Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om godkännande av en överenskommelse om grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande länder

62 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 49 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:24, Regeringens proposition om godkännande av en överenskommelse om grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande länder

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition nr 24 år 1975/76 Prop. 1975/76:24

Nr 24

Regeringens
proposition om godkännande av en överenskommelse om grundande av
Organisationen för järnmalmsexporterande länder;

beslutad
den 16 oktober 1975.

Regeringen
föreslär riksdagen atl antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåU

1
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse om grundande
av Organisationen för järnmalmsexporterande länder.

1 Riksdagen 1975.1 saml. Nr24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:24

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-10-16

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om godkännande av en överenskommelse om grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande
länder

Inledning

På
initiativ av etl antal utvecklingsländer hölls i Geneve i november 1974 ett
möte mellan ministrar frän ett antal järnmalmsexporterande länder. Sverige
deltog i mötet. Vid ministermötet tillsattes en kommitté som skulle utreda
formen och reglerna för en organisation för järnmalmsexporterande länder. Inom
kommittén utarbetades en rapport om grundandet av en sådan organisation.
Rapporten lämnades i april 1975 till ett nytt ministermöte. Detta godkände
texten till en överenskommelse. Slutakten från ministermötet och
överenskommelsen i engelsk orginaltext med översättning till svenska bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga.

Överenskommelsen träder i
kraft under oktober månad 1975 sedan det föreskrivna minimiantalet länder har
undertecknat denna. För land som efter ikraftträdandet undertecknar
överenskommelsen träder den i kraft 30 dagar efter undertecknandet.

Översikt
över järnmalmsmarknaden

Ännu
omkring år 1960 svarade Västeuropa, Nordamerika och Sovjetunionen tillsammans
för nära 75 % av väridsproduktionen av järnmalm. Sedan mitten av 1960-talet
har dock antalet länder med mer betydande järnmalmsbrytning ökat avsevärt.
Således har en rad afrikanska och latinamerikanska länder liksom Australien
och Indien fått ökande betydelse som järnmalmsproducenter. Produktionen i
Västeuropa har under de senaste

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:24 3

15
åren stagnerat. Detta gäller dock inle Sverige. År 1974 var produktionen 37
miljoner ton vilket innebär en ökning med 30 % i förhållande till slutet av 1960-lalet.
Sveriges andel av världsproduktionen har sedan slutet av 1960-talel uppgått
till ca 4,5 96.

Världsproduktionen
av råsiål var år 1974 mer än dubbelt så stor som är 1960 och närmare fyra
gånger så slor som är 1950. Denna kraftiga produktionsökning har krävt
betydligt ökade kvantiteter järnmalm. Detta har lett lill en successiv stegring
av den internationella handeln rned järnmalm.

Sovjetunionen,
EG-länderna, USA och Japan svarade år 1974 för drygt 70 % av världens
stålproduktion. Av dessa länder är numera endast Sovjetunionen självförsöflande
med järnmalm. EG-ländernas egen järnmalmsproduktion har av kostnads- och
kvalitetsskäl successivt skurits ned. USA täcker ännu två tredjedelar av sitt
malmbehov från egna gruvor men måste på grund av sin stora stålproduktion ändå
importera betydande kvantiteter. Japan har knappast några egna malmreserver och
är därför så gott som helt beroende av importerad järnmalm för sin
stålproduktion.

De
traditionella malmexportörerna från 1950-talets början har inte möjligheter
alt bygga ut sin järnmalmsindustri i någon större omfattning. Endast de svenska
lapplandsgruvorna och Rio Doce-koncernens gruvor i Brasilien förfogar över
malmreserver som har tillåtit en väsentlig ökning av produktionen. Övriga
tillskott till malmmarknaden har sålunda huvudsakligen kommit från nya gruvor,
där produktionen har tagits upp under de senaste decennierna, först i områdena
runt Atlanten - Västafrika, Latinamerika och östra delen av Canada - och
senare, sedan slutet av 1960-talet, också i Australien.

Världens
fem största järnmalmsexportörer är i dag Australien. Brasilien, Sovjetunionen, Canada
och Sverige. Deras betydelse som malmexportörer framgår av följande tabell.

1950

% av

1960

% av

1973

% av

Milj.

v ä rlds-

Milj.

v ä dds-

Milj.

v ä rlds-

lon

handeln

ton

handeln

lon

handeln

Australien

_

_

_

_

73,7

20,5

Brasilien

0,1

0,3

5,4

4,2

43,0

12.0

Sovjelunionen

3,0

9.0

15,4

12,0

41.4

11.6

Canada

2,0

6,0

17.3

13,5

37.9

10,6

Sverige

12.9

38,6

19,4

15,1

32,9

10,0

Av
tabellen framgår, all Sveriges andel av världshandeln trots betydande kvanliietsökning
sjunkit från närmare 39% år 1950 lill 10% år 1973.

Utvecklingsländerna
svarade år 1973 för 44 ") av den internationella handeln med
järnmalm. Brasilien är den överlägset största exportören inom denna ländergrupp.
Liberia. Indien och Venezuela exporterar var och en

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:24 4

kvantiteter
på mellan 20 och 25 miljoner lon medan Mauretanien, Chile och Peru alla
redovisar en export på runt 10 miljoner ton malm vardera.

Järnmalmsexporien
riktas i dag till två huvudmarknader, Västeuropa och Japan, och två sekundära
marknader, Östeuropa och USA. De båda huvudmarknaderna mottar vardera en
tredjedel av väridsexporten medan de båda andra marknaderna tar emot omkring 12
% vardera. Japan har sedan är 1960 tredubblat sin andel av världsimporten.

Även
om järnmalmsexporten fortfarande till övervägande delen söker sig lill
geografiskt näraliggande avnämare har utvecklingen inom sjötrans-portomrädet
möjliggjort malmskeppningar över betydande avstånd. Exempelvis går nu mer än
hälften av den brasilianska malmen till Västeuropa och så mycket som 30 % lill
den japanska marknaden. Indiens och Australiens export går dock fortfarande
huvudsakligen till Japan.

Den
svenska järnmalmsexporten visar ett stabilt mönster. Ungefär 90 % säljs till
länder i Västeuropa och resterande del huvudsakligen till Östeuropa. Värdet av
den svenska järnmalmsexporten låg i slutet av 1960-talet kring en miljard
kronor per år men har sedan år 1970 stigit kraftigt och uppgick under åren
1972-1974 till respektive 1376, 1537 och 1900 miljoner kronor. Sett lill den
totala svenska exporten har samtidigt järnmalmens betydelse värdemässigt
minskat och dess andel utgör nu mindre än 3 96.

Eftersom
den svenska malmen i ökad omfattning kommerall förbrukas inom landet kommer den
svenska exporten av järnmalm sannolikt att stagnera. De länder som i dag
planerar för stora utbyggnader inom järnmalmsindustrin både för inhemsk
konsumtion och, inte minst, för export är främst Australien, Brasilien,
Sydafrika och Canada. Allt talar för att det ökade behovet av järnmalm i de
traditionella malmimportområdena kommer att kunna tillfredsställas från nya
stora gruvprojekt i nämnda länder och från planerad nyproduktion även på andra
håll t.ex: Västafrika.

Något
väridsprisindex för järnmalm finns inte, men de svenska exportpriserna har i
stort sett följl utvecklingen på marknaden i sin helhet. Svensk malm har
traditionellt sålts huvudsakligen på ettåriga kontrakt. En myckel stor del av
1960- och 1970-talens nya gruvor arbetar däremot med kontrakt vars giltigshetstid
omspänner längre perioder. Kvantiteterna i dessa kontrakt kan vara bundna så
länge som 12-15 år, i några fall ännu längre. Priserna är i allmänhet flxerade
för kortare tid, men fast avtalade priser för upp till fem-sju år kan
förekomma. Sädana långsikliga bindningar har ofta varit förutsättningen för atl
projektorerna fören ny gruva skall kunna uppbringa erforderiigt kapital.
Finansinstituten kräver nämligen garantier för en säker avsättning innan de
ställer kapital till förfogande.

Sådana
långlidskontrakt har mänga gånger visat sig ha en prispressande effekt på
marknaden och har därför tillskrivits en del av orsakerna till alt malmmarknaden
under i synnerhet 1960-talet uppvisade en fallande priskurva. Huvudorsaken
härtill var dock den obalans mellan utbud och efterfrågan som följde på vågen
av nyexploateringar och kapaciteisuibyggnader

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:24 5

inom
järnmalmsinduslrin under särskilt 1960-talets förra hälft. Sedan till följd av
en mer gynnsam konjunkturutveckling balansen på marknaden har kunnat
återställas, har exportörerna särskilt under de senaste två åren fåtl
väsentligt höjda malmpriser. Dessa prishöjningar måste emellertid ses mot
bakgrunden av de starkt höjda kostnaderna inom järnmalmsindustrin. Det
ofördelaktiga utbytet av järnmalmsexporten, de ökande finansieringsbehoven vid
nya gruvprojekt och önskemål om starkare kontroll över gruvnäringen har fått allt
fier regeringaratt engagera sig direkt i ländernas järnmalmsindustri. Nationalisering
av gruvor, licenstvång vid export och införande av minimigränser för priser är
exempel på regeringarnas hittills vidtagna åtgärder. Bland länder i vilka
regeringarna har övertagit hela ansvaret för järnmalmsindustrin märks Algeriet,
Mauretanien, Peru och Venezuela. I Indien och Brasilien är järnmalmsindustrin till
ungefär hälften statsägd. I Australien och Canada är järnmalmssektorn helt
privatägd. All järnmalms-export från Australien är emellertid föremål för
licensförfarande.

Mellanstatliga
överläggningar om järnmalm

I
och med tillkomsten år 1964 av UNCTAD(FN:s konferens för handels-och
utvecklingsfrågor) ökade möjligheterna att på bred länderbas behandla problemen
inom väridshandeln med råvaror. Förhållandena på järnmalms-marknaden kom på initiativ
av malmproducerande utvecklingsländer att ägnas uppmärksamhet inom UNCTAD.
Ursprungligen krävde dessa länder att en studiegrupp för järnmalm skulle
upprättas. Det var dock först ijanuari 1970, som UNCTAD:s generalsekreterare
under åberopande av beslut vid den andra väridshandelskonferensen (1968) om ett
aktionsprogram på rå-varuområdet kunde kalla till etl möte om järnmalm. Etl
andra möte följde i februari 1972. I mötena deltog etl flugofemtal länder,
såväl malmproducerande länder som konsumentländer, bland dem Sverige.

Utvecklingsländerna
framförde vid dessa möten krav pä särskilda åtgärder för att stabilisera
priserna. Industriländerna ä andra sidan förespråkade individuella lösningar
anpassade efter resp. lands behov. Någon enighet om specifika rekommendationer till
de deltagande länderna kunde därför inte uppnås.

Utvecklingsländernas
agerande i detta UNCTAD-arbete har grundats på det producentsamråd på järnmalm.sområdet
som dessa länder inledde vid tidpunkten för den andra världshandelskonferensen.
Det första mötet med gruppen som har kommif alt benämnas "de järnmalmsproducerande
ländernas informella grupp" ägde rum i Caracas. Gruppen har haft lill
syfte att söka utforma en för medlemmarna gemensam prispolitik liksom ett
produktions- och exportsamarbete. En inbjudan utgick år 1973 till Australien, Canada
och Sverige att delta i gruppens möten. Som följd härav har dessa tre länder
under åren 1973 och 1974 deltagit som observatörer.

Sedan
strävandena alt inom UNCTAD:s ram etablera ett bredare sam-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:24 6

arbete
på järnmalmsområdet inte hade gett resultat, beslöt gruppen att uppdra ål en
expertgrupp bestående av Algeriet, Indien och Venezuela att utarbeta elt
program för prisåtgärder och förslag till fastare institutionalisering av gruppen.
En ministerkonferens samlades i Geneve den 4-6 november 1974 under
ordförandeskap av den indiske handelsministern. 1 konferensen deltog Algeriet,
Australien, Brasilien, Filippinerna, Indien, Liberia, Mauretanien, Peru,
Tunisien och Venezuela samt som observatörer Bolivia, Chile, Canada och
Sverige, vilka dock inte företräddes på ministernivå. Konferensen förelades
ett utkast till stadga för en mellanstatlig organisation med huvudsakliga
uppgifter att samordna medlemsländernas nationella exportpolitik, harmonisera
prispolitiken, skapa garantier för stabila, rättvisa och lönsamma priser och
främja vidarebearbetning av malmen i produktionsländerna.

Enighet
kunde inte nås om en organisation med de långtgående målsättningar som hade
föreslagits. Australien, Brasilien, Canada och Sverige tog avstånd från en
samordning av beslut i frågor angående produktion, priser och export politik.
Dessa fyra länder motsatte sig däremot inte bildandet av en särskild
organisation för järnmalm för informationsutbyte om järn-malmsfrägor. De
underströk också att konsumentländerna borde beredas tillfälle att delta.

Ministerkonferensen
beslöt att tillsätta en kommitté pä flänstemannanivå, öppen för samtliga
deltagande länder, med uppdrag att pä grundval av de redovisade ståndpunkterna till
en ny ministerkonferens ytterligare utreda formen och detaljerade regler fören
organisation för järnmalmsexporterande länder.

Det
nya stadgeförslag, som blev resultatet av kommitténs arbete, kom att i sina
huvuddrag avse en organisation med den inriktning som hade förespråkats av i
första hand Australien med stöd av Brasilien, Canada och Sverige. Förslaget
godkändes som jag tidigare nämnt av en ny ministerkonferens i Geneve den 2-3
april 1975.

Överenskommelsen

I
det inledande avsnittet av överenskommelsen betonas järnmalmens betydelse för
världsekonomin i allmänhet och för de avtalsslutande parterna i synnerhet.
Önskvärdheten av att ökande resurser blir tillgängliga för medlemsländernas
ekonomiska och sociala utveckling inom ramen för världsekonomins fortsatta tillväxt,
och särskilt i förhållande till utvecklingsländernas behov, understryks.
Vidare betonas behovet av ländernas permanenta suveränitef över
naturtillgångarna liksom önskvärdheten av effektiv nationell kontroll över
utvinningen av järnmalm inom medlemsländerna. Allmänt erkänns också behovet av
att i varje form av samarbete mellan medlemsländerna ihågkomma importländernas
intressen.

Bland
mer preciserade syften med överenskommelsen (artikel 5) nämns först främjandet
av ett nära samarbete för alt tillvarata medlemsländernas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:24 7

intressen
beträffande den järnmalmsexporterande industrin. Exporthandeln med järnmalm
skall tillförsäkras en ordnad och sund tillväxt och överenskommelsen skall
hjälpa länderna att erhålla rättvisa och lönsamma inkomster från produktion,
bearbetning och försäljning av järnmalm och därmed förbättrade exportintäkter
och bytesförhållanden. Särskild tonvikt läggs vid vidarebearbetningen av malmen
i medlemsländerna. För att möjliggöra för länderna atl vidta lämpliga åtgärder
skall för informationsutbyte och konsultationer om problemen inom
järnmalmsindustrin en särskild organisation - Organisationen för järnmalmsexporterande
länder - upprättas. Organisationen skall ha sitt säte i London. Medlemskap är
öppet för de länder som har deltagit i förberedelsearbetet, dvs. Algeriet,
Australien, Brasilien, Canada, Chile, Filippinerna, Indien, Liberia, Mauretanien,
Peru, Sierra Leone, Swaziland, Sverige, Tunisien och Venezuela.

Andra
länder, som exporterar järnmalm eller har betydande järnmalmsreserver och har
liknande intresseinriktning som medlemsländerna, kan efter ansökan bli
medlemmar under förutsättning att samtliga medlemsländer lämnar sill
godkännande. Genom särskilda arrangemang skall organisationen kunna samarbeta
med och konsultera andra organisationer. Sädana organisationer och länder, som
inte är medlemmar av organisationen, skall kunna inbjudas delta i särskilda
möten inom organisationen. I överenskommelsen har särskilt innefattats
möjlighet för organisationen att arrangera konsultationer med importländer.

1
organisationens högsta instanser, ministerkonferensen och styrelsen, deltar
samtliga medlemsländer. Medan konferensen sammanträder en gång vartannat är har
styrelsen två sammanträden åriigen. Möjlighet finns dock att hålla
extraordinära sammanträden med konferensen. För beslutsfattande krävs inom
såväl ministerkonferens som styrelse enhällighet. Ministerkonferensen kan
emellertid besluta att vissa frägor skall kunna avgöras på annat sätt än
enhälligt.

Förberedelsearbete
inför ministerkonferenserna och verkställande av deras beslut blir styrelsens
huvuduppgifter vid sidan av överinseendet över organisationens allmänna
funktioner. Det är också styrelsen som föranstaltar om konsultationer och
samarbete med andra organisationer och ickemedlemsländer.

Sekretariatet
skall förutom från styrelsen motta uppdrag också direkt från ministerkonferensen.
Jämte regelbundna funktioner som insamlande och bearbetning av uppgifter om
järnmalm för spridning till medlemsländerna förutses sekretariatet utföra
ekonomiska och tekniska studier om bl. a. mark-nadsfrägor, transportproblem,
teknologiska framsteg och deras effekter på järnmalmsförbrukningen och vidarebearbetningen.
För att möjliggöra för sekretariatet alt fullgöra dessa uppgifter skall
medlemsländerna lämna all tillgänglig information.

I
ledningen för sekretariatet skall stå en generalsekreterare, som utses av
ministerkonferensen för en fyraårsperiod. Sekretariatets personal skall

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:24 8

ha
sä bred nationell sammansättning som möjligt och rekryteras uteslutande från
medlemsländerna. Högre flänstemän skall tillsättas av styrelsen.

Överenskommelsen
skall deponeras hos den indiska regeringen och skall undertecknas i New Delhi.
Den träder i kraft trettio dagar efter det alt sju länder har undertecknat den.
Därefter skall den träda i kraft för varje ny signatärslal trettio dagar efter
undertecknandet.

Styrelsen
kan med enhällighet rekommendera en ändring av överenskommelsen. Sädan ändring
skall träda i kraft trettio dagar efter det att den indiska regeringen har
mottagit meddelande från samtliga medlemsländer om att ändringen har godkänts.

Elt
medlemsland kan begära utträde ur organisationen. Utträde kan ske tidigast tolv
månader efter en sådan begäran. Överenskommelsen kan också upphöra efter
enhälligt beslut av medlemsländerna.

Föredraganden

Inom
Förenta nationernas ram har under de två senaste årtiondena ett stort antal mellanstatliga
organ för olika råvaror upprättats. I några fall har samarbetssträvandena lett
fram till råvaruavtal där de deltagande länderna har gjort åtaganden om
prispolitik och andra marknadsreglerande åtgärder. 1 andra fall har samarbetet
tagit sig mer anspräklösa former. På mineralområdet existerar ett råvaruavtal
för tenn medan frägor angående volfram behandlas inom en kommitté under UNCTAD
och bly- och zinkfrågor inom en fristående studiegrupp. Deltagandet i de inom
FN tillkomna organen är öppet för samtliga medlemsländer. 1 dessa organ är säledes
både producent-och konsumentintressen företrädda.

De rävaruproducerande
utvecklingsländerna har särskilt under de senaste åren utvidgat sitt samarbete.
Det främsta målet har varit att skapa förutsättningar för en gynnsammare
prisutveckling för resp. råvara. Mot bakgrund av de begränsade resultat, som
producenterna hittills har uppnått i förhandlingar med konsumenterna i olika
internationella organ är det naturligt, atl producenterna har kommil till
slutsatsen att deras intressen bäst tillvaratas genom samarbete inom den egna
kretsen. Den svenska regeringen har inom FN uttalat sympati för producentsamarbete
mellan utvecklingsländerna med hänsyn till dessa länders speciella
förhållanden. Samtidigt har den svenska regeringen betonat, atl
producentsamarbetet måste ske med beaktande av andra länders och folks legitima
intressen.

Ett
samarbete mellan u-landsproducenler av järnmalm etablerades i lösa former redan
år 1968. Samtidigt sökte dessa länder lå till stånd en allmän genomgäng inom UNCTAD:s
ram av problemen på järnmalmsomrädet. Som en följd härav hölls åren 1970 och
1972 möten inom UNCTAD med intresserade länder, bland dem Sverige. Bl. a. mot
bakgrund av en långvarig ogynnsam prisutveckling för järnmalm önskade
utvecklingsländerna alt arbetet skulle inriktas pä konkreta åtgärderi
marknadshänseende. Dessa möten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:24 9

resulterade
emellertid endast i en analys av marknaden och ett uppdrag ål UNCTAD-sekretariatet
att genomföra vissa studier.

Efter
UNCTAD-mötena beslöt u-landsproducenterna att intensifiera sitt samarbete. Med
hänsyn till Australiens, Canadas och Sveriges stora betydelse i världshandeln
med järnmalm befanns det dock önskvärt att utsträcka sarn-arbetet till dessa
länder. Australien, Canada och Sverige var inle beredda alt rnedverka i ett
långtgående samarbete av det slag som u-länderna syntes eftersträva men beslöt
år 1973 att delta som observatörer i gruppen. De tre länderna ställde sig
positiva till etl informationsutbyte, företrädesvis inom UNCTAD, där samtliga
intresserade länder kunde delta.

1
november 1974, dä utvecklingsländerna samlades till en ministerkonferens lör atl
fastställa ett aktionsprogram inriktat på en harmonisering av marknadspolitiken
inom ramen fören särskild organisation för järnmalmsexporterande länder deltog
Australien och som observatörer Canada och Sverige. Samtidigt som flertalet
utvecklingsländer slöt upp bakom ett av Algeriet, Indien och Venezuela
utarbetat förslag lill aktionsprogram intog industriländerna med stöd av
Brasilien samma ståndpunkt som tidigare. Man kunde dock enas om alt tillsätta
en kommitté med uppgift att utreda formen och reglerna för en organisation.

I
kommittén, i vilken samtliga vid ministerkonferensen företrädda länder deltog,
utarbetades en stadga fören järnmalmsorganisation vilken tillgodosåg de
synpunkter som hade förts fram av de tre industriländerna och Brasilien. Därmed
kunde Sverige vid ministerkonferensen i Geneve den 2-3 april 1975 godta texten till
en överenskommelse om grundande av en sådan organisation.

Sverige
har under kommittéarbetet verkat för att organisationen skulle bli enbart etl
forum för informationsutbyte och konsultationer. Sverige har sålunda tagit
klart avstånd från en organisation av kartellkaraktär med möjlighet alt ingripa
i marknadsreglerande syfle. Avgörande har härvid varit principinsiällningen alt
internationellt råvarusamarbeie bör bygga på samverkan mellan konsumenter och
producenter. Elt samarbete mellan producenter kan inte ersätta en sådan
bredare samverkan men kan utgöra ett steg mol en sådan och kan pä detta sätt
bli konstruktivt. Härtill kommer all järnmalmsmarknaden har en så speciell
karaktär att målet för organisationen måste bli begränsat. Det räcker i det
sammanhanget att peka på del komplicerade handelsmönsiret, integrationen med
stålindustrin och den stora spridningen av naturtillgångarna.

Den
överenskommelse som nu har träffats anger - i enlighet med den svenska inslällningen
- alt organisationens huvuduppgift är all främja en balanserad global
utveckling av järnmalmsindustrin genom all skapa bättre förutsättningar för vafle
enskilt medlemsland all vidta lämpliga åtgärder avpassade lill de egna
problemen.

Från
svensk sida har vid flera lillfällen understrukits all det är nödvändigt all
producentländerna utvecklar nära kontakter med konsumeniländerna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:24 10

Detta
har särskilt beaktats vid utformandet av organisationens stadgar och avspeglar
sig i att styrelsen skall ta initiativ till särskilda överläggningar med
konsumenterna. Det är från svensk synpunkt av stor betydelse att organisationen
för en öppen och generös politik i detta avseende vilket också skulle stärka
organisationens roll inom det internationella samarbetet.

Sverige
deltar aktivt i ett stort antal mellanstatliga råvaruorgan. Detta skall i
första hand ses som ett uttryck för viljan att stödja utvecklingsländerna. Mot
bakgrund av de betydande svenska erfarenheterna på järnmalmsområdet är det naturiigt
atl de järnmalmsexporterande utvecklingsländerna har varit angelägna om
Sveriges medverkan i en järnmalmsorganisation. Det är uppenbart att
utvecklingsländerna i betydande omfattning modifierat sina ursprungliga
önskemål beträffande organisationens uppgifter i en önskan atl förmå länder som
Australien, Canada och Sverige att ansluta sig. De har även gått med på att enhällighetsprincipen
skall gälla för alla beslut.

För
att organisationen skall kunna inleda sitt arbete krävs att överenskommelsen
slutligt godkänns av sju länder. Den har nu godkänts av Algeriet, Chile,
Indien, Mauretanien, Venezuela, Australien, Peru, Sierra Leone och Tunisien. En
konstituerande ministerkonferens är planerad till den 23-24 oktober 1975.

Under
det förberedande arbetet har enighet rått om att organisationen, åtminstone
inte till en böflan påfordrar några mer omfattande sekretarialsre-surser. Det
är viktigt att resurserna koncentreras till vissa grundläggande uppgifter såsom
att klariägga skilda aspekter av järnmalmsmarknaden. Organisationen kan
härigenom bygga upp etl allmänt förtroende för sin verksamhet. För
organisationens första verksamhetsår har kostnaderna preliminärt beräknats
uppgå till ett belopp motsvarande omkring 500 000 USS som skall delas lika
mellan medlemsländerna.

Frågan
om ett svenskt medlemskap i organisationen har varit föremål för överläggningar
med företrädare för berörda branschintressen. Några invändningar mot svensk
medverkan har därvid inte anförts under förutsättning att verksamheten inte
gäller marknadsreglerande åtgärder. Frän branschens sida har särskilt
understrukits betydelsen av att organisationen snarast möjligt skapar former
för nära kontakter med importländerna.

De
svenska synpunkterna på vilka uppgifter som en organisation för järnmalmsexporterande
länder bör ha har tillgodosetts. Efter samråd med industriministern som har
att handlägga frägor om svensk mineralpolitik vill jag därför förorda att
Sverige bör bli medlem av organisationen. Jag bedömer det som värdefullt för
Sverige alt delta i ett mellanstatligl informationsutbyte på järnmalmsomrädet.
Med den inriktning som organisationen har lått. bör den kunna bli till nytta
för alla parter, inte minst utvecklingsländerna. Jag vill särskilt peka pä att
en förbättrad information om marknadsförhållandena skapar förutsättningar för
en bätlre anpassning av investeringsplaner till långsikliga efterfrägetendenser
och därmed fören mer balanserad utveckling

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:24 11

av
handeln med järnmalm. Det är min förhoppning att Sverige utifrån erfarenheterna
pä området skall kunna göra konstruktiva insatser i organis-lionens arbete.

Sveriges
finansiella förpliktelser inskränker sig till bidraget till organisationens
administrativa budget. Storleken av detta bidrag kan inte anges nu. I enlighet
med riksdagens beslut (prop. 1966:1 bil. I2s. 169,SU 1966:10, rskr 1966:10)
torde utgifterna under budgetåret 1975/76 för Sveriges deltagande i
organisationen få betalas från tionde huvudtitelns förslagsanslag C 2 Bidrag till
vissa internationella byråer m.m., anslagsposten Övrigt.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen

att
godkänna överenskommelsen om grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande
länder.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:24

Final Act of tlie Ministerial

Meeting

of Iron Ore Exporting Countries

The
first Ministerial Meeting of Iron Ore Exporting Countries held in Geneva 4-6 November
1974 had established a Preparatory Committee of Senior Offidals to examine, in depth,
the form and detailed provisions for an Association of Iron Ore Exporting Countries
and to report to a Ministerial Meeting to be held in March/April 1975. The Ministerial
Meeting was held in Geneva 2-3 April 1975 under the Chairmanship of Professor D.
P. Chattopadhyaya, Minister of Commerce, India.

2.
The following countries were represenled:

Algeria

Mauritania

Australia

Peru

Brazil

Philippines*

Canada*

Sierra
Leone

Chile

Sweden

India

Tunisia*

Liberia

Venezuela

12
Bilaga

Slutalct från ministermötet för järnmalmsexporterande
länder

Det
första ministermötet för järnmalmsexporterande länder, vilket ägde rum i
Geneve den 4-6 november 1974, hade tillsatt en förberedande kommitté av högre flänstemän
i syfte att utreda formen och reglerna för en organisation för järnmalmsexporterande
länder och att avge rapport lill ett minislermöte som skulle hållas i mars
eller april 1975. Ministermötet ägde rum i Geneve den 2-3 april 1975 under
ordförandeskap av professorn D. P. Chattopadhyaya, handelsminister i Indien.

2.
Följande länder var representerade:

Algeriet

Mauretanien

Australien

Peru

Brasilien

Filippinerna*

Canada*

Sierra
Leone

Chile

Sverige

Indien

Tunisien*

Liberia

Venezuela

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. The Ministerial Meeting
approved the text of an Agreement, providing for the establishment of an
association to be known as the Association of Iron Ore Exporting Countries, which
reads as follows:

Agreement

Establishing

tlie
Association of Iron Ore

Exporting
Countries

PREAMBLE

The
Contracting Parties

Conscious
of the importance of iron ore, which is a non-renewable resource, to the world economy
in general and to their own national economies in particular;

3.
Ministermötet godkände texten till en överenskommelse om grundandet av en organisation
under benämningen Organisationen för järnmalmsexporterande länder. Texten lyder
sålunda:

Överenskommelse

om

grundande av Organisationen

för järnmalmsexporterande

länder

INLEDNING

De
fördragsslutande parterna

som
är medvetna om hur betydelsefull järnmalmen, vilken utgör en resurs som icke
kan förnyas, är för väridsekonomin i allmänhet och för deras egna nationella
ekonomier i synnerhet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Convinced
of the need for close co-operation among Member countries with a view to sa-feguarding
their interests in relation to the iron ore export industry;

Believing
that such co-operation will contribule to the improvement of international märket
conditions for iron ore;

Recognising
that in any co-operative effort of this nature the interests of importing countries
would need to be borne in mind;

Recognising
further the desirability of increasing resources available for the economic and
social development of Member countries, consistent with the sustained growth of
the worid economy and, in particular, with the development needs of the developing
countries;

Conscious
oflhe need to safeguard their permanent sovereignty över their natural resources;

Recognising
the desirability of effective national control över the exploilalion of iron ore
within Member countries;

Have
agreed as follows:

som
är övertygade om behovet av ett nära samarbete mellan medlemsländerna i syfte
att tillvarata deras intressen beiräffande den järnmalmsexporterande
industrin;

som
utgår från att ett sådant samarbete kommer atl bidra till en förbättring av de
internationella marknadsförhållandena för järnmalm;

som
erkänner alt de importerande ländernas intressen bör ihågkommas vid vafle
samarbete av denna natur;

som
vidare erkänner önskvärdheten av att ökande resurser görs tillgängliga för
medlemsländernas ekonomiska och sociala utveckling i förenlighet med väridsekonomins
fortsatta tillväxt och, särskilt, med utvecklingsländernas utvecklingsbehov;

som
är medvetna om behovet att trygga sin ständiga suveränitet över sina
naturtillgångar;

som
erkänner önskvärdheten av effektiv nationell kontroll över utvinningen av
järnmalm inom medlemsländerna;

har
för detta ändamål överenskommit följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

CHAPTER
1 Establrshment

An ide 1

The
Association of Iron Ore Exporting Countries (hereinafter referred to as the
Association) is hereby established.

KAPITEL
I Grundande

Ai-likel 1

Organisationen
för järnmalmsexporterande länder (härefter kallad organisationen) grundas härmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CHAPTER
II Membership

Article 2

Membership
of the Association shall be open to:

(a)
Algeria, Australia, Brazil, Canada, Chile, India, Liberia, Mauritania, Philippines,
Peru, Sierra Leone, Swaziland, Sweden, Tunisia and Venezuela;

KAPITEL
11 Medlemskap

Artikel
2

Följande
länder kan bli medlemmar i organisationen

(a)
Algeriet, Australien, Brasilien, Canada, Chile, Indien, Liberia, Mauretanien, Filippinerna,
Peru, Sierra Leone, Swaziland, Sverige, Tunisien och Venezuela;

opaginerad Kontrollera mot PDF

(b) Any other country exporting, or holding substantial réserves
of, iron ore and with similar interests to those of the Member countries;

(b) Andra länder som exporterar järnmalm eller har
betydande järnmalmsreserver och som har liknande intressen som medlemsländerna;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Article
3

Countries which sign this Agreement in accordance with Article
35 shall become Member countries of the Association.

Artikel 3

Länder som undertecknar denna överenskommelse i enlighet
med artikel 35 blir medlemmar i organisationen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Article 4

A country referred to in Article 2 (b) may, after the Agreement
enters into force, apply for membership of the Association and may become a Member
country upon the unanimous acceptance of the existing Member countries and signature
of this Agreement in accordance with Article 36.

Artikel 4

Land som åsyftas i artikel 2 (b) får efter det att
överenskommelsen trätt i kraft ansöka om medlemskap i organisationen och kan
bli medlem efter enhälligt godkännande av medlemsländerna och efter
undertecknande av denna överenskommelse i enlighet med artikel 36.

s. 5 Kontrollera mot PDF

CHAPTER 111 Objectives

Al-I ide 5 The objectives of the Association are:

(a) To promote close co-operation among
Member countries with a view to safegu-arding their interests in relation to the
iron ore export industry;

(b) To ensure the orderly and healthy growth
of export trade in iron ore;

(c) To assist Member countries to secure
fair and remunerative relurns from the exploilalion, processing and marketing
of iron ore with a view to improving their export earnings and terms of trade;

(d) To contribute lo the economic and social

development of Member countries and in

particular to encourage further processing

of iron ore in Member countries induding

into iron and steel; and

KAPITEL III Syften

Artikel 5 Organisationens syften är:

(a) att främja ett nära samarbete
mellan medlemsländerna i syfte att trygga deras intressen beträffande den järnmalmsexporterande
industrin;

(b) att säkra en ordnad och sund tillväxt
av järnmalmsexporten;

(c) att bistå medlemsländerna att
erhålla en rättvis och lönsam avkastning frän utvinningen, bearbetningen och
försäljningen av järnmalm i syfte att förbättra deras exportinkomster och
bytesförhållanden;

(d) att bidra till medlemsländernas ekono

miska och sociala utveckling och särskilt

att främja vidarebearbetning av järnmalm

i medlemsländerna lill bl. a. järn och stål:

samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

(e) To provide a forum for the exchange of information and
effective and meaningful consuitations on problems relating to the iron ore
export industry with a view to enabling Member countries to take appropriate action.

(e) atl utgöra ett forum för informationsutbyte samt
effektiva och meningsfyllda konsultationer om problem beträffande den järnmalmsexporterande
industrin i syfte alt möjliggöra för medlemsländerna att vidta lämpliga
åtgärder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

CHAPTER IV Organisation

Arlicle 6

The association shall consist of the following organs:

(a)
The Conférence
of Ministers;

(b) The Board, and

(c) The Secrétariat

KAPITEL IV Organisation

Artikel 6 Organisationen skall bestå av följande organ;

(a) ministerkonferensen,

(b) styrelsen och

(c) sekretariatet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

CHAPTER V The Conférence of Ministers

Article 7

The Conférence of Ministers shall be the supreme authority
oflhe Association and shall concern itself with the attainmenl of the objectives
of the Association.

KAPITEL V Ministerkonferensen

Artikd 7

Ministerkonferensen skall vara organisationens högsta
myndighet och skall sträva efter att uppnå dess syften.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Arlicle 8

The Conférence of Ministers shall consist of delegations represenling
the Member countries. It will ordinarily meet once in two years. Exlraordinary
sessions may also be held at the request of a Member country supported by two-thirds
of the Member countries.

Artikd 8

Ministerkonferensen består av delegationer från samtliga
medlemsländer. Den skall normalt sammanträda en gång vartannat år. Extra
sammanträden kan hällas på begäran av medlemsland om två tredjedelar av
medlemsländerna stödjer en sädan begäran.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ar lic/e 9

All decisions oflhe Conférence of Ministers shall require unanimous
agreement oflhe Representatives of Member countries present. Each Member country
shall be entitled to one

Artikd 9

Alla beslut av ministerkonferensen kräver enhälligt
godkännande av närvarande ombud från medlemsländerna. Vafle medlemsland har en
röst. Konferensen kan emellertid be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

vote. The Conférence may, however,
déterminé from time to time, by unanimous agreement, the matters which may be
decided otherwise and the manner of doing so.

stämma från fall till
fall, genom enhällighet, vilka frågor som kan avgöras på annat sätt och formerna
härför.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Article
10

Sessions
oflhe Conférence of Ministers shall normally be held at the headquarters of the
Association.

Artikd
10

Ministerkonferensens
sammanträden skall normalt hållas där organisationen har sitt säte.

s. 11 Kontrollera mot PDF

CHAPTER
VI The Board

Arlicle
11

The
Board shall consist of representatives of Member countries. It shall meet twice
a year at the headquarters of the Association with the same voting requirements
as the Conférence of Ministers. Exlraordinary sessions may also be held at the
request of a Member country supported by two-thirds of the Member countries.

KAPITEL
VI Styrelsen

Artikd
11

Styrelsen
består av ombud frän samtliga medlemsländer. Den skall sammanträda två gångerom
året där organisationen har sitt säte, varvid samma röstningsregler skall gälla
som för ministerkonferensen. Extra sammanträden kan hällas på begäran av ett
medlemsland om två tredjedelar av medlemsländerna stödjer en sådan begäran.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Arlicle
12 The Board shall:

(a)
direct the management of the affairs
of the Association and implemenl the decisions of the Conférence of Ministers;

(b)
submit reports and make recommendations
to the Conférence of Ministers;

(c)
approve the annual budget of the
Association;

(d) consider
the annual report of the Secre

tary-General on the activities of the As

sociation; and

(e) prepare
the agenda forsessions oflhe Con

férence of Ministers.

Artikd
12 Styrelsen skall

(a)
leda verksamheten inom
organisationen samt verkställa ministerkonferensens beslut;

(b)
framlägga rapporter och avge
rekommendationer till ministerkonferensen;

(c)
godkänna organisationens äriiga
budget;

(d) granska
generalsekreterarens årsredogö

relse för organisationens verksamhet;

(e) utarbeta
dagordningen för ministerkonfe

rensens sammanträden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Artide
13

The
Board may make any suitable arrangements for consultalion and co-operation

Artikd
13

Styrelsen
kan vidta lämpliga åtgärder för konsultationer och samarbete med andra or-

opaginerad Kontrollera mot PDF

with other organisations.
To this end, the Board may inter alia invite such organisations or non-Member countries
to attend particular meetings held under the auspices of the Association as
special invitees.

ganisationer. I detta syfte
kan styrelsen inbjuda bl.a. sådana organisationer eller icke-med-lemsländer att
som särskilt inbjudna delta i särskilda sammanträden inom organisationen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Arlicle
14

The
Board shall make mutually acceptable arrangements for consultalion with importing
countries.

Artikel
14

Styrelsen
skall vidta ömsesidiga godtagbara åtgärder för konsultationer med importländer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Arlicle
15

The
Board shall be responsible for the supervision and evaluation of the technical,
consultative and executive functions of the Secrétariat and may direct the Secrétariat
to prepare studies relating to the iron ore industry, having due regard to the
work being undertaken by other organisations.

Artikd
15

Styrelsen
skall vara ansvarig för tillsyn och granskning av sekretariatets tekniska,
konsultativa och verkställande uppgifter och kan uppdra åt sekretariatet att
göra utredningar om järnmalmsindustrin, varvid skall beaktas arbetet inom
andra organisationer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Article
16

The
Board may appoint technical committees to study and report on various aspects
of the iron ore industry.

Artikel
16

Styrelsen
kan tillsätta tekniska kommittéer för att utreda och avge rapport om olika
aspekter av järnmalmsindustrin.

s. 17 Kontrollera mot PDF

CHAPTER
VII The Secrétariat

Article
17

The
Secrétariat shall receive instruclions from the Conférence of Ministers and the
Board and act according to their decisions.

KAPITEL
VII Sekretariatet

Artikd
17

Sekretariatet
skall motta instruktioner frän ministerkonferensen och styrelsen samt handla i
enlighet med deras beslut.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Arlicle
18

The
main functions of the Secrétariat shall be:

(a)
to request, collect, centralise and process information related to iron ore and
provide such information comprehensively to Member countries;

Artikd
18 Sekretariatetes huvuduppgifter skall vara

(a)
att begära, insamla, centralisera och bearbeta information beträffande
järnmalm samt att förse medlemsländerna med sådan omfattande information;

s. 19 Kontrollera mot PDF

(b)
to advise on relevant matters upon
request by Member countries; and

(c)
to undertake economic and technical
studies on, inter alia, the demand and supply position for iron ore, trends in
prices, scrap availability, marketing, transportation problems, technological advances
and their impact on the consumption of iron ore and processing.

(b)
att på begäran av
medlemsländerna ge råd i tillämpliga ärenden; samt

(c)
att utföra ekonomiska och
tekniska utredningar om bl. a. efterfrågan och utbud på

järnmalm,
pristrender, tillgång pä järnskrot, försäljning, transportproblem, tekniska
framsteg och deras effekter på konsumtionen av järnmalm samt bearbetningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Ariicle
19

In
order to enable the Secrétariat to carry out the above functions, the Member countries
shall give it all possible information.

Article
20

The
Secrétariat shall consist of the Secretary-General and such administrative, research
and other technical staff as may be required for the discharge of its functions.

Artikd
19

För
att möjliggöra för sekretariatet att genomföra ovanstående uppgifter skall medlemsländerna
lämna all tillgänglig information.

Ai-tikd
20

Sekretariatet
beslår av generalsekreteraren och sådan administrativ, teknisk samt utredande
personal som erfordras för att det skall kunna fullgöra sina uppgifter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Article
21

The
Secretary-General shall be appointed by the Conférence of Ministers for a term
of four years and shall be eligible for reappointment.

Artikd
21

Generalsekreteraren
skall utses av ministerkonferensen för en period av fyra år och skall kunna
återväljas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Arlicle
22

Members
of the staff of the Secrétariat, except staff engaged in a temporary or consultative
capacity, shall be nationals of a Member country. Senior administrative and technical
staff shall be appointed by the Board on the recommendation oflhe Secretary-General.
In the appointment of such staff, the Board shall endeavour to secure the widest
possible representation of nationals of Member countries which is consistent with
efficiency.

Artikd 22

Sekretariatets
personal, med undantag av personal som anställs tillfälligt eller på konsultativ
basis, skall vara medborgare i medlemsland. Högre flänstemän och teknisk personal
skall tillsättas av styrelsen på rekommendation av generalsekreteraren. Vid tillsättandet
av sädan personal skall styrelsen söka tillförsäkra bredast möjliga nationella
sammansättning som är förenlig med effektiviteten.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Arlicle
23

The
Secretary-General shall co-ordinate the functions oflhe Secrétariat and carry out
such

Artikd
23

Generalsekreteraren
skall samordna sekretariatets funktioner samt utföra de uppgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

functions as are assigned lo him by the Conférence of
Ministers and the Board. In particular the Secretary-General shall:

(a)
act as the
representative oflhe Secrétariat;

(b) supervise the work of the Secrétariat;

(c) make recommendations to the Board;

(d) engage technical and administrative per

sonnel for the Secrétariat according to the

instruclions of the Board;

(e) before the beginning of the financial year,

submit a draft annual budget of the As

sociation to the Board;

(O where necessary, submit a supplementary budget to the Board
after the beginning of the financial year;

(g) authorise expendilure within the approved budget;

(h) as soon as possible after the close of each financial year,
but not laler than sixty days thereafter, submit to the Board an annual report
of the activities of the Association, induding an audited statement of receipls
and expendilure in respect of that year.

som föreläggs honom av ministerkonferensen och styrelsen.
Generalsekreteraren skall särskilt:

(a)
företräda
sekretariatet;

(b) leda sekretariatets arbete;

(c) avge rekommendationer till
styrelsen;

(d) anställa teknisk och administrativ perso

nal till sekretariatet i enlighet med sty

relsens instruktioner;

(e) före räkenskapsårets början underställa

styrelsen ett förslag till årsbudget;

(O vid behov förelägga styrelsen en tilläggsbudget efter
räkenskapsårets början;

(g) lämna bemyndigande till utbetalningar inom ramen för
den godkända budgeten;

(h) snarast möjligt efter varje räkenskapsårs slut, dock
icke senare än sextio dagar därefter, förelägga styrelsen en årsredogörelse
för organisationens verksamhet med en granskad räkenskapsberättelse.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Article 24

The offidals of the Secrétariat shall neither seek nor accept
instruclions from any Member country or from any source outside the Association.

Artikel 24

Sekretariatets flänstemän skall varken begära eller motta
instruktioner från medlemsland eller frän något annal håll än frän organisationen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Article 25

The Governmenls of Member countries shall respect the international
character of the functions oflhe offidals oflhe Secrétariat and shall not endeavour
to infiuence them in the performance of their duties.

Artikel 25

Medlemsländernas regeringar skall respektera den
internationella karaktären på sekre-tariatflänslemännens uppgifter och icke
söka påverka dem i utövandet av deras åligganden.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Article 26

The offidals oflhe Secrétariat shall not have any financial
interest in the iron ore or related Industries.

Ai-iikd 26

Sekretariatets flänstemän skall inte ha några ekonomiska
intressen i järnmalmsindustrin eller angränsande industrier.

s. 27 Kontrollera mot PDF

CHAPTER VIII

Institutional matters

Artide 27

The Conférence of Ministers shall draw up rules and regulations
for the conduct of the business oflhe Association consistent with the
provisions of this Agreement.

KAPITEL VIII

Institutionella frågor

Arlikd 27

Ministerkonferensen skall uppställa regler och
föreskrifter för ledningen av organisationens verksamhet i enlighet med
bestämmelserna i denna överenskommelse.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Article 28

The official languages of the Association shall be English,
Spanish and French.

Artikd 28

Organisationens officiella språk skall vara engelska,
franska och spanska.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Artide 29

The headquarters of the Association shall be located in
London.

Artikd 29
Organisationen skall ha sitt säte i London.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Ariide 30

The Association shall conclude with the Government of the
United Kingdom an agreement relating to the status oflhe Association and to the
privileges and immunities to be recognised and garanted in respect of the Secrétariat
and its staff

Ai-iikd 30

Organisationen skall med den brittiska regeringen ingå en
överenskommelse om organisationens ställning och de privilegier och immunileler
som skall tillerkännas sekretariatet och dess personal.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Article 31

The Association shall have in the territory of each Member
country such legal capacity as may be necessary for the exercise of its functions
under this Agreement. In any legal proceedings, the Association shall be represenled
by the Secretary-General.

Arlicle 32

The expenses oflhe Association shall be mel by equal annual
contributions from Member countries. The flnancial year of the Association shall
commence on I January and end on 31 December each year.

Artikd 31

Organisationen skall inom vafle medlemslands område ha
den rättsliga handlingsförmåga som kan vara erforderiig för utövandet av dess
funktioner enligl denna överenskommelse. 1 rättegångar och vid andra rättsliga
förfaranden skall organisationen representeras av generalsekreteraren.

Ai-iikd 32

Organisationens utgifter skall bestridas genom lika stora äriiga
bidrag från medlemsländerna. Organisationens räkenskapsår skall börja den 1
januari och sluta den 31 december varje år.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Ariicle
33

Contributions
to the budget shall be paid in freely convertible currency into the Asso-ciation's
banking account in one inslalment, which shall become due in January of each year.

Artikel
33

Bidrag
till budgeten skall under januari månad årligen inbetalas i fritt konvertibel
valuta på organisationens bankkonto.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Article
34

The
representative of a country whose contributions are in arrears by more than twelve
months shall not be entitled lo vote in meetings oflhe Board while the payments
remain in arrears.

Arlikd
34

Ombud
för land vars bidrag uteblivit över tolv månader skall icke vara berättigat att
rösta vid styrelsesammanträden förrän bidraget inbetalats.

s. 35 Kontrollera mot PDF

CHAPTER
IX Final Clauses

Arlicle
35

This
Agreement shall remain open al New Delhi for signature by the duly accredited
representatives of the countries listed in Artide 2 (a) of this Agreement.

KAPITEL
IX

Avslutande
bestämmelser

Arlikd
35

Överenskommelsen
skall i New Delhi vara öppen för undertecknande av vederbörligen befullmäktigade
ombud frän de i artikel 2 (a) i denna överenskommelse uppräknade länderna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Article
36

This
Agreement shall enter into force thirty days after signature by seven countries.
Thereafter it shall enter into force for each new signatory country thirty days
after signature.

Artikel
36

Överenskommelsen
skall träda i kraft trettio dagar efter undertecknande av sju länder. Därefter
skall den för vafle nytt signatäriand träda i kraft trettio dagar efter
undertecknandet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Arlicle
37

The
Board may by unanimous vote recommend to Member countries an amendment to this
Agreement. Such amendment shall enter into force thirty days afler receipt by the
Government of India of the last notification of acceptance of the amendment by
Member countries.

Artikd
37

Styrelsen
kan med enhällighet rekommendera medlemsländerna en ändring av denna överenskommelse.
Sådan ändring skall träda i kraft trettio dagar efter det atl Indiens regering
erhållit meddelande om alt alla medlemsländer godkänt ändringen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Ariicle
38

This
Agreement and any amendments thereto shall be registered with the United Nations.

Artikd
38

Överenskommelsen
och ändringar av densamma skall inregistreras hos Förenta Nationerna.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Ariicle
39

A
Member country may withdraw from the Association by lodging a written notice of
intention to withdraw with the Government of India which shall transmit certified
copies of the notice to each Member country. Unless this notice is revoked or modified
the withdrawal shall take effect twelve months afler the date on which the notice
was received by the Government of India.

Artikd
39

Medlemsland
kan utträda ur organisationen genom att inge ett skriftligt meddelande härom till
Indiens regering, som skall översända bestyrkta avskrifter av meddelandet lill vafle
medlemsland. Om meddelandet icke alertas eller ändras, skall utträdet träda i
kraft tolv månader efter den dag då meddelandet mottogs av Indiens regering.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Article
40

A
Member country which wilhdraws from the Association shall honour any financial
obligations incurred during ils membership of the Association.

Arlikd
40

Medlemsland
som utträder ur organisationen skall betala de skulder det ådragit sig under medlemskapet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Ariicle
41

This
Agreement may be terminated by the affirmative votes of all Member countries.

Arlikd
41

Denna
överenskommelse kan upphöra genom enhälligt beslut av medlemsländerna.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Ariicle
42

The
original of this Agreement, of which the English, Spanish and French texts are equally
authoritalive, shall be deposited with the Government of India which shall transmit
certified copies thereof to each signatory country.

In witness whereof the undersigned,
being duly authorised lo this effect by their respective governmenls, have signed
this Agreement on the dates opposite their respective signatures.

//; wiiness whereof the
Representatives oflhe undermenlioned countries have signed this Fi -nal Act.

Done at Geneva on the third
day of April One Thousand Nine Hundred and Seventy-

Ariikd
42

Originalet
till denna överenskommelse, varav de engelska, franska och spanska texterna äger
lika vitsord, skall deponeras hos Indiens regering, som skall översända
bestyrkta avskrifter därav till vafle signatäriand.

Till bekräftelse härav har
undertecknade, därflll vederbörligen bemyndigade av sina respektive
regeringar, undertecknat denna överenskommelse vid den tidpunkt som anges intill
deras respektive namnteckningar.

Till
hckräfidse härav har ombuden för nedan nämnda länder undertecknat denna
slutakt.

Som skedde i Geneve den 3
april 1975 i ett originalexemplar pä engelska, franska och spanska språken, vilket
skall deponeras hos In-

opaginerad Kontrollera mot PDF

five
in one original in the English, French and Spanish languages which shall be deposited
with the Government of India, and a certified copy of which shall be delivered
to the Dele-gates having participated in the Ministerial Meeting.

For
Algeria

Sd:
B Abdessdam

For
Auslralia Sd: D.R. Willesee

For Brazil

Sd:Aecio
Ronald Gomes da Costa with the reservation made in the aflernoon meeting in the
second of April 1975

For
Chile Sd: A. Toro

For
India

Sd:D.P.
Chattopadhyaya

For Mauritania

Sd:
S.M. Ould Cheikh Abdallahi

For
Peru Sd: A. Tord

For
Sierra Leone

Sd:
S.B. Kawusu-Konteh

For
Sweden Sd: K-0. Feldt

For
Tunisia Sd: MS. Lejri

For
Venezuela

Sd:
M. Perez-Guerrero

diens regering och varav
en bestyrkt avskrift skall överiämnas till de i ministermötet dellagande
delegaterna.

För
Algeriet

underleckn:
B. Abdessdam

För
Australien underleckn: D.R. Willesee

För
Brasilien

underleckn:
Aecio Ronald Gomes da Costa med det vid eftermiddagsmötet den 2 april 1975
gjorda förbehållet

För
Chile underleckn: A. Toro

För
Indien

underleckn:
D.P. Chattopadhyaya

För
Mauretanien

underleckn:
S.M. Ould Cheikh Abdallahi

För
Peru underleckn: A. Tord

För
Sierra Leone

underleckn:
S.B. Kawusu-Konteh

För
Sverige underleckn: K-0. Feldt

För
Tunisien underleckn: M.S. Lejri

För
Venezuela

underleckn:
M. Perez-Guerrero

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:24 24

Innehåll

Propositionen .............................................................. I

Proposilionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Utdrag
av protokoll den 16 oktober 1975 ............ 2

Inledning
...................................................... .... 2

Översikt
över järnmalmsmarknaden .................... .... 2

Mellanstatliga
överiäggningar om järnmalm ......... .... 5

Överenskommelsen
......................................... .... 6

Föredraganden
............................................ .... 8

Hemställan .................................................... .... Il

Beslut .......................................................... 11

Bilaga

Slutakt
frän ministermötet med järnmalmsexporterande länder och överenskommelse om
grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande länder.

GSteborgs Offsettryckeri AB, Stocliholm 75.11745

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar i 14 dokument.

  1. Prop. 1988/89:100 med förslag till statsbudgeten för budåret 1989/90 i texten
  2. Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten
  3. Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten
  4. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
  5. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten

Visa alla 14