Regeringens proposition med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m.m.
42 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 40 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:57, Regeringens proposition med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
proposition nr 57 år 1975/76 Prop.
1975/76:57
Nr 57
Regeringens
proposition med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på
beklädnadsområdet m. m.
beslutad
den 16 oktober 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
KJELL-OLOF
FELDT
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås alt omedelbara åtgärder vidtas för försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet. Bl. a. föreslås tidigareläggning av statliga industribeställningar,
ökad statlig lagerhållning samt ökad medelsram för statligt kreditstöd. Vidare
föreslås förstärkta åtgärder för att främja teko-och skoindustriernas
strukturomvandling. För att täcka de i propositionen angivna utgiftsbehoven
begärs medel på tilläggsbudget till statsbudgeten för innebarande budgetår.
Därutöver anmäls vissa handelspolitiska åtgärder.
I
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 57
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:57
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-10-16
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.
Föredragande:
statsråden Johansson, Geijer, Feldt.
Proposition
med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m.
Statsråden
föredrar förslag till riksdagen om åtgärder för försörjningsberedskapen på
beklädnadsområdet m. m. Anförandena redovisas i under-protokollen för de
berörda departementen.
Statsrådet
Feldt anför; En tillfredsställande försörjningsberedskap på beklädnadsområdet
är en av förutsättningarna för att våra säkerhetspolitiska mål skall kunna
uppnås. En allvarlig försämring av den svenska beklädnadsindustrins situation
har inträffat. Får denna utveckling fortsätta utan ingripande från samhället
kan vi föriora produktionskapacitet i en sådan utsträckning att vi riskerar att
i en eventuell framtida krissituation inte kunna uppfylla de lörsörjningsmål
som uppställts. Omedelbara åtgärder bör mot denna bakgmnd vidtas för
försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet.
I
detta sammanhang aktualiseras även stmkturella åtgärder.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har
lagt fram.
Regeringen
förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen skall bifogas
propositionen som bilagor 1-3.
Prop.
1975/76:57 3
Bilaga
1 till regeringens proposition nr 57 år 1975/76
Prop.
1975/76:57 Bilaga 1
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-10-16
Föredragande:
statsrådet Feldt.
Anmälan
till proposition med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på
beklädnadsområdet m. m.
Inledning
Det
ekonomiska försvarets omfattning bestäms väsentligen av vår säkerhetspolitik
samt vårt näringslivs struktur i dag och i framtiden. Planeringen och
beredskapsåtgärderna i fred är inriktade på att göra det möjligt för vårt
samhälle att vid krig, avspärrning eller annan kris erhålla en sådan försörjning
med varor och tjänster att de mest oundgängliga behoven kan täckas. I de fall
då varubrister beräknas föreligga, täcks dessa i största möjliga utsträckning
genom produktionsplanläggning eller beredskapslagring.
En
kraftig ökning av konsumtionsstandarden med ett vidgat varusortiment, en
accelererande teknisk utveckling och införande av nya material har medverkat till
att förutsättningarna för det ekonomiska försvaret att verka i krislägen har
förändrats och i vissa fall försvårats.
På
samma sätt har frigörandet av utrikeshandeln efter det andra världskriget,
liberaliseringen av betalningarna och tillkomsten av det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT), den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och de
europeiska gemenskaperna (EG) bidragit till en ökning av den internationella
arbetsfördelningen vilket efter hand medfört en strukturomvandling av både
industri och handel.
Mot
denna bakgrund tillkallade jag den 4 maj 1971 särskilda sakkunniga föratt
utreda olika metoder för att upprätthålla en tillfredsställande beredskap inom
varuområden som har väsentlig betydelse för försörjningen. Utredningen hade till
uppgift att i första hand se över beklädnadssektorn, eftersom driftsinskränkningar
och företagsnedläggningar fått allvarliga återverkningar på
försörjningsberedskapen i fråga om kläder och skor.
Utredningen
lade i augusii 1972 fram ett delbetänkande med förslag till
Prop.
1975/76:57 4
åtgärder
för att förbättra försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. Förslagen lades
till grund för en proposition som i sin tur godtogs av riksdagen (prop. I972:I27,FÖU
1972:25, rskr 1972:325). Åtgärderna kan bedömas ha medfört gynnsamma
återverkningar på lönsamheten inom berörda industrier och medverkat till att
en väsentlig produktionskapacitet kunnat bibehållas inom landet.
Utvecklingen inom teko- och skoområdet
Teko-
och skoindustriernas andel av den totala svenska industriproduktionen har
under lång tid varit sjunkande. I följande tabell redovisas utvecklingen av
den värdemässiga produktionen i fasta priser för de nämnda industriernas
delbranscher åren 1968-1974 i indexform (1968 = 100):
Bransch 1968
1969 1970 1971 1972 1973 1974
Textilindustrin
inkl.
100
107
110
107
109
116
114
Irikåindustrin
Konfektionsindustrin
100
100
97
86
84
88
87
Skoindustrin
100
97
92
78
80
84
84
Hela
industrin
100
107
114
115
118
127
134
Källa:
SCB SM Industriproduktionsindex
Som
en följd av det starka importtrycket från länder med ett lägre kostnadsläge än
det svenska, har teko- och skoindustrierna inom landet i stor utsträckning
övergått från att framställa ett brett produktionssortiment till ett smalare,
mer specialiserat sortiment i högre kvalitets- och prisklasser, inom vilka
svensk industri visat sig ha större konkurrenskraft. Den grundtextila
industrin har samtidigt i stor utsträckning övergått till att förädla importerade
halvfabrikat (garn och väv). Medan produktionen uttryckt i värde således har
kunnat hållas relativt väl uppe har produktionen uttryckt i kvantiteter (ton, m'
etc), minskat betydligt. Parallellt härmed har, bl. a. som följd av en
betydande höjning av produktiviteten, antalet sysselsatta inom branschen kraftigt
gått ned. Är 1960 var således antalet sysselsatta inom tekoindustrin 95 000 och
i juli 1975 mindre än 45 000. Motsvarande silfror för skoindustrin är 9 500
resp. 2 900.
Den
kvantitativa utvecklingen av produktionen och tillförseln (produktion plus
import minus export) för garner och bektädnadsväv framgår av följande sammanställningar:
Prop. 1975/76:57
Första
halvåret
Varuslag
1960
1970
1971
1972
1973
1974
1975
Garner,
totalt Oon)
Produktion
48 400
28 200
24 600
23 600
22 900
22 200
10 800
Tillförsel
62 800
59 200
54 300
53 400
52 700
54 800
28 000
Produktion
i förhållande till till-
försel
(96)
77
48
45
44
43
41
39
Beklädnadsväv loialt e.xkl. trikåväv Oon)
Produktion' 23 900
Tillförsel' 39 000
Produktion
i förhållande till till
försel (95) 61
14 000
12 800
11 500
12 800
10 500
4 700
25 500
26 200
31200
32 100
28 000
13 400
55
38
35
37
40
49
Delvis enbart beredning av importerad råväv, delvis råvävsproduktion
för annat än beklädnadsändamål. 'Delvis råväv för annat än beklädnadsändamål.
Som framgår av tabellen minskade garnprodukiionen med mer
än 50 % mellan åren 1960 och 1974 medan nedgången av tillförseln var avsevärt
mindre. Produktionen har under senare år i stor utsträckning inriktats mot
grova garner för heminredningsändamål. I ett krisläge blir därför den faktiska
gamproduktionen lägre då tillverkningen inriktas mot fina beklädnadsgarner. Som
framgår av det följande förutsätts dock att skiftgången i ett krisläge kan
ökas. En produktionsökning bedöms därigenom kunna åstadkommas. Som en följd av
nedgången i konfektionsindustrins kvantitativa produktion har tillförseln av beklädnadsväv
minskat betydligt sedan år 1960. Liksom i fråga om garner har produktionens
andel av den krympande tillförseln minskat. Eftersom tillförseln av konfektionerade
varor totalt sett ökar något över tiden, liksom importandelen i denna är det
faktiska innehållet av svensktillverkade grundtextila varor i den nutida
svenska klädkonsumtionen avsevärt lägre än vad här angivna värden ger intryck av.
Produktions- och tillförselutvecklingen i fråga om konfektionerade
varor exemplifieras med följande varuslag (antal plagg i I 000 st.):
Första
halvåret
Varuslag
1960
1970
1971
1972
1973
1974
1975
Överrockar
Produktion
738
586
283
289
281
303 ,
134
Tillförsel
751
990
655
742
651
642
283
Produktion
i
i
förhållande lill
till-
försel
(%)
98
59
43
39
43
47
47
Kappor. Jackor och kavajer f ö r kvinnor och flickor
Produktion 2 280 1589 1453 1541 1373 1242 566
Tillförsel 2 434 3 169 3 093 3 782 3 733 3 253 1737
Produktion i förhållande till till
försel (96) 94 50 47 41 37 38 33
Varuslag
Kostymer Produktion Tillförsel Produktion försel (96)
forsla
halv ä rel
1960
1970
1971
1972
197.-!
1974
1975
1017
847
561
617
641
725
404
1010
911
523
604
711
879
560
93
förhållande
till till
90
82
101
107
72
102
Långbyxor Produktion Tillförsel
Produktion i förhållande till tillförsel (96)
Dräkter och klänningar av trikå Produktion Tillförsel
Produktion i förhållande till tillförsel (96)
Kjolar Produktion Tillförsel
Produktion i förhållande till tillförsel (96)
Blusar Produktion Tillförsel
Produktion
i förhållande till tillförsel (96)
Skjortor Produktion Tillförsel
Produktion
i förhållande till tillförsel (96)
6 505
7 083
92
624 711
95
1380 2010
69
7 349
7419 14 039
53
5 249 7 568
69
881 1 550
57
700 2 008
35
3 563 11094
32
8916 15 058
59
4
610
5
942
78
641 1 233
52
613 , 842
33
2 847 8419
34
10 058 18 593
54
3 971 5 616
71
976 2 090
47
875 4 890
3 342 12 536
27
10 332 20 671
50
2
628
3
845
68
1 122 2312
49
755 5 518
3 044 12 538
24
10 136 18 638
54
2
855
3
283
87
1
328
2
746
48
956 4814
20
3 194 11 569
28
4 943 10 120
49
287 495
86
885 2 032
44
534 3 530'
1691 6 794
25
Som
framgår av tabellen är självförsörjningsgraden särskilt låg ifråga om s. k.
lätt konfektion, i tabellen representerad av blusar och skjortor. Utvecklingen
på skoområdet har varit följande (antal skodon i 1 000 par):
Varuslag
1960 1970
1971
1972 1973
Första
halvåret 1974 1975
49
Skodon
totalt Produktion Tillförsel Produktion i förhållande till tillförsel (96)
46
17 670 14 200 12 830 14 360 13 490 13 300
23 640 29 670 27 880 30 930 29 110 27 100
48
75
46
46
6 850
14 770
46
Prop. 1975/76:57
Första
halvåret
Varuslag
1960
1970
1971
1972
1973
1974
1975
därav
Läderskor
(exkl.
lofllor
och
idronsskor)
Produktion
10 780
5 780
4 570
5 040
4 130
3 830
2 060
Tillförsel
14510
16010
13 600
15 090
11 500
11 200
6 780
Produktion
i
förhållande
tlll
tillförsel
(%)
74
36
34
33
36
34
30
Stövlar
och kängor
av
gummi
Produktion
1680
2 350
2 170
1870
1 250
1060
600
Tillförsel
1 830
2 700
2 720
2 710
2 450
2 360
1440
Produktion
i
förhållande
till
tillförsel
(%)
92
87
80-
69
51
45
42
267
282
355
Tr ä skor
Produktion Tillförsel Produktion i förhållande lill tillförsel
(96)
4 120
4 080
4 880
5 600
5 910
2 770
1 460
1 530
1080
2 400
3 220
780
184
233
452
För de från försörjningsberedskapssynpunkt intressantaste skotyperna
-läderskor samt stövlar och kängor av gummi - har sänkningen av självförsörjningsgraden
varit större än för det totala antalet skor. I fråga om träskor är produktionen
med anledning av den betydande exporten flera gånger större än tillförseln.
Importens
utveckling
Den sjunkande svenska produktionens andel av tillförseln
inom beklädnadsområdet sammanhänger med en sedan lång tid kraftigt stigande
import, inte minst från länder med ett lägre kostnadsläge än det svenska.
Importens utveckling och ursprung framgår av följande;
Prop.
1975/76:57
Tekovaror
(milj. kr.)
Land/landområde
1960 1970 1972 1973
Första
Första Genomsnittlig årlig
halvåret halvåret förändring
1974 1974 1975 1960-1974 {%)
EG
866
1 539
1518
1612
2 056
992
1066
6,4
EFTA
169
883
1 192
1353
1666
807
860
18,2
Statshandels-
länder
51
88
126
132
190
94
104
9,8
U-länder
93
358
424
557
668
289
399
15,2
Övriga
116
248
269
294
412
192
240
4,7
Totalt
1395 3 116
3 529
3 948
4 992
2 374
2 669
9,5
Skodon,
alla slag (milj. kr.)
Land/landområde
1960 1970
1972
1973
1974
Första
halvåret
1974
Första
halvåret
1975
Genomsnittlig ärlig förändring 1960-1974 (96)
EG
70
188
189
170
217
96
137
8,4
EFTA
4
79
97
98
115
42
48
26,0
Statshandels-
länder
6
12
10
12
13
7
9
4,8
U-länder
1
14
26
36
43
21
30
34,3
Övriga
4
16
33
34
42
16
22
18.7
Totalt
85
309
355
350
430
182
246
12,2
Importen till Sverige inom beklädnadsområdet är som
huvudregel helt frilistad och utan begränsningar. Detta gäller t. ex. från
EFTA- och EG-länderna, ehuru importen av vissa textilvaror från Portugal är
föremål för licensförfarande.
1 fråga om statshandelsländerna, varifrån större delen av
importen av olika varor är frilistad, gäller importbegränsning för ett flertal
tekovaror och skor. Överenskommelse om storieken av importkontingenterna för teko-och
skoprodukter från dessa länder sker varje år inom ramen för förhandlingar
enligt gällande bilaterala långstidsavtal. Även gentemot Japan gäller att
importen inom teko- och skoområdena är begränsad inom särskilt fastställda
licensramar.
Inom tekoområdet har Sverige sedan slutet av 1960-talet
ingått bilaterala begränsningsavtal med ett stigande antal lågprisländer,
främst i Asien. Dessa avtal baserades tidigare på GATTis bomullstextilavtal,
vilket från den I januari 1974 ersatts av det internationella
textilhandelsavtalet, det s. k. mul-tifiberavtalet. Enligt detta kan
överenskommelser om begränsningar av importen ingås bilateralt, om marknadsstörning
eller risk Ibr marknadsstörning kan anses föreligga. Sverige har f n. sådana, i
allmänhet ettåriga avtal med ett tiotal länder.
Prop.
1975/76:57 9
Vad
gäller skoimporten har Sverige, förutom de ovan nämnda regleringarna i
förhållande till statshandelsländerna och Japan, infört begränsning av importen
av gummistövlar från Republiken Korea, Taiwan och Malaysia.
Utvecklingen
under år 1975
Under
första halvåret 1975 skedde en betydande försämring av beklädnadsindustrins
marknadsläge. Således noterade bomullsindustrin en minskning av den totala
orderingången på ca 20 % jämfört med första halvåret 1974. Exportorderna gick
ned med ca 35 %.
Enligt
en enkät som statens industriverk (SIND) lät ulföra i september 1975 hos
lekoindustrin rörande bl.a. den förväntade orderingången, bedömde 3/4 av
textilföretagen, 2/3 av Irikåförelagen och hälften av kon-feklionsföretagen atl
orderingången avseende hösileveranser skulle komma all minska jämfört med
föregående år. För leveranser under våren 1976 förväntades likaledes en
minskning av orderingången.
Under
första halvåret 1975 ökade importen snabbt. Imporlvärdel av kläder steg med
nära 30 % i fasta priser medan exporten samtidigt gick ned med 2 %.
Antalet
importerade läderskor (exkl. tofflor och idrottsskor) ökade under första
halvåret 1975 med 33 % jämfört med samma lid år 1974 medan exporten minskade
med 29 %.
Vidtagna
åtgärder under år 1975
Jag
gav den 10 mars 1975 kommerskollegium (KK) i uppdrag alt utreda de former som
kunde finnas att genom kvantitativ begränsning och övervakning av tekoimporten
- eller delar därav - lillgodose vår försörjningsberedskap på detta område.
Dessa former skulle innebära alternativ till det nu tillämpade förfaringssättet
med dess risker för ett alltmer omfattande och svårhanteriigt system av
bilaterala förhandlingar. I uppdraget hänvisades bl. a. till att
lågprisimporten lill Sverige av vissa tekovaror hade ökat avsevärt och att
antalet stater med vilka Sverige har begränsnings- eller övervakningsöverenskommelser
hade stigit.
Mot
bakgrund av uppgifter om det snabbt försämrade läget för beklädnadsindustrin
anmodades KK den 20 augusii 1975 under hand att vidga ramen för den pågående
utredningen lill alt gälla en förutsättningslös genomgång av olika alternativa
handelspolitiska stödåtgärder på hela beklädnadsområdel. Samtidigt fick överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF) i uppdrag att aktualisera sin planläggning vad
gäller försörjningsmål inom beklädnadsområdet vid avspärrning och krig samt
att anmäla möjligheterna att med befintlig produktionskapacitet uppfylla dessa
mål.
2
Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 57
Prop.
1975/76:57 10
KK
har i skrivelse den 24 september 1975 lämnat synpunkter på handelspolitiska
stödåtgärder för beklädnadsindustrin.
ÖEF
har i en promemoria den 24 september 1975 anmält styrelsens bedömning av
försörjningsmål på beklädnadsområdet vid avspärrning och möjligheterna att med
befintlig produktionskapacitet uppfylla dessa mål.
ÖEF
hade tidigare i skrivelse den 26 augusti 1975 lämnat förslag till åtgärder för
främjande av försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. Skrivelsen har remissbehandlats.
Vid
beredningen inom regeringskansliet av ärendet har synpunkler under hand
inhämtats från Konfektionsinduslriföreningen, Beklädnadsarbetarnas förbund,
Textilrådet, Svenska skofabrikanlföreningen. Svenska industritjänstemannaförbundet
m. fl.
KK:s
skrivelse
KK
anför bl. a. följande.
Teko-
och skoindustriernas aktuella läge är enligt KK:s uppfattning påverkat av
såväl konjunkturella som strukturella faktorer. Konjunkturellt har nuvarande
lågkonjunktur, särskilt utpräglad på kontinenten, starkt sänkt efterfrågan
såväl på exportmarknaderna som på hemmamarknaden. Avmatlningen inom
beklädnadsindustrin är påtaglig inte enbart i Sverige ulan även i andra industriländer.
De strukturella faktorerna sammanhänger med en fortgående stark
importkonkurrens i synnerhet från s. k. lågprisländer och ett för den svenska
beklädnadsindustrin, relativt sett, ofördelaktigt högt kostnadsläge. Dessa
faktorer kommer av allt att döma att år framöver utöva ett avgörande infiytande
på industrins konkurrensmöjlighet. Utvecklingen på marknaden kommer enligt KK:s
uppfattning sannolikt att förden svenska industrins del leda till en fortsatt
produktionsminskning med följder för såväl sysselsättning som
försörjningsberedskap. Strukturomvandlingen inom beklädnadsindustrin har pågått
under en lång följd av år och lett till avsevärda förändringar i
produktionskapacitet och sysselsättning. I den starkt nedbantade industrin
spelar i dag också exporten en mer framträdande roll än tidigare. Under denna
utveckling har stödåtgärder i olika former från samhällets sida vidtagits i
syfte alt dämpa takten i nedgången och för att minska omställningssvårigheter.
Arbetsmarknadsåtgärder, omställnings-stöd, utbildnings- och exportstöd är
exempel härpå. För övervakning och kontroll av lågprisimporten har licenstvång
och kvantitativa begränsningar utövade såväl i Sverige som, efter
överenskommelse, i de exporterande länderna kommit till användning.
För
att finna långsiktiga lösningar på beklädnadsindustrins svårigheter under
hänsynstagande till såväl internationella förpliktelser som det krav på
upprätthållande av en minimikapacitet för produktion av vissa varor som vår
beredskapspolitik ställer, krävs enligt KK:s uppfattning ytteriigare undersökningar
och överväganden. I en situation som förvärrats av rådande
Prop.
1975/76:57 II
konjunkturiäge
med minskad efterfrågan från såväl hemmamarknad som från exportmarknaderna kan
dock temporära åtgärder vara påkallade för att skapa rådrum för mer långsiktiga
lösningar.
Sett
mot bakgrund av våra handelspolitiska åtaganden och vårt beroende av den
särskilt i dagens läge högprioriterade exporten bedömer KK det angeläget att
sådana temporära åtgärder i största möjliga utsträckning kan inriktas på
interna marknads- och produktionsstödjande åtgärder i stället för pä drastiska
handelspolitiska ingrepp. En allmän importreglering för produkter inom
beklädnadsområdet skulle enligt KK:s mening te sig svår att försvara mot
bakgrund av våra internationella åtaganden. KK avstyrker bestämt en sådan
åtgärd bl. a. med hänsyn till följdverkningarna härav från handelspolitisk
synpunkt.
OEF:s
promemoria
I
en promemoria den 24 september 1975 anmälde ÖEF sina bedömningar rörande
försörjningsmål inom beklädnadsområdet vid avspärrning och möjligheterna alt
med befintlig produktionskapacitet uppfylla dessa mål.
ÖEF
framhåller att det, för att täcka nödvändiga behov under avspärrning och uppnå
de försörjningsmål som fastställts av regering och riksdag, krävs en viss minimikapacitet
inom olika delar av teko-, sko- och garveriindu-slrierna. En beredskapslagring
av färdigprodukter för alt täcka behoven skulle enligt ÖEF:s uppfattning bli
mycket dyr och i praktiken omöjlig att genomföra.
Inom
det grundtextila området (spinnerier och väverier) räcker den befintliga
produktionskapaciteten inte till för alt täcka de i förhållande till fredsnivån
starkt reducerade avspärrningsbehoven. En kompletterande beredskapslagring är
här nödvändig. De av ÖEF administrerade avskrivningslånen har emellertid
verksamt bidragit till att hejda kapacitetsnedgången. Den starka nedgången i
konjunkturen, som medfört minskad orderingång, kan emellertid äventyra den hittills
uppnådda stabiliseringen.
Inom
trikåområdet är kapaciteten med undantag förvissa produktområden f n.
tillräcklig för att täcka behoven i ett beredskapsläge under förutsättning att trikågarner
finns tillgängliga. Dessa måste med hänsyn till den bristande produktionskapaciteten
hos spinnerierna i viss utsträckning beredskapslagras.
Inom
konfektionsindustrin anser ÖEF att kapaciteten ännu i huvudsak är tillräcklig
för att täcka behoven i ett beredskapsläge, men en fortsatt krympning inom
branschen kan snabbt leda till ett från beredskapssynpunkt kritiskt läge inom
delar av denna industri. En ytterligare minskning av konfektionsindustrin
skulle dessutom kunna äventyra den grundtextila produktionens avsättningsmöjligheter.
För
skoindustrin är läget f n. sådant, alt de beräknade beredskapsbehoven på längre
sikt inte kan täckas sedan garderobstillgångar och delar av handelns
Prop.
1975/76:57 12
lager
förbrukats. En fortsalt krympning inom denna bransch skulle därför enligl ÖEF:s
uppfattning vara kritisk från beredskapssynpunkl, i synnerhet som en
beredskapslagring här inle är etl realistiskt alternativ.
ÖEF:s
skrivelse
ÖEF
framhåller i sin skrivelse den 26 augusti 1975 alt det nuvarande lägel inom den
svenska beklädnadsindustrin kännetecknas av försämrad orderingång och därav
föranledd produktionsminskning i en utsträckning som inger stark oro från bl.a:
försörjningsberedskapssynpunkt.
Vid
en fortsatt nedgång i sysselsättningen uppstår svårigheter för tekoindustrin
att behålla den mest kvalificerade arbetskraften. ÖEF framhåller att det är av
särskilt stor betydelse för genomförande av de beredskaps-åtgärder, för vilka
statsmakterna satsat resurser, atl denna arbetskraft inte försvinner från
förelagen. Staten har bl.a. lämnat slöd i form av avskrivningslån för
investeringar i maskiner och byggnader. Svårigheter atl fullgöra de
produktionsåtaganden som ställts som villkor för sådana lån har redan anmälts till
ÖEF. Statliga åtgärder i form av slödbeslällningar är således enligt ÖEF:s
bedömning av slor betydelse för fullföljande av de avsedda rationaliseringssträvandena.
Vad
som nu sagts beiräffande tekoindustrin gäller i princip även sko-industrin, som
emellertid enligt ÖEF:s bedömning måste stödjas på annat sätt än genom slödbeslällningar.
ÖEF
hemställer alt sammanlagt 82,3 milj. kr. ställs till styrelsens förfogande för
stödköp av textilvaror m. m., att särskilda åtgärder övervägs lill stöd för
konfektions- och hemtextilindustrierna, att textilindustrin får statliga, räntefria
lån för lageruppbyggnad uppgående till högst 70 milj. kr. samt att ett särskilt
produktionsbidrag utgår till skoindustrin med förslagsvis 10 kronor per producerat
par skor. För skoindustrin föreslår ÖEF dessutom en generell beredskapsavgift
på 15 % på importerade skor.
Yttrande
över skrivelsen har avgivits av överbefälhavaren, försvarels materielverk (FMV),
KK, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), SIND, Landstingsförbundet, Textilrådet, Konfektionsinduslriföreningen,
Beklädnadsar-belarnas förbund och Svenska industritjänstemannaförbundet
Samtliga
remissinstanser ställer sig i princip positiva till åtgärder för att vidmakthålla
försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. SIND anser dock att situationen
för skoindustrin är ännu allvariigare än vad som framgår av ÖEF:s
framställning. SIND rekommenderar att andra, särskilda åtgärder vidtas för alt
de försörjningspolitiska målen skall kunna tryggas.
SIND
anser vidare alt importavgifter inte innebär någon lösning på sikt. KK
avstyrker helt delta förslag.
Lån till
lageruppbyggnad tillstyrks av Textilrådet och SIND. AMS är inte beredd att nu
tillstyrka förslaget utan hänvisar till lagerstödsutredningen som f n.
behandlar vissa frågor om lagerstödets utformning.
Prop. 1975/76:57 13
Föredraganden
Tilltron
till Sveriges alliansfria politik syftande till neutralitet vid krig i vår omvärid
förutsätter att Sverige i händelse av konflikt är berett och har förmåga att
fullfölja den deklarerade politiken. Totalförsvaret måste därför utformas så
att det ler sig trovärdigt för den som överväger angrepp mot landet. Om Sverige
angrips skall det ekonomiska försvaret verka för att folkförsörjningen i
vidaste bemärkelse tryggas. Vidare måste försörjningsberedskapen vara så
utformad att Sveriges möjligheter att bevara och fullfölja sin neutralitet
under krig i vårt närområde ter sig trovärdiga. En tillfredsställande
försörjningsberedskap är således en av förutsättningarna för att våra
säkerhetspolitiska mål skall kunna uppnås.
Tre
försörjningsområden kan bedömas vara av särskild betydelse, nämligen energi-,
livsmedels- och beklädnadsområdena.
Inom
energiområdet har olika åtgärder vidtagits för att säkerställa en tillräcklig
försörjningsberedskap, bl. a. genom en omfattande beredskapslagring av olja.
På
livsmedelsområdet har fastlagts att en god livsmedelsberedskap är en oundgänglig
del av vårt totalförsvar och en förutsättning för vår traditionella neutralitetspolitik.
Det är av grundläggande betydelse för vår beredskap att det i fredstid finns
produktionsresurser samt lager av livsmedel, som vid en avspärrning tryggar folkförsönningen.
På
beklädnadsområdel har olika åtgärder vidtagits för en förstärkning av försörjningsberedskapen.
Från år 1972 sker detta främst genom ökad lagring av garner och vävnader samt
genom ell program för stimulansåtgärder inom teko-, sko- och garveriindustrierna
i form av avskrivningslån m. m. Dessutom gäller från samma år att en rad
myndigheter med stora åriiga anskaffningar av textilvaror för upphandling är
skyldiga att samråda med ÖEF. Jag kommer inom kort att föreslå regeringen att
även bl. a. produkter från garveriindustrin tas med i detta system.
Försöriningen med
beklädnadsvaror har hittills bedömts kunna tillgodoses med hjälp av bl. a. de
stödåtgärder som har vidtagits. I sin placering utgår ÖEF från en treårig
avspärrning vid beräkning av behoven av produktionskapacitet och en tvåårig
avspärrning vid beräkning av beredskapslagrings-behoven. ÖEF:s beredskapslager
av beklädnadsvaror (fibrer, garner, väv m. m.) hade den 1 juli 1975 ett värde
av ca 225 milj. kr.
En
allvariig försämring av den svenska beklädnadsindustrins situation har som
tidigare redovisats nu inträffat. Får denna utveckling fortsätta utan
ingripande från samhället kan vi föriora produktionskapacitet i en sådan utsträckning
att vi riskerar att i en eventuell framtida krissituation inte kunna uppfylla
de försörjningsmål som uppställts. De mål beträffande tillförsel av
tekoprodukter och skor, som f n. gäller, innebär att befolkningen i en
krissituation skulle lå en tilldelning av läderskor och kläder som väsentligt
understiger den tilldelning som erhölls under andra väridskriget.
Prop. 1975/76:57 14
Garderobstillgångarna
har emellertid sedan dess ökat. Av detta skäl har en lägre tilldelning än under
andra världskriget bedömts vara tillräcklig. Jag delar ÖEF:s uppfattning att
läget är särskilt kritiskt inom det grundtextila området och skoområdet.
Försörjningsberedskapen uttryckt som produktionskapacitet i förhållande till
produktionsbehov är för dessa områden följande för en treårig krisperiod:
Varuslag Produktionskapacitet i förhållande till pro-
duktionsbehov
(96)
År 1 Är 2 Är 3
78
78
90
76
87
82
garner
vävnader
skor
(exkl. träskor)
Den
otillräckliga produktionskapaciteten i fråga om läderskor har medfört att man i
planeringen förutsätter att användningen av träskor ökas kraftigt i ett
krisläge. Trots detta föreligger således en brist på detta område.
Det
bör framhållas att vid beräkning av nödvändig produktionskapacitet i fråga orn
tekovaror och skor har förutsatts att skiftgången skall kunna ökas i krislägen
- för tekoindustrin till tre skift och för skoindustrin till två skift.
Inom
trikå- och konfektionsområdena är kapaciteten med undantag för vissa
produktområden f n. i huvudsak tillräcklig för att täcka behoven i ett
krisläge. Jag bedömer dock att en fortsatt krympning kan medföra svårigheter
att upprätthålla en tillräcklig produktionskapacitet. Redan nu är vissa
delområden i fara.
Det
har i olika sammanhang hävdats att industrier i s. k. malpåse, lagring av
färdigvaror m. m. skulle utgöra realistiska alternativ till nuvarande stöd ål
befintlig industri. Vid min anmälan år 1972 i fråga om försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet m. m. framhöll jag (prop. 1972:127 s. 40) att behoven inle
kunde täckas med enbart lagring eller genom att man i en kristid återupptog
nedlagd produktion. En kombination av åtgärder måste i stället tillgripas.
Motivet till detta ställningstagande var främst att lagring skulle vara
ekonomiskt, tekniskt och kommersiellt ofördelaktig. För att belysa kostnaderna
för detta altemativ kan jag nämna alt i det fall tillverkning av gummistövlar
upphör inom landet skulle det behövas ett beredskapslager som för behoven under
två års total avspärrning i 1975 års penningvärde skulle kosta ca 220 milj. kr.
Därutöver skulle tillkomma kostnader för lagerlokaler beräknade till ca 15
milj. kr. Omsättnings-, hanterings- och räntekostnader för ett sådant färdigvarulager
är svåra att uppskatta men lorde uppgå till nära 50 milj. kr per år. Att
endast utnyttja malpåsealternativet skulle likaledes ställa sig dyrbart.
Maskinparken skulle kräva stora ekonomiska insatser. Till detta skulle komma
svårigheten att finna lämpliga lokaler och yrkesutbildad arbetskraft då
maskinparken skall
Prop.
1975/76:57 15
sättas
i drift. Jag ansåg år 1972 att en i fred producerande beklädnadsindustri måste
utgöra basen för vår försörjningsberedskap på detta område. Jag har inte funnit
anledning att ändra denna uppfattning.
Som
jag tidigare har framhållit måste vår försörjningsberedskap vara så utformad
att Sveriges möjligheter att bevara och fullfölja sin neutralitet under krig i
vårt näromräde ter sig trovärdiga. En tillfredsställande försörjningsberedskap
är en av förutsättningarna för att våra säkerhetspolitiska mål skall kunna
uppnås. Hittills vidtagna åtgärder i detta syfte har nu på beklädnadsområdet
visat sig vara otillräckliga. Tekoindustrins tillbakagång sker nu under trycket
av en internationell lågkonjunktur i etl snabbi tempo. Inom huvuddelen av
skoindustrin är konkurrenskraften och förmågan att hävda sig mot importen svag.
KK:s
bedömning, att en situation som förvärrats av rådande konjunkturiäge med
minskad efterfrågan på såväl hemmamarknad som på exportmarknaderna kan påkalla
åtgärder för att skapa rådrum för mer långsiktiga lösningar, anser jag riktig.
Jag
delar också KK:s uppfattning atl .sådana åtgärder i största möjliga utsträckning
bör inriktas på interna marknads- och produktionsstödjande åtgärder, i stället
för på drastiska handelspolitiska ingrepp.
ÖEF
föreslår olika stödåtgärder för den svenska beklädnadsindustrin. Jag delar i
huvudsak ÖEF:s bedömning .vad gäller val av medel för att stödja denna
industri. Tidigareläggning av statliga beställningar, ökad statlig lagerhållning
m. m. bör därför ske. ÖEF:s förslag om statliga, räntefria lån för lagemppbyggnad,
produktionsbidrag till skoindustrin och en generell beredskapsavgift på 15 % på
importerade skor kan jag däremot inte tillstyrka. Produktionsbidrag skulle för
att ge effekt behöva utgå med väsentligt högre belopp än ÖEF föreslår. Liksom SIND
anser jag atl importavgifter inte innebär någon lösning på sikt. Andra
åtgärder är nödvändiga. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till de förslag
rörande skoindustrin som chefen för industridepartementet senare kommer att
redovisa.
Handelspolitiska
åtgärder
Jag
vill erinra om atl redan nu vissa handelspolitiska åtgärder vidtagits för att
begränsa den svenska importen av teko- och skovaror från en del länder, framför
allt då del gäller importen från lågprisländer.
Inom
den svenska skoindustrin är, som jag tidigare har framhållit, läget mycket
bekymmersamt. Tillbakagången för industrin började redan på 1960-taIet och
denna utveckling har fortsatt i ökad takt under 1970-lalet. Nedgången beror
främst på den fortgående relativa höjningen av kostnadsnivån för industrin i
förening med Sveriges traditionellt mycket liberala importpolitik.
Prop. 1975/76:57 16
En
fortsatt nedgång i den svenska produktionskapaciteten kan inte accepteras från
försörjningsberedskapssynpunkt. Med anledning härav har regeringen funnit det
nödvändigt att besluta om en begränsning av importen i fråga om skor av läder
och plast samt gummistövlar. Begränsningen kommer atl avse importen från alla
länder, gentemot vilka en begränsning inle redan föreligger, och gälla från
början av november i år. Begränsningsnivåer och övriga villkor kommer atl
fastställas av KK.
Genom
en sådan begränsning av importen av skor och stövlar till en fastställd högsta
nivå kommer bättre underiag att skapas för skoinduslrins långsiktiga planering
och för statsmakternas åtgärder för att upprätthålla en tillfredsställande
svensk försörjningsberedskap på detta område.
1
enlighet med Sveriges avtal med EFTA och EG kommer regeringen snarast att
underrätta dessa organisationer om den föreslående åtgärden. På moisvarande
sätt kommer också GATT och OECD alt informeras.
1 fråga om vissa delar av
tekoindustrin bedömer jag läget sådant att omfattande importbegränsningar i
och för sig skulle kunna motiveras. Med hänsyn till önskemålet att i största
möjliga utsträckning undvika handelspolitiska ingrepp bör åtgärderna
emellertid inriktas på interna marknads-och produktionsstödjande åtgärder. För
att på ett effektivare sätt än hittills kunna övervaka utvecklingen av
tekoimporten införs från årsskiftet licenstvång utan kvantitativa
begränsningar för import av vissa varor. Härigenom höjs också beredskapen för
att, om så blir nödvändigt, i ett senare skede kunna utvidga begränsningen av tekoimporien.
Förteckning över de varor som omfattas av licensieringen kommer att fastställas
senare. De begränsningar av importen främst genom bilaterala avtal, som redan
föreligger, kommer inte att ändras genom denna övervakning.
Åtgärder
inom landet
Eftersamråd
med cheferna rörarbetsmarknads-och industridepartementen föreslår jag, alt för skolndusirin
vidtas åtgärder som syftar lill atl den produktionskapacitet vidmakthålls som
är oundgängligen nödvändig för försörjningsberedskapen.
För tekoindustrin föreslår
jag, likaså efter samråd med chefema för arbetsmarknads- och
industridepartementen, atl åtgärder vidtas som syftar till att stödja försörjningsviktiga
produktionsområden, främja utvecklingsbara delar av dessa och få tillbakagången
av övriga delar av tekoindustrin att ske i socialt acceptabla former.
Mot bakgmnd
av denna övergripande grundsyn på dels sko-, dels tekoindustrins område föreslås
vissa åtgärder med effekt på både kort och lång sikt.
Prop.
1975/76:57 17
Branschfrämjande
åtgärder
Chefen
för industridepartementet kommer senare denna dag att närmare redogöra för
innebörden av de åtgärder som föreslås.
Tidigareläggning
av ställiga beställningar
Efter
samråd med cheferna för justilie-, kommunikations- och arbetsmarknadsdepartementen
får jag anmäla följande. Regeringen kommer att underställas förslag om att AMS
- med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975:1 bil. 1 sid 55, FiU 1975:1, rskr.
1975:30) - skall bemyndigas att efter samråd med ÖEF och berörda verk och
myndigheter tidigarelägga statliga industribeställningar inom beklädnadsområdet
närmast för rikspolisstyrelsens, postverkets, vägverkets och statens
järnvägars behov lill ett sammanlagt belopp av ca 10 milj. kr. Vid tidigareläggning
av beställningar bör be rörda affärsverk och vissa myndigheter erhålla sed
vanlig kompensation.
Efter
samråd med chefen för försvarsdepartementet föreslår jag också tidigareläggning
av industribeställningar avsedda för försvarsmakten och civilförsvaret till ett
sammanlagt belopp av 66 milj. kr. Chefen för försvarsdepartementet kommer
senare denna dag att lämna en redogörelse för dessa inköp av beklädnadsvaror.
övriga
stödåtgärder
Utöver
de i del föregående anmälda åtgärderna förordar jag efter samråd med cheferna förjustitie-,
försvars-, kommunikations-, finans-, arbetsmarknads-, industri- och
kommundepartementen att följande åtgärder vidtas, nämligen
- ökade statliga, kommunala och landstingskommunala
inköp av svensktillverkade beklädnadsvaror,
- ökad statlig lagerhållning av filtar, uniformsväv m.
m.,
- uppbyggnad av ett statligt lager av
sjukvårdstextilier,
- ökad medelsram för statligt kreditstöd till
beklädnadsindustrin,
- vidgat stöd för exportfrämjande åtgärder, samt
- inrättande
av en samarbetsgrupp.
Ökade
statliga, kommunala och landslingskommunala inköp av svensktillverkade
beklädnadsvaror
Före
upphandling av lekovaror och skor, exkl. beklädnadsväv, är vissa statliga
myndigheter (rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen,styrelsen för
internationell utveckling, försvarets materielverk, civilförsvarsslyrelsen, socialstyrelsen,
postverket, televerket, statens järnvägar, generallullslyrelsen och
arbetsmarknadsstyrelsen) skyldiga att samråda med ÖEF.
Prop.
1975/76:57 18
För
det fall att etl ärende är av väsentlig betydelse för försöriningsbe-redskapen
föreslår jag att, om möjligheter därtill finns, upphandlingen sker inom landet.
Beslut i sådant ärende bör fattas av regeringen eller efter regeringens
bestämmande av ÖEF. Jag anser att särskilt stöd bör kunna ulgå till sådan
upphandling. Kostnader för detta bör täckas med medel som ställs till ÖEF:s
förfogande. Före beslut om utbetalning av sådana medel bör ÖEF samråda med
övriga berörda myndigheter. Jag föreslår vidare att motsvarande stöd bör kunna
utgå även vid andra statliga myndigheters upphandling av tekovaror och skor. Beslulsförfarandet
bör vara delsamma som för de myndigheter som är samrådsskyldiga.
De
kommunala och landstingskommunala sjukvårdshuvudmännens upphandling av
beklädnadsvaror sker i dag i slor utsträckning utomlands. Försörjningsberedskapen
skulle främjas av att denna upphandling i ökad utsträckning skedde inom
landet. Statligt stöd bör kunna utgå för kommunal och landstingskommunal
upphandling av beklädnadsvaror. Beslut i dessa frågor bör fattas av regeringen
eller efter regeringens bestämmande av ÖEF. Samråd bör före beslut ske med
övriga berörda myndigheter.
Kostnaderna
för det av mig i det föregående föreslagna försörjningsberedskapsstödet
beräknar jag till högst 10 milj. kr. under innevarande budgetår. Jag återkommer
till detta i det följande vid anmälan av anslagsfrågor.
Ökad
statlig lagerhållning av flitar, uniformsväv m. m.
ÖEF
har till uppgift att svara för viss statlig lagerhållning av textilfibrer, garner,
beklädnadsväv, filtar m. m. Vissa delar av lagren omsätts genom försäljning till
statliga verk och myndigheter och omfattar idag knappt vad de statliga
myndigheterna upphandlar under ett år. I syfte att stödja den svenska
beklädnadsindustrin föreslår jag atl lagren utökas med lekovaror till ett värde
av 72 milj. kr. Jag återkommer i det följande till detta vid hemställan om
anslag.
Uppbyggnad
av etl statligt lager av sjukvårdstextilier
I
syfte att få till stånd en försörjningsberedskap i fråga om sjukvårdsväv föreslår
jag atl ÖEF får i uppdrag alt bygga upp ett särskilt lager. Omsättningen av
detta lager bör kunna ske i anslutning till landstingens inköp. Lagret hos ÖEF
föreslås byggas upp under en treårsperiod till ett värde av totalt 30 milj. kr.
Jag återkommer i det följande till detta vid hemställan om anslag.
Ökad
medelsram för statligt kreditstöd till beklädnadsindustrin
Enligl
riksdagsbeslut (prop. 1975:1 bil. 12, FöU 1975.8, rskr. 1975:68) har regeringen
möjlighet alt bemyndiga ÖEF att dels intill 120 milj. kr. teckna
Prop.
1975/76:57 19
avtal
med teko-, sko- och garveriindustrier om statliga ränte- och amor-teringsfria
lån för viss del av investeringar i byggnader och maskiner, dels lämna
kreditgarantier intill sammanlagt 60 milj. kr. I gengäld åtar sig företagen
att hålla i beredskap en viss produktionskapacitet. Jag förordar atl ramen för
avskrivningslån utökas med 40 milj. kr till sammanlagt 160 milj. kr. Som en
följd härav bör ytteriigare 15 milj. kr. anvisas på kapitalbudgeten med hänsyn till
beräknat betalningsutfall innevarande budgetår. Ramen för statlig kreditgaranti
bör utvidgas till 50 % av rambeloppet, dvs. med 20 milj. kr.till sammanlagt 80
milj. kr. Jag återkommer i det följande till dessa frågor vid hemställan om
anslag.
Vidgat
stöd för exportfrämjande åtgärder
F.
n. utgår stöd till bl. a. teko-, sko- och garveriindustrierna inom ramen för
fleråriga stimulansprogram. Stödet syftar bl. a. till att åstadkomma en
exportsamverkan mellan progressiva företag som kan leda till ett mer långsiktigt
samgående och bidra till en förbättrad struktur för berörda branscher. En
möjlighet att förbättra situationen för beklädnadsindustrin bör vara att intensifiera
exportansträngningarna. Den försämring av läget från försörj-ningsberedskapssynpunkt
som inträffat motiverar enligt min meningen utvidgning av exportstödet till
beklädnadsindustrin. Ytteriigare medel för exportfrämjande åtgärder bör därför
ställas till förfogande redan under innevarande budgetår samt under de
återstående åren av programmen. Stimulansprogrammet för skoindustrin m. fl.
bör dessutom utsträckas med ett år t.o.m. budgetåret 1977/78, vilket är
slutåret i tekoprogrammet. Som närmare framgår av min redogörelse i det följande
vid hemställan om anslag, innebär mitt förslag att ramarna ökar för
tekoprogrammet med sammanlagt 8 milj. kr och för skoprogrammei med 1,6 milj.kr.
Samarbetsgrupp
I prop.
1972:127 (FöU 1972:25, rskr. 1972:127) förordade jag bl. a. atl en särskild
samarbetsgrupp skulle inrättas för att behandla försörjningen med tekovaror och
skor. Gruppen borde ledas av en representant för ÖEF och i övrigt bestå av
företrädare för berörda branschföreningar, arbetstagareorganisationer samt
statliga myndigheter. ÖEF bör snarast tillsätta nämnda samarbetsgrupp varvid
även kommuner och landstingskommuner bör vara representerade.
Prop. 1975/76:57 20
Tidigareläggning
av statlig upphandling av beklädnadsvaror i förening med utökade statliga lager
innebär att statliga beställningar om sammanlagt ca 175 milj. kr. kan placeras
hos den svenska industrin. Därtill kommer de kommunala och landstingskommunala
inköpen av beklädnadsvaror. Närmare 200 milj. kr. bör på detta sätt totalt
komma den svenska beklädnadsindustrin till godo. Därutöver beräknas för
förstärkta strukturåtgärder ca 19 milj. kr.
Med
nu föreslagna åtgärder anser jag all rådmm bör kunna skapas för en från försörjningsberedskapssynpunki
erforderiig förbättring av beklädnadsindustrins läge, i första hand av textil-
och skoindustrierna.
De
föreslagna åtgärderna bör därutöver på sikt möjliggöra alt en stmk-turralionalisering
av den svenska beklädnadsindustrin kommer till stånd.
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
godkänna de åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdel m. m.
som jag har förordat.
Prop. 1975/76:57 21
Anslagsfrågor
för budgetåret 1975/76 DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
B.
Främjande av utrikeshandeln m. m.
B.
3. Exportfrämjande åtgärder. I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 är under
denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 19 830 000 kr.
Från
delta anslag bestrids koslnaderna för bl. a. exporlfrämjande åtgärder för teko-,
sko- och garveriindustrierna.
För
exportfrämjande åtgärder för tekoindustrin har beräknats 5 000 000 kr. Medlen
disponeras av KK. För exporlfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustrierna
har beräknats 700 000 kr. Medlen disponeras av Sveriges exportråd.
Sedan
budgetåret 1970/71 har bidrag för exportfrämjande åtgärder utgått till bl. a.
lekoindustrin. Bidraget utgör tillsammans med lånegarantier till industrin elt
särskilt exportstöd till denna industri inom ramen för ett stimulansprogram
som även omfattar utbildningsslöd och stöd till strukturomvandling.
Exportstödet skulle verka i fyra år, men har föriängts att verka t. o. m.
budgetåret 1977/78 (prop. 1974:1 bil. 12 s. 34, NU 1974:6 s. 7, rskr. 1974:62
och prop. 1975:1 bil. 12s.31,NU 1975:9,rskr. 1975:72). Stöd lämnas bl. a. i
form av bidrag till kollektiva exportprojekt.
Särskilt
exportstöd utgår f n. också till sko- och garveriindustrierna inom ramen för
ett femårigt slimulansprogram som löper t. o. m. budgetåret 1976/77 (prop.
1972:127, FöU 1972:25, rskr. 1972:325).
Med
hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att en förstärkning
av programmen sker.
Till
ökade insatser inom lekoindustrin beräknar jag sammanlagt 8 milj. kr. Efter
samråd med chefen för industridepartementet föreslår jag att ramen höjs med 2
milj. kr. för innevarande budgetår samt med 3 milj. kr. under vart och ett av
budgetåren 1976/77 och 1977/78.
Efter
samråd med chefen för industrideparlementet föreslår jag vidare att en
förstärkning av det särskilda exportstödet till sko- och garveriindustrierna
sker med sammanlagt 1,6 milj. kr. Medlen bör fördelas så att stödet utgår med I
milj. kr. fr.o. m. innevarande budgetår och att programmet föriängs med ett år t.o.m.
budgetåret 1977/78.
Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att
till Exporlfrämjande åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.
Prop.
1975/76:57 22
F.
Ekonomiskt försvar
F 1.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Under denna anslagsrubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 104 044
000 kr.
Medel har bl. a. beräknats
för programmet Beklädnad m. m. Verksamheten inom detta program skall bedrivas
med beaktande av vad jag anfört i prop. 1972:127 (FöU 1972:25, rskr. 1972:325).
Försörjningen med beklädnadsvaror skall således kunna upprätthållas under en
så lång avspärrningslid att en inte obetydlig produktion inom landet är
nödvändig fören tillfredsställande beredskap.
Under
anslaget får ÖEF under innevarande budgetår för programmet Beklädnad m. m. på
driftbudgeten disponera högst 14 563 000 kr. Ytteriigare medel har på
kapitalbudgeten anvisats under investeringsanslaget V:7 Lån till teko-, sko-
och garveriindustrier.
Mot
bakgmnd av vad jag inledningsvis anfört angående det kritiska läget inom
beklädnadsindustrin behövs omedelbara åtgärder för försörjningsberedskapen.
Jag
har i det föregående föreslagit att kostnader för utbetalning av för-sörjningsberedskapsstödel
vid upphandling av vissa beklädnadsvaror skall bestridas av medel som ställs till
ÖEF:s förfogande. Jag har beräknat merkostnaderna till 10 milj. kr. för
innevarande budgetår. Jag förordar att förevarande anslag får belastas med
dessa kostnader.
Under invesleringsanslagen
V:7 Lån till teko-, sko- och garveriindustrier och VIII: I Lagring för
beredskapsändamål kommer jag, som jag har angivit i det föregående, att föreslå
att ytteriigare medel anvisas under innevarande budgetår. I anslutning till
detta föreslår jag här att ramen för avtal om statlig kreditgaranti för lån till
teko-, sko- och garveriindustrier ökas till 80 milj. kr. För atl bestrida
administrativa kostnader och uppkommande transport-, hanterings- och
lagringskostnader i anslutning till den ökade statliga lagringen av textilvaror
behövs medelsförstärkning till ÖEF redan under innevarande budgetår. Detta bör
ske genom att ÖEF medges överskrida förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för
ekonomiskt försvarmed medel för en sakkunnig samt medel för att täcka av dessa
förslag föranledda uppkommande underskott på driftstaten för fonden för
beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond.
Med
hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att
1. medge att förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för
ekonomiskt försvar får tas i anspråk för att täcka koslnaderna för försörjningsberedskapsstödet
2. medge att avtal om statlig kreditgaranti för lån till
teko-, sko-och garveriindustrier får ingås inom en ram av sammanlagt 80 000 000
kr.
Prop.
1975/76:57 23
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
7.
Lån till teko-, sko- och garveriindustrier. Med hänvisning lill vad jag anfört
i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Lån lill teko-, sko- och ganerilndiistrier på
tilläggsbudget lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett
investeringsanslag av 15 000 000 kr.,
2. medge att avtal om avskrivningslån till teko-, sko-
och garveriindustrier får ingås inom en sammanlagd investeringsram av 160 000
000 kr.
VIII.
FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond
1.
Lagring för beredskapsändamål. Med hänvisning lill vad jag anfört i det
föregående förordar jag, att ÖEF utökar sin lagerhållning av vissa textilvaror
nämligen med filtar (4), uniformsväv av ylle och bomull (47), tältväv av lin
(4,5), trikåväv av bomull (II)
och trikågarn av bomull (5,5), lill ett
sammanlagt värde av 72 milj. kr. Därutöver förordar jag uppbyggnad under en
treårsperiod av ett lager av sjukvårdsväv till ett sammanlagt värde av 30 milj.
kr. Medelsbehovet under innevarande budgetår för sjukvårdsväv beräknar jag till
10 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Lagring jör beredskapsändamål på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett invesleringsanslag
av 82 000 000 kr.,
2. medge att beställningar av sjukvårdsväv får läggas
ut inom en sammanlagd ram av 30 000 000 kr.
Prop. 1975/76:57
24
Bilaga
2 till regeringens proposition nr 57 år 1975/76
Prop.
1975/76:57 Bilaga 2
Uldrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-10-16
Föredragande:
statsrådet Geijer.
Anmälan tiil proposition med förslag till åtgärder för
försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
Chefen
för handelsdepartementet har föreslagit alt tidigareläggning av statliga
industribeställningar sker för atl bibehålla försörjningsberedskapen på beklädnadsområdel.
Dessa beställningar uppgår för försvarsmaktens del till ett belopp av 61 000
000 kr. och för civilförsvarets del till ett belopp av 5 000 000 kr. med den
fördelning på anslag som framgår av det följande.
B
2. Arméförband: Materielanskaffning
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av beställningar inom
beklädnadsområdet för arméförband far läggas ut inom en kostnadsram av 39 000
000 kr.
C
2. Marinförband: Materielanskaffning
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen alt medge alt tidigareläggning av beställningar inom
beklädnadsområdet för marinförband far läggas ut inom en kostnadsram av 8 000
000 kr.
D
2. Flygvapenförband: Materielanskaffning
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
atl
bemyndiga regeringen all medge att tidigareläggning av beställningar inom
beklädnadsområdet för flygvapenförband far läggas ut inom en kostnadsram av 14
000 000 kr.
Prop. 1975/76:57 25
G
1. Civilförsvar
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av beställningar inom
beklädnadsområdet för civilförsvaret får läggas ul inom en kostnadsram av 5 000
000 kr.
Prop.
1975/76:57 26
Bilaga
3 till regeringens proposition nr 57 år 1975/76
Prop. 1975/76:57 Bilaga 3
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-10-16
Föredragande:
statsrådet Johansson.
Anmälan
till proposition med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på
beklädnadsområdet m. m.
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
B 7.
Företags- och branschfrämjande åtgärder. I statsbudgeten för innevarande
budgetår är under denna anslagrubrik uppfört etl reservationsanslag av 18 160
000 kr.
Från
detta anslag, som disponeras av statens industriverk (SIND), bestrids kostnadema
för dels branschfrämjande åtgärder för vissa särskilda branscher, dels åtgärder
för främjande av företagsservice och regional utbildningsservice åt mindre och
medelstora företag.
Av
anslaget har för omslällningsfrämjande åtgärder med statliga bidrag till konsultundersökningar
beräknats 4 010 000 kr. Omställningsprogrammet omfattar f n, tekoindustrin, skoindusirin,
den manuella glasindustrin, möbelindustrin, gjuteriindustrin, pälsindustrin och
delar av metallmanu-faklurindustrin.
Chefen
för handelsdepartementet har tidigare denna dag redogjort för utvecklingen inom
beklädnadsindustrin och konsekvenserna från försörjningsberedskapssynpunki av
denna utveckling. För egen del vill jag därtill anföra följande.
För
tekoindustrin har i samband med branschernas försämrade konkurrensläge de omslällningsfrämjande
ålgärderna vid SIND intensifierats. De omställningsfrämjande åtgärderna syflar lill
all genom bidrag till kon-sultundersökningar underlätta bildande av livskraftiga
och expansiva företag antingen det sker i form av föreiagsinierna
omställningar, l.ex. speciali-
Prop.
1975/76:57 27
sering,
eller genom samverkan eller samgående mellan flera föt"etag. Intresset för
omställningsåtgärder är nu så stort att SIND beräknar att för tekoindustrin
avsatta ramar är fullt utnyttjade redan i början av år 1976.
I
fråga om skoindustrin har SIND anfört alt omställningsåtgärderna visat sig föga
användbara och helt otillräckliga för att förändra branschens situation. SIND
har därför föreslagit alt åtgärderna upphör och atl i stället andra åtgärder
vidtas för att uppnå de försörjningspolitiska målen.
1
årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 15 s. 75) anförde jag, att ål-gärdsprogrammen
för tekoindustrin borde fortsätta att löpa ytteriigare någon tid, dock på en
lägre nivå, för att avslutas med utgången av budgetåret 1976/77. Med hänsyn till
utvecklingen inom tekoindustrin under senare tid anserjag att en förstärkning
och föriängning av programmet måste övervägas.
Efter
samråd med cheferna för handels- och arbetsmarknadsdepartementen föreslår jag
att för tekoindustrin vidtas åtgärder som syftar till att stödja
försörjningsviktiga produktionsområden, främja utvecklingsbara delar av dessa
och fa tillbakagången av övriga delar av tekoindustrin att ske i socialt
acceptabla former.
I
detta syfte förordar jag att inom ramen för en kraftig ökning av strukturstödet
ökade insatser görs med inriktning på i första hand s. k. delbranschprojekt.
Dessa går ut på att engagera grupper av företag med gemensamt produktsortiment
i ett långsiktigt planerings- och omstruktureringsarbete, som syftar till atl i
så stor utsträckning som möjligt leda fram till konkreta handlingsprogram för
berörda företag. Utbildningsinsatser bör därvid ingå som en integrerad del.
För
att mildra verkningarna av branschernas tillbakagång bör ökade insatser - som elt
nytt inslag i strukturstödet - kunna avse även ett planmässigt Överförande av
resurser från tekoproduktion till andra produktområden. En sådan inriktning av
verksamheten bör ses som ett komplement till arbetsmarknadspolitiska insatser
och innebära att konsultinsatser för tekoföretag skall kunna innefatta även
att undersöka företagens förutsättningar att helt eller delvis övergå till
produktion inom andra branscher och marknader. I sådana fall är det särskilt
viktigt att SIND nära samarbetar med arbetsmarknadsmyndigheterna.
De
ökade insatserna, främst delbranschprojekt, har jag kostnadsberäknat till lolall
7,5 milj. kr. under en treårsperiod, Jag förordar att ramen höjs med 2,5 milj.
kr. per år fr.o. m. innevarande budgetår och att insatserna inriktas på
omställningsfrämjande åtgärder. Härvid har jag inräknat även ökade
administrationskostnader till följd av ökningen av insatserna.
Utbildningsprogrammet
för tekoindustrin bör integreras i verksamheten. Därvid bör
utbildningsinsatserna inriktas på i delbranschprojeki ingående företag och ges
en för detta ändamål anpassad inriktning på främst långsiktig planering. De
ökade insatserna bör därigenom kunna genomföras med oförändrad anslagsnivå för
utbildningsprogrammet.
Prop.
1975/76:57 28
Jag
räknar med att nuvarande utbildnings- och omställningsåtgärder behöver
fortsätta under ytterligare två'budgelår. Jämfört med tidigare beslut utsträcks
programtiden därmed till att omfatta även budgetåret 1977/78. Den behövliga
anslagsramen härför har jag beräknat till 4,5 milj. kr. per år, för två år
således 9 milj. kr. Tillsammans med de ökade insatserna om 7,5 milj. kr. för i
första hand delbranschprojekt räknar jag således med totalt 16,5 milj. kr. i sirukturinsaiser
för tekoindustrin utöver innevarande års program.
SlND:s
omställningsprogram för vissa industribranscher består förutom av omslällningsbidrag
även av stmkturgarantier. För innevarande budgetår är strukiurgarantiramen 100
milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1974/75 uppgick beviljade
strukturgarantier till 55 milj. kr. Enligl min mening bör nu gällande
strukturgarantiram kunna vara tillräcklig för innevarande budgetår.
En
efter den svenska tekoindustrins behov anpassad forsknings- och
utvecklingsverksamhet är av största betydelse för att stärka branschernas internationella
konkurrenskraft. Statens slöd lill teknisk utveckling avser till större delen
textilindustrins behov. Konfekiionsindustrins egen satsning på forskning och
utveckling är låg. Det är enligt min mening angeläget alt insatser görs för att
utveckla forsknings- och utvecklingsverksamheten inom denna industribransch.
Enligt vad jag inhämtat undersöker styrelsen för teknisk utveckling bl.a.
förutsättningarna för ett med branschen gemensamt finansierat
forskningsprogram. Jag finner det angeläget atl ett sådant program främst
inriktas på branschens omedelbara problem och först sedan erfarenhet har
vunnits av verksamheten ges en mriktning mot branschens mer långsiktiga
problem.
I fråga om skoindustrin
delar jag SIND:s bedömning att omställningsfrämjande åtgärder ensamma inte
förmår att åstadkomma nödvändiga förändringar inom branschen. Förutsatt atl
försörjningsberedskapsstöd av tillräcklig styrka sätts in anser jag det dock
vara möjligt för SIND med dess kunnande i fråga om både skoinduslrins problem och
omstruktureringsproblematik i allmänhet att genomföra en i liden koncentrerad
insats för skoindustrins strukturella omdaning. Målsättningen bör härvid vara
att på förhållandevis kort sikt åstadkomma en förändrad och mer rationell
företags- och arbetsställestruktur som är anpassad till försörjningsberedskapens
krav på produktionskapacitet. Med hänsyn till alt företagsekonomisk lönsamhet inle
utan vidare kan förutsättas även för en omstrukturerad skoindustri bör enligl
min mening SIND:s insatser för skoindustrin betraktas som en från bransch
främjande åtgärder i övrigt avskild verksamhet.
Jag förordar att elt
särskilt slrukturprogram för skoindustrin genomförs vid SIND med början under
innevarande budgetår och fullföljs under budgetåren 1976/77 och 1977/78. Programmet
bör liksom övriga strukturprogram inriktas på bidrag till konsullundersökningar.
Jag be-
Prop. 1975/76:57 29
räknar
kostnaden för programmet lill 1 milj. kr. per budgetår. Med tanke på att
anslagsramen för innevarande års omställningsfrämjande åtgärder innefattar skoindusirin
föreslår jag att medelsförstärkningen för innevarande budgetår begränsas till
700 000 kr. Totalt för programperioden beräknar jag kostnadema för de ökade insatsema
till 2,7 milj. kr.
Sammanlagt
beräknar jag alltså (2,5 -i- 0,7) 3,2 milj. kr. under delta anslag på
tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår.
Med
hänvisning lill vad jag nu anförl hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen
att
1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för
branschfrämjande åtgärder för teko- och skoindustrierna,
2. lill Förelags- och branschfrämjande åtgärder på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl
reservationsanslag av 3 200 000 kr.
Prop 1975/76:57 30
Innehåll
Proposilionen.................................................... ....... I
Proposilionens
huvudsakliga innehåll...................... ....... I
Utdrag av protokoll den 16
oktober 1975............... ...... 2
Bilaga 1:
Handelsdepartementet........................... ...... 3
Inledning....................................................... ...... 3
Utvecklingen
inom teko- och skoområdet .......... ...... 4
Importens
utveckling ..................................... ...... 7
Utvecklingen
under år 1975.............................. ...... 9
Vidtagna
åtgärder under år 1975....................... ...... 9
KK;s
.skrivelse................................................ .... 10
ÖEF:s
promemoria........................................... ...... Il
ÖEFis
skrivelse............................................... 12
Föredragande................................................. .... 13
Handelspolitiska
åtgärder .............................. 15
Åtgärder
inom landet .................................. 16
Hemställan..................................................... 20
Anslagsfrågor
för budgetåret 1975/76 ................ 21
Bilaga 2:
Försvarsdepartementet.......................... .... 23
Bilaga 3:
Industridepartementet........................... .... 26
Doktrin (1)
- Hans Henrik Lidgard, Tre års frihandelssamarbete med EEG, SvJT 1976 s. 689, på s. 694, 697 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
53 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (49)
49 kopplingar i 21 dokument.
- Bet. 1986/87:FöU11 om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1986/87:95) s. 306 i texten
- Bet. 1983/84:FöU15 om planering och anslag för delar av totalförsvaret (prop. 1983/84:100 bil. 6) s. 39 i texten
- Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
- Bet. 1976/77:FiU1 Med anledning av motioner om riktlinjer för statlig upphandling s. 3 · s. 8 i texten
- Bet. 1975/76:NU70 Med anledning av propositionen 1975/76:206 om åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m. jämte motioner s. 11 · s. 14 · s. 28 · s. 29 i texten
Doktrin (4)
4 kopplingar i 2 dokument.
- Bernitz, Internationell marknadsrätt, 1990 s. 123 · s. 124 om s. 11 i texten
- SvJT 1976 s. 689 Hans Henrik Lidgard, Tre års frihandelssamarbete med EEG s. 694 · s. 697 i texten