med förslag till lag om immunitet och privilegier i vaissa fall, m.m.
31 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 18 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:205, med förslag till lag om immunitet och privilegier i vaissa fall, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:205 Regermgens proposition
1975/76: 205
med förslag till lag om immunitet och privilegier i vissa
fall, m. ni.;
beslutad den 25 mars 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
CARL LIDBOM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen (1966: 664) med vissa
bestämmelser om immunitet och privilegier ersätts med en ny lag i ämnet. Den
nya lagen överensstämmer i materiellt hänseende med 1966 års lag. Vissa
bestämmelser i den nya lagen har emellertid fått en ändrad lagteknisk
utformning i förhållande till vad som gäller enligt 1966 års lag. Genom detta
uppnås att själva lagtexten blir mera lättillgänglig än vad som f. n. är fallet
och att man på ett smidigare sätt än tidigare har möjlighet att med svensk rätt
införliva regler om immunitet och privilegier i nya internationella
överenskommelser.
1 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 205
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76: 205
1
Förslag till
Lag
om immunitet och privilegier i vissa fall
Härigenom
föreskrives följande.
1 § Vad som i denna lag föreskrives i fråga om
immunitet och privilegier skall gälla utan hinder av bestämmelse i annan
författning.
2 § Främmande stats beskickning och
beskickningsmedlemmar jämte deras familjer och betjäning samt diplomatiska kurirer
åtnjuter immunitet och privilegier enligt den i Wien den 18 aprU 1961
avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser.
3 § Främmande stats konsulat och konsulatsmedlemmar
jämte deras familjer och betjäning samt konsulära kurirer åtnjuter immunitet
och privUegier enligt den i Wien den 24 april 1963 avslutade konventionen om konsulära
förbindelser, såvitt annat ej följer av andra eller tredje stycket.
Rätt
att i enlighet med konventionens artikel 35 första stycket använda
diplomatiska eller konsulära kurirer och diplomatisk eller konsulär post gäller
ej för försändelser till eUer från konsulat som förestås av olönad konsul,
såvida ej regeringen i förhållande till viss stat medgivit det.
Regeringen
kan förordna om undantag från första stycket i förhållande till stat som ej
biträtt konventionen eller som biträtt denna med förbehåll.
Konsulat
och personer, som avses i första stycket, åtnjuter vidare, efter förordnande
av regeringen, immunitet och privilegier i den utsträckning som följer av
särskild överenskommelse med främmande stat.
4
§ De intemationella organ och personer
med anknytning till sådana organ, som anges i bUaga tUl denna lag, åtnjuter
immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eUer avtal som är i
kraft i förhållande till Sverige. Regeringen skall kungöra tidpunkten då
sådant avtal eller sådan stadga trätt i kraft eller upphört att vara bindande
i förhållande till Sverige.
5
§ Regeringen bemyndigas att efter
avtal med intemationellt organ som avses i 4 § i den omfattning som behövs för
att tillgodose organets syften meddela föreskrifter om immunitet och
privilegier för andra personer än sådana som anges i bilagan till denna lag,
om föreskrifterna är av sådant slag som avses i 8 kap. 3 § regeringsformen.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977, då lagen (1966: 664) med vissa
bestämmelser om immunitet och privilegier skall upphöra att gälla.
Vad
som föreskrives i äldre lag om immunitet och privilegier för organisationen
för europeisk rymdforskning, medlemmarnas representanter i organisationen samt
personer med tjänst hos eller uppdrag av denna skall dock fortfarande gäUa tiU
dess att konventionen den 30 maj 1975 om upprättande av ett europeiskt
rymdorgan blivit bindande för Sverige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76: 205
Bilaga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Immunitet
och/eller privilegier gäller för följande
Internationella organ
Fysiska personer
Tillämplig intemationell överenskommelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
1 Intemationella domstolen
2 Förenta nationerna (FN)
3 Förenta nationernas fackorgan
4 Europarådet
5 Rådet för samarbete på tullområdet
6---------
Internationella atomenergiorganet (lAEA)
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
Domstolens
ledamöter och personal samt de som på annat sätt medverkar i förfarande vid
domstolen
Medlemmarnas representanter i Förenta nationerna och
personer med tjänst hos eller uppdrag av organisationen
Medlemmarnas representanter i fackorganen och personer med
tjänst hos eller uppdrag av sådana fackorgan
Medlemmarnas representanter i rådet och personer med
tjänst hos eller uppdrag av rådet
Medlemmarnas representanter i rådet och personer med
tjänst hos eller uppdrag av rådet
Ledamöterna i den europeiska kommissionen för de mänskliga
rättighetema
Ledamöterna i den domstol som inrättats genom konventionen
om upprättande av säkerhetskontroll på atomenergiens område och de som pä annat
sätt medverkar i förfarande vid domstolen
Medlemmarnas representanter i atomenergiorganet och
personer med tjänst hos eller uppdrag av organet
Medlemmarnas representanter i frihandelssammanslutningen
och personer med tiänst hos eller uppdrag av denna sammanslutning
Medlemmarnas representanter i organisationen och personer
med tjänst hos eller uppdrag av denna
Stadga den 26 juni 1945 för den internationella domstolen
Konvention den 13 februari 1946 rörande Förenta
nationernas privilegier och immuniteter
Konvention den 21 november 1947 om privilegier och immunitet
för Förenta nationernas fackorgan
Allmän överenskommelse den 2 september 1949 rörande Europarådets
privilegier och immunitet jämte tilläggsprotokoll den 6 november 1952
Konvention den 15 december 1950 avseende upprättande av
ett råd för samarbete pä tulloinrå-det med därtill hörande annex angående
rådets rättskapacitet, privilegier och immunitet
Andra tilläggsprotokollet den 15 december 1956 till den
allmänna överenskommelsen rörande Europarådets privilegier och immunitet
Protokoll den 20 december 1957 rörande den domstol, som
upprättats genom konventionen samma dag om upprättande av säkerhetskontroll på
atomenergiens område
Avtal den 1 juli 1959 om privilegier och immunitet för
det internationella atomenergiorganet
Protokoll den 28 juli 1960 angående Europeiska frihandelssam-manslutningens
rättskapacitet, privilegier och immunitet
Konvention den 14 december 1960 angående Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling med därtill anslutande protokoll
opaginerad Kontrollera mot PDF
ti Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 205
opaginerad Kontrollera mot PDF
Immunitet
och/eller privilegier gäller för följande
Fysiska
personer
Internationella organ
Tillämplig internationell överenskommelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Den inom organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) upprättade finansiella stödfonden
12
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
13
Internationella centralorganet för bi-läggandet av investeringstvister
14
Asiatiska utvecklingsbanken
15--------
16
Ledamöterna
i fondens styrelse och rådgivande utskott samt OECD:s tjänstemän då de handlar
på fondens vägnar
Domstolens ledamöter, dess generalsekreterare och
biträdande generalsekreterare
Medlemmarnas representanter i organet och personer med
tjänst hos eller uppdrag av detta samt ledamöterna av förlikningskommission,
skiljedomstol eller kommitté som inrättats enligt den i kol. 3 angivna
konventionen ävensom de personer som på annat sätt medverkar i förfaranden enligt
konventionen
Ledamöterna av bankens styrelse och personer med tjänst
hos eller uppdrag av banken
Ledamöterna av den kommitté för de mänskliga rättigheterna
och de förlikningskomniissioner som inrättats enligt internationella
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
Andra sådana personer än som anges vid 6 och 12 ovan,
vilka medverkar i förfarande vid europeiska kommissionen och domstolen för de
mänskliga rättigheterna, samt personer, vilka medverkar i förfarande vid
Europarådets ministerkommitté vid dess behandling av rapport från europeiska
kommissionen för de inänskliga rättigheterna
Avtal den 7 april 1975 om upprättande av en finansiell
stödfond inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
Fjärde tilläggsprotokollet den 16 december 1961 till den
allmänna överenskommelsen rörande Europarådets privilegier och immunitet
Konvention den 18 mars 1965 om biläggande av investeringstvister
mellan stat och medborgare i annan stat
Överenskommelse den 4 december 1965 om upprättande av Asiatiska
utvecklingsbanken
Internationell konvention den 19 december 1966 om
medborgerliga och politiska rättigheter
Europeisk överenskommelse den 6 maj 1969 om personer som
medverkar i förfarande vid europeiska kommissionen och domstolen för de
mänskliga rättigheterna
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Internationella
telesatellitorganisationen Intelsat
18
Internationella
oljeskadefonden
19 Afrikanska utvecklingsfonden
Ledamöierna i fondens styrelse och personer med tjänst hos
eller uppdrag av fonden
Överenskommelse den 20 augusti 1971 rörande den
internationella telesatellitorganisationen Intelsat
Konvention den 18 december 1971 om upprättande av en internationell
fond för ersättning av skador orsakade av förorening genom olja
Överenskommelse den 29 november 1972 om upprättande av
Afrikanska utvecklingsfonden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Immunitet
och/eller privilegier gäller för följande
Fysiska
personer
Internationella organ
Tillämplig
internationell överenskommelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska
rådets presidiesekretariat
21 Europeiska centret för medellånga väderprognoser
22
Europeiska organisationen
för astronomisk forskning rörande södra stiärnhimlen
23
Europeiska rymdorganet
(ESA)
24
Europeiska atomenergigemenskapen
25
Nordiska
investeringsbanken
26
Internationella
kaffeorganisationen
Personer med anställning vid angivna sekretariat jämte
deras familjer
Medlemmarnas representanter i centret och personer med
tjänst hos eller uppdrag av centret
Medlemmarnas representanter i organisationen och personer
med tjänst hos eller uppdrag av organisationen
Medlemmarnas representanter i rymdorganet och personer med
tiänst hos eller uppdrag av detta
Tjänstemän vid de europeiska gemenskaperna
Avtal den
12 april 1973 om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga
ställning samt tilläggsprotokoll den 15 maj 1973 om Nordiska rådets
presidiesekretariat och dess rättsliga ställning
Protokoll fogat till konvention den 11 oktober 1973 om
upprättande av ett europeiskt centrum för medellånga väderprognoser, vilket
protokoll avser immunitet och privilegier för centret
Protokoll den 12 juli 1974 om privilegier och immuniteter
för den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra
stjärnhimlen
Bilaga I till konvention den 30 maj 1975 angående
upprättande av ett europeiskt rymdorgan
Avtal mellan Sverige och europeiska atomenergigemenskapen
om samarbete inom området för styrd termonukieär fusion och plasmafysik
Överenskommelse den 4 december 1975 om upprättande av Nordiska
investeringsbanken
1976 ärs intemationella kaffeavtal
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76: 205
2
Förslag till
Lag
om ändring i utlänningslagen (1954:193)
Härigenom
föreskrives att 69 § utlänningslagen (1954: 193) skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
69
§ Beträffande främmande makters i Sverige anställda diplomatiska och avlönade
konsulära tjänstemän samt deras familjer och betjäning och beträffande
främmande makters kurirer tillämpas denna lag endast i den mån regeringen
förordnar.
I
fråga om annan utlänning som I fråga om annan utlänning som
är
berättigad till förmåner enligt är berättigad tUl förmåner enligt
lagen
den 16 december 1966 (nr lagen (1976: 000) om immunitet
664)
med vissa bestämmelser om och privilegier i vissa fall, iaktta-
immunitet
och privilegier, iaktta- gas de inskränkningar som följa av
gas
de inskränkningar som följa av 25 §§ nämnda lag.
1, 3 eller 4 § nämnda lag.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.
1
Lagen omtryckt 1975:1358.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76: 205
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-25
Närvarande:
Statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande:
Statsrådet Lidbom
Proposition
med förslag till lag om immunitet och privilegier i vissa fall, m. m.
1
Inledning
Internationella
överenskommelser angående t. ex. inrättande av internationella organisationer
innehåller ofta bestämmelser om att immunitet och privilegier skall tiUkomma
vissa rättssubjekt. Bestämmelserna kan avse enbart organisationerna som sådana
men gäller i allmänhet också vissa fysiska personer med anknytning till dessa.
Sverige har tillträtt en rad sådana internationella överenskommelser.
Härigenom har Sverige åtagit sig att respektera överenskommelsernas
bestämmelser om bl. a. immunitet och privilegier. För att ett åtagande av detta
slag skall få verkan i de fall då svensk rätt gäller krävs att
överenskommelsens regler i ämnet införlivas med intern svensk rätt.
Frågan
om tillämpningen av bestämmelser om immunitet och privilegier i
internationella överenskommelser regleras f. n. i lagen (1966: 664) med vissa
bestämmelser om immunitet och privilegier. Denna lag iimehåller generella
föreskrifter varigenom överenskommelsernas immunitets- och privUegieregler
gjorts tiUämpliga i Sverige. Reglema har sålunda inte omarbetats till svensk
lagtext.
1966 års lag är emellertid
utformad på ett sätt som medför vissa olägenheter då nya regler om immunitet
och privilegier skall införlivas med svensk rätt. Regelsystemet har förlorat i
överskådlighet och klarhet aUt eftersom antalet intemationeUa organ som
åtnjuter immunitet och privUegier har ökat. Fråga har därför uppkommit om inte
vissa ändringar nu bör vidtas för att råda bot på detta förhållande.
t2
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 205
Prop. 1975/76: 205 8
2
Gällande rätt
I
1 § lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier
regleras frågan om förmåner för främmande staters beskickningar och
beskickningsmedlemmar med familjer och betjäning samt för diplomatiska kurirer.
Enligt lagrummet skall nu angivna subjekt utan hinder av bestämmelse i annan
författning åtnjuta immunitet och privUegier enligt den i Wien den 18 april
1961 avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser.
Motsvarande
bestämmelser rörande främmande staters konsulat och konsulatsmedlemmar med
familjer och betjäning samt konsulära kurirer finns i 2 § första stycket. För
dessa kategorier skall i fråga om immunitet och privilegier gäUa vad som anges
i den i Wien den 24 april 1963 avslutade konventionen om konsulära
förbindelser. I 2 § andra stycket föreskrivs undantag från bestämmelsen i
första stycket i fråga om rätten att använda diplomatiska eller konsulära kurirer
och diplomatisk eller konsulär post. Sådan rätt gäller ej för försändelser tiU
eller från konsulat som förestås av olönad konsul såvida inte regeringen i förhållande
till viss stat medgivit det. Enligt 2 § tredje stycket kan regeringen förordna
om undantag från första stycket i förhållande tUl stat som inte har biträtt
1963 års konvention eller som har biträtt denna med förbehåll. Slutiigen finns
i 2 § fjärde stycket ett stadgande enligt vilket konsulat och personer, som
avses i första stycket, efter regeringens förordnande får åtnjuta immunitet
och privilegier i den utsträckning som följer av särskild överenskommelse med
främmande stat.
I
3 § regleras frågan om immunitet och privUegier för olika internationella
organisationer. Enligt detta lagrum skall utan hinder av bestämmelse i annan
författning för de organisationer som särskilt omnämns i paragrafen gälla
immunitet och privilegier enligt vad som har bestämts i stadga eller avtal som
är i kraft i förhållande till Sverige. Paragrafen är alltså så konstruerad att
den förutsätter att de organisationer som avses räknas upp i lagtexten. Vid
lagens tiUkomst år 1966 omfattade uppräkningen av sådana' organisationer tolv
punkter. Vid olika tillfällen har därefter gjorts ändringar i paragrafen
beroende på att Sverige tillträtt nya internationella överenskommelser om
inrättande av internationella organisationer- för vilka skall gäUa immunitet
och privUegier. F. n. innehåller paragrafen sålunda en uppräkning i 17
punkter av olika organisationer. Dessa är 1) Förenta nationerna, 2) till
Förenta nationerna anknutna fackorgan, 3) Europarådet, 4) rådet för samarbete
på tuUområdet, 5) internationeUa atomenergiorganet, 6) Europeiska frihandelssammanslutningen,
7) organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling samt den inom nämrida
organisation upprättade finansiella stödfonden, 8) europeiska rymdorganet, 9)
den inter-
Prop. 1975/76: 205 9
nationella
domstolen, 10) den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, 11)
internationella centralorganet för biläggandet av investeringstvister, 12)
Asiatiska utvecklingsbanken, 13) internationeUa telesatellitorganisationen Intelsat,
14) Afrikanska utvecklingsfonden, 15) internationella oljeskadefonden, 16) den
europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen
och 17) det europeiska centret för medellånga väderprognoser. Vidare har
regeringen i prop. 1975/76: 108 föreslagit att Nordiska investeringsbanken tas
med i uppräkningen under en ny punkt 18.
Paragrafens
bestämmelser har ännu inte trätt i kraft såvitt avser internationella
oljeskadefonden. I fråga om punkterna 16 och 17 har lagstiftningen visserligen
trätt i kraft men i förordningen om ikraftträdandet har föreskrivits att
lagens bestämmelser inte skall tillämpas såvitt avser det europeiska centret
för medellånga väderprognoser förrän från den senare dag som regeringen
föreskriver. Slutiigen har inte heller vissa lagändringar som berör punkterna 7
och 8 trätt i kraft.
Frågan
om immunitet och privilegier för vissa fysiska personer regleras i 4 §. Också
denna paragraf är så konstruerad att den förutsätter en uppräkning i lagtexten
av de personer som avses. Vid lagens tillkomst år 1966 omfattade uppräkningen
sex punkter. Av samma skäl som anförts vid redovisningen för innehållet i 3 §
har emeUertid därefter vid olika tUlfällen gjorts lagändringar varigenom
personkretsen utvidgats. Paragrafen i dess gällande lydelse innehåller således
en uppräkning i nio punkter av personer för vilka skall gälla immunitet och
privilegier enligt stadga eller avtal som avses i 3 §. De personer som här
avses är 1) medlemmarnas representanter i de organisationer som nämns i 3 §
punkterna 18, 1114 och 1617 och personer med tjänst hos eller uppdrag av
sådan organisation, 2) den internationeUa domstolens ledamöter och personal
samt de som på annat sätt medverkar i förfarande vid domstolen, 3) ledamöterna
i den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och de som på
annat sätt medverkar i förfarande vid kommissionen, 4) ledamöterna och viss personal
i den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och de som på annat
sätt medverkar i förfarande vid domstolen, 5) ledamöterna i den domstol som
har inrättats genom konventionen om upprättande av säkerhetskontroll på
atomenergiens område och de som på annat sätt medverkar i förfarande vid
domstolen, 6) ledamöterna av förlikningskommission, skUjedomstol eUer kommitté
som inrättats enligt konventionen om biläggande av investeringstvister mellan
stat och medborgare i annan stat och de som på annat sätt medverkar i förfarande
enligt denna konvention, 7) personer som medverkar i förfarande vid
Europarådets ministerkommitté vid dess behandling av rapport från europeiska
kommissionen för de mänskliga rättighetema och de förlikningskommissioner som
inrättats enligt internationella konventio-
Prop. 1975/76: 205 10
nen
om medborgerliga och politiska rättigheter och 9) personer som deltar i skUjedomsförfaranden
enligt överenskommelsen rörande den intemationella telesatellitorganisationen Intelsat
och den därtiU anslutande driftöverenskommelsen.
Paragrafens
bestämmelser har dock ännu inte trätt i kraft såvitt avser personer med
anknytning tUl Intelsat. Såvitt avser personer med anknytning till det
europeiska centret för medellånga väderprognoser gäller, liksom i fråga om 3 §,
att bestämmelserna skall tillämpas först från den senare dag som regeringen
föreskriver. Inte heUer har bestämmelserna trätt i kraft beträffande de
personer som omnämns i punkt 9.
Enligt
5 § första stycket kan regeringen efter avtal med organisation som nämns i 3 §
punkterna 18, 1214 och 1617 för särskilt fall bevilja också andra personer
än som avses i 4 § 1 immunitet och privilegier i den omfattning som fordras
för att tiUgodose organisationens syften. Denna fullmaktsbestämmelse har
utnyttjats för att bereda förmåner för bl. a. deltagare i det år 1968 av
UNESCO anordnade symposiet i Göteborg angående metodiken i tvärnationella
studier i nationsbyggande och vissa personer vid Förenta nationemas konferens
i Stockholm år 1972 om den mänskliga miljön.
5 §
andra stycket innehåller en fullmaktsbestämmelse enligt vUken regeringen kan
bevilja den som mottagit uppdrag att vara skUjeman i tvist meUan stater och
medhjälpare åt sådan skUjeman immunitet och privilegier i den omfattning som
fordras för uppdragets fullgörande.
Vidare
föreskrivs i 6 och 7 §§ att Nordiska ministerrådets sekretariat. Nordiska
rådets presidiesekretariat och personer med anställning vid dessa sekretariat
samt deras familjer skall utan hinder av bestämmelse i annan författning
åtnjuta immunitet och privUegier enligt den i Oslo den 12 april 1973
undertecknade konventionen om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras
rättsliga ställning oeh det i Oslo den 15 maj 1973 undertecknade tUläggsprotokoUet
om Nordiska rådets presidiesekretariat och dess rättsliga ställning.
SlutUgen
har riksdagen nyUgen (prop. 1975/76: 86, NU 29, rskr 172) antagit förslag till
en ny 8 § med bestämmelser om immunitet och privilegier för den europeiska
atomenergigemenskapen och tjänstemän vid de europeiska gemenskaperna i enlighet
med vissa bestämmelser härom som finns intagna i ett avtal mellan Sverige och
atomenergigemenskapen angående termonukieär forskning.
3
Föredraganden
3.1
Behovet av en reform
Sverige
är bundet av ett stort antal intemationella överenskommelser som innehåller
bestämmelser om rättsUg immtmitet och privilegier av olika slag. Viktigast av
dessa är två i Wien den 18 aprU 1961 resp.
Prop. 1975/76: 205 11
den
24 aprU 1963 avslutade konventioner om diplomatiska och konsulära
förbindelser. Dessa konventioner innehåller utförliga bestämmelser om utländska
diplomatiska och konsulära representanters stäUning (se prop. 1966: 148 och
1973: 172). Sverige är dessutom bundet av ett antal stadgor och avtal rörande
internationella organisationer av olika slag. Flertalet av dessa iimehåUer
bestämmelser om immunitet och privUegier för den ifrågavarande organisationen
liksom för personer med anknytning till orgaiusationen. Förutom en mer eUer
mindre omfattande immunitet för organisationen mot rättsUgt förfarande
innehåller dessa stadgor och avtal vanligen bestämmelser om okränkbarhet för
organisationens lokaler och arkiv samt immunitet för organisationens egendom och
tUlgångar mot rekvisition, konfiskation, expropriation och liknande åtgärder.
Föreskrifter om att organisationen skall vara befriad från censur, valutarestriktioner,
tuUar och direkta skatter är också vanliga. Stadgorna och avtalen bmkar även
innehålla bestämmelser om mer eUer mindre långtgående immunitet för
medlemsstatemas representanter i organisationens beslutande organ och för
organisationens tjänstemän och personer med uppdrag av organisationen, t. ex.
experter som anlitas i olika sammanhang. Vanligen tUlförsäkras de anställda
förmåner även av annat slag såsom skatte- och tullfrihet, frihet från
invandrings- och valutarestriktioner och värnpliktstjänstgöring.
Ingen
av de intemationella organisationer beträffande vilka Sverige ingått avtal om
immunitet och privilegier av det slag som jag nu har beskrivit har f. n. sitt
säte här i landet och bestämmelserna är därför för svensk del av jämförelsevis
liten betydelse. Stadgoma och avtalen brukar emellertid ställa upp krav på att
samtiiga medlemsstater skall godta bestämmelserna om immunitet och privUegier.
Bestämmelser
om immunitet och privUegier för begränsade kategorier av personer finns också i
en del andra avtal. Det gäUer medlemmarna i vissa intemationella domstolar,
skiljedomstolar, förlikningskommissioner och kommittéer.
Bestämmelser
om förmåner finns även i avtalen om Nordiska ministerrådets sekretariat och
Nordiska rådets presidiesekretariat och deras rättsliga StäUning. Av dessa
sekretariat har ett, nämligen Nordiska rådets presidiesekretariat, sitt säte i
Stockholm. De bestämmelser om förmåner som finns i dessa avtal är dock av
begränsat slag i jämförelse med de tidigare beskrivna avtalen rörande andra uitemationella
organ.
Dessa
bestämmelser har i allmänhet införlivats med svensk rätt genom lagen (1966:
664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier. Genom de två första
paragraferna i deima lag införlivas bestämmelsema om immunitet och privUegier i
de fömt omnämnda Wienkonventionerna med svensk rätt. I dessa paragrafer
föreskrivs att främmande staters beskickningar och beskickningsmedlemmar,
konsulat och konsulatsmedlemmar, beskicknings- och konsulatsmedlemmarnas
familjer och betjä-
Prop. 1975/76: 205 12
ning
samt diplomatiska och konsulära kurirer utan hinder av bestämmelse i annan
författning skall åtnjuta immunitet och privilegier i enlighet med vad som föreskrivs
i de båda Wienkonventioncma. I 3 § finns en uppräkning av de internationella
organisationer som är berättigade till immunitet och privilegier. Därefter
följer i 4 § en uppräkning av de personkategorier som åtnjuter sådana förmåner.
Lagen innehåller inte några närmare bestämmelser om de förmåner som skall
tillkomma de uppräknade subjekten . I detta hänseende hänvisas bara tUl den
stadga eller det avtal som i varje särskilt fall är tillämpligt. På samma sätt
som i 1 och 2 §§ föreskrivs i 3 och 4 §§ att överenskommelsernas bestämmelser
om immunitet och privilegier skall gälla utan hinder av vad som föreskrivs i
annan författning. De immunitets- och privUegiebestämmd-ser som finns i avtalen
om de nordiska sekretariaten och deras rättsliga ställning har införlivats med
svensk rätt genom två särskUda paragrafer, 6 och 7 §§, som utformats på samma
sätt som 1 och 2 §§. Lagen innehåller också ett bemyndigande för regeringen att
efter avtal med vissa i paragrafen angivna internationella organisationer
bevilja även annan person än sådan som har anknytning tUl dessa organisationer immunitet
och privUegier i den omfattning som behövs för att tillgodose vederbörande
organisations syften. Samma rätt tUlkommer regeringen i fråga om skiljeman i
tvist mellan stater och medhjälpare åt sådan skiljeman.
Under
senare år har antalet internationella organ ökat kraftigt. Flertalet av dessa
organ är i sina stadgor eller i särskilda avtal tillförsäkrade immunitet och
privilegier. För att med intern rätt införliva immunitets- och
privilegieregler i en ny överenskommelse behövs vid sidan av riksdagens
godkännande av överenskommelsen att 1966 års lag genom ett tillägg utvidgas
till att omfatta också det eller de subjekt som avses i den nya
överenskommelsen.
Under
de senaste åren har lagen behövt ändras upprepade gånger. Med den konstruktion
som lagen f. n. har fordras oftast ändringar i tre paragrafer (35 §§) varje
gång den skall utvidgas att omfatta en ny internationell organisation. De
nytillkomna subjekten är av varierande slag. På grund härav har det i några
fall inte bedömts lämpligt att tiU-foga de nya subjekten i de existerande
uppräkningarna i 3 och 4 §§. Det har då blivit nödvändigt att lägga tUl nya
paragrafer i lagen med om-numrering av efterföljande paragrafer som följd.
Lagen har till följd härav efterhand förlorat i överskådlighet.
F.
n. pågår förhandlingar om upprättande av flera nya intemationella organ som
Sverige kan väntas ansluta sig till. Stadgorna för dessa organ kommer med all sannolikhet
att innehålla bestämmelser om immunitet och privilegier. Det finns därför skäl
att anta att lagen även i fortsättningen kommer att behöva ändras med korta
mellanrum. Det kan väntas medföra att reglerna, om den nuvarande lagtekniken
behålls, kommer att bli alltmer svårtUlgängliga i framtiden.
Prop.
1975/76: 205 J3
De
nuvarande bristerna i överskådlighet beror främst på det sätt på vilket
lagändringarna sätts i kraft. Normalt läggs förslag om komplettering av lagen
fram i samband med förslaget om att riksdagen skall godkänna överenskommelsen
i fråga. I propositionen har brukat sägas att lagändringen bör träda i kraft
samtidigt med att överenskommelsen blir bindande för Sverige och riksdagen har
därför i enlighet med vad som föreslagits i propositionen regelmässigt lämnat
åt regeringen att bestämma om ikraftträdandet av ändringslagen. Ibland kan det
emellertid dröja en rätt lång tid innan en internationell överenskommelse blir
bindande för Sverige. En överenskommelse träder vanligtvis i kraft när ett
visst antal länder har ratificerat den. Om Sverige tillhör de första stater
som ratificerar en konvention kan det sålunda dröja avsevärd tid innan den
blir bindande för Sverige. Som exempel kan nämnas att den internationella
konventionen den 19 december 1966 om medborgerliga och politiska rättigheter,
som godkändes av riksdagen i november 1971, trädde i kraft först den 23 mars
1976. Bestämmelserna i nuvarande 4 § 8 om immunitet och privilegier för kommittén
för de mänskliga rättigheterna och de förlikningskommissioner som inrättats
enligt konventionen, som infördes i lagen genom en lagändring 1971, trädde
därför i kraft först nyssnämnda dag. Lagtexten tar i 3 och 4 §§ upp flera
subjekt som omfattas av överenskommelser som ännu inte har trätt i kraft i
förhållande till Sverige. När flera organisationer lagts tiU genom en och samma
lagändring och de bakomliggande konventionema trätt i kraft vid olika
tidpunkter, har det blivit nödvändigt att sätta lagändringen i kraft bara tiU
viss del. I andra fall har regeringen av lagtekniska skäl blivit tvungen att
sätta hela lagändringen i kraft samtidigt som man förordnat att den nya
lydelsen av lagen i viss del skall tillämpas först från den senare dag som regeringen
förordnar. Antalet ikraftträdandeförfattningar har därigenom blivit mycket
stort. Den nuvarande regleringen är därför svårtUlgänglig och kan vålla besvär
för den som i ett konkret fall har att tiUämpa den.
Härtill
kommer att man också i ett annat avseende kan rikta kritik mot utformningen av
den nuvarande lagen. Som jag tidigare nämnt innehåller denna inte några närmare
bestämmelser om de förmåner som skall tUlkomma de olika subjekten utan hänvisar
i det hänseendet tiU den stadga eller det avtal som i varje särskUt fall är
tillämpligt. Lagen ger emellertid inte någon upplysning om var stadgan eller
avtalet kan återfinnas. Enligt min mening är det viktigt att sådan upplysning
kan erhållas utan omgång. Jag anser därför att tiden nu är mogen att se över
lagen om immunitet och privUegier.
Prop. 1975/76: 205 14
3.2
Utformningen av den nya lagstiftningen
Under
ärendets beredning i justitiedepartementet har övervägts möjligheten att föra
över den nuvarande uppräkningen av förmånsberättigade subjekt i 3 och 4 §§
till en särskild förordning som skulle utfärdas i anslutning till lagen.
Lagtexten skulle då utformas på så sätt, att den endast hänvisade tUl vad som
föreskrivs i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande tUl Sverige. Den
skulle därigenom täcka inte bara sådana subjekt som avses i överenskommelser
som nu är bindande för Sverige utan också subjekt som kan komma att omfattas av
framtida överenskommelser. Lagtexten skulle då inte behöva kompletteras med nya
subjekt varje gång som riksdagen godkänner att Sverige tUlträder en ny
överenskommelse med regler om immunitet och privUegier.
En
sådan ordning är emdlertid knappast förenlig med den nya regeringsformen. Med
hänsyn härtill bör lagtexten även i fortsättningen utformas på sådant sätt att
ett tillägg till texten måste göras varje gång Sverige tillträder en
internationell överenskommelse som innehåller regler om immunitet och
privilegier.
Frågan
om utformningen av lagtexten i övrigt ger mig till en början anledning att
något gå in på metoderna för införlivande av internationella överenskommelser
med svensk rätt. Sådant införlivande kan ske på två sätt. Det ena är att
omarbeta bestämmelserna i överenskommelsen tUl svensk lagtext och att i
samband därmed göra nödvändiga ändringar i gällande föreskrifter på området.
Denna metod brukar vanligen kallas transformeringsmetoden. Det andra sättet
innebär att en eller flera av överenskommelsens autentiska texter eller en
översättning av överenskommelsen görs direkt tillämplig i Sverige genom en
generell föreskrift i lag. Denna metod benämns inkorporeringsmetoden. I 1966
års lag har man använt en kombination av dessa metoder. I prop. 1966: 148, vari
dåvarande chefen för justitiedepartementet föreslog riksdagen att godkänna 1961
års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser och samtidigt lade fram förslag
till den nuvarande lagen om immunitet och privilegier, uttalades visserligen
att inkorporeringsmetoden borde komma tUl användning. Samtidigt anfördes
emellertid att Wienkonventionens bestämmelser för att underlätta tUlämpningen
borde i viss omfattning inarbetas i gällande författningar på de områden där bestämmelsema
kom att få praktisk betydelse för de tillämpande myndigheterna. Så har också
skett i viss utsträckning. Folkbokföringsförordningen (1967: 198) gör sålunda
vissa undantag för främmande stats representanter. I 69 § utiänningslagen
(1954: 193) föreskrivs att lagens bestämmelser äger tillämpning på främmande
staters i Sverige anställda diplomatiska och avlönade konsulära tjänstemän samt
deras familjer och betjäning endast i den mån regeringen förordnar. Enligt
lagen (1970: 86) om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga
vittnesmål m. m.
Prop.
1975/76: 205 15
är
utländsk konsul under vissa förutsättningar frikallad från skyldighet att
inställa sig inför domstol som vittne.
Efter en redogörelse för
den nya lagstiftningen med därav föranledda förändringar uttalade
departementschefen vidare, att någon med säkerhet fullständig inventering av
samtliga de bestämmelser om privilegier och immunitet som då fanns i lag eUer
författning och som stred mot Wienkonventionen svårligen lät sig göra. Det
syntes emellertid inte heller, enligt vad departementschefen uttalade,
oundgängligen nödvändigt att samtliga sådana bestämmelser bringades i
fullständig överensstämmelse med konventionens regler, eftersom den nya lagen
enligt förslaget fick en sådan utformning att dess bestämmelser blev generellt gällande
utan hinder av vad som stadgades i annan lag eller författning.
Vad som sålunda uttalades
i 1966 års proposition har alltjämt gUtighet. Det kan givetvis inte komma i
fråga att varje gång Sverige tillträder en konvention som innehåller regler om
immunitet och privUegier bringa alla bestämmelser i lag eller författning som
strider mot immunitets- och privUegiebestämmdserna i konventionen i full
överensstämmelse med denna. Konventionsbestämmelsema måste därför liksom
tidigare införlivas med intem svensk rätt genom generella lagbestämmelser som
gör dessa tillämpliga utan hinder av vad som eljest stadgas i lag eller
författning. I enlighet med de överväganden som jag nu har redovisat föreslår
jag att den nya lagstiftningen utformas som en inkorporeringslag.
När
inkorporeringsmetoden används bör enligt min mening i allmänhet antingen en
svensk autentisk text eller en översättning till svenska göras direkt
tillämplig som svensk lag. Svenska myndigheter bör normalt inte åläggas att tUlämpa
författningstext på utiändska språk. Om en konvention saknar svensk autentisk
text bör dock i undantagsfall även utländsk text kunna inkorporeras, nämligen
om lagen endast kommer att tillämpas av personer för vilka det är naturligt
att arbeta på något av de främmande språk som konventionen är avfattad på. Ofta
kan det dä vara befogat att publicera en översättning av hela eller delar av
konventionen fastan en sådan översättning inte har vitsord.
Den teknik som i 1966 års
lag använts för inkorporeringen måste anses innebära att konventionernas
autentiska texter gjorts direkt tUlämpliga som svensk intem lag. Eftersom
dessa konventioner bortsett från de nordiska avtalen bara i undantagsfall
har autentisk svensk text innebär den använda tekniken att myndigheterna i
flertalet fall har att tUlämpa konventionstext på utländska språk, dvs. i
praktiken engelska och franska, eftersom andra autentiska texter i regel inte
publiceras i Sverige.
Som
jag tidigare framhållit är flertalet av de bestämmelser om un-munitet och privUegier
som finns i stadgor eller avtal beträffande inter-
Prop.
1975/76: 205 16
nationella
organ av tämligen ringa betydelse för svensk del eftersom organen i allmänhet
inte bedriver någon verksamhet här i landet. Bestämmelserna tiUämpas
säkerligen mycket sällan. I den mån det blir aktuellt att tillämpa dem får de i
allmänhet betydelse bara för en begränsad krets av myndigheter polis-,
tull-, åklagar- och skattemyndigheter för vilka det knappast föreligger
några svårigheter att tUl-lämpa en konventionstext på engelska och franska.
Bestämmelserna i de båda Wienkonventionema om diplomatiska resp. konsulära
förbindelser tillämpas sannolikt något oftare. Även här gäller emellertid att
de är av betydelse främst för en begränsad krets av myndigheter för vilka det
knappast möter några svårigheter att tillämpa utiändsk konventionstext. I
dessa fall är förhållandena dessutom ofta sådana att myndigheterna, åtminstone
om tolkningssvårigheter uppstår, kan väntas rådgöra med utrikesdepartementet
angående innebörden av gäUande regler. Om svenska översättningar av
ifrågavarande konventioner skulle göras till svensk lag i stället för som nu de
autentiska texterna, måste man givetvis ställa höga krav på att
översättningarna rätt återger de autentiska texternas innehåll. En sådan
ordning skuUe medföra att samtiiga publicerade översättningar av ifrågavarande
överenskommelser måste underkastas en omfattande och tidsödande granskning.
Med hänsyn till att bestämmelserna säUan tUlämpas och huvudsakligen riktar sig
till en begränsad krets av myndigheter anser jag inte att en sådan ändring av
den i 1966 års lag använda tekniken för införlivande av bestämmelserna med
svensk rätt kan anses befogad.
I de fall då autentiska
svenska texter finns till överenskommelserna kunde det däremot finnas större
skäl att göra enbart dessa texter tUl svensk lag. Dessa kan emellertid inte
alltid anses jämställbara med autentiska texter i egentUg mening. I de fall då
själva förhandlingsarbetet resulterat i texter på ett eller flera av de stora
världsspråken utgör de svenska texterna nämligen översättningar av de
ursprungligen framförhandlade texterna De svenska texterna har i dessa fall tUlkommit
på ett sent stadium av arbetet och ibland under tidspress. Det innebär att de
ursprungliga texterna, i regel på engelska och franska, måste tillmätas
betydelse vid tolkningen av den svenska texten. Jag förordar därför att man
inte heller i dessa fall gör någon ändring i förhåUande tUl vad som gäller
enligt 1966 års lag. Det innebär att man vid eventuella skiljaktigheter mdlan
de autentiska texterna liksom hittiUs kan ta hänsyn tUl omständigheterna vid
överenskommelsernas tillkomst och tillmäta de engelska och franska texterna
vitsord vid tillämpningen i de fall där det finns anledning anta att dessa bäst
återspeglar de fördragsslutande staternas avsikt.
Också
i ett annat hänseende innebär 1966 års lag ett avsteg från vad som normalt bör gäUa.
När konventionsbestämmelser inkorporeras med svensk rätt bör de normalt
publiceras på samma sätt som gäller i fråga
Prop.
1975/76: 205 17
om
författningsbestämmelser för att bli giltiga i förhållande till myndigheter
och enskilda. De bör därför i regel tas in i en författningspublikation. Det
naturliga tillvägagångssättet är enUgt min mening att foga dem som en bilaga tiU
inkorporeringsförfattningen i SFS. Om bestämmelserna är av huvudsakligen
teknisk natur, omfattande eller av intresse bara för en begränsad krets av
personer bör de dock i stället kunna publiceras i en central
förvaltningsmyndighets författningssamling eller i annan därmed jämförlig
publikation. Normalt bör i så fall publiceringen samordnas så att man i SFS kan
hänvisa till den använda publikationen.
De internationeUa
överenskommelser som 1966 års lag hänvisar till är inte publicerade i SFS eller
i central förvaltningsmyndighets författningssamling. Överenskommelserna
publiceras däremot i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ).
Lagen innehåller inte någon hänvisning som utvisar var i SÖ som överenskommelsema
kan återfinnas. Såvitt gäller de överenskommelser som avses i 3 och 4 §§ innehåller
lagen inte ens uppgift om dagen för överenskommelsernas avslutande eller om
deras titel. Detta är knappast tUlfredsställande. Jag anser därför att den nya
lagstiftningen bör utformas på ett sådant sätt att författningarna i samtliga
fall innehåller uppgift om i vUka överenskommelser bestämmelserna om immunitet
och privilegier finns.
De bestämmelser om
immunitet och privilegier som det här är fråga om är inte sällan omfattande och
upptar förhållandevis stort utrymme. Med hänsyn härtill är jag inte beredd att
föreslå att de tas in i SFS. Man får därför även i fortsättningen låta sig nöja
med pubUceringen i SÖ. I stället bör lagen, på samma sätt som f. n., innehålla
en uppräkning av de internationella organ och de personkategorier som åtnjuter
förmåner enligt överenskommelserna. För att öka överskådligheten bör denna
uppräkning göras i tabellform. I tabellen bör också tas in uppgift om titlarna
på de överenskommelser i vilka bestämmelserna återfinns. Tabellen bör lämpligen
ges formen av en bilaga till själva lagtexten. Dessutom bör författningstexten
i fortsättningen innehåUa uppgift om de årgångar och nummer av SÖ under vilka
överenskommelserna publicerats.
Då det gäller
publiceringen i SÖ möter f. n. den svårigheten att en överenskommelse i de
flesta fall kommer ut av trycket i SÖ först lång tid efter det att den blivit
bindande för Sverige. Detta är givetvis inte tillfredsställande, i synnerhet
inte i de fall där inkorporeringen, som faUet är i 1966 års lag, sker genom en
allmän hänvisning till överenskommelsernas bestämmelser utan att dessa tas in
i SFS som bilagor till lagen eller i central förvaltningsmyndighets
författningssamling. I dessa fall är allmänheten under tiden fram tiU
publiceringen i SÖ hänvisad till den bilaga till propositionen om godkännande
av överenskommelsen i vilken överenskommelsen eller en svensk översättning av
denna regelmässigt finns intagen.
Prop. 1975/76: 205 18
Utredningen
om författningspublicering m. m. har i betänkandet (SOU 1974: 100) IntemationeUa
överenskommelser och svensk rätt föreslagit att utgivningstiden för SÖ minskas
och pekat på vissa åtgärder som enUgt utredningens mening bör möjUggöra att en
överenskommelse kan föreUgga tryckt i SÖ omedelbart efter det att den bUvit
bindande för Sverige. Utrikesdepartementet, som svarar för utgivningen av SÖ,
har på grundval av utredningens förslag redan vidtagit åtgärder för att
påskynda utgivningen. Fortfarande föreligger dock en viss eftersläpning. Det
finns emellertid anledning räkna med att utgivningstiden i framtiden skaU kunna
minskas avsevärt. Självfallet är det dock inte realistiskt att tänka sig att
den nya lagen i bilagan skall kunna innehålla en hänvisning till SÖ. En
överenskommelse kommer att föreligga tryckt i SÖ tidigast omedelbart efter det
att den blivit bindande för Sverige medan framtida lagförslag om ändringar i
bilagan ofta kommer att behandlas av riksdagen långt innan överenskommelsen
blir bindande för landet. Hänvisningama till SÖ måste därför tas in i en särskUd
förordning som utfärdas av regeringen i anslutning tUl den nya lagen.
Förordningen bör för överskådlighetens skull utformas som en tabell med en
uppställning som anknyter till bilagan till lagen. I den mån överenskommelsen
inte har publicerats i SÖ då den blir bindande för Sverige bör i förordningen
tas in en fotnot med uppgift om den proposition i vUken överenskommelsen finns
intagen. Jag återkommer i det följande till frågan om vilka Övriga uppgifter
som bör tas med i förordningen.
3.3
Frågan om ikraftträdandet av framtida ändringar i bilagan till lagen
Som
jag tidigare har framhåUit måste man räkna med att det även i framtiden kommer
att tillkomma ett stort antal nya internationeUa överenskommelser som innehåller
bestämmelser om immunitet och privilegier. Bilagan till lagen kommer därför
att behöva kompletteras. Den allvarligaste nackdelen med 1966 års lag är som
nämnts att regleringen blivit svårtiUgänglig och oöverskådlig till följd av det
stora antalet ikraftträdandeförfattningar. En annan nackdel är att det ibland
inte varit möjligt att sätta lagändringarna i kraft samtidigt med att överenskommelserna
blivit bindande för Sverige. Det finns exempel på att en överenskommelse trätt
i kraft samma dag som ett visst antal ratifikationsinstrument deponerats.
Sådana ikraftträdandebestämmelser är visserligen ovanliga men i de fall då de
förekommer är det omöjligt att sätta lagändringen i kraft samtidigt med att
överenskommelsen blir bindande för Sverige.
Men
även i de fall där överenskommelsen föreskriver att en viss kortare tid skall
förflyta från det att det i slutbestämmelserna föreskrivna antalet
ratifikationer uppnåtts till dess överenskommelsen träder i kraft kan det
ibland vara svårt att sätta lagändringen i kraft samtidigt med att
Prop.
1975/76: 205 19
överenskommelsen
blir bindande. I slutbestämmelserna bmkar föreskrivas att depositarien, dvs.
den stat eUer intemationella organisation där ratifikationsinstmmenten skall
deponeras, skall underrätta övriga ratifi-kanter om dagen för ikraftträdandet.
Underrättelserna sker på diplomatisk väg och detta förfarande kan ibland ta tämUgen
lång tid i anspråk. DärtUl kommer att tryckning och distribution av SFS tar
tid. Eftersom man bör upprätthålla kravet att det nummer av SFS i vUket en
författning finns skall ha kommit ut av trycket före dagen för författningens
ikraftträdande blir resultatet i båda de nyss beskrivna fallen att Sverige
under tiden närmast efter ikraftträdandet av överenskommelsen inte uppfyller
sina folkrättsliga förpliktelser. Jag förordar därför en lösning som innebär
att de bestämmelser om immunitet och privUegier «om finns upptagna i bUagan
automatiskt blir tillämpliga som svensk lag samtidigt med att resp.
överenskommelse blir bindande för vårt land. Den i anslutning till lagen
utfärdade förordningen bör innehålla uppgift om vilken dag överenskommelsen
blivit bindande. Framtida ändringar i bilagan, som kommer att få ske genom lagar
om ändring av bilagan, kan dä sättas i kraft så snart som möjligt efter det att
änringen publicerats. En överenskommelses bestämmelser om immunitet och privUegier
bör däremot bli tillämpliga som svensk lag först från den dag då överenskommelsen
blivit bindande för Sverige.
Med den nu föreslagna
ordningen är det naturligtvis viktigt att den i anslutning till lagen utfärdade
förordningen innehåUer fullständiga och aktuella uppgifter om vilka av de i
bilagan uppräknade överenskommelserna som är i kraft i förhållande tUl Sverige
och om dagen för ikraftträdandet. Ändringar i förordningen med uppgift om dagen
för ikraftträdandet av nya överenskommelser bör därför, när så är möjligt,
utfärdas i god tid och sättas i kraft den dag då bestämmelserna skall börja
tillämpas som svensk lag. Som framgår av vad jag tidigare har sagt kan det dock
i enstaka undantagsfall visa sig omöjligt att sätta ändringar i förordningen i
kraft samtidigt med att en överenskommelse blir bindande för Sverige. Med den
nu föreslagna ordningen blir det ändå möjligt att även i dessa faU tillämpa
överenskommelsernas bestämmelser från den dag de blivit bindande.
Den
myndighet som har att tillämpa lagen måste i så fall på annat sätt skaffa sig
bekräftelse på att överenskommelsen trätt i kraft. Det får i regel ske genom en
förfrågan tiU utrikesdepartementet. Man lägger sålunda i vissa fall på de
tillämpande myndigheterna att själva kontrollera om en överenskommelse trätt i
kraft. Eftersom de bestämmelser som det här är fråga om tUlämpas mycket säUan
kommer dock nackdelarna härav att bli obetydliga. Man kan räkna med att det
bara i undantagsfall blir fråga om att en myndighet genom förfrågan tiU
utrikesdepartementet måste kontroUera om en överenskommelse blivit bindande
för Sverige. Nackdelarna med den föreslagna ordningen kommer därför
Prop.
1975/76: 205 20
att
bli mindre än med den nuvarande, eftersom denna innebär att Sverige i vissa
fall inte uppfyller sina konventionsförpliktelser.
3.4
Ikraftträdande av den nya lagstiftningen, m. m.
I
och för sig föreligger det inte något hinder mot att genomföra en reglering
enligt den nu förordade lösningen i form av ändringar i 1966 års lag. Om så
sker kommer lagen emellertid efter ändringama att få en ny struktur på vissa
punkter. Vidare kommer dispositionen att ändras i flera avseenden. Med hänsyn
härtill vill jag förorda att 1966 års lag ersätts med en helt ny lag i ämnet.
Den nya lagen bör lämpligen benämnas "lag om immunitet och privilegier i
vissa fall". Genom benämningen markeras att lagen inte uttömmande
reglerar frågorna om immunitet och privilegier. Utöver lagens bestämmelser
torde svenska myndigheter i hithörande frågor ha att tillämpa internationell
rätt och sedvänja. Bestämmelser om immunitet och privilegier finns också i
annan lagstiftning.
Den
föreslagna lagstiftningen föranleder en följdändring i utiänningslagen.
Den
nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1977.
Genom lagen (1976: 17) om
ändring i 1966 års lag har 3 § 8 ändrats. Ändringen, som innebär att det
europeiska rymdorganet tagits med i uppräkningen i stället för organisationen
för europeisk rymdforskning, har föranletts av att riksdagen godkänt att
Sverige ansluter sig till en konvention den 30 maj 1975 angående upprättande av
ett europeiskt rymdorgan. Det nya organet är avsett att ersätta organisationen
för europeisk rymdforskning. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen
bestämmer. Något förordnande om att ändringen skall träda i kraft har ännu inte
utfärdats. Så kommer att ske först då den nya konventionen har blivit bindande
för Sverige. Intill dess skall de äldre bestämmelserna i 1966 års lag gäUa. Om
den nya lagen träder i kraft innan konventionen om upprättande av det
europeiska rymdorganet blivit bindande för Sverige behövs en särskUd
övergångsbestämmelse härom i den nya lagen, eftersom uppräkningen i bilagan
endast tar upp det europeiska rymdorganet bland de förmånsberättigade
subjekten.
4
Upprättade lagförslag
I
enlighet med vad jag nu har anfört har i justitiedepartementet upprättats
förslag till
1. lag om immunitet och privilegier i vissa fall,
2. lag om ändring i utiännuigslagen (1954: 193).
Vid
upprättandet av lagförslaget under 2 har samråd ägt rum med statsrådet Leijon.
Prop.
1975/76: 205 21
5
Specialmotivering
5.1
Förslaget till lag om immunitet och privilegier i vissa fall
1 §
I enlighet med de
överväganden som redovisats i den allmänna motiveringen bör den nya lagens
föreskrifter om immunitet och privilegier på samma sätt som motsvarande
bestämmelser i 1966 års lag gälla utan hinder av bestämmelse i annan
författning. I 1966 års lag innehåller varje föreskrift om immunitet och
privilegier en erinran om att den gäller utan hinder av bestämmdse i annan
författning. Det föreslås att den nya lagen i stäUet inleds med en allmän
bestämmelse av denna innebörd.
Bestämmelsen
i 1 § innebär att de genom lagen inkorporerade konventionsbestämmelserna tar
över även en senare tillkommen författning om inte annat uttryckligen sägs.
2 och
3 §§
Till
dessa paragrafer har med de ändringar som föranleds av 1 § överförts de
nuvarande bestämmelserna i 1 och 2 §§ i 1966 års lag.
4
§
Denna
paragraf ersätter 3, 4, 6 och 7 §§ i 1966 års lag samt den nya 8 §. I enlighet
med de överväganden som har redovisats i den allmänna motiveringen föreskrivs
i förevarande paragraf att de internationeUa organ och personer med anknytning
till sådana organ, som anges i bilagan till lagen, åtnjuter immunitet och
privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i
förhållande till Sverige. Den nuvarande uppräkningen i 1966 års lag av förmånsberättigade
subjekt har överförts till bUagan. Det bör påpekas att bUagan givetvis utgör
en del av den nya lagen. När denna i framtiden skall utvidgas till att omfatta
nya subjekt får detta sålunda ske genom att riksdagen antar en lag om ändring i
bilagan.
Att de i bilagan
uppräknade subjekten åtnjuter immunitet och privilegier bara enligt stadga
eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige innebär att de genom
lagen inkorporerade bestämmelserna i ett givet fall är tUlämpliga som svensk
lag bara om de ingår i en överenskommelse som vid den i fallet aktuella
tidpunkten var bindande för Sverige. I fråga om överenskommelse som i framtiden
kan tillkomma i bilagan gäller sålunda att dess bestämmelser om immunitet och
privilegier får tillämpas som svensk lag först från den dag då överenskommelsen
blivit bindande för vårt land. Om en överenskommelse på gmnd av uppsägning
eller annan anledning upphör att vara bindande
Prop.
1975/76: 205 22
för
Sverige upphör överenskommelsens bestämmelser om immunitet och privUegier på
motsvarande sätt att vara tillämpliga som intem svensk lag såvitt avser tiden
efter det att uppsägningen trätt i kraft eller överenskommelsen eljest upphört
att vara bindande. Tidpunkten för ikraftträdandet resp. upphörandet skall anges
i en av regeringen utfärdad förordning. En erinran härom har tagits in i sista
pimkten. Det torde i praktiken inte behöva förekomma att en överenskommelse
upphör att vara bindande innan dagen för upphörandet hunnit kungöras.
5
§
5
§ första stycket i 1966 års lag innehåller en fullmaktsbestämmelse som ger
regeringen rätt att för särskilt faU utan riksdagens hörande bevilja immunitet
och privilegier för vissa personer som inte omfattas av förmånsregler i
internationella överenskommelser.
Enligt den nya
regeringsformen är möjlighetema att till regeringen delegera ratt att meddela
föreskrifter i de hänseenden det här är fråga om begränsade. Delegationen får
ske bara i den omfattning som följer av bestämmelserna i 8 kap.
regeringsformen. I enlighet härmed har i första stycket av förevarande paragraf
tagits in en bestämmelse om att förordnande måste gälla föreskrift soni avses i
8 kap. 3 § regeringsformen. Någon särskUd erinran om att förordnandet bara får
avse ämnen som anges i 8 kap. 7 § regeringsformen har inte ansetts nödvändig. I
praktiken torde det inte bli fråga om att meddela förordnande om annat än
utlännings vistelse i riket eller in- eller utförsel av varor, pengar eller
andra tillgångar.
Den
nuvarande fullmaktsbestämmelsen innebär att regeringen får bevilja förmåner
efter avtal med någon av de i 3 § uppräknade subjekten med imdantag för den intemationella
domstolen, den europeiska domstolen för de mänskliga rättighetema, intemationella
centralorganet för biläggande av investeringstvister och den intemationella
oljeskadefonden. Det föreslås att fullmaktsbestämmelsen i den nya lagen skall
kunna tillämpas efter avtal med vilket som helst av de i bilagan omnämnda
organen. I praktiken torde ändrmgen inte medföra någon utvidgmng av regeringens
fullmakt eftersom det knappast blir aktuellt att tUlämpa bestämmelsen i fråga
om de subjekt som f. n. är undantagna.
Den nuvarande lagen
innehåller i 5 § andra stycket en bestämmelse som ger regeringen rätt att bevUja
den som mottagit uppdrag att vara skiljeman i tvist mellan stater och
medhjälpare åt sådan skiljeman immunitet och privilegier i den omfattning som
behövs för uppdragets fullgörande. Denna bestämmelse, som hittUls haft ringa
praktisk betydelse, är knappast förenlig med den nya regeringsformen och någon
motsvarighet tUl den har därför inte tagits med i den nya lagen. I fråga om
skiljedomstol som erhållit sitt uppdrag av internationell or-
Prop. 1975/76: 205 23
ganisation
får regeringen i första hand utnyttja de möjligheter att bevUja immunitet och
privilegier som den nya 5 § erbjuder. Uppkommer i framtiden behov av att bevUja
förmåner för skiljemän eller deras medhjälpare utöver vad som är möjligt
enligt denna bestämmelse får frågan om nödvändiga lagstiftningsåtgärder tas upp
i det sammanhanget.
Bilagan
BUagan
har utformats som en tabell med tre kolumner. Den första kolumnen innehåller
uppgifter om vilka internationella organ som åtnjuter förmåner av olika slag. Uppgiftema
i denna kolumn motsvarar uppräkningen i nuvarande 3 §. Den andra kolumnen, som
motsvarar nuvarande 4 §, innehåller uppgifter om vilka fysiska personer som är
berättigade till förmåner. I den tredje kolumnen anges i vUka överenskommelser
som bestämmelsema om förmåner finns. Motsvarande uppgifter finns inte i 1966
års lag. Dessutom har bestämmelserna i nuvarande 6 och 7 §§ och den nya 8 §
inarbetats i bUagan.
De förmåner som föreskrivs
i överenskommelsema omfattar inte alltid både immunitet och privUegier. I några
fall innehåller överenskommelserna bara bestämmelser om privilegier, t. ex.
viss skatte- och tullfrihet. Den nuvarande lagen ger ett något missvisande
intryck i detta hänseende. I bilagan har det rätta förhållandet markerats genom
orden "immunitet och/eUer privilegier" i överskriften till de två
första kolumnerna.
Tabellformen gör det
lättare att i framtiden utvidga lagen till att omfatta nya subjekt. Organ som
Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat,
vilka föranlett nya paragrafer i 1966 års lag, låter sig utan svårighet
inpassas i tabellen tack vare att denna medger större flexibilitet. Risken för
att man i framtiden skall behöva införa nya paragrafer med minskad
överskådlighet som följd blir därigenom mindre. Man undviker också de hittUlsvarande
omfattande lagändringarna som ofta berör flera paragrafer. Det enda som kommer
att behövas, när lagen i framtiden skall utvidgas till att omfatta ett nytt
organ, är en ny punkt i bilagan. Denna bör tryckas om med lämpliga mellanrum.
Beskrivningen av den förmånsberättigade
personkretsen har kunnat göras korrektare i bilagan än i uppräkningen i
nuvarande 4§ såvitt gäller personer med anknytning till Asiatiska
utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsfonden.
Uppräkningarna
i de båda första kolumnerna av förmånsberättigade subjekt överensstämmer i
huvudsak med motsvarande uppräkningar i de nuvarande 3 och 4 §§. I några fall
avviker uppräkningarna dock från den nuvarande lagen.
Genom
lagen (1975: 1014) om ändring i 1966 års lag har ändring
Prop. 1975/76: 205 24
gjorts
i 3 § 7 i den nuvarande lagen. Ändringen föranleddes av att riksdagen godkänt
att Sverige ansluter sig till ett avtal den 7 april 1975 om upprättande av en
finansiell stödfond inom organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) och bestod i att stödfonden togs upp i punkt 7 tillsammans
med OECD (prop. 1975/76: 20, FiU 11, rskr 50). Lagändringen har ännu inte trätt
i kraft. I bilagan har OECD och stödfonden av tekniska skäl tagits upp under
skilda punkter.
I
3 § upptar den nuvarande lagen under punkt 13 den internationella telesatellitorganisationen
Intelsat bland de organ som är berättigade till immunitet och privilegier.
Härigenom har vissa bestämmelser om skatte-och tullfrihet för Intelsat
införlivats med svensk lag. Dessa bestämmelser återfinns i överenskommelsen
den 20 augusti 1971 rörande den internationella telesatellitorganisationen Intelsat.
Detta avtal blev bindande för Sverige den 12 februari 1973.
Utöver
bestämmelserna om skatte- och tullfrihet innehåller Intdsat-överenskommelsen
bestämmelser om skyldighet för parterna att upprätta ett särskilt protokoll, i
vilket immunitet och privilegier beviljas Intelsat och dess tjänstemän m. fl.
samt personer som deltar i skiljedomsförfarande enligt Intdsat-överenskommelsen
och en driftöverenskommelse som ansluter till denna.
För
att Sverige skulle kunna tillträda protokollet utan ytterligare ändringar i
lagen genomfördes samtidigt med ändringarna i 3 § ytterligare ett par
ändringar som innebar dels att nuvarande 4 § 1 kompletterades med en
hänvisning till 3 § 13, dels att till nuvarande 4 § fogades en ny punkt, 9,
avseende personer som deltar i skiljedomsförfarande enligt Intdsat-överenskommelserna
(prop. 1973: 24). Något privilegieprotokoll för Intelsat har emdlertid ännu
inte kommt till stånd. Lagändringarna har därför satts i kraft bara såvitt
avser nuvarande 3 §.
Eftersom
protokollet skall vara fristående från Intelsat-överenskom-mdserna, kan det
träda i kraft gentemot en part i Intdsat-avtalet först sedan det tillträtts av
denna. Protokollet kommer därför att föreläggas riksdagen för godkännande innan
tillträde sker för svensk del. Med hänsyn härtill föreslås att någon
motsvarighet till bestämmelserna rörande Intelsat i nuvarande 4 § inte tas med
i bilagan.
Detta
skulle svårligen låta sig göra, eftersom det beträffande dessa bestämmelser
ännu inte finns någon överenskommelse att hänvisa till. Det föreslås att bUagan
i stället kompletteras med de nödvändiga tillläggen i samband med att
riksdagen godkänner ett eventuellt framtida privilegieprotokoll för Intelsat.
Vidare
har regeringen i prop. 1975/76: 108 föreslagit riksdagen att dels godkänna
Sveriges anslutning till överenskommelsen den 4 december 1975 om upprättande
av Nordiska investeringsbanken, dds anta bl. a. ett förslag till ändring i 1966
års lag innebärande att investerings-
Prop.
1975/76: 205 25
banken under en ny punkt 18 förs in i uppräkningen i 3 § i
den nuvarande lagen.
Under förutsättning att riksdagen bifaller regeringens
förslag bör investeringsbanken tas upp i bilagan.
Slutiigen har regeringen i proposition 1975/76: 186
föreslagit att riksdagen godkänner 1976 års internationella kaffeavtal. Enligt
detta avtal skall regeringarna i den intemationella kaffeorganisationens medlemsländer
bevilja organisationen samma lättnader i fråga om valuta-och
växelkursrestriktioner, innehav av bankkonton samt överföring av penningmedel
som beviljas FN:s fackorgan. Om riksdagen godkänner avtalet bör internationella
kaffeorganisationen tas upp bland de förmånsberättigade subjekten i bilagan
till lagen.
5.2 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen
Den förordade nya lagstiftningen om immunitet och
privilegier föranleder viss följdändring i utlänningslagen (1954: 193).
I 69 § sistnämnda lag föreskrivs i första stycket att
lagen äger tilllämpning på främmande makters i Sverige anställda diplomatiska
och avlönade konsulära tjänstemän samt deras familjer och betjäning och
beträffande främmande makters kurirer endast i den män regeringen förordnar.
Enligt andra stycket samma lag skall i fråga om annan utlänning som är
berättigad tUl förmåner enligt 1966 års lag iakttas de inskränkningar som
följer av 1, 3 eller 4 § nämnda lag.
I utlänningslagen bör den i 69 § andra stycket intagna
hänvisningen till vissa lagrum i 1966 års lag ändras till att avse 25 §§ i den
nya lagen.
Lagen om ändring i utlänningslagen bör träda i kraft
samtidigt med den nya lagstiftningen om immunitet och privilegier.
6 Hemställan
lag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
antaga förslagen till
1. lag om immunitet och privilegier i
vissa fall,
2. lag om ändring i utlänningslagen
(1954: 193).
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760229
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
30 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (26)
26 kopplingar i 25 dokument.
- Prop. 2021/22:121 Återkallelse av uppehållstillstånd som har meddelats av Regeringskansliet för personer med anknytning till utländska beskickningar, karriärkonsulat eller inter… s. 9 om s. 25 i texten
- SOU 2018:33 Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan s. 53 · s. 109 i texten
- SOU 2017:58 Amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige - så kan avtalen genomföras s. 108 om s. 15 i texten
- Prop. 2016/17:139 Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater s. 81 i texten · dokumentnivå
- Ds 2016:13 Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater i texten · dokumentnivå
Rättsfall (2)
2 kopplingar.
- HFD 2025 ref. 50 om s. 22 i texten
- Högsta förvaltningsdomstolen, mål 5078-24 om s. 22 i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar i 1 dokument.
- Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 1999 s. 189 om s. 22 · s. 213 i texten