Sök i Ratio Lex

om godkännande av en konvention mellan Sverige och Österike rörande social trygghet, m.m.

78 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:51, om godkännande av en konvention mellan Sverige och Österike rörande social trygghet, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 51 Regeringens proposition

1975/76: 51

om
godkännande av en konvention mellan Sverige och Österrike rörande social
trygghet, m. m.;

beslutad
den 13 november 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

G.
E. STRÄNG

SVEN
ASPLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en den 11 november 1975
undertecknad konvention mellan Sverige och Österrike rörande social trygghet
jämte ett till konvenlionen hörande slutprotokoll. Konventionsreglerna rörande
österrikisk medborgares rält till svensk folkpension har fått en delvis ny
utformning som skiljer denna konvention från andra av Sverige hittills slutna
socialförsäkringskonventioner. Framtida konventioner avses så långt som möjligt
anknyta till de lösningar som har valts i den svensk-österrikiska konventionen.

1
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 51

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammaniräde 1975-11-13

Närvarande:
Statsråden Sträng, ordförande, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande:
statsrådet Aspling

Proposition
angående godkännande av en konvention mellan Sverige och Österrike rörande
social trygghet, m. m.

1
Inledning

Hösten
1971 inleddes förhandlingar mellan Sverige och Österrike för avslutande av en
konvention mellan de bägge länderna rörande social trygghet. Förhandlingarna
avslutades i juni 1975. Konventionen undertecknades i Stockholm den 11
november 1975. Den skall ratificeras och träder i kraft första dagen i andra
månaden efter den då ratifikations-handlingarna har utväxlats. Till
konventionen finns etl slutprotokoll som träder i kraft vid samma lidpunkt.
Konventionen och slutprotokollet har upprättats på svenska och tyska språken.
De bägge texterna bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som
bilaga.

Innan
konventionsförhandlingarna slutfördes blev ell utkast vilket på alla väsentliga
punkter överensstämmer med den slutliga konventionen föremål för
remissbehandling. Yttranden över utkastet har avgetts av
riksförs"äkringsverket, statens personalpensionsverk. Svenska arbetsgivareföreningen
(SäF), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers
centralorganisa-lion/Slalsljänstemännens riksförbund (SÄCO/SR),
Försäkringskasseförbundet, Arbetslöshetskassornas samorganisation. Svenska
personalpensionskassan (SPP) och Utlandssvenskarnas förening.

2
Konventionens utformning m. m. 2.1 Allmänna bestämmelser

Konventionens
artikel 1 innehåller definitioner av vissa i konventionen använda ullryck och
begrepp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 3

Konventionens
omfattning i materiellt hänseende framgår av artikd 2. För Österrikes del
omfattar konventionen lagstiftningen om sjuk-förs"äkTing,
yrkesskadeförs"äkring, pensionsförs"äkring, arbetslöshetsförsäkring
och familjebidrag. För Sveriges del blir konvenlionen tillämplig på
lagstiftningen om sjukförsäkring med föräldraförsäkring,
yrkesskade-förs"äkring, folkpensionering, förs"äkrmg för
tilfäggspension, arbetslös-helsförsäkring inräknat det kontanta
arbetsmarknadsstödet och slutligen de allmänna barnbidragen.

Artikelns
andra stycke innehåller en bestämmelse om att konventionen inte "är
tilVämplig på ett nytt syslem eller en ny gren av social trygghet.

I
tredje stycket föreskrivs att man inte samtidigt skall lillämpa konvenlionen
och sådana rättsregler som h"ärTör ur konventioner med en iredje stat. I
slutprotokollet till artikel 2 sägs dock att denna beslämmelse inte skall
gälla beträffande regler i österrikiska konventioner om
försäkringsförpliktelsers övergång från ett land till etl annat, dvs. sådana
regler som innebär att ett land övertar etl annat lands förpliktelser och
faktiskt utger förmåner som har intjänats i det andra landet. Denna bestämmelse
i slutprotokollet tar sikte på vissa överenskommelser mellan Österrike och
"Västtyskland som har träffats för alt lösa särskilda försäkringsfrågor i
samband med andra världskriget.

Artikel
3 innehåller bestämmelser om den personkrets som omfattas av konventionen.
Denna personkrets "är i första hand medborgare i de två länderna men
därjämte oavsett nationalitet alla som omfattas eller någon gång har
omfattats av socialförsäkringslagstiflningen i något av länderna. Vidare gäller
konvenlionen för personer som härleder sina rättigheter från en person som
tillhör någon av de tidigare nämnda persongrupperna. Här åsyftas närmast deras
efterlevande och för österrikisk del familjemedlemmar. Om inte annat sägs i
konventionen omfattar dess besfämrnelser samtliga dessa persongrupper.

I
artikel 4 stadgas att österrikisk medborgare om inte annat sägs skall vara
likställd med svensk medborgare vid lillämpning av svensk
so-cialförsäkringslagsliftning och vice versa. Liksfälldhetsregeln "är
sålunda begränsad till de två ländernas medborgare, medan som har nämnts ovan
övriga bestämmelser i konventionen gäller för en betydligt vidare personkrets.

1
slutprotokollet till artikel 4 görs vissa undantag från likställdhetsregeln.
Bl. a. anges där särskilda förutsättningar för svenska medborgares rält till
österrikisk s. k. nödhj"älp vid arbetslöshet, vilken är en speciell kontantförmån
för utförsäkrade arbetslösa.

Artikel
5 innehåller ett allmänt förbud mot alt dra in en kontantförmån eller avslå en
ansökan om sådan förmån på grund av att den berättigade vistas i det andra
fördragsslutande landet. Alla av konventionen omfattade förmåner, beträffande
vilka man inte har gjort uttryckliga

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 4

undanlag,
skall således utbetalas även lill personer som är bosatta i det andra landet
eller eljest vistas där.

Beträffande
de svenska folkpensionerna har särskilda bestämmelser tagits in i artiklarna
2224. Dessa artiklar innehåller också en. reglering av möjligheterna att
uppb"ära folkpension utanför Sverige. Beslämmelserna beskrivs närmare i
det följande.

1
slutprotokollet ttll artikel 5 har man från österrikisk sida gjort undantag
från regeln om fri förmånsexporl såvilt gäller det österrikiska utjämningstillägget,
en pensionsförmån för dem med mycket små pensioner.

I
artikel 6 finns en bestämmelse för det fall förvärvsverksamhet eller
obligatorisk tillhörighet till en pensionsförs"äkring enligt lagreglerna i
något av länderna återverkar på rätten till eller storleken av en socialförsäkringsförmån.
Är så fallet skall elt motsvarande förhållande i det andra landet ha samma
återverkan på denna socialförsäkringsförmån. Österrikisk ålderspension utgår
exempelvis inte med fullt belopp om pensionstagaren är förvärvsverksam. Artikel
6 leder till att en förvärvsverksamhet i Sverige får samma konsekvenser för
den österrikiska pensionen som en förvärvsverksamhet i Österrike.

Enligt
slutprotokollet till artikel 6 skall vid beräkning av någons rält till
barntillägg eller pensionstillskott till svensk folkpension avräkning ske inte
endast mot svensk ÄTP-pension utan även mol österrikisk pension.

2.2
Bestämmelser om tillämplig lagstiftning

Denna
avdelning innehåller regler för att lösa de kompetenskonflikter som kan uppstå
mellan de två ländernas lagstiftning. Den österrikiska
socialförsäkringslagsliftningen omfattar, i likhet med de flesta utomnordiska
system, i princip endast i landet förvärvsverksamma personer jämte deras
familjemedlemmar. Den svenska socialförs"åkringen bygger däremot på att
alla bosatta i landet är försäkrade. Kompentenskonflik-terna mellan de två
ländernas lagstiftning har i konventionen lösts i första hand genom anknytning
till var en person utövar förvärvsverksamhet.

Artikel
7 föreskriver som huvudregel att förvärvsverksamma personer omfattas av
lagstiftningen i det land där förvärvsverksamheten utövas. En persons
försäkringstillhörighet prövas således enligt lagreglerna i sysselsättningslandet.

Artikel
8 första stycket föreskriver alt arbetstagare, som utsänds från elt företag i
den ena staten att utföra elt arbete i den andra staten, under två år från
uls'åndningen skall omfattas av lagstiftningen i utsändnings-landet som om han
fortfarande var sysselsatt i det landet.

Enligt
andra stycket i artikeln omfattas utsänd personal hos flygbolag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 5

utan
tidsgräns av lagstiftningen i det sändande landet. Dock skall personal som
utsänds från svenskt flygbolag till Österrike för all arbeta vid en filial
eller ständig representation där omfattas av österrikisk lagstiftning.

I
tredje stycket sägs att sjömän skall omfattas av lagstiftningen i det land vars
flagga fartyget för.

Artikel
9 föreskriver atl Wienkonvenlionerna om diplomatiska resp. konsulära
förbindelser skall gälla mellan Sverige och Österrike oavsett vad som stadgas i
ländernas lagstiftning eller i övriga bestämmelser i förevarande konvention. De
bägge Wienkonvenlionerna föreskriver all vissa personalkategorier vid
ambassader och konsulat skall vara undantagna från det mottagande landels
socialförsäkringslagstiftning.

Enligl
slutprotokollet till artikel 9 skall österrikisk handelsdelegerad och vissa av
hans anställda jämställas med diplomatisk personal.

I
artikel 10 sägs all behörig myndighet i det land vars lagstiftning enligl de
tidigare artiklarna skall tillämpas kan medge en person befrielse från denna
lagstiftnings tillämpning under förutsättning atl personen i fråga blir
omfattad av det andra landets lagstiftning. Sådan befrielse kan beviljas på
gemensam framslällning av arbetsgivare och arbetstagare eller på framslällning
av den som är egen företagare. Innan en sådan framställning avgörs skall
behörig myndighet i del andra landet beredas tillfälle till ställningstagande.

För
atl en person skall bli omfattad av svensk socialförsäkringslagstiftning
fordras som tidigare nämnts i allmänhet bosättning i Sverige. För alt
artiklarna 8 och 10 inle skall bli utan innehåll för svensk del har därför i
slutprotokollet till artiklarna 8 och 10 sagts att, om svensk lagstiftning
skall tillämpas enligl någon av dessa artiklar, vederbörande även skall
betraktas som bosalt i Sverige.

2.3
Särskilda bestämmelser

2.3.1
Sjukdom och moderskap

Kapitel
1 under Avdelning III Särskilda bestämmelser behandlar förmåner vid sjukdom
och moderskap. För Sveriges del avses härmed förmåner från sjukförsäkringen
och föräldraförsäkringen.

Den
österrikiska sjukförsäkringen är obligatorisk för alla arbetstagare med inkomster
överstigande elt visst minimum och för vissa grupper av självständiga
företagare. Övriga självständiga företagare samt personer som tidigare har
varit obhgaloriskl försäkrade kan frivilligt ansluta sig till sjukförsäkringen.
Den som åtnjuter pension eller arbetslöshetsersättning är vidare täckt av
sjukförsäkringen.

Förmåner
från den österrikiska sjukförsäkringen utgår till de försäkrade och deras
familjemedlemmar. De viktigaste förmånerna omfattar fri lakar- och sjukhusvård
och gratis medicin saml sjukpenning vid sjuk-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 51 6

dom.
1 samband med förlossning utgår dagpenning under 4 månader lill självständigt
försäkrade kvinnor. Kvinnor som är försäkrade genom sin make erhåller en
engångssumma vid förlossning.

I
artikel 11 föreskrivs att försäkringsperioder i de bägge länderna skall
sammanräknas för att öppna rätt lill förmåner vid sjukdom och havandeskap i
den mån de inte sammanfaller.

För
svensk del innebär detta att försäkringstider i Österrike sammanräknas med
svenska försäkringstider när det gäller alt uppfylla kravet på 180 dagars
inskrivning i försäkringskassa för rält ttll svensk föräldrapenning. Den
därtill anslutande regeln om viss sjukpenninggrundande inkomst under 270 dagar
före barnets födelse som krav för utbetalning av föräldrapenning över
garanlinivån kan likaså uppfyllas med beaktande av försäkringstid och inkomst
i Österrike. Moisvarande gäller för österrikisk del vad beträffar rällen till
engångssumma vid förlossning för vilken en kvalifikationstid gäller enligl österrikisk
lagstiftning.

Artikel
12 innehåller bestämmelser om rätt till sjukvårdsförmåner för den som är bosatt
i ett av länderna och där har rält till sjukvård men tillfälligt vistas i det
andra landet. Han har rält till sådan vård i vistelselandet enhgt dess
lagstiftning om han på grund av sitt tillstånd är i omedelbart behov av vård.

Artikeln
innebär att en i Sverige bosatt person under tillfällig vistelse i Österrike
har rätt Ull sjukvård där enligl österrikisk lagstiftning. Personer som är
bosatta i Österrike har rätt till moisvarande förmåner i Sverige under
förulsällning att de är sjukförsäkrade i Österrike.

Från
österrikisk sida har man i slutprotokollet till artikel 12 gjort vissa
begränsningar av de vårdförmåner man kan garantera vid besök hos
privatpraktiserande läkare och tandläkare. Begränsningen gäller främst personer
som besöker Österrike som turister och som vänder sig till sådan läkare eller
landläkare ulan h"änviisning av den behöriga sjukkassan på orten.

Har
någon som är försäkrad i ett land familjemedlemmar som bor i det andra landet
skall dessa enligt artikel 13 ha rält till sjukvårdsförmåner i
bosättnmgslandet. Artikeln har ingen självständig betydelse för svensk del
eflersom alla som är bosatta i Sverige är självständigt sjukförsäkrade här
även om de är familjemedlemmar till någon som är bosatt utanför Sverige. På
österrikisk sida ger arttkeln rätt till sjukvårdsförmåner i Österrike för där
bosatta familjemedlemmar till någon som är bosatt i Sverige. Dessa personer
skulle ulan bestämmelsen inte ha någon rätt lill förmåner i Österrike. Enligl
artikel 14 skall den som erhåller pension från endera eller båda staterna vara
sjukförsäkrad i det av ländema där han är bosall enligt de regler som där
gäller för pensionärer. Inle heller denna artikel har någon självständig
betydelse för svensk del eftersom bosättning i Sverige omedelbart medför att
vederbörande läcks av svensk sjukförsäkring. Regeln har däremot betydelse

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 7

för
en i Österrike bosatt svensk pensionär, som utan denna besfämmelse inte skulle
bli sjukförsäkrad i Österrike.

I
artikel 16 sägs att de fördragsslutande staterna kan komma överens om
ers"ättning länderna emellan för de kostnader som uppslår på grund av
reglerna i artikel 12 om sjukvård under tillfällig vistelse. Avsikten är att
frågan om en sådan överenskommelse inte skall tas upp förrän efter en längre
tids erfarenhet av konventionens tillämpning. Under konventionsförhandlingarna
har man emellertid varit ense att de förpliktelser som varje land har åtagit
sig genom konventionen måste ses tillsamman-tagna och alt förpliktelserna på
ömse sidor i stort sett torde väga lika tungt.

2.3.2
Ålders-, invaliditets- och familjepensioner

Kapitel
2 under Avdelning III har två delar. Den första delen innehåller bestämmelser
om österrikisk pension.

Den
österrikiska pensioneringen omfattar i stort sett samma personkrets som
sjukförsäkringen. Den är således en arbelspensionering och därigenom jämförbar
med den svenska tilläggspensioneringen. Ålderspension utgår normall vid 65 års
ålder för män och 60 års ålder för kvinnor. Minsta försäkringstid för rält till
pension är 180 månader (15 år). För invalidpension krävs en minsta
försäkringslid av 60 månader (5 år). Någon motsvarighet till den
anlagandepoängberäkning som ttlläm-pas inom svensk tilläggspensionering finns
inte. Familjepension utgår i form av änke- och barnpension och i vissa fall som
änklingspension. För familjepension krävs att den avlidne har varit försäkrad
under minst 60 månader.

För
samtliga pensionsslag krävs all den försäkrade från sitt första inträde i
pensionsförsäkringen till pensionsfallet varit försäkrad minst halva ttden och
därtill minsl en tredjedel av de sista tre åren före pensionsfallet.
Pensionernas storlek är beroende av intjänandelidens längd. Längsta
pensionsberättigande inljänandelid är 45 år. Pensionen ökar progressivt med
intjänandelidens längd. Vissa tillägg kan utgå till de ovan nämnda
pensionsslagen. En full ålderspension utgör ca 80 % av den berättigades på
visst sätt beräknade slutlön.

Förutom
det allmänna systemet fiims särskilda pensionssystem bl. a. för gruvarbetare,
statstjänstemän och vissa egenföretagare. Utgående pensioner anpassas lill
pris- och löneutvecklingen.

Har någon fullgjort
försäkringsperioder i både Österrike och Sverige skall dessa enligt artikel 17
läggas samman för förvärv av rätt lill österrikisk pension. Detla innebär alt
den som har tillgodoräknats år med pensionsgrundande inkomst i Sverige får
lägga dessa år till sina försäkringsperioder i Österrike i den mån det behövs
för att uppfylla den österrikiska lagstiftningens krav på en minsta
försäkringstid av 15 resp. 5 år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 8

1
artiklarna 1821 ges regler för hur ell österrikiskt försäkringsorgan skall
förfara när en försäkrad kan åberopa såväl österrikiska som svenska
försäkringstider.

1
artikel 18 föreskrivs atl frågan om någon med sammanläggning av
försäkringslider uppfyller villkoren för rätt till pension skall bedömas enligl
österrikisk rätt. Härmed avses exempelvis alt fråga om rätt ttll ålderpension
bestäms enligt den i Österrike gällande pensionsåldern och alt fråga om rätt
till invalidpension bestäms enligt de österrikiska reglerna för bedömning av
invaliditet.

De
övriga bestämmelserna i artikeln ger regler för beräkning av den österrikiska
pensionens storlek. De österrikiska myndigheterna fastställer först etl s. k.
teoretiskt belopp för pensionen som beräknas som om den pensionsberättigades
sammanlagda försäkringslid hade fullgjorts enligt österrikisk lagstiftning.
Därefier beräknas den österrikiska pensionens storlek på grundval av den
österrikiska försäkringstidens längd i förhållande lill den sammanlagda
försäkringslidens längd.

Dessa
bestämmelser kompletteras i artikel 19. Ätt bestämmelser behövs trots all
beräkningsunderlaget för pensionens storlek skall bildas enbart av österrikiska
försäkringslider beror bl. a. på all österrikisk'pension tjänas in enligl en
skala som är progressiv i förhållande lill intjä-nandetiden.
Konventionsregleringen medför att också den som haft sin aktiva tid uppdelad
mellan förvärvsarbete i Sverige och Österrike får fördel av denna progression.

Vidare
sägs bl. a. atl som svenska försäkringstider, vilka skall sammanläggas med
österrikiska tider, räknas dels år med svenska ATP-poäng dels bosätlningsår i
Sverige före år 1960, för vilka beräknats till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst.

I
artikel 20 s"ågs atl om någon har rätt lill österrikisk pension även ulan
åberopande av sammanläggningsregeln i artikel 17 så skall pensionen beräknas
ulan användning av beslämmelserna i artiklarna 18 och 19 så länge ingen svensk
pension utgår. När en sådan börjar utgå skall den. österrikiska pensionen
räknas om varvid bestämmelserna i nämnda artiklar skall komma till användning.

Artikel
21 behandlar det fall, att någon erhåller en svensk pension och samtidigt en
österrikisk pension beräknad med hänsyn lill sammanläggningsreglerna.
Understiger summan av dessa två pensioner den österrikiska pension som skulle
ha utgått direkl på grundval av den österrikiska lagsfiftningen, så skall
enligt bestämmelsen mellanskillnaden utges från den österrikiska
pensionsförsäkringen.

I
artikel 22 och de följande två artiklarna behandlas de svenska folkpensionsförmånerna.
1 artikel 22 sägs att folkpension enligt konvenlionen skall utges uteslutande
enligt beslämmelserna i artiklarna 23 oCh 24. Dessa artiklar skall sålunda
läsas separat och ulan samtidig lillämpning av konventionens allmänna
best"ämmelser om likställdhet, rält alt upp-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 9

bära
förmåner i det andra landet etc. Bestämmelserna i konventionen är tillämpliga
endast på österrikiska medborgare. Konvenlionen ger således ej rätt till
folkpension för andra utlänningar.

Artikel
23 reglerar rätten till svensk folkpension för den som är bosatt i Sverige.
Österrikisk medborgare som är bosatt i Sverige sedan minst fem år när frågan om
rätt till pension skall avgöras och som sammanlagt har varit bosatt i Sverige
under minst tio år efter fyllda 16 år skall enligt artikeln vara likställd med
svensk medborgare i fråga om rätt till folkpension i form av ålderspension.

För
rält till förtidspension och handikappersättning krävs för likställdhet alt
den pensionssökande vid tiden för pensionsbeslutet är bosalt i Sverige sedan
minst fem år eller, om bosättningstiden är kortare, att han under
bosältningstiden har varit normalt arbetsför minst ett år.

Österrikisk
medborgare som är bosatt i Sverige skall vara liksfälld med svensk medborgare i
fråga om rätt till änke- och barnpension antingen om den avlidne omedelbart
före sin död har varit bosatt i Sverige minst fem år och den efterlevande vid
dödsfallet var bosalt i Sverige eller om den efterlevande är bosatt i Sverige
vid tiden för pensionsbeslulet sedan minst fem år och denne eller den avlidne
vid dödsfallet var bosatt i Sverige.

I
andra stycket av artikel 23 stadgas att förtidspension eller änkepension som
utgår enligt konventionen skall ersättas med ålderspension utan ansökan när den
berätttgade uppnår den allmänna pensionsåldern.

I
artikelns sista stycke sägs att rätt till vårdbidrag för handikappat barn
föreligger om barnets fader eller moder sedan minst ett år är bosatt i Sverige.

Folkpension
enligt de regler som nu har redovisats utgår endasi lill den som är bosatt i
Sverige och endast så länge bosättningen i Sverige består. Pensionen utgår med
samma belopp som en svensk medborgare erhåller i motsvarande situation.

Artikel
24 innehåller regler om svensk folkpension till österrikisk medborgare som inte
uppfyller kraven för rätt lill pension enligt bestämmelserna i artikel 23. Det
kan röra sig om en person som är bosatt utanför Sverige eller en person som
visserligen "är bosatt i Sverige men inte uppfyller de i föregående
arttkel angivna karensvillkoren. Sådan österrikisk medborgare har enligt
första stycket i artikeln rätt till svensk folkpension under förutsättning att
han uppbär svensk allmän tilläggspension. Storleken av hans folkpension är
beroende av storleken av hans ÄTP på sådant sätt att han erhåller full
folkpension om han uppbär ÄTP-pension baserad på 30 eller fler poängår. Utgår
ÄTP-pension baserad på mindre än 30 poängår erhåller han 1/30 av hel
folkpension för varje år med ÄTP-poäng. Folkpension i form av familjepension
enligt denna artikel utgår, liksom tilläggspensionen, i förhållande till den
avlidnes antal poängår inom ÄTP-systemet. Folkpension enligt denna artikel

2
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 51

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 10

kan
givelvis, när del gäller en pensionstagare som är bosatt i Sverige, avlösas av
folkpension enligt artikel 23 när där uppställda väntetider har gått till ända.

1
slutprotokollet till artikel 24 kompletteras regeln i nämnda artikel med
övergångsbestämmelser som innebär att villkoret om rätt till till-läggspension
i vissa fall skall anses uppfyllt även om sådan pension faktiskt inle utgår.
Övergångsbestämmelserna gäller den som har arbetat och bott i Sverige före år
1960 då tilläggspensioneringen infördes. För den som har taxerats till statlig
inkomstskatt för år före år 1960 anses kravet på rält till ttlläggspension uppfyllt
under förutsättning att antalet år med sådan inkomst för sig eller sammanlagda
med år med pensionsgrundande inkomst inom den svenska tilläggspensioneringen
och år inom den österrikiska pensionsförsäkringen uppgår till minst tre.

Folkpension
enligt dessa övergångsregler utgår med 1/30 av full folkpension för varje år
med taxerad inkomst före år 1960.-

Enligt
beslämmelserna i artikel 25 skall den som har fullgjort försäkringslid i såväl
den österrikiska pensionsförsäkringen som den svenska tilläggspensioneringen ha
rätt atl lägga samman dessa tider om det behövs för alt uppfylla det
minimikrav på tre år med pensionsgrundande inkomst som gäller för rätt till
ÄTP-pension. Den som har tillgodoräknats pensionspoäng för två år skall
således få pension för dessa år under förutsättning att han har minst elt års
försäkringstid inom den österrikiska pensionsförsäkringen.

I
artikeln sägs vidare att övergångsreglerna i den svenska lagstiftningen om
förmånligare beräkning av ÄTP-pensionens storlek som gäller för svenska
medborgare födda före år 1924 inte skall gälla för österrikiska medborgare.
Inte heller skall österrikiska medborgare kunna tjäna in ÄTP-pension under
bosättning utanför Sverige vilket i vissa fall "är möjligt för svenska
medborgare.

2.3.3
Olycksfall i arbete och yrkessjukdotnar

I
kapitel 3 under avdelning III behandlas yrkesskadeförsäkringen. Den
österrikiska yrkesskadeförsäkringen täcker liksom den svenska alla anställda.
Därttll är självständiga företagare läckta genom ett särskilt system.

Den
österrikiska yrkesskadeförsäkringen ger bl. a. fri lakar- och sjukhusvård saml
fria mediciner och hjälpmedel. Vidare utges livränta vid minst 20 % invaliditet
saml efterlevandelivräntor. Livräntorna är anpassade ttll löne- och
prisförändringarna.

1
artikel 26 föreskrivs alt den som i ett land är berättigad lill sjukvård på
grund av yrkesskada skall äga rätt lill sådan vård under vistelse i det andra
landet enligt det landets regler. Beträffande kostnaderna för vården hänvisas
till vad som sagts under artikel 16.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 11

Artikel
27 stadgar alt den som har drabbats av en yrkesskada som har orsakals eller kan
ha orsakats av arbete som utförts i bägge länderna skall erhålla
yrkesskadeförmån från det land där han senast utförde det farliga arbetet.

2.3.4
Arbetslöshet

1
kapitel 4 behandlas förmåner vid arbetslöshet. Från svensk sida avses härmed
såväl arbetslöshetsförsäkringen som det kontanta arbetsmarknadsstödet. Den
österrikiska arbetslöshetsförsäkringen är obligatorisk för alla arbetstagare.
För rätt till ersättning vid arbetslöshet fordras normalt att den arbetslöse
har varit försäkrad minst 20 veckor under de sista 12 månadema. Den tid under
vilken ersättning kan utgå varierar mellan 12 och 30 veckor beroende på längden
av den försäkringstid som har föregått arbetslösheten. Ersättningens storlek
grundas på genomsnittsförtjänsten under de tre senaste månaderna. Den kan inle
överstiga 80 % av den ersältningsberätligande inkomsten. För den som har blivit
utförsäkrad finns en speciell kontantförmån i form av nödhjälp, som nämnts vid
artikel 4.

Bestämmelserna
om arbetslöshetsförmåner i artiklarna 28 och 29 gäller endast för medborgare i
Sverige och Österrike. Ändra försäkrade kan inte åberopa sig på dessa
bestämmelser.

1
artikel 28 finns en regel om sammanläggning av arbetsperioder i de båda
länderna när så erfordras för alt en arbetslös försäkrad skall uppfylla de i
ett land uppställda kraven på viss tids arbete eller försäkring för räll till
förmåner vid arbetslöshet. En förutsättning för all den arbetslöse skall ha
rätt atl tillgodoräkna sig arbetad tid i det andra landet är att han under det
senaste året har arbetat minsl fyra veckor i det land där han ansöker om
arbetslöshelsförmåner. Denna förulsällning skall dock inte gälla när arbetstagarens
anställning har upphört ulan hans förvållande.

I
slutprotokollet lill artikel 28 stadgas alt sammanläggningsregeln i artikel 28
inte skall gälla för rätt till moderskapslön enligt den österrikiska
lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkring. Denna är snarast en familjepolitisk
stödform för förvärvsarbetande, som till typen kan jämföras med ell
vårdnadsbidrag. För rätt till moderskapslön fordras atl modern avhåller sig
från förvärvsarbete. För fält till moderskapsförmåner från den österrikiska sjukförsäkringen
får däremot sammanläggning ske enligt vad som sagts under artikel 11 ovan.

I
artikel 29 föreskrivs att svensk arbetslöshetskassa, när den fastställer under
hur lång tid en arbetslös har rätt lill svenska förmåner, skall ta hänsyn tUl
den ers"ättning den arbetslöse kan ha erhållit i Österrike under de
senasie tolv månaderna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 12

2.3.5
Familjebidrag

1
kapitel 5 under avdelning 111 behandlas familjebidrag, varmed från svensk sida
förstås de aUmänna barnbidragen.

I
Österrike utgår familjebidrag till föräldrar med ett eller flera barn.
Bidragets storlek per barn ökar med barnantalet.

I
artikel 30 första stycket sägs beträffande familjebidrag, att för den som är
bosatt med sina barn i ett av länderna delta lands lagsttflning om
familjebidrag skall gälla även om han arbetar i det andra landet. Regeln behövs
för Österrikisk del eftersom rätten till familjebidrag enligt österrikisk
lagstiftning i vissa fall är knuten till förvärvsverksamheten.

I
andra stycket sägs att om en person enligt bestämmelserna i artikel 8 skall
betraktas som utsänd från ett fördragsslutande land och således dess
socialförsäkringslagstiftning skall gälla så svarar ulsändningslandet för
familjebidrag även om barnen vistas i det andra landet.

1
slutprotokollet till artikel 30 föreskrivs att den svenska barnbidragslagens
regler om viss väntelid (sex månader) för utländska barns rätt lill allmänt
barnbidrag inte påverkas av konventionens regler.

Artikel
31 innehåller regler ttll undvikande av att dubbla familjebidrag utgår. Om
konventionens regler skulle leda lill att familjebidrag för ett barn utgår från
bägge länderna skall enligt artikeln endast bidraget från barnets
bosätlningsland utgå.

2.4
Övriga bestämmelser

Artiklarna
3240 innehåller vissa för konventionens lillämpning gemensamma bestämmelser
främst av administrativ natur. I artikel 32 sägs bl. a. alt konventionen kan
kompletteras med en administrativ överenskommelse om konventionens
tillämpning. Enligl artikel 33 skall i varje land finnas elt förbindelseorgan
för att underlätta konventionens tillämpning. I artikel 35 sägs bl. a. att
ansökan om förmån som inges till ett lands behöriga försäkringsorgan i princip
skall betraktas också som en ansökan om förmån enligt konventtonen från det
andra landet. Tidsfrister för ansökningar e. d. i ett land kan alltså iakttas
genom att framställningen inom föreskriven tid inges till behörigt organ i det
andra landet.

Artikel
37 föreskriver bl. a. alt av en stats domstol eller försäkringsorgan meddelade
verkställbara domar eller beslut i bl. a. avgifts-ärenden skall erkännas i den
andra staten.

Om
ett land som förskott har utgett en förmån för en viss tid eller utgett en
förmån med för högt belopp kän avräkning länderna emellan enligt artikel 38
ske mot en från det andra landet för samma lid senare utgiven förmån.

I
artikel 39 finns regler om skiljedomsförfarande i fall av oenighet länderna
emellan om tolkningen av konventionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 13

I
artiklarna 4042 ålerfinns sedvanliga övergångsbestämmelser liksom
föreskrifter om ratifikation och ikraftträdande liksom regler om uppsägning av
konventionen. Konventionen och slutprotokollet tr"äder i kraft första
dagen i andra månaden efter den då ratifikalionshandlingama har utväxlats.

3
Remissyttrandena

Som
nämnts har remissbehandling skett av elt utkast som endast i fråga om vissa
detaljer skilde sig från den slutliga konventionen. Så gott som samtliga
remissinstanser ttllstyrker utkastet till konvention eller lämnar det utan
erinran.

LO
noterar med tillfredsställelse att den föreslagna konventionen på de punkter
som kan regleras i bilaterala överenskommelser uppfyller kraven på
likabehandling på den sociala trygghetens område som LO ställt i sitt remissvar
över invandramtredningens förslag. LO anser att den svensk-österrikiska
konventionen bör vara vägledande även för kon-ventionssamarbelet med andra
stater.

Försäkringskasseförbundet
anser rent principiellt att konvenlionen mellan Sverige och Österrike har fåtl
en tilltalande utformning. Det gäller framför allt rätten till föräldrapenning
för hemvändande ullands-svenskar, reglema för ersättning och behandling vid
behov av akut sjukvård i ett av de föredragsslutande länderna samt möjligheten
för medborgare från tredje land att tillgodoräkna sig väntelider och
kvalitfika-tionsperioder i etl av de fördragsslutande länderna för att få
pension i' det andra landet. Förbundet firmer det vara en viktig rättvisefråga
att alla som vistas i Sverige, oavsett vilket land de kommer ifrån, behandlas
lika. De principer som nu förs in i konventionen med Österrike bör därför
utgöra grunden för konventionsärbetet också med andra länder. En sådan
likabehandling är dessutom värdefull ur informationssynpunkt, då den ger
möjlighet att undvika den irritation som uppstår när man inte förslår varför
någon annan behandlas annorlunda. Förbundet framhåller att det även
administrativt för försäkringskassorna och deras personal är av stort värde om
samma villkor gäller för alla oavsett nationalitet.

Utlandssvenskarnas
förening uttalar sin uppskattning av del värdefulla arbete som bedrivs i syfte
att öka människors trygghet vid vistelse i andra länder än hemlandet. Ätt man
härvid utgår från tanken att en persons sociala Irygghetsstalus skall bygga på
lagsfiftningen i det land där han är bosatt är principiellt riktigt, och även i
praktiskt hänseende ändamålsenligt. Emellertid vill föreningen framhålla, att
tiden "ännu är långt Lfrån mogen för en generell tillämpning av denna
grundsats, beroende på de stora skillnader i social utveckling som alltjämt
beslår mellan olika länder.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 14

Beträffande
konventionens omfattning och personkrets uttalar sig Försäkringskasseförbundet
till förmån för att konventionen som föreslagits i utkastet i princip skall
omfatta alla som är försäkrade i de två länderna utan hänsyn till
nationalitet.

Vad
beträffar konventionens regler om sjukförsäkring finner Utlandssvenskarnas
förening bestämmelsema om sammanläggning av kvalifikationstider inom de två
ländernas sjukförsäkringssystem värdefulla men menar samttdigt att svenska
medborgare bör kunna erhålla svensk föräldrapenning utan några
kvalifikationstider.

Riksförsäkringsverket
och Försäkringskasseförbundet har intet att erinra mot konventionens regler om
folkpension till österrikiska medborgare. Statens personalpensionsverk påpekar
alt folkpensionsreglerna i konventionen kan motivera särskilda
samordningsföreskrifter i de statliga pensionsbesl"ämmelserna. Lö
tillstyrker likaledes de föreslagna bestämmelsema om österrikisk medborgares
rätt till folkpension och föreslår att dessa blir v'ägledande för övriga
konventionsförhandlingar. SAF, SPP och Utlandssvenskarnas förening konstaterar
att reglerna för rätt till svensk folkpension vid bosättning utomlands blir
olika för svenska och österrikiska medborgare. Ingen av de nämnda instanserna
har något att erinra mot de föreslagna reglerna för österrikiska medborgare men
anser att dessa kan genomföras endast om svenska medborgare får samma
möjligheter.

Äv
remissinstanserna har endast LO särskilt kommenterat bestämmelserna rörande
svensk allmän tilläggspension. I motsats till vad som har föreslagits i
konventionsulkastet förordar LO att de särskilda övergångsbestämmelserna om
förmånligare regler för intjänande av ÄTP för personer födda före år 1924
utsträcks alt i viss omfattning gälla även för utländska medborgare.

Vad
beträffar arbetslöshetsförmånema i konvenlionen menar arbetsmarknadsstyrelsen
atl den som gör framställning om ersättning vid arbetslöshet med tillämpning
av konventionens sammanläggningsregler bör ha arbetat i landet minst fyra
veckor omedelbart före framställningen om ersättning.

Arbetsmarknadsstyrelsen
och De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation framhåller vidare atl
konventionens bestämmelser rörande förmåner vid arbetslöshet måste kompletteras
med tillämpningsföreskrifter.

4
Föredraganden 4.1 Allmänt

1
mitten av 1950-talet anslöt sig Sverige till vissa multilaterala socialförsäkringskonventioner
av stor betydelse nämligen 1955 års nordiska

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 15

konvention
om social trygghet och två år 1953 inom Europarådet utarbetade provisoriska
socialförs"äkringsavtal. Under samma lid slöt Sverige bilaterala
socialförsäkringskonventioner med Italien, Schweiz och Storbritannien. Ar 1968
slöts slutligen en socialförsäkringskonvention med Jugoslavien. De provisoriska
europeiska avtalen gäller i förhållande till de europarådsländer som vi inte
har annat avtal med, utom Österrike och Malta, men innehåller en mycket
outvecklad konvenlionsreglering.

Under
senare år har behovet av atl utveckla socialförsäkringsförbindelserna med
andra länder blivit allt större i takt med atl invandringen fått ökad
omfattning. Samtidigt har det stått klart att man numera måste söka delvis nya
lösningar på de problem på den sociala trygghetens område som kan uppslå för
utländska medborgare i Sverige liksom för svenskar i utlandet.

Den
konvention mellan Sverige och Österrike om social trygghet, som nu föreligger,
utgör del första exemplet på strävandena atl tillskapa tidsmässiga och
ändamålsenliga socialförsäkringskonventioner. Förhandlingar med Österrike
upptogs första gången hösten 1971. Vintern 1975 hade man kommit så långl i
arbetet alt etl konvenlionsulkasl kunde sändas på remiss i Sverige. Flertalet
remissinstanser var myckel posittva lill konventionsulkastet. En sista
förhandlingsomgång ägde rum i juni i år varefter konventtonen undertecknades
den 11 november 1975.

I
det följande skall jag något beröra de ur principiell synpunkt viktigaste
bestämmelsema i konventionen.

4.2
Konventionens omfattning och personkrets

Äldre
bilaterala socialförsäkringskonventioner som Sverige har slutit gäller vanligen
endast de två fördragsslutande ländernas medborgare. Gmndprincipen i
konventionerna har varit att medborgare i det ena landet likställs med
medborgare i det andra när det gäller rält till socialförsäkringsförmåner. Med
denna teknik kan man lösa problem som har sin orsak i att personer raed
utländskt medborgarskap särbehandlas inom ett lands
socialförsäkringslagstiftning. Däremot löser man med 11-kabehandlingsregler
inte de problem som skapas av väntetider, kvalifikationsperioder etc. som kan
finnas i lagsttflningen och som brukar gälla alla oavsett nattonalitet, alltså
även för landels egna medborgare. Som exempel kan nämnas den på kontinenten
vanliga regeln atl ingen ålderspension utgår till den som har arbetat kortare
tid än 15 år i landet.

För
alt lösa sådana problem, som alltså kan föreligga även för landets egna
medborgare, fordras att man inför sammanläggningsregler, dvs. be-sfåmmelser om
rätt att i ett land räkna sig tillgodo v"äntetider eller
kvali-fikationsperioder som har fullgjorts i det andra landet. Delta har skett
i den föreliggande svensk-österrikiska konventionen. Reglerna kan därtill

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:51 16

lätt
utsträckas till att omfatta även tredje lands medborgare som är eller har varit
försäkrade i länderna. En sådan utvidgning har skett i konventionen.

Den
svensk-österrikiska konvenlionen skall således i princip gälla inte endast för
svenska och österrikiska medborgare utan för var och en som omfattas eller har
omfattats av socialförsäkringslagstiftningen i Sverige eller Österrike.
Härigenom kan man alltså lösa sådana socialförsäkringsproblem som kan
föreligga vid flyttning mellan de bägge länderna, oavsett den flyttandes
nationalitet. Detta innebär t. ex. alt en schweizisk medborgare, som har
arbetat ett antal år i Sverige, efler flyttning lill Österrike får rält att
tillgodoräkna sig sina svenska ÄTP-år när det behövs för atl han skall få rält
till pension från den österrikiska pensionsförsäkringen.

Utsträckningen
av konventionsreglerna lUl tredje lands medborgare gäller inte i den mån
särskilda inskränkningar görs. Så skall t. ex. reglerna om folkpension i
konvenlionen endasi gälla för österrikiska medborgare.

4.3
Sjukförsäkring

En
person som flyttar från det ena landet lill det andra har enligl konvenlionen
rätt all i inflyltningslandet räkna sig tillgodo försäkringstid i
ulflyllningslandet. En sådan sammanläggning av försäkringslider är av värde i
de fall där den österrikiska sjukförsäkringslagstiftningen kr"ä-ver en
viss ttds försäkring för rält till en viss förmån. Detta gäller exempelvis för
kontanta moderskapsförmåner för icke förvärvsarbetande kvinnor. Bestämmelsen
har även betydelse bl. a. för rätten lill föräldrapenning för den som flyttar
till Sverige, t. ex. en från Österrike hemvändande utlandssvensk.

De
som är sjukförsäkrade i det ena landet och som tillfälligt vistas, exempelvis
som turister, i det andra landet skall oavsett nationalitet vid akut behov av
sjukvård ha rätt all få vård i vislelselandet enligt landels
sjukförsäkringsregler. Delta innebär exempelvis att en svensk turist i Österrike
med iakttagande av konventionens bestämmelser gratis kan an-lila den offentliga
öppna och slutna sjukvården i Österrike.

Övriga
bestämmelser i konvenlionen rörande sjukförsäkring syflar lill alt garantera
sjukvård från bosätlningslandels sjukförsäkring till dels pensionärer, dels
kvarvarande familjemedlemmar till någon som är förvärvsverksam i det andra
landet. Beslämmelserna saknar självständig betydelse för Sveriges del då alla
här bosatta personer är sjukförsäkrade, men innebär en väsentligt förbätlad
situation för vissa svenskar i Österrike.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 17

4.4
Pensionsförsäkring

4.4.1
Svensk folkpension

Folkpensioneringen
ingår i det grundläggande trygghetssystem som har byggts upp för dem som är
bosatta i Sverige. Den saknar motsvarighet utanför Norden. Rätlen till
folkpension är oberoende av tidigare avgiftsbetalning eUer förvärvsinsats. Med
h"änsyn lill den särskilda karaktär som folkpensioneringen härigenom har
fått, har det inle ansetts möjligt att utan vidare i lagstiftningen likställa
utländska medborgare med svenskar beiräffande rätten lill förmåner, utan de
närmare villkoren för deras rätt till folkpension regleras genom konventioner
med andra länder.

De lösningar som har valls
i konventionerna bygger på tanken atl det är naturligt att en utländsk
medborgare får rätt till folkpensionsförmåner med samma belopp och på samma villkor
i övrigt som en svensk medborgare om han har vistats en längre lid i Sverige
och är bosatt h"är som pensionär. Väntetidens längd har tidigare varierat
från konvention till konvention. De tider man nu har kommit fram till i
konventionen med Österrike ansluter till dem som har upptagits i
internationella arbetsorganisationens konvention nr 118 om utlänningars
likställande med ett lands egna medborgare i fråga om social trygghet.

Ålderspension kan enligt
konventionens regler utgå till den som uppfyller pensionsvillkoren i övrigt
enligt lagstiftningen, om han är bosatt i Sverige sedan fem år när
pensionsfrågan skall prövas och har varit bosatt här sammanlagt tio år. För
förtidspension är väntetiden fem år, men pension kan utgå ulan hinder av denna
vänlelidsregel lill den som har varit normalt arbetsför minst etl år under den
tid han har varit bosatt här.

Familjepension
till österrikisk medborgare bosatt i Sverige utgår efler en väntelid av
maximalt fem år. Det krävs alltid all antingen den avlidne eller den
efterlevande vid dödsfallet var bosatt i Sverige.

Denna lyp av regler för
utländska medborgares rält till svensk folkpension finns i aUa våra
existerande socialförsäkringskonventioner. Konventionslösningarna anknyter
till tanken på folkpensioneringen som ett grundskydd och fömtsätter som redan
angetts atl det är fråga om en person som är bosatt i Sverige som pensionär.

För den som har
förvärvsarbetat och tjänat in en svensk ÄTP-pension kan folkpensionen samtidigt
anses utgöra en ersättning för alt ÄTP-systemet inte ger förvärvspension för
hela inkomsten. ÄTP utgår nämligen för den del av årsinkomsten som ligger över
ett basbelopp, medan inkomster upp till basbeloppet avses kompenseras av
folkpensionen. Mot bakgmnd h"ärav har man i de nu slutförda konventionsförhandlingarna
enats om speciella föreskrifter rörande folkpension lill österrikiska medborgare
som inte uppfyller de tidigare angivna kraven för rätt till foik-

3
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 51

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 18

pension
men som har förvärvsarbetat i Sverige och tjänat in en tilläggspension.
Folkpension enligt dessa till ÄTP-systemet anknutna regler skall ulgå oavsett
bosätlningsland och ulan särskilda karenstider.

Reglerna
blir tillämpliga t. ex. på österrikare som efter arbete i Sverige har återvänt
till sitt hemland. Den enda förutsättningen för rält till folkpension enligt
dessa regler är att en ÄTP-pension utgår. Den som erhåller ÄTP, men inte kan få
folkpension enligt huvudregeln, skall erhålla 1/30 av oavkortad folkpension
för varje år med ÄTP-poäng. 1 fråga om förtidspension tas hänsyn inte bara till
faktiska poängår ulan även tUl år, för vilka s. k. antagandepoäng
tillgodoräknats inom ÄTP. När det g"äller familjepension anknyts
pensionsberäkningen lill den avlidnes ÄTP-år. Även här kan år med
antagandepoäng ha betydelse. Vissa övergångsregler ges för den som har utfört
förvärvsarbete i Sverige före år 1960 då ÄTP-systemet infördes.

Sammanfattningsvis
kommer österrikiska medborgare att kunna erhålla pension från den svenska folkpensioneringen
enligl två alternativa regelsystem. Den som bor i Sverige sedan en längre lid
får fuU folkpension enligt samma regler som svenska medborgare. Den som inte
bott tillräckligt länge i Sverige eller som har lämnat Sverige får en i förhållande
till utgående ÄTP-pension uträknad pension från folkpensioneringen dvs.
oavkortad folkpension om han arbetat in ÄTP under 30 år och eljest 1/30 av
oavkortad folkpension för varje år med ÄTP-poäng.

Jag
vill i sammanhanget erinra om det samband som råder med be-skatlningsfrågorna.
De avtal som Sverige under senare år har ingått med andra stater till
undvikande av dubbelbeskattning vilar på principen atl
socialförsäkringspensioner får beskattas av den stat som betalar ut pensionen
även om förmånstagaren är bosatt i den andra staten.

Vissa
remissinstanser har tagit upp frågan om svensk medborgares räll lill
folkpension under bosättning utomlands. De har påpekat att konventionens regler
om österrikisk medborgares rätt liU folkpension under bosättning utanför
Sverige skiljer sig från dem som gäller för svenska medborgare bosatta
utomlands. I denna fråga vill jag anmäla min avsikt att senare i dag föreslå
tilläggsdirektiv till pensionskommittén (S 1970: 40). Jag kommer därvid alt
förorda alt kommittén får i uppdrag alt i enlighet med de riktlinjer som
gäller för den svensk-österrikiska konventionen överväga en ändrad utformning
av bestämmelserna om svensk medborgares räll till folkpension vid bosättning
utomlands. I samband härmed kommer jag också att föreslå att kommittén vidare
får överväga den av invandrarutredningen väckta tanken på lagfästa minimiregler
för folkpension för invandrare som inle omfattas av konvention.

4.4.2
Svensk allmän tilläggspension

Konventionen
föreskriver att en person som inte uppfyller den

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51 19

svenska
lagstiftningens krav på minst 3 år med ÄTP-poäng för rätt till ÄTP-pension har
rätt att lägga samman sina österrikiska försäkringsår med sitt eller sina
svenska ÄTP-år för att uppfylla treårskravet. Den svenska ÄTP-pensionens
storlek beräknas däremot enbart på grundval av de år pension har intjänats i
Sverige och registrerade ÄTP-poäng. Denna sammanläggningsregel skall tillämpas
på alla personer oavsett nationalitet.

1
enlighet med hittills tillämpade principer har i konventionen från svensk sida
gjorts förbehåll för att den svenska lagstiftningens regler om förmånligare
beräkning av ÄTP för personer födda före år 1924 skall tillämpas endast på
svenska medborgare.

LO
har i sitt remissvar förordat att dessa övergångsbestämmelser skall sträckas ut
att i viss omfattning gälla även för utländska medborgare. Enligt min mening
bör behovet av övergångsbestämmelser för utländska medborgare som har arbetat
h"är i landet före ÄTP-systemels tillkomst närmare övervägas. 1 det
förslag till tilläggsdirektiv till pensionskommittén jag avser att lägga fram
kommer jag därför att förorda att kommittén även får överväga frågan om
tillskapande av sådana regler.

4.4.3
Den österrikiska pensionsförsäkringen

Betr"åffande
den österrikiska pensionsförs"äkringen g"äller enligt konventionen
att den som har arbetat i Österrike men inte uppfyller det österrikiska kravet
på ett visst antal försäkringsår för rätt till pension (t. ex. 15 år för
ålderspension) har rält att medräkna svenska ÄTP-år för att uppfylla de
österrikiska kraven.

Den
österrikiska pensionens storlek beräknas enligt konventionen med utgångspunkt
från vad som skulle ha utgått om den sammanlagda försäkringstiden hade
fullgjorts i Österrike och på grundval av de inkomster som uppburits i
Österrike. Äv denna teoretiskt beräknade pension utbetalas den del som svarar
mot förhållandet mellan försäkringstiden i Österrike och den sammanlagda
försäkringsliden. Eftersom pension enligt österrikisk lagstiftning tjänas in
efter en skala som är progressiv i förhållande till försäkringsliden medför
beaktandet av de svenska ÄTP-åren vid pensionsberäkningen alt den österrikiska
pensionen i regel blir högre än den eljest skulle ha blivit.

En
person som har arbetat tio år i Sverige och tio år i Österrike får t. ex. till
följd av dessa samordningsregler dels svensk ÄTP svarande mot de tio åren i
Sverige, dels österrikisk pension motsvarande hälften av den pension som skulle
ha utgått vid en försäkringstid av 20 år.

4.5
Förmåner vid arbetslöshet

Beträffande
förmåner vid arbetslöshet gäller i konventionen alt en försäkrad som flyttar
från det ena landet till det andra har rätt att tillgo-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 51 20

doräkna
sig den tid han har arbetat i utflyttningslandet vid prövning av rätten till
kontantstöd vid arbetslöshet i inflyltningslandet. Ett villkor är dock att han
faktiskt har förvärvsarbetat minst fyra veckor i inflyttningslandet under de
senaste tolv månaderna.

Arbetsmarknadsstyrelsen
har i sitt remissvar föreslagit att de fyra veckornas förvärvsarbete i
inflyttningslandet skall ligga omedelbart före framställningen om ersättning.
Jag vill för min del, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet,
erinra om all vi i Sverige har en reglerad invandring med krav på arbetstillstånd
för utomnordiska medborgare. Bl. a. med hänsyn härtill anser jag att det
knappast föreligger sådana spekulationsrisker som arbetsmarknadsstyrelsen
torde avse att förebygga med sitt förslag. Jag finner därför ifrågavarande
regel i konventionen tillfyllest.

4.6
Avslutande synpunkter

Den
svensk-österrikiska konventionen om social trygghet har fått en utformning som
på flera områden skiljer den från de socialförsäkringskonventioner som Sverige
tidigare har ingått. I fråga om förmånerna g"äller detta i första hand
reglerna rörande svensk folkpension. Jag vill förorda att de principer som
ligger till grund för konvenlionen så långl det är möjligt och befogat
tillämpas när Sverige sluter socialförsäkrings-konventioner med andra länder
liksom när gällande äldre sådana konventioner revideras. Med hänsyn härtill
har jag ansett atl konvenlionen är av sådan vikt att den bör föreläggas
riksdagen för godkännande.

I
ställningstagandet ligger att regeringen efter inhämtande av riksdagens
godk"ännande av denna konvention bör kunna ingå framtida överenskommelser
av förevarande slag med andra länder ulan att riksdagen skall nödgas pröva de
enskilda konventionsärendena, förutsatt all konventionerna lill sin
uppläggning inte väsentligt avviker från den svenskösterrikiska.

5
Hemställan

Med
hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemstäUer jag att.regeringen föreslår
riksdagen alt godkänna den konvention mellan Sverige och Österrike om social
trygghet med därtill hörande slutprotokoll som har undertecknats den 11 november
1975.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konvention mellan
Konungariket Sverige och Republiken Österrike om social trygghet

Konungariket
Sverige och Republiken ÖslerrUie, som önskat reglera de båda staternas
ömsesidiga förbindelser på den sociala trygghetens område, har överenskommit
atl sluta följande konvention:

Abkommen zvrischen der
Republik Österreich und dem Königreich Schwe-den iiber soziale Sicherheit

Die
Republik Österreich und das Königreich Schweden von dem Wunsche gelei-let, die
gegenseiligen Beziehungen zwischen den beiden Sfaaten auf dem Gebiet der
Sozialen Sicherheit zu regeln, sind tiber-eingekommen, folgendes Abkommen zu
schlieBen:

s. 1 Kontrollera mot PDF

AVDELNING
1

Allmänna
bestämmelser

Artikel
I

1. I
denna konvention avses med uttrycken

1) "Österrike" Republiken Österrike,
"Sverige" Konungariket Sverige;

2) "territorium"

med
avseende på Österrike dess förbundsterritorium, med avseende på Sverige dess
territorium;

3) "medborgare"

med avseende på Österrike
en person med österrikiskt medborgarskap eller en person tillhörande del tyska
språkområdet ("Volksdeulscher"), som är statslös eller vars medborgarskap
icke kunnat avgöras och som ej blott tiUfälligt uppehöll sig på Österrikes
territorium den 11 juli 1953, den j 1 januari 1961 eller den 27 november 1961,

med
avseende på Sverige en person med svenskt medborgarskap;

4) "lagstiftning"

lagar,
förordningar och administrativa föreskrifier rörande de i artikel 2 första
stycket angivna grenama av social trygghet;

5) "behörig
myndighet"

med
avseende på Österrike förbundsministem för sociala frågor eller, såvitt avser
familjebidrag, förbunds-

ÄBSCHNITT 1

Allgemeine
Bestimmungen

Artikel
1

(1)
In diesem Abkommen bedeuten die Ausdriicke

1. Öslerreich"

die
Republik Österreich,

Schweden"

das
Königreich Schweden;

2. Gebiet"

in
bezug auf Österreich dessen Bundesgebiet, in bezug auf Schweden dessen
Staalsgebiel;

3. Slaalsangehöriger"

in
bezug auf Österreich dessen Staatsburger öder eine Person deulscher
Sprachzugehörigkeit (Volksdeulscher), die slaalenlos isl öder deren
Slaalsangehörigkeit ungeklärt isl und die sich am 11. Juli 1953, am 1. Jänner
1961 öder am 27. November 1961 nicht nur voriibergehend im Gebiet von
Österreich aufgehalten hat,

in
bezug auf Schweden eine Person schwedischer Slaalsangehörigkeit;

4. Rechtsvorschriften"

die
Gesetze, Verordnungen imd Sat-zungen, die sich auf die im Artikel 2 Absatz 1
bezeichneten Zweige der So zialen Sicherheit beziehen;

5. zuständige
Behörde"

in bezug auf Österreich

den
Bundesminister fur soziale Ver-waltung, hinsichtlich der Familienbei-

s. 2 Kontrollera mot PDF

finansministern,

med
avseende på Sverige regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer;

6) "försäkringsorgan"

det
organ eller den myndighet som svarar för tUlämpningen av den i artikel 2
angivna lagstiftningen eUer del därav;

7) "behörigt
försäkringsorgan"

det
försäkringsorgan som är behörigt enligt den tillämpliga lagstiftningen;

8) "familjemedlem"

en
famUjemedlem enligt den tillämpliga lagstiftningen;

9) "försäkringsperioder"

avgLftsperioder, anställningsperioder, pe

rioder för utövande av annan förvärvs

verksamhet eller bosättningsperioder,

som i den lagstiftning enligt vilken de

fullgjorts betecknas eller betraktas som

försäkringsperioder, samt andra tidspe

rioder i den mån de i nämnda lagstift

ning betraktas som likvärdiga med för

säkringsperioder, däribland kalenderår,

för vilka inom den svenska försäkring

en för tUläggspension pensionspoäng

har tiUgodoräknats på gmnd av ansfäll-

ning eller annan förvärvsverksamhet un

der det ifrågavarande året eUer en del

därav;

10) "kontantförmån", "pension"
eller "livränta" en kontantförmån, pension eUer livränta inberäknat
alla däri ingående delar som utges av allmänna medel och alla förhöjningar,
anpassningsbelopp, tUlägg, engångsersättningar samt återbetalningar av
avgifter;

11) "familjebidrag"

med
avseende på Österrike

famUjebidrag,

med
avseende på Sverige

aUmänna barnbidrag. 2. 1
deima konvention har andra förekommande uttryck den innebörd som tUlkommer
dem enUgt den lillämpliga lagstiftningen.

hilfen
den Bundesminister fiir Finan-

zen,

in
bezug auf Schweden

die
Regiemng öder die Behörde, die sie

bestinmit;

6. Träger"

die
Einrichtung öder die Behörde, der die Durchfuhrung der im Artikel 2
bezeichneten Rechlsvorschriften öder eines Teiles davon obliégt;

7. zusländiger
Träger"

den
nach den anzuwendenden Rechlsvorschriften zuständigen Träger;

8. FamUienangehöriger"

einen
Familienangehörigen nach den anzuwendenden Rechlsvorschriften;

9. Versichemngszeiten"

die
Beitragszeilen, die Beschäftigungs-zeiten, die Zeiten einer anderen
Er-werbslätigkeit öder die Zeiten des ge-wöhnlichen Aufenlhalts, die in den
Rechlsvorschriften, nach denen sie zu-riickgelegt wurden, als
Versicherungs-zeilen bestimmt öder anerkannt sind, ferner Zeiten, soweit sie in
diesen Rechlsvorschriften als den Versicher-ungszeiten gleichwertig anerkannt
sind; damnter Kalenderjahro, fiir welche in der schwedischen Versicherung fiir
Zu-salzpension Pensionspunkte aufgrund einer Beschäftigung öder einer anderen
Erwerbstätigkeit während des betref-fenden Jahres öder eines Teiles davon
gulgeschrieben sind;

10. GeIdleistung", Rente" öder
Pension" eine Geldleistung, Rente öder Pension einschliesslich aller
ihrer Teile aus öf-fentlichen Mitleln, aller Zuschläge, An-passungsbeträge,
Zulagen sowie Kapi-talsabfindungen und Zahlungen, die als Beitragserstattungen
geleistet werden;

11. FamUienbeUiUfe"

in
bezug auf Österreich

die
Familienbeihilfe

in
bezug auf Schweden

das allgemeine Kindergeld.
(2) ln diesem Abkommen haben andere Ausdrucke die Bedeutung, die ihnen nach
den betreffenden Rechlsvorschriften zu-kommt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 2

1. Denna konvention är tiUämplig på

1) den österrikiska lagstiftningen om

a)
sjukförsäkring,

b)
yrkesskadeförsäkring,

c)
pensionsförsäkring,

d) arbetslöshetsförsäkring,

e) familjebidrag;

2) den svenska lagstiftningen om

a) sjukförsäkring med föräldraförsäk

ring,

b) yrkesskadeförsäkring,

c) folkpension,

d) försäkring för tUläggspension,

e) arbetslöshetsförsäkring och kontant

arbetsmarknadsstöd,

f) allmänna barnbidrag.

2. Denna konvention är icke tillämplig
på lagstiftning om ett nytt system eller en ny gren av social trygghet och ej
heller på system för offer för kriget eUer dess följder.

3. Lagstiftning som följd av överenskommelse
med en tredje stat beaktas ej vid tillämpningen av denna konvention.

Artikel 2

(1) Dieses Abkommen bezieht sich

1. auf die österreichischen Rechlsvor

schriften uber

a)
die
Krankenversichemng;

b)
die
UnfaUversichemiig;

c)
die
Pensionsversichemng;

d) die Arbeitslosenversichemng;

e) die FamUienbeihilfe;

2. auf die schwedischen Rechlsvorschriften

uber

a)
die Krankenversichemng
einschlieB-lich der Eltemversichemng;

b)
die
Unfallversicherung;

c)
die
Volkspension;

d) die Versichemng fiir Zusalzpension;

e) die Arbeitslosenversichemng und die

Ärbeitsmarktunterstiitzung (kontant

arbetsmarknadsstöd);

f) das allgemeine Kindergeld.

(2)
Dieses Abkommen
bezieht sich nicht auf Rechlsvorschriften iiber ein neues System öder einen
neuen Zweig der Sozialen Sicherheit und nicht auf Systéme fur Opfer des Krieges
und seiner Folgen.

(3) Rechlsvorschriften, die sich aus
Ober-einkommen mit drillen Staaten ergeben, sind bei Änwendung dieses Abkommens
nicht zu beriicksichtigen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
3

Denna konvention gäller, i den mån ej annat däri
föreskrives, för de fördragsslutande staternas medborgare, för personer som är
eller varit omfattade av lagstiftningen i någon av de fördragsslutande statema
samt för personer som härleder sin rätt från en sådan person.

Artikel
3

Dieses Abkommen gilt, soweit es nichts anderes bestimmt,
fur die Staatsangehörigen der Vertragsstaaten, fiir Personen, fur welche die
Rechlsvorschriften eines der Vertragsstaaten gellen öder galten und fur
Personen, die ihre Rechte von einer der vorher genannten Personen ableilen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 4

Vid tillämpning av en fördragsslutande stats lagstiftning
likstäUes, i den mån ej annat föreskrives i denna konvention, den andra
fördragsslutande statens medborgare med den förstnämnda statens egna medborgare.

Artikels

Pensioner, livräntor och andra kontantförmåner utom
förmåner vid arbetslöshet utges, i den mån i denna konvention ej annat
föreskrives, även när den som är be-

Artikel
4

Bei Änwendung der Rechlsvorschriften eines Vertragsstaates
slehen, soweit dieses Abkommen nichts anderes bestimmt, dessen
Staatsangehörigen die Staatsangehörigen des anderen Vertragsstaates gleich.

Artikel 5

Pensionen, Renten und andere Geld-leislungen, mit Ausnahme
der Leistungen bei Arbeilslosigkeit, sind, soweit dieses Abkommen nichts
anderes bestimmt, auch

opaginerad Kontrollera mot PDF

rätligad till förmånen
uppehåller sig inom den andra fördragsslutande statens territo-

wenn der Berechtigte sich
im Gebiet des anderen Vertragsstaates aufhält, zu zahlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 6

1
den mån enligt en fördragsslutande stats lagstiftning utövning av
förvärvsverksamhet eller obligatorisk tUlhörighet till pensionsförsäkringen har
rättslig återverkan på en socialförsäkringsförmån, medför en likartad
förvärvsverksamhet eller en likartad obligatorisk försäkringstillhörighet i
den andra fördragsslutande staten samma rättsverkan.

Artikel 6

Soweit
nach den Rechlsvorschriften eines Vertragsstaates eine Erwerbstätigkeit öder
eine Pflichtversicherang in der Pensionsversichemng rechtliche Auswirkungen
auf eine Leistung der Sozialversichemng haben, kommt die gleiche Wirkung auch
einer gleichartigen Erwerbstätigkeit öder einer gleichartigen
Pflichlversichemng im anderen Vertragsstaat zu.

s. 9 Kontrollera mot PDF

AVDELNING II

Bestämmelser
om tillämplig lagstiftning

Artikel
7

Där
ej annat följer av artiklarna 8 och 9 skall på förvärvsverksamma personer lagstiftningen
i den fördragsslutande stat lUl-lämpas, inom vars territorium förvärvsverksamheten
utövas. Delta gäller vid utövande av förvärvsverksamhet som arbetstagare även
när arbetstagaren är bosatt eller hans arbetsgivare har sill huvudkontor i den
andra fördragsslutande staten.

Artikel
8

1. Om en arbetstagare, som sysselsätts i en
fördragsslutande stat av etl företag, hos vilket han regelmässigt är anställd,
av detta förelag utsänds till den andra fördragsslutande statens territorium
för att ulföra arbete för företagets räkning, liUämpas lagstiftningen i den
förstnämnda fördragsslutande staten fortsättningsvis intill utgången av den
tjugofjärde kalendermånaden efter utsändandet som om arbetstagaren fortfarande
sysselsattes på dess territorium.

2. Om en arbetstagare med anställning hos ett
luftfartsföretag, som har sill huvudkontor i en fördragsslutande stal, utsänds
från dess territorium till den andra fördragsslutande statens territorium,
lUlämpas lagstiftningen i den förstnämnda staten som om han fortfarande
sysselsattes på dess territorium. Upprätthåller ell svenskt luftfartsförelag
en filial eller ständig representation

ÄBSCHNITT II

Bestimmungen
iiber die anzuwendenden Rechtsvorschriften

Artikel
7

Unbeschadel
der Artikel 8 und 9 unter-liegen Erwerbstätige den Rechlsvorschriften des
Vertragsstaates, in dessen Gebiet die Erwerbstätigkeit ausgeiibt wird. Dies
gilt bei Ausubung emer unselbständigen Erwerbstätigkeit auch dann, wenn sich
der Wohnort des Dienstnehmers öder der Sitz seines Dienslgebers im Gebiet des
anderen Vertragsstaates befindel.

Artikel
8

(1) Wird ein Dienslnehmer, der im Gebiet eines
Vertragsstaates von einem Unter-nehmen beschäfligt wird, dem er gewöhn-lich
angehört, von diesem Unternehmen zur Äusfuhmng einer Ärbeit fur dessen Rechnung
in das Gebiet des anderen Vertragsstaates enlsendet, so sind bis zum Ende des
24. Kalendermonats nach dieser Ent-sendung die Rechlsvorschriften des ersten
Vertragsstaates so weiter anzuwenden, als wäre er noch in dessen Gebiet
beschäfligt.

(2) Wird ein Dienslnehmer eines Luft-fahrtunternehmens
mil dem Sitz im Gebiet eines Vertragsstaates aus dessen Gebiet in das Gebiet
des anderen Vertragsstaates enlsendet, so sind die Rechtsvorschriften des
ersten Vertragsstaates so weiter anzuwenden, als wäre er noch in dessen Gebiet
beschäfligt. Unterhält ein schwedisches Luftfahrtunternehmen in
österreich eine

s. 10 Kontrollera mot PDF

i Österrike, tUlämpas den österrikiska lagstiftningen på
arbetstagare som är anställda hos filialen eller representationen.

3. På etl fartygs besättning och andra ej blott tillfälligt
på elt fartyg sysselsatta personer tillämpas lagstiftningen i deii fördragsslutande
stal, vars flagga fartyget för.

Artikel 9

För diplomatiska företrädare och karriärkonsuler samt för
den administrativa och tekniska personalen hos beskickning och hos konsulat,
som förestås av karriärkonsul, liksom även för medlemmar av beskickningens
respektive konsulatets tjänstepersonal och för personer som uteslutande är
anställda i privat tjänst i hushåUet hos diplomatiska företrädare,
karriärkonsuler och medlemmar av konsulat, som förestås av karriärkonsul,
skall, i den mån denna personkrets omfattas av Wienkonventionen om diplomatiska
förbindelser respektive Wienkonventionen om konsulära förbindelser, bestämmelsema
i dessa konventioner vara till-lämpliga.

Artikel 10

På gemensam framstäUning av arbetstagare och arbetsgivare
eller på framslällning av självständigt förvärvsverksam person kan den
behöriga myndigheten i den fördragsslutande stat, vars lagstiftning enligt
artiklarna 79 skall vara tillämplig, medge befrielse från denna lagstiftning
under förulsällning alt personen i fråga blir omfattad av den andra
fördragsslutande statens lagstiftning. Vid avgörandet skall beaktas förvärvsverksamhetens
art och under vilka förhållanden den bedrivs. Före avgörandet skall behörig
myndighet i den andra fördragsslutande staten beredas tiUfälle lill ställningstagande.
Är arbetstagare icke sysselsatt i denna stat, skall han behandlas som om han
var sysselsatt där.

Zweigniederlassung
öder ständige Ver-tretung, so sind auf die von ihr beschäftig-ten Dienslnehmer
die österreichischen Rechlsvorschriften anzuwenden.

(3) Die
Besatzung eines Seeschiffes sowie andere nicht nur vorubergehend auf einem
Seeschiff beschäftigte Personen unlerliegen den Rechtsvorschriften des
Vertragsstaates, dessen Flagge das Schiff fuhrt.

Artikd 9

Fiir Diplomaten und Bemfskonsuln und fur das Verwallungs-
und lechnische Personal der von Diplomalen und Bemfskonsuln ge-leiteten
Vertretungsbehörden sowie fiir Mil-glieder des diensttichen Hauspersonals
dieser Vertretungsbehörden und fur die aus-schlieBlich bei Diplomalen,
Bemfskonsuln und Mitglieder der von Bemfskonsuln ge-leileten
Vertretungsbehörden beschäfligten privaten Hausangeslellten gellen soweit
dieser Personenkreis in der Wiener Konvention iiber diplomatische Beziehungen
beziehungsweise in der Wiener Konvention uber konsularische Beziehungen erfaBl
isl die Bestimmungen dieser Konventionen.

Artikd 10

Auf gemeinsamen Äntrag des Dienstnehmers und des
Dienslgebers öder auf Äntrag sonstiger Erwerbstätiger känn die zuständige
Behörde des Vertragsstaates, dessen Rechtsvorschriften nach den Artikeln 7 bis
9 anzuwenden wären, die Befreiung von diesen Rechtsvorschriften zulassen, wenn
die in Betrachl kommende Person den Rechtsvorschriften des anderen Vertragsstaates
unterstellt wird. Bei der Entschei-dung isl auf die Ärt und die Umslände der
Erwerbstätigkeit Bedacht zu nehmen. Vor der Entscheidung isl der zuständigen
Behörde des anderen Vertragsstaates Ge-legenheit zur Stellungnahme zu geben.
Ist der Ärbeitnehmer nicht in dessen Gebiet beschäfligt, so ist er so zu
behandeln, als ob er in diesem Gebiet beschäfligt wäre.

s. 11 Kontrollera mot PDF

AVDELNING 111

Särskilda bestämmelser

Kapitel 1. Sjukdom och moderskap

Artikel 11

Har någon fullgjort försäkringsperioder enligt båda de
fördragsslutande staternas lagstiftningar, skall dessa för förvärv av rätt till
en förmån sammanräknas i den mån de icke sammanfaller.

ÄBSCHNITT
m

Besondere Bestimmungen

Kapitel 1. Krankheit und Mutterschaft

Artikd 11

Hat eine Person nach den Rechtsvorschriften beider
Vertragsstaaten Versiche-rungszeiten erworben, so sind diese fur den Erwerb
eines Leistungsanspmches zusam-menzurechnen, soweit sie nicht auf dieselbe Zeit
enlfallen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Artikd
12

Är någon bosatt i en fördragsslutande stat och enligt
lagstiftningen i denna stat berättigad tUl sjukvårdsförmåner, erhåller han
under tUlfällig vistelse i den andra fördragsslutande staten sjukvårdsförmåner
enligt denna stals lagstiftning på det behöriga försäkringsorganets bekostnad,
om han på grund av sitt tillstånd är i omedelbart behov av sådana förmåner.

Artikd
12

Besleht fur eine Person, die sich im Gebiet eines
Vertragsstaates gewöhiUich aufhält, nach den Rechtsvorschriften dieses Slaates
Anspruch auf Sachleistungen, so erhält sie bei einem vorubergehenden
Auf-enthalt im Gebiet des anderen Vertragsstaates zu Lasten des zuständigen
Trägers Sachleistungen nach den Rechtsvorschriften dieses Slaates, wenn ihr
Zustand sofort die Gewähmng solcher Leistungen erforderlich macht.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Arlikd
13

Familjemedlemmar till den som är bosalt i en
fördragsslutande stal och enligt dess lagstiftning är försäkrad erhåller om de
är bosatta i den andra fördragsslutande staten, sjukvårdsförmåner enligt den
lagstiftning som försäkringsorganet för deras bosättningsort har all lillämpa.

Artikd
13

Die Familienangehörigen einer Person, die sich im Gebiet
eines Vertragsstaates ge-wöhnlich aufhält und die nach den Rechtsvorschriften
dieses Vertragsstaates versichert isl, erhållen, wenn sie sich im Gebiet des
anderen Vertragsstaates gewöhnlich auf-halten, Sachleistungen nach den fur den
Träger ihres gewöhnlichen Aufenthallsortes massgebenden Rechtsvorschriften.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Artikd
14

1. Åtnjuter någon pension från de fördragsslutande
statemas pensionsförsäkringar, tillämpas på honom lagstiftningen om
sjukförsäkrmg för pensionstagare i den fördragsslutande stat, i vHken han är
bosatt. 1 fall då pension utges enbart enligt lagstiftningen i den andra
fördragsslutande staten betraktas därvid denna pension som pension från den
förstnämnda fördragsslutande staten.

2.
Första stycket
äger moisvarande tilllämpning på pensionssökande.

Artikel 14

(1) Auf Pensionsempfänger aus der Pensionsversichemng
der Vertragsstaaten sind die Rechtsvorschriften uber die Krankenversichemng
der Pensionisten des Vertragsstaates anzuwenden, in dessen Gebiet sich die
Pensionsempfänger gewöhnlich aufhal-ten. Dabei gUt bei Gewährung einer Pension
nur nach den Rechtsvorschriften des anderen Vertragsstaates diese Pension als
Pension des ersten Vertragsstaates.

(2) Absatz 1 gilt entsprechend fiir
Pen-sionswerber.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Artikd 15

-14 tiU-

I fall som avses i artiklarna 12-handahålles förmånema i
fråga

i Österrike

av distriktssjukkassan för arbetare och tjänstemän för
vistelse- respektive bosättningsorten,

i Sverige

av försäkringskassan för vistelse- respektive
bosättningsorten.

Artikel 16

Frågor om ersättning för sjukvårdsförmåner som
tUlhandahållits enligt artikel 12 regleras genom överenskommelse mellan de båda
fördragsslutande staternas behöriga myndigheter.

Artikel 15

Die nach den Artikeln 12 bis 14 in Betrachl kommenden
Leistungen werden ge-währt

in österreich

von der fur den Aufenthaltsort der betreffenden Person
zuständigen Gebietskran-kenkasse fur Arbeiter und Angestellte,

in Schweden

von der fur den Aufenthaltsort der betreffenden Person
zuständigen Versiche-rungskasse.

Artikel 16

Die Art und Weise betreffend Erstattun-gen fur nach
Artikel 12 gewährte Sachleistungen wird durch eine Vereinbamng zwischen den
zuständigen Behörden der beiden Vertragsstaaten geregelt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kapitel 2. Ålderdom, invaliditet och dödsfaU (pensioner)

DEL 1

Utgivande av pensioner enligt österrikisk lagstiftning

Arlikd 17

Har någon fullgjort försäkringsperioder enligt båda de
fördragsslutande staternas lagstiftningar, skaU dessa för förvärv av rätt till
förmåner enligt den österrikiska lagstiftningen sammanräknas i den mån de icke
sammanfaller.

Arlikd 18

1. Görs ansökan om pension av någon, som fullgjort
försäkringsperioder enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar,
eller av hans efterlevande, bestämmer det behöriga österrikiska
förs"äkrings-organet pensionsförmånerna pä följande sätt:

a) försäkringsorganet fastställer
enligt den lagstiftning som det har att tillämpa, humvida personen i fråga med
sammanräkning av försäkringsperioderna uppfyller villkoren för rätt till
förmånen;

b) befinnes rätt till en förmån
föreligga, beräknar försäkringsorganet det teoretiska belopp som skulle ha
bevUjats, om alla försäkringsperioder som fullgjorts enligt de bå-

Kapitel 2. Alter, Invalidität und Tod (Pensionen)

TEIL 1

Gewährung von Pensionen nach den östet' reichischen
Rechtsvorschriften

Artikd 17

Hat eine Person nach den Rechtsvorschriften beider
Vertragsstaaten Versicher-ungszeiten erworben, so sind diese fiir den Erwerb
eines Leistungsanspmches nach den österreichischen Rechtsvorschriften
zusam-menzurechnen, soweit sie nicht auf dieselbe Zeit enlfallen.

Artikel 18

(1) Beanspmchen eine Person, die nach den
Rechtsvorschriften beider Vertragsstaaten Versichemngszeiten erworben hat,
öder ihre Hinterbliebenen eine Pension, so hat der zuständige österreichische
Träger die Leistungen auf folgende Weise feslzustellen:

a)
Der Träger hat
nach den von ihm anzuwendenden Rechtsvorschriften feslzustellen, ob die
betreffende Person unter Zusammenrechnung der Versichemngszeiten Anspruch auf
die Leistung hat;

b) besleht ein Änspmch auf eine Leistung,
so hat der Träger zunächst den Iheo-retischen Betrag der Leistung zu berechnen,
die zustehen wurde, wenn alle nach den

opaginerad Kontrollera mot PDF

da fördragsslutande
staternas lagstiftningar hade fuUgjorls i Österrike, varvid om förmånens
belopp ej beror av försäkringstidens längd delta belopp anses som teoretiskt belopp;

c)
därefter beräknar försäkringsorganet på grundval av del enligt bestämmelserna
under b framräknade beloppet den delförmån, vars utgivande skall ankomma på
försäkringsorganet, efter förhåUandet mellan längden av de
försäkringsperioder, som skall beaktas enligt dess lagstiftning, och den sammanlagda
längden av de försäkringspé-rioder, som skall beaktas enligt båda de fördragsslutande
staternas lagstiftningar.

2. Uppgår den sammanlagda
längden av de försäkringsperioder, som för förmånens beräkning skall beaktas
enligt den österrikiska lagstiftningen, inte till tolv månader, utges ingen
förmån enligl denna lagstiftning, såvida inte enligt den österrikiska lagstiftningen
rätt till pension föreligger även ulan lillämpning av artikel 17.

Rechtsvorschriften der
beiden Vertragsstaaten zuruckgeleglen Versichemngszeiten in Österreich
zuriickgelegt worden wären. Ist der Betrag der Leistimg von der
Ver-sichemngsdauer unabhängig, so gUt dieser Betrag als theoretischer Betrag;

c) sodann hat der Träger
die geschuldete Teilleistung auf der Gmndlage des nach lilera b errechneten
Betrages nach dem Verhällnis zu berechnen, das zwischen der Dauer der nach
seinen Rechtsvorschriften zu berucksichtigenden Versichemngszeiten und der
Gesamldauer der nach den Rechtsvorschriften beider Vertragsstaaten zu
be-riicksichtigenden Versicherungszeiten besleht.

(2)
Erreichen die Versicherungszeiten, die nach den österreichischen Rechtsvorschriften
zu berucksichtigen sind, insgesamt nicht zwölf Monale fur die Berechnung der
Leistung, so wird nach diesen Rechlsvorschriften keine Leistung gewährl, es
set denn, daB nach den österreichischen Rechtsvorschriften auch ohne Änwendung
des Artikels 17 ein Anspruch auf Pension besleht.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arlikd 19

För
de behöriga österrikiska försäkrings-organeris tillämpning av artiklarna 17 och
18 skall gäUa följande regler:

1) För fastställande av försäkringsgren och behörigt
försäkringsorgan inom pensionsförsäkringen beaktas endast österrikiska
försäkringsperioder.

2) Som enligl den svenska lagstiftningen fullgjorda
försäkringsperioder anses förs"äk-ringsperioder inom den svenska
försäkringen för tilläggspension samt bosätlningsår före år 1960, för vilka för
personen i fråga be räknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst.

3) Artiklarna 17 och 18 gäller ej för fastställande
av rätt till och beräkning av engångsbelopp för långvarig tjänst från den
österrikiska pensionsförsäkringen för gmv-arbetare.

4) För tillämpningen av artikel 18 första stycket
gäller följande:

a)
vid beaktandet av svenska försäkrings-

Artikd
19

Die
zuständigen österreichischen Träger haben die Artikel 17 und 18 nach folgen-den
Regeln anzuwenden:

1. Fur die Festslellung der Leistungs-zugehörigkeit
und Leistungszusländigkeil in der Pensionsversichemng werden nur österreichische
Versicherungszeiten beriicksich-tigl.

2. Als nach den schwedischen Rechtsvorschriften
zuriickgelegte Versicherungszeiten gelten Versichemngszeiten in der
schwedischen Versicherung uber die Zusalzpension sowie vor dem Jahre 1960
gelegene Zeiten des gewöhnlichen Aufenthalls, während der die betreffende
Person der staat-lichen Einkommensteuer in Schweden un-terlag.

3. Artikel 17 und 18 gellen nicht fur die
Anspruchsvoraussetzungen und fur die Leistung des Bergmannstreuegeldes aus der
österreichischen knappschaftlichen Pensionsversichemng.

4. Bei der Durchfiihrung des Artikels IS Absatz 1 gUt
folgendes:

a)
Schwedische Versicherungszeiten sind

opaginerad Kontrollera mot PDF

perioder
tiUämpas icke den österrikiska lagstiftningens bestämmelser om förutsättningar
för försäkringsperioders tillgodoräknande;

b) sammanfallande
försäkringsperioder

beaktas till sin verkliga längd;

c) beräkningsunderlaget
bildas uteslutande

av försäkringsperioder som fullgjorts inom

den österrikiska pensionsförsäkringen;

d) försäkringsavgifter
för tilläggsförsäk

ring, förmånstillägg och utjämningstiUägg

beaktas ej.

5) För tillämpningen av
artikel 18 första

stycket c gäller följande:

a) överstiger den sammanlagda längden av
försäkringsperioder, som skall beaktas enligt båda de fördragsslutande
staternas lagstiftningar, den försäkringstid, som enligt den österrikiska
lagstiftningen högst beaktas vid beräkning av pensionens höjningsbelopp,
beräknas den delpension, vars utgivande skall ankomma på försäkringsorganet,
efter förhållandet mellan längden av de försäkringsperioder, som skall beaktas
enligl den österrikiska lagstiftningen, och det nyssnämnda högsta antalet
försäkringsmånader;

b) hjälplöshetstillägg beräknas enligt den
österrikiska lagstiftningen på grundval av den österrikiska delpensionen inom
ramen för de proportionellt reducerade gränsbeloppen; skulle pensionsrält
föreligga med hänsyn lagen uteslutande lill försäkringsperioder, som skall
beaktas enligl österrikisk lagstiftning, utgår emellertid hjälplöshetstillägget
i proportion till pensionen, såvida inte förmånsförhöjning på grund av hjälplöshet
utges enligt den svenska lagstiftningen.

6) Del enligl artikel 18 första stycket c framräknade beloppet förhöjs
under alla omständigheter med förhöjningsbelopp på grund av försäkringsavgifter
för lilläggsför-säkring, med förmånsförhöjning inom försäkringen för
gmvarbelare, med hjälplös-helslUlägg och med utjämningstiUägg enligt den
österrikiska lagstiftningen.

7) Är enligt den österrikiska lagstiftningen utgivandet av förmåner inom
pensionsförsäkringen för gruvarbetare beroende av all

ohne
Änwendung der österreichischen Rechtsvorschriften uber die Anrechenbar-keit zu
berucksichtigen.

b) Sich deckende Versichemngszeiten sind mit ihrem
tatsächUchen AusmaB zu berucksichtigen.

c) Die Bemessungsgmndlage wird aus-schlieBlich aus den
in der österreichischen Pensionsversichemng erworbenen Versicherungszeiten
gebildet.

d) Beilräge
zur Höherversichemng, der

Leislungszuschlag und die Ausgleichszulage

bleiben auBer Änsalz.

5. Bei
DurchfiJhmng des Artikels 18

Absatz 1 lilera c gilt folgendes:

a) Obersleigt die Gesamldauer der nach den
Rechtsvorschriften beider Vertragsstaaten zu berucksichtigenden Versicherungszeiten
das nach den österreichischen Rechtsvorschriften fur die Bemessung des
Sleige-rungsbetrages feslgelegte Höchslausmafi, so isl die geschuldete
TeUpension nach dem Verhällnis zu berechnen, das zwischen der Dauer der nach
den österreichischen Rechtsvorschriften zu beriicksichtigenden Versicherungszeiten
und dem erwähnlen Höchst-ausmaB von Versicherungsmonalen besleht.

b) Der Hilflosenzuschuss ist von der österreichischen
TeUpension innerhalb der anleilmässig gekurzlen Grenzbelräge nach den
österreichischen Rechtsvorschriften zu berechnen. Beslunde hingegen allein
auf-gmnd der nach österreichischen Rechtsvorschriften zu beriicksichtigenden
Versicherungszeiten Anspruch auf Pension, so ge-biihrl der Hilflosenzuschuss
in dem dieser Pension entsprechenden Ausmass, es sei denn, dass nach den
schwedischen Rechlsvorschriften eine Erhöhung der Leistung wegen Hilflosigkeit
gewährt wird.

6. Der nach Artikel 18 Absatz 1 litera c errechnete
Betrag erhöht sich allenfalls um Sleigemngsbeträge fur Beträge zur Höherversichemng,
um den knappschaftlichen Leislungszuschlag, den Hilflosenzuschuss und um die
Ausgleichszulage nach den österreichischen Rechtsvorschriften.

7. Hängt nach den österreichischen Rechtsvorschriften
die Gewähmng von Leistungen der knappschaftlichen Pensions-

opaginerad Kontrollera mot PDF

arbete med huvudsaklig
karaktär av gruvarbete i den österrikiska lagstiftningens mening fullgjorts i
s"ärskilda företag, beaktas av svenska försäkringsperioder endast sådana,
för vilka likarlat arbete i likartat företag ligger till grund.

8)
Rätt till särskilda utbetalningar från den österrikiska pensionsförsäkringen
föreligger i samma omfattning som den österrikiska delförmånen, varvid
artikel 21 äger moisvarande lillämpning.

Artikd
20 .

1.
Föreligger enligt den österrikiska lagstiftningen pensionsrält även utan
beaktande av artikel 17, utger del behöriga österrikiska försäkringsorganet
pension med hänsyn tagen uteslutande till försäkringsperioder, som skall
beaktas enligt den lagstiftning som försäkringsorganet har att tillämpa, så
länge motsvarande rätt till förmån inom den svenska försäkringen för
tilläggspension icke föreligger.

2.
En enligt första stycket fastställd pension omräknas med tiUämpning av artikel
18, när rätt lill en motsvarande förmån enligl den svenska lagstiftningen
uppkommer. Omräkning sker med verkan från och med den dag, från vUken förmånen
enligt den svenska lagstiftningen skall börja ulgå. Den omständigheten att
tidigare beslut vunnit laga kraft utgör ej hinder för omräkningen.

Arlikd
21

Har
någon enligt den österrikiska lagstiftningen även utan beaktande av artikel 17
rätt till en förmån, och skulle denna vara högre än summan av den enligt
artikel 18 första stycket c framräknade österrikiska förmånen och den svenska
tilläggspensionen, utger det österrikiska försäkringsorganet som delförmån sin
på nämnda sätt beräknade förmån förhöjd med skillnaden mellan denna summa och
den förmån som skuUe utgå med hänsyn tagen uteslutande till den lagstiftning
som försäkringsorganet har att tillämpa.

versichemng davon ab, dass
wesentlich bergmännische Tätigkeiten im Sinne der österreichischen
Rechtsvorschriften in be-stimmten Betrieben zuriickgelegt sind, so werden von
den schwedischen Versichemngszeiten nur jene berucksichtigt, denen eine
Beschäftigung in einem gleichartigen Betrieb mit einer gleichartigen Tätigkeit
zu- gmnde liegt.

8. Die Sonderzahlungen aus
der österreichischen Pensionsversichemng gebuhren im Ausmass der
österreichischen Teilleistung; Artikel 21 gilt entsprechend.

Artikd
20

(1) Besleht nach den österreichischen
Rechtsvorschriften auch ohne Beriick-sichligung des Artikels 17 ein Änspmch auf
Pension, so hat der zuständige österreichische Träger die allein aufgmnd der
nach den von ihm anzuwendenden Rechlsvorschriften zu beriicksichtigenden Versichemngszeiten
gebuhrende Pension zu ge-währen, solange ein entsprechender Lei-stungsanspmch
in der schwedischen Versichemng uber die Zusalzpension nicht besleht.

(2) Eine nach Absatz 1 festgestellte Pension ist nach
Artikel 18 neu festzustellen, wenn ein entsprechender Leistungsanspmch nach den
schwedischen Rechlsvorschriften entsteht. Die Neufeststellung erfolgt mit
Wurkung vom Tag des Beginnes der Leistung nach den schwedischen Rechtsvorschriften.
Die Rechtskraft friiherer Ent-scheidungen steht der Neufeststellung nicht
entgegen.

Artikel
21

Hat
eine Person nach den österreichischen Rechtsvorschriften auch ohne
Beriicksichti-gung des Artikels 17 Anspruch auf Leistung und wäre diese höher
als die Summe der nach Artikel 18 Absatz 1 litera c errechneten
österreichischen Leistung und der schwedischen Zusalzpension, so hat der
österreichische Träger seine so berechnete Leistung, erhöht um den
Unterschiedsbelrag zwischen dieser Summe und der Leistung, die nach den von ihm
anzuwendenden Rechtsvorschriften allein zustiinde, als Teilleistung zu
gewähren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

DEL 2

Utgivande av pensioner enligt svensk lagstiftning

Artikd 22

Vid denna konventions tillämpning utges folkpensioner
enligt den svenska lagstiftningen uteslutande enligt artiklarna 23 och 24.

Artikel 23

1. I Sverige bosatt österrikisk medborgare är under samma
fömtsättningar, med samma belopp och med samma tilläggsförmåner som svenska
medborgare berättigad tUl folkpension

a) i form av ålderspension, om han är bosalt i Sverige
sedan minsl fem år och efter fyllda 16 år varit bosatt där sammanlagt minst tio
år.

b) i form av förtidspension,

om han

aa) är bosatt i Sverige sedan minst fem år eller

bb) är bosalt i Sverige och under denna bosättning
oavbmlet minst ett år varit normall arbetsför,

c) i form av änke- respektive barnpen

sion,

aa) om den avlidne omedelbart före sin död varit bosatt i
Sverige minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i Sverige
eller

bb) om den efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst
fem år och den efterlevande eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt i
Sverige.

2. Förtidspension eller änkepension, vartill rätt
föreligger enligt första stycket, er-sättes utan ansökan med ålderspension när
personen i fråga uppnår den allm"äima pensionsåldem.

TEIL 2

Gewährung von Pensionen nach den schwedischen
Rechtsvorschriften

Artikel 22

Bei Änwendung dieses Abkommens sind Volkspensionen nach
den schwedischen Rechtsvorschriften ausschliesslich nach den Artikeln 23 und 24
zu gewähren.

Artikel 23

(1) Einem österreichischen Staatsange

hörigen, der sich in Schwed3n gewöhiUich

aufhält, gebiihrt unler denselben Bedingun-

gen, mit demselben Betrag und mit den

selben Zusatzleistungen wie einem schwe

dischen Staatsangehörigen eine Volkspen

sion

a) in Form der Alterspension,

wenn er sich seit mindeslens funf Jahren in Schweden
gewöhnlich r.ufhält und sich dort nach Vollendung des 16. Lebensjahres insgesamt
mindestens zehn Jahre gewöhnlich aufgehalten hal,

b) in Form der Invaliditätspension,

wenn er sich

aa) seit mindeslens funf Jahren in Schweden
gewöhnlich aufhält öder

bb) in Schweden gewöhnlich aufhält und während dieses
Aufenthalls ununter-brochen mindestens ein Jahr normal er-werbsfähig war,

c) in Form der Witwen- beziehungsweise

Waisenpension,

aa) wenn sich der Verstorbene un-mittelbar vor seinem Tod
mindestens fiinf Jahre in Schweden gewöhnlich aufgehalten hatte und sich der
Hinterbliebene am Tag des Todes in Schweden gewöhnlich aufhielt öder

bb) wenn sich der Hinterbliebene seit mindestens funf
Jahren in Schweden gewöhiUich aufhält und sich der Hinterbliebene öder der
Verstorbene am Tag des Todes in Schweden gewöhnlich aufhielt.

(2) Eine nach Absatz 1 gebuhrende Inva

liditätspension öder Witwenpension wird

mit Erreichung des allgemeinen Pensions-

alters ohne Äntrag in eine Alterspension

umgewandelt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.
För rätt till
handikappersättning äger första stycket b motsvarande tUlämpning.

4. Rätt tiU vårdbidrag för handikappat
barn tilUsommer bamets fader eller moder, om han eller hon är bosatt i Sverige
sedan minst ett år.

Artikel 24

1. Österrikisk medborgare som ej uppfyller de i artikel
23 angivna villkoren men har rält tUl tilläggspension är, i den mån ej annat
föreskrives i tredje stycket, vid bosättning inom eller utom Sverige
berättigad till folkpension med lilläggsförmåner i förhållande till det antal
kalenderår, för vUka han eUer, när fråga är om änke- eller barnpension, den
avlidne tillgodoräknats pensionspoäng inom förs"äkringen för
till-läggspension. Föreligger härvid rätt tiU fuU tilläggspension, utgår
oavkortad folkpension. I annat fall utgår folkpension med i motsvarande mån
reducerat belopp.

2.
Änkepension
enligt första stycket er-sättes utan ansökan med ålderspension när änkan uppnår
den allmänna pensionsåldern. Skulle med beaktande av försäkringsperioder som
fullgjorts av änkan själv ålderspensionen bli högre, utges ålderspension med
det högre beloppet.

3.
Handikappersättning
som ej utgår som tillägg lill folkpension samt vårdbidrag för handikappat barn,
pensionstillskott och inkomstprövade pensionsförmåner utges endast för lid då
den till sådan förmån berättigade är bosall i Sverige.

Artikel 25

För utgivande av tilläggspension eiUigt den svenska
lagstiftningen g"åller följande:

1)
Den som ej är
svensk medborgare tillgodoräknas pensionspoäng endast på grund av
förvärvsverksamhet under bosättning i Sverige.

2)
Har någon
fullgjort försäkringsperio-

(3) Fiir den Änspmch auf
Behinderlen-beihilfe gilt Absatz 1 litera b entsprechend.

(4) Die PflegebeihUfe fiir ein
behinder-les Kind gebuhrt dem Väter öder der Mutter des Kindes, wenn sich die
betreffende Person seit mindestens einem Jahr in Schweden gewöhnlich aufhält.

Artikel 24

(1)
Einem
österreichischen Staatsangehörigen, der die Voraussetzungen nach Artikel 23
nicht erfullt, jedoch Änspmch auf eine Zusalzpension hat, gebiihrt
vorbehalt-lich des Absalzes 3 bei gewöhnlichem Auf-enthalt innerhalb öder
ausserhalb' Schwe-dens eine Volkspension mit Zusatzleistungen entsprechend der
Änzahl der Kalender jahre, fur welche ihm öder, wenn es sich um eine Witwen-
beziehungsweise Waisenpension handelt, dem Verslorbenen in der Versichemng
uber die Zusalzpension Pensionspunkte gulgeschrieben worden sind; besleht
danach ein Änspmch auf eine volle Zusalzpension, so gebuhrt die Volkspension
im ungekurzten Ausmass. Ändernfalls gebuhrt eine verhältnismässig gekiirzle
Volkspension.

(2)
Eine nach
Absatz 1 gebuhrende Witwenpension wird mit Erreichung des allgemeinen
Pensionsalters ohne Äntrag in eine Alterspension umgewandelt. Besleht aufgrund
eigener Versichemngszeiten der Wilwe ein Änspmch auf Alterspension in einem
höheren Ausmass, so gebiihrt die Alterspension in diesem Ausmass.

(3)
Die
BehindertenbeihUfe, soweit sie nicht als Zulage zu einer Volkspension gebuhrt,
die PflegebeLhilfe fur behinderte Kinder, der Pensionszuschuss und die
ein-kommensabhängigen Pensionsleistungen gebuhren nur bei gewöhnlichem
Aufenthalt des Berechligten in Schweden.

Artikd 25

Fiir die Gewährung von Zusatzpensio-nen nach den
schwedischen Rechtsvorschriften gUt folgendes:

1.
Pensionspunkte
werden Personen, die nicht schwedische Staalsangehörige sind. nur aufgrund
einer Erwerbstätigkeit während des gewöhnlichen Aufenthalls in Schweden
gulgeschrieben.

2.
Hat eine Person
Versichertmgszeiten

opaginerad Kontrollera mot PDF

der inom
både den svenska försäkringen för tilläggspension och den österrikiska pensionsförsäkringen,
skall dessa för förvärv av rätt tiU tiUäggspension i erforderlig omfattning
sammanräknas i den mån de ej sammanfaller. Härvid lUcstäUs tolv inom den
österrikiska pensionsförsäkringen fullgjorda försäkringsmånader med ett
kalenderår, för vUket pensionspoäng tillgodoräknats.

3)
För beräkning
av tUläggspension beaktas endast försäkringsperioder enligt den svenska
lagstiftningen.

4)
Den svenska
lagstiftningens bestämmelser om beräkning av tilläggspension för personer som
är födda före år 1924 gäller endast för svenska medborgare.

sowohl in
der schwedischen Zusatzpensions-versicherung als auch in der österreichischen
Pensiortsversicherung erworben, so sind diese fiir den Erwerb eines Anspruches
auf Zusalzpension, soweit erforderlich, zusam-menzurechnen, soweit sie nicht
auf dieselbe Zeit enlfallen. Hiebei slehen einem Ka-lenderjahr, fur welches
Pensionspimkle gulgeschrieben sind, zwölf in der österreichischen
Pensionsversichemng erworben e Versichemngsmonate gleich.

3. Fur die Berechnung einer
Zusatzspen-sion sind nur Versicherungszeiten nach den schwedischen
Rechtsvorschriften heranzu-ziehen.

4. Die Rechtsvorschriften uber die Berechnung
von Zusalzpensionen fur Personen, die vor dem Jahre 1924 geboren sind, finden
nur auf schwedische Staalsangehörige Änwendung.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kapitel 3. Olycksfall i arbete och yrkessjukdomar

Artikel 26

1. Den som på grund av olycksfall i
arbete eller yrkessjukdom är berälligad till sjukvårdsförmåner enligt en
fördragsslutande stals lagstiftning tiUhandahåUes under vistelse i den andra
fördragsslutande staten på det behöriga försäkringsorganets bekostnad sjukvårdsförmåner
av försäkringsorga-nel för hans vistelseort enligt den för detla
försäkrmgsorgan gäUande lagstiftningen.

2.
I fall som
avses i första slyckel tillhandahålles sjukvårdsförmåner

i Österrike

av
distriktssjukkassan för arbetare och tjänstemän för vistelseorten,

i Sverige

av försäkringskassan för vistelseorten.

3. 1 faU som avses i första stycket äger beträffande
ersättning för uppkomna kostnader artikel 16 motsvarande tillämpning.

Artikd 27

1 faU då förmåner på gmnd av yrkessjukdom skulle kunna
utgå enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar utges förmåner
endast enligt lagstiftningen i

Kapitel 3. Arbeitsunfälle und Berufskrank-heiten

Artikel 26

(1) Eine Person, die wegen eines
Ärbeits-unfalles öder einer Bemfskrankheit Änspmch auf Sachleistungen nach den
Rechtsvorschriften eines Vertragsstaates hal, erhält bei Aufenthalt im Gebiet
des anderen Vertragsstaates zu Lasten des zuständigen Trägers Sachleistungen
vom Träger ihres Aufenthallsortes nach den fur diesen Träger gellenden
Rechtsvorschriften.

(2)
Die im Absatz 1
vorgesehenen Sachleistungen werden gewährt

in Österreich

von der
fiir den Aufenthaltsort der betreffenden Person zuständigen
Gebielskran-kenkasse fur Arbeiter und Angestellte,

in Schweden

von der
fur den Aufenthaltsort der betreffenden Person zuständigen Versichemngs-kasse.

(3) Fur
die Erstaltung der nach Absatz

1 entstandenen Kosten gilt Artikel 16 ent

sprechend.

Artikel 27

Wäre eine Berufskrankheit nach den Rechtsvorschriften
beider Vertragsstaaten zu entschädigen, so sind Leistungen nur nach den
Rechlsvorschriften des Vertrags-

opaginerad Kontrollera mot PDF

den
fördragsslutande stat, på vars territorium verksamhet som varit ägnad att medföra
fara för yrkessjukdomen senast utövats.

slaates zu
gewären, in dessen Gebiet zuletzt eine Beschäftigung ausgeiibt wurde, die
ge-eignet ist, eine solche Bemfskrankheit zu vemrsachen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kapitel
4. Arbetslöshet

Artikel 28

1. Har medborgare i en av de båda fördragsslutande
staterna varit omfattad av båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar,
sammanräknas för förvärv av rätt till ersättning vid arbetslöshet
sysselsättnings-perioder, som skall beaktas enligt båda lagstiftningarna, i
den mån de ej sammanfaller.

2. För tillämpning av första stycket krävs att medborgare
i den fördragsslutande stat, enligt vars lagstiftning han gör framslällning om
ersättning, under de senaste tolv månadema före framsfällningen utfprt förvärvsarbete
sammanlagt minst fyra veckor. Har en anställning ulan arbetstagarens förvållande
upphört tidigare än efler fyra veckor, skall, om anställningen var avsedd att
vara längre lid, första stycket likväl tillämpas.

Artikd 29

Från ersättningstid enligl den svenska lagstiftningen
avdrages tid, för vilken ett försäkringsorgan i Österrike inom de senaste tolv
månaderna före framställningen om ersättning utgivit ersättning till den arbetslöse.

Kapitel
4. Arbeitslosigkeit

Artikel 28

(1)
Gallen fur
einen Staatsangehörigen eines der beiden Vertragsstaaten die Rechtsvorschriften
beider Vertragsstaaten, so sind fiir den Erwerb des Anspruches auf Leistungen
bei Arbeitslosigkeit die nach den Rechtsvorschriften beider Vertragsstaaten zu
berucksichtigenden Beschäftigungszeilen zusammenzurechnen, soweit sie auf
dieselbe Zeit enlfallen.

(2)
Die Änwendung
des Absalzes 1 setzt voraus, daB der Staalsangehörige in dem Vertragsstaat,
nach dessen Rechtsvorschriften er die Leistungen begehrt, in den lelzten zwölf
Monaten vor Geltendmachung des Anspruches insgesamt mindestens vier Wochen
beschäfligt war. Die Änwendung des Absalzes 1 erfolgt jedoch auch dann, wenn
die Beschäftigung fur längere Zeit in Aussicht genommen war, aber fruher als
nach vier Wochen ohne Verschulden des Dienstnehmers geendel hal.

Artikd 29

Die Anspruchsdauer nach den schwedischen
Rechtsvorschriften wird um die Zeiten gemindert, fiir die ein Tr"äger in
Österreich dem Ärbeitslosen innerhalb der lelzten zwölf Monale vor. dem Tage
der Anlragstellung Leistungen gewährt hat.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Kapitel
5. Familjebidrag

Artikd 30

1. För den, som med sina.barn är
bosatt i en fördragsslutande stat och är förv"ärvs-verksam i den andra
fördragsslutande staten gäller med avseende på rätt till familjebidrag den
förstnämnda statens lagstiftning.

2.
Den, som är
sysselsatt i en fördragsslutande stat och på vUken enligt besfåm-melsema i
artikel 8 den andra fördragsslutande statens lagstiftning skall tillämpas,
behandlas med avseende på rätt till familjebidrag som om han med sina bam

Kapitel
5. FamilienbeUulfen

Artikd 30

(1) Fur eine Person, die sich in einem
Vertragsstaat mit ihren Kindern gewöhnlich aufhält und im anderen
Vertragsstaat erwerbstätig ist, gelten in bezug auf den Änspmch auf
FamUienbeihUfen die Rechtsvorschriften des ersten Vertragsstaates.

(2)
Eine Person,
die in einem Vertragsstaat beschäfligt ist und auf die nach Artikel 8 die
Rechtsvorschriften des anderen Vertragsstaates anzuwenden sind, ist in bezug
auf den Änspmch auf FamilienbeihU-fen so. zu behandeln, als ob sie sich mit

s. 31 Kontrollera mot PDF

uppehöll sig i den
fördragsslutande stat, vars lagstiftning enligt nämnda bestämmelser skall tillämpas.

Artikel
31

Föreligger
för bam, som är bosatt i en fördragsslutande stat, med beaktande av denna
konvention rätt tUI familjebidrag enligt båda de fördragsslutande statemas
lagstiftningar, gäller uteslutande lagstiftningen i den fördragsslutande stat,
i vilken barnet är bosatt.

ihren
Kindern in dem Vertragsstaat auf-hielle, dessen Rechtsvorschriften nach den
vorgenannten Bestimmungen anzuwenden sind.

Artikel
31

Besleht
fur ein Kind, das sich in einem Vertragsstaat gewöhnlich aufhält, unter Be-rucksichligung
dieses Abkommens nach den Rechlsvorschriften beider Vertragsstaaten ein Änspmch
auf FamUienbeihUfen, so gelten ausschliesslich die Rechtsvorschriften des
Vertragsstaates, in dem sich das Kind gewöhnlich aufhält.

s. 32 Kontrollera mot PDF

AVDELNING IV
Andra bestämmelser

Artikel
32

1. De behöriga myndigheterna kan träffa
överenskommelse om sådana administrativa åtgärder som erfordras för denna konventions
tillämpning. Sådan överenskommelse kan ingås redan före denna konventions
ikraftträdande men får träda i kraft tidigast samtidigt med denna konvention.

2. De fördragsslutande staternas behöriga myndigheter
skall underrätta varandra

a) om aUa åtgärder som vidtages för denna konventions
tiUämpning,

b) om alla ändringar i den lagstiftning som berör
denna konventions tiUämpning.

3. För denna konventions tUlämpning skall de
fördragsslutande statemas myndigheter och försäkringsorgan bistå varandra och
förfara som vid tiUämpning av den egna lagstiftningen. Sådant bistånd är kostnadsfritt.

4. De fördragsslutande staternas försäkringsorgan och
myndigheter kan i och föl denna konventions tUlämpning träda i direkt
förbindelse såväl med varandra som med berörda personer eller deras befullmäktigade
ombud.

5. En fördragsslutande stats försäkringsorgan,
myndigheter pch domstolar får icke avvisa tUl dem inkomna ansökningar och andra
inlagor på grtmd av att de avfattats på den andra fördragsslutande statens officiella
språk.

ÄBSCHNITT IV
Verschiedene Bestimmungen

Artikel
32

(1) Die zuständigen Behörden können die zur
Durchfiihmng dieses Abkommens nolwendigen VerwaltungsmaBnahmen in einer
Vereinbamng regeln. Diese Vereinbamng känn bereits vor dem Inkrafltreten
dieses Abkommens geschlossen werden, sie darf jedoch fruhestens gleichzeitig
mit diesem Abkommen in Kraft treten.

(2) Die zuständigen Behörden der Vertragsstaaten
unlerrichten einander

a) iiber alle zur Änwendung dieses Abkommens
getroffenen MaBnahmen,

b) uber alle die Änwendung dieses Abkommens
beriihrenden Ändemngen ihrer Rechtsvorschriften.

(3) Fur die Änwendung dieses Abkommens haben die
Behörden und Träger der Vertragsstaaten einander zu unterstutzen und wie bei
der Änwendung ihrer eigenen Rechlsvorschriften zu handeln. Diese Ämls-hilfe ist
koslenlos.

(4) Die Träger und Behörden der Vertragsstaaten können
zwecks Änwendung dieses Abkommens miteinander sowie mit beteiligten Personen
öder deren Beauftrag-ten unmittelbar in Verbindung treten.

,
(5) Die Träger, Behörden und Gerichte eines Vertragsstaates durfen die bei
ihnen eingereichlen Anträge und sonsligen Schrifl-stiicke nicht deshalb
zurUckweisen, weU sie in der Amtssprache des anderen Vertragsstaates abgefaBt
sind-

s. 33 Kontrollera mot PDF

6. Läkarundersökningar, som företas
för tillämpning av en fördragsslutande stats lagstiftning och avser personer
som uppehåller sig på den andra fördragsslutande statens territorium,
ombesörjes på begäran av det behöriga organet och på dess bekostnad av
försäkringsorganet för uppehållsorten.

7.
För rättshjälp
gäUer de vid varje tillfälle tUlämpUga bestämmelsema om rättshjälp i
civilrätlsliga saker.

Artikd 33

De behöriga myndigheterna skall upprätta förbindelseorgan
för att underlätta denna konventions tiUämpning och särskilt för all åstadkomma
enkla och snabba förbindelser mellan vederbörande försäkringsorgan på ömse
sidor.

(6) Ärztliche Untersuchungen, die in Durchfiihrung
der Rechtsvorschriften eines Vertragsstaates vorgenommen werden und Personen
betreffen, die sich im Gebiet des anderen Vertragsstaates aufhalten, werden auf
Ersuchen der zuständigen Stelle zu ihren Lasten vom Träger des Aufenthallsortes
veranlaBt.

(7)
Fur die
gerichtiiche RechtshUfe gelten die jeweiligen auf die RechtshUfe in
burgerUchen Rechtssachen anwendbaren Bestimmungen.

Artikel 33

Die zuständigen Behörden haben zur Erleichtemng der
Durchfiihrung dieses Abkommens, insbesondere zur Herslellung einer einfachen
und raschen Verbindimg zwischen den beiderseils in Betracht kommenden Trägern,
Verbindungsstellen zu er-richlen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Artikel
34

1.
Varje i en
föredragsslulande stals lagstiftning föreskriven befrielse från eller nedsättning
av skatter, stämpelavgifter, rätle-gångsavgifler eller registreringsavgifler
för inlagor eller bevis, som skaU företes vid tillämpning av landets
lagstiftning på berörda områden, utsträcks tUl alt avse motsvarande inlagor
eller bevis som skall företes vid tUlämpning av denna konvention eller den
andra fördragsslutande statens lagstiftning.

2.
Bevis och
inlagor av vad slag de vara må, som måste företes i och för denna konventions
tillämpning, behöver icke bestyrkas.

Artikel 35

1. Ansökningar, förklaringar eller besvärsskrifter,
som inges till myndighet, försäkringsorgan eller annan behörig inrättning i
en fördragsslutande stat, vid tillämpningen av denna konvention eller en fördragsslutande
stats lagstiftning betraktas som till myndighet, försäkringsorgan eller annan behörig-
inrättning i den andra fördragsslutande staten ingivna ansökningar,
förklaringar eller besvärsskrifter.

2.
En enligt den
ena fördragsslutande statens lagstiftning gjord ansökan om en

Artikd
34

(1)
Jede in den
Vorschriften eines Vertragsstaates vorgesehene Befreiung öder Er-mäBigung von
Steuern, Stempel-, Gerichts- öder Eintragungsgebuhren fur Schriftstucke öder
Urkunden, die in Änwendung dieser Rechtsvorschriften vorzulegen sind, wird auf
die entsprechenden Schriftstucke und Urkunden erslreckl, die in Änwendung
dieses Abkommens öder der Rechtsvorschriften des anderen Vertragsstaates vorzulegen
sind.

(2) Urkimden und Schriftstucke
jegli-cher Art, die in Änwendung dieses Abkommens vorgelegt werden mussen,
bediirfen keiner Beglaubigung.

Artikel 35

(1)
Anträge, Erklärungen
öder Rechls-millel, die in Änwendung dieses Abkommens öder der
Rechtsvorschriften eines Vertragsstaates bei einer Behörde, einem Träger öder
einer sonsligen zuständigen Einrichtung eines Vertragsstaates eingereicht
werden, sind als bei einer Behörde, einem Träger öder einer sonstigen
zuständigen Einrichtung des anderen Vertragsstaates eingereichte Anträge,
Erklämngen öder Rechtsmittel anzusehen.

(2)
Ein nach den
Rechtsvorschriften des einen Vertragsstaates gesteUter Äntrag auf

opaginerad Kontrollera mot PDF

förmån gäller också som
ansökan om motsvarande förmån enligt den andra fördragsslutande statens
lagstiftning i den mån förmånen kommer i fråga på gnmd av denna konvention.
Vad nu sagts g"åUer dock ej, om sökanden uttryckligen begär att fastsläUandel
av en enligt en fördragsslutande stats lagstiftning förvärvad åldersförmån skaU
uppskjutas.

3.
Ansökningar, förklaringar eUer besvärsskrifter som i och för tillämpningen av
en fördragsslutande stats lagstiftning skall inom viss tid inges till myndighet,
försäkringsorgan eller annan behörig inrättning i denna fördragsslutande stat,
kan inom samma tid inges tUl den andra fördragsslutande statens moisvarande
organ.

4.
1 fall som avses i första, andra och tredje styckena skaU det anlitade organet
genast översända ifrågavarande ansökningar, förklaringar eUer besvärsskrifter
tiU den andra fördragsslutande statens motsvarande behöriga organ.

eine Leistung gilt auch
als Äntrag auf eine entsprechende Leistung nach den Rechts vorschriften des
anderen Vertragsstaates, die unter Berucksichtigung dieses Abkommens in
Betracht kommt; dies gilt nicht, wenn der AntragsteUer ausdrucklich bean-tragt,
daB die FeststeUung einer nach den Rechtsvorschriften eines Vertragsstaates
er-worbene Leistung bei Alter aufgeschoben wird.

(3) Anträge, Erklämngen öder Rechtsmittel, die in
Änwendung der Rechtsvorschriften eines Vertragsstaates innerhalb einer
beslimmten Frist bei einer Behörde, einem Träger öder einer sonstigen zuständigen
Einrichtung dieses Vertragsstaates ein-zureichen sind, können innerhalb der
glei-chen Frist bei der entsprechenden SteUe des anderen Vertragsstaates
eingereicht werden.

(4) In den Fallen der Absätze 1 bis 3 hat die in
Anspruch genommene Stelle diese Anträge, Erklärungen öder Rechtsmittel
unverziiglich der entsprechenden zuständigen SteUe des anderen Vertragsstaates
zu iibermitteln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
36

1. Försäkringsorgan, som har alt utge förmåner, kan
med befriande verkan utge förmåner enligt denna konvention i den för
förs"äkringsorganet inom landet g"änande valutan.

2. 1 denna konvention föreskrivna kostnadsersättningar
fullgöres i den fördragsslutande stats valuta, i vilken det försäkringsorgan
som tillhandahåUit förmånerna har sitt säte.

3. Av denna konvention föranledda valutaöverföringar
verkställes i enlighet med de överenskommelser som vid tiden för överföringen
gäller mellan de fördragsslutande staterna.

Artikel
36

(1) Die leistungspflichligen Träger können Leistungen
aufgrund dieses Abkommens mit befreiender Wirkung in der fur sie
innerstaallich maBgebenden Währung erbringen.

(2) Die in diesem Abkommen vorgesehenen Erslatlungen
haben in der Währung des Vertragsstaates, in dem der Träger, der die Leistungen
gewährt hat, seinen Sitz hal, zu erfolgen.

(3) Uberweisungen auf Grund dieses Abkommens sind nach
MaBgabe der Verein-barungen vorzunehmen, die diesbeziiglich zwischen den
Vertragsstaaten im Zeitpunkt der (Jberweisung gelten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arlikd 37

1.
A v en fördragsslutande stals domstolar meddelade verkställbara domar liksom
även av en fördragsslutande stals försäkringsorgan eller myndigheler meddelade
verkslällbara beslut och restantiebesked (bevis) rörande avgifter och andra
socialförsäkringsfordringar samt rörande återkrav av

Artikel 37

(1)
Die vollstreckbaren Enlscheidungen der Gerichte sowie die vollstreckbaren
Be-scheide und Ruckstandsausweise (Urkunden) der Träger öder der Behörden
eines Vertragsstaates uber Beiträge und sonstige Fordemngen aus der
Sozialversichemng sowie uber die Ruckfordemng zu Unrecht

opaginerad Kontrollera mot PDF

obehörigen
uppburna famUjebidrag erkän-nes i den andra fördragsslutande staten.

2, Erkännande
får vägras endast om det

strider mot den allmänna ordningen i den

fördragsslutande stal, i vilken domen eller

beviset skall erkännas.

3. Enligt
första stycket erkända verk-

ställbara domar och bevis verksfäUes i den

andra fördragsslutande staten. Härvid för-

fares i enlighet med vad som enligt lag

stiftningen i den stal, på vars territorium

verkställandet skall ske, gäller för verkstäl

lande av i denna fördragsslutande stat med

delade moisvarande domar och bevis. Do

men eller beviset måsle förses med intyg

om dess verkställbarhet (exibilitelsklausul).

4.
Har förs"åkringsorgan i en fördragsslutande stat fordran på oguldna
avgifter skall vid tvångsverkstäUighet liksom även vid konkurs- och
förlikningsförfarande i den andra fördragsslutande staten sådan fordran ha
samma förmånsrätt som motsvarande fordringar i denna stat.

Artikel
38

1. Har en fördragsslutande stats
förs"äk-ringsorgan utgivit förskott på en förmån, skall på begäran av
detla försäkringsorgan den andra fördragsslutande statens försäkringsorgan
innehålla en senare på samma tid belöpande utbetalning av en motsvarande
förmån, vartiU rätt föreligger enligt denna fördragsslutande stats
lagstiftning. Har den ena fördragsslutande statens försäkringsorgan utbetalat
en förmån med för högt belopp för tid, för vilken den andra fördragsslutande
statens försäkringsorgan senare har att utge en motsvarande förmån, skall det
för mycket utbetalade beloppet, intUl beloppet av den förmån som senare skall
utbetalas, anses som förskott i första punktens mening.

2. Har en fördragsslutande stals socialhjälpsorgan
utgivit socialhjälp tUl en person under tid, för vilken senare uppkommer rätt
tiU kontantförmåner enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning,
skaU denna fördragsslutande stats behöriga förs"äkringsorgan på begäran av
socialhjälps-

bezogener
FamUienbeihUfen werden im an deren Vertragsstaat anerkannt.

(2) Die Anerkennung darf nur versagt werden, wenn sie
der öffentlichen Ordnung des Vertragsstaates widersprichl, in dem die
Entscheidung öder die Urkunde anerkannt werden soil.

(3) Die nach Absatz 1 anerkannlen vollstreckbaren
Enlscheidungen und Urkunden werden im anderen Vertragsstaat vollslreckt. Das
Vollslreckungsverfahren richtet sich nach den Rechlsvorschriften, die in dem
Vertragsstaat, in dessen Gebiet vollslreckt werden soil, fur die Vollstreckung
der in diesem Vertragsstaat erlassenen entsprechenden Enlscheidungen und
Urkunden gelten. Die Ausfertigung der Entscheidung öder der Urkunde muB mit der
Bestäligung ihrer VoUstreckbarkeil (Vollstreckungsklausel) versehen sein.

(4) Fordemngen von Trägern im Gebiet eines
Vertragsstaates aus Beitragsruckstän-den haben bei der Zwangsvollstreckung
sowie im Konkurs- und Äusgleichsverfahren im Gebiet des anderen Vertragsstaates
die gleichen Vorrechte wie entsprechende Fordemngen im Gebiet dieses
Vertragsstaates,

Artikel
38

(1) Hat ein Träger eines Vertragsstaates einen VorschuB
auf eine Leistung gezahlt, so hat der Träger des anderen Vertragsstaates die
auf denselben Zeilraum entfal-lende Nachzahlung einer entsprechenden Leistung,
auf die nach den Rechtsvorschriften dieses Vertragsstaates Anspruch besleht,
auf Ersuchen des erstgenannten Trägers ein-zubehallen. Hat der Träger des einen
Vertragsstaates fur eine Zeit, fur die der Träger des anderen Vertragsstaates
nachträglich eine entsprechende Leistung zu erbringen hat, eine höhere als die
gebuhrende Leistung gezahlt, so gilt der diese Leistung ubersteigende Betrag
bis zur Höhe des nachzuzahlenden Betrages als VorschuB im Sinne des ersten
Satzes.

(2) Hat ein Fursorgeträger eines Vertragsstaates einer
Person Fursorgeunter-stulzung während eines Zeitraumes gewährt, fur den
nachträglich nach den Rechtsvorschriften des anderen Vertragsstaates Änspmch
auf Geldleistungen entsteht, so be-hält der zuständige Träger dieses Vertrags-

opaginerad Kontrollera mot PDF

organet och för dess räkning iimehålla senare på samma
tid belöpande utbetalningar intill den utbetalade socialhjälpens belopp som om
det var fråga om av den sistnämnda fördragsslutande statens socialhjälpsorgan
utbetalad socialhjälp.

Artikd 39

1.
Tvister mellan
de fördragsslutande staterna om tolkningen eller tillämpningen av denna
konvention skall, så vitt möjUgt, biläggas genom de fördragsslutande staternas
behöriga myndigheler.

2. Kan en tvist inte biläggas på detla
sätt, skall den på begäran av en fördragsslutande stat hänskjutas till en
skiljedomstol, som bildas på följande sätt:

a)
Vardera parten
utser inom en månad efler mottagandet av begäran om skiljedomstolsförfarande
en skUjedomare. Inom två månader efter det den part, som sist utsett sin
skiljedomare, meddelat detta väljer de båda sålunda utsedda skUjedomarna en
medborgare i en tredje stat som tredje skiljedomare.

b)
Har en
fördragsslutande stat icke inom föreskriven tid utsett någon skiljedomare,
kan den andra fördragsslutande staten hos presidenten för den europeiska domstolen
för mänskliga rättigheter göra framställning om utseende av en sådan. På
motsvarande säll förfares på framställning av en fördragsslutande stat, om de
båda skiljedomarna inte kan ena sig om valet av den tredje skiljedomaren.

c)
1 faU, då
presidenten för den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter är
medborgare i en fördragsslutande stat, övergår de honom genom denna artikel
anförtrodda funktionerna tUl domstolens vicepresident. Är också denne
medborgare i en fördragsslutande stal, övergår funklionema till den till rangen
främste domaren i domstolen, för vilken sådant förhållande ej föreligger.

3. Skiljedomstolen
träffar sitt avgörande

genom majoritetsbeslut. Dess avgöranden är

bindande för de båda fördragsslutande sta

terna. Varje fördragsslutande stat bär kost-

staales auf Ersuchen und fiir Rechnung des Fursorgeträgers
die auf den gleichen Zeilraum entfallenden Nachzahlungen bis zur Höhe der
gezahlten Fursorgeunterstulzung ein, als ob es sich um eine vom Fursorgeträger
des letzteren Vertragsstaates ge- zahlle Fursorgeunterstulzung handeln wurde.

Artikd 39

(1)
Slreitigkeilen
zwischen den Vertragsstaaten uber die Auslegung öder die Änwendung dieses
Abkommens sollen, so weit möglich, durch die zuständigen Behörden der
Vertragsstaaten beigelegt werden.

(2) Känn eine Streitigkeit auf diese
Weise nicht beigelegt werden, so ist sie auf Ver-langen eines Vertragsstaates einem
Schieds-gericht zu unterbreilen, das wie folgt zu bUden isl:

a)
Jede der Parteien
bestellt innerhalb von einem Monal ab dem Empfang des Ver-langens einer schiedsgerichtlichen
Entscheidung einen Schiedsrichter. Die beiden so nominierten Schiedsrichter wählen
innerhalb von zwei Monaten, nachdem die Partei, die ihren Schiedsrichter zuletzt
bestellt hat, dies notifiziert hal, einen Staatsangehörigen eines Drittstaates
als drillen Schiedsrichter.

b)
Wenn ein Vertragsstaat
innerhalb der festgesetzten Frist keinen Schiedsrichter bestellt hat, känn der
andere Verttagsstaat den Präsidenten des Europäischen Gerichts-hofes fur Menschenrechte
ersuchen, einen solchen zu bestellen. Entsprechend ist uber Äufforderung eines Vertragsstaates
vorzu-gehen, wenn sich die beiden Schiedsrichter uber die Wahl des dritten Schiedsrichlers
nicht einigen können.

c)
Fiir den Fall, daB
der Präsident des Europäischen Gerichtshofes fur Menschenrechte Slaalsangehöriger
eines Vertragsstaates ist, gehen die ihm durch diesen Artikel ubertragenen
Funktionen auf den Vize-präsidenlen des Gerichtshofes; ist auch dieser Slaalsangehöriger
eines Vertragsstaates, auf den ranghöchsten Richler des Gerichtshofes uber, auf
den dieser Umstand nicht zutrifft.

(3) Das
Schiedsgericht entscheidet mil

Slimmenmehrheit. Seine Enlscheidungen

sind fur die beiden Vertragsstaaten bindend.

Jeder Vertragsstaat trägt die Kosten des

opaginerad Kontrollera mot PDF

naderna för den av denna
stat utsedde skiljedomaren. För övriga kostnader svarar de fördragsslutande
staterna med lika delar. Skiljedomstolen besiämmer själv om sitt förfarande.

Schiedsrichlers, den er bestellt.
Die iibrigen Kosten werden von den Vertragsstaaten zu gleichen Teilen getragen.
Das Schiedsgericht regelt sein Verfahren selbst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

AVDELNING
V

Övergångs-
och slutbestämmelser

Artikel
40

1. Denna konvention grundar ingen rält lill utbetalning
av förmåner för tid före dess ikraftträdande.

2. För fastställandet av rält tUl förmåner enligl
denna konvention beaktas även försäkringsperioder, som fullgjorts enligt en fördragsslutande
stals lagstiftning före denna konventions ikraftträdande.

3. Med iakttagande av bestämmelserna i första stycket
gäller denna konvention även för försäkringsfall, som inträffat före dess
ikraftträdande, i den mån icke tidigare fastställda rättigheter avlösts genom
utbetalning av engångsbelopp. I dessa faU skall enligt bestämmelserna i denna
konvention

a) pensioner, vartUl rält föreligger först på grund av
denna konvention, på ansökan av den berättigade fastställas från och med denna
konventions ikraftträdande,

b) pensioner, som faslställts före denna konventions
ikraftträdande, på ansökan av den berättigade omräknas; de kan också omräknas
ulan ansökan, varvid den dag då försäkringsorganet sänder meddelande om
förfarandets påbörjande lUl den berättigade, gäller som ansökningsdag.

/
Göres ansökan om fastsfällande eUer omräkning inom två år efter denna
konventions ikraftträdande eller inledes omräkning utan ansökan inom denna tid,
skall förmånerna utges för lid från och med denna konventions ikraftträdande.
1 annal fall utges förmånerna för tid från och med dag som bestämmes enligl
lagstiftningen i vardera av de fördragsslutande staterna.

4. I
de fördragsslutande staternas lag

stiftningar gällande bestämmelser om rättig-

ABSCHNITT
V

tJbergangs-
und Schlufibestinunungen

Artikel
40

(1) Dieses Abkommen begriindet keinen Änspmch auf Zahlung
von Leistimgen fur die Zeit vor seinem Inkrafltreten.

(2) Fur die Festslellung des Anspmches auf Leistungen nach
diesem Abkommen werden auch Versichemngszeiten beriick-sichtigl, die nach den Rechtsvorschriften
eines Vertragsstaates vor Inkrafltreten dieses Abkommens zuruckgelegt worden sind.

(3) Unbeschadet der Bestimmungen des Absalzes 1 gilt dieses
Abkommen auch fur Versichemngsfälle, die vor seinem Inkrafltreten eingelreten sind,
soweit nicht fruher festgestellte Anspruche durch Kapitalzahlun-gen abgegollen worden
sind. In diesen Fallen werden nach den Bestimmungen dieses Abkommens

a) Pensionen, die erst aufgmnd dieses Abkommens gebuhren,
auf Äntrag des Berechligten vom Inkrafltreten dieses Abkommens an feslgestellt,

b) Pensionen, die vor dem Inkrafltreten dieses Abkommens
feslgestellt worden sind, auf Äntrag des Berechligten neu festge-stellt; sie können
auch von Ämts wegen neu feslgestellt werden, wobei der Tag, an dem der Träger die
von ihm an den Berechligten zu erleUende Verständigung uber die Einleitung des
Verfahrens abfertigt, als Tag der Anlragstellung gUt.

Wird
der Anttag auf Festslellung öder Neufeststellung innerhalb von zwei Jahren nach
dem Inkrafltreten dieses Abkommens eingebracht öder die amtswegige Neufeststellung
innerhalb dieser Frist eingeleitet, so sind die Leistungen vom Inkrafltreten dieses
Abkommens an zu gewähren, sonst von dem Tag an, der nach den Rechtsvorschriften
jedes der beiden Vertragsstaaten bestimmt wird.

(4) Sehen die Rechtsvorschriften
der Ver-

tragsstalen den AusschluB öder die Verjäh-

opaginerad Kontrollera mot PDF

heters
upphörande eller preskription får i fråga om rättigheter enligt tredje stycket
dessa bestämmelser icke tillämpas på den berättigade, om i tredje stycket
avsedd ansökan görs inom två år efler denna konventions ikraftträdande. Görs
ansökningen efler denna tids utgång, föreligger rätt lill förmåner, i den mån rällen
icke upphört eller preskriberats, från och med ansökningsdagen såvida icke
förmånligare lagstiftning är tillämplig i en fördragsslutande stat.

5. 1 fall som avses i tredje stycket b äger artikel 38
första stycket moisvarande tilllämpning.

mng von Anspriichen
vor, so sind hinsichtlich der Anspriiche aus Absatz 3 die dies-bezuglichen Rechtsvorschriften
auf die Berechligten nicht anzuwenden, wenn der im Absatz 3 bezeichnete Äntrag
innerhalb von zwei Jahren nach Inkrafltreten dieses Abkommens geslellt wird. Wird
der Äntrag nach Ablauf dieser Frist geslellt, so besleht der Änspmch auf Leistungen,
soweit er nicht ausgeschlossen öder verjährl ist, vom Zeitpunkt der Anlragstellung
an, es sei denn, daB gunstigere Rechtsvorschriften eines Vertragsstaates anwendbar
sind.

(5) ln den
Fallen des Absalzes 3 litera b gilt Artikel 38 Absatz 1 entsprechend.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikd
41

Rättigheter som enligt den österrikiska lagstiftningen
tillkommer en person, som av politiska eller religiösa skäl eller på grund av
sin härstamning lidit skada med avseende på sina socialförsäkringsrätlsliga
förhållanden, berörs icke av denna konvention.

Artikd
41

Die einer Person, die aus polilischen öder religiösen
Grunden öder aus Griinden der Abstammung in ihren sozialversicherungs-rechtlichen
Verhällnissen einen Nachleil er-lilten hal, nach den österreichischen Rechtsvorschriften
zustehenden Rechte werden durch dieses Abkommen nicht berlihrl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 42

1. Denna konvention skall ratificeras.
Ra lifikalionshandlingarna skall så snart som möjligl utväxlas i Wien.

2.
Denna
konvention träder i kraft första dagen i andra månaden efter utgången av den
månad, under vUken ratifikalionshandlingama utväxlas.

3.
Denna
konvention slules på obestämd lid. Den kan skriftligen på diplomatisk väg
uppsägas av vardera av de fördragsslutande staterna med iakttagande av en
uppsägningstid av tre månader.

4.
1 fall av
uppsägning fortfar denna konventions bestämmelser att g'älla med avseende på
förvärvade rättigheter ulan hänsyn lill sådana inskränkande bestämmelser som
kan finnas i de ifrågakomman-de systemen för fall då en försäkrad uppehåUer
sig utomlands.

Artikel
42

(1)
Dieses Abkommen
ist zu ralifizieren. Die Ratifikalionsurkunden sind sobald wie möglich in Wien auszutauschen.

(2)
Dieses Abkommen
trilt am ersten Tag des zweilen Monals nach Ablauf des Mo-nals in Kraft, in dem
die Ratifikalionsurkunden ausgetauscht werden.

(3)
Dieses Abkommen
wird auf unbe-stimmte Zeit geschlossen. Jeder Vertragsstaat känn es unter Einhaltung
einer Frist von drei Monaten schriftlich auf dem diplo-malischen Wege kundigen.

(4)
Im Falle der Kundigung
gelten die Bestimmungen dieses Abkommens fur er-worbene Anspriiche weiter, und zwar
ohne Riicksicht auf einschränkende Bestimmungen, welche die in Betrachl kommenden
Systéme fiir den Fall des Aufenthaltes eines Versicherten im Äusland vorsehen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TILL BEVIS
HÄROM har de båda fördragsslutande staternas befullmäktigade ombud
undertecknat denna konvention.

ZU URKUND DESSEN
haben die Bevoll-mächtigten beider Vertragsstaaten dieses Abkommen unterzeichnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SOM SKEDDE 1 STOCKHOLM
den 11

november 1975,

i
två exemplar, på vardera svenska och tyska språken, vilka båda texter äger
lika vitsord.

För
Konungariket Sverige:

Sven
Aspling

GESCHEHEN
ZU STOCKHOLM, am 11.

November 1975,

in
zwei Urschriften, in deulscher und schwedischer Sprache, wobei beide Texte in gleicher
Weise authentisch sind.

Fur
die

Republik
Österreich:

Fischer

opaginerad Kontrollera mot PDF

För Republiken
Österrike: Fischer

Fur
das

Königreich Schweden:

Sven Aspling

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slutprotokoll
till konventionen mellan Konungariket Sverige och Republiken Österrike om

social
trygghet

Vid
undertecknandet av den denna dag mellan Konungariket Sverige och Republiken
Österrike slutna konvenlionen om social trygghet förklarar de båda fördragsslutande
staternas befuUmäktigade ombud atl enighet föreligger om följande bestämmelser:

SchluBpiotokoll

zum Abkommen zwischen
der Republik

Österreich und dem Königreich
Schweden

iiber soziale Sicherheit

Bei
Unterzeichnung des heute zwischen der Republik Österreich und dem Königreich Schweden
geschlossenen Abkommens uber Soziale Sicherheit erklären die Bevollmäch-tiglen beider
Vertragsstaaten, daB Einver-ständnis uber folgende Bestimmungen besleht:

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. Till konventionens
artikel 2:

1) Första stycket 1 hänför sig icke till den
österrikiska lagstiftningen om notarie-försäkring.

2) Tredje stycket gäller icke av Österrike slutna
överenskommelser i den mån de innehåUer bestämmelser om försäkringsförpliktelsers
övergång från ett land lill ett annal.

I. Zu Artikel 2 des Abkommens:

1. Absatz 1 Ziffer 1 bezieht sich nicht auf die österreichischen
Rechtsvorschriften uber die Notarversicherung.

2. Absatz 3 gill nicht fur die von Österreich geschlossenen
Obereinkommen soweit diese Versichemngslastregelungen enthahen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IL
Till konventionens artikel 4:

1) Bestämmelser i överenskommelser, som slutits av
Österrike, vilka reglerar försäkringsförpliktelsers övergång från ett land
till ett annat, berörs ej.

2) Bestämmelser i de båda fördragsslutande staternas
lagstiftningar rörande försäkrades och arbetsgivares medverkan i styrelser för
försäkringsorgan och förbund samt i den dömande verksamheten på den sociala
trygghetens område berörs ej.

3) Bestämmelserna i den österrikiska förbundslagen av
den 22 november 1961 om räll till förmåner och rättigheters intjänande inom
pensions- och yrkesskadeförsäkring på grund av anställning utomlands eller
lagstiftningen om beaktande av tid, varunder självständig förvärvsverksamhet
utövats utanför Österrikes gränser på förutvarande österrikisk-ungerska
monarkiens territorium berörs ej.

4) Svenska medborgare, som fyllt 55 år, är under samma
förutsättningar och i samma omfattning som österrikiska medborgare
berättigade till nödhjälp vid arbets-

II. Zu
Artikel 4 des Abkommens:

1. Versichemngslastregelungen in den von Österreich geschlossenen
Ubereinkommen bleiben unberuhrt.

2. Die Rechtsvorschriften der beiden Vertragsstaaten betreffend
die Mitwirkung der Versicherten und der Dienstgeber in den Organen der Träger und
der Verbände sowie in der Rechtsprechung in der Sozialen Sicherheit bleiben unberuhrt.

3. Die Rechtsvorschriften des österreichischen Bundesgesetzes
vom 22.11.1961 uber Leistungsanspruche und Änwartschaften in der Pensionsversichemng
und der Unfallversicherung auf Gmnd von Beschäfti-gungen im Äusland sowie die Rechtsvorschriften
uber die Berucksichtigung der im Gebiet der ehemaligen österreichisch-unga-rischen
Monarchie auBerhalb Österreichs zuruckgeleglen Zeiten einer selbsländigen Erwerbstätigkeit
bleiben unberuhrt.

4. Schwedischen
Staatsangehörigen, die

das 55. Lebensjahr vollendet haben und

innerhalb der letzten funf Jahre, gerechnet

vom Tage der Geltendmachung des Än-

opaginerad Kontrollera mot PDF

löshet, om
de vid ansökan härom minst tre år under de senast förflutna fem åren om-fallals
av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring på grund av sysselsättning i
Österrike.

5) De fördragsslutande staternas lagstiftningar rörande
försäkring för personer, som är anställda hos en fördragsslutande stals
beskickning eller konsulat, som förestås av karriärkonsul, i en tredje stal
eller hos medlemmar av sådan beskickning eller sådant konsulat, berörs ej.

spruches auf
NolslandshUfe, in Österreich mindestens drei Jahre arbeilslosenversicher-ungspflichlig
beschäfligt waren, gebuhrt die Nolslandshilfe unter den gleichen Voraussetzungen
und im gleichen Umfang wie österreichischen Staatsangehörigen.

5. Die Rechtsvorschriften
der beiden Vertragsstaaten betreffend die Versichemng der bei einer amtlichen Verlrelung
eines der beiden Vertragsstaaten in Drillstaaten öder bei Mitgliedern einer solchen
Verlrelung beschäfligten Personen bleiben unberuhrt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

III.
Till konventionens artikel 5:

Denna bestämmelse hänför sig ej lUl UtjämningstiUägg
enligt den österrikiska lagstiftningen.

III. Zu
Artikel 5 des Abkommens:

Diese Bestimmung bezieht sich nicht auf die Ausgleichszulage
nach den österreichischen Rechtsvorschriften.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV. Till konventionens artikel 6:

1) För rätt till pension från den
österrikiska pensionsförsäkringen för personer som är självständigt
förvärvsverksamma i yrkesmässigt bedriven rörelse likställes med rörelsens
respektive bolagsförhållandets upplösning i Österrike upphörandet av motsvarande
självständiga förvärvsverksamhet i Sverige.

2)
Vid beräkningen
av svensk folkpension med lilläggsförmåner likställes österrikisk pension med
svensk tilläggspension.

V. Till konventionens artiklar 8 och 10:

Skall svensk lagstiftning enligt någon av dessa artiklar
tillämpas behandlas personen i fråga som om han även var bosatt i Sverige.

IV. Zu Artikel 6 des Abkommens:

1. Fiir die Entslehung des Pensionsan-spruches
aus der österreichischen Pensionsversichemng der in der gewerblichen Wirt-schaft
selbständig Erwerbstätigen steht dem Erlöschen der Gewerbeberechtigung beziehungsweise
des Gesellschaflsverhältnisses in Österreich die Einstellung der entsprechenden
selbsländigen Erwerbstätigkeit in Schweden gleich.

2.
Fiir die Berechnung
einer schwedischen Volkspension mit Zusatzleistungen steht eine österreichische
Pension einer schwedischen Zusalzpension gleich.

V. Zu den Artikeln 8 und 10 des Abkom

mens:

Sind nach einem dieser Artikel die schwedischen Rechtsvorschriften
anzuwenden, so wird die betreffende Person so behandelt, als halte sie auch ihren
gewöhnlichen Aufenthalt im Gebiet Schwedens.

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI.
Till
konventionens artikel 9:

Österrikisk handelsdelegerad respektive sakkunniga
medarbetare, som tiUdelats honom av den österrikiska förbundshandelskammaren,
likställes med diplomatisk företrädare respektive administrativ och teknisk
personal såtillvida att den österrikiska lagstiftningen gäller beträffande
dessa per-

VI.
Zu Artikel 9
des Abkommens:

Der österreichische Handelsdelegierle beziehungsweise die
ihm von der Bundes-kammer der gewerblichen Wirtschaft zuge-teilten fachlichen Mitarbeiter
slehen dem Diplomalen beziehungsweise dem Verwallungs- und technischen
Personal mit der Massgabe gleich, daB fur die Beschäftigung

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 51

soners
sysselsättning i Sverige.

VII. Till
konventionens artikel 12:

I
Österrike gäUer denna bestämmelse med avseende på behandling, som meddelas av
privatpraktiserande läkare, tandläkare och dentister, endast för följande
personer:

a) personer som under utövning av sin
förvärvsverksamhet vistas i Österrike samt deras medföljande familjemedlemmar;

b) personer som besöker sin i Österrike bosalla
familj;

c) personer som av annan anledning vistas i Österrike,
om de erhåUit behandling i öppen vård för den distriktssjukkassas räkning,
som är behörig för deras vistelseort.

VIII. Till
konventionens artikel 24:

1) Understiger i faU, då makar båda är berättigade
till folkpension, pensionernas sammanlagda belopp den pension som skulle
tillkomma en av makama om endast denne var pensionsberättigad, förhöjes pensio-nema
med skillnadsbeloppet. Detta fördelas proportionellt mellan de bägge pensionerna.

2) Villkoret om rätt till tilläggspension enligt
första stycket skall anses vara uppfyllt om för den försäkrade eller, när fråga
är om änke- eller barnpension, för den avlidne beräknats lill statlig
inkomstskatt taxerad inkomst för år före år 1960. En förutsättning härför är
dock att antalet sådana år, om så erfordras sammanlagt med år för vilka
pensionspoäng tiUgodoräknats inom försäkringen för tilläggspension liksom med
försäkringstider i den österrikiska pensionsförsäkringen, uppgår tiU minst
tre. Härvid likställs tolv inom den österrikiska pensionsförsäkringen
fullgjorda försäkringsmånader med elt år för vUket till statlig inkomstskatt
taxerad inkomst beräknats.

3)
Med år, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats inom försäkringen för tilläggspension,
likställes vid tillämpning av bestämmelsema i första stycket om folkpen-

45

dieser
Personen im Gebiet Schwedens die österreichischen Rechtsvorschriften gelten.

VII. Zu
Artikel 12 des Abkommens:

Diese
Bestimmung gilt in österreich in bezug auf die Behandlung dtu-ch freiberuf-lich
tälige Ärzte, Zahn"ärzte und Dentisten nur hinsichtlich folgender
Personen:

a) Personen, die sich in Ausubung ihrer Beschäftigung
in Österreich aufhalten sowie die sie begleitenden FamiUenangehöri-gen;

b) Personen, die ihre sich ui Österreich gewöhnlich aufhallende
FamUie besuchen;

c) Personen, die sich aus anderen Grunden in Österreich
aufhalten, wenn ihnen eine ambulante Behandlung fur Rechnung der fur ihren Aufenthaltsort
zuständigen Gebielskrankenkasse gewährt wurde.

VIII. Zu
Artikel 24 des Abkommens:

1.
Haben Ehegatten je einen Anspruch auf Volkspension und wäre die Summe dieser
Pensionen geringer als die einem Ehegatten allein gebiihrende Pension, so sind die
Pensionen um den Unterschiedsbelrag verhällnismäBig zu erhöhen.

2. Der nach Absatz 1 erforderliche Änspmch auf Zusalzpension
gilt als erfullt, wenn der Versicherte öder, im Falle einer Witwen- bzw. Waisenpension,
wenn der Verstorbene vor dem Jahre 1960 der staat-lichen Einkommensteuer in Schweden
während eines Zeitraumes unterlag, der, er-forderlichenfalls unler ergänzender
Her-anziehung von Jahren, fiir die Pensionspunkte in der Versicherung fiir Zusalzpension
gulgeschrieben sind, sowie von Versicherungszeiten in der österreichischen Pensionsversichemng,
mindestens drei Jahre beträgt. Hiebei slehen einem Jahr, während welchem die in
Betracht kommende Person der staallichen Einkommensteuer in Schweden unterlag,
zwölf in der österreichischen Pensionsversicherung er-worbene Versichemngsmonate
gleich.

3. Fiir die Berechnung der Volkspension stehen bei Änwendung
des Absalzes 1 den Jahren, fur die in der Versicherung fur Zusalzpension
Pensionspunkte gutge-

opaginerad Kontrollera mot PDF

sionens beräkning år före
år 1960, för vilka beräknats till statlig inkomstskatt laxerad inkomst.

schrieben sind, jene Einkommensjahre
vor dem Jahre 1960 gleich, während welcher die betreffende Person der staallichen
Einkommensteuer in Schweden unterlag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IX. Till konventionens artikel 28:

Denna
artikel gäller ej för förvärv av rält tiU moderskapslön enligt den österrikiska
lagstiftningen.

IX. Zu Artikel 28 des Abkommens:

Dieser
Artikel gilt nicht fur den Erwerb des Anspruches auf Karenzurlaubsgeld nach den
österreichischen Rechlsvorschriften.

opaginerad Kontrollera mot PDF

X. Till konventionens artikel 30:

Bestämmelserna
om väntetid för rätt lill aUmänt barnbidrag i den svenska lagstiftningen
berörs ej av denna konvention.

X. Zu Artikel 30 des Abkommens:

Die
schwedischen Rechtsvorschriften uber die Wartezeit fur den Änspmch auf Kindergeld
werden durch dieses Abkommen nicht beruhrt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XI. Till konventionens artikel 40:

Avdelning
III kapitel 2 gäUer ej för fall, då enligt den österrikiska lagstiftningen om
pensionsförsäkring för personer som är självständigt förvärvsverksamma i
jordbruk och. skogsbmk lagstiftningen om jordbrukares
tilläggspensionsförsäkring fortfarande skall lUlämpas.

Detta
slutprotokoll utgör en integrerande del av konvenlionen meUan Konungariket
Sverige och Republiken Österrike om social trygghet. Del träder i kraft samma
dag som konventionen och förblir i kraft samma tid som denna.

TILL
BEVIS HÄROM har de båda fördragsslutande staternas befullmäktigade ombud undertecknat
detla slutprotokoll.

SOM
SKEDDE I STOCKHOLM den 11

november 1975,

i
två exemplar, på svenska och tyska språken, vilka båda texter äger lika
vitsord.

För
Konungariket Sverige: Sven Aspling

XI. Zu Artikel 40 des Abkommens:

Abschnitt
111 Kapitel 2 gilt nicht fur Fälle, in denen nach den österreichischen Rechlsvorschriften
uber die Pensionsversicherung der in der Land- und Forstwirt-schaf t selbständig
Erwerbstätigen die Rechts-vorschriften uber die Landwirtschaftliche ZuschuBrentenversicherung
weilerhin anzuwenden sind.

Dieses SchluBprotokoll ist
Bestandteil des Abkommens zwischen der Republik Österreich und dem Königreich Schweden
iiber Soziale Sicherheit. Es tritt an demselben Tag in Kraft wie das Abkommen und
bleibt ebensolange wie dieses in Kraft.

ZU
URKUND DESSEN haben die Be-vollmächliglen beider Vertragsstaaten dieses SchluBprotokoll
unterzeichnet.

GESCHEHEN ZU STOCKHOLM, am 11.

November 1975,

in
zwei Urschriften, in deulscher und schwedischer Sprache, wobei beide Texte in gleicher
Weise authentisch sind.

Fur
die

Republik
Österreich:

Fischer

opaginerad Kontrollera mot PDF

För Republiken
Österrike: Fischer

Fur
das

Königreich Schweden:

Sven Aspling

opaginerad Kontrollera mot PDF

NORSTEDTS TRYCKERI. STOCKHOLM 1975 7S0542

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (15)

15 kopplingar.

  1. SOU 2023:53 En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet s. 1323 i texten
  2. Bet. 1980/81:SfU12 om utlandssvenskars ställning inom socialförsäkringen s. 5 i texten
  3. Bet. 1978/79:SfU15 med anledning av propositionen 1978/79:75 om vissa pensionsfrågor jämte motioner s. 23 i texten
  4. Bet. 1978/79:SfU5 Med anledning av motion om viss information till den som flyttar utomlands s. 4 i texten
  5. Bet. 1976/77:SfU25 med anledning av motioner om utlandssvenskars sjukvårdsförmåner i texten

Visa alla 15