Sök i Ratio Lex

om inrättande av ett flygvapenmuseum och vissa skolor för frösvarsmakten

62 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:190, om inrättande av ett flygvapenmuseum och vissa skolor för frösvarsmakten

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190

Regeringens proposition 1975/76:190

om
inrättande av ett flygvapenmuseum och vissa skolor för försvarsmakten;

beslutad
den 18 mars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

ERIC
HOLMQVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att ett flygvapenmuseum inrättas på Malmenområdet i
Linköping den 1 juli 1977. En gemensam styrelse för armémuseum, marinmuseet
och modell kammaren i Kariskrona samt det föreslagna flygvapenmuseet föreslås
tillkomma redan den 1 juli 1976. Under styrelsen skall de tre museerna vara
inbördes självständiga.

I
propositionen föreslås också att en arméns tekniska skola inrättas i Östersund
genom att huvuddelen av tygförvaltningsskolan i Sundbyberg, mekanikerskolan
vid arméns stabs- och sambandsskola i Uppsala och arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola
i Göteborg förs samman. Även nuvarande utbildning av värnpliktiga mekaniker
vid Norriands och Smålands artilleriregementen föreslås bli överförd till den
nya skolan. Utbildningen vid skolan föreslås i princip omfatta nuvarande
teknikerutbildning vid berörda skolor m. m. För skolans verksamhet behövs ca
225 personer. Det genomsnittliga antalet elever bedöms uppgå till ca 635.
Skolan beräknas kunna flytta till Östersund år 1981 och vara hell inrättad år
1982. Som ett första steg föreslås att den tekniska delen av tygförvaltningsskolan
ombildas till en arméns tekniska skola den 1 juli 1977.

Vidare
föreslås att en försvarets förvaltningsskola inrättas i Östersund genom att intendenturförvaltningsskolan
i Solna, tygförvaltningsskolans förvaltningsutbildning och viss övrig utbildning
slås samman och omlokaliseras. Skolans lärar-och administrationspersonal
beräknas till ca 25 personer. Utbildningen vid skolan beräknas omfatta i
genomsnitt ca 150 elever. Skolan väntas kunna flytta till Östersund samtidigt
med arméns tekniska skola. Som ell första steg föreslås att intendenturförvaltningsskolan
ombildas till försvaret förvaltningsskola den Ijuli 1977.

1 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 190

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-02-18

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Zachrisson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande:
statsrådet Holmqvist

Proposition
om inrättande av ett flygvapenmuseum och vissa skolor för försvarsmakten

Inrättande av ett flygvapenmuseum i Linköping

Inledning

Kungl.
Maj:t bemyndigade i mars 1965 chefen för utbildningsdepartementet att
tillkalla sakkunniga för att utreda frågor om museiväsendet och verksamheten
med riksutställningar. Dessa antog namnet 1965 års musei-och ulställningssakkunniga
(MUS 65; E 1966:52).

1
betänkandet (SOU 1973:5) Museerna redovisade MUS 65 att de senare skulle lägga
fram förslag om ett militärt flyghistoriskt museum. De remissinstanser som då
uttalade sig i frågan om ett sådant museum var positiva.

MUS
65 överiämnade i oktober 1975 ett betänkande (Ds U 1974:12) Flygvapenmuseet i
Linköping med förslag om inrättande av ett museum för det militära flygets
historia föriagt till Linköping.

Yttrande
över betänkandet har avgetls av överbefälhavaren, chefen för flygvapnet,
fortifikationsförvaltningen, försvarets maieridverk, krigsarkivet, armémuseum,
militärhögskolan, försvarets rationaliseringsinstitut, delegationen för militärhistorisk
forskning, luftfartsverket, statskontoret, byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket, statens sjöhistoriska museum, universitetskanslersämbetet,
efter hörande av högskolan i Linköping, skolöverstyrelsen, efter hörande av länsskolnämnden
i Östergötlands län och lärarhögskolan i Linköping, statens kulturråd,
länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Östergötlands län, Sigtuna
kommun, Linköpings kommun. Tjänstemännens centralorganisation.
Centralorganisationen SACO/SR, Tekniska museet, Östergötlands och Linköpings
stads museum. Svenska mu-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 3

seiföreningen.
Föreningen för undervisning och informaiion vid svenska museer. Flyghistoriska
rådet, Östergötlands flyghistoriska sällskap och Svensk flyghislorisk förening.

Nuvarande
flygliistorisk museiverksamhet

Tekniska
museet har till uppgift att belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess
grundvetenskaper samt inom industrin. I museet har under många år samlats
flygplan jämte utrustning, arkivalier m. m. Museets strävan har varit att
belysa några av milstolparna i flygteknikens utveckling.

Även
vid Industrimuseet i Göteborg, Tekniska museet i Malmö, Militär-och bygdemuseet
i Karisborg och Landskrona museum finns flygmuseala samlingar.

Vissa
samlingar rörande fiygets historiska utveckling finns i enskild ägo. De mest
kända är Svedinos bil- och flygmuseum i Ugglarp, Hammarnäsets museums
militärhistoriska samlingar och S. A. Andrée-museerna i Gränna, Enstaka objekt
av intresse för belysningen av flygets historia kan förekomma i skilda privata
samlingar. Någon total inventering har inte företagits. Luftfartsverket har
även museala samlingar som planeras ingå i ett civilt flygmuseum vid Arianda
flygplats norr om Stockholm.

Landets
största flyghistoriska samlingar tillhör flygvapnet. Dessa förvaras till större
delen på Malmslätt i Linköping och till en del i en av kommunen uppförd förrådslokal
i stadsdelen Ryd. Enligt preliminära uppskattningar torde antalet objekt vara
mellan 5 000 och 10 000. Vid flera av flygvapnets förband har enstaka flygplan
bevarats som minnesföremål sedan de tagits ur bruk.

Organisationen
Flygvapnets Malmensamlingar bildades den 1 juli 1973 med uppgift att samla,
förvara, katalogisera och sköta det flyghistoriska material som redan finns
eller kommer att tillföras organisationen. 1 dag tjänstgör vid flygvapnets
Malmensamlingar fem till sex personer, främst pensionerad flygvapenpersonal.

De
sakkunnigas förslag

Inrättande
av ett flygvapenmuseum

MUS
65 har i betänkandet Museerna understrukit Tekniska museets roll som
centralmuseum och som konsekvens härav dess ansvar även för flygteknikens museala
bevakning. Tekniska museet spänner emellertid över ett så vidsträckt fält alt
de insatser som kan göras för att belysa flygets historia måste begränsas. En
decentralisering till två mindre specialmuseer, som skall presentera och belysa
det civila resp. militära flygets utveckling, är därför ändamålsenlig.

Den
av luftfartsverket planerade museiverksamheten vid Arianda kom-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 4

mer
i huvudsak att bestå av att visa verkets samlingar och belysa det civila flygets
ulveckling.

Flygvapnets
nuvarande museiorganisation har med de lokalresurser, som ställts lill
förfogande av Linköpings kommun, skapat möjligheter till en kontinueriig men
begränsad verksamhet. Materialet bör enligt MUS 65 genom en bred utåtriktad
verksamhet bestående av utställningar, undervisningsservice och
publikationsutgivning presenteras för en slörre publik. Detta bör ske i regi av
ett flygvapenmuseum i Linköping. Museels funktion som militärhistorisk
institution kan väntas medföra ett samarbete med Tekniska museet och med de
viktigare militärhisloriska museerna, främsl armémuseum.

Flygvapenmuseets
utåtriktade verksamhet

Det
föreslagna flygvapenmuseet bör enligt MUS 65 i likhet med de övriga militärhistoriska
museerna syfta till att ge en kulturhistoriskt inriktad information som är
anpassad till behov och intressen hos skilda grupper i samhället.

Utredningen
anser det nödvändigt att i anslutning till de utställda föremålen presentera
fakta och ge förklaringar till dessa.

Museet
bör ha en basutställning som antyder vilka teorier och föreställningar, som
under olika tider har rått beträffande arten av del krig i vilket flygvapnet
varit avsett att fungera. De sakkunniga rekommenderar att tyngdpunkten läggs
på hur flygvapnet har utvecklats som militär organisation. En sådan information
bör syfta till att dels sätta in den tekniska utvecklingen i sitt militära
sammanhang, dels redovisa de sociala, politiska och ekonomiska
förutsättningarna. Tekniska museet bör svara för den övergripande dokumentationen
och presentationen av den svenska flygindustrin jämte den forskning och det
utvecklingsarbete som har bedrivits inom denna.

Flygvapenmuseet
bör till stor del fungera som turistmål. Detta ger basutställningen särskild
betydelse. Vid sidan om basutställningen bör dock finnas utrymme fören
regelbunden verksamhet med tillfälliga utställningar.

Insamling,
vård och tillförsel

När
det gäller insamling av så utrymmeskrävande föremål som flygplan fordras av
ekonomiska skäl en avsevärd restriktivitet.

Insamlingen
av föremål som är mindre utrymmeskrävande bör enligt MUS 65 kunna ske mindre
restriktivt. Beträffande flygvapenförbandens om-långsrika malerial som är hänförbart
till tiden fr. o. m. andra väridskriget bör dock klara riktlinjer för ett urval
kunna utarbetas vid museet.

Museets
insamlingsområde bör i första hand omfatta flygvapnets verksamhetsfält. De
sakkunniga föreslår all del planerade museet får till uppgift att i samverkan
med övriga museer,somarbetar inom det militärhistoriska om-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 5

rådet,
svara för en verksamhet som omfattar flygets utveckling inom försvaret i dess
helhet. Flygvapnenmuseet bör även ta till vara sådana föremål som är av värde
för att belysa den tillverkning av försvarsmateriel som har skett inom flygvapnets
egna verkstäder.

De
bestånd av arkivhandlingar som bildas inom flygvapenorganisationens olika
enheter står under tillsyn av krigsarkivet. Ritningsmaterial, bl. a. konstruktionsritningar,
skall därför lämnas till krigsarkivet.

Viss
teknisk och taktisk litteratur liksom instruktioner som inte längre används i
flygvapnet bör samlas i flygvapenmuseet.

ADB bör på sikt användas
för registrering m. m. Museets forskning bör inriktas på att klariägga
utvecklingslinjerna i flygvapnets tekniska uppbyggnad under olika tider. Denna
forsknings- och utredningsverksamhet bör utgöra grunden för museets insamling
av föremål.

I
konserverings- och underhållsarbetet bör man enligt de sakkunniga fortsätta
att bygga på de principer och rutiner som tillämpas vid fiygvapnets verkstäder.

Nuvarande bestämmelser för
tillförsel av flyghislorisk materiel innebär alt materiel som ulgår ur
flygvapnets organisation efter beslut av huvudavdelningen för flygmateriel vid
försvarets materielverk tillförs Malmensamlingarna. Del bör ankomma på
flygvapenmuseet att ta initiativ till förvärv. Materielverkets befogenhet beträffande
samlingarnas accession föreslås därför upphöra. Gemensamma bestämmelser för
museiverksamheten bör gälla inom de olika försvarsgrenarna. Försvarsgrensvisa musei-kommittéer
med anknytning till materielverket föreslås bli inrättade. De sakkunniga anser
det dessutom vara av värde att armémuseum, marinmuseet och modellkammaren i Kariskrona
samt statens sjöhistoriska museum tillsammans med det föreslagna nya museet
för flygvapnet får ett gemensamt forum med anknytning till materielverket där
diskussioner och överiäggningar kan föras i allmänna frågor om de
militärhistoriska museernas insamlingsuppgifter.

Personalbehov

Den
personal som enligt MUS 65 behövs för verksamheten vid flygvapenmuseet uppgår till
14 anställda samt en museidirektör.

De
åriiga lönekostnaderna för den fast anställda personalen beräknas till ca 800
000 kr. i 1974 års löneläge. Härutöver behövs ca 55 000 kr. för konsulter och
ca 50 000 kr. för tillfälligt anlitad visningspersonal.

Bokföring,
personaladministration och vissa övriga förvaltningsuppgifter kan skötas av
flygvapnet.

Organisation

MUS
65 föreslåratl flygvapenmuseet får ett rent statligt huvudmannaskap. Viss
service direkl lill invånarna i Linköping bör dock bekostas med kom-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 6

munala
medel. Museet bör ledas av en styrelse. En museidirektör bör leda verksamheten.
De sakkunniga föreslår att styrelsen skall bestå av en ordförande och åtta
övriga ledamöter. Ordföranden föreslås bli utsedd av Kungl. Maj:t och övriga
ledamöter av chefen för flygvapnet. Av dessa ledamöler bör en utses efter
hörande av länsskolnämnden i Östergötlands län och en efter hörande av
Linköpings kommun. Museidirektören bör vara självskriven ledamot. Ledamöterna bör
ha suppleanter. Vid museet bör finnas en företagsnämnd.

Lokalisering

1
frågan om var museet skall föriäggas konstaterar MUS 65 att en lokalisering
till Linköping har slora fördelar.

Frågan
om den närmare lokaliseringen inom Linköping bör enligl de sakkunniga lösas
särskilt, MUS 65 lämnar därför inte något förslag utan redovisar endast vissa
preliminära bedömningar,

Linköpings
kommun reserverade på 1960-talet mark för ett flygmuseum inom stadsdelen Ryd, I
augusti 1967 kunde betydande delar av flygvapnets samlingar inrymmas i en av
kommunen för ändamålet uppförd förrådslokal inom delta område. Chefen för
flygvapnet har som svar på en förfrågan från MUS 65 meddelat att två olika
platser inom Malmenområdet skulle kunna utnyttjas för ett museum och sålunda
utgöra alternativ till en lokalisering inom stadsdelen Ryd. I ena fallet läggs
museet i omedelbar närhet av flygfältet och Malmens gamla lägerområde. I det
andra fallet läggs byggnaden i områdets utkant, utan visuell kontakt med flygplatsen
eller lägerområdets äldre, kulturhistoriskt intressanta del.

MUS
65 anser att värdet av en föriäggning till Malmenområdet ligger i den för
museets besökare stimulerande miljön där den pågående flyg-aktiviteten väcker
intresse.

Inom
en inte alltför avlägsen framtid bedöms hela lägerområdet kunna disponeras för
museiverksamhet.

Även
om de gamla byggnaderna syns vara attraktiva är de helt otidsenliga och även
otillräckliga. Med hänsyn till de krav som måste ställas på en modern museibyggnad
är det därför nödvändigt att bygga en helt ny mu-seibyggnad,om flygvapenmuseet föriäggs
till Malmen.

Lokalbehov
m. m.

Lokalbehovet
innefattar en anläggning som rymmer utställningshallar för flygplan och kringutrustning,
entréutrymmen, föreläsnings- och undervisningssalar samt
administrationsutrymmen. 1 anläggningen bör ingå en gård för uppställning av
större flygplan som måsle förvaras utomhus. Till museet bör även höra
verkstäder och förrådsbyggnader.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 7

MUS
65 föreslår att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att lämna förslag till byggnadsprogram
med bedömning av hur lokalbehovet skall tillgodoses. Byggnadsstyrelsen bör
därvid utreda frågan om museets närmare föriäggning.

Kostnadsberäkningar
m. m.

MUS
65 har inte gjort någon närmare beräkning av lokalkostnaderna men beräknar
utgifterna för hyror, bevakning, städning, bränsle m. m, till ca I milj. kr.
per år. Expenser, omkostnader och resor m. m. beräknas till totalt ca 125 000
kr. För tillfälliga utställningar och administrativ service från flygvapnet
behövs 50 000 resp. 25 000 kr.

Museet
väntas få ca 30 000 kr. om året i intäkter av viss service och försäljning.
Dessa inkomster kan dock endast få marginell betydelse för finansieringen av
driften. De sammanlagda intäkterna av gruppbesöksav-gifter kan uppskattas till
125 000 kr. per år.

Av
driftkostnaderna om ca 2 milj. kr. avgår sålunda omkring 155 000 kr. i
intäkter. Bidrag bör dessutom kunna lämnas av näringslivet och av amatörorganisationer
med intresse för flyg- och militärhistorisk forskning, t. ex. för större
kostnadskrävande inköp av föremål.

Remissyttrandena

Inrättande
av ett flygvapenmuseum

Ett
flertal myndigheter har gett uttryck för uppfattningen att både ett militärt
och ett civilt flygmuseum bör komma lill stånd och tillstyrker därför att ett
flygvapenmuseum inrättas. Liiftfartsverket betonar särskilt nödvändigheten av
att inrätta två specialmuseer. Överbefälhavaren anser att det är angeläget att
ett flygvapenmuseum inrättas men tillstyrker detta endast under förutsättning
att samtliga resurser för att skapa och vidmakthålla museet kan tillgodoses
utanför del militära försvarets ram. Dessa synpunkter delas av försvarels ralionaliseringslnstitul.
Statskontoret och riksrevisionsverkel framhåller att ett inrättande av det
föreslagna flygvapenmuseet bör bedömas i ett samlat kulturpolitiskt perspektiv.
Tekniska museet och SACO/SR framhåller att inrättandet av ett flygvapenmuseum
inte får försämra förutsättningarna för övriga museers verksamhet inom del
tekniska ämnesområdet.

Enligt
Flyghistoriska rådet bör Tekniska museets roll som centralmuseum med ansvar för
den flyghistoriska forskningen betonas.

Överbefälhavaren,
statskontoret, riksrevisionsverkel och försvarets rationaliseringsinstitut
föreslår alt möjligheterna att organisatoriskt samordna de militärhistoriska
museernas verksamhet bör prövas. Därigenom kan man eventuellt vinna att
personalen kan samutnyttjas och vidare kan de militärhistoriska museernas
kontakter med övriga museer hållas samman.

Enligt
överbefälhavaren, försvarets rationaliseringsinstitut, fortlfikationsför-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 8

valtningen
och armémuseum har de militärhistoriska museerna en särställning genom att de
redovisas under Qärde huvudtiteln och budgeteras inom den militära
utgiftsramen. Detta medför att andra än kulturella hänsyn inverkar på vilka
resurser som kan avsättas för museal verksamhet inom försvaret. För att få en
ur kulturell synvinkel riktig behandling bör museerna enligt dessa
remissinstanser föras bort från den militära utgiftsramen och antingen föras
över till utbildningsdepartementets verksamhetsområde eller behållas under
försvarsdepartementet men placeras utanför den militära utgiftsramen.
Överbefälhavaren, försvarets rationaliseringsinsUtut och armémuseum förordar
det senare alternativet bl. a. därför att accessionen av museiföremäl bedöms
bli underiättad av en knylning till försvaret. Dessulom finns inom försvaret
ett starkt intresse för tradilionsvård.

Riksrevisionsverket
delar inte denna mening utan ifrågasätter om inle alla statliga museer bör
föras samman till samma departement. Ett sådant sammanförande skulle underiätta
prioriteringar mellan olika museer eller olika kulturaktiviteter i allmänhet.
Enligt statskontoret bör ett flygvapenmuseum bedömas i ett samlat kulturpolitiskt
perspektiv där prioriteringar mellan museala önskemål i första hand bör göras
av statens kulturråd.

Flygvapenmuseets
verksamhet

Remissinstanserna
delar i huvudsak de sakkunnigas uppfattning om den utåtriktade verksamheten och
om insamling och vård av museiföremäl. Ett fiertal remissinstanser har dock
närmare utvecklat de sakkunnigas synpunkter och redovisat vissa förslag till
en mer preciserad inriktning av verksamheten.

Personalbehov

Universitetskanslersämbetet
och Svenska museiföreningen anser att den föreslagna personaluppsättningen är
väl motiverad. Chefen för flygvapnet, luftfartsverket och statskonioret anser
att organisationen är väl generöst tilltagen och anser att en något mindre
organisation bör övervägas. Armémuseum har inte något att erinra mot
resursberäkningarna men anser att de är gjorda i en generös anda.

Statens
sjöhistoriska museum anser att den föreslagna personalorganisationen är
alltför svagt och schematiskt uppbyggd och lämnar ett förslag till annan
organisation.

Överbefälhavaren,
försvarets rationaliseringsinstitut, statskontoret och riksrevisionsverket
anser som tidigare har nämnts att del bör prövas om personal kan samutnyttjas
mellan de militärhisloriska museerna.

Chefen
för flygvapnet, försvarets materielverk och Flyghistoriska rådel pekar på
möjligheterna att utnyttja personal som blir övertalig vid avvecklingen av
förband inom flygvapnet, bl. a. F 11 och F 12. Därmed tillgodoses även

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 9

behovet
av särskild kompetens rörande flygvapnet.

Chefen
för flygvapnet, försvarets materielverk, miUtärhögskolan och SACO/SR behandlar
närmare frågan om personalens kompetens.

Organisation

Armémuseum
är f n, programmyndighet för de nuvarande två militärhistoriska museerna.
Enligt överbefälhavaren, armémuseum, försvarets ralionaliseringslnstitul och statskonioret
kan denna organisatoriska idé utvecklas vidare genom att skapa ett militärhistoriskl
museum med tre avdelningar, nämligen armémuseum i Stockholm, marinmuseet och
modellkammaren i Kariskrona samt flygvapenmuseet i Linköping. Ett närliggande
alternativ är enligt rationaliseringsinstitutet att programmyndighetsfunklionen
bryts ur armémuseum och förs över till en gemensam styrelse förde militärhistoriska
museerna. En sådan gemensam myndighei eller styrelse böräven enligt institutet
kunna spela en samordnande roll för andra militära museer och sam-lingaravmilitäroch
kulturhistorisk art.

Flyghistoriska
rådet framhåller att det från traditionssynpunkt är angelägel att
flygvapenmuseet inordnas under programmyndigheten armémuseum.

Enligt
Slatens sjöhistoriska museum bör fiygvapenmuseet organiseras så att det under
en museichef skapas en pedagogisk avdelning och en mu-seiavddning. Till vardera
avdelningen föreslås knytas minst en intendents-tiänst.

1
belänkandet föreslås att flygvapenmuseet skall ledas av en styrelse. Försvarets
materielverk påpekar att de framlagda förslagen inte stämmer överens med de
regler och principer som i dag tillämpas vid övriga miltärhistoriska museer.
Materielverket och armémiiseum förordar en så likartad lednings-(siyrelse)-organisation
som möjligt för de tre försvarsgrenarnas militärmu-seala verksamhet. För att
särskild kompetens skall bli företrädd inom styrelsen lämnar armémuseum,
statens kulturråd, universitetskanslersämbetet, länsslyrelsen i Östergötlands
län, Linköpings kommun, Östergötlands och Linköpings stads museum. Svenska
museiföreningen och Östergötlands flyghistoriska sällskap särskilda förslag
och synpunkter på styrelsens sammansättning och på hur ledamöter skall utses.

SACO/SR
ifrågasätter om inte samarbetsbehovet med Tekniska museet, det civila
flygmuseet och länsmuseet i Linköping borde ha beaktats i samband med
upprättandet av förslag till styrelse.

Ett
flertal remissinsianser föreslår att flygvapenmuseet bör etablera ett nära
samarbete med bl. a. armémuseet, Tekniska museet och det föreslagna civila flygmuseet.
Slatens kulturråd, SACO/SR och Flyghistoriska rådet föreslår mer fasta
samarbetsformer, t. ex. i form av ett särskilt samarbetsorgan,

Enligl
Svenska museiföreningen är en företagsnämnd obehövlig med hänsyn lill
personalens ringa storlek. Nämnden bör enligt föreningen kunna ersättas av ett
personalråd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prbp.
1975/76:190 10

Lokalisering

Flertalet
remissinstanser förordar att det föreslagna flygvapenmuseet lokaliseras till
Linköping. Krigsarkivet är i princip inle motståndare till alternativet
Linköping men ifrågasätter om inte Bromma flygfält skulle vara en lämpligare
lokalisering bl. a. på grund av fiygvapenmuseets väntade behov av kontakter med
Tekniska museet. Föreningen för undervisning och information vid Svenska
museer anser att det planerade flygvapenmuseet bör förläggas till Stockholm
där merparten av övriga flygvapenhistoriska samlingar finns.

Av
de remissinstanser som har yttrat sig om lokaliseringen inom Linköpingsområdet
har majoriteten i Linköpings kommun, Östergötlands och Linköpings stads museum
samt en reservant vardera vid länsstyrelsen I Östergötlands län och
Östergötlands flyghislorlska sällskap förordat alternativet Ryd. Flertalet
remissinstanser som stannat för alternativet Linköping har dock förordat en föriäggning
till Malmen, Försvarets materielverk anser att såväl Malmen som Ryd kan
accepteras.

Lokalbehov
m. m.

Chefen
för flygvapnet, SACOISR och Svenska museiföreningen delar de sakkunnigas uppfaltning
att en ny, modern utställningslokal bör uppföras. Det bedöms däremot onödigt
att bygga särskilda verkstadslokaler eftersom redan befintliga lokaler bör
kunna ulnylOas. Statskontoret, försvarets rationaliseringsinstitut,
byggnadsstyrelsen, slatens kulturråd och statens sjöhistoriska museum lämnar
särskilda synpunkler på de föreslagna lokalerna. Universitetskanslersämbetet
påpekar att det i Malmenalternalivel är relativt lätt att ordna kompletterande
utrymmen vid behov. Denna uppfallning delas av bl. a. länsstyrelsen I
Östergötlands län.

FortlflkaiionsförvaUningen
anser att byggnaderna bör ingå i försvarets fastighetsfond och projekteras av fortifikaiionsförvaltningen,
om museet förläggs till Malmen.

Kostnadsberäkningar
m. m.

FortifikationsförvaUningen
bedömer alt lokalkostnaderna är för lågt beräknade eftersom även försörjning
med värme, el etc. samt markarbeten bör tas med i totalkostnaderna. Försvarets
rationaliseringsinstitut och siatskontoret flnner att någon närmare beräkning
av lokalkostnaderna inle har gjorts. Enligt överslagsmässiga beräkningar
uppskattas investeringskostnaden till omkring 20 milj, kr. Utgifts-och
inkomststalen bör enligl dessa myndigheler räknas upp till drygt 3 milj. kr.
Vidare saknas en kalkyl över hur kostnaderna för flyghislorisk verksamhel inom
flygvapnet skulle påverkas om ett flygvapenmuseum inrättas. Vissa resurser
bedöms kunna frigöras eller föras över till flygvapenmuseet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 H

Riksrevisionsverket
påtalar att underiag för kostnadsberäkningarna inte har redovisats. Ställning
kan därför inte tas lill dessa beräkningar.

Föredraganden

1965
års musei- och ulställningssakkunniga (MUS 65) föreslår i delbetänkandet (Ds U
1974:12) Flygvapenmuseet i Linköping bl, a. att ett specialmuseum inrättas för
att belysa det militära flygets utveckling. Det finns f n. en museiorganisation
vid Malmen som fungerar som ett provisoriskt flygvapenmuseum. Enligt flertalet
remissinstansers mening bör denna organisation ges fastare former. Jag ddar
denna uppfattning och tillstyrker därför att ett flygvapenmuseum inrättas.

För
att få en lämplig behandling av de militärhistoriska museerna ur kulturell
synvinkel bör dessa enligl flera remissinstanser föras över till utbildningsdepartementets
verksamhetsområde eller placeras utanför den militära utgiftsramen. Efter
samråd med chefen för utbildningsdepartementet har jag i likhet med
överbefälhavaren, försvarets rationaliseringsinstitut och armémuseum kommit till
den uppfattningen att tillförseln av museiföremäl underiättas av en nära anknytning
till försvaret. En sådan anknytning underiättar även möjligheterna att
samordna verksamheten med övriga museer och museala samlingar inom försvaret.
Det flnns vidare anledning att understryka den betydelse som de militärhisloriska
museerna har för försvarsmakten, inte minsl för informationsspridning kring
försvaret. Mot denna bakgrund anser jag att de militärhistoriska museerna bör
ligga kvar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Kostnaderna för de militärhistoriska
museerna böräven i fortsättningen bestridas frän ett särskilt anslag inom den
militära utgiftsramen.

Det
föreslagna flygvapenmuseet bör enligt MUS 65 syfta till att ge en kulturhistoriskt
inriktad information. Till skillnad från Tekniska museet som svarar för
övergripande dokumentation och presentation av svensk flygindustri bör
flygvapenmuseet i första hand inriktas mot flygvapnets verksamhet. Jag delar i
likhet med de flesta remissinstanserna denna mening och kan i övrigt i huvudsak
godta den föreslagna inriktningen av verksamheten.

1
likhei med MUS 65 anser jag att gemensamma beslämmelser för insamling, vård
och tillförsel av museimateriel bör gälla inom de olika försvarsgrenarna. Jag
avser därför att i annat sammanhang föreslå regeringen att meddela sådana bestämmelser.

För
att underiätta tillförseln av museimateriel föreslår MUS65 bl.a. att försvarsgrensvisa
museikommittéer inrättas. Det börenligt min mening ankomma på de
militärhistoriska museernas ledning att vid behov inrätta samordnande och
rådgivande organ.

För
flygvapenmuseets verksamhel behövs enligt de sakkunniga 14 anställda under
ledning av en museidirektör. Remissinstanserna har delade

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 12

uppfattningar
om behovet av personal. Vid flygvapnets Malmensamlingar tjänstgör f n. sex
personer. Därtill kommer personal för beställningsarbeten och personal från
arbetsmarknadsstyrelsen. Den personal som f n, tiänstgör vid Malmensamlingarna
och de övriga resurser som disponeras för verksamheten bör enligt min mening
t, v, utgöra grunden för det föreslagna flygvapenmuseet, I organisationen
saknas f n, särskild museal kompetens. Jag räknar dock med att den kompetens
som finns vid övriga militärhisloriska museer t. v. kan utnyttjas vid
uppbyggnaden av fiygvapenmuseet.

Enligt
ulredningens förslag bör flygvapenmuseet ledas av en styrelse. Armémuseum är f n.
programmyndighet för de nuvarande två militärhistoriska museerna. En särskild
nämnd finns inrättad som styrelse för armémuseum. Även för marinmuseet och
modellkammaren i Karlskrona finns en styrelse inrättad.

Överbefälhavaren,
statskontoret, riksrevisionsverket och försvarets rationaliseringsinstitut
anser alt möjligheterna att organisatoriskt samordna de militärhisloriska
museernas verksamhet bör prövas. För att åstadkomma denna samordning föreslår
försvarets rationaliseringsinstitut bl.a. att programmyndighetsfunktionen förs
över till en gemensam styrelse för de militärhistoriska museerna. En liknande
organisationsstruktur har nyligen beslutats för riksantikvarieämbetei och
statens historiska museer (prop. 1975:20) och föreslås i prop. 1975/76:135
beträffande statens konstmuseer. En organisatorisk samordning av de
militärhistoriska museerna bör enligl min mening kunna leda till en effektivare
verksamhet, bl, a. genom att personalen kan samutnyttjas. Den gemensamma
styrelsen bör även kunna spela en samordnande roll förändra militära museer och
samlingar av militär och kulturhistorisk art inom försvaret. Jag föreslår mot
denna bakgrund att en gemensam styrelse för de militärhistoriska museerna
bildas. Denna styrelse bör tillkomma den Ijuli l976och ersätta armémusei nämnd
och styrelsen för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona. Museerna bör
bilda en myndighet kallad statens militärhistoriska museer.

Styrelsen
för de militärhistoriska museerna bör tillsättas av regeringen. När del gäller
sammansättningen av styrelsen finner jag det särskilt betydelsefullt att
museernas förankring i samhället markeras och att möjligheterna tas till vara
att samordna verksamheten med insatser på andra samhällsområden. De olika
synpunkter som remissinstanserna har framfört beträffande sammansättningen av fiygvapenmuseets
slyrelse bör även beaklas. Styrelsen bör bestå av högst nio ledamöter varav en
ordförande.

Under
styrelsen bör armémuseet, marinmuseet och flygvapenmuseet bilda inbördes
självständiga museer, vart och ett inom sitt verksamhetsområde. Under styrelsen
bör varje museum ledas av en museiföreståndare eller chef som samtidigt är
huvudföredragande i styrelsen i ärenden som gäller museet.

Möjligheterna
att samordna resurserna vid de militärhistoriska museerna har inte utretts av
MUS 65. Enligt min mening behöver de militärhistoriska museernas organisation
ses över. Denna översyn bör ankomma på den sty-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 13

reise
som jag tidigare har föreslagit. 1 samband därmed bör även samordningsmöjligheterna
mellan de tre museerna utredas, I avvaktan på denna utredning bör
detaljorganisationen för fiygvapenmuseet inle fastställas, Fiygvapenmuseet bör
byggas upp med utgångspunkt i nuvarande lokaler samt personal och övriga
resurser vid Malmen. Det bör ankomma på regeringen att besluta om och vidla de övergångsålgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra inrättandet av museet.
Styrelsen bör få i uppdrag att ta fram ytteriigare underiag för museets
uppbyggnad och föreslå detaljorganisalion.

Ett
flertal remissinstanser har berört behovet av samarbete mellan bl. a. flygvapenmuseet
och de militärhistoriska museerna. Tekniska museet, länsmuseet i Linköping och
det av MUS 65 föreslagna civila flygmuseet. Jag förutsätter att ett sådant
samarbete kommer till slånd.

I
likhet med flertalet remissinstanser har jag funnii att flygvapenmuseet bör
lokaliseras till Linköping och förläggas till Malmen, Chefen för flygvapnet,
SACO/SR och Svenska museiföreningen anser att det är onödigt alt bygga
särskilda verkstadslokaler eftersom redan befintliga lokaler torde kunna ulnyltias.
Jag delar denna mening. Jag anser vidare att befintliga lokaler bör kunna
utnyttjas även för utställningsändamål. Det bör ankomma på styrelsen att i
samarbete med chefen för flygvapnet och fortifikationsförvaltningen utreda
dessa frågor och lämna de förslag som behövs.

I
konsekvens med vad jag tidigare har anfört om organisationen av flygvapenmuseet
bör försvarets nuvarande kostnader för fiygvapnets Malmen-samlingar föras över till
anslaget F 16. Militärhistoriska museer under fjärde huvudtiteln och där ingå
som ett särskilt primäruppdrag, benämnt Fiygvapenmuseet. De nuvarande
kostnaderna uppgår till ca 450 000 kr. exkl. lokalkostnader.

MUS
65 har inte föreslagit någon särskild tidpunkt för inrättande av flygvapenmuseet.
Oavsett behovet av vissa kompletterande utredningar uppnås enligt min mening
vissa fördelar om den gemensamma styrelsen tillsätts redan den I juli 1976.
Museet bör kunna inrättas den 1 juli 1977. Från denna tidpunkt bör även en museiföreståndare
eller moisvarande tillsättas.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för organisation av museiverksamheten inom försvarsmakten,

2.
beslula alt ett flygvapenmuseum
organiseras fr, o, m. den 1 juli 1977,

3.
bemyndiga regeringen att vidta
de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra
inrättandet av museet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 14

Inrättande av en arméns tekniska skola Inledning

I
samband med att frågan om Järvafältets framtid hade utretts och ny mark inköpts
för bl, a. Svea livgarde (11) och Svea ingenjörregemente (Ing 1) beslöt
riksdagen (prop. 1966:99, SU 1966:104, rskr 1966:235) att godkänna ett avtal om
försäljning av Järvafältets huvuddel. Rissneområdet där tygförvaltningsskolan
ligger skulle försäljas till Sundbybergs kommun. Under en övergångstid skulle
dock den militära verksamheten fortgå. Övergångstidens längd skulle avvägas
dels med hänsyn lill angelägenheten av att ifrågavarande militära anläggningar
blev ekonomiskt utnyttjade, dels mot bakgrund av kommunens önskemål att
successivt ta området i anspråk för bebyggelse.

I
mars 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för armén att i samråd med dåvarande
arméförvaltningen utreda och inkomma med förslag om teknikerutbildningen inom
armén. I direktiven angavs att principerna för teknikerutbildningen skulle
belysas i samband med förestående omlokalise-ringar I de fall den framtida
utformningen av den gymnasiala yrkesutbildningen skulle komma att påverka
behov och omfattning av utbildningen inom armén skulle detta beaktas vid
utredningsarbetet. Slutligen skulle en jämförelse göras mellan en organisation
med centraliserad resp. decentraliserad utbildning.

Med
anledning av uppdraget tillsatte chefen för armén en utredning, fortsättningsvis
benämnd teknikerutredning 67 (TU 67). Chefen för armén gav även utredningen
vissa ytteriigare direktiv utöver Kungl. Maj:ts riktlinjer. Bl. a. skulle
behovet av armétekniker i fred ses över,

I
september 1968 redovisade chefen för armén resultaten av nämnda utredning. Mot
bakgrund av TU 67:s bedömningar föreslog arméchefen att antalet tjänster för
mästare och tekniker i tygtekniska kåren skulle behållas vid ca 1 300.
Rekryteringen av armétekniker borde i framliden enbart ske direkt från yrkesskolorna
medan rekryteringen av tekniker utan föregående yrkesutbildning på sikt borde
avvecklas. Det borde vidare utredas om en modifierad teknisk fackskoleutbildning
skulle kunna ligga till grund för utbildningen till mästare.
Arméingenjörsutbildningen för motoringenjörer föreslogs vara ansluten till
utbildningen av fordonstekniker.

TU
67 hade studerat fyra olika organisationsalternativ för den tekniska utbildningen,
nämUgen en helt decentraliserad, en tredelad, en tvådelad och en centraliserad
organisation.

En
helt centraliserad arméskola för teknisk utbildning omfattande de tekniska
skolorna vid armén - tygförvaltningsskolan (TygS), arméns slabs- och
sambandsskola (StabSbS) och arméns radar-och luftvärnsmekanikerskola (RMS)-
konstaterades innebära många fördelar från organisatorisk synpunkt. Bl. a. på
grund av de stora investeringskostnaderna för nya lokaler ansåg

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1075/76:190 15

dock
TU 67 att en sådan skola t. v. borde anstå i avvaktan på ytteriigare
undersökningar.

Chefen
för armén föreslog i stället att nuvarande teknikerdel av TygS skulle
organiseras om till en arméns tekniska skola. Denna skola skulle föriäggas till
de lokaler i Frösunda som blev över vid Ing l:s flyttning till Almnäsområdel.
Skolan skulle omfatta teknikerskolor, mästarkurser, ar-méingenjörskola och
vissa centrala tekniska kurser. På sikt skulle mekanikerskolan vid StabSbS
eventuellt föras över till arméns tekniska skola.

Synpunkter
på chefens för armén förslag framfördes av överbefälhavaren, cheferna för
marinen och flygvapnet, fortiflkationsförvaltningen, försvarets materielverk,
försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets skolnämnd, skolöverstyrelsen
samt Tjänstemännens centralorganisations statstiänstemanna-sektion (TCO-S).
Remissinstanserna konstaterade bl. a. att en föriäggning till Frösundaområdet
inte var lämplig med hänsyn till att en samordning av de tre nuvarande centrala
tekniska skolorna var önskvärd i framtiden. Även andra lokaliseringsalternativ
borde därför utredas innan beslut fattades.

Överbefälhavaren
lät bl. a. därför ulreda alternativa lokaliseringar av den föreslagna arméns
tekniska skola till Göteborg, Hässleholm, Enköping, Almnäs och Östersund.

Riksdagen
har sedermera (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) beslutat att en
arméns tekniska skola skall föriäggas till Östersund, om den organiseras.

I
oktober 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt överbefälhavaren alt i avvaktan på beslut
om inrättande av ifrågavarande tekniska skola för armén lämna förslag till
organisation av skolan. Skolan skulle inrättas successivt med början hösten
1974, varvid den försia etappen i princip skulle omfatta TygS teknikerdel. I
största möjliga utsträckning skulle skolan samlokaliseras med en för
krigsmaklen gemensam förvaltningsskola, som ocksä enligt tidigare nämnda
riksdagsbeslut skall lokaliseras till Östersund om den organiseras. Kungl. Maj:t
uppdrog även åt fortifikationsförvaltningen att i samråd med överbefälhavaren,
krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning och Östersunds kommun vidta
åtgärder för att skaffa lokaler för ifrågavarande skolor i Östersund och alt
snarast komma in med förslag lill projekteringsuppdrag. Lokalanskaffningen
skulle inriktas på att arméns tekniska skola i en första etapp kunde flyttas direkl
till Östersund från nuvarande lokaler. Slutligen skulle framtida lokalbehov
beaktas.

Överbefälhavaren
överiämnade i juni 1972 förslag till organisation m, m, av arméns tekniska
skola. Förslaget har kompletterats i juni 1973 och i febmari 1975.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 16

Nuvarande
ordning

Personal

Tekniker
vid armén benämns armétekniker eller, om de är vidareutbildade,
arméverkmästare. De tillhör tygtekniska kåren och är civilmilitära tjänstemän.

Armétekniker
har överfurirs, sergeants eller fanjunkares tjänsteklass medan arméverkmästare
har tjänsteklass som fänrik, löjtnant eller kapten.

Deras
verksamhetsområde indelas i tre huvudlinjer: moloriinje, vapenlinje och
telelinje. Dessa indelas i sin tur i yrkesgrenar. Yrkesgrenarna bil, stridsvagn,
maskin och helikopter förekommer under motoriinjen, yrkesgrenarna vapen och
markpjäs under vapenlinjen samt yrkesgrenarna signal, luftvärnsinstrument,
luftvärnspjäs, radar och luftvämsrobot under telelinjen.

I
fredsorganisationen tjänstgör arméteknikerna och arméverkmästarna vid truppförband,
verkstäder och skolor. Arméteknikerna kan exempelvis ha arbetsuppgifter som
arbetsledare och lärare i tekniska ämnen samt repa-rationsljänst vid verkslad.
Arméverkmästarna tjänstgör bl. a. som chefer för materiel kontroll och teknisk
utbildning vid förband och som föreståndare för verkstäder och mekanikerskolor.

I
krigsorganisationen tjänstgör arméteknikerna och arméverkmästarna i befattning
som chef för reparations- eller verkstadspluton/tropp för vapen-, motor- eller
signalmaterid och instrument.

I
tygtekniska kåren finns f n. ca 1 280 befattningar för armétekniker och arméverkmästare.

Ingenjörer
vid armén är liksom arméteknikerna och arméverkmästarna civilmilitärer.
Arméingenjörerna är med hänsyn till sin tjänstgöring anställda på aktiv stal
eller värnpliktiga. Arméingenjör pä aktiv stat tillhör tygtekniska kåren. Den
värnpliktiga arméingenjören tillhör del förband, där han är krigsplacerad. Med
hänsyn till sina fack indelas arméingenjörerna på aktiv stat i vapen-, signal-
och motoringenjörer. Värnpliktiga arméingenjörer förekommer endast som
motoringenjörer.

I
fredsorganisationen tjänstgör arméingenjörer på aktiv stat vid staber, förband,
skolor och verkstäder saml vid försvarets materielverk.

Krigsorganisationens
behov av arméingenjörer täcks dels av arméingenjörer på aktiv stat, dels av
värnpliktiga arméingenjörer. De senare utgör flertalet,

1
tygtekniska kåren finns f n, ca 160 befattningar för arméingenjörer.

Utbildning

Utbildning
av armétekniker inom motor- och vapenlinjerna, arméverkmästare och arméingenjörer
äger f n. rum vid TygS i Sundbyberg. Vid StabSbS i Uppsala och RMS i Göteborg
utbildas armétekniker inom telelinjen. Värnpliktiga tekniker utbildas vid RMS
och värnpliktiga mekaniker

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 17

dels
vid nämnda centrala skolor, dels vid Norriands artilleriregemente (A 4) i
Östersund, Smålands artilleriregemente (A 6) i Jönköping och tretton andra arméförband
som inte berörs av förslaget om arméns tekniska skola.

Utbildning
till armétekniker och arméverkmästare

Utbildning
till armétekniker sker på två olika vägar, utbildningsgång A och
utbildningsgång B. Bägge vägarna är uppdelade i två skolskeden, teknikerskola
1 om 8 månader och teknikerskola 2 om 15 månader.

Utbildningsgång
A är treårig. Första utbildningsåret sammanfaller med grundutbildningsåret.
Alla tre huvudlinjerna - motor, vapen och tele (yrkesgren signal) -
organiseras i regel varje utbildningsår. Till denna utbildningsgång antas
sökande som har genomgått utbildning vid tvåårig gymnasieskola med lämplig
yrkesteknisk inriktning, alternativt tekniska linjens maskintekniska eller eltekniska
gren.

Utbildningsgång
B är tvåårig. Första utbildningsåret påbörjas efter grundutbildningens slut.
Endast telelinjens luftvämsgrenar förekommer vid denna utbildningsgång.

Till
utbildningsgång B antas sökande som har genomgått grundutbildning som
gruppbefäl och har godkänts i särskilda urvalsprov. Gymnasieskoleutbildning
behövs inte men det krävs goda kunskaper i matematik, särskild kurs, och fysik
motsvarande grundskolans årskurs 9.

Efter
avslutad utbildning kan arméteknikerna genomgå vidareutbildning dels i form av
särskilda kurser, dels genom utbildning till arméverkmästare. Denna fortsatta
utbildning ger arméteknikerna dels en allmän teknisk vidareutbildning, dels
utbildning i underhållstjänst för krigsbefattning och i ar-i)etsledning.
Varannan armétekniker bedöms komma att genomgå armé-verkmästarutbildning.

Armétekniker
kan få utbildning till arméingenjör genom studier vid gymnasieskolans
fyraåriga tekniska linje och kadettskola.

Arméingenjörsutbildning

Uttagning
till arméingenjörsutbildning sker som regel vid inskrivningen eller senast två
månader efter inryckning till grundutbildning vid pluton-befälsskola och endast
efter frivilligt åtagande. För att få påbörja utbildning till arméingenjör
krävs slutbetyg från gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje.

Utbildningen
för blivande arméingenjörer sker på plutonsbefälsskola och arméingenjörkadettskola.
Under plutonsbefälsskolans tre första månader, som är gemensamma förblivandearméingenjöreroch
kompanibefäls-och plu-tonsbefälsuttagnavämpliktigavidträngtmpperna,skergrundläggandesoldat-och
befälsutbildning. Arméingenjörkadettskolan omfattar bl. a. fortsatt befälsutbildning,
materielkunskap och reparationstjänst, vidareutbildning samt grundläggande krigsförbandsutbildning.
Vidare sker utbildning i bl. a.

2 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 190

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 18

fordonsteknik,
stridsfordonsbildning, taktik med stabsljänst, sambandstiänst och
underhållstjänst samt administration.

Fr.
o. m.hösten 1976genomgårarméingenjörerpåaktivstat efter kadettskola en befattningsinriktad
utbildning som är 34 veckor lång och omfatiar miljö-, underhålls-,
förvaltnings- och materielkunskap. Denna utbildning följs efter 2-3 år av en ca
20 veckor lång vidareutbildning som syftar till att ge kompetens som chef för
teknisk detalj vid försvarsområdesförband och chef på förbands-bunden verkstad.

Särskilda
kurser

Som
komplement till den grundutbildning och vidareutbildning som regelmässigt
meddelas tygtekniska kårens personal behövs speciell vidareutbildning. Denna
avser dels den utbildning som inte har hunnits med under grundutbildningen,
dels och framför allt utbildning på ny materiel och i nya förfaranden. Vid
dessa kurser deltar elever från andra försvarsgrenar och även andra
personalkategorier än tygtekniska kåren. Utbildningen är i allmänhet föriagd till
de centrala tekniska skolorna. Under utbildningsåret 1975/76 anordnas
fordonstekniska, teletekniska och vapentekniska kurser samt vissa andra
kurser. Elevantalet är i allmänhet tolv per kurs och kurstiden en-fyra veckor.
Av dessa kurser är 33 föriagda till TygS, 35 till StabSbS och 16 till RMS.
Endast tre kurser är föriagda til! regementen. Vid civil industri föriäggs tre
kurser.

Utbildningsorganisationen

Principorganisationen
lor de nuvarande tekniska skolorna vid armén, dvs, TygS, StabSbS och RMS
framgår av följande sammanställning (intagen på s. 19).

Skolornas
lydnadsförhållanden, uppgifter m. m. redovisas i det följande.

Tygförvaltningsskolan
(TygS)

TygS
i Sundbyberg är organiserad på en stabsavdelning, en utbildningsavdelning för
teknik, en förvaltningsavdelning, en arméingenjörkadettskola, ett skolkompani
och en sjukvårdsavdelning. Skolan är direkt underställd chefen för armén.

TygS
har som huvuduppgift att utbilda befäl på aktiv stat lill arméingenjör, arméverkmästare
och armétekniker samt all vidareutbilda denna personal. 1 anslutning till
teknikerutbildningen utbildas värnpliktiga arméingenjörer och mekaniker. Vidare
förekommer ett stort anlal företrädesvis materidbundna kurser för viss övrig
teknisk civil och civilmilitär personal och förrådspersonal. Vid skolan utförs
även försök inom verksamhetsområdet. Utbildningen är uppdelad på teknisk
utbildning, mekanikerutbildning av värnpliktiga, tekniska specialkurser och
viss övrig utbildning.

Skolan
undervisar ca 590 elever per år. Totalt beräknades antalet utbildningsdagar
under läsåret 1974/75 till ca 58 500. Dessutom tillkommer ca 400 elever per år
som genomgår utbildning för vilken chefen för TygS inte

opaginerad Kontrollera mot PDF

.O

;,

E

c

Of)

o

J2. o

c

jx:

o
c J.i o

opaginerad Kontrollera mot PDF

M) j

=.s

.D

bU

CJ 0)

LJ

H-oH

Det;

opaginerad Kontrollera mot PDF

§

Q

o

.Cl

Stabs-
och planeringsavdelning

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 20

är
ansvarig. TygS svarar dock för deras förläggning och utspisning samt övrig
administration som är förknippad med utbildningen. Denna del är förlagd till Frösundaområdet
där ca 460 föriäggningsplatser disponeras, varav ca 50 för
högvaktskontingenter.

Lokaler
och övningsområde för TygS tekniska del omfattarSvea artilleriregementes (A I :s)
tidigare område pä Rissne i Sundbyberg. Dessutom disponerar skolan ett större
antal lokaler inom Solvallaomrädet som tidigare har varit förrådsområde för
Stockholms tygstation. Den totala lokalyta som disponeras för den tekniska
utbildningen vid TygS uppgår till ca 33 500 m. Mark och byggnader på Rissneområdet
hyrs enligt ett avtal med Sundbybergs kommun. Detta avtal löper ut i september
1979. TygS förfogar häröver ca 300 föriäggningsplatser. Förden tekniska
utbildningen vid TygS krävs personal motsvarandeca 155 heltidsanställda. Av
dessa tas ca 75 i anspråk för lärarverksamhet. Driftkostnaderna för TygSexkl.
hyror beräknades för budgetåret 1974/75 till ca 22 milj. kr.

Arméns
stabs- och sambandsskola (StabSbS)

StabSbS
i Uppsala är organiserad på en stabs- och planeringsavdelning, en
försöksavdelning samt fem underskolor, nämligen stabsskolan, tolkskolan,
sambandsskolan, mekanikerskolan och signalskyddsskolan. Den sistnämnda tillhör
inte arméns utbildningsanstalter utan är endast administrativt ansluten till StabSbS.

StabSbS
är underställd chefen för Upplands signalregemente (S 1) men lyder under chefen
för armén i fråga om centralt organiserad utbildning och försöksverksamhet.

Skolans
ca 700 elever är administrativt sammanhållna i två skolkompanier. All teknisk
utbildning, dvs. utbildning till armétekniker på telelinjens signalyrkesgren
och värnpliktiga mekaniker samt teletekniska materielkurser, äger rum vid mekanikerskolan.
Denna utbildning omfattade läsåret 1974/75 ca 28 000 utbildningsdagar.

StabSbS
lokaler för mekanikerutbildning är inrymda i en kasern vid S I. Skolans
värnpliktiga elever är även föriagda inom kasernen. Den lokalyta som disponeras
av mekanikerskolan uppgår till ca 4 000 m.

Utbildningen
tar omräknat till heltidsanställda ca 50 personer i anspråk. Härav är ca 35
sysselsatta med undervisning. Driftkostnaderna exkl. hyror var för
mekanikerskolans del ca 4 milj. kr. under budgetåret 1974/75.

Arméns
radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS)

RMS
i Göteborg är organiserad på en stab/skolexpedition, en utbildningsavdelning,
ett utbildningskompani, en utbildningsverkstad och en försöksavdelning. Skolan
lyder under chefen för armén i fråga om centralt organiserad utbildning och
försöksverksamhet men är i övrigt underställd chefen för Göta
luftvärnsregemente (Lv 6). Detta regementes mobiliserings-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 21

ansvar
övertogs den I juli 1975 av Göteborgs kustartilleriförsvar/Göteborgs och Bohus
försvarsområde, som alltså delvis understöder Lv 6 och RMS. Vid skolan bedrivs
soldat-, fack- och yrkesutbildning av värnpliktiga tekniker och pjäsmekaniker.
Vidare anordnas vissa materiel- och specialkurser. RMS svarar även för
telelinjens luftvärnsyrkesgrenar inom arméteknikerut-bildningen. Skolan
undervisar ca-535 elever per år. Antalet utbildningsdagar uppgick läsåret
1974/75 till ca 44 800.

RMS
lokaler omfattar en dd byggnader och vissa utbildningslokaler som är inrymda i
berg i anslutning till eller inom Lv 6:s kasernområde. Den lokalyta som RMS f n.
disponerar uppgår totalt till ca 15 000 ml Skolans värnpliktiga är föriagda i
kasern. Totalt behövs för RMS personal motsvarande ca 108 heltidsanställda. Av
dessa engageras ca 70 I undervisningen. Driftkostnaderna exkl. hyror för RMS
var budgetåret 1974/75 ca 8,5 milj. kr.

Norriands
artilleriregemente (A 4) och Smålands artilleriregemente (A 6)

Vid
A 4 i Östersund och A 6 i Jönköping organiseras skolor för värnpliktiga pjäsmekaniker
och vid A 6 även skola för värnpliktiga bandtraktormeka-niker. Skolorna lyder
under resp. regementschef

Mekanikerskolorna
disponerar särskilt iordningställda garage med en sammanlagd yta om ca 1 600 m.
Skolorna utbildar ca 90 elever per år, vilket omräknat till utbildningsdagar
blir ca 11 500. För att driva utbildningen krävs ca 14 personer.

Överbefälhavarens
förslag

Överbefälhavarens
förslag bygger på en utredning, benämnd ATS 72, som chefen för armén har låtit
arméöverdirektören utföra. Med vissa smärre kompletteringar har
överbefälhavaren överiämnat utredningens förslag som .Sitt.

Utgångspunkter

ATS
72 redovisar inledningsvis i vilken mån tidigare utredningar har påverkat
förslaget och konstaterar att det främst är TU 67 som har fått ligga lill grund
fördel fortsatta arbetet. ATS 72 finner att en behovsprognos för tygtekniska
kårens mastar- och teknikerpersonal innebär att dåvarande ca 1 300 befattningar
på sikt kan minska med drygt 4 % till ca 1 250. Med hänsyn lill att
utbildningsbehovet utgör ca 10 96 av kårens totala numerär fåren sådan minskning
efter uppdelning på de olika yrkesgrenarna endast en marginell inverkan på gmndulbildningsbehovet
för resp. yrkeslinje. De materielföränd-ringarsom kan förulsesinom
försvarsmakten innebär vidareatt komplexiteten på materielen ökar. Samtidigt
ökar dock tillföriitligheten hos materidsysle-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 22

men.
Detta medför tillsammans alt behovet av värnpliktig reparalionspersonal för
resp. materielslag inte ändras. Utbildningen måste dock liksom f n. anpassas
till den nya materielen.

En
uppdelning av den tekniska utbildningen i vapenlinje, moloriinje och telelinje
bedöms även i fortsätlningen vara en lämplig grund för yrkesinriktningen.

Redan
i sina anvisningar till ATS 72 angav chefen för armén att övervägandena om
organisationen av en teknisk skola för armén skulle inbegripa dels ett
alternativ som omfattar hela den samlade tekniska utbildning som f n. bedrivs
vid TygS, StabSbS och RMS, dels ett alternativ där vissa avsnitt eller delar av
utbildningen av mobiliseringsskäl föriäggs till annan ort.

En
annan utgångspunkt för ATS 72 har varit att försvarets fredsorganisationsutredning
har bedömt att RMS bör fiytta från Göteborg år 1978 och StabSbS från Uppsala
omkring år 1980. Riksdagen (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) har
sedermera beslutat att S 1 som är StabSbS värd-förband skall omlokaliseras.
Hyresavtalet med Sundbybergs kommun om förhyrning av TygS område vid Rissne i
Sundbyberg löper vidare ut i september 1979.

Beslut
om den framtida lokaliseringen av RMS värdförband, Lv 6, har däremot inte
fattats.

Överväganden

Vid
sina studier av konsekvenserna av att förlägga sådana delar av utbildningen,
som är kritiska från mobiliseringssynpunkt, till annan ort än Östersund har ATS
72 funnit att den tekniska utbildning som är föriagd till RMS och StabSbS
mekanikerdel bör hållas samman inom resp. skolenhet för att behålla sambandet
mellan utbildningsgrenarna och rationellt kunna utnyttja utbildningsresurserna.

Vissa
smärre förändringar föreslås i nuvarande system. ATS 72 anser sålunda att den
utbildning av värnpliktiga pjäs- och bandtraktormekaniker som f n. sker vid A 4
och A 6 bör föriäggas till en samlad arméns tekniska skola. Denna utbildning
omfattar f n. ca 11 500 utbildningsdagar men kommer på sikt att gå ned till ca
9 200 dagar.

Viss
stridsfordonsulbildning för värnpliktig personal om ungefär 3 900 elevdagar bör
däremot inte föriäggas till en arméns tekniska skola utan anknytas till
utbildningen av värnpliktiga stridsvagnsmekaniker. Denna utbildning bör
centraliseras till något pansarförband. Ett pansarförband bör vidare överta den
detaljerade typskolning på olika stridsfordon som f n. sker dels vid särskilda materielkurser,
dels i anslutning till personalens tjänstgöring vid pansarförbanden. Dessa
särskilda materielkurser omfattar ca 2 200 elevdagar.

Vissa
avsnitt av den tillämpade utbildningen för luftvärnets lekniska per-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 23

sonal
och för en del av signalteknikerna och signalmekanikerna kräver under kort tid
tillgång till bl, a, skjutfält och särskilda utbildningsanordningar. De föreslås
därför bli föriagda till ett luftvärns- resp, signalförband.

För
att även från andra utgångspunkter än beredskapssynpunkter belysa inverkan av
att delar av utbildningen föriäggs utanför arméns lekniska skola har ATS 72
studerat alternativen med dels en ny tredelad organisation bestående av arméns
tekniska skola, RMS och StabSbS, dels en ny tvådelad organisation omfattande
arméns tekniska skola och StabSbS. Kostnadsjämförelserna visar att den åriiga
besparingen i lönekostnad för en samlad skola i förhållande lill motsvarande
nuvarande verksamhet exkl. förvaltningsorganisationen uppgår till ca 2,8 milj.
kr. i prisläge februari 1972, Motsvarande besparing fören tredelad organisation
utgör ca 1,7 milj, kr, och fören tvådelad uppskattningsvis 2,4 milj. kr.
Totalkostnaden för nuvarande organisation beräknas till ca 35 milj. kr.

Behovet
av lärare står i viss relation till antalet elever. Denna relation växlar inom
olika yrkesgrenar beroende på materidens konstruktion och komplexitet. Någon
ändring i hittills tillämpade normer föreslås inte. På längre sikt bedöms dock
vissa rationaliseringsvinster kunna uppnås bl. a. genom att utnyttja modernare
undervisningsutrustning och teknik.

Med
hänsyn till den kursverksamhet m. m. som föreslås kan personalbehovet för en
samlad arméns tekniska skola beräknas till omkring 225 personer. Detta innebär
en besparing i förhållande till nuvarande skolorganisation med 30 befattningar.

Om
en sådan samlad skola i förvaltningshänseende ansluts till ett förband når man
vidare en nettobesparing av ca 95 befattningar i förvaltningsorganisationen.
Vid en tredelad organisation blir motsvarande besparing ca 70 befattningar och
vid en tvådelad ca 85.

Rekryteringen
av lärare och instruktörer till den samlade skolan bedöms på kort sikt innebära
problem. Dessa problem gäller även övriga alternativ fast i något mindre grad.
ATS 72 bedömer att det är svårare alt rekrytera elever till Östersund än lill
orter i Mellansverige.

Lokalbehovet
för det samlade alternativet uppgår till ca 58 000 m, vilket är ca 4 500 m
mindre än för den tredelade skolan och uppskattningsvis 1 000 m mindre än för
den tvådelade skolan. Kostnadsmässigt innebär detta en skillnad i årshyraom 950
000 resp. 200 000 kr. Den lokalyta som f n. disponeras för den aktuella
tekniska utbildningen uppgår till ca 54 000 ml

Med
hänsyn till att RMS och StabSbS av andra skäl kan behöva omlokaliseras,
konstaterar ATS 72 att de utbildningsmässiga fördelar och bedömda lägre
driftkostnader som blir följden av en samlad skola gör att detta alternativ är
alt föredra även om det innebär vissa nackdelar från beredskaps- och
rekryteringssynpunkt.

Överbefälhavaren
föreslår alt en centraliserad arméns tekniska skola organiseras.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 24

Organisationsförslag

Arméns
tekniska skola föreslås få en organisation som i princip följer det mönster som
avses bli tillämpat vid strukturförändringar vid arméns förband.

Överbefälhavaren
föreslår att skolan ujider en skolchef organiseras på fem enheter, nämligen en
centralavdelning, en utbildningsavdelning, en utbildningsbataljon, en teknisk
kursavdelning och en försöksavdelning.

Centralavdelningen
utgör skolchefens stabsorganisation och omfattar bl. a. personaldetalj och
underkassa.

Utbildningsavdelningen
är skolchefens ledningsorgan och inriktas på den långsiktiga utvecklingen och
utbildningsplaneringen.

Utbildningsbataljonen
skall ansvara för den militära utbildningen som utgör en väsentlig del av de
värnpliktiga elevernas utbildning.

Tekniska
kursavdelningen skall ansvara för den tekniska utbildningen och föreslås bestå
av tre linjer, motor-, vapen- och telelinjen.

Försöksavdelningen
skall svara för utprovning av viss materiel, utformning av reparationsmetoder
o. d.

Med
ledning av bedömda förändringar i utbildningsbehov och utbildningsinriktning
beräknas elevantalet vid skolan till ca 550 enligt följande sammanställning.

Utbildning Elevantal

Teknikerskola
1 123

Teknikerskola 2 85

Arméverkmästarskola 25

Arméingenjörskola 25

Värnpliktiga tekniker vid luftvärnet 77

Värnpliktiga mekaniker 212

Till
det i sammanställningen angivna elevantalet kommer speciella materielkurser
och repetitionskurser för värnpliktig reparationspersonal inom luftvärns- och
signallinjerna med i medeltal 115 elever per månad. Sammanfattningsvis skulle
skolan få en elevgenomströmning på ca 1 800 elever per år, varav ca 600
samtidigt skulle undervisas vid skolan. Detta ger totalt ca 134 000
utbildningsdagar per år, vilket skall jämföras med nuvarande ca 133 000.

Förläggningsbehovet
uppgår lill ca 380 platser för värnpliktiga i kasernförläggning. Även ett
elevhotell behövs för att förlägga teknikerskola 2 och arméverkmästarskolan
eftersom eleverna vid dessa skolor har rätt till förläggning och förplägnad.
Totalt skulle skolan vid det samlade alternativet behöva 210 föriäggningsplatser.
60 föreslås dock föriäggas i kasern.

Den
utbildning som i dag bedrivs vid de centrala skolorna kräver en

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 25

stor
mängd krigsmateriel. Om utbildningen samlas till Östersund, som ligger i ett så
relativt materielfattigt militärområde som Nedre Norrlands, kommer mobiliseringssäkerheten
att påverkas om inte särskilda åtgärder vidtas. Dessutom måste materiel lånas
från andra militärområden och från krigsförband på långt avstånd från skolan i
större utsträckning än f n. ATS 72 föreslår att utbildningsmaterid skall
tillföras främst från militärområdet och ersättningsreserven. Dessutom
föreslås viss nyanskaffning till en uppskattad kostnad av 5-12 milj. kr.
beroende på vilket organisatoriskt alternativ som väljs. Överbefälhavaren anser
att materidbehovet vid skolan hellre bör tillgodoses genom att
ersättningsreserven utnyttjas än att mobiliseringsgrupperingen ändras. Om viss stridsfordonsulbildning
enligt föreslaget lokaliseras till pansarförband, kan behovet av stridsfordonsmateriel
täckas utan att mobili-seringgsäkerheten går ned. Behovet av övrig fordonsmaterid,
pjäsmateriel m. m. kan läckas utan att beredskapen minskar. Detta är emellertid
inte utan särskilda åtgärder fallet med viss luftvärns- och signalmaterid.
Behovet av denna materiel måste täckas dels genom anskaffning av särskild utbildningsmaterid,
dels genom att i större utsträckning än nu utnyttja materiel ur
ersättningsreserven. För luftvärnets vidkommande kan alternativt ytteriigare
ett förband mobiliseras i Nedre Norriands militärområde. Materielen skulle
därvid ställas i förråd i närheten av skolan. Detta skulle dock föriänga
inryckningstiden och innebära investeringskostnader för nya mobiliseringsförråd
om ca 1,5 milj. kr.

Av
kostnadsskäl bör arméns tekniska skola enligt ATS 72 i förvaltningshänseende
anslutas till ett förband i Östersund. Vidare föreslås skolan bli samlokaliserad
med den föreslagna förvallningsskolan för försvaret. Därvid skulle viss service
kunna skötas gemensamt för de bägge skolorna. Om arméns tekniska skola skall
sköta de gemensamma funktionerna och ge service åt en förvaltningsskola behövs ytteriigare
nio befattningar i organisationen. 1 förhållande till om skolorna skulle ha
dessa funktioner var för sig innebär detta dock en besparing med sju
befattningar. Överbefälhavaren föreslår att frågan om denna gemensamma
verksamhet tas upp i samband med ställningstagande till förvaltningsskolan.

1
anslutning till denna samordningsfråga påpekar överbefälhavaren att Östersund i
prop, 1973:75 framhölls som en av de orter där slörre rationaliseringsvinster
borde kunna nås genom all slabs- och förvaltningsresurserna samordnas i högre
grad än vad som nu är fallet. Stabs- och förvaltningsresurserna bör enligt
överbefälhavaren så långt som möjligt vara gemensamma för hela garnisonen.
Överbefälhavaren avser därför ätt klarlägga samordningen inte bara mellan
arméns tekniska skola och förvaltningsskolan utan också inom hela Östersunds
garnison.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 26

Övergångsålgärder

Den
föreslagna arméns tekniska skola har en sådan omfattning att det både med
hänsyn till lokalanskaffningen för skolan och kommunens möjligheter att förse
skolan med samhällsservice bedöms lämpligt att företa flyttningen i två
etapper. Med hänsyn till den tid som behövs för byggnadsverksamhet m. m. bör
den andra etappen genomföras ett år efler den första.

För
att inte orsaka allvariiga avbrott i utbildningen vare sig före eller efteren
flyttning till Östersund bedöms det nödvändigt alt i ett tidigt skede successivt
bygga upp den organisation som skall verka på den nya platsen. Detta bör enligt
överbefälhavaren genomföras av den personal som senare skall ha ansvaret för
verksamheten.

Mot
bakgrund av tidsförhållandena m, m, föreslås alt TygS tekniska del ombildas till
arméns tekniska skola den 1 januari 1977 i nuvarande TygS lokaler och att en
chef tillsätts för skolan från samma lidpunkt. Skolan föreslås därefter
successivt bli omorganiserad på sådant sätt att den tekniska utbildningen vid TygS
kan flytta direkt till Östersund hösten 1979. Vid denna tidpunkt bör även
tidigare nämnda kurser för pjäs- och bandtraktormekaniker vid A 4 och A 6
tillföras arméns tekniska skola. Resterande verksamhet, dvs, nuvarande RMS och
den tekniska delen av StabSbS verksamhet, bör om möjligt flytta till Östersund
i anslutning till TygS-dden, dock senast i en andra etapp sommaren 1980, När
även denna verksamhel har flyitais till Östersund, skulle arméns tekniska skola
enligt överbefälhavarens förslag vara organiserad enligl den principorganisalion
som framgår av följande sammanställning (intagen på s. 27).

Finansiering

Beträffande
finansieringsfrågan erinrar överbefälhavaren om att riksdagen (prop. 1962:190, SU
1962:191, rskr 1962:403) har beslutat alt de kostnader som kunde uppkomma genom
flyttning av den militära verksamheten från Järvafältet borde läggas utanför
den ekonomiska ram som kunde komma alt fastställas för det militära försvaret.

Överbefälhavaren hävdar
att lokaliseringen av arméns tekniska skola är regionalpolitiskt betingad och
att flyttningen av TygS, som enligt överbefälhavaren är förutsättningen för
förslaget om samordning av flera skolor, har sin grund i utrymningen av Järvafältet,
Överbefälhavaren anser därför att hela investeringskostnaden i Östersund och
den merkostnad för driften som lokaliseringen innebär skall läggas utanför del
militära försvarets ekonomiska ram.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 28

Föredraganden

Inledning

Riksdagen
(prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) har beslutat att arméns tekniska
skola skall föriäggas lill Östersund om den organiseras. Min företrädare
uppdrog i oktober 1971 åt överbefälhavaren att i avvaktan på beslut om att
inrätta skolan komma in med förslag till organisation m. m. av en arméns
tekniska skola.

Överbefälhavaren
har i juni 1972 överiämnat ett sådant förslag. Förslaget har sedermera
kompletterats i juni 1973 och i februari 1975.

Nuvarande
ordning

Civilmilitära
tekniker vid armén benämns armétekniker resp. arméverkmästare. De ingår
tillsammans med arméingenjörer i tygtekniska kåren. I denna kår finns f n. ca 1
280 befattningar för armétekniker och armé-verkmästare och ca 160 befattningar
för arméingenjörer.

Utbildning av armétekniker
sker på tre huvudlinjer: moloriinje, vapenlinje och telelinje. Dessa indelas i
sin lur i yrkesgrenar. Utbildningen sker på två olika vägar, dels en treårig
utbildningsgång, dels en tvåårig för telelinjens luftvärnsyrkesgrenar.

Efter
avslutad utbildning kan arméteknikern genomgå vidareutbildning dels i form av
särskilda kurser, dels genom utbildning till arméverkmästare. Arméteknikern kan
även få utbildning till arméingenjör genom studier vid fyraårig gymnasieskola
och kadettskola. Uttagning till arméingenjörsulbild-ning sker dock som regel i
samband med inskrivningen.

Den
lekniska utbildningen vid armén sker främst vid tygförvaltningsskolan (TygS) i
Sundbyberg, arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) i Uppsala och arméns radar-
och luftvärnsmekanikerskola (RMS) i Göteborg. Mekanikerutbildning av
värnpliktiga anordnas vid flera arméförband.

Vid TygS utbildas armélekniker
inom motor- och vapenlinjerna, arméverkmästare och arméingenjörer. Dessutom
ordnas särskilda kurser. Totalt omfattade denna verksamhet under läsåret
1974/75 ca 58 500 utbildningsdagar. Skolan som är direkt underställd chefen
för armén är organiserad på stabsavdelning, utbildningsavdelning för teknik,
förvaltningsavdelning,arméingenjörkadettskola, skolkompani och
sjukvårdsavdelning. För den tekniska utbildningen vid TygS är personal moisvarande
ca 155 heltidsanställda engagerade. TygS ligger i Sundbyberg på Rissneområdet
men disponerar även vissa lokaler inom Solvallaomrädet. Mark och byggnader hyrs
av Sundbybergs kommun enligt ett avtal som löper ut i september 1979.

Vid
mekanikerskolan som är en del av StabSbS utbildas armétekniker på telelinjens
signalyrkesgren och värnpliktiga mekaniker. Vid skolan anordnas även
teletekniska materielkurser. Totalt omfattade utbildningen för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 29

läsåret
1974/75 ca 28 000 utbildningsdagar. StabSbS ligger vid och är underställd
Upplands regemente (S 1). Skolan är organiserad på en stabs-och
planeringsavdelning, en försöksavdelning samt fem underskolor, nämligen
stabsskolan, tolkskolan, sambandskolan, mekanikerskolan och
signal-skyddsskolan. Den tekniska utbildningen som främst sker på mekanikerskolan
tar omräknat till heltidsanställda ca 50 personer i anspråk. S 1 skall enligt
beslut av riksdagen (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) omlokaliseras
till Enköping.

Liksom
vid StabSbS utbildas armétekniker inom telelinjen vid RMS. Vid denna skola
utbildas även vämpliktiga tekniker och mekaniker. Vidare anordnas materiel-och
specialkurser. Utbildningen omfattar ca 44 800 utbildningsdagar per läsår. RMS
är underställd Göta Iuftvämsregemente(Lv 6) och ligger i anslutning till detta
regemente. I skolan ingår stab/skolexpedition, utbildningsavdelning,skolkompani,
utbildningsverkstad och försöksavdelning. För skolans verksamhet behövs
personal motsvarandeca 100 heltidsanställda.

Vid Norrlands
artilleriregemente (A 4) i Östersund och Smålands artilleriregemente (A 6) i
Jönköping organiseras skolor för vämpliktiga pjäsmekaniker och vid A 6 även
skola för vämpliktiga bandtraktormekaniker. För denna utbildning krävs
sammanlagt ca 14 personer.

Överbefölhavarens
förslag

Överbefälhavaren
bedömer att tygtekniska kårens mastar- och teknikerpersonal på sikt kan komma
att minska. Minskningen påverkar dock inte grundutbildningsbehovet för resp.
yrkesgren. Även det framtida behovet av värnpliktig reparationspersonal bedöms
vara oförändrat. Nuvarande uppdelning av arméns tekniska utbildning pä linjer
och yrkesgrenar bör enligt överbefälhavaren behållas. De tekniska skolorna vid
armén och deras värdförband berörs av beslutade eller förutsedda omlokaliseringar.
Överbefälhavaren har därför studerat olika alternativ för att organisatoriskt
och utbildningsmässigt samordna den tekniska utbildningen inom armén. Överbefälhavaren
pekar på vissa nackdelar från beredskaps- och rekryteringssynpunkt med en
skola i Östersund men föreslår trots detta att en arméns tekniska skola bildas
genom att den nuvarande tekniska utbildningen vid TygS, StabSbS och RMS
centraliseras. Till arméns tekniska skola bör föras även den utbildning av
värnpliktiga pjäs- och bandtraktormekaniker som f n. sker vid A 4 och A 6.

1
stort innebär förslaget att nuvarande utbildning behålls men samordnas, vilket
ger vissa personalbesparingar främst i förvaltningsorganisationen.
Överbefälhavaren föreslår att skolan i förvaltningshänseende knyts till ett förband
i Östersund. Därmed kan en nettobesparing om ca 125 personer erhållas i
förhållande till nu engagerad personal. Totalt beräknas personalbehovet vid
skolan till omkring 225 personer. 25 av dessa avses som för-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 30

stärkning
av förvaltningsorganisationen vid det förband till vilket skolan föreslås komma
att knytas.

Överbefälhavaren
tar också upp möjlighelen att samordna viss serviceverksamhet för arméns
tekniska skola och den av krigsmaktens förvalt-ningsulbildningsutredning föreslagna
förvaltningsskolan. Överbefälhavaren föreslår att dessa bägge skolor
samlokaliseras men anser att frågan om den gemensamma verksamheten bör tas upp
i samband med ställningstagandet till förvaltningsskolan. I delta sammanhang
anmäler överbefälhavaren vidare att han avser att senare lägga fram förslag som
syftar till att förbättra samordningen i stabs- och förvaltningshänseende inom
hela Östersunds garnison.

Överbefälhavaren
föreslår att utbildningsmaterid anskaffas för mellan 5 och 12 milj, kr.
Kostnaderna är beroende av i vilken utsträckning mobiliseringsgrupperingen
ändras,

Mol
bakgrund av bl, a, tidsförhållandena föreslår överbefälhavaren alt TygS
tekniska del ombildas till arméns tekniska skola den 1 januari 1977 i nuvarande
TygS lokaler och att en chef för skolan tillsätts från samma tidpunkt. Skolan
föreslås bli successivt organiserad så att den tekniska utbildningen vid TygS
kan flytta direkt till Östersund hösten 1979. Övrig verksamhet som enligt
överbefälhavarens förslag skall ingå i den lekniska skolan föreslås bli flyttad
på samma gång som TygS eller senast i en andra etapp ett år senare. När även
denna verksamhet har samlats till Östersund föreslås arméns tekniska skola vara
organiserad enligt den principorganisation som framgår av en tidigare
redovisad sammanställning (intagen på s. 27).

Beträffande
kostnaderna för investeringar i Östersund i samband med att skolan organiseras
samt de merkostnader för driften av den tekniska utbildningen som uppslår genom
denna lokalisering hävdar överbefälhavaren att dessa bör läggas utanför det
militära försvarets ekonomiska ram. Som stöd för denna uppfattning hänvisar
överbefälhavaren till riksdagens beslut (prop. 1962:190, SU 1962:191, rskr
1962:403) i samband med frågan om Järvafältets framtida utnyttjande.

Ställningstaganden

Överbefälhavaren
har enligt min mening redovisat bärande skäl för att den tekniska utbildningen
vid armén bör föras samman. Den föreslagna organisationen följer i princip det
mönster som tillämpas vid övriga strukturförändringar inom armén och bör
enligt min mening kunna ligga lill grund för ett principbeslut i frågan. Mot
denna bakgrund förordar jag ätt en arméns tekniska skola inrättas genom att TygS,
mekanikerskolan vid StabSbS och RMS huvuddel »lås samman. Till den nya skolan
bör vidare föras den utbildning av värnpliktiga mekaniker som nu bedrivs vid A
4 och A 6.

I
enlighet med det riksdagsbeslut jag tidigare har nämnt bör arméns tek-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 31

niska
skola lokaliseras lill Östersund. Detta innebär en betydande lokaliseringseffekt
för denna kommun och den omgivande regionen.

Personalbehovet
för arméns tekniska skola står i visst förhållande till utbildningens
omfattning. I stort innebär överbefälhavarens förslag all den nuvarande
tekniska utbildningen vid armén behålls men samordnas lill en skola. Detta gör
att antalet utbildningsdagar inte ändras i någon slörre omfattning.
Beträffande antalet personer som direkt sysselsätts i undervisningen kan därför
besparingar ske enbart till följd av samordnings- och samläs-ningsmöjligheter,
1 förvaltningsorganisationen ger samordningen till en skola betydande
besparingar.

Överbefälhavaren
har angett personalbehovet för skolan till omkring 200 personer. Dessutom
beräknas det förband till vilkel skolan föreslås bli hänvisad i
förvaltningshänseende behöva förstärkas med ca 25 personer. Jag räknar med att
arméns tekniska skola i detta hänseende skall falla tillbaka på försvarsområdesförbandet
Jämtlands fältjägarregemente (1 5) på samma sätt'som övriga förband inom
Östersunds garnison. Stabs- och förvaltningsorganisationen bör dock inte
fastställas förrän överbefälhavaren närmare har låtit utreda möjligheterna att ytteriigare
samordna stabs- och förvaltningsresurserna inom garnisonen.

Möjligheterna
att samordna arméns tekniska skola med den i annat sammanhang föreslagna
förvaltningsskolan för försvarsmakten bör tas till vara. För egen del anserjag
att arméns tekniska skola skall svara för gemensamma stödfunktioner för de
bägge skolorna.

Belydande
förändringar har skett på utbildningsområdet sedan utredningen gjordes.
Kursplanerna behöver därför ses över.

För
att få ett aktuellt underlag beträffande dimensioneringen av skolan har jag
låtit ta fram statistik från tidigare utbildningsår. Vidare har nya beräkningar
beträffande rekryteringsbehovet gjorts. På grundval av dessa uppgifter bedömerjag
nu att det genomsnittliga antalet elever kommer att uppgå till ca 635.

Vissa av de tänkta
kurserna vid skolan kan planeras in så att de inte behöver verka
dimensionerande på lokalerna. Detta gäller främst de särskilda kurserna. Med
hänsyn till delta bedömer jag att skolan bör dimensioneras för ca 500 elever.
Vidare anserjag att även behovet av föriäggningsplatser bör kunna minskas i
förhållande till förslagel. Antalet förläggningsplatser bör enligt min mening
uppgå till ca 350.

Med
bl. a. den kompletterande utredningen om stabs- och förvaltningsorganisationen
samt översynen av kursplanerna som grund bör det ankomma på regeringen att beslula
om skolans detaljorganisation. Nu föreliggande beräkningar bör dock kunna ligga
till grund för dimensioneringen av skolan.

Enligl
riksdagens beslut (prop. 1972:1 bil, 6 s, 11, FöU 1972:17, rskr 1972:231) skall
kostnaderna för att flytta de myndigheter inom försvaret som berörs av den i
delta sammanhang beslutade omlokaliseringen av viss statlig verksamhet från
Stockholmsområdet (prop. 1971:29, InU 1971:15,

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 32

rskr
1971:196) fördelas så att kostnaderna för planerings- och utredningsarbete
samt andra föri)eredelser belastar den militära utgiftsramen medan kostnaderna
för erforderliga investeringar, flyttningar och särskilda förmåner för
personalen i samband med genomförandet skall beräknas utanför ramen.

Enligt min mening leder
samordningen av den tekniska undervisningen inom armén till vissa
rationaliseringsvinster, bl. a. genom effektivare undervisning och genom att
gemensamma stödfunktioner kan utnyttjas. Mot denna bakgrund anserjag därför att
en viss del av de totala investeringskostnaderna bör belasta den militära
utgiftsramen. Det belopp som skall tillkomma utanför utgiftsramen börberäknasdels
med hänsyn till den ökadeambition som föranleds av att skolan etableras samt de
rationaliseringsvinster som kan påvisas för de enheter som flyttas från
Stockholmsområdet, dels med hänsyn till kostnadema för enheter som flyttas frän
andra orter än Stockholmsområdet. 1 övrigt bör kostnaderna för investeringarna
ligga utanförden militära utgiftsramen.

Anskaffning
av utbildningsmateriel för skolan bör övervägas i samband med de årliga
budgetprövningarna.

Jag
räknar med att skolan organiseras successivt i huvudsak enligt överbefälhavarens
förslag. Med hänsyn till nu gällande tidsförhållanden och möjligheten att få
lokaler färdigställda i Östersund måste emellertid tidpunkten för skolans
flyttning och slutliga inrättande senareläggas. Som ett första steg bör dock -
i enlighet med förslaget - den tekniska delen av TygS ombildas till en arméns
tekniska skola den 1 juli 1977. Jag bedömer att skolan kan flytta till
Östersund år 1981 och vara helt inrättad år 1982. Det bör ankomma på regeringen
att besluta om och vidta de övergängsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs
för att genomföra inrättandet av skolan.

Hemställan
.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för en omorganisation av den tekniska utbildningen vid armén,

2.
besluta att en arméns tekniska
skola inrättas den 1 juli 1977,

3.
bemyndiga regeringen att vidta
de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra
inrättandet av skolan.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 33

Utbildning av förvaltningspersonal inom försvarsmakten m.
m.

Inledning

I
mars 1967 uppdrog Kungl, Maj:t ål överbefälhavaren att utreda krigsmaktens förvallningsutbildning.
Utredningen redovisades i juni 1969. Huvudpunkterna i förslaget var att
utbildningen av offlcerare (numera regementsofficerare) i förvaltningstjänst
skulle äga rum vid militärhögskolan (MHS) i Stockholm medan övrig förvaltningsutbildning
skulle genomföras vid en ny, för krigsmakten gemensam förvaltningsskola i
Stockholm. Intendenturförvaltningsskolan (IntS) och berörda delar av tygförvaltningsskolan
(TygS) föreslogs successivt bli avvecklade.

Remissinstansernas
syn på utredningsförslaget gick starkt isär, särskilt i fråga om vilka
personalkategorier som borde omfaltas av utbildningen, var utbildningen av regementsofficerare
skulle äga rum samt vart förvaltningsskolan skulle lokaliseras. 1971 års
riksdag beslöt (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) att en eventuell förvallningsskola
skulle lokaliseras till Östersund. Frågan om utbildningens organisation liksom
utbildningens innehåll och uiformning behövde därför utredas ytteriigare. För
att genomföra denna ulredning bemyndigade Kungl. Maj:t i februari 1971 min företrädare
att tillkalla en sakkunnig'.

Den
sakkunnige, som antog benämningen krigsmaktens förvaltningsut-bildningsutredning
(KFU; Fö 1971:01), överiämnade i augusti 1974 sitt huvudbetänkande (SOU
1974:51 och 52) Utbildning i förvaltning inom försvaret.

Yttrande över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren
-efter hörande av chefen för armén,
chefen för marinen, chefen för flygvapnet, chefen för försvarets intendentkår
och militärbefälhavaren för Nedre Norriands militärområde - försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,
försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, värnpliktsverket,
militärhögskolan, försvarets gymnasieskola, intendenturförvaltningsskolan,
försvarets brevskola, civilförsvarsstyrelsen, försvarets
rationaliseringsinstitut, försvarets centrala arbetarskyddsnämnd, försvarets
centrala företagsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, försvarets skolnämnd.
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum, statskontoret, riksrevisionsverkel, statens
personalnämnd, statens personalutbildningsnämnd, universitetskanslersämbetet
som harbifogat yttranden av rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och Umeå
samt styrelsen för universitetsutbildningen och socialhögskolan i Östersund, utruslningsnämnden
för universitet och högskolor, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrdsen,
delegationen för förvaltningsdemokrati, länsstyrelsen i Jämtlands län, Öster-

' Organisationsdirektören Folke Nihifors 3 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 190

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 34

sunds
kommun. Tjänstemännens centralorganisations slatstiäntemannasek-tion (TCO-S)
som har överiämnat ett gemensamt ytirande av Försvarets civila tjänslemannaförbund,
Kompaniofficersförbundet och Plutonsofficersförbundet, Statstjäntemännens
riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) samt
Statsanställdas förbund (SF).

I
juni 1968 bemyndigade Kungl. Maj:t min företrädare att tillkalla sakkunniga'
för att utreda vissa personalfrågor m. m. inom tyg- och inten-denlurmaterielförvaltningsområdet.
De sakkunniga antog benämningen 1968 års personalkategoriutredning(PKU; Fö
1969:16).

I
november 1972 utvidgades ulredningens uppdrag lill alt omfatlaäven civil-, sjukvårds-
och fortifikationsförvaltningsområdena. Utredningen överiämnade i augusti 1973
ett delbetänkande (SOU 1973:38) med förslag till grundläggande principer för
personalsammansättning och personalutveckling inom försvarsmaktens förvallningsverksamhet
utom i de delar som hade behandlats i utredningens första delbetänkande (SOU
1972:3) Personal för tyg- och iniendenturförvaltning. Utredningens förslag
omfattade även kunskapskrav m. m. som bör ställas på förvaltningspersonalen i
skilda fack och funktioner.

I
ett tredje delbetänkande (Ds Fö 1974:3), som överiämnades i april 1974,
lämnades förslag till principer för personalsammansällning och personalutveckling
inom facket hälso- och sjukvård. Med detta tredje delbetänkande var
utredningens uppdrag slutfört.

Yttrande
över de sist avlämnade betänkandena har avgetts av överbefälhavaren-efter
hörande av chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet och
chefen för försvarets intendentkår-försvarelscivilförvaltning,för-svarets
sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk,
försvarets forskningsanstalt, värnpliktsverket, militärhögskolan, försvarets
gymnasieskola, intendenturförvaltningsskolan, civilförsvarsstyrelsen,
försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets centrala arbetarskyddsnämnd, statskontoret,
ri ksrevisionsverket, statens personalnämnd, statens personalutbildningsnämnd,
arbetarskyddsstyrdsen. Statsanställdas förbund (SF), Tjänstemännens
centralorganisations tjänstemannasektion (TCO-S) som överiämnat yitranden av
Försvarets civila tjänstemannaförbund och Svensk sjuksköterskeförening samt
gemensamt yttrande av Kompaniofflcersförbun-det och Plutonsofficersförbundet,
Statstjänstemannens riksförbund (SR) samt Sveriges akademikers
centralorganisationer (SACO) som bifogat yttranden av Sveriges läkarförbund,
Sveriges tandläkarförbund och Sveriges farmaceviförbund.

Ytirande
har också sänts in av fortifikationsförvaltningens yänstemanna-förening och SACO/SR-föreningar.

Nuvarande
förvaltningsutbildning

Förvallningsutbildning
av militär personal bedrivs f n. såväl inom försvarets fasta skolorganisation
som vid utbildningsanstalter utanför försvaret,

' F, d, överdirektören Curt Curtman, ordförande,
överdirektören Folke Skoglund och generaldirektören Lars Ljunggren

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 35

Tillfälliga
kurser och enskild korrespondensutbildning förekommer också, 1 den fasta
skolorganisationen ingår IntS och TygS som båda ligger i Stockholmsområdet.
Viss förvallningsutbildning förekommer även vid bl. a. MHS,arméns underhållsskola(US)
i Skövde, försvarets brevskola(FBrevS)och Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.

1
den obligatoriska utbildningen lill och som officer ingår förvallningsutbildning
i begränsad omfattning. Vid övergång från trupptiänst lill för-valtningstiänst
genomgår regementsofficerare en tvåårig vidareutbildning vid IntS eller TygS.
Där får även kompaniofficerare före övergång till för-valtningstiänst
vidareutbildning under ca ett år. Plutonsofficerarnas vidareutbildning för
förvaltningstjänst har hittills främst bestått av kompaniad-jutantutbildning
vid armén om ca fyra veckor. Utbildning för reservpersonal och värnpliktig
personal om två till fem veckor anordnas vid behov.

Den
civilmilitära personalens förvaltningsutbildning är f n. myckel begränsad.

Vidareutbildningen
och fortbildningen för civil personal har liten omfattning. En viss ökning har
skett på senare år, bl, a. genom all särskilda utbildningsenheter inrättats
vid vissa myndigheter.

Krigsmaktens
förvaltningsutbildningsutredning (KFU)

Förslag
UU förvaltningsutbildning

Förvaltningsbegreppet
har inom försvaret en annan innebörd än inom den offentliga sektorn i övrigt. I
förvaltningsreglementet för försvarsmakten anges att förvaltning har lill
ändamål att tillgodose försvarsmaktens behov av fast och lös egendom samt andra
nyttigheter. Förvaltning är teknisk och ekonomisk verksamhet som främsl rör
anskaffning, förvaring m, m, av egendom samt tillhandahållande och redovisning
av andra nyttigheter som förplägnad, föriäggning m, m.

Den personal
som i sin verksamhet är inriktad på förvaltning som den nyss har beskrivits
tillhör framför alll de kategorier som ingår i försvarets intendentkår,

KFU
har i sill belänkande använt ett vidare begrepp för förvaltning inom försvaret.
Med förvaltning avser utredningen den del av siatlig förvaltning som utövas av
myndigheter inom fiärde huvudtiteln, Uiredningen menar med
förvaltningsutbildning inom försvaret den utbildning som gör kursdeltagaren
lämpad att verka inom någon gren av förvaltningen inom försvaret i dess
helhet. Från utredningsuppdraget undantar KFU sådan utbildning som är renl
militär, leknisk, medicinsk etc, om den inte ulgör ett led i den berörda
personalens förvaltnings-, underhålls- och miljökunnande,

Uiredningen
redovisar att målgrupperna för förvallningsutbildning, fördelade på
personalkategorier, utgörs av 3 100 militära, 1 500 civilmilitära och 25 800 civila
tiänsteman, KFU konstaterar vidare att den förvallningsutbildning som
genomfördes under utbildningsåret 1972/73 var ojämnt fördelad på kategorierna.
För den militära personalen var det ofta fråga om

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 36

en
omfattande vidareutbildning vid övergång lill förvallningstiänsl medan civilmilitär
och civil personal främst fick begränsad fortbildning.

Användningen
av plutonsofficerare i förvaltningstjänst har ökal beroende på höjd
pensionsålder och organisationsförändringar. Detta medför att utbildningen av
denna personalkategori behöver öka.

I
sina grundläggande överväganden framhåller KFU bl. a. att den utveckling som
har ägl rum inom det allmänna skolväsendet också har betydelse för
förvaltningsutbildningen inom försvaret. Vidare kan en ökad kapacitet för civil
högskoleutbildning i Östersund i framtiden komma att gynna en samverkan mellan
civila och militära utbildningsanstaller där.

Enligl
direktiven skulle KFU särskilt beakta möjligheterna att skapa en integrerad
utbildning för samtliga personalkategorier. Utbildning kan enligt utredningen i
princip vara integrerad om deltagarna i stort sett har samma utbildningsförutsättningar
och om delar av olika kurser stämmer överens.

Översynen
av den militära befälsordningen bedöms även ge underiag för alt öka
integrationen i utbildningen.

Uiredningen
anser att principen bör vara att varje förvaltningskurs skall ståöppenföralla.oavsett
personalkategori. Härigenom kan utbildningsbehov i viss mån tillgodoses även
för anställda som tillhör mycket små målgrupper,

KFU grupperar ämnena inom
förvaltningsutbildningen under fyra huvudrubriker, nämligen försvarsspecifika
ämnen, personaladministrativa ämnen, förvaltningsadministrativa ämnen och
basämnen jämte materiel- och materielvårdskunskap.

Uiredningen
behandlar också vissa utbildningstekniska och utbildningsmetodiska frågor.
Utredningen ställer sig bl. a. avvisande till s. k. förpraktik men förordar en
effektivare färdighetsträning. Genom systematiskt genomförd återkommande eller
varvad utbildning säkerställs sambandet mellan teori och praktik.

1
fråga om förvaltningsutbildningens lönsamhet konstaterar KFU alt det är mycket
svårt all besiämma utbildningens produktionsvärde. Enligt utredningen visar
dock alla tillgängliga undersökningar att investering i utbildning lönar sig.

De ulbildningstekniska
och ulbildningsmetodiska frågor samt förslag till förvallningsutbildning för
personal i olika fack och funktioner som utredningen behandlar och redovisar
är av sådan art att del ankommer på regeringen alt ta slutlig ställning till
dem. Jag vill dock redovisa huvuddragen i KFU:s förslag.

För regements- och
kompaniofficerare i förvaltningstiänst innebär förslagen i huvudsak att nu
gällande utbildningsplaner revideras. Utbildningen för kompaniofficerare i fortifikationstjänsl
och kameral verksamhet föreslås också bli reviderad. För äldre
plutonsofficerare föreslås bl. a. en grundläggande förvaltningskurs. Den
civilmilitära tekniska personalens förvaltnings-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 37

utbildning
bÖr förbättras inom vissa verksamhetsområden. För den stora målgruppen civil
personal innebär förslagen fiera nyheter, bl. a. inom anskaffningsverksamheten,
förrådstiänsten, verkstads- och underhållstiänsten. Förslagen berör också ekonomipersonal,
personal inom fortifikations- och byggnadsförvallningsaml inom kameral och
administrativ verksamhel,

Enligl
utredningen bör varje nyanställd genomgå introduktionsutbildning om 14 timmar
som ett komplement till sedvanlig arbeisplatsintroduktion. Utbildningen böranordnas
lokal t och beräknas beröra 2 000-3 000 nyanställda per år vilket motsvarar ca
5 000 elevdagar.

Den
grundläggande befattningsutbildningen och vidareutbildningen föreslås totalt
omfatta 40 500 elevdagar per år, varav 4 300 avses genomföras på regional nivå.
Därtill kommer fortbildning.

Utredningen
anser all det genomsnittliga målet förden civila personalens och
plutonsofficerarnas förvallningsutbildning kan sättas lill lägst fem dagar -
varav fortbildning fyra dagar - per anställd och år. Denna målsättning innebär
en inle oväsentlig förbättring, i synnerhet för den civila personalen. Måletärdockintehögreängenomsnittetförslatsförvallningen
i övrigi men bör anses utgöra ett riktvärde för resursplaneringen.

Utredningen
föreslår att alla kurser anordnas centralt utom de som avser
introduktionsutbildning eller introduktion med grundläggande befattningsutbildning
inom vissa arbetsområden. För centrala kurser talar enligt KFU alt samordning
av lärare, lokaler och källmaterid medför lägre kostnader. Även kravet på
enhetlig utbildning talar för centrala kurser. Önskemålen om en för samtliga
personalkategorier så långt möjligt integrerad förvallningsutbildning bedöms
också bäst kunna tillgodoses genom central kursverksamhet. Som följd av detta
redovisas inte något alternativ med en till MHS föriagd förvaltningslinje för regementsofficerare.

De
flesta av de föreslagna kursernaärinlebundna till personalkategori. Även de
kurser som avses för militär eller civilmilitär personal bör enligl KFU slå öppna
för personal från annan kategori med nödvändiga förkunskaper,

KFU
uttalar sig för ett ökat medinflytande från personalens sida vid utbildningsplanering
m. m, hos samtliga myndigheler, 1 framtiden bör ett syslem utformas med
fördröjd kursutvärdering. De anställda bör också ha möjlighet att direkt eller
genom sina organisationer föra fram förslag och synpunkler på kursutformningen
och få möjlighet till inflytande på elev-urvalsfrågor.

Förslag
lill organisation för föivaliningsutbildningen

Utredningen
har kommit fram till alt den föreslagna centralt anordnade utbildningen bör
genomföras vid en central utbildningsanstalt som också skall kunna planera och
samordna utbildningen - även den som bör bedrivas regionalt och lokalt.

4 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 190

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 38

Inrättandet
av en sådan utbildningsanstalt gör det möjligt att använda flera fasta lärare
och ger större möjligheter att följa den fortgående utvecklingen på olika
utbildningsområden. Utredningen anser att hiltillsvarande system med ett stort
antal tillfälliga lärare av främst pedagogiska men också administrativa skäl är
mindre lämpligt.

Enligl
KFU:s mening bör de uppgifter som ankommer på den centrala utbildningsanslallen
genomföras av en för försvaret gemensam förvaltningsskola. Den bör ha slällning
som högskola och benämnas försvarets förvaltningshögskola. Skolan bör i
enlighet med 1971 års riksdagsbeslut föriäggas lill Östersund,

KFU
anser att förvaltningshögskolan bör få sådana resurser att den effektivt kan
planera och samordna verksamheien samt följa utvecklingen inom liknande
utbildning utanför försvaret. Skolan bör även kunna utföra vissa specialsludier
och åtaga sig vissa utredningsuppdrag.

Det
finns enligt KFU anledning alt pröva olika sätt för elevurval. Utredningen
anser att en central urvalsnämnd bör finnas vid förvaltningshögskolan.

Arméns
tekniska skola - som jag tidigare har redovisat förslag om -föreslås få ansvaret
för funktioner som de två skolorna kan bedriva gemensamt om de lokaliseras lillsammans,

KFU
förutsätter att stödfunktioner som telefonväxel, städning, värme-central, körcentral,
vakthållning m, m. sköls av en eventuell framtida garnisonsförvaltning i
Östersund,

Med
hänsyn till bl. a, resekostnader o, d, bör enligl utredningen inte all central
utbildning i förvaltningshögskolans regi genomföras i Östersund, En del av
denna utbildning bör lokaliseras till några andra mera permanenta kursorter
inom militärområdena. Som kursorter bör väljas platser som är lämpliga med
hänsyn till bl. a, kommunikationer och tillgång på lärare och utbildningsanordningar.

Antalet
kursveckor per år i skolans regi beräknas till 700, KFU räknar med att i
genomsnitt 400 av dessa genomförs vid förvaltningshögskolan i Östersund,
Antalet kurser som pågår samtidigt i hela landet beräknas tiil 17-18 och totalt
under årel till 425,

Utredningen
räknar med att den centralt bedrivna utbildningen vid skolan kommer all omfatta
ca 35 500 lektionstimmar, varav ca 10 500 timmar för den centralt bedrivna
fortbildningen. De regionala kurserna i skolans regi beräknas kräva 1 500
lektionstimmar.

KFU
anser att utbildningen i största möjliga utsträckning bör skötas av hel- eller deltidstiänstgörande
lärare som är fast knutna lill förvaltningshögskolan. Lärare, som är verksamma
i högskoleutbildningen och den gymnasiala utbildningen i Östersund, bör kunna
tas i anspråk för undervisning i vissa ämnen. Det bedöms också som värdefullt
om den samlade sakkunskapen hos såväl regionala som lokala, civila och
militära myndigheter i Östersund kan komma försvarets förvaltningsutbildning
tillgodo. Genom

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 39

en
sådan samverkan räknar utredningen med att behovet av tillfälliga lärare och
föreläsare kan minskas till 10-20 % av del lotala behovei av lärare. Utredningen
anser således alt en stor del av undervisningen i förvaltning kan skötas av civila
lärare. Om militär personal anlitas, bör läraruppdråget avse längre tid. De
militära lärartjänsterna bör därför inte bli passagetiänsier, KFU anser sålunda
att en särskild militär lärarkarriär bör övervägas.

Utredningen
föreslår 40 veckors netioläsåroch 21 limmars undervisnings-skyldighet per vecka
och lärare. Om insatsen av tillfälliga lärarkrafter sätts till 10 % behövs 28 1/2
heltidstjänster för lärare. Till detta bör läggas ytteriigare några
lärartjänster för medverkan i lokal och regional utbildning.

Mot
bakgrund av den föreslagna utbildningen bedömer KFU lokalbehovet till ca 5 400 m.
Därtill kommer undervisningskök och andel i gymnastiksal och restaurang, I
fråga om elevbostäder har utredningen haft kontakt med företrädare för
Östersunds kommun. Ett särskilt serviceorgan föreslås bli inrättat för alt
hjälpa elever som själva önskar ordna sin bostadsfråga,

KFU
anser att den föreslagna förvaltningshögskolan bör ha en fristående ställning direkl
under regeringen. Skolans ledning bör utövas av en styrelse, en elevurvalsnämnd
och en skolchef Styrelsen bör bestå av nio personer, av vilka skolchefen är en.
Samtliga bör förordnas av regeringen som också utser ordförande och vice
ordförande. En av styrelseledamöterna föreslås representera statens
personalutbildningsnämnd, tre företräda de statsanställdas huvudorganisationer
LO, SACO/SR och TCO, en de anställda vid skolan samt de övriga försvarets
myndigheter. I devurvalsnämnden föreslås utöver skolchefen - ordförande - ingå
tre ledamöter som utses av styrelsen. Två av dessa föreslås företräda
personalorganisationerna. Utredningen föreslår att skolan utöver ledningen
organiseras på tre enheter, nämligen en administrativ enhel, en
utvecklingsenhet och en utbildningsenhet,

Ulredningens
förslag,till skolorganisation i stort framgårav följande figur.

KFU:s förslag UU organisation i stort av försvarets JÖrvaUningshögskola

Styrelse

f-:ieviirvals-nämnd

Skolchef

opaginerad Kontrollera mot PDF

Administrativ
enhet

Utvecklingsenhet

Utbildningsenhet

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 40

Personalbehovet
vid fullt utbyggd organisation beräknas till ca 43 personer. För administrativa
funktioner som är gemensamma med arméns lekniska skola tillkommer ca 28
tjänstemän, av vilka mellan 40 och 50 "o kan beräknas komma på
förvaltningshögskolans andel.

Kostnadsberäkningar

Fortifikationsförvaltningen
har uppskattat investeringsbehovet föratt bygga den föreslagna
förvaltningshögskolan till totalt ca 20 milj. kr. Härtill kommer ca 2 milj. kr.
för inredning och inventarier samt del av vissa kostnader för investeringar
som är gemensamma för förvaltningshögskolan, arméns lekniska skola och Norriands
artilleriregemente. De sammanlagda åriiga kostnaderna för den centralt bedrivna
verksamheien beräknas uppgå till 15,3 milj. kr. För den regionala och lokala
fortbildningen redovisar utredningen tre alternativ. Kostnaderna härför
beräknas till 7, 9,4 resp. 11,7 milj, kr. Underlaget för beräkningarna är dock
enligt uiredningen i vissa delar osäkert.

De
totala årliga kostnaderna uppgår i det av utredningen som lägst angivna alternativet
lill 22,3 milj, kr, och för övriga alternativ till 24,7 resp, 27 milj. kr.
Jämfört med nuvarande utbildningskostnader innebär utredningens förslag en
ökning. Uiredningen framhåller dock att de nuvarande kostnaderna, som anges till
ca 5,5 milj. kr. för budgetåret 1972/73, är för lågt beräknade. De innefattar
nämligen inte lärariöner annat än i ett fålal fall och kursomkostnaderna redovisas
som synneriigen låga på grund av brister i redovisningssystemet. Elevernas rese-
och traktamentskostnader ingår inte heller eftersom dessa f n. betalas av
elevernas egna myndigheter.

De
redovisade kostnaderna är beräknade i pris- och löneläge 1973.

Genomförande

KFU:s
förslag att inrätta en försvarets förvaltningshögskola innebär att
förvaltningsutbildningen vid IntS och TygS kan avvecklas. Den kvarter-mäslarulbildning
som f n. genomförs vid US i Skövde föreslås bli fiyttad till förvaltningshögskolan
och ingå i inlendeniutbildningen för regementsofficerare. Utredningen föreslår
att utbildning i fortifikationstjänsl för plutons- och kompaniofficerare
flyttas lill förvaltningshögskolan. Samtidigt aktualiseras frågan om all
flytta även regementsofflcerarnas motsvarande utbildning till skolan. Denna
utbildning sker f n. vid MHS, Frågan bör utredas särskilt. Den föreslagna
ökningen av främst den lokalt bedrivna fortbildningen medför att
förvaltningshögskolan behöver genomföra denna eller biträda med utbildning av
lärare m. m. Utredningen bedömer alt myndigheternas egna organ för
personalutbildning inle kan slopas eller minskas vid en utökad central förvallningsutbildning.
Detta bör dock utredas särskilt.

KFU
föreslår vissa övergångsåtgärder för tiden mellan beslut om alt inrätta

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 'I

förvaltningshögskolan
och den tidpunkt då skolan kan utnyttjas effektivt. Enligt utredningen bör bl.
a. åigärder vidtas för att minska eftersläpningen i den civila personalens
utbildning. Kursernas uiformning m. m, vid IntS bör anpassas till de
kursförslag utredningen har lagt fram, IntS bör vidare genomföra den utbildning
som enligt förslaget bör sättas igång innan förvaltningshögskolan står färdig.

Utredningen
redovisar även ett antal frågor som har aktualiserats under utredningsarbetet
och som bör utredas närmare, bl. a. administrativ utbildning av högre chefer
och personaltjänstutbildning inom försvaret.

Utredningen
anser alt vissa övriga frågor bör utredas av en särskild nämnd beslående av sju
ledamöter. I nämnden föreslås IntS bli representerad. Tre ledamöter bör utses
av personalorganisationerna. Nämnden bör enligt utredningen få möjlighel att
bedriva viss försöksverksamhel. Vidare föreslås att nämnden får i uppdrag att
utarbeta bl, a. förslag till instruktion, budget m. m. för skolan. Den bör även
få ta i anspråk viss personal som kan omplaceras från intendentkårslaben.

Remissyttrandena

Förslag
till förvallningsutbildning

Remissinstanserna
ddar i stor utsträckning KFU:s uppfaltning att en samordning och utökning av
förvaltningsutbildningen inom försvaret är angelägen. De allmänna principerna
för förvaltningsutbildningens framtida utformning och omfattning biträds till
stora delar.

Att
förbättra utbildningsbetingelserna för den civila och den civilmilitära personalen
är enligt flera remissinsianser angeläget.

I
vissa fall anser dock remissinstanserna att utredningens förslag måste arbetas
om. Sålunda avstyrker överbefälhavaren och chefenför armén att utredningens
förslag läggs till grund för beslut. Chefen för marinen anser alt omfattningen
av den utbildning som behöver brytas loss ur sitt försvarsgrenssammanhang är
överskattad och att behandlade utbildningsproblem till stor del faller inom
ramen för det arbete som pågår för att utforma en ny befälsordning. Chefen JÖr Jlygvapnet
anser att förvaltningsutbildningen bör ges fastare former i den takt som
resurser kan avdelas. Statens personalutbildningsnämnd framhålleratl ulvecklingen
går mol ökad samordning mellan de centrala ulbildningsinsalanserna.

Flertalet
av de militära remissinstanserna framhåller att det vid sidan av utökad
utbildning finns andra angelägna behov som kräver ökad andel av försvarsmaktens
resurser. Man anförockså att det inte har kommii fram alt brister i
förvaltningsutbildningen skulle vara gränssättande för del produktionsresultat
som försvarets myndigheter uppnår,

Uiredningen
anses inle i tillräcklig grad hava betraktat sambandet mellan

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 42

fdrvaltningsverksamhelen
och underhållstiänsten. Det hävdas att många anställda måsle ha omfattande
kunskaper i underhållstiänst föratt på ett ändamålsenligt sätl kunna utföra sitt
arbete i förvaltningsverksamheten.

Överbefälhavaren,
chefenför armén och chefenför Intendenturförvahnings-skolan anser att
utredningen har överskattat värdet av den s, k, vertikala integrationen i
utbildningen. Man framhåller värdet av att främst anställda i högre
befattningar får en utbildning som är samordnad med och påverkad av de högre slabs-
och tekniska utbildningslinjerna. Försvarels materielverk och riksrevisionsverkel
anser att samordningen mellan högre förvaltningsutbildning och högre
taktisk-teknisk utbildning bör utredas ytteriigare. Riksrevisionsverket, SF, TCO-S,
skolöverstyrelsen och försvarels skolnämnd ser positivt på förslagen om
integrering.

Flera
remissinstanser berör frågor om målgruppsbestämning, kravnivåer, modeller för
kurs- och ämnesplaner m. m.

Försvarets
ratlonaliseringsinslltut anser att man inte generellt kan utgå från att ulbildningsinsatserär
lönsamma, vilket utredningen hargjort.

Flera
remissinstanser framhåller att man vid ett genomförande av KFU:s förslag måsle
beakta det utredningsarbete som genomförs a v den under hösten 1974 tillsatta
utredningen om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och
organisation. I samband därmed framförs att utbildning som genomförs i
försvarsmaktens regi bör vara sådani som inte kan erhållas inom det allmänna
undervisningsväsendet eller genom kurser m. m, som i övrigt anordnas utanför
försvaret. Försvarets ralionaliseringslnstitul och statens perso-rta/ndwnrfanserdock
att nämnda utredning inte hindrar att beslut fattasom den försvarsspecifika
utbildningen. Statskonioret anser att principbeslut i enlighet med utredningens
förslag bör anstå i avvaktan på resultaten av utredningen om statlig
personalutbildning. De delar som kan genomföras utan att binda den utredningen
bör genomföras snarast i samråd med statens personalutbildningsnämnd.
Avvikande uppfattning lill förmån för utredningens förslag anmäldes av fyra av
de fem som deltog i den slutliga handläggningen av statskontorets yttrande./?/fcs/'ev/s/o«5ve/-A,-ef
anseratt nämnda utredningsarbete inte hindrar att KFU:s förslag genomförs. Den
samordning som behövs kan ske successivt.

Ett
genomgående drag i remissinstansernas syn på kursförslagen äratt den kartläggning
och systematisering som utredningen har gjort är värdefull. De utbildnings-och
kurspaket som KFU redovisar utgören sammanställning som kan ligga lill grund
för fortsatta bedömningar och överväganden.

Remissinstanserna
betonar att det är nödvändigt att myndigheterna bereds tillfälle att
fortlöpande påverka utbildningens innehåll och omfattning.

Flertalet
remissinstanser bekräftar önskvärdheten av utökad utbildning. Utredningens
förslag anses emellertid vara så omfattande att de i vissa av-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 43

seenden
inte bör genomföras eller bör ses som mål först på lång sikt. Över-bejälhavaren
pekar på att flera av de föreslagna kurserna saknar motsvarighet i dag.
Utökningen anses inte vara tillfredsställande analyserad.

Dea
v KFU angivna rikt värdena för resursplaneringen för fortbildningen och de
olika alternativen vid kostnadsberäkningarna har föranlett uttalanden från fiertalet
remissinstanser alt någon norm för fortbildningens framtida omfattning inte
bör faslslällas. Man framhålleratt uiredningen inte har konkreta förslag till
innehåll i denna utbildning och all fortbildningen först och främst aren angelägenhet
förden myndighet som personalen tillhör.

Överbefälhavaren
och chefen för marinen motsätter sig att den högre intendentutbildningen
flyttas till Östersund. Den högre förvaltningsutbildningen bör i stället
bedrivas vid MHS på grund av utbildningens nära samband med den högre taktiska
och tekniska utbildning som bedrivs där. Samma ståndpunkt intas av chefen for
militärhögskolan och chefen Jör in-lendennirföivaliningsskolan. Chefen för
försvarets iniendenlkår och försvarets materielverk har liknande synpunkter och
anser att det bör utredas ytteriigare om inte en förvaltningslinje för regementsofficerare
bör inrättas vid MHS.

Viss
del av regementsofficerarnas förvaltningsutbildning bör enligt chefen för armén
och chefen Jör Inlendenlurförvaltnlngsskolan även i fortsättningen bedrivas vid
US.

Huvuddelen
av övrig förvaltningsutbildning som nu sker vid IntS och delvis vid TygS samt
kurser som genomförs vid försvarets materielverk bör enligt överbefälhavaren
och chefen för marinen förläggas till en Östersundsavdelning av MHS. Ocksä
försvarels materielverk anser att den övriga förvaltningsutbildningen bör
förläggas till Östersund genom att IntS och TygS omlokaliseras. Chefen för
försvarets intendentkår anser att annan förvaltningsutbildning än
regementsofficersutbildning bör lokaliseras till Frösunda.

/ö/-5-i',j/'

Överbefälhavaren
och chefen for marinen motsätter sig den föreslagna undersökningen om
förutsättningarna för att lokalisera den högre fortifika-toriska utbildningen till
Östersund. I likhet med chefen för armén, .fortiji-kaiionsförvaltningen, chefenför
miUtärhögskolan och SR anser dessa myndigheter att den fortifikatoriska
utbildningen för regementsofficerare även i fortsättningen bör genomföras vid MHS.

MilUärbefdlhavaren
för Nedre Norriands militärområde biträder ulredningens förslag alt föriägga fortifikatorisk
utbildning för kompani- och plutonsofficerare till Östersund. Den fortifikatoriska
utbildningen för civil personal bör genomföras lokall, Enligi/oz-z/T/Ä-flr/orts/onw/w/wge
kan del ifrågasättasom inte den fortifikatoriska utbildningen för plulonsofficerare
bör genomföras av och vid fortifikaiionsförvaltningen för att säkerställa att
utredningen blir helt aktuell, rCO-Sanseratt lokaliseringen av den fortifikatoriska
utbildningen bör utredas ytteriigare. Eventuellt bör utbildningen föriäggas lill
Stockholm,

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 44

Statens
personalutbUdningsnämnd anser all centrala kurser bör anordnas endast som
komplement till annan utbildning. Nämnden framhåller också alt de lokala
utbildningsresurser som f n, finns inte kan reduceras om utredningens förslag
genomförs.

Kritik
mot den föreslagna centraliseringen av vissa kortare kurser anförs av chefen
för Intendenturförvaltningsskolan som också anser att lokaliseringen av vissa
kurser bör utredas särskilt. Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller att det
kan finnas behov av att en fackmyndighet i viss ulsträckning anordnar kurser,
även om ulredningens förslag genomförs.

Den
utbildning som kan bli aktuell fördelav personalkalegoriutredningen föreslagna
underhållsbefälet bör enligl ./o'/-s>'0/'pk
rationaliseringsinsUtut förläggas till Skövde, där trängutbildning av
betydande omfattning redan sker.

Försvarets
personatvånlsnämnd och försvarels skolnämnd delar KFU:s syn på värdet av ökal
personal- och elevinflytande på utbildningsplanering och elevurval. TCO-S
noterar med tillfredsslälldse ulredningens positiva inställning till vidgat
personalinflytande. Försvarets centrala företagsnämnd biträder utredningens
syn på vidgat medinflytande vid utbildningsinvenlering. Skolöverstyrelsen anser
att utredningens önskemål om vidgat elevinflytande ärsä rskilt angeläget.

Förslag
lUI organisation förföivallningsuibitdningen

Utredningens
förslag om en gemensam utbildningsanstalt för förvaltnings-utbildningen biträds
av skolöverstyrelsen, länsslyrelsen I Jämtlands län, Östersunds kommun, TCO-S
och försvarets skolnämnd.

Flera
av de övriga remissinstanserna har tillstyrkt ett inrättande men med vissa
förbehåll. Sålunda tillstyrker chefen JÖr flygvapnet förslaget under förutsättning
alt utvecklingen sker stegvis. Statens personalnämnd förutsätter all skolan
skall ingå som en dd i den statliga administrativa utbildningen, att skolan är
öppen för all administrativ personal och att utbildningen är allmäninriktad. SF
förutsätter att tyngdpunkten läggs på generella utbildningsinsatser, medan
statens personalutbildningsnämnd förutsätter att utbildningen främsl blir
yrkesinriktad för försvarsmaktens speciella behov.

Chefen
Jör försvarets iniendenlkår, JÖrsvarets civilföivaUning och statskontoret (utom
reservanterna) anser att ställning inte bör tas i avvaktan på resultatet av
utredningen om den staUiga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation.

Överbefälhavaren
anser att det ännu inle flnns tillräckligt underlag för att ta slällning till
frågan om att inrätta en gemensam skola i Östersund, Utredningens förslag
behöver först ses över. För delar av den föreslagna utbildningen bör en Öslersundsavddning
till MHS inrättas. Vissa av remissinstanserna - bland demjörsvarets rallonallseringslnstllui,
JÖrsvarets materielverk, riksrevisionsverket och miUtärhögskolan - godtar i
stort principen om en gemensam utbildningsanstalt men lägger som tidigare
nämnts fram al-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 45

ternativa
organisationsförslag. Dessutom anser dessa instanser att vissa frågor behöver
utredas ytteriigare.

Chefen
för intendenturförvaUningsskolan framhäller att det finns mindre kostnadskrävande
alternativ än det som utredningen har föreslagit. Alternativet att förstärka
nuvarande organisation bör undersökas.

KFU:s
mening att den föreslagna förvaltningsskolan bör ha ställning som högskola
delas inte av överbefälhavaren, cheferna för armén och marinen, statens
personalutbildningsnämnd och SR. Chefen för flygvapnet biträder däremoi utredningens
förslagatlskolangesställningav högskola. Försvarets skolnämnd tar inteställning
i namnfrågan men konstateraratt utbildningen i många stycken är av
högskolekaraktär.

Sra/en5/'e/'xona/«aw/7rfanseratt
utbildningsplaner som be rör personaladministrativa ämnen inom försvarets förvallningsutbildning
bör utarbetas i samråd med statens personalnämnd, som också bör medverka i lärarutbildningen.
Statens personalutbildningsnämnd anser alt det ärangeläget att dess kompelens och
undervisningsmaterial utnyttjas. Riksrevisionsverket stöder dessa tankar och anseratt
utbildningen bör samordnas med statens personalutbildningsnämnd och statens
personalnämnd. Försvarets personalvårdsnämnd framhåller det angelägna i att personalvårdsverksamhelen
blir tillgodosedd.

Vikten
och behovet av utbildningssamverkan behandlas av flera remissinstanser.
Överbefälhavaren är positiv till en samverkan om denna kan gynna försvaret. Slatens
personalutbildningsnämnd finner att det föreslagna samarbetet med
socialhögskolan beträffande den personaladministrativa utbildningen är mindre
realistiskt. Skolöverstyrelsen tillstyrker däremot den föreslagna sam verkan
mellan förvaltningshögskolan,arméns tekniska skola, socialhögskolan,
universitetsutbildningen i Östersund och det kommunala skolväsendet. Även
universitetskanslersämbetet är positivt till förslagen utbildningssamverkan
och framhållersärskili möjligheten att samutnyttia lärare och lokaler. Länss/yre/sen/yämr/artrfs/flw
ställer sig positiv till en eventuell medverkan av länsstyrelsens personal i
utbildningen. Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum tillstyrker förslagen om samverkan.

MiUiärbefålhavaren
för Nedre Norrlands militärområde biträder den föreslagna samlokaliseringen
med arméns tekniska skola. Försvarets ratlonaU-seringsinsiinii anser att ytteriigare
lokaler kan integreras med arméns tekniska skola. Fortiflkationsförvaltningen
framhåller att lämnat förslag till byggnadsprogram innebär en omfattande
samordning mellan arméns tekniska skola och förvaltningshögskolan.

Utredningens
förslag beträffande lärare och lärartjänster vid förvaltningshögskolan
omfattar bl. a. inrättande av en militär lärarkarriär för förvaltningsområdet.
Överbefälhavaren och chefen för armén avstyrker en sådan särskild karriär.
Enligt försvarets materielverk bör lärare förordnas för begränsad tid.
Försvarets civilförvaltning och riksrevisionsverket menar dock att en övergång till
heltidstjänstgörande lärare är önskvärd. Även TCO-S fram-

5 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 190

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 46

håller
att de militära lärartjänsterna inte bör bli s. k. passagetjänster Skolöverstyrelsen
tar upp KFU:s förslag till system för fortbildning av fasta lärare vid skolan
och tillstyrker förslaget i detta hänseende.

Försvarets
rationaliseringsinstitut och chefenför intendenlurförvaltningsskolan tar upp
frågan om antalet tjänster vid förvaltningshögskolan. Rationaliseringsinstitutet
anser att antalet fasta tjänster bör begränsas till 20, Chefen för intendenturförvaltningsskolan
anser i stället att det av utredningen beräknade lärarbehovet är för lågt och
att ytteriigare nio tiänster bör tillkomma, Militärbefölhavarenför Nedre
Norrlands milUärområde framhåller att försvarsområdesförbandet (I 5) behöver
viss personalförstärkning i olika funktioner för att kunna ta förvaltningsansvaret
för skolorganisationen. Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum biträder utredningens
förslag till ökat utnyttjande av civila lärare. Denna mening delas inte av
chefen för armén som har erinringar mot ett alllför stort utnyttjande av civil
personal. Enligt hans mening bör huvuddelen av personalen vara militär.

Chefenför
intendenturförvaltningsskolan anser att utredningens förslag i fråga om lokaler
innebäratt skolan inte blir tillräckligt stor förden föreslagna utbildningen. f"ö«va/-eKra//orta//5e/-/ngx/>7sr//i

Överbefälhavaren,
cheferna,for armén, marinen och flygvapnet samt cheferna för försvarets
intendentkår, militärhögskolan och Intendenturförvaltningsskolan anser att den
föreslagna förvaltningshögskolan bör lyda under överbefälhavaren. SF delar
inte denna åsikt utan ansluter sig till KFU:s förslag att skolan bör lyda under
regeringen. Riksrevisionsverket anser att frågan om skolans ställning bör
utredas ytteriigare.

Enligt
KFU:s förslag bör förvaltningshögskolan ledas av en styrelse som utses av
regeringen. Överbefälhavaren och chefen för marinen avstyrker att en styrelse
inrättas. Överbefälhavaren anser dock att ett råd av intressenter kan inrättas
senare. Försvarets civilförvaltning och TCO-S tillstyrker att en styrelse
inrättas. Säväl försvarets centrala företagsnämnd, försvarets personalvårdnämnd
som SR bilräder utredningens förslag beträffande personalrepresentalion i
styrelsen.

Statens
personalutbildningsnämnd tillstyrker att representant för nämnden skall ingå i
styrelsen. Försvarets ralionaliseringsinslltut anser att skolan bör ha en
styrelse under överbefälhavaren och framhåller att myndigheternas infiytande i
styrelsen bör säkerställas. Chefen för flygvapnet framhåller att försvarets
myndigheter bör ha ett dominerande inflytande på ledningsfunktionen m. m.
Enligt/o/-svo/-e/5mflre/-/e/ve/'A-behöveröverbefälhavarensoch program-,
produktions- och fackmyndigheternas inflytande på organisationen m, m. utredas ytteriigare.

Överbefälhavaren,
chefen för armén och chefen för marinen anser att skolan bör ha en militär chef

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 47

Kostnadsberäkningar

Överbefälhavaren
anser att de ekonomiska uppskattningar som utredningen har gjort är så osäkra
att de inte kan ligga till grund för åtgärder enligt utredningens förslag.
Överbefälhavaren anser också att omlokaliseringen till Östersund är ett regionalpolitiskt
beslut och att medel för investeringar och ökade driftkostnader bör tillföras
utanför försvarsmaktens ekonomiska ram. Försvarels ranönaliseringsinstitut
anser att investeringskostnaderna är underskattade och att inrättande av den
Östersundsavdelning till MHS, som institutet föreslår, väsentligen är ett omlokaliseringsprojekt.
Rationaliseringsinstitutet anser vidare att försiktighet bör iakttas vid
insats av ekonomiska resurser i Östersund. En viss ökning av driftkostnaderna i
förhållande till de nuvarande vid IntS och TygS är dock motiverad. FonifikaiionsförvaUnlngen
bedömeratt investeringskostnaderna är något högre än de 20 milj, kr, som har angetts
i utredningen, Riksrevisionsverkel anser att utredningen klart har påvisat
nödvändigheten av en ökad satsning på förvaltningsutbildning. Effekten därav
bör leda till besparingar som väl uppväger den beräknade kostnadsökningen.

Genomförande

KFU
föreslår att en särskild nämnd inrättas för att genomföra förslagen. Överbefälhavaren,
chefenför armén, chefen för försvarets iniendenlkår och för; svarets
materielverk anser att de övergångsåtgärder som behövs bör genomföras av
överbefälhavaren. Chefen för försvarets intendentkår anser dessutom att
övergångsåtgärderna kan begränsas till försöksverksamhet vid IntS.

Flera
remissinstanser tillstyrker i likhei med TCO-S att den av KFU föreslagna
nämnden inrättas. Dessutom berörs särskilda frågor om nämnd-dens sammansättning
och arbete.

Personalkategoriutredningen
(PKU)

Grundläggande
överväganden

PKU
anser att personalsammansättningen med avseende på utnyttjandet av militär, civilmilitär
och civil personal för olika slag av uppgifter i allmänhet är väl avvägd.
Utredningen har dock funnit vissa skäl för att i ökad omfattning ta i anspråk
civil personal inom vissa arbetsområden.

Utredningen
anför att det är angeläget att utvecklingsmöjligheterna för personalen vidgas.
Fri konkurrens bör i största möjliga utsträckning föreligga om tjänsterna. Den
civila personalens utvecklingsmöjligheter är ojämna och i många fall
begränsade.

PKU
föreslår att de principer utredningen har föreslagit för personalsammansättningen
i materielverket skall tillämpas inom hela försvarsmaktens förvaltningsverksamhet
i central instans. Dessa principer innebär alt

-
tiänster behövs för såväl civil
som civilmilitär och militär personal,

-
huvuddelen av tjänsterna bör
vara civila.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 48

-
behovet av aktuellt militärt
miljökunnande måste tillgodoses genom att myndigheten disponerar exklusiva tiänster
för kårbunden personal,

-
de kårbundna tiänsterna bör av
myndigheten själv kunna placeras enligt föreliggande behov av aktuellt
miljökunnande vid olika enheter,

-
inga alternativa tjänster bör
förekomma,

-
chefstjänsterna bör vara
civila, dock med rätt för kårbundna tjänstemän som innehar sådana tiänster att
i vissa fall stå kvar i sina personal kårer.

Även
för personalsammansättningen i regional, lägre regional och lokal instans
föreslår utredningen principiella riktlinjer. Dessa innebär att

-
förvaltningsorganisationen
måste innehålla personal från alla tre personalkategorierna,

-
tjänster med arbetsuppgifter -
även potentiella - som kräver belydande militärt miljökunnande skall besättas
med kårbunden personal,

-
tjänster i fred.sorganisationen,
som främst syftar till att säkerställa tillgång på förvaltningskunnig kårbunden
personal vid mobilisering och krig, vid behov bör kunna flyttas,

-
strävan från bl. a.
kostnadssynpunkt måste vara att genom omfördelning av såväl aktuella som
potentiella arbetsuppgifter begränsa behoven av den speciellt utbildade
kårbundna personalen,

-
alternativa tjänster inte skall
förekomma.

PKU
framhäller att utbildning och personal placering måste bygga på frivillighet.
Utbildningsplaneringen måsle prioriteras. Stor hänsyn måste tas till de
enskilda tjänstemännens förutsättningar och önskemål. Föreskrifterna om de
ekonomiska villkoren, som f n. är något olika för olika grupper, bör ses över.

Utredningen
anser att dess studier visar att mycket olikartade befordringsförhållanden
råder inom olika delar av förvaltningsorganisationen.

Inom
ett arbetsområde av viss enhetlig typ och med en likartad, inte alltför liten
personaluppsättning bör enligt utredningen finnas det antal arbetsledare på
olika nivåer som krävs för ett fullgott arbetsresultat. Även om detta antal
varierar med hänsyn främst till lokala förhållanden bör den enskildes
möjligheter till befordran inom viss typ av arbete i princip vara ungefär lika
på samma nivåer oberoende av försvarsgren, fack eller myndighet.

Utredningens
förslag

PKU
lämnar förslag om personalsammansättning (utom vid försvarets materiel verkjoch
personalutveckling inom alla de fack och funktioner som ingår i
förvaltningsverksamheten.

Till
detta kommer vissa förslag om organisationstillhörighet, rekrytering

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 49

och
personalutveckling för den kårbundna personalen. Bland utredningens förslag kan
nämnas att underhållsorganisationen vid arméförbanden föreslås bli förstärkt
genom vidareulbildning av kompani- och plulonsofficerare till s. k.
underhållsbefäl.

De
sammanlagda kostnaderna för att genomföra utredningens förslag -inkl. förslagen
beträffande hälso- och sjukvårdspersonalen - beräknas till 20 milj. kr. Till
detta kommer utbildningskostnaderna. Värdet av de intäkter som har kunnat
uppskattas uppgår enligt utredningen till 50-100 milj. kr. per år.

PKU
framhåller att huvuddelen av dess förslag utgörs av principer som det ankommer
på myndigheterna att tillämpa. Utredningens förslag bör genomföras successivt.
De bör tillämpas i samband med bl. a. pågående omorganisation i regional och
lokal instans. Denna väntas medföra bl. a. att 300 militära och civilmilitära
tjänster förs över från förvaltnings- till utbildningssidan.

Remissyttrandena

Remissinstanserna
biträder i stor utsträckning utredningens allmänna överväganden liksom den
grund utredningen har byggt upp för sina ställningstaganden och förslag. Bl.
a. överbefälhavaren riktar dock erinringar mot alt utredningen inte
tillräckligt har beaktat kravet på effektivitet i krig. Han vill liksom chefen
för armén inte godta alt civil personal tas i anspråk i ökad omfattning
eftersom kravet på att kunna utnyttja personalen såväl i fredsorganisationen
som i krigsorganisationen är starkt. Chefenför marinen anser att marinens
förhållanden bör studeras ytteriigare och att detta bör ske i samband med
arbetet att åstadkomma en ny befälsstruktur.

Riksrevisionsverket
och försvarets civila tjänstemannaförbund är positiva till ökal ianspråktagande
av civil personal, medan försvarets materielverk och försvarets
sjukvårdsstyrelse anser att detta bör ske endast pä begränsade områden och med
återhållsamhet. Försvarets rationaliseringsinsUtut och SR anser att en ökning
av den civila personalen är olämplig med hänsyn till den genomförda
pensionsåldershöjningen för militär personal. Kompani- och plu-tonsofficersförbunden
anser att kategoribytena rycker under grunden för det befattningsunderiag som
togs fram vid avtalen om pensionsåldershöjningarna. Om förslagen genomförs kan
detta medföraatl förbunden måste säga upp dessa avtal.

Betydelsen
av en bättre utbildningsplanering bekräftas av remissinstanserna. De av
utredningen föreslagna principerna för personalsammansättning biträds i stort
av remissinstanserna. Erinringar riktas dock mol att myndighet skall kunna
placera kårbunden personal. Detta bör ske endast under medverkan av personalkårchef

Försvarets
civila tjänstemannaförbund biträder vad utredningen har anfört om relationstal
mellan antalet anställda i en viss nivå och närmast högre, medan flertalet av
de övriga remissinstanserna är negativa till dessa tan-

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 50

kegångar.

Övriga
förslag som utredningen har lagt fram har föranlett skiftande reaktioner från
de myndigheter som är närmast berörda. 1 vissa fall anser man att det behövs
ytterligare utredning.

Flera
av myndigheterna anser att uiredningen i fråga om de ekonomiska konsekvenserna
har överskattat de kostnadsbesparande effekterna av sina förslag. Det framhålls
också alt åtskilliga av de vinster utredningen har räknat med redan har
utnyttjats.

Föredraganden

Inledning

1
mars 1967 uppdrog Kungl, Maj:t åt överbefälhavaren att utreda krigsmaktens
förvaltningsutbildning och lämna förslag till organisation av denna. Utredningsresultatet
redovisades i juni 1969.

Mot
bakgrund av de synpunkter som kom fram vid remissbehandlingen och 1971 års
riksdags beslut (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) all lokalisera en
eventuell förvaltningsskola för försvaret till Östersund fick min företrädare i
februari 1971 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en sakkunnig med uppdrag
att utreda och komma in med förslag till förvaltningsutbildningen inom
försvarsmakten och dess organisation. Den sakkunnige som antog benämningen
krigsmaktens förvaltningsutbildningsut-redning (KFU) överiämnade i augusti 1974
sitt huvudbetänkande (SOU 1974:51 och 52) Utbildning i förvaltning inom
försvaret. Betänkandet har remissbehandlats.

1
juni 1968 fick min företrädare Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla
sakkunniga för att ulreda vissa personalfrågor m. m. inom tyg- och inten-denturmaterielförvaltningsområdet.
De sakkunniga som antog benämningen 1968 års personalkategoriutredning (PKU) flck
i november 1972 sill uppdrag utvidgat till att omfalta även civil-, sjukvårds-
och fortifikationsförvaltningsområdena. De sakkunniga avlämnade i augusti 1973
betänkandet (SOU 1973:38) Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet och
i april 1974 betänkandet (Ds Fö 1974:9) Personal för hälso- och sjukvård inom krigsmakten.
Betänkandena har remissbehandlats.

Förslagen
från PKU är av sådan art att de i detta sammanhang inte kräver riksdagens
medverkan. I det följande behandlar jag därför huvudsakligen KFU:s förslag.

Nuvarande
ordning

Förvaltningsutbildning
av militär personal bedrivs f n. främsl vid intendenturförvaltningsskolan (IntS)
och tygförvaltningsskolan (TygS) som båda ligger i Stockholmsområdet. Viss
förvaltningsutbildning förekommer

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 51

även
vid bl. a. militärhögskolan (MHS), arméns underhållsskola (US), försvarets
brevskola (FBrevS) och Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum. Vid övergång från
trupptjänst till förvaltningstiänst flnns - främst vid IntS och TygS - olika
kurser för vidareutbildning för de olika kategorierna av militär personal. Den
civilmilitära personalens förvaltningsutbildning är mycket begränsad. Även
vidareutbildning och fortbildning av civil personal har liten omfattning.

Förslag
nu förvaltningsutbildning

KFU
har kartlagt målgrupperna för förvaltningsutbildning. Undersökningen visar att
85 % av de anställda inom försvarsmaktens förvaltningsorganisation är civila.
Trots detta är försvarels egen förvaltningsutbildning främst inriktad på att
tillgodose utbildningsbehovet för militär personal. Utredningen påtalar
hittillsvarande brister i utbildningen av den civila personalen och framhåller
också att vidgad användning av plutonsofficerare i förvalt- ningstiänst kommer
att leda till att utbildningen för denna personalkategori behöver öka. Vidare
anser utredningen att förvaltningsutbildningen behöver moderniseras,
effektiviseras och breddas.

I
likhet med flertalet remissinstanser delar jag utredningens uppfattning att en
systematisering och samordning av utbildningen är angelägen. Samtidigt
instämmer jag dock i den uppfattning som bl. a. överbefälhavaren har gett
uttryck för, nämligen alt de resurser som kan sättas in på utbildningens
område måste vägas mot andra angelägna behov.

Jag
vill i likhet med PKU understryka att det ärangdäget all skapa goda utvecklingsmöjligheter
för främst den civila personalen. 1 detta sammanhang är uibildningsaspekten
särskilt viktig eftersom överbefälhavaren har lått i uppdrag att minska
antalet anställda inom försvarsmakten. Utöver vad jag har anfört om personaluivecklingsmöjligheterna
för främst den civila personalen kräver PKU:s betänkanden inte några
ställningstaganden från min sida i detta sammanhang,

KFU
och flera remissinstanser konstaterar att utvecklingen inom det allmänna
utbildningsväsendet har betydelse för försvarets förvallningsutbildning och
att det flnns förutsättningar för samverkan dem emellan i Östersund och påandra
orter. Jag ddardenna uppfattning och anseratt alla möjligheter till samverkan
bör tas till vara.

Utredningen
understryker att varje förvaltningskurs bör stå öppen för alla oavsett
personalkategori. Utredningen har även beaktat möjligheterna alt skapa en
integrerad utbildning för samtliga personalkategorier, I likhet med bl. a.
skolöverstyrelsen och TCO-S delar jag uppfattningen att utbildningen i så stor
omfattning som möjligt bör vara integrerad för olika ka-tegorieroch olika
nivåer. Med beaktandeav vad bl, a, överbefälhavaren haranfört om integration
av utbildningslinjer på samma nivå vill jag dock framhålla att integration i fiera
fall kan ske försl på längre sikt.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 52

Utredningen
tar i sina grundläggande överväganden också upp frågor om målgruppsbestämning,
modeller för kurs- och ämnesplaner, mål- och delmålsformuleringar m. m. I det
fortsatta arbetet bör de synpunkter som flera av remissinstanserna har lämnat
på dessa frågor beaktas.

Sedan
KFU avlämnade sitt betänkande har en utredning om den statliga personalutbildningens
fortsatta inriktning och organisation tillsatts. Flertalet remissinstanser
anser att även försvarsmaktens förvaltningsutbildning kan komma att påverkas av
denna utrednings arbeie och de förslag som den kan komma att lägga fram. Jag
delar denna uppfattning.

Jag
förordar sammanfattningsvis att förvaltningsutbildningen stegvis utvecklas i
den riktning som KFU har föreslagit. Den utbildning som bedrivs inom
försvarsmakten bör vara inriktad på att ge utbildning som inte lämpligen kan
erhållas inom det allmänna utbildningsväsendet. Över innehållet i
förvaltningsutbildningen bör överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och övriga
programmyndigheter liksom fackmyndigheterna ha inflytande. Innehållet i kurser
och kursplaner m. m. bör bestämmas med beaktande av synpunkter från bl. a.
statens personalutbildningsnämnd.

Utredningens
kursförslag är av sådan art att det ankommer på regeringen att fatta de beslut
som behövs. Jag tar därför bara upp några av huvuddragen i KFU:s förslag.

För
regements- och kompaniofficerare i förvaltningstjänst innebär förslagen i
huvudsak att nu gällande utbildningsplaner ses över. Utbildningen för
kompaniofficerare i fortifikationstjänst och kameral verksamhet föreslås också
bli reviderad. För äldre plutonsofficerare föreslås bl. a. en grundläggande
förvaltningskurs. För den civilmilitära tekniska personalens förvaltningsutbildning
föreslås förbättringar inom vissa områden. För civil personal innebär förslagen
flera nyheter, bl. a. för personal inom anskaffningsverksamheten och förrådstiänsten.

Remissinstanserna
anser att den kartläggning och systematisering som uiredningen har gjort är
värdefull och kan ligga till grund för fortsatta överväganden. Jag instämmer i
dessa synpunkter.

I fråga om utbildningens
omfattning anser utredningen alt varje nyanställd bör genomgå
introduktionsutbildning om 14 timmar som komplement lill sedvanlig
arbetsplatsintroduktion. Antalet kursdeltagare i föreslagen grundläggande
befattningsutbildning och vidareutbildning för militär, civilmilitär och civil
personal beräknas uppgä till ca 2 370 per år. Utredningen föreslår att
utbildningen administreras dels centralt, dels regionalt och lokalt. Vidare anser
utredningen att det genomsnittliga målet för den civila personalens och
plutonsofficerarnas förvaltningsutbildning kan sättas till lägst fem dagar per
anställd och år. Härav avses fyra dagar för fortbildning.

Utredningens
förslag beträffande introduktionsutbildning och viss grundläggande
befattningsutbildning som skall genomföras regionalt eller lokalt innebär en
viss utökning.Remissinstanserna ser i stort positivt på förslagen under
förutsättning att utbildningen får anpassas till lokala förhållanden.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 53

Jag
anser att utredningens förslag bör genomföras men anpassas efter de särskilda
förhållanden som kan finnas inom vissa fack, funktioner och myndigheter.

Den
centralt administrerade grundläggande befattningsutbildning som KFUföreslåräravsevärlstörreän
nuvarande utbildning av detta slag. Flera remissinstanser anser att
omfattningen är för stor. Jag förordar att ulredningens förslag genomförs i
huvudsak avseende de delar där motsvarande utbildning finns i dag och med en
begränsad utökning främst inom områdena anskaffnings- och förrådsverksamhet,

I
likhet med flertalet remissinstanser anser jag att en norm för vidareutbildningens
omfattning inte bör faslslällas. Jag är inte heller beredd att förorda att
föreslagen centralt administrerad och centralt eller regionalt genomförd
fortbildning genomförs.

Enligt
min mening bör sålunda ulredningens förslag beträffande utbildningens
omfattning och inriktning genomföras med den begränsningen att nya eller
väsentligt utökade utbildningar inte anordnas annat än i myckel begränsad
omfattning. Planeringen bör inriktas så att en fortsatt utveckling inte
försvåras. Även inom de områden där jag inte har funnit skäl att biträda utredningens
förslag förekommer redan nu viss utbildning. Denna utbildning bör i
fortsättningen bedrivas med de modifieringar som kan föranledas av att vissa av
utredningens förslag på andra områden genomförs. Utredningen föreslår att alla
kurser anordnas centralt utom de som avser introduktionsutbildning eller
introduktion med grundläggande befattningsutbildning inom vissa arbetsområden.
Alla centralt anordnade kurser behöver dock inte föriäggas till samma plats.

Mot
bakgrund av riksdagens tidigare nämnda beslut utgår utredningen frän att den
centralt anordnade utbildningen till övervägande del skall genomföras I
Östersund. Jag förordar i huvudsak i enlighet med utredningens förslag och med
hänsyn till riksdagens beslut att den centralt administrerade grundläggande
befattningsutbildningen och vidareutbildningen lokaliseras till Östersund. 1
viss utsträckning bördock kurser kunna anordnas även på andra orter. Övrig
utbildning, introduktionsutbildning och viss grundläggande befattningsutbildning,
bör genomföras regionalt och lokalt.

Flera
av remissinstanserna har erinringar mol ulredningens förslag att lokalisera
även den tvååriga regementsofficersutbildningen för intendenter till Östersund.
För egen del vill jag erinra om att jag tidigare har understrukit viktenavatt
utbildningen integreras oavsett personal kategoritillhörighet. Mot bakgrund av
detta anserjag att även den högre intendentutbildningen bör lokaliseras till
Östersund. Beträffande den s. k. kvartermästarutbildningen som f n. genomförs
vid US i Skövde anser jag i likhet med chefen för armén att den t. v. bör ligga
kvar där.

I
anslutning till utredningens förslag att lokalisera utbildningen i fortifikations-
och byggnadsförvaltning för plutons- och kompaniofficerare samt civil personal lill
Östersund har frågan aktualiserats om inte även den vid

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 54

MHS
bedrivna fortifikationstekniska utbildningen av regementsofficerare skulle
kunna lokaliseras till Östersund. Utredningen föreslår att denna fråga utreds i
särskild ordning. Jag biträder detta förslag.

KFU uttalar sig för ett
ökat medinflytande från personalens sida vid utbildningsplanering m. m. hos
samtliga myndigheter. De anställda bör också ha möjlighet att direkt eller genom
sina organisationer föra fram förslag och synpunkter på kursutformningen. De
anställda bör vidare enligt KFU fä möjlighet till inflytande på elevurvalsfrågor.
Remissinstanserna tillstyrker i stort utredningens förslag. Föregen del finner
jag det angeläget att personalens möjligheter till infiytande beaktas när
utbildningen organiseras.

Förslag
UU organisation för förvaUningsutbildnlngen

Utredningen
föreslår att den centrala utbildningen skall genomföras i regi av en för försvarsmakten
gemensam utbildningsanstalt. Den föreslås ha ställning som högskola och
benämnas försvarets förvaltningshögskola. 1 enlighet med det tidigare nämnda
beslutet av 1971 års riksdag ulgår uiredningen från att skolan föriäggs till Östersund.
Flera av remissinstanserna tillstyrker att en gemensam utbildningsanstalt för
förvaltningsutbildning inrättas. Några tillstyrker med vissa förbehåll eller
lägger fram alternativa förslag.

Vad
utredningen har anfört och vad som har kommii fram vid remissbehandlingen har
övertygat mig om att det är lämpligt all inrätta en gemensam
utbildningsanstalt för försvarsmaktens förvaltningsutbildning. Jag förordar
således att en för försvarsmakten gemensam förvaltningsskola inrättas. I
enlighet med 1971 års riksdagsbeslut bör skolan föriäggas till Östersund.

Mitt
ställningstagande innebär i stort att IntS och TygS förvaltningsdel omlokaliseras
från Stockholmsområdet till Östersund. Med hänsyn lill försvarsmaktens övriga skolbenämningar
föreslår jag att skolan benämns försvarets förvaltningsskola.

Den administrativa verksamheien
skall enligt KFU:s förslag bedrivas gemensamt med den lidigare föreslagna
arméns tekniska skola. Vissa gemensamma stödfunktioner bör skötas av en
eventuell framtida garnisonsförvaltning i Östersund. Remissinstanserna tar i
delta sammanhang upp flera olika frågor.

Även jag anser att den
administrativa verksamheten bör samordnas med arméns tekniska skola. I enlighet
med KFU:s förslag bör denna skola la ansvaret för de gemensamma funktionerna. Enligl
min mening är det emellertid inte nu nödvändigt att ta ställning i frågor som
rör förvaltningsskolans funktioner. Vad remissinstanserna haranfört bördock
kunna beaktas i förberedelsearbetet. KFU beräknar att i genomsnitt 425 kurser
per år skall anordnas av förvaltningsskolan, varvid 17-18 kurser skulle pågå
samtidigt under läsåret. Antalet kursveckor per år i skolans regi beräknas lill
700. Av dessa skulle 400 föriäggas till skolan.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 55

Omfattningen
av den till Östersund lokaliserade utbildningen blir mot bakgrund av vad jag
tidigare har anfört om utbildningens totala omfattning mindre än i KFU:s
förslag. Till en början bör utbildningen i Östersund omfatta ca 25 000
elevdagar eller omräknat till kursveckor ca 280, Den lokalt och regionalt
bedrivna förvaltningsutbildningen kommeratt uppgå till ca 10 000 elevdagar, vilkel
motsvarar ungefär 100 kursveckor. Härtill kommer den utbildning som f n,
genomförs och som inte omfattas av de föreslagna ändringarna.

KFU
beräknar personalbehovet vid skolan till ca 43 heltidstiänster. Försvarets rationaliseringsinslitut
anser att lilredningen har överskattat behovet av fasta tjänster för lärare,
medan chefen för intendenturförvaltningsskolan anser att lärarkraftsbehovet är
för lågt beräknat.

Mitt
tidigare ställ ningstagande till omfattningen a v centralt anord nade kurser
vid förvaltningsskolan i Östersund innebär all jag inte kan tillstyrka utredningens
förslag lill personaluppsättning oförändrat. Tillfälliga lärare bör kunna
anlitas i något större omfattning än utredningen har förordai. Jag utgår därför
från att skolans lärar- och administrationspersonal skall omfatta ca 25
personer.

Utredningen
föreslår vidare att en särskild lärarkarriär bör skapas för militära
förvaltningsspecialister som anlitas som lärare. Förslaget avstyrks av bl. a.
överbefälhavaren. Flera remissinstanser framhåller dock att de militära
lärartjänsterna bör tillsättas för längre tid och inte bli passagetiänsier.

Med
hänvisning till de numera antagna kommenderingsprinciperna för officerare är
jag inte beredd att ta upp frågan om en särskild militär lärarkarriär till
prövning. Jag anser dock att lärartjänster för militär personal inte bör
tillsättas för så korta perioder att undervisningen därigenom blir lidande.

KFU
beräknar lokalbehovet mot bakgrund av den föreslagna kursom-fatiningen i
Östersund till ca 5 400 ml Utredningen har vidare haft kontakt med företrädare
för Östersunds kommun beträffande anskaffning av elevbostäder, KFU förutsätter
att avtal träffas med kommunen i denna fråga, Östersunds kommun anför att del
finns lämpliga tomter för ett elevhotell.

Jag
anser att lokalbehovet kan minskas bl, a, med hänsyn till att jag har förordat
begränsningar i den utbildning som skall genomföras i Östersund. Östersunds
kommun har redovisat alternativa lösningar av elevbostadsfrågan och förklarat
sig beredd att medverka lill att lösa denna. Jag utgår därför från alt ett
positivt samarbete mellan Östersunds kommun och berörda myndigheler kan lösa elevbosiadsfrågan
på ett tillfredsställande sätt,

KFU:srörslaginnebärattskolanslällsdirekt
under regeringen. Utredningen föreslåratt skolan under en styrelse och en chef
organiseras på en administrativ enhet, en utvecklingsenhet och en
utbildningsenhet, KFU:s förslag till skolorganisation kräver f n, inte något
ställningstagande från min sida. Dealternativ lill intern organisation som har
förts fram vid remissbehandlingen bör övervä-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:190 56

gas
närmare i förberedelsearbetet; Vissa frågor bör emellertid behandlas redan nu.

Överbefälhavaren
och andra militära myndigheter förordar all förvaltningsskolan antingen ställs
direkt under överbefälhavaren eller alt skolan underställs MHS som en avdelning
i Östersund,

Enligt
min mening bör försvarets förvaltningsskola ha en självständig ställning, bl,
a, med hänsyn till att skolans utbildningsverksamhet är avsedd även för
personal som inte är underställd överbefälhavaren. Vidare kommer skolan att
behöva samverka med andra utbildningsorgan. Förvaltningsskolan bör därför
utgöra en självständig myndighet inom försvarsmakten.

Skolan
bör enligl KFU ledas av en styrelse som utses av regeringen och består av nio
personer. Remissinstanserna lämnar skilda synpunkter på utredningens förslag
till styrelse och anser att bl.a. försvarets myndigheler och
personalorganisationerna måste få sitt inflytande på ledning m. m. säkrat. Förvaltningsskolan
bör enligt min mening ledas av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen
bör bestå av en ordförande och åtta ledamöler. I styrelsen bör även ingå representanter
för de anställdas organisationer.

Utredningen
har framhållil att höga kvalifikationskrav måste ställas på skolchefen. Vissa
remissinstanser framför att skolchefen bör vara militär. Jag anser att
urvalsmöjligheterna vid tillsättandet av denna chefsbefattning inte bör
begränsas.

Utredningen
redovisar ett investeringsbehov som i prisläge februari 1973 uppgår till ca 20
milj. kr. Till detta kommer ca 2 milj. kr. för inredning och inventarier. I
sitt remissyttande över KFU:s förslag uttalar fortifikaiionsförvaltningen att
totalkostnaderna för förvaltningsskolan blir något högre än 20 milj. kr.

Överbefälhavaren
och försvarets rationaliseringsinstitut anser att inrättandet av skolan i
huvudsak är ett omlokaliseringsprojekt. Överbefälhavaren anser därför att
kostnaderna för investeringar och ökade driftkostnader inte bör belasta
försvarsmaktens ekonomiska ram.

Fortifikationsförvaltningens
bedömning av investeringskostnaderna grundar sig på utredningens oförändrade
förslag. Eftersom jag har förordat en viss minskning av undervisningen vid
skolan torde investeringskostnaderna kunna begränsas.

Beträffande
finansieringen av de investeringar som behövs förskolan får jag hänvisa till
vad jag har anfört i prop. 1975:1 (bil. 6 s. 38 och 285). Uttalandet innebär
att den del av investeringarna för skolan som avser omlokalisering bör
finansieras utanför den militära utgiftsramen.

Utredningen
beräknar att de åriiga kostnaderna för den centralt bedrivna verksamheten
uppgår till 15,3 milj. kr. För den regionala och lokala utbildning som avser
fortbildning redovisar uiredningen tre alternativ. Kostnaderna för dessa
beräknas lill 7, 9,4 resp. 11,7 milj. kr. De lotala äriiga kostnaderna för
centralt, regionall och lokalt bedriven förvaltningsutbildning

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 57

skulle
i det av utredningen som lägst angivna alternativet därmed uppgå till 22,3
milj. kr och för övriga alternativ till 24,7 resp. 27 milj. kr. Hittillsvarande
utbildningskostnader peråranges till ca 5,5 milj. kr. men de ärenligt KFU
troligen förlagt beräknade. Med den av mig tillstyrkta omfattningen av
utbildningsverksamheten blir de åriiga driftkostnaderna lägre än vad utredningen
har beräknat,

Mina
ställningstaganden innebär att förvaltningsutbildningen inom försvarsmakten nu
lår ungefär samma omfattning och inriktning som hittills. Mitt förslag alt
inrätta en försvarets förvaltningsskola innebär att IntS och förvaltningsdelen
av TygS kan avvecklas. Övriga konsekvenser bör utredas särskill.

KFU
föreslår en rad övergängsåtgärder för tiden mellan beslut om att inrätta
förvaltningsskolan och den tidpunkt dä skolan kan utnyttjas effektivt. Under
denna tid som beräknas till fem år bör kompletterande utredningar göras och
viss försöksverksamhet bedrivas. Enligt utredningen behöver bl. a. åtgärder
snarast vidtas för att minska eftersläpningen beträffande bl. a. den civila personalens
utbildning. IntS föreslås övergångsvis bli utnyttjad för sådan utbildning.
Utbildningen bör sättas igång innan förvaltningsskolan står färdig att överta
verksamheten.

Två
av de kompletterande frågor som KFU har aktualiserat har utredningen själv
behandlat och nyligen redovisat i ett särskilt betänkande (SOU 1976:15). Dessa frägor
gäller den administrativa utbildningen av högre chefs-tiänstemän och personaltjänstutbildningen
inom försvaret.

De
övriga frågorna berör bl. a. integreringsproblem, stadieindelning och former
för lärar- och annan samverkan. KFU föreslår att dessa spörsmål utreds av ett
särskilt organ som också bör få möjlighet att bedriva viss försöksverksamhet.
Regeringen bör för ändamålet tillsätta en nämnd bestående av sju ledamöter.
Nämnden föreslås bl. a. få i uppdrag att utarbeta förslag till instruktion m. m.
samt komma in med förslag till budget.

I
likhet med de flesta remissinstanserna anser jag att ett särskilt organ bör
tillsättas för att göra de kompletterande utredningar som behövs till dess att
förvaltningsskolan i Östersund kan ta över utbildningsverksamheten. Jag ämnar
i annat sammanhang föreslå regeringen att tillsätta en organisationskommitté
för förberedelsearbetet och i samband därmed närmare precisera kommitténs
uppgifter och sammansättning.

Som
ett första steg bör IntS ombildas lill försvarels förvaltningsskola den 1 juli
1977. Försvarets förvaltningsskola bör flyttas till Östersund under år 1981
samtidigt som arméns tekniska skola. Förvaltningsskolan bör kunna vara hell
inrättad år 1982. Det bör ankomma på regeringen att besluta om och vidla de
övergångsåtgärder och åigärder i övrigt som behövs för all genomföra
inrättandet av skolan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu haranfört hemställer jag alt regeringen föreslär
riksdagen att

1.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för organisation av förvaltningsutbildningen inom försvarsmakten,

2.
besluta att en försvarets förvallningsskola
organiseras den 1 juli 1977,

3.
bemyndiga regeringen att vidta
de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för all genomföra
inrättandet av skolan.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:190 59

Innehåll

Inrättande
av ett flygvapenmuseum i Linköping...... ...... 2

Inledning....................................................... 2

Nuvarande
flyghislorisk museiverksamhet .......... 3

De
sakkunnigas förslag.................................... 3

Remissyttrandena........................................... 7

Föredraganden............................................... 11

Hemställan.................................................... 13

Inrättande av en arméns
tekniska skola................. 14

Inledning....................................................... 14

Nuvarande
ordning.......................................... .... 16

Överbefälhavarens
förslag................................ 21

Föredraganden............................................... .... 28

Hemställan.................................................... .... 32

Utbildning av förvaltningspersonal
inom försvarsmakten m, m 33

Inledning...................................................... .... 33

Nuvarande
förvallningsutbildning........................ .... 34

Krigsmaktens
förvaltningsutbildningsutredning(KFU) 35

Remissyttrandena........................................... .... 41

Personalkategoriutredningen
(PKU)..................... .... 47

Remissyttrandena........................................... 49

Föredraganden............................................... .... 50

Hemställan.................................................... .... 58

Beslut ............................................................ .... 58

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gotab,
Stockholm 1976 50,301

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar i 12 dokument.

  1. Prop. 2025/26:1 Budgetpropositionen för 2026 i texten
  2. Prop. 1987/88:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89 i texten
  3. Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten
  4. Bet. 1977/78:FöU19 Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1978/79 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och propositionen 197… s. 29 i texten
  5. Bet. 1977/78:FöU11 Med anledning av propositionen 1977/78:65 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret jämte motioner s. 5 · s. 15 i texten

Visa alla 12