om inriktningen av den ekonomiska politiken
50 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 48 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:65, om inriktningen av den ekonomiska politiken
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76: 65 Regeringens proposition
1975/76: 65
om
inriktningen av den ekonomiska politiken
beslutad
den 16 oktober 1975.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det
förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas konjunkturutsikterna
hösten 1975 och mot bakgrund härav framläggs förslag om inriktningen av den
ekonomiska politiken.
1 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 65
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76: 65
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-10-16
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande:
statsrådet Sträng
Proposition
om den ekonomiska politikens inriktning
Konjunkturutsiktema
hösten 1975
Finansdepartementets ekonomiska avdelning har i en
promemoria (Ds Fi 1975: 13) daterad den 15 oktober 1975 redovisat en analys av
konjunkturläget hösten 1975 och av konjunkturutsikterna för 1976. Promemorian
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
I promemorian framhålls den stora betydelse som den
internationella ekonomiska utvecklingen har för vårt land. Under 1974
fördjupades successivt den internationella lågkonjunkturen och den nådde under
första delen av 1975 en omfattning och intensitet som västvärlden inte upplevat
sedan 1930-talet. Produktionen inom OECD-länderna minskade totalt sett med 6 %
under första halvåret 1975. Särskilt stora minskningar noterades i Förenta
staterna och Förbundsrepubliken Tyskland. Arbetslösheten omfattar ca 15
miljoner människor i OECD-området. Samtidigt har prisstegringarna, i varje fall
hittills under året, varit betydande.
Flera olika faktorer har samverkat till att skapa
denna djupa internationella lågkonjunktur. Till en början kunde den till
väsentlig del förklaras av nedgången i investeringarna, särskilt i vad avser
bostadsbyggandet. Den allt kraftigare lageravvecklingen förstärkte nedgången
och svarade under första delen av 1975 för den dominerande effekten. Den svaga
utvecklingen av den privata konsumtionen och av utrikeshandeln har emellerfid
även bidragit till att hålla nere aktiviteten.
De stora OECD-länderna fortsatte långt fram under
1974 att driva en förhållandevis restriktiv ekonomisk politik. I synnerhet
gäller detta
Prop. 1975/76: 65 3
kreditpolifiken.
Den ekonomiska politiken har sedan successivt lagts om i en mera expansiv
riktning. Men detta har inte fått avsedd effekt på produktion och
sysselsättning. Finansdepartementets ekonomiska avdelning framhåller i sin
promemoria att en anledning härtill kan vara att åtgärderna i så stor
utsträckning kom att koncentreras på generella inkomstförstärkningar åt företag
och hushåll förbättringar som dessa sektorer i varje fall hittills valt att i
betydande omfattning använda för att förbättra sin likviditet och öka sitt
sparande.
Under senare tid har emellertid de
ekonomisk-politiska åtgärderna, särskilt i Frankrike och Förbundsrepubliken
Tyskland, mera inriktats på offentliga investeringar och direkta
sysselsättningsstödjande åtgärder. Detta bör mer effektivt bidra fill att få
igång den ekonomiska aktiviteten i industriländerna.
Konjunkturen i Förenta staterna, Canada och Japan
stabiliserades under våren och sommaren 1975 och nu föreligger klara tecken på
att den börjat vända uppåt. I synnerhet gäller detta för Förenta staterna.
Även i Västeuropa har nedgången upphört, men någon klar återhämtning har ännu
inte observerats i t. ex. Förbundsrepubliken Tyskland som spelar en central
roll i den västeuropeiska ekonomin. Även i Frankrike och Storbritannien är
utvecklingen fortsatt svag.
I promemorian framhålls därför att man får räkna
med att återhämtningsprocessen i Västeuropa kan komma att fortgå i en i förhållande
till tidigare konjunkturcykler långsammare takt. Kapacitetsutnyttjandet är
osedvanligt lågt och den höga arbetslösheten kan inverka dämpande på
konsumtionsbenägenheten. Den ekonomiska politiken tar också alltjämt särskild
hänsyn till inflationsbekämpning och förbättring av bytesbalanserna. En allmän
vändning uppåt i Västeuropa förutses därför inte förrän under loppet av 1976
och den totala produktionen i detta länderområde väntas öka med endast 2 å 3 %
1976, efter en ungefär lika stor minskning under 1975.
För Förenta staterna och Japan, där den
uppåtriktade tendensen redan är fullt synlig, förutses klart högre
tillväxttakter under nästa år. För båda dessa länder räknar den ekonomiska
avdelningen med att en tillväxttakt om 56 % är trolig. En sådan utveckling
kommer då självfallet att inverka positivt på utvecklingen även i Västeuropa.
Bland de efterfrågefaktorer som har stor betydelse
för konjunkturförloppet i industriländerna det närmaste året framhålls
särskilt lager-investeringarna. Den kraftiga lagerawecklingen under första
delen av 1975 står, som ovan framhölls, för en stor del av förklaringen fill
produktionsminskningarna. Det råder emellertid en betydande enighet om att
denna avveckling nu i det närmaste nått sitt slut och enbart det förhållandet
att den upphör kommer att utgöra en stimulans åt den ekonomiska aktiviteten.
Skulle dessutom lagerinvesteringarna komma att öka förstärks självfallet denna
tendens. En annan faktor som kan kom-
Prop. 1975/76: 65 4
ma
atl spela en stor roll är sparbeteendet hos konsumenterna. Får man en återgång
till ett i förhållande till tidigare mera normalt hushållssparande kan den
privata konsumtionens omfattning snabbt komma att öka. Även en förväntad
återgång till större omfattning på bostadsbyggandet i flera länder verkar
expansivt på ekonomierna.
I tabell 1 redovisas BNP-utvecklingen i vissa
OECD-länder. Eftersom den statistiska bilden av produktionsutvecklingen för
helåret 1975 döljer den omsvängning som beräknas ske under loppet av året har
en uppdelning gjorts på halvår för de stora OECD-länderna. Därvid framgår
tydligt innebörden av BNP-prognosen. Botten på konjunkturkurvan nås allmänt för
dessa länder under första halvåret 1975. Därefter förutses en uppåtriktad
ekonomisk aktivitet.
Tabell
1 BNP-utvecklingen i vissa OFXD-Iänder 1974-1976
Ärlig
procentuell förändring
1974
1975
1976
första
andra
helåret
halvåret*
halvåret*
Förenta
staterna
-2,0
-8
6
-3,5
5-6
Japan
-1,8
±0
4
1,5
5-6
Förbundsrepubliken
Tyskland
0,6
-8
1
-4
3-4
Frankrike
3,9
-6
2
-2
2-3
Storbritannien
0,3
-4
-2
-1
1-2
Canada
2,8
-3
5
-0,5
5-6
Italien
3,4
-4
1
-4
2-3
Norge
3,7
4
4-5
Finland
3,8
±0
-1-0
Danmark
1,6
-1
3-4
Belgien
4,3
-1
2-3
Nederländerna
2,0
-2
3-4
Österrike
4,5
-2,5
2-3
Schweiz
-0,9
-3
1-2
Sverige
4.2
0,5-1,0
1-2
OECD-E
2,3
-2,5
2-3
OECD
-0,2
-6
4
-2
4-5
'
Förändring från föregående halvår, uppräknad till årstakt.
Den omfattande internationella lågkonjunkturen har
medfört att världshandeln visat en mycket svag utveckling. Under första
halvåret 1975 beräknas den ha minskat med mer än 13 %. Till följd av den utveckling
som antagits för konjunkturen i vår omvärld väntas världshandeln vända uppåt
igen och öka med ca 6 % i volym under 1976. Detta bör enligt ekonomiska
avdelningen innebära att exporten från Sverige på nytt kan skjuta fart efter
den nedgång på 7 å 8 % som har beräknats för 1975. I promemorian väntas
exportökningen under 1976 kunna uppgå till 6 ä 7 % i volym. Denna
förhållandevis kraftiga omsvängning i positiv riktning förklaras bl. a. av det
relativt stora inslaget av stapel-
Prop. 1975/76: 65 5
varor
i svensk export. Efterfrågan på sådana varor kommer erfarenhetsmässigt tidigt
i den internationella konjunkturuppgången. För t. ex. trävaror kan
exportökningar åter bli möjliga från 1975 till 1976, bl. a. som följd av att en
hel del av de stimulansåtgärder som vidtagits inom OECD-området påverkar
byggandet och därmed efterfrågan på trä. Järn- och stålkonjunkturen bedöms
också vända uppåt under loppet av 1976 och detta leder i sin tur till en ökad
efterfrågan på malm. För färdigvarorna, där verkstadsprodukterna utgör den
största gruppen, väntas en exportökning pä ca 5 % 1976. Det låga
kapacitetsutnyttjandet i flertalet OECD-länder gör att man får räkna med en
utdragen uppgång för vår export, eftersom en stor del av efterfrågeökningen
kommer att kanaliseras mot ett ökat utnyttjande av de inhemska lediga
resurserna i resp. land. En annan omständighet som bör beaktas är att
öststatsmarknaden på grund av dessa länders växande handelsunderskott inte
beräknas ge något nämnvärt efterfrågetillskott nästa år.
Också för den inhemska efterfrågan förutser
ekonomiska avdelningen en klart expansiv utveckling under 1976. De inhemska
efterfrågefakto-rerna har under både 1974 och 1975 spelat en stor roll för att
under en period med avtagande exportefterfrågan hålla uppe den ekonomiska aktiviteten
i vårt land. Den expansiva finanspolitik som har förts har lett till att
särskilt konsumtionen, men också t. ex. industriinvesteringarna, har visat en
stark tillväxt. Genom de ekonomisk-politiska insatserna har det varit möjligt
att få den svenska ekonomin att utvecklas på ett klart mera positivt sätt än i
de flesta andra OECD-länder. Enligt de bedömningar som görs i promemorian kan
man vänta sig att de inhemska efter-frågefaktorerna även fortsättningsvis blir
expansiva. Löneavtalen för 1976 är träffade och genom uppgörelsen mellan tre av
de politiska partierna våren 1975 säkrades en sänkning av den direkta skatten
från den 1 januari 1976, motsvarande 5 000 milj. kr. för landets
skattebetalare. Hushållens reala disponibla inkomster förutses kunna öka med
drygt 3 %. Vid den förutsättning om i stort sett oförändrad andel sparande av
inkomsterna som görs i promemorian leder detta till att en uppgång om 3 % för
den privata konsumtionen förefaller sannolik. Det framhålls emellerfid att
osäkerheten i bedömningen av sparandets utveckling är betydande. Genom de stora
ökningarna i sparandet under senare år har det ackumulerade sparandet nu kommit
upp på en så hög nivå att relativt små förändringar kan ge betydande utslag på
konsumtionens tillväxt.
Den offentliga konsumtionen väntas nästa år öka
något långsammare än under 1975. Ökningen från 1975 till 1976 beräknas bli 3 %.
I detta sammanhang framhålls emellertid att uppskattningarna av den statliga
konsumtionen för andra halvåret 1976 inte kunnat baseras på någon fastställd
budget. I stället har en revidering av 1975 års långfidsbudget fått
Prop. 1975/76: 65 6
användas
som underlag för dessa bedömningar. Det påpekas att man erfarenhetsmässigt får
räkna med vissa ytterligare påslag när det nu pågående budgetarbetet är
avslutat.
Investeringsverksamheten fortsätter att visa en
splittrad bild. De totala fasta investeringarna bedöms bli relativt svaga även
fortsättningsvis. I första hand beror detta på bostadsbyggandet, där den kraftiga
minskningen 1974 har fortsatt under innevarande år. Dock torde igångsättningen
nå sin lägsta nivå under 1975. Faktorer som tyder på detta är att
lägenhetsreserven börjat minska och att bedömningar av den långsiktiga
efterfrågan talar för en viss återhämtning. För 1976 förutses därför en något
större igångsättning, ca 60 000 lägenheter. Eftersom uppgången kan beräknas
inträda under andra halvåret 1976 väntas ändå bostadsinvesteringama minska
mellan helåren 1975 och 1976. Under senare år har även de kommunala
investeringarna visat minskningar, delvis som en konsekvens av
bostadsbyggandets dämpning. Detta gäller även innevarande år. För nästa år
förutses däremot en ökning. Hänsyn har därvid tagits till den av regeringen
beslutade höjningen av investeringsbidraget till daghemsbyggandet. De statliga
investeringarna väntas öka påtagligt under 1976, bl. a. som en följd av
regeringens ekonomisk-politiska åtgärder. Industrins investeringar har under
senare år uppvisat en mycket kraftig expansionstakt. Enligt de planer som
företagen redovisat i augusti blir utvecklingen mera dämpad 1976. Med hänsyn
bl. a. fill det föreslagna 10-procentiga investeringsavdraget för maskiner
räknar ekonomiska avdelningen med ett par procents ökning för industrins
investeringar nästa år. Avdelningen påpekar också att 1974 och 1975 års kraftiga
nivålyft ökat kapaciteten så avsevärt att det är naturligt med en viss
avsaktning i utbyggnadstakten. De totala fasta investeringarna i den svenska
ekonomin 1976 väntas bli av ungefär samma omfattning som 1975.
Den slutliga efterfrågan, dvs. för export,
konsumtion och fasta investeringar, skulle med de presenterade
utvecklingstendenserna komma att Öka med 3 å 4 % mellan 1975 och 1976. För att
kunna studera hur denna efterfrågan påverkar produktion och sysselsättning
måste emellertid hänsyn också tas till den utveckling som lagerinvesteringarna
och importen visar. Lageruppbyggnaden har varit kraftig både 1974 och 1975 och
särskilt i exportindustrin torde lagerstockarna nu ha nått en betydande
storlek. För 1976 väntas därför en avsevärt lägre lageruppbyggnad än i år. Ett
relativt brett intervall har redovisats för att markera osäkerheten i
bedömningen av lagerutvecklingen. Storleken pä lageromsvängningen är emellertid
sådan att den kan väntas reducera BNP:s ökningstakt med 1 å 2 procentenheter.
Importen väntas i volym visa obetydliga
förändringar både från 1974 till 1975 och från 1975 till 1976.
Med de prognoser som finansdepartementets
ekonomiska avdelning redovisat skulle BNP öka med knappt 1 % 1975 och med 1 å 2
% från
Prop.
1975/76: 65 7
1975
till 1976. I tabell 2 redovisas den försörjningsbalans som ingår i promemorian.
Tabell
2 Försörjningsbalans 19751976
Procentuell
volymförändring
1974-1975
1975-1976
Tillgång
BNP
0,5 ä 1,0
I ål
Import
-1
1 å2
Summa
tillgång
0ä0,5
lä2
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar
-2,5
0,5
Näringsliv
0,5
0,5
Industri
7,5
2
Statliga myndigheter och affärsverk
1,5
4
Kommuner
-4
4,5
Bostäder
-9
-6
Lagerförändring
700*
-3 000å -4 000*
Privat
konsumtion
4
3
Offentlig
konsumtion
4
3
Export
-7å -8
6å 7
Summa
efterfrågan
0ä0,5
1 å2
*
Milj. kr., 1968 års priser.
Arbetsmarknaden präglades under 1974 och första
delen av 1975 av stora ökningar i sysselsättningen och successivt fallande
arbetslöshetstal. Även om efterfrågan nu visat tecken på att vika är
arbetslösheten fortsatt låg. Bedömningen av hur den samlade efterfrågan och
produktionen i samhället påverkar arbetsmarknad och sysselsättning är av central
betydelse i sammanhanget. Företagen har under 1975 reagerat annorlunda än
tidigare och behållit sin arbetskraft trots en i vissa fall vikande produktion.
Produktiviteten har då i motsvarande mån blivit lägre.
Den fortsatta expansiva inhemska efterfrågan,
inräknat effekterna av de av regeringen vidtagna åtgärderna, tillsammans med
den förväntade internationella konjunkturåterhämtningen gör att ekonomiska
avdelningen räknar med en fortsatt hävdad sysselsättningssituation.
Det är troligt att en viss försvagning av
sysselsättningsläget kommer att inträffa inom vissa sektorer i vinter och under
första halvåret 1976. I första hand torde det svaga efterfrågeläget få till
följd att företagen håller igen på nyrekryteringen av arbetskraft, vilket
främst skulle öka svårigheterna för nyfillträdande grupper på arbetsmarknaden.
Permitte-ringar och avskedanden i begränsad omfattning kan heller inte
uteslutas, vilket bl. a. indikeras av ett ökat antal varsel om
personalinskränkningar. Försvagningen av arbetskraftsefterfrågan torde komma
att visa sig särskilt i industri- och byggnadssektorerna. För den offenfiiga
sektorns del väntas i stället betydande sysselsättningsökningar under 1976.
Ökningar i efterfrågan på arbetskraft väntas också från den privata
tjänstesektorn. I promemorian framhålls att de särskilda insatser som
regeringen har
Prop.
1975/76: 65 8
offentliggjort den 15 oktober 1975 bidrar till att hålla
uppe efterfrågan på arbetskraft inom utsatta sektorer.
Prisutvecklingen under loppet av
1975 bedöms kunna stanna under 10 %, dvs. en lägre takt än under loppet av
förra året. Dämpningen av den internationella prisstegringstakten har här
spelat en väsentlig roll. Effekterna av lägre ökningar i de internationella
priserna och en lägre takt i kostnadsstegringarna leder till en prognos om en
ökning på 7 å 7,5 % för konsumentpriserna under 1976.
Den väntade utvecklingen för
handelsbalans och bytesbalans framgår av tabell 3. Enligt vad som nu kan bedömas
skulle bytesbalansen för 1975 komma att uppvisa ett väsentligt större
underskott än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten i våras. Det
är framför allt den betydligt svagare exportutvecklingen och ett reducerat
sjöfartsnetto som ligger bakom den nu presenterade prognosen på ett
bytesbalansunderskott på 8 å 9 miljarder kr. 1975.
Tabell 3 Bytesbalans 1974-1976
Milj. kr.
1974
1975
1976
Export, varor Import, varor
70 514
72 758
70 700 75 000
77 500 78 200 80 500 79 800
Handelsbalans
-2 244
-4
300
-3
000 -1 600
Sjöfartsnetto
Turistnetto
Övriga
tjänster, netto
Transfereringar,
netto
Korrigeringspost
3 862
-2 232
-1 754
-2 610
800
2 800
-2 300
-2 200
-3 500
800
3 000
-2 500
-2 500
-4 400
800
Bytesbalans
-4 178
-8
700
-8
600 -7 200
Någon betydande förbättring av den
externa balansen förutses inte för nästa år. I promemorian redovisas två olika
alternativ för utrikeshandeln, vilka framkommer beroende på vilket antagande
man gör om lageromsvängningens storlek i vårt land 1976. Vid en
lageromsvängning som svarar mot den övre gränsen i det intervall som anges i
tabell 2 kan exporten väntas bli större och importen lägre än om
lageromsvängningen blir av en något mindre omfattning. Beroende på vilket
antagande man gör kommer bytesbalansen att visa ett underskott på mellan 7 och
8,5 miljarder kr.
Föredraganden
Den internationella
konjimkturutvecklingen under år 1975 har varit väsentligt svagare än som
tidigare förutsetts. De i skilda länder insatta stimulansåtgärderna har
hittills gett märkbara resultat endast i Nordamerika och Japan. Således kan
man nu räkna med att BNP inom
Prop,
1975/76: 65 9
OECD-området
kommer att minska för andra året i följd. BNP-nivån 1975 skulle då komma att
ligga drygt 2 % under 1973 års nivå. Arbetslösheten i vår omvärld har nått en
nivå som man inte upplevt sedan 1930-talets stora depression. Samtidigt har
inflafionen varit kraftigare än någon gång tidigare under efterkrigstiden.
Inflationstakten har visserligen dämpats något 1975 men ligger alltjämt över 10
%.
Nedgången
i den ekonomiska aktiviteten i vår omvärld, och därmed i världshandeln, har
kraftigt påverkat vår export i negativ riktning. Genom den aktiva ekonomiska
polifik som förts under 1974 och 1975 har däremot den inhemska efterfrågan
hållits väl uppe och motverkat effekten av den internationella nedgången.
Härigenom bör den svenska ekonomin kunna visa upp en viss om än blygsam
tillväxt under 1975. Såvitt nu kan bedömas skulle Sverige därmed utgöra ett av
de mycket, få undantagen från det nedgängsmönster som i övrigt präglar
OECD-länderna.
Det
primära målet för den ekonomiska politiken den fulla sysselsättningen har
härigenom väl kunnat hävdas. Under september månad 1975 var ca 90 000 fler
personer sysselsatta än ett år tidigare. Arbetslösheten har legat på en låg
nivå. Under tredje kvartalet 1975 var arbetslösheten 1,6 % mot 1,9 % förra
året. Även kassaarbetslöshetea har varit mycket låg.
Bland
andra positiva drag i 1975 års ekonomiska utveckling i Sverige vill jag
särskilt peka på den fortsatt kraftiga ökningen av hushållens realt disponibla
inkomster och den kraftiga expansionen av industrins investeringar. Sammantaget
beräknas hushällens realt disponibla inkomster öka med 1213 % under 1974 och
1975. Härvid har bl.a. resultatet av de s. k. Hagauppgörelserna varit av stor
betydelse. Industriinvesteringarna beräknas nu under 1975 öka med 7 ä 8 %. Den
svenska industrins kraftfulla investeringsvilja skiljer sig markant från omvärldens,
där industriinvesteringarna i allmänhet kraftigt minskat. Investeringsexpansionen
är ett resultat såväl av vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder, bl. a.
frisläppen av arbetsmiljöfonder och särskilda investeringsfonder, som av att
näringslivet på ett samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt välmotiverat sätt
aktivt medverkat i den konjunk-turutjämnande politiken.
När det gäller prisutvecklingen är bilden dock
mindre positiv. Prisstegringstakten 1975 bedöms nu komma att ligga endast
något lägre än 1974, eller strax under 10%. Det innebär likväl att Sverige även
under 1975 förutses ha en prisstegring som understiger genomsnittet i
OECD-området. Jämfört med genomsnittet för de europeiska OECD-länderna bör vår
prisstegringstakt bli inte oväsenfiigt lägre. Av våra nordiska grannländer
beräknas Norge och Finland få en snabbare prisutveckling än Sverige. Danmark
förutses ha ungefär samma prisstegringstakt som Sverige.
Än
bekymmersammare är utvecklingen av vår bytesbalans. Denna
Prop. 1975/76: 65 10
förutsågs
så sent som i maj i år komma att uppvisa ett underskott på ca 5,4 miljarder kr.
De senaste beräkningarna pekar emellertid på ett underskott så stort som inemot
9 miljarder kr. Denna utveckling förklaras av flera faktorer. Bland dessa vill
jag särskilt peka på en svag exportutveckling, minskande sjöfartsinkomster till
följd av dämpad världshandel samt begynnande men redan betydande räntebetalningar
på vår snabbt växande utlandsskuld. Underskottet i bytesbalansen har hitfills
inte gett något utslag på valutareserven som tvärtom t. o. m. september månad
ökat med ca 4 miljarder kr. Denna utveckling av valutareserven kan emellertid i
sin helhet återföras på de mycket stora låneoperationer utomlands som skett i
år.
Såvitt man nu kan bedöma har den ekonomiska
politiken inneburit att vi hittills under 1975 kunnat uppfylla det uppsatta
målet om full sysselsättning. I förhållande till vår omvärld har vi också
kunnat upprätthålla en rimlig prisstabilitet. Tillväxttakten måste, i ett
internationellt perspektiv, likväl anses vara tillfredsställande. Framsteg har
också gjorts i fråga om inkomstfördelning och regional balans. Däremot har, som
jag nyss nämnde, bytesbalansen utvecklats klart negativt.
Jag
övergår nu till att behandla utvecklingen under tiden framöver.
Internationellt sett förefaller konjunkturuppgången
nu vara klart dokumenterad i Förenta staterna, Canada och Japan. Några klara
tecken på en uppgång har däremot ännu inte kunnat avläsas i Västeuropa. De
ytterligare sfimulansåtgärder som beslutades i början på hösten i bl. a.
Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Italien har emellertid getts en
sådan inriktning att skäl talar för att de skall ge mera direkta utslag på
produktion och sysselsättning än tidigare sfimulansåtgärder. De ekonomiska
bedömningarna pekar också på att en mera allmän uppgång i den internationella
konjunkturen är förestående. Men osäkerhet råder om takten och styrkan i den förväntade
uppgången. Det finns också anledning erinra om att uppgången sker från ett läge
med mycket stor outnyttjad kapacitet och att en betydande uppgång krävs innan
man återhämtat den under 1974 och 1975 nedpressade tillväxten.
Internafionella bedömningar pekar på att
värdshandeln åter skall skjuta fart och den förväntade internafionella
konjunkturuppgången bör innebära att efterfrågan på svenska exportprodukter
successivt ökar. De gjorda bedömningarna, som vilar på ett ännu bräckligt
underlag, tyder på en exportökning 1976 med 6 ä 7 % i volym. Även om detta, mot
bakgrund av utvecklingen 1975, skulle vara tillfredsställande bör dock påpekas
att det ändå innebär att den svenska exporten 1976 inte når upp till 1974 års
volym.
Skulle den internafionella konjunkturuppgången bli
fördröjd på ett mera avgörande sätt, vilket just nu förefaller mindre
sannolikt, måste man förutse en fortsatt svag exportutveckling. Detta kan i så
fall inte
Prop. 1975/76: 65 11
undgå
att påverka sysselsättningsläget i Sverige. Vi har visserligen framgångsrikt i
ett par år lyckats överbrygga den internationella lågkonjunkturens effekter på
vår interna ekonomi. Det är emellertid inte möjligt för en exportberoende och
öppen ekonomi som den svenska att över en längre tidsperiod helt avskärma sig
från verkningarna av en kontinuerlig internationell konjunkturnedgång.
Tillgängliga uppgifter pekar nu på att en viss
försvagning av produktion och sysselsättning skulle inträffa i den svenska
exportindustrin innan den Internationella konjunkturuppgången hinner verka.
Visserligen är orderstockarna inom verkstadsindustrin alltjämt ungefär lika
stora som för ett är sedan men orderingången har minskat avsevärt. För våra
basindustrier skogsprodukterna, malmen, järn och stål har order-minskningen
redan tidigare i år gett utslag i minskade leveranser.
Även byggnadssektorn skulle försvagas under
kommande vinter. Visserligen förutsätts igångsättningen inom bostadssektorn,
efter flera års nedgång, börja öka igen, men detta får effekt på byggnadsvolym
och sysselsättning endast med en viss eftersläpning.
Att
sysselsättningen kunnat hävdas så framgångsrikt under 1975 är bl. a. ett
resultat av insatta ekonomisk-politiska åtgärder, investeringsstöd, lagerstöd och
utbildningsstöd. Av stor betydelse har också varit det sociala ansvar som
företagen visat. I en situation med vikande efterfrågan har de varit beredda
att satsa på lagerproduktion, personalutbildning, m. m. i stället för att
permittera sin personal. Till denna förändrade attityd har säkert också de s.
k. trygghetslagarna bidragit.
Eftersom man nu kan förutse en fortsatt svag
efterfrågan från utlandet under ytterligare någon tid finns det anledning att
pröva om detta motiverar en i förhållande till besluten vid vårriksdagen 1975
ändrad inriktning av den ekonomiska politiken.
Regeringens
bedömning är att den hittillsvarande inriktningen av politiken bör ligga fast
men att vissa ytterligare åtgärder är motiverade inom denna ram. Således bör
insatser vidtas för att stödja näringslivets förmåga att uppehålla
sysselsättningen trots en temporärt dämpad exportefterfrågan. Vidare bör den
investeringsstödjande politiken fullföljas för såväl näringsliv som offentlig
sektor. Med hänsyn till att en försvagad efterfrågan på arbetskraft i första
hand drabbar ungdomen och de nytillträdande på arbetsmarknaden bör särskilda
åtgärder vidtas för att stödja dessa arbetssökande.
Som framgick av regeringsförklaringen vid
riksmötets öppnande den 15 oktober 1975 har regeringen beslutat om ytterligare
stimulansåtgärder med angiven inriktning inom en kostnadsram av upp till 2 miljarder
kr. De aviserade åtgärderna ingår i regeringens beredskapsplan för
konjunktursfimulerande åtgärder. Vissa av åtgärderna har tidigare denna dag
beslutats av regeringen med stöd av den av riksdagen beviljade
finansfullmakten (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30).
Prop. 1975/76: 65 12
Ytterligare
åtgärder avses beslutas inom kort, med stöd av riksdagens bemyndiganden. Vissa
åtgärder kräver riksdagens beslut. Proposition i ämnet på tilläggsbudget I
kommer att föreläggas riksdagen. En fullständig redovisning av de beslut
regeringen fattat i konjunktursfimulerande syfte med stöd av finansfullmakten
och andra liknande fullmakter intill utgången av 1975 avses bli lämnad i 1976
års finansplan.
Om hänsyn tas till de i regeringsförklaringen
aviserade ekonomiskpolitiska åtgärderna beräknas f. n. tillväxten i den
slutliga efterfrågan i svensk ekonomi 1976 komma att uppgå till omkring 3 %.
Således förutses f. n. såväl privat som offentlig konsumtion öka med ca 3 %.
Industrins investeringar beräknas, bl. a. mot bakgrund av insatta och
föreslagna stödåtgärder, fortsätta att öka om än i långsammare takt än 1975. De
offentliga investeringarna kommer att utgöra ett klart expansivt element.
Härtill bidrar bl. a. en förutsedd kraftig ökning av daghems- och
fritidshemsbyggandet. Även om en omsvängning i igångsättningen av bostäder
förutses, antas dock volymen i bostadsbyggandet fortsätta att sjunka.
Produktionsutvecklingen under 1976 kommer att
kraftigt påverkas av den exceptionellt starka omsvängningen i lagercykeln som
nu förutses. Den mycket kraftiga lageruppbyggnaden under 1974 och 1975 har möjliggjort
att produktionen kunnat hållas uppe dessa år. När nu bl. a. exporten förväntas
öka får man räkna med att en del av exportefterfrågan tillgodoses från
befintliga lager. Detta har uppskattats leda till en dämpning av
lagerinvesteringarna som motsvarar en minskning av BNP med inemot 2 %. BNP 1976
förutses trots detta öka med 1 å 2 %.
Enligt föreliggande kalkyler skulle
prisstegringstakten dämpas från något mindre än 10 % till 7 a 8 %. Beträffande
bytesbalansen förutses en förbättring av handelsbalansen. Denna förbättring
neutraliseras emellertid i stor utsträckning av ökade transfereringar till
utlandet, främst växande räntebetalningar på vår utlandsskuld. Totalt sett
skulle förbättringen i bytesbalansen därför bli obetydlig och underskottet 1976
komma att uppgå till omkring 8 miljarder kr.
De av statsmakterna vid skilda tillfällen, senast i
samband med behandlingen av 1975 års reviderade finansplan, fastlagda målen
för den ekonomiska politiken bör ligga fast. Vid inriktningen av den ekonomiska
politiken för 1976 kommer regeringen att fästa särskilt avseende vid
sysselsättningspolitiken, prispolitiken och bytesbalansmålet.
När det gäller sysselsättningen för den närmaste
fiden framöver har regeringen i deklarafionen vid riksmötets öppnande redovisat
de åtgärder som f. n. bedöms erforderliga. Beredskapen för att sätta in
ytterligare åtgärder, om utvecklingen skulle motivera det, är god. Regeringen
kommer att i 1976 års finansplan redovisa de eventuella förslag som erfordras
för att även fortsättningsvis hävda sysselsättningen.
Prop. 1975/76: 65 13
Beträffande prisutvecklingen vill jag först erinra
om att Sverige under flera år haft en prisstegringstakt som varit lägre
än, eller, för
1975, är i nivå med övriga
OECD-länders. Med vår öppna ekonomi
är det svårt att avskärma sig från den internationella inflationen. Det är
emellertid angeläget, såväl för de svenska konsumenterna som för vår
exportindustris konkurrensförmåga, att vi med alla medel utan att
sätta sysselsättningen i fara söker begränsa den alltför snabba pris
utvecklingen som präglat de senaste två åren. Den ekonomiska poli
tiken utformas med detta mål i sikte.
När
det gäller bytesbalansmålet kan man nu beräkna att vi under treårsperioden 19741976
kommer att få ett kumulerat underskott på ca 20 miljarder kr. Detta får i
huvudsak finansieras genom ökad utlandsupplåning. Enbart räntorna på en sådan
ufiandsskuld innebär en ytterligare merbelastning på bytesbalansen på ca 2
miljarder kr. Härtill kommer de erforderliga amorteringarna. Detta utgångsläge
understryker viklen av att den ekonomiska politiken utformas så att en jämvikt
i vår utrikesbalans snarast uppnås. De långsikliga krav detta ställer kommer
att belysas i 1975 års långtidsutredning. Jag avser återkomma till dessa
problem i samband med att utredningens resultat redovisas för riksdagen våren
1976.
Arbetet
med att utforma budgetförslaget för budgetåret 1976/77 pågår f. n. En mera
ingående bedömning av konjunkturutsikterna för
1976, där resultatet av
budgetarbetet och andra ekonomisk-politiska
förslag beaktas, kommer att redovisas i den preliminära nationalbudge
ten i 1976 års budgetproposifion. Regeringens förslag om den fortsatta
inriktningen av den ekonomiska politiken kommer att redovisas i 1976
års finansplan.
I avvaktan härpå bör de riktlinjer för den
ekonomiska politiken som angivits i det föregående föreläggas riksdagen.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna den inriktning av den ekonomiska
politiken som jag har förordat i det föregående.
Beslut
Regeringen ansluter sig fill föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
det förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop.
1975/76: 65 15
Bilaga
Konjunkturutsikterna Hösten 1975
Prop. 1975/76: 65 17
INNEHALL
Inledning
......................................................... 19
1
Sammanfattande översikt ............................ .. 20
2
Den internationella ekonomins
utveckling ............ 25
3
Utrikeshandeln ............................................... .. 29
3.1
Exporten........................................................ .. 29
3.2
Importen ..................................................... .. 31
3.3
Handels- och bytesbalans .............................. .. 32
4
Produktionen ............................................. .. 33
5
Arbetsmarknaden ........................................ .. 36
5.1
Utvecklingen under 1975................................... 36
5.2
Utvecklingen mot slutet av 1975
och under 1976 .. 38
6
De enskilda konsumenternas
ekonomi .................. .. 39
7
Investeringarna............................................... 42
7.1
Fasta investeringar ........................................ .. 42
7.2
Lagerinvesteringar ...................................... 44
8 Den
offentliga verksamheten ............................. 46
8.1
Staten ..................................................... 46
8.2
Kommunerna ............................................... 47
8.3
Socialförsäkringssektorn ................................ 49
9 Kreditmarknaden
............................................. 51
2 Riksdagen 1975176.1 saml Nr 65
Prop. 1975/76: 65
TABEIXFÖRTECKNING
1.1
Försörjningsbalans 19751976 ........................ .. 23
2
Bytesbalans 19741976 ................................. .. 24
2.1
BNP-utvecklingen i vissa OECD-länder 19741976 .. 27
2
Konsumentprisernas utveckling 19621975.......... .. 28
5.1
Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna januari
september
1974 och 1975 ............................... .. 37
2
Varsel om personalinskränkningar .................. .. 37
6.1
De enskilda konsumenternas ekonomi 19741976 39
7.1
Bruttoinvesteringarnas utveckling 19741976 .. 42
8.1
Statens inkomster och utgifter 19741975 ......... .. 46
2
Kommunernas inkomster och
utgifter 19741976... .. 48
3
Socialförsäkringssektorns
inkomster och utgifter 19741976 49
Prop. 1975/76: 65 19
Inledning
I denna promemoria redovisas en analys av
konjunkturläget hösten 1975 och av konjunkturutsikterna för 1976.
Promemorian
har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning. Hänsyn har
härvid tagits till de av regeringen den 15 oktober 1975 offentliggjorda
ekonomisk-politiska åtgärderna. Den bygger därutöver på material som
sammanställts av olika verk och myndigheter.
Ansvaret för de i promemorian redovisade
bedömningarna faller dock helt på ekonomiska avdelningen.
Stockholm
den 15 oktober 1975
Prop. 1975/76: 65 20
1
Sammanfattande översikt
Den
internationella lågkonjunkturen fördjupades successivt under
1974 och
nådde under första delen av 1975 en omfattning och intensi
tet som västvärlden inte upplevat sedan 1930-talet. Man beräknar nu
att produkfionen minskat med över 6 % inom OECD-området under
första halvåret 1975, den öppna arbetslösheten omfattar ca 15 milj.
människor samtidigt som prisstegringarna i varje fall under årets första
delar varit betydande.
En rad olika faktorer har samverkat till att skapa
denna djupa internationella lågkonjunktur. Under inledningsskedet svarade
nedgången i investeringarna då särskilt bostadsbyggandet för en väsentlig
del av förklaringen. Nedgången förstärktes sedan av en allt kraftigare lageravveckling,
som under första delen av 1975 står för den dominerande effekten. Den svaga
utvecklingen av den privata konsumtionen och av utrikeshandeln har emellertid
även bidragit till att hålla nere aktiviteten.
Den ekonomiska politiken i de stora OECD-länderna
har inte hittills kunnat motverka detta ekonomiska skeende. Till en början
berodde detta på att politiken under större delen av 1974 fick bibehålla sin
restriktiva karaktär. Detta gällde i synnerhet kreditpolitiken. Men när
sedermera den ekonomiska politiken lades om i en mera expansiv riktning fick
den inte den avsedda effekten på sysselsättning och produktion. En anledning
härtill kan vara att åtgärderna i så stor utsträckning kom att koncentreras på
generella inkomstförstärkningar åt företag och hushåll förbättringar som
dessa sektorer i varje fall hittills valt att i betydande omfattning använda
för att förbättra sin likviditet och öka sitt sparande.
De ytterligare ekonomisk-politiska åtgärder som
under de senaste månaderna vidtagits i Frankrike, i Förbundsrepubliken Tyskland
och i viss mån i Storbritannien är emellerfid av en annan karaktär. Inslaget av
offentliga investeringar och direkt sysselsättningsstödjande åtgärder är
avsevärt större. Dessa bör tillsammans med de fördröjda effekterna av
tidigare stimulansåtgärder bidra fill att få igång den ekonomiska
aktiviteten.
Av väsentligt större betydelse bör emellertid det
förväntade lager-omslaget vara. Den kraftiga lageravvecklingen under första
delen av
1975 står, som ovan
framhölls, för en stor del av förklaringen till pro
duktionsminskningarna. Det råder emellertid en betydande enighet om
att denna avveckling nu i det närmaste nått sitt slut och enbart det för
hållandet att den upphör kommer att utgöra en stimulans åt den eko
nomiska aktiviteten. Skulle dessutom lagerinvesteringarna komma att
öka förstärks självfallet denna tendens.
Ännu
så länge föreligger klara tecken på en vändning uppåt endast i
Prop. 1975/76: 65 21
Förenta
staterna, Canada och Japan. I Västeuropa har visserligen nedgången upphört men
någon klar återhämtning har ännu inte kunnat observeras. Detta innebär att den
statistiska bilden över den ekonomiska utvecklingen för helåret 1975 tämligen
allmänt kommer att kännetecknas av en i förhållande till 1974 minskande BNP.
Men bakom denna helårsutveckling ligger ett förlopp som i de flesta fall
innebär att botten på konjunkturkurvan inträffat under den första delen av 1975
och att den ekonomiska aktiviteten därefter varit uppåtriktad eller i varje
fall stabiliserad.
Det fortsatta förloppet framstår som osedvanligt
svårbedömt. Man kan visserligen peka på flera omständigheter som talar för att
uppgången skulle kunna komma snabbt och nå en betydande styrka under 1976.
Såsom redan tidigare framhölls har lagerneddragningen varit häftig. Redan en
återgång till en mera normal lageruppbyggnad skulle innebära en kraftig
stimulans åt produktionen. Likaledes skulle en återgång till ett i förhållande
till tidigare mera normalt hushållssparande medföra en avsevärd ökning av den
privata konsumtionen. Även det nuvarande bostadsbyggandet framstår i jämförelse
med en mera långsiktig utvecklingstakt som starkt tillbakahållet.
Men den djupa balansrubbning som OECD-länderna
varit utsatta för under 1974 och 1975 kan naturligtvis ha medfört att tidigare
observerade mönster inte längre gäller och att återhämtningen skulle bli mera
utdragen än vad de ovan nämnda omständigheterna indikerar. Hänsynen härtill
motiverar i varje fall för Västeuropas del en viss försiktighet i prognoserna
över utvecklingen under 1976. Såsom närmare redovisas i det följande avsnittet
2 förutses för Västeuropa en uppgång i områdets samlade BNP på 2 å 3 %. För
Förenta staterna, Canada och Japan förutses emellertid klart högre
tillväxttakter.
Till följd av den här antagna utvecklingen
förväntas världshandeln vända uppåt igen och öka med ca 6 % i volym under 1976.
För Sveriges vidkommande bör detta innebära att exporten ånyo kan förväntas
skjuta fart efter den nedgång på 7 å 8 % som nu kan beräknas för
1975. Med
hänsyn till det relativt stora inslaget av stapelvaror i den
svenska exporten varor som påverkas relativt tidigt vid en konjunk
turuppgång finns det anledning räkna med att exportökningen kom
mer att uppgå till en 6 å 7 % i volym mellan 1975 och 1976.
Även
den inhemska efterfrågan förutses vara klart expansiv under
1976. Under
både 1974 och 1975, då exportefterfrågan successivt för
svagats, har de inhemska efterfrågefaktorerna hållit uppe den ekono
miska aktiviteten. Det är i synnerhet konsumtionen både den of
fentliga och den privata som har stått för de expansiva inslagen.
Denna utveckling kan i stor utsträckning föras tillbaka på den expan
siva finanspolitik som förts under dessa år och som medfört att den
svenska ekonomin så markant avvikit i positiv riktning från så många
Prop. 1975/76: 65 22
av
de andra OECD-länderna. Enligt vad som nu kan bedömas kommer dessa
efterfrågefaktorer även fortsättningsvis att vara expansiva. Hushållens reala
disponibla inkomster förutses till följd av det redan träffade avtalet för 1976
och den redan beslutade skattesänkningen per den 1 januari 1976 komma att öka
så mycket att en uppgång av den privata konsumtionen om 3 % förefaller
sannolik.
Den offentliga konsumtionens ökningstakt förefaller
att bli något långsammare än under 1975. Enligt tillgängligt enkät- och prognosmaterial
beräknas dock ökningen till 3 %. Hår bör påpekas att uppskattningarna av den
statliga konsumtionen för andra halvåret 1976 inte kunnat baseras på någon
fastställd budget utan är en beräkning utförd på grundval av en revidering av
1975 års långtidsbudget. Man har erfarenhetsmässigt att räkna med vissa
ytterligare påslag när det nu pågående budgetarbetet är avslutat.
Enligt vad som f. n. kan bedömas kommer den samlade
investeringsverksamheten även fortsättningsvis att vara relativt svag. Det är
i första hand bostadsbyggandet som till följd av den låga igångsättningen
under 1975 kommer att fortsätta att minska. En uppgång i den statliga och
kommunala investeringsverksamheten delvis orsakad av regeringens
ekonomisk-politiska åtgärder tillsammans med en fortsatt väl hävdad
investeringsaktivitet inom industrin motväger dock nedgången inom
bostadsbyggandet.
Sammantaget
tyder denna efterfrågebild på att den slutliga efterfrågan kommer att öka med
3 å 4 % mellan 1975 och 1976. Hur den i sin tur kommer att påverka produktion
och sysselsättning beror på utvecklingen av lagerinvesteringarna och av
importen. Lageruppbyggnaden har i motsats fill utvecklingen i vår omvärld
varit kraftig under såväl 1974 som 1975. Särskilt exportindustrins lagerstockar
har nu nått en betydande storlek och det finns väl grundad anledning tro att en
exportuppgång särskilt i fråga om stapelvarorna initialt kommer att leda
till minskade lagerinvesteringar. Storleken i lageromsvängningen är
erfarenhetsmässigt mycket svår att bedöma men den torde komma att uppgå till 1
å 2 % av BNP. Detta reducerar i motsvarande mån BNP:s ökningstakt.
Den här presenterade efterfrågebilden pekar på att
man kan räkna med en relativt begränsad ökning av importen under 1976. Sammantaget
skulle detta leda till att BNP ökar med 1 a 2 % mellan 1975 och 1976.
Resultaten av prognoserna finns sammanfattade i tabell 1.1.
Betydande svårigheter föreligger att bedöma hur
denna efterfråge-och produktionsbild kommer att inverka på arbetsmarknad och
sysselsättning. Redan utvecklingen under 1975 har givit vid handen att företagen
reagerat annorlunda än tidigare och i större utsträckning behållit sin
arbetskraft trots en i vissa fall vikande produktion. Produktiviteten har då i
motsvarande mån blivit lägre. Den förväntade återhämtningen
Prop. 1975/76: 65 23
Tabell 1.1 Försörjningsbalans 1975-1976
Procentuell volymförändring
1974-1975
1975-1976
Tillgäng
BNP
Import Summa tillgäng
0,5 ä 1,0
-1 OäO,5
1 ä2 1 ä2 1 ä2
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar
Näringsliv Industri
Statliga
myndigheter och affärsverk
Kommunala
Bostäder Lagerförändring Privat
konsumtion Offentlig konsumtion
-2,5 0,5 7,5 1,5
-4
-9
700* 4 4
0,5
0,5
2
4
4,5 -6 -3 000ä -4 000*
3
3
Export
-7ä -8
6ä7
Summa
efterfrågan
OåO,5
1 ä2
* Milj. kr. 1968 års priser.
av den internationella konjunkturen och den fortsatt
expansiva inhemska efterfrågan gör tillsammans med de av regeringen vidtagna
åtgärderna att man kan räkna med en fortsatt hävdad sysselsättningssituation.
Inom ramen för denna totalbild får
man dock räkna med att en viss försvagning av arbetskraftsefterfrågan från
industri- och byggnadssektorerna kommer att inträffa. Denna försvagning torde
i första hand innebära att företagen håller igen på nyrekryteringen av
arbetskraft, vilket främst skulle öka svårigheterna för de nytillträdande på
arbetsmarknaden. Dessa tendenser bör emellertid motverkas av ökningar i
efterfrågan från de offentliga sektorerna och från den privata tjänstesektorn.
De särskilda insatser som regeringen offenfiiggjort den 15 oktober 1975 bör
dessutom verksamt bidraga till att understödja efterfrågan inom utsatta
sektorer och underlätta placeringen på arbetsmarknaden av ungdomar och övriga
arbetssökande.
Prisstegringarna under de hittills
passerade delarna av 1975 har legat kvar på en relativt hög nivå. Man har dock
anledning räkna med att takten i 12-månaderstalet successivt kommer att avta
bl. a. till följd av att indexberäkningarna inte längre kommer att påverkas av
den temporära nedsättningen av mervärdeskatten under 1974. Man kan nu beräkna
att prisstegringarna under loppet av 1975 kommer att stanna under 10 %. För
1976 förutses till följd av den lägre internafionella prisstegringen och en
lägre takt i kostnadsstegringarna en prisstegring om 77,5 %.
Enligt vad som nu kan bedömas kommer bytesbalansen att
uppvisa
Prop. 1975/76: 65 24
ett
väsenligt större underskott än vad som förutsågs i den reviderade
nationalbudgeten i våras. Den snabbare försämringen av handelsbalansen och en
svag utveckling av sjöfartsnettot innebär att underskottet kan komma att uppgå
till ca 8 å 9 miljarder kr.
De föreliggande prognoserna för 1976 låter inte
antyda att någon mera betydande förbättring skulle inträffa under detta år.
Beroende på vilket antagande man gör om export- och importutvecklingen skulle
underskottet komma att ligga mellan 7 och 8,5 miljarder kr. Prognoserna över
bytesbalansen finns redovisade i tabell 1.2.
Tabell
1.2 Bytesbalans 1974-
Milj.
kr.
-1976
1974
1975
1976
Export, varor Import, varor
70 514
72 758
70 700 75 000
77 500 78 200 80 500 79 800
Handelsbalans
-2 244
-4 300
-3 000 -1 600
Sjöfartsnetto
Turistnetto
Övriga
tjänster, netto
Transfereringar,
netto
Korrigeringspost
3 862
-2 232
-1 754
-2 610
800
2 800
-2 300
-2 200
-3 500
800
3 000
-2 500
-2 500
-4 400
800
Bytesbalans
-4178
-8 700
-8 600 -7 200
Prop. 1975/76: 65 25
2
Den internationella ekonomins utveckling
Den internationella ekonomin präglades under första
halvåret 1975 av en starkare recession än vad som bl. a. OECD:s bedömningar
tidigare givit vid handen. Mot en antagen minskning av totala produktionen
med 4 % i årstakt mellan andra halvåret i fjol och första halvåret i år står
ett utfall på 6 %. En viktig förklaring till denna utveckling är att
lagerneddragningen blivit kraftigare än förutsett i de större OECD-länderna. En
annan bidragande faktor har varit hushållens stigande sparbenägenhet vilken motverkat
de konsumtionsstimu-lerande åtgärder som satts in i ett flertal länder. Under
våren och sommaren har dock konjunkturen i Förenta staterna och Japan stabiliserats
och klara tecken föreligger på att den börjat vända uppåt för Förenta
staternas del i snabbare takt än i Japan. Även i Förbundsrepubliken Tyskland
har nedgången nu upphört men några entydiga tecken på en uppgång föreligger
däremot ännu inte i detta land. I Frankrike och Storbritannien är utvecklingen
fortsatt svag.
Den nu föreliggande konjunktursituationen i
Västeuropa tyder på att återhämtningsprocessen kommer att fortgå i en i
förhållande till tidigare konjunkturcykler långsammare takt. Klara tecken på en
mera allmän vändning uppåt kommer sannolikt att uppträda först under loppet av 1976.
Den uppåtriktade tendensen i Förenta staterna och Japan redan fullt tydlig
synes däremot komma att få en betydande kraft under 1976 och därmed utgöra en
av de faktorer som kommer att inverka positivt på utvecklingen även i
Västeuropa.
Lager justeringarna, som orsakade en så stor del av
nedgången under första halvåret 1975 särskilt i Förenta staterna och Japan,
kan antas i motsvarande mån stimulera efterfrågan när väl lageravvecklingen
upphör och vänds i lageruppbyggnad. Det kan t. o. m. föreligga en viss risk för
att styrkan i lagercykeln på samma sätt som skedde under avvecklingen
underskattas i uppgångsfasen.
Den pågående successiva inbromsningen i
inflationstakten kommer att motverka fallet i hushållens realintäkter och
därigenom verka stabiliserande på såväl konsumenternas som företagens
förtroende. Härigenom skulle löntagarnas f. n. mycket höga sparbenägenhet
stabiliseras eller t. o. m. kunna falla.
De ekonomisk-politiska stimulansåtgärderna i en rad
länder under våren har i augustiseptember 1975 kompletterats med ytterligare
konjunkturstödjande program. I vissa länder torde verkan av dessa vara
begränsad. För Västeuropa som helhet bör dock effekten bli tillräckligt stark
för att stoppa ett fortsatt fall i efterfrågan. Slutligen kan en viss stimulans
antas komma från bostadsbyggandet. Detta har nu nått ett absolut bottenläge och
visar i vissa länder tecken på uppgång.
Vissa
omständigheter verkar dock hämmande pä återhämtningspro-
Prop,
1975/76: 65 26
cessen.
I första hand gäller detta den under prognosperioden alltjämt rekordhöga
arbetslösheten och det låga kapacitetsutnyttjandet. Så länge arbetslösheten
ligger kvar på den nuvarande nivån bidrar den till att dämpa konsumtionsbenägenheten.
De offentliga investeringarna i flera länder väntas öka relativt sett långsamt
på grund av regeringarnas strävan att begränsa budgetunderskotten. Det låga
kapacitetsutnyttjandet och den försämrade egenfinansieringen lägger en hämsko
på de privata investeringarna. Den ekonomiska politiken slutligen prioriterar
alltjämt inflationsbekämpningen och en förbättring av bytesbalanserna. Man
måste därför beakta riskerna för att finans- och penningpolitiken kan komma att
läggas om i restriktiv riktning om utvecklingen visar tecken på en återgång
till högre inflationstakt och kraftigt försämrade utrikesbalanser.
För
Förenta staternas del hai- det under senare tid diskuterats huruvida inte
återhämtningen skulle komma av sig till följd av Federal Reserves restriktiva
penningpolitik och de tecken till förnyad inflation som kunnat noteras under
sommarmånaderna. Det förefaller emellertid som om accelerationen i
konsumentpriserna sammanhängt med tillfälliga faktorer. Den allra senaste
tidens prisinformafioner pekar på en klart lugnare takt i prisstegringen. I
Japan styrs uppsvinget av myndigheternas medvetna strävan att föra över den
japanska ekonomin till en långsikfig tillväxttakt på 57 % jämfört med de
1012 % som karakteriserat efterkrigstiden.
I
Västeuropa är utvecklingen i stort avhängig vad som sker i Förbundsrepubliken
Tyskland. F. n. finns där inga klara tecken tUl återhämtning. En viss
konsolidering av företagarnas och konsumenternas förtroende har visserligen
noterats. Sålunda förefaller exempelvis investeringsbenägenheten ha förstärkts
under loppet av sommaren. Exportefterfrågans nuvarande svaghet i kombination
med de kontraktiva impulserna från det statsfinansiella sparprogrammet
19761979 talar dock för att återhämtningen i Förbundsrepubliken blir långsam
och utdragen. För Frankrikes del kan man räkna med att de omfattande inhemska
sfimulansåtgärderna så småningom kommer att ge effekt. Någon klar vändning
uppåt kan man dock inte påräkna förrän under 1976. I ännu högre grad gäller
detta för Storbritannien och Italien där prisutvecklingen och den externa
balansen inte ger något större spelrum för stimulansåtgärder.
I de för Sverige så betydelsefulla nordiska
ekonomierna antas en viss stabilisering inträda i Danmark; i Norge bärs
konjunkturen upp av oljesektorns direkta och indirekta inverkan och effekten av
den internationella recessionen begränsas i motsvarande mån; i Finland däremot
har underskottet i den externa balansen nu antagit sådana proportioner att
utrymmet för stimulansåtgärder blivit ytterst begränsat.
Till
följd av den här antagna utvecklingen väntas världshandeln,
Prop. 1975/76: 65 27
Tabell 2.1 BNP-utvecklingen i vissa OECD-länder 19741976
Ärlig procentuell förändring
1974
1975
1976
första
andra
helåret
halvåret*
halvåret*
Förenta
staterna
-2,0
-8
6
-3,5
5-6
Japan
-1,8
±0
4
1,5
5-6
Förbundsrepubliken
Tyskland
0,6
-8
1
-4
3-4
Frankrike
3,9
-6
2
_2
2-3
Storbritannien
0,3
-4
_2
-I
1-2
Canada
2,8
-3
5
-0,5
5-6
Italien
3,4
-4
1
-4
2-3
Norge
3,7
4
4-5
Finland
3,8
±0 -
-1-0
Danmark
1,6
-1
3-4
Belgien
4,3
-1
2-3
Nederländerna
2,0
-2
3-4
Österrike
4,5
-2,5
2-3
Schweiz
-0,9
-3
1-2
Sverige
4,2
0,5-1,0
1-2
OECD-E
2,3
-2,5
2-3
OECD
-0,2
-6
4
-2
4-5
* Förändring från föregående halvår, uppräknad till
årstakt.
som under första halvåret 1975 beräknas ha fallit med mer
än 13 %, vända uppåt igen och öka med ca 6 % 1976. Efterfrågan från
OPEC-länderna väntas fortsätta att öka med ca 20 % i årstakt.
Statshandels-länderna, som hitfills genom sin import i viss mån motverkat
fallet i OECD-ländernas export, tvingas till ökad restriktivitet till följd av
att råvarupriserna dessa länder emellan har höjts och att årets skörd i
Sovjetunionen blir sämre än normalt. De icke-oljeproducerande u-länderna måste
redan under andra halvåret 1975 drastiskt skära ned sin import till följd av de
snabbt stigande bytesbalansunderskotten.
OECD-ländernas bytesbalanser har
påverkats starkt av den låga ekonomiska aktiviteten under 1975. Det samlade
underskottet har sjunkit från 35 miljarder dollar 1974 till under 10 miljarder
dollar 1975 enligt den senaste prognosen. Därvid beräknar man emellertid att de
sex största OECD-länderna kommer att notera ett överskott på hela 11,5
miljarder dollar medan de mindre länderna, som överlag har fört en mera
kontracyklisk politik, drabbas av ett underskott av i stort sett samma storlek
som 1974.
Som en följd av den allmänt
restriktiva politiken under 1974 och den fallande efterfrågan har
inflationstakten bromsats in under 1975 (se tabell 2.2). I förhållande till de
höga kostnaderna i form av förlorad produktion är dock
anti-inflationspolitikens framgång mycket begränsad. Enligt OECD:s juliprognos
beräknas inflationstakten i de sju större länderna mellan 1974 och 1975 komma
att gå ned från 12,1 till 10,5 %. Under 1976 skulle en ytterligare inbromsning
till ca 8 % ske.
De internationella råvarupriserna
visade under sommaren 1975 vissa tecken på att på nytt accelerera. Under
september har de emellertid på nytt återgått till sin tidigare nedåtgående
tendens. Den höjning av det internationella oljepriset som skedde i slutet av
september har i varje fall hittills inte satt några spår i andra
råvaruprisnoteringar. F. n. föreligger därför ingen anledning att revidera den
här presenterade prisprognosen.
Tabell 2.2 Konsumentprisernas utveckling 19621975
Årlig procentuell ökning
1962-
1973
1974
Aug 1974-
1972
aug 1975
Belgien
3,8
7,0
12,7
11,4
Danmark
6,0
9,3
15,3
9,6
Finland
5,7
10,7
16,9
17,6*
Frankrike
4,4
7,3
13,7
11,0
Förbundsrepubliken
Tyskland
3,2
6,9
7,0
5,9
Italien
4,3
10,8
19,1
15,3
Holland
5,4
8,0
9,6
10,7
Norge
5,1
7,5
9,4
11,9
Schweiz
4,0
8,7
9,8
7,4*
Storbritannien
4,9
9,2
16,0
26,9
Sverige
4,7
6,7
9,9
11,8'
Österrike
3,9
7,6
9,5
8,8
Förenta
staterna
3,3
6,2
11,0
8,6
Canada
3,3
7,6
10,9
11,1
Japan
5,7
11,7
24,5
10,0
OECD-E
4,5
8,6
13,2
13,9
OECD
3,9
7,9
13,4
11,0
*Juli 1974-juli 1975.
= Med hänsyn fill att mervärdeskatten under sommaren 1974
fillfälligt var
sänkt erhålls högre 12-månaderstal än vad som eljest hade
varit fallet.
Prop. 1975/76: 65 29
3
Utrikeshandeln 3.1 Exporten
Exporten 1975
Den svenska exporten 1975 måste i dag bedömas
väsentligen mera pessimistiskt än vad som var fallet i den reviderade
nafionalbudgeten. Då slutade konjunkturinstitutets bedömning på 1,3 % i ökning
för exportvolymen. F. n. har man anledning räkna med en nedgång i totalexporten
på 7 ä 8 % i volym. Särskilt kraffigt är fallet i råvaru-exporten som beräknas
minska med ca 20 %. En viktig förklaring är den försämrade internationella
konjunkturbilden. För OECD-området som helhet kunde en stagnation av den totala
produktionen för innevarande år då bedömas som sannolik, medan en bedömning i
nuvarande läge torde peka mot en nedgång på 2 %.
En vikfig bidragande orsak fill den svaga
exportutvecklingen har varit den restriktiva ekonomiska politik som förts i
Västeuropa sedan andra halvåret 1973. Denna har haft starkt negativa
konsekvenser på offentligt byggande och bostadsinvesteringar, vilket i sin tur
medfört en drastiskt reducerad marknad för svenska trävaror under 1974 och
1975. En svag efterfrågan tillsammans med en fortgående lageravveckling hos
förbrukarna ledde till minskningar i massaexporten redan under 1974 och mot
slutet av året sviktade även pöppe«efterfrågan. Denna situation har sedan gällt
under hela 1975 och har lett till volymminskningar på 2530 % för
skogsprodukterna.
Järti- och id/konjunkturen försämrades kraftigt vid
årsskiftet 1974/ 1975. Orderingången har minskat kraffigt och leveranserna
första halvåret understeg motsvarande nivå andra halvåret 1974 med 1520 %.
För andra halvåret i år förutses en fortsatt nedgång till följd av
lagerte-ducering hos konsumenterna. Den internationella stålkonjunkturen har
haft återverkningar på efterfrågan för malm. Trots att hela årets exportproduktion
av järnmalm är såld leder förskjutningar av leveranserna till att exporten i
år minskar med närmare 40 %.
Verkstadsexorten har på ett sent stadium berörts av
avmattningen i efterfrågan. Första kvartalet i år blev dock nedgången märkbar
för flertalet verkstadsprodukter utom bilar. Orderingången har successivt
försämrats under loppet av året och andra halvårets export väntas ligga ungefär
på första halvårets nivå vilket innebär en viss minskning för helåret 1975.
För gruppen övriga industriprodukter (kemiska
produkter, tekovaror, snickerier m. m.) blir det fråga om en något kraftigare
exportvolym-minskning än för verkstadsprodukterna. Den försvagade efterfrågan
gjorde sig här märkbar redan under andra halvåret i fjol.
Prop. 1975/76: 65 30
Exporten
1976
För den totala exporten förutses en återhämtning
komma till stånd under första halvåret 1976. Drivkrafterna utgörs av en
återhämtning av den internationella efterfrågan och en upphörande
lageravveckling. F. n. bedöms en ökning på 6 å 7 % som trolig mellan
genomsnitten 1975 och 1976. För första halvåret förutses en relativt måtfiig
ökning, knappt 5 %, och en något kraftigare uppgång, drygt 7 %, andra halvåret
1976. Därmed skulle exporten först under senare delen av 1976 nå upp till 1974
års nivå.
Återhämtningen synes bli mest uttalad för
råvarorna, vilket är naturiigt med tanke på den låga nivå som utgör
utgångspunkten. De stimulansåtgärder som vidtagits inom OECD-området kommer
sannolikt att bl. a. påverka byggandet och den svenska exporten av trävaror
torde öka med ca 25 % volymmässigt. Efterfrågan för övriga skogsprodukter
förstärks, ett lageruppbyggnadsbehov hos avnämarna bidrar till en förväntad
exportökning på 2025 %.
Även järn- och jråZkonjunkturen bedöms vända uppåt
under loppet av 1976. Orderingången har f. n. förbättrats, vilket torde leda
till att exportminskningen nära nog upphör under första halvåret 1976. Mellan
halvåren 1976 synes uppgången kunna bli betydande. Den förbättrade
stålefterfrågan leder till en ökad /7ifl'mexport. För hela malmsektorn väntas
en ökning om ca 15 % 1976, vilket emellertid medför att endast hälften av 1975
års nedgång skulle ha återtagits.
För färdigvarorna, där verkstadsprodukterna utgör
den största gruppen, uppskattas marknadstillväxten inom OECD-området till 5 ä
6 % mot 9% 1975. Det under 1975 höga inhemska efterfrågetryckct i Sverige samt
försämringen av de relativa exportpriserna medförde sannolikt vissa
marknadsandelsförluster. För 1976 beräknas effekterna av den oförmånliga relativa
exportprisutvecklingen dröja kvar, vilket är en orsak till en viss fortsatt
förlust av marknadsandelar under 1976. Vidare leder det låga
kapacitetsutnyttjandet i flertalet OECD-länder till att en stor del av
efterfrågeökningen kommer att kanaliseras mot ett ökat utnyttjande av de
inhemska lediga resurserna i resp. land. I uppgången utomlands har
näringslivsinvesteringarna endast en mindre del, vilket är oförmånligt ur
svensk synvinkel då andelen investeringsvaror är speciellt hög i vår
färdigvaruexport.
Tillsammantaget väntas färdigvaruexporten till
OECD-området öka med ca 5 % 1976. För övriga länderområden gäller att den t. o.
m. 1975 expansiva öststatsmarknaden på grund av dessa länders växande
handelsunderskott inte ger något nämnvärt efterfrågetillskott nästa år.
Exporten till OPEC-länderna har ökat kraffigt 1974 och första halvåret 1975.
Dessa länders begränsade mottagningskapacitet väntas leda till en mera dämpad
ökning under resten av 1975 och 1976. Totalt sett förväntas färdigvaruexporten
öka med ca 5 % nästa år.
Prop.
1975/76: 65 31
För verkstadsproduktenia torde
exportkonjunkturen bottna första halvåret 1976 för att därefter återhämta sig.
Mellan 1975 och 1976 kan ökningen uppskattas till ett par procent.
Exportpriserna
De kraftiga prisökningar på
exportvarorna som tagits ut hittills under 1975, och som delvis förklaras av
den svenska kronans kraftiga effektiva appreciering första halvåret, ger en
total exportprisökning på drygt 10 % helåret 1975. Minskningar kan i stort sett
endast noteras för jordbruksprodukter, icke-järnmetaller och trävaror. Nästa år
kommer sannolikt flertalet stapelvarupriser att öka något, möjligen med
undantag för järn och stål. Verkstadsprodukterna återtar en mera normal
prisökningstakt, 69 %. Den genomsnittliga exportprisökningen kan därmed
uppskattas till 35 % 1976, där ökningen nästan helt faller på färdigvarorna.
Värdemässigt skulle exporten därmed under innevarande år
ungefärligen ligga kvar på 1974 års nivå. För 1976 uppskattas värdeökningen
bHcal0%.
1974 beräknas vårt bytesförhållande ha försämrats med ca 7
% för att därefter i år ha kraftigt förbättrats. För 1976 beräknas åter en försämring
på 1 å 2 procentenheter inträffa. I absoluta belopp kan detta anses motsvara en
försämring av handelsbalansen med 34 miljarder kr. 1974, en förstärkning med
ca 5 miljarder kr. 1975 samt en försvagning med någon miljard kr. 1976.
Stor osäkerhet vidlåder mätningen av utrikeshandelns
prisutveckling vid så snabba ökningstakter som varit fallet sedan 1973. Inom
nationalräkenskapsenheten vid statistiska centralbyrån har försök till förbättringar
av prismätningarna gjorts. De ovan redovisade talen över exportens volym- och
prisutveckling ansluter sig till dessa förbättrade metoder.
3.2 Importen
Importen blev betydande 1974 delvis
som en följd av sfimulansåtgärderna detta år. Fr. o. m. slutet av 1974 har
dock importen fallit, i volym räknat. I och med att efterfrågetryckct i
utlandet minskade fick de svenska företagen i ökad utsträckning gå över till
försäljning på hemmamarknaden, vilket medfört att importvarorna mött en ökad
konkurrens. Den fortsatta konsumfionstillväxten under den återstående delen av
innevarande är skulle i och för sig tala för en relativt hög import. Avmattningen
i lageruppbyggnaden jämte det avtagande behovet av insatsvaror leder
emellertid till ett fortsatt fall i importefterfrågan. För helåret 1975
uppskattas importvolymen ligga ca 1 % lägre än 1974. Det är endast varugrupper
med högt konsumtionsvaruinnehåll.
Prop. 1975/76: 65 32
som
beräknas öka i år. Härtill kommer att råoljeimporten ökat kraftigt, 1015 %,
vilket sammanhänger med kapacitetsutbyggnaden på raffinaderiområdet. Detta
leder å andra sidan till att importen av färdiga petroleumprodukter minskar.
1976 blir importen totalt sett låg vilket i första
hand sammanhänger med den förutsatta omsvängningen i lagerinvesteringarna.
Ökningen uppskattas till 1 ä 2 %. Importprisernas ökningstakt har drastiskt reducerats
under loppet av 1975 och kan antas bli 45 % för helåret 1975. Nästkommande är
blir ökningen troligen ungefär lika stor. Inflationsimpulserna från utlandet
mattas således avsevärt eftersom im-portprisökningstakten 1974 uppgick till ca
35 %.
3.3
Handels- och bytesbalans
Den skisserade utvecklingen ger ett fortsatt
underskott i handelsbalansen. Detta kan f. n. uppskattas till drygt 4
miljarder kr. i år, dvs. ett fortsatt underskott om 400500 milj. kr. per månad
under resten av året, och 1 1/23 miljarder kr. i underskott 1976 (se tabell
1.2).
Vad gäller tjänstesidan kan noteras att
sjöfartsnettot på grund av den försvagade sjöfartskonjunkturen i år torde bli
ca 500 milj. kr. lägre än vad som beräknades i den reviderade nationalbudgeten
eller knappt 3 miljarder kr. Turistnettot försämras något hundratal milj. kr. i
år och ungefär lika mycket nästa år. Övriga tjänster försämras ungefär
trendmässigt. Underskottet i transfereringarna uppgår i år till 3 1/2 miljarder
kr., en försämring sedan 1974 på 1 miljard kr. En ytterligare försämring
uppträder 1976, bl. a. beroende på det ökande u-landsbi-ståndet. Till
försämringen bidrar också räntebetalningarna på den ökade upplåningen i
utlandet. Totalt ger detta ett bytesbalansunderskott på ca 8 1/2 miljarder kr.
i år varav ca 5 miljarder kr. faller på andra halvåret. För 1976 kan det
beräknade bytesbalansunderskottet anges till ca 7 ä 8,5 miljarder kr. På tre år
skulle således det samlade underskottet uppgå till ca 20 miliarder kr.
Froj). 1975/76: 65 33
4 Produktionen
Den internationella
konjukturavmattningen har under loppet av innevarande år allt tydligare
påverkat den svenska /«f/(«/r/produktionen. Den vikande ufiandsefterfrågan gav
sig först tillkänna pä råvarusidan där trävaruexporten redan under 1973, men
främst under 1974, kraftigt reducerades. Under fjolåret drogs också
massaexporten ned och mot slutet av året drabbades även papperssidan. Omkring
årsskiftet 1974/1975 inträdde ett kraftigt internationellt efterfrågebortfall
för järn och stål samt malm. Även verkstadsindustrin tycks under loppet av 1975
ha fått känning av avsättningssvårigheter på exportmarknaderna.
Under denna period av sjunkande
ufiändsk efterfrågan på svenska varor har emellertid den inhemska efterfrågan i
inte oväsentlig grad kompenserat härför. Den privata konsumtionen ökade
kraftigt 1974 delvis som en följd av vidtagna sfimulansåtgärder. Även 1975 har
konsumfions-viljan varit stark, till vilket bl. a. skatteomläggningen och
löneökningarna bidragit. Vidare synes konsumfionstillväxten inom den offenfiiga
sektorn ha legat på en hög nivå 1975. Industriinvesteringarna har dessutom ökat
kraftigt både 1974 och 1975.
Den successiva försämringen av
utlandsmarknaderna har emellertid gjort det allt svårare för företagen att
upprätthålla produktionen. För alt i görligaste män kunna upprätthålla
produktion och sysselsättning har en omfattande produktion för lager ägt rum.
Under första halvåret i år har lagerökningen inom industrin uppgått till över 3
miljarder kr. i 1974 års prisnivå. Lagcruppbyggnaden nådde en sådan omfattning
under första halvåret i år att ökningen naturligen blir mera dämpad under andra
halvåret.
Kapacitetsutnyttjandet har enligt
konjunkturbarometern sjunkit sedan början av 1974 och industriproduktionen
skulle enligt den osäkra, preliminära statistiken ha fallit allt sedan
första kvartalet i år. En lageravvcckling i förbrukarledet tillsammans med en
svag efterfrågan i övrigt leder sannolikt till en större produktionsnedgång
under andra halvåret i år. En viss återhämtning börjar dock bli märkbar inom
skogsindustrin. Produktionsminskningen mätt mellan helåren 1974 och 1975 kan
emellerfid bli relativt kraftig. Förbättringen i skogskonjunkturen antas
fortsätta successivt under 1975. Inom järn- och stålindustrin kulminerade
produktionen under första halvåret 1974 men det är först under
1975 som nedgången blivit av mera
betydande omfattning. Försämringen av ordersituafionen har dock dämpats och
efter en viss fortsatt neddragning av produktionsnivån andra halvåret i år och
första halvåret
1976 torde en viss återhämtning kunna
äga rum. Som en följd av den svaga internationella stålefterfrågan har också
malmexporten och malmproduktionen minskat. En viss förbättring förefaller dock
trolig under 1976.
3 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 65
Prop. 1975/76: 65 34
Verkstadsindustrin har upprätthållit en hög
produktionsnivå in på andra halvåret 1975. Det försämrade orderläget torde dock
så småningom komma att leda till en produktionsanpassning. Ytterligare skäl
för detta är att en inte oväsentlig del av tillverkningen lagts på lager, uppbyggnaden
under första halvåret i år kan uppskattas till närmare 1,5 miljarder kr. i 1974
års priser. En så kraftig lageruppbyggnad torde inte vara möjlig under resten
av året. Vidare kommer en eventuell förbättring av efterfrågan under 1976 att
i första hand leda fill en lageruttömning. Produktionsökningen i år torde uppgå
till ca 5 % och kan för nästa år uppskattas till någon procent.
Hemmamarknadsinriktade industrier, t. ex.
livsmedelsindustrin, har inte på samma sätt som exportnäringarna påverkats av
avmattningen. Den väntade, relativt höga konsumtionsökningen även 1976 bidrar
till att upprätthålla produktionen inom dessa branscher.
För hela industrin innebär detta att produktionen
väntas minska med 1 ä 2 % mätt mellan helåren 1974 och 1975. I och med
återhämtningen nästa är bör produktionen under 1976 äter uppnå 1974 års nivå.
För övriga sektorer i ekonomin gäller för
jordbrukets del att en återgång i år skett till en mera normal produktionsnivå
efter fjolårels rekordskörd. För 1976 förutses normalskörd. Inom skogsbruket
har produktionen vikit som en konsekvens av den dåliga skogskonjunkturen och
några förbättringar hinner knappast inträda som påverkar utvecklingen mellan
genomsnittslägena 1975 och 1976.
El-, gas- och vattensektorn ökar produktionen
kraftigt i år som en följd av utbyggnaden på energiområdet. Denna nivå kvarstår
oförändrad 1976.
Byggmarknaden har karakteriserats av en viss brist
på arbetskraft samtidigt som produktionen, som den kan avläsas i stafistiken,
tycks öka relativt obetydligt i är. Detta kan dels förklaras av att det
kraffigt ökade småhusbyggandet är arbetskraftskrävande, dels av att
omfattningen av reparations- och underhållsarbeten är bristfälligt statistiskt
belyst. Den tillgängliga statistiken fångar sannolikt inte upp all den
verksamhet som pågår på detta snabbt expanderande område. Vad gäller 1976 kan
f. n. förutses en viss uppgång i byggnadssektorns produktion, som omfattar både
nyinvesteringar och reparationer och underhåll. Denna uppgång förklaras bl. a.
av de vidtagna stimulansåtgärderna.
Som en följd av den kraftiga ökningen av den
privata konsumtionen uppvisar den privata tjänsteproduktionen en betydande
tillväxt 1975 och denna kan förutses fortsätta 1976. Axen den offentliga
sektorns produk-fion har ökat avsevärt 1975, ca 3 V'2 % De bedömningar av den offentliga sektorns
utveckling som redovisas i avsnitt 8 innebär en ökning av den offentliga
tjänsteproduktionen med ca 3 % 1976.
För ekonomin som helhet bör produktionen enligt
tillgängliga uppgifter kunna öka med ca 1 % i år. Med tanke på den osedvanligt
höga
Prop. 1975/76: 65 35
sysselsättningen
förefaller denna produktionstillväxt anmärkningsvärt låg. Den förutsätter en
mycket svag produktivitetsökning. Detta kan åtminstone delvis förklaras av att
företagen inte anpassat arbetsstyrkan till produktionsutvecklingen utan
upprätthållit sysselsättningsnivån genom att öka reparations- och
underhällsverksamheten och andra arbeten som är relativt ofullständigt
behandlade i stafistiken. Det kan inte heller uteslutas att
produktionsvolymförändringarna underskattas i en period med relativt snabba
prisrörelser.
De
utvecklingstendenser som ovan antytts ger sammantaget en pro-duktionsfillväxt
pä ca 2 % mellan 1975 och 1976 med en tyngdpunkt i tillväxten på andra halvåret
1976.
Prtjp. 1975/76: 65 36
5
Arbetsmarknaden
5.1 Utvecklingen under
1975
/"- och
utvandring, arbetskraftens förändring
Hittills under året (januariseptember) har
ncttoinvandringen uppgått till nästan 12 000 personer. Drygt hälften av dessa
är danska medborgare, vilket betyder att den ökning av invandringen från
Danmark som konstaterades speciellt sista kvartalet 1974 har fortsatt. En viss
avmattning har dock kunnat noteras de senaste månaderna. Invandringen från
Finland har, efter ett par år med utvandringsöverskott, ånyo börjat öka något.
Antalet personer i arbetskraften (dvs. sysselsatta
och arbetslösa i åldern 1674 år) ökade med drygt 56 000 mellan 1973 och 1974.
Denna utveckling har fortsatt även under 1975 i september var det drygt 80
000 fler i arbetskraften än motsvarande månad 1974. Till allra största delen är
denna ökning beroende på en ökad kvinnlig förvärvsverksamhet.
Efterfrågan
på arbetskraft
Den nedgång i de nyaninälda lediga platserna som
konstaterades mot slutet av 1974 har, med undantag för första kvartalet,
fortsatt under 1975. Totalt låg de säsongsrensade nyanmälda platserna för
perioden januariseptember 1975 drygt 10 % under motsvarande månader 1974. För
tillverkningsindustrin och byggnadsverksamheten har de nyanmälda platserna
sjunkit med 30 resp. 27 % från 1974 års nivå (januariseptember).
Även de obesatta platserna har minskat under 1975
totalt låg antalet obesatta platser (säsongrensat) i augusti ca 20 % under
januarinivån. Utvecklingsförloppet har varit likartat det för de nyanmälda
platserna. Redan under senare delen av 1974 kunde en viss nedgång noteras.
Denna förbyltes dock i en ökning under början av 1975, vilken dock bröts under
april och sedan efterföljdes av en successiv minskning. Särskilt inom
tillverkningsindustrin har minskningarna varit kraftiga. Septembernivån 1975
för de obesatta platserna låg för metall- och verkstadsindustrin 45 %, för
massa- och pappersindustrin 41 % och för textil och beklädnad 60 % under
januari månads nivå.
Sysselsättning
och arbetslöshet
Under loppet av 1974 steg sysselsättningen kraftigt
jämfört med 1973. Denna expansion har fortsatt även under 1975. Takten i
sysselsättningsökningen har dock successivt dämpats.
Trots den svagare arbetskraftsefterfrågan har
arbetslösheten hittills under 1975 legat på en mycket låg nivå. I september
var, enligt arbetskraftsundersökningarna, ca 76 000 personer arbetslösa
motsvarande 1,8 % av arbetskraften. Ett flertal faktorer har samverkat till
denna ut-
veckling. Såväl den privata som den offenfiiga
konsumfionen har hållits väl uppe under året de beräknas öka med ca 4 %
vardera jämfört med 1974. Likaså är investeringsverksamheten i industrin
fortfarande expansiv. Industrin tycks vidare ha fler som är sysselsatta med
reparations- och underhållsarbeten än normalt. Under året har också genomförts
en arbetsfidsförkortning för skiftarbetare. Hur stor betydelse den förändrade
trygghetslagstiftningen på arbetsmarknaden, de s. k. Aman-lagarna, haft kan
ännu inte bedömas. Utvecklingen tyder dock på att företagen visat en klart ökad
benägenhet att behålla sin arbetskraft även om efterfrågan visar tecken på att
vika.
Antalet varsel om
driftsinskränkningar är hittills färre än vid den föregående
konjunkturavmattningen dock har antalet varsel under 1975,
Tabell 5.1 Arbetslösheten enligt
arbetskraftsundersökningarna januariseptember 1974 och 1975
1 kv
2kv
3 kV
Antalet
arbetslösa 1975
Hela riket Storstadslän Skogslän Övriga län
71 300 20 900 23 900 26 400
63 300 16 400 22100 24 900
65 300 16 800 21400 27 100
Förändring
från 1974
Hela riket Storstadslän Skogslän Övriga län
-30 000
-11 600
-7 800
-10 600
-9 500 -5 800 -2 400 -1 300
-13 000 -5 200 -3 200 -4 500
Relativa
arbetslöshetstal, %
Hela riket 1975 1974
1,8 2.5
1,5 1,8
1,6 1,9
Storstadslän 1975 1974
1,3
2,2
1,0 1,5
1,1 1,4
Skogslän 1975 1974
2,9 3,9
2,7 3,0
2,5 3,0
Övriga län 1975 1974
1,6
2,2
1,4 1,6
1,5 1,8
Källa: Statistiska centralbyrån.
Tabell 5.2 Varsel om personalinskränkningar totalt antal berörda
Januari
hela året
september
1970
14 131
20 975
1971
25 167
36 966
1972
16 783
23 745
1973
10 861
15 102
1974
10 240
14 228
1975
15 779
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen. 4
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 65
Prop. 1975/76: 65 38
som
framgår av tabell, 5.2, ökat kraftigt jämfört med 1974. Inom industrin är det
främst trävarubranschen och textil- och beklädnadsindustrin som haft ökade
varsel i år.
Antalet personer sysselsatta i
arbetmarknadsutbildning eller beredskapsarbeten har hittills under 1975 legat
betydligt under de senaste årens nivå.
5.2
Utvecklingen mot slutet av 1975 och under 1976
Inom de varuproducerande näringsgrenarna (gruvor
och tillverkningsindustri, byggnadsindustri, jord- och skogsbruk m. m.) väntas
efterfråge- och produktionsutvecklingen bli ganska svag både 1975 och 1976. För
1975 väntas en nedgång i den totala varuproduktionen med ett par
procentenheter, medan utvecklingen under loppet av 1976 antas komma att
innebära en viss uppgång. Som mer utförligt har beskrivits i avsnitt 2 är denna
utveckling betingad av den internafionella ekonomins långsamma
återhämtningstakt som inte väntas få en klart positiv effekt på produktionen
förrän en bit in på 1976.
Trots den internationella konjunkturnedgångens
återverkningar har sysselsättningsläget hittills i år varit mycket gott. Man får
emellertid sannolikt räkna med att en försvagning kommer att inträffa inom
vissa sektorer i vinter och under första halvåret 1976. I första hand torde det
svaga efterfrågeläget innebära att företagen håller igen på nyrekryteringen av
arbetskraft, vilket främst skulle öka svårigheterna för nytillträdande grupper
på arbetsmarknaden. Permitteringar och avskedanden i begränsad omfattning kan
emellertid heller inte uteslutas, vilket bl. a. indikeras av det ökade antalet
varsel om personalinskränkningar (se tabell 5.2). Samtidigt bör emellertid
framhållas att de pensionsreformer som kommer att genomföras under 1976 samt
ytterligare effekter av arbetstidsförkortningen för bl. a. skiftarbetare kan
innebära att genomslaget på arbetslösheten från denna lägre efterfrågan blir
begränsat.
Huvuddelen av svaghetstendenserna torde drabba
exportindustrin och byggnadssektorn. För den offentliga sektorns del väntas
däremot en ökning av sysselsättningen under både 1975 och 1976. Sysselsättningsökningen
under 1976 som beräknas till inemot 30 000 personer väntas till största delen
falla inom vårdsektorn. Även den privata tjänstesektorn väntas öka sin
efterfrågan pä arbetskraft under 1976.
De ekonomisk-politiska åtgärder som regeringen
offentliggjort den 15 oktober 1975 bör vid sidan om dessa expansiva inslag i
sysselsättningsbilden verksamt bidra till att understödja efterfrågan inom
utsatta sektorer. Åtgärderna har vidare utformats med sikte på att underlätta
placeringen på arbetsmarknaden av ungdomar och övriga nytillträdande
arbetssökande.
Prop.
1975/76: 65 39
6
De enskilda konsumenternas ekonomi
Hushällens köpkraft har förstärkts i betydande grad
under 1975. De faktorer som bidragit mest till detta är utfallet av lönerörelsen,
förbättringen av sysselsättningsläget, slopandet av sjukförsäkringsavgiften
samt skattereformen vid årsskiftet, som innebar minskningar av marginalskatten
för låg- och medelinkomsttagare. Förbättringarna av folkpensioner,
bostadstillägg m. m. har även bidragit till ökningen.
Lönerörelsen resulterade i en avtalsmässig
löneökning på 12,5 % för 1975. Till detta skall läggas en löneglidning utöver
avtalet som uppskattats till ca 3 %. En genomsnitfiig löneglidning av den
storleken innebär sannolikt ca 45 % för industriarbetarkåren, vilket är något
lägre än motsvarande tal för 1974. Detta leder tillsammans med en viss
sysselsättningsökning till att den totala lönesumman bör sfiga med ca 17 %
eller 2223 miljarder kr., se tabell 6.1.
Tabell
6.1 De enskilda konsumenternas ekonomi 1974 1976
1975
Förändring, %
Miljarder
Löner
m.m.
kr.
1974
1975
1976
I.
153
12,8
17,3
10,8
2.
Övr.
faktorinkomster
29
15,6
7,7
7,5
3.
Inkomstöverföringar
48
33,2
17,2
18,1
4.
Direkta
skatter, avgifter
m.m.
65
16,3
16,3
12,2
5.
Hushållens nettoinbetalningar till det offentliga
(4-3)
17
-14,3
13,8
-5,2
6.
Disponibel
inkomst
(1+2-5)
165
17,1
15,9
12,2
7.
Real
disponibel inkomst
7,3
5,2
3-3,5
Övriga faktorinkomster ökar i långsammare takt än
1974. Exempel på detta är inkomsterna för enskilda företagare såsom jordbrukare
och skogsägare. Skörden 1975 blev inte av samma omfattning som 1974, samtidigt
som skogskonjunkturen har varit svag. Kapitalinkomsterna påverkas i negafiv
riktning av diskontosänkningen och av en viss nedgång i vinsterna. Däremot
väntas inkomstöverföringarna till hushållen öka ca 17 % eller drygt 7
miljarder kr. i år. De största tillskotten kommer från förbättringen av
pensioner och sjukförsäkringsförmåner.
Till följd av bl. a. den vidtagna
skatteomläggningen ökar hushållens disponibla inkomster kraftigt eller med
närmare 16 % i löpande priser, en ökning som dock är ca 1,5 procentenheter
lägre än 1974. Tillskottet till köpkraften utgör 22,5 miljarder kr. Vid en
beräknad prisökning om ca 10 % kommer den reala tillväxten att uppgå till
ungefär 5 %. Detta är en tillväxt som visserligen understiger 1974 års
exceptionella ökning
Prop. 1975/76: 65 40
men
som är klart högre än vad som i övrigt varit vanligt under 1960-och 1970-talen.
Tyngdpunkten i köpkraftsförstärkningen ligger på andra halvåret vilket bör
bidra till att motverka effekterna av den försvagade ufiandsefterfrågan.
För
1976 beräknas avtalslöneökningen till knappt 9 %. Löneglidningen har antagits
till knappt 3 % eller ungefär densamma som 1975 och sysselsättningen förutsätts
i stort sett ligga kvar på detta års nivå. Lönesummans ökning skulle således
bli 11 %.
Inkomstöverföringarna
ökar 1976 snabbare än i är beroende bl. a. på barnbidragshöjningen i oktober
1975 samt den fortsatta reformverksamheten på pensionsområdet. Härtill kommer
förbättringar av bidragen till arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning.
Genom uppgörelsen mellan tre av de politiska
partierna våren 1975 säkrades en sänlcning av den direkta skatten som motsvarar
1 600 kr. för flertalet löntagare. Totalt sett innebär skatteomläggningen en
förbättring av hushållens inkomster med 45 miljarder kr. Den beräknade
kommunalskattehöjningen reducerar dock denna förbättring med drygt 1 miljard
kr.
De
disponibla inkomsterna skulle därmed öka med drygt 12 % mellan helåren 1975
och 1976. Efter hänsynstagande till den förutsedda prisökningen återstår drygt
3 % i real köpkraftsförbättring. Detta är klart lägre än 1974 och 1975 men
högre än vad som varit vanligt flertalet år sedan mitten av 1960-talet.
Prisutvecklingen
under loppet av 1975 torde stanna under 10 %. Dämpningen av den internationella
prisstegringstakten spelar en väsentlig roll för denna i jämförelse med 1974
något lägre prisstegring. Hänsyn har härvid tagits till den av OPEC-länderna i
september i år beslutade 10-procentiga höjningen av råoljepriset. Den s. k.
restfaktor, i vilken man söker fånga upp genomslaget på priserna av de ökade
lönekostnaderna, är beräknad utifrån ett antagande om en timlönekostnadsökning
på ca 20 % 1975 och ca 15,5 % 1976.
Prisöverenskommelsen
på jordbruksområdet har inneburit att ungefär hälften av kompensationen till
jordbruket tagits ut i form av höjda priser i konsumentledet under 1975. För
1976 har kalkylmässigt antagits att kostnadsökningarna helt tas ut via
konsumentpriserna. De pågående hyresförhandlingarna kommer att ge resultat som
återspeglar sig i den i konsumentprisindex ingående bostadsposten. Det är dock
tveksamt om några större effekter blir märkbara redan under 1975.
Den under 1975 genomförda diskontosänkningen
påverkar bostadsposten med 0,4 procentenheter i neddragande riktning via
egnahems-kostnaderna. Punktskattehöjningarna i år torde ha ökat prisnivån med
knappt 1 procentenhet.
Prisstegringstakten under loppet av 1976 har
bedömts bli klart lägre än under 1975 sammanhängande med en fortsatt lägre takt
i den inter-
Prop. 1975/76: 65 41
nationella
prisstegringen och med lägre lönekostnadsökningar. Under loppet av året har
prisstegringen uppskattats till 7-7,5 %, vilket motsvarar 8,59 % mellan
årsgenomsnitten.
Konsumtionen
uppnådde 1974 en betydande ökning delvis till följd av de speciella
stimulansåtgärder som då sattes in. Tillgängliga uppgifter tyder emellertid på
en fortsatt stark konsumtionsvilja hos hushållen. De retroaktiva
löneökningarna torde bidra till att stimulera konsumtionen under andra
halvåret 1975. Här har förutsatts att den privata konsumtionen kommer att öka
med 4 % för helåret. Även en så kraftig konsumtionsökning medger en ökning av
hushållens sparkvot pä ca 1 procentenhet.
För
1976 har en konsumtioiisvolymökning om 3 % förutsatts. Mot bakgrund av den
antagna disponibelinkomstökningen kan en sådan konsumtionsprognos anses rimlig.
Sparandets andel av inkomsterna skulle enligt denna prognos förbli i stort sett
oförändrad. Osäkerheten i denna förutsättning är dock betydande. Sparandets
höga andel av inkomsterna under senare är har medfört att det ackumulerade
sparandet nu ligger på en så hög nivå att relativt små förändringar i detta kan
ge betydande utslag på konsumtionens tillväxt.
Prop.
1975/76: 65 42
7
Investeringarna 7.1 Fasta investeringar
De totala fasta investeringarna beräknas i år
minska med 2 å 3 %. Det är första gången sedan 1971 som investeringarna
minskar. En väsentlig förklaring till nedgången är de minskade investeringarna
i bostäder och i handelsflottan. Övriga investeringar har sannolikt ökat
något.
Minskningen av bostadsbyggandet var kraftig redan
1974 och den ansvällning av påbörjandet mot slutet av året som
momsresfitutionen ledde till föll investeringsmässigt fill största delen på
1975. Detta år blir å andra sidan påbörjandet av nya lägenheter avsevärt lägre
än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten, ca 55 000 lägenheter
mot 67 000. Investeringsminskningen väntas därför bli ca 9 % trots att
ombyggnadsverksamheten förutsätts expandera.
Igångsättningen torde ha nått sin lägsta nivå under
1975. Faktorer som tyder på detta är att lägenhetsreserven börjat minska och
att bedömningar av den långsiktiga efterfrågan talar för en viss återhämtning.
Kommunerna synes dock, av bostadsbyggnadsprogrammen att döma, ännu inte ha
inkalkylerat någon mera betydande uppgång. För 1976 förutses emellertid att
igångsättningen ökar till ca 60 000 lägenheter. Eftersom uppgången kan
beräknas inträda först under senare delen av året kommer investeringarna ändock
att minska även 1976. Nedgången torde komma att uppgå till ca 6 %.
Delvis som en konsekvens av bostadsbyggandets
dämpning har även de kommunala investeringarna, främst på byggnads- och
anläggningssidan, minskat under senare år. Detta gäller även innevarande år då
minskningen beräknas till ca 4 %. Nu föreliggande enkätmaterial tyder
emellertid på en ökning av kommunernas investeringar med ca 6 % 1976. Mot
bakgrund av kommunernas finansiella situation samt den fortsatta neddragningen
av bostadsinvesteringarna förefaller detta dock
Tabell
7.1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19741976
1974
Ärlig procentuell
miljarder
volymföl
ändring
kr.
1974
1975
1976
Bostäder
11
-7
-9
-6
Näringslivet
28
12
1/2
1/2
därav:
industrin
12
12 1/2
7 1/2
2
Statliga
myndigheter och
affärsverk
6
-2
1 1/2
4
Kommuner
10
-5
-4
4 1/2
Totalt
55
2 1/2
-2 1/2
1/2
därav:
byggnader
och
anläggn.
32
-2
-2
0
maskiner
23
10 1/2
-2 1/2
1
Prop. 1975/76: 65 43
vara något i överkant. Här har därför antagits en ökning
av de kommunala investeringarna med ca 4 a 5 % 1976, varvid hänsyn tagits till
den av regeringen förslagna höjningen av investeringsbidraget till daghemsbyggande
jämte en förutsatt ökning av de kommunala beredskapsarbetena.
/rtciw/ninvesteringarna har
hittills uppvisat en mycket kraftig expansionstakt. 1974 var ökningen över 12
% i volym, vilket inte minst förklaras av den omfattande byggnationen inom
industrin. Även innevarande år torde industribyggandet öka högst betydligt delvis
beroende på de stora belopp av olika fondmedel som ställts till förfogande. Så
kraffiga ökningar av industriinvesteringarna har inte förekommit sedan mitten
av 1960-talet. Även på maskinsidan är utbyggnaden betydande, vilket innebär att
industrins kapacitet sedan 1970 brutto ökat med närmare 40 %.
Enligt de planer som företagen
redovisat i augustienkäten blir ökningen betydligt blygsammare 1976.
Enkätuppgifter och hänsynstagande till bl. a. det föreslagna 10-procentiga
investeringsavdraget för maskiner ger dock anledning att räkna med ett par
procents ökning. Att den planerade investeringsnivån för 1976 ökar relafivt
obetydligt får självfallet ses mot bakgrund av de osäkra utsikterna för den
internationella konjunkturen och de svenska exportutsikterna. Vidare har 1974
och 1975 års kraftiga nivålyft ökat kapaciteten så avsevärt att det är
naturligt med en viss avsaktning i utbyggnadstakten.
Underlaget för bedömning av investeringsutvecklingen inom
övriga delar av näringslivet är bristfälligt. Beräkningarna får baseras på enkätunderlag
samt på analyser av data över igångsättningen. Man har anledning att förmoda
att underlaget inte minst till följd av de snabba prisstegringarna blivit
alltmer osäkert. Man har nu svårt att avgöra om dessa investeringar ökat eller
minskat under 1975. En viss nedgång på maskinsidan framstår dock som trolig.
För nästa år har en ungefärligen oförändrad investeringsvolym förutsetts för
dessa delar av näringslivet.
Investeringarna i handelsflottan
ökade med ca 40 % 1974. Enkäter till svenska redare och varv ger vid handen att
man under 1975 kommer att registrera en i stort sett lika stor nedgång. Denna
har i första hand inneburit en kraftig minskning av importen av nybyggda fartyg
men har även bestått av en ökning av utförseln av begagnade fartyg.
Sjöfartskonjunkturen ger anledning tro att denna utveckling i viss mån
fortsätter 1976, minskningen beräknas bli ca 10 %.
De statliga affärsverkens
byggnadsinvesteringar beräknas öka kraftigt i år, närmare 20 %, främst beroende
på ökningar inom vattenfallsverket och luftfartsverket. På myndighetssidan
minskar däremot investeringarna, främst sammanhängande med en lägre takt i
byggnads- och anläggningsverksamheteri. De statliga maskininvesteringarna torde
öka endast obetydligt.
Prop. 1975/76: 65 44
Enkätundersökningar anger en viss ökning av
affärsverkens byggnadsinvesteringar 1976 medan motsvarande investeringar på
myndighetssidan ökar med 8 å 9 % på grund av den föreslagna utvidgningen av
beredskapsarbetena. De totala investeringarna inom affärsverk och myndigheter
beräknas därmed öka med ca 4 %.
Totalt sett torde byggnadsinvesteringarna minska
med 2 % i år och vara ungefär oförändrade 1976. Som ovan poängterats förklarar
den förutsatta utvecklingen av bostadsbyggandet en väsentlig del av denna bild.
Som redan tidigare framhållits i avsnitt 4 är emellertid det statistiska
underlaget för uppskattningarna av byggnadsverksamheten synnerligen osäkert.
På maskinsidan är minskningen 1975 större än för byggnaderna medan en viss
ökning kan påräknas nästa år. Exkluderas handelsflottan är bilden väsentligen
mera positiv.
De totala fasta investeringarna har här antagits
minska med 2 ä 3 % 1975 och förbli ungefär oförändrade 1976.
7.2
Lagerinvestcringar
Lageruppbyggnaden under 1975 synes komma att bli
större än vad som antogs i den reviderade nationalbudgeten. En avgörande förklaring
till detta är att den internationella efterfrågan blivit svagare än vad som då
föreföll troligt samt att stimulansåtgärder satts in vad gäller produktion för
lager. Investeringarna i färdigvarulager inom industrin kan antas bli över 3
miljarder kr. i 1974 års priser. 1970 års kraftiga lageruppbyggnad var mera
jämnt fördelad på insatsvaror, varor i arbete och färdigvaror, vilket kan tyda
på att orsakerna mera sammanhängde med de då rådande överhettningstendenserna
i ekonomin.
En väsentlig del av 1975 års lagerinvesteringar
faller på skogsindustrin och verkstadsindustrin. Inom den senare branschen faller
huvuddelen på första halvåret, vilket utgör en väsentlig förklaring till att
produktion och sysselsättning upprätthållits, och ökats, trots en avtagande
exportefterfrågan. Inom flertalet branscher är lagerökningen störst under
första halvåret i år trots att lagerkvoterna, dvs. relationen
lagerstock/produktion, stiger under andra halvåret. Förklaringen är den vikande
produktionstakten under andra halvåret.
Lageruppbyggnaden inom skogsbruket torde förklaras
av den matta skogskonjunkturen medan ökningen inom handeln, särskilt partihandeln,
mest har att göra med förkortningen av leveranstiderna. Totalt sett kan
lagerökningen för 1975 uppskattas till 6 å 7 miljarder kr. i 1974 års priser.
Detta utgör dock bara knappt 1/2 procentenhet av den totala tillväxten i
ekonomin eftersom lagerinvesteringarna låg på en hög nivå redan 1974.
För 1976 har antagits att lageruppbyggnaden blir
avsevärt lägre än 1975. Detta trots att förhållandet lagerstock/produkfion
fortsätter stiga
Prop. 1975/76: 65 45
i
varje fall under första halvåret 1976. Stor osäkerhet råder om lagerutvecklingen
1976. Här har valts att redovisa ett relativt brett intervall för att markera
osäkerheten. Härvidlag torde man få förutsätta att alternativet med en
ytterligare lageruppbyggnad i första hand får kombineras med en långsammare
ökningstakt på exportsidan. Vid bedömningen av lagerutvecklingen har hänsyn
tagits till regeringens förslag att företagen skall få möjlighet att få förskott
på lagerstödet.
8 Den offentliga verksamheten 8.1 Staten
I den reviderade nationalbudgeten
1975 gjordes en bedömning av utvecklingen i den offentliga sektorn fram t. o.
m. utgången av 1975. Här har perspektivet vad gäller kommunerna och
socialförsäkringssektorn sträckts ut över kalenderåret 1976. För staten
föreligger nu preliminära utfallssiffror för första halvåret 1975. Vidare har
riks-revisionsverket publicerat sin första budgetprognos för budgetåret 1975/
76. När den reviderade nationalbudgeten utarbetades våren 1975 hade de centrala
avtalsförhandlingarna på löneområdet ännu inte avslutats. Schablonantaganden om
avtalslöneökningarna fick därför ligga till grund för bedömningen av
lönesummeökningen 1975. I avsnitt 6 ovan beräknas lönesumman öka med ca 17 %
1975, vilket klart överstiger
Tabell 8.1 Statens inkomster och utgifter 1974-1975
Exkl. statens affärsverk och aktiebolag
Milj.
kr.
Förändring, %
1974
1975
1974-1975
Löpande
priser
1
Inkomster
62 000
73 090
18,0
1.1
Direkta skatter
23 264
29 340
26,0
1.2
Indirekta skatter
33 254
37 310
12,0
1.3
Övriga inkomster
5 482
6 440
17,5
2
Utgifter
68 190
80 560
18,0
2.1
Transfereringar
46 000
54 200
18,0
2.1.1
Till hushåll m.m.
7 106
7 300
2,5
2.1.2
Till socialförsäkringssektorn
13 656
15 200
11.5
2.1.3
Till kommuner
16 163
18 290
13,0
2.1.4
Till företag inkl. livsmedels-
och bostadssubventioner
4 457
7 380
65,5
2.1.5
Till internationell verksamhet
1472
1 960
33,0
2.1.6
Ränteutgifter
3 146
4 070
29,5
2.2
Konsumtion
20 089
23 550
17,0
2.3
Realinvesteringar
2 696
2 810
4,0
2.4
Korrigeringspost
-595
-
3
Saldo (1 -2)
-6 190
-7 470
4
Utlåning och andra
finansiella transaktioner
4211
4 470
6,0
5
Totalsaldo(3-4)
-10
401
-11 940
1974
års priser
Konsumtion
20 089
20 790
3,5
Realinvestering
2 696
2 530
-6,0
Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent.
Anm. 2 Beloppen för skatter avser
normalt uppbörd av skatt och inte som i nationalräkenskaperna upplupen skatt.
Anm. 3 Investeringsuppgifterna
avser endast statliga myndigheter; investeringar i statliga affärsverk och
aktiebolag ingår ej.
Källor: Finansdepartementet, riksrevisionsverket och
stafistiska centralbyrån.
Prop.
1975/76: 65 47
vårens
schablonantaganden. Detta avspeglas också i beräkningen av statens direkta
skatter 1975 som har reviderats upp betydligt.
Statens indirekta skatter 1975 har dragits ner
något då den nya prognosen för importen medför lägre mervärdeskatteinkomster.
På utgiftssidan har statens transfereringar till socialförsäkringssektorn 1975
nu justerats upp betydligt. Detta förklaras främst av att utbetalningarna av
sjukpenning ökat snabbare än beräknat under första halvåret 1975.
Sysselsättningsökningen i den statliga verksamheten beräknas nu till ca 2 %
1975, vilket är något lägre än enligt fidigare bedömning. De i tabell 8.1
redovisade realinvesteringarna avser endast statliga myndigheter. De statliga
investeringarnas utveckling har närmare kommenterats i avsnitt 7. I
beräkningarna har hänsyn tagits fill de budgetmässiga effekterna av de
sysselsättningsstimulerande åtgärder som vidtas under hösten 1975. Huvuddelen
av dessa väntas emellertid belasta budgeten först under kalenderåret 1976.
Sammantaget ger den nya bedömningen ett underskott
i den statliga totalbudgeten 1975 om 11,9 miljarder kr., dvs. drygt 700 milj.
kr. mindre än enligt den reviderade nationalbudgeten.
Budgetarbetet avseende budgetåret 1976/77 pågår
fram till december 1975 vilket innebär att statsbudgeten för andra halvåret
1976 ännu inte föreligger. En beräkning av statens inkomster och utgifter 1976
blir därför av naturliga skäl osäker. Det har av dessa skäl inte ansetts motiverat
att i tabell 8.1 presentera några beräkningar för 1976.
En beräkning av den statliga konsumtionens
utveckling behövs emellertid för att en fullständig försörjningsbalans skall
kunna upprättas för 1976. Bedömningen för andra halvåret 1976 bygger därvid på
en revidering av 1975 års långtidsbudget men med vissa erfarenhetsmäs-siga
påslag därutöver. Jämfört med 1975 beräknas konsumtionen öka i en något lägre
takt 1976 både pris- och volymmässigt. Sysselsättningert bedöms dock öka något
snabbare än 1975.
8.2
Kommunema
Statistiska centralbyrån har sedan i våras
genomfört vissa revideringar av nationalräkenskaperna, som bl. a. berör
kommunerna. Vidare är utfallet för 1974 fortfarande osäkert. Liksom tidigare är
har sta-tisfiska centralbyrån under hösten genomfört en kommunenkät som ger
underlag för en ny bedömning av den kommunala utvecklingen vad gäller löner,
sysselsättning och investeringar 1975 och 1976.
Den kommunala konsumtionen beräknas öka i betydligt
snabbare takt under 1975 än vad som förutsattes i den reviderade nationalbudgeten
för 1975. Som en följd härav förväntas nettot av de kommunala inkomsterna och
utgifterna ha försvagats med ca 2 miljarder kr. från 1974 till 1975. Det
beräknade underskottet för 1975 uppgår till ca 2,6
Prop. 1975/76: 65 48
Tabell 8.2 Kommunernas inkomster och utgifter 19741976
Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser
Milj. kr.
Förändring, %
1974
1975
1976
1974-1975
1975-1976
Löpande
priser
1
Inkomster
57 058
64 800
75 480
13,5
16,5
1.1
Skatter
30 144
34 230
40 920
13,5
19,5
1.2
Statsbidrag
16 163
18 290
20 860
13,0
14,0
1.2.1
Allmänna statsbidrag
3 813
3 840
4 410
0,5
15,0
1.2.2
Speciella statsbidrag
12 350
14 450
16 450
17,0
14,0
1.3
Övriga inkomster
10 751
12 280
13 700
14,0
11,5
2
Utgifter
57 322
67 350
76 630
17,5
14,0
2.1
Transfereringar
9 761
11270
12 590
15,5
12,0
2.1.1
Till hushåll
5 023
6 030
6 840
20,0
13,5
2.1.2
Till socialförsäkrings-
sektorn
1 158
1 340
1 460
15,5
9,0
2.1.3
Till företag
802
920
1 060
15,0
15,0
2.1.4
Ofördelat
2 778
2 980
3 230
7,0
8,5
2.2
Konsumtion
38 586
46 480
53 320
20,5
14,5
2.3
Realinvesteringar
8 975
9 600
10 720
7,0
11,5
3
Saldo (1-2)
-264
-2 550
-1
150
1974
års priser
Konsumfion
38 586
40 220
41 520
4,0
3,0
Realinvestering
8 975
8 770
9 230
-2,5
5,5
Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent.
Anm. 2 Investeringsuppgifterna
avser kommunala myndigheter och affärsverk (inkl. affärsverkens
bostadsinvesteringar); investeringar i kommunala bolag och stiftelser ingår ej.
Anm. 3 Allmänna statsbidrag
omfattar skattebortfallsbidrag, skatteutjäm-ningsbidrag samt för 1976 ett extra
bidrag till kommuner och landstingskommuner med 600 milj. kr. Speciella
statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden.
Källor: Finansdepartementet och statistiska centralbyrån.
miljarder kr., vilket i relation till den ökade
budgetomslutningen ligger klart lägre än underskotten 1970 och 1971. De
preliminära beräkningar som nu kan göras tyder på att kommunernas saldo skulle
förbättras med ca 1,4 miljarder kr. från 1975 till 1976.
Under 1976 beräknas kommunernas
inkomster öka med hela 16,5 %. Detta bör ses mot bakgrund av den kraftiga
ökningen av den kommunala utdebiteringen som aviserats av kommunerna. Den
genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas för 1976 överstiga 26 kr. jämfört
med 25,23 kr. 1975.
De kommunala utgifterna väntas
under 1976 få en långsammare utveckling än under 1975 bl. a. till följd av att
tillväxttakten i pris-och löneutvecklingen förväntas komma in i ett lugnare
skede. Under 1974 ökade den kommunala sysselsättningen i antal timmar med hela
5 %, medan en sysselsättningsökning på 4 % beräknas för 1975. För 1976
förväntas en sysselsättningsökning på 3 % som till stor del be-
Prop. 1975/76: 65 49
räknas falla på landstingskommunerna. Totalt beräknas den
kommunala konsumtionen under 1976 öka med ca 3 % i volym.
De kommunala myndigheternas och
affärsverkens investeringar har kommenterats i avsnitt 7. Här skall endast
nämnas att vid bedömningen av investeringarna liksom vid beräkningen av
statsbidragens storlek 1976 hänsyn har tagits till det förslag om plan för och
finansiering av utbyggnaden av daghem och fritidshem som regeringen i september
presenterade för kommunförbundet. Vidare har hänsyn även tagits till effekterna
av den satsning på bl. a. kommunala beredskapsarbeten och skolbyggen som ingår
i regeringens sysselsättningsstimulerande åtgärder i oktober 1975.
8.3 Socialförsäkringssektorn
För både 1974 och 1975 ligger
beräkningen av socialförsäkringssektorns saldo, dvs. skillnaden mellan
inkomster och utgifter, på i stort sett samma nivå som i den reviderade
nationalbudgeten 1975. Dock har ökningstakten för både inkomster och utgifter
ökat med flera procentenheter 1975. Detta förklaras av att
hushållstransfereringarna beräknas ha ökat snabbare än väntat, främst
utbetalningarna från sjukkassorna. Även utbetalningarna av folkpension
beräknas nu bli något större på grund av nya antaganden om prisutvecklingen
1975. Hushållstransfereringarnas storlek påverkar i sin tur sektorns
inkomster. Både statsbidragen och förskottet över statsbudgeten avseende
sjukförsäkring har därför räknats upp jämfört med den reviderade nationalbudgeten.
Tabell 8.3 Socialförsäkringssektorns inkomster och
utgifter 19741976
Löpande priser
Milj.
kr.
Förändr
ing, %
1974
1975
1976
1974-
1975-
Inkomster
1975
1976
1
40 953
47 600
55 680
16,0
17,0
1.1
Avgifter
21296
25 390
34 840
19,0
37,0
1.2
Bidrag
från stat och
kommun
14 550
14 710
122101
1.3
Förskott
från statsbudgeten avseende sjukför-
11,5
-15,0
säkring
264
1830
1 81oJ
1.4
Ränteinkomster m.m.
4 843
5 670
6 820
17,0
20,5
2
Utgifter
30
568
36
460
43 420
19,5
19,0
2.1
Transfereringar
till
hushåll
29 178
34 910
41 480
19,5
19,0
2.2
övriga
transfereringar
512
480
720
-6,0
50,0
2.3
Konsumtion
878
1070
1220
22,0
14,0
3
Saldo (1
-2)
10
385
11140
12 260
Anm. Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent. Källor: Finansdepartementet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1975/76: 65 50
För 1976 beräknas i stort sett samma ökningstakt
för inkomster och utgifter som under 1975. Däremot beräknas
socialförsäkringsavgifternas andel av sektorns totala inkomster öka snabbt till
över 60 % 1976 och de statliga inkomstöverföringarnas andel minska i
motsvarande grad. Detta förklaras av att statsbidragsandelen av
sjukförsäkringskostnaderna sänks från 25 till 15 %. I beräkningen av
hushållstransfereringarna ligger bl. a. ett hänsynstagande till den beslutade
fortsatta reformverksamheten på folkpensionsområdet under 1976. Sektorns
överskott beräknas öka med drygt 1,1 miljarder kr. 1976 till ca 12,3 miljarder
kr.
Prop. 1975/76: 65 51
9
Kreditmarknaden
Utlåningen på kreditmarknaden ökade endast
obetydligt från första halvåret 1974 till första halvåret 1975. En viss förskjutning
mellan olika kreditgivare skedde dock. Statsupplåningen 1975 har i större utsträckning
skett hos AP-fonden. Den 1974 skönjbara tendensen till ökade placeringar i
statsobligationer hos allmänheten fortsatte. På grund av den normala
säsongsvängningen i statens budgetutfall spelade staten en undanskymd roll som
låntagare första halvåret jämfört med näringslivet. Samtidigt som företagens
totala upplåning var hög omplacerades denna från främst affärsbankerna, vilka
svarat för en synnerligen hög utlåning första halvåret 1974, till
kapitalmarknaden första halvåret 1975.
AP-fondens ökade deltagande i statsfinansieringen
kunde genomföras genom att bostadsplaceringarna minskade. I gengäld ökade
affärsbankernas men även andra bankers placeringar i bostadsobligationer.
Under
det senaste året har den internationella kreditmarknaden tagits i anspråk i
snabbt ökande omfattning. Som låntagare har främst företag men även de stora
kommunerna uppträtt. Första halvåret 1975 uppgick det av näringslivet utomlands
utgivna beloppet av obligationer och förlagslän brutto till 1,8 miljarder kr.
medan kommunerna svarade för 0,5 miljarder kr. Totalt medförde de registrerade
ufiändska kapitaltransaktionerna ett beräknat nettoinflöde om 3 800 milj. kr.
första halvåret 1975. Trots de påfrestningar på likviditeten som de ökade investeringarna
och den kraftiga lageruppbyggnaden i industrin normalt skulle ha medfört var
likviditetsläget vid utgången av första halvåret 1975 väl hävdat i jämförelse
med motsvarande tidpunkt 1974. I själva verket torde företagens efterfrågan på
krediter från bankerna väl ha rymts inom ramen för det under perioden gällande
utlåningstaket.
Under senare delen av våren 1975 vidtogs vissa
kreditpolitiska åtgärder i syfte att vidga tillförseln av långfristig kredit
till industrins utbyggnad. Dels skedde en höjning av räntesatsen på
långfristiga obligationslån och i samband därmed även den bundna räntan på
långfristiga reverslån i kreditinstituten. Dels träffade riksbanken särskilda
överenskommelser med kreditinstituten om ökade insatser för att tillgodose
näringslivets kreditbehov.
Kreditmarknadsutvecklingen
andra halvåret påverkas bl. a. av de nyligen införda lättnaderna i
kreditpolitiken. Därtill kommer statsbudgetens fortsatt kraftigt
likvidiserande effekt. Med ledning av uppgifter över riksbankens
valutafillståndsgivning första halvåret kan dessutom utlandsupplåningen väntas
bli betydande även andra halvåret. Samtidigt innebär emellertid det stora
bytesbalansunderskottet en avsevärd likviditetsåderlåtning. Företagens
likviditet torde dock i stort sett kunna bibehållas på den nivå som rådde vid
halvårsskiftet.
Prop. 1975/76: 65 52
Näringslivets likviditetssituation under 1976
underlättas av att de förväntade lagerinvesteringarna blir 6 å 7 miljarder kr.
lägre än 1975. Med beaktande av att de fasta investeringarna samtidigt väntas
öka med mer än 2 miljarder kr. och vinstutvecklingen kan förutses bli relativt
svag torde företagens nettoupplåningsbehov 1976 bli i stort sett oförändrat.
Bostadssektorns anspråk på kreditmarknaden 1976 väntas bli i stort sett
oförändrat. Visserligen beräknas hushållssektorns sparande kvarligga på en
oförändrad hög nivå 1976, men det fortsatt höga bytesbalansunderskottet medför
att man inte för 1976 kan räkna med någon avgörande minskning i det höga
upplåningsbehov som riktar sig utomlands.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975 75o « 82
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (7)
7 kopplingar i 5 dokument.
- Bet. 1975/76:FiU16 Med anledning av propositionen 1975/76:65 om inriktningen av den ekonomiska politiken jämte motioner s. 1 · s. 4 · s. 19 i texten
- Bet. 1975/76:SfU19 Med anledning av motioner om pensionärernas levnadsstandard s. 1 i texten
- Bet. 1975/76:SkU25 Med anledning av motion om tillämpningen av nedsättningsreglerna för energiskatten s. 1 i texten
- Bet. 1975/76:SoU24 Med anledning av motionsyrkanden om indexreglering av de allmänna barnbidragen i texten
- Prop. 1975/76:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 i texten