Sök i Ratio Lex

med förslag till vissa bestämmelser om den allmänna tandvårdsförsäkringen

34 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:44, med förslag till vissa bestämmelser om den allmänna tandvårdsförsäkringen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44

Regeringens proposition 1975/76:44

med
förslag till vissa bestämmelser om den allmänna tandvårdsförsäkringen;

beslutad
den 9 oktober 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

GE.
STRÄNG

SVEN
ASPLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen lämnas en redogörelse för erfarenheterna hittills av den allmänna
tandvårdsförsäkringen. Förslag läggs fram om anslutnings- och etableringsregler
inom tandvårdsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1976. Reglerna grundar sig på
ett förslag av riksförsäkringsverket som har utarbetats i samförstånd med
Sveriges tandläkarförbund. Vidare redovisas åtgärder för att ge nya patienter
ökade möjligheter till tandvård inom ramen för tandvårdsförsäkringen. I
propositionen behandlas också frågan om införandet av allmäntjänstgöring hos
folktandvården i anslutning till tandläkarutbildningen.

/ Regeringens 1975/76. 1 saml. Nr 44.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 2 kap. 1, 2 och 4 i;; samt 4
kap. 2 i lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. IS

Försäkrad äger i enlighet med vad nedan sägs rätt till
ersättning för utgifter för läkarvård, tandvård och sjukhusvård ävensom i
samband därmed företagna resor, så ock Ull sådan ersättning, varom föreskrift
meddelats enligt 6§.

Vid fastställande av grunder för ersättning enligt 2. 3
och 6 ,|.s kan regeringen dds bestämma högsta arvode och palienlavgift som får
utlagas av vårdgivare som är ansluten lill försäkringen, dels meddela närmare
föreskrifter for verksamhetens bedrivande hos sådan vårdgivare och om skyldighet
för vårdgivaren atl lämna uppgifter om verksamheten.

2f

Ersättning för utgifter för läkarvård utgår vid sjukdom,
som enligt läkares utsago kräver sådan vård, ävensom vid förlossning om vården ombesörjes
av staten, landstingskommun eller kommun, som ej tillhör landstingskommun,
eller lämnas av läkare, som är uppförd på en av allmän försäkringskassa
upprättad fötteckning. Ersättning utgår enligt grunder som regeringen
fastställer. I fråga om vård som lämnas av läkare som uppfötts på den nämnda
förteckningen fastställas grunderna för högst två år i sänder efter förslag av
riksförsäkringsverket.

' Lagen omtryckt 1973:908. Senaste lydelse 1974:510.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse

Vid
fastställande av grunder för ersättning enligt första stycket kan regeringen
bestämma det högsta arvode som får uttagas för vård som lämnas av läkare som är
uppförd på där nämnd förteckning.

4 § 3

Ersättning
för utgifter för sjukhusvård, som på grund av sjukdom eller förlossning varit
erforderlig, utgår,

då
vården beretts å hemortssjukhus, med belopp, som motsvarar den för sädan vård
vid sjukhuset tillämpade avgiften å allmän sal,

då
erforderlig vård ej kunnat beredas å hemortssjukhus eller behovet av sjukhusvården
uppkommit utanför den landstingskommun eller landstingskommun ej tillhörande
kommun, där den försäkrade är bosatt, och han med anledning härav måst intagas å
annat allmänt sjukhus, med belopp, som motsvarar den lägsta avgift, mot vilken
den försäkrade kunnat erhålla vården ä sjukhuset,

då
vården annorstädes än å allmänt sjukhus beretts genom riksförsäkringsverkets
försorg, med belopp, som motsvarar den lägsta för sådan vård utgående avgiften,
samt

i
övriga fall med belopp, motsvarande den lägsta avgift, mot vilken den försäkrade
kunnat erhålla vården å allmän sal vid hemortssjukhus, lämpat för vården i fräga.

Regeringen
äger fastställa taxa för beräkning av ersättning, som avses i första stycket.
Har sådan taxa fastställts, utgår ej ersättning för belopp, varmed
vårdavgiften överstiger i taxan angivet belopp.

Med
sjukhusvård avses vård, som å sjukhus lämnas där intagen försäkrad, ävensom
vård å annan sjukvårdsinrättning, om vården beredes genom riksförsäkringsverkets
försorg.

Såsom
sjukhus räknas i denna lag Såsom sjukhus räknas i denna lag dels allmänt
sjukhus, varmed förstås dels allmänt sjukhus, varmed förstås sjukvårdsinrättning
som tillhör sta- sjukvårdsinrättning som tillhör staten eller till vars drifl
statsbidrag ul- len eller till vars drift statsbidrag utgår eller som drives
av lands- går eller som drives av landstingskommun etler kommun, som ej
tingskommun eller kommun,som ej tillhör landstingskommun, och ej är tillhör
landstingskommun, och ej är anordnad vid hem, som avses i 18 S

3
Senaste lydelse 1974:510.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

lagen om socialhjälp,
ävensom sjukvårdsinrättning varöver riksförsäkringsverket förfogar, dels ock
annan sjukvårdsinrättning, som enligt av regeringen, fastställd förteckning är
att anse såsom sjukhus jämlikt denna lag. Hemortssjukhus är allmänt sjukhus,
drivet av landstingskommun eller kommun, inom vars område försäkrad är
bosatt.

lagen om socialhjälp,
ävensom sjukvårdsinrättning varöver riksförsäkringsverket förfogar, dels ock
annan sjukvårdsinrättning, som enligt förteckning som faslställes av regeringen
eller myndighet som regeringen besiämmer år att anse såsom sjukhus jämlikt
denna lag. Hemortssjukhus är allmänt sjukhus, drivet av landstingskommun eller
kommun, inom vars område försäkrad är bosatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
kap.

Har
sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård utgivits för nittio dagar i följd
eller föreligger eljest skälig anledning, skall den allmänna försäkringskassan,
i den utsträckning riksförsäkringsverket så föreskriver, undersöka huruvida
skäl föreligger att vidtaga åtgärd, som är ägnad att förkorta sjukdomstiden
eller att eljest helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av den försäkrades
arbetsförmåga. Befinnes åtgärd som nu sagts erforderiig, skall kassan tillse
att lämplig sådan vidtages.

För utgifter jor läkarundersökning och läkaruilålande som föranledes
av undersökning enligl första stycket utgår ersättning i enlighet med vad regeringen
förordnar.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1976. Genom lagen upphäves sjukreseförordningen
(1962:385).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:456) om ändring i lagen
(1962:381)

om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973:456) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

dels att punkl 5 övergångsbestämmelserna till lagen skall
upphöra att gälla

(/e/satt
punkterna 7-10övergångsbestämmelserna till lagen skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lyddse

1. Tandläkare som efter den 1 juli 1973 avser att påböria
verksamhet i enskild tandvård skall göra anmälan härom lill den allmänna
försäkringskassa inom vars område tandvården skall bedrivas.

Tandläkare
som sägs l.första stycket 'skall av försäkringskassan föras upp på förteckning
som avses 12 kap. 3 .första stycket.

8. Riksförsäkringsverket får om särskilda skäl föreligger
medgiva atl tandläkare ej skall föras upp på förteckning hos alhnän
försäkringskassa. Begäran härom framställes i samband med anmälan enligt punkl
6 eller 7.

Föreslagen lyddse

1. Tandläkare som vid utgången av år 1975 är uppförd på
förteckning som avses i 2 kap. 3 § första stycket kvarstår ulan särskild
anmälan på förteckningen även efler denna tidpunkt. Har han blivit uppförd på
förteckningen för viss tid gäller vad nu har sagts ej sedan den tiden gått lill
ända.

8. Tandläkare som efter utgången av år 1975 avser att påbörja
verksamhet I enskild tandvård skall föras upp på förteckning som avses i 2
kap. 3 § första stycket, om han begär det i samband med att han anmäler
verksamheten till allmän försäkringskassa eller senare.

Tandläkare som har anställning inom folktandvården eller
som arbetar åt folktandvården enligl särskilt avtal skall alltid föras upp på.förieckningen,
om han vid sidan av verksamheten Inom folktandvården även avser all vara
verksam i enskild tandvård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9. Om
riksförsäkringsverket finner anledning antaga att folktandvårdens behov av
tandläkare skall bli otillräckligt tillgodosett, får verket i

9. Om
riksförsäkringsverket finner anledning antaga att folktandvårdens behov av
tandläkare skall bli otillräckligt tillgodosett, får verket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44

Nuvarande
lydelse

den
utsträckning som behövs föreskriva att tandläkare som sägs i punkt 7 ej skall
föras upp på förteckning hos allmän försäkringskassa.

10.
Tandläkare som uppförts på förteckning hos allmän försäkringskassa kan på egen
begäran föras av från förteckningen med verkan från det kvartalsskifte som
inträffar närmast efter det sex månader förflutit sedan försäkringskassan
fattat beslut i anledning av sådan begäran. Riksförsäkringsverket får förordna
om inskränkning i rätten att bli avförd från förteckning, om detta anses nödvändigt
med hänsyn till de försäkrades möjligheter att i ett försäkringskasseområde
erhålla tandvård inom försäkringens ram.

Föreslagen
lydelse

till
utgången av år 1979 i den utsträckning som behövs föreskriva att tandläkare
som avses i punkt 8 ej skall föras upp på förteckning hos allmän försäkringskassa.

10. Tandläkare som har
uppförts på förteckning hos allmän försäkringskassa kan på egen begäran föras av
från förteckningen med verkan från det kvartalsskifte som inträffar närmast
efter det sex månader har förflutit sedan försäkringskassan fatlat beslut i
anledning av sådan begäran. Riksförsäkringsverket får /ö> en tid av högsl
ett år i sänder förordna om inskränkning i rätten att bli avförd från
förteckning, om detta anses nödvändigt med hänsyn till de försäkrades
möjligheter att i ett försäkringskasseområde erhålla tandvård inom försäkringens
ram.

Tandläkare
som har upphört att bedriva verksamhet i enskild landvård föres av från
förteckning hos allmän försäkringskassa genom beslut av kassan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-10-09

Närvarande:
statsråden Sträng, ordförande, och Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Lundkvist, Geijer, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Aspling

Proposition
med fiirslag till vissa bestämmelser om den allmänna tandvårdsförsäkringen.

1. Inledning

Regeringen
uppdrog den 20 februari 1975 åt riksförsäkringsverket att senast den 15
september 1975 redovisa erfarenheter av den allmänna tandvårdsförsäkringen och
i anslutning härtill lägga fram erforderiiga förslag beträffande anslutnings-
och etableringsfrågor och tandvårdstaxans utformning i olika avseenden för
tiden efter utgången av år 1975.

Vidare
uppdrog regeringen den 5 juni 1975 åt socialstyrelsen och riksförsäkringsverket
att senast den 15 september 1975 lägga fram förslag till åtgärder för att öka
möjligheterna för nya patienter som söker landläkare att få tandvård inom ramen
för tandvårdsförsäkringen.

Slutligen
uppdrog regeringen den 5 juni 1975 åt socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet
att senast den 1 oktober 1975 inkomma med förslag till sådana ändringar av
studieordningen att en avslutande praktisk utbildning (allmäntjänstgöring)
inom folktandvården för nyexaminerade tandlä-.kare kan genomföras snarast.

Riksförsäkringsverket
har den 15 september 1975 till regeringen överlämnat en inom verket den 10
september 1975 upprättad PM med redovisning av erfarenheter av den allmänna
tandvårdsförsäkringen. I skrivelse till regeringen dagtecknad samma dag har
riksförsäkringsverket lagt fram dels vissa förslag rörande den allmänna
tandvårdsförsäkringen, dels - tillsammans med socialstyrelsen - ett förslag till
åtgärder för att öka möjligheterna förnya patienter som söker tandläkare att
få tandvård inom ramen för tandvårdsförsäkringen. Förslagen har utarbetats i
samförstånd med Sveriges tandläkarförbund.

Socialstyrelsen
och universitetskanslersämbetet har i skrivelse som har kommit in till
regeringen den 1 oktober 1975 framlagt alternativa lösningar

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 8

till
ändringar av studieordningen så att en avslutande praktisk utbildning
(allmäntjänstgöring) inom folktandvården för nyexaminerade tandläkare kan genomföras
snarast. Socialstyrelsen och universitelskanslersämbelet avser att senare i år
komma in med förslag som innebär en fullständig omläggning av grundutbildningen
till landläkare med en avkortning från nuvarande tio till nio terminer och en
avslutande allmäntjänstgöring inom folktandvården på ett år.

2 Gällande ordning

2.1 Allmänt

Den
allmänna tandvårdsförsäkringen infördes den I januari 1974 efter beslut av 1973
års riksdag men trädde delvis i kraft redan den 1 oktober 1973 (prop. 1973:45, SfU
20, rskr 212). Tandvårdsförsäkringen är inordnad i den allmänna
sjukförsäkringen och omfattar alla försäkrade över 19 års ålder, i ett
inledningsskede också åldersgruppen 17-19 år. Försäkringen avser alla former av
tandvård som ges såväl inom landstingens folktandvård som vid odontologisk
fakultet och hos privatpraktiserande tandläkare som är anslutna till
försäkringen. För försäkringen gäller en tandvårdstaxa som är bindande för både
folktandvården och de privatpraktiserande tandläkarna och som anger högsta
tillåtna arvoden.

Samtidigt
med tandvårdsförsäkringen lades fast ett program för en omfattande utbyggnad
av folktandvården under 1970-talet. Landstingen och de landstingsfria kommunerna
fick genom 1973 års tandvårdsreform ett lagfäst tandvårdsansvar för alla barn
och ungdomar i åldrarna till och med 19 år och ett vårdansvar för
specialisttandvården. För barnen skall tandvården vara avgiftsfri genom
folktandvårdens försorg. Utbyggnaden av folktandvården finansieras genom
bidrag från den allmänna försäkringen.

2.2 Anslutnings-
och etableringsregler inom försäkringen

1970
års utredning om tandvårdsförsäkring (i fortsättningen kallad försäkringsutredningen)
förordade i sitt betänkande (SOU 1972:81) en frivillig anslutning av tandläkare
till försäkringen och förutsatte därvid att en tillräcklig anslutning av
privatpraktiserande tandläkare skulle uppnås på denna väg.

Med
anledning av vad som framkom under remissbehandlingen av betänkandet förordade
departementschefen i propositionen med förslag till allmän tandvårdsförsäkring m.
m. (1973:45) att de tandläkare som var verksamma i enskild tandvård när
försäkringen genomfördes och tandläkare som under de närmaste åren därefter
påbörjade verksamhet i enskild tandvård automatiskt skulle anslutas till
försäkringen. I vissa fall skulle riks-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 9

försäkringsverket
kunna medge tandläkare att stå utanför försäkringen. Vidare skulle verket under
försäkringens inledningsskede bemyndigas förordna om inskränkning i rätten till
utträde ur försäkringen om delta ansågs nödvändigt med hänsyn till de
försäkrades möjligheter att i ett försäkringskasseområde erhålla tandvård inom
försäkringens ram. Departementschefen framhöll att de föreslagna bestämmelserna
borde fastställas att gälla fram till utgången av år 1975 samt att man
dessförinnan mot bakgrund av erfarenheterna på nytt borde pröva frågan om
formerna för de privatpraktiserande tandläkarnas anslutning till försäkringen.

Riksdagen
godtog det i 'propositionen framlagda förslaget. I övergångsbestämmelserna till
lagen(1973:456)om ändring iIagen(1962:381)om allmän försäkring (AFL) (nedan
benämnda övergångsbestämmelserna) infördes regler om automatisk anslutning av
tandläkare (punkterna 6 och 7), undantagande från anslutning i vissa fall (punkl
8) och viss begränsning av rätten till utträde (punkt 10). Enligt punkt 5
övergångsbestämmelserna gäller bl. a. punkterna 6-10 endast fram till utgången
av år 1975.

Folktandvårdens
utbyggnadsprogram förutsätter att hela nettotillskottet av tandläkare kommer
att tillföras folktandvården. För alt säkerställa detta infördes en särskild
regel i övergångsbestämmelserna (punkt 9) som medgav en begränsning av antalet
privatpraktiserande landläkare inom försäkringen. Den innebär alt om
riksförsäkringsverket finner anledning anta att folktandvårdens behov av
tandläkare skall bli otillräckligt tillgodosett, verket i den utsträckning som
behövs får föreskriva atl nya privatpraktiserande tandläkare inte skall få
ansluta sig lill försäkringen.

2.3
Ersättningsreglerna och tandvårdstaxan

Av
kostnaden fören behandling skall enligt huvudregeln patienten betala hälften
direkt till tandläkaren i patientavgift. Resten får tandläkaren från
försäkringskassan i form av tandvårdsersättning. Vid dyrbarare behandlingar ersätter
försäkringen 75 96 av kostnaden över 1 000 kr. och patienten 25 96. Kostnaden
för vissa behandlingar, förebyggande åtgärder och avtag-bara proteser, betalas alltid
till 75 96 av försäkringen. Utgifter för ädla metaller och vissa andra
material betalas helt av försäkringen. Överstiger den beräknade kostnaden för
tandvården 2 000 kr., skall tandläkarens behandlingsförslag underkastas
förhandsprövning av försäkringskassan.

Tandvårdstaxan,
som anger de högsta arvoden och högsta patientavgifter som tandläkaren får
betinga sig, är i huvudsak utformad så att arvodet grundas på prestation
uttryckt som antal utförda behandlingar eller behandlingsmoment. För vissa
åtgärder föreskriver taxan dock att arvodet skall beräknas etter tidsåtgång.

Vissa
privatpraktiserande tandläkare får efter beslut av försäkringskassan rält att
överskrida taxans arvoden med 5-20 96. Sådan s. k. individuell taxe-

/*
Regeringens 1975/76. 1 samt. Nr 44.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44 10

bindning
medgavs tandläkare som när försäkringen genomfördes hade en arvodesnivå som
översteg genomsnittstandläkarens, under förutsättning att den högre
arvodesnivån berodde på att landläkaren också hade en omkostnadsnivå som klart
översteg den som tandvårdstaxan var beräknad på. Tandvårdstaxan fastställs av
regeringen efter förslag från riksförsäkringsverket för högst två år i sänder.
Den nuvarande taxan har senast genom beslut den 5 juni 1975 fastställts att
gälla längst lill utgången av juni 1976.

2.4
Tandvårdsförsäkringens administration

De
allmänna försäkringskassorna betalar ut tandvårdsersättningarna till tandläkarna
och handlägger ärenden om förhandsprövning m. m. Kassorna har tillgång till den
nödvändiga sakkunskapen genom särskilda förtroendetandläkare vilka utses av
socialstyrelsen. Försäkringskassorna betalar ut tandläkarnas
tandvårdsersättningar i allmänhet en gång i månaden. Tandläkarna för upp
ersättningsbeloppen på en samlingsräkning som tillställs försäkringskassan.
Även kostnaden för tandtekniskt arbete förs upp på tandläkarens
samlingsräkning. Försäkringskassan betalar emellertid ut ersättningen för
detta direkt till tandteknikern. För folktandvården gäller vissa säranordningar
i fråga om utbetalning av ersättning från försäkringen.

Del
åligger, som redan har nämnts, riksförsäkringsverket att lämna förslag om
tandvårdstaxan till regeringen. Verket har också ålagts omfattande uppgifter
när det gäller uppföljningen av försäkringen. Som ett beredande organ åt verket
i dessa och andra frågor som rör tandvårdsförsäkringen har inrättats en
särskild tandvårdsdelegation. 1 denna ingår förutom företrädare för riksförsäkringsverket
representanter för socialstyrelsen, huvudmännen för folktandvården, Sveriges
tandläkarförbund och Sveriges tandteknikers riksförbund och en företrädare för
odontologisk fakultet.

3 Vissa erfarenheter rörande den allmänna tandvårdsförsäkringen

3.1 Patienterna

Riksförsäkringsverket
och socialstyrelsen konstaterar att efterfrågan på tandvård ökade kraftigt
efter tandvårdsförsäkringens införande. Socialstyrelsen har i samarbete med
bl. a. tandläkarorganisationerna utfärdat anvisningar om behandling av
vårdsökande med akuta tandbesvär (Medicinal-väsendels författningssamling (MF)
1974:102) och vägledande information om landvårdens planering m. m. (MF
1974:103). Särskilt personer som av olika anledningar inte har egen tandläkare
att vända sig till har emellertid enligl verken svårt atl få tandvård.

Den
allmänna tandvårdsförsäkringen omfattar enligt statistiken 6,4 milj.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 II

försäkrade.
Antalet barn som omfattas av landstingens vårdansvar uppgår till 1,9 milj.,
varav 0,7 milj. i åldrarna 1-5 år och 1,2 milj. i åldrarna 6-16 år.

I
riksförsäkringsverkets promemoria den 10 september 1975 angående vissa
erfarenheter rörande den allmänna tandvårdsförsäkringen redovisas en preliminär
patientstatislik som baseras på tandvårdsräkningar från privatpraktiserande
tandläkare och särskilda statistikunderiag inom folktandvården. Enligt denna
redovisning behandlades under 1974 totalt ca 2,8 milj. vuxna patienter, varav
ca 2,4 milj. av privatpraktiserande tandläkare och ca 0,4 milj. inom
folktandvården. För barnlandvårdens del visar socialstyrelsens preliminära
verksamhetsstatistik att ca 1,1 milj. barn i åldrarna upp till 16 år har lått
fullständig behandling under år 1974. För åldersgrupperna 3-5 år innebär detta
38 96 av samtliga barn och för åldersgrupperna 6-16 år 80 96. Behandlingsiniervallen
inom folktandvårdens organiserade barntandvård överstiger f n. tolv månader
vilket i en årsstatistik avsevärt sänker procentandelen barn som har fått
fullständig behandling. I realiteten motsvarar antalet barn som är anslutna till
den organiserade vården i stort sett de 95 % av åldersgrupperna 6-16 år som
försäkringsutredningen antog vara en maximal anslutningsprocent. Antalet färdigbehandlade
barn varierade dock starkt mellan olika huvudmannaområden från 6 till 89 96
för barnen i åldrarna 3-5 år och från 65 till 98 96 av barnen i åldrarna 6-16 år.
Utöver nämnda tal för barn med fullständig behandling har under 1974 ca 0,25
milj. barn i åldrarna 3-16 år beretts tandvård inom folktandvården.

Av
riksförsäkringsverkets redovisning beträffande under år 1974 behandlade vuxna
patienter framgår att andelen behandlade försäkrade är högre för kvinnor än för
män inom motsvarande åldersgrupp oberoende av vårdform. Vidare framgår alt
andelen försäkrade som har behandlats av privatpraktiserande tandläkare ökar
med ökad inkomst, medan man för folktandvården finner en motsatt tendens.

3.2
Tandläkarna

Riksförsäkringsverket
anger i sin promemoria den 10 september 1975 att ca 88 % av de landläkare som
hade anmält sig hos försäkringskassorna vid ingången av oktober 1973 hade
förklarat sig villiga att redan från den 1 oktober 1973 ansluta sig till
försäkringen. Ett 70-tal tandläkare begärde och erhöll - så när som på tre fall
- rätt att få stå utanför försäkringen från den 1 januari 1974. Totalt har ca 6
500 tandläkare under 1974 varit verksamma inom tandvårdsförsäkringen.
Individuell taxebindning har beviljats i ca 850 fall vilket motsvarar 21 96 av
samtliga privatpraktiserande tandläkare som var anslutna till försäkringen vid
årsskiftet 1973/74.

De
tandläkare som enbart var verksamma som privatpraktiker redovisade en
genomsnittlig årsarbetstid på 1 498 timmar. Distriktstandläkarna hade en
genomsnittlig årsarbetstid i vuxentandvård på 523 timmar och ägnade

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 12

återstoden
av sin arbetstid åt barntandvården.

Riksförsäkringsverket
framhåller att möjligheterna att analysera uppgifter om antalet tandläkare och
arbetad tid per tandläkare kommer att förbättras genom upprättandet av ett nytt
register över samtliga tandläkare i enlighet med datainspektionens tillstånd
den 22 januari 1975.

Tandvårdstaxans
belopp för tandläkarnas åtgärder beräknades i försäkringsutredningens
betänkande på en bruttokostnad (= bruttointäkt) per tandläkartimme av 122 kr.
inkl. tandläkarpraktikens omkostnader. Enligt nu gällande taxa, som har räknats
upp med 8 96, utgör motsvarande belopp enligt riksförsäkringsverkels
bedömningar ett bruttobelopp på ca 150 kr. för privatpraktiserande tandläkare.
För folktandvårdens tandläkare utgör del inarbetade bruttot ca 135 kr./timme.

3.3
Tandteknikerna

Enligt
en av socialstyrelsen gjord sammanställning fanns den 1 januari 1974 totalt 937
tandtekniska laboratorier, varav 236 laboratorier tillhörde folktandvården. Vid
samma tidpunkt fanns 2 126 verksamma tandtekniker. Av dessa var 546 tekniker
anställda inom folktandvården och övriga 1 580 tandtekniker var privat
verksamma.

Det
stod redan från början klart att tandteknikerna skulle lå vissa likviditetsproblem
när tandvårdsförsäkringen genomfördes. Riksförsäkringsverket gav därför -
efter framställning från Sveriges tandteknikers riksförbund - tandteknikerna
möjlighet att på begäran erhålla förskott från försäkringskassan.

Med
anledning av en skrivelse från tandteknikernas sida om att laboratoriernas
fakturering hade ökat kraftigt och många laboratorier därför hade fått
likviditetsproblem ändrades i februari 1974 reglerna för beräkning av
förskotten så att större hänsyn togs till laboratoriernas expanderande verksamhet.

Då
enligt tandteknikerna vissa likviditetssvårigheter fortfarande förelåg, främst
beroende på att det tar lång tid innan patienten är färdigbehandlad av
tandläkaren och tandteknikerräkningen sänds lill kassan, har verket med verkan fr.o.m.
den I januari 1975 ändrat anvisningarna för betalningsordning för tandtekniska
fakturor. Anvisningarna innebär att tandläkaren, efter attest, skickar
tandteknikerns faktura (om totalbeloppet inte är ringa) till försäkringskassan
med månadens samlingsräkning, även om patienten inte är färdigbehandlad.

I
skrivelse den 26 maj 1975 till socialdepartementet med förslag till tandvårdstaxa
har riksförsäkringsverket så långt möjligt redovisat tandvårdstaxans utfall
förde tandtekniska laboratorierna m. m. I skrivelsen anförde verket att en
utredning borde komma till stånd om dels vilken ersättningsnivå som borde
tillämpas för tandtekniska arbeten och dels hur nivån skulle mätas.
Utgångspunkten skulle vara att ersättningsnivån borde anpassas efter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 13

rationellt
skötta förelag. Regeringen har den 5 juni 1975 uppdragit åt socialstyrelsen atl
i samråd med riksförsäkringsverket utreda de i verkets skrivelse upptagna
frågorna om ersättningsnivån för arbeten som utförs vid de privata landtekniska
laboratorierna och därvid överväga en närmare anknytning av sådana
laboratorier lill landstingens motsvarande verksamhet inom folktandvården.

I
skrivelse den 29 augusti 1975 till riksförsäkringsverket har Sveriges tandteknikers
riksförbund redogjort för sina erfarenheter av tandvårdsförsäkringen och
därvid bl.a. aktualiserat frågan om förtroendetandtekniker hos försäkringskassorna.
I proposition (1973:45) med förslag om allmän tandvårdsförsäkring m. m.
uttalades att riksförsäkringsverket borde uppmärksamma frågan om
förtroendetandtekniker och föreslå de åtgärder som de närmare erfarenheterna av
försäkringen kunde föranleda. I skrivelsen den 10 september 1975 har
riksförsäkringsverket förklarat att verket kommer att överväga denna fråga
sedan ytteriigare erfarenheter har vunnits.

3.4
Etableringsfrågor m. m.

Alltsedan
tandvårdsförsäkringen genomfördes har riksförsäkringsverket tillsammans med
socialstyrelsen noggrant följt tandläkarsituationens utveckling. Statistik har
upprättats av riksförsäkringsverket över tandläkare som har anmält till
försäkringskassorna atl de avser att påbörja verksamhet i enskild tandvård och
av socialstyrelsen beträffande tjänsterna inom folktandvården. Inom ramen för
riksförsäkringsverkets tandvårdsdelegation har sedan årsskiftet 1973/74 en
särskild arbetsgrupp med representanter för -förutom verket -socialstyrelsen,
tandläkarförbundet och landstingsförbundet varit inrättad för alt följa tandläkarsituationen
inom folktandvården och avge rapporter härom till tandvårdsdelegationen. Tandläkarsituationen
har hittills diskuterats vid så gott som varje sammanträde i delegationen.

Redan
i börjanavår 1974 kunde det konstateras att tandvårdsförsäkringens införande
hade medfört en kraftig överströmning av tandläkare från folktandvård till
enskild tandvård. I samråd med tandläkarförbundet, landstingsförbundet och
socialstyrelsen provades till en början olika åtgärder för att hindra denna
överströmning. Dessa åtgärder, som alla har byggt på frivillighet, ledde dock
inte till avsett resultat. Riksförsäkringsverket fann det därför under
försommaren 1974 nödvändigt att-på begäran av landstingsförbundet och
socialstyrelsen - tillämpa punkt 9 i övergångsbestämmelserna. Sålunda beslöt
verket den 6 juni 1974 att anmälan till allmän försäkringskassa från tandläkare
som avser att börja verksamhet i enskild tandvård skulle vila t. v. och inte
fick föranleda att tandläkare togs upp på förteckning som avses i 2 kap. 3 i;
första stycket AFL. Verket kunde medge dispens om särskilda omständigheter
undanlagsvis förelåg. Detta skulle gälla t. o. m. utgången av år 1974.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 14

Riksförsäkringsverket
har den 28 november 1974 beslutat att tandläkare som anmäler till allmän
försäkringskassa att han avser påbörja verksamhet i enskild landvård inom
kassans område inte får av kassan föras upp på förteckning med mindre särskild
prövning skett av frågan huruvida det föreligger en ersättningsetablering.
Beslutet gäller fr. o. m. den 1 januari t. v. dock längst till utgången av år
1975.1 samband med del beslutet hemställde riksförsäkringsverket och
socialstyrelsen -efler samråd med landstingsförbundet - i gemensam skrivelse
den 5 december 1974 till regeringen att sådana bestämmelser skulle utfärdas att
under de närmaste två åren inrättandet av tjänst för tandläkare i tandvårdande
verksamhet hos landstingskommun eller kommun endast fick ske efter
socialstyrelsens medgivande och i enlighet med ett av styrelsen upprättat
fördelningsprogram. Genom beslut den 6 december 1974 uppdrogs med anledning
härav åt socialstyrelsen att för åren 1975 och 1976 meddela föreskrifter
beträffande ianspråktagande av tjänst för tandläkare i tandvårdande verksamhet
hos landstingskommun eller kommun.

Riksförsäkringsverket
framhåller i promemorian att besluten om etable-ringsbegränsning torde ha
medverkat till atl minska överströmningen av tandläkare från folktandvård till
enskild tandvård. Tandläkarsituationen är dock fortfarande otillfredsställande
för folktandvårdens del, eftersom den av statsmakterna beslutade utbyggnaden av
folktandvården förulsälter en kraftig ökning av vårdresurserna inom detta
område.

Vidare
anmäler riksförsäkringsverket i detta sammanhang att verket vid sina kontakter
med försäkringskassorna har erfarit att det förekommer atl tandläkare står kvar
på försäkringskassornas förteckningar, trots att de sedan' lång tid tillbaka
kan ha upphört att bedriva verksamhet i enskild tandvård inom kassans område.
Enligt de bestämmelser som f n. gäller torde försäkringskassan endast kunna
avföra tandläkare från förteckningen i de fall tandläkaren själv begär det.
Detta har inte minst ur administrativ synpunkt medfört olägenheter för
försäkringskassorna och har på många håll föranlett dem att dela upp
förteckningen i en aktuell och en inaktuell del.

3.5
Administrativa frågor

På
del lokala planet administreras tandvårdsförsäkringen av de allmänna försäkringskassornas
centralkontor. Enligt uppgifter som riksförsäkringsverket i maj 1974
infordrade från kassorna var totalt 180 tjänstemän sysselsatta med
arbetsuppgifter som kunde hänföras till administrationen av den allmänna
tandvårdsförsäkringen. Kostnaden för denna personal har i 1974 års kostnadsnivå
beräknats till ca 8,5 milj. kr. Härtill kommer kostnader för
förtroendetandläkarna med i runt tal 4 milj. kr. och för blanketter med ca 1,4
milj. kr. Försäkringens administration hos försäkringskassorna skulle således
kunna uppskattas till ca 14 milj. kr. år 1974. Det innebär att nämnda administrationskostnader
är mindre än 2 96 av försäkringskassornas totala

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44 15

kostnader
för tandvårdsförsäkringen.

Vid
utgången av år 1974 uppgick antalet förtroendetandläkare hos försäkringskassorna
till 99. Av de berättelser för 1974 som förtroendetandläkarna har lämnat
framgår att större delen av deras arbetstid åtgår till ärenden om
förhandsprövning. Dessa utgör ca 76 96 av det totala antalet ärenden som har
underställts lortroendetandläkarnä. 1 flertalet berättelser framhålls uttryckligen
att samarbetet med försäkringskassorna har varit mycket gott.

Riksförsäkringsverkets
tandvårdsdelegation har alltsedan hösten 1973 sammanträtt regelbundet ungefär
en gång i månaden. Förutom taxefrågorna är det etableringsfrågorna som hittills
har upptagit den största delen av tandvårdsdelegationens verksamhet. Övriga
frågor som har behandlats har bl. a. gällt uppläggningen av försäkringens
administrativa rutiner, tandteknikernas likviditetsproblem, behovet och
uppläggningen av statistik för ekonomiska och odontologiska ändamål och frågor
gällande förebyggande tandvårdsåtgärder.

3.6
Kostnader

Försäkringskassornas
utgifter för tandvårdsförsäkringen uppgick under fjärde kvartalet 1973 och
under år 1974 till i runt tal 40 resp. 700 milj. kr. eller sammanlagt 740 milj.
kr. I anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 har riksförsäkringsverket
beräknat utgiflerna för år 1975 till 950 milj. kr. Det högre beloppet för år
1975 beror bl. a. på att återstående belopp för tandvård som hade utförts under
år 1974 har betalats av försäkringskassorna i början av år 1975 och på
höjningar av tandvårdstaxan med 8 96 med verkan från den 1 januari 1975.

4 Verkens förslag

4.1 Allmänt

Riksförsäkringsverket
framhåller i skrivelsen den 10 september 1975 att dess förslag har utarbetats i
samförstånd med Sveriges tandläkarförbund. Konsultationer har också skett med
andra intressenter som är representerade i tandvårdsdelegationen. Ärendet har
behandlats vid sammanträden i tandvårdsdelegationen.

4.2
Anslutningsreglerna

Enligt
verkets förslag skall nuvarande syslem fr. o. m. den 1 januari 1976 ersättas
med en frivillig anslutning inom ramen för en legal garanti för tandvårdsförsäkringen.
Tandläkarförbundet har enligt vad som framgår av

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 16

skrivelsen
uttalat alt förbundet kommer att verka för en allmän anslutning av tandläkare
till försäkringen.

Förslaget
innebär konkret att de tandläkare som vid 1975 års utgång är anslutna lill
försäkringen genom att vara uppförda på förteckning hos allmän försäkringskassa
utan särskild anmälan kvarstår på förteckningen även efler denna tidpunkt.
Undanlag gäller för landläkare som med tillämpning av elableringsbestämmelserna
är uppförd på förteckningen för en begränsad tid. Tandläkare som efter 1975 års
utgång vill börja verksamhet i enskild landvård skall göra anmälan om detla lill
den allmänna försäkringskassa inom vars område tandvården skall bedrivas. Om
han i samband med denna anmälan eller senare begär det, skall han av
försäkringskassan föras upp på förteckningen.

Tandläkare
som är ansluten till försäkringen skall som hittills ha rätt att utträda ur
denna. Enligt förslaget föriängs den nuvarande möjligheten för
riksförsäkringsverket att förordna om inskränkning i tandläkarnas rätt att
utträda ur försäkringen, om detla anses nödvändigt med hänsyn till de
försäkrades möjligheter att i ett försäkringskasseområde erhålla tandvård inom
försäkringens ram. Giltigheten av ett sådant förordnande föreslås bli begränsad
till högst ett år i sänder. Verket påpekar att någon viss procent anslutna
tandläkare inte har förutsatts i samband med förordnande enligt denna
bestämmelse.

Som
framgår av uttalande i propositionen om allmän tandvårdsförsäkring skall landläkare
som är anställd inom folktandvården anmäla sig till försäkringskassan och
föras upp på förteckning om han bedriver privat praktik vid sidan om sin
tjänst. Detsamma gäller för tandläkare som enligt särskilt avtal arbetar åt
folktandvården. Riksförsäkringsverket framhåller att någon ändring av dessa
regler inte har avsetls med de nya anslutningsreglerna.

Verket
föreslår att de nya anslutningsreglerna lår sin plats i övergångsbestämmelserna.
Vidare föreslår verket att en bestämmelse om skyldighet att anmäla verksamhet i
enskild tandvård till försäkringskassan tas in i allmänna tandläkarinstruktionen
(1963:666) som redan föreskriver skyldighet atl göra sådan anmälan till
länsläkaren. Underiåtelse att göra anmälan till försäkringskassan skulle därmed
leda till påföljd enligt tandläkarinstruktionen.

4.3
EtableringskontroUen

Enligt
gällande bestämmelser får riksförsäkringsverket, om verket finner anledning
anta atl folktandvårdens behov av tandläkare skall bli otillräckligt tillgodosett,
i den utsträckning som behövs föreskriva att tandläkare som vill börja
verksamhet i enskild tandvård inte skall föras upp på förteckning hos allmän
försäkringskassa. Riksförsäkringsverket föreslår att denna regel skall stå kvar
för att folktandvårdens fortsatta utbyggnad skall säkerställas. Regeln bör
gälla tills vidare dock längst till utgången av år 1979. Har riks-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 17

försäkringsverket
meddelat föreskrifter om elableringskontroll skall möjligheterna atl avveckla
kontrollen prövas åriigen (första gången hösten 1976).

4.4 Den
individuella taxebindningen

Möjligheten
lill individuell taxebindning öppnades som en övergångs-åtgärd vid
försäkringens införande för de tandläkare som kunde styrka att de hade en
omkostnadsnivå som klart översteg den som gällde för försäkringens
tandvårdstaxa. Behovet av individuell laxebindning skulle enligt propositionen
om allmän tandvårdsförsäkring prövas på nytt i samband med alt tandvårdstaxan
förnyades.

Riksförsäkringsverket
föreslår i skrivelsen den 10 september 1975 alt den individuella taxebindningen
skall avvecklas etappvis under en tvåårsperiod (1976-1977). Till den närmare
utformningen har verket förklarat sig återkomma i ett senare sammanhang.

4.5 Ökning
av möjligheterna för nya patienter som söker tand

läkare att få tandvård

Riksförsäkringsverket
föreslår tillsammans med socialstyrelsen följande system för att öka
möjligheterna för nya patienter att komma under behandling av tandläkare.

A. Akutvårdsökande
omhändertas omgående enligt träffad överenskom

melse om akut- och jourtandvård mellan de lokala tandläkarföreningarna

och vederbörande huvudmän.

B. Patienter
som inte har tandläkare men som söker tandläkare skall

så snart som möjligt och senast - som en allmän riktpunkt - inom 3-6

månader få konsultera tandläkare. Därefter skall patienten komma under

behandling inom rimlig tid under hänsynslagande till konsultationens re

sultat. Systemet, som avses bygga på ett frivilligt åtagande från tandläkar

förbundets sida, prövas med början den 1 januari 1976. Tandläkarförbundet

är medvetet om att bestämmelser som reglerar denna fråga kan komma

att införas i tandvårdstaxan om avsedd effekt med detta system inte uppnåtts

efter första halvåret 1976.

Den
information som behövs om den nya ordningen ombesörjs såväl av tandläkarförbundet
som av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

4.6 Ersättningssystemet

Riksförsäkringsverket
behandlar i skrivelsen den 10 september 1975 tämligen utförligt frågan om
utformningen av ersättningssystemet inom tandvårdsförsäkringen. Verket erinrarom
synpunkter som tidigare har framförts

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44 18

i
frågan och framhåller härefter bl. a. följande. Efter tandvårdsförsäkringens införande
har frågan om tandvårdstaxans ersättningssystem ånyo tagits upp av
landstingsförbundet. Redan vid sammanträde den 29 april 1974 med riksförsäkringsverkets
tandvårdsdelegation anmälde landstingsförbundets representanter att förbundets
styrelse hade uppdragit åt förbundskansliet att snarast aktualisera en översyn
av gällande taxesystem och ersättningsregler för privatpraktiserande
tandläkare inom ramen för den allmänna tandvårdsförsäkringen. Bakgrunden
härtill var att ett ökat antal tandläkare sedan tandvårdsförsäkringen infördes
hade slutat i folktandvården för att bli privatpraktiserande tandläkare.
Riksförsäkringsverket konstaterade den 6 juni 1974 att något underlag för en
översyn av gällande ersättningssystem inte förelåg vid den tidpunkten, men att
verket i enlighet med statsmakternas beslut skulle pröva denna fråga när
förutsättningar därför förelåg. I riksförsäkringsverkets skrivelse den 26 maj
1975 till socialdepartementet med förslag till tandvårdstaxa anmäldes att
verket hade tagit upp ersättningssystemets utformning till utredning.

Riksförsäkringsverket
uttalar vidare att verket avser att före den 30 juni 1976 till regeringen
redovisa utredning av frågan om ev. övergång till ett nytt ersättningssystem
(t. ex. ett kombinerat tim- och prestationsersättnings-syslem). Utredningen
sker i samarbete med socialstyrelsen under medverkan av bl. a.
tandläkarförbundet och landstingsförbundet.

Riksförsäkringsverket
nämner samtidigt att verket - sedan frågan om ett nytt ersättningssystem
slutligt har avgjorts - avser att se över de administrativa rutinerna inom
tandvårdsförsäkringen för att om möjligt å-stadkomma förenklingar, varvid bl.
a. en omläggning av utbetalningssystemet till ADB-teknik kommer att övervägas.

4.7
Överläggningsordning om taxan

I
den tidigare nämnda skrivelsen till regeringen anmäler riksförsäkringsverket
slutligen att verket har beslutat om regler för överiäggningar om revision av
tandvårdstaxan enligt utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med
riksförsäkringsverkets styrelse den 10 september 1975. Syftet med överläggningsordningen
är att såvitt möjligt uppnå samförstånd mellan verket och berörda intressenter
i samband med att verket enligt AFL lägger fram förslag rörande tandvårdstaxan.

Enligt
de beslutade reglerna skall företrädare för riksförsäkringsverket innan
taxeförslag läggs fram för regeringen överlägga med de i tandvårdsdelegationen
ingående representanterna för folktandvårdens huvudmän, tandläkarna och
tandteknikerna. Dessa överläggningar skall inledas senast tre månader före den
tidpunkt då den nya taxan förutsätts gälla och vara avslutade senast sju veckor
före nämnda tidpunkt. Resultatet av överläggningarna skall föredras i
tandvårdsdelegationen och redovisas till regeringen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44 19

-
jämte övrigt material som intressent önskar åberopa - i samband med
taxeförslaget.

Riksförsäkringsverket
framhåller att om överiäggningsreglerna inte skulle ge åsyftat resultat, frågan
om annan procedur kan tas upp.

4.8
Förslag om allmäntjänstgöring för tandläkare

Socialstyrelsen
och universitetskanslersämbetet har på regeringens uppdrag tillsatt en
utredning av tandläkarnas specialistutbildning m. m. som före årets utgång
kommer att avlämnas till regeringen. Verken avser därvid att föreslå en ny
studieordning för grundutbildning till tandläkare, som f n. omfattar fem år.
Förslaget kommer att innebära en förkortning av grundutbildningen till 4 1/2
år och därefier en avslutande praktisk utbildning (allmäntjänstgöring) inom
folktandvården på elt år före legitimationen.

Verken
har på regeringens uppdrag den 1 oktober 1975 lagt fram ett förslag som syftar till
ett genomförande snarast möjligt av förslaget om allmäntjänstgöring. Verken
redovisar därvid två av utredningen utarbetade alternativ. Det ena
alternativet innebär att den nuvarande grundutbildningen bibehålls övergångsvis
åtföljd av ett halvt års allmäntjänstgöring inom folktandvården. Enligt det
andra alternativet läggs grundutbildningen övergångsvis om redan fr. o. m. den
femte studieterminen till sammanlagt 4 1/2 års grundutbildning åtföljd av ett
års allmäntjänstgöring inom folktandvården. Socialstyrelsen anseratt
fördelarna med en avslutande allmäntjänstgöring är så stora att dess införande
bör ske tidigare än vad utredningens huvudförslag om en helt ny studieordning
innebär. De redovisade alternativen kan enligt socialstyrelsens mening tjäna
som riktpunkt för det fortsatta utrednings- och planeringsarbete som
allmäntjänstgöringens införande förutsätter. Universitetskanslersämbetet anser
att det alternativ till övergångsanordningar som innebär ett års
allmäntjänstgöring efter det grundutbildningen fr. o. m. femte studieterminen
förkortats till 4 1/2 år bör de-taljutredas och tillämpas under en
övergångsperiod.

5 Föredraganden 5.1 Inledning

Det
är nu omkring två år sedan den allmänna tandvårdsförsäkringen började att
genomföras i enlighet med beslut vid 1973 års riksdagfprop. 1973:45 SfU 20 rskr
212). Genom tandvårdsförsäkringen har tandvården blivit en samhällsuppgift på
samma sätt som hälso- och sjukvården i övrigt. Tandläkarna har i sin
verksamhet blivit skyldiga att åt alla lämna vård på lika villkor och till
belopp som inte får överstiga en fastställd tandvårdstaxa.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 20

Den
år 1973 beslutade tandvårdsreformen innebar också att landstingen genom
folktandvården fick ett lagfäst ansvar för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården
och för specialisttandvården.

På
regeringens uppdrag har riksförsäkringsverket nu lämnat en redogörelse för
erfarenheterna hittills av tandvårdsförsäkringen. Jag hänvisar till den sammanfattning
av verkets redogörelse som har lämnats i det föregående (avsnitt 3). Av
redogörelsen framgår bl. a. att ca 2 800 000 vuxna patienter inom ramen för
tandvårdsförsäkringen har fått tandvård under år 1974 och att ca 1 350 000 barn
under samma år har beretts tandvård genom den av folktandvården organiserade
barntandvården.

Ett
viktigt syfte med tandvårdsförsäkringen var att betalningsförmågan hos den
enskilde inte längre skulle bestämma möjligheterna att få tandvård. Som jag
framhöll vid beslutet om tandvårdsreformen skall genom tandvårdsförsäkringen lika
möjligheter ges åt alla till en god tandvård till överkomliga avgifter. Detta
mål för tandvårdsförsäkringen har ännu inte helt uppfyllts. Det framgår av
riksförsäkringsverkets uppgifter att andelen försäkrade som har behandlats av
privatpraktiserande tandläkare är större ju högre patientens inkomst är.
Erfarenheterna av tandvårdsförsäkringen visar också att nya patienter som har
sökt tandläkare haft svårigheter att få tid för tandvård. Enligt min mening är
det viktigt att åtgärder snarast vidtas för att lösa dessa problem.

Mot
bakgrunden härav har riksförsäkringsverket och socialstyrelsen på regeringens
uppdrag redovisat ett system som från den 1 januari 1976 skall ge nya patienter
ökade möjligheter att inom rimlig tid komma i kontakt med tandläkare då de
söker tandvård. Jag återkommer i det följande till innebörden av dessa mycket
viktiga åtgärder, som kunnat utformas under positiv medverkan från
tandläkarförbundet.

För
tandläkarna som tidigare bara i obetydlig omfattning kommit i kontakt med
sjukförsäkringen i egenskap av vårdgivare har tandvårdsförsäkringen helt
naturligt inneburit många genomgripande förändringar. Inför 1973 års riksdagsbeslut
fanns farhågor att anslutningen av tandläkare till försäkringen skulle bli
otillräcklig. Det ledde till ett beslut om en i princip allmän anslutning
genom lagstiftning under en övergångstid av två år. Erfarenheterna visar att
det bara är ett obetydligt antal tandläkare som har begärt att de skall undantas
från anslutning till försäkringen. Riksförsäkringsverket har nu lagt fram
förslag om en frivillig anslutning till försäkringen av privatpraktiserande
tandläkare fr.o.m. den 1 januari 1976 inom ramen för en legal garanti för
tandvårdsförsäkringen. Förslaget har tillkommit i samförstånd med Sveriges
tandläkarförbund, som därvid förklarat sig berett att verka för en allmän
anslutning av tandläkare till försäkringen. Jag finner det värdefullt att
riksförsäkringsverket och tandläkarförbundet kunnat enas om ett förslag till
nya anslutningsregler med tillgodoseende av samhällets krav på att de
försäkrade överallt i landet skall ha tillgång till tandvård inom försäkringens
ram. Jag utgår från att det på denna väg skall vara

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44 21

möjligt
att även i fortsättningen uppnå en i princip allmän anslutning av tandläkare till
försäkringen. Den närmare utformningen av förslaget återkommer jag till.

De
förslag som riksförsäkringsverket på regeringens uppdrag har lagt fram beträffande
anslutningsreglernas framtida utformning inom tandvårdsförsäkringen omfattar
även en fortsatt möjlighet till elableringskontroll för privatpraktiserande
tandläkare. Jag vill understryka betydelsen av att folktandvårdens tillgång till
tandläkare därigenom säkras.

Samtidigt
med redovisningen av de nu nämnda förslagen har riksförsäkringsverket
föreslagit att de förhöjda taxebelopp som övergångsvis infördes i form av
individuell taxebindning för vissa tandläkare skall avvecklas etappvis under
tvåårsperioden 1976-1977. Riksförsäkringsverket har vidare anmält att frågan om
övergång till ett nytt ersättningssystem (t. ex. ett kombinerat tim- och
prestationsersättningssystem) utreds av verket i samarbete med socialstyrelsen
och under medverkan av representanter för bl. a. tandläkarförbundet och
landstingen med sikte på en redovisning före den 30 juni 1976. Lösningen av
samtliga de frågor som riksförsäkringsverket har redovisat i sin skrivelse har
kunnat utarbetas i samförstånd med tandläkarförbundet. Detsamma gäller de
regler om en överiäggningsordning beträffande tandvårdstaxan som nu har
fastställts av riksförsäkringsverkets styrelse och som har redovisais i det
föregående (avsnitt 4.7). Det är enligt min mening tillfredsställande att
riksförsäkringsverket och tandläkarförbundet på detla sätt kunnat nå fram till
en konstruktiv samverkan beträffande de viktiga frågor som
tandvårdsförsäkringen innesluter.

Jag
övergår nu till den närmare behandlingen av de förslag som har lagts fram av
riksförsäkringsverket och socialstyrelsen. I samband därmed kommer jag också
att ta upp frågan om att införa en organiserad allmäntjänstgöring i
folktandvården i anslutning till tandläkarnas studiegång. Förslag härom har på
regeringens uppdrag lagts fram av socialstyrelsen i samråd med
universitetskanslersämbetet. För den fortsatta utvecklingen av tandvården och
tandläkarnas verksamhet är det enligt min mening av stor betydelse att här få till
stånd ett system liknande det som redan gäller inom sjukvården för
allmäntjänstgöring av läkare före legitimationen.

5.2
Nya patienter

Det
förslag som riksförsäkringsverket tillsammans med socialstyrelsen och i samråd
med tandläkarförbundet har utarbetat för atl öka möjligheterna för nya
patienter att komma under behandling av tandläkare innebär följande.

Försäkrade
som är i akut behov av vård skall, liksom hittills, tas om hand omgående enligt
överenskommelser om akut-och jourtandvård mellan de lokala tandläkarföreningarna
och huvudmännen för folktandvården.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 22

Övriga
försäkrade, som inte har men som söker tandläkare, skall så snart som möjligt
och-som en allmän riktpunkt-inom 3-6 månader få konsultera tandläkare.
Patienten skall därefter komma under behandling inom tid som är rimlig med
hänsyn till konsultationens resultat. Systemet bygger på frivilligt åtagande
från tandläkarförbundets sida och skall prövas fr. o. m. den I januari 1976.

Som
jag tidigare nämnt har del under försäkringens inledningsskede förelegat
svårigheter för nya patienter att komma till tandläkare då de söker tandvård.
Den nu föreliggande överenskommelsen med tandläkarförbundet bygger på att
förbundets medlemmar solidariskt tar på sig den uppgift det här gäller. Av
riksförsäkringsverkets skrivelse till regeringen framgår att man på tandläkarhåll
är medveten om möjligheten att införa de särskilda bestämmelser i
tandvårdstaxan som kan behövas för den händelse systemet inte skulle visa sig
ha avsedd effekt sedan det har prövats under en tid. Jag anser det viktigt att
försäkrade som söker tandläkare för att få tandvård inom tandvårdsförsäkringens
ram kan erhålla erforderlig vård inom rimlig tid och finner det tillfredsställande
att det redovisade systemet kan införas fr.o.m. den 1 januari 1976. Jag
förutsätter att riksförsäkringsverket och socialstyrelsen vidtar de
administrativa åtgärder som behövs för att följa upp systemets verkningar.
Sverige har, jämte Norge, fiest tandläkare i väriden i förhållande till
invånarantalet. Samtidigt börjar varje år omkring 500 studerande
tandläkarutbildning. Jag är därför övertygad om att det efter hand bör finnas
goda möjligheter att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan på tandvård.

5.3
Anslutnings- och etableringsregler

Riksförsäkringsverkets
förslag innebär en frivillig anslutning av privatpraktiserande tandläkare inom
ramen för en legal garanti för tandvårdsförsäkringen. Tandläkare som redan är
med i försäkringen genom att vara uppförda på förteckning hos allmän
försäkringskassa skall enligt förslaget utan särskild anmälan stå kvar på
förteckningen när de nya reglerna införs fr. o. m. den 1 januari 1976. Övriga
tandläkare som vill börja enskild praktik skall, enligt bestämmelse som införs
i allmänna tandläkarinstruktionen (1963:666), anmäla sin verksamhet förutom till
länsläkaren också till den allmänna försäkringskassan i den ort där
verksamheten skall bedrivas. De har i samband härmed, eller vid senare
tidpunkt, tillfälle att anmäla för kassan om de vill bli uppförda på kassans
förteckning över tandläkare som är anslutna till försäkringen.

Mot
bakgrund av tandläkarförbundets uttalande att förbundet kommer att verka för en
allmän anslutning av tandläkare till försäkringen föreslår jag att förslaget till
nya anslutningsregler för privatpraktiserande tandläkare genomförs. När det
gäller tandläkare som är anställda i folktandvården eller som arbetar åt
folktandvården genom särskilt avtal bör liksom hittills gälla

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 23

att
de alltid skall föras upp på förteckning över anslutna tandläkare om de
bedriver enskild tandvård vid sidan av arbetet åt folktandvården.

Möjligheterna till utträde
ur försäkringen föreslås av riksförsäkringsverket i stort bli oförändrade i
det nya systemet. Liksom hittills skall verket kunna förordna om inskränkning
i rätten för tandläkare att bli avförd från försäkringskassas förteckning över
anslutna tandläkare, om detta skulle anses nödvändigt med hänsyn till de
försäkrades möjligheter att i ett försäkringskasseområde erhålla tandvård inom
försäkringens ram. Sådant förordnande skall enligt förslaget kunna gälla under
längst ett år i sänder. Även då det gäller denna regel - som från patienternas
utgångspunkt är en viktig garantiregel - ansluter jag mig till det förslag som
riksförsäkringsverket har utarbetat i samförstånd med tandläkarförbundet.

Riksförsäkringsverket
har också varit ense med tandläkarförbundet om att det är nödvändigt att
behålla den nuvarande möjligheten för verket att förordna om begränsning i
rätten att som privatpraktiserande ansluta sig till försäkringen. Jag delar
uppfattningen att folktandvården även i fortsättningen behöver sådana etableringsregler
som säkerställer tillgången på tandläkare. Jag förordar därför i enlighet med
riksförsäkringsverkets förslag att den nuvarande etableringsregeln behålls t.
v. Regeln bör i enlighet med vad verket har föreslagit gälla längst till
utgången av år 1979. Om riksförsäkringsverket efter samråd med socialstyrelsen
- som f n. är fallet -har meddelat föreskrifter om elableringskontroll bör på
sätt verket föreslagit möjligheterna att avveckla kontrollen prövas åriigen.

Vissa
tandläkare har i enlighet med de föreskrifter om inskränkning i rätten till
anslutning till försäkringen som riksförsäkringsverket nu tillämpar blivit uppförda
på förteckning hos allmän försäkringskassa fören begränsad tid. Mitt förslag
att etableringskontroll skall gälla även i fortsättningen innebär för dessa
tandläkare att de vid övergången till det nya anslutningssystemet endast kan
stå kvar på förteckningen under den begränsade tid för vilken de har medgetts
anslutning.

Riksförsäkringsverket
har i sin redovisning av erfarenheterna av tandvårdsförsäkringen pekat på
behovet av att kunna föra av tandläkare som har upphört att bedriva verksamhet
i enskild tandvård från försäkringskassas förteckning. För att förteckningarna
skall kunna hållas aktuella förordar jag i detta sammanhang att bestämmelserna
kompletteras med en föreskrift som gör det möjligt för försäkringskassorna att
från förteckningarna över anslutna tandläkare föra av den som upphört att
bedriva verksamhet i enskild tandvård. Det bör ankomma på riksförsäkringsverket
att utfärdade närmare anvisningar som kassorna behöver.

5.4
Riksförsäkringsverkets övriga förslag

I
samband med försäkringens införande fick vissa tandläkare efter beslut av
försäkringskassan möjlighet att genom s. k. individuell taxebindning ta

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44 24

ut
arvoden som låg 5-20 % över de arvoden som gäller enligt tandvårdstaxan. Denna
möjlighet infördes för tandläkare som före försäkringen hade haft både en
arvodesnivå och en kostnadsnivå som klart översteg den som taxan var beräknad
på. Den individuella taxebindningen infördes som en övergångsåtgärd för att underiätta
dessa tandläkares anpassning till det nya systemet. Det innebär att tandläkare
som har etablerat sig som privatpraktiker efter försäkringens genomförande,
oberoende av omkostnaderna för rörelsen, saknar möjlighet till individuell
taxebindning.

Riksförsäkringsverket
finner i sitt förslag tiden nu mogen att börja avveckla den individuella
taxebindningen. I samförstånd med tandläkarförbundet föreslår verket att den
skall avvecklas under en tvåårsperiod (1976-1977). Verket avser att i annat
sammanhang återkomma till regeringen med ett närmare utformat förslag i denna
fråga. Jag ansluter mig till riksförsäkringsverkets bedömning om lämpligheten
av en avveckling av den individuella taxebindningen på föreslaget sätt.

Tandvårdstaxan är utformad
i huvudsaklig överensstämmelse med försäkringsutredningens förslag. Enligt
taxan utgår arvode för flertalet åtgärder efter prestation genom att åtgärderna
var för sig åsatts etl visst högsta arvode. Endast i vissa fall utgår arvode efler
lidsåtgång. Riksförsäkringsverket anmäler i skrivelsen lill regeringen att
verket bl. a. efter framställning från landstingsförbundets representanter i
tandvårdsdelegationen tagit upp ersättningssystemets utformning till
utredning. Utredningen sker i samarbete med socialstyrelsen under medverkan av
bl. a. tandläkarförbundet och landstingsförbundet. Verken avser att före den
30 juni 1976 - då giltighetstiden för den nuvarande taxan löper ut - redovisa
denna utredning av frågan om eventuell övergång till ett nytt ersättningssystem
(t. ex. etl kombinerat lim- och prestationsersättningssystem).

Den
nuvarande tandvårdstaxan bygger på det arvodessystem som allmänt brukades av
tandläkarna före tandvårdsförsäkringen. Jag vill i anslutning till vad
riksförsäkringsverket har anfört erinra om att verket enligt 1973 års
riksdagsbeslut bl. a. har att pröva frågan om en försöksverksamhet med alternativa
ersättningssystem och att därvid också ta ställning till lämpligheten av en
ren timersättning. Genom den pågående utredningen bör förutsättningar skapas
alt på nytt pröva ersättningssystemet sedan tandvårdsförsäkringen nu har varit
i tillämpning under ett par år.

Som
jag förut har nämnt har riksförsäkringsverket anmält att verkets styrelse nu
har fastställt en överiäggningsordning då det gäller frågor om revision av
tandvårdstaxan. Reglerna har utarbetats efter samråd med bl. a. tandläkarförbundet.
De innebär att överiäggningar skall inledas med de i tandvårdsdelegationen
ingående representanterna för folktandvårdens huvudmän, tandläkarna och
tandteknikerna senast tre månader före den tidpunkt då den nya taxan
förutsätts börja gälla. Överiäggningarna skall vara avslutade senast sju veckor
före denna tidpunkt. Jag vill understryka betydelsen av att frågan om överiäggningsordningen
har kunnat regleras på

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 25

detta
sätt i samförstånd med berörda parter. Reglerna bör göra det möjligt för verket
att i rimlig tid före en ny taxas ikraftträdande utarbeta sitt förslag till regeringen
samtidigt som den fastställda överläggningsordningen tillgodoser berättigade
krav på medverkan vid taxeförslagens utarbetande från bl. a. tandläkarna och
tandteknikerna.

5.5
Den författningsmässiga utformningen

Tandvårdsförsäkringen
är författningsmässigt infogad i den allmänna försäkringen som en del av
sjukförsäkringen. De grundläggande förutsättningarna för rätt till ersättning
för utgifter för tandvård finns i 2 kap. 3 !; AFL. Enligt detta lagrum utgår
ersättning - utöver för vård som meddelas genom det allmännas försorg, främst i
folktandvården - för vård som lämnas av tandläkare som är uppförd på en av
allmän försäkringskassa upprättad förteckning, dvs. är ansluten till
försäkringen. Ersättning utgår enligt grunder som regeringen efter förslag av
riksförsäkringsverket fastställer för högst två år i sänder.
Ersättningsreglerna finns i tandvårdstaxan (1973:638). Dessa är bindande för
både folktandvården och de privatpraktiserande tandläkarna. Taxan innehåller
såväl regler om ersättning som allmänna föreskrifter om tandläkares skyldighet
att ta emot försäkrad för tandvård, att lämna behandlings- och kostnadsförslag
etc. 1 taxan finns vidare föreskrifter som behövs för försäkringskassans
kontroll av föreslagna och utförda behandlingar och gjorda debiteringar. Taxan
innehåller också bestämmelser som ger riksförsäkringsverket rätt att fordra in
tidsuppgifter och andra uppgifter som behövs för att verket skall kunna
fullgöra statsmakternas åläggande att noga följa taxans ekonomiska utfall och
försäkringens effekter i övrigt samt lägga fram förslag till framtida taxor.

I
prop. 1975:8 om följdlagstiftning med anledning av den nya regeringsformens
bestämmelser om normgivning framhölls att arbetet med att inpassa det äldre
författningsbeståndet i den nya RF:s systematik inom vissa områden var
komplicerat och ganska tidskrävande och att det inte sällan kunde visa sig
lämpligt att göra den behövliga anpassningen i samband med att det regelkomplex
i vilket den berörda författningen ingår ses över av andra skäl. Det sagda
gällde också genomgången av äldre bemyndiganderegler i lag och
lagstiftningsåtgärder med anledning därav.

Enligt
övergångsbestämmelserna till nya RF äger äldre författning eller föreskrift
fortsatt giltighet utan hinder av att den inte har tillkommit i den ordning som
skulle ha iakttagits vid tillämpning av de nya reglerna i RF. Äldre
bemyndigande får också utnyttjas tills riksdagen bestämmer annorlunda. Med
hänvisning till vad som har uttalats i prop. 1975:8 förordar jag att de bemyndiganden
som ligger till grund för bestämmelserna i tandvårdstaxan i förevarande
sammanhang anpassas till föreskrifterna i nya RF. Detta bör ske genom att i 2
kap. AFL tas in uttryckliga bemyndiganden

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 26

för
regeringen att meddela föreskrifter av det slag som nu finns i tandvårdstaxan.

De
författningsmässiga förutsättningarna när det gäller rätt till ersättning för
läkarvård och sjukvårdande behandling är likartade med dem som gäller ersättning
för tandvård. Det är därför lämpligt att nu också anpassa de bemyndiganden som
finns för dessa vårdformer till nya RF:s föreskrifter.

Bemyndiganden
i de avseenden jag nu har förordat bör kunna ges i form av bestämmelser som är
gemensamma för de olika vårdformerna. Som jag förutskickade i samband med prop.
1975:36 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen m. m. har
riksförsäkringsverket fått i uppdrag att utreda frågan om hur sjukförsäkringens
ersättningsregler skall utformas när det gäller sådana behandlingar enligt
kungörelsen (1962:387) som utförs av privatpraktiserande sjukgymnaster m. fl.
De bemyndiganden som behövs för en reglering av dessa frågor bör lämpligen
inrymmas i de bemyndiganden som begärs nu.

Jag
vill samtidigt ta upp frågan om ett par andra lagändringar. Enligt 2 kap. 4 vj AFL
räknas vid tillämpning av lagen som sjukhus bl. a. sjukvårdsinrättning som
finns i en av regeringen fastställd förteckning. Regeringen har efter förslag
av riksförsäkringsverket utfärdat en kungörelse med förteckning över sådana
sjukvårdsinrättningar. Det bör i fortsättningen vara möjligt för regeringen att
bemyndiga verket att självt utfärda denna förteckning. Jag förordar därför att
regeringen genom en ändring av 2 kap. 4 v; AFL ges rätt att delegera rätten att
fastställa förteckningen.

I en
promemoria som utarbetats inom socialdepartementet angående översyn av gällande
bestämmelser om läkarintyg (Ds S 1974:7) framhålls behovet av
ersättningsbestämmelser för läkarundersökning och läkarintyg som kommer till
stånd i samband med sådan undersökning enligt 4 kap. 2 AFL som allmän
försäkringskassa skall verkställa bl. a. när sjukpenning eller ersättning för
sjukhusvård har utgetts till försäkrad för 90 dagar i följd. Det gäller alltså
de s. k. 90-dagarsintygen. Förslag till normering av ersättningarna för dessa
intyg lämnas i promemorian. Dessa föreslås ligga på samma nivå som för
motsvarande åtgärder i samband med utredning i pensionsärende enligt 16 kap. 2
!; AFL. Som anförs i promemorian är intygen inte reglerade i ersättningshänseende.
Jag förordar därför att regeringen i 4 kap. 2 >:; AFL ges bemyndigande att
förordna om ersättning för ifrågavarande läkarundersökningar och läkarintyg i
likhet med vad som gäller enligt 16 kap. 2s AFL.

Förslaget
till ändrade anslutnings- och etableringsregler medför ändringar i
övergångsbestämmelserna till lagen (1973:456) om ändring i AFL. Jag hänvisar
här till det upprättade lagförslaget.

Bestämmelser
om ersättning för utgifter för resor inom den allmänna sjukförsäkringen
meddelas i 2 kap. 5 !; AFL och i sjukreseförordningen (1962:385) som utfärdats av
regeringen med stöd av riksdagens beslut. Som jag förutskickade i prop. 1975:36
om ändrade ersättningsregler inom sjuk-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:44 27

försäkringen
m. m. skall grunderna för resekostnadsersättning i framtiden fastställas av
regeringen. Avsikten är nu att bestämmelser skall tas in i en ny, av regeringen
ensam beslutad sjukreseförordning som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1976.
Jag föreslår därför att den nuvarande sjukreseförordningen upphävs.

5.6 Allmäntjänstgöring för tandläkare

Socialstyrelsen
och universitetskanslersämbetet lägger inom kort fram en utredning med förslag till
bl. a. en ny studieordning för tandläkarnas grundutbildning, som f n. omfattar
fem år. Förslaget innebär en förkortning av grundutbildningen till 4 1 /2 år
och därefter en avslutande praktisk utbildning (allmäntjänstgöring) inom
folktandvården på ett år före legitimationen. 1 anslutning härtill har verken
nu på regeringens uppdrag redovisat två alternativa lösningar till ett
genomförande av allmäntjänstgöringen snarast möjligt. Enligt det ena
alternativet bibehålls den nuvarande grundutbildningen övergångsvis åtföljd av
ett halvt års allmäntjänstgöring inom folktandvården. Det andra alternativet
innebär att grundutbildningen övergångsvis läggs om fr. o. m. den femte
studieterminen till sammanlagt 4 1/2 års grundutbildning åtföljd av ett års
allmäntjänstgöring inom folktandvården.

Socialstyrelsen
har funnit fördelarna med en avslutande allmäntjänstgöring så stora att en
sådan bör införas snarast möjligt. De redovisade alternativen kan enligt
socialstyrelsens mening tjäna som riktpunkt för det fortsatta utrednings- och
planeringsarbete som införandet av allmäntjänstgöring förutsätter.
Universitetskanslersämbetet anser för sin del att det alternativ till
övergångsanordningar som innebär ett års allmäntjänstgöring efter det
grundutbildningen fr. o. m. femte studieterminen förkortats till 4 1/2 år bör detaljstuderas
och tillämpas under en övergångsperiod.

Syftet
med förslaget om allmäntjänstgöring är att skola in tandläkaren i arbetslivet
och att utöver kunskaper och färdigheter inhämtade under grundutbildningen ge
de ytterligare praktiskt-kliniska erfarenheter som är nödvändiga för alla
tandläkare och som bör utgöra grund för allmän behörighet att utöva tandläkaryrket.
Jag vill understryka denna uppfattning som kommit till uttryck i den av
socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet gjorda utredningen, vilken har
genomförts i samråd med bl. a. representanter för tandläkarförbundet och
landstingen. Allmäntjänstgöringen får enligt min mening stor betydelse för att
tillsammans med en reformering av grundutbildningen ge de blivande tandläkarna
en god grund för deras verksamhet inom den viktiga sektor av hälso- och
sjukvården som tandvården utgör. Förslaget betyder att det för tandläkarens
studiegång kommer att gälla motsvarande system som redan gäller inom sjukvården
med allmäntjänstgöring av läkare före legitimation. Genom införandet av ett
sådant system med allmäntjänstgöring även för tandläkarna kan ut-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44 28

bildningen
-liksom då det gäller läkarna - på ett naturiigt sätt också anknytas till
vårdplaneringen.

Av
det sagda framgår att jag i princip ansluter mig till förslaget om införandet
av allmäntjänstgöring för tandläkare och att denna i enlighet med verkens
förslag förläggs till folktandvården. Det är enligt min mening viktigt att
allmäntjänstgöringen kan infogas som ett led i tandläkarens utbildningsgång.
Jag delar vidare uppfattningen att allmäntjänstgöringen bör genomföras så
snart som möjligt. Mot denna bakgrund förordar jag -efter samråd med chefen för
utbildningsdepartementet - att underlag för ett ställningstagande lill en övergångsanordning
enligt det alternativ som innebär ett års allmäntjänstgöring i förening med en
omläggning av grundutbildningen till tandläkare fr.o.m. femte terminen till
sammanlagt 4 1/2 års grundutbildning redan nu tas fram. Jag avser därför att
föreslå regeringen att socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet får i
uppdrag atl med denna utgångspunkt genomföra det utrednings- och
planeringsarbete som behövs för att snarast möjligt kunna genomföra ett system
med allmäntjänstgöring för tandläkarna. Uppdraget, som bör fullgöras i samråd
med bl.a. landstingsförbundet och tandläkarförbundet, bör redovisas i sådan tid
att förslag om allmäntjänstgöring för tandläkare jämte erforderliga
övergångsanordningar sedermera kan föreläggas riksdagen samtidigt med ett
kommande förslag beträffande omläggningen av grundutbildningen till tandläkare.

6 Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen dds föreslär riksdagen
att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1973:456) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dds
ger riksdagen till känna vad jag i övrigt har anfört om erfarenheterna av och
riktlinjer för utvecklingen av den allmänna tandvårdsförsäkringen.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag .som föredraganden har
lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:44 "

Innehållsförteckning

Propositionen.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... 1

Lagförslag ...................................................... ..... 2

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring 2

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:456) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 5

Utdrag
av protokoll hållet vid regeringssammanträde den 9 oktober

1975.............................................................. ..... 7

1 Inledning .. ................................................ ..... 7

2 Gällande ordning............................................ ..... 8

2.1
Allmänt.................................................. ..... 8

2.2
Anslutnings- och etableringsregler
inom försäkringen... 8

2.3
Ersättningsreglerna och tandvårdstaxan...... ..... 9

2.4
Tandvårdsförsäkringens administration......... .... 10

3 Vissa erfarenheter
rörande den allmänna tandvårdsförsäkringen 10

3.1
Patienterna............................................ 10

3.2
Tandläkarna........................................... II

3.3
Tandteknikerna....................................... 12

3.4
Etableringsfrågor m. m.............................. 13

3.5
Administrativa frågor................................ .... 14

3.6
Kostnader.............................................. 15

4 Verkens förslag.............................................. 15

4.1
Allmänt.................................................. 15

4.2
Anslutningsreglerna ............................... 15

4.3
EtableringskontroUen............................... 16

4.4
Den individuella taxebindningen.................. 17

4.5
Ökning av möjligheterna för nya
patienter som söker tandläkare att få tandvård 17

4.6
Ersättningssystemet ............................. .... 17

4.7
Överiäggningsordning om taxan.................. 18

4.8
Förslag om allmäntjänstgöring för
tandläkare .... 19

5 Föredraganden ........................................... .... 19

5.1
Inledning............................................... .... 19

5.2
Nya patienter......................................... .... 21

5.3
Anslutnings- och etableringsregler.............. .... 23

5.4
Riksförsäkringsverkets övriga förslag........... .... 23

5.5
Den författningsmässiga utformningen......... .... 25

5.6
Allmäntjänstgöring för tandläkare............... .... 27

6 Hemställan.................................................... .... 28

7 Beslut.......................................................... .... 28

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar i 11 dokument.

  1. SOU 2024:70 Tiotandvård s. 284 · s. 605 i texten
  2. Bet. 1977/78:SfU12 Med anledning av propositionen 1977/78:23 om vissa sjukförsäkrings- och avgiftsfrågor jämte motioner s. 9 i texten
  3. Bet. 1977/78:SfU5 Med anledning av motioner om en enhetlig tandvårdsersättning m. m. s. 2 i texten
  4. Bet. 1976/77:SfU1 med anledning av motioner angående vissa tandvårdsfrågor s. 6 · s. 8 i texten
  5. Rskr. 1975/76:66 i texten

Visa alla 11