om utbyggnad av barnomsorgen
32 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 29 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:92, om utbyggnad av barnomsorgen
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:92 Regeringens proposition
1975/76: 92
om
utbyggnad av barnomsorgen;
beslutad
den 29 december 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar OLOF PALME
SVEN
ASPLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen läggs fram förslag om en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg.
Mot bakgrunden av en allmän målsättning för utbyggnaden föreslås en ny
lagstiftning om barnomsorgen. Barnomsorgen blir därigenom en lagfäst kommunal
uppgift med skyldighet för kommunerna att svara för en planmässig utbyggnad.
Barnomsorgen
föreslås omfatta både barn i förskoleåldern och de yngre skolbarnen. Den skall
innefatta daghem, deltidsförskola, familjedaghem och fritidshem. Vidare
behandlas frågan om en ny utformning av fritidshemmens verksamhet enligt
förslag från barnstugeutredningen.
Pä
grundval av en överenskommelse mellan regeringen och kommunförbundet läggs
fram förslag om ett utbyggnadsprogram för barnomsorgen under den närmaste
femårsperioden. Det omfattar 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya platser
i fritidshem jämte en ökning av platstillgången i kommunala familjedaghem. I
anslutning till utbyggnadsprogrammet läggs i särskild ordning fram förslag om
en kraftigt ökad personalutbildning för barnomsorgen.
För
att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra utbyggnaden av
barnomsorgen föreslås ett nytt statsbidragssystem med väsentligt höjda och
värdebeständiga statsbidrag. Driftbidraget för daghem föreslås ft. o. m. den 1
januari 1977 höjt från 7 500 kr. till 14 000 kr. per år för nya platser. För
befintliga platser höjs bidraget successivt till samma belopp. Bidraget till
nya platser i fritidshem föreslås uppgå till hälften av nämnda belopp. För
familjedaghemmen införs utöver nuvarande statsbidrag ett nytt grundbelopp i
bidragssystemet.
Samhällets
totala årskostnader för barnomsorgen, som för år 1976 anges
/ Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 92
Prop.
1975/76:92 2
till
ca 2 900 milj. kr., beräknas bli fördubblade under den aktuella femårsperioden.
Genom de nya statsbidragen beräknas statens årskostnad uppgå till ca 1 600
milj. kr. år 1977 och till ca 3 500 milj. kr. vid femårsperiodens utgång. Det
nya statsbidragssystemet föreslås finansierat genom en socialavgift pä
arbetsgivarna och egenföretagarna. Den tas ut på samma avgiftsunderiag som
gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna. Socialavgiften till
barnomsorgen föreslås för år 1977 utgöra 1 96 av avgiftsunderiaget.
Prop.
1975/76:92 3
1.
Förslag till
Lag
om barnomsorg
Härigenom
föreskrives följande.
Inledande
bestämmelser
1 §
Samhällets barnomsorg innefattar förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet.
Den
har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling
och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barnen.
Förskoleverksamheten
avser barn som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits
enligt 32 S andra stycket skollagen (1962:319). Fritidshemsverksamheten
omfattar barn till och med 12 års ålder.
Barnomsorgen
ankommer på kommun eller huvudman för institution
2 §
Förskoleverksamheten bedrives i form av förskola samt familjedaghem
och annan kompletterande förskoleverksamhet.
Förskola
kan organiseras som daghem eller som deltidsgrupp. 1 daghem mottages barn för
vistelse minst sju timmar om dagen. I dellidsgrupp mottages barn under tid som
understiger den som gäller för vistelse i daghem.
3 §
Fritidshemsverksamheten bedrives i form av fritidshem och därtill an
knuten fritidsverksamhet samt familjedaghem.
1
fritidshem mottages barn för vistelse den del av dagen dä barnet ej vistas i
skolan.
Skyldighet
att ordna barnomsorg
4
§ Kommun skall bedriva förskole-och
fritidshemsverksamhet förde barn, som är kyrkobokförda i kommunen eller
stadigvarande vistas där.
5
§ Barn skall anvisas plats i
förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Sådan förskola
skall omfatta minst 525 timmar om året.
Barn
vars skolgång har uppskjutits enligt 32 S andra stycket skollagen (1962:319)
skall beredas möjlighet att fortsätta i förskolan ytteriigare ett år. Kan
förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl icke bedrivas i den
omfattning som anges i första stycket, får kommunen dela upp förskolan på två
år. Barn som beröres av sådan uppdelning skall anvisas plats i förskolan från
och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall
omfatta sammanlagt minst 700 timmar.
Prop.
1975/76:92 4
6 §
Barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola tidigare än som
anges i 5 S första stycket eller anvisas plats i fritidshem med förtur, om
ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt.
Kommun
skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas
plats i förskola eller fritidshem enligt första stycket.
7
§ Kommun skall verka för alt
barn som avses i 5 och 6 SS utnyttjar den anvisade platsen och informera
föräldrarna om verksamheten och syftet med denna.
8
§ Kommun skall genom en
planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan förskole-
och fritidshemsverksamhet sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad utöver vad
som följer av 5 och 6 SS får sådan omvårdnad, om ej behovet tillgodoses på
annat sätt.
I
kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. I
planen skall redovisas behovet av förskolor, familjedaghem, fritidshem och
annan förskole-och fritidshemsverksamhet inom kommunen saml på vilket sätt
behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.
9 §
Vistas barn på sjukhus, barnhem eller annan institution skall huvud
mannen för denna sörja för att barnet får tillfälle att deltaga i verksamhet
som motsvarar den som erbjudes i förskola eller fritidshemsverksamhet.
Ledningen
av barnomsorgen
10 §
Ledningen av barnomsorgen utövas inom varje kommun av barna
vårdsnämnden. Kommun får dock besluta att annat kommunalt organ skall
utöva ledningen av verksamheten. I fråga om sådant organ skall beträffande
barnomsorgen bestämmelserna för barnavårdsnämnd gälla i tillämpliga delar.
Avgifter
Il
§ Kommun för ej taga ut avgift för plats i förskola som avses i 5 eller 6 SS i
den mån verksamheten ej överstiger 15 limmar i veckan eller 525 timmar om året.
I övrigt utgår avgift för plats i förskole- och fritidshemsverksamhet enligt
grunder som beslutas av kommunen. Avgiften får ej överstiga vad som motsvarar
platsens andel i kommunens kostnad för verksamheten.
Prop.
1975/76:92 5
Tillsyn
m. m.
12
§ Länsstyrelsen utövar inom
länet tillsyn över barnomsorgen.
13
§ Socialstyrelsen utövar den
centrala tillsynen över barnomsorgen. Socialstyrelsen utfärdar vägledande
information till kommunerna.
Finansiering
av statsbidrag till barnomsorgen
14
§ Om statsbidrag till
kommunernas barnomsorg finns särskilda bestämmelser. För finansiering av
sådant statsbidrag eriägges åriigen socialavgift enligt 15-17 SS.
15
§ Arbetsgivare eriägger avgift
beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkringen i 19 kap. I S lagen (1962:381) om allmän försäkring.
16
§ Fysisk person som haft
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning enligt 3 kap. 2 S lagen
(1962:381) om allmän försäkring erlägger avgift enligt degrundersom anges för
sjukförsäkringsavgift i 19kap.2 Ssammalag.
17
§ Avgift som avses i 15 och 16
SS utgår med en procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas.
18
§ I fråga om debitering och
uppbörd av avgift som avses i 15 S äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. motsvarande tillämpning.
Om
debitering och uppbörd av avgift som avses i 16 S finns bestämmelser i
uppbördslagen (1953:272). Avgifterna tillföres staten.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977, då lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet
skall upphöra att gälla.
Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom
bestämmelse i denna lag skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.
Prop.
1975/76:92
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-12-29
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.
Föredragande:
statsrådet Aspling
Proposition om utbyggnad av barnomsorgen
1. Inledning
Regeringen
och kommunförbundet har efter överläggningar träffat överenskommelse om
åtgärder för utbyggnaden under den närmaste femårsperioden av kommunernas
barnomsorg. Den innebär atl en kraftig utbyggnad av barnomsorgen förutsätts
ske under femårsperioden 1976-1980. Överenskommelsen bör fogas lill
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
På
grundval av nämnda överenskommelse tar jag i det följande upp frågan om
utbyggnaden av barnomsorgen och därtill hörande lagstiftnings- och finansieringsfrågor.
1 samband därmed kommer jag även att ta upp vissa frägor om fritidshemmens
verksamhet som behandlats i barnstugeutredningens betänkande (SOU 1974:42)
Barns fritid och likaså några av de förslag som lagts fram av
barnomsorgsgruppen i betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen.
2. Gällande
bestämmelser
Förskoleverksamheten
reglerasav lagen(1973:1205)om förskoleverksamhet. Verksamheten har till syfte
att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och
en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn som inte uppnått skolpliktig
ålder eller vars skolgång uppskjutits enligt bestämmelserna i skollagen
(1962:319). Förskoleverksamheten ankommer på kommun eller huvudman för sjukhus
eller annan institution där barn vistas (1 S). Förskoleverksamheten bedrivs i
form av förskola (daghem och deltidsgrupp) samt familjedaghem och annan
kompletterande förskoleverksamhet (2 S).
Prop.
1975/76:92 7
Barn
skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet
fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om året. Kan
förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl inte bedrivas i denna
omfattning fär kommunen dela upp förskolan pä två år och den skall då omfatta
minst 700 timmar (4 S). Barn som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller
andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall så långl möjligt
anvisas plats tidigare om inte barnets behov av stöd tillgodoses på annat sätt.
Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver
anvisas sådan plats (5 S).
Kommunen
skall genom förskola, familjedaghem eller på annat sätt så långt möjligl sörja
för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärsarbete eller studier eller
andra skäl behöver omvårdnad fär sådan om inte behovet tillgodoses på annat
sätt (7 S). Vistas barn på sjukhus, barnhem eller annan anstalt, skall
huvudmannen för anstalten sörja föratt barnet så långt möjligt får tillfälle
att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola (8 S).
Ledningen
av förskoleverksamheten handhas inom varje kommun av barnavårdsnämnden. Kommun
får dock besluta att annat kommunalt organ skall svara för ledningen för
förskoleverksamheten (9 S). 1 varje kommun skall finnas en av kommunfullmäktige
antagen plan för förskoleverksamheten. I planen skall redovisas behovet av förskolor,
familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet inom kommunen samt i
vilken utsträckning och på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall
avse en period av minst fem år (10 S).
Förutom
i förskolelagen finns bestämmelser om kommunernas ansvar för barn och ungdom
främst i barnavårdslagen (1960:97) och skollagen. Kommunernas kompetens enligt
denna lagstiftning omfattar både obligatoriska och frivilliga uppgifter.
Enligt
barnavårdslagen skall kommun bedriva en allmänt förebyggande barna- och
ungdomsvård (1 S)- I varje kommun skall finnas en barnavårdsnämnd (2 S).
Nämnden skall bedriva uppsökande verksamhet. Den skall sålunda göra sig väl
förtrogen med barns och ungdoms levnadsförhållanden och särskilt uppmärksamma
sådana barn som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning,
hem- och familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kan anses vara
särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt. I mån av behov skall nämnden
därvid främja anordningar för bättre fritidsförhållanden för barn och ungdomar
(3 S). Barnavårdsnämnden bör samarbeta med myndigheter, institutioner,
föreningar och andra vilkas verksamhet berör barnavärden (9 S).
Barnavårdsnämnden
har att utöva tillsyn över förskole- och fritidshemsverksamheten (60 S).
Med
stöd av lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m. får de uppgifter som
ankommer på barnavårdsnämnd i stället handhas av social centralnämnd om
kommunens fullmäktige så beslutar.
Prop.
1975/76:92 8
Enligt
läroplan för grundskolan (Lgr 69) bör skolan ta ansvar också för elevernas
fritid i det dubbla syftet att eleverna får möjlighet att utnyttja fritiden på
ett utvecklande och värdefullt sätt så att de under sin fritid både vill och
kan göra aktiva insatser i samhällslivet.
De fiesta
kommuner har strävat efter en samordning av fritidsverksamheten i kommunen och
då inrättat särskild fritidsnämnd.
Statsbidrag
Statsbidrag
till förskolor och fritidshem utgår enligl kungörelsen 1973:1207. För
anordnande av förskolor och fritidshem utgår statsbidrag fr. o. m. den 1
januari 1975 med 7 500 kr. per plats. Bidraget utgår för nybyggnad, om- eller
tillbyggnad eller inköp av byggnad som anordnas sä att lokalen kan användas för
omvårdnad under hela dagen eller i varje fall minst fem timmar per barn och
dag. Bidraget är genom förordningen (1975:893) om förhöjt statsbidrag under
viss tid till anordnande av förskolor och fritidshem höjt till 12 000 kr. per
plats som börjar byggas under perioden den 1 november 1975 - den 31 december
1976.
Bidrag
till anordnande av lokaler som utnyttjas enbart för deltidsgrupper utgår med 3
000 kr. per plats.
Förskott
med 90 96 av beviljat anordningsbidrag kan betalas ut när byggnadsarbetena
påbörjats.
Statsbidrag
till driften av daghem utgår fr.o.m. den 1 juli 1975 med 7 500 kr. per plats
och år för barn under skolåldern vid avdelning där minst två tredjedelar av
antalet platser utnyttjas minst fem timmar per barn och dag. Om minst två
tredjedelar av platsantalet vid en avdelning slår till förfogande för omvårdnad
minst fem timmar per barn och dag men platserna inte kan utnyttjas i nämnda
utsträckning pä grund av bristande efterfrågan utgår driftbidrag med 7 500 kr.
per år för varje plats vid avdelningen som utnyttjas för omvårdnad minst fem
timmar per barn och dag.
Till
fritidshem för barn i skolåldern utgår driftbidrag med 3 750 kr. per år och
plats under förutsättning att sådana platser hålls öppna under minst fem timmar
per dag.
Statsbidrag
till deltidsgrupper utgår fr. o. m. den 1 januari 1975 med 1 200 kr. per barn
och år för det ökade antalet sexåringar som är inskrivna i förskolan i
förhållande till platsantalet i maj 1973. Till kommuner som i maj 1973 kunde
anvisa plats till samtliga sexåringar utgår bidraget för det antal inskrivna
sexåringar som överstiger 90 96 av antalet sexåringar i kommunen. Samma bidrag
utgår för fyra- och femåringar som bereds förskoleverksamhet i deltidsgrupper
pä grund av särskilda behov av stöd och stimulans, dock för högst 10 % av
antalet fyra- och femåringar i kommunen.
Driftbidrag
utbetalas i efterskott för budgetår. Förskott kan utgå med högst hälften av
beräknat bidrag för budgetåret.
Statsbidrag
utgår i särskild ordning till förskolor, skolhem och hemun-
Prop.
1975/76:92 9
dervisning
för döva och hörselskadade barn i förskoleåldern. Bidraget utgår i efterskott
med 2 000 kr. för varje barn som fått undervisning vid förskola, samt därutöver
med 1 000 kr. för varje barn som också vistas på skolhem eller annars genom
huvudmannens försorg fått vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag med 1
000 kr. för varje barn som - utan att ha varit inskrivet vid förskola - under
redovisningsåret fått i-egelbunden hemundervisning. Bidragsbestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1956:252) angående statsbidrag till förskolor,
skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade barn (omtryckt
1964:458, ändrad 1967:820). Utöver vad som följer av nämnda kungörelse kan
efter prövning i varje enskilt fall utgå bidrag till personell assistans inom
förskoleverksamheten åt synskadade barn inom en kostnadsram av 100 000 kr. per
budgetår.
Statsbidrag
utgår också till kostnader-för kommunala familjedaghem. Bidraget utgår med 35
96 av kommunens bruttokostnader för lön, sociala förmåner och
omkostnadsersättning ät dagbarnvårdare. Samma bidrag utgår även för kommunens
kostnader för föreskrivna hälsokontroller av dagbarnvårdare och dennes familj.
Statsbidraget
utbetalas i efterskott för kalenderår. Bidragsbestämmelserna återfinns i
kungörelsen (1968:236) om statsbidrag för kommunal familjedaghemsverksamhet
(ändrad senast 1974:842).
Till
verksamheten i s. k. jordbruksdaghem, som avser en till viss del av året
koncentrerad daghemsverksamhet, utgår statsbidrag med högst 60 % av
driftkostnaderna.
3.
Betänkanden från barnstugeutredningen och barnomsorgsgruppen
3.1
Barnstugeutredningen
I
betänkandet (SOU 1974:42) Barns fritid redovisar barnstugeutredningen sina
överväganden och förslag om samhällets omsorg om barn i skolåldern med sikte på
främst åldrarna 7-12 år. Utredningen anser att en snabb utbyggnad av
barnomsorgen genom fritidshem bör ges hög prioritet. Barnomsorg i fritidshem
och genom en allmän fritidsverksamhet där föreningslivets medverkan prioriteras
bör enligt utredningen kunna lillgodose behoven av dels heldagsomsorg för de
barn vilkas föräldrar förvärvsarbetar eller studerar samt för barn med behov av
särskild omsorg, stöd och stimulans och dels allmän fritidsverksamhet för alla
barn. Utredningen definierar fritid för barn och ungdom som den icke-lektionsbundna
tiden av dagen, terminen och året.
För
att vidga det traditionella fritidshemmet beskrivs i betänkandet olika
organisationsmodeller för fritidshem. Idéerna i förslagen om förskolan med hemvistrum
och aktivitetsområden för barnen bör enligt utredningens mening kunna
vidareutvecklas och anpassas till fritidshemsverksamheten. De
I* Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 92
Prop.
1975/76:92 10
barn
som är inskrivna i detta s. k. utvidgade fritidshem kan dä få behovet av omsorg
och kontakt tillgodosett i egna lokaler, hemvist, medan övriga funktioner kan
uppfyllas utanför hemvisten i olika former av aktivitets-otnråden. Utredningen föreslår
som en basmodell atl det utvidgade fritidshemmet lokalmässigt anknyts till
låg- och mellanstadieskolorna.
De
barn som av fysiska, psykiska, känslomässiga, sociala, språkliga eller andra
skäl behöver särskild omsorg bör enligt utredningens uppfattning få tillfälle
till samvaro ined andra barn och delta i deras verksamheter bl.a. i fritidshem
och föreningsliv. Fritidshemmets och föreningslivets samlade resurser bör i
samverkan med skolans elevvård och kommunens sociala uppsökande barnavård
användas för alla barn som har behov av särskilt stöd och stimulans.
Utredningen anser att den uppsökande verksamheten för förskolebarn med behov av
särskilt stöd och stimulans bör byggas ut till att omfatta också barn i
skolåldern. En vidgad uppsökande verksamhet bör enligt utredningens mening
genomföras i samverkan mellan socialvården och skolan, främst för barn i de
lägre skolåldrarna.
Utredningen
föreslår ett oförändrat förvaltningsansvar för den utvidgade fritidsfiemsverksamheten
med i första hand barnavårdsnämnd/social centralnämnd som ytterst ansvarig.
Utredningen
förutsätter att det statliga driftbidraget till fritidshem liksom hittills
fortlöpande anpassas till kostnadslägel och successivt höjs för att stimulera
utbyggnaden.
Utredningen
anser att en grundläggande lagregel bör införas om kommunernas skyldigheter i
fråga om fritidsverksamheten. Utredningens förslag innebär att
barnavårdsnämnden blir skyldig att vidta åtgärder för att barn med särskilda
behov av stödåtgärder och barn med förvärvsarbetande/studerande föräldrar
erbjuds omsorg under fritid. Vidare bör barnavårdsnämnden enligt utredningens
förslag tillse att det för kommunfullmäktige framlägges en plan som omfattar
både allmän fritidsverksamhet och fritidshemsverksamhet.
Barnstugeutredningen
behandlar i betänkandet även fiera särskilda frågor som främst gäller den
allmänna fritidsverksamheten för de yngre skolbarnen. Även utredningen om
skolans inre arbete (SIA) har i betänkandet (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö
föreslagit åtgärder som syftar till ökade insatser från samhällets sida för att
tillgodose barns behov av omsorg och fritidsverksamhet under skoldagen samt
före och efter skoldagen. Dessa frågor kommer att i ett sammanhang tas upp till
särskild behandling och redovisas därför inte här.
3.2
Barnomsorgsgruppen
I
betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen behandlar barnomsorgsgruppen
bl. a. vissa speciella frågor som har anknytning till utbyggnaden av
barnomsorgen.
Prop.
1975/76:92 11
Barnomsorgsgruppen
anser det otillfredsställande att det inte föreligger en skyldighet för
kommunen att erbjuda förskoleplats till barn som man i den uppsökande
verksamheten bedömer har behov av sådan. Genom den förväntade snabba
utbyggnaden av förskolan bör det finnas möjlighet att erbjuda plats till alla
barn med behov av särskilt stöd. Utredningen föreslår att 5 S i förskolelagen
ändras så att kommunerna får en klarare skyldighet att anvisa plats i förskola
och fritidshem för dessa barn med behov av särskilt stöd.
I
8 S förskolelagen regleras skyldigheten för landstingskommun och kommun som
inte tillhör landstingskommun att ordna förskoleverksamhet för de barn som
vistas på sjukhus, barnhem eller annan anstalt. Utredningen anser att den grupp
barn det här gäller i hög grad är i behov av stöd och stimulans. Även i detta
fall bör därför finnas skyldighet alt ordna förskoleverksamhet.
I
syfte att underiätta för kommunerna att ta omsorg om handikappade barn och
andra barn med behov av extra stöd föreslär barnomsorgsgruppen en förändrad
statsbidragskonstruktion. Utredningen anseratt ett extra bidrag till denna del
av förskoleverksamheten är särskilt viktig under förskolans uppbyggnadsskede.
Utredningen
finner att ett extra bidrag för insatser för barn med särskilda behov av stöd
bör få en generell utformning som nära anknyter till det ordinarie
driftbidraget. Kommunen bör själv få avgöra hur de extra medlen skall användas.
Socialstyrelsen bör dock i anvisningar till kommunerna beskriva de aktiviteter
och den verksamhet som bidraget är avsett för.
Utredningen
föreslår ett bidrag med 500 kr. för varje statsbidragsberättigad daghemsplats.
Ett viktigt motiv för att knyta bidraget till antalet daghemsplatser är att
daghemmen är den verksamhetsform som har de största förutsättningarna att ta
emot barn som behöver särskilt stöd.
Barnomsorgsgruppen
föreslår att de nuvarande statsbidragen till 4-5-åring-ar i deltidsgrupper samt
de särskilda statsbidragen till döva och hörselskadade förskolebarn samt
bidragen till personell assistans inom förskoleverksamheten åt synskadade barn
upphör samtidigt med att det nya enhetliga bidraget införs.
4.
Remissyttranden över barnstugeutredningens betänkande
I
det följande redovisas remissyttrandena över barnstugeutredningens betänkandet
i de delar som nu är aktuella.
Remissinstanserna
framhåller allmänt vikten av att man som utredningen föreslår bygger ut
heldagsomsorgen för de yngre skolbarn som har förvärvsarbetande/studerande
föräldrar samt för barn som har behov av särskild omsorg, stöd och stimulans.
De
fiesta remissinstanserna har i sina yttranden i positiv riktning tagit
Prop. 1975/76:92 12
upp
utredningens förslag om att vidga det traditionella fritidshemmet genom att på olika
sätt ge tillgäng till öppen verksamhet. Socialstyrelsen noterar med
tillfredsställelse att utredningen funnit tillsynsformer som tillgodoser kravet
på god tillsyn samtidigt som de är ekonomiskt acceptabla. Utredningens samlade
förslag präglas enligt styrelsen av den flexibilitet som möjliggör för
kommunerna att välja det eller de alternativ som bäst passar behov och
förutsättningar i den egna kommunen.
De
av utredningen redovisade organisationsmodellerna diskuteras ingående av några
remissinstanser. Svenska kommunförbundet anser liksom flera kommuner att man inte
får låsa fritidshemsverksamheten vid en bestämd basmodell. Förbundet delar
utredningens uppfattning att även familjedaghemmen spelar en viktig roll för
heldagsomsorgen.
Flera
remissinstanser nämner särskilt de problem som är förknippade med
fritidsverksamhet för barn med särskilda behov av stöd och stimulans. Föreningen
Sveriges Socialchefer påpekar att barn med särskilda behov av stöd och
stimulans inte bör fixeras i en problemsituation genom att speciella miljöer
skapas för dem. LO betonar vikten av att en integrering kommer till stånd inom
fritidshemsverksamheten. Landstingsförbundet anser alt de aktiviteter som
diskuteras för friska barn även bör komma barn på sjukhus till del så långt det
är möjligt med hänsyn till vårdrutiner på en vårdavdelning.
Bland
de remissinstanser som har behandlat utbyggnadstakten anser skol-översiyrdsen
att fritidshemsverksamheten kraftigt bör byggas ut men att det-ekonomiska
utrymme som står till förfogande kommer att bli avgörande för möjligheterna
till en utbyggnad.
Utredningens
förslag om en utvidgning av den uppsökande verksamheten att omfatta även barn i
skolåldern tas upp positivt av remissinstanserna. Socialsiyrdsen anför i sitt
yttrande alt behovet av särskilt stöd och stimulans givetvis inte är begränsat till
förskoleåldrarna. Den form för den uppsökande verksamhet som utredningen
föreslår synes enligl styrelsen väl avvägd och funktionell. Svenska kommunförbundet
accepterar ock.så tanken på en utvidgning av den uppsökande verksamheten och
delar utredningens uppfattning att föräldrarna under sista året i förskolan
ges information om fortsatt heldagsom.sorg. om aktiviteter under fritid och
vuxenkontakt under de första skolåren. De vägar utredningen anvisar för hur
denna information skall lämnas får enligt förbundet ses som exempel på möjliga
åtgärder och måste få variera beroende på lokala förhållanden. SACO, Sveriges Socionoinförbiind
och Föreningen Sveriges Socialchefer ser den uppsökande verksamheten som en
viktig förebyggande insats och tillstyrker utredningens förslag men påpekar
samtidigt att det i verksamheten finns en allvarlig risk inbyggd då den kan
vidareutvecklas till en stämpling och utstötning av vissa barn med särskilda
behov av stöd och stimulans. Statens kiiliiirråd och ABF anser det naturiigt
att studieförbundens erfarenhet tas tillvara i det uppsökande arbetet.
Ett
stort antal remissinstanser har uttalat sig om förvaltningsansvaret
Prop.
1975/76:92 13
för
fritidsverksamheten. Flertalet remissinstanser ansluter sig till utredningens
förslag att barnavårdsnämnd/social centralnämnd även fortsättningsvis bör ha
ansvaret för fritidsverksamheten. Stockliolms kommun finner utredningens
förslag om ett oförändrat förvaltningsansvar viktigt. Svenska koin-miinförbundet
påpekar liksom utredningen alt barnavårdsnämnden/sociala centralnämnden enligt
förarbetena till gällande barnavårdslag har det yttersta ansvaret för att erforderiiga
åtgärder vidtas för alt främja goda uppväxtförhållanden för barn och ungdom.
Ansvaret kvarstår även om annan kommunal förvaltning driver verksamhet för
barn och ungdom. Förbundet ser det inte heller som realistiskt att insatserna i
dessa avseenden med den nuvarande organisatoriska uppbyggnaden i kommunerna
skulle kunna sammanföras under en förvaltning. Den samordning som måste ske
bör lämpligen kunna genomföras enligt den av förbundet rekommenderade modellen
för samverkan mellan socialvård, skola och fritid. Socialstyrelsen framför liknande
synpunkler. Enligt styrelsens mening är del funklionellt all samma förvaltning
har det yttersta ansvaret för såväl den allmänna förskolan som fritidshemmen
och de yngre skolbarnens fritidsverksamhet. Skolöveistyielsen anser att det för
den allmänna fritidsverksamheten och efter den fasta skoldagen bör utformas
samverkansformer och administrativa rutiner så att verksamheien bland barnen inte
störs av oklara förvaltningsmässiga gränsdragningar. Socialutredningen. LO och
Föreningen Sveriges Socialchefer framhåller att kommunerna själva måste få
bestämma vem som skall ha förvaltningsansvaret för den berörda fritidsverksamheten
och förordar barnavårdsnämnden/sociala centralnämnden som huvudman oavsett
barnens ålder. Andra remissinstanser, bl. a. TCO och SACO förordar i stället
skolstyrelsen som huvudman för verksamheten.
Utredningens
förslag om att varje kommun skall upprätta en plan för fritidsverksamheten tillstyrks
av socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, några av länsslyrelserna. vissa kommuner
och fiertalet av de till organisationslivei hörande remissinstanserna.
Socialstyrelsen framhåller att erfarenheterna från förskoleplaneringen bör ge
erfarenheter för en planläggning även beträffande fritidsverksamheten. Västerås
kommun framhåller att den föreslagna planen väl överensstämmer med den
långsiktsplanering som redan bedrivs i kommunen och anser att den utgör ett
nödvändigt underlag dels för ekonomisk men även för kvalitetsmässig utveckling
av fritidsverksamheten. Bl. a. LO, TCO och statens handikappråd betonar vikten
av att kommunerna som utredningen föreslagit får en lagsladgad
planeringsskyldighet för fritidsverksamheten. Svenska konimunföibiindei
framhåller att fritidsverksamheten för barn och ungdomar inte kan ses isolerad
från motsvarande aktiviteter för andra grupper. Fritidsverksamheten måste ingå
som en del i kommunens totala verksamhetsplanering. Förbundet har utvecklat en
modell som skall underiätta kommunernas fieråriga planering och i denna
betonas vikten av atl samordna social, ekonomisk och fysisk planering.
Prop.
1975/76:92 14
Svenska
koininunförbundel understryker i sitt remissyttrande också att en lösning av
finansieringsproblemen utgör en förutsättning för att de befogade ambitionerna
inom detta och andra kommunala verksamhetsområden skall kunna förverkligas. En
successiv höjning av driftbidragen ökar enligt förbundet kommunernas möjligheter
att bygga ut antalet platser i fritidshemmen. LO erinrar om sina tidigare
framförda krav på att en ökad andel av driftkostnaderna för barnomsorgen
finansieras av staten. Denna princip anser LO skall gälla även den del av
barnomsorgen som ingår i fritidsverksamheten,
5.
Föredraganden S.l Inledning
Samhällets
barnomsorg skall ge barnen möjlighet till en god och trygg uppväxtmiljö. Den
skall också ge kvinnor och män möjlighet att på lika villkor kunna förena
förvärvsarbete och familjeliv. En omfattande utbyggnad av barnomsorgen är
därför den viktigaste familjepolitiska frågan i dag. Det utbyggnadsprogram för
barnomsorgen som nu läggs fram innebär stora ekonomiska åtaganden från
samhället. Det betyder att barnomsorgen ges hög prioritet i familjepolitiken
och även i hela samhällsverksamheten.
Jag
vill understryka att samhällets barnomsorg är till för barnens skull. Den är
inte någon ersättning för familjerna utan en komplettering som tillgodoser
barnens behov av stimulerande och utvecklande aktiviteter. Det är fortfarande
sä alt samvaron i familjen blir det centrala i barnens uppväxt. Föräldrarollens
betydelse har på intet sätt minskat därför att samhället känner ett positivt
ansvar att medverka i omsorgen om barnen. Men samhällets barnomsorg är ett
viktigt stöd och komplement till samvaron i familjen. Barn har ett stort behov
av samvaro och gemenskap med andra barn. Den gemenskapen är viktig för dem i
deras utveckling till fria och självständiga människor.
Denna
grundsyn kom till uttryck i den proposition om allmän förskola som riksdagen
behandlade för två år sedan (prop. 1973:136, SoU 1973:30, rskr 1973:372). Alla
sexåringar har nu rätt till plats i förskola fr. o. m. höstterminen det år de
fyller sex år. De barn som av olika skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling
skall kunna få plats i förskola redan före sex års ålder. Genom den nya
föräldraförsäkringen garanteras barnfamiljerna också ökad ekonomisk trygghet i
de situationer då barnen har störst behov även förälders närvaro och omvårdnad.
I en särskild proposition senare under årets riksmöte läggs fram förslag om en
utbyggnad av föräldraförsäkringen.
Vår
vilja att skapa ett barnvänligt samhälle och vår strävan till jämställdhet mellan
kvinnor och män hör nära samman. Det familjepolitiska reformarbetet måste
präglas av denna helhetssyn. Allt fier kvinnor önskar fortsätta sitt förvärvsarbete
utanför hemmet även när barnen är små. Den vanligast
Prop.
1975/76:92 15
förekommande
familjesituationen i de unga familjerna är redan nu att båda föräldrarna
förvärvsarbetar utanför hemmet. Allt talar också föratt förvärvsfrekvensen
bland kvinnor med barn kommer att fortsätta att öka. Enligt min mening måsle
samhället då la ett ökat ansvar för att barnens omvårdnad under föräldrarnas
arbetstid ärordnadpåett tillfredsställande sätt. Om samhället inte tar delta
ansvar visar erfarenheten att detta i så fall kommer att drabba barnen,
eftersom kvinnorna ändå söker sigut på arbetsmarknaden. Föräldrarna tvingas dålill
lösningar av sin barntillsyn utan alt ha lillgång till den trygghet samhället
kan ge.
Barnomsorgen
har successivt byggts ut och genom staten och kom munerna tillförts ökade
resurser. Trots delta svarar den befintliga och hittills planerade
platstillgången inte mot behoven. Detta framgår klart av de planer som
kommunerna numera upprättat enligt bestämmelserna i den nya förskolelagen.
Regeringen har därför funnit det angeläget att ta initiativ för att snabbt få
till stånd en kraftig utbyggnad av barnomsorgen.
Samhällets
barnomsorg är en kommunal uppgift. Med hänsyn till de betydande ekonomiska
insatser som behövs för att lösa denna stora fråga har regeringen under hösten
1975 tagit upp överläggningar med kommunförbundet om barnomsorgens utbyggnad
och finansiering. På grundval av den överenskommelse som därvid träffats mellan
regeringen och kommunförbundet lägger jag i det följande fram förslag om
barnomsorgens utbyggnad. Jag kommer i samband därmed även att ta upp de
förslag beiräffande fritidshemmens verksamhet som lagts fram av
barnstugeutredningen i betänkandet (SOU 1974:42) Barns Fritid. Jag kommer
vidare att redovisa förslag till lagstiftning om barnomsorgen och förslag om
finansieringen av ett helt nytt statsbidragssystem för barnomsorgen. En
förutsättning för utbyggnaden av barnomsorgen är också att det finns
tillräckligt med utbildad personal. Förslag om en mycket betydande ökning av
utbildningen för personal inom barnomsorgen kommer i särskild ordning att
läggas fram av statsrådet Hjelm-Wallén.
5.2
Målsättningen
Det
är enligt min mening angeläget att de beslut som nu skall fattas om
barnomsorgens utbyggnad kan ske med utgångspunkt i en mera långsiktig
målsättning för verksamheten. Det är principiellt av stor betydelse att kunna
lägga fast en sådan målsättning. Därigenom kan man också få det perspektiv som
behövs för ett ställningstagande till de närmaste årens utbyggnad av
barnomsorgen. Jag föreslår att den allmänna målsättningen för utbyggnaden skall
vara att - utöver den allmänna förskolan -bereda plats inom den kommunala
barnomsorgen för alla barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller
studerande föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så
att efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Denna målsättning för
samhällets barnomsorg, innefattande även fritidsverksamhet för barn i
skolåldern, bör successivt uppnås i alla
Prop.
1975/76:92 16
kommuner
inom den närmaste tioårsperioden. En på detta sätt formulerad målsättning för
barnomsorgen har från regeringens sida också tillkännagetts vid de förut nämnda
överiäggningarna med kommunförbundet.
5.3
Verksamhetsformerna Barn i förskoleåldern
För
barn i förskoleåldern omfattar den kommunala barnomsorgen daghem och
deltidsförskola. Genom deltidsförskolan tillgodoses de behov som innefattas i
beslutet om allmän förskola. Daghemmens uppgift är att svara för omsorgen om
barnen under den del av dagen dä föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar.
Daghemmen tar emot barn i åldern 6 månader och upp till skolåldern.
Verksamheten i daghem och deltidsgrupp har samma pedagogiska innehåll och
syfte. Det är främst vistelsetidens längd som skiljer de båda verksamheterna
åt.
Som
ett komplement till daghemmen finns kommunala familjedaghem. Familjedaghemmen
organiseras genom att kommunerna anställer dagbarnvårdare som i sitt hem tar
emot ett eller fiera barn för omvårdnad. Familjedaghemmen har stor betydelse
framför allt i glesbygder och i orter med ett otillräckligt underlag för ett
permanent daghem samt i nya bostadsområden med ett stort men övergående behov
av heldagsplatser. Familjedaghemsverksamheten har under senare år förstärkts
genom ett ökat samarbete med förskolan. Detta samarbete kan bl. a. innebära att
dagbarn-vårdarna genom återkommande besök får ta del av arbetssättet i
förskolan och får möjlighet att delta i gruppverksamheten där. En ökad
samverkan mellan familjedaghemmen och förskolan har också betydelse i samband med
förskolepersonalens och dagbarnvårdarnas semestrar och sjukdom.
Riksdagen
har pä grundval av prop. 1973:136 om förskoleverksamhetens utbyggnad och
organisation lagt fast de principer som skall gälla beträffande innehåll och
organisation i förskolans daghem och deltidsgrupper. Utifrån dessa principer
pågår i socialstyrelsens regi omfattande utvecklingsarbete och
försöksverksamheter angående förskolans arbetssätt. Som ett resultat av
utvecklingsarbetet har de första delarna av en arbetsplan för förskolan nu
färdigställts som vägledning för personalen vid förskolorna. Vidare pågår utredningsarbete
i familjestödsutredningen och barnomsorgsgruppen som berör bl.a. små barns
förhållande på daghem, handikappade barns förskolesituation, ett vidgat föräldrasamarbete
och förskolans roll i en allmän föräldrautbildning.
Barnomsorgsgruppen
har i betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen lagt fram förslag till
vissa ändringar i förskolelagen som främst syftar till att tydligare markera
samhällets ansvar för barnomsorgen då det gäller barn med särskilda behov av
stöd och stimulans. Utredningen har också föreslagit ändrade och utvidgade
statsbidrag till kommunerna för att
Prop.
1975/76:92 17
öka
möjligheterna till insatser för dessa barn. Des.sa förslag har beaktats vid den
tidigare nämnda överenskommelsen mellan regeringen och kommunförbundet och i
det lagförslag som läggs fram i det följande.
Barn i skol å ldern
Barnomsorgen
skall även omfatta fritidshem och annan fritidsverksamhet för de yngre
skolbarnen. Som barnstugeutredningen framhållit är del främst barnen i åldern 7
t.o.m. 12 år som i dag inte nås av samhällets olika insatser för barn och
ungdomar.
Barnstugeutredningen
har i betänkandet (SOU 1974:42) Barns Fritid behandlat frågan om de yngre
skolbarnens behov av omsorg och fritidsverksamhet. Jag vill därför något utföriigare
beröra denna fråga. Utredningen har definierat fritidsverksamheten för de yngre
skolbarnen som sådan verksamhet som pågår under den icke lektionsbundna tiden
av dagen, terminen och året. Utredningen har i betänkandet formulerat ett
program dels för en allmän fritidsverksamhet för alla barn, dels för samhällets
ansvar för de skolbarn som alltjämt behöver heldagsomsorg under den tid
föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar och när skolans ansvar inte gäller.
Programmet bygger på de mål för förskolan som redovisats för 1973 års riksdag (prop.
1973:136).
Alla
skolbarns behov av bättre omsorg har också berörts av uiredningen om skolans
inre arbete (SIA). Utredningens förslag syftar bl. a. till att åstadkomma en
samlad skoldag bestående av olika verksamheter som undervisning,
fritidsverksamhet m. m. S\A har liksom barnstugeutredningen understrukit betydelsen
av atl engagera föreningslivet i fritidsverksamheten.
I
samband med remissbehandlingen av såväl barnstugeutredningens som SIA-utredningens
betänkanden har betonats nödvändigheten av en samordning av förslagen i de
båda utredningarna i vad avser de frågor som berör den allmänna
fritidsverksamheten för de yngre skolbarnen. Jag kommer därför, efter samråd
med statsrådet Hjelm-Wallén. att här endast behandla de frågor som gäller
fritidshemmen och den öppna fritidsverksamheten i anslutning till fritidshemmen.
Organisationen och utformningen av en allmän fritidsverksamhet för barn i
skolåldern kommer att i ett sammanhang behandlas i den proposition regeringen
avser att förelägga innevarande riksmöte på grundval av SIA-utredningens och
barnstugeutredningens förslag i dessa avseenden.
Jag
vill i likhet med barnstugeutredningen starkt understryka nödvändigheten av en
kraftig utbyggnad av fritidshemmen för barn i de lägre skolåldrarna. Barnstugeulredningen
föreslår att fritidshemmens funktioner differentieras och organiseras enligt
ett nytt system med karaktär av ett utvidgat fritidshem. Därigenom kan
verksamheten förde inskrivna barnen i fritidshemmen samordnas med övrig
fritidsverksamhet. De tidigare tankegångarna i förslagen om förskolan med
hemvistrum och aktivitetsområden
Prop.
1975/76:92 18
för
barnen kan därmed också fullföljas för barnen i skolåldern. De barn som är
inskrivna i fritidshemmet får då sina egna lokaler med personal som är den för
gruppen sammanhållande faktorn. Dessa lokaler för barnens hemvist under
fritiden skall i första hand tillgodose omsorgs- och kontaktfunktionerna.
Övriga funktioner avses bli tillgodosedda genom olika former av öppen
verksamhet som anknyts till fritidshemmet. Enligt utredningen bör formerna för
det utvidgade fritidshemmet prövas genom en försöksverksamhet.
Jag
anser liksom remissinstanserna det angeläget att i enlighet med barnstugeutredningens
förslag få till stånd en utbyggnad av fritidshemmen och en förändring av
fritidshemmens verksamhetsformer och funktioner. Detta kan bl. a. ske genom en
sådan samordning mellan skolans och fritidshemmens lokaler som
barnstugeutredningen föreslagit. Utformningen av fritidshemmen måste dock. som
utredningen och fiera remissinstanser framhållit, ske efter den modell som
passar det enskilda bostadsområdet och som svarar mot barnens speciella behov.
Jag finner det då naturligt att olika alternativ utformas i varje kommun
beroende på de lokala förhållandena. Socialstyrelsens pågående
försöksverksamhet kan väntas ge värdefulla erfarenheter i dessa frågor.
Jag vill
liksom utredningen understryka personalens betydelse för verksamhetens
innehåll och kvalitet. Det är dock angelägel att påpeka att olika organisationsformer
kräver olika insatser. Det är därför inte möjligt och inte heller lämpligt att
utfärda stadgebundna bestämmelser om personalfrågorna. Som utredningen
konstaterat ankommer dessa frågor på kommunen. Det ankommer också på kommunen
att besluta om hur de resurser som är knutna till fritidshemmen skall utnyttjas
i fritidshemsverksamheten.
Barnstugeutredningen
har i sitt betänkande utgått från att det utvidgade fritidshemmet och den
därtill anknutna fritidsverksamheten skall bedrivas med utgångspunkt i ett
oförändrat förvaltningsansvar hos barnavårdsnämnd eller i förekommande fall
fritidsnämnd e. dyl. I likhet med bl. a. kommunförbundet delar jag
utredningens uppfattning. Jag vill i det sammanhanget betona att enligt
barnavårdslagen ligger ett yttersta ansvar redan nu hos barnavårdsnämnden för
att erforderliga åtgärder och anordningar inom kommunen vidtas till främjande
av goda uppväxtförhållanden för ungdomen. En förutsättning föratt verksamheten skall
fungera tillfredsställande är dock ett väl utvecklat samarbete mellan olika
berörda kommunala nämnder.
Jag vill
i likhet med utredningen även framhålla att familjedaghemmen också i
fortsättningen kommer att fylla en funktion som hemvist för barn i skolåldern.
Det är därvid angeläget att familjedaghemmen knyts an till den övriga
fritidsverksamheten på samma sätt som påbörjats beträffande förskoleverksamheten.
Mol
bakgrund av vad jag nu anfört kommer i det följande att föreslås en betydande
utbyggnad av fritidshemmen under de närmaste åren i enlighet
Prop.
1975/76:92 19
med
den mellan regeringen och kommunförbundet träffade överenskommelsen.
5.4
Lagstiftningen
Samtidigt
som den förut angivna målsättningen för samhällets barnomsorg läggs fast bör
den nuvarande förskolelagen ändras lill en lag om barnomsorg. Den nya lagen bör
ange kommunernas ansvar för barnomsorgen avseende säväl barn i förskoleåldern
som de yngre skolbarnen.
Liksom
i den nuvarande förskolelagen bör anges kommunernas skyldighet att anvisa plats
i förskola för alla sexåringar. Skyldigheten för kommunerna att anvisa plals i
deltidsförskolan även för yngre barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling
bör ändras i enlighet med barnomsorgsgruppens förslag (SOU 1975:87). Syftet
därmed är att tydligare markera samhällets ansvar för barnomsorgen då det
gäller dessa barn. Motsvarande ändring bör göras när det gäller insatser för
barn som vistas på barnhem, sjukhus och andra institutioner. Beträffande
omsorgen i daghem, fritidshem eller familjedaghem för barn tned
förvärvsarbetande eller studerande föräldrar bör införas en lagregel som anger
kommunernas skyldighet att genom en planmässig utbyggnad svara för denna
verksamhet. Jag föreslår således alt barnomsorgen i dess helhet blir en lagfäst
kommunal uppgift.
Planbestämmelserna
i lagen bör innebära atl det i varje kommun skall finnas en av
kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen i dess helhet. I planen skall
redovisas behovet av daghem, deliidsförskola. familjedaghem, fritidshem och
annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt
behoven skall tillgodoses. 1 enlighet med överenskommelsen med kommunförbundet
kommer inom kort att tillsättas en arbetsgrupp för att på grundval av de praktiska
erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering.
Arbetsgruppens uppgifter kommer även att omfatta frågan om beräkningar av
platsbehovet inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av kommunernas
planer för barnomsorgen. De kommunala barnomsorgsplanerna skall omfatta en femårsperiod.
För att vara aktuella bör de revideras årligen. På samma sätt som nu gäller för
förskoleplanerna bör kommunernas barnomsorgsplaner redovisas lill
socialstyrelsen och där sammansiällas lill en samlad redovisning för hela
landet.
I
den nya lagen bör också tas in bestämmelser om finansieringen av statsbidrag till
kommunernas barnomsorg genom en socialavgift på arbetsgivarna m. fl. Jag
återkommer till denna fråga i det följande.
Det
upprättade lagförslaget kommenteras också vidare i en följande specialmotivering.
Prop.
1975/76:92 20
5.5 Ulbyggnaden under den närmaste femårsperioden
Mot bakgrunden av den förut angivna målsättningen för barnomsorgen
har vid regeringens överläggningar med kommunförbundet diskuterats vilka
realistiska förutsättningar som finns för en utbyggnad av barnomsorgen under de
närmaste åren. Resultatet av de gemensamma bedömningar som därvid gjorts aren
överenskommelse om en planmässig utbyggnad av barnomsorgen under
femårsperioden 1976-80 med 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya platser i
fritidshem. Därjämte förutsätts en utbyggnad av familjedaghemmen enligt den
bedömning som görs lokalt i varje kommun. Utbyggnaden av daghem och fritidshem
förutsätts komma till stånd under de fem åren enligt följande sammanställning.
Byggnadsår Nya platser
daghem Iritidshem
1976
16 000 8 000
1977
18 000 9 000
1978
20 000 10 000
1979
22 000 11000
1980
24 000 12 000
.Summa 100 000 .50
000
De nya platserna förutsätts i princip vara tillgängliga
för verksamheten året efter angivna byggnadsår, dvs. under perioden 1977-1981.
Denna utbyggnadstakt innebär mer än en fördubbling av
kommunernas utbyggnad som den har kommil till uttryck i de före
överenskommelsen föreliggande planerna förde närmaste åren. Utbyggnadsprogrammei
bygger på överväganden om vad som kan vara praktiskt möjligt att förverkliga
under den angivna perioden med beaktande av byggnadsfrågor, personalfrågor
osv.
Jag finner det angeläget att det redovisade utbyggnadsprogrammei
genomförs. Kommunförbundet har i överenskommelsen med regeringen åtagit sig
alt verka för att en utbyggnad av barnomsorgen i här angiven omfattning kommer tlll
stånd. Överenskommelsen har inom kommunförbundet biträtts av de där
representerade politiska partierna med undantag för moderata samlingspartiet.
För atl illustrera överföringen av utb,yggnadsprogrammet
till de enskilda kommunerna anges i överenskommelsen som en allmän riktpunkt
att kommunen under den aktuella femårsperioden genom utbyggnad av daghem
behöver nå upp till ca 80 % av det platsbehov som med ledning av kommunens
nuvarande förskoleplan kan beräknas för år 1980. Förändringar i sysselsättning
och i befolkningens storiek och sammansättning kan dock medföra att beräkningen
av platsbehovet behöver revideras.
Prop.
1975/76:92 21
Enligt
överenskommelsen skall en allmän avstämning av den faktiska utbyggnadstakten
göras år 1980. En avstämning skall då också göras mot då föreliggande
behovsberäkningar. Till den träffade överenskommelsen fogas också en protokollsanieckning
som innebär alt kommunförbundet är oförhindrat att påkalla nya överläggningar
om genom statsmakternas beslut väsentlig ändring skulle inträda i de
förutsättningar som legat till grund för överenskommelsen.
5.6
Nytt statsbidragssystem
För
att ge kommunerna ekonomiska möjligheter alt genomföra den sålunda föreslagna
utbyggnaden av barnomsorgen bör ett helt nytt statsbidragssystem genomföras på
grundval av den mellan regeringen och kommunförbundet träffade
överenskommelsen.
Nuvarande
statsbidragssystem består av ett särskilt bidrag som utgår för byggandet av
platser i daghem och fritidshem och ett bidrag som utgår till driften av sådana
platser. Anordningsbidraget -som från börjam,itgick med 5 000 kr. per plats för
säväl daghem som fritidshem - har därefter i olika omgångar höjts till 7'500
kr. per plats. Under år 1974 var anordningsbidraget av konjunkturpolitiska
skäl tillfälligt höjt till 12 000 kr. per plats. Driftbidraget har höjts i fiera
omgångar och utgår fr. o. m. den 1 juli 1975 med 7 500 kr. per plats i daghem
och med 3 750 kr. per plats i fritidshem. Statsbidrag till kommunala
familjedaghem utgår fr. o. m. den 1 januari 1975 med 35 96 av kommunens
bruttokostnader för verksamheten. Dessutom utgår särskilda statsbidrag i viss
omfattning för deltidsförskolan och för vissa särskilda ändamål.
Det
nya statsbidragssystemet bör i enlighet med överenskommelsen renodlas till ett
kraftigt förstärkt bidrag till kommunernas driftkostnader för daghem och
fritidshem jämte ett likaså förstärkt bidrag till de kommunala familjedaghemmen.
Delta nya statsbidragssyslein bör genomföras fr. o. m. den 1 januari 1977, dvs.
vid den tidpunkt dåenökad utbyggnad kan beräknas få effekt på kommunernas
driftkostnader för verksamheten. Det nuvarande anordningsbidraget bör samtidigt
upphöra och de ökade kapitaltjänstkost-naderna i stället beaktas vid
beräkningen av det nya driflbidragel.
Jag vill
i sammanhanget erinra om att den särskilda statliga långivningen till barnstugor
upphörde vid utgången av budgetåret 1972/73 (prop. 1972:72, s. 37, CU 28, rskr
201). Sedan dess har den statliga långivningen till barnstugor skett med enbart
bostadslån. Låneunderiaget för bostadslån hardärvid minskats med utgående
anordningsbidrag.
Den
av mig förordade ordningen innebär att finansieringen av investeringskostnaderna
för barnstugor fr. o. m. den 1 januari 1977 uteslutande sker enligt de regler
som gäller för bostadslån till lokaler. Inom ramen för de överenskommelser som
träffas med kreditinstituten beträffande krediter till det statsbelånade
bostadsbyggandet garanteras härvid såväl krediter
Prop.
1975/76:92 22
under
byggnadstiden som bottenlån för den som uppför förskolor och fritidshem. 1
sammanhanget vill jag också peka på att regeringen nyligen vidtagit åtgärder
som syftar till att underlätta för kommuner att fä boitenlån när kommunerna
själva uppför bostadshus och lokaler med stöd av statliga bostadslån.
Regeringen
har- inom ramen förden finansfullmakt som riksdagen lämnat -beslutatomentillfällighöjningavanordningsbidragetfrån7
500kr. till 12 000 kr. per plats som börjar byggas under tiden från den 1
november 1975 till utgången av år 1976. Förordning härom har utfärdats av
regeringen i oktober 1975 (1975:893). Riksdagen har vidare på regeringens
förslag anvisat 200 milj. kr. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
innevarande budgetår för utbetalningar av det förhöjda anordningsbidraget.
Därigenom kan man omedelbart få igång ett ökat byggande av nya daghem och
fritidshem.
Det
nya bidragssystemet för daghem bör fr.o. m. år 1977 omfatta ett årligt
driftbidrag på 14 000 kr. per plats som tillkommer i nytillskott efter den 1
januari 1976. För befintligt platsantal bör bidraget i enlighet med överenskommelsen
med kommunförbundet höjas successivt till 10 000 kr. år 1977, 12000 kr. år 1978
och till 14000 kr. fr.o.m. år 1979.
Driftbidragen
bör utgå för platser i daghem enligt tidigare gällande regler. Med hänsyn till
den nivå bidragen nu får bör dock den ändringen göras att del nuvarande kravet
på öppethållande minst fem timmar per barn och dag ändras till sju timmar per
barn och dag. Vid beräkningen av bidragsbeloppen har i enlighet med det
förslag som lagts fram av barnomsorgsgruppen beaktats behovet av extra insatser
för barn med behov av särskilda stödåtgärder. För att åstadkomma enklare och
mera enhetliga regler för bidragsgivningen bör i linje med vad
barnomsorgsgruppen föreslagit nuvarande särskilda statsbidrag för döva,
hörselskadade eller synskadade barn i förskoleåldern samt nuvarande statsbidrag
till deltidsgrupper och s. k. jordbruksdaghem upphöra vid utgången av år 1976.
Detta har också beaktats vid beräkningen av de nya bidragsbeloppen.
Driftbidragen
för Iritidshem bör fr. o. m. den 1 januari 1977 höjas tlll 7 000 kr. per plats
som tillkommer i nytillskott efter den 1 januari 1976. För befintligt
platsantal bör bidragen successivt höjas till 5 000 kr. år 1977, 6 000 kr. år
1978 och lill 7 000 kr. ft. o. m. år 1979. Driftbidragen bör i övrigt utgå enligt
samma regler som gäller f n.
Jag
förordar vidare att bidragsbeloppen för daghem och fritidshem samt i det
följande nämnda grundbelopp för familjedaghem görs värdebeständiga genom
anknytning till löneutvecklingen fr. o. m. år 1977 lör anställda i offentlig
tjänst. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de bidragsförändringar
som följer av löneutvecklingen.
Eftersom
kommunerna skall ha ansvaret för utbyggnaden av barnomsorgen bör de nya
driftbidragen utgå endast till kommun. Daghem eller fritidshem som drivs av
annan än kommun bör få inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår
i kommunens barnomsorgsplan. Det
Prop.
1975/76:92 23
ankommer
sedan på kommunen att besluta om bidrag till den som driver verksamheten.
De
nya driftbidragen för daghem och fritidshem bör utgå för kalenderår. Förskott
bör utbetalas med en fjärdedel av bidragsbeloppet i april, juli och oktober
under bidragsåret. Resterande fiärdedel bör utbetalas i januari påföljande år,
dvs. första gången i januari 1978. Slutavräkning sker i april året efter
bidragsårets utgång. Reglering av bidragsbeloppet enligt index bör ske vid slutavräkningen,
dvs. första gången år 1978 med ledning av det då kända indextalet för är 1977.
För
familjedaghem bör liksom f n. ulgå statsbidrag med 35 % av kommunens
bruttokostnader. 1 enlighet med överenskommelsen med kommunförbundet bör
därutöver införas ett värdebeständigt grundbelopp per barn i familjedaghem.
Detta grundbelopp bör för förskolebarn som vistas minst sju timmar per dag i
familjedaghemmet utgå med 1 000 kr. för år 1977, 1 500 kr. för år 1978 och 2
500 kr. fr. o. m. år 1979. För barn i skolåldern som vistas i familjedaghem bör
införas etl motsvarande grundbelopp som utgår med hälften av de belopp som har angetts
för förskolebarn.
Som
framgår av det anförda kommer de föreslagna nya statsbidragen till kommunernas
barnomsorg att innebära en mycket kraftig förstärkning av kommunernas
ekonomiska möjligheter att genomföra en omfattande utbyggnad av barnomsorgen.
Jag vill också understryka betydelsen av att bidragssystemet bliraulomatiskl
följsamt till löneutvecklingen.
5.7
Kostnader och finansiering
Samhälletstotalaårskostnaderförbarnomsorgenkanförårl976beräknastill
ca 2 900 milj. kr. Det föreslagna utbyggnadsprogrammet innebär, i 1976 års
pris-och lönenivå, att samhällets åriiga driftkostnader fördaghemmen, deltidsförskolan,
familjedaghemmen och fritidshemmen fördubblas underden aktuella femårsperioden.
Huvuddelen av denna kostnadsökning kommer genom det föreslagna nya
bidragssystemet att bäras av staten. Genom de nya statsbidragen kan statensårskostnader
beräknas uppgå t ill ca 1 600 milj. kr. år 1977 och stiga till ca 3 500 milj.
kr. år 1981. För kommunerna som helhet kan driftkostnaderna för barnomsorgen i
angiven omfattning under perioden beräknas motsvara i stort sett de nuvarande
kostnaderna.
De
kraftigt höjda statsbidragen är en förutsättning för att det tidigare redovisade
utbyggnadsprogrammet skall kunna genomföras av kommunerna. Det innebär i sin
tur att ett mycket betydande och långsiktigt kostnadsåtagande måste göras av
staten för att den angelägna utbyggnaden av barnomsorgen skall komma till
stånd. Beslutet om utbyggnadsprogrammet och de väsentligt höjda statsbidragen
måste därför också innefatta en särskild lösning av finansieringsfrågan. Med
hänsyn lill barnomsorgens starka samband med föräldrarnas förvärvsarbete och
arbetsmarknaden föreslås att det nya statsbidragssystem som införs fr. o. m.
år 1977 finansieras genom en socialavgift från arbets-
Prop.
1975/76:92 24
givare
och egenföretagare. Avgiften bör beräknas på samma avgiftsunderlag som gäller
för de allmän na social försäkringsavgifterna. Den nämnda socialavgiften för
barnomsorgen beräknas för år 1977 till 1 % av avgiftsunderlaget och beräknas därefteröka
ärligen till 2,2 96 förär 1981. Förslag till erforderiiga författningsbestämmelser
om socialavgiften och om ett avgiftsuttag på 1 % för år 1977 läggs fram i det
upprättade förslaget till lagom barnomsorg.
Som
jag tidigare föreslagit bör de nya statsbidragen för daghem och fritidshem fr.o.m.
år 1977 betalas ut kalenderårsvis med nya regler även för förskottsutbetalningen
av bidragen till kommunerna. Med beaktande härav beräknar jag anslagsbehovet
under budgetåret 1976/77 till 955 milj. kr. för driftbidragen till daghem och
fritidshem och till 290 milj. kr. för bidragen till familjedaghem, dvs.
sammanlagt 1 245 milj. kr. Förstag om medelsanvisningen för budgetåret 1976/77
läggs tidigare denna dag fram i budgetpropositionen.
5.8
Personalutbildningen
Genom
den mellan regeringen och kommunförbundet överenskomna utbyggnaden av kommunernas
barnomsorg uppstår ett stort behov av ytterligare personal. 1 överenskommelsen
har angetts att personalutbildningen för barnomsorgen successivt skall öka så
alt det personalbehov som ulbyggnaden medför kan tillgodoses. 1 detta syfte
har regeringen i anslutning till överiäggningarna med kommunförbundet uppdragit
åt skolöverstyrelsen att snabbt redovisa en planläggning för ökad utbildning av
förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger. Skolöverstyrelsen härden 29
oktober 1975 redovisat en sådan planläggning, som skapar underlag för
erforderliga statliga och kommunala åtgärder i fråga om personalutbildningen. Föratt
tillgodose behovet av personal inom barnomsorgen kommer förslag om en mycket betydande
utbyggnad av utbildningen av barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger
inom kort att läggas fram av statsrådet Hjelm-Wallén. Det bör i sammanhanget
erinras om vikten av att kommunerna i enlighet med överenskommelsen medverkar till
att tjänstledighet beviljas för personal som deltar som lärare och elever i
utbildningen.
6
Upprättat lagförslag
I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag lill lag om barnomsorg.
Prop.
1975/76:92 25
7
Specialmotivering till lagförslaget
I
paragrafen anges förskole- och fritidshemsverksamhetens allmänna syfte och
vilka barn som avses omfattas av verksamheten. Paragrafen motsvarar 1 S i lagen
(1973:1205) om förskoleverksamhet. Som framgår av den allmänna motiveringen bör
syftet med förskoleverksamheten även gälla för fritidshemsverksamheten. Lagen
avser fritidshemsverksamhet för barn t. o. m. 12 års ålder. De särskilda
fritidshemmen är avsedda för barn i åldern 7-12 år (3 S). 1 fråga om kommuns
fritidsverksamhet för barn över 12 år blir de allmänna bestämmelserna i
barnavårdslagen (1960:97) tillämpliga.
I
paragrafens fjärde stycke anges att huvudman för verksamhet skall vara dels
kommun, dels huvudman för institution som avses i 9 S dvs. landstingskommun.
Någon ändring har inte skett i förhällande till vad som redan gäller för
förskoleverksamheten.
2S
Paragrafen
motsvarar 2 S i lagen om förskoleverksamhet. Den sakliga ändringen har gjorts
beträffande formerna för förskoleverksamheten, att daghem i fortsättningen
skall anses föreligga om barnen mottas för vistelse minst sju timmar om dagen mol
f n. fem timmar om dagen. Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen.
3S
1
paragrafen anges de olika formerna av fritidshemsverksamhet enligt vad som
behandlats i den allmänna motiveringen.
4S
Den
allmänna skyldigheten alt bedriva fritidshemsverksamhel skall åligga kommun.
För barn som vistas i vissa institutioner åvilar skyldigheten landstingskommun
(9 S). Motsvarande gäller redan för förskoleverksatnheten. I fråga om
fördelningen av barnen mellan kommunerna hänvisas till vad som anförs i denna
fråga i prop. 1973:136 (s. 94).
5S
Paragrafen haroförändrad överförts från förskolelagen(4 S).
Bestämmelserna
har behandlats i den allmänna motiveringen. I enlighet med barnomsorgsgruppens
enhälliga förslag har i förhållande till gällande be-
Prop.
1975/76:92 26
slämmelser
i förskolelagen (5 S) kommunens skyldighet preciserats genom att orden
""så långt möjligt'" fått utgå. Beiräffande skolbarn med
särskilda behov av stöd och stimulans bör på motsvarande sätt gäl la att dessa
med förtur skal lan visas plats på fritidshem och att kommunen genom
uppsökande verksamhet skall ta reda på behovet av fritidshemsplats. Som framgår
av den allmänna motiveringen är skälen härtill i huvudsak desamma som föranlett
den nuvarande bestämmelsen i förskolelagen.
7S
1
förhållande lill 6 S förskolelagen härden ändringen gjorts att kommunen på
olika sätt skall verka även föratt de barn som enligt 6 S med förtur erbjuds
plats i fritidshem utnyttjar erbjudandet. Skälen härtill är i huvudsak desamma
som anfördesvid införandetavbestämmelsen i förskolelagen.
Bestämmelsen
har behandlals i den allmänna motiveringen. Med förvärvsarbete bör likställas
t. ex. vård av anhörig.
Paragrafens
andra stycke motsvarar 10 S förskolelagen. Ändringen innebär att nuvarande
bestämmelser om förskoleplan ersätts med motsvarande bestämmelser om barnomsorgsplan
som även omfattar fritidshemsverksamheten.
9S
Bestämmelserna
har behandlals i den allmänna motiveringen. Ändringen i förhållande till
förskolelagen innebär att orden ""så långt möjligt" fåtl utgä på
motsvarande sätt som 6 S- Verksamheten med lekterapi på sjukhus förutsätts
komma att byggas ut under de närmaste åren så att den i enlighet med barnomsorgsgruppens
förslag kommer att omfatta alla barn pä sjukhus.
10 S
Bestämmelsen
har överförts från förskolelagen. I paragrafen har gjorts de ändringar som
föranleds av alt även fritidshemsverksamheien omfattas av den nya lagen.
11 S
BestSmmelsen
har överförts från lagen om förskoleverksamhet. För dellagande i friiidshemsverksamhet
utgår redan avgifter i fiera kommuner. 1 likhet med vad som redan gäller för
daghemmen bör kommunerna även i fortsättningen kunna ta ut sådana avgifter för fritidshemsverksamheien.
Bestämmelsen har utformats i enlighet härmed.
Prop.
1975/76:92 27
12
och 13 SS
Beslämmelserna
har med ändringar föranledda av att lagen omfattar även fritidshemsverksamheten
överförts från förskolelagen(12-13 SS).
14-18
SS
Bestämmelserna
har behandlats i den allmänna motiveringen. Underiaget för arbetsgivares resp.
egen företagares avgifter bestäms genom hänvisning till lagen (1962:381) om
allmän försäkring så att det överensstämmer med underlaget för motsvarande
avgifter till sjukförsäkringen. Även beträffande uppbörd och debitering anknyts
till det förfarande som utbildats för liknande avgifter. Det bör erinras om att
pensionskommittén har i uppdrag att göra en allmän översyn av de regler om
avgiftsunderlag m. m. som gäller för avgifter av förevarande slag.
Förslaget
om finansieringen av barnomsorgen medför vissa följdändringar i bl. a. uppbördslagen(
1953:272). Förslag till sådana lagändringar kommeratt föreläggas riksdagen i
annat sammanhang.
8 Hemställan
Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagenatt
1.
antaga förslaget till lagom
barnomsorg,
2.
godkänna den målsättning och de
riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen som jag har angett i det föregående,
3.
godkänna de grunder för bidrag till
kommunernas barnomsorg som jag har förordat.
9 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1975/76:92 28
Bilaga
1975-10-17
Öveienskoininetsc
om utbyggnad av kommunernas barnomsorg
Vid överiäggningar
mellan regeringen och kommunförbundet har träffats överenskommelse om följande
åtgärder för ulbyggnaden underden närmaste femårsperioden av kommunernas
barnomsorg.
1. Under
femårsperioden 1976-1980 förulsälls en utbyggnad av 100 000
nya daghemsplatser komma till slånd enligt följande.
Byggnadsår:
1976 ca 16 000 daghemsplalser
1977 " 18 000
1978 " 20 000
1979 " 22 000
1980 ' 24 000
För
fritidshem beräknas för varje år en utbyggnad som motsvarar halva antalet
daghemsplatser., vilket innebär 50 000 nya fritidshemsplalser under femårsperioden.
Familjedaghemmen
förutsätts liksom hittills utgöra ett komplement lill daghem och fritidshem och
byggas ut enligt den bedömning som görs lokalt i varje kommun.
Kommunförbundet
ålar sig att verka för atl en utbyggnad av barnomsorgen i här angiven omfattning
kommer till stånd. För atl illustrera överföringen av utbyggnadsvolymen lill
de enskilda kommunerna anges därvid som en allmän riktpunkt att kommunen under
den nu aktuella femårsperioden genoni utbyggnad av daghem behöver nå upp till
ca 80 % av det platsbehov som med ledning av kommunens nuvarande förskoleplan
kan beräknas för år 1980. Platsbehovet påverkas emellertid av förändringar bl. a.
när det gäller sysselsättning samt befolkningens storiek och sammansättning.
Sådana förändringar kan därför medföra att beräkningen av platsbehovet behöver
revideras.
En
arbetsgrupp lillsätts för att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra
underiaget lör kommunernas ulbyggnadsplaneringoch beräkningar av platsbehovet
inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av kommunernas förskoleplaner.
En
allmän avstämning av den faktiska utbyggnadstakten görs år 1980, Avslämningen
görs därvid också mol då föreliggande behovsberäkningar.
2. För
att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra ut
byggnaden av barnomsorgen införs ett nytt statsbidragssystem enligl föl
jande.
a)
Anordningsbidraget för byggande av daghem och fritidshem höjs tillfälligt från
nuvarande 7 500 kr. till 12 000 kr, per plats som börjar byggas
Prop.
1975/76:92 29
under
tiden från den I november 1975 lill utgången av år 1976. För tiden därefter
upphör det särskilda anordningsbidraget och i stället beaktas de ökade kapitaltjänsikoslnaderna
för nytillkommande platser vid beräkningen av elt nytt driftbidrag.
Finansieringen av investeringskostnaderna förulsälls i fortsättningen ske
enligt gällande regler för lokaler enligt bostadsfinansieringsförordningen.
b)
Ett nytt system för driftbidragen till daghem och fritidshem införs fr. o. m.
år 1977, dvs. vid den tidpunkt då en ökad utbyggnad kan beräknas lå effekt på
driftkostnaderna.
Driftbidrag
för daghem utgår fr.o.m. den 1 januari 1977 med 14 000 kr. per plats som
tillkommer i nyiillskoit efter den 1 januari 1976. För befintligt plalsantal
genomförs bidragshöjningen enligl följande.
År
1976 7 500 kr.
1977
10 000 kr,
1978
12 000 kr, Fr.o.m. 1979 14
000 kr.
Driftbidrag
utgår för platser i daghem enligt samma regler som f n. med den ändringen att
gränsen fem timmar per barn och dag ändras till .sju timmar per barn och dag.
Vid beräkningen av bidragsbeloppet har beaktats behovet av extra insalser för
barn med behov av särskilda stödåtgärder.
Nuvarande
särskilda statsbidrag för döva. hörselskadade eller synskadade barn i
förskoleåldern upphör vid utgången av år 1976. Samtidigt upphör också nuvarande
statsbidrag till deltidsgrupper och s. k. jordbruksdaghem.
För
fritidshem utgår driftbidrag fr.o. m. den 1 januari 1977 med 7 000 kr. per
plats som tillkommer i nytillskott efter den I januari 1976. För befintligt plalsantal
genomförs bidragshöjningen enligt följande.
År 1976 3
750 kr.
1977 5
000 kr.
1978 6
000 kr.
Fr.o.m. 1979 7 000 kr.
Bidraget
utgår för platser i fritidshem som hålls öppet under minst lem timmar per dag.
Bidragsbeloppen
för daghem och fritidshem samt de i punkt 3 nämnda grundbeloppen för
familjedaghem görs värdebeständiga genom anknytning till löneutvecklingen för
anställda i offentlig tjänst.
De
nya driftbidragen ulgår endast till kommim. Daghem eller fritidshem som drivs
av annan än kommun får inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår
i kommunens barnomsorgsplan.
De
nya driftbidragen för daghem och ftitidshem uigår för kalenderår. Förskott
utbetalas med en fiärdedd av bidragsbeloppet i april, juli och oktober
Prop.
1975/76:92 30
under bidragsåret. Resterande fjärdedel utbetalas i
januari påföljande år, dvs. första gången i januari 1978. Slutbetalning sker i
april året efter bidragsårets utgång. Reglering av bidragsbeloppet enligl
index sker vid slutbetalningen, dvs. första gången år 1978 med ledning av det
då kända in-dexialet för år 1977.
3.
För
familjedaghem utgår liksom f n. statsbidrag med 35 % av kommunens bruttokostnader.
Därutöver införs ett grundbelopp för förskolebarn som vistas minst sju timmar/dag
i familjehem. Delta grundbelopp utgår per barn med 1 000 kr. för år 1977, 1 500
kr. för är 1978 och 2 500 kr. fr. o. m. år 1979. För barn i skolåldern som
vistas i familjedaghem införs ett grundbelopp som utgår med hälften av de
belopp som angivits för förskolebarn.
4.
Personalutbildningen
för barnomsorgen ökas successivt så att det personalbehov som ulbyggnaden
medför kan tillgodoses. I detta syfte har regeringen uppdragit åt
skolöverstyrelsen atl snarast redovisa en planläggning för ökad utbildning av
förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger. Därigenom skapas underlag för
erforderliga statliga och kommunala åtgärder i fråga om personalutbildningen. I
de kommunala åtgärderna ingår att medverka till att tjänstledighet beviljas
för personal som deltar som lärare eller elever i sådan utbildning.
Stockholm den 17 oktober 1975
För regeringen För
Svenska kommunförbundet
G. E. Sträng Inge Hörién
Sven Aspling Kari G. H. Boo
Hans Guslafsson Sture Holmquist
.Anna-Greta
Leijon Gösta Welin
Sigvard Larsson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:92 -31
Protokollsanieckning
nr 1 till överenskommelse den 17 oktober 1975 om utbyggnad av kommunernas
barnomsorg
Om
genom statsmakternas beslut väsentlig ändring inträder i de förutsättningar
som legat till grund för överenskommelsen är kommunförbundet oförhindrat
påkalla nya överläggningar.
Proiokollsanteckning
nr 2 Ull överenskommelse den 17 oktober 1975 om iii-byggnad av kommunernas
barnomsorg
Regeringen
har i anslutning lill överläggningarna gjort följande tillkännagivanden,
1, I
den proposition som regeringen avser förelägga riksdagen kommer
atl redovisas följande allmänna målsättning för barnomsorgen. Målet skall
vara att bereda plats inom den kommunala barnomsorgen för alla barn i
förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn
med särskilda behov av stöd och stimulans så ati efterfrågan på sådana
platser kan tillgodoses. Den angivna målsättningen för samhällets barnom
sorg, innefattande även fritidsverksamheten för barn i skolåldern, bör suc
cessivt uppnås i alla kommuner inom den närmaste tioårsperioden,
I
propositionen avser regeringen vidare föreslå att lagen om förskoleverksamhet
ändras till en lag om kommunernas barnomsorg. Barnomsorgen blir därigenom en
lagfäst kommunal uppgift med skyldighet för kommunerna att svara för en
planmässig utbyggnad,
2. Regeringen
avser föreslå atl det nya bidragssystemet för kommunernas
barnomsorg fr. o. m. är 1977 skall finansieras genom en socialavgift. Avgiften
beräknas till 1 96 för år 1977 och beräknas successivt öka till 2,2 % för
år 1981.
Dessa tillkännagivanden
noterades av kommunförbundets representanter som regeringens anteckningar till
protokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:92 - 32
Innehållsförteckning
Propositionen........................................................................... 1
Propositionens huvudsakliga inneh å ll.......................................... 1
Lagf ö rslag................................................................................ 3
Utdrag av regeringsprotokollet................................................... 6
1.
Inledning............................................................................. 6
2.
G ä llande best ä mmelser......................................................... 6
3.
Bet ä nkanden fr å n
barnstugeutredningen och barnomsorgsgruppen 9
3.1
Barnstugeulredningen..................................................... 9
3.2
Barnomsorgsgruppen............................................. 10
4.
Remissyttranden................................................................. 11
5.
F ö redraganden................................................................... 14
5.1
Inledning..................................................................... 14
5.2
M å ls ä ttningen............................................................... 15
5.3
Verksamhelsformerna................................................... 16
5.4
Lagstiftningen .............................................................. 19
5.5
Ulbyggnaden
under den n ä rmaste fem å rsperioden.......... 20
5.6
Nytt
statsbidragssystem................................................ 21
5.7
Kostnader och
finansiering............................................ 23
5.8
Personalutbildningen..................................................... 24
6.
Uppr ä ttat lagf ö rslag............................................................. 24
7.
Specialmotivering
till lagf ö rslaget......................................... 25
8.
Hemst ä llan................................................................... 27
9.
Beslut.......................................................... 27
Bilaga
Ö verenskommelse
om utbyggnad av kommunernas barnomsorg
G ö teborgs
Offsenryckeri AB, Stockholm 75.11973
Doktrin (2)
- Curt Riberdahl, Privatisering, entreprenad eller kommunal drift, FT 1985 nr 4–5 s. 137, på s. 159 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
- Curt Riberdahl, Curt Riberdahl, Den kommunala barnomsorgen, FT 1978 nr 5 s. 245 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
86 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (83)
83 kopplingar i 47 dokument.
- SOU 2022:61 En ny lag om stöd vid korttidsarbete - ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk s. 121 · s. 359 i texten
- SOU 2020:67 Förskola för alla barn - för bättre språkutveckling i svenska s. 121 om s. 16 · s. 326 i texten
- SOU 2020:34 Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg s. 335 · s. 444 i texten
- SOU 2013:41 Förskolegaranti s. 82 · s. 338 · s. 339 i texten
- Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet s. 712 om s. 26 · s. 775 om s. 26 i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- RÅ 1993 ref. 82 om s. 15 i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar.
- FT 1985 s. 137 Curt Riberdahl, Privatisering, entreprenad eller kommunal drift s. 159 i texten
- FT 1978 s. 245 Curt Riberdahl, Curt Riberdahl, Den kommunala barnomsorgen s. 245 i texten