Sök i Ratio Lex

om kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan

16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:73, om kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73

Regeringens proposition

1975/76:73

om
kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan

beslutad
den 30 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

BENGT
NORLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen behandlas frågor om den framtida
inriktningen och organisationen av välfärdsarbetel inom handelsflottan.

Vidare föreslås en omläggning av finansieringen av
välfärdsarbetel. Sålunda avses nuvarande finansieringsordning med särskilda
välfärdsavgifter ersättas med en ordning, innebärande atl viss del av de
statliga sjöfartsavgifterna disponeras för ändamålet. Möjligheten hålls öppen
att senare införa en särskild arbetsgivaravgift som kompletterande
finansieringskälla.

För att täcka det driftunderskolt som beräknas
uppstå i välfärdsrådets verksamhet innevarande budgetår - i storieksordningen 4
milj. kr. - föreslås i propositionen atl den av redaren betalade delen av
nuvarande välfärdsavgift höjs från och med den 1 januari 1976. Propositionen
innehåller förslag till härför erforderiig ändring av lagen om avgifter lill välfärdsanordningar
för sjöfolk.

Riksdagen
1975/76. 1 saml. Nr 73

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1948: 495) om avgifter till
välfärdsanordningar för sjöfolk

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1948:495)
om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk' dels atl i 4 S ordet
"Konungen" skall bytas ut moi "regeringen", dels alt 2S
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 S

Välfärdsavgiften utgör tio öre för Välfärdsavgifien utgör 170 öre för

dag och sjöman under lid då sjöman- dag och sjöman under tid då sjöman

nen varit för utrikes fart påmönstrad nen varit för utrikes fart påmönstrad

å svenskt handelsfartyg. Semester å svenskt handelsfartyg. Semester

som infaller i omedelbar anslutning som infaller i omedelbar anslutning

till avmönstring inräknas i nämnda till avmönstring inräknas i nämnda

tid. Avgiften skall utgivas till hälften lid. Avgiften skall utgivas med 5 öre

av sjömannen och //// hälften av re- av sjömannen och med 165 öre av

dåren. redaren.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Förslag
till

Lag
om upphävande av lagen (1948:495) om avgifter till välfärdsanordningar för
sjöfolk

Härigenom föreskrives alt lagen (1948:495) om
avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk skall upphöra atl gälla vid
utgången av juni 1976. Föreskrifter för tiden därefter om beräkning och
eriäggande av sådan avgift som avses i lagen meddelas av regeringen.

'Senaste
lydelse av lagens rubrik 1958:176 'Senaste lydelse 1966:54

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-10-30

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Norling

Proposition
om kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan

1
Inledning

Handelsflottans välfärdsråd inrättades år 1948 med
uppgift atl planlägga och samordna välfärdsarbetet för sjöfolk (prop. 1948:174,
SLU 1948:2, rskr 1948:428). Till finansieringen av verksamheten utgår enligt
lagen (1948:495, ändrad senast 1966:54) om avgifter lill välfärdsanordningar
för sjöfolk en särskild välfärdsavgift. Denna uppgår lill visst öretal för dag
och sjöman under den tid sjömannen är för utrikes fart påmönstrad svenskt
handelsfartyg. Avgiften betalas till hälften av sjömannen och till hälften av
redaren. Äv staten har åriigen - från anslaget Avsättning lill handelsflpttans
väl-färdsfond under sjätte huvudtiteln - lämnats bidrag till välfärdsarbetet.
Bidraget har uppgått lill samma belopp, som har flutit in i avgifter frän
sjömän och redare.

De ifrågavarande medlen, som närmast har varit
avsedda för den löpande verksamheten, har tillförts en särskild fond -
handelsflottans välfärdsfond - som dessutom för utgifter av
investeringskaraktär har tillförts särskilda medel, vid två tillfallen över
riksstaten och vid ett tillfälle genom överföring av vissa
krigsförsäkringsmedel.

Genom den successiva minskningen av antalet
ombordanställda har väl-rärdsavgifterna och därmed också det statliga bidraget
efterhand minskal. Samtidigt med att antalet ombordanställda har gått ned har
kraven på en bättre arbets- och fritidsmiljö för denna arbelstagarkategori
kommit att ställa ökade anspråk på välfärdsverksamheten. De successivt minskade
intäkterna har därför under senare år inte kunnat täcka kostnaderna för
verksamheten, ulan medel för atl täcka underskott i den löpande verksamheten
har fött lagas ur välfärdsfonden, som numera är i del närmaste helt förbrukad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 4

Mot bakgrund av bl. a. denna utveckling har det
befunnits motiverat atl se över välfärdsrådets verksamhet.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade
chefen för kommunikationsdepartementet den 16 januari 1975 en sakkunnig' med
uppgift all utreda frågan om den framtida organisationen och finansieringen av
den verksamhet som bedrivs av handelsflottans världsråd. Utredningsmannen har
biträtts av experter bl. a. representerande redarnas och de ombordan-ställdas
organisationer.

Utredningsmannen avgav i september 1975 betänkandet
(Ds K 1975:7) Kultur och fritidsverksamhet inom handelsflotian. Riktlinjer,
organisation och finansiering.

Yttranden över betänkandet har avgetls av
riksförsäkringsverket, sjöfartsverket, handelsflottans välfärdsråd,
statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens kulturråd.
Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse, Arbetarnas Bildningsförbund/Sjöfolkets
Studieavdelning, Göteborgs biblioteksnämnd (Svenska sjömansbiblioleket),
Rederiföreningen för mindre fartyg. Svenska Maskinbefälsförbundet, Svenska
Sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening, Sveriges Radio, Sveriges
Redareförening, Sveriges riksidrottsförbund och Stiftelsen Stockholms
Sjöfartshotell. Välfärdsrådet har bifogat yttranden av sin Stockholmssektion,
Sjöbefälsskolornas Elevorganisation, Stiftelsen Sjöfartsholellet i Sundsvall,
Stiftelsen Göteborgs Sjöfartshotell, svenska generalkonsulatet i Antwerpen,
Svenska Korporationsidrottsförbundet och televerkets radiodivision.

2
Nuvarande förhållanden

Enligt instruktionen för handelsflottans
välfärdsråd (1966:700, ändrad 1969:507 och 1971:518) har rådet till uppgift att
planlägga och samordna välfärdsarbetel för sjöfolk. Rådet består av en av
regeringen utsedd ordförande, en av sjöfartsverket förordnad ledamot samt sju
andra ledamöter, spm regeringen utser särskilt och som skall företräda för
välfärdsarbetet intresserade organisationer. För de sistnämnda ledamöterna
finns suppleanter till det antal regeringen bestämmer. Rådet innehåller f n.
representanter för bl. a. de ombordanställdas fackliga organisationer,
Sveriges Redareförening och Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse.

Välfärdsrådet har för sin centrala verksamhet ett
kansli i Stockholm med en chef och ytteriigare sex fast anställda tjänstemän.
Kamerala ärenden handläggs enligt överenskommelse av sjöfartsverket. Välfärdsrådets
lokala verksamhet i hamnar är knuten till av rådet inrättade sektioner, varav
del f. n. finns tolv i Sverige och lika många utomlands, samt till
niosjöfarishotell,

'
Generaldirektören Göran Borggård

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 5

varav
ett utomlands. 1 de svenska sektionernas styrelser ingår representanter för de
ombordanställdas fackliga organisationer, olika sjöfartsintressenter och
kommunala organ. Utomlands är det vanligt att i sektionsstyrelserna också ingår
representanter för svenska konsulat och Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse.
För sektionsverksamheten har välfärdsrådet fast anställda tjänstemän, s. k.
välfärdssekreterare. På sex platser, varav fyra utomlands, finns personal
anställd säsongsvis.

Välfärdsrådets
verksamhet innefattar i huvudsak följande aktiviteter:

Stödjande av sjöfarishotellverksamhei,
sjöfartsklubbar och fritidsanläggningar

Organisation
och ledning av idrott

Anskaffning
och distribution av filmer, TV-kassettprogram och ljudband

Prenumeration och distribution av tidningar; inköp
och utsändning av pocketböcker.

Dessutom sänds på rådets uppdrag via radio
särskilda för handelsflottan avsedda nyhetsprogram fyra gånger per dygn.

Antalet inom handelsflottan aktiva medlemmar i de
ombordanställdas organisationer var mer än 20 000 vid utgången av år 1974.
Härav utgjorde ca 5 600 utländska medborgare. Antalet fartyg över 300 ton
brutto var 621 vid mitten av år 1975.

Sverige har anslutit sig till Internationella
Arbetskonferensens (lLO:s) rekommendation år 1970 (nr 138) om sjöfolks välfärd
till sjöss och i hamn (prop. 1971:158, SoU 1971:43, rskr 1971:302).
Rekommendationen innebär bl. a. alt ell lands välfärdsanläggningar skall fä
utnyttjas även av andra länders sjöfolk.

Välfärdsrådets kostnader beräknas budgetåret
1975/76 uppgå till drygt 6,1 milj. kr., varav ca 1,3 milj. kr. för löner m.m.,
ca 1,2 milj. kr, för bidrag lill sektioner m.fl., ca 1,1 milj. kr. för
filmverksamhet och ca 2,2 milj. kr. förTV-kässeltverksamhet, Kostnaderna för
filmverksamheten täcks lill största delen genom intäkter från filmuthyrning.
TV-kassellprogram distribueras emellertid kostnadsfritt för de
ombordanställda. TV-utrustningen på de 216 fartyg som är anslutna lill
kassettverksamheten tillhandahålls och bekostas av ett särskilt bolag, som har
bildats av rederierna.

Till finansieringen av välfärdsrådets arbete utgår
såsom tidigare har nämnts en särskild välfärdsavgift, som till hälften betalas
av sjömannen och till hälften av redaren. Avgiften är nu 10 öre per dag och
sjöman. Staten lämnar ett bidrag till välfärdsverksamheten, vilket uppgår till
samma belopp som avgifterna för sjömän och redare sammantagna. De influtna
avgifterna uppgick till ca 520 000 kr. budgetåret 1974/75. Avgifterna tillförs
enligt det föregående en fond, handelsflottans välfärdsfond, som dessutom med
hänsyn lill utgifter av investeringskaraklär har tillförts särskilda medel över
statsbudgeten. Fondens tillgångar uppgick i början av 1970-talet till mer än 10
milj. kr., men har vid utgången av budgetåret 1974/75 gått ned till ca 280 000
kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 6

Förutom av välfärdsrådet bedrivs välfärdsverksamhet
inom handelsfiottan huvudsakligen av Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse samt
av Svenska sjömansbiblioleket. Sjömansvårdsstyrelsen har sammanlagt 24
sjömanspräster samt annan personal stationerade i 26 hamnar pä olika häll i
väriden. Pä stationeringsorierna äger eller förhyr sjömansvårdsstyrelsen
anläggningar med läsrum m. m. Man ordnar gudstjänster, samkväm pch sightseeing
saml ger möjlighet lill utövande av idrott. Besök görs på fartyg och hos
sjöfolk som ligger på sjukhus. Sjömansvårdsstyrelsen biträder välfärdsrådet med
bl.a. tidningsdistribution till fartyg och har även egen sådan distribution.
Flera av sjömanskyrkorna fungerar som bytescentraler för välfärdsrådets filmer
och som förmedlingscentraler för Svenska sjömansbiblioleket. Detta, som är
anknutet till Göteborgs kommunala bibliotek, drivs med statliga medel. Böckerna
lånas i allmänhet ut några hundra i laget per fartyg via förmedlingscentraler,
varav de flesta är sjömanskyrkor.

Välfärdsrådet samarbetar med motsvarande organ i de
nordiska grannländerna bl. a. genom årligen återkommande konferenser.
Samarbete mellan de skandinaviska länderna på välfärdsområdet har resulterat i
tillkomsten av ett sjömanshotell i Antwerpen och en sjöfarisklubb med
fritidsanläggning i Manila.

3
Utredningen

3.1 Statligt
engagemang i välfärdsarbetet

Del är enligt utredningen av rättviseskäl och från
allmän samhällelig synpunkt angelägel atl handelsflottans ombordanställda inte
isoleras mer än som yrkets särart nödvändiggör. Det allmänna samhällsintresset
all motverka de ombprdanställdas isolering motiverar att staten påtar sig ett
primärt ansvar för välfärdsarbetet inom handelsflottan. Del bör därför alltjämt
finnas ett statligt välfärdsorgan för handelsflottan.

3.2 Verksamhetens
inriktning

Översynen av välfärdsrådets verksamhet har i
enlighet med utredningsdirektiven enbart avsett den huvudsakliga inriktningen
och omfattningen av rädets fortsatta arbete. En detaljerad genomgång i
rationaliseringssyfte av kontorsorganisalion och arbetsrutiner bör dock enligt
utredningens mening komma till stånd i en nära framtid.

De allt kortare liggetiderna i hamn för
handelsflottans fartyg motiverar en fortsatt förskjutning av välfärdsarbetel
mot fritidsverksamheter ombord. Härför fordras bl. a. en effektiv landbaserad
och geografiskt spridd välfärdsorganisation, som anpassas till förändringar i
handelsflottans besöksfrekvens i skilda hamnar väriden över.

Det
måste förbli en viktig uppgift för det statliga välfärdsorganet att fort-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 7

löpande
bedöma, vilka verksamhetsgrenar som bör bedrivas inom välfärds-arbetet, och att
avväga de olika verksamhetsgrenarnas omfattning i förhållande till varandra.
Utredningen förutsätter vidare att Svenska Kyrkans arbete för ombordanställda
kommer att fortgå i ungefär samma omfattning som nu och att nuvarande nära
samverkan skall bestå mellan Svenska Kyrkan och det statliga välfärdsorganet.

De sociala skäl som en gång motiverade tillkomsten
av särskilda sjöfartshotell i Sverige med hjälp av statliga bidrag kan inte
anses gälla längre. 1 och med förändringarna under de senaste åren i fråga om
sjöfolkets anställningsformer, tjänstgöringsperioder och sätt för tillträdande
av anställning har behovet av hotell med särskilda, lägre rumspriser för
sjöfolk praktiskt taget försvunnit. 1 de flesta fall står arbetsgivaren för
rumskpstnaden, när sjöfolk anlitar sådana hotell. Utredningen föreslår att det
statliga välfärdsorganet tar initiativ till att de stiftelser, som driver de
svenska sjöfarts-hotellen, under en begränsad övergångstid avvecklar den
subventionerade uthyrningen av hotellrum till sjöfolk. Avvecklingen bör
åtföljas av återbäring av till stiftelserna lämnade statsbidrag. Beträffande
del skandinaviska sjöfartsholellet i Antwerpen, som drivs med svenskt
ekonomiskt bistånd, föreslår utredningen att välfärdsorganet under en prövotid
noga följer utvecklingen i fråga om den utsträckning i vilken hotellet anlitas
av självbelalande svenskt sjöfolk och atl man därefter lar ställning till
frågan om fortsatt svenskt engagemang i hotellrörelsen.

På grund av fartygens korta liggetider i hamn har
sjöfolket inte tillfälle att utnyttja sjöfartsklubbar och idrottsanläggningar i
samma utsträckning som förut. Utredningen föreslår all ulnyltjandegraden vid
var och en av de av välfärdsrådet stödda sjöfarlsklubbarna och
idrottsanläggningarna noggrant studeras under sä lång tid som erfordras för
att bedöma behovet av deras fortsatia existens, och all frågan om avveckling
därefter prövas.

Enligt utredningens mening bör omfattningen av
ljudbands- och filmdistributionen till fartyg ökas något medan
TV-kasseitverksamheten, som befinner sig på elt försöksstadium, tills vidare
bör fortgå i samma omfattning som f n.

Litteraturförsörjning till de ombordanställda hos
handelsflottan ombesörjs från tvä håll, nämligen både från välfärdsrådet och
Svenska sjömansbiblioteket. De båda organen bör tillsammans utreda om det inte
är mera rationellt atl sjömansbiblioteket övertar hela litteraiurförsörjningen,

3.3
Personalfrågor

För att åstadkomma bättre kontakt mellan del
statliga välfärdsorganets centrala kansli och det lokalt av organets sektioner
och andra bedrivna välfärdsarbetel föreslås alt två tjänster inrättas för
resande välfärdssekreterare. I likhet med motsvarande personal hos Statens
velferdsråd for handelsflåien i Norge bör de resande välfärdssekrelerarna
dessutom arbeta med infor-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 8

mation
om välfärdsverksamhet i samband med sjöfolksulbildning och ombord på fartyg i
hamn, med ledning och stimulerande av motipnsidrolt i land och ombord samt med
koniaktbesök hos rederier m. m.

Förverkligande av förslagen om utökad film- och
ljudbandsverksamhet samt om intensifierad kontakt mellan välfärdsorganels
kansli och det lokala välfärdsarbetet motiverar dessutom förstärkning av
kansliet.

3.4
Välfärdsorganets organisationsform och benämning

Utredningen finner övervägande skäl tala för att
det statliga välfärdsorganet förblir ett organ av verkstyp med en styrelse
innehållande representanter för berörda parter inom handelsflottan. Eftersom
ordet välfärd bär en i ifrågavarande sammanhang ålderdpmlig prägel och på många
håll inom handelsflottan anses mindre lämpligt, föreslås att organets namn ändras
till handelsflottans kultur- och fritidsråd.

Systemet med sektioner för lokal och regional
samordning och ledning av välfärdsarbete har fungerat tillfredsställande och
bör bibehållas. Möjligheten av att knyta sektionen i Stockholm direkt lill det
centrala kansliet bör dock övervägas.

3.5
Verksamhetetens finansiering

Enligt utredningens mening är det naturligt all
sjöfartsnäringen själv svarar för de kostnader som är förenade med den
fortsatta välfärdsverksamheten. Denna är inriktad på de anställda först och
främst i den svenska handelsflottan och dem i utländska rederiers fartyg, som
besöker svenska hamnar. Det kan synas naturiigt atl redare, vilkas anställda
kommer i åtnjutande av välfärdsarrangemangen, deltar i bestridandel av de
därmed förenade kostnaderna.

I ett antal sjöfartsländer t. ex, Norge och
Förbundsrepubliken Tyskland har välfärdsarbetels finansiering utvecklat sig
ungefär som i Sverige, dvs. såväl arbetsgivare som arbetstagare deltar i
finansieringen. Även tillskott av statsmedel förekommer. 1 bl.a. Norge har emellertid
finansieringsprinciperna ställts under diskussion. Ätt man även utomlands
fortfarande till-lämpar system, som bl.a. innebär att de ombordanställda
medverkar i finansieringen av välfärdsverksamheten, kan enligt utredningens
mening inte vara något hinder för atl nu överväga en reformering av den
gällande ordningen.

Utredningen menar att eftersom välfärdsverksamheten
också kommer anställda på utländska fartyg tillgodo, bör man välja en metod
enligt vilken såväl svensk sjöfart som utländska rederier vilka seglar på
svenska hamnar deltar i finansieringen av kostnaderna. Utvägen att helt täcka
kostnaderna genom en arbetsgivaravgift enbart för svenska redare framstår
därför som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 9

mindre
lämplig och saknar stöd hos såväl arbetsgivare- som
arbelstaga-reorganisationerna inom näringen.

Mot denna bakgrund har utredningen funnil
övervägande skäl tala för en lösning, som innebär att välfärdskostnaderna i
första hand läcks genom alt man lar i anspråk en andel av de statliga
sjöfartsavgiflerna, vilka måste höjas av detta skäl. Dessa avgifter betalas av
samtliga rederier spm trafikerar svenska hamnar.

Neltoutgifterna för välfärdsverksamheten under
budgetåret 1976/77 kan uppskattas till ca 6,5 milj. kr. Härtill bör komma en
post för successiv uppbyggnad av en fond, lämpligen benämnd handelsflottans
kultur- och frilidsfond, såsom ersättning för den numera i det närmaste helt
förbrukade välfärdsfonden. Behovet av en sådan fond betingas dels av atl konjunkturberoende
nedgångar hos den finansieringskälla som skall finansiera välfärdsverksamheten
kan inträffa, medan verksamhetens kostnader lill mycket stor del kan betraktas
som fasta, dels av att det även i framtiden kan uppstå behov av förhållandevis
stora utgifter av engångsnatur, vilka hellre bör bestridas av fondmedel än
genom tillfälliga avgiftshöjningar. Det synes lämpligt att uppbyggnadsbidraget
till fonden under de närmaste åren begränsas till ca 500 000 kr. per år.
Uppbyggnaden bör fortgå till dess att fonden nått lämplig storlek, förslagsvis
motsvarande rädets ärliga löpande utgifter. Äv de statliga sjöfartsavgiflerna
bör därför tas i anspråk 7 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Den del av
inkomsterna av sjöfartsavgiflerna som skall användas för välfardsändamål inom
handelsflottan torde böra bestämmas till att utgå som en procentuell andel av
inkomsterna och inte till ett visst belopp. Delta bör vara administrativt
fördelaktigt, eftersom allmänna kostnadsförändringar som kan föranleda
justering av sjöfartsavgiflerna kan antas göra sig gällande i ungefär samma
omfattning inom båda de områden - välfärdsarbetet och sjöfartsverkets
verksamhet - på vilka inkomsterna av dessa avgifter skall utnyttjas. Förändring
av ett fastställt procenttal lorde därigenom komma att erfordras mera sällan.
Om man utgår från nuvarande fyravgifter, innebär det nämnda att dessa skulle
behöva höjas med ca 7 % för finansiering av välfärdsverksamheten.

Utredningen föreslär att det nya
finansieringssättet införs den 1 juli 1976 och att samtidigt lagen om avgifter
lill välfärdsanordningar för sjöfolk upphör att gälla.

Under vissa förhållanden kan en finansiering av
välfärdsverksamheten som helt grundar sig på statliga sjöfartsavgifter behöva
kompletteras. Kostnadsutvecklingen och oförutsedda investeringsbehov kan
ställa krav pä en särskild finansieringskälla. 1 en sådan förändrad situation
kan det befinnas lämpligt alt fördela finansieringsbördan mellan de statliga
sjöfartsavgifterna och en mer renodlad arbetsgivaravgift. För delta ändamål
framlägger utredningen ett subsidiärt förslag till komplettering av
finansieringen över en arbetsgivaravgift, som tar sikte enbart på svenska
redare. Avgiften föreslås utgå som ett av regeringen fastställt procenttal av
vad redaren sammanlagt

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 10

under
året utgivit i lön till ombordanställda i form av pengar och vissa
naturaförmåner. Om behov av en sådan avgift uppslår, bör för reglering av
densamma en särskild lag utfärdas, lag om avgift till främjande av kultur-och
fritidsverksamhet inom handelsflottan. Utredningen lägger fram förslag till
utformningen av en sådan lag.

Fonden för kultur- och fritidsverksamhet inom
handelsflottan bör tillföras den nuvarande välfärdsfondens återstående behållning
samt medel som kan komma att återbäras till statsverket vid avveckling av sådan
välfärdsanläggning som inrättats med stöd av statsbidrag.

Med
den omfattning av välfärdsverksamheten under budgetåret 1975/76 som förutsatts
i prop. 1975:1 beräknas underskottet i verksamheten till 4 milj. kr.
Utredningen har funnil övervägande skäl tala för att underskottet täcks med
medel som tillskjuts av redarna. Den administrativt enklaste vägen atl tillföra
verksamheten ytteriigare medel synes vara att höja välfärdsavgifien under
övergångstiden fram till dess atl del nya finansierings-, systemet träder i
kraft. Den del av välfärdsavgiften som utges av redarna föreslås därför höjd
till 165 öre för dag och sjöman från och med den I januari 1976. Härför krävs ändring
av 2 S i lagen om avgifter lill välfärdsanordningar för sjöfolk. Förslag
härtill framläggs av utredningen. Det förutsätts all del statliga bidraget
skall utgå med samma belopp som hittills. Det bör alltså uppgå till dubbelt så
mycket som inflyter i välfärdsavgifter från sjömännen,

4
Remissyttrandena

Utredningens förslag till huvudsakliga riktlinjer
för det fortsatta välfärdsarbetet tillstyrks av handelsfloiians vältärdsråd,
sjö-fansverket, riksrevisionsverket. statskontoret. Rederiföreningen för mindre
fartyg. Sveriges läriygsbefälsförening. Sveriges Redareförening och Svenska
Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse.

Svenska Sjöfblksförbundei har inte heller någon
erinran mot förslagen till riktlinjer utom på följande tre punkter. Således bör
filmdislributionen ske ulan kostnad för sjöfolket, varvid kostnaden bör
antingen påföras redarna eller läckas genom en höjning av fyravgifterna utöver
vad utredningen har föreslagit. Utbudet av tidningar bör ökas och
tidningsdistributionen effektiviseras. All bokdistribution till fartygen bör
övertas av del statliga välfärdsorganet, Sjöfolksförbundet ställer sig
bakom-utredningens förslag lill avveckling av nuvarande form av statligt
engagemang i sjöfartshotell men anser att det bör ersättas av en möjlighet att
få åtnjuta hoiellrabalt för sjöfolk som är anmälda som arbetssökande vid någon
av arbetsförmedlingarna i Göteborg, Stockholm eller Malmö. Skälet härtill är
atl det fortfarande under någon tid kommer att finnas sjöfolk, företrädesvis
bland de äldre, som saknar egen bostad.

Svenska
MaskinbeJålsförbundet anser att de sociala skäl som motiverade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 11

tillkomsten
av sjöfartsholell i Sverige fortfarande gäller, eftersom det alltjämt finns
sjöfolk utan egen bostad. Vidare påpekar maskinbefälsförbundet att samtliga
välfärdsanläggningar bör omfattas av den föreslagna undersökningen om deras
existensberättigande. I övrigt ansluter sig förbundet till utredningens
förslag om riktlinjer för välfärdsverksamheten.

Äv övriga remissinstanser har några uttalat sig i
frågor gällande enskilda verksamhetsgrenar inom välfärdsarbetet. Sålunda
framhåller statens kulturråd vikten ay atl kvalitativa synpunkter starkt
beaktas vid distributionen av filmer, ljudband, TV-kassetler och litteratur
samt av att självverksamhet bl.a. i form av studier stimuleras på det
kulturella området. .Arbetarnas Bildningsförbund/Sjöfolkets Siudleavdelning
önskar att ell direkt samarbete tas upp mellan studieavdelningen och
välfärdsorganet beträffande den kulturella verksamheten. Göteborgs
biblioteksnämnd anför att Svenska sjömans-biblioteket bör svara för all
bokdistribution lill handelsflottans ombordanställda. Sveriges
riksidroiisförbund betonar den stora betydelsen av idrott som aktiv frilidssysselsällning.
De särskilda idrottsanläggningarna för sjöfolk bör inte avvecklas. Den ringa
utnyttjandegraden kan bero pä bristande information och ledarbrist. Svenska
Korporalionsidrotisförbundei anser däremot all det statliga välfärdsorganet
inte bör ha egna idrottsanläggningar. Behovet av utrymme för idrott bör kunna
tillgodoses vid kommunala anläggningar. Korporationsidrottsförbundet erbjuder
sig att på flera sätt bistå välfärdsorganet i motionsidroltsverksamheien.
Stiftelsen Göteborgs Sjöfartsholell anser att det för arbetslösa sjömän
alltjämt finns behov av billiga hotellrum men att detla behov sannolikt bäst
kan tillgodoses inte genom särskilda sjöfartsholell ulan genom att bidrag
lämnas till täckande av rumskostnaden i andra, valfria hotell. Vid denna
lösning bör nuvarande stiftelser för sjöfartshotell finnas kvar och
avkastningen av stiftelsekapitalet användas för sådan subvenlionering.
Stiftelsen Sjöfartsholellet i Sundsvall delar utredningens uppfattning att
sjöfartshotell numera inte behövs och har för avsikt att upplösa sin stiftelse.
Sjöbefälsskolornas Elevorganisation finner ett successivt avvecklande av
sjöfartshotellen vara realistiskt och anser atl det är en uppgift närmast för
sociala myndigheter att ordna bostäder åt sjöfolk utan fast egen bostad.
Stiftelsen Stockholms Sjöfartsholell avvisar förslaget om en generell
avveckling av stödet åt sjöfarisholellen i Sverige,

Utredningens förslag om förstärkning av
välfärdsorganets personal med två resande välfärdssekrelerare tillstyrks av
handelsflottans välfdrd

Förslaget om förstärkning av välfärdsorganels
centrala kansli med en tjänsteman tillstyrks av handelsjlottans
vältärdsråd. Rederiföreningen för

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 12

mindre
fartyg. Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse, Svenska Maskinbefäls-förbundet
och Sveriges Redareförening samt lämnas utan erinran av Svenska
Sjöfolksförbundet. Enligt sjöfartsverkets och Sverigesfariygsbefälsförenings
uppfattning bör ställningstagande lill frågan om en sådan förstärkning anslå i
avvaktan pä resultatet av den föreslagna översynen av kansliets inre organisation
och arbetsrutiner. Statskontoret tillstyrker denna översyn och förklarar sig
berett medverka därvid.

Till utredriingens förslag om välfärdsorganets
organisationsform och benämning ansluter sig det stora flertalet remissinstanser.

Statens kulturråd och Svenska
KorporatlonsidrotisfÖrbundei vill bli representerade i välfärdsorganels
styrelse.

1 fråga om sektionen i Stockholm anser Svenska
Maskinbefälsförbundet att den bör förbli fristående från del centrala kansliet.
En upplösning av sektionsstyrelsen skulle medföra att för verksamheten
betydelsefulla kontakter förlorades. Stockholmssektionens styrelse förordar
alt en förnyad intern utredning görs om den framtida verksamheten i Slockholm.

Förslaget tillfinansieringssätt tillstyrks av
handelsflottans välfärdsråd. Svenska Maskinbefälsförbundet. Svenska
Sjöfolksförbundet. Sveriges fartygsbefälsförening och Sveriges Redareförening.
Sjöfartsverket anför att finansiering medelst höjda fyravgifter i och för sig
kan vara en praktisk lösning. Skälen för statens engagemang i välfärdsarbetel
kunde emellertid motivera att ett visst statligt bidrag över budgeten utgick
till verksamheten även i fortsättningen. Verket vill dock inte motsätta sig
utredningens förslag i denna del. Statskontoret och Rederiföreningen för mindre
fårtyg framhåller att behov inte bör finnas av en arbetsgivaravgift såsom
kompletterande finansieringskälla utöver fyravgifterna. Riksrevisionsverket
anser att möjligheten borde ha utretts att tillämpa det gällande
finansieringssystemet även i framtiden men med ändrade relationer mellan
kostnadsansvaret för sjömän, redare och staten. Därtill kunde tänkas
avgiftsdiffereniiering mellan olika slags sjöfart i syfte all nå
preslationsrelaterade avgifter. Finansiering via en fond bör helst undvikas av
principiella skäl. Den av utredningen föreslagna formen för finansiering av
verksamheten under budgetåret 1975/76 lämnas utan erinran av samtliga
remissinstanser utom av riksrevisionsverket, sorn menar atl frågan om del
väntade driflunderskoitet om möjligt bör lösas med ett anslag, som läcks av
framtida avgifter, och av Rederiföreningen Jör mindre fartyg, som anser alt
driflunderskotlel bör läckas direkt över statsbudgeten.

5 Föredraganden

Handelsflottans välfärdsråd planlägger och
samordnar välfärdsarbetet för sjöfolk. Rådet, som är en statlig myndighet,
består av bl. a, representanter lör arbetsgivarnas och arbetstagarnas
organisationer inom handelsflottan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 13

Välfärdsrådets
verksamhet innefattar bl, a. stöd åt sjöfarishotellverksamhei, sjöfartsklubbar
och fritidsanläggningar samt anskaffning och distribution till fartygen av
filmer, TV-kassettprogram, ljudband, tidningar och böcker, allt i syfte atl
motverka den isolering, som arbetet ombord på fartyg kan medföra.

För sin verksamhet har välfärdsrådet dels elt
centralt kansli i Stockholm, dels personal stationerad i hamnar i Sverige och
utomlands. Den lokala verksamheten är vanligen knuten till särskilda sektioner
med - för sektionerna i Sverige - representanter för de ombordanställdas
fackliga organisationer, olika andra sjöfartsintressenter och kommunala organ.
Utomlands brukar sektionsstyrelserna innefatta representanter för svenska konsulat
och Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse. Antalet av välfärdsrådet stödda
sjöfartshotell är f n. nio, varav ett skandinaviskt utomlands. De svenska
sjöfartshotellen drivs av stiftelser.

Till finansieringen av välfärdsrådets verksamhet
utgår enligt lagen (1948:495 med senare ändringar) om avgifter lill
välfärdsanordningar för sjöfolk en särskild välfärdsavgift, som uppgår till
visst örelal för dag och sjöman under den lid sjömannen är för utrikes fart
påmönslrad svenskt handelsfartyg. Avgiften betalas till hälften av sjömannen
och lill hälften av redaren. Av staten lämnas åriigen från anslaget Avsättning
till handelsflottans välfärdsfond under sjätte huvudtiteln bidrag lill
välfärdsarbetet. Bidraget uppgår lill samma belopp, som inflyter från sjömän
och redare, Väl-ftirdsavgifterna och det statliga bidraget tillförs
handelsflottans välfärdsfond, som dessutom vid några lillfällen har tillförts
särskilda statliga medel för utgifter av investeringskaraklär.

Antalet ombordanställda har efter hand gått ned.
Därmed har ock.så väl-färdsavgifterna och det statliga bidraget till
välfärdsarbetet minskat. Samtidigt har - bl.a. genom utvecklingen i samhället
i övrigt - kraven växt pä välfärdsarbetels kvalitet och omfattning. De minskade
intäkterna har därför under senare år inte kunnat täcka kostnaderna för
verksamheten. Medel för atl läcka underskott i den löpande verksamheten har
fått tas ur välfärdsfonden, som nu är i det närmaste helt förbrukad. Dessa omständigheter
samt del förhållandet, alt ändrade arbetsbetingelser för sjöfolket har gett
anledning all överväga förändringar i riktlinjerna för välfärdsarbetet, har -
som jag framhöll i prop. 1975:1 - motiverat tillkallandet av en utredningsman
för översyn av inriktning, organisation och finansiering av den verksamhet, som
bedrivs av handelsfiottans välfärdsråd, 1 betänkandet (Ds K 1975:7) Kultur och
fritidsverksamhet inom handelsflottan har utredningsmannen redovisat
resultatet av sitt arbete,

1 betänkandet föreslås att det statliga
välfärdsorganet för handelsflottan skall förbli en myndighet av verkstyp.

1 fråga om välfärdsarbetels framtida inriktning
föreslår utredningsmannen att stöd åt sjöfarishotellverksamhei bör upphöra och
att de nuvarande svenska sjöfartshotellen bör avvecklas och uppburna
statsbidrag återbäras, 1 sam-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:73 14

manhangel
konstateras, all de sociala skäl som en gång motiverade atl hotellen
inrättades inte längre finns. Fartygens liggelid i hamn har blivit allt
kortare, och i laki därmed har sjömännens möjlighet minskal att utnyttja för
dem avsedda särskilda fritidsanläggningar. Utredningsmannen föreslår vidare,
alt de av välfärdsrådet stödda fritidsanläggningarnas utnyttjandegrad ingående
studeras under en prövotid, varefter för var och en frågan om eventuell
avveckling bör prövas. Film- och ljudbandsdistributionen till fartygen bör
något ökas. Välfärdsrådet och Svenska sjömansbiblioteket i Göteborg bör
tillsammans utreda om del inte är mest rationellt att all
lit-leralurförsörjning till de ombordanställda tas om hand av
sjömansbiblioleket.

Utredningsmannen föreslåratt välfärdsorganels
personalorganisation utökas med en tjänst knuten till det centrala kansliet
och - efter norsk förebild - med två befattningar för resande
välfärdssekrelerare. Namnet handelsflottans välfärdsråd bör ändras till
handelsflottans kultur- och fritidsråd, som bättre än den nuvarande benämningen
motsvarar verksamhetens innehåll.

Med få undanlag har remissinstanserna godtagit
förslagen om den huvudsakliga inriktningen av det fortsatta välfärdsarbetet.

Utredningsmannen föreslår att verksamheten fr.o.m.
den I juli 1976 finansieras genom att en andel av de statliga
sjöfartsavgiflerna las i anspråk för ändamålet och tillförs välfärdsfonden, som
i fortsättningen bör benämnas handelsfiottans kultur- och fritidsfond. Lagen om
avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk föresläs i enlighet härmed
upphöra att gälla med utgången av juni 1976, Om den föreslagna andelen av
sjöfartsavgifterna framdeles av särskilda skäl skulle komma att visa sig
otillräcklig för välfärdsarbetels finansiering, förutsätter utredningen att en
särskild arbetsgivaravgift kan införas såsom kompletterande
finansieringskälla.

För täckande av det driftunderskott i
välfärdsrådets verksamhet som beräknas uppstå för budgetåret 1975/76 föreslår
utredningen, att den på redarna ankommande delen av nuvarande välfärdsavgift
höjs från 5 öre till 165 öre för dag och sjöman med verkan fr.o.m. den 1
januari 1976.

Jag kan för egen del i allt väsentligt ansluta mig
till förslagen om den fortsatta inriktningen och organisationen av
välfärdsverksamhelen. Jag anser således i likhet med utredningsmannen och de
flesta remissinstanserna, att stödet ål sjöfarisholellen bör - efter prövning i
varje särskilt fall - avvecklas med hänsyn till den allmänna utveckling som
skett sedan denna stödform tillkom. När det gäller sjöfolksförbundets
synpunkter på behovet av goda och billiga övernattningsrum - som jag i och för
sig finner beaktansvärda - anser jag att denna fråga vid behov får övervägas i
annat sammanhang i samband med den successiva avvecklingen av stödet.

Jag anser vidare att frågan om Svenska
sjömansbibliotekeis övertagande av litteraturPörsörjningen till de
ombordanställda snarast bör prövas av välfärdsorganet och sjömansbiblioteket.

Liksom
fiertalet av de remissinstanser som har berört frågan om de av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:73 15

välfärdsrådet
stödda fritidsanläggningarna ansluter jag mig till utredningsmannens förslag
om atl anläggningarnas utnyttjandegrad bör närmare undersökas i samarbete
mellan välfärdsorganet och idrottens organisationer och att man i anslutning
härtill i varje särskilt fall prövar om tillräckliga skiil finns för att
bibehålla resp. anläggning. Jag vill sammanhanget hänvisa till de möjligheter
som de kommunala idrottsanläggningarna kan erbjuda. Beträffande den framtida
motionsidroltsverksamheien vill jag särskilt peka på idrottsorganisationernas
beredvillighet att bistå välfärdsorganet.

Vad gäller de förslag som utredningsmannen har
framfört om bl, a. förstärkning av den till verksamheten knutna personalen
saml om viss utvidgning av ljudbands- och filmdistributionen får behovet härav
senare prövas inom ramen för de resurser som står till verksamhetens förfogande
och med hänsyn till de rationaliseringsmöjligheter som erbjuder sig.

Jag ansluter mig till utredningsmannens förslag,
att det statliga välfärdsorganet även i fortsättningen skall vara en myndighet
av verksiyp men atl namnet handelsflottans välfärdsråd ändras till
handelsflottans kultur-och fritidsråd. Som framgår av det föregående har
utredningsmannens överväganden varit inriktade på riktlinjerna i stort för
verksamheten saml på de ekonomiska förutsättningarna för denna. De har däremot
inte avsett rådels interna organisation. Denna bör göras till föremål för en
särskild översyn, och jag avser att ta initiativ till en sådan.

Jag
övergår nu till frågan om finansieringen av välfärdsverksamheten.

Förslaget om framtida finansiering av
välfärdsverksamheten via en handelsflottans kultur- och fritidsfond, som
tillförs en andel av de statliga sjöfartsavgifterna, har tillstyrkts av
fiertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Även om vissa
invändningar- som bl. a. riksrevisionsverket påpekat - kan riktas mot
förslaget kan jag ansluta mig till uppfattningen atl del är rimligt att
kostnaderna för välfärdsarbetet i första hand bestrids av redare, som
trafikerar svenska farvatten. Jag ansluter mig till utredningens förslag i
denna del. Omläggningen bör som har föreslagils ske den 1 juli 1976. Samtidigt
bör lagen om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk upphävas. Till den
nuvarande lagen ansluter kungörelsen (1961:89) angående välfärdsavgifter. 1
denna finns bestämmelser om beräkning och eriäggande av sådana avgifter.
Kungörelsen bör upphävas samtidigt med lagen. Det kan emellertid inte uteslutas
att det även efter den 1 juli 1976 kan finnas behov av föreskrifter för
beräkning och eriäggande av välfärdsavgifter som har utgålt enligt lagen. Sådana
föreskrifter bör få meddelas av regeringen. En föreskrift om detta bör tas in i
lagen om upphävande.

Omläggningen innebär att uttaget genom de statliga
sjöfartsavgifterna - som hittills enbart avsetts täcka kostnader inom
sjöfartsverket - för detta ändamål måste höjas med ett belopp motsvarande ca 7
"n av de nuvarande fyravgifterna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:73 16

Som utredningsmannen har framhållit kan del
framöver visa sig att en finansiering med enbart sjöfartsavgifter inte förslär.
Detla kan följa såväl av ulgiftsanspråken i fråga om den verksamhet som
traditionellt finansieras genom dessa avgifter som av utvecklingen såvitt avser
välfärdsverksamheten. Med hänsyn härtill bör möjligheten hållas öppen att också
införa en särskild arbetsgivaravgift. Utredningsmannen har lagt fram förslag
till lag om en sådan avgift.

Förslaget att det driftunderskott i
storleksordningen 4 milj. kr, som beräknas uppstå i välfärdsrådets verksamhet
budgetåret 1975/76 skall täckas genom höjning av redarnas del av nuvarande
välfärdsavgift har lämnats utan erinran eller tillstyrkts av flertalet
remissinstanser, bl. a. Sveriges Redareförening. Jag förordar att lagen om
avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk ändras i enlighet med
utredningsmannens förslag.

6 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört
hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga förslaget till lag om ändring i lagen
(1948:495) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk,

2. antaga förslaget till lag om upphävande av lagen
(1948:495) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk,

3. godkänna de av mig förordade allmänna riktlinjerna
för den framlida inriktningen, organisationen och finansieringen av kultur- och
fritidsverksamheten inom handelsflottan.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 75 101965 .Stockholm 1975

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (15)

15 kopplingar i 14 dokument.

  1. Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten
  2. Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten
  3. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
  4. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
  5. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten

Visa alla 14