med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB,;beslutad den 13 maj 1976.
84 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 59 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:214, med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB,;beslutad den 13 maj 1976.
Dokumentets text
Sltr
1975/76: 214 Regeringens skrivelse
1975/76: 214
med
överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB;
beslutad
den 13 maj 1976.
Regeringen
överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll,
årsredovisning för år 1975 för Statsföretag AB.
På
regeringens vägnar
G. E.
STRÄNG
RUNE
B. JOHANSSON
1
Riksdagen 1975176. 1 samL Nr 214
Skr
1975/76: 214
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-05-13
Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden
Andersson, Johansson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Johansson
Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för
Statsföretag AB
I beslutet om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969:
121, SU 168, rskr 381) ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget
årligen skulle Överlämnas till riksdagen. Detta bör liksom föregående år (skr.
1975: 88) ske genom att bolagets årsredovisning för det senaste verksamhetsåret
överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag
att regeringen Överlämnar årsredovisningen för år 1975 för Statsföretag AB
till riksdagen.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.
Skr
1975/76: 214
Bilaga
Statsföretag 1975 årsredovisning
Verksamheten i sammandrag
1975
1974
1973
1972
1971
1970
Fakturering
i milj. kr.
7 923
8 063
5 606
4 441
3 947
3 592
Resultat
före boksluts-
dispositioner
och skatter i
i
milj.
kr.
321
987
406
263
193
269
i % av
faktureringen
4,1
12,2
7,2
5,9
4,9
7,5
Avkastning
på arbetande
kapital
5,0
12,3
6,6
4,6
4,4
6,8
Avkastning
på eget
kapital
4,5
14,8
6,6
4,3
3,0
5,8
Antal
anställda
45 957
41 299
36 999
35 022
34 285
34 093
Investeringar
i milj. kr.
1 537
1 098
856
931
740
512
Löner i
milj. kr.
2 123
1 616
1 353
1 183
1 074
945
Föreslagen
utdelning i
milj.
kr.
20'
56'
42'
~
' varav 20 milj. kr. i form av bidrag till Svetab enligt
särskilt beslut av riksdagen.
Skr 1975/76: 214 4
Koncernöversikt
statsföretagsgruppen
19701975
Vid
bildandet av Statsföretag AB 1970 angavs som mål för Statsföretagsgruppen att
under krav på lönsamhet nå största möjliga expansion. Företagen skulle också ta
särskild hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och
lokaliseringsalternativ. Vidare skulle företagen ha som mål att nå allt större
arbetstillfredsställelse för de anställda och vikten av en fördjupad
företagsdemokrati framhölls.
För
de sex gångna åren av koncernens verksamhet kan konstateras följande
huvudsakliga utveckling:
Omsättningen
har ökat från ca 3 600 milj. kr. till ca 7 900 milj. kr.
eller med genomsnitdigt ca 17 % per år.
Investeringar i anläggningar och företagsförvärv uppgår till ungefär 6 300
milj. kr. Detta motsvarar i genomsnitt nästan 19 % av omsättningen vilket är
mycket högt efter svenska förhållanden.
Investeringarna har i stor
utsträckning koncentrerats till Norrbottens län där de stora bolagen investerat
ca 3 300 milj. kr. Gruppen har därmed svarat för ca 80 % av
industriinvesteringarna i Norrbottens län.
Antalet anställda har ökat från
i genomsnitt ca 34 000 under 1970 tiU ca 46 000 under 1975. Totalt sysselsätts
över 40 % av gruppens anställda i Norrland varav merparten i Norrbottens län.
Detta innebär att 15 % av de sysselsatta i detta län arbetar inom gruppen.
Åtgärder har vidtagits för att
nå en större arbetstillfredsställelse och ett vidgat medinflytande. Några av
dem berörs under avsnittet "ArbetsmUjö i utveckling".
Lönsamheten, matt som
avkastning på arbetande kapital, har genomsnittligt uppgått fill 6,6 %.
Koncernens
snabba utveckUng har emellertid ställt stora krav bl a på det finansiella
området. Sålunda har under perioden:
Gruppens långfristiga upplåning
uppgått dil mer än 4 000 milj. kr.
Gruppens soliditet som följd
härav sjunkit kraftigt, från drygt 40 % 1970 till 27 % 1975.
För
att gruppen även framöver skall kunna finansiera en snabb expansion krävs god
kreditvärdighet. Det är mot denna bakgrund som regeringen i proposition till
riksdagen framlagt förslag om ökning av det egna kapitalet hos Statsföretag AB
med 1 500 milj. kr.
Marknadsförutsättningar
och resultat 1975
1974
års goda utveckling påverkade i hög grad utformningen av 1975 års budget, som
för koncernen innebar en omsättning på 10 000 milj. kr. och ett resultat före
dispositioner och skatter på 1 000 milj. kr.
Skr
1975/76: 214 5
Utfallet för 1975 avvek emeUertid märkbart från dessa
budgetvärden. Således uppgick koncernens försäljning till 7 923 milj. kr. och
resultatet före disposidoner och skatter till 321 milj. kr., varav dock 114
milj. kr. beror på förändrade lagervärderingsprinciper, främst hos LKAB. En väsenUig
anledning till avvikelserna från budgeterade värden är att 1975 års
förhållanden för vissa av gruppens företag var de besvärligaste under
efterkrigstiden. Detta gäller framför allt LKAB, ASSI, NJA och Uddevallavarvet.
Redan under första tertialet uppvisade utvecklingen, såväl
ifråga om försäljning som resultat, en märkbar avvikelse i förhållande till
planerade värden, främst hos de exportinriktade basindustrierna. Således
svarade exportnedgången för 75 % av den totala försäljningsnedgången. Den
minskade försäljningen medförde en märkbar resultatnedgång bl a beroende på
strävandena att bibehåUa sysselsättningen på en hög nivå och kraftiga
kostnadsökningar. Första tertialets tendenser förvärrades successivt under
resterande del av året. Den största faktureringsnedgången i förhållande till
planerade värden under 1975 uppvisade LKAB, för vilket bolag marknaden
successivt försämrats under året tUl följd av den mycket dåliga
stålkonjunkturen på kontinenten. Även NJA och ASSI uppvisade emellertid
avsevärda avvikelser. ASSI upplevde först en försäljningsnedgång för sågade
trävaror som senare följdes av en nedgång för övriga produkter. Även Berol Kemi
tillhör gruppen exportinriktade basföretag och fick således uppleva en märkbar
och oväntad försäljningsnedgång.
Stdtsföretagsgruppens verksamhetsområden
Antal
Fakturer
ing
Resultat
milj.
kr.'
företag
milj.
kr.
1975
1975
1974
1975
1974
Gruvor
1
1 846
2 042
314
360
Järnverk
1
968
994
-177
- 24
Varvs-
och mekanisk
verkstadsindustri
6
1 024
945
51
62
Skogs-
och träindustri
5
1 544
1 719
62
482
Kemisk
industri
3
876
857
38
132
Konsumentvaruindustri
1
811
629
212
147
Serviceföretag
6
859
698
6
13
Utvecklings-
och etablerings-
företag
3
73
211
- 16
- 53
Övriga
företag
4
140
108
- 38
~ 53
Summa
rörelsedrivande
dotterbolag
30
8 141
8 203
452
1066
Statsföretag
AB
1
_
_
- 80
- 53
Internleveranser
och elimi-
neringsposter
218
140
- 51
- 26
Summa
31
7 923
8 063
321
987
' före bokslutsdispositioner och skatter.
Skr
1975/76: 214 6
I motsats till tidigare konjunkturnedgångar har priserna
för såväl LKAB som NJA, ASSI och Berol Kemi hållit sig något sånär uppe under
årets första del. Därefter sjönk prisnivån för flertalet produkter. Ett
undantag härifrån är järnmalm för vilken priset i genomsnitt steg ca 40 %
jämfört med 1974. Det stora försäljningsbortfaUet för gruppen som helhet är
dock huvudsakligen hänförbart till kvantitetsnedgångar. För såväl LKAB som NJA,
ASSI och Berol Kemi är försäljningsintäkterna 1975 lägre än för 1974. För LKAB
och ASSI är nedgångarna störst och uppgår till ca 195 respektive 425 milj. kr.
För verkstadsföretagen har fakfureringsökningen under 1975
varit god. Kalmar Verkstad uppvisade en kraftig resultatförbättring medan SMT-Pullmax
ökade det redan 1974 goda resultatet något. Under årets senare del uppvisade
emellertid orderingången för dessa företag en minskning och detta kan påverka
faktureringen under 1976. Varvsbranschen har under året utsatts för stigande
problem. Uddevallavarvet har emellertid en orderstock som bedöms ge beläggning
t. o. m. 1978. Inom varvet pågår arbete syftande tiU atf komplettera
varvsverksamheten med annan industriell verksamhet.
Tobaksbolagets försäljning av cigarretter och snus
fortsatte att stiga i Sverige. Exporten av framför allt piptobak tUl USA ökade
något medan försäljningen från dotterföretaget i Holland, Elisabeth Bas, ökade
starkt.
Bland bolag med speciella problem bör nämnas Sonab, EssBo
och Uddcomb. Såväl Sonab som EssBo uppvisade under 1975 oacceptabla resultat
och inom både företagen pågår utformningen av ett handlingsprogram. Uddcombs
orderingång var under 1975 god men branschens och företagets lönsamhet är
fortfarande oacceptabelt låg.
Inflationen var även 1975 hög och hade stor betydelse för
resultatet. En analys görs under rubriken "Inflationens effekter några
synpunkter".
Av koncernens samlade resultat på 321 milj. kr.
disponerades nästan 90 % eller ca 285 milj. kr. för ökad konsolidering i form
av avskrivningar utöver plan och avsättningar till lagerreserver. En smärre
upplösning (netto) av investeringsfonder verkställdes på totalt ca 30 milj.
kr.
Efter dessa dispositioner återstår ett utrymme för
ytterligare skattefri konsolidering i lagerreserver och genom extra
avskrivningar på tillsammans ca 2 000 milj. kr.
Investeringar, företagsförvärv och lageruppbyggnad 1975
Koncernens investeringar var även 1975 mycket höga.
Anläggningsinvesteringarna uppgick fill 1 537 milj. kr. och därtill kom
företagsförvärv för ca 170 milj. kr.
En stor del av investeringarna under året bestod i
fullföljandet av tidigare fattade beslut. De största investeringarna svarade
NJA för med ca
Skr
1975/76: 214 7
440 milj. kr., varav drygt 105 milj. kr. för Stålverk 80.
Under året togs Koksverk 75 planenligt i drift liksom en färdigställd
normaliseringsanläggning och en LD-ugn tillhörande det s. k. Stålverk 75-projektet.
LKABs investeringar uppgick till ca 365 milj. kr. och
omfattade främst inköp av mobila maskiner, arbeten med en ny huvudnivå i Kiirunavaara-gruvan
samt arbeten med en ny kaj och nytt lager i Narvik.
Även ASSI och Uddevallavarvet uppvisade under 1975 stora
investeringar med ungefär 210 respektive 190 milj. kr. Inom ASSI fortsatte arbetena
med spånskivefabriken i Laxå och det nya sågverket i Valåsen. Uddevallavarvets
arbete på moderniserings- och utbyggnadsprogrammet fortskred planenligt.
Berol Kemis investeringsprogram uppgick till nästan 100
milj. kr. och syftade framför allt till ökad produktionskapacitet för vissa
specialprodukter.
Ytterligare
uttryck för gruppens expansiva verksamhet är den mängd företagsförvärv som
skedde under året. Det största var Statsföretags förvärv av resterande 50 % av
aktierna i Rockwool AB som därmed blev ett helägt dotterbolag. Vidare
förvärvades 25 % av aktierna i AB Gränges Offshore, 9,5 % i AB Götaverken samt
resterande tredjedel av aktierna i Stigtex AB, som härigenom blev helägt.
Bland övriga förvärv i koncernen märks Kalmar Verkstads
köp av AB Ljungbytruck och Karlskronavarvets förvärv av Hvilans Mekaniska
Verkstads AB.
Berol Kemi förvärvade under året ytterligare andelar i
Syntes AB och Katalys AB och äger nu 100 % av Katalys samt 75 % av Syntes.
Ekströms LivsmedelsProdukter AB, tUlhörande Svenska Tobaks
AB, förvärvade agenturföretaget AB Hugo Österberg. Kabi förvärvade 60 % av
aktierna i ett tUlsammans med AB Atomenergi nybildat bolag inom området radiofarmaka,
AB Kabi Diagnostica. Liber Grafiska har under året förvärvat Hermods i Malmö
och Skrivab Skol- och Kontorsmaterid AB i Växjö. ASSI förvärvade 20 % av
aktierna i Broby Industrier AB. Under början av 1976 förvärvade Stigtex den
rörelse som AB Kamgarn drivit i Borås.
En väsentlig konsekvens av de dåliga konjunkturerna och
strävan att bibehålla sysselsättningen på en hög nivå blev att lagren ökade intiU
bristningsgränsen med drygt 1 450 milj. kr. Bl. a. byggde LKAB upp lager i
Rotterdam.
Under året ökade genomsnitdigt antal anställda med ca 4
650 personer, varav ca 3 300 genom nyförvärvade företag.
Upplåning och soliditet 1975
Investeringstakten var hög, resultatet otillfredsställande
och lageruppbyggnaden osedvanligt stor. De marknadsmässiga förutsättningarna
för
Skr 1975/76: 214 8
1976
förefaller fortfarande något osäkra och det har därför varit ett önskemål att
bibehålla en hög likviditetsberedskap. Allt detta resulterade i att koncernens
upplåning 1975 blev mycket hög nästan 1 800 milj. kr. i långfristig
upplåning. I enlighet med statsmakternas och riksbankens intentioner har en
stor del av denna upplåning ungefär hälften skett utomlands.
Den
kraftiga upplåningen innebar självfallet en ansträngning på företagets
finansiella struktur och medförde att soliditeten vid utgången av 1975 sjönk
till 27,0 % mot 31,5 % ett år tidigare.
Koncernens
struktur
Arbetet
på en fastare struktur inom gruppen fortsatte under 1975. Således förvärvade
LKAB från Statsföretag dotterföretaget AB Statsgruvor och SMT-Pullmax AB från Svetab
två verkstadsföretag, Anderssons Finsliperi & Mekaniska AB samt Nordtool
AB. Inom koncernen etablerades en speciell byggmaterialgrupp med EssBo, Svenska
Bomaterial AB som moderbolag. I denna grupp ingår de från Svetab övertagna
bolagen Ljusdals Träprodukter AB (f. d. Edströms Industrier AB), Etri Fönster
AB, AB Kalmar Kök, AB Kramfors Kök, Nyland Mattor AB med dotterföretaget
Holmsund Golv AB. Vidare bUdades ett oljehandelsbolag. Svenska Petroleum AB, i LKABs
regi. Per 1 januari 1976 överläts AB Oljetransit tUl staten och Kabi övertog
Linson Instrument AB.
Under
året beslutades att Svetab skall knytas närmare till moderbolaget och bl. a.
tjänstgöra som sfabsbolag i lokaliseringspolitiska frågeställningar samt ägna
sig åt minoritetssatsningar i projekt som har sysselsättnings-, lokaliserings-
eller annan näringspolitisk betydelse. Svetab fick under perioden 19731975
statligt stöd med 60 milj. kr. genom att statens anspråk på utdelning från
Statsföretag AB under denna period sänktes med motsvarande belopp. De mål
ifråga om antalet nya arbetstillfällen inom stödområdet som Svetab då hade har
inte i sin helhet kunnat infrias, bl. a. till följd av att etableringskostnaderna
blivit avsevärt högre än förutsett. Statsföretag kommer emellertid att ställa
egna medel till förfogande för ytterligare lokaliseringspolitiska satsningar
inom stödområdet.
Efter
verksamhetsårets utgång har regeringen i proposition föreslagit att statens nyförvärvade
aktieinnehav i Götaverken/Eriksberg tills vidare placeras i fonden för statens
aktier. I en annan proposition föreslås att Statsföretag övertar aktierna i
Svenska Utvecklings AB per 1 juli 1976.
Framåtblick
Marknads-
och resultatutsikterna för 1976 ter sig fortfarande ovissa för gruppens största
företag. Det förefaller sannolikt att koncernens re-
Skr
1975/76: 214 9
sulfat innevarande år blir märkbart sämre än under 1975.
Investeringarna är fortfarande omfattande och därför kommer upplåningen att
ligga kvar på en oförändrat hög nivå och med ett betydande inslag av utlandsupplåning.
I ett längre perspektiv kan konstateras att koncernens
stora och kapitaltunga basindustrier kräver betydande investeringssummor
enbart för att bibehålla konkurrenskraften. Upplåningsbehovet blir likaså
mycket stort. För att genomföra detta krävs en ökning av det egna kapitalet i
enlighet med den proposition som regeringen lagt fram. Snabbt stigande
räntekostnader och amorteringar kräver att genomförda investeringar ger god
avkastning.
LKAB
Sista ronden i LKAB
Det sista hela verksamhetsår, under vilket jag fungerat
som VD i LKAB, var 1975. I november 1974 önskade ett flertal kunder option på
malmkvantiteter utöver dem vi kunde garantera för det fall vi skulle få
tillfälle öka leveranserna. Man förmodade allmänt, att första halvåret 1975
skulle präglas av fortsatt god sfålkonjunktur. Alla fruktade dock en
tillbakagång under året. I LKAB budgeterade vi rätt pessimistiskt. Vi hade två
alternativ, som vi ansåg tämligen likvärdiga. I det dystrare räknade vi med
ett värre leveransbakslag relativt försålda kvantUe-ter än vi någonsin tidigare
haft på denna sidan andra världskriget. Det gick ännu mycket sämre. Olevererad
malm vid årets slut i förhållande dil kontrakt innebar i procent mätt en
dubbelt så svår besvikelse som det tidigare svåraste bakslaget.
Malm är relativt enkel att lagra och förstörs inte.
Däremot är produktionen numera en process, där kostnaderna kortsiktigt är nära
nog fasta, om flödet minskar i volym. Därför har LKAB sedan länge kon-junkturlagrat
och byggt ut sina resurser för sådan lagring i syfte att utjämna
sysselsättningen så långt möjligt i gruvorna och på järnvägen. Vi har 1975 rekordlagrat
bundU över 450 milj. kr. i lager. Vi räknar med något större leveranser under
1976, sannolikt en ökning mot årsslutet. Även 1976 kommer dock säkerligen att
bli ett svagt år.
Alla trodde på nedgång 1975, och den kom tidigare och
brantare än väntat. Alla tror på någon uppgång 1976. Låt oss hoppas att den
också överträffar prognoserna. Särskilt sannolikt är det inte. Alltför många
tunga negativa faktorer, som vi inte har erfarenhet av, präglar världsekonomin.
I en intervju frågade man mig som man brukar fråga
idrottsstjärnor vad som varit största glädjeämnet och största sorgeämnet under
mina 20 år i LKAB. Svaret blev enkelt och tveklöst.
Det största glädjeämnet är att vi klarade åren 19581969,
då malm-
Skr
1975/76: 214 10
priserna stegvis sjönk med 40 %, medan lönerna ungefär
tredubblades och alla materialkostnader kraftigt steg. Det var volymökning och
rationalisering två ofta med varandra förbundna fenomen som räddade oss.
Det största sorgeämnet är att förhåUandet mellan
företagsledning och de anställdas organisationer fortfarande erbjuder så stora
problem. Observera att jag säger organisationer inte "de
anställda". Ett kollektivs uppträdande är nämligen ingalunda någon summa
av individernas egenskaper. Våra anställda skiljer sig naturligtvis inte från
andra människor till intelligens, förnuft och känslor. Men vi har olyckan av
att i årtionden ha haft splittrade fackföreningar. De är splittrade inte bara
genom striden mellan socialdemokrater och kommunister. Numera är också kommunisterna
splittrade i olika fraktioner. En kommunistisk ombudsman, som sökte sig till
annat arbete, förklarade i en tidning, att han var trött på de politiska
slitningarna i fackföreningarna. Det är jag också. Då maktkamp pågår inom en
fackförening, kommer sakfrågorna vid förhandlingar med arbetsgivaren i
bakgrunden, och den taktiska kampen om själarna dominerar. De hetaste kämparna
har ingalunda för ögonen att söka främja utvecklingen av det företag, som ger
dem sysselsättning och bär upp de samhällen där de lever. Klyftan mellan
företagsledning och fackföreningar vidgas.
Inte ens den typ av svårigheter jag antytt och som känns
tyngre än tekniska misstag eller ekonomiska bakslag bör emellertid överdrivas.
Vi genomförde åren 1957 till 1969 en produktivitetsstegring av omkring 150 %
per mantimme. Det kostade mycket kapital. Det innebar också för de anställda
ständiga förändringar mest på gott men också försämringar. Omflyttning och
omskolning, besvär innan ny produktionsordning var inkörd, en alltmer
oöverskådlig och svårbegriplig mUjö allt detta var konsekvenser, som måste
tagas om företaget ville leva vidare.
Våra anställda fann sig i detta och hade en positiv
inställning till omdaningen. Jag tackar dem för det.
Arne S Lundberg
Norrbottens Järnverk AB
Under 1975 drabbades flera stålkonsumerande branscher
samtidigt av lågkonjunkturen. Speciellt hårt drabbades varvs-, bygg- och
bilindustrin. Den väntade periodiska nedgången överlagrades av
efterverkningarna av oljekrisen, vilket kan förklara den ovanligt djupa
nedgången.
Den sjunkande efterfrågan på stål resulterade i stark
prispress och kraftigt minskade leveranser från världens stålverk.
Konjunkturförsämringen medförde för Norrbottens Järnverks del att den sedan
1970 snab-
Skr
1975/76: 214 11
ba expansionen av försäljningen bröts. Då samtidigt
kostnaderna för malm, bränsle och personal ökade kraftigt blev årets
nettoresultat, trots intensiva besparingsåtgärder, mycket otillfredsställande.
Konjunkturtuvecklingen
under året nödvändiggjorde en omfattande lagertillverkning för att trygga
sysselsättningen, vidmakthålla produktionskostnaderna på rimlig nivå samt
förbereda för högkonjunkturen.
Igångkörningsproblemen
i de nyuppförda metallurgiska anläggningarna är nu överståndna och under andra
halvåret utvecklades produktionen på ett tillfredsställande sätt. Med hänsyn
till beläggningsläget företogs från och med tredje tertialet en neddragning av
skiftgången i valsverken från fem- till treskift. I anläggningen för
fartygsmanufaktur har en ännu kraftigare neddragning skett.
Koksverk 75, som får en kapacitet av ca 1 miljon ton koks
per år, togs i drift för provtillverkning och uppkörning i samband med den officiella
invigningen den 27 juni 1975. Investeringen har genomförts planenligt såväl
tids- som kostnadsmässigt.
Normalisering 75, som ger järnverket en stor kapacitet för
värmebehandling av så kallat höghållfast stål, togs programenligt i drift
under året.
De
förändrade förutsättningarna för Stålverk 80 som växte fram under
januarifebruari 1976 de mycket stora kapitalanspråken, förlustriskerna
under en relativt lång introduktionsperiod, de därmed sammanhängande
finansieringsproblemen samt den internationella marknadens osäkerhet fick
till följd att styrelsen den 12 mars 1976 fattade beslut om en modifierad
inriktning av projektet.
Som utgångspunkt för denna inriktning har styrelsen tagit
ägarens önskemål om att ett metallurgiskt centrum för svensk
handelsstålindustri skall förläggas till Luleå samt att den samlade
sysselsättningen inom stålverkscentrat i Luleå skall uppgå till mellan 7 5008
000 personer. Målinriktningen beaktar förhållandena såväl inom befintliga NJA
som den kommande Stålverk 80-delen och avser att forma ett program som kan ge
bästa möjliga lönsamhet för hela NJA under 1980-talet.
Stålverk 80-delen har nu i högre grad än tidigare
anslutits till den svenska marknadens förväntade behov. Med dessa
utgångspunkter har riktlinjerna för en utbyggnad av det metallurgiska central i
NJA angivits till en ämneskapacitet av ungefär 2,5 miljoner ton i stället för
det ursprungliga projektets 4 miljoner ton. För nuvarande NJA avses bland annat
utrustningar tillskapas för en ökad valsverkskapacitet och en anpassning ske
av den för försäljning avsedda ämnesproduktionen till i första hand behoven i
Sverige. Vidare avses NJA producera cirka en halv miljon ton ämnen anpassade
för försäljning i mellersta och södra Sverige.
Förslag av denna innebörd kommer att föreläggas ägaren.
Den beslutade ändringen av företagets organisation
genomfördes i maj
Skr
1975/76: 214 12
1975. Organisationen indelas därmed i fyra divisioner med
eget resultatansvar och fem centrala stabsfunktioner. Divisionerna omfattar
Stålverk 80, Stål, Koksverk och Byggmanufaktur. Arbetet med att anpassa bland
annat den ekonomiska redovisningen och system för samordning och kontroll till
de nya förhållandena gavs under året hög prioritet.
Försäljningsintäkterna för 1975 uppgick till 968 milj.
kr., vilket var 26 milj. kr. mindre än föregående år. Nettoresultatet uppgick
totalt till 121,0 milj. kr. I detta resultat ingår koncernbidrag med 60,0
milj. kr. Förlusterna är helt hänförbara till Division Stål, där bland annat de
gamla fartygskontrakten dil fasta priser utgjort en svår belastning. Division Byggmanufaktur
redovisar trots en vikande konjunktur ett förbättrat nettoresultat uppgående
till 13,5 mUj. kr.
Av järnverkets fakturering har 44 % gått till
varvsindustrin, 11 % till verkstadsindustrin, 24 % till byggnadsindustrin och
21 % utgjort halvfabrikat för andra järnverk. Exportandelen var 51 %.
Utbetalningar för investeringar och lagertillverkning samt
negativ resultatutveckling medförde under året betydande påfrestningar på företagets
likviditet. Finansieringen, speciellt under andra halvåret, åstadkoms genom en
kraftig ökning av såväl den kort- som långfristiga upplåningen.
Räntekostnaderna ökade härigenom med 9,1 milj. kr. och uppgick vid årets slut
till sammanlagt 63,0 milj. kr.
Prognos
Resultatutvecklingen under 1976 blir starkt beroende av
vid vilken tidpunkt den väntade konjunktursvängningen kommer att ske. 1 vår planering
räknar vi med fortsatt svag stålkonjunktur under första halvåret och en
successiv uppgång av priser och volymer under andra halvåret. Trots ett genom
konjunkturuppgången förbättrat rörelseresultat under andra halvåret 1976, blir
nettoresultatet för helåret även det otillfredsställande.
Per Olof Boman
Uddevallavarvet AB
Den nuvarande lågkonjunkturen har hårt drabbat varvs- och
rederinäringarna, vilket bl. a. resulterat i ett stort överskott på
tanktonnage. Vissa omständigheter talar dock för en svag förbättring under
slutet av 1970-talet.
Med oktoberkriget i Mellersta Östern som utlösande faktor
inträffade under hösten 1973 en rad händelser, som radikalt påverkat
världsekonomin och den politiska maktbalansen, och vi upplever nu den värsta
depressionen sedan 1930-talet. För sjöfartsnäringen har svårigheterna varit
Skr 1975/76: 214 13
större
än någonsin. Utvecklingen på handels- och industrisidan har kraftigt påverkat
fraktmarknaden och särskilt då frakterna för tankfartyg och större bulklastfartyg.
Stort
överskott på tanktonnage
Världshandelsflottans
samlade tonnage uppgår f. n. till ca 525 milj. dwt., varav ca 285 milj. dwf.
utgörs av tankfartyg. Av dessa ligger omkring 50 milj. dwt. upplagt, och
dessutom går en betydande del av den seglande flottan med reducerad fart för
att spara bunkerkostnader. Man kan därför i dagens läge räkna med ett reellt
tankeröverskott i storleksordningen 100 milj. dwt.
Någon
balans mellan tillgång och efterfrågan på fanktonnage är inte att vänta inom de
allra närmaste åren. De mest pessimistiska prognoserna säger att det kan dröja
tUl in på 1980-talet, innan det nuvarande tankeröverskottet är absorberat.
Det
finns dock flera omständigheter, som talar för en visserligen kanske svag men
dock märkbar förbättring före 1970-talets utgång. Under åren 19631974 ökade
ständigt industriländernas bruttonationalprodukt liksom världens
oljekonsumtion. Efter de två senaste årens stUla-stående och nedgång kan man nu
skönja en svag konjunkturförbättring, främst märkbar i USA. Utvecklingen i
Västeuropa släpar efter, men det är förhoppningsvis här fråga om endast en
fasförskjutning. En ökad industriell aktivitet medför ökad energikonsumtion.
Alternativa
energikällor för olja finns infe annat än på längre sikt, och därför måste en
konjunkturuppgång liksom hittills baseras på en stigande oljekonsumdon och då
främst på ökad import från OPEC-länderna.
På
internationell nivå diskuteras f. n. en rad olika åtgärder med syfte att söka
avhjälpa den rådande obalansen inom sjöfarts- och varvsnäringarna.
Statliga
stödåtgärder nödvändiga
De
svårigheter som nu tornar upp sig alltmer för varje månad kan i allmänhet inte
avhjälpas av enskUda rederier och varv, utan här fordras statliga stödåtgärder
i olika former. För den norska rederinäringen, som betyder speciellt mycket för
Uddevallavarvet, har i norsk stattig regi skapats ett temporärt institut för
finansiellt bistånd till den hårt drabbade branschen.
Som
ett led i den planerade internationella produktionsminskningen avses även den
svenska varvsindustrins kapachet reduceras under slutet av 1970-talet.
Svårigheterna
inom varvsbranschen är emellertid så stora, att enbart en överenskommelse om
produktionsminskning inte räcker för att varven
Skr
1975/76: 214 14
skall kunna överleva. För att upprätthålla den reducerade
varvsproduktionen kräves sålunda särskilda statliga stödåtgärder för åren
1978 1979, varom förhandlingar nu pågår mellan staten och varvsindustrin.
Dessa eventuella statliga stödåtgärder kommer inte att innehålla några direkta
subventioner till varvsindustrin utan endast en temporär hjälp i form av
kreditgarantier under byggnadstiden för att finansiera s. k. lagerproduktion.
Uddevallavarvet investerar 650 milj. kr.
För Uddevallavarvets del fortskrider arbetena med den
pågående utbyggnaden till en beräknad kostnad av 650 mUj. kr., och de beräknas
vara slutförda vid årsskiftet 19761977.
Beslutet om det pågående investeringsprogrammet fattades
före energikrisen och den internationella konjunkturnedgången, och
förutsättningarna har därefter förändrats i väsentliga avseenden. Det har dock
bedömts vara motiverat att i huvudsak genomföra det ursprungliga programmet,
eftersom byggandet av en nybyggnadsdocka och modernisering av
produktionsapparaten i övrigt är nödvändiga åtgärder för rationalisering av
varvets produktion.
Den nedskärning av varvens produktion, som utgör en av
förutsättningarna för branschens överlevande, kommer även att drabba Uddevallavarvet
genom att den ökade kapacitet som investeringarna syftade till inte kommer att
kunna utnyttjas de närmaste åren. Detta i sin tur innebär ett temporärt
ogynnsamt kostnadsläge på grund av att de betydligt ökade fasta kostnaderna
inte kan slås ut på en ökad produktion. Den planerade ökningen av personalstyrkan
med totalt inemot 900 anställda har som en följd därav måst skjutas på
framtiden.
De nya anläggningarna är i första hand avsedda för
produktion av mycket stora fartyg. Då efterfrågan på sådana fartyg i dagens
läge är närmast obefintlig, adderas den tidigare nämnda outnyttjade kapaciteten
med den uteblivna verkningsgraden vid byggande av stora fartyg till ett
ofördelaktigt kostnadsläge, som kommer att bli betungande.
När efterfrågan på stora fartyg återigen ökar och detta
är på sikt en utveckling vi tror på kommer bilden dock att helt förändras.
Ingvar Trogen
ASSI
Det som gjorde 1975 tUl ett märkligt år var 1974. Den
snabba uppgången det ena året tog luften ur det följande. Allt rörde sig uppåt
1974: kostnader för råvaror och löner, volymer, priser, produktivitet och också
Skr
1975/76: 214 15
de ekonomiska resultaten. Sedan fortsatte bara
kostnaderna. Det övriga föll. Men priserna blev hängande, gungande i alltmer
töjda trådar, knutna med ekonomisk insikt till avpassade utbud.
Dramatiken 1975 blir mindre om man jämför direkt med 1973
och ser förbi 1974 ett vunnet år att balansera tidigare förlorade.
Papperskonsumtionen i Västeuropa sjönk redan 1974, det vet
vi nu. Det var lageruppbyggnad hos konsumenterna som gav lyft åt skogskonjunkturen.
1975 minskade verklig konsumtion ytterligare 10 %. Därtill kom lageravveckling
hos konsumenterna och gav tillskottsfart i nerförsbacken. Hävdad dollarkurs
och kanadensiska strejker bromsade för vår del hastighetsökningen utför något
under andra halvåret. Den kontinentala pappersindustrin ökade bl. a. med hjälp
av billigt returpapper som råvara sina marknadsandelar. Den på internationell
handel inriktade industrin, som den svenska, fick ta de kraftigaste stötarna.
När vi nu i bottenläget ser oss om på volymerna har
massaleveranserna, pappersexporten och trävaruskeppningarna sjunkit med i
runda tal 30 % vardera. Sammantaget gick exportintäkterna från skogsindustrin
ner med 2,5 miljarder kr. Produktionen gick tillbaka mindre och uppbromsningen
för torkmaskinerna, pappersmaskinerna och sågverken begränsades till ca 15, 20
respektive 25 %. Personalpolitiken, den höga andelen fasta utgifter råvaror
och löner hör numera dit lagerstödet och tron på en ljusnande framtid
motiverade produktion mot lager hos industrin.
Lagervärdet i Sverige ökade 2 miljarder kr. för
fibervarorna.
Nu börjar marknaden förbättras. Konsumtionen tilltar
märkbart i USA, långsamt i Europa. Avvecklingen av lagren hos förbrukarna är avslutad
för den här gången. Den svenska exporten kan börja öka sakta men produktionen
måste hållas nere. Försiktigt så att marknaden inte störs av överutbud skall
magasin, kajer och fotbollsplaner avlastas sitt värdefulla gods, förhoppningsvis
till stigande priser. Och så skall likviditeten och lönsamheten förbättras.
Men det ekonomiska utfallet 1976 kan ändå bli sämre än 1975 om takten i
uppgången inte ökar kraftigt mot slutet av året. Marginalerna och utgångsläget
är sämre vid ingången av det här året än det förra.
Konjunkturutvecklingen i Nordamerika är central för vårt
land. Råvarukostnaden, den tunga posten i produktkalkylerna, är där hälften av
vår och frakterna över Atlanten är låga. Vi är i kostnadsmässigt underläge. Må
överskottskvantiterna tillgängliga för exporten hit över Atlanten bli
begränsade!
Låt mig polemisera mot motståndarna fiU den snabba
tillväxten av vår industri. Det är lyckosamt att svensk skogsindustri byggts ut
tUl en kapacitet som överstiger skogstillväxten. Under högkonjunkturperioden
1973 och 1974 förädlades här i landet en avsevärt större mängd råvara än
tillväxten. Genom den höga produktionen kunde efterfrågan bättre
Skr 1975/76: 214 16
tUlgodoses
och våra marknadsandelar försvaras. Detta är till glädje för oss också i sämre
tider. Genom överleveranserna kunde ytterligare ett infe förakdigt antal
miljarder kr. tas in fill landet i det goda prisläget. Branschen fick
finansiell styrka också att betala sysselsätfningskosfna-derna i efterföljande
lågkonjunktur.
1975
och 1976 ligger förbrukningen av råvara under tillväxten och det kompenserar
tidigare överförbrukning. Inom skogsbranschen är det särskilt angeläget att
män gör dispositionerna över en hel konjunkturcykel och inte ser varje
kalenderår för sig. Detta gäller den finansiella planeringen och det bör också
gälla vid tillämpningen av nu beslutad lag om utbyggnadsstopp, frivillig
begränsning av virkesförbrukningen och verksamheten vid virkesråden.
ASSI
drabbades hårt 1975. Vi är störst i landet på trävaror, träfiberskivor och kraftliner.
De produkterna var särskUt utsatta. Vi köper all vår råvara. Några
skogsöverskott bidrar inte till vårt resultat eller vår likviditet. Prisnivån
för massaved och timmer höjdes ytterligare avsevärt under året, opåverkad av
utvecklingen för de förädlade produkterna. ASSIs tillgångar motsvarar
byggnadsvärdet för 8 supertankers. Av dessa låg 3 stUla under året. En hette
"Ökade färdiglager", en nästan färdig "Nya anläggningar".
Den tredje overksamma hade beteckningen "Tillgänglig kapacitet" och
låg med påmönstrad besättning.
Den ökade upplåningen ger
höga finansiella kostnader men utgångsläget inför en uppgång på marknaden är
gott. Med produktionskraftiga anläggningar, välfyllda virkesförråd, bättre
möjlighet att ta tillvara nya råvaruslag, minst sagt goda möjligheter tUl
leverans från färdiglager, ny, effektivare och välbemannad organisation är vi
väl rustade för ökad, resultatgivande aktivitet. Må vi snart få användning för
vår offensiva förmågal Det kosfar på att ligga lågt och huka i beredskapsläge.
Sigvard
Bahrke
Berol Kemi AB
Marknadsförhållandena
för petrokemiska produkter har de senaste åren uppvisat starka kontraster.
Under början av 1974
orsakade oljeembargot allvarliga bristlägén och följdes av en närmast hektisk
efterfrågan. Oljetillförseln normaliserades dock snabbt, och under 1975
minskade efterfrågan starkt på petrokemiska produkter som en följd ay den allinäiina
konjunkturavmattningen. 1975 tycks bli det första året under hela
efterkrigstiden, då den petrokemiska industrin når en lägre total
tillverkningsvolym än under det föregående året.
Det
svaga konjunkturläget under 1975 medförde även en viss damp-
Skr
1975/76: 214 17
ning av förväntningarna om den framtida tillväxten för den
petrokemiska industrin i Västeuropa. En hård gallring av planerade
investeringsprojekt och en allmän tendens till senardäggning av redan inledda
projekt torde bli följden. Det kan då inte uteslutas, att de minskade investeringarna
i branschen åter leder till brisdägen, när konjunkturen förbättras. Framtida
bristsituationer för petrokemiska produkter är troliga även mot bakgrunden av
de senaste årens utveckling på olje- och raffinaderiområdet. Den fortsatt
växande efterfrågan på lättare oljeprodukter nafta och bensin har de
senaste åren varit svår att möta beroende på att det samtidigt rått låg
efterfrågan på tyngre produkter, särskilt eldningsoljor. Denna obalans kan bli
bestående och leda till en växande råvaruknapphet för petrokemiska
tillverkningar.
För Berol Kemi bedöms de stora pågående och planerade
investeringsprojekten ha goda utsikter att komma i drift i ett relativt
välbalanserat marknadsläge. Råvaruförsörjningen för Berol Kemis löpande
verksamhet och planerade projekt kan betecknas som tillfredsställande. Under
1976 beräknas Berol Kemi kunna påbörja uppförandet av en s. k. oxoanlägg-ning.
I denna kommer mellanprodukter, som nu importeras, att tillverkas ur råvaror
från den i Slenungsund redan befintliga krackningsanlägg-n i ngen.
Slutprodukterna från dessa tUlverkningsgrenar går främst
till färg- och plastindustrin. För att på ännu längre sikt garantera en
utvidgad råvarutillgång deltar Berol Kemi gemensamt med KemaNord AB och Unifos
Kemi AB därtill i förberedelserna för en ny krackningsanläggning i Slenungsund.
Årets verksamhet inom företaget präglades starkt av den
svaga efterfrågan, som ledde till att tillgängliga kapaciteter ej fullt
utnyttjades. Årets resultat måste betecknas som otillfredsställande. Först
minskade exporten och 46 månader senare även hemmamarknadens efterfrågan.
Endast första tertialet gav ett normalt rörelseresultat, medan avmattningen
mot årets mitt ledde till en kraftigt minskad resultatinhämtning. Mot årets
slut stabiliserades läget, men trots detta nåddes inget ytterligare resultatdllskott
under årets sista terdal. För 1976 väntas en fortsatt svag utveckling för
första halvåret. Förutsatt att en stabilisering av konjunkturläget därefter
inträder, bör en viss förbättring av resultatsituationen inträda mot årets
slut.
Inom företaget bedrives också ett fortsatt, omfattande
arbete för att utveckla nya och förbättrade specialprodukter för olika
industriella användningsområden.
Berol Kemis breda produktprogram och de omfattande
utvecklingsinsatserna kräver en organisation som medger en långt driven delegering
av ansvar och befogenheter. Samtidigt eftersträvas ett växande och alltmer
direkt inflytande i den operativa verksamheten för de anställda. Vid årsskiftet
1975/76 infördes som ett led i denna utveckling en divisionali-
2 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 214
Skr 1975/76: 214 18
serad organisation med bl. a. representanter för de
anställda i såväl koncerndirektion som i divisionernas ledningsgrupper.
Kommittéer och samrådsgrupper förekommer dessutom i betydande omfattning.
Syftet med dessa åtgärder har sammanfattats i ett företagsdemokratiskt handlingsprogram.
Programmet betonar bl. a. den balans, som måste eftersträvas meUan kostnaden
för dessa resursansträngningar och den nytta, som kan uppnås genom förbättrad
planering och goda individuella prestationer.
Gunnar Agfors
AB Kabi
Läkemedelsdebatten har varit ganska livlig i Sverige under
1975, stimulerad bl. a. av motionerna till den socialdemokratiska partikongressen
som ägde rum i början av oktober. Det är naturligt att Kabigruppen utgjort ett
av objekten i denna debatt och att vi, som statsägt läkemedelsföretag, fått ta
en del törnar.
Vi har intet att invända mot detta. Tvärtom, vi engagerar
oss gärna i en debatt som kan bidraga till ökade insikter om
läkemedelsindustrins villkor och till en sund utveckling för vårt företag och
den bransch i vilken vi verkar.
Bland de frågor som vi ägnat särskild uppmärksamhet under
1975 och som alla är betydelsefulla för vår långsiktiga utveckling, finns det
anledning att särskilt nämnda
produktprogrammets
utveckling
produktionsresursernas
utbyggnad
utlandsorganisationens
förstärkning
medinfiytandefrågor.
Kabigruppens produktprogram har hittills varit begränsat
till läkemedel, vissa diagnosdka samt hygienprodukter (ACO) marknadsförda genom
apoteken. Vi har under 1975 beslutat att komplettera detta program med en
omfattande satsning på diagnostika, främst inom sådana områden där vi redan
har ett kunnande genom vår läkemedelsforskning. I konsekvens med detta beslut
har ett särskilt bolag bildats i samarbete med Atomenergi, Kabi Diagnostica,
för utveckling, produktion och marknadsföring av diagnostika samt radiofarmaka
för terapeutiskt bruk. Våra resurser inom detta område har under hösten
kompletterats genom ett avtal med Bofors, enligt vilket vi övertar en
forskargrupp, den s. k. Pep-ddgruppen i Mölndal. Denna forskargrupp har under
ett antal år arbetat med att utveckla metoder för klinisk bestämning av vissa
proteiner med hjälp av en unik enzymsubstratmetod. Viktiga applikationer
föreligger
Skr
1975/76: 214 19
inom det hematologiska området och förväntas där innebära
ett avsevärt ufvecklingssteg.
Vi har
under 1975 haft en mycket hög utnyttjning av vår produktionsapparat. I vår planering
för det närmaste decenniet förutsattes en omfattande utbyggnad av våra
produktionsresurser och i samband därmed en omstrukturering mot färre
produktionsenheter och en längre driven specialisering av
tillverkningsprocesserna. Utbyggnadsprogrammet kommer att förverkligas i
etapper, som kommer att sträcka sig över en lång följd av år och på ett sådant
sätt att vi även under detta utbyggnadsskede kommer att ha en hög utnyttjning
av våra produktionsresurser.
Det är
möjligt att arbetet inom den delegation för ökad samordning av den svenska
läkemedelsindustrin som tillsatts av industriministern under hösten 1975 kan
komma att påverka våra utbyggnadsplaner. Det förhållandet understryker det
angelägna i att utforma våra utbyggnadsplaner på ett sådant sätt att de
tillåter en successiv anpassning till nya förutsättningar.
Kabigruppen
är för sin utveckling i hög grad beroende av en snabb och lönsam expansion av
exporten. Endast genom en omfattande försäljning av våra specialiteter på väl
valda utlandsmarknader ges möjlighet att förränta de omfattande
investeringarna i forskning och utveckling.
Den
erforderliga snabba expansionen av exporten förutsätter effektivt fungerande
marknadsbolag på de viktigaste marknaderna, alternativt ett system av väletablerade
agenter samt ett starkt stöd från centrala instanser och produktspecialister i
hemmaorganisationen. Vi befinner oss f. n. i ett skede av utbyggnad av dessa
resurser. I linje med de tankegångar som utvecklats i den aktuella läkemedelsdebatfen
förs diskussioner med andra svenska läkemedelsföretag i syfte att utröna
förutsättningarna för ett nära samarbete på betydelsefuUa utlandsmarknader.
Medinflytandefrågorna är f. n. föremål för omfattande diskusssioner
inom Kabigruppen. Det ligger i sakens natur att dessa diskussioner förs i en
öppen och konstruktiv atmosfär med representanter för samtliga fackföreningar
som är representerade inom Gruppen.
Det är vår
ambition att under loppet av 1976 genom avtal och i ett omfattande
utbildningsarbete skapa förutsättningar för en snabb och smidig anpassning till
de nya regler och förutsättningar som kommer att gälla då den nya
lagstiftningen om medbestämmande i arbetslivet träder i kraft vid årsskiftet
1976/77.
Kabigruppens
omsättning 1975 uppgick till 377 milj. kr., vilket utgör en ökning jämfört med
1974 på 24%. Vår utlandsförsäljning har ökat med 29 % medan den svenska
försäljningen uppvisar en 21-procentig ökning. Detta innebär att Kabigruppen f.
n. har en exportandel av 37 % mot 35,5 % 1974.
Resultatet före bokslutsdisposifioner och skatter uppgick
till 28,1 milj.
Skr 1975/76: 214 20
kr.
(11,1). Gruppen uppvisar en obetydlig förbättring ifråga om avkastning på
arbetande kapital, främst tUl följd av en förbättrad kapitalomsättning.
Läkemedelsindustrins vinstmarginaler är underkastade en hård press på grund av
priskontroll på praktiskt taget aUa marknader.
Bengt
Andrén
Svenska Tobaks AB
I
Tobaksbolaget har vi under 1975 haft anledning att begrunda vikfen av en
målmedveten produktutveckling. Dotterbolagen uppvisar en provkarta på vad som
kan hända. Ekströms i Örebro har tack vare en föga dramatisk, men planmässig
utveckling lagt grunden för en successivt växande volym. Det bakpulver som en
gång gjorde företagets namn känt är idag en liten produkt. Produkter baserade
på torkade nypon, blåbär och andra naturråvaror dominerar försäljningen. På
senare år har sortimentet kompletterats med många nya produkter, bl. a. mjölmixer
som underlättar tidigare ganska tidskrävande hushållsarbeten. Försäljningen
växte 1975 med 25 % och överskottet före dispositioner och skatter steg till
5,2 milj. kr.
Under
1975 förvärvade Ekströms med moderbolagets aktiva medverkan det stockholmska
agenturföretaget Hugo Österberg, som i över 50 år importerat och sålt en rad
internationellt kända livsmedelsprodukter. Cambells soppor är den största
enskilda produkten. Österbergs måste vara på språng efter nya tillskott till
sitt sortiment. Denna urvalsprocess har ett stort inslag av framtidsbedömning
och risktagande.
Grummebolagen
drabbades liksom övriga företag inom den kemisktekniska branschen av
stagnerande totalmarknad och sortimentsbegränsning i handeln. Prisstopp
infördes vid halvårsskiftet.
1974
hade varit bekymmersamt för Grumme. Förlusten uppgick till 2 milj. kr. Krafttag
krävdes för atf vända utvecklingen. Marknadsföringen förstärktes och
produktprogrammet kompletterades. Men så kom nästan samtidigt dels en mycket
kraftig kostnadssfegring genom det nya löneavtalet, dels prisstoppet. Detta
framtvingade en koncentration på företagets livskraftiga produkter som i
kombination med en lyckad lansering av Varje Dag shampoo gav resultat.
Förlusten begränsades, trenden har vänt. Ännu återstår dock mycket arbete för
att nå samma lönsamhet som i 70-talets början.
För Sinjet
AB med verksamhet i Huskvarna och Vilhelmina var vUlkoren desamma som för Grumme
bara mycket värre.
Vid
70-talets början hade bolaget ett ålderstiget produktprogram. Man satsade
därför intensivt på en förnyelse. Nya tandborsfar, ölbackar och konsumentvaror
av plast kom till. Från utomstående förvärvades ett
"säkerhetsprogram" med fönsferlås och brandsläckare. Men varken
Skr 1975/76: 214 21
marknaden
eller den egna produktionsapparaten var riktigt rustad att ta emot många av
dessa nyheter. Plastråvaran steg explosionsartat i pris och plast blev ett
diskuterat material åtminstone för hushåtlsända-mål.
Den
ddigare organisationen i Sinjet var strikt funktionell. Marknadsavdelningen
kämpade med en vikande totalmarknad och produktutvecklingsavdelningen med sitt
ambitiösa program att förnya sortimentet. Produktionsavdelningarna i Huskvarna
och Vilhelmina hade dagliga bekymmer med inkörningen av nya produkter, korta
serier och ett lager som växte varje vecka under våren 1975. Förlusten steg till
7,5 milj. kr. inräknat en nödvändig nedskrivning av numera utgallrade
produkter. För 1976 år utsikterna trots allt mer lovande. Visserligen räknar
man med ett ansträngt marknadsläge, men organisationen är nu uppdelad i tre
divisioner som ansvarar för produktutveckling, produktion och marknadsföring
inom sitt eget avgränsade sortiment. Sortimentet är också bantat och
kostnaderna kommer att få en hårdhänt granskning. Produktutvecklingen fortgår,
dock nu inriktad helt efter marknadens krav och önskemål.
Även
inom moderbolaget pågår en ständig utveckling av produktsortimentet. 1975
lanserades en ny lågfjärecigarreft, Royal, och två cigariller, Cortez och LP.
Debatten
om tobak och hälsa har under lång tid haft ett stort inflytande på
utvecklingen. Lägre halter av tjära har varit eft av kraven. Men smaken måste
också tiUgodoses i konkurrens med de stora världsmärkena från företag
mångdubbelt större än Tobaksbolaget.
Under
senare år har vår egen konkurrensförmåga försämrats. För nylanseringar är vi
helt beroende av den svenska marknaden. Här hemma gäller inskränkningar i
sättet att presentera produkterna. Reklamen regleras av en överenskommelse med
KO. Specialbutiker och kiosker, mer benägna att i sortimentet pröva nya
produkter än t. ex. stormarknader, förlorar terräng.
Exporten
är därför av vital betydelse. Vi har lyckats bra med Borkum Riff, som idag har
9 % av piptobaksmarknaden i USA och säljs dessutom till ett 40-tal länder runt
om i världen. Möjligen håller vi på att lyckas nå en liknande position med
några av de cigariller som tillverkas hos dotterbolaget Elisabeth Bas i
Holland. Under 1975 nåddes spektakulära exportframgångar i bl. a. Frankrike.
Koncernens
omsättning 1975 tobaksskatten oräknad uppgick till 811 milj. kr. Denna
siffra skall enligt föreliggande planer stiga tUl ca 950 milj. kr. 1976 ett
svårbedömt år med stora osäkerhetsmarginaler. En skicklig produktutveckling är
viktigare än någonsin.
Sven
G. Andrén
Skr 1975/76: 214 22
SARA, Sveriges Allmänna Restaurang AB
Den
gynnsamma trend som rådde under 1974 för hotell- och restaurangnäringen har
fortsatt även under 1975. För SARA, som nu för tredje året i rad haft en
positiv utveckling, innebär detta, atf omsättningen under 1975 var 16 % större
än under föregående år samt att resultatet före extraordinära poster, bokslutsdisposidoner
och skatter förbättrades med 2 mUj. kr.
Den
under 1974 påbörjade förändringen av bolagets organisation har under året
resulterat i atf en särskUd division för personal- och institu-donsrestauranger
inrättats vid sidan om de redan fungerande hotell-och restaurangdivisionerna.
Företagets
framdda strategi och verksamhetsinriktning börjar formuleras i konkreta
termer. Den nuvarande strukturen bestående av i huvudsak traditionella och
blandade enheter kommer att utvecklas mot mer renodlade kedjefunktioner av hoteU
och restauranger inom vilka stordriftens och storföretagets fördelar effekdvt
skall utnyttjas.
SARAs
satsning på sin hamburgerrestaurangkedja CLOCK syftar inte enbart tUl att
etablera sig bland Fast-Food-restaurangerna i landet utan kanske främst till
att skaffa erfarenhet från ett rationellt och efter moderna industriella
metoder uppbyggt produktions- och distributionssystem, vilket får befraktas
som unikt för restaurangbranschen i Sverige.
Den
under året inledda satsningen på personal- och institudonsrestau-ranger har
redan givit gott resultat och under 1975 tillkom 14 nya sådana enheter inom
området industri- och kontorsföretag. Ett väsentligt steg i denna utveckling är
inriktningen på angränsande verksamhetsområden såsom skolor och sjukhus.
Meningen är att genom vidareutveckling av nuvarande system rationalisera måltidsprodukdonen
även inom den delen av den institudonella måltidsverksamheten. Inom Göteborgs
Universitetsrestauranger AB (GUAB) sker redan en sådan utveckling.
Även
helt andra nya utvecklingsområden, där SÄRAs resurser i form av drifdedning och
administrativt kunnande kan utnyttjas kommer att aktualiseras under 1976.
Ovan
nämnda aktiviteter syttar till att ge företaget ökad konkurrenskraft och
tillväxtpotential. Produktions- och produktutvecklingsarbetet inom såväl nya
som gamla verksamhetsområden är i full gång.
Personalsamverkan
Under
sommaren och hösten 1975 genomfördes den första etappen av def
företagsdemokratiska handlingsprogrammet, som hade planerats och förberetts
från slutet av 1974. Samrådsgrupper för beslutsmedverkan har etablerats på de
olika driftsenheterna och på central nivå har arbete
Skr
1975/76: 214 23
bedrivits i ett koncernråd. Därmed har ett för bolaget
helt nytt inflytandesystem införts. Lokalt behandlas frågor rörande den egna
arbetsplatsens förhållanden, i koncernrådet mera övergripande frågor såsom
företagets strategi, ekonomi, väntade strukturella förändringar etc.
Personalpolitikens inriktning samt frågor om information, utbildning och
arbetsmiljö har ägnats särskild uppmärksamhet i rådets personalkommitté. Rådet
är huvudman för samverkanssystemets vidareutveckling.
Prognos
På grund av väntade konjunkturförändringar och kraftigt
ökande kostnader framför allt på lönesidan, räknar vi med att vinsten under
1976 något kommer att reduceras jämfört med 1975. För att företagets
lönsamhetsutveckling i framtiden skall kunna säkras, måste ytterligare
rationaliseringar och omstruktureringar genomföras. Det är även nödvändigt att
en konsekvent tillämpning av industriella metoder fullföljes inom hela företaget
både vad det gäller produktion, drift, administration och marknadsföring. I
synnerhet blir dessa insatser också på kort sikt mycket nödvändiga om
lagstiftningen på spel- respektive utskänknings-området drastiskt förändras i
en för bolaget och därmed hela branschen negativ riktning.
Ingemar Hellström
Karlskronavarvet AB
Den gynnsamma utvecklingen för Karlskronavarvet AB
fortsätter, och för 1975 kan ett nytt gott resultat redovisas.
1975 blev också ett märkesår för varvet. Det första stora
investeringsprogrammet avslutades och varvets nybyggnadssektor har nu en
inklädd produktionsline på 400 meter.
Dessutom fortsatte Karlskronavarvet sin utveckling av den
civila sidan. I början av året förvärvades Hvilans Mekaniska Verkstads AB i
Kristianstad. Vidare slöts under våren ett samarbetsavtal med det till
Karlskrona nyetablerade Gränges Offshore. Avtalet innebär att Karlskronavarvet
skall leverera däcksektioner och moduler till oljeprodukdonsplatt-formar.
Satsningen på den civila sektorn syftar till att ge
Karlskronavarvet verksamhetsgrenar, som dels kan utgöra ett komplement till den
nuvarande marina produktionen, dels ge en kompensation inför en förväntad
minskning av fartygssektionstillverkningen för de svenska storvarven. Den
marina produktionen, såväl nybyggnad som underhåll.
Skr 1975/76: 214 24
kommer
dock under överskådlig tid att utgöra en väsentlig del av varvets totala
produktion.
Investeringsverksamheten
var under året omfattande. Nybyggnadssektorns resurser är nu utbyggda för en
rationell och modern produktion av marina fartyg samt tillverkning av tyngre
stålkonstruktioner.
Nästa
led i upprustningen av varvet är en ny centralverkstad för underhållssektorn.
Arbetena beräknas vara avslutade 1977. Genom dessa båda stora investeringar får
Karlskronavarvet helt nya och ur produktions- och miljösynpunkt ändamålsenliga
resurser.
För
företagsgruppen totalt uppgick investeringarna till 23,0 milj. kr., varav
huvudparten, 19,7 milj. kr., avsåg Karlskronavarvet.
Investeringsvolymen
kommer även under de närmaste åren att bli hög.
För
1975 redovisar företagsgruppen ett resultat före dispositioner och skatter på
28,1 milj. kr., vilket motsvarar en avkastning på investerat kapital av 9,0 %.
Den
allmänna konjunkturutvecklingen beräknas inte medföra några märkbara, negativa
konsekvenser för företagsgruppen. Karlskronavarvets inneliggande orderstock ger
i huvudsak beläggning fUl i början av 1977. Den svaga varvs- och sjöfarfskonjunkturen
har dock nödvändiggjort en omorientering av produktionen mof annan tillverkning
av tunga stålkonstruktioner.
Resultatet
för 1976 förutses visa en smärre nedgång för gruppen totalt.
SMT- Pullmax AB
Sett
ur internationella perspektiv torde det infe vara någon överdrift att
karakterisera 1975 som ett förlorat år för verktygsmaskinindustrin. Förlorade
år är emellertid inte speciellt ovanliga inom denna bransch, som sedan lång tid
brottats med två stora problem, nämligen extrema konjunktursvängningar och för
stor tillverkningskapacitet.
Att
industrin anpassar sina investeringsplaner efter marknadsläget och därmed
tvingas använda sina maskininvesteringar som buffert är ett välkänt och ganska
naturligt förhållande. Så snart tecken på efter-frågeminskning börjar anas,
dras svångremmen åt. Vem är den företagare som med osäkra framtidsperspektiv
investerar i en ny, produktivare maskin när han inte har några detaljer att
tillverka i den? Vidare måste det under lågkonjunkturen dåliga kapacitefsutnyftjandet
ha förbättrats betydligt och optimismen återställts innan tankarna på eventuella
nyinvesteringar åter blir aktuella. En konjunkturcykel för verktygs-maskinindustrin
präglas sålunda av en opropordonerligt lång och djup svacka. Flera branscher
talar idag om katastrof vid 3040 % minskad orderingång för
verktygsmaskinbranschen är siffror kring 7080 % inte ovanliga.
Skr 1975/76: 214 25
Här
hjälper stimulansåtgärder föga åtminstone av nuvarande slag för att locka
den tveksamme över tröskeln. För verktygsmaskinbranschen blir effekten en
stark ordertillströmning strax innan stimulansåtgärderna upphör, vanligen vid
en tidpunkt då investeringarna ändå äv andra skäl börjar skjuta fart.
Verktygsmaskintillverkarna
vid denna tidpunkt helt utsvultna accepterar nu entusiastiskt alla invällande
order men gapar därvid vanligen över för mycket. Resultatet blir
leveransförseningar och problemen lastas över på kunderna.
Sett
mot denna bakgrund har SMT-Pullmax klarat sig anmärkningsvärt väl under 1975.
Bolagets inriktning mot numeriskt styrda maskiner har starkt bidragit dil en
fortsatt utveckling. Visserligen har ett betydligt kärvare klimat uppstått
under andra halvåret, men detta har inte påverkat produktionen under året, som
präglats av fullt kapacitetsutnyttjande. Företagets lönsamhet har varit
fortsatt god trots den kraftiga belastningen av det från Svetab övertagna Nordtool.
Kapitalutnyttjandet har ytterligare förbättrats, men den ökade
verksamhetsvolymen kräver en översyn av kapitalstrukturen.
Förutsättningarna
för 1976 är svårbedömbara. Ordersfocken är relativt betryggande. Def pågående
investeringsprogrammet bör dessutom göra SMT-Pullmax väl rustat inför en
konjunkturuppgång.
EssBo-Svenska Bomaterial AB
Förutsättningarna
för den nya EssBogruppen, Svenska Bomaterial AB, var inte de allra bästa.
Bostadsbyggandet minskade 19721975 med 50 %. Inom Statsföretag ställdes
frågan: vad skall hända svensk bygg-materialindusfri och i synnerhet företagen
inom Statsföretag? Efter flera etableringsår med motgångar inom Svetab
kopplades sex materialföretag loss och bildade EssBo.
Svensk
byggmaterialindustri är bra, men hur effektiv och lönsam, det återstår att se.
Den
nya koncernledningen började sitt arbete i augusti 1975 med att skärskåda
dotterbolagen. 1974 redovisade dessa tillsammans en total förlust om 30,9 milj.
kr. inkl. extraordinära avskrivningar. Resultat före bokslutsdispositioner och
skatter för 1975 blev 22,6 milj. kr.
Vilka
är då EssBo-f öretagen?
EssBo-gruppen
består av ett moderbolag med fyra anställda och sex dotterbolag med 900
anställda. Nyland-Holmsunds produkter är textila golv och plasfmattor.
Företaget arbetar i en internationellt överetablerad marknad. Marknadsnischer
finns.
Skr 1975/76: 214 26
Kalmar Kök Interiör har etablerade
inredningsprodukter, som skickligt marknadsförda kan öka sin specieUa marknad.
Vissa organisations- och produktionssvårigheter skall övervinnas med hårt
styrda program.
Ljusdals Träprodukter trägolv, trappor, spaljéer och
fönsterbänkar. Utvecklingsplaner finns.
Etri
Fönster ett rekonstruktionsprogram planeras som styr in mot delvis nya
marknader för kvalifetsfönster.
Målinriktning
Filosofin är att ansvar för produktion, marknadsföring och
administration är delegerat till varje dotterbolag. För att uppnå större
effektivitet och konkurrenskraft skall gruppen dock tillsammans utveckla:
system för
order, produktions- och lagerplanering samt distribution
gemensamma
marknadsaktiviteter
gemensam
finansiering av rationella anläggningar
kontinuerlig
personalplanering och intern utbildning
1976 ett prövningens år
1976 blir också ett svagt år för svensk
byggmaterialindustri. Investeringarna hålls starkt tillbaka inom EssBo-gruppen,
men handlingsprogram finns för att pröva nya affärsidéer.
Rockwool AB
Rockwoolgruppen omfattar moderbolaget Rockwool AB, Skövde,
samt dotterbolagen Laxå Bruk AB, Laxå, och Isolerings AB Isenta, Örebro.
Verksamheten omfattar utveckling, produktion och försäljning av mi-neralullsbaserade
produkter för isoleringsmarknaden samt genomförande av isoleringsentreprenader.
Omsättningen uppgick 1975 tUl ca 380 milj. kr.
Återblick på 1975
Försäljningen går huvudsakligen till byggmarknaden, varför
utvecklingen inom denna är av central betydelse för Rockwool. Under 1975
fortsatte Sverige minskningen av igångsättningarna för bostäder och de ligger
nu obetydligt över 50 % av rekordnivåerna i början av 70-talet. För byggisoleringens
del motverkades denna negativa utveckling av ett starkt ökat intresse för
bättre isolering samt fortsatt expansion för
Skr
1975/76: 214 27
industribyggande med lätta konstruktioner. På exportsidan
medförde den kraftiga lågkonjunkturen att exporten jämfört med 1974 minskade.
Det
prisstopp som genomfördes i början av 1974 gällde i praktiken också under hela
1975. Resultatet för 1975 uppnådde därför infe den nivå, som är en
förutsättning för de kommande årens expansion.
Förutsättningar
för expansion finns såväl inom byggmarknaden som inom nya fUlämpningsområden.
Inom byggmarknaden är det främst andelen småhus och kraven på bättre isolering
både i nyproduktion och i det befintliga bostadsbeståndet som talar för
expansion.
När det
gäller nya tillämpningsområden har den ökade satsningen på arbetsmiljön skapat
ett stort intresse för Rockwools akustikprodukfer.
Handlingsprogram
Handlingsprogrammet för den kommande femårsperioden koncentreras
kring fyra områden:
Produktutveckling:
De redan nu stora insatserna på produkt- och
användningsteknisk utveckling kommer att fortsätta. Nya produktområden kommer
att ges utökade resurser.
Kapacitetsutbyggnad:
Produktionskapaciteten utökas.
Finansiering:
Självfinansieringsgraden måste förbättras för att
företaget skall kunna klara de finansiella påfrestningar som expansionen
medför.
Personal:
Omfattande åtgärder planeras för att utveckla medarbetarna
att framgångsrikt kunna tillvarata expansionsmöjligheterna.
Liber Grafiska AB
Libers förvärv under hösten 1975 av Hermods Stiftelse och Skrivab
Skol- och Kontorsmaterid AB betyder att Liber nu kan erbjuda ett komplett
program för skolan från förskola till gymnasium. Dessutom finns erfarenhet och
kunskap för uppgifter inom eftergymnasial utbildning, yrkesutbildning och förefagsanpassad
utbildning. Liber ser också fram mof nya uppgifter med radio- och fevesänd utbUdning.
Skr 1975/76: 214 28
Organisation
Libers
verksamhet var vid årets ingång organiserad i fem divisioner: LiberFörlag, LiberKartor,
LiberLäromedel, LiberTryck och LiberEkono-mi. Divisionsorganisationen
kompletterades under 1975 med en division för korrespondensundervisning, Hermods
Skola. Hermods Skolas utveckling under kommande år berörs starkt av de under
hösten 1975 framlagda betänkandena om TRU och Sveriges Radio samt om distansundervisning.
Hermods
Läromedel införlivades i LiberLäromedel och samordnades med
läromedelproduktionen i Lund.
Skrivab,
som tillverkar skriv- och räknehäften samt marknadsför dessa jämte ett stort
antal artiklar av förbrukningskaraktär fiU i första hand skolor och kommuner,
är en självständig resultatenhet i Liber.
Libers
bokhandelsverksamhet i Stockholm har under året koncentrerats till Fritzes
Hovbokhandel. I nyinredda lokaler på Fredsgatan har öppnats en avdelning för
statliga publikationer.
I
samband med förvärvet av Hermods övertogs även AB Ph Lindstedts Universitefsbokhandel
i Lund.
Det
totala antalet anställda uppgick vid årets slut tiU ca 1 200. Övergången till
ny organisation har kunnat ske utan friställningar. Inom flera produktionsavsnitt
har man haft svårigheter med atf fylla vakanser.
Investeringar
och resultat
Investeringarna
i fastigheter, maskiner och inventarier låg 1974 på en för Liber hög nivå. 1975
har inneburit en återgång till en mera normal investeringsnivå. Inräknat
företagsförvärven är det totala investeringsbeloppet 1975 dock högre än
föregående år och uppgår till 20,7 milj. kr.
Den
fakturerade försäljningen uppgick under 1975 tiU 281 milj. kr. (196). Ökningen
uppgick till 43 %. Medräknas ej de nytillkomna verksamheterna stannade
ökningen vid 14 %.
Resultatet
av årets verksamhet blev före bokslutsdispositioner och skatter 0,2 milj. kr.
(1,7). Samtliga organisations- och omstruktureringskostnader under 1975 har
belastat resultatet.
ABAB,
Allmänna Bevaknings AB
Under
1975 har ABAB med dotterbolagen ABAB Lokalvård AB och Skyddsbevakning AB planenligt
fortsatt sin expansion. I enUghet med den strategi som valts överläts hösten
1975 installafionsverksamhefen fill Televerket, som samtidigt bildade en
larmdivision.
Avtal
har träffats med SOS Alarmering AB för att kunna erbjuda en rikstäckande alarmterminering.
Skr 1975/76: 214 29
Faktureringen
för ABAB med dotterbolag uppgick tUl 77 milj. kr. (58). Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter blev 3,2 milj. kr. (0,1).
BS
Konsult AB
BS
Konsult AB har under året haft en god arbetsbeläggning och den ökande
uppdragsvolymen har krävt en ytterligare personalökning. Eft planeringsföretag
har under året inköpts och integrerats med företagets projekt- och
byggledningsavdelning. Denna del av verksamheten har överförts i ett helägt
dotterbolag. Skandinaviska Projektledningsaktiebolaget (Skandinavprojekt).
På
det företagsdemokradska området har en omfattande och konstruktiv
samrådsverksamhet mellan företagsledning och personal genomförts.
Faktureringen
för moder- och dotterbolag under året uppgick till 31 milj. kr. (17).
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 0,3 milj. kr. (0,2).
För
1976 förutses en fortsatt ökad omsättning.
Ceaverken
AB
Bolaget
redovisade för 1975 en förlust före dispositioner och skatter på 5,5 milj. kr.
( 5,8).
Effekten
av de kraftiga kostnadsökningarna 1974 kunde inte heller 1975 kompenseras genom
prishöjningar. Oförmånliga valutakurser har också bidragU dU förlusten. Totala
faktureringen uppgick till 82 milj. kr. (76). Exportandelen ökade tiU 68 %
(66). Den dominerande exportmarknaden är fortfarande USA, som svarade för ca
40 % (30) av företagets totala fakturering.
Dotterbolaget
Scanfors AB, som hade en positiv utveckling 1974, redovisade 1975 en förlust
på 0,5 milj. kr.
Det
är utomordentligt svårt att ställa någon prognos för 1976, vilket beror på bl.
a. råvarupriser och valutakurser.
Resultatet
för koncernens verksamhet beräknas dock bli bättre än 1975.
Kalmar
Verkstads AB
Kalmar
Verkstad (KVAB) är numera moderbolag till Lidhults Mekaniska Verkstad AB (LMV)
och AB Ljungby truck. Gruppen sysselsätter 625 personer och omsatte 1975 105
milj. kr. (67) med ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter på 12,0
milj. kr. (0,4).
Beläggningen
i Kalmar har varit god och främst bestått av ombygg-
Skr
1975/76: 214 30
nad och reparation av person- och godsvagnar, samt
tillverkning av sid-och baklastare. Faktureringen blev 40 milj. kr. (25) och
resultatet före disposidoner och skatter 5,7 milj. kr. ( 0,4). Den främsta
anledningen till det förbättrade resultatet är ett bättre resursutnyttjande. I
resultatet ingår även en realisationsvinst på 1,9 milj. kr.
En ämnesverkstad uppfördes till en kostnad av 7,5 milj.
kr. och togs i bruk vid årsskiftet. Denna investering är en del i det radonaliserings-och
miljöarbete som pågår.
Satsningen på affärsidén "lastmaskiner för
enhetslaster" fortsatte genom förvärv av Ljungbytruck i oktober.
Produktprogrammet består nu därför av KVABs lastmaskiner, Ljungbytrucks truckar
620 ton och LMVs truckar upp till 40 ton. Genom sin bredd och tekniska nivå
får detta program anses mycket slagkraftigt.
Produkternas fortsatta expansion är beroende av att nya
marknader öppnas. Detta kommer att underlättas av att marknadsföringen nu sammanförts.
Faktureringen för LMV uppgick till 51 milj. kr. (41) och
resultatet före dispositioner och skatter tUl 4,5 milj. kr. (0,9).
Ljungbytrucks omsättning för perioden oktoberdecember var 14,6 milj. kr. och
resultatet före disposUioner och skatter 2,6 milj. kr.
Luison Instrument AB
Under året slutfördes i stort sett genomgången och
uppdateringen av företagets produkter för våtkemiska analyser av blod och
elektronisk blodkroppsräkning. Den nya automadsfca Linson Analyzer 240 och en
familj med blodkroppsräknare är nu under marknadsintroduktion.
Företaget genomgick under 1975 en stark strukturomvandUng.
Från atf tidigare ha varit ett rent utvecklingsbolag har Linson nu omvandlats tUl
ett integrerat företag med egen marknadsföring och tillverkning.
Faktureringen uppgick till 4,3 milj. kr. (4,8) och
resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev -4,8 milj. kr. (-4,7).
Nuclear Steam SG AB
Nuclear Steam SG AB, som är licenstagare för ånggeneratorer
från Wesdnghouse Electric Corp., låter tillverka sina produkter hos Uddcomb.
Företagets hittills enda order på tre ånggeneratorer för Ringhals 4 kommer att
levereras och faktureras först 1977. Reservation har gjorts för en del av den föriust
denna beställning väntas medföra.
Nyckelhus AB
Den totala byggnadsverksamheten i landet fortsatte att
sjunka under året. För första gången på flera år minskade också
småhusproduktionen.
Skr 1975/76: 214 31
Trots detta kunde bolaget även 1975 glädja sig åt en ökning
i såväi försäljning som leveranser och åt en förbättrad lönsamhet.
Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 1,0 milj. kr. på en
omsättning av 53 milj. kr. På grund av en omläggning av redovisningsprinciperna
kan dessa tal inte jämföras med föregående år. Beräknat enligt tidigare metoder
skulle resultatet uppgått till 3,2 milj. kr. (1,1) och omsättningen lill 60
milj. kr. (46).
Under året har en blygsam export kommit igång, främst
genom ett dotterbolag i Danmark. Kapaciteten för de närmaste tre åren enligt
gällande långsiktsplan har tryggats genom nya långtidsavtal med leverantörer.
Orderstocken är god och bör kunna medföra ytterligare
expansion med fortsatt tUlfredsställande lönsamhet.
AB Oljetransit
Oljetransits anläggningar vid Trondheimsfjorden utnyttjas
för mottagning, lagring och transifering till Sverige av drivmedel, som
tillhör svenska mUitära myndigheter. Större delen av cisternvolymen är dock
uthyrd till norska företag.
Faktureringen uppgick till 1,1 milj. kr. (1,0). Resultatet
för den kommersiella delen var före bokslutsdispositioner och skatter 0,4
milj. kr. (0,3).
Företaget har fr. o. m. 1976 överlåtits till
handelsdepartementet.
AB Sonab
Sonabgruppens fakturering uppgick 1975 till 118 milj. kr.
(82). Ca hälften av ökningen beror på att den under 1974 från AGA förvärvade mobilradiorörelsen
ingick i 1974 års fakturering enbart under 6 månader.
Också för
1975 uppvisade Sonab en stor förlust. Resultatet före bokslutsdispositioner
och skatter uppgick till 37,7 milj. kr. ( 53,0).
Def i
april 1975 beslutade handlingsprogrammet innebar bl. a. en minskning med ca 50
tjänster, nedläggning av två dotterbolag, avveckling av den egna
dataverksamheten och en rad andra åtgärder. Programmet har genomförts.
Under
hösten 1975 stod det klart att tidigare vidtagna åtgärder ej skulle vara tUlräckliga
för att på rimlig tid bringa bolagets ekonomi i balans.
En arbetsgrupp
har tiUsatts för att samordna kraftfulla ansträngningar för att finna en
lösning på de sysselsättningsproblem, som kan uppstå i Lövånger.
Strävan att begränsa konsekvenserna för personalen har
medfört, att
Skr 1975/76: 214 32
de
åtgärder som vidtas blir mindre omfattande än vad som är företagsekonomiskt
motiverat. Arbetet med att finna lösningar på företagets problem kommer att
fortsätta. Bl. a. kommer olika former av samverkan med andra företag att sökas.
Statsföretag
International AB
I
syfte att stärka Statsföretagsgruppens handel främst med statshanddsländerna
har Statsföretag International AB startats. Bolagefs verksamhet var under 1975
främst av förberedande karaktär. Verksamheten bedöms öka väsentligt under 1976.
Statsraff
AB
I
början av 1974 inledde Statsföretag AB en förstudie om förutsättningarna för eft
nytt raffinaderi vid Brofjorden. I studien ingick även råoljeanskaffning,
transporter och marknadsföring.
Våren
1975 anvisade riksdagen 36 milj. kr. som lån tUl Statsföretag för projektering
av raffinaderiet. För detta arbete bildades Statsraff AB med uppgift att ta
fram material för en slutlig bedömning före ett investeringsbeslut i
riksdagen.
Stigtex
AB
Den
negativa utvecklingen inom hemtextilindustrin har 1975 fortsatt med minskad
efterfrågan av kardgarner för såväl gardiner som möbeltyger. Detta beror i
första hand på den modeändring som skett under året och som inneburit att vävda
kardgarnsgardiner ersatts med tryckta bomullsgardiner och att grova möbeltyger
ersatts av skinn och plysch.
De
ökade lönekostnaderna har dessutom medfört ökad import, vilket ytterligare
försvårat möjligheterna för Stigtex AB att upprätthålla full sysselsättning.
Faktureringen
sjönk under året till 22 milj. kr. (25). Resultatet före bokslutsdispositioner
och skatter var 2,3 milj .kr. ( 0,3).
SID
Swedish Industrial Development Corporation
SID,
som är helägt av Statsföretag AB är även kontaktkontor i USA för Svenska Utvecklings
AB (SU) och förenade fabriksverken (FFV). I början av 1975 flyttades SIDs
kontor från centrala Manhattan, New York, fiU Greenwich, Connecticut.
SIDs
viktigaste uppgift har, nu liksom tidigare, varit att följa utvecklingen i USA
inom utvalda behovs- och produktområden och att informera uppdragsgivarna om
nya metoder, system eller produkter.
Skr
1975/76: 214 33
AB Svensk Torvförädling
De under 1974 beslutade nyinvesteringarna i AB Svensk Torvför-ädling
har till största delen genomförts under 1975 och provkörning av anläggningarna
har påbörjats. Dessa investeringar beräknas uppgå till sammanlagt 3,7 milj. kr.
Faktureringen uppgick till 9,3 milj. kr. (8,1). Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter blev 1,3 milj. kr. (1,5).
Investeringarna under året uppgick dil 3,3 milj. kr. (0,3).
Svenska Lagerhus AB
Svenska Lagerhus AB äger och förvaltar lagerhus, lagrar
spannmål, frö och fodermedel etc. Bolaget åtar sig särskilda uppgifter som t.
ex. beredskapslagring av brödsäd och kraftfoder.
Faktureringen 1975 blev 3,8 milj. kr. (3,6) och resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter 49 tkr (49).
Svenska Skifferolje AB
Under 1975 har avvecklingen av verksamheten inom Svenska Skifferolje
AB fortgått.
Kostnaderna för avvecklingsarbetet uppgick dil 0,2 milj.
kr. (0,1). Resultatet före bokslutsdisposifioner och skatter blev 2,1 milj. kr.
(0,8).
Svetab
Under 1975 har Svetabs verksamhetsinriktning omprövats. I
samband härmed har Edströms Industrier AB, Etri Fönster AB, AB Kalmar Kök, AB
Kramfors Kök samt Nyland Mattor AB med dotterbolaget Holmsund Golv AB
överförts till EssBo, Svenska Bomaterial AB.
Vidare har Nordtool AB och Anderssons Finsliperi &
Mekaniska AB överförts till SMT-Pullmax AB.
Detta bortfall innebar atf faktureringen minskade till 68
milj. kr. jämfört med 206 milj. kr. för 1974. Resultatet före bokslutsdisposidoner
och skatter uppgick tiU 10,8 milj. kr. ( 48,2). Investeringarna uppgick tUl
17,9 milj. kr. (19,8).
Under året har följande företag nyetablerats: Datamönster
AB, ett serviceföretag för produktionsteknisk samverkan inom konfektionsbranschen,
Mekansam AB för förmedling av produktionsuppdrag inom den mekaniska
verkstadsindustrin samt Tecturum Arbetarskydd AB, ett utvecklings- och
marknadsföringsbolag inom området arbetarskyddsprodukter.
3 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 214
Skr
1975/76: 214 34
Uddcomb Sweden AB
Kärnkraftens fortsatta utbyggnad har kraftigt försenats
under 1975. Det uppsving, som oljekrisen hösten 1973 väntades leda till, har
helt uteblivit. Situadonen för Uddcomb Sweden AB liksom för andra leverantörer
av tunga komponenter till kärnkraftverk är därmed sådan att den tidpunkt, då en
lönsamhet i kommersiell mening kan nås, ytterligare skjutits framåt i tiden.
Trots detta ovissa dagsläge kvarstår dock internationellt behovet av
tillverkningskapacitet. En ny period av dUväxt i elkonsumdonen är oundviklig
för industriländernas fortsatta välståndsutveckling. Behovet av ökad
elproduktion kan inom överskådlig tid och i erforderlig grad täckas endast
genom kärnkraft.
Faktureringen blev under 1975 77 milj. kr. (5). Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter blev också lägre än förutsett, 29,4
milj. kr. ( 21,6). Orderstocken har fortsatt att öka och var vid årets slut
387 milj. kr. (262). En utvidgning av verksamheten till icke-nukleära produkter
är under utredning.
Arbetsmiljö i utveckling
Arbetsmiljön är inte enbart en fråga om den fysiska
tryggheten i arbetet. En ny syn håller på att växa fram, nämligen att
arbetsmiljö också inbegriper arbetets ledning och organisation, arbetstider,
lönesystem och arbetets anpassning fUl människan i fysiskt och psykiskt avseende.
Hit hör också den sociala miljön på våra arbetsplatser. Det gäller att skapa
trivsel, arbetsglädje och gemenskap i arbetet.
Inom Statsföretagsgruppen gäller vid sidan av de
ekonomiska målen, kravet på långsiktig anställningstrygghet, ökad
arbetstillfredsställelse och ett utvidgat medinflytande. Sammantaget ställer
dessa mål anspråk på en planmässig personalutveckling men också på en gynnsam
arbetsmiljö med effektivt fungerande samarbetsformer.
Förbättringen av arbetsmiljön är en del av det dagliga
arbetet i företaget och på enskilda arbetsplatser. Dessutom sker inom
Statsföretagsgruppen ett systematiskt utvecklingsarbete som följer tre
huvudlinjer. För det första söker vi finna former för att göra avvägningen
mellan arbetsmiljökraven och andra krav vid nyinvesteringar så effektiv som
möjligt. Vidare har utarbetats program för miljöförbättringar vid en rad redan
existerande arbetsplatser. För det tredje har fastställts ett företagsdemokratiskt
program för Statsföretagsgruppen, inom vars ram i stort sett samdiga
dotterbolag utarbetat företagsanpassade handlingsprogram.
Skr
1975/76: 214 35
Varje investering är ett miljöprojekt
Gruppens arbetsmiljöinvesteringar har under 1975 uppgått
till storleksordningen 810 % av anläggningsinvesteringarna.
Under 1975 har drygt etthundra projekt- och
referensgrupper arbetat med olika miljöprojekt som en del av de
investeringsprogram som genomförs eller planeras. Syftet är främst att ta tUlvara
erfarenheter från de anställda och deras fackliga organisationer samt från
pågående forskning, så att synpunkter och önskemål på den framtida
arbetsmiljön beaktas vid projektering, upphandling, byggande och drift.
En av de viktigaste uppgifterna för projektgrupperna har
varit att utforma produktionsteknik, arbetsmetoder, produkdonssfyrningsxifrusf-ning
och övriga hjälpmedel på den kommande arbetsplatsen så att de dllfredssfäller framdda
krav på arbetsmiljön samtidigt som lösningarna uppfyller kraven på effektivitet
och lönsamhet.
Under 1975 har Statsföretag dllsatt en koncerngemensam
arbetsgrupp för utredning av eventuella riktlinjer för arbetsmiljöutformning.
Avsikten är också att klarlägga de generella arbetsmiljökrav som bör gälla i
samband med investeringsbeslut.
Program för miljöförbättring
Inom Statsföretagsgruppen bedrivs ca 150 och planeras ca
50 projekt för förbättring av miljön i redan befintliga anläggningar.
Projekten inriktas i huvudsak på tre områden, nämligen
att minska olika risker av kemisk natur för att bl. a.
förbättra skyddet mot gasutsläpp, fariiga ämnen, brand och explosionsrisker,
att förbättra den inre fysiska miljön genom att minska
bullret och att förbättra ventilationen, belysningen, personalutrymmen etc,
att förändra arbetsutformning och arbetsorganisation i
syfte att öka medinflytandet för och arbetsdllfredsställelsen hos de anställda,
bl. a. genom förbättring av den fysiska, psykiska och sociala miljön samt förändringar
i beslutsorganisationen.
Programmen för miljöförbättring visar att många
miljöåtgärder kräver ny utrustning för att leda till önskvärt resultat. I
dessa fall försöker man koppla ihop åtgärderna med rationaliserings- eller kapacitetshöjande
investeringar för att de skall bli ekonomiskt möjliga att genomföra.
Miljöåtgärder beslutas i flera företag enligt följande
mönster:
Vissa åtgärder genomförs inom ramen för avdelningens
driftsbudget och avser smärre insatser.
Vissa åtgärder genomförs inom en för företaget gemensam
miljö-budget. Denna varierar med bolagets storlek och kan i de största bolagen
uppgå dil ett par miljoner kronor per år. Inom bl. a. ASSI, Kalmar
Skr 1975/76: 214 36
Verkstads
AB, Norrbottens Järnverk AB, Svenska Tobaks AB och Uddevallavarvef AB medverkar
skyddskommittéerna för denna miljöbudgets upprättande och disposition.
Vissa
åtgärder genomförs inom ramen för företagets totala investeringsbudget och
avser större miljösatsningar som på ett markant sätt påverkar företagets
teknologi.
Ökat
inflytande för de anställda
1971
fastställde Statsföretag ett ramprogram för den företagsdemokratiska
utvecklingen inom företagsgruppen. Avsikten var att i enlighet med ägarens
önskemål stimulera utvecklingen i riktning mot ökat medinflytande för de
anställda. Inemot 600 personer representerande företagsledning och fackliga
klubbar inom bolagen har sedan dess genomgått olika konferens- och utbildningsarrangemang
för att i samarbete med Statsföretag, Statsföretagens Förhandlingsorganisation (SFO)
och de berörda fackliga förbunden utarbeta handlingsprogram för den företagsdemokratiska
utvecklingen inom det egna företaget. Handlingsprogram finns nu hos i stort
sett samtliga dotterbolag.
Utvecklingsverksamhet
med ökat medinflytande pågår sedan år 1973 inom ramen för def partssammansatta
Utvecklingsrådet för statsägda bolag (URDEM). I början av 1975 träffades mellan
SFO, LO och PTK en överenskommelse om åtgärder som syftar till ökat inflytande
för de anställda.
Parterna
lägger i överenskommelsen stor vikt vid att det företagsdemokradska
utvecklingsarbetet anpassas till förhållandena vid varje enskilt företag.
Överenskommelsen anger även alternativa lösningar på valet av inflytandeform.
Vidgat inflytande kan åstadkommas genom att bygga vidare på ett representativt
system eller genom olika former av inflytande i linjeorganisationen.
De
anställdas medbestämmande har på flera sätt byggts in i företagets
linjeorganisation genom exempelvis deltagande i det löpande direktionsarbetet
och inflytande över planering och utformning av det dagliga arbetet, s. k.
samledning. Erfarenheter föreligger från bl. a. ASSI, Berol Kemi AB,
Karlskronavarvet AB, Kalmar Verkstads AB, Liber Grafiska AB, Sveriges allmänna
restaurangaktiebolag (SARA) och Svenska Tobaks AB. Inom flera av företagen har
formerna för företagsdemokrati och medbestämmande reglerats i avtal mellan
respektive företag och de fackliga organisationerna. Detta innebär en värdefull
förberedelse inför den kommande lagen om medbestämmande i arbetslivet.
Nya
arbetsformer och nya löneformer
Utvecklingen
mot ett ökat medinflytande för de anställda har lett till att arbets- och
organisationsformerna håller på att förändras. Ett fram-
Skr 1975/76: 214 37
trädande
drag i den processen är att grupparbetet får en allt större betydelse. Flera
företag driver för närvarande utvecklingsprojekt med mera självstyrande
produktionsgrupper, men också med produktionskommittéer och liknande organ i
vilka produktions- och administrationsfrågor avgörs. Positiva erfarenheter av
en sådan medverkan från de anställdas sida finns hos bl. a. Berol Kemi AB, Kabi-gruppen
(ACO Läkemedel AB), Kalmar Verkstads AB, SMT-Pullmax AB (SMT Machine Company
AB), Svenska Tobaks AB och Uddcomb Sweden AB.
En
snabb utveckling har också skett beträffande löneformer. Som framgår av
diagrammet har utvecklingen från rörliga mot fasta löneformer fortsatt under
de två sista åren.
Statsföretag
har medverkat vid utarbetandet av den rekommendation om sättet att genomföra
förändringar av lönesystem som Statsföretagens Förhandlingsorganisation (SFO)
utfärdat till sina medlemsföretag. I denna framhålles bl. a. sambandet mellan
löneform å ena sidan och arbetsorganisationen och dess olika styrmedel å andra
sidan.
Skr 1975/76: 214 38
Statsföretag /V£-förvaltningsberättelse
En stor del av årets investeringar bestod av fullföljandet
av tidigare fattade beslut. De största investeringarna svarade NJA och LKAB
för. Även ASSI, Uddevallavarvet och Berol Kemi genomförde emellertid stora
investeringar.
Under året presenterade NJA för Statsföretags styrelse
förnyade utredningar rörande Stålverk 80. Dessa visade på en avsevärd ökning
av kostnaderna i förhållande dil de kalkyler som låg dil grund för det
ursprungliga beslutet. Projektet måste därför åter prövas av Statsföretags
styrelse och ägare.
Regeringen beviljade under året ett lån på 36 milj. kr.
med villkorlig återbetalningsskyldighet för utredningen om ett eventuellt
statligt raffinaderi.
Under året förvärvades hel- eller delägda bolag i ett
tiotal fall. I några företag utökades därtill tidigare ägarintressen. Bland
förvärven kan nämnas Kalmar Verkstads köp av AB Ljungbytruck och Karlskronavarvets
fullföljande av köpet av Hvilans Mekaniska Verkstads AB.
Under det gångna året fortsatte den omgruppering av
Statsföretagsgruppens företag som inleddes under 1974 för att förbättra
strukturen. Således förvärvade LKAB från Statsföretag dotterbolaget AB Statsgruvor
och SMT-Pullmax förvärvade från Svetab två mindre företag inom
verktygsbranschen, Anderssons Finsliperi & Mekaniska AB samt Nordtool AB.
Inom koni:ernen etablerades också en specieU byggmaterialgrupp med EssBo, Svenska
Bomaterial AB som moderbolag. I denna grupp ingår sex från Svetab övertagna
företag.
Statsföretag
förvärvade utifrån 50 % av aktierna i Rockwool AB som härigenom blev ett helägt
dotterbolag. Övriga 50 % av Rockwoolaktier-na har tidigare år innehafts av eft
dotterdotterbolag till Statsföretag men under 1975 överförts tUl Statsföretag.
Statsföretag förvärvade vidare under året 9,5 % av akderna i AB Götaverken, 25
% av aktierna i Gränges Offshore ÄB samt den resterande tredjedelen av akderna
i Stigtex, varigenom detta blev ett helägt dotterbolag. Dotterbolaget Berol
Kemi övertog Statsföretags aktieinnehav (20 %) i AB Svensk Petrokemisk
Utveckling. Beslut fattades under året om att knyta Svetab närmare
Statsföretag.
Per 1 januari 1976 överlät Statsföretag dotterbolaget AB Oljetransit
tUl staten och Linson Instrument AB dil Kabi.
I 1975 års bokslut företogs en erforderlig nedskrivning av
aktier på totalt 97,9 milj. kr., varav 22,5 milj. kr. genom ökning av akdereserven.
Samtidigt genomfördes en motsvarande uppskrivning av aktierna i Svenska Tobaks ÄB
och Rockwool ÄB.
Som ett led i Statsföretags medverkan i dotterbolagens
utveckling och
Skr
1975/76: 214 39
konsolidering genomfördes under 1975 nyemissioner i 5
dotterbolag. Det sammanlagda beloppet uppgick till nästan 220 milj. kr. Häri
ingår de 175 milj. kr. för Stålverk 80 som efter riksdagsbeslut tillfördes
Statsföretag i form av nyemission och som omedelbart vidareförmedlades till
NJA. Statsföretag har vidare medverkat i dotterbolagens utveckling genom borgen
och lån. För att finansiera detta upptog Statsföretag under 1975 bl. a.
externa, långfristiga lån på totalt nästan 600 milj. kr., varav drygt hälften
på utländska kapitalmarknader. Statsföretags upplåning 1976 beräknas bli
fortsatt hög med ett betydande inslag av utlandsupplåning.
Koncernens planerade utveckling under 19761979 innebär
bl. a. betydande investeringar på totalt ca 5 500 milj. kr., exkl.
investeringar i Stålverk 80. Genomförandet av detta program kräver en
omfattande upplåning såväl nationellt som internationellt. Det kräver
emellertid också en viss ägarsatsning bl. a. för att bibehålla gruppens
kreditvärdighet. Mot denna bakgrund fattade Statsföretags styrelse mot slutet
av 1975 beslut om att hos ägaren hemställa om nyemission på 1 500 milj. kr.
Regeringens proposition i ärendet förelades riksdagen under januari 1976.
I löner och arvoden utbetalades under året dil styrelse
och verkställande direktör 561,9 tkr. och till övriga i medeltal 49
anställda 4 652,5 tkr.
Brandförsäkringsvärdet för moderbolagets inventarier
uppgick per 31/12 1975 dil 1 361,0 tkr.
Bolaget har inte någon lånefordran, ställd pant eller
ansvarsförbindelse som enligt aktiebolagslagen skall redovisas i
förvaltningsberättelsen.
För finansiering av Norrlandsfondens verksamhet under år
1976 har 15 milj. kr. avsatts i enlighet med särskilt beslut av riksdagen.
Enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick koncernens
disponibla vinst, inklusive fria fonder, per 31/12 1975 till 181,0 milj. kr.,
varav 105,9 milj. kr. hänförde sig till årets verksamhet. Härav åtgår för
föreslagna avsättningar dil bundna fonder 26,2 milj. kr.
Efter ordinarie bolagsstämma i maj månad 1975
kvarstod som disponibla medel 20 982 tkr.
tillkommer årets resultat 8 942 tkr.
till bolagsstämmans förfogande 29 924 tkr.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår
att bolagsstämman godkänner att 20 000 tkr. av vinstmedlen
redan disponerats för Svetabs verksamhet i enlighet med särskilt beslut av
riksdagen
att någon kontant utdelning till aktieägaren, staten, inte
utgår
opaginerad Kontrollera mot PDF
att
till bolagsstämmans förfogande stående medel, 29 924 tkr., balanseras i ny
räkning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm i mars 1976
Bertil Olsson Erik Graf ström
(styrelsens ordförande)
Ivar Högström Sigurd Ljungcrantz
Karl-Erik Nilsson Äke Ståhlbrandt
Per Sköld (verkställande direktör)
Harry Hjalmarson
Gunnar Nilsson Nore Sundberg
Skr
1975/76: 214 41
Revisionsberättelse
I egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi
avge följande revisionsberättelse för år 1975.
Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets
ekonomi och förvaltning samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.
Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har
handhafts äv Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till
revisorerna.
Emot den i förvaltningsberättelsen omnämnda uppskrivningen
och nedskrivningen av aktier har vi inget att erinra.
Aktiebolagslagens föreskrifter om redovisning av
aktieinnehav öch koncernförhållanden har iakttagits liksom även föreskrifterna
om förteckning över lån och ansvarsförbindelser avseende sådana personer, för
vilka inskränkning i rätten till lån föreligger.
Under revisionen har icke framkommit anledning till
anmärkning beträffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av
tillgångarna eller förvaltningen i övrigt.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att
bolagets disponibla vinstmedel, 29 924 tkr., balanseras i ny räkning.
Detta förslag beaktar aktiebolagslagens föreskrifter
angående fondavsättning och strider icke mot god affärssed.
Vi tillstyrker,
att den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade
balansräkningen fastställes,
att styrelsens ledamöter och verksfällande direktören bevUjas
ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar samt
att bolagets disponibla vinstmedel balanseras i ny
räkning.
Stockholm den 7 april 1976
Sören Mannheimer
Bernt Nilsson Andreas Ådahl
Knut Ranby Birger Sonesson
auktoriserad
revisor auktoriserad revisor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretagsgruppen balansräkning
milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
531,8
11
772,0
31
december 1975
31 decen
iber
1974
933,8
2 262,0
3 780,3
6 976,1
713,9 2 319,7 2 360,8
5 394,4
146,3
84,6
142,0
773,4
89,7 782,7
6 437,2 56,8
7 409,4
5 375,0 45,6
6 293,0
Tillgångar
Omsättningstillgångar Kassa och bankmedel (not 1)
Kortfristiga fordringar (not 2) Varulager (not 3)
Investeringskonton hos Sveriges riksbank
A nläggningstillgängar
Aktier och
andelar
Långfristiga
fordringar
Fastigheter,
maskiner och inventarier
(not 4)
Goodwill
(not 5)
Summa tillgångar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder Bankskulder (not 6)
Leverantörsskulder övriga kortfristiga skulder
798,7
993,6
2 370,6
4 162,9
300,5
910,9
2 005,6
3 217,0
Långfristiga skulder Obligationslän (not 7) Övriga
långfristiga skulder (not 8) Avsatt till pensioner
1 189,9
3 558,6
371,9
5 120,4
710,0
2 642,9
310,6
3 663,5
Särskilda
avsättningar
Allmän
varulagerreserv (not 9)
Lagerinvesteringskonton
Investeringsfonder
(not 10)
Särskilda
investeringsfonder
Arbetsmiljöfonder
Ackumulerade
avskrivningar utöver
plan
Övriga
avsättningar
932,9 1,5
122,0 49,6 66,0
1 141,1 3,9
2 317,0
738,5
149,1 51,0 69,2
990,7 4,6
2 003,1
Värdereglering för investeringar i aktier och
andelar
177,1
176,5
Minoritetsintressen
i eget kapital (not 11).
76,8
94,3
Eget kapital Aktiekapital Bundna medel Disponibla medel
(not 12) Årets resultat
1 650,0 846,6 286,9
-105,9
1 525,0
768,1
249,7
74,8
Summa
eget kapital
2 677,6
2 617,6
Summa
skulder och eget kapital
14
531,8
11
772,0
Villkorlig
skuld till svenska staten
Ställda
panter
Övriga
ansvarsförbindelser
64,7
3 889,9
679,5
64,7
3 250,7
378,9
Skr
1975/76: 214 43
Statsföretagsgruppen resultaträkning
milj. kr.
1975
1974
Försäljningsintäkter (not 13) Tillverknings-,
försäljnings- och administrationskostnader (not 14)
7 923,4 6 889,0
8 062,5 6 403,8
Återstår
1 034,4
1 658,7
Avskrivningar
enligt plan (not 15)
523,0
463,2
Rörelseresultat
efter avskrivningar
511,4
1 195,5
Finansiella
intäkter
Räntor
övriga
(not 16)
170,8
25,7
196,5
162,0
28,7
190,7
Finansiella
kostnader
Räntor
Övriga
(not 16)
311,2 44,0
355,2
248,6 94,8
343,4
Återstår 352,1 1 042,8
Extraordinära intäkter och kostnader
(not 17) - 31,7 - 55,9
Resultat före bokslutsdispositioner och
skatter 321,0 986,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dispositioner
Avsättning
till allmän varulagerreserv
-171,2
-240,6
Extra
avskrivningar utöver planenliga
(not 18)
-113,5
-309,6
Avsättning
till investeringsfonder
- 1,6
- 91,0
Förändring
av särskilda investerings-
fonder
+ 2,7
- 51,0
Förändring
av arbetsmiljöfonder
+ 4,8
- 69,2
Övrigt,
netto (not 19)
+ 10,8
-268,0
+ 9,2
Resultat
före skatter
53,0
Skatter
166,1
-752,2 234,7 159,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
-113,1 75,7
Minoritetsandelar i årets resultat -I- 7,2 0,9
Årets resultat 105,9 74,8
Skr 1975/76: 214 44
Statsföretagsgruppen bokslutskommentarer
Koncernens
resultat- och balansräkningar med kommentarer, sidorna 4248, samt den
inledande översikten över koncernens verksamhet, sidorna 39, utgör en del av
Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet bygger på
redovisningshandlingar från samtliga de bolag där Statsföretag äger 50 % av
aktierna eller mer. Koncernbokslutet har upprättats enligt den s. k. förvärvsvärdemetoden
Balansräkningen
1. Kassa
och bankmedel
Kassa
och bankmedel ökade med 220 mUj. kr. Största ökningen, 194 milj. kr.,
redovisade Statsföretag AB främst beroende på upptagna lån under året. Större
ökningar redovisade även ASSI med 49 milj. kr. samt Tobaksbolaget med 53 mUj.
kr. LKAB har minskat sina likvida medel med 110 milj. kr.
2. Kortfristiga
fordringar
Lån
och placeringar minskade under året med 204 milj. kr. till 498 milj. kr, Äv
minskningen svarade Uddevallavarvet för 196 milj. kr. Fordringar på kunder
ökade med 65 mUj. kr. tUl 1 329 milj. kr.
3. Varulager
(milf. kr.)
Varulagret
redovisas till det lägsta av anskaffnings- respektive åter-anskaffningsvärdet,
som efter avdrag för inkurans ej heller överstiger varornas försäljningsvärde
efter avdrag för försäljningskostnader.
1975 1974
Bruttolager 3 940,9 2 481,7
Inkuransreserv 160,6 120,9
Balansräkningens
värde 3 780,3 2 360,8
Äv
varulagerökningen hänför sig ca 121 milj. kr. till bolag som förvärvats under
året. Större lagerökningar redovisades hos ASSI med 252 milj. kr., LKAB med 457
milj. kr, NJA med 296 milj. kr. samt Uddevallavarvet med 218 milj. kr. Inkuransreserven
har beräknats efter 5 % på ingående lager samt 2,5 % på årets lagerökning.
Skr 1975/76: 214 45
4. Anläggningar (milj. kr.)
Fastigheter Maskiner Övrigt Totalt Inventarier
Anskaffningsvärde 3 419,7 5 359,5 I 753,2 10 532,4
Ackumulerade avskrivningar
enligt plan 1585,1 2 305,8 204,3 4 095,2
Värde
enligt balansräkningens
tillgångssida
1 834,6
3 053,7
1 548,9
6 437,2
Ackumulerade
avskrivningar
utöver
plan
165,5
961,6
14,0
1 141,1
Bokfört nettovärde 1669,1 2 092,1 1534,9 5 296,1
Ackumulerade avskrivningar utöver plan redovisas på
balansräkningens passivsida. Dessa uppgick till 1 141,1 milj. kr. (990,7). I
bokfört nettovärde, övrigt, ingår pågående nyanläggningar med 1 255,7 milj.
kr., en ökning från 1974 med 490,9 milj. kr.
Brandförsäkringsvärdena var vid årets slut ca 3 900 milj.
kr. för byggnader och ca 7 400 milj. kr. för maskiner och inventarier.
Taxeringsvärdena för byggnader och tomter uppgick dil ca 3 900 milj. kr. De
övervärden som i koncernens balansräkning tillförts maskiner och inventarier
samt fastigheter, har i enlighet med tidigare tillämpad praxis skrivits ned
med 10 %.
5. Goodwill
Balansräkningens värde för goodwill består av förvärvade
goodwillvärden i Rockwool AB med dotterbolag, 14,6 milj, kr., samt i dotterbolag
dU ASSI, 42,2 milj. kr.
Nedskrivning sker på de goodwillvärden som redovisas i
balansräkningen.
6. Bankskulder
Under denna rubrik redovisas bl. a. utnyttjad
checkräkningskredit, vilken ökat med 92 milj. kr., till 191 milj. kr. Ökningen
beror främst på att LKAB under året utnyttjat sin checkräkningskredit rned 59
milj. kr.
Kortfristiga banklån ökade kraftigt jämfört med tidigare
år och uppgick tUl 608 milj. kr., en ökning med 407 milj. kr. Större ökningar
redovisades av NJA med 209 milj. kr., LKAB med 54 milj. kr, samt Uddevallavarvef
med 85 milj. kr.
7. Obligationslån
Ökningen hänför sig bl. a. till två stycken obligationslån
på vardera 100 milj. kr., ett på US$ 30 miljoner och eft på 20 miljoner European
Units of Account, samdiga upptagna i Statsföretag AB. ASSI har under året
erhållit ett obligadonslån på 75 milj. kr.
Skr
1975/76: 214 46
8. Övriga långfristiga skulder
Reverslån har ökat med 745 milj. kr. främst beroende på
upptagna udändska lån hos ASSI med 277 milj. kr.. Statsföretag med 89 milj. kr.
samt Uddevallavarvet med 99 milj. kr. NJA har under året erhållit ett
lokaliseringslån med 148 milj. kr.
Övriga långfrisdga skulder har ökat med 170 milj. kr. till
486 milj. kr. Största ökningen redovisade LKAB med 128 milj. kr. varav 100
milj. kr. avsåg udändska lån.
9. AUmän varulagerreserv (milj. kr.)
Enligt balansräkningen 1975-01-01 738,5
Justering av ingående varulagerreserv p. g. a. ändrad redovisnings
princip i Karlskronavarvet -\- 4,6
övertagna i samband med förvärv av dotterbolag -h 18,6
Årets avsättning -1-171,2
Enligt balansräkningen 1975-12-31 932,9
Minoritetens andel av varulagerreserven uppgick fill 11,6
milj. kr. Det outnyttjade utrymmet för ytterligare skattefri nedskrivning av
varulager uppgick tiU ca 1 300 milj. kr.
10. Investeringsfonder (milj. kr.)
Enligt balansräkningen 1975-01-01 149,1
övertagna
i samband med förvärv av dotterbolag -h 3,6
Under året
ianspråktagna 32,3
Årets
avsättningar + 1,6
Enligt balansräkningen 1975-12-31 122,0
11. Minoritetsintressen i eget kapital (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975
1974
61,7
61,1
23,0
6,1
3,3
0,7
1,8
1,1
5,1
76,8
94,3
LKAB
SARA
Uddcomb
Övriga
dotterbolag
Minoritetsintressen
ingående i dotterdotterbolag
Enligt balansräkningen
Minoritetsintresse föreligger ej i SARA fr. o. m. 1975 p.
g. a. ändrad bolagsordning.
12. Disponibla medel (milj. kr.)
Enligt balansräkningen 1975-01-01 324,5
Avsättning till bundna medel 9,4
Fondemission i Kalmar Verkstad 10,0
Utdelning till utomstående -40,2 -59,6
ökning av disponibla medel p. g. a. fusion inom
SARA,
varvid frigjorda medel överförts från
värdereglering
till disponibla medel -1-15,9
Övrigt, netto -\- 6,1 -|-22,0
Enligt balansräkningen 1975-12-31 286,9
Skr
1975/76: 214 47
Resultaträkningen
13. Interna leveranser (milj. kr.)
Försäljningsvärdet har framkommit efter eliminering av följande
interna leveranser:
1975
1974
151,3
87,1
25,8
28,8
6,2
6,7
35,0
17,9
LKAB till NJA
NJA till
Uddevallavarvet
ASSI till EssBo"
Övriga
interna leveranser
Summa 218,3 140,5
' 1974 avsäg leveranser till vissa av Svetabs dotterbolag,
vilka 1975 överfördes till EssBo.
14. Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader
Några dotterbolag har jämfört med tidigare år ändrat sina
principer vid värdering av lager, vilket inneburit att årets resultat
förbättrats med ca 114 milj. kr. jämfört med de principer som använts tidigare
år. Den största delen (104 milj. kr.) svarade LKAB för. Förbättringen har påverkat
rörelseresultatet.
75. Avskrivningar
Avskrivningar enligt plan är beräknade med ledning av anläggningarnas
ekonomiska livslängder. De uppgick för maskiner och inventarier till 364,3
milj. kr. (324,4), för fastigheter dil 139,7 milj. kr. (129,1) och för övriga
anläggningar till 19,0 milj. kr. (9,7).
Fastigheter avskrivs i allmänhet med 34 % medan
huvuddelen av maskiner och inventarier avskrivs med 712 %. I båda fallen
räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn till eventuell direktnedskrivning
mot investeringsfond.
16. Finansiella intäkter och kostnader
Utöver räntor redovisas bland intäkterna utdelningar med
4,7 milj. kr., kursvinster med 13,9 milj. kr. samt vinst vid försäljning av
värdepapper med 7,1 milj. kr. och bland kostnaderna kursförluster på främmande
valutor med 38,2 milj. kr. samt emissionskostnader med 5,8 milj. kr.
17. Extraordinära intäkter och kostnader (milj. kr.)
Intäkter
Realisationsvinster
vid /örsäljning av anlägg-
ningsdllgångar 15,3
Kostnader
Nedskrivning
av övervärden m. m. 9,5
Bidrag
till Norrlandsfonden 15,0
Bidrag
till Petroswede och OPAB frän LKAB 14,6
Realisationsförluster
m. m., netto 7,9 47,0
Netto -31,7
Skr 1975/76: 214 48
18. Extra avskrivningar utöver planenliga
Årets avskrivningar utöver planenliga uppgår till 113,5 mUj-
kr. (309,6) efter avdrag for utnyttjad investeringsfond 32,3 milj. kr. (16,1).
Avskrivningarna fördelar sig med 87,8 milj. kr. (297,0) på
maskiner och inventarier samt med 25,7 milj. kr. (12,6) på fastigheter och
övriga anläggningar.
19. Övrigt, netto (milj. kr.)
Gottgörelse från pensionskassor. Tobaksbolaget 12,4
övrigt,
netto _0 -|-13,2
Lämnat
koncernbidrag till Gränges Offshore 2,4
Netto 10,8
Skr
1975/76: 214 49
Statsföretagsgruppen finansieringsanalys
milj. kr.
1975 1974 1973
opaginerad Kontrollera mot PDF
Aktier, andelar, fordringar m. m. Fastigheter, maskiner
och inventarier delvis genom företagsförvärv
59 I 580
3 1 425
49 851
Summa
använda medel
1 639
1 428
900
Förändring
av rörelsekapital
636
662
17
Summa
2 275
2 090
917
Specifikation
av förändring i rörelsekapital
Ökning
av varulager
Förändring
av kortfristiga fordringar
Ökning
av kortfristiga skulder
Förändring
av kassa, bank och kortfristiga
placeringar
1 420
146
-946
16
660
398
-833
437
243 -165 - 66
5
Summa
636
662
17
Tillförda medel
Internt tillförda medel
Nettovinst
Avskrivningar
Avsättningar och dispositioner m. m.
Avgår
utdelning
Summa
Externt tillförda medel Långfristig upplåning Nyemission
Summa
Summa tillförda medel
Använda medel
Investeringar
-106
75
137
637
773
476
148
328
95
- 36
- 22
-
643
1 154
708
1 457
761
209
175
175
-
1 632
936
209
2 275
2 090
917
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 214
Skr
1975/76: 214 50
Antal anställda
Medeltal 1975
Bolag
Tjänste-Kollektiv-
Totalt
Totalt
män
anställda
1975
1974
ABAB
992
69
I 061
983
ASSI
1 340
4 296
5 636
5 922
Berol
Kemi AB
547
358
905
695
BS
Konsult AB
144
144
118
Ceaverken
AB
114
153
267
346
EssBo,
Sv Bomaterial AB"
234
734
968
_
AB Kabi
1 366
431
1 797
1 649
Kalmar
Verkstads AB
129
495
624
502
Kariskronavarvet
AB
576
1 676
2 252
1 618
Liber
Grafiska AB
828
359
1 187
866
Linson
Instrument AB
56
4
60
42
LKAB
1 742
6916
8 658
8 397
NJA
1 121
3 864
4 985
4 770
Nuclear Steam
SG AB
Nyckelhus
AB
81
5
86
77
AB Oljetransit
5
1
6
6
Rockwool
AB'
524
1424
1 948
SARA
1 344
4 230
5 574
5 413
SMT-PuUmax
AB
375
637
1 012
903
AB Sonab
444
601
1 045
796
Statsföretag
AB
50
50
45
Statsraff
AB
6
6
Stigtex
AB
18
133
151
180
SID - Swedish
Industrial
Development
Corp.
6
6
7
AB
Svensk Torvförädling
16
58
74
73
Svenska
Lagerhus AB
10
13
23
26
Svenska Skifferolje
AB
1
1
1
Svenska
Tobaks AB
796
2 221
3 017
2 727
Svetab
126
177
303
1 274 .
Uddcomb Sweden
AB
225
418
643
531
Uddevallavarvet
AB
800
2 668
3 468
3 332
14016
31 941
45 957
41 299
EssBos dotterbolag överförda från Svetab under 1975.
Förvärvat under 1975.
Skr
1975/76: 214 51
Inflationens efl"ekter några synpunkter
Med undantag för järnmalm där priset jämfört med 1974
stigit med i genomsnitt ca 40 % har prisökningarna på gruppens dominerande
produkter varit måttliga under det gångna året. I vissa fall har t. o. m.
prisreduktioner skett. Även för råvaror, halvfabrikat och investeringsvaror
har prisutvecklingen varit lugnare än under 1974. Trots detta påverkas det redovisade
resultatet väsentligt av inflationseffekter. I avvaktan på mer generella
rekommendationer för en fullständig omräkning av årsbokslutet med hänsyn till
inflationseffekterna ges här kommentarer till några viktiga förhållanden.
Avskrivningar på återanskaffningsvärden
Koncernens resultaträkning har belastats med avskrivningar
enligt plan uppgående till 523 milj. kr. (463) beräknade på det sätt som
angivits i tillhörande kommentarer. Avskrivningsbeloppet baserat på nuanskaff-ningsvärden
uppgår till ca 980 milj. kr. mot 720 milj. kr. för år 1974. En anledning till
den kraftiga ökningen är att koncernens största företag, LKAB, ändrat metod
för beräkning av kalkylmässiga avskrivningar. I stället för uppindexering av
anläggningsvärden har en grundlig genomgång av större objekt utförts, varvid
aktuella återanskaffningsvärden fastställts. Utgångspunkten har varit atf
objekten skulle ha ersatts av nyare objekt med samma kapacitet varvid hänsyn
också tagits till den tekniska utvecklingen. Om avskrivningarna för LKAB under
1974 beräknats efter samma princip skulle koncernens kalkylmässiga avskrivningar
1974 ha uppgått till ca 790 milj. kr.
Även koncernens näst största företag, ASSI, har gjort en
genomgång av det kalkylmässiga avskrivningsbehovet på ovan beskrivet sätt.
Lagervinster
I resultaträkningen har s. k. lagervinsfer inkluderats i
resultatet före bokslutsdisposifioner och skatter. Detta har således påverkats
i gynnsam riktning genom atf årets lagerförbrukning i betydande omfattning
redovisats till värden som bygger på kostnadsläget 1974 eller tidigare. Om
materialförbrukningen under 1975 genomgående hade bokförts till aktuella återanskaffningsvärden
skulle resultatet ha försämrats med ca 160 milj. kr.
Skr 1975/76: 214 52
Inflationsrensad
lönsamhet
Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter, rensat från de inflationseffekter som
ovan nämnts, uppgår fill ca 295 milj. kr. (490). Om detta efter tillägg av
kostnadsräntor och återläggning av extraordinära poster sätts i relation till
uppjusterade tillgångsvärden erhålls en lönsamhet på arbetande kapital
uppgående till något över O % (6). I kapitalbasen, som avser årsgenomsnitt, har
anläggningstillgångarna värderats till bruksvärden, dvs. nuanskaffningsvärden
med avdrag för ackumulerade kalkylmässiga avskrivningar. Lagret har också i
möjligaste mån värderats till aktuella återanskaffningsvärden. Kassa, bank och postgirotillgodohavanden
samt fordringar har värderats till bokförda värden.
Inflationseffekter
på rörelsekapitalets storlek
1975
innebar en kraftig ansvällning av koncernens rörelsekapital och lagerökningen
uppgick till drygt 1 450 milj. kr. (660). Därav hänför sig ca 121 milj. kr.
till förvärvade bolag och ca 250 milj. kr. till prisökningar.
Orderstock
i fasta priser
Vid
utgången av 1975 hade en del av företagen inom gruppen en orderstock
inkluderande beställningar i fasta priser avsedda atf levereras under 1976
eller senare. Sådana orderstockar finns hos de båda varven men bl. a. också hos
NJA, SMT-Pullmax och Uddcomb. Den del av orderstocken som tagits i fasta
priser beräknas för gruppen totalt uppgå till ca 2 600 mUj. kr. Material för
dessa leveranser har fill stor del upphandlats i fasta priser. Hänsyn fill
normala lönekostnadsökningar har tagits när dessa order tecknades. Däremot har
hänsyn infe tagits till de stora ökningar som inträffade under 1974 och 1975.
Skr
1975/76: 214 53
"Inflationsrensat" resultat
I beräkningen har bl. a. bortseffs från inflationsvinst på
den monetära nettoskulden.
1975 1974
Resultat före bokslutsdispositioner och skatter
enligt
resultaträkning (milj. kr.) ca 321 987
Avgår:
Skillnad mellan kalkylmässiga och
planenUga avskrivningar (milj. kr.) ca 457 257
Lagervinster (milj. kr.) ca 160 240
"Inflationsrensat" resultat före bokslutsdisposi
tioner och skatter (milj. kr.) ca 295 490
Skr
1975/76: 214 54
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
ABAB ASSI Berol BS Cea-
Kemi Konsult verken
Resultaträkning i sammandrag (milj. kr.)
Fakturerad
försäljning Tillverknings-, försäljnings-och administrationskostnader
Avskrivningar
77,0
73,6 1,0
1 238,2
1 019,3 90,1
416,1
381,9 11,6
30,9
30,5 0,2
82,4
82,5 2,4
Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster
2,4 0,4 0,4
128,8 (57,9) 1,9
22,6 (6,9)
0,2 0,1
(2,5) (3,0)
Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter Dispositioner Skatter
3,2 (1,1) 1,4
72,8
(56,6)
9,4
15,7 (12,9)
2,7
0,3 0,2
(5,5) 5,6 0,1
Årets
resultat
0,7
6,8
0,1
0,1
-
Balansräkningar i sammandrag (milj. kr.)
Likvida
tillgångar
Fordringar
Varulager
4,5
14,3
1,2
198,3 235,6 680,6
38,5
97,9
107,5
2,0 7,1
10,2 20,5 15,0
Summa
omsättningstillgångar Anläggningstillgångar
20,0 6,2
1 114,4 1 546,9
243,9 134,8
9,1 0,6
45,7 23,5
Balansomslutning Korta skulder Långa skulder
26,2
16,3
5,1
2 661,3
479,5
1 201,7
378,7
169,6
87,8
9,7 9,0
69,2 34,8 16,0
Summa
skulder
21,4
1 681,2
257,4
9,0
50,8
Obeskattade
reserver Eget kapital
varav
aktiekapital ingående
i eget
kapital
1,3
3,5
2,0
623,2 356,9
300,0
82,0 39,3
30,0
0,7 0,3
5,4 13,0
12,0
( ) = minussiffror.
opaginerad Kontrollera mot PDF
LKAB
NJA
Kabi
Kal-
Karis-
Liber-
Lin-
mar
krona-
Gra-
son
Verk-
varvet
fiska
Instru-
stad
ment
Nu- Nyc-clear kel hus Steam
opaginerad Kontrollera mot PDF
143,0
377,0 105,3 225,8 281,3 4,3 1 845,6 968,2
52,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
151,9 5,9
327,7 14,4
91,8 2,9
204,6 6,3
275,7
4,6
8,1 0,1
1 278,7 247,0
1 020,8 53,1
2,4
51,3 0,2
(14,8)
(7,9) 0,1
34,9 (4,4) (2,4)
10,6 0,3 1,1
14,9 9,4 3,8
1,0 (3,3)
2,5
(3,9)
(0,9)
319,9 2,0 (7,9)
(105,7)
(66,3)
(5.1)
(2,4)
(0,5)
1,1
(0,2)
0,1
(22,6)
25,3
0,2
28,1
(25,8)
2,3
12,0
(11,8)
0,1
28,1
(26,9)
1,1
0,2 0,2 0,1
(4,8)
4,8
314,0
(234,7)
50,1
(177,1)
60,0
3,9
(2,9)
2,9
1,0 (0,8)
0,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
2,5
0,1
0,1
0,3
29,2
(121,0)
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,2
57,5
42,8
21,4 102,8 110,2
2,5 30,8 40,6
28,8
132,6 170,7
1,7 46,6 64,7
1,2
7,2
130,2 372,1 733,8
42,4 352,1 721,0
31,7
3,5 10,4
5,2
100,5
48,5
234,4 156,6
73,9 59,2
332,1
109,3
113,0
48,6
8,4 0,7
1 236,1 1 979,0
1 115,5
1415,3
31,7
19,1 3,0
149,0
85,9 53,0
391,0 101,1 100,8
133,1 44,6
44,1
441,4
268,0
28,8
161,6
78,6 39,4
9,1
5,7 3,0
3 215,1
536,0
317,7
2 530,8
734,8
1 264,7
31,7
31,6
22,1 16,4
3,7
138,9
201,9
88,7
296,8
118,0
8,7
853,7
1 999,5
-
20,1
0,1 10,0
116,9
72,2
26.2 18,2
104,3 40,3
21,4
22,2
0,1 0,3
936,6 1
424,8
531,3
0,1
1,8 0,2
10,0
50,0
15,0
32,0
15,0
0,3
500,0
500,0
0,1
0,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
Olje- Rock- SARA SMT- Sonab
transit wool' Pullmax
Resultaträkningar i sammandrag (milj. kr.)
Fakturerad
försäljning Tillverknings-, försäljnings-och administrationskostnader
Avskrivningar
1,1
0,5 0,3
101,2
89,0 2,5
480,8
456,1 16,0
206,1
176,2 6,3
117,9
141,5
2,7
Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster
0,3 0,1 (0,4)
9,7 (0,4)
8,7 (5,7) (L2)
23,6 (8,4)
(26,3)
(10,4)
(1,0)
Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter Dispositioner Skatter
-
9,3
(4,1)
3,8
1,8 (1,0) 0,8
15,2
(12,7)
0,6
(37,7)
40,7
0,1
Årets
resultat
-
1,4
-
1,9
2,9
Balansräkningar i samman- drag (milj. kr.)
Likvida
tillgångar
Fordringar
Varulager
1,2 0,3
15,4 83,5 28,8
7,3
125,2
12,3
6,5 55,7 93,3
3,0 35,8 58,3
Summa omsättningsdllgångar
AnläggningstiUgångar
1,5 18,4
127,7 85,6
144,8 213,0
155,5 55,1
97,1 18,4
Balansomslutning Korta skulder Långa skulder
19,9
0,1
18,8
213,3 87,5 35,1
357,8 119,7 191,6
210,6 77,9 83,1
115,5 72,7 30,8
Summa
skulder
18,9
122,6
311,3
161,0
103,5
Obeskattade
reserver Eget kapital
varav
aktiekapital ingående
i eget
kapital
1,0 1,0
68,6 22,1
12,0
8,1 38,4
5,0
32,0 17,6
18,0
12,0 15,0
( ) = minussiffror. ' Resultaträkningen omfattar perioden
1.1031.12 1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Stig-
SlD
Svensk SvenskaSklfFer- Tobaks- Svetab Udd-
Udde-
raff
tex
Torv- Lager- olje- bolaget copib
valla-
föräd- hus bolaget
varvet
ling
opaginerad Kontrollera mot PDF
22,1
1,1
9,3
3,8
811,4
68,0 77,0 409,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
_
22,5 0,8
1,0 0,1
7,6 0,8
2,8 0,8
0,2
625,3
23,2
74,7 2,5
89,7 7,0
386,1 12,6
-
(L2) (1,1)
0,1
0,9 0,4
0,2 (0,2)
(0,2) 1,7 0,6
162,9
40,8
8,6
(9,2) (1,6)
(19,7)
(9,2) (0,5)
10,9 18,0 (0,8)
-
(2,3) 0,1
0,1
1,3 (0,9) 0,2
-
2,1 0,5
212,3
(104,1)
89,2
(10,8)
14,2
0,2
(29,4) 4,1 0,2
28,1 0,9
(2,2)
0,1
0,2
1,6
19,0
3,2
(25,5)
27,2
0,4 0,2
0,1 5,3 5,0
0,2 0,2
7,5 2,0 2,0
0,6 0,6
4,0 0,5
335,8 228,8 367,0
3,6 43,9 12,0
1,6
22,7
111,4
236,8 471,9 484,6
0,6 8,9
10,4 8,9
0,4 0,3
11,5 5,5
1,2
7,2
4,5 19,4
931,6
570,5
59,5
27,5
135,7 131,6
1 193,3
897,9
9,5 1,6
7,5
19,3
6,3
11,8
0,7 0,1
17,0 3,0
3,2
8,4 2,0 1,3
23,9 0,8
1 502,1
741,6
67,9
87,0 22,2 49,2
267,3
145,5
93,8
2 091,2
839,0 967,1
9,1
18,1
0,1
6,2
3,3
0,8
809,5
71,4
239,3
1 806,1
0,4
1,2
0,6
4,7 6,1
5,1
23,1
269,1 423,5
4,3 11,3
28,0
46,8 238,3
0,4
2,4
0,7
5,0
5,0
23,0
300,0
10,0
80,0
200,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretag AB balansräkning
milj. kr.
Tillgångar
31 december 1975
31
december 1974
Omsättningstillgångar
Kassa och bankmedel Placeringslån Fordringar,
dotterbolag Andra fordringar
300,9
175,4
327,0
8,3
811,6
106,7
150,0
201,7
11,2
469,6
Anläggrnngstillgångar
Fordringar, dotterbolag Fordringar, övriga Inventarier m.
m. Aktier och andelar (not 5 och 9)
422,5
35,3
1,0
2511,5
2 970,3
208,6
63,1
0,2
2 225,9
2 497,8
Summa
tillgångar
3
781,9
2
967,4
Skulder
och eget kapital
Kortfristiga
skulder
Skulder
till dotterbolag
Skatteskuld
Övriga
kortfristiga skulder
524,4
0,7
50,0
575,1
456,4 38,2 27,9
522,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Långfristiga skulder Reverslån, dotterbolag Reverslån,
övriga (not 6) Obligationslän (not 7)
Eget kapital Aktiekapital Reservfond Disponibla medel
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Borgensförbindelser (not 8)
236,9 247,4 609,0 I 093,3
1 650,0
433,6
21,0
8,9
2
113,5
3
781,9
1 425,5
210,6 89,6 179,2 479,4
1 525,0
383,5
19,8
37,2
1
965,5
2
967,4 I 111,4
Skr
1975/76: 214 59
Statsföretag AB resultaträkning
milj. kr.
1975 1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Erhållna koncernbidrag (not I) Erhållna utdelningar (not 2) Finansiella poster,
netto (not 3)
Förvaltningskostnader (varav avskriv ningar 0,3 för 1975
och 0,2 för 1974) Utvecklingsprojekt Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott
(not 1 och 4)
121,5
22,1
-47,9
174,5
36,6
-19,4
95,7
191,7
13,4
2,3
11,0 0,8
54,0
-69,7
83,0
-94,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Extraordinära intäkter och kostnader
Upp- och nedskrivning av aktier,
- 2,1 -15,0
"17,1
- 4,5 " 2,1 -15,0
-21,6
8,9
75,3
-
38,1
netto (not
5)
Stämpelkostnader
Bidrag
till Norrlandsfonden
ResuUat före bokslutsdispositioner och skatter
Skatter
Årets resultat 8,9 37,2
Originalen till resultat och balansräkningarna är
undertecknade av styrelsen och verkställande direktören samt påtecknade av
revisorerna.
Statsföretag AB bokslutskommentarer
Resultaträkningen
1. Koncernbidrag (milj. kr.)
Erhållna 1975 1974
95,0
95,0
80,0'
144,0
32,4»
40,0
11,0
6.0
9,0»
1,9
4,0
20.0
2,0
0,9
Tobaksbolaget
LKAB
ASSI
Kabi
Karlskronavarvet
Berol Kemi
SMT-Pullmax
Summa 233,4 307,8
' varav direkt till Statsföretags dotterbolag 70,5 milj.
kr. ' direkt till Statsföretags dotterbolag.
Lämnade
1975
1974
NJA
60,0»
20,0
Sonab
40,7
50,0
EssBo
25,4
_
Svetab
10,0'
50,6
Ceaverken
5,5»
6,0
Linson
Instrument
4,8
4,7
Uddcomb
4,I«
40,0
Kalmar
Verkstad
4,0'
16,0
Nuclear Steam
2,9»
2,3
SMT-Pullmax
1,8
SARA
12,0
övriga
-
14.1
Summa
159,2
215,7
Gränges Offshore
(ej dotterbolag)»
2,4 161,6
-
Summa
215,7
ä direkt från ASSI 7,0 milj. kr. samt LKAB 53,0 milj. kr
' direkt från ASSI
' direkt från LKAB
direkt frän Karlskronavarvet
' direkt från LKAB 2,0 milj. kr. samt Karlskronavarvet 2,0
milj. kr.
' lämnat enligt särskilt tillstånd från
finansdepartementet.
2. Utdelning (milj. kr.)
Följande utdelningar erhålles från dotterbolag:
1975 1974
8,2
16,8
3,0
15,0
0,3
0,1
0,2
0,3
0,1
0,1
0,3
2,4
1,9
LKAB
ASSI
ABAB
Svensk Torvförädling
BS Konsult
Rockwool
Kabi
Karlskronavarvet __
Summa 22,1 36,6
3.
Finansiella poster (milj. kr.)
Räntor:
Från koncernbolag
Från
övriga
Till
koncernbolag
Till
övriga
Övrigt:
Kursvinster
Kursförluster
Övriga
finansiella kostnader
Netto
35,9
34,6
70,5
75,2 34,4
-109,6
0,9
-4,4 -5,3
- 8,8
47,9
4. Aktieägartillskott
Aktieägartillskott Uimnades till Svetab med 4,4 milj. kr.
(0,6).
Balansräkningen
5. Aktier och andelar (milj. kr.)
Det bokförda värdet på aktier och andelar steg under
1975 med 285,6 milj. kr. enligt följande fördelning:
Förvärv av aktier i dotterbolag
Rockwool Skövde Gasbetong
30,4 15,3
45,7
Förvärv
av aktier i övriga bolag
Gränges Offshore (25 %) Götaverken (9,5 %)
12.5 25,0
37,5
Nyteckning
av aktiekapital
Ceaverken
NJA (100
milj. kr. till kurs 175)
Sonab
Uddcomb
Övriga
bolag
4,0
175,0
8,5
30,0
0,1
217,6
Avgår
Försäljning av Statsgruvor till LKAB Försäljning av
Svensk )»etrokemisk Utveckling till Berol Kemi
15,0 0,1
-15,1
Nedskrivning
Ceaverken
Liber
Grafiska
Sonab
Stigtex
Uddcomb
Skövde
Gasbetong
8,7
6,5
14,5
1,9
30,0
13,9
-75,5
Uppskrivning
Rockwool Tobaksbolaget
13,9 84,0
97,9
Avsättning
till reserv för aktier och andelar
-22,5
Skr 1975/76: 214 62
6. Reverslån, övriga
Ökningen avser främst lån upptaget i samband med förvärv
av aktier i Götaverken, 25 milj. kr., samt erhållet lån för Statsraffs räkning,
36 milj. kr. Under året har även upptagits utländska multicurrency lån på 89
milj. kr.
7. Obligationslån
Ökningen med 430 milj. kr. avser främst två stycken
svenska obligationslån på vardera 100 milj. kr. samt ett lån på US$ 30
miljoner och ett lån på 20 miljoner European Units of Account.
Borgen har tecknats av LKAB för partiallån upptagna 1970
och 1973.
8. Borgensförbindelser (milf. kr.)
För förskott till koncernbolag 222,5
För pensionsgarantier (varav koncernbolag 139,4 milj. kr.) 147,3
För iån (varav koncernbolag 903,7 milj. kr.) 916,6
Övriga 139,1
Summa 1975-12-31_____________________________ 1 425,5
Totala borgensförbindelser 1974-12-31 1 111,4
9. Aktier och andelar
Dotterbolag
Stats-
Nominellt
Bokfört
företags
värde tkr
värde
andel i
%
tkr
ABAB
100
2 000
2 400
ASSI
100
300 000
170 000
Berol
Kemi AB
100
30 000
34 560
BS
Konsult AB
100
250
Ceaverken
AB
100
12 000
4 000
EssBo,
Sv Bomaterial AB
100
10 000
10 000
AB Kabi
100
50 000
99 200
Kalmar
Verkstads AB
100
14 995
Karlskronavarvet
AB
100
32 000
15 000
Liber
Grafiska AB
100
15 000
18 000
Linson
Instrument AB
100
250
LKAB
95,7
478 336
1 230
000
NJA
100
500 000
450 000
Nuclear Steam
S G AB
100
50
Nyckelhus
AB
100
100
AB Oljetransit
100
1 000
Rockwool
AB
100
12 000
44 291
SARA
100
5 000
4 900
Skövde
Gasbetong AB
100
1 353
1 353
SMT-Pullmax
AB
100
18 000
18 000
AB Sonab
100
15 000
Statsföretag
International AB
100
100
95
Statsraff
AB
100
400
400
Stigtex
AB
100
2 400
SID-Swedish
Industrial Development Corp
100
789
AB
Svensk Torvförädling
100
5 000
5 000
Svenska
Lagerhus AB
100
5 000
Svenska Skifferolje
AB
100
23 000
Svenska
Tobaks AB (stam)
100
299 000
284 000
Svenska
Tobaks AB (pref)
35
350
350
Svetab
100
10 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr 1975/76: 214
Dotterbolag
Uddcomb Sweden AB Uddevallavarvet AB Övriga vilande
namnbolag
Stats- Nominellt f ö retags
v ä rde tkr andel i %
75 100
100
60 000 200 000
155
63
Bokf ö rt
v ä rde
tkr
120 000 60
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dotterbolag
summa
Ö vriga
bolag
Beijer Byggmaterial AB Bilfragmentering AB Gränges Offshore
AB AB Götaverken Sweden Center Japan AB
Övriga bolag summa Summa aktier och andelar Avgår reserv
för aktier och andelar Bokfört värde
45 25 25 9,5 41,7
2 103 528
5 738
126
10 000
16 550
I 250
33 664 2
137 192
2 511 609
13 500
126
12 500
25 000
1 250
52 376
2 563 985 52 500
2 511 485
Skr 1975/76: 214 64
Innehållsförteckning
Verksamheten i sammandrag ................................ ............. 3
Koncernöversikt................................................................. ..... 4
Arbetsmiljö
i utveckling...................................................... ... 34
Inflationens
effekter.......................................................... ... 51
ABAB .............................................................................. ... 28
ASSI................................................................................... ... 14
Berol Kemi
AB ................................................................ 16
BS Konsult
AB................................................................... . 29
Ceaverken
AB ..................... , ...,................................... ... 29
EssBo .......................................... ,.............................. ,. 25
AB Kabi
........................................................................... ... 18
Kalmar
Verkstads AB ................... ,................................. ... 29
Karlskronavarvet
AB ......................................................... ... 23
Liber
Grafiska AB........................ ,. ,,.................................. ... 27
Linson
Instrument AB ............. ,...................................... ... 30
LKAB ............. ,................................................................ ..... 9
Norrbottens
Järnverk AB.................................................... ... 10
Nuclear Steam
S G AB....................... ,............................. . 30
Nyckelhus
AB .............. ,........... , . ,............................... ... 30
AB Oljetransit............................................................. ,___ _ 31
Rockwool
AB . ..,.................... ,......................................... ... 26
SARA ............................................................................... 22
SMT-Pullmax
AB.................................................................. ... 24
AB Sonab
.............. ,.................................................. ,. . 31
Statsföretag
International AB ........................................ 32
Statsraff
AB ..................................................... ,............. 32
Stigtex
AB ...................................................... , ,............ 32
SID ................................................................. ,.............. .. 32
AB Svensk Torvförädling ................................... ,.............. .. 33
Svenska Lagerhus AB .................................................... .. 33
Svenska Skifferolje AB........................................................ .. 33
Svenska Tobaks AB ......................................................... .. 20
Svetab .......................... ,........................ ,::............. .. 33
Uddcomb Sweden AB.............................. ,,......,................. .. 34
Uddevallavarvet AB ........................... , t ............... .. 12
Förvaltningsberättelse............................ ,..,......,,,.... 38
Revisionsberättelse ............................... ,.,..,,......... 41
Resultat- och balansräkningar m. m.:
Statsföretagsgruppen ............................................. ::: :
42
Dotterbolagen ........ ,,,.,.................................................. .. 54
Statsföretag AB ..... ,.,.......,.............................................. .. 58
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760299
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.