Sök i Ratio Lex

om ändring i kyrkolagen

20 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:38, om ändring i kyrkolagen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 38

Regeringens proposition

1975/76: 38

om
ändring i kyrkolagen

beslutad
den 23 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det
förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda
dag.

På
regeringens vägnar G. E. STRÄNG

HANS
GUSTAFSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1975 års kyrkomöte har för sin del antagit ett
lagförslag av innebörd att icke prästvigd medlem av svenska kyrkan skall få
biträda vid utdelande av nattvarden efter tillstånd av domkapitlet.

I
propositionen föreslås att riksdagen antar lagförslaget.

1 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 38

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38

Förslag
till

Lag
om ändring i kyrkolagen

Härigenom
föreskrives följande.

Utan
hinder av 11 kap. 10 § kyrkolagen får icke prästvigd medlem av svenska kyrkan
biträda vid utdelande av nattvarden om domkapitlet ger medlemmen tillstånd
därtill. Sådant tillstånd skall avse viss församling. Det får meddelas endast
efter framställning av pastor och medgivande av kyrkorådet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 38

Bilaga

Nr 4

Regeringens
skrivelse till kyrkomötet angående förslag till revidering av den svenska
kyrkohandboken m. m.;

beslutad
den 18 juni 1975.

Regeringen överlämnar till kyrkomötet bifogade
utdrag av regeringsprotokoll, betänkande och remissammanställning för det
yttrande som föredraganden hemställt om.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

HANS GUSTAFSSON

ti
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 38

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-06-18

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Bengtsson, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Zachrisson, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Gustafssoir-

Skrivelse
till 1975 års allmänna kyrkomöte angående förslag till revidering av den
svenska kyrkohandboken m. m.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars
1968 tillkallade chefen för utbildningsdepartementet samma dag biskopen Ragnar
Askmark, professorn Åke Andrén, kontraktsprosten Pehr Edwall, musikdirektören
Harald Göransson och författarinnan Britt G. Hallqvist för att inom
departementet biträda med revidering av den svenska kyrkohandboken och övriga
kyrkans böcker i den mån de berörs av en handboksrevision.

De sakkunniga, som antog namnet 1968 års
kyrkohandbokskommitté, har den 28 november 1974 avlämnat delbetänkandet (SOU
1974: 66, 97, 98) Svenska kyrkans gudstjänst, band 13, jämte bilagor (SOU
1974: 67, 68).

Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning
(stencile-rad) har gjorts av de avgivna remissyttrandena.

Kyrkohandbokskommitténs förslag om icke prästvigds
medverkan vid utdelande av nattvarden torde kräva ändring av 11 kap. 10 § 1686
års kyrkolag. Enligt konunitténs förslag skall nämligen den icke prästvigde
personligen utdela brödet och vinet samt därvid uttala de med utdelandet
förenade orden. Lagändringen bör ske genom en särskild lag. Denna kan ges i
huvudsak följande utformning:

"Utan hinder av 11 kap. 10 § kyrkolagen får
icke prästvigd medlem av svenska kyrkan medverka vid utdelande av nattvarden om
domkapitlet ger medlemmen tillstånd därtill. Sådant tillstånd skall avse viss
församling. Det får meddelas endast efter framställning av pastor och
medgivande av kyrkorådet."

Jag hemställer att regeringen inhämtar kyrkomötets
yttrande över sakkuimigförslaget och remissyttrandena.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att inhämta kyrkomötets yttrande i ärendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 38

Bilaga

KYRKOMÖTETS
SKRIVELSE

Nr
29

Till
REGERINGEN

Beredningsutskottets
betänkande nr 1 med anledning av dels regeringens skrivelse angående förslag
till revidering av den svenska kyrkohandboken m. m. såvitt avser fråga om icke
prästvigds medverkan vid nattvardsdistribution, dels ock i detta ämne väckta
motioner

Med överlämnande av nämnda betänkande får jag
anmäla att kyrkomötet den 29 september 1975 har bifallit vad utskottet
hemställt.

Stockholm
den 30 september 1975

OLOF
SUNDBY

Bengt
Törnell

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38

Nrl

Beredningsutskottets
betänkande med anledning av dels regeringens skrivelse angående förslag till
revidering av den svenska kyrkohandboken m. m. såvitt avser fråga om icke prästvigds
medverkan vid nattvardsdistribution, dels ock i detta ämne väckta motioner

Regeringen har i skrivelse, beslutad den 18 juni
1975, nr 4, till kyrkomötet överlämnat utdrag av regeringsprotokoll jämte det
av 1968 års kyrkohandbokskommitté avgivna betänkandet Svenska kyrkans gudstjänst,
band 13 (SOU 1974: 66, 97, 98) och bilagor (SOU 1974: 67, 68) samt
remissyttranden för att inhämta kyrkomötets yttrande häröver, bland annat i vad
avser fråga om icke prästvigds medverkan vid nattvardsdistribution. Skrivelsen
har hänvisats till beredningsutskottet samt till kyrkolagsutskottet så vitt
gäller ifrågasatt ändring av kyrkolag.

Kyrkohandbokskommittén föreslår att domkapitel
skall fä meddela tillstånd åt icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan att
medverka vid utdelandet av nattvarden i viss församling efter framställning av
pastor och förklaring av kyrkorådet att det icke har något att erinra häremot.
Regleringen föreslås ske genom dels handboksändring, dels i administrativ
ordning givna bestämmelser. För förslagen härtill samt motiven får utskottet
hänvisa till betänkandet, band 1 s. 166 ff. 1 det till skrivelsen fogade
utdraget av regeringsprotokollet anförs att förslaget torde kräva ändring av
kyrkolag, i huvudsak enligt den utformning som anges i protokollet.

I samband med skrivelsen har beredningsutskottet
behandlat motioner som hänvisats till utskottet samt till kyrkolagsutskottet så
vitt gäller ifrågasatt kyrkolagsändring, nämligen motion nr 35, av bert biskop
Gärtner m. fl., nr 63, av herr Johansson m. fl., samt nr 84, av herr Wangby m.
fl. Till innehållet i dessa motioner återkommer utskottet i det följande.

Frågans
tidigare behandling

Frågan om icke prästvigds medverkan vid nattvardens
utdelande har under lång tid och vid flera kyrkomöten varit aktuell. Utskottet
får hänvisa till redogörelser i särskilda utskottets betänkande, nr 1, vid
1970 års kyrkomöte samt i betänkandet Svenska kyrkans gudstjänst, band 1 s.
167172.

I huvudsak har tre motiv anförts för den ifrågasatta
medverkan av icke prästvigd kyrkomedlem. Det motiv som alltmer trätt i
förgmnden är att det på grund av nattvardsväckelsen på många håll anses
föreligga ett faktiskt behov av hjälp åt präst vid nattvardens utdelande. Ett
skäl som efter hand kommit att avvisas eller föras åt sidan är det för änd-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 38 7

ringen urspmngligen angivna, nämligen önskan att
tillmötesgå önskemål från predikanter inom Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
SluUigen har av och till anförts som angeläget att diakonatet tillerkändes
också liturgiska funktioner i Svenska kyrkan.

För genomförandet av ändringen har
två olika vägar angetts. Det har under ett tidigare skede ansetts att lösningen
borde ske genom en utvidgning av det veniainstitut varom 19 kap. 4 och 5 §§
1686 års kyrkolag stadgar. Sedermera har anförts att lösningen borde kunna
vara av samma art som i fråga om lekmans medverkan med textläsning i gudstjänsten,
reglerad i administrativ ordning genom KC 1959-04-10.

Kyrkohandbokskommitténs utredning 1970

1 anledning av framställningar från
1963 års och 1968 års kyrkomöten med begäran om utredning och förslag i frågan
överlämnade Kungl. Maj:t till 1968 års kyrkohandbokskommitté att utreda,
humvida behov förelåg av hjälp från icke prästvigds sida vid nattvardens
utdelande och i vilka former medverkan kunde möjliggöras. Enligt direktiven
skulle uppdraget fullgöras under iakttagande av att veniainstitutet icke fick
utvidgas.

Kyrkohandbokskommittén avgav
1970-01-27 ett betänkande med huvudsakligt innehåll att behov av den
ifrågasatta medverkan förelåg. Den kunde enligt kommittén möjliggöras genom en
liturgisk anvisning och genom i administrativ ordning givna bestämmelser. I
anslutning till en inom ecklesiastikdepartementet i november 1965 dagtecknad
promemoria och en skrivelse från ärkebiskopen till utbildningsdepartementet
1969-01-03 föreslogs en reglering efter samma princip som i fråga om lekmans
medverkan med textläsning i gudstjänsten. Kommittén anknöt dock icke som i de
nämnda dokumenten till den i KC 1959-04-10 givna regleringen enligt vilken
tillståndet gavs av domkapitel. Kommittén anknöt i stället till den i KC
1969-04-11 ändrade regleringen enligt vilken tillståndet meddelas av pastor eller
den präst i pastoratet han i sitt ställe förordnar. I såväl den urspmngliga som
den ändrade regleringen har medverkan gjorts beroende av att kyrkorådet
förklarat sig icke ha något att erinra häremot.

Kommitténs teologiska
huvudmotivering för lösningen var att medverkan endast avsåg utdelandet av
brödet eller vinet.

Om icke prästvigd person medverkar
vid nattvardsdistributionen och uppgiften uiskrånks härtill, förvaltar prästen
fortfarande sakramentet, dvs. ansvarar för dess utdelande och förrättar gudstjänsten
i fråga. Endast själva det manuella räckandet av bröd och vin till
nattvardsgästen har han vid sin sida en icke prästvigd medhjälpare, som av
tidsskäl eller andra orsaker fått uppgiften att här hjälpa till.
Sakramentsförvaltningen åvilar fortfarande prästen, utan inskränkning härav.
Principen rite voca-tus berörs över huvud icke av det som sker.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 8

Ärendets
behandling i 1970 års kyrkomöte

Sedan betänkandet remissbehandlats, varvid tolv av
fjorton instanser helt eller i huvudsak tillstyrkte förslaget, överlämnades
ärendet för yttrande till 1970 års kyrkomöte. I mötet bröt sig meningarna
starkt i vad avser frågan, humvida ändringen av teologiska skäl var möjlig och
i vilken lagteknisk form den skulle kuima möjliggöras.

Särskilda utskottet, tUl vilket ärendet hänvisats,
tillstyrkte kommittéförslaget. Till betänkandet var emellertid fogade två
reservationer, vari frågan om den föreslagna medverkans teologiska innebörd
tolkades på ett helt annat sätt än i kommittéförslaget och av
utskottsmajoriteten. Det framhölls att nattvardens utdelande, bestående av både
räckandet av bröd och vin och de därvid uttalade distributionsorden, måste
anses utgöra en väsentiig del av nattvardsfirandet, sett såsom en helhet. Ofrånkomligen
måste denna del höra till sakramentsförvaltningen, som enligt kyrkans
bekännelse är ett av Gud, genom kyrkan givet uppdrag som givits åt
prästämbetet. I båda reservationerna togs sålunda avstånd från kommitténs
uppfattning att principen om rite vocatus över huvud icke berördes. I båda
fallen imderkändes därför kommitténs parallelli-sering med frågan om lekmans
medverkan med textläsning.

Den ena reservationen utmynnade i ett avstyrkande
av hela saken. Den andra reservationen åter förde resonemanget över till
förslag angående ändring som skulle möjliggöra medverkan vid nattvardens utdelande,
då verkligt behov därav förelåg. Lösningen kunde då emellertid endast ligga i
"en kyrklig auktorisation, jämförlig med den, som är föreskriven för
predikobiträden", dvs. venia concionandi. I enlighet härmed borde
tillstånd till medverkan ges av biskopen jämlikt 24 kap. 1 § 1686 års kyrkolag.
Regleringen borde ske i kyrkolags ordning, då det gällde ett område som materiellt
ansågs ha kyrkolags karaktär.

Vid behandlingen i plenum framställdes yrkanden om
beslut i enlighet med de tre anförda ställningstagandena. Det sistnämnda kom
att vinna mötets bifall. Mötet beslöt sålunda hos Kungl. Maj:t hemställa om en
ändring genom de av mötet antagna regleringarna i form av dels en liturgisk
anvisning, dels ett kyrkolagsförslag.

Kyrkomötets skrivelse sändes på remiss, varvid
fjorton av sjutton remissinstanser tillstyrkte den föreslagna ändringen, några
dock under uttalande att den bort genomföras utan den av kyrkomötet beslutade
lagstiftningsvägen. Karlstads domkapitel ansåg sig icke kunna ta ställning. En
utredning om prästämbetets religiösa karaktär och innebörd måste enligt dess
mening först komma till stånd.

Kyrkohandbokskommitténs
utredning 1974

Efter remissbehandlingen beslöt Kungl. Maj:t
1971-06-04 atl vad i ärendet förekommit icke skulle föranleda någon annan
åtgärd än att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 9

handlingarna
skulle överlämnas till kyrkohandbokskommittén för att övervägas i samband med
fullgörande av dess utredningsuppdrag. Kommitténs fömyade utredning har genom
regeringens skrivelse till innevarande kyrkomöte överlämnats för yttrande.

Förslaget i den förnyade utredningen har det
huvudsakliga innehåll som inledningsvis angivits. I sak har kommittén icke
funnit skäl att frångå sin tidigare uppfattning om medverkans teologiska
innebörd och om hur den lagtekniskt bör möjliggöras. Utöver vissa förtydliganden
inskränker sig ändringarna i detaljer till att tillstånd till icke prästvigds
medverkan vid nattvardens utdelande skall lämnas av domkapitlet, icke av
pastor eller den präst i pastoratet han i sitt ställe därtill förordnar.

Remissbehandlingen
av 1974 års utredning

Kyrkohandbokskommitténs förslag i ärendet har sänts
på remiss till ett stort antal instanser i samband med remissen av kommitténs
1974-11-28 avgivna betänkande Svenska kyrkans gudstjänst. Såsom framgår av den
till kyrkomötet överlämnade remissammanställningen s. 7883 och s. 86 har
endast en mindre grupp instanser över huvud taget yttrat sig i vad avser detta
ärende. Av domkapitlen, som tidigare behandlat ärendet, är det dock endast
Stockholms domkapitel som icke yttrar sig. Karlstads domkapitel vidhåller den
ovan angivna uppfattningen att ställningstagande måste uppskjutas till dess
att prästämbetets religiösa innebörd och karaktär har utretts. Göteborgs
domkapitel avstyrker under hänvisning till tidigare yttranden. Härnösands och
Visby domkapitel tillstyrker en ändring i enlighet med resp. i anslutning till
1970 års kyrkomötes beslut. Övriga domkapitel tillstyrker kommitténs förslag,
varvid dock Västerås och Luleå domkapitel anför skäl för en särbehandling i vad
avser det vigda diakonatet. Sex ledamöter av tillstyrkande instanser har
reserverat sig eller avgivit särskilda yttranden. Uppsala domkapitel
tillstyrker förslaget men anser därjämte att kyrkolagsändring krävs.

Motionerna

Såsom ovan framhölls har olika motiv anförts för en
ändring angående icke prästvigds medverkan vid nattvardens utdelande.
Alltsedan 1968 års kyrkomöte har utgångspunkten för en ändring varit de behov
som ansetts föreligga av en lekmannamedverkan. Då det tillika ansetts att
diakoner och diakonissor bör ifrågakomma för den ifrågasatta medverkan har
enligt yrkande i plenum vid sagda kyrkomöte införts termen "icke
prästvigd", varmed inbegrips även dem som vigts till dia-kon/diakonissa.
Kommittén har uttryckligen påpekat denna innebörd men har tillagt att den därmed
"icke tagit ställning till den större frå-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 10

gan
om diakonivigdas befattning med nattvardens utdelande i övrigt".

Vid remissbehandlingen av kommitténs fömyade
utredning har i vissa yttranden anförts att kommittén bort utforma ett förslag
vari diakonatet gavs en särställning i regleringen; så bl. a. Diakoninämnden. I
motionerna nr 35 och 63 inriktas uppmärksamheten på diakonatet och den föreslagna
medverkan. I motion nr 35, av herr biskop Gärtner m. fl., hemställs att
medverkan inskränks till att uteslutande gälla dem som enligt Svenska kyrkans
ordning vigts till diakonatet. För motivering och lagförslag hänvisas till
motionen.

I motionen nr 63, av herr Johansson m. fl.,
hemställes att de som enligt kyrkans ordning vigts till diakonatet skall av
biskop kunna ges tillstånd till medverkan, ett tillstånd avsett att gälla
tills vidare och för stiftets församlingar. Samtidigt föreslås att andra icke
prästvigda kyrkomedlemmar skall kunna ges tillstånd till medverkan. I detta
fall avses tillståndet bli läirmat av domkapitlet och avse viss församling. För
motivering och lagförslag hänvisas till motionen.

Under ärendets behandling har såsom ovan angavs ett
motiv varit att med ändringen tillgodose önskemål från predikanter inom
Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Vid remissbehandlingen av kommitténs fömyade
utredning har detta motiv aktualiserats i några yttranden, bl. a. av
Evangeliska fosterlandsstiftelsens styrelse.

I motion nr 84, av herr Wangby m. fl., är detta
motiv i centrum. Liksom i vissa remissyttranden understryks att relationerna
till Evangeliska fosterlandsstiftelsen kräver en lösning i vad gäller
sakramentsförvaltningen, och att utredningen Gemensamt nattvardsfirande
ställer saken på sin spets. Om detta förslag skulle genomföras men däremot
icke förslaget angående icke prästvigds medverkan, skulle präst i Svenska
kyrkan kunna tjäna tillsammans med stiftelsepredikant som tillämpar egen
sakramentsförvaltning under det att predikant som är lojal mot kyrkans
ordningar skulle vara förhindrad att utföra sådan gemensam tjänst. Enligt
motionärerna skulle de inomkyrkliga förhållandena beträffande
nattvardsfirandet ha lösts först. Om förslaget angående icke prästvigds
medverkan, vilket för Stiftelsen anses ha störte betydelse än det om gemensamt
nattvardsfirande, icke genomförs bör enligt motionärerna förhållandet Svenska
kyrkanEvangeliska fosterlandsstiftelsen ändå lösas vid detta kyrkomöte. För
motivering i övrigt och lagförslag hänvisas till motionen.

I samtliga tre motioner framläggs förslag till
kyrkolagstiftning. I intet fall anges motiv för att denna lagtekniska lösning
valts. Det torde kunna antas att ett i varje fall bidragande skäl varit att
regeringsprotokollet, bifogat regeringens skrivelse, innehåller att denna
lagstiftningsform bör ifrågakomma.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 11

Utskottet

Kyrkohandbokskommitténs förslag om icke prästvigds
medverkan vid nattvardens utdelande har av utskottet bedömts främst med hänsyn
till om det av teologiska skäl kan genomföras och om det finns praktiska behov
som gör det angeläget att så sker.

Enligt utskottets mening kan och bör den
ifrågasatta medverkan av icke prästvigd motiveras utifrån dopet och det allmänna
prästadömet som däri har sin grund. Utskottet delar därför uppfattningen i
konunitténs utredning att det utifrån kyrkans bekännelse icke finns teologiska
hinder för ändringen.

Utskottet intar därmed ståndpunkten att medverkan
inte innebär något intrång i den prästämbetet anförtrodda
sakramentsförvaltningen. Utskottet kan därför inte dela uppfattningen att den
föreslagna medverkan skulle ha en kyrklig auktorisation jämförlig med av
biskop meddelad venia concionandi.

Utskottet vill i detta sammanhang gärna understryka
vikten av genomförandet av den i Karlstads domkapitel vid flera tillfällen
yrkade utredningen om prästämbetets religiösa karaktär och innebörd. Med den
syn utskottet ovan angett kan en sådan ändring inte utgöra villkor för ett
ställningstagande i den nu aktuella frågan.

Om den teologiska utgångspunkten för medverkan är
dopet och den alla kyrkomedlemmar däri givna delaktigheten av det allmänna
prästadömet, kan utskottet icke biträda den i motion nr 35, av herr biskop
Gärtner m. fl., framförda uppfattningen, att tillstånd att medverka endast
skall kunna avse dem som enligt kyrkans ordning vigts till diakonatet. En
sådan inskränkning har, eller kan uppfattas ha, en annan teologisk utgångspunkt
än dopet och det allmänna prästadömet.

Inom utskottet har funnits olika meningar angående
ställningstagandet till den i motion nr 63, av herr Johansson m. fl.,
föreslagna lösningen, enligt vilken särskilda regler skulle gälla för
diakonatet men biträde vid utdelandet av nattvarden skulle kunna lämnas även
andra icke prästvigda än diakoner/diakonissor. Utskottet erinrar om att Diakoninämnden
vid remissbehandlingen anfört, att särbehandling av diakonatet skulle kunna
göras utan att man därvid tog ställning till vigningens teologiska innebörd.
Redan den omständigheten att diakoniarbetama genom utbildning och uppdrag i
kyrkan får anses lämpade för den föreslagna medverkan motiverar enligt
yttrandet en särställning för diakonatet i regleringen av icke prästvigda
kyrkomedlemmars medverkan vid nattvardens utdelande.

Utskottet har efter överläggning stannat i den
uppfattningen att särskild reglering för diakonatet inte är nödvändig. Del
innefattas i kommittéförslaget. En särskild reglering skulle däremot kunna
uppfattas så, att den teologiska utgångspunkten för medverkan icke är dopet och
det

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 12

allmänna
prästadömet. Med hänsyn härtill har utskottet inte ansett sig kunna biträda
motionäremas uppfattning.

I fråga om behovet av den föreslagna medverkan
anser utskottet detta vara styrkt i kyrkohandbokskommitténs utredningar och vad
som i övrigt har framkommit vid ärendets tidigare behandling. Enligt
utskottets mening finns det skäl att anta, att behovet kommer att stegrjis
genom nattvardsväckelsen och därav framtvingat distributionssätt (obruten
kommunion). Utskottet anser därför att ändringen av detta skäl bör genomföras.

Ett särskilt behov tas upp i motionen nr 84, av
herr Wangby m.fl., nämligen förhållandet till predikanter inom Evangeliska
fosterlandsstiftelsen. Utskottet vill gäma understryka vikten av en godtagbar
lösning i vad avser nattvardsfirandet. Samtidigt vill utskottet ermra om att
behov av liknande art torde föreligga också i vad gäller andra inomkyrkliga
rörelser. Eftersom vidare önskemål av detta slag kan tillgodoses inom ramen
för den av kyrkohandbokskommittén föreslagna lösningen finns enligt utskottets
mening inte skäl att göra någon särskild reglering avseende predikanter inom Evangeliska
fosterlandsstiftelsen. Eftersom utskottet avser att tillstyrka
kyrkohandbokskommitténs förslag kan det med stöd av vad motionärerna själva
anför avstyrka motionen.

I vad gäller den lagtekniska formen för ändringen
har ärendet hänvisats jämväl till kyrkolagsutskottel. Beredningsutskottet vill
för sin del anföra att den lämpligaste vägen enligt utskottets mening hade
varit den av kommittén föreslagna, dvs. en reglering i administrativ ordning.
En sådan lösning har också accepterats i majoriteten av remissyttrandena över
det förnyade förslaget. Då emellertid regeringen ansett att ändring bör ske i
kyrkolags ordning vill utskottet för sin del icke motsätta sig detta. Utskottet
vill dock understryka att motiveringen härför endast kan vara att ett formellt
kyrkolagsbegrepp tillämpas. Från materiell synpunkt anser icke utskottet
ändringen ha kyrkolags karaktär.

Om lag i huvudsak enligt den av regeringen
föreslagna utformningen utfärdas torde det jämväl vara erforderligt med ett
regeringscirkulär med tillämpningsföreskrifter av det slag som föreslås i
kyrkohandbokskommitténs cirkulärförslag.

I fråga om detaljer i förslaget anser utskottet det
välbetänkt att tillståndet skall ges av domkapitel. Häri ligger en viss
garanti för att tillståndet ges endast åt därtill lämpade personer. Enligt
utskottets mening är det därför icke erforderligt att, såsom föreslagits bl. a.
i motion nr 63, rycka in närmare kompetensbestämmelser än att vederbörande
skall vara kyrkomedlem. I tillämpningsföreskrifter skulle däremot kunna införas
att vederbörande skall vara döpt och nattvardsberättigad inom Svenska kyrkan.
Att i regleringen ange, såsom också föreslagits vid remissbehandlingen, att
medverkan skall ske endast då verkligt behov föreligger

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 38 13

anser utskottet inte vara angeläget. Vad som skall anses
vara verkligt behov är inte till sin innebörd klart ens om det anges, att
antalet nattvardsgäster skall vara så stort att behov av biträde befinnes
påkallat. Också i detta fall torde dock vissa allmänna riktlinjer kunna ges i
till-lämpningsföreskrifter.

Utskottet har intet att erinra mot den av kommittén i
betänkandet s. 166 föreslagna ändringen i 1942 års kyrkohandbok. En i sak
motsvarande anvisning bör intas även i gudstjänstordningar som kan komma att
antas i samband med behandlingen av huvuddelen av det med regeringens
skrivelse överlämnade betänkandet. Utskottet anser det däremot inte avgjort att
anvisningen skall intas under motsvarande moment i andra gudstjänstordningar.

På grund av vad som sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att kyrkomötet i skrivelse till regeringen

1)
i anledning av
regeringens skrivelse, nr 4, i ifrågavarande del och med avslag på motionerna
nr 35 och nr 63 i förevarande delar som sin mening i frågan om icke prästvigds
biträde vid natlvardsdistribution ville ge till känna vad utskottet i
betänkandet anfört;

2)
i anledning av
regeringens skrivelse, nr 4, i ifrågavarande del anhåller om ändring av 1942 års
kyrkohandbok 1 kapitlet avdelning I A moment 23 enligt följande:

Efter orden "Kristi blod, för dig utgjutet"
insattes följande stycke:

Om icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan med vederbörligt
tillstånd biträder vid utdelandet, går medhjälparen till altaret när utdelandet
skall börja, medverkar vid utdelandet efter tjänstgörande prästs anvisning,
uttalar de med utdelandet förenade orden och återgår efter utdelandet till sin
plats i församlingen.

B. att kyrkomötet avslår motionen nr 84 i förevarande del.

Stockholm den 12 september 1975

På beredningsutskottets vägnar: OLOF SUNDBY

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har
närvarit: ärkebiskopen, biskoparna Askmark, Borgenstiema och Herrlin, herrar
Klingert och Lundell, biskop Silén, herrar Gothefors och Gunnarsson, fru
Hamilton*, herr Henricsson, fru Inez E. Larsson, herrar Nortby, Siljedahl och
Wangby. * Ej närvarande vid betänkandets justering.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 14

Reservationer

I.
av herr Henricsson, som anfört:

Jag kan icke ansluta mig till
kyrkohandbokskommitténs och utskottets uppfattning att teologiska hinder icke
föreligger för icke prästvigd att medverka vid nattvardsdistributionen. Enligt
den urspmngliga lutherdomen berör denna fråga inte det allmänna prästadömet
utan prästämbetet. Vår kyrkas bekännelse klargör att Ordets förkunnande och
förvaltandet av sakramenten är uppdrag som enligt Guds ordning givits åt
prästämbetet. I Augsburgska bekännelsen säges, att evangelieförkunnelsens och
sakramentsförvaltningens ämbete har blivit instiftat av Gud för att vi skall
kunna få den rätta tron på Kristus (art. 4, Om predikoämbetet) och att ingen
utan vederbörlig kallelse bör i kyrkan predika offentligen eller förvalta
sakramenten (art. 14, Om den andliga ståndet). Varje präst får ta ställning
till detta i prästlöftena. Till dessa uppgifter blir prästen vigd (avskild).

Till förvaltandet av nattvarden hör: 1.
tillhandahållandet, och 2. utdelandet (distributionen). Distributionen hör
till förvaltandet såsom ett mycket viktigt led. Enligt luthersk uppfattning är
det vid mottagandet som nattvardsgästen med brödet och vinet undfår Kristi
lekamen och blod. Utdelningen till den enskilde nattvardsgästen och dennes
mottagande är mysteriets höjdpunkt. Till denna uppgift att räcka brödet och
vinet är prästen vigd.

Eftersom distributionen utgör en väsentiig del av
sakramentsförvaltningen, bör den enligt luthersk syn utföras endast av dem som
av kyrkan kallats och beklätts med detta uppdrag. Enligt romersk syn förläggs
tyngden i nattvarden till konsekrationen. Därigenom faller det sig lättare att
skilja ut distributionen och att överlänma den åt medhjälpare. För vår
evangeliska uppfattning utgör nattvarden däremot en helhet, vars olika delar är
lika viktiga. Handlingens enhat från nattvardens början till dess slut får ej
brytas sönder.

Enligt min mening föreligger alltså vägande
teologiska hinder för den föreslagna reformen. Dessutom vill jag framhålla den
oro och osäkerhet beträffande nattvardens innebörd och natur, som denna
nyordning kan skapa i församlingarna. Själavårdssynpunkten får inte helt förbises.

Enligt min mening hade sålunda utskottet bort
hemställa, att kyrkomötet i skrivelse till regeringen

1)
i anledning av regeringens
skrivelse, nr 4, i ifrågavarande del och med avslag på motionema nr 35, nr 63
och nr 84 i förevarande delar som sin mening i frågan om icke prästvigds
medverkan vid nattvardsdistribution ville ge till känna vad som ovan anförts;
samt

2)
i anledning av regeringens
skrivelse, nr 4, anhålla, att den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/761 38 15

med
skrivelsen överlämnade utredningen om icke prästvigds medverkan vid
nattvardsdistribution icke måtte föranleda någon regeringens vidare åtgärd,

11.
av herrar Lundell och Klingert samt biskop Herrlin, vilka anfört:

Vid
behandlingen av denna fråga borde beredningsutskottet enligt vår uppfattning ha
tagit avgörande hänsyn till Diakoninämndens remissyttrande, vilket refereras i
utskottets betänkande.

Enligt
detta yttrande skulle en särbehandling av diakonatets medverkan vid
nattvardsdistributionen kunna göras utan att man därvid tog ställning till
diakonivigningens teologiska innebörd.

Redan
den omständigheten att diakoniarbetama genom sin utbildning och uppdrag i
kyrkan får anses lämpade för sådan medverkan motiverar en särställning för
diakonatet vid regleringen av icke prästvigds medverkan vid nattvardens
utdelande.

På
grund av vad som sålunda anförts borde utskottet enligt vår mening ha hemställt
om bifall till motionen nr 63, av herr Johansson m. fl. i den del den hänvisats
till utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 16

Bilaga

KYRKOMÖTETS
SKRIVELSE

Nr
30

Till
REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets
betänkande nr 29 med anledning av dels regeringens skrivelse angående förslag
till revidering av den svenska kyrkohandboken m. m., dels ock i anslutning
därtill väckta motioner, allt såvitt avser fråga om ändring av kyrkolag

Med överlämnande av nämnda betänkande får jag
anmäla att kyrkomötet den 29 september 1975 har bifallit vad utskottet
hemställt.

Stockholm
den 30 september 1975 OLOF SUNDBY

Bengt Törnell

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 17

Nr 29

Kyrkolagsutskottets
betänkande med anledning av dels regeringens skrivelse angående förslag till
revidering av den svenska kyrkohandboken m. m., dels ock i anslutning därtill
väckta motioner, allt såvitt avser fråga om ändring av kyrkolag

Regeringen har i skrivelse beslutad den 18 juni
1975, nr 4, till kyrkomötet överlämnat utdrag av regeringsprotokoll jämte det
av 1968 års kyrkohandbokskommitté avgivna betänkandet Svenska kyrkans gudstjänst,
band 13 (SOU 1974: 66, 97, 98) och bilagor (SOU 1974: 67, 68) samt
remissyttranden för att inhämta kyrkomötets yttrande häröver, bland annat i vad
avser fråga om icke prästvigds medverkan vid natt-vardsdisttibution. I
skrivelsen anföres, att kyrkohandbokskommitténs förslag om icke prästvigds
medverkan vid utdelande av nattvarden torde kräva ändring av 11 kap. 10 § 1686
års kyrkolag, och ett utkast till sådan ändring framlägges.

I anslutning till skrivelsen har ett antal motioner
väckts, av vilka tre berör den ifrågasatta kyrkolagsändringen. I motion nr 35
av herr biskop Gärtner m. fl. hävdas, att uppgiften att medverka vid
nattvardsdistribution endast bör anförtros dem som enligt kyrkans ordning
blivit vigda till diakoner och diakonissor, och i anslutning härtill hemställes
att kyrkomötet måtte för sin del antaga ett i motionen framlagt förslag till
lag av sådant innehåll. I motion nr 63 av herr Johansson m. fl. förordas ett
även i lagtexten angivet företräde för diakoniarbetare. I motionen ru 84 av
herr Wangby m. fl. hemställes om lagändring avseende Evangeliska
fosterlandsstiftelsens predikanter.

Skrivelsen och motionema har hänvisats till
kyrkolagsutskottet såvitt avser ifrågasatt kyrkolagsändring och i övrigt till
beredningsutskottet.

Kyrkolagsutskottet har uppfattat den dubbla
remissen på så sätt att frågorna om de föreliggande förslagens teologiska
motivering och lämpligheten av olika lösningar i sak skall behandlas av
beredningsutskottet. Kyrkolagsutskottet inskränker sig därför till en
diskussion av vilka åtgärder som bör vidtagas för det fall att kyrkomötet
godtager de förslag som beredningsutskottet framlägger för mötet. För det fall
att kyrkomötet antager reservationsförslag eller direkt i plenum framställt
yrkande, utgår kyrkolagsutskottet från att återremiss till kyrkolagsutskottet
aktualiseras.

Kyrkolagsutskottet har inhämtat, att
beredningsutskottet i sitt betänkande (nr 1) delar kyrkohandbokskommitténs
uppfattning att teologiska hinder för den av kommittén föreslagna ändringen
icke föreligger. Den ifrågasatta medverkan bör enligt majoritetens mening
motiveras utifrån

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 18

dopet
och det allmänna prästadömet som däri har sin gnmd. Eftersom medverkan enligt
denna ståndpunkt icke innebär något intrång i den prästämbetet anförtrodda
sakramentsförvaltningen borde kyrkolagsändring icke vara erforderlig, men
eftersom en sådan ändring i regeringens skrivelse ansetts böra föregå en
handboksändring vill man icke motsätta sig den.

I en reservation till beredningsutskottets
betänkande yrkas avslag på förslaget om lekmans medverkan vid
nattvardsdistribution. I en annan reservation yrkas, att i enlighet med
förslaget i motion nr 63 särskilda regler skall gälla för diakonatet.

Utskottet

Under den ovan angivna förutsättningen att
kyrkomötet i sakfrågan följer beredningsutskottets betänkande nr 1 synes
kyrkomötet eftersom detta i regeringens skrivelse bedömts såsom erforderligt
och kyrkomötet saknar anledning att genom att hävda en motsatt uppfattning i
den legislativa frågan fälla förslaget i sak samtidigt böra för sin del antaga
förslag till lag om ändring i kyrkolagen. Därvid bör enligt kyrkolagsutskottets
mening den i regeringens skrivelse angivna utformningen följas med en mindre
jämkning. Eftersom beredningsutskottet särskilt betonar att prästen alltjämt
förvaltar sakramentet och den icke prästvigde medhjälpmren icke anförtros
någon del i prästämbetets funktion synes ordet "biträder" bättre än
"medverkar" täcka beredningsutskottets uppfattning om innebörden av
medhjälparens åtgärder. Ordet "biträder" användes också i
handboksförslaget.

På gmnd av vad sålunda anförts hemställer
kyrkolagsutskottet, undei föratsättning att kyrkomötet bifaller vad
beredningsutskottet i sitt betänkande nr 1 hemställt,

att kyrkomötet till regeringen anmäler, att kyrkomötet
för sin del antagit förslag till lag om ändring av kyrkolagen i enlighet med
till detta betänkande fogad bilaga, samt anhåller att regeringen måtte
förelägga riksdagen förslaget till antagande.

Stockholm
den 18 september 1975

På
kyrkolagsutskottets vägnar SIGVARD BALTER

/
detta ärendes slutbehandling inom utskottet har deltagit: herr Balter, herr
Strandberg, herrar Elving, Glimelius, herr biskop Lindegård, herrar Johansson*,
Ahrén, Rappe, Jinnegård*, Jönsson, Lindelöw, Petrén, Ytterbrink* och Kristow.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 19

Bilaga

Förslag
till

Lag
om ändring i kyrkolagen

Härigenom
förordnas som följer.

Utan
hinder av 11 kap. 10 § kyrkolagen får icke prästvigd medlem av svenska kyrkan
biträda vid utdelande av nattvarden om domkapitlet ger medlemmen tillstånd
därtill. Sådant tillstånd skall avse viss församling. Det får meddelas endast
efter framställning av pastor och medgivande av kyrkorådet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 38 20

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-10-23

Närvarande:
Statsråden Sträng, ordförande, Andersson, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengsson, Noriing, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Proposition
om ändring i kyrkolagen

Regeringen har tidigare beslutat (skr 1975: 4) att
inhämta kyrkomötets yttrande över 1968 års kyrkohandbokskommittés betänkande
(SOU 1974: 66, 97 och 98) Svenska kyrkans gudstjänst, band 13, jämte bilagor
(SOU 1974:67, 68) samt remissyttrandena däröver. I betänkandet berörs bl. a.
fråga om icke prästvigds medverkan vid nattvards-distribution. Kyrkomötet har
nu anmält sina beslut i denna del (KBU 1975: 1, KLU 1975: 29, kskr 1975: 29 och
30). Kyrkomötet har därvid för sin del antagit ett förslag till lag om ändring
i kyrkolagen. Jag anser att den föreslagna lagen bör genomföras och hemställer att
regeringen föreslår riksdagen att antaga lagförslaget.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
det förslag som föredraganden har lagt fram.

Noretedts Tryckeri, Stockholm 1S75 7S04SS

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Bet. 1975/76:KrU23 Med anledning av propositionen 1975/76:38 om ändring i kyrkolagen i texten