning alt det kan vara avlat dessförinnan, har äktenskaplig börd
(barn i äktenskap), såvida ej, i den ordning som sägs i 2 kap., förklaras att
barnet icke har sådan börd.

I

År vid barns födelse modern gift. skaU hennes make an.ses
som barnets fader. Moisvarande gäller, om modern vid barnets lödelse är änka
och hennes make har avlidit på sådan tid att barnel kan vara avlat
dessförinnan.

Vad som
sagls i försia styckei gäller ej, om rätten enligl 2 | lörklarar an mannen ej
är att anse som fader UU barnet eller om annan man enligl 4 if erkänner,
faderskapet till barnel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Faderskapet
lill barn som ej har äktenskaplig börd (b a rn uiom äktenskap) fastställes
enligt 3 kap.

Rällen
kan förklara alt man som avses i I if lörsta slyckel ej år all anse som fader
tiU barnet, om

1.
del är
utrett att modern har haft samlag med annan än mannen och det med hänsyn Ull
samtliga omständigheter är sannolikt an barnel har avlats av den andre,

2.
det på
grund av barnets arvsan-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Balken omtryckt 1974:1038, ' Som nuvarande lydelse anges
lydelse enligt 1974:1038, .som träder i kralt den 1 januari 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

198

Föreslagen lydelse

lag eller annan särskild omsländighei kan hållas jör visst
att mannen ej är barnels jäder, eller

3. barnet har avtals jöre äktenskapet eller under del alt
makarna levde åtskilda och del et är sannolikl att makarna haft samlag med
varandra under tid då barnet kan vara avlat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn
utom äktenskap erhåller äktenskaplig börd, om jöräldrarna ingå äktenskap med
varandra.

Föreligger
annat fall än som avses i I if första slyckel eller har rälten meddelat
förklaring enligt 2 if, skall faderskapet faslslällas genom erkännan -de eller
dom. SkaU någon enligt 1 i) första slycket anses som fader, kan genom
erkännande faslslällas alt annan man är fader till barnel.

Erkännande kan ske även före barnets födelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Erkännande av faderskap sker skriftligen och skall bevil
mas av två personer saml skriftligen godkännas av barnavårdsnämnden och av
modern eller särsklU förordnad förmyndare för barnel. Har barnel uppnått myndig
ålder, skall erkännandet i stället godkännas av barnel siälvl. Barnavårdsnämnden
lår lämna sin godkännande endast om det kan antagas an mannen är fader liU
barnet.

Avser erkännande faderskapet Ull barn vartUI någon enligt
1 § forsla stycket är alt anse som fader, krävs utöver vad som anges i första
stycket alltid godkännande av denne saml av modern.

Visas senare all den .som har lämnat erkännande ej är
läder lill barnet, .skall rällen jörklara an erkännandet saknar verkan mot
honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

199

opaginerad Kontrollera mot PDF

SkaU
faderskap faslslällas genom dom, skaU rälten förklara en man vara fader, om det
är utrett alt han har haft samlag med barnets moder under Ud då barnet kan vara
avlat och det med hänsyn lUI samtliga om.ständigheter är sannolikt alt barnel
har avlats av honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 kap. Om talan angående äktenskaplig börd

2 kap.
Barnavårdsnämndens medverkan vid fastställande av faderskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

VUI
mannen vinna förklaring, alt barn som avses i I kap. 1 if icke har äktenskaplig
börd. skall han väcka talan mot barnet eller, om barnet avlidit, dess aningar
inom ire år från del han fick kunskap om barnetsfödelse. Har mannen ej
varaktigt sammanbott med barnel, vare han dock ej föriustig sin talan förrän
eft år förflutit från det att talan, som grundats på att barnel har
äkienskaplig börd, blivit väckt mot mannen och han erhållit del därav.

Talan
enligl försia styckei må ej äga rum, om mannen, sedan han fått kunskap om all
modern haft samlag med annan under lid, då barnel kan vara avlat, efter
barnetsfödelse erkänt barnel såsom sitt.

SkaU ei
enligt I kap. 1 if forsla .stycket viss man anses som barns fader, åligger del
barnavårdsnämnden all söria för att faderskapet lill barnet fästställes, om den
.som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd I riket eller elfest vistas här
eller om I annal fall vårdnadshavaren begär det och barnet är svensk
medborgare.

Skall
viss man enligl I kap. 1 if forsla stycket anses som barns fader och är
vårdnadshavare for barnet kyrkobokförd i riket eller vistas vårdnadshavare
eljest här eller är barnel i annal faU svensk medborgare, får barnavårdsnämnden,
om vårdnadshavare eller, om vårdnaden om barnel icke tiUkommer mannen, denne
begär del och det finnes lämpligt, ulreda vem .som eljesi kan vara fader till
barnel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ar mannen död, och har han varken jörsullit lid IiU talan
enligt 1 if eller eller barnetsfödelse erkänt barnet såsom sitt. må envar, som
jämte eller näst efter barnel är berättigad lill aiv

2 S

Uppgiften all sörja för att faderskapet lill barnet
lästslälles åvilar barnavårdsnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om
barnet är kyrkobokförd. År vårdnadshavaren ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse efter honom, väcka sådan talan inom ett år från det han erhållit
kännedom om barnets födelse och om mannens död. Har mannen ej varaktigt sammanbott
med barnel, vare arvinge dock ej jöriusiig sin lalan förrän ell år förtlutil
från del att anspråk, som grundals på alt barnel har äktenskaplig börd.
framslällls moi dödsboet. Efteriämnar den avlidne, Jäinie maka, arvingar som
avses i 3 kap. I if ärvdabalken, äge envar av dem sådan rält.

Föreslagen lydelse

kyrkobokförd i riket, åvilar uppgiften barnavårdsnämnden i
den kommun där han vistas etter, om tian ej vistas i riket, barnavårdsnämnden i
Stockholm. Vad nu sagls om vårdnadshavare gäller modern IfaU då vårdnaden om
barnel utövas gemensamt av henne och av man som avses i 1 kap. I if första
styckei.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ViU
barn som avses 11 kap. I if vinna lörklaring, att det icke har äktenskaplig
börd, äge barnet väcka lalan därom mot mannen eller, om han är död, hans
arvingar. Efterlämnar mannen, jämie maka, aningar som avses I 3 kap. I i!
ärvdabalken, skaU talan, såvitt de.s.sa angår, riktas mol dem som då lalan
väckes äro närmast tiU an.

Inträder
ändring i törhållande som anges i 2 if sedan barnavårdsnämnden inlett ulredning
för alt få läderskapei till barnel fasisiälli, är nämnden ändock skyldig alt
slutföra utredningen.

Barnavårdsnämnden
kan jörordna att ärendet skall överUyttas till barnavårdsnämnden i annan
kommun, om del skulle avseväri underlätta utredningen. Om sådani beslul skall
den andra barnavårdsnämnden o/ördrö/li-gen underrättas.

Talan
mol barnavårdsnämnds beslul enligl andra stycket föres hos länsstyrelsen genom
besvär. Mol länsstyrelsens beska föres lalan hos kammarrätten genom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan
som avses I 1-3 . må ej bifallas, med mindre det är utrett, att modern haft
samlag med annan än mannen och del måste antagas an barnel avlats vid
.samlaget, eller ock, på grund av barnets ansanlag eller annan särskild
omständighet, del eljest kan Itåltas för vi.ssl, all mannen ej är barnets
fader. År barnet avlat före äktenskapel eller under det makarna efter domstols
heslut eller eljesi på

Dä
barnavårdsnämnd har all söria för all faderskap lästslälles. skall nämnden
jörsöka utreda vem som är fader Ull barnet. För delta ändamål skall nämnden
inhämta upplysningar från modern och andra personer som kunna lämna uppgifter
av betydelse jör utredningen.

Barnavårdsnämnden i annan kommun skall på begäran av den
barnavårdsnämnd som del åligger all .söria

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

grund av söndring levde åtskUda. må dock talan bifallas,
såvida del et göres .sannolikt ati makarna haft samlag med varandra å lid, då
barnel kan vara avlat.

201

Föreslagen lydelse

jör all faderskapet fastslälles biträda denna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 s

Om faderskaps frågan kan bedömas med tillräcklig säkerhet
på grund av barnavårdsnämndens ulredning, bör barnavårdsnämnden bereda den som
.sålunda anlages vara fäder lill barnel lillfälle alt erkänna faderskapet.

Barnavårdsnämnden
hör verka for all blodundersökning äger rum beiräffande modern, barnel och den
som kan vara fader till barnet, om denne begär det eller anledning finns till
antagande att modern haft samlag med mer än en man under tid då barnel kan
vara avlat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 k

Bariiavårdsiiämnden far lägga ned påbörjad utredning
angående läderskapei. om det

1. visar sig omöjligt att få erforder

liga upplysningar för bedömning av fä-

derskapsfrägon,

2.
framstår
som utsiktslöst att försöka fa faderskapet fastställt av domstol.

3.
föreligger
samtycke av modern eller särskilt förordnad förmyndare enligl 4 kap. 5 if
föräldrabalken till adoption av barnel. eller

4.
av
.särskilda skäl linns anledning lill antagande an jörlsaii ulredning eller
rättegång skulle vara lill men for barnet eller utsätta modern tör på-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

202

Föreslagen lydelse

freslningar som innebära fara för hennes psykiska hälsa.

Talan mot barnavårdsnämnds beslul att lägga ned påbörjad
faderskapsuiredning föres genom be.svär hos länsslyrelsen. Mot länsstyrelsens
beslul föres talan hos kammarrätten genom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid barnavårdsnämnden skall jöras protokoU över vad som
förekommer vid utredningen av belydelse för faderskapsfrågan. 1 protokollet
skall antecknas även sådana uppgifter som kunna ha betydelse for skyldigheten
all utge bidrag lill barnets underhåll.

Uiredningen
bör bedrivas skyndsamt. Om ei särskilda skäl föranleda annal. skall
uiredningen vara sliilförd inom ett år från barnets födelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
kap. Om faderskapet till barn utom äktenskap

3 kap.
Rättegången i mål om faderskap

Mål om förklaring att viss man ej är fa d e
r

opaginerad Kontrollera mot PDF

Faderskapet
tiU barn utom äktenskap fastställes genom erkännande eller dom.

Vilt den som enligl 1 kap. 1 if lörsta stycket skaU anses
som fäder vinna förklaring enligt I kap. 2 if all han icke är alt anse som
fader till barnel. kan han väcka lalan härom mot barnel eller, om barnet
avlidit, dess arvingar.

År
mannen död och har han icke varaktigt sammanbon med barnet och heller icke
erkänt barnet, kan envar, .som jämte eller näst efter barnel är beräuigad lill
arv efier mannen, väcka lalan om an mannen ej är fader till barnel. Efterlämnar
den avlidne jämte

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

203

Föreslagen lydelse

maka arvingar som avses I 3 kap. I if ärvdabalken, har
envar av dem räll all väcka talan. Rätt att väcka talan enligt detta stycke
löreligger dock ej, om vid mannens död mer än en år lör/luiit från del att han
erhållit del av talan som har väckts mot honom på den grund att han ärfader
lill barnet.

Talan som avses i andra stycket skall väckas inom en år
från det att anspråk, som grundas på att mannen är läder lill barnet, har
framställts mot dödsboet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Erkännande av faderskapet UU barn utom äktenskap sker
skriftligen. Erkännandet skall beviitnas av två personer och skriftligen
godkännas av barnavårdsnämnden samt av modern eller särskiU förordnad
förmyndare för barnet. Har barnet uppnått myndig ålder, skall erkännandet i
slällel godkännas av barnel självt. Erkännande kan ske även före barnets
lödelse.

Barnavårdsnämnden
får lämna sitt godkännande endast om det kan antagas att mannen ärfader Ull
barnet.

Visas senare att mannen ej är fader UU barnet, skall
rälten förklara, att er-kännandel saknar verkan.

VUI barn vinna förklaring enligl I kap. 2 if an man som
avses där icke är dess föder, kan barnel väcka lalan härom mol mannen eller, om
han är död, hans aningar. Efterlämnar mannen Jämte maka aningar som avses i 3
kap. I ii ärvdabalken, skaU talan, såviii angår dessa, riktas mot dem som då
talan väckes äro närmast till arv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätten
skall förklara en man vara fäder lUI barn utom äktenskap, om det är utrett alt
han haft samlag med barnets /noder under lid då barnet kan vara avlat och det
med hänsyn UU samtliga omständigheter är sannolikt all barnet avlats av honom.

Talan
som avses i 1 eller 2 if får väckas vid rälten i den ort där barnel har sill
hemvist eller, om det har avlidit, vid den rätt som har all upplaga tvist om
an efter barnet.

Finns ej annan behörig domsiol, upptages målet av
Stockholms tingsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse.

204

opaginerad Kontrollera mot PDF

Del
åligger barnavårdsnämnden all söria lör att läderskapei till barn utom
äktenskap fastslälles, om den som har vårdnaden om barnel är kyrkobokförd i liket
eller eljest vistas här. Barnavårdsnämnden skall sörja för alt läderskapei
till annal barn utom äktenskap jäslsiälles, om vårdnadshavaren begär det och
barnel är .svensk medborgare.

Närmare
bestämmelser om förfa-raiidet vid faststäUande av faderskapet IiU harn utom
äktenskap i faU som avses i första Slyckel meddelas i särskild lag.

År part
i mål .som avses I 1 eller 2 if underårig, får förmyndaren eller god man, där
sådan enligl 18 kap. skall lörordnas. föra talan för honom.

Modern skall höras i målet, om det kan ske.

Återkallar
kärande i mål som avses i I eller 2 if sin lalan sedan .svaranden liar ingått I
svaromål. skaU målet likväl prövas, om svaranden begär det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mål
om fastställande av faderskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgiften att söria for att barnets börd jasisiälles
åvilar barnavårdsnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om barnel är
kyrkobokförd. .Ar vårdnadshavaren ej kyrkobokförd i riket, åvilar
upi>glfien barnavårdsnämnden i den kommun där han vistas eller, om han ej
vistas i riket, barnavårdsnämnden i Stockholm.

5

Talan om fastställande av faderskap för underårig föres i
fall som avses i 2 kap. 1 if av barnavårdsnämnden. Talan får vidare aUiid föras
av modern, om tion har vårdnaden om barnel, eller av särskUt förordnad jörmyndare
lör barnel. Har modern vårdnaden om barnet, får hon föra talan även om hon ef
uppnått myndig ålder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inträder
ändring i förhållande som anges i 5 if sedan barnavårdsnämnden inlett utredning
jör att.tå barnels börd fastställd, är nämnden ändock skyldig alt slutföra
utredningen.

Barnavårdsnämnden kan förordna att ärendet skall
överjlyilas IiU barnavårdsnämnden i annan kommun, om det skulle avseväri
underlätta utred-

Talan
om fastställande av faderskap föres mot den man eller de män som skäligen kunna
komma I fråga som läder till barnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

ningen. Om sådani beslut skall den andra barnavårdsnämnden
olördröjli-gen underrättas.

Talan mot barnavårdsnämnds beslin enligl andra slycket
föres hos länsstyrelsen genom be.svär. Mol länsstyrelsens beslut föres talan
hos kammarrätten genom besvär.

Föreslagen lydelse

205

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 S

I faU då barnavårdsnämnd har all söria för an faderskap
fastslälles väckes talan vid rällen i den ort där barnavårdsnämnden finns.
Rätten kan lörordna att målel skall flyttas över Ulf annan domstol, om del
skulle avseväri underlätta handläggningen av måtei.

I andra fall än som avses i första Slyckel väckes lalan om
fastställande av faderskap vid rätlen i den on där mannen eller, om talan föres
mot fiera män, en av dem har sin hemvist. År man som här avses död. får talan
väckas vid den rätt där dödsboet efter honom svarar. Finns ej behörig domstot
efter vad nu är sagt. upplages målel av Stockholms llngsräii.

År mål om faslslällande av faderskap anhängigt, kan
frågan om faderskapet till barnet prövas endast i det målel.

Talan får ej prövas slulligt före barnels lödelse.

På ansökan av svarande skall rätten ulfärda stämning på
man, som ej redan är instämd i målet, och pröva om mannen är fader liU barnet.
Om sådan ansökan gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om
stämningsansökan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

206

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

/ avliden mans ställe stämmas de aningar till den döde som
anges i 3 kap. 2 ii.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II S

/ samband med att barnavårdsnämnden väcker talan skaU
protokollet över nämndens utredning ges in liU rätten. Väckes talan av annan,
skaU rätlen Infordra barnavårdsnämndens protokoU.

Svarande skaU delges protokollet i samband med stämning.

Rätten
kan förelägga barnavårdsnämnden an fullsländiga inredningen om faderskapet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

14

Var och en som kan föra talan på barnets vägnar skaU
beredas tilllälle att yttra sig i målet.

Rätten skall vaka över all frågan om barnels börd blir
lillböriigen utredd.

Vittnesförhör
får ej äga rum i syfte alt siyrka an vittnet haft samlag med modern under lid
då barnel kan antagas vara avlat.

Återkallas talan mol en av flera män, får målet avskrivas
i den delen endasl om de alla samtycka. Avser återkallelse den som stämts
enligl 9 if. krävs samtycke även från barnet.

Samtidigt
med att mål avskrives i viss del .skall rätlen fatta beslul om rättegångskostnaden
i den delen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lyddse

Föreslagen lydelse

207

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

16

ffall då barnavårdsnämnd har att söria för att faderskap
fastställes gälla följande bestämmelser om rättegångskostnad i mål om
läsiställande av läderskapei i stället lör 18 kap. 1-7 if rättegångsbalken.

Part skall bära .sin rättegångskostnad, om ej annat
jöljer av denna paragraf

Oberoende av utgången i målet kan svarande förpliktas all
helt eller delvis ersälla annan part dennes rättegångskostnader, om han
lörfarit på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 i rättegångsbalken eller om
andra särskilda skäl föreligga.

Har parts ställföreträdare, ombud eller biträde löijarii
på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 if rättegångsbalken, kan han förpliktas
ersälla kosinad som därigenom vållats annan pan. oavsett om hans huvudman kon
anses som vinnande part eller ej. Rätten kan besluta härom även ulan yrkande.

FiUlföljes lalan skall den högre rälten pröva
låderskapsfrågan i hela dess vidd. Erinran härom skall inlagas iföreläggande
all inkomma med genmä-le.

Finner högre rätt an någon som icke är part i målel
skäligen kan komma i fråga som fäder lill barnet, skall domen på yrkande av
pan undanröjas och målel i dess helhet visas åter till den domsiol som först
dömt i målel.

Beslämmelserna i 12-14 ifif äga moisvarande tillämpning
vid målels handläggning i högre räll. I fall då bar-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

208

Föreslagen lydelse

navdrdsnämnd har all sörja för an faderskap lästslälles
äga även bestämmelserna 111 if iredje slycket och 15 if motsvarande
tillämpning i högre räll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

TUI gemensam prövning med talan som avses i 1 kap. 2 if
far väckas lalan om faslslällande av alt annan man än som avses i I kap. I if
första styckei är barnets fader.

4
kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid lillämpning av beslämmelse i lag eller annan
författning som tilllägger släktskap eller svågerlag rättslig belydelse skall
adoptivbarn anses som adoptantens bam / äktenskap och icke som barn lill sina
biologiska föräldrar. Har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn,
skall dock barnel anses som makarnas gemensamma.

Första
stycket gäller ej, om annat rättsförhållandets natur.

Vid
lillämpning av beslämmelse i lag eller annan författning som till-lägger
släktskap eller svågerlag rättslig belydelse skall adoptivbarn anses som
adoptantens barn och icke som barn lill sina biologiska föräldrar. Har make
adopterat andre makens barn eller adoptivbarn, skall dock barnel anses som
makarnas gemensamma, är särskilt föreskrivet eller följer av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Laga
domstol i ärende om antagande av adoptivbarn är rällen i den ort där
adoptanten hor sitt hemvist. Finns ej behörig domstol efler vad nu sagts,
upplages ärendel av Stockholms tingsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

/ ärende om antagande av adoptivbarn skall rätten inhämta
upplysningar om barnet och sökanden även-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

209

Föreslagen lydelse

som huruvida vederlag eller bidrag ilU barnets underhåU är
givet eller utfäst. Har barnet ej fyllt aderton år, skall yttrande inhämtas
från barnavårdsnämnden I den kommun där sökanden är kyrkobokförd och från
barnavårdsnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd.

Fader eller moder, vars samtycke lUl adoptionen ej
erfordras, skall ändock höras, om det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn skaU
vad nu sagls i stället gälla adoptanten eller, om make adopterat andra makens
barn, envar av makarna. Finns särskild jörmyndare, vars samtycke ei erfordras,
skall även han höras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Mot rånens beslut i ärende om antagande av adoptivbarn
får talan fuUföljas av sökanden eller den som skall höras i ärendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 kap,

Barn /
äktenskap står under föräldrarnas vårdnad enligt vad nedan sägs till dess
det fyllt aderton år eller ingått äklenskap.

1 S

Barn står
enligl bestämmelserna i della kapitel under vårdnad ov bägge eller den ena av
sina föräldrar eller av särskUt jörordnad förmyndare till dess det fyllt
aderton år eller ingått äklenskap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Föräldrarna äro pliktiga att sörja för barnets person och
att giva det sorgfällig uppfostran. De skola tillse, att barnet erhåller
uppehälle och utbildning efter vad med hänsyn till föräldramas villkor och de
tillgångar

Vårdnadshavare skaU sörja för barnets person och giva det
sorgfällig uppfostran. HanskaUse UU all barnet erhåller uppehälle och
utbildning efter vad som är tillböriigt med hänsyn lill föräldrarnas villkor
och de

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse
barnel kan äga ävensom barnets anlag må finnas tillbörligt.

Föreslagen
lydelse

tillgångar
barnet kan äga ävensom barnets anlag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föräldrarna
skola utöva den uppsikt över barnet som är erforderiig med hänsyn till barnets
ålder och övriga omständigheter.

3 S

Vårdnadshavare
skall utöva den uppsikt över barnel som är erforderlig med hänsyn lill barnets
ålder och övriga omsländigheler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om verkan av
avtal, som barnet slutit utan erforderligt samtycke, stadgas i 9 kap.

Hava
föräldrarna låtit barnet taga tjänst eller annat arbete, varigenom barnel
blivit i slånd att försörja sig, äge barnet, sedan det fyllt sexton år, själv
uppsäga avtalet ävensom sluta avtal om annat arbete av liknande art.

Avtal,
som barnet slutit efter vad i första stycket sägs, äge föräldrarna häva, om det
må anses erforderligl med hänsyn till barnets uppfostran eller välfärd. Har
avtalet hävts, äge barnet ej därefter själv sluta arbetsavtal.

Har
vårdnadshavare låtit barnet taga tjänst eller annat arbeie, varigenom barnet
blivit i stånd att försörja sig.får barnel, sedan del fyllt sexton år, själv
säga upp avtalet samt sluta avtal om annat arbeie av liknande art.

Vårdnadshavare
har rätt alt häva avtal som barnet har slutit enligt första stycket, om det är
erforderiigt med hänsyn till barnets uppfostran eller välfärd. Har avtalet
hävts, ,/aV barnet ej därefter själv sluta arbetsavtal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aren av föräldrarna i
följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak hindrad att deltaga i beslut
rörande vårdnaden, vilkel icke ulan olägenhet kan uppskjutas, utövas bestämmanderätten
av den andre. Denne må dock icke ensam fatta beslul av ingripande betydelse
för barnets framtid, med mindre bamets bästa uppenbarligen kräver del.

Står barn under vårdnad av
bägge föräldrarna skall vad sotn sägs i 2-4 if gälla föräldrarna I förening. Är
en av föräldrama i följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak hindrad alt
deltaga i beslut rörande vårdnaden, vilkel icke utan olägenhet kan uppskjutas,
utövas bestämmanderätten av den andre. Denne får dock icke ensam fatta beslul
av ingripande betydelse för barnels framlid, med mindre barnets bäsla
uppenbarligen kräver det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gör en
av föräldrarna sig skyldig Ull grovt missbruk eller Ull grov försummelse vid
vårdnadens utövande, eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande medel,
eller för han ett lastbart liv, eller är han tillföljd av frånvaro, sjukdom
eller annan orsak jÖr längre tid förhindrad all deltaga i vårdnaden, äge rätlen
på ansökan av den andre eller på anmälan av aUmän åklagare efter
barnavårdsnämnd förordna, att vårdnaden skaU tillkomma allenast den andre.
Inträffar sådani fall i fråga om bägge föräldrarna, äge rällen överjlylla vårdnaden
å särskUt förordnad förmyndare.

År
modern ogifl vid barnels födelse, slår barnel under hennes vårdnad. Åro
föräldrarna gifta med varandra vid barnetsfödelse eller ingå de senare äklenskap
med varandra, slår barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem bägge. Vad
som nu sagls om vårdnaden gäller till dess annat har förordnats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Leva jöräldrarna på grund av söndring åtskilda, har
rätten på ansökan av endera att förordna, vilken av dem skall hava vårdnaden om
barnen eller, om ej alla barnen böra stå under den enes vårdnad, /x/nv de
skola fördelas mellan föräldrama. Äro föräldrarna ense, give rälten .sin
beslut i överensslämmelse med vad de önska, såframt del ej är uppenbart stridande
mot barnens bästa; åsämjas de ej, bestämme rälten efter vad med hänsyn till
barnens bästa finnes skäligt. Finnes med hänsyn till barnens bästa uppenbart,
alt ingendera av föräldrarna bör utöva vårdnaden, skall denna anförtros ät
särskilt förordnad förmyndare.

Dömes IiU äktenskapsskiUnad mellan föräldrarna, meddde
rällen tillika förordnande angående vårdnaden om

Står barn
under vårdnad av bägge föräldrarna och vilja de eller en av dem att vårdnaden
icke längre skaU illlkomma dem gemensamt har rätlen pä ansökan av endera alt
förordna vem av dem som skall ha vårdnaden om barnen eller, om ej alla barnen
böra stå underden enes vårdnad,//ur de skola fördelas mellan föräldrarna. Äro
föräldrarna ense, skaU rätlen besluta i överensstämmelse med vad de önska, om
det ej är uppenbart stridande mot barnens bäsla. I annat fall beslutar rätlen
efter vad som finnes skäligt med hänsyn lill barnens bästa. Finnes med hänsyn
till barnens bäsla uppenbart all ingendera av föräldrarna bör utöva
vårdnaden, skall denna anförtros ål särskill förordnad förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

barnen: och skall dänid vad i försia

styckei
är stadgat äga moisvarande

lillämpning.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dör en
av föräldrarna, tillkommer vårdnaden den andre. Åro bägge föräldrarna döda,
utövas vårdnaden av förmyndaren.

Slår
barn under vårdnad av endasl den ena av föräldrarna, skall rätten på ansökan av
den andre överföra vårdnaden UU honom, om det finnes skäligt med hänsyn UU
barnets bästa. Åro föräldrarna ense att vårdnaden skaU överföras UU den andre
eller all vårdnaden skaU tillkomma dem gemensamt, skall rätten på ansökan beslula
I enlighet därmed, om det ej är uppenbart snidande mot barnets bäsla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Har
vårdnaden enligt 7 tillerkänts den ene av föräldrarna, och Inträffar i fråga
om honom fall, varom i 6 § sägs, eller dör han, förordne rälten den andre all
utöva vårdnaden, såvida ej denna med hänsyn UU barnets bästa linnes böra
anjöriros åt särskilt förordnad förmyndare.

Står
barn under vårdnad av bägge föräldrarna och gör sig en av dem skyldig till
grovt missbruk eller UU grov försummelse vid vårdnadens utövande eller är han
till följd av frånvaro. sfuk-dom eller annan orsak for längre lid förhindrad
all dellaga i vårdnaden, skall rätten på ansökan av den andre eller på anmälan
av barnavårdsnämnd förordna all vårdnaden skaU illlkomma endasl den andre.
Inträlfar sådani jaU i fråga om bägge föräldrarna, skall rätten öveifiytia
vårdnaden på .särskilt jörordnad jörmyndare.

Står barn under vårdnad av endast den ene av jöräldrarna
och inträ flår i jråga om honom sådan omständighet som avses I jörsta stycket.
skaU rällen på ansökan av den andre eller på anmälan av barnavårdsnämnd
lörordna den andre att utöva vårdnaden, såvida ei denna med hänsyn UU barnels
bästa linnes böra anjörtros åt särskilt for-ordnad förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

213

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 S

Fader
eller moder, som är skild från vårdnaden, må ej betagas lillfälle IiU umgänge
med barnel, med mindre särskilda omständigheter löranleda därllll. Nöjes han ej
med vad som härom bestämmes av den som har vårdnaden, skilje rälten dem
emellan.

Slår barn under vårdnad av bägge föräldrarna och dör en av
dem, Illlkommer vårdnaden den andre.

Står
barn under vårdnad av endasl den ene av föräldrarna och dör han, skall rätten
på ansökan av den andre eller på anmälan av barnavårdsnämnd lörordna den andre
att utöva vårdnaden, såvida el denna med hänsyn tiU barnels bästa finnes böra
aiiförlros ål särskiU förordnad förmyndare.

Åro bägge föräldrarna döda, utövas vårdnaden av
förmyndaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Fader eller moder som är skild från vårdnaden får ej
betagas tUlfälle ull umgänge med barnet, med mindre särskilda omständigheter
föranleda det. Nöjes han ej med vad som härom bestämmes av den som har vårdnaden,
skall rällen skilja mellan dem.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Barn utom äklenskap slår under moderns vårdnad UU dess del
fyUt adenon år eller ingått äktenskap. På ansökan av fadern skall dock rällen
överföra vårdnaden till honom, om det finnes .skäligt med hänsyn Ull barnets
bästa. Åro föräldrarna ense, alt vårdnaden skaU överföras Ull fadern, skall
rätten på anmälan besluta i enlighel därmed, om del ej är uppenbart stridande
mol barnets bästa.

Inträffar ifråga om den av föräldrarna som har vårdnaden
om barnel

Fråga rörande vårdnaden om barn upplages av rällen i den
on där den som har vårdnaden om barnel har sin hemvist. Vad nu sagts utgör dock
ej hinder alt upplaga fråga om vårdnad i samband med äklenska/wnål.

Finns ei behörig domstol enligl vad som sägs i första
stycket, upptages målet eller ärendet av Stockholms Ungs- räii.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lyddse

sådant faU som avses i 6 if eller dör han, skall rätten på
ansökan av den andre eller på anmälan av aUmän åklagare eller barnavårdsnämnd
förordna den andre att utöva vårdnaden, såvida ej denna med hänsyn Ull barnels
bästa finnes böra anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.

Vad I
2-4 och 10 ifif stadgas med avseende på vårdnad om barn i äktenskap skall äga
motsvarande lUI-lämpning beträffande barn utom äklenskap.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
S

Utan
hinder av vad rätten besluUt i fråga som avses I detta kapitel äge rätlen
annoriunda förordna därom, när väsentligt ändrade förhållanden påkalla del.

1 mål eller ärende som angår vårdnad om barn äger rätten
att jÖr tiden IntiU dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger lörordna
därom efler vad som finnes skäUgt.

Förordnande
enligl första stycket kan påyrkande meddelas utan huvud-förhandUng. Innan
förordnande meddelas, skaU motparten beredas tillfälle alt yttra sig över
yrkandet. Har förordnande meddelais. prövar rälten när målel eller ärendet
avgöres. om åtgärden skall bestå. ' Förordnande som nu nämnts går i
verkstäUighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas
av rälten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

I fråga om rättegångskosinad i mål eller ärende som angår
vårdnad om barn gäller I stället jör 18 kap. I, 2 och 4 ifif rättegångsbalken
att vardera parlen skall bära sin kosinad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

215

opaginerad Kontrollera mot PDF

I kostnaden för barnets
underhåll tage envar av föräldrarna del efter sin förmåga.

Fader eller moder, som ej
har vårdnaden om bamet, skall beiala underhällsbidrag. Tillkommer vårdnaden om
barn i bestående äktenskap endasl den ene av föräldrarna och leva de ej efter
domstols beslut eller eljest på grund av söndring åtskilda, gälle dock vad i 5
kap, giftermålsbalken stadgas.

Del åligger
barnavårdsnämnd, som enligl 3 kap. 4 if skall sörja för att faderskapet till
bam utom äktenskap fastställes, all tillse att bamet tillförsäkras underhåll.

Fader eller moder, som ej
har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag. Åro föräldrarna gifta
med varandra men tillkommer vårdnaden om barnet endast den ene av dem och leva
de ej efter domstols beslut ellereljest åtskilda,.tföV/c/-dock vad i 5 kap.
giftermålsbalken stadgas.

Det åligger
barnavårdsnämnd, som enligl 2 kap. I skall sörja för att faderskapet till bam
fastställes, all tillse att barnet tillförsäkras underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad nu sagts medför ej
ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnets
föräldrar.

Har make under sin vårdnad
bam / lidigare gifie eller utom äktenskap, vare andra maken jämte honom skyldig
alt efter sin förmåga bidraga lill barnets underhåll, så länge äktenskapet
består.

Har make under sin vårdnad
barn tUl vilket den andra maken ej är fader eller moder, är andra maken jämte
honom skyldig att efter sin förmåga bidraga till bamets underhåll, så länge
äktenskapet beslår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 S Avtal angående
fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgöre ej
hinder för den underhållsberälligade alt göra gällande rält till högre
underhållsbidrag.

Gäller avtalet underhåll
enligl 1 S lill barn utom äklenskap, vare det dock bindande för den
underhålls-berättigade, om avtalet slutils genom skriftlig, av tvä personer bevittnad
handling och godkänts av barnavårdsnämnden. Har modern vårdnaden om barnet, äge
hon sluta avtal som nu sagts, ändå att hon ej

Gäller avtalet
underhåll enligt 1 S till barn vars föräldrar varken vid dess lödelse eller
därefter varil gifta med varandra, är det dock bindande för den
underhållsberälligade, om avtalet slutits genom skriftlig, av två personer
bevittnad handling och godkänts av barnavårdsnämnden. Har modern vårdnaden om
barnel, äger

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse uppnått myndig ålder. Innefattar avtalet åtagande att till barnets
underhåll utgiva vissl belopp en gång för alla, skall beloppet betalas till
barnavårdsnämnden, och vardemed beloppet så förfaret som i 4 kap. 6 S sägs
med avseende å där nämnt engångsbelopp.

Avtal
angående underhåll till barn

Föreslagen
lydelse

hon
sluta avtal som nu sagts, ändå att hon ej uppnått myndig ålder. Innefattar
avtalet åtagande att till barnets underhåll utgiva visst belopp en gång för
alla, skall beloppet betalas till barnavårdsnämnden, och skall med beloppet
såförjärassom i 4 kap. 6 S sägs med avseende på där nämnt engångsbelopp, må
slutas jämväl före barnets födelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

komsten.

Dör fadern, äge modern
rätt att av behållningen i boel, innan arvs- och testamentslotter utgå, erhålla
det belopp som erfordras till fullgörande av underhållsskyldigheten emot
henne för tiden efler dödsfallet.

Vad i försia och andra
styckena sägs om fadern skall, där bamet födes dött eller havandeskapet
avbrutits, i den mån det finnes skäligt gälla den som haft samlag med modern
å tid då barnet kan vara avlat, om det ej framstår säsom osannolikt att han
är barnets fader.

Vad
i 7 S första slyckel, andra Vad i 7 S försia stycket, andra

slycket första punkten
samt tredje stycket försia punkten samt iredje stycket ävensom 8 S är stadgal
om stycket ävensom 8 S är stadgal om

10

Fader
Ull barn utom äktenskap vare skyldig, att efter vad med hänsyn till hans och
moderns villkor må anses skäligt, bidraga lill hennes underhåll under sex
veckor före och sex veckor efter nedkomsten. Vid beräknande av detta
underhållsbidrag skall hänsyn tagas jämväl till de särskilda kostnader som
orsakas av förlossningen. Medför havandeskap eller amning eller annan vård om
barnet avsevärt hinder i moderns förvärvsverksamhet, eller ådrager hon sig
sjukdom genom havandeskapet eller nedkomslen, må fadern kunna förpliklas att
bidraga lill hennes underhåll under längre tid än nu sagls, dock högst under
fyra månader före och nio månader efter nedkomsten.

År
då barn födes modern ogift, är fadern skyldig, alt efter vad med hänsyn till
hans och modems villkor må anses skäligt, bidraga till hennes underhåll under
sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten. Vid beräknande av detta
underhållsbidrag skall hänsyn tagas jämväl lill de särskilda kostnader som
orsakas av föriossningen. Medför havandeskap eller amning eller annan vård om
barnet avsevärt hinder i modems förvärvsverksamhet, eller ådrager hon sig
sjukdom genom havandeskapet eller nedkomsten, må fadern kunna förpliklas att
bidraga till hennes underhäll under längre tid än nu sagts, dock högst under
fyra månader före och nio månader efter ned-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

avtal eller dom rörande underhäll till barn utom äklenskap
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å underhäll, som enligt vad i
förevarande paragraf sägs tillkommer modem.

Föreslagen
lydelse

avtal eller dom rörande underhåll till barn vars föräldrar
varken vid dess födelse efler därefier varil gifta med varandra skall äga
moisvarande lill-lämpning med avseende på underhåll, som enligt vad i
förevarande paragraf sägs tillkommer modern.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Talan angående underhåll UU barn upplages av rälten I den
on där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med
mål rörande fastställande av faderskapet IiU barn. Har rälten att avgöra vilken
av flera män som är fader lill barnet, får lalan om underhållsbidrag ej prövas
slutligt innan fader.skap.sfrågan har avgiorts genom dom som vunnil laga kraft.

Angående talan om underhåll enligl 10 ål moder skall vad
som är jö-reskrivet angående lalan om undeiiiåll Ull barn jör vilkel
faderskaiiet skaU fastställas äga motsvarande lillämpning.

Vad som .sägs i försia styckei ulgör el hinder att upplaga
fråga om underhåll i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domsiol enligt vad som sagls ovan i denna
/laragraf upptages målel av Stockholms lliigsräll.

/ mål om underhåU lill barn lår vårdnadshavare jöra talan
lör barnet, även om vårdnadshavaren ej uppnått myndig ålder. År särskild
förmyndare förordnad för barnel, har tian samma rätt alt föra talan för barnet.
I läll som avses i 2 if tredje stycket lår även

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

218

Föreslagen lydelse

barnavårdsnämnden jöra sådan lalan. Var och en som kan
föra talan för barnet skall få lillfälle att yttra sig i målet.'

Underhållsbidrag får beslämmas Ull olika belopp för
särskilda delar av un-derhållsiiden.

UnderhåU ull barn får ej mot den underhållsskyldiges
bestridande beslämmas för lid efter del barnel fyllt aderton år. Innan del kan
liUförilUigen bedömas, huruvida underhållsskyldig-hel löreligger därefter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

14

1 mål angående underhåll kan rätten lör tiden iniill dess
laga kraft ägande dom eller beslul föreligger förordna därom efter vad som
finnes skäligt. Skyldighel an utge bidrag må dock ej åläggas någon, med mindre
sannolika skäl föreligga all han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåU
väckts i samband med mål om fastställande av faderskap lill barn får
förordnande som nu nämnts ej meddelas, om flera män äro instämda i målel.

Förordnande enligl första slyckel kan påyrkande meddelas
ulan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall motparten beredas
tillfälle alt yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten
när målet avgöres. om åtgärden skall beslå.

Förordnande som nu nämnts går i verksiäUighei lika med
laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rällen.

När någon genom skriftlig, av två personer bevittnad
handling åiagit sig all utge underhållsbidrag lill barn för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

219

Föreslagen lydelse

vUkel faderskapet skaU faslslällas eller Ull barnets moder
for lid IntUl dess resultatet av blodundersökiilng om faderskapet föreligger,
gäller ifråga om verkstäUighet på grund av handlingen vad som är föreskrivet om
verkställighet på grund av förbindelse att utge underhåll enligt denna balk.

Beiräffande åtagande enligt första Slycket skaU I övrigi i
tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet
för läU då rätten enligt 13 if meddelat förordnande om underhållsbidrag liU
barn som avses i första styckei eller till barnets moder.

Om rätt all i vissa fall få ersättning av aUmänna medel
för utgivna underhållsbidrag finnas särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Har viss man varit all anse som fader IiU barn enligl 1
kap. 1 jörsta stycket och lästslälles sedan att annan man ärfader liU barnel,
har den förstnämnde endast om särskilda skäl föreligga rält IlU ersättning av
den andre för kostnader .som han har haft för barnets lörsöijning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 S

Ansökan att någon skall förklaras omyndig skaU, då fråga
är om den som uppnått myndig ålder, upptagas av rällen i den on där den som
avses med ansökningen har sitt hemvist. Finns el behörig domstol efter vad nu
är sagt, upptages målet av Stockholms tingsrätt.

Avser ansökningen all underårig skall förbli omyndig
Jämväl efter upp-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

10

220

Föreslagen lydelse

nådd myndighetsålder, hör målet ilU den rätt där
förmynderskapet är inskrivet eller, om inskrivning Icke ägt rum, UU den räll
där inskrivning skaU ske.

Ansökan om hävande av omyndighetsförklaring upptages av
den rätt där förmyiiderskapel Jör den omyndige är inskrivet.

Ansökan om omyndighetsförklaring får göras, förutom av den
som avses med ansökningen. Jämväl av hans make och närmasle fränder så ock av
överförmyndaren samt, i fäll som avses i 2 i, av förmyndaren.

Omyndighetsförklarings hävande får .sökas av den omyndige
siälv, hans förmyndare eller överförmyndaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har ansökan om omyndighetsförklaring giorts av den, om
vars försällande i omyndighet är fråga, eller har denne eljest medgivit all
omyndighetsförklaring meddelas, äger rätten utan huvudförhandling omedelbart
jöreiaga målel till avgörande.

I annal fall än som avses i första slyckel skall rälten
utfärda fördäggan -de för den. om vars försättande i omyndighet är fråga, all
svara i målel. Angående sådani föreläggande gäller vad om slämning är stadgat.

Om den. vars försätiande i omyndighet har salts i fråga.
uppenbarUgen ej förstår vad .saken gäffer eller skulle lida allvariig .skada av
alt få del av ansökningen om omyndighelsförkla-riiig. skall rälten förordna god
man varom sägs i 18 kap. att i målet jö-reträda honom och bevaka hans rätt. I
fråga om ersättning IiU sådan god

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lyddse

12

221

Föreslagen lydelse

man äga bestämmelserna 113 if andra stycket om ersättning
lUI biträde motsvarande lillämpning.

Ansökan av den som försatts i omyndighet att bli förklarad
myndig får, om den finnes uppenbart ogrundad, ulan hiiviidförhandllng
omedel-ban avslås. Har ansökan om hävande av omyndighetsförklaring gjorts eller
tillstyrkts av såväl förmyndaren som överförmyndaren, får målet ock utan
huvudförhandling omedelbari företagas UU avgörande, såvida förmyndarens eller
överförniyndarens inställelse ej linnes vara beliövlig för målels utredning.

I annat fall än som avses i försia slycket skaU rällen
utförda föreläggande for den som ansökningen avser, förmyndaren och
överförmyndaren alt svara I målet, allt i den mån de ej gion eller tUlstyrkt
ansökningen. Angående sådant föreläggande gäller vad om stämning är .stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 S

Har ansökan gjons alt någon skaU förklaras omyndig och
löreligger ej fall som avses I II § tredje stycket, förordnar rälten biträde att bevaka
hans räll i målet, om det ej är uppenbart alt biträde ei erfordras. Begär den
som försatts i omyndighet alt förklaras åter myndig, skall ock
rätiegångsbiiräde lörordnas, om del ej är uppenbart att biträde ej erfordras.

Den som förordnats till rättegångsbiträde åtnjuter av
aUmänna medel efter rättens prövning skälig ersättning lör arbeie, tidsspillan
och inlägg som uppdraget krävt. Ersättningen skaU

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

14

15

16

17

222

Föreslagen lydelse

stanna på statsverkei, såvida ej motparten UU den, jör
vUken räliegångs-biiräde förordnats, linnes böra åläggas alt gottgöra
statsverket kostnaden.

Kan i mål om omyndighetsförklaring dom ej ges omedelbart,
äger rätten, om dröjsmål uppenbariigen skulle medföra fara för den om vars
försättande i omyndighet är fråga eller för hans egendom, förordna an han
skall vara omyndig under tiden iniill dess målet av rällen avgöres. Förordnande
som nu nämnts får meddelas utan hu-vudförhandUng.

Innan förordnande enligl första stycket meddelas, skall,
om det kan ske utan märklig tidsutdräkt, tiUfälle beredas den, om vars
försätiande i omyndighet är fråga, att yttra sig. Förordnandet kan när som
lielsl återkallas av rällen.

S

EJ må någon förklaras omyndig eller den som försalts i
omyndighet förklaras myndig, med mindre läkarintyg angående hans
sinnestillstånd blivit fö-reiett. Närmare beslämmelser om sådant Intyg
meddelas av regeringen.

Har den som förklarats omyndig blivit förklarad åter
myndig, får talan mot domen fullföljas av envar, som enligt 10 if är behörig
att jöra talan om hans försättande I omyndighet, så ock av förmyndaren.

Om dom, varigenom någon jörklarais omyndig, .så ock om
förordnande som avses i 14 if skall ofördröjligen genom rätlens försorg kungörelse
in-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

223

Föreslagen lydelse

föras i Post- och Inrikes Tidningar. Har dom. varigenom
någon förklarats omyndig, blivit ändrad i liögre rätt genom dom som vunnit
laga kraft, eller har den som förklarats omyndig förklarats åter myndig genom
laga kraft ägande dom, eller har förordnande som avses i 14 if återkallats
eller i högre räll upphävts, skall kungörelse därom ske efter vad som sägs i
första Slycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
underårigt barn / äktenskap vare föräldrarna förmyndare. Dör en av föräldrarna,
eller kan någon av dem enligt 4 S icke vara förmyndare, eller varder någon av
dem entledigad frän förmyndarskapet, vare den andre barnets förmyndare,

Dömes UU äktenskapsskiUnad mellan föräldrarna, vare den
barnels förmyndare, som skall hava vårdnaden om det. Varder eljest förordnat
an vårdnaden skall illlkomma allenast den ene av föräldrarna, vare han ock
förmyndare.

För
underårigt barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna, äro föräldrarna
förmyndare. Dör en av föräldrarna eller kan någon av dem enligt 4 S inle vara
förmyndare, eller bUr någon av dem eniledigad från förmynderskapel, är den
andra barnets förmyndare.

För
underårigt barn som står under vårdnad av endasl den ena av sina föräldrar, är
denne ensam förmyndare.

Ingår underårigt barn äktenskap, skall den som vid
äktenskapets ingående var förmyndare för barnel aUtjämt vara barnets
förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För underårigt barn utom äktenskap vare modern förmyndare.
Har vårdnaden om barnet tiUagts.fadern, vare han dess förmyndare.

12 kap.

IS

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förmynderskap
för underårig skall inskrivas, då

1, särskild förmyndare förordnas

för den underårige,

2, den
underårige annoriedes än

genom upptagande av lån har för-

Förmy nderskap för underårig skall

inskrivas, då

1. särskild förmyndare förordnas

för den underårige.

2, den
underårige annoriedes än

genom upplagande av lån har för-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse värvat egendom, som skall slå under
förmyndarens förvaltning och som lill sitt värde överstiger ett belopp
motsvarande två gånger gällande basbelopp enligl lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

3, rätlen av annan särskild anledning finner att
inskrivning bör ske.

Inskrivningen
skall ske hos rällen i den ort, där den som utövar förmynderskapet har hemvist
inom riket eller, om inskrivningen föranledes av att fader eller moder som
ensam utövat förmynderskapet avlidit, där denne senast haft sådant hemvist.
Hava föräldrar //// barn i äklenskap, som utöva förmynderskapet gemensamt,
skilda hemvist, skall inskrivningen ske där fadern har hemvist eller, om den
föranledes av fråga om moderns entledigande från förmynderskapet, där hon har
hemvist. Finnes ej domstol som efler vad ovan stadgas är behörig att
verkställa inskrivningen, skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

Föreslagen lydelse

värvat
egendom,som skall stå under förmyndarens förvaltning och som till sill värde
överstiger ett belopp moisvarande Ivå gånger gällande basbelopp enligl lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

3. rällen av annan särskild anledning finner all
inskrivning bör ske.

Inskrivningen
skall ske hos rätlen i den ort, där den som utövar förmynderskapet har hemvist
inom riket eller, om inskrivningen föranledes av all fader eller moder som ensam
utövat förmynderskapel avlidit, där denne senast haft sådani hemvist. Utöva
föräldrar förmynderskapet gemensamt och ha de skilda hemvist, skall
inskrivningen ske där fadern har hemvist eller, om den föranledes av fråga om
moderns entledigande från förmynderskapet, där hon har hemvist. Finns ej
domstol som efter vad ovan stadgas är behörig au verkställa inskrivningen,
skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 kap.

Mål och ärenden rö- Ärenden angående för-

rande
äktenskaplig börd, mynderskap och god man

adoption,
vårdnad och skåp

underhåll

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tcdan
angående äktenskaplig börd må väckas vid rätten i den ort, där barnel har sitt
hemvist, eller, om det avUdit, vid den rätt som har att upplaga tvist om arv
efter barnet.

Fråga om förordnande av förmyndare för underårig upptages
av den rätt där förmynderskapel är inskrivet eller, om inskrivning av
förmynderskapel icke ägt rum, av den rätt, där inskrivning skall ske.

Då
någon som uppnått myndig ålder förklaras omyndig, skall förmyndare förordnas av
den räll där ansökningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

2 År part i mål som avses i I s'' underårig, äge
förmyndaren eller god man, där sådan enligt 18 kap. skaU förordnas, föra talan
för honom.

Modern skaU höras i målet, om det kan ske.

Föreslagen lydelse

om omyndighetsförklaring gjordes. Erfordras ny
förmyndare, skall sådan förordnas av den rätt där förmynderskapet är
inskrivet.

Fråga om entledigande av förmyndare upptages av den rätt
där förmynderskapel är inskrivet eller skall inskrivas.

S

/ ärende om förordnande av förmyndare skaU rätten bereda
överförmyndaren tillfälle alt lämna förslag på person som är lämplig för
uppdraget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 S

EJ må någon förordnas tUl förmyndare eller entledigas
från sådan befauning, med mindre han erhållit lillfölle all yttra sig i
ärendel.

4 S

Kan i ärende angående förmyndares förordnande slulligt
beslul ej ges omedelbart, får rätten, om omedelbar vård erfordras om den
omyndiges angelägenheter, förordnaförmyndareför tiden intiU dess ärendel
avgöres av rätten.

Har I
mål om omyndighetsförklaring rällen meddelat beslin enligl 10 kap. 14 if om all
den, om vars forsättande i omyndighet är fråga, skaU vara omyndig under liden
IntUl dess målet avgöres, skaU rätten i där angiven ordning förordna
förmyndare för honom med avseende på nämnda lid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Laga
domstol i ärende om antagande av adoptivbarn vare rälten i den ort. där
adoptanten har sill hemvist.

Uppkommer
fråga om förmyndares entledigande av orsak som anges i 11 kap. 9 if och kan
slutligt beslul ej ges

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 Riksdagen 1976. I saml. Nr 170

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

omedelbari,
får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den omyndiges rält och bästa,
förordna om förmyndarens skiljande från utövningen av förmynderskapet under
tiden intiU dess ärendet avgöres av rätlen.

Innan
beslul fattas om förmyndarens skiljande från utövningen av förmynderskapet,
skall, om det kan ske utan märklig lidsutdräkl,förmyndaren beredas tilllälle
att yttra sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
ärende om antagande av adoptivbarn skall rätten inhämta upplysningar om barnel
och sökanden ävensom huruvida vederlag eller bidrag Ull barnets underhåU är
givet eller utföst. Har barnel ej fyUi aderton år, skall yttrande inhämtas
från barnavårdsnämnden i den kommun där sökanden är kyrkobokförd och från
barnavårdsnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om barnet är
kyrkobokförd.

Fader
eller moder, vars samtycke till adoptionen ej erfordras, varde ändock hörd, där
det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn skall vad nu sagts i stället gälla
adoptanten eller, om make adopterat andra makens barn, envar av makarna. Finnes
särskild förmyndare, vars samtycke ej erfordras, skall ock han höras.

Ansökan
om förmyndares förordnande eller entledigande eller om annan rättens åtgärd
med avseende på förmynderskap får, såvida fråga ej är om ärende enligt 9 kap. 2
a if, göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv,
om han fyllt sexton år, så ock av hans make och närmaste fränder. Förmyndare,
som gjort sig skyldig tiU försummelse i vårdnaden om underårig, får entledigas
Jämväl på ansökan av barnavårdsnämnd. Frågor som avses I denna paragraf skall
ock rätten, när anledning är därtiU, upplaga utan all särskild ansökan blivit
gjord.

1
ärende som avses i försia styckei skaU rätten, när del rör omyndig som fylh
sexton år, bereda denne tillfälle all yttra sig, om del kan ske.

Mol
rättens beslul i ärende som avses i jörsta .stycket lår talan fullföljas,
förulom av den som beslutet .särskilt rör. av envar som äger göra ansökan efter
vad nyss är sagt.

Mot
beslul, varigenom det förelagts förmyndare att vid vite fullgöra vissl
åliggande, får talan fiillföljas endast I samband med klagan över rättens beslut
om utdömande av vitet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

227

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 S

Överförmyndares tiUstånd UU åtgärd beiräffande omyndigs
egendom får sökas endasl av förmyndaren. Mot överförmyndarens beslut med
avseende på sådant tillstånd så ock mot överförmyndarens förordnande, att
förbehåU enligl 15 kap. 9 if andra stycket ejskaU gälla, får talan föras endasl
av förmyndaren saml, såvida ärendel angår omhändertagande av egendom, varöver
den omyndige äger råda, eller återkallelse av förmyndarens eller
överförmyndarens lillslånd för omyndig all driva näring, av den omyndige
själv, om han fyUi sexton år.

Mol
överförmyndarens beslut i fall som avses i 13 kap. 8 § tredje styckei får lalan
ej föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mol
rättens beslut i ärende om antagande av adoptivbarn må talan fulllöljas av
sökanden eller den som skaU höras i ärendel.

Fråga om förordnande eller entledigande av god man som
avses i 18 kap. 1 eller 2 if skall upptagas av den rätt där förmynderskapet för
den omyndige är inskrivet eller skaU inskrivas. SkaU förmynderskapet ei vara
inskrivet, avgöres frågan om behörig domstol med moisvarande tillämpning av
12 kap. 1 § andra stycket.

Uppkommer
vid ulredning av dödsbo fråga om förordnande av god man enligt 18 kap. 4 if,
hör ärendet till den rätt varunder boel lyder. SkaU god man eljesi förordnas
enligl nämnda lagrum eller ock enligl 3 § samma kapitel, ankommer del på
rälten i den ort där den för vilken god man förordnas har egendom eller eljesi
behov av god man yppat sig. Erfordras ny god man eller uppstår fråga om
entledigande av god man. upplages ärendet av den rån där godmanskapel är
inskrivet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 §

Fråga rörande vårdnaden om barn upptages av rätten i den
on, där den som har vårdnaden om barnet har sUt hemvist.

Talan angående underhåU IiU barn upptages av rätten i den
ort, där svaranden har sin hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med
mål rörande faderskapet tiUbarn utom äktenskap. Angående talan om underhåU
enligt 7 kap. 10 i) åt modern tUl barn utom äktenskap skaU vad angående talan
om underhåll UU barnel är stadgat äga moisvarande tillämpning.

Vad i första och andra styckena stadgas ulgör ej hinder
att upptaga fråga som där avses i samband med äktenskapsmål.

Vad i i-5,W stadgas beträffande förmyndare skaU i
tillämpliga delar gälla Ifråga om god man.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

/ mål eller ärende som angår vårdnaden äge rätten anför
tiden IntiU dess laga kraft ägande dom eller beslul föreligger förordna därom
efter vad som finnes skäligt.

Förordnande, varom I första stycket sägs, må på yrkande
meddelas ulan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skaU Ullfölle all
yttra sig över yrkandet beredas motparten. Har förordnande meddelats, pröve
rätten när målet eller ärendet avgöres, om åtgärden skall bestå.

Förordnande, varom ovan sagts, gånge i verksiäUighei Uka
med laga kraft ägande dom men kan när som helst av rälten återkallas.

Vad 16 och 7 §§ stadgas om förmyn -dåre och förmynderskap
skall I till-lämpliga delar gälla jämväl beträffande god man och godmanskap,
och skaU vad där sägs om omyndig, hans make och närmaste fränder, då fråga är
om godmanskap som avses i 18 kap. 3 eller 4 §, gälla den, för vilken god man
förordnais, samt dennes make och närmaste fränder. Då fråga är om godmanskap
för omyndig, skaUi ärende som avses i 6 if även förmyndaren äga den
behörighet, varom där sägs; dock äger förmyndaren IfaU som avses i 18 kap. 2 §
första slycket ej föra talan mot rättens beslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

W S

/ mål
om underhåU till barn får modern, om hon har vårdnaden om barnet, föra
talanför barnel, även om hon

Talan
mot överförmyndarens beslut i ärende enligt denna balk. föres skiift-ligen hos
rätlen inom två veckor från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ej
uppnått myndig ålder. Ar särskild förmyndare för barnet förordnad, har han
samma rätt all föra talan för barnet. IfaU som avses i 7 kap. 2 § iredje
slycket får även barnavårdsnämnden föra sådan talan. Var och en som kan föra
talan för barnet skall få tillfälle att yttra sig i målel.

Underhållsbidrag må bestämmas till olika belopp för
särskilda delar av underhållstiden.

UnderhåU UU barn må ej mot den underhållsskyldiges
bestridande beslämmas för lid efter det barnet fyUt aderton år, innan del kan
tillföriitligen bedömas, huruvida underhållsskyldighet föreligger därefter.

Föreslagen
lydelse

den dag klaganden erhöU del av beslutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gemensamma
melser

best äm -

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

/ mål angående underhåU äge rätten att för tiden IntiU
dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger förordna därom efter vad
som finnes skäligt Skyldighet att utgiva bidrag må dock ej åläggas någon, med
mindre sannolika skäl föreligga att han är bidragsskyldig.

Ifråga om förordnande som här avses skaU vad i 10 § andra
och iredje styckena stadgas äga moisvarande tiU-lämpning.

I mål om faderskap, vårdnad, umgängesrält, underhåU och
omyndig-helsförklaring eller dess hävande äger vad som föreskrives i 15 kap. 29
och O ifif giftermålsbalken moisvarande lillämpning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Vistas den, mol vilken lalan enligt denna balk riktas, på
okänd on, skaU hans rätt i saken bevakas av god man enligl 18 kap. Detsamma
gäller, om lian vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra
handlingar i målet ej kunna delges honom eller han underlåter att ställa ombud
för sig och särskilda skäl Jöreligga att förordna god man. Gode mannen skall
samråda

s. 14 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

14

Finnes ej enligl vad ovan sagts behörig domstol, upptages
målet eller ärendet av Stockholms tingsrätt.

Mål rörande omyndighetsförklaring eller dess hävande samt
ärenden angående förmynderskap ocb godmanskap

Föreslagen lydelse

med
part för vilken han förordnats, i

den mån
det kan ske.

I .fråga om ersättning till god man som avses i första
slyckel gäller vad som föreskrives i 10 kap. 13 § om ersäitning åt
rätiegångsbiträde.

Vad som föreskrives i rättegångsbalken om hämtning av
part äger motsvarande tUlämpning på den som i annan egenskap än vittne eller
sakkunnig skall höras I mål eller ärende som avses i denna balk.

Då fråga är om omyndlgheisförkla-ring, bör iakttagas an
förordnande om skyldighet att inställa sig personligen ej ges beträffande den
som avses med ansökningen, om inställelsen skulle kunna medföra men eller fara
för honom.

I mål eller ärende, där överförmyndarenfört lalan, äger
rällen, när skäl äro därtill, vid målels eller ärendets avgörande tillerkänna
överförmyndaren ersättning av allmänna medel för del arbeie han nedlagt på
målets eller ärendets utförande ävensom för nödiga utgifter. Rätlen prövar ock
huruvida ersättningen skaU återgäldas av överförmyndarens motpart eller stanna
på statsverket.

Överförmyndaren äger anlUa ombud i mål eller ärende, där
hänför talan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansökan,
an någon skall förklaras omyndig, varde, då .fråga är om den

Beslut
eller dom, som i mål om omyndighetsförklaring eller i ärende

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

som uppnått myndig ålder, upptagen

av rälten i den ort, där den som avses

med ansökningen har sin hem vist. Fin -

nes ej behörig domstol efter vad nu är

sagt, upptages målel av Stockholms

lingsrän.

Avser
ansökningen, att underårig skaU förbliva omyndig Jämväl efter uppnådd
myndighetsålder, höre målet till den räll, där förmynderskapet är Inskrivet,
eller, om inskrivning icke ägl rum, UU den rätt, där inskrivning skall ske.

Ansökan om hävande av omyndighetsförklaring upplages av
den rält, där förmynderskapet för den omyndige är inskrivet.

Föreslagen lydelse

om
förmynderskap eller godmanskap enligt denna balk meddelas av överförmyndaren
eller rätten, skall lända titt efierrälielse man hinder av alt lalan föres
däremoi, utom såvitt angår dom, som innefattar hävande av omyndighetsförklaring,
eller rättens avgörande, varigenom avtal om sammanlevnad i oskiftat bo häves
eller jörmyndare eller god man dömes tUl utgivande av försuttet vite.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Ansökan om omyndiglietsförklating må göras, förulom av den
som avses med ansökningen. Jämväl av hans make och närmaste fränder så ock av
överförmyndaren saml i faU, varom i 10 kap. 2 if sägs, av förmyndaren.

Omyndighetsförklarings hävande må sökas av den omyndige
siälv, hans förmyndare eller överförmyndaren.

17

Har ansökan om omyndighetsförklaring giorts av den, om
vars försättande i omyndighet är fråga, eller har denne eljest medgivit, att
omyndighetsförklaring må meddelas, äge rällen utan huviidjörhandling
omedelbart företaga målet Ull avgörande.

I annat fall än som avses i första stycket skall rällen
utfärda föreläggande för den, om vars försättande i omyndighet är fråga, an
svara i målet. Angående sådant föreläggande gälle vad om stämning är stadgal.

Om den, vars försättande i omyn-

I fråga om mål eller ärende, där
barnavårdsnämnd eller överförmyndare äger föra talan, skall 20 § lagen om
införande av nya rättegångsbalken äga motsvarande lillämpning.

Försia slyckel gäller ej mål om faslslällande av
faderskap eller underhåll lill barn.

I mål eller ärende som avses i denna balk kan rätten, när
det finnes lämpligt, förordna an förhandUng skall ske inom stängda dörrar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

dighet
har satts i.fråga, uppenbarUgen ej förstår vad saken gäller eller skulle lida
allvarlig skada av alt.få del av ansökningen om omyndighetsförklaring, skaU
rätten förordna god man varom i 18 kap. sägs att i målet företräda honom och
bevaka hans rätt. I fråga om ersättning till sådan god man äga bestämmelserna
i 19 if andra stycket om ersättning UU biträde moisvarande lill-lämpning.

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mot
beslut som underrätt meddelat under rättegången I. fråga, som avses i 4, 5 eller 9
if eller i 6 kap. 13 §, 7 kap. 13 § eller 10 kap. 14 §. skaU talanföras
särskill.

18
S

Ansökan av den som försatts i omyndighet alt bliva
förklarad myndig må, om den finnes uppenbart ogrundad, ulan huvudförhandling
omedelbart avslås. Har ansökan om hävande av omyndighetsförklaring gjorts
eller tillstyrkts av såväl förmyndaren som överförmyndaren, må målet ock utan
huvudförhandling omedelbart företagas IiU avgörande, såvida förmyndarens
eller överförmyndarens instäUdse ej finnes vara behövlig jÖr målets ulredning.

I
annal faU än som avses I första stycket skaU rätten ulfärda föreläggande for
den som ansökningen avser, förmyndaren och överförmyndaren att svara i målel,
alll i den mån de ej gjon eller tillstyrkt ansökningen. Angående sådani
föreläggande gälle vad om Slämning är stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Har ansökan gjorts, att någon skaU förklaras omyndig och
föreligger ei fall som avses i 17 if tredje styckei, förordne rälten biträde
all bevaka hans rätt i målet, om det ej är uppenbart att biträde ej erfordras.
Begär den som försatts i omyndighet att förklaras åter myndig, skall ock
rätiegångsbiiräde

Över hovrättens beslut i fråga som avses i 18 ifjår talan
ej föras. Detsamma gäller ärende som först handlagts av överförmyndaren.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 233

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förordnas, om det ej är uppenbart att biträde ej
erfordras.

Den som förordnats tiU rättegångs-biträde ålnjute av
allmänna medel efter rättens prövning skälig ersäUning .lör arbete, tidsspillan
och ullägg som uppdraget krävt. Ersättningen skaU stanna på statsverket,
såframt ej motparten tUl den, för vilken rätiegångsbiiräde förordnais, finnes
böra åläggas att gottgöra statsverket kostnaden.

21 kap

12 §

Beslut enligt detta kapitel som ej Länsrätten
kan förordna att beslut

avser utdömande av vite eller ersätt- enligt detta kapitel
som ej avser ut-

ning för parts kostnad länder ome- dömande av vite eller ersättning för

delbari lill efterrättelse, om ej annat parts kosinad skall lända till omedel-

.förordnas. bar efterrältelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976, då lagen
(1969:618) om fastställande av faderskapet till bam utom äktenskap skall
upphöra att gälla.

De nya bestämmelsema om räll för man som avses i 1 kap. I
S första stycket alt väcka talan mol barn eller dess arvingar enligt 3 kap. I S
gäller utan hinder av alt moisvarande rält alt väcka talan enligt äldre
bestämmelser har försuttits.

Har arvinge till man som enligl äldre beslämmelser skall
anses som fader till vissl barn väckt talan angående barnets äktenskapliga börd
och är målet anhängigt vid ikraftträdandet av denna lag, skall talan slutligt
prövas ulan hinder av alt motsvarande rätt all föra talan ej föreligger enligt
de nya bestämmelserna, I fråga om förutsättningarna för bifall till lalan
gäller I kap. 2 S i dess nya lydelse.

1 fråga om barn som har fölls före utgången av år 1969
gäller beträffande barnavårdsnämndens skyldighel att sörja för alt faderskapet
fastslälles vad som före utgången av år 1969 var föreskrivet om barnavärdsmans
skyldighet i sädant avseende. Den nya bestämmelsen i 3 kap, 6 S äger dock
tillämpning även i sådant fall.

1 mål om fastställande av faderskap till bam kan talan om
barnets egenskap av trolovningsbarn enligt äldre rätt upptagas till prövning,
om barnet är fött före utgången av år 1969 eller den uppgivne fadern har
avlidit dessförinnan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

Härigenom
föreskrives all I, 5 och 13 a SS lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Svenskt medborgarskap förvärvas vid födelsen av

Föreslagen lydelse

1

s

1. barn i äktenskap
vars fader är

svensk medborgare;

2. här i riket föll barn I äklenskap av vars
föräldrar endast modern är svensk medborgare, om fadern ej har medborgarskap
i någon stat eller om barnet icke vid födelsen förvärvar faderns medborgarskap;

3. barn utom äktenskap, vars moder är svensk
medborgare.

/ fall som avses i I kap. 1 if försia Slyckel föräldrabalken fönänar
barn svenskt medborgarskap vid födelsen, om

1. fadern är svensk medborgare, eller

2. modem är svensk medborgare och barnet är fött här i
riket samt dessutom fadern ej har medborgarskap i någon stat eller barnet icke
vid födelsen förvärvar faderns medborgarskap.

/
andra faU än som avses 11 kap. I if försia Slycket föräldrabalken fönänar barn
svenskt medborgarskap vid födelsen, om modern är svensk medborgare. Hittebarn
som anträffas här i riket anses såsom svensk medborgare intill dess annal
utrönes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Blir utländsk man
svensk medborgare enligt 3 eller 4 S, medför detta svenskt medborgarskap
jämväl för hans ogifta barn /' äktenskap som har hemvist här i riket och ej
fyllt aderton år. Vad nu sagts gäller dock icke barn. som efter äktenskapets
återgång eller äktenskapsskUlnad eller under hemskillnad står under moderns
vårdnad.

Vad
i försia stycket är stadgat om

Blir
utländsk man svensk medborgare enligt 3 eller 4 S, medför della svenskl
medborgarskap jämväl för hans ogifta bam som har hemvist här i riket och ej
fyllt aderton år, om han har vårdnaden om dem.

Vad
i första stycket är stadgat om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande
lydelse

att
barn / äktenskap förvärvar medborgarskap tillsammans med fadern skall äga
motsvarande lillämpning

1, o förhållandet mellan barn utom äktenskap och
modern, om ej fadern är utlänning och har vårdnaden om barnet;

2, å förhållandet mellan barn i äktenskap och modern,
som är änka;

3, å förhållandet mellan barn i äktenskap och modern,
vars äktenskap eljest är upplöst eller som är hemskild, om barnet slår under
moderns vårdnad.

235

Föreslagen
lydelse

att
barn förvärvar medborgarskap tillsammans med fadern skall äga motsvarande
lillämpning på förhållandet mellan barn och modern, om ej fadern är utlänning
och har vårdnaden om barnel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i denna
lag om barns förvärv och föriust av svenskl medborgarskap med anledning av att
barnets fader eller moder förvärvar eller föriorar sådani medborgarskap
gäller i fråga om adoptivbarn endast om barnet också är adoptivfaderns eller
adoptivmoderns barn / eller uiom äklenskap.

Bestämmelserna i denna lag
om bams förvärv och föriust av svenskt medborgarskap med anledning av att
barnets fader eller moder förvärvar eller föriorar sådani medborgarskap
gäller i fråga om adoptivbarn endast om bamet också är adoptivfaderns eller
adoptivmoderns biologiska barn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976,

'Senaste
lydelse 1971:881,

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Förslag till

Lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680)

Härigenom
föreskrives att 7 och 8 SS religionsfrihetslagen skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn / äktenskap inträder vid fö- Barn inträder vid födelsen i svens-

delsen i svenska kyrkan, om båda ka kyrkan, om
föräldrarna äro gifta

föräldrarna tillhöra kyrkan. med varandra och båda \\\\höra svens-

ka kyrkan. Vad nu sagts skall även gälla, då endast den
ene av föräldrarna tillhör kyrkan; dock skall barnet i sådant fall icke anses
hava inträtt i kyrkan, om föräldrarna eller, då vårdnaden ej tillkommer dem
gemensamt, den som har vårdnaden inom sex veckor från barnets födelse till
pastor i den församling, där barnet skall kyrkobokföras, anmäler alt barnel
icke skall tillhöra kyrkan. Hava föräldrama, i fall som nu sagts, före
äktenskapels ingående eller eljest före barnets födelse skriftligen med vittnen
överenskommit alt barnet icke skall tillhöra kyrkan, må en av dem, ulan hinder
av att även den andra har del i vårdnaden, göra sådan anmälan.

År
modern Icke gift vid barnets födelse inträder barnel vid födelsen i svenska
kyrkan, om modern tillhör kyrkan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn
uiom äktenskap inträder vid födelsen I svenska kyrkan, om modern tillhör
kyrkan.

Barn,
som icke enligt 7 if har inträtt i svenska kyrkan och vars föräldrar ingå
äktenskap med varandra efter barnets födelse men Innan barnel fyllt tolv år,
inträder i kyrkan vid föräldrarnas giftermål, om en av föräldrarna tUlhör
kyrkan; dock skall barnet icke anses ha inträtt i kyrkan, om föräldrarna
eller, då vårdnaden ej tUlkommer dem gemensamt, den som har vårdnaden inom sex
veckor från äktenskapets ingående tiU pastor i den församling, där barnet är
kyrkobok-föri, anmäler an barnel Icke skall tillhöra kyrkan.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 237

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Erhåller barn, som icke enligt första stycket inträtt i
kyrkan, innan detfyUt tolv år äktenskaplig börd genom att föräldrarna ingå
äklenskap med varandra och tillhör en av föräldrarna kyrkan, inträder barnet i
kyrkan vid föräldrarnas giftermål; dock skaU barnel icke anses hava inträtt i
kyrkan, om föräldrarna eller, då vårdnaden ej tillkommer dem gemensamt, den som
har vårdnaden inom sex veckor från äktenskapets ingående tiU pastor i den
föisamling, där barnet är kyrkobokfört, anmäler att barnet icke skaU tillhöra
kyrkan.

Denna lag träder i kraft den

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:642) angående blodundersökning m. m. i
mål om äktenskaplig börd eller vid utredning av faderskapet till harn utom
äktenskap

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1958:642) angående blodundersökning m. m, i mål
om äktenskaplig börd eller vid utredning av faderskapet till bam utom
äktenskap'

dels
alt 7 S skall upphöra att gälla,

dels alt rubriken
lill lagen samt 1, 5 och 6 SS skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag angående
blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning av
faderskapet till barn utom äktenskap

Lag angående
blodundersökning m. m. vid utredning av faderskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
mål om äktenskaplig börd eller om faderskapet tiU barn utom äklenskap äger
rätten, därdet yrkas av part eller eljest finnes erforderiigt, förordna att
blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper, som
kan ske ulan nämnvärt men, skall äga mm med avseende å modern och barnel
ävensom, såvitt angår mål om äktenskaplig börd, mannen i äktenskapel och, i
mål om faderskapet till barn utom äklenskap, man mot vilken talan föres. Förekommer
anledning lill antagande, alt annan haft samlag med modem å lid, då bamet kan
vara avlat, må förordnande om undersökning avse jämväl honom.

Innan förordnande
meddelas, skajl förordnandet skulle avse.

I
mål om faderskap enligt föräldrabalken äger rätten, där det yrkas av part
eller eljest finnes erforderiigt, förordna att blodundersökning eller annan
undersökning rörande ärftliga egenskaper, som kan ske utan nämnvärt men, skall
äga rum med avseende på modern och barnel saml, såvitt angår mål om förklaring
an viss man ej ärfader, mannen i äktenskapet och, i mål om faslslällande av
faderskap, man mot vilken lalan föres. Förekommer anledning till antagande,
att annan haft sarnlag med modern på tid, dä barnel kan vara avlat,/flV
förordnande om undersökning avse jämväl honom,

ijl
tillfälle att yttra sig lämnas den som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1969:619,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har blodundersökning eller
annan undersökning rörande ärftliga egenskaper utförts på anmodan av barnavårdsnämnd
för utredning av faderskapet till barn utom äktenskap, skall nämnden ersätta
kostnad som avses i 4 S-

Har blodundersökning eller
annan undersökning rörande ärftliga egenskaper utförts på anmodan av barnavårdsnämnd
för utredning av faderskapet till barn, skall nämnden ersätta kostnad som
avses i 4 S-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föres talan om faderskapet
lill barn utom äktenskap, äger 18 kap, 13 S rättegångsbalken motsvarande
tillämpning i fråga om parts skyldighet att återgälda barnavårdsnämnd

Föres talan om
fastställande av faderskapet till bam, äger 18 kap. 13 § rättegångsbalken
motsvarande till-lämpning i fråga om parts skyldighet att återgälda
barnavårdsnämnd kostnad som ersatts enligt 5 S-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976,

'Senaste lydelse 1973:804, 'Senaste lydelse 1969:619,

s. 240 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 240

5
Förslag till

Lag
om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom
föreskrives att 12 S barnavårdslagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12
S'

Om
kommunfullmäktige så bestämma, äger barnavårdsnämnden uppdraga åt särskild
avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i nämnden, eller åt
ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen att på nämndens vägnar
avgöra vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i
fullmäktiges beslut. Nämnden må dock icke annoriedes än genom samfällt beslul

1. utdöma förelagt vite,

2. vidtaga åtgärd enligt 26 S, 2, 3 eller 4 eller
enligt 29 eller 30 § eller göra framställning om intagning i ungdomsvårdsskola,

3. meddela beslul som avses i 46 S andra slycket,
tillstånd eller förhandsbesked som avses i 47 S eller förbud som avses i 50
eller 51 S,

4. fullgöra vad som ankommer på 4.
fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt föräldrabalken i and- nämnden
enligt 2 kap. 7 if, 4 kap. 6 ra avseenden än som sägs i 3 kap. 2 el- och 10
ifif, 6 kap. 9 och 10 ifif, 7 kap. ler 4 if, 7 kap. 2 eller 7 if, om avtalet ej
7 if, om avtalet innefattar åtagande att innefattar åtagande all utge engångs-
utge engångsbelopp, samt 20 kap. 6 if belopp, eller 20 kap. 11 if. enligt 5 if
föräldrabalken. enligt 5S lagen lagen (1969:618) om fastställande av (1947:529)
om allmänna barnbidrag faderskapet UU barn utom äklenskap, eller enligt 9, 11
eller 18 S lagen enligt 5S lagen (1947:529) om all- (1964:143) om
bidragsförskott eller manna barnbidrag eller enligl 9, II

eller
18 S lagen (1964:143) om bidragsförskott eller

5. göra
framslällning eller avgiva yttrande till kommunfullmäktige.

Beslut som fattals på grund av uppdrag enligt första stycket skall anmälas

vid
nämndens nästa sammanträde.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1976.

Senaste
lydelse 1973:808,

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Förslag till

Lag om ändring i namnlagen (1963:521)

Härigenom
föreskrives att 1,2 och 15 SS namnlagen (1963:521) skall ha följande lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Barn i äktenskap förvärvar vid födelsen faderns
släktnamn.

Barn under aderton år, som erhåller äktenskaplig börd
genom all föräldrarna ingå äklenskap med varandra, fönänar dänid faderns
släktnamn. Får barn äkienskaplig börd sedan del fyllt aderton år, äger barnet
genom anmälan hos pastor antaga faderns släktnamn.

Barn i
äktenskap, som eJfylU ader

ton år, må genom anmälan hos pastor

antaga del släktnamn modern hade

som ogift, såframt rätten funnU namn

bytet vara förenligt med barnets

bästa. Har barn i äktenskapfylli ader

ton dr må barnel, om särskilda skäl

äro därtill, efter ansökan hos namn

myndigheten erhålla släktnamn som

nu sagts. 2

Barn utom äklenskap fönänar vid födelsen moderns
släktnamn. Harmo-

' Senaste lydelse 1969:622,

1

Föreslagen lydelse

S

I fall som avses i I kap. 1 § försia stycket
föräldrabalken förvärvar barn vid födelsen faderns släktnamn, /öv-riga faU
fönänar barn vid födelsen moderns släktnamn. Har modern förvånat sitt namn
genom vigsel eller genom anmälan som avses i 6 if andra slycketfår barnet genom
anmälan hos pastor antaga det släktnamn modern hade som ogift.

Har barn fönänai moderns släktnamn enligt I if och ingå
föräldrarna

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Riksdagen 1976. I saml. Nr 170

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

dern fönärvat sitt namn genom vigsel eller genom anmälan
som avses i 6 if andra styckei, må barnet genom anmälan hos pastor antaga det
släktnamn modern hade som ogift.

Barn utom äklenskap må genom anmälan hos pastor antaga
faderns släktnamn.

15

Förklaras någon icke hava äktenskaplig börd oeh har hans
moder annal släktnamn än mannen, förlorar han dennes släktnamn och fönänar i
stället moderns släktnamn. Om synnerliga skäl äro därtiU, må dock rätlen
tillåla att han behäller mannens namn.

Föreslagen lyddse

äklenskap med varandra, förvånar barnel dänid faderns
släktnamn, om barnel är under aderton år.

1 annat fall än som avses i första stycket får barn som
enligt I if har förvånat moderns släktnamn antaga faderns släktnamn genom
anmälan hos pastor.

Har barn fönänai faderns släktnamn enligl I § eller
enligt första eller andra styckei ovan, får barnet genom anmälan hos pastor
antaga del släktnamn modern hade som ogift, om rällen funnii namnbytet vara
förenligt med barnets bäsla och barnet är under aderton år. Har barnet fyUt
aderton år får barnet, om särskilda skäl föreligga, efter ansökan hos namnmyndigheten
erhåUa moderns släktnamn som ogift.

S'

Förklarar domstol an viss man Icke är läder UU barn och
har barnet dessförinnan fönärvat mannens släktnamn enligt I if eller 2 if
första stycket första punkten, förlorar barnel mannens släktnamn, om modern
har annat släktnamn. 1 stället fönärvar barnet moderns släktnamn. FöreUgga
synnerliga skäl./oVdock rätten tillåta all barnel behåller mannens namn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

'Senaste lydelse 1973:657.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 243

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna
underhållsbidrag

Härigenom
föreskrives att 1 och 2 SS lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för
utgivna underhällsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Den
som pä grund av förordnande Den som pä grund av förordnande enligl 20 A:a/7./2s
föräldrabalken ul- enligt 7 kap. 13 if föräldrabalken / givit underhållsbidrag
till barn utom mål om faderskap utgivit underhålls-äkienskap eller till bamets
moder har bidrag till barn eller till barnels morän att av allmänna medel
återfå vad der har rätt att av allmänna medel han utgivit, om domstolen genom
återfå vad han utgivit, om domstolen dom eller beslut som vunnit laga genom dom
eller beslul som vunnit kraft skilt målet från sig utan att laga kraft skilt
målet från sig utan mannen blivit underhållsskyldig, alt mannen blivit
underhållsskyldig.

Vad
som sägs i första stycket om rätt till ersättning av allmänna medel gäller
ocksä för det fall att underhållsbidrag utgivits på grund av att mannen i
skriftlig, av tvä personer bevittnad handling, som godkänts av barnavårdsnämnden,
åtagit sig att utge underhåll för tid, intill dess resultatet av blodundersökning
om faderskapet föreligger, och blodundersökningen visar att han icke kan vara
fader lill barnet. Är hans faderskap enligt blodundersökningen osannolikt, har
han rätt till ersättning för utgivna underhållsbidrag, såvida talan om
faderskapet icke väckes mot honom inom sex månader från del utlåtandet över
blodundersökningen förelåg. Oavsett resultatet av blodundersökningen föreligger
rätt till ersättning, om han genom lagakraftvunnen dom frials frän faderskapet
eller om annan man på grund av lagakraftvunnen dom eller erkännande är att anse
som fader till barnet.

Om
faderskapet lill bam utom äk- Om faderskapet lill barn fastställts

lenskap fastställts genom erkännan- genom erkännande och detta förklä

de och delta förklarats ogiltigt råts ogiltigt genom lagakraftvunnen

genom lagakraftvunnen dom, har dom, har mannen rätt att av allmän

mannen rätt alt av allmänna medel na medel återfå vad han enligt dom

återfå vad han enligt dom eller avtal eller avtal utgivit i underhållsbidrag

'Senaste
lydelse 1973:805,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande
lydelse

utgivit
i underhållsbidrag till barnet och modern. Detsamma gäller om faderskapet
fastställts genom dom och mannen efter anlitande av särskill rättsmedel friats
från faderskapet genom lagakraftvunnen dom.

244

Föreslagen
lydelse

till
barnel och modern. Detsamma gäller om faderskapet fastställts genom dom och
mannen efter anlitande av särskilt rättsmedel friats från faderskapet genom
lagakraftvunnen dom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976.

8
Förslag till

Lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom
föreskrives att 3 kap. 28 S studiestödslagen (1973:349)' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
kap,

År make ensam
vårdnadshavare för bam Ull vilket andra maken ej ärfader eller moder, skall
vid prövning av fråga om barnets rätt till studiehjälp andra makens inkomst
och förmögenhet beaktas i slällel för inkomst och förmögenhet hos den av
barnets föräldrar som är skild från vårdnaden.

28
S Har make under sin vårdnad barn / lidigare gifte eller utom äklenskap, skall
vid prövning av fråga om barnets räll till studiehjälp andra makens inkomst
och förmögenhet beaklas i stället för inkomst och förmögenhet hos den av
barnets föräldrar som är skild från vårdnaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976.

Lagen
omtryckt 1974:483.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2 De remitterade förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrives i fråga om föräldrabalken'

dels att 1-3 kap., 4 kap. 5 och 8 SS, 6 kap., 7 kap, 2, 4,
7 och 10 SS, 11 kap. 1 och 2 SS, 12 kap. 1 S, 20 kap., 21 kap. 12 S saml
rubrikerna lill 1-3 och 20 kap. skall ha nedan angivna lydelse.

f/e/satt
i balken skall införas nya paragrafer,4 kap. 9-11 SS, 7 kap. 11-14 SS, 10 kap.
9-17 SS, H kap. 12-17 SS samt 18 kap. 12 och 13 SS, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 kap.
Om barnets börd

1 kap.
Om faderskapet till barn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn,
som födes under äklenskap eller å sådan tid etter dess upplösning alt del kan
vara avlat dessförinnan, har äktenskaplig börd (barn äktenskap), såvida ej. i
den ord-ningsomsägsi2kap., förklarasatibarnet icke har sådan börd.

År vid
barns födelse modern gift. skall hennes make anses som barnets fäder.
Moisvarande gäller, om modern vid barnets födelse är änka och hennes make har
avlidit på sådan tid an barnel kan vara avlat dessförinnan.

Vad som
sagts i försia .stycket gäller ej, om rälten enligl 2 if förklarar att maken ej
är fader IiU barnel eller om annan man enligl 4 § erkänner läderskapei Ull
barnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Balken omtryckt 1974:1038.

2 Som nuvarande lydelse anges lydelse enligt 1974:1038.
som träder i kraft den januari 1976,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

246

opaginerad Kontrollera mot PDF

Faderskapet
UU barn som et har äktenskaplig börd (barn utom äktenskap) fastslå
lies enligl 3 kap.

Rätten skaU förklara att man som avses 11 if första
slycket ej är jäder Ull barnet, om

1.
del är
utrett alt modern har haft samlag med annan än mannen under tid då barnet kan
vara avlat och det med hänsyn Ull samUiga omsländigheler är sannoUkt all
barnet har avlats av den andre,

2.
det på
grund av barnels arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för
vissl all mannen et är barnets fader, eller

3.
barnet
har avlats före äktenskapet eller under det att makarna levde åtskilda och det
ei är sannoUkt an makarna har haft samlag med varandra under lid då barnel kan
vara avlat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn
utom äklenskap erhåller äktenskaplig börd. om föräldrarna ingå äktenskap med
varandra.

Föreligger
ej fall som avses i 1 if.törsta styckei eller har rällen meddelat förklaring
enligt 2 jf. lästslälles läderskapei genom erkännande eller dom. Skall moderns
make enligt I if första slycket anses som fader, kan genom erkännande av annan
man faslslällas att denne ärfader UU barnel.

Erkännande kan ske även före barnets lödelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4S

Erkännande av faderskap sker skriftligen och skall
beviitnas a v Ivå personer. Erkännandet skall skriftligen godkännas av
barnavårdsnämnden och av modern eller särskilt förordnad förmyndare för
barnel. Har barnel upp-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

247

Föreslagen lydelse

nån myndig ålder, skall erkännandet i stället godkännas av
barnet självt. Barnavårdsnämnden får lämna sill godkännande endast om det kan
antagas att mannen ärfader Ull barnel.

Avser
erkännande faderskapet Ull barn vartill moderns make enligt 1 if första stycket
skall anses som fäder, krävs utöver vad som anges i försia Slycket aUtId
godkännande av maken samt av modern.

Visas senare att den som har lämnat erkännande ej är fäder
till barnet, skall rälten förklara an erkännandet saknar verkan mot honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5S

Skall
faderskap fastställas genom dom. skall rätten förklara en man vara fäder, om
det är utrett att han har haft samlag med barnets moder under tid då barnel kan
vara avlat och del med hänsyn lill samtliga omsländigheler är sannolikt att
barnet har avlats av honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 kap.
Om talan angående äktenskaplig >)örd

2 kap.
Om barnavårdsnämnds medverkan vid fastställande av faderskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

V/Il
mannen vinna lörklaring, att barn som avses i 1 kap. 1 if icke har äkienskaplig
börd. skall han väcka talan mot barnet eller, om barnel avlidit, dess arvingar
inom tre år från det han fick kunskap om barnets födelse. Har mannen ej
varakiigt sammanbott med barnet, vare han dock ei föriustig sin talan förrän
ett år förfhilit från det att

Skall
ej enlig! 1 kap. I ff försia slyckel viss man anses som barns fader, åligger
det barnavårdsnämnden an sörja lör alt faderskapet till barnel fästställes, om
den som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd i riket eller vistas här eller
om i annat fall vårdnadshavaren begär det och barnel är svensk medborgare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse lalan, som grundats på att barnet har äkienskaplig börd, blivit väckt
mol mannen och han erhåUil del därav. Talan enligt första slycket må ej äga
rum, om mannen, sedan han fått kunskap om all modern haft samlag med annan
under lid, då barnet kan vara avlat, efter barnetsfödelse erkänt barnel såsom
sitt.

Föreslagen lydelse

Skall viss man enligt 1 kap. 1 § jörsta slyckel anses som
barns fader och är vårdnadshavare jör barnet kyrkobokförd i riket eller vistas
vårdnadshavare här eller är barnel svensk medborgare, skall
barnavårdsnämnden, om vårdnadshavare eller mannen begär del och det finnes
lämpligt, utreda vem som eljest kan vara fader lill barnet.

Talan mol barnavårdsnämnds beslul att icke påbörja
utredning enligl andra slycket föres hos länsstyrelsen genom besvär. Mot
länsstyrelsens beslut jöres lalan hos kammarrätten genom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ar
mannen död. och har han varken försuttit tid till talan enligt 1 ij eller efter
barnetsfödelse erkänt barnel såsom sill. må envar, som jämte eller näst efier
barnet är berättigad till an efter honom, väcka sådan lalan inom ell år från
det han erhållit kännedom om barnets födelse och om mannens död. Har mannen ej
varakiigt sammanbon med barnel. vare arvinge dock ej föriustig sin talan
förrän ett år fÖrjlullt från det att anspråk, som grundals på an barnel har
äkienskaplig börd. framslällls mol dödsboet. Efteriämnar den avlidne. Jämte
maka. arvingar som avses i 3 kap. 1 if äivdabalken. äge envar av dem sådan
rån.

Uppgifl
enligl 1 if åvilar barnavårdsnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om
barnet är kyrkobokförd. År vårdnadshavaren ej kyrkobokförd i riket, åvilar
uppgifien barnavårdsnämnden i den kommun där han vl.stas eller, om han el
vistas i riket, barnavårdsnämnden i Stockholm. Vad nu sagls om vårdnadshavare
gäller modern i faU då vårdnaden om barnet utövas gemensamt av henne och
hennes make.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ViU
barn som avses i I kap. 1 § vinna förklaring, alt det Icke har äktenskaplig
börd, äge barnel väcka lalan därom mol mannen eller, om han är död, hans

Andras
törhållande som anges i 2 if sedan barnavårdsnämnden inlett sin ulredning, är
nämnden ändock skyldig all slutföra sin uppgift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

arvingar. Efterlämnar mannen. Jämte maka, arvingar som
avses i 3 kap. 1 if ärvdabalken, skall talan, såvitt dessa angår, riktas mot
dem som då talan väckes äro närmast till arv.

Föreslagen lydelse

Barnavårdsnämnden kan fiyita över ärendel tUl
barnavårdsnämnden i annan kommun, om det skulle avseväri underlätta
uiredningen. Om sådani beslul skall den andra barnavårdsnämnden genast
underrättas.

Talan mot barnavårdsnämnds beslut enligl andra slyckel
löres hos länsstyrelsen genom be.svär. Mot länsstyrelsens beslut föres talan
hos kammarrätien genom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan
som avses i 1-3 §§ må ej bifallas, med mindre det är utrett, all modern haj)
samlag med annan än mannen och del måsle antagas all barnet avlats vid
samlaget, eller ock, på grund av barnets arvsanlag eller an -nan särskild
omständighet, det eljest kan hållas jör visst, an mannen ej är barnels läder.
.Ar barnel avlat lÖre äktenskapet eller under det makorna efter domstols
beslut eller eljest på grund av söndring levde ålskilda. må dock lalan
bifallas, såvida del ej göres sannolikt an makarna haft samlag med varandra å
Ud. då barnel kan vara avlat.

Barnavårdsnämnden
skall vid sin utredning inhämta upplysningar från modern och andra personer
som kunna lämna uppgifter av belydelse för uiredningen.

På nämndens begäran skall barnavårdsnämnden i annan
kommun lämna biträde vid utredningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5S

6S

Om låderskapsfrågan kan bedömas med tillräcklig .säkerhet
på grund av barnavårdsnämndens utredning, bör barnavårdsnämnden bereda den som
an tages vara ladcr Ull barnet tillfälle an erkänna faderskapet.

Barnavårdsnämnden bör verka för att blodundersökning äger
rum beträf-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

250

Föreslagen lydelse

fande modern, barnet och den som kan eller skall anses
vara fader till barnet, om denne begär del eller anledning finns UU antagande
att modern hqfl samlag med mer än en man under tid då barnel kan vara avlat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7S

Barnavårdsnämnden far lägga ned påbörjad utredning
angående faderskapet, om del

1.
visar
sig omöjligt all få erforderliga upplysningarför bedömning av
fä-derskapsfrågan.

2.
framstår
som utsiktslöst alt försöka få faderskapet faststäUt av domstol.

3.
föreligger
samtycke av modern eller särskilt förordnad förmyndare enligt 4 kap. 5 § UU
adoption av barnet, eller

4.
av
särskilda skäl finns anledning till antagande att förtsall ulredning eller
rättegång skulle vara till men för barnel efler utsätta modern för påfrestningar
som innebära fora for hennes p.sykiska hälsa.

Talan mol barnavårdsnämnds beslul an lägga nedpåböriad
faderskaps-utredning föres hos länsstyrelsen genom besvär. Mot länsstyrelsens
beslul föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Vid barnavårdsnämnden skaltföras protokoU över vad som
förekommer vid utredningen av belydelse för faderskapsfrågan. I protokollet
antecknas även sådana uppgifter som kunna ha betydelse för skyldigheten att
utge bidrag IiU barnets underhåU.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

251

Föreslagen lydelse

Utredningen bör bedrivas skyndsamt. I fall som avses i I
if första stycket skaU utredningen vara slutförd inom en år från barnels
födelse, om ej särskilda skäl föranleda annat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 kap. Om faderskapet till barn utom äktenskap

3 kap.
Vissa bestämmelser om rättegången i mål om faderskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mål om förklaring att viss man ej är fader

IS

opaginerad Kontrollera mot PDF

Faderskapet
till barn utom äktenskap fastslälles genom erkännande eller dom.

styckei skaU anses som fäder vinna förklaring enligt I
kap. 2 § alt han icke är fader UU barnet, skall han väcka lalan härom mol
barnel eller, om barnet har avlidit, dess arvingar.

År mannen död och har han icke varaktigt sammanbon med
barnet och heller icke efler barnets lödelse erkänt barnel som sin. kan var och
en som jämte eller näst efter barnet är berättigad Ull arv efter mannen väcka
lalan om alt mannen ej är fäder lill barnel. Efteriämnar den avlidne förulom
maka arvingar som avses i 3 kap. 1 if ärvdabalken. bar var och en av dem rätt
att väcka lalan. Rätt all väcka lalan enligt delta stycke föreligger dock ej.
om vid mannens död mer än ett år förtlutil från det att han fått del av talan
som har väckts mot honom pä den grund alt han är fäder IiU barnet.

Har anspråk, som grundas på an mannen ärfader tUl barnet,
framslällls moi mannens dödsbo, skall talan som avses i andra stycket väckas
inom ett år från det all anspråket framställdes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Erkännande
av faderskapet IiU barn utom äklenskap sker skriftligen. Erkännandet skall
bevittnas av två personer och skriftligen godkännas av barnavårdsnämnden samt
av modern eller .särskilt jörordnad jörmyndare för barnel. Har barnel uppnått
myndig ålder. skaU erkännandet I stället godkännas av barnet självi.
Erkännande kan ske även före barnels födelse.

Barnavårdsnämnden
får lämna sitt godkännande endasl om del kan an-lagas all mannen är fader UU
barnel.

Visas senare att mannen ej är fader lill barnel. skall
rälten förklara, all er-kännandel saknar verkan.

VUI
barn vinna förklaring enligt I kap. 2 § all viss man ej är dess fader, skall
barnel väcka lalan härom mot mannen eller, om han är död. hans arvingar.
Efterlämnar mannen förutom maka arvingar som avses 13 kap. I if ärvdabalken,
skall lalan, såvUi angår dessa, riktas mot dem som då talan väckes äro närmast
till arv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rällen
skall förklara en man vara fäder liU barn utom äklenskap. om del är utrett att
han hafi samlag med barnets moder under lid då barnel kan vara avlat och del
med hänsyn lill samtliga oinständigheler är sannolikt att barnet avlats av
honom.

Talan
som avses I 1 eller 2 får väckas vid rätten I den ort där barnel har sill
hemvist eller, om del har avlidit, vid den rätt som har all upplaga tvist om
arv etter barnet.

Finns ej annan behörig domstol, upplages målel av
Stockholms lingsrän.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det
åligger barnavårdsnämnden att sörja lör att faderskapet Ull barn utom äktenskap
jäslsiälles. om den som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd i riket eller
eljesi vistas här. Barnavårdsnämnden skall söria för att faderskapet lill
annal barn utom äklenskap fastslälles. om vårdnadshavaren begär det och barnet
är svensk medborgare.

.Ar
part i mål som avses i I eller 2 if underårig. får förmyndaren eller god man.
om sådan enligt 18 kap. skall förordnas, föra lalan for honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Närmare bestämmelser om förfarandet vid faslslällande av
faderskapet UU barn utom äktenskap i faU som avses i första stycket meddelas i
särskild lag.

Föreslagen lydelse

Modern skaU höras I målel, om det kan ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mål
om fastställande av faderskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgiften
att sörja for att barnets börd fasisiälles åvilar barnavårdsnämnden i den
kommun där den som har vårdnaden om barnel är kyrkobokförd. År vårdnadshavaren
ej kyrkobokförd i riket, åvilar uppgiften barnavårdsnämnden i den kommun där
han vistas eller, om han ej vistas I riket, barnavårdsnämnden i Stockholm.

I mål
om faslslällande av faderskap föres barnets talan I faU som avses 12 kap. 1 if
av barnavårdsnämnden. Har modern vårdnaden om barnet, får hon alllid föra
barnels talan, även om hon ei har uppnått myndig ålder. Talan får vidare alUid
föras av särskiU förordnad förmyndare för barnel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inträder
ändring i förhållande som anges i 5 § sedan barnavårdsnämnden inlett utredning
lör att få barnets börd faststäUd. är nämnden ändock skyldig att shii/Öra
uiredningen.

Barnavårdsnämnden kan lörordna att ärendel skaU
överfiyttas lUI barnavårdsnämnden i annan kommun, om del skulle avseväri
underlätta uiredningen. Om sådant beslut skall den andra barnavårdsnämnden
ofördröfil-gen underrättas.

Talan mol barnavårdsnämnds beslut enligt andra stycket
föres hos länsstyrelsen genom besvär. Mot länsstyrelsens beslul löres lalan hos
kammarrätten genom besvär.

Talan
om fastställande av faderskap föres mol den man eller de män som skäligen kunna
komma i fråga som fader tiU barnet. I avliden mans ställe stämmas de arvingar
lill den döde som anges i 2 if.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

254

opaginerad Kontrollera mot PDF

7S

I faU då barnavårdsnämnd har all sörja för all faderskap
fastställes väckes talan vid rätten i den ort där barnavårdsnämnden finns.
Rällen kan fiytta över målel lill annan domstol, om del skulle avseväri
underlätta handläggningen av målet.

I andra läll än som avses i törsta stycketfår talan om
faslslällande av faderskap väckas vid rällen i den ort där mannen etter, om
lalan jÖres mot fiera män. en av dem har sin hemvist. År man som här avses död.
lår lalan väckas vid den rätt där dödsboet efter honom svarar. Finns ej annan
behörig domsiol, upplages målet av Stockholms tingsrätt.

IfaU som avses i 16 if väckes talan om fastställande av
faderskap vid den räll där lalan som avses i 1 kap. 2 if är anhängig.

År mål om fastställande av faderskap anhängigt kan frågan
om faderskapet till barnel prövas endasl i del målel.

Talan får ej prövas slutligt jöre barnets födelse.

9S

På ansökan av svarande skall rällen inlärda slämning på
man. som ej redan är instämd i målet, och pröva om mannen är läder lill
barnel. Om sådan ansökan gäller i tillämpliga delar vad som är löreskrivet om
stämningsansökan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

255'

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 S

/ samband med att barnavårdsnämnden väcker talan skall
protokollet över nämndens utredning ges in tUl rånen. Väckes talan av annan
och har barnavårdsnämnden gjon utredning i frågan, skall rällen inlördra barnavårdsnämndens
protokoU.

Svarande skall delges protokoUet I samband med stämningen.

Rätten kan förelägga barnavårdsnämnden att JLillsländiga
utredningen om läderskapei.

11

Var och en som kan föra lalan på barnets vägnar skall
beredas tUlfälle alt ytlra sig i målet.

Rälten skall se Ull alt frågan om faderskapet IlU barnet
blir lUfböriigen utredd.

Vittnesförhör får ej äga rum i syfte att styrka att
vitinel har haft samlag med modern under lid då barnel kan antagas vara avlat.

13

Återkallas talan mot en av flera män. får målel avskrivas
i den delen endast om alla samtycka. Avser återkallelse den som har stämts
enligt 9 i), krävs samtycke även från barnet.

Samtidigt med an målet avskrives i viss del skall rälten
fålla beslut om rättegångskostnaden i den delen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

256

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

I faU då barnavårdsnämnd för talan om fastställande av
faderskap gälla i fråga om rättegångskostnad andra och tredje styckena i
slällel jör 18 kap. 1-7 ifif rättegångsbalken.

Part skall bära sin rättegångskostnad. Oberoende av
utgången i målel kan dock svarande jörpUktas att hell eller delvis ersälla
annan part dennes rättegångskosinad. om han harförfarii på säll som avses i 18
kap. 3 eller 6 § räiiegångsbalken eller om annars särskilda skäl föreligga.

Har parts siälllörelrädare, ombud eller biträde lörfaril
på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 if rättegångsbalken, kan han förpliktas
ersälla kosinad som därigenom vållats annan part. oavsett om huvudmannen kan
anses som vinnande part eller ej. Rällen kan beslula härom även ulan yrkande.

15 S

Fullföljes lalan. skall den högre rällen pröva
låderskapsfrågan I hela dess vidd. Erinran härom skaU inlagas i löreläggande
an Inkomma med genmä-le. .

Finner högre rätt att någon som icke är pan i målet
skäligen kan komma i fråga som läder Ull barnet, skall domen på yrkande av
pari undanröjas och målel i dess helhei visas åter IiU den domsiol som lörsi
har dömt i målel.

Bestämmelserna I 11-13 ifif äga motsvarande tillämpning
vid målets handläggning I högre rätt. I fall då barnavårdsnämnd för talan äga
även 10 Iredje Slycket och 14 motsvarande lill-lämpning I högre rätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förening av mål

257

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 S

Har talan som avses i 1 kap. 2 if anhängiggjorts, får till
gemensam handläggning med sådan lalan väckas lalan om fastställande av an annan
man än som avses i 1 kap. 1 § första stycket är barneisfader.

4 kap.

5S

Utan eget samtycke må den som fyllt tolv år ej adopteras;
dock må, ulan hinder av att samtycke ej föreligger, adoption ske av den som är
under sexton år, därest del kan antagas lända honom till skada att han
tillfrågas.

Den
som ej fyllt aderton år må ej adopteras utan föräldrarnas samtycke. Modems
samtycke skall hava lämnats sedan hon hunnit tillräckligt återhämta sig efter
nedkomsten. Vid adoption av adoptivbarn skall i stället inhämias samtycke av
adoptanten eller, om make adopterat andre makens barn, av makarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Samtycke
fordras ej av den som är sinnessjuk, sinnesslö, ulan del i vårdnaden eller å
okänd ort. Är sådant fall för handen beträffande envar av dem som enligt
andra stycket skall samtycka lill adoptionen, skall i stället samtycke inhämtas
frän barnels förmyndare.

Samtycke
enligt andra stycket fordras ej av den som är sinnessjuk, sinnesslö, ulan del
i vårdnaden eller å okänd ort. Är sådani fall för handen beiräffande envar av
dem som enligt andra stycket skall samtycka lill adoptionen, skall i stället
samtycke inhämias frän barnels förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
som är förklarad omyndig mä ej adopteras utan förmyndares samtycke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
lillämpning av bestämmelse i lag eller annan författning som tilllägger
släktskap eller svågeriag rättslig betydelse skall adoptivbarn anses som
adoptantens barn / äktenskap och icke som bam till sina biologiska föräldrar.
Har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn, skall

Vid
tillämpning av beslämmelse i lag ellerannan författning som tilllägger
släktskap eller svågeriag rättslig betydelse skall adoptivbarn anses som
adoptantens barn och icke som barn lill sina biologiska föräldrar. Har make
adopterat andre makens barn eller adoptivbarn, skall dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 Riksdagen 1976. f saml. Nr 170

s. 258 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 258

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dock barnet anses som makarnas ge- barnet anses som
makarnas gemen-

mensamma. samma.

Första stycket gäller ej, om annat är särskilt föreskrivet
eller följer av rättsförhållandets natur.

9S

Laga domstol I ärende om antagande av adoptivbarn är
rätten i den ort där adoptanten har sitt hemvist. Finns ej behörig domstol
enligl vad nu har sagts, upplages ärendel av Stockholms lingsräit.

10 S

/ ärende om anlagande av adoptivbarn skall rällen inhämta
upplysningar om barnel och sökanden saml huruvida vederlag eller bidrag IiU
barnels underhåU är givet eller utfäst. Har barnet ej fylh aderton år. skaU
yttrande inhämtas från barnavårdsnämnden I den kommun där sökanden är
kykobokförd och från barnavårdsnämnden I den kommun där den som har vårdnaden
om barnel är kyrkobokförd.

Fader eller moder, vars samtycke till adoptionen ej
erfordras, skall ändock höras, om det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn
skall vad nu sagts I stället gälla adoptanten eller, om make adopterat andre
makens barn. var och en av makarna. Finns särskild förmyndare vars samtycke ej
erfordras. skaU även han höras.

Mol rättens beslul i ärende om antagande av adoptivbarn
får lalan fuU-följas av sökanden eller den som'skall höras i ärendel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn /
äktenskap står under föräldrarnas vårdnad enllgi vad nedan sägs till dess det
fyllt aderton år eller ingått äktenskap.

Barn slär
enligl detta kapitel under vårdnad av bägge eller den ene av sina föräldrar
eller av .särskUt förordnad förmyndare lill dess del fyllt aderton är eller
ingått äktenskap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föräldrarna
äro pliktiga all sörja för bamets person och att giva det sorgfällig
uppfostran. De skola tillse, att barnel erhåller uppehälle och utbildning
efter vad med hänsyn till föräldramas villkor och de tillgångar barnet kan äga
ävensom barnets anlag må finnas tillböriigt.

Vårdnadshavare
skall sörja för barnets person och giva del sorgfällig uppfostran. Del skall
dänid lillses att barnet erhåller uppehälle och utbildning efter vad som är
lillböiiigt med hänsyn till föräldrarnas villkor och de tillgångar barnel kan
äga samt barnets anlag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föräldrarna
skola utöva den uppsikt över barnet som är erforderiig med hänsyn till barnets
ålder och övriga omständigheter.

Vårdnadshavare
skall utöva den uppsikt över barnet som är erforderlig med hänsyn till barnets
ålder och övriga omständigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga
om verkan av avtal, som barnet slutit utan erforderiigt samtycke, stadgas i 9
kap.

Hava
föräldrarna låtit barnet taga tjänst eller annat arbeie, varigenom barnet
blivit i slånd att försörja sig, äge barnel, sedan det fyllt sexton år, själv
uppsäga avtalet ävensom sluta avtal om annat arbeie av liknande art.

Avtal, som
barnet slutit efter vad i första styckei sägs, äge föräldrarna häva, om det må
anses erforderligt med hänsyn till barnels uppfostran eller välfärd. Har
avtalet hävts, äge bamet ej därefter själv sluta arbetsavtal.

Har vårdnadshavare låtit barnet taga tjänst eller annat
arbete, varigenom barnel blivit i stånd alt försörja sig,./aV barnet, sedan
det fyllt sexton år, själv säga upp avtalet samt sluta avtal om annat arbete av
liknande art.

Vårdnadshavare
har rätt all häva avtal som barnet har slutit enligl första styckei, om det är
erforderligt med hänsyn till barnets uppfostran eller välfärd. Har avtalet
hävts, får barnet ej därefter själv sluta arbetsavtal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aren av
föräldrarna i följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak hindrad att deltaga
i beslut rörande vårdnaden, vilket icke utan olägenhet kan uppskjutas, utövas
bestämmanderätten av den andre. Denne må dock icke ensam fatta beslut av
ingripande betydelse för barnets framtid, med mindre barnets bästa
uppenbariigen kräver del.

Slår barn
under vårdnad av bägge föräldrarna,skaU vad som sägs i 2-4 if§ gälla
jöräldrarna i jörening. Aren av föräldrarna i följd av frånvaro, sjukdom eller
annan orsak hindrad alt dellaga i beslut rörande vårdnaden, vilket icke utan
olägenhet kan uppskjutas, utövas bestämmanderätten av den andre. Denne ./öV dock icke ensam fatta beslut av
ingripande betydelse för barnets framtid, med mindre barnels bäsla
uppenbarligen kräver del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gör en
av.föräldrarna sig skyldig UU grovt missbruk eller till grov försummelse vid
vårdnadens utövande, eller är han hemjållen åt missbruk av rusgivande medel,
eller jÖr han ett lastbart liv, eller är han till jöljd av frånvaro, sjukdom
eller annan orsak för längre tid förhindrad an deltaga i vårdnaden, äge rätten
på ansökan av den andre etter på anmälan av allmän åklagare eller
barnavårdsnämnd for-ordna, an vårdnaden skatI tillkomma allenast den andre.
Inträffar sådani fall Ifråga om bägge jöräldrarna, äge fälten överjlytta
vårdnaden å särskilt jörordnad jörmyndare.

Barnet
slår från födelsen under vårdnad av bägge föräldrarna, om dessa äro gifta med
varandra, och i annat falt av modern ensam. Ingå föräldrarna senare äktenskap
med varandra. Slår barnel från den tidpunkten under vårdnad av dem bägge. Vad
som nu sagts gäller till dess annat liar förordnats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Leva
jöräldrarna på grund av söndring åtskUda, har rätten på ansökan av endera att
förordna, vilken av dem skall hava vårdnaden om barnen eller, om ej alla
barnen böra stå under den enes vårdnad, huru de skola fördelas mellan
föräldrarna, Äro föräldrarna ense, give rätten sitt beslin i

Står barn under vårdnad av bägge föräldrarna och vilja de
eller en av dem att vårdnaden Icke längre skall tiUkomma dem gemensamt, har
rälten på ansökan av endera att förordna vem av dem som skall ha vårdnaden om
barnen eller, om ej alla barnen böra stå under den enes vårdnad, hur

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

överensstämmelse med vad de önska, såframt det ej är
uppenbart stridande mol barnens bästa; åsämjas de ei, bestämme rätlen efter
vad med tiänsyn UU barnens bästa finnes skäligt. Finnes med hänsyn till
barnens bäsla uppenbart, att ingendera av föräldrarna bör ulöva vårdnaden,
skall denna anförtros åt särskill förordnad förmyndare.

Dömes till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna, meddde
rätten tillika,/Ö/o/f//;ö/;(/c angående vårdnaden om barnen; och skaU dänid
vad i försia Slycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

de skola fördelas mellan föräldrarna. Äro föräldrarna
ense, skall rätten besluta i överensslämmelse med vad de önska, om det ej är
uppenbart stridande mot barnens bästa. / annat fall beslutar rätten efter vad
som finnes skäligt med hänsyn Ull barnens bästa. Finnes med hänsyn till barnens
bästa uppenbart alt ingendera av föräldrama bör utöva vårdnaden, skall denna
anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.

Dömes lill äktenskapsskillnad mellan
föräldrarna,5/cfl//rätten tillika lörordna angående vårdnaden om barnen. Hänid
äger första stycket moisvarande tillämpning med del tillägget att. om
föräldrarna äro ense härom och deras önskemål ei är uppenbart stridande mol
barnens bästa, domstolen skall förordna att vårdnaden skall tillkomma dem
gemensamt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dör en
av föräldrarna, tillkommer vårdnaden den andre. Åro bägge föräldrarna döda.
utövas vårdnaden av förmyndaren.

Står
barn under vårdnad av endasl den ene av föräldrarna, skall rätlen på ansökan av
den andre överföra vårdnaden till honom, om det finnes skäligt med hänsyn lill
barnets bästa. Åro föräldrarna ense alt vårdnaden skall överföras lill den
andre eller alt vårdnaden skall tUlkomma dem gemensamt, skall länen på ansökan
besluta I enlighel därmed, om del ej är uppenbart stridande mot barnets bästa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
vårdnaden enligt 7 if tillerkänts den ene av jöräldrarna. och inträ flor i
jråga om lionom jäU, varom i 6 if sägs, eller dör han, förordne rällen den
andre att utöva vårdnaden, såvida ej denna med hänsyn lill barnets bästa

Slår
barn under vårdnad av bägge föräldrarna och gör sig en av dem skyldig till
grovi missbruk eller grov försummelse vid vårdnadens utövande, skall rätten på
anmälan av barnavårdsnämnd lörordna an vårdnaden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

linnes böra anförtros ål särskill förordnad förmyndare.

Föreslagen lydelse

skall tillkomma endast den andre, om det ej är uppenbart
med hänsyn till barnets bäsla an vårdnaden bör anförtros åt särskill förordnad
förmyndare.

Slår
barn under vårdnad av endasl den ene av föräldrarna och inträffar i. fråga om
lionom sådan omsländighei som avses i första styckei, skaU rätten på anmälan av
barnavårdsnämnd förordna den andre all utöva vårdnaden, om det ej är uppenbart
med hänsyn UU barnets bäsla att vårdnaden bör anförtros åt särskilt jörordnad
förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fader
eller moder, som är skild från vårdnaden, må ej betagas tilllälle till umgänge
med barnet, med mindre särskilda omständigheter föranleda därllll. Nöjes han ej
med vad som härom bestämmes av den som har vårdnaden, skUje rällen dem
emellan.

Slår
barn under vårdnad av bägge föräldrarna och dör en av dem. tillkommer
vårdnaden den andre.

Slår barn under vårdnad av endasl den ene av jöräldrarna
och dör han, skall rälten på ansökan av den andre eller på anmälan av
barnavårdsnämnd förordna den andre all ulöva vårdnaden, om det ej är uppenbart
med hänsyn IiU barnets bäsla alt vårdnaden bör aiiförlros åt särskUl jörordnad
förmyndare.

Åro bägge jöräldrarna döda. utövas vårdnaden av
jörmyndaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II S

Fader eller moder som är skild från vårdnaden får ej
belagas lillfålle lill umgänge med barnet, med mindre särskilda omständigheter
jöraiUeda del. Nöjes han ej med vad som härom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

263

Föreslagen lydelse

bestämmes av den som har vårdnaden, skall rällen förordna
om umgäiig-esräll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn utom äktenskap slår under moderns vårdnad UU dess del
fyllt aderton år eller Ingått äktenskap. På ansökan av fadern skall dock rätten
överföra vårdnaden t Ul lionom, om det finnes skäligt med hänsyn tiU barnels
bästa. Åro föräldrarna ense, an vårdnaden skall överföras till fadern, skall
rätten på anmälan beslula i enlighet därmed, om del ej är uppenbart stridande
mol barnets bäsla.

Inträlfar i fråga om den av jöräldrarna som har vårdnaden
om barnet sådant fall som avses I 6 if eller dör han, skaU rätten på ansökan av
den andre eller på anmälan av allmän åklagare eller barnavårdsnämnd jörordna
den andre att ulöva vårdnaden, såvida 'ij denna med hänsyn UU barnets bästa
finnes böra anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.

Vad i 24 och 10 f§ stadgas med avseende på vårdnad om
barn i äktenskap skall äga motsvarande till-lämpning beträffande barn utom äktenskap.

Fråga
rörande vårdnad om barn upptages av rällen i den ort där vårdnadshavare har
sitt hemvist. Vad nu sagts ulgör dock ej hinder an upplaga jråga om vårdnad i
samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i törsta
slycket. upplages målet eller ärendel av Stockholms lings-

räit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utan
hinder av vad rälten besluili i .fråga som avses i detta kapitel äge rällen
annorlunda förordna därom, när väsenlligi ändrade förhållanden påkalla det.

I mål
eller ärende angående vårdnad om barn kan rälten jör tiden InliU dess laga
kraft ägande dom eller beslut löreligger förordna om vårdnaden efler vad som
finnes skäligt.

Förordnande enligl första styckei kan påyrkande meddelas
ulan huvudförhandling. Innan förordnande med-

s. 264 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 264

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

delas, skall moiparien beredas tillfdUe all yttra sig över
yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten när målel eller ärendel
avgöres, om åtgärden skall beslå.

Förordnande som nu nämnts går i verksiäUighei lika med
laga kraft ägande dom men kan när som helst återkaUas av rätten.

14 S

/ mål eller ärende angående vårdnad om barn gälla I jråga
om rättegångskostnad andra och tredje sivck-ena i stället för 18 kap. 1-7 ifif
rättegångsbalken.

Vardera parten skaU bära sin rättegångskostnad. Oberoende
av utgången i målet eller ärendet kan dock part förpliklas alt helt eller
delvis ersätta motparten dennes rätlegångs-kosinad. om han har förfarit på
sätl som avses i 18 kap. 3 eller 6 if rättegångsbalken eller om annars
särskilda skäl föreligga.

Skall part enligl andra slyckel helt eller delvis ersätta
motpartens rätte-gångskostnad och har partens siällfö-reträdare. ombud eller
biträde förfarii på sätl som avses i 18 kap. 3 eller 6 if rättegångsbalken och
därigenom vållat kostnaden eller del därav, kan han JörpUktas all Jämte parten
ersätta kostnaden. Rällen kan beslula härom även utan yrkande.

Första-tredfe styckena äga motsvarande tillämpning vid
målets eller ärendets handläggning i högre rätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

265

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
kostnaden för barnels underhåll tage envar av föräldrarna del efter sin
förmåga.

Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om bamet, skall beiala underhållsbidrag.
Tillkommer vårdnaden om barn i beslående äklenskap endasl den ene av
föräldrarna och leva de ej efter domstols beslut eller eljest på grund av
söndring åtskilda, gälle dock vad i 5 kap. giftermålsbalken stadgas.

Det
åligger barnavårdsnämnd, som enligt 3 kap. 4 § skall sörja för all faderskapet
lill barn utom äktenskap fastslälles, alt tillse att bamet tillförsäkras
underhåll.

1
kostnaden för bamets underhåll tager envar av föräldrarna del efler sin förmåga.

Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag,
.Aro föräldrarna gifta med varandra men tillkommer vårdnaden om barnet endasl
den ene av dem och leva de ej efter domstols beslut ellereljest
åtskilda,.i,'i7//f/ dock 5 kap, giftermålsbalken.

Del
åligger barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. 1 § skall sörja för att faderskapet
till barn fastslälles, att tillse alt bamet tillförsäkras underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad nu sagls medför ej
ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnets
föräldrar.

Har make under sin vårdnad
bam / tidigare gifte eller uiom äktenskap, vare andra maken jämte honom skyldig
att efter sin förmåga bidraga till barnels underhåll, så länge äktenskapet
består.

Har make under sin vårdnad
barn som ej är även andra makens barn. är andra maken jämte honom skyldig all
efter sin förmåga bidraga till barnets underhåll, så länge äktenskapet består.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avtal
angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgöre
ej hinder för den underhållsberälligade alt göra gällande rält till högre
underhållsbidrag.

Gäller
avtalet underhåll enligl 1 S

Avtal angående fullgörande
för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgöre] hinder för den
underhållsberälligade alt göra gällande rätt till högre underhållsbidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

till barn utom äklenskap. vare det dock bindande förden
underhållsberälligade, om avtalet slutits genom skriftlig, av tvä personer
bevittnad handling och godkänts av barnavårdsnämnden. Har modern vårdnaden om
barnet, äge hon sluta avtal som nu sagls, ändå att hon ej uppnätt myndig ålder.
Innefattar avtalet åtagande alt till barnets underhåll utgiva vissl belopp en
gång för alla, skall beloppet betalas till barnavårdsnämnden, och varde med
beloppet såförjarei som i 4 kap. 6 S sägs med avseende å där nämnt engångsbelopp.

Avtal angående underhällsbidrag till barn mo
slutas/flV?n'ä/före barnels födelse.

Föreslagen lydelse

lill barn vars föräldrar varken vid dess lödelse eUer
därefter har variiglfia med varandra, är det dock bindande för den
underhållsberälligade, om avtalet slutits genom skriftlig, av två personer
bevittnad handling och godkänts av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får
s\ula avtal som nu har angetts, även om vårdnadshavaren ej /jo/- uppnått myndig ålder. Innefattar
avtalet åtagande att till barnets underhåll utgiva visst belopp en gång för
alla, skall beloppet belalas lill barnavårdsnämnden, och skall med beloppet
så förfdras som i 4 kap. 6 S sägs med avseende på där nämnt engångsbelopp.

Avtal angående underhållsbidrag till barn kan slutas även
före bamets födelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fader till barn utom äklenskap vare skyldig, att efter vad
med hänsyn till hans och moderns villkor må anses skäligt, bidraga UU hennes
underhåU under sex veckor jöre och sex veckor efter nedkomsten. Vid beräknande
av detta underhållsbidrag skall hän.syn tagas Jämväl till de särskilda
kostnader som orsakas av förlossningen. Medför havandeskap eller amning eller
annan vård om barnel avsevärt hinder i moderns jönänsverksamliet. eller ådrager
tion sig sjukdom genom havandeskapet eller nedkomsten. må fadern kunna
förpliktas att bidraga till hennes underhåU under längre lid än nu sagls. dock
högst under fyra månader jöre och nio månader efter nedkomslen.

Dör fadern, äge modern räll alt av

Talan om underhåU lill barn upplages av rällen i den on
där svaranden har sill hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål
rörande faslslällande av läderskapei tUl barn. Har rällen all avgöra vilken av
jlera män som är jäder till barnel. får talan om underhållsbidrag ej prövas
slutligt innan låderskapsfrågan har avgiorts genom dom som vunnit laga kraft.

Försia stycket utgör ej hinder att upptaga fråga om
underhåll i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligl vad som sägs i lörsta
eller andra stycket, upplages målet av Stockholms tingsrätt.

s. 267 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 267

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

behållningen i boet, innan arvs- och lesianienisloner
utgå, erliålla del belopp som erfordras liU fiillgöraiide av
underhållsskyldigheten emot henne för liden efter dödsfallet.

Vad i första och andra styckena sägs om fadern skall, där
barnel födes dött eller havandeskapet avbrutits, i den mån det finnes skäligi
gäffa den som hqfl samlag med modern å tid då barnet kan vara avlat, om det
ejjramstår såsom osannolikt an lian är barnets fäder.

Vad i 7 § första stycket, andra stycket första punkten
saml tredje slycket ävensom 8 § är stadgat om avtal eller dom rörande underhåll
till barn utom äktenskap skall äga motsvarande tlU-lämpning med avseende å
underhåU, som enligt vad i jörevarande paragraf sägs tillkommer modern.

US

/ mål om underhäll Ull barn får vårdnadshavare föra talan
för barnet, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Å r särskild
lör myn -dåre förordnad för barnet, har han samma rätt att föra talan för
barnel. Åven barnavårdsnämnd som enligt 2 § tredje stycket skall tillse all
barnel Ulf-försäkras underhåU får föra sådan lalan. Var och en som kan fora talan
för barnet skall få tilllälle att yttra sig i målel.

Underhållsbidrag får beslämmas UU olika belopp för
särskUda delarav un-derhållsUden.

UnderhåU till barn får ej mot den underhållsskyldiges
bestridande bestämmas för lid efter del barnet ly Ut

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

268

opaginerad Kontrollera mot PDF

adenon år. Innan det kan tillförilillgen bedömas huruvida
underhållsskyldighet löreligger därefter.

12 S

/ mål om underhåU kan rälten för tiden IntiU dess laga
kraft ägande dom eller beslul föreligger förordnaom underhållet efter vad som
finnesskäligi. Skyldighet all utge bidrag får dock ef åläggas någon, om icke
sannolika skäl föreligga att han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåU
väckts i samband med mål om faststäUande av faderskap IlU barn. får förordnande
som nu nämntsej meddelas, om flera män äro instämda i målet.

Förordnande enligt första slyckel kan påyrkande meddelas
utan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skaU motparten beredas
tllllälle att yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar
rätten när målel avgöres. om ålgärden skall beslå.

Förordnande som nu nämnts går i verkställighet lika med
laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten.

13 S

Har någon genom skrifilig. av två personer bevUtnad
handling åtagit sig alt UU barn för vilket läderskapei skaU faslslällas utge
underhållsbidragjör lid intill dess resultatet av blodundersökning om
läderskapei löreligger. gäller i fråga om verkstälUghet på grund av handlingen
vad som är föreskiivei om verkställighet på grund av lörblndelse an utge
underhåU enligl denna balk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

269

Föreslagen lydelse

Beträflände åtagande enligt jörsta styckei skaU i övrigi i
tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan förtättning är föreskrivet
för faU då rällen enligt 12 if har meddelat förordnande om underhållsbidrag Ull
barn.

Om rätt all i vissa faU få ersättning av aUmänna medel jör
utgivna underhållsbidrag Unnas särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SkaU viss man enligl 1 kap. I if första styckei anses som
barns fader och föst-ställes sedan att annan man ärfader tUl barnet, har den
förstnämnde endasl om särskilda skäl föreligga rätt UU ersättning av den andre
for kostnader som han har haft för barnels försöri-ning.

10 kap.

9S

Ansökan alt någon skall förklaras omyndig skaU, då fråga
är om den som har uppnått myndig ålder, upptagas av rällen i den on där den som
avses med ansökningen har sitt hemvist. Finns ej behörig domstol enligt vad nu
har sagls. upplages målet av Stockholms tingsrätt.

Avser ansökningen all underårig skaU förbli omyndig, även
efter uppnådd myndighetsålder, hör målel till den rätt där förmynderskapel är
inskrivet eller, om Inskrivning icke ägl rum. till den rätt där inskrivning
skaU ske.

Ansökan om hävande av omyndighetsförklaring upplages av
den räll där

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

270

Föreslagen Ivdelse

förmynderskapet lör den omyndige är Inskrivet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 S

Ansökan om omyndighelslörklaring lår göras, förutom av den
som avses med ansökningen, av hans make och närmasle fränder så ock av
öveiför-myndarensamt, i fall som avses i 2 §, av förmyndaren.

Hävande av omyndighetsförklaring får sökas av den omyndige
själv, hans förmyndare eller öveijörmyndaren.

Har ansökan om omyndighelslörklaring gjorts av den, vars
försättande i omyndighet del är fråga om, eller har denne medgivit alt
omyndighetsförklaring meddelas, får rällen utan huvudförhandling omedelbari
företaga målet tiU avgörande.

I annal fall än som avses i försia stycket skall rällen
utlärda löreläggande för den. vars försättande i omyndighet det är fråga om.
an svara i målet. Angående sådant föreläggande gäller vad som är föreskrivet om
slämning.

Om den, varsförsältande i omyndighet del är fråga om,
uppenbarUgen ej förstår vad saken gäller eller skulle lida allvarUg skada av
att få del av ansökningen om omyndighetsförklaring, skall rätten förordna god
man varom sägs i 18 kap. att i målel företräda honom och bevaka hans räll. I
fråga om ersättning till sådan god man äga bestämmelserna i 13 if andra
stycket om ersättning till biträde moisvarande lill-lämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

271

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 S

Ansökan av den som försålts i omyndighet alt bli
förklarad myndig lår. om den finnes uppenbart ogntn-dad, avslås omedelbart ulan
huvudförhandling. Har ansökan om liävande av omyndighetsförklaring giorts
eller tiUstyrkts av såväl förmyndaren som överförmyndaren, får målet också
företagas IIU avgörande omedelbart ulan hu-viidförhandting. om förmyndarens eller
överförmyndarens inställelse ejjin-nes vara behövlig för målets utredning. I
annal fall än som avses i första Slycket skaUrätten utfärda föreläggande för
den som ansökningen avser, förmyndaren och överförmyndaren alt svara I målet,
alll i den mån de ej har giort eller lillslyrkl ansökningen. Angående sådani
föreläggande gäller vad som är föreskrivet om stämning.

13i

Har ansökan giorts att någon skall förklaras omyndig och
förefigger ej fätl som avses i 11 if iredje stycket, skall rätten förordna
biträde all bevaka hans rält i målet, om det ej är uppen-ban alt biträde ej
erfordras. Begär den som försatts i omyndighet an /Örklaras åter myndig, skall
rätiegångsbiiräde också förordnas, om det ej är uppenbart att biträde ej
erfordras.

Den som förordnais till rätiegångsbiträde har efter
rättens prövning rätt till skälig ersäUning av allmänna medel för arbete,
tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Ersättningen skall stanna på
statsverket, såvida ej motparten tiU den. för vilken rätiegångsbiiräde förordnats.finnes
böra åläggas att gottgöra statsverket kostnaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

272

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 S

Kan dom I mål om omyndighetsförklaring ej ges omedelbart,
får rätten, om dröjsmål uppenbariigen skulle medjöra fara jör den. vars
jörsättande I omyndighet det är fråga om eller för hans egendom, förordna att
han skall vara omyndigför liden IntiU dess målel avgöres av rätten. Förordnande
som nu nämnts får meddelas utan huviidjörhandling.

Innan förordnande enligt första Slyckel meddelas, skall om
det kan ske utan märklig tidsutdräkt. den, vars försätiande i omyndighet del är
fråga om, beredas tillfäUe an yttra sig. Förordnandet kan när som helst
återkallas av rätten.

15 S

Omyndighelslörklaring eller hävande av sådan lörklaring
får ske endasl om läkarintyg angående den berördes sinnestillstånd har
föreletts. Närmare beslämmelser om sådani intyg meddelas av regeringen.

16

Har den som förklarats omyndig blivit förklarad åter
myndig, lår talan mol domen fuUföljas av var och en som enligt 10 if är behörig
att föra lalan om hansförsättande i omyndighet, så ock av förmyndaren.

17 S

Dom varigenom någon förklarats omyndig samt förordnande
som avses i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

273

Föreslagen lydelse

14 if skaU ofördröjligen genom rättens försorg kungöras i
Post- och Inrikes Tidningar.

Har
dom, varigenom någon förklarats omyndig, blivit ändrad I högre rält genom dom
som vunnit laga kraft, eller har den som förklarats omyndig förklarats åter
myndig genom laga kraft ägande dom, eller har förordnande som avses i 14 §
återkallats eller i högre rätt upphävis, skall kungörelse därom ske enligt
försia slycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För underårigt barn / äktenskap vare föräldrarna
förmyndare. Dör en av föräldrarna, eller kan någon av dem enligt 4 S icke vafa
förmyndare, eller varder någon av dem entledigad från förmynderskapel- vocc den
andre barnets förmyndare,

Dömes UU äktenskapsskUlnad mellan föräldrarna, vare den
barnets förmyndare, som skall hava vårdnaden om del. Varder eljesi förordnat
att vårdnaden skaU tillkomma allenast den ene av föräldrarna, vare han ock
förmyndare.

För underårigt barn som står under vårdnad av bägge
jöräldrarna, äro föräldrama förmyndare. Dör en av föräldrarna eller kan någon
av dem enligl 4 S icke vara förmyndare, eller blir någon av dem entledigad
från förmynderskapet, är den andre barnets förmyndare.

För underårigt barn som står under

vårdnad av endast den ene av sina föräldrar, är denne
ensam förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2S

För
underårigt barn Utom äklenskap Ingår underårigt barn äklenskap. vare modern
förmyndare. Har vård- skall den som vidäklenskapeisingden-naden om barnet
tillaiUs fadern, vare de var förmyndare för barnet alltjämi

opaginerad Kontrollera mot PDF

han dess förmyndare.

vara
barnets förmyndare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Riksdagen 1976. I saml. Nr 170

s. 274 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 274

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 S

Fråga om förordnande av förmyndare för underårig upptages
av den rätt där förmynderskapel är inskrivet eller, om Inskrivning av
förmynderskapel icke ägl rum. av den rätt där Inskrivning skall ske.

Då någon som uppnåli myndig ålder förklaras omyndig, skall
förmyndare förordnas av den rätt där ansökningen om omyndighetsförklaring
gfordes. Erfordras ny förmyndare, skall sådan förordnas av den rätt där
förmynderskapet är inskrivet.

Fråga om entledigande av förmyndare upplages av den rätt
där förmynderskapel är inskiivel eller skall inskrivas.

13 S

/ ärende om förordnande av förmyndare skall rätten bereda
överförmyndaren tUlfälle att lämna förslag på person som är lämplig för
uppdraget

14 S

Ingen får jörordiias tiU förmyndare eller entledigas från
sådan befallning man alt ha fån lillfälle att yttra sig i ärendet.

15'

Kan slutligt beslul cjges omedelban i ärende om
förordnande av förmyndare, får rätten, om omedelbar vård er-förd ras om den
omyndiges angelägenheler. förordna förmyndare for liden

s. 275 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 275

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

intill dess ärendel avgöres av rätten.

Har i mål om omyndighetsförklaring rätten meddelat beslut
enligt 10 kap. 14 § om all den. vars försätiande i omyndighet del är fråga om.
skall vara omyndigför liden Iniill dess målet avgöres, skall rätten i där
angiven ordning lörordna förmyndare for honom för nämnda lid.

16:

Uppkommer fråga om förmyndares entledigande av orsak som
anges I 9 if och kan slutligt beslut ej ges omedelbart, får rätten, om
dröjsmål skulle medföra fåra för den omyndiges räll och bästa, jörordna om
förmyndarens skiljande från utövningen av förmyn-derskapet för liden inlUI dess
ärendel avgöres av rällen.

Innan beslut fattas om lörmynda-rens skiliande från
utövningen avjör-mynderskapel. skall, om del kan ske man märklig tidsutdräkt,
förmyndaren beredas lillfdUe alt yttra sig.

11'

Ansökan om jörmyndares förordnande eller entledigande jar
göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv, om
hanfyUi sexton år. samt av hans make och närmaste fränder. Förmyndare, som
gjort sig skyldig tiUförsummelse i vårdnaden om underårig, lår dessulom
entledigas på ansökan av barnavårdsnämnd. Fråga som avses i denna paragraf
skall rätten taga upp självmant, när anledning förekommer.

1 ärende som avses i första slycket

s. 276 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande
lydelse

276

Föreslagen
lydelse

skaU
rätten, när det rör omyndig som fyllt sexton år, bereda denne tUlfälle an yttra
sig. om det kan ske.

Mot
rät lens beslut i ärende som avses i lörsta slycketfår talan föras, förutom av
den som beslutet särskiU rör. av var och en som har rätt alt göra ansökan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12
kap, 1 S Förmynderskap för underårig skall inskrivas, då

1. särskild förmyndare förordnas för den underårige,

2. den underårige annoriedes än genom upptagande av
lån har förvärvat egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning och
som till sitt värde överstiger ett belopp moisvarande två gånger gällande
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. rätten
av annan särskild anledning finner att inskrivning bör ske.

Inskrivningen skall ske hos rätten Inskrivningen skall ske hos rätten

i den ort, där den som
utövar förmynderskapet har hemvist inom riket eller, om inskrivningen föranledes
av att fader eller moder som ensam utövat förmynderskapet avlidit, där denne
senast haft sådant hemvist. Hava föräldrar //// barn i äktenskap, som inöva
förmynderskapet gemensamt, skilda hemvist, skall inskrivningen ske där fadern
har hemvist eller, om den föranledes av fråga om modems entledigande från förmynderskapet,
där hon har hemvist. Finnes ej domstol som efter vad ovan stadgas är behörig
all verkställa inskrivningen, skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

i den ort, där den som
utövar förmynderskapel har hemvist inom riket eller, om inskrivningen föranledes
av alt fader eller moder som ensam utövat förmynderskapel avlidit, där denne
senast haft sådant hemvist. Utöva föräldrar förmynderskapet gemensamt och ha
de skilda hemvist, skall inskrivningen ske där fadern har hemvist eller, om den
föranledes av fråga om moderns entledigande från förmynderskapet,där hon har
hemvist. Finns ej domstol som enligl vad nu har sagls år behörig att verkställa
inskrivningen, skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse 18. kap.

277

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 S

Fråga om förordnande eller entledigande av god man som
avses i 1 eller 2 if upptages av den rätt där förmynderskapel för den omyndige
är inskrivet eller skaU inskrivas. SkaU förmynderskapet ei vara inskrivet,
avgöres frågan om behörig domstol med motsvarande tillämpning av 12 kap. 1 if
andra styckei.

Uppkommer vid ulredning av dödsbo fråga om jörordnande av
god man enligl 4 if. hör ärendel UU den rätt varunder boet lyder. Skall god
man eljest lörordnas enligl nämnda lagrum eller enligt 3 §. ankommer det på
rälten i den on där den för vilken god man förordnas har egendom eller eljest
behov av god man har yppat sig. Erfordras ny god man eller uppstår fråga om
entledigande av god man. upptages ärendet av den rätt där godmanskapel är inskrivet.

\3\

Beslämmelserna i 11 kap. 14-17 ifif om jörmyndare gälla i
tillämpliga delar i. fråga om god man. Hänid skola bestämmelserna i II kap. 17 if om omyndig, lians make
och närmasle fränder, då fråga är om godmanskap som avses i 3 eller 4 §, gälla
den, för vilken god man förordnats, saml dennes make oeh närmasle fränder. Då
fråga är om godmanskap JÖr omyndig, har även förmyndaren sådan behörighet som
anges i 11 kap. 17 if. 1 faU som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

278

Föreslagen lydelse

avses i 2 if jörsta styckei får dock jörmyndaren ej föra
talan mot rättens beslul.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vissa bestämmelser om rättegången

Mål och ärenden rörande äktenskaplig börd, adoption,
vårdnad och underhåll

Vissa
gemensamma bestämmelser om rättegången

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan
angående äkienskaplig börd I mål om faderskap, vårdnad, um-

må
väckas vid rätten I den ort. där barnel har sill hemvist, eller, om det avlidit,
vid den rält som har att upplaga tvist om arv eller barnet.

gängesräil. underhåll och omyndighetsförklaring eller
dess hävande äga 15 kap. 29 och 30 ifif giftermålsbalken motsvarande
tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.4r
part i mål som avses 11 if underårig, äge jörmyndaren eller god man, där sådan
enligt 18 kap. skall lörordnas. föra lalan för honom.

Modern
skall höras i målel. om det kan ske.

Vistas
den. mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd on. skaU hans rält i
saken bevakas av god man enligt 18 kap. Detsamma gäller, om han vistas på känd
ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kunna delges
honom eller han underiåter att ställa ombud for sig och särskilda skäl
föreligga att förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken
han har förordnais. i den mån det kan ske.

1 fråga om ersäitning lill god man som avses i försia
stycket gäller vad som föreskrives i 10 kap. 13 if om ersättning åt
rätiegångsbiträde.

Rättegångsbalkens bestämmelser om hämtning av part äga
motsvarande tillämpning på den som i annan egen-

s. 279 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 279

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skåp än vill ne eller sakkunnig skall höras i mål eller
ärende som avses i denna balk.

Då fråga är om omyndighetsförklaring, bör iakttagas an
förordnande om skyldighet att inställa sig personligen ei ges beträffande den
som avses med ansökningen, om inställelsen skulle kunna med/Öra men eller fåra
for honom.

3S

Ansökan om annan rättens åtgärd med avseende po
förmynderskap än förmyndares förordnande eller entledigande får, såvida fhiga
ej är om ärende enligt 9 kap. 2 a if, göras, förulom av överförmyndaren och
förmyndare, av den omyndige siälv. om han jyUt sexton år. sann av hans make
och närmasle fränder. Fråga som avses i denna paragraf skall rätten laga upp
siälvniant när anledning förekommer.

I ärende som avses i lörsta slycket skall rätten, när det
rör omyndig som fyllt sexton år. bereda denne tiltfdlle an yttra sig. om det
kan ske.

Mol rättens beslut i ärende som avses i försia slyckel
får talan foras, förutom av den som beslulel särskilt rör. av var och en som
har rätt att göra ansökan.

Mot beslul, varigenom det förelagts förmyndare att vid
vite fullgöra visst åliggande, får talan föras endast i samband med klagan över
rättens beslut om utdömande av vitet.

Överförmyndarens tillstånd till ålgärd beträffande
omyndigs egendom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

280

Föreslagen lydelse

får sökas endast av jörmyndaren. Mol överförmyndarens
beslul i sådant ärende och mol överförmyndareiis jörordnande. an förbehåll
enligt 15 kap. 9 if andra stycket ej skall gälla, får talan jöras endasl av
förmyndaren samt, såvida ärendel angår omhändertagande av egendom, varöver den
omyndige råder, eller återkallelse av förmyndarens eller överjörinyndarens
tillstånd för omyndig att driva näring, av den omyndige själv, om han jyllt
sexton år. Mot överförmyndarens beslut i fall som avses i 13 kap. 8 § tredje
styckei får lalan ej föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Laga
domstol I ärende om antagande av adoptivbarn vare rätten i den ort. där
adoptanten har sin hemvist.

Bestämmelserna
I 3 ocli 4 ifif om förmyndare och förmynderskap gälla i tillämpliga delar
beträflände god man och godmanskap. Hänid skola bestämmelserna om omyndig,
hans make och närmasle fränder. då fråga är om godmanskap som avses i 18 kap. 3
eller 4 §. gälla den. för vilken god man förordnats, samt dennes make och
närmasle fränder. Då fråga är om godmanskap för omyndig, har i ärende som avses
i 3 if även förmyndaren sådan behörighet som anges där.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I ärende
om antagande av adoptivbarn skall rätten inhämia upplysningar om barnel och
sökanden ävensom huruvida vederlag eller bidrag UU barnels underhåU är givet
eller utläst. Har barnet ej Ivlll aderton år. skaU yttrande inhämtas från
barnavårdsnämnden I

Talan
mot överförmyndarens beslut i ärende enligt denna balk föres skriftligen hos
rällen inom två veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse den kommun där sökanden är kyrko-boklörd
och från barnavårdsnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om barnel är
kyrkobokförd.

Fader
eller moder, vars samtycke Ull adoptionen ej erfordras, varde ändock hörd. där
del kan ske. Vid adoption av adoptivbarn skall vad nu sagts I stället gälla
adoptanten eller, om make adopterat andra makens barn. envar av makarna. Finnes
särskild förmyndare, vars samtycke ej erfordras, skall ock han höras.

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

7S

/ mål eller ärende, där öveijörmyndaren jön talan, får
rätten, när skäl föreligga, vid målets eller ärendets avgörande illlerkännq
överjönnyndaren ersättning av allmänna medel för det arbeie tian nedlagt på
målets eller ärendets utförande samt för nödiga utgifter. Rällen prövar också
huruvida ersättningen skatt återgäldas av överförmyndarens motpart eller
stanna på statsverket

Överförmyndaren
får anlita ombud i mål eller ärende där han för lalan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mol
rättens beslin i ärende om antagande av adoptivbarn må talan fullföljas av
sökanden eller den som skall höras i ärendet.

Beslut
eller dom. som i mål om omyndighetsförklaring eller i ärende om förmynderskap
eller godmanskap enligl denna balk meddelas av överför-nivndaren eller rällen.
länder tUl efierrälielse utan hinder av att talan föres däremoi. Vad som nu
har .sagts gäller ej dom. som innefdtiar hävande av omyndighetsförklaring,
eller rättens avgörande, varigenom avtal om sam-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

manlevnad i oskijiai bo häves eUer förmyndare eller god
man dömes lill utgivande av försuttet vile.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fråga rörande vårdnaden om barn upptages ov rätten i den
ort. där den som har vårdnaden om barnet har sitt hemvist.

Talan
angående underhåll lill barn upplages av rätten i den on. där svaranden har
sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med inåt rörande
faderskapet lill barn utom äk-tenskap. Angående lalan om underhåll enligt 7
kap. 10 if åi modern till barn utom äklenskap skall vad angående talan om
underhåll lill barnel är stadgat aga motsvarande tillämpning.

Vad i första och andra styckena stadgas utgör ej hinder
att upptaga jråga som där avses i samband med äk-tenskapsmdl.

I fråga
om mål eller ärende, där barnavårdsnämnd eller överförmyndare har län att Jöra
talan, skall 20 if lagen om införande ov nya rättegångsbalken äga motsvarande
lillämpning.

Försia
slyckel gäller ej mål om fastställande av faderskap eller underhåll UU barn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/ mål eller ärende som angår vårdnaden äge rätten att för
liden iniiil dess laga krafl ägande dom eller beslut föreligger förordna därom
efler vad som finnes skäligi.

Förordnande, varom i försia slycket sägs. må på yrkande
meddelas ulan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall tUlfälle att
yttra sig över yrkandet beredas motparten. Har förordnande meddelais. pröve
rälten när målet eller ärendel avgöres. om ålgärden skall beslå.

Förordnande, varom ovan sagts, gånge i verkställighet lika
med laga

I mål
eller ärende som avses i denna balk kan rätten, när det linnes lämpligt,
lörordna att förhandling skaU ske inom stängda dörrar.

s. 283 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kraft ägande dom men kan när som helst av rätten
återkallas.

11 S

/ mål om underhåU ull barn får mo- Mot beslut som underrätt har med-

dern. om hon har vårdnaden om bar- delat under
rällegången i Jråga. som net, föra Ullan för barnet, även om tion avses i 6
kap. 13 if, 7 kap. 12 if, 10 ej uppnått myndig ålder. År särskild kap. 14
if, 11 kap. 15 eller 16 if eller 18 jörmyndare lör barnel förordnad, har
kap. I3if. skall talan föras .särskilt, han samma rätt an fora talan för barnel.
I fäll som avses i 7 kap. 2 if tredje styckei får även barnavårdsnämnden föra
sådan talan. Var och en som kan föra talan för barnel skall få lillfälle att
yttra sig i målet.

UnderhåUsbidrag må bestämmas lift olika belopp för
.särskilda delar av underhållstiden.

UnderhåU till barn må ei mot den underhållsskyldiges
bestridande bestämmas för tid efier del barnel fyllt adenon år, innan det kan
tiUfÖrUiligen bedömas, huruvida underhåUsskyldighet föreligger därefter.

1 mål angående underhåU äge rätten Över hovrällens beslul i fråga som

att lör
liden iniill dess laga kraft ägan- avses i 11 ifjår talan ej föras.
Deisam-de dom eller beslul föreligger förordna mU gäller ärende som först
har hand-däroin efter vad som finnes skäligi. lagts av överförmyndaren.
Skytdighei alt utgiva bidrag må dock et åläggas någon, med mindre sannolika
skäl föreligga att han är bidragsskyldig.

I fråga om förordnande som här avses skall vad i 10 if
andra och tredje styckena stadgas äga motsvarande till- läinpning.

s. 284 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 284

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 kap.

Beslul enligt .detta kapitel som ej Länsrätten kan förordna an beslut

avser utdömande av vile eller ersätt- enligt detta kapitel som ej avser ut-

ning för parts kosinad länder ome- dömande av vile eller ersättning för

delbari lill efterrättelse, om ei annat parts kostnad skall lända till omedel-

förordnas, har efterrättelse.

1. Denna lag träder i kraft den I
januari 1977, då lagen (1969:618) om föstslällande av faderskapei lill barn
utom äktenskap skall upphöra att gälla,

2. De nya bestämmelsema om rält för
man som avses i I kap. I S försia slyckel all väcka lalan mol bam eller dess
arvingar enligl 3 kap. I S gäller utan hinder av att moisvarande räll all väcka
talan enligl de äldre bestämmelserna har försuttits.

3. Har arvinge till man som enligl
äldre bestämmelser skall anses som fader lill visst barn väckt lalan angående
barnets äktenskapliga börd och är målel anhängigt vid ikraftträdandet av denna
lag,skall lalan slulligt prövas ulan hinder av all moisvarande rält att föra
lalan ej föreligger enligt de nya bestämmelsema, I fråga om förutsättningarna
för bifall lill lalan gäller 1 kap. 2 S i dess nya lydelse,

4. 1 fråga om bam som har fölls före
utgången av år 1969 gäller beträffande barnavårdsnämndens skyldighel all sörja
för all faderskapei fastställes vad som före utgången av år 1969 var
föreskrivet om barnavårdsmans skyldighel i sådani avseende. Den nya
bestämmelsen i 3 kap. 6 S äger dock lillämpning även i sådant fall.

5. 1 mål om fastställande av faderskap
till barn kan lalan om barnets egenskap av trolovningsbarn enligl äldre rätt
upplagas till prövning, om barnet är föll före utgången av år 1969 eller den
uppgivne fadern har avlidit dessförinnan.

6. Är mål om underhällsbidrag enligl 7
kap, 10 S i dess äldre lydelse anhängigt vid ikraftträdandet av denna lag,
prövas lalan enligt äldre bestämmelser.

7. Har någon före ikraftträdandet enligl 20 S lagen
(1969:618) om fasl

slällande av faderskapei lill barn utom äklenskap skriftligen åtagit sig all

utge underhållsbidrag till moder lill bam utom äklenskap, gäller äldre be-

siämmeLser i fråga om verkställighet på grund av handlingen, 1 övrigi gäller

i fråga om sådani åtagande i tillämpliga delar vad som i lag eller annan

författning är föreskrivet för fall då rällen enligt 7 kap, 12 S föräldrabalken

i dess nya lydelse har meddelat förordnande om underhållsbidrag lill barn.

s. 285 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 285

2
Förslag till

Lag
om ändring i brottsbalken

Härigenom
föreskrives att 7 kap, 4 S brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

1 kap.

4S

Skiljer
någon obehörigen barn under femton år från den som har vårdnaden, dömes, om
det ej är brolt mot frihel, för egenmäktighet med barn lill böler eller
fängelse i högst sex månader.

Detsamma
skall gälla, om make Delsamma skall gälla.om/arfez-e/-

utan beaktansvärt skäl egenmäktigt ler moder utan beaktansvärt skäl

bortför bam under femton år, som egenmäktigt bortför barn under fem

står under båda makarnas vårdnad, lon år, som står under båda föiäld-

eWer om make eller annan, som skaW rårnas vårdnad, eller om den som

hava vårdnaden, obehörigen bemäk- skall hava vårdnaden obehörigen be-

ligar sig barnet och därigenom själv mäktigar sig barnel och därigenom

tager sig rätt, själv tager sig rätt.

Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1977.

3
Förslag till

Lag
om ändring i utsökningslagen (1877 nr 31 s. 1)

Härigenom
föreskrives all 54 a S utsökningslagen (1877 nr 31 s. I) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

54aS'

På
grund av skriftlig, av tvä personer bevittnad förbindelse får utmätning äga rum
för bidrag, som nägon enligt förbindelsen skolat uigiva lill fullgörande av
underhållsskyldighet jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken eller skolat eriägga
till barnavårdsnämnd säsom ersättning för barns vård jämlikt

'Senaste
lydelse 1968:623,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bamavårdslagen,
Beiräffande underhållsbidrag till make skall dock vad nu sagts ej äga
lillämpning, med mindre makama under den tid bidraget avser levde och
alltjämt leva åtskilda på grund av söndring eller efter hemskillnad.

Har bidrag som avses i
I mom. förfallit lill betalning lidigare än tre är innan ansökan gjordes, får
utmätning pä grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären påstår alt bidraget
guldils och invändningen ej kan med hänsyn till omständighetema i övrigi lämnas
ulan avseende. Vid tillämpning av vad nu sagls skall bidrag, varom sägs i 7
kap. 10 § föräldrabalken. icke anses föl fallel Ull betalning innan det blivU
genom förbindelsen till beloppet bestämt.

Har bidrag som avses i I
mom. förfallil till betalning lidigare än tre år innan ansökan gjordes, får
utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären påstår att bidraget guldils
och invändningen ej kan med hänsyn till omständighetema i övrigt lämnas utan
avseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
lalan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna förordna, att utmätning
på grund av förbindelsen tills vidare ej får äga rum.

Den
som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvudskrift lill
utmätningsmannen.

Denna
lag iräder i kraft den I januari 1977.

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar

Härigenom föreskrives
att 8S lagen (1924:322) om värd av omyndigs värdehandlingar skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse'

Föreslagen lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
den vård av omyndigs värdehandlingar, som enligt denna lag åligger banken, må
banken betinga sig en ärlig avgift, icke överstigande /' fråga om inhemska värdetiandtingar
tre kronor och utländska värdehandlingar två kronor för varje påbörjat tu-

iLydel.se enligt SFS
1974:1042,som iriider

För
den vård av omyndigs värdehandlingar, som enligl denna lag åligger hanken, får
banken betinga sig en åriig grundavgift, icke överstigande /iva kronor för
varje påbörjat tusental kronor av handlingarnas värde, samt därutöver en tilläggsavgifi

i
kraft den 1 januari 1976,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse sental kronor av handlingarnas värde. Hava underåriga syskon gemensam
förmyndare, skola syskonens värdehandlingar sammanräknas.

Föreslagen lydelse Icke överstigande tolv kronor dels for
varje vid avgifisperiodens börian inneliggande handling, post av ensartade
handlingar eller slutet konvolut, dels för varie deponering eller ullag under avglfisperioden
av sådana handlingar. Ha underåriga syskon gemensam förmyndare, skola syskonens
värdehandlingar sammanräknas.

Den avgift, varom i försia styckei sägs, innefattar ej ersäitning
för bankens särskilda utgifter lill följd av uppdraget, ej heller för ålgärd,
som banken efter särskilt avtal vidtagit.

För fordran å avgifi eller ersättning, varom ovan sägs, äge
banken innehålla vad av de nedsatta handlingama i värde svarar mol fordringen.
Banken äge ock för sådan fordran utlaga betalning av medel, som förden
omyndiges räkning uppburils av banken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977, Äldre beslämmelser
gäller dock fortfarande i fråga om sädan vård av omyndigs värdehandlingar som
har ägt rum före ikraftträdandet.

5 Förslag tiil

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrives
alt 4 S lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rälten
att uppbära allmänt barnbidrag för visst bam tillkommer, där barnet slår under
föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnels moder eller, om modern till följd av
frånvaro, sjukdom eller annan orsak är för längre lid förhindrad alt deltaga i
vårdnaden, barnets jäder samt i an-

Rätlen
alt uppbära allmänt barnbidrag för vissl barn tillkommer, där barnet slår
under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder eller, om föräldrarna
gjort anmälan härom till aUinän försäkringskassa, barnets fader. .Ar fader
eller moder som uppbär bidrog enligt vad nu har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1973:449,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

nai
läll den som har vårdnaden om bamet.

Föreslagen lydelse

sagts
lill följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad
att deltaga i vårdnaden, sAo// rälten att uppbära bidraget istället tiUkomma
den andre av jöräldrarna. Står barnet ej under föräldrarnas gemensamma
vårdnad, tillkommer rätten an uppbära bidraget den som har vårdnaden om bamet.

Allmän
försäkringskassa för på framställning av barnavårdsnämnd förordna all allmäni
barnbidrag för bam, som genom barnavårdsnämndens försorg placerats i enskilt
hem, skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnel placerats i enskilt
hem av annan än barnavårdsnämnd, för sådant förordnande meddelas på
framställning av den som enligt första stycket uppbär bidraget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I januari 1977.

6
Förslag till

Lag
om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

Härigenom
föreskrives i fråga om militärersättningsförordningen (1950:261)

dels
all rubriken och 7 S 3 mom, skall ha nedan angivna lydelse, dels alt ordel "förordning"
skall bytas ut mol "lag", dels alt i I S 2 mom. ordel
"krigsmakten" skall bytas ul mot "försvarsmakten", dels
all i 11 S 3 mom. ordet "Konungen" skall bytas ul mol "regeringen".

Föreslagen
lydelse Militärersättningslag

Nuvarande
lydelse

Fiirordning
om ersättninc i anled-ninp av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (niilitärer-sättningsförordning)

7 S

3
mom. Varje barn lill den avlidne 3 mom.' Varje barn lill den avlidne

äger
till och med den månad, under äger till och med den månad, under

vilken
del fyller nitton år, uppbära vilken det fyller nitton år, uppbära

livränta
med belopp, som motsvarar livränla med belopp, som motsvarar

'.Senaste Ivdelse 1971:897.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

en sjättedel av den avlidnes årliga ar-betsförljänst. Är barnel
efter sagda lidpunkt till följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att
själv försörja sig, skall livräntan utgå, så länge anledningen till den
bristande försörjningsförmågan fortfar, dock längst lill och med den månad, under
vilken barnet fyller tjuguett är. Livränta skall dock ej utgå //// barn utom
äktenskap, därest den avlidne enligt avtal som är bindande för barnet åtagit
sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla. Var den
avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl makens barn / tidigare
gifte eller utom äktenskap, såvida barnet stod under makens vårdnad; dock
skall livränta lill barn som nu nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet
genom hennes frånfälle kommer att sakna erforderligl underhåll.

Iöreslagen lydelse en sjättedel av den avlidnes ärliga
arbetsförtjänst. Är barnel eftersagda lidpunkt lill följd av sjukdom eller
annan dylik orsak ur stånd all själv försörja sig, skall livräntan ulgå, så
länge anledningen lill den bristande försörjningsförmågan fortfar, dock längst lill
och med den månad, under vilken barnel fyller ijuguell år, Livränla skall dock
ej ulgä, om den avlidne enligl avtal som är bindande för barnet ålagil sig all lill
dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas
jämväl makens barn, såvida barnel stod under makens vårdnad; dock skall
livränta lill barn som nu nämnls ej ulgå efter kvinna, med mindre barnel genom
hennes frånfälle kommer alt sakna erforderligl underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till militärersättningsförordningen,
skall hänvisningen i stället avse mililärersätlningslagen.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom
föreskrives alt 21 S lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varje barn
lill den avlidne äger lill och med den månad, under vilken det fyller nitton
år, uppbära livränla med belopp, som motsvarar en sjäi-

',Senaste lydelse 1971:882,

Varje barn
lill den avlidne äger lill och med den månad, under vilken del fyller nitlon
år, uppbära livränla med belopp, som motsvarar en själ-

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 Riksdagen 1976. I saml. Nr 170

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

ledel
av den avlidnes åriiga arbetsförtjänst. Är barnet efter sagda tidpunkt lill
följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd alt själv försörja sig,
skall livräntan utgä, så länge anledningen lill den bristande
försörjningsförmågan fortfar, dock längst till och med den månad, under vilken
barnet fyller tjuguett år. Livränla skall dock ej ulgå tiU barn uiom äktenskap,
därest den avlidne enligt avtal som är bindande för barnet, åtagit sig alt
till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla. Var den avlidne gift,
skall med eget barn likställas jämväl makens barn / tidigare gifie eller utom
äktenskap, såvida barnet stod under makens vårdnad; dock skall livränta lill
barn som nu nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle
kommer att sakna erforderligl underhåll.

Föreslagen
lydelse ledel av den avlidnes åriiga arbetsförtjänst. Är barnel efter sagda
lidpunkt till följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd all själv försörja
sig, skall livränian ulgå, så länge anledningen till den bristande
försörjningsförmågan fortfar, dock längst till och med den månad, under vilken
barnet fyller tjuguett år. Livränla skall dock ej utgä, om den avlidne enligt
avtal som är bindande för barnet ålagil sig all lill dess underhåll uigiva vissl
belopp en gång för alla.

Var den avlidne gift,
skall med eget barn likställas jämväl makens barn, såvida barnet stod under makens
vårdnad; dock skall livränta lill barn som nu nämnts ej utgå efter kvinna med
mindre barnel genom hennes frånfälle kommer all sakna erforderligt underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I januari 1977,

8
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1958:642) angående hlodundersökning m. m. i mål om
äktenskaplig börd eller vid utredning av faderskapet till barn utom äktenskap

Härigenom
föreskrives i fräga om lagen (1958:642) angående blodundersökning m, m, i mål
om äktenskaplig börd eller vid ulredning av faderskapei till barn utom
äktenskap'

dels
all 7 S skall upphöra all gälla,

dels
att rubriken till lagen samt 1, 5 och 6 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1969:619,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande
lydelse

Lag
angående blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning
av faderskapet till barn utom äktenskap

I

291

Föreslagen
lydelse

Lag
om blodundersökning m. m. vid utredning av faderskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

I mål om äktenskaplig börd
eller om faderskapet till barn utom äktenskap äger rätten, där del yrkas av
part eller eljest finnes erforderligt, förordna all blodundersökning eller
annan undersökning rörande ärftliga egenskaper, som kan ske utan nämnvärt
men, skall äga rum med avseende å modern och barnel ävensom, såvitt angår mäl
om äktenskaplig börd, mannen i äktenskapet och, i mål om faderskapet UU barn
utom äklenskap, man mol vilken talan föres. Förekommer anledning till
antagande, att annan haft samlag med modern J tid, då barnet kan vara avlat, må
förordnande om undersökning avse jäm väl honom.

Innan
förordnande meddelas, skall tilllälle all yttra sig lämnas den som förordnandet
skulle avse.

I mål om fqderskap enligl
3 kap. föräldrabalken kan rätten, där det yrkas av part eller eljest finnes
erforderligt, förordna alt blodundersökning eller annan undersökning rörande
ärftliga egenskaper, som kan ske ulan nämnvärt men, skall äga rum med avseende
på modern och barnet samt. såvitt angår mål om förklaring an viss man ej är
fader, mannen i äktenskapet och, i mäl om jäst-ställande av faderskap, man mot
vilken lalan föres. Förekommer anledning till antagande att annan haft samlag
med modern under tid då barnel kan vara avlat,./aV förordnande om undersökning
avse jämväl honom.

Innan
förordnande meddelas, skall den som förordnandei skulle avse beredas tillfäUe
att ytlra sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har blodundersökning eller
annan undersökning rörande ärftliga egenskaper utförts på anmodan av barnavårdsnämnd
för utredning av faderskapei lill barn uiom äklenskap. skall nämnden ersätta
kostnad som avses i 4 S-

Har blodundersökning eller
annan undersökning rörande ärftliga egenskaper utförts på anmodan av barnavårdsnämnd
för utredning av faderskap, skall nämnden ersätta kostnad som avses i 4 S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse 1973:804,

s. 292 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 292

Nuvarande
lydetse Föreslagen lydelse

6S

Föres
lalan om läderskapei UU barn Föres talan om faslslällande avjä-

iiiom
äklenskap, äger 18 kap. 13 S rät- derskap, äger 18 kap. 13 S rättegångs-

tegångsbalken
motsvarande tillämp- balken motsvarande tillämpning i

ning
i fräga om parts skyldighet att fråga om parts skyldighet all återgäl-

återgälda
barnavårdsnämnd kosinad da barnavårdsnämnd kosinad som

som
ersatts enligl 5 S- ersatts enligl 5 S-

Denna
lag träder i kraft den I januari 1977. Senaste lydelse 1969:619.

9
Förslag till

Lag
om ändring i bamavårdslagen (1960:97)

Härigenom
föreskrives alt 12 S barnavårdslagen (1960:97) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

12 S'

Om
kommunfullmäktige så bestämma, äger barnavårdsnämnden uppdraga åt särskild
avdelning, beslående av ledamölereller suppleanter i nämnden, eller ät ledamot
eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen all pånämndens vägnar avgöra
vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges beslul.
Nämnden mä dock icke annorledes än genom samfällt beslut

1. utdöma
förelagt vite,

2, vidtaga
åtgärd enligl 26 S, 2, 3 eller 4 eller enligl 29 eller 30 S eller

göra framslällning om intagning i ungdomsvårdsskola,

3. meddela
beslul som avses i 46 S andra slyckel, tillstånd eller förhands

besked som avses i 47 S eller förbud som avses i 50 eller 51 S,

4, fullgöra
vad som ankommer på 4, fullgöra vad som ankommer på

nämnden enligl föräldrabalken i nämnden enligl föräldrabalken i

andra avseenden än som sägs i 3 kap. andra avseenden än som sägs i / kap.

2 eller 4 §. 1 kap. 2 eller 7 S, om av- 4 ,\ 2 kap. 1 etter 7 f. 1 kap, 2 eller

talet ej innefattar åtagande att utge 7 S.om avtalet ej innefattar åtagande

'Senaste
lydelse 1973:808,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

engångsbelopp, el ler 20 Aa/;. 11 i. enligt 5 if lagen (1969:618)
om faslslällande av jäderskapei Ull barn utom äktenskap, enligt 5 S lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligl 9, II eller 18 S lagen (1964:143) om bidragsförskott eller

Föreslagen lydelse

SS lagen
(1964:143) om bi-

att utge engångsbelopp, eller 7 kap. 11 S, enligt 5 S
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligl 9,11 eller 18 S dragsförskotl
eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

5. göra framslällning eller avgiva yttrande lill
kommunfullmäktige. Beslut som fattats pågrund av uppdrag enligt första slycket
skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den I januari 1977,

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrives att 8 kap. 5S lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha
nedan angivna lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen
lydelse 8 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5S

Rätt
lill folkpension i form av barnpension tillkommer barn, vars fader eller moder
eller båda föräldrar avlidit och som icke fyllt aderton år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
avliden förälder enligl avtal, som är bindande för barn utom äklenskap. ålagil
sig alt lill dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla. föreligger rält
till barnpension endast i den män pensionen överstiger en livränta, som inköpts
eller kunnat inköpas åt bamet för engångsbeloppet.

Har
avliden förälder enligl avial som är bindande för barnet åtagit sig att lill
dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla, föreligger rätt lill
barnpension endasl i den mån pensionen överstiger en livränla, som inköpts
eller kunnat inköpas ål barnel för engångsbeloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag iräder i kraft den I januari 1977, ' Lagen
omtryckt 1973:908,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

294

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 Förslag till

Lag om ändring i namnlagen (1963:521)

Härigenom
föreskrives att I, 2, 15 och 37 SS namnlagen (1963:521) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn i äklenskap
förvärvar vid fö-delsen/arfe/vK släktnamn.

Barn under aderton år. som erhåUer äktenskaplig börd genom
att föräldrarna ingå äklenskap med varandra, förvärvar därvid faderns
släktnamn. Får barn äkienskaplig börd sedan det fyllt aderton år, äger barnel
genom anmälan hos pastor antaga faderns släktnamn.

Barn / äklenskap. som ei.tyUi aderton år, må genom
anmälan hos pastor antaga det släktnamn modem hade som ogift, såframt rätten
funnit namnbytet vara förenligt med barnets bästa. Har barn i äktenskap fyllt aderton
är må barnel, om särskilda skäl äro dänill. efter ansökan hos namnmyndigheten
erhålla släktnamn som nu sagts.

År vid barns födelse modern gift. förvärvar barnet vid
födelsen makens släktnamn, om del ej jöre barnels födelse liar lästställts att
annan än maken är fader tiU barnet. Moisvarande gäller, om modern vid barnels
födelse är änka och liennes make har avlidit på sådan tid all barnel kan vara
avlat dessförinnan.

Barn vars föräldrar ingå äktenskap med varandra förvärvar
därvid fadems släktnamn, om barnet är under aderton år. Ingå jöräldrarna äktenskap
sedan barnet fyllt aderton år,,/oV bamet genom anmälan hos pastor antaga fadems
släktnamn.

Barn, som har fönärvat släktnamn enligt första eller andra
styckei och som är under aderton år, får genom anmälan hos pastor antaga del
släktnamn modem hade som ogift, om rällen funnii namnbytet vara förenligt med
bamets bästa. Har barnet fyllt aderton år får barnel, om särskilda skäl
föreligga, efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla moderns släktnamn som ogifl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

295

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn utom
äktenskap förvärvar vid födelsen moderns släktnamn. Har modern förvärvat sitt
namn genom vigsel eller genom anmälan som avses i 6 S andra styckei, må barnel
genom anmälan hos pastor antaga del släktnamn modern hade som ogift.

Barn
mom äklenskap må genom anmälan hos pastor antaga jdderns släktnamn.

I annat
jall än som avses i 1 ) första styckei förvärvar barn vid födelsen moderns
släktnamn. Har modern förvärvat sill namn genom vigsel eller genom anmälan som
avses i 6 S andra slyckel,,/aV barnel genom anmälan hos pastor antaga det
släktnamn modem hade som ogift. Barnet jår också genom anmälan hos pastor
antaga faderns släktnamn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förklaras
någon icke hava äktenskaplig börd och har hans moder annat släktnamn än
mannen, förlorar han dennes släktnamn och förvärvar i stället moderns
släktnamn. Om synnerliga skäl äro därtUl, må dock rällen tillåta att han
behåller mannens namn.

Har barn förvänai
viss mans släktnamn enligt I ) första eller andra Slyckel och fastslälles att
mannen icke är fader UU barnel saml har barnets moderannatsläktnamn, föriorar öa/-/;ef/»(2««É'/;,s
släktnamn och förvärvar i stället moderns släktnamn. Förelig-,(,'flsynnerligaskäU/a/dock
rälten tilllåta all barnet behåller mannenssläktnamn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

37 S

Ansökan om förklaring alt namnbyte, som avses i I S tredje
slycket, 3 S andra styckei, 4, 5 eller 12 S, är förenligt med barnets bäsla
upplages av den rätt som har alt upptaga fråga rörande vårdnaden om barnet,

.Ansökan om räliens tillstånd enligt 15 > att ja
behålla släktnamn upptages av den rätt där målet om faderskap är anhängigt
eller, om sådant mål ej är anhängigt. av den rän som hor an upplaga jråga
rörande vårdnaden om barnet eller av rätten i den on där barnet har sitt
hemvist.

Denna lag träder i kraft den I januari 1977.

'Senaste lydelse 1969:622, -Senaste lydelse 1973:657,

s. 296 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 296

12 Förslag till

Lag om ändring i Införsellagen (1968:621)

Härigenom föreskrives att 5 S införsellagen(l968:62l)skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5S

Införsel för underhållsbidrag får äga rum, om bidraget är
fastställt genom skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse eller genom lagakraftvunnen
dom eller beslut som får verkställas lika med sådan dom. Vidare förutsattes,
all antingen bidragsbelopp, som enligl andra slycket får utlagas, uleslär
obetalt eller gäldenären vid ivåeller flera lillfällen under de två senasle
åren före införsel-beslutet har underlåtit all beiala i räll lid och del är
anledning antaga all detta skall upprepas.

Genom införsel får ullagas endast Genom införsel får utlagas endasl

bidragsbelopp
som förfallil lill beial- bidragsbelopp som förfallit till betalning
tidigast två år före början av den ning tidigast två är före början av den
kalendermånad under vilken verk- kalendermånad under vilken verkställigheten
skall ske. Vid tillämpning slälligheten skall ske, av vad som nu sagts skaU
bidrag som avses i 7 kap. 10 if föräldrabalken ej an.ses jörfallet UU betalning
innan del blivit bestämt lill beloppet.

Genom införsel fårej ullagas annat bidragsbelopp än sådant
som är förfallet när verkställighet skall ske ellersom förfaller näst därefter.

Dennalag träder i krafl den Ijanuari 1977.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa
fall för utgivna underhållsbidrag

Härigenom föreskrives att I och 2 SS lagen (1969:620) om
ersättning i vissa fall för utgivna underhällsbidrag skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

IS'

Den som pä grund av förordnande Den som pä grund av förordnande

enligiiCH-fl/;,/i Mbräldrabalkenut- enligt 7 kap. 12 föräldrabalken/

givit underhällsbidrag lill bam mom mål om faslslällande av faderskap ut-

äktenskap dier Ull barnets moder hat givit underhällsbidrag till barn har

'Senaste Ivdekse 1973:805.

opaginerad Kontrollera mot PDF

rätt
all av allmänna medel återfå vad rätt att av allmänna medel återfå vad

han utgivit, om domstolen genom han utgivit, om domstolen genom

dom eller beslut som vunnit laga dom eller beslut som vunnil laga

kraft skilt målet frän sig ulan att kraft skilt målel från sig utan att

mannen blivit underhållsskyldig, mannen blivit underhällsskyldig.

Vad
som siigs i försia slycket om rätt lill ersäitning av allmänna medel gäller
också för del fall all underhållsbidrag utgivits på grund av alt mannen i
skriftlig, av två personer bevittnad handling, som godkänts av barnavårdsnämnden,
åiagit sig all ulge underhåll för lid, intill dess resultatet av blodundersökning
om faderskapet föreligger, och blodundersökningen visar att han icke kan vara
fader lill barnet. Är hans faderskap enligt blodundersökningen osannolikt, har
han räll lill ersäitning för utgivna underhållsbidrag, såvida talan om faderskapei
icke väckes mot honom inom sex månader frän del utlåtandet över
blodundersökningen förelåg. Oavsett resultatet av blodundersökningen föreligger
rätt lill ersättning, om han genom lagakraftvunnen dom frials från faderskapet
eller om annan man på grund av lagakraftvunnen dom eller erkännande är all anse
som fader lill barnet,

2S

Om
faderskapet lill bam utom äk- Om faderskapei till bam fastställts

/f/;sAfl/7laslslällisgenomerkännande genom
erkännande och delta förkla-

och
detta förklarats ogiltigt genom råts ogiltigt genom lagakraftvunnen

lagakraftvunnen
dom, har mannen dom, har mannen rätt all av allmän-

räli
all av allmänna medel äierfå vad na medel älerfå vad han enligl dom

han
enligl dom eller avtal utgivit i eller avtal utgivit i underhållsbidrag

underhållsbidrag lill barnel
och mo- lill barnel. Detsamma gäller om fa-

dern. Delsamma gäller om
faderska- derskapet fastställts genom dom och

pet
fustställts genom doiTi och-man- mannen efler anlitande av särskilt

nen
efter anlitande av särskill rätts- rättsmedel friats från faderskapei

medel
frials från faderskapei genom genom lagakraftvunnen dom,

lagakraftvunnen dom.

Denna
lag träder i kraft den Ijanuari 1977, Äldre bestämmelser gäller dock allljämt i
fråga om underhållsbidrag som har utgivits lill barnels moder på grund av
förordnande eller åtagande söm anges i bestämmelserna.

14 Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom
föreskrives all 9 S rätlshjälpslagen (1972:429) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

9S

Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den
rättsliga angelagenhet som rättshjälpen avser. Beslämmelser om all den rätlssökande
har att själv hell eller delvis beiala kostnad för rättshjälp finns i 16 S
andra slyckel och 27 S första styckei andra punkten,

Säsom kostnad för rättshjälpen anses den rätissökandes
kostnad för

1, biträde som varit behövligt för
tillvaratagande av den rättssökandes räll,

2, bevisning vid allmän domsiol,
krigsrätt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen samt nödvändig utredning i
angelägenhet, som kan komma under sådan domstols prövning eller som skall
prövas av skiljemän,

3, ulredning i angelägenhet som skall
prövas av förvaltningsdomstol eller förvailningsmyndlghet om utredningen är skäligen
påkallad för lillvarala-gande av den rätissökandes rätt och ej kan erhållas
genom myndigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4, resa
och uppehälle förden rätts-sökande eller hans ställföreträdare och för värdare
eller annan, som måsle anlitas i samband med inställelse inför domstol ellerannan
myndighet, om personlig inställelse ålagts, eller i samband med inställelse
för blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper
i mål om äkienskaplig börd eller faderskapet till barn utom äktenskap.

4. resa
och upphälle för den rätts-sökande eller hans ställföreträdare och för vårdare
eller annan, som måste anlitas i samband med inställelse inför domstol eller
annan myndighet, om personlig inställelse ålagts, eller i samband med inställelse
för blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper i
mål om faderskap enligt 3 kap. föräldrabalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5. avgifi som enligt expeditionskungörelsen (1964:618)
utgår för ansökan

och expedition vid allmän domstol, krigsrätt, arbelsdomsiolen eller bo-

sladsdomslolen, dock ej i fråga om sådan rättens expedition som utfärdas

endasl på särskild begäran om icke expedilionen begäres innan avgörandei

i huvudsaken vunnil laga krafl, saml avgift som utgår enligt exekuiions-

avgiftskungöreksen (1971:1027),

6, kungörelse
i mål eller ärende vid allmän domstol, krigsrätt, arbets

domstolen eller bostadsdomstolen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

7, vad
av allmänna medel utgått i ersättning för översättning eller i ersättning enligl
4 eller 5 S lagen (1958:642) angående blodundersökning m. m. / mål om
äktenskaplig

1. vad av
allmänna medel utgått i ersättning för översättning eller i ersättning enligt 4
eller 5 S lagen (1958:642) om blodundersökning m. m. vid utrednin.g av
faderskap el-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lydelse enligt prop. 1975/76:47.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse börd eller vid utredning av faderskapet till bam utom äklenskap eller enligl
föreskrift i rättegångsbalken eller 3 S försia slycket nämnda lag för bevisning
som rällen självmant föranstaltat om.

Föreslagen lydelse

lerenligt föreskrift i rättegångsbalken eller 3 S första slycket
nämnda lag för bevisning som rälten självmant föranstaltat om.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8,
skiftesman som av domstol förordnats att verkställa bodelning med anledning
av äktenskapsskillnad eller boskillnad.

Såsom kosinad
förbevisningenligt andra slyckel 2 anses ej den rätissökandes kosinad för
blodundersökning ellerannan undersökning rörande ärftliga egenskaper i mål om
äkienskaplig börd eller faderskapet lill barn utom äklenskap.

Såsom kosinad
förbevisningenligt andra styckei 2 anses ej den rätissökandes kosinad för
blodundersökning ellerannan undersökning rörande ärftliga egenskaper i må\ om
faderskap enligl 3 kap. jöräldrabalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag Iräder i kraft den Ijanuari 1977.

15 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom
föreskrives att 3 kap. 28 S sludiestödslagen (1973:349)' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
Ivdelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har make
under sin vårdnad barn / tidigare gifie eller utom äktenskap. skall vid
prövning av fråga om barnels rält lill studiehjälp andra makens inkomst och
förmögenhet beaklas i slällel för inkomst och förmögenhet hos den av barnets
föräldrar som är skild från vårdnaden.

År make
ensam vårdnadshavare för barn som ej är även andra makens barn. skall vid
prövning av fråga om barnets rätt till studiehjälp andra makens inkomst och
förmögenhet beaklas i stal let för inkomst och förmögenhet hos den av barnets
föräldrar som är skild från vårdnaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977, 'Lagen
omtryckt 1975:359,

s. 300 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 300

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1976-02-27

Närvarande:
justitierådet Gyllensvärd, regeringsrådet Nordlund, justitierådet Ulveson, justitierådet
Erik Nyman,

Enligl
lagrådei den 13 februari 1976 lillhandakommel utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 23 oktober 1975 har regeringen på hemställan av
statsrådet Lidbom beslulal inhämta lagrådels yttrande över förslag lill

1,
lag om ändring i föräldrabalken,

2,
lag om ändring i brottsbalken,

3,
lag om ändring i utsökningslagen (1877
nr 31 s, 1),

4,
lag om ändring i lagen (1924:322) om
vård av omyndigs värdehandlingar,

5,
lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,

6,
lag om ändring i militärersättningsförordningen
(1950:261),

7,
lag om ändring i lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring,

8,
lag om ändring i lagen (1958:642)
angående blodundersökning m, m, i mål om äkienskaplig börd eller vid utredning
av faderskapei lill barn utom äklenskap.

9,
lag om ändring i barnavårdslagen
(1960:97),

10,
lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

11,
lag om ändring i namnlagen (1963:521),

12,
lag om ändring i införsellagen
(1968:621),

13.
lag om ändring i lagen (1969:620) om
ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

14.
lag om ändring i rätlshjälpslagen
(1972:429).

15.
lag om ändring i sludiestödslagen
(1973:349),

Förslagen,
som finns bilagda della protokoll, har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Ingegerd Sarman,

Förslagen
föranleder följande ytirande av lagrådei:

Allmänna synpunkter

De
lagändringar som föreslås i remissen innebär, att familjelagstiftningen
reformeras i två skilda hänseenden. 1 båda fallen - såväl beträffande faderskapsreglerna
som i vad gäller bestämmelsema om vårdnaden om bam - är det fråga om att
tillgodose reformbehov som i olika sammanhang har

s. 301 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 301

gjort
sig gällande och att tillhandahålla likartade lösningar för samlevnadsförhållanden
oberoende av om äktenskap föreligger eller ej. De nu föreslagna lagändringarna ulgör
ett led i del redan inledda reformarbetet på familjerättens område och ligger
i linje med de lagstiftningsåtgärder som har vidtagits på området under senare
år. Mot den allmänna inriktningen av de nu aktuella åtgärdema finns det enligt
lagrådets mening inte något att erinra, Lagrådei vill emellertid med anledning
av några av de föreslagna vårdnadsreglerna understryka, att den vägledande
synpunkten vid domstolarnas och myndigheternas bedömning av vårdnadsfrågor allljämt
skall vara att barnens bästa tillgodoses och att föräldrarnas personliga
önskemål av att ha hand om vårdnaden eller alt utöva umgängesrätt inte får gå
ut över barnen,

I lagtekniskt
hänseende föreslås tämligen genomgripande ändringar, Främsl beror della på all,
i enlighet med vad som förutsattes redan vid tillkomsten 1969 av lagen om
fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap, bestämmelserna i den
lagen nu förs över till FB. Detta medför att balkens disposition måste ändras
och att en stor del av de processuella reglema i 20 kap. bör fiyttas till andra
kapitel. Det är givet att vissa, inte helt lättlösia problem uppkommer vid en
partiell reform, som innebär så betydande förändringar. Enligl lagrådels mening
har svårighetema på det stora hela kunnat bemästras tillfredsställande.

Speciella
svårigheter har mött som följd av att termerna äktenskaplig börd, barn i äklenskap
och barn utom äklenskap föreslås bli utmönstrade ur lagstiftningen. Dessa
svårigheter gör sig kanske mest gällande utanför FB:s eget område, t.ex. i
namnlagen, lagen om svenskt medborgarskap och religionsfrihetslagen. Man
tvingas där till omskrivningar med ganska långa formuleringar som följd, Lagrådei
ansluler sig emellertid lill den principiella uppfattningen all termerna i
fråga nu bör utgå, och lagrådet kan inie finna alt konsekvenserna beiräffande
lagtexternas utformning behöver bli sådana all de inle kan godtas,

Ytteriigare
skall inledningsvis endast beröras den språkliga utformningen av de ändringar i
FB som föreslås i remissen. I de nya lagbestämmelserna har språket så till vida
anpassats lill de ursprungliga stadgandena, att pluralformen av prejudikatverb
kommit till användning. En viss modernisering har skett i de delar av balken
som nu tas upp till behandling. Därvid har man dock inte varit hell konsekveni.
Sålunda har exempelvis orden "må" och "äger" i regel
ersatts med "får" eller "kan" men i fiera fall fått stå
kvar. Ibland har moderniseringen resulterat i att man fött en blandning mellan
gammalt och nytt som ger ett föga tilltalande intryck. När exempelvis till 10
kap. överförts vissa stadganden från 20 kap. har det i dessa ofta förekommande
ullrycket "den om vars försättande i omyndighet är fråga" ändrats
till "den vars försättande i omyndighet det är fråga om". Här borde
man antingen ha behållit del gamla uttryckssättet eller gått radikalare fram.
Efter de ändringar i balken som genomfördes 1974 och de som nu föreslås

s. 302 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 302

kommer
balken i språkligt hänseende inle alt ge samma intryck av en enhetlig och väl
genomarbetad lagsliftningsprodukt som den gjorde från början. Del är önskvärt,
all man vid det fortsatta reformarbetet försöker ge balken en mera enhetlig
språkdräkt.

Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken

/
kap. 1 §

Mol
del sakliga innehållet i denna paragraf har lagrådet ej något att erinra. Som
redan har framgåtl anser lagrådet att termerna äktenskaplig börd, barn i
äktenskap och barn utom äktenskap nu kan rensas ut ur lagstiftningen.
Emellertid är del enligl lagrådets mening lämpligt att någol närmare än som har
skett i det remitterade förslaget knyta an till den terminologi som hittills
har använts i FB och flera andra lagar, såsom namnlagen och lagen om svenskt
medborgarskap. Det är exempelvis önskvärt att undvika uttrycken
"änka" och "make" och att formulera presumtionsreglerna så
att de genomgående avser förhållandena vid tiden för barnets födelse. Lagtexten
kan därigenom göras enklare och mera enhetlig. Lagrådet anser det vidare vara
en vinst, om paragrafens innehåll skrivs samman till ett stycke. Detta underiättas
om man, som lagrådet föreslår i det följande, till 2 S för även reglema om
hävande av faderskapspresumtionen genom att mannen i äktenskapet godkänner ett
av annan man lämnat faderskapserkännande.

Lagrådet
föreslår av dessa skäl att 1 S utformas på följande sätt: "Är vid barns
födelse modern gift, skall mannen i äktenskapet anses som bamets fader, om ej
annat följer av 2 S- Detsamma gäller, om äktenskapet har upplösts genom
mannens död och barnet födes inom sådan tid efter dödsfallet att det kan vara
avlat dessförinnan."

I
flera paragrafer i förslaget lill ändringar i FB hänvisas till 1 S försia slycket.
Om paragrafen skrivs ihop lill ett siycke, bör dessa hänvisningar jämkas.

2 S

Ulformas
1 S så som lagrådei nyss har föreslagit kan i ingressen till 2 S orden
"man som avses i I S första styckei" lämpligen bytas ut mot
"mannen i äktenskapet".

Beträffande
punkterna I och 2 i fortsättningen av paragrafen har lagrådet ej någol alt
anföra. Punkten 3 innebär i förhållande till motsvarande regel i nuvarande 2
kap. 4 S FB en ändring som inte har berörts i remissprotokollet. Del nu
gällande stadgandet har en särskild betydelse genom att del innehåller en
bevisbörderegel. Utreds det att makarna ej varil gifta under koncep-

s. 303 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 303

tionstiden
eller att de under den tiden levde åtskilda av skäl som anges i stadgandet, kan
bördstalan bifallas, om del ej görs sannolikl att makarna har haft samlag med
varandra under samma lid. 1 de tänkta fallen är alltså part som gör gällande
att samlag har förekommit under konceptionsliden bevisskyldig för all denna
uppgift är sannolik (jft Walin, Kommentar lill föräldrabalken m.m,, 2 uppl,
1971, s, 37), Med den föreslagna lydelsen faller bevisbörderegeln bort och
stadgandet föriorar därigenom en del av sin praktiska betydelse.
Förutsättningar för dess tillämpning kan, på grund av bevissvårigheterna i
denna typ av mål, knappast väntas föreligga i andra fall än sådana då barnets
moder och den äkta mannen är ense om att den äkta mannen ej är fader och de
lämnar samstämmande uppgifter om förhållandena. Möjligen kan man ifrågasätta
om regeln har någon verklig funktion att fylla vid sidan av de under punklerna
1 och 2 upptagna grunderna för faderskapspresumiionens hävande och den nu
föreslagna utvägen att den äkta mannen godkänner ett av annan man lämnat
faderskapserkännande. Såvitt lagrådei kan bedöma finns emellertid inte
tillräckliga skäl vare sig för att låta stadgandet ulgå eller för alt formulera
om del så alt bevisbörderegeln bibehålls.

Det
i punkten 3 använda ultrycket "under det att makarna levde åtskilda"
kan föranleda vissa svårigheler i lillämpningen, I nuvarande 2 kap, 4 S krävs
att den omständigheten all makarna levde åtskilda berodde på söndring mellan
dem eller på att domstol hade förordnat om sammanlevnadens hävande. Därmed
görs del otvetydigt att särievnaden skall vara av kvalificerat slag. Den
omständigheten att, enligt förslagel, orsaken till särievnaden saknar
betydelse får inte anses innebära alt man kan ställa mindre krav på hur särievnaden
faktiskt har gestaltat sig. Ett första krav som måste ställas är uppenbariigen
att makama har haft skilda bosläder under konceptions-tiden (jfr NJA II 1973 s,
151 0. Till styrkande härav kan exempelvis företes utdrag ur folkbokföringen
som visar att makarna då var skrivna på skilda håll. Även när ett sådant utdrag
föreligger kan emellertid någon av makarna påstå att de faktiskt levde samman
eller alt de väl levde åtskilda men ändå hade samlag med varandra. Att åstadkomma
tillräcklig motbevisning mot detta kan tydligen möta stora svårigheler.

Med
hänsyn till vad som är känt om nuvarande giftermåls- och sammanboendevanor (se
SOU 1975:24 s. 169) finns del anledning all hysa någon tvekan om del befogade i
att behålla en särskild hävningsgrund för fall när barnet har avlats före äktenskapel.
En närmare utredning kan tänkas visa att det finns skäl att i slällel fästa
avgörande vikt vid om barnet har avlats innan modern och mannen började
sammanbo eller möjligen alt låta den ifrågavarande hävningsgrunden helt ulgå.

Sammanfattningsvis
vill lagrådet framhålla, att de i punkten 3 upptagna reglema bör övervägas på
nytt när lämpligt tillfälle ges.

En
väsenilig nyhet i del remitterade förslagel är alt presumtionen om den äkta
mannens faderskap skall kunna hävas också genom att mannen

s. 304 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 304

godkänner
ett faderskapserkännande som i föreskriven ordning har lämnats av annan man.
Detta möter i sak inte någon invändning från lagrådets sida. I den föreslagna
lagtexten har reglerna i ämnet skrivits in i 3 och 4 SS. Enligt lagrådets
mening bör de i stället lämpligen föras samman i ett andra styckei i 2 S och
där förslagsvis få följande utformning: "Godkänner mannen skriftligen
annan mans erkännande av faderskapet och har i fråga om erkännandet iakttagits
bestämmelserna i 4S, skall anses fastställt alt mannen ej är barnets fader.
Erkännandet skall dock i della fall alltid vara skriftligen godkänt av
modern,"

3 och 4 SS

Genomförs
lagrådets förslag att föra samman de nyss angivna reglerna i ett andra stycke i
2 S, bör andra punkten i första styckei av 3 S och andra slyckel i 4 S utgå.

Andra
slycket i 3 S kan enligt lagrådets mening med fördel föras över lill första slyckel
i 4 S och där ulgöra en fjärde punkt. Den i förslaget upptagna fjärde punkten i
sistnämnda stycke bör i så fall brytas ut till ett nytt andra siycke.

2
kap. IS

Enligt
3 kap, 4 S första stycket FB åligger det nu barnavårdsnämnden att, under vissa
närmare angivna förutsättningar, sörja för att faderskapei till barn utom
äktenskap fastställs,och enligl 2 S faderskapslagen skall nämnden i dessa fall
försöka ulreda vem som är fader lill barnet, Däremoi finns inte några särskilda
föreskrifter om skyldighel - eller befogenhet - för nämnden att befatta sig
med utredningen om faderskapet till barn i äktenskap,

Försia stycket i
förevarande paragraf motsvarar i sak hell 3 kap. 4 S första

stycket FB. Någon motsvarighet till faderskapslagens regel om skyldighet

för barnavårdsnämnden att försöka utreda vem som är fader återfinns inle.

Della utgör enligt lagrådets mening en brist, bl. a, med hänsyn till alt i

flera av de följande paragraferna i kapitlet talas om nämndens utredning.

Lagrådet förordar därför, all en regel i ämnel skrivs in i första slycket av

paragrafen, exempelvis på följande sätt: "Skall ej enligt 1 kap, 1 S viss
man

anses som barns fader, åligger del barnavårdsnämnden att försöka utreda

vem som är fader lill barnet och sörja för att faderskapei fastställes, om

den-- ."

Enligl
den i andra styckei föreslagna regeln skall barnavårdsnämnden i vissa fall
också vara skyldig att ulreda, om annan än den äkta mannen kan vara fader lill
ett barn som enligt presumtionsregeln i 1 kap. 1 S skall anses vara den äkta
mannens barn. Delta innebär en betydelsefull nyhet.

s. 305 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 305

Emellertid
bör anmärkas att del även nu förekommer att barnavårdsnämnd medverkar i frågor
om faderskapet till barn i äktenskap. Särskilt torde detta ske genom att
nämnden, när den finner skäl lill det, vänder sig lill vederbörande förmynderskapsdomslol
och begär all domstolen skall utse god man att på barnets vägnar föra talan om
att barnet saknar äktenskaplig börd (se bl.a. NJA 1952 s. 465 och 1965 s. 337).

Som
förutsättning för alt barnavårdsnämnden skall vara skyldig att utreda om annan
än den äkta mannen kan vara fader uppställer förslaget - utom att bamet skall
ha viss anknytning lill Sverige - dels att utredningen skall ha begärts av vårdnadshavare
för barnet, d, v, s, normalt modern, eller av den äkta mannen, dels att det
skall finnas lämpligt.

Kravet
på att utredning skall ha begärts av vårdnadshavare eller mannen har inte
närmare motiverats i remissprotokollet. Föredragande statsrådet uttalar endast
helt allmänt, alt han finner det uteslutet att införa en ordning enligt vilken
en utomstående man skulle kunna påkalla utredning av faderskapet till ett barn
som har fötts under ett äktenskap och till vilken alltså mannen i äktenskapel
är att anse som fader.

Lagrådei
har inte något att erinra mot alt barnavårdsnämndens skyldighel att ta upp
utredning av ifrågavarande slag begränsas till fall då det har begärts av vårdnadshavare
eller mannen i äktenskapet. Emellertid vill lagrådet framhålla, alt en sådan
lösning inte får innebära att nämnden skulle vara förhindrad alt utreda andra
fall än just dessa. Liksom hittills bör nämnden kunna utan stöd av särskild
bestämmelse medverka vid utredning om faderskapet till barn som har fötts under
äklenskap, när nämnden med hänsyn till barnets bästa och övriga omständigheter
finner skäl till det. Initiativ till en sådan ulredning kan tas I, ex. av god
man för barnet (jft 18 kap. 2 S första slycket FB) eller av modern även när hon
inte har vårdnaden om barnet. Men barnavårdsnämnden bör också kunna förelaga ulredning
på eget initiativ. Det bör understrykas alt nämnden inte bör göra någon
utredning som kan vara till men för barnet.

För
de fall då barnavårdsnämnden enligl förslaget skall vara skyldig att ulreda frågan
om den äkta mannens faderskap uppställs, som redan har nämnts, det kravet alt
utredningen skall finnas lämplig. Detta krav har något berörts i
remissprotokollet. Det framhålls där att nämnden bör göra en viss
förhandsprövning av det befogade i att sätta i gång en utredning och att
nämnden exempelvis bör vägra utredning, om den äkta mannens misstankar att han
inte är fader lill barnet framstår som uppenbart obefogade. Enligt lagrådets
mening bör utredning inte heller komma i fråga, om del finns anledning tro alt
den skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som
innebär fara för hennes psykiska hälsa (jfr 7 S försia styckei 4).

Den lyp
av utredningsfall som behandlas i andra styckei av förevarande paragraf och det
därtill anknytande tredje stycket skiljer sig i väsentliga hänseenden från den
typ av fall som avses i paragrafens försia siycke. Det

20 Riksdagen 1976. I saml. Nr 170

s. 306 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 306

visar
sig i de följande paragraferna i kapitlet, särskilt 7 S, att del finns behov av
att ge särskilda regler för de båda olika typerna. Lagrådet föreslår därför att
andra och tredje styckena i 1 S får bilda en ny paragraf, som placeras sist i
kapitlet och betecknas 9 S- I denna paragraf, till vilken sista punkten i 2 S
även bör överföras, skall därjämte anges att 2-6 och 8 SS äger motsvarande lillämpning.
Också till 7 S bör hänvisning göras men endast till punkterna 1 och 4. Vad som
sägs i punkterna 2 och 3 kan inte bli tillämpligt. I 9 S bör emellertid
samtidigt med den nu angivna hänvisningen till 7 S föreskrivas, att utredningen
för läggas ned, om det annars finnes lämpligt.

Den
nya paragrafen bör enligt lagrådets mening få följande lydelse:

"9
S- Skall viss man enligl 1 kap. 1 S anses som barns fader och är vårdnadshavare
för barnet kyrkobokförd i riket eller vistas vårdnadshavare här eller är barnet
svensk medborgare, skall barnavårdsnämnden, om vårdnadshavare eller mannen
begär det och det finnes lämpligt, utreda om annan man kan vara fader till
barnet.

Beträffande
uiredningen skola 2-6 samt 8 SS äga motsvarande tillämpning, varvid dock vad
som sägs i 2 S om vårdnadshavare skall gälla modern, när vårdnaden om bamet
utövas gemensamt av henne och mannen. Utredningen får läggas ned, om det
föreligger skäl som anges i 7 S första stycket 1 eller 4 eller det annars
finnes lämpligt.

Talan
mot barnavårdsnämnds beslul att icke påbörja ulredning enligt denna paragrafeller
att lägga ned påbörjad utredning föres hos länsstyrelsen genom besvär. Mot
länsstyrelsens beslul föres lalan hos kammarrätten genom besvär."

Av
vad som anförs vid 1 S framgår, att lagrådet föreslår att sista punkten i
förevarande paragraf förs över till en ny paragraf, betecknad 9§, och att
bestämmelsens avfattning i samband därmed jämkas. Om lagrådets förslag lill
omdisponering inte bifalles och bestämmelsen alltså för stå kvar i 2 §, bör
dock slutorden "hennes make" ändras till exempelvis "man som
avses i 1 S andra slyckel". I det fall av gemensam vårdnad som det här är
fråga om kan del nämligen förhålla sig så att moderns äktenskap med mannen inte
består.

8
S

Om
lagrådets förslag att bryta ut en del av 1 S till en ny paragraf följs, bör 8 S
andra stycket ges en något ändrad utformning. Beträffande barnavårdsnämndens
utredning bör sålunda i andra punkten utan någon hänvisning lill 1 S försia slycket
föreskrivas, att den skall vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om
ej särskilda skäl föranleder annat.

s. 307 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 307

3 kap.

I
förevarande paragraf ges i första slyckel bestämmelser om vad en man, som
enligt 1 kap. 1 § skall anses som fader, har alt iakttaga, om han vill få faderskapspresumtionen
hävd. Lagrådet har intet att erinra mol förslaget i denna del.

Har
mannen avlidit, kan hans arvingar under vissa i andra och tredje styckena
angivna förutsättningar föra talan om att han inte är fader till bamet. 1
remissen föreslås en väsentlig begränsning i arvinges nuvarande talerält enligt
2 kap, 2 S FB, i det att talan över huvud tagel inte skall fö föras, om mannen
har varaktigt sammanbott med barnet. Med hänsyn till att de frister som f. n.
gäller för mannens rält att väcka talan om faderskapspresumiionens hävande
slopas och att därmed den nu gällande förutsättningen för arvinges talerätl att
mannen inte försuttit tiden för sin talan bortfaller anser också lagrådet, alt
en inskränkning bör göras i arvinges talerält i nu avhandlade fall. Del vore
inte tillfredsställande om en man, som under många år boll tillsammans med ett
barn ulan alt det kan anses att han har erkänt barnet som sitt, på talan av
någon mannens arvinge skulle kunna förklaras icke vara fader till bamet. Mannen
själv kanske aldrig skulle ha kommii på tanken att föra sådan talan. Det kunde
möjligen övervägas att på något sätt ytterligare kvalificera sammanboendet för
att talerätlen skall bortfalla, t. ex, så att del skall ha varat lika lång tid
som den nuvarande lalefristen för mannen, dvs. tre år. Emellertid kan även ell
sammanboende under kortare tid än tre år ses som ett utiryck för att mannen
själv inte har velat ifrågasätta faderskapet. Arvingarna bör då inte heller ha
rätt att få det hävt. Lagrådet vill därför inte förorda att någon bestämd tid
för sammanboendet anges för alt del skall medföra bortfall av arvingars
talerätt. Emellertid måsle fordras alt sammanboendet, för all det skall få
sådan effekt, har pågått under ej alltför kort tid. Vid bedömningen måste även beaklas
hur sammanlevnaden faktiskt gestaltade sig.

I
övrigt ger den föreslagna paragrafens sakliga innehåll inte anledning lill
något uttalande av lagrådet.

Vad
beträffar avfattningen av paragrafen torde en förenkling kunna vinnas, om
sista punkten i andra slycket förs lill tredje stycket, vilket då förslagsvis
kunde få följande lydelse: "Rätt för arvinge alt väcka talan föreligger
ej, om vid mannens död mer än ett år har rörflutit från det att talan, som
grundats på all han är fader lill bamet, väckts mot honom och han fött del
därav eller om mer än ett år har förflutit sedan anspråk på samma grund framslällls
mol mannens dödsbo."

5S

Såsom
angivils i remissprotokollet finns för närvarande inle någon ultrycklig
lagbestämmelse om att en man är förhindrad att föra talan om

s. 308 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 308

alt
bli förklarad som fader lill ett utomäktenskapligt bam. Frågan huruvida sådan
talerätt föreligger har varil föremål för högsta domstolens bedömning i
rättsfallet NJA 1970 s. 347. Fastän vissa sakliga skäl, främst av etisk natur,
onekligen kunde åberopas till stöd för att talerält borde tillerkännas den som
påslår sig vara fader, ansåg högsla domsiolens majoritet lalan om fastställande
av faderskap kunna föras endast för barnets räkning. Avgörandet gäller
emellertid endast fall, där 1969 års lag om faslställandeav faderskapet till
barn utom äktenskap varit tillämplig. Det är därför fortfarande en öppen fråga,
om talerält för mannen föreligger i de mera sällsynla fall, när 1969 års lag
inte gäller.

Sedan
6 kap. 12 S FB ändrades 1973, är föräldrama i princip likställda i fråga om rällen
alt fö vårdnaden om barn utom äktenskap. Den som anser sig vara fader lill ett sådani
bam kan därför numera, om barnet är underårigt, ha ell starkare intresse än
tidigare att bli förklarad som fader. Med hänsyn till vad som har anförts i
remissen finner lagrådet likväl inle anledning till erinran mot alt mannen
inte skall ha rält att själv väcka faderskapstalan.

Principen
all rättegång om fastställande av faderskap för anhängiggöras endast om
initiativ därtill las från barnets sida bör enligt lagrådets mening komma till
klart utiryck i lagen. Lagrådet förordar därför, att i förevarande paragraf
skrivs in en regel om all lalan om fastställande av faderskap väckes av bamet.
Denna regel bör fö bilda ett första stycke i paragrafen. I övrigi bör
paragrafen innehålla de i remissen föreslagna beslämmelserna om vilka som är
berättigade att för underårigt barn utföra dess talan. En obetydlig jämkning i avfattningen
erfordras dock med hänsyn till innehållet i det nu föreslagna nya första styckei.

6 S

I
denna paragraf meddelas vissa regler om talans väckande. Av vad som här
föreslås i remissen kan man utläsa, att barnel får i ett och samma mål föra
talan mot fiera män. Lagrådet anser att denna mycket väsentliga grundsats bör
få komma till tydligare uttryck. En särskild bestämmelse med detta innehåll bör
alltså meddelas. Nära samband härmed har emellertid den i 8 S försia stycket
föreslagna regeln att, när mål om fastställande av faderskap är anhängigt,
fråga om faderskapet lill barnet kan prövas endast i det målel. Att placera
denna regel i 8 S är inle särskill välmotiverat. Den har en naturligare plats
i 6 S- Lagrådei föreslår därför att regeln fiyttas över från 8 S till
förevarande paragraf Enligt lagrådets mening börden fö inleda paragrafen och
omedelbart följas av den nyss antydda bestämmelsen, att talan för i målet föras
mot fiera män. Del nya första stycke som sålunda bör bildas kan lämpligen
avslutas med bestämmelsen, att i avliden mans ställe hans arvingar skall
stämmas.

Vad
härefter beträffar den i remissen föreslagna försia punkten i denna

s. 309 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 309

paragraf
anges där närmare mot vem en faderskapstalan skall föras. Punkten motsvarar den
nuvarande bestämmelsen i 7 S andra slycket faderskapslagen. Den bestämmelsen
gäller emellertid endast i fråga om barnavårdsnämnden och för anses ha karaktär
av instruktionsföreskrift. Den innebäratt nämnden är skyldig att dels väcka
talan mot varje man, som enligt vad som framkommit skäligen kan komma i fråga
som fader, dels avstå från att föra talan mot man, som inte skäligen kan vänlas
bli förklarad vara fader. Annan än barnavårdsnämnden kan inte gäma åläggas
någon skyldighet av detta slag. Det bör därför inte komma i fråga att på sätt
föreslås i remissen utvidga bestämmelsen att gälla även beträffande barnet
självt, när det på egen hand kan föra talan, eller annan företrädare för barnet
än barnavårdsnämnden. Bestämmelsen skulle med en sådan utvidgning inte längre
vara en instruktionsföreskrift, och den skulle komma i motsättning till eljest
upprätthållna processrättsliga principer och kunna vålla svårigheler i lillämpningen.
Lagrådet hemställer därför, all den nu föreslagna beslämmefsen omformuleras så
alt den anges gälla, när barnavårdsnämnd har att sörja för att faderskapet
fastställs, och i övrigt för en avfattning som helt överensstämmer med den
nuvarande regeln i faderskapslagen. Om den av lagrådet nyss förordade
kompletteringen av denna paragraf godtages, bör bestämmelsen fö bilda ett andra
stycke i paragrafen.

Visst
samband med nu behandlade spörsmål har de i 9 S föreslagna bestämmelserna, Lagrådei
finner övervägande skäl tala för all dessa bestämmelser flyttas över lill
förevarande paragraf och där får bilda ett tredje stycke.

7 S

Andra
stycket i denna paragraf har fött en inle helt lyckad utformning genom att
lagtexten anger hemvistforum som tillåtet alternativ till ett annat,
underförstått forum. Detta andra forum kan inte gärna vara något annat än det
som framgår av 10 kap. 1 S rättegångsbalken, men enligt det lagrummet är del
just hemvistet som är avgörande för forumfrågan så snart hemvistet är känt.
Ifrågavarande stycke bör omformuleras så att man utan vidare förstår, att den
allmänna forumregeln i 10 kap. I S rättegångsbalken skall gälla. Med några ytteriigare
jämkningar av redaktionell karaklär kan styckei lämpligen erhålla följande
lydelse: "I andra fall än som avses i första stycket väckes talan om
fastställande av faderskap vid den rätt där mannen skall svara i Ivislemål i
allmänhet eller, om lalan föres mot flera män, en av dem har att svara. Talan
mot avliden mans arvingar får väckas vid den rätt där dödsboet svarar. Finns ej
behörig domstol enligl vad nu har sagts, upptages målet av Stockholms
tingsrätt,"

På
sätt framgår av det följande föreslår lagrådet sådan omformulering av 16 S att
någon särskild forumregel för det fall som behandlas i iredje styckei av
förevarande paragraf ej erfordras. Enligt lagrådets mening bör därför tredje
stycket få utgå.

s. 310 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 310

8
och 9 S§

Första
stycket i 8 § bör i enlighet med vad som anförs vid 6 S fiyttas till den
paragrafen. Andra stycket innehåller en regel angående rättegången. Sålunda
stadgas att talan inte för slulligt prövas före barnets födelse. Att målel får
företagas till slutlig handläggning försl efter barnets födelse beror på att
faderskapsutredningen dessförinnan inle kan bli fullständig. Stadgandet får
betraktas som en närmare utveckling i vissl hänseende av vad som föreskrivs i
12 S att rätten skall se till att faderskapsfrågan blir lillböriigen utredd.
Stadgandet har sin naturiiga plats i den paragrafen, och lagrådet föreslår att
del förs över dit.

Vad
9 S beträffar framgår av det föregående att lagrådet anser de där upptagna bestämmelsema
böra flyttas till 6§,

Godtages
lagrådels nu berörda förslag lill omdisponeringar, faller såväl 8 S som 9 S ut
ur paragrafföljden. Det blir då nödvändigt att numrera om följande paragrafer i
kapitlet. Jämkning fordras också av hänvisningarna i 13 S första stycket och 15
S tredje stycket,

11
och 12 SS

Dessa
båda paragrafer synes lämpligen kunna föras samman till en paragraf sålunda,
att bestämmelsen i 11 S tas upp som en andra punkt i första stycket av 12 S-
Ett nytt tredje siycke i paragrafen bör bildas av den bestämmelse i 8 S andra
stycket i det remitterade förslagel som enligt vad tidigare har sagts bör fö
ändrad placering.

14
och 15 SS

I
14 S andra stycket andra punkten bör orden "Oberoende av utgången i
målet" utgå, eftersom redan av första stycket i paragrafen följer att den
i 18 kap. 1 § rättegångsbalken inskrivna principen om att tappande part skall
ersätta motpart hans rättegångskostnad inte gäller. Vad som anges i första
punkten av andra slyckel äger för övrigt också lillämpning oberoende av
utgången. Inte heller i iredje stycket bör anges, att vad som där föreskrivs om
skyldighet att ersätta rättegångskostnad gäller, oavsett om huvudmannen kan
anses som vinnande part eller ej. Det är all märka att enligl 18 kap. 7 S
rättegångsbalken inte bara föriorande ulan även vinnande parts ställföreträdare,
ombud eller biträde i vissa fall kan bli betalningsskyldig för rättegångskostnad.

Bestämmelserna
i 15 S tredje stycket innebär bl, a. alt rättegångskostnads-reglerna i den närmasl
föregående paragrafen äger moisvarande tillämpning i den högre rätten, dock
endast om barnavårdsnämnden för lalan i den instansen. Det bör framhållas att
särskilda skäl att ålägga svarande - varmed avses den som var svarande i första
instansen - skyldighel att ersälla motparts kostnad torde förekomma oftare i
högre rält. Om svaranden visseriigen

s. 311 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 311

utan
att göra sig skyldig till förfarande som sägs i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken
men helt obefogat fullföljer talan, kan det sålunda finnas anledning att låta
honom svara för motpartens kostnader. Särskilt gäller detta, om lalan fullföljs
till högsta domstolen utan att skäl till prövningstillstånd föreligger.

16
S

Hittills
har ansetts gälla, att lalan om fastställande av faderskapet lill ett barn inte
får föras, om barnet enligt presumtionsregeln i 1 kap. 1 S har äktenskaplig
börd (se Walin, a. a. s. 49 O- Av grunderna för den nya lagstiftningen följer,
att motsvarande princip skall upprätthållas även i framtiden. Vad som föreslås
i denna paragraf om förening av mål innebär emellertid att visst avsteg skall
tillåtas. Alt del härar fråga om ell undanlag från den angivna principen är av
stor betydelse, och undantaget bör markeras tydligare än som har skett i den
föreslagna lagtexten. Vidare bör som förutsättning föratt faderskapstalanskallfåväckasangesiniebaraatltalansomavsesi
1 kap.2 Sre-dan har anhängiggjorts utan också att denna talan ännu inte har
prövats i någon instans samt dessutom att faderskapstalan väckes vid samma
domstol. Någon särskild forumregel av det slag som föreslås! 7 S tredje slycket
erfordras i så fall inle. Dä av rättegångsbalkens reglerom förening av mål inte
med nödvändighet följeratl de båda målen också tas upp till handläggning i en
och samma rättegång, boren särskild beslämmelse meddelas om alt sådan
handläggning skall äga rum. Delta bör inle få hindra att man, om del under
handläggningen skulle visa sig lämpligt, låter frågan om fastställande av
faderskap vila i avbidan på lagakraftägande dom rörande faderskapspresumiionens
hävande.

De
problem beträffande rättegångskostnadernas fördelning som kan uppkomma vid
förening av mål enligt denna paragraf bör kunna lösas utan alt särskilda bestämmelser
meddelas.

Ett
problem som däremot måste regleras uppkommer, om domstolen bifaller såväl lalan
om förklaring enligl 1 kap. 2 S som faderskapslalan men målel förs vidare till
högre rätt endasl beträffande den förstnämnda talan. 1 detta läge måste
överinstansen kunna pröva även frågan om fastställande av faderskapet. Annars
skulle det kunna inträffa att två mol varandra stridande avgöranden blir
gällande. I den angivna situationen bör emellertid frågan om faderskapels
fastställande tas upp till prövning av överinstansen endast i den utsträckning
som talan har bifallils i den lägre rätten. Om domstolen, samtidigt som den i
sin dom har meddelat förklaring enligt 1 kap, 2 S, har förklarat viss man vara
fader och ogillat samma slags talan som riktats mot en annan man, skall målet i
vad det gäller denne senare inte prövas i överrälien, såvida inte talan har i
vanlig ordning fullföljts också i den delen.

Vad
som nu sagts innebär att en särskild bestämmelse måste meddelas om skyldighel
för den högre rälten att i den förut beskrivna situationen

s. 312 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 312

utvidga
sin prövning. Det kan förtjäna övervägas att, på moisvarande sätt som skett i
16 S faderskapslagen och nu föreslås beträffande 15 S i förevarande kapitel,
föreskriva alt erinran om överrätlens skyldighet härvidlag skall tas in i
föreläggande alt komma in med genmäle. Lagrådei har dock inte funnii
tillräcklig anledning all föreslå en sådan föreskrift. Lagrummet torde med
hänsyn till del anförda kunna ges följande lydelse: "Utan hinder av att
viss man enligt 1 kap. 1 S skall anses som barns fader får, under
'förutsättning att lalan som avses i 1 kap. 2 S har anhängiggjorts och ännu ej
prövats, vid samma domstol väckas talan om fastställande av att annan man är barnels
fader. Om så sker, skola målen handläggas i en rättegång,

Bifalles
såväl talan om förklaring enligt 1 kap. 2 S som talan om fastställande av
faderskapet och fullföljes talan beträffande den förstnämnda frågan, skall den
högre rätten pröva också den andra frågan, även om talan ej har fullföljts i
den delen."

6
kap. 8 §

Paragrafen
möjliggör inte för den av föräldrarna som ensam har vårdnaden om bam att på
egen ansökan få vårdnaden överförd till den andre, Säkeriigen är del vanligast
att, när vårdnaden överförs från den ene av föräldrama till den andre, det sker
på initiativ av den som inle har vårdnaden. Fall kan dock tänkas, då den som
inte har vårdnaden i och för sig skulle vara lämplig som vårdnadshavare men
själv inte vill ta initiativ till all fö ändring till stånd. Första punkten i
paragrafen bör därför utformas så att rätten skall överföra vårdnaden från den
ene av föräldrama lill den andre, om någon av dem ansöker därom och det finnes
skäligt med hänsyn till barnets bästa.

9S

I
paragrafen har barnavårdsnämndens möjlighet att genom anmälan till rätten få
endera eller båda föräldrarna skild från vårdnaden av barnet begränsats till
alt avse endast fall av grovt missbruk eller grov försummelse vid vårdnadens
utövande. Det kan ifrågasättas om en sådan beskärning av barnavårdsnämndens
handlingsmöjligheter är tillrådlig.

Barnavårdsnämnden
är enligt 4 kap, barnavårdslagen ålagd att vidlaga åigärder bl. a, om underårig
misshandlas i hemmet eller eljesi där behandlas på sådant sätt att hans
kroppsliga eller själsliga hälsa utsätts för fara eller om hans utveckling
äventyras på grund av föräldrarnas olämplighet som fostrare eller bristande
förmåga att fostra honom. De åtgärder lagen anvisar är förebyggande åtgärder
samt, om sådana inte hjälper, omhändertagande

s. 313 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 313

för
samhällsvård. Det förutsätts att barnavårdsnämnden inle vidtar mer ingripande
åtgärd än som är påkallat samt att barnavårdsnämnden, om det är tillfyllest, utnyttjardebefogenhetersom
tillkommer nämnden enligl andra författningar. I delta sammanhang hänvisas
särskilt lill nämndens möjlighet att göra framställning till domstol
beträffande vårdnaden (prop. 1960:10 s. 210 ff och 259). Nämnden bör inte
avvakta att sådana förhållanden inträtt, som kräver ingripande enligt 4 kap,,
ulan bör påkalla ålgärd av domstolen så snart nämnden finner, att laga grund
härför föreligger och att den underäriges bästa därigenom skulle främjas. Lagrådei
ansluter sig alltså till det uttalande med denna innebörd som gjorts i
kommentaren till barnavårdslagen (se Romander-Grönlund, Barnavårdslagen, 4 uppl,
1970, s. 77).

Till
grovt missbruk eller grov försummelse vid vårdnadens utövande kan inte ens
hänföras alla fall som utgör grund för ingripande enligt 4 kap. barnavårdslagen.
Det skulle alltså kunna inträffa, alt barnavårdsnämnden i ett fall där den
adekvata åtgärden vore att få en olämplig vårdnadshavare skild från vårdnaden i
stället måste göra ett svårare ingripande, kanske omhänderta den underårige
för samhällsvård.

Det
bör i detta sammanhang beaktas, att de ökade möjligheter till gemensam vårdnad
som de nya bestämmelserna innebär kan leda till att barnavårdsnämnden i större
utsträckning än hittills behöver använda sig av befogenheten att föranstalta om
entledigande av vårdnadshavare. Visserligen medför 7 S i remissförslaget att
endera av föräldrarna när som helst kan fö den gemensamma vårdnaden upplöst
genom en ansökan till rätten, men man måste räkna med all fadem eller modern
många gånger inte kan förmås att göra sådan ansökan utan hellre ser att
barnavårdsnämnden lar initiativet till att den andre skils från vårdnaden.

Mot
bakgrund av del anförda vill lagrådet förorda, att i första stycket i
förevarande paragraf efter orden "grov försummelse vid vårdnadens utövande"
skjuls in "eller innebär hans deltagande i vårdnaden eljest fara för
barnets utveckling".

14
S

De
i paragrafefi föreslagna reglerna om fördelning av rättegångskostnader i mål
angående vårdnad och umgängesrält avviker från rättsgrundsatser som har kommit
till uttryck i de i NJA 1973 s. 654 upptagna rättsfallen. Lagrådet har i sak
inte någon erinran mot förslaget i denna del. Emellertid vill lagrådet
framhålla att särskilda skäl alt förplikta pan att helt eller delvis ersätta
motparts rättegångskostnader torde förekomma oftare i högre räll än i första
instans. Det inträffar inte så sällan att parts ålgärd att fullfölja talan i
förevarande typer av mål framstår som helt obefogad. Särskilt gäller detta när
part, utan att skäl lill prövningstillstånd föreligger, fullföljer lalan till
högsta domstolen, som ju numera i princip är en prejudikatinstans.

Beträffande
paragrafens utformning vill lagrådet endast anmärka att i and-

21 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 170

s. 314 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 314

ra
stycket andra punkten orden "Oberoende av utgången i målet eller ärendet"
bör utgå; jämför härom vad som anförs vid 3 kap. 14 §.

7
kap.

2§

I
andra stycket har i förhållande till gällande rätt gjorts en ändring, som
innebär att om den ene av två makar är skild från vårdnaden av ett barn och
makarna lever ålskilda, så skall underhållsbidrag alltid utgå, oavsett
anledningen till särievnaden. Orden "efter domstols beslut eller
eljest" får därmed inte någon självständig betydelse. De har heller inte
någon motsvarighet i I kap. 2 S 3, där fråga också är om faktisk särievnad.
Lagrådet vill därför föreslå att de citerade orden för utgå. I anslutning
härtill kan anmärkas att det förhållandet, att anledningen till särievnaden
inte längre blir av betydelse, inte innebär någon ändring när det gäller
bedömningen av frågan om särievnad föreligger; jämför vad lagrådet i detta
hänseende anför vid 1 kap. 2 §.

Övergångsbestämmelserna

I
samband med FB:s antagande uttalades, att den nya lagstiftningen inte skulle
medföra ändring i redan slutligt avgjorda faderskapsfrågor. Hade före balkens
ikraftträdande talan om hävande av presumtionen om äktenskaplig börd ogillats
genom dom som vunnit laga kraft, skulle alltså frågan om barnets status inte
därefter kunna tas under omprövning i enlighet med de nya bestämmelserna i balken.
De nya bestämmelserna skulle däremot i princip äga tillämpning i alla de fall,
då faderskapsfrågan efter ikraftträdandet var föremål för prövning. Något
särskilt övergångsstadgande ansågs inte erforderiigt för att de nya
bestämmelserna om bördspresumtionens hävande skulle gälla i de fall, då
bördsfrågan inte redan blivit rättskraftigt avgjord. Såsom närmare kommeratt
beröras i det följande infördes emellertid en särskild övergångsregel, varigenom
möjligheterna att tillämpa balkens nya bestämmelser om hävande av bördspresumtion
begränsades i visst avseende.

Nu
återgivna allmänna uttalanden bör äga moisvarande tillämpning i samband med
att förevarande lag om ändring i FB träder i kraft. Det bör emellertid
påpekas, att den nu föreslagna möjligheten att genom erkännande och alltså utan
rättegång häva faderskapspresumtion enligt 1 kap. 1 § kan medföra att man efter
den nya lagens ikraftträdande kan åstadkomma att sådan presumtion bryts, även
om talan angående presumtionens hävande tidigare har blivit ogillad. Att man,
trots att frågan tidigare prövats genom lagakraftvunnen dom, skall kunna få presumtionen
upphävd, hänger samman med att det enligt den nya regleringen om verkan av faderskapser-

s. 315 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 315

kännande
i de fall som avses i 1 kap. 1 § över huvud taget inte ställs något krav på att
presumtionsfrågan inle lidigare har varit föremål för prövning i rättegång.
Lagrådet har inte funnit anledning lill erinran mot de nya bestämmelsernas
innehåll i detta avseende och vill här endast framhålla, att den berörda frågan
inte är ett specifikt övergångsproblem. Samtidigt må betonas, att det ingalunda
är givet att ett ogillande av talan om att en faderskapspresumtion skall brytas
i alla lägen hindrar att presumtionens hävande på nytt prövas i rättegång.

Beträffande
de i remissen föreslagna särskilda övergångsbestämmelserna vill lagrådet anföra
följande.

Ipunkten2har
föreslagits att de nya bestämmelsema om rält för man som av-sesi 1 kap. 1 Salt
väcka talan mot barn ellerdess arvingar enligl3kap, 1 Sskall gälla utan hinder
av att motsvarande rätt att väcka lalan enligl de äldre bestämmelserna har
försuttits. Som skäl härför har endast anförts, att de nya beslämmelserna
annars skulle få alllför liten räckvidd. Detta skäl finner lagrådet inte
bärande. Vid FB:s ikraftträdande intogs i moisvarande hänseende den ståndpunkten
att talan om hävande av bördspresumtion inte fick väckas, om rätlen till sådan
talan på grund av äldre lag hade gått förlorad före ikraftträdandet (se 4 S
lagen om införande av FB). Vad som den gången föranleddeatt man inte ville
tillåta ett återupplivande av talerätten - vare sig denna gått föriorad som
följd av att förut gällande preskriptionstid försuttits eller varit utesluten
på grund av att mannen erkänt barnet såsom sitt -äger enligt lagrådets mening
fortfarande giltighet. Det kan här tilläggas att den föreslagna
övergångsbestämmelsen inle torde medföra, att efter den nya lagens ikraftträdande
talan kan väckas, om domstol lidigare genom lagakraftvunnet avgörande funnit
talerätt vara utesluten. Mot förslaget kan vidare erinras att den tänkta
övergångsregeln - i motsats till 4 S lagen om införande av FB- inte synes vara
avsedd att omfatta den situationen att möjlighet att häva faderskapspresumtion
har varil utesluten enligt äldre rätt pågrund av mannens erkännande av barnet
men föreligger enligt den nya lagen.

Enligt
lagrådels mening bör nu ifrågavarande problem lösas på samma sätt som vid FB:s
anlagande och den erforderiiga'övergångsbestämmelsen utformas i nära
överensstämmelse med 4 S lagen om införande av FB, som enligt vad som tidigare
berörts har ansetts gälla även situationen, där erkännande av barnet inverkat
på möjligheterna att fö faderskapspresumtionen hävd. Lagrådet hemställer alltså
att punkten 2 i övergångsbestämmelserna får innehålla, att talan som avses i 3
kap, 1 S inte får väckas, om rällen lill moisvarande talan på grund av äldre
bestämmelser har gått föriorad före den nya lagens ikraftträdande,

1
remissprotokollet uttalas att, om frånskild kvinna har föll barn före
ikraftträdandet och födelsen har ägt rum så kort tid efter äktenskapsskillnaden
att barnet kan vara avlat dessförinnan, den frånskilde mannen skall även efter
ikraftträdandet anses som fader till barnet. Såsom vidare sägs i remissen torde
detta inte kräva någon särskild övergångsbestämmelse.

s. 316 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 316

Uppenbart
är också, att det efler ikraftträdandet bör finnas samma möjligheler all fö
den på grund av äldre lag gällande presumtionen hävd som om faderskapspresumtion
förelegat enligt I kap. 1 S i dess nya lydelse. Visseriigen kommer 3 kap. 1
och 2 §S alt efter orden endast gälla, när sådan situation föreligger som avses
i 1 kap. 1 S- Det torde likväl inle behöva råda någon Ivekan om att de båda
paragraferna i 3 kap. skall utan någon särskild övergångsbestämmelse kunna
tillämpas i det nu berörda övergångs-föllet.

Om
de av lagrådet föreslagna ändringarna beträffande 3 kap. 6 S bifalles så alt
paragrafen kommer att innehålla mer än ett stycke, bör hänvisningen i punkten 4
till sagda paragraf kompletteras med ett angivande av det stycke som åsyftas.

Beträffande
punkten 6 vill lagrådei påpeka, att underhållsbidrag som fader till bam utom äklenskap
kan enligt nuvarande 7 kap. 10 S vara skyldig att utge till bamets moder i
samband med föriossningen ansetts förfalla till betalning i nära anslutning
till barnets födelse (se NJA 1958 s. 86). Den här ifrågavarande
övergångsbestämmelsen bör därför inte utformas pådet sätl som har föreslagits.
Genom den föreslagna lösningen skulle barnets moder kunna gå miste om
underhållsbidrag, som hon enligl vad hon har haft fullgod anledning räkna med
varit berättigad till. Lagrådet-som finnerdet inte vara påkallat att vid
övergångsbestämmelsens avfattning beakta det fall som avses i 7 kap, 10 S
tredje stycket-hemställer att bestäm melsen ges följande lydelse: "6.
Bestämmelserna i 7 kap, 10 Si dess äldre lydelseom skyldighet för fader till
barn utom äktenskap att bidraga till underhåll av barnets moder äger
fortfarande till-lämpning, om barnet fötts före ikraftträdandet av denna
lag."

Vad
lagrådet nu anfört skulle väl kunna anses böra föranleda en jämkning av övergångsbestämmelserna
i punkten 7. Något egentligt behov av en sådan jämkning synes emellertid inte
föreligga.

Förslaget
till lag om ändring i utsökningslagen (1877 nr 31 s. 1)

Detta
lagförslag torde böra kompletteras med en övergångsbestämmelse, såatt i den mån
underhållsbidrag till utomäktenskapligt bams moder enligt 7 kap. 10 S FB
fortfarande skall utgå bidraget kommer alt i samma ulslräckning som hittills
varit möjligt kunna drivas in enbart på grund av skriftlig förbindelse. En
sådan komplettering är särskilt angelägen, om man följer lagrådets förslag till
ändring av punkten 6 i övergångsbestämmelserna vid FB. Den erforderliga
bestämmelsen bör få innehålla, all i fråga om sådant underhållsbidrag som avses
i 7 kap. 10 FB i dess intill den I januari . 1977 gällande lydelse äldre beslämmelser
fortfarande äger lillämpning.

s. 317 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 317

Förslaget
till lag om ändring i bamavårdslagen (1960:97) .

Under
förutsättning att vad lagrådet föreslår beträffande 2 kap, FB god

tages bör i 12S första styckei punkt 4 bamavårdslagen hänvisning även

ske till 2 kap. 9 S FB.

Förslaget
till lag om ändring i namnlagen (1963:521)

l§

Vid
1 kap, 1 SFB har framhållits, att det enligl lagrådets mening är lämpligt all någol
närmare än som skell i del remitterade förslaget knyta an till den terminologi
som hittills har använts i FB och namnlagen, I överensslämmelse härmed
föreslår lagrådet att första styckei i förevarande paragraf utformas på
följande sätt: "Är vid barns födelse modern gift, förvärvar bamet vid
födelsen mannens släktnamn, om del ej dessförinnan har fastställts att mannen
icke är barnets fader. Delsamma gäller, om äktenskapel har upplösts genom
mannens död och barnet födes inom sådan tid efler dödsfallet att det kan vara
avlat dessförinnan,"

15
och 37 SS

Reglerna
i 15 S avser fall då ett bam, som har förvärvat en viss mans släktnamn, föriorar
detta till följd av att det fastställs att mannen i fråga inte är barnets
fader. Enligt gällande bestämmelser kan sådan fastställelse ske endasl genom
domstols avgörande, och namnförlusten inträder automatiskt som en följd av
utgången i målet, om inte domstolen i avgörandet lar in att bamet tillåts
behålla mannens namn. Frågan om tillåtelse att behålla släktnamnet måste alltså
prövas i det målet och kan inte tas upp senare. Någon särskild forumregel
behövs inle. Återförvärv av namnet är för övrigt i detta fall uteslutet enligt beslämmelserna
i 11 S namnlagen.

Enligt
det remitterade förslaget skall samma verkan i fråga om namnförlust för barnet
inträda, om mannen i äktenskapel godkänner ett av annan man i viss ordning
lämnat faderskapserkännande. Så som 15 S i förslaget är utformad innebär reglema
att namnförlusten även i delta fall inträder automatiskt,

1
ett nytt andra siycke i 37 S tar det remitterade förslaget utan närmare
motivering upp en forumregel, som anges gälla del fallel att barn gör ansökan
om rättens tillstånd all enligl 15 S få behålla släktnamn. Ansökningen skall
enligt denna regel upptagas av den rätt där målel om faderskap är anhängigt
eller, om sådant mål ej är anhängigt, av den rätt som har att upplaga fråga
rörande vårdnaden om barnel eller av rälten i den ort där bamet har sitt
hemvist.

Mot förslagel
i denna del kan försl anmärkas, att någon särskild forumregel fortfarande inle
kommer all behövas för del fallet all frågan om faderskapet

s. 318 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 318

prövas
i ett mål vid domstol. Såvitt lagrådet kan finna saknas anledning att frångå
nuvarande ordning alt utgången i faderskapsmålet blir direkt avgörande för
namnfrågan.

Vad
som kan vålla problem är enligt lagrådets uppfattning endasl det fallet att
faderskapsfrågan avgörs på annat sätt än genom dom, alltså när fastställelsen
sker genom all mannen i äkienskapel godkänner ell av annan man lämnat
faderskapserkännande. Om man med tanke på den typen av fall vill skapa en
möjlighet för bamet alt söka rättens tillåtelse att behålla släktnamnet, kan
man emellertid knappast begränsa sig till alt meddela en forumregel. Det skulle
inte vara rimligt om möjligheten att söka rättens tillstånd fick stå öppen
någon längre tid efter del att fastställelsen har skett. En tidsgräns måste
under alla omständigheter bestämmas. Över huvud taget möter det vissa
svårigheter att passa in reglerna i namnlagens systematik. Man bör t. ex.
undvika att del blir fråga om återförvärv av släktnamn och bör i stället hålla
fast vid konstruktionen att saken gäller, om barnet skall få tillstånd att
behålla mannens släktnamn.

Med
hänsyn till vad som nu har anförts och under hänvisning till att vissa
redaktionella jämkningar synes önskvärda hemställer lagrådei alt 15 S ges
följande lydelse:

"Fastställes
att man icke är far till barn, som enligl 1 S första eller andra styckei
förvärvat hans släktnamn, och har barnets moder annat släktnamn än mannen, föriorar
bamet mannens släktnamn och förvärvar i stället moderns släktnamn. Föreligga synneriiga
skäl, får dock rätten tillåla alt bamet behåller mannens släktnamn. Sådant
tillstånd meddelas, om frågan angående mannens faderskap prövas av rätlen i
samband med rättens dom och i annat fall efter särskild ansökan,som skall ha inkommil
lill rätten inom en månad efler fastställelsen,"

De
övriga bestämmelser som erfordras i ämnet lorde huvudsakligen kunna meddelas i
administrativ ordning. I 37 S namnlagen behövs emellertid en forumregel. Denna
torde där, såsom föreslagits i remissen, böra placeras i ett nyll andra siycke.
Enligt lagrådets mening kan den lämpligen ulformas på följande sätl:
"Ansökan enligt 15 S om rätlens lillslånd att få behålla släkt-nam n upptagesav
den rätt som haratt upptaga fråga rörande vårdnaden om barnet eller, om barnel
ej slår under vårdnad, av rällen i den ort där bamet har sitt hemvist."

Denna
ändring i 37 S bör såvitt lagrådei kan finna medföra följdändringar i 38 S-
Sålunda torde i denna paragrafs första stycke böra hänvisas till 37 S första
stycket. I ett nytt andra stycke i 38 S synes därefter lämpligen kunna
föreskrivas följande: "1 ärende som avses i 37 S andra styckei skall rällen,
där så kan ske, höra modern och den vars släktnamn barnet avses skola behålla-
I övrigi gäller vad som sägs i första stycket."

s. 319 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 319

Förslaget
till lag om ändring i införsellagen (1968:621)

Utöver
den i remissen föreslagna ändringen i 5 S bör den ändringen genomföras
beträffande 15 S att andra punkten i andra stycket får utgå.

Samma övergångst)estämmelse
bör här meddelas som lagrådet förordar såvitt gäller förslaget till lag om
ändring i utsökningslagen.

Förslaget
till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Samtidigt
med den i remissen föreslagna ändringen i 9S lorde även 19 och 26 §S böra
ändras. Sålunda bör den ändringen göras i 19 S alt hänvisningen i fjärde
stycket till 20 kap, 19 S FB kommer att i stället avse 10 kap. 13 § FB. Såvitt
gäller 26 S i förevarande lag bör i andra slyckel vidtagas motsvarande ändring
som i remissen föreslagits beträffande 9 § andra stycket punkt 4 och tredje
stycket.

Övriga
lagförslag

Förslagen
lämnas utan erinran.

s. 320 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 320

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-03-11

Närvarande:
statsministem Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling,
Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande:
statsrådet Geijer

Proposition
om ändring i föräldrabalken, m. m.

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag lill

1.
lag om ändring i föräldrabalken,

2.
lag om ändring i brottsbalken,

3.
lag om ändring i utsökningslagen
(1877:31 s, I),

4.
lag om ändring i lagen (1924:322) om
vård av omyndigs värdehandlingar,

5.
lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,

6.
lag om ändrirg i militärersättningsförordningen
(1950:261),

7.
lag om ändring i lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring,

8.
lag om ändring i lagen (1958:642)
angående blodundersökning m, m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning
av faderskapet lill barn utom äktenskap,

9.
lag om ändring i bamavårdslagen
(1960:97),

10.
lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

11.
lag om ändring i namnlagen
(1963:521),

12.
lag om ändring i införsellagen
(1968:621),

13.
lag om ändring i lagen (1969:620) om
ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag,

14.
lag om ändring i rätlshjälpslagen
(1972:429),

15.
lag om ändring i sludiestödslagen
(1973:349).

Fördraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet
har i allt väsentligt godtagit de sakliga nyheter som de remitterade förslagen
innehåller. De påpekanden som görs gäller i huvudsak lagförslagens närmare uiformning.
Jag finner påpekandena värdefulla och kan med några smärre undanlag ansluta mig
till vad lagrådei anfört, Beiräffande de olika punklerna i lagrådets yttrande
vill jag anföra följande.

'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 23 oktober 1975.

s. 321 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 321

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

/ kap.

Jag kan i allt väsentligt biträda de förslag lill ändrad uiformning
av 1 SS som lagrådet för fram. Vad gäller terminologin i 1 S andra punkten
anser jag dock, till skillnad från lagrådei, att det är ändamålsenligt alt
använda uttrycket änka. Genom att ange att modern är änka markeras inte bara,
att hennes man har avlidit utan också att hon inte har gift om sig. På det sältei
undviker man att i vissa fall två män enligt lagens ordalydelse skulle kunna
vara all anse som barnels far. 1 fall då modern har gift om sig före barnels
födelse blir del utan vidare klart att enbart första punkten i paragrafen är
tillämplig och att alltså mannen i det nya äktenskapet skall anses som far till
barnel.

Lagrådets allmänna uttalanden i anslutning till de angivna
paragraferna har jag inte någon erinran mol.

2 kap.

Jag delar lagrådets uppfaltning all den lyp av
utredningsfall som behandlas i I S andra slyckel i väsentliga hänseenden
skiljer sig från den typ av fall som avses i paragrafens första siycke och all
del finns behov av all ge särskilda regler för de båda olika typerna. Jag bilräder
därför lagrådels förslag att bryta ul bestämmelserna i 1 S andra och tredje
styckena och låta dem bilda en särskild paragraf med beteckningen 9 S- Jag vill
också i anledning av vad lagrådet anför framhålla att lagregleringen av de
utredningsfall som avses i denna nya paragraf givetvis inte innebär att
barnavårdsnämnden skulle vara förhindrad all ulreda andra fall än dem som nämns
i paragrafen. Som lagrådei påpekar kan nämriden även i övrigi medverka vid ulredning
av faderskap, när hänsynen till bamets bäsla och övriga omständigheter
föranleder det.

Vad lagrådet har anfört om den närmare utformningen av I,
2, 8 och 9 SS kan jag ansluta mig till.

3 kap.

Jag har inte någon erinran mot lagrådets förslag till
omdisponering av vissa beslämmelser i 3 kap. Vad lagrådet har anfört om den
närmare utformningen av beslämmelserna liksom lagrådets uttalanden i övrigi på
de olika punklerna kan jag i allt väsentligt biträda.

6 kap.

Vad gäller 8 S kritiserar lagrådet att paragrafen inte
möjliggör för den av föräldrarna som ensam har vårdnaden om barn alt på egen
ansökan

s. 322 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 322

få
vårdnaden överförd lill den andre. Lagrådet föreslår därför att första punkten
i paragrafen utformas så att rätten skall överföra vårdnaden från den ene av
föräldrarna lill den andre, om någon av dem ansöker därom och det finnes
skäligt med hänsyn lill barnets bästa. Jag är för min del inle beredd alt följa
lagrådets förslag på denna punkt. Det får anses naturiigt att, när föräldrarna
inte är ense om att vårdnaden skall överfiyttas från den ene till den andre,
sådan överflyttning sker endast på ansökan av den som själv vill bli vårdnadshavare.

Lagrådets
förslag till ändrad utformning av 9 och 14 §S kan jag biträda. Jar har heller
inte något att invända mot vad lagrådet anför i anslutning till dessa
paragrafer,

7
kap. Jag tillstyrker lagrådets förslag till ändrad tydelse av 2 S-

Övergångsbeslämmelseriia

Jag
anser mig kunna biträda lagrådets förslag till ändring av punkien 2, så att en
man inte får väcka talan om hävande av faderskapspresumtion i fall då han har
försuttit en äldre talefrist eller talerätten av annan anledning har gått
förlorad enligl äldre bestämmelser. Påpekas bör att faderskapspresumtionen
alltid kan hävas på barnets talan, även om mannen skulle ha föriorat sin talerätl.
Är barnet underårigt, får dess talan enligt 3 kap. 4 S föras av förmyndaren
eller god man. God man skall förordnas bl.a. om förmyndaren och barnet har
stridiga intressen. Initiativ till godmansför-ordnande kan las av
barnavårdsnämnden.

Vad
gäller punkten 6 delar jag lagrådets uppfattning alt en kvinna bör kunna få
underhållsbidrag enligt hittillsvarande 7 kap. 10 S i fall då hon har fött barn
före ikraftträdandet av den nya lagen. Jag biträder alltså lagrådets förslag om
ändrad utformning av punkten 6, Vidare bör, som lagrådet har påpekat, en smärre
följdförändring göras i punkten 4.

Förslaget
till lag om ändring i utsökningslagen

Jag
förordar att lagförslaget kompletteras med en övergångsbestämmelse av det
innehåll som lagrådet föreslår.

Förslaget
till lag om ändring i barnavårdslagen

Som
lagrådet har föreslagit bör en följdändring göras i 12 S första styckei punkt
4,

s. 323 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 323

Förslaget
till lag om ändring i namnlagen

Jag
kan i allt väsentligt biträda lagrådels förslag till ändrad utformning av 1, 15
och 37 SS samt förslaget om ändrad lydelse av 38 §. 1 fråga om den närmare
utformningen av I S hänvisar jag till vad jag redan har anfört i anslutning
till 1 kap. 1 S FB,

Förslaget
till lag om ändring i införsellagen

Jag
biträder lagrådets förslag om ändring i 15 S samt förslaget lill övergångsbestämmelse.

Förslaget
till lag om ändring i rätlshjälpslagen

Som
lagrådei påpekar bör inte bara 9S utan även 19 och 26 SS ändras. Jag biträder
lagrådels förslag lill ändrad lydelse av dessa båda paragrafer.

Utöver
vad jag har anfört i det föregående bör vissa ändringar vidtas i 15 kap. 7 if FB
och i 2 if lagen om vård av omyndigs värdehandlingar. 15 kap. 7 S FB och 2 S
första punkten lagen om vård av omyndigs värdehandlingar bör jämkas med
anledning av reglerna om s. k. avslämningsbolag i den nya aktiebolagslag
(1975:1385) som träder i kraft den 1 januari 1977. I 2 S fjärde punkien lagen
om vård av omyndigs värdehandlingar bör ett tillägg göras med anledning av att
aktieägare numera kan ha företrädesrätt all teckna sig för förvärv av
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt lill nyteckning
(se 5 kap. 2 S aktiebolagslagen). Punkien 5 bör jämkas lill följd av att
fondemission kan ske även på annat säll än genom att besparade vinstmedel förs
över till aktiekapitalet (se 4 kap. 16 S aktiebolagslagen).

Slutligen
bör vissa ytterligare redaktionella ändringar göras i några av de remitterade
förslagen. Bl. a. bör 20 kap. 1 S FB ändras till följd av förslagen i prop.
1975/76:153.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga de av lagrådet
granskade förslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.

s. 324 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 324

Innehåll

Proposition 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll I

Lagförslag 3

1. lag
om ändring i föräldrabalken,..................... 3

2.
lag om ändring i brottsbalken,....................... 44

3.
lag om ändring i utsökningslagen
(1877: 31 s. 1) 44

4.
lag om ändring i lagen (1924:322) om
vård av omyndigs värdehandlingar, 45

5.
lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag, 49

6.
lag om ändring i militärersättningsförordningen
(1950:261), 50

7.
lag om ändring i lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, 51

8.
lag om ändring i lagen (1958:642)
angående blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning
av faderskapet till barn utom äktenskap 52

9.
lag om ändring i barnavårdslagen
(1960:97),.... 54

10.
lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,.. 55

11.
lag om ändring i namnlagen (1963:521),.......... 56

12.
lag om ändring i införsellagen
(1968:621)........ .... 58

13.
lag om ändring i lagen (1969:620) om
ersättning i vissa fall

för
utgivna underhållsbidrag.......................... 60

14.
lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429).... 61

15.
lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349)... 64

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1975. 65

1, Inledning...................................................... ..... 65

2, Gällande rält................................................. ..... 66

2.1 Faderskap
till barn.................................... ..... 66

2.1.1 Barns börd........................................ 66

2.1.2 Talan om äktenskaplig börd.................. 67

2.1.3 Faderskap till barn utom äktenskap.............. 68

2.2 Vårdnad
och underhåll............................... .... 71

2.2.1 Vårdnad............. ...... ................ 71

2.2.2 Underhållsskyldighet........................... 73

2.3 Överflyttning av barn................................. .... 76

2.4 Rättegångskostnad i vårdnadstvister............ .... 77

2.5 Avgift för vård av omyndigs värdehandlingar.. .... 79

3, Reformkrav................................................... .... 80

3.1 Faderskap till barn..................................... 80

3.2 Vårdnad och underhåll................................ 83

3.3 Överfiyttning av barn................................. 86

s. 325 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:170 325

3.4 Rättegångskostnad i vårdnadstvister............ ..... 87

3.5 Avgift för vård av omyndigs värdehandlingar.. ..... 87

4. Promemorian................................................. ..... 88

4.1 Faderskap
till barn.................................... ..... 88

4.1.1 Äkta
makes faderskap m.m 88

4.1.2 Fastställande
av faderskap genom erkännande eller

dom................................................ ..... 91

4.2 Vårdnad och underhåll............................... ..... 91

4.3 Överfiyttning av barn................................ ..... 95

4.4 Rättegångskostnad i vårdnadstvister............ ..... 96

4.5 Följdändringar i andra författningar m.m........ ..... 96

4.5.1 Allmänt............................................ 96

4.5.2 Lagen om svenskt medborgarskap......... 97

4.5.3 Religionsfrihetslagen........................... 98

4.5.4 Lagen om blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig
börd eller vid utredning av faderskapet till barn

utom
äktenskap................................. ..... 98

4.5.5 Barnavårdslagen................................ ..... 98

4.5.6 Namnlagen........................................ ..... 98

4.5.7 Lagen om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag
samt studiestödslagen 98

4.6 Ikraftträdande
m.m.................................... 98

5. Remissyttrandena........................................... 99

5.1 Allmänna synpunkter.................................. 99

5.2 Faderskap till barn..................................... 101

5.2.1 Äkta makes faderskap m. m................. 101

5.2.2 Fastställande av faderskap genom erkännande eller

dom................................................ ... 108

5.3 Vårdnad och underhåll............................... ... 110

5.4 Överflyttning av barn................................. ... 122

5.5 Rättegångskostnad i vårdnadstvister............ 123

5.6 Följdändringar i andra författningar m. m....... 124

5.6.1 Allmänt............................................ 124

5.6.2 Lagen om svenskt medborgarskap......... 126

5.6.3 Religionsfrihetslagen........................... 127

5.6.4 Namnlagen........................................ 127

5.6.5 Studiestödslagen............. .............. 127

5.7 Ikraftträdande m, m.................................. 127

5.8 Avgift för vård av omyndigs värdehandlingar.. ... 128

6. Föredraganden.............................................. ... 130

6.1 Allmänna synpunkter................................. ... 130

6.2 Faderskap till barn.................................... ... 131

6.2.1 Äkta makes faderskap m.m................... ... 131

6.2.2 Fastställande av faderskap genom erkännande eller

dom................................................. ... 139

s. 326 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:170 326

6.3 Vårdnad m. m........................... :............. 141

6.4 Överfiyttning av barn................................. 154

6.5 Rättegångskostnad i vårdnadstvister............ 156

6.6 Följdändringar i andra författningar m. m....... ... 157

6.7 Avgift för vård av omyndigs värdehandlingar.. ... 160

6.8 Ikraftträdande m.m................................... ... 161

7. Upprättade lagförslag...................................... ... 163

8. Specialmotivering........................................... ... 163

8.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken.... ... 163

8.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken...... ... 191

8.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen. ... 191

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om vård av
omyndigs värdehandlingar 192

8.5 Förslaget lill lag om ändring i lagen om allmänna
barbidrag 192

8.6 Förslagel till lag om ändring i militärersättningsförordningen 192

8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen om
yrkesskadeförsäkring 192

8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen angående
blodundersökning m. m, i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning

av
faderskapet till barn utom äktenskap........ ... 192

8.9 Förslaget till lag om ändring i barnavårdslagen. 192

8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring 193

8.11 Förslaget till lag om ändring i namnlagen........ ... 193

8.12 Förslaget till lag om ändring i införsellagen...... ... 194

8.13 Förslag till lag om ändring i lagen om ersättning i vissa fall

för
utgivna underhållsbidrag........................ ... 194

8.14 Förslaget till lag om ändring i rätlshjälpslagen.. ... 195

8.15 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen ... 195

9. Hemställan.................................................... ... 196

lO.Beslut......................................................... ... 196

Bilagor

1. Promemorieförslagen....................................... ... 197

2. De remitterade
förslagen................................. ... 245

Utdrag
av lagrådets protokoll den 27 februari 1976. 300

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 1976. 320

Doktrin (12)

  1. Emelie Kankaanpää Thell, ”One size fits all”?, SvJT 2026 s. 168, på s. 173, 174 · Fritt tillgänglig
  2. Sebastian Wejedal, Rättegångskostnaderna och den rättvisa rättegången – fyller RF tomrummet i FPL?, FT 2021 nr 3 s. 515, på s. 516, 533 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  3. Anneli Svensson, Från JO. Juli–september 2019, FT 2020 nr 1 s. 15, på s. 23 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  4. Anna Singer, Gemensam vårdnad för alla föräldrar — Barnets bästa eller social ingenjörskonst?, SvJT 2014 s. 348, på s. 350, 351 · Fritt tillgänglig
  5. Natalie Glotz Stade, När kontrollmaktens och ordinarie tillsynsmyndighets beslut inte harmoniserar – vilken praxis ska lagtillämparen följa?, FT 2012 nr 3 s. 383, på s. 393 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  6. Anneli Svensson, Från JO. Januari–mars 2011, FT 2011 nr 2 s. 179, på s. 182 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  7. Eva Ryrstedt, Tvistlösning mellan separerade föräldrar — för barnets bästa, SvJT 2007 s. 398, på s. 404 · Fritt tillgänglig
  8. Eva Ryrstedt, Den genetiska utvecklingens familjerättsliga implikationer, SvJT 2003 s. 554, på s. 564, 567, 568, 570 · Fritt tillgänglig
  9. Eva Ryrstedt, Kravet på konsensus — till barnets bästa?, SvJT 2003 s. 340, på s. 342 · Fritt tillgänglig
  10. Anna Singer, Mannens talerätt vid fastställande av faderskap, SvJT 1992 s. 549, på s. 550, 556, 557, 562, 574, 580 · Fritt tillgänglig
  11. Anders Agell, Individ, familj, stat Om värderingar i familjerättslagstiftningen under 1900-talet., SvJT 1984 s. 715, på s. 727 · Fritt tillgänglig
  12. Olle Höglund, Svensk rättspraxis Familjerätt 1971 — 1975, SvJT 1978 s. 12, på s. 23, 29, 30 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

350 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (169)

169 kopplingar i 81 dokument.

  1. SOU 2026:66 Lyssna på barnet! s. 300 i texten
  2. Prop. 2025/26:294 För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga s. 292 · s. 672 i texten
  3. Prop. 2025/26:295 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan s. 159 om s. 178 · s. 165 om s. 178 · s. 586 om s. 178 i texten
  4. Ds 2025:30 Migrations- och asylpakten s. 347 i texten
  5. SOU 2025:111 Rättssäkerhetens pris s. 530 om s. 156 · s. 531 om s. 183 i texten

Visa alla 81

Rättsfall (18)

18 kopplingar i 13 dokument.

  1. RÅ 2005 ref. 79 om s. 159 ur registret
  2. RH 2021:41 om s. 180 ur registret
  3. RH 2019:26 om s. 179 ur registret
  4. RH 2016:36 om s. 183 ur registret
  5. RH 1998:99 om s. 183 ur registret
  6. RH 1995:85 om s. 140 ur registret

Visa alla 13

Myndighetsavgöranden (18)

18 kopplingar.

  1. JO 2025-11-25 dnr 7940-2024 i texten
  2. JO 2019-07-12 dnr 6434-2018 i texten
  3. JO 2019-07-12 dnr 7417-2017 i texten
  4. JO 2019-07-12 dnr 8482-2017 i texten
  5. JO 2018-11-23 dnr 3153-2016 i texten

Visa alla 18

Doktrin (145)

145 kopplingar i 36 dokument.

  1. Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, 2000 s. 32 om s. 81 · s. 127 om s. 81 · s. 130 · s. 133 om s. 81 · och 31 till i texten
  2. Schiratzki, Vårdnad och vårdnadstvister, 1997 s. 79 om s. 120 · s. 79 om s. 145 · s. 90 om s. 91 · s. 97 · och 10 till i texten
  3. Saldeen, Barn- och föräldrarätt, 2013 s. 20 · s. 53 om s. 157 · s. 65 om s. 132 · s. 66 om s. 311 · och 6 till i texten
  4. Ryrstedt, Konsensus, 2002 s. 12 om s. 110 · s. 12 om s. 142 · s. 13 om s. 92 · s. 13 om s. 143 · och 6 till i texten
  5. Schiratzki, Föräldraansvar i välfärdsrätten, 2013 s. 101 om s. 178 · s. 102 om s. 116 · s. 102 om s. 144 · s. 105 om s. 178 · och 3 till i texten

Visa alla 36