Sök i Ratio Lex

med förslag om ändring i tulltaxan (1971:920), m.m.

34 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 12 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:40, med förslag om ändring i tulltaxan (1971:920), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:40

Regeringens proposition 1975/76: 40

med
förslag om ändring I tulltaxan (1971:920), m. m.;

beslutad
den 16 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

G.E.
STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås all Färöarna för det stora
flertalet varor får åtnjuta samma tull- och avgifisförmåner som medges Danmark
i övrigi. Vidare förordas alt tullen på fetter och oljor som används för
tekniskt ändamål ändras till 8 "ö. I
övrigt framläggs förslag bl. a. om återinförande av ut-jämningsskait på
mellanöl och starköl.

Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 40 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i tulltaxan (1971:920)

Härigenom
föreskrives i fråga om tulltaxan (1971:920) dels au tulltaxenr 15.07, 15.12,
38.19, 51.01, 51.03, 51.04, 56.01, 56.04, 56.05, 56.06 samt anmärkningarna 2:1
till sextonde avdelningen och 5:1 till sjuttonde avdelningen skall ha nedan
angivna lydelse,

dels
att i tulltaxan skall införas en ny anmärkning till 90 kap., 2:1, av nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa,
renade eller raffinerade:

A. linolja:

1. oblekt ............... fri

2. blekt.......... 100 kg 3:-

B. krotonolja, oiticicaolja, ri

cinolja, lobaksfröolja och

träolja ............... fri

C. andra
slag;

1. oraffinerade........ 10%'

2. andra................. 15 %

15.07' Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa,
renade eller raffinerade:

A. linolja:

1. oblekt................ fri

2. blekt.......... 100 kg 3:-

B. krotonolja, oiticicaolja, ri

cinolja, lobaksfröolja och

träolja ................ fri

C. andra
slag:

/.
avsedda an användas uteslutande för lekniskt bruk 8 "» 2. andra:

a. oraffinerade
10 %*

b. andra
15%

opaginerad Kontrollera mot PDF

15.12
Animaliska och vegetabiliska 15.12' Animaliska och vegetabiliska

oljor
och fetter, som helt eller oljor och fetter, som helt eller

delvis
hydrerats eller som gjorts delvis hydrerats eller som gjorts

fastare
eller härdats genom and- fastare eller härdats genom and-

ra
processer, även raffinerade ra processer, även raffinerade

men
ej vidare bearbetade.... 17 % men ej vidare bearbetade:

A. avsedda an användas uteslu

tande för tekniskt bruk 8%

B. andra........................... 17%

'
Senaste lydelse 1975:400.

'
Fri t. o. m. den 30 juni 1976.

'
Oraffinerade fria t. o. m. den 30 juni 1976.

*
Fn t. o. m. den 30 juni 1976.

'
Senaste lydelse 1973:426.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

38.19 Kemiska produkter samt preparat från kemiska
eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av
naturprodukter), ej annorstädes nämnda eller inbegripna; restprodukter från
kemiska eller närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna:

A. naften-och sulfonaftensyror

saml till nr 34.02 ej hänför-

liga alkalisalter av dessa sy

ror ....................... fri

B. beredda antioxidanter för

gummiindustrin........ fri

C. icke sintrade blandningar

innehållande metallkarbi

der, för framställning av

hårdmetall.............. fri

D. murbmk, även hydrauliskt

eller eldfast............ fri

E. gasreningsmassa, ej hänför

lig till m 38.04; elektrod

massa och andra blandning

ar av kol, koks och beck, in

begripet förkoksad dylik

massa; block, plattor, stäng

er o. d. av kol ........ fri

F. restprodukter frän kemiska

eller närstående industrier fri

G. kärnbindemedel innehål

lande stärkelse eller stärkel

seprodukter:

1. innehållande mer än

20 % stärkelse eller stär

kelseprodukter .. 100 kg 40:40

2. andra
.............. 9 %

H.
blandningar, ej hänförliga

till
A-G, bestående av oorganiska ämnen (t. ex. mi-neraliska produkter, oorga-

'
Senaste lydelse 1972:801.

1* Riksdagen 1975176. I saml. Nr 40

Föreslagen lydelse

38.19' Kemiska produkter samt preparat från
kemiska eller närslående industrier (inbegripet sådana som består av
blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämnda eller inbegripna; restprodukter
från kemiska eller närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller
inbegripna:

A. naften-och sulfonaftensyror

samt till nr 34.02 ej hänför-

liga alkalisalter av dessa sy

ror ........... ....... fri

B. beredda katalysatorer, be

redda antioxidanter för

gummiindustrin....... fri

C. icke sintrade blandningar

innehållande metallkarbi

der, för framställning av

hårdmetall............. fri

D. murbmk, även hydrauliskt

eller eldfast........... fri

E. gasreningsmassa, ej hänför

lig till nr 38.04; elektrod

massa och andra blandning

ar av kol, koks och beck, in

begripet förkoksad dylik

massa; block, plattor, stäng

er o. d. av kol ....... fri

F. restprodukter frän kemiska

eller närstående industrier fri

G. kärnbindemedel innehål

lande stärkelse eller stärkel

seprodukter:

1. innehållande mer än

20 % stärkelse eller stär

kelseprodukter. .. 100 kg 40:40

2. andra
9 %

H.
blandningar, ej hänföriiga

till
A-G, bestående av oorganiska ämnen (t. ex. mi-neraliska produkter, oorga-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 40

Nuvarande
lydelse

niska
kemikalier, glas- eller

metallpulver), med undan

tag av blandningar i förpack

ningar vägande per styck

högst 10 kg bmtto:

belägges med tull som den

beståndsdel vars tullsats

medför högsta tullen, dock

högst 11%; hänsyn skall

dock ej tagas till ringa

mängd ämnen som ej vä

sentligen inverkar på varans

beskaffenhet

IJ. andra slag............ 11 %

Föreslagen
lydelse

niska
kemikalier, glas- eller

metallpulver), med undan

tag av blandningar i förpack

ningar vägande per styck

högst 10 kg brutto:

belägges med tull som den

beståndsdel vars tullsats

medför högsta tullen, dock

högst 11 %; hänsyn skall

dock ej tagas till ringa

mängd ämnen som ej vä

sentligen inverkar på varans

beskafienhet

IJ. andra slag........... II %

opaginerad Kontrollera mot PDF

51.01 Gam av ändlösa syntetiska eller regenererade
fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av
syntetiska fibrer:

1. cordgarn............ 13 %

2. annat................ fri

B. av
regenererade fibrer:

1. avsett att användas ute

slutande för tillverkning

av vävnader hänförliga

till
nr 51.04 B.2.a. 7%

2. annat
16 %,

dock
minst

130:-
per

100
kg

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade
fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av
ändlösa syntetiska fibrer:

1. cordgarn............ 13 %

2. annat................ fri

B. av
ändlösa regenererade fibrer:

1. avsett att användas ute

slutande för tillverkning

av vävnader hänförliga

till
nr 51.04 B.2.a. 7%

2. annat................
16 %,

dock
minst

130:-
per

100
kg

opaginerad Kontrollera mot PDF

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade
fibrer i detaljhandelsuppläggningar:

A. av
syntetiska fibrer. fri

B. av
regenererade fibrer.... 16 %

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade
fibrer i detaljhandelsuppläggningar:

A. av
ändlösa syntetiska fibrer fri

B. av ändlösa regenererade fib

rer ...................... 16 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

51,04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller
regenererade fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor enligt nr
51.01 eller 51.02:

A. av
syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv .......... 13 %

2. andra slag.......... 12%

B. av regenererat textilmate

rial:

1. cordväv
16 %,

dock
minst

150:-
per

100
kg

2. andra
slag med en vikt

per m' av:

a. 500
g eller däröver.. 7 %

b. mindre
än 500 g:

a.
innehållande minst 85 % ändlöst regenererat textilmaterial eller
vägande per m' mindre än 200 g.... 16 %, dock minst 560:- per 100 kg

B.
andra ........ 16 %,

dock
minst

400:-
per

100
kg

Föreslagen lydelse

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller
regenererade fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor enligt nr
51.01 eller 51.02:

A. av
ändlöst syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv ........... 13 %

2. andra slag...... __ 12 %

B. av ändlöst regenererat textil

material:

1. cordväv..............
16 %,

dock
minst

150:-
per

100
kg

2. andra
slag med en vikt

per m' av:

a. 500
g eller däröver.. 7 %

b. mindre
än 500 g:

a.
innehållande minst 85 % ändlöst regenererat textilmaterial eller
vägande per m' mindre än 2(X) g.... 16 %, dock minst 560:- per 100 kg

Ii.
andra ....... 16%,

dock
minst

400:-
per

100
kg

opaginerad Kontrollera mot PDF

56.01 Korta syntetiska eller regenererade fibrer, ej
kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska
fibrer..... fri

B. regenererade
fibrer. 7 %

56.01 Korta syntetiska eller regenererade fibrer,
ej kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. korta
syntetiska fibrer.... fri

B. korta
regenererade fibrer.. 7 %

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:40 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

56.04 Korta syntetiska eller regenere- 56.04
Korta syntetiska eller regenere

rade fibrer och avfall av synte- rade fibrer och avfall av synte

tiska eller regenererade fibrer, tiska eller regenererade fibrer,

kardade, kammade eller på an- kardade, kammade eller på an

nat sätt beredda för spinning: nat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska
fibrer..... fri A. korta syntetiska
fibrer fri

B. regenererade
fibrer 7 % B. korta regenererade
fibrer.. 7 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller 56.05
Garn av korta syntetiska eller

regenererade fibrer eller av av- regenererade fibrer eller av av

fall av syntetiska eller regenere- fall av syntetiska eller regenere

rade fibrer, ej i detaljhandels- rade fibrer, ej i detaljhandels-

uppläggningar: uppläggningar:

A. t. o. m. nr 89 engelsk bo- A.
t. o. m. nr 89 engelsk bo

mullsnumrering: mullsnumrering:

1. av syntetiska fibrer.... 7%
1. av/cor/o syntetiska fibrer 7%

2. av regenererade fibrer .10% 2.
av/corw regenererade fib-

rer
...................... 10 %

B. över
nr 89............. ........ fri B. över nr 89 fri

56.06 Garn av korta syntetiska eller 56.06
Garn av korta syntetiska eller

regenererade fibrer eller av av- regenererade fibrer eller av av

fall av syntetiska eller regenere- fall av syntetiska eller regenere

rade fibrer, i delaljhandelsupp- rade fibrer, i detaljhandelsupp-

läggningar: läggningar:

A. av
syntetiska fibrer. 7 % A. av korta syntetiska
fibrer. 7 %

B. av
regenererade fibrer.... 10 % B. av korta regenererade
fibrer 10 %

SEXTONDE
AVDELNINGEN SEXTONDE AVDELNINGEN

Maskiner och
apparater samt mekanis- Maskiner och apparater samt mekanis

ka redskap; elektrisk materiel; delar ka redskap; elektrisk
materiel; delar

därtUl därtill

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkningar

1.

Denna
avdelning ler 85.28.

el-

Anmärkningar

Denna
avdelning ler 85.28.

el-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2:1 Bestämmelsen i tolkningsregel 2 a (se allmänna
bestämmelser i början av tulltaxan) angående

2:1. Bestämmelsen i tolkningsregel 2 a (se allmänna
bestämmelser i början av tulltaxan) angående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

artikel inkommande
antingen ej hopsatt eller isärtagen tillämpas även för maskin inkommande i
delar med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar det eller det annars är
uppenbart aU delarna tillsammans utgör en artikel som tulltaxeras som maskin.

artikel inkommande
antingen ej hopsatt eller isärtagen tillämpas även för maskin inkommande i
delar med skilda lägenheter, om den lullskyldige yrkar det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SJUTTONDE AVDELNINGEN

Fordon
och luftfartyg samt delar därtill; fartyg och båtar samt viss transportutrustning

SJUTTONDE AVDELNINGEN

Fordon
och luftfartyg samt delar därtill; fartyg och båtar samt viss transportutrustning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkningar

1. Denna
avdelning-

vägar.

för
järn-

Anmärkningar

1. Denna
avdelning-

vägar.

förjäm-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5:1. Bestämmelsen i lolkningsregel 2 a (se allmänna
bestämmelser i början av tulltaxan) angående artikel inkommande antingen ej
hopsatt eller isärtagen tillämpas även för vara enligt sjuttonde avd.
inkommande i delar med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar det eller det
annars är uppenbart an delarna tillsammans utgör en artikel hänförlig till denna
avdelning.

5:1 Bestämmelsen i tolkningsregel 2 a (se allmänna
bestämmelser i början av tulltaxan) angående artikel inkommande antingen ej
hopsatt eller isärtagen tillämpas även för vara enligt sjuttonde avd.
inkommande i delar med skilda lägenheter, om den lullskyldige yrkar det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ADERTONDE AVDELNINGEN

Optiska
instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för
mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater;
ur; musikinstrument; apparater för upptagning eller

ADERTONDE
AVDELNINGEN

Optiska
instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater for
mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater;
ur; musikinstrument; apparater för upptagning eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:
40

Nuvarande
lydelse

återgivning
av ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av bilder
och ljud för television; delar därtill

Föreslagen
lydelse

återgivning
av Ijud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av bilder
och ljud för television; delar därtill

opaginerad Kontrollera mot PDF

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto-
och kinoapparater, instrument och apparater for mätning eller kontroll,
medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar därtill

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto-
och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll,
medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar därtill

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkningar

1. Detta
kapitel- är avsedda.

Anmärkningar

1. Detta
kapitel- är avsedda.

2:1. Bestämmelsen i tolkningsregel 2 a (se allmänna
bestämmelser i början av tulltaxan) angående artikel inkommande antingen ej
hopsatt eller isärtagen tillämpas även för vara enligt 90 kap. Inkommande 1
delar med skilda lägenheter, om den lullskyldige yrkar del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft, såvitt avser oraffinerade
vegetabiliska fetter och feta oljor avsedda alt användas uteslutande för
tekniskt bruk ur tulltaxenr 15.07 C. I. och varor hänförliga till tulltaxenr
15.07 C.2.a., den 1 juli 1976 och i övrigi den 1 januari 1976.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 40 9

2
Förslag till

Lag
om ändring i tullförordningen (1973:979)

Härigenom föreskrives atl 4 § tullförordningen
(1973:979) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4§'

Regeringen kan förordna om avvikelser från denna
förordning och från tulltaxan (1971:920)

1. med anledning av konventionen angående upprättande
av Europeiska frihandelssammanslulningen och associationsavtal slutet i
enlighet med konventionens bestämmelser,

2. med anledning av Sveriges avtal med Europeiska
ekonomiska gemenskapen och med Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess
medlemsstater,

3. för varor från utvecklingsländerna,

4. för varor från Färöarna.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

'
Senasie lydelse 1975:94.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:40 10

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-10-16

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carlsson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Sträng

Proposition
med förslag om ändring i tulltaxan (1971:920), m. m.

Inledning

1 skrivelse till finansdepartementet den 1 augusti
1975 har generaltull-slyrelsen föreslagit vissa ändringar i tulltaxan
(1971:920) avseende lulltaxe-ringen av maskiner, transportmedel och instrument
som importeras i delar. Samtidigt föreslås en anpassning av den svenska
tulltaxan lill Förenta nationernas nya statistiska varuförteckning (SITC Rev
2). Förslaget har remissbehandlats och yttranden har avgetts av kommerskollegium
och statistiska centralbyrån.

Från dansk sida har framförts önskemål om tull- och
avgifisfrihet för ett antal varor som importeras från Färöarna. Efter remiss
har yttranden avgetts av generaltullstyrelsen, statens jordbruksnämnd och
kommerskollegium. Kommerskollegium har inhämtat yttranden från Sveriges
industriförbund, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Sveriges
grossistförbund, Sveriges kemiska industrikonior. Industrins livsmedelsgrupp
och Svenska garveriidkareföreningen.

Förutom dessa frågor vill jag ta upp två andra
frågor nämligen dels tullen på fetter och oljor som används för tekniskt
ändamål (tekniskt fett), dels utjämningsskatten på mellanöl och starköl.

Förslag
och yttranden

Generaltullstyrelsen föreslår i sin skrivelse viss
ändring av anmärkningarna 2:1 till 16 avd. och 5:1 till 17 avd. i tulltaxan.
Enligt dessa anmärkningar kan en maskin eller elt transportmedel som inkommer i
delar med skilda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:
40 11

lägenheter
tulltaxeras som en enhet om varuhavaren (importören) yrkar del eller det annars
är uppenbart atl delarna tillsammans utgör en vara som är hänförlig till 16
eller 17 avd.

1 anmärkningarna åsyftat yrkande görs av den
tullskyldige i den tulldeklaration som han är ålagd atl lämna. Bestämmelserna
har främst till-lämpats när det varit fördelaktigt för den lullskyldige alt
delar som har kommii in vid skilda tillfällen lulliaxerais som en enhet
(samtulllaxering). Styrelsen anser av praktiska och administrativa skäl att en
samtulllaxering endast bör ifrågakomma om den tullskyldige påyrkar detta.
Samtidigt föreslås all ordel varuhavaren i överensstämmelse med den
tullagstiftning som infördes den 1 januari 1974 ersätts med orden den
lullskyldige.

Styrelsen framhåller vidare alt även instrument och
reglerulrustningar hänförtiga till 90 kap. i tulltaxan inte sällan levereras i
delsändningar. Styrelsen finner det skäligt och av praktiska skäl lämpligt att
även sådana sändningar samtulllaxeras om den lullskyldige yrkar del. En
anmärkning med samma innebörd som anmärkningarna 2:1 lill 16 avd. och 5:1 lill
17 avd. bör därför föras in i 90 kap. i tulltaxan.

Tullsamarbetsrådet i Bryssel har den I januari 1975
utfärdat en rekommendation angående en underuppdelning av positionerna i
Brysselnomen-klaluren med syfte alt möjliggöra en jämförelse mellan denna
nomenklatur och Förenta nationernas nya statistiska varuförteckning (SITC Rev
2). 1 anslutning härtill har införts en underposition under tulltaxenr 38.19
för beredda katalysatorer. Beroende på sammansättning tulllaxeras dessa f n.
enligl skilda tulltaxenummer med varierande tullar. Då det har visat sig svårt
atl i praktiken bestämma sammansättningen och därmed vilken lullsats som bör
tillämpas i varje speciellt fall föreslår styrelsen att alla beredda
katalysatorer behandlas lika från tullsynpunkl. Detta bör lämpligen ske på det
sättet atl varuslaget införs under tulltaxenr 38.19 B tillsammans med beredda
antioxidanter för gummiindustrin och görs tullfritt. Styrelsen föreslår
slutligen i anslutning till rekommendationen atl vissa redaktionella ändnngar
görs i underpositionerna till tulltaxenr 51.01, 51.03, 51.04. 56.01,56.04,
56.05 och 56.06.

Remissinstanserna har inte haft någonting att
erinra mol generallullsty-relsens förslag. Kommerskollegium framhåller atl
någon för försäljning avsedd inhemsk tillverkning av beredda katalysatorer
inte synes förekomma. För den föreslagna åtgärden lalar äveo att importen lill
övervägande del utgörs av sådana katalysatorer som redan vid nu gällande
tullsältning är tullfria.

I och med att Danmark den 1 januari 1973 blev
medlem i EG och därmed lämnade EFTA, upphörde EFTA-konventionen atl gälla för
Färöarna. Enligl Danmarks fördrag om anslutning lill EG skulle Danmark senasi
den 31 december 1975 avge en deklaration om anslutningsfördragets tillämplighet
på Färöarna. Sedan det färöiska laglingei i januari 1974 beslutat alt Färöarna

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:
40 12

skulle
stå utanför EG sökte Danmark uppnå en frihandelsöverenskommelse mellan Färöarna
och EG. EG:s ministerråd beslöt också den 1 augusti 1974 att sänka tullarna för
importen från Färöarna av industrivaror (kap. 25-99 i Brysselnomenklaturen) vid
import till de ursprungliga EG-länderna och Irland. Fram till den 1 januari
1976 reduceras tullarna stegvis, dock endast lill 20 % av baslullarna.
Molsvarande nedsättning sker för viss färsk fisk, riikor, frysta fiskfiléer
saml för vissa fisk- och räkkonserver. Vid import till Danmark från Färöarna
gäller liksom tidigare tullfrihet för alla varor. Vid import till
Storbritannien gäller tullfrihet för industrivaror och lör de nämnda fiskslagen
och fiskprodukterna. För färsk fisk av vissa slag, som tidigare inte har varit
tullfria inom EFTA, sker tullnedsättning i Storbritannien på samma sätt som
för importen från Färöarna lill de ursprungliga EG-länderna och Irland.
Tullnedsättningarna förutsätter alt Färöarna iakttar referenspriserna inom EG
för fisk och fiskprodukter. På färöisk sida har man beslutat att fr. o. m. den
1 september 1974 stegvis sänka avgifterna för vissa frukter och grönsaker (kap.
7, 8 och 20 i Brysselnomenklaturen) som importeras från EG.

I proposition 1972:135 angående Sveriges avtal med
EG redovisades (s. 49) danska önskemål all Sverige även efter den 1 januari
1973 skulle medge avgiftsfri import av frysta fiskfiléer från Färöarna, dvs.
alt införselavgifien på 45 öre för kilogram skulle las bort. Med hänsyn lill
Färöarnas speciella läge fann chefen för handelsdepartemeniei det rimligt atl frainställningen
tillmötesgicks så till vida all införselavgiften på färöiska frysta fiskfiléer
suspenderades till den I februari 1976, dvs. den tidpunkt då en dansk deklaration
om anslutningsfördragets tillämplighet på Färöarna senast skulle ha trätt i kraft.
I propositionen underströks emellertid alt en omprövning av ställningstagandet
skulle göras om konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen skulle ändras
till svensk nackdel. Från dansk sida framhölls vid samma lillfälle att inga som
helst ändringar skulle komma atl ske i föruisättningarna för den svenska
exporten lill Färöarna.

Danmark har i februari 1975 framfört önskemål om
tull- och avgifisfrihet för ytterligare ett antal varor vid import från
Färöarna till Sverige. Framställningar har också riktals lill Norge och
Finland. De danska önskemålen gentemot Sverige omfattar förutom frysta
fiskfiléer, fiskkonserver, råa och garvade hudar av får och lamm, varor av
skinn, kardgarn av ull, ullsockor, tröjor av ull och båtar av plast.

I svensk handelsstatistik redovisas handeln med
Färöarna inte särskill utan tillsammans med handeln med Danmark. På grundval av
dansk sla-lislik kan emellertid huvuddragen i handeln mellan Sverige och
Färöarna anges.

Färöarnas totala import uppgick år 1973 lill drygt
412 milj. danska kronor. Importen från Danmark var ca 290 milj. danska kronor
och importen från Sverige ca 15 milj. danska kronor. Importen från Sverige
bestod 1972 till största delen av trävaror, elektriska maskiner och elektriskt
material, diverse

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 40 13

verksiadsprodukter
samt vissa textilier.

Färöarnas totala export uppgick 1973 till drygt 471
milj. danska kronor. Exporten lill Danmark var drygt 106 milj. danska kronor
och exporten till Sverige ca 14 milj. danska kronor. 1973 var de största
exportvarorna till Sverige frysta fiskfiléer (512 ton, 4,6 milj. danska
kronor), frysta räkor (394 ton, 4,4 milj. danska kronor) och ättiksbehandlade
sillfiléer (544 ton, 3,1 milj. danska kronor). Härtill kom viss export av
saltade sillfiléer och kryddsill.

Kommerskollegium noterar i sitt ytirande att
importen från Färöarna f. n. tull- och avgiftsbeläggs på samma sätt som
importen från länder utanför EFTA-, EG- och u-landskretsen utom vad gäller
frysta fiskfiléer, där importavgiften har suspenderats fram lill den I
februari 1976. Kollegiet finner del skäligt atl tillmötesgå den danska
framställningen. Tull- och avgiftsfriheten föreslås dock bli utvidgad så att
den gäller all import av industrivaror från Färöarna enligt .samma regler som
gäller vid import från Danmark enligt Sveriges avtal med EG. Kollegiet
tillstyrker lull- och avgiftsfrihet för frysta fiskfiléer saml för fisk- och
skaldjurskonserver. Det förutsätts att den tidigare gjorda danska förklaringen
att inga ändringar kommer alt ske med avseende på förutsättningarna för den
svenska exporten till Färöarna kommer atl gälla även fortsättningsvis.
Kollegiet ifrågasätter om inte de medgivanden som från färöisk sida har gjorts
gentemot EG borde komma även Sverige till del.

Sveriges indiisiriförbund och Sveriges
grossisiförbund har inget all invända mot alt Färöarna medges tullfrihet för
alla de varor som omfattas av Sveriges avtal med EG. Härutöver bör lull- och
avgifisfrihet gälla för frysta fiskfiléer. Kemikontoret tillstyrker
avgifisfriheien för frysta fiskfiléer samt den föreslagna tullfriheten för
fiskkonserver.

Generaliullstyrelsen har i sitt yttrande inget att
erinra mot att de danska önskemålen tillgodoses.

Statens jordbruksnämnd noterar att någon export
från Färöarna av fiskkonserver enligt tillgängliga uppgifter inte har
förekommit. Från färöiskt håll har emellertid uppgiviis att man önskar
tullfrihet för fiskkonserver, eftersom man så småningom avser au starta en
inhemsk konservindustri som i första hand blir baserad på sill. Nämnden an.ser
att något behov av omedelbar tuilbefrielse för produkter, hänförliga till
tulltaxenr 16.04 (fisk, beredd eller konserverad) och 16.05 (kräftdjur och
blöldjur, beredda eller konserverade) inte föreligger då någon
fiskkonservinduslri i egentlig bemärkelse r n. inte finns på Färöarna.
Färöarna bör däremot beviljas fortsatt avgifLssuspension för vissa frysta
fiskfiléer. Suspensionen bör omprövas om konkurrensläget i fisket förändras
till svensk nackdel.

År 1973 genomfördes (prop. 1973:109, SkU 1973:32,
rskr 1973:217) en ändnng av lullförhållandena för vissa fetter och oljor saml
margarin. De tullar som infördes motsvarar i stort sett de som gäller inom EG.
Tullen differentierades så att renade eller raffinerade oljor för
livsmedelsändamål fr. o. m. den 1 juli 1973 belades med en tull på 15 % av
värdet, medan

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 40 14

en
lull på 10 96 för oraffinerade (råa) oljor skulle införas först den 1 juli
1975, då en väsentlig utbyggnad av kapaciteten för framställning av oraffinerade
oljor i Sverige beräknades bli slutförd. Sedan utbyggnaden blivit försenad har
införandel av tull på oraffinerade vegetabiliska fetter och fela oljor
uppskjulils lill den 1 juli 1976 (prop. 1975:77, SkU 1975:29, rskr 1975:187).
Tullen på margann ulgör 25 "o av värdet, dock med en tullfri
importkontingent från EFTA-länderna (främst Norge) om 7 200 ton per år.

Vid införandet av tullar på fettvaruområdet beslöts
all kompensation för den uppkommande kosinadsfördynngen skulle få ges
livsmedelsindustrin och den tekniska industrin it\om ramen för
råvaruprisuljämningen. Tekniskt har detta tillgått så alt de berörda
industrierna fåll återbäring med belopp som har beräknats med utgångspunkt i
vad den inhemska industrin har bedömts utnyttja av tullskyddet. Prisuljämningen
har hittills motsvarat en mindre del av den lull som erlagts för importerade
fetlvaror, nämligen 8 öre för kilogram, vilkel för den viktigaste varan,
sojaolja, f. n. motsvarar 2 ä 3 % av varuvärdet.

Användningen inom landet av importerade fetlvaror
uppskattas till drygt 120 000 ton per år varav ca 4 000 ton avser den tekniska
industrin. Under åren närmast före införandet av tullarna köpte den tekniska
industrin ca 60 % på den svenska marknaden och importerade resterande ca 40
"». Av importerat fett använde den tekniska industrin praktiskt tagel
enbart raffinerade oljor, huvudsakligen sojaolja och kokosolja enligt
tulltaxenr 15.07. Sedan tullarna iniördes har importen av raffinerade oljor för
tekniskt ändamål nästan upphört.

Från den tekniska industrins sida har i skilda
sammanhang framhållits att man tolkat intentionerna bakom riksdagsbeslutet om
kompensation för kostnadsfördyringen för den tekniska induslnn på det sattet
att hela den tull som eriäggs vid import av lekniskt fett skulle återbetalas.
Statens jordbruksnämnd har å sin sida framhållit atl den regeln sedan länge
har gällt i prisutjämningssammanhang alt uljämningsbeloppet - även under namn
av regleringsbidrag-är detsamma oavsett om den prisuijämningsberäitigade
råvaran är av inhemskt ursprung eller importerad. Om jordbruksnämnden skulle
återbetala del ertagda lullbeloppet i dess helhet, oavsett i vilken grad
lullskyddei utnyttjas av den svenska fettproducerande industrin, skulle en
konkurrenssnedvridning ske till importens fördel så länge den svenska fettproducerande
industrin inte utnyttjar lullskyddei helt. I praktiken kan i ett sådant läge
den svenska fettproducerande industrin se sig tvungen alt vid sin prissättning
inom landet utnyttja hela tullskyddet. Med hänsyn härtill och då industrin i
samband med lullskyddets tillkomst förklarade att tullen inte skulle leda till
prishöjningar i större uislräckning än vad som behövdes för atl kompensera
kostnadsökningen på importerade råvaror, har nämndens majoritet funnit det
nkiigt alt kompensationen endast skall motsvara det faktiskt utnyttjade
lullskyddei. Majoriteten har därvid varit medveten om de risker för begränsning
av den feitförbrukande industrins fria inköpsval som detta kan medföra men har
ansett att dessa risker är av underordnad

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:40 15

betydelse
vid jämförelse med de nackdelar som skulle uppkomma vid en automatisk
återbetalning av hela tullbeloppet. Nämnden har även framhållit svårigheterna
atl mäta graden av lullskyddets utnyttjande vid skilda tidpunkter för olika
slag av fetlvaror.

För mellanöl och starköl infördes utjämningsskatl
med 3 resp. 4 öre för liter den I januari 1967. Samtidigt infördes en intern
råvaruprisutjämning av samma typ som hade tillämpats inom bl. a. choklad- och
konfektyr-området. Utjämningsskatien har lill syfte atl täcka kostnaderna för
en intern prisutjämning som ger de inhemska producenterna möjlighet alt få
tillgång till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspns. För mellanöl
och starköl höjdes skatten den 1 januan 1970 lill 5 resp. 6 öre för liter, men
sänktes 1 april 1973 till 4 resp. 5 öre för liter. Under åren 1974 och 1975 har
den vant suspenderad. De ändrade skattesatserna har hängt samman med ändnngar i
kostnaderna för prisutjämningen.

I och med alt suspenderingen av skatten upphör vid
utgången av år 1975 aktualiseras frågan om skatt skall återinföras och vilka
skattesatser som i så fall skall tillämpas för mellanöl resp. starköl.

Föredraganden

Generaliullstyrelsen har föresiagii vissa smärre
ändringar i tulltaxan som främst föranleds av rekommendationer av
tullsamarbetsrådet i Bryssel. De innebär bl. a. tullfrihet för beredda
katalysatorer samt ändrade regler för maskiner, transportmedel och instrument
som inkommer i delar med skilda lägenheter. I likhet med remissinstanserna
biträder jag generallullstyrelsens förslag.

Från dansk sida har man hemställt atl nu gällande
avgifisfrihet för frysta fiskfiléer från Färöarna skall medges även efter den 1
februari 1976. Samtidigt har begärts alt fiskkonserver, en del skinn- och
textilvaror samt plastbåtar görs tullfria. Kommerskollegium och
generaltullstyrelsen tillstyrker att man från svensk sida tillmötesgår de
danska önskemålen men förordar att tullfriheten uividgas lill alla
industrivaror från Färöarna. De nänngslivsorga-nisationer som har yttrat sig
har samma uppfattning. Statens jordbruksnämnd tillstyrker för sin del atl
avgiften för frysta fiskfiléer även fortsättningsvis suspenderas, men ställer
sig avvisande till en omedelbar tuilbefrielse för fiskkonserver.

Jag finner del naturtigl att Färöarna som inle
ingår i vare sig EFTA eller EG, i tull- och avgiftshänseende i princip
behandlas på samma sätt som Danmark i övrigt. När det gäller fiskprodukter
föreligger emellertid särskilda förhållanden. Den svenska fiskerinänngens
situation är f. n. under särskild prövning. Jag vill också påpeka att
konservindustrin på Färöarna ännu har en mycket blygsam omfattning. Efter
samråd med chefen för jordbruksdepartementet förordar jag all några
tullmedgivanden tills vidare inte ges för bl. a. fiskkonserver hänförliga lill
tulltaxenr 16.04 och 16.05.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 40 16

Däremot
börden avgiftssuspension för frysta fiskfiléer som nu gäller medges även
fortsättningsvis och på samma villkor som hittills. Sålunda kommer frågan atl
omprövas om konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen ändras lill svensk
nackdel. Förändra varor, dvs. praktiskt taget alla industrivaror i tulltaxans
kap. 25-99 samt härutöver vissa varor inom kap. 1-24, tillstyrker jag efter
samråd med chefen för handelsdepartementet, alt importen från Färöarna bereds
samma tull- och avgifisförmåner som importen från Danmark har enligl Sveriges
avtal med EG och därtill knutna bilagor, protokoll och särskilda
skriftväxlingar. Det bör understrykas att - enligt officiellt besked från
dansk sida - inga som helst ändringar kommer att ske i förutsätmingarna för
den svenska exporten till Färöarna.

I delta sammanhang vill jag nämna alt de
bestämmelser som gäller för Danmark enligt Sveriges avtal med EG och därtill
knutna bilagor, protokoll och särskilda skriftväxlingar enligt uttalande i
prop. 1972:135 avser Danmark exklusive Färöarna. Bemyndigande för regeringen
alt medge avvikelser från tullförordningen (1973:979) och från tulltaxan
(1971:920) för importen från Färöarna torde därför lämpligen införas i 4 §
lullförordningen. Särskilda bestämmelser lorde få utfärdas av regeringen
beträffande behandlingen av Färöarna i tull- och avgiftshänseende. Möjlighet
för regeringen att medge avgiftsbefrielse för frysta fiskfiléer från Färöarna
föreligger enligt lag (1974:226) om prisregleringen på fiskets område.

Vid införandet av tullar på fettvaruområdet år 1973
beslöts alt kompensation för den kostnadsfördyring som tullskyddet för
fettvarorna kunde medföra skulle få ges bl. a. den tekniska industrin inom
ramen för råvaruprisuljämningen. Delta har hiuills skett på det sättet atl
statens jordbruksnämnd återbetalat så mycket av lullbeloppet som kan anses ha
motsvarat vad den inhemska industrin har utnyttjat av lullskyddei för fetter
och oljor. F. n. återbetalas 8 öre för kilogram förbrukad råvara vilket för den
viktigaste varan, sojaolja, motsvarar 2 ä 3 "n av varuvärdet. Från den
tekniska industrins sida har emellertid i skilda sammanhang hävdats alt hela
det tullbelopp som eriäggs vid import av tekniskt fett bör återbetalas.
Jordbruksnämnden har för sin del hänvisat till alt man inom det hittills
tillämpade systemet för prisutjämnande åtgärder har behandlat importerade och
inhemska varor på samma säu. Om hela tullbeloppet återbetalas snedvrids
konkurrensen till importens fördel så länge den svenska fettproducerande
industrin inte utnyttjar tullskyddet helt. Nämndens majoritet har funnit del
riktigt att en kompensation skall motsvara endast det tullskydd som faktiskt
utnyttjas. Samtidigt framhålls svårigheterna att mäta graden av tullskyddets
utnyttjande vid olika tidpunkter och för olika slag av fetlvaror.

För egen del vill jag hänvisa till att tullarna på
fettvaruområdet i stort fastställdes vid nivåer som svarar mot dem som gäller
inom EG. Industrins företrädare framhöll att effekten av sådana tullar på
priserna bedömdes bli förhållandevis obetydlig. Den kompensation som infördes
för bl. a. den tekniska industrin syftade till atl undvika en försämring i
konkurrensförhål-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 40 17

landena
på den internationella marknaden för produkter vari fetter och oljor ingår och
för vilka tullarna avvecklades i EFTA- och EG-handeln. Detta kan i och för sig
uppnås genom en prisutjämning. Det har emellertid visat sig all del i praktiken
kan vara svårt alt beräkna hur stor del av lullskyddei som utnyttjas vid skilda
tidpunkter för olika fett- och oljeprodukter. Möjligheterna för den tekniska
industrin alt välja inköpskälla kan också ha minskat som en följd av det nya
systemet. För atl mildra de nackdelar som kan länkas föreligga i dessa avseenden
föreslår jag nu att tullen på lekniskt fett sänks från 15 till 8 96, samtidigt
som det nuvarande systemet med prisutjämning bibehålls. Den föreslagna tullen
överen.ssiämmer med tullen i EG. Genom den föreslagna ändringen kan den svenska
tekniska industrin i vart fall inte komma i ett sämre konkurrensläge i vad
avser tullen på fetter och oljor än huvudkonkurrenterna på europamarknaden. En
utbrytning bör göras under tulltaxenr 15.07 och en ny position införas för
fetter och oljor för tekniskt bruk med en tull på 8 "" av värdet. Bl.
a. administrativa skäl talar för att även sådana härdade produkter, hänföriiga
till tulltaxenr 15.12, som är avsedda för tekniskt bruk beläggs med en tull på
8 "o. Tullförmånerna för importen från EFTA- och EG-länderna bör medges med
utgångspunkt i denna nya lullsats. Tullen på oraffinerade produkter för
tekniskt bruk bör träda i kraft den 1 juli 1976, dvs. samtidigt med alt tull
införs på oraffinerade fetter och oljor för livsmedelsändamål.

För mellanöl och starköl infördes den 1 januari
1967 en intern råvaru-prisuijämning, varigenom producenterna kompenseras för
den speciella kost-nadsbelaslning som uppkommer genom den svenska
jordbruksregleringen. Finansieringen av bidragskostnaderna sker genom en
särskild utjämnings-skatt som för mellanöl uppgår lill 4 öre för liter och för
starköl till 5 öre för liter. Eftersom några utjämningsbidrag inte har lämnats
under senare tid har skatten varit suspenderad under åren 1974 och 1975.

På senaste tiden har emellertid vissa förändringar
inträtt på den internationella marknaden för malt. Bl. a. har man i vissa för
oss betydelsefulla producentländer ökat exportbidragen väsentligt. Det nya
lägel har föranlett en motsvarande höjning av införselavgifien på mall.
Härigenom kommer utjämningsbidrag att lämnas till industrin, vilka i siort sett
motsvarar skattesatserna på 4 och 5 öre för liter mellanöl resp. starköl. Jag
förordar sålunda au utjämningsskatt åierinförs på öl av klass II B
(mellanöl) och starköl med bibehållande av de tidigare skattesatserna.

Jag förordar att de författningsändringar jag nu
har föreslagit får träda i kraft den 1 januari 1976, dock med undantag för
tullen på oraffinerade fetter och oljor för tekniskt bruk som bör införas först
den 1 juli 1976.

Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anlaga inom finansdepartementet upprättade förslag lill

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 40 18

1. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

2. lag om ändring i tullförordningen (1973:979).

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de
förslag som föredraganden har lagl fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar i 3 dokument.

  1. Bet. 1981/82:SkU59 om ändring i lagen med tulltaxa, m.m. (prop. 1981/82:120) s. 22 i texten
  2. Bet. 1975/76:SkU24 Med anledning av propositionen 1975/76:40 med förslag om ändring i tulltaxan (1971:920), m. m. s. 1 · s. 9 i texten
  3. Prop. 1975/76:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 i texten