Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition med förslag till lag om förvärv av hyresfastighet m.m.

129 sidor, varav 110 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 110 av 129 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:33, Regeringens proposition med förslag till lag om förvärv av hyresfastighet m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition nr 33 1975/76 Prop, 1975/76:33

Nr 33

Regeringens
proposition med förslag till lag om förvärv av hyresfastighet m. m.;

beslutad
den 16 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen atl anlaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

CARL
LIDBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

För all förebygga spekulation i hyresfastigheter
och hindra personer som är olämpliga att förvalta sådana fastigheter från atl
förvärva dem föreslås i propositionen att förvärv av hyresfastigheter görs
beroende av tillstånd av hyresnämnd. Förvärv av aklie i fåmansbolag och andel i
handelsbolag föreslås också bli tillståndsplikliga under förutsättning att
bolaget till huvudsaklig del ägnar sig ål förvaltning av hyresfastigheter.

Som tillståndsplikliga förvärv räknas främst köp,
byte eller gåva. Förvärvstillstånd fordras inte alllid. Om förvärvaren är
staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktiebolag, som helt äges
av kommun, allmännyttigt bostadsföretag, riksorganisation av
bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation,
fordras således inte tillstånd. Vissa släktförvärv är också undantagna.

Tillstånd skall sökas hos hyresnämnden inom tre
månader från förvärvet. Kommunen skall beredas tillfälle all yttra sig över
ansökningen. Avslås ansökningen genom beslul som vinner laga kraft eller
underlåter förvärvaren alt söka tillstånd inom föreskriven lid och på
föreskrivet sätt, är förvärvet ogiltigt.

1 propositionen föreslås vidare all kommun skall fä
förköpsrält vid försäljning av aktier i bostadsbolag. Förköpsrätt föreligger,
om köparen enligt lagen är skyldig atl söka tillstånd till förvärvet. Förslaget
är i denna del uppbyggt med förköpslagen som förebild.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft, i fråga om
fastighetsförvärv den I januari 1976 och i övrigt den 1 april 1976.

/ RcKtriiigfii I97ril7f). I samt. .\r JJ

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33

1
Förslag till

Lag
om förvärv av hyresfastighet m. m.

Härigenom
föreskrives följande.

Förvärv
av hyresfastighet

1 §
Fast egendom, som är laxerad som annan fastighet och som vid laxe

ringen betecknats som hyresfastighet, får ej utan tillstånd av hyresnämnd

förvärvas genom

1.
köp, byte eller gåva,

2.
tillskott lill bolag eller
förening,

3.
utdelning eller skifte från
bolag eller förening,

4.
fusion enligl 175 i; lagen
(1944:705) om aktiebolag.

Vad i denna lag sägs om fast egendom skall gälla
även tomträtt. Vad som sägs om lagfart skall, när fråga är om tomträtt, i
stället avse inskrivning av förvärv av tomträtt.

2 §
Förvärvstillstånd fordras ej

1.
om egendomen förvärvas från
staten, kommun, landstingskommun eller kommunalförbund,

2.
om staten, kommun,
landstingskommun, kommunalförbund, aktiebolag, som helt äges av kommun eller
landstingskommun, allmännyttigt bostadsföretag, riksorganisation av
bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten lill sådan
organisation är förvärvare,

3.
om egendomen enligt medgivande
av regeringen förvärvas för kyrkligt ändamål eller långet prövats enligt lagen
(1970:939) om förvaltning av kyrklig

jord,

4.
om egendomen förvärvas av
kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning
som regeringen raslsiälll är skyldig atl åter avyttra egendomen,

5.
om förvärvaren är gift med
långesmannen och ej heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt,
endera av dem är fångesmannens eller också, om denne är gift, hans makes
avkomling, syskon eller syskons avkomling,

6.
om förvärvet avser andel i
fastighet och förvärvet av andelen sker i syfte all bereda förvärvaren och hans
familj bostad på fastigheten,

7.
om förvärvet skall prövas
enligt 1, 2 eller 4!; lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom m. m.,

8.
om förvärvet sker genom inrop
på exekutiv auktion,

9.
om andel i fastighet förvärvas
av någon som redan äger andel i fastigheten och som ej enligt 6 § är skyldig
att avyttra sistnämnda andel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 3

3
§ Har förvärvstillstånd ej
sökts före fånget, skall det sökas inom tre månader från det fånget skedde.

4
§ Förvärvstillstånd får vägras,
om sökanden ej gör sannolikt atl han är i stånd att förvalta fastigheten, att
syftet med förvärvet är att han skall idka bostadsförvaltning och därvid hålla
fastigheten i sådant skick att den motsvarar de anspråk de boende enligl lag
har rätt alt ställa samt att han även i övrigt kommer att iaktta god sed i
hyresförhållanden.

Förvärvstillstånd enligl denna lag får ej vägras,
om det i ärendet visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med annat än
hyreshus eller med hyreshus som icke innehåller fler än två för bostadsändamål
avsedda lägenheter. Skall fastigheten enligt gällande planer användas för
annat ändamål än för uppförande av hyreshus, (år förvärvstillstånd meddelas
även om de föratsättningar som anges i första stycket ej föreligger.

5 §
Göres ej ansökan om förvärvstillstånd inom föreskriven tid och på fö

reskrivet sätt eller vägras förvärvstillstånd genom lagakraftägande beslut,

är fånget ogiltigt.

Skulle mol bestämmelserna i 20 kap. 6 S 8 eller 7 S
11 jordabalken lagfart ha meddelats, äger första stycket ej tillämpning på'
fånget.

6 §
Egendom, som förvärvals genom inrop på exekutiv auktion under så

dana förhållanden atl förvärvstillstånd skulle ha krävts vid vanligt köp,

skall åter avyttras inom två år efter del alt auktionen vunnit laga kraft,

om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inroparen erhållit

hyresnämndens tillstånd atl behålla egendomen. Har inropet skett för atl

skydda någon inroparens fordran, för vilken han har panträtt i egendomen,

eller någon hans rättighet, som är inskriven däri, får länsstyrelsen på ansökan

medge skäligt anstånd med egendomens avyttrande, om sannolika skäl visas

att i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen. Avyttras ej egendomen

inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen på framställning av hyresnämnden

förordna att egendomen skall säljas på offentlig auktion enligt bestämmel

serna i 7;?.

Anteckning om bestämmelserna i första stycket skall
göras i det köpebrev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och,
när lagfart sökes, införas i faslighetsboken, om sökanden icke visar atl
avyiiringsskyl-digheten upphört.

Bestämmelserna
i 4 i; gäller i fråga om tillstånd atl behålla egendom.

7 §
Har förordnande meddelats enligt 6 i; och har inroparen dessförinnan

eller senare avyttrat egendomen, skall förordnandet trots detta gå i verk

ställighet, om hyresnämnden icke återkallar sin framställning i ärendet.

1 övrigi skall så anses och med ärendet i tillämpliga
delar så förfaras, som om egendomen blivit utmätt för fordran med bästa
förmånsrätt däri

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 4

efter,
i förekommande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den
exekutiva auktionen och har företräde framför alla befintliga fordringar. Även
om det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täckes, får försäljning dock
ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även del värde som i ärendet har
åsatts egendomen enligt lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast
egendom eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med
panlräll i egendomen i god tid före auktionen påkallat särskild värdering, det
värde vartill egendomen uppskattas av värderingsmän som överexekulor utser.
Egendomen får säljas endasl till den som erhållit förvärvstillstånd eller
enligl 2 !; 2,3,4 eller 9 får förvärva egendomen utan sådant tillstånd. Avges
vid auktionen bud som sålunda får antagas, skall försäljning ske även om
innehavare av fordran bestrider del. Vad utsökningslagen (1877:31 s. 1) i fråga
om fördelning av köpeskilling föreskriver belräffande gäldenären skall i ärende
som avses här tillämpas på ägaren.

Kommer försäljning ej lill stånd vid auktionen, lår
hyresnämnden inom två år efter del all auktionen vunnit laga krafi hos
länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställes ej sådan begäran
inom föreskriven tid eljer avges ej heller vid den senare auktionen bud som lår
antagas, är frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion, som ej lett till
försäljning betalas av statsmedel.

Förvärv
av aktie eller andel i bolag i vissa fall

8§
Bestämmelserna i 9-11 ij!? gäller i fråga om

1.
aktiebolag vari minst 75
procent av aktierna äges eller på därmed jämförligt sätt innehas, direkt eller
genom förmedling av juridisk person, av högst tio fysiska personer,

2.
handelsbolag.

Innehas aktier av varandra närslående personer,
skall vid tillämpningen av första stycket 1 aktierna anses tillhöra en fysisk
person. Som närstående person räknas därvid föräldrar, far- eller morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller
avkomling. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn.

9
§ Äger bolag fast egendom som avses i 1 i; och är egendomens laxerade värde
enligl senaste balansräkning minst tre gånger större än del enligl samma
balansräkning bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar, får aktie eller
andel i bolaget ej utan tillstånd av hyresnämnd förvärvas genom sådant fång som
anges i 1 ij första stycket eller genom inlösen enligt 70 J; lagen (1944:705)
om aktiebolag. Detsamma gäller i fråga om förvärv av aklie eller andel i
moderbolag, om del sammanlagda taxerade värdet av koncernens fasta egendom, som
här avses, är minst tre gånger större än det sammanlagda bokförda värdet av
koncernens övriga tillgångar, allt enligt koncernbolagens senaste
balansräkningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 5

Bestämmelserna i 2 § 1-6 gäller i tillämpliga
delar. Tillstånd fordras ej till förvärv av aklie på grand av nyemission där
aktieägarna tecknar de nya aktierna i förhållande lill del antal aktier de
förat ägei".

10
§ I fråga om ansökan om
tillstånd till förvärv av aktie eller andel i bolag gäller 3 och 4 §§ samt 5 §
första stycket i tillämpliga delar.

11
§ Bolag som äger fast egendom
som avses i 1 ij skall i balansräkningen lämna uppgift om egendomens
registerbeteckning, taxeringsvärde och bokförda värde. Vid redovisning av
aklie eller andel i svenskt dotterbolag skall på motsvarande sätt uppgift om
dotterbolagets innehav av sådan fast egendom, som här avses, lämnas i
moderbolagets balansräkning.

Uppgifi, som avses i första stycket, får intagas i
not, om tydlig hänvisning göres vid de poster i balansräkningen, lill vilka den
hänför sig.

Styrelseledamot, verkställande direktör eller
bolagsman som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter atl fullgöra vad som
åligger honom enligt denna paragraf, skall ersätta skada som därigenom vållas
annan.

Förköpsrätt
vid aktieöverlätelse

12 §
Skall tillstånd enligt denna lag sökas lill förvärv av aklie genom köp, har

kommun förköpsrält vid försäljningen. Äger bolaget fast egendom som avses i

1 i; inom flera kommuner, tillkommer förköpsrätlen den kommun inom vars

område huvuddelen av denna egendom finnes. Frågan inom vilken kommun

huvuddelen av egendomen ligger skall avgöras med ledning av fastigheternas

taxeringsvärde.

Skall tillslåndspliktigt förvärv ske genom
inlösenenligl 70 § lagen (1944:705) om aktiebolag från någon som förvärvat
aklie genom köp, lår kommunen förvärva aktien från säljaren genom förköp
enligt bestämmelserna i denna lag om rörköpsräit vid aktieöverlätelse.

Aktieöverlåielse som omfattas av förköpsrält är för
sin giltighet beroende av atl förköp ej sker.

13 §
Förköpsrälten utövas genom att kommunen senast i samband med

att kommunen skall yttra sig i tillståndsärendel skriftligen hos hyresnämn

den anmäler atl beslut alt utöva förköpsrält fatlats. Hyresnämnden skall

underrätta bolaget samt köpare och säljare om beslutet att utöva förköpsrätt.

Har
förvärvstillstånd meddelats, är förköpsrätlen förlorad.

14 §
Förköpsrätlen innebäratl kommunen fär förvärva aktierna från säljaren

pä de villkor som avtalats mellan denne och köparen. Kommunens förvärv

kallas förköp.

Säljaren är skyldig all på anmodan av kommunen
upplysa om de beslämmelser som gällei för försäljningen och som icke framgår
av köpehandling, om sådan upprättats, och köparens uppgifter i ansökningen i
tillståndsärendet. Bestämmelse som kommunen varken ägde eller bort äga

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 6

kännedom
om när förköpsrätlen utövades fär göras gällande mot kommunen endast om
särskilda skäl föreligger.

15 §
Ingår i köpet annan egendom än aktie, som omfattas av rätt till förköp,

skall denna egendom undantagas från förköpet, om köparen yrkar det. På

yrkande av kommunen skall sådan egendom undantagas, om egendomen

ulan olägenhet kan skiljas från återstoden. Undantages egendom, skall kö

paren betala så myckel av köpeskillingen som belöper på det som undantagits

och kommunen betala återstoden. Väcker ej köparen eller kommunen talan

om undantagande inom tre månader från del förköpet fullbordades, är rätten

lill talan förlorad.

Talan av köparen om undantagande av egendom från
förköpet väckes mot kommunen. Talan av kommunen väckes mot köparen. Rätten
skall underrätta säljaren om rättegången. Denneäger föra talan i målet
såviiiangår hans rätt. Bifalles talan om undantagande, skall rätten fastställa
vad köparen och kommunen har att betala till säljaren.

16
§ Talan mol kommuns beslut om
förköp prövas som om beslutet gällt förvärv efter frivillig överlåtelse.

17
§ Kommun som utövat förköpsrält
är skyldig att söka tillstånd till förköpet, om säljaren eller köparen
bestrider förköpsrätlen på sätt och inom lid som anges i andra slyckei. Frågan
om tillstånd till förköp prövas av hyresnämnden. Tillstånd skall vägras, om

1.
köparen ej är skyldig att söka
tillstånd enligl denna lag,

2.
huvuddelen av bolagels fasta
egendom som avses i 1 i; ligger inom annan kommun,

3.
del är obilligt att förköp sker
med hänsyn till förhållandel mellan säljare och köpare eller villkoren för
eller omständigheterna vid försäljningen.

Köpare respektive säljare skall anmäla bestridande
enligt första stycket hos hyresnämnden inom en månad från det han fick del av
kommunens beslut atl utöva förköpsrält. Nämnden skall ofördröjligen underrätta
kommunen om bestridandet. Kommunens ansökan om tillstånd till förköpet skall
inges lill hyresnämnden inom en månad från del bestridandet kom in till
hyresnämnden. Sökes ej tillstånd i rätt tid, är förköpet utan verkan.

18 §
Aktiebrev som omfattas av förköp skall överlämnas till kommunen

med påskrift om överlåtelse.

Hyresnämnden llr på begäran av kommunen förelägga
säljare eller köpare som innehar aktiebrev som omfattas av förköp alt fullgöra
vad som åligger honom enligl första stycket. Sådant föreläggande får förenas
med vite.

19 §
Förköpet är fullbordat när kommunens beslut om förköp vunnit laga

kraft och tillstånd till förköpet givils eller tiden för bestridande av för

köpsrälten utgått utan atl bestridande anmälts samt akliebrev. som omfattas

av förköpet, överlämnats till kommunen med påskrift om överlåtelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 7

20 §
När förköp fullbordats, anses egendomen ha övergått från säljaren lill

kommunen vid tidpunkten för försäljningen genom frivillig överlåtelse på

de villkor som avses i 14 i;. Därvid skall dock följande iakttagas.

Har köparen innan förköpet fullbordades fullgjort
åtagande som grundar sig på köpet, får kommunen tillgodoräkna sig delta i
förhållande till säljaren.

Sedan förköpsrält utövats, får säljaren icke med
verkan mot kommunen häva köpet uiider åberopande av att köparen brustit i någol
åtagande som skulle ha fullgjorts före den tidpunkt då förköpet fullbordades.

21
§ När förköpet fullbordats,
skall kommunen ersätta köparen för vad denne enligl åtagande i köpeavtalet
fullgjort före fullbordandet och för nödvändig kostnad i samband med köpet. På
belopp som kommunen på grund härav har att utge skall kommunen betala ränta.
Räntan beräknas enligt 5 i; räntelagen (1975:635) från den dag köparen utgav
beloppet till dess förköpet fullbordats och enligt 6 i; räntelagen för tiden
därefter.

22
§ Tvist om fråga som avses i 14
i; andra stycket, 15 i; eller 21 § upptages av rätten i den ort där bolaget
skall svara i tvistemål i allmänhet.

I mål som avses i första stycket skall kommunen
svara för å ömse sidor uppkomna kostnader i underrätten, i den mån ej annat
föranledes av 18 kap. 6 och 8 ijt; rättegångsbalken. Beträffande skyldigheten
alt svara för kostnad i högre rätt gäller, med tillämpning i övrigi av 18 kap.
rättegångsbalken, alt kommunen,om annat ej föranledesav 18kap.6och8 §§ samma
balk,alltid själv skall bära såväl sina egna kostnader som kostnad som åsamkas
motpart genom alt kommunen fullföljt lalan. Gemensamma bestämmelser

23
§ 1 fråga om förfarandet vid
hyresnämnden i ärende enligt denna lag finns bestämmelser i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder.

24
§ Fråga om uttagande av vite
som förelagts med stöd av 18 iJ andra stycket prövas av hyresnämnden på yrkande
av kommunen. Vite lår ej förvandlas.

25
§ Talan mot hyresnämnds beslut
enligt denna lag föres hos bostadsdom-stolen genom besvär inom tre veckor från
den dag beslutet meddelades. Besvärshandlingen skall inges lill domstolen.

26
§ I ärende om tillstånd till
förköp enligt denna lag skall vardera parten bära sin rättegångskostnad i
bostadsdomstolen. 1 övrigi gäller allmänna bestämmelserom rättegångskostnad i
bostadsdomstolen.

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 1-8,11,23
och 25 §§, den 1 januari

1976 och övrigi den I april 1976.

2. Lagen
äger icke tillämpning pä förvärv av fast egendom som skett

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 8

före
den 1 januari 1976 och ej heller på förvärv av aktie eller andel som skell före
den 1 april 1976.

3. Balansräkning, som upprättats närmast före den 1
januari 1976, skall snarast och senast den 1 mars 1976 kompletteras med
uppgifter enligt 11 ?;. Tillägget skall underskrivas, i aktiebolag av samlliga
styrelseledamöter och verkställande direktör och i handelsbolag av bolagsmän
som är obegränsat ansvariga för bolagets förbindelser. Senast en vecka efter
det tillägg till aktiebolags balansräkning underskrivits, skall avskrift av
tillägget insändas lill patent- och registreringsverket.

Bestämmelserna i 11 S iredje stycket äger
molsvarande lillämpning vid underlåtenhet alt fullgöra vad som föreskrives i
denna punkt.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder

och hyresnämnder' dels atl nuvarande 16 a ij
skall betecknas 16 d ij, dels alt rabriken närmast före 16 a S skall sältas
närmast före 16 d ij, dels atl 4, 21-23 och 27 tjij skall ha nedan angivna
lydelse, dels all i lagen skall införas tre nya paragrafer, 16 a-16 c ijij,
samt närmast

före
16 a S en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4S

Hyresnämnd
som avses i 12 kap. 68 ij jordabalken har lill uppgift att

1.
medla i hyres- eller
bosladsrätlslvisl,

2.
pröva tvist om reparationsföreläggande
enligl 12 kap. 16 ij andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24 a ij,
överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34-36 ijij, upplåtelse av lägenhet i
andra hand enligt 12 kap. 40 iJ, förlängning av hyresavtal eller villkor för
sådan förlängning enligt 12 kap. 49 5;, hyresvillkor enligl 12 kap. 55 ij
eller uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 ij, allt jordabalken,

3.
pröva tvist om hyresvillkor
enligt 7 ij sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 ij
andra stycket eller medlemskap enligl 52 ij, allt bostadsrältslagen (1971:479),

4.
pröva fråga om godkännande av
överenskommelse som avses i 12

'Lagen
omtryckt 1974:1090.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kap. 45 eller 56 ij jordabalken eller av beslut som avses
i 60 första stycket 1 bosiadsrät islägen,

5.
vara
skiljenämnd i hyres- eller bostadsrätt.sivisl,

6.
pröva frågor
enligl lagen (1970:246)om t vångsförvalining av bostadsfas-lighet och enligt
bostadssaneringslagen (1973:531),

7. pröva frågor enligl lagen

(1975:000) om.förvärv av hyresfas

tighet m. m.

Ärende upptages av den hyres- Ärende upplages av den hyres

nämnd inom vars område fastighe- nämnd inom vars område faslighe

ten är belägen. ten är belägen. Ärende som avses i

9, 17 eller 18 § lagen omförvärv av hyresfastighet m. m.
upplages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse har sitt säte
eller, ifråga om handelsbolag, där förvaltningen föres.

Ärende angående förvärvstillstånd
m.m.

16 a

Ansökan om förvärvsiillstånd enligl
lagen (1975:000) omförvärv av hyresfastighet m. m. skall vara skriftlig. I
ansökan skall anges registerbeteckning Jör den eller de fastigheter som beröres
av förvärvet.

Avser ansökan tillstånd till
förvärv av läst egendom eller tomlräli. skall fångeshandlingen eller, om sådan
ännu ej uppräiials, fångesmannens skriftliga samtycke Ull ansökan företes.

Avser ansökan tillstånd till förvärv
av aktie eller andel 1 bolag, skall ansökningen Innehålla uppgifi om
.fångesmannen, de aktier eller den andel i bolaget som förvärvet avser saml de
omständigheter som betingar livrés-nämndens behörighet.

Bestämmelserna 181 andra, tredje
och femte styckena äger motsvarande

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33

Nuvarande lydelse

10

Föreslagen lydelse

tillämpning i fråga om ansökan som avses i denna paragraf.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 b i)

Ansökan om förvärvsiillstånd skall
for yttrande tillställas kommun där fast egendom som anges i ansökningen finnes.
Avser ansökan tillstånd Ull förvärv av aktie, skall liden för avgivande av
yttrande bestämmas så atl den ej understiger tre månader.

I ärende angående förvärvstillstånd
äger bestämmelserna i f4 lt andra stycket motsvarande lillämpning.

Ansökan om tillstånd an förvärva

1.
fast
egendom eller tomträtt genom köp eller byte,

2.
aktie
genom köp eller genom inlösen 1 fall som avses 1 12 § andra stycket lagen
(1975:000) omförvärv av hyresfastighet m.m.,

får ej prövas innan del blivit
slutligt avgjort om förköp skall äga rum.

16 c ,1

Ansökan om tillstånd till förköp enligl
17 § lagen (1975:000) om förvärv av hyresfastighet m, m. skall göras
skriftligen.

Bestämmelserna i 8 § andra-femie
styckena äger molsvarande tillämpning i fråga om ansökan som avses 1 denna
paragraf.

Förhandling skall hållas inför
nämnden, om det ej är uppenbart an förhandling ej behövs. Skall part inställa
sig personligen, får nämnden förelägga vite. Underlåter sökanden att på
kallelse infinna sig inför nämnden, avskrives ärendet. Uteblir motpart från
förhandling, får ärendet likväl avgöras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

! nämnds beslut skall anges de skäl på vilka
beslutet grundas, i den mån det är behövligt. I beslut om avskrivning enligt 9
§ andra stycket skall även anges de nya villkor på vilka avtalet enligt 11 kap.
6 a ij tredje stycket eller 12 kap. 58 a ij iredje stycket jordabalken skall
anses förlängt.

I nämnds beslut skall anges de skäl på vilka
beslutet grandas, i den mån del är behövligt. I beslut om avskrivning enligt 9
§ andra stycket skall även anges de nya villkor på vilka avtalet enligt 11 kap.
6 a ij tredje stycket eller 12 kap. 58 a ij iredje stycket jordabalken skall
anses förlängt. Avser beslut enligt lagen (t 975:000) omförvärv av hyresfastighet
m. m. tillstånd lill framtida förvärv, skall i beslutet utsållas viss lid,
högst ell år, för tillståndets giltighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om part kan klandra beslutet eller besvära sig över
del eller göra ansökan om återupptagande, anges i beslutet vad parlen därvid
har atl iakttaga.

Håller nämnden förhandling i ärendet och kan på
grund av ärendets beskaffenhet eller annan särskild omständighet beslul ej
meddelas samma dag som förhandlingen avslutats, meddelas beslutet inom två
veckor därefter, om ej synnerligt hinder möter. Underrättelse om liden för
beslutels meddelande skall lämnas vid förhandlingen.

Slutligt beslul tillslälles part genom nämndens
försorg. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut om avskrivning enligl 8 eller
12 ij, om beslutet meddelas vid förhandling i parlens närvaro.

Har skiljaktig mening förekommit, skall denna
meddelas parterna på samma .sätt som beslutet.

22
s'

Beslul
av nämnd äger, sedan tid Beslut av nämnd äger, sedan tid

lan (år föras mot
beslutet, rättskraft, såvitt därigenom avgjons fråga som avses i 1 i; första
stycket 2 eller 4 ij första stycket 2, 3 eller 6. Vad som sagts nu giiller
dock ej beslut, varigenom ansökan om reparalionsfö-reläggande enligt 12 kap.
16 ij andra stycket eller tillstånd enligl 12 kap. 34-36 eller 40 i;
jordabalken eller 30 t; andra stycket bostadsrältslagen
(1971:479)elleransökan om uppskov

för
klandereller besvär utgått när tu- för klandereller besvär utgått när ta-

lan
får föras mot beslutet, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i
1 ij första stycket 2 eller 4 ij första stycket 2,3,6 eller 7. Vad som sagts nu
gäller dock ej beslul, varigenom ansökan om reparalionsfö-reläggande enligt 12
kap. 16 ij andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 34-36 eller 40 ij
jordabalken eller 30 ;j andra stycket bostadsrältslagen
(197l:479)elleransökanom uppskov

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

enligt
12 kap. 59 i; jordabalken eller enligt 12 kap. 59 i; jordabalken eller

ansökan om
förbud eller medgivande som avses i 2 a i; bostadssaneringslagen (1973:531)
lämnats ulan bifall.

ansökan om
förbud eller medgivande som avses i 2 a ij bosiadssane-ringslagen (1973:531)
lämnats ulan bifall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23 s

Om fullföljd av lalan mol hyresnämnds
beslut i ärende enligt 12 kap. jordabalken eller i ärende angående
bostadsrätt, tvångsförvallning eller bosladssanering eller 1 ärende enligt
lagen (1975:000) omförvärv av hyresfastighet m. m. finns bestämmelser i 12
kap. 70 § jordabalken, 76 § bostadsrältslagen (1971:479), 17 § lagen
(1970:246) om tvångsförvallning av bostadsfastighel, 21 ij bostadssaneringslagen
(1973:531) sam? 25 \'' /ögen om föiväiv av hyresfastighet m. m.

Mot beslul av hyresnämnd får lalan
föras särskilt, om nämnden

1. avvisat ansökan som avses i 8,
11, 14-16, 16 a eller 16 c ,:.

2. avskrivit ärende enligt 8-10,
16,16 a eller 16 c . dock ej när ärendet kan återupptagas.

Om fullföljd av talan mot hyresnämndsbeslut
i ärende enligt 12 kap. jordabalken eller i ärende angående bostadsrätt,
tvångsförvallning eller bostadssanering finns bestämmelser i 12 kap. 70 ij
jordabalken, 76 ij bostadsrältslagen (1971:479), 17 ij lagen (1970:246) om
tvångsförvallning av bostadsfastighel samt 21 ij bo-sladssaneringslagen
(1973:531).

Mol beslut av hyresnämnd lår la-i.m
föras särskilt, om nämnden

1.
avvisat ansökan
som avses i 8, 11 eller 14-16 ij,

2.
avskrivit ärende
enligt 8-10 eller 16 i;, dock ej när ärendet kan återupptagas,

3.
förordnat
angående ersättning för någons medverkan i ärendet,

4.
utdömt vite
eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt
straff för förseelse i förfarandet.

.Särskild talan föres genom besvär
hos bostadsdomstolen inom tre veckor (rån den dag beslutet meddelades.
Besvärshandlingen skall inges till domstolen.

27:

Bestämmelserna i 5 kap.
rättegångsbalken om offentlighet och ordning vid domstol äger motsvarande
lillämpning vid nämnd. Experi som avses i 5 , undra stycket denna lag får
närvara vid hyresnämndens överläggning till beslut.

Utöver vad som följer av 5 kap. I rättegångsbalken
kon hyresnämnd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33

Nuviirainle
Ivdelse Föreslagen lydelse

förordna att sammaniräde för handläggning av ärende enligt 1, 9 eller
/ 7 * lagen (1975:000) omförvärv av hyresfastighet m. m. skall hållas inom
stängda dörrar, om det behövs av hänsyn till privatlivets helgd eller enskilds
behöriga ekonomiska intresse.

Denna lag tr ä der
i krafi den 1 januari 1976.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1916:156) om inskränkningar i rätten att

förvärva
fast egendom m. m.

Härigenom föreskrives all 8 jj lagen (19l6:l56)om
inskränkningar i rätten alt förvärva fast egendom m. m.' skall ha nedan angivna
lydelse.

Finnes,
sedan förordnande meddelats enligl 7 >.ati inroparen dessförinnan

eller
senare avyttrat egendomen, äger länsstyrelsen besluta att förordnandet

ej skall gå i verkställighet.

1 övrigt skall så anses och med 1
övrigt skall så anses och med

ärendet i tillämpliga delar så förfaras, ärendet i tillämpliga
delar så förfaras,

som om egendomen utmätts för som om egendomen utmätts lör

fordran med bästa förmånsrätt däri fordran med bästa förmånsrätt däri

efter, i förekommande fall. sådana efter, i förekommande fall. sådana

räitigheler som besvärade egen- rättigheter som besvärade egen

domen redan vid den exekutiva auk- domen redan vid den exekutiva auk

tionen och hava förmånsrätt framför tionen och hava företräde framför

alla befintliga fordringar. Egen- alla befintliga fordringar. Egen

domen må ej säljas lill den som är domen må ej säljas till den som är

skyldig alt söka lillsiånd därtill enligt skyldig all söka
tillstånd diiriill enligt

1 eller 2 i; eller enligt jordförvärvs- 1 eller 2 'j eller
enligl jordförvärvs

lagen (/w/-//w;//%.>" (w-W) men lagen (1965:290)
eller enligt lagen

'Senasie
lydelse av Ijgens rubrik 1973:307. 'Senaste Ivdelse 1967:266.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

icke
erhållit sådant tillstånd. Avgi-ves vid auktionen bud som sålunda må antagas,
skall försäljning ske iiven om innehavare av fordran bestrider det. Vad
utsökningslagen i fråga om jäst egendoms försäljning och köpeskillingens
fördelning stadgar betriiffande gäldenären skall i ärende som nu avses gälla
egendomens ägare. Bestämmelsen i f26 3 mom. samma lag äger icke tillämpning
i fråga om egendomens försäljning.

Föreslagen
lydelse

(1975:000)
om förvärv av hyresfastighet m. m. men icke erhållit sådant tillstånd.
Avgives vid auktionen bud som sålunda må antagas, skall försäljning ske även
om innehavare av fordran bestrider del. Vad utsökningslagen (1877:31 s. 1) i
fråga om köpeskillingens fördelning stadgar beträffande gäldenären skall i
ärende som nu avses gälla egendomens ägare. Bestämmelsen i 40 § första stycket
andra meningen lagen (1971:494)om exekutiv försäljning av fast egendom äger
icke tillämpning i fråga om egendomens försäljning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

4
Förslag till

Lag
om ändring i förköpslagen (1967:868)

Härigenom föreskrives alt 7 och 12 iji;
förköpslagen (1967:868)' skall ha nedan angivna lydel.se .

7i;

Förköpsrälten utövas genom att kommun inom tid som
anges i andra stycket underrättar säljare och köpare om beslut att utöva
förköpsrält saml anmäler detta beslut till inskrivningsmyndigheten med
företeende av bevis om underrättelserna. Avser beslutet fastighet inom annan
kommuns område, gäller vad som sagts om underrättelse lill säljare och köpare
också den andra kommunen. Beslutet skall antecknas i lästigheisboken för varje
faslighet som ingår i försäljningen.

Förköpsrätten skall utövas sist på
Förköpsrätlen skall utövas sist på den inskrivningsdag som infaller
den inskrivningsdag som infaller

'Lagen
omlrycki 1974:815. 'Senasie
lydelse 1974:815.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

närmast efter tre
månader från det närmast efter tre månader från det

nen
mottog sådan handling. Utövas förköpsrätten ej inom föreskriven lid, är
förköpsrätten förlorad.

lagfart söktes på köparens
förvärv eller, om förvärvstillstånd fordras enligt jordförvärvslagen
(1965:290) eller lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten all
förvärva fast egendom m. m., från det tillstånd söktes. Om säljaren eller
köparen, med överlämnande av styrkt avskrift av köpehandlingen, innan lagfart
eller tillstånd sökts, anmäler försäljningen till den eller de kommuner där
den fasta egendomen är belägen, räknas tiden i stället från det kommunen mottog
sådan anmälan. Var avskrift av köpehandlingen ej bifogad ansökan eller
anmälan, räknas liden först från det kommunen mottog sådan handling.

lagfart söktes på köparens
förvärv eller, om förvärvstillstånd fordras enligt jordförvärvslagen
(1965:290). lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten alt förvärva
fast egendom m. m. eller lagen (1975:000) om förvärv av hyresfastighet m. m.,
från del tillstånd söktes. Om säljaren eller köparen, med överiämnande av
styrkt avskrift av köpehandlingen, innan lagfart eller tillstånd sökts, anmäler
försäljningen till den eller de kommuner där den fasta egendomen är belägen,
räknas liden i stället från det kommunen mottog sådan anmälan. Var avskrift av
köpehandlingen ej bifogad ansökan eller anmälan, räknas liden först från det
kommu-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
lagfart för köparen beviljats i strid med 20 kap. 7 i; 10 jordabalken, är
förköpsrätlen förlorad. Har förköp skett, är det utan verkan. Motsvarande
gäller när förvärvstillstånd meddelats i strid med 2 andra stycket
jordförvärvslagen (1965:290) eller i strid med 5 andra stycket tagen (1916:156)
om vissa inskränkningar i rätten atl förvärva fast egendom mm.

Köp
av fast egendom är för sin giltighet beroende av atl förköp ej sker.

Har lagfart för köparen beviljats i strid med 20
kap. 7 ;i 10 jordabalken, är förköpsrätlen förlorad. Har förköp skett, är det
utan verkan. Motsvarande gäller när förvärvstillsiånd meddelats i strid med 2
i; andra stycket jordförvärvslagen (1965:290) eller i strid med 5 ;j andra
stycket lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rällen atl förvärva fast
egendom m. m. eller i strid med 16 b > iredje stycket lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hvresnämnder.

'Senasie
lydelse 1974:815.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 ,6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När lörköpei fullbordats, skall
köparen lill kommunen överiämna de handlingar angående fastigheten som köparen
innehar och som är av betydelse lör kommunen såsom ägare av fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom föreskrives att i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätlen atl utbekomma allmänna handlingar skall
införas en ny paragraf, 26 a ij, av nedan angivna lydelse.

26 a :

Handling som angår förvärvstillstånd eller tillstånd till
förköp enligl lagen (1975:000) omförvärv av hyresfastighet m. m. och som
lämnar upplysning om enskilds förhållanden får icke utan samtycke av den vars
förhållanden avses 1 handlingen lämnas ut tidigare än tjugo år från
handlingens datum, om utlämnande kan leda till skada för den berörde.

Förslå stycket gäller ej
hyresnämnds eller bosiadsdomstolens beslul.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrives atl 17 och 28 §§ lagen
(1974:l082)om bostadsdomstol skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

17i;

Om rättegången gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 52 kap. 3, 5-9, 11 och 12iji; rättegångsbalken om besvär i
hovrätt samt vad som i samma balk är föreskrivet om tvistemål, allt i den mån
ej annat följer av denna lag eller annan författning.

Utöver vad som följer av 5 kap. 1 rättegångsbalken
kan bostadsdomsio-len förordna an sammanträde för handläggning av ärende enligt
1. 9 eller 17 § lagen (1975:000) omförvärv av hyresfastighet m. m. skall
hållas inom stängda dörrar, om del behövs av hänsyn till privatlivets helgd
eller enskilds behöriga ekonomiska intresse.

28
§

Beslul av bostadsdomstolen äger Beslut av
bostadsdomstolen äger

rättskraft, såvitt därigenom avgjorts rättskraft, såvitt därigenom avgjorts

fråga som avses i 4 § 2,3 e//er6 lagen fråga som avses i 4 § 2,3,6 e/Ze/" 7 lagen

(1973:188) om arrendenämnder och (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder. Vad som sagts nu gäl- hyresnämnder. Vad som sagts nu

lerdock ej beslut, varigenom ansökan gäller dock ej beslut, varigenom an-

om reparationsföreläggande enligl 12 sökan om reparalionsföreläggande

kap. 16 § andra stycket eller tillstånd enligl 12 kap. 16 i; andra stycket eller

enligt 12 kap. 34eller 36 § jordabalken tillstånd enligt 12 kap. 34 eller 36 ij

eller ansökan om förbud eller medgi- jordabalken eller ansökan om förbud

vande som avses i 2 a ij bostadssane- eller medgivande söm avses i 2 a §

ringslagen (1973:531) lämnats utan bosladssaneringslagen (1973:531)

bifall. lämnats utan bifall.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

'Regeringen 19 7.'!/76. I saml. i\r SS

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 18

7
Förslag till

Lag
om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrives att 4 kap. 3 -
faslighelsbildningslagen (1970:988)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4
kap.

Skall gode män medverka, åligger det
förrättningslantmälaren att kalla dem till förrättningen. Till tjänstgöring bör
företrädesvis kallas gode män med behövlig ortskännedom och sakkunskap.

Är god man av jäv hindrad alt tjänstgöra eller
uteblir han från sammanträde och kan annan god man ej utan tidsutdräkt infinna
sig, fär förrättningslantmätaren till tjänstgöring som god man kalla någon som
är valbar till sådan befattning.

Den som kallats att tjänstgöra som god man är
underkastad ämbetsansvar i fråga om tjänstgöringen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

'Lagen
omlrycki 1971:1035.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 19

Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-10-16

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carlsson, Feldi,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Lidbom

Proposition
med förslag till lag om förvärv av hyresfastighet m. m.

1
Inledning

Under senare år har en lång rad åtgärder vidtagits
för all förbättra förhållandena på hyresmarknaden. Av särskild betydelse är
alt kommunernas möjligheter alt utöva ett avgörande inflytande över
bebyggelseutformning och markanvändning förstärkts. Enligt de markpolitiska
riktlinjer som f. n. gäller skall kommunerna förvärva mark i så stor
utsträckning att de får ell dominerande infiytande över de marktillgängar som
inom överskådlig lid kan beräknas bli tagna i anspråk för samhällsbyggandet.
Åtskilliga åtgärder har också vidtagits som direkt syftar till alt åstadkomma
förbättringar i det befintliga beståndet av hyresfastigheter. Främst kan nämnas
möjligheterna att lå till stånd upprustning av bostadslägenhet eller
tvångsförvallning av fastighet i fall där ägaren försummar vården av
fastigheten eller underiåter alt ulföra åtgärder för alt bevara sundhet,
ordning och skick inom denna. Ett betydelsefullt medel för atl nå de angivna
syftena utgör den år 1968 införda och från och med innevarande år utvidgade
möjligheten för kommun atl genom förköp inträda i förvärvarens ställe vid vissa
fas-tighetsövedåtelser.

Inom justitiedepartementet har i samråd med
bostadsdepartementet utretts vissa ytterligare åtgärder för atl förbättra
förhållandena på hyresmarknaden och motverka spekulation i hyresfastigheter.
Resultatet av utredningen har redovisats i promemorian (Ds Ju 1975:10) Förslag
till lag om tillståndsprövning av förvärv av vissa bostadsfasligheter m. m.

De i promemorian framlagda lagförslagen bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga.

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetls av justitiekanslern

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 20

(JK),Svea
hovrätt, inskrivningsmyndigheten i Södra Roslags domsaga, domstolsväsendets
organisationsnämnd (DON), hyresnämnden för Stockholms län, hyresnämnden för
Göteborgs och Bohus län, hyresnämnden för Malmöhus län, hyresnämnden för
Kronobergs län, bankinspektionen, patent-och registreringsverket,
bostadsslyrelsen, bosladsförvaltningsulredningen (Ju 1974:12),
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun, Göteborgs
kommun, Malmö kommun, Örebro kommun, Sundsvalls kommun. Konungariket Sveriges
stadshypolekskassa. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen.
Hyresgästernas riksförbund, Sveriges fastighetsägareförbund. Hyresgästernas
Sparkasse- och byggnadsför-eningars riksförbund u. p. a. (HSB), Svenska
riksbyggen, Sveriges allmännyttiga bostadsförelag (SABO), Näringslivets
byggnadsdelegalion. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Sveriges advokatsamfund, Sveriges föreningsbankers
förbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam och Stockholms
kooperativa bostadsförening.

Bankföreningen och Svenska försäkringsbolags
riksförbund ansluter sig till det av Näringslivets byggnadsdelegalion avgivna
yttrandet.

2 Gällande rätt

2.1 Inledning

En omfattande lagstiftning ger f. n. samhället, i
första hand då kommunerna, och hyresgästerna möjlighet atl med olika medel lå
lill stånd förbättrade förhållanden på hyresmarknaden. 1 del följande redovisas
översiktligt den lagstiftning som gäller på området. En redogörelse lämnas
också för gällande lagstiftning om inskränkningar i rätten alt förvärva fast
egendom och för jordförvärvslagstiftningen.

2.2 Lagen
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.

Lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten
atl förvärva fast egendom m. m. (1916 års lag) innebär huvudsakligen följande.
Utländska medborgare får förvärva fast egendom eller gruva eller idka
gruvdrift bara efter särskilt tillstånd som meddelas av regeringen eller, i
vissa särskill angivna fall, av länsstyrelsen. Med utländsk medborgare
jämställs utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser.
Enligl 2 ij första stycket fär inle heller svenskt handelsbolag vari finns
bolagsman för vilken de i lagen föreskrivna inskränkningarna i rätten all
förvärva fast egendom gäller, svenskt aktiebolag vars akliebrev (år ställas
till innehavaren eller svensk ekonomisk förening förvärva fast egendom eller
gruva eller idka gruvdrift

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 21

utan
tillstånd i varje särskilt fall. Detsamma gäller enligt 2 i; andra stycket i
fråga om svenskt aktiebolag vars aktiebrev skall ställas till viss man. Sådant
bolag kan emellertid undgå liltslåndspliklen genom att visst förbehåll, s. k. utlänningsklausul,
tas in i bolagsordningen. Klausulen skali gå ut på alt utländska rättssubjekt
eller tillståndsplikliga svenska rättssubjekt genom teckning eller överiåtelse
får förvärva bara en mindre del av bolagels aktier, nämligen vid varje lidpunkt
mindre än 20 % av röstetalet för bolagels samtliga aktier och mindre än 40 %
av bolagets hela aktiekapital. Aktier som får förvärvas av utländska
rättssubjekt brukar kallas fria aktier och andra aktier bundna aktier.

Innehåller bolagsordningen ullänningsklausul -eller
strängare föreskrifter - får klausulen enligt 2 ij tredje stycket inle ändras
ulan medgivande av regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer. Sådant
medgivande skall inte lämnas, om del strider mot väsentligt allmänt intresse
att bolagets aktier förvärvas av rättssubjekt för vilkel de i lagen föreskrivna
inskränkningarna i rällen att förvärva fast egendom gäller. Förvärv av aktie
som sker i strid mot klausulen är ogiltigt.

1916 års lag är f. n. föremål för översyn av
utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska förelag.

2.3
Förköpslagen

Förköpslagen (1967:868) trädde i kraft den 1
januari 1968 och tillkom för att förbättra kommunernas möjligheter att på ett
tidigt stadium förvärva mark som behövs för samhällsutvecklingen och därigenom
åstadkomma en dämpning av prisutvecklingen i fråga om sådan mark. Enligl
förköpslagen har kommun förköpsrält vid försäljning som omfattar sådan fast
egendom som med hänsyn till den framlida utvecklingen behövs för tätbebyggelse
eller därmed sammanhängande anordning. Kommun har också förköpsrält vid
försäljning av sådan fast egendom som behöver rustas upp. Förköpsrätt
föreligger vidare vid försäljning av tomträtt i sådan egendom som har angells
nu.

Den allmänna regeln om förköpsrättens tillämpningsområde
innebär atl förköpsrätt i huvudsak föreligger i fråga om obebyggd eller
glesbebyggd mark i anslutning till expanderande tätorter, belräffande
saneringsområden och andra områden där behov atl omdana bebyggelsen gör sig
gällande samt i fråga om fastighet som är i behov av upprustning.

Egnahemsbebyggelse inklusive fritidsbebyggelse har
tagits undan från förköpsrält under förutsättning att överiåtelsen avser
fastighet som är mindre än 3 000 kvm. Undantag har också gjorts för vissa
förvärv, t. ex. förvärv från nära släktingar.

Förköpsrälten innebär alt kommunen lår förvärva den
egendom som köpet avser från säljaren på de villkor som avtalals mellan denne
och köparen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 22

Förköpsrätten
utövas genom att kommun inom viss angiven lid underrättar säljare och köpare om
beslut alt utöva förköpsrält saml anmäler detta beslut till
inskrivningsmyndigheten med företeende av bevis om underrättelserna. Om
säljaren eller köparen bestrider förköpsrätten, är kommunen skyldig alt hos
regeringen (bostadsdepartementet) söka tillstånd till förköpet. Tillstånd
skall vägras bl. a. om egendom som omfattas av lagens beslämmelser om
förköpsrätt inle ingår i försäljningen eller om del är obilligl all förköp sker
med hänsyn lill förhållandel mellan säljare och köpare eller villkoren för
eller omständigheterna vid försäljningen.

2.4
Expropriationslagen

Ett viktigt markpolitiskl medel för kommunerna är
expropriation. Enligt expropriationslagen (1972:719) kan fastighet eller
särskild rätt lill fastighet exproprieras. När en fastighet tas i anspråk genom
expropriation är ägaren skyldig atl avslå fasligheten eller all upplåta
nyttjanderätt eller serviiulsrält till den. Från bestämmelserna om s. k.
rätlighetsexpropriation kan bortses i delta sammanhang. Expropriationsrätt kan
medges för vissa ändamål som anges i 2 kap. expropriationslagen. De
expropriaiionsgrunder som närmast är av intresse är bestämmelserna om
expropriation för tätbebyggelseändamål och expropriation av vanskött egendom.

De
förstnämnda bestämmelserna ger kommun rätt till expropriation för atl lå
möjlighet all förfoga över mark som med hänsyn lill den framlida utvecklingen
krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning. Regeln gäller
såväl obebyggd som redan tätbebyggd mark. För del senare slaget av mark gäller
dock den begränsningen atl expropriation lår ske endast om det med skäl kan
antas att marken inom överskådlig tid kommer alt beröras av byggnads- eller
anläggningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, eller om
det till främjande av planmässigt byggnadsskick eller av annan därmed jämföriig
orsak är angeläget alt kommunen får rådighel över marken. Expropriation kan
även ske för atl ge kommun möjlighet att upplåta mark med tomträtt.

Vidare föreligger möjlighet att expropriera bl. a.
vanvårdad byggnad, som genom uthyrning används lill bostadsändamål, för att
försälla eller hålla byggnaden i tillfredsställande skick. Även expropriation i
avsikt atl riva byggnad kan komma i fråga. Regeln innebär att expropriation kan
äga rum inle bara när grov vanvård föreligger utan också när sådan kan befaras
uppkomma. Skäl för expropriation kan i det sistnämnda fallet i allmänhet anses
föreligga, om ägaren fiera gånger har underlåtit att rätta sig efter förelägganden
atl hålla fastigheten i stånd eller då del kan otvetydigt visas atl ägaren
systematiskt vanvårdar fastigheten. Förutsättning för att expropriation skall
lå ske är alltså atl fastighetsägaren klart visat brist på intresse eller
förmåga alt hålla fastigheten i skick.

Tillstånd
lill expropriation meddelas i princip av regeringen. Tillstånds-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 23

prövningen
har dock i viss utsträckning delegerats lill länsstyrelserna och statens
industriverk (se 4 och 6 ijij expropriationskungörelsen 1972:727). Frågor om
expropriationsersättningen, förhandstillträde och andra hithörande spörsmål
prövas av fastighetsdomstol. Ersättningsreglerna är utformade utifrån
grundsatsen atl å ena sidan ingen bör drabbas av ekonomisk föriust på grund av
att hans egendom tas i anspråk genom expropriation men all å andra sidan den
exproprieriande har ett befogat anspråk all inle behöva betala ersättning
försådana värden som tillskapats genom hans egna insatser. Ett av syftena med
exproprialonslagens beslämmelser om exproprialions-ändamålen och dess
värderingsregler är att dämpa prisstegringarna på fastighetsmarknaden.

2.5
Lagen om tvångsförvaltning av bostadsfastighet

Innebörden av lagen (1970:246) om tvångsförvallning
av bostadsfastighel (ivångsförvaltningslagen) är följande. Lagen är avsedd alt
användas mot sådana fastighetsägare som mera systematiskt åsidosätter
hyresgästernas och samhällets intresse av en rimlig faslighetsskölsel.
Bostadsfastighet kan sålunda ställas under tvångsförvallning, om ägaren
väsentligen försummar vården av fastigheten eller underiåter atl vidta
uppenbart angelägna åtgärder för att bevara sundhet, ordning och skick inom
fastigheten samt det finns anledning anta att rättelse inle kommeratt ske.
Beslul om tvångsförvallning meddelas av hyresnämnd på ansökan av
hälsovårdsnämnd, länsstyrelse eller riksorganisation av hyresgäster eller
förening som är ansluten lill sådan riksorganisation och inom vars verksamhetsområde
fastigheten är belägen.

Den som har utsetts till förvaltare skall uppbära
hyror och andra intäkter saml betala löpande kostnader för fastigheten. Han lår
också ombesörja behövliga underhålls- och förbättringsarbeten. Om de löpande
intäkterna inle räcker till för all bekosta de arbeten som bör utföras på
fastigheten, kan hyresnämnden ge förvaltaren tillstånd all genomföra lämpliga
åtgärder och atl belåna fastigheten för kostnaderna.

Beslut om tvångsförvaltning gäller för tre år.
Hyresnämnden kan besluta om förlängning med ett år i taget samt om upphörande
av förvaltningen i förtid. Beslutet om förvaltning gäller mol ny ägare av
fasligheten.

Lagstiftningen om tvångsförvallning av
bostadsfastighet ses f n. över av bosladsförvaltningsulredningen (Ju 1974:12).
Uiredningen har till uppgifi bl. a. att lägga fram förslag om vidgade
möjligheter till tvångsförvallning och en förstärkning av förvaltarens
ställning i förhållande lill faslighels-ägaren. Uiredningen skall ocksä
undersöka om grunden för expropriation av vanvårdad bostadsfastighel är för
restriktivt utformad för att tillgodose föreliggande behov.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 24

2.6
Bostadssaneringslagen

Bostadssaneringslagen (1973:531) infördes som ett
komplement lill de regler för planering och finansiering av
saneringsverksamheten på bostadsområdet som antogs av 1973 års riksdag. Lagen
ändrades med verkan fr. o. m. den 1 januari 1975 (jfr prop. 1974:150; SFS
1974:821) och innebär nu i huvudsak följande.

Hyresnämnd har möjlighet atl på ansökan av kommun
eller - inom Stor-slockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena och vissa andra
kommuner - hyresgästorganisation ålägga fastighetsägare atl rusta upp
bostadslägenhet så att den fyller kraven på lägsta godtagbara standard
(upprustningsåläg-gande). Närmare bestämmelser om vad som menas med lägsta
godtagbara standard meddelas i lagen. Möter hinder mol upprustning av
ekonomiska skäl eller kan det antas atl byggnadslov lill upprustningen inle
kommer atl meddelas, kan hyresnämnden i stället meddela förbud mot att använda
lägenheten för bostadsändamål (användningsförbud). Ansökan kan också göras med
direkt sikte på användningsförbud. Upprustningsåläggande och användningsförbud
får förenas med vite.

Om fastighetsägaren underiåter atl ställa sig
hyresnämndens beslut om upprustningsåläggande lill efterrättelse, har
hyresnämnden möjlighet att på ansökan av kommun eller hyresgästorganisation
döma ul förelagt vite och sätta ul nytt eller besluta om tvångsförvallning
enligt ivångsförvaltningslagen. Beslutar hyresnämnden om tvångsförvaltning,
skall det ingå i förvaltarens uppgifter att ulföra den upprustning som
fastighetsägaren ålagts. I sådant beslut kan nämnden ge förvaltaren tillstånd
att ta upp nödvändigt lån lill upprustning och ansöka om inteckning. Utför
fastighetsägaren inle den åtgärd som föreskrivits i upprustningsåläggande och
kan det antas att upprustning inle kan bli utförd under tvångsförvallning, har
kommunen rätt att lösa fastigheten. Talan om inlösen väckes vid
fastighetsdomstol inom viss tid. Expropriationslagens reglerom
expropriaiionsersättning m. m. blir tillämpliga i målet.

Bostadssaneringslagen innehåller också regler om
skydd mol s. k. lyx-sanering. Dessa regler gäller i de tre storstadsområdena
och i vissa andra kommuner. Hyresgästorganisation har inom dessa områden
således möjlighet att vid ombyggnad ay fastighet hindra åtgärder, som går
utöver vad som behövs för atl lägenheterna skall uppnå det i
bostadssaneringslagen uppställda kravet på lägsta godtagbara standard, om det
inte föreligger särskilda skäl att gå utöver det kravet.

2.7
Hyreslagen

Genom de ändringar som nyligen genomförts i 12 kap.
jordabalken (SFS 1974:1083; hyreslagen) har hyresgästerna lått avsevärt bättre
möjligheter atl förmå hyresvärden att fullgöra sin underhållsskyldighet. Enligt
16 hy-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 2.s

reslagen
i dess lydelse fr. o.m. den 1 januari 1975 har hyresgäst således möjlighet att
utverka vitesföreläggande - reparationsföreläggande - om hyresvärden
underiåter att ombesörja reparationer som avses i 15 ij andra stycket
hyreslagen, dvs. tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer i lägenhetens
bostadsdel med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk.
Hyresgäst har också möjlighet att låta utföra reparationerna på hyresvärdens
bekostnad, s. k. självhjälp. De nu angivna rättigheterna är emellertid inte
inskränkta lill reparationer av här avsett slag. Skadas lägenheten under
hyrestiden och är hyresgästen inle ansvarig för skadan eller uppstår på annat
sätt ulan hyresgästens vållande hinder eller men i nyit-janderätten, har
hyresgästen också möjlighet all utverka reparationsföreläggande eller att bota
brister på hyresvärdens bekostnad. Med dessa fall avses dels alt skada uppstått
på själva lägenheten, då alltså hyresvärden har en reparationsplikt, dels att
underhållet blivit eftersatt i utrymme inom huset som får disponeras gemensamt
av hyresgästerna, t. ex. tvätlstuga och trapphus, eller atl sådant utrymme
blivit skadat, i vilka fall alltså hyresvärden har en reparations- och
underhållsplikt. För att möjlighet till reparalionsföreläggande eller
självhjälpsrält skall föreligga i nu angivna fall krävs emellertid bl. a. att
bristen är så allvariig att den medför hinder eller men i nyttjanderäiten.

Reparationsföreläggande meddelas av hyresnämnden pä
ansökan av hyresgästen. I föreläggandel, som får förenas med vite, skall
bestämmas viss tid inom vilken den åtgärd som föreläggandet avser skall ha vidtagits.
Möjlighet att föriänga tiden föreligger. Fråga om utdömande av vite upptas
självmant av hyresnämnden.

2.8
Bostadsfinansieringsförordningen

Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)
innehåller bestämmelser om villkoren för statlig långivning i samband med ny-
eller ombyggnad av bosläder. Vad som främst är av intresse i detta sammanhang
är bestämmelserna om det s. k. markvillkoret. Dessa innebär att statligt
bostadslån endast utgår, om kommunen sålt marken (eller upplåtit tomträtt i
den) till länesökanden för genomförande av byggnadsföretaget. Lån kan också
utgå,om landstingskommun ellerav kommunen eller landstingskommunen helägt
aktiebolag vars verksamhet uteslutande består i atl förvärva eller förvalla
mark sålt marken. Avsikten med markvillkoret är alt bostadsbyggandet skall
kunna anförtros byggherrar som har förmåga och vilja att bygga bra och billiga
bosläder samt att konkurrensen om exploaieringsmarken skall dämpas. Vissa
förvärv är undantagna från bestämmelserna om markvillkoret. Vidare kan
regeringen för särskilt fall förordna atl bostadslån får utgå ulan hinder av
bestämmelserna. 1 de fall låneansökningen avser en saneringsfaslighet torde
sådan dispens i allmänhet kunna påräknas, om kommunen ansökt om eller
tillstyrkt undantag från markvillkoret (se prop.

s. 26 Kontrollera mot PDF

1974:150
s. 382). Kommunerna har härigenom indirekt tillagts ett betydande infiytande på
frågan om vem som skall ges möjlighet atl förvärva saneringsfastigheter.

2.9
Jordförvärvslagen

Jordförvärvslagen (1965:290) innehåller regler om
kontroll av förvärv av jordbruksjord och skogsmark. Lagen innebär alt
jordbruks- och skogsfastigheter inte får förvärvas genom bl. a. köp, byte
eller gåva utan tillstånd av lantbruksnämnd. Från denna huvudregel gäller
åtskilliga undantag. Förvärvstillstånd behövs bl. a. inte om egendomen
förvärvas av staten eller om staten, landstingskommun, kommun eller
kommunalförbund är förvärvare. Vidsträckta undantag görs för förvärv från
släktingar. Förvärvstillstånd behövs inle heller om egendomen ingår i
stadsplan eller om den enligl byggnadsplan, som fastställts efter den 1 januari
1948, är avsedd för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk.

Jordförvärvslagen upptar inle något obligatoriskt
förvärvshinder. I stället anges olika fall då förvärvstillstånd lår vägras. Så
kan ske när egendomen i fråga finnes böra las i anspråk för att underiätta
bildandet av bruknings-enheler med ändamålsenlig storlek och ägoanordning.
Vägras av sådan anledning tillstånd lill köpet, kan säljaren i regel påfordra
att staten löser egendomen till det av köparen utfästa priset.
Förvärvstillstånd kan vidare vägras, om det finns anledning atl anta att
förvärvarens huvudsakliga syfte med fånget inle är att själv yrkesmässigt och
varaktigt ägna sig åt jordbruk på egendomen eller driva skogsbruk där som stöd
åt förvärvaren tillhörigt jordbruk.

Jordförvärvslagens huvudsyfte är alt främja
jordbrukets och skogsbrukets rationalisering på så sätt att lantbruksnämnderna
får möjlighet att ingripa mot förvärv av mark som behöver tas i anspråk för att
underlätta bildandet av rationella brukningsenheter. Lagstiftningen fyller
också en annan viktig uppgift genom alt den ger viss förtur i fråga om förvärv
av jordbruksjord och skogsmark åt sådana förvärvare som kan förutsättas komma
alt väl ta till vara markens produktionsförmåga. Det gäller i första hand
aktiva jord-och skogsbrukare men också förädlingsförelag för jordbruks-och
skogsprodukter.

Jordförvärvslagen
ses f. n. över av jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 27

3
Promemorian

3.1
Allmänna överväganden och förslag

I promemorian konstateras inledningsvis att ett
väsentligt mål för bostadspolitiken under senare år varit att ge kommunerna
ett ansvar för bostadsbyggandet och bostadsförsörjningen och atl hålla hyrorna
på en nivå som inte överstiger den som de allmännyttiga bostadsföretagen
håller. En förutsättning för detta är att bostadsfastigheter i mesta möjliga
mån skyddas mol spekulativa vinstintressen. Enligt promemorian har emellertid
handeln med äldre, oftast saneringsmogna fierfamiljsfastigheter inom framför
allt vissa storstadsområden ökat under senare tid med i vissa fall kraftiga
prisstegringar som följd. Del förekommer också att fastigheter byter ägare med
täta mellanrum varvid priserna hela tiden förskjutes uppåt. Sådana täta ägarskiften
är inte i hyresgästernas intresse. För dem är det tvärtom av vikt att
fastighetsförvaltningen är stabil och inte förrycks av att ny ägare övertar
förvaltningen. Det finns enligt promemorian anledning förmoda alt helt andra
intressen än omsorg om bostadsbeståndet och förhållandena på hyresmarknaden
ligger bakom nu åsyftade fastighetsförvärv. Den spekultation i hyresfastigheter
som f n. förekommer motverkar samhällets strävan all förbättra hyresgästernas
situation. Mot den bakgrunden är det enligt promemorian nödvändigt att
kraftfulla åtgärder sätts in för all förhindra att bostadsfastigheter i
framtiden kommer att behandlas som handelsvara i kretsar där mindre nogräknade
personer etablerar sig som fastighetsägare. Kommunernas möjligheter att genom
förköp förhindra att bostadsfastigheter kommer i händerna på personer, som inte
kan förväntas hålla fastigheterna i del skick hyresgästerna har rätt att
fordra, är enligt promemorian begränsade. Del bör därför övervägas, om inte
även andra vägar kan väljas för atl motverka spekulation i bostadsfastigheter.
Vad som därvid närmast står till buds är enligt promemorian tillståndsprövning
av förvärv av sådana fastigheter.

De åtgärder som vidtagits tor att förbättra
situationen på hyresmarknaden är enligt promemorian i inte ringa utsträckning
beroende av ett lojalt uppträdande från fastighetsägarnas sida. 1 det alldeles
övervägande antalet fall bör också fastighetsägarnas medverkan kunna påräknas
Där fastighetsägare undandrar sig sina skyldigheter finns givetvis möjligheter
alt tillgripa upprustningsåläggande eller tvångsförvallning och i sista hand
expropriation, om rörutsättningarna för det är uppfyllda. Erfarenheterna av
ivångsförvaltningslagen har visat att lagen har vissa svagheter. Även om
resultatet av bostadsförvaliningsutredningens arbete blir alt förvaltarens
ställning stärks i förhållande lill fastighetsägarens och att möjligheterna
lill expropriation av vanvårdad fastighet vidgas, är dessa åtgärder enligl
promemorian både omständliga och kostnadskrävande. Det framhålls att särskilt
expropriation upplevs som tidsödande och komplicerad på kommunall håll. En vida
bättre lösning måste därför enligl promemorian vara att redan frän början
utesluta

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 28

sådana
personer som kan antas sakna möjlighet att förvalta bostadsfasligheter eller
som kan misstänkas komma att eftersätta deras underhåll från rätten att
förvärva sådana fastigheter. Mol bakgrunden av del anförda föreslås i
promemorian att kontroll införs för all så långt möjligt garantera att
bo-stadsfastigheter förvärvas endasl av personer eller förelag som är i stånd
alt förvalta sådana fastigheter och som själva skall idka bostadsförvaltning
och därvid hålla fastigheterna i sådant skick alt de motsvarar de anspråk
hyresgästerna enligt lag har rätt att ställa. Kontrollen bör enligt promemorian
utformas som en tillståndsprövning efter mönster i jordförvärvslagsiiftning-en.

3.2
Lagstiftningens tillämpningsområde

Den erforderliga lagstiftningen skall enligl
promemorian i första hand tjäna syftet atl från rätten alt förvärva fastigheter
utesluta personer som saknar de ekonomiska eller praktiska förutsättningarna
för eller viljan alt lojalt följa de regler som gäller på hyresmarknaden.
Lagstiftningen bör därför begränsas till att avse bostadsfasligheter.

Enligt promemorian bör det i första hand bli fråga
om att skapa garantier för att bostadsfastigheter av någon betydelse
underkastas förvärvskoniroll. Industrifastigheter och fasligheter med
uteslutande affärslokaler bör inte omfattas av lagen. Kontrollen bör vidare
begränsas till förvärv av fastigheter på vilka finns ett visst minimiantal
bostadslägenheter. Som en lämplig av-gränsning föreslås fastigheter på vilka
finns fier än fyra sådana lägenheter. Huruvida någon av dessa utgör
fastighetsägarens bostad kan därvid lämnas åsido. För atl undanröja oklarheter
i fråga om lagstiftningens tillämplighet i förhållande lill
jordförvärvslagstiftningen föreslås all endasl fastigheter som är taxerade som
annan fastighet skall omfattas av kontrollen.

Med den angivna avgränsningen. sägs det i
promemorian, kommer lagen inte bara all avse fastigheter som innehåller vanliga
hyreslägenheter utan även bostadsräitsfastigheter och fastigheter som används
lor fritidsändamål. Överiåtelser av bostadsräitsfastigheter med bibehållen
bostadsrätt i samband med fusion mellan bostadsrättsföreningar skall dock
enligt förslaget inte omfattas av lagstiftningen. Däremot skall lagen gälla vid
överiåtelse av bostadsrättsfastighet under i. ex. föreningens likvidation. Den
omfattar också överiåtelse av hyreshus till bostadsrättsförening.

I promemorian anförs att kontrollen inte kan
inskränkas lill atl avse endast fastighetsförvärv. Det är inte ovanligt alt
aktiebolag bildas för förvärv och förvaltning av bostadsfastigheter. I sådana
fall kan faslighetsöveriåtelser ske genom att aktierna i bolaget överiåts. Vid
sådana överlåtelser, påpekas det i promemorian, förekommer inle någon kontroll
av förvärvet i vidare mån än som följer av reglerna i 1916 års lag om
utlännings rätt alt förvärva aktier eller andelar i svenska bolag.

En
regel om tillståndsprövning av förvärv av bostadsfasligheter skulle

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 29

därför
enligt promemorian bli praktiskt tagel verkningslös, om inte en kontroll av
förvärv av aktier eller andelar i bolag samtidigt införs. Utan en sådan
kontroll kan det nämligen föruiskickas atl jusl de fall som den föreslagna
lagstiftningen avser alt komma till rätta med kommer atl undanhållas
prövningsförfarandet. 1 promemorian föreslås därför alt tillståndsprövningen
skall avse även förvärv av aktier eller andelar i bolag som äger sådana
fastigheter som åsyftas med kontrollen.

En kontroll av aktieförvärv innebär enligt
promemorian ett undantag från den inom aktiebolagsrätten rådande principen om
aktiers fria överiåtbarhei. Ett sådant undantag torde ulan vidare kunna göras
när del är fråga om fåmansbolag, dvs. aktiebolag vari aktierna till huvudsaklig
del ägs direkt eller indirekt av en eller ett fåtal fysiska personer. När det
gäller aktiebolag med en större akiieägarkrets ställer sig emellertid saken
annorlunda. Stora svårigheter skulle uppkomma för handeln med aktier, om
akiieöveriåtelser skulle kräva myndighels tillstånd. I sammanhanget anmärks att
aktier i bclag med s. k. hembudsklausul inte kan noteras vid fondbörsen. Skulle
ett kontrollsystem utsträckas till att gälla även börsnoterade företag, är det
enligt promemorian tveksamt om inte aktierna i sådana förelag måste avföras
från börsen. Av den anledningen föreslås att kontrollsystemet begränsas lill de
aktiebolag belräffande vilka behovet av kontroll torde vara mest framträdande,
nämligen en- och fåmansbolag. Dessutom föreslås att handelsbolag omfattas av
kontrollen.

Kontrollsystemet avser att få till stånd en
kontroll av fastighelsägandet. Förslaget innebär därför att endast sådana bolag
vilkas tillgångar uteslutande eller huvudsakligen utgörs av bostadsfasligheter
skall omfattas av kontrollsystemet.

Frågan huruvida bolaget till huvudsaklig del ägnar
sig åt förvaltning av bostadsfasligheter bör enligt promemorian kunna avgöras
på ell klart och entydigt sätt både av myndigheter och allmänheten. Klarhet på
denna punkt bör således kunna vinnas redan vid läsningen av bolagets
balansräkning. Som en lämplig avgränsning föreslås i promemorian alt
tillståndsprövningen skall avse aktier eller andelar i bolag som äger
bostadsfastigheter, vilkas taxerade värde är minst tre gånger större än det
enligl senasie balansräkning bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar.
Vissa speciella regler föreslås för koncernförhållanden.

3.3
Tillständspliktiga förvärv

Tillståndsprövningen bör enligt promemorian - i
likhet med vad som för molsvarande fall gäller för jordbruksfastigheter- avse
förvärv av fastighet genom köp, byte och gåva. Därmed bör också jämställas
vissa bolags- och föreningsrätlsliga fång.

Liksom fallet är enligl jordförvärvslagstiftningen
bör enligl promemorian vissa undantag från kravet på förvärvstillstånd göras.
Förslaget innebär att

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 30

tillstånd
inte fordras när egendomen förvärvas från siaien eller nar slaten, kommun,
landstingskommun eller kommunalförbund är förvärvare. Vidare föreslås att bl.
a. vissa släklförvärv samt förvärv genom inrop på exekutiv auktion undantas.

Lagstiftningen bör enligt promemorian inte bara
gälla förvärv av en eller fiera hela bostadsfasligheter eller aktie eller andel
i bolag som äger en eller flera sådana fasligheter. Också om förvärvet avser
del av bostadsfastighel eller om bolaget äger del av sådan faslighet föreslås
lagen bli tillämplig.

Från den nu angivna regeln föreslås undanlag i ell
fall, nämligen om förvärvet avser andel i s. k. andelshus. Det förekommer
nämligen i viss utsträckning alt bostadsfasligheter ägs av ett större antal
personer, vanligen lika många som det finns bostadslägenheter på fasligheten.
Förvärvei av andelen är här förknippat med rätten lill förvärvarens egen bostad
på fastigheten. Eftersom del i dessa fall normalt inle uppkommer någol hyresförhållande
bör enligt promemorian förvärv av andel i fastighet där ägarförhållandena är
sådana som sagts nu inte vara underkastade tillståndspliki.

Däremot bör, sägs det i promemorian, till skillnad
från vad som gäller i fråga om jordbruksfastigheter något undantag inte göras
av det skälet alt den som förvärvar andel i bostadsfastighet redan äger andel i
denna. Sådana förvärv blir således alt bedöma enligl allmänna regler. Den
omständigheten alt förvärvaren redan äger andel i fastigheten bör emellertid
enligt promemorian tillmätas betydelse vid tillståndsprövningen.

3.4
Förutsättningar för tillstånd

Det första av de kriterier som bör ställas upp för
atl förvärvstillstånd skall meddelas är enligt promemorian alt den person eller
det förelag som förvärvar fastigheten är i stånd atl förvalta fastigheten.
Härmed avses i första hand de ekonomiska förutsättningarna. Förvärvaren bör
således enligt promemorian vara skyldig att redovisa vilka möjligheter han har
att med hänsynstagande lill faslighetens avkastning sköta fastigheten på ett för
de boende godtagbart sätt. Av särskild betydelse blir härvid i vilkel skick fasligheten
befinner sig och vilka kostnader som kan ligga i ett uppdämt reparations- och
upprusiningsbehov. Även den praktiska sidan av förvaltningen bör emellertid
tas med i bedömningen. Några krav på förvärvarens personliga medverkan i
förvaltningen föreslås dock inte i promemorian. I och för sig bör det således
inte möta någol hinder mot alt en person som på grund av sjukdom eller vistelse
på annan ort eller utomlands är förhindrad att personligen övervaka
fastighetens skötsel ändå ges lörvärvs-tillslånd. Avgörande bör enligt
promemorian i stället vara hans möjligheter alt själv eller genom
ställföreträdare anordna en lämplig förvaltning och lillsyn genom någon som
finns tillgänglig för hyresgästerna, t. ex. vicevärd. Även juridisk person bör
enligt promemorian få förvärvstillstånd, om nyss angivna förutsättningar
föreligger.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 31

1 promemorian sägs atl bedömningen av förvärvarens
möjligheter att skola förvaltningen blir olika beroende på om förvärvet avser
själva fastigheten eller om fasiighetsförvärvet sker via aktie- eller
andelsförvärv. 1 det sistnämnda fallet bör kraven anpassas med hänsyn till det
inflytande förvärvaren får över den juridiska personen. Får förvärvaren ett
bestämmande inflytande i bolaget, bör enligt promemorian samma krav ställas upp
som om han förvärvat bolagets fastighet eller fastigheter personligen.

Alt
förvärvaren är i stånd atl förvalla fastigheten är enligl promemorian inle en
lillräcklig garanti för alt inientionerna bakom den föreslagna lagstiftningen
skall kunna torverkligas. Som ytteriigare villkor för ett tillstånd föreslås
därför alt han gör sannolikt alt avsikten med förvärvet är att han skall idka
bostadsförvallning och därvid hålla fastigheten i sådant skick alt den
motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt alt ställa. Prövningen
kommer därvid närmast alt avse huruvida förvärvei sker i spekulativt syfte utan
någon avsikt atl under en längre period driva bostadsförvallning. Detta medför
enligt promemorian atl man i stor utsträckning blir hänvisad lill de uppgifter
om förvärvet som förvärvaren lämnar.

Enligt förslaget skall kommunen beredas lilirälle
atl yttra sig över ansökan om förvärvstillstånd. Del normala förfarandet i
tillståndsärenden bör mol bakgrund härav vara att förvärvarens uppgifter i
ansökningen godtas, om kommunen lämnar ansökningen utan erinran. En mera
ingående prövning blir därmed nödvändig först om invändningar reses mol bifall
till ansökningen eller om ett direkt avstyrkande sker. I sådana fall kan det
enligt promemorian t. ex. bli nödvändigt att gå in på förvärvarens tidigare förehavanden.
Med hänsyn lill syftet med lagstiftningen bör, sägs det, avgörande vikt fästas
vid förvärvarens beredvillighet att lojalt följa de olika regler som av
bosladssociala skäl ställs upp för förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst.

I promemorian anförs vidare alt prövningen av
lillslåndsärende delvis blir en annan, om förvärvaren är juridisk person. Är
förvärvaren t. ex. ett försäkringsbolag eller en bostadsrättsförening torde den
närmast bli rent formell. Annorlunda blir enligt promemorian förhållandet, om
förvärvaren är t. ex. ett fåmansbolag eller ett handelsbolag. 1 sådana fall
blir del i allmänhet nödvändigt att närmare undersöka vilka som står bakom
bolaget. Prövningen får då i huvudsak samma karaktär som om aktieägarna resp.
bolagsmännen själva hade förvärvat fastigheten.

Enligt promemorian bör tillstånd ges utan vidare
när den fastighet som ansökningen avser skall rivas eller dess ändamål
förändras och detta överensstämmer med kommunens planering.

3.5
Verkan av vägrat förvärvstillstånd

Om förvärvstillstånd vägras, bör enligl promemorian
följden bli alt förvärvet i fråga blir ogiltigt. Liknande regler finns i
jordförvärvslagen och

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 32

1916
års lag. Innebörden av ogiltighetspåföljden är atl vardera parten måste
återbära vad han uppburit på grund av avtalet. Ogiltighetspåföljden bör följa
omedelbart på grund av avslag på ansökningen om tillstånd. Samma påföljd bör
också inträda, om ansökan om tillstånd inle sker inom en viss tidsfrist från
förvärvet. I den mån förvärvet avser fastighet och således skyldighet att söka
lagfart inträder, ankommer det på inskrivningsmyndigheten att bevaka alt
förvärvstillstånd meddelats. Delta följer av 20 kap. 6 ij 8 och 7 i; 11
jordabalken. Skulle emellertid lagfart ha meddelats i strid mol dessa
bestämmelser, föreslås i överensstämmelse med vad som gäller för motsvarande
fall enligl jordförvärvslagen alt ogillighel inte skall inträda Qfr även 12ij
förköpslagen).

3.6
Förfarandet i tillståndsärenden

I fråga om förfarandet i ärenden angående tillstånd
lill förvärv av bostadsfasligheter m. m. är enligl promemorian olika lösningar
tänkbara. En möjlighet är att föriägga prövningen till länsstyrelsen som det
främsta organet för byggnadsplaneringen i länet. En annan är att låta
hyresnämnden svara för prövningen. I sammanhanget nämns att
tillståndsprövningen belräffande förvärv av jordbruksfastigheter sker hos
lantbruksnämnden, vars beslut kan överklagas till lanibruksstyrelsen och
därifrån till regeringen. I vissa fall har regeringen förbehållit sig atl själv
pröva tillståndsfrågan, nämligen om förvärvaren är bolag, stiftelse eller
förening, utom sambruksförening, och egendomens värde överstiger visst belopp.

Den tillståndsprövning som föreslås i promemorian
sägs i första hand avse kontroll av fysiska och juridiska personer som
förvärvar bostadsfastigheter direkt eller genom förmedling av aktie- eller
andelsinnehav. Prövningen kommer att fordra speciell förtrogenhet med
förhållandena på hyresmarknaden. Särskill framträdande blir detta i de fall
där prövningen också omfattar en bedömning av förvärvarens ekonomiska
förutsättningar att förvalta fastigheten och fastighetens behov av
upprustning. Delta talar enligt promemorian för att tillståndsprövningen
anförtros den myndighet som är speciellt sakkunnig på detta område, nämligen
hyresnämnden.

Ytteriigare skäl kan enligl promemorian åberopas
till förmån för hyresnämnden som prövningsinstans. Så t. ex. kan det förekomma
alt överlåtelse avser fastighet som är ställd under tvångsförvaltning enligl
tvångsförvaltningslagen eller fastighet beträffande vilken beslul om
upprustningsåläggande meddelats, för vilka fall hyresnämnden bör vara väl
förtrogen med förhållandena i det enskilda fallet. Som ett än viktigare skäl
anförs emellertid att hyresnämnden har möjlighet all bedöma frågor enligl den
nu föreslagna lagstiftningen och spörsmål om fastighetens standard ungefär
samtidigt. Om fastighetsförvärv på det angivna sättet ställs under kontroll,
bör förhållandena inom den berörda fastigheten nämligen uppmärksammas.
Överiålarens intresse torde främst vara inriktat på att få ett så fördelaktigt
pris som möjligt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 33

Del
finns risk för att han inför en planerad försäljning underiåter all satsa
pengar på i och för sig påkallade reparationer. Om den presumtive förvärvaren
närmast är inställd på alt sälja fastigheten vidare för att tjäna pengar på
transaktionen, kan det lätt inträffa alt han är benägen all bortse från eventuella
brister i fastighetens standard i föriitan på atl han skall kunna sälja
fastigheten innan exempelvis ett upprustningsåläggande blir aktuellt. Enligt
promemorian försvåras överväganden av denna art, om förfarandet läggs upp så
att frågan om fastighetens standard kan uppmärksammas i samband med tillståndsärendel.

1
promemorian konstateras atl den möjlighet som gällande rätt erbjuder för atl
säkra att faslighetens standard är godtagbar är främst upprustningsåläggande
enligt bostadssaneringslagen. Ärenden rörande upprustningsåläggande prövas av
hyresnämnden. Om hyresnämnden ges befogenhet all pröva också tillståndsärenden
enligl den föreslagna lagstiftningen, blir det enligt promemorian möjligt att
handlägga tillståndsärenden så alt frågan om behovet av upprustningsåläggande
också uppmärksammas. Delta kan åstadkommas genom att hyresnämnden åläggs att
bereda kommunen tillfälle att yttra sig över ansökan om förvärvstillstånd.
Kommunen är nämligen behörig alt ansöka om upprustningsåläggande. I samband med
att yttrandet skall avges får kommunen enligt promemorian ett osökt lillfälle
att undersöka fastighetens standard och vid behov ansöka om upprustningsåläggande.

I promemorian sägs atl man med det angivna
förfarandet uppnår främst tvä syften. För det första bör vetskapen om atl
förhållandena på fastigheten kommer att granskas med anledning av överiåtelsen
stämma köparen lill försiktighet särskilt vad avser försäljningspriset.
Utsikten att få förvärvstillstånd men också ett upprustningsåläggande torde
verka som en återhållande faktor. Rent allmänt bör detta även återverka på
bostadsfastigheternas marknadsvärde med den önskvärda effekten alt en
fastighetsägare på ett helt annat sätt än f n. får räkna med att brister i
fastighetens standard kan komma att drabba honom ekonomiskt vid fastighetens
försäljning. För det andra bör tillståndsfrågan bli mera allsidigt belyst
särskill i de fall där stora krav ställs på förvärvarens medverkan för alt
fastigheten skall kunna försättas i godtagbart skick.

Det anförda leder enligt promemorian lill alt
hyresnämnden bör svara för tillståndsprövningen med skyldighet att underrätta
kommun. Talan mot hyresnämndens beslut all vägra tillstånd m. m. skall enligl
förslaget föras i bostadsdomstolen.

Enligl jordförvärvslagen skall tillstånd sökas inom
tre månader från det långel skedde. Samma tidsfrist föreslås också i
promemorian. Försittes liden, blir följden att fånget blir ogiltigt. Inget
hinder bör möta mot atl ansökan om förvärvstillstånd sker redan före förvärvet.
I många fall, sägs det i promemorian, torde det vara lämpligt att så sker.
Hyresnämndens ställningstagande i fråga om upprustningsåläggande blir f. ö. av
så stor betydelse för

S Regeringen 1975f 76. I saml. I\ir SS

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 34

förvärvaren
att han säkerligen ofta inle är benägen att binda sig förrän han kan överblicka
de ekonomiska konsekvenserna av nämndens beslut.

Atl kommun skall beredas tillfälle att yttra sig i
tillståndsärende bör enligl promemorian inte medföra att den intar ställning
som part i ärendet. Så bör inte ens bli fallet, om kommunen ansöker om
upprustningsåläggande enligt bostadssaneringslagen. Å andra sidan bör
hyresnämnden givelvis vid prövningen av tillståndsärendel fästa stor vikt vid
vad kommunen framför i sitt yttrande. Som tidigare nämnts bör enligt
promemorian förvärvstillstånd kunna ges på grundval av sökandens uppgifter, om
någon invändning mol förvärvei inte gjorts av kommunen.

Det är enligl promemorian angeläget alt
tillståndsärenden avgörs utan dröjsmål. 1 promemorian föreslås alt tillståndsärenden
som huvudregel skall avgöras inom två månader från det ansökningen gjordes.

3.7
Inlösen av aktier

1 promemorian sägs att det från kommunalt håll i
olika sammanhang harefteriysts möjlighet alt utöva förköpsrält vid överiåtelse
av aktier i bolag som äger fastigheter. Genom den nu föreslagna lagstiftningen
om förvärvstillstånd får kommunen rätt atl i yttrande till hyresnämnden lägga
synpunkter på lämpligheten av en viss aktieöverlätelse. Någon möjlighet för
kommunen alt själv träda i köparens ställe innefattas dock inte i denna rätt.
Genom del nya lillslåndsförfarandet skapas enligt promemorian goda garantier
för atl akiieöveriåtelser som berör fastighetsförvallande fåmansbolag kommer
till kommunens kännedom. Självfallet kan förhållandena vara sådana alt kommunen
skulle ha haft förköpsrätt enligt förköpslagen, om överlåtelsen hade avsett
själva fastigheten och inte aktierna i del fastighetsförvallande bolaget. Ges
kommunen i sådana fall rätt all lösa aktierna, kan enligl promemorian sådana
kringgåenden av förköpslagen som lar sig uttryck i att fastigheter överförs
till aktiebolag förhindras. I promemorian föreslås därför atl möjlighet öppnas
för kommunen alt lösa in aktier i sådana fastighetsförvallande aktiebolag, som
omfattas av det föreslagna kontrollsystemet, om aktierna säljs till någon som
enligt den föreslagna lagstiftningen är skyldig alt söka tillstånd till
förvärvet. För atl inte komplicera regelsystemet bör rätt lill inlösen
föreligga oavsett om försäljningen avser en enstaka aktie,enmajoritelsposiellersamlliga
aktier i bolaget. Inlösen föreslås skola ske till det pris som avtalals mellan
köpare och säljare liksom fallet är vid förköp enligt förköpslagen.

Enligl förköpslagen får förköp inte äga rum, om del
är obilligl med hänsyn lill förhållandet mellan säljare och köpare eller
villkoren för eller omständigheterna vid försäljningen. En molsvarande
inskränkning kan därför enligl promemorian övervägas i fråga om rätlen att lösa
aktie.

1
prop. 1967:90 har lämnats exempel på typfall där obillighetsregeln kan

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 35

tillämpas
vid förköp (s. 84). Ett utövande av förköpsrätt kan vara obilligt av del skälet
att en personlig gemenskap föreligger mellan säljare och köpare utan all de för
den skull faller inom släktköpsregeins tillämpningsområde. Gemenskapen kan
också vara av ekonomisk natur. En fastighetsöverlåtelse kan t. ex. ske inom en
koncern i raiionaliseringssyfte eller mellan samarbetande förelag som ett led
i en strukturomvandling. Ett annat fall där förköp kan framstå som obilligl är
då säljaren i syfte atl gynna köparen bestämt priset till ett lägre belopp än
som kunnat las ul vid en marknads-mässig försäljning.

Enligl promemorian är läget emellertid ett annat
när det gäller inlösen av aktier. Förslaget avser endast aktier i fåmansbolag
som äger bostadsfasligheter med fier än fyra bostadslägenheter och där
bosiadsfastigheternas taxeringsvärde är minst tre gånger större än det bokförda
värdet av bolagets övriga tillgångar. 1 praktiken lorde det, sägs det i
promemorian, endast sällan förekomma atl aktieförsäljningen påverkas av
personlig gemenskap mellan säljare och köpare utanför släktköpsregeins
tillämpningsområde. Ekonomisk gemenskap mellan ell fåmansbolag som äger
bostadsfasligheter och utomstående företag eller personer förutsätts också
vara ovanlig.

Skulle
köparen ha bestämt priset till ett lägre belopp än som kunnat tas ul vid en
marknadsmässig försäljning, kan en inlösen av aktierna till det avtalade priset
verka obillig. Enligl promemorian företer dock situationen vid
akiieöveriåtelser stora olikheter i förhållande lill rena
fastihelsöveriå-telser. 1 det sistnämnda fallet får förutsättas all personliga
relationer mellan kontrahenterna inle sällan inverkar på köpesumman. Vid aktieöveriåtelserna
bör man däremot kunna utgå från att transaktionerna - bortsett från de fall som
skyddas av släklköpsregeln - är grundade på rent affärsmässiga överväganden.

Det
anförda leder enligl promemorian lill att inlösen av aktier i de fall som här
avses endasl i rena undantagsfall kan framstå som obillig. För att eliminera
risken för rättsförlust i sådana fall kan givetvis kommunens rätt alt lösa in
aktier göras beroende på prövning. Detta sägs emellertid medföra atl
lagstiftningen måste innehålla delvis komplicerade regler om
prövningsförfarandet, vilket motverkar önskemålet om alt den skall göras så
enkel och lätt att tillämpa som förhållandena medger. Övervägande skäl lalar
därför enligt promemorian mot all en obillighelsregel införs. Om ak-lieöveriåtelse
skulle ske under sådana former all del enligt parternas mening skulle framstå
som obilligl att kommunen tillåts lösa in aktierna lill det avtalade priset,
har parterna f. ö. möjlighet att i stället träffa avtal om överlåtelse av
själva fastigheten. Överiåtelsen kommer i så fall att prövas enligl reglerna i
förköpslagen, om denna är tillämplig. I och med att denna möjlighet föreligger
får intresset alt motverka obilliga effekter av kommunens rätt lill inlösen
anses tillvarataget.

1 promemorian pekas på en speciell situation, som
uppkommer i de fall aklie är försedd med s.k. hembudsklausul. Enligt 70 ij

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 36

om
aktiebolag kan i bolagsordningen inläs förbehåll alt, om aktie övergår till
annan än aktieägare eller till annan än ägare av aklie av visst slag,
aktieägare har rätt alt lösa aktien. 1 förslaget till ny aktiebolagslag (prop.
1975:103) uividgas möjligheterna att förvärva aklie på grund av lösningsförbehåll
lill atl avse även personer som inle är aktieägare. Om förslaget i denna del
antas, kan den i promemorian föreslagna lösningsrätten för kommun bli
verkningslös, om kommunens rätt måste vika för sådan lösningsrätt som
tillkommer någon enligt aktiebolagslagen. Allt som behövs, sägs det, är en
ändring i bolagsordningen som tillerkänner den presumtive köparen lösningsrätt.

Häremot framhålls i promemorian atl avsikten med
den lösningsrätt som nu föreslås för kommunernas del är atl kommunerna skall
ges möjlighet att genom aktieinnehav skaffa sig insyn och infiytande i vissa
aktiebolag som lill huvudsaklig del ägnar sig ål förvaltning av
bostadsfasligheter eller i förekommande fall förvärva sådana bolag. Vid varje
försäljning av aktier i sådant bolag måste således aktieägarna i bolaget räkna med
alt kommunen kan komma att uppenbara sig som aktieägare i bolaget.
Aktiebolagslag-siiftningens regler om hembudsskyldighel syftar till alt genom
begränsning i reglerna om akties fria överiåtbarhei skaffa aktieägarna en viss
kontroll över ägarförhållandena i bolaget. Detta utgör emellertid enligl
promemorian inget skäl att ställa aktieägare i ett bolag med hembudsklausul i
bolagsordningen i en bättre situation i förhållande till kommunen än
aktieägare i ett annat bolag. Förslagel innebär därför atl, om förutsättningarna
i övrigt är uppfyllda, kommunen ges rätt att lösa aktie oavsett om hembudsskyldighel
föreligger eller inte. För att lagstiftningen inte skall kringgås föreslås
kommunen lå lösningsrätt även i sådana fall då köparen visserligen är skyddad av
släklköpsregeln men annan - som inle omfattas av släklköpsregeln - påkallar
lösningsrätt gentemot köparen - släktingen med stöd av hembudsklausul. Inlösen
bör enligt promemorian i sådant fall få ske till del pris som utfästs mellan
köpare och säljare trots atl det är fråga om släklförvärv.

Promemorian behandlar också det problem som
uppkommer när, förutom aktier, även annan lös egendom ingår i köpet. Sådana
situationer förmodas bli mycket ovanliga i vart fall efter lagstiftningens
ikraftirädande. Del enklaste sättet att lösa problemet är enligt promemorian
att kommunen får rätt att lösa aktierna till ett jämkat pris. Jämkningens
storiek bör på yrkande av kommunen bestämmas av hyresnämnden i samband med att
kommunen framställer lösningsanspråk. Begär kommunen inle jämkning, får kommunen
lösa aktierna - men inte den övriga egendom som ingår i köpet -mot eriäggande
av det avtalade priset.

Om aktiebolag som här avses äger fastigheter i
fiera kommuner, kan konkurrens om lösningsrätten uppstå mellan kommunerna.
Denna situation bör enligl promemorian lösas så alt den kommun inom vars
område huvuddelen av fastigheterna ligger äger företräde.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 37

Kommun som vill framställa lösenanspråk - och i
förekommande fall yrkande om jämkning - är enligl förslaget skyldig att göra
delta till hyresnämnden inom två månader från del kommunen fick del av
köparens ansökan om förvärvstillstånd. Framställs lösenanspråk, skall
hyresnämnden underrätta bolaget samt säljare och köpare om det. Eftersom köpet
inte blir giltigt lörrän tillstånd lämnats förutsätts i promemorian alt
säljaren normall innehar aktiebrevei. Han bör då vara skyldig att överiämna
akliebrevet med därpå tecknad överiåtelse lill kommunen. Skulle emellertid
säljaren ha överiämnat aktiebrevei till köparen bör denne enligt promemorian ha
motsvarande skyldighet. För den händelse tvist föreligger om jämkning, skall
överiämnandet anstå till dess tvisten avgjorts.

4
Remissyttrandena

4.1
Allmänna synpunkter

Allmän
enighet råder bland remissinstanserna om atl sådana missförhållanden som
påtalas i promemorian bör rättas till. Åtskilliga remissinstanser hälsar också
promemorieförslagel med tillfredsställelse. Flera remissinstanser framhåller
dock att statistik saknas, som visar i vilken utsträckning
fastighetsspekulation i förening med åsidosättande av omsorgen om de boende
förekommer. Utan sådan statistik saknas enligt dessa remissinstanser underiag
lor ett ställningstagande till promemorieförslagel. Från åtskilliga håll
påpekas också att erfarenhet saknas av den lagstiftning som nyligen genomförts
på hyresområdet i syfte alt förbättra hyresgästernas villkor. Vissa instanser
anser att promemorieförslaget föregriper sittande utredningar, främst bostadsförvaltningsulredningen.

Till dem som tillstyrker förslaget hör
bostadsslyrelsen. Landstingsförbundet, Kommunförbundet (majoriteten),
Stockholms kommun (majoriteten), Sundsvalls kommun. Sparbanksföreningen,
Hyresgästernas riksförbund, SABO, LO, TCO och Stockholms kooperativa
bostadsförening.

Landsiingsförbundet konstaterar all det under
senare lid förekommit allvariiga missförhållanden i samband med köp och
försäljning av äldre, ofta saneringsmogna bostadsfasligheter. Köpen har ibland
varit av rem spekulativ art. Köparen har inle haft för avsikt att förvalta
bostäder eller att rusta upp fasligheten. Denna form av spekulation har varit
speciellt förekommande i storstadsområdena. Det förslag som läggs fram i
promemorian bör enligt förbundets mening kunna bidra till att vissa
konstaterade hinder för förverkligandet av primärkommunernas sociala mål
försvinner, samtidigt som hyresgästernas bostadsmiljö förbättras.
Kommunförbundet delar den i promemorian redovisade åsikten att en bättre
lösning än de omständliga och kostnadskrävande åtgärder som nu står till buds
måste vara att redan från början utesluta sådana personer som kan antas sakna
möjlighet att

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 38

förvalta
bostadsfasligheter eller som kan misstänkas komma all efiersäita deras
underhåll från rätten alt förvärva bostadsfasligheter. Enligl förbundet är
promemorieförslaget väl ägnat alt tillgodose de angivna syftena.

Samhällsorganen bör enligl Stockholms kommun
erhålla effektiva instrument för alt motverka spekulation med
bostadsfasligheter. Under senare tid har kunnat iakttas tendenser till en
dämpning av prisutvecklingen för saneringsfastigheter i Stockholm. Detta
minskar emellertid enligt kommunens mening inte behovet av att skyddet förbosladskonsumenlerna
förstärks genom en lagstiftning av del slag som föreslås i
departementspromemorian. Även Sundsvalls kommun tillstyrker
promemorieförslagel. Enligl kommunen hårde problem som behandlas i promemorian
uppkommit också i Sundsvall. Problemet att genom preventiva åtgärder komma till
rätta med otillböriig spekulation vid fastighetsöverlåtelser kan enligt
kommunen troligen lösas på sätt som föreslagits i promemorian. Ett annat sätt
att komma till rätta med missförhållandena och nå samma resultat är atl se över
de lagar som under senare år tillkommit i syfte att förbättra förhållandena på
hyresmarknaden.

Sparbanksföreningen anmärker att prisutvecklingen
på hyresfastigheter varit relativt måttlig i jämförelse med andra
fastighetstyper. Trots detta lorde enligt föreningen - mot bakgrund av de
förhållanden som på sistone uppmärksammats på hyresfastighetsmarknaden -
syftet med förslagel får anses vällovligt. Med en obligatorisk
tillståndsprövning skapas otvivelaktigt möjligheter att komma lill rätta med
vissa avarter på fastighetsmarknaden. En annan sak är att lagstiftningen kan
komma att medföra stora tillämpnings-svårigheter. Framför allt pekar föreningen
på all det vid förvärv av aktier och andelar i bolag först efter många år kan
visa sig alt förvärvet är ogiltigt, vilket kan leda till stora rättsföriuster.
Från bankmässiga synpunkter lorde dock den ifrågasatta tillståndsprövningen på
sikt komma alt verka för bättre och säkrare kreditvärdering av
hyresfastigheter. Å andra sidan är det tydligt att kredithanteringen i samband
med faslighetsöveriåtelser kommer alt dra ut på tiden och möjligen förorsaka
bankerna en del merarbele. Sammanfattningsvis anser föreningen dock alt
förslaget om tillståndsprövning vid förvärv av hyresfastigheter i stort är väl
avvägt.

Enligt Hyresgästernas riksförbund blir den
föreslagna lagstiftningens effektivitet i hög grad beroende av
tillämpningsområdet och av vilka kriterier som ställs upp för bedömning av om
tillstånd till förvärv skall meddelas eller inte. En ofrånkomlig begränsning av
lagens värde ligger i del förhållandet atl avgörandet till stor del måste
träffas utifrån en bedömning av hur förvärvaren kan förväntas bete sig i
framliden. Lagen ger inga möjligheter atl ingripa om förväntningarna inle
uppfylls. Ett förvärvstillstånd ger därför inga garantier för att förvaltningen
kommer all fungera väl i framliden. Lagen om tillståndsprövning kan således
inle ersätta ivångsför-valiningen eller andra instrument för ingripanden i
dåligt skötta förvaltningar. Förbundet delar emellertid den i promemorian
framförda uppfäll-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 39

ningen
alt det finns ett starkt behov av lagstiftning så all man skall kunna förhindra
det tilltagande osunda spekulerandet i bostadsfasligheter. Lagen bör enligt
förbundet inte enbart rikta sig emot sådana förvärv utan över huvud laget mot
förvärv av personer som av olika anledningar inte är lämpliga som
bosladsförvallare.

LO ansluter sig till lagförslaget och anser aii del
ulgör en nödvändig ytterligare åtgärd för atl förbättra förhållandena på
hyresmarknaden och för att motverka spekulation i hyresfastigheter. Om
lagstiftningen skall åstadkomma det skydd för hyresgästerna som avsikten är,
bör dock enligt LO kriterierna för förvärvstillstånd uttryckas på ett klarare
och bättre vägledande sätt. Bland annat bör en viktig bedömningsgrund vara hur
en förvärvs-sökande uppfört sig tidigare i fråga om bostadsförvaltning. Även
TCO och SABO godtar förslagel.

Svenska riksbyggen anför att det inle finns någol
alt erinra mol uppsåtet i den föreslagna lagstiftningen. I yttrandet framhålls
emellertid alt det finns risk för alt en prövning av de sökandes avsikter i
fråga om förvaltningen kan bli godtycklig, alternativt dra ut på tiden. Det är
därför tveksamt om man med den föreslagna ordningen på ett tillfredsställande
sätt uppnår det uttalade syftet. Svenska riksbyggen vill emellertid inte
motsätta sig den föreslagna lagstiftningen. Som ett alternativ föreslås dock
alt man prövar förutsättningarna atl utvidga förköpsrätlen. Kommunerna bör få
möjlighet atl, om en bostadsfastighel säljes inom viss kortare lid - två å tre
år -efter det all fastigheten förvärvats, träda i köparens ställe på villkor som
gällt vid säljarens förvärv av fastigheten. I sådant fall bör köpeskillingen
omräknas med index. Del kan också övervägas en kombination av förvärvsprövning
och utvidgad förköpsrätt.

Några remissinstanser uttalar tveksamhet men vill
inte motsätta sig förslaget. Till dem hör JK, Svea hovrätt, hyresnämnden för
Stockholms län och bosiadsförvahnlngsutredningen.

Den föreslagna lösningen är, uttalar JK, inte
främmande för svensk rätt ulan tvärtom ganska vanlig just när det gäller
fastighetsförvärv. Det är dock uppenbart att den vållar betydande problem.
Detta illustreras också väl i promemorian. De lagtekniska svårigheterna möter
främst i fråga om avgränsningen av de aktieförvärv som ofrånkomligen måste
beaktas om lagstiftningen skall bli effektiv. Den omständigheten atl
aktieförvärv i vissa fall måste omfattas av lagstiftningen innebär samtidigt en
komplikation för aktieomsätiningen. I stället för ell komplicerat och dyrbart
tillstånds-förfarande med alla de besvär och olägenheter det medför för berörda
parter, för kommuner och andra myndigheter och för omsättningen borde man
enligt JK:s mening söka i väsentlig mån ändra de ekonomiska förutsättningarna
för de förvärv som del här är fråga om. Om förvärven inle längre blir
ekonomiskt lönsamma - eller rättare inte blir lönsammare än alternativa
placeringar - kommer de troligen att upphöra. Som lämpliga medel pekar JK på en
ökad användning av institutet upprastningsåläggande och en

s. 40 Kontrollera mot PDF

skattelagstiftning
som är så utformad att den eliminerar vinsterna vid kortsiktig spekulation i
bostadsfastigheter. Om promemorians förslag i allt väsentligt skulle anses
böra läggas till grund för lagstiftning, möter detta emellertid enligl JK:s
mening inga avgörande betänkligheter.

Enligt Svea hovrätt kan frågan huruvida behov av
den föreslagna lagstiftningen verkligen föreligger knappast bedömas enbart på
grund av promemorian. Hovrätten finner del också svårt atl se atl del skulle
vara möjligt atl hindra spekulativa transaktioner av det aktuella slaget. Atl
förvärvaren är en seriös fastighetsförvaltare utesluter ju inte, alt han efter
kortare eller längre tid kan finna del förenligt med sina ekonomiska intressen
alt omplacera sitt kapital i andra fastigheter eller egendom av annat slag och
att därvid göra realisationsvinst. Det lorde enligl hovrättens mening också
vara i det närmaste omöjligt alt i förväg bedöma, om en person, som gjort sannolikt
all han avser atl bedriva bostadsförvallning och som kan väntas ombesörja
förvaltningen på ett tillfredsställande sätt, kommer all inom kortare lid sälja
fastigheten med vinst eller inte. Skydd mot oskäliga hyreshöjningar finns redan
i bestämmelserna om bruksvärdering och kan vid behov förstärkas genom andra
beslämmelser som lar direkt sikte på att reglera hyresnivån. Hov-rätlen menar
också alt förslagets andra huvudsyfte - atl garantera godtagbar standard på och
förvaltning av bostadsbeståndet-knappast tillgodosesi nämnvärt större
utsträckning än som kan åstadkommas med nuvarande beslämmelser, eventuellt
efter komplettering på grundval av pågående översyn av
Ivångsförvaltningslagen. Mot bakgrund härav finner hovrätten det tveksamt, om
förslagets fördelar uppväger nackdelarna i form av en tungrodd administrativ
apparat med därav följande, för det alldeles övervägande antalet fall onödiga
band pä faslighetsomsältningen.

Hyresnämnden för Stockholms län anför att den
föreslagna lagstiftningen riktar sig mot en luen krets personer som från de i
promemorian angivna synpunkterna får anses olämpliga som fastighetsägare.
Hyresnämnden vitsordar atl sådana personer förekommer i Storslockholmsområdei
medan det inte finns något belägg för missförhållanden inom nämndens jurisdiklionsom-råde
i övrigi. Nämnden finnerdet för sin del tveksamt, om behovet att ingripa mot
enstaka mindre önskvärda hyresvärdar är så starkt, att det motiverar att man
införett system som fördel stora flertalet förvärvare måste framstå som en
onödig administrativ omgång. En förutsättning för att lagen skall genomföras
bör enligt hyresnämndens mening vara att kontrollsystemet kan väntas bli
effektivt. Hyresnämnden anser att det också i det hänseendet finns anledning
till tvekan. Genom att systemet väsentligen bygger på att förvärvaren lämnar
korrekta uppgifter om syftet med förvärvet och om sina ekonomiska och praktiska
förutsättningar att lojalt följa de regler som gäller på hyresmarknaden kan
misstänkas att beslutsunderiagets tillföriitlighet kan sättas i fråga just i de
fall ingripanden kan vara befogade. Hyresnämnden kan visseriigen på grundval av
sina egna erfarenheter ha anledning att ifrågasätta sökandens lämplighet som
hyresvärd. Det synes

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 41

emellertid
föga tilltalande att göra en tillslåndsftåga beroende av hyresnämndens egen
kännedom om sökanden. En annan brist i förslaget är att del inte finns någon
garanti för atl aklie- och andelsförvärv kommer under prövning i avsedd
omfattning. Med hänsyn till hyresnämndens uppfattning alt åtgärder kan behövas
mot de i promemorian omtalade missförhållanden vill hyresnämnden dock inte
avstyrka all förslagel läggs lill grund för lagstiftning. Hyresnämnden
ifrågasätter emellertid om inle behovet av lagstiftning bör bedömas mot
bakgrund av del förslag som bosladsförvaltningsulredningen kommer att lägga
fram.

Bosiadsförvahnlngsutredningen anser i och för sig
alt effektiva åtgärder för att förhindra missförhållanden i fråga om
förvaltningen av bostadsfastigheter bör kunna tillgripas på ett så tidigt
stadium som möjligt. Ökade möjligheter till sådana ingripanden i form av
särskild förvaltning (tvångsförvallning) av bostadsfastighet torde också komma
atl föreslås av uiredningen. Huruvida det därutöver behövs generella
bestämmelser om förvärvstillstånd av del ingripande och resurskrävande slag som
föreslås i promemorian undandrar sig utredningens bedömande. Promemorian
innehåller inte någol material som kan läggas till grund för ett
ställningstagande i frågan. Inte heller ger det material som utredningen under
sitt arbete skaffat in angående bl. a. den hittillsvarande tillämpningen av
tvångsförvallningslagen någon ledning för en sådan bedömning.

Förslagel avstyrks av Inskrivningsmyndigheten 1
Södra Roslags domsaga, hyresnämnden, för Malmöhus län, hyresnämnden för
Kronobergs län. Konungarikets Sveriges stadshypolekskassa,
Fastlgheisägareföibundei, HSB, Advokatsamfundet, Sveriges föreningsbankers
förbund och Folksam.

Inskrivningsmyndigheten 1 Södra Roslags domsaga
framhåller atl det är känt att på marknaden opererar ett låial enskilda
personer och bolag, som handlar med hyreshus i främst spekulativt syfte och
försummar vad som kan anses vara normal fastighetsförvaltning.
Inskrivningsmyndigheten understryker dock atl det rör sig om ett låtal personer
och bolag, som emellertid återkommer desto oftare hos kommunala myndigheter
och hyresnämnder och i massmedia. Det nuvarande systemet ger inte tillräcklig
effekt för detta fåtal fall. Det finns därför anledning att ansluta sig till
tanken att komplettera den hittillsvarande lagstiftningen så att olämpliga
personer och bolag på ett tidigt stadium hindras alt inneha hyresfastigheter
med risk för att de åsidosätter de regler som gäller för seriös
fastighetsförvaltning. Inskrivningsmyndigheten ifrågasätter dock om
tillståndsprövning är det medel som står närmast till buds. Förslagel innebär
enligl inskrivningsmyndigheten att en omfattande apparat tillskapas för att
komma till rätta med ett kvantitativt begränsat missförhållande. Ytteriigare
myndigheter sätts in i kontrollsystemet. En helt övervägande del av
kontrollarbetet är inte blott onödigt för att lagstiftningens syfte skall
uppnås utan vållar även rättsliga och administrativa komplikationer och medför
betydande kostnadsökningar för stat och kommun. Förfarandet i lagfartsärenden
och i fasligheiskreditgivningen

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 42

fördröjs. Seriösa fastighetsägare, banker och andra
kreditgivare saml andra som berörs kommer atl betrakta systemet .som ett
ovanligt onödigt krångel. Systemels associationsrättsliga inslag blir till stor
del verkningslösa. Förslagel är sålunda enligt inskrivningsmyndigheten inte
godtagbart.

Hyresnämnden för Malmöhus län har under de senaste åren
iakttagit ett antal fall i vilka fastigheter har förvärvats av enskilda eller
bolag vilka inle har bedrivit fastighetsförvaltningen på ett godtagbart sätt.
Hyresnämnden understryker samtidigt alt förvaltningen av fierfamiljshus i
Kristianstads län och Malmöhus län fullgörs i de allra flesta fall pä ett
ansvarskännande sätt. Härtill kommer att myndigheternas möjligheter att ingripa
i fall av vanvård av bostadsfastighel har under senare år ökat betydligt,
exempelvis genom tillkomsten av ivångsförvaltningslagen och
bostadssaneringslagen. Även om tvångsförvallningslagen effektiviseras så att
möjligheterna alt snabbt genomföra erforderiig upprastning eller åstadkomma god
förvaltning ökar. bör enligt hyresnämnden strävan vara att förebygga sådana
situationer som motiverar tvångsförvallning. Det direkta besittningsskydd som
normalt finns belräffande bostadslägenheter blir av föga värde för
hyresgästerna om fastigheten inle underhålles eller om förvaltningen på annat
sätt försummas. Hyresgästernas intresse av att garantier i görligaste mån
skapas för god förvaltning väger därför tungt. Å andra sidan talar enligl
hyresnämndens mening vissa omständigheter mol genomförandet av den föreslagna
lagstiftningen. Vad gäller Kristianstads län och Malmöhus län är del nämligen
såvitt hyresnämnden känner till fråga om ell tämligen litet antal fall som
motiverar den föreslagna lagstiftningen. Bostadssaneringslagen har nyligen
trätt i kraft. Dessa förhållanden talar för att utvecklingen på bostadsmarknaden
under de närmast kommande åren avvaktas innan ställning tas till den föreslagna
lagstiftningen. Tillståndsprövningen i förslaget innebär ytterligare ett
moment vid överiåtelse som i det stora fiertalet fall framstår som en onödig
omgång. Man kan inte heller räkna med alt tillståndsprövningen kommer all i
samlliga fall medföra garantier för godtagbar fastighetsförvaltning. Det kan
inle uteslutas att bulvanförhållanden kan komma att etableras, något som inte
har berörts i den remitterade promemorian. Del är svårt atl ta ställning till
förslagel eftersom promemorian saknar uppgifter såväl om frekvensen av dålig
fastighetsförvaltning som om de antal fall av faslighetsöveriåtelser på vilka
den föreslagna lagen kan väntas bli tilllämplig. Även om vissa bärande skäl
framförts för den föreslagna lagstiftningen, anser sig hyresnämnden dock inte
på grundval av den remitterade promemorian kunna tillstyrka att förslagel
genomförs. Liknande synpunkter framförs av hyresnämnden för Kronobergs län.

Konungariket Sveriges
stadshypolekskassa anför alt det från kreditgivnings-synpunkt självfallet inte
finns något att erinra mot det uppgivna ändamålet med lagstiftningen. Det
ligger i kreditgivarens intresse atl belånade fastigheter förvaltas
betryggande och att härvid underhållet inle eftersatts. Styrelsen kan
emellertid inte utifrån sina erfarenheter vitsorda all någol behov

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 43

föreligger
av den föreslagna lagstiftningen och anser sig inte kunna tillstyrka förslagel.
Om det emellertid skulle införas en obligatorisk pröyning av kvalifikationerna
hos förvärvare av bostadsfasligheter, bör enligt siadshypo-lekskassan
bestämmelserna utformas så atl den seriösa fasiighetshandeln inte onödigt
försvåras.

Även Sveriges föreningsbankers förbund anser att
det föreslagna systemet är omständligt och dyrbart. Förbundet finner det
omotiverat atl genomföra tillslåndstvång vid alla överlåtelser för alt komma
till rätta med de säkeriigen fåtaliga överlåtelser som har spekulation till
huvudsyfte. Förbundet ifrågasätter om inle redan existerande möjligheter
innebär tillräckliga garantier för att tillförsäkra hyresgästerna den
bostadsstandard som är föreskriven i lag. Från kredilgivarsynpunkl är det en
nackdel atl frågan om överlåtelses giltighet hålls svävande. Frånvaron av
kontroll vid aktieöverlåtelser minskar dessutom effekten av förslaget. Man kan
ifrågasätta om de eventuella nackdelar spekulationsköp innebär för
hyresgästerna är så stora att en lagstiftning av föreslagen typ är motiverad.

Fastighetsägareförbundet fastslår till en början
all strävandena att från fastighetsförvaltning utesluta misskölsamma ägare och
förvaltare av hyreshus helt sammanfaller med förbundets intresse.
Organisationen uppfattar det som påtagligt besvärande att ett fåtal fastighetsägare
genom brister i förvaltningen ofta kan dra oförtjänt ovilja över den
överväldigande majoriteten av goda förvaltare. Antalet försumliga
fastighetsförvaltare är emellertid enligl förbundet försvinnande iiiet. Detta
framgår bl. a. av den omständigheten all ivångsförvaltningslagen endast
tillämpats i ett fåtal fall under de fem år lagen funnits lill. De
missförhållanden som påtalats i förslaget lorde man mycket väl kunna komma till
rätta med utan ytteriigare lagstiftning. Efter den översyn av tvångsförvallningslagen
som f. n. pågår inom bosladsförvaltningsulredningen har man enligl förbundet
anledning att räkna med att lagen blir ett än effektivare medel att komma till
rätta med försumlig faslighetsskölsel. En fortlöpande kontroll av bostadsfastigheters
skötsel är självfallet betydligt mera ändamålsenlig än den som man kan
åstadkomma vid slumpvis uppträdande överlåtelsetilirällen. Förbundet framhåller
också att de lagändringar som genomförts i hyreslagen och bostadssaneringslagen
med giltighet från och med den 1 januari 1975 ger hyresgästerna utomordentliga
möjligheter alt tvinga en ovillig hyresvärd lill såväl förbältrings-som
underhållsarbeten. Verkningarna av dessa nya regler har ännu inle hunnit visa
sig. Möjligheterna till statliga lån, utan vilka en modernisering av ett äldre
hyreshus knappast kan komma lill stånd, är begränsade. Kontrollen från
förmedlingsorganet är så omfattande atl även härigenom en stark sållning sker
av den krets personer som kan uppträda som köpare av ett hyreshus. Förbundets
bedömning är alltså att tillståndsprövning inle behövs med hänsyn till den
lagstiftning som redan finns. Om förslaget ändå genomförs, förefaller det
förbundet tämligen orimligt att alla förvärv prövas. Avsedda effekter måste
enligt förbundet kunna uppnås på betydligt

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 44

enklare
sätt. Så t. ex. ligger det nära till hands att frågan om förvärvskoniroll
samordnas med förköpsprövningen. Det finns enligt förbundet åtskilliga
lösningar som kan vara överiägsna förslaget i promemorian och som inle innebär
tillnärmelsevis så myckel administrativt krångel med onödig tidsutdräkt och
stora kostnader för såväl del allmänna som den enskilde.

HSB anför atl det under de senasie åren förekommit
transaktioner med företrädesvis äldre flerfamiljshus inom en förhållandevis
begränsad krets av personer eller av dessa personer ägda låmansbolag. Sådana
transaktioner synes kunna ha höjt priserna på fastigheterna med därav följande
förmögenhetsökning för säljarna utan alt hyresgästerna lått en bättre
förvaltning av husen. Tvärtom har i vissa fall underhållet fortsatt atl
kraftigt eftersättas och det kan inle uteslutas atl köparna betalt så höga
köpeskillingar alt de uttömt sina ekonomiska möjligheter atl ge fastigheterna
ett ur allmänt synpunkt tillfredsställande underhåll. 1 förhållande lill
samtliga fastighetsöverlåtelser är emellertid dessa transaktioner av begränsad
omfattning och det är därför kanske svårt atl som skett i promemorian dra slutsatsen,
atl hyresfastigheter skulle ha börjat behandlas som handelsvara. Promemorian
redovisar i vart fall inget stöd för dessa påståenden. Enligt HSB:s mening är
del nuvarande regelsystemet tillräckligt för atl skydda hyresgästernas
intressen och någon anledning att genomföra den föreslagna lagstiftningen finns
inte. Om lagstiftning av föreslagen natur ändå skulle genomföras, bör det ske
genom nödvändiga kompletteringar i befintlig lagstiftning. Liknande synpunkter
framförs av Folksam.

.Advokatsamfundet anser att det är ell väsentligt
samhällsintresse all sörja föratt en rimlig bostadsstandard upprätthålls och
att ändamålsenliga åtgärder vidtas föratt förverkliga detta. Den föreslagna
lagstiftningen fyller emellertid enligt samfundets mening knappast denna
funktion och lagförslaget kommer knappast i nämnvärd utsträckning all förbättra
hyresgästernas villkor. Om förslaget genomförs, torde praktiskt laget samtliga
sökta tillstånd komma att beviljas. Följden av lagförslaget blir därför i de
allra flesta fallen endast en tidsödande omgång, förmodligen utdragen över
fiera månader, som endasl undantagsvis kommer att fylla någon funktion men som
kommer atl innebära en avsevärd belastning för hyresnämnder och kommunala
organ. Tidsutdräkten kommer dessutom all under lång lid hålla köpet svävande
med de olägenheter som detta medför. För den ringa effekt som lagförslaget kan
beräknas medföra för hyresgästerna är del enligt samfundets mening inle befogat
all bygga upp en kontrollapparat av det slag som förslaget innehåller. Det i
och för sig befogade önskemålet alt motverka spekulation i bostadsfastigheter
bör enligt samfundels uppfattning tillgodoses på annat sätt. Spekulation med
eventuell åtföljande värdestegring berör f. ö. inte nödvändigtvis
hyresgästernas situation. I promemorian har ingen utredning gjorts rörande
omfattningen av spekulationsköpen. En sådan utredning skulle ha varit önskvärd
för att möjliggöra en mera bestämd uppfattning om

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 45

I-

frågans
betydelse. Spekulationsfallen kan i jämförelse med antalet seriösa
försäljningar antas vara mycket lå.

Några
remissinstanser redovisar en negaliv inställning till förslaget ulan atl därför
vilja avstyrka det helt. Hit hör hyresnämnden för Göteborgs och Bohus län,
bankinspektionen, Göteborgs kommun (majoriteten), Malmö kommun. Örebro kommun
(majoriteten) och Näringslivets byggnadsdelegallon. Hyresnämnden för Göteborgs
och Bohus län anför att det i promemorian inte redovisas något material som kan
ge underlag tor att omedelbara åtgärder av det slag som föreslås i promemorian
behövs. Vad beträffar förhållandena inom Göteborgsnämndernas verksamhetsområde
torde de ärenden angående i första hand tvångsförvallning som hyresnämnderna
handlagt under senare år närma.sl ge stöd för åsikten alt det är möjligt alt
komma lill rätta med försumliga fasiighelsförvaltare inom ramen för en
reviderad ivångsförvalt-ningslagsliftning.

Bankinspektionen säger sig hysa allvariiga
betänkligheter inför den i olika avseenden långtgående och administrativt
betungande lagstiftning som föreslås, även om inspektionen har förståelse för
åtgärder för alt komma lill räiia med den osunda spekulation i fastigheter som
förekommer. Denna handel med fastigheter har dock - såvitt inspektionen har sig
bekant -en begränsad omfattning om man ser till fastighetsmarknadens totala omsättning.
Inspektionen vill ifrågasätta om en lagstiftning med så långtgående
konsekvenser för enskilds rätt och verkningar i övrigt kan tillräckligt motiveras
av de intressen som avses skola bära upp den. Anses del framlagda förslaget
ändå böra läggas till grund för lagstiftning, hemställer inspektionen bl. a.
alt bestämmelserna om inlösen av aktier utgår.

Enligl Göteborgs kommun har man rätt att vänta sig
att förarbetena till ett lagförslag av sådan betydelse som det nu ifrågavarande
klart redovisar bakgrunden till förslaget. Förslaget har som utgångspunkt det
påstådda förhållandet atl omsättningen av äldre flerfamiljshus ökat och att
hyresfastigheter börjat behandlas som handelsvara. Ingen utredning som
bestyrker dessa påståenden redovisas emellertid i promemorian. Kommunen saknar
för sin del sådan ingående kännedom om fastighetsmarknaden som fordras för att
ta ställning lill dessa påståenden. Kommunen ifrågasätter om uppfattningen att
gällande lagstiftning är otillräcklig för att komma till rätta med de
missförhållanden som man sålunda ansett föreligga är riklig och framhåller atl
tvångsförvaltningslagen, saneringslagen och hyreslagen samt dessutom det s. k.
markvillkoret för statliga fastighetslån utgör goda hjälpmedel. Enligt
kommunen är det svårt att finna exempel på olägenheter för hyresgästerna,
orsakad av enbart ägandeförhållanden, som inle kan avstyras med befintliga
resurser. Kommunen anser för sin del atl den lagstiftning vi under senare tid
fått på fastighetsrättens område borde ge betryggande möjlighet för kommunerna
och hyresgästerna au tillse att god förvaltning av bostadsfasligheter
åsiadkommes. 1 vart fall är del kommunens åsikt atl man bör avvakta med
ytterligare lagstiftning på området till dess

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 46

man
genom ännu någon tids tillämpning av gällande lagar kunnat bilda sig en klar
uppfattning av deras användbarhet. Pågående utredningar utgör ett ytterligare
skäl att uppskjuta ny lagstiftning. I och för sig kan ifrågasättas om inte
kommunerna behöver ytteriigare hjälpmedel för att påverka prisbildningen och
framför allt i äldre hyresfastigheter. Den nu föreslagna lagstiftningen torde
emellertid få mycket underordnad betydelse i detta avseende anser kommunen.

Promemorieförslagel
innebär enligt Malmö kommun ett ganska djupt ingrepp i den enskildes rätt all
fritt förvärva och äga fastigheter. Kommunen är av den uppfattningen, att
antalet fall av påtagligt olämplig bostadsförvaltning minskat i kommunen, även
om försumlighet alltjämt kvarstår i fråga om vissa fastigheter. Kommunen pekar
vidare på den lagstiftning som redan finns på området och framhåller alt denna
är tämligen ny och all lillräcklig erfarenhet därav ännu inte vunnits. Det bör
enligt kommunen medföra, att del bör anslå med införande av en lag om
förhandsprövning av förvärv av bostadsfastigheter. Endast om den förstnämnda
lagstiftningen jämte en skärpning av tvångsförvallningslagen skulle visa sig
otillräcklig bör på nyu övervägas så långt gående lagstiftningsåtgärder som
promemorieförslagel innebär. Det torde, menar kommunen, kunna antas, all hyresgästerna
kommer att bli alltmera medvetna om sina rättigheter enligt gällande lagstiftning
och att detta i förening med hyresgäsiorganisaiionernas stärkta ställning
kommer atl bidra till atl effektiva åtgärder mot missbruk sätts in.

Inte heller Örebro kommun anser alt den
problemställning som behandlas i promemorian framstår som något sådant problem
atl lagstiftning skulle vara nödvändig på området. Kommunerna och samhället har
enligt nuvarande lagstiftning goda möjligheter att komma till rätta med inte
önskvärda förhållanden på fastighetsmarknaden, som t. ex. i sista hand expropriation.

Näringslivets byggnadsdelegalion finner att det
självfallet är ett starkt allmänintresse att ägare av bostadsfastigheter
känner ansvar för sina hyresgäster. Au på föreslaget sätt söka gallra bland
fastigheisköparna genom en särskild reglering, som omfattar hela marknaden,
måste emellertid anses vara alltför långtgående med hänsyn till det ringa
antalet fall av sådant missbruk som förvärvskonirollen avses förhindra. Då
lagförslaget synes ha tillkommit utan mera ingående utredningsarbete och därför
är mycket allmänt hållet, är effekten av det skisserade kontrollsystemet svår
alt förutsäga. Ett mera angeläget intresse är enligt delegationen alt
fortlöpande kunna följa bostadsfastigheiersskötsel i stället föratt sätta in
momentana kontroller av tvivelaktigt värde vid slumpvis uppträdande
överiålelsetilirällen. En sådan kontinueriig övervakning av fastighetsägarnas
skötsel av bostadsfasligheter finns. De gällande reglerna innebär enligl
delegationen att samhällets kontroll över fastighetsmarknaden redan är av
sådan omfattning, att ytteriigare regleringar skulle bli onödigt betungande.
Den föreslagna konlrollagslift-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 47

ningens
syfte lillgodoses i praktiken på det troligen praktiskt mest intressanta tillämpningsområdet
inom ramen för den prövning som undan för undan kommer au ske enligl
bostadsfinansieringsförordningen. Delegationen finner således inte behovet av
den föreslagna lorvärvskontrollen styrkt. De problem man på delta sätt velat
lösa hör dessutom naturligen lill uppgifter, som kan ses över av de nu
verksamma bostadsförvallnings- och jordförvärvsutredningarna. En målsättning
bör därvid vara atl åstadkomma ett mera lällhanteriigt system än det
föreslagna.

4.2
Lagstiftningens tillämpnmg.sområde

Förslaget
att kontrollen bör begränsas till fastigheter som innehåller fler än fyra
bostadslägenheter kritiseras av några remissinstan.ser. Så t. ex. anser
bostadsslyrelsen och Näringslivets byggnadsdelegation att det knappast finns
fog för att inordna byggnader av en .så ringa storieksordning i prövningen.
Minimigränsen bör därför enligl dessa remissinstanser sättas vid ell större
antal lägenheter. Skall den föreslagna gränsen gälla, anser delegationen att
fastigheter, som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål, bör undantas
från förvärvskontrollen. I van fall bör en högre gräns särskill stipuleras för
sådana fastigheter. Delegationen syftar främst på fastigheter med huvudsakligen
kontorslägenheter men dessutom elt fåtal bostäder. Också Sparbanksföreningen
ifrågasätter om inle eti större antal små hyresfastigheter bör uteslutas från
tillståndsprövningen genom en höjning av lägenhetstalet fyra till förslagsvis
nio.

Hyresgästernas riksförbund är av motsatt
uppfattning. Motiven för avgränsningen vid fyra lägenheter är enligt
förbundets mening vagt utvecklade. Om man ser enbart till syftet att förhindra
spekulationstorvärv har undantaget av de mindre fastigheterna kanske mindre
betydelse. Betraktar man emellertid det viktigare syftet att över huvud laget
söka förhindra att de boende utsätts för olämpliga förvaltare, blir det svårare
att bedöma var gränsen skall gå. Mycket talar enligt förbundels mening för att
man undantar endast en- och tvåfamiljshus.

Enligt Örebro kommun bör lagstiftningen antingen
anknyta direkt lill förköpslagen, så att alla fastigheter utom
villafastigheter prövas enligl tillståndslagen, eller utformas så att endast
bostadsfastigheter med fler än lio lägenheter underkastas tillsiåndslagen.

Ett par remissinstanser ifrågasätter om
lagstiftningen börgöras tillämplig generellt. Inskrivningsmyndigheten i Södra
Roslags domsaga förordar således att lagens tillämpning begränsas till
Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena medan Landstingsförbundet inskränker
sig lill att ifrågasätta om en lagstiftning av generell karaktär är motiverad.
Hyresnämnden för Kronobergs län har en annan uppfattning och menar atl
lagstiftningen, om den skall genomföras, bör gälla hela riket.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 48

Svea hovrätt, inskrivningsmyndigheten i Södra
Roslags domsaga och HSB anser att det saknas anledning att låta lagen omfatta
också fritidsfastigheter. Inskrivningsmyndigheten anser vidare i likhet med
hyresnämnden för Göteborgs- och Bohus län att byggnader på ofri grund utan
olägenhet bör kunna undantas från lagstiftningens tillämpningsområde.

Belräffande förslagel om kontroll av aklie- och
andelsförvärv påpekar Näringslivets byggnadsdelegation all de föreslagna
bestämmelserna om relationerna mellan fastigheters taxeringsvärde och det
bokförda värdet av övriga tillgångar lorde kunna få effekten atl också bolag
där tyngdpunkten ligger i annan verksamhel än faslighetsförvaltning kan komma
atl beröras av kontrollsystemet. Därmed skulle kontrollen över aktieomsätiningen
även komma att omfatta företag som inte är typiskt bosiadsförvallande och på så
sätt bli alltför vidlyftig särskilt som den är koordinerad med den kommunala
förköpsrätten. Ingripanden skulle kunna ske mot företag, vars re-allillgångar
lill övervägande del inte består av bostadsfasligheter, beroende på att
fastighetstaxeringsvärdena är avsevärt högre än de bokförda värdena på övriga
tillgångar. Delegationen anser därför att andra relationer mellan värdena av
fastigheter och av övriga tillgångar bör övervägas. Bostadsfastigheternas
värde bör vara mera dominerande för att förvärvskontroll skall träda i
funktion. Delegationen menar också alt förslaget kan leda lill alltför stora
krav på aktieköpamas förmåga alt kunna analysera huruvida bolaget är sådant atl
förvärvstillstånd skall sökas. Osäkerhet kan komma all råda om förvärvet skell
före ellerefter lagens ikraftirädande, om tillstånd erfordras eller om något
ogiltigt fång skett i ett föregående led i förvärvskedjan till följd av
bristande förvärvstillstånd. Delegationen anser därför alt godkännande av
förvärv bör medföra alt eventuella tidigare brister härvidlag lämnar förvärvet
orubbat, dvs. en raiihaberande verkan såsom vid lagfart bör införas.
Förvärvskontrollen bör vidare enligt delegationens uppfattning inskränkas till
att gälla andelar, som ensamma eller tillsammans med tidigare ägda ger elt
bestämmande inflytande i bolaget. En kontroll av smärre förvärv skulle bli
alltför vidlyftigt och arbetskrävande. Den sistnämnda synpunkten delas av .Advokatsamfundet.

Ett par remissinstanser anser att gränsdragningen
mellan tillståndspliktiga och icke tillståndsplikliga aktieförvärv inte är
tillräckligt klar. Enligt JK:s mening, som delas av inskrivnlngsmyndighetern I
Södra Roslags domsaga, kan den regel som avser att bestämma vad som menas med
fåmansbolag inie anses fylla rimliga krav på klarhet. JK är medveten om att
regeln redan finns i annan lagstiftning men anser att detta inle bör tillmätas
avgörande betydelse i sammanhanget. Skälet härtill är atl det nu är fråga om
giltighet eller ogillighet av förvärv, inte om hur beskattning skall ske e. d.
Med den konstruktion som har föreslagits kan ett aktieförvärv efter lång tid
komma alt förklaras ogiltigt därför alt tillstånd skulle ha sökts enligt lagen.
Även om man inle bör överdriva riskerna, är delta otillfredsställande och kan
menligt påverka aktieomsätiningen. JK ifrågasätter också om regeln är ef-

s. 49 Kontrollera mot PDF

feklivl
för sitt syfte. Även den som innehar ett mindretal aktier kan ofta - beroende
på ägarstrukturen i övrigt - utöva ell bestämmande inflytande på samma sätt som
de aktieägare som avses med förslaget. I många av de fall då aktietransaklionen
sker i bolag, som med den föreslagna lydelsen otvetydigt faller utanför lagen,
kan därför synas väl så starka motiv att granska förvärvet enligt de kriterier
lagen ställer upp. Lagförslagets lösning har ett visst mått av godtycke över
sig.

Också hyresnämnden for Stockholms län, hyresnämnden
för Göteborgs och Bohus län och bostadsstyrelsen efterlyser en närmare
precisering av begreppet lamansbolag. Hyresnämnden i Stockholm anför dessutom
atl frågan om lillslåndstvångets omfattning kan vara oviss också när
aktieförvärv avser exempelvis en rörelse där fastighetsförvaltningen utgör en
del, liksom i koncernförhållanden. Enligt hyresnämndens mening kommer
lillslåndstvångets omfattning vid aktieförvärv och därmed också frågan om
förvärvens giltighet atl i alltför stor utsträckning bli beroende av parternas
egen bedömning. Denna bristande precision kommer f. ö. också atl gälla
kommunernas föreslagna rätt att inlösa aktie, vilken ju anknutits lill
lillståndstvångel.

Två remissinstanser, nämligen hyresnämnden för
Göteborgs och Bohus län och Göteborgs kommun ifrågasätter om inte också förvärv
av andel i bostadsförening bör omfattas av tillslåndstvång. Enligl kommunen
ligger del en svaghet i lagen att den inte omfattar förvärv av sådana andelar.
I Göteborg lorde nämligen, i varje fall inom del äldre fastighetsbeståndet, del
vara mera vanligt atl fastigheterna ägs av bostadsföreningar än av aktiebolag,
och ofta lorde det dessutom vara så att samlliga andelar i bostadsföreningen
ägs av en person. Hyresnämnden anser atl vägande skäl i och för sig kan anföras
för atl även förvärv av andelar i bostadsföreningar bör vara underkastade
tillståndspliki eftersom sådana föreningar i inle obetydlig omfattning äger
äldre hyresfastigheter samtidigt som det avgörande inflytandet över föreningens
verksamhel utövas av en eller fåtal personer som innehar andelarna i
föreningen. Hyresnämnden finner dock att ett system med förvärvstillstånd för
föreningsandelar blir komplicerat och föreslår att missbruk i stället får
stävjas med stöd av annan lagstiftning, främst tvångsförvallningslagen.

4.3
Tillståndspliktiga förvärv

Förslaget
alt kontrollen skall omfatta samma förvärv som f. n. gäller enligt
jordförvärvslagstiftningen har inle rönt några invändningar. Däremot uppehåller
sig åtskilliga remissinstanser vid de undanlag från kravet på förvärvstillstånd
som föreslås gälla.

LO anför all undantagen bör göras så få som
möjligt. LO ifrågasätter därför om jordförvärvslagstiftningens undantagsregler
bör flyttas över till en lag som har ett helt annat syfte.

Hyresgästernas
riksförbund är av samma uppfattning och pekar också på

4 Regeringen 19 75f 76. I saml. Nr 33

s. 50 Kontrollera mot PDF

de
olika syften som jordförvärvslagen och den föreslagna lagstiftningen har att
tillgodose. Skillnaden gör sig särskilt gällande i del föreslagna undanlaget
för släktskapsförvärv. Undantaget innebär ell ställningstagande i en konfiikl
mellan olika intressen. 1 jordförvärvslagen kan det kanske vara berättigat med
hänsyn till atl enskilda intressen som inte behöver vara ekonomiska ställs mol
samhällets intresse av en för hela landet rationell jordbruksdrift. I den nu
föreslagna lagen måste emellertid intresseavvägningen göras annorlunda. Här
ställs de enskilda ägarinlressena mol de boendes intressen av alt förvaltningen
av deras bostäder sker på ett tillfredsställande sätt. Förbundet kan inte se
någol skäl för att den avvägningen skall få leda till atl de boendes intresse
sätts i andra hand. En olämplig fastighetsförvaltare blir inle bostadssocialt
acceptabel bara därför all han råkar vara släkt med den tidigare innehavaren.
Förbundet föreslår därför alt släktskapsundantagei utgår. Förbundet anser
vidare all undantaget vid förvärv från staten bör utgå, eftersom det
intressanta i sammanhanget är vem som förvärvar fastigheten inle vem som
säljer den.

Flera remissinstanser föreslår emellertid alt
ytteriigare undantagsbestämmelser införs. Inskrivningsmyndigheten i Södra
Roslags domsaga, hyresnämnden för Stockholms län, bostadsslyrelsen.
Kommunförbundet och Stockholms kooperativa bostadsförening föreslår således att
inte bara förvärv från staten skall vara undantagna från tillståndspliki ulan
också förvärv från kommun. Inskrivningsmyndigheten och hyresnämnden sträcker
sig ännu längre och förordar att förvärv från landstingskommun, kommunalförbund
och allmännyttigt bostadsföretag skall undanias. På den sistnämnda punkten instämmer
Kommunförbundet och Stockholms kooperativa bostadsförening. Inskrivningsmyndigheten
anser också i likhet med Svea hovrätt att försäkringsbolag bör vara undantagna
från tillståndspliki.

Göteborgs kommun anser all helkommunala bolags
förvärv bör undantas från tillståndstvång.

Några remissinstanser, däribland Svea hovrätt och
Näringslivets byggnads-delegation, ifrågasätter om inle
bostadsrättsföreningarnas förvärv bör vara undantagna från lagstiftningens
lillämpning. HSB motsätter sig bestämt att prövningen skall omfatta överiåtelse
av flerfamiljshus till bostadsrättsförening ansluten till HSB eller Svenska
riksbyggen. Bostadsslyrelsen intar dock en annan ståndpunkt. Styrelsen vänder
sig mol uttalandet i promemorian att prövningen av elt lillslåndsärende blir
rent formell när förvärvaren är t. ex. en bostadsrättsförening. Styrelsen anser
nämligen att en prövning erfordras av bostadsrättsföreningens status i
sammanhanget. Vid prövningen bör klariäggas all föreningen inle bara är en
formellt inregistrerad förening som avser atl förvärva fastigheten utan en
bostadsrättsförening i egentlig mening med avsikt alt upplåta bostadslägenheter
med bostadsrätt till de boende.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 51

Inskrivningsmyndigheten i Södra
Roslags domsaga och hyresnämnden för Göteborgs och Bohus län anser alt undanlag
bör göras för förvärv som skall prövas enligl (916 års lag och hänvisar till
att elt sådant undanlag finns i jordförvärvslagen. Enligl
inskrivningsmyndigheten bör del också övervägas au komplettera
undantagsreglerna med en allmän rätt för regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer (exempelvis bosladsdomstolen) att medge andra undantag.
Sål. ex. förefaller del egendomligt alt Nobelstiftelsen eller andra framstående
stiftelser under tillfredsställande offentlig kontroll - ofta med styrelse helt
eller delvis utsedd av regeringen eller annat statligt organ-skall behöva
begära tillstånd atl förvärva bostadsfastighet för kapitalplacering.

Några remissinstander, bl. a.
Advokatsamfundet, anser atl det bör utsägas i lagen att förvärvstillstånd också
krävs, om förvärv omfattar del av bostadsfastighet.

Sparbanksföreningen vänder sig mot
atl någol undanlag inle gjorts för det fall förvärvaren redan äger andel av den
fastighet som förvärvet avser. Den omständigheten alt förvärvaren redan äger andel
av fastigheten bör enligl föreningen inte endast tillmätas betydelse vid
tillståndsprövningen såsom förutsätts i promemorian. Liksom i fråga om
jordbruksfastigheter bör undantag göras för de fall där den som förvärvar andel
av fastigheten redan äger andel av denna. Situationer kan nämligen tänkas då
säljaren på grund av den nu föreslagna lagstiftningen inte kan överlåta sin
fastighetsandel till annan än "diskvalificerad" person. Med hänsyn
till liknande situationer bör vidare övervägas om inte möjlighet bör finnas atl
påfordra statlig inlösen i likhet med reglerna i jordförvärvslagen.

Hyresgästernas riksförbund, LO och
Sveriges föreningsbankers förbund riktar kriiik mot atl undanlaget för förvärv
genom inrop på exekutiv auktion inte kombineras med reglerom skyldighet lill
vidareöveriålelse efter mönster i jordförvärvslagen.

4.4 Förutsättningar för tillstånd

Bestämmelsen om under vilka
förutsättningar förvärvstillstånd skall ges har enligl Svea hovrätt fått en
mindre lämplig utformning. En både tillräckligt effektiv och från
rättssäkerhetssynpunkt mera tilltalande anordning skulle enligt hovrätten
åstadkommas, om bestämmelsens innebörd anges så atl förvärvstillstånd skall
vägras endast om någon för sökanden besvärande omständighet visas föreligga.
Vägran bör till en början kunna ske i sådana fall då sökanden tidigare brutit
mot regler på hyresmarknaden med ett syfte liknande förslagets. Så är fallet,om
sökanden äger fastighet som står under förvaltning enligt
tvångsförvallningslagen eller för vilken meddelats
upprust-ningsåläggandeelleranvändningsförbud enligt bostadssaneringslagen.
Hyresnämnden, som har alt pröva frågor enligt båda dessa lagar, kan genom sitt
dia-rium lätt skaffa sig upplysning om de fastighetsägare mol vilka ingripande

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 52

skett.
Möjligen bör vägran drabba även fastighetsägare från vilken inom viss tid före
ansökningen om förvärvstillstånd faslighet exproprierats med stöd av 2 kap. 7 §
expropriationslagen. I sådana fall är det dock inte lika enkelt för hyresnämnden
att själv skaffa sig information. Detta kan avhjälpas genom att tingsrätterna
åläggs underrättelseskyldighet belräffande expropriationer av hithörande slag.
Dessutom bör övervägas en generalkalusul av innebörd att förvärvstillstånd
skall kunna vägras även i andra fall, om del med fog kan befaras alt sökanden
inte är i stånd all förvalta fastigheten och därvid hålla den i visst
godtagbart skick. En utformning av bestämmelsen efter här angivna riktlinjer
synes nära motsvara promemorians intentioner och innebär knappast någon större
saklig ändring i förhållande till förslaget.

Enligt inskrivningsmyndigheten 1 Södra Roslags
domsaga ger varken lagtext eller motiv klara besked om vad som fordras för att
ett förvärv skall kunna godkännas. Bestämmelsen bör därför utformas så all
förvärvstillstånd skall vägras, om anledning finns till antagande att
förvärvaren inte är i stånd alt förvalla fastigheten på sådant sätt all den
motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa. Därmed skall i
första hand avses att förvärvaren har ekonomiska förutsättningar att sköta
fastigheten med hänsyn lill vad som kan fordras för att tillgodose de boendes
berättigade intressen. Den praktiska sidan av förvaltningen kan knappast lå
någon betydelse vid tillståndsprövningen, om det är frågan om en förvärvare
som aldrig förut ägt hyresfastighet. Däremot bör i andra fall kommunens och
hyresnämndens kännedom om förvärvarens tidigare verksamhel inom
fastighetsförvaltningen kunna ge viss ledning vid prövningen. Huruvida
förvärvet "sker i spekulativt syfte ulan någon avsikt alt under en längre
period idka bostadsförvallning" lorde endasl böra bedömas när del är
frågan om en förvärvare som funnits på marknaden länge eller också har
åtskilliga hus som myndigheterna känner lill.

Hyresgästernas riksförbund anser att det blir en
besvärlig uppgift för hyresnämnden atl pröva syftet med förvärvei.
Promemorians anvisning alt man här i stor utsträckning hänvisas till att
förlita sig på förvärvarens egna uppgifter finner förbundet mindre meningsfull.
Del lar därför förutsättas att förvärvarens tidigare förehavanden och övriga
verksamheter måste tillmätas stor betydelse. Förbundet anser vidare atl del är
en betydande svaghet i lagförslaget att förvärvaren ges möjlighet alt ordna
förvaltningen genom ställföreträdare. Det lorde vara synneriigen svårt atl
påslå atl någon skulle sakna möjlighet atl ordna ställföreträdare som kan sköta
förvaltningen. För att inte frågan om de praktiska möjligheterna atl klara
förvaltningen skall bli meningslös vid prövningen fordras enligl förbundets
uppfattning i förekommande fall att förvärvaren inte bara skall påvisa
möjlighet alt ordna ställföreträdare då han själv inle kan eller vill sköta
förvaltningen, utan också atl han har avsikt att göra del. Del bör starkt
övervägas alt ställa upp krav på atl ett för längre tid bindande avtal med
ställföreträdaren förevisas. Naluriigtvis måste också ställföreträdarens
lämplighet prövas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 53

4.5
Verkan av vägrat förvärvstillstånd

Fasiighcisägareförbundei
uttalar farhågor för all den föreslagna ogiltighets-regeln kommer atl skapa
konfiikter mellan köpare och säljare på faslig-hetsmarknaden. Förbundet pekar
på att en köpare som ångrar sig efter det köpekontrakt och köpebrev upprättats
helt enkelt kan låta bli alt ge in ansökan om förvärvstillstånd. Eftersom
köpet blir ogiltigt efter tremånaders-periodens utgång har säljaren ingen
möjlighet att kräva fullföljd utan måste inrikta sig på att föra
skadeståndstalan mot köparen. Om hyresnämnden efter ansökan i vederböriig
ordning skulle finna alt tillstånd inte kan lämnas och vardera parten således
skall återbära vad han mottagit, uppstår också komplikationer som parterna inle
varit inställda på. Bl. a. måste man räkna med all säljaren, som oftast anlitar
ombud och mäklare vid försäljningen, kan bli tvingad alt betala provision även
om förvärvstillstånd skulle vägras, i vart fall om inte frågan regleras annorlunda
i köpekontraktet. Skall förslagel genomföras, måste en säljare av staten hållas
skadeslös för sina utlägg i samband med försäljningen. Förbundet anser det
felaktigt att helt överföra risken på säljaren. Även om säljaren uppträder med
stor aklsamhet och söker avhålla sig från att inleda förhandlingar med personer
som i lagens mening kan bedömas vara spekulativt lagda, kan det dock inte
uteslutas atl köparen senare kan komma alt diskvalificeras av hyresnämnden.

4.6
Förfarandet i tillståndsärenden

De
i promemorian föreslagna reglerna om förfarandet i tillståndsärenden har
föranlett åtskilliga kommentarer från remissinstanserna. Förslaget att
tillståndsärenden skalll prövas av hyresnämnden har inte föranlett några
invändningar. Hyresnämnden för Malmöhus län. Sparbanksföreningen och
Hyresgästernas riksförbund förklarar uttryckligen alt det är naluriigt atl prövningen
föriäggs till hyresnämnden. Flera remissinstanser, bl. a. inskrivningsmyndigheten
i Södra Roslags domsaga, hyresnämnden för Stockholms län, hyresnämnden för
Göteborgs och Bohus län samt hyresnämnden för Kronobergs län, uttrycker
emellertid farhågor för att nämndernas arbetsbörda kommer alt öka i betydande
omfattning. Siockholmsnämnden uppger således atl den med utgångspunkt i
underhandsuppgifter från Stockholms kommuns fastighetskontor om antalet
förköpsärenden under år 1973 och 1974 beräknar antalet tillståndsplikliga
förvärv enligt den föreslagna lagen lill cirka 700 per år enbart i Stockholms
kommun.

Enligt DON och inskrivningsmyndigheten i Södra
Roslags domsaga leder den föreslagna lagstiftningen lill merarbele också för de
redan i dag hårt belastade inskrivningsmyndigheterna, av vilka många har svårt
alt hålla föreskrivna expeditionstider. Det kan därför inte uteslutas att vissa
inskrivningsmyndigheter måste tillföras ytteriigare personal, om
lagstiftningen genomförs.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 54

Förslagel att kommunen skall beredas lilirälle att
yttra sig i tillståndsärenden godtas allmänt. Hyresgästernas riksförbund
finner del naturligt att kommunen, som har det bostadspolitiska ansvaret inom
sitt område och kan förutsättas ha ingående kännedom om förhållanden som har
betydelse för tillståndsprövningen, bereds lillfälle att avge sitt yttrande och
att detta tillmäts avgörande betydelse.

Några remissinstanser anser i motsats till vad som
föreslagils i promemorian alt också hyresgästernas organisation bör höras i en
eller annan form i tillslåndsärendena. Hyresnämnden för Göteborgs och Bohus
län, bosiadsförvahnlngsutredningen och LO erinrar om den stora erfarenhet av
hithörande frågor som finns inom hyresgäströrelsen och pekar på de betydelsefulla
uppgifter som tillagts hyresgästföreningarna när det gäller lill-lämpningen av
tvångsförvaltningslagen och bostadssaneringslagen. Enligt remissinstansernas
mening är det angeläget att man i en eller annan form tar till vara denna
erfarenhet även i tillståndsärendena. Hyresgäsiernas riksförbund finner det
förvånande atl man i promemorian inle har diskuterat atl la vara på de
erfarenheter av hyresmarknaden som finns inom hyresgäströrelsen och som
vunnits genom decenniers verksamhel i hyres- och bostadsfrågor. Bl. a. i
tvångsförvallningslagen och bosladssaneringslagen har hyresgästorganisationen
givits vikliga och för samhället värdefulla uppgifter. Avgöranden i ärenden om
tillstånd lill förvärv av bostadsfasligheter måste enligt förbundets mening i
hög grad grundas på bedömningar av trovärdigheten i förvärvarens egna
uppgifter och sannolikheten av alt de kommer alt stå sig i framtiden. För den
prövande myndigheten måste det därvid vara av stort värde att ha tillgång tiil
hyresgäströrelsens erfarenheter och kännedom om dem som är verksamma på
bostadsmarknaden. Förbundet menar därför att även hyresgästförening bör beredas
möjlighet all när man så vill avge yttrande i tillståndsfrågan och atl sådant
yttrande bör tillmätas avgörande betydelse.

för Göteborgs och Bohus
län, Örebro all en ytterligare samordning av det

Samordningen mellan den föreslagna tillståndsprövningen
och prövningen enligl 1916 års lag och förköpslagen berörs i några yttranden.
Hyresnämnden

kommun
och Sundsvalls kommun anser föreslagna lillslåndsförfarandet och förfarandet
enligl förköpslagen bör ske. DON erinrar om alt förköpsrätlen är föriorad och
eventuellt förköp utan verkan, om förvärvstillstånd meddelats i strid mot 2 ij
andra stycket jordförvärvslagen eller i strid mot 5 iJ andra stycket 1916 års
lag. Detsamma anser DON böra gälla när förvärvstillstånd meddelats i strid mot
den nu föreslagna lagstiftningen. Inskrivningsmyndigheten 1 Södra Roslags
domsaga föreslår, som tidigare nämnts, atl förvärv som skall prövas enligt 1916
års lag undanias från tillståndspliki och pekar dessutom på vissa
handläggningstekniska ölägenheter som har sin grund i att den föreslagna
lagstiftningen och förköpslagen i stort har samma till-lämpningsområde.
Samordningen mellan tillsiåndslagen och förköpslagen bör enligt
inskrivningsmyndigheten konstrueras så all förköpsrätlen skall

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 55

utövas
inom viss lid efter del förvärvstillstånd sökts.

Förslaget
alt hyresnämnd normalt skall avgöra tillståndsfrågan inom två månader från
ansökan kritiseras framför allt från kommunalt håll. Malmö kommun konstaterar
att yttrande skall ha inhämtats från vederbörande kommun inom den korta tiden.
Den lid som slår kommunerna till buds blir därmed orimligt kort även om den
kommunala beslutsrätten delegeras. Eftersom den begränsningen göres, all
lillståndsansökan inte lar prövas innan del blivit slutligt avgjort huruvida
förköp äger rum, föreligger risk för atl kommunerna i många förköpsärenden, där
det redan från början står klart att förköp inte är aktuellt, nödgas skjuta på
beslutet om det för alt hinna göra erforderiiga undersökningar i
tillståndsärendena. 1 realiteten blir det då den längre tidsfristen i
förköpsärendena som las i anspråk för annat än det avsedda ändamålet. Liknande
synpunkter anförs av Kommunförbundet, Stockholms kommun och Örebro kommun.

Konungariket
Sveriges stadshypolekskassa betonar å andra sidan atl prövningen måste ske så
skyndsamt som möjligt. Ovisshet under längre eller kortare tid angående
fullföljandet av fastighetsköp kan föranleda nackdelar i olika avseenden.
Ändringar under prövningstiden av förhållanden som parterna inle kan påverka
kan komma alt rubba väsentliga förutsättningar för ingångna köp. Det bör därför
enligl kassans mening understrykas alt en maximitid på två månader för
handläggning hos hyresnämnden som föreslås inte får överskridas. Om kommunen i
varje särskilt ärende, utöver frågan om förvärvarens kompelens, även skall
utreda frågan om upprustningsåläggande, finns anledning befara atl svårigheter
uppkommer alt fatta beslul inom den utsatta maximitiden. Detta bör dock inte få
föranleda någon föriängning av denna lid.

Enligl Näringslivels byggnadsdelegalion leder det
föreslagna förfarandet lill splittring i olika myndigheters behandling och lill
långvarig osäkerhet vid ägarväxlingar. Frågor om förvärvstillstånd prövas
enligl förslaget av hyresnämnd vid ett tillfälle. Kommunens förköpsanspråk
behandlas efter en lidsfrist från lagfarisansökan eller anmälan lill kommunen
vid ett annat tillfälle. Slutligen prövas frågan om dispens från markvillkoret
vid ett tredje tillfälle. 1 samtliga dessa tillståndsfrågor sker prövning inför
delvis olika samhällsorgan. Enligl delegationen är det i högsta grad önskvärt
alt elt så splittrat förfarande undviks. I annat fall måste det vara möjligt
all få förhandsbesked omfattande samtliga tillståndsfrågor. En förvärvssökande
behöver onekligen på ell tidigt stadium få reda på om hans engagemang kan
påräkna bifall från myndigheternas sida i samtliga för hans förvärv kritiska
frågor menar delegationen.

Det är enligt HSB en brist i förslaget atl det inle
närmare anges vilka krav som skall uppställas i utredningshänseende. Redan de
allmänna formuleringarna inger farhågor. Risken för atl en omfattande
byråkratisering uppkommer är stor. Visseriigen föreslås alt kommunen skall
beredas tillfälle att yttra sig över ansökan om förvärvstillstånd och att del
normala förfarandet

s. 56 Kontrollera mot PDF

i
tillståndsärenden bör vara att förvärvarens uppgifter i ansökningen godtas, om
kommunen lämnar ansökningen ulan erinran. Härigenom ges dock inle någon garanti
för att förslagels syfte uppnås.

Fastighetsägareförbundet och Advokatsamfundet har
tagit upp en fråga som inte berörts i promemorian, nämligen sekretesskyddet.
Remissinstanserna påpekar alt förslaget förutsätter atl hyresnämnden skall
kunna gå in på t. ex. en sökandes "tidigare förehavanden". De utgår
därför ifrån atl förfarandet förenas med sådana möjligheter till sekretess atl
sökandens eller de fysiska personers integritet som döljer sig bakom ett
sökande bolag kan åtnjuta tillfredsställande skydd. Fastighetsägareförbundet
erinrar också om den nyligen antagna kredilupplysningslagen (1973:1173), som
innehåller noggranna bestämmelser om vilka upplysningar som får lämnas om en
enskild person.

4.7
Inlösen av aktier

Remissinstansernas
inställning till promemorieförslaget i stort präglar också deras inställning
till förslaget om rätt för kommun alt lösa aktier i bostadsbolag. Förslaget i
denna del avstyrks emellertid av tre remissinstanser som inle avstyrkt
förslaget i övrigt, nämligen bankinspektionen. Sparbanksföreningen och
Näringslivets byggnadsdelegalion.

Mest kritisk mol promemorieförslaget i denna del är
Fastighetsägareförbundet, som anser att förslaget är utomordentligt svagt
underbyggt. Avsikten med lösningsrätten anges vara alt tillgodose från kommuner
framförda önskemål atl genom aktieinnehav skaffa sig insyn och inflytande i
vissa aktiebolag som till huvudsaklig del ägnar sig åt förvaltning av bostadsfasligheter
eller i förekommande fall förvärva sådana bolag. Man har enligt förbundet skäl
att ställa frågan varför kommunen skall ha denna insyn och detta inflytande.
Bostadshus och hyreslägenheter ägs huvudsakligen av enskilda (personer eller
bolag) och av kommunala förelag. Trots all de kommunala bolagen och
stiftelserna åtnjuter betydande ekonomiska favörer råder det enligt förbundet
en utvecklande konkurrens mellan företagen. Enligt förbundet vore del
självfallet ytterst olämpligt om kommunerna, som i första hand månar om de egna
företagen, också skulle ha inflytande över de privatägda företagen. Riskerna
för politisering med bortseende från företagens bästa skulle bli påtagliga. Det
måste enligl förbundet betecknas som anmärkningsvärt atl ett förslag av denna
art läggs fram ulan atl några skäl härför redovisas. Inlösenrätlen föreslås i
promemorian inte grunda sig på att företaget visat sig olämpligt i sin
fastighetsförvaltning. Även välskötta förelag skulle utan vidare kunna ta
kommunalt delägarskap. Enligt förbundet kan del således inle vara någon omsorg
om hyresmarknaden eller de boende som utgör motiv för förslaget.

Också Svea hovrätt anser alt det råder oklarhet
beträffande motiven till den föreslagna inlösenrätten. I promemorian uttalas först
helt allmänt all

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 57

man
från kommunall håll efterlyst möjlighet att förköpa aktier i bolag som äger
fasligheter. Vidare anförs alt en rätt lill inlösen av aktier bör medges
kommunerna för atl kringgående av förköpslagen skall förhindras. Konsekvensen
av lagförslaget har emellertid enligt hovrätten blivit all man medger
kommunerna rätt lill inlösen av aktier inte bara när den fastighet som följer
med aktieförvärvet är sådan som anges i 1 och 3 ij§ förköpslagen. Dessutom
kommer kommunerna att genom aktieinlösen kunna (a bestämmanderätt över nära
nog alla slag av bostadsfastigheter. Den enda begränsningen är att fasligheten
skall ingå bland tillgångarna i ett fastighetsförvallande fåmansbolag. Motivet
för en sådan utvidgning av förköpslagen anges i promemorian inte på annat sätt
än genom en allmän hänvisnmg till kommunala önskemål.

Kriiik av liknande slag anförs av bankinspektionen.
Näringslivets byggnadsdelegalion Och Advokatsamfundet. Delegationen, som
alltså avstyrker förslaget i denna del, anser alt ivångsinlösen i vart fall
endast bör kunna riktas mot förvärvare, som vid tillståndsprövningen bedöms som
olämpliga ur förvaltningssynpunkt. Skulle denna begränsning inte stipuleras,
bör enligt delegationen åtminstone som villkor för en kommunal inlösenrätl
gälla, atl kommunen skulle ha haft förköpsrält enligt förköpslagen, om
överiåtelsen hade avsett själva fastigheten och inle aktierna i del
fastighetsförvallande bolaget. Huruvida en sådan utvidgning av den kommunala
förköpsrätten är påkallad av något verkligt behov kan dock enligl delegationen
inte bedömas på grundval av den remitterade promemorian och borde därför inte
företas med mindre en särskild utredning skett och denna ger stöd för utvidgningen.

Svea hovrätt. Sparbanksföreningen och
Advokatsamfundet ifrågasätter om bestämmelserna om aktieinlösen har sin rätta
plats i den föreslagna lagen. Sparbanksföreningen anför atl en inlösenrätt för
kommuner av det slag som föreslås innebär ett stort ingrepp i de enskildas
egendomsförhållanden. Ett minimikrav för att informationen om en eventuell
kommunal inlösenrätl till aktier skall nå ut till medborgarna är därför att
reglerna härom ges i en särskild lag med en rubrik som klart lalar om vad det är
frågan om.

Hyresnämnden för Stockholms län hyser farhågor för
att förslagets bristande precision skall orsaka tveksamhet om i vilka fall rätt
lill inlösen föreligger. Näringslivets byggnadsdelegation påpekar alt förslaget
medför att kommun kan bli ägare lill aktier i bolag, vars fastighetsbestånd
till betydande del är beläget utanför den inlösande kommunens gränser och
således utan intresse för den inlösande kommunen.

Enligl bankinspektionen och Örebro kommun kan
bolag, vars aktier omfattas av inlösenrätl, driva en inte oväsentlig rörelse
av annat slag än fastighetsförvaltning. Kommunen påpekar att verksamheten kan
vara av sådant slag att den både reellt och formellt kommer atl falla utanför
ramen för vad kommunen enligl kommunallagen har rätt att ägna sig åt. För
Örebro kommuns dei är inle det förhållandet att överiåtelse av aktier faller
utanför

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 58

förköpslagens
tillämpningsområde ett problem som motiverar den lagstiftning som förslaget
innebär. Byggnadslagen och expropriationslagen ger kommunen tillräckliga
möjligheter att tvångsvis förvärva fastigheter från bolag som missköter dem.

Enligt promemorian är någon obillighetsklausul
liknande den som förekommer i förköpslagen inle behövlig i den föreslagna
lagstiftningen. Häremot vänder sig Sparbanksföreningen, Näringslivets
byggnadsdelegalion och Advokatsamfundet. Alla tre remissinstanserna är eniga om
att en sådan regel inte kan undvaras av rättssäkerhetsskäl. Advokatsamfundet
påpekar att det i fåmansbolagen är vanligt alt aktieägarna eller vissa
aktieägare reglerar sina interna förhållanden som aktieägare i bolaget i
särskilda konsortialavtal. Sådana avtal innehåller ofta bestämmelser om i vilka
fall och på vilka villkor aktieägare har rätt eller skyldighet atl överiåta
sina aktier lill annan aktieägare. Ofta har aktieägarna också för bevarande av
kontinuiteten i bolaget intagit hembudsklausul i bolagsordningen. En
ovillkorlig förköpsrätt för kommunen till varje aktiepost som utbjuds i ett sådant
bolag skulle enligl samfundet på ett synneriigen allvariigl sätt kunna rubba de
förutsättningar på vilka samarbetet mellan aktieägarna i bolaget grundats.
Sparbanksföreningen efterlyser regler för hur löseskillingen skall bestämmas i
sådana fall där livräntor, undanlagsförmåner etc. ulgör en del av den avtalade
köpeskillingen. Det är enligt föreningen inte ovanligt att aktier överlåts
genom avtal om alt köpeskillingen skall eriäggas bl. a. i form av åriiga
utbetalningar av livränta. Ett sådant avtal kan innehålla överenskommelser om
skattebördans fördelning, vilket i och för sig accepteras i skallepraxis.
Näringslivets byggnadsdelegation framhåller särskilt atl optionsförvärv
generellt bör undantas från den kommunala inlösenrätlen. Bedöms köpare som förvärvar
genom option olämplig, bör egendomen enligt delegationen återgå till säljaren.

I fråga om förfarandet vid inlösen påpekar bl. a.
Kommunförbundet och Sundsvalls kommun atl den tid inom vilken kommun skall
framställa lösenanspråk är för kort.

5 Föredraganden 5.1 Inledning

Svensk bostadspolitik har sedan länge grundats på
uppfattningen att tillgång till en god och tillräckligt rymlig bostad i god
miljö och till skäliga kostnader är en omistlig social rättighet. För all nå
delta mål har en lång rad åtgärder vidtagits under efterkrigstiden. Kommunerna
har därvid lait ansvaret för att vidta de åtgärder som behövs för alt
åstadkomma tillräckliga produktionsinitialiv och ett ändamålsenligt byggande
och förvallande av bostäderna. Bostadspolitiken har inriktats på atl
spekulativa vinstintressen skall hållas borta. Huvuddelen av nya flerfamiljshus
förvaltas av allmän-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 59

nyttiga
förelag som arbetar utan enskilt vinstintresse.

Genom 1947 års byggnadslagstiftning fick kommunerna
ett avgörande inflytande över bebyggelseutformning och markanvändning.
Betydande bostadspolitiska reformer genomfördes under åren 1967 och 1968.
Enligt de av riksdagen då antagna markpolitiska riktlinjerna skulle kommunerna
förvärva mark i så stor omfattning att de fick ett dominerande inflytande över
de marktillgångar som inom överskådlig lid kan beräknas bli tagna i anspråk för
samhällsbyggandet. I samband därmed infördes förköpslagen (1967:868) som ger
kommunen rätt all inträda i faslighelsköpares ställe. Vidare har
expropriationslagsliftningen under senare år ändrats i syfte atl öka
kommunernas möjligheter att tvångsvis förvärva mark och alt dämpa
markprisstegringen. I de nya riktlinjer för bostadspolitiken som antogs av riksdagen
förra året slogs fast att en aktiv kommunal markpolitik är nödvändig för alt
del allmänna skali tå ett bestämmande inflytande över samhällsbyggandet. För
alt underiätta kommunernas markpolitik beslöts i samband därmed alt bostadslån
för nybyggnad och sanering i princip inte skall kunna utgå med mindre marken
har upplåtits av kommunen fördel projekt som låneansökan avser, det s. k.
markvillkoret.

Under senare år har också flera reformer genomförts
på hyresrättens område. Den hyrespolitiska reform som beslöts år 1968 innebar
väsentligen alt statsmakterna genom en ny allmän hyreslag fastställde regler om
förbättrat besittningsskydd för hyresgäster och om spärrar mot oskäliga hyror
genom de s. k. bruksvärdereglerna. Dessa innebar att de allmännyttiga bostadsföretagen
med sina i princip självkostnadsbeslämda hyror tilldelades en viktig roll genom
alt deras hyror i väsentlig mån blir normgivande vid prövningen av skälig hyra.
Bruksvärdereglerna jämkades år 1974 i syfte alt ytteriigare understryka de allmännyttiga
företagens prisledande roll vid tillämpningen av bruksvärdereglerna. Samtidigt
ändrades hyresprocesslag-sliftningen så all en ny instans för överprövning av
hyresnämndernas avgöranden inrättades, nämligen bosladsdomstolen.

Flera åtgärder har också vidtagits i syfte att
förbättra boendemiljön. Lagen (1970:246) om tvångsförvallning av
bostadsfastighel (tvångsförvallningslagen) innebär att bostadsfastighel kan
ställas under tvångsförvaltning, om ägaren väsentligen försummar vården av fastigheten
eller underiåter att vidta uppenbart angelägna åtgärder för att bevara sundhet,
ordning och skick inom fastigheten och det finns anledning anta att rättelse
inte kommer att ske. Ändamålet med förvaltningen är atl fastigheten skall få en
tillfredsställande skötsel saml att missförhållanden skall undanröjas och fastigheten
på ett ekonomiskt försvarbart sätt förbättras och moderniseras.

Enligt bosladssaneringslagen (1973:531) har
kommunen fått möjlighet att hos hyresnämnden begära åläggande för ägare av
bostadsfastighel att rusta upp bostadslägenhet till lägsta godtagbara standard,
s. k. upprustningsåläggande. Kommunen kan också utverka förbud mot att
lägenheten används för bostadsändamål, s.k. användningsförbud. Enligt en år
1974 beslutad

s. 60 Kontrollera mot PDF

lagändring
skall hyresgästerna genom sin organisation kunna göra ansökan om
upprastningsåläggande. Detta gäller emellertid bara i vissa kommuner som anges
i lagen och i särskilda av regeringen meddelade föreskrifter (SFS 1975:596).

1 den inom justitiedepartementet i samråd med
bostadsdepartementet upprättade promemorian (Ds Ju 1975:10) Förslag till lag
om tillståndsprövning av förvärv av vissa bostadsfastigheter m. m. konstateras
att de senare årens strävanden att ge kommunerna ansvar för bostadsbyggandet
och bostadsförsörjningen och att hålla hyrorna på en nivå, som inte överstiger
den som de allmännyttiga bostadsföretagen håller, motverkas om inte
bostadsfas-tighetema i mesta möjliga mån skyddas mot spekulativa
vinstintressen. Spekulativa förvärv av främst äldre ofta saneringsmogna
flerfamiljsfastig-heter förekommer dock inom framför allt vissa
storstadsområden. För att råda bot på detta problem föreslås i promemorian att
förvärv av bostadsfastigheter med fler än fyra bostadslägenheter görs beroende
på tillstånd av hyresnämnd. Även tomträtt och byggnad på ofri grand skall
räknas som fastighet vid tillämpning av de föreslagna reglema. Kontrollen
föreslås också omfatta förvärv av aktier eller andelar i vissa bostadsbolag. 1
anslutning härtill föreslås alt kommun skall ges möjlighet alt i samband med
överiåtelse av aktier i sådana bolag lösa till sig aktierna.

Vid remissbehandlingen har åtskilliga
remissinstanser, bl. a. bostadsstyrelsen. Kommunförbundet, Landstingsförbundet
och Hyresgäsiernas riksförbund, hälsat förslaget med tillfredsställelse. 1 ett
antal remissyttranden avstyrks dock förslagel eller redovisas en negaliv
inställning lill den anvisade lösningen. Vad som framför allt föranlett kriiik
är att promemorian saknar statistiskt material som ger stöd för antagandena om
den ökande spekulationen i hyresfastigheter samt all den föreslagna
lagstiftningen är alltför ingripande och administrativt tungrodd mot bakgrund
av det relativt sett ringa antal ingripanden som förmodas bli aktuellt med stöd
av lagen.

För egen del vill jag först anföra alt spekulation
i hyresfastigheter medför allvariiga problem för hyresgästerna. Såsom
framhållits i promemorian och som framgår även av remissutfallet förekommer
framför allt inom vissa storstadsområden spekulativa faslighetsöveriåtelser.
Hur många är svårt att säga, och en undersökning för att med statistiskt
material belysa frågan är knappast möjlig, eftersom gränsen mellan spekulativa
och seriösa förvärv självfallet är flytande. Täta ägarbyten måste med
nödvändighet medföra att fastighetsförvaltningen eftersattes. Samma effekt
inträder, om hyresvärdens främsta intresse av fastighetsinnehavet är att tjäna
så myckel pengar som möjligt. Jag anser därför atl åtgärder måste vidtas i all
den utsträckning som är möjlig för all hindra all bostadsfastigheter i
framliden kommer att behandlas som handelsvara i kretsar där mindre nogräknade
personer etablerar sig som fastighetsägare. Det är alltså redan av detta skäl
motiverat atl genomföra promemorieförslaget, som synes vara en lämplig åtgärd i
detta syfte, om en sådan ordning kan genomföras ulan alltför stora ad-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 61

ministraliva
olägenheter för fastighetsomsättningen och de tillämpande myndigheterna.

Idet redan anförda ligger alt det är utomordentligt
viktigt att hyresgästerna har hyresvärdar som är beredda atl följa de regler
som gäller på hyresmarknaden. Delta skäl har emellertid en räckvidd som
sträcker sig utöver de rent spekulativa faslighelsförvärven. Del är visseriigen
redan nu möjligt all med olika medel ingripa mot hyresvärdar som inle fullgör
sina skyldigheter på elt tillfredsställande sätt. Sådana regler lider
emellertid av den ofrånkomliga svagheten att de endasl medger ingripanden i
efterhand, när skadan redan är skedd. Enligl min mening skulle del innebära en
väsentlig förbättring all lill de medel som redan finns foga ett kontrollsystem
som gör att ingripande i efterhand blir aktuellt i så 11 fall som möjligt. Promemorians
förslag atl förvärv av bostadsfasligheter och av aktier eller andelar i vissa
bostadsbolag skall göras beroende på tillstånd öppnar en sådan möjlighet. Jag
delar i och för sig uppfattningen, som kommii till uttryck i promemorian och
vid remissbehandlingen, att de fiesta fastighetsägare fullgör sina åligganden
som hyresvärdar på ett tillfredsställande sätt. Men det finns åtskilliga
undantag. Erfarenheten visaratt det på sina håll förekommer fastighetsägare som
ingalunda uppfyller de krav som kan ställas på en hyresvärd. Detta har också
bekräftats av många remissinstanser med särskild insikt i förhållandena på
hyresmarknaden. Del är viktigt att sådana personer kan hållas borta från bostadsmarknaden.
Intresset härav är enligl min mening så starkt atl även det motiverar elt
lillståndsförfarande av del slag som har förordats i promemorian.

Som jag kommer atl närmare utveckla i det följande
kan lillslåndsförfarandet med vissa ändringar i promemorieförslaget läggas upp
så att det inte medför någon större fördröjning eller eljest leder till
besvärande administrativ omgång för de seriösa fastighetsägarna. Jag ansluter
mig därför till förslaget i promemorian att förvärv av bostadsfastigheter skall
göras beroende på tillstånd av hyresnämnd. Jag återkommer till behövliga ändringar
i promemorieförslaget i samband med behandlingen av förslagets olika delar.

5.2
Lagstiftningens tillämpningsområde

Som jag nyss har anfört bör huvudsyftet med den nya
lagstiftningen vara alt så långt möjligt hindra spekulativa överiåtelser av
hyresfastigheter och att även i övrigt skapa garantier för alt hyresgästerna
har hyresvärdar som är beredda alt följa de regler som gäller på
hyresmarknaden. Förvärvskontrollen bör därför, som också har föreslagits i
promemorian, inriktas på bostadsfasligheter.

Promemorieförslaget innebäratl kontrollen skall
begränsas till fastigheter på vilka finns fier än fyra bostadslägenheter.
Undanlag skall dock göras

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 62

för
jordbruks- och industrifastigheter. Förslagel har på denna punkt kritiserats
av fiera remissinstanser. Några av dessa anser atl förvärvskontrollen bör
begränsas lill fastigheter med ett högre minimiantal bostadslägenheter, medan
andra ifrågasätter, om inle också fastigheter med tre och fyra bostadslägenheter
bör omfattas av kontrollen.

För egen del är jag av den meningen atl
gränsdragningen bör ske på ett sådant sätt alt den tillgodoser inle bara syftet
med förvärvskontrollen ulan också berättigade krav på klarhet vid lagens
tillämpning. Mol bakgrund av att syftet med lagstiftningen är all söka
förhindra att personer, som är olämpliga som hyresvärdar, förvärvar
bostadsfasligheter framstår det som mindre lämpligt att fasligheter med tre
eller fyra bostadslägenheter utesluts från kontrollsystemet. Härtill kommer att
den i promemorian föreslagna gränsdragningen medför svårigheter vid
tillämpningen. Vad jag främst vänder mig mot är alt särskild utredning om
antalet bostadslägenheter på en fastighet krävs för att klarhet skall vinnas i
frågan huruvida förvärv av fastigheten är tillslåndspliktigt eller inle. Svaret
på den frågan bör enligt min mening kunna erhållas på ell betydligt enklare
sätt, nämligen genom alt utgå från uppgifter i fastighetslaxeringslängden.

Enligt 1970 års folk- och bostadsräkning uppgick
antalet lägenheter i bostadshus med tre eller fiera lägenheter till omkring 1
770000. Av dessa fanns 112 500 eller någol mer än 6 96 i hus med tre eller fyra
lägenheter. Att låta också dessa lägenheter omfattas av kontrollen kan i och
för sig synas vara en blygsam ökning av kontrollens omfattning. Ser man lill
antalet fasligheter, blir ökningen dock väsentligt större. Denna ökning kan uppskattas
till storleksordningen 30 %. Jag anser emellertid att det finns väl så starka
skäl för alt också de som bor i mindre hyreshus får samma skydd mol olämplig
fastighetsförvaltning som övriga hyresgäster. Även intresset av att förenkla
tillämpningen av lagen lalar föratt lagstiftningen skall omfatta också
bostadsfastigheter med tre eller fyra lägenheter. Jag föreslår därför atl
lagstiftningen avgränsas så alt av de mindre bostadsfastighelerna endast en-
och tvåfamiljshus utesluts från lagens tillämpningsområde.

Enligt promemorian är lagen tillämplig endast i
fråga om fastighet som är taxerad som annan fastighet. Med ledning av 1970 års
folk- och bostadsräkning kan uppskattas all det finns omkring 75 000
bostadslägenheter i hus som i huvudsak utnyttjas för andra ändamål än bostadsändamål.
Sådana fastigheter kan vara så beskaffade alt kretsen av intressenter vid en
försäljning är begränsad lill en eller ett låtal rörelse- eller
industriidkare. Att kräva tillstånd till förvärvei enligt den nu föreslagna
lagstiftningen enbart av det skälet att ett låtal bostadslägenheter finns på
fastigheten är inte motiverat. Jag är därför inte beredd att föreslå att
lagstiftningen skall omfatta andra fastigheter än sådana som taxerats som annan
fastighet och därvid klassificerats som hyresfastighet.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 63

Det anförda innebär atl jordbruksfastigheter,
småhusfastigheter (bl. a. en-och ivåfamiljsvillor), industrifastigheter,
exploateringsfastigheter och s. k. specialfastigheter (skolor, sjukhus m. rn.)
undantas från lagstiftningens till-lämpningsområde. Även frilidsfastigheter
undantas. 1 likhet med ett par remissinstanser anser jag nämligen all det
saknas anledning att låta lagen omfatta sådana fastigheter. 1 sammanhanget vill
jag också nämna att jag inte anser det motiverat att i lagen jämställa byggnad
på ofri grund med fast egendom, eftersom det förefaller mig osannolikt alt
hyreshus förekommer på annans mark annat än i samband med tomträtt. Däremot
bör, som föreslagits i promemorian, tomträtt likställas med fast egendom vid
till-lämpning av lagen.

Med den av mig förordade avgränsningen kommer den
föreslagna lagstiftningen att omfatta en faslighelsgrupp som med lätthet går
att identifiera med ledning av de typkoder som finns i fastighetslaxeringslängden.
Av typkoderna svarar följande fem mol sådana fasligheter som avses med lagen:
20 (hyresfastighet; uppgifter för närmare klassificering saknas), 21 (tomt för
hyreshus), 22, 24 och 26 (hyreshus med varierande proportioner mellan bosläder
och lokaler). Med ledning av uppgift om fastighets lypkod - en uppgift som
numera framgår av laxeringsbevis - kan således avgöras atl förvärv av
fastigheter som har någon av de angivna typkoderna är underkastade
tillståndsprövning.

Som framgår av redogörelsen för lypkoderna kan det
bland de fastigheter som omfattas av lagstiftningen finnas sådana som inle är
bebyggda med hyreshus. Vidare kan det ha inträffat att byggnaderna på
fastigheten rivits eller förstörts genom eldsvåda. I sådana fall bortfaller
enligt min mening intresset av alt pröva förvärvet enligl den nu föreslagna
lagen. Såvitt angår tomt för hyreshus som ännu inte är bebyggd är det
tillräckligt med den kontroll som kan utövas genom del tidigare omtalade
markvillkoret. Jag anser därför att lagen bör innehålla en särskild regel
enligt vilken förvärvstillstånd inte får vägras, om sådana förhållanden som nu
sagts visas vara för handen. Förvärvstillstånd bör inte heller få vägras, om
del visas all fasligheten är bebyggd med hyreshus som inte innehåller fler än
två lägenheter avsedda för bostadsändamål.

Det kan i vissa fall tänkas alt fastigheten enligt
gällande planer skall användas för annat ändamål än för uppförande av hyreshus.
För dessa fall bör man enligt min mening inle ha någon bestämmelse motsvarande
den som nyss angells. Orsaken härtill är atl många planer är föråldrade och au
det framstår som ovisst om de kommer atl förverkligas. I stället bör
förvärvstillstånd kunna ges även till sökande som inte i övrigi fyller lagens
krav. En förutsättning härför måste dock vara au det framstår som sannolikt all
den planerade förändringen kommer till stånd i en nära framtid.

I promemorian föreslås atl kontrollen skall omfatta
även förvärv av aktier i bolag, som är s. k. fåmansbolag. eller andelar i
handelsbolag i sådana fall

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 64

där
bolaget till huvudsaklig del ägnar sig åt förvaltning av bostadsfastigheter.
Förslaget har i denna del inle mötts av några principiella invändningar vid
remissbehandlingen. För min del är jag övertygad om alt en regel om tillståndsprövning
av förvärv av hyresfastigheter skulle föriora mycket av sin slagkraft, om inte
samtidigt införs en kontroll av förvärv av aktier eller andelar i bolag, som
lill huvudsaklig del ägnar sig ål förvaltning av hyresfastigheter. Jag
förordar därför atl en tillståndsprövning vid aklie- och andelsförvärv införs.

Som framhållits i promemorian innebär ett syslem
med tillståndsprövning vid aktieförvärv ett avsteg från den inom
akliebolagsrätten rådande principen om aktiers fria överiåtbarhei. Ett sådant
avsteg behöver inte väcka några betänkligheter när det är fråga om aktiebolag
med elt fåtal aktieägare, eftersom handeln med aktier i sådana bolag är
begränsad. Annoriunda är förhållandet när det gäller bolag med en större
aklieägarekrels. Införs ett kontrollsystem beträffande sådana bolag skulle
stora svårigheter uppstå för aktiehandeln. Mot den bakgrunden delar jag den i
promemorian uttryckta uppfattningen att kontrollsystemet bör begränsas till att
gälla lamansbolag.

Därmed uppkommer frågan hur kretsen lamansbolag bör
bestämmas. I promemorian föreslås efter mönster av vissa skatlerättsliga och
bolagsrättsliga regler all med lamansbolag skall förstås bolag vari aktierna
lill huvudsaklig del ägs eller på därmed jämföriigl sätt innehas av en eller
ett latal fysiska personer. Några remissinstanser har kritiserat denna
definition av begreppet lamansbolag på den grunden alt definitionen inle är
tillräckligt klar särskill mot bakgrund av att påföljden för att tillstånd inte
söks är civilrältslig ogiltighet. Jag har förståelse för den kritiken. Det är
angeläget atl lagen så klart som möjligt anger vilken krets av bolag som skall
omfattas av det föreslagna kontrollsystemet. En klarare avgränsning åstadkommes
om man i lagen direkt anger hur stor del av aktierna som skall ägas av ett
visst i lagen angivet antal personer för atl kontrollsystemet skall vara
tillämpligt. Det ligger då nära lill hands alt utgå från en inom skatterätten
tidigare tillämpad definition på lamansbolag, nämligen all som lamansbolag
räknas aktiebolag vari minst 75 % av aktierna ägs eller på därmed jämföriigl
sätt innehas av högst tio fysiska personer. För atl försvåra kringgåenden av
lagstiftningen bestående i atl aktieförvärv sprids lill släktingar bör regeln
kompletteras med en bestämmelse som innebär atl aktier som innehas av vissa
varandra närstående personer skall anses tillhöra en fysisk person vid
tillämpningen av lagens definition på lamansbolag. Till detta problem återkommer
jag i specialmotiveringen.

Bedömningen av huruvida bolag lill huvudsaklig del
ägnar sig ål förvaltning av bostadsfastigheter skall enligl promemorian ske
med ledning av bolagets balansräkning. Som en lämplig avgränsning föreslås i
promemorian att tillståndsprövningen skall avse förvärv av aktier eller
andelar i bolag som äger bostadsfasligheter, vilkas laxerade värde är minst tre
gånger större än det enligt senasie balansräkning bokförda värdet av bolagets
övriga

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 , , , 65

tillgångar.
Förslaget har på denna punkt kritiserats av Näringslivets byggnadsdelegation
och Advokatsamfundet, som anser alt bosiadsfastigheternas värde bör vara mera
dominerande för att förvärvskontroll skall äga rum.

Självfallet kan man ha olika meningar i frågan hur
stor del av bolagets tillgångar som bör bestå av hyresfastigheter för att lagen
skall bli tillämplig. Den i promemorian föreslagna avgränsningen synes mig dock
godtagbar. I vissa fall kan måhända avgränsningen lå mindre lämpliga följder,
nämligen om det är fråga om ett bolag med betydande anläggningstillgångar av
annat slag än hyresfastigheter, vilkas bokförda värde är särskill lågt. Med den
frihet all skriva ned värdet på tillgångarna som råder enligl svensk bolagsrält
är det emellertid så gott som omöjligt att undvika alt sådana effekter
uppkommer. Det kan f. ö. påpekas alt bolaget i fråga har möjlighet all skriva
upp värdet på anläggningstillgångarna i samband med en fondemission. Och
skulle bolaget inte göra det, finns alltid möjligheten för tillståndsmyndigheten
atl vid tillståndsprövningen la hänsyn till de särskilda förhållandena. Mot den
bakgrunden biträder jag promemorieförslagel.

Jag kan inte heller dela remissinstansernas
farhågor för all förslagel leder till för stora krav på aklieköparnas förmåga
all kunna analysera huruvida bolaget är sådant atl förvärvstillstånd skall
sökas vid aktieförvärv. Med den precisering av begreppet fåmansbolag som jag
har förordat i det föregående kommer lagstiftningen atl omfatta en lätt
definierbar grupp av aktiebolag. De personer som inlåter sig på affärer med
aktier i dessa bolag bör vara väl medvetna om all förvärvstillstånd fordras, om
taxeringsvärdet av bolagets hyresfastigheter står i viss relation lill
bolagets övriga tillgångar. Uppgifter lill ledning för denna bedömning skall
enligt vad jag kommer att föreslå i det följande finnas i bolagens
balansräkningar. Del bör således vara en relativt enkel sak all avgöra huruvida
förvärvstillstånd krävs eller inte. F. ö. kan förmodas att åtskilliga
tillståndsärenden kommer atl avse fall där ägaren av ett fastighetsförvallande
enmansbolag överiåter samlliga aktier i bolaget och där således någon tvekan om
lagstiftningens tillämplighet inte gärna kan föreligga. Slutligen vill jag
framhålla alt en köpare alltid har möjlighet alt i tveksamma fall begära
hyresnämndens prövning av frågan.

Med anledning av att elt par remissinstanser har
ifrågasatt om inte också förvärv av andel i bostadsförening i annat syfte än
att bereda förvärvaren bostad bör omfattas av tillslåndstvång vill jag
framhålla att det - frånsett vissa lokala förhållanden - torde vara ganska
ovanligt att bostadsföreningar förekommer i större utsträckning. Det förhåller
sig dessutom så att nya bostadsföreningar inte lagligen kan bildas. Det är
alltså inte möjligt att kringgå lagstiftningen genom att bilda
bostadsföreningar. Av dessa skäl anser jag det inte nödvändigt att föreslå
tillståndstvång i fråga om förvärv av andel i bostadsförening.

Vid remissbehandlingen har också framförts förslag
om atl konlrollag-stiftningens tillämpning skall begränsas lill vissa
storstadsområden. Jag är väl medveten om alt de problem som behandlas i
promemorian i första

.1 Regeringen 1975/76. I saml. .Vr SS

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 66

hand
förekommer i storstäderna. Som jag tidigare har framhållit bör emellertid elt
viktigt syfte med lagstiftningen vara atl hindra olämpliga fastighetsförvaltare
från atl förvärva hyresfastigheter. Del finns därför enligl min mening all
anledning atl göra lagstiftningen generellt tillämplig. Härtill kommer alt en
begränsning av lagens tillämplighet lill vissa delar av landet skulle medföra
betydande svårigheleratt bestämma vilka bolag som omfattas av lagen.

5.3
Tillståndspliktiga förvärv

Promemorieförslagel innebär all
tillståndsprövningen skall avse förvärv genom köp,byteoch gåva, tillskott till
bolageller förening, utdelningellerskifte från bolag eller förening samt fusion
enligt 175 ij lagen(l944:705)om aktiebolag. Vid aktieförvärv skall
tillståndsprövningen även avse inlösen enligt 70 S lagen om aktiebolag, dvs.
inlösen med stöd av hembudsklausul. Några invändningar mot förslaget, som i
tillämpliga delar överensstämmer med jordförvärvslagen (1965:290), har inte
gjorts vid remissbehandlingen. Inte heller jag finner anledning till annan
bedömning.

Enligt jordförvärvslagstiftningen görs vissa
undantag från kravet på förvärvstillstånd. 1 promemorian föreslås all
molsvarande eller liknande undantag skall gälla vid förvärv av
bostadsfasligheter och vid aklie- eller andelsförvärv. Vid denna fråga har
åtskilliga remissinstanser uppehållit sig. Enligt en åsiktsriktning, företrädd
av LO och Hyresgästernas riksförbund, bör undantagen göras så fä som möjligt.
Åtskilliga remissinstanser anser emellertid alt ytteriigare
undantagsbestämmelser bör införas.

För egen del vill jag framhålla att det givelvis
inte finns anledning att åstadkomma ett mera omfattande kontrollsystem än
hänsynen till de boende kräver. Jag anser därför att undanlag bör göras dels i
alla sådana fall där de boendes intressen bör ha beaktats av överiåtaren vid
överiåtelsen, dels i fall där förvärvaren har lill uppgift att sörja för en god
fastighetsförvaltning. Jag föreslår därför att förvärvstillstånd inle skall
fordras, om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun eller
kommunalförbund eller om någon av de nu nämnda är förvärvare. Vidare bör i
enlighet med vad som föreslås i promemorian allmännyttigt bostadsföretag inte
vara skyldigt att söka förvärvstillstånd. Inte heller sådana helkommunala
bolag, som inte är allmännyttiga bostadsföretag, bör omfattas av
kontrollsystemet. Jag finner däremot inte anledning att, såsom föreslagits av
ett par remissinstanser, undanta försäkringsbolag från skyldigheten att söka
förvärvstillstånd.

1 samband med atl bostadsrättsförening bildas
tillförs föreningen en eller eventuellt flera bostadsfastigheter. Det kan också
förekomma att bestående bostadsrättsföreningar köper bostadsfastigheter. 1 den
mån det, som bostadsstyrelsen uttrycker det, är fråga om en
bostadsrättsförening i egentlig

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 67

mening
med avsikt att upplåta bostadslägenheter med bostadsrätt till de boende bör del
enligt min mening inle möta några betänkligheter att göra undanlag från
tillslåndspliklen. HSB och Svenska riksbyggen samt bostadsrättsföreningar som
är anslutna lill dessa organisationer uppfyller detta krav. Jag föreslår därför
alt tillståndsplikt inle skall föreligga när faslighet förvärvas av
riksorganisation av bostadsrättsföreningar eller av bostadsrättsförening
ansluten till sådan organisation.

Ett par remissinstanser har föreslagit att del s.
k. släktskapsundantaget slopas. Enligt min mening bör detta undanlag
upprätthållas vid förvärv av hyresfastigheter på samma sätt som vid förvärv av
jordbraksfastigheter. Genom all mitt förslag inkluderar också fastigheter med
hus som inrymmer tre eller fyra lägenheter framstår f. ö. släktskapsundanlaget
som än mera motiverat. Jag är därför inle beredd alt frångå promemorieförslaget
på denna punkt.

Ett par remissinstanser har med hänvisning lill att
ett sådant undanlag finns i jordförvärvslagen föreslagit all förvärv som skall
prövas enligl lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätlen att förvärva
fast egendom m. m. (1916 års lag) skall undanias från tillståndspliki enligl
den nu föreslagna lagstiftningen. Konsekvensen av ell sådant undantag blir atl
frågan om tillstånd för utlänning alt förvärva hyresfastighet kommer alt prövas
endast i den ordning som 1916 års lag föreskriver, dvs. av länsstyrelsen eller
regeringen. Detta förefaller mig vara mest praktiskt, och jag föreslår därför
atl ett undantagssiadgande med denna innebörd införs i lagen. Vid den
tillståndsprövning som sker enligl 1916 års lag bör emellertid självfallet
länsstyrelsen i regel inhämta hyresnämndens och den berörda kommunens yttrande
i sådana fall där förvärvei eljest skulle ha varit underkastat bestämmelserna
i den nu föreslagna lagen.

Till övriga frågor som rör undantag från
tillslåndspliklen återkommer jag i specialmotiveringen. Jag vill emellertid
redan nu fdrutskicka att jag i likhet med LO, Hyresgäsiernas riksförbund och
Sveriges föreningsbankers förbund anser all man visseriigen bör göra undantag
för förvärv genom inrop på exekutiv auktion men all detta undantag bör
kombineras med regler om skyldighet för förvärvaren att efter viss tid avyttra
egendomen, om ej hyresnämnden ger honom tillstånd atl behålla egendomen.
Liknande regler finns i jordförvärvslagen.

5.4
Förutsättningar för tillstånd

Förutsättningarna för all förvärvstillstånd skall
ges bör enligt promemorian vara att förvärvaren gör sannolikt att han är i
stånd att förvalta fastigheten och atl avsikten med förvärvet är att han skall
idka bostadsförvaltning och därvid hålla fastigheten i del skick att den
motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa. Elt par
remissinstanser har invänt all denna

s. 68 Kontrollera mot PDF

regel
fått en mindre lämplig formulering och föreslår alt bestämmelsen i stället
utformas så atl förvärvstillstånd skall vägras endasl om någon för sökanden
besvärande omständighet visas föreligga eller om det finns anledning lill
antagande atl förvärvaren inte är i stånd alt förvalla fasligheten på ett
godtagbart sätt.

Jag kan för min del inle finna annat än all den i
promemorian föreslagna bestämmelsen i sina huvuddrag ulgör en lämplig regel för
prövningen av tillslåndsärendena. Genom regeln läggs en viss bevisbörda på
sökanden. Denne har alltså i princip alt göra sannolikt att han uppfyller de
förutsättningar som anges i lagen. Det är emellertid inle bara genonn alt
eftersätta lägenhetens skick, som hyresvärden kan äventyra de boendes
intressen. Så kan ske också på annat sätt, t. ex. genom atl hyresvärden
upplåter lokaler i fastigheten för verksamhel som allvarligt stör
hyresgästerna. Jag anser därför atl del allmänna kravet bör uppställas atl
hyresvärden skall i sin fastighetsförvaltning iaktta god sed i
hyresförhållanden.

I promemorian förutsätts atl ansökan om tillstånd
alltid skall remitteras till den berörda kommunen för yttrande. En sådan
ordning förefaller mig också lämplig särskilt mol bakgrund av att kommunen har
ansvaret för bostadsförsörjningen. Man får vidare möjlighet atl i
tillståndsärendel la hänsyn till de särskilda erfarenheter kommmunen kan ha
belräffande sökandens lämplighet som fastighetsägare. Med den föreslagna ordningen
kommer i praktiken i första hand kommunen alt lå bära ansvaret för bedömningen
om sökanden är lämplig som fastighetsägare. Lämnar kommunen nämligen ansökan
ulan erinran, bör hyresnämnden normall kunna utgå från atl del inte finns något
att erinra mol sökanden. Undantag kan självfallet ifrågakomma. Del kan tänkas
att hyresnämnden själv har sådan kännedom om sökandens tidigare förehavanden
all del framstår som tveksamt om ansökan skall bifallas. I sådana situationer
bör självfallet hyresnämnden kunna fordra in kompletterande utredning. En sådan
kompletterande utredning kan också bli nödvändig, om kommunen gjort erinringar
mot ansökningen eller avstyrkt bifall till den. Jag skall senare närmare
utveckla hur handläggningen av tillslåndsärendena bör gå till. Jag vill
emellertid redan nu framhålla all man torde kunna utgå från att det övervägande
antalet ansökningar kommeratt lämnas utan erinran från den berörda kommunens
sida.

Jag vill nu gå över lill alt något närmare
kommentera innebörden i de föreslagna villkoren för aU tillstånd skall
meddelas.

1 villkoret att förvärvaren skall vara i stånd atl
förvalta fastigheten ligger för det första atl förvärvaren skall ha de
ekonomiska förutsättningarna att gå i land med företaget. I likhet med vad som
anförs i promemorian anser jag således att förvärvaren bör vara skyldig alt i
ansökningen redovisa vilka möjligheter han har att med hänsyn lill fastighetens
avkastning sköta fasligheten på ett för de boende godtagbart sätt. Att
faslighetens skick därvid måste tas med i bilden är uppenbart. Jag delar även
den i promemorian

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 69

framförda
åsikten att också förvärvarens möjligheter alt rent praktiskt sköta uppgiften
som fastighetsförvaltare måste beaktas ulan atl krav därför behöver ställas upp
på hans personliga medverkan vid förvaltningen. Med anledning av att
Hyresgästernas riksförbund kritiserat förslagel att tillstånd skall kunna ges
även om förvärvaren inle avser att personligen utöva förvaltningen vill jag
framhålla, att sådana lösningar bör tillålas endast i undantagsfall, t. ex. i
fall där förvärvaren är sjuklig eller vistas på annan ort. Jag anser det dessutom
helt klart att förvärvstillstånd inte skall ges i dessa fall, om inte sökanden
uppfyller de övriga kvalifikationerna för sådant tillstånd. Lagstiftningen
skall alltså inte kunna kringgås på sätt Hyresgästernas riksförbund synes
befara. Det synes mig dock naluriigt att hyresnämnden i de nu berörda fallen
kräver utredning om hur fastighetsförvaltningen skall ordnas. Kan sökanden inte
visa, att tillfredsställande arrangemang vidtagits i det hänseendet, finns del
inte några förutsättningar all ge tillstånd. Har däremot betryggande
förvaltning ordnats, bör förvärvstillstånd kunna meddelas även i sådana fall
där sökanden är omyndig och helt saknar personliga kvalifikationer all bedriva
fastighetsförvaltning. Några särskilda bestämmelser om tillstånd i fall där
förvärvaren inle personligen kan ta del i förvaltningen anser jag inte
behövliga utan denna fråga får överiämnas åt rättstillämpningen.

Del andra villkoret för att förvärvstillstånd skall
ges är atl sökanden gör sannolikt alt avsikten med förvärvet är all han skall
idka bostadsförvaltning och därvid hålla fastigheten i visst godtagbart skick
samt att han även i övrigt kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden. Som
framhålls i promemorian bör bedömningen i första hand ske med ledning av de
uppgifter som sökanden lämnar. Det stora flertalet förvärvare får nämligen
föratsättas ha goda avsikter med förvärvet. Anledning till motsatt antagande
torde i del enskilda fallet föreligga i första hand om del i ärendet kommer
fram all sökanden tidigare visat prov på bristande vilja att följa reglerna pä
hyresmarknaden. Har sökanden varit föremål för ingripande enligt tvångsförvaltningslagen
eller bostadssaneringslagen eller har honom tillhörig fastighet exproprierats
med stöd av 2 kap. 7 § expropriationslagen, bör tillstånd till nya förvärv
således inte meddelas med mindre sökanden därefter under avsevärd lid visat
prov på bättre vilja. Ett annat skäl atl vägra tillstånd kan vara att sökanden
under en kort period köpt och sålt hyresfastigheter i större omfattning. Visas
att sökanden tidigare äger fastigheter där förhållandet mellan sökanden och hans
hyresgäster är mindre gott, kan detta också ge anledning till en restriktiv
bedömning från tillståndsmyndighetens sida. I undanlagsfall kan redan sådana
omständigheter som att köpeskillingen för en fastighet, som inte är
rivningsmogen, vida överstiger fastighetens avkastningsvärde, visa alt köparen
har andra syften med sitt förvärv än en god bostadsförvallning.

Om förvärvaren är juridisk person, lår prövningen
av tillståndsfrågan anpassas efter omständigheterna. Jag delar den i
promemorian uttalade upp-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 70

fattningen
alt det blir nödvändigl att närmare undersöka vilka som står bakom ett
fåmansbolag eller eu handelsbolag som vill förvärva tillstånds-pliktig egendom.
I sådana fall är det naluriigt att prövningen i realiteten inriktas på
aktieägarna resp. bolagsmännen. Om förvärvaren däremot är ett större
aktiebolag, torde huvudvikten vid prövningen få läggas på bolagets sätt alt
förvalla de hyresfastigheter som bolaget ev. redan äger.

Jag har i del föregående närmast uppehållit mig vid
förvärv av fastigheter. Avser lillslåndsärende aktie- eller andelsförvärv, blir
prövningen delvis annoriunda. Om sökanden genom förvärvet lår ett bestämmande
infiytande över bolaget, bör enligl min mening samma krav ställas upp som om
han själv förvärvat de fastigheter bolaget äger. 1 annat fall bör prövningen
kunna ske mera summariskt. Vid aktieförvärv bör emellertid observeras atl även
en mindre aktiepost kan ge ett betydande infiytande över bolaget.

5.5
Verkan av vägrat förvärvstillstånd

Enligt 1916 års lag och jordförvärvslagen blir
verkan av vägrat förvärvstillstånd eller underlåtenhet att inom viss lid
ansöka om förvärvstillstånd att förvärvet i fråga blir ogiltigt. Innebörden av
ogiltighetspåföljden är atl ingendera parlen blir skyldig alt fullgöra sina
åtaganden på grund av avtalet samt att parterna skall återbära vad de kan ha
uppburit på grund av detta. I promemorian föreslås alt en motsvarande regel
skall gälla enligt den nu föreslagna lagen. Erinringar mol förslaget i denna
del har framförts av Fastighetsägareförbundet. Enligl förbundet kommer en
sådan regel all skapa konflikter mellan' köpare och säljare på
fastighetsmarknaden, bl. a. därför att regeln ger köparen möjlighet alt efter
del avtal slutits avgöra, om han vill fullfölja köpet eller inle. Förbundet
anser vidare att säljaren av staten måste hållas skadeslös för sina ullägg i
samband med försäljning i sådana fall där förvärvstillstånd vägras.

Jag delar åsikten all följden av all förvärvstillstånd
vägras bör bli all förvärvet blir ogiltigt. Samma påföljd bör inträda, om
förvärvaren underiåter atl söka tillstånd till förvärvei inom viss tid.
Eftersom lidsfristen enligt 1916 års lag och jordförvärvslagen är tre månader
från förvärvet synes det mig vara lämpligt att bestämma samma tidsfrist i den
nya lagen. Jag är väl medveten om att ogiltighetspåföljden skapar
komplikationer i de fall påföljden inträder. Detta kan emellertid inle
undvikas, om lagstiftningen skall få avsedd effekt. Förhållandena är f ö.
desamma, om ogiltighet inträder till följd av bestämmelserna i någon av de
förut nämnda lagarna. Konflikter av det slag Fastighetsägareförbundet pekar på
bör i stor utsträckning kunna förebyggas genom lämpligt utformade bestämmelser
i avtalet. Det lorde f ö. förhålla sig så alt förvärvaren gör sig skyldig lill
kontraktsbrott i förhållande till säljaren, om han söker komma ifrån köpet
genom att underiåia alt ansöka om tillstånd. Att staten skall garantera alt
överiåtare hålls ska-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 71

deslös
på sätt förbundet antyder anser jag i alla händelser uteslutet.

1 ett remissyttrande har tagils upp det fallet atl
någon. A, förvärvar aktie från en person, B, som i sin lur förvärvat aktierna
utan att begära tillstånd till förvärvet. I och för sig är i detta fall B:s
förvärv ogiltigt. Det hindrar emellertid inte att A:s förvärv kan bli giltigt
enligt de allmänna bestämmelserna om godtrosförvärv under förutsättning
givetvis att A också flr tillstånd till sitt förvärv. Någon särskild regel för
att trygga A:s förvärv fordras därför inte.

5.6
Förfarandet i tillståndsärenden

Prövningen av tillståndsärenden bör givetvis
anförtros åt den myndighet som är bäst förtrogen med förhållandena på hyresmarknaden.
1 likhet med remissinstanserna anser jag den i promemorian föreslagna lösningen
all lägga denna uppgift på hyresnämnderna är den lämpligaste. Jag är medveten
om att den nya lagstiftningen kommer att föranleda en viss ökning av hyresnämndernas
arbetsbörda. Hyresnämndsorganisationen kan dock enligt min mening antas ha
tillräckliga resurser för all möta en sådan ökning.

1 sammanhanget vill jag nämna atl de farhågor som
vid remissbehandlingen uttalats för all också inskrivningsmyndigheternas arbetsbörda
kommer atl öka knappast är befogade. 1 vart fall kommer lagstiftningen inle
atl förorsaka några mera betydande problem med de av mig förordade justeringarna
av promemorieförslagel. Tyngdpunkten av det arbete som den föreslagna
lagstiftningen medför kommer snarare atl ligga på kommunerna, som i första hand
har att undersöka vilka fall som bör underkastas en närmare prövning i
hyresnämnden. Jag återkommer emellertid strax lill frågan hur detta arbete på
lämpligt sätt bör kunna kombineras med kommunens prövning av förköpsärendena.

Jag har tidigare förordat alt kommunen såsom
ansvarig för bostadsförsörjningen skall beredas lillfälle alt yttra sig i
tillståndsärenden. Som föreslagits i promemorian bör kommunen dock inte ges
ställning som part. Denna ståndpunkt har också allmänt godtagits av
remissinstanserna. Jag utgår ifrån att kommunerna allmänt kommer alt begagna
sig av rätlen att avge yttranden i tillståndsärenden. Någon uttrycklig
bestämmelse om atl kommunen skall vara skyldig att avge ytirande i varje
enskilt fall anser jag därför inte nödvändig.

Några remissinstanser vänder sig mot att
promemorian inte innehåller förslag om att hyresgäströrelsen skall ges
möjlighet att komma lill tals i tillståndsärenden. Jag är väl medveten om att
en betydande sakkunskap och kännedom om lokala förhållanden finns inom
hyresgäsiernas organisation. Hyresgästföreningarna har också tillagts
betydelsefulla uppgifter inom ramen för tvångsförvaltningslagens och
bostadssaneringslagens tillämpningsområden. Det skulle emellertid enligt min
mening vara en belastning för handläggningen av de många ärenden där det står
klart att tillstånd

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 72

skall
ges, om hyresnämnderna skulle vara skyldiga att höra hyresgästorganisation i
varje ärende. Detta innebär självfallet inte att det bör finnas någol hinder
mot atl hyresnämnden i sådana fall, där del finns anledning lill närmare
utredning rörande sökandens kvalifikationer, inhämtar yttrande från
hyresgästförening. Jag vill slutligen framhålla atl i hyresnämnden finns,
förutom ordföranden, en ledamot som är förtrogen med förvaltning av hyresfastigheter
och en annan som är förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden. Den senare
utses efter förslag av hyresgäströrelsen och är alltså regelbundet medlem av
denna och känner den lokala hyresgästföreningens uppfattning i olika frågor.

En fråga som berörts i några remissyttranden är
samordningen mellan prövningen enligl den nu föreslagna lagstiftningen och
prövningen enligt 1916 års lag och förköpslagen. Jag har redan (avsnittet 5.3)
förordat att förvärv som skall prövas enligl 1916 års lag skall undantas från
tillståndsprövning i hyresnämnden. Vad förhållandel lill förköpslagen beträffar
delar jag åsikten all den i promemorian föreslagna lösningen, som innebär all
prövningen enligl förköpslagen och den nya lagen sker utan närmare samband, är
mindre lämplig. Enligl min mening bör samordningen i stället lösas på samma
sätt som skell mellan förköpslagen och jordförvärvslagen. En sådan lösning
innebär att den tid inom vilken kommun skall utöva förköpsrätt skall räknas
från det förvärvstillstånd söktes, att ansökan om förvärvstillstånd inte flr
prövas innan det blivit slutligt avgjort huruvida förköp äger rum samt atl
förköpsrälten går föriorad, om förvärvstillstånd meddelas innan förköpsfrågan
avgjorts.

Den
av mig förordade ordningen bör medföra avsevärda förenklingar. I det
övervägande antalet fall där tillståndsprövning enligt den nya lagen krävs
lorde det också bli frågan om att lämna kommunen underrättelse enligt
förköpslagen. Denna underrättelseskyldighet kommer enligt milt förslag normall
att falla på hyresnämnden. Samtidigt med underrättelsen enligl förköpslagen bör
kommunen tillställas ansökningshandlingarna i tillståndsärendel. Om förvärv av
fast egendom är tillslåndspliktigt, skall förköpsrätt enligl förköpslagen
normall utövas sist på den inskrivningsdag som infaller närmast efter tre
månader från det tillstånd söktes hos hyresnämnden. Delta betyder att frågan om
förvärvstillstånd inle kan avgöras förrän denna lid gått lill ända. Jag bortser
här från fall där kommunen redan innan ansökan om förvärvstillstånd gjordes
eller före iremånadersperiodens utgång har beslutat avstå från att utöva
förköpsrätt. Kommunen bör därför ha lika lång lid på sig att avge yttrande i
ärendet om förvärvstillstånd enligt den nya lagen. Genom att underrättelsen
normalt kommer samtidigt och från samma myndighet får kommunen möjlighet att
bedöma förköps- och tillståndsfrågan på samma gång, vilkel bör innebära en
avsevärd arbetsbesparing. Enligl promemorian skall hyresnämnden normalt vara
skyldig alt avgöra lillslåndsärende inom två månader efter det ansökningen
kommii in till nämnden. Denna regel har utsatts för kriiik vid
remissbehandlingen. Från

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 73

främst
kommunalt håll har anförts alt den angivna perioden är alltför kort för att
kommunen skall hinna avge ytirande till hyresnämnden. Med den samordning mellan
förköpslagen och den nya lagen som jag nu föreslår faller de angivna
invändningarna delvis bort. Mitt förslag innebär i realiteten atl kommunen får
åtminstone tre månader på sig för alt yttra sig i tillståndsfrågan, nämligen
samma lid som kommunen har på sig för att la ställning till ell ev. förköp.
Denna lid måste anses tillräcklig för kommunens del. Vad som däremot återstår
är frågan inom vilken tid hyresnämnden skall pröva tillståndsärendel. Jag har
för min del kommii till slutsatsen all någon särskild tidsfrist inom vilken
tiliståndsärende skall ha avgjorts av nämnden inle bör föreskrivas.
Förhållandena kommer nämligen att te sig väsentligt olika från fall lill fall.
I de mera komplicerade ärendena kan det t. ex. bli aktuellt att fordra in
kompletterande utredning från sökanden med anledning av innehållet i kommunens
yttrande. Förhandling inför nämnden kan också bli nödvändig. En bestämmelse av
det slag som föreslagits i promemorian förefaller mol den bakgrunden tämligen
meningslös. Jag vill emellertid framhålla att det är utomordentligt angeläget
alt handläggningen i hyresnämnden sker skyndsamt så all tillståndsprövningen
inle onödigt hindrar fastighetsomsättningen och skapar onödiga fördröjningar i
fasligheiskreditgivningen, något som kan få rakl motsatt effekt för de boende
än den lagstiftningen avser atl uppnå. Normalfallen, dvs. fall där kommunen
inte har någon erinran mot alt tillstånd ges och anledning inle förekommer att
företa ytteriigare utredning, bör enligl min mening avgöras så snart det över
huvud taget är möjligt eller med andra ord inom loppet av några få dagar efter
det yttrande kommit in från kommunen.

För den som står i begrepp atl förvärva fast
egendom är det givetvis önskvärt att på ett så tidigt stadium som möjligt få
besked från myndighelerna om utsikterna till att förvärvei kan genomföras.
Jordförvärvslagen innehåller därför bestämmelser som gör det möjligt för
lantbruksnämnden att meddela tillstånd lill framtida fång. s. k.
förhandslillslånd. Också förköpslagen innehåller bestämmelser som avser all
tillgodose samma syfte. Den som slår i begrepp all förvärva en fastighet har
således möjlighet au vända sig till kommunen för att tå besked huruvida
kommunen kommer atl avstå från alt utöva förköpsrätt.

I promemorian förutsätts att lillslåndsärende inte
får avgöras förrän förvärvet ägt rum. Jag kan för min del inle se någon
anledning till varför förvärvstillstånd inte skulle kunna lämnas redan före
förvärvet på samma sätt som f n. gäller enligt jordförvärvslagen. Sådant
tillstånd bör således kunna sökas av den som avser att förvärva fastighet som
är underkastad tillståndspliki under förutsättning atl fastighetsägaren
samtycker till ansökningen. Inte heller förhandslillslånd bör emellertid
meddelas innan förköpsfrågan avgjorts. Här föreligger dock den komplikationen
att kommunen inle kan utöva förköpsrätt förrän försäljningen verkligen ägt rum.
Jag föreslår därför efter mönster i jordförvärvslagstiftningen den ordningen
alt hyres-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 74

nämnd
remitterar ansökan om förvärvstillstånd lill kommunen för yttrande i förköps-
och tillståndsfrågorna. Någon tidsfrist börjar naluriigtvis inte löpa för
kommunen i ett sådant fall. Om kommunen har intresse av alt utöva förköpsrält
vid den framtida försäljningen och alltså i sitt yttrande lill hyresnämnden
motsätter sig all förhandstillstånd meddelas, får ansökan därom inte bifallas.
Detta följer av den föreslagna allmänna regeln om att lillslåndsärende inte
far prövas förrän del blivit slutligt avgjort huruvida förköp äger rum. Å andra
sidan innebär en förklaring från kommunen om all avslå från alt utöva
förköpsrätt och ett samtidigt ytirande i tillståndsfrågan atl förhandslillslånd
kan ges. om förutsättningar för tillstånd föreligger i övrigt. Med detta
tillvägagångssätt bör förvärvare av hyresfastigheter eller av aktier i
bostadsbolag i åtskilliga fall ha klarhet i både förköps- och tillståndsfrågan
redan före förvärvet. Givelvis bör förhandslillslånd kunna meddelas också i
sådana fall där förköp inle kan förekomma, t. ex. vid gåva av fast egendom
eller vid förvärv av andel i handelsbolag eller när aktie förvärvas på annat
sätt än genom köp. Jag vill slutligen framhålla alt det inle är lämpligt atl
förhandstillstånd får obegränsad giltighetstid. Jag föreslår att giltighetstiden
begränsas till högst ell år (jfr 14 andra stycket jordförvärvslagen).

Genom del föreslagna lillslåndsförfarandet
aktualiseras en annan fråga som också har uppmärksammats av ett par
remissinstanser, nämligen sekre-tessskyddet för sökanden och - i vissa fall -
honom närstående personer.

Enligt den i tryckfrihetsförordningen
grundlagsfästa offentlighetsprincipen är varje handling hos myndighet, vare sig
den har kommii in till eller upprättats hos myndigheten, allmänt tillgänglig.
Inskränkningar i rätlen till allmänna handlingar llr emellertid enligl
tryckfrihetsförordningen förekomma, bl. a. om det krävs av hänsyn till
enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd.
De fall då allmänna handlingar skall hållas hemliga enligt de i
tryckfrihetsförordningen angivna grunderna återfinns i lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, den s. k
sekretesslagen.

Vad angår handlingar rörande tillstånd till förvärv
av hyresfastighet m. m. erbjuder sekretesslagen viss möjlighet till sekretess.
Regeringen kan nämligen med stöd av 21 ;j lagen förordna om sekretess
beträffande handlingar som rör bl. a. statlig kontroll med avseende på
näringslivet. Ett förordnande innebär att sådana handlingar som lämnar
upplysning om enskilt förelags affärs- eller driftförhållanden, vilkas
offentliggörande kan lända vederbörande företag till men. inte får lämnas ul
utan samtycke av den som sålunda berörs förrän viss angiven tid. högst 20 år,
har förflutit från handlingens datum.

Jag delar uppfattningen att avgöranden i frågor
enligt den nya lagstiftningen i vissa fall kan kräva ingående uppgifter
rörande enskild persons eller enskilt företagsekonomiska förhållanden. Också
uppgifterom enskilds personliga förhållanden kan komma att behövas. 1 den mån
uppgifterna

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 75

är
sådana atl elt offentliggörande kan skada den som avses därmed finns det enligt
min mening skäl att begränsa utomståendes möjligheter till insyn.

Som jag redan har nämnt kan 21 iJ sekretesslagen
erbjuda visst skydd för företags affärs- eller driflförhållanden. Motsvarande
skydd för övriga ekonomiska förhållanden resp. för enskilds personliga
förhållanden förutsätter ändring i sekretesslagen. Jag föreslår därför atl i
sekretesslagen införs en ny bestämmelse avseende sådana handlingar rörande
tillstånd som det här är fråga om. Bestämmelsen bör erbjuda skydd för handling
som rör enskilds förhållanden däri inbegripet enskilt företags affärs- eller
driftfdr-hållanden. Vidare bör i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder
införas beslämmelser om att hyresnämnd får förordna att förhandling i ärenden
som här avses skall hållas inom slängda dörrar, om del behövs av hänsyn till privatlivets
helgd eller enskilds behöriga ekonomiska intresse. En motsvarande bestämmelse
bör föras in i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol. Jag återkommer till dessa
frågor i specialmoliveringen.

5.7
Inlösen av aktier

Vid sidan om förfarandet med tillståndsprövning av
förvärv av bostadsfastigheter m. m. föreslås i promemorian aU kommun skall ges
möjlighet att inlösa aktier i bolag som är underkastade tillståndslagen.
Innebörden i detta förslag är alt den kommun, där bolagets bostadsfasligheter
eller huvuddelen av dessa finns, skall få lösa till sig aktier från den som
förvärvat dem genom köp eller genom inlösen pä grund avs. k. hembudsklausul i
bolagsordningen. Inlösen skall ske lill det pris som avtalats mellan köpare och
säljare. Tvist huruvida lösningsrätt föreligger eller inte skall prövas av
hyresnämnden. Nämnden har också enligt förslaget möjlighet alt jämka
löseskillingen, om annan egendom än aktier ingår i köpei.

1 åtskilliga remissvar mottas förslaget om
aktieinlösen positivt. De remissinstanser som riktat kritik mot
promemorieförslaget i stort har emellertid i särskilt hög grad kritiserat
förslaget i denna del. Bl. a. har invändningar rests mot att inlösenrätten
innebär alt kommunen genom aktieförvärv kan skaffa sig kontroll över bolag som
äger fastigheter, som inte skulle kunnat förvärvas genom förköp enligt
förköpslagen, och bolag som vid sidan av fastighetsförvaltning ägnar sig åt
betydande verksamhet av annat slag, verksamhet som formellt sett faller
utanför ramen för vad kommunerna enligt kommunallagen har rätt att ägna sig åt.
Några remissinstanser har också reagerat mot att förslaget inte innehåller
bestämmelser om förbud mot inlösen i sådana fall där inlösen av olika
anledningar skulle framstå som obillig.

För egen del anser jag alt man bör införa en rätt
för kommunerna alt vid försäljning överta aktier i fastighetsförvallande
fåmansbolag. Mitt ställningslagande grundar sig på att kommunerna i dag saknar
möjlighet att utöva förköpsrält i sådana fall där fastigheter ägs av bolag och
där fastighetsöverlåtelse i realiteten sker genom överiåtelse av aktierna i
bolaget.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Detta
förhållande har i olika sammanhang påtalats från kommunernas sida. Mot bakgrund
av de skyldigheter som kommunerna i dag har atl sörja för en ändamålsenlig
bosladsförvaitning anser jag att del är en brist att kommunerna saknar
möjlighet alt genom förköp skaffa sig kontroll över sådana fastigheter som det
här är fråga om. Denna brist kan botas genom alt kommunerna ges rätt att i
samband med försäljning överta aktier i fastighetsförvallande fåmansbolag.

Några remissinstanser har påpekat atl förslagel
innebär att kommun ges rätt till inlösen inte bara när den fastighet som följer
med aktieförvärvet behövs med hänsyn till den framtida utvecklingen eller krävs
för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning eller behöver rustas
upp. Förslaget har m. a. o. ett vidare tillämpningsområde än vad som anges i 1
ij förköpslagen. Jag anser atl denna fråga är av mindre betydelse. Jag vill
lill en början påpeka atl inlösenrätlen avser aktier i fåmansbolag vars
huvudsakliga tillgångar såvitt balansräkningen ulvisar utgörs av hyresfastigheter.
1 samband med att regeringen hösten 1974 lade fram förslag lill ändring i
förköpslagen uttalade jag (prop. 1974:152 s. 29) att rätten till förköp
föriäibebyggelseändamål är synneriigen vidsträckt. I dess nu gällande lydelse
innebär förköpslagen all kommunen har möjlighet all göra gällande förköpsrält
i praktiskt taget alla de situationer då ell förköp framstår som önskvärt från
mark- och bostadspolitisk synpunkt. Att, såsom någon remissinstans förordat,
som villkor för kommunal lösenrätt uppställa, alt kommunen skulle ha haft
förköpsrätt beträffande bolagets fastigheter, om överlåtelsen avsett dessa och
inte aktier i bolaget, skulle därför ha mycket begränsad betydelse i
praktiken. Enligt min mening är det alt föredra alt inte komplicera lagtexten
med sådana regler ulan i stället utforma lagen med utgångspunkt i en mer
generell reglering av det slag promemorieförslagel innehåller.

Promemorian innehåller inte någon beslämmelse
molsvarande regeln i förköpslagen atl förköp inle får utövas när detta skulle
vara obilligt. I promemorian har som skäl härför åberopats bl. a. alt inlösen
av aktier endast i rena undantagsfall kan framstå som obillig. Denna ståndpunkt
har kritiserats av en del remissinstanser. Jag kan för egen del länka mig
vissa situationer där denna kritik är berättigad.

Inlösen till del av köpare och säljare avtalade
priset kan t. ex. verka obillig, om priset för aktierna bestämts efter annat än
marknadsmässiga grunder. Fall kan således tänkas där säljaren även utanför
släktköpsregeins område, t. ex. på grund av ekonomisk gemenskap, önskar gynna
köparen genom au bestämma priset lill ett väsentligt lägre belopp än han kunnat
få genom en marknadsmässig försäljning. Elt annat skäl kan vara alt vedertaget
beslämts på ett sådant sätt att kommunen inte kan fullgöra köparens förpliktelser
enligt avtalet ulan att säljaren lider skada. Jag tänker här närmast på sådana
fall där köparen åtagit sig förpliktelser mot säljaren som kommunen inte har
möjlighet atl fullgöra.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 77

En speciell situation, där inlösen någon gång kan
anses obillig, föreligger, om bolaget utgör ett gränsfall i den bemärkelsen att
en obetydlig förskjutning i förhållandet mellan värdet av bolagets
hyresfastigheter och värdet av dess övriga tillgångar skulle medföra att
inlösen inle fick ske. Enbart den omständigheten kan emellertid inte utgöra
tillräcklig grund för att inlösen skall an.ses obillig. Enligl min mening
fordras dessutom alt kommunens intresse av att av bostadspolitiska skäl
förvärva aktierna framstår som obetydligt i jämförelse med bolagets intresse
av all få fortsäiia sin verksamhet utan inblandning från kommunens sida. Jag
kan också tänka mig att inlösen kan framstå som obillig även om bolaget faller
klart innanför gränsen för lagstiftningens tillämpningsområde, nämligen fall
där bolaget vid sidan av fastighetsförvaltningen driver en omfattande rörelse
av det slag som kommunen normall inte skall ägna sig ål. I de fall då bolaget
bedriver rörelse i den fastighet som ingår i bolagets tillgångar torde det i de
fiesta fall vara obilligt att förköp sker.

Del anförda visar enligl min mening all det finns
behov av att införa en obillighelsregel av samma typ som den som finns i
förköpslagen. Enligl förköpslagen skall obillighelsprövningen göras av regeringen.
Med hänsyn lill atl reglerna om rätt för kommunerna alt överta aktier har så
nära samband med de föreslagna reglerna om tillståndsprövning synes det mig
lämpligast att obillighelsprövningen görs av hyresnämnden. Det får alltså
ankomma på hyresnämnderna att efter omständigheterna i del särskilda fallet
avgöra om elt kommunalt övertagande av aktierna skulle te sig stötande.

Med detta ståndpunktstagande ansluter sig mitt
förslag ganska nära till det system som gäller enligt förköpslagen. Det innebär
vidare att lagen måste bli mera utföriig än vad som förutsattes i promemorian.
Detta väcker frågan om hela regelsystemet inte bör anslutas närmare till
förköpslagens.

Enligl promemorian skall kommunen lösa aktierna
lill det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Detta överensstämmer med
vad som gäller enligl förköpslagen och jag vill för min del ansluta mig till
förslaget på den punkten. Det kan emellertid enligl min mening ifrågasättas om
del är helt korrekt att beteckna kommunens förvärv som en inlösen. Del synes
mig ligga närmare till hands atl beteckna förvärvet som ett förköp.

Promemorieförslagel innehåller särskilda regler om
jämkning av priset för del fallet att försäljningen omfattar också annan
egendom än de aktier kommunen skall förvärva. Jag anser i och för sig alt
regler av den typen inte kan undvaras men enligl min mening skulle del vara en
fördel all utforma reglerna på något annorlunda sätt och i närmare
överensstämmelse med motsvarande beslämmelser i förköpslagen. Den faktiska
situation som behandlas i förköpslagen liknar ju också i mångt och myckel den
som skall regleras nu. Jag förordar därför att lagens reglerom förköp av aktier
utformas i enlighet härmed. De närmare detaljerna redovisas i
specialmotiveringen.

Promemorieförslaget innebär att rätt till inlösen
skall föreligga inte bara vid köp utan också i sådana fall där aklie förvärvas
genom inlösen enligt

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 78

70
lagen om aktiebolag, dvs. inlösen på grund av s. k. hembudsklausul. Förslaget
har på denna punkt inte mött några erinringar. Även jag anser att kommunen bör
ha rätt till förköp i den nu angivna situationen. Denna rätt lorde visserligen
knappast få någon större praktisk betydelse men är nödvändig för att förhindra
alt reglerna om förköp vid köp kringgås.

Förslagel all inlösenräiien bör tillkomma den
kommun inom vars område huvuddelen av bolagets bostadsfasligheter finns har
lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även enligl min mening bör rällen
till förköp förbehållas den kommun som från bostadspolitisk synpunkt har det
största intresset av att förvärva aktierna. Jag anser emellertid att den
föreslagna regeln bör kompletteras med dels bestämmelser om att fastigheternas
taxeringsvärde skall vara avgörande för frågan om var huvuddelen av bolagets
hyresfastigheter skall anses ligga, dels en regelenligt vilken hyresnämnden
skall vägra tillstånd till förköp, om köparen eller säljaren bestrider delta
och bolagels hyresfastigheter lill huvudsaklig del ligger inom annan kommun än
den som begärt inlösen.

Med hänsyn till vad jag har föreslagit i fråga om
tiden för kommunens yttrande i tillståndsärenden börden tid inom vilken kommun
skall framställa anspråk om förköp bestämmas så att kommunen måste framställa
yrkande om förköp senasi i samband med att kommunen avger yttrande i tillståndsärendet.
Som föratsättning för atl förköp skall fl utövas bör emellertid gälla att
köpeavtal slutits eller att inlösen enligl 70 ij lagen om aktiebolag begärts.
Avser ansökan tillstånd till framlida aktieförvärv, förhandslillslånd m. a. o.,
får hyresnämnden därför inie bifalla ansökningen, om kommunen i sitt yttrande
motsätter sig delta med hänvisning till förköpsrälten.

Jag har i det föregående (avsnittet 5.6) uttalat
mig för ett visst sekretesskydd för handlingar rörande förvärvstillstånd.
Enligt min mening kan del förekomma ett behov av skydd av hänsyn till den
enskilde också i samband med prövning av kommuns rätt till förköp. Jag tänker
här främst på den obillighelsprövning som ett anspråk om förköp kan ge upphov
lill. 1 många fall uppnås ett sekretesskydd redan därför att den handling det
rör sig om också angår förvärvstillstånd. 1 klarhetens intresse bör emellertid
sekretesskyddet utformas så att ömtåliga uppgifter om enskilds förhållanden
omfattas, vare sig de förekommer i handling rörande förvärvstillstånd eller i
handling rörande tillstånd till förköp.

5.8
Lagtekniska frågor

Bestämmelsema om tillståndsprövning av förvärv av
vissa hyresfastigheter och förvärv av aktier och andelar i vissa bostadsbolag
bör såsom föreslagits i promemorian tas upp i en särskild lag. Jag anser också
att övervägande fördelar är förenade med att i samma lag ta upp reglerna om
rätt för kommun atl förköpa aktier i fastighetsförvallande bolag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Promemorieförslaget innebär au regier om
förfarandet i hyresnämnden i tillståndsärenden har tagits upp i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder, medan reglerna om hyresnämndens
befattning med ärenden om inlösen har fått sin plats i den föreslagna
tillsiåndslagen. Den angivna lösningen kan enligl min mening godtas. Som
föreslås i promemorian bör talan mot hyresnämndens avgöranden enligt den nya
lagstiftningen föras i bostadsdomstolen.

6
Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats förslag lill

1.
lag om förvärv av
hyresfastighet m.m.,

2.
lagom ändring i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

3.
lag om ändring i lagen
(1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva last egendom m. m.,

4.
lag om ändring i förköpslagen
(1967:868),

5.
lag om ändring i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten atl utbekomma allmänna handlingar,

6.
lag om ändring i lagen
(1974:1082) om bosladsdomstol,

7. lag
om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988).

Lagförslagen har upprättats i särskill samråd med bostadsministern.

7
Specialmotivering

7.1
Förslaget till lag om förvärv av hyresfastighet m. m.

Förvärv
av hyresfastighet

1 >

Paragrafen, som har motsvarighet i 1 i;
promemorieförslagel, anger vilken egendom som faller inom lagens
tillämpningsområde saml de förvärv som är tillståndsplikliga.

Av jörsia stycket framgår i vilka fall
hyresnämndens tillstånd krävs för förvärv av hyresfastigheter. Det fordras alt
den fasta egendomen är taxerad som annan fastighet och att den därvid
betecknats som hyresfastighet. Denna fråga har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnittet 5.2) till vilken jag hänvisar.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 80

Prövningen av frågan huruvida lagen är tillämplig i
det enskilda fallet skall ske med ledning av de typkoder som finns i
fastighetstaxeringslängden. Som jag har nämnt i den allmänna motiveringen
förekommer en liknande prövning redan i dag enligl förköpslagen. Frågan
huravida viss fastighet enligt 3 ij nämnda lag är undantagen från kommunens
förköpsrätt skall således avgöras med ledning av fastighetens lypkod (jfr 4 i;
förköpskungörelsen 1967:873; ändrad senasi 1974:816). Den som står i begrepp
alt förvärva en fastighet kan, liksom hyresnämnden och inskrivningsmyndigheten,
genom att ta del av taxeringsbevis avseende fasligheten konstatera, huruvida
denna är laxerad som annan faslighet och klassificerad som hyresfastighet, och
kan på så sätt avgöra, om förvärvei är underkastat tillståndspliki.

Enligl förköpskungörelsen skall typkoden från
föregående år läggas till grund för prövningen, om inte särskild utredning
förebringas i samband med lagfartsansökan. För nu förevarande fall synes det
mig riktigare atl bedöma denna fråga med ledning av den för fastigheten vid
tidpunkten för förvärvet senasi fastställda taxeringen.

Som jag tidigare har nämnt finns det f. n. fem
typkoder som avser hyresfastigheter: 20 (hyresfastighet; uppgifter för närmare
klassificering saknas), 21 (tomt för hyreshus). 22. 24 och 26 (hyreshus med
varierande proportioner mellan bostäder och lokaler). Det ankommer på
regeringen atl utfärda föreskrifter om kodernas användning vid tillämpningen
av tillsiåndslagen.

Vid remissbehandlingen har påpekats att del av
lagen bör framgå all tillstånd krävs även vid förvärv av del av fastighet. Jag
kan instämma i att detta inte klart framgår av promemorieförslagels lagtext och
förordar därför att uttrycket "fastighet" ersätts med "fast
egendom". Med fast egendom avses således i detta stycke dels sådan enhet
som skall redovisas som fastighet i fastighetsregister, dels del av och ideell
andel i fastighet.

De tillståndsplikliga förvärven är köp, byte och
gåva, tillskott till bolag eller förening, s. k. apport, utdelning eller skifte
från bolag eller förening saml fusion enligl 175 i; lagen om aktiebolag, dvs.
fusion i andra fall än då moderbolag fusioneras med helägt dotterbolag. Kretsen
av tillståndsplikliga förvärv är densamma som i jordförvärvslagen.

Enligt andra stycket är lagen tillämplig inte bara
på fast egendom utan också på tomträtt. I stycket föreskrivs sålunda att lagens
bestämmelser om fast egendom skall gälla även tomträli. Liknande regler finns i
1916 års lag och förköpslagen. Enligt andra meningen skall bestämmelserna om
lagfart - .som finns i 5 andra stycket och 6 iJ andra stycket - i stället
avse inskrivning av förvärv av tomträtl.

2-

Paragrafen,
som har motsvarighet i 2 ;j promemorieförslaget, upptar vissa undanlag från
lagens tillämpningsområde. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen
(avsnittet 5.3) bör vissa

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 81

förvärv
undantas från lagstiftningens tillämpningsområde. Undantagen anges i denna
paragraf Enligt punkterna 1 och 2 fordras således inle förvärvsiillstånd, om
egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun eller
kommunalförbund och inte heller om staten, kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, helkommunalt bolag, allmännyttigt bostadsföretag,
riksorganisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten
lill sådan organisation är förvärvare. 1 fråga om motiveringen till bestämmelserna,
som delvis motsvarar 1 § andra stycket 1-2 jordförvärvslagen, hänvisas till
vad jag tidigare har anfört. Frågan om ett bolag är helt ägt av kommun torde
vid inskrivningsmyndighetens prövning av lagfartsansökan få avgöras med ledning
av exempelvis intyg från kommunal förtroendeman eller tjänsteman.

Med anledning av elt påpekande från hyresnämnden
för Göteborgs och Bohuslän vill jag till förtydligande av begreppet
allmännyttigt bostadsföretag uttala alt därmed skall förslås förelag som av
bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd erkänts som allmännyttigt
bostadsföretag enligt bestämmelserna om statligt stöd lill främjande av
bostadsbyggandet. Beslämmelser om sådant godkännande meddelas f n. i 5 jj
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). Denna förordning har i denna del
trätt i kraft den I januari 1975. Enligt punkt 7 i övergångsbestämmelserna
skall vid tillämpningen av förordningen som allmännyttigt bostadsföretag anses
även sådant förelag som vid tidpunkten för förordningens ikraftirädande är
godkänt som allmännyttigt. Motsvarande bör enligt min mening gälla vid
tillämpningen av nu förevarande paragraf Någon särskild beslämmelse om
innebörden av begreppet allmännyttigt bostadsföretag anser jag inle
erforderiig.

Enligt punki 3, som är likalydande med punkl 3 i
promemorieförslaget och som motsvarar 1 ij andra stycket 3 jordförvärvslagen,
fordras inie förvärvstillstånd, om egendomen enligl medgivande av regeringen
förvärvats för kyrkligt ändamål eller langet prövats enligt lagen (1970:939) om
förvaltning av kyrklig jord. Fall kan tänkas förekomma där fastighet, som
förvärvas för atl tillgodose behovet av kyrkliga lokaler, har taxerats som
hyresfastighet. 1 sådana fall är förvärvet undanlaget från tillståndsgivning,
om det har prövats enligt lagen om förvaltning av kyrklig jord. Delsamma gäller
naluriigtvis om regeringen eljest har lämnat sitt medgivande till förvärvet.

I punkl 4, som är likalydande med punki 4 i
promemorieförslaget, görs undantag för vissa kreditinrättningars förvärv,
eftersom dessa kontrolleras på betryggande sätt genom annan lagstiftning m. m.
Punkten motsvarar 1 ij andra stycket 4 jordförvärvslagen.

Punkt 5, som överensslämmer med punkt 5 i
promemorieförslagel, innehåller del i praktiken mest betydelsefulla
undanlaget, nämligen släktskapsundantagei. Liknande regler förekommer i 1916
års lag, jordförvärvslagen och förköpslagen. I de nu nämnda lagarna avser
undantagsreglerna samma släktkrets, vilket ansetts önskvärt (jfr prop. 1967:90
s. 83 och 125).

6 Regeringen 19 75176. I saml. Nr 33

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 82

Med
hänsyn härtill har regeln i punkt 5 utformats i overensslammel.se med motsvarande bestämmelser i de nämnda lagarna.

Enligt punkt 6, som är likalydande med punkt 6 i
promemorieförslagel, undantas förvärv av andel i s. k. andelshus från lagens
tillämpningsområde. Det förekommer i viss utsträckning att bostadsfasligheter
ägs av elt större antal personer, vanligen lika många som det finns bostadslägenheter
på fastigheten. Förvärvei av andelen är här förknippat med rätlen till förvärvarens
egen bostad på fastigheten. Eftersom det i dessa fall normalt inle uppkommer
någol hyresförhållande bör förvärv av andel i faslighet där ägarförhållandena
är sådana som sagts nu inte vara underkastade tillståndsplikt.

I punkt 7. som saknar motsvarighet i
promemorieförslaget, undantas förvärv som skall prövas enligt 1916 års lag.
Rörande denna punkt hänvisas lill den allmänna motiveringen. Bestämmelsen
motsvarar 1 i; andra stycket 6 jordförvärvslagen.

I punkt 8, som är likalydande med punkl 7 i
promemorieförslaget, undantas förvärv som sker genom inrop på exekutiv auktion.
Samma undanlag förekommer i 1916 års lag och jordförvärvslagen och motiveras
med att prövning enligt någon av de nämnda lagarna inte kan genomföras vid en
exekutiv auktion, eftersom auklionsförrättaren måste omedelbart anta eller
förkasta del bud vid vilkel utropet stannat och all betydande olägenheter lätt
kan uppkomma för fordringsägare, om en försäljning sedermera blirogiltig. Vidare
har hänsynen till kreditlivet ansetts kräva atl panträitshavare och andra
rätiighetshavare inle utesluts från möjligheten att ropa in fastigheten för all
skydda sin rätt, även om sådana omständigheter föreligger som enligt lagen
utgör hinder mot förvärvstillstånd. Av samma skäl har förvärv genom inrop på
exekutiv auktion undantagits också från den nu föreslagna lagstiftningen. Av 6
och 7 ijij framgår dock atl den som ropat in fastigheten kan åläggas alt sälja
den, om hyresnämnden inte ger honom tillstånd atl behålla fastigheten.

Med anledning av att lagen (1971:494) om exekutiv
försäljning av fast egendom innebär atl försäljning kan ske antingen på
offentlig auktion eller under hand vill jag påpeka alt endast förvärv som skett
enligt del förstnämnda förfarandet avses. Vid exekutiv försäljning under hand
fordras således tillstånd i vanlig ordning, om sådant krävs.

Enligt punkt 9, som saknar motsvarighet i i
promemorieförslaget, fordras inte förvärvstillstånd, om andel i fastighet
förvärvals av någon som redan äger andel i fastigheten. Som villkor gäller dock
atl förvärvaren inte är skyldig all avyttra den sistnämnda andelen enligt 6 iJ,
dvs. enligt bestämmelserna om vidareöveriålelse av egendom som förvärvats
genom inrop på exekutiv auktion. Punkten motsvarar 1 ;j andra stycket 10
jordförvärvslagen.

Anledningen lill all jag i motsats till promemorian
föreslår alt undanlag skall göras i de här avsedda fallen är bl. a. den kritik
som Sparbanksföreningen framfört mol promemorieförslaget. Om förvärvaren redan
äger andel

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 83

i
fastigheten, en andel som f ö. kan ha förvärvats genom elt icke tillslåndspliktigt
förvärv, har han enligl min mening i de flesta fall redan så stort inflytande
på förvaltningen av fasligheten atl det knappast tjänar något syfte alt hindra
honom från att förvärva ytteriigare andelar i denna. Som Sparbanksföreningen
påpekar skulle ett avslag på ansökan om förvärvstillstånd i den angivna
situationen dessutom kunna medföra atl överiåtaren lider skada. Med det
begränsade tillämpningsområde som föreslås för fri andels-överiålelse blir det
heller inte möjligt att kringgå lagstiftningen med hjälp av regeln.

3s

Paragrafen
motsvarar 3 ij promemorieförslagel.

Ansökan om förvärvstillstånd skall enligl
paragrafen göras inom tre månader från del fånget skedde (jfr avsnittet 5.5).
Det är också möjligt atl göra ansökan före förvärvet. Av 16 a iJ lagen om
arrendenämnder och hyresnämnder framgår all i sådant fall fångesmannens
samtycke till ansökan skall företes. Under de förutsäuningar som jag har
angivit i den allmänna motiveringen (avsnittet 5.6) kan frågan om
förvärvstillstånd också avgöras innan det lillämnade förvärvet ägt ram och s.
k. förhandstillstånd meddelas. Sådant tillstånd skall enligl 21 i; lagen om
arrendenämnder och hyresnämnder ha begränsad giltighetslid, högst elt år. 1
övrigt hänvisas lill specialmotiveringen lill 16 a och 16bi;i; sistnämnda lag,
som innehåller närmare bestämmelser om förfarandet inför hyresnämnden i
tillståndsärenden. De ytteriigare föreskrifter som behövs rörande t. ex.
innehållet i ansökan om förvärvstillstånd kan meddelas av regeringen.

Atl förvärv blir ogiltigt, om tillstånd inte söks
inom den angivna tiden, följer av 5 i;.

4 I

I paragrafens första stycke, som motsvarar 4 ij
promemorieförslaget, meddelas beslämmelser om i vilka fall förvärvstillstånd
får vägras. Frågan har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnittet 5.4)
till vilken jag hänvisar.

I andra stycket, som saknar motsvarighet i
promemorieförslaget, föreskrivs i överensstämmelse med vad jag har förordat i
den allmänna motiveringen (avsnittet 5.2) alt förvärvstillstånd inle får
vägras, om del i ärendet visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med
annat än hyreshus eller med hyreshus som inte innehåller fler än två för
bostadsändamål avsedda lägenheter. Skall fastigheten enligt gällande planer
användas för annat ändamål än för uppförande av hyreshus, får förvärvstillstånd
ges även till sökande som inte fyller de krav som ställs upp i första stycket.
Föratsättningen för atl så skall fl ske är dock, som jag har framhållit i den
allmänna moti-

s. 84 Kontrollera mot PDF

veringen,
att det framstår som sannolikt alt den planerade förändringen kommer till stånd
i en nära framtid.

5s

Paragrafen, som överensslämmer med 5 i;
promemorieförslagel, innehåller beslämmelser om verkan av vägrat förvärvstillstånd
m. m. Den motsvarar i huvudsak 9 i; jordförvärvslagen.

Av första stycket framgår att tillslåndspliktigt
förvärv blir ogiltigt, om ansökan om förvärvstillstånd inte sker i rätt lid
och på föreskrivet sätt eller förvärvstillstånd vägras genom beslul som vinner
laga kraft. För innebörden i ogiltighetspåföljden har jag redogjort i avsnittet
5.5. Det bör observeras atl beslut som innebär att ansökan avvisas utan
prövning i sak, inle medför au förvärvet blirogiitigt, om inte
ansökningsfrislen gått lill ända. Ny ansökan kan alltså göras inom fristen. Jag
vill också påpeka atl del givetvis inle möter något hinder mol att ansökan
kompletteras, t. ex. efter föreläggande från hyresnämnden, efter tidsfristens
utgång.

Enligt andra stycket inträder dock inte ogillighet,
om lagfart har meddelats i strid mol bestämmelserna i jordabalken. Genom
hänvisningen i 1 iJ andra stycket gäller motsvarande i fråga om inskrivning av
förvärv av tomträtt. Frågan huruvida förvärvstillstånd krävs skall beaktas vid
inskrivningsmyndighetens prövning av lagfartsansökan. Söks lagfart innan
tillståndsfrågan avgjorts, skall ansökningen förklaras vilande enligt 20 kap. 7
ij 11 jordabalken. Om lagfart emellertid skulle ha meddelats i strid mot denna
bestämmelse eller mol 6 § 8 samma kapitel, kräver hänsynen lill rättssäkerheten
att förvärvet inte drabbas av ogiltighetspåföljden.

Paragrafema, som saknar motsvarighet i
promemorieförslaget, innehåller bestämmelser om skyldighet atl i vissa fall
vidareöveriåta egendom som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion.

Enligl såväl 1916 års lag som jordförvärvslagen är
den som förvärvat fastighet på exekutiv auktion under sådana förhållanden att
tillstånd skulle ha krävts vid vanligt köp skyldiga atl åter avyttra egendomen
inom två år, om inte dessförinnan de nämnda förhållandena upphört eller
förvärvstillstånd erhållits. Syftet med dessa regler är alt förhindra alt
lagstiftningen kringgås. På jordförvärvslagstiftningens område infördes
reglerna om vidareöveriålelse år 1951 sedan det visat sig att ett antal
exekutiva auktioner arrangerats för att genomföra faslighetsöveriåtelser som
enligt grunderna för lagen inte bort fl äga ram (jff prop. 1951:24).

1 promemorian har anförts att elt liknande
förfaringssätt givetvis kan tänkas förekomma även vid överiåtelse av
bostadsfasligheter. Riskerna för

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 85

ett
missbruk sägs emellertid vara betydligt mindre på delta område främst med
hänsyn lill de åtgärder som kan vidtas mot fastighetsägaren enligl
tvångsförvallningslagen och bostadssaneringslagen samt de möjligheter som
kommunen har alt ropa in fastigheten på auktionen. Promemoi ian innehåller
därför inga bestämmelser om vidareöveriålelse av egendom som förvärvats på
exekutiv auktion. Delta har föranlett en viss kritik vid remissbehandlingen.

För egen del utgår jag ifrån att fall där
skyldighet till vidareöveriålelse kan länkas inträda inie blir särskilt
vanliga. Att föra in bestämmelser av det angivna slaget i tillsiåndslagen torde
därför snarare tjäna syftet all förhindra att lagen kringgås genom att
exekutiva försäljningar arrangeras. Mot bakgrund av erfarenheterna på
jordförvärvslagstiftningens område är del enligl min mening välbetänkt all
redan från början stoppa ev. spekulationer rörande möjligheterna att kringgå
lagstiftningen på det angivna sättet. Jag förordar således att beslämmelser om
vidareöveriålelse införs i lagen.

De av mig föreslagna båda paragraferna motsvarar
besiämmelserna i 12 och 13 ijij jordförvärvslagen, och jag finner därför inte
skäl alt närmare uppehålla mig vid deras innebörd. Jag vill emellertid påpeka
atl 7 ij andra stycket i mitt förslag utformats med beaktande av den nya
lagstiftningen om exekutiv försäljning av fast egendom och att stycket således
avviker något från motsvarande bestämmelse i jordförvärvslagen. Någon skillnad
i sak är emellertid inte avsedd.

Förvärv
av aklie eller andel i bolag i vissa fall

I denna paragraf som motsvarar 6 j;
promemorieförslagel, anges vilka bolag som omfattas av lagens beslämmelser om
tillstånd till aktie- och andelsförvärv.

De bolag som lagen avser alt träffa är aktiebolag
som är s. k. fåmansbolag samt handelsbolag. Lagens bestämmelser gäller -
förutom handelsbolag -aktiebolag vari minst 75 % av aktierna ägs eller på därmed
jämföriigl sätt innehas, direkt ellergenom förmedling avjuridisk person, av
högst lio fysiska personer. Delta anges i paragrafens/ö/3/ai?>'c/ie. Som
ytteriigare förutsättning gäller att bolaget äger fasligheter i enlighet med
vad som anges i 9 ij.

Den som står i begrepp att förvärva aktier som kan
tänkas omfattas av reglerna om förvärvstillstånd måste själv skaffa sig klarhet
i frågan huruvida aktiebolag är fåmansbolag eller inte. I första hand bör han
fråga säljaren eller företrädare för bolaget om det. Det säkraste sättet är
emellertid att kontrollera uppgiften i aktieboken, dvs. den förteckning över
samlliga aktier i eu aktiebolag som bolagsstyrelsen är skyldig au föra.
Aktieboken behöver dock inle återspegla de verkliga förhållandena. Införing i boken
är nämligen beroende av att den som förvärvar aktier ansöker om atl bli införd
i denna.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 86

I
de bolag det nu är fråga om torde detta dock som regel knappast leda till några
komplikationer. Normalt bör aktieboken utvisa huruvida det är fråga om ett
fåmansbolag eller inte. Uppkommer frågan i elt lillslåndsärende i hyresnämnden,
måste aktieboken tillmätas ett inle obetydligt bevisvärde när det gäller alt
bedöma aktieägarkretsens omfattning.

Förvärv av andel i handelsbolag sker normalt i
samband med atl bolagsavtalet sluies eller ny bolagsman inträder i bolaget
(jfr 1 ij lagen 1968:557 om vissa inskränkningar i rätten alt sluta svenskt
handelsbolag m. m.).

Lagen är inte tillämplig på förvärv av andel i
ekonomisk förening. Detta innebär bl. a. att överiåtelser av andelar i
bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar följer samma regler som förut.

1 paragrafens andra stycke har tagits upp en
bestämmelse, enligt vilken aktier som innehas av vissa varandra närstående
personer skall anses tillhöra en fysisk person. Som närslående person räknas
föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make,
syskon eller syskons make eller avkomling. Med avkomling avses även styvbarn
och fosterbarn.

Reglerna har utformats med 35 ;j 3 mom. tionde
stycket kommunalskattelagen som förebild. Motivet till bestämmelsen är
givetvis alt förhindra alt lagen kringgås.

9 i

Denna paragraf som motsvarar 7 i;
promemorieförslaget, anger under vilka förutsättningar förvärv av aktie i
fåmansbolag och andel i handelsbolag är tillståndspliktigt.

Som första förutsättning för tillståndspliki anges
\ första stycket att bolaget äger fast egendom som avses i I §, dvs.
hyresfastigheter. 1 enlighet med vad som har anförts i den allmänna
motiveringen (avsnittet 5.2) fordras dessutom att bolaget till huvudsaklig del
ägnar sig åt förvaltning av sådan egendom. Frågan huruvida så är fallet skall
avgöras på grundval av förhållandet mellan denna egendoms taxerade värde
enligl senasie balansräkning och del enligt samma balansräkning bokförda
värdet av bolagets övriga tillgångar. Om således det förstnämnda värdet är
minst tre gånger större än värdet på bolagets övriga tillgångar, blir förvärv
av aktie eller andel i bolaget tillståndspliktigt. Eftersom jämförelsen sker
med bortseende helt från fastigheternas bokförda värde undviks all höga
ingångsvärden eller avskrivningar på fastigheterna påverkar resultatet i ena
eller andra riktningen. Oavsett lill vilkel värde fastighet tagils upp i
balansräkningen föreligger således tillståndspliki, om inte summan av det
bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar multiplicerad med tre överstiger
hyresfastigheternas taxeringsvärde enligt balansräkningen.

Med anledning av att bl. a. hyresnämnden för
Göteborgs och Bohus län efteriyst ett klariäggande i frågan vill jag anmärka
att det är innehållet i

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 87

bolagets
balansräkning som är utslagsgivande för frågan huruvida tillstånds-plikt
föreligger eller inte. Till skillnad från promemorieförslaget har detta
uttryckligen angivils i departemenisförslagels lagtext. Innebörden av denna
regel är alt fastighelsrörvärv resp. avyitringar som ägt rum efter det balansräkningen
har upprättats saknar betydelse för frågan huruvida förvärv av aktie i bolaget
är tillståndspliktigt eller inle.

LO har i sitt remissyttrande anfört att starka skäl
föreligger atl som utgångspunkt för beräkningen enligl denna paragraf ta
värdet på bolagets anläggningstillgångar enligt senasie balansräkning i
stället för värdet på samlliga övriga tillgångar. Jag delar inte denna
uppfattning. Vid en inom justitiedepartementet företagen undersökning av elt
antal balansräkningar har det visat sig atl det inte alltid görs en
tillfredsställande åtskillnad mellan anläggningstillgångar och
omsättningstillgångar. Vidare kan det någon gång förhålla sig så att det är
osäkert om fastighet är anläggningstillgång eller omsäiiningsiillgång i det
enskilda fallet. Jag har därför kommii lill slutsatsen alt den i promemorian
föreslagna lösningen är den lämpligaste. De i paragrafen angivna relationerna
mellan taxeringsvärdet och värdet på övriga tillgångar är enligt min mening så
avpassad alt lagens bestämmelser träffar sådana bolag som till huvudsaklig del
ägnar sig åt förvaltning av hyresfastigheter.

Tillståndsprövningen omfattar samma fång som vid
direkt förvärv av hyresfastighet. Elt speciellt fall erbjuder förvärv genom
inlösen enligt 70 § lagen om aktiebolag. Enligt denna bestämmelse kan i
bolagsordningen inläs förbehåll att. om aklie övergår lill annan än aktieägare
eller till annan än ägare av aktie av visst slag, aktieägare har rätt att lösa
aktien. 1 förslaget till ny aktiebolagslag (prop. 1975:103) föreslås att
möjligheterna all förvärva aklie på grund av lösningsförbehåll utvidgas till
att avse även personer som inle är aktieägare. Som anförts i promemorian skulle
reglerna om tillståndsprövning kunna kringgås, om lösen efter hembud lämnas
utanför regleringen. 1 stycket föreskrivs därför atl sådant förvärv är
beroende av tillstånd.

Vid tillämpningen av reglerna kan ibland
förhållandevis komplicerade situationer uppkomma, ifall lösningsanspråk
framställs från annan aktieägares sida. Antag atl aktieägaren A säljer sina
aktier till en utomstående B som ansöker om förvärvstillstånd. Har
lösningsanspråk framställts av aktieägaren C. torde ansökan få avgöras med
utgångspunkt i atl del är B som ansökt om tillstånd. Avslås B:s ansökan, blir
dennes förvärv ogiltigt, och därmed torde även C:s lösningsanspråk förfalla.
Beviljas B:s ansökan, innebär detta självfallet inle ett bifall till C:s
lösningsanspråk. Frågan om C på grand av lösen kan godtas som förvärvare av B:s
aktier får avgöras i ett nytt ärende efter prövning av C:s kvalifikationer.

Del är inte säkert all hyresnämnden har kännedom om
huruvida lösningsanspråk enligt 70 lagen om aktiebolag framställts i rätt tid
eller inte när nämnden prövar det förvärv som ett eventuellt lösningsanspråk
kan rikta sig mot. Tillståndsärendel kan dock avgöras ulan hinder härav.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Som anförts i promemorian fordras särskilda
föreskrifter för all tillstånds-reglerna inte skall kunna kringgås genom
koncernbildningar. I promemorian har som exempel på ett sådant
lillvägagångssäll nämnts att eu aktiebolag före lagens ikraftirädande förvärvar
aktiemajoriteten i elt annat bolag som äger hyresfastigheter. I den situationen
kommer faslighetsöveriåtelser att kunna genomföras genom överlåtelse av
aktierna i moderbolaget, som kanske inte redovisar annan tillgång än aktierna
i dotterbolaget. För atl uppnå den önskvärda effekten - en kontroll av
fastighelsägandet - måste därför enligt promemorian överiåtelse av aktie eller
andel i bolag som ulgör moderbolag i koncern bedömas med hänsyn lill
förhållandena inom koncernen. Jag delar denna uppfattning. I första stycket
andra punkten föreskrivs därför all i vissa fall förvärvstillstånd fordras för
förvärv av aktie eller andel i bolag som är moderbolag i en koncern. Frågan
huruvida tillståndspliki föreligger för förval vet skall därvid bedömas med
hänsyn till koncernens toiala innehav av hyresfastigheter och det bokförda värdet
av koncernbolagens övriga samlade tillgångar. Är det taxerade värdet av
koncernens hyresfastigheter minst tre gånger större än värdet av de övriga
tillgångarna i koncernen, föreligger tillståndspliki.

Beräkning av koncernbolagens samlade tillgångar bör,
när fråga är om aktiebolag, göras med ledning av koncernbalansräkning, om denna
finns tillgänglig. I förslaget till ny aktiebolagslag föreskrivs att
koncernbalansräkning skall göras offentlig på samma sätt som enskilt bolags
balansräkning. F. n. föreligger emellertid inte skyldighet atl offentliggöra
koncernbalansräkning enligl aktiebolagslagen, och handelsbolag som är
moderbolag har över huvud tagel ingen skyldighet att upprätta
koncernbalansräkning. 1 de fall där således koncernbalansräkning saknas Hr
beräkningen av koncernbolagens samlade tillgångar göras med ledning av
bolagens balansräkningar. Vid beräkningen måste emellertid tillses att
dubbelredovisning inte uppkommer. Vid beräkningen av moderbolags tillgångar
skall således bortses från aktier och andelar i dotterbolag och fordringar hos
sådana bolag. På motsvarande sätt skall vid beräkning av dotterbolags
tillgångar bortses från aktier eller andelar i andra koncernbolag och
fordringar hos moderbolaget eller andra koncernbolag.

Reglerom koncernförhållanden finns f n. endast i
aktiebolagslagen. Dessa regler gäller endasl aktiebolag men anses analogi
tillämpliga på förhållanden där aktiebolag är moderbolag och annan juridisk
person, i. ex. handelsbolag, är dotterföretag. I förevarande paragraf avses med
koncern vad man mera allmänt brukar inlägga i begreppet, nämligen en grupp
juridiska personer där någon eller några av dessa genom innehav av aktier,
andelar eller på annat sätt utövar ett bestämmande inflytande över de övriga
(jfr prop. 1973:129 s. 137). Med anledning av ett påpekande i Advokatsamfundets
remissyttrande vill jag nämna alt endast svenska dotterbolag bör tas med vid
beräkningen av koncernbolagens samlade tillgångar. Som samfundet anför saknas
anledning att räkna med utländska dotterbolags hyresfas-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 ' 89

ligheter
och övriga tillgångar vid tillämpningen av denna paragraf Någon särskild
beslämmelse om det anser jag emellertid inle nödvändig. Det synes mig klart alt
lagens tillämplighet måste vara begränsad till svenska förhållanden.

Genom atl lagstiftningen endast är tillämplig på
förvärv av aktie eller andel i bolag avser de beslämmelser som riktar sig till
moderföretaget endasl aktiebolag och handelsbolag. Del kan knappast bli aktuellt
att tillämpa bestämmelserna om tillståndsprövning i andra sammanhang än där
också doi-terföretaget eller dotterföretagen är aktiebolag eller handelsbolag.
De i lagtexten använda uttrycken moderbolag och koncernbolag, dvs. moderbolag
och dotterbolag tillsammans, avser således endasl aktiebolag och handelsbolag.

Atl bolags balansräkning skall innehålla uppgifter
lill ledning för bedömningen av huruvida tillståndspliki föreligger eller inle
följer av II :j.

Genom hänvisningen i andra stycket till 2 § 1-6
blir vissa av undantagsbestämmelserna i den paragrafen tillämpliga också på
aktie- och andelsförvärv. Av stor betydelse blir givetvis även här
släktskapsundantaget. En konsekvens av hänvisningen blir bl. a. att tillståndsplikt
inle föreligger för inlösen enligt 70 § aktiebolagslagen, om såväl överiåtaren
som köparen och den lösenberältigade står i sådant släktskapsförhållande som
avses i 2 § 5. Beträffande bestämmelsen i 2 § 6 vill jag säga att den kan bli
tillämplig också vid aktie- eller andelsförvärv, nämligen om förvärvei avser
aktie-eller andel i bostadsbolag. En föratsättning för alt förvärvet skall vara
undantaget från lillslåndsplikt är dock att den som innehar aktie eller andel
i bolaget har rätt lill bostad i bolagets fastigheter i förhållande till aktie-
eller andelsinnehavei.

Av andra stycket följer även att 2 § 9, som innebär
alt förvärvstillstånd inte fordras, om förvärvaren redan har andel i fastighet,
inte äger tillämpning vid aktieförvärv. En annan sak är atl hyresnämnden vid
prövning av tillståndsärende givetvis måste ta hänsyn till om sökanden redan
äger aktier i bolaget. Detta skall emellertid inte ha någon avgörande
betydelse, om del visar sig att förvärvaren inle uppfyller de förutsättningar
som ställs upp i 4 ij första stycket och det totala aktieinnehavet skulle ge
denne mer än obetydligt inflytande i bolaget (jfr vad som sägs i det följande
vid 10 §).

Av första stycket följer atl tillståndsplikt
föreligger, om elt bolag, som omfattas av lagen, genomför en nyemission.
Nyemissionen innebär nämligen att de som tecknar de nya aktierna i bolaget
förvärvar dessa genom tillskott till bolaget (jfr 1 § första stycket 2). För
vissa situationer är ett sådant system fullt motiverat. Jag tänker bl. a. på
sädana fall när de nya aktierna helt eller delvis tecknas av personer som inte
är aktieägare i bolaget. Innebär däremot nyemissionen att de nya aktierna
tecknas av de gamla aktieägarna i proportion till deras tidigare aktieinnehav,
finns det enligt min mening inte någon anledning att kräva tillstånd, eftersom
nyemissionen

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 90

inte
innebär någon förändring i ägarstrukturen. Andra meningen i stycket innehåller
därför en regel som innebär att tillstånd inle krävs i detta senare fall.

10 ij

Paragrafen
motsvarar 8 i; promemorieförslagel.

Hänvisningen lill 3 och 4 ;jij samt 5 ;j första
stycket innebär alt i huvudsak samma bestämmelser som gäller för ärenden om
tillstånd lill förvärv av fastighet också kommer all gälla för aktie- och
andelsförvärv. Som anförts i avsnittet 5.4 blir dock prövningen enligt 4 ;;
delvis en annan därigenom att alltför stora krav inte kan ställas på den som
förvärvar enstaka aklie eller en mindre andel i bolaget. Om fånget innebär att
förvärvaren llr ett bestämmande inflytande i bolaget, bör samma krav gälla som
om han själv förvärvat den fasta egendomen.

Som jag har anfört i det föregående möter del inte
någol hinder mot atl meddela s. k. förhandslillslånd lill aktie- eller
andelsförvärv. Jag erinrar emellertid om vad jag har uttalat i avsnittet 5.7 om
fallet atl kommunen motsätter sig förhandstillstånd med hänvisning lill
förköpsrälten (jfr 16 b i; lagen om arrendenämnder och hyresnämnder).

Denna paragraf som motsvarar 9 iJ
promemorieförslagel, upptar besiämmelserom atl bolags balansräkning skall
innehålla vissa uppgifter lill ledning för bedömningen av huruvida
förvärvstillstånd måste sökas vid förvärv av aktie eller andel i bolaget. Av 8
§ följer att paragrafen endast är tillämplig på fåmansbolag och handelsbolag.

Tidigare har sagts alt frågan huruvida bolag till
huvudsaklig del ägnar sig åt förvaltning av hyresfastigheter skall avgöras på
grandval av förhållandel mellan hyresfastigheternas taxerade värde enligt
senaste balansräkning och del enligt samma balansräkning bokförda värdet av
bolagets övriga tillgångar. Tillståndspliki föreligger, om fastigheternas
laxerade värde är minst tre gånger större än värdet på de övriga tillgångarna.
Klarhet på denna punkl bör enligt min mening kunna vinnas redan vid läsning av
bolagets balansräkning. I promemorian föreslås att balansräkningen skall
innehålla uppgifter dels om bolagets innehav av fast egendom som avses i ! ij.
dels om taxeringsvärdet på dessa fastigheter. Jag delar denna uppfattning. Som
inskrivningsdomaren i Södra Roslags domsaga påpekar måste även fastigheternas
bokförda värde redovisas särskill, eftersom detta värde inte skall las med vid
jämförelsen.

De besiämmelserom skyldighet att i balansräkningen
redovisa fastigheter och taxeringsvärden som gäller f n. tillgodoser inte de nu
angivna kraven.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 91

Kompletterande
regler fordras således. I promemorian föreslås atl bestämmelser om del tas upp
i tillståndslagen. Vid remissbehandlingen har Sparbanksföreningen,
Advokatsamfundet och Stockholms kooperativa bostadsförening anfört alt
bestämmelserna hellre bör tas in i bolagslagarna och bokföringslagen. För egen
del vill jag framhålla att de speciella regler som det nu är fråga om inte bör
tas in i en lag av den generella karaktär som bokföringslagen har. Förslaget
till bokföringslag (prop. 1975:104) innehåller f ö. en särskild bestämmelse (3
fj) som innebär att särbestämmelser kan finnas i annan lag och att dessa
särbestämmelser i så fall tar över bokföringslagen.

Bolag som äger fast egendom som avses i 1 § skall
enligt första stycket i balansräkningen lämna uppgift om egendomens
(faslighetens, tomträttens) registerbeteckning, taxeringsvärde och bokförda
värde. 1 fråga om tomtvätv anges byggnadsvärdet. Härigenom kan genom en enkel
jämförelse mellan å ena sidan taxeringsvärdet och å andra sidan det bokförda
värdet på bolagets tillgångar, minskat med det bokförda värdet på
fastigheterna, konstateras huravida förvärv av aktie eller andel i bolaget är
tillståndspliktigt eller inte. Som utgångspunkt för bedömningen huravida
hyresfastighet skall las med i denna redovisning och vilket taxeringsvärde som
skall anges bör gälla den för fastigheten på balansdagen senast fastställda
laxeringen.

Som anförts under 9 ij skall i koncernförhållanden
frågan huruvida tillståndsplikt föreligger eller inte avgöras med hänsyn lill
koncernens totala innehav av hyresfastigheter och del bokförda värdet av
koncernbolagens samlade tillgångar. Med hänsyn härtill föreskrivs i styckets
andra punkl att uppgift om svenskt dotterbolags innehav av hyresfastigheter
skall redovisas i moderbolagets balansräkning i anslutning till uppgiften om
innehav av aktie eller andel i dotterbolaget. Uppgiften tjänar här som en
varningssignal och förvärvaren tvingas därigenom att ta del av dotterbolagets
balansräkning för att kunna bedöma huruvida förvärv av aktie eller andel i
moderbolaget är tillståndspliktigt eller inie. Med dotterbolag förstås givetvis
alla bolag, över vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, t. ex.
doiterdotterbolag.

Enligt andra stycket får uppgift om
hyresfastigheter och taxeringsvärden m. m. tas in i not.om tydlig hänvisning
görs vid de posteri balansräkningen, till vilken den hänför sig. För egen del
anser jag att denna möjlighet bör utnyttjas, eftersom detta medger en tydligare
redovisning. Jag anser också lämpligt att i aktiebolag styrelsen efter
redovisningen själv anger, om bolaget enligt styrelsens uppfattning är
underkastat bestämmelserna i tillståndslagen. Följande exempel på not till
balansräkningen i ett fåmansbolag kan anföras:

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 92

Redogörelse
för bolagels innehav av hyresfastigheter:

Fastighet
(lomiiätt) Taxeringsvärde Bokfört värde

Björken
5 i X-köping 1400 000 1000 000

Trasten
15 i Storstad 2 500000 1000 000

3
900 000 2 000 000

Jämförelse
enligt 9 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m.

Bolagets
tillgångar enligl balansräkningen 3 000000

Bolagels
hyresfastigheter, bokfört värde -2 000000

1000000 3 900 000: 1000 000 =3,9

Eftersom taxeringsvärdet på bolagets
hyresfastigheter är minst tre gånger större än det bokförda värdet pä bolagets
övriga tillgångar, är förvärv av aklie i bolaget enligt styrelsens mening
beroende på tillstånd av hyresnämnd.

Jag vill understryka all det självfallet åligger
revisorer i aktiebolag alt övervaka inte bara alt uppgifter enligt denna
paragraf lämnas utan också alt de lämnas på ett sådant sätt alt de ger säker ledning
vid bedömningen av frågan huruvida förvärv av aktie i bolaget är underkastat
tillståndsplikt eller inte.

Anledning alt slraffsanktionera bestämmelsen i
förevarande paragraf föreligger inte. Däremot bör styrelseledamot,
verkställande direktör, bolagsman eller likvidator som uppsåtligen eller av
oaktsamhet underiåter all i balansräkningen lämna föreskrivna uppgifter ersätta
skada som vållas annan genom underlåtelsen. Beslämmelser om det meddelas i
iredje slyckei. Som exempel på situationer där skada kan uppkomma kan nämnas
att aktieförvärv blivit ogiltigt till följd av alt förvärvaren inte har haft
klart för sig all han varit skyldig atl söka förvärvstillstånd och att säljaren
sedermera visar sig sakna möjlighet att återbetala köpesumman.

Förköpsrält
vid aktieöverlåielse

12
i;

Denna paragraf som ersätter 10 i; första stycket
promemorieförslaget, innehåller beslämmelser om förköp av aktier. Bakgrunden
lill bestämmelserna har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnittet 5.7)
till vilken jag hänvisar.

\.första
stycket föreskrivs all kommun har förköpsrätt till aktie som för-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 93

värvats
genom tillståndspliktigt köp. Jag vill understryka att förköpsrätten endast får
utövas, om det bakomliggande förvärvet är köp. Någon bestämmelse liknande den
i förköpslagen som jämställer köp med byte finns alltså inle i den nya lagen.

Förköpsrätlen tillkommer den kommun inom vars
område bolagets hyresfastigheter ligger. Någon särskild bestämmelse om det anser
jag inte erforderiig, eftersom det endast är den kommunen som genom
underrättelse från hyresnämnden får kännedom om försäljningen.

Om bolaget har hyresfastigheter inom flera
kommuner, har endast den kommun, inom vilken huvuddelen av bolagets hyresfastigheter
finns, förköpsrätt. Detta framgår av andra punkten. Vilken del som är huvuddel
skall avgöras med ledning av fastigheternas taxeringsvärden.

1 fall där hembudsskyldighel lill aktieägare
föreligger enligt 70 ;j lagen om aktiebolag kan kommunen normalt göra gällande
sin förköpsrätt redan när köparen söker förvärvstillstånd. Förhållandet kan
emellertid vara det att köparen - men inte den som begär inlösen enligt
aktiebolagslagen -skyddas av släkiskapsregeln i 2 ij 5. Sådana situationer är
sannolikt ovanliga i dag eftersom gällande aktiebolagslag inte tillåter att
annan än aktieägare tilläggs lösningsrätt. På den punkten föreslås dock en
ändring i det i prop. 1975:103 framlagda förslaget till aktiebolagslag. Vid
tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna skulle det nu aktuella förslagel
om förköpsrätt för kommun kunna kringgås genom atl säljaren överlåter aktier
lill en nära släkting varefter en utomstående - den egentlige köparen - utövar
lösningsrätt. Sådana transaktioner förhindras genom au kommunen enligt andra
stycket har förköpsrätt också i sådana fall där någon vill lösa till sig aktier
enligt hembudsklausul. Förköpsrätlen kommer i den situationen atl gälla det
ursprungliga köpet, inte inlösen. Delta betyder alt förvärvei kommer att ske
från säljaren - inle från köparen - i det ursprungliga avtalsförhållandet.

Bestämmelsen i andra stycket gäller dock endasl, om
den ursprunglige förvärvarens lång är elt köp. Om någon under åberopande av
hembudsklausul vill lösa aklie som förvärvats på annat sätt, har kommunen
således inte förköpsrätt. Däremol fordras givetvis förvärvstillstånd för att
inlösen skall bli giltig.

Tredje stycket innehåller den regeln atl
aktieöverlåtelse för sin giltighet är beroende av all förköp inte sker. Regeln
har en motsvarighet i 12 i; första stycket förköpslagen.

13
i;

Paragrafen, som närmast motsvarar 10 ij andra
stycket promemorieförslaget, innehåller bestämmelser om hur förköpsrälten
skall utövas m. m.

EnWgt första stycket utövas förköpsrätt genom att
kommunen till hyresnämnden anmäler sill beslut om att utöva denna rätt.
Anmälan skall ske

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 94

senast
i samband med atl kommunen skall yttra sig i tillståndsärendet. Som jag
tidigare har anfört har kommunen minst tre månader på sig för att yttra sig i
tillståndsfrågan (jfr 16bij lagen om arrendenänmderoch hyresnämnder). Detta
innebär att kommunen får längre tid på sig att överväga förköpsfrågan än som
föreslagits belräffande inlösen i promemorian. Till skillnad från
promemorieförslagel innebär mitt förslag emellertid att anmälan skall ske
senast i samband med yttrandet i tillståndsärendel. Detta medför att snabbare
handläggning kan åstadkommas. Om kommunen inte anmäler beslul atl utöva
förköpsrält samtidigt som yttrande avges i tillståndsärendel, är hyresnämnden
nämligen fri att pröva tillståndsfrågan. Meddelas i sådant fall tillstånd, är
förköpsrätlen förlorad. Detta följer av andra stycket. Det sagda är lillämpligi
också i del fallet all kommunen underlåter atl avge yttrande i
tillståndsärendel.

Om förköpsrätt utövats, skall hyresnämnden
underrätta bolaget samt säljare och köpare om kommunens beslul. Har
förköpsrätt utövats med stöd av 12;j andra stycket, får regeln tillämpas så att
nämnden underrättar -förutom bolaget - den som utövat lösningsrätt enligl
aktiebolagslagen samt parterna i det ursprungliga köpeavtalet.

Anledningen lill att underrättelseskyldigheten
lagts på hyresnämnden och inte. som i förköpslagen, på kommunen är att
underrättelsen måste delges vederbörande för att en säker utgångspunkt skall
nås för beräkningen av tidsfristen för bestridande av förköpsrätlen enligl 17;j
andra stycket. Alt delgivning skall äga rum följer av 30 ;j lagen om arrendenämnder
och hyresnämnder.

Jag vill i detta sammanhang något beröra det fallet
att aktier under pågående förfarande överlåts till tredje man. Lagstiftningen
bygger på att presumtiva köpare av aktier måste ta reda på om det är fråga om
ett sådant aktiebolag som omfattas av lagen. Det kan därför bli nödvändigl att
undersöka bolagets balansräkning. 1 linje härmed ligger alt köparen också bör
ta reda på om aktierna måhända redan är indragna i ett prövningsförfarande.
Visshet på den punkten kan lätt uppnås genom en kontakt med hyresnämnden. Mot
den bakgrunden behöver man knappast befara alt tredje man. som under pågående
prövningsförfarande förvärvar aktierna, anses göra ett godtrosförvärv.
Hyresnämnden bör alltså kunna fortsätta sin prövning utan några komplikationer
som sammanhänger med påstådda godtrosförvärv. Och i varje fall kommer också
tredje mans förvärv att bli tillståndspliktigt och därmed omfattas av
förköpsrätt, såvida inte tredje man tillhör den särskilda grupp som avses i 2
ij.

Enligl 16 b i; lagen om arrendenämnder och
hyresnämnder får ansökan om fcrvärvstillslånd inte prövas innan det blivit
slutligt avgjort huruvida förköp skall äga rum. Klarhet på denna punkl lorde i
regel föreligga när tre månader förflutit från del kommunen blev anmodad atl
yttra sig i tillståndsärendel. Om tillstånd skulle ges i strid mot den
bestämmelsen, bör förköpsrälten gå förlorad och beslut om atl utöva förköpsrält
vara utan

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 95

verkan.
En beslämmelse om det har tagits upp i andra stycket av förevarande paragraf
Bestämmelsen läcker också det fallet au kommunen inte i rätt tid anmält beslut
atl utöva förköpsrätt.

14
i;

Paragrafen, som saknar motsvarighet i
promemorieförslaget, innehåller regler om förköpsrättens innebörd m. m.

Reglerna i denna paragraf överensslämmer nära med 5
ij första och andra styckena förköpslagen. Beträffande dessa bestämmelser
hänvisas till prop. 1967:90 s. 131-134.

Eftersom föreskrifter om skriftlig form inte finns
för köp av lös egendom är det förenat med vissa svårigheter all fastställa det
avtalade priset och avtalets innehåll i övrigt. Sökanden bör därför vara
skyldig alt vid sin ansökan om förvärvstillstånd foga skriftlig, på heder och
samvete avgiven försäkran av köparen och säljaren, all det uppgivna priset är
det som avtalats mellan parterna. Lämnas orikliga uppgifter i sådant intyg, kan
ansvar enligl 15 kap. 10 § brottsbalken för osann eller vårdslös försäkran
inträda. Beslämmelser om skyldighet att lämna intyg av det slag som nämnts nu
kan utfärdas av regeringen.

15 i; tredje och fjärde styckena förköpslagen finns
vissa regler om jämkning av villkor i avtalet mellan säljare och köpare.
Bestämmelserna tar sikte på det fallet all köparen ålagts att fullgöra
åtaganden av sådan personlig art att kommunen omöjligen kan fullgöra dem. Fall
av det slaget torde bli så sällsynta när del gäller förköp av aktier atl
bestämmelserna kan undvaras i denna lag.

Paragrafen, som närmast motsvarar 11 ij andra
stycket promemorieförslaget, innehåller bestämmelser om undantagande av
egendom från förköp.

Regeln i denna paragraf har motsvarighet i 6 i;
förköpslagen. Jag hänvisar till vad som har sagts om denna bestämmelse i prop.
1967:90 s. 134-135 i tillämpliga delar.

16
s

Paragrafen, som saknar motsvarighet i
promemorieförslaget, innehåller bestämmelser om förhållandet mellan
kommunalbesvärsprövningen och prövningen av föruisättningarna för förköp enligt
17 ij.

En motsvarighet till förevarande paragraf finns i 8
ij förköpslagen. Den bestämmelsen har kommenterats i prop. 1967:90 s. 138-140.
Jag vill rörande bestämmelsens lillämpning i förevarande sammanhang anföra
följande.

Som
framgår av 17 i; kommer en rättslig prövning av förutsättningarna

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 96

för
förköp i vissa fall att kunna ske inför hyresnämnden. Prövningsför

farandet inleds på initiativ av säljaren eller köparen. Den prövning som

hyresnämnden har au göra enligt reglerna i 17 kan i viss mening sägas

innefatta en prövning av förutsättningarna för det kommunala beslutet atl

utöva förköpsrätt. '

En prövning av kommunens beslut kan komma lill
stånd även genom kommunalbesvär. Enligt 76 j kommunallagen äger medlem av
kommunen som gör gällande att beslutet inle överensstämmer med bestämmelserna i
3 ij kommunallagen om den kommunala kompetensen anföra besvär hos länsstyrelsen
över beslul av fullmäktige. 1 länsstyrelses utslag får ändring sökas hos
regeringsrätten. Om särskilda bestämmelser inle ges för denna besvärsprövning,
torde prövningen komma att omfatta också frågan om beslutet står i
överensstämmelse med tillsiåndslagen. Frågan om förköpsrätt föreligger skulle
alltså kunna prövas både av hyresnämnden eller, efter besvär, bosladsdomstolen
och av regeringsrätten.

Prövningen huruvida förutsättningar för förköpsrätt
föreligger enligt tillsiåndslagen bör i första hand anförtros de berörda
parterna själva. Om kommunmedlen vill göra gällande att del förvärv som avses
med förköpsbeslulel inie faller inom den kommunala kompetensen, bör han ha
möjlighet att få denna fråga prövad enligl samma regler som om beslutet avsett
ett frivilligt förvärv. Delta är alltså innebörden av regeln i förevarande
paragraf Med en sådan ordning undviks att samma fråga prövas av fiera
myndigheter i sista instans. Länsstyrelse och regeringsrätt får att pröva
huruvida förvärvei faller inom den kommunala kompetensen enligt 3 j
kommunallagen medan hyresnämnden eller bostadsdomstolen prövar frågan om
tillstånd lill förköp får ges med hänsyn lill innehållet i tillsiåndslagen. Om
förvärvet vid kommunalbesvärsprövningen anses falla utanför den kommunala
kompetensen, kan givetvis tillstånd till förköp inte ges. Den omständigheten
alt visst förvärv anses falla inom den kommunala kompetensen hindrar däremol
inte att tillstånd till förköp kan vägras. Hyresnämnden kan finna skäl atl
vägra förköpslillstånd t. ex. med hänvisning lill obillighetsregeln i I7ij.

17
ij

Paragrafen, som saknar motsvarighet i
promemorieförslaget, innehåller bestämmelser om prövningen av frågan om tillstånd
till förköp.

Som jag har anfört i den allmänna motiveringen
(avsnittet 5.7) skall hyresnämnden i vissa fall vägra tillstånd lill förköp.
Detta innebär att kommunen är skyldig att söka tillstånd till förköp hos
hyresnämnden, om säljaren eller köparen bestrider att förköp Hr ske.
Beslämmelse om del ges \ första stycket första meningen. Andra stycket
innehåller närmare bestämmelser om bestridandet och kommunens ansökan om
tillstånd till förköp.

Enligt första stycket tredje meningen skall
tillstånd vägras i tre olika fall. Dessa tre fall hänför sig lill dels de
allmänna reglerna om lagens till-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 97

lämplighet
i I, 2, 8 och 9 ijij, dels till regeln i 12 ij som ger viss kommun ensamrätt
alt utöva inlösen och dels till obillighetsregeln. Uppräkningen av fall där
tillstånd lill förköp skall vägras är uttömmande. Om inte något av fallen är
för handen, skall alltså tillstånd ges. En annan sak är alt kommunens ansökan
om tillstånd till förköp i vissa fall bör lämnas ulan åtgärd av hyresnämnden.
Så kan exempelvis vara fallet, om förköp utövats för sent eller om tillstånd
till förköp sökts för sent eller förvärvstillstånd getts. Detsamma gäller, om
kommunens beslul om förköp blivit undanröjt efter kommunalbesvär. Om
hyresnämnden - som har att pröva ärendet bara på de grunder som anges i
förevarande paragraf- skulle ge tillstånd lill förköp i ett fall där enligt vad
som nu har sagts kommunens ansökan i stället bort lämnas ulan ålgärd, blir inte
förköpet därmed giltigt. De ifrågavarande ogiliigheisanledningarna kan åberopas
även sedan förköpet fullbordats. I sista hand ankommer det på domstol att ta
ställning till om en sådan ogil-tighetsanledning föreligger i samband med tvist
om äganderätten lill aktierna. Lägel är ell annat beträffande de frågor som
enligl uppräkningen i paragrafens första stycke skall leda lill all inlösen
vägras. Dessa frågor avgörs sluigiliigi av hyresnämnden eller, om dess beslut
överklagas, av bostadsdomstolen.

Med anledning av vad jag nu har anfört vill jag
peka på en skillnad i förhållande till förköpslagens regler. Enligt
förköpslagen är förköp som utövats i strid mot 3 ij förköpslagen ulan verkan.
Någon motsvarande regel, nämligen atl förköp som utövas i strid mot 2 ij
tillståndslagen skall vara ulan verkan, har inte tagits upp i tillsiåndslagen.
Den som vill göra gällande att förköp inte får ske därför alt det ursprungliga
förvärvet inte är lillslånds-pliktigl enligl 2 S - eller 8 och 9 ijj - måste
alltså bestrida förköpsrätlen och göra invändning om förhållandet hos
hyresnämnden. Bestrids ej förköpsrätt eller lämnas tillstånd, blir frågan
således slutgiltigt avgjord.

Det förtjänar att understrykas atl tillstånd lill
förköp inle kan begränsas lill vissa av de aktier som omfattas av förvärvet.
Tillstånd måste gälla samlliga aktier eller inga aktier alls.

I fråga om obillighetsregeln är det i första hand
förhållandet mellan säljare och köpare som kan föranleda all tillstånd till
förköp skall vägras. Om det med hänsyn till atl priset eller andra beslämmelser
i avtalet påverkats av en personlig eller ekonomisk gemenskap mellan dem är
obilligl att förköp äger rum, skall tillstånd inle ges. Bedömningen av
obillighetsfrågan får i dessa fall göras med ledning av vad parterna
överenskommit vid köpet. Jag är medveten om att svårigheter att nå klarhet i
vad avtalet innehåller kan föreligga i sådana fall där muntligt avtal om köp av
aktierna träffats. Ledning härulinnan torde emellertid kunna hämtas ur det
intyg som köparen skall lämna i samband med ansökan i tillståndsärendet. 1
övrigi hänvisar jag till den allmänna motiveringen.

Bestämmelser om förfarandet i samband med
tillståndsprövningen finns i andra slyckei. Längden av den tidsfrist som skall
gälla för säljare eller

7 Regeringen 19 75f 76. I saml. Nr SS

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 98

köpare
alt inkomma med anmälan om bestridande måste självfallet bestämmas så atl
säljaren och köparen Hr en viss betänketid. Det är å andra sidan av vikt både
för kommunen och de enskilda att frågan om förköp avgörs så snabbi som möjligt.
Med hänsyn härtill och till alt anmälan kan utformas mycket kortfattat och inte
behöver innehålla någon närmare redogörelse för grunderna för bestridandel,
anser jag alt fristen kan sättas till en månad från del säljaren resp. köparen
fick del av kommunens beslul att utöva förköpsrält.

Kommunens frist alt söka tillstånd lill inlösen bör
räknas från del bestridandet kom in till hyresnämnden. Också denna frist anser
jag kunna bestämmas till en månad. Om kommunen inte söker tillstånd inom
fristen, är förköpet utan verkan.

Av vad jag har sagt i det föregående vid
behandlingen av 16 § följer att tillstånd till förköp inte kan ges förrän
kommunens beslut att utöva förköp har vunnit laga kraft.

Jag har i den allmänna motiveringen (avsnittet 5.7)
intagit ståndpunkten att kommun inte skall anses som part i tillståndsärenden.
Härifrån är att skilja fall, där kommunen i samband med tillståndsärendet
beslutat att utöva förköpsrätt. I .sådana fall måste kommunen givetvis inta
partsiällning i förhållande till säljare och köpare. Om hyresnämnden således
vägrar kommunen tillstånd lill förköp, har kommunen rätt alt föra talan mot
det beslutet hos bosladsdomstolen.

18
i;

Paragrafen, som delvis motsvarar 10 i; andra
stycket och 11 ;j första stycket promemorieförslaget, innehåller bestämmelser
om skyldighet för den som innehar aktiebrev som omfattas av förköp all
överiämna dessa till kommunen m. m.

Enligt /orxfo slyckei är den som innehar aktiebrev som
omfattas av förköp skyldig alt överiämna aktiebrevei till kommunen med påskrift
om överlåtelse. Eftersom säljaren kan tänkas ha överiämnat akliebreven till
köparen innan tillstånd söktes har bestämmelsen utformats så all skyldigheten
åvilar den av säljaren eller köparen som innehar aktierna. Bestämmelsen tar däremot
inte sikte på det fallet att en tredje man innehar aktiebreven, t. ex. som pant
för fordran. Frågan om överiämnande torde i sådana fall få regleras genom
överenskommelse på samma sätt som vid frivillig överiåtelse av lös egendom.

Skyldigheten alt överiämna aktiebreven inträder när
beslutet om förköp blivit definitivt enligl 17 i;.

Jag vill i sammanhanget ta upp frågan om betydelsen
av att aktiebrev överiämnas till kommunen. Enligl vanliga regler om köp av lös
egendom fordras atl egendomen överiämnas till köparen för all köpet skall få
sak-rättslig verkan, dvs. gälla inle bara mellan parterna ulan också gentemot

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 99

tredje
man. Mot bakgrund härav bör krävas att aktiebrev, som omfattas av förköp,
överiämnas för att förköpet skall vara fullbordat. Någon sakrättslig verkan
inträder nämligen inte förrän aktiebrevet överiämnals till kommunen eller, om
aktierna innehas av tredje man, denne underrättats (denuntierals) om
äganderätlsövergången. Till frågan om förköpets fullbordan i fall där akliebrev
inle utfärdats i bolaget återkommer jag i specialmoliveringen lill 19 ij.

Man kan inte bortse från att den som innehar
akliebrev vägrar atl lämna dem ifrån sig trots atl förköp ägt rum. 1 andra
stycket har därför upptagits en regel som gör det möjligt för hyresnämnden au
på begäran av kommunen förelägga den som innehar aktiebrev atl fullgöra vad som
åligger honom enligt första stycket, dvs. att överlämna aktiebreven till
kommunen, all förse dem med påskrift om överiåtelse eller bådadera. Regeln är
alltså avsedd att göra del möjligt för kommunen alt få förköpet fullbordat.

Frågan om föreläggande enligt andra stycket kan
uppkomma på två olika sätt. Kommunen kan i samband med anmälan av sitt beslul
att utöva förköp eller senare under handläggningen i hyresnämnden ha framställt
yrkande om vitesföreläggande. I sådant fall skall frågan om föreläggande
avgöras i samband med att tillståndsärendet avgörs, dvs. antingen i samband med
beslut om tillstånd för kommunen att förköpa aktien eller i samband med alt
ärendet om förvärvstillstånd avskrivs under konstaterande av atl kommunen
anmält beslut atl utöva förköpsrält utan atl bestridande anförts i rätt tid. Yrkande
om vitesföreläggande kan emellertid framställas även efter del hyresnämnden
skilt tillståndsärendet ifrån sig. I sådant fall skall frågan om
vitesföreläggande handläggas som särskill ärende.

19
i;

I paragrafen, som saknar motsvarighet i promemorieförslaget,
anges den tidpunkt då förköpet blir fullbordat.

Med den av mig föreslagna utformningen av
förköpsrätlen kommer förköp till stånd ulan att det dessförinnan sker någon
obligatorisk prövning av om förutsättningarna för förköp föreligger. Förslaget
förutsätter alt den som berörs av ell förköp själv handlar för alt la en
prövning till stånd. Prövningen kan åstadkommas på tre olika vägar. För det
första kan kommunens beslut om förköp angripas genom kommunala besvär av den
som är berättigad att anföra sådana besvär. Genom denna prövning blir de i
kommunallagen upptagna förutsättningarna för kommunens beslut slutligt prövade.
Jag hänvisar till vad jag har anfört om detta under 16 i;. För det andra kan
säljare eller köpare åstadkomma tillståndsprövning enligt 17 ;j. Sedan
tillstånd lill förköp getis är de förutsäuningar som avses i uppräkningen i 17
:j första stycket slutgiltigt prövade. Återstående förutsättningar prövas av
allmän domstol. Vad det då kan bli fråga om är närmast tvist om äganderätten
till aktierna (se under 17 ij).

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 lOO

Sedan de båda förstnämnda prövningsmöjlighelerna är
uttömda, vilkel innebär att kommunens beslul om förköp slår fast och all
tillstånd till förköp lämnats eller liden för bestridande av förköpsrätlen
enligt 17 i; första stycket gått till ända, ulan alt bestridande anmälts, saml
aktiebrev som omfattas av förköpet överiämnals till kommunen med påskrift om
överlåtelse, är enligt förevarande paragraf förköpet fullbordat.

Som jag har nämnt i specialmoliveringen till
föregående paragraf förekommer det bolag i vilka akliebrev inle utfärdas.
Några bestämmelser om hur sådana aktier skall överiåtas finns inte i
aktiebolagslagstiftningen. Här torde emellertid de regler få tillämpas som
enligl 26-31 ij;j lagen (1936:81) om skuldebrev (skuldebrevslagen) gäller lor
vanliga enkla skuldebrev. För all överiåtelse skall vinna giltighet mot tredje
man torde sålunda krävas atl överiåtaren eller förvärvaren underrättar
(denuniierar) bolaget om överlåtelsen. Motsvarande bör enligl min mening gälla
för all förköp skall anses fullbordat.

Den omständigheten alt förköp fullbordats innebär
inte att kommunens äganderätt till aktierna är definitiv. Som nyss har anförts
slår den iredje prövningsvägen - domstolsvägen - alltjämt till buds. Två
principiellt olikartade fall kan härvid föreligga. 1 det ena gör köparen eller
hans rättsinnehavare gällande att förköpet är ulan verkan därför alt någon
automatiskt verkande brist i förköpet föreligger (jfr bestämmelsema om att
förköp är ulan verkan i 13 ij andra stycket och 17 j; andra stycket fjärde
meningen). Om förköpsrätt är utan verkan, gäller i stället köpet. I del andra
fallet gäller tvisten huruvida aktierna tillhör kommunen eller om de ägs av
säljaren eller iredje man som gör gällande bättre rätt till egendomen.

20 ;j

Paragrafen, som saknar motsvarighet i
promemorieförslagel, innehåller i första stycket den regel enligl vilken förköp
i princip likställs med frivillig överiåtelse. 1 övrigt innehåller paragrafen
vissa beslämmelser om rättsförhållandet mellan kommunen och säljaren.

Reglerna i denna paragraf har motsvarighet i 11 §
första-tredje styckena förköpslagen. Jag hänvisar till vad som har sagts om
dessa bestämmelser i prop. 1967:90 s. 144-147 i tillämpliga delar.

Med det i paragrafens första stycke använda
uttrycket "tidpunkten för försäljningen" bör enligt min mening inte
förestås den tidpunkt då försäljningen fick sakrättslig verkan, dvs. när
aktiebrevet överiämnades till köparen eller när denuntiation ägde ram, utan den
tidpunkt då bindande avtal mellan säljaren och den ursprunglige köparen
förelåg.

1 samband med förköpslagens tillkomst diskuterades
frågan om rätt för säljaren att erhålla goilgörelse av kommunen för liden
ränieföriust. Därvid

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 101

konstaterades
alt säljaren blir berättigad till ränta enligt de regler som gäller vid
fastighetsköp i allmänhet, om han till följd av förköpet inte får kontant
betalning vid uifäsl tidpunkt. Fr. o.m. den 1 januari 1976 innebär detta atl
bestämmelserna i räntelagen (1975:635)gäller(jfr 4 kap. 25 i; första stycket
jordabalken; paragrafen ändrad senasi 1975:641). Ränieföriust som säljaren
lider på grund av all kommunen utövar förköpsrätt lill aktier skall givelvis
ersättas enligt de regler som gäller vid köp av lös egendom. Det innebär au
räntelagen blir tillämplig även här.

21
s

Paragrafen, som saknar motsvarighet i
promemorieförslaget, innehåller bestämmelser om ersättning till köparen med
anledning av förköpet.

Denna paragraf motsvarar delvis 13 i; första
stycket förköpslagen. Jag hänvisar till prop. 1967:90 s. 151-152 i tillämpliga
delar. Jag vill tillägga att det inte synes erforderiigt atl efterbilda
reglerna i förköpslagen om atl köparen skall ha ersättning för nödvändig
kostnad som han har lagt ned på egendomen.

Räntebestämmelserna överensstämmer med vad som
kommer att gälla enligl förköpslagen fr. om. den 1 januari 1976 (se prop.
1975:102, LU 1975:30. rskr 1975:234, SFS 1975:652). Del innebär alt räntelagens
regler om avkasiningsränta skall gälla för tiden från den dag köparen utgav det
belopp som skall ersättas till dess förköpet fullbordats. För tiden därefter
gäller räntelagens regel om räntefoten vid dröjsmål.

22 ij

Paragrafen, som saknar motsvarighet i
promemorieförslaget, innehåller i första stycket en forumregel och i andra
stycket en t)estämmelse om rättegångskostnad i mål angående förköp.

För alt undvika oklarheter i fråga om behörig
domstol i tvister om frågor som avses i 14 ij andra slyckei. 15 i; eller 21 ij
bör meddelas bestämmelser om rätt forum i sådana mål. En praktisk lösning synes
mig vara att låta mål av detta slag handläggas av den domstol som ar bolagets
allmänna tvistemålsforum, [första stycket har därför upptagils en bestämmelse
av denna innebörd. Av 10 kap. 1 iJ rättegångsbalken följer alt behörig domstol
är rätlen i den ort där bolagels styrelse har sitt säte. En av fördelarna med
en sådan ordning är atl alla tvister som rör förköp av aktier i ett visst bolag
kommer att handläggas vid samma domstol. Eftersom det är fråga om bolag vars
huvudsakliga tillgång utgörs av fasligheter, är det också troligt au styrelsen har
sitt säte i den kommun, där huvuddelen av fastigheterna finns och som alltså
också är den kommun som får utöva förköpsrätlen.

Bestämmelserna i andra slyckei om
rättegångskostnader i mål som avses i första stycket överensslämmer med
molsvarande bestämmelser i förköpslagen och med rättegångskosinadsreglerna i
expropriaiionsmål.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 102

Gemensamma bestämmelser

23-25 ijs

Paragraferna motsvarar 12-14 ;ji; promemorieförslaget.

Som tidigare anförts bör reglerna
om förfarandet vid hyresnämnden i tillståndsärenden tas upp i lagen om
arrendenämnder och hyresnämnder. En hänvisning till sistnämnda lag finns i 23.
Bestämmelserna i 24 och 2.VsS överensstämmer med vad som för motsvarande fall
gäller enligl 20 och 21 ijij bosladssaneringslagen i dess lydelse fr. o. m. den
1 juli 1975.

26 i;

1 paragrafen, .som saknar
motsvarighet i promemorieförslaget, finns bestämmelser om
rättegångskostnaderna i bosladsdomstolen.

Beträffande rättegångskostnaderna i
hyresnämnden gäller den principen att vardera parten skall bära sin kostnad. 1
bosladsdomstolen gäller däremol de allmänna bestämmelserna om rättegångskostnad
i 18 kap. rättegångsbalken. Detta följer av 17 ij lagen om bostadsdomstol (jfr
prop. 1974:151 s. 120).

Mitt förslag innebär till skillnad
från promemorieförslagel att en prövning av kommunens rätt att utöva förköp vid
aktieöveriåtelse kommer att äga rum, om säljaren eller köparen bestrider
förköpsrätt. Detta överensstämmer nära med vad som i dag gäller enligl förköpslagen
för molsvarande fall. I ärende om tillstånd enligt förköpslagen lar vardera
parten bära sin kostnad. Jag anser atl samma regel bör gälla i ärenden om
tillstånd till förköp av aktier. Den omständigheten att tillståndsfrågan i det
sistnämnda fallet kan prövas av en domstol, nämligen bostadsdomstolen, bör inte
medföra alt allmänna bestämmelser om rättegångskostnader skall gälla. I
förevarande paragraf har därför upptagits en regel som innebär alt vardera
parten skall bära sin kostnad i ärenden om tillstånd till förköp enligl denna
lag. 1 andra ärenden skall enligt paragrafens andra punkt allmänna regler
gälla. Vad som här kan komma i fråga är ärenden om vitesföreläggande enligl 18
ij andra stycket och utdömande av vite enligl 24 ij, som förts vidare till bosladsdomstolen.
För tydlighetens skull vill jag nämna atl reglerna om rättegångskostnader i
denna paragraf inte är tillämpliga i ärenden om tillstånd till
fastighetsförvärv eller förvärv av aktie eller andel i bolag. 1 sådana ärenden
finns som framgår av vad jag tidigare har anfört ingen motpart lill sökanden.

Ikraftträdande m. m.

Lagen bör såvitt avser förvärv av
fast egendom träda i kraft den 1 januari 1976. I fråga om förvärv av aktie
eller andel i bolag kan eu ikraftträdande

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 103

vid
samma tidpunkt inte ske. Förutsättningen för alt lagen skall kunna sättas i
kraft såvitt avser sådana förvärv är nämligen atl bolagens balansräkningar
kompletteras med erforderliga uppgifter enligt 11 ij. Med hänsyn lill den lid
som kan beräknas åtgå för denna komplettering föreslår jag i överensstämmelse
med promemorieförslaget alt bestämmelserna om tillstånd lill förvärv av aklie
eller andel i bolag samt om förköp m. m. träder i kraft den I april 1976. Beslämmelser
härom meddelas i punkt 1.

Lagen bör givelvis inte gälla förvärv som skett
före den dag förvärv av ifrågavarande slag blivit lillsiåndsplikligl. I
klarhetens intresse har detta uttryckligen angells i punkt 2.

Som nyss nämnts bör bolags balansräkning, som
upprättats närmast före den 1 januari 1976. kompletteras med uppgifter enligl
11 ;j. Föreskrift härom meddelas i punkt 3. Bolagsstämmans medverkan krävs
inte. Arbetet bör kunna hinnas med under en tidsrymd av två månader. Den 1 mars
1976 skall därför balansräkningarna vara kompletterade med erforderiiga uppgifter.
Tillägg till aktiebolags balansräkning skall sändas in lill patent- och
registreringsverket. Tilläggen bör ha hunnit komma in till verket före den 1
april 1976. när bestämmelserna om tillståndsplikt för förvärv av aklie eller
andel i bolag träder i kraft.

Enligt punkt 3 andra stycket kan underiåtenhet all
komplettera balansräkning föranleda skadeståndsansvar för den som är ansvarig
för att föreskrivna uppgifter lämnas.

7.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder

Som anförts i avsnittet 5.8 påkallar det framlagda
förslaget till lag om förvärv av hyresfastighet m. m. vissa ändringar i lagen
om arrendenämnder och hyresnämnder. De regler som behöver ändras är
bestämmelserna om hyresnämnds uppgifter (4 §) och om offentligheten vid
förhandling inför hyresnämnden (27 §). Vidare krävs bestämmelser för
handläggning av de nytillkomna ärendena (16 a-16 c §§) samt en hänvisning till
tillståndslagens bestämmelser om fullföljd av talan (23 §). Bestämmelsema i
tillståndslagen förutsätter slutligen ändringar i nämndlagens regler om vad
beslut skall innehålla (21 §) och om rättskraft (22 §). För att åstadkomma en
lämplig disposition av lagtexten föreslår jag att ett par redaktionella
ändringar görs saml att en ny rabrik införs före de nya
handläggningsbestämmelserna. Som framgår av vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnittet 5.6) anser jag inte erforderiigt att införa särskilda
bestämmelser om handläggningslid i 26 §.

4ij

Bland
de uppgifter som enligt första siyckei åvilar hyresnämnd har som I ny punkl 7
upptagits skyldighet för hyresnämnd atl pröva frågor enligt

s. 104 Kontrollera mot PDF

lagen
om förvärv av hyresfastighet m. m. Hit hör frågor om tillstånd till förvärv,
tillstånd lill förköp, vitesförelägganden och utdömmande av vite.

Genom att tillståndsprövningen även skall avse
förvärv av aktier och andelar i bolag måste den gällande forumregeln i andra
stycket ändras. 1 allmänhet lorde väl i de fall som tillståndsprövningen avser
alt träffa bolagets fastigheter ligga samlade inom en och samma hyresnämnds
område. Det torde emellertid ingalunda bli ovanligt alt bolaget i fråga äger
fastigheter inom flera hyresnämnders område. För sådant fall kan givetvis
länkas atl låta prövningen ankomma på en av dessa. För atl undvika tveksamhet
rörande tillämpningen av en sådan beslämmelse har emellertid i stället föreskrivits
all ärenden som rör tillstånd till förvärv av aktie eller andel i bolag,
tillstånd till förköp, vitesföreläggande eller utdömande av vite skall las upp
av hyresnämnden i den ort där bolagels styrelse har sitt säte eller, om bolaget
är handelsbolag, där förvaltningen föres. Regeln motsvarar vad som gäller
enligt rättegångsbalken om forum i allmänna tvistemål (jfr 10 kap. 1 ij iredje
stycket rättegångsbalken och 24 ij lagen 1895:64 s. 1 om handelsbolag och enkla
bolag).

Del kan förekomma atl flera tillståndsplikliga
förvärv görs genom en och samma köpehandling. Som exempel kan nämnas alt två
fastigheter säljs genom ett köpekontrakt. Om i detta fall fastigheterna ligger
inom skilda hyresnämnders områden, fordras tillstånd av båda hyresnämnderna.

16
a s

Paragrafen, som är ny (den tidigare 16 a ij
föreslås bli betecknad 16 d ij), innehåller besiämmelserom ansökan i
tillståndsärenden. Den överensstämmer i huvudsak med promemorieförslagel.

Enligt första stycket skall ansökan i
lillslåndsärende vara skriftlig. Med hänsyn lill att full klarhet måste
föreligga om vilka fasligheter som berörs av tillståndsansökan skall denna
också innehålla uppgifter om registerbeteckning för den eller de fastigheter
som berörs av förvärvet. Denna regel gäller oavsett om ansökan avser tillstånd
atl förvärva fastighet, tomträtt eller aktie eller andel i bolag.

För giltigt förvärv av fast egendom eller tomträtt
krävs skriftlig form. Eftersom fångeshandlingen är av betydelse både för all
styrka alt en överlåtelse kommit till stånd och för att ge hyresnämnden
underiag för tillståndsprövningen skall fångeshandlingen enligt andra stycket
företes, dvs. bifogas ansökningen. Eftersom tillstånd kan sökas redan innan
förvärv ägt rum (jfr 3 ij tillsiåndslagen) kan llngeshandling inle alllid
företes. I sådant fall föreskrivs av hänsyn till fångesmannen att hans
skriftliga samtycke till ansökan skall företes. Detta befriar emellertid inle
förvärvaren från skyldigheten att förete fångeshandlingen så snart denna
upprättats. Avser ansökan förhandstillstånd, kan fångeshandlingen givetvis
inte företes.

I
tredje stycket, som avser ansökan om tillstånd till aklie- och andelsförvärv.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 105

föreskrivs
att ansökningen skall innehålla uppgift om fångesmannen och de aktier eller den
andel i bolaget som förvärvet avser. I fråga om aktieförvärv innebär detta atl
ansökningen skall innehålla uppgift om vilka aktier förvärvet avser. Aktiens
nummer skall således anges. Vidare skall anges de omständigheter som gör att
hyresnämnden är behörig, dvs. normalt uppgift om den ort där bolagets styrelse
har sitt säte eller där förvaltningen föres (jfr vad som anförts under 4 ij).
Någol krav på skriftlig överlåtelsehandling kan inte ställas upp vid aktie-
eller andelsöveriålelse. Med hänsyn inle minst lill konsekvenserna av en
försenad ansökan om tillstånd får förutsättas att seriösa förvärvare upprättar
åtminstone kvitto eller liknande handling som utvisar när förvärvei ägt rum och
vilka aktier eller vilken andel fånget omfattar.

Ytteriigare föreskrifter angående ansökan och de
handlingar som skall fogas vid denna kan utfärdas av regeringen. Under 14 ij
tillsiåndslagen har redan nämnts intyg om köpesumman. Som ytteriigare exempel
kan anges laxeringsbevis saml avskrift av bolagsordning och balansräkning.

Hänvisningen i fiärde stycket innebär atl
hyresnämnden skall förelägga sökanden alt avhjälpa brister i ansökan och, om
föreläggande inle efter-kommes. avvisa denna (8 iJ andra stycket). Vidare
innebär hänvisningen alt ansökan skall innehålla vissa uppgifter om sökanden
och hans ombud, om sådant vidtalats (8 ij tredje stycket). Återkallas ansökan,
skall ärendet avskrivas (8 j femte stycket).

16
b s

Paragrafen, som delvis motsvarar 16bij
promemorieförslaget, innehåller bestämmelser om hyresnämndens handläggning av
tillståndsärenden.

Enligt /ö;s/fl siyckei skall ansökan om
förvärvstillstånd för yttrande tillställas kommun där fast egendom som anges i
ansökningen finns. Bakgrunden till bestämmelsen har redovisats i den allmänna
motiveringen (avsnittet 5.6). Om ansökan avser tillstånd lill förvärv av aklie
eller andel i bolag som äger hyresfastigheter i fiera kommuner, innebär detta
att varje berörd kommun skall beredas lillfälle all avge ytirande. Delsamma
gäller självfallet, om ett och samma fastighetsförvärv omfattar fasligheter i
fiera kommuner.

När det gäller förköp av fast egendom har kommunen
tre månader på sig att ta ställning till om förköp skall utövas (se 7 ij andra
stycket förköpslagen). Av tredje stycket förevarande paragraf följer att
tillstånd inte far ges innan del har blivit slutligt avgjort om förköp skall
ske. För alt kommunen skall få tre månader på sig att ta ställning lill
förköpsfrågan när det är fråga om förköp av aktier anges i första stycket att
tiden för avgivande av ytirande skall bestämmas så att den inte understiger tre
månader när ansökan gäller tillstånd lill förvärv av aktier. Regeln avser
alltså att tjäna samma ändamål som de nyssnämnda bestämmelserna i 7 ij andra

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 106

stycket
förköpslagen. Begär kommunen inte inom den förelagda liden all få utöva förköp,
är det slutligt avgjort att förköp inle skall äga rum (jfr 13 i; första stycket
tillsiåndslagen).

I samband med atl yttrandet skall avges bör
kommunen undersöka i vad mån ansökan om upprustningsåläggande eller
användningsförbud enligt bostadssaneringslagen bör göras, för den händelse
kommunen inte förköper fastigheten, när det är den som har överiålils. Sådan
ansökan skall göras hos den hyresnämnd inom vars område fastigheten ligger
oavsett att ansökan i tillståndsärende har skett hos annan nämnd.
Tillståndsärendel kan avgöras oberoende av ärende enligt bostadssaneringslagen.

Jag vill i sammanhanget påpeka atl ytirande från
kommunen givetvis inte behöver inhämtas, om det redan av ansökningshandlingarna
framgår att kommunen inte har några invändningar mol all förvärvstillstånd ges.
Om sökanden sålunda visar att kommunen har tillstyrkt bifall till ansökningen
och, där fråga är om tillstånd till köp eller inlösen av aktie, förklarat sig
inte vilja utöva förköpsrätt, kan ärendet alltså avgöras utan att hyresnämnden
remitterar ansökningen lill kommunen.

1
andra stycket föreskrivs genom hänvisning lill 14 ;j andra siyckei att sökanden
och annan som ärendet angår, dvs. kommun, skall kallas alt inställa sig inför
hyresnämnden, om det ej kan anses obehövligt. Som tidigare anförts lorde del
endast i undantagsfall bli nödvändigt med förhandling i tillståndsärenden.
Skall sådan äga rum. kan sökanden kallas vid vite. Ute-varo från sammanträdel
hindrar inte alt ärendet avgörs.

Enligl Iredje stycket Hr lillslåndsärende inte
prövas innan del har blivit slutgiltigt avgjort om förköp skall äga rum.
Bestämmelsen gäller de fall att tillståndet avser förvärv av fast egendom eller
tomträtt genom köp eller byte eller förvärv av aktie genom köp eller genom
inlösen i fall som avses i 12 § andra stycket tillståndslagen, dvs. inlösen
från någon som förvärvat aklie genom köp. Liknande bestämmelser finns i 1916
års lag och i jordförvärvslagen.

Bestämmelsen i iredje stycket skall ses i samband
med reglerna i första stycket samt. i fråga om fast egendom eller tomträtl, 7
;; andra stycket förköpslagen och, i fråga om aktier, 13 i; första stycket
tillståndslagen. De angivna bestämmelserna fungerar sammantaget på följande
sätt. När ansökan om tillstånd till förvärv kommer in till hyresnämnden, skall
hyresnämnden begära yttrande från berörd kommun. Kommunen får därigenom
tillfälle au ta ställning till om den önskar utöva förköp. Av 7 ij andra
stycket förköpslagen följer atl kommunen garanteras en betänketid på ålminstone
tre månader för alt avgöra frågan. När det är fråga om aktier följer av första
stycket förevarande paragraf alt kommunen fåren molsvarande betänketid. Går
denna betänketid till ända utan alt kommunen utövar förköp har förköpsrälten
förlorats. Hyresnämnden får å andra sidan inie meddela beslul i
tillståndsärendet innan betänketiden har löpt ut saml, om kommunen utövar sin förköpsrätt,
frågan om förköp blivit slutgiltigt avgjord. Skulle

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 107

hyresnämnden
likväl göra det. går kommunen också miste om sin förköpsrätt (se 13 ij andra
stycket tillståndslagen samt 12 andra stycket förköpslagen). Särskilda problem
uppkommer när det är fråga om ansökan om förhands-tillstånd. Läget är dä del
att något köpeavtal ännu inte har träffats. Därav följer alt kommunen inle
heller kan utöva någon förköpsrätt. Den nyss angivna betänketiden på tre
månader kan alltså inle börja löpa. Hyresnämnden kan därför meddela sådant
förhandstillstånd endast om den berörda kommunen förklarar sig inle vilja utöva
förköp.

16c;;

Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet i
ärende om tillstånd till förköp av aktie eller andel i handelsbolag, när
säljaren eller köparen bestritt förköpet.

Kommuns ansökan om tillstånd till förköp skall
enligt /Örs/o stycket vara skriftlig. Några ytteriigare krav på ansökningen
ställs inte upp utöver vad som framgår av andra stycket förevarande paragraf
eftersom ärendet om tillstånd till aktieförvärvet är anhängigl hos nämnden och
erforderliga uppgifter finns all tillgå där. Givetvis bör ansökningen
innehålla uppgift om de omständigheter som kommunen vill åberopa till stöd för
ansökningen. Särskilda beslämmelser om det torde inle behövas.

I detta sammanhang vill jag nämna att ärende om
vitesföreläggande liksom ärende om utdömande av vite kan förekomma som
självständigt ärende inför hyresnämnden (se 18 och 24ij;j tillsiåndslagen).
Några särskilda beslämmelser om ansökan i sådana ärenden anser jag inle
behövliga.

I fråga om ansökan gäller genom hänvisning i andra
stycket 8 § and-ra-femle styckena.

Fråga om tillstånd lill förköp skall enligl iredje siyckei
normalt avgöras efter förhandling inför hyresnämnden. Förhandling skall inle
äga rum, om del är uppenbart alt sådan inte behövs, t. ex. för det fall
säljaren eller köparen bestrider förköpsrätt i ren obstruktion.

Skall part inställa sig till förhandling. Hr
nämnden förelägga vite. All sökandens motpart uteblir från förhandling utgör
dock inte något hinder för att ärendet avgörs. Uteblir sökanden, skall ärendet
avskrivas.

Av 19 a i; följer att hyresnämnd kan hålla
vittnesförhör och uppta annan muntlig formell bevisning i ärenden som angår
tillstånd lill förköp.

21
Ij

Som jag har anfört i den allmänna motiveringen
(avsnittet 5.6) bör giltighetstiden av förhandslillslånd begränsas till högst
elt år. Begränsningen bör anges i tillståndsbeslutet. En beslämmelse om del har
tagits upp i första siyckei av förevarande paragraf

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 108

22

1 paragrafen meddelas beslämmelser om verkan i
rältskraftshänseende av vissa beslul som meddelats av arrendenämnd eller
hyresnämnd. Den närmare innebörden av paragrafen har klargjorts i prop. 1973:23
s. 205.

Den lagstiftning som jag nu föreslår innebär alt
hyresnämnd får att pröva dels ärenden om tillstånd till förvärv av
hyresfastigheter eller aktier eller andelar i bolag, dels ärenden om tillstånd
lill förköp av aktier. Även frågor om vitesföreläggande och utdömande av vite
som förelagts med stöd av tillsiåndslagen kan förekomma lill prövning.
Hyresnämndens avgöranden i dessa ärenden bör äga rättskraft, om beslutet inle
överklagas, dvs. tilläggas samma verkan som domstols lagakraftvunna dom. Denna
regel bör gälla undantagslöst och således även i de fall hyresnämnd avslår
ansökan om förvärvstillstånd. De civilrätlsliga verkningarna av ett sådant
beslut är nämligen att förvärvet blir ogiltigt Qfr 5 ij första stycket
tillsiåndslagen).

23 ij

Ändringen, som överensslämmer med
promemorieförslaget, innebär att paragrafens hänvisningar till den lagstiftning
som innehåller beslämmelser om lalan mot hyresnämnds beslul kompletteras med
hänvisning till tillsiåndslagen. Särskild lalan Hr föras mot hyresnämnds
beslul att avvisa ansökan i lillslåndsärende eller alt avskriva sådant ärende.
Detsamma gäller i fråga om beslut all avvisa eller avskriva ärende om tillstånd
till förköp.

27 S

Paragrafen innehåller en hänvisning till
rättegångsbalkens bestämmelser om offentlighet och ordning vid domstol. I 5
kap. 1 i; femte siyckei rättegångsbalken sägs att, om för särskilt fall är
föreskrivet all förhandling får hållas inom slängda dörrar, det skall gälla.
Sådana föreskrifter har också meddelats i ett antal lagar som i övrigt hänvisar
till rättegångsbalkens regler om offentlighet och ordning vid domstol. 1
överensstämmelse med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6)
har i ett nytt andra stycke av förevarande paragraf tagits upp bestämmelser om
att hyresnämnd utöver vad som följer av 5 kap. 1 j rättegångsbalken får
förordna alt sammanträde för handläggning av ärende enligt 1. 9 eller 17 i;
tillsiåndslagen skall hållas inom stängda dörrar, om det behövs av hänsyn till
privatlivets helgd eller enskilds behöriga intresse. Även om jag anser alt
offentligheten bör få vika, om det behövs av hänsyn till de nu angivna
intressena, bör bestämmelsen emellertid enligl min mening tillämpas
restriktivt.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 109

7.3
Övriga lagförslag

I 8 ;j 1916 års lag har införts beslämmelse om all
egendomen vid den offentliga auktionen inte fär säljas lill den som måste ha
förvärvstillstånd enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. men saknar
sådant tillstånd. Motsvarande gäller, om förvärvstillstånd enligt
jordförvärvslagen fordras.

I samband med ändringen har vissa jämkningar i
paragrafen vidtagits med anledning av den nya exekutionsrätisliga
lagstiftningen. Några ändringar i sak är inle åsyftade.

1 enlighet med vad jag har förordat i den allmänna
motiveringen (avsnillet 5.6) har \ förköpslagen införts bestämmelser enligl
vilka samordningen mellan denna lag och den nya tillståndslagen såvitt gäller
förvärv av fast egendom och tomträtt genom köp eller byte regleras på samma
sätt som f n. gäller i förhållandet förköpslagen-jordförvärvslagen. Enligt 7 ij
förköpslagen skall således förköpsrätt utövas sist på den inskrivningsdag som
infaller närmast efter tre månader från det förvärvstillstånd enligl den nya
lagen söktes. Alt (|,tköpsrätien är föriorad, om förvärvstillstånd meddelas i
strid med 16 b ;j Iredje stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder,
framgår av 12 ij. Om förköpsrätten i sådant fall redan utövats, är förköpet
ulan verkan.

Som jag har anfört i den allmänna motiveringen
(avsnitten 5.6 och 5.7) bör i sekretesslagen införas bestämmelser som gör det
möjligt att i ärende enligt tillsiåndslagen hemlighålla uppgifter om sökandens
eller annan enskilds förhållanden. Med uttrycket enskilds förhållanden avser
jag såväl enskilt företags affärs- och driftförhållanden som enskild persons
ekonomiska och personliga förhållanden. Sekretessen bör enligt min mening omfatta
sådana handlingar som rör tillstånd till förvärv och förköp som det nu är fråga
om. Undantag bör dock göras för hyresnämnds och bostadsdomstolens beslut.
Vidare bör sekretessen begränsas så att utlämnande kan vägras endasl om
offentliggörande skulle innebära skada för den vars förhållanden avses i
handlingen. Eftersom sekretessbestämmelsen avser atl skydda den enskilde bör
den vidare utformas så att utlämnande fär ske, om den enskilde samtycker till
det. Den tid under vilken sekretessen skall gälla bör bestämmas till 20 år från
handlingens datum.

Bestämmelserna om sekretess i ärenden enligl den
nya lagstiftningen bör las upp i en ny paragraf Denna bör placeras omedelbart
efter 26 % och få beteckningen 26 a .

I 17 ;j lagen om bosladsdomstol finns det en allmän
hänvisning lill vissa bestämmelser i rättegångsbalken, bl. a. tiil 5 kap. Som
jag har nämnt i den allmänna motiveringen (avsnittet 5.6) bör öppnas möjlighet
för bostadsdomstolen att utöver vad som framgår av 5 kap. 1 i;
rättegångsbalken hålla förhandling inom Slängda dörrar. En sådan beslämmelse
har tagits upp i andra stycket av förevarande paragraf

Jag vill i sammanhanget erinra om atl lagen
(1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna
handlingar är tillämplig på förhandling inför bosladsdomstolen.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Rörande ändringen i 28 § lagen om bosladsdomstol
hänvisas lill vad som har anförts vid 22 § lagen om artendenämnder och
hyresnämnder.

Genom de ändringar i brottsbalken som träder i
kraft den 1 januari 1976 (prop. 1975:78, JuU 1975:22, rskr 1975:212, SFS
1975:667) avskaffas det nuvarande ämbetsansvarel. I samband därmed har gjorts
följdändringar i ett stort antal lagar. En ytteriigare följdändring fordras 'fastighetsbildnings-lagen (1970:988). Enligl 4 kap. 3 ij iredje stycket nämnda
lag är den som kallats alt tjänstgöra som god man vid
fastigheisbildningsförrältning underkastad ämbetsansvar i fråga om
tjänstgöringen. Denna bestämmelse bör utgå som en följd av ändringarna i 17 och
20 kap. brottsbalken. I stället kan ansvar för muibrott och brott mot
tystnadsplikt enligl nya 20 kap. 2 och 3 ;j;j brottsbalken inträda liksom
ansvar för oriktig myndighetsutövning enligl nya 20 kap. 1 i; brottsbalken och
skydd enligl de nya bestämmelserna i 17 ;j kap. 1-5 ijij brottsbalken kan komma
i fråga i den mån myndighetsutövning ingår i uppdraget som god man.

8 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
antaga förslagen till

l.lag
om förvärv av hyresfastighet m.m.,

2.
lag om ändring i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

3.
lagom ändring i lagen
(1916:156) om inskränkningar i rättenatt förvärva fast egendom m. m.,

4.
lag om ändring i förköpslagen
(1967:868),

5.
lag om ändring i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rällen att utbekomma allmänna handlingar,

6.
lag om ändring i lagen
(1974:1082) om bosladsdomstol,

7.
lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988).

9 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagl fram.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 ill

Bilaga
Promemorieförslagen

Förslag
till

Lag
om tillståndsprövning av förvärv av vissa bostadsfastigheter

m.
m.

Härigenom
förordnas som följer.

Förvärv
av vissa bostadsfastigheter

1 §
Fastighet, som är taxerad som annan fastighet och på vilken finns fier än fyra
bostadslägenheter (bostadsfastighel), får ej ulan tillstånd av hyresnämnd
förvärvas genom

1.
köp, byte eller gåva,

2.
tillskott till bolag eller
förening,

3.
utdelning eller skifte från
bolag eller förening,

4.
fusion enligl 175 ij lagen
(1944:705) om aktiebolag.

När bostadshus tillhör innehavare av inskriven
tomträtt, äger bestämmelsema i denna lag om fastighet motsvarande tillämpning
på tomträtten.

1
fråga om byggnad som eljest
tillhör annan än ägaren av marken gäller lagen i tillämpliga delar.

2
§ Förvärvstillstånd fordras ej

1.
om egendomen förvärvas från
staten,

2.
om staten, kommun,
landstingskommun, kommunalförbund eller allmännyttigt bostadsföretag är
förvärvare,

3.
om egendomen enligl medgivande
av regeringen förvärvas för kyrkligt ändamål eller Hnget prövats enligt lagen
(1970:939)om förvaltning av kyrklig jord,

4.
om egendomen förvärvas av
kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning
som regeringen fastställt är skyldig atl åter avyttra egendomen,

5.
om förvärvaren är gift med
fångesmannen och ej heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt,
endera av dem är fångesmannens eller också, om denne är gift, hans makes
avkomling, syskon eller syskons avkomling,

6.
om förvärvet avser andel i
egendom och förvärvet av andelen sker i syfte atl bereda förvärvaren och hans
familj bostad på fastigheten,

7.
om förvärvet sker genom inrop
på exekutiv auktion.

3
§ Har förvärvstillstånd ej
sökts före Hnget, skall det sökas inom tre månader från del fånget skedde.

4
§ Förvärvstillstånd Hr vägras,
om sökanden ej gör sannolikt att han är

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 112

i
stånd atl förvalta fastigheten saml att syftet med förvärvei är all han skall
idka bosladsförvaitning och därvid hålla fasligheten i sådant skick atl den
motsvarar de anspråk de boende enligl lag har rätt all ställa.

5 §
Göres ej ansökan om förvärvstillstånd inom föreskriven lid och på fö

reskrivet sätt eller vägras förvärvstillstånd genom lagakraftägande beslul,

är Hnget ogiltigt.

Skulle mol bestämmelserna i 20 kap. 6 ij 8 eller 7
ij 11 jordabalken lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt ha
meddelats, äger första stycket ej tillämpning på fånget.

Förvärv
av aktie eller andel i bolag i vissa fall

6 §
Bestämmelserna i 7-9 ijij gäller i fråga om

1.
aktiebolag vari aktierna till
huvudsaklig del äges eller på därmed jämföriigl sätt innehas, direkt eller
genom förmedling av juridisk person, av en eller ett fåtal fysiska personer,

2.
handelsbolag.

7 §
Äger bolag bostadsfastighet och är fastighetens laxerade värde eller,

om bolaget äger fiera sådana fastigheter, fastigheternas sammanlagda tax

erade värde minst tre gånger större än det enligt senaste balansräkning bok

förda värdet av bolagets övriga tillgångar. Hr aktie eller andel i bolaget

ej utan tillstånd av hyresnämnd förvärvas genom sådant fång som anges

i I ij första stycket eller genom inlösen enligl 70 ij lagen (1944:705) om ak

tiebolag. Detsamma gäller i fråga om förvärv av aktie eller andel i mo

derbolag, om det sammanlagda laxerade värdet av koncernens bostadsfas

ligheter är minst tre gånger större än del sammanlagda bokförda värdet

av koncernens övriga tillgångar enligl koncernbolagens senasie balansräk

ningar.

Bestämmelserna
i 2 !j gäller i tillämpliga delar.

8
§ 1 fråga om ansökan om
tillstånd till förvärv av aktie eller andel i bolag äger 3 och 4 ijij samt 5 ij
första siyckei molsvarande tillämpning.

9
§ Bolag som äger
bostadsfastighet skall i balansräkningen lämna uppgift om fastighetens registerbeteckning
och taxeringsvärde. Vid redovisning av aktie eller andel i dotterbolag skall på
motsvarande sätt uppgift om dotterbolagets innehav av bostadsfasligheter
lämnas i moderbolagets balansräkning.

Uppgift, som avses i första stycket. Hr inlagas i
not, om tydlig hänvisning göres vid de poster i balansräkningen, till vilka den
hänför sig.

Styrelseledamot, verkställande direktör eller
bolagsman som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som
åligger honom enligt denna paragraf, skall ersätta skada som därigenom vållas
annan.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 113

Inlösen
av aktie

10 §
Skall tillstånd enligt denna lag sökas till förvärv av aktie genom köp,

har kommun rätt att lösa aktien till del pris som avtalats mellan köparen

och säljaren. Äger bolaget bostadsfastigheter inom flera kommuner, till

kommer lösenrällen den kommun inom vars område huvuddelen av bo

lagels bostadsfastigheter finnes. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning

om tillståndspliktigt förvärv sker genom inlösen enligt 70 § lagen (1944:705)

om aktiebolag från någon som förvärvat aktien genom köp.

Lösningsanspråk skall framställas skriftligen hos
hyresnämnden inom två månader från det kommunen fick del av ansökan om
tillstånd till förvärvet. Hyresnämnden skall underrätta bolaget saml köpare och
säljare om framställt lösningsanspråk. Akliebrevet skall därefter överiämnas
till kommunen med påskrift om överlåtelse. Kommunen skall samtidigt överiämna
lösenbelop-pel.

11 §
Föreligger tvist om kommunens lösningsrätt, prövas tvisten av hy

resnämnden. Är kommunen lösenberättigad, får hyresnämnden på begäran

av kommunen förelägga den som innehar aktiebrevei att fullgöra vad som

åligger honom enligt 10 ij andra stycket. Sådant föreläggande Hr förenas

med vite.

Ingår i köpet annan egendom än aktie, skall
löseskillingen på yrkande av kommunen jämkas efter vad hyresnämnden finner
skäligt. Yrkande om jämkning framställes samtidigt med lösningsanspråket.

Gemensamma
bestämmelser

12
§ I fråga om förfarandet vid
hyresnämnden i ärenden enligt denna lag finns beslämmelser i lagen (1973:188)
om arrendenämnder och hyresnämnder.

13
§ Fråga om uttagande av vite
som förelagts med stöd av 11 ij första stycket prövas av hyresnämnden på yrkande
av kommunen. Vite Hr ej förvandlas.

14
§ Talan mot hyresnämnds beslut
enligt denna lag föres hos bo- -stolen genom bes"är inom tre veckor från
den dag beslutet meddelades. Besvärshandlingen skall inges till domstolen.

1.
Denna lag träder i kraft, såvitt
avser 1-5, 9, 12 och 14 ijij den I januari 1976 och i övrigt den I april 1976.

2.
Lagen äger icke lillämpning på
förvärv av fastighet som skett före den 1 januari 1976 och ej heller på förvärv
av aklie eller andel som skett före den 1 april 1976.

3.
Balansräkning, som upprättats
närmast före ikraftträdandet, skall sna-

8 Regeringen 1975176. I saml. Nr SS

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 114

rast
och senast den I mars 1976 kompletteras med uppgifter enligt 9 ij. Tillägget
skall underskrivas, i aktiebolag av samtliga styrelseledamöter och
verkställande direktör och i handelsbolag av de bolagsmän som är obegränsat
ansvariga för bolagets förbindelser. Senast en vecka efter det tillägg till aktiebolags
balansräkning underskrivits, skall avskrift av tillägget insändas till patent-
och registreringsverket för registrering.

Bestämmelserna i 9 S tredje stycket äger
motsvarande tillämpning vid underiåtenhet att fullgöra vad som föreskrives i
denna punkt.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop,
1975/76:33 115

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder

och hyresnämnder' dels att nuvarande 16aij skall
betecknas 16dij, dels atl rubriken närmast före 16 a ij skall sältas närmast
före 16dij, dels att 4, 22, 23 och 26 iJS skall ha nedan angivna lydelse, dels
all i lagen skall införas tre nya paragrafer, 16 a-16 c §ij, samt närmast

före
16 a ij en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse Föreslagen lydelse

Hyresnämnd
som avses i 12 kap. 68 S jordabalken har till uppgift att

1.
medla i hyres- eller
bostadsrättstvist,

2.
pröva tvist om
reparationsföreläggande enligt 12 kap. 16 S andra stycket, skadestånd enligt
12 kap. 24 a ij, överiåtelse av hyresrätt enligl 12 kap. 34-36 ij, upplåtelse
av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 j, föriängning av hyresavtal eller
villkor för sådan föriängning enligt 12 kap. 49 ij, hyresvillkor enligt 12
kap. 55 ij eller uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 S, allt jordabalken,

3.
pröva tvist om hyresvillkor
enligt 7 ij sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 ij
andra stycket eller medlemskap enligt 52 ij, allt bostadsrältslagen (1971:479),

4.
pröva fråga om godkännande av
överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 i; jordabalken eller av beslut
som avses i 60 ij första stycket I bostadsrältslagen,

5.
vara skiljenämnd i hyres- eller
bostadsrättslvisl,

6.
pröva frågor enligl lagen (I970:246)om
tvångsförvaltning av bostadsfastighet och enligt bosladssaneringslagen
(1973:531),

7.
pröva frågor enligt lagen

(1975:000) om tillståndsprövning av

förvärv av vissa bostadsfastigheler

m. m.

Ärende upplages av den hyres- Ärende upptages av den hyres

nämnd inom vars område fastighe- nämnd inom vars område fastighe

ten är belägen. ten är belägen. Ärende som avses i 7,

'Lagen omtryckt 1974:1090.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33

Nuvarande Ivdelse

16

Föreslagen lydelse

10 eller 11

Ärende angående förvärvstillstånd
m.m.

16 a s

Ansökan om tillstånd enligt lagen
(1975:000) om tillståndsprövning av förvärv av vissa bostadsfastigheler m. m.
skall vara skrlfllig. I ansökan skall anges registerbeteckning för den eller de
fastigheter som beröres av förvärvet.

Avser ansökan tillstånd till
förvärv av fastighet eller tom trän, skall fångeshandlingen eller, om sådan
ännu ej upprättats, fångesmannens skriftliga samtycke Ull ansökan företes.

Avser ansökan tillstånd lill
förvärv av aktie eller andel i bolag, skall ansökningen Innehålla uppgifi om
fångesmannen, det antal aktier eller den andel 1 bolaget som förvärvei avser
samt de omständigheter som betingar hyresnämndens behörighet.

Besiämmelserna 1 8 § andra, tredje
och femte styckena äger molsvarande lillämpning.

16 b

Ansökan om förvärvstillstånd skall
för yttrande tillställas kommun där fastighet som anges 1 ansökningen finnes.

Bestämmelserna i 14 andra stycket
äger molsvarande lillämpning.

Ansökan om tillstånd alt förvärva
fast egendom eller tomträtt genom köp eller byte får ej prövas innan det blivit

slutligt avgjort huruvida förköp enligl

förköpslagen (1967:868) äger rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33

Nuvarande
lydelse

117

Föreslagen
lydelse

16
c §

Ansökan
i ärende enligt 11 § lagen (1975:000) om tillståndsprövning av förvärv av vissa
bostadsfastigheler m. m. skall göras skriftligen. Avser ansökan jämkning av
lösenbelopp, skall ansökningen Innehålla uppgift om vilket lösenbelopp
kommunen vill erlägga-

Bestämmelserna i 8 § andra -femte styckena äger
molsvarande tillämpning.

Förhandling
skall hållas inför nämnden, om det ej är uppenbart att förhandling ej behövs.
Skall part inställa sig personligen, får nämnden, förelägga vite. Underlåter
sökanden att på kallelse infinna sig inför nämnden, avskrives ärendet. Uteblir
motpart från förhandling, får ärendet likväl avgöras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 S

Beslut
av nämnd äger, sedan lid för klander eller besvär utgått när talan Hr föras
mot beslutet, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 1 tj
första stycket 2 eller 4 ;j första stycket 2, 3 eller 6. Vad som sagts nu
gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om reparationsföreläggande enligt 12
kap. 16 tj andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 34 - 36 eller 40 ij
jordabalken eller 30 ij andra stycket bostadsrältslagen (1971:479)eller ansökan
om uppskov enligt 12 kap. 59 ij jordabalken eller ansökan om förbud eller
medgivande som avses i 2 a ij bosladssaneringslagen (1973:531) lämnats utan
biHll.

Beslut
av nämnd äger, sedan tid för klander eller besvär utgått när talan Hr föras
mot beslutet, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 1 ij
första stycket 2 eller 4 Ii första stycket 2,3,6 eller 7. Vad som sagts nu
gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om reparationsföreläggande enligt 12
kap. 16 ij andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 34-36 eller 40 5
jordabalken eller 30 ij andra stycket bostadsrättslagen (1971:479)eller ansökan
om uppskov enligl 12 kap. 59 ij jordabalken eller ansökan om förbud eller
medgivande som avses i 2 a i; bostadssaneringslagen (1973:531) lämnats utan
bifall.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 118

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

23 S

Om fullföljd av talan mot hyres- Om fullföljd av talan mot hyres

nämndsbeslut i ärende enligl 12 kap. nämnds beslut i ärende enligl 12 kap.

jordabalken eller i ärende angående jordabalken eller i ärende angående

bostadsrätt, tvångsförvaltning eller bostadsrätt, tvångsförvaltning, bo-

bostadssanering finns bestämmelser stadssanering eller tillståndsprövning

i 12 kap. 70 S jordabalken, 76 ij bo- vid.förvärv av vissa bostadsfastigheter

stadsrätlslagen (1971:479), 17 § lagen m. m. finns beslämmelser i 12 kap.

(1970:246) om tvångsförvallning av 70 § jordabalken, 76 § bosladsrätlsla-

bostadsfastighet samt 21 § bostads- gen (1971:479), 17 § lagen (1970:246)

saneringslagen(l973:53l). om tvångsförvallning av bostadsfas-

tighet,
21 § bosladssaneringslagen

(1973:531) sam? 14 § lagen (1975:000)

om tillståndsprövning avförvärv av vis

sa bostadsfastigheler m. m.

Mol beslut av hyresnämnd Hr ta- Mot beslut av hyresnämnd Hr ta

lan föras särskilt, om nämnden lan föras särskilt, om nämnden

1.
avvisat ansökan som
avses i 8, 1. avvisat ansökan som avses i 8, 11 eller 14 - 16
§, II, 14
- 16, 16 a eller 16 c §,

2.
avskrivit ärende enligt 8-10 2.
avskrivit ärende enligt 8 -10, eller 16 §, dock ej när ärendet kan 16,76 a W/ét /6c,iJ,dockej
närären-återupptagas, del kan
återupptagas,

3.
förordnat angående ersättning
för någons medverkan i ärendet,

4.
utdömt vite eller annan påföljd
för underiåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i
förfarandet.

Särskild talan föres genom besvär hos
bostadsdomstolen inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Besvärshandlingen skall inges till domstolen.

26 S

Nämnd skall handlägga ärende Nämnd skall handlägga ärende

skyndsamt. skyndsamt. Om hinder ej föreligger

enligt 16 b § tredje .stycket eller eljest särskih hinder ej möter,
skall beslul i tillståndsärende som avses i lagen (1975:000) om
tltlslåndsprövnlng av förvärv av vissa bostadsfastigheler m. m. meddelas senasi
två månader efter del an ansökningen Inkommh till nämnden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:33 119

Innehåll

Propositionen................................................... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll..................... 1

Lagförslag....................................................... ...... 2

1. lag
om förvärv av hyresfastighet m.m............ ..... 2

2.
lag om ändring i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder 8

3.
lag om ändring i lagen
(1916:156) om inskränkningar i rällen

att
förvärva fast egendom m. m.................. 13

4.
lag om ändring i förköpslagen
(1967:868)...... .... 14

5.
lag om ändring i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten

atl
utbekomma allmänna handlingar.............. 16

6. lag
om ändring i lagen (1974:1082) om bosladsdomstol.. 17

7. lag
om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) 18

Utdrag
av regeringsprolokollet den 16 oktober 1975. .... 19

1
Inledning...................................................... .... 19

2
Gällande rätt ............................................ .... 20

2.1
Inledning................................................. .... 20

2.2
Lagen om vissa inskränkningar i
rätten att förvärva fast egendom m.m 20

2.3
Förköpslagen........................................... .... 21

2.4
Expropriationslagen................................... .... 22

2.5
Lagen om tvångsförvaltning av
bostadsfastighet 23

2.6
Bostadssaneringslagen............................... .... 24

2.7
Hyreslagen.............................................. 24

2.8
Bostadsfinansieringsförordningen
............... 25

2.9
Jordförvärvslagen..................................... 26

3 Promemorian................................................. .... 27

3.1
Allmänna överväganden och
förslag.............. 27

3.2
Lagstiftningens
tillämpningsområde............... 28

3.3
Tillståndspliktiga förvärv............................ .... 29

3.4
Förutsättningar för tillstånd........................ 30

3.5
Verkan av vägrat
förvärvstillstånd............... .... 31

3.6
Förfarandet i tillståndsärenden
................... .... 32

3.7
Inlösen av aktier....................................... 34

4 Remissyttrandena.......................................... 37

4.1
Allmänna synpunkter................................. .... 37

4.2
Lagstiftningens
tillämpningsområde............... 47

4.3
Tillståndspliktiga förvärv............................ .... 49

4.4
Förutsättningar för tillstånd........................ .... 51

4.5
Verkan av vägrat
förvärvstillstånd................ 53

4.6
Förfarandet i tillståndsärenden
................... .... 53

4.7
Inlösen av aktier....................................... 56

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:33 120

5 Föredraganden.............................................. 58

5.1
Inledning................................................. ..... 58

5.2
Lagstiftningens
tillämpningsområde ............ ..... 61

5.3
Tillståndsplikliga förvärv............................. ..... 66

5.4
Förutsättningar för tillstånd........................ ..... 67

5.5
Verkan av vägrat
förvärvstillstånd................ ..... 70

5.6
Förfarandet i tillståndsärenden..................... 71

5.7
Inlösen av aktier....................................... ..... 75

5.8
Lagtekniska frågor..................................... 78

6
Upprättade lagförslag...................................... 79

7
Specialmotivering........................................... 79

7.1 [
Förslaget till lag om förvärv av hyresfastighet m.m.... 79

7.2
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder 103

7.3
Övriga lagförslag....................................... ... 109

8
Hemställan.................................................... ... 110

9
Beslul ....................................................... ... 110

Bilaga
Promemorieförslagen................................ ...... Ill

Innehåll........................................................... ... 119

G ö teborgs
Offsattrvckeri AB, Stockholm 75.11538

Doktrin (2)

  1. Ann Numhauser-Henning, Förvärvslagarna—ett hinder för s k dold samäganderätt i äktenskap och samboförhållanden, JT 1990/91 nr 2 s. 199, på s. 219
  2. Jan Sandström, Två associationsrättsliga rättsfall, SvJT 1978 s. 435, på s. 440 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

76 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (60)

60 kopplingar i 24 dokument.

  1. SOU 2023:55 Vem äger fastigheten s. 59 om s. 29 · s. 195 om s. 64 i texten
  2. Dir. 2022:93 Skärpta kontroller vid fastighetsförvärv om s. 64 i texten
  3. Prop. 2009/10:21 Ägande och förvaltning av hyreshus s. 25 om s. 38 i texten
  4. Ds 2008:75 Genomförande av tjänstedirektivet s. 391 om s. 61 i texten
  5. SOU 2008:75 Ägande och förvaltning av hyreshus s. 87 om s. 58 · s. 94 om s. 32 i texten

Visa alla 24

Rättsfall (3)

3 kopplingar.

  1. RH 2005:59 om s. 69 ur registret
  2. NJA 1986 s. 741 »Brobyggaren« om s. 58 i texten
  3. RH 2009:42 om s. 69 i texten

Doktrin (13)

13 kopplingar i 6 dokument.

  1. Sandström, Hembud och lösningsrätt vid övergång av aktie, 1976 s. 99 · s. 241 om s. 85 · s. 242 om s. 92 · s. 333 i texten
  2. JT 2010/11 s. 94 s. 94 om s. 27 · s. 94 om s. 29 · s. 94 om s. 58 i texten
  3. Johansson, Bolagsstämma, 1990 s. 232 om s. 70 · s. 232 om s. 71 · s. 550 i texten
  4. JT 1990/91 s. 199 Ann Numhauser-Henning, Förvärvslagarna—ett hinder för s k dold samäganderätt i äktenskap och samboförhållanden s. 219 om s. 58 i texten
  5. Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 521 om s. 85 i texten

Visa alla 6