Sök i Ratio Lex

om ändring i lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskunsdervisning för invandrare

77 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 47 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:177, om ändring i lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskunsdervisning för invandrare

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 Regeringensproposition

1975/76:177

om
ändring i lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare;

beslutad
den 11 mars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoU.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

ANNA-GRETA
LEIJON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Enligt
lagen (1972: 650) om rätt UU ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare är arbetsgivaren skyldig att före den 1 juli 1978 bereda
utländsk arbetstagare som har börjat sin första anställning här i landet före
den 1 januari 1973 möjlighet till ledighet och lön under viss tid för att delta
i svenskundervisning. I propositionen föreslås en lagändring som innebär att
arbetsgivarens skyldighet i princip förlängs tUl den 1 juli 1979 om han har
försummat att ge ledighet och lön inom den föreskrivna tiden. Vid sådan
försummelse skall berörd arbetstagarorganisation efter arbetstagarens
godkännande få besluta om när ledigheten skall börja. Godtar arbetsgivaren inte
organisationens beslut skall han kunna väcka talan vid domstol. Intill dess
tvisten har prövats skall dock organisationens beslut gälla. Organisationen får
sålunda s. k. tolkningsföreträde.

Vidare
föreslås att lagen skall gälla även för sådan arbetstagare som har blivit
svensk medborgare sedan han har påbörjat den undervisning som avses i lagen.

1
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 177

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 650) om rätt till ledighet
och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskri'es i fråga om lagen (1972: 650) om rätt
tUl ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare

dels att i 9 § orden "Kungl. Maj:t" skall bytas
ut mot "regeringen",

dels att 1 § skaU ha nedan angivna lydelse,

dels att i övergångsbestämmelserna till lagen skall
införas fyra nya punkter, 6-9, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller här i landet Denna
lag gäller här i landet

bosatt utländsk arbetstagare, som bosatt utländsk
arbetstagare, som

har arbetstillstånd. Föreligger icke har arbetstillstånd. Föreligger icke

skyldighet för arbetstagaren att ha skyldighet för arbetstagaren att ha

arbetstillstånd eller är han befriad arbetstillstånd eller är han befriad

från sådan skyldighet, gäUer lagen från sådan skyldighet, gäller lagen

om han är kyrkobokförd här i lan- om han är kyrkobokförd här i lan

det. Lagen gäller också utländsk det. Lagen gäller också utländsk

sjöman som, utan att vara bosatt sjöman som, utan att vara bosatt

eller kyrkobokförd här i landet, är eller kyrkobokförd här i landet, är

anställd på svenskt fartyg i utrikes anställd på svenskt fartyg i utrikes

fart och som har anställningstUl- fart och som har anställningstUl-

stånd eller är undantagen från stånd eller är undantagen från

skyldighet att ha sådant tillstånd. skyldighet att ha sådant tillstånd.

Lagen gäller även den som har blivit svensk
medborgare, sedan han har påbörjat undervisning som avses i lagen.
Lagen gäller icke arbetstagare

1.
som har
svenska, danska eller norska språket till modersmål eller som eljest har sådana
kunskaper i något av dessa språk att undervisning, som avses i denna lag, icke
kan anses erforderlig,

2.
som genomgått
undervisning som avses i denna lag eUer sådan undervisning i svenska språket,
som meddelats i samband med arbetsmarknadsutbildning eller i
arbetsmarknadsstyrelsens mottagningsförläggningar för flyktingar,

3.
som
sysselsattes i feriearbete eller eljest i arbete av tiUfälUg natur, eller

4.
som är anställd
i arbetsgivarens hushåll.

6. Har arbetsgivare försummat sin skyldighet enligt
punkt 3 c) att före utgången av juni 1978 bereda arbetstagare möjlighet till
ledighet för att påbörja undervisning, skall i fråga om ledighet och ledighe-

' Lagen omtryckt 1974: 195. Senaste lydelse av 9 § 1974:
377.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tens förläggning gälla vad som föreskrives i andra och
tredje styckena.

Är arbetstagaren medlem i arbetstagarorganisation, som är
eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren,
får organisationen efter arbetstagarens godkännande besluta om ledighet och
ledighetens förläggning. Ledigheten får, om arbetsgivaren icke medger annat,
förläggas så att den börjar tidigast två veckor efter det att arbetsgivaren
har underrättats om organisationens beslut. Ledigheten skall dock börja senast
före utgången av juni 1979.

Arbetstagare som icke beredes ledighet enligt andra
stycket och som före utgången av juni 1979 begär att få påbörja ledighet, kan
påkalla domstols prövnmg av frågan om ledighet och ledighetens förläggning, om
han ej har fått påbörja ledigheten inom två veckor efter det att framställning
om ledighet har gjorts hos arbetsgivaren. Talan skall i sådant fall dock väckas
före utgången av år 1979.

7.
Underlåter
arbetstagare utan synnerliga skäl alt utnyttja sin rätt till ledighet enligt
punkt 6, är arbetsgivaren ej vidare skyldig att ge arbetstagare sådan
ledighet.

8.
Uppkommer
mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är eller brukar vara
bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren, tvist om tillämpningen
av punkt 6 såvitt avser medlem i organisationen, gäller organisationens mening
till dess tvisten har slutligt prövats.

Utan hinder av första stycket kan domstol meddela
förordnande i tvistefrågan till dess tvisten har slutligt prövats. Yrkande om
sådant förordnande får ej bifallas utan att motparten har beretts tillfälle
att yttra sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Första stycket gäller ej tvist i sådan fråga som avses i 1
§ andra stycket 1 eller 2 eller i punkt 3 a) eller b).

9.
Arbetstagarorganisation kan åläggas att ersätta uppkommen skada, om den i sådan
tvist som avses i punkt 8 första stycket har föranlett eller godkänt felaktig till-läinpning
av lagen och organisationens företrädare har saknat fog för sin ståndpunkt i
tvisten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177

g. Utdrag

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson,
NorUng, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.

Föredragande: statsrådet Leijon

Proposition om ändring i lagen (1972: 650) om rätt till
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare.

1 Inledning

Lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid
deltagande i svenskundervisning för invandrare trädde i kraft den 1 juli 1973.

I fråga om de invandrare som har tagit anställning här i
landet före den 1 januari 1973 förutsätts att utbUdningen skaU genomföras
successivt under en femårsperiod räknat från tidpunkten för lagens ikraftträdande.
I lagen har detta kommit till uttryck genom en föreskrift som säger att
arbetsgivaren är skyldig att före utgången av juni 1978 bereda sådan
arbetstagare möjlighet till ledighet för att påbörja undervisning i svenska.

I olika sammanhang har bl. a. Landsorganisationen i
Sverige (LO) gjort gällande att undervisningen för invandrare anstäUda före år
1973 inte har fått den omfattning som lagen syftar till och att det därför
finns risk för att många invandrare inte hinner få undervisning inom den
föreskrivna tiden om lagen inte ändras. För att närmare undersöka dessa
invandrares utbildningssituation tillsatte jag en arbetsgrupp med
representanter för arbetsmarknadsdepartementet, skolöverstyrelsen (SÖ), statens
invandrarverk (SIV), LO och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Arbetsgruppen
har i januari 1976 redovisat resultatet av sitt arbete i
departementspromemorian (Ds A 1976: 1) Enkätundersökning om svenskundervisning
för invandrare som börjat sin första anstäUning i Sverige före den 1 januari
1973.

Inom arbetsmarknadsdepartementet har i februari 1976
utarbetats departementspromemorian (Ds A 1976: 2) Vissa ändringar i lagen om

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 6

rätt
till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare.
Promemorian bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Den
sistnämnda promemorian, som i korthet återger resultatet av
enkätundersökningen, har remissbehandlats. Därvid har yttranden avgetts av SÖ,
arbetsdomstolen, SIV, LO, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), SAF,
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Arbetarnas Bildningsförbund
(ABF), Studiefrämjandet och Riksförbundet finska föreningar i Sverige.

2 Gällande
ordning

I
denna del hänvisas till avsnitt 2 i bUagan.

3 Departementspromemorian
(Ds A 1976: 2)

I
promemorian framförs vissa förslag om ändringar i lagen om rätt till ledighet
och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare. Förslagen syftar
till att skapa bättre garantier för att de invandrare som har anställts före år
1973 får sin rätt till undervisning enUgt lagen. Förslagen innebär i huvudsak
följande.

Om
arbetsgivaren har försummat att ge den anställde ledighet och lön inom den
föreskrivna tiden skall hans skyldigheter i princip förlängas till den 1 juli
1979. Berörd arbetstagarorganisation får därvid efter arbetstagarens
godkännande bestämma om ledighet och ledighetens förläggning i tiden.
Uppkommer tvist mellan arbetsgivaren och organisationen skall organisationens
mening gäUa till dess tvisten har slutUgt prövats av domstol.

Promemorian
tar också upp frågan om rätt för invandrare att fullfölja påbörjad
svenskundervisning i det fall han bUr svensk medborgare under utbildningstiden.

I
fråga om den närmare innebörden av förslagen i promemorian hänvisas till
bilagan.

4 Remissyttrandena

De
flesta remissinstanserna, däribland 5Ö, SIV, arbetsdomstolen, LO och TCO,
tillstyrker promemoriaförslaget om förlängd skyldighet för arbetsgivare som
har försummat att inom föreskriven tid ge arbetstagare, som har anställts före
år 1973, ledighet och lön. LO konstaterar att de föreslagna ändringarna ligger
i linje med vad LO tidigare har gett uttryck för. SÖ framhåller att förslagen
sannolikt medför att utbildningsbehovet kommer att öka kraftigt samt betonar
nödvändigheten av att studieförbunden får ett väsentligt större antal
studietimmar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 7

till sin disposition för att kunna fylla behovet.
Arbetsdomstolen anser att det bör klargöras vilka rättigheter som tillkommer
den arbetstagare vars anställning börjar den närmaste tiden före utgången av
juni 1978. Studiefrämjandet, som också ansluter sig till de föreslagna
lagändringarna, föreslår, utan närmare precisering, att lagen fär ett
komplement som skapar förutsättningar för alla studieförbund att med sina
resurser i form av cirkelledare, lokaler m. m. delta i genomförandet av reformen.
Kommun förbundet anför att en bestämmelse om viss tids förlängning
förslagsvis ett år av arbetsgivarnas skyldigheter att ge ledighet och lön
skulle vara tillräckUgt för att inom den kommunala sektorn underlätta att
lagens målsättning uppnås. Förbundet påpekar vidare att förslaget om rätt för
arbetstagarorganisation att besluta om ledighet och ledighetens förläggning
innebär att viss beslutsrätt överflyttas från kommunal myndighet till facklig
organisation. En sådan ordning synes icke stå i överensstämmelse med gällande
kommunal lagstiftning. Förbundet nödgas därför motsätta sig förslaget i denna
utformning. Förbundet finner emellertid inte anledning till erinran mot att
förslaget läggs till grund för lagändring om detta bedöms nödvändigt med hänsyn
till förhållandena inom andra sektorer av arbetsmarknaden. Landstingsförbundet
anför liknande synpunkter och finner sålunda konstruktionen med beslutanderätt
för arbetstagarorganisation tveksam med hänsyn till grunderna för de
beslutsfunktioner som regleras i landstingslagen. SAF ansluter sig till
principen att berörda arbetstagares rätt till ledighet och lön inte skall
upphöra den 30 juni 1978 enbart på grund av försummelse från arbetsgivare.
Enligt föreningens tolkning tUlgodoses emellertid detta redan genom nuvarande
bestämmelser i lagen. Vad som däremot saknas f. n. är en reglering av hur länge
arbetsgivarens skyldighet i sådana fall skall kvarstå efter den 30 juni 1978.
För att belysa sin uppfattning erinrar föreningen om att punkt 3 c) i nuvarande
övergångsbestämmelser bl. a. fastställer arbetsgivarnas skyldighet att bereda
möjlighet till ledighet för undervisning före utgången av juni 1978 samt att
punkt 3 g) föreskriver att om arbetsgivaren "fullgjort sina åligganden
enligt c) upphör hans övriga skyldigheter enUgt denna lag gentemot
arbetstagaren om denne ej påbörjat undervisning senast den 30 juni 1978".
Därav synes framgå att skyldigheterna gentemot arbetstagaren kvarstår för den
händelse arbetsgivaren inte "fullgjort sina åligganden". Detta styrks
av 7 § enligt vilken arbetsgivare som åsidosatt sina förpliktelser enligt lagen
skaU utge "förutom lön och andra anställningsförmåner vartill
arbetstagaren på grund av lagen kan vara berättigad, ersättning för uppkommen
skada". Vad gäller skadeståndsanspråk måste sådana vara väckta "inom
fyra månader" från det skadan inträffade dvs. i detta fall uppenbarligen
före utgången av oktober 1978. Nuvarande brister i lagen vad gäller de
skyldigheter som kvarstår för en arbetsgivare som inte fullgjort sina
åligganden den

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 8

30 juni 1978 bör undanröjas i god tid. Det i promemorian
föreslagna systemet kan dock inte accepteras eftersom det är utomordentligt
krångligt och skulle leda till att en redan svåröverskådlig och svårtolkad lagstiftning
skulle bli ännu mer ohanterlig. Frågan bör i stället lösas med hjälp av ett
system med viten faststäUda av domstol. Detta skulle vara enklare och smidigare
samt skulle bättre tillgodose kraven på överblick och rättssäkerhet.
Arbetstagarorganisation och/eller invandrare bör beredas möjlighet att förslagsvis
senast före utgång av år 1978 begära vitesföreläggande hos domstol. I förening
med lagens bestämmelser om skadestånd skulle ett vitesystem sannolikt i högre
grad än det i departementspromemorian föreslagna systemet understryka vikten
av att i god tid före den 30 juni 1978 bereda möjlighet tiU ledighet.

Samtliga
remissinstanser som har yttrat sig härom tillstyrker förslaget att 1 § i lagen
ändras så att även den som har blivit svensk medborgare sedan han har påbörjat
undervisning, omfattas av lagen. SIV ifrågasätter om förslaget i tiUräcklig
omfattning kommer att tillgodose behovet av undervisning. Enligt verkets mening
bör alla, som vid tidpunkten för förvärv av svenskt medborgarskap har rätt till
undervisning enligt lagen, få bibehålla sin rätt oavsett medborgarskap. Vidare
anser verket att lagen också bör gälla sådana personer som har sin anställning
i Sverige men är bosatta i något grannland och som dagligen reser över gränsen
till Sverige. Denna fråga bör kunna lösas med en regel om dispens från det i 1
§ uppställda kravet på kyrkobokföring. Riksförbundet finska föreningar i
Sverige framhåller att svenskt medborgarskap inte får utgöra hinder för
deltagande i undervisning.

I anslutning till promemorieförslaget framhåller SIV att
bestämmelserna om statsbidrag för undervisning i svenska för invandrare bör
ändras så att också de svenska medborgare som inte omfattas av lagen får
möjlighet att delta i undervisning samt erinrar om att det finns många hemarbetande
invandrare, främst kvinnor, som är svenska medborgare men som saknar kunskaper
i svenska. TCO erinrar om att det numera inte ställs krav på kunskaper i
svenska språket för den som genom naturalisation upptas till svensk
medborgare. Därmed kan det också förekomma svenska medborgare som mycket
bristfälligt eller inte alls förestår svenska, vilket, enligt TCO:s mening,
skulle vara ett helt oacceptabelt förhållande. En utredning bör tillsättas för
att närmare undersöka den här frågan.

Flera instanser, bl. a SIV, LO, TCO, ABF och Riksförbundet
finska föreningar i Sverige, understryker vikten av att en bred information om
lagen kommer till stånd så snart som möjligt efter ikraftträdandet av de
föreslagna lagändringarna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 9

5
Föredraganden

Lagen
(1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare, som trädde i kraft den 1 juU 1973, ålägger arbetsgivare att
bereda utiändska arbetstagare ledighet under viss tid för att delta i
undervisning i svenska språket med samhällsorientering samt att betala dem lön
under studietiden. Lagen gäller, med vissa undantag, alla utländska
arbetstagare som är i behov av svenskundervisning. I fråga om de arbetstagare
som har börjat sin första anställning här i landet före den 1 januari 1973
förutsätts att utbildningen skall genomföras under en femårsperiod från lagens
ikraftträdande, inom vilken tid arbetstagama successivt skaU beredas möjlighet
att delta i undervisningen. Enligt lagen skall sålunda alla dessa arbetstagare
ha getts möjlighet att genomgå eller påbörja utbildningen före utgången av juni
1978. Lagen reglerar dock inte närmare vid vilken tidpunkt inom femårsperioden
som arbetstagaren skall ges ledigt utan parterna förutsätts själva komma
överens om lämpUg förläggning av ledigheten och får träffa kollektivavtal
härom.

Med
anledning av att LO m. fl. i oUka sammanhang hade gjort gällande, att
undervisningen för de före år 1973 anställda invandrarna inte hade fått den
omfattning som var nödvändig för att de skulle hinna få undervisning inom den
föreskrivna tiden, tillsatte jag en arbetsgrupp med uppgift att närmare
undersöka dessa invandrares utbildningssituation. Arbetsgruppen, som gjorde en
enkätundersökning hos ett 40-tal företag, redovisade resultatet av sitt arbete
i departementspromemorian (Ds A 1976: 1) Enkätundersökning om
svenskundervisning för invandrare som börjat sin anställning i Sverige före
den 1 januari 1973. Arbetsgruppens undersökning visade att invandrarna hos de
företag som undersökningen omfattade i de flesta faUen kommer att få
utbildning i rätt tid men att det kan förmodas att vid ett mindre antal av de
berörda företagen utbildningen inte kommer att genomföras inom den föreskrivna
tiden.

Mot
bakgrund av bl. a. arbetsgruppens resultat har inom arbetsmarknadsdepartementet
utarbetats en promemoria (Ds A 1976: 2) Vissa ändringar i lagen om rätt tiU
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare.
Promemorian har remissbehandlats. I det följande behandlar jag de i
promemorian framlagda förslagen.

Som
jag tidigare har nämnt är arbetsgivaren enligt nuvarande lag skyldig att ge
utländska arbetstagare, som har anstäUts före år 1973, ledighet och lön före
utgången av juni 1978. I promemorian föreslås att a r-betsgivarens skyldigheter
i princip skall förlängas till den 1 juli 1979 om han har försummat att ge
arbetstagaren ledighet och lön före utgången av juni 1978. I fråga om
arbetstagare som är medlem i kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation
föreslås

t2
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 177

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 10

organisationen efter arbetstagarens godkännande få
bestämma om såväl ledighet som ledighetens förläggning i tiden, dock att
ledigheten skall börja senast före utgången av juni 1979. Uppkommer tvist om
ledigheten som sådan eller tidpunkten härför föreslås arbetstagarorganisationen
få tolkningsföreträde, dvs. organisationens beslut gäller till dess tvisten har
slutligt prövats. Det förutsätts att organisationen, innan den fattar sitt
beslut, har haft överläggningar med arbetsgivaren. Annan arbetstagare kan få
frågan om ledighet och ledighetens förläggning prövad av domstol om han före
utgången av juni 1979 har begärt ledighet men vägrats detta. Talan skall
väckas före utgången av år 1979.

Promemorians förslag har vunnit stor anslutning bland
remissinstanserna. Kommunförbundet och landstingsförbundet finner dock konstruktionen
med beslutanderätt för arbetstagarorganisation tveksam med hänsyn tUl grunderna
för de beslutsfunktioner som regleras i kommunallagen resp. landstingslagen.
SAF ansluter sig visserligen till principen att försumlig arbetsgivares
skyldigheter skall förlängas i tiden, men anser att promemorians förslag är
krångligt och föreslår i stället ett system med viten som fastställs av
domstol.

För egen del vill jag anföra följande. Utbildningen för de
utländska arbetstagare som har anställts före år 1973 skall, som tidigare
har nämnts, genomföras under en femårsperiod. Mot bakgrund av vissa beräkningar
som SIV har gjort om antalet invandrare som är i behov av undervisning samt
resultatet av enkätundersökningen görs i promemorian (Ds A 1976: 2) den
bedömningen att det vid tidsfristens utgång sannolikt kommer att finnas åtskiUiga
som inte har fått sin rätt tiU undervisning enligt lagen. Jag delar denna
bedömning. Efter utgången av juni 1978 bar arbetstagare ingen rätt att kräva
ledighet och lön för att påbörja svenskundervisning, även om det är på grund av
arbetsgivarens försummelse som undervisning inte har kommit till stånd.
Arbetstagaren är i stället hänvisad tUl möjligheten att kräva skadestånd. Det väsentUga
är emellertid att arbetstagaren får undervisning och att denna kan påbörjas
så snart som möjligt. Jag ansluter mig därför till förslagen i promemorian som
väl tiUgodoser detta önskemål. Förslagen är enligt min mening väl avvägda.
Arbetsgivarens skyldigheter bör alltså förlängas till i princip den 1
juli 1979. Arbetstagarorganisationen bör också få den föreslagna
bestämmanderätten i fråga om ledigheten och ledighetens förläggning samt
tolkningsföreträde. Härav följer naturUgt-vis att arbetsgivaren är skyldig att
betala arbetstagaren lön även om han deltar i undervisningen på annan tid än
arbetstid. Genom förslagen nås viss överensstämmelse med vad som gäller enUgt
lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning liksom med
det förslag till lag om medbestämmanderätt i arbetslivet som inom kort kommer
att föreläggas riksdagen. TiU sin innebörd har de av mig förordade bestämmelserna
närmast karaktären av nya sanktioner mot försumliga arbets-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 11

givare.
Mot bakgrund av vad jag nu har sagt finns det inte anledning till den
tveksamhet som kommunförbundet och landstingsförbundet har gett uttryck för.
Det är vidare angeläget att hålla fast vid den likabe-handling av arbetstagare
i enskild och offentlig tjänst som lagen föratsätter.

Att
såsom SAF har föreslagit införa ett system med viten som fastställs av domstol
skulle innebära att avsevärd tid kan förflyta innan arbetstagaren kan påbörja
ledigheten, eftersom domstolen i samtliga fall först måste faststäUa
arbetsgivarens skyldighet. Även i sådana fall då arbetsgivarens försumlighet
inte är tvistig tvingas parterna att avvakta ett domstolsförfarande innan
arbetstagaren kan börja undervisningen. Eftersom ett system med
vitesföreläggande alltså skulle motverka syftet att snabbt få i gång
undervisningen bör det inte komma i fråga. Förslaget om arbetsgivarens
utsträckta skyldigheter grundar sig på förutsättningen att arbetsgivaren bar
försummat att ge ledighet inom den i gällande lag föreskrivna tidsfristen.
Vidare förutsätts att kravet om ledighet endast kan göras gällande gentemot
sådan försumlig arbetsgivare hos vilken arbetstagaren alltjämt är anställd. Har
arbetstagaren börjat ny anställning den närmaste tiden före utgången av juni
1978 torde den nye arbetsgivaren knappast kunna anses försumlig och anspråk om
ledighet sålunda inte kunna ställas. Däremot kvarstår arbetstagarens
möjligheter att kräva skadestånd från den tidigare arbetsgivaren om denne anses
ha åsidosatt sina förpliktelser enligt lagen.

Gällande
lag avser endast uUändska arbetstagare. I promemorian föreslås att lagen ändras
så att den skall gäUa även för sådan arbetstagare som har blivit svensk medborgare
sedan han har påbörjat undervisning som avses i lagen. I Ukhet med remissinstanserna
anser jag att förslaget bör genomföras. SIV och Riksförbundet för finska
föreningar i Sverige anser att lagen dessutom bör omfatta även övriga
invandrare, som har blivit svenska medborgare, om de är i behov av svenskundervisning.
SIV anser vidare att personer, som arbetar i Sverige men är bosatta i något av
grannländerna och som dagUgen reser över gränsen till Sverige, bör kunna få
dispens från kravet på'kyrkobok-föring i Sverige för att därigenom ges
möjlighet att få delta i undervisning enligt lagen. Jag är inte beredd att
föreslå så omfattande utvidgningar av lagens tUlämpningsområde.

Bestämmelsern
om statsbidrag för undervisning i svenska språket med samhällsorientering
förutsätter f. n. att deltagarna är utländska medborgare. Förslaget att även
arbetstagare som har blivit svensk medborgare sedan han har påbörjat
undervisning skall omfattas av lagen föranleder en ändring av dessa
bestämmelser. Frågan om att låta invandrare, som har blivit svenska medborgare
men som inte omfattas av lagen, delta i den "fria"
svenskundervisningen som anordnas i studieförbunden får prövas i annat
sammanhang.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 12

Vad
gäller promemorians övriga förslag föranleder de inga erinringar från min sida.
Även i fråga om utformningen av lagtexten ansluter jag mig till
promemorieförslaget.

Slutligen
vUl jag i likhet med flertalet remissinstanser understryka vikten av att en
bred information om lagen kommer tiU stånd. Förslag om särskUda medel för sådan
information kommer att läggas fram inom kort.

6
HemstäUan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bilaga ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

Vissa ändringar i lagen om rätt till ledighet och lön vid
deltagande i svenskundervisning för invandrare

Promemoria utarbetad inom arbetsmarknadsdepartementet

Ds A 1976:2 Februari 1976

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 14

Innebäll

sid

Upprättade
författningsförslag .............................. 15

1.
Inlednmg .................................................... .. 18

2.
Gällande rätt ................................................... .. 19

3.
Departementspromemorian (Ds A
1976: 1) Enkätimdersökning om svenskundervisning för invandrare som börjat sin
första an-ställnmg i Sverige före den 1 januari 1973 22

4.
Framställning från statens
invandrarverk .............. .. 24

5.
Departementspromemorian (Ds A
1975: 14) Förvärv av svenskt medborgarskap 25

6.
Överväganden och förslag..................................
26

BUagor
13

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 15

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 650) om rätt till ledighet
och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1972: 650) om rätt
Ull ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare

dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i övergångsbestämmelsema till lagen skall införas
fyra nya punkter, 69, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

1 §1 Denna lag gäller här i landet Denna lag gäUer här i
landet bosatt utländsk arbetstagare, som bosatt utländsk arbetstagare, som har
arbetstillstånd. Föreligger icke har arbetstillstånd. Föreligger icke
skyldighet för arbetstagare att ha skyldighet för arbetstagaren att ha arbetstillstånd
eller är han befriad arbetstillstånd eller är han befriad från sådan
skyldighet, gäller lagen från sådan skyldighet, gäller lagen om han är kyrkobokförd
här i lan- om han är kyrkobokförd här i landet. Lagen gäller också utländsk
det. Lagen gäller också utländsk sjöman som, utan att vara bosatt sjöman som,
utan att vara bosatt eller kyrkobokförd här i landet, eller kyrkobokförd här i
landet, är är anställd på svenskt fartyg i ut- anställd på svenskt fartyg i utrikes
fart och som har anställnings- rikes fart och som har anställningstillstånd
eller är undantagen från tillstånd eller är undantagen från skyldighet att ha
sådant tUlstånd. skyldighet att ha sådant tUlstånd.

Dessutom gäller lagen den som har blivit svensk
medborgare, sedan han har påbörjat undervisning som avses i lagen.

Lagen gäller icke arbetstagare

1.
som har
svenska, danska eller norska språket tiU modersmål eller som eljest har sådana
kunskaper i något av dessa språk att undervisning, som avses i denna lag, icke
kan anses erforderlig,

2.
som genomgått
undervisning som avses i denna lag eller sådan undervisning i svenska språket,
som meddelats i samband med arbetsmarknadsutbildning eller i
arbetsmarknadsstyrelsens mottagningsförläggningar för flyktingar,

3.
som
sysselsattes i feriearbete eller eljest i arbete av tillfällig natur, eller

4.
som är anställd
i arbetsgivarens hushåU.

6. Har arbetsgivare försummat sin skyldighet enligt punkt
3 c) att före utgången av juni 1978 bereda arbetstagare möjlighet till ledighet
för att påbörja undervisning, skall i fråga om ledighet och ledighetens iSenastellydelse
1974: 195.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177

Nuvarande lydelse

16

Föreslagen lydelse

förläggning gälla vad som föreskrives i andra och
tredje styckena.

Är arbetstagaren medlem i arbetstagarorganisation, som är
eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren,
får organisationen efter arbetstagarens godkännande besluta om ledighet och
ledighetens förläggning. Ledigheten får, om arbetsgivaren icke medger annat,
förläggas så att den börjar tidigast två veckor efter det att arbetsgivaren
har underrättats om organisationens beslut. Ledigheten skall dock börja senast
före utgången av juni 1979.

Arbetstagare som icke beredes ledighet enligt andra
stycket och som före utgången av juni 1979 begär att få påbörja ledighet, kan
påkalla domstols prövning av frågan om ledighet och ledighetens förläggning,
om han ej har fått påbörja ledigheten inom två veckor efter det att
framställning om ledighet har gjorts hos arbetsgivaren. Talan skall i sådant
falt dock väckas före utgången av år 1979.

7. Underlåter arbetstagaren utan

synnerliga skäl att utnyttja sin rätt

rill ledighet enligt punkt 6, är

arbetsgivaren ej vidare skyldig att

ge arbetstagare sådan ledighet.

8. Uppkommer mellan arbetsgi

vare och arbetstagarorganisation,

som är eller brukar vara bunden

av kollektivtavtal i förhållande till

arbetsgivaren tvist om tillämpning

en av punkt 6 såvitt avser medlem

i organisationen, gäller organisa

tionens mening till dess tvisten

har slutligt prövats.

Utan hinder av första stycket kan domstol meddela förordnande
i tvistefrågan till dess tvisten har slulligt prövats. Yrkande om sådant
förordnande får ej bifallas utan att motparten har beretts till-jälle att yttra
sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Första stycket gäller ej tvist i sådan fråga som avses i 1
§ andra stycket 1 eller 2 eller i punkt 3 a) eller b).

9.
Arbetstagarorganisation kan åläggas att ersätta uppkommen skada, om den i sådan
tvist som avses i punkt 8 första stycket har föranlett eller godkänt felaktig till-lämpning
av lagen och organisationens företrädare har saknat fog för sin ståndpunkt i
tvisten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

t3 Riksdagen 1975176. 1 saml Nr .177

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 18

1 Inledning

Lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid
deltagande i svenskundervisning för invandrare trädde i kraft den 1 juU 1973
(omtryckt 1974: 195).

Lagen avsåg ursprungUgen endast sådana utländska
arbetstagare som hade börjat sin första anställning här i landet efter utgången
av år 1972. Genom en ändring (1973: 238) gjordes lagen, med vissa avvikelser,
tilllämplig även på utländska arbetstagare som hade tagit anställning här i
landet före den 1 januari 1973, s. k. "gamla" invandrare. I fråga om
dessa invandrare förutsätts att utbildningen skall genomföras successivt under
en femårsperiod räknat från tidpunkten för lagens ikraftträdande. Arbetsgivaren
är sålunda skyldig att före utgången av juni 1978 bereda dem möjlighet till
ledighet för att påbörja undervisning i svenska. Lagen reglerar emellertid inte
närmare vid vilken tidpunkt inom femårsperioden som arbetstagarna skall
beredas sådan ledighet, utan parterna förutsätts att på varje arbetsplats
själva planera utbildningen och komma överens om lämplig förläggning av
ledigheten.

Med anledning av en framställning från LO den 13 mars
1975, i vilken bl. a. anfördes att svenskundervisningen inte hade fått den
omfattning som var nödvändig för att uppfylla lagens målsättning att successivt
bereda de "gamla" invandrarna möjlighet att delta i undervisningen,
tillsatte statsrådet Leijon i maj 1975 en särskild arbetsgrupp med uppgift att
närmare undersöka de "gamla" invandrarnas utbildningssituation.
Arbetsgruppen slutförde sitt uppdrag i januari i år och redovisade sitt arbete
i departementspromemorian (Ds A 1976: 1) Enkätundersökning om svenskundervisning
för invandrare som börjat sin första anställning i Sverige före den 1 januari
1973.

I en särskild skrivelse den 21 januari 1976 har statens
invandrarverk (SIV) framhållit att många "gamla" invandrare inte
hinner påbörja undervisning inom den föreskrivna tiden samt föreslagit vissa
lagändringar.

Mot bakgrund av bl. a. arbetsgruppens resultat och SIV:s
skrivelse behandlas i denna promemoria vissa frågor om ändring av lagen om
svenskundervisning i vad avser de "gamla" invandrarna.

I departementspromemorian (Ds A 1975: 14) Förvärv av
svenskt medborgarskap föreslås bl. a. att kvalifikationstiden för att få
svenskt medborgarskap genom naturaUsation skall sänkas från sju till fem år för
utomnordisk medborgare och från tre till två år för nordisk medborgare. Med
anledning härav tas i denna promemoria även upp frågan om rätt att fullfölja
påbörjad svenskundervisning i det fall en invandrare blir svensk medborgare
under utbildningstiden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 19

2
Gällande rätt

Lagen
(1972: 650) om rätt UU ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för
invandrare (ändrad 1973: 238 samt 1974: 195, 364 och 377) ålägger arbetsgivare
att bereda utländska arbetstagare ledighet under viss tid för att delta i
undervisning i svenska språket med samhällsorientering samt att betala dem lön
under studietiden. Arbetstagaren kan också delta i sådan undervisning på annan
tid än arbetstid. Även i detta fall är arbetsgivaren skyldig att betala
arbetstagaren lön under den tid han genomgår undervisning.

Lagen
grundar sig på ett förslag som invandrarutredningen lade fram i sitt
delbetänkande (SOU 1971: 51) Invandrarnas utbildningssituation. Utredningen
föreslog emellertid att lagen skulle begränsas till att avse utiändska
arbetstagare som börjat sin första anställning här i landet efter utgången av
år 1972. Vid remissbehandUngen av utredningens förslag kritiserades denna
ståndpunkt av många instanser som ansåg att lagen borde omfatta alla utländska
arbetstagare som hade behov av grundutbildning i svenska språket. Lagen
utformades ursprungligen i enlighet med utredningens förslag. Samtidigt
påbörjades inom arbetsmarknadsdepartementet en utredning för att snarast
undersöka de problem som var förknippade med att låta lagen omfatta även de
"gamla" anställda invandrarna. Sedan frågan hade utretts ändrades
lagen så att den, med vissa särbestämmelser, kom att omfatta även de invandrare
som påbörjat anställning här i landet före den 1 januari 1973. De särskilda
regler som gäller de "gamla" invandrarna har tagits in i lagens övergångsbestämmelser.

I
motiven till lagändringen (prop. 1973: 43) betonade departementschefen att frägan
om hur många "gamla" invandrare som var i behov av svenskundervisning
var svårbedömd och att detta särskUt gällde bedömningen av vilka effekter den dittillsvarande
huvudsakligen på fritid bedrivna svenskundervisningen hade haft. På grundval av
det material som hade taghs fram i frågan gjorde departementschefen den
uppskattningen att mellan 50 000 och 100 000 "gamla" invandrare
kunde antas behöva svenskundervisning samt räknade med 75 000 som underlag för bedömningen
av hur undervisningen praktiskt skulle kunna fullföljas.

Departementschefen
framhöll vidare att ett så stort antal som 75 000 personer inte kunde få
undervisning omedelbart även om undervisningsresurserna förstärktes avsevärt. UtbUdningen
måste därför genomföras under en längre tidsperiod inom vilken arbetstagarna
successivt borde beredas möjlighet att delta i undervisningen.

Tidsperioden
har i lagen fastställts tiU fem år (punkt 3 c) i övergångsbestämmelserna).
Arbetsgivaren, som är skyldig att inom viss kortare tid informera
arbetstagaren om hans rätt enligt lagen, skall före utgången av juni 1978
bereda arbetstagare som börjat sin första anställ-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 20

ning
här i landet före den 1 januari 1973 möjlighet till ledighet för att påbörja
undervisning. Samtliga "gamla" invandrare skall alltså ges tillfälle
att genomgå eller påbörja utbildningen inom den föreskrivna tiden. Lagen
reglerar dock inte närmare i vilken ordning arbetstagaren skall få sin ledighet
inom femårsperioden. I denna fråga anförde departementschefen i propositionen (s.
16): "Det är emellertid inte lämpligt att i lagen närmare ange i vilken
ordning arbetstagarna bör beredas ledighet för att delta i undervisningen.
Parterna bör i stället få möjlighet att på varje arbetsplats själva planera
utbildningen och komma överens om lämplig förläggning av ledigheten. En lämplig
ordning synes vara att överenskommelse härom träffas i kollektivavtal. I de
fall det inte finns någon arbetstagarorganisation som kan tillvarata arbetstagargruppens
intresse bör enskilt avtal få träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
För att få till stånd en jämn tiUströmning av elever och i följd därav en
effektivare undervisning är det av stor vikt att parterna samråder med
studieförbunden och att därvid beaktas att i princip en femtedel av det totala
undervisningsbehovet skall tillgodoses under vart och ett av åren."

Parternas
möjlighet att träffa avtal om ledighetens förläggning regleras i punkt 3 d) i
övergångsbestämmelserna. För att i tiden närmare begränsa arbetsgivarens skyldighet
att bereda ledighet innehåller lagen en bestämmelse som innebär att
arbetsgivarens skyldighet upphör om arbetstagaren utan synnerliga skäl
underlåter att utnyttja sin rätt till ledighet under tid varom avtal har
träffats (punkt 3 e i övergångsbestämmelserna). Däremot kvarstår
arbetsgivarens skyldighet att betala lön till arbetstagaren vid dennes
deltagande i undervisning på annan tid än arbetstid under femårsperioden.

Arbetsgivarens
skyldigheter enligt lagen upphör helt om han har fullgjort sin
upplysningsskyldighet och berett arbetstagaren möjlighet till ledighet för att
delta i undervisningen men denne inte har påbörjat undervisningen senast den
30 juni 1978 (punkt 3 g i övergångsbestämmelserna).

Arbetstagarens
rätt tUl ledighet och lön omfattar 160 eller 240 timmar beroende på hans
kunskaper i svenska. Från denna princip görs vissa undantag för sådana
arbetstagare som före lagens ikraftträdande har deltagit i svenskundervisning
och för deltagandet fått ersättning av arbetsgivaren enligt avtal mellan denne
och facklig organisation. De arbetstagare som har genomgått minst 240 timmar
sådan undervisning är helt undantagna från lagen medan de som har deltagit i
sådan undervisning minst 80 men mindre än 240 timmar har rätt till 160 timmars
ledighet och lön (punkterna 3 a och b i övergångsbestämmelserna).

Utöver
nämnda kategori undantar lagen även arbetstagare som har svenska, danska eller
norska som sitt modersmål eller som har sådana kunskaper i något av dessa språk
att undervisning inte kan anses behö-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 21

vas
(1 § andra stycket 1), eller som har genomgått antingen undervisning enligt
lagen eller sådan undervisning som meddelas i samband med arbetsmarknadsutbildning
eller i arbetsmarknadsstyrelsens mottagningslä-ger för flyktingar (1 § andra
stycket 2). Vidare undantas från lagen arbetstagare som sysselsätts i
feriearbete eller eljest i arbete av tillfällig natur (1 § andra stycket 3),
eller som är anställd i arbetsgivarens hushåll (1 § andra stycket 4). Enligt
kungörelsen (1973: 631) om rätt tiU ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare skall arbetsgivare, arbetstagare och berörd
arbetstagarorganisation i samråd pröva i vad mån arbetstagare är undantagen
från lagen enligt 1 § andra stycket 1 eller 2 eller enligt punkterna 3 a eller
b i övergångsbestämmelserna. Kan parterna inte enas vid denna prövning skall
frågan hänskjutas till skolöverstyrelsen, som beslutar i ärendet. Talan mot
skolöverstyrelsens beslut i sådant ärende får inte föras.

Parternas
överenskommelser om vilka arbetstagare som är undantagna skall enligt
skolöverstyrelsens anvisningar skriftligen meddelas skolöverstyrelsen, som
enligt kungörelsen skall föra register över alla undantagna.

Om
arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter enligt lagen har arbetstagaren
möjlighet att kräva skadestånd. Reglerna härom återfinns i 7 § och 9 §.
Arbetstagarens rätt till skadestånd har fastställts i 7 § som lyder:
"Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag skall han
utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartUI arbetstagare på grund
av lagen kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada. Härvid äger 38 §
tredje och fjärde styckena samt 40 § lagen (1974: 12) om anställningsskydd
motsvarande tillämpning."

Hänvisningen
till 38 § i lagen om anställningsskydd innebär bl. a. att man vid bedömningen
om och i vad mån skada har uppstått även skall ta hänsyn till omständigheter av
annan än rent ekonomisk betydelse (ideellt skadestånd) liksom till
arbetstagarorganisations intresse av att lagens bestämmelser iakttages i
förhållande tiU organisationens medlemmar. 40 § nämnda lag reglerar de frister
som gäller för talan om skadestånd. Bestämmelserna innebär att den som vill
fordra skadestånd skall underrätta motparten om anspråket inom fyra månader
från det skadan inträffade. Vidare skall, om inom denna tid förhandlingar
påkallas enligt lagen om förenings- och förhandlingsrätt eller med stöd av
kollektivavtal, talan väckas inom fyra månader från förhandlingarnas avslutande.
I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från skadans uppkomst.

Skadeståndsmål
liksom övriga mål om tUlämpningen av lagen och svenskundervisning handlägges
enligt lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister (utom fråga som
skolöverstyrelsen avgör).

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 22

3
Departementspromemorian (Ds A 1976: 1) Enkätundersökning om svenskundervisning
för invandrare som börjat sin första anställning i Sverige före den 1 januari
1973

I
mars 1975 överlämnade LO till arbetsmarknadsdepartementet en kortfattad
promemoria med synpunkter på bl. a. tUlämpningen av svenskundervisningslagen i
vad avsåg de "gamla" invandrarna. LO anförde bl. a. att
svenskundervisningen för dessa invandrare inte hade fått den omfattning som var
nödvändig för att uppfylla lagens målsättning att de successivt skulle ges
möjlighet att delta i undervisningen inom den föreskrivna tiden samt föreslog
att regeringen skulle företa lämpliga åtgärder för att förmå arbetsgivarna att
bättre leva upp tUl sina skyldigheter enligt lagen.

Vid
tidpunkten för LO:s framställning hade också bl. a. SIV och flera fackliga
organisationer framhållit att den lagstadgade undervisningen för de
"gamla" invandrarna inte hade fått tillräcklig omfattning samt
påtalat risken för att inte alla dessa invandrare skulle hinna få sin undervisning
inom den lagstadgade femårsperioden.

Mot denna bakgrund tillsatte
statsrådet Leijon i maj 1975 en särskUd arbetsgrupp med företrädare för
arbetsmarknadsdepartementet, skolöverstyrelsen, SIV, Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF) och LO med uppgift att "undersöka om de uUändska
arbetstagare som börjat sin första anställning före den 1 januari 1973 beretts
eller kommer att beredas möjlighet att påbörja undervisning i svenska i den
omfattning som lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning förutsätter i fråga om dessa invandrare".

Arbetsgruppen
slutförde sitt uppdrag i januari i år och redovisade resultatet av sitt arbete
i departementspromemorian (Ds A 1976: 1) Enkätundersökning om
svenskundervisning för invandrare som börjat sin anstäUning i Sverige före den
1 januari 1973. I det följande redogörs i korthet för innehållet i denna
promemoria.

Arbetsgruppen började sitt
uppdrag med att inhämta och närmare granska vissa undersökningar om den
lagbundna svenskundervisningen för invandrare. Sedan det visat sig att dessa
undersökningar av olika skäl inte kunde läggas till grund för en bedömning av
de "gamla" invandrarnas undervisningssituation, beslöt arbetsgruppen
att genomföra en egen enkätundersökning hos företag med "gamla"
invandrare. Med hänsyn till den begränsade tid som stod till förfogande enades
gruppen om att inte genomföra en brett upplagd undersökning som omfattade alla
företag med "gamla" invandrare. I stället granskades ett antal företag
som enligt LO kunde misstänkas inte komma att fullgöra sina skyldigheter
enligt lagen gentemot dessa invandrare eller som Ulustrerade problem i samband
härmed.

Undersökningen
omfattade 41 (av LO föreslagna) företag inom sju

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 23

olika
branscher. Såväl företagsledningen som den fackliga organisationen vid alla
dessa företag tillställdes ett av arbetsgruppen utarbetat enkätformulär (bil.
1) med frågor som endast avsåg de "gamla" invandrarna. Enkätfrågorna
formulerades så att de i huvudsak skulle kunna besvaras med enbart siffror. Det
visade sig emellertid att många företag och organisationer vid sidan av de
sifferuppgifter som lämnades i enkätformuläret, fann skäl att i särskilda
skrivelser till arbetsgruppen närmare redogöra för förhållandena vid företaget.
Bl. a. på grund därav har arbetsgrappen redovisat enkätsvaren individualiserat
på företag eUer på grupper av företag och därvid i väsentliga delar återgett de
särskilda skrivelsernas innehåll. Härutöver har arbetsgruppen till sin
promemoria fogat en sammanställning över sifferuppgifterna i enkätsvaren. Denna
sammanställning bifogas också denna promemoria (bil. 2).

Av
promemorian framgår att arbetsgruppen har funnit det inkomna materialet till
viss del vara svårbedömbart och att det inom gruppen har förelegat meningsskiljaktigheter
vid bedömningen av de uppgifter som har lämnats från vissa företag.
Representanterna från LO och SAF har beträffande flera företag i särskilda
kommentarer redovisat sin uppfattning om hur materialet skall tolkas.
Arbetsgruppen enade sig emellertid om en gemensam slutsats av följande lydelse.

"Som
framgår av redogörelsen under rubriken 'Redovisning och bedömning av
enkätsvaren' har materialet när det gäller flera företag varit svårbedömbart
och meningsskiljaktigheter har därvid förelegat. Trots detta har arbetsgruppen
som inte har att ta ställnuig till behovet av lagsliftning eller andra
åtgärder, utan endast att göra en bedömning av om de 'gamla' invandrarna får
undervisning inom föreskriven tid kunnat enas om följande slutsatser.

Om
man strikt betraktar de uppgifter som arbetsgivare och fackliga lokala
organisationer lämnat till enkäten står det klart att invandrarna i de flesta
fallen kommer att få utbildning i rätt tid. I några av dessa fall kan möjligen
misstänkas att enkätundersökningen bidragit till en kraftfullare insats från
bl. a. företagets sida. Inom ett mindre antal av de berörda förelagen kan
förmodas att utbildningen inte kommer att genomföras inom den föreskrivna tiden.
I företag som ej besvarat enkäten kan förhållandet vara sådant. Undersökningen
visar också att lagstiftningen i något fall varit helt okänd både för
arbetsgivare och fackliga organisationer.

Enkätundersökningen
visar alltså att i det övervägande antalet företag som undersökningen omfattar
kommer undervisningen för 'gamla' invandrare att fullgöras på föreskrivet
sätt. Men resultatet av undersökningen utesluter inte att det finns företag
som inte har omfattats av undersökningen, där undervisning inte kommer att
påbörjas före den 1 juli 1978. Detta kan i vissa fall bl. a. bero på att
företagen samtidigt har att fullgöra sina skyldigheter gentemot 'nya'
invandrare."

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 24

4
Framställning från statens invandrarverk

I
skrivelse (bil. 3) som inkom till arbetsmarknadsdepartementet den 21 januari i
år har SIV bl. a. hemställt att lagen om svenskundervisning ändras så att
tidsperioden för de "gamla" invandrarna förlängs.

Skrivelsen
innehåller i korthet följande.

Enligt
SIV torde drygt 200 000 utländska medborgare (5 % av arbetskraften) arbeta i
Sverige. Ca 110 000 av dem torde ha påbörjat sin första anställning i Sverige
före 1973. Den av arbetsmarknadsdepartementet företagna enkätundersökningen visar
att ca 60 % av de "gamla" invandrarna är aktuella för undervisning.
Denna siffra stämmer relativt väl överens med de undersökningar SIV har gjort
tidigare. Med dessa beräkningar som grund kommer SIV fram till att ca 66 000
"gamla" invandrare är i behov av undervisning.

På
grundval av det antal studietimmar (cirkelledartimmar), som har använts för den
lagbundna undervisningen under de första två åren lagen har varit i kraft gör
SIV en uppskattning av det totala antalet invandrare "gamla" och
"nya" som kan utbildas under hela femårsperioden. SIV anför därvid
bl. a. följande.

Drygt
462 000 cirkelledartimmar har förbrukats under åren 1973/74 ocb 1974/75. Enligt
skolöverstyrelsens statistik över cirklar har de lagbundna studiegrupperna i
genomsnitt 6,6 deltagare. Skolöverstyrelsens register visar att ca 1/5 av de
invandrare som är i utbildning får 160 timmar och 4/5 240 timmar. De förbrukade
timmarna kan med denna beräkning ha räckt till drygt 13 500 invandrares
utbildning under de två första åren. Undervisningens igångsättande försenades,
men har (enligt bl. a. SAF) fått normal omfattning 1974/75, då 337 000
studietimmar förbrukades, vilket innebär att 9 925 invandrare kan ha utbildats
under detta år. Om utbUdningen får samma omfattning under åren fram till 1 juli
1978 som under 1974/75 kan fullständig utbildning ges till ca 30 000 invandrare
under den återstående tidsperioden. Totalt kan sålunda 43 500 invandrare utbUdas
under de fem första åren efter lagens ikraftträdande. Detta visar att en
betydande del av de invandrare som är i behov av undervisning inte kommer att
få detta behov tillgodosett om inga ytterligare åtgärder vidtas.

SIV
framhåUer vidare att registret hos skolöverstyrelsen visar att utbildningen är
av begränsad omfattning och att detta bekräftas vid SIV:s kontakter med
invandrare, företagare, fackföreningsfolk, invandrarbyråpersonal m. fl. Dessa
kontakter samt enkäter och brev från invandrare ger SIV anledning förmoda att
informationen om lagen är bristfällig och att alltför få har erbjudits
undervisning.

SIV
avslutar sin skrivelse med ett yrkande om att lagen ändras så att den nuvarande
tidsfristen förlängs och att fackföreningen tillsammans

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 25

med
invandraren skall få möjUghet att självständigt planera in undervisningen på
betald arbetstid, om arbetsgivaren inte har erbjudit invandraren undervisning
före den 1 juU 1978.

5
Departementspromemorian (Ds A 1975: 14) Förvärv av svenskt medborgarskap

Inom
arbetsmarknadsdepartementet har utarbetats en promemoria (Ds A 1975: 14)
Förvärv av svenskt medborgarskap med förslag om vissa ändringar i lagen (1950:
382) om svenskt medborgarskap (MbL) ocb medborgarskapskungörelsen (1969: 235).

I promemorian, som nyUgen
har remissbehandlats, föreslås bl. a. att kvalifikationstiden för att få
svenskt medborgarskap genom naturalisation enligt 6 § MbL skall sänkas från
nuvarande sju år tUl fem år. I fråga om nordiska medborgare, för vilka det
enligt gällande praxis krävs tre års hemvist i Sverige, föreslås en sänkning
till två år samt att en uttrycklig bestämmelse om denna kvalifikationstid förs
in i 6 § MbL. Vidare förordas att vissa grupper vid sidan av den generella
sänkningen av hemvistvillkoret skall få ytterligare lättnader genom dispens.
Sålunda bör utomnordisk medborgare som är gift med svensk medborgare kunna få
svenskt medborgarskap redan efter tre års hemvist i Sverige om äktenskapet har
varat i två år. Sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden bör därvid
även framdeles jämstäUas med äktenskap. Även för statslösa och politiska
flyktingar föreslås en generell dispens. Sådana personer bör kunna upptas till
svenska medborgare efter fyra års vistelse i Sverige. Härutöver bör.dispens
kunna ges i enstaka faU med hänsyn till humanitära, sociala eller personliga
förhållanden.

6
Överväganden och förslag

EnUgt
gäUande lag är arbetsgivarens skyldighet att bereda invandrare, som har börjat
sin första anställning här i landet före år 1973, möjlighet tiU ledighet och
lön för att påbörja svenskundervisning begränsad i tiden till utgången av juni
1978. Den i lagen angivna tidpunkten utgör en gräns för arbetstagarens rätt att
få ledighet och lön. Efter denna tidpunkt saknar arbetstagaren möjlighet att
få ledighet och lön för att påbörja studier, även om det är på grand av
arbetsgivarens försummelse som arbetstagaren inte har fått tillfälle att
påbörja undervisning. I den situationen är arbetstagaren hänvisad till vad
lagen (7 §) föreskriver i fråga om möjligheterna att kräva skadestånd från
arbetsgivare som åsidosätter sina förpliktelser enligt lagen.

Som
framgår av redogörelsen i det föregående har bl. a. LO och SIV gjort gäUande
att undervisningen för de "gamla" invandrarna hittills

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 26

inte
har fått den omfattning som lagen syftar till och att det därför finns risk för
att många invandrare inte hinner att få sin undervisning i tid.

Den
av arbetsgruppen företagna enkätundersökningen visar visserligen att
invandrarna vid flertalet av de företag som undersökningen omfattade sannolikt
kommer att få sin undervisning inom den i lagen föreskrivna tiden, men
arbetsgruppen har också funnit att det i fråga om ett mindre antal av de
berörda företagen och företag som inte omfattas av undersökningen kan förmodas
att utbildningen inte kommer att genomföras inom denna tid.

I
den tidigare refererade skrivelsen konstaterar SIV med stöd av bl. a. vissa
beräkningar att en del "gamla" invandrare inte kommer att få undervisning
om inte ytterUgare åtgärder vidtas. SIV:s beräkningar grundar sig i huvudsak på
uppskattningar vad gäller såväl antalet "gamla" invandrare som är i
behov av undervisning som det antal timmar som kommer att användas för den
lagbundna undervisningen under den återstående tidsperioden.

Skolöverstyrelsens
register över den lagstadgade invandrarundervis-ningen (SFI-registret) visar
att undervisningen hittills har fått en begränsad omfattning. I mitten av januari
i år hade totalt ca 22 400 "nya" och "gamla" invandrare
registrerats i utbildning. (Registret skiljer inte på "nya" och
"gamla" invandrare.) Av dessa hade många (ca 5 500) avbrutit utbildningen.
Enligt vad som inhämtats från skolöverstyrelsen är siffrorna dock inte tiUförlitUga
bl. a. på grund av att studieförbundens lokalföreningar ligger efter med
anmälningar tUl registret. Det totala antalet invandrare som har genomgått
eller påbörjat utbUdning beräknas av skolöverstyrelsen till ca 30 000 personer.

Även
om de av SIV lämnade uppgifterna om hur många "gamla" invandrare som
återstår att utbilda är mycket osäkra bl. a. med hänsyn tUl att man inte vet
hur många som kommer att avstå från utbildningen visar beräkningarna dock att
det vid tidsfristens utgång sannolikt kommer att finnas åtskilliga sådana
invandrare som inte har fått sin rätt till undervisning enligt lagen. Detta
bestyrks av uppgifterna från SFI-registret och den enkätundersökning som
arbetsgruppen i arbetsmarknadsdepartementet har utfört. Det finns därför
anledning att överväga om man genom lagändring kan förbättra situationen.

En
möjlighet är att skärpa de nuvarande skadeståndsreglerna. En sådan skärpning
kan möjligen öka arbetsgivarens benägenhet att ge ledighet. Det kan dock inte
uteslutas att vissa arbetsgivare även inför hotet av sådana sanktioner
åsidosätter sina förpUktelser enligt lagen. Arbetstagaren går då ändå miste om
sin rätt till undervisning. Arbetstagarens ställning gentemot arbetsgivaren bör
därför stärkas på annat sätt.

En
lagändring bör i första hand syfta till att garantera arbetstagaren rält tUl
undervisning även efter utgången av juni 1978. Enbart en bestämmelse om viss
tids förlängning av arbetsgivarens skyldighet att ge

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 27

ledighet
och lön är dock inte tiUräckligt. En sådan bestämmelse skulle i princip endast
innebära att en försumUg arbetsgivares skadeståndsskyldighet inträder vid en
senare tidpunkt och utgör ingen garanti för att arbetstagaren får sin
undervisning. En förlängd skyldighet för arbetsgivaren bör därför kombineras
med föreskrifter som ger arbetstagarparten ett inflytande över frågan när
arbetsgivaren skall vara skyldig att ge ledighet och lön. I det följande
framförs vissa förslag som syftar till att åstadkomma en sådan kombination.
Dessa förslag förutsätter att arbetsgivare försummat sin skyldighet att ge
arbetstagare ledighet före utgången av juni 1978.

Om arbetstagaren är medlem
i arbetstagarorganisation, som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i
förhållande till arbetsgivaren, bör organisationen, liksom i lagen (1974: 981)
om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, få möjlighet att besluta
om såväl ledighet som tidpunkten för ledigheten. Beslutet bör fattas i samråd
med den berörde arbetslagaren. För att arbetstagaren skall få sin undervisning
inom rimlig tid (helst så snart som möjligt) och för att i tiden närmare
begränsa arbetsgivarens skyldighet bör föreskrivas att ledigheten skall börja
före utgången av juni 1979. Underlåter arbetstagaren att utnyttja den
beslutade ledigheten bör arbetsgivarens skyldighet upphöra om inte
arbetstagaren har haft synnerliga skäl, som t. ex. sjukdom, för sin
underlåtenhet.

Ä andra sidan bör inte
arbetstagarorganisationen få besluta om att ledigheten skall börja omedelbart.
Arbetsgivaren bör få viss kortare tid på sig för att planera m. m. Med hänsyn härtiU
föreslås att ledigheten får börja tidigast två veckor efter det att
arbetsgivaren har underrättats om organisationens beslut. Givetvis bör dock
ledigheten kunna börja tidigare om arbetsgivaren medger detta.

Det
förutsätts att organisationen, innan den fattar sitt beslut, har haft överläggningar
med arbetsgivaren om tidpunkten för ledigheten och att organisationen därvid i
medlemmarnas intresse söker beakta de svårigheter arbetsgivaren kan få i
anledning av ledigheten.

Accepterar
inte arbetsgivaren arbetstagarorganisationens beslut vare sig det gäller
ledigheten som sådan eller tidpunkten härför skaU han kunna väcka talan vid
domstol i enlighet med 9 § första stycket. Detta blir t. ex. fallet om
arbetsgivaren menar att han redan har gjort vad på honom ankommer.

Det är självfallet
angeläget att arbetstagaren får tiUfälle att påbörja undervisningen så snart
som möjligt. Skulle tvist uppkomma kan dock avsevärd tid förflyta innan domstol
beslutar i ärendet. På grund härav bör arbetstagarorganisationens beslut gälla
till dess tvisten har slutligt prövats. Detta innebär att arbetstagarparten får
tolkningsföreträde vid tvist som kan anhängiggöras vid domstol på samma sätt
som i exempelvis studieledighetslagen.

Avser
tvisten frågan huruvida arbetstagaren är undantagen från lagen

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 28

på
grand av föreskrifterna i 1 § andra stycket 1 eller 2 eller i punkterna 3 a)
eller b) i övergångsbestämmelserna skall föreskrifterna i kungörelsen och
skolöverstyrelsens anvisningar gälla. Dessa föreskrifter innebär bl. a. att
arbetsgivaren, arbetstagaren och arbetstagarorganisationen i samråd skall pröva
om arbetstagaren är undantagen enligt nämnda föreskrifter. Kan man inte enas
vid denna prövning skall frågan hänskjutas till skolöverstyrelsen, som är
slutlig instans i sådant ärende.

Tvist
om arbetstagare är undantagen enligt nyssnämnda föreskrifter i 1 § och punkt 3
i övergångsbestämmelserna prövas sålunda inte av domstol. En sådan tvist avser
i huvudsak fråga om arbetstagaren har sådana kunskaper i svenska att han inte
är i behov av undervisning. Behovet av undervisning prövas i särskild ordning
med hjälp av bl. a. tester. En sådan prövning kan ske förhållandevis snabbt.
Det finns inte skäl att i dessa fall låta arbetstagarorganisationens mening gäUa
innan skolöverstyrelsen har avgjort frågan.

På grund av
arbetstagarorganisationens tolkningsföreträde kan arbetstagaren sålunda
påbörja undervisning utan hinder av att arbetsgivaren har väckt talan vid
domstol. Domstolen bör emeUertid utan hinder av att part har tolkningsföreträde
kunna meddela interimistiskt förordnande i tvisten. Ett sådant förordnande tar
över tolkningsföreträdet och kan föranleda att pågående undervisning avbrytes.
Ett förordnande härom bör dock inte meddelas i annat fall än när
organisationens ståndpunkt framstår som klart ogrundad. Vidare bör som
formellt krav gälla att ett yrkande om ett sådant förordnande inte får bifallas
utan att motparten har fått tillfälle att yttra sig.

Visar det sig att
arbetsgivaren hade fullgjort sina skyldigheter enligt lagen och
arbetstagarorganisationen sålunda saknade fog för sitt beslut, är det rimUgt
att arbetsgivaren får ersättning för den skada som han har förorsakats med
anledning av beslutet. Därför föreslås en skadeståndsskyldighet för
arbetstagarorganisationen om den har föranlett eller godkänt felaktig
tillämpning av lagen och organisationens företrädare har saknat fog för sin
ståndpunkt i tvisten. I de två senaste berörda hänseendena anknyter de
föreslagna reglerna tUl de principer som har antagits i de senaste årens arbetsrättsUga
lagstiftning.

För
arbetstagare som är medlem i arbetstagarorganisation som inte står eller brukar
stå i kollektivavtalsförhållande tUl arbetsgivaren eller för oorganiserad
arbetstagare föreslås, liksom för arbetstagare, som visserligen är medlem i en
kollektivavtalsbärande organisation men för vilken organisationen inte har
utnyttjat sin rätt att besluta om ledighet, en möjlighet att få frågan om
ledighet och ledighetens förläggning prövad av domstol. Om sådan arbetstagare
före utgången av juni 1979 hos arbetsgivaren begär att få ledighet, men inte
får det inom två veckor efter sin framställning, kan han påkalla domstols
prövning av frågan. I sådant fall skaU han väcka talan före utgången av år
1979. Domstols beslut om

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 29

ledighet
bör motsvara det beslut som arbetstagarorganisationen kan fatta i fråga om
medlem. Arbetsgivarens skyldighet att ge ledighet bör sålunda även i detta fall
upphöra om arbetstagaren utan syimerliga skäl underlåter att utnyttja den
ledighet varom domstolen har beslutat.

De förslag som har läggs
fram grundar sig på förutsättnuigen att arbetsgivaren har försummat sin
skyldighet att ge ledighet inom den i nuvarande lag föreskrivna tidsfristen. I
och med att arbetsgivaren försummat denna skyldighet har arbetstagaren och i
vissa fall även arbetstagarorganisationen rätt till ersättning för uppkommen
skada. De föreslagna reglerna innebär i princip endast en förlängning i tiden
av arbetsgivarens skyldighet enligt lagen och bör inte beröva arbetstagarparten
möjlighet att kräva skadestånd som grundar sig på försumUghet före utgången
av juni 1978. På grund härav föreslås ingen ändring av de nuvarande reglerna
om skadestånd. Detta medför sålunda att arbetstagare kan kräva skadestånd på
grund av arbetsgivarens tidigare försummelse även om han får undervisning efter
utgången av juni 1978 enligt de regler som föreslås. I en sådan situation bör
dock vid prövningen av skadeståndets storlek tas hänsyn till att arbetstagaren
har fått undervisning.

I
samband med att de föreslagna ändringarna i lagen genomförs bör en bred
information komma till stånd så snart som möjligt efter ikraftträdandet.

Enligt 6 § i gällande lag
om svenskt medborgarskap kan utlänning upptas till svensk medborgare genom naturalisation
om han har haft hemvist här i landet sedan sju år och därjämte uppfyller vissa
andra villkor. Nordiska medborgare kan med stöd av en allmän dispensregel och
gällande praxis naturaliseras redan efter tre år.

Som
tidigare har nämnts föreslås i departementspromemorian (Ds A 1975: 14) Förvärv
av svenskt medborgarskap bl. a. att nuvarande kvalifikationstider för att få
svenskt medborgarskap skall förkortas från sju till fem år för utomnordiska
medborgare och från tre till två år för nordiska medborgare. Proposition om
ändring av medborgarskapslagen avses bli förelagd riksdagen under våren 1976.

Medborgarskapslagen
föreskriver inte något villkor om att den som upptas till svensk medborgare
genom naturalisation skall ha kunskaper i svenska språket. I praxis beaktas
dock om sökanden behärskar svenska och i det formulär som används vid ansökan
om naturalisation anmodas sökanden att bifoga intyg om sin förmåga att tala,
läsa och skriva svenska. Ofta bortses dock heU från bristande kunskaper i
svenska. Så sker t. ex. om ansökan avser en utlänning som flyttat till Sverige
vid vuxen ålder och tillhör ett helt annat språkområde än vårt och därför har
svårt att lära sig svenska. Enligt vad som har inhämtats från SIV har
"kravet" på kunskaper i svenska under senare tid nästan helt försvunnU.
Det finns anledning att anta att om de nya kvalifikationstiderna förkortas i
enlighet med promemorieförslaget sådana kunskaper kommer att

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 30

beaktas
än mindre om man överhuvudtaget kommer att lägga någon vikt vid dem.

Genomförs förslaget om de
kortare kvaUfikationstiderna får detta betydelse för de invandrare som deltar
i svenskundervisning. Nuvarande lag avser endast utländska arbetstagare. Detta
innebär bl. a. att den som blir svensk medborgare under studietiden mister sina
förmåner enligt lagen fr. o. m. tidpunkten för förvärvet av det svenska
medborgarskapet. Kurserna i svenska sträcker sig ofta över ganska lång tid. Det
kan därför antas att många invandrare under pågående studier kommer att uppfylla
kravet på den kortare hemvisttiden och vill söka svenskt medborgarskap så
snart som möjligt. Med tanke på den korta kvalifikationstid som föreslås för
de nordiska medborgarna kan många bland vår största invandrargrupp, den
finländska, antas komma i den nämnda situationen, särskilt i det fall då
undervisningen har påbörjats först efter ganska lång tids vistelse här i
landet.

Det är inte rimligt att en
arbetstagare som ansetts vara i behov av svenskundervisning och som därför med
förmåner enligt lagen har påbörjat sådan undervisning, skall tvingas avbryta
sin utbUdning när han blir svensk medborgare. Hans behov av undervisning
kvarstår. Han bör därför ges möjlighet att fullfölja sina studier med
bibehållande av sina rättigheter enligt lagen. I annat fall tvingas han avvakta
med ansökan om svenskt medborgarskap tills han är klar med utbildningen. En
sådan ordning strider mot syftet med förslaget om de kortare kvalifikationstiderna.

Med
hänvisning till det anförda föreslås att 1 § i lagen om rätt till ledighet och
lön vid deltagande i svenskundervisning ändras så att den skall gälla även för
den som har blivit svensk medborgare, sedan han har påbörjat den undervisning
som avses i lagen.

Förslaget
föranleder en ändring av bestämmelserna om statsbidrag för undervisning i
svenska språket med samhällsorientering. Dessa bestämmelser förutsätter f. n.
att deltagarna är utländska medborgare.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 31

Bil 1

Enkät till företrädare för arbetsgivare och fackliga
organisationer angående svenskundervisning för invandrare som börjat sin
första anstäUning i Sverige före den 1 januari 1973, s. k. gamla invandrare.
OBS! Enkäten gäller endast dessa invandrare.

Fråga 1

Hur många
"gamla" invandrare är anstäUda inom företaget?

Svar:

Anmärknhigar till fråga 1.

1.
Här bör
medräknas invandrare som är utländska medborgare och är bosatta i Sverige och
som dessutom har arbetstillstånd eller är kyrkobokförda i Sverige.

2.
Invandrare som
är sysselsatta i feriearbete eller eljest i arbete av tillfällig natur skall
inte medräknas.

Fråga 2

Hur många av dessa

a) har undantagits från undervisning före den 1 oktober i
år? Svar:

b) beräknas bli undantagna efter senare prövning? Svar:

c) beräknas avstå från sin rätt till undervisning? Svar:
Anmärkning till fråga 2.

Följande kategorier utländska arbetstagare är undantagna
från lagen.

Arbetstagare som

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 32

a)
har svenska,
danska eller norska språket till modersmål eller eljest har sådana kunskaper i
något av dessa språk att undervisning inte behövs

b)
redan genomgått
undervisning enligt lagen eller sådan svenskundervisning som meddelas i
samband med arbetsmarknadsutbildning eller i AMS:s mottagningsläger för
flyktingar

c)
innan lagen
tillkom deltagit i svenskundervisning minst 240 timmar och fått ersättning
härför enligt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation.

Fråga 3

a) Hur många har före den 1 oktober i år erbjudits
möjlighet till ledighet för undervisning? Svar:

b) Hur många har därvid önskat genomgå undervisning?

Svar:

c) Hur många har därvid tackat nej men önskar genomgå
undervisning senare? Svar:

Fråga 4

Hur många

a) har genomgått undervisning enligt lagen? Svar:

b) deltar f. n. i undervisningen? Svar:

c) har avbrutit undervisningen? Svar:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 33

Fråga
5

a)
Hur många beräknas återstå att utbilda? 5ve7r.-

b)
När beräknas dessa få sin undervisning? Svar:

Fråga
6

Hur
många av de invandrare som avses i fråga 5 a) omfattas av a) avtal angående
tidpunkten för undervisningen?

Svar:

b)
annan planering i fråga om denna tidpunkt?

Svar:

Fråga
7

Vilket
eller vilka studieförbund har genomfört eUer beräknas genomföra undervisning?
Svar:

Fråga
8

Har enligt Er kännedom studieförbundet(n)
resurser att genomföra undervisning inom den lagstadgade femårsperioden, dvs.
före den 1 juli 1978? Svar-

Fråga
9

Övriga
synpunkter? Svar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

å - -

a "=

n

3 » s-s c o"

2 (8 c 3 > £
.2,

opaginerad Kontrollera mot PDF

.Q

s

g.

I ''3 i C

wj2

tt.

pa

tt.

[L| m H, "S tt. rn £ i ca X> ca

pq-ffl

CO

m

s. 6 Kontrollera mot PDF

c 6 C S 00

yl C-.

. o

ca

S.

s

25. «a

_ .ca

o o ?r

ca I ~~

s. 7 Kontrollera mot PDF

I

c «

ca ,

O B " ei d « g -"

lill II

osON oooC7ao;QO;o0oo\ao

s. 1 Kontrollera mot PDF

1 I

.s:

o

. u

O JO

vo
,-

m ( -

s. 2 Kontrollera mot PDF

o a

5 2

c å c ° aoS

.-H (N

s. 3 Kontrollera mot PDF

--I
r-

5;

Q

5

: »

.

L.

O

,'C>

60

"*-.

.

1

ca

5

(4-1

S

11

S

PQ

1

a

a;

ca

a

I

d c

ca

ci-;1

o 'i

ca & B.i

c

a

. 3

ca c

I

e

(

Ul

«o

1

1

t-

o

1

rJ " ,

5 .

00

oo

o

00

o

00

?

*

Os

vo

1

vo

-5

opaginerad Kontrollera mot PDF

O

o

o
-1 -.

CO

-t
Si II II

o; .5

00

iS rt S !3 c o

r- CO .. .-. (.11

60

t3

:0

00

ON 0

r*-)

r

"

cq

cq

m

fN

m

m

*

M-

s. 1 Kontrollera mot PDF

CQ

tt.

CQ

tt.

tt.

m i

Ö

tt- CQ ttn

O

O

rt

t3 C

3

visn, När kan

m

1

1 1 1
VI
r in r- in CO
r- r i r r- i

ON On Os Os Os On

1-

\n 00 t- r--

OV CT\

2 3 >

Ö

rt :=
rt

ca
ca

Efl -
.-1

'"

tt.
tt,

it

tt,

CQ

ea

ca
P9

OCQ

o an

% £

*-> :0

w

ä E

ort

O ON :0
ON O .2?

tn

.'Ti

C; -t « " VI M :r

C

tt,

PQ

.ca

tt.

tt.

Uh

tt,tt,tl.

CQ

PQ

PQ

PQ OQ CQ

ca ca u

S = c

a

2 S

CQ

o

o

O

ca ca u

W

ca ca

= = OOO

ca ca

00 ...

opaginerad Kontrollera mot PDF

, ov

oo 00

I
I a

vo vo

s. 1 Kontrollera mot PDF

r~- t~ O

o O

-- a>

(8 I/-1 » ~i O oS lro.1.

. c c;.- - 3 (N U

O o O
ri fN 0I5 0!$ Icaov

s. 2 Kontrollera mot PDF

r-
r 00

o o ov

o

o

vo

VO

fN

(N

f

f.

fN

fN

fN

fN

fN

*n v-i vo

0\ 0\ 0\

CO

00 ov ov
o o .

ov

r r 00

fN fN >o

ca u

"O

r-~ t i

£ ?S

"O

Tt Ov

o

'

73-0

U 3

PQ

2w

-

f- rvi m

« «

s. 3 Kontrollera mot PDF

ij-O J c 3 "

Ä SaJss

HH M
*+-! XJ (_, rt

wi2

S « c

>S.:

ttn

PQ

T3

« n

ä 3

ra

bD O O

cd Cdaiciuiiiaci

>>

PQoa tt, ui'5?tt,tt,tt.

tt.

H.

tt-

tt-

PQ

PQ

PQ

PQ

oo

opaginerad Kontrollera mot PDF

S S

rt tt- rt *j pi -t

oooo

opaginerad Kontrollera mot PDF

Id

o ti l å -K S

r- i/->oo p-vOc-vo

:0

Ci I O O

o Tt O O O O fN fN m ea i i

- ,-, 53 I I

rt f* f*i

60 S?

IS 'u o "O

opaginerad Kontrollera mot PDF

O

Q

Ul

ji

s

60

C

i

3

'E 2

O g

jj

o « a

c å

c

60 Ji

o o o o o O o o' o -> .-

o o o OOOOOOO OOO

opaginerad Kontrollera mot PDF

fN o
o o o O o o CS f OOO

s. 1 Kontrollera mot PDF

t-x>.S, I I .

-Cl c .j JC

..t; 60 CO-o-.= .5

r- o
o o o o o fN f.1 fN o "

oo » fNOVO o "O v-i

s. 2 Kontrollera mot PDF

*- *j ca
> > ca
>

fN »J

tt,

c! «

oaj2t2 (J=2 S

u

c g

C

ca o

£ . 3

P I

K S a

ca:

.60;

60

O ca

o *. oo
i-fN"-!

u . o

o oo , .-,e* r: ° car

> i: c

1 r- o o o Tt

t r I Tt t-

opaginerad Kontrollera mot PDF

:0

tt.

PQ - ro Tt Tt >/ I.O VO VD r r-00
00 OV o> o O >

_H . __H -,
fN fN fStN

opaginerad Kontrollera mot PDF

tt.

tt.tt.

4? [i.

tt.

tt,

PQ

MPQ

1 «

PQ

PQ

tt,

PQ

tt.

tt,"5?

tt,

CO

«-!S

pa

c

'Ö?

.fcj

m

5

>

opaginerad Kontrollera mot PDF

00
fN o

00

M.SP-j? ä .M I ä .S? -t: S? 1- rs o 2 H -t:

C T3
g .2f.-

:5a S = 1 2

cu?> cao.nca>i:caC;m « ca

60_- 60

le le

0 -H

>

ca

60

c 1

vo

r--

ca Ov

ov

w

>

s

',

I-l

rt .fcj

rt-D

.rt

s. 1 Kontrollera mot PDF

fN

OJ

>

!i

« ?

0

0

*- 0

0

0

Iket fac

ning fr;

0

0 0

00

0

0

'J? *
0

>

0

0

kiga, vi uppma 0

0 0

-H 0

' Ö 7

5?

C-;?

5"

.ca OT

2o

0

CI D

u u

0

u

0

>

>

> >

>

v

c 5

OJ

a>

(U 0

1 »

?eo

.tj

0 *.

..-* ....

0

,j

0

0

i>

0)

(U 0

IU

c « c

>

>

> >

>

samtliga 6 antag inkor 0

C

c

m 1

0

fo 0

0 0

0

0

c

fN

00

t- -0

:ca c

C

IT

5'

fl?

-q"

;?

2 P

60 =Sfn

"C

.(_>

-H .._.

.tJ

+j

_ »

33!:

« 3
1

*J 0

0)

(D

0

0)

u 1

0)

>

>

>

>

>

'50

_

;0 fN

>

* ä ?

'5?

57

57

5'

8

fn

E

60

C

'57

"u

0 u

0

0

u

t: ja 0

0

a 0

q> 0

>

>

>

>

>

ca X)

CO

>

' ö ?

C

'c?

' Ö T

.2 » g

rt

>

vo ""o

,,_,

0 *j

fN .t.

0

4_

= °

0

0 -,

u

u

0

c/1

u

>

>

>

>

ttJ >is

« i

1)

Q

IZl

3 0

g ö

> vo

in

B

f*

fn Ov

fN en

1-

ov

vo 1

m

e

Tt

B

Ov vo
00 m

m fN

* 1

'5

ca

H rt

a

ca

.1 -H

H

rt

0

C u

0

M

PQ

CQ

CQ

«

Da

fN

m m

*
Tt

|/

« o

vo vo
1

t-

00 00

ov ov

00

fN n m

fn -

fN

fN fN

fN fN

fN

fN

fN fN
fN

eN

fN fN

fN fN

m en fn
m m fn m

fn m

s. 2 Kontrollera mot PDF

u 2

oS Ö E"

c

t. T3
I

« 3 b;

-;p-

t!
o c .1

S5-?(2.2.

tt.

PQ

opaginerad Kontrollera mot PDF

55S

tt,

tt.

tt.

PQ

CO

CQ

opaginerad Kontrollera mot PDF

c i,

É "2 >

O S rt tJ Ö cL

c åä sg;s

o ... xiä

rt M XI

>.t;

0

Lh

x>

rt

60

C

4>

3

OE

"

C

S

o oca

c å

c

60 X>

§ 2

vo

:rt : «

.:

/ . 11)
c -o

. £ 2

C c »

rt i>

II

c oca * E u

60

BB

OT3 C 3

"3

1

>

e- °

*j rt >v rt.

a

a>

CJ 60.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

tt, -I

HX).S,

.S.-r ö '

,

(U

-SE

-C

.5?

DO

'5

c å

V3

1

(A

. :rt

>

O S

rt

rt

Ui

c

a

60

c:

« X>

V3

C

rt

a

c 3 e å

3 C

Ii

rt

JM)

2 o

i

i

2

!

OQ

'o o

Ov

PQ

rt c CO c

>
° -

o.E

T3 _

O rt

>-
2

603

C ..-

. Vi

C C

rt

B

M c

B C

trl.

fN

S

S 1)

C h-

a 2-

T3'

« C

c a-

C >

D C

O-

.-
a

ö i

> rt

:0
60

P 60.

. C

fN

.S

S

S
>.

PQ

II

oo Ov
ov

fn fn
fn

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 39

BiL 3

STATENS INVANDRARVERK

Dnr SB 35/76 1976-01-21 Arbetsmarknadsdepartementet

Lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare

Under våren 1975 tillsattes en arbetsgrupp med företrädare
för arbetsmarknadsdepartementet, skolöverstyrelsen (SÖ), statens invandrarverk
(SIV), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) med
uppgift att närmare undersöka tillämpningen av lagen om rätt till ledighet och
lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare. Arbetsgruppen
genomförde under hösten 1975 en enkät till ett fyrtiotal företag som skulle
besvaras av företrädare för fackförening och arbetsgivare. Enkätresultatet ger
en intressant bild av lagens tillämpning men överensstämmer inte med de
erfarenheter SIV har insamlat på annat sätt. Antalet förbrukade studietimmar,
liksom Sö:s SFI-register, visar att en mycket stor del av den invandrade
arbetskraften inte fått undervisning. Invandrarverket vill framhålla att
speciella åtgärder måste vidtagas, om de invandrare som började arbeta i
Sverige före 1973 ska få sina behov av svenskundervisning tiUgodosedda före den
1 juli 1978.

Totalt torde drygt 200 000 utländska medborgare arbeta i
Sverige (5 % av arbetskraften). Enligt beräkningar gjorda av byrådirektör Sven Reinans
hos Statistiska Centralbyrån (PM 1976-01-15, bilaga 1) torde ca 110 000 av
dessa ha påbörjat sin första anställning i Sverige före 1973 och ha annat
modersmål än danska, norska eller svenska.

Den enkät som arbetsmarknadsdepartementet gjort för att
kartlägga i vilken utsträckning undervisning planerats eUer genomförts för de
"gamla" invandrarna visar att ca 60 % är aktuella för undervisning,
en siffra som stämmer relativt väl överens med de undersökningar som invandrarverket
gjort.

Totalt torde ca 120 000 invandrare vara i behov av
undervisning (60 % av 200 000). Av dessa är ca 66 000* "gamla" invandrare
(60 % av 110 000).

Under de första två åren (1973/74 och 1974/75) som lagen
har varit i kraft har drygt 462 000 studietimmar, dvs. cirkelledartimmar, förbru-

* Anm. Beräkningen av antalet "gamla" invandrare
i behov av undervisning är en underskattning. De som har svenska, danska eller
norska som modersmål är fråndragna i Sven Reinans beräkningar och ingår inte
heller i den andel som är berättigad till svenskundervisning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 40

kals.
Studiegrupperna i de lagbundna cirklarna har i genomsnitt 6,6 deltagare enligt
skolöverstyrelsens cirkelstatistik 1975. EnUgt SÖ:s SFI-register får ca 1/5 av
invandrarna i utbildning 160 timmar och 4/5 får 240 timmar. De förbrukade
timmarna kan ha räckt till utbildning i 160 timmar för 2 725 invandrare och i
240 timmar för 10 900 invandrare. De första två åren som lagen har varit i
kraft kan de förbrukade studietimmarna ha räckt till drygt 13 500 invandrares
utbildning enligt lagen. Detta är endast ett räkneexempel för att belysa hur
många invandrare som kan ha fått undervisning. SjälvfaUet har fler än 13 500
invandrare påbörjat sin undervisning under den första tvåårsperioden.

Undervisningens
igångsättande försenades, men enligt bl. a. SAF har den fått normal omfattning
1974/75. Under detta år förbrukades enUgt SÖ:s uppgifter 337 000 studietunmar.
Detta antal timmar kan ha räckt tUl 9 925 invandrares utbildning, varav 1/5 i
160 timmar och 4/5 i 240 timmar.

Om
utbildningen får samma omfattning under de tre budgetåren fram till den 1 juli
1978 som under budgetåret 1974/75 kan fullständig utbildning ges till ca 30
000 invandrare under den återstående treårsperioden. Enligt ovanstående exempel
kan således totalt 43 500 invandrare utbildas under de första fem åren efter
lagens i kraftträdande.

En
sammanfattning av ovanstående ger vid handen att en betydande del av de
invandrare som är i behov av undervisning inte kommer att få detta behov tUlgodosett
inom femårsperioden om inga ytterUgare åtgärder vidtas.

SFI-registret
visar också att utbildningen är av begränsad omfattning (bilaga 2). Visserligen
bör siffrorna räknas upp eftersom inrapporteringen till registret släpar
efter.

Att undervisningen inte
fått önskad omfattning bekräftas också av SIV:s besök vid företag och samtal
med invandrare, företagare, fackföreningsfolk, invandrarbyråpersonal m. fl.
Dessa kontakter samt enkäter och brev från invandrare ger verket anledning
förmoda att informationen om lagen och undervisningen är bristfällig och att
alltför få har erbjudits undervisning. En del invandrare deltar inte i
undervisningen trots att de erbjudits sådan. De tackar nej av rädsla att
"göra bort sig" på lektionerna, att inte klara av studierna, att
tappa självförtroendet eller vara osolidariska med arbetskamraterna, som många
gånger får göra även invandrarens arbete när ingen ersättare finns. Många har
också svårt att delta i undervisningen när den ligger på fritid, bl. a.
beroende på problem med barntiUsynen. I en del faU har man svårt att gå på undervisningen
därför att studielokalerna är alltför avlägset belägna.

En alltför hög andel av
invandrarna avbryter undervisningen. En undersökning som Domnarvets järnverk
gjorde 1975 visar att 55 % av dem som påbörjat undervisningen 1974 hade hoppat
av vid årsskiftet 1974/75. Skälet till att 17 % hade avbrutit var dock att de
slutat sin anställning, men det är oroväckande att en så hög andel som 38 % avbry-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 41

ter
av andra orsaker. Företagets förslag till åtgärder för att komma tUlrätta med
avhoppen var bl. a. att förlägga undervisningen till arbetstid i största
möjliga utsträckning, ordna barntillsyn, stimulera deltagarna att tala svenska
utanför kurserna, ge invandrarens make/maka möjlighet till språkundervisning,
intensifiera den uppsökande verksarrUieten och förbättra pedagogiken.

I
förarbetena till lagen framhålls vikten av att undervisningen ska bedrivas på
ordinarie arbetstid om man vill uppnå ett gott resultat. Lagen ger dock utrymme
för att undervisningen kan förläggas till betald fritid om fackförening och
arbetsgivare slutit avtal härom. Detta har dock förekommit i alltför stor
utsträckning, med bl. a. många studieavbrott som följd. SIV vUl framhålla
värdet av att studierna sker på arbetstid i lagens anda. Ett avtal om
fritidsundervisning bör endast föranledas av mycket svåra hinder för lektioner
på arbetstid.

En
god arbetsmiljö och trivsel i arbetet främjas även för de svenska arbetskamraterna
av att invandrarna får grundläggande information om vårt samhälle och
språkundervisning. Det är svårt att tUl-godogöra sig studier när man är trött
efter en lång arbetsdag. För att invandrarna verkligen ska få en chans att
utnyttja sina rättigheter enligt denna lag måste man gör en kraftansträning.
Särskilda medel bör av-sältas för att fackföreningarna på arbetstid i samarbete
med studieförbunden ska kunna söka upp aUa dem som hittiUs ännu inte erbjudits
undervisning, "tackat nej" eUer avbrutit sina studier, för att
motivera dessa att delta i utbildningen. Den nu rådande konjunkturnedgången torde
ge företagen stora möjUgheter att intensifiera sina insatser för att snarast få
igång undervisning. I en del fall har man istället för att tillgripa permitteringar
utnyttjat tiden för svenskundervisning.

Företagen
måste åläggas att, tillsammans med fackföreningarna och studieförbunden, göra
en studieplanering som omfattar aUa invandrare på arbetsplatserna.

I
arbetsgruppens enkät framkom att några företag, p. g. a. allvarliga ekonomiska
problem, skjutit undervisningen på framtiden. Åtgärder måste vidtagas för att
även invandrare i mindre bärkraftiga företag ska kunna få undervisning.

Det
finns anledning anta att, även om man nu sätter in kraftiga informationsåtgärder
och ökar undervisningens omfattning, många invandrare inte hinner påbörja sin
undervisning inom stipulerad tid. Av denna anledning bör invandrarens rätt att
utnyttja den lagstadgade undervisningen utsträckas. Lagen bör ändras så att
tidsfristen, för invandrarens del, förlängs. Om arbetsgivaren inte erbjudit
invandraren undervisning före den 1 juli 1978 bör fackföreningen tUlsammans med
invandraren ha möjlighet att självständigt planera in undervisningen på betald
arbetstid.

STATENS
INVANDRARVERK

KJELL
ÖBERG

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 42

Bilaga
1

PM Bilaga 1

Sven Reinans 1976-01-15 till
Dnr SB 35/76

Beräkning
av antalet utlänningar invandrade före 1973-01-01 som kan vara berättigade till
svenskundervisning på arbetstid

För
utländska medborgare som fick sin första anställning i Sverige före 1973-01-01
gäller speciella regler beträffande deras rätt att få undervisning i svenska
på arbetstid. Några uppgifter om när en person har fått sin första anställning
i landet finns ej tillgängliga. Beräkningarna nedan utgår från förutsättningen
att de som invandrat senast 1972 och f. n. har förvärvsarbete motsvarar gruppen
som började sin första anstäUning före 1973.

För åren 19681973 finns uppgifter
som visar återutvandringen av utländska medborgare efter kön, ålder och
medborgarskap. För året 1974 finns dessa uppgifter delvis.

Beräkningen
är utförd så att först har beräknats beståndet av utlänningar 1973-12-31 efter
hur länge de har varit i Sverige. (Därvid kan man inte skilja på dem som
invandrat senast 1967 eUer är födda i Sverige). Sedan har danska och norska
medborgare, liksom ett beräknat antal finsita medborgare med svenskt modersmål
dragits ifrån hela antalet utlänningar (dessa grupper saknar rätt till
svenskundervisning under arbetstid), varefter återutvandringen under 1974 och
1975, liksom natura-liseringarna under dessa år har beräknats med antagna
värden. Till slut har vissa förvärvsintensiteter antagits och antalet förvärvsarbetande
beräknats. I beräkningarna har uteslutits personer som har uppnått pensionsåldern,
liksom personer som har invandrat tUl Sverige i skolpUktig ålder och således
måste ha fått viss undervisning i svenska i grundskolan.

Hur
beräkningarna genomförts framgår mera exakt av bifogade tabeU med kommentarer.

Beräkningen tyder på att
ca 110 000 utländska medborgare kan uppfylla villkoret och har påbörjat sin
första anställning i Sverige före 1973-01-01 och inte har svenska som
modersmål. Eftersom befolkningsstatistiken troligen fortfarande överskattar
antalet i Sverige bosatta utlänningar och någon hänsyn till detta inte har
tagits i beräkningen är det inte troUgt att beräkningen underskattar antalet.

Beräkningarna avser
beståndet i år (1976). Av de 110 000 har ca en tredjedel varit i Sverige minst
10 år. Över två tredjedelar har varit här minst 5 år. Det är således troligt
att flertalet anser sig själva kurma svenska tämligen bra. (Jmfr de uppgifter invandrarutredningen
publicerade av kunskaper i svenska efter vistelsetid i sitt första
delbetänkande,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:177 43

SOU
1971: 51 bilaga 2). Antalet personer som kan tänkas vUja utnyttja sin rätt att
få svenskundervisning på arbetstid måste således vara mycket lägre än det
beräknade antalet berättigade.

Det kan eventuellt också
vara angeläget att observera att bland de tidigare invandrare, framför allt då
de som kommit före 1968 eller är födda här, är den yrkesmässiga sammansättningen
förmodligen annorlunda än bland utlänningarna totalt och speciellt då
invandrarna under de stora invandringsåren 19691970. Antalet tjänstemän torde
således vara högre bland de tidigare invandrade.

Tekniskt sett är det
enkelt att ur SCB:s band avseende in- och utvandringen 19681975 samt RTB
(registret över den totala befolkningen) plocka fram uppgifter om antalet i
Sverige kyrkobokförda utlänningar fter vistelsetid (med samma indelning som i
denna promemoria, dock att man kan skilja på invandrade före 1968 och födda
här), medborgarskap, ålder, kön, civilstånd. Kan man även få sådana uppgifter
på vUken regional nivå man vill (ner till församlingar). Om frågan om hur många
utlänningar invandrade före 1973 det finns är kontroversiell så bör man
naturligtvis göra en sådan köming.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell. Beräkning av antalet förvärvsarbetande utlänningar
1976 som invandrat före 1973-01-01. Män.

Invandrad

före 1967

1968

1969

1970

1971

1972

el född i

Samtliga
1973-12-31

Sverige

1

64 400

7 900

15 200

19 000

10 200

8 000

2

danskar

-7 100

-400

-500

-600

-400

-400

3

norrmän

-5 100

-300

-500

-500

-400

-5oe

4

andel
svenskspråkiga

tinländare

25%

20%

20%

15%

15%

15 %

5

finlandssvenskar

-4 800

-800

-1 800

-1300

-600

-500

6

antaget
antal födda i Sverige el invandrade som barn

-7 100

7

Antal
1973-12-31

utom
svenskspråkiga

40 200

6 300

12 400

16 600

8 800

6 700

8

Utvandring
1974

1,5%

3,3%

4,0%

4,1 %

4,9%

6,7%

9

NaturaUsering
1974

-2 000

-600

-400

10

Utvandring
1975

1,2%

3,0%

3,3%

3,8%

4,0%

4,5%

11

NaturaUsering
1975

-1 500

-800

-600

-100

12

Kvar
1976

37 200

4 600

10 600

15 200

8 000

6 000

13

Antagande
om förvärvs-

intensitet

80%

90%

90%

90%

90%

90%

14

Antal förvärvsarbetande Summa

29 700 69 700

4 100

9 500

13 700

7 200

5 400

Tabell. Beräkning av antalet förvärvsarbetande utlänningar
1976 som invandrat före 1973-01-01. Kvinnor.

Invandrad

före 1967

1968

1969

1970

1971

1972

el född i

Samtliga
1973-12-31

Sverige

1

54 200

7 600

13 100

15 400

9 900

7 400

2

danskar

-4 400

-300

-400

-400

-300

-300

1

norrmän

-6 000

-400

-400

-500

-400

-500

4

andel
svenskspråkiga

finländare

25 %

20%

15%

15%

15 %

15%

<>

finlandssvenskar

-7 200

-900

-1 700

-1 300

-600

-400

6

antaget
antal födda i Sverige el invandrade som barn

-5 500

7

Antal
1973-12-31

utom
svenskspråkiga

31 100

6 000

10 600

13 300

8 500

6 100

8

Utvandring
1974

1,3 %

2,7 %

3.5 %

3,6 %

4,2 %

5,2 %

9

NaturaUsering
1974

-2 000

-600

-400

10

Utvandring
1975

1.0 %

2,0%

2,7 %

3,3 %

3,5%

4,0%

11

NaturaUsering
1975

-1500

-800

-600

-100

12

Kvar
1976

26 900

4 300

9 000

12 300

7 900

5 600

13

Antagande
om förvärvs-

intensitet

60%

65%

65%

65%

65%

65 %

14

Antal förvärvsarbetande Summa

16 200 41600

2 800

5 800

8 000

5 100

3 600

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:177 45

Kommentarer till tabellerna

SamtUga siffror är avrundade. Beräkningarna är emellertid
utförda med icke

avrundade
siffror varför summeringarna inte stämmer alltid.

Rad 1 Beräknat antal utlänningar i åldern 1564 år (se rad
6) i slutet av 1973. Eftersom uppgifterna finns endast efter ålder vid
invandringen är silTrorna beräknade och inte exakta.

Rad 2
Motsvarande för danska medborgare.

Rad 3 D:o
för norrmän.

Rad 4 Antagande om andelen med svenskt modersmål bland
finska medborgare. Jämför de uppgifter invandrarutredningen fick fram i sin
intervjuundersökning.

Rad 5 Antalet finlandssvenskar under antagande av rad 4,
beräknat på samma sätt som rad ] 3.

Rad 6 I beräkningarna har uteslutits personer som vid
invandringen var under 15 år och således måste ha gått i grundskola här.
Kommentaren under rad 1 är således inte helt riktig beträffande den lägre
åldersgränsen. I gruppen födda här eller invandrade före 1968 går det inte att
beräkna hur många vuxna det finns som är födda här eller måste ha gått i skola
här. Antalet kan dock vara inte helt obetydligt. Jag har antagit att detta
gäller ] 5 %. Detta antagande kan naturligtvis diskuteras. Jag har inte försökt
att med hjälp av invandringssiffrorna för 1960-talet bygga under antagandet.

Rad 7 Beräknat antal utlänningar i slutet av 1973 som inte
har svenska som modersmål (bortsett ifrån de som eventuellt kan vara födda i
Sverige och ha svenska som modersmål men trots detta fortfarande vara utländska
medborgare), som är i yrkesverksam ålder och inte kan antagas ha gått i skola i
Sverige (enl befolkningsstatistiken).

Rad 8 Andelen utvandrade för samtliga invandrade
utlänningar åren 1968 1972 samt ett antagande för invandrade före 1968.

Rad Antagna siffror. Antalet naturaliserade är 1974
var någonting pä

9, 11 16 000, men flertalet är barn och även danskar,
norrmän och finlandssvenskar bör uteslutas.

Rad 10 Antagna andelar, jämför rad 8.

Rad 13 Antagna andelar. Jämför de siffror som finns i invandrarutredningens
betänkande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

,_

O

rt

Tt

U 60

fN

a c

3'c

3-0

"S

O

*i

VO

(N r *0 fO O >

(N

u t O O

in in O
m rn rf « n vo

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.E

o

(N fS

'« 0 '

fN -

opaginerad Kontrollera mot PDF

C 1_

O

60 rt

t

m 60

fN

D..E

ac

3T3

t- .t:

B £

O

VO

vO o CO
o ro Os a\ o

opaginerad Kontrollera mot PDF

zi

60

C

> t-

O

rt rt

Tt

"
60

fN

57.E

1 c

:S2

;SS

O

.rt w

VO

0, 3

t- - t
o

00 (N o
Tt o\ CO r

a\ 00 0
ON

Tj- m r r- vo ro 00 r o o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ov O 00 fO

00
00 « n vo vo >n o t ro ro Tt « n rj- in « n

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

00

6pc5

c

rt d

a c

c eo

5 «

(N Tt (N oo « n vo r*- « n

(S (N fO
Tt

opaginerad Kontrollera mot PDF

» a

c

1

O

o

IZl

-o

rt

60

O

rt

c

en

Dca

00

,1.

rt

C4-I

m

L.

a

rt

9i

60

o

c

i.

c

:0

t »»

(M

2
rt

*

'1

c

rt rt

T3 c

C 60

3 rt

IU

o rt

v

"5/1-

en S .

oa E o.

c w rt

ö -g

ffi 3

vo

ON ON ON
00

r- ON » n r

opaginerad Kontrollera mot PDF

s
o

ro 0\ o '-'

I
O 1-1 O

I I I I

00 O i-H (N

O T

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760120

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar i 8 dokument.

  1. Bet. 1978/79:AU22 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller Invandring m. m. jämte motioner s. 11 i texten
  2. Bet. 1977/78:AU22 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller Invandring m. m. jämte motioner s. 9 · s. 10 i texten
  3. Bet. 1976/77:AU22 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller Invandring m. m. jämte motioner s. 10 i texten
  4. Bet. 1975/76:InU41 Med anledning av propositionen 1975/76:177 om ändring i lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare jämte… s. 1 · s. 7 · s. 15 · s. 17 i texten
  5. Bet. 1975/76:InU38 Med anledning av propositionen 1975/76:125 med förslag om tillläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt gäller arbetsmarknadsdepartement… s. 3 i texten

Visa alla 8