Sök i Ratio Lex

om Norrlandsfondens forsatta verksamhet

17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:200, om Norrlandsfondens forsatta verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 200 Regeringens proposition

1975/76: 200

om
Norrlandsfondens fortsatta verksamhet;

beslutad
den 13 maj 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

G. E.
STRÄNG

RUNE
B. JOHANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att Norrlandsfondens verksamhet skall fortsätta i stort
enligt hittillsvarande riktlinjer. Riktlinjerna föreslås gälla t. v. 1
propositionen uttalas att fonden bör rikta in sina insatser mot i första hand
de norrländska inlandskommunerna. Fonden föreslås erhålla 30 milj. kr. per år,
en ökning med 10 milj. kr. Av dessa medel föreslås 20 milj. kr. årligen belasta
resultatet för Statsföretag AB. Återstående 10 milj. kr. avses utgå över
statsbudgeten inom ramen för det regionalpolitiska stödet. Frågan om
medelstilldelning och om finansiering avses åter bli prövad år 1978 i samband
med nytt beslut om den regionalpolitiska stödverksamheten.

1
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 200

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-05-13

Närvarande:
statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Aspling,
Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition
om Norrlandsfondens fortsatta verksamhet

1
Inledning

Stiftelsen
Norrlandsfonden, som bUdades år 1961 (prop. 1961:77, SU 1961:89, rskr
1961:233), har tUl uppgift att främja näringslivets utveckluig i Norrland.
Fonden skall därvid ta initiativ till och stödja sådant forsknings- och
utvecklingsarbete som syftar till att vidareförädla norrländska råvarutUlgångar
eller som på annat sätt är av betydelse för det norrländska näringslivet.
Fonden skall också med beaktande av den regionalpolitiska planeringen medverka
till utveckling och differentiering av dels industri som arbetar med
norrländska råvaror, dels sådan industriell produktions- och serviceverksamhet
i övrigt som är stödberättigad enligt normerna för det statliga
lokaliseringsstödet. Fonden skall slutligen ta initiativ till och stödja sådana
utredningar som bedöms vara av betydelse för det norrländska näringslivet, samt
främja samordning av den regionala företagsservicen i Norrland.

Norrlandsfonden
förvaltas av en av regeringen utsedd styrelse. Fondens kansli Ugger i Luleå.
För fonden gäller en av Kungl. Maj:t den 17 december 1970 faststäUd stadga
(ändrad senast den 11 december 1975).

Norriandsfondens
verksamhet har tidigare prövats av statsmakterna vart femte år. Den senaste
femårsperioden löpte ut med utgången av år 1975. För år 1976 har statsmakterna
beslutat (prop. 1975/76: 62, NU 1975/76: 12, rskr 1975/76: 64) om en
provisorisk lösning, som innebär att verksamheten under detta år skall bedrivas
i enlighet med tidigare grunder och med oförändrad ekonomisk ram.

Fondens
verksamhet finansierades t. o. m. år 1970 hdt genom en årlig avsättning av Luossavaara-Kiirunavaara
AB:s (LKAB) vinstmedel med 15 milj. kr. Med hänsyn till att fonden fr. o. m.
år 1971 gavs ökade uppgifter, har under perioden 19711975 fonden utöver

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 200 3

nämnda 15 milj. kr. erhålUt ytterligare medel, så att
sammanlagt 20 milj. kr. årligen har tillförts fonden (prop. 1970: 85, SU 1970:
106, rskr 1970: 272). För vart och ett av budgetåren 1971/721975/76 har sålunda
5 milj. kr. anvisats att belasta ramen för det regionalpolitiska stödet (prop.
1970: 75, SU 1970: 103 och BaU 1970: 40, rskr 1970: 270 och 1970: 304; prop.
1973: 50, InU 1973: 7, rskr 1973: 248).

Som moderbolag i den statliga företagsgruppen har
Statsföretag AB för perioden 19711975 svarat för utbetalningen av bidraget på
15 milj. kr. Bokföringsmässigt har dessa medel därför belastat Statsföretag AB:s
resultat.

Av de medel 20 milj. kr. som har anvisats för fondens
verksamhet innevarande kalenderår utgår 15 milj. kr. från Statsföretag AB:s
vinst avseende räkenskapsåret 1975. Resterande 5 milj. kr. föreslås utgå över
statsbudgeten och belasta den för budgetåren 1973/741977/78 fastställda ramen
för regionalpolitiskt stöd (prop. 1975/76: 100 bU. 15 s. 92).

I skrivelse den 5 december 1974, som har kompletterats med
skrivelse den 15 augusti 1975, har Norrlandsfonden kommit in med förslag
angående fondens fortsatta verksamhet fr. o. m. år 1976. 1 en till skrivelsen
fogad promemoria. Norrlandsfonden informerar, lämnas en redogörelse för
verksamheten.

Över fondens skrivelse den 5 december 1974 har efter
remiss yttranden avgetts av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens
industriverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens utvecklingsfond,
länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Sveriges Investeringsbank AB, Svenska bankföreningen. Svenska
sparbanksföreningen efter att ha hört Norrländska sparbanksföreningen.
Statsföretag AB, Svenska industrietableringsaktiebolaget (Sve-tab) och Svenska
utvecklingsaktiebolaget.

AMS har bifogat yttranden från länsarbetsnämnderna i
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Länsstyrelsen i
Jämtiands län har bifogat yttranden från länsarbetsnämnden och företagareföreningen
i länet. Länsstyrelsen i Västerbottens län har bifogat yttranden från länets
landstingskommun, länsarbetsnämnd, företagareförening och handelskammare samt
från SkeUefteå kommun.

2 Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet

Norrlandsfondens verksamhet är inriktad på fyra
huvudområden, nämligen forskning, utredningar och inventeringar, industrieUt
utvecklingsarbete samt industriell utbyggnad och nyetablering. Fondens stödinsatser
inom dessa områden sker i olika former.

It Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 200

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200 4

För
forskningsprojekt tUlämpas bidragsformen. Detta beror framför allt på
svårigheten att på förhand bedöma forskningsresultaten. Härtill kommer att
utnyttjandet av resultaten vanligen inte är bundet till den institution som har
utfört arbetet. Resultaten kan i stäUet utnyttjas mer aUmänt.
Forskningsprojekten har haft anknytning främst till de norrländska basråvarorna
malm och skog. Nära 30 milj. kr. av de totala bidragen på forskningsområdet,
som uppgår till ca 52 milj. kr., har lämnats för uppbyggnad och
vidareutveckling av Metallurgiska Forskningsstationen i Luleå.

Fonden
stödjer även utredningar och inventeringar med bidrag. Dessa utredningar och
inventeringar kommer ofta till stånd på initiativ av Norrlandsfonden och kan
drivas i fondens egen regi. Undersökningarna tjänar som beslutsunderlag för
eventuella följdprojekt eller som bas för avvägning av långsiktiga insatser
inom särskilda branscher. Det hittills största inventeringsprojektet är den
årligen återkommande s. k. mineraljakten som bedrivs i de fyra nordligaste
länen i samarbete med resp. läns företagareförening, Sveriges geologiska undersökning
och Boliden AB. Denna blockletningskampanj, som har pågått under de senaste
fem somrarna, börjar nu enligt fonden ge mer omfattande indikationer på nya mineraliseringsområden.
Inrapporterade fynd tyder på att det i Norrbottens län finns en flusspatprovins.
Vidare har kopparfynd påträffats främst i två områden, dels i södra Västerbotten,
norra Ångermanland och Jämtland, dels i nordvästra Medelpad och in mot södra
Jämtland. Nickelförekomster har inrapporterats från de mellersta och östra
delarna av Västerbotten samt från norra Ångermanland.

De
av fonden genomförda utredningsprojekten har rört bl. a. skogsbruket,
strukturfrågor i skilda näringsgrenar samt problematiken kring de inkömingskostnader
som uppkommer i samband med nyetablering och expansion av mindre och medelstora
företag.

Norrlandsfonden
kan också vara enbart finansiär till undersökningar som initieras utifrån.

Industriellt
utvecklingsarbete, dvs. projekt som syftar till att utveckla eller förbättra
produkter eller produktionsmetoder i företag, kan stödjas genom lån med
villkorlig återbetalningsskyldighet. Äterbetalningsskyldighet inträder om och
när projektet blir vinstgivande, vilket anses ske då projektet övergår från
försöksverksamhet till industriell produktion. Lånen skall i så fall
återbetalas med de villkor som gäller för den ordinarie kreditgivningen.
Lånebeloppen uppgår som regel till 5090 % av de totala utvecklingskostnaderna.
Lånemedlen utbetalas vanligen i etapper enligt en förutbestämd tidplan. Utvecklingskostnader
definieras av Norrlandsfonden som de kostnader som uppstår under hela
utvecklingskedjan från idéanalys, prototypframställning, provning och
provtillverkning t. o. m. marknadsintroduktion.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200 5

Ett
för norrländskt näringsliv viktigt utvecklingsprojekt, som Norrlandsfonden har
stött med totalt ca 12 milj. kr., är uppbyggnaden av Industriellt
utvecklingscentrum i övre Norrland (lUC), som är lokaliserat till Skellefteå.
Målsättningen för lUC är att arbeta för en ökning av den norrländska industrins
expansionspotential genom att ge företagen en allsidig och långtgående service
på produktutvecklingens område.

Fonden
lämnar lån för utvecklingsprojekt huvudsakUgen till mindre företag, dvs.
företag med högst 50 anställda.

Stöd
till industriell utbyggnad och nyetablering slutligen, som är tyngdpunkten i
fondens verksamhet, utgår i form av medellånga eller långfristiga lån.
Amorteringstidens längd uppgår tiU högst 20 år men är vanligen 1015 år.
Amorteringstiden fastställs med hänsyn till det aktuella investeringsobjektets
beräknade ekonomiska livslängd. Räntefrihet kan beviljas och lämnas i så fall
vanligen under en period av två å tre år.

Fondens
långivning begränsas till att avse medel som företaget inte kan erhålla från
andra kreditinstitut, inkl. lokaliseringsstöd och eget kapital. Lånen avser
således aUtid toppfinansiering och är av speciellt riskvillig karaktär.
Realsäkerhet för lånen saknas regelmässigt. Fondens säkerhet ligger i stället
i företaget som sådant och grundas på en bedömning av företagets och dess
produkters framtidsmöjligheter.

Bland
låntagarna dominerar, liksom för området industriellt utvecklingsarbete, de
mindre företagen. Överlag kännetecknas de företag som fonden är engagerad i, av
att de är relativt små och förfogar över ett begränsat eget kapital.

Norrlandsfondens
sammanlagda stöd under perioden 19611975 har uppgått till 423,7 milj. kr.
(inkl. återkallade anslag). Medlens fördelning på olika verksamhetsområden
framgår av följande sammanställning.

Verksamhetsområde

19611969

19701975

19611975

milj.
kr. %

milj.
kr. %

milj.
kr.

%

Forskning

29,9 17,7

22,7 8,9

52,6

, 12,4

Utredningar
och

inventeringar

10,8 6,4

9,6 3,8

20,4

4,8

Industriellt
utvecklings-

arbete

32,0 18,9

61,6 24.2

93,6

22,1

IndustrieU
utbyggnad

och
nyetablering

96,2 57,0

161,0
63,1

257,1

60,7

168,9
100,0

254,9
100,0

423,7

100,0

En
jämförelse mellan perioderna 19611969 och 19701975 visar att verksamheten har
ökat i omfattning under den sistnämnda perioden. Under perioden 19611969
uppgick anslagen i medeltal till 21,1 milj.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200 6

kr.
per år och under 19701975 tUI 42,5 milj. kr. Denna ökning har varit möjlig
främst tack vare att Norrlandsfonden har disponerat amorteringar och influtna
räntor på utestående lån för ny anslagsgiv-ning. Sålunda lämnades under år 1973
ett sammanlagt stöd, inkl. egna projekt, av 44,1 milj. kr. För år 1974 uppgick
motsvarande belopp till 41,4 milj. kr. Är 1975 uppgick beloppet tUl 63,9 milj.
kr., en ökning med 55 % jämfört med det föregående året.

Beträffande
fördelningen av medel på oUka verksamhetsområden har en viss förskjutning
skett. Under perioden 19701975 uppgick anslagen till industriellt
utvecklingsarbete till ca 24 % jämfört med ca 19 % under 19611969. För industrieU
utbyggnad och etablering är motsvarande andelar ca 63 % resp. 57 %. Den helt
övervägande delen av insatserna på detta område avser utbyggnadsprojekt. Lånen
till industriell utbyggnad har ökat mycket kraftigt de senaste åren. Ar 1974 uppgick
den totala summan för sådana lån tiU 25 milj. kr. Motsvarande belopp år 1975
var 46,9 milj. kr.

Den
ökade efterfrågan på lån till industriell utbyggnad beror enligt vad fonden
anför i verksamhetsberättelsen för år 1975 på flera faktorer. En anledning
anges vara att den norrländska industrin under de senaste åren har utvecklats
positivt och därmed skapat underlag för ytterligare expansion. Vidare har
basindustrins utbyggnad återverkat på de mindre och medelstora företagens
investeringsplaner. SlutUgen har enligt fonden kostnadsnivån för
industriinvesteringar påverkat anspråken på Norrlandsfondens medel.

3
Förslag angående Norrlandsfondens fortsatta verksamhet

I
skrivelsen den 5 december 1974 framhåller fonden att näringslivets struktur och
sysselsättningsläget i Norrland är sådant att det fortfarande krävs betydande
insatser av regionalpolitisk karaktär. Möjligheterna att öka sysselsättningen
med hjälp av metoder som sammanfaller med Norrlandsfondens målsättning
exploatering och förädling av råvarutillgångar under industriella former
måste enligt fonden fortfarande sägas vara betydande. Härvid framhålls de
mineraltillgångar som har kartlagts under senare år av bl. a. Norrlandsfonden.
Insatser för forskning och metodutveckling torde enligt fonden komma att krävas
för att bättre kunna tillvarata kartlagda fyndigheter.

Den
skogsråvarubaserade industrin måste även den, anför fonden, bedömas ha goda
utvecklingsmöjligheter, dels genom ett bättre utnyttjande av råvaran, dels
genom en mer omfattande förädling.

Fonden
bedömer att industriell verksamhet, som syftar till att ta tillvara råvaror,
med stor sannolikhet kommer att bli aktuell i framtiden i områden av Norrland,
där näringslivsaktiviteten är låg. Sådana exploateringsprojekt kan enligt
fonden vara synnerligen svårbedömbara och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 200 7

förknippade
med stora ekonomiska risker. Dessa risker tillsammans med outvecklade
industriella förutsättningar kan göra det svårt att finna en exploatör. Fonden
anser att man kan övervinna denna svårighet genom att låta Norrlandsfonden
under ett inkörningsskede svara för att önskvärd industriell verksamhet kommer
till stånd. Detta förutsätter dock, menar fonden, att Norrlandsfonden ges rätt
att mer aktivt än hittills gå in i företag, exempelvis genom direkt ägande.

Fonden
framhåller den starka expansion, som de norrländska mindre och medelstora
företagen har genomgått. Enligt Norrlandsfondens bedömning har näringslivet i
Norrland en betydande expansionspotential. Denna bedömning grundar sig på den
långa och omfattande erfarenhet som fonden har av näringslivet. Kapitalbehovet
är dock fortfarande betydande, anför fonden, eftersom många initiativ till
företagsamhet tas av människor, som saknar eget kapital för att tillgodose de
finansieringsbehov som krävs vid byggande av moderna och konkurrenskraftiga
produktionsanläggningar.

Mot
den här bakgrunden har fonden för den fortsatta verksamheten fr. o. m. år 1976 hemstäUt

att
ökade medel förslagsvis en fördubbling ställs till förfogande, att fonden
ges rätt att äga aktier, när särskilda skäl föreligger, att verksamheten
permanentas för att medge långsiktig planering, dock att medelstilldelning och
omprövning av inriktning liksom tidigare kan ske vart femte år,

att
i övrigt hittills tillämpade former för verksamheten bibehålls.

4
Remissyttrandena, m. m.

Remissinstansernas
allmännabedömning är att Norrlandsfondens verksamhet har stor betydelse för
utvecklingen av Norrlands näringsliv. Instanserna anser därför genomgående att
fondens verksamhet bör fortsätta. AMS bedömer att fondens insatser i de fyra
nordligaste länen kommer att behövas i ökad omfattning för lång tid framåt.
Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att fondens möjligheter att stödja forskning,
produktutveckling m. m. utgör viktiga komplement till övriga regionalpolitiska
organ. Mot den bakgrunden är det enligt länsstyrelsen otänkbart att föreställa
sig att Norrlandsfondens verksamhet skulle upphöra.

Industriförbundet
och Svenska bankföreningen, vilka har avgett gemensamt yttrande, finner att
fonden har gjort mycket betydelsefulla insatser för utvecklingen av
näringslivet i Norrland och har därför inga invändningar att rikta mot att
ökade medel för framtiden ställs till förfogande.

Norrlandsfondens
förslag att dess verksamhetsinriktning och behovet av medelstillskott skall prövas
vart femte år, i likhet med vad som tidi-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 200 8

gare har skett, lämnas utan erinringar av det stora
flertalet remissinstanser. Flera instanser däribland
Industriförbundet/Bankföreningen och SHIO understryker vikten av en regelbundet
återkommande prövning i dessa avseenden.

När det gäller Norrlandsfondens framtida verksamhetsinriktning
finner remissinstanserna att hittillsvarande inriktning i princip kan
bibehållas. STU anser därvid att fonden har sin största tyngd i verksamheten
för den industriella utbyggnaden, men betonar samtidigt behovet av satsningar
inom områdena industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning. STU pekar
på vikten av samverkan mellan STU och Norrlandsfonden och erinrar samtidigt om
den nära samverkan som har ägt rum mellan dem vid inrättandet av Metallurgiska
Forskningsstationen i Luleå och i samband med verksamheten vid lUC i
Skellefteå. Enligt länsstyrelsen i Västerbottens län bör fonden rikta speciell
uppmärksamhet mot områdena produktutveckling, inkörning och marknadsföring.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att det föreligger behov av ökat stöd
till bl. a. prospektering av industrimineral, företags-etablering för råvaruexploatering
och förädling samt industriell utbyggnad.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller värdet av
fondens samtliga arbetsområden men pekar särskilt på betydelsen av fondens
risk-betonade kreditmöjligheter. Med hänsyn till bl. a. de fördelaktiga villkoren
vid kreditgivningen utgör stödet till utvecklingsarbete och industriell
utbyggnad enligt flera remissinstanser, däribland statens utvecklingsfond,
Industriförbundet/Bankföreningen, LO, Investeringsbanken, Svetab och Svenska
utvecklingsaktiebolaget, fondens centrala verksamhetsområde.

Vad gäller förslaget om rätt för fonden att äga aktier är remissopinionen
splittrad. AMS, STU, länsstyrelserna i Västernorrlands och Norrbottens län, LO,
Sparbanksföreningen, Investeringsbanken och Statsföretag stäUer sig i princip
positiva till förslaget. AMS delar fondens uppfattning att det är sannolikt att
lokaliseringsproblem kan uppstå, där den enda lösningen är att fonden går in
med ägarintresse i ett företag. LO framhåller att en rätt för fonden att inneha
ägarkapital torde vara speciellt värdefull vid företagsrekonstruktioner men
även vid företags-etableringar. Investeringsbanken föreslår att fondens
verksamhet på detta område regleras på motsvarande sätt som gäller för bankens
rätt att lämna kapitaltillskott, inkl. att äga aktier. Statsföretag och Svetab
tillstyrker förslaget men betonar därvid att denna möjlighet bör utnyttjas med
stor restriktivitet. Svetab pekar i sammanhanget på sina egna erfarenheter och
hävdar att kreditmarknaden fungerar så, att företag inte gärna söker sig till
bankkontakter, som har intressen i konkurrerande företag. Svetab ifrågasätter
därför starkt om fonden kommer att kunna fullgöra sina kreditgivande funktioner
i branscher där fonden är engagerad i något företag. Industriverket,
länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands län.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200 9

Industriförbundet/Bankföreningen samt SHIO och TCO
avstyrker förslaget. Industriverket erinrar om att den stödform som fonden önskar
bedriva redan tillämpas av Svetab, som på samma sätt som Norrlandsfonden har
en sysselsättningsskapande, regionalt inriktad verksamhet. Enligt verket tyder
erfarenheterna från Svetabs verksamhet på att det ofta är mycket svårt att
avveckla aktieägandet i ett företag, när den kritiska inkörningsperioden är
övervunnen. Verket anför vidare att det möjligen kan hävdas att kombinationen
av aktieägande och fondens övriga stödformer skulle kunna vara av värde i
vissa fall. Verket anser dock att denna kombinationseffekt hellre bör uppnås
genom en nära samordning av Norrlandsfondens och Svetabs verksamheter än genom
att tillföra fonden ytterligare stödformer. Länsstyrelsen i Jämtlands län, SHIO
och TCO har i princip samma uppfattning att den form av ökat risktagande från
det allmännas sida som det här är fråga orrt bör förbehållas redan befintliga
statliga organ. Industriförbundet/Bankföreningen anser det förenat med stora
svårigheter för fonden att senare lösgöra det kapital som investeras i aktier
och framhåller risken för att fonden blir, eller anses bli, benägen att
prioritera sin kreditgivning till företag i vilka fonden är aktieägare.

Frågan om fondens geografiska verksamhetsområ-d e tas upp
av några instanser. Länsstyrelsen i Västerbottens län, som erinrar om
bestämmelsen i stadgarna att fonden skall främja näringslivets utveckling i
Norrland, främst Norrbottens län, anser att det numera inte föreligger skäl att
i stadgarna prioritera visst län. En liknande synpunkt framförs av
länsstyrelsen i Västernorrlands län, som framhåller att i samband med att
fonden ges ökade resurser bör den kunna intensifiera sin verksamhet och dess
geografiska arbetsområde omfatta de fyra nordligaste länen utan ytterligare
geografisk prioritering. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att
Norrlandsfondens specieUa inriktning på Norrbotten skall kvarstå och
ytterligare förstärkas. Mot bakgrund av behovet av nya arbetstillfällen
föreslår länsstyrelsen i första hand att man inrättar en särskild industrialiseringsfond
för Norrbottens inland ocb gränsbygder.

Flertalet remissinstanser är positiva till att fonden
tillförs ökade medel. Några instanser, bl. a. industriverket.
Industriförbundett Bankföreningen och SHIO framhåller dock att beloppets
storlek måste avvägas mot andra angelägna resursbehov inom de industri- och
regionalpolitiska områdena. LO, som anser fondens underlag otillräckligt
härvidlag, avstår från att ta ställning till frågan om ökade medel.

I fråga om finansieringen föreslår Statsföretag att
följande alternativ i nämnd ordning prövas

Statsföretag
frikopplas helt från fondens finansiering.

Om det bedöms
angeläget att koppla fondens finansiering till Stats-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200 10

företag
bör detta lösas genom att regeringen får bemyndigande att från de av
Statsföretag inlevererade medlen ta i anspråk viss summa för fondens
finansiering. Om den nuvarande finansieringen direkt från Ståtsföretag skall
bibehållas, bör bidraget göras skattemässigt avdragsgillt.

När
det slutligen gäller fondenssamladeverksamhethar några remissinstanser pekat på
betydelsen av ett intimt samspel mellan fondens insatser och andra
regionalpolitiska insatser. AMS påpekar att länsarbetsnämnderna har framhållit
behovet av samordning av Norrlandsfondens insatser med bl. a.
lokaliseringsstödet. AMS understryker betydelsen därav men erinrar samtidigt om
det fortiöpande samarbete som sedan länge pågår mellan Norrlandsfonden och
lokaliseringsenheten vid AMS. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att det
finns goda förutsättningar för en mer utbyggd samverkan mellan länsstyrelsen, företagareföreningen
i länet och fonden. 1 sammanhanget förordar länsstyrelsen att fonden samråder
med berörda länsstyrelser i ärenden av större regionalpolitisk betydelse.
Enligt länsstyrelsen i Norrbottens län måste de regionalpolitiska synpunkterna
få ett större utrymme i fondens verksamhet. Länsstyrelsen anser det därför
rimligt att länsstyrelserna i berörda län får representantskap i fondens
styrelse med en gemensam ledamot.

I
skrivelse den 11 oktober 1975 har TCO-organen i Norrbottens län uttalat bl. a.
att Norrlandsfonden är ett omistligt organ inom utvecklingsplaneringen i
Norrbotten och framfört önskemål om en förstärkning av Norrbottens läns
inflytande i fondstyrelsen. I skrivelse den 29 oktober 1975 har Norrbottens
läns landsting uttalat sin uppskattning av fondens verksamhet och ställt sig
avvisande till eventuella förslag om att fonden skall upphöra eller dess
geografiska verksamhetsområde vidgas. Norrbottens Turisttrafikförbund har i
skrivelse den 18 mars 1976 hemställt om ändring av stadgan för fonden så att
även projekt inom turistnäringen kan omfattas av fondens verksamhet.
Arbetsgruppen för bevakning av sysselsättningsfrågor i Tornedalen har i
skrivelse den 6 april 1976 hemställt dels att fonden får befogenhet att starta
och äga företag i Tornedalen och Överkalix sarnt att på dessa platser få engagera
sig i turistprojekt, dels att fondens styrelse utökas med en representant för
regionalpolitiska samhällsorgan och dels att fondens ekonomiska resurser
förstärks.

5
Föredraganden

Norrlandsfonden,
som nu har femton verksamhetsår bakom sig, har till uppgift att främja
utvecklingen av näringslivet i Norrland. Fonden stöder på olika sätt
verksamheter inom fyra huvudområden, näm-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 200 11

ligen
forskning, utredningar och inventeringar, industriellt utvecklingsarbete samt
industriell utbyggnad och nyetablering. Fondens stöd utgår i form av lån
ibland med villkorlig återbetalningsskyldighet , bidrag eller
förlustgarantier och i viss utsträckning genom egna utrednings- och
inventeringsprojekt. Verksamhetsgrenarna liksom stödformerna kan således
variera. Det gemensamma för varje enskild stödberättigad verksamhet är
emellertid att denna bedöms vara till gagn för den industriella utvecklingen
och därmed sysselsättningen i Norrland.

För sin verksamhet har
Norrlandsfonden sedan år 1971, då en medelsuppräkning skedde i förhållande tUl
åren 19611970, årligen tillförts 20 milj. kr. av statUga medel. Av det årliga
tillskottet har 15 milj. kr. utgått från Statsföretag AB:s vinst. Resterande 5
milj. kr. har anvisats över statsbudgeten inom den av riksdagen fastställda
ramen för regionalpolitiskt stöd.

Riksdagen beslöt åren
1961, 1966 och 1970 att Norrlandsfondens verksamhetsperiod skulle omfatta fem
år. Den tredje femårsperioden löpte sålunda ut med utgången av år 1975. I det
förslag om fondens fortsatta verksamhet som regeringen förra året (prop.
1975/76: 62) på min föredragning lade fram för riksdagen förordades att fonden
under år 1976 bedrev sin verksamhet i enlighet med tidigare grunder och med oförändrad
ekonomisk ram. Jag angav därvid bl. a. (s. 5) att fondens fortsatta verksamhet
är nära sammankopplad med utformningen av hela regional- och
sysselsättningspolitiken. Jag var därför inte beredd att då ta ställning till
fondens verksamhet för en längre tidsperiod utan ansåg att detta borde anstå
till år 1976 och ske i anslutning till regeringens ställningstaganden till
regional- och sysselsättningspolitiken. Riksdagen beslutade i enlighet med
propositionen (NU 1975/76: 12, rskr 1975/76: 64).

Chefen för
arbetsmarknadsdepartementet har tidigare denna dag anmält förslag om samordnad
sysselsättnings- och regionalpolitik (prop. 1975/76: 211). 1 propositionen
redovisas bl. a. regeringens förslag tiU åtgärder som syftar till att
åstadkomma industriell expansion och tryggad sysselsättning i de olika länen.

I framställning den 5
december 1974 har Norrlandsfonden hemställt att fonden permanentas, men att
prövning av verksamhetsinriktning och av medelstilldelning liksom tidigare sker
vart femte år. Fonden har vidare begärt ökade medel, förslagsvis en
fördubbling av nuvarande tilldelning, och medgivande för fonden att äga
aktier. I övrigt föreslår fonden att hittills tillämpade former för
verksamheten bibehålls. Förslagen har remissbehandlats.

Jag
vill inledningsvis framhålla att mitt allmänna intryck av fondens verksamhet,
som den hittills har bedrivits, är positivt. Jag noterar att remissinstanserna
genomgående delar denna grundsyn. Norrlandsfon-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200 12

den
är i dag ett väletablerat organ med ingående kännedom om de regionala
förhållandena i Norrland och med ett välutvecklat kontaktnät. Fondens betydelse
för näringsliv och sysselsättning i de nordUgaste länen torde inte kunna
sättas i fråga. Behovet av stimulans för sysselsättningen i Norrlandslänen
motiverar enligt min uppfattning att det finns ett organ med Norrlandsfondens
uppgifter vid sidan av övriga industri-och regionalpolitiska institutioner.
Norrlandsfonden kan enligt min mening i hög grad bidra till industriell
expansion och tryggad sysselsättning i de nordligaste länen. Jag förordar
därför att fondens verksamhet fortsätter.

Jag
övergår nu till att ange de riktlinjer som bör gälla för fondens fortsatta
verksamhet. Remissinstanserna bUräder i stort fondens förslag att dess
verksamhetsinriktning bör bibehållas i princip oförändrad. Även jag ansluter
mig till den uppfattningen. Fonden bör sålunda liksom hittills rikta in sina
insatser på de fyra huvudområdena forskning, utredningar och inventeringar,
industriellt utvecklingsarbete samt industriell utbyggnad och nyetablering.
Vidare bör insatserna även i fortsättningen främst avse de mindre och
medelstora företagens utveckling. Dessa företag har stor betydelse för
produktion och sysselsättning.

Norrlandsfonden
skall enligt sin stadga stödja manufaktureringsindu-strin samt industriell
produktions- och serviceverksamhet i övrigt som är stödberättigad enligt
normerna för det statliga lokaliseringsstödet. Fonden är således förhindrad att
stödja turistnäringen. Norrbottens turisttrafikförbund och arbetsgruppen för
bevakning av sysselsättningsfrågor i Tornedalen har hemställt att fonden i
fortsättningen får engagera sig också i projekt inom turistnäringen. Jag vill
i anslutning härtill erinra om att inom ramen för det regionalpolitiska stödet
kan lokaliseringsstöd ges för nyetablering och utbyggnad av
turistanläggningar. Vidare pågår nu en försöksverksamhet med
sysselsättningsstöd tUl turistföretag i det inre stödområdet. Mot den
bakgrunden och med hänsyn till att Norrlandsfonden inte bör splittra sina
insatser på för många områden är jag inte beredd att förorda att fondens
verksamhet skall omfatta även turistnäringen.

Som
allmän riktlinje för fondens samlade verksamhet bör gälla att fonden intimt
samverkar med andra industri- och regionalpoUtiska organ. Samarbetet med
länsstyrelser, länsarbetsnämnder och företagareföreningar bör vidareutvecklas.
I frågor av större regionalpolitisk betydelse bör samråd alltid ske med de
berörda länsstyrelserna. Med ett sådant samrådsförfarande är det enligt min
uppfattning inte nödvändigt att, som länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår,
utöka fondstyrelsen med en ledamot för berörda länsstyrelser.

Norrlandsfondens
insatser på forskningsområdet har hittills i stor utsträckning berört våra
råvarutillgångar och deras utnyttjande. Framför allt har insatserna varit
inriktade på den metallurgiska industrin.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 200 13

Jag tänker då på de olika insatserna för utvecklingen av
Metallurgiska Forskningsstationen i Luleå. Stationen, som ulnyltias av såväl
svenska som utländska stål- och metallframställningsverk, anses vara internationellt
unik. För uppförande av forskningsstationen har Norrlandsfonden bidragit med
drygt 12 milj. kr. år 1963. Förutom ett bidrag med ca 1 milj. kr. år 1969 för
utbyggnad av denna anläggning har fonden under åren 1973 och 1974 beviljat även
sammanlagt nära 16 milj. kr. för uppförande av en station för
bearbetningsteknisk forskning. Denna forskning torde kunna förbättra
förutsättningarna för en ökad vidareförädling av järnmalmerna, vUket är av stor
betydelse från både industri- och regionalpolitiska utgångspunkter.

Jag bedömer att det för den närmaste framtiden inte kan
bli aktuellt för fonden att engagera sig i enskilda forskningsprojekt av samma
omfattning som Metallurgiska Forskningsstationen.

Norrlandsfondens insatser på området utredningar och
inventeringar 'år enligt min mening betydelsefulla när det gäller att få fram
beslutsunderlag t. ex. för exploatering av råvarutillgångar och för allmänna
eller specialinriktade branschåtgärder i Norrland. Den årliga s. k. mineraljakten
utgör exempel på en typ av verksamhet som kan leda till ökad malmbrytning och
därmed också till ökad sysselsättning. Jag vill i detta sammanhang beröra vad
Norrlandsfonden anför i sin skrivelse den 15 augusti 1975 om exploatering av induslrimineral.
Fonden anser att den bör öka sitt engagemang när det gäller såväl prospektering
efter industrimineral, som utveckling av produkter ur industrimineral. I fråga
om prospektering anser fonden dels att fonden bör bedriva egen prospektering,
dels att prospekteringen hos olika företag bör stimuleras genom lån med vUlkorlig
återbetalningsskyldighet.

För egen del vill jag erinra om den prospekteringsverksamhet
efter industrimineral som nu bedrivs av Sveriges geologiska undersökning (SGU)
på uppdragsbasis. Jag anser därför att fonden endast i begränsad omfattning bör
bedriva egen prospekteringsverksamhet. 1 denna fråga liksom när det gäller
andra insatser på mineralområdet är det viktigt att Norrlandsfonden verkar i
mycket nära kontakt med nämnden för statens gruvegendom och SGU. Härigenom
skapas förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna
på mineralområdet.

Beträffande Norrlandsfondens utredningsverksamhet vill jag
stryka under betydelsen av att fonden särskilt uppmärksammar projekt med syfte
att ta till vara spridningseffekterna av den fortsatta utbyggnaden av
Norrbottens Järnverk AB (NJA) och av annan större expansion av statliga och
privata företag i Norrland. Jag avser därvid i första hand servicebehov och
projekt på underleverantörsområdet. Utbyggnaden av NJA i Luleå torde bl. a.
medföra en ökad efterfrågan på underleveranser från kringliggande orter.
Fonden bör i nära samarbete med berörda företagareföreningar stödja projekt
kring dessa frågor med särskild inriktning på Norrlands inland.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200 14

Norrlandsfondens
långivning till industriellt utvecklingsarbete har ökat i omfattning under
perioden 19701975. En särskilt kraftig ökning har skett under år 1975. Ar 1975
beviljades lån med 13,6 milj. kr., vUket motsvarar en ökning med 41 % jämfört
med år 1974. Erfarenheterna visar att företagen är mer benägna att inleda och
driva ekonomiskt riskfyllda utvecklingsprojekt om finansieringen kan ske
externt i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Jag finner det
därför angeläget att långivningen på utvecklingsområdet även i fortsättningen
intar en framskjuten plats i fondens verksamhet. Målsättningen för fondens långivning
måste givetvis vara att utvecklingsprojektet leder fram till en färdig produkt
eller en produktionsmetod som kan exploateras. Det är därför av stort värde att
fonden har möjlighet att stödja projekt under samtliga utvecklingsfaser från
idéanalys t. o. m. marknadsintroduktion. Stöd till marknadsföringen hos de
mindre och medelstora företagen har här sin givna betydelse. Detta gäller inte
enbart produkter avsedda för hemmamarknaden utan även exportinriktad
produktion. I sistnämnda hänseende bör fondens samarbete med Exportrådet
vidareutvecklas. Jag vill också framhålla betydelsen av att fonden samverkar
med styrelsen för teknisk utveckling, statens utvecklingsfond och andra stödgivande
organ som är verksamma på utvecklingsområdet. Industriellt Utveck-UngscentTum i
övre Norrland (lUC), som fonden har varit med om att bygga upp, utgör enligt
min uppfattning ett värdefullt komplement till fondens direkta kreditgivning.
För en del norrländska företag är enbart kapitalstöd otillräckligt för
utveckling. Ofta krävs tillgång även till speciellt kvalificerad personal och
till tekniskt avancerad utrustning. I sådana fall spelar lUC en viktig roll
för att få till stånd utvecklingsaktiviteter.

Insatserna för industrieU
utbyggnad och nyetablering har hittills till omfattningen dominerat
Norrlandsfondens verksamhet. Under perioden 19701975 utgjordes mer än 60 % av
fondens totala anslag lån till utbyggnad och nyetablering. Det bör framhållas
att lånen till den hdt övervägande delen har avsett industriell utbyggnad. Som
exempel nämner fonden att av totalt 62 projekt som erhöll lån med sammanlagt
ca 47 milj. kr. under år 1975 endast sju projekt avsåg nyetablering.

De mindre och medelstora
företagen har oftast ett begränsat eget kapital, som är otillräckligt för
genomförande av större investeringsplaner. Fondens möjlighet att stödja expansion
av dessa företag med krediter på speciellt fördelaktiga villkor tillmäter jag
därför särskilt värde. Förutsättningen för att industriell utbyggnad och
nyetablering över huvud kommer till stånd i Norrland torde många gånger vara en
relativt risk-betonad kreditgivning av den typ som fonden erbjuder. 1
sammanhanget kan nämnas att de förluster som har drabbat fondens långivning
under de hittUlsvarande verksamhetsåren uppgår till i medeltal ca 2 milj. kr.
per år. Detta skall jämföras med en årlig genomsnittlig långivning med

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200 15

ca
19 milj. kr. Förlusterna kan alltså betraktas som rimliga med hänsyn till
risktagandet. För att regional balans skall kunna uppnås synes det ofrånkomligt
med ett fortsatt starkt stöd från samhällets sida till befintliga företag och
till etablering av nya företag. Ett sådant stöd är också ägnat att skapa bättre
sysselsättningsförhållanden för stora grupper kvinnor, som på grund av brist på
arbetstillfällen står utanför arbetsmarknaden. Insatserna för industriell
utbyggnad och nyetablering bör även i framtiden utgöra Norrlandsfondens
centrala verksamhetsområde. Härvid bör fonden liksom hittills beakta behovet av
arbetstillfällen för kvinnor.

Fonden
har väckt förslag om att som ett led i sin verksamhet få rätt att äga aktier.
Förslaget syftar till att med fonden som delägare få till stånd industriell
verksamhet på basis av ekonomiskt riskbetonade exploateringsprojekt, vilka har
svårt att finna en enskild exploatör. Fondens ägarintresse avses bestå under en
inkörningsperiod och därefter avvecklas. Remissinstanserna har delade
uppfattningar om det lämpliga i förslaget. De instanser som ställer sig bakom
förslaget menar att ett kapitaltillskott från fonden i form av delägarskap
ibland kan vara enda möjligheten att få till stånd företagsetablering och att
aktieinnehav kan vara värdefullt vid företagsrekonstruktioner. Mot förslaget
anförs bl. a. svårigheterna att lösgöra det kapital som en gång har investerats
i aktier och att fondens opartiska ställning kan äventyras genom ett ägarintresse
i ett eller flera företag. För egen del anser jag att det kan finnas behov av
att pröva ytterligare alternativ och komplement till fondens långivning för
att underlätta företagsetableringar i Norrland.

Ett
tänkbart sådant komplement är ett investmentbolag med lämpliga kreditinstitut
och Norrlandsfonden som delägare och med uppgift att främja industriell
verksamhet i Norrland. Jag är emellertid inte nu beredd att ta ställning i
denna fråga. Förutsättningarna och möjligheterna för att bilda ett sådant bolag
behöver undersökas mer ingående. Jag avser därför att ta initiativ till ett
närmare studium av frågan.

Fonden
skall 'enligt sin stadga främja samordning av regional industriell service.
Jag anser att det även i fortsättningen bör ingå i fondens uppgifter att främja
företagsinriktade serviceinsatser för en bättre industriell miljö. Jag vill
emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på den vidareutveckling
som de senaste åren har skett av företagareföreningarnas verksamhet.
Främjandet av en industriell miljö ingår till väsentlig del i föreningarnas
uppgifter. Ett samordnande ansvar på företagsserviceområdet åvilar statens
industriverk, som inrättades år 1973. En naturlig förskjutning av ansvaret för
vissa uppgifter inom området industriell service har sålunda skett.

Jag
har därmed redogjort för min principiella syn på fondens framtida
arbetsuppgifter. Jag går nu över tUl frågan om fondens geografiska verksamhetsområde.
Enligt stadgan skall fonden främja näringslivets

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 200 16

utveckling
i Norrland, främst i Norrbottens län. I praktiken har fonden alltsedan sin tUlkomst
verkat inom de fyra nordligaste länen, dvs. Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Länsstyrelsen i Västernorrlands län och TCO-organen
i Norrbottens län anser att det geografiska verksamhetsområdet inte bör
utvidgas. Länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län anser att
det inte längre finns skäl att prioritera visst län. Länsstyrelsen och
Norrbottens läns landstingskommun anser däremot att fondens speciella
inriktning på Norrbotten bör förstärkas ytterligare. Jag vill också erinra om
de krav som har förts fram i andra sammanhang att samtliga fem norrlandslän, dvs.
även Gävleborgs län, bör omfattas av fondens verksamhet.

Fondens
geografiska inriktning bör enligt min mening anknyta mer till den faktiska
befolknings- och sysselsättningssituationen inom olika områden i Norrland än
till länsindelningen. Jag vHl därför hänvisa till var chefen för
arbetsmarknadsdepartementet tidigare denna dag har anfört (prop. 1975/76: 211)
om utvecklingen i skogslänen. Han framhåller att den tidigare så ogynnsamma
befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i skogslänen har hejdats. En
förbättrad balans i den regionala befolkningsutvecklingen har åstadkommits.
Sysselsättningsproblemen är emellertid fortfarande mer påtagliga i skogslänen
än i övriga landet.

Stora
olikheter förekommer dock inom de olika länen. Det är framför allt
kustområdena i Norrlandslänen som har fått del av den mera gynnsamma
utvecklingen under senare år. Även om sysselsättningssituationen klart har
förbättrats i inlandskommunerna har dessa i regel högre arbetslöshet och lägre
sysselsättningsgrad. Regionalpolitiska insatser kommer därför enligt chefen för
arbetsmarknadsdepartementet även fortsättningsvis att bli särskilt angelägna i
dessa områden. Jag ansluter mig till den uppfattningen och förordar därför att
Norrlandsfonden riktar in sina insatser mot i första hand de norrländska
inlandskommunerna. Jag anser det emdlertid inte nödvändigt att föreslå inrättandet
av en särskild fond för stöd till inlandet, som länsstyrelsen i Norrbottens län
har föreslagit. De insatser som kan göras för inlandskommunerna bör kunna ske
inom ramen för Norrlandsfondens verksamhet. I syfte att åstadkomma ökade
möjligheter till spridning av fondens insatser förordar jag att verksamheten i
fortsättningen bedrivs utan någon inbördes prioritering mellan de berörda
länen. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att fondens stadga
ändras i detta avseende. Några ytterligare förändringar i geografiskt hänseende
är jag inte beredd att nu föreslå. Jag vill även i detta sammanhang anknyta
till vad som anförs i propositionen om samordnad sysselsättnings- oeh
regionalpolitik. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet omtalar att åtskilliga
förslag har förts fram, bl. a. i länsplanering 1974, beträffande formema för
det regionalpolitiska stödet och gränserna för det allmänna och det inre
stödområdet. Enligt honom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 200 17

bör
inte någon större förändring i nu gällande ordning vidtas förrän den nuvarande
femårsperioden för stödverksamheten har avslutats. Med hänsyn till
Norrlandsfondens koppling till det regionalpolitiska stödet kan motsvarande
synsätt enligt min mening tillämpas på fonden.

Norrlandsfonden
har hemställt att nuvarande medelstillskott fördubblas, dvs. att fonden
årligen tiUförs 40 milj. kr.

Flertalet
remissinstanser har inget att erinra mot att fonden får ökade medel. Även jag
anser att fondens ekonomiska resurser behöver förstärkas så att fonden kan möta
den ökande efterfrågan på dess insatser. Jag förordar att meddstUlddningen ökas
med 10 milj. kr. till 30 milj. kr. per år. Jag bedömer inte att det nu finns
skäl att vidta någon ändring i fråga om finansieringskällor eller i övrigt
beträffande de principer som nu gäller för finansieringen av fondens
verksamhet. Därför bör 20 milj. kr. årligen belasta resultatet för Statsföretag
AB för finansiering av Norrlandsfondens verksamhet. De återstående 10 milj. kr.
per år som behövs för att nå upp till beloppet 30 milj. kr. bör anvisas över
statsbudgeten inom den för budgetåren 1973/741977/78 fastställda ramen för regionalpolitiskt
stöd. Beträffande dessa medel avser jag att återkomma i samband med mina
förslag i 1977 års budgetproposition.

Det
ankommer på regeringen att besluta om styrelsens storlek och sammansättning.

De
av mig förordade riktlinjerna bör gälla t. v. Eventuella förändringar i
verksamhetsinriktningen måste givetvis ske med beaktande av fondens långsiktiga
planering. Med hänsyn till fondens anknytning till det regionalpolitiska stödet
bör frågan om medelstilldelning och om finansiering härnäst prövas år 1978 i
samband med nytt beslut angående den fortsatta regionalpolitiska
stödverksamheten.

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade riktiinjerna för stiftelsen Norrlandsfondens
fortsatta verksamhet,

2. godkänna att resultatet för Statsföretag AB avseende räkenskapsåren
1976 och 1977 åriigen belastas med 20 000 000 kr. för finansiering av
Norrlandsfondens verksamhet under åren 1977 och 1978.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760320

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 13 dokument.

  1. Bet. 1978/79:NU16 Tilläggsbudget I för budgetåret 1978/79 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde och propositionen 1978/79:43 om medelsanvisning… s. 3 i texten
  2. Bet. 1977/78:NU50 Med anledning av propositionen 1977/78:96 om medelstillskott till Luossavaara-Kiirunavaara AB för att upprätthålla viss sysselsättning jämte motioner s. 13 i texten
  3. Bet. 1976/77:NU36 Med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder, m. m. jämte motioner s. 5 i texten
  4. Bet. 1976/77:NU7 Med anledning av propositionen 1975/76:200 om Norrlandsfondens fortsatta verksamhet jämte motioner s. 1 · s. 2 · s. 7 · s. 8 i texten
  5. Bet. 1975/76:NU67 Om uppskov med behandlingen av vissa ärenden i texten

Visa alla 13

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 2015 s. 298 »Minneskortet och ubåtsjakten« i texten · dokumentnivå