om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m.m.
54 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 31 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:199, om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:199 Regeringens proposition 1975/76:199 om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m. m.;
utfärdad
den 18 mars 1976,
Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd eller de ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
På regeringens vägnar OLOF
PALME
ERIC
HOLMQVIST
opaginerad Kontrollera mot PDF
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Genom
propositionen läggs fram förslag till ändringar av värnpliktslagen (1941:967)
och lagen (1966:413) om vapenfri tjänst. Ändringarna innebär väsentligen att
bestämmelserna om utbildningstid i lagarna anpassas till regeringsformens
regler om normgivningskompeiensen. Vid utformningen av ändringsförslagen har
beaktats den ändring av grundutbildningstiden för värnpliktig medicinalpersonal
som beslutades vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975:74, FöU 1975/76:13, rskr
1975/76:54). Ändringarna i värnpliktslagen innebär vidare att vissa
modifieringar görs i det system för grundutbildning av värnpliktiga som på
försök har tillämpats fr. o, m. utbildningsåret 1972/73. Förslaget bygger i
detta avseende på förslag från överbefälhavaren och innebär bl. a. att uttagning
för utbildning till militär befattning för kompanibefäl inom armén som hittills
har varit frivillig skall kunna ske utan den värnpliktiges medgivande. Kompanibefälsutbildningen
föreslås uppdelad på en 360 dagar lång pluionsbefälsutbildning och en 90 dagar lång
utbildning vid kadettskolor. Det innebäratt den pluionsbefälsutbildning på 405
dagar som nu bedrivs vid pansar-, signal- och ingenjörtrupperna upphör. Den
totala tiden för utbildning till kompanibefäl blir oförändrad. Den nya kompanibefälsutbildningen
skall enligt förslaget inledas utbildningsåret 1978/79.
Ändringarna
i värnpliktslagen innefattar också förslag om en föriängning av
repetitionsutbildningen för vissa värnpliktiga vid flottan.
Förslaget
till lag om ändring av värnpliktslagen innehåller också de ändringar som
föranleds av förslagen i prop, 1975/76:143 om värnpliklsverkets organisation,
I Riksdagen 1976. I saml. Nr 199
Prop. 1975/76:199 2
Propositionen
innehåller också det lagförslag som föranleds av förslagel i
budgetpropositionen (prop, 1975/76:100, bil, 6 s, 54 och 309) om att kommun
skall få fullt statsbidrag vid byggande av vissa civilförsvarsanläggningar, F. n,
ersätts endasl två tredjedelar av kostnaden med statsmedel.
Prop. 1975/76:199 3
1
Förslag till
Lag
om ändring i värnpliktslagen (1941:967)
Härigenom föreskrives att
6-10, 12 och 16 SS, 27 S 1 mom, saml 29 S värnpliktslagen (1941:967)' skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse 6f
opaginerad Kontrollera mot PDF
Värnpliktig
skall uttagas för utbildning
a)
vid försvarsgren eller vid
truppslag eller vapenslag inom försvarsgren,
b)
i särskild tiänst eller till
särskild tjänstgöring,
c)
till befattning eller grupp
av befattningar samt
d) vid förband
eller utbildningsanstalt.
Befattning för menig,
grupp-, plutons- eller kompanibefäl avser, om ej annat följer av
bestämmelserna i denna paragraf eller av 27 S 1 mom,, militär, civilmilitär
eller civil personal.
Uttagning
för utbildning till militär befattning för kompanibefäl får icke ske utan den
värnpliktiges medgivande. För uttagning för annan befallning fordras
medgivande av den värnpliktige endast om uitagningen ändras efler inskrivningen
och den ändrade uitagningen medför att tiden för grundutbildningen föriäng-es.
Ändrad uttagning från utbildning till militär befattning lill utbildning för civilmilitär
eller civil befattning eller från utbildning till civilmilitär eller civil
befallning lill militär befallning får dock ske ulan den värnpliktiges
medgivande.
Befattning för menig,
grupp-, plutons- eller kompanibefäl avser, om ej annal följer av beslämmelserna
i denna paragrafeller av 27 S 1 mom,, militär, civilmilitär eller civil personal.
Värnpliktig som utiaglls för grundutbildning UU befattningför menig JÖrdelas
på någon av kategorierna G, F och E eller placeras i handräckningstjänst.
Uttagning för utbildning till
militär befattning för kompanibefäl vid marinen eller flygvapnet får icke ske utan
den värnpliktiges medgivande. För uttagning för annan befattning fordras
medgivande av den värnpliktige endast om uitagningen ändras efter
inskrivningen och den ändrade uitagningen medför all liden för
grundutbildningen förlänges. Ändrad uttagning från utbildning lill militär
befattning till utbildning för civilmilitär eller civil befattning eller från
utbildning till civilmilitär eller civil befattning till militär befattning far
dock ske utan den värnpliktiges medgivande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Lagen
omtryckt 1969:378,
2 Senaste
Ivdelse 1972:331,
Prop.
1975/76:199 4
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
För
ändrad uttagning efler avslutad grundutbildning fordras ej medgivande av den
värnpliktige.
Värnpliktig
skall såvitt möjligt uttagas för den utbildning för vilken han kan anses bäst
lämpad. I den mån del kan ske skall hänsyn tagas till den värnpliktiges
önskemål. Värnpliktig bör ej uttagas för utbildning till befattning, för
vilken fordras längre grundutbildning än ett år om han visar att detta medför
särskilt svåra olägenheter för honom eller för nära anhörig till honom som är
beroende av hans arbete.
7S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Värnpliktig tillhör
försvarsgren, militärområde och I förekommande fall förband enligt föreskrifter
som meddelas av regeringen eller av myndighei som regeringen bestämmer.
Värnpliktig tillhör
militärområde, flottan eller kustartilleriet enligt föreskrifter som meddelas
av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Centralt organ för
inskrivning och personalredovisning inom försvars-maklen är värnpliktsverket.
Central
förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning inom
försvarsmakten är värnpliktsverket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riket
indelas i inskrivningsområden enligt regeringens bestämmande.
För inskrivning av
värnpliktiga finnas inskrivningsnämnder och värnpliktskontor till det antal
och med de verksamhetsområden som regeringen bestämmer.
Inom
varje Inskrivningsområde finnas inskrivningsnämnder, värnpliktskontor och
inskrivningscentraler till det antal och med de verksamhetsområden som
regeringen bestämmer.
Chef
för värnpliktskontor är tillika inskrivningschef
10 S'
Inskrivningsnämnd
består av ordförande och icke militära ledamöter till det anlal regeringen
bestämmer, dock minst en för varje till nämndens verksamhetsområde hörande
landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun.
3
Senasle lydelse 1975:555,
"
Senaste lydelse 1975:555,
5
Senasle lydelse 1975:555,
'
Senaste lydelse 1975:555,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Ordförande i
inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Ersättare för ordföranden är en
militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som
värnpliktsverket utser.
För
ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall finnas ersättare.
Ordförande
i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Finnes mer än en nämnd inom
inskrivningsområdet, utser värnpliktsverket en miUiär tjänsteman av lägst
överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad an vara ord-JÖrande i nämnd där
inskrivningschefen et ingår. Ersättare för ordföranden är en militär
tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som
värnpliktsverket utser.
De
icke militära ledamöterna och ersättare för dessa utses för tre år av vederbörande
landsting eller kommunfullmäktige i kommun som ej tillhör landstingskommun,
12 S
undantagande
från tjänstgöringsskyldighet enligt 4 s besluta om inskrivning av
värnpliktiga som ej blivit frikallade enligt 3 S
Det
åligger inskrivningsnämnd att vid inskrivningsförrältning besluta om
frikallelse av värnpliktiga enligt 3 S första stycket och om
första
Stycket, besluta om uttagning av värnpliktiga för utbildning enligt 6 S, beslula
om värnpliktigas tillhörig- besluta om värnpliktigas tillhörighet till
försvarsgren, militärområde het lill militärområde, flottan eller och i
förekommande fall förband en- kustartilleriet enligt 7 S-ligt 7S.
16 S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Värnpliktig kallas till
inskrivningsförrättning genom personlig order. Han skall inställa sig vid den
inskrivningscentral till vilken han kallals. Han må dock inställa sig vid annan
inskrivningscentral, om han i förväg anmält detta lill chefen för den inskrivningscenlralen
och uppvisar inställelseorder eller, om denna har förkommit eller icke
utfärdats, styrker sin identitet.
Värnpliktig kallas till inskrivningsförrältning
genom personlig order. Han skall inställa sig vid det värnpliktskonlor tiW vilkel
han kallats. Han må dock inställa sig vid annat värnpliktskonlor, om han i
förväg anmält detta lill chefen för del värnpliklskontorei och uppvisar
inställelseorder eller, om denna har förkommit eller icke utlardats, styrker
sin identitet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I» Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 199
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första
och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om den som inskrives enligl
15 S-
27 S'
1. De värnpliktigas utbildningstid
Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetilionsutbildning.
Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda
övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.
Nuvarande
lydelse
Värnpliktig, som icke är kyrkobokförd här i landet, äger
utan hinder av beslämmelserna i första stycket inställa sig vid närmasle inskrivningscentral.
A.
Värnpliktig, som uttagils för utbildning till befattning för menig eller
gruppbefäl, skall fullgöra grundutbildning som omfattar
a) vid
armén och kurstartitteriei
högst irehundrafytiofem dagar,
b) vid flottan och fiygvapnei högst
irehundrasextiofyra dagar.
Värnpliktig, som skall utbildas Ull särskUl kvaliflcerad
befattning för menig eller gruppbefäl, kan åläggas grundutbildning under högst
fyrahundrafemtio dagar.
Föreslagen
lydelse
Värnpliktig, som icke är kyrkobokförd här i landel, äger
ulan hinder av beslämmelserna i försia stycket inställa sig vid närmaste
värnpliktskontor.
A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning till militär
befattning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
1.
menig
kategori G eller F minsl 220 och högsl 245 dagar.
2.
menig
kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, I särskUt kvaUficerad
befattning, minsl 325 och högsl 350 dagar,
3.
gruppbefäl
minst 290 och högst 315 dagar,
4.
pluionsbefdl
minsl 325 och högst 360 dagar eller, I särskill kvalificerad befattning, minst
425 och liögst 450 dagar,
5.
kompanibefäl
samma tid som for pluionsbefdl samt ytteriigare 90 dagar.
Värnpliktig,
som utiaglls för utbildning UU militär befallning vid flottan, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar .för
1.
menig
kategori G minst 285 och högst 310 dagar,
2.
menig
kategori F minst 325 och högst 350 dagar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'Senaste lydelse 1975:555.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:199
Nuvarande lydelse
Värnpliktig, som uttagits för utbildning till befattning
.för plutonsbefäl eller UU civilmilitär eller civil befattning för kompanibefäl,
skall fullgöra grundutbildning under högst fyrahundrafemtio dagar. För
värnpliktig, som uiiagllsför utbildning UU militär befattning för
kompanibefäl, omfattar grundutbildningen högst fem-hundrafyrilo dagar.
Tid för grundutbildning må icke understiga tvåhundra
dagar.
Föreslagen lydelse
3.
menig
kategori E minsl 415 och högst 440 dagar,
4.
gruppbefäl
minst 325 och högst 350 dagar,
5.
pluionsbefdl
minst 415 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens-
eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350 dagar,
6.
kompanibefäl
samma tid som för plutonsbefäl saml ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning till milUär
befattning vid kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar
för
1.
menig
kategori G eller E minsl 225 och högst 250 dagar,
2.
gruppbefäl
minst 290 och högsl 315 dagar,
3.
plutonsbefäl
minst 380 och högst 405 dagar eller, i stabstjänstbefatl-ning, minst 320 och
högst 345 dagar,
4.
kompanibefäl
samma lid som för plulonsbefäl samt ynerligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning Ull mUitär befanning
vid flygvap-net, skaU fullgöra grundutbildning som omfattar för
1.
menig
kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,
2.
menig
kategori E minst 325 och högsl 350 dagar,
3.
gruppbefäl
minst 325 och högst 350 dagar eller, i särskild befattning I underhålls- eller
underrättelsetjänst, minsl 260 och högst 300 dagar,
4.
plutonsbefäl
minst 335 och högst 360 dagar,
5.
kompanibeföl
samma lid som för plutonsbefäl samt ylieriigare 90 dagar.
Värnpliktig,
som uttagits för utbildning UU cIvilmUllär befattning, skaU
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
B, Värnpliktig skall fullgöra högsl Värnpliktig i
befattning för menig eller gruppbefäl skall, om annal ej Jöljer av vad som
sägs nedan, fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högst
a)
vid
armén och kiisiariilleriet etthundrafem dagar eller, i befattning för gruppbefäl
eller kvalificerad befattning för menig, etthundratjugofem dagar,
b)
vid
flottan nittio dagar eller, I befallning för gruppbefäl, ettliundralfu-gofem
dagar,
c)
vid
flygvapnet nittio dagar eller, I kvaliflcerad befallning för gruppbe-föl, elthundratjugofem
dagar.
Föreslagen lydelse
fullgöra grundutbildning som omfattar för
1.
apotekare
minst 200 och högsl 225 dagar,
2.
läkare
minst 200 och högst 225 dagar,
3.
läkarassisient
minst 230 och högst 255 dagar,
4.
personalvårdsasslsteni
minsl 320 och högsl 345 dagar.
5.
lekrUker
vid armén och kustartilleriet minst 320 och högst 345 dagar,
6. systemtekniker vid flygvapnet
minst 340 och högst 365 dagar,
7. meteorolog minst 340 och högst
365 dagar.
Värnpliktig, som uttagits Ull hand-räckningsljänsl, skaU
fullgöra grundutbildning som omjåttar vid
1.
armén minsl
220 och högsl 245 dagar,
2.
flottan
minst 285 och högst 310 dagar,
3.
kustartilleriet
minsl 220 och högsl 245 dagar,
4.
flygvapnet
minst 310 och högst 335 dagar.
fem krigsförbandsövningar.
Krigsförbandsövning skaU vid armén och marinen omfatta för
värnpliktig i befallning för
1.
menig
högst 21 eller, i befanning Jör menig på stamstridsfartyg vid flottan eller i
särskilt kvaliflcerad befallning för menig, högst 25 dagar,
2.
gruppbefäl
högsl 25 eller, I befattning för gruppbefäl på stamstridsfartyg vid flottan,
högst 32 dagar,
3.
plutons-
eller kompanibefäl högst 32 dagar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Värnpliktig i befaitningför menig eller gruppbefäl på stamstridsfartyg
vid flottan eller i annan särskild belällning för menig eller gruppbefäl som
regeringen bestämmer skall fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högst
ellhundratjugofem dagar eller, i belättning för gruppbefäl eller kvaliflcerad
befallning Jör menig, högst elthundrasextlo dagar.
Värnpliktig I befallning JÖr plutons-dier kompanibefäl skaU
fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högsl etthundrasextio dagar
vid armén och marinen saml högst etthundralju-gofem dagar vid flygvapnet.
För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvarter-mäslare
eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materiel-redogörare kan
den sammanlagda tiden för krigsförbandsövningar överskridas med högst tio
dagar.
Krigsförbandsövning får omfatta högst trettiofyra dagar.
Regeringen äger bestämma att tiden för en krigsförbandsövning
får tagas i anspråk för en fackövning. Regeringen äger också bestämma an en krigsförbandsövning
för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan uppdelas i högst
fyra delövningar.
Föreslagen lydelse
Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta Jör
värnpliktig i befattning Jör
1.
menig
högst 15 dagar,
2.
gruppbefäl
högst 15 eller, i särskill kvaliflcerad befallning for gruppbefäl, högsl 22
dagar,
3.
plutons-
eller kompanibefäl högsl 22 dagar.
För värnpliktig vid flottan i befallning för menig på
sådant hjälpjärtyg som del krävs speciella åigärder JÖr all rusta får krigsjörbandsövnlngen
utsträckas alt omfalta högst 25 dagar. För värnpUktig vid flottan i befanning
som menig radioslgnalist eller, på stamstridsfartyg, i annan kvaUficerad befattning,
liksomför värnpUktig i befattning för menig på sådant stamstridsfartyg som
det krävs speciella åtgärder för all rusta får krigsjörbandsövnlngen
utsträckas UU alt omfatta högsl 32 dagar.
För värnpliktig i befattning som kompanichef eller
kompanikvartermästare eller i motsvarande befattning eller med uppgifl som materid-redogörare
kan tiden för krigsför-bandsövningen utsträckas lill att omfatta högst två
dagar utöver den lid den värnpliktige eljesi skall tjänstgöra.
Tiden för en krigsförbandsövning fär tagas i anspråk fören
fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg
vid flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Särskilda övningar skola fullgöras under sammanlagt högst trettiotre
dagar.
Särskild övning får omfatta högst elva dagar.
Värnpliktig, som vid
förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse for genomförande av
förbandets mobilisering ellersom är krigsplacerad vid förband, vars
mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som
gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas alt fullgöra
högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.
Nuvarande
lydelse
C.
Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt, enligt regeringens
bestämmande, annan värnpliktig kan åläggas att fullgöra högst tre eller vid
flygvapnet högst lem särskilda övningar.
Regeringen
äger besiämma att liden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild
fackövning.
D,
Värnpliktig som uttagits för utbildning enligt 6 S kan efter egen ansökan
antagas för bistånds- och katasirofulbildning. Den som antagits för sådan
utbildning skall fullgöra grundutbildning under högst 450 dagar samt repelilionsutbildning
under minst 90 och högst 160 dagar. Repetitionsutbildningen kan fördelas i
omgångar över hela värnpliktstiden.
Föreslagen
lyddse
C.
Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnpliktig /
särskilt kvaliflcerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas att
fullgöra högst tre eller vid flygvapnet högst fem särskilda övningar.
Särskild
övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra
dagar vid Jlygvapnet.
Tiden
för särskild övning lår tagas i anspråk för särskild fackövning. Vid Jlygvapnet
får särskild övning uppdelas I två delövningar, om den värnpliktige medger det.
D.
Värnpliktig som uttagits för utbildning enligt 6 S kan efter egen ansökan
antagas för bistånds- och ka-tastrofutbildning. Den som antagits för sådan
utbildning skall fullgöra grundutbildning under minst 335 och högst 360 dagar
samt repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar Repetilionsutbildningen
kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut om befrielse
från värn-pliktstiänsigöring enligt 5 S första stycket och om anstånd med
tjänstgöring enligt 27 S 1 mom. meddelas
Ärende om befrielse
från värn-pliktstiänstgöring enligt 5 S första stycket och om anstånd med tiänst-mom.
prövas
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Senaste lydelse 1971:1162,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
av truppregistreringsmyndighet efter ansökan av den
värnpliktige. Anser sig truppregisireringsmyndlghelen icke kunna bifalla
ansökningen, skaU myndigheten med eget yttrande överlämna handlingarna. Ull värnpliklsverkel,
som beslutar I ärendet.
Talan mot värnpliktsverkels beslut föres hos
värnpliktsnämnden genom besvär som skola ha inkommit inom två veckor från den
dag klaganden fick del av beslutet.
Lämnas ansökan om anstånd med att påbötia tiänstgöring
utan bifall av värnpliklsverkel, skall den värnpliktige inställa sig till tiänstgöring
oaktat han för lalan mot beslutet.
Mot värnpliklsnämndens beslut
Föreslagen lydelse
efter ansökan av den värnpliktige av chefen för värnpliktsverket
eller, enligt hans bestämmande, av annan truppregistreringsmyndighet.
Talan mot beslut / ärende som avses i första stycket
föres hos värnpliktsnämnden genom besvär som skola ha inkommit inom två veckor
från den dag klaganden fick del av beslutet.
Lämnas
ansökan om anstånd med att påbörja tiänstgöring utan bifall, skall den
värnpliktige inställa sig till tjänstgöring oaktat han för talan mol beslutet,
må lalan icke föras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i krafl såvitt avser 6 S och 27 S 1 mom.
den 1 juni 1976 samt i övrigt den I juli 1976, Värnpliktig som har påbörjat
grundutbildning till apotekare, läkare, läkarassisient och veterinär före den
1 juni 1976 skall fullgöra sådan utbildning enligt 27 S 1 mom, A i den äldre
lydelsen. Grundutbildningen skall dock anses vara fullgjord närden värnpliktige
har genomgått fackkurs och tiänstgjorl minsl 225 dagareller,i fråga om
utbildning till läkarassisient eller veterinär, minst 255 dagar. För grundutbildning
lill militär befattning för plutonsbefäl gäller de äldre beslämmelserna till utgången
av maj 1978.
Prop.
1975/76:199 12
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst
Härigenom
föreskrives att 5S lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
5S'
Vapenfri
tiänslepliktig är skyldig Vapenfri tjänstepliktig är skyldig
att försinutbildningtiänstgöra minst att försin utbildning tjänstgöra minsl
fyrahundra och högstfyrahundrafem- trehundranittiofem och högst,/j'ra/;un-
tlo dagar. Tjänstgöringen kan förde- draijugo dagar. Tjänstgöringen kan
las i omgångar över hela värnplikts- fördelas i omgångar över hela värn
tiden, pliktstiden.
Inkallas
värnpliktiga med stöd av 27 S 2 mom. eller 28 S värnpliktslagen den 30 december
1941 (nr 967), lår även vapenfri tiänslepliktig kallas till tiänstgöring.
Tjänstgöringstiden får icke överstiga etthundraåttio dagar, om tiänstgöringen
föranleds av inkallelse av värnpliktiga med stöd av 27 S 2 mom.
värnpliktslagen.
Om
tillgodoräkning av fullgjord värnpliktstiänstgöring vid beräkning av tiden för tiänstgöring
enligt denna lag och av fullgjord vapenfri tiänst vid beräkning av tiden för värnpliktstiänstgöring
meddelar regeringen bestämmelser.
Denna
lag träder i kraft den 1 juni 1976. Vapenfri tiänslepliktig, som har uttagils
till tiänst för läkare eller tandläkare inom del allmänt civila medicinalväsendet
och bötiat tiänstgöra före den 1 juni 1976, skall fullgöra tiänstgöringen
enligt 5 S i den äldre lydelsen.
'
Senasie lydelse 1975:556,
Prop. 1975/76:199 13
3
Förslag till
Lag
med provisoriska bestämmelser om statsbidrag till kommuner
för
vissa civilförsvarskostnader
Härigenom
föreskrives följande.
Utan
hinder av vad som i 42 S civilförsvarslagen (1960:74) sägs om alt statsbidrag till
kommun för kostnader som kommunen har fåll vidkännas för vissa civilförsvarsanordningar
ulgår med två tredjedelar av kostnads-beloppet äger kommun till och med
utgången av juni 1979 erhålla bidrag av statsmedel för hela kostnaden för att
uppföra ledningscentraler, observationsplatser, skyddsrum för framskjutna
enheter och branddammar för civilförsvaret, i den mån kostnaden kan anses
skälig.
Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas även på
ansökningar om statsbidrag som har ingivils för prövning men icke har slulligt
avgjorts före lagens ikraftträdande.
2* Riksdagen 1976. I saml. Nr 199
Prop.
1975/76:199 14
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Zachrisson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande:
statsrådet Holmqvist
Proposition
om ändring i värnpliktslagen (1941:967), m. m.
1
Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967) m. m. 1.1 Inledning
Nu
gällande system för utbildning av värnpliktiga går tillbaka på beslut av 1966
års riksdag (prop. 1966:106, 2 LU 1966:48, rskr 1966:271), Utbildningen av
värnpliktiga i specialtjänst bygger på beslut av 1971 års riksdag (prop,
1971:88, FöU 1971:14, rskr 1971:144), I fråga om grundutbildningen av
värnpliktig medicinalpersonal har beslutats om vissa ändringar vid riksmötet
1975/76 (prop, 1975:74, FöU 1975/76:13, rskr 1975/76:54),
Fr.o.m,
utbildningsåret 1972/73 har bedrivits försök med förkortad grundutbildning (se prop.
1972:75 s. 125 O och förkortad repetitionsutbildning.
Överbefälhavaren
(ÖB) har med skrivelse den 15 oktober 1975 lämnat regeringen förslag om dels
den militära grundutbildningens längd, dels reservofficersutbildningen, dels repetilionsutbildningen.
Till skrivelsen har fogals skrivelser från chefen för armén (CA), chefen för
marinen (CM) och chefen for fiygvapnei (CFV). De framförda förslagen ulgår från
bl. a, erfarenhelerna av försöken.
CM
har med skrivelse den 9 oktober 1975 inkommit till regeringen med förslag om repetilionsutbildningen
inom marinen.
Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 tillkallades den 5 maj
samma år sakkunniga för all mot bakgrund av 1972 års försvarsbeslut överväga
förändringar av värnpliktsulbildningen. De sakkunniga som har antagit
benämningen 1972 års värnpliktsutredning (VU 72) avlämnade i november 1975
betänkandet (Ds Fö 1975:6) Överväganden rörande
Prop.
1975/76:199 15
grundutbildningstid
till vissa befattningar för värnpliktiga inom försvarsmakten m. m. 1
betänkandet har VU 72 även lämnat sina synpunkter på de förslag som innefattas
i ÖB:s skrivelse den 15 oktober 1975.
Efter
remiss har yttranden avgetts av värnpliktsverket över ÖB:s och CM:s skrivelser
samt av VU 72 över CM:s skrivelse. Över den sistnämnda skrivelsen har också ÖB
yttrat sig. Plutonsofficersförbundet och Reservofficerarnas
centralorganisation har till regeringen inkommit med skrivelser som innefattar
yttranden över vissa delar av ÖB:s förslag.
1
anslutning till frågan om förändringarna i utbildningssystemet behandlas också
frågan om en anpassning av beslämmelserna om utbildningstid i värnpliktslagen
(1941:967, omtryckt 1969:378, ändrad senast 1975:555) och lagen (1966:413) om
vapenfri tiänst (ändrad senast 1975:674) till regeringsformens (RF:s) regler om
normgivningskompeiensen. Vidare lämnas förslag till de ändringar i
värnpliktslagen som föranledes av en föreslagen omorganisation av
värnpliktsverket (prop. 1975/76:143).
1.2
Nuvarande bestämmelser om utbildningstid
De
grundläggande föreskrifterna om de värnpliktigas utbildning finns i 27 S 1 mom.
värnpliktslagen.
Enligt
lagrummet utgörs värnpliktsutbildningen av grundutbildning och repetilionsutbildning.
Repetitionsutbildningen delas upp i krigsförbandsövningar, särskilda övningar,
fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.
I
27 S 1 mom. A ges föreskrifter om grundutbildning. Värnpliktig som har uttagits
för utbildning till befattning för menig eller gruppbefäl skall fullgöra grundutbildning
som omfattar högst 345 dagar vid armén och kustartilleriet samt högst 364
dagar vid flottan och flygvapnet. Värnpliktig som skall utbildas till särskilt
kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan dock åläggas
grundutbildning under högsl 450 dagar. För värnpliktig som har uttagits för
utbildning till befattning för plutonsbefäl eller civilmilitär eller civil
befattning för kompanibefäl omfatiar grundutbildningen högst 450 dagar.
Värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning för
kompanibefäl skall fullgöra grundutbildning under högst 540 dagar. Uttagning lill
militär befattning för kompanibefäl får inte ske utan den värnpliktiges
medgivande. Grundutbildningen får inte i något fall understiga 200 dagar.
Utbildningen
till gruppbefäl syftar till all ge den värnpliktige sådana färdigheter alt han
kan krigsplaceras i typbefattningen gruppchef Mot plu-tonsbefälsulbildningen
svarar typbefaltningen ställföreträdande pluionchef eller troppchef och mol kompanibefälsutbildningen
typbefaltningen plutonchef
För
den som har genomgått kompanibefälsulbildning ges möjlighet alt bygga på
utbildningen med reservofficersutbildning som ger kompetens att
Prop.
1975/76:199 16
vara
kompanichef (moisvarande) i krig.
I 27 S I mom, B ges
föreskrifter om krigsförbandsövningar. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar.
Varje krigsförbandsövning får omfatta högst 34 dagar. Regeringen kan besiämma
att tiden för en krigsförbandsövning skall användas för en fackövning och att
en krigsförbandsövning för värnpliktig i befallning på stamstridsfartyg vid
flottan skall delas upp i delövningar, dock högst fyra. Lagrummet innehåller
vidare bestämmelser om del högsla antal dagar som sammanlagt får tas i anspråk
för krigsförbandsövningar. Huvudregeln äratt krigsförbandsövningar vid armén och
marinen får omfatta högst 105 eller, vid flottan, högst 90 dagar för meniga,
högst 125 dagar för gruppbefäl och högst 160 dagar för pluions-och kompanibefäl
samt vid flygvapnet högsl 90 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 125
dagar för plutons- och kompanibefäl. Från huvudregeln görs dock en del undanlag.
Sålunda gäller för meniga i kvalificerade befattningar vid armén och
kustartilleriet samma tider som för gruppbefäl, dvs. 125 dagar. Vidare skall
värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl på stamstridsfartyg vid
flottan eller i annan särskild befattning för menig eller gruppbefäl som
regeringen bestämmer fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högst 125
dagar eller, i befattning för gruppbefäl eller kvalificerad befattning för
menig, högst 160 dagar. Värnpliktig vid flygvapnet i kvalificerad befattning
för gruppbefäl tår åläggas fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt
högst 125 dagar. För värnpliktig i befattning som kompanichef eller
kompanikvartermästare eller motsvarande befattning eller med uppgift som
materiel redogörare kan den sammanlagda tiden för krigsförbandsövningarna
överskridas med högst tio dagar.
Bestämmelser
om särskilda övningar och mobillseringsövningar finns i 27 S I mom. C,
Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl och, enligt regeringens
bestämmande, annan värnpliktig kan åläggas att fullgöra högst tre eller, vid
flygvapnet, högst fem särskilda övningar. Särskilda övningar skall fullgöras
under sammanlagt högst 33 dagar och vae övning får omfatta högst elva dagar.
Regeringen får bestämma att tiden för särskild övning får tas i anspråk för
särskild fackövning.
Mobiliseringsövningar
lår åläggas värnpliktig som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild
betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad
vid förband vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt
kortare lid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband. Antalet
mobiliseringsövningar lår uppgå till högst fem och sammanlagt omfatta högst
åtta dagar.
Värnpliktig
som antas för bistånds- och katasirofuibildning skall enligt 27 § I mom, D
fullgöra grundutbildning under högsl 450 dagar och repetilionsutbildning under
minst 90 och högsl 160 dagar.
För
sådan värnpliktig som har erhållit tillstånd till vapenfri tjänst, vapenfri tjänstepliktig,
finns de grundläggande bestämmelserna om utbildningstiden i lagen om vapenfri tiänst.
Enligt 5 S är vapenfri tjänstepliktig skyldig att
Prop. 1975/76:199 17
för
sin utbildning tiänstgöra minst 400 och högst 450 dagar. Tjänstgöringen kan
fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.
För
de värnpliktiga regleras det närmare innehållet i utbildningen av de av Kungl. Maj:t
den 29 juni 1973 (ändrade senast 1974-09-13) medddade provisoriska
bestämmelserna om värnpliktsulbildningen och av Kungl, Maj:ts beslut den 25
januari och den 20 december 1974 om försök med differentierad
repetitionsutbildning vid flygvapnet.
Enligt
de provisoriska beslämmelserna skall värnpliktiga som har uttagits för
grundutbildning lill befattningar för meniga fördelas på någon av kategorierna
G, F och E eller placeras i handräckningstiänst. Bestämmelserna innehåller
föreskrifter om tjänstgöringstidens längd för varje sådan kategori liksom för
värnpliktig som har placerats i handräckningstjänst eller uttagits för
utbildning till befattning för grupp-, plutons- eller kompanibefäl. Om det
föreligger särskilda skäl får försvarsgrenschef avkorta den föreskrivna tiänstgöringstiden
med högst sju dagar.
Enligt
bestämmelserna gäller för de försök som har pågått fr. o. m. utbildningsåret
1972/73 följande tjänstgöringstider.
Vid
armén skall värnpliktig som har uttagits för utbildning lill militär befallning
fullgöra grunduibUdning som i normalfallet omfattar för
1.
menig kategori G eller F 227
dagar,
2.
menig kategori E eller
gruppbefäl 297 dagar,
3.
plutonsbefäl 360 dagar,
4.
kompanibefäl samma tid som för
plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar. 1 fråga om vissa befattningar inom
kategori E gäller andra utbildningstider.
Signalspanare
skall således tjänstgöra 345 dagar och väderbiträden vid arméns
helikopterskola 304 dagar.
Också
i fråga om gruppbefäl görs vissa undantag från huvudregeln. För iransportledningsgruppbefäl
skall gundutbildningen omfatta 300 dagar och för vädergruppbefäl vid
helikopterskolan 304 dagar.
Av
värnpliktiga som har uttagits för utbildning till plutonsbefäl omfattar grundutbildningen
för transportledningstroppcheferoch värnpliktiga i stabs-tiänst 332 dagar samt
för tdegrafisler, irafikbearbetare, fonister och tolkar 450 dagar. Vidare finns
inom denna kategori värnpliktiga som fullgör grundutbildning i 405 dagar. Det
är värnpliktiga vid vissa utbildningslinjer inom pansar-, ingenjör- och
signaltrupperna.
Värnpliktig
som har uttagits för utbildning till militär befattning vid flottan skall
fullgöra grunduibUdning som omfattar för
1,
menig kategori G 306 dagar,
2,
menig kategori F och gruppbefäl
350 dagar,
3,
menig kategori E 436 dagar,
4,
plutonsbefäl 436 eller, om den
värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, 350 dagar,
5,
kompanibefäl samma tid som för
plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar.
Prop.
1975/76:199 18
DäQämte
får CM minska grundulbildningstiden med högst 14 dagar utöver den avkortning
på sju dagar som försvarsgrenschef enligt vad som förut har sagts har rätt att
göra.
Vid kuslanilleriet
skall värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning
fullgöra grundutbildning som omfattar för
1.
menig kategori G och F 234
dagar,
2.
gruppbefäl 304 dagar,
3,
plutonsbefäl i stabstiänsl 330
dagar och i annan tiänst 405 dagar,
4,
kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl
samt ytteriigare 90 dagar. Värnpliktig som har uttagits för utbildning till
militär befattning vid flygvapnet skall fullgöra grundinbildning som omfattar
för
1.
menig kategori G och F 235
dagar,
2.
menig kategori E 332 eller, i
fråga om befattningen vaktsoldat, brandsoldat, telefonist, fjärrskriftsexpeditör
eller väderbiträde, 346 dagar,
3.
gruppbefäl 332 dagar,
4.
plutonsbefäl 360 dagar,
5. kompanibefäl
samma tid som plutonsbefäl saml ytteriigare 90 dagar.
Inom kategorin gruppbefäl finns befattningar för vilka gäller andra ut
bildningslider än som nyss angavs. Sålunda tiänstgör kommissarier, vissa
kockar och sjukvårdsgruppbefäl 269 dagar, underrättelsebiträden 297 dagar
saml vaktgruppchefer, chefstelefonister, vädergruppbefäl och fjärrskrifts-
gruppchefer 346 dagar.
Värnpliktig,
som har uttagits för utbildning till civUmllilär befattning, skall fullgöra
grundutbildning som omfatiar för
1.
apotekare 255 dagar,
2.
läkare 250 dagar,
3.
läkarassisient 315 dagar,
4.
veterinär 345 dagar,
5.
personalvårdsassistent 345
dagar,
6.
radar-, instrument-, pjäs-,
maskin- och robottekniker 345 dagar vid armén och 330 dagar vid
kustartilleriet,
7.
systemtekniker och meteorolog
vid flygvapnet 364 dagar.
Som
jag förul angav har vissa ändringar i fråga om grundutbildningen av medicinalpersonal
beslutats vid riksmötet 1975/76. Ändringarna innebär bl. a. att grundulbildningstiden
fr. o. m. utbildningsåret 1975/76 minskas för läkare till 225 dagar, för läkarassistenter
lill 255 dagar och för apotekare till 225 dagar saml att grundutbildning av
värnpliktiga veterinärer upphör.
Värnpliktig
som har uttagits för handräckningstjänst skall fullgöra grundutbildning som omfallar
230 dagar vid armén, 306 dagar vid flottan, 235 dagar vid kustartilleriet och
332 dagar vid flygvapnet.
Krigsförbandsövning
skall vid armén och kuslanilleriet ha en längd av 18 dagar för meniga, 25 dagar
för gruppbefäl och 32 dagar för plutons- och kompanibefäl. Vederbörande
försvarsgrenschef kan för att tillgodose särskilda behov av
befattningsutbildning bestämma att krigsförbandsövningen
Prop.
1975/76:199 19
för
meniga skall utsträckas till högst 25 dagar. För att kunna genomföra tidskrävande
förflyttningar av övande förband får försvarsgrenschefen vidare utsträcka krigsförbandsövningen
till högst 21 dagar för meniga. Enligt en vid armén anordnad försöksverksamhet
får enligt CA:s bestämmande krigsförbandsövning med lokalförsvarsförband och,
om del föreligger särskilda skäl, annat förband eller del av sådant förband
minskas till lägst fem dagar för meniga och lägst tio dagar för grupp-,
plutons- och kompanibefäl.
yid
flottan skall krigsförbandsövning för värnpliktiga som är krigsplacerade på stamstridsfartyg
ha en längd av 25 dagar för meniga och 32 dagar för grupp-, plutons- och
kompanibefäl. I annat fall omfattar krigsförbandsövningen 18 dagar för meniga,
25 dagar för gruppbefäl och 32 dagar för plutons- och kompanibefäl, CM har
möjlighet att utsträcka krigsförbandsövningen tiir högst 32 dagar för meniga
som är krigsplacerade på stamstridsfartyg, om det är nödvändigl för alt
tillgodose särskilda behov av befattningsutbildning. Vidare finns ett
bemyndigande för CM att förkorta krigsförbandsövningen, om det fartyg på vilket
den värnpliktige är krigsplacerad inte är tillgängligt för övningen under 18
dagar.
Vid
flygvapnet skall krigsförbandsövning omfatta 15 dagar för meniga och gruppbefäl
och 22 dagar för plutons- och kompanibefäl. För värnpliktig som är krigsplacerad
vid annat förband än stridslednings- och luftbevak-ningsförband får krigsförbandsövningen
utsträckas lill 22 dagar, om den värnpliktige är placerad i särskill
kvalificerad befattning för gruppbefäl. Vidare finns en specialregel för
värnpliktiga som är krigsplacerade vid luftbe-vakningskompani. För sådana skall
krigsförbandsövningen, utom då omskolning sker till optisk luftbevakning, ha
en längd av åtta dagar, såvitt gäller meniga och gruppbefäl, och 15 dagar,
såvitt gäller plutons- och kompanibefäl. Vid förband som CFV bestämmer får på
försök krigsförbandsövningen minskas till lägst åtta dagar.
Enligt
en särskild föreskrift får vederbörande försvarsgrenschef avkorta den i del
föregående angivna liden för en krigsförbandsövning med högst två dagar, om det
föreligger särskilda skäl.
För
värnpliktiga i handräckningstjänst skall varje krigsförbandsövning omfatta vid
armén och marinen 18 dagar och vid flygvapnet 15 dagar.
Särskild
övning skall vid armén fullgöras av värnpliktig i befallning för plutons- eller
kompanibefäl vid fältförband och värnpliktig i befattning för menig eller
gruppbefäl vid fördelnings-, brigad- och artilleriregementsstaber med stabs-
och sambandsförband, vid stridsvagnsförband och motsvarande pansarförband, vid
bandkanon- och luftvärnsrobotförband samt vid de särskilda sambandsförband som
CA bestämmer. Övningen skall ha en längd av elva dagar.
Nid
flottan skall särskild övning omfalta elva dagar och fullgöras av värnpliktig
i befattning för kompanibefäl och enligt regeringens bestämmande av värnpliktig
i befallning för plutonsbefäl.
Prop.
1975/76:199 20
Särskild
övning skall vid kusiariilleriet fullgöras av värnpliktig i befattning för
plutons- eller kompanibefäl och värnpliktig i befattning för menig eller
gruppbefäl vid kustartilleriförsvars-, brigad- och gruppstaber med stabs- och sambandsförband.
Övningen skall ha en längd av elva dagar.
Vid
flygvapnet skall särskild övning om fyra dagar fullgöras av värnpliktig i
befattning för plutons- eller kompanibefäl, värnpliktig i särskilt kvalificerad
befattning för gruppbefäl och annan värnpliktig vid luftvärnsrobotförband eller
stationskompani enligt regeringens bestämmande. Övningen får delas upp i två
delövningar, om den värnpliktige medger det. Enligt de förut nämnda besluten
den 25 januari och den 20 december 1974 skall särskild övning om åtta dagar
fullgöras av värnpliktiga vid basbalaljoner med tilläggsförband i befattning
för grupp-, plutons- och kompanibefäl och i vissa befattningar för meniga.
Vidare skall enligt samma beslut värnpliktig i befattning för gruppbefäl eller
menig vid vissa förband inom stridslednings-och luftbevakningssystemet fullgöra
särskild övning om fyra dagar.
I
likhet med vad som gäller i fråga om krigsförbandsövning får vederbörande
försvarsgrenschef avkorta den särskilda övningen med högsl två dagar om det
föreligger särskilda skäl.
I
fråga om värnpliktiga som genomgår bistånds- och kalasirofutblldning finns de
närmare beslämmelserna om utbildningstiden i kungörelsen (1971:355) om
bistånds- och katasirofulbildning (ändrad senast 1973:511). I 6 § anges alt
bistånds- och katastrofutbildning omfattar dels grundutbildning som beslår av
allmän biståndsutbildning under 250 dagar och katastrofutbildning under 110
dagar, dels repetitionsulbildning under minsl 90 och högst 160 dagar.
För
vapenfri tjänsteplikiig sker den närmare regleringen av tiänstgöringstiden
genom kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tiänstepliktiga
(ändrad senast 1975:560). Enligt 12 S är tiänstgöringstiden för vapenfri tiänslepliktig
420 dagar. Tjänstepliktig som har uttagits till tiänst för läkare eller
tandläkare inom det allmänt civila medicinalväsendet tiänstgör dock 440 dagar.
1.3
Förslagen
1.3.1
ÖverbeJälhavaren
ÖB
framhåller inledningsvis att försöken med förkortad grundutbildning har
genomförts i begränsad omfattning under utbildningsåret 1972/73 och i full
omfattning under utbildningsåren 1973/74 och 1974/75. ÖB pekar på att nuvarande
erfarenheter inle är fullsländiga. Huvuddelen av de värnpliktiga som har
genomgått den förkortade grundutbildningen har ännu inte genomfört sin försia krigsförbandsövning.
Trots att försöken därigenom har varit ofullständiga anser ÖB att nuvarande
erfarenheter utgör tillräcklig grund för att göra vissa ändringar av de nu
gällande grundutbildningstiderna.
ÖB
finner att försöken har visat att de prövade utbildningstiderna inte
Prop.
1975/76:199 21
kan
förkortas ytteriigare om nuvarande reducerade utbildningsmål - krigsanvändbarhet
i huvudtiänst för befallning och i huvuduppgift för förband omedelbart efter
mobilisering - skall kunna nås. Enligt ÖB har den reducering av grundutbildningsliderna
som har tillämpats i försöken i vissa fall blivit alltför slor. Prövade
utbildningstider har medfört brister som är oförenliga även med de lägsta krav
som kan åsättas utbildningen av enskilda och förband. För flygvapnets del
konstaterar ÖB att strävan att tillgodose ställda krav på ftygtids- och stridsledningsproduktion
har medfört alt den allmänmilitära utbildningen har beskurits kraftigt.
ÖB anser att de lotala
konsekvenserna för krigsorganisationen nödvändiggör en begränsad återtagning
av de i samband med försöken reducerade utbildningstiderna. Enligt ÖB visar
försöksresultaten alt prövade utbildningstider behöver utökas med två till tre
veckor beroende på kategoritillhörighet. ÖB anser dock att det ekonomiska
läget, befälsläget och utbildningsbetingelserna medför vissa svårigheteratt nu
förlänga utbildningen i full omfattning. Därför bör som ett första steg nu
väljas en begränsad ökning.
ÖB
föreslår att prövade utbildningstider vid armén föriängs med en vecka för gruppbefälsutlagna
värnpliktiga och för värnpliktiga i kategorierna E, F och G. Vid flygvapnet
föreslår ÖB en ökning med två veckor för vissa kategorier gruppbefälsuttagna
och E-uttagna värnpliktiga.
ÖB
för vidare på grundval av förslag från CA fram förslag avseende plutons- och kompanibefälsutbildningen
inom armén. ÖB framhålleratt rekryteringen av värnpliktigt befäl med plutonchefskompelens,
dvs. kompanibefäl, snabbt har försämrats vid arméns förband och att arméns
krigsorganisation i dagslägel uppvisar en brist om ca 20 % på plutonchefer som
har utbildats för befattningen.
För
att fylla den bristen föreslår ÖB att en obligatorisk utbildning på 15 månader
anordnas inom armén för dem som skall krigsplaceras som plutonchefer och
ställföreträdande plutonchefer (motsvarande). Denna kategori skall enligt
förslaget hänföras till kategorin kompanibefälsvärnpliktiga. En utbildning på
tolv månader föreslås för dem som är avsedda för övriga befallningar för plulonsbefäl
enligt det nu gällande systemet. Denna kategori skall också i fortsättningen
benämnas plutonsbefälsvärnplikliga. Utbildningen för båda kategorierna
föreslås genomförd i huvudsak som hittills under de försia tolv månaderna.
Under de resterande tre månaderna föreslås utbildningen för kompanibefälskategorin
bli anordnad i milo- eller förbandsvisa skolor så långt detta är praktiskt
möjligt. För vissa utbildningslinjer med få värnpliktiga anses utbildningen
dock behöva centraliseras Iruppslagsvis. Underde sista tre månaderna skall
utbildningen inriktas på plutonchefskapet. Vidare föreslås att del även för den
pluionsbefälsuttagne värnpliktige bör finnas möjlighel alt byta kategori och
därmed förvärva plutonchefskompelens för att därefter kunna genomgå
reservofficersutbildning. Dagens system med frivillig övergång till
kadettskola bör alltså behållas. Av de totalt
Prop. 1975/76:199 22
omkring
3 700 värnpliktiga som hittills har uttagits till pluionsbefälsutbildning
bedöms preliminärt omkring 2 000 böra erhålla uttagning till befattning för
kompanibefäl. CA avser att senare återkomma med preciserade förslag om vilka
befattningar som skall hänföras till resp. kategori. Enligt ÖB:s förslag bör lika
stor utbildningspremie utbetalas efter fullgjord obligalorisk kompanibefälsulbildning
som efter moisvarande frivilligt genomförd utbildning.
I
fråga om reseivofficersuibildningen framhålls att den även i framtiden måste
genomföras efter frivilligt åtagande. ÖB ansluter sig till CA:s förslag att en
alternativ utbildningsgång vid sidan av nuvarande reservofficersutbildning bör
införas vid armén fr, o, m, utbildningsåret 1977/78, Den alternativa
utbildningsgången innebär enligt förslaget att hela reservofficersutbildningen
genomförs i en följd omedelbart efter kadettskolan. Enligl undersökningar som
CA har låtit genomföra skulle en sådan alternativ utbildningsgång kunna
förbättra rekryteringen med mer än 50 96. Vidare föreslås att omedelbara
åtgärder vidtas för att höja ulbildningspremierna för blivande reservofficerare
och all tiänstgöringen ges ökat meritvärde.
Enligt
ÖB kommer erfarenheterna av pågående försök med modifierad repetitionsulbildning
att redovisas senare. Nuvarande metod att ange repe-tionsulbildningstiderna
föreslår ÖB bli omprövad i samband med de ändringar av värnpliktslagen som
förslagen i del föregående föranleder, I stället för att som nu ange både
antalet övningstillfällen och den längsta sammanlagda tiden föreslår ÖB att
endast det totala dagutlaget skrivs in i värnpliktslagen, ÖB framhåller att
behov föreligger att kunna variera repetitionsövningarnas längd och att därvid
även kunna göra övningarna längre än värnpliktslagen nu medger. Om det är
nödvändigt att även ange antalet krigsförbandsövningar och särskilda övningar
bör detta antal utökas till åtminstone åtta resp, fem, ÖB föreslår att i så
fall ett högsla anlal dagar, t, ex. 35 per övningstillfälle, anges,
CA
är beredd att införa den alternativa utbildningsgången för reservofficerare
utbildningsåret 1977/78, Förslagen avseende repetitionsulbildningen föreslås
bli genomförda snarast. Övriga ändringar skall enligl ÖB:s förslag vara helt
genomförda senast utbildningsåret 1978/79.
De
förändringar som ÖB har föreslagit beräknas medföra merkostnader med ca 21,5
milj. kr., varav 19,5 milj. kr. avser föreslagna förändringar inom armén och ca
2 milj. kr. föreslagna förändringar inom flygvapnet. ÖB bedömeratt
merkostnaderna kan bestridas genom omfördelningar inom utbildningsområdet eller
från andra områden inom resp. huvudprogram.
1.3.2
Chefen för marinen
Enligt
CM kan av kostnadsskäl vissa förband inte genomföra krigsförbandsövning vart
fjärde år. Del är därför önskvärt att öva dessa förband i begränsad omfattning
mellan krigsförbandsövningarna. Av del skälet fö-
Prop.
1975/76:199 23
reslår
CM att gällande bestämmelser ändras så att försvarsgrenschef ges rätt att byta
ut en krigsförbandsövning mot en särskild övning, CM föreslår vidare all
försvarsgrenschef skall få möjlighet att avkorta en krigsförbandsövning med
mer än de två dagar som nuvarande bestämmelser medger.
Enligl
de nu gällande föreskrifierna får värnpliktig i befattning för menig eller
gruppbefäl inte kallas in till särskild övning. Enligt CM finns det emellertid
behov av att genomföra särskilda övningar med meniga och gruppbefäl som är
placerade i stabs-, sambands- och navigeringstjänst vid lednings-, bas- och
underhållsförband. Han föreslår därför att möjlighet till detta öppnas.
Nuvarande
bestämmelser innebär vidare att CM åriigen måste anhålla hos regeringen att få
kalla in värnpliktiga inom flottan i plulonsbefälsbe-fattningar till särskild
Övning. CM framhåller att skälen för denna föreskrift inte längre finns och
föreslår därför att begränsningen tas bort,
CM
vill också ha möjlighet att kalla in alla värnpliktiga till krigsförbandsövning
under 32 dagar på vissa stamstridsfartyg och under 25 dagar på vissa hjälpfartyg.
1 dag medger bestämmelserna i regel inte längre lider än 25 resp, 18 dagar. Som
skäl för förslaget i denna del anger CM att rustningen av fartygen ibland är
speciellt tidsödande på grund av ombyggnadsarbeten och att rustningen därför
fordrar att hela besättningen rycker in samtidigt.
Enligt
de nu gällande bestämmelserna får enligt CM:s bestämmande krigsförbandsövning
för värnpliktiga som är krigsplacerade på stamstridsfartyg utsträckas lill 32
dagar, om det behövs för att tillgodose särskilda behov av
befattningsutbildning. Sådan utsträckt övning får dock äga rum för högst en
tredjedel av meniga som är krigsplacerade i kvalificerade befallningar ombord.
CM loreslår att begränsningen till en tredjedel tas bort. CM anser vidare att
värnpliktiga i befattningar som radioslgnalist ges 32 dagars krigsförbandsövning
oavsett tiänsigöringsplats.
1.3.3
1972 års värnpUktsutredning
VU
72 har låtit försvarsgrensstaberna översiktligt undersöka möjlighelerna alt
utöver den utbildningsförkortning som f n. tillämpas ytterligare förkorta
utbildningen för värnpliktiga uttagna till vissa befattningar. Utredningen finner
att det bör vara möjligt alt genomföra grundutbildningen på kortare tid än f n.
med vissa värnpliktiga inom flottan och flygvapnet. För värnpliktiga avsedda
för sjömätning är en förkortning av grundutbildningen på två månader,
motsvarande drygt 10 000 tiänslgöringsdagar, möjlig. För värnpliktiga avsedda
för isbrytartjänst bör en viss avkortning av grundutbildningen, motsvarande ca
6 500 tiänslgöringsdagar, kunna göras genom att använda färre värnpliktiga
under sommarhalvåret för fartygsmateridens underhåll och vård än vad som behövs
för fulltalig isbryiarbemanning. Forell begränsat antal värnpliktiga i
befallningar för kockar och sjukvårdare
Prop.
1975/76:199 24
inom
flygvapnet skulle utbildningstiden kunna avkortas utan alltför påtagliga
olägenheter. För dessa kalegorier skulle sammanlagt högst 5 000 tiänslgöringsdagar
kunna sparas in.
1.4
Remissyttrandena
Som
förut har nämnts innehåller del av VU 72 avlämnade betänkandet ocksä yttrande
över förslagen i ÖB:s skrivelse.
VU
72 framhåller att avgörande förändringar av grund- och repetitionsutbildningen
inte bör ske förrän tillräckliga erfarenheter har vunnits om hur värnpliktiga
som har genomgått en förkortad grundutbildning förmår fylla sina uppgifter i
krigsorganisationen. De överväganden och förslag som kan bli resultatet av 1974
års försvarsutrednings verksamhet kan också bli av belydelse då del gäller
avvägningen mellan grundutbildning och repetilionsutbildning.
Beträffande
framförda förslag om grundutbildningstidens längd finner VU 72 det angeläget
att sedan ytteriigare erfarenheter har vunnits av pågående försöksverksamhet i
mån av möjlighet förbättra betingelserna för grundutbildningen av de
värnpliktiga. Utredningen anser att ÖB:s förslag i och för sig synes vara
ägnade att åstadkomma sådana förbättringar. Enligt utredningens uppfattning
torde emellertid vissa åtgärder av nu avsett slag böra sältas in först efter
det att en sammanlagd avvägning av totalt tillgängliga resurser och totalt
anmälda förbättringskrav har ägt rum. Utredningen anser åtgärder inom
flygvapnet vara erforderliga för att säkerställa den allmänmilitära
utbildningen,
Värnpliktsverket
delar ÖB:s uppfaltning om behovet av en utökad grundutbildning.
ÖB:s
förslag om utbildningen av plutons- och kompanibefäl tillstyrks av värnpliktsverket
medan VU 72 för fram ett eget förslag. VU 72 föreslår i likhei med vad som
gällde innan försöksverksamheten påbörjades år 1972 en 15 månader lång
obligatorisk plutonsbefälsulbildning. Denna utbildning bör kunna byggas på med
en frivillig kompanibefälsulbildning under tre månader i direkt anslulning till
plulonsbefälsutbildningen. Nuvarande obligatoriska pluionsbefälsutbildning på
tolv månader föreslås vara kvar parallellt. VU 72 menar att möjlighet bör
finnas att frivilligt gå över från den kortare till den längre utbildningen.
Plutonsofficersförbundet
hemställer att något beslut avseende den av ÖB föreslagna obligatoriska 15-månadersutbildningen
inte fattas förrän man i samband med arbetet på en ny befälsordning tagit
ställning till hela frågan om yrkesofficerarnas utnyttjande i
krigsorganisationen. Som skäl härför framhålles att förbundet i olika
sammanhang har fört fram frågan om yrkesofficerarnas utnyttjande i
krigsorganisationen. Förbundet pekar på att man i den nu gällande
befälsordningen utnyttjar stora delar av yrkesofficers-
Prop. 1975/76:199 25
personalen
på mycket låga nivåer (gruppchefer och troppchefer) medan värn-pliklsbefälet
avkrävs betydligt mer krävande insatser. Förbundet hänvisar till att man i det
pågående befälsordningsarbetei också satt i fråga denna enligt förbundets
mening orimliga ordning. Förbundet har i det sammanhanget framfört
uppfattningen all alla yrkesofficerare oavsett försvarsgrenstillhörighet skall
rekryteras och utbildas så att de i krigsorganisationen kan utnyttjas på lägst
plutonchefsnivån. Enligt förbundets uppfattning kan de vakansproblem som finns
framförallt inom armén lösas genom att yrkes-befälet ulnyltias på ell adekvat
sätt i krigsorganisationen.
I fråga om reservofflcersutbildnlngen
Inom armén anser VU 72 att den bör utformas som en 80 dagars lång utbildning
vilken föregås av frivillig tjänstgöring och bygger på den av utredningen
föreslagna kompanibefälsutbildningen. Utredningen anser att nuvarande
möjlighet att genomföra reservofficersutbildning under sommarmånaderna bör
finnas kvar. Värnpliktsverket tillstyrker det av ÖB framförda förslaget om en
alternativ reservofficersutbildning inom armén. Resen
Vad
gäller repetilionsutbildningen anser VU 72 att avgörande förändringar
inte bör ske förrän
tillräckliga erfarenheter har vunnits av pågående försöksverksamhet.
Utredningen bedömer emellertid att tidpunkten härför ännu inte är för handen.
Utredningen anser att det däremot kan vara angeläget att redan nu överväga
betingelserna för repetitionsutbildningen,
1 sitt yttrande över CM:s
förslag avseende repetilionsutbildning och särskild övning avstyrker VU 72 CM:s
förslag om alt en krigsförbandsövning skall kunna bytas ut mot en särskild
övning. Däremot tillstyrker VU 72 CM:s förslag om att meniga bör kunna kallas
in lill repetilionsutbildning under 25 dagar på hjälpfartyg. VU 72 tillstyrker
också förslaget att radio-signalister oavsett tiänsigöringsplats bör ges 32
dagars krigsförbandsövning. Utredningen tillstyrker även övriga av CM framförda
delförslag. Även ÖB ansluler sig till CM:s förslag, ÖB anser dock att förslaget
om att förkorta krigsförbandsövningarna ytteriigare bör anstå i avvaktan på
kommande utvärdering,
Värnpliktsverket anser det
väsentligt att ÖB:s förslag beträffande ändring av bestämmelserna för
värnpliktsutbildningen noggrant studeras vid eventuell omarbetning av nu
gällande beslämmelser i värnpliktslagen och läggs till grund för ett bättre
utnyttjande av tillgänglig tid för repetilionsutbildningen, Värnpliklsverkel
understryker att nuvarande registreringssystem och redovisningsmetoder endast
omfattar antalet tidigare tjänslgöringslill-fällefi. Värnpliktsverket pekar mot
denna bakgrund på principiella och tekniska frågor som behöver lösas i samband
med övergången lill det av ÖB föreslagna systemet. Dessa frågor mäste ytteriigare
övervägas och analyseras. Vidare måste, framhåller
värnpliktsverket,övergångsbestämmelser utformas.
Prop. 1975/76:199 26
Av
ÖB angivna tidpunkter för genomförande av de olika förslagen biträds av värnpliktsverket.
Vid beslut enligl ÖB:s förslag förbehåller sig verket emellertid att inkomma
till regeringen med särskilt äskande av de resurser som krävs för att fullfölja
beslutet enligt angiven tids- och verksamhetsplan.
1.5 Regeringsformens
regler om normgivningsmakten
I 8
kap. RF anges ett antal ämnen där normgivningskompeiensen i första hand skall
ligga hos riksdagen och utövas genom lagstiftning. De viktigaste av de
bestämmelser som beskriver detta primära lagområde finns såviii gäller den
offentliga rätten i 8 kap. 3 S- Bestämmelserna i 3 S innebär att till detta
område skall räknas sådana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det
allmänna som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med "ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden" förstås sådana
åtgärder från normgivarens sida som allmänt anses innebära inskränkningar i
enskildas dittillsvarande handlingsfrihet, möjligheter alt förfoga över egendom
elc. Till lagområdet skall enligt uttrycklig bestämmelse i 3 S andra stycket
räknas bl. a. föreskriflersom begränsar någon av de fri- och rättigheter som
anges i 2 kap. RF, bland dem rörelsefriheten. Under förarbetena lill RF har
uttalats (prop, 1973:90 s, 242)attbl. a. värnplikt innebär begränsningar av
rörelsefriheten. Beslämmelserna i 3 S har utformats på sådant sätt att även en
föreskrift, som t. ex. i något hänseende begränsar omfattningen av ett redan
föreliggande ingrepp i enskildas förhållanden och därför kan sägas gå i
"berättigande" riktning, omfattas av kravei på lagform.
RF
öppnar möjlighet för riksdagen att delegera en del av sin primärkompetens till
regeringen. Delegerad normgivningskompetens får emellertid - med undantag
varifrån här kan bortses - inle avse inskränkning i de medborgeriiga fri- och
rättigheterna.
De
delar av det primära lagområdet som inte kan öppnas för regeringen genom
delegation utgör det obligatoriska lagområdet.
På
grund av 8 kap, 13 S första stycket RF har regeringen behörighet alt utan
särskilt bemyndigande i lag meddela föreskrifter om verkställighet av lag.
Detta gäller även om lagen ligger inom det obligatoriska lagområdet och verkställighelsföreskrifterna
således rör ett ämne som i princip inte får regleras annat än i lagform,
1.6 Förändringar
i värnpliktsverkets organisation
Värnpliktsverket
är centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten,
I verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskrivnings- och personalredovisningsmyndigheters
verksamhet, att efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela
föreskrifter om tillhö-
Prop.
1975/76:199 27
righet,
uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga, att i samråd med berörda
myndigheter samordna personalprövning och bedömning av värnpliktiga, att
samordna personalredovisningen inom försvarsmakten och ansvara för den centrala
registreringen av försvarsmaktens personal, att föreslå ÖB och
försvarsgrenscheferna sådana anvisningar om krigsplacering som har samband med
personalredovisningen, att beslula i ärenden om befrielse från eller anstånd
med värnpliktstjänstgöring samt att i övrigt biträda försvarsmaktens
myndigheter i frågor om inskrivning och personalredovisning.
Verket
är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnpliktskontor, nämligen
Södra värnpliktskontoret i Kristianstad med Västra inskrivningscentralen i Säve,
Östra värnplikiskontoret i Solna med Bergslagens inskrivningscentral i Karistad
och Norra värnpliktskontorel i Östersund med Övre Norrlands inskrivningscentral
i Boden. Huvudkontoret består av en väm-pliktssekiion, en administrativ sektion
och ett datakontor.
Grundläggande
bestämmelser för inskrivningen och värnpliktstjänslgö-ningen är samlade i
värnpliktslagen.
1
7 S värnpliktslagen ges bestämmelser om värnpliktigs tillhörighet. Värnpliktsverkets
roll som centralt organ för inskrivningen och personalredovisningen slås fast
i 8 S. I 9 och 10 SS har tagits in bestämmelser om inskrivningsväsendets
regionala organisation. I 29 S finns bestämmelser om handläggningen av vissa
enskilda värnpliktsärenden. Bl, a, föreskrivs alt ansökningar om befrielse
eller anstånd med värnpliktstiänstgöring inte får avslås av truppregislreringsmyndighelerna,
dvs, chefen för värnpliklsverkel samt cheferna för värnpliktskontoren,
inskrivningscentralerna och den avdelning inom marinstaben där register ingår.
Anser sig en truppregistreringsmyndighet inte kunna bifalla en ansökan, skall
myndigheten med eget yttrande överlämna handlingarna till värnpliktsverket, som
beslutar i ärendet.
I prop.
1975/76:143 har föreslagits vissa förändringar av värnpliktsverkels organisation.
Förslagen innebär bl, a, att inskrivningscenlralerna omvandlas lill värnpliktskontor,
att antalet inskrivningsområden utökas från tre till sex, att områdena fär
samma gränser som militärområdena och att enskilda värnpliktsärenden skall
kunna prövas av de regionala enheterna i större utsträckning än f n,
1.7
Föredraganden
1.7.1
Ändrade utbildningstider
Nu
gällande system för utbildning av värnpliktiga går tillbaka på riksdagens
beslut år 1966 (prop. 1966:106, 2 LU 1966:48, rskr 1966:271).
De
värnpliktigas utbildning omfattar enligt värnpliktslagen (1941:967, omtryckt
1969:378, ändrad senast 1975:555) grundutbildning och repetitions-
Prop. 1975/76:199 28
utbildning.
Med utgångspunkt i att behovet av utbildningstid för olika befattningar i
krigsorganisationen växlar är de värnpliktigas grundutbildning differentierad
inom och mellan försvarsgrenarna. De värnpliktiga indelas efter
utbildningsbehov i olika kalegorier. Befälsuttagna värnpliktiga indelas i grupp-,
plutons- eller kompanibefäl. Värnpliktiga som har uttagils för grundutbildning till
befattning för menig fördelas på någon av kategorierna G, F och E eller
placeras i handräckningstiänst. Av de meniga har G-värn-pliktiga den kortaste
och E-värnpliktiga den längsta grundutbildningstiden. Uttagning till militär
befattning för kompanibefäl får inte ske utan den värnpliktiges medgivande.
I
syfte att åsladkomma ekonomiska besparingar beslöt regeringen alt fr. o. m,
utbildningsåret 1972/73 på försök förkorta de grundulbildningsiider som gällerenligt
det år 1966 införda utbildningssystemet. Försöken omfattar främst utbildningen
vid armén och kustartilleriet. Försöken innebär, såvitt nu är av intresse, att
grundutbildningstiden för pluionsbefälsultagna inom armén har förkortals från
15 lill 13 1/2 månader för vissa värnpliktiga vid pansartrupperna,
ingenjörtrupperna och signaltrupperna och från 15 lill 12 månader för övriga
värnpliktiga. För övriga kategorier vid armén innebär försöken en minskning med
en månad för gruppbefäl och värnpliktiga E, med 2 1/2 månader för värnpliktiga F
och med en månad för värnpliktiga G. För flygvapnets värnpliktiga innebär
försöken en minskning med i genomsnitt ca en månad.
Också
i fråga om repetitionsulbildningen har på försök gjorts vissa modifieringar i
1966 års syslem. Försöksverksamheten innebär bl, a, alt ell antal krigsförband
inom armén och ftygvapnet genomför förkortade krigsförbandsövningar.
Mot
bakgrund av de hittills vunna erfarenhelerna har överbefälhavaren (ÖB) lagt
fram förslag i vissa utbildningsfrågor, nämligen grundutbildningens längd,
reservofficersutbildningen och repetilionsutbildningen. Chefen för marinen (CM)
har föreslagit ändringar i fråga om repetitionsulbildningen vid flottan och
1972 års värnpliklsutredning (VU 72) har redovisat möjligheter all förkorta
utbildningstiden för värnpliktiga i vissa befattningar,
ÖB
framhåller inledningsvis alt erfarenheterna av den förkortade grundutbildningen
är ofullständiga. Huvuddelen av de värnpliktiga som har genomgått den
förkortade grundutbildningen har således ännu inte genomfört någon krigsförbandsövning,
ÖB finner all de prövade utbildningstiderna inte kan förkortas ytteriigare om
nuvarande utbildningsmål skall kunna nås. Enligt ÖB har i stället den
reducering av grundutbildningstiden som har tillämpats i försöken i vissa fall blivit
alltför stor. ÖB framhåller att förkortningen har medfört särskill slora
problem vid fiygvapnei. Enligl ÖB visar försöksresultaten alt de prövade
utbildningstiderna generellt skulle behöva utökas med två eller tre veckor
beroende på kategorilillhörighet för all de allvarligaste bristerna skall kunna
undanröjas. Med hänsyn till den ekonomiska situationen, befälslägel och
utbildningsbetingelserna stan-
Prop. 1975/76:199 29
nar
dock ÖB vid att föreslå en ökning av utbildningstiden med en vecka för
gruppbefälsuttagna värnpliktiga och värnpliktiga i kategorierna E, F och G vid
armén samt med två veckor för vissa kategorier gruppbefäls- och E-ultagna
värnpliktiga vid flygvapnet.
Ett
särskilt problem utgör enligt överbefälhavaren bristen på pluton- och kompanichefer
i arméns krigsorganisation, ÖB konstateraratt rekryteringen av värnpliktigt
befäl med plutonchefskompelens, dvs. kompanibefäl, snabbt har försämrats vid
arméns förband och all bristen på befäl som har utbildats till krigsplutonchefer
i dag uppgår till ca 20 96. Utbildningen till kompanibefäl inom armén sker
försöksvis enligt två utbildningsvägar. Huvuddelen genomgår pluionsbefälsutbildning
under tolv månader. Därefter följer en tre månader lång utbildning i
kadettskola. Inom pansar-, signal- och ingenjörtrupperna finns för vissa
befallningar en utbildningsgång som omfattar pluionsbefälsutbildning under 13
1/2 månader och en delad kadettskola om sammanlagt tre månader, Enligl ÖB är
erfarenheterna av försöken inte entydiga. Målet för plulonsbefälsutbildningen,
dvs, att la fram befäl som kan placeras i befattning för ställföreträdande
plutonchef eller motsvarande befattning, kan i huvudsak nås inom tolv månader.
Om behövlig rekrytering lill kadettskolorna hade kunnat åstadkommas inom försökssys-lemet,
hade ekonomiska och praktiska skäl talat för en fortsatt begränsning av
utbildningstiden. Enligt ÖB visar erfarenheterna emellertid att del är nödvändigl
alt göra plutonchefsulbildningen obligatorisk för arméns del,
ÖB:s
förslag innebär att en obligalorisk kompanibefälsulbildning på 15 månader
anordnas inom armén för sådana värnpliktiga som skall placeras som plutonchefer
och ställföreträdande plutonchefer (motsvarande). Samtliga dessa föreslås bli
uttagna lill kompanibefäl. Utbildningen skall enligt förslaget anordnas i stort
sett som hittills under de tolv första månaderna. Den sisla delen av
utbildningen föreslås äga rum i skolor som anordnas truppslags-,
militärområdes- eller förbandsvis. För de plutonsbefälsvärnplikliga som inle
är avsedda som ställföreträdande plutonchefer skall enligl ÖB:s förslag
utbildningen omfatta tolv månader. Möjlighet skall dock finnas för dem som
bedöms lämpliga all frivilligt gå över till den längre utbildningen, Enligl ÖB:s
preliminära bedömning bör 15-månadersutbildningen dimensioneras för 2 000
värnpliktiga och 12-månadersulbildningen för I 700 värnpliktiga. Den nya
utbildningen bör starta utbildningsåret 1978/79. Enligl förslaget bör lika stor
ulbildningspremie utbetalas efter fullgjord obligatorisk kompanibefälsulbildning
som efter frivillig sådan,
I
fråga om reservotjicersutbildningen föreslår ÖB alt en alternativ utbildningsgång
vid sidan av den nuvarande införs vid armén fr, o, m, utbildningsåret 1977/78.
Förslaget innebär att de som följer den alternativa utbildningsgången skall
genomföra reservofficersutbildningen i direkt anslutning till den föreslagna
utbildningsgången för kompanibefälsvärnpliktiga. ÖB menar att denna alternativa
utbildningsgång skulle kunna öka rekryteringen avsevärt. Vidare lämnas
förslag om utbildningspremierna och
Prop. 1975/76:199 30
tiänslgöringens
meritvärde.
När
del gäller repetilionsutbildningen utlalar ÖB att erfarenheterna av pågående
försök med modifierad repetilionsutbildning kommer att redovisas senare. Enligt
ÖB bör nuvarande metod att ange repelitionsuibildningslider omprövas i samband
med omarbetning av värnpliktslagen så all hela antalet tiänslgöringsdagar kan
utnyttjas, ÖB föreslår all antalet krigsförbandsövningar och särskilda övningar
ökas. Förslaget innefattar också en ökning av det högsta antal dagar som lår
tas ut vid varje övningstillfälle,
I
sill förslag om repetitionsulbildningen för CM fram krav på alt försvarsgrenschef
skall ges möjlighet alt byla ut en krigsförbandsövning mot en särskild övning,
CM vill vidare all försvarsgrenschef skall ha räll alt förkorta en krigsförbandsövning
med mer än de två dagar som nuvarande bestämmelser medger, CM föreslår också
att han skall lå kalla in alla värnpliktiga, såväl befäl som meniga, till krigsförbandsövning
under 32 dagar på vissa stamstridsfartyg och under 25 dagar på vissa hjälpfartyg,
CM för vidare fram förslag om att meniga och gruppbefäl i slabs-, sambands- och
navigeringstjänst vid lednings-, bas- och underhållsförband skall kunna åläggas
att fullgöra särskild övning, CM föreslår också att den föreskrift som begränsar
hans rätt all kalla in värnpliktiga i plutonsbefälsbefattningar till särskild
övning las bort. Förslaget innehåller slutligen yrkande om utsträckt möjlighet
för CM att inkalla värnpliktiga i kvalificerade befallningar på stamstridsfartyg
och i befattningar som radioslgnalist till krigsförbandsövningar under 32
dagar,
VU
72 har undersökt möjlighelerna alt utöver den utbildningsförkortning som f n,
tillämpas ytterligare förkorta utbildningen för värnpliktiga i vissa befattningar
inom samtliga försvarsgrenar och därvid funnit det möjligt att förkorta
grundutbildningen förvissa värnpliktiga inom flottan och flygvapnet.
Med
undantag av VU 72 lämnar remissinstanserna i huvudsak de framförda förslagen
utan erinran.
VU
72 anser att avgörande förändringar av grund- och repetilionsutbildningen inte
bör vidlas förrän lillräckliga erfarenheter har vunnits om hur värnpliktiga som
har genomgått den förkortade grundutbildningen förmår fylla sina uppgifter i
krigsorganisationen. VU 72 tillstyrker dock i huvudsak CVLs förslag. VU 72
vitsordar också behovet av förändringar i fråga om grundutbildningen av
värnpliktiga i befattningar för plutons- och kompanibefäl vid armén men
föreslåren annan lösning än den ÖB har förordat. Enligt VU 72 bör utbildningen
för flertalet av de plutonbefälsuttagna omfalta 15 månader. För återstoden
föreslås att nuvarande utbildning på tolv månader behålls, Kompanibefälsutbildningen
bör liksom hittills vara frivillig. Den bör omfalla tre månader och förläggas i
direkt anslutning till plulonsbefälsutbildningen eller som nu under en
följande sommarperiod.
Jag
vill i försia hand erinra om all försöken med förkortad grundutbildning har
pågått under en relativt kort tid. Som också ÖB framhåller är de erfarenheter
som hittills har vunnits ofullständiga. Jag anser i likhet med
Prop. 1975/76:199 31
VU
72 all det är nödvändigt att få en uppfattning om hur värnpliktiga som har gått
igenom den förkortade grundutbildningen kan fylla sin uppgift i
krigsorganisationen innan slutlig slällning tas till hur grundutbildningen skall
utformas i framtiden.
Ett
ytterligare skäl för att vänta med beslut i denna del av ÖB:s förslag är att
1974 års försvarsutredning kan komma att redovisa förslag som påverkar värnpliktsulbildningen.
Jag är mot den bakgrunden beredd att nu förorda endast mindre ändringar av de
nuvarande grundutbildningstiderna,
I
likhet med ÖB finner jag all antalet värnpliktiga som inom armén genomgår
grundutbildning till befattningar för kompanibefäl är för lågt.
Som
jag har nämnt i del föregående är utbildningen till kompanibefäl frivillig. Det
har visat sig att antalet värnpliktiga som väljer denna utbildning och
därigenom lår plutonchefskompelens är otillräckligt. Jag har mol den bakgrunden
kommit fram lill att andra vägar än de nuvarande måsle sökas för att förbättra
rekryteringen av kompanibefäl och därmed minska brislen på befäl som har
utbildats till plutonchefer i krigsförbanden.
För
min del harjag till en bötian tagit fasta på vad Plutonsofficersförbundet haranfört
om utnyttjandet av yrkesbefälet inom krigsorganisationen. Enligt min mening bör
det yrkesbefäl inom armén som f n. tiänstgör i krigsorganisationen på grupp-
och troppchefsnivån i ökad omfattning krigsplaceras som plutonchefer. Sådan
placering kan behöva föregås av viss kompletterande utbildning. Att ändra tiänsteslällningen
för det yrkesbefäl som krigsplaceras i befallningar för plutonchef bör anstå tills
pågående arbete för att skapa en ny befälsordning har slutförts.
Jag räknar emellertid inte
med alt ett utnyttjande av yrkesbefälet som plutonchefer i krigsorganisationen
kommer alt fylla bristen på sådana mer än lill en del. Behovei måste liksom i
dag i huvudsak tillgodoses genom värnpliktiga som direktutbildas för uppgiften.
Dessa värnpliktiga bör liksom f n. genomgå kompanibefälsulbildning. Till
utbildningen bör i första hand tas ut sådana som frivilligt anmäler sig till
utbildningen i samband med inskrivningsförrättningen, Uitagningen måste
givetvis föregås av en prövning av att vederbörande har möjlighel all
tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen bör liksom nu omfalla 15 månader.
Som ÖB har föreslagit bör möjlighet finnas för plutonsbefälsvärnplikliga all
under utbildningens gång frivilligt gå över lill kompanibefälsutbildningen.
Erfarenheterna
visar emellertid att det på frivillig väg inte går all rekrytera ett tillräckligt
antal värnpliktiga lill kompanibefälsutbildningen. Jag vill därför inte
motsätta mig att ett visst antal värnpliktiga inom armén tas ut till denna
utbildning utan eget medgivande. Antalet får fastställas åriigen av regeringen
på grundval av underlag som chefen för armén lämnar. Som värnpliktsverket har
framhållit är del svårt alt på grundval av den prövning som sker vid
inskrivningsförrättningen med säkerhet avgöra vem som lämpar sig för kompanibefälsulbildning.
Jag räknar därför med att en del av dem som har genomgått denna utbildning kan
komma att krigsplaceras
Prop. 1975/76:199 32
i
befattningar på lägre nivå än plulonchefsnivån.
1
fråga om plulonsbefälsutbildningen förordar jag ingen annan ändring än alt
nuvarande försök med en 13 1/2 månaders utbildning vid pansar-, ingenjör- och signallrupperna
upphör.
ÖB
har föreslagit alt lika slor utbildningspremie skall utgå efter fullgjord obligatorisk
kompanibefälsulbildning som efter motsvarande frivilligt genomförd utbildning.
Som jag anförde i prop, 1975:37 s, 68 lår premier anses som ett främmande
inslag i ett ersättningssystem för obligatorisk utbildning. Jag har emellertid
kommii fram till den uppfattningen att det är motiverat alt göra ett avsteg
från denna princip beträffande den obligatoriska kompanibefälsutbildningen.
Vid motsvarande utbildning vid övriga försvarsgrenar utgår premier. Jag anser
därför av rättviseskäl att en premie om 5 000kr, bör utgå efter avslutad
godkänd obligatorisk kompanibefälsulbildning.
Den
obligatoriska utbildningen av värnpliktiga lill kompanibefäl bör inledas ulbildningsårel
1978/79,
VU
72 har som jag har nämnt förut pekat på möjligheten alt minska grundutbildningstiden
för värnpliktiga i vissa befallningar inom flottan och flygvapnet. Enligt min
mening bör dessa möjligheler till besparingar las lill vara. Jag avser all
föreslå regeringen att uppdra åt resp, försvarsgrenschef all inkomma med
utarbetade förslag härom,
I
fråga om reservofficersutbildningen anser jag att den av ÖB föreslagna metoden
att öka rekryteringen till reservofficersutbildningen bör prövas. Jag förordar
därför all den föreslagna alternativa reservofficersutbildningen införs inom
armén fr, o, m, utbildningsåret 1977/78, Delta innebäratt denna utbildning intill
dess den obligatoriska kompanibefälsutbildningen har genomförts för en
utbildningsomgång kommer all ske i direkt anslutning till den nuvarande kadeltskoleutbildningen.
Parallellt bör del som ÖB har föreslagit vara möjligt all genomgå reservofficersulbildning
under sommarmånaderna.
Som
ÖB har framhållil kan man räkna med alt den alternativa reservofficersutbildningen
kommer att öka rekryteringen till denna utbildning. Av detta skäl och med
hänsyn till pågående arbete för alt skapa en ny befälsordning anser jag det inte
vara befogat att som Reservofficerarnas centralorganisation har begärt tillsätta
en utredning för att se över hur rekryteringen skall kunna förbättras,
1
prop, 1975/76:134 om förmåner för värnpliktiga m, m, harjag behandlat frågan om
premier vid reservofficersutbildningen. Jag föreslog därvid att del nya dagersättningssyslemet
skall tillämpas även för den som genomgår reservofficersutbildning. Jag räknade
vidare med oförändrade premier för den som genomgår reservofficersutbildning
inom armén. Jag framhöll att dessa förmåner sammanlagt innebär en kraftigt
förbättrad ersättning och en hög ersättningsnivå. Jag är inte nu beredd all
förorda ytterligare förbättringar av förmånerna vid
reservofficersutbildningen.
Prop.
1975/76:199 33
ÖB
har tagit upp frågan om reservofficersutbildningens meritvärde. Den kan delas
in i dds frågan om meritvärde för fortsatt civil utbildning, dels frågan om
meritvärde för civil anställning. I prop. 1975:9 om reformering av
högskoleutbildningen behandlades (s. 477) arbetslivserfarenhet som urvalsgmnd
för högskoleutbildning. Beträffande arbetslivserfarenhet förvärvad vid sidan av
hel- eller deltidsanställning framhölls fackligt och ideellt föreningsarbete,
ungdomsledarskap m. m, som värdefulla erfarenheter. Del framhölls vidare att
sådana erfarenheter såvitt möjligt borde tillgodoräknas inom ramen för
meritvärderingen av arbetslivserfarenhet. Den närmare utformningen av regler
för att tillgodoräkna arbetslivserfarenhet behandlas f n, inom ramen för det
arbete som pågår med att genomföra högskolereformen. Genom beslut den 1
februari 1974 uppdrog Kungl, Maj:t åt ÖB att i samråd med värnpliktsverket och
arbetsmarknadsstyrelsen vid förband och skolor inom försvarsmakten fr, o, m,
budgetåret 1974/75 föranstalta om en redovisning av värnpliktstjänstgöringens
och viss annan tjänstgörings civila meritvärde i form av tjänstgöringsintyg.
Därvid skulle bl. a. gälla att intyg eller vitsord med utbildningsbeskrivning
på begäran skulle utfärdas även till den som frivilligt hade genomgått
utbildning till reservofficer eller värnpliktig officer(motsvarande). En
redovisning av uppdraget kan förväntas senast den 1 maj 1976.
1
fråga om repetilionsutbildningen föreligger inte någon utvärdering eller redovisning
av erfarenheterna från försöken med modifierad repetitionsutbildning. Enligt
min mening är ett sådant underiag en första förutsättning för alt det skall
vara möjligt att ta ställning till frågan huruvida antalet övningstillfällen
och övningstider enligt nu gällande bestämmelser är lämpligt avvägt. Jag vill
därför inte nu förorda den ändring i värnpliktslagen som ÖB har föreslagit.
Inte heller är jag mot den bakgrunden beredd att biträda CM:s förslag om att
försvarsgrenschef skall ges möjlighet att byta ut en särskild övning mot en krigsförbandsövning
eller alt försvarsgrenschef skall fä förkorta en krigsförbandsövning med mer än
två dagar. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det vid armén enligt
chefens för armén bestämmande finns möjlighel att genomföra krigsförbandsövning
med del av förband under begränsad tid. Jag avser att föreslå regeringen att CM
ges samma möjlighet. Härigenom anser jag alt CM:s syfte med ändringsförslagen blir
tillgodosett. Denna möjlighet bedömer jag också tillgodose CM:s önskemål om att
kunna genomföra utökad repetitionsulbildning av meniga och gruppbefäl i stabs-,
sambands- och navigeringstjänst vid lednings-, bas- och underhållsförband inom
flottan.
Som
jag tidigare har nämnt har såväl ÖB som VU 72 tillstyrkt CM:s övriga förslag lill
modifieringar. För egen del är jag beredd att biträda förslagen enligt
följande. Nuvarande begränsning att högsl en tredjedel av meniga som är krigsplacerade
i kvalificerade befattningar ombord på stamstridsfartyg enligt CM:s
bestämmande i vissa fall får åläggas att göra krigsförbandsövning högst 32
dagar bör las bort. CM bör således lå möjlighet
Prop. 1975/76:199 34
att
utsträcka tiden för en krigsförbandsövning till högst 32 dagar för hela denna
kategori. Jag är vidare beredd alt biträda CM:s önskemål om all få kalla in
önskat antal värnpliktiga ur flottan i plutonsbefälsbefattningar till särskilda
övningar utan regeringens åriiga medgivande. Jag är också beredd att biträda
förslaget om alt möjlighet ges att i vissa fall kalla in kompletta
krigsbesättningar till krigsförbandsövning på stamstridsfartyg under 32 dagar
och på hjälpfartyg under 25 dagar. Detta bör emellertid endast få ske i vissa
särskilt angivna fall. Nuvarande bestämmelser bör också som CM föreslår ändras
så att värnpliktig i befallning som radioslgnalist får åläggas att genomgå 32
dagars krigsförbandsövning oavsett tiänsigöringsplats.
Jag
räknar med att kostnaderna för samtliga förändringar som jag har förordat i det
föregående kan bestridas inom fastställda kostnadsramar.
1,7.2
Förjåttningsändringar
1 6 S
värnpliktslagen föreskrivs att uttagning för utbildning till militär befattning
för kompanibefäl inte lar ske utan den värnpliktiges medgivande. Jag har under
1,7.1 förordai att sådan uttagning av värnpliktiga inom armén i viss
utsträckning skall kunna ske mot den värnpliktiges önskan. Lagrummet bör
därför ges den lydelsen att uttagning för utbildning lill militär befattning
för kompanibefäl vid marinen och flygvapnet inle lar ske utan den värnpliktiges
medgivande.
Som
framgår av vad jag tidigare har anfört skall enligt 8 kap. 3 S RF föreskrifter
om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för
enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden, meddelas i lag. Föreskrifter om värnplikt - vilka medför
inskränkningar i den medborgeriiga rörelsefriheten - hör till denna kategori. Möjlighel
alt meddela sådana föreskrifier kan inle öppnas för regeringen genom
delegation.
Som
jag tidigare har redogjort för flnns föreskrifter om värnpliktigas och vapenfria
tiänslepliktigas utbildningstider i värnpliktslagen resp, lagen om vapenfri ijänst.
Föreskrifterna har utformats så att maximi- och minimitider har angetts men
bestämts på ett sådant sätt att spelrummet mellan kortaste och längsta tid är
relativt stort. Den närmare bestämningen av tjänstgöringstiderna harskett
genom föreskriflersom har meddelats av Kungl. Maj:t, Frågan blir då om dessa
föreskrifter täcks av de i lag angivna utbildningstiderna på ett sådant säll
att de kan anses vara endast verkställighetsföreskrifter till lagen.
Beträffande denna fråga vill jag erinra om vad chefen för justiliedepartemeniel
anförde i propositionen angående grundlagsreformen (prop, 1973:90 s. 211). Han
ansåg att del i viss ulslräckning lorde vara ofrånkomligt att tillåta att
regeringen med stöd av sin behörighet att besluta verkslällighelsföreskrifter
även i materiellt hänseende "fyller ul" en lag, även om lagen i och
för sig skulle befinna sig inom det obligatoriska
Prop. 1975/76:199 35
lagområdet.
Han tillade emellertid att en förutsättning härför måste vara att den
lagbestämmelse som skall kompletteras är så detaljerad att regleringen inte
tillförs något väsentligt nytt genom den av regeringen beslutade föreskriften.
Mot bakgrund av delta uttalande i grundlagsärendel anser jag att de i
värnpliktslagen och lagen om vapenfri tiänst angivna utbildningstiderna måste
preciseras mera än vad som är fallet nu.
Delta bör kunna ske så att
de föreskrifter om utbildningstidernas längd som Kungl, Maj:l har meddelat förs
över till värnpliktslagen resp, lagen om vapenfri tjänst i den ulsträckning som
behövs. Enligt min mening bör det vara tillräckligt alt liksom hittills ange maximi-
och minimitider men göra spelrummen däremellan avsevärt mindre än vad som är
fallet nu. Den exakta bestämningen av utbildningens längd flr däremot liksom hittills
ske genom verkställighetsföreskrifter till lagen,
I enlighet med vad jag nu
har förordat bör till 27 S 1 mom. värnpliktslagen föras över vissa av de
föreskrifter om utbildningstid som i dag finns i de av Kungl, Maj:l den 29 juni
1973 meddelade provisoriska bestämmelserna om värnpliktsutbildningen (ändrade
senast 1974-09-13) och i kungörelsen (1971:355) om bistånds- och
katastrofutbildning (ändrad senast 1973:511), Vid ändringen av momentet bör
hänsyn tas till de ändringar av utbildningen som jag har förordat under 1.7.1
och lill den omläggning av medicinal-personalens grundutbildning som beslutades
vid riksmötet 1975/76 (prop, 1975:74, FöU 1975/76:13, rskr 1975/76:54). De i 27
S 1 mom, A nya begreppen menig kategori G, F och E saml menig i
handräckningstjänst bör anges redan i 6 S värnpliktslagen. Till denna paragraf
bör därför föras över föreskriften i de provisoriska beslämmelserna om att
värnpliktig som är uttagen till befattning för menig skall fördelas på någon
av kategori G, F och E eller placeras i handräckningstjänst.
Bestämmelsen om
tjänstgöringstidens längd i 5 S lagen om vapenfri tjänst bör preciseras sä att
den anger alt vapenfri tiänslepliktig är skyldig att för sin utbildning tiänstgöra
minst 395 och högsl 420 dagar. Härvid har beaktats alt utbildningstiden för
värnpliktig medicinalpersonal har avkortats genom den nyss nämnda omläggningen
av medicinalpersonalens grundutbildning. Förkortningen bör nämligen också komma
de vapenfria tiänstepliktiga som har uttagits till tiänst för läkare eller
tandläkare tillgodo på del sätiet att deras tiänstgöringstid blir lika lång som
för andra vapenfria tiänstepliktiga, dvs. f n. 420 dagar.
I
prop. 1975/76:143 har föreslagits vjssa förändringar av värnpliktsverkets organisation.
Ett genomförande av omorganisationen kräver, somjag angav i nämnda proposition,
ändringar i värnpliktslagen,
1
7S värnpliktslagen föreskrivs all värnpliktig tillhör försvarsgren, militärområde
och i förekommande fall förband enligl föreskrifter som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. 1 syfte att fa en rationellare
personalredovisning har föreslagits att föreskriften utformas så att
värnpliktig ges tillhörighet till militärområde, fiottan eller kustartil-
Prop. 1975/76:199 36
leriet.
Jag förordar att 7 S ändras i enlighet härmed. Ändringen medför en
konsekvensändring i 12 S,
1
8 S anges att värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och personalredovisning
inom försvarsmakten. Som jag angav i prop. 1975/76:143 (s. 22) bör
värnpliktsverket vara en under regeringen direkt lydande förvaltningsmyndighet
för inskrivning och personalredovisning. Jag anser att detta klarare än nu bör
framgå av lagtexten och förordar därför att i 8 S orden "centralt
organ" byts ut mot "central förvaltningsmyndighet".
Enligt
prop. 1975/76:143(s. 23)skall nuvarande inskrivningsceniraler omvandlas till värnplikiskontor
Benämningen "inskrivningscentral" bör därför utgå i 9S och bytas ut
mot "värnpliktskontor" i 16 S. Samtidigt förordar jag vissa
redaktionella ändringar i 9 S-
nos
tredje slycket föreskrivs alt inskrivningschefen skall vara ordförande i
inskrivningsnämnd. Finns mer än en nämnd skall värnpliklsverkel utse en militär
tjänsteman att vara ordförande i nämnd där inskrivningschefen inle ingår. 1 den
ändrade organisationen är meningen att inskrivningschefen skall vara ordförande
i varje inskrivningsnämnd. 10 S har ändrats i enlighet härmed,
1
prop, 1975/76:143 (s, 23) föreslås att handläggningen av enskilda värnpliktsärenden
i ökad utsträckning bör ske vid truppregistreringsmyndighe-terna, dvs. chefen
för värnpliktsverket samt cheferna för värnpliktskontoren och den avdelning
inom marinstaben där register förs. Enligt 29 S får truppregistreringsmyndighet
bifalla men inte avslå en ansökan om befrielse eller anstånd med
värnpliktstjänstgöring, öm truppregistreringsmyndigheten inte anser sig kunna
bifalla aasökningen, skall myndigheten överiämna handlingarna till
värnpliktsverket som beslutar i ärendet. 29 S bör ändras så att chefen för
värnpliktsverket eller, i den utsträckning som denne bestämmer, annan truppregistreringsmyndighet
får rätt att i sin helhet pröva ärenden av det här slaget.
De
föreslagna lagändringarna bör såvitt gäller 7-10, 12, 16 och 29 SS värnpliktslagen
träda i kraft den 1 juli 1976 och i övrigt den 1 juni 1976, De äldre
bestämmelserna om utbildningstid böralkjämt gälla för värnpliktig eller
vapenfri tjänstepliktig som har påbörjat utbildning till befattning för apotekare,
läkare, läkarassisient, tandläkare eller veterinär före den 1 juni 1976, För
värnpliktig skall dock grundutbildningen anses vara fullgjord när han har
genomgått fackkursen och tjänstgjort minst 225 dagar eller, i fråga om
utbildning till läkarassisient eller veterinär, minsl 255 dagar. De äldre bestämmelserna
bör också gälla för grundutbildning till militär befattning för plutonsbefäl t.
o. m. utbildningsåret 1977/78.
Prop. 1975/76:199 37
2
Statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader
2.1 Inledning
1 prop.
1975/76:100 (bil. 6 s. 54 och 309) har regeringen föreslagit riksdagen att
bemyndiga regeringen alt medge att statsbidrag utgår för anskaffning av
skyddsrum m. m. inom en kostnadsram av 75,5 milj. kr. Därvid har medel
beräknats för bl. a. statsbidrag till kommunerna för att anordna vissa allmänna
skyddsrum m. m. Vid beräkningen har utgångspunkten varit att statsbidrag skall
utgå för kostnadens hela belopp i stället för som nu med två tredjedelar. 1
nämnda prop. (s. 54) harjag närmare utvecklat mina synpunkter på frågan. Jag
anförde där all kommunernas medverkan och skyldighet att bygga allmänna
civilförsvarsanläggningar har sin grund i att civilförsvaret alltsedan lillkomslen
på 1940-talet har en kommunal förankring. Det bör alltjämt vara en kommunal
uppgift att svara för att anordningarna uppförs och förvaltas. Med hänsyn till
den betydelse som anordningarna har för totalförsvaret bör emellertid
kostnaderna för att uppföra anläggningarna i första hand ses som en
försvarsutgift. Jag framhöll därvid att jag avsåg att i annal sammanhang
föreslå sådan ändring i civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712) att
statsbidrag till kommunerna utgår för hela kostnaden. Jag anhåller nu att få ta
upp denna fråga.
2.2 Gällande
bestämmelser
Genom
lagen (1975:533) om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) infördes ett nytt
system för byggande och finansiering av skyddsrum. Enligl övergångsbestämmelserna
skall bl.a, föreskrifterna i 40 S 1 och 2 mom, samt 42-43 SS tillämpas i den
äldre lydelsen för tid till och med utgången av juni 1979. Enligt 40 S 1 mom.
b) i den äldre lydelsen åligger det kommun bl.a, att i enlighel med gällande
organisationsplan inrätta och utrusta allmänna skyddsrum samt vidta andra
byggnadsanordningar och reservanordningar som är avsedda uteslutande lor
brandförsvarets försönning med vallen. Med allmänna skyddsrum menas dels
skyddsrum som är avsedda att tillgodose tiänstgörande civilförsvarspersonals
behov av skydd under krig, dels skyddsrum för befolkningen i orten,
befolkningsskyddsrum, avsedda att bereda skydd ål vatie skyddsbehövande utan
någon begränsning till personkretsen.
För
de kostnader som kommun får vidkännas för inrättande och utrustande av
allmänna skyddsrum m, m. har kommunen enligt 42 S i den äldre lydelsen rätt till
statsbidrag med två tredjedelar av kostnaderna, i den mån de kan anses skäliga.
Däremot utgår inle statsbidrag för kommuns kostnader för vård och underhåll av
skyddsrum och övriga anordningar. Innan statsbidragen bestäms skall från
anskaffningskostnaden dras värdet av fredsanvändningen. Innan medel finns
tillgängliga för beräknat statsbidrag är kommun inle skyldig all vidta statsbidragsberättigad
åtgärd.
Prop. 1975/76:199 38
Öm
särskilda omständigheter föranleder det äger regeringen enligt 43 S medge att
statsbidrag utgår med högre belopp.
Enligt
40 S 1 mom. b) civilförsvarslagen i den nya lydelsen skall kommuns skyldighet
att anordna allmänna skyddsrum avse ledningscentraler och andra skyddade
uppehållsplatser för del allmänna civilförsvaret. Enligt 42 S i den nya
lydelsen äger kommun lå statsbidrag med två tredjedelar av kostnaden härför.
2.3
Föredraganden
Som
framgår av vad jag lidigare har anfört har i budgetpropositionen (prop,
1975/76:100, bil. 6 s. 54 och 309) föreslagits all staten skall ersätta kommunerna
hela kostnaden för att inrätta och utrusta vissa allmänna skyddsrum m. m.
Föreskrifter om detta bör tas in i en särskild lag i avvaktan på senare förslag
till ytteriigare ändringar av 42 och 43 SS civilförsvarslagen (1960:74) i
samband med all det nya systemet för byggande och finansiering av skyddsrum i
sin helhet börjar tillämpas den 1 juli 1979, 1 enlighet härmed har inom
försvarsdepartementet upprättats ett förslag till en sådan lag,
Enligl
lagförslaget får kommunerna till och med utgången av juni 1979 utan hinder av
vad som föreskrivs i 42 S civilförsvarslagen bidrag av statsmedel för hela
kostnaden för att uppföra ledningscentraler, observationsplatser, skyddsrum
för framskjutna enheter och branddammar för civilförsvaret i den mån kostnaden
är skälig. För allmänna skyddsrum som är avsedda för att bereda skydd åt
befolkningen, s. k. befolkningsskyddsrum, skall nuvarande bestämmelser om
statsbidrag med två tredjedelar av kostnaden alUjämt gälla.
Den
nya lagen bör träda i kraft en vecka efter del att den har kommit ut från
trycket i Svensk författningssamling. Den bör tillämpas även på ansökningar om
statsbidrag som har ingivits för prövning men inte har slutligt avgjorts före
lagens ikraftträdande.
3
Upprättade lagförslag
1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats
förslag lill
1.
lag om ändring i värnpliktslagen
(1941:967),
2.
lag om ändring i lagen
(1966:413) om vapenfri tiänst,
3.
lag med provisoriska
bestämmelser om statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader.
Prop. 1975/76:199 39
4 Hemställan
Jag
hemställer att regeringen
dels
föreslår riksdagen att antaga förslagen till
1.
lag om ändring i
värnpliktslagen (1941:967),
2.
lag om ändring i lagen
(1966:413) om vapenfri tiänst,
3.
lag med provisoriska
bestämmelser om statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader,
dels
bereder riksdagen lillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om värnpliktsulbildningen
utöver vad som framgår av förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen,
5 Beslut
Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram och att lämna riksdagen tillfälle alt avge yttrande i de hänseenden som
anges i föredragandens hemställan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gotab,
Stockholm 1976 50,303
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (22)
22 kopplingar i 16 dokument.
- Prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt s. 97 om s. 34 i texten
- Bet. 1981/82:FöU18 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:100 och 102) i texten
- Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling i texten
- Bet. 1976/77:FöU13 med anledning av propositionen 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling samt propositionen 1976/77:100 jämte m… s. 58 i texten
- Bet. 1976/77:FöU6 med anledning av propositionen 1976/77:100 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser försvarsdepartementets verks… i texten